2422227GOB3320003sousouStatens offentliga utredningar 2000:3Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar302001-01-01 00:00:002024-08-12 16:22:002001-01-01 00:00:00Välfärd vid vägskälhämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB33/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB33https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB33
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2000 3 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 445px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:60px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 0px 60px;padding: 0px;border: none;width: 990px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 303px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_4 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 345px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_5 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 321px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 0px 60px;padding: 0px;border: none;width: 1045px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 382px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 347px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 967px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 332px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 382px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_24 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 314px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 315px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 330px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 444px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 530px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 52px;padding: 0px;border:none;width: 354px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 22px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 337px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 322px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 20px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 305px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_5 {border:none;margin: 17px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:105px;left:75px;z-index:-1;width:324px;height:436px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:324px;height:436px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 674px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:584px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:515px;height:584px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 446px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:278px;left:94px;z-index:-1;width:364px;height:237px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:364px;height:237px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 452px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:276px;left:88px;z-index:-1;width:335px;height:138px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:335px;height:138px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:94px;left:109px;z-index:-1;width:334px;height:281px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:334px;height:281px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 378px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:279px;left:103px;z-index:-1;width:315px;height:220px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:315px;height:220px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 335px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 64px;padding: 0px;border:none;width: 352px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:463px;left:97px;z-index:-1;width:312px;height:157px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:312px;height:157px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:507px;left:100px;z-index:-1;width:298px;height:117px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:298px;height:117px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:193px;left:41px;z-index:-1;width:430px;height:137px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:430px;height:137px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 831px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 725px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 356px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 13px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:112px;left:103px;z-index:-1;width:358px;height:185px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:358px;height:185px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 378px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:468px;left:89px;z-index:-1;width:317px;height:208px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:317px;height:208px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 60px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 463px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 227px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 106px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:453px;left:158px;z-index:-1;width:301px;height:222px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:301px;height:222px;}
#page_49 #inl_img1 {position:relative;width:22px;height:10px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:235px;left:49px;z-index:-1;width:413px;height:230px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:413px;height:230px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:349px;left:41px;z-index:-1;width:432px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:432px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:280px;left:41px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 778px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 382px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 372px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 11px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 354px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:126px;left:83px;z-index:-1;width:327px;height:287px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:327px;height:287px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 436px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:108px;left:91px;z-index:-1;width:330px;height:240px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:330px;height:240px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 302px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:507px;left:95px;z-index:-1;width:293px;height:250px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:293px;height:250px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 362px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 950px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 366px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:46px;z-index:-1;width:472px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:472px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 434px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 552px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:121px;left:101px;z-index:-1;width:291px;height:207px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:291px;height:207px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 452px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 497px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:41px;z-index:-1;width:432px;height:201px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:432px;height:201px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 335px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:512px;left:94px;z-index:-1;width:291px;height:158px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:291px;height:158px;}
#page_74 #inl_img1 {position:relative;width:29px;height:12px;}
#page_74 #inl_img2 {position:relative;width:28px;height:12px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:240px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:515px;height:240px;}
#page_76 #inl_img1 {position:relative;width:29px;height:12px;}
#page_76 #inl_img2 {position:relative;width:18px;height:8px;}
#page_76 #inl_img3 {position:relative;width:11px;height:8px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 427px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:424px;left:91px;z-index:-1;width:317px;height:124px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:317px;height:124px;}
#page_77 #inl_img1 {position:relative;width:23px;height:11px;}
#page_77 #inl_img2 {position:relative;width:15px;height:7px;}
#page_77 #inl_img3 {position:relative;width:9px;height:7px;}
#page_77 #inl_img4 {position:relative;width:23px;height:11px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 455px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 465px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 538px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 558px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:95px;z-index:-1;width:288px;height:169px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:288px;height:169px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 47px;padding: 0px;border:none;width: 686px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 672px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:399px;left:79px;z-index:-1;width:308px;height:205px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:308px;height:205px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 323px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:366px;left:41px;z-index:-1;width:432px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:432px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 459px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:41px;z-index:-1;width:432px;height:212px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:432px;height:212px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 448px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:119px;left:100px;z-index:-1;width:324px;height:215px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:324px;height:215px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:106px;z-index:-1;width:350px;height:250px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:350px;height:250px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 489px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:41px;z-index:-1;width:432px;height:68px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:432px;height:68px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 572px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 47px;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 117px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 263px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 136px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 265px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 137px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_3 #id_2_3_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 109px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_3 #id_2_3_1 #id_2_3_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 4px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_3 #id_2_3_1 #id_2_3_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 30px;padding: 0px;border:none;width: 4px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_3 #id_2_3_1 #id_2_3_1_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 30px;padding: 0px;border:none;width: 4px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_3 #id_2_3_1 #id_2_3_1_4 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 28px;padding: 0px;border:none;width: 9px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_3 #id_2_3_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 137px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:79px;z-index:-1;width:380px;height:632px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:380px;height:632px;}
#page_100 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:7px;}
#page_100 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:7px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 709px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 591px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:86px;z-index:-1;width:334px;height:266px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:334px;height:266px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 882px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 348px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 502px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:158px;left:152px;z-index:-1;width:165px;height:160px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:165px;height:160px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 502px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:310px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:515px;height:310px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 0px 60px;padding: 0px;border: none;width: 1092px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 1041px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 387px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px -155px;padding: 0px;border:none;width: 809px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:74px;z-index:-1;width:402px;height:124px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:402px;height:124px;}
#page_110 #inl_img1 {position:relative;width:8px;height:0px;}
#page_110 #inl_img2 {position:relative;width:3px;height:0px;}
#page_110 #inl_img3 {position:relative;width:8px;height:0px;}
#page_110 #inl_img4 {position:relative;width:3px;height:0px;}
#page_110 #inl_img5 {position:relative;width:3px;height:-755px;}
#page_110 #inl_img6 {position:relative;width:3px;height:-755px;}
#page_110 #inl_img7 {position:relative;width:3px;height:-755px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 763px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:439px;left:105px;z-index:-1;width:299px;height:265px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:299px;height:265px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 367px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:455px;left:83px;z-index:-1;width:336px;height:224px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:336px;height:224px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 317px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:129px;left:90px;z-index:-1;width:354px;height:348px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:354px;height:348px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 518px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:112px;left:84px;z-index:-1;width:293px;height:185px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:293px;height:185px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 916px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:422px;left:75px;z-index:-1;width:351px;height:169px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:351px;height:169px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 519px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 521px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 592px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 383px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:83px;z-index:-1;width:376px;height:133px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:376px;height:133px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 346px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:296px;left:71px;z-index:-1;width:351px;height:201px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:351px;height:201px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 385px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:41px;z-index:-1;width:432px;height:120px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:432px;height:120px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 298px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 426px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:304px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:515px;height:304px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 422px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 682px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 668px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:86px;z-index:-1;width:348px;height:227px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:348px;height:227px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 364px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:294px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:515px;height:294px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 305px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:95px;left:91px;z-index:-1;width:341px;height:177px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:341px;height:177px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:41px;z-index:-1;width:432px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:432px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 481px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:134px;left:66px;z-index:-1;width:372px;height:205px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:372px;height:205px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 330px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 370px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 899px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 570px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:114px;left:101px;z-index:-1;width:330px;height:207px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:330px;height:207px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:155px;left:106px;z-index:-1;width:300px;height:176px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:300px;height:176px;}
#page_164 #inl_img1 {position:relative;width:30px;height:12px;}
#page_164 #inl_img2 {position:relative;width:19px;height:8px;}
#page_164 #inl_img3 {position:relative;width:12px;height:8px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 307px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 445px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 423px;overflow: hidden;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:235px;left:62px;z-index:-1;width:420px;height:152px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:420px;height:152px;}
#page_165 #inl_img1 {position:relative;width:6px;height:8px;}
#page_165 #inl_img2 {position:relative;width:6px;height:8px;}
#page_165 #inl_img3 {position:relative;width:3px;height:6px;}
#page_165 #inl_img4 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_165 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:8px;}
#page_165 #inl_img6 {position:relative;width:5px;height:6px;}
#page_165 #inl_img7 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_165 #inl_img8 {position:relative;width:3px;height:7px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:106px;left:41px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 316px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 712px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:159px;left:41px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:280px;left:41px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 400px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 718px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 432px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:41px;z-index:-1;width:428px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:428px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:88px;z-index:-1;width:295px;height:149px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:295px;height:149px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 481px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:131px;left:78px;z-index:-1;width:329px;height:184px;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:329px;height:184px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:126px;left:89px;z-index:-1;width:349px;height:298px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:349px;height:298px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 342px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:60px;z-index:-1;width:365px;height:218px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:365px;height:218px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 285px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:99px;z-index:-1;width:313px;height:216px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:313px;height:216px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:346px;left:41px;z-index:-1;width:431px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:431px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 297px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 524px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 42px;padding: 0px;border:none;width: 691px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 679px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:222px;left:80px;z-index:-1;width:389px;height:292px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:389px;height:292px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 620px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 384px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 232px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 36px;padding: 0px;border:none;width: 697px;overflow: hidden;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:75px;z-index:-1;width:377px;height:287px;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:377px;height:287px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 53px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 155px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 239px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 32px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 #id_2_4 {float:left;border:none;margin: 239px 0px 0px 78px;padding: 0px;border:none;width: 32px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_3 {border:none;margin: 7px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:349px;left:85px;z-index:-1;width:333px;height:236px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:333px;height:236px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 617px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 60px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 97px;padding: 0px;border:none;width: 316px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 101px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 222px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 31px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 222px 0px 0px 77px;padding: 0px;border:none;width: 31px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_3 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:125px;z-index:-1;width:327px;height:210px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:327px;height:210px;}
#page_197 #inl_img1 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_197 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_197 #inl_img3 {position:relative;width:7px;height:6px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 678px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:143px;left:88px;z-index:-1;width:334px;height:258px;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:334px;height:258px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 299px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 524px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:228px;left:76px;z-index:-1;width:397px;height:301px;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:397px;height:301px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 475px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:242px;left:101px;z-index:-1;width:328px;height:194px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:328px;height:194px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 528px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:155px;left:89px;z-index:-1;width:329px;height:208px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:329px;height:208px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 370px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 53px;padding: 0px;border:none;width: 363px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 29px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 346px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_3 {border:none;margin: 21px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:247px;left:85px;z-index:-1;width:326px;height:229px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:326px;height:229px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 286px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:137px;left:69px;z-index:-1;width:366px;height:123px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:366px;height:123px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:341px;left:73px;z-index:-1;width:308px;height:159px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:308px;height:159px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 493px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:364px;left:78px;z-index:-1;width:370px;height:160px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:370px;height:160px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:153px;left:83px;z-index:-1;width:379px;height:152px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:379px;height:152px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 455px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 57px;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 129px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_3 {border:none;margin: 11px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:199px;z-index:-1;width:259px;height:288px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:259px;height:288px;}
#page_213 #inl_img1 {position:relative;width:225px;height:21px;}
#page_213 #inl_img2 {position:relative;width:179px;height:21px;}
#page_213 #inl_img3 {position:relative;width:171px;height:21px;}
#page_213 #inl_img4 {position:relative;width:159px;height:21px;}
#page_213 #inl_img5 {position:relative;width:145px;height:21px;}
#page_213 #inl_img6 {position:relative;width:126px;height:22px;}
#page_213 #inl_img7 {position:relative;width:115px;height:22px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 390px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:139px;left:76px;z-index:-1;width:406px;height:240px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:406px;height:240px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:41px;z-index:-1;width:440px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:440px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 700px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:309px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:515px;height:309px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 390px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 423px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 159px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:609px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:515px;height:609px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 43px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 159px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 241px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 32px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 #id_2_4 {float:left;border:none;margin: 241px 0px 0px 84px;padding: 0px;border:none;width: 32px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:52px;z-index:-1;width:378px;height:240px;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:378px;height:240px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 626px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 677px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 663px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:70px;z-index:-1;width:377px;height:216px;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:377px;height:216px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 319px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:184px;left:80px;z-index:-1;width:318px;height:143px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:318px;height:143px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 407px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:146px;left:82px;z-index:-1;width:364px;height:238px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:364px;height:238px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 608px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 307px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 47px;padding: 0px;border:none;width: 390px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 206px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 81px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:131px;left:88px;z-index:-1;width:370px;height:210px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:370px;height:210px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 394px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:276px;left:97px;z-index:-1;width:281px;height:258px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:281px;height:258px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 342px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:88px;z-index:-1;width:292px;height:190px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:292px;height:190px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:375px;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:515px;height:375px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 340px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:89px;z-index:-1;width:335px;height:211px;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:335px;height:211px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 950px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 754px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:558px;left:41px;z-index:-1;width:422px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:422px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 487px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 328px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:101px;z-index:-1;width:314px;height:258px;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:314px;height:258px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 300px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:141px;left:89px;z-index:-1;width:364px;height:268px;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:364px;height:268px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 848px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 288px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 729px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:141px;left:87px;z-index:-1;width:357px;height:250px;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:357px;height:250px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 347px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 166px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 247px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:553px;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:515px;height:553px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 950px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 291px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:41px;z-index:-1;width:441px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:441px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 307px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:374px;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:515px;height:374px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 659px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 430px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 682px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 668px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:140px;left:92px;z-index:-1;width:366px;height:171px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:366px;height:171px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 287px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 733px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 52px;padding: 0px;border:none;width: 374px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 164px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 218px 0px 0px 25px;padding: 0px;border:none;width: 43px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 #id_2_4 {float:left;border:none;margin: 218px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 43px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_3 {border:none;margin: 7px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:404px;left:63px;z-index:-1;width:405px;height:229px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:405px;height:229px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 651px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 515px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 377px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 167px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 241px 0px 0px 28px;padding: 0px;border:none;width: 40px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 #id_2_4 {float:left;border:none;margin: 241px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 40px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 46px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:142px;left:55px;z-index:-1;width:412px;height:245px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:412px;height:245px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 306px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 296px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 380px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 453px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 622px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 295px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 312px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 622px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 293px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 363px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 361px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 351px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 335px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 326px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 301px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 318px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 343px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 328px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 328px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 319px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 344px 60px;padding: 0px;border: none;width: 515px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 310px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 292px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 489px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 294px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:63px;left:46px;z-index:-1;width:440px;height:159px;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:440px;height:159px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 304px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 313px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 290px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 35px 0px 848px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 32px 0px 289px 60px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
.ft0{font: 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft1{font: 24px 'Times';line-height: 27px;}
.ft2{font: 1px 'Times';line-height: 1px;}
.ft3{font: 14px 'Times';line-height: 16px;}
.ft4{font: 1px 'Times';line-height: 5px;}
.ft5{font: bold 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft6{font: bold 1px 'Times';line-height: 0px;}
.ft7{font: bold 15px 'Times';line-height: 0px;}
.ft8{font: 1px 'Times';line-height: 0px;}
.ft9{font: 15px 'Times';line-height: 0px;}
.ft10{font: 13px 'Times';line-height: 0px;}
.ft11{font: 13px 'Times';line-height: 5px;}
.ft12{font: italic 15px 'Times';line-height: 17px;}
.ft13{font: 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft14{font: 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft15{font: 15px 'Times';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft16{font: bold 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft17{font: italic 15px 'Times';line-height: 0px;}
.ft18{font: italic 15px 'Times';line-height: 5px;}
.ft19{font: 15px 'Times';line-height: 5px;}
.ft20{font: 19px 'Times';line-height: 21px;}
.ft21{font: 14px 'Times';line-height: 17px;}
.ft22{font: italic 14px 'Times';line-height: 17px;}
.ft23{font: italic 14px 'Times';line-height: 16px;}
.ft24{font: 24px 'Times';margin-left: 63px;line-height: 27px;}
.ft25{font: 21px 'Times';line-height: 23px;}
.ft26{font: 21px 'Times';margin-left: 48px;line-height: 24px;}
.ft27{font: 21px 'Times';line-height: 24px;}
.ft28{font: 11px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft29{font: 8px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft30{font: 9px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft31{font: 1px 'Times';line-height: 9px;}
.ft32{font: italic 13px 'Times';line-height: 15px;}
.ft33{font: 10px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft34{font: 1px 'Times';line-height: 8px;}
.ft35{font: 9px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft36{font: 11px 'Helvetica';line-height: 11px;}
.ft37{font: 9px 'Helvetica';line-height: 11px;}
.ft38{font: 11px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft39{font: 11px 'Helvetica';line-height: 8px;}
.ft40{font: 8px 'Times';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft41{font: 1px 'Times';line-height: 2px;}
.ft42{font: 1px 'Times';line-height: 13px;}
.ft43{font: 1px 'Times';line-height: 6px;}
.ft44{font: 1px 'Times';line-height: 4px;}
.ft45{font: 10px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft46{font: 10px 'Helvetica';line-height: 11px;}
.ft47{font: 1px 'Times';line-height: 10px;}
.ft48{font: 1px 'Times';line-height: 12px;}
.ft49{font: 1px 'Times';line-height: 7px;}
.ft50{font: 19px 'Times';margin-left: 39px;line-height: 21px;}
.ft51{font: 8px 'Times';line-height: 10px;}
.ft52{font: 13px 'Times';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft53{font: 8px 'Times';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft54{font: italic 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft55{font: 19px 'Times';margin-left: 38px;line-height: 21px;}
.ft56{font: 10px 'Helvetica';line-height: 9px;}
.ft57{font: 9px 'Helvetica';line-height: 9px;}
.ft58{font: 1px 'Times';line-height: 3px;}
.ft59{font: 1px 'Times';line-height: 14px;}
.ft60{font: 12px 'Times';line-height: 14px;}
.ft61{font: 13px 'Times';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft62{font: 13px 'Times';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft63{font: 9px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft64{font: 9px 'Times';line-height: 12px;}
.ft65{font: 11px 'Helvetica';line-height: 12px;}
.ft66{font: 21px 'Times';margin-left: 48px;line-height: 23px;}
.ft67{font: 7px 'Helvetica';line-height: 7px;}
.ft68{font: 11px 'Times';line-height: 14px;}
.ft69{font: 11px 'Times';line-height: 12px;}
.ft70{font: 10px 'Times';line-height: 12px;}
.ft71{font: 11px 'Times';line-height: 13px;}
.ft72{font: 1px 'Times';line-height: 11px;}
.ft73{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft74{font: 15px 'Times';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft75{font: 15px 'Times';line-height: 16px;}
.ft76{font: 9px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft77{font: 9px 'Helvetica';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft78{font: 10px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft79{font: 10px 'Helvetica';line-height: 12px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft80{font: bold 7px 'Helvetica';line-height: 7px;}
.ft81{font: 8px 'Helvetica';line-height: 9px;}
.ft82{font: 1px 'Helvetica';line-height: 0px;}
.ft83{font: 8px 'Helvetica';line-height: 0px;}
.ft84{font: 11px 'Helvetica';line-height: 0px;}
.ft85{font: bold 8px 'Helvetica';line-height: 9px;}
.ft86{font: 1px 'Times';line-height: 0px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft87{font: italic 13px 'Times';line-height: 0px;}
.ft88{font: 19px 'Times';line-height: 0px;}
.ft89{font: 15px 'Times';line-height: 1px;}
.ft90{font: 1px 'Times';line-height: 16px;}
.ft91{font: italic 11px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft92{font: bold 10px 'Helvetica';color: #808080;line-height: 12px;}
.ft93{font: bold 11px 'Helvetica';line-height: 13px;}
.ft94{font: italic 11px 'Times';line-height: 14px;}
.ft95{font: 7px 'Times';line-height: 8px;}
.ft96{font: 12px 'Times';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft97{font: 12px 'Times';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft98{font: 9px 'Times';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft99{font: 13px 'Times';line-height: 16px;}
.ft100{font: 9px 'Helvetica';line-height: 8px;}
.ft101{font: bold 9px 'Helvetica';line-height: 8px;}
.ft102{font: 8px 'Helvetica';line-height: 11px;}
.ft103{font: bold 9px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft104{font: 10px 'Times';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft105{font: 11px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft106{font: 6px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft107{font: 13px 'Times';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft108{font: 13px 'Times';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft109{font: 8px 'Helvetica';line-height: 8px;}
.ft110{font: 10px 'Helvetica';line-height: 20px;}
.ft111{font: 10px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft112{font: 10px 'Helvetica';line-height: 15px;}
.ft113{font: 1px 'Helvetica';line-height: 1px;}
.ft114{font: 1px 'Helvetica';line-height: 8px;}
.ft115{font: 1px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft116{font: 1px 'Helvetica';line-height: 4px;}
.ft117{font: 8px 'Helvetica';line-height: 18px;}
.ft118{font: 9px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft119{font: 8px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft120{font: 8px 'Helvetica';line-height: 17px;}
.ft121{font: 18px 'Times';line-height: 21px;}
.ft122{font: 11px 'Helvetica';line-height: 15px;}
.ft123{font: bold 27px 'Times';line-height: 31px;}
.ft124{font: 19px 'Times';line-height: 20px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 255px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 265px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 262px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: right;padding-right: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 262px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 283px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 284px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 51px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 299px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 276px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p124{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 272px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 51px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 102px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 50px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:120px;height:14px;}
.p147{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 268px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:102px;height:14px;}
.p152{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 271px;padding-top: 3px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:163px;height:13px;}
.p158{text-align: right;padding-right: 656px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: right;padding-right: 656px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:70px;height:11px;}
.p167{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:11px;}
.p168{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:77px;height:39px;}
.p169{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:39px;}
.p170{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:69px;height:35px;}
.p171{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:35px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:29px;}
.p173{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:13px;}
.p174{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:28px;}
.p175{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:64px;height:29px;}
.p176{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:73px;height:10px;}
.p177{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:27px;}
.p178{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:8px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 274px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:14px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:10px;}
.p186{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:11px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:11px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 77px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 56px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 270px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 332px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:11px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 291px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: right;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 55px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:160px;height:14px;}
.p226{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 351px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 43px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:9px;}
.p235{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:9px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 129px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 152px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 158px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 266px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: left;padding-left: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 261px;padding-top: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 3px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 326px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;padding-top: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 276px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 248px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 61px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 56px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:170px;height:14px;}
.p281{text-align: left;padding-right: 273px;padding-top: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 268px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:12px;}
.p287{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:12px;height:12px;}
.p288{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:12px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p291{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;padding-top: 3px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 275px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:11px;}
.p298{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:11px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 260px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 291px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 217px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 428px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:12px;}
.p325{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:12px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:12px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 260px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 275px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 65px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p335{text-align: right;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p336{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p337{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 62px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 43px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 269px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 269px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 277px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 260px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 274px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 275px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 272px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p364{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 272px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 107px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:13px;}
.p379{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:93px;height:11px;}
.p380{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:86px;height:10px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 62px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:124px;height:14px;}
.p386{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: right;padding-right: 658px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: right;padding-right: 658px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 12px;padding-top: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 50px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 271px;padding-top: 3px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;padding-top: 2px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p408{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p409{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p410{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 260px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 156px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 272px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:10px;}
.p427{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:12px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 62px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:76px;height:12px;}
.p430{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:10px;}
.p431{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 248px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 277px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:10px;}
.p441{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:10px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 276px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 319px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 128px;padding-right: 472px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 78px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 102px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 311px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:11px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:7px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:9px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 53px;padding-right: 1147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 894px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-right: 370px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 86px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 93px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 58px;padding-top: 3px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 284px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p477{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:95px;height:11px;}
.p478{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:97px;height:10px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:11px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 111px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 40px;padding-top: 3px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 279px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 276px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:11px;}
.p499{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:55px;height:9px;}
.p500{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:10px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 86px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 40px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 40px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 98px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 40px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 280px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 275px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 277px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p521{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p522{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 196px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 3px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p537{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 279px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 319px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: center;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;padding-top: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;padding-top: 3px;margin-top: 598px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p550{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:14px;}
.p551{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:12px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 219px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 276px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:125px;height:14px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: right;padding-right: 649px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-right: 263px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 332px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:13px;}
.p567{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:13px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 276px;padding-top: 3px;margin-top: 176px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:14px;}
.p572{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:17px;height:12px;}
.p573{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:75px;height:10px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 380px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 274px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p577{text-align: right;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p579{text-align: right;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p580{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p581{text-align: center;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p582{text-align: center;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p583{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p584{text-align: right;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p585{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p586{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p587{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p588{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p589{text-align: center;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: right;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p591{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 272px;padding-top: 3px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 298px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;padding-top: 3px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p602{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:11px;}
.p603{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:8px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p605{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p606{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;padding-top: 3px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 393px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 293px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;padding-top: 3px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 49px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 114px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 40px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p620{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 261px;padding-top: 3px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 82px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 50px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 104px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 51px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 43px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 44px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;padding-top: 4px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 272px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:12px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 56px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:8px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:10px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: center;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p646{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p647{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 379px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 274px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 275px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 258px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 369px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;padding-top: 3px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 298px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;padding-top: 3px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: center;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p665{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p666{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 43px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 40px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 67px;padding-top: 3px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 272px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 78px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 127px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 51px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: center;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p682{text-align: center;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p683{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p684{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p685{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p686{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:10px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;padding-top: 3px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 282px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:11px;}
.p690{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:12px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:11px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;padding-top: 2px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 274px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:11px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 3px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: center;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p700{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p701{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p702{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p703{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 290px;padding-top: 3px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 58px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:177px;height:12px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: right;padding-right: 660px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 58px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:174px;height:12px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 125px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 92px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 58px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:148px;height:14px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-right: 270px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 51px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 59px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: right;padding-right: 408px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 276px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:58px;height:10px;}
.p742{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p743{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p744{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:63px;height:10px;}
.p745{text-align: center;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p747{text-align: center;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 311px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p752{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:13px;}
.p753{text-align: right;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p754{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:61px;height:11px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 378px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 46px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 43px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:211px;height:13px;}
.p762{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-right: 266px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 272px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:9px;}
.p773{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:8px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 50px;padding-top: 3px;margin-top: 479px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p776{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 229px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 380px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -118px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 123px;padding-right: 392px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -116px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 119px;padding-right: 370px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:10px;}
.p789{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:10px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 391px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p792{text-align: center;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p793{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;padding-top: 3px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 441px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:152px;height:14px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 57px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 53px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:144px;height:14px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: right;padding-right: 650px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: right;padding-right: 650px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 263px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 274px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p823{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:82px;height:12px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 52px;margin-top: 431px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: right;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 62px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:129px;height:14px;}
.p831{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-right: 270px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 275px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: right;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p839{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: right;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p841{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:11px;}
.p842{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p843{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:13px;}
.p844{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:68px;}
.p845{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:61px;height:59px;}
.p846{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:46px;height:56px;}
.p847{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:22px;}
.p848{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:58px;height:67px;}
.p849{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:75px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p851{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 271px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: right;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p855{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 140px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 43px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 335px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;padding-top: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: right;padding-right: 224px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p863{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:11px;}
.p864{text-align: right;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p865{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p866{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 338px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 186px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 50px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;padding-top: 3px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: right;padding-right: 245px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p873{text-align: right;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p874{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 231px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 82px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p877{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p878{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 44px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 55px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 49px;padding-top: 3px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 268px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:49px;}
.p893{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:56px;height:12px;}
.p894{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:51px;}
.p895{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:48px;}
.p896{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:14px;}
.p897{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:58px;height:42px;}
.p898{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:14px;}
.p899{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:41px;height:40px;}
.p900{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:13px;}
.p901{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:48px;height:8px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 262px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -1px;}
.p904{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:11px;}
.p905{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:14px;}
.p906{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:56px;height:69px;}
.p907{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:45px;}
.p908{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:57px;height:25px;}
.p909{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:66px;height:55px;}
.p910{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:72px;height:8px;}
.p911{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-right: 262px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 267px;padding-top: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 261px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 367px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 369px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 146px;padding-top: 3px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p921{text-align: left;padding-left: 394px;padding-right: 80px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 71px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 59px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:121px;height:14px;}
.p927{text-align: right;padding-right: 648px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: right;padding-right: 648px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p931{text-align: left;padding-right: 274px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:132px;height:14px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-right: 270px;padding-top: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:148px;height:13px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 94px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 46px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 54px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 55px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 260px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 276px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 48px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 266px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 49px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 56px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 50px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 272px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 267px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 272px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 262px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 268px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 266px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 45px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 45px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 52px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 46px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 45px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 45px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 46px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 267px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 271px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 266px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 274px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 263px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 263px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 263px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 270px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 263px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 259px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 259px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 267px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 271px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 263px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 259px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 270px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 271px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 259px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 271px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 270px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 271px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 276px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 263px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 277px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 266px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 275px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 266px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 267px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 258px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 48px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 57px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 49px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 51px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 48px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 51px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 43px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 269px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 270px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 267px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 269px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 273px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 272px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 264px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 401px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 277px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 276px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 280px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 269px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 264px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 279px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 273px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 274px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 46px;padding-right: 259px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 265px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 46px;padding-right: 267px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td4{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td5{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: -12px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 514px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: -20px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 486px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 486px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 515px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 515px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 485px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 485px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #e3e3e3;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td260{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-right: #000000 1px solid;border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td263{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td264{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td266{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td269{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td273{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-left: #808080 1px solid;border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td277{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-left: #808080 1px solid;border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 481px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td319{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td326{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td336{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td339{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td340{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td343{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td346{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td351{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td352{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td360{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td361{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td362{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td363{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td364{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td365{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td366{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td367{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td368{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td369{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td371{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td372{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td374{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td375{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td377{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td378{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td379{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td380{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e3e3e3;}
.td382{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-bottom: #800000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td385{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td390{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td391{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td392{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td393{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td394{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td395{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td396{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td397{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td398{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td399{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td400{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td401{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td402{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td403{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td404{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td405{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td406{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td407{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td408{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td409{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td410{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td411{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td412{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td413{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td414{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td415{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td416{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td417{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td418{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td419{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td420{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td421{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td422{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td423{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td424{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td425{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td426{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td427{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td428{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td429{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td430{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td431{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td432{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 22px;}
.tr1{height: 50px;}
.tr2{height: 35px;}
.tr3{height: 23px;}
.tr4{height: 5px;}
.tr5{height: 872px;}
.tr6{height: 0px;}
.tr7{height: 49px;}
.tr8{height: 17px;}
.tr9{height: 18px;}
.tr10{height: 25px;}
.tr11{height: 15px;}
.tr12{height: 43px;}
.tr13{height: 26px;}
.tr14{height: 51px;}
.tr15{height: 877px;}
.tr16{height: 20px;}
.tr17{height: 21px;}
.tr18{height: 9px;}
.tr19{height: 19px;}
.tr20{height: 16px;}
.tr21{height: 14px;}
.tr22{height: 8px;}
.tr23{height: 37px;}
.tr24{height: 70px;}
.tr25{height: 39px;}
.tr26{height: 31px;}
.tr27{height: 47px;}
.tr28{height: 40px;}
.tr29{height: 113px;}
.tr30{height: 73px;}
.tr31{height: 34px;}
.tr32{height: 2px;}
.tr33{height: 13px;}
.tr34{height: 6px;}
.tr35{height: 4px;}
.tr36{height: 12px;}
.tr37{height: 27px;}
.tr38{height: 30px;}
.tr39{height: 10px;}
.tr40{height: 29px;}
.tr41{height: 7px;}
.tr42{height: 24px;}
.tr43{height: 53px;}
.tr44{height: 36px;}
.tr45{height: 28px;}
.tr46{height: 44px;}
.tr47{height: 3px;}
.tr48{height: 1px;}
.tr49{height: 116px;}
.tr50{height: 32px;}
.tr51{height: 33px;}
.tr52{height: 11px;}
.tr53{height: 93px;}
.tr54{height: 67px;}
.tr55{height: 76px;}
.tr56{height: 42px;}
.tr57{height: 38px;}
.tr58{height: 41px;}
.tr59{height: 52px;}
.tr60{height: 894px;}
.tr61{height: -881px;}
.tr62{height: 893px;}
.tr63{height: -873px;}
.tr64{height: 120px;}
.tr65{height: 100px;}
.tr66{height: 60px;}
.tr67{height: 48px;}
.tr68{height: 75px;}
.tr69{height: 56px;}
.tr70{height: 46px;}
.tr71{height: 141px;}
.tr72{height: 63px;}
.tr73{height: 59px;}
.tr74{height: 61px;}
.tr75{height: 45px;}
.tr76{height: 82px;}
.tr77{height: 58px;}
.tr78{height: 72px;}
.t0{width: 294px;margin-left: 106px;margin-top: 33px;font: 15px 'Times';}
.t1{width: 515px;font: 15px 'Times';}
.t2{width: 944px;margin-left: 46px;margin-top: 104px;font: 1px 'Times';}
.t3{width: 514px;font: 13px 'Times';}
.t4{width: 376px;margin-left: 112px;font: 13px 'Times';}
.t5{width: 515px;font: 13px 'Times';}
.t6{width: 1045px;font: 15px 'Times';}
.t7{width: 515px;font: italic 14px 'Times';}
.t8{width: 423px;margin-left: 46px;font: 15px 'Times';}
.t9{width: 337px;font: 11px 'Helvetica';}
.t10{width: 248px;margin-left: 102px;font: 8px 'Helvetica';}
.t11{width: 305px;font: 11px 'Helvetica';}
.t12{width: 299px;margin-left: 79px;font: 8px 'Helvetica';}
.t13{width: 325px;margin-left: 54px;margin-top: 2px;font: 10px 'Helvetica';}
.t14{width: 380px;margin-left: 68px;margin-top: 25px;font: 11px 'Helvetica';}
.t15{width: 384px;margin-left: 46px;margin-top: 16px;font: 11px 'Helvetica';}
.t16{width: 394px;margin-left: 53px;margin-top: 13px;font: 11px 'Helvetica';}
.t17{width: 304px;margin-left: 144px;margin-top: 11px;font: 8px 'Helvetica';}
.t18{width: 361px;margin-left: 61px;margin-top: 26px;font: 11px 'Helvetica';}
.t19{width: 201px;margin-left: 135px;margin-top: 20px;font: 11px 'Helvetica';}
.t20{width: 333px;font: 11px 'Helvetica';}
.t21{width: 336px;margin-left: 69px;margin-top: 5px;font: 11px 'Helvetica';}
.t22{width: 430px;margin-left: 41px;margin-top: 23px;font: 12px 'Times';}
.t23{width: 333px;font: 10px 'Helvetica';}
.t24{width: 364px;margin-left: 46px;margin-top: 22px;font: 11px 'Helvetica';}
.t25{width: 38px;margin-left: 118px;font: 8px 'Helvetica';}
.t26{width: 236px;font: 10px 'Helvetica';}
.t27{width: 385px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 10px 'Helvetica';}
.t28{width: 432px;margin-left: 41px;margin-top: 22px;font: 12px 'Times';}
.t29{width: 430px;margin-left: 41px;margin-top: 19px;font: 12px 'Times';}
.t30{width: 354px;font: 11px 'Helvetica';}
.t31{width: 230px;margin-left: 82px;font: 8px 'Helvetica';}
.t32{width: 367px;margin-left: 60px;margin-top: 10px;font: 11px 'Helvetica';}
.t33{width: 328px;margin-left: 66px;margin-top: 11px;font: 9px 'Helvetica';}
.t34{width: 472px;margin-left: 46px;margin-top: 17px;font: 11px 'Times';}
.t35{width: 344px;margin-left: 63px;margin-top: 23px;font: 11px 'Helvetica';}
.t36{width: 432px;margin-left: 41px;margin-top: 18px;font: 12px 'Times';}
.t37{width: 326px;margin-left: 63px;margin-top: 16px;font: 11px 'Helvetica';}
.t38{width: 326px;margin-left: 64px;margin-top: 14px;font: 11px 'Helvetica';}
.t39{width: 420px;margin-left: 46px;margin-top: 2px;font: 15px 'Times';}
.t40{width: 350px;margin-left: 62px;margin-top: 15px;font: 10px 'Helvetica';}
.t41{width: 338px;margin-left: 74px;font: 9px 'Helvetica';}
.t42{width: 295px;margin-left: 128px;margin-top: 10px;font: 9px 'Helvetica';}
.t43{width: 324px;margin-left: 9px;margin-top: 11px;font: 11px 'Helvetica';}
.t44{width: 432px;margin-left: 41px;margin-top: 16px;font: 12px 'Times';}
.t45{width: 294px;margin-left: 88px;margin-top: 2px;font: 9px 'Helvetica';}
.t46{width: 408px;margin-left: 65px;margin-top: 23px;font: 11px 'Helvetica';}
.t47{width: 407px;margin-left: 55px;margin-top: 17px;font: 10px 'Helvetica';}
.t48{width: 373px;margin-left: 97px;margin-top: 16px;font: 10px 'Helvetica';}
.t49{width: 117px;font: 9px 'Helvetica';}
.t50{width: 113px;margin-left: 7px;font: 9px 'Helvetica';}
.t51{width: 4px;font: 8px 'Helvetica';}
.t52{width: 9px;font: 8px 'Helvetica';}
.t53{width: 137px;font: 8px 'Helvetica';}
.t54{width: 371px;margin-left: 55px;margin-top: 23px;font: 10px 'Helvetica';}
.t55{width: 346px;margin-left: 89px;margin-top: 21px;font: 10px 'Helvetica';}
.t56{width: 344px;margin-left: 69px;margin-top: 21px;font: 11px 'Helvetica';}
.t57{width: 246px;margin-left: 128px;margin-top: 15px;font: 8px 'Helvetica';}
.t58{width: 195px;font: 8px 'Helvetica';}
.t59{width: 193px;font: 8px 'Helvetica';}
.t60{width: 361px;margin-left: 69px;margin-top: 16px;font: 11px 'Helvetica';}
.t61{width: 340px;margin-left: 103px;margin-top: 14px;font: 8px 'Helvetica';}
.t62{width: 349px;margin-left: 59px;margin-top: 14px;font: 11px 'Helvetica';}
.t63{width: 300px;margin-left: 109px;margin-top: 7px;font: 11px 'Helvetica';}
.t64{width: 440px;margin-left: 49px;margin-top: 15px;font: 9px 'Helvetica';}
.t65{width: 335px;margin-left: 52px;margin-top: 14px;font: 11px 'Helvetica';}
.t66{width: 266px;margin-left: 113px;margin-top: 16px;font: 11px 'Helvetica';}
.t67{width: 361px;margin-left: 58px;margin-top: 15px;font: 11px 'Helvetica';}
.t68{width: 403px;margin-left: 53px;margin-top: 10px;font: 11px 'Helvetica';}
.t69{width: 380px;margin-left: 47px;margin-top: 26px;font: 10px 'Helvetica';}
.t70{width: 514px;font: 11px 'Helvetica';}
.t71{width: 249px;margin-left: 137px;margin-top: 20px;font: 11px 'Helvetica';}
.t72{width: 364px;margin-left: 9px;margin-top: 7px;font: 11px 'Helvetica';}
.t73{width: 309px;margin-left: 70px;font: 11px 'Helvetica';}
.t74{width: 418px;margin-left: 46px;font: 15px 'Times';}
.t75{width: 393px;margin-left: 46px;margin-top: 23px;font: 9px 'Helvetica';}
.t76{width: 432px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 12px 'Times';}
.t77{width: 416px;margin-left: 46px;margin-top: 18px;font: 11px 'Helvetica';}
.t78{width: 375px;margin-left: 63px;margin-top: 16px;font: 11px 'Helvetica';}
.t79{width: 339px;margin-left: 71px;margin-top: 23px;font: 11px 'Helvetica';}
.t80{width: 199px;margin-left: 9px;font: 7px 'Helvetica';}
.t81{width: 207px;font: 7px 'Helvetica';}
.t82{width: 431px;margin-left: 41px;margin-top: 20px;font: 12px 'Times';}
.t83{width: 424px;margin-left: 46px;font: 15px 'Times';}
.t84{width: 430px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 12px 'Times';}
.t85{width: 428px;margin-left: 41px;margin-top: 22px;font: 12px 'Times';}
.t86{width: 316px;margin-left: 57px;margin-top: 13px;font: 10px 'Helvetica';}
.t87{width: 243px;margin-left: 125px;margin-top: 14px;font: 8px 'Helvetica';}
.t88{width: 344px;margin-left: 51px;margin-top: 16px;font: 11px 'Helvetica';}
.t89{width: 376px;margin-left: 64px;margin-top: 29px;font: 10px 'Helvetica';}
.t90{width: 352px;margin-left: 62px;margin-top: 17px;font: 11px 'Helvetica';}
.t91{width: 360px;margin-left: 104px;margin-top: 11px;font: 8px 'Helvetica';}
.t92{width: 332px;margin-left: 70px;margin-top: 18px;font: 11px 'Helvetica';}
.t93{width: 332px;margin-left: 111px;margin-top: 7px;font: 11px 'Helvetica';}
.t94{width: 431px;margin-left: 41px;margin-top: 23px;font: 12px 'Times';}
.t95{width: 360px;margin-left: 7px;margin-top: 13px;font: 9px 'Helvetica';}
.t96{width: 93px;margin-left: 177px;font: 7px 'Helvetica';}
.t97{width: 232px;font: 9px 'Helvetica';}
.t98{width: 32px;font: 8px 'Helvetica';}
.t99{width: 199px;margin-left: 124px;font: 8px 'Helvetica';}
.t100{width: 101px;font: 9px 'Helvetica';}
.t101{width: 31px;font: 8px 'Helvetica';}
.t102{width: 323px;margin-left: 59px;margin-top: 28px;font: 11px 'Helvetica';}
.t103{width: 396px;margin-left: 50px;margin-top: 28px;font: 8px 'Helvetica';}
.t104{width: 409px;margin-left: 47px;margin-top: 22px;font: 11px 'Helvetica';}
.t105{width: 276px;margin-left: 132px;margin-top: 6px;font: 8px 'Helvetica';}
.t106{width: 336px;margin-left: 53px;margin-top: 23px;font: 11px 'Helvetica';}
.t107{width: 346px;font: 9px 'Helvetica';}
.t108{width: 391px;margin-left: 52px;margin-top: 38px;font: 8px 'Helvetica';}
.t109{width: 338px;margin-left: 49px;margin-top: 20px;font: 8px 'Helvetica';}
.t110{width: 399px;margin-left: 56px;margin-top: 26px;font: 9px 'Helvetica';}
.t111{width: 414px;margin-left: 57px;margin-top: 24px;font: 9px 'Helvetica';}
.t112{width: 267px;margin-top: 12px;font: 10px 'Helvetica';}
.t113{width: 419px;margin-left: 47px;margin-top: 25px;font: 9px 'Helvetica';}
.t114{width: 440px;margin-left: 41px;margin-top: 19px;font: 12px 'Times';}
.t115{width: 405px;margin-left: 37px;margin-top: 23px;font: 10px 'Helvetica';}
.t116{width: 339px;margin-left: 92px;margin-top: 7px;font: 8px 'Helvetica';}
.t117{width: 381px;margin-left: 14px;font: 10px 'Helvetica';}
.t118{width: 379px;margin-left: 7px;font: 8px 'Helvetica';}
.t119{width: 383px;margin-left: 27px;font: 10px 'Helvetica';}
.t120{width: 389px;margin-left: 16px;margin-top: 16px;font: 8px 'Helvetica';}
.t121{width: 360px;margin-left: 46px;margin-top: 35px;font: 9px 'Helvetica';}
.t122{width: 30px;margin-left: 50px;margin-top: 15px;font: 11px 'Helvetica';}
.t123{width: 396px;margin-left: 66px;margin-top: 4px;font: 11px 'Helvetica';}
.t124{width: 224px;margin-left: 48px;font: 9px 'Helvetica';}
.t125{width: 81px;font: 8px 'Helvetica';}
.t126{width: 317px;margin-left: 60px;margin-top: 23px;font: 9px 'Helvetica';}
.t127{width: 282px;margin-left: 51px;margin-top: 16px;font: 11px 'Helvetica';}
.t128{width: 384px;margin-left: 55px;margin-top: 34px;font: 11px 'Helvetica';}
.t129{width: 422px;margin-left: 41px;margin-top: 21px;font: 12px 'Times';}
.t130{width: 321px;margin-left: 64px;margin-top: 27px;font: 11px 'Helvetica';}
.t131{width: 333px;margin-left: 61px;margin-top: 27px;font: 9px 'Helvetica';}
.t132{width: 217px;margin-left: 168px;margin-top: 8px;font: 8px 'Helvetica';}
.t133{width: 369px;margin-left: 55px;margin-top: 8px;font: 11px 'Helvetica';}
.t134{width: 259px;margin-left: 122px;margin-top: 3px;font: 8px 'Helvetica';}
.t135{width: 355px;margin-left: 11px;font: 11px 'Helvetica';}
.t136{width: 441px;margin-left: 41px;margin-top: 22px;font: 12px 'Times';}
.t137{width: 514px;font: 15px 'Times';}
.t138{width: 412px;margin-left: 46px;margin-top: 62px;font: 13px 'Times';}
.t139{width: 299px;margin-left: 67px;font: 11px 'Helvetica';}
.t140{width: 43px;font: 9px 'Helvetica';}
.t141{width: 404px;margin-left: 26px;font: 11px 'Helvetica';}
.t142{width: 40px;font: 8px 'Helvetica';}
.t143{width: 399px;margin-left: 18px;font: 10px 'Helvetica';}
.t144{width: 423px;margin-left: 46px;margin-top: 5px;font: 15px 'Times';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB331x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">SOU 2000:3</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p0 ft1">Socialdepartementet</P>
<P class="p1 ft0">Genom regeringsbeslut den 4 februari 1999 bemyndigades chefen för Socialdepartementet, statsrådet Lars Engqvist, att tillkalla en kommitté bestående av forskare med uppdrag att göra ett välfärdsbokslut över <NOBR>1990-talet</NOBR> (dir. 1999:7, se bilaga 1). Med stöd av bem yndigandet för- ordnades docent Joakim Palme som ordförande samt docent Åke Bergmark, docent Johan Fritzell, docent Olle Lundberg, tf. professor Elisabet Näsman, docent Lena Sommestad samt docent Marta Szebehely som övriga ledamöter i kommittén. Till sekreterare för kommittén utsågs filosofie kandidaterna Mia Hultin och Martin Hörnqvist. <NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> McCarthy och Monica Berglund har varit kommittéassistenter. Kommittén antog sedermera namnet ”Kommittén Välfärdsbokslut”.</P>
<P class="p2 ft0">Det föreliggande betänkandet svarar mot det krav i direktiven som anger att kommittén ska lämna ett delbetänkande senast januari 2000. Eftersom det ännu saknas underlag för att göra ett bokslut för hela 1990- talet och kommittén anser det vara väsentligt att göra fördjupade analyser på vissa områden kan detta första betänkande från Kommittén Välfärdsbokslut rubriceras som ett delbokslut. Kommittén skall lämna sitt slutbetänkande år 2001.</P>
<P class="p3 ft0">Delbokslutet baserar sig på olika typer av underlag. Kommitténs ledamöter har själva utfört och sammanställt forskning på olika om- råden, men också uppdragit åt ett antal externa forskare att utarbeta översikter inom sina respektive forskningsområden. Följande forskare har medverkat till att utarbeta underlag för kommittén: Roger Andersson, Maria Appelqvist, Karin Barron, Donald Broady (med Mats B. Andersson, Mikael Börjesson, Jonas Gustafsson, Elisabeth Hultqvist och Mikael Palme), Gunilla Fredriksson, Roland Granqvist, Jan Eric Gustafsson (med Anette Andersson och Michael Hansen), Håkan Johansson, Mikko Kautto, Thomas Lindh, Per Lundborg, Tommy Lundström, Dimitris Michailakis, Michael Nordenmark, Lars Oscarsson, Håkan Regnér, Diane Sainsbury, Tapio Salonen, Karin Svedberg Nilsson, Måns Svensson, Hans Swärd, Mårten Söder, Rune Åberg samt Karsten Åström.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB332x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft0">SOU 2000:3</P>
<P class="p5 ft0">SCB har givits särskilda uppdrag att analysera fruktsamhets- utveckling och inkomstfördelning. På dessa områden har Britta Hoem och Kjell Jansson lämnat underlagsrapporter. Dessutom har kommittén gjort beställningar på bearbetningar av nationalräkenskaperna från SCB. Här ska också nämnas att SCB:s Undersökningar av levnads- förhållanden (ULF) har utgjort grundmaterial för kommitténs beskriv- ning och analys av människor levnadsvillkor i Sverige under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p6 ft0">Kommittén har i sitt arbete även använt sig av kunskapsöversikter sammanställda av Riksförsäkringsverket, Skolverket och Socialstyrelsen. Dessa myndigheter gavs den 20 maj 1999 i uppdrag av regeringen att bistå kommittén med statistik och annan tillgänglig kunskap inom sina respektive verksamhetsområden.</P>
<P class="p7 ft0">Ett stort tack riktas till alla som bidragit med underlag till kommittén. Ett stort tack riktas också till det stora antal experter som läst och kommenterat de underlag som delbetänkandet baseras på. Experternas medverkan har också varit viktig för att identifiera kunskapsluckor kring välfärdsutvecklingen. Samtliga slutsatser och bedömningar är dock kommitténs egna.</P>
<P class="p8 ft0">Kommittén får härmed överlämna sitt delbetänkande ”Välfärd vid vägskäl”.</P>
<P class="p9 ft0">Stockholm den 18 januari 2000</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p10 ft0">Joakim Palme</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p10 ft0">Åke Bergmark</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p10 ft0">Elisabet Näsman</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p10 ft0">Johan Fritzell</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p11 ft0">Lena Sommestad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p10 ft0">Olle Lundberg</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p11 ft0">Marta Szebehely</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p10 ft0">/Mia Hultin</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p11 ft3">/Martin Hörnqvist</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p12 ft0">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><P class="p10 ft5">Inledning</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p14 ft6">...............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p14 ft5">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td9"><P class="p10 ft7">Delbokslut: .................Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p14 ft6">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft7">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><P class="p10 ft7">Strukturella ..............................förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p15 ft6">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p14 ft8">1.1 .........................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft9">Ekonomiska förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p14 ft8">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p14 ft8">..........................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">Arbetslösheten drabbade alla sektorer i ekonomin</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p16 ft8">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">Arbetslösheten har totalt sett slagit hårdare mot män</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p14 ft8">...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">än mot kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p16 ft8">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p17 ft8">1.2 ......................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft9">Demografiska förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p17 ft8">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p18 ft8">............................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft9">1.2.1 Barnafödandet har minskat kraftigt</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p16 ft8">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">Fruktsamheten har minskat mest bland yngre</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p14 ft8">.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p14 ft8">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">Fruktsamheten är relaterad till sysselsättnings -</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p16 ft8">..........................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">situation och ekonomiska förutsättningar</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft8">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p16 ft8">....................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft9">1.2.2 Barnen och de allra äldsta har blivit fler</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p16 ft8">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft9">1.2.3 Stor flyktinginvandring och förstärkt boende -</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p14 ft8">................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft9">segregation</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p14 ft8">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p16 ft8">...............</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">Stora förändringar i svenskt flyktingmottagande</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft8">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p16 ft8">...................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">Boendesegregationen har förstärkts</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p19 ft8">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">Etniskt grundad boendesegregation – inte bara ett</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p14 ft8">...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">storstadsproblem</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p14 ft8">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft7">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><P class="p10 ft7">Socialpolitikens ........................förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p15 ft6">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p17 ft8">2.1 ...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft9">Välfärdsstat och försörjning</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p17 ft8">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft9">2.1.1 Arbetsmarknadspolitiken har differentierats och</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p14 ft8">.........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft9">decentraliserats</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p14 ft8">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p20 ft8">...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">Antalet aktiva arbetsmarknadsåtgärder har ökat kraftigt</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p21 ft8">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft10">Kommunerna har fått ökat ansvar för</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p14 ft11">...................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td7"><P class="p10 ft10">arbetsmarknadspolitiken</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p14 ft11">72</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB334x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">6 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td15"><P class="p14 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p22 ft0">2.1.2</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p10 ft13">Förändringar av arbetslöshetsersättningarna ..............</P></TD>
<TD class="tr7 td15"><P class="p23 ft0">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">Förändringar av kvalificeringsvillkor och täcknings-</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">grad ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p10 ft13">Förändringar av ersättningsnivåer och ersättnings-</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">tider ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td16"><P class="p22 ft13">2.1.3 Förändringar på socialförsäkringarnas område...........</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p25 ft0">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">Förändringar i kvalificeringsvillkor och täcknings-</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">grad ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">Förändringar av ersättningsnivåer och ersättnings-</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">tider ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p10 ft14">Förändringar i försäkringens tillämpning..........................</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft13">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">Ersättning från socialförsäkringen till personer med</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">funktionshinder.................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p22 ft0">2.1.4</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p10 ft13">Förändringar i familjestöden ......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p24 ft0">88</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td17"><P class="p22 ft0">2.1.5 Allt fler har fått socialbidrag och kostnaderna har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">ökat kraftigt ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p27 ft0">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft14">Fördubblat socialbidragstagande bland ungdomar .............</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p27 ft13">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p10 ft14">Flyktinginvandringen och socialbidragstagandet ...............</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p24 ft13">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft14">Normerna för socialbidrag har blivit mer restriktiva..........</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p27 ft13">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">Arbetslinjen har förstärkts i första hand för ung-</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft13">domar .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p10 ft13">Kommunernas arbete med att hålla nere social-</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p10 ft14">bidragskostnaderna har intensifierats ..............................</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p24 ft13">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p22 ft0">2.1.6</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p10 ft13">Förändringar i försörjningssystemen ........................</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p26 ft0">104</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td16"><P class="p28 ft13">2.2 Utvecklingen på välfärdstjänsteområdet ...............................</P></TD>
<TD class="tr10 td15"><P class="p26 ft0">109</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft0"><SPAN class="ft0">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft15">Fler barn får barnomsorg trots minskade offentliga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td18"><P class="p30 ft13">utgifter....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p14 ft0">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td19"><P class="p30 ft13">De totala kostnaderna för barnomsorgen har varit stabila 113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td18"><P class="p30 ft13">Barngruppernas storlek har ökat .....................................</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p14 ft13">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft13">Barnomsorgsavgifterna har ökat och varierar kraftigt</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft13">mellan kommuner ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p14 ft13">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td18"><P class="p30 ft13">Barn till arbetslösa föräldrar har bristande tillgång till</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft13">barnomsorg.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p14 ft13">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft13">Allt fler barn skrivs in i privat driven barnomsorg...........</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p14 ft13">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft13">Jämlikhet och skiktning i barnomsorgen .........................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p16 ft13">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td18"><P class="p10 ft0">2.2.2 Ett turbulent decennium på skolans område .............</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p19 ft0">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft13">Kostnaderna per elev har minskat ...................................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p14 ft13">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft13">Kommunerna har fått allt större ansvar för skolans</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td18"><P class="p30 ft13">verksamhet .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p14 ft13">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft13">Utsatta områden får större del av resurserna....................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p21 ft13">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft13">Allt fler elever går i fristående skolor ..............................</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p20 ft13">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p30 ft13">Fler elever går ut skolan med ofullständiga betyg ............</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p20 ft13">125</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB335x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td20"><P class="p31 ft12">Innehåll <SPAN class="ft0">7</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td20"><P class="p10 ft13">Allt fler elever har ett annat modersmål än svenska, men</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">hemspråksundervisningen har minskat ...........................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft13">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Antalet elever i särskolan har ökat ..................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p11 ft13">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p10 ft13">Det individuella programmet på gymnasiet – en första</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">andrachans?....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p24 ft13">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Den sociala snedrekryteringen i gymnasievalen</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p10 ft13">minskade i början av decenniet .......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p27 ft13">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Universitets- och högskolesystemet har expanderat</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">kraftigt............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p24 ft13">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><P class="p22 ft3">2.2.3 Ökat tryck på barn- och ungdomsvården ..................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft0">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft14">Antalet omhändertaganden av barn och ungdomar ökar ..</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p11 ft13">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Antalet barn och ungdomar med</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">kontaktperson/kontaktfamilj har ökat ..............................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft13">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p10 ft14">Bristande kunskaper om resursutveckling och resultat.....</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p24 ft13">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p22 ft0">2.2.4</P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Missbrukarvårdens utveckling.................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft0">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Antalet missbrukare intagna på institution minskar.........</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft13">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Kraftig minskning av antalet alkoholmissbrukare i</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p10 ft13">institutionsvård ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p27 ft13">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Förskjutning från sluten till öppen vård...........................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p32 ft13">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">De privata inslagen i missbrukarvården har ökat.............</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p11 ft13">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p22 ft0">2.2.5</P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p10 ft13">Sjukvård och vårdutnyttjande ..................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p33 ft0">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft14">Patienternas utgifter för hälso- och sjukvård har ökat ......</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p32 ft13">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Betydande personalminskningar inom hälso- och</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">sjukvården ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p34 ft13">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p10 ft13">Antalet vårdplatser har minskat ......................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p27 ft13">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Vårdtiderna har blivit kortare..........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft13">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">De yngres vårdkonsumtion har minskat ..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft13">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Drygt var tionde person med vårdbehov avstår från att</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p10 ft13">söka läkarvård.................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p35 ft13">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Läkemedelskostnaderna har ökat kraftigt ........................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p11 ft13">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft14">Läkemedelsanvändningen har ökat bland de yngre..........</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p35 ft13">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td23"><P class="p22 ft0">2.2.6 Ökad ambitionsnivå, men också ökad differentie-</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">ring i insatserna för personer med funktionshinder ...</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p11 ft0">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Handikappreformen och psykiatrireformen .....................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p24 ft13">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Täcker insatserna de befintliga behoven? ........................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p27 ft13">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p10 ft14">Ökade kostnader, men ofullständig behovstäckning ........</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p36 ft13">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">Förbättrade villkor för vissa – försämrade villkor för</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">andra ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p24 ft13">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td21"><P class="p10 ft13">Bristande samverkan och bristande information är ett</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p10 ft13">problem ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p24 ft13">165</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr3 td24"><P class="p16 ft12"><SPAN class="ft0">8 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p12 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr12 td26"><P class="p37 ft3">2.2.7 Äldreomsorgens utveckling – allt färre får hjälp.......</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p25 ft0">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft14">Färre får del av äldreomsorgens resurser .........................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p39 ft13">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">Strängare biståndsbedömningar och hårdare prio-</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p38 ft13">riteringar ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p40 ft13">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft14">Äldreomsorgens utformning och kvalitet.........................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p41 ft13">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td32"><P class="p38 ft13">Nya organisationsformer och ökad kommunal variation ..174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p37 ft0">2.2.8 Stora organisationsförändringar på välfärds-</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">tjänsternas område ..................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p42 ft0">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft14">Decentraliseringen har förstärkts ....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p40 ft13">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">Marknadsinfluerade förändringar av välfärds-</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p38 ft13">tjänsternas organisering ..................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p43 ft13">178</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft14">Välfärdstjänster i privat drift har ökat i omfattning .........</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p44 ft13">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">Välfärdspersonalens arbetsförhållanden och</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p38 ft13">brukarnas välfärd ............................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p41 ft13">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td24"><P class="p45 ft5">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td33"><P class="p46 ft16">Välfärd, ofärd och ojämlikhet .....................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p47 ft5">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td25"><P class="p46 ft0">3.1</P></TD>
<TD class="tr10 td26"><P class="p37 ft13">Sysselsättning, arbetsförhållanden och utbildning.................</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p44 ft0">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p37 ft0">3.1.1 <NOBR>1990-talet</NOBR> – ett decennium präglat av sysselsätt-</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">ningskris .................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p40 ft0">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">Ungdomar och invandrare hårt drabbade av arbets-</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">löshet ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p43 ft13">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p37 ft13">3.1.2 Andra större förändringar på arbetsmarknaden ........</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p26 ft0">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">Fler har fått tillfälliga anställningar ................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p39 ft13">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p37 ft0">3.1.3 Arbetstagarnas fysiska och psykiska arbetsför-</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p38 ft13">hållanden ................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p43 ft0">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">Fysiskt krävande och enformiga arbeten fortfarande</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">vanligt förekommande ....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p43 ft13">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft14">Kvinnor har fått sämre psykisk arbetsmiljö .....................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p48 ft13">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft14">Andra gruppskillnader i arbetsvillkor..............................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p40 ft13">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p37 ft0">3.1.4 Utbildningsnivåerna har ökat för både äldre och</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft13">yngre ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p40 ft0">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p38 ft14">Vuxenutbildningen har expanderat .................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p40 ft13">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td25"><P class="p46 ft0">3.2</P></TD>
<TD class="tr13 td26"><P class="p37 ft13">Sänkta inkomster och ökade inkomstskillnader .....................</P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p40 ft0">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td32"><P class="p37 ft13">Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat något .212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p37 ft14">De genomsnittliga inkomstnivåerna har sänkts.............................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p41 ft13">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p37 ft13">Inkomstskillnaderna har ökat .......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p43 ft13">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p37 ft14">Inkomstnivåer och inkomstskillnader över livscykeln ...................</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p42 ft13">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p37 ft13">Allt fler har inkomster som underskrider socialbidrags-</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p37 ft13">normen .......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p40 ft13">220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td26"><P class="p37 ft14">Allt fler barn lever i hushåll med mycket låga inkomster ..............</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p41 ft13">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p37 ft14">Allt fler lever under stora ekonomiska svårigheter ........................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p43 ft13">225</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td36"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td37"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td38"><P class="p10 ft12">Innehåll <SPAN class="ft0">9</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td39"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td40"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td41"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p46 ft0">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td43"><P class="p49 ft13">Förändringar i dödlighet och ohälsa .....................................</P></TD>
<TD class="tr14 td38"><P class="p50 ft0">228</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p49 ft13">Sociala skillnader i dödlighet kvarstår ..........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p51 ft13">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p49 ft14">Tendenser till ökad ohälsa under d ecenniets första hälft ...............</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p51 ft13">232</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td43"><P class="p49 ft14">Ohälsan är ojämnt fördelad mellan befolkningsgrupper ................</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p40 ft13">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p49 ft13">Klasskillnaderna i ohälsa kvarstår ................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p52 ft13">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p49 ft13">Ojämlikheten i hälsa har inte ökat i omfattning ............................</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p44 ft13">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p46 ft0">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td43"><P class="p49 ft13">Social förankring, boende och hemlöshet..............................</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p44 ft0">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p49 ft3">3.4.1 Människors sociala förankring har inte försvagats ...</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p53 ft0">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td36"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr15 td37"><P class="p10 ft10">Bristande sociala nätverk och avsaknad av vän -</P></TD>
<TD class="tr15 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p10 ft10">skapsrelationer vanligare bland utrikesfödda ...................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft10">242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft9">3.4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p10 ft9">Förändringar av bostads - och boendeförhållanden ....</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft9">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td44"><P class="p10 ft9">3.4.3 Hemlöshetsproblematik – ett område präglat av stora</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p10 ft9">kunskapsluckor .......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p40 ft8">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p10 ft10">Orsakerna bakom hemlöshet är otillräckligt belysta .........</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft10">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p10 ft10">Effekterna av insatserna är i stort sett okända ..................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft10">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft9">3.4.4</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p10 ft9">Regionala skillnader i välfärd ..................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p40 ft8">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft9">3.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p10 ft9">Utsatthet och ackumulering av ofärd....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft9">254</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p10 ft10">Bristande ekonomiska resurser – ett centralt välfärdsproblem .......</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft10">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p10 ft10">Vissa grupper har särskilt höga risker för att drabbas av flera</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p10 ft10">olika välfärdsproblem ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft10">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p10 ft10">Välfärdsproblem bland de arbetslösa ............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft10">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft9">3.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p10 ft9">Välfärdsförändringar – har <NOBR>1990-talet</NOBR> varit ett unikt</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p10 ft9">årtionde? .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p40 ft8">264</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft7">4</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td45"><P class="p10 ft7">Ofärd, kunskapsluckor och vägval ............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p40 ft6">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft9">4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft9">Ofärd</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p14 ft8">..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft9">270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft9">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p10 ft9">Kunskapsluckor ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p40 ft8">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p10 ft9">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p10 ft9">Välfärd .............................................................vid vägskäl</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft9">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td46"><P class="p10 ft7">Referenser...........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p40 ft6">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td47"><P class="p10 ft7">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td47"><P class="p10 ft17">Bilaga 1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td43"><P class="p10 ft9">Kommittédirektiv ................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft9">299</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p54 ft18">Bilaga 2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p49 ft11">Underlag .............................till Kommittén Välfärdsbokslut</P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p55 ft19">305</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p12 ft0">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1">Inledning</P>
<P class="p56 ft20">Uppdraget</P>
<P class="p57 ft0">Kommitténs uppdrag är att beskriva utvecklingen av människors välfärd under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Denna beskrivning görs mot bakgrund av hur strukturella och institutionella förutsättningar förändrats under perioden.</P>
<P class="p58 ft0">I enlighet med de direktiv som föreligger lämnar vi med detta betänkande en första delrapport.</P>
<P class="p59 ft0">Den centrala uppgiften för kommittén är att göra en samlad bedöm- ning av välfärdsutvecklingen under decenniet. Kommittén har tolkat uppdraget så att detta också inbegriper en översikt av hur viktiga strukturella villkor och de socialpolitiska stödsystemen förändrats. Ett uttalat mål för arbetet har dessutom varit att identifiera viktiga kun- skapsluckor samt att peka ut forskningsuppgifter av särskild relevans för <NOBR>2000-talets</NOBR> socialpolitiska utmaningar.</P>
<P class="p60 ft0">Flera av de områden som kommittén förväntas belysa är eller har nyligen varit föremål för utredning i olika statliga kommittéer eller är en del av de statistik- och rapporteringsuppdrag som åvilar olika statliga myndigheter. Kommittén har mot denna bakgrund valt att ägna mindre uppmärksamhet åt vissa områden som belyses i andra sammanhang, såsom vuxenutbildning, rehabiliteringsfrågor, frivilligsektorn, regional utveckling och konsekvenser av boendesegregation.</P>
<P class="p61 ft20">Underlaget</P>
<P class="p62 ft0">Delbetänkandet grundar sig på olika typer av underlag som dels tagits fram direkt för kommittén, dels funnits tillgängliga på annat sätt i sta- tistik, forskning och andra utredningar. De underlag som tagits fram inom ramen för kommitténs arbete är av olika karaktär. För det första har kommittén gjort egna analyser och författat självständiga underlag och sammanställningar. För det andra har en rad forskare givits i upp- drag att författa underlag på olika områden. För det tredje har ett antal myndigheter bidragit med underlag. Ett flertal analysuppdrag har lagts på Statistiska Centralbyrån. Socialdepartementet har lämnat uppdrag till</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>Inledning</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft21">Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket medan Utbildnings- departementet har lämnat uppdrag till Skolverket att komma med underlag om <NOBR>1990-talsutvecklingen.</NOBR> Samtliga underlag har i seminarie- form granskats och diskuterats av externa experter och finns förtecknade i bilaga 2 i detta betänkande. Underlagen kommer senare att publiceras genom kommitténs försorg eller göras tillgängliga på annat sätt.</P>
<P class="p61 ft20">Ett delbokslut över välfärdsutvecklingen</P>
<P class="p64 ft0">Ett ekonomiskt bokslut består dels av en översikt över ett företags eller en förenings intäkter och kostnader under en viss period, dels av en sammanställning av verksamhetens tillgångar och skulder vid periodens slut. Medan valutan i företagsekonomiska bokslut är kronor och ören är valutan i ett välfärdsbokslut istället välfärd i vid mening. Ett bokslut utgör normalt ett underlag för bedömning av ett företags verksamhet och därmed för beslut om dess framtida inriktning. Ett bokslut för välfärden syftar på samma sätt till att utgöra ett underlag för bedömningar av välfärdens och socialpolitikens utveckling och därmed för beslut om politikens framtida inriktning. Eftersom det ännu saknas underlag för att göra ett bokslut för hela <NOBR>1990-talet</NOBR> rubriceras detta första betänkande från Kommittén Välfärdsbokslut som ett delbokslut.</P>
<P class="p65 ft21">Hur ska man då förstå ”välfärd i vid mening”? I den dominerande svenska forskningstraditionen har välfärd ofta definierats som <SPAN class="ft22">”för- fogande över resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, säkerhet m.m. med vars hjälp individen kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor” </SPAN>(Johansson 1970: 25). I stället för att söka mäta ett eftersträvansvärt idealtillstånd som gäller för</P>
<P class="p66 ft0">alla individer, mäter man vilka resurser och möjligheter individen har att förverkliga sina egna mål i livet, vilka dessa än är. Med ett sådant perspektiv är pengar bara en av många resurser som individen kan omsätta i sin strävan efter ett gott liv. Utgångspunkten är att frågor om välfärdens utveckling inte kan besvaras enbart utifrån kunskap om ekonomiskt välstånd.</P>
<P class="p67 ft21">En orsak till förvirring är att begreppet välfärd i debatten omväx- lande används om individuella levnadsförhållanden, om landets tillväxt och för att beskriva de strukturer av offentliga transfereringar och tjänster som utgör ett lands socialpolitik. Vad välfärdsforskningen lär oss är dock att de flesta individers välfärd i väsentliga avseenden är avhängig socialpolitikens utformning. Medan goda individuella lev- nadsförhållanden otvivelaktigt har ett egenvärde, avgörs enligt vårt för- menande värdet av de välfärdsstatliga systemen ytterst av deras förmåga att garantera medborgarna den typ av resurser som beskrivs ovan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td53"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p10 ft12">Inledning <SPAN class="ft0">13</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft0">Vi kommer att betrakta människors resurser, i vid bemärkelse, som den ”valuta” med vars hjälp välfärden kan beskrivas. Det inbegriper inte bara en översikt över tillgång och fördelning av resurser i största allmänhet, utan också att särskild vikt läggs vid bristande resurser, det vill säga ofärdsproblem av olika slag. Trots uppenbara sk illnader mellan ekonomiska och sociala bokslut vad gäller deras respektive ”valutor”, finns det tankegångar i det traditionella bokslutsförfarandet som är relevanta för en översikt av välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ett bokslut ska präglas av en tydlig, men försiktigt hållen, beskrivning av relevanta förhållanden. Det ska i ett bokslut inte göras några explicita specifikationer eller analyser av vilka motiven eller orsakerna är bakom de utfall som kan observeras. Däremot är det brukligt att i den så kallade förvaltningsberättelsen beskriva viktiga händelser som inträffat under den studerade perioden och som kan ha haft betydelse för det observerade utfallet. En förvaltningsberättelse översatt till en välfärds- kontext består i bakgrundsbeskrivningar mot vilka välfärdsutvecklingen bör ses. För ett företag är det relevant att beskriva olika marknaders utveckling och andra omvärldsförändringar. På välfärdsområdet är det viktigt att beskriva såväl ekonomiska och demografiska förändringar som utvecklingen i de socialpolitiska åtgärdssystemen.</P>
<P class="p69 ft0">En vägledande och viktig princip i ett bokslut är att beskrivningen tydligt går att särskilja från bedömningarna av den. Bokslutet ska kunna ligga till grund för bedömningar av utvecklingen, men ska däremot inte i sig vara bemängt av bedömningar eller konkreta förslag. Vi har strävat efter att följa denna princip.</P>
<P class="p70 ft0">Något som är viktigt att komma ihåg när man tar del av den bild som förmedlas inom ramen för detta välfärdsbokslut är att den enbart är baserad på uppgifter som man, med någorlunda rimliga vetenskapliga anspråk, kan anse stabila och rättvisande. Kommittén är genomgående sammansatt av forskare och värderingen av olika sorters kunskap har varit central i arbetet med betänkandet. Vidare är fokus så gott som uteslutande riktat mot vad som hänt sett på nationell nivå, vilket innebär att utvecklingen för enskilda kommuner, landsting eller regioner inte fångas upp. Sammantaget innebär detta att det finns välfärdspolitiskt relevanta utvecklingsdrag som inte fångas upp i denna genomgång. Mycket som har hänt under decenniet undandrar sig beskrivningar utifrån tillgängliga data och vissa kommuner har genomgått förändringar som radikalt avviker från det generella mönstret.</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>Inledning</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Betänkandet</P>
<P class="p72 ft0">I betänkandet presenteras sådan kunskap om välfärdsutvecklingen i Sverige på <NOBR>1990-talet</NOBR> som kommittén anser att det finns rimliga belägg för. Huvudresultaten finns sammanfattade i avsnittet ”Delbokslut: Väl- färden under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning”. Betänkandet är i övrigt uppdelat i fyra kapitel.</P>
<P class="p73 ft0">I det första kapitlet behandlas de strukturella förutsättningar som gällt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Med detta avses de e konomiska, sysselsätt- ningsmässiga och demografiska förhållanden som inte bara påverkat människors levnadsförhållanden, utan också utgjort förutsättningar för</P>
<P class="p74 ft21">de socialpolitiska åtgärdssystemen och den välfärdspolitik som syftar till fördelning av ekonomiskt välstånd och av välfärd i en vidare mening.</P>
<P class="p75 ft0">I det andra kapitlet granskas i två delar välfärdspolitikens utveckling. I den första behandlas utvecklingen när det gäller olika insatser som syftar till att förbättra människors försörjningssituation. Här beskrivs huvuddragen för arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshets- ersättningarna, förändringar inom socialförsäkringarna och familjestödet och hur socialbidraget utvecklats. I den andra delen behandlas den del av välfärdsstaten som är inriktad på produktionen av olika typer av välfärdstjänster, eller som det i dagspolitiken ofta benämns ”vård, skola och omsorg”. Inledningsvis görs en översikt över hur de offentliga resurserna till olika områden varierat över decenniet. Framställningen därefter följer i någon mån ett livscykelperspektiv. Först behandlas barnomsorg och skola samt den sociala barn- och ungdomsvården. Därefter följer genomgångar av missbrukarvården, hälso- och sjuk- vården, omsorgen om personer med funktionshinder samt äldre- omsorgen. Avsnittet om välfärdstjänsterna avslutas med en diskussion om de många organisationsförändringar som skett under det kristyngda <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p76 ft0">I det tredje kapitlet redovisas en bild av den individuella välfärds- utvecklingen under decenniet. Först beskrivs befolkningens situation med avseende på sysselsättning, arbetsförhållanden och utbildning. Därefter studeras inkomster, inkomstfördelning och andra aspekter på ekonomiska resurser. Hälsa och dödlighet avhandlas i ett särskilt avsnitt som följs av en beskrivning av social förankring, boende och hemlöshet. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om grupper som upplever resursbrister i mer än ett avseende.</P>
<P class="p77 ft0">I betänkandets fjärde kapitel söker vi i korthet lyfta fram några centrala välfärdsproblem i olika befolkningsgrupper. Vi pekar också på</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td53"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p10 ft12">Inledning <SPAN class="ft0">15</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft0">ett antal kunskapsluckor vad gäller centrala aspekter av välfärds- utvecklingen, och anger inriktningen på kommitténs fortsatta arbete. Avslutningsvis urskiljs några viktiga vägval inför den framtida inrikt- ningen på socialpolitiken.</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p12 ft0">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P>
<P class="p56 ft20">Befolkningsförändringar</P>
<P class="p64 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har befolkningens sammansättning i Sverige förändrats på ett sätt som har haft direkta konsekvenser för välfärden och de socialpolitiska stödsystemen. Vi har bevittnat en kraftig ökning av antalet äldre pensionärer, en omfattande flyktinginvandring under decenniets första hälft och ett snabbt fall i barnafödandet.</P>
<P class="p80 ft0">Ökningen av antalet äldre personer i befolkningen under decenniet gäller enbart dem som är 80 år eller äldre. Antalet yngre pensionärer har till och med minskat något. Uppgången utgör en förlängning av en trend som inleddes redan under tidigare decennier, och mellan 1990 och 1998 ökade antalet personer i gruppen 80 år eller äldre med 17 procent. Ur ett välfärdsstatsperspektiv är denna utveckling av stor betydelse, då man i denna åldersgrupp använder en relativt stor del av de resurser som finns inom de offentliga vård- och omsorgssystemen.</P>
<P class="p81 ft0">Ett flertal internationella konflikter och inbördeskrig har lett till att Sverige i olika vågor under <NOBR>1990-talet</NOBR> har tagit emot flyktingar. De ojämförligt starkaste strömmarna kom under perioden 1992 till 1994 från det sönderfallande före detta Jugoslavien. Invandringen under decenniet i övrigt ligger i stort sett i nivå med siffrorna för <NOBR>1980-talets</NOBR> senare del. Av dem som beviljats uppehållst illstånd under <NOBR>1990-talet</NOBR> kom drygt hälften från det forna Jugoslavien, knappt 20 procent från Iran eller Irak och cirka fem procent från Etiopien eller Somalia. De stora flyktinggrupperna anlände samtidigt som den svenska samhälls- ekonomin och arbetsmarknaden genomgick sina mest ogynnsamma faser. Möjligheterna för de nyanlända flyktingarna att hitta försörj- ningsmöjligheter på den öppna arbetsmarknaden var därför starkt begränsade och eftersom inga andra skyddsnät egentligen fanns för denna grupp blev de i stor omfattning hänvisade till att klara sig med hjälp av socialbidrag.</P>
<P class="p82 ft0">Fruktsamheten i Sverige har under de senaste årtiondena präglats av mycket kraftiga svängningar och i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> var barnafödan- det uppe i det för europeiska förhållanden mycket höga talet 2,1 barn per</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft0">kvinna. Efter 1992 började dock fruktsamheten att sjunka mycket snabbt och i dag ligger den i genomsnitt på 1,5 barn per kvinna, vilket är den lägsta nivå som någonsin registrerats i vårt land. Nedgången har varit tydligast bland yngre kvinnor, vilket har inneburit en successiv förskjutning av barnafödandet mot allt högre åldrar. Kvinnor med låga arbetsinkomster och låg utbildning uppvisar också en lägre fruktsamhet än andra grupper. Sammantaget finns det mycket som talar för att bar- nafödandet blivit allt mer av en resursfråga under <NOBR>1990-talet.</NOBR> En viktig konsekvens av de snabbt fallande födelsetalen under decenniet är att barnkullarnas storlek i dag varierar kraftigt. De största barnkullarna är i dag runt tio år gamla, medan antalet barn som är i förskoleåldern är betydligt mindre.</P>
<P class="p84 ft20">Sysselsättning och arbetslöshet</P>
<P class="p85 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> nådde arbetslösheten i Sverige nivåer som inte före- kommit sedan krisåren på <NOBR>1930-talet.</NOBR> Mellan 1990 och 1993 ökade den öppna arbetslösheten i Sverige från knappt två till drygt åtta procent.</P>
<P class="p86 ft0">Sysselsättningen minskade totalt med mer än en halv miljon personer under samma period. Under åren 1993 till 1997 var arbetslösheten i stort sett oförändrad, medan en kraftig nedgång inleddes 1998. Totalt sett har recessionen slagit hårdast mot tillverknings- och byggnadsindustri, medan man inom den privata tjänstesektorn t o m haft en sys- selsättningsökning under decenniet. Under andra halvan av <NOBR>1990-talet</NOBR> har sysselsättningsfallet varit störst inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster.</P>
<P class="p60 ft0">Mest har arbetslösheten ökat bland ungdomar. Också för dessa skedde den mest markanta uppgången under decenniets första hälft, och 1994 hade var tredje person i åldrarna <NOBR>16-23</NOBR> år varit arbetslös någon gång under året. För perioden därefter har den öppna arbetslösheten dock minskat i gruppen. Ungdomarnas svårigheter på arbetsmarknaden har också kommit till uttryck i att allt fler har stått utanför arbetskraften. Denna trend har varit mer ihållande än arbetslöshetens uppgång för de unga. Mellan 1990 och 1997 fördubblades i stort sett andelen unga mellan 20 och 25 år som inte stod till arbetsmarknadens förfogande. Ingen annan åldersgrupp har varit i närheten av en sådan utveckling. En anledning till detta är att det för unga ligger mer nära till hands att fortsätta med utbildning när möjligheterna till arbete är små. Jämfört med <NOBR>1980-talets</NOBR> senare hälft har också andelen studerande bland ungdomar 20 till 25 år förd ubblats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Noterbart är att det inte skett någon ökad utslagning från arbetskraften i de högsta förvärvsaktiva åldrarna (56 till 65 år) under perioden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p10 ft23">Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p12 ft0">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td59"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft0">Vid sidan av ungdomar har invandrare drabbats särskilt hårt av arbetslösheten. Det är dock skillnad mellan olika invandrargr upper. Invandrare födda utanför Europa har haft en kraftigare arbetslöshets- uppgång och ett mer omfattande sysselsättningsfall än europeiska invandrare. Också för dessa upphör emellertid ökningen av arbetslös- heten vid decenniets mitt. Ser vi till kön kan vi konstatera att arbets- lösheten, som i slutet av förgående årtionde var jämnt fördelad, ökade mer bland män än kvinnor under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledande år. Mellan 1994 och 1996 minskade ånyo sk illnaderna mellan könen, men sammantaget har dock arbetslösheten under decenniet drabbat män något hårdare. I övrigt har arbetslösheten också slagit hårt mot ensamstående, med eller utan barn. Men medan uppgången för de senare, i likhet med för andra hushållstyper, upphör efter 1994 fortsätter arbetslösheten att öka för de ensamstående med barn.</P>
<P class="p88 ft0">Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har, som ett resultat av arbets- löshetens uppgång, vuxit i omfattning i så måtto att antalet personer som är föremål för individuella åtgärder ökat kraftigt under decenniets första hälft. Däremot har den andel av de arbetslösa som varit i åtgärder sjunkit under arbetslöshetens mest expansiva fas, då antalet arbetslösa ökat snabbare än de individuella åtgärderna. En annan tendens är att kommunerna successivt har tagit över ett större ansvar för den aktiva arbetsmarknadspolitiken och att utbudet av olika former av åtgärder har breddats. Generellt sett har denna utveckling inneburit en uttunning av de aktiva åtgärderna i meningen att fler kommit att delta i jämförelsevis billiga program. Denna utveckling har emellertid brutits de allra senaste åren.</P>
<P class="p84 ft20">Boendesegregation</P>
<P class="p89 ft0">En av de samhällsfrågor som diskuterats mest ingående under senare år är otvivelaktigt de tendenser till segregation som kunnat iakttagas. Politiskt har frågan varit aktuell under i stort sett hela det gångna decenniet, men det saknas i allt väsentligt systematiska studier av seg- regationens konsekvenser. Analyser av utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> visar att såväl den ekonomiska som etniska boendesegregationen har ökat.</P>
<P class="p60 ft0">Mönstret för den ekonomiska segregationen kan framför allt iakttagas i storstäderna, där människor med låga inkomster blivit allt mer geografiskt koncentrerade. Utvecklingen – som varit mest accentuerad under den första halvan av decenniet – visar att andelen låginkomst- tagare ökat i de områden där inkomsterna totalt sett är allra lägst och att</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0">de minskat i höginkomstområden. Resultatet är en ökad geografisk åtskillnad mellan personer med höga respektive låga inkomster.</P>
<P class="p75 ft0">Den etniska boendesegregationen ökade i de tre storstadsregionerna under första hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> och var i stort sett konstant mellan 1995 och 1998. Den geografiska åtsk illnaden mellan inrikes och utrikes födda är under hela perioden mer utpräglad i Malmö och Göteborg än i Stockholm. Betraktar vi utvecklingen utanför storstäderna finner vi en ökad segregation också mellan 1995 och 1998.</P>
<P class="p61 ft20">Inkomster och ekonomiska resurser</P>
<P class="p89 ft0">Nedgången i den svenska ekonomin och den ökade arbetslösheten under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledande år har satt tydliga avtryck i hushållens e konomi. De genomsnittliga disponibla inkomsterna sjönk fram till 1995 för att därefter vända uppåt. Uppgången tycks av allt att döma hålla i sig, men inkomstnivån 1997 var alltjämt väsentligt lägre än vid decenniets inledning. Perioden utmärks också av att inkomstskillnaderna ökat. Detta är en fortsättning på en trend som påbörjades under <NOBR>1980-talet.</NOBR> De genomsnittligt ökade inkomsterna efter 1995 innebär inte att denna trend brutits. Tvärtom är det under detta senare skede som vi finner den mest markanta ökningen i inkomstojämlikhet.</P>
<P class="p91 ft0">Närmare analyser av inkomsternas fördelning visar att det framför allt är höginkomsttagare som fått ta del av den generella uppgången under periodens senare del. Hushåll med mycket höga inkomster skiljer sig från övriga i det att de har betydande kapitalinkomster och den relativa vikten av sådana inkomster har också ökat över tid för gr uppen. Låginkomsttagare har en helt annan inkomstsammansättning och är i väsentligt högre grad beroende av inkomster från socialförsäkringar och bidragssystem. I denna grupp har socialbidragens relativa betydelse som inkomstkälla ökat över tid. Vi kan också se att andelen som har årliga inkomster under socialbidragsnormen ökat under större delen av decenniet.</P>
<P class="p92 ft0">Ser vi till utvecklingen för olika hushållstyper uppvisar ensamstående (i huvudsak kvinnor) med barn och gifta/samboende med många (tre eller fler) barn de största relativa inkomstminskningarna. Det är också dessa hushållskonstellationer som vid en jämförelse faller sämst ut när inkomst relateras till försörjningsbörda. Sammanboende pensionärer är de som haft den mest positiva utvecklingen gällande inkomstnivå, ett faktum som bland annat förklaras av att kullar med hög ATP gjort entré i pensionärsgruppen under perioden. När det gäller utvecklingen för olika åldersgrupper är det u ngdomar som upplevt de största försämringarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p10 ft23">Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p12 ft0">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td59"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft0">De sjunkande inkomsterna under decenniet har lett till ekonomiska svårigheter för stora grupper. Detta framgår också av ett ökande antal personer som anger att de haft svårigheter att få pengarna att räcka till eller att de saknar kontantmarginaler för eventuella oförutsedda utgifter. Ökningen är kraftigast under decenniets inledande år. Generellt sett har unga hushåll och ensamstående med barn större svårigheter än andra, men utsattheten har ökat i alla grupper, undantaget de allra äldsta. Problemen är större i storstäder än i övriga landet.</P>
<P class="p93 ft20">Ohälsa</P>
<P class="p94 ft0">En viktig indikator på välfärdens utveckling är hälsoläget i befolkningen. Ungefär en fjärdedel av alla vuxna människor brukar ange att deras hälsa inte är god. Under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledande år skedde en viss ökning av denna självskattade ohälsa följd av en tendens till minskning från mitten av decenniet. Större förändringar skedde för olika former av nervösa besvär. Andelen i befolkningen som kände ängslan, oro eller ångest ökade markant i början av den aktuella perioden för att sedan stabiliseras på en jämförelsevis hög nivå.</P>
<P class="p95 ft0">Ohälsan är inte jämnt fördelad mellan olika befolkningsgrupper. Äldre, kvinnor, utrikes födda och arbetare är gr upper med relativt sett högre förekomst av hälsoproblem än yngre, män, svenskfödda och tjänstemän. Skillnaderna mellan gr upperna har dock inte förändrats under decenniet. Fördelningen av nervösa besvär ser i allt väsentligt ut på samma sätt, även om skillnaderna mellan olika befolkningsgr upper är mindre. Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> har medfört en utjämning mellan åldersgrupper, såt illvida att det psykiska välbefinnandet försämrats betydligt mer bland de yngre än bland de äldre.</P>
<P class="p96 ft0">Ett annat mått på hälsoläget i befolkningen är dödlighet. Dödligheten</P>
<P class="p97 ft0">i Sverige har sedan lång tid tillbaka minskat. Från mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> till mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> sjönk den med närmare 30 procent. Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> som helhet är i allt väsentligt likartad. Män uppvisar generellt sett högre dödlighet än kvinnor, men skillnaderna tenderar att minska eftersom männens dödlighet alltsedan början av <NOBR>1980-talet</NOBR> har sjunkit snabbare än kvinnornas. Arbetare har högre dödlighet än tjänstemän. Denna skillnad är tydligast bland män även om det föreligger skillnader också bland kvinnor. Utvecklingen under den aktuella perioden har dock inneburit att medan klasskillnaderna i dödlighet hållit sig oförändrade bland män så har de ökat bland kvinnor. Faktum är att kvinnor i okvalificerade arbetaryrken är en av få gr upper för vilka</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft0">dödligheten inte gått ned under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Sk illnaden mellan män och kvinnor är dock så stor att kvinnor i okvalificerade arbetaryrken alltjämt har en lägre dödlighet än män i högre tjänstemannayrken.</P>
<P class="p99 ft20">De förvärvsarbetandes villkor</P>
<P class="p100 ft0">Arbetslivets fysiska och psykiska villkor har genom den mängd män- niskor som berörs och genom den genomgripande effekt som arbetet kan ha på välbefinnandet en betydelse som knappast kan överskattas.</P>
<P class="p101 ft0">Beträffande utvecklingen av fysiskt krävande arbeten visar data att dessa är i det närmaste lika vanligt förekommande i slutet av decenniet som i dess början. Också förekomsten av monotona arbeten har varit relativt stabil. Ingenting i utvecklingen stöder med andra ord tanken på att tunga eller repetitiva arbeten i större skala automatiserats bort eller förflyttats till andra delar av världen. Om så har skett, har det skett parallellt med en ökad belastning eller grad av monotoni i sektorer som inte påverkats av en sådan strukturomvandling.</P>
<P class="p102 ft0">En betraktelse av de psykosociala arbetsvillkoren visar att före- komsten av jäktiga arbeten ökat under hela <NOBR>1990-talet,</NOBR> medan psykiskt ansträngande arbeten av olika slag blivit vanligare under dess inledande år för att sedan gå tillbaka något. Såväl psykiskt ansträngande som jäktiga arbeten är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män, och skillnaderna har ökat påtagligt under perioden. Ökningen bland kvinnorna har varit särskilt stark inom sektorer som vård, omsorg, skola och socialt arbete. Bland kvinnliga lärare, socialsekreterare, skötare inom den psykiatriska vården och bland vårdare av psykiskt utvecklingsstörda ansåg, i mitten av decenniet, 80 procent eller mer att de hade ett psykiskt påfrestande arbete. Det kan jämföras med 46 procent för kvinnorna totalt sett och 38 procent för männen. Utöver könsskillnader finns det också stora skillnader i den psykosociala arbetsmiljön med avseende på ålder, etnicitet och klass. Här har det dock inte skett några större förändringar under decenniet.</P>
<P class="p103 ft0">Jämför vi förvärvsarbetande med arbetslösa och personer utanför arbetskraften framkommer att de som har ett arbete har det bättre på de allra flesta områden. Svag arbetsmarknadsförankring har tydliga sam- band med nedsatt hälsa, svaga politiska resurser och allvarliga eko- nomiska problem.</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p10 ft23">Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p12 ft0">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td59"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Boende, social förankring och hemlöshet</P>
<P class="p104 ft0">Beträffande grundläggande aspekter av boendet – såsom trångboddhet och ägandeformer – har <NOBR>1990-talet</NOBR> inte inneburit några märkbara för- ändringar. Trångboddheten i Sverige uppgår under hela perioden till drygt två procent och andelen individer som bor i bostadsrätt, villa eller radhus har varit konstant. Däremot finns en klar tendens att ungdomar bor kvar hos sina föräldrar längre än tidigare. Andelen i åldrarna 20 till 24 år som bor kvar i föräldrahemmet har ökat från 30 till 35 procent under den aktuella perioden.</P>
<P class="p77 ft0">Social förankring är ett annat område som utmärks av förhållandevis hög stabilitet. Betraktar vi de aspekter som fångas upp i surveyunder- sökningar framgår att människors tillgång till sociala nätverk varit oförändrad: omkring fem procent uppger i intervjuer att de sällan träffar vänner eller släktingar utanför hushållet. Det har inte heller blivit vanligare att människor saknar socialt stöd i form av en förtrolig relation med en nära vän utom familjen.</P>
<P class="p95 ft0">Ett mer omfattande uttryck för bristande social förankring är hem- löshet. Här är dock kunskapsunderlaget alltför bristfälligt för att man med säkerhet ska kunna säga någonting om utvecklingen under decen- niet. Endast ett par större kartläggningar har gjorts, och då med till- vägagångssätt som inte är helt jämförbara. Av dessa att döma har antalet hemlösa minskat med ungefär 15 procent mellan 1993 och 1999. Av samma material kan man dock utläsa en ökning av problem i gr uppen; jämförelsevis fler har vid det senare mättillfället missbruksproblem eller psykiska problem.</P>
<P class="p93 ft20">Socialförsäkringar och familjestöd</P>
<P class="p94 ft0">Socialförsäkringarnas utveckling under <NOBR>1990-talet</NOBR> präglas av att antalet förändringar i systemen varit högre än under tidigare årtionden och av att de förändringar som vidtagits till övervägande del varit av begrän- sande karaktär, det vill säga att de inneburit minskad generositet och räckvidd. Expansiva beslut som verkat i motsatt riktning har också förekommit, men under perioden 1991 till 1997 har de begränsande besluten hela tiden överstigit de expansiva i antal. De viktigaste regel- förändringarna har rört kvalifikationskrav och ersättningsnivåer eller, annorlunda uttryckt, vilka som ska ha rätt till stöd och med hur mycket.</P>
<P class="p105 ft0">Generellt sett har kvalificeringsreglerna varit mer stabila än ersätt- ningsnivåerna. På vissa områden har det dock genomförts principiellt betydelsefulla förändringar. Ett sådant är förtidspensionerna där de sär- skilda arbetsmarknads- och åldersskälen som grund för pension har</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3320x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">24 </SPAN>Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p106 ft0">avskaffats och där rätten till förtidspension sedan 1995 är formulerad så att den ska ha sin grund i medicinska skäl. Ett annat område är folk- pensionerna där Sverige, som en konsekvens av undertecknandet av <NOBR>EES-avtalet,</NOBR> skärpte reglerna så att det numera krävs minst 40 års boende i Sverige för full folkpension. Det har också gjorts inskränk- ningar i efterlevandeskyddet, bland annat genom att folkpensionsdelen i änkepensionen inkomstprövas sedan 1997. En mer restriktiv definition av vad som ska betraktas som arbetsskada har lett till en dramatisk nedgång i antalet ersatta arbetsskador.</P>
<P class="p95 ft0">Utvecklingen av beslutade ersättningsnivåer har präglats av instabi- litet. Ett genomgående mönster är att första halvan och mitten av decenniet inneburit sänkta nivåer medan vissa höjningar gjorts under de allra senaste åren. Det gäller exempelvis pensionssystemet där besparingar gjorts genom förändrade indexeringar 1993 och 1996, men där pensionerna från och med 1999 indexeras fullt ut. De sammantagna konsekvenserna är dock att pensionerna för större delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> blivit lägre än vad som annars skulle ha blivit fallet, såväl för ålders- som för förtidspensionärer. Ersättningsnivåerna för de senare har också sänkts genom olika beslut 1995 och 1997, men där har man genom en förstärkning av pensionstillskottet sökt skydda dem med låg eller ingen ATP. Ett annat område som genomgått många förändringar är sjukpen- ningen. Där har ersättningsnivån sänkts i flera omgångar, 1991, 1993 och 1996, för att 1998 höjas t illbaka till 1993 års nivå. Ersättningstiden i sjukförsäkringen har också påverkats genom införandet av en karens- dag 1993. I arbetslöshetsförsäkringen har ersättningsnivåerna förändrats</P>
<P class="p107 ft0">på samma sätt och det har införts en karenstid på fem dagar.</P>
<P class="p108 ft0">I de stöd som mer direkt är riktade till barnfamiljer har det också skett ett stort antal förändringar. Bland annat har ersättningsnivån inom föräldraförsäkringen förändrats i ungefär samma takt och omfattning som sjukpenningen. För barnbidragen höjdes ersättningsnivån i ett par omgångar under decenniets inledande år för att sedan genomgå ned- skärningar i form av en nominell sänkning och slopade flerbarnstillägg 1996. Barnbidragen återställdes 1998 i stort sett till det som gällde tidi- gare. Bostadsbidragen gjordes generösare i början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> men genomgick åtstramningar i mitten av årtiondet då rätten till bidrag för barnlösa över 29 år drogs bort och bidragen stramades åt eller sänktes.</P>
<P class="p93 ft20">Socialbidrag</P>
<P class="p109 ft0">Socialbidragen har under <NOBR>1990-talet</NOBR> ökat i de flesta tänkbara avseenden. Kostnaderna har stigit, bidragstiderna har blivit längre och bidrags- tagarna har blivit fler. Utvecklingen kan på många sätt beskrivas som</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td58"><P class="p10 ft23">Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p12 ft0">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td62"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td63"><P class="p54 ft0">dramatisk, och saknar motsvarighet i modern tid i Sverige. Uppgången</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">var som kraftigast till och med 1994, varefter ökningstakten minskade</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">något för att bytas i en nedgång efter 1997. Ökningen har varit särskilt</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">kraftig vad gäller kostnaderna för socialbidragen. År 1997 uppgick de</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">till 12,4 miljarder kronor, vilket är mer än en förd ubbling jämfört med</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">1990. Andelen bidragstagare i befolkningen ökade från 6 till 8,5 procent</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">under samma period. Noterbart här är dock att den nedgång som skedde</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">1998 var av en omfattning som förde andelen bidragstagare t illbaka till</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">1993 års nivå. Bidragstidernas genomsnittliga längd ökade från drygt</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">fyra månader 1990 till fem och en halv månad 1998 och det skedde</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">dessutom en påtaglig ökning av andelen hushåll som med olika</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">definitioner kan betraktas som långvarigt socialbidragsberoende. Vad</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">beträffar långvarigt socialbidragsberoende har det inte skett någon</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td57"><P class="p54 ft0">nedgång 1998.</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p110 ft0">Socialbidragens expansion under decenniet är av en sådan omfattning</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">att i stort sett alla grupper i samhället har ökat sitt bidragstagande. De</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">mest markanta uppgångarna kan dock noteras för framför allt två</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">grupper; ungdomar och utländska hushåll. Bidragstagandet för ung-</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">domar i åldrarna 18 till 24 år har i det närmaste fördubblats under den</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">aktuella perioden. Den generella nedgången i bidragstagandet 1998 har</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">emellertid haft ett tydligt genomslag just bland de unga. Uppgången</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">bland utländska hushåll kan i huvudsak föras tillbaka på den omfattande</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td66"><P class="p54 ft0">flyktinginvandringen under årtiondets första hälft. Mellan</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p111 ft0">1990 och</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">1995 ökade de utländska hushållen sin andel av samtliga bidragshushåll</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">från 25 till 30 procent och sin andel av kostnaderna från 47 till 52</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">procent. Under åren därefter har gruppens relativa betydelse för</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">bidragstagandets omfattning minskat något. Vistelsetid i Sverige har</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">avgörande betydelse för risken att behöva socialbidrag. Medan de som</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">vistats i Sverige ett eller ett par år har kraftigt förhöjda nivåer, har utri-</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">kes födda som levt här i 15 år eller mer ett bidragstagande som i allt</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td66"><P class="p54 ft0">väsentligt är jämförbart med de inrikes föddas.</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p110 ft0">Parallellt med socialbidragens expansion har också regelverk och</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">kommunal policy förändrats under decenniet. Sammanfattningsvis kan</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">utvecklingen sägas ha gått i riktning mot minskad generositet och ökade</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">krav. Socialbidragsnormen har, genom ett antal regeringsrättsdomar och</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">genom den reviderade Socialtjänstlag som trädde i kraft 1998 successivt</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">urholkats och kommit att inbegripa en allt högre grad av detaljprövning.</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">Med den reviderade lagen har också den enskildes möjligheter att</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">överklaga beslut om socialbidrag begränsats. Kommunernas möjlighet</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">att ställa krav i form av medverkan i kommunala arbetsmarknadsinsatser</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p54 ft0">av olika slag har utökats, i synnerhet för ungdomar, och kommunernas</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td63"><P class="p54 ft0">tolkning av vad det innebär att stå till arbetsmarknadens förfogande har</P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td66"><P class="p54 ft0">skärpts. Överhuvudtaget har kommunernas åtaganden när</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p10 ft0">det gäller</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">26 </SPAN>Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft0">aktiva arbetsmarknadsinsatser ökat under perioden, liksom den uttalade kopplingen mellan dessa och socialtjänstens arbete med socialbidrags- tagare.</P>
<P class="p99 ft20">Barnomsorg</P>
<P class="p62 ft0">Barnomsorg är en sektor där <NOBR>1990-talet</NOBR> måste beskrivas som händelse- rikt. Ansvaret för verksamheten har överförts från socialtjänstens till skolans område och sedan 1995 har kommunerna ett lagreglerat ansvar för att utan dröjsmål tillhandahålla plats till barn vars föräldrar arbetar eller studerar. Merparten av Sveriges kommuner har anpassat sig till detta utökade ansvar, men många har samtidigt infört bestämmelser som begränsar arbetslösas rätt till barnomsorg.</P>
<P class="p67 ft0">Antalet barn inskrivna i barnomsorgen har ökat under hela decenniet, medan kostnaderna för verksamheten legat i stort sett stilla. Sam- mantaget har antalet inskrivna barn ökat med drygt 30 procent mellan 1990 och 1997. En expansion av detta slag inom ramen för oförändrade resurser innebär med nödvändighet att mindre pengar läggs på varje barn. I fasta priser handlar det om en kostnadsminskning inom förskolan på cirka 14 procent per barn mellan 1991 och 1998. Utvecklingen innebär att barngruppernas storlek och antalet barn per anställd har ökat markant såväl i förskolan som, än mer uttalat, inom fritidshemmen.</P>
<P class="p91 ft0">Ett annat utvecklingsdrag är att de avgifter som kommunerna tar ut av föräldrar som utnyttjar barnomsorgen har stigit under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den andel av barnomsorgens bruttokostnader som täcks genom föräldrarnas avgifter har ökat från 10 till 17 procent mellan 1990 och 1998. Bakom de ”oförändrade resurser” som nämns ovan ligger därför ett minskat offentligt åtagande och en ökad ekonomisk börda lagd på barnfamiljerna. Kommunerna har också i övrigt gjort stora förändringar av själva taxekonstruktionerna, främst genom att införa olika typer av inkomst- och tidsrelaterade avgiftssystem. I praktiskt taget alla Sveriges kommuner finns det i dag en direkt koppling mellan barnets närvarotid och avgifternas storlek, men avgifternas storlek varierar mycket mellan olika kommuner.</P>
<P class="p81 ft0">Vi har under <NOBR>1990-talet</NOBR> också sett en ökning av den barnomsorg som sker i privata driftsformer. Den privata barnomsorgens andel av det totala antalet barnomsorgsplatser ökade från 4 till 12 procent mellan 1990 och 1998. Föräldra kooperativ är alltjämt den vanligaste formen av privat driven barnomsorg, men efter en lagändring 1992 – som innebär att barnomsorg i aktiebolagsform kan få statsbidrag – har den bolagsdrivna barnomsorgen ökat i omfattning och står i dag för ungefär en fjärdedel av den privata driften.</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3323x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning <SPAN class="ft0">27</SPAN></P>
<P class="p61 ft20">Skola</P>
<P class="p113 ft21">På skolans område har under <NOBR>1990-talet</NOBR> kommunernas ansvar och handlingsutrymme successivt ökat på bekostnad av det statliga infly- tandet. Detta är en fortsättning på en utveckling som pågått sedan länge.</P>
<P class="p114 ft0">Ett viktigt steg i denna process var den mål- och resultatstyrning som infördes 1989 och som i grova drag innebär att riksdagen fastställer mål och riktlinjer för verksamheten medan kommunerna ansvarar för organisation och genomförande. Från och med 1993 har kommunerna också givits möjlighet att själva bestämma om vilka medel som ska disponeras för skolverksamheten. Samtidigt stärktes den ovan beskrivna ansvarsfördelningen ytterligare.</P>
<P class="p115 ft0">Decentraliseringen har lett till en variation i hur kommuner och skolor organiserar sin verksamhet och i hur mycket pengar som satsas på området. Generellt präglas decenniet av en kraftig utgiftsminskning under dess inledande år, följt av en utplaning och en viss ökning från och med 1996. Dessa svä ngningar gäller framför allt grundskolan. Kostnaderna för gymnasiet har på det hela taget varit konstanta. Ökningen under periodens senare del följer i stort den ökning av elev- antalet i grundskolan som sker under andra halvan av decenniet. Totalt sett har utgifterna per skolelev minskat med nio procent mellan 1991 och 1997.</P>
<P class="p81 ft0">Utgiftsminskningarna har framför allt skett genom att de resurser som avsätts för undervisning har minskat. Utgifterna för undervisning i grundskolan var 1997 bara drygt 80 procent av vad de var 1991. Detta avspeglas bland annat i att lärartätheten sjunkit från 9,1 lärare per 100 elever i grundskolan 1991, till 7,5 lärare 1998. För läromedel och lik- nande gick kostnaderna upp efter 1996, efter att ha varierat måttligt under större delen av decenniet. Till övervägande del beror denna upp- gång på <NOBR>IT-satsningen</NOBR> i skolan. Om utgifterna för IT räknas bort har läromedelskostnaderna snarare minskat över tid.</P>
<P class="p102 ft0">År 1992 gavs skolor med en <NOBR>icke-offentlig</NOBR> huvudman rätt att få kommunala bidrag till sin verksamhet. Detta ledde till att antalet så kallade friskolor växte mycket snabbt. I runda tal handlade det om en tredubbling mellan 1992 och 1998. Det är dock alltjämt en mycket liten andel av landets elever som går i friskola – omkring tre procent i dagsläget. Antalet ansökningar om att starta friskolor fortsätter emel- lertid att öka kraftigt.</P>
<P class="p116 ft0">Under decenniet har också det relativa femgradiga betygssystemet ersatts av mål- och kunskapsrelaterade betyg med omdömena ”god- känd”, ”väl godkänd” och ”mycket väl godkänd”. Elever som inte når</P>
<P class="p74 ft0">upp till de utsatta målen ges inget betyg. De första årskullarna som lämnat grundskolan med de nya betygen gick ut vårterminen 1998. Det</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3324x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">28 </SPAN>Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p117 ft0">är en aning tidigt att uttala sig om effekterna av förändringen, men vad man kunnat notera är att andelen med kompletta betyg och behörighet till gymnasiet sjunkit med det nya systemet. Annars kännetecknas inledningen av decenniet av att den sociala snedrekryteringen i valen till gymnasiets studieförberedande utbildningar minskade. Tendensen under de allra senaste åren är dock att den sociala snedrekryteringen ökar.</P>
<P class="p118 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har högskolesystemet expanderat kraftigt. Mellan 1990 och 1997 ökade antalet inskrivna på högskola och universitet med 55 procent. Expansionen har skett genom en betydande utbyggnad av antalet platser, men trots detta har det blivit svårare att få plats beroende på att efterfrågan ökat kraftigt. Antagningssystemet till högskolan har förändrats så att högskoleprovet fått en väsentligt ökad betydelse, dels genom att allt fler antas på basis av resultat på högskoleprovet, dels genom möjligheten till upprepad provtagning. Kombinationen av dessa två förändringar har lett till att den sociala snedrekryteringen inte minskat i så hög grad som den annars skulle ha gjort.</P>
<P class="p93 ft20">Social barn- och ungdomsvård</P>
<P class="p89 ft0">Frågor som berör utsatta barn har under lång tid intagit en framskjuten position i samhällsdebatten. Etablerandet av FN:s barnkonvention 1989 och en Barnombudsman i Sverige har ytterligare bidragit till att rikta uppmärksamheten mot barnens v illkor. För den socialtjänstbaserade barn- och ungdomsvården innebär den reviderade socialtjänstlagen – i kraft från och med 1998 – att skyldigheten att beakta barnens situation (bevaka deras rättigheter och ta hänsyn till deras inställning) fått en mer framträdande plats än tidigare. Med den reviderade lagen har också anmälningsskyldigheten till socialtjänsten för vissa yrkesgrupper utvidgats och tidsgränser för hur lång tid barnavårdsutredningar får ta har införts. Ett år efter lagändringen visar det sig dock att få kommuner beslutat om nya riktlinjer för arbetet med barn och unga och att barn- perspektivet brister i många utredningar.</P>
<P class="p119 ft0">En utveckling som kunnat iakttagas i den sociala barn- och ung- domsvården är att såväl antalet anmälningar som antalet utredningar har ökat sedan decenniets inledning. Det går inte med säkerhet att avgöra vad denna ökning beror på. Möjliga förklaringar är att problemen ökat,</P>
<P class="p120 ft21">att anmälningsbenägenheten blivit större, att anmälningar registreras i större omfattning än tidigare eller att skolrelaterade problem i högre utsträckning än tidigare kommit att definieras som barnavårdsproblem. Den statistik som finns här är av dålig kvalitet och tillåter inga säkra slutsatser avseende varför anmälningarna ökat. Ser man på det samlade kunskapsläget avseende barn- och ungdomsproblemens omfattning är det</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p10 ft23">Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p12 ft0">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td59"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft0">också svårt att dra några entydiga slutsatser. Det finns inga säkra data för att beskriva utvecklingen av barn som far illa i sina familjer (till exempel i form av misshandel eller sexuella övergrepp), och för äldre barn och ungdomar förefaller brottsligheten ligga relativt stilla, även om vissa indikatorer pekar på att våldsbrottsligheten kan ha ökat under senare år.</P>
<P class="p95 ft0">Att försöka uppskatta den sociala barnavårdens utveckling avseende personal eller samlade resurser är också förenat med stora svårigheter på grund av brister i data och statistikföring. De uppgifter som finns pekar emellertid relativt entydigt på att nedskärningar inte har gjorts på området. Kommunernas kostnader för placeringar av barn och unga har ökat under decenniet, vilket främst beror på att antalet barn i så kallad dygnsvård ökat med i runda tal 20 procent mellan 1993 och 1998. Parallellt med denna ökning har det skett en viss förskjutning från familjehemsvård till mer kostnadskrävande institutionsvård och en påtaglig ökning av vård inom privat drivna institutioner.</P>
<P class="p93 ft20">Missbrukarvård</P>
<P class="p89 ft0">Tillgängliga data ger oss ingen möjlighet att på ett säkert sätt uppskatta hur missbruket av alkohol utvecklats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Vad som finns är olika indikatorer som kan hjälpa oss att få en grov bild av missbrukets utveckling. Systembolagets försäljningssiffror visar på en knappt tioprocentig försäljningsminskning mellan 1990 och 1998. Konsum- tionsundersökningar bland vuxna tyder på en svag ökning av kvinnors konsumtion, medan männens är oförändrad. Däremot tycks ungdomar i åldrarna 16 till 24 år ha ökat sin konsumtion under perioden. Samman- taget finns det dock inga data som tyder på att alkoholkonsumtionen, den alkoholrelaterade dödligheten eller antalet missbrukare har ökat under decenniet. Osäkerheten avseende narkotikamissbrukets utveckling är också stor. Sammantaget pekar dock de indikatorer som finns på att antalet missbrukare har ökat.</P>
<P class="p122 ft0">Det saknas tillförlitlig löpande statistik för att bedöma utvecklingen av resurser eller kostnader för den socialtjänstbaserade missbrukar- vården. De enstaka skattningar som finns täcker endast perioden 1993 till 1996 och visar på i stort sett oförändrade resurser mellan dessa år, men också på avsevärda variationer mellan kommuner. När det gäller rättsliga och administrativa förändringar på området märks bland annat kommunernas övertagande av utrednings- och ansökningsansvar för</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p10 ft0">tvångsvård från länsstyrelserna 1994 och inskrä</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p10 ft0">nkningar av den enskil-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td67"><P class="p10 ft0">des rätt att överklaga beslut om missbrukarvård</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p123 ft0">med hjälp av förvalt-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft0">ningsbesvär i den reviderade socialtjänstlag som trädde i kraft 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Antalet missbrukare som får behandling på institution har minskat under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta gäller såväl friv illig vård som tvångsvård. Inom båda vårdformerna är det vården av alkoholmissbrukare som står för hela nedgången. Omfattningen av vård av bland- och narkotika- missbrukare har i stort sett varit konstanta. För alkoholmissbrukare i frivillig institutionsvård har antalet nästan halverats mellan 1990 och 1997. Uppgifter från kommunerna antyder att ökade satsningar på öppenvård i någon mån kompenserat för detta. En annan förskjutning inom institutionsvården avser huvudmannaskap, där antalet platser som tillhandahålls av kommuner och landsting minskat medan antalet platser i privata driftsformer ökat markant.</P>
<P class="p93 ft20">Sjukvård</P>
<P class="p126 ft0">Hälso- och sjukvården är ett område som under det gångna decenniet präglats av relativt stora förändringar. Genom ett antal reformer har stora delar av landstingens omvårdande verksamheter flyttats ut till kommunerna. Viktigast av dessa är <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> från 1992, vilken bland annat innebar att kommunerna övertog ansvaret för sjukhemsvård och långvård från landstingen. Vidare har det under decenniet skett stora förändringar av styr- och ägandeformer i sjukvården. Ett flertal landsting har infört <NOBR>beställar-utförarmodeller</NOBR> med intern prestationsersättning, samtidigt som privata vårdgivare blivit vanliga framför allt inom primärvården. År 1998 gjordes nästan vart femte läkarbesök i primär- vården hos privata läkare.</P>
<P class="p81 ft0">De samlade utgifterna för sjukvården (dit också kostnader för läke- medel och tandvård räknas) har under <NOBR>1990-talet</NOBR> varit förhållandevis konstanta, eller till och med ökat något. En allt större del av kostnaderna har dock finansierats med hjälp av brukaravgifter. Mellan 1993 och 1998 ökade patienternas utgifter för läkarvård, ta ndvård och mediciner med närmare 30 procent. Höjda avgifter för tandvård och läkemedel svarar för största delen av denna ökning. Inom läkarvården har det också skett en generell taxehöjning, men genom ett ökat inslag av differentierade taxor har avgifterna utvecklats mycket olika mellan olika typer av vård och mellan olika landsting.</P>
<P class="p95 ft0">Inom ramen för i stort sett oförändrade sjukvårdskostnaderna har det skett en mycket kraftig ökning av de belopp som spenderas på läkemedel. I löpande priser handlar det om en fördubbling mellan 1990 och 1998; från drygt 10 till drygt 20 m iljarder kronor. Bakom upp- gången döljer sig i huvudsak ett antal nya och förhållandevis dyra pre- parat som slagit igenom i stor skala under perioden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p10 ft23">Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p12 ft0">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td59"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft21">Parallellt med detta har också antalet vårdplatser minskat och vård- tidernas längd förkortats avsevärt. Också detta är processer som påver- kats av bland annat <NOBR>Ädel-reformen.</NOBR> Dock har det skett omfattande reduktioner också i de delar som inte berörts av denna reform. Antalet läkarbesök i befolkningen har dock varit relativt konstant under decen- niet. Det har skett en omfattande neddragning på personalsidan under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Även om man korrigerar för de personalöverföringar som följt av <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> och andra förändringar kvarstår en mycket kraftig minskning. Merparten av denna gäller personalgrupper med förhål- landevis kort utbildning, såsom undersköterskor och sjukvårdsbiträden.</P>
<P class="p93 ft20">Omsorg om funktionshindrade</P>
<P class="p89 ft0">Den lagstiftning som reglerar omsorgerna om funktionshindrade har genomgått betydelsefulla förändringar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Handikapp- reformen som trädde i kraft 1994 innebar att insatserna delades upp i Socialtjänstlagen (SoL) och den nyinrättade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Inom ramen för reformen sjösattes också Lagen om assistansersättning (LASS). Till skillnad mot SoL som omfattar alla med ”behov” av hjälp, inbegriper LSS och LASS endast personer med en viss typ av funktionshinder inom ramen för särskilt definierade personkretsar. En annan skillnad är att insatser enligt LSS och LASS i regel är kostnadsfria, medan brukaravgifter för bistånd enligt SoL har ökat kraftigt under decenniet.</P>
<P class="p128 ft0">Handikappreformen innebar också tillsammans med psykiatrirefor- men en förstärkning av den trend mot avinstitutionalisering som påbörjats under tidigare decennier. Psykiatrireformen, som trädde i kraft 1995, gav kommunerna ett utökat ansvar för personer med funk- tionsnedsättande psykiska besvär. Bland annat fick kommunerna betal- ningsansvar för de patienter som efter tre månaders sammanhängande vård inom psykiatrin bedöms vara färdigbehandlade. Sedan 1990 har vårdhem och specialsjukhus för utvecklingsstörda personer nästan helt avvecklats och mer än 6 000 personer flyttat till gruppboenden eller eget boende. Dessutom har antalet vårdplatser inom psykiatrin minskat från drygt 14 000 till drygt 6 000 mellan 1990 och 1997.</P>
<P class="p129 ft0">De samlade offentliga utgifterna för stöd och service till personer med svåra funktionshinder har ökat med uppskattningsvis 40 procent mellan 1993 och 1997. Statistik som beskriver utvecklingen och för- delningen av olika former av omsorg över tid saknas dock i allt väsentligt. Vad man kan se är att kommunernas insatser enligt LSS och LASS ökat i omfattning under senare år, medan insatser enligt SoL minskat ända sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR> Det antal som erhåller <NOBR>LSS-insatser</NOBR> är</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft0">dock bara hälften så stort som man räknat med. Detta glapp har till en del tolkats som en konsekvens av att LSS kräver att individen aktivt ansöker om hjälp, vilket kan vara ett problem för många personer med funktionshinder och för psykiskt funktionshindrade i synnerhet. Beträf- fande konsekvenser av Handikappreformen i övrigt finns det tecken som tyder på att personer med mycket omfattande funktionshinder fått det bättre efter dess genomförande och särskilt då de personer som fått personlig assistent enligt LASS. Den kraftiga fokuseringen på klart definierade personkretsar medför dock att de som har mindre allvarliga problem riskerar att lämnas utan hjälp. Dessa har sannolikt också berörts negativt av den ökade restriktiviteten i system som hemtjänst och färdtjänst.</P>
<P class="p84 ft20">Äldreomsorg</P>
<P class="p94 ft0">Den offentliga äldreomsorgen har genomgått påtagliga förändringar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Kommunerna har genom <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> 1992 övertagit sjukhemsvården samt ansvaret för medicinskt färdigbehandlade personer från landstingen. Samtidigt har också en klar ökning av antalet äldre tillsammans med ett minskat antal sjukhusplatser inneburit ett ökat tryck på omsorgssystemen.</P>
<P class="p102 ft0">I allmänhet har kommunerna mött detta ökade tryck genom att göra striktare behovsbedömningar och genom att prioritera särskilt omfat- tande behov. Allt mer av insatserna har koncentrerats på de allra mest hjälpbehövande samtidigt som gr upper av äldre vilka tidigare fick del av de offentliga omsorgsinsatserna nu i ökad utsträckning får hjälp av anhöriga eller köper privata tjänster. Framför allt har hemtjänstens täckningsgrad minskat, samtidigt som de som får hjälp får fler hjälp- timmar än tidigare. De personer som i dag får hjälp från hemtjänsten är betydligt äldre och mer vårdkrävande än vad som var fallet tidigare.</P>
<P class="p102 ft0">Kommunerna har också höjt de avgifter som tas ut av dem som utnyttjar äldreomsorgen och har allt mer kommit att utnyttja inkomst- relaterade taxor. En konsekvens av detta är att det för dem som har en relativt god pension och måttliga hjälpbehov vanligtvis blivit billigare att köpa hjälp på den privata marknaden än att ta emot kommunal äld- reomsorg. Samtidigt har det visat sig att så mycket som var tionde pen- sionär helt har avstått från att söka hemtjänst med hänvisning till avgiftens storlek. Särskilt vanligt är detta bland kvinnor med låg pen- sion.</P>
<P class="p129 ft0">I de utvärderingar som gjorts av <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> har det framkommit brister i såväl de kommunala vårdformerna som i vårdkedjan mellan sjukhusvård och vård i hemmet. Inom sjukhemsvården har tillgången till</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p10 ft23">Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p12 ft0">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td59"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft0">medicinsk personal och medicinska resurser minskat, trots att vårdtyngden ökat. De äldre som i dag bor och vårdas i olika former av särskilt boende har sämre fysisk och mental funktionsförmåga än vad som var fallet före <NOBR>Ädel-reformen.</NOBR> En annan förskjutning som ägt rum under decenniet är att allt mer av de offentligt finansierade omsorgs- insatserna tillhandahålls genom privata entreprenader.</P>
<P class="p61 ft20">Mönster för <NOBR>1990-talets</NOBR> välfärdsutveckling</P>
<P class="p113 ft0">Vad kan då sammanfattningsvis sägas om välfärdens utveckling under <NOBR>1990-talet?</NOBR> Ser vi till den period vi kunnat täcka in inom ramen för detta delbetänkande kan vi konstatera att några entydiga utvecklingsdrag knappast föreligger. Det är dock uppenbart att utvecklingen under den första halvan av decenniet inneburit en mer negativ utveckling i fråga om individuell välfärd och mer genomgripande nedskärningar i de välfärdspolitiska systemen än vad som skett under periodens senare del. Inom ramen för detta generella mönster ryms en mängd olika förlopp.</P>
<P class="p95 ft21">På försörjningssidan har arbetslösheten utvecklats enligt ett mönster som på många sätt är typiskt för perioden; en kraftig expansion de första tre åren, därefter en fas av relativ stabilitet och en tydlig minskning efter 1997. Inkomstutvecklingen följer ett delvis annorlunda mönster med fallande inkomster fram till 1995 och därefter en uppgång. Social- bidragstagandet i befolkningen ökar kraftigt under decenniets första fyra år, stiger därefter mer måttligt fram till 1997 för att sedan falla mycket snabbt. Inom samtliga dessa områden går det dock att hitta avvikande drag. Arbetslösheten för ensamstående kvinnor med barn fortsätter att gå upp när den faller för andra grupper, i nkomstojämlikheten ökar under hela perioden och accelererar när de allmänna inkomstnivåerna stiger och de genomsnittliga socialbidragstidernas längd minskar inte när socialbidragstagandet går ned.</P>
<P class="p131 ft21">För de individuella välfärdsmått vi har intresserat oss för är bilden på det hela taget mindre enhetlig. Visserligen finns det också här områden som kännetecknas av en försämring i början av decenniet, följt av en stabilisering eller förbättring under dess senare del. Dit hör exempelvis sådant som självskattad ohälsa, psykiskt välbefinnande och förekomst av psykiskt ansträngande arbetsförhållanden. På andra områden är dock välfärdsnivåerna i stort sett oförändrade över perioden. Det gäller bland annat social förankring och boendevillkor i termer av trångboddhet och ägandeformer. En genomgående negativ utveckling kan iakttagas när det gäller förekomst av jäktiga arbeten och då i synnerhet för kvinnor. Motsatsen gäller för dödligheten i befolkningen som under <NOBR>1990-talet</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3330x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p132 ft0">fortsatt att sjunka i samma takt som den gjort under föregående decennier.</P>
<P class="p133 ft0">Utvecklingen för socialförsäkringar och familjestöd är sammansatt av en så stor mängd olika beslut att enkla och entydiga beskrivningar inte låter sig göras. Generellt sett kan man dock tala om en utveckling som från och med något år in på decenniet och till och med 1997 framför allt kännetecknas av beslut som reducerar ersättningarnas nivåer och som skärper villkoren för att uppbära ersättning. Under 1998 och 1999 har det fattats ett antal beslut i motsatt riktning när det gäller nivåerna, men i regel utan att dessa fullt återställs till de nivåer som gällde i början av årtiondet.</P>
<P class="p95 ft0">Att rättvisande periodisera de rörelser som skett på välfärdstjänster- nas område är inte alldeles enkelt då relevant statistik saknas eller är av dålig kvalitet. I de fall där resurserna till ett område totalt sett minskats har neddragningen vanligtvis varit koncentrerad till början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det gäller till exempel för skolan där perioden inleddes med en kraftig utgiftsminskning, följt av en viss utplaning och en ökning från och med 1996. Totalt sett har dock utgifterna per elev minskat påtagligt. För barnomsorgen har kostnaderna i stort sett varit konstanta, men antalet inskrivna barn har ökat mycket snabbt. Räknat i kostnad per barn är detta en resursminskning som i huvudsak genomförts under första halvan av decenniet. Vissa sektorer har förändrats med avseende på hur resurserna fördelas mellan olika former av insatser och till vilka hjälpen når. Det gäller exempelvis äldreomsorgen där hemtjänstens täcknings- grad minskat och där allt fler av insatserna koncentreras på de mest hjälpbehövande. Detta är i allt väsentligt en kontinuerlig process som sträcker sig över hela årtiondet. Inom sjukvården har det skett en resursöverföring som innebär att mer pengar satsas på mediciner sam- tidigt som vårdtiderna har kortats och personalnedskärningar genom- förts. Också detta är en trend som utvecklats förhållandevis kontinuerligt under decenniet.</P>
<P class="p134 ft0">På välfärdstjänsternas område har <NOBR>1990-talet</NOBR> också präglats av för- ändringar som handlat om decentralisering, ökade inslag av privata driftsformer och en förskjutning mot mer av marknadsinfluerade modeller för arbetets organisering. Det går inte att med säkerhet säga i vilken utsträckning detta är utvecklingsdrag som är lika framträdande under alla enskilda faser av decenniet. Vad som däremot är ställt utom allt rimligt tvivel är att de karakteriserar den aktuella perioden i sin helhet. Det är därför anmärkningsvärt att så litet är känt om vad dessa förändringar betytt för verksamheterna och för de personer som berörts av dem.</P>
<P class="p135 ft0">Den samlade bilden handlar inte bara om välfärdens nivåer, utan i högsta grad också om dess fördelning. Den mest relevanta frågan är</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td57"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td58"><P class="p10 ft23">Delbokslut: Välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> – en sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p12 ft0">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td59"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td60"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft0">kanske då om vi kan urskilja befolkningsgr upper vars levnadsvillkor har förvärrats mer än andras under decenniet. I genomgången framträder försämringar för framför allt tre grupper, nämligen utrikes f ödda personer, ensamstående mödrar och yngre personer. Dessa gr upper har fått vidkännas en kraftigt minskad sysselsättningsnivå, vilket avspeglats</P>
<P class="p137 ft0">i att de i högre grad än andra fått stora ekonomiska problem. De utrikes födda, ensamstående mödrar och yngre har drabbats hårdare än andra också när det gäller andra aspekter av välfärden. Exempelvis tycks det psykiska välbefinnandet framför allt ha förvärrats för yngre personer. Utrikes födda personer uppvisar särskilda brister vad gäller politiska resurser och social förankring. Ensamma mödrar är i större utsträckning än många andra grupper utsatta för våld och hot om våld. Det bör tilläggas att de långtidsarbetslösas ekonomiska situation blivit alltmer pressad under perioden.</P>
<P class="p138 ft0">Om man summerar utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> så långt fram som underlaget tillåter kan man säga att vi i dag på många områden har en lägre välfärd jämfört med vid decenniets inledning, även om det inte saknas exempel på motsatsen. Många kurvor pekar dock för närvarande ”i rätt riktning”. Det kan inte uteslutas att de inom ett antal år kan tangera och till och med passera många av de nivåer som var för handen vid ingången till detta årtionde. Det finns därför anledning att fråga sig om den uppgång i ofärds- och resursproblem vi nu bevittnat endast utgjort ett tillfälligt ”hack” i utvecklingen eller om vi bevittnat början på en mer varaktig kursändring. Kan vi under kommande årtionden förvänta oss en fortsättning av den generella välfärdsuppgång som i allt väsentligt kännetecknat utvecklingen i Sverige under ett halvsekel, eller kommer ekonomiska och politiska förhållanden tvinga oss att acceptera en annan utveckling?</P>
<P class="p139 ft0">Det är rimligt att anta att människors välfärd också framöver kom- mer att vara beroende av en mängd förhållanden som ligger utanför den traditionella välfärdspolitiken. De erfarenheter som gjorts under 1990- talet ger emellertid ingen anledning att tro annat än att välfärdspolitiken kommer fortsätta att spela en stor roll för välfärdens nivå och kanske framför allt för dess fördelning. Utvecklingen har synliggjort ett flertal brister och oönskade förlopp som inte enbart är en avspegling av den ekonomiska krisen utan också av välfärdspolitikens utformning. Det är därför troligt att det blir nödvändigt med en del principiella ställningstaganden kring politikens utformning och inriktning framgent. Här kommer sannolikt tillgången på resurser att vara viktig, men också hur resurserna används. I den meningen befinner sig välfärden vid ett vägskäl vid ingången till det tjugoförsta århundradet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p12 ft0">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft1"><SPAN class="ft1">1</SPAN><SPAN class="ft24">Strukturella förutsättningar och förändringar</SPAN></P>
<P class="p141 ft0">Utvecklingen av människors välfärd är starkt beroende av en rad strukturella förhållanden och förändringar. Detta kapitel syftar till att ge en bakgrundsteckning av några av de villkor som varit betydelsefulla för <NOBR>1990-talets</NOBR> välfärdsutveckling. Den e konomiska krisen, arbetslösheten, fruktsamhetsutvecklingen, förändringarna i befolkningens samman- sättning samt invandring och boendemönster kan delvis ses som avspeglingar av människors levnadsförhållanden, men de utgör också grundläggande förutsättningar för socialpolitiken.</P>
<P class="p142 ft0">När decenniet inleddes var det knappast möjligt att förutse att Sverige stod inför den djupaste ekonomiska krisen sedan <NOBR>1930-talet.</NOBR> De goda åren under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> hade snarast skapat förväntningar på en fortsatt positiv ekonomisk utveckling. Vid ingången till <NOBR>1990-talet</NOBR> var arbetslösheten låg, statsbudgeten i balans, och Sverige uppvisade ett av de högsta födelsetalen i Europa. Politiskt förbereddes den stora skattereformen, vars syfte var att förbättra de långsiktiga för- utsättningarna för företagande och ekonomisk tillväxt. Redan vid ingången till decenniet fanns det dock vissa kristecken, som varslade om möjliga svagheter i svensk ekonomi. Inflationen var hög, konkur- renskraften urholkades, det rådde arbetskraftsbrist och investeringarna var låga. På den politiska arenan inträffade en regeringskris i ett parla- mentariskt osäkert läge. Även ur demografisk synvinkel var läget mindre gynnsamt. Sverige hade en ur europeiskt perspektiv hög andel äldre i befolkningen, samtidigt som barnkullarna växte, vilket på kort sikt innebar ytterligare påfrestningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">38 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft27"><SPAN class="ft25">1.1</SPAN><SPAN class="ft26">Ekonomiska förutsättningar och förändringar</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">När den ekonomiska krisen drabbade Sverige i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> föll sysselsättningen dramatiskt och arbetslösheten ökade till en nivå som tidigare hade varit i det närmaste otänkbar. Mellan 1990 och 1993 föll sysselsättningen med drygt en halv miljon personer (se Figur 1.1:1). Bruttonationalprodukten (BNP) sjönk tre år i rad (se Figur 1.1:2) och det blev kraftiga underskott i statens finanser (se Figur 1.1:3). År 1993 markerar bottenläget i ekonomin. Därefter vände tillväxttrenden och BNP ökade under resten av decenniet. Denna ökning av BNP från 1993 har dock inte följts åt av en motsvarande uppgång i sysselsättningen.</P>
<P class="p145 ft0">Trots att det skett en viss ökning av sysselsättningen framför allt för män under senare år, har sysselsättningsproblemen kommit att kvarstå under hela decenniet. Sysselsättningsnivån är fortfarande väsentligt lägre än före krisen, vilket framgår av Figur 1.1:1. Sysselsättningsnedgången ledde inte bara till ökad arbetslöshet, utan också till att arbets- kraftsdeltagandet successivt minskade. År 1993 brukar betecknas som det värsta krisåret under <NOBR>1990-talet,</NOBR> men arbetskraftsdeltagandet var trots allt högre då än vad det var 1998. Vi kommer nedan att beskriva olika faser i krisen som medverkat inte bara till dess utdragna förlopp, utan också till den i allmänhet svaga efterfrågan på arbetskraft. Vid sidan av dessa efterfrågerelaterade faktorer kan förhållanden på arbets- utbudssidan ha medverkat till det begränsade arbetskraftsdeltagandet. Genomsnittsåldern för inträde i arbetslivet har successivt höjts och många, framför allt nyanlända invandrare, har haft betydande svårig- heter att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden (Wadensjö 1999). I kapitel 3 ges en närmare beskrivning av hur sysselsättnings- nedgången drabbat olika befolkningsgrupper under årti ondet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3334x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.1:1. </SPAN>Antalet sysselsatta män och kvinnor, <NOBR>1990–1998</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-106px;margin-bottom:0px;" class="p146 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-106px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:106px;" class="p146 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-53px;margin-top:53px;margin-right:-53px;margin-bottom:53px;" class="p146 ft28"><![endif]>Antal sysselsatta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr9 td75"><P class="p147 ft29">2 500 000</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td75"><P class="p147 ft29">2 000 000</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td75"><P class="p147 ft29">1 500 000</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td75"><P class="p147 ft29">1 000 000</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td75"><P class="p147 ft30">500 000</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td75"><P class="p147 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td75"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td78"><P class="p10 ft28">Antal sysselsatta män</P></TD>
<TD class="tr4 td79"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td80"><P class="p148 ft29">Antal sysselsatta kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td81"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft32">Källa: <SPAN class="ft13">SCB.</SPAN></P>
<P class="p150 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.1:2. </SPAN>Bruttonationalprodukten (BNP) i fasta priser <NOBR>1990–1998.</NOBR> Volymindex (1993=100)</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-88px;margin-bottom:0px;" class="p151 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-88px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:88px;" class="p151 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-44px;margin-top:44px;margin-right:-44px;margin-bottom:44px;" class="p151 ft28"><![endif]>Volymindex</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p15 ft29">115</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td8"><P class="p15 ft29">110</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td8"><P class="p15 ft29">105</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td8"><P class="p15 ft29">100</P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td8"><P class="p15 ft28">95</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td8"><P class="p15 ft28">90</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td83"><P class="p10 ft33">BNP enligt äldre beräkningssätt</P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td85"><P class="p148 ft29">BNP enligt nytt beräkningssätt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td86"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Nationalräkenskaperna (SCB) <SPAN class="ft35">1</SPAN></P>
<P class="p153 ft13"><SPAN class="ft35">1 </SPAN>Tidsserie för hela perioden saknas på grund av förändrade beräkningsmetoder för BNP. I diagrammet redovisas därför volymutvecklingen både enligt den gamla beräkningsmetoden för perioden <NOBR>1990–1997,</NOBR> och enligt den nya för <NOBR>1993–1998.</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3335x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p154 ft0">Sysselsättningskrisen fick också förödande konsekvenser för statens finanser. Den minskade sysselsättningsgraden medförde dels att skat- teintäkterna krympte, dels att de offentliga utgifterna ökade. Detta resulterade i ett snabbt accelererande underskott i statens finanser, vilket framgår av Figur 1.1:3. År 1990 uppvisade statens finanser ett överskott på nästan 19 miljarder kronor. Från 1991 befann sig underskottet mer eller mindre i fritt fall och uppgick 1993 till närmare 210 m iljarder kronor. Detta belopp motsvarade det årets samlade utgifter för social</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td87"><P class="p10 ft0">trygghet, försvaret och polis- och domstolsväsendet. År</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p10 ft0">1994 var</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft0">underskottet fortfarande närmare 200 miljarder kronor, men minskade därefter och 1998 förelåg ett överskott på drygt 20 m iljarder kronor. En rad inslag i den ekonomiska politiken har direkt och indirekt påverkat det statsfinansiella utrymmet för de socialpolitiska åtgärdssystemen i vid mening. Den stora skattereformen och försvaret av den fasta växelkursen utgör två viktiga exempel.</P>
<P class="p156 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.1:3. </SPAN>Statens finansiella sparande (skillnader mellan inkomster och utgifter), <NOBR>1990–1998.</NOBR> M iljarder kronor i löpande priser</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-150px;margin-bottom:0px;" class="p157 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-150px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:150px;" class="p157 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-75px;margin-top:75px;margin-right:-75px;margin-bottom:75px;" class="p157 ft33"><![endif]>Miljarder kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p158 ft33">50</P>
<P class="p159 ft33">0</P>
<P class="p159 ft33"><NOBR>-50</NOBR></P>
<P class="p160 ft33"><NOBR>-100</NOBR></P>
<P class="p161 ft33"><NOBR>-150</NOBR></P>
<P class="p161 ft33"><NOBR>-200</NOBR></P>
<P class="p161 ft33"><NOBR>-250</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr21 td88"><P class="p14 ft29">1990</P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p14 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p14 ft33">1992</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p14 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p14 ft33">1994</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p14 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p14 ft33">1996</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p14 ft33">1997</P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p14 ft33">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Finansdepartementet.</P>
<P class="p162 ft0">Det är uppenbart att utvecklingen av statsfinanserna var en viktig ut- lösande faktor för de beslut om skattehöjningar och utgiftsminskningar som fattats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> En del av saneringen kom att ske genom skattehöjningar, men en ännu större del utgjordes av utgiftsminskningar av olika slag, vilket framgår av Figur 1.1:4. Huvuddelen av dessa besparingar kom att falla på transfereringarna till hushållen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3336x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">De välfärdstjänster som tillhandahålls genom primärkommuner och landstingskommuner påverkas inte bara av statsbidragen, utan också av kommunernas egna skatteintäkter och utgiftsbehov. De finansiella be- sluten om välfärdstjänsterna faller emellertid i slutändan oftast på landstingen och kommunerna själva, bortom de prioriteringar som sker på den nationella nivån. Dessa beslut har, som vi ska se längre fram i detta betänkande, i många fall fått långtgående konsekvenser för välfärdstjänsterna.</P>
<P class="p164 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.1:4. </SPAN>Förändringar i offentliga sektorns inkomst- och utgifts- poster i andelar av BNP, <NOBR>1994–1998.</NOBR> Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p165 ft28">6</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td27"><P class="p165 ft28">4</P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-59px;margin-bottom:0px;" class="p166 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-59px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:59px;" class="p166 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-30px;margin-top:30px;margin-right:-29px;margin-bottom:29px;" class="p166 ft36"><![endif]>förändring</P></TD>
<TD class="tr25 td27"><P class="p165 ft28">2</P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr25 td27"><P class="p165 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-35px;margin-bottom:1px;" class="p167 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-35px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:36px;" class="p167 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:17px;margin-right:-17px;margin-bottom:18px;" class="p167 ft37"><![endif]>Procentuell</P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td82"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td35"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td95"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td27"><P class="p165 ft28"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td27"><P class="p165 ft28"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p165 ft28"><NOBR>-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr28 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr28 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr28 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr28 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td92"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-36px;margin-right:-39px;margin-bottom:36px;" class="p168 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-37px;margin-top:-36px;margin-right:-1px;margin-bottom:74px;" class="p168 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:-17px;margin-right:-20px;margin-bottom:55px;" class="p168 ft28"><![endif]>Nettoköp</P></TD>
<TD class="tr28 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr28 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr28 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr28 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr30 td27"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:35px;margin-top:-43px;margin-right:-26px;margin-bottom:43px;" class="p169 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:44px;margin-top:-43px;margin-right:-35px;margin-bottom:34px;" class="p169 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:40px;margin-top:-48px;margin-right:-31px;margin-bottom:39px;" class="p169 ft30"><![endif]>Skatter</P></TD>
<TD class="tr30 td92"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-4px;margin-right:-39px;margin-bottom:4px;" class="p170 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-29px;margin-top:-4px;margin-right:-5px;margin-bottom:38px;" class="p170 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:13px;margin-right:-22px;margin-bottom:21px;" class="p170 ft29"><![endif]>Övriga inkomster</P></TD>
<TD class="tr30 td92"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-20px;margin-right:-23px;margin-bottom:20px;" class="p171 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:-20px;margin-right:-5px;margin-bottom:38px;" class="p171 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:-11px;margin-right:-14px;margin-bottom:29px;" class="p171 ft29"><![endif]>Investeringar</P></TD>
<TD class="tr30 td82"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-20px;margin-right:-29px;margin-bottom:20px;" class="p172 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-20px;margin-right:-5px;margin-bottom:44px;" class="p172 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:-8px;margin-right:-17px;margin-bottom:32px;" class="p172 ft29"><![endif]>Ränteutgifter</P></TD>
<TD class="tr30 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-32px;margin-right:-28px;margin-bottom:32px;" class="p173 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-32px;margin-right:0px;margin-bottom:60px;" class="p173 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-18px;margin-right:-14px;margin-bottom:46px;" class="p173 ft38"><![endif]>Offentlig</P></TD>
<TD class="tr30 td94"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-26px;margin-right:-24px;margin-bottom:26px;" class="p174 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-26px;margin-right:-5px;margin-bottom:45px;" class="p174 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:-16px;margin-right:-14px;margin-bottom:35px;" class="p174 ft29"><![endif]>konsumtion</P></TD>
<TD class="tr30 td82"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-9px;margin-right:-40px;margin-bottom:9px;" class="p175 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-30px;margin-top:-9px;margin-right:-5px;margin-bottom:44px;" class="p175 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:9px;margin-right:-22px;margin-bottom:26px;" class="p175 ft29"><![endif]>Ränteinkomster</P></TD>
<TD class="tr30 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-66px;margin-bottom:0px;" class="p176 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-60px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p176 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-29px;margin-top:32px;margin-right:-34px;margin-bottom:31px;" class="p176 ft29"><![endif]>Transfereringar till</P></TD>
<TD class="tr30 td35"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-22px;margin-right:-24px;margin-bottom:22px;" class="p177 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:-22px;margin-right:0px;margin-bottom:46px;" class="p177 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-10px;margin-right:-12px;margin-bottom:34px;" class="p177 ft28"><![endif]>företag</P></TD>
<TD class="tr30 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-66px;margin-bottom:0px;" class="p176 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-60px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:63px;" class="p176 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-29px;margin-top:32px;margin-right:-34px;margin-bottom:31px;" class="p176 ft29"><![endif]>Transfereringar till</P></TD>
<TD class="tr30 td95"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-22px;margin-right:-43px;margin-bottom:22px;" class="p178 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-43px;margin-top:-22px;margin-right:0px;margin-bottom:65px;" class="p178 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:43px;" class="p178 ft39"><![endif]>hushåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Finansdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3337x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">42 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p61 ft20">Arbetslösheten drabbade alla sektorer i ekonomin</P>
<P class="p62 ft21">Arbetslösheten i Sverige utvecklades dramatiskt i jämförelse med många andra västeuropeiska länder. <SPAN class="ft40">2 </SPAN>Arbetslösheten kom, om än i olika skeden, att slå över i stort sett hela den svenska ekonomin. Det faktum att vågorna av arbetslöshet slog över ekonomins sektorer i olika sekvenser innebar att arbetslösheten har legat kvar på mycket höga nivåer, samtidigt som den totalt sett har fördelats över stora delar av arbets- kraften. För att belysa denna process kan man dela in den svenska utvecklingen i tre olika, men delvis överlappande, faser under vilka olika delar av ekonomin drabbades. De tre faserna kan benämnas ”den internationella fasen”, ”realräntefasen” och ”budgetsaneringsfasen”.</P>
<P class="p91 ft0">Den internationella fasen, under perioden 1990 till 1993, karakte- riserades av en kombination av internationell lågkonjunktur och inhemsk kostnadskris. Utomlands försvagades konjunkturen, samtidigt som svensk ekonomi under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> med hög fart hade gått in i en överhettad konjunktur. Under den fasta växelkursregim som rådde, kom i synnerhet svensk exportindustri att drabbas av en kraftigt minskad lönsamhet. Detta framtvingade neddragningar i sysselsättningen i första hand i de exportkonkurrerande sektorerna och i de branscher som var beroende av exportsektorn. En återhämtning skedde dock från november 1992, sedan den fasta växelkurspolitiken hade övergivits och kronans värde justerats nedåt.</P>
<P class="p91 ft0">Den andra fasen, realräntefasen, inleddes med kronförsvaret 1992. Försvaret av den fasta växelkursen i kombination med en politik inriktad mot inflationsnedväxling ledde till mycket höga realräntor. Värdet på inhemska reala tillgångar föll, vilket medförde en ökning av sparkvoten och kraftigt minskad konsumtion. Den inhemska efterfrågan på varor och arbetskraft minskade påtagligt framför allt i sektorer inriktade på hemmamarknaden, till exempel handel, transport, byggindustri och inhemsk tillverkningsindustri.</P>
<P class="p118 ft0">Från 1993 inleddes parallellt med realräntefasen den tredje krisfasen, budgetsaneringsfasen. Arbetslöshetskrisen i den privata sektorn hade resulterat i minskande skatteinkomster, vilket ledde till budgetproblem och krav på budgetsanering i både stat och kommuner. Budgetsaneringen skedde främst genom utgiftsminskningar, vilket påverkade den offentliga sysselsättningen. Den finansiella upprensningen pågick i stort sett till 1997, med början i staten och sedan, mycket utdraget, i kommunerna. I takt med att realräntorna började sjunka under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> gick dock Sverige ut ur såväl budgetsaneringsfasen som realräntefasen.</P>
<P class="p179 ft13"><SPAN class="ft35">2 </SPAN>Framställningen i detta avsnitt är baserad på Per Lundborgs underlag till kommittén (F:XV, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3338x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft0">Arbetslösheten kunde stabiliseras och sedan minskas och förutsättningar skapas för en bättre statsfinansiell situation.</P>
<P class="p75 ft0">Figur 1.1:5 nedan visar hur den totala arbetslösheten i Sverige utvecklades under perioden 1990 till 1998. Mellan 1990 och 1993 steg arbetslösheten i absoluta tal från 75 000 personer till 356 000 personer, vilket motsvarar en ökning från 1,6 procent till 8,2 procent av arbets- kraften. Åren 1993 till 1997 var den öppna arbetslösheten i stort sett oförändrad runt åtta procent av arbetskraften, men en nedgång inleddes från 1997. Denna minskning av arbetslösheten har fortsatt under 1999.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=9 class="tr0 td96"><P class="p181 ft13"><SPAN class="ft32">Figur 1.1:5. </SPAN>Den öppna arbetslösheten, <NOBR>1990–1998.</NOBR> Procent</P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td8"><P class="p182 ft28">9</P></TD>
<TD class="tr31 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td98"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p182 ft28">8</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p182 ft28">7</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr27 td35"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:0px;" class="p183 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:33px;" class="p183 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:17px;margin-right:-29px;margin-bottom:16px;" class="p183 ft28"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p182 ft28">6</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td8"><P class="p182 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td8"><P class="p182 ft28">4</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td8"><P class="p182 ft28">3</P></TD>
<TD class="tr32 td97"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td97"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td97"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td97"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td97"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td97"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td98"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td94"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td35"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td98"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p182 ft28">2</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p182 ft28">1</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p182 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p21 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>AKU (SCB).</P>
<P class="p184 ft0">I Figur 1.1:6 visas sysselsättningssituationen i ett antal delsektorer av ekonomin, nämligen tillverkningsindustrin, handel och transport, hälso- och sjukvård (inkluderande sociala tjänster), privata tjänster (inklu- derande bland annat banker, försäkringsbolag, datakonsulter, företags- service och övrig service) samt byggnadsindustri. Här framgår det hur olika grupper på arbetsmarknaden kom att drabbas vid olika tidpunkter och med olika kraft. Med undantag för delar av den privata tjänste- sektorn omfattade arbetslösheten ekonomins alla sektorer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3339x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.1:6. </SPAN>Sysselsättning i delsektorer av ekonomin, <NOBR>1989–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p45 ft30">1 000 000</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p45 ft28">900 000</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p45 ft28">800 000</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p45 ft28">700 000</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr27 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-38px;margin-bottom:0px;" class="p185 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-36px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:37px;" class="p185 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:19px;margin-right:-19px;margin-bottom:18px;" class="p185 ft29"><![endif]>sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p45 ft28">600 000</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td99"><P class="p45 ft28">500 000</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td99"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p186 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:11px;" class="p186 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p186 ft37"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr20 td99"><P class="p45 ft28">400 000</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td99"><P class="p45 ft28">300 000</P></TD>
<TD class="tr34 td76"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td77"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td76"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td76"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td76"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td76"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td76"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td77"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td76"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p45 ft28">200 000</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p45 ft28">100 000</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p14 ft28">1989</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr22 td100"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td101"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr18 td102"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td100"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td104"><P class="p46 ft28">Privata tjänster</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td105"><P class="p148 ft29">Handel, transporter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td106"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td102"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td106"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td35"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td106"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td102"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td108"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td100"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td101"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td109"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td103"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td104"><P class="p46 ft45">Hälso- och sjukvård, sociala tjänster</P></TD>
<TD class="tr34 td40"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr36 td105"><P class="p148 ft29">Tillverkningsindustri</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td106"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td102"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td102"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td108"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td104"><P class="p46 ft28">Byggindustri</P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td105"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>AKU (SCB).</P>
<P class="p188 ft0">Det står klart att sysselsättningsfallet absolut sett var som störst i till- verkningsindustrin, som drabbades såväl av den internationella fasen som realräntefasen. Sysselsättningen minskade brant i denna sektor i synnerhet mellan 1990 och 1993, och ökade därefter svagt till 1995, varefter sysselsättningen i stort sett legat konstant på ungefär 760 000 personer. De sektorer som är mer beroende av inhemsk efterfrågan, såsom <NOBR>handels-,</NOBR> transport- och byggsektorn, drabbades under realränte- fasen med sysselsättningsneddragningar framför allt under 1992 och 1993, varefter den stabiliserades efter 1994. Sysselsättningsnedgången i dessa sektorer har emellertid inte varit lika stor som i tillverknings- industrin. Offentlig verksamhet, såsom hälso- och sjukvård och sociala tjänster, uppvisade sysselsättnings ökningar fram till 1990, men därefter har sysselsättningen minskat (med undantag för 1995), i första hand under budgetsaneringsfasen. Nedgången i den offentliga verksamheten har dock inte varit tidsmässigt koncentrerad, utan utdragen över i stort sett hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> De privata tjänstesektorerna har, med undantag för 1993, kontinuerligt ökat sin sysselsättning och har i dag till och med något fler sysselsatta personer än vad tillverkningsindustrin har.</P>
<P class="p189 ft0">Att den privata sektorn drabbades av sysselsättningsnedgången tidi- gare än den offentliga sektorn framgår tydligt av Figur 1.1:7. Mellan 1990 och 1993 sjönk antalet sysselsatta från 2,4 till 2 m iljoner. Därefter</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3340x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft0">har den totala sysselsättningen i den privata delen av ekonomin stigit tämligen kraftigt. De statligt anställda drabbades i synnerhet under 1993 och 1994. Nedgången i den kommunala sektorn inleddes ungefär samtidigt som i den statliga, men har varit mer utdragen. Icke obetydliga neddragningar i sysselsättningen har skett varje år under perioden 1991 till 1997. Mellan 1990 och 1998 minskade sysselsättningen i den kommunala sektorn (inklusive landstingen) från nästan 1,3 miljoner till knappt 1,1 miljoner personer.</P>
<P class="p190 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.1:7. </SPAN>Sysselsättning i statlig, kommunal och privat sektor samt sysselsättning för egna företagare, <NOBR>1989–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p45 ft30">2 500 000</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td99"><P class="p45 ft30">2 000 000</P></TD>
<TD class="tr37 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p191 ft46"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-39px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p191 ft46"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:20px;margin-right:-19px;margin-bottom:19px;" class="p191 ft46"><![endif]>sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr38 td99"><P class="p45 ft30">1 500 000</P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr38 td99"><P class="p45 ft30">1 000 000</P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p186 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:11px;" class="p186 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p186 ft37"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td94"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td99"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td94"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p45 ft28">500 000</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td99"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td99"><P class="p14 ft28">1989</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td110"><P class="p10 ft28">Statlig sektor</P></TD>
<TD class="tr22 td111"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td38"><P class="p46 ft29">Kommunal sektor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td112"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td110"><P class="p10 ft28">Privat sektor</P></TD>
<TD class="tr34 td111"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td38"><P class="p46 ft28">Företagare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td112"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>AKU (SCB).</P>
<P class="p193 ft0">Vi ser också att sysselsättningen i gruppen egna företagare, liksom bland medhjälpande familjemedlemmar, har varit i stort sett konstant. Detta bör dock inte tolkas som att gruppen företagare inte skulle ha drabbats nämnvärt av sysselsättningsnedgången. Vissa anställda personer som förlorar sitt arbete startar eget och eftersom gruppen företagare ständigt fylls på med nya personer blir kurvan i stort sett oförändrad över tid, trots att antalet företagskonkurser nästan fyrd ubblades mellan 1988 och 1992. Efter 1992 har dock konkurserna minskat i antal och 1995 var de nere på samma nivå som 1990 (SCB 1999d).</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3341x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft20">Arbetslösheten har totalt sett slagit hårdare mot män än mot kvinnor</P>
<P class="p195 ft0">Det faktum att krisen har slagit mot olika sektorer och branscher under olika tidsperioder har viktiga konsekvenser för hur arbetslösheten har drabbat män och kvinnor. Den svenska arbetsmarknaden är kraftigt könssegregerad bland annat i så måtto att män är överrepresenterade i den privata sektorn och kvinnor dominerar i den offentliga. Med tanke på den sektoriella utvecklingen av sysselsättningen som redovisades i figurerna 1.1:6 och 1.1:7 ovan, borde vi förvänta oss att arbetslösheten i inledningsskedet drabbade män hårdare och att kvinnor drabbades med en viss eftersläpning. Detta är också fallet, vilket framgår av figur 1.1:8. Under senare delen av <NOBR>1980-talet</NOBR> var den öppna arbetslösheten jämnt fördelad mellan kvinnor och män. I krisens inledningsskede ökade den som förväntat kraftigare för män än för kvinnor. I samband med återhämtningen i den privata sektorn och den offentliga sektorns fortsatta sysselsättningsnedgång åren därefter, minskade könsskillnaderna mellan 1994 och 1996. Totalt sett har dock arbetslösheten slagit hårdare mot män än mot kvinnor.</P>
<P class="p196 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.1:8. </SPAN>Arbetslöshet i procent av arbetskraften för män och kvin- nor, <NOBR>1989–1998</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-88px;margin-bottom:0px;" class="p151 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-88px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:88px;" class="p151 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-44px;margin-top:44px;margin-right:-44px;margin-bottom:44px;" class="p151 ft28"><![endif]>Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td113"><P class="p45 ft30">10</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td113"><P class="p45 ft28">8</P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td113"><P class="p45 ft28">6</P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td113"><P class="p45 ft28">4</P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td113"><P class="p45 ft28">2</P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td113"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td113"><P class="p14 ft28">1989</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td114"><P class="p182 ft28">män</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td114"><P class="p15 ft28">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>AKU (SCB).</P>
<P class="p197 ft0">Sammantaget är det ofrånkomligt att <NOBR>1990-talets</NOBR> arbetslöshetskris på ett flertal sätt har påverkat välfärden i Sverige. Vi har därför skäl att åter- komma till sysselsättningsfrågorna även senare i detta betänkande. Bland annat kommer vi att i kapitel 3 mer ingående beskriva hur arbetslösheten har slagit mot olika grupper i befolkningen.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3342x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft27"><SPAN class="ft25">1.2</SPAN><SPAN class="ft26">Demografiska förutsättningar och förändringar</SPAN></P>
<P class="p199 ft0">Befolkningsförändringar är av stor betydelse för ekonomisk utveckling, välfärdsutveckling och välfärdspolitik, både på kort och lång sikt. <SPAN class="ft35">3 </SPAN>I detta avsnitt ligger tyngdpunkten på demografins betydelse för väl- färdsutvecklingen i det korta perspektivet. Vi granskar först fruktsam- hetsutvecklingen under <NOBR>1990-talet,</NOBR> därefter förändringar i befolkningens ålderssammansättning och slutligen invandringen.</P>
<P class="p200 ft20"><SPAN class="ft20">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Barnafödandet har minskat kraftigt</SPAN></P>
<P class="p62 ft0">En slående demografisk förändring under <NOBR>1990-talet</NOBR> är de snabbt fal- lande födelsetalen. <SPAN class="ft35">4 </SPAN>Vid decenniets inledning uppvisade Sverige ett av de högsta fruktsamhetstalen i Europa (2,1 barn per kvinna), en nivå som bibehölls fram till 1992. Sedan dess har barnafödandet minskat mycket kraftigt. Fruktsamheten är i dag i genomsnitt ungefär 1,5 barn per kvinna, vilket är den lägsta nivå som någonsin registrerats i vårt land. Sedan 1997 är det fler som avlider än som föds i Sverige, vilket inte har varit fallet sedan 1809. I figur 1.2:1 ges en översiktlig bild av fruktsamhetsutvecklingen från slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> till slutet av 1990- talet.</P>
<P class="p201 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.2:1. </SPAN>Summerad fruktsamhet (antal barn per kvinna), <NOBR>1989–1999</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p45 ft28">2,5</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p45 ft28">2</P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr43 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-42px;margin-bottom:0px;" class="p202 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-42px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:42px;" class="p202 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-21px;margin-bottom:21px;" class="p202 ft37"><![endif]>Fruktsamhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p45 ft28">1,5</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td82"><P class="p45 ft28">1</P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td82"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td8"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td8"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td8"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td8"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td8"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td71"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td8"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td8"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td8"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td8"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p45 ft28">0,5</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1989</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p14 ft28">1999</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft32">Källa: <SPAN class="ft13">SCB.</SPAN></P>
<P class="p204 ft13"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft52">Thomas Lindhs underlag till kommittén (F:XIV, se bilaga 2).</SPAN></P>
<P class="p205 ft13"><SPAN class="ft51">4</SPAN><SPAN class="ft52">Detta avsnitt baseras i huvudsak på Britta Hoems underlag till kommittén</SPAN></P>
<P class="p124 ft13">(F:X, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3343x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p61 ft20">Fruktsamheten har minskat mest bland yngre kvinnor</P>
<P class="p89 ft0">Nedgången i förstabarnsfruktsamheten under senare år har varit tydli- gast bland yngre kvinnor. Fruktsamheten för kvinnor under 30 år har minskat för varje år under <NOBR>1990-talet</NOBR> och det har skett en successiv för- skjutning av barnafödandet mot allt högre åldrar. År 1998 var över 70 procent av alla svenskfödda kvinnor som var 25 år eller yngre barnlösa, vilket kan jämföras med 45 procent tjugo år tidigare. <SPAN class="ft35">5 </SPAN>Kvin- nors val att senarelägga barnafödandet har ofta förklarats med att det har blivit vanligare att kvinnor skaffar sig en längre utbildning och etablerar sig på arbetsmarknaden innan de bildar familj. Mönstret i Sverige har dock hittills varit att kvinnor har kompenserat sig i högre åldrar för det låga barnafödandet i yngre år, vilket har inneburit att senareläggningen av barnafödandet hittills inte haft någon större påverkan på den slutliga barnlösheten bland kvinnor i <NOBR>40–45-årsåldern.</NOBR> Det är dock en öppen fråga om en sådan kompensation är möjlig även i dag, när andelarna barnlösa kvinnor har ökat kraftigt ända upp i 30- årsåldern.</P>
<P class="p206 ft20">Fruktsamheten är relaterad till sysselsättningssituation och ekonomiska förutsättningar</P>
<P class="p89 ft0">Traditionellt har man ofta antagit att det finns en konflikt mellan barna- födande och kvinnligt förvärvsarbete. Det föreligger dock inte någon sådan tydlig konflikt i Sverige i dag. Tvärtom utgör förvärvsarbete och en stabil inkomst viktiga förutsättningar för barnafödande. Fruktsam- hetsuppgången under senare delen av <NOBR>1980-talet</NOBR> inträffade samtidigt som förvärvsfrekvensen ökade och arbetslösheten var i det närmaste obefintlig. På motsvarande sätt skedde nedgången i barnafödande under <NOBR>1990-talet</NOBR> parallellt med att den ekonomiska situationen försämrades och arbetslösheten ökade.</P>
<P class="p207 ft21">Kvinnors benägenhet att skaffa det första barnet är starkt kopplad till sysselsättningssituationen i hemkommunen. Ju mer sysselsättningsgraden i kvinnans hemkommun minskar, desto mindre blir hennes benägenhet att bli mor för första gången. Vidare kan vi konstatera att de kvinnor som saknar egen arbetsinkomst eller som har lägre inkomster av arbete än 100 000 kronor per år har mycket låg förstabarnsfruktsamhet jämfört</P>
<P class="p208 ft13"><SPAN class="ft35">5 </SPAN>Analyserna av fruktsamheten begränsas till kvinnor födda i Sverige 1950 och senare, till följd av brister i statistiken för de kvinnor som invandrat till Sverige. Bland annat saknas fullständiga uppgifter om de barn som fötts av invandrade kvinnor före invandringstidpunkten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3344x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft0">med kvinnor som har en årlig arbetsinkomst på minst 100 000 kronor (se Tabell 1.2:2 nedan). Det bör dock poängteras att den låga fruktsamheten bland kvinnor med låga arbetsinkomster till övervägande del kan förklaras med att många av dessa kvinnor är studenter.</P>
<P class="p210 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 1.2:2. </SPAN>Betydelsen av kvinnans arbetsinkomst för första ned- komsten, <NOBR>1986–1997</NOBR> (standardiserat för period och kvinnans ålder)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td115"><P class="p211 ft14">Kvinnans årliga arbetsinkomst (kronor)</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p212 ft14">Index för fruktsamheten <SPAN class="ft53">a</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td117"><P class="p211 ft14">0</P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td119"><P class="p213 ft14">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td120"><P class="p211 ft14">1 <NOBR>000–49</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr9 td119"><P class="p214 ft14">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td120"><P class="p211 ft14">50 <NOBR>000–99</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p214 ft14">210</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td117"><P class="p211 ft14">100</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p215 ft14"><NOBR>000–149</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p214 ft14">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td117"><P class="p211 ft14">150</P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p215 ft14"><NOBR>000–199</NOBR> 000</P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p214 ft14">310</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p211 ft14">200</P></TD>
<TD class="tr9 td118"><P class="p215 ft14">000 eller mer</P></TD>
<TD class="tr9 td119"><P class="p213 ft14">310</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft14"><SPAN class="ft53">a </SPAN>Fruktsamheten för dem som saknar arbetsinkomster är satt till 100.</P>
<P class="p217 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Hoem (F:X, se bilaga 2).</P>
<P class="p218 ft0">En annan faktor som är viktig att beakta i detta sammanhang är kvinnors utbildning. Högutbildade kvinnor har högre fruktsamhet än lågutbildade. Vidare har kvinnor med en utbildningsinriktning mot vård och pedagogik särskilt stor sannolikhet att få första barnet. Skillnaderna i fruktsamhet mellan kvinnor i olika utbildningsgrupper har förstärkts påtagligt under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p219 ft0">Sammantaget finns det mycket som talar för att barnafödandet blivit alltmer av en resursfråga under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Under senare år har välut- bildade kvinnor med stark förankring på arbetsmarknaden och med sta- bila arbetsinkomster i större utsträckning än andra kvinnor fött barn, oavsett om det handlar om första, andra eller tredje barnet. Det har aldrig i modern tid varit så stora skillnader i barnafödande mellan olika utbildningsgrupper som i dag.</P>
<P class="p116 ft0">Rimligen har även andra faktorer än kvinnors socioekonomiska situation haft inverkan på den sjunkande fruktsamheten. En viktig faktor att belysa är naturligtvis vilken roll männen spelar i detta sammanhang. Det saknas i dag i stor utsträckning kunskaper över tid om hur mannens och kvinnans situation i samverkan påverkar benägenheten att skaffa barn. Andra faktorer av betydelse kan vara försämringar i stödet till barnfamiljer, ökade boendekostnader, eller en allmänt sviktande framtidstro i den ekonomiska krisens spår.</P>
<P class="p220 ft21"><NOBR>1990-talets</NOBR> kraftigt sjunkande födelsetal utgör i sig en indikator på den ekonomiska kris som har präglat årtiondet. Fertilitetsfallet signalerar att många potentiella föräldrar kan ha saknat bland annat de ekonomiska</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft0">förutsättningar som krävs för att våga bilda familj. Den dramatiska fertilitetsutvecklingen är emellertid inte bara en krisindikator, utan också en central förutsättning för årtiondets välfärdsutveckling och välfärds- politik. För det första har födelsetalen påverkat försörjningbördan. De stora barnkullar, som föddes åren kring 1990, innebar ett stort ekonomiskt åtagande, både för föräldrar, stat och kommuner, medan det snabba fallet i fruktsamheten under decenniets andra hälft på motsvarande sätt innebar en ekonomisk lättnad. För det andra har de snabbt föränderliga födelsekullsstorlekarna skapat planeringsproblem, i synnerhet för kommunerna. Under åren 1990 till 1992 föddes drygt 120 000 barn i Sverige, mot knappt 90 000 barn 1998. Detta har i första hand påverkat barnomsorg och skola.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft55">Barnen och de allra äldsta har blivit fler</SPAN></P>
<P class="p104 ft0">Sverige uppvisar i likhet med många andra rika länder en åldrande befolkning. På lång sikt påverkar detta självfallet både behoven av och förutsättningarna för olika socialpolitiska program och åtgärder, såsom pensioner och omsorg. Här ska vi dock ta ett mer kortsiktigt perspektiv och fokusera på de befolkningsförändringar som skett mellan 1990 och 1998.</P>
<P class="p102 ft0">I Figur 1.2:3 visas de procentuella förändringarna av respektive åldersgrupps storlek mellan 1990 och 1998. Vi ser då tydligt att det skett en markant ökning av de allra äldsta (de som är 80 år eller äldre), vilket är en trend som etablerats redan under tidigare decennier. Ur ett socialpolitiskt perspektiv är denna utveckling givetvis av stor vikt, eftersom de allra äldsta tenderar att vara mottagare av en stor del av välfärdstjänsterna. Det faktum att personer i dessa åldrar har ökat i antal med 17 procent under <NOBR>1990-talet</NOBR> är en strukturell förändring som måste beaktas inte minst när vi studerar utvecklingen inom vård och omsorg. Det bör noteras att också gruppen barn i åldrarna 0 till 14 år har vuxit under decenniet, om än inte lika mycket som de allra äldsta. Till skillnad från ökningen i äldregr uppen, som utgör en fortsättning på en redan tidigare etablerad trend, är dock ökningen i barngr uppen en tillfällig expansion, skapad av den stora babyboomen omkring år 1990. De största barnkullarna är i dag omkring 10 år, det vill säga i grund- skoleåldern. Antalet personer i åldrarna 15 till 64 år, det vill säga den grupp som brukar beskrivas såsom varande i arbetsför ålder, har ökat något under decenniet. <SPAN class="ft35">6 </SPAN>Däremot har antalet yngre pensionärer i stort sett förblivit konstant.</P>
<P class="p223 ft13"><SPAN class="ft35">6 </SPAN>Dock har det normala arbetslivsinträdet kommit att ske i allt högre åldrar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3347x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.2:3. </SPAN>Procentuella förändringar av olika åldersgruppernas stor- lek, <NOBR>1990–1998</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-146px;margin-bottom:0px;" class="p225 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-146px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:146px;" class="p225 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-73px;margin-top:73px;margin-right:-73px;margin-bottom:73px;" class="p225 ft28"><![endif]>Procentuell förändring</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr9 td121"><P class="p226 ft30">20</P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td121"><P class="p226 ft30">15</P></TD>
<TD class="tr2 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td80"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td121"><P class="p226 ft30">10</P></TD>
<TD class="tr44 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td80"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td121"><P class="p226 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr23 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td121"><P class="p226 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr23 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td121"><P class="p226 ft28"><NOBR>-5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td80"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td121"><P class="p227 ft33"><NOBR>0-14</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr16 td122"><P class="p10 ft33"><NOBR>15-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr16 td80"><P class="p10 ft33">6 <NOBR>5-7</NOBR> 9 å r</P></TD>
<TD class="tr16 td35"><P class="p10 ft29">80+ å r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>SCB:s befolkningsstatistik.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3348x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft20"><SPAN class="ft20">1.2.3</SPAN><SPAN class="ft55">Stor flyktinginvandring och förstärkt boendesegregation</SPAN></P>
<P class="p94 ft0">Ett lands demografiska förutsättningar påverkas även av invandring. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har ett flertal konflikter och inbördeskrig i världen lett till att Sverige i olika vågor tagit emot flyktingar. Den ojämförligt kraftigaste invandringen kom under 1992, 1993 och 1994 från det sön- derfallande före detta Jugoslavien. Det rörde sig om människor – fler- talet bosnier och etniska albaner – som flydde undan förföljelse, mass- mord och krig. Av dem som beviljades uppehållst illstånd av flyktingskäl eller flyktingliknande skäl under <NOBR>1990-talet</NOBR> kom drygt 77 000 eller 53 procent från det forna Jugoslavien. Därutöver var knappt 20 procent från Iran och Irak, samt 5 procent från Etiopien eller Somalia. Det kom under <NOBR>1990-talet</NOBR> också tämligen många flyktingar från Libanon och Vietnam, vilka sedermera beviljades uppehållst illstånd.</P>
<P class="p229 ft0">Ser man till den totala invandringen (se Figur 1.2:4) är den stora flyktingströmmen från Bosnien och det forna Jugoslavien klart urskiljbar i den starka uppgång som sker av antalet utomnordiska invandrare 1993 och 1994. Antalet invandrare från de nordiska länderna sjönk fram till 1991, varefter antalet legat kvar på en relativt låg nivå.</P>
<P class="p230 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.2:4. </SPAN>Antalet nordiska och utomnordiska invandrare, <NOBR>1989–1997</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p33 ft28">70 000</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td38"><P class="p33 ft28">60 000</P></TD>
<TD class="tr17 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td38"><P class="p33 ft28">50 000</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td38"><P class="p33 ft28">40 000</P></TD>
<TD class="tr42 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td38"><P class="p33 ft28">30 000</P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td38"><P class="p33 ft28">20 000</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td38"><P class="p33 ft28">10 000</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td38"><P class="p33 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td38"><P class="p17 ft28">1989</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p231 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p18 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td90"><P class="p16 ft28">Norden</P></TD>
<TD class="tr45 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr45 td105"><P class="p231 ft28">Utom Norden</P></TD>
<TD class="tr45 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td38"><P class="p19 ft32">Källa: <SPAN class="ft13">SCB.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr44 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3349x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft21">En viktig aspekt av invandringen är att den ändrar förutsättningarna för socialpolitik och utbildningspolitik genom att befolkningssammansätt- ningen förändras. Som jämförelse kan nämnas att det 1960 fanns ungefär 300 000 utrikes födda i Sverige och av dessa kom 174 000 från Norden, 32 000 från Sovjetunionen (framför allt från Baltikum), 79 000 från övriga Europa och 12 000 från USA. Endast 3 000 personer kom från länder utanför dessa regioner. År 1997 var det totala antalet utrikes- födda cirka 955 000, varav 287 000 kom från de nordiska länderna, 314 000 från Europa utanför Norden, 23 000 från Nordamerika, 8 000 från före detta Sovjetunionen samt 322 000 från den övriga världen. På knappt 40 år har Sverige gått från att vara ett kulturellt och etniskt relativt homogent land till att bli ett mångkulturellt och etniskt sammansatt land, med de möjligheter och påfrestningar som följer av en sådan utveckling. Under de sju första åren under detta årtionde har antalet utomeuropéer i befolkningen ökat med 40 procent, vilket framgår av Figur 1.2:5. Antalet personer som kommer från Europa utom Norden har också ökat relativt kraftigt, medan antalet personer i befolkningen som invandrat från Norden har minskat något under perioden.</P>
<P class="p233 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.2:5. </SPAN>Utrikes födda i befolkningen med uppdelning på födelse- område, <NOBR>1989–1997</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr11 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p14 ft29">400 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p14 ft29">350 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p14 ft29">300 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr46 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p234 ft56"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-35px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:35px;" class="p234 ft56"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:18px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p234 ft56"><![endif]>personer</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p14 ft29">250 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p14 ft29">200 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:1px;" class="p235 ft57"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:13px;" class="p235 ft57"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-6px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:7px;" class="p235 ft57"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p14 ft29">150 000</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft33">100 000</P>
<P class="p237 ft33">50 000</P>
<P class="p238 ft33">0</P>
<P class="p239 ft33">1989 1990</P>
<P class="p240 ft33"><INGENBILD zsrc="GOB3349xi2.jpg/" id="inl_img1"> Norden</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td128"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td129"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td93"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td126"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td95"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td126"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td126"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td117"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td128"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td95"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td88"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td129"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td130"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td130"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td117"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td131"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td93"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td126"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td128"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td129"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td93"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td126"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td95"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td126"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td126"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td117"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td128"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td95"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td88"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td129"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td130"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td130"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td117"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td131"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td93"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td126"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td95"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td95"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td88"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td93"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td128"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td129"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td117"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td93"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td117"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td95"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td95"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td88"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td129"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td131"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td93"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr49 td132"><P class="p16 ft29">1991</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr49 td82"><P class="p14 ft33">1992</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr49 td133"><P class="p241 ft33">1993</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr49 td71"><P class="p242 ft30">1994</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr49 td112"><P class="p14 ft33">1995</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr49 td98"><P class="p17 ft33">1996</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr49 td123"><P class="p14 ft33">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=4 class="tr45 td15"><P class="p148 ft29">Europa utom Norden</P></TD>
<TD class="tr19 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td134"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=4 class="tr45 td75"><P class="p243 ft29">Utom Europa</P></TD>
<TD class="tr19 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td126"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr47 td135"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td127"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr47 td135"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td88"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr47 td136"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td137"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr35 td93"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td88"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td129"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td130"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr32 td93"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td126"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td95"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td88"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td129"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td93"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td126"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft32">Källa: <SPAN class="ft13">SCB.</SPAN></P>
<P class="p244 ft0">Figur 1.2:6 visar att åldersstrukturen skiljer sig kraftigt åt mellan personer födda i Sverige och nyanlända invandrare. Bland invandrare är barn och personer i reproduktiva åldrar klart överrepresenterade, vilket speglar det faktum att det finns många barnfamiljer bland dem som</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3350x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft0">invandrat under perioden. Det finns också betydligt färre personer som är äldre bland nyanlända invandrare jämfört med bland personer födda i Sverige. I denna överrepresentation av yngre i arbetsför ålder bland invandrare ligger – under förutsättning att arbetsmarknadssituationen förbättras för nyanlända invandrare – en möjlighet att förbättra försörjningsbalansen i en åldrande svensk befolkning.</P>
<P class="p190 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 1.2:6. </SPAN>Åldersfördelning 1997 bland inrikes f ödda och bland in- vandrare som anlänt under åren <NOBR>1990–1996.</NOBR> Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr20 td117"><P class="p246 ft30">3,5</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td117"><P class="p246 ft33">3</P></TD>
<TD class="tr38 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td138"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p247 ft33">Sverigefödda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td117"><P class="p246 ft30">2,5</P></TD>
<TD class="tr8 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td138"><P class="p247 ft33">Invandrare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td117"><P class="p246 ft33">2</P></TD>
<TD class="tr26 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td138"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td117"><P class="p246 ft30">1,5</P></TD>
<TD class="tr50 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td138"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td117"><P class="p246 ft33">1</P></TD>
<TD class="tr50 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td138"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td117"><P class="p246 ft30">0,5</P></TD>
<TD class="tr51 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td138"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td117"><P class="p246 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr50 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td138"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td117"><P class="p14 ft33">1</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p14 ft33">5</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p14 ft33">9</P></TD>
<TD class="tr20 td138"><P class="p14 ft33">13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85 89 93 97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td138"><P class="p248 ft33">Ålder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft32">Källa: <SPAN class="ft13">SCB.</SPAN></P>
<P class="p99 ft20">Stora förändringar i svenskt flyktingmottagande</P>
<P class="p104 ft0">Sverige har anslutit sig till den internationella målsättningen att de som tvingas fly till ett annat land en dag ska kunna återvända till sitt ur- sprungsland.<SPAN class="ft35">7 </SPAN>Tidsbegränsade uppehållst illstånd var i första hand tänkt för massflyktssituationer, men har sedan 1995 fått ökad betydelse i det svenska flyktingmottagandet. Det har sålunda skapats en ny kategori av flyktingar som ges tillfälligt skydd och som förväntas återvända till sitt hemland när situationen tillåter detta. Ett ofta uppmärksammat problem inom flyktingmottagningens område är de långa väntetider som i många fall präglar avgöranden om permanent uppehållst illstånd. Långvariga</P>
<P class="p250 ft13"><SPAN class="ft35">7 </SPAN>Detta avsnitt baseras delvis på Maria Appelqvists underlag till kommittén (F:II, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft0">vistelser på flyktingförläggningar innebär dels att integrationen i det svenska samhället för dem som beviljas uppehållst illstånd försvåras, dels försämrade förutsättningar för återvändande för dem som avvisas. De långa väntetiderna medför också stora kostnader för samhället.</P>
<P class="p252 ft0">Från och med 1985 har staten och kommunerna ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet. Det statliga ansvaret åvilar Statens invandrarverk och det nya Integrationsverket som inrättades 1998. Antalet mottagna flyktingar i landets kommuner har minskat från drygt 60 000 år 1994 till knappt 12 000 år 1998. Statens utgifter för kommu- nernas flyktingmottagande har minskat väsentligt från och med 1996 till följd av den minskade flyktinginvandringen (Regeringen 1999). Kommunerna svarar för att tillhandahålla bostäder, undervisning i svenska och en allmän orientering om utbildning, samhälle och sam- hällsliv. Det förekommer över lag stora kommunala variationer i flyk- tingmottagandet och det saknas på det hela taget systematiska utvärde- ringar av kommunernas verksamhet inom detta område.</P>
<P class="p91 ft0">Mottagandet av asylsökande sker antingen i förläggningar eller, sedan 1994, i eget boende. I dag väljer merparten av de asylsökande att bo hos släktingar och vänner under utredningstiden. Det är inte ovanligt att flyktingar redan under introduktionsperioden flyttar ifrån mot- tagningskommunen. De flyktingar som tagits emot under <NOBR>1990-talet</NOBR> har i stor utsträckning flyttat från landsorten till storstäderna och från de norra delarna av landet till de södra (Svenska Kommunförbundet 1999a). Många flyttar till någon av utbildningsorterna för att börja stu- dera eller söka arbete, men flertalet anger att de flyttar i avsikt att komma nära släktingar och andra landsmän (Tunevall 1994).</P>
<P class="p84 ft20">Boendesegregationen har förstärkts</P>
<P class="p89 ft0">Det finns indikationer på att såväl den ekonomiska som den etniska boendesegregationen har fördjupats i Sverige under <NOBR>1990-talet.</NOBR> <SPAN class="ft35">8 </SPAN>Under första halvan av decenniet har den ekonomiska segregationen i storstä- derna ökat i så måtto att låginkomsttagarna har blivit alltmer geografiskt koncentrerade. Generellt sett har andelen låginkomsttagare ökat i de bostadsområden där inkomsterna är allra lägst. Än mer iögonenfallande</P>
<P class="p253 ft0">är emellertid den förstärkta etniska boendesegregationen. Vi ska i det följande rikta uppmärksamheten mot denna typ av segregering, som mot bakgrund av decenniets stora flyktinginvandring är av särskilt intresse.</P>
<P class="p254 ft13"><SPAN class="ft35">8 </SPAN>Avsnittet om boendesegregation baseras i huvudsak på Roger Anderssons underlag till kommittén (F:I, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3352x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">57</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">I Tabell 1.2:7 visas hur den etniska boendesegregationens omfattning förändrats i de tre storstadsregionerna under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Beskrivningen görs med hjälp av ett så kallat segregationsindex. Värde 0 på detta index innebär att människor i olika befolkningsgrupper är exakt jämnt fördelade över samtliga bostadsområden, medan värde 1 betyder att människor i olika befolkningsgrupper bor helt åtskilda från varandra. Ju högre värden, desto mer omfattande är segregationen. Att döma av tabellen har den etniskt grundade boendesegregationen ökat under första hälften av <NOBR>1990-talet,</NOBR> framför allt i Malmö och Göteborg. Den geografiska åtskillnaden mellan Sverigefödda och utrikesfödda är överhuvud taget mer utpräglad i Malmö och Göteborg än i Stockholm. <SPAN class="ft35">9 </SPAN>Segregationens omfattning har legat i stort sett stabil mellan 1995 och 1998.</P>
<P class="p255 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 1.2:7. </SPAN>Segregationsindex för utrikesfödda personer i de svenska storstadsregionerna 1990, 1995 och 1998</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td139"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td34"><P class="p14 ft14">1990</P></TD>
<TD class="tr19 td105"><P class="p14 ft14">1995</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p43 ft14">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td140"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td39"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td141"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td142"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td139"><P class="p211 ft14">Utrikesfödda, Stockholm</P></TD>
<TD class="tr16 td34"><P class="p18 ft14">0,27</P></TD>
<TD class="tr16 td105"><P class="p18 ft14">0,28</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p39 ft14">0,29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td139"><P class="p211 ft14">Utrikesfödda, Malmö</P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p243 ft14">0,35</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p243 ft14">0,39</P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p32 ft14">0,39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td139"><P class="p211 ft14">Utrikesfödda, Göteborg</P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p243 ft14">0,33</P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p243 ft14">0,38</P></TD>
<TD class="tr9 td110"><P class="p32 ft14">0,37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Andersson (F:1, se bilaga 2).</P>
<P class="p256 ft20">Etniskt grundad boendesegregation – inte bara ett storstadsproblem</P>
<P class="p257 ft0">Den etniskt grundade boendesegregationen finns inte bara i storstäderna, utan existerar i alla typer av orter, stora såväl som små (Andersson och Molina 1996). Dock är det troligt att effekterna av segregationen är mer genomgripande i storstäderna än ute i landet. I större städer är risken större att segregationen leder till skillnader i tillgänglighet till olika typer av kommersiell och offentlig service. I större städer finns också utrymme för att barn från skilda etniska och sociala miljöer sorteras till olika skolor. Sådana effekter torde vara mindre påfallande i mindre orter där det finns färre daghem och skolor och där offentliga mötesplatser är</P>
<P class="p258 ft13"><SPAN class="ft35">9 </SPAN>Här görs genomgående en distinktion mellan Sverigefödda och utrikesfödda. Den etniska boendesegregationen skulle framstå som än mer påtaglig om upp- gifter om utländsk bakgrund inkluderades. Det har tidigare visats att ungefär hälften av de Sverigefödda som bor i områden med mycket få Sverigefödda in- vånare har minst en utrikesfödd förälder (Andersson 1997).</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3353x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft0">relativt få och ofta besöks av invånarna oavsett vilket område de bor i. I Tabell 1.2:8 visas hur Sverigefödda och utrikesfödda i hela landet fördelar sig över bostadsområden med olika etnisk profil. Mellan 1995 och 1998 har det skett en minskning av andelen utrikesfödda i bostadsområden där relativt många av de boende är Sverigefödda och det har blivit vanligare att utrikesfödda bor i svenskglesa områden. <SPAN class="ft35">10 </SPAN>År 1995 bodde cirka 19 procent av de utrikesfödda i svenskglesa områden. År 1998 hade denna andel stigit till nästan 23 procent.</P>
<P class="p164 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 1.2:8. </SPAN>Fördelning av Sverigefödda respektive utrikesfödda över hela landets bostadsområden med olika representation av Sverigefödda, 1995 och 1998</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr8 td143"><P class="p211 ft14">Områdestyper</P></TD>
<TD class="tr8 td144"><P class="p259 ft14">Andel av alla</P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p260 ft14">Andel av alla</P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p50 ft14">Andel av alla</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p50 ft14">Andel av alla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td143"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr21 td144"><P class="p50 ft60">Sverigefödda,</P></TD>
<TD class="tr21 td145"><P class="p260 ft60">Sverigefödda,</P></TD>
<TD class="tr21 td143"><P class="p50 ft60">utrikesfödda,</P></TD>
<TD class="tr21 td65"><P class="p50 ft60">utrikesfödda,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td143"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td144"><P class="p50 ft14">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p260 ft14">1998</P></TD>
<TD class="tr11 td143"><P class="p50 ft14">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td65"><P class="p50 ft14">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td146"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td147"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td148"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td146"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td149"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td143"><P class="p211 ft14">Svenskglesa</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p41 ft14">3,0</P></TD>
<TD class="tr17 td145"><P class="p261 ft14">3,7</P></TD>
<TD class="tr17 td143"><P class="p262 ft14">19,3</P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p32 ft14">22,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td143"><P class="p211 ft14">områden</P></TD>
<TD class="tr8 td144"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td143"><P class="p211 ft14">Övriga områden</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p26 ft14">97,0</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p41 ft14">96,3</P></TD>
<TD class="tr16 td143"><P class="p41 ft14">80,7</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p263 ft14">77,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td146"><P class="p211 ft14">Totalt</P></TD>
<TD class="tr45 td147"><P class="p41 ft14">100,0</P></TD>
<TD class="tr45 td148"><P class="p261 ft14">100,0</P></TD>
<TD class="tr45 td146"><P class="p262 ft14">100,0</P></TD>
<TD class="tr45 td149"><P class="p32 ft14">100,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Andersson (F:1, se bilaga 2).</P>
<P class="p265 ft0">Också när boende i ett urval av 16 medelstora kommuner i landet stu- deras framkommer att den etniska boendesegregationen har förstärkts mellan 1995 och 1998.<SPAN class="ft35">11 </SPAN>Segregationen har ökat i omfattning i tolv av de studerade kommunerna och minskat i bara tre.<SPAN class="ft35">12 </SPAN>I analyserna av de 16 kommunerna framkommer också att personer som invandrat från Etiopien, Chile, Irak, Iran, Libanon och Turkiet bor mer åtskilt från Sverigefödda än vad utrikesfödda generellt sett gör. Dessutom är ten- densen i flertalet kommuner att boendesegregationen förstärkts för just dessa invandrargrupper.</P>
<P class="p266 ft0">Det är svårt att dra några säkra slutsatser om hur individer och hus- håll mer konkret påverkas av att bo i segregerade miljöer. Den svenska forskningen på området är begränsad och har inte givit upphov till några entydiga slutsatser. En viktig fråga för framtida forskning att belysa är</P>
<P class="p267 ft13"><SPAN class="ft51">10</SPAN><SPAN class="ft61">De bostadsområden där mindre än 70 procent av de boende är födda i Sve- rige betecknas som svenskglesa.</SPAN></P>
<P class="p268 ft13"><SPAN class="ft51">11</SPAN><SPAN class="ft61">De specialstuderade kommunerna är Uppsala, Eskilstuna, Norrköping, Jön- köping, Halmstad, Trollhättan, Karlstad, Örebro, Västerås, Borlänge, Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå, Skellefteå och Luleå.</SPAN></P>
<P class="p269 ft13"><SPAN class="ft51">12</SPAN><SPAN class="ft62">Segregationen har minskat i Luleå, Umeå och Östersund.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td69"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p10 ft23">Strukturella förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft0">huruvida inflyttning till respektive kvarboende i bostadsområden med omfattande etnisk eller ekonomisk segregation innebär försämrade livschanser i ett längre tidsperspektiv.</P>
<P class="p270 ft0">***</P>
<P class="p271 ft0">Sammantaget har Sverige haft en ur socialpolitisk synvinkel problema- tisk ekonomisk och demografisk situation under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det faktum att både barnen och de allra äldsta blivit fler, samtidigt som arbetslös- heten har varit rekordhög och flyktinginvandringen tidvis stor, har inneburit att de offentligt finansierade välfärdssystemen har mött stora och ofta växande behov. Samtidigt har arbetslösheten och den stats- finansiella krisen medfört att dessa ökade behov över lag inte kunnat mötas med ökade resurser. I nästa kapitel ges en översikt av utveck- lingen inom de socialpolitiska systemen under decenniet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td48"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td49"><P class="p12 ft0">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft1"><SPAN class="ft1">2</SPAN><SPAN class="ft24">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</SPAN></P>
<P class="p141 ft21">Det gångna decenniet framstår som något av en brytningsperiod för den svenska välfärdsstaten. Efter årtionden av förhållandevis obruten och entydig expansion, har <NOBR>1990-talet</NOBR> präglats framför allt av begränsande beslut och åtgärder, även om det inte saknats inslag av såväl fortsatt utbyggnad som återställande av tidigare nedskärningar. Mängden av förändringar har varit massiv, vilket kan ses som ett problem i sig självt. Vissa åtgärder är ännu föremål för utrednings- och lagstiftningsarbete. Det är dock viktigt att poängtera att allt som föreslås inte genomförs, och att somt av det som genomförts senare dragits tillbaka.</P>
<P class="p273 ft0">En del av bakgrunden till de förändringar som skett har tecknats i föregående kapitel. Det är uppenbart att de stora strukturella föränd- ringarna under perioden starkt påverkat förutsättningarna för politiken, men de socialpolitiska förändringarna måste också ses som konsekvenser av politiska värderingar och prioriteringar. I detta avseende syftar det föreliggande betänkandet inte till att utröna vad som varit nödvändigt, önskvärt eller möjligt i denna process, utan till att beskriva vad som faktiskt hänt.</P>
<P class="p274 ft0">Årtiondet som helhet har präglats av ett stort antal förändringar i försörjningssystmen och välfärdstjänsterna. Syftet med det här kapitlet är att beskriva och granska karaktären av förändringarna. I kapitlets första delavsnitt behandlas de system som direkt har att göra med män- niskors försörjning. Här ingår såväl arbetsmarknadspolitikens aktiva inslag som dess kontanta ersättningar, liksom socialförsäkringarna och</P>
<P class="p275 ft0">familjestödet, och dessutom socialbidragen. I kapitlets andra delavsnitt granskas det vi valt att kalla välfärdstjänsterna. Här ingår barnomsorg och skola, sjukvården och de delar av socialtjänsten som har med barna- och ungdomsvården liksom vården av missbrukare att göra, och dessutom äldre- och handikappomsorg. Vi kommer i denna del också att presentera en översikt över organisationsförändringar på välfärds- tjänsternas område.</P>
<P class="p276 ft21">Gemensamt för försörjningssystemen och välfärdstjänsterna är att de syftar till att påverka nivån och fördelningen av välfärd i vid mening.</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft0">Ofta kan detta avläsas direkt på individnivå, bland annat genom hushållens inkomster och utnyttjande av sjukvård, men ibland finns bara indirekta indikationer. Det är möjligt att följa hur många personer som faktiskt uppbär en ersättning eller brukar en tjänst, men många har rätt till och behov av förmåner av olika slag utan att direkt uppbära eller utnyttja dem. För att kunna bedöma välfärdens utveckling under 1990- talet är det därför både relevant och nödvändigt att inte bara granska de faktiska utgifterna och antalet personer som får del av insatserna, utan också andra aspekter av trygghetssystemens utveckling.</P>
<P class="p142 ft0">I detta betänkande söker vi ge en beskrivning av utvecklingen av resurstilldelningen på de olika områdena och i möjligaste mån sätta den i relation till den behovsutveckling som kan identifieras. Vid sidan av att beskriva nivån på resurstilldelningen är det vår strävan att också belysa hur resurserna fördelats inom respektive område. Vi söker också ge en beskrivning av hur förändringar i regelsystemen och andra förhållanden har påverkat tillgänglighet och innehåll i såväl försörjningsstöd som social service. Det framstår därför som angeläget att beskriva de förändringar som skett med avseende på organisation och produktion av välfärdstjänster.</P>
<P class="p273 ft0">Både i forskning och debatt kring socialpolitiken har man ofta foku- serat på de offentliga utgifterna. Utvecklingen av de sociala utgifterna är onekligen av central betydelse, men man bör också beakta att de observerade utgiftsnivåerna är ett resultat av flera och ibland samver- kande faktorer. Vid sidan av lagstiftningens utformning påverkar även demografiska faktorer och ekonomiska förhållanden hur mycket de enskilda programmen kostar. I studier av förändringar i de socialpoli- tiska åtgärdssystemen ger utgiftsnivåerna sålunda bara indirekta indi- kationer. Därför ägnas huvuddelen av uppmärksamheten i det här kapitlet åt förändringar av innehållet i de granskade socialpolitiska systemen.</P>
<P class="p278 ft0">Vi ska emellertid avsluta detta inledande avsnitt med att beskriva den offentliga utgiftsutvecklingen på de två huvudområdena vi identifierat, nämligen försörjningssystemen och välfärdstjänsterna (se Figur 2:1 och 2:2). Eftersom vi vill ge en bild av hur de offentliga medlen fördelats mellan sektorerna ingår inte brukaravgifterna i figurerna. Detta hade heller inte varit möjligt av praktiska skäl eftersom det saknas systematiska uppgifter om brukaravgifternas omfattning på flera tjänsteområden. Vi ska emellertid i kapitlets andra del visa att det under <NOBR>1990-talet</NOBR> skett en betydande ökning av brukaravgifterna på de områden för vilka vi har data. I Figur 2:1 framgår utvecklingen av de offentliga utgifterna på respektive område i 1998 års priser, där utgifterna deflaterats med hjälp av konsumentprisindex, och i Figur 2:2 redovisas samma uppgifter som procent av BNP.</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3357x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2:1. </SPAN>Utvecklingen av de offentliga utgifterna för välfärdstjänsterna och försörjningssystemen, <NOBR>1990–1997.</NOBR> M iljarder kronor i 1998 års priser<SPAN class="ft63">a</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-156px;margin-bottom:0px;" class="p280 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-156px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:156px;" class="p280 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-78px;margin-top:78px;margin-right:-78px;margin-bottom:78px;" class="p280 ft28"><![endif]>Miljarder kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr8 td25"><P class="p45 ft29">400</P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td25"><P class="p45 ft29">350</P></TD>
<TD class="tr45 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td25"><P class="p45 ft29">300</P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td25"><P class="p45 ft29">250</P></TD>
<TD class="tr26 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td25"><P class="p45 ft29">200</P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td25"><P class="p45 ft29">150</P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td25"><P class="p45 ft29">100</P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td25"><P class="p45 ft28">50</P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td25"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td154"><P class="p10 ft28">Utgifter, försörjning</P></TD>
<TD class="tr34 td137"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr34 td156"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td157"><P class="p211 ft29">Utgifter, tjänster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td127"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td126"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft13"><SPAN class="ft35">a </SPAN>I välfärdstjänsterna ingår barnomsorg, skola, sjukvård, barna- och ungdoms- vård, missbrukarvård samt äldre- och handikappomsorg. I försörjningssyste- men ingår aktiv och passiv arbetsmarknadspolitik, socialförsäkringar, familje- stöd och socialbidrag.</P>
<P class="p282 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Nationalräkenskaperna (SCB).</P>
<P class="p283 ft21">När vi studerar de offentliga utgifterna för de två områdena framträder olika mönster. Det skedde en tydlig uppgång på försörjningssidan fram till 1994. Därefter följde en nedgång till 1997. När vi ser till offentliga utgifterna för välfärdstjänsterna kan vi konstatera att det, tvärtemot vad som noterades för försörjningsutgifterna, skedde en nedgång under 1990- talets början. Botten nås 1993, varefter en uppgång startar som dock till 1997 inte riktigt fört upp de offentliga utgifterna till 1990 års nivåer. På välfärdstjänsternas område saknas det ännu data för åren efter 1997.</P>
<P class="p284 ft0">Därför kan vi ännu inte registrera konsekvenserna av de tillskott av de offentliga utgifter som budgeterats för dessa år.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3358x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">64 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td159"><P class="p285 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td160"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td161"><P class="p54 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2:2. </SPAN>Utvecklingen av de offentliga utgifterna för välfärdstjänsterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td158"><P class="p54 ft3">och försörjningssystemen som procent av BNP, <NOBR>1990–1997</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p10 ft64">a</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr9 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p182 ft28">30</P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td82"><P class="p182 ft28">25</P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td82"><P class="p182 ft28">20</P></TD>
<TD class="tr51 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-19px;margin-bottom:1px;" class="p286 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:20px;" class="p286 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:9px;margin-right:-9px;margin-bottom:10px;" class="p286 ft65"><![endif]>BNP</P></TD>
<TD class="tr50 td82"><P class="p182 ft28">15</P></TD>
<TD class="tr50 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td155"><!--[if lte IE 7]><P class="p287 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P class="p287 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P class="p287 ft65"><![endif]>av</P></TD>
<TD class="tr36 td82"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td86"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td162"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td163"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td97"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td164"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td94"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td86"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p288 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:23px;" class="p288 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p288 ft30"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p182 ft28">10</P></TD>
<TD class="tr17 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p182 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td82"><P class="p182 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr51 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td162"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p20 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p289 ft30">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p17 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td165"><P class="p290 ft29">Utgifter, försörjning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td166"><P class="p55 ft28">Utgifter, tjänster</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft13"><SPAN class="ft35">a </SPAN>I välfärdstjänsterna ingår barnomsorg, skola, sjukvård, barna- och ungdoms- vård, missbrukarvård samt äldre- och handikappomsorg. I försörjningssyste- men ingår aktiv och passiv arbetsmarknadspolitik, socialförsäkringar, familje- stöd och socialbidrag.</P>
<P class="p292 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Nationalräkenskaperna (SCB).</P>
<P class="p293 ft0">Uppgången i utgifterna på försörjningssidan är tydlig också om de offentliga utgifterna räknas som andel av BNP. Den relativa ökningen är kraftigare, vilket kan förklaras av att BNP sjönk tre år i rad. Efter 1994 sker en nedgång i försörjningsutgifterna också betraktade som andel av BNP. Nedgången i de offentliga utgifterna på välfärdstjänsteområdet i början på <NOBR>1990-talet</NOBR> ter sig mindre dramatisk eftersom också BNP föll dessa år, dessutom inträdde uppgången senare. Utgiftsnivåerna har i slutet av perioden kommit att närma sig dem som gällde 1990, dock utan att nå ända fram.</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3359x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft25"><SPAN class="ft25">2.1</SPAN><SPAN class="ft66">Välfärdsstat och försörjning</SPAN></P>
<P class="p295 ft0">Stora delar av välfärdsstaten är relaterade till medborgarnas försörj- ningsmöjligheter och försörjningsproblem. I detta avsnitt ska vi utöver de klassiska trygghetssystemen, såsom socialförsäkringar, familjestöd och socialbidrag, också behandla arbetsmarknadspolitikens olika delar. Skälet till detta är att arbetsmarknadspolitikens så kallade aktiva del kan ses som en förebyggande strategi för att motverka försörjningsproblem samt att de kontanta arbetslöshetsersättningarna har stora likheter med socialförsäkringarna.</P>
<P class="p95 ft0">Den bild av den offentliga utgiftsutvecklingen gällande de försörj- ningsrelaterade systemen som gavs ovan bekräftas av Figur 2.1:1. Utgifterna ökade från 1990 till 1998. Den kraftigaste expansionen skedde fram till 1994, varefter det vidtog en svag nedgång, men mellan 1997 och 1998 ökade utgifterna å nyo. Bakom dessa aggregerade siffror döljer sig dock stora skillnader mellan de olika områdena. Det som för- klarar uppgången under årti ondets första hälft är de arbetsmarknads- relaterade utgifterna, medan utgifterna sjönk för den traditionella socialpolitiken. Inom ramen för den traditionella socialpolitiken är det i praktiken endast socialbidragskostnaderna som ökar, men eftersom de utgör en så liten del av de totala utgifterna, gav ökningen av denna ut- giftspost inget avtryck på de totala utgifterna.</P>
<P class="p296 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:1. </SPAN>Utvecklingen av de offentliga utgifterna för försörjnings- relaterade förmåner, <NOBR>1990–1998.</NOBR> M iljarder kronor i 1998 års priser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p231 ft30">400</P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p231 ft30">350</P></TD>
<TD class="tr19 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p231 ft30">300</P></TD>
<TD class="tr0 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr31 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p297 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:23px;" class="p297 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p297 ft36"><![endif]>kronor</P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p231 ft30">250</P></TD>
<TD class="tr0 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td8"><P class="p231 ft30">200</P></TD>
<TD class="tr36 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr44 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p298 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:25px;" class="p298 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:13px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p298 ft37"><![endif]>Miljarder</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td35"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td88"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td86"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td112"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td8"><P class="p231 ft30">150</P></TD>
<TD class="tr0 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td8"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td167"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td35"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td167"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td88"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td86"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td112"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p231 ft30">100</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p231 ft30">50</P></TD>
<TD class="tr0 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p231 ft30">0</P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p14 ft30">1990</P></TD>
<TD class="tr21 td167"><P class="p182 ft30">1991</P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p242 ft29">1992</P></TD>
<TD class="tr21 td168"><P class="p20 ft30">1993</P></TD>
<TD class="tr21 td168"><P class="p14 ft30">1994</P></TD>
<TD class="tr21 td167"><P class="p182 ft30">1995</P></TD>
<TD class="tr21 td88"><P class="p14 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr21 td86"><P class="p242 ft30">1997</P></TD>
<TD class="tr21 td112"><P class="p14 ft30">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr40 td169"><P class="p299 ft29">Socialförsäkringar</P></TD>
<TD class="tr40 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td167"><P class="p300 ft67">Familjestöd</P></TD>
<TD class="tr40 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p299 ft67">Socialbidrag</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td170"><P class="p300 ft29">Passivt arbetsmarknadsstöd</P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td78"><P class="p299 ft29">Aktivt arbetsmarknadsstöd</P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p203 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Nationalräkenskaperna (SCB).</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3360x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p301 ft0">Motsatta trender kunde observeras under slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> då sjuk- penning- och arbetsskadeförsäkringarna stod för utgiftsexpansionen, medan utgifterna för exempelvis arbetslösheten sjönk och kostnaderna för pensionssystemet var relativt stabila. Under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledning var det i stället alltså så, att kostnaderna för sjukpenning och så småningom även arbetsskador sjönk, medan kostnaderna för den aktiva arbets- marknadspolitiken, arbetslöshetsförsäkringen och socialbidragen ökade kraftigt. Kostnaderna för dessa system låg därefter under några år kvar på en fortsatt hög nivå, men har under senare tid börjat sjunka. Däremot inträffade en ökning av utgifterna för sjukpenning 1998.</P>
<P class="p302 ft0">Vi har tidigare påpekat att det finns en rad problem med att använda utgifternas nivå och förändring som enda indikator på utvecklingen av de socialpolitiska systemen. Eftersom det ligger i kommitténs uppdrag att studera välfärdens nivå och fördelning är det angeläget att i beskriv- ningen av de välfärdspolitiska programmen inkludera andra aspekter vid sidan av de strikt ekonomiska. För denna uppgift krävs en be- greppsapparat som kan fånga de förändringar i de socialpolitiska åtgärdssystemen som enligt vårt förmenande har stor relevans för indi- viders välfärd. I detta avseende föreligger det betydande skillnader mellan den så kallade aktiva arbetsmarknadspolitiken och transfere- ringarna (inklusive arbetslöshetsersättningarna).</P>
<P class="p81 ft0">När det gäller arbetsmarknadspolitiken är det viktigt att beakta den relativa betydelsen av aktiva åtgärder i förhållande till de rena kon- tantersättningarna. Inslagen av olika typer av åtgärder i den aktiva arbetsmarknadspolitiken varierar också över tid, vilket framstår som viktigt att både beskriva och analysera. I detta betänkande ska vi dock nöja oss med att försöka beskriva förloppet. Utifrån ett välfärds- perspektiv framstår det emellertid som en viktig uppgift för framtiden att analysera vilka konsekvenser olika typer av aktiva åtgärder får för individens kunnande och förmågor i arbetslivshänseende. Det saknas dock idag underlag för att göra denna typ av analys. Med de budget- restriktioner som gällt under <NOBR>1990-talet</NOBR> har konflikten mellan kvalitets- och volymmål blivit uppenbar. Antalet personer i åtgärder har ökat samtidigt som man haft dåliga resurser att tillse att åtgärderna varit av hög kvalitet.</P>
<P class="p119 ft0">Ur välfärdssynpunkt bör man alltså beakta en rad olika aspekter på transfereringssystemen. En grundläggande aspekt gäller de <SPAN class="ft12">kvalifice- ringskrav </SPAN>som styr rätten till olika typer av förmåner. Det handlar dels om inträdeskrav för att man överhuvudtaget ska vara försäkrad, dels om sådana krav som bestämmer om en skada eller en sjukdom ska ersättas eller inte. Villkoren skiljer sig i allmänhet åt mellan socialförsäkringar och bidrag. På socialförsäkringssidan brukar det mest grundläggande kravet indikeras av namnet på respektive försäkringsgren. För ålders-</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td171"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td138"><P class="p147 ft12">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td172"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr12 td173"><P class="p54 ft0">pension gäller exempelvis ett ålderskrav. Därtill kan det i vissa fall</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">finnas krav rörande förvärvsarbete och bosättning. Vad gäller bidragen</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">kan man göra en åtskillnad mellan å ena sidan allmänna bidrag till olika</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">kategorier (exempelvis barnfamiljer) och å andra sidan selektiva bidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">som är förknippade med olika grad av inkomst- eller behovsprövning.</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">Även de förmåner som normalt kopplas till socialförsäkringen kan</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">inkomstprövas. Utformningen av vissa kvalificeringskrav påverkar,</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">tillsammans med förändringar i den aktuella befolkningskategorins</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td43"><P class="p54 ft0">sammansättning, hur hög <SPAN class="ft12">täckningsgraden </SPAN>blir,</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p10 ft0">det vill säga</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p182 ft0">hur stor</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">andel som faktiskt är försäkrade för en viss typ av ersättning. Andra</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">kvalificeringsvillkor påverkar sedan hur många av de försäkrade som</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">faktiskt kommer att uppbära en förmån. Ett exempel på detta är</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">utformningen av beviskraven för att en skada ska godkännas som</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td171"><P class="p54 ft0">arbetsskada.</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td43"><P class="p110 ft0">En annan viktig aspekt på förmånerna gäller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td175"><P class="p147 ft23">ersättningsnivån <SPAN class="ft3">, det</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">vill säga hur mycket av den normala inkomsten som faktiskt ersätts vid</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">sjukdom, arbetslöshet och så vidare. <SPAN class="ft12">Ersättningstiden </SPAN>kan också vara av</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">avgörande betydelse för hur individers ekonomiska välfärd säkerställs av</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">försäkringen. Här kan vi skilja mellan karenstid och varaktighet som</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">fångar ersättningstidens båda tidsmässiga ändar i kronologisk ordning.</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">Sammantaget innebär brister i täckningsgraden, låga ersättningsnivåer</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">och ofullständig ersättningstid en ökad risk för ekonomisk ofärd för de</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">individer som drabbas av sjukdom, arbetslöshet, ålderdom eller</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td43"><P class="p54 ft0">förändringar i försörjningsbördan.</P></TD>
<TD class="tr9 td27"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p110 ft0">Konsekvenser av regelförändringar går alltid igenom ett administ-</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">rativt filter. Här kan det också ske förändringar i försäkringsadminist-</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">rationens tillämpning av arbetslöshets- och socialförsäkringen utan att</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">det sker förändringar i själva lagstiftningen, eller ens i de allmänna råd</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td9"><P class="p54 ft0">som verk och myndigheter utfärdar. Även om dessa fenomen</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p45 ft13">uppmärk-</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">sammats och studerats (se exempelvis Hetzler 1994) saknas det fort-</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">farande bredare empiriska studier som täcker hela <NOBR>1990-talsutveck-</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">lingen. Själva problemets natur, som innebär att man ofta måste studera</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">hur de enskilda fallen behandlas, gör sådana studier till en grannlaga och</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">tidsödande uppgift. Vi ska i det här betänkandet bara peka på några</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">exempel som visar att den administrativa dimensionen är viktig för hur</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td9"><P class="p54 ft0">lagar och förordningar påverkar enskilda människors välfärd.</P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p110 ft0">Beskrivningen av <NOBR>1990-talsutvecklingen</NOBR> i de försörjningsrelaterade</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">programmen tar sin början i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td171"><P class="p54 ft0">fortsätter med en</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td138"><P class="p33 ft3">genomgång av arbetslöshetsersättningarna. Därefter</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft0">följer beskrivningar av socialförsäkringarna och familjestödet och en genomgång av utvecklingen på socialbidragsområdet. Den översikt som presenteras över förändringar gällande socialbidrag för ungdomar och den nyligen införda särskilda ungdomsgarantin leder beskrivningen tillbaka till den aktiva arbetsmarknadspolitiken.</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft20"><SPAN class="ft20">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft55">Arbetsmarknadspolitiken har differentierats och decentraliserats</SPAN></P>
<P class="p305 ft0">Den snabbt ökande arbetslösheten under <NOBR>1990-talets</NOBR> första år innebar en kraftig påfrestning på den svenska arbetsmarknadspolitiken. Den öppna arbetslösheten ökade från ungefär tre procent 1991 till drygt åtta procent 1993. År 1998 låg arbetslösheten fortfarande kvar på en enligt svenska förhållanden hög nivå (6,5 procent) och trots att sysselsättningen har gått upp under 1999 är antalet arbetslösa fortfarande nästan en kvarts miljon.<SPAN class="ft35">1</SPAN></P>
<P class="p95 ft0">De aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna betraktas tillsammans med de offentliga arbetsförmedlingarna som kärnan i den svenska arbetsmarknadspolitiken.<SPAN class="ft35">2 </SPAN>Politiken har flera mål. Ett är att motverka den arbetslöshet som uppstår på grund av t illfälliga obalanser på arbetsmarknaden, det så kallade stabiliseringspolitiska målet. Ett andra mål är att i olika avseenden förbättra svaga gruppers ställning på arbetsmarknaden, vilket brukar kallas det fördelningspolitiska målet. Ett tredje mål, det så kallade allokeringspolitiska målet, är att påverka arbetsmarknaden så att resurserna används mer effektivt. Det riks- täckande nätet av arbetsförmedlingar ska tillhandahålla information om tillgängliga vakanser i alla län och har personal som ger yrkes- och stu- dievägledning. Allokeringen kan också påverkas genom att man söker förbättra matchningen mellan de arbetssökande och de lediga platserna på arbetsmarknaden. Flera åtgärder syftar till att anpassa de arbetslösas kvalifikationer till dem som krävs för tillgängliga arbeten och att påverka de arbetssökande att mer effektivt och aktivt söka arbete.</P>
<P class="p306 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har antalet personer i aktiva arbetsmarknadsåtgär- der ökat. Den aktiva politiken har också förändrats i ett flertal andra avseenden genom den differentiering, individualisering och kommuna- lisering som skett under perioden. Det har också skett en uttunning av de aktiva åtgärderna i så måtto att fler kommit att deltaga i billiga åtgärder, som exempelvis olika former av praktik.</P>
<P class="p307 ft13"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft52">Avser november 1999, enligt Arbetsmarknadsverkets statistik.</SPAN></P>
<P class="p308 ft13"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft52">Detta avsnitt bygger i huvudsak på Håkan Regnérs underlag till kommittén (F:XX, se bilaga 2).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Antalet aktiva arbetsmarknadsåtgärder har ökat kraftigt</P>
<P class="p309 ft0">De aktiva arbetsmarknadsåtgärderna kan i princip delas in i tre grupper, nämligen yrkesutbildning, subventionerad sysselsättning och praktik. Därtill finns också olika typer av jobbsökaraktiviteter. Antalet typer av aktiva åtgärder har ökat dramatiskt samtidigt som särskilda åtgärder har kommit att profileras mot vissa grupper. Innehållet i dessa särskilda åtgärder liknar dock i stort innehållet i de åtgärder som erbjuds i övrigt. Exempelvis finns datorutbildning både som särskild åtgärd och som arbetsmarknadsutbildning. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> fanns det fyra aktiva åtgärder som var tillgängliga för arbetslösa vuxna personer, nämligen arbetsmarknadsutbildning, handikappåtgärder, beredskapsarbete och rekryteringsstöd.</P>
<P class="p310 ft0"><SPAN class="ft12">Arbetsmarknadsutbildning </SPAN>erbjuds personer som behöver förbättra sin kompetens eller byta till ett nytt yrke. Deltagare får utbildningsbidrag och nivån på bidraget beror av medlemskap i arbetslöshetskassa och familjeförhållanden. Mätt i antal deltagare har arbetsmarknadsutbildning vid sidan av handikappåtgärderna varit den viktigaste åtgärden under <NOBR>1990-talet.</NOBR> <SPAN class="ft12">Handikappåtgärderna </SPAN>inkluderar verksamhet inom Samhall, lönebidrag, arbetsmarknadsinstituten samt offentligt skyddat arbete.</P>
<P class="p95 ft0">Åtgärden <SPAN class="ft12">beredskapsarbete </SPAN>(som upphörde 1997) gav arbetslösa personer tidsbegränsad sysselsättning under sex till tolv månader i verksamhet finansierad av den offentliga sektorn. Deltagarna skulle vara äldre än 25 år och de fick lön enligt gällande kollektivavtal på den vanliga arbetsmarknaden. Ett beredskapsarbete har traditionellt omfattat infrastrukturinvesteringar och har främst erbjudits till män, men under senare decennier har åtgärden i större utsträckning inriktats mot hälso- och sjukvårdssektorn (Forslund och Krueger 1995) och en betydande del av dem som placeras i beredskapsarbete är kvinnor. År 1998 ersattes åtgärden av individuellt anställningsstöd.</P>
<P class="p81 ft0"><SPAN class="ft12">Rekryteringsstöd </SPAN>är en annan åtgärd som fanns i början av 1990- talet. Åtgärden innebar subventionerad sysselsättning i privat och offentlig sektor. Subventionsgraden varierade mellan 50 och 70 procent av den totala lönesumman och arbetsgivarna kunde erhålla subventionen i mellan sex och tolv månader beroende på individens egenskaper. Rekryteringsstödet försvann 1998 och ersattes av <SPAN class="ft12">individuellt anställ- ningsstöd </SPAN>. Nya åtgärder har introducerats successivt under hela 1990- talet. Tabell 2.1:2 ger en översikt över denna utveckling samt över hur många deltagare de olika åtgärderna har haft.</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3365x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 2.1:2 </SPAN>Antal deltagare i aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, <NOBR>1990–1998</NOBR> <SPAN class="ft63">a</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p148 ft68">År</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td176"><P class="p40 ft68">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p123 ft68">Bered-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td1"><P class="p10 ft68"><NOBR>Handi-kapp-</NOBR> Rekryte-</P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p211 ft68">Ungdoms-</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p148 ft68">Utbild-</P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p46 ft68">Arbetslivs-</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p148 ft68">Datortek</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td35"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td106"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td179"><P class="p46 ft69">marknads-</P></TD>
<TD class="tr36 td177"><P class="p123 ft70"><NOBR>skaps-arbete</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td133"><P class="p10 ft69">åtgärder</P></TD>
<TD class="tr36 td167"><P class="p123 ft69">ringsstöd</P></TD>
<TD class="tr36 td164"><P class="p211 ft69">åtgärder</P></TD>
<TD class="tr36 td178"><P class="p148 ft69">nings-</P></TD>
<TD class="tr36 td22"><P class="p46 ft69">utveckling</P></TD>
<TD class="tr36 td178"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td40"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td100"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td180"><P class="p46 ft68">utbildning</P></TD>
<TD class="tr21 td181"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td182"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td183"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td185"><P class="p148 ft68">vikariat</P></TD>
<TD class="tr21 td186"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td185"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td35"><P class="p148 ft68">1990</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td176"><P class="p45 ft68">38 600</P></TD>
<TD class="tr17 td177"><P class="p312 ft68">8 100</P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p241 ft68">87 700</P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p15 ft68">2 300</P></TD>
<TD class="tr17 td164"><P class="p45 ft68">4 800</P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr17 td22"><P class="p45 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><P class="p148 ft68">1991</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td176"><P class="p45 ft68">58 600</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p312 ft68">10 800</P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p241 ft68">86 000</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p15 ft68">4 800</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p45 ft68">13 200</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p45 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p148 ft68">1992</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td176"><P class="p45 ft68">86 300</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p312 ft68">15 800</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p241 ft68">84 800</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p15 ft68">13 500</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p45 ft68">34 600</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p21 ft68">8 300</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p45 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p148 ft68">1993</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td176"><P class="p45 ft68">53 200</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p312 ft68">14 000</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p241 ft68">84 000</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p15 ft68">9 200</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p45 ft68">67 700</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p21 ft68">9 800</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p182 ft68">35 100</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p148 ft68">1994</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td176"><P class="p45 ft68">59 500</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p312 ft68">16 700</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p241 ft68">87 200</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p15 ft68">25 500</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p45 ft68">56 900</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p21 ft68">12 700</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p182 ft68">44 500</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><P class="p148 ft68">1995</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td176"><P class="p45 ft68">54 600</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p312 ft68">14 500</P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p241 ft68">92 000</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p15 ft68">21 000</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p45 ft68">20 400</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p21 ft68">11 200</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p182 ft68">41 300</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p313 ft68">5 900</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p148 ft68">1996</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td176"><P class="p45 ft68">45 600</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p312 ft68">8 300</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p241 ft68">85 900</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p15 ft68">12 300</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p21 ft68">9 800</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p182 ft68">52 300</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p313 ft68">11 900</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><P class="p148 ft68">1997</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td176"><P class="p45 ft68">36 900</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p312 ft68">7 100</P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p241 ft68">85 200</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p15 ft68">3 700</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p21 ft68">3 500</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p182 ft68">52 500</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p313 ft68">14 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p148 ft68">1998</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td176"><P class="p45 ft68">41 900</P></TD>
<TD class="tr19 td177"><P class="p314 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p241 ft68">89 600</P></TD>
<TD class="tr19 td167"><P class="p15 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr19 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p182 ft68">38 900</P></TD>
<TD class="tr19 td178"><P class="p313 ft68">11 500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td35"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td106"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr32 td187"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td188"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td189"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td190"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td191"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td192"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td193"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td192"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td179"><P class="p46 ft68">Arbets-</P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p123 ft68">Starta eget</P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p10 ft68">Kommu-</P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p123 ft68">Offentligt</P></TD>
<TD class="tr11 td164"><P class="p211 ft68">Indivi-</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p148 ft68">Resurs-</P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p46 ft68">Projekt-</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p148 ft68">IT-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td35"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td106"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td179"><P class="p46 ft71">plats-</P></TD>
<TD class="tr33 td177"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td133"><P class="p10 ft71">nala pro-</P></TD>
<TD class="tr33 td167"><P class="p123 ft71">tillfälligt</P></TD>
<TD class="tr33 td164"><P class="p211 ft71">duellt</P></TD>
<TD class="tr33 td178"><P class="p148 ft71">arbete i</P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p46 ft71">arbete</P></TD>
<TD class="tr33 td178"><P class="p148 ft71">satsning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td179"><P class="p46 ft68">introduk-</P></TD>
<TD class="tr21 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td133"><P class="p10 ft68">gram för</P></TD>
<TD class="tr21 td167"><P class="p123 ft68">arbete</P></TD>
<TD class="tr21 td164"><P class="p211 ft68">anställ-</P></TD>
<TD class="tr21 td178"><P class="p148 ft68">offentlig</P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p46 ft68">med</P></TD>
<TD class="tr21 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td35"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td106"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td179"><P class="p46 ft71">tion</P></TD>
<TD class="tr33 td177"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td133"><P class="p10 ft71">ungdomar</P></TD>
<TD class="tr33 td167"><P class="p123 ft71">(OTA)</P></TD>
<TD class="tr33 td164"><P class="p211 ft71">ningsstöd</P></TD>
<TD class="tr33 td178"><P class="p148 ft71">verk-</P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p46 ft71"><NOBR>a-kassa</NOBR></P></TD>
<TD class="tr33 td178"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td180"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td181"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td182"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td183"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td184"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td185"><P class="p148 ft68">samhet</P></TD>
<TD class="tr21 td186"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td185"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td35"><P class="p148 ft68">1990</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td176"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p314 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p15 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr20 td22"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p148 ft68">1991</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td176"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p314 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p15 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p148 ft68">1992</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td176"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p314 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p15 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p148 ft68">1993</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td176"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p314 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p15 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p148 ft68">1994</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td176"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p312 ft68">10 200</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p15 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><P class="p148 ft68">1995</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td176"><P class="p45 ft68">21 500</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p312 ft68">10 100</P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p15 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td35"><P class="p148 ft68">1996</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td176"><P class="p45 ft68">32 400</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p312 ft68">10 300</P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p241 ft68">12 600</P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p15 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><P class="p148 ft68">1997</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td176"><P class="p45 ft68">34 300</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p312 ft68">12 300</P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p241 ft68">14 200</P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p15 ft68">5 400</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p241 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p243 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p313 ft68">-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td40"><P class="p148 ft68">1998</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td194"><P class="p45 ft68">19 400</P></TD>
<TD class="tr19 td181"><P class="p312 ft68">12 500</P></TD>
<TD class="tr19 td182"><P class="p241 ft68">12 200</P></TD>
<TD class="tr19 td183"><P class="p15 ft68">7 800</P></TD>
<TD class="tr19 td184"><P class="p45 ft68">10 600</P></TD>
<TD class="tr19 td185"><P class="p21 ft68">4 100</P></TD>
<TD class="tr19 td186"><P class="p242 ft68">300</P></TD>
<TD class="tr19 td185"><P class="p313 ft68">700</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft14"><SPAN class="ft53">a </SPAN>Ungdomsåtgärder inkluderar särskilda och avtalade inskolningsplatser. Handikappåtgärder inkluderar Samhall, lönebidrag, arbetsmarknadsinstituten och offentligt skyddat arbete. Arbets- platsintroduktion ersatte akademikerpraktik, invandrarpraktik och ungdomsintroduktion från den 1 juli 1995.</P>
<P class="p316 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>AMS statistiktjänst.</P>
<P class="p317 ft0">År 1992 introducerades <SPAN class="ft12">utbildningsvikariat </SPAN>som innebär att arbetslösa personer ersätter redan anställda som deltar i utbildning på heltid. Del- tagarna väljs ut av arbetsförmedlingen och företagen får göra vissa skatteavdrag för anställningen samtidigt som de kan göra avdrag för utbildningskostnaderna för den anställde som deltar i utbildning. Åtgärden fick inte så stora deltagartal och ersattes 1998 av kombina- tionen <SPAN class="ft12">utbildningsstöd </SPAN>och <SPAN class="ft12">anställningsstöd </SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft21">År 1993 t illkom <SPAN class="ft22">arbetslivsutveckling </SPAN>(ALU) med syfte att förstärka arbetslinjen, öka möjligheterna till återinträde på arbetsmarknaden och förhindra utförsäkring. Arbetslösa personer som har rätt till arbetslös- hetsersättning anställs för att genomföra projekt som inte är del av den vanliga verksamheten i företaget. Projektet ska pågå i högst sex månader och deltagarna får arbetslöshetsersättning under projektperioden. <SPAN class="ft40">3 </SPAN><SPAN class="ft22">Arbetsplatsintroduktion </SPAN>(API) tillkom 1995 och ersatte åtgärderna aka- demikerpraktik, invandrarpraktik och ungdomsintroduktion.</P>
<P class="p95 ft0">Under andra hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> har det även t illkommit vissa åtgärder som har en utbildningsprofil. En åtgärd är de så kallade <SPAN class="ft12">datorteken </SPAN>som ska ge utbildning i IT och olika datorprogram på halv- tid, medan resterande tid ska ägnas åt arbetsmarknadsinriktade projekt. En annan och mer kvalificerad åtgärd är det så kallade <NOBR>SWIT-projektet</NOBR> eller den nationella <NOBR><SPAN class="ft12">IT-satsningen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> </SPAN>som erbjuder avancerad arbetsmark- nadsutbildning för bristyrken inom <NOBR>IT-branschen.</NOBR> År 1998 deltog 12 200 personer i dessa åtgärder.</P>
<P class="p95 ft12">Starta <NOBR>eget-bidrag<SPAN class="ft0">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> </SPAN>offentligt tillfälligt arbete <SPAN class="ft0">och </SPAN>kommunala pro- gram för ungdomar <SPAN class="ft0">är tre andra åtgärder som tillkommit under senare delen av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">1990-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Den förstnämnda åtgärden ger stöd till arbetslösa som vill starta egen verksamhet. Offentligt tillfälligt arbete är en arbetslivsutveckling för äldre och innebär att långtidsarbetslösa som är äldre än 55 år arbetar i offentlig sektor samtidigt som de erhåller arbetslöshetsersättning. </SPAN>Kommunala program för ungdomar <SPAN class="ft0">innebär att kommunerna ska ordna praktik eller sysselsättning för ungdomar i åld- rarna 20 till 24 år</SPAN></P>
<P class="p319 ft20">Kommunerna har fått ökat ansvar för arbetsmarknadspolitiken</P>
<P class="p320 ft0">Åtgärderna inom ramen för den individinriktade aktiva politiken har ökat</P>
<P class="p321 ft0">i antal under de senaste åtta åren, men arbetsmarknadspolitiken har förändrats även i andra avseenden. Arbetsmarknadspolitiken har decentraliserats successivt under <NOBR>1990-talet</NOBR> och kommunerna har fått allt större inflytande på området och större möjligheter att utforma politiken efter lokala behov. Kommunerna har numera även ansvar för vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder. År 1995 övergick det politiska ansvaret för ungdomar under 20 år från stat till kommun och 1997 vid- gades detta kommunala ansvar till att gälla även ungdomar mellan 20 och 24 år. Genom införandet av denna så kallade utvecklingsgaranti ska</P>
<P class="p322 ft13"><SPAN class="ft35">3 </SPAN>Projektarbete med arbetslöshetsersättning som introducerades år 1998 är ut- formad på samma sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3367x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">73</SPAN></P>
<P class="p323 ft0">kommunen sysselsätta arbetslösa ungdomar som inte har fått ett arbete, en reguljär utbildning eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd under en period av 90 dagar. Sysselsättningen ska vara på heltid och stärka deltagarens möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller fortsatt utbildning. Åtgärden kan omfatta såväl praktik som utbildning. Idén med en decentraliserad arbetsmarknadspolitik har förstärkts under senare hälften av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p95 ft0">Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken har också påverkats av inträdet i den europeiska unionen (EU), där arbetsmarknadspolitiken har fått nya möjligheter till försöksverksamhet genom EU:s så kallade strukturfonder. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har också AMS fått större mö jligheter att finansiera ny verksamhet genom ersättning med otraditionella medel. Dessa infördes för första gången 1993 för att bekosta otraditionella insatser som motiveras av arbetsmarknadsskäl, men som inte ryms inom ordinarie verksamhet.</P>
<P class="p67 ft0">Sammantaget framträder två huvudsakliga trender i den aktiva arbetsmarknadspolitikens utveckling under <NOBR>1990-talet.</NOBR> För det första har utrymmet för arbetsmarknadspolitisk försöksverksamhet ökat och för det andra har ansvaret för politiken i allt större utsträckning flyttats över på kommunerna. Kommunerna har fått större ansvar och fler möjligheter att utforma politiken efter lokala behov, samtidigt som en sådan profilering riskerar att försämra flexibiliteten på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p115 ft0">Det sammanlagda antalet deltagare i aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder har varierat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1998 uppgick andelen delta- gare till 3,8 procent av arbetskraften. I Figur 2.1:3 beskrivs utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> med avseende på antalet arbetslösa, antalet personer i aktiva åtgärder och antalet mottagare av arbetslöshetsersättningar. Ökningen av det totala antalet arbetslösa åtföljs i tiden av en uppgång av antalet personer i aktiva åtgärder och i än högre grad av antalet mottagare av kontantersättning. Det skedde inledningsvis en stor förskjutning mellan aktiva och passiva arbetsmarknadsåtgärder. Dock var nedgången i antalet aktiva åtgärder 1998 inte lika stor som nedgången i antalet med kontantersättning. Den över lag kraftiga expansionen av aktiva åtgärder har sannolikt utgjort ett problem när det gäller kvaliteten i åtgärderna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3368x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">74 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:3. </SPAN>Antalet arbetslösa i olika åtgärder samt utan ersättning, <NOBR>1990–1998.</NOBR> Tusental</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr8 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p314 ft28">700</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr43 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p324 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-41px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:41px;" class="p324 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p324 ft65"><![endif]>i tusental</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p314 ft28">600</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p314 ft28">500</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td92"><P class="p314 ft28">400</P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr23 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p325 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:25px;" class="p325 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:13px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p325 ft30"><![endif]>personer</P></TD>
<TD class="tr41 td76"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td77"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td76"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td25"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td76"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td81"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td77"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td92"><P class="p314 ft28">300</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td92"><P class="p314 ft28">200</P></TD>
<TD class="tr18 td76"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td77"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td76"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td90"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td25"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td76"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td81"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td77"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p326 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:10px;" class="p326 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p326 ft30"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr36 td76"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td77"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td76"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td90"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td25"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td76"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td81"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td77"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr17 td92"><P class="p314 ft28">100</P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td81"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td77"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td155"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td76"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td77"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td76"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td90"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td25"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td76"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td81"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td77"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p314 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p16 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p21 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p243 ft28">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr42 td83"><P class="p327 ft28">Antal i aktiva åtgärder</P></TD>
<TD class="tr42 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr42 td175"><P class="p44 ft30">Antal med arbetslöshetskassa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr9 td0"><P class="p327 ft30">Antal med KAS/grundförsäkring</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td195"><P class="p44 ft30">Antal utan ersättning</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Bearbetningar av Regnér (F:XX, se bilaga 2).</P>
<P class="p329 ft0">Det finns betydande kunskapsluckor om arbetsmarknadspolitikens kon- sekvenser med avseende på de uppställda målen. Det är dessutom inte uppenbart om man ska mäta konsekvenser av åtgärderna var för sig eller sammantaget. Det är dock möjligt att studera mer indirekta indikatorer på arbetsmarknadspolitikens konsekvenser. En möjlig effekt av arbets- marknadspolitiken är att vi i Sverige inte fått lika omfattande långtids- arbetslöshet som kan konstateras i en mängd andra västeuropeiska länder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft55">Förändringar av arbetslöshetsersättningarna</SPAN></P>
<P class="p104 ft0">I samhällen av Sveriges typ finns det ett uppenbart behov av en försäk- ring mot risken att bli arbetslös. <SPAN class="ft35">4 </SPAN>Här har såväl effektivitetsskäl som fördelningsskäl anförts (se exempelvis Regnér 1999). Den passiva arbetsmarknadspolitiken, eller arbetslöshetsersättningarna, kan därför ses som del av både arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken. Den svenska arbetslöshetsförsäkringen har historiskt följt den så kallade <NOBR>Ghent-modellen,</NOBR> baserad på frivilligt medlemskap i kassor organiserade av fackföreningarna och med finansiellt understöd från staten. Sedan mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> har det funnits ett kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) för dem som stått utanför den frivilliga försäkringen. Så såg systemet ut vid ingången till <NOBR>1990-talet</NOBR> och i huvudsak ser det ut på samma sätt 1999.</P>
<P class="p207 ft0">Det har dock skett vissa förändringar på arbetslöshetsersättningarnas område. Arbetslöshetsförsäkringen omfattar numera dels en in- komstrelaterad förmån, dels en grundersättning (på samma nivå som KAS). För att administrera grundersättningen för dem som inte är medlemmar i en frivillig kassa har en ny kassa, den så kallade <NOBR>alfa-kas-</NOBR> san, bildats. Vidare har den nya förmånen generationsersättning införts. I det följande ska vi redogöra för förändringar i kvalificeringskrav, ersättningsnivåer och ersättningstider.</P>
<P class="p93 ft20">Förändringar av kvalificeringsvillkor och täckningsgrad</P>
<P class="p89 ft0">För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning måste en person vara arbetslös och registrerad som arbetssökande på en arbetsförmedling. Vidare krävs att den arbetslöse uppfyller ett medlemsv illkor och ett arbetsvillkor. År 1998 gällde att den arbetslöse måste ha varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst tolv månader samt ha arbetat i minst sex månader under en period av tolv månader före arbetslöshetsperioden för att vara berättigad till ersättning. Deltagande i de flesta aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna räknas som arbete. Personer som uppfyller dessa villkor och är yngre än 57 år har rätt till ersättning i högst 300 dagar. De som är 57 år eller äldre har rätt till ersättning i högst 450 dagar. Fram till år 1998 var åldersgränsen 55 år.</P>
<P class="p128 ft0">Arbetsvillkoret i arbetslöshetsersättningen har förändrats flera gånger under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Med undantag för en kortare period har kravet i huvudsak varit att den arbetslöse arbetat fyra månader under den</P>
<P class="p330 ft13"><SPAN class="ft35">4 </SPAN>Detta avsnitt bygger i huvudsak på Håkan Regnérs underlag till kommittén (F:XX, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft0">tolvmånadersperiod som föregick arbetslöshetsperioden. Arbetsvillkoret utökades till sex månader 1997. Den 1 januari 1998 bytte ersätt- ningssystemet namn till frivillig inkomstrelaterad försäkring, men den nya försäkringen överensstämmer i de flesta avseenden med det system som gällde före 1998. De arbetslösa personer som uppfyller arbetsv ill- koret, men inte medlemsvillkoret, erhåller grundersättning.</P>
<P class="p61 ft20">Förändringar av ersättningsnivåer och ersättningstider</P>
<P class="p331 ft0">Den formella ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen har förändrats samtidigt som nivån i sjukförsäkringen förändrats, det vill säga från 90 procent till 80 procent 1993 och till 75 procent 1996. Från september 1997 är ersättningsnivån åter 80 procent. År 1993 infördes fem dagars karenstid i försäkringen. Taken i försäkringen har traditionellt legat under dem som tillämpats i exempelvis sjukförsäkringen. Många inkomsttagare får därför den maximala ersättningen och deras faktiska ersättningsnivå blir lägre än vad den formella procentsatsen anger. För att bedöma utvecklingen av den faktiska ersättningsnivån är det därför minst lika viktigt att beakta förändringarna i maxbeloppet.</P>
<P class="p332 ft0">När KAS 1998 bytte namn till grundförsäkring förändrades de maximala ersättningstiden så att den överensstämmer med ersättnings- tiden i den inkomstrelaterade försäkringen. Personer som är yngre än 55 år hade sedan år 1974 och fram till år 1998 kunnat erhålla KAS i 150 dagar medan de som är äldre än 55 år hade kunnat få ersättning i högst 300 dagar.</P>
<P class="p95 ft0">I Tabell 2.1:4 redovisas de maximala dagliga ersättningsbeloppen från de båda ersättningssystemen i 1998 års priser. Det framgår av tabellen att det maximala ersättningsbeloppet från arbetslöshetskassan i genomsnitt är mer än dubbelt så högt som ersättningen från det kontanta arbetsmarknadsstödet KAS/grundersättning. Utvecklingen av ersätt- ningsbeloppen har varit ganska blygsam under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den inkomst- relaterade ersättningen har tappat något i värde, medan grund- ersättningen ökat i ungefär motsvarande utsträckning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3371x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 2.1:4. </SPAN>Förändringar av arbetslöshetsersättningarnas nivå, 1990– 1998. Kronor per dag i 1998 års priser <SPAN class="ft63">a</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr9 td65"><P class="p211 ft14">År</P></TD>
<TD class="tr9 td174"><P class="p334 ft14">Maxersättning, arbetslös-</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p148 ft14">Maxersättning, grund-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td149"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td197"><P class="p226 ft14">hetskassa</P></TD>
<TD class="tr20 td198"><P class="p148 ft14">ersättning (KAS)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td65"><P class="p211 ft14">1990</P></TD>
<TD class="tr17 td174"><P class="p335 ft14">613</P></TD>
<TD class="tr17 td196"><P class="p336 ft14">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p211 ft14">1991</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p335 ft14">614</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p336 ft14">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td65"><P class="p211 ft14">1992</P></TD>
<TD class="tr9 td174"><P class="p335 ft14">624</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p336 ft14">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p211 ft14">1993</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p335 ft14">614</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p336 ft14">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p211 ft14">1994</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p335 ft14">583</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p336 ft14">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p211 ft14">1995</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p335 ft14">569</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p336 ft14">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td65"><P class="p211 ft14">1996</P></TD>
<TD class="tr9 td174"><P class="p335 ft14">566</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p336 ft14">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p211 ft14">1997</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p335 ft14">563</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p336 ft14">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td65"><P class="p211 ft14">1998</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p335 ft14">580</P></TD>
<TD class="tr8 td196"><P class="p336 ft14">240</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p337 ft14"><SPAN class="ft53">a </SPAN>År 1993 ändrades ersättningsnivån två gånger. I tabellen redovisas ett genomsnitt av de två beloppen.</P>
<P class="p338 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Olli (1996) och Arbetsmarknadsstyrelsens statistiktjänst för perioden 1996– 1998.</P>
<P class="p339 ft0">Under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> skedde en kraftig ökning av antalet arbets- lösa som saknar arbetslöshetsersättning. Andelen av de arbetslösa som har ersättning från arbetslöshetskassan har ökat under perioden mellan 1990 och 1998, medan andelen som har KAS/grundersättning har minskat. Andelen av de arbetslösa som inte har rätt till någon ersättning har minskat med nästan 10 procentenheter under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Fortfarande är det dock nästan 30 procent av de arbetslösa som inte har rätt till kompensation från den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen. Ungefär 20 procent av de arbetslösa saknar ersättning från såväl arbetslöshetskassan som grundförsäkringen. Utvecklingen av de arbets- lösas ekonomiska situation diskuteras närmare i avsnitt 3.5.</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft55">Förändringar på socialförsäkringarnas område</SPAN></P>
<P class="p89 ft0">Det har framgått ovan enligt figur 2.1:1 att de offentliga utgifterna för socialförsäkringarna sjunkit i reala termer under <NOBR>1990-talet.</NOBR> <SPAN class="ft35">5 </SPAN>Pensions- utgifterna har ökat något, medan utgifterna för sjukdom och handikapp först minskade under flera år och sedan ökade från 1998. Socialförsäk- ringarnas utveckling på <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock i de flesta andra avseenden varit dramatisk. Ett sätt att beskriva utvecklingen är att se till själva antalet förändringar som skett i lagstiftningen. Antalet förändringar är stort och förändringstakten har varit högre under <NOBR>1990-talet</NOBR> jämfört med under tidigare årtionden. Förändringarna kan kategoriseras utifrån om de är expansiva (exempelvis att ersättningsnivåer höjs eller att fler får rätt till ersättning) eller begränsande (Marklund 1997). I detta avseende har det skett ett tydligt trendbrott under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft. Efter 1990 skedde en kraftig uppgång av antalet begränsande beslut, samtidigt som antalet expansiva beslut minskade efter 1991. Därefter och fram till 1997 har de begränsande besluten överstigit de expansiva i antal. År 1998 har återigen de expansiva besluten blivit fler än de begränsande (Försäkringskasseförbundet 1999). Vi ska här granska de förändringar som skett också med avseende på hur de påverkat försäkringarnas kvalificeringkrav, ersättningsnivåer och ersättningstider.</P>
<P class="p340 ft0">Följande huvuddrag i utvecklingen kan identifieras:</P>
<P class="p341 ft0"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Förändringarna som gäller villkoren för att överhuvudtaget täckas av försäkringen har varit förhållandevis små. Samtidigt har det skett förändringar i sysselsättningen och på arbetsmarknaden som verkat mot lägre täckningsgrad, men dessa förändringar är alltså inte resultat av förändringar i socialförsäkringen. Inom arbetsskade- och sjukförsäkringen har det successivt skett skärpningar av de kvalifi- ceringsvillkor som gäller själva skadans eller sjukdomens art (till exempel huruvida en skada verkligen är orsakad av arbetet).</SPAN></P>
<P class="p342 ft0"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Ersättningsnivåerna har förändrats huvudsakligen genom att pro- centsatsen i försäkringen har sänks och genom att förmånerna inte indexerats fullt ut. Under </SPAN><NOBR>1990-talets</NOBR> inledning skedde små föränd- ringar i delvis olika riktning. År 1993 och 1996 skedde tydliga ned- dragningar över hela linjen, medan det 1998 och 1999 skedde för- bättringar inom vissa områden.</P>
<P class="p343 ft0"><SPAN class="ft73">•</SPAN><SPAN class="ft74">Ersättningstiderna förändrades formellt sett främst i början av decenniet. Därtill har det införts en rad mindre förändringar, som i vissa fall dock är av stort principiellt intresse.</SPAN></P>
<P class="p344 ft13"><SPAN class="ft35">5 </SPAN>Detta avsnitt bygger på Joakim Palmes underlag till kommittén (F:XIX, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft0">För att något komprimera beskrivningen tematiseras den följande framställningen efter de olika aspekter som tidigare diskuterats, nämli- gen kvalifikationsvillkor, täckningsgrad, ersättningsnivåer och ersätt- ningstid. För var och en av dessa diskuteras de olika systemen i följande ordning: pensioner, sjukpenning, arbetsskadeförsäkring och övriga för- måner. Vissa av de förmåner som utöver förtidspensionerna är relaterade till funktionshinder och handikapp tas upp i ett särskilt avsnitt.</P>
<P class="p61 ft20">Förändringar i kvalificeringsvillkor och täckningsgrad</P>
<P class="p345 ft0">De svenska folkpensionerna har i princip utgått till alla bofasta i landet som uppnått den normala pensionsåldern. Det har dock alltid funnits vissa tidsmässiga boendevillkor som måste uppfyllas innan man fått rätt till pension. Det svenska undertecknandet av det så kallade <NOBR>EES-avtalet</NOBR> 1992 fick konsekvenser för pensionsområdet i ett viktigt avseende. År 1993 skärptes kvalificeringsreglerna för folkpension så att det numera krävs 40 års boende i Sverige för full folkpension. Det finns visserligen vissa övergångsregler i detta avseende, men förändringarna i kvalificeringsreglerna resulterade i en minskning av andelen av den äldre befolkningen som faktiskt får full folkpension. Storleken på den grupp som inte får full folkpension är beroende av omfattningen av framför allt den utomeuropeiska invandringen, eftersom <NOBR>EU-rätten</NOBR> ger visst skydd före dem som flyttar inom unionen. Det är just denna typ av invandring som varit särskilt omfattande under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Problemen med att uppfylla kvalificeringsvillkoren skulle emellertid ha varit uppenbara för många gamla invandrare även med det gamla systemet, men problemet har accentuerats som en konsekvens av de hårdare ställda kraven.</P>
<P class="p306 ft0">Ett sätt att studera konsekvenserna av de förändringar som görs i socialförsäkringarna är att se på antalet mottagare av olika förmåner. Därtill måste man självklart beakta förmånernas nivå och fördelning. När det gäller antalet ålderspensionärer har det inte skett särskilt stora förändringar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1990 fanns det 1,55 m iljoner mot- tagare av offentliga ålderspensioner och 1998 hade denna siffra stigit till 1,59 miljoner. Av dessa är det – och har alltid varit – fler kvinnor än män.</P>
<P class="p346 ft21">Det har skett stegvisa förändringar av kvalificeringsvillkoren i för- tidspensionerna. År 1991 avskaffades de särskilda arbetsmarknads- skälen. I de tidigare särskilda regler som innebar att ansökningar från äldre skulle behandlas i särskild ordning infördes 1992 en fast ålders- gräns på 60 år. År 1993 infördes nya nivåer för förtidspension och sjukbidrag innebärande att dessa kan utges som fjärdedelar och inte bara som halva eller hela bidrag. År 1997 togs äldrereglerna bort helt och</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3374x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft0">1998 mildrades reglerna för att få full förtidspension. Av större betydelse för utvecklingen av antalet nybeviljade förtidspensioner har sannolikt varit dels de förändringar som gällt grunden för rätten till förtidspension, dels förskjutningarna i praxis. Från oktober 1995 är rätten till förtidspension formulerad så att pensionen ska ha sin grund i medicinska skäl, vilket lett till att kvalificeringsvillkoren skärpts och att antalet nybeviljade förtidspensioner minskat.</P>
<P class="p115 ft0">Figur 2.1:5 visar utvecklingen av antalet nybeviljade förtidspensioner bland män och kvinnor från 1990 till 1998. Nivån på antalet nybev iljade förtidspensioner är högre för kvinnor än för män, men på det hela taget finns inga stora könsskillnader. Uppgången 1992 och 1993 följdes åt av en ännu kraftigare nedgång. Uppgången har delvis att göra med att många långa sjukfall ”bortpensionerades” 1993. Nedgången inträffade innan skärpningar infördes i kvalificeringsvillkoren. Det skedde en viss uppgång i förtidspensionerna för kvi nnor 1996 och för både män och kvinnor 1997. Det sista året vi har siffror för är 1998 och då registrerades det lägsta antalet nybeviljade förtidspensioner under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det skedde visserligen en viss uppgång av förtids- pensioneringen i samband med att arbetslösheten ökade, men detta hade alltså andra orsaker. Det mest slående är att den höga arbetslösheten inte lett till samma kraftiga ökning av antalet förtidspensionerade som i övriga Europa.</P>
<P class="p347 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:5 </SPAN>Antal nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag för män och kvinnor, <NOBR>1990–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr8 td178"><P class="p182 ft30">35 000</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td178"><P class="p182 ft30">30 000</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td178"><P class="p182 ft30">25 000</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td178"><P class="p182 ft30">20 000</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td178"><P class="p182 ft30">15 000</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td178"><P class="p182 ft30">10 000</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td178"><P class="p182 ft28">5 000</P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td178"><P class="p182 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td178"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p348 ft28"><INGENBILD zsrc="GOB3374xi2.jpg/" id="inl_img1"> Män <INGENBILD zsrc="GOB3374xi3.jpg/" id="inl_img2"> Kvinnor</P>
<P class="p349 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Riksförsäkringsverket (M:I, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td199"><P class="p289 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td172"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td173"><P class="p54 ft0">Om vi istället för att se till nybeviljade förtidspensioner betraktar hur</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">många förtidspensionärer (inklusive mottagare av sjukbidrag) som fak-</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">tiskt finns framstår bilden något annorlunda. Nedgången i antalet nybe-</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">viljade pensioner efter 1993 har ännu inte givit utslag i stocken av pen-</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">sionärer. År 1991 fanns det 361 000 mottagare och 1998 hade antalet</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p54 ft0">växt till 417 000.</P></TD>
<TD class="tr9 td199"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p110 ft0">Beslut som fattats under <NOBR>1980-talet</NOBR> kom från 1990 att innebära en</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">successiv utfasning av änkepensionerna. Samtidigt infördes en ny typ av</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">efterlevandeskydd, en omställningspension som gäller för både änkor och</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">änklingar. För personer som har barn under 12 år utbetalas förlängd</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">efterlevandepension och till hemarbetande utgår en särskild efter-</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">levandepension. En principiellt viktig förändring kom 1997, då</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">folkpensionsdelen i änkepensionen kom att inkomstprövas för dem som</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">är under normal pensionsålder. Antalet mottagare av dessa förmåner har</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">förskjutits i förväntad riktning. Antalet änkepensioner minskade från</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">60 000 år 1990 till mindre än 16 000 år 1998. Under samma period</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">ökade antalet efterlevandepensioner från 2 000 till 4 500.</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p110 ft0">Sjukpenningförsäkringen har under decenniet genomgått en rad för-</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">ändringar som påverkat såväl kvalificeringsvillkor som ersättningsnivåer</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">och ersättningstider. Liksom för förtidspensionerna gäller nya regler för</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">rätt till sjukpenning från oktober 1995. Det är oklart om detta påverkat</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">omfattningen av de korta sjukfallen. Konsekvenserna har sannolikt varit</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">större för de långa sjukfallen. När det gäller registreringen av den ersatta</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">korttidsfrånvaron är det två regelförändringar som leder till svårigheter</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">att göra jämförelser över tid. Införandet av en karensdag 1993 har lett</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">till att en mindre del av den totala sjukfrånvaron registreras som ersatt</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">sjukfrånvaro. Införandet av en sjuklöneperiod 1992 och de förändringar i</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">periodens längd som gjorts 1996 och 1998, först från 14 till 28 dagar</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">och sedan åter till 14 dagar, innebär svårigheter att jämföra den ersatta</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">sjukfrånvaron över tid. Det underlag som finns när det gäller den ersatta</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">korttidsfrånvaron tyder på att det skett en kraftig nedgång under</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">årtiondet. Bristerna i data gör dock att vi vill undvika att redovisa</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">utvecklingen av den ersatta korttidsfrånvaron i Figur 2.1:6 nedan. I</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">stället beskriver vi där bara utvecklingen gällande sjukfall som är längre</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">än 30 dagar. <SPAN class="ft35">6 </SPAN>Det framgår att de långa sjukfallen minskade fram till</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><P class="p54 ft0">1996 och att denna</P></TD>
<TD class="tr8 td199"><P class="p10 ft0">utveckling varit starkare för kvi nnor än för män.</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft0">Även den kraftiga uppgång som sker av de långa sjukfallen mellan 1997 och 1998 är mest markant för kvi nnor.</P>
<P class="p351 ft13"><SPAN class="ft35">6 </SPAN>Uppgifterna gäller antalet pågående fall.</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3376x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p352 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:6. </SPAN>Antal pågående långa sjukfall (inklusive fall av rehabilite- ringsersättning) för män och kvinnor, <NOBR>1990–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr20 td200"><P class="p314 ft30">100 000</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td200"><P class="p314 ft28">90 000</P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td200"><P class="p314 ft28">80 000</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td200"><P class="p314 ft28">70 000</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td200"><P class="p314 ft28">60 000</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td200"><P class="p314 ft28">50 000</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td200"><P class="p314 ft28">40 000</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td200"><P class="p314 ft28">30 000</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td200"><P class="p314 ft28">20 000</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td200"><P class="p314 ft28">10 000</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td200"><P class="p314 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td200"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft28"><INGENBILD zsrc="GOB3376xi2.jpg/" id="inl_img1"> Antal långa sjukfall bland män <INGENBILD zsrc="GOB3376xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GOB3376xi4.jpg/" id="inl_img3"> Antal långa sjukfall bland kvinnor</P>
<P class="p71 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Riksförsäkringsverket (M:I, se bilaga 2).</P>
<P class="p354 ft0">Det saknas för närvarande ett adekvat kunskapsunderlag gällande den så kallade golvproblematiken, det vill säga de villkor utifrån vilka det fastställs om individen har en sjukpenninggrundande inkomst. Den bedömning som Riksförsäkringsverket (RFV) gör utgår ifrån regel- systemet snarare än ifrån en systematisk genomgång av hur systemet fungerar i praktiken.<SPAN class="ft35">7 </SPAN>RFV:s bedömning är att en person kan bära med sig rätt till sjukpenning som grundats i en tidigare anställning och att det i princip räcker att man har för avsikt att förvärvsarbeta för att man ska ha rätt till sjukpenning vid sjukdom. Det redovisas dock ingen direkt statistik av hur många som inte har rätt till sjukpenning till följd av att de saknar inkomstgrund för ersättning (vid sidan av de villkor som rör sjukdomen eller arbetsförmågan). Det finns dock situationer av oförsäkring som RFV uppfattar som problematiska, till exempel när arbetssökande som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och som visserligen har rätt till en grundförsäkring i arbetslöshetsförsäkringen saknar motsvarande förmån om de blir sjuka. Frågan om vilka konsekvenser olika kvalificeringsvillkor får för den ökade grad av oför- säkring som kunnat identifieras inte minst bland ungdomar har väckt en intensiv debatt. Kunskaperna om vilka som saknar försäkring för</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr16 td201"><P class="p10 ft0">exempelvis sjukpenning är emellertid begränsade.</P></TD>
<TD class="tr16 td202"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td201"><P class="p51 ft75">År 1993 förändrades arbetsskadebegreppet så att en</P></TD>
<TD class="tr20 td202"><P class="p355 ft75">högre grad av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td201"><P class="p10 ft0">sannolikhet krävs för att en skada eller sjukdom ska</P></TD>
<TD class="tr9 td202"><P class="p10 ft0">betraktas som</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft13"><SPAN class="ft35">7 </SPAN>Riksförsäkringsverkets underlag till kommittén (M:I, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3377x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR height=0>
<TD width=191px></TD>
<TD width=201px></TD>
<TD width=93px></TD>
<TD width=30px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td151"><P class="p147 ft32">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td172"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td173"><P class="p54 ft0">orsakad av arbetet. Samtidigt avskaffades den särskilda arbetsskade-</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">sjukpenningen. Fortfarande kan de som fått sin arbetsskada klassad som</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td203"><P class="p54 ft0">permanent uppbära livränta. Dessa förändringar får stora</P></TD>
<TD class="tr8 td204"><P class="p147 ft3">konsekvenser</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft21">för både antalet ansökningar och antalet godkännanden av arbetsskador. I praktiken blir många arbetsskador sannolikt inte anmälda, eftersom det inte utgår någon extraersättning från den allmänna försäkringen om inte</P>
<P class="p357 ft0">skadan klassas som permanent. Det har också skett en betydande minskning av antalet ansökningar och andelen beviljade ansökningar. Denna minskning inleddes redan i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> och har fortsatt under början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> I samband med att ett striktare arbets- skadebegrepp implementerats skedde en tillfällig höjning av antalet anmälningar till följd av att ansökningarna under en övergångsperiod skulle behandlas enligt de gamla reglerna. Efter det att det nya striktare arbetsskadebegreppet infördes skedde en skarp nedgång i såväl antalet anmälda som andelen beviljade ansökningar, vilket framgår av Figur 2.1:7. Den tydligaste nedgången gäller belastningsskador, vilket framför allt gäller kvinnor.</P>
<P class="p358 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:7. </SPAN>Antalet ansökningar om arbetsskadeersättning samt antalet beviljanden och avslag, <NOBR>1990–1997</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr20 td81"><P class="p15 ft29">120 000</P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td81"><P class="p15 ft29">100 000</P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td81"><P class="p15 ft30">80 000</P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td81"><P class="p15 ft30">60 000</P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td81"><P class="p15 ft30">40 000</P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td81"><P class="p15 ft30">20 000</P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td81"><P class="p15 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td81"><P class="p14 ft33">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p14 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p14 ft33">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p14 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p14 ft33">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p14 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p14 ft33">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p14 ft33">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p359 ft33"><INGENBILD zsrc="GOB3377xi2.jpg/" id="inl_img1"> Antal för prövning inkomna ärenden</P>
<P class="p360 ft33"><INGENBILD zsrc="GOB3377xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GOB3377xi4.jpg/" id="inl_img3"> Antal bifall</P>
<P class="p361 ft33"><INGENBILD zsrc="GOB3377xi5.jpg/" id="inl_img4"> Antal avslag</P>
<P class="p192 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Riksförsäkringsverket (M:I, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3378x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p61 ft20">Förändringar av ersättningsnivåer och ersättningstider</P>
<P class="p104 ft0">Nivån på pensionsförmånerna har varit föremål för olika ingrepp under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1990 höjdes pensionst illskottet och samma år beslutade man att ge pensionstillskott även till de så kallade undantagande pen- sionärerna, det vill säga de som i samband med <NOBR>ATP-systemets</NOBR> infö- rande valt att stå utanför denna del av det offentliga pensionsskyddet. Denna utgiftshöjande inledning avbröts dock ganska snart och besluten har därefter i huvudsak gått i motsatt riktning. Det viktigaste instru- mentet för att göra besparingar i pensionssystemet har varit att förändra indexeringen, vilket skedde både 1993 och 1996. Från och med 1999 indexeras dock pensionerna fullt ut. Vissa åtgärder har vidtagits för att inte de sämst ställda pensionärernas försörjningssituation skulle för- sämras, såsom höjda pensionstillskott och förändringar i bostads- tilläggen.</P>
<P class="p362 ft0">Flertalet förändringar under <NOBR>1990-talet</NOBR> har inneburit att pensionerna blivit lägre än vad som hade varit fallet om dessa förändringar inte kommit till stånd. Samtidigt har pensionärskollektivet över lag fått bättre inkomster, bland annat därför att de nytillkomna pensionärerna har haft relativt sett höga intjänade offentliga och avtalsbaserade pensioner. Det faktum att de offentliga pensionerna har blivit bättre för gruppen äldre som helhet, samtidigt som de enskilda pensionärerna upplevt urholkade förmåner, har träffande summerats under rubriken ”Sämre för mig, bättre för oss” (Socialdepartementet 1999a).</P>
<P class="p116 ft0">Nivåerna på förtidspensionerna påverkas på samma sätt som ålders- pensionerna av de förändringar i indexeringen som gjorts vid olika tid- punkter, men konsekvenserna blir delvis annorlunda. Förtidspensioner- nas ersättningsnivåer har också påverkats av särskilda beslut. När man minskat förtidspensionsnivåerna har man samtidigt skyddat dem som haft de lägsta pensionerna. När regeringen 1995 beslutade om en sär- skild minskning av förtidspensionernas <NOBR>ATP-del</NOBR> med sex procent kom- penserades de pensionärer som hade låg eller ingen ATP genom att det gjordes en motsvarande höjning av det särskilda pensionstillskottet med sex procent. År 1997 gjordes en liknande utgiftsminskning i efterlevandeskyddet när folkpensionsdelen i omställningspensionen sänktes från 96 procent till 90 procent av det minskade basbeloppet, samtidigt som pensionstillskottet höjdes i motsvarande grad. Intentionen var också i detta fall att nedskärningen skulle ske utan att förmånerna för dem med de lägsta pensionerna reducerades.</P>
<P class="p363 ft21">I mars 1991 infördes nya ersättningsnivåer för korta sjukfall. Ersätt- ningen för de första sjukdagarna minskades mest och det infördes regler som begränsade avtalsförmånerna. De nedskärningar som skett sedan dess har gällt sjukpenningen i allmänhet. År 1993 blev ersättningsnivån</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td104"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td199"><P class="p147 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td172"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr12 td173"><P class="p54 ft0">80 procent, 1996 ändrades den till 75 procent och 1998 blev den återigen</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">80 procent. Det ska dock understrykas att procentsatserna inte fångar</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">det faktum att inkomstunderlaget för sjukpenningen har förändrats under</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0"><NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket i sin tur fått förhållandevis stora effekter på såväl</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td206"><P class="p54 ft0">ersättningar som utgiftsnivåer.</P></TD>
<TD class="tr8 td207"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td208"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p110 ft0">Ersättningsnivån i socialförsäkringarna bestäms alltså inte bara av</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">procentsatsen av det fastställda inkomstunderlaget. En annan viktig</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">faktor är hur högt upp i inkomsthierarkin som taket för de förmåns-</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">grundande inkomsterna ligger. I det svenska systemet har taket under de</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">senaste årtiondena legat på 7,5 basbelopp i såväl pensions- som</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">sjukpenningförsäkringen. Det faktum att taket är bestämt av det pris-</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">indexerade basbeloppet gör att antalet personer med inkomster över taket</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">stiger när reallönerna växer. Detta leder till att försäkringsgraden blir</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">lägre för allt fler inkomsttagare. <NOBR>1990-talet</NOBR> inleddes med en snabb</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">ökning av arbetslösheten och minskade arbetsinkomster för många,</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">vilket återspeglas i att andelen av dem i förvärvsaktiva åldrar som har</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td209"><P class="p54 ft0">inkomster över 7,5 basbelopp sjönk från</P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p182 ft0">1990 till 1992. Därefter var</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">denna andel förhållandevis stabil under några år, men sedan 1997 har</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">andelen som har inkomster över taket ökat snabbt. Mot bakgrund av den</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">allmänt sett höga reallönetillväxten 1998 och 1999 finns all anledning att</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">tro att andelen fortsätter att stiga. Närmare 20 procent av männen i</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">förvärvsaktiv ålder hade 1997 i nkomster över taket, medan motsvarande</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">andel var knappt 5 procent för kvinnorna. Det finns också betydande</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">åldersskillnader bland heltidsarbetande i detta avseende. De största</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">andelarna med inkomster över taket återfinns bland personer i åldrarna</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">40 till 59 år. Det finns också stora skillnader mellan olika fackliga</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">grupper på arbetsmarknaden. Endast 1,7 procent av de heltidsanställda</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0"><NOBR>LO-kvinnorna</NOBR> och 8 procent av <NOBR>LO-männen</NOBR> har inkomster som</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">överstiger taket. Bland de <NOBR>TCO-anslutna</NOBR> är motsvarande siffror 6,8</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">procent respektive 40,1 procent och i SACO är andelarna med inkomster</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">över taket 27,5 procent respektive 61,5 procent. Takproblematiken</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">ställer viktiga frågor om vem ska vara försäkrad för vad i framtiden och</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">hur höga inkomster som ska försäkras, men tyder också på att det redan</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0">i dag finns brister i det offentliga försäkringsskyddet. För många finns</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">det kompletterande kollektiva eller individuella avtalsskydd, men sådana</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">typer av system är inte lika heltäckande som de obligatoriska systemen.</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p261 ft0">Frågan om pensionsåldern har diskuterats upprepade gånger under</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td173"><P class="p54 ft0"><NOBR>1990-talet.</NOBR> Det fanns till och med i den så kallade krisöverenskommelsen</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">1992 en passus om höjd lagstadgad pensionsålder, även om det aldrig</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">fattades några beslut om detta. Pensionsåldern har också diskuterats i</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td173"><P class="p54 ft0">relation till deltidspensionssystemet och till 1994 års pensionsreform. År</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td104"><P class="p54 ft0">1997 halverades</P></TD>
<TD class="tr9 td210"><P class="p49 ft0">ersättningstiden</P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p364 ft0">i</P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p312 ft0">omställningspensionen i</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><P class="p54 ft0">efterlevandeskyddet</P></TD>
<TD class="tr8 td210"><P class="p10 ft0">från 12 månader</P></TD>
<TD class="tr8 td207"><P class="p365 ft0">till</P></TD>
<TD class="tr8 td208"><P class="p261 ft0">6 månader och samtidigt</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft0">infördes en förlängd omställningspension för dem som har barn under 12 år. Särskild omställningspension kan utbetalas om den efterlevande saknar egna möjligheter till försörjning. I förtidspensionssystemet har ersättningstiden påverkats indirekt av den höjda nivån för och sedermera avskaffandet av de så kallade äldrereglerna.</P>
<P class="p80 ft0">År 1993 infördes en karensdag i sjukpenningförsäkringen och det har också skett förändringar i sjuklöneperiodens längd. I det här samman- hanget är det på sin plats att påminna om att det 1992 infördes en sjuklöneperiod där arbetsgivaren betalar sjukersättning den första tiden. Varaktigheten i sjukpenningen är i stor utsträckning beroende av försäkringskassans agerande, vilket kommer att diskuteras nedan.</P>
<P class="p61 ft20">Förändringar i försäkringens tillämpning</P>
<P class="p367 ft0">Betydelsen av försäkringsadminstrationen är viktig att beakta rent all- mänt, men har särskild betydelse för arbetsskadeförsäkringen, långa sjukfall och förtidspensionering. Vad gäller arbetsskadeförsäkringen finns det exempelvis anledning att uppmärksamma de stora förändringar som skett av andelen beviljade ansökningar. Denna andel sjönk redan i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> och fortsatte att minska under början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det inträffade en skarp nedgång i andelen beviljade ansökningar i samband med att det nya striktare arbetsskadebegreppet infördes. Det faktum att andelen avslag ökade så markant redan innan lagen ändrats indikerar dock att det skett en kraftig förskjutning i praxis. Det har också skett betydande förändringar av försäkringskassornas handläggning av långa sjukfall, och dessa förändringar har inte alltid haft sin grund i lagändringar. Det skedde en betydande ”bortpensionering” av långa sjukfall 1993, vilket innebar att antalet nybeviljade förtidspensioner ökade samtidigt som antalet långa sjukfall minskade. Det sammanlagda antalet långa sjukfall och förtidspensioner ökade fram till 1994, men minskade 1995 och 1996. Kunskaperna om vilka som fått avslag på sina ansökningar om exempelvis förtidspension och arbetsskada är begränsade.</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft20">Ersättning från socialförsäkringen till personer med funktionshinder</P>
<P class="p195 ft0">Utöver förtidspensionerna finns det tre ersättningar som riktas till per- soner med mer varaktiga handikapp och funktionsnedsättningar, nämli- gen närståendepenning, handikappersättning och bilstöd. Dessa har inte påverkats av förändringar av indexering under decenniet och det har inte skett någon dramatisk nedgång i antalet mottagare eller i de registrerade genomsnittliga utbetalningsbeloppen. Närståendepenningen infördes 1989 och ska göra det mö jligt för en person att vara hemma från arbetet för att ge en sjuk anhörig vård. Antalet mottagare har ökat kraftigt sedan 1991 då närmare 2 000 personer fick närståendepenning. Flertalet av dessa var kvinnor. Expansionen stagnerade mellan 1995 och 1997, men 1998 hade antalet stigit till 7 477 mottagare, varav 72 procent var kvinnor. Genomsnittsbeloppet var 42 033 kronor och kvinnor uppbar generellt sett högre belopp än män.</P>
<P class="p369 ft0">Det finns inom ramen för socialförsäkringssystemet också en handi- kappersättning som syftar till att ge ekonomisk trygghet för personer som har merkostnader på grund av sitt funktionshinder. Det genom- snittliga bidragsbeloppet var 1998 cirka 1 400 kronor, och totalkostna- den var ungefär en miljard kronor. Antalet personer med handikapp- ersättning har ökat något från cirka 49 000 personer 1990 till ungefär 56 000 personer 1998. Resultat från en studie utförd 1987 tyder på att män fick högre handikappersättning än kvinnor med liknande behov (Hetzler 1994). Det saknas dock mer aktuella kunskaper om huruvida insatser och ekonomiska ersättningar fördelas jämnt mellan kvinnor och män i förhållande till deras behov.</P>
<P class="p370 ft0">Sedan 1988 finns det ett särskilt bilstöd för personer som har varaktiga funktionshinder och som är under normal pensionsålder. Året efter införandet var det mer än 5 000 personer som fick del av denna förmån. Sedan dess har ungefär 2 000 män och kvinnor per år fått rätt till bilstöd. Eftersom bilstödet kan erhållas vart sjunde år inträffade en ökning 1996. Det är något fler män än kvi nnor som uppbär bilstöd.</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft55">Förändringar i familjestöden</SPAN></P>
<P class="p89 ft0">Det här avsnittet syftar till att beskriva de förändringar som gjorts i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Liksom på socialförsäkringarnas område har det här skett ett stort antal förändringar. <NOBR>1990-talet</NOBR> har som helhet inneburit stora påfrestningar på många barnfamiljers ekonomi. Årtiondet inleddes med att de ekonomiska familjestöden ökade, vilket delvis var en kompensation för att de direkta boendekostnaderna ökade. Därefter minskade dock sysselsättningen samtidigt som det skett utgiftsminskningar på familjestödets område och skattehöjningar på bland annat förvärvsinkomster. Det här avsnittet syftar till att beskriva de förändringar som gjorts i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna. Liksom på socialförsäkringarnas område har det här skett ett stort antal förändringar. Till sin uppb yggnad har emellertid systemet behållit sin grundläggande karaktär. Barnbidragen är allmänna och utgår utan inkomstprövning och med tillägg för familjer med tre eller fler barn. Föräldrapenningen och den särskilda föräldrapenningen är inkomst- relaterade. Föräldrapenningen utgår med ett mycket lågt grundbelopp till den som inte har ersättningsgrundande inkomster. Bostadsbidrag utgår till de barnfamiljer som har låga inkomster i förhållande till sina hyreskostnader (inom vissa givna utrymmes- och kostnadsramar). Bidragförskottet benämns visserligen underhållsstöd numera, men betalas fortfarande ut till de ensamstående föräldrar som inte får till- räckligt stort underhållsbidrag från den förälder som inte är vårdnads- havare. Vårdbidrag utgår till föräldrar som har funktionshindrade barn.</P>
<P class="p371 ft0">Även om huvuddragen i familjestöden har stått sig, har det skett betydande regelförändringar och förändringar av ersättningarnas storlek som fått konsekvenser för barnfamiljernas ekonomiska välfärd. För att bedöma välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> är det därför motiverat att granska de olika stödformernas utveckling närmare.</P>
<P class="p372 ft0">Barnbidragen har alltså förblivit allmänna och utbetalas utan inkomst- eller behovsprövning. Barnbidragen höjdes 1990 då beloppet blev 560 kr per barn och månad. År 1991 höjdes beloppet till 750 kr per månad och flerbarnstilläggen förstärktes. I reala termer nådde barn- bidragen då sin högsta nivå någonsin. Det låg i skattereformens upplägg att barnbidragen skulle höjas ytterligare. I den ekonomiska krisens och de försämrades statsfinansernas spår uteblev emellertid denna höjning. År 1995 justerades flerbarnst illäggen ned. Barnbidragen blev 1996 föremål för en nominell sänkning för första gången sedan de infördes. Flerbarnstillägget avskaffades för de barn som föddes den 1 januari 1996 och senare, medan övriga fick behålla t illägget. Den 1 januari 1998 höjdes barnbidragen åter till den nominella nivå som gällde 1995, det vill säga 750 kr per månad, och flerbarnstilläggen kom åter att gälla alla.</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft21">Föräldraförsäkringen har påverkats av de flesta av de förändringar som gjorts av ersättningsnivåerna i sjukpenningförsäkringen. I princip har ersättningsnivån gått från 90 till 80 till 75 och åter till 80 procent. Därtill har ersättningsnivåerna för den individualiserade mamma- respektive pappamånaden – som är reserverad för respektive förälder – ändrats ytterligare ett antal gånger, men utgår vid årtiondets slut med samma procentsats som föräldrapenningen i övrigt. Det kan noteras att det under <NOBR>1990-talet</NOBR> skett förändringar i den t illfälliga föräldrapen- ningen, det vill säga den ersättning som utgår när man vårdar sjukt barn. År 1990 förlä ngdes ersättningstiden till 120 dagar. Denna ersättning har inte omfattats av den karensdag som införts i den vanliga sjukpenningen.</P>
<P class="p278 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har utvecklingen mot att ge bostadsbidragen karaktär av ren familjepolitik stärkts. Liksom barnbidragen var bostads- bidragen ett av de instrument som användes för att öka omfördelnings- graden av 1991 års skattereform och fick därmed en ökad betydelse utgiftsmässigt. I samband med att försäkringskassan 1994 övertog ansvaret för utbetalningarna av bostadsbidragen ändrades principerna för hur de sökandes inkomster skulle fastställas. Generösare bidragsnivåer och nya beräkningar av inkomstunderlaget ledde i kom- bination med massarbetslöshetens inträde till att kostnaderna för bostadsbidraget ökade snabbare än vad man budgeterat för. Kraven på besparingar kom att bli starka inte minst på detta område. Resultatet blev att en rad förändringar föreslogs och så småningom genomfördes. I 1995 och 1996 års vårpropositioner föreslogs förändringar gällande bidragens nivåer och såväl belopp som ytnorm stramades åt. Vidare beslutades att inget bostadsbidrag betalas ut för dem som är över 29 år och saknar barn. Från 1997 infördes också ett helt nytt system för beräkning av bidragens storlek och för återbetalning av för högt utbe- talade belopp (liksom utbetalning i efterskott av för lågt utbetalade belopp).</P>
<P class="p374 ft0">År 1997 ersattes det gamla systemet med bidragsförskott med ett nytt där förmånen kallas underhållsstöd. Den kanske största förändringen i detta system gäller hur nivån på underhållsskyldigheten fastställs och utformningen av villkoren för hur underhållsskyldigheten ska betalas. Det har också skett en viktig principiell förändring när det gäller hur nivån på det sammanlagda underhållsstödet bestäms. Tidigare räknade man upp bidragsförskottet så att det utgjorde 40 procent av basbeloppet. Underhållsstödet är emellertid ett nominellt belopp som inte räknas upp med pris- eller löneutvecklingen. Det fanns visserligen en svag skrivning i förslaget till det nya systemet om att man skulle låta inkomst- utvecklingen hos de underhållsskyldiga styra bidraget storlek. I praktiken har denna skrivning inte fått några konsekvenser. Sedan 1994 har den nominella nivån varit 1 173 kronor per månad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft0">Även barnpensionerna brukar räknas till familjestödet. Barnpension i form av den avlidne förälderns folkpension och <NOBR>ATP-del</NOBR> utgår till efterlevande barn upp till 18 års ålder. Antalet barnpensioner ligger stabilt omkring 30 000 under hela decenniet. Här har reglerna i huvud- sak varit oförändrade, vilket också gäller vårdbidraget. Vårdbidrag kan utgå till föräldrar och syftar till att underlätta för föräldrar att i hemmet</P>
<P class="p376 ft0">ta hand om barn som är sjuka eller har funktionshinder. Antalet föräldrar som får detta bidrag har nästan fördubblats mellan 1990 och 1998. År 1990 betalades vårdbidrag ut till ungefär 15 000 föräldrar och 1998 var antalet omkring 27 000. Helt vårdbidrag utgår som 250 procent av basbeloppet, men kan också utgå som delar av helt belopp. Dessutom kan kostnadsersättningar utgå. Bidraget var i genomsnitt 4 500 kr per månad 1998, och den totala kostnaden för insatsen var 1,5 m iljarder kronor.</P>
<P class="p142 ft0">Figur 2.1:8 beskriver utvecklingen av några av familjestöden under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Kurvorna beskriver dels barnbidragens och bidragsför- skottens/underhållsbidragens belopp i 1998 års priser, dels föräldra- penningens ersättningsnivå i procent. Barnbidragens reala värde ökade i samband med skattereformen vid decenniets inledning. Inflationen var visserligen låg under de följande åren, men det oförändrade nominella barnbidraget innebar att köpkraften sjönk något fram till mitten av 1990- talet. När det nominella barnbidraget sänktes 1996 fick det till konsekvens att det reala värdet under ett par år låg under ingångsvärdet för <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det återställande av det nominella beloppet som skedde 1998 lyfte upp värdet över det som gällde 1990, men inte upp till 1991 års nivåer. Förändringarna när det gäller bidragsförskott/underhålls- bidrag är mindre dramatiska i reala termer. Det fasta nominella beloppet har under årtiondets andra hälft inte påverkats nämnvärt, tack vare den låga inflationen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3385x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:8. </SPAN>Barnbidragens storlek (kronor per år i 1998 års priser), bidragsförskottens storlek (kronor per år i 1998 års priser) samt ersätt- ningsnivå för föräldrapenningen (procent), <NOBR>1990–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr31 td211"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p378 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:21px;" class="p378 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:11px;margin-right:-11px;margin-bottom:10px;" class="p378 ft30"><![endif]>år</P></TD>
<TD class="tr50 td177"><P class="p43 ft30">16 000</P></TD>
<TD class="tr50 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td179"><P class="p327 ft30">100</P></TD>
<TD class="tr50 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr36 td177"><P class="p43 ft30">14 000</P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td8"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td8"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td179"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td106"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=12 class="tr53 td211"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-85px;margin-bottom:0px;" class="p379 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-79px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:82px;" class="p379 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-38px;margin-top:41px;margin-right:-44px;margin-bottom:41px;" class="p379 ft29"><![endif]>Förmånsstorlek, kronor per</P></TD>
<TD class="tr39 td113"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td113"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td8"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td113"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td113"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td113"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td8"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td179"><P class="p327 ft30">90</P></TD>
<TD rowspan=12 class="tr53 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-7px;margin-right:-76px;margin-bottom:7px;" class="p380 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-76px;margin-top:-7px;margin-right:0px;margin-bottom:83px;" class="p380 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-38px;margin-top:31px;margin-right:-38px;margin-bottom:45px;" class="p380 ft29"><![endif]>Ersättningsnivå, procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td177"><P class="p43 ft30">12 000</P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td113"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td179"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td177"><P class="p43 ft30">10 000</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td179"><P class="p327 ft30">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td177"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td113"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td113"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td8"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td113"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td113"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td113"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td8"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td177"><P class="p43 ft76">8 000</P></TD>
<TD class="tr39 td113"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td113"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td8"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td113"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td113"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td113"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td8"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td179"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td177"><P class="p43 ft30">6 000</P></TD>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td8"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td8"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td179"><P class="p327 ft37">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td113"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td113"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td8"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td113"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td113"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td113"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td8"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td179"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td177"><P class="p43 ft30">4 000</P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td179"><P class="p327 ft30">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td177"><P class="p43 ft30">2 000</P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td179"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td177"><P class="p43 ft30">0</P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td8"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td8"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td179"><P class="p327 ft30">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td211"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td8"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td8"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td106"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td177"><P class="p14 ft30">1990</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p14 ft30">1991</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p14 ft30">1992</P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p14 ft30">1993</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p14 ft30">1994</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p14 ft30">1995</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p14 ft30">1996</P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p14 ft30">1997</P></TD>
<TD class="tr21 td179"><P class="p260 ft30">1998</P></TD>
<TD class="tr21 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td212"><P class="p10 ft30">Barnbidrag, kronor per år</P></TD>
<TD class="tr41 td29"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td110"><P class="p148 ft29">Bidragsförskott, kronor per år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td25"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td212"><P class="p10 ft30">Föräldrapenning, ersättningsnivå</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td110"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Riksförsäkringsverket (M:I, se bilaga 2).</P>
<P class="p188 ft0">Värdet av bostadsbidraget är svårare att fastställa på något enkelt sätt eftersom bostadsbidraget gjorts beroende av så många faktorer. De beräkningar som gjorts över de medelbelopp som utbetalats i bostads- bidrag under <NOBR>1990-talet</NOBR> pekar i linje med utgiftsutvecklingen på att det skedde en stor ökning fram till mitten av årtiondet. Sedan dess har beloppen sjunkit något såväl i nominella som reala termer. Antalet mottagare har också sjunkit, särskilt bland gifta och samboende (Socialdepartementet 1999). Sett över hela årti ondet har bostadsbidra- gens betydelse som inkomstkälla ökat, men måhända inte i samma utsträckning som bostadskostnaderna ökat sin betydelse som utgiftspost.</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3386x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft20"><SPAN class="ft20">2.1.5</SPAN><SPAN class="ft55">Allt fler har fått socialbidrag och kostnaderna har ökat kraftigt</SPAN></P>
<P class="p383 ft0">Socialbidragen har under <NOBR>1990-talet</NOBR> fått allt större betydelse för många människors försörjning. <SPAN class="ft35">8 </SPAN>Arbetslösheten har medfört att stora grupper haft problem att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed i mindre grad kommit att omfattas av de gängse socialförsäkringssystemen. Ungdomar och invandrare har haft särskilt stora problem på arbets- marknaden och har därför en stor del i expansionen på socialbidrags- området. Vi kommer därför att ägna särskilt intresse i detta avsnitt åt ungdomars och invandrares socialbidragstagande. Socialbidragen har ökat kraftigt i omfattning under större delen av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Kostnaderna har stigit, bidragstiderna har blivit längre och bidragstagarna har blivit fler. Det är först under de allra senaste åren som denna trend har brutits.</P>
<P class="p384 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:9. </SPAN>Andel bidragstagare i befolkningen, genomsnittligt antal månader som bidrag utgått per år samt totala kostnader för socialbidra- gen i fasta priser, <NOBR>1990–1998.</NOBR> Index 1990=0</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-110px;margin-bottom:0px;" class="p385 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-110px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:110px;" class="p385 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-55px;margin-top:55px;margin-right:-55px;margin-bottom:55px;" class="p385 ft28"><![endif]>Index</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft28">120</P>
<P class="p386 ft28">100</P>
<P class="p387 ft28">80</P>
<P class="p387 ft28">60</P>
<P class="p388 ft28">40</P>
<P class="p387 ft28">20</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td155"><P class="p243 ft30">0</P></TD>
<TD class="tr39 td213"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td101"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td214"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td101"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td215"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td216"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td217"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td218"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td215"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td216"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td215"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td219"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td220"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td221"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td222"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td223"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td135"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td219"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr52 td95"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td113"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td224"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td225"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td226"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td95"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr33 td225"><P class="p14 ft30">1990</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr33 td89"><P class="p14 ft38">1991</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td86"><P class="p21 ft38">1992</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td71"><P class="p14 ft38">1993</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td227"><P class="p14 ft38">1994</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td133"><P class="p15 ft38">1995</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td76"><P class="p17 ft30">1996</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td117"><P class="p14 ft38">1997</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td89"><P class="p14 ft38">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td102"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td215"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td213"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr3 td144"><P class="p259 ft29">andel bidragstagare</P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr3 td65"><P class="p18 ft30">bidragstidens längd</P></TD>
<TD class="tr19 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td228"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr3 td178"><P class="p242 ft29">kostnader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td102"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td10"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td224"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td95"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td129"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td225"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td226"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Bergmarks bearbetningar av data från SCB och Socialstyrelsen (F:IV, se bilaga 2).</P>
<P class="p389 ft0">Av Figur 2.1:9 framgår att socialbidragens expansion generellt sett var som kraftigast till och med 1994, varefter ökningstakten minskat något och övergått till en nedgång efter 1997. Andelen i befolkningen som fått socialbidrag någon gång under året har ökat från 6 procent år 1990 till</P>
<P class="p390 ft13"><SPAN class="ft35">8 </SPAN>Detta avsnitt bygger på Åke Bergmarks samt Håkan Johanssons och Tapio Salonens underlag till kommittén (F:IV, F:XII och F:XXII, se bilaga 2).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft0">8,5 procent år 1997. Socialbidragstagandets nivå kan betraktas som mycket hög utifrån ett historiskt perspektiv och man får söka sig tillbaka till krisåren på <NOBR>1930-talet</NOBR> för att hitta liknande siffror (se exempelvis Knutsson och Stridsman 1988). Det är dock värt att notera att nedgången 1998 är av en omfattning som för andelen bidragstagare tillbaka till 1993 års nivå. Kvartalsdata för 1999 från Socialstyrelsen tyder också på en fortsatt kraftig minskning efter 1998. Vi vet dock ännu för lite för att uttala oss mer preciserat om vilka grupper som trots denna generella nedgång kommer att kvarstå med bidrag. Marginalise- ringsmönstren i tider av sjunkande bidragstagande kan komma att se annorlunda ut och omfatta andra grupper än vad som är fallet i tider av ökning.</P>
<P class="p273 ft0">Förutom att bidragstagarna blivit fler under <NOBR>1990-talet</NOBR> har också bidragsbehoven blivit mer genomgripande i så måtto att de genom- snittliga hjälpperioderna blivit längre. Genomsnittstiden har ökat från drygt fyra månader 1990 till cirka fem och en halv månad 1998 och man kan se en påtaglig ökning av andelen hushåll som utifrån olika definitioner kan betraktas som långvarigt beroende. Till skillnad från vad som gäller andelen bidragstagare sker ingen minskning av bidrags- tidernas längd 1998.</P>
<P class="p391 ft0">Kostnaderna för socialbidragen beskriver den mest markanta expan- sionen under perioden. I fasta priser har socialbidragskostnaderna ökat från knappt 6 miljarder kronor 1990 till totalt 11,4 miljarder kronor 1998, med en topp på 12,4 m iljarder 1997. Att denna kurva stiger brantare än de båda övriga i Figur 2.1:9 har att göra med att kostna- derna inte bara är en funktion av antal bidragstagare, utan också av bidragstidernas längd och av hur mycket som i genomsnitt betalas ut till bidragshushållen per månad. Genomsnittsbeloppet för de bidrag som betalas ut har ökat med sju procent i fasta priser under perioden. Storleken på de utbetalda bidragen kan inte utan vidare betraktas som ett mått på generositet i förhållande till mottagarna, utan påverkas också av förändringar i bidragstagargruppens sammansättning och be hov. Exempelvis har socialbidragstagare som behöver hjälp på grund av arbetslöshet i regel mer omfattande behov än vad socialbidragstagare i övrigt har (Bergmark 1991). Mot bakgrund av att <NOBR>1990-talet</NOBR> utmärks av att de arbetslösa påtagligt har ökat sin andel av bidragstagarna kan den <NOBR>sju-procentiga</NOBR> ökningen av de genomsnittliga bidragsbeloppen snarast betraktas som låg.</P>
<P class="p392 ft0">Tabell 2.1:10 visar att bidragstagandet ökat i flertalet hushållstyper under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ensamboende män har ökat sitt bidragstagande fram- för allt under periodens inledande år, varefter de uppvisar en nedgång. Bidragstagandet bland ensamstående kvinnor utan barn har ökat konti- nuerligt under <NOBR>1990-talet</NOBR> och uppvisar en minskning först 1998. Denna</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3388x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td32"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td110"><P class="p393 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td229"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td32"><P class="p54 ft3">grupp utgör också en väsentligt högre andel av bidragshushållen</P></TD>
<TD class="tr12 td110"><P class="p50 ft0">1998 än</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><P class="p54 ft0">1990. Ensamstående kvi nnor med barn är sedan ett antal</P></TD>
<TD class="tr9 td110"><P class="p10 ft0">decennier</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft0">tillbaka den hushållskategori som haft det allra högsta bidragstagandet. Detta gäller alltjämt under <NOBR>1990-talet,</NOBR> trots att en viss minskning kan noteras under den senare delen av perioden. Generellt sett har vi i dag alltför lite kunskap om vilka orsakerna är bakom de ensamståendes höga socialbidragstagande. I synnerhet bör mer uppmärksamhet riktas mot processerna bakom det mycket höga bidragstagandet bland ensam- stående kvinnor med barn. Vad gäller kvinnors och mäns social- bidragstagande i allmänhet är fördelningen slående jämn, även om det finns en svag tendens mot en relativt större ökning av bidragstagandet bland kvinnor under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Utvecklingen vad gäller bidragstider och utbetalda belopp har i allt väsentligt varit likartad för män och kvinnor.</P>
<P class="p394 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 2.1:10. </SPAN>Andel bidragshushåll i olika hushållstyper 1990, 1994 och 1998, samt olika hushållstypers andel av bidragshushållen 1990 och 1998. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr8 td174"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p211 ft14">Andel av</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td174"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr21 td230"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr21 td178"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td80"><P class="p211 ft60">bidragshushålle</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td174"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td230"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td231"><P class="p211 ft14">n</P></TD>
<TD class="tr11 td232"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td197"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td233"><P class="p14 ft14">1990</P></TD>
<TD class="tr8 td185"><P class="p14 ft14">1994</P></TD>
<TD class="tr8 td234"><P class="p231 ft14">1998</P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p45 ft14">1990</P></TD>
<TD class="tr8 td232"><P class="p246 ft14">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td174"><P class="p211 ft14">Ensamstående män utan barn</P></TD>
<TD class="tr17 td230"><P class="p20 ft14">12,4</P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p20 ft14">16,0</P></TD>
<TD class="tr17 td99"><P class="p182 ft14">13,6</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p262 ft14">37,6</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p147 ft14">36,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td174"><P class="p211 ft14">Ensamstående män med barn</P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p20 ft14">18,8</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p20 ft14">17,8</P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p182 ft14">12,4</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p262 ft14">2,2</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p147 ft14">1,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td174"><P class="p211 ft14">Ensamstående kvinnor utan barn</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p16 ft14">10,0</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p395 ft14">13,1</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p147 ft14">12,6</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p312 ft14">22,3</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p17 ft14">25,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td174"><P class="p211 ft14">Ensamstående kvinnor med barn</P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p16 ft14">35,2</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p395 ft14">35,2</P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p147 ft14">32,3</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p312 ft14">17,7</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p17 ft14">15,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td174"><P class="p211 ft14">Gifta/samboende utan barn</P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p14 ft14">1,9</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p14 ft14">2,5</P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p231 ft14">2,2</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p45 ft14">5,7</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p246 ft14">6,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td174"><P class="p211 ft14">Gifta/samboende med barn</P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p14 ft14">4,3</P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p14 ft14">6,2</P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p231 ft14">6,0</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p45 ft14">14,5</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p246 ft14">14,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td233"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td185"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td234"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td231"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>SCB och Socialstyrelsen.</P>
<P class="p396 ft20">Fördubblat socialbidragstagande bland ungdomar</P>
<P class="p62 ft0">Utvecklingen på socialbidragsområdet under <NOBR>1990-talet</NOBR> präglas framför allt av den markanta ökningen av ungdomars socialbidragstagande. Av Tabell 2.1:11 framgår att ungdomar i åldrarna 18 till 24 år har haft en utveckling av socialbidragstagandet som ingen annan grupp kommer i närheten av. Bidragstagandet i ungdomsgr uppen har i stort sett för- dubblats under den aktuella perioden. Den generella nedgången i bidragstagandet under 1998 har dock haft ett tydligt genomslag framför allt bland de unga.</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3389x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 2.1:11. </SPAN>Andel bidragshushåll i olika åldersgrupper 1990, 1994 och 1998 samt olika åldersgruppers andel av bidragshushållen 1990 och 1998</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr8 td235"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td236"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p211 ft14">Andel av</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td235"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr21 td236"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr21 td124"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD class="tr21 td163"><P class="p10 ft59"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td80"><P class="p211 ft60">bidragshushålle</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td235"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td236"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td231"><P class="p211 ft14">n</P></TD>
<TD class="tr11 td232"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td237"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td238"><P class="p19 ft14">1990</P></TD>
<TD class="tr8 td239"><P class="p242 ft14">1994</P></TD>
<TD class="tr8 td240"><P class="p231 ft14">1998</P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p45 ft14">1990</P></TD>
<TD class="tr8 td232"><P class="p246 ft14">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td235"><P class="p211 ft14">Ålder</P></TD>
<TD class="tr17 td236"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td235"><P class="p211 ft14"><NOBR>18–24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr8 td236"><P class="p246 ft14">8,3</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p15 ft14">15,5</P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p182 ft14">14,8</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p261 ft14">21,1</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p147 ft14">26,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td235"><P class="p211 ft14"><NOBR>25–29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr9 td236"><P class="p246 ft14">12,0</P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p15 ft14">14,2</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p182 ft14">12,4</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p261 ft14">17,7</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p147 ft14">13,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td235"><P class="p211 ft14"><NOBR>30–39</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr8 td236"><P class="p246 ft14">10,7</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p15 ft14">13,6</P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p182 ft14">11,8</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p261 ft14">27,5</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p147 ft14">25,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td235"><P class="p211 ft14"><NOBR>40–49</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr8 td236"><P class="p246 ft14">6,2</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p15 ft14">8,5</P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p182 ft14">9,1</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p261 ft14">17,2</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p147 ft14">17,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td235"><P class="p211 ft14"><NOBR>50–59</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr9 td236"><P class="p246 ft14">3,6</P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p15 ft14">4,4</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p182 ft14">4,5</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p261 ft14">7,0</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p147 ft14">8,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td235"><P class="p211 ft14"><NOBR>60–64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr8 td236"><P class="p246 ft14">2,5</P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p15 ft14">2,9</P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p182 ft14">3,2</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p261 ft14">2,3</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p147 ft14">2,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td235"><P class="p211 ft14">65–</P></TD>
<TD class="tr52 td236"><P class="p19 ft51">a</P></TD>
<TD class="tr52 td124"><P class="p242 ft51">a</P></TD>
<TD class="tr52 td163"><P class="p231 ft51">a</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td75"><P class="p45 ft14">6,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td92"><P class="p246 ft14">5,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td236"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td163"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p397 ft14"><SPAN class="ft53">a </SPAN>Uppgift saknas.</P>
<P class="p292 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>SCB och Socialstyrelsen.</P>
<P class="p317 ft0">Bidragstagandet har ökat också för dem i högre åldrar. Bland annat kan vi notera en stadig, om än jämförelsevis begränsad, ökning av bidrags- tagandet i förvärvsaktiva åldrar från 40 år och uppåt. Nedgången mellan 1997 och 1998 är inte lika uttalad för denna åldersgrupp som för de yngre. Andelen bidragshushåll bland gr upperna över 40 år har minskat med mellan 4 och 6 procent mellan 1997 och 1998, vilket kan jämföras med minskningar på mellan 8 och 16 procent för personer i åldrarna 18 till 39 år.</P>
<P class="p102 ft0">Vid en närmare granskning av ungdomars socialbidragsmönster fin- ner man stora variationer inom åldersgruppen (se Figur 2.1:12). Social- bidragstagandet är särskilt omfattande i åldrarna 19 till 22 år, det vill säga under åren direkt efter gymnasietiden. Ungefär en femtedel av såväl <NOBR>20-åringarna</NOBR> som <NOBR>21-åringarna</NOBR> hade socialbidrag 1997. Andelen med bidrag minskar successivt med ökad ålder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3390x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:12. </SPAN>Andel personer med socialbidrag 1997 i procent av samt- liga personer i varje årsklass. Procent</P>
<P class="p398 ft33">Procent<SPAN class="ft77">24</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr21 td82"><P class="p261 ft30">22</P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><P class="p261 ft30">20</P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td82"><P class="p261 ft30">18</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td82"><P class="p261 ft30">16</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td82"><P class="p261 ft30">14</P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td82"><P class="p261 ft30">12</P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td82"><P class="p261 ft30">10</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td82"><P class="p261 ft30">8</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td82"><P class="p261 ft30">6</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td82"><P class="p261 ft30">4</P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td82"><P class="p261 ft30">2</P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td82"><P class="p261 ft30">0</P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td82"><P class="p231 ft30">18</P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p231 ft30">24</P></TD>
<TD class="tr33 td211"><P class="p14 ft30">30</P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p14 ft30">36</P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p14 ft30">42</P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p14 ft30">48</P></TD>
<TD class="tr33 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p231 ft30">54</P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p231 ft30">60</P></TD>
<TD class="tr33 td93"><P class="p14 ft30">66</P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p14 ft30">72</P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p14 ft30">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td82"><P class="p14 ft30">21</P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p14 ft30">27</P></TD>
<TD class="tr21 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p231 ft30">33</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p231 ft30">39</P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p231 ft30">45</P></TD>
<TD class="tr21 td211"><P class="p14 ft30">51</P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p14 ft30">57</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p14 ft30">63</P></TD>
<TD class="tr21 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p17 ft30">69</P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p231 ft30">75</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft33">Ålder</P>
<P class="p230 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Salonen (F:XXII, se bilaga 2).</P>
<P class="p188 ft0">Inom ramen för ett forskningsprojekt där hushållens socialbidrags- mönster studerats under en lång följd av år har olika ungdomskullars socialbidragserfarenhet särskilt följts upp (Salonen 1997). I Figur 2.1:13 presenteras en jämförelse av bidragsmönstret mellan å ena sidan fyra årsklasser som blev 18 år under <NOBR>1980-talets</NOBR> andra hälft och å andra sidan fyra kullar som nått myndighetsåldern från det att arbetslös- hetskrisen slog genom i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Dessa två gruppers bidragserfarenhet skiljer sig åt markant. Socialbidragserfarenheten är mycket lägre för de äldre årskullarna som föddes mellan 1967 och 1970 än för dem som föddes mellan 1974 och 1977. Av de förra hade knappt 20 procent haft socialbidrag vid 23 års ålder, medan motsvarande andel för de senare var ungefär en tredjedel.</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3391x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p400 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:13. </SPAN>Ackumulerad bidragserfarenhet bland ungdomar födda <NOBR>1967–1970</NOBR> respektive <NOBR>1974–1977.</NOBR> Procent av samtliga personer i respektive årsklass</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr20 td75"><P class="p259 ft28">35</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td75"><P class="p15 ft28">Procent</P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td75"><P class="p259 ft28">30</P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td75"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td128"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td94"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td226"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td128"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td114"><P class="p30 ft65">F.67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td75"><P class="p259 ft28">25</P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr45 td114"><P class="p30 ft28">F.68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td75"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td94"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td226"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td128"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td75"><P class="p259 ft28">20</P></TD>
<TD class="tr38 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td114"><P class="p30 ft28">F.69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr31 td75"><P class="p259 ft28">15</P></TD>
<TD class="tr42 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td114"><P class="p30 ft28">F.70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td128"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td94"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td226"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td117"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td128"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td114"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p30 ft28">F.74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td75"><P class="p259 ft28">10</P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td114"><P class="p30 ft28">F.75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td75"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td128"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td94"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td226"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td117"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td128"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td75"><P class="p259 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr45 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td114"><P class="p30 ft28">F.76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td75"><P class="p259 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr37 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td114"><P class="p30 ft28">F.77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td75"><P class="p14 ft28"><NOBR>-18</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p14 ft28">18</P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p14 ft28">19</P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p14 ft28">20</P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p14 ft28">21</P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p14 ft28">22</P></TD>
<TD class="tr21 td94"><P class="p21 ft28">23</P></TD>
<TD class="tr21 td226"><P class="p14 ft28">24</P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p14 ft28">25</P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p14 ft28">26</P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p14 ft28">27</P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p14 ft28">28</P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p14 ft28">29</P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p53 ft28">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td94"><P class="p401 ft30">Ålder</P></TD>
<TD class="tr40 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td117"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td114"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p402 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Salonen (F:XXII, se bilaga 2).</P>
<P class="p403 ft0">För flertalet ungdomar har socialbidraget varit en akut hjälp under kortare perioder i skarven mellan utbildning och arbete, vid deltagande i kortare arbetsmarknadsåtgärder eller i avvaktan på jobb eller utbildning. Ungdomars bidragstider är kortare än de som gäller för äldre hushåll i allmänhet och för barnfamiljer i synnerhet. Dock har det under 1990- talets första hälft skett en successiv ökning av andelen ungdomar med långvariga bidragstider. Före sysselsättningskrisen 1991 uppgick andelen med långvariga bidrag av de debuterande ungdomarna till 19 procent.<SPAN class="ft35">9 </SPAN>Denna andel hade 1994 och 1995 stigit till 26 procent. Ung- domarnas genomsnittliga bidragstid per kalenderår har ökat med en tredjedel mellan 1990 och 1998 (från 3,6 månader till 4,8 månader).</P>
<P class="p404 ft13"><SPAN class="ft35">9 </SPAN>Långvarig bidragstid anses föreligga när individen haft socialbidrag under minst tio månader under ett kalenderår.</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3392x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p405 ft0">En fjärdedel av de ungdomar som debuterat i socialbidrag under 1994 och 1995 har haft socialbidrag så länge att det rimligen haft en påtaglig inverkan på deras ekonomiska och sociala ställning. Från 1990 till 1995 har sammanlagt drygt 46 000 ungdomar varit långvarigt beroende av socialbidraget för sin försörjning. Invandrarungdomar och ungdomar med flyktingstatus är klart överrepresenterad i denna grupp. Medan i genomsnitt 16 procent av samtliga Sverigefödda ungdomar med socialbidrag hade långa bidragsperioder var motsvarande andel 34 respektive 69 procent bland ungdomar med utländskt medborgarskap respektive bland unga flyktingar. Risken att kvarstå under längre tider med socialbidrag är större ju yngre man är när man får socialbidrag för första gången. En kartläggning 1992 och 1993 visar att debutanter i övre tonåren har betydligt längre bidragstider än deras något äldre kamrater.</P>
<P class="p84 ft20">Flyktinginvandringen och socialbidragstagandet</P>
<P class="p62 ft0">Den ökade flyktinginvandringen under decenniets inledande år har haft tydliga effekter på socialbidragets omfattning. Bidragstagandet var redan före denna period tre till fyra gånger högre bland utländska hushåll än bland svenska. Eftersom den ökade invandringen sammanföll med den vikande konjunkturen och krisen på arbetsmarknaden blev effekterna på socialbidragstagandet oundvikliga. I dag utgör de utländska hushållen knappt 30 procent av samtliga bidragshushåll och de svarar samman- taget för ungefär 45 procent av socialbidragskostnaderna. I jämförelse med svenska socialbidragshushåll har invandrarhushållen väsentligt längre bidragstider och erhåller högre utbetalda belopp per månad, det senare även beaktat hushållsstorlek (Socialstyrelsen 1999c). Invandrare med socialbidrag har med andra ord i regel mer genomgripande behov av hjälp än vad Sverigefödda har, vilket förklarar det faktum att invandrarhushållens andel av kostnaderna är större än vad deras andel av samtliga bidragshushåll är.</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3393x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td150"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td151"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p12 ft0">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td152"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p406 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 2.1:14. </SPAN>Andel utländska hushåll <SPAN class="ft63">a </SPAN>av samtliga socialbidragshushåll samt de utländska hushållens andel av de samlade social- bidragskostnaderna, 1990, 1995 och 1998. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr9 td241"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p14 ft14">1990</P></TD>
<TD class="tr9 td242"><P class="p14 ft14">1995</P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p407 ft14">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td244"><P class="p211 ft14">Andel av bidragshushåll</P></TD>
<TD class="tr17 td178"><P class="p313 ft14">25</P></TD>
<TD class="tr17 td245"><P class="p21 ft14">30</P></TD>
<TD class="tr17 td246"><P class="p408 ft14">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td244"><P class="p211 ft14">Andel av kostnader</P></TD>
<TD class="tr8 td178"><P class="p243 ft14">47</P></TD>
<TD class="tr8 td245"><P class="p19 ft14">49</P></TD>
<TD class="tr8 td246"><P class="p409 ft14">45</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft13"><SPAN class="ft35">a </SPAN>Avser hushåll där någon av de vuxna är utländsk medborgare. <SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Bergmark (F:IV, se bilaga 2).</P>
<P class="p411 ft0">Av Tabell 2.1:14 framgår att ökningen av socialbidragen bland ut- ländska hushåll i allt väsentligt har varit koncentrerad till <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft. Eftersom andelen utländska hushåll ökat parallellt med bidragstagandet totalt sett, har det absoluta tillskottet av utländska hus- håll varit omfattande. Tiden efter 1995 kännetecknas av en viss minsk- ning när det gäller de utländska hushållens andel av bidragshushållen och av kostnaderna. En rimlig tolkning är att effekterna av den ”nyanländandeproblematik” som följde på den omfattande flykting- invandringen under <NOBR>1990-talets</NOBR> första år gradvis har börjat klinga av. I diskussionen av invandrares socialbidragstagande är det viktigt att komma ihåg att det förekommer stora variationer i mönster och rörelser inom gruppen. Ursprungsland, vistelsetid i Sverige och invandringsorsak har visat sig vara av stor betydelse för risken behöva söka socialbidrag och för att bli kvar i bidragsberoende. Bidragstagandet särskilt omfattande bland tämligen nyanlända invandrare. Utrikesfödda som vistats i landet i 15 år eller mer uppvisar ett bidragstagandet som i stort sett är jämförbart med svenskföddas (Franzén 1997, Franzén 1999, Socialstyrelsen 1999c). Huruvida detta kommer att gälla också för dem som anlänt till Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR> får vi dock låta vara osagt.</P>
<P class="p412 ft20">Normerna för socialbidrag har blivit mer restriktiva</P>
<P class="p94 ft0">Nivån på bidragstagandet bestäms inte enbart av hur efterfrågan eller behoven utvecklas, utan påverkas också av förändringar i regler och system. Kännetecknande för socialbidraget är att det innehåller en jäm- förelsevis låg grad av detaljreglering. Genom lagstiftning och rättspraxis anges ett slags yttre ramar, men inom dessa har aktörer på olika nivåer ett spelrum som gör att villkor och ersättningar varierar inte bara över tid, utan också geografiskt. Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> brukar sammanfattande karakteriseras som en period av hårdare krav och för-</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3394x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p413 ft21">sämrade villkor för socialbidragstagarna. Kraven har otvivelaktigt ökat för centrala grupper och den generella tendensen när det gäller bidragets storlek eller vad bidraget ska omfatta har varit ökad restriktivitet.</P>
<P class="p80 ft0">Det som tilldragit sig mest uppmärksamhet under decenniet är utvecklingen av socialbidragsnormen. Enligt den lagstiftning som allt- jämt gäller ska socialbidraget vara av en omfattning som tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå. Fram till dess att Socialtjänstlagen reviderades 1998 skulle vad som var en skälig levnadsnivå bedömas med hänsyn till den allmänna standardutvecklingen och bestämmas i ett samspel mellan rättspraxis och preciseringar i Socialstyrelsens allmänna råd. Utanför Socialstyrelsens norm lades dock boendekostnader, kostnader för lokala resor, barnomsorgsavgifter och fackavgifter, vilka skulle prövas individuellt. Socialstyrelsens norm blev från 1993 den rådande genom rättspraxis på området, men många kommuner visade sig dock underskrida Socialstyrelsens rekommenderade nivå (se exempelvis Socialstyrelsen 1996a). Bland annat tillämpades på flera håll en så kallad ”Tingsrydsnorm”, med ett lägre schabloniserat belopp där kostnader för möbler, husgeråd samt läkar- och tandvårdskostnader exkluderades. Genom en dom i Regeringsrätten 1994 gavs kommunerna möjlighet att använda sig av ”Tingsrydsnormen”. I och med revisionen av Socialtjänstlagen 1998 fullbordades utvecklingen gentemot en ökad detaljgranskning av faktiska utgiftsposter i den ekonomiska prövningen. I lagen görs en åtskillnad mellan försörjningsstöd och så kallat annat bistånd. I försörjningsstödet ingår dels ett schablonbidrag (den så kallade riksnormen), dels ett individuellt prövat bidrag för vissa utgiftsposter som exempelvis boende, arbetsresor, el, hemförsäkring, läkarvård och akut tandvård. Medan riksnormen är bestämd av regeringen och gäller för landets alla kommuner, kan kommunerna själva bestämma vad som är att betrakta som skäligt för övriga kostnader. Utöver detta kan kommunerna frivilligt bevilja socialbidrag för sådant som inte innefattas i försörjningsstödet, såsom <NOBR>icke-akut</NOBR> tandvård. Medan beslut om försörjningsstödet kan överklagas genom så kallat förvaltningsbesvär kan inte den enskilde överklaga beslut som gäller sådana bidrag som kommunerna själva kan välja att ge (Åström F:XXVIII, se bilaga 2). <SPAN class="ft35">10</SPAN></P>
<P class="p414 ft0">Konstruktionen med en enhetlig riksnorm som kombineras med ett kommunalt självbestämmande om nivåer för de individuellt prövade bidragen och om vilka bidrag som därutöver medges, kan betraktas som en kompromiss genom vilken såväl krav på rättvisa som rätten till</P>
<P class="p415 ft13"><SPAN class="ft35">10 </SPAN>Mindre än två år efter att de nya reglerna trätt i kraft har Socialtjänstutred- ningen lagt fram ett förslag till förändringar där man bland annat föreslår att socialbidraget får en egen separat lagstiftning (men förblir socialtjänstens an- svar) och att överklagningsrätten återställs (SOU 1999:97).</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft0">kommunal handlingsfrihet ska tillfredsställas. Någon systematisk utvärdering av systemet har ännu inte genomförts, men Socialstyrelsens intervjuer med chefer inom socialtjänsten pekar i riktning mot att själva lagändringen har haft marginell betydelse för bedömningen av rätten till bistånd (Socialstyrelsen 1999i). Länsstyrelsernas årliga t illsyn av socialtjänsten 1998 visar att de nya reglerna resulterat i att flera kom- muner enbart prövar den enskildes rätt utifrån den så kallade riksnor- men, utan att någon prövning görs av individuella behov i övrigt. Denna utveckling står i strid med lagens intentioner, men är inte helt oväntad mot bakgrund av det generellt sett ökade besparingstrycket i kommunerna. Rättssäkerheten för den enskilde har dessutom försvagats till följd av det faktum att besvärsrätten i den nya lagkonstruktionen visat sig vara svår att förstå för den sökande (Socialstyrelsen 1999e).</P>
<P class="p84 ft20">Arbetslinjen har förstärkts i första hand för ungdomar</P>
<P class="p62 ft0">Det har under decenniet också skett förändringar av vilka villkor socialbidragstagande ska behäftas med. Det grundläggande villkoret har varit att den enskilde ska stå ”till arbetsmarknadens förfogande” och i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> preciserade Socialstyrelsen detta v illkor så att det kom att inkludera en skyldighet att (i) söka heltidsarbete, (ii) deltaga i statligt organiserade arbetsmarknadspolitiska åtgärder och (iii) ta anvisat arbete (Socialstyrelsen 1992). Många kommuner kom då att utveckla modeller som bland annat inriktades på att få den enskilde att delta i praktik av olika slag, vilket uppfattades som problematiskt av Socialstyrelsen, som därför slog fast att ingen bör vägras socialbidrag för att han eller hon nekar att arbeta utan avtalsenlig lön och utan de försäkringar som följer av ett vanligt arbete (Socialstyrelsen 1992). Men</P>
<P class="p416 ft0">i takt med att kommunerna förändrade praxis skedde en rad prövningar i förvaltningsdomstolarna och så småningom kom nya tolkningar av den enskildes skyldighet att stå till arbetsmarknadens förfogande. I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> beslutade Regeringsrätten att den enskilde hade en skyldighet att inte bara deltaga i statlig arbetsmarknadspolitisk verksamhet, utan även i kommunala arbetsmarknadspolitiska insatser (Se Regeringens proposition 1995/96:25; 1995/96:148).</P>
<P class="p75 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har det skett en kontinuerlig decentralisering av arbetsmarknadspolitiken utifrån en strävan att öka samverkan mellan stat och kommun, effektivisera resursanvändningen och ta tillvara kommunernas speciella kunskaper om arbetslösa ungdomar. År 1995 tog kommunerna över ansvaret för arbetsmarknadspolitiska insatser för arbetslösa 18- och <NOBR>19-åringar.</NOBR> Ungdomarna fick lägre ersättningsnivåer för deltagande i de kommunala programmen och fick inte längre ta del</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft0">av övriga statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I den reviderade Socialtjänstlagen från 1998 angavs att socialbidragstagare under 25 år kunde ges skyldighet att delta i kompetensutvecklande verksamhet för att vara berättigade till socialbidrag. Socialbidragstagande ungdomar fick därigenom utökade skyldigheter och särskildes från övriga bidrags- berättigade. Kommunerna fick också rätt att vägra att ge eller sänka försörjningsstödet om den enskilde utan godtagbara skäl inte deltog i den anvisade praktiken (Regeringens proposition 1996/97:124). Den nya lagstiftningen innebar att kommunerna fick möjlighet att ta på sig en så kallad utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa ungdomar och därigenom ta över ansvaret för de arbetslösa ungdomar som arbets- förmedlingen inte lyckats få ut på arbetsmarknaden eller inte lyckats finna lämpliga åtgärder för. <SPAN class="ft35">11 </SPAN>Utvecklingsgarantin är dock inte en skyldighet för kommunen, och därigenom inte heller en rättighet för den arbetslöse. För ungdomar har biståndsrätten sålunda fått en tydlig koppling till arbetsmarknadspolitiken.</P>
<P class="p369 ft0">Utvecklingsgarantin har fått starkt genomslag och i politiska diskus- sioner har man tagit fasta på utvecklingsgarantin som en bidragande orsak till den sjunkande arbetslösheten. I den ungdomspolitiska propo- sitionen 1999 uttalade sig regeringen i positiva ordalag om utveck- lingsgarantin och såg helst att den skulle få en fortsättning och en stark ställning. Man kan dock konstatera att det utifrån tillgängliga data inte går att klarlägga vilken betydelse utvecklingsgarantin har haft för den nedgång som skett av ungdomsarbetslösheten på senare tid. Åtgärdens betydelse för arbetslösa ungdomars chanser på arbetsmarknaden måste tills vidare betraktas som en öppen fråga.</P>
<P class="p417 ft20">Kommunernas arbete med att hålla nere socialbidragskostnaderna har intensifierats</P>
<P class="p418 ft0">Parallellt med utvecklingen av det mer formella regelverket har arbetet med socialbidragen under <NOBR>1990-talet</NOBR> i flertalet kommuner präglats av uttryckliga ansträngningar att hålla kostnaderna för socialbidragen nere.</P>
<P class="p419 ft21">Det finns inga systematiska studier av förändringar i kommunernas förhållningssätt, men de iakttagelser som finns tyder tämligen entydigt på minskad generositet och skärpta krav. Man kan på goda grunder anta att kommunernas mer restriktiva hållning har haft en återhållande effekt</P>
<P class="p420 ft13"><SPAN class="ft35">11 </SPAN>För en översikt över bland annat hur många kommuner som tagit på sig en utvecklingsgaranti och antalet deltagande ungdomar, se Svenska Kommunförbundet (1999c).</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3397x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">103</SPAN></P>
<P class="p301 ft0">på bidragstagandets expansion, men det saknas kunskap om i vilken omfattning detta skett och till vilka konsekvenser för dem som berörts.</P>
<P class="p421 ft0">I en undersökning från 1994 av prioriteringar i socialtjänsten i fyra kommuner framgår att kommunpolitikerna betraktar socialbidrags- området framför allt som ett lämpligt objekt för besparingar, medan satsningar på bidragstagarnas välfärd har låg prioritet (Bergmark 1995). I samma studie angav drygt 80 procent av tjänstemännen inom individ- och familjeomsorgen att ett ökat kostnadsmedvetande i kommunen lett till att kraven på socialbidragstagarna ökat. I en studie av 22 kommuner 1996 framkom att ökade krav på arbetssökande var ett av de viktigaste inslagen i kommunernas insatser för att minska socialbidragskostnaderna (Socialstyrelsen 1996a). Det står klart att arbetslinjen vunnit terräng i kommunernas arbete och att insatserna framför allt rört ungdomar, men också invandrare och långvariga socialbidragstagare mer generellt.</P>
<P class="p81 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har man också kommit att fokusera insatser på grupper som identifierats som särskilt utsatta eller som anses särskilt påverkbara i positiv riktning, medan mindre görs i övriga ärenden (Byberg 1998, Socialstyrelsen 1996a). Det saknas dock data som möj- liggör beskrivningar över tid av de insatser som sker i syfte att göra socialbidragstagare självförsörjande. De studier som överhuvud taget finns på detta område är i regel lokala och av tvärsnittskaraktär och har dessutom så olika upplägg att rimliga jämförelser inte kan ske. Dessa kunskapsbrister är anmärkningsvärda mot bakgrund av att i stort sett alla kommuner bedriver olika typer av verksamheter i syfte att minska antalet socialbidragstagare och att möjligheterna att åstadkomma posi- tiva resultat i detta arbete kanske är det som ytterst motiverar att socialtjänsten överhuvud taget har ansvaret för socialbidragen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">2.1.6</SPAN><SPAN class="ft55">Förändringar i försörjningssystemen</SPAN></P>
<P class="p64 ft0">De strukturella förändringarna, fallet i sysselsättningen och den ökade arbetslösheten, har utgjort förutsättningar för försörjningssystemens utveckling under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det som huvudsakligen präglat mönstret i denna utveckling är förändringarna i antalet mottagare av olika arbets- löshetsrelaterade stödformer. Den snabba ökningen fick långtgående konsekvenser för utgiftsutvecklingen, vilket i sin tur återverkat på innehållet i såväl arbetsmarknadspolitiken som socialförsäkringarna och bidragen.</P>
<P class="p422 ft0">På arbetsmarknadsområdet har det skett förskjutningar mellan de olika försörjningssystemens relativa betydelse. Tyngdpunkten har skiftat från aktiva åtgärder till kontantersättning och från dyrare till billigare aktiva åtgärder. Sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> har arbetslösheten minskat, vilket på senare år lett till att färre personer deltar i aktiva åtgärder och att färre får arbetslöshetsersättningar.</P>
<P class="p346 ft21">Det har skett en rad institutionella förändringar i arbetslöshetsför- säkringen, socialförsäkringarna och bidragen. Dessa förändringar har i sin inriktning tydligt följt arbetslöshetens och statsfinansernas sväng- ningar. Besluten om att sänka ersättningsnivåerna i de inkomstrelaterade förmånerna, men också i delar av familjestödet, kom då konjunkturen var nära bottenläget. Sedan konjunkturen vänt har nivåerna justerats uppåt, om än inte ända upp till de nivåer som rådde vid decenniets ingång. Med nedgången följde också beslut som på olika sätt skärpte kvalificeringsvillkoren i systemen. Först skärptes beviskraven i arbets- skadeförsäkringen och därefter infördes hårdare krav i förtidspension och sjukförsäkring. Dessa åtgärder har inte minskat antalet försäkrade, men däremot antalet som faktiskt uppbär ersättning.</P>
<P class="p423 ft0">Man kan också säga att villkoren i försäkringarna skärptes genom införandet av karenstider i både arbetslöshetsförsäkringen och sjuk- penningförsäkringen. Det faktum att arbetsgivaren genom införandet av sjuklöneperioden fick ta hela kostnaden för de första veckornas frånvaro medförde indirekt att arbetsgivarnas uppmärksamhet kom att skärpas mot den korta sjukfrånvaron. Till skillnad från ersättningsnivåerna och de nominella bidragsbeloppen har det inte skett någon återgång till de tidigare kvalificeringskraven.</P>
<P class="p115 ft0">De inkomstprövade bidragen uppvisar ett något a nnorlunda mönster. För bostadsbidraget avbröts expansionen av antalet mottagare och av medelbeloppen senare än för de andra systemen. Också kontrollen och villkoren har stramats upp med viss eftersläpning. Villkoren för socialbidrag har också successivt kommit att skärpas, bland annat genom att socialbidragsnormen sedan 1998 blivit föremål för mer detaljprövning. Från detta år fick också kommunerna genom den så</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft0">kallade utvecklingsgarantin ökade möjligheter att skärpa kraven på unga socialbidragstagare genom exempelvis medverkan i olika typer av kommunala arbetsmarknadsinsatser.</P>
<P class="p424 ft0">Vid slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> utgår många förmåner i försörjningssystemen med lägre nivåer än vid decenniets inledning. Kvalificeringsvillkoren har i allmänhet skärpts, liksom den allmänna kontrollen av utbetalningarna. Sammantaget har dock försörjningssystemens grundläggande karaktär i huvudsak bibehållits. I ett historiskt och internationellt perspektiv har inget modellskifte kunnat beläggas.</P>
<P class="p252 ft0">Ett sätt att studera konsekvenserna för befolkningens välfärd av för- sörjningssystemens förändringar är att se i vilken mån ersättningarna påverkar inkomster och inkomstfördelning. <SPAN class="ft35">12 </SPAN>I det följande kommer vi att ge en bild av hur stor betydelse olika transfereringar har volymmässigt för olika inkomstgr upper och hur detta förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Vid sidan av att studera inkomsternas sammansättning kommer vi också att belysa vilken roll socialförsäkringarna, skatterna och bidragen spelar för inkomstfördelningen.</P>
<P class="p81 ft0">I Figur 2.1:15 och 2.1:16 redovisas inkomststrukturen (det vill säga betydelsen av olika typer av inkomster) i Sverige 1997 utifrån en så kallad decilgruppsindelning.<SPAN class="ft35">13 </SPAN>Detta innebär att vi först rangordnat inkomsterna efter storlek och därefter delat in befolkningen i tio lika stora grupper, från låga till höga inkomster. Utifrån denna indelning har vi först beräknat hur stora andelar av totalinkomsterna för respektive grupp som utgörs av de olika inkomstslagen. Därefter har vi beräknat hur stora belopp (i kronor) som utgörs av olika inkomstslag i de olika inkomstgrupperna. I figurerna särsk iljs arbetsinkomster, kapital- inkomster, socialförsäkringar och bidrag (pensioner, sjukpenning, barn- bidrag m.m.), bostadsbidrag samt socialbidrag.</P>
<P class="p425 ft13"><SPAN class="ft51">12</SPAN><SPAN class="ft61">Analyserna i det följande baseras på SCB:s inkomstfördelningsstudier.</SPAN></P>
<P class="p357 ft13"><SPAN class="ft51">13</SPAN><SPAN class="ft61">Inkomstfördelningens utveckling kommer att belysas närmare i avsnitt 3.2 där bland annat olika inkomstdefinitioner diskuteras. Där beskrivs också förändringar i inkomstutvecklingen för olika befolkningsgrupper. De figurer som presenteras här baseras på Kjell Janssons underlag till kommittén (F:XI, se bilaga 2).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB33/GOB33100x1.jpg" style="width:395px;height:658px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:15. </SPAN>Olika inkomstslags andelar av totalinkomsterna per kost- enhet (procent) i olika decilgrupper. Inkomståret 1997</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr11 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p313 ft33">100%</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td76"><P class="p313 ft33">80%</P></TD>
<TD class="tr31 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr54 td211"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-61px;margin-bottom:0px;" class="p426 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-53px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:57px;" class="p426 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-25px;margin-top:29px;margin-right:-32px;margin-bottom:28px;" class="p426 ft29"><![endif]>av totalinkomsten</P></TD>
<TD class="tr2 td76"><P class="p313 ft33">60%</P></TD>
<TD class="tr2 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr44 td76"><P class="p313 ft33">40%</P></TD>
<TD class="tr50 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td211"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p427 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:11px;" class="p427 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-4px;margin-top:6px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p427 ft30"><![endif]>Andel</P></TD>
<TD class="tr35 td90"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td90"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td90"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td90"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td90"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td124"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p313 ft33">20%</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td76"><P class="p313 ft33">0%</P></TD>
<TD class="tr44 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p14 ft33">1</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p14 ft33">2</P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p14 ft33">3</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p14 ft33">4</P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p14 ft33">5</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p14 ft33">6</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p14 ft33">7</P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p14 ft33">8</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p14 ft33">9</P></TD>
<TD class="tr21 td124"><P class="p14 ft33">10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr18 td250"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td98"><P class="p148 ft33">Arbete</P></TD>
<TD class="tr18 td251"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td22"><P class="p148 ft33">Kapital</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td252"><P class="p10 ft30">Socialförsäkringar och bidrag</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td15"><P class="p10 ft33">Bostadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr18 td253"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td162"><P class="p46 ft67">Socialbidrag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p428 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.1:16</SPAN>. Olika inkomstslags belopp i kronor per kostenhet i olika decilgrupper. 1999 års priser. I nkomståret 1997</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR height=0>
<TD width=12px></TD>
<TD width=21px></TD>
<TD width=6px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=4px></TD>
<TD width=2px></TD>
<TD width=7px></TD>
<TD width=3px></TD>
<TD width=12px></TD>
<TD width=9px></TD>
<TD width=2px></TD>
<TD width=9px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=2px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td155"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr21 td97"><P class="p20 ft30">300 000</P></TD>
<TD class="tr41 td109"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr22 td10"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td155"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td107"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td125"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td211"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td107"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td155"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td254"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td10"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td155"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td211"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td97"><P class="p20 ft30">250 000</P></TD>
<TD class="tr2 td255"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td101"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr44 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td155"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td254"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td10"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td130"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td211"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr55 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:0px;" class="p429 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-64px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:64px;" class="p429 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-32px;margin-top:32px;margin-right:-32px;margin-bottom:32px;" class="p429 ft30"><![endif]>kostenhet</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr56 td97"><P class="p20 ft30">200 000</P></TD>
<TD class="tr23 td255"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td101"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td254"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td10"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td130"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td211"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr58 td97"><P class="p20 ft30">150 000</P></TD>
<TD class="tr31 td254"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr57 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:0px;" class="p430 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-26px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:28px;" class="p430 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:14px;margin-right:-16px;margin-bottom:14px;" class="p430 ft29"><![endif]>Kronor per</P></TD>
<TD class="tr32 td255"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td101"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr47 td10"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td130"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td155"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td107"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td211"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td107"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td254"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td10"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td130"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td211"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr56 td97"><P class="p20 ft30">100 000</P></TD>
<TD class="tr26 td254"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td155"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr34 td255"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td101"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr41 td10"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td130"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td155"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td125"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td125"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td211"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td155"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td254"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td10"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td130"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td211"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td155"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=5 class="tr28 td97"><P class="p20 ft30">50 000</P></TD>
<TD class="tr18 td254"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td155"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td211"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td254"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td130"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td256"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td155"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td254"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td10"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td130"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr34 td257"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr41 td125"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td258"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr34 td259"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td155"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td255"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td101"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr52 td10"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr41 td130"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr34 td257"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr41 td125"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td258"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr34 td259"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td155"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr47 td134"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td257"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td258"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr47 td259"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr35 td107"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=6 class="tr46 td97"><P class="p20 ft30">0</P></TD>
<TD class="tr21 td254"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td260"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td261"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td258"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td262"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td254"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td260"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td263"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td258"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td264"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr48 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td155"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td254"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td10"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td260"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr34 td265"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr41 td125"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td258"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr34 td266"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr41 td107"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td155"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td254"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td10"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td260"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td267"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td258"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td268"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td254"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td260"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td269"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td101"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td258"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td266"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td155"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td102"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td107"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td10"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td130"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td155"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td107"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td211"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td107"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr33 td270"><P class="p19 ft30">1</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr33 td82"><P class="p19 ft30">2</P></TD>
<TD class="tr33 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=3 class="tr31 td124"><P class="p148 ft30">Arbete</P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td107"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr31 td117"><P class="p10 ft29">Kapital</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td155"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td225"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td271"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td107"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td155"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr11 td127"><P class="p14 ft30">3</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p14 ft30">4</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p14 ft30">5</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p20 ft30">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td27"><P class="p14 ft30">Decilgrupper</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p431 ft30"><INGENBILD zsrc="GOB33100xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GOB33100xi3.jpg/" id="inl_img2"> Socialförsäkringar och bidrag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<DIV id="id_2_3_1">
<DIV id="id_2_3_1_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr33 td102"><P class="p14 ft29">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_3_1_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr33 td102"><P class="p14 ft29">8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_3_1_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr33 td102"><P class="p14 ft29">9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_3_1_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr33 td125"><P class="p14 ft29">10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2_3_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr36 td272"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td169"><P class="p148 ft30">Bostadsbidrag</P></TD>
<TD class="tr36 td178"><P class="p10 ft29">Socialbidrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Jansson (F:XII, se bilaga 2).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft0">Figurerna visar att kapitalinkomsterna är mycket skevt fördelade mellan de olika inkomstgrupperna. För de tio procent som har högst inkomster utgör kapitalinkomsterna en stor del av totalinkomsterna. I de underlag som kommittén förfogat över (Jansson F:XII, se bilaga 2) har vi också kunnat konstatera att betydelsen av kapitalinkomster har ökat på 1990- talet för dem som har de högsta inkomsterna. Socialförsäkringarna utgör ett betydelsefullt inslag i samtliga inkomstgrupper, vilket kan hänföras till att pensionärerna är relativt jämnt fördelade över inkomstgr upperna (med undantag för grupperna med de allra lägsta respektive de allra högsta inkomsterna). Vidare är framför allt socialbidragen, men även bostadsbidragen, koncentrerade till inkomstfördelningens nedre skikt. Sammantaget utgör transfereringarna en avsevärt större del av totalinkomsterna för dem med låga inkomster än för dem med höga. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har särskilt socialbidragen också kommit att utgöra en allt större del av de två lägsta inkomstgr uppernas totala inkomster. För den tiondel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna utgjorde socialbidragen något mer än tolv procent av inkomsterna 1997, vilket kan jämföras med knappt åtta procent fyra år tidigare.</P>
<P class="p432 ft0">Inom det inkomstslag som utgörs av socialförsäkringar m.m. har det skett vissa förskjutningar, i så måtto att de generella bidragen (framför allt barnbidraget) fått en allt mer progressiv profil, medan pensionerna fått minskad betydelse i de lägre inkomstskikten. Båda dessa trender kan i huvudsak hänföras till att barnfamiljer i högre grad kommit att befinna sig i inkomstfördelningens nedre del, medan motsatsen gäller för ålderspensionärerna. Dessa stora förskjutningar kan inte förklaras av förändringar som gjorts i försörjningssystemets olika delar. Ned- skärningarna av pensionerna kan självklart inte förklara pensionärernas förbättrade positioner. De sänkta barnbidragen kan heller inte förklara hela nedgången för barnfamiljerna även om förändringen går i förväntad nedåtgående riktning. Barnfamiljernas ekonomi har i stor utsträckning också påverkats av minskade arbetsinkomster medan pensionärs- kollektivets inkomster har påverkats uppåt till följd av de allt högre pensioner <NOBR>(ATP-pensioner,</NOBR> avtalspensioner och privata individuella pensioner) som de nya pensionsavgångarna disponerat.</P>
<P class="p433 ft0">Det är väl belagt i andra inkomstfördelningsstudier att såväl transfe- reringar som skatter har en utjämnande inverkan på inkomstfördel- ningen. Vi har i det material som vi haft till vårt förfogande kunnat konstatera att denna utjämnande effekt ökade när den ekonomiska krisen tilltog. I någon mån kom alltså de socialpolitiska systemen initialt sett att fungera i enlighet med intentionen att de ska träda in som ett skydd för människor som står utanför den reguljära arbetsmarknaden.</P>
<P class="p434 ft0">Arbetsinkomsterna uppvisade naturligt nog en högre grad av ojämlikhet när sysselsättningskrisen inträffade till följd av att gruppen som antingen</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p435 ft0">saknar arbetsinkomster eller endast har tillfälliga inkomster ökade. Trots detta var den initiala ökningen av ojämlikheten blygsam vad beträffar de disponibla inkomsterna. Först under andra hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> har det skett en tydligare ökning av de disponibla inkomsternas spridning och en viss nedgång av socialförsäkringarnas omfördelande effekt. Sammantaget har försörjningssystemen haft en stor och ökande betydelse för de hushåll som har låga inkomster, medan den uppgång av inkomstojämlikheten som inträffade åren 1996 och 1997 inte har kunnat kompenseras.</P>
<P class="p436 ft0">***</P>
<P class="p437 ft0">För att man ska kunna ge en samlad bedömning av hur människors väl- färd påverkats av förändringar i försörjningssystemen krävs att man också beaktar de förändringar som skett på välfärdstjänsternas område. En försämring i försörjningssystemen skulle i viss mån kunna kompen- seras av en förbättring på välfärdstjänsteområdet och vice versa. Men för många grupper kan även små förändringar i negativ riktning på båda områdena få stora konsekvenser för deras välfärd.</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft25"><SPAN class="ft25">2.2</SPAN><SPAN class="ft66">Utvecklingen på välfärdstjänsteområdet</SPAN></P>
<P class="p295 ft0">I detta betänkande använder vi ”välfärdstjänster” som ett samlande begrepp för de verksamheter som i den politiska debatten under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> ofta benämnts ”vård, skola och omsorg”. I välfärdstjänsterna ingår både mer förändringsinriktade insatser som syftar till att bota, fostra eller utbilda människor, och mer omsorgsinriktade insatser för människor som varaktigt eller tillfälligt behöver hjälp för att överleva eller ha ett drägligt liv. Sammantaget omfattar välfärdstjänsterna hälso- och sjukvård, barnomsorg, skola, insatser för funktionshindrade, äldreomsorg samt de sociala tjänster som inom socialtjänsten benämns individ- och familjeomsorg, här främst missbrukarvård och barna- och ungdomsvård.</P>
<P class="p91 ft0">Den totala mängden välfärdstjänster i ett samhälle är inte konstant över tid. I ett historiskt perspektiv har den totala volymen ökat kraftigt. Höjda politiska ambitioner, teknikutveckling inom sjukvårdens område och ökade krav på arbetskraftens utbildningsnivå är bara några av de faktorer som påverkat utbyggnaden av välfärdstjänsterna. I ett längre perspektiv kan exempelvis utbyggnaden av sjukvården, förlängningen av skolplikten och gymnasieskolans genomslag ses som avspeglingar av dessa höjda ambitionsnivåer.</P>
<P class="p115 ft0">Det har aldrig varit en självklarhet vem som ska utföra välfärds- tjänstearbetet. Särskilt när det gäller de mer omsorgsinriktade delarna av välfärdstjänsterna har en viktig gränsdragning gällt om arbetet ska vara oavlönat eller avlönat, vilket i praktiken är en fråga om huruvida arbetet ska utföras inom eller utom familjens ram. En annan gränsdragning som rör alla former av välfärdstjänster har gällt hur den avlönade delen av arbetet ska finansieras, det vill säga hur stor del av finansieringen som ska bekostas av offentliga respektive privata medel. Ytterligare en gränsdragning har gällt huruvida arbetet ska utföras av offentligt eller privat anställda personer. Alla dessa gränsdragningar skiftar över tid och mellan länder, men också mellan olika delar av välfärdstjänsterna.</P>
<P class="p438 ft0">I alla länder – även i dem som i likhet med Sverige har en relativt omfattande offentligt finansierad och organiserad omsorgssektor – utförs en stor del av omsorgsarbetet i form av oavlönat arbete inom familjen. I alla länder utförs också merparten av såväl det avlönade som det oavlönade välfärds- och omsorgsarbetet av kvinnor. Sverige, i likhet med de övriga skandinaviska länderna, utmärks dock av att de offentligt organiserade och finansierade omsorgstjänsterna är mer omfattande än i många andra länder och av att en förhållandevis stor del av omsorgsarbetet är avlönat. Ytterligare ett svenskt särdrag är att såväl högutbildade som lågutbildade kvinnor uppvisar ett mycket högt arbetskraftsdeltagande. Framväxten av de offentliga välfärdstjänsterna i</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft0">Sverige skapade en arbetsmarknad som främst kom att befolkas av kvinnor, samtidigt som tillgången till kraftigt subventionerade omsorgs- tjänster, såsom barnomsorg och äldreomsorg, gjorde det möjligt för kvinnor från alla samhällsklasser att kombinera omsorgsansvar och förvärvsarbete. Utmärkande för Sverige är också att olika sociala skikt under de senaste årtiondena generellt sett har utnyttjat samma tjänster, det vill säga samma slags sjukvård, skolor, barnomsorg och äldre- omsorg.</P>
<P class="p439 ft0">De offentliga medel som avsatts för välfärdstjänster har ökat kraftigt under efterkrigstiden fram till i slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> vilket också avspeglas i en kraftig ökning av antalet personer som får del av dessa tjänster. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock de offentliga utgifterna för dessa verksamheter minskat. Figur 2.2:1 visar de offentliga utgifterna för skola, barnomsorg, äldre- och handikappomsorg samt hälso- och sjuk- vård. Utgifterna för dessa verksamheter har minskat under <NOBR>1990-talets</NOBR> första del, och därefter ökat något mellan 1995 och 1997. Den starka minskningen av de offentliga utgifterna för sjukvården mellan 1991 och 1992 och motsvarande ökning för äldre- och handikappomsorgen kan hänföras till <NOBR>Ädel-reformen,</NOBR> vilken innebar att delar av sjukvården överfördes till äldreomsorgen. Justerat för effekterna av denna över- föring var nedgången i de offentliga utgifterna under <NOBR>1990-talets</NOBR> första del i stort sett lika stark för samtliga studerade välfärdsområden. Där- emot har återhämtningen varit svagare inom barnomsorgen än inom framför allt äldre- och handikappomsorgen. Sammantaget är de offent- liga utgifterna för skola, vård och omsorg cirka fyra procent lägre 1997 än 1990.</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:1. </SPAN>Offentliga utgifter för skola, barnomsorg, hälso- och sjuk- vård samt äldre- och handikappomsorg, <NOBR>1990-1997.</NOBR> M iljarder kronor i 1998 års priser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p15 ft30">300</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p15 ft30">250</P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr59 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-42px;margin-bottom:0px;" class="p440 ft78"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-42px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:42px;" class="p440 ft78"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-21px;margin-bottom:21px;" class="p440 ft78"><![endif]>kronor</P></TD>
<TD class="tr50 td25"><P class="p15 ft30">200</P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td25"><P class="p15 ft30">150</P></TD>
<TD class="tr16 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr31 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p441 ft76"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:24px;" class="p441 ft76"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p441 ft76"><![endif]>Miljarder</P></TD>
<TD class="tr52 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr50 td25"><P class="p15 ft30">100</P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td106"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td25"><P class="p15 ft33">50</P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td25"><P class="p15 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td25"><P class="p14 ft33">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p14 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p14 ft33">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p14 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p14 ft33">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p14 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p14 ft33">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p14 ft33">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr39 td251"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td208"><P class="p46 ft33">Hälso- och sjukvård</P></TD>
<TD class="tr39 td271"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td83"><P class="p46 ft33">Äldre- och handikappomsorg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr3 td208"><P class="p46 ft33">Barnomsorg</P></TD>
<TD class="tr21 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr3 td83"><P class="p46 ft29">Skola (grundskola, gymnasium, särskola)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td250"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td126"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Nationalräkenskaperna, SCB. <SPAN class="ft35">14</SPAN></P>
<P class="p442 ft0">Minskningen av de offentliga utgifterna återspeglar inte fullt ut utvecklingen av det faktiska ekonomiska utrymmet inom verksam- heterna. Med undantag för skolans område har i själva verket det totala ekonomiska utrymmet varit konstant eller ökat något under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta har varit möjligt genom att det under perioden har skett en ökning av brukaravgifternas andel av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård, äldreomsorg och – alldeles särskilt – barnomsorg. Det minskade offentliga åtagandet har således till viss del kompenserats med ekonomiska insatser från dem som använder de olika välfärdstjänsterna. Höjda brukaravgifter i kombination med minskade offentliga utgifter innebär en förskjutning av välfärdstjänsternas finansiering i riktning från offentlig mot privat finansiering.</P>
<P class="p443 ft0">I det följande kommer utvecklingen inom olika välfärdstjänste- områden att beskrivas. Ordningsföljden på de olika avsnitten följer</P>
<P class="p444 ft13"><SPAN class="ft35">14 </SPAN>Diagrammet baseras på den offentliga konsumtionen enligt Nationalräken- skaperna (NR).Vi har dock inkluderat även vissa andra utgifter som inte ingår i den offentliga konsumtionen som den definieras i NR. Det gäller ersättningen för personlig assistent enligt LASS samt kommunernas bidrag till föräldrakooperativa daghem och till fristående skolor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">112 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft0">huvudsakligen ett livscykelperspektiv. De insatser som specifikt riktas till barn och unga presenteras först och äldreomsorgen behandlas sist i avsnittet. Däremellan beskrivs de välfärdstjänster som inte har någon utpräglad åldersprofil. Fokus i framställningen ligger inom alla områden både på omfattningen av tjänsterna och på verksamheternas organisering och innehåll. I ett avslutande avsnitt sammanfattas de omfattande organisatoriska förändringar som har ägt rum på välfärdstjänsternas område under perioden, främst den tilltagande decentraliseringen och det ökade inslaget av marknadsinfluerade organisationsmodeller.</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">113</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft20"><SPAN class="ft20">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft55">Fler barn får barnomsorg trots minskade offentliga utgifter</SPAN></P>
<P class="p89 ft0">Barnomsorgen i Sverige har av tradition haft en dubbel funktion. Verk- samheten ska dels möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskapet med förvärvsarbete eller studier, dels stimulera barnens utveckling genom pedagogiska insatser. Barnomsorgssektorn har under <NOBR>1990-talet</NOBR> utsatts för ett kraftigt tryck i och med de stora barnkullar som föddes under slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> och i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Sedan 1995 är kommunerna skyldiga att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla plats till alla barn mellan 1 och 12 års ålder vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar samt till barn som har eget behov av barnomsorg. Våren 1995 uppgav drygt 95 procent av landets kommuner att de kunde tillhanda- hålla plats inom kommunen till såväl förskolebarn som skolbarn inom tre till fyra månader efter det att föräldrarna anmält behov (Skolverket, M:II, se bilaga 2).</P>
<P class="p229 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har ansvaret för barnomsorgen överförts från den sociala sektorn till skolans område. År 1996 fördes barnomsorgs- frågorna över från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet och 1998 överfördes bestämmelserna om förskoleverksamhet och skol- barnomsorg från Socialtjänstlagen till Skollagen. I samband med detta gjordes också Skolverket, i stället för som tidigare Socialstyrelsen, till tillsynsmyndighet på barnomsorgens område. Avsikten med denna ansvarsförskjutning har varit att understryka barnomsorgens pedago- giska aspekter och att stärka bilden av att skola och förskola bör betraktas som en integrerad helhet.</P>
<P class="p93 ft20">De totala kostnaderna för barnomsorgen har varit stabila</P>
<P class="p89 ft0">De offentliga utgifterna för barnomsorg har minskat under <NOBR>1990-talet,</NOBR> men genom en ökad grad av avgiftsfinansiering har de totala kostnaderna varit i stort sett konstanta. Efter en viss nedgång vid mitten av decenniet avsätts det totalt sett lika mycket pengar till barnomsorgen vid 1990- talets slut som vid årtiondets början. Bruttokostnaderna (som förutom de offentliga utgifterna även inkluderar föräldrarnas avgifter) för barnomsorgen var såväl 1990 som 1997 cirka 42 m iljarder kronor, räknat i 1997 års priser. Som framgår av Figur 2.2:2 gick 1998 nästan två tredjedelar av pengarna till förskolan, 20 procent till fritidshemmen, 13 procent till familjedaghemmen och 1 procent till öppna verksamheter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">114 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:2. </SPAN>Fördelningen av barnomsorgens totala kostnader på olika verksamhetstyper, 1998. Procent</P>
<P class="p446 ft28">Öppen</P>
<P class="p447 ft45">verksamhet: Familjedaghem: <SPAN class="ft79">1%</SPAN></P>
<P class="p448 ft28">13%</P>
<P class="p449 ft28">Fritidshem:</P>
<P class="p450 ft28">20%</P>
<P class="p451 ft28">Förskola: 66%</P>
<P class="p452 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Skolverket (M:II, se bilaga 2).</P>
<P class="p188 ft0">Kostnadsutvecklingen för barnomsorgen under <NOBR>1990-talet</NOBR> kan beskrivas som en påtaglig utplaning i förhållande till den kraftiga expansion som skedde på barnomsorgens område under framför allt <NOBR>1980-talet.</NOBR> Den utbyggnad av sektorn som då genomfördes åtföljdes av ett propor- tionerligt tillskott av ekonomiska resurser och sammantaget var barn- omsorgen den del av socialtjänsten som växte allra mest under 1980- talet (Bergmark 1997). Trots att kostnaderna i stort sett legat stilla under <NOBR>1990-talet</NOBR> har antalet inskrivna barn i barnomsorgen ökat under hela perioden. Sammantaget omfattade barnomsorgsverksamheten 750 000 barn år 1997, vilket är omkring 180 000 fler än 1990. Detta motsvarar en ökning med drygt 30 procent, vilket framgår av Figur 2.2:3. Enligt Skolverket (1999d) är såväl kostnaderna som antalet inskrivna barn i barnomsorgen oförändrade mellan 1997 och 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">115</SPAN></P>
<P class="p453 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:3. </SPAN>Antal barn i barnomsorg samt bruttokostnader för barn- omsorgen, fasta priser. Index 1990=100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr9 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p45 ft28">140</P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p45 ft28">130</P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p45 ft28">120</P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr51 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p454 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:22px;" class="p454 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:11px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p454 ft36"><![endif]>Index</P></TD>
<TD class="tr37 td76"><P class="p45 ft28">110</P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td76"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td81"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td81"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td81"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td76"><P class="p45 ft28">100</P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p45 ft28">90</P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p45 ft28">80</P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td166"><P class="p10 ft30">Antal barn i barnomsorg</P></TD>
<TD class="tr34 td40"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td236"><P class="p148 ft29">Bruttokostnad för barnomsorg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td35"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Socialstyrelsen (1996c), Regeringen (1999) och SCB (1998).</P>
<P class="p455 ft0">Av Figur 2.2:4 framgår att utbyggnaden omfattat såväl förskolebarn som yngre skolbarn. I slutet av 1998 gick nästan tre fjärdedelar av alla förskolebarn i förskola eller familjedaghem, jämfört med knappt 60 procent 1990. Expansionen har dock inte gällt antalet inskrivna barn i familjedaghem, där det i stället skett en minskning. Insatserna för äldre skolbarn avviker också från det generella mönstret. År 1990 gick åtta procent av barnen åldersgruppen 10 till 12 år på fritidshem eller på familjedaghem och 1998 var motsvarande andel sju procent (SCB 1998). Enligt skollagen kan skolbarnsomsorgen i denna åldersgrupp även ske i form av öppen fritidsverksamhet, men denna typ av verksamhet fanns 1998 bara i en fjärdedel av kommunerna. År 1996 fanns denna typ av verksamhet i en tredjedel av kommunerna (Skolverket 1999d).</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB33/GOB33110x1.jpg" style="width:419px;height:128px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">116 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:4 </SPAN>Barnomsorgens utveckling från 1990 till 1998. Andelar barn i åldern <NOBR>1–6</NOBR> år, respektive <NOBR>7–9</NOBR> år inskrivna i daghem, fritidshem och familjedaghem. Procent<SPAN class="ft63">a</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr22 td10"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td131"><P class="p19 ft29">100</P></TD>
<TD class="tr41 td273"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td274"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td131"><P class="p19 ft29">90</P></TD>
<TD class="tr52 td274"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p19 ft29">80</P></TD>
<TD class="tr21 td274"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p456 ft80"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:24px;" class="p456 ft80"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p456 ft80"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr36 td275"><P class="p20 ft81">70</P></TD>
<TD class="tr36 td276"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td275"><P class="p20 ft29">40</P></TD>
<TD class="tr19 td276"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr60 td275"><P class="p20 ft82">60</P></TD>
<TD class="tr60 td276"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td275"><P class="p20 ft82">50</P></TD>
<TD class="tr6 td276"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr61 td10"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr61 td275"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr61 td276"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p457 ft83">30</P>
<P class="p457 ft83">20</P>
<P class="p457 ft83">10</P>
<P class="p458 ft83">0</P>
<P class="p459 ft83">1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998</P>
<P class="p460 ft84"><INGENBILD zsrc="GOB33110xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GOB33110xi3.jpg/" id="inl_img2"> <NOBR>1-6</NOBR> år i familjedaghem</P>
<P class="p460 ft84"><INGENBILD zsrc="GOB33110xi4.jpg/" id="inl_img3"><INGENBILD zsrc="GOB33110xi5.jpg/" id="inl_img4"> <NOBR>1-6</NOBR> år i daghem/fritidshem</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td117"><P class="p19 ft29">100</P></TD>
<TD class="tr34 td277"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td278"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr39 td226"><P class="p19 ft29">90</P></TD>
<TD class="tr39 td278"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td226"><P class="p19 ft29">80</P></TD>
<TD class="tr36 td278"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p461 ft85"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-22px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:22px;" class="p461 ft85"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:11px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p461 ft85"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr36 td226"><P class="p19 ft29">70</P></TD>
<TD class="tr36 td278"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td226"><P class="p19 ft29">40</P></TD>
<TD class="tr19 td278"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr62 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr62 td226"><P class="p19 ft82">60</P></TD>
<TD class="tr62 td279"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td125"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p19 ft82">50</P></TD>
<TD class="tr6 td279"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr63 td125"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr63 td226"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
<TD class="tr63 td279"><P class="p10 ft8"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p457 ft83">30</P>
<P class="p457 ft83">20</P>
<P class="p457 ft83">10</P>
<P class="p458 ft83">0</P>
<P class="p462 ft83">1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998</P>
<P class="p463 ft82"><INGENBILD zsrc="GOB33110xi6.jpg/" id="inl_img5"> <NOBR>7-9</NOBR> år i familjedaghem <INGENBILD zsrc="GOB33110xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GOB33110xi8.jpg/" id="inl_img7"> <NOBR>7-9</NOBR> år i fritidshem</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p464 ft86">a <SPAN class="ft8">Åldersgränserna 1998 skiljer sig från tidigare år genom att omsorgen om förskolebarn omfattar åldersgruppen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">1–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> år och skolbarnomsorgen omfattar åldersgruppen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">6–9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> år.</SPAN></P>
<P class="p465 ft10"><SPAN class="ft87">Källa: </SPAN>SCB (1998) och Skolverket (1999c).</P>
<P class="p0 ft88">Barngruppernas storlek har ökat</P>
<P class="p466 ft89">En expansion av tillgängligheten inom ramen för oförändrade resurser innebär med nödvändighet att mindre pengar läggs på varje barn. I för- skolan har det i fasta priser skett en kostnadsminskning med 20 procent per barn mellan 1990 och 1995. Under åren därefter ökade åter kostna- den per barn, men totalt sett är bruttokostnaden per barn 14 procent lägre 1998 än 1990 (Skolverket 1999b). Barngruppernas storlek har ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1990 var den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan 13,8 barn, medan motsvarande siffra är 16,5 år 1998. Huvud- delen av denna ökning skedde under decenniets inledande år och under de senaste åren kan skönjas en viss minskning. Antalet barn per årsarbetare i förskolan har ökat från 4,4 till 5,6 mellan 1990 och 1998. Ökningen av barngruppernas storlek har varit än mer markant på fritidshemmen. År 1990 fanns i genomsnitt 18 barn i varje grupp och 1998 var antalet 29. Också personaltätheten på fritidshemmen har minskat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1990 gick det 8,3 barn per årsarbetare och motsvarande siffra för 1998 är 15,3 (Skolverket 1999d). Det saknas i allt väsentligt kunskap om vad uttunningen på personalsidan har inneburit för barnomsorgens kvalitet och dess beredskap att möta behov hos särskilt utsatta grupper av barn.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft20">Barnomsorgsavgifterna har ökat och varierar kraftigt mellan kommuner</P>
<P class="p383 ft0">Kommunerna har rätt att ta ut ”skäliga avgifter” för barnomsorgen, men avgifterna får inte bli så betungande att föräldrar av ekonomiska skäl avstår från en verksamhet som är gynnsam för barnen. Avgiftsnivån har generellt sett stigit under <NOBR>1990-talet,</NOBR> samtidigt som barnfamiljernas ekonomiska standard har försämrats. Den andel av barnomsorgens bruttokostnader som täcks av föräldrarnas avgifter har ökat från 10 till 17 procent mellan 1990 och 1998. Avgiftsfinansieringen är högre inom fritidshemsverksamheten än inom förskoleverksamheten. År 1998 täckte föräldrarnas avgifter drygt 20 procent av kostnaderna för fritidshemmen, medan 15 procent av förskolans kostnader täcks av avgifter (Skolverket 1999d). Mellan 1996 och 1999 har avgifterna höjts i ungefär hälften av landets kommuner. Höjningarna har i genomsnitt varit mellan 10 och 15 procent beroende på inkomstnivå (Skolverket 1999a).</P>
<P class="p468 ft0">Avgifternas storlek varierar kraftigt mellan kommuner och skillna- derna har ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> En familj med genomsnittliga i nkomster och med två barn i förskola 40 timmar per vecka betalar år 1999, beroende på hemkommun, mellan 1 560 och 4 200 kronor per månad för barnomsorgen.<SPAN class="ft35">15 </SPAN>För lågavlönade föräldrar – i synnerhet ensamstående –</P>
<P class="p469 ft0">har barnomsorgsavgifterna blivit en allt större utgift. En ensamstående lågavlönad förälder med två barn i förskola 40 timmar per vecka betalar</P>
<P class="p470 ft0">år 1999 mellan 350 och 3 090 kr onor per månad. I flertalet kommuner har denna familjetyp ett konsumtionsutrymme som understiger socialbidragsnormen när barnomsorgsavgiften är betald. Avgifts- skillnaderna är så stora att Skolverket anser det berättigat att fråga hur mycket avgifterna kan tillåtas variera utan att komma i konflikt med kravet på lika tillgång till barnomsorg oavsett i vilken kommun familjen bor (Skolverket 1999a).</P>
<P class="p142 ft0">Kommunerna har också i stor utsträckning förändrat taxekonstruk- tionerna, främst genom att införa olika typer av inkomst- och tidsrelate- rade avgiftssystem. Avgifterna och taxornas konstruktion har allt mer kommit att användas som ett medel för kommunerna att styra efterfrågan och därmed hålla tillbaka kostnaderna (Socialstyrelsen 1996c). Avgifternas koppling till barnens vistelsetid har ökat starkt under 1990- talet. Mellan 1993 och 1999 har andelen kommuner som har barn- omsorgstaxan uppdelad på minst tre tidsintervall ökat från drygt 40 till 85 procent. År 1999 har endast två procent av kommunerna avgifts- system som inte alls relateras till barnens närvarotid, medan 18 procent</P>
<P class="p471 ft13"><SPAN class="ft35">15 </SPAN>Kommunen Ragunda, som har avgiftsfri barnomsorg, ingår inte i jämförelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">118 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft0">har en taxekonstruktion som innebär betalning per timme (Skolverket 1999a). Den tidsrelaterade taxan har sannolikt haft större konsekvenser för ensamföräldrar som inte har samma möjligheter som många sam- boende att på olika sätt förkorta barnens tid i barnomsorgen. De tids- och inkomstrelaterade barnomsorgsavgifterna har också visat sig inne- bära starka marginaleffekter för de föräldrar som återgår i arbete efter arbetslöshet, ökar sin arbetstid eller på andra sätt höjer sin arbetsin- komst. Marginaleffekterna är särskilt starka för ensamstående föräldrar (Utbildningsdepartementet 1999).</P>
<P class="p472 ft20">Barn till arbetslösa föräldrar har bristande tillgång till barnomsorg</P>
<P class="p195 ft0">Samtidigt som kommunerna har fått ökad skyldighet att tillhandahålla barnomsorg till alla föräldrar som förvärvsarbetar eller studerar har barnomsorg till arbetslösas barn kommit att begränsas. <SPAN class="ft35">16 </SPAN>År 1998 upp- gav 40 procent av kommunerna att förskolebarn förr eller senare mister sin plats i daghem eller familjedaghem om en förälder blir arbetslös. För skolbarn gäller denna situation i närmare 60 procent av landets kommuner. Än svårare är det för redan arbetslösa föräldrar att få till- gång till barnomsorg. I nästan 60 procent av kommunerna kan barn till arbetslösa föräldrar inte erbjudas barnomsorgsplats och nästan 70 pro- cent har motsvarande regler för skolbarnomsorgen (Skolverket 1999d). Bara 8 procent av kommunerna erbjuder barnomsorgsplats utan begränsning av vistelsetiden till förskolebarn med en arbetslös förälder (Skolverket, M:II, se bilaga 2). Hösten 1996 hade ungefär 80 000 barn i åldrarna 1 till 5 år minst en arbetslös förälder och ungefär hälften av dessa barn stod utanför barnomsorgen samtidigt som drygt tre fjärde- delar av dessa föräldrar önskade barnomsorgsplats. I Stockholm, som är en kommun där arbetslösa föräldrar kan behålla plats i barnomsorgen för sina barn, har det visats att arbetslösa föräldrar upplever förskolan som ett stöd och en avlastning under arbetslösheten (Olsson 1997). Öppna förskolan är en verksamhet som är öppen för alla barn och skulle därmed kunna vara ett stöd för arbetslösa föräldrar. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock denna verksamhet minskat kraftigt i omfattning. År 1990 fanns det 1 600 öppna förskolor i landet och 1998 var antalet 928 (Skolverket, M:II, se bilaga 2). Det finns i dag mycket begränsade kunskaper om hur tillgänglig barnomsorgen i praktiken är för ekonomiskt utsatta föräldrar</P>
<P class="p473 ft13"><SPAN class="ft35">16 </SPAN>Det har även skett begränsningar i barnomsorgen till barn vars föräldrar är föräldralediga.</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">119</SPAN></P>
<P class="p474 ft0">som berörts såväl av skärpta regler vid arbetslöshet som av höjda barnomsorgsavgifter.</P>
<P class="p99 ft20">Allt fler barn skrivs in i privat driven barnomsorg</P>
<P class="p89 ft0">Det har under <NOBR>1990-talet</NOBR> skett en ökning av den barnomsorg som sker i enskild drift. År 1990 fanns ungefär 16 000 barn i privata daghem och fritidshem och 1994 var antalet 47 000 (Montin 1997). År 1998 var antalet barn i privat barnomsorg 58 000 (Skolverket 1999c). Den privata barnomsorgens andel av det totala antalet barnomsorgsplatser har ökat från 4 till 12 procent mellan 1990 och 1998. Privata driftsformer är vanligare inom förskoleverksamheten än i skolbarnomsorgen. År 1998 var drygt 13 procent av barnen i förskola och daghem inskrivna i privata verksamheter, medan motsvarande siffra för fritidshemmen var 4 procent (Skolverket 1999d). Ökningen av barnomsorg i privat drift berör inte alla grupper av barn på samma sätt. År 1992 hade 1 procent av LO- barnen plats på privat daghem jämfört med 8 procent av <NOBR>SACO-barnen</NOBR> (Antman 1996).</P>
<P class="p88 ft0">Föräldrakooperativ är den vanligaste formen av enskild barnomsorg och omfattade 1998 drygt 40 procent av samtliga barn inom verksam- heter i enskild regi. Den bolagsdrivna barnomsorgen har dock ökat i omfattning och stod 1998 för ungefär en fjärdedel av platserna i den enskilda barnomsorgen (Skolverket 1999c). Denna utveckling i riktning mot att barnomsorg drivs i aktiebolagsform möjliggjordes genom en lagändring 1992 som innebar att sådana verksamheter kunde få stats- bidrag (Skolverket, M:II, se bilaga 2). De privata utförarna har möjlig- het att själva besluta i frågor som rör avgifter och öppettider. Kommu- nerna har dock möjlighet att villkora de ekonomiska bidragen och där- med sätta vissa gränser för avgiftsnivåerna.</P>
<P class="p93 ft20">Jämlikhet och skiktning i barnomsorgen</P>
<P class="p89 ft0">Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> riskerar att leda till en mer skiktad barn- omsorg, dels genom att arbetslösa föräldrars barn utestängs från den kommunala barnomsorgen, dels genom att mer resursstarka föräldrar tenderar att söka sig till barnomsorg i privat drift. Detta innebär sanno- likt ett trendbrott i en utveckling där den offentliga barnomsorgen i ökad utsträckning kom att användas av föräldrar från alla samhällsklasser. Under den tidigare delen av <NOBR>1980-talet</NOBR> när barnomsorgen var mindre utbyggd än i dag var barn med arbetarbakgrund underrepresenterade i barnomsorgen i allmänhet och på daghemmen i synnerhet. Från senare</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">120 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft0">delen av <NOBR>1980-talet</NOBR> ökade andelen barn med arbetarbakgrund, men fortfarande är barn till föräldrar från högre sociala skikt överrepre- senterade i barnomsorgen. (Skolverket, M:II, se bilaga 2). Detta bör dock delvis sättas i relation till att det finns skillnader i förvärvsarbets- frekvens mellan kvinnor i olika samhällsklasser. Samtidigt som utrikes födda föräldrar efterfrågar barnomsorgsplatser i samma utsträckning som andra föräldrar, är deras barn underrepresenterade i barnomsorgen. Detta förklaras i stort sett helt av det faktum att invandrarföräldrar ofta- re är arbetslösa jämfört med Sverigefödda föräldrar. Ser man till för- värvsarbetande föräldrar finns inga skillnader i barnomsorgstäckning mellan utrikes födda och andra (Socialstyrelsen 1997b). Enligt försko- lans läroplan ska förskolan bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Bland förskolebarn har trots detta andelen som får stöd i sitt modersmål minskat från nästan 60 procent år 1990 till 15 procent år 1998 (Skolverket 1999b).</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft55">Ett turbulent decennium på skolans område</SPAN></P>
<P class="p89 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har det skett stora förändringar i skolan vad beträffar huvudmannaskap, organisationsformer, betygssystem, läroplaner och arbetsformer. Det har skett en omfattande decentralisering av besluts- fattandet ned till kommun- och skolnivå och antalet privat drivna skolor har ökat. Dessa förändringar tillsammans med demografiska föränd- ringar och krav på utgiftsminskningar har lett till att skolans förutsätt- ningar har förändrats på ett flertal sätt. <SPAN class="ft35">17</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">Som framgår av Figur 2.2:5 minskade de offentliga utgifterna till skolan under inledningen av <NOBR>1990-talet,</NOBR> men under senare år har de ökat. Detta gäller framför allt grundskolan, men i viss mån även gym- nasieskolan. Antalet elever i grundskolan ökade från 881 000 läsåret 1990/91 till 984 000 läsåret 1997/98 samtidigt som de årliga utgifterna minskade med sex procent. Utvecklingen för gymnasieskolan är något mindre dramatisk och där har såväl utgifterna som elevantalet legat tämligen konstant över tid.</P>
<P class="p475 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:5. </SPAN>Kostnader för grundskola och gymnasieskola (miljarder kronor i 1998 års priser) samt antal elever (i tusental) på grundskola och gymnasieskola, <NOBR>1990-1997</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p45 ft30">1000</P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p476 ft28">60</P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p45 ft28">900</P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td97"><P class="p45 ft28">800</P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p476 ft28">50</P></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td91"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td75"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td91"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=8 class="tr64 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-25px;margin-right:-84px;margin-bottom:25px;" class="p477 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-84px;margin-top:-25px;margin-right:0px;margin-bottom:109px;" class="p477 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-42px;margin-top:17px;margin-right:-42px;margin-bottom:67px;" class="p477 ft37"><![endif]>Antal elever, tusental</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p45 ft28">700</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td75"><P class="p476 ft28">40</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=7 class="tr65 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-3px;margin-right:-88px;margin-bottom:3px;" class="p478 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-86px;margin-top:-3px;margin-right:-1px;margin-bottom:90px;" class="p478 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-43px;margin-top:41px;margin-right:-44px;margin-bottom:46px;" class="p478 ft29"><![endif]>Utgifter, miljarder kronor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td97"><P class="p45 ft38">600</P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td97"><P class="p45 ft28">500</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p476 ft28">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td97"><P class="p45 ft28">400</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td97"><P class="p45 ft28">300</P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p476 ft38">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td75"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td97"><P class="p45 ft28">200</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td75"><P class="p476 ft28">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td91"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td97"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td91"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td91"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p45 ft38">100</P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td75"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td91"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p476 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p289 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr39 td100"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr39 td280"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td281"><P class="p46 ft28">Antal elever i grundskola</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td282"><P class="p148 ft29">Antal elever i gymnasieskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td106"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td106"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td35"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td100"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td156"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td281"><P class="p46 ft28">Utgifter för grundskolan</P></TD>
<TD class="tr34 td40"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td282"><P class="p148 ft29">Utgifter för gymnasieskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td106"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td126"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td106"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td35"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Nationalräkenskaperna (SCB) samt SCB (1995; 1998).</P>
<P class="p311 ft13"><SPAN class="ft35">17 </SPAN>Expansionen på vuxenutbildningens område diskuteras närmare i avsnitt 3.1.</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">122 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Kostnaderna per elev har minskat</P>
<P class="p89 ft0">Av Figur 2.2:6 framgår hur kostnaderna per elev har förändrats för olika delar av grundskoleverksamheten under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Totalt sett har kostnaderna per elev minskat med nio procent, medan utgifterna för undervisning 1998 har minskat med drygt 15 procent sedan 1991. Detta avspeglas i att lärartätheten, mätt som antal heltidstjänster per 100 ele- ver, minskat i grundskolan under hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1991 fanns i genomsnitt 9,1 lärare per 100 elever och 1998 fanns 7,5 lärare per 100 elever. Samtidigt har andelen ej pedagogiskt utbildade lärare i den kommunala grundskolan ökat från knappt 7,5 procent 1993/1994 till drygt 10 procent 1997/1998 (Skolverket 1993a; 1998b).</P>
<P class="p480 ft0">Utgifterna för skollokaler och skolmåltider har i princip varit oför- ändrade under perioden. Däremot har utgifterna för läromedel och lik- nande ökat kraftigt, framför allt under senare år, vilket till övervägande del beror på <NOBR>IT-satsningen</NOBR> i skolan. Om utgifterna för IT exkluderas har läromedelskostnaderna snarare minskat över tid. <NOBR>IT-satsningen</NOBR> har skett ojämnt över landet och snabbast utvecklades datortillgången i glesbygdsskolorna där datortätheten fortfarande är som störst.</P>
<P class="p481 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:6. </SPAN>Kostnad per elev för olika verksamheter i grundskolan, <NOBR>1991–1998.</NOBR> Index 100=1991 (1991 års priser)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p36 ft28">140</P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td167"><P class="p36 ft28">130</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td167"><P class="p36 ft28">120</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td167"><P class="p36 ft28">110</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p482 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:14px;" class="p482 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p482 ft37"><![endif]>Index</P></TD>
<TD class="tr16 td167"><P class="p36 ft28">100</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td167"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p36 ft28">90</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p36 ft28">80</P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td167"><P class="p36 ft28">70</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td167"><P class="p36 ft28">60</P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr11 td119"><P class="p10 ft28">Undervisning</P></TD>
<TD class="tr11 td283"><P class="p10 ft29">Läromedel, utrustning, bibliotek</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td119"><P class="p10 ft38">Skolmåltider</P></TD>
<TD class="tr33 td283"><P class="p10 ft38">Lokaler</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td119"><P class="p10 ft28">Totalt</P></TD>
<TD class="tr21 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p483 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Skolverket (M:II, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p484 ft20">Kommunerna har fått allt större ansvar för skolans verksamhet</P>
<P class="p485 ft0">Ansvaret för skolan har stegvis kommit att föras ned på kommunal nivå. <SPAN class="ft35">18 </SPAN>År 1989 infördes ett nytt system med mål- och resultatstyrning som innebär att riksdagen fastställer mål och riktlinjer för kommunernas verksamhet, medan kommunerna ansvarar för organisationen och genomförandet av verksamheten (Regeringens proposition 1988/89:4). Skolverket, som inrättades 1991, har ansvar för t illsyn, uppföljning och utvärdering av skolväsendet. I övrigt är det kommunerna och skolorna själva som styr skolans verksamhet, men även skolor och kommuner har ett uppföljnings- och utvärderingsansvar. Från och med 1993 bestämmer kommunerna själva vilka medel som ska disponeras för skolan.</P>
<P class="p486 ft0">Skolan har under <NOBR>1990-talet</NOBR> kommit att allt mer öppnas för medbe- stämmande och brukarinflytande. Föräldrar och elever inbegrips allt mer i styrningen av skolan och planeringen av undervisningen. Skolverkets attitydundersökningar tyder på att föräldrarna är mest intresserade av att</P>
<P class="p487 ft0">få information om och ha inflytande över sådant som är direkt relaterat till deras egna barn, medan det uppfattas som mindre angeläget att ha inflytande över den övergripande pedagogiken och skolans styrning. I vissa skolor finns dock styrelser med föräldramajoritet och från 1997 har även elevrepresentanter rösträtt i dessa styrelser.</P>
<P class="p488 ft0">En viktig målsättning i skolans verksamhet är att det råder likvär- dighet i den meningen att kvaliteten i undervisningen inte varierar mellan skolor. En viktig fråga i detta sammanhang är huruvida kom- munaliseringen och den ökande decentraliseringen på skolans område har lämnat avtryck i form av ökade skillnader i resultat mellan elever i olika kommuner. Här finns betydande kunskapsluckor, men under första halvan av årtiondet har det i exempelvis ämnet engelska skett en märkbar ökning av den kommunala variationen. Tolkningen av detta resultat är inte självklar. Det kan betyda att elever i olika kommuner i allt högre grad får olika god undervisning, men också att elever i olika kommuner allt mer har kommit att skilja sig åt i sina förutsättningar. Den ojämna fördelningen av nyinvandrade elever mellan kommuner kan möjligen tala för den senare förklaringen.</P>
<P class="p489 ft13"><SPAN class="ft35">18 </SPAN>Avsnitten om kommunaliseringen och friskolor bygger i huvudsak på Donald Broadys (m.fl.) underlag till kommittén (F:V, se bilaga 2) samt Skolverkets underlag till kommittén (M:II, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">124 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Utsatta områden får större del av resurserna</P>
<P class="p89 ft0">Ett sätt att förbättra svaga gruppers mö jligheter att klara av skolans kunskaps- och värdemål är att förstärka resurserna på skolor i utsatta områden. En sådan resursfördelning är inte reglerad på nationell nivå, även om den impliceras i måldokumenten för skolan. I ansvarsproposi- tionen (Regeringens proposition 1990/91:18) står att ”Kommunerna skall se till att skolan får de resurser som behövs för att skolverk- samheten skall uppnå de nationella målen och uppfylla nationella rikt- linjer.” Inom ramen för denna formulering avgör kommunerna själva hur de vill prioritera och fördela de resurser de har till sitt förfogande. Antalet lärartimmar per elev är i genomsnitt större i de områden som har de svåraste förutsättningarna (Skolverket 1999f). Detta indikerar att det föreligger en kompenserande resursfördelning som innebär att de mest behövande skolorna också får mer resurser. Det är dock oklart om kompensationen är tillräcklig och hur mycket man kan kompensera med resursförstärkningar i svaga områden.</P>
<P class="p84 ft20">Allt fler elever går i fristående skolor</P>
<P class="p126 ft0">I Sverige har grund- och gymnasieskolorna hittills med mycket få undantag varit drivna i offentlig regi. Det är fortfarande en liten andel (omkring tre procent 1999) av landets elever som går i fristående skolor, det vill säga skolor med annan huvudman än stat, kommun och landsting. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har det dock skett en kraftig ökning av antalet sådana skolor och av antalet elever i dessa skolor. År 1992 gavs skolor med en <NOBR>icke-offentlig</NOBR> huvudman rätten att få kommunala bidrag till sin verksamhet. Denna regeländring innebar att det totala antalet fristående skolor växte snabbt. Antalet elever i fristående grundskolor har mer än fyrdubblats mellan 1990 och 1999, och även på gymnasie- området har de fristående skolorna expanderat kraftigt. Antalet ansök- ningar om att starta fristående skolor fortsätter att öka kraftigt.</P>
<P class="p128 ft0">Fristående skolor finns i samtliga län och i 124 av landets 289 kommuner, men de är framför allt koncentrerade till storstadsregionerna. I de fristående skolorna har endast 64 procent av lärarna pedagogisk utbildning läsåret 1998/99. Detta är en mindre andel jämfört med i de kommunala skolorna, där 89 procent har pedagogisk utbildning. Eleverna i de fristående skolorna lämnar dock grundskolan med högre betygsgenomsnitt än eleverna i den kommunala grundskolan. Denna skillnad beror sannolikt till stor del på att eleverna i fristående skolor i högre utsträckning kommer från socialt mer gynnade miljöer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft0">Det är framför allt de som är prestationsmässigt och socialt starkast som utnyttjar möjligheten att välja skola (Skolverket 1996; 1998b). Barn med högutbildade föräldrar tenderar att byta skola i större utsträckning och när de byter skola väljer de oftare friskola än vad andra gör. Det finns på det hela taget begränsade kunskaper om vilka konsekvenser de fristående skolornas utbyggnad har för eleverna och för de sociala skillnaderna mellan olika elevgrupper. Man vet också mycket lite om vilka konsekvenser etableringen av friskolor får för de kommunala skolorna.</P>
<P class="p93 ft20">Fler elever går ut skolan med ofullständiga betyg</P>
<P class="p490 ft0">En av skolans huvuduppgifter är att förse eleverna med kunskaper och färdigheter med vars hjälp barnen och ungdomarna kan skapa sig gynn- samma livschanser i ett långt perspektiv. Det är svårt att bedöma hur kunskapsinhämtningen har förändrats över tid i den svenska skolan, då det i dag råder brist på återkommande och jämförbara kunskaps- och färdighetsmätningar på grundskolans område. Åren 1989, 1992 och 1995 utfördes stora nationella kunskapsmätningar, men dessa omfattar delvis olika ämnen, olika områden inom samma ämnen och olika års- kurser, vilket gör det svårt att dra några slutsatser om hur elevernas kunskapsinhämtning utvecklats över tid. Skolverket fick 1994 i uppdrag att utarbeta nationella prov och dessa prov har börjat utföras, men har pågått under så kort tid att inga mer sammanhängande tidsserier finns. De enda systematiska kunskapsmätningar som gjorts över tid har skett inom ramen för det så kallade <NOBR>UGU-projektet</NOBR> i Göteborg. <SPAN class="ft35">19 </SPAN>De bristande förutsättningarna för att göra jämförelser över tid begränsas ytterligare</P>
<P class="p491 ft0">av det faktum att betygssystemet har förändrats under den aktuella perioden. Det är dessvärre inte möjligt att på ett adekvat sätt jämföra exempelvis avgångsbetyg mellan det gamla och det nya systemet.</P>
<P class="p252 ft0">Det nya mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet har ersatt det relativa femgradiga betygssystem som infördes i samband med grund- skolereformen 1962. De nya betygen ges i förhållande till hur väl eleven uppfyllt de mål som finns för kursen de genomgått. I det nya systemet ges tre betyg (Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd) och elever som inte når upp till målen för kursen ges inget betyg. De första eleverna som lämnade grundskolan med de nya betygen gick ut vårterminen 1998. I det nya betygssystemet krävs betyget ”G odkänd” i svenska, engelska och matematik för behörighet till gymnasiet. Mellan 1990 och 1997 har det skett en svag ökning av andelen elever som</P>
<P class="p492 ft13"><SPAN class="ft35">19 </SPAN>Se Jan Eric Gustafssons (m.fl.) underlag till kommittén (F:IX, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">126 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft0">lämnar grundskolan utan kompletta betyg. Från det att det nya betygs- systemet började gälla 1998 har det skett en dramatisk ökning av andelen elever med ofullständiga betyg, även om de flesta som lämnar den nya gymnasieskolan utan kompletta betyg har godkänt i kärnämnena. Det är uppenbart att övergången till ett nytt betygssystem har medfört att kraven hårdnat.</P>
<P class="p95 ft0">Barn med utländsk bakgrund – framför allt de som invandrat efter 10 års ålder – har svårare i skolan än barn med två svenska föräldrar. <SPAN class="ft35">20 </SPAN>Under första halvan av <NOBR>1990-talet</NOBR> var det endast omkring hälften av de barn som kommit till Sverige efter 10 års ålder som lämnade grund- skolan med kompletta avgångsbetyg, vilket kan jämföras med 95 procent av barn med svensk bakgrund. Motsvarande siffra för barn som har utländsk bakgrund men som är födda i Sverige eller som kommit till Sverige vid lägre ålder är drygt 85 procent. Efter läsåret 1997/98, då det nya mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet började gälla, var 80 procent av barnen med utländsk bakgrund behöriga till gymnasieskolan, vilket kan jämföras med drygt 90 procent av barnen med svensk bakgrund (Skolverket 1999c).</P>
<P class="p493 ft20">Allt fler elever har ett annat modersmål än svenska, men hemspråksundervisningen har minskat</P>
<P class="p257 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har antalet elever med annat modersmål än svenska ökat kraftigt. <SPAN class="ft35">21 </SPAN>Av Figur 2.2:7 framgår att det under läsåret 1989/90 fanns lite mer än 98 000 elever i grundskolan som hade annat hemspråk än svenska. Till läsåret 1997/98 ökade antalet med 18 procent och upp- gick då till närmare 116 000. Under denna period skedde en dramatisk minskning av lärarresurserna till hemspråksundervisning (som numera benämns ”undervisning i modersmålet”) och undervisning i svenska som andraspråk. Antalet lärartimmar i hemspråk, liksom antalet lärartimmar i svenska som andraspråk, sjönk med omkring 40 procent mellan 1991/92 och 1997/98. Även andelen som går i hemspråksundervisning av dem som är berättigade har minskat under decenniet. En orsak till detta är att en allt större del hemspråksundervisningen kommit att förläggas utanför skoltid. Det har också skett rationaliseringar såtillvida att man exempelvis samordnar hemspråksundervisningen och samlar elever från många skolor i en större grupp.</P>
<P class="p494 ft13"><SPAN class="ft51">20</SPAN><SPAN class="ft61">Se Jan Eric Gustafssons (m.fl.) underlag till kommittén (F:IX, se bilaga 2).</SPAN></P>
<P class="p495 ft13"><SPAN class="ft51">21</SPAN><SPAN class="ft61">Avsnittet om hemspråksundervisning baseras i huvudsak på egna bearbetningar samt Skolverkets underlag till kommittén (M:II, se bilaga 2).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:7. </SPAN>Antal hemspråkstimmar respektive timmar med svenska som andraspråk (i tusental) och antal elever med annat hemspråk än svenska, <NOBR>1989/90–1997/98</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td230"><P class="p496 ft30">3 000</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p497 ft29">120 000</P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td230"><P class="p496 ft30">2 800</P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p496 ft30">2 600</P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td114"><P class="p497 ft29">115 000</P></TD>
<TD class="tr45 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p496 ft30">2 400</P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td114"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr25 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p498 ft46"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:28px;" class="p498 ft46"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p498 ft46"><![endif]>tusental</P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p496 ft30">2 200</P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td114"><P class="p497 ft29">110 000</P></TD>
<TD class="tr45 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td230"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td81"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td205"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td205"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td81"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td81"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td205"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td81"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td114"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr66 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-5px;margin-right:-46px;margin-bottom:5px;" class="p499 ft57"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-46px;margin-top:-5px;margin-right:0px;margin-bottom:51px;" class="p499 ft57"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-23px;margin-top:18px;margin-right:-23px;margin-bottom:28px;" class="p499 ft57"><![endif]>Antal elever</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr7 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p500 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-38px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:39px;" class="p500 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-19px;margin-top:20px;margin-right:-20px;margin-bottom:19px;" class="p500 ft29"><![endif]>Antal timmar,</P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p496 ft30">2 000</P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td230"><P class="p496 ft30">1 800</P></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td114"><P class="p497 ft29">105 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td230"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td81"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td205"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td205"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td81"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td81"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td205"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td81"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td114"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td230"><P class="p496 ft30">1 600</P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td114"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p496 ft30">1 400</P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td114"><P class="p497 ft29">100 000</P></TD>
<TD class="tr45 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p496 ft30">1 200</P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td114"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td230"><P class="p496 ft30">1 000</P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td114"><P class="p497 ft30">95 000</P></TD>
<TD class="tr45 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td230"><P class="p14 ft33">1989/90</P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p14 ft33">1990/91</P></TD>
<TD class="tr21 td205"><P class="p14 ft33">1991/92</P></TD>
<TD class="tr21 td205"><P class="p14 ft33">1992/93</P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p14 ft33">1993/94</P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p14 ft33">1994/95</P></TD>
<TD class="tr21 td205"><P class="p14 ft33">1995/96</P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p14 ft33">1996/97</P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p299 ft33">1997/98</P></TD>
<TD class="tr21 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft33">Antal lärartimmar (tusental), hemspråk</P>
<P class="p502 ft33">Antal lärartimmar (tusental), svenska som andraspråk</P>
<P class="p503 ft33">Antal elever med annat hemspråk än svenska</P>
<P class="p187 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av Skolverket samt SCB (1995; 1998).</P>
<P class="p61 ft20">Antalet elever i särskolan har ökat</P>
<P class="p62 ft0">Särskolan ska ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en individuellt anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges inom ramarna för grundskolan och gymnasieskolan. Den obligatoriska särskolan motsvarar åldersmässigt grundskolan och omfattar barn och ungdomar mellan 7 och 16 års ålder. Mellan 1994 och 1998 ökade elevantalet i den obligatoriska särskolan med nästan 30 procent, medan det totala elevantalet i grundskolan ökade med 10 procent. För gymna- siesärskolan var elevökningen 20 procent mellan 1994 och 1998, medan antalet elever i gymnasieskolan generellt sett låg stabilt under samma period (Skolverket 1999d). En orsak till det ökade antalet elever i särskolan är att lätt utvecklingsstörda elever kan ha fått det svårare att</P>
<P class="p316 ft0">nå målen i grund- och gymnasieskolan. Skolverket har också angivit</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">128 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft0">resursminskningar i grundskolan som ett skäl till varför elevantalet i den obligatoriska särskolan ökat.</P>
<P class="p504 ft20">Det individuella programmet på gymnasiet – en första andrachans?</P>
<P class="p505 ft0">Kommunerna är skyldiga att erbjuda samtliga barn och ungdomar undervisning fram till och med första kalenderhalvåret då de fyller 20 år. <SPAN class="ft35">22 </SPAN>För elever som antingen inte kommit in på ett nationellt gymnasie- program eller som antagits men som har problem att nå studiemålen, inrättades 1992 det så kallade individuella programmet (IV). Tanken var att dessa elever inom ramen för IV skulle ges ett extra ”preparandår”, som skulle bereda dem ökade möjligheter att klara en övergång till ett nationellt eller specialutformat gymnasieprogram. Endast en fjärdedel av dem som varit inskrivna på IV lämnar dock gymnasiet med en examen inom fem år. Den största kategorin på <NOBR>IV-programmet</NOBR> utgörs av dem som kommer antingen direkt från grundskolan eller från avbrutna studier på ett nationellt program. År 1993 fanns det drygt 10 500 elever som gick denna <NOBR>IV-variant</NOBR> och 1998 var antalet uppe i 14 000. Detta kan delvis bero på att kraven på teoretiska kunskaper har höjts på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen samt på att de tidigare tvååriga teoretiska programmen inte fått någon motsvarighet i det nya gymnasiesystemet.</P>
<P class="p506 ft20">Den sociala snedrekryteringen i gymnasievalen minskade i början av decenniet</P>
<P class="p195 ft0">Ett viktigt mål med den svenska skolan är att alla barn ska ha samma chanser att skaffa sig en god utbildning, oberoende av uppväxtförhål- landen och social bakgrund.<SPAN class="ft35">23 </SPAN>Vi vet dock sedan länge att snedrekryte- ringen i utbildningssystemet fortgår, dels genom att barn med olika social bakgrund har olika chanser att skaffa sig goda betyg, dels genom att barn med olika social bakgrund väljer olika även då de har samma betyg (Erikson och Jonsson 1993).</P>
<P class="p507 ft13"><SPAN class="ft51">22</SPAN><SPAN class="ft61">Avsnittet om individuella program bygger i huvudsak på Donald Broadys (m.fl.) underlag tillkommittén (F:V, se bilaga 2), Skolverkets underlag till kommittén (M:II, se bilaga 2) samt Skolverket (1999).</SPAN></P>
<P class="p508 ft13"><SPAN class="ft51">23</SPAN><SPAN class="ft61">Avsnittet om den sociala snedrekryteringen baseras i huvudsak på Jan Eric Gustafssons (m.fl.) underlag till kommittén (F:IX, se bilaga 2) samt Donald Broadys (m.fl.) underlag till kommittén (F:V, se bilaga 2).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft0">Lejonparten av den sociala selektionen i utbildningssystemet sker i valet till gymnasiet. De mer socialt gynnade väljer i större utsträckning studieförberedande utbildningar, medan elever med svagare social bak- grund oftare väljer yrkesförberedande utbildningsprogram. Den sociala snedrekryteringen till studieförberedande program på gymnasiet mins- kade under första hälften av decenniet. Det är mycket som talar för att denna minskning främst är orsakad av en kraftig utbyggnad av gymna- sieskolan i kombination med minskande födelsekullar. En annan för- klaring kan vara att elever från de tidigare teoretiska tvååriga pro- grammen kommit att välja det studieförberedande samhällsprogrammet. När utbildningssystemet expanderar, vilket var fallet under <NOBR>1990-talet,</NOBR> brukar andelen socialt mindre gynnade ungdomar först öka och sedan minska i omfattning på studieförberedande utbildningar. Uppgifter för slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> tycks bekräfta denna bild, såt illvida att sned- rekryteringen ånyo ökar.</P>
<P class="p509 ft20">Universitets- och högskolesystemet har expanderat kraftigt</P>
<P class="p510 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har universitets- och högskolesystemet expanderat kraftigt. Andelen av varje årskull som går över till högre utbildning har ökat under decenniet och antalet inskrivna på olika universitets- och högskoleutbildningar har ökat med 55 procent mellan 1990 och 1997 (se Figur 2.2:8). Ökningstakten har i absoluta termer varit ungefär den- samma i större och mindre högskoleorter, men relativt sett har de mindre högskolorna växt snabbast. Trots universitetsväsendets expansion har det blivit allt svårare att komma in på en utbildningslinje. Detta har framför allt att göra med att arbetslösheten lett till att stora grupper, inkluderande ett stort antal äldre personer, sökt sig till universiteten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">130 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:8. </SPAN>Antalet inskrivna studenter i universitets- och högskole- utbildning, <NOBR>1989/90–1996/97</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p261 ft29">350 000</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td179"><P class="p261 ft29">300 000</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td179"><P class="p261 ft29">250 000</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td179"><P class="p261 ft29">200 000</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td179"><P class="p261 ft29">150 000</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td179"><P class="p261 ft29">100 000</P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td179"><P class="p261 ft30">50 000</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td179"><P class="p261 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td179"><P class="p14 ft28">1989/90</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1990/91</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1991/92</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1992/93</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p14 ft28">1993/94</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1994/95</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1995/96</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1996/97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr11 td200"><P class="p10 ft28">Totalt</P></TD>
<TD class="tr34 td111"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td284"><P class="p46 ft28">Universitet</P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td126"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr34 td285"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td286"><P class="p148 ft29">Regionala högskolor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td112"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td106"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td91"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td106"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td91"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>SCB (1998).</P>
<P class="p511 ft0">Fortfarande föreligger skillnader mellan individer med olika social bakgrund vad gäller benägenheten att gå över till högre utbildning. Denna snedrekrytering är för det första en effekt av att barn från arbe- tarhem i genomsnitt har lägre betyg än vad barn från tjänstemannahem har. Det är dock viktigt att poängtera att könsskillnaderna i betyg är större än klasskillnaderna. För det andra väljer arbetarbarn och tjänstemannabarn att söka till högskolan i olika hög grad även då de har samma betyg (Erikson och Jonsson 1993). Det finns tecken som tyder på att den sociala snedrekryteringen har minskat något under <NOBR>1990-talet,</NOBR> men utjämningen är tämligen svag och skillnaderna är fortsatt stora. <SPAN class="ft35">24 </SPAN>Beräkningar visar att den sociala snedrekryteringen skulle minska med 50 procent om man kunde ta in elever till högskolan enbart på basis av betyg, under förutsättning att arbetarbarn sökte högskolan i samma utsträckning som tjänstemannabarn gör.</P>
<P class="p119 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har systemet för antagning till högre utbildning genomgått en rad förändringar, varav en av de mest betydelsefulla torde ha varit den starkt ökade vikten som Högskoleprovet fått som urvalsgrund. Avsikten med införandet av Högskoleprovet var delvis att minska snedrekryteringen (SOU 1985:57). Det har dock kunnat visas att den sociala bakgrunden påverkar Högskoleprovets resultat i ungefär lika hög grad som gymnasiebetygen gör. I detta avseende tycks det alltså</P>
<P class="p512 ft13"><SPAN class="ft35">24 </SPAN>Se Jan Eric Gustafssons (m.fl.) underlag till kommittén (F:IX, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft0">vara tämligen egalt om man antar på basis av betyg eller på basis av Högskoleprovet. Det har i studier visats att det finns en inlärningsfaktor i provförfarandet som gör att poängen tenderar att öka vid varje nytt provtillfälle (Gustafsson och Westerlund 1994). Den sociala sned- rekryteringen förstärks av det faktum att sökande från högre social- grupper tenderar att ta provet fler gånger än andra och därmed förbättrar sina resultat.</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">132 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft50">Ökat tryck på barn- och ungdomsvården</SPAN></P>
<P class="p104 ft0">Under de två senaste årtiondena har frågor om barns ställning blivit mycket viktiga i samhällsdebatten, inte minst efter antagandet av FN:s barnkonvention 1989.<SPAN class="ft35">25 </SPAN>Det har etablerats en särskild Barnombudsman och socialtjänsten har sedan Socialtjänstlagen reviderades 1997 ett sär- skilt ansvar för att i sitt arbete särskilt beakta barnens situation, bevaka deras rättigheter och ta hänsyn till deras inställning. Anmälningskyl- digheten till socialtjänsten för vissa yrkesgrupper har utvidgats och lagstiftaren har satt upp tidsgränser för hur lång tid utredningar i bar- navårdsärenden får ta. Ett flertal utredningar och forskningsrapporter har pekat ut just utdragna utredningar som ett påtagligt problem i den sociala barnavården (SOU 1994:139, Sundell och Humlesjö 1996). Ett år efter lagändringen var det dock få kommuner som beslutat om nya riktlinjer för arbetet med barn och unga (Socialstyrelsen 1999j). Trots att de flesta kommuner har rutiner för hur barnets inställning ska lyftas fram i barnavårdsutredningarna, visade det sig vid en kartläggning att barnperspektivet brister i många utredningar i kommunerna (Social- styrelsen och Länsstyrelserna 1999).</P>
<P class="p306 ft0">Det är i dag inte möjligt att exakt ange omfattningen av den sociala barna- och ungdomsvården i termer av exempelvis hur många familjer som är föremål för barnavårdsinsatser. Det saknas också i stort sett systematiskt insamlade uppgifter om barnavårdsproblemens omfattning, sammansättning och förändringar. Socialstyrelsen och SCB har dock utfört vissa undersökningar om barnavårdsanmälningar och ansökningar om vård (SCB 1993, Socialstyrelsen 1998a; M:III, se bilaga 2). <SPAN class="ft35">26 </SPAN>Socialstyrelsen konstaterar i sin undersökning från 1998 att såväl antalet anmälningar som antalet utredningar tycks ha ökat sedan 1993, särskilt i de större kommunerna. Enligt Socialstyrelsen kan denna ökning delvis ha att göra med en allmänt sett ökad anmälningsbenägenhet, men den kan också vara en konsekvens av att skolrelaterade problem i ökad utsträckning kommit att definieras som sociala barnavårdsproblem, att socialtjänsten förbättrat sitt samarbete med andra myndigheter och att kommunerna under senare år blivit bättre på att registrera anmälningar. Sammanfattningsvis visar uppgifterna från kommunerna att den sociala barnavårdens belastning (mätt i antalet barnavårdsanmälningar) ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den kommunala statistiken är emellertid av mycket dålig kvalitet och möjliggör inga entydiga slutsatser om ökningarnas</P>
<P class="p413 ft13"><SPAN class="ft51">25</SPAN><SPAN class="ft61">Detta avsnitt bygger i huvudsak på Tommy Lundströms underlag till kom- mittén (F:XVI, se bilaga 2).</SPAN></P>
<P class="p513 ft13"><SPAN class="ft51">26</SPAN><SPAN class="ft61">Ansökningar hänför sig till de fall då föräldrar eller barn och ungdomar själva begär hjälp.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td245"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td105"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td287"><P class="p355 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td288"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr12 td290"><P class="p54 ft0">storlek, vilka som anmäler eller skälen till anmälningarna. Det underlag</P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">som ligger till grund för Socialstyrelsens undersökningar är med andra</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">ord svagt och en viktig slutsats av dessa studier är att kommunerna i</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">stort helt saknar gemensamma rutiner för systematisk insamling av</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td291"><P class="p54 ft0">statistik om anmälningar. <SPAN class="ft35">27</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td292"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p110 ft0">Vid sidan av information från kommunerna finns vissa andra upp-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">gifter med vars hjälp man kan söka belysa barn- och ungdomsproblemen</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Sedan slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> har antalet polisanmälningar</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">om misshandel av barn upp till 14 års ålder ökat stadigt från 1 800 år</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">1989 till 5 700 år 1998 (Brå 1999). På motsvarande sätt har antalet</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td245"><P class="p54 ft0">samtal</P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p10 ft0">till BRIS<SPAN class="ft35">28</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td287"><P class="p514 ft0">jourtelefoner om barnmisshandel och andra</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr20 td290"><P class="p54 ft75">barnavårdsproblem ökat kraftigt under <NOBR>1990-talet</NOBR> (Lundström 1997).</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p10 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">Detta kan bero på att antalet barnmisshandelsfall faktiskt har ökat, men</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">kan också bero på att benägenheten att anmäla har blivit större.</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p110 ft0">Liknande tolkningsproblem gäller sexuella övergrepp. I en färsk</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">kunskapsöversikt konstaterar Svedin ( 1999) att det, i likhet med vad som</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">gäller barnmisshandel, är omöjligt att med någon rimlig grad av exakthet</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">fastställa omfattningen av sexuella övergrepp mot barn. Antalet</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">polisanmälningar av misstänkta sexualbrott (våldtäkt, sexuellt tvång och</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">sexuellt ofredande) riktade mot barn upp till 15 års ålder har fördubblats</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td291"><P class="p54 ft0">från slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Det har emellertid skett</P></TD>
<TD class="tr8 td292"><P class="p215 ft0">en minskning från</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">3 000 anmälningar år 1993, då antalet var som störst, till 2 400 år 1997.</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">En annan omdiskuterad fråga rör ungdomsbrottslighetens omfattning och</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">utveckling. Det finns mycket som talar för att ungdomars brottslighet</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">efter en kraftig ökning under hela <NOBR>1900-talet</NOBR> legat relativt stilla sedan</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">mitten av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Vad gäller våldsbrottsligheten är utvecklingen</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">emellertid mer svårtolkad. Å ena sidan visar de i kriminalstatistiken</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">registrerade misshandelsbrotten bland unga en tydlig ökning från slutet</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">av <NOBR>1980-talet</NOBR> och framåt. Å andra sidan visar resultat från</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">offerundersökningar, liksom förekomsten av dödligt våld bland unga, på</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">mer stabila mönster över tid (Estrada 1999). Många av förändringarna i</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">lagstiftningen på ungdomsproblemens område har rört samhällets</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">reaktioner på ungdomsbrott och den komplicerade gränsdragningen</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td245"><P class="p54 ft0">mellan</P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p123 ft0">kriminalvård</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td287"><P class="p515 ft0">och socialtjänst. Två av de viktigaste</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td291"><P class="p54 ft3">förändringarna gäller de särskilda ungdomshemmen (</P></TD>
<TD class="tr8 td292"><P class="p46 ft0"><NOBR>§12-hemmen),</NOBR> vars</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">historia går tillbaka till de gamla ungdomsvårdsskolorna. För det första</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">har dessa, efter att under omkring tio år varit ett kommunalt och</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td293"><P class="p54 ft0">landstingskommunalt</P></TD>
<TD class="tr9 td293"><P class="p10 ft0">ansvar, överförts till Statens</P></TD>
<TD class="tr9 td292"><P class="p10 ft0">institutionsstyrelse</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p516 ft13"><SPAN class="ft51">27</SPAN><SPAN class="ft61">Antalet kommuner som kan lämna någon form av uppgifter om antalet an- mälningar har dock ökat under </SPAN><NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p517 ft13"><SPAN class="ft51">28</SPAN><SPAN class="ft61">Barnens rätt i samhället.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">134 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p518 ft0">(SiS). För det andra har det blivit möjligt att döma ungdomar till tids- begränsade straff som ska avtjänas på <NOBR>§12-hemmen</NOBR> (Korpi 1996).</P>
<P class="p99 ft20">Antalet omhändertaganden av barn och ungdomar ökar</P>
<P class="p62 ft0">Den mest omdiskuterade och utforskade åtgärden inom den sociala barnavården är dygnsvården, det vill säga omhändertaganden för sam- hällsvård med placering i familjehem (fosterhem) eller vid institution. Andelen barn och ungdomar som är föremål för omhändertaganden för dygnsvård under ett givet år har minskat sedan socialtjänstlagen trädde i kraft 1982. Denna minskning gäller särskilt tvångsomhändertagna barn och ungdomar. En bit in på <NOBR>1990-talets</NOBR> tycks det emellertid ha skett ett trendbrott och antalet omhändertagna barn ökar nu stadigt (se Figur 2.2:9). Den 1 november 1993 var omkring 10 500 barn placerade i dygnsvård, medan motsvarande antal 1998 var 12 400. Ökningen gäller framför allt frivilliga omhändertaganden.</P>
<P class="p519 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:9. </SPAN>Antalet barn och unga som varit föremål för omhänder- taganden per 1000 barn i befolkningen, <NOBR>1990–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr20 td294"><P class="p520 ft28">8</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr16 td294"><P class="p520 ft28">7</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr39 td295"><P class="p521 ft67">B arn s om någon gång v ar f öremål f ör ins ats</P></TD>
<TD class="tr39 td89"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td205"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td81"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td227"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td89"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td294"><P class="p520 ft28">6</P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr45 td296"><P class="p521 ft67">B arn med pågående ins ats den 1 nov</P></TD>
<TD class="tr17 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td294"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td25"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td89"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td294"><P class="p520 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td294"><P class="p520 ft28">4</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td294"><P class="p520 ft28">3</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr10 td297"><P class="p521 ft67">B arn med påbörjade ins ats er</P></TD>
<TD class="tr17 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td294"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td227"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td25"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td89"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td90"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td90"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td294"><P class="p520 ft28">2</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td294"><P class="p520 ft28">1</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr45 td286"><P class="p521 ft67">Ny tillkomna barn</P></TD>
<TD class="tr17 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td294"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td81"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td227"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td25"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td89"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td294"><P class="p520 ft38">0</P></TD>
<TD class="tr33 td90"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td205"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td81"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td227"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td89"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td90"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td90"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td294"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p522 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p19 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p242 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p21 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p12 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td89"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Socialstyrelsen (M:III, se bilaga 2).</P>
<P class="p523 ft0">Majoriteten av alla barn som placeras i dygnsvård återfinns i familje- hem, men andelen har minskat något under <NOBR>1990-talet.</NOBR> I förarbetena till Socialtjänstlagen från 1982 framgår tydligt att lagstiftaren tänkt sig en fortsatt minskning av institutionsvården i förhållande till familje- hemsvården. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade dock antalet barn placerade på institution, eller så kallade <NOBR>HVB-hem</NOBR> (Hem för vård eller boende). De institutionsplacerade barnen utgjorde i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> 21 procent av samtliga placerade barn, medan motsvarande siffra 1998 var 27 pro-</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft0">cent. Det är vanligt att vården av barn som placerats med tvång enligt LVU (Lagen om vård av unga) åtminstone inledningsvis förläggs till institution, men även andelen frivilligt placerade barn på institution har ökat under decenniet (från 12 procent 1990 till 20 procent 1998). Utgår man från samtliga påbörjade placeringar framkommer en ännu större förskjutning från familjehemsvård till institutionsvård. Fosterhemsvår- dens andel av alla påbörjade placeringar har minskat från 70 procent i mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> till 55 procent tio år senare (Vinnerljung, Sallnäs, Oscarsson 1999).</P>
<P class="p95 ft0">I lagstiftningen på området framkommer avsikten att institutions- vården ska fortsätta att drivas av offentliga huvudmän (Lundström 1995, Sallnäs 1995). Utvecklingen har emellertid tagit en helt annan riktning än den avsedda. Bakom ökningen av institutionsvården ligger framför allt en uppgång för enskilda, privat drivna institutioner. I dag drivs nästan 60 procent av <NOBR>HVB-hemmen</NOBR> av enskilda ägare, det vill säga aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor. Antalet platser på privat drivna institutioner har ökat från drygt 600 till nästan 1 500 mellan 1990 och 1999, medan antalet platser på offentligt drivna institutioner <SPAN class="ft35">29 </SPAN>har minskat från nästan 1 100 till drygt 300 under samma period (Socialstyrelsen, M:III, se bilaga 2).<SPAN class="ft35">30</SPAN></P>
<P class="p119 ft0">Det mesta talar för att <NOBR>HVB-vården</NOBR> är ett av de fält inom vård och omsorg där privata driftsformer är mest vanliga. Många av de privat drivna institutionerna fungerar som mer eller mindre familjehemslik- nande <NOBR>HVB-hem</NOBR> med fyra till fem platser (Sallnäs 1999). För de barn som är föremål för de mest långtgående ingripandena har alltså vården kommit att anta delvis nya former. Denna förskjutning har skett utan formella beslut från centralt håll och utan att man vet särskilt mycket om innehållet i de nya privata vårdformerna. Generellt sett tycks för- skjutningen gentemot privata driftsformer ha gått längre inom barna- och ungdomsvården än inom exempelvis den institutionsbaserade missbrukarvården. Frivilligorganisationer är i dag viktiga servicepro- ducenter i vissa specifika nischer inom barnavården, men spelar på det hela taget en relativt sett marginell roll (Lundström och Wijkström 1997).</P>
<P class="p524 ft13"><SPAN class="ft51">29</SPAN><SPAN class="ft61">Ej inräknat platser i tvångsvård på </SPAN><NOBR>§12-hem</NOBR> för ungdomar.</P>
<P class="p525 ft13"><SPAN class="ft51">30</SPAN><SPAN class="ft61">Statistiken bör tolkas med försiktighet eftersom rapporteringsbenägenheten bland institutionerna varierar. Den trendmässiga ökningen av antalet institu- tionsplatser och den ökade privatiseringen av hemmen är dock klargjord.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">136 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p526 ft20">Antalet barn och ungdomar med kontaktperson/kontaktfamilj har ökat</P>
<P class="p527 ft0">En insats som tillämpas i så gott som samtliga kommuner är kontakt- person/kontaktfamilj (Bergmark och Lundström, kommande). Denna insats innebär att socialtjänsten erbjuder en blandning av avlastning och socialt stöd genom att engagera lekmän som till en oftast mycket låg ersättning hjälper barn och föräldrar. Denna insats har ökat kraftigt i omfattning under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1990 påbörjades 4 400 insatser av denna typ, medan motsvarande siffra för 1997 var 7 500 (Social- styrelsen 1998d). Trots att kontaktperson/kontaktfamilj är en väletable- rad åtgärd finns mycket litet forskning på området och det råder en total avsaknad av utvärderingar om insatsens effekter. De studier som gjorts tyder emellertid på att insatsen uppskattas såväl av de fam iljer mot vilka insatsen inriktas som av de frivilliga kontaktpersonerna/kontakt- familjerna (Andersson 1992, Sundell, Humlesjö och Carlsson 1994).</P>
<P class="p369 ft0">Såväl i Sverige som i andra länder har man funnit att fattiga familjer, familjer med ensamstående mödrar, invandrarfamiljer samt familjer där föräldrarna är arbetslösa och beroende av bidrag är kraftigt över- representerade i barna- och ungdomsvården i allmänhet och vad beträffar omhändertaganden i synnerhet (Andersson 1995, Lundström 1993, Vinnerljung 1996). En undersökning utförd av Stockholms socialförvaltning visar att omkring 90 procent av dem som hade kon- taktfamilj var ensamstående föräldrar, vilket i praktiken oftast betyder ensamstående mammor (Sundell, Humlesjö och Carlsson 1994). Noter- bar är också den kraftiga överrepresentationen av invandrarungdomar i alla typer av insatser (Bergström och Sarnecki 1996, Socialstyrelsen 1998c). Det saknas dock i allt väsentligt uppgifter som beskriver för- ändringar under <NOBR>1990-talet</NOBR> gällande sammansättningen av de fam iljer som är föremål för barna- och ungdomsvårdens insatser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Bristande kunskaper om resursutveckling och resultat</P>
<P class="p62 ft0">Det finns stora problem med att avgränsa den sociala barnavården med avseende på organisation, personal och insatser, vilket innebär att det är svårt att mer specifikt uttala sig om resurstillgång och resursföränd- ringar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det finns dock ingenting som talar för att det skett personalneddragningar bland kommunernas socialsekreterare (Svenska Kommunförbundet 1998b). De olika unders ökningar av den sociala barnavården som bland annat Socialstyrelsen genomfört pekar relativt entydigt på att den sociala barnavården inte utsatts för resurs- minskningar under decenniet. Kommunernas kostnader för placeringar av barn och unga har i stället ökat, vilket bör ses i relation till att antalet placeringar ökat och att det skett en förskjutning mot jämförelsevis dyrare vårdformer (Regeringen 1999). Betydelsen av det ökade tryck som kommer till uttryck i ett ökat antal anmälningar har inte analyserats närmare. Det kan inte uteslutas att detta reellt sett inneburit urholkade resurser på sina håll. Den sociala barnavården har dock haft en hög prioritet inom kommunerna i jämförelse med annan kommunal barninriktad verksamhet, såsom elevvård i skolan och barnomsorg. Mycket talar också för att den sociala barnavården under <NOBR>1990-talet</NOBR> prioriterats högre än exempelvis missbrukarvården (Bergmark 1995, Socialstyrelsen 1998a; 1998c).</P>
<P class="p528 ft0">Det råder förhållandevis stor enighet om att den sociala barnavårdens praktik alltför lite baseras på vetenskapliga kunskaper och beprövad erfarenhet, vilket återspeglas i frånvaro av systematisk dokumentation av arbetet, av beprövade metoder och utvärderingar av de insatser som tillämpas. Bristerna har att göra dels med att det existerar få dokumenterade och väl fungerande metoder, dels med att socialarbetare i allmänhet inte systematiskt tillägnar sig den vetenskapligt grundade kunskap som faktiskt finns (Bergmark och Lundström, kommande).</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">138 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft50">Missbrukarvårdens utveckling</SPAN></P>
<P class="p62 ft0">Det finns i dag inga heltäckande mått på missbrukets omfattning under <NOBR>1990-talet</NOBR> och det saknas helt löpande uppgifter med vars hjälp man kan bedöma utvecklingen av missbrukets svårighet eller behovet av vård i befolkningen.<SPAN class="ft35">31 </SPAN>Det är dock möjligt att utifrån vissa indikatorer och skattningar ge åtminstone en grov bild av missbrukets utveckling. Systembolagets statistik ger vid handen att alkoholförsäljningen minskat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1990 såldes 6,4 liter ren al kohol per invånare över 15 år, medan motsvarande siffra var 5,8 liter år 1998. Inte heller antalet levercirrhoser eller förekomsten av alkoholrelaterad dödlighet tyder på att det tunga alkoholmissbruket skulle ha ökat. Det har dock skett vissa förskjutningar i alkoholkonsumtion mellan olika gr upper. Konsumtions- undersökningar bland vuxna tyder på en svag ökning under <NOBR>1990-talet</NOBR> av kvinnors veckokonsumtion, medan mäns konsumtion inte förändrats nämnvärt. Dryckesmönstren inom kvinnogr uppen har också förändrats. Andelen helnykterister bland yngre kvinnor har ökat samtidigt som högkonsumenterna blir äldre, och indikatorerna på problematiskt drickande visar på en ökning (Helmersson Bergmark 1999). Också inom ungdomsgruppen visar alkoholkonsumtionen en ökande trend under decenniet, såväl för pojkar som för flickor. Ökningen i ungdomsgr uppen gäller såväl den genomsnittliga alkoholkonsumtionen som förekomsten av berusningsdrickande. För flickor har dock berusningsdrickandet minskat mellan 1995 och 1998. Det finns ett samband mellan ungdomars ökade alkoholkonsumtion och den ökning som skett under senare decennier av andelen alkohol som konsumeras på restaurang (Lenke 1999).</P>
<P class="p529 ft0">Det har under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> inte gjorts några nationella undersökningar av antalet narkotikamissbrukare, vilket gör det svårt att mer exakt uttala sig om narkotikamissbrukets omfattning under decen- niet. Sammanfattningsvis pekar dock existerande indikatorer i riktning mot att antalet missbrukare har ökat. År 1990 hade knappt 6 procent av de mönstrade använt narkotika, medan motsvarande siffra var 16 pro- cent 1998. En liknande utveckling kan iakttagas för skolelever i årskurs nio. Antalet personer som lagförts för narkotikabrott har ökat från drygt</P>
<P class="p530 ft0">7 000 år 1990 till drygt 11 000 år 1997. Antalet personer som dömts för</P>
<P class="p531 ft13"><SPAN class="ft35">31 </SPAN>Statistiken om missbrukets omfattning är hämtad från CAN (1999). I övrigt bygger framställningen på Lars Oscarssons underlag till kommittén (F:XVIII, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft0">narkotikabrott uppvisar en motsvarande ökande trend. Uppgifter av- seende sluten sjukhusvård med narkomani som huvuddiagnos, andel av de mönstrade som använt heroin och antalet lagförda för narkotikabrott tyder också på en ökad nyrekrytering till tyngre missbruk av ungdomar under 25 år.</P>
<P class="p532 ft0">Den svenska vården av vuxna missbrukare är i stor utsträckning förlagd utanför hälso- och sjukvården. Kommunerna har huvudansvaret för merparten av de långsiktiga behandlings- och rehabiliterings- insatserna, medan landstingen i allmänhet svarar för avgiftning och behandling av somatiska och psykiatriska konsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk. Det kommunala ansvaret för vuxna missbrukare regleras i Socialtjänstlagen (SoL) och i Lagen om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM). Insatser av frivillig karaktär genomförs vanligen med stöd av Socialtjänstlagen medan tvångsinsatser utförs på basis av LVM. Staten bedriver viss institutionsvård i egen regi, men bidrar även ekonomiskt till missbrukarvården genom statsbidrag till kommunerna. I SoL stadgas att kommunerna ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel samt aktivt sörja för att individer får hjälp att komma ifrån sitt missbruk. Det saknas tillförlitlig löpande statistik för kostnadsutvecklingen inom missbrukar- vården, vilket gör det svårt att med någon större säkerhet uttala sig om huruvida de totala resurserna har ökat eller minskat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Statistik för 1993, 1994 och 1996 tyder dock på att kommunernas kostnader för missbrukarvården i stort sett legat still under denna period (Socialstyrelsen 1998b). Det bör dock påpekas att det råder avsevärda variationer i kostnader mellan kommuner.</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">140 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Antalet missbrukare intagna på institution minskar</P>
<P class="p533 ft0">Under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> är det inom institutionsvården fler missbrukare som vårdas i frivillig form än som är föremål för tvångsvård, vilket framgår av Figur 2.2:10.</P>
<P class="p534 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:10. </SPAN>Vuxna missbrukare inskrivna i institutionsvård, 1983– 1998</P>
<P class="p535 ft91">Antal personer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr20 td178"><P class="p261 ft30">5000</P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr21 td235"><P class="p536 ft92">Frivilligt intagna</P></TD>
<TD class="tr21 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td178"><P class="p261 ft30">4000</P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td128"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td82"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td211"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td128"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td128"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td128"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td128"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td128"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td178"><P class="p261 ft30">3000</P></TD>
<TD class="tr13 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td178"><P class="p261 ft30">2000</P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td178"><P class="p261 ft30">1000</P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr33 td235"><P class="p536 ft93">Tvångsintagna</P></TD>
<TD class="tr33 td211"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td128"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td178"><P class="p261 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td178"><P class="p14 ft28">83</P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p14 ft28">84</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p14 ft28">85</P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p242 ft28">86</P></TD>
<TD class="tr20 td211"><P class="p14 ft28">87</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p14 ft28">88</P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p14 ft28">89</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p14 ft28">90</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p14 ft28">91</P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p14 ft28">92</P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p14 ft28">93</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p14 ft28">94</P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p14 ft28">95</P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p14 ft28">96</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p14 ft28">97</P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p50 ft28">98*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td178"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td112"><P class="p50 ft91">Å r</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft94"><SPAN class="ft3">*</SPAN>År 1998 är de friv illigt intagna 21 år och äldre. Övriga uppg ifter gäller personer som är 18 år och äldre. År 1998 är mätdagen 1 november och övriga år 31 december.</P>
<P class="p230 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Socialstyrelsen (M:III, se bilaga 2).</P>
<P class="p106 ft0">År 1990 fanns totalt cirka 4 500 personer intagna på institutioner för vård av missbrukare. År 1998 var antalet knappt 3 600. Under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> är al koholmissbruk den vanligaste orsaken till att missbrukare vårdas på institution. Som vi kan se av Figur 2.2:10 sjönk antalet personer inom den frivilliga institutionsvården markant efter 1991 fram till och med 1994, men antalet har därefter stab iliserats till omkring 3 000 personer. Tvångsvården uppvisar en längre nedåtgående trend från 1992 till och med 1997, varefter en uppgång sker till 1998. Under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> utgör kvi nnor ungefär en femtedel av dem som vårdas frivilligt på institution, medan andelen kvinnor inom tvångsvården enligt LVM fördubblats under perioden till ungefär 40 procent 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p538 ft20">Kraftig minskning av antalet alkoholmissbrukare i institutionsvård</P>
<P class="p539 ft0">Figur 2.2:11 visar att antalet narkotika- och blandmissbrukare inom den frivilliga institutionsvården har varit relativt konstant under 1990 till 1997, medan antalet alkoholmissbrukare har minskat kraftigt under denna period. De rena alkoholmissbrukarna utgör 1997 mindre än hälften av samtliga personer som är frivilligt intagna på institution.</P>
<P class="p540 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:11. </SPAN>Antal frivilligt intagna för institutionsvård enligt Social- tjänstlagen den 31 december, <NOBR>1989–1997.</NOBR> Uppdelning efter missbrukets art</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr20 td97"><P class="p241 ft30">3 000</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td97"><P class="p241 ft30">2 500</P></TD>
<TD class="tr42 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td97"><P class="p241 ft30">2 000</P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td97"><P class="p241 ft30">1 500</P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td97"><P class="p241 ft30">1 000</P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td97"><P class="p241 ft33">500</P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td97"><P class="p241 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr13 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td97"><P class="p14 ft33">1989</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p14 ft33">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p21 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p14 ft33">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p16 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p14 ft33">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td179"><P class="p231 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p14 ft33">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p14 ft33">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p231 ft33">Alkohol</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td298"><P class="p45 ft33">Narkotika</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td299"><P class="p243 ft33"><NOBR>Alkohol-narkotika</NOBR></P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Socialstyrelsen (M:III, se bilaga 2).</P>
<P class="p403 ft0">Tvångsvården har genomgått stora administrativa förändringar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1994 tog socialnämnderna i kommunerna över utred- nings- och ansökningsansvaret för <NOBR>LVM-vården</NOBR> från Länsstyrelserna. Samma år tog Statens institutionsstyrelse över huvudmannaskapet för själva handhavandet av vården. Ansökningarna till länsrätterna om beredande av tvångsvård på institution enligt LVM visar en liknande utveckling som den som gäller för frivilligt intagna. Antalet narko- tikamissbrukare har varit relativt konstant under decenniet, medan antalet alkoholmissbrukare minskat kraftigt. Alkoholmissbrukarna har kommit att utgöra mindre än hälften av populationen. Andelen narko- tikamissbrukare är större här än inom den frivilliga institutionsvården.</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">142 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Förskjutning från sluten till öppen vård</P>
<P class="p89 ft0">Öppenvården började registreras i den offentliga statistiken först 1998, vilket gör att det är svårt att uttala sig om omfattningen av öppenvårdens insatser under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Dock finns enstaka studier som kan tjäna som utgångspunkt för en diskussion av öppenvårdens utveckling. En försiktig jämförelse av två olika enkätundersökningar (Socialstyrelsen 1994b; 1996b) ger vid handen att antalet insatser i öppenvården varit relativt stabilt mellan 1991 och 1994. En senare studie (Socialstyrelsen 1998b) pekar i riktning mot att öppenvårdsresurserna troligen byggts ut sedan 1994. Vårdtiderna inom institutionsvården har minskat samtidigt som vårdtiderna inom öppenvården förefaller ha ökat. Det tycks med andra ord ha skett en förskjutning från slutna vårdformer mot insatser i öppna vårdformer. Denna tendens till förskjutning från institutionsvård till öppenvård är tydligast bland alkoholmissbrukare. Det finns studier från första hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> som pekar i riktning mot att såväl mer socialt integrerade alkoholmissbrukare som gravt socialt utslagna alkoholmissbrukare i större utsträckning än tidigare kommit att hänvisas till öppenvård istället för till institutionsvård (Socialstyrelsen 1996b, Blomquist 1996). En kartlä ggning av öppenvården riktad till tunga missbrukare i två län visar att verksamheterna ofta är ambitiöst upplagda, men att de tunga missbrukarna kommer i åtnjutande av ganska få insatser vars resultat sällan utvärderas (Socialstyrelsen 1998b).</P>
<P class="p412 ft20">De privata inslagen i missbrukarvården har ökat</P>
<P class="p126 ft0">Produktionen av missbrukarvård har traditionellt haft ett stort inslag av privata huvudmän, såsom religiösa samfund, stiftelser, föreningar och aktiebolag (Stenius 1999). Inom institutionsvården har omfattningen av privat producerad vård förstärkts under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det finns ingen löpande statistik med vars hjälp man systematiskt kan följa utvecklingen av antalet hem och platser som drivs av olika huvudmän och vilka de olika målgrupperna är. Socialstyrelsens årliga förteckning över hem för vård eller boende (det vill säga institutionsvård) och familjevårdsenheter kan dock ge åtminstone en grov bild av huvudmannaskapsförändringar under decenniet. Som framgår av Tabell 2.2:12 har antalet platser inom privat institutions- och familjehemsvård ökat med ungefär 70 procent från knappt 1 200 år 1990 till drygt 2 000 år 1999. Under samma period har antalet platser som tillhandahålls av kommuner och landsting minskat från drygt 2 400 till knappt 1 900. Inom den volymmässigt relativt begränsade tvångsvården som tillhandahålls av Statens</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft0">institutionsstyrelse har antalet platser sjunkit från drygt 1 100 till knappt 350 mellan 1990 och 1999. Privata huvudmän utgör i dag den enskilt största gruppen av producenter gällande den institutionsbaserade institutionsvården.</P>
<P class="p542 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 2.2:12. </SPAN>Antal platser för vuxna missbrukare i Hem för vård och boende (HVB) med uppdelning på olika huvudmän, 1990, 1994 och 1999<SPAN class="ft63">a</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr19 td300"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td301"><P class="p543 ft14">1990</P></TD>
<TD class="tr19 td302"><P class="p243 ft14">1994</P></TD>
<TD class="tr19 td303"><P class="p47 ft14">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td171"><P class="p211 ft14">Privata vårdgivare</P></TD>
<TD class="tr17 td304"><P class="p395 ft14">1 193</P></TD>
<TD class="tr17 td305"><P class="p395 ft14">2 084</P></TD>
<TD class="tr17 td306"><P class="p47 ft14">2 053</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td171"><P class="p211 ft14">Kommuner och landsting</P></TD>
<TD class="tr8 td304"><P class="p543 ft14">2 428</P></TD>
<TD class="tr8 td305"><P class="p14 ft14">2 368</P></TD>
<TD class="tr8 td306"><P class="p26 ft14">1 875</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td171"><P class="p211 ft14">Stiftelser</P></TD>
<TD class="tr8 td304"><P class="p543 ft14">2 931</P></TD>
<TD class="tr8 td305"><P class="p14 ft14">2 319</P></TD>
<TD class="tr8 td306"><P class="p26 ft14">1 598</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td171"><P class="p211 ft14">Statens</P></TD>
<TD class="tr8 td304"><P class="p543 ft14">1 122</P></TD>
<TD class="tr8 td305"><P class="p14 ft14">954</P></TD>
<TD class="tr8 td306"><P class="p26 ft14">346</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td171"><P class="p211 ft14">institutionsstyrelse<SPAN class="ft53">b</SPAN></P></TD>
<TD class="tr16 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td305"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td306"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p544 ft14"><SPAN class="ft95">a</SPAN><SPAN class="ft96">Ungefär fem procent av de hem som finns representerade i förteckningen tar emot personer som har andra sociala problem än missbruk. Denna siffra har emellertid legat relativt konstant under </SPAN><NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p545 ft14"><SPAN class="ft51">b</SPAN><SPAN class="ft97">Tvångsvård enligt LVM.</SPAN></P>
<P class="p316 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Socialstyrelsen (M:III, se bilaga 2).</P>
<P class="p265 ft0">I den nya Socialtjänstlagen från 1998 har det bland annat inom miss- brukarvårdens område skett inskränkningar av individens rätt att över- klaga genom förvaltningsbesvär. Det går exempelvis inte längre att överklaga beslut om vilken vård som ska tillämpas eller hur länge vården ska pågå. I Socialstyrelsens uppföljning av effekterna av den begränsade besvärsrätten framkommer att kommunerna endast i undantagsfall ändrat sina riktlinjer för vård och behandling av missbrukare (Socialstyrelsen 1999b). Det tycks som om organisatoriska, ekonomiska och vårdmässiga faktorer spelar en klart viktigare roll än den senaste lagändringen för exempelvis omorienteringen av insatserna för missbrukare från institutionsvård till olika typer av öppenvård.</P>
<P class="p546 ft0">Dagens kunskaper om missbrukarvårdens insatser och deras effekter är bristfälliga. Missbrukarvårdens utveckling tycks endast i liten utsträckning styras av tydliggjorda och underbyggda insatsbehov och av evidensbaserad kunskap. Det har från statligt och regionalt håll skett genomgripande ekonomiska satsningar med syfte att stimulera en mer</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">144 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p547 ft0">evidensbaserad utveckling inom missbrukarvården, <SPAN class="ft35">32 </SPAN>men dessa har hittills endast givit punktvisa resultat. I dag förekommer också behand- lings- och utvärderingsinriktade utbildningar och kurser inom såväl högskolan som olika myndigheter, förvaltningar och organisationer, men även dessa satsningar tycks ha givit relativt lite genomslag på fältet.</P>
<P class="p548 ft13"><SPAN class="ft35">32 </SPAN>Exempelvis i form av Socialstyrelsens och Länsstyrelsernas projektmedel, satsningar på ekonomiskt stöd för uppbyggnad av regionala <NOBR>FoU-enheter</NOBR> och inrättandet av CUS (Centrum för Utvärdering av Socialt Arbete) vid Social- styrelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft55">Sjukvård och vårdutnyttjande</SPAN></P>
<P class="p64 ft0">I sjukvården möts välfärdsstatens hälsopolitiska ambitioner, den medi- cinska teknikens möjligheter och medborgarnas behov av vård. Hälsa är ett centralt värde i människors liv, vilket bland annat tar sig uttryck i att närmare 90 procent anser att hälsan är mycket viktig (Holmberg och Weibull 1999). Sjukvården åtnjuter också ett stort förtroende i befolk- ningen.</P>
<P class="p95 ft21">En god sjukvård präglad av tillgänglighet och hög kvalitet utgör en viktig resurs för medborgarna och kan liknas vid en försäkring. Den som blir sjuk ska kunna räkna med ett gott omhändertagande och en behandling av hög medicinsk kvalitet. Precis som vad gäller andra för- säkringar ska kostnaderna för den medicinska behandlingen fördelas på alla försäkrade så att de som drabbas inte behöver ta hela den ekono- miska bördan. Ur ett välfärdsperspektiv är möjligheten att besöka läkare, möjligheten att få god sjukhusvård och korrekt medicinering liksom den enskildes direkta kostnader för erhållen vård viktiga att belysa.</P>
<P class="p95 ft0">Hälso- och sjukvården har under det gångna decenniet varit föremål för tämligen stora förändringar vad gäller finansiering och organisering. Flera av dessa förändringar har inneburit att omvårdande verksamheter flyttats ut från landstingen till kommunal regi. Ädelreformen som i huvudsak genomfördes 1992 är den största av dessa omdaningar. Förändringarna har inneburit en administrativ omfördelning av resurser mellan olika huvudmän, liksom en ometikettering av exempelvis landstingens sjukhem och långvårdsavdelningar till så kallat särskilt boende i kommunernas regi. Det finns en tendens att de administrativa reformerna i sig skapat ett slags polarisering av kommuners och lands- tings åtaganden, så att landstingen i allt mindre utsträckning tycks ägna sig åt omvårdnad och överlåter detta till kommunerna att ombesörja. Samtidigt har det skett andra stora omvälvningar av sjukvården vid sidan av dessa stora reformer.</P>
<P class="p362 ft0">Om man bortser från utgiftsminskningar orsakade av Ädelreformen och andra reformer, har de samlade utgifterna för sjukvården förblivit relativt konstanta, eller till och med ökat något, under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Hälso- och sjukvårdens andel av det samlade värdet av varor och tjänster (BNP) har enligt Nationalräkenskaperna sjunkit från 8 till 7,4 procent mellan 1993 och 1998. Att beskriva sjukvårdens kostnader genom andelen av BNP är dock problematiskt, bland annat eftersom denna andel kan variera såväl beroende på förändringar av utgifterna för hälso- och sjukvården som beroende på förändringar i den totala ekonomin (Anell och Persson 1998). I Figur 2.2:13 ges en översiktlig bild av kostnads- utvecklingen i absoluta termer inom hälso- och sjukvården mellan 1993 och 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td307"><P class="p549 ft23"><SPAN class="ft3">146 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td169"><P class="p37 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td308"><P class="p54 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:13. </SPAN>Utgifter för hälso- och sjukvård i miljarder kronor,</P></TD>
<TD class="tr7 td169"><P class="p10 ft0">1993–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td309"><P class="p54 ft0">1998 (1998 års priser)</P></TD>
<TD class="tr9 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p45 ft28">120</P></TD>
<TD class="tr40 td144"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td310"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td76"><P class="p45 ft28">100</P></TD>
<TD class="tr10 td144"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr23 td38"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:58px;margin-top:0px;margin-right:-81px;margin-bottom:0px;" class="p550 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:35px;margin-top:0px;margin-right:-58px;margin-bottom:23px;" class="p550 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:46px;margin-top:12px;margin-right:-69px;margin-bottom:11px;" class="p550 ft28"><![endif]>kronor</P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p45 ft28">80</P></TD>
<TD class="tr42 td144"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td310"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr42 td76"><P class="p45 ft28">60</P></TD>
<TD class="tr33 td144"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td227"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td310"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td169"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td169"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr44 td38"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:60px;margin-top:0px;margin-right:-84px;margin-bottom:0px;" class="p551 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:36px;margin-top:0px;margin-right:-60px;margin-bottom:24px;" class="p551 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:48px;margin-top:12px;margin-right:-72px;margin-bottom:12px;" class="p551 ft30"><![endif]>Miljarder</P></TD>
<TD class="tr52 td144"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td227"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td310"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td35"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td169"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td169"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td76"><P class="p45 ft28">40</P></TD>
<TD class="tr10 td144"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td310"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p45 ft28">20</P></TD>
<TD class="tr42 td144"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td310"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr42 td144"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td310"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td144"><P class="p262 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td310"><P class="p42 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td169"><P class="p312 ft28">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td169"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr20 td196"><P class="p10 ft28">Offentlig konsumtion</P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p10 ft29">Hushållens konsumtion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td196"><P class="p10 ft28">Investeringar</P></TD>
<TD class="tr21 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p552 ft13"><SPAN class="ft35">a </SPAN>Uppgifterna för 1997 och 1998 är preliminära. <SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Nationalräkenskaperna, SCB.</P>
<P class="p553 ft0">Sjukvårdens förändringar vid sidan av reformer som Ädel är av flera slag. Bland annat har statsmakterna ändrat spelreglerna för sjukvårds- huvudmännen, bland annat genom införandet av vårdgarantin och hus- läkarreformen. Vidare har det under decenniet skett stora förändringar av styr- och ägarformer i sjukvården. Ett flertal landsting har infört <NOBR>beställar-utförarmodeller</NOBR> med intern prestationsersättning, samtidigt som privata vårdgivare blivit vanliga framför allt inom primärvården. År 1998 gjordes nästan vart femte läkarbesök i primärvården hos privata läkare. De sammantagna konsekvenserna av dessa förändringar är svåra att överblicka. I en sammantagen bedömning av <NOBR>beställar-utförar-</NOBR> modellernas konsekvenser konstaterar Socialstyrelsen att prestationerna ökat mer i de landsting som infört prestationsersättning, medan de landsting som behållit den traditionella anslagsfinansieringen tycks ha lyckats bättre med att begränsa kostnadsutvecklingen (Socialstyrelsen, M:III, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">147</SPAN></P>
<P class="p61 ft20">Patienternas utgifter för hälso- och sjukvård har ökat</P>
<P class="p62 ft0">Det är viktigt att notera att de sammanlagda utgifterna för sjukvård inte bara inkluderar offentliga utgifter för sjukvård driven i offentlig regi, utan också läkemedelssubventioner, ersättningar till privata vårdgivare, patienternas utgifter för läkarvård, tandvård, mediciner, och glasögon samt olika typer av investeringar. Totalt användes närmare 140 miljar- der kronor för hälso- och sjukvård 1998.<SPAN class="ft35">33 </SPAN>Samhällets åtaganden för vården (exklusive investeringar) har realt sett ökat med sju procent mellan 1993 och 1998. Patienternas utgifter har ökat med närmare 30 procent under samma period, varvid det skett en viss förskjutning av kostnaderna för hälso- och sjukvård från det offentliga till den enskilde. År 1993 bekostades 13 procent av sjukvårds konsumtionen av vård- tagarnas brukaravgifter, medan motsvarande andel 1998 var 16 procent. Det är framför allt kostnaderna för tandvård och mediciner som står för denna ökning, men det har också skett förändringar av individens kostnader för läkarbesök. Under <NOBR>1970-och</NOBR> <NOBR>1980-talen</NOBR> var patient- avgiften för läkarbesök enhetliga. År 1990 var avgiften 60 kr onor, men därefter har sjukvårdens huvudmän haft möjlighet att själva bestämma nivån på patientavgifterna. Detta har medfört en snabbare ökning, men också en differentiering av avgifterna för besök i primärvården respek- tive specialiserad sjukhusvård. Utvecklingen av patientavgifterna under <NOBR>1990-talet</NOBR> framgår av Figur 2.2:14. <SPAN class="ft35">34 </SPAN>Patientavgiften i såväl primärvård som specialiserad vård har ökat snabbare än konsumentprisindex (KPI). Avgifterna i specialistvården beskriver den kraftigaste ökningen och det kan konstateras att differentieringen mellan avgifterna i de olika vårdformerna har ökat kraftigt under decenniet.</P>
<P class="p554 ft13"><SPAN class="ft51">33</SPAN><SPAN class="ft61">Denna uppgift, liksom följande redovisning av resursanvändningen för hälso- och sjukvården, baseras på det reviderade beräkningsförfarande som Nationalräkenskaperna använder sedan 1993. Beräkningar utförda med den äldre metoden finns tillgängliga endast fram till 1996.</SPAN></P>
<P class="p555 ft13"><SPAN class="ft51">34</SPAN><SPAN class="ft61">Avgiftsnivåerna i figuren är beräknade som medianvärden för hela landet, där patientavgifterna i respektive sjukvårdsområde vägts med invånarantalet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td158"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">148 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td159"><P class="p285 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td311"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td312"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td158"><P class="p54 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:14. </SPAN>Patientavgifter i öppen vård, <NOBR>1990–1999.</NOBR> Kr</P></TD>
<TD class="tr12 td159"><P class="p10 ft0">onor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-111px;margin-bottom:0px;" class="p556 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-111px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:111px;" class="p556 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-56px;margin-top:56px;margin-right:-55px;margin-bottom:55px;" class="p556 ft28"><![endif]>Kronor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p557 ft28">200</P>
<P class="p558 ft28">180</P>
<P class="p558 ft28">160</P>
<P class="p558 ft28">140</P>
<P class="p558 ft28">120</P>
<P class="p559 ft28">100</P>
<P class="p560 ft28">80</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr20 td113"><P class="p45 ft30">60</P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr21 td227"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr21 td227"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr21 td227"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr21 td227"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr21 td227"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
<TD class="tr21 td227"><P class="p14 ft28">1999</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr11 td245"><P class="p10 ft28">Primärvård</P></TD>
<TD class="tr11 td313"><P class="p10 ft28">Specialistvård</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p10 ft29">Konsumentprisindex (KPI)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Socialstyrelsen (M:III, se bilaga 2).</P>
<P class="p562 ft0">Variationen i avgiftsnivå mellan de olika landstingen har varit relativt stor under <NOBR>1990-talet</NOBR> och detta gäller särskilt den specialiserade vården. År 1999 varierar patientavgiften i specialistvården från 120 kr onor till 250 kronor. Patientavgiften i primärvården är i flertalet landsting 100 kronor, men det finns landsting som tar ut upp till 140 kronor per besök. Det finns dock ett högkostnadsskydd för vård som gäller gemensamt för hela landet. Högkostnadsskyddet innebär för närvarande att ingen behöver betala mer än högst 900 kronor för läkarbesök under en tolvmånadersperiod. För barn och ungdomar under 20 år införes den 1 januari 1998 dessutom avgiftsfrihet för läkarbesök i öppenvård.</P>
<P class="p563 ft0">Inom tandvården utgör patientavgifterna en betydande del av de totala kostnaderna. Patientavgifterna för tandvård har ändrats åtskilliga gånger under <NOBR>1990-talet,</NOBR> men är generellt sett högre i slutet än i början av decenniet. Den del av den totala kostnaden som betalas av patienten har ökat kraftigast för dyrare behandlingar och sammantaget har de enskildas kostnader för tandvård ökat dramatiskt. Det bör dock noteras att tandvård till barn och ungdomar i åldrarna upp till 19 år är avgiftsfri.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft20">Betydande personalminskningar inom hälso- och sjukvården</P>
<P class="p62 ft0">Hälso- och sjukvård är en personalintensiv verksamhet, vilket innebär att personalkostnaderna svarar för en betydande del (ungefär två tredje- delar) av de totala sjukvårdskostnaderna. Landstingens kostnader för personal har minskat kraftigt under <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket till stor del kan förklaras av de förskjutningar från landsting till kommun som Ädel- reformen innebar. Dock har såväl antalet anställda som antalet årsarbetare i landstingen minskat även då man korrigerar för de perso- nalöverföringar som <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> medförde. Både antalet anställda och antalet årsarbetare minskade kontinuerligt mellan 1990 och 1996. Arbetstiden per sysselsatt var till en början relativt konstant, men ökade sedan mot slutet av perioden. Neddragningarna inom landstingen har främst gällt personalgrupper med kort utbildning, såsom undersköterskor och sjukvårdsbiträden, medan antalet läkare och sjuksköterskor fortsatt att öka något. Personalminskningarna i hälso- och sjukvården är svåra att kvantifiera. Totalt sett har personalen inom sjukvård och äldreomsorg minskat med ungefär 75 000 personer under <NOBR>1990-talet,</NOBR> och merparten av personalminskningarna har skett inom sjukvården. Inom den sjukvård som landstingen bedriver har antalet årsarbetare per 1000 invånare minskat från 20,4 till 18,0 mellan 1992 och 1998, vilket motsvarar en minskning med 12 procent. Denna totala minskning kan helt och hållet förklaras med att sjukvårdsbiträden och personer i liknande personalgrupper blivit färre. Detta kan ses som en avspegling av den renodling som skett av den landstingsbaserade sjukvården och som inneburit att de omvårdande inslagen tonats ned.</P>
<P class="p452 ft20">Antalet vårdplatser har minskat</P>
<P class="p565 ft21">Samtidigt som personalen totalt sett har minskat i omfattning har också antalet vårdplatser minskat. Också denna minskning har delvis att göra med förskjutningar till följd av <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> och reformer som psy- kiatri- och handikappreformerna, men även beaktat detta har det skett en betydande minskning av antalet vårdplatser i Sverige under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Exempelvis har antalet vårdplatser inom läns- och regionsjukvården, som inte berördes av <NOBR>Ädel-reformen,</NOBR> minskat med närmare 30 000 platser mellan 1990 och 1998, vilket framgår av Figur 2.2:15.</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD colspan=8 class="tr3 td314"><P class="p10 ft23"><SPAN class="ft3">150 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td315"><P class="p14 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=11 class="tr7 td17"><P class="p54 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:15. </SPAN>Antalet vårdplatser inom läns- och regionsjukvård, 1989–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p54 ft0">1998</P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td315"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p45 ft30">70 000</P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td315"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td86"><P class="p45 ft30">60 000</P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td315"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p45 ft30">50 000</P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td315"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr67 td316"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:62px;margin-top:0px;margin-right:-97px;margin-bottom:0px;" class="p566 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:27px;margin-top:0px;margin-right:-62px;margin-bottom:35px;" class="p566 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:44px;margin-top:18px;margin-right:-79px;margin-bottom:17px;" class="p566 ft30"><![endif]>vårdplatser</P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p45 ft30">40 000</P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td315"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr40 td86"><P class="p45 ft30">30 000</P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td315"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td316"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:62px;margin-top:0px;margin-right:-72px;margin-bottom:0px;" class="p567 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:52px;margin-top:0px;margin-right:-62px;margin-bottom:10px;" class="p567 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:57px;margin-top:5px;margin-right:-67px;margin-bottom:5px;" class="p567 ft30"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td25"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td315"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td86"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td90"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td25"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td315"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p45 ft30">20 000</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td315"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p45 ft30">10 000</P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td315"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td86"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td315"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p14 ft28">1989</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p21 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td25"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td315"><P class="p214 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p201 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Landstingsförbundet.</P>
<P class="p568 ft0">Trots att personalen och vårdplatserna har minskat, har sjukvårdens konkreta verksamhet i termer av antal behandlingar och antal behandlade</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr8 td317"><P class="p10 ft0">personer förblivit relativt konstant under</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p10 ft0"><NOBR>1990-talet.</NOBR> Såväl antalet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td317"><P class="p10 ft0">vårdtillfällen som antalet läkarbesök är större</P></TD>
<TD class="tr8 td318"><P class="p569 ft0">1997 än 1990. Även</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft0">antalet läkarbesök i relation till befolkningen beskriver en viss ökning, vilket framgår av Figur 2.2:16. <SPAN class="ft35">35 </SPAN>Det faktum att antalet besök och vård- tillfällen ökat något under <NOBR>1990-talet</NOBR> trots att vårdplatserna och perso- nalstyrkan på det hela taget minskat, kan förklaras med förändringar i medicinsk teknologi som inneburit ett minskat behov av att lägga in patienter för operation minskat och att vårdtiderna kortats.</P>
<P class="p570 ft13"><SPAN class="ft35">35 </SPAN>Det bör dock poängteras att statistiken över antalet vårdtillfällen och läkar- besök inte gäller personer utan ”händelser”, varvid en och samma person kan bidra med flera vårdtillfällen och läkarbesök. På basis av statistiken går det därför inte att uttala sig om vårdens fördelning i befolkningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">151</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr3 td319"><P class="p10 ft3"><SPAN class="ft23">Figur 2.2:16. </SPAN>Antalet läkarbesök per 1 000 invånare, <NOBR>1992–1998</NOBR></P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td205"><P class="p45 ft30">3 000</P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td320"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr59 td129"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p571 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-37px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:38px;" class="p571 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:19px;margin-right:-20px;margin-bottom:19px;" class="p571 ft28"><![endif]>invånare</P></TD>
<TD class="tr40 td205"><P class="p45 ft30">2 500</P></TD>
<TD class="tr40 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td320"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr40 td205"><P class="p45 ft30">2 000</P></TD>
<TD class="tr3 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td320"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td129"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:0px;" class="p572 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:5px;" class="p572 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:3px;margin-right:-5px;margin-bottom:2px;" class="p572 ft30"><![endif]>000</P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td132"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td179"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td179"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td320"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td224"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td205"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td122"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td132"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td179"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td179"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td320"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td224"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr68 td129"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-70px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-60px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:65px;" class="p573 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-28px;margin-top:33px;margin-right:-37px;margin-bottom:32px;" class="p573 ft29"><![endif]>Antal läkarbesök/1</P></TD>
<TD class="tr8 td205"><P class="p45 ft30">1 500</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td320"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td205"><P class="p45 ft30">1 000</P></TD>
<TD class="tr40 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td320"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td205"><P class="p45 ft28">500</P></TD>
<TD class="tr40 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td320"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td205"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr40 td122"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td320"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td129"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p48 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p14 ft30">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td320"><P class="p35 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td224"><P class="p14 ft30">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr14 td321"><P class="p10 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Landstingsförbundet.</P></TD>
<TD class="tr14 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td320"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr14 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft20">Vårdtiderna har blivit kortare</P>
<P class="p126 ft0">Det faktum att antalet platser i sjukvården minskat samtidigt som antalet vårdtillfällen i stort sett varit oförändrade innebär med nödvändighet att varje vårdtillfälle blivit kortare. Medelvårdtiden, det vill säga det genomsnittliga antalet dagar för varje avslutat vårdtillfälle, har sjunkit från drygt 11 till 7 dagar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Denna generella minskning uppträder också för vårdkrävande sju kdomstillstånd som slaganfall (stroke), där medelvårdtiden minskat från 27 till 12 dagar för män och från 37 till 13 dagar för kvinnor. Minskningarna har varit som störst bland de äldre, och medelvårdtiderna är 1997 ungefär desamma för medelålders som för de äldsta. Detta ställer självfallet stora krav på kommunernas äldreomsorg, på rehabilitering i öppen vård samt på anhöriga.</P>
<P class="p128 ft0">En orsak till kortare medelvårdtider är att <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> inneburit en överflyttning av äldre patienter med långa vårdtider till kommunernas äldreomsorg. Detta avspeglas också i en särskilt kraftig minskning av medelvårdtiden mellan 1991 och 1992. Samtidigt har förbättrade medicinska tekniker och utvecklat kunnande möjliggjort skonsammare ingrepp, vilket också sänker vårdtiderna. På grund av förändrade behandlingsrutiner kan många behandlingar och ingrepp utföras utan att patienten behöver stanna kvar på sjukhus. Detta torde kunna ses som en välfärdsvinst under förutsättning att patienter inte skrivs ut från sjukhusen i ett så dåligt skick att detta i sig leder till oro, lidande eller</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">152 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p132 ft0">direkta hälsorisker. På basis av tillgängliga underlag är det svårt att uttala sig om i vilken mån vårdens resultat har förändrats under 1990- talet, liksom om huruvida patienterna bemöts bättre eller sämre i dag än för tio år sedan. Studier utförda i Stockholms län pekar dock i riktning mot att andelen som inte anser sig botade, eller till och med försämrats, efter sjukhusvård ökade mellan 1990 och 1993, varefter andelen legat relativt konstant på 32 procent (Bäckström och Henriksson 1999).</P>
<P class="p61 ft20">De yngres vår dkonsumtion har minskat</P>
<P class="p89 ft0">Ovanstående beskrivning av hälso- och sjukvården har framför allt gällt förändringar i sjukvårdssystemet som sådant och väcker vissa frågor om skillnader mellan olika befolkningsgruppers tillgänglighet till vård. <SPAN class="ft35">36 </SPAN>Nedan ska vi söka utröna huruvida möjligheterna att besöka läkare förändrats under <NOBR>1990-talet</NOBR> och om det blir mer eller mindre vanligt att människor avstår från läkarbesök. <SPAN class="ft35">37</SPAN></P>
<P class="p574 ft13"><SPAN class="ft51">36</SPAN><SPAN class="ft61">Avsnittet om befolkningens vårdkonsumtion baseras på Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kommittén (F:VII, se bilaga 2).</SPAN></P>
<P class="p575 ft13"><SPAN class="ft51">37</SPAN><SPAN class="ft61">Vi ska söka besvara dessa frågor på basis av SCB:s </SPAN><NOBR>ULF-undersökningar</NOBR> från 1988/1989 och 1996/1997 då särskild uppmärksamhet ägnades åt hälsa och vård.</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 2.2:17. </SPAN>Andelar i olika befolkningsgrupper som besökt läkare för egen sjukdom under de senaste tre månaderna, 1988/1989 och 1996/1997. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td323"><P class="p50 ft14">Andel som besökt läkare</P></TD>
<TD class="tr20 td149"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td324"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td323"><P class="p50 ft14">1988/1989</P></TD>
<TD class="tr8 td149"><P class="p576 ft14">1996/1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td322"><P class="p211 ft54">Kön</P></TD>
<TD class="tr20 td325"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td65"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td322"><P class="p227 ft14">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr0 td325"><P class="p577 ft14">29</P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p576 ft14">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p578 ft14">Män</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p579 ft14">24</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p580 ft14">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p211 ft54">Ålder</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td322"><P class="p581 ft70"><NOBR>16–24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td325"><P class="p579 ft14">25</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p227 ft14">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p581 ft70"><NOBR>25–34</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p579 ft14">24</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p227 ft14">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p581 ft70"><NOBR>35–44</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p579 ft14">23</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p227 ft14">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td322"><P class="p581 ft70"><NOBR>45–54</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td325"><P class="p579 ft14">26</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p227 ft14">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p581 ft70"><NOBR>55–64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p579 ft14">31</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p227 ft14">29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p581 ft70"><NOBR>65–74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p579 ft14">28</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p227 ft14">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p581 ft70"><NOBR>75–84</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p579 ft14">35</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p227 ft14">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td322"><P class="p211 ft54">Födelseland</P></TD>
<TD class="tr9 td325"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p227 ft14">Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p577 ft14">26</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p576 ft14">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p582 ft14">Utrikes</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p577 ft14">30</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p576 ft14">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td322"><P class="p211 ft54">Familjetyp</P></TD>
<TD class="tr9 td325"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p578 ft14">Ensamstående utan barn</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p579 ft14">28</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p580 ft14">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p227 ft14">Sammanboende utan barn</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p577 ft14">28</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p576 ft14">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p227 ft14">Sammanboende med barn</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p577 ft14">22</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p576 ft14">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td322"><P class="p578 ft14">Ensamstående med barn</P></TD>
<TD class="tr9 td325"><P class="p579 ft14">30</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p580 ft14">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p211 ft54">Klass</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p583 ft14">Högre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p584 ft14">23</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p585 ft14">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td322"><P class="p583 ft14">Tjänstemän, mellannivå</P></TD>
<TD class="tr9 td325"><P class="p586 ft14">26</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p587 ft14">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p583 ft14">Lägre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p586 ft14">26</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p587 ft14">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p227 ft14">Arbetare i kval. yrken</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p577 ft14">27</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p576 ft14">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p227 ft14">Arbetare i okval. yrken</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p577 ft14">29</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p576 ft14">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td322"><P class="p588 ft14">Egen företagare</P></TD>
<TD class="tr9 td325"><P class="p579 ft14">24</P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p227 ft14">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p589 ft70">Övriga</P></TD>
<TD class="tr8 td325"><P class="p590 ft14">28</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p588 ft14">18</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td324"><P class="p211 ft54">Alla</P></TD>
<TD class="tr10 td323"><P class="p577 ft14">27</P></TD>
<TD class="tr10 td149"><P class="p576 ft14">26</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p591 ft21">Av Tabell 2.2:17 framgår att drygt var fjärde person träffat en läkare för egna sjukdomar och besvär under de senaste tre månaderna. Detta gäller vid båda mättillfällena. Det föreligger dock variationer mellan befolkningsgrupper i detta avseende. Exempelvis besöker äldre personer läkare oftare än vad yngre gör och arbetare besöker läkare oftare än vad högre tjänstemän gör. Dessa skillnader förefaller rimliga, med tanke på</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">154 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p435 ft0">de skillnader i hälsotillstånd som föreligger mellan de nämnda grupperna. Ser vi till förändringar under <NOBR>1990-talet</NOBR> framkommer att yngre kommit att besöka läkare i allt mindre grad, medan det skett en viss ökning av andelen av de äldre som gör läkarbesök. För att tolka dessa förändringar i termer av välfärd och ofärd måste vi dock ta hänsyn till att sjukdomsbördan skiljer sig åt mellan olika befolkningsgr upper.<SPAN class="ft35">38 </SPAN>De skillnader i vårdutnyttjande som kvarstår efter det att vi beaktat individers hälsotillstånd ger en rimligare bild av i vilken utsträckning vården fördelas på ett rättvist sätt.</P>
<P class="p115 ft0">Skillnaderna i vårdutnyttjande mellan olika befolkningsgr upper kan delvis förklaras av skillnader i hälsotillstånd. Detta innebär att gr upper med större behov av vård generellt ett också verkar erhålla vård i större utsträckning. Dock gäller inte detta mönster generellt, eftersom det fortfarande kvarstår skillnader mellan olika gr upper även då deras häl- sotillstånd kan sägas vara jämförbara. Även då hälsoskillnader beaktas, har kvinnor i något högre grad än män besökt läkare. Av Tabell 2.2:17 framgår att arbetare besöker läkare i större utsträckning än vad högre tjänstemän gör. Standardiserat för skillnader i ålder, hälsotillstånd m.m. besöker tjänstemän läkare i högre grad än vad arbetare gör. Denna svaga tendens till ”överutnyttjande” av läkarvård bland högre tjänstemän förstärks ju fler typer av läkarkontakter som inkluderas. Framför allt ökar skillnaderna då även läkares hembesök (som dock är mycket ovanliga) och telefonkontakter beaktas. Skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän var lika starka 1996/1997 som 1988/1989. Däremot finner vi att de yngres vårdkonsumtion har minskat över tid medan de äldres har ökat, givet hälsotillstånd. Särskilt ungdomar i åldrarna 16 till 24 år har minskat sitt utnyttjande av läkarvård utan att det tycks kunna förklaras med ett förbättrat hälsotillstånd.</P>
<P class="p592 ft0">Vi finner vidare att det skett en viss minskning under perioden av andelen i befolkningen som varit inlagd på sjukhus eller sjukhem under de senaste tre månaderna (från 4,7 till 4,1 procent). Beaktat individernas hälsotillstånd är sjukhusvården relativt jämnt fördelad mellan olika befolkningsgrupper.</P>
<P class="p593 ft13"><SPAN class="ft35">38 </SPAN>Vi beaktar skillnader i individers hälsa med avseende på självskattad hälsa, förekomsten av begränsande långvarig sjukdom, långvarig sjukdom med svåra besvär samt förekomsten av ängslan, oro eller ångest.</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">155</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft20">Drygt var tionde person med vårdbehov avstår från att söka läkarvård</P>
<P class="p595 ft0">Samtidigt som det skett en viss minskning under decenniet av de direkta kontakterna med läkare, har telefonkonsultationerna ökat i omfattning, varvid kontakterna med läkare totalt sett minskat endast marginellt. Men givet att avgifterna för läkarbesök ökar kan det inte helt uteslutas att vissa människor inte besöker eller kontaktar läkare trots att de egentligen har behov av det. Andelen som under de senaste tre månaderna någon gång ansett sig vara i behov av läkarvård men inte sökt vård är nästan 11 procent 1988/1989 likväl som 1996/1997. Av dessa har drygt hälften ändå besökt läkare någon gång under de senaste månaderna, medan övriga stått helt utan läkarvård. Det har inte skett några förändringar under decenniet härvidlag, vilket delvis går på tvärs emot vad man skulle kunna vänta sig utifrån de ökade patientavgifterna. Dock står det klart att det bland yngre personer är vanligare än bland äldre att helt avstå från vård trots att det föreligger ett vårdbehov, och denna tendens förstärks då hänsyn tas till skillnader i hälsotillstånd mellan ålders- grupperna. Vidare har personer som är f ödda utomlands i långt högre grad än andra, givet sitt hälsotillstånd, avstått från att söka vård trots att</P>
<P class="p107 ft0">de ansett att de haft behov.</P>
<P class="p596 ft0">Sammantaget kan konstateras att det inte skett någon ökning under <NOBR>1990-talet</NOBR> av andelen som anser sig haft behov av vård men av någon anledning inte sökt läkare, trots att det skett stora förändringar i vård- systemet. Ändå väcks vissa frågor om systemets funktion när omkring 11 procent av befolkningen under en tremånadersperiod uppger att de inte sökt vård trots att de tyckt sig behöva det. Mer systematiska tolk- ningar av innebörden av att framför allt yngre människor tycks avstå från att söka läkarvård måste dock anstå i väntan på underlag som gör</P>
<P class="p597 ft0">det möjligt att uttala sig om hur allvarliga hälsoproblemen är och vilka orsakerna är till varför människor ibland inte söker den vård de anser sig behöva.</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">156 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Läkemedelskostnaderna har ökat kraftigt</P>
<P class="p62 ft0">Det faktum att kostnaderna för vården totalt sett varit oförändrade under decenniet trots de neddragningar som skett beror bland annat på att kostnaderna för läkemedel har ökat dramatiskt. <SPAN class="ft35">39 </SPAN>År 1990 uppgick läkemedelskostnaderna till ungefär 10,1 miljarder kronor. Sex år senare var motsvarande belopp 20,1 miljarder kronor. Läkemedelskostnaderna fördubblades alltså på sex år, mätt i löpande priser, men ökningen mätt i fasta priser var nästan lika stor (88 procent). Denna utveckling beror bland annat på introduktionen av nya dyrare läkemedel. Läkemedels- kostnadernas andel av de totala sjukvårdskostnaderna ökade från 8,4 till 15,7 procent mellan 1990 och 1996. I ett internationellt perspektiv uppvisar dock Sverige en relativt måttlig läkemedels konsumtion. År 1996 var läkemedelskostnadernas andel av sjukvårdskostnaderna i Sve- rige lägre än <NOBR>OECD-ländernas</NOBR> genomsnitt.</P>
<P class="p598 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har det skett tre stora förändringar i samhällets subventioner av kostnaderna för receptbelagda läkemedel. Det är fram- för allt de två senaste förändringarna (1 januari 1997 och 1 januari 1999) som inneburit ökade kostnader för den enskilde.</P>
<P class="p599 ft99"><SPAN class="ft98">39 </SPAN>Läkemedel finansieras för det första offentligt genom sjukvårdshuvudmännen med statsbidrag från staten (läkemedelsförmånen), för det andra offentligt enbart genom sjukvårdshuvudmännen (sluten vård) och för det tredje privat (det vill säga av patienterna). När vi här diskuterar kostnader avses de totala kostnaderna, vilka alltså inkluderar även den del som betalas av allmänheten. Sedan 1996 bidrar patienterna genom egenavgifter och inköp av receptfria läkemedel med drygt 30 procent av de sammanlagda läkemedelskostnaderna varje år (Anell m.fl. 1998). Huvuddelen är egenavgifter för receptförskrivna läkemedel. En förskjutning av läkemedelskostnaderna har skett från den slutna till den öppna vården, varvid landstingens kostnader för läkemedel som används i sluten vård har minskat samtidigt som patienternas andel av de totala läkemedelskostnaderna ökat från 1996.</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p600 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:18. </SPAN>Patienternas kostnader för läkemedel i miljoner kronor (löpande priser) samt patientkostnadernas andel av de totala läke- medelskostnaderna, <NOBR>1989–1997</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p45 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr8 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td304"><P class="p601 ft28">25</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td112"><P class="p45 ft28">4</P></TD>
<TD class="tr38 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td304"><P class="p601 ft28">20</P></TD>
<TD class="tr38 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr57 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;" class="p602 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:27px;" class="p602 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-13px;margin-bottom:13px;" class="p602 ft36"><![endif]>kronor</P></TD>
<TD class="tr51 td112"><P class="p45 ft28">3</P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td304"><P class="p601 ft28">15</P></TD>
<TD class="tr51 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td112"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td162"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td326"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td162"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td205"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td162"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td162"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td304"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr58 td95"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-6px;margin-right:-27px;margin-bottom:6px;" class="p603 ft100"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:-6px;margin-right:0px;margin-bottom:33px;" class="p603 ft100"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:8px;margin-right:-13px;margin-bottom:19px;" class="p603 ft100"><![endif]>Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr44 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p298 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-25px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:25px;" class="p298 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:13px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p298 ft37"><![endif]>Miljarder</P></TD>
<TD class="tr37 td112"><P class="p45 ft28">2</P></TD>
<TD class="tr37 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td304"><P class="p601 ft28">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td112"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td162"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td326"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td112"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td162"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td162"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td162"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td304"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p45 ft28">1</P></TD>
<TD class="tr3 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td304"><P class="p601 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td112"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td304"><P class="p601 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr51 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p14 ft28">1989</P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td326"><P class="p182 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td304"><P class="p604 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td313"><P class="p19 ft30">Patienternas kostnader</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td150"><P class="p605 ft29">Patienternas andel av totala kostnaden</P></TD>
<TD class="tr3 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr13 td175"><P class="p10 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Anell m.fl. (1998).</P></TD>
<TD class="tr13 td112"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td205"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft0">Av Figur 2.2:18 framgår att allmänhetens kostnader för receptbelagda läkemedel har stigit från 1,5 miljarder kronor 1989 till närmare 4 mil- jarder kronor 1997. Samtidigt har de totala kostnaderna för läkemedel ökat stadigt, vilket innebär att patienternas andel av kostnaderna har förblivit relativt konstant fram till 1996.<SPAN class="ft35">40 </SPAN>Därefter har patienternas andel av kostnaderna ökat. År 1997 stod allmänheten för 31 procent av de totala läkemedelskostnaderna, inkluderat receptfria läkemedel.</P>
<P class="p607 ft13"><SPAN class="ft35">40 </SPAN>De särskilt höga kostnaderna för 1996 kan till en del förklaras av att många personer hamstrade läkemedel (motsvarande en kostnad på 1,3 miljarder kro- nor) inför det första steget i läkemedelsreformen. Nedgången under 1997 ska sålunda ses mot bakgrund av hamstringen året före. Under 1999 har de totala läkemedelskostnaderna ökat på nytt, och var under första kvartalet 1999 14 procent högre än under motsvarande period 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">158 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p61 ft20">Läkemedelsanvändningen har ökat bland de yngre</P>
<P class="p595 ft0">Ökningen av medicinanvändningen under <NOBR>1990-talet</NOBR> framkommer också utifrån en analys av befolkningsdata då individernas hälsotillstånd beaktas.<SPAN class="ft35">41 </SPAN>Det ökade medicinbruket tycks sålunda inte kunna förklaras av försämrat hälsotillstånd. När vi beaktar hälsoskillnader mellan grupper framkommer vissa intressanta skillnader i medicinanvändning. Kvinnor använder mer medicin än vad män gör, personer födda i Sverige använder mer medicin än vad utrikes födda personer gör, tjänstemän på hög nivå och på mellannivå brukar mediciner i högre grad än vad arbetare gör och äldre personer använder medicin mer än vad yngre gör. Dessa skillnader mellan befolkningsgrupper har förblivit konstanta under <NOBR>1990-talet,</NOBR> med ett viktigt undantag. De yngres medicinanvändning har ökat mellan 1988/1989 och 1996/1997, medan äldres anvä ndning har förblivit konstant (och därmed minskat i jämförelse med yngres). Samtidigt som de yngre ökat sin medicinkonsumtion under <NOBR>1990-talet</NOBR> har de minskat sitt utnyttjande av läkarvård, vilket inte kan förklaras av att hälsotillståndet har förbättrats. Det är oklart om denna förskjutning bland de yngre från läkarvård till mediciner kan tolkas som en positiv eller negativ utveckling ur ett välfärdsperspektiv.</P>
<P class="p608 ft13"><SPAN class="ft35">41 </SPAN>Analyserna baseras på <NOBR>ULF-data</NOBR> (SCB).</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">159</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft20"><SPAN class="ft20">2.2.6</SPAN><SPAN class="ft55">Ökad ambitionsnivå, men också ökad differentiering i insatserna för personer med funktionshinder</SPAN></P>
<P class="p610 ft0">Personer med funktionshinder utgör en heterogen grupp människor med det enda gemensamt att de har någon typ av fysisk, psykisk eller begåvningsmässig funktionsnedsättning av varierande omfattning. <SPAN class="ft35">42 </SPAN>En funktionsnedsättning kan, men behöver inte, medföra ett handikapp. Om funktionshindret ger ett handikapp som innebär svårigheter i vardagen avgörs i ett samspel mellan funktionsnedsättningens art, tillgången till hjälpinsatser och hjälpmedel samt det omgivande samhällets tillgänglig- het. Denna syn på handikapp har under årtionden präglat den svenska handikappolitiken som därmed varit inriktad både på generella insatser som syftar till att göra arbetslivet och övriga samhällsinstitutioner tillgängliga också för personer med funktionsnedsättning och på specifika insatser med syfte att underlätta vardagen för personer med funktionshinder. Under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> har det dock skett en tydlig förskjutning från generella till specifika insatser.</P>
<P class="p229 ft0">Det är sedan tidigare känt att funktionshindrade personer över lag har sämre levnadsförhållanden än vad befolkningen i övrigt har, men det saknas i dag systematiska kunskaper om i vilken mån det skett för- ändringar under <NOBR>1990-talet</NOBR> härvidlag. Personer med funktionshinder har betydligt lägre sysselsättningsgrad, lägre utbildningsnivåer och lägre löner än vad befolkningen i gemen har (se exempelvis SCB 1997a). Det finns uppenbara brister i samhällets t illgänglighet för funktionshindrade personer, både vad gäller den yttre miljön och allmänna kommunikationsmedel. Särskilt personer med psykiska funktionshinder har begränsade möjligheter till delaktighet och inflytande i samhället (SOU 1999:97).</P>
<P class="p93 ft20">Handikappreformen och psykiatrireformen</P>
<P class="p611 ft0">Den officiella målsättningen att också personer med svåra funktions- hinder ska kunna vara fullt delaktiga i samhället ligger bakom två stora ambitionshöjande reformer som genomförts under <NOBR>1990-talet</NOBR> och som speciellt berör personer med funktionshinder, nämligen handikapp- reformen och psykiatrireformen. Båda reformerna innebar att kommu- nerna fick ett större ansvar för funktionshindrade personers välfärd.</P>
<P class="p612 ft13"><SPAN class="ft35">42 </SPAN>Denna framställning bygger på Karin Barrons, Dimitris Michailakis och Mårten Söders underlag till kommittén (F:III, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">160 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p613 ft0">En central ambition med handikappreformen, som trädde i kraft 1994, var att stärka funktionshindrade personers inflytande över sina hjälpinsatser. Reformen innebar att två nya lagar, LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och LASS (lagen om assi- stansersättning), inrättades. <SPAN class="ft35">43 </SPAN>Den lag som fram till dess hade reglerat omsorgen om utvecklingsstörda ersattes samtidigt av LSS. Med refor- men ändrades också huvudmannaskapet för omsorgen om utvecklings- störda som successivt från 1991 till 1995 hade övergått från landstingen till kommunerna. Ett statligt stimulansbidrag om sammanlagt 2,6 miljarder kronor utgick också.</P>
<P class="p278 ft0">Psykiatrireformen, som trädde i kraft 1995, innebar att kommunerna fick ett utökat ansvar för personer med funktionsnedsättande psykiska besvär. Bland annat fick kommunerna betalningsansvar för de patienter som efter tre månaders sammanhängande vård inom psykiatrin bedöms vara färdigbehandlade. Kommunerna fick också ansvar för att erbjuda lämpliga boendeformer och stöd i hemmet samt för att samordna de insatser som personer med omfattande psykiska funktionshinder kan behöva. I syfte att stimulera samverkan mellan landsting och kommuner och för att utveckla nya stödformer framför allt i form av kommunala dagverksamheter utgick också ett statligt stimulansbidrag på totalt 1,1 miljarder kronor.</P>
<P class="p278 ft0">Handikapp- och psykiatrireformerna innebar en förstärkning av en pågående trend i riktning mot avinstitutionalisering av handikappomsorg och psykiatrisk vård som påbörjats under tidigare decennier och som har fortsatt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Sedan 1990 har vårdhem och specialsjukhus för utvecklingsstörda personer nästan helt avvecklats och mer än 6 000 personer har flyttat till gruppboenden eller eget boende (Socialstyrelsen 1999d). Vidare har antalet vårdplatser inom psykiatrin minskat från 14 500 till 6 300 mellan 1990 och 1997, och många psykiskt funktionshindrade personer har flyttat till egna lägenheter eller olika former av kommunala stödboenden (Regeringen 1999).</P>
<P class="p391 ft0">I och med handikappreformen kom insatser till personer med funk- tionshinder att delas upp i insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och insatser enligt LSS/LASS. Medan SoL gäller alla, gäller LSS/LASS en avgränsad grupp med omfattande funktionshinder och stora svårigheter att klara sitt dagliga liv. LSS och LASS är således kompletterande lagar som syftar till att ge bättre stöd och hjälp i vardagen för personer med särskilt omfattande och varaktiga funktionshinder och på detta sätt skydda dem som uppfattas som särskilt utsatta. Det rör sig dels om per-</P>
<P class="p614 ft13"><SPAN class="ft35">43 </SPAN>LASS innebär att den som har behov av personlig assistans mer än 20 timmar per vecka får denna insats täckt genom en statlig ersättning administrerad genom försäkringskassan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td175"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td327"><P class="p182 ft12">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td288"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td290"><P class="p54 ft0">soner med utvecklingsstörning och andra begåvningsmässiga funk-</P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">tionshinder, dels om personer med betydande svårigheter i sin dagliga</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">livsföring orsakade av omfattande fysiska eller psykiska funktionshinder</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">som inte beror på normalt åldrande.</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p110 ft0">De insatser som regleras av LSS består av tio specifika insatser,</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">bland annat bostad med särskild service, daglig verksamhet och den</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">kanske mest uppmärksammade insatsen ”personlig assistans”. Samtliga</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">insatser är kommunens ansvar utom insatsen ”råd och stöd” som vilar på</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">landstingen. Med undantag för insatsen personlig assistans, som endast</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">gäller personer som inte fyllt 65 år, finns ingen övre åldersgräns för</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0"><NOBR>LSS-insatserna.</NOBR> Dock var det 1998 endast sex procent av insatserna som</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">kom äldre personer till del (Socialstyrelsen 1999a).</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr69 td290"><P class="p54 ft20">Täcker insatserna de befintliga behoven?</P></TD>
<TD class="tr69 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr45 td290"><P class="p54 ft0">Det är svårt att uppskatta hur många personer som be höver stöd i sin</P></TD>
<TD class="tr45 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">vardag till följd av funktionsnedsättningar. Därför är det också svårt att</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">beräkna i vilken mån de samlade insatserna når de personer som behöver</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">stöd. Den statistik som står till buds om insatsernas omfattning har</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">också vissa begränsningar som försvårar en bedömning av insatsernas</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">täckningsgrad. Eftersom en och samma person kan ha insatser enligt</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">SoL, LSS och LASS samtidigt, och eftersom det saknas statistik på</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">individnivå är det inte möjligt att bedöma den totala omfattningen av</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">insatser och eventuella förändringar över tid. Det går därför inte att med</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">någon större precision uttala sig om i vilken utsträckning insatserna</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">täcker de befintliga behoven av stöd, service och omsorg.</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p110 ft0">Kommunernas insatser enligt SoL som rör särskilt boende och</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">hemtjänst i ordinärt boende har minskat i omfattning ända sedan 1980-</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">talet. Bland personer under 65 år minskade antalet hemhjälpsmottagare</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">från 24 000 till 16 000 mellan 1990 och 1997 (delvis som en följd av</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">inrättandet av LSS), medan antalet som bodde i särskilda boendeformer</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">enligt SoL ökade något, från 4 300 till 5 700. Betydligt fler funktions-</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">hindrade personer får insatser enligt LSS än enligt SoL. <NOBR>LSS-insatserna</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td175"><P class="p54 ft0">omfattade cirka</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p45 ft0">50 000 personer år 1998, vilket var en ökning från</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">43 000 år 1996. Av alla som får insatser enligt LSS är 56 procent män,</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">vilket till stor del kan förklaras av att det är fler män än kvinnor som har</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">en utvecklingsstörning.</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td175"><P class="p110 ft0">Antalet som</P></TD>
<TD class="tr8 td327"><P class="p45 ft0">beviljats personlig assistent enligt LASS ökade från</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft0">6 000 år 1994 till cirka 8 000 personer 1998. Även antalet timmar med personlig assistent har ökat, från i genomsnitt 66 till 82 timmar per</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">162 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft0">vecka (Socialstyrelsen 1999g). Sammanlagt beräknas de offentliga utgifterna för personlig assistans till drygt 5 miljarder kronor 1998 (Riksförsäkringsverket 1999a). Ett centralt motiv vid etableringen av insatsen personlig assistans var att öka den enskildes inflytande och valfrihet. Förutom en möjlighet att själv välja den personliga assistenten finns i reformen också en möjlighet för den enskilde att välja anställningsform för assistenten. De personer som är föremål för LASS kan välja att själva vara arbetsgivare eller att låta kommunen eller någon annan organisation vara arbetsgivare. År 1997 fördelades arbets- givaransvaret så att drygt 70 procent av omsorgstagarna fick assistans genom kommunerna, drygt tre fjärdedelar genom privata företag, brukarkooperativ och liknande, medan ett par procent var sin egen arbetsgivare (Riksförsäkringsverket 1999b).</P>
<P class="p84 ft20">Ökade kostnader, men ofullständig behovstäckning</P>
<P class="p62 ft0">De samlade offentliga utgifterna för stöd och service till personer med funktionshinder uppskattas ha ökat från 16 m iljarder kronor år 1993 till 23,5 miljarder år 1997 uttryckt i löpande priser (Socialdepartementet 1999b). Omräknat till fasta priser innebär detta en ökning på 40 procent. Trots ökningen av antalet personer som erhåller <NOBR>LSS-insatser</NOBR> når insatserna totalt sett endast ungefär hälften av det antal som prognosti- cerades inom ramen för Handikapputredningen (SOU 1992:52). Utredningen beräknade att cirka 100 000 personer skulle vara berätti- gade till <NOBR>LSS-insatser,</NOBR> varav ungefär 40 000 skulle vara personer med utvecklingsstörning och andra begåvningsmässiga funktionshinder och cirka 60 000 personer skulle vara personer med andra omfattande fysiska och psykiska funktionshinder. Inom den förstnämnda gruppen, som före handikappreformen omfattades av omsorgslagen, får i stort sett det förväntade antalet insatser enligt LSS. Inom den andra gruppen, som före handikappreformen inte på samma sätt omfattades av någon rättighetslag, är täckningsgraden betydligt lägre; endast 9 000 psykiskt eller fysiskt funktionshindrade personer får <NOBR>LSS-insatser.</NOBR> Bland personer med psykiska funktionshinder är täckningsgraden särskilt låg (endast drygt 2 000 personer får insatser) och antalet är betydligt mindre än vad både handikapputredningen och psykiatriutredningen hade beräknat. Behovet av <NOBR>LSS-insatser</NOBR> tycks således inte vara täckt i vissa gr upper (Socialstyrelsen 1997; M:III, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p615 ft20">Förbättrade villkor för vissa – försämrade villkor för andra</P>
<P class="p616 ft0">Utifrån individens perspektiv finns stora skillnader mellan att få insatser enligt LSS och att få insatser enligt SoL. För det första är ambi- tionsnivån högre ställd i LSS än i SoL. Insatser enligt LSS ska tillgodose <SPAN class="ft12">goda </SPAN>levnadsvillkor, medan insatserna enligt SoL ska tillförsäkra den enskilde en <SPAN class="ft12">skälig </SPAN>levnadsnivå. För det andra är insatser enligt LSS och LASS med något enstaka undantag kostnadsfria, medan egenavgiften för omsorgsinsatser enligt SoL har ökat kraftigt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Dessutom är den enskildes inflytande över insatserna betydligt större i LSS än i SoL, framför allt vad gäller personlig assistans. Handikappreformen har sålunda inneburit påtagligt förbättrade villkor särskilt för den grupp som får personlig assistans, men också för de personer som får del av flera av de övriga <NOBR>LSS-insatserna.</NOBR></P>
<P class="p617 ft0">Däremot har LSS i praktiken inneburit en ökad betoning av indivi- dens eget initiativ. Den funktionshindrade förväntas nämligen själv aktivt göra sina behov kända och begära insatser. Detta kan i praktiken medföra att även individer som har sådana funktionshinder att de skulle vara berättigade till <NOBR>LSS-insatser</NOBR> får begränsad del av insatserna. Det finns mycket som talar för att det låga antalet <NOBR>LSS-insatser</NOBR> bland per- soner med fysiska och psykiska funktionshinder åtminstone delvis kan relateras till kraven på eget initiativ, vilket kan vara ett problem för många personer med funktionshinder i allmänhet och för psykiskt funktionshindrade i synnerhet. Många personer med funktionshinder påtalar också att de måste vara mycket påstridiga för att få det stöd och den service de är berättigade till (SOU 1999:48).</P>
<P class="p618 ft21">Den tydliga avgränsningen av vilka som omfattas av den nya lag- stiftningen innebär en risk för att behoven bland andra gr upper av funktionshindrade personer förbises. Enligt 1989 års Handikapputred- ning (SOU 1991:46) skulle de specifika åtgärderna riktade till den avgränsade gruppen kompletteras med ett mer omfattande och generellt program med syfte att öka tillgängligheten för större gr upper av personer med funktionshinder. Dessa förändringar genomfördes dock aldrig. Det finns mycket som talar för att den kraftiga fokuseringen på särskilda personkretsar i LSS tillsammans med ökad restriktivitet i de system som mer generellt riktas mot funktionshindrade (såsom hemtjänst och färdtjänst) har medfört att vissa grupper inte fått del av förbättringarna (Socialstyrelsen 1997a). De förändringar av Socialtjänstlagen som trädde i kraft 1998 innebar också att vissa insatser som regleras av denna lag inte längre kan överklagas av den enskilde med så kallat förvaltningsbesvär. Det gäller bland annat insatser för funktionshindrade</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td328"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">164 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td329"><P class="p619 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td330"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td331"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td328"><P class="p54 ft0">och innebär att de personer som inte omfattas</P></TD>
<TD class="tr12 td329"><P class="p10 ft0">av <NOBR>LSS-insatserna</NOBR> i</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft0">praktiken har fått försämrade möjligheter till stöd och service. <SPAN class="ft35">45</SPAN></P>
<P class="p80 ft0">En rättighetslag av den karaktär som LSS utgör stärker den enskildes ställning gentemot myndigheten, men kräver alltså samtidigt aktiva och starka individer för att insatserna ska komma till stånd. Även starka individer kan dock få problem att få de insatser de enligt lagstiftningen har rätt till. Detta understryks av det faktum att ett förhållandevis stort antal avslag om insatser enligt LSS överklagas av den sökande. Under åren 1994 till 1996 rör det sig om cirka 2 000 beslut. Nästan 40 procent av dessa överklaganden ledde till beslut som var till individens fördel. Uppföljningar har visat att en tredjedel av dessa för individen gynnande överklaganden aldrig verkställts av kommunerna, ofta med hänvisning till resursbrist (Socialstyrelsen 1997a). Kommunernas domstolstrots har kritiserats kraftigt och det har framförts förslag om att införa böter för kommuner som inte inom rimlig tid verkställer domstolarnas beslut (SOU 1999:21).</P>
<P class="p310 ft0">Sammanfattningsvis kan funktionshindrade personer med förhållan- devis stark förhandlingsposition antas ha gynnats av <NOBR>1990-talets</NOBR> lag- stiftningsförändringar, även om kommunernas domstolstrots innebär problem även för denna grupp. Förlorarna är dels de personer som har svårt att ta egna initiativ och föra sin egen talan, dels de funktionshind- rade personer som inte bedöms tillhöra LSS personkrets. Båda grup- perna är speciellt utsatta för de förändringar och åtstramningar som skett</P>
<P class="p620 ft0">i de allmänna systemen. Personer med psykiska funktionshinder är uppenbart en grupp som inte har fått del av de förbättringar som ambitionerna i såväl handikappreformen som psykiatrireformen pekar mot. Däremot saknas kunskap om i vilken mån kön, social klass och etnisk bakgrund har betydelse för individers förmåga att aktivt begära hjälp och därmed få del av insatserna. Eftersom det är troligt att den ökade betoningen av individens eget ansvar att efterfråga insatser missgynnar personer med mindre sociala resurser, torde det vara viktigt att belysa hur exempelvis socioekonomisk bakgrund påverkar tillgången till de samhälleliga handikappinsatserna.</P>
<P class="p621 ft13"><SPAN class="ft35">45 </SPAN>Måns Svenssons underlag till kommittén (F:XXIV, se bilaga 2) och Karsten Åströms underlag till kommittén (F: XXVIII, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft20">Bristande samverkan och bristande information är ett problem</P>
<P class="p383 ft21">Kommunernas insatser för den enskilde ska karakteriseras av varaktighet och samordning, vilket ställer stora krav på samverkan mellan kommunerna och exempelvis landstingen och försäkringskassorna. Det finns tecken som tyder på att denna samverkan inte alltid fungerar. Även inom kommunen kan samverkan vara ett problem. Detta gäller i synnerhet de kommuner där insatser enligt LSS respektive SoL admi- nistreras inom olika förvaltningar. Det finns mycket som talar för att en centralt organiserad enhet för handikappfrågor dels utvecklar och bred- dar personalens kunnande, dels underlättar för dem som söker stöd att hitta rätt i organisationen. På många håll förekommer olika typer av satsningar för att utöka personalens kompetens, men ett flertal studier visar att det sällan sker en mer systematisk fortbildning och kun- skapsutveckling bland personal som arbetar med personer med funk- tionshinder (Socialstyrelsen, M:III, se bilaga 2).</P>
<P class="p617 ft0">I Socialstyrelsens utvärdering av psykiatrireformen framhålls att samverkan mellan socialtjänsten, psykiatrin och primärvården fungerar mindre bra, att många psykiskt funktionshindrade personer inte får den sjukvård och tandvård de skulle behöva och att den psykiatriska öppenvården inte har varit tillräckligt tillgänglig för psykiatrireformens målgrupp. Även de kommunala mobila team som har till uppgift att stödja psykiskt funktionshindrade skulle behöva byggas ut. Social- styrelsens slutsats är att reformen inneburit förbättringar för många psykiskt funktionshindrade personer, men att samtidigt mycket återstår innan reformens målsättningar uppnåtts. Särskilt betonas att även om cirka 16 000 personer har daglig sysselsättning i kommunala verksam- heter, är behovet sannolikt d ubbelt så stort. Till sk illnad från utveck- lingsstörda har psykiskt funktionshindrade inte rätt enligt LSS till insatsen daglig verksamhet. Socialstyrelsen föreslår att LSS ska utvidgas på denna punkt. Bristen på meningsfull daglig sysselsättning accentueras av att arbetstränings- och rehabiliteringsinsatser för personer med psykiska funktionshinder har minskat samtidigt som antalet på psykisk grund förtidspensionerade har ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ett problem i uppföljningen av psykiatrireformen är att många av de nya insatser som utvecklats i kommunerna, bland annat med hjälp av de statliga stimulansbidragen, inte fångas upp av den reguljära statistiken över socialtjänstens insatser (Socialstyrelsen 1999h).</P>
<P class="p623 ft0">Kommunerna har en uttalad skyldighet att sprida information och hålla sig informerad om de eventuella behov som inte är tillfredsställda i befolkningen. Denna skyldighet skärptes i samband med handikapp- och psykiatrireformerna, då kommunen fick ett explicit ansvar att genom</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">166 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p624 ft0">uppsökande och upplysande verksamhet hålla sig förtrogen med levnads- förhållandena bland personer med fysiska och psykiska funktionshinder samt att upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Enligt utvärderingen av såväl handikapp- som psykiatrireformen brister kommuner i dessa avseenden. En regelbundet uppsökande verksamhet, så som den föreskrivs i lagstiftningen, är sannolikt av stor betydelse för att även resurssvaga grupper av funktionshindrade får de insatser de har rätt till.</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p625 ft20"><SPAN class="ft20">2.2.7</SPAN><SPAN class="ft55">Äldreomsorgens utveckling – allt färre får hjälp</SPAN></P>
<P class="p626 ft0">Det har skett mycket stora förändringar av den offentliga äldreom- sorgens organisation under <NOBR>1990-talet.<SPAN class="ft35">46</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> </SPAN>Genom <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> 1992 övergick det samlade ansvaret för äldreomsorgen till kommunerna, som därmed bland annat fick ta över 31 000 sjukhemsplatser och arbets- givaransvaret för 70 000 anställda inom sjukhemsvården. Kommunerna fick genom <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> också ett betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter inom somatisk sjukvård och geriatrisk vård. Däremot har det inte skett någon mer grundläggande förändring av äldrepolitikens inriktning under decenniet. De nya nationella målen för äldrepolitiken som trädde i kraft 1999 (Regeringens proposition 1997/98:113) betonar, i likhet med tidigare målformuleringar, äldre människors rätt till ett aktivt liv, inflytande i samhället och över sin vardag, trygghet, oberoende, ett respektfullt bemötande samt tillgång till god vård och omsorg i hemmet eller i så kallade särskilda boendeformer. I propositionen slås också fast att äldreomsorgen ska vara ”demokratiskt styrd”, ”solidariskt finansierad genom skattemedel” och ”tillgänglig efter behov, inte efter köpkraft”.</P>
<P class="p627 ft0">Den offentligt organiserade vården och omsorgen om gamla män- niskor sker i huvudsak genom insatser i de äldres vanliga bostäder, i särskilda boendeformer och på sjukhus. Insatser i de äldres egna bostä- der sker främst genom den sociala hemtjänsten som regleras av Social- tjänstlagen (SoL) och genom hemsjukvården som regleras av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Enligt SoL har kommunerna skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för äldre människor med behov av särskilt stöd. Dessa äldreboenden innefattar dels traditionella institutioner som sjukhem och ålderdomshem, dels mer moderna former av institutioner och kategoribostäder som gruppboenden för dementa samt servicehus.</P>
<P class="p618 ft0">Utvecklingen av de samlade ekonomiska resurserna till äldre- omsorgen är enligt flera bedömare svår att uppskatta. En orsak till svå- righeterna är att kommunernas kostnader för äldreomsorg respektive insatser för funktionshindrade inte redovisas separat. En annan orsak är att <NOBR>Ädel-,</NOBR> handikapp- och psykiatrireformerna inneburit att uppgifterna om vård och omsorg i omgångar förts över från landstingen till kom- munerna. År 1998 beräknas kommunernas brutt okostnader för vård och omsorg om äldre (det vill säga exklusive insatserna för personer med funktionshinder) uppgå till cirka 60 m iljarder kronor (Socialstyrelsen 1999g). Denna summa omfattar dels kommunernas egna kostnader, dels</P>
<P class="p628 ft13"><SPAN class="ft35">46 </SPAN>Detta avsnitt bygger på Marta Szebehelys underlag till kommittén (F:XXVI, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">168 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p453 ft0">de avgifter för vård och särskilt boende som den enskilde omsorgs- mottagaren betalar. De samlade offentliga utgifterna för äldreomsorgen uppskattades 1997 till 48 miljarder kronor, vilket var en ökning från 43 miljarder kronor 1993 (Socialdepartementet 1999b). Omräknat till fasta priser innebär detta en ökning med sex procent. De offentliga utgifterna för äldreomsorgen har därmed ökat betydligt mindre än utgifterna för insatser inom handikappområdet.</P>
<P class="p60 ft0">Äldreomsorgen kan inte ses isolerat från hälso- och sjukvården. Som framgått av tidigare avsnitt har antalet sjukhusplatser minskat kraftigt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Borträknat överflyttningen av sjukhemsplatserna till kommunerna rör det sig om en minskning av antalet sjukhusplatser med 45 procent mellan 1990 och 1997. Den största relativa minskningen gäller den geriatriska vården som minskade från drygt 11 000 till knappt 4 000 platser under perioden (Svenska Kommunförbundet 1999d). Den genomsnittliga vårdtiden i geriatrisk vård minskade från 52 dagar år 1992 till 22 dagar år 1996 (Socialstyrelsen 1998f). Sammantaget innebär förändringarna inom hälso- och sjukvården att äldre personer i dag oftare än vid början av <NOBR>1990-talet</NOBR> lämnar sjukhuset med kvarstående vårdbehov, vilket ställer stora krav på omsorgsinsatser från både den kommunala äldreomsorgen och från de anhöriga.</P>
<P class="p438 ft0">På grund av huvudmannaskapsförändringar är det svårt att uppskatta nettoförändringarna av antalet personer som arbetar med äldreomsorg respektive med hälso- och sjukvård. De sammantagna personalminsk- ningarna är dock utan tvekan betydande. Antalet personer som arbetar med vård och omsorg inom hälso- och sjukvården eller inom äldre- omsorgen kan uppskattas med hjälp av SCB:s arbetskraftsundersök- ningar (AKU). En översikt av personalutvecklingen ges i Figur 2.2:19.</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">169</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p366 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:19. </SPAN>Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvård och äldre- omsorg, <NOBR>1990–1998</NOBR> <SPAN class="ft63">a</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr8 td75"><P class="p182 ft30">700 000</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td75"><P class="p182 ft30">600 000</P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td75"><P class="p182 ft30">500 000</P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td75"><P class="p182 ft30">400 000</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td75"><P class="p182 ft30">300 000</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td75"><P class="p182 ft30">200 000</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td75"><P class="p182 ft30">100 000</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td75"><P class="p182 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td75"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p147 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td123"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p246 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr51 td245"><P class="p20 ft33">Hälso- och sjukvård</P></TD>
<TD class="tr51 td123"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr51 td80"><P class="p21 ft28">Äldreomsorg</P></TD>
<TD class="tr51 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft13"><SPAN class="ft63">a</SPAN>Diagrammet visar antalet personer och inte antalet årsarbetare. Till personal inom äldreomsorg räknas de som arbetar inom hemtjänst, dagcentraler, servicehus och ålderdomshem. Personal inom hälso- och sjukvård består av dem som arbetar inom sluten och öppen hälso- och sjukvård samt med tandvård. Dessutom ingår veterinärer. Personal inom sjukhemsvården räknas här till hälso- och sjukvårdens personal såväl före som efter <NOBR>Ädel-reformen.</NOBR></P>
<P class="p292 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>AKU (SCB).</P>
<P class="p403 ft0">Som framgår av Figur 2.2:19 minskade antalet personer som samman- taget var sysselsatta inom hälso- och sjukvård eller äldreomsorg med drygt 90 000 personer under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Andra uppskattningar anger en något mindre personalminskning, men enligt en försiktig beräkning rör det sig om en nettominskning om cirka 75 000 personer. Eftersom den genomsnittliga arbetstiden har ökat, är minskningen omräknat till årsarbetare något mindre än minskningen av antalet sysselsatta personer. År 1998 innebär mö jligen ett trendbrott, eftersom nedgången av antalet sysselsatta inom sjukvården då tycktes upphöra, medan antalet sysselsatta inom äldreomsorgen tycktes öka. Sannolikt är detta en följd av de extra statsbidrag som från 1997 avsatts för vård, omsorg och skola.</P>
<P class="p310 ft0">Även om inte alla vård- och omsorgsanställda arbetar med äldre människor är det uppenbart att utvecklingen på personalsidan följer ett mönster som går i rakt motsatt riktning jämfört med utvecklingen av antalet äldre personer i befolkningen. Som framgår av Figur 2.2:20 har antalet sysselsatta minskat med cirka 15 procent samtidigt som antalet personer som är 80 år eller äldre i befolkningen har ökat med 17 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">170 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p630 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:20. </SPAN>Antal sysselsatta inom hälso- och sjukvård och äldre- omsorg respektive antal personer 80 år och äldre i befolkningen, 1990– 1998. Index 1990=100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr8 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p314 ft28">130</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p314 ft28">120</P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td92"><P class="p314 ft28">110</P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr51 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:0px;" class="p631 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-21px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:21px;" class="p631 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-11px;margin-top:11px;margin-right:-10px;margin-bottom:10px;" class="p631 ft65"><![endif]>Index</P></TD>
<TD class="tr45 td92"><P class="p314 ft28">100</P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td92"><P class="p314 ft28">90</P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td92"><P class="p314 ft28">80</P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td92"><P class="p314 ft28">70</P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p14 ft28">1998</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft28"><INGENBILD zsrc="GOB33164xi2.jpg/" id="inl_img1"> Antal 80 år och äldre i befolkningen</P>
<P class="p633 ft28"><INGENBILD zsrc="GOB33164xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GOB33164xi4.jpg/" id="inl_img3"> Sysselsatta inom sjukvård och äldreomsorg</P>
<P class="p328 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>AKU (SCB) samt SCB:s befolkningsstatistik.</P>
<P class="p634 ft20">Färre får del av äldreomsorgens resurser</P>
<P class="p635 ft0">Hälso- och sjukvårdens förändringar med en minskad personalstyrka, ett minskat antal sjukhusplatser samt förkortade vårdtider har tillsammans med det ökade antalet äldre människor i befolkningen skapat ett ökat tryck på den kommunala äldreomsorgen. Äldreomsorgens resurser i form av ekonomiska medel eller personal har inte ökat i takt med dessa förändringar. Kommunerna har i allmänhet valt att möta de knappare resurserna genom en ökad koncentration av de offentliga vård- och omsorgsinsatserna till de allra mest vårdbehövande, vilket medfört en kraftig minskning av det totala antalet äldre som får hjälp från äldre- omsorgen.</P>
<P class="p60 ft0">Det totala antalet äldre som får del av de offentliga äldreomsorgs- insatserna har minskat starkt under de senaste två decennierna. Antalet personer med äldreomsorg i form av hemtjänst har minskat med ungefär 100 000 hjälpmottagare sedan 1980 och omfattade 1997 cirka 145 000 personer. Antalet äldre i särskilt boende har ökat med drygt 20 000</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB33/GOB33165x1.jpg" style="width:437px;height:158px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft0">under samma period och omfattade 1997 ungefär 140 000 personer. Samtidigt har det totala antalet personer som är 80 år och äldre ökat med 170 000 (Socialdepartementet 1999). Visserligen har det skett vissa förbättringar av de äldres hälsa över tid, men dessa förändringar torde långt ifrån kunna förklara den kraftiga nedgången av antalet personer som får del av äldreomsorgens insatser.</P>
<P class="p636 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 2.2:21. </SPAN>Andelar av befolkningen i åldrarna <NOBR>65–79</NOBR> samt över 80 i särskilt boende och med hemtjänst, <NOBR>1989–1997</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr33 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p17 ft30">60</P></TD>
<TD class="tr33 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p17 ft30">50</P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr44 td95"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p637 ft101"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:28px;" class="p637 ft101"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p637 ft101"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p17 ft30">40</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td123"><P class="p17 ft30">30</P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td95"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p17 ft30">20</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p17 ft30">10</P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p17 ft30">0</P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr18 td123"><P class="p14 ft67">1989</P></TD>
<TD class="tr18 td225"><P class="p14 ft67">1990</P></TD>
<TD class="tr18 td225"><P class="p14 ft67">1991</P></TD>
<TD class="tr18 td225"><P class="p14 ft67">1992</P></TD>
<TD class="tr18 td225"><P class="p14 ft67">1993</P></TD>
<TD class="tr18 td132"><P class="p14 ft67">1994</P></TD>
<TD class="tr18 td225"><P class="p14 ft67">1995</P></TD>
<TD class="tr18 td225"><P class="p14 ft67">1996</P></TD>
<TD class="tr18 td225"><P class="p14 ft67">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft102"><INGENBILD zsrc="GOB33165xi2.jpg/" id="inl_img1">Andel av befolkningen <NOBR>65-79</NOBR> år i särskilt boende <INGENBILD zsrc="GOB33165xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GOB33165xi4.jpg/" id="inl_img3">Andel av befolkningen <NOBR>65-79</NOBR> år med hemtjänst</P>
<P class="p639 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Socialdepartementet (1999b).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr52 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td123"><P class="p17 ft67">60</P></TD>
<TD class="tr52 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p17 ft67">50</P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr44 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p640 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-26px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:26px;" class="p640 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:13px;margin-right:-13px;margin-bottom:13px;" class="p640 ft103"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p17 ft67">40</P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td123"><P class="p17 ft67">30</P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td106"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td225"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td224"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p17 ft67">20</P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p17 ft67">10</P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p17 ft67">0</P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td225"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr39 td123"><P class="p14 ft67">1989</P></TD>
<TD class="tr39 td224"><P class="p14 ft67">1990</P></TD>
<TD class="tr39 td225"><P class="p14 ft67">1991</P></TD>
<TD class="tr39 td224"><P class="p14 ft67">1992</P></TD>
<TD class="tr39 td225"><P class="p14 ft67">1993</P></TD>
<TD class="tr39 td224"><P class="p14 ft67">1994</P></TD>
<TD class="tr39 td225"><P class="p14 ft67">1995</P></TD>
<TD class="tr39 td224"><P class="p14 ft67">1996</P></TD>
<TD class="tr39 td224"><P class="p14 ft67">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p641 ft102"><INGENBILD zsrc="GOB33165xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GOB33165xi6.jpg/" id="inl_img5">Andel av befolkningen 80 år+ i särskilt boende <INGENBILD zsrc="GOB33165xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GOB33165xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GOB33165xi9.jpg/" id="inl_img8">Andel av befolkningen 80 år+ med hemtjänst</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft0">Av Figur 2.2:21 framgår att andelen av de allra äldsta (det vill säga de som är 80 år eller äldre) med äldreomsorg i form av hemtjänst eller plats i särskilt boende minskat från 50 procent 1989 till 43 procent 1997. I åldersgruppen <NOBR>65-79</NOBR> år har andelen med äldreomsorg minskat från 10 till 7 procent under samma period. I åldersgruppen 80 år och äldre fick</P>
<P class="p642 ft0">48 procent av kvinnorna och 34 procent av männen offentlig omsorg i form av hemhjälp eller plats i särskilt boende 1997. Bland äldre män är hustrun den vanligaste omsorgsgivaren, medan det bland gamla kvinnor är vanligast att få hemhjälp eller att vistas i någon form av äldreboende (Szebehely 1998). Denna skillnad i omsorgsmönster hänger främst samman med att kvinnor lever längre än män och att det därför finns betydligt fler äldre kvinnor som lever ensamma och som har stora behov av äldreomsorgens insatser.</P>
<P class="p643 ft0">Under första halvan av <NOBR>1990-talet</NOBR> har hemhjälpstäckningen minskat både bland ensamboende och bland sammanboende äldre, vilket framgår av Tabell 2.2:22. Andelen med hemhjälp har minskat särskilt kraftigt bland äldre makar, och framför allt i de fall mannen är den omsorgsbehövande. En hustru som vårdar står därför mer ensam om omsorgsansvaret än vad en äldre man i samma situation gör (Szebehely 1998).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">172 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p644 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 2.2:22. </SPAN>Andelen med hemhjälp bland hemmaboende äldre över 75 år, 1988/1989 och 1994</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr19 td332"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td312"><P class="p645 ft14">1988/1989</P></TD>
<TD class="tr19 td333"><P class="p646 ft14">1994</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td334"><P class="p211 ft14">Ensamboende</P></TD>
<TD class="tr20 td159"><P class="p645 ft14">33</P></TD>
<TD class="tr20 td335"><P class="p227 ft14">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td334"><P class="p211 ft14">Sammanboende</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p645 ft14">14</P></TD>
<TD class="tr9 td335"><P class="p227 ft14">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td334"><P class="p211 ft14">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr8 td159"><P class="p645 ft14">24</P></TD>
<TD class="tr8 td335"><P class="p227 ft14">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td332"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td312"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td333"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Daatland (1997).</P>
<P class="p647 ft0">Minskningen av antalet personer som får hemtjänst har inte följts åt av ett minskat totalt antal hjälptimmar. Det totala antalet hjälptimmar inom hemtjänsten har varit oförändrat mellan 1993 och 1997, men har kommit att fördelas på färre personer som därmed har fått fler hjälptimmar än tidigare. De personer som i dag får hjälp från hemtjänsten är äldre och mer vårdbehövande än vad som var fallet tidigare. Behoven av omsorg, tillsyn och sjukvårdsinsatser har ökat bland dem som får hemtjänst, bland annat beroende på att andelen med demens har ökat. Antalet personer som får hjälp på kvällar, nätter och helger har ökat, liksom antalet personer som får sjukvårdande insatser i hemmet (Socialstyrelsen, M:III, se bilaga 2).</P>
<P class="p648 ft20">Strängare biståndsbedömningar och hårdare prioriteringar</P>
<P class="p649 ft0">I allmänhet har kommunerna mött de allt större finansieringsproblemen i äldreomsorgen genom att göra striktare behovsbedömningar och prio- ritera de mest hjälpbehövande. Det har kommit att krävas en större grad av funktionsnedsättning för beviljande av hemtjänst eller plats i särskilt boende, och kommuner har i ökande utsträckning börjat att utöver behovsbedömningar också väga in den sökandes privatekonomi och närheten till anhöriga i beslut om hemhjälp.</P>
<P class="p346 ft0">Vissa äldre har också mer eller mindre frivilligt avstått från den offentliga äldreomsorgen. Brukaravgifterna i äldreomsorgen har höjts och i ökad utsträckning kommit att inkomstrelateras. Detta har sannolikt lett till att äldre med såväl höga som låga inkomster har avstått från den kommunalt organiserade hemhjälpen. För den som har relativt god pension och måttliga hjälpbehov är det i dag ofta billigare att köpa hjälp på den privata marknaden än att ta emot kommunal äldreomsorg. För den som har låg pension kan även en måttlig hemhjälpskostnad vara svår att bära. De äldre som har hemhjälp eller som bor i särskilt boende har lägre inkomster än genomsnittspensionären, och när hemhjälps- och</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft0">sjukvårdsavgifter var betalda var det 37 procent av hemhjälps- mottagarna som 1995 låg under socialbidragsnormen (SOU 1999: 33). <SPAN class="ft35">47 </SPAN>Enligt en studie har var tionde pensionär som anser sig behöva hjälp avstått från att söka hemhjälp med hänvisning till avgiftens storlek. Särskilt vanligt är detta bland kvinnor som har låg pension (Socialstyrelsen 1997c).</P>
<P class="p650 ft0">En växande grupp äldre som har mer måttliga hjälpbehov och som tidigare omfattades av hemtjänstens insatser står därför i dag utanför äldreomsorgen och hänvisas till att få hjälp från anhöriga eller till att köpa privat hjälp. Området är bristfälligt studerat, men mycket tyder på att både anhörigas omsorgsinsatser och privata omsorgstjänster har ökat i omfattning under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p61 ft20">Äldreomsorgens utformning och kvalitet</P>
<P class="p104 ft0">Det har i Socialstyrelsens rapportering inom ramarna för <NOBR>Ädel-utvärde-</NOBR> ringarna och Äldreuppdraget framkommit brister och problem i såväl den hembaserade som den institutionsbaserade äldreomsorgen, liksom i vårdkedjan mellan sjukhusvård och vård i hemmet. Det är dock inte möjligt att utifrån befintlig kunskap få en översiktlig bild av hur dessa problem utvecklats över tid.</P>
<P class="p95 ft0">En uttalad ambition i <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> var att göra de gamla institu- tionerna mer ”normala” och mer lika vanliga bostäder; både genom höjd bostandard och genom att boendet regleras via ett hyreskontrakt. Boendestandarden i äldreboendet har också höjts efter <NOBR>Ädel-reformen,</NOBR> bland annat till följd av att ett särskilt statligt stimulansbidrag för ombyggnad och nyproduktion av äldrebostäder utgått till kommunerna mellan 1991 och 1995. Mellan 1992 och 1997 minskade andelen fler- bäddsrum från 7 till 5 procent, medan andelen bostäder med egen dusch/bad ökade från 46 till 67 procent. Vidare har andelen bostäder med kokmöjlighet ökat från 48 till 68 procent (SOU 1999:33). De flesta ofullständiga bostäder för äldre finns inom sjukhemmen, men även här har det skett en viss förbättring. Mellan 1991 och 1998 har andelen som bor i eget rum ökat från 40 till 60 procent. Samtidigt har dock den enskildes kostnad för boendet ökat dramatiskt (Socialstyrelsen 1998e).</P>
<P class="p128 ft21">De äldre som i dag bor och vårdas i olika former av särskilt boende har sämre fysisk och mental funktionsförmåga än vad som var fallet före</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr9 td336"><P class="p10 ft3"><NOBR>Ädel-reformen</NOBR> (Sandman 1998, Thorslund 1997). Trots ökad vårdt</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p355 ft0">yngd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td336"><P class="p10 ft0">inom sjukhemsvården är den totala personaltätheten oförändrad</P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p10 ft0">och</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p651 ft13"><SPAN class="ft35">47 </SPAN>Ungefär 22 procent av hemhjälpsmottagarna låg under socialbidragsnormen redan innan hemhjälps- och sjukvårdsavgifter var betalda.</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">174 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p453 ft0">tillgången till medicinsk personal och medicinska resurser har minskat (Socialstyrelsen 1998f). Det är dock inte mö jligt att på mer generell nivå bedöma om personaltätheten inom olika former av äldreboenden har ökat eller minskat i förhållande till de faktiska vårdbehoven.</P>
<P class="p75 ft0">Också inom hemtjänsten har det skett vissa förändringar som kan ha påverkat kvaliteten i omsorgen om de äldre. Traditionellt sett har varje hjälptagare haft sitt fasta vårdbiträde och i förväg bestämda hjälptider, medan det i dag oftast är en grupp vårdbiträden som gemensamt svarar för en persons hjälp. Enligt forskning på hemhjälpsområdet är det för flertalet gamla personer viktigt att ha så få hjälpare som möjligt, att ha fasta hjälptider och att kunna påverka hjälpens utförande. Hjälpens innehåll har förskjutits och har mer kommit att röra personlig omvård- nad och i allt mindre utsträckning hemmets skötsel. Tidsutrymmet för social samvaro och promenader har också minskat kraftigt. Kommunala brukarstudier genomförda under <NOBR>1990-talet</NOBR> visar att hjälpmottagarna generellt sett är positivt inställda till hjälpen och till personalen. Däremot har brukarna blivit mer kritiska till de villkor under vilka hjälpen ges och ofta påtalas tidsbrist som ett problem (Svenska Kommunförbundet 1998a). Enligt en studie av hjälpmottagare i Stoc kholm har andelen som uppfattar att de får ot illräcklig hjälp ökat från 26 procent till 42 procent mellan 1995 och 1998. Det är också fler 1998 än 1995 som anger att de får kompletterande hjälp från anhöriga (Fried 1998). Det behövs ytterligare kunskaper om i vilken mån hjälpen motsvarar faktiska behov och huruvida den hjälp som ges är av god kvalitet.</P>
<P class="p412 ft20">Nya organisationsformer och ökad kommunal variation</P>
<P class="p595 ft0">Socialtjänstlagen (SoL) är en ramlagstiftning och lämnar ett stort tolk- ningsutrymme såväl för olika kommuner som för olika tjänstemän att avgöra vem som ska få del av äldreomsorgens insatser och vad insat- serna ska bestå i. Detta ger naturligtvis upphov till kraftiga variationer mellan kommuner vad gäller ett flertal aspekter av äldreomsorgen. Detta gäller exempelvis hur stor andel av de äldre som får del av insatserna, insatsernas utformning och kvalitet samt avgifternas utformning och storlek. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har kommunerna också fått större frihet att förändra organiseringen av äldreomsorgen och andra välfärdstjänster. Etablerandet av alternativa styrformer uppvisar stora variationer över landet och har fått starkast genomslag i de större kommunerna. År 1999 tillämpar över hälften av landets kommuner en organisationsmodell som innebär att myndighetsutövning och biståndsbedömning har skilts från själva utförandet av äldreomsorgen. Utvecklingen i riktning mot en</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">175</SPAN></P>
<P class="p652 ft0">sådan delad organisation har varit särskilt stark under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> (Socialstyrelsen, M:III, se bilaga 2).</P>
<P class="p73 ft0">Antalet timanställda inom äldreomsorgen har mer än fördubblats under <NOBR>1990-talet,</NOBR> och vid slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> var drygt var fjärde person inom äldreomsorgen anställd på timbasis (Svenska Kommunförbundet 1999d). Timanställning var, åtminstone vid mitten av decenniet, vanligare i kommuner som hade en organisation som skilde på beställare och utförare (Socialstyrelsen 1995). Frågan om vad den ökade andelen timanställd personal innebär för personalens arbetsvillkor eller för omsorgens kvalitet har inte närmare studerats.</P>
<P class="p115 ft0">En bärande tanke under <NOBR>1990-talet</NOBR> har varit att skapa förutsättningar för konkurrens mellan olika aktörer för att effektivisera och förnya den offentliga verksamheten. Det har också skett en förskjutning i riktning mot alternativa driftsformer inom äldreomsorgen, såtillvida att en ökande andel av äldreomsorgsinsatserna genom extern anbudskonkurrens har överförts till privata entreprenader. Andelen hemhjälpsmottagare som får sin hjälp från ett privat hemhjälpsbolag har ökat från 2 till 4 procent mellan 1993 och 1997, medan andelen personer i särskilda boendeformer i privat regi har ökat från 5 till 10 procent under samma period (Socialstyrelsen, M:III, se bilaga 2). Konkurrensutsättningen kan innebära att hela enheter, till exempel ett ålderdomshem eller ett hemtjänstdistrikt, övergår i privat drift. Den enskilde får härigenom inte någon ökad valfrihet, men däremot kan kommunen välja utförare efter pris- och kvalitetskonkurrens. Empiriska studier har inte funnit några större kvalitetsskillnader mellan äldreomsorg i privat och offentlig drift (Anell m.fl. 1999). Konkurrensutsättningen kan i sig dock innebära en risk för upprepade byten av utförare, vilket kan minska kontinuiteten i omsorgen (Socialstyrelsen 1996d).</P>
<P class="p653 ft21">Vi har begränsad systematisk kunskap om vilka det är som inte längre omfattas av den offentliga äldreomsorgen och hur dessa personer och deras anhöriga påverkats av denna situation. Det finns också mycket lite systematisk uppföljning av de nya styr- och driftsformerna inom äldreomsorgen. Vi vet därför mycket lite om innehållet i, omfattningen av och konsekvenserna av dessa organisatoriska förändringar. Vad som däremot är känt är att en överväldigande majoritet av de äldre föredrar</P>
<P class="p654 ft0">att få hjälp från den offentliga äldreomsorgen, hellre än från anhöriga, privata aktörer och frivilligsektorn (Andersson 1993, Sundström 1994, Svallfors 1996; 1999).</P>
<P class="p655 ft0">Kunskapsläget om äldreomsorgens förändringar har vidare försvårats av den omläggning av Socialstyrelsens statistik som skedde 1998 och som inneburit försämrade möjligheter att göra jämförelser med tidigare</P>
<P class="p656 ft21">år. Statistikomläggningen minskar därmed möjligheterna att göra en uppföljning av de extra statsbidrag som från 1997 och fem år framåt har</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">176 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft0">avsatts för skola, vård och omsorg. Åtstramningen inom äldreomsorgen ställer ökade krav på uppföljning av konsekvenserna för de gr upper som i dag står utan de kommunalt organiserade insatserna. Kommunerna har också sedan länge ett sådant ansvar, som finns formulerat i Socialtjänst- lagen. Utan några lagmässiga förändringar har det dock sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> skett en påtaglig reduktion av kommunernas uppsökande verksamhet, vars syfte var att ge information om eventuella otillfredsställda hjälp- behov i befolkningen och att erbjuda hjälpinsatser till grupper av äldre som i mycket liten utsträckning själva efterfrågar hjälp. Det har sålunda skett en individualisering av äldreomsorgen i så måtto att det ställs högre krav än tidigare på att individen själv aktivt efterfrågar hjälp. Här finns en parallell med utvecklingen som gäller insatserna för yngre funktionshindrade personer. Även när det gäller de äldre är det viktigt att söka utröna i vilken mån personer med begränsad förmåga att efterfråga hjälp i ökad utsträckning står utan omsorgsinsatser som de är i behov av. Det är också viktigt att granska om minskningen av antalet personer som får del av den offentliga äldreomsorgen innebär en ökad belastning för anhöriga, det vill säga i praktiken främst gamla hustrur och medelålders döttrar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p657 ft20"><SPAN class="ft20">2.2.8</SPAN><SPAN class="ft55">Stora organisationsförändringar på välfärdstjänsternas område</SPAN></P>
<P class="p62 ft0">De välfärdstjänster som har beskrivits i föregående avsnitt berör mycket stora grupper i samhället. <SPAN class="ft35">48 </SPAN>Exempelvis går i dag ungefär 1,2 miljoner barn och ungdomar i skolan, 750 000 barn finns inskrivna i barn- omsorgen och 270 000 äldre personer har hemhjälp eller bor i särskilt boende. Också på personalsidan berörs många människor, bland annat 140 000 personer anställda i skolan, 110 000 personer anställda inom barnomsorgen, drygt 200 000 som arbetar inom sjukvården och 250 000 som arbetar inom äldre- och handikappomsorgen. Inom alla dessa yrkesområden är en stor majoritet kvinnor. Ytterligare stora gr upper av människor är indirekt berörda av välfärdstjänsterna, såsom anhöriga till personer som får del av välfärdsinsatserna, men också anhöriga till personer som behöver, men som inte får, vård eller omsorg. Tillgäng- ligheten till, utformningen av och kvaliteten på tjänsterna inom barnomsorg, skola, sjukvård, äldreomsorg och socialvård har därför stor betydelse för stora gruppers välfärd och välbefinnande. Av genomgången i avsnitten ovan har det blivit tydligt att det gångna decenniet präglats av stora förändringar inom flertalet tjänsteområden. Förändringarna följer delvis likartade och delvis olikartade spår och i detta avsnitt ska vi söka sammanfatta förändringarna av de organisatoriska ramar inom vilka välfärdstjänsterna utförs.</P>
<P class="p412 ft20">Decentraliseringen har förstärkts</P>
<P class="p658 ft0">Välfärdstjänsterna under <NOBR>1990-talet</NOBR> har präglats av en decentralisering av ansvaret från stat och landsting till kommuner samt från kommuner till kommundelar. Under decenniet har kommunerna övertagit ansvaret för bland annat skolan, särskolan, omsorgerna för utvecklingsstörda, sjukhemsvården för äldre samt delar av hemsjukvården och vården av personer med psykiskt funktionshinder. Statens styrmedel gentemot kommuner och landsting har också ändrat karaktär. Det har skett en avreglering såtillvida att statsbidragssystemet med ”öronmärkta” bidrag kombinerade med detaljerade anvisningar för hur medlen ska användas (så kallad resurs- och regelstyrning) har ersatts av generella statsbidrag kombinerade med utvärdering och tillsyn (så kallad mål- och resultat- styrning) (SOU 1996:169).</P>
<P class="p659 ft13"><SPAN class="ft35">48 </SPAN>Om inte annat anges, bygger detta avsnitt på Marta Szebehelys underlag till kommittén (F:XXVI, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">178 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p405 ft0">1992 års förändring av kommunallagen innebar att kommunerna och landstingen fick ökad frihet att fatta beslut om bland annat nämndorga- nisation, interna styrformer, driftsformer och avgifter. Omorganisationer inom de kommunala verksamheterna är inget unikt för <NOBR>1990-talet,</NOBR> men lagändringen ledde generellt sett till mycket snabba organisatoriska förändringar. År 1995 hade bara var tredje kommun kvar den tra- ditionella sektorsindelningen för sina nämnder och inga landsting upp- visade sinsemellan likadana organisationer. Ungefär tio procent av kommunerna (främst storstäder, andra större städer och förortskommu- ner) hade genomfört radikala förändringar, medan ungefär en fjärdedel av kommunerna (främst landsbygds- och glesbygdskommuner) inte hade förändrat sin organisation mellan 1988 och 1995 (SOU 1996: 169). Organisationsförändringarna har fortsatt under hela decenniet. Mellan 1995 och 1999 förändrade 82 procent av kommunerna liksom alla landsting utom ett sin politiska organisation, exempelvis genom att förändra antalet nämnder eller genom att införa organisationsmodeller som skiljer beställare och utförare åt (Statskontoret 1999).</P>
<P class="p306 ft0">Inom samtliga välfärdsområden finns det nationella mål i lagstiftning och centrala policydokument som på olika sätt formulerar individers rätt till likvärdig och god service, oavsett hemort. Samtidigt innebär den ökade decentraliseringen att landstingen, och i än högre grad kommunerna, har fått större frihet att i praktiken utforma sjukvård, skola, äldreomsorg, barnomsorg och sociala tjänster. De kommunala skillnaderna i tjänsternas organisering har ökat kraftigt. Det är möjligt att också skillnaderna i tjänsternas omfattning och kvalitet har ökat, men här föreligger stora kunskapsluckor. Kommunernas organisatoriska mångfald har lett till att det också har blivit svårare att på nationell nivå följa utvecklingen över tid, bland annat genom att insamlandet av nationell statistik försvårats. Detta begränsar möjligheterna att bedöma hur decentraliseringen har påverkat uppfyllandet av de nationella målen på skolans, vårdens och omsorgernas områden.</P>
<P class="p660 ft20">Marknadsinfluerade förändringar av välfärdstjänsternas organisering</P>
<P class="p661 ft21">Förändringen av kommunallagen 1992 innebar en förstärkning av en redan pågående utveckling i riktning mot ökad variation av organisa- tionsmodeller i kommuner och landsting. ”New Public Management” kan som samlingsbegrepp sammanfatta en rad pågående organisations- förändringar inom traditionellt offentliga verksamheter. Omorganisa- tionerna har det gemensamt att de hämtat inspiration från det privata näringslivet. Dessa förändringar har trätt fram på bred front under 1990-</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft0">talet, som kan betecknas som ”marknadens decennium” (Forssell 1999, Svedberg Nilsson F:XXIII, se bilaga 2). Man har bland annat betonat tydligt ledarskap, resultatkontroll, explicita kriterier för produktivitet och effektivitet samt konkurrens och <NOBR>icke-offentliga</NOBR> utförare av välfärdstjänsterna (Montin 1997). Det har införts nya styrformer, såsom <NOBR>beställar-utförarmodeller</NOBR> och resultatenheter, det har skett en övergång från anslagsfinansiering till prestationsersättning och man har infört alternativa driftsformer, såsom kommunala bolag, entreprenader, personal- och brukarkooperativ samt köp av tjänster från privatägda bolag eller ideella organisationer. Denna utveckling innefattar också en perspektivförskjutning till att se brukarna som kunder. I linje med detta har det införts olika typer av kundvalssystem, till exempel vouchers och skolpeng (Forsell 1994, Håkansson 1996). Utvecklingen mot mer marknadsinriktade organisationsmodeller tog fart på allvar vid slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> och fick snabb spridning inom kommuner och landsting. Det kraftiga genomslaget kan ses som ett resultat av flera samverkande faktorer. På efterfrågesidan kan nämnas en önskan från kommunerna att hitta metoder för att effektivisera den offentliga sektorn på kommunnivå. På utbudssidan har framhållits organisationskonsulters och privata vård- och omsorgsentreprenörers aktiva roll i spridandet av nya organisationslösningar hämtade från näringslivets område (se exempelvis Antman 1994, Montin 1997).</P>
<P class="p623 ft0">Det saknas i dag underlag för att systematiskt beskriva utbredningen av marknadsmodellerna inom olika välfärdstjänsteområden. Det finns till exempel mer kunskap om omfattningen av verksamheter i privat drift än om de marknadsinspirerade styrformerna. En bidragande orsak till svårigheterna att skaffa en överblick över de olika organisations- modellerna är att samma beteckning har givits olika innebörd i olika kommuner, vilket är en aspekt av den ökade variationen i kommunal organisering. Att genomslaget för de nya, marknadsinspirerade styr- formerna varit starkt framgår dock av en inventering som Statskontoret genomförde 1995. Det året hade minst 200 kommuner infört olika for- mer av resultatenheter inom barnomsorg, äldreomsorg och grundskola. I nästan 70 procent av kommunerna förekom privata utförare av barn- omsorg, medan privata utförare av äldreomsorg och grundskola förekom</P>
<P class="p662 ft0">i ungefär en fjärdedel av kommunerna. Konkurrensutsättning (eller så kallad extern anbudskonkurrens) var relativt sett vanligast inom äldreomsorgen, medan kundvalssystem främst hade prövats inom barnomsorg och grundskola (SOU 1996:169).</P>
<P class="p532 ft0">Någon privatisering i snäv mening – det vill säga att både utförande och finansiering överförs till privat drift – kan knappast sägas ha ägt rum under decenniet (Montin 1997). Ett undantag finns dock inom äldreomsorgen, där det i dag finns en tendens till privatisering genom att</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">180 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft0">äldre personer som inte beviljas kommunal hemhjälp i vissa kommuner explicit hänvisas till att själva köpa sig tjänster på den privata marknaden. I vissa fall sker detta genom en ekonomisk behovsprövning där den som har en inkomst över socialbidragsnormen hänvisas till att själv ordna sin hjälp. Oavsett om den enskilde i dessa fall verkligen köper sin hjälp på marknaden eller om hjälpinsatserna i stället utförs av anhöriga, är detta en form av privatisering där varken finansiering, utförande eller kontroll finns kvar inom det offentliga åtagandet. Dessa olika former av privata lösningar har också visat sig fördelas klassmäs- sigt ojämnt, såtillvida att mer resursrika äldre personer tenderar att ersätta den offentliga äldreomsorgen med marknadshjälp, medan äldre med mindre resurser oftare får anhörighjälp (Szebehely 1999).</P>
<P class="p91 ft0">En stegvis privatisering av välfärdstjänsternas finansiering har också ägt rum under decenniet genom att den andel av finansieringen som täcks genom kollektiva skattemedel har minskat samtidigt som den andel som täcks av avgifter från de personer som använder tjänsterna har ökat. Denna förskjutning från offentligt till privat på finansieringens område genom höjda brukaravgifter gäller främst barnomsorg och äldreomsorg, men har även berört sjukvårdsområdet och särskilt då läkemedel och tandvård.</P>
<P class="p93 ft20">Välfärdstjänster i privat drift har ökat i omfattning</P>
<P class="p345 ft0">Den allra största delen av de offentligt finansierade (eller snarare offentligt subventionerade) välfärdstjänsterna utförs av offentliganställd personal. Omfattningen av privata utförare mätt som andelen sysselsatta i privata alternativ har dock fördubblats mellan 1991 och 1997, vilket framgår av Tabell 2.2:23. <SPAN class="ft35">49 </SPAN>De privata alternativen omfattar såväl vinstdrivande bolag som ekonomiska och ideella föreningar. Totalt sett har andelen sysselsatta i privat drift inom välfärdstjänsteområdet ökat från 4,2 till 8,5 procent mellan 1991 och 1997. Medan andelen sysselsatta i privat drift är störst inom hälso- och sjukvården, har ökningstakten varit starkast inom äldreomsorg, barnomsorg och skola.</P>
<P class="p663 ft13"><SPAN class="ft35">49 </SPAN>Samtliga anställda på samma arbetsplats redovisas tillsammans, vilket inne- bär att exempelvis de som arbetar med städning på ett sjukhus redovisas som hälso- och sjukvårdspersonal om de är anställda av sjukhuset, men som anställda i städbranschen om städningen har lagts ut på en entreprenad. I det senare fallet ingår de anställda inte i redovisningen. Detta innebär att entreprenadiseringen av exempelvis sjukvårdens ”kringverksamhet” inte blir synlig som en ökning av andelen i privat drift i tabellen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft0">Inom dessa områden har andelen anställda i privat drift blivit mellan tre och fyra gånger större under perioden (SOU 1999:133).</P>
<P class="p86 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 2.2:23. </SPAN>Andel sysselsatta i privata alternativ inom barnomsorg, hälso- och sjukvård, äldre- och handikappomsorg och skola, 1991 och 1997. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr20 td337"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td231"><P class="p14 ft14">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td338"><P class="p34 ft14">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td67"><P class="p211 ft14">Barnomsorg inom förskola</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p16 ft14">2,5</P></TD>
<TD class="tr20 td310"><P class="p33 ft14">9,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p211 ft14">Annan barnomsorg</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p14 ft14">1,3</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p34 ft14">3,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td67"><P class="p211 ft54">Barnomsorg, totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p14 ft54">2,2</P></TD>
<TD class="tr17 td310"><P class="p34 ft54">8,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td67"><P class="p211 ft14">Sluten sjukvård</P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p16 ft14">2,5</P></TD>
<TD class="tr42 td310"><P class="p33 ft14">4,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td67"><P class="p211 ft14">Läkarmottagningar och vårdcentraler</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p664 ft14">11,6</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p42 ft14">20,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p211 ft14">Annan hälso- och sjukvård (lab., blodcentraler m.m.)</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p664 ft14">38,7</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p42 ft14">66,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td67"><P class="p211 ft14">Tandvård</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p16 ft14">29,2</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p33 ft14">43,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td67"><P class="p211 ft54">Hälso- och sjukvård, totalt (inkl. sjukhemsvård)</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p665 ft54">7,6</P></TD>
<TD class="tr17 td310"><P class="p36 ft54">12,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td67"><P class="p211 ft14">Servicehus och ålderdomshem</P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p16 ft14">1,9</P></TD>
<TD class="tr42 td310"><P class="p33 ft14">9,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p211 ft14">Hemtjänst, dagcenter och handikapptransporter</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p16 ft14">1,8</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p33 ft14">7,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td67"><P class="p211 ft54">Äldre- och handikappomsorg, totalt (exkl. sjuk-</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p14 ft54">1,9</P></TD>
<TD class="tr17 td310"><P class="p34 ft54">8,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td67"><P class="p211 ft54">hemsvård)</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td67"><P class="p211 ft14">Grundskoleutbildning</P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p14 ft14">0,6</P></TD>
<TD class="tr42 td310"><P class="p34 ft14">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td67"><P class="p211 ft14">Gymnasieutbildning</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p14 ft14">1,4</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p34 ft14">3,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td67"><P class="p211 ft54">Skola, totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p14 ft54">0,8</P></TD>
<TD class="tr17 td310"><P class="p34 ft54">2,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td67"><P class="p211 ft54">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p14 ft54">4,2</P></TD>
<TD class="tr42 td310"><P class="p34 ft54">8,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td337"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td231"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td338"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>SOU 1999:133.</P>
<P class="p271 ft0">I den mån det finns uppgifter om verksamheternas fördelning mellan offentlig och privat drift sammanfaller dessa ganska väl med de upp- gifter om personalens fördelning som redovisas i Tabell 2.2:23. Inom barnomsorgen har andelen barn inskrivna i privat barnomsorg (daghem/förskola och fritidshem) ökat från ungefär fyra till tolv procent mellan 1990 och 1998. Andelen grundskole- och gymnasieelever i fristående skolor har ökat från knappt en procent 1990 till cirka tre pro- cent 1998. Den äldreomsorg som drivs i entreprenadform har fördubb- lats i omfattning mellan 1993 och 1997 och omfattar i dag omkring fyra procent av hemtjänsten och tio procent av det särskilda boendet för äldre. Inom samtliga områden har ökningen av de privata driftsformerna pågått under hela decenniet, och förväntas fortsätta också under de närmaste åren.</P>
<P class="p362 ft0">Inom vården av utsatta barn och ungdomar samt av vuxna missbru- kare är de privata driftsformerna mer omfattande än inom andra väl-</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">182 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft0">färdstjänster, vilket framgår av Tabell 2.2:24. Inom både barn- och ungdomsvården och missbrukarvården har det under <NOBR>1990-talet</NOBR> blivit vanligare att vården äger rum på privatägda institutioner. Särskilt påtaglig är aktiebolagsformens ökade dominans på bekostnad av offentligt drivna institutioner och institutioner drivna av stiftelser och föreningar. Inom missbrukarvården har många av de nya aktiebolagen varit kortlivade. Mellan 1992 och 1995 etablerades 120 nya institutioner inom missbrukarvården, varav de flesta var aktiebolag. Endast hälften av dessa fanns fortfarande kvar 1997 (Stenius 1999).</P>
<P class="p442 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 2.2:24. </SPAN>Andel av institutionsplatserna i enskild drift inom miss- brukarvård och social barn- och ungdomsvård, 1990 och 1999. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD class="tr19 td4"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td184"><P class="p14 ft14">1990</P></TD>
<TD class="tr19 td141"><P class="p262 ft14">1999</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td2"><P class="p211 ft54">Barn- och ungdomsvård (inkl. tvångsvård),</P></TD>
<TD class="tr17 td164"><P class="p14 ft54">37</P></TD>
<TD class="tr17 td105"><P class="p262 ft54">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p211 ft14">varav:</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p211 ft14">Aktiebolag, handelsbolag och andra enskilda firmor</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p14 ft14">26</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p261 ft14">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td2"><P class="p211 ft14">Stiftelser</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p14 ft14">11</P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p262 ft14">15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td2"><P class="p211 ft54">Missbrukarvård (inkl. tvångsvård),</P></TD>
<TD class="tr31 td164"><P class="p14 ft54">54</P></TD>
<TD class="tr31 td105"><P class="p262 ft54">62</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p211 ft14">varav:</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td2"><P class="p211 ft14">Aktiebolag, handelsbolag och andra enskilda firmor</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p14 ft14">16</P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p261 ft14">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p211 ft14">Stiftelser</P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p14 ft14">38</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p262 ft14">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td184"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p397 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Socialstyrelsen (M:III, se bilaga 2).</P>
<P class="p455 ft0">Även inom andra områden har det under <NOBR>1990-talet</NOBR> skett en förskjutning av den <NOBR>icke-offentliga</NOBR> delen av verksamheten i riktning mot vinst- drivande organisationer. Föräldrakooperativ är fortfarande den vanligaste formen av enskild drift inom barnomsorgen, men den bolags- drivna barnomsorgen har ökat och omfattar nu 24 procent av platserna i privat drift (Skolverket 1999c). Både inom barnomsorgen och inom skolan har det varit ovanligt att ett företag bedriver verksamhet på flera orter. Flertalet privata utförare har drivit endast en enhet och oftast med en pedagogisk eller ideologisk profil, som exempelvis Waldorf- eller <NOBR>Montessori-inriktning</NOBR> (Svenska Kommunförbundet 1999b). Det har nu både inom skolans och barnomsorgens område börjat växa fram privata utförare som i aktiebolagsform driver verksamhet på flera orter och utan någon särskild pedagogisk profil. Ett nytt fenomen är också att ett och samma aktiebolag etablerar sig inom flera olika välfärdsområden, exempelvis inom såväl sjukhusvård som skola och barnomsorg.</P>
<P class="p362 ft0">På äldreomsorgens område saknas reguljära statistikuppgifter om de enskilda driftsformernas sammansättning, men redan 1994 hade fram-</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft0">växten av alternativa driftsformer med ideella inslag avtagit, medan andelen vinstdrivande utförare ökat (ESO 1995). År 1999 fanns det 500 entreprenörer som utförare av äldreomsorg i Sverige. Av dessa var 400 aktiebolag med minst en miljon kronor i omsättning (Svenska Kom- munförbundet 1999b). Bland annat genom sammanslagningar av mindre företag finns i dag inom äldreomsorgen flera stora entreprenörer som var och en bedriver verksamhet i tiotals kommuner (KommunAktuellt 16/9 1999).</P>
<P class="p488 ft0">Offentligt finansierade välfärdstjänster i privat drift är förutom när det gäller missbrukarvård och barn- och ungdomsvård i stor utsträckning ett storstadsfenomen. Exempelvis hade alla kommuner med mer än 100 000 invånare entreprenadiserat någon del av äldreomsorgen år 1999, medan endast åtta procent av kommunerna med färre än 10 000 invånare hade gjort det (KommunAktuellt 16/9 1999). Den privata driftens andel av de totala bruttokostnaderna för äldreomsorgen var 19 procent i storstäderna och 1 procent i landsbygdskommunerna 1996. Motsvarande uppgifter för barnomsorgens del var 8 procent i storstäderna och 2 procent i landsbygdskommunerna och för grundskoleverksamheten knappt 5 respektive knappt 2 procent (Svenska Kommunförbundet 1999b).</P>
<P class="p139 ft0">Kundvalsmodeller förekommer i stort sett endast där det finns ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för en marknad. Konsekvenserna av kundvalsmodeller kan gå i olika riktningar, och det är möjligt att effekterna skiljer sig mellan olika områden. En möjlig positiv effekt är att förekomsten av konkurrens blir kvalitetshöjande, men de få studier som genomförts ger inte utrymme för några långtgående slutsatser. En annan möjlig effekt är att det blir en skiktning i verksamheterna, och att detta får negativa konsekvenser för vissa gr upper. Här finns endast ett fåtal studier. För skolans del har det visats att det är vanligare att högpresterande och socioekonomiskt resursstarka barn väljer friskolor. Det är särskilt vanligt att resursstarka familjer flyttar barnen från skolor i områden där andelen högutbildade föräldrar är relativt låg. Den socioekonomiska och etniska segregation som är en följd av det segregerade boendet tenderar på detta sätt att förstärkas av de utökade möjligheterna att välja skolor i andra områden och av utbyggnaden av friskolor (Skolverket 1996; 1998b).</P>
<P class="p369 ft0">Även inom barnomsorgens område tenderar kundvalsmodeller att leda till en klassmässigt ojämn fördelning av olika former av barn- omsorg. Högutbildade och på andra sätt resursstarka föräldrar använder sig oftare än andra grupper av barnomsorg i privat drift. Ett daghem eller fritidshem som bedrivs av annan huvudman än kommunen har rätt att ta ut en högre avgift och kan därmed förstärka verksamhetens eko- nomi (Skolverket 1999b). Offentligt subventionerad barnomsorg i privat</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">184 </SPAN>Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft0">drift kan därmed innebära ett alternativ för bättre ställda grupper vid åtstramningar inom den kommunala barnomsorgen, vilket kan leda till en skiktning av barnomsorgen efter betalningsförmåga. Både inom skolans och barnomsorgens område kan sålunda en ökad andel privata alternativ leda till ökad segregering. Detta torde försvåra uppfyllandet av de nationella målen om likvärdig tillgång till utbildning och omsorg för alla barn.</P>
<P class="p666 ft20">Välfärdspersonalens arbetsförhållanden och brukarnas välfärd</P>
<P class="p667 ft0">De offentliga utgifterna för vården, skolan, barnomsorgen och äldre- och handikappomsorgen har minskat något under <NOBR>1990-talet</NOBR> uttryckt i fasta priser, och många verksamheter har utsatts för sparkrav. Lärar- och personaltätheten i barnomsorg och skola har minskat, samtidigt som antalet elever i skolan och antalet barn i barnomsorgen har ökat. Totalt sett är de anställda inom sjukvård och äldreomsorg omkring 75 000 färre 1998 än 1990. Ett i stort sett oförändrat antal personer tar således hand om fler barn och ungdomar i barnomsorg och skola, och ett minskat antal anställda inom sjukvård och äldreomsorg har att möta en åldrande befolknings ökande behov.</P>
<P class="p138 ft0">Välfärdstjänsterna har det gemensamt att de skapas i en relation mellan utförare och mottagare, exempelvis mellan sjuksköterskan och patienten, mellan läraren och eleven och mellan hemtjänstens vårdbiträde och hemhjälpsmottagaren. Denna relation är i varierande grad av långvarig art och har ofta en känslomässig karaktär som sträcker sig utöver de praktiska tjänster som utförs i situationen. Mottagandet av välfärdstjänster skiljer sig därmed från köp av både varor och service- tjänster på en vanlig marknad. Den som tar emot tjänsten har också ofta en svagare position gentemot tjänsteutföraren med avseende på ålder, sjukdom, skröplighet eller social problematik.</P>
<P class="p668 ft21">Relationen mellan utförare och mottagare innebär att tjänsternas kvalitet är nära förknippade med personalens arbetsvillkor. Om allt fler av de anställda upplever att arbetet medför krav som de inte kan hantera, påverkas sannolikt inte bara deras arbetsmiljö och hälsa, utan också välbefinnandet hos de personer som får del av vården, utbildningen eller omsorgen. Det är därför rimligt att beakta arbetsförhållandena inom välfärdstjänsteområdet som en viktig välfärdsfråga inte bara för personalen, utan också för brukarna. Här är bilden av <NOBR>1990-talsför-</NOBR> ändringarna entydigt negativ. Personal inom sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola hade redan tidigare ett mer psykiskt ansträngande arbete än många andra yrkesgrupper, men decenniet har inneburit en</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td174"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td247"><P class="p10 ft23">Socialpolitikens förutsättningar och förändringar</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p12 ft0">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td197"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td248"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft0">förlängning och förstärkning av en tidigare trend mot ökad arbets- belastning och allt stressigare arbete.<SPAN class="ft35">50 </SPAN>Upplevelser av att ha för mycket att göra i arbetet och att inte kunna bestämma sin arbetstakt har överlag blivit vanligare under <NOBR>1990-talet,</NOBR> både bland män och kvi nnor. Emellertid är nivåerna är högre och ökningen starkare bland kvinnor som arbetar inom barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och äldreomsorg (Arbetarskyddsstyrelsen och SCB 1997; 1998, Eklund 1999, SOU 1999:66).</P>
<P class="p669 ft0">Personalens arbetssituation har med all sannolikhet påverkats av <NOBR>1990-talets</NOBR> ekonomiska åtstramningar inom vård, skola och omsorg. Sannolikt har arbetsvillkoren också påverkats av den utveckling som innebär att välfärdstjänsternas organisering allt mer präglats av organi- sationsmodeller hämtade från varu- och tjänstemarknaden. Mycket lite är dock känt om konsekvenserna av dessa förändringar på personalens arbetsvillkor och på vårdens, utbildningens och omsorgens kvalitet. Eftersom personalens arbetsvillkor och välfärdstjänsternas kvalitet är sammankopplade förefaller det centralt att relatera dessa frågor till var- andra och till de resursmässiga och organisatoriska villkor under vilka tjänsterna utformas. Frågor av denna typ är visserligen svåra att besvara, delvis beroende på att de organisatoriska förändringarna har skett samtidigt med de ekonomiska åtstramningarna i kommuner och landsting, men det bör konstateras att dessa frågor hittills inte har följts upp systematiskt.</P>
<P class="p670 ft0">Inte minst saknas nationella uppföljningar av konsekvenserna av den förändrade kommunallagen och den allt större variation av styr- och driftsformer som följde på denna lagändring. Medan <NOBR>Ädel-,</NOBR> handikapp- och psykiatrireformen på regeringens uppdrag har följts upp och utvärderats av Socialstyrelsen, har det inte skett motsvarande systema- tiska uppföljningar av konsekvenser av decentraliseringen och den ökade förekomsten av ekonomiska styrningsmodeller och privata driftsformer. Eftersom så många människor nyttjar och är beroende av de olika välfärdstjänsterna framträder detta som en allvarlig kunskapslucka som försvårar bedömningen av välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p671 ft13"><SPAN class="ft35">50 </SPAN>I nästa kapitel diskuteras närmare hur arbetsmiljön har förändrats för dessa personalgrupper liksom för den arbetande befolkningen generellt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td339"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td340"><P class="p12 ft0">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td341"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td342"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1">3 Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P>
<P class="p672 ft0">I detta kapitel ges en översikt över hur individers levnadsförhållanden kommit att förändras under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det är i huvudsak tre frågor som står i fokus. i) Har olika typer av välfärdsproblem blivit mer eller mindre vanliga? ii) Hur är dessa välfärdsproblem fördelade mellan olika befolkningsgrupper? iii) Har ofärdens fördelning förändrats under det gångna decenniet?</P>
<P class="p75 ft0">Vår utgångspunkt är att välfärd ytterst måste betraktas som olika former av resurser med vars hjälp människor kan styra sina liv. Detta innebär att de faktiska villkor som människor lever under ställs i fokus. Dessa villkor kan i flera avseenden ha ett egenvärde samtidigt som de utgör viktiga resurser, vilket utbildning och hälsa är tydliga exempel på. Denna fokusering på individuella resurser och levnadsförhållanden kan härledas från Amartya Sens diskussioner av välbefinnandets filosofiska grundvalar (se exempelvis Sen 1985; 1992), men bygger också på en lång tradition inom svensk och nordisk välfärdsforskning (Erikson 1993). I sina överväganden kring utformandet av den första svenska levnadsnivåundersökningen 1968 tog Sten Johansson avstamp dels i den brittiska socialpolitiske forskaren Richard Titmuss arbeten (se exempelvis Titmuss 1958), dels i den kritik som växt fram under 1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> mot anvä ndningen av <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> som det enda måttet på utveckling och välstånd. Den definition av begreppet levnadsnivå som därvid kom att formuleras lyder: ”förfogande över resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, säkerhet m.m. med vars hjälp individen kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor” (Johansson 1970:25).</P>
<P class="p673 ft0">Det är i allmänhet lättare att nå konsensus kring vad som är onda förhållanden än vad som mer exakt kännetecknar det goda livet (för mer utförliga diskussioner, se exempelvis Allardt 1998; Popper 1969). Vilka slags villkor som mer konkret ska studeras är inte självklart. Vår utgångspunkt är att välfärden är mångdimensionell och att det inte räcker att studera endast en av dessa dimensioner för att få en rätt- visande bild. Inte heller är välfärd liktydigt med offentliga transfere- ringar och tjänster, som exempelvis pensioner, barnbidrag, vård och skola, även om människors välfärd självfallet påverkas av hur dessa</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">188 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p301 ft0">system är utformade och hur de fungerar. Den konkreta forskningen kring individers välfärd har kommit att organiseras kring ett antal områden eller levnadsnivåkomponenter, såsom hälsa, arbetsförhållanden och sociala relationer. Även om det finns samband mellan dessa olika slag av levnadsförhållanden är det knappast möjligt att sammanjämka dem i ett enda sammanfattande mått på välfärd. Därför riskerar en beskrivning av välfärdsförändringar under ett helt decennium att bli tämligen omfattande och svåröverskådlig. Vi har i detta sammanhang därför valt att fokusera på ett mindre antal välfärdsområden som är av stor vikt för människors dagliga liv, med tyngdpunkten lagd på arbete, ekonomi och hälsa. Denna fokusering ligger också i linje med kom- mitténs direktiv.</P>
<P class="p207 ft21">En viktig del i vår analys är att studera fördelningen av resurser mellan olika grupper i befolkningen, samt om och i så fall hur denna fördelning förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> En stark tradition i svensk väl- färdsforskning har varit att knyta analysen av ofärdens fördelning till de stora fördelningspolitiska konflikterna i samhället. Att kön är en viktigt kategori i sådana konflikter är självskrivet i detta sammanhang. Mäns och kvinnors skilda möjligheter och villkor är inte bara alltjämt viktiga att belysa, utan har också i allt högre grad kommit att uppmärksammas. Också skillnader i förhållanden mellan olika samhällsklasser har diskuterats i den politiska debatten under lång tid. Fastän dagens arbetsliv kan tyckas väsensskilt från den tidiga industrialismens, kvar- står på många sätt de grundläggande skillnaderna mellan arbetare, tjänstemän och företagare. Förutom klass och kön ska position i livs- cykeln eller familjeförhållanden uppmärksammas, liksom födelseland. Vi ska också söka belysa vilka förändringar som har skett av mer avgränsade gruppers förhållanden. Välfärden för de yngsta (de i åldrarna 0 till 15 år) och de äldsta (de som är 85 år eller äldre) kommer dock inte att belysas annat än marginellt. Detta beror på åldersbegränsningar som gäller för de material som merparten av analyserna bygger på.</P>
<P class="p134 ft0">Analyserna som presenteras i detta kapitel baseras i huvudsak på de undersökningar om levnadsförhållanden som Statistiska centralbyrån genomför årligen <NOBR>(ULF-undersökningarna,</NOBR> för en översikt, se SCB 1997b). Detta material kompletteras i första hand med bearbetningar av SCB:s inkomstfördelningsundersökningar. <NOBR>ULF-materialet</NOBR> utgör en rik och utifrån ett internationellt perspektiv unik källa för att följa väl- färdsförändringar på individnivå. ULF genomförs som intervjuer med ett representativt urval av befolkningen i åldrarna 16 till 84 år och in- kluderar frågor om en rad olika levnadsförhållanden. Inom respektive välfärdsområde har en mängd olika frågor ställts för att fånga män- niskors faktiska förhållanden snarare än deras värderingar eller upple- velser av dessa förhållanden. Detta innebär att exempelvis arbets-</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td343"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td344"><P class="p246 ft12">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td288"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td290"><P class="p54 ft0">förhållanden ringas in med hjälp av frågor om huruvida det krävs tunga</P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">lyft i arbetet och i så fall hur ofta, om arbetet är jäktigt och så vidare. På</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">motsvarande sätt söker man fånga hälsotillstånd, ekonomiska för-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">hållanden och andra villkor med hjälp av konkreta frågor om faktiska</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td343"><P class="p54 ft0">förhållanden.</P></TD>
<TD class="tr8 td345"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td290"><P class="p110 ft0">För att göra framställningen överskådlig har vi valt att fokusera på</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">tre tidpunkter under <NOBR>1990-talet,</NOBR> nämligen 1989/1990, 1993/1994 och</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">1997/1998. Dessa nedslag får representera tre olika faser i den e kono-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">miska kris som präglat <NOBR>1990-talet.</NOBR> Åren 1989/1990 utgör kulmen på det</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">sena <NOBR>1980-talets</NOBR> gyllene år, och uppgifter från dessa år kan belysa frågor</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">om hur vanliga olika välfärdsproblem var och hur de fördelades mellan</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td343"><P class="p54 ft0">olika grupper i befolkningen <SPAN class="ft12">före</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td344"><P class="p45 ft3">krisen. Åren 1993/1994 representerar</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td346"><P class="p54 ft0">de år <SPAN class="ft12">under </SPAN>krisen som varit svårast rent ekonomiskt sett, medan</P></TD>
<TD class="tr9 td25"><P class="p231 ft0">vi</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">utifrån data från åren 1997/1998 söker fånga vad som hänt med</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td343"><P class="p54 ft0">människors levnadsförhållanden</P></TD>
<TD class="tr8 td345"><P class="p49 ft0"><SPAN class="ft12">efter </SPAN>den makroekonomiska</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p246 ft0">och</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft0">statsfinansiella krisen. Analyserna bygger på intervjuer med totalt drygt 36 000 personer. På basis av dessa tvärsnittsuppgifter kan vi analysera olika befolkningsgruppers förhållanden. Då urvalen de olika åren inte innehåller samma individer kan vi däremot inte här följa individuella livsförlopp genom <NOBR>1990-talets</NOBR> krisår. Förändringar för en grupp innebär därför inte självklart förändringar för enskilda individer.</P>
<P class="p488 ft0">Vid sidan av sammanfattande mått som procent och medelvärden krävs i många fall någon form av multivariat analysteknik för att det ska gå att jämföra olika befolkningsgruppers välfärdsutveckling över tid. Här kommer vi att använda en särskild teknik som brukar benämnas logistisk regression. Med hjälp av denna metod kan den stora mängden information göras hanterbar och metoden möjliggör också att jämförelser mellan befolkningsgrupper kan renodlas (eller standardiseras). Detta innebär att exempelvis hälsoskillnader mellan utrikes och inrikes födda kan analyseras med hänsyn tagen till att dessa grupper sk iljer sig åt vad gäller ålder, kön och så vidare. På så sätt undviker vi att skillnader mellan grupper över- eller underskattas till följd av att grupper sk iljer sig åt i sin sammansättning. Denna analysteknik gör det också möjligt att bedöma huruvida de skillnader vi finner är statistiskt signifikanta, det vill säga att de är så stora att de rimligen inte uppkommit genom slumpen. Dessutom kan vi pröva i vilken mån skillnaderna mellan olika grupper förändras över tid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">190 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p674 ft27"><SPAN class="ft25">3.1</SPAN><SPAN class="ft26">Sysselsättning, arbetsförhållanden och utbildning</SPAN></P>
<P class="p675 ft21">Ett central arena för människors välfärd är utan tvivel arbetsmarknaden. Såväl ekonomiska som andra aspekter av arbetets villkor är centrala som välfärdsindikatorer i sig, men är också viktiga orsaksfaktorer bakom andra typer av levnadsförhållanden (se exempelvis Lundberg 1990, Tåhlin 1987). När Sverige drabbades av recessionen i början av 1990- talet skedde de mest dramatiska förändringarna på arbetsmarknaden. Arbetslöshetstalen och sysselsättningsgraden förändrades på ett sätt som tidigare hade varit närmast omöjligt att föreställa sig.</P>
<P class="p142 ft0">I följande avsnitt ska vi belysa sysselsättningsförändringar och arbetslöshetens variationer, men också visa hur arbetsvillkoren har för- ändrats under den senaste tioårsperioden. Sysselsättningsförändringar under olika faser av krisen och i olika arbetsmarknadssektorer belystes i kapitel 1, där vi också visade hur krisen slog mot kvinnor respektive män. Därför fokuserar vi i detta avsnitt främst på recessionens direkta konsekvenser på arbetsmarknaden för andra befolkningsgr upper.</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p676 ft20"><SPAN class="ft20">3.1.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">1990-talet</SPAN></NOBR> – ett decennium präglat av sysselsättningskris</P>
<P class="p527 ft0">I tabell 3.1:1 redovisas andelarna i olika grupper som i SCB:s ULF- undersökningar angivit att de vid intervjutidpunkten var anställda eller företagare. <SPAN class="ft35">1 </SPAN>Det framgår tydligt av dessa uppgifter att <NOBR>1990-talets</NOBR> sys- selsättningskris varit av generell karaktär. I samtliga här redovisade grupper är det betydligt färre som har ett arbete 1997/1998 än vid perioden före recessionen. Även om risken att inte ha ett arbete har ökat för alla grupper är nedgången mer markant för vissa. För det första gäller detta för personer i den yngsta åldersgr uppen, det vill säga för dem som är mellan 16 och 24 år. Att inte stort mer än var tredje yngre person hade ett arbete 1997 är till stor del en effekt av arbetslöshets- problematiken, men är också en återspegling av utbildningsexpansionen under decenniet. Även personer som är födda utanför Sverige har haft en mycket kraftig nedgång i förvärvsfrekvens. Denna grupp hade förvisso ett betydligt lägre arbetsmarknadsdeltagande redan före krisen, men avståndet till de inrikesfödda har ökat kraftigt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1997/1998 saknar knappt varannan person som är född utanför Sverige arbete.</P>
<P class="p677 ft0">Det är också värt att notera en förändring som inte skett, nämligen att sysselsättningskrisen inte inneburit att kvinnor återgått till hemma- frurollen. Nedgången i andelen sysselsatta har varit ungefär lika stor bland män som bland kvinnor. Detta är kanske ett välkänt faktum i dag, men får ändå betraktas som ett utfall som var långt ifrån självklart när krisen inleddes. Det är uppenbart att kvi nnors inträde på arbetsmarkna- den är en genomgripande samhällsförändring som inte i någon större utsträckning låter sig påverkas av en recession, hur kraftigt den än slår på sysselsättningen. <SPAN class="ft35">2</SPAN></P>
<P class="p678 ft13"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft52">Detta avsnitt bygger i huvudsak på Per Lundborgs respektive Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kommittén (F:XV; F:VII, se bilaga 2).</SPAN></P>
<P class="p679 ft13"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft52">Det bör dock noteras att tabell 3.1:1 visar på en tendens till att syssel- sättningen ökat något för män, men inte för kvinnor, mellan de två senare mättidpunkterna (se även avsnitt 1.1).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">192 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p680 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 3.1:1. </SPAN>Andelen sysselsatta i åldrarna 16 till 64 år med uppdelning på kön, ålder, födelseland och hushållstyp, <NOBR>1989/1990-1997/1998.</NOBR> Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85">
<TR>
<TD class="tr9 td333"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td349"><P class="p681 ft14">1989/1990</P></TD>
<TD class="tr9 td148"><P class="p682 ft14">1993/1994</P></TD>
<TD class="tr9 td350"><P class="p683 ft14">1997/1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td335"><P class="p211 ft54">Kön</P></TD>
<TD class="tr17 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td335"><P class="p211 ft14">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr8 td316"><P class="p664 ft14">80</P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p682 ft14">71</P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p683 ft14">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td335"><P class="p211 ft14">Män</P></TD>
<TD class="tr9 td316"><P class="p262 ft14">84</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p496 ft14">74</P></TD>
<TD class="tr9 td282"><P class="p684 ft14">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td335"><P class="p211 ft54">Ålder</P></TD>
<TD class="tr0 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td335"><P class="p211 ft14"><NOBR>16–24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td316"><P class="p261 ft14">59</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p262 ft14">40</P></TD>
<TD class="tr9 td282"><P class="p685 ft14">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td335"><P class="p211 ft14"><NOBR>25–34</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td316"><P class="p261 ft14">90</P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p262 ft14">76</P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p685 ft14">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td335"><P class="p211 ft14"><NOBR>35–44</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td316"><P class="p261 ft14">93</P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p262 ft14">86</P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p685 ft14">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td335"><P class="p211 ft14"><NOBR>45–54</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td316"><P class="p261 ft14">93</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p262 ft14">87</P></TD>
<TD class="tr9 td282"><P class="p685 ft14">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td335"><P class="p211 ft14"><NOBR>55–64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td316"><P class="p261 ft14">71</P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p262 ft14">66</P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p685 ft14">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td335"><P class="p211 ft54">Födelseland</P></TD>
<TD class="tr3 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td335"><P class="p211 ft14">Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td316"><P class="p664 ft14">83</P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p682 ft14">75</P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p683 ft14">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td335"><P class="p211 ft14">Utom Sverige</P></TD>
<TD class="tr8 td316"><P class="p664 ft14">72</P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p682 ft14">58</P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p683 ft14">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td335"><P class="p211 ft54">Hushållstyp</P></TD>
<TD class="tr3 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td335"><P class="p211 ft14">Ensamstående utan barn</P></TD>
<TD class="tr8 td316"><P class="p262 ft14">67</P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p496 ft14">55</P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p684 ft14">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td335"><P class="p211 ft14">Sammanboende utan barn</P></TD>
<TD class="tr8 td316"><P class="p664 ft14">85</P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p682 ft14">78</P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p683 ft14">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td335"><P class="p211 ft14">Sammanboende med barn</P></TD>
<TD class="tr9 td316"><P class="p664 ft14">94</P></TD>
<TD class="tr9 td145"><P class="p682 ft14">85</P></TD>
<TD class="tr9 td282"><P class="p683 ft14">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td335"><P class="p211 ft14">Ensamstående med barn</P></TD>
<TD class="tr8 td316"><P class="p262 ft14">84</P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p496 ft14">70</P></TD>
<TD class="tr8 td282"><P class="p684 ft14">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td333"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td349"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td148"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td350"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p265 ft0">Utomeuropeiska invandrare har särskilt låg sysselsättningsfrekvens. Om vi studerar förankring på arbetsmarknaden utifrån hur många som är sysselsatta under hela året tycks det som om situationen har försämrats mer för utomeuropeiska invandrare än för Sverigefödda under 1990- talet. Av Figur 3.1:2 framgår att andelen helårssysselsatta bland utomeuropeiska invandrare har minskat från ungefär 60 procent 1990 till drygt 30 procent 1997. Även för inf ödda svenskar har andelen hel- årssysselsatta minskat, men inte alls lika kraftigt och dessutom från en högre nivå.</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:2. </SPAN>Reguljärt sysselsatta hela året bland utomeuropeiska invandrare och personer födda i Sverige, <NOBR>1990–1997</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p39 ft30">100</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p39 ft33">80</P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr28 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-29px;margin-bottom:1px;" class="p686 ft78"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-29px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:30px;" class="p686 ft78"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:14px;margin-right:-14px;margin-bottom:15px;" class="p686 ft78"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p39 ft33">60</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td75"><P class="p39 ft33">40</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p39 ft33">20</P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p39 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td227"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p14 ft33">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft33">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p14 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft33">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p14 ft33">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td76"><P class="p14 ft33">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87">
<TR>
<TD class="tr21 td295"><P class="p10 ft33">Utomeuropeiska invandrare</P></TD>
<TD class="tr21 td230"><P class="p10 ft29">Sverigefödda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Lundborg (F:XV, se bilaga 2).</P>
<P class="p99 ft20">Ungdomar och invandrare hårt drabbade av arbetslöshet</P>
<P class="p62 ft0"><NOBR>1920-talet,</NOBR> <NOBR>1930-talet</NOBR> och <NOBR>1990-talet</NOBR> kommer man att minnas som århundradets arbetslöshetsårtionden. Det är sedan tidigare känt att ung- domar drabbades särskilt hårt av arbetslösheten under krisens inledande skede i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> I Figur 3.1:3 framgår att närmare 35 procent av ungdomarna i åldrarna 16 till 23 år var arbetslösa någon del av året 1994. <SPAN class="ft35">3 </SPAN>I åldrarna 24 till 55 år ökade andelen som upplevt arbetslöshet någon gång under året till nästan 20 procent till 1994, medan arbetslösheten bland de allra äldsta ökade till 10 procent. Efter 1994 vände den negativa trenden för u ngdomarna, medan arbetslös- hetsnivån för övriga åldersgrupper har förblivit i stort sett stabil.</P>
<P class="p687 ft13"><SPAN class="ft35">3 </SPAN>Arbetslöshet någon gång under året hänför sig till dem som någon gång under året lyft någon form av arbetslöshetsersättning. Detta förfaringssätt leder till en viss underskattning av antalet som erfarit arbetslöshet någon gång under året.</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">194 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p688 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:3. </SPAN>Arbetslöshet någon gång under året för olika ålderskatego- rier, <NOBR>1990-1997.</NOBR> Arbetslös någon gång under året, baserat på arbetslös- hetsersättning. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p48 ft28">35</P></TD>
<TD class="tr8 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td230"><P class="p48 ft28">30</P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td230"><P class="p48 ft28">25</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr58 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-29px;margin-bottom:1px;" class="p689 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-29px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:30px;" class="p689 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:14px;margin-right:-14px;margin-bottom:15px;" class="p689 ft36"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr16 td230"><P class="p48 ft28">20</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td230"><P class="p48 ft28">15</P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td230"><P class="p48 ft28">10</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td230"><P class="p48 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td230"><P class="p48 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td230"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td200"><P class="p17 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td86"><P class="p19 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td77"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td164"><P class="p45 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td224"><P class="p14 ft30">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td230"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft28"><NOBR>16-23</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr16 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td54"><P class="p241 ft28"><NOBR>24-55</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td164"><P class="p18 ft28"><NOBR>56-65</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr16 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Lundborg (F:XV, se bilaga 2).</P>
<P class="p190 ft0">Att stå utanför arbetskraften kan ses som ett alternativ till arbetslöshet. Mönstret för arbetskraftsutträde är kraftigt åldersbetingat, såtillvida att det för ungdomar ligger nära till hands att fortsätta med någon utbild- ning när möjligheterna till arbete är små. För äldre personer kan en arbetslöshetskris i stället påskynda en utslagningsprocess med exem- pelvis ökad risk för förtidspensionering. Av Figur 3.1:4 framgår att det är en relativt sett stor del av de äldre som står utanför arbetskraften, men denna andel har inte ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Krisen under <NOBR>1990-talet</NOBR> tycks således inte ha lett till en starkare utträngning av äldre personer från arbetskraften. Däremot framgår det tydligt att allt fler av personerna i åldrarna <NOBR>20-25</NOBR> år kommit att stå utanför arbetskraften. Denna ökning har varit mest markerad för ungdomar som kommer från arbetarhem. Det har också skett en ökning av andelen utanför arbets- kraften bland personer i åldrarna <NOBR>26-35</NOBR> år, om än på lägre nivåer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:4. </SPAN>Andel personer utanför arbetskraften i olika åldersgrupper, <NOBR>1986–1997.</NOBR> Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr11 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p147 ft33">40</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td113"><P class="p147 ft33">35</P></TD>
<TD class="tr37 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td113"><P class="p147 ft33">30</P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td113"><P class="p147 ft33">25</P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr28 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p690 ft65"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:28px;" class="p690 ft65"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p690 ft65"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr40 td113"><P class="p147 ft33">20</P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td113"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td124"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td294"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td82"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td124"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td294"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td82"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td81"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td97"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p147 ft33">15</P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td113"><P class="p147 ft33">10</P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td113"><P class="p147 ft33">5</P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td113"><P class="p147 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p14 ft33">1989</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p14 ft33">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p21 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p14 ft33">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p14 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p21 ft33">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p14 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p14 ft33">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p14 ft33">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td294"><P class="p123 ft33"><NOBR>20-25</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr50 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td294"><P class="p211 ft33"><NOBR>26-35</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr50 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td97"><P class="p243 ft30"><NOBR>36-45</NOBR> år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td294"><P class="p123 ft33"><NOBR>46-55</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td294"><P class="p211 ft33"><NOBR>56-65</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td81"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p691 ft13">Källa: Åberg och Nordenmark (F:XXVII, se bilaga 2).</P>
<P class="p534 ft0">Alternativen till förvärvsarbete är såväl före som efter arbetslöshets- krisen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> starkt åldersrelaterade. Andelen studerande i åldrarna <NOBR>20-25</NOBR> har i stort sett fördubblats under <NOBR>1990-talet</NOBR> (från drygt 8 procent till nästan 16 procent). Däremot tycks det inte ha blivit vanligare med förtidspensionering bland personer i åldersgruppen <NOBR>46-65</NOBR> år, utan andelen ligger stabilt på drygt 11 procent.</P>
<P class="p60 ft0">Vi konstaterade ovan att andelen sysselsatta har minskat kraftigt för utrikesfödda personer. Av Figur 3.1:5 framgår att europeiska invandrare och Sverigefödda uppvisar liknande nivåer och förändringar vad gäller förekomsten av arbetslöshet någon gång under året <SPAN class="ft35">4</SPAN>. Däremot finns betydande skillnader i arbetslöshetserfarenhet mellan utomeuropeiska invandrare å ena sidan och europeiska invandrare och Sverigefödda å den andra, även om skillnaderna inte verkar ha ökat särskilt dramatiskt under perioden. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> var andelen som upplevt arbetslöshet under året mer än dubbelt så hög bland utomeuropeiska</P>
<P class="p349 ft13"><SPAN class="ft35">4 </SPAN>Däremot har europeiska invandrare något fler arbetslöshetsdagar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">196 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft0">invandrare som bland infödda svenskar och europeiska invandrare. Arbetslöshetserfarenheten har ökat i omfattning för samtliga dessa tre grupper, men under senare år har nivåerna stab iliserats vid knappt 20 procent för såväl infödda svenskar som europeiska invandrare och vid drygt 30 procent för utomeuropeiska invandrare.</P>
<P class="p692 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:5. </SPAN>Arbetslöshet bland Sverigefödda, europeiska invandrare och utomeuropeiska invandrare, <NOBR>1990-1997.</NOBR> Arbetslös någon gång under året, baserat på arbetslöshetsersättning. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p23 ft28">35</P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p23 ft28">30</P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p23 ft28">25</P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-36px;margin-bottom:3px;" class="p693 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-36px;margin-top:-3px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p693 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:15px;margin-right:-18px;margin-bottom:21px;" class="p693 ft36"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p23 ft28">20</P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td133"><P class="p23 ft28">15</P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td133"><P class="p23 ft28">10</P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td133"><P class="p23 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td133"><P class="p23 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td351"><P class="p10 ft30">Sverigefödda</P></TD>
<TD class="tr34 td352"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td246"><P class="p148 ft28">Europeiska invandrare</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td353"><P class="p10 ft29">Utomeuropeiska invandrare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td97"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p694 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Lundborg (F:XV, se bilaga 2).</P>
<P class="p190 ft0">Arbetslösheten steg under decenniet i alla utbildningsgrupper, men den inbördes rangordningen mellan gr upperna förändrades inte. Det huvud- sakliga mönstret är att den relativa ökningen av arbetslösheten under <NOBR>1990-talet</NOBR> slagit förhållandevis jämnt över olika utbildningsgrupper, men att arbetslöshetstalen är högst för de lågutbildade.</P>
<P class="p424 ft21">I allmänhet är arbetslösheten såväl i tider av låg arbetslöshet som i tider av hög arbetslöshet mer omfattande bland ensamstående än bland dem som bor tillsammans med en partner. Vi kan utifrån Figur 3.1:6 konstatera att ökningen av arbetslösheten varit starkast för de ensam- stående i allmänhet och för de ensamstående med barn i synnerhet. Det bör poängteras att de ensamstående med barn i huvudsak är kvinnor. Mellan 1990 och 1994 var förändringarna i arbetslösheten i stort sett likartade för ensamstående utan barn och ensamstående med barn. Efter 1994 har dock arbetslösheten fortsatt att öka för de ensamstående med</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p695 ft0">barn, medan den minskat för de ensamstående som inte har barn. <SPAN class="ft104">5 </SPAN>Lundborgs analyser (F:XV, se bilaga 2) pekar i riktning mot att den negativa trenden under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> för ensamstående med barn till stor del kan förklaras av att dessa uppvisar en ogynnsam fördelning över utbildnings- och yrkesstrukturen.</P>
<P class="p696 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:6. </SPAN>Arbetslöshet för personer i olika hushållstyper, <NOBR>1990-1997.</NOBR> Arbetslös någon gång under året, baserat på arbetslöshetsersättning. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p36 ft28">35</P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td163"><P class="p36 ft28">30</P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td163"><P class="p36 ft28">25</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr70 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-3px;margin-right:-32px;margin-bottom:3px;" class="p697 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:-3px;margin-right:0px;margin-bottom:35px;" class="p697 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:13px;margin-right:-16px;margin-bottom:19px;" class="p697 ft36"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p36 ft28">20</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td163"><P class="p36 ft28">15</P></TD>
<TD class="tr42 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td163"><P class="p36 ft28">10</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td163"><P class="p36 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td163"><P class="p36 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93">
<TR>
<TD class="tr18 td106"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td354"><P class="p148 ft28">Ensamstående, utan barn</P></TD>
<TD class="tr22 td40"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td110"><P class="p148 ft29">Ensamstående, med barn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td106"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td35"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td100"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td156"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td285"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td354"><P class="p148 ft28">Gifta, utan barn</P></TD>
<TD class="tr18 td35"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td110"><P class="p148 ft28">Gifta, med barn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td106"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Lundborg (F:XV, se bilaga 2).</P>
<P class="p698 ft99"><SPAN class="ft98">5 </SPAN>De ensamstående med barn är också överrepresenterade bland dem som varit arbetslösa hela året. År 1990 är skillnaderna mycket små mellan de olika hus- hållstyperna, men skillnaderna ökar kraftigt efter hand som arbetslösheten ökar under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Till skillnad från vad som gällde ovan när vi studerade arbetslöshet någon gång under året (se Figur 3.1:6), kan vi konstatera att helårsarbetslöshetstalen minskar kraftigt bland ensamstående med barn efter 1996. Det bör också noteras att Figur 3.1:6 bygger på registerdata där det under tidsperioden finns en ökad osäkerhet om huruvida personer är ensamstående eller sammanboende. Enligt Lundborg (F:XV, se bilaga 2) innebär detta att arbetslösheten bland de ensamstående sannolikt underskattas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">198 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft55">Andra större förändringar på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p62 ft0">Arbetsmarknadens omvandling under <NOBR>1990-talet</NOBR> handlar inte enbart om att sysselsättningen minskat och arbetslösheten ökat. <SPAN class="ft35">6 </SPAN>Som framgår av Tabell 3.1:7 föreligger påtagliga och systematiska förändringar av yrkesstrukturen på den svenska arbetsmarknaden. Andelen tjänstemän på högre nivåer ökar medan andelen arbetare minskar över tid, vilket är en trend som varit synlig långt före <NOBR>1990-talets</NOBR> e konomiska kris (se exempelvis Szulkin och Tåhlin 1994). Vid decenniets inledning fanns totalt sett fler arbetare än tjänstemän, men vid slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> finns det betydligt fler tjänstemän än arbetare. Samtidigt är det värt att notera att arbetare i okvalificerade yrken fortfarande i slutet av decenniet är den enskilt största sociala klassen.</P>
<P class="p358 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 3.1:7. </SPAN>Klasstrukturens förändringar bland sysselsatta (inklusive tjänstlediga) i åldrarna 16 till 64 år. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94">
<TR>
<TD class="tr9 td243"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td355"><P class="p664 ft14">1989/1990</P></TD>
<TD class="tr9 td356"><P class="p699 ft14">1993/1994</P></TD>
<TD class="tr9 td357"><P class="p700 ft14">1997/1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p211 ft14">Högre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr16 td15"><P class="p262 ft14">10,9</P></TD>
<TD class="tr16 td80"><P class="p262 ft14">12,7</P></TD>
<TD class="tr16 td283"><P class="p701 ft14">14,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td246"><P class="p211 ft14">Tjänstemän på mellannivå</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p261 ft14">17,2</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p702 ft14">19,1</P></TD>
<TD class="tr9 td283"><P class="p646 ft14">20,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p211 ft14">Lägre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p496 ft14">15,5</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p496 ft14">15,3</P></TD>
<TD class="tr8 td283"><P class="p212 ft14">13,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p211 ft14">Arbetare i kval. yrken</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p681 ft14">16,8</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p699 ft14">15,8</P></TD>
<TD class="tr8 td283"><P class="p700 ft14">15,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p211 ft14">Arbetare i okval. yrken</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p664 ft14">29,1</P></TD>
<TD class="tr8 td80"><P class="p699 ft14">25,7</P></TD>
<TD class="tr8 td283"><P class="p700 ft14">24,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td246"><P class="p211 ft14">Företagare</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p45 ft14">10,5</P></TD>
<TD class="tr9 td80"><P class="p45 ft14">11,4</P></TD>
<TD class="tr9 td283"><P class="p407 ft14">11,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td243"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td355"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td356"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td357"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p703 ft0">Det bör också poängteras att de förändringar som framgår av tabellen inte nödvändigtvis återspeglar att de arbets uppgifter som arbetare i okvalificerade yrken tidigare utförde har försvunnit. Det kan också vara så, att krisen lett till att mer kvalificerade anställda tenderat att överta dessa arbeten.</P>
<P class="p704 ft13"><SPAN class="ft35">6 </SPAN>Avsnittet om förändringar i arbetslivet bygger på Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kommittén (F:VII, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet <SPAN class="ft0">199</SPAN></P>
<P class="p61 ft20">Fler har fått tillfälliga anställningar</P>
<P class="p89 ft0">I dagens diskussioner kring arbetsmarknadens omvandlingar finns ofta frågor rörande mer flexibla och osäkra anställningsformer i blickpunk- ten. Att ha en tidsbegränsad anställning är förvisso inget enhetligt vill- kor, utan kan ha olika innebörd beroende på typ av anställningskontrakt och resursskillnader mellan olika grupper av anställda. Detta gör att tillfälliga anställningar inte entydigt kan ses som en indikator på ofärd, men för människor i allmänhet är det ofta önskvärt att ha den trygghet och förutsägbarhet som en fast anställning innebär. Tidsbegränsade anställningar kan också få andra negativa konsekvenser, som exempelvis rädsla att ge uttryck för sin mening på arbetet (Aronsson och Gustafsson 1999). Likväl är det ett generellt drag på den svenska arbetsmarknaden att fasta arbeten blivit mindre självklart. Bland dem som har en anställning ökar de tidsbegränsade anställningarna markant. Medan knappt var tionde anställd hade ett tidsbegränsat arbete vid decenniets inledning, var det ungefär 15 procent av de anställda som hade en sådan typ av anställning 1997/1998.</P>
<P class="p119 ft0">Det finns påtagliga skillnader mellan olika befolkningsgr upper i ris- ken att ha en tidsbegränsad anställning. Denna anställningstyp är vanli- gast bland kvinnor, utrikesfödda, yngre och ensamstående, men också i klasstrukturens motpoler, det vill säga bland högre tjänstemän och arbetare i okvalificerade yrken. Detta understryker att innebörden av att ha en tidsbegränsad anställning inte är entydig. Det är föga förvånande</P>
<P class="p705 ft0">att yngre personer oftare har tidsbegränsade anställningar, som exem- pelvis provanställningar, men mer överraskande är kanske att det är relativt vanligt också bland ensamstående med barn (av vilka flertalet är kvinnor).</P>
<P class="p706 ft0">Både de könsrelaterade och de etniska skillnaderna i förekomsten av tidsbegränsade anställningar har förändrats under <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket framgår av figurerna 3.1:8 och 3.1:9. De relativa könsskillnaderna har utjämnats något under <NOBR>1990-talet,</NOBR> men den huvudsakliga slutsatsen från Figur 3.1:8 är ändå att risken för tidsbegränsade anställningar har mer än fördubblats för både kvi nnor och män.</P>
<P class="p95 ft0">En än mer påtaglig förändring av skillnaderna över tid i risken att ha en tidsbegränsad anställning finner vi när vi studerar inrikes och utrikes födda. Vi finner en allt tydligare skiljelinje mellan dessa kategorier, och vid den sista mättidpunkten 1997/1998 har utrikesf ödda mer än d ubbelt så stor risk jämfört med inrikesfödda för att ha en tidsbegränsad anställning. Här bör man kanske speciellt notera att de förändringar vi redovisar tar hänsyn till att gr upperna skiljer sig åt med avseende på familjetyp, ålder och klasstillhörighet. Noteras bör också att denna skillnad ökar trots att utrikesfödda har en väsentligt lägre syssel-</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">200 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft0">sättningsnivå än vad personer födda i Sverige har. Vi finner med andra ord en skillnad i dubbla led. Jämfört med personer f ödda i Sverige är utrikesfödda i betydligt lägre grad förvärvsarbetande och om de är det, har de i allt högre grad tidsbegränsade anställningar.</P>
<P class="p707 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:8. </SPAN>Förändrade skillnader i tidsbegränsade anställningar mellan anställda kvinnor och män. Standardiserat för ålder, födelseland, familjetyp och social klass. Genomsnitt=1,0</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-165px;margin-bottom:0px;" class="p708 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-165px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:165px;" class="p708 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-83px;margin-top:83px;margin-right:-82px;margin-bottom:82px;" class="p708 ft30"><![endif]>Oddskvot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p709 ft30">2 ,2</P>
<P class="p710 ft30">2</P>
<P class="p711 ft30">1 ,8</P>
<P class="p712 ft30">1 ,6</P>
<P class="p711 ft30">1 ,4</P>
<P class="p711 ft30">1 ,2</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95">
<TR>
<TD class="tr11 td110"><P class="p713 ft30">1</P></TD>
<TD class="tr11 td325"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td235"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td110"><P class="p713 ft29">0 ,8</P></TD>
<TD class="tr13 td325"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td235"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td110"><P class="p713 ft29">0 ,6</P></TD>
<TD class="tr37 td325"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td235"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td110"><P class="p713 ft29">0 ,4</P></TD>
<TD class="tr37 td325"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td235"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td110"><P class="p14 ft30">1 9 8 9 <NOBR>-9</NOBR> 0</P></TD>
<TD class="tr33 td325"><P class="p14 ft30">1 9 9 3 - 9 4</P></TD>
<TD class="tr33 td235"><P class="p14 ft30">1 9 9 7 <NOBR>-9</NOBR> 8</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96">
<TR>
<TD class="tr22 td358"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td22"><P class="p46 ft30">K vin n o r</P></TD>
<TD class="tr22 td359"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td225"><P class="p46 ft67">M ä n</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p714 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p715 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:9. </SPAN>Förändrade skillnader i tidsbegränsade anställningar mellan inrikes och utrikes födda. Standardiserat för kön, ålder, familjetyp och social klass. Genomsnitt =1,0</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-162px;margin-bottom:0px;" class="p716 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-162px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:162px;" class="p716 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-81px;margin-top:81px;margin-right:-81px;margin-bottom:81px;" class="p716 ft30"><![endif]>Oddskvot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p717 ft30">2,5</P>
<P class="p718 ft30">2,3</P>
<P class="p719 ft30">2,1</P>
<P class="p718 ft30">1,9</P>
<P class="p720 ft30">1,7</P>
<P class="p720 ft30">1,5</P>
<P class="p718 ft30">1,3</P>
<P class="p720 ft30">1,1</P>
<P class="p720 ft30">0,9</P>
<P class="p720 ft30">0,7</P>
<P class="p718 ft30">0,5</P>
<P class="p721 ft30"><NOBR>1989-90</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97">
<TR>
<TD class="tr71 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr71 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr71 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr71 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr71 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr71 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr71 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr71 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr71 td360"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td361"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td362"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td363"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td360"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td126"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td71"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td76"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td361"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td362"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td363"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td200"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td364"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td360"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td71"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td365"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td200"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr72 td202"><P class="p12 ft30"><NOBR>1993-94</NOBR></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr72 td366"><P class="p314 ft30"><NOBR>1997-98</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td126"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr19 td169"><P class="p261 ft30">Inrikesfödda</P></TD>
<TD class="tr18 td126"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=3 class="tr19 td315"><P class="p722 ft30">Utrikesfödda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td271"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td362"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">202 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p723 ft20"><SPAN class="ft20">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft55">Arbetstagarnas fysiska och psykiska arbetsförhållanden</SPAN></P>
<P class="p527 ft0">Sysselsättningsnedgången under decenniet innebär självfallet inte att de förvärvsarbetandes arbetsvillkor har kommit att bli mindre viktiga att studera.<SPAN class="ft35">7 </SPAN>Tvärtom skulle man kunna hävda att det under en syssel- sättningskris blir än mer viktigt att uppmärksamma huruvida förhållan- dena för dem som har arbete förvärras. Det finns exempelvis flera stu- dier som indikerar att många människor känner en tyst vanmakt på arbetet, delvis som följd av rädslan att mista sitt arbete (se exempelvis Aronsson och Gustafsson 1999). I detta avsnitt ska vi ge en bild av hur arbetsförhållandena utvecklats under <NOBR>1990-talet</NOBR> och hur de sk iljer sig åt mellan olika sociala grupper.</P>
<P class="p724 ft20">Fysiskt krävande och enformiga arbeten fortfarande vanligt förekommande</P>
<P class="p725 ft0">Även om den psykosociala sidan av arbetsmiljön i allt större utsträck- ning har kommit att dominera diskussionen kring människors arbets- villkor bör man inte glömma att det fortfarande är många arbetstagare som har ett fysiskt krävande arbete. De flesta tidiga teorier om om- vandlingen från industriell varuproduktion till <NOBR>post-industriell</NOBR> tjänste- produktion (Bell 1973) utgår ifrån att fysiskt påfrestande arbete är något som tillhör den gamla industriella eran. Av Figur 3.1:10 framgår att fysiskt krävande arbeten är i stort sett lika vanligt förekommande i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> som i början av decenniet. <SPAN class="ft35">8 </SPAN>Fysiskt krävande arbeten är särskilt vanligt förekommande inom den tjänsteproduktion som direkt rör människor, till exempel inom vård och omsorg.</P>
<P class="p273 ft0">I Figur 3.1:10 framgår också hur stor del av arbetskraften vid respektive tillfälle som har ett enformigt arbete. Också förekomsten av enformiga arbeten kan sägas ha en direkt bäring på teorier om hur arbetets villkor förändras. En inte alltför ovanlig föreställning är att repetitiva och monotona arbeten i allt högre grad kommer att automati- seras bort eller förflyttas till andra delar av världen. Det är därför något överraskande att vi inte heller finner någon tydlig trend vad gäller före-</P>
<P class="p726 ft13"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft52">Avsnittet baseras på Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kom- mittén (F:VII, se bilaga 2).</SPAN></P>
<P class="p727 ft13"><SPAN class="ft51">8</SPAN><SPAN class="ft52">Ett arbete anses som fysiskt krävande antingen när det innebär tunga lyft dagligen eller när det innebär både ensidiga arbetsrörelser och olämpliga arbetsställningar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p547 ft0">komsten av enformiga arbeten.<SPAN class="ft35">9 </SPAN>Andelen av de sysselsatta som har ett enformigt arbete är ungefär densamma under hela undersökningsperio- den. I de analyser där vi justerar för de strukturella förändringar som skett av yrkes- och klasstrukturen finner vi till och med att de enformiga arbetena ökat något i omfattning. Det har skett strukturella förändringar på arbetsmarknaden som motverkat denna ökning, så till vida att arbeten som sällan är enformiga (företrädesvis tjänstemannajobb på mellannivå och hög nivå) har blivit vanligare medan okvalificerade arbeten har blivit färre. Om man definierar omvandlingen till det <NOBR>post-industriella</NOBR> samhället utifrån ett gradvis försvinnande av fysiskt krävande och enformiga arbeten, finns det inget som talar för att Sverige under 1990- talet förflyttats speciellt mycket närmare denna typ av samhälle.</P>
<P class="p728 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:10. </SPAN>Förändringar i förekomsten av fysiskt krävande arbete och enformigt arbete. Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-134px;margin-bottom:0px;" class="p729 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-134px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:134px;" class="p729 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-67px;margin-top:67px;margin-right:-67px;margin-bottom:67px;" class="p729 ft28"><![endif]>Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p557 ft28">40</P>
<P class="p559 ft28">35</P>
<P class="p559 ft28">30</P>
<P class="p730 ft28">25</P>
<P class="p559 ft28">20</P>
<P class="p730 ft28">15</P>
<P class="p559 ft28">10</P>
<P class="p731 ft28">5</P>
<P class="p732 ft28">0</P>
<P class="p733 ft28"><NOBR>1989-90</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD class="tr21 td25"><P class="p14 ft29"><NOBR>1993-94</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD class="tr21 td25"><P class="p14 ft29"><NOBR>1997-98</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99">
<TR>
<TD class="tr35 td126"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td170"><P class="p46 ft33">Fysiskt krävande arbete</P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td270"><P class="p46 ft29">Enformigt arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td251"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td271"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p714 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p734 ft0">Vad gäller arbetets psykosociala villkor har vi valt att fokusera på dels huruvida arbetet är jäktigt, dels huruvida arbetet är psykiskt ansträng- ande. Figur 3.1:11 visar att förekomsten av psykiskt ansträngande arbeten ökade påtagligt under recessionen, varefter en viss nedgång kan</P>
<P class="p735 ft13"><SPAN class="ft35">9 </SPAN>Resultatet överensstämmer dock med vad som framkommit ur de så kallade arbetsmiljöundersökningarna (Arbetarskyddsstyrelsen och SCB 1998).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">204 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p736 ft0">konstateras. Däremot tycks det som om jäktiga arbeten blivit allt vanli- gare under hela decenniet.</P>
<P class="p737 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:11. </SPAN>Förändringar i förekomsten av jäktigt arbete och psykiskt ansträngande arbete. Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100">
<TR>
<TD class="tr21 td367"></TD>
<TD class="tr21 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td65"><P class="p722 ft30">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td367"></TD>
<TD class="tr45 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td65"><P class="p722 ft30">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td367"></TD>
<TD class="tr40 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td65"><P class="p722 ft30">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td367"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr43 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-42px;margin-bottom:0px;" class="p202 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-42px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:42px;" class="p202 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-21px;margin-bottom:21px;" class="p202 ft37"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p722 ft30">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td367"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td65"><P class="p722 ft30">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td367"></TD>
<TD class="tr34 td91"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td367"></TD>
<TD class="tr38 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p722 ft30">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td367"></TD>
<TD class="tr40 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td65"><P class="p722 ft30">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td367"></TD>
<TD class="tr38 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p722 ft30">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td367"></TD>
<TD class="tr33 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td65"><P class="p14 ft30"><NOBR>1989-90</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101">
<TR>
<TD class="tr36 td168"><P class="p14 ft29"><NOBR>1993-94</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101">
<TR>
<TD class="tr36 td168"><P class="p14 ft29"><NOBR>1997-98</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p738 ft30"><INGENBILD zsrc="GOB33197xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GOB33197xi3.jpg/" id="inl_img2"> Jäktigt arbete <INGENBILD zsrc="GOB33197xi4.jpg/" id="inl_img3"> Psykiskt ansträngande arbete</P>
<P class="p739 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Kvinnor har fått sämre psykisk arbetsmiljö</P>
<P class="p94 ft0">Det föreligger inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män vad gäller risken för enformiga arbeten. Däremot finner vi att det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha fysiskt krävande arbeten, såsom det definieras här. När könsskillnader i arbetsvillkor diskuteras är det dock främst den psykosociala arbetsmiljön som står i fokus (se exempelvis Härenstam m.fl. 1999, LO 1999). Den könssegregerade arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män i hög grad arbetar i olika yrken och sektorer. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön har denna uppdelning visat sig vara till kvinnors nackdel.</P>
<P class="p115 ft0">Såväl psykiskt ansträngande som jäktiga arbeten är vanligare bland kvinnor än bland män. I båda dessa avseenden framkommer också tyd- liga förändringar över tid. Vi konstaterade ovan att det blivit allt vanli- gare med jäktiga arbeten på den svenska arbetsmarknaden. Denna för- ändring berör i stort sett endast kvinnor. Av Figur 3.1:12 framgår att skillnaderna mellan kvinnor och män i risken för att ha ett jäktigt arbete var relativt blygsamma vid decenniets inledning, men i slutet av decenniet har kvinnor mer än 30 procent högre risk än män att ha ett jäktigt arbete. Könsskillnaderna i förekomsten av psykiskt ansträngande arbete har utvecklats på ett liknande sätt under decenniet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">206 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p740 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:12. </SPAN>Förändrade skillnader i förekomsten av jäktigt arbete mellan kvinnor och män. Standardiserat för ålder, födelseland, familjetyp och social klass. Genomsnitt=1,0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102">
<TR>
<TD class="tr8 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td204"><P class="p722 ft28">1,3</P></TD>
<TD class="tr8 td368"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td204"><P class="p722 ft28">1,2</P></TD>
<TD class="tr37 td368"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td204"><P class="p722 ft28">1,1</P></TD>
<TD class="tr40 td368"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr73 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-48px;margin-bottom:1px;" class="p741 ft105"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-48px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:49px;" class="p741 ft105"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-24px;margin-top:23px;margin-right:-24px;margin-bottom:25px;" class="p741 ft105"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr38 td204"><P class="p722 ft28">1</P></TD>
<TD class="tr38 td368"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td204"><P class="p722 ft28">0,9</P></TD>
<TD class="tr40 td368"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td204"><P class="p722 ft28">0,8</P></TD>
<TD class="tr38 td368"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td204"><P class="p722 ft28">0,7</P></TD>
<TD class="tr38 td368"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td204"><P class="p722 ft28">0,6</P></TD>
<TD class="tr40 td368"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td145"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p14 ft28">1989/90</P></TD>
<TD class="tr20 td368"><P class="p261 ft28">1993/94</P></TD>
<TD class="tr20 td145"><P class="p14 ft28">1997/98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td204"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td368"><P class="p408 ft28">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr26 td145"><P class="p742 ft30">Män</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p265 ft0">Många studier har visat att anställda inom vård, omsorg och pedago- giska yrken i högre grad än andra anger att arbetet är psykiskt ansträngande samtidigt som de upplevs som mer meningsfullt än många andra yrken (Arbetarskyddsstyrelsen och SCB 1997; 1998, LO 1999). Enligt SCB:s arbetsmiljöundersökningar var det vid mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> 38 procent av samtliga sysselsatta män och 46 procent av samtliga sysselsatta kvinnor som ansåg att de hade ett psykiskt påfrestande arbete. Bland kvinnliga lärare, socialsekreterare, skötare inom den psykiatriska vården och bland vårdare av psykiskt utvecklingsstörda var motsvarande andel 80 procent eller mer. Sjuksköterskor, under- sköterskor, sjukvårdsbiträden, äldreomsorgens vårdbiträden och barnomsorgspersonal var andra kvinnodominerade yrkesgrupper där man i högre grad än genomsnittet upplevde arbetet som psykiskt på- frestande.</P>
<P class="p229 ft0">Inom arbetsmiljöforskningen har man betonat betydelsen av att de krav som ställs på individen i arbetet står i samklang med individens möjlighet att styra över sin egen arbetssituation. Det har visats att stora krav i kombination med låg kontroll i arbetet är ogynnsamt inte bara för individens arbetstillfredsställelse på kort sikt, utan också för hälsan på</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft0">längre sikt (Karasek 1979). De yrken som kännetecknas av kom- binationen höga krav och bristande kontroll brukar betecknas hög- stressarbeten. Sådana arbeten har ökat i omfattning under <NOBR>1990-talet,</NOBR> särskilt bland kvinnor i vårdande och pedagogiska yrken (Eklund 1999). Redan under <NOBR>1980-talet</NOBR> ökade andelen med högstressarbeten drastiskt för sjukvårds- och barnomsorgspersonal samt klasslärare. De kvinnor som 1991 arbetade inom högstressarbeten hade också oftare än andra grupper psykiska besvär, såsom sömnbesvär och ängslan. Det var också vanligare att de hade kroppsliga besvär i form av exempelvis högt blodtryck och yrsel (Fritzell och Lundberg 1994a).</P>
<P class="p93 ft20">Andra gruppskillnader i arbetsvillkor</P>
<P class="p64 ft0">Åldersskillnaderna i arbetsvillkor följer relativt välbekanta mönster och har inte förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Yngre har i större utsträckning än äldre arbeten som är enformiga och fysiskt krävande. Däremot är jäktiga och psykiskt ansträngande arbeten vanligast förekommande bland arbetstagare i medelåldern. Det förekommer även skillnader mellan individer i olika familjetyper, såtillvida att ensamföräldrar oftare än andra har enformiga och psykiskt ansträngande arbeten.</P>
<P class="p115 ft0">Det finns markanta skillnader i arbetsvillkor mellan inrikes och utrikes födda arbetstagare, även beaktat skillnader mellan dessa gr upper med avseende på ålder, kön, familjetyp och social klass. De utrikesfödda har nära nog dubbel så stor risk som svenskf ödda för att ha ett arbete som är enformigt. Utrikesfödda har alltså inte bara en låg för- värvsfrekvens, utan de som är sysselsatta har också enformiga arbeten i större utsträckning än vad inrikes födda arbetstagare har.</P>
<P class="p116 ft0">De tydligaste arbetsmiljöskillnaderna föreligger trots allt mellan individer i olika sociala klasser, vilket i viss mån är förväntat med tanke på att själva klassindelningen till viss del bygger på en distinktion mellan arbeten med avseende på kvalifikationsnivå och på om yrket är manuellt eller inte. Dessa dimensioner har ju i sin tur en nära koppling till olika aspekter av arbetsmiljön. Klasskillnaderna i arbetsmiljö framgår i Figur 3.1:13, där vi redovisar arbetsmiljöskillnader mellan vad som kan benämnas klasstrukturens motpoler, det vill säga högre tjänstemän och arbetare i okvalificerade yrken. Jämfört med högre tjänstemän har arbetare nästan 20 gånger större risk att ha ett fysiskt krävande arbete och 8 gånger större risk att ha ett enformigt arbete. Vad gäller förekomsten av jäktiga och psykiskt ansträngande arbeten är klasskillnaderna de omvända. Högre tjänstemän har jämfört med okvalificerade arbetare ungefär 55 procent större risk att ha ett jäktigt arbete och nästan tre gånger så stor risk för att ha ett psykiskt</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">208 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft0">ansträngande arbete. Det har dock inte skett några markanta föränd- ringar av klasskillnaderna i vare sig fysisk eller psykosocial arbetsmiljö under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p647 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:13. </SPAN>Skillnader i förekomsten av fysiskt krävande arbete, enformigt arbete, jäktigt arbete och psykiskt krävande arbete mellan högre tjänstemän och arbetare i okvalificerade yrken. Standardiserat för år, ålder, kön, födelseland och familjetyp. Genomsnitt=1,0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t103">
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td85"><P class="p743 ft30">3,5</P></TD>
<TD class="tr11 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr51 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td85"><P class="p743 ft33">3</P></TD>
<TD class="tr51 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr51 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p743 ft30">2,5</P></TD>
<TD class="tr2 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr72 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-53px;margin-bottom:0px;" class="p744 ft78"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-53px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:53px;" class="p744 ft78"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:27px;margin-right:-26px;margin-bottom:26px;" class="p744 ft78"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr31 td85"><P class="p743 ft33">2</P></TD>
<TD class="tr31 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td85"><P class="p743 ft30">1,5</P></TD>
<TD class="tr40 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr40 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td106"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td283"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td282"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td162"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p743 ft33">1</P></TD>
<TD class="tr2 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p743 ft30">0,5</P></TD>
<TD class="tr2 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td85"><P class="p743 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr2 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr2 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td85"><P class="p745 ft29">Fysiskt</P></TD>
<TD class="tr21 td283"><P class="p746 ft67">Enformigt</P></TD>
<TD class="tr21 td282"><P class="p747 ft29">Jäktigt arbete</P></TD>
<TD class="tr21 td162"><P class="p364 ft29">Psykiskt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td85"><P class="p745 ft29">krävande</P></TD>
<TD class="tr36 td283"><P class="p746 ft29">arbete</P></TD>
<TD class="tr36 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td162"><P class="p364 ft67">ansträngande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td85"><P class="p745 ft29">arbete</P></TD>
<TD class="tr52 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td282"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr52 td162"><P class="p364 ft29">arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td85"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td283"><P class="p10 ft33">Högre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr20 td282"><P class="p747 ft29">Okvalificerade arbetare</P></TD>
<TD class="tr20 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p402 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p748 ft20"><SPAN class="ft20">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft55">Utbildningsnivåerna har ökat för både äldre och yngre</SPAN></P>
<P class="p62 ft0">En god utbildning är inte bara en viktig resurs på arbetsmarknaden, utan underlättar också för individer att styra sitt liv i mer allmän mening. <SPAN class="ft35">10 </SPAN>Ungdomsutbildningen har expanderat kraftigt under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> och numera går en överväldigande majoritet av alla ungdomar vidare till gymnasiet. Även andelen som går vidare till högskolestudier har ökat markant. Att ha en kortare utbildning kan utgöra ett hinder och försvåra chanserna att få arbete. Det är dock svårt att utifrån ett befolknings- perspektiv betrakta kort utbildning som ett direkt utslag av bristande resurser. Andelen i befolkningen som endast har en grundläggande utbildning samvarierar kraftigt med födelseår, såtillvida att äldre årskullar över tid ersätts av yngre kullar som på det hela taget har högre utbildningsnivåer. Andelen av befolkningen i åldrarna 19 till 84 år som har enbart grund- eller folkskoleutbildning har sålunda minskat kraftigt under <NOBR>1990-talet</NOBR> (från 34 till knappt 26 procent).</P>
<P class="p749 ft20">Vuxenutbildningen har expanderat</P>
<P class="p104 ft0">Det faktum att utbildningsnivån i befolkningen generellt sett ökar är dock svårt att tolka utifrån ett välfärdsperspektiv. Att ungdomar i 20- årsåldern i allmänhet har högre utbildning än personer som är 55 år eller äldre innebär inte nödvändigtvis att de ungas chanser att etablera sig på arbetsmarknaden eller deras möjligheter att styra sina liv är relativt sett bättre. Då är det av större intresse att studera personer som har låg utbildningsnivå jämfört med andra personer i deras egen åldersgrupp. Detta är även relevant med tanke på att det i Sverige skett tämligen omfattande satsningar på vuxenutbildning. Dessa satsningar har ökat i omfång under <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket manifesteras inte minst genom det så kallade Kunskapslyftet som introducerades vid halvårsskiftet 1997 och vars huvudsyfte var att bidraga till sänkt arbetslöshet och ökad tillväxt genom utbildningssatsningar.</P>
<P class="p119 ft0">I Figur 3.1:14 ges en grov bild av hur omfattningen av den kommu- nala vuxenutbildningen har utvecklats över tid. Antalet studerande i kommunal vuxenutbildning har nästan fördubblats mellan 1990 och 1998. Denna ökning har pågått kontinuerligt under decenniet, men det skedde en påtaglig tempoökning i och med införandet av Kunskapslyftet 1997. Ökningen av elevantalet kan nästan uteslutande hänföras till</P>
<P class="p750 ft13"><SPAN class="ft35">10 </SPAN>Detta avsnitt bygger på Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kommittén (F:VII, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">210 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft0">utbildningar på gymnasienivå, vilket avspeglas i den kraftigt ökande andelen vuxna som studerar på denna nivå (SOU 1999:39). I figuren anges den totala volymen av vuxenutbildningen, men det kan därutöver också konstateras att andelen heltidsstuderande har ökat. Sammantaget har det alltså skett en kraftig expansion av den kommunala vuxen- utbildningen under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p403 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:14. </SPAN>Antal studerande i kommunal vuxenutbildning samt andel på gymnasial nivå, <NOBR>1990–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t104">
<TR>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p45 ft30">250 000</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p751 ft28">90</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p751 ft28">80</P></TD>
<TD class="tr11 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td179"><P class="p45 ft30">200 000</P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td163"><P class="p751 ft28">70</P></TD>
<TD class="tr21 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td211"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td179"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td90"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td92"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td90"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td92"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td90"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td92"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td90"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td155"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr59 td211"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p752 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-38px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:39px;" class="p752 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-19px;margin-top:20px;margin-right:-20px;margin-bottom:19px;" class="p752 ft33"><![endif]>studerande</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr45 td179"><P class="p45 ft30">150 000</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p751 ft28">60</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td90"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td92"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td90"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td92"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td90"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td92"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD class="tr52 td90"><P class="p10 ft72"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td163"><P class="p751 ft28">50</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr2 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p288 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:23px;" class="p288 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p288 ft30"><![endif]>Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td179"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td92"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td92"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td92"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr42 td179"><P class="p45 ft30">100 000</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p751 ft28">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr0 td211"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p326 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p326 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p326 ft30"><![endif]>Antal</P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td92"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td92"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td92"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td90"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td163"><P class="p751 ft28">30</P></TD>
<TD class="tr41 td155"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td179"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td92"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td92"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td92"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td90"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td155"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td179"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td163"><P class="p751 ft28">20</P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td211"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td179"><P class="p45 ft28">50 000</P></TD>
<TD class="tr36 td90"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td90"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td90"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td90"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
<TD class="tr36 td155"><P class="p10 ft48"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td211"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td90"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td92"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td90"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td92"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td90"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td92"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td90"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td163"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td155"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td163"><P class="p751 ft28">10</P></TD>
<TD class="tr21 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p45 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p751 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr8 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p14 ft28">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td90"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p52 ft28">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t105">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td369"><P class="p10 ft28">Antal studerande</P></TD>
<TD class="tr34 td40"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td370"><P class="p46 ft29">Andel på gymnasial nivå, procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td35"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>SOU 1999: 39.</P>
<P class="p184 ft0">Det finns självfallet stora variationer mellan olika befolkningsgrupper i andelen lågutbildade. Särskilt stora skillnader föreligger mellan personer i olika födelsekullar och i olika sociala klasser. Det är dock viktigt att notera att minskningen av andelen som har endast grundläggande utbildning har skett såväl bland de tidigaste som bland de senaste födelsekullarna, om än i snabbare takt bland de yngsta, vilket framgår av figur 3.1:15.</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.1:15. </SPAN>Förändrade skillnader i förekomsten av låg utbildning (enbart folk- eller grundskola) mellan personer i olika födelsekullar. Standardiserat för kön, familjetyp, födelseland och social klass. Genomsnitt=1,0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p753 ft30">3,00</P></TD>
<TD class="tr8 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td371"><P class="p753 ft30">2,50</P></TD>
<TD class="tr17 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr74 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-50px;margin-bottom:0px;" class="p754 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-50px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:50px;" class="p754 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-25px;margin-top:25px;margin-right:-25px;margin-bottom:25px;" class="p754 ft36"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr42 td371"><P class="p753 ft30">2,00</P></TD>
<TD class="tr42 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td371"><P class="p753 ft30">1,50</P></TD>
<TD class="tr10 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr42 td371"><P class="p753 ft30">1,00</P></TD>
<TD class="tr36 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td371"><P class="p753 ft30">0,50</P></TD>
<TD class="tr42 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td371"><P class="p753 ft30">0,00</P></TD>
<TD class="tr42 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td371"><P class="p409 ft28">Födda</P></TD>
<TD class="tr11 td304"><P class="p27 ft30">Födda</P></TD>
<TD class="tr11 td372"><P class="p27 ft28">Födda</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p755 ft29">Födda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td371"><P class="p646 ft28">1933-</P></TD>
<TD class="tr21 td304"><P class="p43 ft33">1943-</P></TD>
<TD class="tr21 td372"><P class="p43 ft28">1953-</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p12 ft28">1963-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td371"><P class="p580 ft28">1942</P></TD>
<TD class="tr21 td304"><P class="p41 ft28">1952</P></TD>
<TD class="tr21 td372"><P class="p33 ft28">1962</P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p16 ft28">1970</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td371"><P class="p14 ft28">1989/1990</P></TD>
<TD class="tr8 td304"><P class="p14 ft28">1993/1994</P></TD>
<TD class="tr8 td372"><P class="p261 ft28">1997/1998</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p455 ft0">Många i den yngsta födelsegr uppen har skaffat sig mer utbildning under 1990 talet och andelen med enbart grundutbildning i denna födelsekull har minskat från knappt 15 till drygt 9 procent. Detta stämmer väl med vad som tidigare konstaterats, nämligen att många ungdomar mött arbetslöshet och vikande arbetsmarknadschanser under krisens år med att bygga på sin utbildning. Även i de äldre födelsekullarna har det skett en minskning över tid av den andel som har enbart grundutbildning, vilket torde kunna hänföras till vuxenutbildningens expansion.</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">212 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p756 ft27"><SPAN class="ft25">3.2</SPAN><SPAN class="ft26">Sänkta inkomster och ökade inkomstskillnader</SPAN></P>
<P class="p199 ft0">Hushållens inkomstutveckling under <NOBR>1990-talet</NOBR> har framför allt påver- kats av två stora förändringar. <SPAN class="ft35">11 </SPAN>Den stora skatteomläggning som genomfördes 1990 och 1991 innebar bland annat att skatteunderlaget breddades, att kapitalbeskattningen skildes ut från övrig inkomst- beskattning och att marginalskatterna sänktes. Den svenska ekonomin utsattes för en kraftig nedgång och bruttonationalprodukten (BNP) sjönk tre år i rad mellan 1991 och 1993. Den e konomiska nedgången ledde till att hushållsinkomsterna generellt sett minskade. Krympande inkomster och höga realräntor tillsammans med att lånekostnaderna i och med skatteomläggningen i praktiken blev högre, föranledde hushållen att söka minska sina skulder. En konsekvens av detta blev att den svenska konsumtionen sjönk påtagligt. Samtidigt som arbetsmarknaden varit vikande och de löpande inkomsterna på det hela taget minskat har börsvärdet på aktiemarknaden präglats av en kraftig uppgång under i stort sett hela <NOBR>1990-talet.</NOBR> Värdestegringarna på börsen har resulterat i att hushåll som haft placeringar i aktier och aktiefonder har fått se sina tillgångar öka kraftigt i värde. Vid olika tidpunkter har dessa värden omsatts, varvid dessa hushåll i taxeringen har uppvisat realiserade värdeökningar på sitt finansiella kapital.</P>
<P class="p757 ft20">Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat något</P>
<P class="p595 ft0">Innan vi övergår till att studera utvecklingen av inkomster, inkomstför- delning och inkomstskillnader mellan grupper baserade på hushållens inkomster finns det skäl att ge en bild av hur inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> I Figur 3.2:1 redovisas för det första helårs- och heltidsanställda kvinnors genomsnittliga andel av helårs- och heltidsanställda mäns arbetsinkomster. För det andra redovisas kvinnors sammanräknade inkomster i förhållande till mäns sammanräknade inkomster för individer i åldrarna 16 till 84. <SPAN class="ft35">12 </SPAN>Trots att de båda kurvorna baseras på olika inkomstmått ger de en relativt entydig bild. Det har skett en viss utjämning under <NOBR>1990-talet</NOBR> av i nkomst- skillnaderna mellan kvinnor och män. Utjämningen är något tydligare</P>
<P class="p758 ft13"><SPAN class="ft51">11</SPAN><SPAN class="ft61">Detta avsnitt bygger i huvudsak på Kjell Janssons underlag till kommittén (F:XI, se bilaga 2). Datamaterialet är SCB:s inkomstfördelningsundersök- ningar.</SPAN></P>
<P class="p759 ft13"><SPAN class="ft51">12</SPAN><SPAN class="ft61">I båda fallen redovisas skillnader i medianinkomster.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p600 ft0">avseende samtliga individers inkomster än vad gäller arbetsinkomsten för helårs- och heltidsanställda, vilket pekar i riktning mot att kvinnors arbetsutbud närmat sig männens.</P>
<P class="p760 ft21"><SPAN class="ft22">Figur 3.2:1. </SPAN>Kvinnors arbetsinkomster och sammanräknade inkomster i förhållande till mäns inkomster, <NOBR>1990-1997.</NOBR> Linjär trend baserad på medianvärden. Arbetsinkomster baserade på helårs- och heltidsanställda.</P>
<P class="p338 ft0">Sammanräknade inkomster baserade på hela befolkningen 16 till 84 år. Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-198px;margin-bottom:0px;" class="p761 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-198px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:198px;" class="p761 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-99px;margin-top:99px;margin-right:-99px;margin-bottom:99px;" class="p761 ft33"><![endif]>Kvinnors andel av mäns inkomster, procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t107">
<TR>
<TD class="tr21 td35"><P class="p147 ft106">100</P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td35"><P class="p147 ft30">95</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td35"><P class="p147 ft30">90</P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p147 ft30">85</P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td35"><P class="p147 ft30">80</P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p147 ft30">75</P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p147 ft30">70</P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p147 ft30">65</P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td35"><P class="p147 ft30">60</P></TD>
<TD class="tr16 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p147 ft30">55</P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td35"><P class="p147 ft30">50</P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td38"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td35"><P class="p14 ft33">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p24 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td132"><P class="p14 ft30">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p14 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p14 ft33">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p40 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td131"><P class="p14 ft29">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td162"><P class="p14 ft33">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td24"><P class="p16 ft30">Arbetsinkomster</P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td86"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td170"><P class="p12 ft30">Sammanräknade inkomster</P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>SCB (1999a) samt bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p762 ft20">De genomsnittliga inkomstnivåerna har sänkts</P>
<P class="p763 ft0">Ett problem för studier av inkomstfördelningen i Sverige är hur hushåll definieras och avgränsas. Ungdomar som är 18 år och äldre har i statis- tiken betraktats som egna hushåll även i de fall ungdomarna bor kvar i föräldrahemmet och oftast tar del av hushållets samlade ekonomiska resurser. Detta tillvägagångssätt har bland annat lett grova överskatt- ningar av andelen fattiga ungdomar i Sverige. För en analys av välfär- dens utveckling under <NOBR>1990-talet</NOBR> är detta ett stort problem. Genom spe- ciella bearbetningar av SCB kan vi nu beskriva inkomsternas nivåer</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">214 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft0">och fördelning utifrån en mer korrekt hushållsdefinition, som här benämns kostenhet. <SPAN class="ft35">13 </SPAN>I Figur 3.2:2 framgår hur befolkningens jämför- bara disponibla inkomster förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Denna inkomsttyp ger en förhållandevis god bild av hushållens och individernas ekonomiska standard, eftersom den tar hänsyn till skatter och trans- fereringar liksom till hushållens storlek och sammansättning. <SPAN class="ft35">14</SPAN></P>
<P class="p764 ft99"><SPAN class="ft51">13</SPAN><SPAN class="ft107">Dessa nya så kallade kosthushåll där kvarboende ungdomar betraktas ingå i föräldrahushållet kan för närvarande analyseras endast för perioden 1993 till 1997. För att trots denna begränsning kunna ge en så heltäckande beskrivning av </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> som möjligt har vi skattat utvecklingen under 1991 och 1992 utifrån den tidigare hushållsdefinitionen. Justeringen har gjorts på så vis att vi för åren 1993 till 1997 beräknat avvikelser mellan trender som gjorts med de nya och med de gamla hushållsdefinitionerna. Därefter har situationen för 1991 och 1992, såsom den framstår med hjälp av de gamla hushålls- definitionerna, justerats med hjälp av de genomsnittliga procentuella avvikelserna. Det bör tilläggas att vi endast gjort detta i de fall där vi anser oss ha en god tillförlitlighet i skattningarna. I några fall redovisar vi därför endast utvecklingen mellan 1993 och 1997.</P>
<P class="p765 ft99"><SPAN class="ft51">14</SPAN><SPAN class="ft108">I linje med den gängse inkomstfördelningsforskningen är individen analys- enhet i detta avsnitt, även om inkomsterna är baserade på hushållet. Den ekvi- valensskala som används för att jämföra inkomster i hushåll med olika sammansättning har sin grund i 1996 års socialbidragsnorm och har utvecklats av Jansson (1998). Enligt denna ekvivalensskala har den första vuxna personen i hushållet vikten 1,0, annan vuxen har vikten 0,55 och barn i åldrarna 0 till 17 år har vikten 0,47. Detta innebär exempelvis att en familj bestående av två vuxna och två barn och med en sammanlagd disponibel inkomst på 249 000 kronor har lika stor disponibel inkomst per kostenhet som en ensamstående person utan barn och med en inkomst på 100 000 kronor har. För exakta definitioner av ingående inkomstslag m.m., se vidare Kjell Janssons underlag till kommittén (F:XI, se bilaga 2).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33208x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.2:2. </SPAN>Utvecklingen av befolkningens disponibla inkomster per kostenhet, <NOBR>1991–1997.</NOBR> Medianvärden i 1999 års priser. Tusentals kronor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t108">
<TR>
<TD class="tr9 td71"><P class="p147 ft29">130</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td71"><P class="p147 ft29">125</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td71"><P class="p147 ft29">120</P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td71"><P class="p147 ft29">115</P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td71"><P class="p147 ft29">110</P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td71"><P class="p147 ft29">105</P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td71"><P class="p147 ft29">100</P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td177"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td71"><P class="p14 ft28">1991</P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p14 ft28">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p14 ft28">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p14 ft28">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p14 ft28">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td99"><P class="p14 ft28">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td177"><P class="p14 ft28">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Bearbetningar av Jansson (F:XI, se bilaga 2).</P>
<P class="p766 ft0">Av figur 3.2:2 framgår tydligt den nedgång av befolkningens inkomster som inträffade i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Efter 1995 sker så en uppgång av den ekonomiska standarden som tycks hålla i sig så långt vi i dag kan beskriva utvecklingen. Trots denna uppgång har inte genomsnitts- inkomsterna 1997 tagit sig upp till den nivå som rådde före nedgången, utan har i genomsnitt minskat med fem procent sedan 1991. På det hela taget har alltså den svenska befolkningen fått lägre inkomster mellan 1991 och 1997, men ovanstående figur säger ingenting om huruvida vissa grupper har fått det bättre och andra sämre och hur fördelningen mellan olika grupper har förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p93 ft20">Inkomstskillnaderna har ökat</P>
<P class="p62 ft0">I Figur 3.2:3 ges en översiktlig bild av inkomstojämlikhetens utveckling utifrån den så kallade <NOBR>Gini-koefficienten.</NOBR> Ju högre värde denna koefficient antar, desto större är inkomstspridningen. Den bild som framträder visar på ökade inkomstskillnader under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Den kraftiga uppgången av ojämlikheten 1994 förklaras till övervägande del av kraftiga realisationsvinster samt av att aktieutdelningar var skattefria detta år. <SPAN class="ft35">15 </SPAN>Realisationsvinster speglar värdeförändringar och läses av först när det sker en försäljning av tillgångarna, trots att själva värde- förändringarna kan ha pågått under en längre tid. Den ökade tendensen till inkomstojämlikhet framkommer dock även när vi i analyserna lämnar</P>
<P class="p767 ft13"><SPAN class="ft35">15 </SPAN>Reavinstskatten var 25 procent 1993 och 12,5 procent 1994. År 1995 höjdes den till 30 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33209x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">216 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft0">dessa realisationsvinster utanför, men tendensen försvagas något. Det står helt klart att fördelningen är klart mer ojämn i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> än vid decenniets inledning. Uppgången av ojämlikheten enligt Gini- koefficienten är cirka 15 procent mellan 1991 och 1997. Räknar vi bort reavinsterna är uppgången strax under 10 procent. Detta är en större uppgång än vad som konstaterats för motsvarande period på <NOBR>1980-talet,</NOBR> då ökningen av inkomstojämlikheten i Sverige var högre än i många andra länder (Fritzell 1993). Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> är således inget trendbrott, utan en fortsättning på den trend mot ökade inkomstskillnader som pågått sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR> Samtidigt bör det sägas att inkomstojämlikhetens nivå i Sverige alltjämt är klart lägre än i de flesta länder.</P>
<P class="p768 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.2:3. </SPAN>Inkomstojämlikhetens utveckling under perioden 1991– 1997. <NOBR>Gini-koefficient,</NOBR> disponibel inkomst per kostenhet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t109">
<TR>
<TD class="tr21 td227"><P class="p182 ft30">0,3</P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td227"><P class="p182 ft29">0 ,29</P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td227"><P class="p182 ft29">0 ,28</P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td227"><P class="p182 ft29">0 ,27</P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td227"><P class="p182 ft29">0 ,26</P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td227"><P class="p182 ft29">0 ,25</P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td227"><P class="p182 ft29">0 ,24</P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td227"><P class="p182 ft29">0 ,23</P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td227"><P class="p182 ft29">0 ,22</P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td227"><P class="p182 ft29">0 ,21</P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td227"><P class="p182 ft30">0,2</P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td227"><P class="p14 ft30">1 99 1</P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p14 ft30">1 992</P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p14 ft30">199 3</P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p14 ft30">199 4</P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p14 ft30">19 95</P></TD>
<TD class="tr21 td163"><P class="p14 ft30">19 96</P></TD>
<TD class="tr21 td294"><P class="p14 ft30">1 99 7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p769 ft13">Anm. Notera att skalan på <NOBR>x-axeln</NOBR> inte börjar på 0.</P>
<P class="p530 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Bearbetningar av Jansson (F:XI, se bilaga 2).</P>
<P class="p770 ft0">I figurerna 3.2:4 och 3.2:5 används så kallade percentilgränser som mått på förändringar av spridningen i olika delar av inkomstfördelningen. Genom detta förfarande sorteras samtliga inkomster i ordning från låga till höga. Percentil 10 uttrycker den inkomstnivå som avgränsar de 10 procent av befolkningen som har lägst inkomster, medan percentil 90 avgränsar de 10 procent som har högst inkomster. I båda fallen relaterar vi dessa inkomstnivåer till medianinkomsten (P50) för respektive år. Detta innebär att inkomstspridningen ökat om kurvan sjunker för dem med låga inkomster respektive stiger för dem med höga inkomster. Flera viktiga iakttagelser kan göras utifrån figurerna. Av figur 3.2:4 framgår att det skett en viss utjämning i den nedre delen av inkomstfördelningen under perioden från 1991 till 1993, men därefter ökar sk illnaderna. Figur 3.2:5 ger vid handen att de stora reavinsterna 1994 medförde ökade</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR height=0>
<TD width=309px></TD>
<TD width=126px></TD>
<TD width=46px></TD>
<TD width=34px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td139"><P class="p246 ft32">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td373"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td374"><P class="p54 ft0">inkomstskillnader i den övre delen av fördelningen. Bortser vi från</P></TD>
<TD class="tr12 td86"><P class="p259 ft0">1994</P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">finner vi att det relativa avståndet mellan percentil 90 och medianen i</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">stort sett är oförändrat från 1991 till 1995, varefter det ökar</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">förhållandevis kraftigt. Den övergripande ökning av inkomstspridningen</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">som framkom av redovisningen i figur 3.2:3 är alltså en effekt av en</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">ökad spridning såväl i den nedre som den övre delen av inkomst-</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">fördelningen. Jämför vi de relativa inkomstnivåerna (det vill säga</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">percentil 90 och percentil 10) med varandra, framkommer att</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td374"><P class="p54 ft0">inkomstspridningen har ökat med strax under 10 procent mellan</P></TD>
<TD class="tr9 td86"><P class="p259 ft0">1991</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p771 ft0">och 1997. Således noterar vi med detta angreppssätt en något mindre ökning än vad som framkom enligt <NOBR>Gini-koefficienten.</NOBR></P>
<P class="p455 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.2:4. </SPAN>Förändringar av inkomstojämlikheten i nedre delen av inkomstfördelningen. Utvecklingen av låga inkomster (P10) i förhållande till medianinkomsten (P50), <NOBR>1991–1997.</NOBR> Disponibel i nkomst per kostenhet. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t110">
<TR>
<TD class="tr11 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td128"><P class="p17 ft30">68</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p17 ft30">67</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p17 ft30">66</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr58 td125"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-32px;margin-bottom:0px;" class="p772 ft57"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-32px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:32px;" class="p772 ft57"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:16px;margin-right:-16px;margin-bottom:16px;" class="p772 ft57"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p17 ft30">65</P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td128"><P class="p17 ft30">64</P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td125"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td99"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td351"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td99"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td99"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td99"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td99"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td128"><P class="p17 ft30">63</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p17 ft30">62</P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p17 ft30">61</P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td125"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td128"><P class="p14 ft30">1991</P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p14 ft30">1992</P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p14 ft30">1993</P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p14 ft30">1994</P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p14 ft30">1995</P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p14 ft30">1996</P></TD>
<TD class="tr21 td99"><P class="p14 ft30">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft13">Anm. Notera att skalan på <NOBR>x-axeln</NOBR> inte börjar på 0.</P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Bearbetningar av Jansson (F:XI, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">218 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.2:5. </SPAN>Förändringar av inkomstojämlikheten i övre delen av in- komstfördelningen. Utvecklingen av höga inkomster (P90) i förhållande till medianinkomsten (P50), <NOBR>1991-1997.</NOBR> Disponibel inkomst per kostenhet. Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t111">
<TR>
<TD class="tr21 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p17 ft30">170</P></TD>
<TD class="tr21 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td8"><P class="p17 ft30">168</P></TD>
<TD class="tr3 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p17 ft30">166</P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td95"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p773 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:23px;" class="p773 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p773 ft109"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr42 td8"><P class="p17 ft30">164</P></TD>
<TD class="tr42 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td8"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td375"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td375"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td351"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td375"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td375"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td375"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p17 ft30">162</P></TD>
<TD class="tr9 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p17 ft30">160</P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td8"><P class="p17 ft30">158</P></TD>
<TD class="tr42 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td351"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td375"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p14 ft30">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td375"><P class="p14 ft30">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td375"><P class="p14 ft30">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p14 ft30">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td375"><P class="p14 ft30">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td375"><P class="p14 ft30">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td375"><P class="p14 ft30">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft13">Anm. Notera att skalan på <NOBR>x-axeln</NOBR> inte börjar på 0.</P>
<P class="p124 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Bearbetningar av Jansson (F:XI, se bilaga 2).</P>
<P class="p403 ft0">Det är inte bara inkomsternas nivåer och fördelning som uppvisar en förändring under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Som framgått redan från avsnitt 2.1.6 uppvisar inkomsternas sammansättning en påtaglig variation både över tid och mellan dem med låga och höga inkomster. Personer med höga disponibla inkomster utmärks framför allt av att de har betydande kapitalinkomster och att den relativa vikten av detta inkomstslag ökar över tid. År 1997 utgjorde kapitali nkomsterna mer än en fjärdedel av de sammanlagda inkomsterna för den tiondel med högst inkomster. Bland dem med låga inkomster är inkomsternas sammansättning helt annorlunda. För dem utgör i stället socialförsäkringar, generella och selektiva bidrag betydande inslag i inkomsternas sammansättning. Den kanske största förändringen över tid för denna grupp avser socialbidra- gens växande betydelse. I den tiondel som har de lägsta inkomsterna utgjorde 1997 socialbidragen i genomsnitt mer än 12 procent av de sammanlagda inkomsterna.</P>
<P class="p84 ft20">Inkomstnivåer och inkomstskillnader över livscykeln</P>
<P class="p658 ft0">Det föreligger tydliga inkomstskillnader beroende på vilken fas i livscykeln individer befinner sig i. I Figur 3.2:6 redovisas median- inkomster för fjorton olika hushållstyper och förändringar härvidlag</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p547 ft0">mellan 1993 och 1997.<SPAN class="ft35">16 </SPAN>Av figuren framgår att ensamstående med barn inte bara har låga inkomster, utan också uppvisar den mest negativa trenden över tid. Det bör noteras att de ensamstående med barn till övervägande del är kvinnor. Inkomsterna för ensamstående med barn har minskat under perioden med närmare tio procent i fasta priser. Den hushållstyp som uppvisar de högsta inkomstnivåerna är de samman- boende i åldrarna 30 till 64 år som inte har barn. I denna kategori ingår även de hushåll där barnen har flyttat hemifrån. Sammanboende pensionärer, som grupp betraktat, uppvisar de mest positiva föränd- ringarna gällande inkomstnivå. Detta beror bland annat på att nyblivna pensionärer över lag har högre ATP än vad de som avlider hade (Socialdepartementet 1999a).</P>
<P class="p774 ft13"><SPAN class="ft35">16 </SPAN>Notera att figuren innehåller två typer av information, nämligen disponibel inkomst 1997 samt procentuella förändringar mellan 1993 och 1997. Detta gör att vissa kategorier kan ha relativt höga inkomster och samtidigt uppvisa förhållandevis låga inkomstökningar och vice versa.</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td376"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">220 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td377"><P class="p775 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td160"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td161"><P class="p54 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.2:6. </SPAN>Disponibel inkomst per kostenhet 1997, samt procentuella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td376"><P class="p54 ft0">förändringar jämfört med 1993. Tusentals kr</P></TD>
<TD class="tr9 td377"><P class="p10 ft0">onor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p776 ft110">Gift/sambo u. barn <NOBR>50-64</NOBR> Gift/sambo u. barn <NOBR>30-49</NOBR> Gift/sambo u. barn <NOBR>18-29</NOBR> Gift/sambo u. barn <NOBR>65-74</NOBR> Gift/sambo 1 barn Ensamst. u. barn <NOBR>50-64</NOBR> Ensamst. u. barn <NOBR>30-49</NOBR> Gift/sambo 2 barn Gift/sambo u. barn 75 - Ensamstående u. barn <NOBR>65-74</NOBR> Ensamstående u. barn <NOBR>18-29</NOBR> Ensamstående u. barn 75 - Ensamstående med barn Gift/sambo minst 3 barn</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p717 ft33"><INGENBILD zsrc="GOB33213xi2.jpg/" id="inl_img1"> +2,9</P>
<P class="p777 ft33">+1,2</P>
<P class="p778 ft33"><INGENBILD zsrc="GOB33213xi3.jpg/" id="inl_img2"> <NOBR>-2,5</NOBR></P>
<P class="p779 ft33">+5,9</P>
<P class="p778 ft33"><INGENBILD zsrc="GOB33213xi4.jpg/" id="inl_img3"> +2,6</P>
<P class="p780 ft33">+3,5</P>
<P class="p778 ft33"><INGENBILD zsrc="GOB33213xi5.jpg/" id="inl_img4"> <NOBR>-2,0</NOBR></P>
<P class="p781 ft33">+0,6</P>
<P class="p782 ft33"><INGENBILD zsrc="GOB33213xi6.jpg/" id="inl_img5"> +10,6</P>
<P class="p783 ft33">+2,8</P>
<P class="p784 ft111"><INGENBILD zsrc="GOB33213xi7.jpg/" id="inl_img6"> <NOBR>-4,8</NOBR> +1,7</P>
<P class="p785 ft112"><INGENBILD zsrc="GOB33213xi8.jpg/" id="inl_img7"> <NOBR>-9,9</NOBR> <NOBR>-4,9</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t112">
<TR>
<TD class="tr21 td127"><P class="p14 ft30">0</P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p14 ft33">50</P></TD>
<TD class="tr21 td157"><P class="p14 ft33">100</P></TD>
<TD class="tr21 td375"><P class="p14 ft33">150</P></TD>
<TD class="tr21 td326"><P class="p14 ft33">200</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p786 ft33">Tusentals kronor/ kostenhet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Jansson (F:XI, se bilaga 2).</P>
<P class="p787 ft0">I Figur 3.2:7 redovisas inkomstutvecklingen för olika åldersgr upper mätt som procentuella förändringar av de disponibla inkomsternas medianvärden. Det framgår tydligt att det främst är de yngre som har tappat i inkomstutveckling medan de äldre förbättrat sin inkomst- position. Det finns sedan tidigare talrika belägg för att det under lång tid skett starka åldersförskjutningar i inkomstfördelningen, innebärande att de yngres relativa inkomster försämras och de äldres förbättras (se exempelvis Fritzell och Lundberg 1993, Fritzell 1999).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.2:7. </SPAN>Procentuella förändringar av inkomstnivån för olika åldersgrupper mellan 1993 och 1997. Medianvärden av disponibla in- komster per kostenhet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t113">
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td178"><P class="p41 ft33">6</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td178"><P class="p41 ft33">4</P></TD>
<TD class="tr37 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p41 ft33">2</P></TD>
<TD class="tr38 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr1 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p788 ft78"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-40px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:40px;" class="p788 ft78"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:20px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p788 ft78"><![endif]>förändring</P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p41 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr38 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td178"><P class="p14 ft30"><NOBR>0-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td124"><P class="p14 ft30"><NOBR>7-17</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td124"><P class="p14 ft30"><NOBR>18-22</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p14 ft30"><NOBR>23-29</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td97"><P class="p14 ft30"><NOBR>30-39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p14 ft30"><NOBR>40-49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p14 ft30"><NOBR>50-59</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td92"><P class="p14 ft30"><NOBR>60-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td97"><P class="p14 ft30"><NOBR>65-74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr36 td76"><P class="p14 ft30">75-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td178"><P class="p41 ft33"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td97"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td97"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td76"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr75 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p789 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-35px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:35px;" class="p789 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:18px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p789 ft29"><![endif]>Procentuell</P></TD>
<TD class="tr39 td124"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td124"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td92"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td97"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td92"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td92"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td92"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td97"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td76"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td178"><P class="p41 ft33"><NOBR>-4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td92"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td178"><P class="p41 ft33"><NOBR>-6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr42 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p41 ft33"><NOBR>-8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td178"><P class="p41 ft33"><NOBR>-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr38 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Jansson (F:XI, se bilaga 2).</P>
<P class="p790 ft20">Allt fler har inkomster som underskrider socialbidragsnormen</P>
<P class="p533 ft0">Ett vanligt tillvägagångssätt vid beskrivningar av hur stor andel av befolkningen som lever i hushåll med mycket låga inkomster är att stu- dera vilka som har inkomster som är mindre än hälften av median- inkomsten. Enligt den officiella statistiken är det ungefär åtta procent av hushållen som har inkomster som understiger denna gräns. Inom ramen för denna studie där hushållens sammansättning kunnat skattas mer korrekt med hjälp av en definition av kostenhet, är andelarna med inkomster som utgör mindre än hälften av medianinkomsten lägre. Som framgår av tabell 3.2:8 är det 1997 endast drygt tre procent av Sveriges befolkning som lever i hushåll där inkomsten är lägre än hälften av medianvärdet. Denna andel varierar måttligt över tid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">222 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 3.2:8. </SPAN>Andel personer i hushåll med låga inkomster, <NOBR>1991–1997.</NOBR> Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t114">
<TR>
<TD class="tr9 td243"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td249"><P class="p791 ft14">1991</P></TD>
<TD class="tr9 td352"><P class="p792 ft14">1992</P></TD>
<TD class="tr9 td239"><P class="p792 ft14">1993</P></TD>
<TD class="tr9 td352"><P class="p792 ft14">1994</P></TD>
<TD class="tr9 td239"><P class="p792 ft14">1995</P></TD>
<TD class="tr9 td232"><P class="p14 ft14">1996</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p242 ft14">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td246"><P class="p211 ft14">Inkomst lägre än hälften av</P></TD>
<TD class="tr9 td89"><P class="p793 ft14">2,6</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p792 ft14">2,7</P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p792 ft14">2,6</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p792 ft14">2,7</P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p792 ft14">2,7</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p14 ft14">3,1</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p242 ft14">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td246"><P class="p211 ft14">medianinkomsten</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td246"><P class="p211 ft14">Inkomst lägre än</P></TD>
<TD class="tr9 td89"><P class="p793 ft14">5,4</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p792 ft14">6,2</P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p792 ft14">7,3</P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p792 ft14">7,2</P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p792 ft14">9,0</P></TD>
<TD class="tr9 td92"><P class="p14 ft14">10,4</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p242 ft14">10,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td246"><P class="p211 ft14">socialbidragsnormen</P></TD>
<TD class="tr11 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td243"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td249"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td352"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td239"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td352"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td239"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td232"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td240"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Bearbetningar Jansson (F:XI, se bilaga 2).</P>
<P class="p703 ft0">Eftersom de genomsnittliga inkomsterna har sjunkit under huvuddelen av den studerade tidsperioden leder förfarandet att fastställa låg inkomst i relation till medianen med automatik till att gränsen för låg inkomst ständigt justeras nedåt, varvid man löper en risk att underskatta hur många som faktiskt lever under knappa ekonomiska resurser. Vi har därför valt att också utgå ifrån vad som kan sägas uttrycka social- politikens synsätt på vilka som har låga inkomster, nämligen andelen individer som lever i hushåll med inkomster som understiger socialbidragsnormen.<SPAN class="ft35">17 </SPAN>Det är viktigt att betona att detta är en låg- inkomstgräns baserad på årliga disponibla inkomster. Det innebär inte att de som faller under denna inkomstgräns med nödvändighet har rätt till socialbidrag. Socialbidrag utgår vid specifika tillfällen när bedöm- ningen görs att ”skälig levnadsnivå” inte på annat sätt kan uppnås. Detta innebär både att det finns personer som inte uppbär socialbidrag bland dem som har inkomster under socialbidragsnormen och att det finns socialbidragstagare bland dem som har årliga inkomster över denna gräns.</P>
<P class="p306 ft0">Vi kan utifrån Tabell 3.2:8 konstatera att vi finner större andelar som har låga inkomster när vi utgår från socialbidragsnormen jämfört med när låg inkomst definieras utifrån halva medianen. Andelen som har inkomster som understiger socialbidragsnormen har ökat påtagligt under den studerade perioden och når sin topp 1996 då mer än tio procent ingår i denna kategori. Med tanke på att inkomstnivåerna generellt sett minskade under den första delen av perioden är det inte särskilt förvånande att allt fler kom att ingå bland dem med inkomster som understiger socialbidragsnormen. Det är däremot anmärkningsvärt att denna andel inte sjunkit under den senare delen av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta</P>
<P class="p794 ft13"><SPAN class="ft35">17 </SPAN>I enlighet med gängse fastställande av socialbidragsnormen har schabloniserade kostnader för boende, fackföreningsavgifter och resor till och från arbetet samt faktiska barnomsorgsutgifter dragits ifrån i beräkningarna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet <SPAN class="ft0">223</SPAN></P>
<P class="p301 ft0">understryker det faktum att en grupp av betydande storlek inte fått del av den ekonomiska uppgången mot slutet av den studerade perioden.</P>
<P class="p75 ft0">Vi ska i det följande uppmärksamma några av de grupper som har en särskilt utsatt situation i inkomsthänseende. De gr upper vi valt att studera närmare är ungdomar i åldern 18 till 29 år som inte har barn, ensamstående personer med barn samt gifta eller sammanboende som har tre eller fler barn. Som framgår av figur 3.2:9 är det relativt sett många i dessa grupper som har i nkomster under socialbidragsnormen och andelarna har också ökat över tid. <SPAN class="ft35">18 </SPAN>Den mest dramatiska utveck- lingen avser ensamstående med barn, vilket också visade sig ovan, när vi beskrev medianinkomsternas förändring över tid. Både 1996 och 1997 är det mer än var fjärde ensamstående med barn som har inkomster som understiger socialbidragsnormen. Vi kan också konstatera att samman- boende med tre eller fler barn kommit att närma sig dessa höga andelar. Andelen med inkomster som understiger socialbidragsnormen är också hög bland ensamstående ungdomar, men andelen minskar dock påtagligt mellan 1996 och 1997.</P>
<P class="p795 ft13"><SPAN class="ft35">18 </SPAN>Beräkningarna för åren före 1993 bygger dock på något osäkra skattningar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">224 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p106 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.2:9. </SPAN>Andelar som har inkomster under socialbidragsnormen i vissa utsatta hushållstyper, <NOBR>1991–1997.</NOBR> Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t115">
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p147 ft33">30</P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td351"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td106"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p147 ft33">25</P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr10 td351"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr10 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td106"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td113"><P class="p147 ft33">20</P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td351"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr44 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p640 ft78"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-26px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:26px;" class="p640 ft78"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:13px;margin-right:-13px;margin-bottom:13px;" class="p640 ft78"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr45 td113"><P class="p147 ft33">15</P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td351"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td113"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td99"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td99"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td99"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td99"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td351"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td99"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td106"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr16 td113"><P class="p147 ft33">10</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr16 td351"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td106"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td113"><P class="p147 ft33">5</P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td351"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td106"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td113"><P class="p147 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td351"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr45 td99"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td106"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p14 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p14 ft33">1992</P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p14 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p14 ft33">1994</P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p14 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr33 td351"><P class="p14 ft33">1996</P></TD>
<TD class="tr33 td99"><P class="p14 ft33">1997</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t116">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td378"><P class="p10 ft33">Ensamstående med barn</P></TD>
<TD class="tr22 td137"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td130"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td130"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr22 td137"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td108"><P class="p10 ft113"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td379"><P class="p46 ft29">Ensamstående <NOBR>18-29</NOBR> år utan barn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr34 td102"><P class="p10 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr34 td127"><P class="p10 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td378"><P class="p10 ft33">Sammanboende tre eller fler barn</P></TD>
<TD class="tr22 td137"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td109"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td134"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td137"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD class="tr22 td103"><P class="p10 ft114"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td379"><P class="p46 ft33">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td127"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr35 td130"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr35 td102"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr35 td130"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr35 td108"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Bearbetningar av Jansson (F:XI, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet <SPAN class="ft0">225</SPAN></P>
<P class="p61 ft20">Allt fler barn lever i hushåll med mycket låga inkomster</P>
<P class="p595 ft0">Sammantaget tycks det vara barnfamiljer som upplevt den mest negativa utvecklingen vad gäller genomsnittliga inkomster och risken för låg inkomst. Detta framgår än mer tydligt i figur 3.2:10 där vi studerar hur stor andel av alla barn mellan 0 och 6 respektive mellan 7 och 17 år som lever i hushåll där inkomsterna understiger socialbidragsnormen. Då vi jämför denna figur med de resultat som framkom i tabell 3.2:8 finner vi att barnen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> endast är marginellt överrepresenterade</P>
<P class="p796 ft0">i gruppen med inkomster under socialbidragsnormen. Under 1996 och 1997 är dock överrepresentationen av barn i lågi nkomstgruppen betydande, framför allt för de yngsta barnen. Lite grovt uttryckt kan man säga att risken för befolkningen i stort att tillhöra denna låginkomstgrupp nära nog har förd ubblats mellan 1991 och 1997, medan barnens risk nästan har tredubblats under samma period.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p797 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.2:10. </SPAN>Andelen barn mellan 0 och 6 år som lever i hushåll med inkomster som normen, <NOBR>1991-1997.</NOBR> Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft0">respektive mellan 7 och 17 understiger socialbidrags-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t117">
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p45 ft33">20</P></TD>
<TD class="tr11 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td380"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p45 ft33">18</P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td380"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p45 ft33">16</P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td380"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p45 ft33">14</P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td380"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr75 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p789 ft78"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-35px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:35px;" class="p789 ft78"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-18px;margin-top:18px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p789 ft78"><![endif]>Procent</P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p45 ft33">12</P></TD>
<TD class="tr9 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td380"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td168"><P class="p45 ft33">10</P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td380"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td168"><P class="p45 ft33">8</P></TD>
<TD class="tr22 td179"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td304"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td380"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td22"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td124"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr22 td304"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td106"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td179"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td304"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td380"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td22"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td124"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD class="tr39 td304"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p45 ft33">6</P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td380"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p45 ft33">4</P></TD>
<TD class="tr9 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td380"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td168"><P class="p45 ft33">2</P></TD>
<TD class="tr19 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td380"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p45 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr9 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td380"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td168"><P class="p14 ft33">1991</P></TD>
<TD class="tr11 td179"><P class="p14 ft33">1992</P></TD>
<TD class="tr11 td304"><P class="p14 ft33">1993</P></TD>
<TD class="tr11 td380"><P class="p17 ft33">1994</P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p15 ft33">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p14 ft33">1996</P></TD>
<TD class="tr11 td304"><P class="p14 ft33">1997</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td168"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td179"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td380"><P class="p702 ft33"><NOBR>0-6</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr20 td22"><P class="p496 ft33"><NOBR>7-17</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr20 td124"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td304"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p798 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Bearbetningar av Jansson (F:XI, se bilaga 2).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">226 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft0">Sverige har i tidigare internationella jämförelser visat sig ha måttliga inkomstskillnader (Atkinson, Rainwater och Smeeding 1995, Gottschalk och Smeeding 1997). Sverige har också varit en smula unikt i den bemärkelsen att det funnits relativt låga andelar fattiga bland ensamstående mödrar (Jäntti och Danziger 1999, Förster 1994, Smeeding 1992), och att de sämst ställda barnen lever i fam iljer med högre inkomster än vad som gäller i de flesta länder (Rainwater och Smeeding 1995, Björklund och Freeman 1997). Vi har här visat att Sverige gått mot en ökad inkomstojämlikhet och att framför allt ensam- stående föräldrar – vilka i praktiken är i huvudsak kvinnor – har drab- bats mycket hårt av den ekonomiska nedgången. Det är också oroande att andelen barn som lever i familjer med inkomster under social- bidragsnormen har ökat så markant.</P>
<P class="p84 ft20">Allt fler lever under stora ekonomiska svårigheter</P>
<P class="p89 ft0">Människors ekonomiska situation fångas knappast upp fullständigt med hjälp av enbart information om årliga inkomster och det finns all anledning att studera ekonomisk utsatthet också utifrån mer direkta frågor till individer om deras ekonomiska situation. <SPAN class="ft35">19 </SPAN>Inom svensk lev- nadsnivåforskning har avsaknad av kontantmarginal ofta setts som en viktig indikator på knappa ekonomiska villkor. Att ha, eller kunna skaffa, en summa pengar<SPAN class="ft35">20 </SPAN>för en oförutsedd utgift är självfallet en trygghet som är väsentlig för livsvillkoren. En annan indikator på kon- kreta ekonomiska svårigheter behandlar mer den vardagliga situationen och huruvida man har haft problem att få pengarna att räcka till de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.</P>
<P class="p799 ft13"><SPAN class="ft51">19</SPAN><SPAN class="ft61">Avsnittet om ekonomiska svårigheter baseras på Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kommittén (F:VII, se bilaga 2).</SPAN></P>
<P class="p517 ft13"><SPAN class="ft51">20</SPAN><SPAN class="ft61">Beloppet var 14 000 kronor 1998.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">227</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.2:11. </SPAN>Andelar med ekonomiska svårigheter. Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:0px;" class="p800 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:138px;" class="p800 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="p800 ft28"><![endif]>Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p801 ft28">18</P>
<P class="p802 ft28">16</P>
<P class="p802 ft28">14</P>
<P class="p803 ft28">12</P>
<P class="p802 ft28">10</P>
<P class="p804 ft28">8</P>
<P class="p804 ft28">6</P>
<P class="p805 ft28">4</P>
<P class="p804 ft28">2</P>
<P class="p804 ft28">0</P>
<P class="p806 ft28"><NOBR>1989-90</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD class="tr21 td25"><P class="p14 ft29"><NOBR>1993-94</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98">
<TR>
<TD class="tr21 td25"><P class="p14 ft29"><NOBR>1997-98</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t118">
<TR>
<TD class="tr18 td271"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td306"><P class="p46 ft28">Saknar kontantmarginal</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td379"><P class="p10 ft30">Svårt med löpande utgifter</P></TD>
<TD class="tr18 td381"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td236"><P class="p46 ft29">Stora ekonomiska svårigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td10"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p807 ft21">I Figur 3.2:11 framgår hur förekomsten av att sakna kontantmarginal respektive att ha problem med de löpande utgifterna har utvecklats över tid. Vi definierar också en grupp som både saknar kontantmarginal och som har problem med löpande utgifter och som därför kan anses leva under stora ekonomiska svårigheter. Vi kan konstatera att det under decenniets inledning skedde en markant ökning av andelen i befolkningen som saknar kontantmarginal och som har svårigheter att klara löpande utgifter. Ökningen har varit särskilt stark av andelen som är utsatta för båda dessa typer av problem och som därmed kan antas stora ekonomiska svårigheter. Trenderna vad gäller ekonomiska svårigheter liknar på många sätt dem som redovisats beträffande låga inkomster.</P>
<P class="p808 ft0">De stora förändringarna över tid i risken för att både sakna kon- tantmarginal och ha problem att klara löpande utgifter ser dock olika ut för olika åldersgrupper. Risken minskar för varje steg vi tar i ålders- trappan och skillnaderna är mycket stora mellan de yngre åldersgrup- perna och dem över pensionsåldern. Emellertid har samtliga ålders- grupper utom den allra äldsta (75 till 84 år) erfarit försämringar över tid vad gäller utsattheten för stora ekonomiska svårigheter, vilket framgår av figur 3.2:12. Det är alltså inte bara de yngre som erfarit ökade ekonomiska svårigheter. Det har blivit mycket vanligare att ha stora ekonomiska svårigheter också i de åldersgr upper där majoriteten av barnfamiljerna finns. Våra beräkningar har också visat att ensamstående med barn är kraftigt överrepresenterade bland dem som både saknar kontantmarginal och har svårt att klara löpande utgifter. Uppenbarligen</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">228 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p809 ft0">har den långvariga krisen satt sina tydliga spår i många människors ekonomiska villkor under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p810 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.2:12. </SPAN>Förändrade skillnader i förekomsten av stora ekonomiska svårigheter mellan olika åldersgrupper. Standardiserat för kön, födelse- land, familjetyp och social klass. Genomsnitt=1,0.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-130px;margin-bottom:0px;" class="p811 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-130px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:130px;" class="p811 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-65px;margin-top:65px;margin-right:-65px;margin-bottom:65px;" class="p811 ft28"><![endif]>Oddskvot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p812 ft33">3,5</P>
<P class="p813 ft33">3</P>
<P class="p814 ft33">2,5</P>
<P class="p815 ft33">2</P>
<P class="p814 ft33">1,5</P>
<P class="p815 ft33">1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t119">
<TR>
<TD class="tr11 td168"><P class="p312 ft29">0,5</P></TD>
<TD class="tr11 td382"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td382"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td168"><P class="p312 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr0 td382"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td382"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td168"><P class="p14 ft29"><NOBR>1989-90</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td382"><P class="p14 ft33"><NOBR>1993-94</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td382"><P class="p14 ft33"><NOBR>1997-98</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t120">
<TR>
<TD class="tr4 td215"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr34 td130"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr4 td103"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td215"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td76"><P class="p15 ft29"><NOBR>16-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td383"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td225"><P class="p14 ft29"><NOBR>25-34</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td24"><P class="p17 ft33"><NOBR>35-44</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td220"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td77"><P class="p231 ft29"><NOBR>45-54</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td215"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td271"><P class="p10 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr4 td215"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td76"><P class="p231 ft29"><NOBR>55-64</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td384"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td77"><P class="p231 ft29"><NOBR>65-74</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td220"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr33 td225"><P class="p14 ft29"><NOBR>75-84</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td95"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td108"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td95"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td224"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td128"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td95"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td95"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td224"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr41 td128"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td108"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p816 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft25"><SPAN class="ft25">3.3</SPAN><SPAN class="ft66">Förändringar i dödlighet och ohälsa</SPAN></P>
<P class="p817 ft0">Dålig hälsa är i många avseenden intimt förknippad med dåliga livs- villkor genom den nära kopplingen till smärta och lidande i såväl kroppslig som mental mening.<SPAN class="ft35">21 </SPAN>Men en dålig hälsa kan också ha andra konsekvenser än det direkta lidande som sjukdomar eller andra hälso- problem medför. En dålig hälsa kan dramatiskt minska arbetsförmågan och därmed minska möjligheterna till egen försörjning, samtidigt som fattigdom och arbetslöshet också ökar risken att bli sjuk. Förutom att vara en viktig välfärdsindikator i sig skulle befolkningens hälsa också kunna vara en indikator på konsekvenserna av <NOBR>1990-talets</NOBR> ekonomiska kris. Nu är det dock knappast så enkelt att ökad arbetslöshet och för- sämrade ersättningsnivåer omedelbart ger avtryck i ökade hälsobesvär och ökad dödlighet. Folkhälsans bestämningsfaktorer är många och komplexa, och inte heller enskilda samhällsförhållanden som exempelvis arbetslöshet uppvisar några enkla och entydiga samband med hälsoläget</P>
<P class="p818 ft0">i landet (se till exempel Lahelma 1994, Martikainen och Valkonen 1996). Samtidigt är naturligtvis hälsolägets förändringar av största vikt</P>
<P class="p124 ft0">för ett bokslut rörande välfärden på <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p819 ft0">Även om döden är oföränderlig och jämlik i det att alla en gång ska dö, kan dödligheten totalt sett förändras över tid och variera mellan olika grupper i samhället. <SPAN class="ft35">22 </SPAN>Dödlighet mäts på gruppnivå, och om fler människor i en befolkning lever allt längre går dödligheten ner, vilket också varit fallet i Sverige under lång tid. Under <NOBR>20-årsperioden</NOBR> från</P>
<P class="p86 ft0">mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> till mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> minskade dödligheten med drygt 27 procent för såväl kvinnor som män. Också under <NOBR>1990-talet</NOBR> har dödligheten minskat, men under denna period tycks utvecklingen gått snabbare för män än för kvinnor. Totalt sett sjönk dödligheten bland män med nästan 12 procent under perioden 1989 till 1996, medan minskningen för kvinnor under samma period stannade vid knappt 8 procent.</P>
<P class="p266 ft0">Spädbarnsdödligheten, det vill säga dödligheten bland barn som är yngre än ett år, brukar betraktas som en indikator på välstånd i vid mening. Sverige hade en internationellt sett mycket låg spädbarnsdöd- lighet redan vid <NOBR>1990-talets</NOBR> inledning, men spädbarns dödligheten har ändå nästan halverats fram till slutet av decenniet. Av Figur 3.3:1 fram-</P>
<P class="p820 ft13"><SPAN class="ft51">21</SPAN><SPAN class="ft61">Detta avsnitt bygger på Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kommittén (F:VII, se bilaga 2). Analyserna baseras i huvudsak på Statistiska Centralbyråns årliga undersökningar om levnadsförhållanden (ULF).</SPAN></P>
<P class="p821 ft13"><SPAN class="ft51">22</SPAN><SPAN class="ft61">Dödligheten beräknas som antalet dödsfall per 100 000 genomlevda år under risk.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td96"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">230 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td385"><P class="p822 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td386"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td387"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td96"><P class="p54 ft0">går att det 1990 inträffade ungefär 6 dödsfall per</P></TD>
<TD class="tr12 td385"><P class="p10 ft0">1000 levande födda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td96"><P class="p54 ft0">barn, medan denna siffra var nere i 3,5 år 1998.</P></TD>
<TD class="tr9 td385"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p823 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.3:1. </SPAN>Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall under första levnadsåret per tusen levande födda barn, <NOBR>1989–1998</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t121">
<TR>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p182 ft28">7</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p182 ft28">6</P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=5 class="tr76 td131"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-77px;margin-bottom:0px;" class="p824 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-63px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:70px;" class="p824 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-28px;margin-top:35px;margin-right:-42px;margin-bottom:35px;" class="p824 ft30"><![endif]>Spädbarnsdödlighet</P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p182 ft28">5</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td8"><P class="p182 ft28">4</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td8"><P class="p182 ft28">3</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td8"><P class="p182 ft28">2</P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td8"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td82"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td82"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td82"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td77"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p182 ft28">1</P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p182 ft28">0</P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td131"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p14 ft30">1989</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p14 ft30">1990</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p12 ft30">1991</P></TD>
<TD class="tr33 td82"><P class="p14 ft30">1992</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p14 ft30">1993</P></TD>
<TD class="tr33 td82"><P class="p14 ft30">1994</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p14 ft30">1995</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p14 ft30">1996</P></TD>
<TD class="tr33 td82"><P class="p14 ft30">1997</P></TD>
<TD class="tr33 td77"><P class="p14 ft30">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr23 td170"><P class="p259 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>SCB (1998).</P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p825 ft20">Sociala skillnader i dödlighet kvarstår</P>
<P class="p62 ft0">Även om utvecklingen av dödligheten totalt sett indikerar en kraftigt förbättrad folkhälsa sedan mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> finns det fortfarande påtagliga skillnader mellan olika samhällsgr upper, såväl vad gäller dödlighetens nivå som dess utveckling över tid. Det föreligger stora skillnader mellan kvinnor och män och självfallet uppvisar dödligheten också stora skillnader efter ålder. Dödligheten ökar med ålder, men ökningstakten är högre bland män än bland kvinnor. Bland de äldre föreligger därmed en stor skillnad i dödlighet mellan kvinnor och män, men även i yngre åldrar är skillnaderna till männens nackdel. Under hela efterkrigstiden ökade dödlighetsskillnaderna mellan män och kvinnor, men sedan <NOBR>1980-talets</NOBR> inledning har skillnaderna minskat genom en markant nedgång i dödligheten bland män (Hemström 1996). Orsakerna bakom männens högre dödlighet är av såväl social som biologisk natur (Hemström 1998) och sammantaget kan både köns- och åldersskillnader i dödlighet till viss del tolkas som utslag av välfärdsskillnader. Dessutom måste köns- och ålderssammansättningen beaktas då man jämför dödligheten mellan andra grupper, såsom individer i olika samhällsklasser och individer med olika etniskt ursprung.</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft0">I <NOBR>1990-talets</NOBR> Sverige finns alltjämt påtagliga sociala sk illnader i dödlighet (se exempelvis Lundberg 1998, Vågerö och Lundberg 1995). Arbetare har högre dödlighet än tjänstemän, vilket är tydligast bland män även om det föreligger klasskillnader också i kvinnors dödlighet (Socialvetenskapliga forskningsrådet 1998). Man kan även konstatera att dödligheten skiljer sig åt mellan olika utbildningsgr upper i samhället i så måtto att dödligheten blir lägre för varje steg uppåt i utbild- ningshierarkin. Skillnaderna mellan klasser och utbildningsgrupper genereras inte av någon specifik form av dödlighet, utan alla slags sjukdomar liksom olycksfall bidrar till ojämlikheten i dödlighet. <SPAN class="ft35">23 </SPAN>Huvudintresset här är dock om, och i så fall på vilka sätt, dödlighets- skillnaderna i Sverige förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> I Figur 3.3:2 redo- visas dödlighetsutvecklingen för klasstrukturens ytterlighetskategorier, nämligen högre tjänstemän och arbetare i okvalificerade yrken. <SPAN class="ft35">24</SPAN></P>
<P class="p826 ft13"><SPAN class="ft51">23</SPAN><SPAN class="ft61">Man kan dock notera att hjärt- och kärlsjukdomar är den sjukdomskategori som i störst utsträckning bidrar till ojämlikheten.</SPAN></P>
<P class="p827 ft13"><SPAN class="ft51">24</SPAN><SPAN class="ft61">Klasstillhörigheten baseras på det yrke individerna angivit i Folk- och bo- stadsräkningarna 1980, 1985 respektive 1990. Dödligheten avser femårsperio- den efter respektive folkräkning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">232 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.3:2. </SPAN>Dödlighet i åldrarna 20 till 64 år (antal döda per 100 000 levda år) mellan <NOBR>1981–1985</NOBR> och <NOBR>1991–1996.</NOBR> Högre tjänstemän respek- tive okvalificerade arbetare. Kvinnor och män separat. Standardisering för ålder</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t122">
<TR>
<TD class="tr8 td367"></TD>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td131"><P class="p14 ft28">400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td367"></TD>
<TD class="tr9 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td131"><P class="p14 ft28">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td367"></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p14 ft28">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td367"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p498 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:28px;" class="p498 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p498 ft37"><![endif]>Dödlighet</P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p14 ft28">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td367"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td131"><P class="p14 ft28">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td367"></TD>
<TD class="tr32 td91"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td367"></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p14 ft28">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td367"></TD>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p14 ft28">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td367"></TD>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p14 ft28">50</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t123">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td207"><P class="p18 ft36">0</P></TD>
<TD class="tr33 td137"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td213"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td100"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td357"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td388"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td228"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td40"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td389"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td390"><P class="p828 ft30"><NOBR>1981-1985</NOBR></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td372"><P class="p262 ft28"><NOBR>1986-1990</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td334"><P class="p14 ft28"><NOBR>1991-1996</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td283"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td372"><P class="p514 ft29">Uppföljningsperiod</P></TD>
<TD class="tr9 td368"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td109"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td137"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td213"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td100"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td283"><P class="p46 ft28">Män, högre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr33 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td35"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td334"><P class="p148 ft28">Män, okvalificerade arbetare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td211"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td102"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td106"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td226"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td109"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td137"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td213"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td100"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td283"><P class="p46 ft30">Kvinnor, högre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr33 td89"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr33 td226"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td40"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td334"><P class="p148 ft33">Kvinnor, okvalificerade arbetare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td211"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td102"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td127"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td10"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td106"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td89"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td226"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td35"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Socialvetenskapliga forskningsrådet (1998).</P>
<P class="p188 ft0">I absoluta tal har dödligheten bland män minskat lika mycket bland okvalificerade arbetare som bland högre tjänstemän under perioden 1986 till 1996. I det avseendet är alltså klassojämlikheten i dödlighet oförändrad för män. För kvinnorna ser dock utvecklingen annorlunda ut. Till att börja med kan vi som konstatera att dödlighetsnivåerna över lag är lägre för kvinnor än för män. Klasskillnaderna är också mindre för kvinnor. Det är värt att notera att arbetarkvinnor i okvalificerade yrken har lägre dödlighet än vad män i högre tjänstemannapositioner har. Bland arbetarkvinnorna har dödligheten inte förändrats över perioden, medan den minskat bland kvinnor i högre tjänstemannapositioner. Detta innebär att klasskillnaderna i dödlighet ökat bland kvinnor under den studerade perioden. Sammantaget tycks det därmed som om väl- färdsutvecklingen i termer av dödlighet varit minst gynnsam bland kvinnor i okvalificerade arbetaryrken.</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Tendenser till ökad ohälsa under decenniets första hälft</P>
<P class="p89 ft0">Även om dödlighet är en relevant ofärdsindikator genom att den repre- senterar den yttersta formen av ohälsa, finns det påtagliga nackdelar med att använda dödlighet som enda indikator på ohälsa. Många sjukdomar som orsakar lidande och besvär är inte dödliga och omvänt orsakas många dödsfall, särskilt i yngre åldrar, av olycksfall snarare än av sjukdom och ohälsa. Därför finns det goda skäl att gå vidare och analysera andra uppgifter som speglar hälsoproblem i befolkningen. En allmänt använd metod för att mäta hälsotillståndet i en befolkning är att helt enkelt be de intervjuade att själva ange hur de mår. Trots att denna typ av fråga kan synas väl enkel och grov finns studier som visar att den fungerar väl (för en genomgång, se Manderbacka 1998). Ungefär en fjärdedel av befolkningen i åldrarna 16 till 84 år anger att deras häl- sotillstånd inte är gott. Av Figur 3.3:3 framgår att det skett en måttlig ökning av ohälsan mellan 1989/1990 och 1993/1994, varefter det skett en tendens mot minskning fram till 1997/1998.</P>
<P class="p362 ft0">Andelen som uppger att de har ledvärk ökade något under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledning (från 22 till 25 procent) varefter det skett en stabilisering. Vi återfinner alltså samma mönster över tid som för den självskattade ohälsan, det vill säga en viss ökning under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft. Olika former av nervösa besvär, ängslan, oro och ångest har ökat i omfattning under första halvan av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det har skett en nära nog 60- procentig ökning av dessa typer av besvär i befolkningen mellan 1989/1990 och 1993/1994.</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">234 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p829 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.3:3. </SPAN>Förändringar i självskattad ohälsa, värk samt ängslan, oro och ångest. Standardiserat för kön, ålder, familjetyp, födelseland och social klass. Genomsnitt=1,0</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-115px;margin-bottom:0px;" class="p830 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-115px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:115px;" class="p830 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-58px;margin-top:58px;margin-right:-57px;margin-bottom:57px;" class="p830 ft28"><![endif]>Oddskvot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft28">1,20</P>
<P class="p831 ft28">1,15</P>
<P class="p832 ft28">1,10</P>
<P class="p832 ft28">1,05</P>
<P class="p831 ft28">1,00</P>
<P class="p832 ft28">0,95</P>
<P class="p832 ft28">0,90</P>
<P class="p832 ft28">0,85</P>
<P class="p831 ft28">0,80</P>
<P class="p832 ft28">0,75</P>
<P class="p832 ft28">0,70</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t124">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td391"><P class="p262 ft29">Självskattad ohälsa</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td144"><P class="p646 ft28">Värk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr20 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr34 td10"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td392"><P class="p334 ft30"><NOBR>1989-90</NOBR></P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td77"><P class="p14 ft30"><NOBR>1993-94</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td144"><P class="p14 ft28"><NOBR>1997-98</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td381"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr34 td271"><P class="p10 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td10"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t125">
<TR>
<TD class="tr11 td372"><P class="p10 ft29">Ängslan, oro, ångest</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p833 ft0">Sammanfattningsvis kan vi utifrån figur 3.3:3 konstatera att de olika typerna av hälsoproblem ökade i omfattning fram till 1993/1994, var- efter det skett en tendens till återgång fram till 1997/1998. Det är fres- tande att tolka mönstret av ökad ohälsa fram till mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> utifrån den ekonomiska krisen. Även om förändringarna är så stora att de knappast kan återspegla slumpmässiga variationer bör man dock vara försiktig att tolka den ökade ohälsan som en effekt av den ekonomiska utvecklingen under perioden.</P>
<P class="p834 ft20">Ohälsan är ojämnt fördelad mellan befolkningsgrupper</P>
<P class="p835 ft0">Ofärd i termer av dålig hälsa är inte jämnt fördelad över olika befolk- ningsgrupper definierade utifrån kön, ålder, ursprungsland, familjetyp och social klass. Som väntat är åldersskillnaderna betydande oavsett vilket mått på ohälsa som studeras. Förekomsten av värk ökar dock med stigande ålder endast fram till pensioneringsåldern, varefter den minskar något. Denna utplaning i högre åldrar har även befunnits gälla hälso- utvecklingen under <NOBR>1980-talet</NOBR> (Fritzell och Lundberg 1993).</P>
<P class="p836 ft0">Av Figur 3.3:4 framgår att kvinnor i något större utsträckning än män uppger att deras allmänhälsa inte är mycket god. Det finns också påtagliga könsskillnader i värk till kvinnornas nackdel. Ännu starkare</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft0">är kvinnors relativt ogynnsamma situation vad gäller det psykiska väl- befinnandet. Trots att dödlighetstalen är lägre för kvinnor än för män är det kvinnor som uppvisar mest hälsoproblem. Denna så kallade könspa- radox är väl känd och kan bland annat hänföras till det faktum att kvin- nor i högre grad lider av sjukdomar som inte är dödliga, samt att de drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet jämfört med män (för en diskussion, se Danielsson och Lindberg 1996).</P>
<P class="p837 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.3:4. </SPAN>Skillnader i självskattad ohälsa, värk samt ängslan, oro och ångest mellan kvinnor och män. Standardiserat för år, ålder, familjetyp, födelseland och social klass. Genomsnitt=1,0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t126">
<TR>
<TD class="tr8 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td393"><P class="p838 ft30">1,40</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td393"><P class="p838 ft30">1,30</P></TD>
<TD class="tr10 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td393"><P class="p838 ft30">1,20</P></TD>
<TD class="tr13 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td393"><P class="p838 ft30">1,10</P></TD>
<TD class="tr45 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr45 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr25 td155"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;" class="p686 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-27px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:29px;" class="p686 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-13px;margin-top:15px;margin-right:-16px;margin-bottom:14px;" class="p686 ft29"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr37 td393"><P class="p838 ft30">1,00</P></TD>
<TD class="tr37 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td393"><P class="p838 ft30">0,90</P></TD>
<TD class="tr36 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr36 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr21 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td393"><P class="p838 ft30">0,80</P></TD>
<TD class="tr37 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td393"><P class="p838 ft30">0,70</P></TD>
<TD class="tr37 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td393"><P class="p838 ft30">0,60</P></TD>
<TD class="tr37 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr37 td372"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td393"><P class="p409 ft28">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr20 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td372"><P class="p123 ft28">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td155"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td393"><P class="p26 ft28">Självskattad ohälsa</P></TD>
<TD class="tr0 td22"><P class="p10 ft28">Värk</P></TD>
<TD class="tr0 td372"><P class="p10 ft29">Ängslan, oro, ångest</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p839 ft0">Av Figur 3.3:5 framgår att det finns förhållandevis stora skillnader mellan personer födda i Sverige och personer som är födda utomlands vad gäller hälsoproblem. Att döma av de höga oddskvoterna har utrikes födda personer över lag sämre hälsotillstånd än vad personer födda i Sverige har. Skillnaderna är särskilt slående vad gäller självskattad ohälsa.</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33229x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">236 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p518 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.3:5. </SPAN>Skillnader i självskattad ohälsa, värk samt ängslan, oro och ångest mellan utrikes och inrikes födda. Standardiserat för år, ålder, kön, familjetyp och social klass. Genomsnitt=1,0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t127">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td394"><P class="p840 ft28">1,50</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td394"><P class="p840 ft28">1,40</P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td394"><P class="p840 ft28">1,30</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td394"><P class="p840 ft28">1,20</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr46 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:0px;" class="p841 ft46"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-33px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:33px;" class="p841 ft46"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-16px;margin-bottom:16px;" class="p841 ft46"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr17 td394"><P class="p840 ft28">1,10</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td394"><P class="p840 ft28">1,00</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td394"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td75"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td394"><P class="p840 ft28">0,90</P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td394"><P class="p840 ft28">0,80</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td394"><P class="p840 ft28">0,70</P></TD>
<TD class="tr16 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td394"><P class="p840 ft28">0,60</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td394"><P class="p743 ft28">Inrikes födda</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p10 ft29">Utrikes födda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p694 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p99 ft20">Klasskillnaderna i ohälsa kvarstår</P>
<P class="p89 ft0">Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan personer i olika sociala klasser. Dessa skillnader är som mest tydliga vad gäller värk och själv- skattad hälsa, men det finns också en klar relation mellan social klass och nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket framgår av Figur 3.3:6. Tjänstemannagrupperna är alla friskare än genomsnittet, samtidigt som det finns en tydlig skillnad också mellan tjänstemannagr upperna såt ill- vida att högre tjänstemän har bättre hälsa än tjänstemän på mellannivå, vilka i sin tur har bättre hälsa än tjänstemän på lägre nivå. Det föreligger dock inga större hälsoskillnader mellan de olika gr upperna av arbetare, även om tendensen är att arbetare i kvalificerade positioner har något bättre hälsa än vad andra arbetare har. Det föreligger betydande hälsoskillnader mellan klasstrukturens extremgr upper, nämligen högre tjänstemän och okvalificerade arbetare. Risken för att ha dålig själv- skattad hälsa eller värk är mer än 2,5 gånger så stor bland okvalificerade arbetare som bland högre tjänstemän, medan motsvarande överrisk för ängslan, oro och ångest är 1,5. Företagarna har mer värk än genomsnittligt, men är i övrigt vare sig mer eller mindre sjuka än vad befolkningen i allmänhet är.</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td104"><P class="p336 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p14 ft0">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr7 td290"><P class="p54 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.3:6. </SPAN>Skillnader i självskattad ohälsa, värk samt ängslan, oro och</P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">ångest mellan sociala klasser. Standardiserat för år, ålder, kön,</P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td347"><P class="p54 ft0">familjetyp och födelseland. Genomsnitt=1,0</P></TD>
<TD class="tr8 td305"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td396"><P class="p842 ft28">1,60</P></TD>
<TD class="tr38 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td305"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td396"><P class="p842 ft28">1,40</P></TD>
<TD class="tr38 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td305"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td396"><P class="p842 ft28">1,20</P></TD>
<TD class="tr26 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td305"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr46 td395"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:52px;margin-top:0px;margin-right:-83px;margin-bottom:0px;" class="p843 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:21px;margin-top:0px;margin-right:-52px;margin-bottom:31px;" class="p843 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:36px;margin-top:16px;margin-right:-67px;margin-bottom:15px;" class="p843 ft33"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr26 td396"><P class="p842 ft28">1,00</P></TD>
<TD class="tr26 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td305"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td396"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td164"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td224"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td305"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td34"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td396"><P class="p842 ft28">0,80</P></TD>
<TD class="tr9 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td305"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td396"><P class="p842 ft28">0,60</P></TD>
<TD class="tr26 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td305"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr26 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td396"><P class="p842 ft28">0,40</P></TD>
<TD class="tr38 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td22"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td305"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td34"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr38 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr74 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr74 td396"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:37px;margin-top:-15px;margin-right:-15px;margin-bottom:15px;" class="p844 ft117"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:59px;margin-top:-15px;margin-right:-37px;margin-bottom:-7px;" class="p844 ft117"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:48px;margin-top:-26px;margin-right:-26px;margin-bottom:4px;" class="p844 ft117"><![endif]>Högre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr74 td164"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:0px;" class="p845 ft118"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:2px;" class="p845 ft118"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:1px;margin-right:-1px;margin-bottom:1px;" class="p845 ft118"><![endif]>Tjänstemän på mellannivå</P></TD>
<TD class="tr74 td22"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-15px;margin-right:8px;margin-bottom:15px;" class="p846 ft119"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:12px;margin-top:-15px;margin-right:-2px;margin-bottom:5px;" class="p846 ft119"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:7px;margin-top:-20px;margin-right:3px;margin-bottom:10px;" class="p846 ft119"><![endif]>Lägre tjänstemän</P></TD>
<TD class="tr74 td224"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-8px;margin-right:-31px;margin-bottom:8px;" class="p847 ft102"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-31px;margin-top:-8px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p847 ft102"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-16px;margin-top:8px;margin-right:-15px;margin-bottom:23px;" class="p847 ft102"><![endif]>Kvalificerade arbetare</P></TD>
<TD class="tr74 td305"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:28px;margin-top:-3px;margin-right:-19px;margin-bottom:3px;" class="p848 ft120"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:37px;margin-top:-3px;margin-right:-28px;margin-bottom:-6px;" class="p848 ft120"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:33px;margin-top:-8px;margin-right:-24px;margin-bottom:-1px;" class="p848 ft120"><![endif]>Okvalificerade arbetare</P></TD>
<TD class="tr74 td34"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-18px;margin-right:30px;margin-bottom:18px;" class="p849 ft119"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:34px;margin-top:-18px;margin-right:-2px;margin-bottom:-14px;" class="p849 ft119"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:18px;margin-top:-34px;margin-right:14px;margin-bottom:2px;" class="p849 ft119"><![endif]>Egna företagare</P></TD>
<TD class="tr74 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td396"><P class="p17 ft33">Självskattad ohälsa</P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p37 ft28">Värk</P></TD>
<TD class="tr3 td224"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td139"><P class="p850 ft28">Ängslan, oro, ångest</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p851 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p99 ft20">Ojämlikheten i hälsa har inte ökat i omfattning</P>
<P class="p658 ft0">En viktig fråga gäller huruvida ojämlikheter i ohälsa mellan kvinnor och män, mellan personer i olika åldrar, med olika födelseland och i olika sociala klasser har förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Vi kan konstatera att dessa skillnader mellan olika befolkningsgrupper i nästan samtliga fall förblivit oförändrade under decenniet. Den försämring av hälsan som skedde under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft tycktes gälla i ungefär lika stor omfattning i samtliga grupper. Detta gäller även minskningen av ohälsoproblemen under <NOBR>1990-talets</NOBR> andra hälft. Med andra ord har de relativa skillnaderna mellan kvinnor och män, mellan åldersgr upper, mellan inrikes och utrikes födda och mellan sociala klasser ha förblivit desamma genom <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p852 ft0">När det gäller olika former av nervösa besvär, ängslan, oro och ångest är bilden på vissa punkter annorlunda jämfört med den som beskrivits ovan, även om de grundläggande mönstren liknar varandra. Ökningen under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft är större för olika former av nervösa besvär än för andra typer av ohälsoproblem. Vidare är ålders- och klasskillnaderna svagare och mer utslätade än vad som är fallet för</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">238 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft0">de övriga hälsoutfallen. Det har också skett en förändring av skillnaderna mellan olika åldersgr upper i utsattheten för ängslan, oro och ångest. Som framgår av Figur 3.3:7 ökade förekomsten av nervösa besvär i alla grupper mellan 1988/1989 och 1993/1994, men ökningen var kraftigare för yngre och medelålders än för äldre. Mellan 1993/1994 och 1997/1998 sker en minskning av problemen i form av ängslan, oro och ångest, men minskningen Gäller framför allt bland dem i åldrarna 45 till 64 år. I den yngsta åldersgr uppen sker ingen minskning, utan snarare finns en tendens till en svag ökning. Sammantaget har åldersskillnaderna utjämnats från 1989/1990 till 1997/1998, men utjämningen är inte ett resultat av en positiv hälsoutveckling, utan beror på att det psykiska välbefinnandet försämrats mer bland de yngre än bland de äldre. Det är också värt att notera att de förbättringar av det psykiska välbefinnandet som skett under <NOBR>1990-talets</NOBR> andra hälft inte kommit alla åldersgrupper till del.</P>
<P class="p853 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.3:7. </SPAN>Förändrade skillnader i ängslan, oro och ångest mellan olika åldersgrupper. Standardiserat för kön, födelseland, familjetyp och social klass. Genomsnitt=1,0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t128">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td397"><P class="p854 ft28">1,40</P></TD>
<TD class="tr8 td398"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td299"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td397"><P class="p854 ft28">1,20</P></TD>
<TD class="tr17 td398"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td299"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr1 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p191 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-39px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p191 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:20px;margin-right:-19px;margin-bottom:19px;" class="p191 ft36"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr3 td397"><P class="p854 ft28">1,00</P></TD>
<TD class="tr3 td398"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td299"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td397"><P class="p854 ft28">0,80</P></TD>
<TD class="tr3 td398"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td299"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td397"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td398"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td299"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td397"><P class="p854 ft28">0,60</P></TD>
<TD class="tr19 td398"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td299"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td397"><P class="p854 ft28">0,40</P></TD>
<TD class="tr3 td398"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td299"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td397"><P class="p854 ft28">0,20</P></TD>
<TD class="tr3 td398"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td299"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td397"><P class="p713 ft30">1989/1990</P></TD>
<TD class="tr20 td398"><P class="p855 ft28">1993/1994</P></TD>
<TD class="tr20 td299"><P class="p14 ft28">1997/1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr31 td397"><P class="p27 ft28"><NOBR>16-24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr31 td398"><P class="p646 ft28"><NOBR>45-54</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr31 td299"><P class="p26 ft28"><NOBR>75-84</NOBR> år</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p534 ft0">Vi har genomgående kunnat konstatera att hälsoläget i befolkningen försämrades under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft, men att hälsoläget därefter utvecklats svagt positivt eller i vart fall inte fortsatt att förvärras. Gene- rellt sett har kvinnor har sämre hälsa än män, äldre sämre hälsa än</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft0">yngre, personer födda utomlands sämre hälsa än personer födda i Sve- rige och arbetare sämre hälsa än tjänstemän. Dessa skillnader mellan olika befolkningsgrupper har dock förblivit stabila under <NOBR>1990-talet,</NOBR> med undantag för minskade skillnader mellan åldersgr upper vad gäller det psykiska välbefinnandet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">240 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p856 ft27"><SPAN class="ft25">3.4</SPAN><SPAN class="ft26">Social förankring, boende och hemlöshet</SPAN></P>
<P class="p857 ft21">Kontakter mellan människor utgör en central del i livet, men sociala relationer utgör också ett viktigt kitt för att hålla ihop grupper och samhällen. Bristande sociala relationer i termer av ensamhet, isolering och utanförskap utgör därmed ett problem för den enskilde, men kan samtidigt utgöra ett samhällsproblem i form av marginalisering, social desintegration och minskande tillit människor emellan. Sociala relationer kan därmed analyseras på flera nivåer. På en nivå finns relationer mellan grupper i ett samhälle, exempelvis mellan sociala klasser och mellan etniska grupper. På en annan nivå sker samspel inom grupper, såsom skolklasser och arbetslag och på en tredje nivå finns relationer mellan enskilda människor. Sett i stort sammanhänger frågor om individuella sociala nätverk och personliga band med frågor som rör regionala karakteristika, liksom bostadsområdens och bostäders utformning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p858 ft20"><SPAN class="ft20">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft55">Människors sociala förankring har inte försvagats</SPAN></P>
<P class="p89 ft0">Vi skiljer här mellan två aspekter av social förankring, nämligen socialt stöd och sociala nätverk. <SPAN class="ft35">25 </SPAN>Med socialt stöd avses att individen har per- soner i sin närhet från vilka hon vid behov kan erhålla hjälp, uppmuntran och stöd. Sociala nätverk avser förekomsten av och strukturen på de relationer och band individen har med andra. Såväl socialt stöd som sociala nätverk är av stor betydelse i sig, men kan också ses resurser för andra aspekter av välfärd och välbefinnande. Ett välkänt exempel är att socialt stöd och sociala nätverk utgör resurser med vars hjälp människor bättre kan hantera stress och sålunda i större utsträckning undvika stressrelaterade sjukdomar (Cassel 1976; Berkman och Syme 1979). Det har också visat sig att även ytliga kontakter mellan människor kan skapa trygghet och bryggor mellan olika grupper i exempelvis ett bostadsområde (Granovetter 1982).</P>
<P class="p859 ft0">Med bristande eller svaga sociala nätverk avser vi här när individen endast har glesa kontakter med vänner och med föräldrar, barn och syskon som inte bor i hushållet. Att sakna en riktigt nära vän innebär att man också har ett svagt socialt stöd. Skälet till varför vi valt att endast studera avsaknad av relationer utanför det egna hushållet är bland annat att tillgång till sociala nätverk utom familjen utgör basen för social integration i samhället. Samtidigt är det självfallet viktigt att komma ihåg att flertalet människor lever i familjer. De som är sammanboende med en partner, liksom de ungdomar som bor hemma hos sina föräldrar, lever i en familj med de sociala relationer detta innebär.</P>
<P class="p201 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 3.4:1. </SPAN>Förändringar av familjesituation under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t129">
<TR>
<TD class="tr19 td399"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr19 td400"><P class="p14 ft14">1989/1990</P></TD>
<TD class="tr19 td349"><P class="p14 ft14">1993/1994</P></TD>
<TD class="tr19 td338"><P class="p45 ft14">1997/1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td401"><P class="p211 ft14">Ensamstående utan barn</P></TD>
<TD class="tr19 td380"><P class="p231 ft14">25,3</P></TD>
<TD class="tr19 td316"><P class="p17 ft14">26,2</P></TD>
<TD class="tr19 td310"><P class="p41 ft14">26,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td401"><P class="p211 ft14">Ensamstående med barn</P></TD>
<TD class="tr8 td380"><P class="p231 ft14">2,6</P></TD>
<TD class="tr8 td316"><P class="p17 ft14">3,1</P></TD>
<TD class="tr8 td310"><P class="p41 ft14">3,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td401"><P class="p211 ft14">Sammanboende/bor med föräldrar</P></TD>
<TD class="tr9 td380"><P class="p241 ft14">72,1</P></TD>
<TD class="tr9 td316"><P class="p147 ft14">70,7</P></TD>
<TD class="tr9 td310"><P class="p39 ft14">70,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td399"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td400"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td349"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td338"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p860 ft0">Av Tabell 3.4:1 framgår att andelen ensamstående ökar något under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ensamstående utan barn utgör cirka en fjärdedel av befolk- ningen i åldrarna 16 till 84 år. En liten del av dessa bor dock med någon annan, exempelvis genom att dela bostad med en vän eller ett syskon.</P>
<P class="p861 ft13"><SPAN class="ft35">25 </SPAN>Detta avsnitt bygger på Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kommittén (F:VII, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">242 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft0">Det har skett en svag ökning också av denna gr upps storlek. Det finns en klar tendens mot att det blivit vanligare bland ungdomar att bo kvar hos sina föräldrar relativt länge. Av dem i åldrarna 20 till 24 år var det i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> drygt 30 procent som b odde kvar i föräldrahemmet, medan motsvarande siffra var nästan 35 procent i slutet av decenniet. Det är vanligare bland unga män i denna åldersgrupp att bo hemma hos föräldrarna, men ökningen har skett bland ungdomar av båda könen. Däremot är det mycket få av de äldre som lever tillsammans med sina barn eller andra släktingar (Szebehely 1998).</P>
<P class="p669 ft0">Att ha ett svagt socialt nätverk såsom det definieras här är ganska ovanligt och det har skett måttliga förändringar härvidlag under 1990- talet. Omkring fem procent av befolkningen uppger att de sällan har kontakter med personer utanför hushållet, men det finns en svagt ökande tendens under periodens mitt. Andelen som uppger att de inte har någon nära vän har minskat något under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p669 ft0">I Figur 3.4:2 visas skillnader mellan män och kvinnors sociala för- ankring. Män är i högre grad än kvinnor socialt isolerade i den meningen att de sällan träffar vänner eller släktingar utanför hushållet. Före- komsten av bristande sociala nätverk ökar också med stigande ålder. Detta beror delvis på att människor i högre åldrar ofta mist sina föräldrar och många gånger även sina syskon, men även umgänget med vänner minskar med ökad ålder. Att sakna en riktigt nära vän att tala med är vanligare bland män än bland kvinnor, och vanligare bland äldre än bland yngre. Att det finns köns- och åldersskillnader vad gäller sociala nätverk och socialt stöd är känt från tidigare studier (se exem- pelvis Lennartsson 1993). Att människor i högre åldrar kan ha svårare att behålla vänner kan delvis förstås i termer av åldrandeprocesser av biologisk och social natur, liksom utifrån bristande social och geografisk rörlighet. Skillnaderna mellan män och kvinnor i detta avseende är emellertid svårare att förklara. Det viktigaste i detta sammanhang är dock att skillnaderna mellan könen och mellan åldersgr upperna förblivit konstanta under decenniet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.4:2. </SPAN>Skillnader i begränsat umgänge utom familjen respektive att sakna en nära vän mellan kvinnor och män. Standardiserat för år, ålder, födelseland, familjetyp och social klass. Genomsnitt=1,0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t130">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td402"><P class="p862 ft28">1,50</P></TD>
<TD class="tr8 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td402"><P class="p862 ft28">1,40</P></TD>
<TD class="tr16 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td402"><P class="p862 ft28">1,30</P></TD>
<TD class="tr17 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td402"><P class="p862 ft28">1,20</P></TD>
<TD class="tr0 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr58 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-30px;margin-bottom:0px;" class="p863 ft37"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-30px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:30px;" class="p863 ft37"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:15px;margin-right:-15px;margin-bottom:15px;" class="p863 ft37"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr0 td402"><P class="p862 ft28">1,10</P></TD>
<TD class="tr0 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td402"><P class="p862 ft28">1,00</P></TD>
<TD class="tr19 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td91"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
<TD class="tr47 td395"><P class="p10 ft58"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td402"><P class="p862 ft28">0,90</P></TD>
<TD class="tr0 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td402"><P class="p862 ft28">0,80</P></TD>
<TD class="tr0 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td402"><P class="p862 ft28">0,70</P></TD>
<TD class="tr0 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td402"><P class="p862 ft28">0,60</P></TD>
<TD class="tr17 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td402"><P class="p864 ft28">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr20 td395"><P class="p49 ft28">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr50 td402"><P class="p865 ft28">Har begränsat umgänge</P></TD>
<TD class="tr50 td395"><P class="p10 ft29">Saknar nära vän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p851 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p866 ft121">Bristande sociala nätverk och avsaknad av vänskapsrelationer vanligare bland utrikesfödda</P>
<P class="p610 ft21">Det är vanligare bland utrikes födda personer än bland Sverigefödda att ha ett bristande nätverk och att sakna nära vänner. Detta återspeglar sannolikt det enkla faktum att många av utrikesfödda personers släk- tingar och barndomsvänner lever kvar i ursprungslandet, vilket själv- fallet begränsar möjligheterna att träffas (jfr. Socialstyrelsen 1999f). Vi finner också att det är relativt vanligt bland barnfamiljer i allmänhet och bland ensamstående med barn i synnerhet att ha ett begränsat socialt umgänge. Bland de sammanboende har det mellan början och mitten av decenniet skett en ökning av dem som anger att de inte har sociala relationer utanför familjen. För de ensamstående har det däremot skett en svag, men kontinuerlig, minskning av bristande sociala nätverk mätt på detta sätt. Det är dock värt att notera att den egna familjen i allmänhet naturligtvis utgör en mycket viktig källa till socialt stöd. Därutöver kan bristande vänkontakter för sammanboende personer med barn spegla det faktum att familjelivet ofta tar tid från umgänge med vänner.</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">244 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p867 ft20"><SPAN class="ft20">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft55">Förändringar av bostads- och boendeförhållanden</SPAN></P>
<P class="p725 ft0">Det råder knappast något tvivel om att en bostad av godtagbar kvalitet och storlek är en central del av välfärden. <SPAN class="ft35">26 </SPAN>Samtidigt har frågor rörande såväl bostadsutrymme som bostadsutrustning varit relativt lågt prioriterade inom svensk välfärdsforskning under senare tid. När boen- deförhållanden diskuteras i dag är det mer vanligt att frågorna rör boendesegregering (se avsnitt 1.2), ekonomiska spörsmål (såsom bo- stadssubventioner, hyror, fastighetsskatter och räntekostnader) och andra mer specifika problem som exempelvis ”sjuka hus”. En beskrivning av boendeförhållanden under <NOBR>1990-talet</NOBR> måste mer allmänt göras mot bak- grund av de omvälvande förbättringar av utrymmes- och utrustnings- standard som skett under 1960- och <NOBR>1970-talen.</NOBR> År 1968 var nästan 20 procent av befolkningen i åldrarna 18 till 75 år trångbodd. I början av <NOBR>1980-talet</NOBR> var denna andel nere i cirka 3 procent och sjönk sedan ytterligare något under <NOBR>1980-talet</NOBR> (Fritzell och Lundberg 1994a). I slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> saknade också nästan vart ti onde hushåll vattentoalett i fastigheten och en ännu större andel saknade vattentoalett i den egna bostaden (Johansson 1971).</P>
<P class="p374 ft0">Bristande utrymmesstandard i betydelsen avsaknad av värme, vatten, avlopp och andra basala bekvämligheter är i dag så ovanligt att det inte är meningsfullt att analysera. Även trångboddhet är i dag sällsynt och det är drygt två procent av befolkningen i åldrarna 16 till 84 år som är trångbodd. Samtidigt föreligger det alltjämt skillnader mellan olika befolkningsgrupper i förekomsten av trångb oddhet. Bland annat finner vi en påtaglig skillnad mellan inrikes och utrikes födda i detta avseende. Även standardiserat för skillnader i sammansättning mellan dessa grupper har utrikes födda mer än tre gånger så stor risk att vara trång- bodda (se Figur 3.4:3).</P>
<P class="p868 ft0">Utöver att vara ett hem är bostaden också viktig ur ett ekonomiskt perspektiv. För många är ett köp av en villa, ett radhus eller en bostads- rättslägenhet den största ekonomiska transaktion som görs under livet.</P>
<P class="p869 ft0">Samtidigt är det viktigt att understryka att avsaknad av en bostad man äger inte utgör ett välfärdsproblem i sig, eftersom en hyrd bostad själv- fallet kan utgöra ett lika gott boende som en bostad som man själv äger. Några generella förändringar av andelen som bor i bostadsrätt respektive i villa eller radhus har inte skett under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Däremot finns påtagliga skillnader mellan personer födda i Sverige och personer födda utomlands även i detta avseende, vilket framgår av Figur 3.4:3.</P>
<P class="p870 ft13"><SPAN class="ft35">26 </SPAN>Detta avsnitt bygger på Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kommittén (F:VII, se bilaga 2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p871 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.4:3. </SPAN>Skillnader i trångboddhet respektive att inte äga sin bostad mellan inrikes och utrikes födda. Justerat för år, kön, ålder, familjetyp <SPAN class="ft63">a </SPAN>och social klass. Genomsnitt=1,0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t131">
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr20 td64"><P class="p872 ft33">2</P></TD>
<TD class="tr20 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p872 ft30">1,8</P></TD>
<TD class="tr17 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td64"><P class="p872 ft30">1,6</P></TD>
<TD class="tr0 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p872 ft30">1,4</P></TD>
<TD class="tr3 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p872 ft30">1,2</P></TD>
<TD class="tr3 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr25 td106"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="p686 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-29px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:29px;" class="p686 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-15px;margin-top:15px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p686 ft29"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p872 ft33">1</P></TD>
<TD class="tr3 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr3 td64"><P class="p872 ft30">0,8</P></TD>
<TD class="tr20 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td106"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td326"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p872 ft30">0,6</P></TD>
<TD class="tr3 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p872 ft30">0,4</P></TD>
<TD class="tr3 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p872 ft30">0,2</P></TD>
<TD class="tr3 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr3 td64"><P class="p872 ft33">0</P></TD>
<TD class="tr3 td326"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td106"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p873 ft33">Trångboddhet</P></TD>
<TD class="tr11 td326"><P class="p10 ft29">Äger ej bostaden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t132">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td13"><P class="p10 ft33">Inrikes födda</P></TD>
<TD class="tr18 td271"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td75"><P class="p46 ft29">Utrikes födda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p874 ft13"><SPAN class="ft35">a </SPAN>Gäller endast i analysen av bostadsägande. <SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p875 ft0">Det finns också tydliga och i stor utsträckning förväntade skillnader i boendemönster mellan personer i olika åldersgrupper och i olika sociala klasser. Det är betydligt vanligare bland yngre än bland äldre att vara trångbodd och att inte äga sin bostad. Trångboddheten har dock minskat i omfattning för de äldre, vilket utgör förlängningen av en trend som kunde konstateras redan under <NOBR>1980-talet</NOBR> (Fritzell och Lundberg 1993).</P>
<P class="p488 ft0">Det finns fortfarande vissa skillnader mellan olika sociala klasser vad gäller trångboddhet och ägande av bostaden. Arbetare i okvalificerade yrken är i högre grad än tjänstemän trångbodda och äger inte heller sin bostad i samma utsträckning. Det bör poängteras att skillnaderna mellan klasserna är små, vilket understryker dels att trångboddhet i dag är mycket ovanligt också bland arbetarfamiljer, dels att det är vanligt att också arbetarfamiljer äger sin bostad.</P>
<P class="p669 ft0">Vad gäller besittningsform finns en klar skillnad mellan personer i olika familjesituation. Det är kanske inte så uppseendeväckande att ensamstående utan barn sällan äger sin bostad, utan mer intressant är den stora skillnad som föreligger mellan barnfamiljer. Ensamstående</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">246 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft0">föräldrar (som till allra största delen är kvinnor) har mer än sex gånger så hög risk att inte äga sin bostad jämfört med sammanboende med barn. Det är en allmänt förekommande föreställning att kvinnor i samband med skilsmässa oftast inte bara får ansvar för barnen, utan också bor kvar i den bostad familjen bodde i före skilsmässan. Eftersom en överväldigande majoritet av sammanboende barnfamiljer bor i en villa eller ett radhus som de äger, skulle man kunna tro att bostadsägande är vanligt förekommande bland ensamstående med barn. Att så inte är fallet, utan att det snarare är ovanligt att mamman och barnen ”bor kvar i huset” efter en skilsmässa, har också visats i tidigare forskning (Gähler 1997).</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p876 ft20"><SPAN class="ft20">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft55">Hemlöshetsproblematik – ett område präglat av stora kunskapsluckor</SPAN></P>
<P class="p383 ft0">Den mest grundläggande frågan vad gäller boende är självfallet om man över huvud taget har en bostad. En av de frågor rörande bostäder och boende som diskuteras mest i dag rör just den marginaliserade grupp som saknar eget boende, det vill säga de hemlösa. Kunskaperna om hemlöshetens orsaker, omfattning, karaktär och konsekvenser är i dag bristfälliga, vilket delvis har att göra med att det saknas en allmänt vedertagen definition av vilka som bör betraktas som hemlösa. <SPAN class="ft35">27 </SPAN>Natio- nella kartläggningar har gjorts sporadiskt och utifrån delvis olika defi- nitioner och avgränsningar. Samtliga befintliga uppskattningar av antalet hemlösa bör därför tolkas med försiktighet. Den svenska hem- löshetsforskningen är förhållandevis outvecklad och det finns stora kunskapsluckor på en mängd områden. Det finns dock tecken som pekar i riktning mot att hemlöshetens omfattning har varit relativt konstant eller möjligen minskat något under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Vid den rikstäckande räkning av hemlösa som Socialstyrelsen utförde 1993 (Socialstyrelsen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr17 td322"><P class="p10 ft0">1994a) framkom att det då fanns</P></TD>
<TD class="tr17 td403"><P class="p364 ft0">nästan 10 000 hemlösa i landet. <SPAN class="ft35">28</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td322"><P class="p10 ft0">Enligt preliminära beräkningar</P></TD>
<TD class="tr8 td403"><P class="p877 ft0">utifrån Socialstyrelsens nya</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p878 ft0">undersökning från 1999 har antalet hemlösa minskat med ungefär 15 procent mellan 1993 och 1999. Det är dock inte säkert att det skett en reell minskning av antalet hemlösa, då definitionen av vem som är hemlös hade skärpts något i undersökningen 1999.<SPAN class="ft35">29 </SPAN>Det bör också påpekas att det finns vissa problem behäftade med att söka uttala sig om hemlösheten under <NOBR>1990-talet</NOBR> utifrån de två mättidpunkterna 1993 och 1999. Det finns vissa uppgifter som talar för att utvecklingen var särskilt problematisk under <NOBR>1990-talets</NOBR> inledande år, för vilka det alltså saknas rikstäckande statistik. Bland annat vet vi att antalet vräkningar ökade mellan 1990 och 1993, vilket kan ha åtföljts av ökad hemlöshet (Fl yghed och Stenberg 1994).</P>
<P class="p879 ft13"><SPAN class="ft51">27</SPAN><SPAN class="ft61">Detta avsnitt bygger på Hans Swärds underlag till kommittén (F: XXV, se bilaga 2)</SPAN></P>
<P class="p880 ft13"><SPAN class="ft51">28</SPAN><SPAN class="ft61">Som hemlösa räknades de personer som saknar egen eller förhyrd bostad, de som inte stadigvarande bor inneboende, de som är hänvisade till tillfälliga boendealternativ, de som bor på institution samt de som är uteliggare. Däremot betraktades inte de personer vara hemlösa som hyr bostad i andra hand eller som bor inneboende hos någon anhörig eller nära släkting.</SPAN></P>
<P class="p881 ft13"><SPAN class="ft51">29</SPAN><SPAN class="ft61">År 1999 räknades institutionsboende som hemlösa enbart om de saknade bostad inför en eventuell utskrivning inom tre månader.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td404"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">248 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td78"><P class="p12 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td160"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td161"><P class="p263 ft0">Av de nästan 10 000 hemlösa 1993 fanns hälften i Stoc kholm,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td404"><P class="p54 ft0">Göteborg och Malmö. Enligt Socialstyrelsens kartläggning</P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p263 ft0">1999 fanns</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td161"><P class="p54 ft0">bara ungefär en fjärdedel av alla hemlösa i dessa tre städer. Minskningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td404"><P class="p54 ft0">av antalet hemlösa framstår som särskilt tydlig i Stockholm.</P></TD>
<TD class="tr19 td78"><P class="p684 ft0"><SPAN class="ft35">30 </SPAN>Sålunda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p882 ft0">tycks det under <NOBR>1990-talet</NOBR> ha skett en viss geografisk förskjutning av hemlöshetsproblemen från storstadsområdena till resten av landet. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har också kvi nnornas andel av de hemlösa ökat något (från 17 procent 1993 till 23 procent 1999).</P>
<P class="p883 ft0">Även om antalet hemlösa inte verkar ha blivit större under <NOBR>1990-talet</NOBR> finns det mycket som tyder på att problemen blivit mer omfattande i gruppen (ESO 1999, Ågren m.fl. 1997). Bland de hemlösa finns det i dag fler som har allvarliga och omfattande problem än som var fallet i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Enligt Socialstyrelsen tycks det ha skett en ökning mellan 1993 och 1999 av antalet hemlösa som har missbruksproblem (från två tredjedelar till nästan 80 procent av samtliga hemlösa) och psykiska problem som kräver behandling (från 17 procent till 35 pro- cent). Vidare var antalet hemlösa personer som är uteliggare eller bor på härbärge större 1999 än 1993. Det är också värt att nämna att omkring</P>
<P class="p884 ft0">en tredjedel av de hemlösa 1999 hade vistats på institution året före undersökningstillfället. Detta tyder på att det finns brister i de insatser som riktas mot att ordna boende inför utskrivningar av personer som vistas på institution.</P>
<P class="p885 ft0">Kartläggningar av hemlösheten i Stockholm visar på en ännu krafti- gare ökning av hemlösa personer med psykiska problem (Ågren m.fl. 1997, Finne, kommande). Enligt uppgiftslämnarna, som var personer inom socialtjänsten, sjukvården och olika frivilligorganisationer, har andelen med psykisk störning bland de hemlösa ökat från 17 procent 1993 till 47 procent 1998. Psykiska problem är särskilt vanligt bland hemlösa kvinnor. År 1998 uppgavs 63 procent av de hemlösa kvi nnorna och 42 procent av de hemlösa männen lida av påtagliga psykiska problem. Enligt kartläggningarna är förtidspension, sjukbidrag och socialbidrag de viktigaste försörjningskällorna för hemlösa. Den redan år 1993 låga andel av de hemlösa som fick sin försörjning genom lön (13 procent) hade 1998 sjunkit till endast 3 procent.</P>
<P class="p886 ft13"><SPAN class="ft35">30 </SPAN>Dessa uppgifter är inte oomstridda, vilket illustrerar de metodologiska svå- righeter som är förknippade med att uppskatta hemlöshetens omfattning. Enligt lokala kartläggningar i Stockholm och Malmö har antalet hemlösa snarare ökat under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Orsakerna bakom hemlöshet är otillräckligt belysta</P>
<P class="p89 ft0">Det förekommer stora rörelser in i och ut ur hemlöshet och för de flesta är hemlösheten inte ett permanent problem (Swärd 1999). En relativt liten grupp stannar kvar i hemlöshet under längre sammanhängande perioder.<SPAN class="ft35">31 </SPAN>Just frågan om varför vissa människor år efter år misslyckas med att få och att behålla en bostad är den mest problematiska och svårförklarade. För de långvarigt hemlösa skapar själva hemlösheten i sin tur nya och fördjupade problem gällande bland annat försörjning och hälsa. Det råder i stort sett total avsaknad av systematiska studier om vilka faktorer som orsakar hemlöshet. Tämligen många av de hemlösa</P>
<P class="p796 ft0">har missbruksproblem eller psykiska problem, men man kan inte utan vidare sluta sig till att sådana problem också utgör <SPAN class="ft12">orsaker </SPAN>till hemlösheten. Det kan också vara så att hemlösheten i sig orsakar exempelvis missbruksproblem eller att bakomliggande problem som fattigdom ökar riskerna för såväl missbruk som hemlöshet. Bristande kunskaper på området gör att man bara kan uttala sig om tänkbara fak- torer i orsakskomplexet bakom hemlöshet. Det är i dag vanligt att forskare talar om hemlöshetsgenererande processer snarare än om enskilda orsaksfaktorer. Till att börja med finns det faktorer på struktu- rell nivå, såsom arbetslöshet, socialbidragsberoende och osäkra boen- deförhållanden, som kan påverka hur många som hamnar i riskzonen för hemlöshet. I denna riskgrupp kan sedan ogynnsamma eller för individen olyckliga händelser bli utlösande faktorer för faktisk hemlöshet. Det finns i dag inga svenska systematiska studier av grupper som har en svag position på bostadsmarknaden och av vilka faktorer som utlöser hemlöshet för dessa personer. <SPAN class="ft35">32</SPAN></P>
<P class="p749 ft20">Effekterna av insatserna är i stort sett okända</P>
<P class="p367 ft0">Kommunerna har det yttersta ansvaret för att ge stöd och hjälp till människor i utsatta situationer, men vi vet i dag mycket lite om vilka insatser som ges och vilka effekter de har på hemlösheten och de hem- lösa. Det föreligger stora regionala skillnader med avseende på hur kommuner och andra aktörer försökt motarbeta hemlöshetsproblemen, men man kan från mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> och framåt ursk ilja några gene-</P>
<P class="p887 ft13"><SPAN class="ft51">31</SPAN><SPAN class="ft61">Dock saknas i dag systematiska kunskaper om denna grupp utifrån ett </SPAN><NOBR>1990-talsperspektiv.</NOBR></P>
<P class="p888 ft13"><SPAN class="ft51">32</SPAN><SPAN class="ft61">Det har dock påbörjats viss svensk forskning om vilka problem och händelser som utgör riskfaktorer bakom hemlöshet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">250 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft0">rella tendenser. För det första har det utvecklats en ny logimarknad med härbärgen, hotellboenden och liknande. För det andra har det växt fram en sekundär bostadsmarknad med sociala kontrakt, för vilka socialtjänsten spelar en viktig roll. För det tredje har frivilligorganisa- tionerna fått allt större utrymme. Resultat från Swärds studier (1998, 1999) visar att många hemlösa upplever sig ha stora problem att få hjälp och att hävda sina rättigheter. Det har också framförts farhågor om att vissa insatser kan inverka menligt på de hemlösas situation. Sahlin (1996) menar att hemlösheten kan förstärkas eller permanentas av exempelvis den sekundära bostadsmarknaden med hotell och härbärgen, som genom sin blotta existens kan förhindra att andra mer kraftfulla åtgärder vidtas för att normalisera de hemlösas situation. Sammantaget vet vi dock lite om vilka satsningar som varit effektiva, då det i stort sett saknas systematiska utvärderingar på området. Det bör i detta sammanhang nämnas att regeringen i december 1998 t illsatte en kommitté vars uppgift är att utifrån studier av de hemlösas situation föreslå och medverka till att genomdriva nya former för stöd åt de hemlösa (Dir. 1998:108).</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft20"><SPAN class="ft20">3.4.4</SPAN><SPAN class="ft55">Regionala skillnader i välfärd</SPAN></P>
<P class="p94 ft0">Skillnader i ofärd eller resurser mellan olika regioner är ofta föremål för politisk debatt.<SPAN class="ft35">33 </SPAN>Frågor som rör exempelvis <NOBR>EU-bidrag</NOBR> till särskilda regioner, statligt stöd till avfolkningsbygder och kommunala skatte- utjämningssystem engagerar människor ur alla politiska läger. För en bedömning av hur välfärden förändrats över tid är det därför av intresse</P>
<P class="p889 ft0">att studera om och i så fall hur individers levnadsförhållanden skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Vi särskiljer här sex olika regioner på basis av ett mått som kan sägas fånga urbaniseringsgrad, så kallade homogenitetsregioner <NOBR>(H-regioner).<SPAN class="ft35">34</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> </SPAN>Vi kommer här att belysa regionala skillnader i levnadsförhållanden som dels rör arbete och försörjning, dels rör sociala relationer och hälsa. Vi kommer också att studera om skillnaderna har förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p118 ft0">För det första kan det konstateras att det finns svaga, men tydliga, tendenser till att det skett en fortsatt urbanisering under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Andelen av befolkningen som bor i Stockholm, Göteborg, Malmö eller någon av de andra större städerna har ökat från 68,2 till 70,6 procent. Dessa tätbefolkade områden – och särskilt då Stockholmsområdet – framstår som mest gynnade ur ett sysselsättningsperspektiv, vilket framgår av figur 3.4:4 Dessa regioner uppvisar störst andelar syssel- satta, medan det relativt sett finns flest icke sysselsatta i små kommuner i norra och mellersta Sverige. Detta mönster kan dock inte på något enkelt och entydigt sätt relateras till regionala skillnader i individers ekonomiska situation (se Figur 3.4:4). Andelarna av befolkningen som uppger att de har stora ekonomiska svårigheter, mätt som att både sakna kontantmarginal och att ha svårigheter att klara de löpande utgifterna, är störst i storstäderna och framför allt i Göteborg och Malmö. Detta resultat står i överensstämmelse med skillnader kommuner emellan i andelen socialbidragstagare respektive kostnader för socialbidrag, där Malmö och i viss mån Göteborg befunnits ligga högre än Stockholm, som i sin tur ligger högre än övriga kommuner i landet.</P>
<P class="p890 ft13"><SPAN class="ft51">33</SPAN><SPAN class="ft61">Detta avsnitt baseras på Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kommittén (F:VII, se bilaga 2).</SPAN></P>
<P class="p891 ft13"><SPAN class="ft51">34</SPAN><SPAN class="ft61">Regionernas benämningar hänför sig i huvudsak till var kommunerna är be- lägna (exempelvis Norra glesbygden), men det finns vissa avvikelser från denna princip. Exempelvis ingår Gotland och delar av Öland i Norra tätbygden, och Strömstads kommun ingår i Norra glesbygden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">252 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.4:4. </SPAN>Skillnader i förekomsten av icke sysselsatta personer och personer med stora ekonomiska svårigheter mellan olika regioner. Standardiserat för kön, ålder, födelseland, familjetyp och social klass.</P>
<P class="p124 ft0">Genomsnitt=1,0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t133">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td405"><P class="p590 ft28">1,3</P></TD>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td405"><P class="p590 ft28">1,2</P></TD>
<TD class="tr0 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr0 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td405"><P class="p590 ft28">1,1</P></TD>
<TD class="tr10 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p191 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-39px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:39px;" class="p191 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:20px;margin-right:-19px;margin-bottom:19px;" class="p191 ft36"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr42 td405"><P class="p590 ft28">1</P></TD>
<TD class="tr42 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td405"><P class="p590 ft28">0,9</P></TD>
<TD class="tr13 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td405"><P class="p590 ft28">0,8</P></TD>
<TD class="tr42 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td405"><P class="p590 ft28">0,7</P></TD>
<TD class="tr42 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr42 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td405"><P class="p590 ft28">0,6</P></TD>
<TD class="tr10 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td162"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td93"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr10 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr77 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr77 td405"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:52px;margin-top:-15px;margin-right:-46px;margin-bottom:15px;" class="p892 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:58px;margin-top:-15px;margin-right:-52px;margin-bottom:9px;" class="p892 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:55px;margin-top:-18px;margin-right:-49px;margin-bottom:12px;" class="p892 ft29"><![endif]>Stockholm</P></TD>
<TD class="tr77 td211"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:-2px;margin-right:-46px;margin-bottom:2px;" class="p893 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-42px;margin-top:-2px;margin-right:-2px;margin-bottom:46px;" class="p893 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:20px;margin-right:-24px;margin-bottom:24px;" class="p893 ft30"><![endif]>Göteborg och</P></TD>
<TD class="tr77 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:-15px;margin-right:7px;margin-bottom:15px;" class="p894 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:9px;margin-top:-15px;margin-right:-1px;margin-bottom:7px;" class="p894 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:5px;margin-top:-19px;margin-right:3px;margin-bottom:11px;" class="p894 ft28"><![endif]>Malmö</P></TD>
<TD class="tr77 td75"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-5px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p895 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-5px;margin-right:-4px;margin-bottom:10px;" class="p895 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:-2px;margin-right:-6px;margin-bottom:7px;" class="p895 ft29"><![endif]>Större städer</P></TD>
<TD class="tr77 td211"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-16px;margin-right:-28px;margin-bottom:16px;" class="p896 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-16px;margin-right:0px;margin-bottom:44px;" class="p896 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-2px;margin-right:-14px;margin-bottom:30px;" class="p896 ft28"><![endif]>Södra</P></TD>
<TD class="tr77 td162"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p897 ft30"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:16px;" class="p897 ft30"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-5px;margin-top:8px;margin-right:-11px;margin-bottom:8px;" class="p897 ft30"><![endif]>mellanbygden</P></TD>
<TD class="tr77 td211"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-25px;margin-right:-19px;margin-bottom:25px;" class="p898 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-19px;margin-top:-25px;margin-right:0px;margin-bottom:44px;" class="p898 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-10px;margin-top:-15px;margin-right:-9px;margin-bottom:34px;" class="p898 ft28"><![endif]>Norra</P></TD>
<TD class="tr77 td162"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-17px;margin-right:-6px;margin-bottom:17px;" class="p899 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:4px;margin-top:-17px;margin-right:-5px;margin-bottom:18px;" class="p899 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:-16px;margin-right:-5px;margin-bottom:17px;" class="p899 ft29"><![endif]>tätbygden</P></TD>
<TD class="tr77 td93"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-22px;margin-right:-23px;margin-bottom:22px;" class="p900 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-23px;margin-top:-22px;margin-right:0px;margin-bottom:45px;" class="p900 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:-10px;margin-right:-11px;margin-bottom:33px;" class="p900 ft38"><![endif]>Norra</P></TD>
<TD class="tr77 td95"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-10px;margin-right:-40px;margin-bottom:10px;" class="p901 ft100"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-40px;margin-top:-10px;margin-right:0px;margin-bottom:50px;" class="p901 ft100"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:10px;margin-right:-20px;margin-bottom:30px;" class="p901 ft100"><![endif]>glesbygden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t134">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td370"><P class="p10 ft28">Ej sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr18 td271"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td406"><P class="p46 ft29">Stora ekonomiska svårigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p694 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p190 ft0">Sammantaget är alltså sysselsättningsgraden högre i storstadsområdena, samtidigt som förekomsten av ekonomiska svårigheter också är högre där. Försörjningsproblemen tycks med andra ord vara mindre på mindre orter, trots att sysselsättningsläget ofta är mindre ljust där. Denna paradox låter sig inte utforskas i någon större detalj här, men är rimligen ett uttryck för en polarisering i storstadsregionerna. I storstäderna finns en ansamling såväl av välutbildade som av resurssvaga. Dessutom är bostadskostnaderna relativt sett högre i storstadsregionerna samtidigt som hemproduktionen brukar anses vara mer betydelsefull för människor i glesbygd.</P>
<P class="p102 ft0">Skillnader mellan människors boende i olika delar av landet eller i olika ortstyper brukar beskrivas i såväl ekonomiska som sociala termer. Det finns föreställningar både om att storstäderna uppvisar ett stort ekonomiskt välstånd och att den sociala isoleringen är påtaglig i större städer. Analysen ovan visade att det ekonomiska välståndet dock inte omfattar alla som bor i storstäderna. Av figur 3.4:5 framgår att det inte heller finns några entydiga skillnader mellan regioner med avseende på förekomsten av bristande sociala relationer, mätt som begränsat umgänge utanför familjen. Det finns en viss förhöjd risk för begränsat umgänge både för dem som bor i Stockholmsregionen och för dem som</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet <SPAN class="ft0">253</SPAN></P>
<P class="p902 ft0">bor i det som kallas Södra mellanbygden och Norra glesbygden. Det kan också noteras att bristande umgänge är minst vanligt i Göteborg och Malmö. Dålig självskattad hälsa är vanligare i norra delarna av landet och mindre vanligt i storstadsregionerna, vilket framgår av figur 3.4:5. Ingen av dessa skillnader har förändrats nämnvärt under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p797 ft12">Figur 3.4:5. <SPAN class="ft0">Skillnader i umgänge utom familjen och Standardiserat för kön, ålder, Genomsnitt =1,0</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p903 ft0">förekomsten av personer med begränsat självskattad ohälsa mellan olika regioner. födelseland, familjetyp och social klass.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t135">
<TR>
<TD class="tr8 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td395"><P class="p684 ft28">1,3</P></TD>
<TD class="tr8 td391"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td298"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td395"><P class="p684 ft28">1,2</P></TD>
<TD class="tr23 td391"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td298"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr23 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr57 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td395"><P class="p684 ft28">1,1</P></TD>
<TD class="tr57 td391"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td298"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr57 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr59 td91"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p904 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-41px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:41px;" class="p904 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p904 ft36"><![endif]>Oddskvot</P></TD>
<TD class="tr25 td395"><P class="p684 ft28">1</P></TD>
<TD class="tr25 td391"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td298"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td395"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td391"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td294"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td211"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td8"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td298"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr33 td95"><P class="p10 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td395"><P class="p684 ft28">0,9</P></TD>
<TD class="tr13 td391"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td298"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr13 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td395"><P class="p684 ft28">0,8</P></TD>
<TD class="tr25 td391"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td298"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td395"><P class="p684 ft28">0,7</P></TD>
<TD class="tr25 td391"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td298"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr25 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr78 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr78 td395"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:51px;margin-top:-29px;margin-right:-80px;margin-bottom:29px;" class="p905 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:22px;margin-top:-29px;margin-right:-51px;margin-bottom:58px;" class="p905 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:36px;margin-top:-14px;margin-right:-65px;margin-bottom:43px;" class="p905 ft29"><![endif]>Stockholm</P></TD>
<TD class="tr78 td391"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:30px;margin-top:-16px;margin-right:-17px;margin-bottom:16px;" class="p906 ft122"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:43px;margin-top:-16px;margin-right:-30px;margin-bottom:3px;" class="p906 ft122"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:37px;margin-top:-23px;margin-right:-24px;margin-bottom:10px;" class="p906 ft122"><![endif]>Göteborg och Malmö</P></TD>
<TD class="tr78 td294"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:5px;margin-top:-19px;margin-right:-13px;margin-bottom:19px;" class="p907 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-3px;margin-top:-19px;margin-right:-5px;margin-bottom:27px;" class="p907 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:-15px;margin-right:-9px;margin-bottom:23px;" class="p907 ft29"><![endif]>Större städer</P></TD>
<TD class="tr78 td211"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:-30px;margin-right:-28px;margin-bottom:30px;" class="p896 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-30px;margin-right:0px;margin-bottom:58px;" class="p896 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-14px;margin-top:-16px;margin-right:-14px;margin-bottom:44px;" class="p896 ft28"><![endif]>Södra</P></TD>
<TD class="tr78 td8"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-15px;margin-right:-36px;margin-bottom:15px;" class="p908 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-28px;margin-top:-15px;margin-right:-4px;margin-bottom:47px;" class="p908 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:1px;margin-right:-20px;margin-bottom:31px;" class="p908 ft29"><![endif]>mellanbygden</P></TD>
<TD class="tr78 td298"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:24px;margin-top:-6px;margin-right:-35px;margin-bottom:6px;" class="p909 ft29"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:13px;margin-top:-6px;margin-right:-24px;margin-bottom:17px;" class="p909 ft29"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:11px;" class="p909 ft29"><![endif]>Norra tätbygden</P></TD>
<TD class="tr78 td95"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:0px;" class="p910 ft109"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-64px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:64px;" class="p910 ft109"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-32px;margin-top:32px;margin-right:-32px;margin-bottom:32px;" class="p910 ft109"><![endif]>Norra glesbygden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td91"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td395"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td391"><P class="p10 ft28">Begränsat umgänge</P></TD>
<TD class="tr16 td294"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td211"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr16 td298"><P class="p10 ft29">Självskattad ohälsa</P></TD>
<TD class="tr16 td95"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p911 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p912 ft0">Vi har alltså kunnat konstatera att det i flera fall finns påtagliga skill- nader i levnadsvillkor mellan människor i olika delar av landet. Skill- naderna är dock inte entydigt till någon regions fördel. Försörjnings- problemen är störst i storstäderna, framför allt då Malmö och Göteborg, medan bristande umgänge utom familjen är vanligare i Norra glesbygden och Södra mellanbygden än i Stockholm. Hälsoproblem är vanligare i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">254 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft0">norra delen av landet och mindre vanliga i storstadsregionerna. Det kan alltså knappast dras några entydiga slutsatser om den regionala fördelningen av ofärden. Däremot kan vi klart konstatera att skillnaderna mellan olika delar av landet varken har ökat eller minskat under 1990- talet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft25"><SPAN class="ft25">3.5</SPAN><SPAN class="ft66">Utsatthet och ackumulering av ofärd</SPAN></P>
<P class="p913 ft0">Vi har så här långt analyserat olika centrala välfärdsområden var för sig.<SPAN class="ft35">35 </SPAN>Trots att vi erhållit en mångfacetterad bild av välfärden finns det goda skäl att påstå att bilden är ofullständig åtminstone när vi ska uttala oss om hur ojämlikheten i livsvillkor har förändrats mer generellt. En mer sammanhållen bild av ojämlikheten bör också innefatta något slags jämförelse mellan de olika sfärer och områden som vi innefattar i väl- färdsbegreppet. Om det exempelvis är så att de individer som har mest bristfälliga ekonomiska resurser samtidigt över lag har en god välfärd i andra avseenden leder detta till andra slutsatser än om olika väl- färdsproblem ansamlas hos samma individer. Även om vi inte på något enkelt sätt kan addera olika typer av ofärd och jämföra dem enligt någon gemensam måttstock, bör vi åtminstone kunna rangordna svårig- hetsgraden hos ofärdsproblemen. Om det exempelvis finns två ekono- miskt sett lika fattiga personer av vilka den ene också har allvarliga hälsoproblem så är, allt annat lika, levnadsnivån sämre för denne (jfr. Sen 1987). Att olika former av ofärd inte bör sammanhänga ligger i linje med rättvisefilosofens Walzers tes om komplex jämlikhet (Walzer 1983, jfr. Travers och Richardson 1993).</P>
<P class="p914 ft0">Generellt sett tänker vi oss tre olika slags relationer mellan olika ofärdsindikatorer (jfr Erikson och Uusitalo 1987). För det första kan det föreligga ett negativt samband i så måtto att de som har dåliga villkor i ett avseende tenderar att ha goda villkor i ett annat. För det andra kan två olika områden vara fullständigt orelaterade till varandra och för det tredje kan det kan finnas ett samband på så vis att de som har välfärdsproblem i ett avseende också tenderar att ha problem i andra avseenden.<SPAN class="ft35">36 </SPAN>På aggregerad nivå kan vi redan nu konstatera att det i flertalet avseenden tycks föreligga samband av den tredje typen, det vill säga att välfärdsproblem tycks vara positivt relaterade till varandra. Exempelvis går de skillnader vi funnit mellan sociala klasser respektive mellan inrikes och utrikes födda i hög utsträckning åt samma håll, det vill säga det finns ofta hos samma sociala grupper en högre risk för olika former av ofärdsproblem. Detta behöver dock inte innebära att det är samma individer inom de olika befolkningsgrupperna som drabbas. Här ska vi söka besvara tre olika frågor, nämligen: På vilka sätt hänger olika</P>
<P class="p915 ft13"><SPAN class="ft51">35</SPAN><SPAN class="ft61">Detta avsnitt bygger på Johan Fritzells och Olle Lundbergs underlag till kommittén (F:VII, se bilaga 2).</SPAN></P>
<P class="p891 ft13"><SPAN class="ft51">36</SPAN><SPAN class="ft61">Det är viktigt att understryka att vi här inte kan uttala oss om hur olika sfärer sammanhänger orsaksmässigt. Om det exempelvis föreligger ett samband mellan utsatthet för våld och ekonomiska resurser behöver det inte betyda att de hör samman i kausal bemärkelse.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">256 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft0">former av ofärdsproblem samman? Förändras dessa samband under <NOBR>1990-talet?</NOBR> Vilka grupper är mest utsatta för flera välfärdsproblem samtidigt? Vi kommer i slutet av detta avsnitt ägna särskild uppmärksamhet åt de arbetslösas levnadsv illkor, men vi börjar med att söka teckna en mer generell bild av hur olika välfärdsproblem hänger samman.</P>
<P class="p916 ft20">Bristande ekonomiska resurser – ett centralt välfärdsproblem</P>
<P class="p367 ft0">Eftersom decenniets största välfärdsfråga kan sägas vara sysselsätt- ningsproblematiken betraktar vi svag arbetsmarknadsförankring som särskilt central i dessa analyser, vilket gör att vi fokuserar på personer som är yngre än 65 år. Som ofärdsindikatorer har vi valt att studera svag arbetsmarknadsförankring <SPAN class="ft35">37</SPAN>, stora ekonomiska svårigheter, självskattad ohälsa, bristande politiska resurser (i bemärkelsen att inte kunna överklaga myndighetsbeslut respektive att inte känna någon som kan hjälpa till med ett överklagande), utsatthet för våld alternativt hot om våld samt begränsat umgänge utanför hushållet. I tabell 3.5:1 redovisas utvecklingen över tid gällande samtliga dessa indikatorer.</P>
<P class="p917 ft13"><SPAN class="ft35">37 </SPAN>I betydelsen att varken vara sysselsatt eller studera.</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">257</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft0"><SPAN class="ft12">Tabell 3.5:1. </SPAN>Andelen av befolkningen i åldrarna 16 till 64 år som har olika typer av välfärdsproblem. <SPAN class="ft63">a </SPAN>Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t136">
<TR>
<TD class="tr9 td407"><P class="p211 ft14">Välfärdsproblem</P></TD>
<TD class="tr9 td181"><P class="p14 ft14">1989/1990</P></TD>
<TD class="tr9 td194"><P class="p14 ft14">1993/1994</P></TD>
<TD class="tr9 td141"><P class="p17 ft14">1997/1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td408"><P class="p211 ft14">Har svag arbetsmarknadsförankring</P></TD>
<TD class="tr17 td177"><P class="p242 ft14">9,7</P></TD>
<TD class="tr17 td176"><P class="p313 ft14">16,1</P></TD>
<TD class="tr17 td105"><P class="p262 ft14">15,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td408"><P class="p211 ft14">Har stora ekonomiska svårigheter</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p313 ft14">5,1</P></TD>
<TD class="tr8 td176"><P class="p313 ft14">9,1</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p496 ft14">9,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td408"><P class="p211 ft14">Har nedsatt hälsa</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p313 ft14">20,4</P></TD>
<TD class="tr8 td176"><P class="p313 ft14">22,4</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p496 ft14">19,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td408"><P class="p211 ft14">Har bristande politiska resurser</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p243 ft14">5,7</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p19 ft14">4,5</P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p314 ft14">5,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td408"><P class="p211 ft14">Har varit utsatt för våld alternativt hot om våld</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p231 ft14">6,5</P></TD>
<TD class="tr8 td176"><P class="p231 ft14">7,0</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p34 ft14">6,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td408"><P class="p211 ft14">Har bristande socialt nätverk</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p313 ft14">4,3</P></TD>
<TD class="tr8 td176"><P class="p313 ft14">4,9</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p496 ft14">4,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td408"><P class="p211 ft14">Andel utan problem</P></TD>
<TD class="tr2 td177"><P class="p243 ft14">63,2</P></TD>
<TD class="tr2 td176"><P class="p19 ft14">57,1</P></TD>
<TD class="tr2 td105"><P class="p314 ft14">59,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td408"><P class="p211 ft14">Andel med ett problem</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p243 ft14">25,7</P></TD>
<TD class="tr8 td176"><P class="p19 ft14">27,6</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p314 ft14">26,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td408"><P class="p211 ft14">Andel med två problem</P></TD>
<TD class="tr8 td177"><P class="p313 ft14">8,7</P></TD>
<TD class="tr8 td176"><P class="p313 ft14">11,4</P></TD>
<TD class="tr8 td105"><P class="p496 ft14">10,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td408"><P class="p211 ft14">Andel med tre eller fler problem</P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p243 ft14">2,4</P></TD>
<TD class="tr9 td176"><P class="p19 ft14">3,9</P></TD>
<TD class="tr9 td105"><P class="p314 ft14">4,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td407"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td181"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td194"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft14"><SPAN class="ft53">a </SPAN>Ungdomar som är bosatta i föräldrahemmet har exkluderats.</P>
<P class="p217 ft14"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p184 ft0">Människors förankring och deltagande i samhället berör ett flertal olika arenor. Vi har på ett flertal sätt i detta kapitel behandlat förankring på arbetsmarknaden, men också diskuterat olika former av social förank- ring. Däremot har vi inte diskuterat en tredje arena, som utgörs av politiken. Det kan ses som centralt för demokratin att politiskt delta- gande och politiska resurser uppvisar en relativt jämlik fördelning mellan olika befolkningsgrupper. Den politiska jämlikhetens utveckling har nyligen belysts i en rapport för Demokratiutredningen (Teorell och Westholm 1999).<SPAN class="ft35">38 </SPAN>Den bild som tecknas i deras studie är i många avseenden positiv. Sett över en längre tidsperiod har flertalet skillnader, exempelvis mellan kvinnor och män respektive mellan arbetare och tjänstemän, minskat betydligt. Det finns dock en grupp som över lag kommit att uppvisa ett allt större politiskt utanförskap under <NOBR>1990-talet,</NOBR> nämligen invandrarna.</P>
<P class="p229 ft0">Det har tidigare visats att det blir allt mindre förekommande att människor anser sig vara oförmögna att överklaga myndighetsbeslut i takt med att yngre generationer med högre utbildning ersätter äldre</P>
<P class="p918 ft13"><SPAN class="ft35">38 </SPAN>Studien baseras på data dels från de så kallade medborgarundersökningarna (utförda i huvudsak av forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Upp- sala Universitet), dels från levnadsnivåundersökningarna (utförda av forskare vid Institutet för social forskning vid Stockholms Universitet). Indikatorerna rör både förmågor (såsom förmågan att överklaga ett myndighetsbeslut) och handlingar (exempelvis att skriva en artikel).</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">258 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft0">generationer. Här kan vi nu något överraskande konstatera att det under senare delen av decenniet skett en uppgång i förekomsten av denna typ av bristande kompetens (se tabell 3.5:1). Denna uppgång bekräftas också av Teorell och Westholms studie. Vad beträffar utsatthet för våld föreligger sannolikt ett visst mörkertal i offerundersökningar av denna typ. Med detta i åtanke kan noteras att andelen av befolkningen som varit utsatt för våld eller hot om våld i stort sett varit oförändrad under decenniet.<SPAN class="ft35">39</SPAN></P>
<P class="p142 ft0">Som framgår av de nedersta raderna i tabell 3.5:1 är det vid slutet av decenniet sammantaget betydligt fler än vid decenniets början som har problematiska förhållanden i minst två avseenden. Samtidigt bör man komma ihåg att majoriteten av befolkningen saknar de problem som vi här urskiljt. Förändringarna av förekomsten av dessa olika problem säger dock ingenting om hur de hör samman och om det skett några förändringar härvidlag under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det är fullt mö jligt att omfatt- ningen av ofärd inom olika områden ökar samtidigt som samgången av ofärd minskar eller tvärtom. Som exempel kan nämnas att Erikson och Tåhlin (1984) fann att sambanden mellan olika välfärdsproblem var ungefär lika starka i slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> som i början av <NOBR>1980-talet,</NOBR> trots att omfattningen av problemen hade minskat drastiskt under denna period.</P>
<P class="p617 ft0">I figur 3.5:2 ges en bild av hur de olika välfärdsproblemen hänger samman. Feta respektive heldragna linjer indikerar att det föreligger ett starkt respektive måttligt starkt samband, medan streckade linjer anger att det föreligger ett svagare, dock statistiskt säkerställt, samband. Att linjer saknas mellan indikatorer betyder att det inte föreligger någon relation dem emellan. Sambanden är dock i samtliga fall av vad som i statistiska termer brukar kallas positiv natur, vilket här innebär att väl- färdsproblem inom en sfär medför högre risker för ofärd inom en annan sfär. Vi finner inte på någon punkt att förekomsten av ett problem innebär en tydligt minskad risk för ett annat problem.</P>
<P class="p919 ft13"><SPAN class="ft35">39 </SPAN>Andelen skulle bli betydligt lägre om vi också inkluderade ålderspensionärer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137">
<TR>
<TD class="tr3 td409"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td410"><P class="p920 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p14 ft0">259</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td290"><P class="p54 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.5:2. </SPAN>Översiktlig bild av sambanden mellan olika välfärds-</P></TD>
<TD class="tr7 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td409"><P class="p54 ft0">problem</P></TD>
<TD class="tr9 td410"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td409"><P class="p54 ft13">Nedsatt hälsa</P></TD>
<TD class="tr27 td410"><P class="p10 ft13">Svag</P></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td409"><P class="p10 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr20 td410"><P class="p148 ft13">arbetsmarknads-</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p10 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td409"><P class="p10 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr20 td410"><P class="p148 ft13">förankring</P></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p10 ft90"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t138">
<TR>
<TD class="tr19 td104"><P class="p10 ft13">Svaga</P></TD>
<TD class="tr19 td393"><P class="p10 ft13">Stora</P></TD>
<TD class="tr19 td284"><P class="p10 ft13">Bristande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td104"><P class="p10 ft13">politiska</P></TD>
<TD class="tr11 td393"><P class="p10 ft13">ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr11 td284"><P class="p10 ft14">socialt nätverk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td104"><P class="p10 ft13">resurser</P></TD>
<TD class="tr20 td393"><P class="p10 ft13">svårigheter</P></TD>
<TD class="tr20 td284"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p921 ft13">Utsatt för våld</P>
<P class="p922 ft99">Fet linje=starkt samband Heldragen linje=måttligt samband Streckad linje=svagt samband</P>
<P class="p923 ft0">Som framgår av figur 3.5:2 är många välfärdsproblem starkt relaterade till varandra. För det första kan vi tydligt konstatera ekonomins centra- litet. Människor med stora ekonomiska svårigheter har i högre grad än andra personer problem också i de andra sfärerna. Sett utifrån denna aspekt befinner vi oss således ganska långt ifrån Walzers komplexa jämlikhet. Vi kan också notera att det finns en mycket stark inbördes relation mellan ekonomiska resurser och tre andra områden, nämligen arbetsmarknadsförankring, hälsostatus och politiska resurser. Bristande umgänge uppvisar också en tydlig samvariation med övriga områden, men denna association är svagare. Utsatthet för våld eller hot om våld har ett klart samband med ekonomiska resurser, men tycks därutöver inte ha någon koppling till andra problem. Detta har sannolikt att göra med att utsatthet för våld är extremt tydligt relaterat till två särskilda grupper, nämligen yngre män och ensamstående mödrar. Vi har också funnit att relationen mellan ekonomiska resurser och de övriga sfärerna har blivit något starkare under <NOBR>1990-talet,</NOBR> medan kopplingen mellan bristande politiska resurser och andra problem blivit något svagare. På det hela taget är det dock snarare stabiliteten i kopplingen mellan olika välfärdsproblem än förändringarna som är det slående.</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">260 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p924 ft20">Vissa grupper har särskilt höga risker för att drabbas av flera olika välfärdsproblem</P>
<P class="p195 ft0">Vilka grupper är det då som i högre grad än andra tycks vara drabbade av flera välfärdsproblem? För att söka besvara denna fråga har vi valt att studera de individer som uppvisar bristande resurser på minst två av de fem områden som är tydligast relaterade till varandra. Vi utesluter således utsattheten för våld i denna analys. Den grupp som har minst två välfärdsproblem är betydligt större i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> än vid decenniets inledning, trots att det skedde en smärre nedgång mellan 1993/1994 och 1997/1998. Det framträder tydliga sk illnader mellan olika sociala grupper i utsattheten för flera välfärdsproblem. Klassk ill- naderna följer ett klart och förväntat mönster, såtillvida att arbetarkate- gorierna har större risker än tjänstemän att ha flera olika typer av väl- färdsproblem. Det finns också stora och systematiska skillnader inom dessa kategorier beroende på arbetets kvalifikationsnivå. Dessa skill- nader har varit i stort sett stabila under decenniet. Vi finner också stora skillnader mellan personer med olika familjesituation. Utsattheten för flera olika välfärdsproblem är relativt sett störst bland ensamstående med barn, men också ensamstående utan barn uppvisar större risker än sammanboende. Det bör noteras att ensamstående med barn till över- vägande del är ensamma mödrar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p925 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.5:3. </SPAN>Förändrade skillnader i förekomsten av att ha två eller fler välfärdsproblem mellan inrikes och utrikes födda. Standardiserat för kön, ålder, familjetyp och social klass. Genomsnitt =1,0</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-107px;margin-bottom:0px;" class="p926 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-107px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:107px;" class="p926 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-54px;margin-top:54px;margin-right:-53px;margin-bottom:53px;" class="p926 ft28"><![endif]>Oddskvot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p709 ft28">2 ,5</P>
<P class="p927 ft28">2</P>
<P class="p928 ft28">1 ,5</P>
<P class="p927 ft28">1</P>
<P class="p928 ft28">0 ,5</P>
<P class="p929 ft38">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t139">
<TR>
<TD class="tr21 td170"><P class="p930 ft30">1 989/1990</P></TD>
<TD class="tr21 td326"><P class="p395 ft28">1 993/1994</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td411"><P class="p14 ft28">1 997/1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr20 td170"><P class="p231 ft28">In rikes födda</P></TD>
<TD class="tr41 td326"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td95"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr20 td313"><P class="p25 ft28">Utrikes födda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td326"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr41 td272"><P class="p10 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td326"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
<TD class="tr32 td95"><P class="p10 ft41"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Egna bearbetningar av ULF (SCB).</P>
<P class="p931 ft0">Det finns också tydliga skillnader i utsattheten för flera välfärdsproblem mellan inrikes och utrikes födda. Personer som är födda utomlands är mer utsatta än vad Sverigefödda är och denna skillnad har förstärkts under <NOBR>1990-talet,</NOBR> vilket framgår av figur 3.5:3. Framför allt bör det betonas att vi inte ser någon förbättring för de utrikesfödda under senare delen av decenniet.</P>
<P class="p932 ft0">Vi finner också förändringar över tid av olika åldersgruppers utsatt- het för samtidiga välfärdsproblem. Risken mer än fördubblades för de yngsta mellan början och mitten av decenniet och fortsatte att öka något även därefter. Också för andra åldersgrupper ökade risken fram till 1993/1994, men över lag minskade risken till 1997/1998. Sammantaget var risken för samtidiga välfärdsproblem större i slutet än i början av decenniet för samtliga åldersgrupper, med undantag för den äldsta åldersgruppen i våra analyser. För den gruppen var risken i stort sett oförändrad under decenniet. Det har under <NOBR>1990-talet</NOBR> alltså skett stora åldersförskjutningar till de yngres nackdel vad beträffar utsattheten för flera typer av välfärdsproblem.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33255x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">262 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft20">Välfärdsproblem bland de arbetslösa</P>
<P class="p62 ft0">Med tanke på att <NOBR>1990-talet</NOBR> mycket präglats av den dramatiska arbets- löshetskrisen uppfattar vi det särskilt intressant att studera de arbets- lösas levnadsförhållanden. <SPAN class="ft35">40 </SPAN>Arbetslöshet leder ofta till försämringar av individens ekonomiska och materiella standard liksom av det psyko- sociala välbefinnandet. Arbetslöshet är en huvudsaklig orsak till relativ ekonomisk fattigdom (se exempelvis Halleröd 1995) och ett flertal stu- dier har visat att det är vanligt att arbetslösa saknar de sociala kontakter och den aktivitet, status och identitet som det tidigare arbetet erbjudit (se exempelvis Jahoda 1982, Nordenmark 1999). Arbetslösa mår över lag fysiskt och psykiskt sämre än vad förvärvsarbetande gör (Nordenmark och Strandh 1999). Föräldrars arbetslöshet påverkar också barnens villkor i negativ riktning (Näsman och Gerber 1996, Soidre 1998, Ström 1998).</P>
<P class="p933 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.5:4 </SPAN>Andelar som har svårt att klara löpande utgifter av dem som står utanför arbetskraften, de korttidsarbetslösa, de långtidsarbetslösa samt de förvärvsarbetande. Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-118px;margin-bottom:0px;" class="p934 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-118px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:118px;" class="p934 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-59px;margin-top:59px;margin-right:-59px;margin-bottom:59px;" class="p934 ft28"><![endif]>Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p935 ft28">50</P>
<P class="p936 ft28">45</P>
<P class="p937 ft28">40</P>
<P class="p937 ft28">35</P>
<P class="p936 ft28">30</P>
<P class="p937 ft28">25</P>
<P class="p936 ft28">20</P>
<P class="p937 ft28">15</P>
<P class="p936 ft28">10</P>
<P class="p938 ft28">5</P>
<P class="p939 ft28">0</P>
<P class="p940 ft28"><NOBR>1986-1991</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t140">
<TR>
<TD class="tr11 td81"><P class="p14 ft30"><NOBR>1992-1994</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t140">
<TR>
<TD class="tr11 td81"><P class="p14 ft30"><NOBR>1995-1997</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t141">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td1"><P class="p10 ft28">Utanför arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr39 td271"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td412"><P class="p46 ft28">Korttidsarbetslösa</P></TD>
<TD class="tr39 td251"><P class="p10 ft47"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td195"><P class="p123 ft28">Långtidsarbetslösa</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td316"><P class="p10 ft29">Förvärvsarbetande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p816 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Åberg och Nordenmark (F:XXVII, se bilaga 2).</P>
<P class="p162 ft0">Ekonomiska problem är vanligast förekommande bland de långtids- arbetslösa såväl under högkonjunkturen ( 1986/1991) som under lång- konjunkturens initialfas (1992/1994) och mognadsfas (1995/1997). Av</P>
<P class="p941 ft13"><SPAN class="ft35">40 </SPAN>Detta avsnitt bygger på Rune Åbergs och Mikael Nordenmarks underlag till kommittén (F:XXVII, se bilaga 2).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td287"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td293"><P class="p211 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td288"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td290"><P class="p54 ft0">figur 3.5:4 framgår att andelen som har problem med att klara sina</P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">löpande utgifter är högst bland de långtidsarbetslösa och lägst bland de</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">förvärvsarbetande under alla de tre studerade perioderna. Av de lång-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">tidsarbetslösa har omkring 40 procent svårt att klara sina löpande</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">utgifter, medan motsvarande andel bland dem som förvärvsarbetar är</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">runt 15 procent. Näst efter de långtidsarbetslösa är det personer med</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">kortare arbetslöshetsperioder som har det sämst ställt ekonomiskt. <SPAN class="ft35">41 </SPAN>Ett</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">liknande mönster gäller ekonomiska svårigheter i termer av att sakna</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">kontantmarginal. Exempelvis saknar drygt en tredjedel av de korttids-</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">arbetslösa kontantmarginal, medan motsvarande andel av de förvärvs-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td287"><P class="p54 ft0">arbetande är omkring tio procent.</P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p110 ft0">Den generella tendensen för samtliga kategorier är att den ekono-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">miska situationen försämrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> För de två kategorierna</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">arbetslösa sker dock ingen statistiskt säkerställd försämring gällande</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">avsaknad av kontantmarginal och problem med löpande utgifter mellan</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">de två inledande perioderna. Däremot finns det en tendens till att den</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">ekonomiska situationen försämras mer för de arbetslösa än för övriga</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">mellan de två senare perioderna. Exempelvis ökar andelen av de lång-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">tidsarbetslösa som saknar kontantmarginal med åtta procentenheter</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">under denna period. Sammantaget pekar resultaten i riktning mot att det</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">ekonomiskt sett blivit svårare att vara arbetslös under lågkonjunkturens</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td287"><P class="p54 ft0">senare del.</P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p110 ft0">Som framgår av figur 3.5:5 är andelen med hälsoproblem lägst bland</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">de förvärvsarbetande och högst bland de långtidsarbetslösa och bland</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">dem som står utanför arbetskraften. Det är ungefär dubbelt så vanligt</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">bland långtidsarbetslösa jämfört med förvärvsarbetande att uppge att</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">allmänhälsan inte är mycket god. I övergången mellan högkonjunktur</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td287"><P class="p54 ft0">och lågkonjunktur, det vill säga från</P></TD>
<TD class="tr8 td293"><P class="p10 ft0">1986/1991 till 1992/1994</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p86 ft0">försämras hälsoläget något för samtliga grupper utom för de korttidsarbetslösa. Vid analyser där skillnader i gr uppernas samman- sättning beaktas framkommer att försämringen var relativt sett störst för de förvärvsarbetande. Hälsan för de båda grupperna av arbetslösa har förändrats marginellt över tid. Mellan perioden 1992/1994 och 1995/1997 förbättrades hälsoläget något för samtliga studerade kategorier, men relativt sett mest för de förvärvsarbetande.</P>
<P class="p942 ft13"><SPAN class="ft35">41 </SPAN>Kortare arbetslöshetsperioder är de som varar mindre än sex månader.</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">264 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft0"><SPAN class="ft12">Figur 3.5:5. </SPAN>Andelar som inte har mycket god hälsa av dem som står utanför arbetskraften, de korttidsarbetslösa, de långtidsarbetslösa samt de förvärvsarbetande. Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-135px;margin-bottom:0px;" class="p943 ft33"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-135px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:135px;" class="p943 ft33"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-68px;margin-top:68px;margin-right:-67px;margin-bottom:67px;" class="p943 ft33"><![endif]>Procent</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p557 ft33">50</P>
<P class="p944 ft33">45</P>
<P class="p945 ft33">40</P>
<P class="p945 ft33">35</P>
<P class="p945 ft33">30</P>
<P class="p944 ft33">25</P>
<P class="p945 ft33">20</P>
<P class="p945 ft33">15</P>
<P class="p945 ft33">10</P>
<P class="p946 ft33">5</P>
<P class="p947 ft33">0</P>
<P class="p948 ft33"><NOBR>1986-1991</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t142">
<TR>
<TD class="tr21 td92"><P class="p14 ft29"><NOBR>1992-1994</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t142">
<TR>
<TD class="tr21 td92"><P class="p14 ft29"><NOBR>1995-1997</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t143">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td1"><P class="p10 ft33">Utanför arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr18 td253"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td391"><P class="p46 ft33">Korttidsarbetslösa</P></TD>
<TD class="tr18 td251"><P class="p10 ft31"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td195"><P class="p46 ft33">Långtidsarbetslösa</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td380"><P class="p10 ft29">Förvärvsarbetande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td127"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p10 ft44"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p949 ft13"><SPAN class="ft32">Källa: </SPAN>Åberg och Nordenmark (F:XXVII, se bilaga 2).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">265</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p950 ft27"><SPAN class="ft25">3.6</SPAN><SPAN class="ft26">Välfärdsförändringar – har </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> varit ett unikt årtionde?</P>
<P class="p951 ft0">Vi började detta kapitel med att ställa frågor om välfärdens nivå och fördelning samt förändringar härvidlag under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Givet de stora strukturella förändringar och kanske framför allt den sysselsättningskris som präglade <NOBR>1990-talets</NOBR> inledning kan det synas som ett närmast självklart antagande att det skett försämringar av levnadsvillkoren för det stora flertalet under decenniet. Förändringarna av sysselsättning och arbetslöshet utgör en bakgrund till och en förutsättning för <NOBR>1990-talets</NOBR> välfärdsförändringar, men är samtidigt en central del av välfärdspanoramat för de individer som berörs. Som diskuterades inledningsvis är emellertid människors välfärd något mer än enbart individuella reflektioner av makroekonomiska förhållanden (se exem- pelvis Kautto m.fl. 1999). För det första kommer vissa makroe kono- miska och socialpolitiska förändringar att göra avtryck i människors vardagsliv först på längre sikt. För det andra fördelas inte krisens bördor jämnt mellan olika befolkningsgrupper. För det tredje påverkas välfärden också av sådant som ligger utanför såväl ekonomin som politiken. Hur kan vi då sammanfatta välfärdens mönster under det gångna decenniet? Om vi börjar med att studera välfärdens nivå, i meningen hur många som är utsatta för ofärd enligt olika indikatorer, alternativt den genomsnittliga ofärdsnivån, finns det dock tecken på försämrad välfärd inom centrala områden under decenniet.</P>
<P class="p952 ft0">Vid sidan av att arbetslösheten ökat har också villkoren för dem som har ett arbete förändrats på flera sätt. Exempelvis har det blivit vanligare med tidsbegränsade anställningar och jäkt i arbetet. Människors ekonomiska villkor har försämrats påtagligt, såväl genomsnittligt som gällande förekomsten av stora ekonomiska svårigheter. Vi har speciellt noterat att den allmänna ekonomiska uppgång som inträffade under andra halvan av decenniet inte tycks ha förbättrat situationen på något märkbart sätt för dem som har minst resurser, vilket också lett till ökad inkomstspridning. Åren 1997/1998 uppgav 18 procent av dem i åldrarna 16 till 84 år att de har problem att klara de löpande utgifterna för bland annat mat och hyra. Motsvarande andel var i början av decenniet 12 procent. Vidare är det exempelvis fortfarande 1997 ungefär tio procent av befolkningen som lever i familjer med inkomster som understiger socialbidragsnormen, vilket kan jämföras med drygt fem procent vid <NOBR>1990-talets</NOBR> ingång. Speciellt oroande är att andelen barn som lever i familjer med så låga inkomster nära nog tred ubblats fram till 1997. Trots en viss nedgång från året innan utgjorde de 1997 15 procent av alla barn.</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">266 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p953 ft21">Människors hälsotillstånd uppvisar mindre dramatiska förändringar. Vi har dock kunnat konstatera att befolkningens hälsostatus försämrades något under <NOBR>1990-talets</NOBR> första hälft, medan det skett vissa förbättringar under slutet av decenniet. Om vi istället väljer att studera hälso- utvecklingen utifrån dödlighetsutvecklingen framkommer en mycket positiv bild. Spädbarnsdödligheten, som ofta används som indikator på välstånd mer allmänt, har nästan halverats under det gångna decenniet, från en internationellt sett redan låg nivå. Även dödligheten i befolk- ningen i stort har minskat, utom för kvinnor i arbetaryrken.</P>
<P class="p372 ft0">Sociala relationer människor emellan är inte något som bör vara föremål för direkta politiska ingripanden. Däremot skapar politiska beslut och andra sociala förändringar i stor utsträckning de förutsätt- ningar och begränsningar som finns för människor att knyta och upp- rätthålla relationer av olika slag. Också med tanke på att sociala rela- tioner har betydelse för andra livsvillkor kan sociala relationer ses som en viktig välfärdsdimension. Vi har inte funnit att det skett någon ökning av social isolering eller att de sociala nätverken försvagats under årtiondet. Om något, tycks utvecklingen gått i positiv riktning, vilket går på tvärs mot rådande föreställningar. Denna utveckling är en fortsättning</P>
<P class="p954 ft0">på en trend som spårats i välfärdsundersökningar sedan slutet av 1960- talet.</P>
<P class="p75 ft0">Det finns en tydlig tendens i riktning mot att fördelningen av mate- riella resurser kommit att förskjutas uppåt i åldrarna under decenniet. Både vad gäller genomsnittliga inkomster och förekomsten av stora ekonomiska svårigheter finner vi att yngre drabbats betydligt hårdare än äldre. Samma grundläggande tendens finner vi också beträffande psykiska hälsobesvär i form av ängslan, oro och ångest. Dessa problem ökade mer i omfattning bland yngre och medelålders än bland äldre under första halvan av <NOBR>1990-talet.</NOBR> En förklaring till denna åldersför- skjutning i välfärdens fördelning är att sysselsättningsnedgången varit mest påtaglig bland de yngre. Samtidigt är förskjutningen av ålders- skillnaderna inte enbart ett <NOBR>1990-talsfenomen,</NOBR> utan denna tendens kunde konstateras redan under <NOBR>1980-talet.</NOBR></P>
<P class="p91 ft0">Att levnadsförhållandena delvis ser annorlunda ut för kvinnor och män är knappast någon nyhet. I många avseenden finner vi dock inga, eller endast ringa, förändringar av könsskillnaderna under årtiondet. Ett viktigt undantag är att den psykosociala arbetsmiljön tycks ha förvärrats för kvinnor. Detta resultat kan rimligen kopplas till den köns uppdelade arbetsmarknaden och det faktum att kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg i många fall påverkats mer än andra yrken av omstruktureringar och minskade resurser.</P>
<P class="p219 ft0">Vi har vidare funnit mycket stora och i en del fall ökande skillnader mellan inrikes och utrikes födda. När man beaktar de skillnader som</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td347"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td139"><P class="p10 ft23">Välfärd, ofärd och ojämlikhet</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">267</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p955 ft0">föreligger mellan dessa grupper med avseende på exempelvis ålder och klass, framkommer att utrikes födda personer i jämförelse med personer födda i Sverige har sämre hälsa, sämre ekonomi och lägre syssel- sättningsgrad. Utrikes födda personer har också oftare än andra tidsbe- gränsade anställningar, de är oftare trångbodda och har oftare bristande sociala nätverk. De utrikes födda som grupp är med andra ord förför- delade med avseende på hela det välfärdspanorama vi studerat. Vi finner också att utrikes födda under decenniet har kommit att utgöra en allt större del av dem som är utsatta för fler än ett välfärdsproblem samtidigt.</P>
<P class="p391 ft0">Man har ofta funnit välfärdsskillnader mellan personer som är ensamstående och personer som är sammanboende. Här har vi kunnat konstatera att de ensamstående med barn, det vill säga i huvudsak ensamma mödrar, är en utsatt grupp. De ensamstående med barn har mycket stora ekonomiska problem och deras ekonomiska situation har förvärrats markant under decenniet. De har oftare än andra ofärds- problem i fler än ett avseende. Det förtjänar också att påpekas att ensamstående mödrar i hög utsträckning varit utsatta för våld eller hot om våld. Vad de ensamstående mödrarnas utsatthet i olika avseenden innebär för deras barns välfärd kan vi inte direkt utläsa ur dessa data.</P>
<P class="p391 ft0">Klasskillnaderna har i flertalet avseenden varit stabila under 1990- talet, vilket också är ett mönster som i grova drag gällde under 1980- talet. Det är viktigt att poängtera att det alltjämt i slutet av detta sekel finns stora skillnader i välfärd beroende på klassposition. På så gott som samtliga områden som studerats här uppvisar arbetargrupperna, och då särskilt arbetare i okvalificerade yrken, mer av ofärd än vad tjänstemannagrupperna gör.</P>
<P class="p488 ft0">De beskrivningar av <NOBR>1990-talets</NOBR> välfärdsutveckling som vi gjort i detta delbetänkande är i allmänhet baserade på uppgifter från studier av olika människor vid olika tidpunkter. Vi har med hjälp av dessa upp- gifter beskrivit utvecklingen för olika grupper i samhället. Resultaten visar hur ofärden fördelades vid olika tidpunkter under <NOBR>1990-talet</NOBR> mellan kvinnor och män, inrikes och utrikes födda, yngre och äldre, arbetare och tjänstemän samt mellan personer med olika familjesituation. Vid en bedömning av dessa resultat är det viktigt att minnas att enskilda individers välfärdsutveckling i många fall är annorlunda än den som kan konstateras för en viss befolkningsgrupp i genomsnitt. Det finns självfallet variationer inom grupper som inte alltid fångas av medelvärden eller procenttal. Viktigare är dock att individer under sina livsförlopp passerar genom olika åldrar och civilstånd, byter bostadsort, skaffar sig ytterligare utbildning och byter yrke eller gör karriär inom ett och samma yrke. Att välfärden försämrats för ensamstående föräldrar som grupp under <NOBR>1990-talet</NOBR> behöver inte innebära att enskilda ensamma</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">268 </SPAN>Välfärd, ofärd och ojämlikhet <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p435 ft0">mammor fått det sämre. Motsvarande gäller för de äldre. Att pensionärer som grupp fått en realt sett förbättrad ekonomisk situation är inte detsamma som att de individer som blivit pensionärer under <NOBR>1990-talet</NOBR> fått det bättre. Detta beror istället på att nya pensionärskullar i genomsnitt har bättre villkor. För enskilda individer innebär pensione- ringen oftast en försämrad ekonomi, och under flera år på <NOBR>1990-talet</NOBR> har de äldre dessutom fått se sina pensioner urholkas.</P>
<P class="p372 ft21">Hur ska då välfärdsförändringarna i allmänhet respektive för olika befolkningsgrupper sammanfattas? För det första kan vi konstatera att <NOBR>1990-talets</NOBR> inledning var unik i så måtto att välfärden inom flera områ- den – framför allt arbete, ekonomi och hälsa – försämrades generellt sett. Detta avviker tydligt från 1970- och <NOBR>1980-talen.</NOBR> Den samlade väl- färdsbilden handlar dock inte bara om nivåer, utan i högsta grad också om fördelning. Den kanske mest relevanta frågan är då om vi kan urskilja befolkningsgrupper vars levnadsvillkor har förvärrats mer än andra grupper. Våra analyser pekar främst ut tre grupper, nämligen utrikesfödda, ensamstående mödrar och yngre personer. Dessa kategorier kännetecknas för det första av en kraftigt minskad sysselsättningsnivå, vilket avspeglas i att dessa grupper i högre grad än andra har fått stora ekonomiska problem. Därutöver finner vi belägg för att dessa gr upper har drabbats hårdare än andra när det gäller aspekter av välfärden som</P>
<P class="p956 ft0">är av icke materiell karaktär. Exempelvis tycks det psykiska välbefinnandet framför allt ha förvärrats för yngre personer, situationen vad gäller politiska resurser och social förankring är speciellt bekym- mersam för utrikesfödda, och för ensamma mödrar är våld och hot om våld en anmärkningsvärt vanlig företeelse. Samtidigt ska dessa föränd- ringar inte skymma det faktum att vissa grupper haft en oförändrat stor utsatthet för ofärd på olika arenor. Delvis handlar det här om samma grupper. Ensamstående föräldrar samt utrikesf ödda personer är i högre grad än andra utsatta för sjukdom, nu som i början av <NOBR>90-talet.</NOBR> Dess- utom har arbetargrupperna inom snart sagt alla här belysta områden en fortsatt sämre situation, åtminstone i jämförelse med tjänstemän på hög nivå och mellannivå.</P>
<P class="p443 ft0">Allra sist finns det skäl att poängtera att vi (förutom vad gäller utvecklingen av inkomstförhållanden) inte kunnat beskriva välfärds- förändringar för två breda ålderskategorier, nämligen barnen och de allra äldsta. Det förefaller mycket angeläget att i framtida välfärdsstudier också inkludera dessa grupper.</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td339"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td340"><P class="p12 ft0">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td341"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td342"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1">4 Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P>
<P class="p957 ft0">Syftet med detta avslutande kapitel är att i all korthet; (i) lyfta fram några centrala välfärdsproblem, (ii) peka på de centrala kunskapsluckor om välfärden som vi funnit och (iii) identifiera några viktiga vägskäl för välfärdspolitiken. Fokus på ofärd är motiverat av socialpolitiska skäl. Det innebär inte att vi tycker man ska bortse ifrån de områden där vi kunnat konstatera att ofärden minskat. Tvärtom är kunskapen om framgångsrika processer väl så väsentlig för diskussionen om social- politikens framtida inriktning. Men det är ändå viktigt att fokusera på dåliga eller försämrade förhållanden eftersom dessa uppenbart är angelägna att åtgärda.</P>
<P class="p95 ft0">Vi har i Sverige jämförelsevis goda möjligheter att ge en i fakta väl- grundad beskrivning av människors levnadsförhållanden. Förutom den reguljära statistikinsamling där offentliga verksamheter beskrivs ur ett myndighets- eller producentperspektiv finns regelbundna intervjustudier där ett stort antal människors erfarenheter kommer till uttryck. Dessa årligen återkommande studier av levnadsförhållanden gör det möjligt att följa välfärdsutvecklingen över tid. Samtidigt finns det viktiga aspekter av välfärden som inte speglas i traditionella levnadsnivåundersökningar. Det gäller bland annat mindre befolkningsgrupper med stora problem som inte fångas upp i den här typen av urvalsundersökningar, men också frågor om kvalitet och tillgänglighet i de olika socialpolitiska åtgärdssystemen. Detta motiverar att vi i avslutningen till det här betänkandet ger förhållandevis stor uppmärksamhet åt de kunskaps- luckor som uppenbarligen finns. Vi ska i det sammanhanget också beröra inriktningen på kommitténs fortsatta arbete.</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">270 </SPAN>Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft25"><SPAN class="ft25">4.1</SPAN><SPAN class="ft66">Ofärd</SPAN></P>
<P class="p817 ft0">I det delbokslut som inleder detta betänkande sammanfattas <NOBR>1990-talets</NOBR> välfärdsutveckling. Där redovisas både positiva och negativa föränd- ringar inom de olika socialpolitiska försörjningssystemens och väl- färdstjänsternas utformning liksom hur olika gruppers levnadsför- hållanden ter sig med tyngdpunkt på ekonomi, arbete och hälsa. Vi har i huvudsak behandlat dessa olika välfärdsaspekter var för sig. Det innebär att vi exempelvis har redovisat inkomstutvecklingen för olika gr upper skilt från redovisningen av förändringar inom sjukvården eller socialbidragsområdet. Fokus har varit de olika åtgärdssystemen respek- tive olika aspekter av levnadsförhållanden. I detta avslutande avsnitt ska vi ta vår utgångspunkt i förhållanden för olika befolkningsgrupper, och försöka se i vilken mån de samlade förändringarna inom flera olika områden kan ha inneburit ofärdsproblem. I många fall är dock kun- skapsluckorna stora, vilket vi återkommer till i nästa avsnitt.</P>
<P class="p362 ft0">Barnfamiljer är en grupp som generellt sett haft en negativ välfärds- utveckling under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Framförallt gäller detta hushåll som består av en ensamförälder och familjer med många barn. Barnfamiljernas ekonomi har urholkats genom sjunkande förvärvsinkomster, nedskär- ningar i socialförsäkringar och bidrag samt höjningar av skatter och boendekostnader. Ensamföräldrarna har också drabbats hårt av arbets- lösheten och uppvisar under decenniet ett fortsatt mycket högt social- bidragstagande. Ensamma mödrar har vidare sämre arbetsvillkor, sämre hälsa, och är oftare utsatta för våld eller hot om våld. Höjda barn- omsorgsavgifter har ytterligare minskat många barnfamiljers ekono- miska utrymme. Det är bekymmersamt att andelen barn som lever i familjer med mycket låga inkomster har ökat markant.</P>
<P class="p91 ft0">Barns välfärd påverkas också av bland annat förhållanden inom barnomsorg och skola. Under perioden har barnomsorgen visserligen byggts ut kraftigt, men ökningen av antalet barn per anställd reser frå- getecken kring hur barnomsorgens kvalitet utvecklats. Även skolbarnen har berörts av en resursuttunning genom att antalet platser har expande- rat trots oförändrade resurser, vilket bland annat lett till att lärartätheten sjunkit kraftigt.</P>
<P class="p115 ft0">Ungdomars inträde i vuxenlivet har sedan en längre tid framstått som en alltmer utdragen process. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har denna trend accentuerats och unga människor har på en mängd områden haft en sämre välfärdsutveckling än andra grupper. U ngdomar bor kvar i för- äldrahemmet allt längre, de har drabbats särskilt hårt av arbetslösheten och de har haft en mycket ogynnsam ekonomisk utveckling. Andelen socialbidragstagare bland de unga har i det närmaste fördubblats under <NOBR>1990-talet,</NOBR> men det har skett en markant nedgång efter 1997. Många</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td413"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td414"><P class="p10 ft23">Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">271</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td415"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td416"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft0">utrikes födda ungdomar är särskilt utsatta för olika former av ofärd. Det är betydligt vanligare att sakna behörighet till gymnasieskolan bland barn med utländsk bakgrund än bland barn som är födda i Sverige. Arbetslösheten har också ökat markant bland de utrikes födda ung- domarna och dessa ungdomar är i högre grad än inrikes födda långvarigt beroende av socialbidrag för sin försörjning.</P>
<P class="p142 ft0">Sysselsättningsnedgången och de försörjningsproblem som följt i dess spår är kanske det som främst kännetecknar decenniet, och mycket stora grupper av befolkningen har berörts. Arbetslösa har sämre hälsa och större ekonomiska svårigheter än vad den arbetande befolkningen har, och under decenniet har den ekonomiska situationen för långtids- arbetslösa förvärrats. Vi har också kunnat se att inkomstskillnaderna i befolkningen har ökat och att det framförallt är personer i de högsta inkomstgrupperna som inkomstmässigt har kunnat tillgodogöra sig de senaste årens uppgång i landets e konomi, bland annat genom att de fått kraftigt ökade kapitalinkomster. I de sämst ställda gr upperna har åtstramningar i socialförsäkringssystemen bidragit till en inkomst- minskning och socialbidraget har för dessa grupper blivit en allt vikti- gare inkomstkälla.</P>
<P class="p138 ft0">Även de som har arbete har berörts av påtagliga förändringar. En ökande andel anställda, särskilt kvinnor, har tidsbegränsade anställ- ningar. Den psykosociala arbetsmiljön tycks ha förvärrats framförallt inom vård, skola och omsorg. Den könssegregerade arbetsmarknaden gör att dessa försämringar påverkat kvinnor i betydligt högre grad än män. De kvinnodominerade arbetsplatserna inom välfärdstjänsteområdet har sannolikt påverkats både av resursneddragningar och av organisatoriska förändringar, med följd att arbeten som redan tidigare upplevdes som mer jäktiga och psykiskt påfrestande än många andra arbeten har blivit än mer ansträngande. Klasskillnaderna i ohälsa har i huvudsak bestått under decenniet, med undantag för att klasskillnaderna i dödlighet har ökat bland kvinnor.</P>
<P class="p433 ft0">Invandrare är kanske den grupp som mer än andra berörs av olika former av ofärd. Jämfört med de inrikes födda har invandrare i betydligt högre grad nedsatt hälsa, bristande social förankring, lägre syssel- sättningsnivå och högre andel socialbidragstagare. De invandrare som har arbete har generellt sett sämre arbetsvillkor än vad inrikes födda har. Bland annat har invandrare betydligt oftare tidsbegränsade anställningar och enformiga arbeten.</P>
<P class="p142 ft0">Det är oklart vad förändringarna under <NOBR>1990-talet</NOBR> sammantaget har inneburit för personer med dålig hälsa eller olika slag av funktions- hinder. Det finns ingen samlad bild av de totala effekterna av exempelvis karensdagar och sänkt ersättningsnivå i sjukförsäkringen, skärpningen av rätten till arbetsskadeersättning och förtidspension, höjda</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">272 </SPAN>Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft0">brukaravgifter för sjukvård, tandvård, läkemedel, färdtjänst och äldre- omsorg, det minskade antalet sjukhusplatser, den mer restriktiva till- delningen av hemtjänst samt kvalitetsförändringar inom sjukvård och äldreomsorg. Det är emellertid troligt att förändringarna inom försörj- ningssystemen och välfärdstjänsternas avgiftsfinansieringsgrad, till- gänglighet och kvalitet sammantaget har haft ogynnsamma effekter för vissa befolkningsgrupper som är beroende av stöd från flera av dessa system samtidigt.</P>
<P class="p669 ft0">De äldre har som grupp klarat sig bra ur ett ekonomiskt perspektiv under <NOBR>1990-talet,</NOBR> men samtidigt har tillgängligheten till omsorg för de äldre minskat. Såväl sjukvårds- som äldreomsorgsinsatserna har i ökad utsträckning kommit att koncentreras på de äldre som har störst hjälp- behov, samtidigt som en växande grupp äldre med mer måttliga behov hänvisas till att få hjälp av anhöriga eller till att köpa privat hjälp. Här finns också en klassmässig skevhet, såtillvida att mer resursrika äldre tenderar att ersätta den offentliga äldreomsorgen med marknadshjälp, medan äldre med mindre resurser oftare får anhörighjälp.</P>
<P class="p958 ft0">Huvuddelen av den ofärdsutveckling vi fångat upp i betänkandet har kretsat omkring utvecklingen för förhållandevis breda grupper i be- folkningen. När det gäller mer extrema former av ofärd, såsom hemlös- het och barn som far illa, är tillgången på användbar kunskap i många fall alltför begränsad för att tillåta några säkra slutsatser om utveck- lingen. Detta är naturligtvis en allvarlig brist när välfärdens utveckling över tid ska analyseras.</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td413"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td414"><P class="p10 ft23">Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td415"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td416"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft25"><SPAN class="ft25">4.2</SPAN><SPAN class="ft66">Kunskapsluckor</SPAN></P>
<P class="p959 ft0">Som framgått föreligger det luckor i kunskapen om viktiga aspekter av välfärdens och ofärdens utveckling i Sverige på <NOBR>1990-talet.</NOBR> En närmare diskussion av dessa kunskapsluckor är angeläget i sig, och ligger också i linje med kommitténs direktiv. De kunskapsbrister som lyfts fram i detta betänkande kan kategoriseras på flera sätt. Med utgångspunkt från hur kunskap skulle kunna användas om den fanns tillgänglig kan tre användningsområden urskiljas, nämligen generell kunskap, kunskap som krävs för att utvärdera eller följa upp specifika förändringar samt kunskap som krävs för löpande kontroll av en viss verksamhet.</P>
<P class="p91 ft0">Den första typen av kunskapsluckor representerar mer <SPAN class="ft12">generella brister </SPAN>i vår bild av hur samhället fungerar och hur människors livs- villkor gestaltar sig. Sådan kunskap kommer rimligen aldrig att bli full- ständig, men inom vissa områden framstår kunskapsluckorna som sär- skilt besvärande. Ett exempel utgörs av våra bristande kunskaper om barns livsvillkor, särskilt sedda ur barnens perspektiv. Någon generell undersökning om levnadsförhållanden bland barn har hittills inte gjorts i Sverige. Vissa indirekta uppgifter om barns villkor kan genereras via intervjuer med föräldrar, men sådan typ av information inbegriper inte relevanta uppgifter om barns relationer till vuxna och till andra barn, om situationen i skolan och om förhållanden hemma. Antalet samtal till BRIS jourtelefoner ökade under <NOBR>1990-talet</NOBR> och fler fall av barnmiss- handel anmäldes till polisen, men det är oklart om dessa indikatorer representerar en ökning av antalet barn som utsätts för olika former av ofärd i sina hem eller i skolan, eller om de speglar en ökande benägenhet att söka stöd hos BRIS och anmäla missförhållanden till polisen. På motsvarande sätt saknas det i traditionella intervjustudier kring lev- nadsförhållanden i många stycken uppgifter om de funktionshindrades och de allra äldstas levnadsvillkor, särskilt vad gäller förändringar över tid. Detsamma gäller flera av de så kallade utsatta grupper som är sär- skilt relevanta att studera ur ett socialpolitiskt perspektiv, exempelvis hemlösa eller nyanlända flyktingar.</P>
<P class="p134 ft0">Ett annat område där det saknas generell kunskap är motsättningen mellan principen om det kommunala självstyret och likvärdig behandling av människor. Mot bakgrund av att kommunernas ansvar och handlingsfrihet har utökats på en rad viktiga områden, som till exempel inom skola och omsorg, är det centralt att belysa konsekvenser i form av ökade skillnader mellan människor med likartade behov. Det saknas också studier av den etniska och klassmässiga boendesegregationens effekter för individers välfärd och livschanser. Hur de olika transfere- ringssystemen samverkar är också otillräckligt belyst. Det saknas exempelvis systematisk kunskap om hur socialbidragstagandet påverkas</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">274 </SPAN>Ofärd, kunskapsluckor och vägval <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p960 ft0">av förändringar i kvalifikationskrav och ersättningsnivåer i social- försäkringssystemet.</P>
<P class="p961 ft0">Ansvaret för att samla in uppgifter och sammanställa kunskap av detta mer generella slag bör åligga statistikförande myndigheter, men är också en uppgift för forskarvärlden. Forskningsinsatser krävs inte minst när det gäller analyser av samband mellan och mekanismer bakom olika fenomen.</P>
<P class="p252 ft0">En andra typ av kunskapslucka rör effekter av <SPAN class="ft12">specifika föränd- ringar eller reformer</SPAN>. Det finns tydliga exempel på denna typ av kun- skap i uppföljnings- och utvärderingsstudier, såsom de uppföljningar som Socialstyrelsen gjort av <NOBR>Ädel-reformen</NOBR> och psykiatrireformen. Som visats i föreliggande betänkande har det dock skett många andra förändringar av styrformer, organisation och innehåll i framför allt pro- duktionen av välfärdstjänster som inte följts upp på motsvarande sätt. Denna typ av riktade uppföljningsstudier är nödvändig inte bara när det gäller enstaka genomgripande reformer, utan också i de fall där för- ändringarna sker över längre tid, som vid gradvisa rationaliseringar och åtstramningar.</P>
<P class="p81 ft0">Det är noterbart att grundläggande kunskap många gånger saknas när det gäller omfattningen och karaktären på de organisationsförändringar som genomförts inom vård, skola och omsorg. Det är också oklart vilka konsekvenser dessa och andra förändringar haft för personalens villkor, liksom för möjligheterna att långsiktigt upprätthålla en god kvalitet på vård, omsorg och undervisning. Exempelvis finns stora brister i kunskaperna om konsekvenserna för såväl barn som personal av uttunningen av resurser inom skola och barnomsorg under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Personaltätheten har minskat och det offentliga åtagandet har minskat vad gäller kostnaderna, vilket inom barnomsorgen lett till höjda brukaravgifter. På sjukvårdens område är en viktig fråga vilka konsekvenser de dramatiskt förkortade vårdtiderna har haft för olika grupper av patienter. Det kan inte uteslutas att många äldre och resurs- svaga personer skrivs ut från sjukvården i relativt dåligt skick. Däremot kan de förkortade vårdtiderna för yngre personer i många fall innebära minskade besvär och snabbare tillfrisknande.</P>
<P class="p119 ft0">Vidare saknas kunskaper om samspelet mellan arbetsmarknad, transfereringar och välfärdstjänster, det vill säga vilka konsekvenser olika typer av åtgärder och förändringar har haft för individers möjlig- heter att försörja sig. Ett exempel gäller föräldrars, särskilt ensam- föräldrars, möjligheter till förvärvsarbete. Det är inte känt på vilket sätt arbetskraftsdeltagandet för denna grupp har påverkats av att betydelsen av inkomst- och behovsprövade bidrag har ökat samtidigt som barn- omsorgsavgifterna höjts och i stor utsträckning kopplats till barnens närvarotid.</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td417"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td418"><P class="p215 ft23">Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td288"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td290"><P class="p110 ft0">Den kunskap som krävs för dessa typer av analyser är av olika slag</P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">och det finns behov av såväl ”enkel räkning” som mer svårfångade</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">uppgifter som exempelvis rör välfärdstjänsternas innehåll och kvalitet.</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">Ansvaret för dessa typer av riktade undersökningar faller på ett brett</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">spektrum av aktörer, såväl forskare som tillsynsmyndigheter och de olika</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td417"><P class="p54 ft0">huvudmännen för vård och omsorg.</P></TD>
<TD class="tr9 td418"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p110 ft0">En tredje typ av kunskapsluckor rör statens löpande uppföljning av</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">den kommunala verksamheten, det vill säga <SPAN class="ft12">resultatkontrollen i mål-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0"><SPAN class="ft12">och resultatstyrningsmodellen</SPAN>. Grundvalen för detta system är att med-</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">borgarna på olika sätt ska kunna följa om de uppställda målen uppnås</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">eller ej. För detta krävs löpande och systematisk insamling, bearbetning</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">och presentation av centrala resultatindikatorer. I den mån en sådan</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">systematisk kunskapsinhämtning saknas eller inte fungerar får medbor-</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">garna mycket svårt att ta ställning till om kommunerna sköter sina åta-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">ganden i enlighet med målen. Sådana brister finns exempelvis på skolans</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">och vårdens områden. Utifrån det underlag som Skolverket levererat till</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">kommittén förefaller det som om en systematisk bedömning av</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">förändringar i elevernas kunskapsinhämtning under <NOBR>1990-talet</NOBR> inte är</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td417"><P class="p54 ft0">möjlig, åtminstone inte utifrån sådana</P></TD>
<TD class="tr8 td418"><P class="p10 ft0">uppgifter som finns insamlade på</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p878 ft0">rutinbasis. På motsvarande sätt möjliggör inte Socialstyrelsens underlag en adekvat bedömning av vilka konsekvenser sjukvårdens insatser har för patienterna samt vilka förändringar som skett under <NOBR>1990-talet</NOBR> härvidlag. I flera fall skyms också utvecklingen över tid av statistikomläggningar, som inneburit förändringar av vilka uppgifter som samlas in. Dessa omläggningar omöjliggör eller försvårar utförandet av annat än grova beskrivningar över tid. Ansvaret för att denna typ av löpande övervakning sker åligger i första hand de myndigheter som har ett tillsynsansvar, även om insatser av forskning och andra myndigheter också är viktiga.</P>
<P class="p962 ft21">Ovanstående beskrivning av kunskapsluckor om välfärdsutvecklingen tog sin utgångspunkt i kunskapens användningsområde. Utöver detta är det också centralt att bedöma i vilken utsträckning kunskapsbristerna går att åtgärda. En sådan diskussion kan vara av intresse när det ska fattas beslut om resurser för att tillfredsställa behoven av ny kunskap. I detta fall är det avgörande i vilken mån det över huvud taget finns kunskapsunderlag. Självfallet är det enklast att åtgärda kunskapsluckor på sådana områden där underlag finns, men där inga eller endast bristfälliga analyser gjorts. Ett exempel på en sådan kunskapslucka rör hur levnadsförhållanden gestaltar sig för personer med rörelsehinder. I de befintliga <NOBR>ULF-undersökningarna</NOBR> finns (dock utifrån tämligen grova indikatorer på rörelsehinder) uppgifter som skulle kunna bearbetas och presenteras. Kunskapsläget skulle också kunna förbättras avsevärt om</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">276 </SPAN>Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft0">ensamstående föräldrars situation, om vilken det existerar olika typer av intervjumaterial och register.</P>
<P class="p885 ft0">Många kunskapsluckor är dock av sådan karaktär att de kräver extra insatser vad gäller sammanställning, förbättring och utveckling av befintliga uppgifter. Exempelvis krävs en sådan typ av samordning för att det ska gå att ge en mer fullständig bild av barns villkor. Kunskaps- underlaget om barns villkor skulle kunna förbättras påtagligt om den statistik som finns hos olika myndigheter samordnades och samman- ställdes. Detta är fullt möjligt, men förutsätter att ett övergripande ansvar förläggs vid någon myndighet.</P>
<P class="p439 ft0">Slutligen föreligger det kunskapsluckor på områden där inga upp- gifter överhuvudtaget finns tillgängliga, och där helt nya data måste tas fram. Detta är i de flesta fall fullt möjligt, men är samtidigt ofta resurs- och tidskrävande. Dessutom medger insamling av nya uppgifter i de allra flesta fall inte att man kan täcka in perioder bakåt i tiden, varför behovet av analyser av <NOBR>1990-talets</NOBR> utveckling med avseende på exempelvis hälsotillståndet bland dem som skrivs ut från sjukhus svårligen kan tillgodoses. Icke desto mindre är initierandet av datainsamlingar i många fall avgörande för möjligheterna att i framtiden följa välfärds- utvecklingen.</P>
<P class="p391 ft0">Sammanfattningsvis finns kunskapsluckor av flera slag, av vilka framför allt de generella och de som gäller konsekvenser av specifika förändringar inom välfärdstjänsternas och transfereringarnas områden kommer att bli föremål för fortsatt arbete inom ramen för Kommittén Välfärdsbokslut. Detta arbete kommer att inkludera såväl analyser av befintliga material som medverkan till att helt nya data tas fram. Grovt sett kommer arbetet att inriktas mot studier av individuella välfärdsför- ändringar, levnadsförhållanden för speciella grupper i befolkningen, organiseringen av olika transfereringssystem och välfärdstjänster samt konsekvenser för individers välfärd av utvecklingen inom dessa system tillsammans med utvecklingen rörande arbetsmarknad och familjeför- hållanden. Nedan diskuteras kort några motiv för dessa prioriteringar inför det fortsatta arbetet.</P>
<P class="p963 ft0">I detta betänkande har vi i huvudsak beskrivit skillnader mellan grupper vid olika tidpunkter. Detta ska inte förväxlas med hur välfärden utvecklas för enskilda individer. Att exempelvis utrikes födda som grupp fått vidkännas välfärdsförsämringar kan bero på försämrade för- hållanden bland dem som funnits här en längre tid, men också på att nyinvandrade personer har sämre förhållanden än de som invandrat tidigare. För kommittén är båda dessa typer av välfärdsbedömningar centrala. Om specifika grupper fått erfara försämrad välfärd är detta en socialpolitiskt relevant kunskap, även om det inte är samma individer som fått se sin situation försämrad. Dock är det särskilt allvarligt om</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td419"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td420"><P class="p246 ft23">Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td288"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr12 td290"><P class="p54 ft0">individer fastnar i ogynnsamma levnadsförlopp. Sådana typer av analy-</P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">ser återkommer vi till i senare betänkanden, bland annat på basis av</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">material från den longitudinella Levnadsnivåundersökning som genom-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">förs under 2000. Denna unders ökning gör det möjligt att följa samma</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">individer under <NOBR>1990-talets</NOBR> krisår och jämföra deras livsv illkor vid</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">ingången och utgången av årtiondet. Att följa samma individer över tid</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">är också en förutsättning för att kunna förstå och förklara underliggande</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">orsaker till ofärd och varför olika former av ofärd är sammankopplade.</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td421"><P class="p110 ft0">Som en del av Levnadsnivåundersökningen 2000 kommer</P></TD>
<TD class="tr9 td75"><P class="p259 ft0">det att</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">genomföras en särskild datainsamling om barns villkor. Detta blir den</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">första studien av sitt slag i Sverige, och kommittén har mot bakgrund av</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">direktiven bedömt det som angeläget att medverka till att denna studie</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">kan genomföras, samt till att en första beskrivning av barns villkor kan</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">publiceras i kommitténs regi. Förutom att belysa barns villkor i</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p54 ft0">allmänhet är det angeläget att utröna</P></TD>
<TD class="tr8 td422"><P class="p10 ft0">hur man kan förbättra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td145"><P class="p43 ft0">kunska-</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p54 ft0">perna om utsatta grupper av barn.</P></TD>
<TD class="tr8 td422"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p110 ft0">Vi har i det här betänkandet visat exempel på hur man kan studera</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">effekterna av transfereringarnas fördelning i inkomststrukturen. I de</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">underlag som lämnats till kommittén finns ytterligare exempel på försök</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">att analysera effekterna på inkomstfördelningen av socialförsäkringar</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td421"><P class="p54 ft0">och familjestöd. Dock har analyserna fått begränsas till perioden</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p259 ft0">1993</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">till 1997, till följd av betydande mätproblem och det faktum att det ännu</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">saknas data för flera år i slutet av årtiondet. Det framstår som en</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">angelägen uppgift för kommittén att göra en mer fullständig belysning av</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0"><NOBR>1990-talet</NOBR> och en mer ingående analys av omfördelningsprocessen. Mot</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">bakgrund av den ökande betydelsen av kapitalinkomster i allmänhet och</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td290"><P class="p54 ft0">deras påverkan på inkomstojämlikheten i synnerhet, framstår det som</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">angeläget att också beakta de förmögenhetsdata som SCB för</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td290"><P class="p54 ft0">närvarande håller på att sammanställa och som tidigare varit behäftade</P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td419"><P class="p54 ft0">med stora brister.</P></TD>
<TD class="tr8 td422"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td423"><P class="p110 ft0">Det ökade socialbidragstagandet under <NOBR>1990-talet</NOBR> är en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td145"><P class="p45 ft0">av de tydli-</P></TD>
<TD class="tr9 td82"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p869 ft0">gaste indikatorerna på den ekonomiska krisens konsekvenser. Den expansiva fasen var som tydligast under den första halvan av decenniet, men från och med 1998 har det skett ett kraftigt trendbrott som innebär att såväl kostnader som andelen bidragstagare minskar kraftigt. Kvar- talsdata för 1999 tyder på en fortsatt kraftig nedgång. För kommitténs vidkommande är det av yttersta vikt att också kunna analysera de senaste årens utveckling på detta område. Socialbidragen är på många sätt en central välfärdsindikator och mycket tyder på att det under 1990- talets sista år kan vara helt nya grupper som hamnar i fokus. En viktig uppgift för kommittén blir därför att utifrån t illgängliga databaser analysera bidragsmönstren i slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">278 </SPAN>Ofärd, kunskapsluckor och vägval <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p964 ft0">Det förefaller också angeläget att öka kunskaperna om föränd- ringarna inom välfärdstjänsteområdet vad gäller förekomst och kon- sekvenser av olika styr- och driftsformer. Det framstår också som viktigt att analysera motiven för dessa förändringar. Det är centralt att i detta sammanhang uppmärksamma konsekvenser för brukarna (det vill säga barn, sjuka, äldre och så vidare), men också för den berörda personalen, inte minst därför att personalens villkor i förlängningen sannolikt påverkar kvaliteten i de tjänster som produceras.</P>
<P class="p95 ft0">Arbetsförhållanden utgör en viktig aspekt på välfärd där det råder stora skillnader mellan olika yrkesgrupper och sektorer. <NOBR>1990-talets</NOBR> svenska arbetsmarknad har utvecklats på ett dramatiskt sätt. Utveck- lingen av arbetslösheten är väl dokumenterad, men det har också skett en rad andra viktiga förändringar inom arbetslivet. En sådan förändring är ökningen av andelen tillfälliga anställningar, en annan ett ökat inslag av uthyrningsföretag. Det är betydelsefullt att få klarlagt hur genom- gripande dessa förändringar har varit på svenska arbetsplatser, samt hur dessa förändringar påverkat arbetsförhållanden och anställningsvillkor</P>
<P class="p316 ft0">för enskilda löntagare.</P>
<P class="p965 ft0">Kommitténs sammansättning av forskare från olika discipliner och med olika inriktningar innebär att vi också fortsättningsvis har möjlig- heter att i egen regi genomföra studier av såväl transfereringssystem och välfärdstjänster som välfärdsutfall på individnivå. Dessutom kommer också fortsättningsvis uppdrag att läggas på externa forskare och på Statistiska centralbyrån.</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td413"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td414"><P class="p10 ft23">Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td415"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td416"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft25"><SPAN class="ft25">4.3</SPAN><SPAN class="ft66">Välfärd vid vägskäl</SPAN></P>
<P class="p966 ft0">Utvecklingen av välfärd och ofärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> är i en mening bara historia. De förutsättningar som gällt under detta årtionde har i flera avseenden också varit unika. Det snabba fallet i sysselsättning och till- växt tillsammans med arbetslöshetens uppgång till extremt höga nivåer åtföljdes i tiden av en mycket stor flyktinginvandring. Den fallande produktionen och de urholkade statsfinanserna utlöste så småningom en mycket kraftig saneringspolitik där skattehöjningar parades med nedskärningar på socialförsäkringar och bidrag, på vården i landstingen och på skola och omsorg i kommunerna.</P>
<P class="p81 ft0">Det är möjligt att en sådan dramatisk och djup nedgång i samhälls- ekonomin med alla dess konsekvenser inte kommer att upprepa sig. Det förefaller emellertid troligt att de stora förändringar som skett, såväl de strukturella som socialpolitiska, kommer att ha effekter som kan spåras i människors välfärd även under det tjugoförsta århundradets inledning. Många människor träder in i det nya seklet med den välfärd eller ofärd som är resultatet av deras erfarenheter under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Även i de fall där en förbättring skett i slutet på årtiondet kan tidigare missförhållan- den få långsiktiga konsekvenser. Inte minst finns det skäl att uppmärk- samma den generation som gick ut i vuxenlivet under de värsta krisåren.</P>
<P class="p967 ft0">Utvecklingen av den svenska befolkningens välfärd under <NOBR>1990-talet</NOBR> innehåller också element som inte är unika för decenniet. Flera av de förändringar som gjorts i trygghetssystemen, exempelvis inom äld- reomsorgen, kan ses som fortsättningar på mer långsiktiga förlopp. Ett stort antal av de välfärdsproblem som kunnat identifieras kan tolkas som delar i mer allmänna trender, som också kunnat iakttagas i många andra moderna industriländer. Dessutom rör många av de beskrivna problemen förhållanden som är mer eller mindre konstanta över tiden och förknippade med faser i livet som vi alla, om än på olika sätt och i olika utsträckning, har att möta och genomgå.</P>
<P class="p91 ft0">Det går att argumentera för att den beskrivning som vi gjort av väl- färdens och ofärdens utveckling är relevant för diskussionen av social- politikens framtida inriktning, både därför att det tjugoförsta århundra- det ärver vissa av <NOBR>1990-talets</NOBR> sociala problem och därför att socialpoli- tiken utmanas av förhållanden som är av förhållandevis konstant natur. Det går också att hävda att <NOBR>1990-talets</NOBR> utveckling förstärkt vissa tidigare etablerade tendenser, vilket ger oss anledning att precisera en del av utmaningarna för den svenska socialpolitiska modellen.</P>
<P class="p968 ft0">Sverige och de nordiska länderna har etablerat en universell modell för den sociala tryggheten där bidrag och social service till alla med- borgare kombinerats med inkomstrelaterade socialförsäkringar med inslag av grundtrygghet för dem som saknar inkomster. Detta har kom-</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft12"><SPAN class="ft0">280 </SPAN>Ofärd, kunskapsluckor och vägval <SPAN class="ft0">SOU 2000:3</SPAN></P>
<P class="p106 ft0">binerats med en aktiv arbetsmarknadspolitik och utbyggd social omsorg som medverkat till en hög sysselsättningsnivå internationellt sett, inte minst bland kvinnorna. I ett jämförande perspektiv förefaller denna modell vara mer framgångsrik när det gäller att öka chanserna också för de sämst ställda medborgarna att hantera de påfrestningar som livets olika faser innebär. Man kan ha olika uppfattningar om hur angeläget det är att upprätthålla den universella modellen med gemensamma system för olika grupper i samhället, men <NOBR>1990-talets</NOBR> utveckling har tydliggjort viktiga vägval.</P>
<P class="p969 ft0">I diskussionen om <NOBR>1990-talets</NOBR> välfärdsstatsutveckling har det rests frågor om huruvida den svenska socialpolitiska modellen övergivits. Det har inte gått att belägga att det skett ett avgörande modellskifte vare sig på välfärdstjänsternas eller på försörjningssystemens område, även om</P>
<P class="p970 ft21">för modellen problematiska förändringar har kunnat registreras. Vissa av dessa är av principiell natur, men även stegvisa eller förhållandevis marginella förändringar i systemen kan på sikt medföra att utvecklingen tar en annan riktning. Sänkta ersättningsnivåer ökar exempelvis utrymmet för individuella försäkringar eller kollektivavtalslösningar, vilket kan utgöra ytterligare press nedåt för de offentliga försäkringarna.</P>
<P class="p889 ft0">På samma sätt kan kvalitetsförsämringar eller minskad tillgänglighet på välfärdstjänsternas område leda till att resursstarka grupper väljer lösningar som ligger utanför det offentliga systemet. En sådan utveckling kan i sin tur leda till minskat intresse för att bevaka kvaliteten i de allmänna systemen. Även brist på politiska beslut kan få långtgående konsekvenser för intressebildningen kring trygghetssystemen. Detta talar för att vi befinner oss vid vägskäl när det gäller den framtida inriktningen av socialpolitiken.</P>
<P class="p207 ft0">Det ligger i kommitténs uppdrag att sammanställa fakta som kan tjäna som underlag för diskussionen om den framtida inriktningen av socialpolitiken. Denna uppgift inbegriper en bedömning av vilka frågor som är mest angelägna att diskutera. Det finns som vi bedömer det vik- tiga vägval att göra inom flera områden.</P>
<P class="p75 ft0">På familjepolitikens område handlar valen om hur familjestödet ska dimensioneras, mot bakgrund av barnfamiljernas försämrade position i inkomstfördelningen. Denna försämring har inte bara att göra med de minskade förvärvsinkomsterna, utan också med de nedskärningar som gjorts i stödsystemen liksom med att förmånerna inte är utformade för att följa den allmänna inkomstutvecklingen. Det är svårt att upprätthålla en relativ standard för barnfamiljerna i förhållande till andra gr upper i samhället när bidragens nivå bestäms i kronor och ören, utan att indexeras, och därmed blir beroende av återkommande riksdagsbeslut.</P>
<P class="p116 ft21">Barnens välfärd är inte bara beroende av familjernas inkomster, utan i stor utsträckning också av tillgången på barnomsorg och skola av god</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td413"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td414"><P class="p10 ft23">Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p12 ft0">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td415"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td416"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td289"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft0">kvalitet. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har tillgängligheten ökat i barnomsorgen och gymnasieskolan. Det går inte att säga något säkert om kvaliteten annat än att resurserna per barn minskat och att personaltätheten blivit lägre. En möjlig konsekvens av denna uttunning är att de ekonomiskt resursstarka föräldrar som inte finner kvaliteten tillfredsställande i den offentliga omsorgen utnyttjar möjligheten att betala högre avgifter i en alternativ barnomsorg och på så sätt tillförsäkra sitt barn en god barn- omsorg. Eftersom detta är en ekonomisk möjlighet som inte alla föräld- rar har, kan konsekvensen bli att parallella, i huvudsak skattefinansie- rade, system växer fram där det uppväxande släktets v illkor och livs- chanser i högre grad än hittills blir beroende av föräldrarnas betalnings- kraft.</P>
<P class="p138 ft0">När det gäller både arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkring- arna finns det såväl golv- som takproblem. Golvproblemen innebär att det finns arbetslösa, gamla, sjuka och föräldralediga som saknar ersätt- ning från de allmänna systemen och istället får förlita sig på det be- hovsprövade socialbidraget. Det som borde diskuteras är i vilken utsträckning dessa problem kan lösas inom ramen för socialförsäk- ringssystemet och i vilken utsträckning detta är problem som mer fram- gångsrikt kan hanteras inom ramen för den aktiva arbetsmarknads- politiken. Det faktum att allt fler försäkrade har inkomster över det tak som finns för vad som är förmånsgrundande innebär att allt fler saknar adekvat inkomstbortfallsskydd från den allmänna försäkringen. Denna brist kan få långtgående konsekvenser för medborgarnas stöd för socialförsäkringen, eftersom allt större grupper på arbetsmarknaden i ökad utsträckning kan komma att få förlita sig på privata, individuella eller kollektiva, försäkringslösningar för att få ett gott inkomstbortfalls- skydd.</P>
<P class="p971 ft0">Om de offentligt finansierade systemen på välfärdstjänsteområdet inte heller förmår att producera exempelvis vård av tillräckligt hög kvalitet för de bättre ställda, kommer en liknande flykt från de allmänna systemen att kunna bli stark. På sjukvårdens område råder det ett utbrett tvivel om huruvida resurstilldelningen är tillräcklig för att den allmänna vården på sikt ska kunna tillhandahålla det som en svensk socialminister en gång formulerade som: ”endast det bästa är gott nog för folket”. De indikationer vi har på arbetsförhållanden i vården pekar entydigt mot att villkoren i ökad utsträckning är ett problem för de anställda, och att detta kan ha negativa konsekvenser även för dem som vårdas. Hur kan tillgänglighet och god kvalitet säkras genom tillräcklig resurstilldelning och effektiv resursanvändning?</P>
<P class="p972 ft21">På äldreomsorgens område har <NOBR>1990-talet</NOBR> förstärkt tidigare tendenser mot ett minskat offentligt åtagande med ett ökat inslag av anhörigomsorg och marknadstjänster som följd. Det faktum att universalismen inte</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">282 </SPAN>Ofärd, kunskapsluckor och vägval</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p973 ft0">minst i äldreomsorgen i praktiken är starkt uttunnad ställer frågan om den framtida fördelningen av ansvar för omsorgen om ett växande antal gamla på sin spets.</P>
<P class="p885 ft0">Det går att hitta fler exempel där <NOBR>1990-talets</NOBR> utveckling blottlagt brister i de offentliga välfärdssystemen. Att brukarna betalar en allt större andel av kostnaderna för läkemedel och tandvård för vuxna inne- bär att det skett en förskjutning mot privatisering av finansieringen av dessa system. Systemen för hur man tar ut avgifter har också skiftat så- väl över tid som mellan olika områden. För medborgarnas möjligheter att styra sina liv torde det vara av stort värde om det fanns mer långsiktiga och robusta finansieringssystem på dessa, liksom på andra, områden.</P>
<P class="p974 ft0">Under de senaste åren har flera ofärdstrender brutits. Arbetslösheten har gått ner och socialbidragstagandet minskar. Samtidigt är det uppen- bart att sysselsättningsutvecklingen är svag och att vissa grupper har haft svårt att dra nytta av den allmänna uppgången. Det lå ngvariga socialbidragstagandet går inte ner. Sysselsättningsproblemen för de en- samstående föräldrarna kvarstår. Invandrarnas situation på arbetsmark- naden är uppenbart problematisk. Gäller nedgången i socialbidrags- tagandet alla ungdomsgrupper? Hur går det för dem som har bristfä llig utbildning? Hur framgångsrika är utbildningssystemet och den aktiva arbetsmarknadspolitiken när det gäller att få människor i arbete? Lägger den ökade boendesegregationen hinder i vägen för resurssvaga gruppers deltagande på arbetsmarknaden och i samhällslivet?</P>
<P class="p975 ft0">Den grundläggande målsättningen att minska ofärden är lätt för alla att dela. Det är svårare att formulera hur detta bäst kan åstadkommas. En typ av frågor handlar om resurstilldelningen för respektive politik- område. En annan fråga rör effektiviteten i resursanvändningen. Svaren på den första typen av frågor är i viss utsträckning avhängig svaren på den andra. Ett grundläggande problem är att det på många områden saknas underlag för analys av kvaliteten och effektiviteten i de olika välfärdssystemen.</P>
<P class="p963 ft0">Ytterst handlar dessa frågor om vilken betydelse familj, marknad och den offentliga sektorn ska ha, inte bara för att fördela konsum- tionsutrymme, utan också för vård, utbildning och omsorg. Om vi på flera viktiga områden befinner oss vid vägskäl för den framtida utvecklingen av socialpolitiken, är det viktigt att göra välinformerade val och att vi låter fakta och inte fördomar styra. I slutändan måste dock de socialpolitiska besluten byggas på värderingsgrundade prioriteringar. Här är alla medborgare experter.</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td339"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td340"><P class="p12 ft0">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td341"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td342"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p976 ft1">Referenser</P>
<P class="p977 ft0">Allardt, E., 1998, ”Det goda samhället: Välfärd, livsstil och med- borgardygder”, <SPAN class="ft12">Tidskrift for velferdsforskning, </SPAN>1: <NOBR>123–133.</NOBR></P>
<P class="p978 ft12"><SPAN class="ft0">Andersson, G., 1992, </SPAN>Stöd och avlastning: Om insatsen kontaktperson/- familj. <SPAN class="ft0">Lund: Socialhögskolan.</SPAN></P>
<P class="p397 ft0">Andersson, G., 1995, <SPAN class="ft12">Barn i samhällsvård. </SPAN>Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p979 ft12"><SPAN class="ft0">Andersson, L., 1993, </SPAN>Äldre i Sverige och Europa. <NOBR><SPAN class="ft0">Ädel-utvärderingen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 93:4. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p980 ft0">Andersson, R., 1997, ”Svenskglesa bostadsområden”, <SPAN class="ft12">Invandrare och minoriteter </SPAN>2: <NOBR>19–24.</NOBR></P>
<P class="p981 ft12"><SPAN class="ft0">Andersson, R., Molina, I., 1996, </SPAN>Etnisk boendesegregation i teori och praktik. <SPAN class="ft0">Bilaga till Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande Vägar in i Sverige, SOU 1996:55.</SPAN></P>
<P class="p982 ft0">Anell, A., Edebalk, P.G., Svensson, M., 1999, <SPAN class="ft12">Resursfördelning och finansiering, i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">2000-talets</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> äldrevård och äldreomsorg. </SPAN>Spri rap- port nr 491. Stockholm: Spri.</P>
<P class="p983 ft0">Anell, A., Jönsson, B., Persson, U., 1998, <SPAN class="ft12">Läkemedelskostnaderna. </SPAN>Lund: IHE och Stockholm: Handelshögskolan.</P>
<P class="p978 ft0">Anell, A., Persson, M., 1998, ”Mäta <NOBR>BNP-andel</NOBR> inte nog. Reala mått kompletterar”, <SPAN class="ft12">Läkartidningen, </SPAN>95: <NOBR>3315–3318.</NOBR></P>
<P class="p984 ft0">Antman, P., 1994, ”Vägen till systemskiftet – den offentliga sektorn i politiken <NOBR>1970–1992”,</NOBR> i Gustafsson, R. Å. (red.), <SPAN class="ft12">Köp och sälj, var god och svälj? Vårdens nya ekonomistyrningssystem i ett arbets- miljöperspektiv. </SPAN>Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning.</P>
<P class="p397 ft12"><SPAN class="ft0">Antman, P., 1996</SPAN>, Barn- och äldreomsorg i Tyskland och Sverige</P>
<P class="p985 ft0"><NOBR>(Sverige-delen).</NOBR> Välfärdsprojektet, Socialdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">284 </SPAN>Referenser</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p986 ft0">Arbetarskyddsstyrelsen och SCB, 1997, <SPAN class="ft12">Negativ stress i arbetet. De mest utsatta yrkena. </SPAN>Information om utbildning och arbetsmarknad 1997:1. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen och Statistiska Cent- ralbyrån.</P>
<P class="p987 ft0">Arbetarskyddsstyrelsen och SCB, 1998, <SPAN class="ft12">Arbetsmiljön 1997. </SPAN>Statistiska meddelanden Am 68 SM 9801. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen och Statistiska Centralbyrån.</P>
<P class="p988 ft0">Aronsson, G., Gustafsson, K., 1999, ”Kritik eller tystnad – en studie av arbetsmarknads- och anställningsförhållandens betydelse för arbetsmiljökritik”, <SPAN class="ft12">Arbetsmarknad och arbetsliv, </SPAN>Årg. 5, nr. 3, hösten 1999: <NOBR>189–206.</NOBR></P>
<P class="p989 ft0">Atkinson, A.B., Rainwater, L., Smeeding, T.M. 1995, <SPAN class="ft12">Income Distri- bution in OECD Countries. </SPAN>OECD Social Policy Studies No. 18. Paris: OECD.</P>
<P class="p989 ft12"><SPAN class="ft0">Bell, D., 1973, </SPAN>The Coming of <NOBR>Post-Industrial</NOBR> Society: A Venture in Social Forecasting. <SPAN class="ft0">New York: Basic Books.</SPAN></P>
<P class="p990 ft0">Bergmark, Å., 1991, <SPAN class="ft12">Socialbidrag och försörjning. </SPAN>Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet.</P>
<P class="p991 ft12"><SPAN class="ft0">Bergmark Å., 1995, </SPAN>Prioriteringar i socialtjänsten: Rättvisa och ekonomi. <SPAN class="ft0">Rapport i socialt arbete nr. 73. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet.</SPAN></P>
<P class="p992 ft0">Bergmark, Å., 1997, ”From Reforms to Rationing. Current Allocative Trends in Social Services in Sweden”, <SPAN class="ft12">Scandinavian Journal of Social Welfare, </SPAN>6: <NOBR>74–81.</NOBR></P>
<P class="p989 ft0">Bergmark, Å., Lundström, T., kommande, <SPAN class="ft12">Socialarbetares kun- skapsbas. </SPAN>Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet.</P>
<P class="p991 ft0">Bergström, U., Sarnecki, J., 1996, ”Invandraru ngdomar på särskilda ungdomshem i Stockholms län”, i Armelius, B. Å., Bengtzon, S., Rydelius, P. A., Sarnecki, J., Carpelan, K. S. (red.), <SPAN class="ft12">Vård av ung- domar med sociala problem. En forskningsöversikt. </SPAN>Stockholm: Statens Institutionsstyrelse.</P>
<P class="p987 ft0">Berkman, L., Syme, L. 1979, ”Social Networks, Host Resistance, and Mortality: A Nine Year <NOBR>Follow-Up</NOBR> Study of Alameda County residents”, <SPAN class="ft12">American Journal of Epidemiology </SPAN><NOBR>109:186–204.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td424"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td405"><P class="p10 ft12">Referenser <SPAN class="ft0">285</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td425"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td426"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p993 ft0">Björklund, A., Freeman, R.B., 1997, ”Generating Equality and Elimi- nating Poverty, the Swedish Way”, i <SPAN class="ft12">The Welfare State in Transition – Reforming the Swedish Model, </SPAN>Chicago, The Univer- sity of Chicago Press och the National Bureau of Economic Research.</P>
<P class="p994 ft12"><SPAN class="ft0">Blomquist, J., 1996, </SPAN>Från ideologi till ekonomi – institutionsförlagd missbrukarvård under tre decennier. <NOBR><SPAN class="ft0">FoU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 1996:2. Stock- holm: Socialtjänsten, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">FoU-byrån.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p397 ft0">Brå, 1999, <SPAN class="ft12">Brottsstatistik. </SPAN>Stockholm: Brottsförebyggande rådet.</P>
<P class="p995 ft0">Byberg, I., 1998, <SPAN class="ft12">Arbetsmetoder och socialbidrag. </SPAN>Socialstyrelsens rapport 1998: 11. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p996 ft0">Bäckström, C., Henriksson, C., 1999, <SPAN class="ft12">Vad tycker du om sjukvården? </SPAN>Vårdvärdering nr. 18/98. Stockholm: Inregia.</P>
<P class="p982 ft0">CAN, 1999, <SPAN class="ft12">Drogutvecklingen i Sverige </SPAN>1999. Stockholm: Folkhälso- institutet och Centralförbundet för alkohol- och narkotika upp- lysning (CAN).</P>
<P class="p978 ft0">Cassel, J., 1976, ”The Contribution of the Social Environment to Host Resistance”, <SPAN class="ft12">American Journal of Epidemiology </SPAN><NOBR>104:107–123.</NOBR></P>
<P class="p997 ft12"><SPAN class="ft0">Daatland, S. O. (red.), 1997, </SPAN>De siste årene – eldreomsorgen i Skan- dinavia <NOBR>1960–1995.</NOBR> <NOBR><SPAN class="ft0">Nova-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 22. Oslo: Nova.</SPAN></P>
<P class="p998 ft0">Danielsson, M., Lindberg, G., 1996, ”Sk illnader mellan mäns och kvinnors ohälsa – beständiga eller föränderliga?”, i Östlin, P., Danielsson, M., Diderichsen, F., Härenstam, A., Lindberg, G. (red.), <SPAN class="ft12">Kön och ohälsa – en antologi om könsskillnader i ett folkhälsoperspektiv. </SPAN>Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p999 ft0">Dir. 1998:108, Socialdepartementet, <SPAN class="ft12">Nya former för stöd åt hemlösa, </SPAN>Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 1998.</P>
<P class="p982 ft0">Eklund, I., 1999, ”Kraven i arbetslivet ökar”, <SPAN class="ft12">Välfärdsbulletinen, </SPAN>4/99, <NOBR>4–5.</NOBR></P>
<P class="p995 ft0">Erikson, R, 1993, ”Descriptions of Inequality: The Swedish Approach to Welfare Research”, i Nussbaum, M., Sen, A. (red.), <SPAN class="ft12">The Quality of Life. </SPAN>Oxford: Clarendon Press.</P>
<P class="p1000 ft0">Erikson, R., Jonsson, J. O., 1993, <SPAN class="ft12">Ursprung och utbildning – social snedrekrytering till högre studier. </SPAN>SOU 1993:85. Stockholm: Fritzes.</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">286 </SPAN>Referenser</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1001 ft0">Erikson, R., Tåhlin, M., 1984, ”Samgång mellan välfärdsproblem”, i Erikson, R., Åberg, R. (red.), <SPAN class="ft12">Välfärd i förändring. </SPAN>Stockholm: Prisma och Institutet för social forskning.</P>
<P class="p982 ft0">Erikson, R., Uusitalo, H., 1987, ”The Scandinavian Approach to Wel- fare Research”, i Erikson, R., Hansen, E.J., Ringen, S. Uusitalo, H. (red.), <SPAN class="ft12">The Scandinavian Model: Welfare States and Welfare Research. </SPAN>New York: M.E. Sharpe.</P>
<P class="p1000 ft12"><SPAN class="ft0">ESO, 1995, </SPAN>Vad blev det av de enskilda alternativen? En kartläggning av verksamheten inom skolan, vården och omsorgen. <SPAN class="ft0">Rapport till ESO (Ds. 1995:25). Finansdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p982 ft0">ESO, 1999, <SPAN class="ft12">Bostad sökes. </SPAN>Rapport till ESO (Ds. 1999:46). Finans- departementet.</P>
<P class="p995 ft12"><SPAN class="ft0">Estrada, F., 1999, </SPAN>Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem. Utveck- ling, uppmärksamhet och reaktion. <SPAN class="ft0">Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.</SPAN></P>
<P class="p1002 ft22"><SPAN class="ft21">Finne, E., kommande, </SPAN>Statistik över missbrukare, hemlösa och psykiskt störda i Stockholm år 1998: totalinventering av socialtjänstens, sjukvårdens, ideella organisationers och institutioners kontakter.</P>
<P class="p1003 ft0">Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstför- valtningen.</P>
<P class="p1000 ft0">Flyghed, J., Stenberg, <NOBR>S-Å.,</NOBR> 1994, <SPAN class="ft12">Vräkt i laga ordning. </SPAN>Stockholm: Konsumentverket. Rapport 1993/94:1. Stockholm: Konsument- verket.</P>
<P class="p1004 ft12"><SPAN class="ft0">Forslund, A., Krueger, A., 1995, </SPAN>An Evaluation of the Swedish Active Labor Market Policy. <SPAN class="ft0">New and Received Wisdom. SNS Occasional papers nr. 65.</SPAN></P>
<P class="p994 ft0">Forssell, A., 1994, ”Företagisering av kommuner”, i Jacobsson, B. (red.), <SPAN class="ft12">Organisationsexperiment i kommuner och landsting. </SPAN>Stock- holm: Nerenius & Santérus Förlag.</P>
<P class="p397 ft12"><SPAN class="ft0">Forssell, A., 1999, </SPAN>Offentlig reformation i marknadsmodellernas spår?</P>
<P class="p1005 ft0">SCORE’s Working Paper Series 1999:5. Stockholm: Stockholms universitet.</P>
<P class="p994 ft0">Franzén, E., 1997, ”Invandrare och socialbidrag”, <SPAN class="ft12">Socialvetenskaplig tidskrift, </SPAN>4: <NOBR>279–304.</NOBR></P>
<P class="p980 ft12"><SPAN class="ft0">Franzén, E., 1999, </SPAN>Invandrare som socialbidragstagare. <SPAN class="ft0">Under pub- likation vid CUS, Socialstyrelsen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td424"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td405"><P class="p10 ft12">Referenser <SPAN class="ft0">287</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td425"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td426"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p993 ft12"><SPAN class="ft0">Fried, R., 1998, </SPAN>Hemtjänsten i Stockholm 1998 – En enkät till hjälp- tagarna och jämförelser med 1995. <SPAN class="ft0">Stockholms stad: Stadsled- ningskontoret.</SPAN></P>
<P class="p998 ft0">Fritzell, J., 1993, ”Income Inequality Trends in the 1980s: A Five Country Comparison”, <SPAN class="ft12">Acta Sociologica, </SPAN>36: <NOBR>47–62.</NOBR></P>
<P class="p995 ft0">Fritzell, J., 1999, ”Changes in the Social Patterning of Living Conditions”, i Kautto, M. m.fl. (red.), <SPAN class="ft12">Nordic Social Policy: Changing Welfare States. </SPAN>London: Routledge.</P>
<P class="p397 ft12"><SPAN class="ft0">Fritzell, J., Lundberg, O., 1993, </SPAN>Ett förlorat eller förlovat årtionde?</P>
<P class="p985 ft0">Stockholm: Institutet för social forskning.</P>
<P class="p998 ft0">Fritzell, J., Lundberg, O., 1994a, ”Kvi nnor, män och välfärdens utveckling”, i <SPAN class="ft12">Försäkringskasseförbundets FAKTA, Har vi råd att avvara välfärden? </SPAN>Rapport från ett forskarseminarium januari 1994.</P>
<P class="p1002 ft0">Fritzell, J., Lundberg, O., 1994b, ”Välfärdsförändringar <NOBR>1968-1991”,</NOBR> i <SPAN class="ft12">Vardagens villkor, </SPAN>Fritzell, J., Lundberg, O. (red.), Stockholm: Brombergs.</P>
<P class="p982 ft12"><SPAN class="ft0">Förster, M., 1994, </SPAN>Measurement of Low Income and Poverty in a Perspective of International Comparisons, <SPAN class="ft0">OECD Labour Market and Social Policy Occasional Paper No. 14, Paris: OECD.</SPAN></P>
<P class="p397 ft0">Försäkringskasseförbundet, 1999, <SPAN class="ft12">Socialförsäkringsguiden. </SPAN>Stockholm:</P>
<P class="p985 ft0">Försäkringskasseförbundet.</P>
<P class="p995 ft0">Gottschalk, P., Smeeding, T. M., 1997, <NOBR>”Cross-national</NOBR> Comparisons of Earnings and Income Inequality”, <SPAN class="ft12">Journal of Economic Literature, </SPAN>Vol. V: <NOBR>633–687.</NOBR></P>
<P class="p982 ft0">Granovetter, M., 1982, ”The Strength of Weak Ties. A Network Theory Revisited”, i Marsden, P., Lin, N. (red.), <SPAN class="ft12">Social Structure and Network Analysis. </SPAN>Beverly Hills, CA: Sage.</P>
<P class="p982 ft0">Gustafsson, J. E., Westerlund, A., 1994, ”Socialgruppssk illnader i pres- tationer på Högskoleprovet”, i Erikson, R., Jonsson, J. O. (red.),</P>
<P class="p985 ft12">Sorteringen i skolan. <SPAN class="ft0">Stockholm: Carlsson.</SPAN></P>
<P class="p1006 ft0">Gähler, M., 1997, ”E konomiska konsekvenser av skilsmässa – skillnader mellan kvinnor och män”, i Ahrne, G., Persson, I. (red.), <SPAN class="ft12">Familj, makt och jämställdhet. </SPAN>SOU 1997:138, Stockholm: Fritzes.</P>
<P class="p980 ft0">Halleröd, B., 1995, ”The Truly Poor: Indirect and Direct Measurement of Consensual Poverty in Sweden”, <SPAN class="ft12">Journal of European Social Policy, </SPAN>5: <NOBR>111–129.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">288 </SPAN>Referenser</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft0">Helmersson Bergmark, K., 1999, ”Om kvi nnors bruk och missbruk”, i</P>
<P class="p1007 ft12">Alkohol och narkotika – politik, vård och dilemman. <SPAN class="ft0">Stockholm: Socialvetenskapliga forskningsrådet.</SPAN></P>
<P class="p996 ft0">Hemström, Ö., 1996, ”Biologiska förutsättningar och sociala förhållanden. Hypoteser om könsskillnader i dödlighet”, i Östlin, P., Danielsson, M., Diderichsen, F., Härenstam, A., Lindberg, G. (red.), <SPAN class="ft12">Kön och ohälsa – en antologi om könsskillnader i ett folk- hälsoperspektiv. </SPAN>Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p1008 ft22"><SPAN class="ft21">Hemström, Ö., 1998, </SPAN>Male Susceptibility and Female Emancipation: Studies on the Gender Difference in Mortality. <SPAN class="ft21">Stockholm studies in sociology; N.S. 7. Stockholm: Almqvist & Wiksell International</SPAN></P>
<P class="p982 ft12"><SPAN class="ft0">Hetzler, A., 1994, </SPAN>Socialpolitik i verkligheten. De handikappade och försäkringskassan. <SPAN class="ft0">Lund: Bokbox förlag.</SPAN></P>
<P class="p982 ft0">Holmberg, S., Weibull, L., 1999, ”Ljusnande framtid”, i Holmberg, S., Weibull, L. (red.), <SPAN class="ft12">Ljusnande framtid. </SPAN><NOBR>SOM-undersökningen</NOBR> 1998. <NOBR>SOM-rapport</NOBR> nr 22. Göteborg: <NOBR>SOM-institutet.</NOBR></P>
<P class="p995 ft12"><SPAN class="ft0">Håkansson, A. (red.), 1996, </SPAN>Folket och kommunerna. Systemskiftet som kom av sig. <SPAN class="ft0">Rapport 1997:1, Stockholms universitet, Statsveten- skapliga institutionen.</SPAN></P>
<P class="p1009 ft12"><SPAN class="ft0">Härenstam, A. m.fl., 1999, </SPAN>Vad kännetecknar och innebär moderna arbets- och livsvillkor? <SPAN class="ft0">Rapport 1999:8 från </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">MOA-projektet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Stockholm, Yrkesmedicinska enheten.</SPAN></P>
<P class="p1009 ft12"><SPAN class="ft0">Jahoda, M., 1982, </SPAN>Employment and Unemployment – A Social- Psychological Analysis. <SPAN class="ft0">Cambridge: Cambridge University Press.</SPAN></P>
<P class="p999 ft12"><SPAN class="ft0">Jansson, K., 1998, </SPAN>Översyn av ekvivalensskalor vid inkomstfördel- ningsstudier, <SPAN class="ft0">PM. Örebro: SCB.</SPAN></P>
<P class="p1010 ft12"><SPAN class="ft0">Johansson, L., 1971, </SPAN>Den vuxna befolkningens bostadsförhållanden 1968, <SPAN class="ft0">Stockholm: Allmänna Förlaget.</SPAN></P>
<P class="p982 ft0">Johansson, S., 1970, <SPAN class="ft12">Om levnadsnivåundersökningen. </SPAN>Stockholm: All- männa förlaget.</P>
<P class="p995 ft0">Jäntti, M., Danziger, S., 1999, ”Income Poverty in Advanced Count- ries”, i Atkinson, A.B., Bourguignon, F.E., <SPAN class="ft12">Handbook on Income Distribution. </SPAN>Elsevier: North Holland.</P>
<P class="p982 ft0">Karasek, R., 1979, ”Job Demands. Job Decision Latitude and Mental Strain: Implications for Job Redesign”, <SPAN class="ft12">Administrative Science Quarterly, </SPAN>24: <NOBR>285–308.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td424"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td405"><P class="p10 ft12">Referenser <SPAN class="ft0">289</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td425"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td426"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1011 ft0">Kautto, M., Heikkilä, M., Hvinden, B., Marklund, S., Ploug, N. (red.), 1999, <SPAN class="ft12">Nordic Social Policy: Changing Welfare States. </SPAN>London: Routledge.</P>
<P class="p997 ft0">Knutsson, G., Stridsman, K., 1988, <SPAN class="ft12">Fattiga i Sverige – vem behöver socialbidrag och varför? </SPAN>Stockholm: Allmänna förlaget.</P>
<P class="p980 ft0">KommunAktuellt Direkt 16/9 1999, Privat äldrevård klyver partierna. http://kommunaktuellt.com/arkiv/enkat/entreprenad.htm <NOBR>(1999-12-</NOBR> 22).</P>
<P class="p982 ft0">Korpi, S., 1996, ”Samhällets insatser för u ngdomar”, i Armelius, B. Å., Bengtzon, S., Rydelius, P. A., Sarnecki, J., Carpelan, J. S. (red.),</P>
<P class="p1012 ft12">Vård av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt.</P>
<P class="p985 ft0">Stockholm: Statens institutionsstyrelse.</P>
<P class="p1013 ft0">Lahelma, E., 1994, ”The Patterning and Responses to Unemployment: Deprivation and Adaption”, i Levin, L., McMahon, L., Ziglio, E. (red.), <SPAN class="ft12">Economic Change, Social Welfare and Health in Europe.</SPAN></P>
<P class="p1014 ft0">WHO Regional Publications, European Series, No. 54. Köpen- hamn: WHO.</P>
<P class="p397 ft0">Lenke, L., 1999, ”Den svenska missbruksutvecklingen – en överblick”, i</P>
<P class="p1007 ft12">Alkohol och narkotika – politik, vård och dilemman. <SPAN class="ft0">Stockholm: Socialvetenskapliga forskningsrådet.</SPAN></P>
<P class="p1002 ft12"><SPAN class="ft0">Lennartsson, C., 1993. </SPAN>Fritid och social förankring. Om förändring och sociala skillnader under perioden 1981 till 1991. <SPAN class="ft0">Stockholm: Institutet för social forskning.</SPAN></P>
<P class="p264 ft12"><SPAN class="ft0">LO, 1999, </SPAN>Kvinnors och mäns arbetsmiljö och hälsa. <SPAN class="ft0">Stockholm: LO.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft23"><SPAN class="ft3">Lundberg, O., 1990, </SPAN>Den ojämlika ohälsan. Om klass- och könsskill- nader i sjuklighet. <SPAN class="ft3">Stockholm: Almqvist & Wiksell International.</SPAN></P>
<P class="p1016 ft0">Lundberg, O., 1998, ”…däruti få af de förm ögnare sjukna” – Om hälsans ojämlika fördelning i dagens Sverige, i <SPAN class="ft12">En god hälsa – ett socialt privilegium? </SPAN>Stockholm: Nationella folkhälsokommittén.</P>
<P class="p1006 ft12"><SPAN class="ft0">Lundström, T., 1993, </SPAN>Tvångsomhändertagande av barn: En studie av lagarna, professionerna och praktiken under <NOBR>1900-talet.</NOBR> <SPAN class="ft0">Stock- holm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet.</SPAN></P>
<P class="p982 ft0">Lundström, T., 1995, ”Staten och det friv illiga sociala arbetet i Sve- rige”, i Klausen, K. K., Selle, P., <SPAN class="ft12">Frivillig organisering i Norden. </SPAN>Oslo: Tano.</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">290 </SPAN>Referenser</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1017 ft12"><SPAN class="ft0">Lundström, T., 1997, </SPAN>Barnavårdsorganisationer vid två sekelsk iften. Frivilligt barnavårdsarbete förr och nu. <SPAN class="ft0">Sköndalsinstitutets skrift- serie nr. 10. Stockholm: Sköndalsinstitutet.</SPAN></P>
<P class="p982 ft0">Lundström, T., Wijkström, E., 1997, <SPAN class="ft12">The Nonprofit Sector in Sweden. </SPAN>Manchester: Manchester University Press.</P>
<P class="p264 ft12"><SPAN class="ft0">Manderbacka, K., 1998, </SPAN>Questions on Survey Questions on Health.</P>
<P class="p1012 ft0">Stockholm: Institutet för social forskning.</P>
<P class="p1018 ft0">Marklund, S., 1997, ”Svensk socialpolitik i förändring”, i SCB, Lev- nadsförhållanden rapport nr. 91, <SPAN class="ft12">Välfärd och ojämlikhet i 20- årsperspektiv </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">1975–1995.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> </SPAN>Örebro; Stockholm: Statistiska Central- byrån.</P>
<P class="p982 ft0">Martikainen, P., Valkonen, T., 1996, ”Excess Mortality of Unemployed Men and Women During a Period of Rapidly Increasing Unem- ployment”, <SPAN class="ft12">Lancet </SPAN>348: <NOBR>909–912.</NOBR></P>
<P class="p1000 ft0">Montin, S., 1997, New Public Management på svenska, <SPAN class="ft12">Politica </SPAN>29: <NOBR>261–278.</NOBR></P>
<P class="p995 ft12"><SPAN class="ft0">Nordenmark, M., 1999, </SPAN>Unemployment, Employment, Commitment and <NOBR>Well-Being.</NOBR> <SPAN class="ft0">Doktorsavhandling nr. 10. Umeå: Sociologiska insti- tutionen, Umeå Universitet.</SPAN></P>
<P class="p984 ft0">Nordenmark, M., Strandh, M., 1999, ”Towards a Sociological Under- standing of Mental <NOBR>Well-being</NOBR> among the Unemployed – The Role of Economic and Psychological Factors”, <SPAN class="ft12">Sociology, </SPAN>33: <NOBR>577–597.</NOBR></P>
<P class="p994 ft0">Näsman, E., von Gerber, C., 1996, <SPAN class="ft12">Mamma pappa utan jobb. </SPAN>Stock- holm: Rädda Barnen.</P>
<P class="p994 ft12"><SPAN class="ft0">Olli, Å., 1996, </SPAN>Arbetsmarknadspolitiskt kalendarium. <SPAN class="ft0">Rapport till EFA, Arbetsmarknadsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p980 ft12"><SPAN class="ft0">Olsson, L., 1997, </SPAN>Förskolan och arbetslösheten: Förskolans betydelse för arbetslösa föräldrar och deras barn. <SPAN class="ft0">Stockholm: Social- tjänsten, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">FoU-byrån.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p982 ft12"><SPAN class="ft0">Popper, K.,1969, </SPAN>Conjectures and Refutations: The Growth of Scien- tific Knowledge, <SPAN class="ft0">3:e utg., (rev.). London: Routledge.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft0">Rainwater, L., Smeeding, T.M., 1995. <SPAN class="ft12">Doing Poorly: The Real Income of American Children in a Comparative Perspective, </SPAN>Luxembourg Income Study, Working paper 127, Luxembourg.</P>
<P class="p995 ft12"><SPAN class="ft0">Regeringen, 1999, </SPAN>Utvecklingen inom den kommunala sektorn. <SPAN class="ft0">Rege- ringens skrivelse 1998/99:97. Stockholm.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td424"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td405"><P class="p10 ft12">Referenser <SPAN class="ft0">291</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td425"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td426"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p993 ft0">Regeringens proposition 1988/89:4, <SPAN class="ft12">Skolans utveckling och styrning. </SPAN>Stockholm.</P>
<P class="p994 ft0">Regeringens proposition 1990/91:18, <SPAN class="ft12">Om ansvaret för skolan. </SPAN>Stock- holm.</P>
<P class="p978 ft0">Regeringens proposition 1995/96:25, <SPAN class="ft12">En politik för arbete, trygghet och utveckling. </SPAN>Stockholm.</P>
<P class="p994 ft0">Regeringens proposition 1995/96:148, <SPAN class="ft12">Lokal samverkan mot arbets- lösheten. </SPAN>Stockholm.</P>
<P class="p979 ft0">Regeringens proposition 1996/97:124, <SPAN class="ft12">Ändring i Socialtjänstlagen. </SPAN>Stockholm.</P>
<P class="p996 ft0">Regeringens proposition 1997/98:113, <SPAN class="ft12">Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. </SPAN>Stockholm.</P>
<P class="p980 ft12"><SPAN class="ft0">Regnér, H., 1999, </SPAN>Privatekonomiska effekter av arbetsmarknads- utbildning. En utvärdering av dem som deltog åren 1989, 1990 och 1991. <SPAN class="ft0">Rapport till ESO, Finansdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p397 ft0">Riksförsäkringsverket, 1999a, <SPAN class="ft12">Socialförsäkringsboken 1999. </SPAN>Stock-</P>
<P class="p985 ft0">holm: Riksförsäkringsverket.</P>
<P class="p1019 ft12"><SPAN class="ft0">Riksförsäkringsverket, 1999b, </SPAN>Statlig assistansersättning – de fem första åren. <SPAN class="ft0">RFV redovisar 1999:11. Stockholm: Riksförsäk- ringsverket.</SPAN></P>
<P class="p1020 ft12"><SPAN class="ft0">Sahlin, I., 1996, </SPAN>På gränsen till bostad. Avvisning, utvisning, special- kontrakt. <SPAN class="ft0">Lund: Arkiv.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft0">Sallnäs, M., 1995, ”Att utreda föräldraskap. Om modern insti- tutionsvård för barn”, <SPAN class="ft12">Socialvetenskaplig tidskrift, </SPAN>2: <NOBR>334–349.</NOBR></P>
<P class="p983 ft0">Sallnäs, M., 1999, <SPAN class="ft12">Barn- och ungdomshem. </SPAN>Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet.</P>
<P class="p1022 ft0">Salonen, T., 1997, ”Socialbidraget – mellan personliga bekymmer och systembrister”, i <SPAN class="ft12">11 röster om socialbidrag. </SPAN>Socialstyrelsen 1997:5. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p983 ft0">Sandman, P.O., 1998, Att vårda dementa, i <SPAN class="ft12">Äldreomsorgens vardag. </SPAN>Stockholm: Socialvetenskapliga forskningsrådet.</P>
<P class="p397 ft12"><SPAN class="ft0">SCB, 1993, </SPAN>Barn som far illa – utredningar enligt paragraf 50 SoL.</P>
<P class="p985 ft0">Stockholm: Statistiska Centralbyrån.</P>
<P class="p264 ft12"><SPAN class="ft0">SCB, 1995</SPAN>, Utbildningsstatistisk årsbok 1995. <SPAN class="ft0">Statistiska Centralbyrån.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">292 </SPAN>Referenser</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft12"><SPAN class="ft0">SCB, 1997a, </SPAN>De funktionshindrades situation på arbetsmarknaden,</P>
<P class="p1007 ft0">Information om utbildning och arbetsmarknad, 1997:3, Stockholm: Statistiska Centralbyrån.</P>
<P class="p397 ft12"><SPAN class="ft0">SCB, 1997b, </SPAN>Välfärd och ojämlikhet i <NOBR>20-årsperspektiv</NOBR> <NOBR>1975–1995.</NOBR></P>
<P class="p1023 ft0">Levnadsförhållanden rapport nr. 91. Örebro; Stockholm: Statistiska Centralbyrån.</P>
<P class="p397 ft0">SCB, 1998, <SPAN class="ft12">Utbildningsstatistisk årsbok 1998. </SPAN>Statistiska Centralbyrån.</P>
<P class="p995 ft12"><SPAN class="ft0">SCB, 1999a, </SPAN>Inkomstfördelningsundersökningen 1997, <SPAN class="ft0">Statistiska med- delanden If 21 SM 9901, Örebro: SCB.</SPAN></P>
<P class="p995 ft12"><SPAN class="ft0">SCB, 1999b, </SPAN>Konkurser och Offentliga Ackord 1998, <SPAN class="ft0">Statistiska med- delanden Nv 30 SM 9901, Örebro: SCB.</SPAN></P>
<P class="p996 ft0">Sen, A., 1985, <NOBR>”Well-being,</NOBR> Agency and Freedom. The Dewey lectures 1984”, <SPAN class="ft12">Journal of Philosophy </SPAN><NOBR>82:169–221.</NOBR></P>
<P class="p1000 ft12"><SPAN class="ft0">Sen A., 1987. </SPAN>The Standard of Living, The Tanner lectures, <SPAN class="ft0">Cambridge: Cambridge University Press.</SPAN></P>
<P class="p264 ft0">Sen, A., 1992, <SPAN class="ft12">Inequality Reexamined. </SPAN>Cambridge, Mass.: Harvard</P>
<P class="p985 ft0">University Press.</P>
<P class="p982 ft12"><SPAN class="ft0">Skolverket, 1993, </SPAN>Beskrivande data om skolverksamheten. <SPAN class="ft0">Skolverkets rapport nr. 8. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p1024 ft22"><SPAN class="ft21">Skolverket, 1996, </SPAN>Att välja skola: Effekter av valmöjligheter i grund- skolan. <SPAN class="ft21">Skolverkets rapport nr. 109. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p982 ft12"><SPAN class="ft0">Skolverket, 1998a, </SPAN>Beskrivande data om barnomsorg och skola. <SPAN class="ft0">Skol- verkets rapport nr. 157. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p1024 ft22"><SPAN class="ft21">Skolverket, 1998b, </SPAN>Samhällsekonomiska effekter av ökad valfrihet inom skolsektorn – en välfärdsteoretisk analys. <SPAN class="ft21">Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p982 ft12"><SPAN class="ft0">Skolverket, 1999a, </SPAN>Avgifter i förskola och fritidshem 1999. <SPAN class="ft0">Skolverkets rapport nr. 174. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p1025 ft12"><SPAN class="ft0">Skolverket, 1999b, </SPAN>Barnomsorg och skola. Jämförelsetal för huvudmän. <SPAN class="ft0">Skolverkets rapport nr. 172. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p995 ft12"><SPAN class="ft0">Skolverket, 1999c, </SPAN>Barnomsorg och skola i siffror. Barn, personal, elever och lärare. <SPAN class="ft0">Skolverkets rapport nr. 167. Stockholm: Skol- verket.</SPAN></P>
<P class="p397 ft12"><SPAN class="ft0">Skolverket, 1999d, </SPAN>Beskrivande data om barnomsorg och skola 1999.</P>
<P class="p985 ft0">Skolverkets rapport nr. 173. Stockholm: Skolverket.</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td424"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td405"><P class="p10 ft12">Referenser <SPAN class="ft0">293</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td425"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td426"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1026 ft12"><SPAN class="ft0">Skolverket, 1999e, </SPAN>Elevströmmar till, från och inom gymnasieskolan – en studie fokuserad på nybörjarna i gymnasieskolan 1993, 1994 och 1995, <SPAN class="ft0">PM, Dnr 1999:444. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p982 ft12"><SPAN class="ft0">Skolverket, 1999f, </SPAN>Samband mellan resurser och resultat – en studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9. <SPAN class="ft0">Skolverkets rapport nr. 170. Stockholm: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p983 ft0">Smeeding, T.M., 1992, ”Why the U.S. Antipoverty System Doesn’t Work Very Well”, <SPAN class="ft12">Challenge, </SPAN><NOBR>January-February:</NOBR> <NOBR>30–35.</NOBR></P>
<P class="p980 ft0">Socialdepartementet, 1999a, <SPAN class="ft12">Sämre för mig, bättre för oss. </SPAN>Ds 1999:5. Stockholm: Socialdepartementet.</P>
<P class="p994 ft12"><SPAN class="ft0">Socialdepartementet, 1999b, </SPAN>Välfärdsfakta social: Sammanställning av fakta/nyckeltal inom välfärdsområdet. <SPAN class="ft0">Stockholm: Socialdeparte- mentet.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t144">
<TR>
<TD class="tr16 td245"><P class="p10 ft0">Socialstyrelsen,</P></TD>
<TD class="tr16 td413"><P class="p123 ft12"><SPAN class="ft0">1992, </SPAN>Allmänna råd från Socialstyrelsen,</P></TD>
<TD class="tr16 td163"><P class="p14 ft0">1992:4.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td427"><P class="p850 ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</P></TD>
<TD class="tr8 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td245"><P class="p10 ft0">Socialstyrelsen,</P></TD>
<TD class="tr10 td413"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">1994a, </SPAN>De bostadslösas situation i Sverige.</P></TD>
<TD class="tr10 td163"><P class="p14 ft0">Rapport</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td427"><P class="p850 ft0">1994:15. Stockholm: Socialstyrelsen.</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p982 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1994b, </SPAN>Öppenvård för alkoholmissbrukare. <SPAN class="ft0">Socialsty- relsen följer upp och utvärderar 1994:7. Stoc kholm: Social- styrelsen.</SPAN></P>
<P class="p994 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1995, </SPAN><NOBR>Beställar-utförarmodellen.</NOBR> Alternativa styr- och driftsformer i äldreomsorgen, <SPAN class="ft0">1995:20. Stockholm: Socialstyrel- sen.</SPAN></P>
<P class="p978 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1996a, </SPAN>Hur kan kommunerna minska kostnaderna för socialbidrag? <SPAN class="ft0">Aktiv uppföljning. Stoc kholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1996b, </SPAN>Kursändring i missbrukarvården – mot öppna former. <SPAN class="ft0">Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1996:3. Stock- holm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p397 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1996c, </SPAN>Social service, vård och omsorg i Sverige 1996,</P>
<P class="p985 ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p1022 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1996d, </SPAN>Äldreomsorg på entreprenad. Alternativa styr- och driftsformer i äldreomsorgen. <NOBR><SPAN class="ft0">SoS-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 1996:8. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p982 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1997a, </SPAN>Handikappreformen. Slutrapport 1997. <SPAN class="ft0">Social- styrelsen följer upp och utvärderar 1997:4. Stoc kholm: Social- styrelsen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">294 </SPAN>Referenser</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1001 ft0">Socialstyrelsen, 1997b, <SPAN class="ft12">Med eller utan barnomsorg? </SPAN>Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p1002 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1997c, </SPAN>Pensionärshushållens kostnader för äldreom- sorg och sjukvård. <SPAN class="ft0">Rapport 97:8, Äldreuppdraget. Stoc kholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p1027 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1998a, </SPAN>Anmälan, utredning, insats. Individ- och familjeomsorgens arbete med barn. <SPAN class="ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p1009 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1998b, </SPAN>Balans i missbrukarvården? Resurser och insatser i öppenvård och institutionsvård. <SPAN class="ft0">Socialstyrelsen följer upp och utvärderar, 1998: 3. Stoc kholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p994 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1998c, </SPAN>Individ- och familjeomsorgens arbete med ungdomar. <SPAN class="ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p980 ft0">Socialstyrelsen, 1998d, <SPAN class="ft12">Insatser för barn och unga. </SPAN>Statistik Social- tjänst 1998:10. Stoc kholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p1028 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1998e, </SPAN>Ädelparadoxen. Sjukhemmen före och efter Ädelreformen. <SPAN class="ft0">Äldreuppdraget 1998:11. Stoc kholm: Socialstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p985 ft0">.</P>
<P class="p1002 ft0">Socialstyrelsen, 1998f, <SPAN class="ft12">Äldreuppdraget, Årsrapport. </SPAN>Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1998:9. Stoc kholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p978 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1999a, </SPAN>Insatser för personer med funktionshinder 1998. <SPAN class="ft0">Statistik Socialtjänst, 1999:10. Stoc kholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p997 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1999b, </SPAN>Inskränkta överklagningsmöjligheter för miss- brukare – vilka effekter ser socialtjänsten och intresseorganisa- tionerna? <SPAN class="ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p996 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1999c, </SPAN>Långvarigt socialbidragstagande under 1990- talet. <SPAN class="ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p995 ft0">Socialstyrelsen, 1999d, <SPAN class="ft12">Avveckling av vårdhem. </SPAN>Meddelandeblad nr. 23. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p397 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1999e, </SPAN>Resultatet av den nationella tillsynen 1998.</P>
<P class="p985 ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p995 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1999f, </SPAN>Social och ekonomisk förankring bland in- vandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet. <SPAN class="ft0">Invandrares Levnadsvillkor 2, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">SoS-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 1999:9. Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p397 ft0">Socialstyrelsen, 1999g, <SPAN class="ft12">Socialtjänsten i Sverige 1999. </SPAN>Stockholm:</P>
<P class="p985 ft0">Socialstyrelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td424"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td405"><P class="p10 ft12">Referenser <SPAN class="ft0">295</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td425"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td426"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1029 ft0">Socialstyrelsen, 1999h, <SPAN class="ft12">Välfärd och valfrihet? </SPAN>Slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999:1. Stoc kholm: Socialstyrelsen .</P>
<P class="p989 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1999i, </SPAN>Ändringar i socialtjänstlagen. Kons ekvenser under de 18 första månaderna. <SPAN class="ft0">Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999: 3. Stoc kholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p991 ft12"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen, 1999j, </SPAN>Ändringarna i socialtjänstlagen rörande barn och unga. Erfarenheter från de första 18 månaderna. <SPAN class="ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p1030 ft0">Socialstyrelsen och Länsstyrelserna, 1999, <SPAN class="ft12">Resultatet av den sociala tillsynen 1998. </SPAN>Stockholm: Socialstyrelsen och Länsstyrelserna.</P>
<P class="p1031 ft0">Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR), 1998, <SPAN class="ft12">Ojämlikhet i ohälsa – ett nationellt forskningsprogram. </SPAN>Stockholm: SFR.</P>
<P class="p1032 ft0"><NOBR>Soidre-Brink,</NOBR> T., 1998, ”Föräldrars arbetslöshet och barns utbildnings- chanser”, i Palme, J., Stenberg, <NOBR>S-Å.</NOBR> (red.), <SPAN class="ft12">Arbetslöshet och välfärd. </SPAN>Stockholm: Välfärdsprojektet.</P>
<P class="p1033 ft0">SOU 1985:57, <SPAN class="ft12">Tillträde till högskolan. </SPAN>Betänkande av tillträdesutred- ningen. Stockholm: Liber.</P>
<P class="p1034 ft0">SOU 1991:46, <SPAN class="ft12">Handikapp, Välfärd, Rättvisa. </SPAN>Betänkande av Handi- kapputredningen. Stockholm: Allmänna förlaget.</P>
<P class="p1035 ft0">SOU 1992:52, <SPAN class="ft12">Ett samhälle för alla. </SPAN>Betänkande från Handikapp- utredningen. Stockholm: Allmänna förlaget.</P>
<P class="p1030 ft21">SOU 1993:52, <SPAN class="ft22">Ersättning vid arbetslöshet. </SPAN>Betänkande från utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring. Stockholm: Allmänna förlaget.</P>
<P class="p1035 ft0">SOU 1994:139, <SPAN class="ft12">Ny socialtjänstlag. </SPAN>Huvudbetänkande av Socialtjänst- kommittén. Stockholm: Fritzes.</P>
<P class="p1030 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 1996:51, </SPAN>Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring: Alternativ och förslag. <SPAN class="ft0">Delbetänkande av utredningen om ersättning vid arbetslöshet. Stockholm: Fritzes.</SPAN></P>
<P class="p1036 ft22"><SPAN class="ft21">SOU 1996:169, </SPAN>Förnyelse av kommuner och landsting. <SPAN class="ft21">Slutbetänkande av Kommunala förnyelsekommittén. Stockholm: Norstedts.</SPAN></P>
<P class="p991 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 1999:21, </SPAN>Lindqvists nia: Så här kan personer med funktions- hinder behandlas bättre: Nio olika förslag. <SPAN class="ft0">Stockholm: Fakta info direkt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">296 </SPAN>Referenser</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1026 ft0">SOU 1999:33, <SPAN class="ft12">Bo tryggt – betala rätt. </SPAN>Betänkande av Boende- och avgiftsutredningen. Stockholm: Fakta info direkt.</P>
<P class="p997 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 1999:39, </SPAN>Vuxenutbildning för alla? Andra året med kunskaps- lyftet. <SPAN class="ft0">Stockholm: Norstedts.</SPAN></P>
<P class="p1027 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 1999:48, </SPAN>Kontrollerad och ifrågasatt? – intervjuer med personer med funktionshinder. <SPAN class="ft0">Rapport till Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder.</SPAN></P>
<P class="p994 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 1999:66, </SPAN>De nya styrsystemen inom hälso- och sjukvården – vad hände med ekonomi, arbetsmiljö och demokrati? <SPAN class="ft0">Bilaga 1 till slutbetänkande av Kommittén om hälso- och sjukvårdens finan- siering och organisation – HSU 2000. Stoc kholm: Fakta info direkt.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft0">SOU 1999:97, <SPAN class="ft12">Socialtjänst i utveckling. </SPAN>Slutbetänkande från Social- tjänstutredningen. Stockholm: Fakta info direkt.</P>
<P class="p1037 ft12"><SPAN class="ft0">SOU 1999:133, </SPAN>Kommunkontosystemet och rättvisan – momsen, kom- munerna och konkurrensen. <SPAN class="ft0">Slutbetänkande från utredningen om utvärdering av kommunkontosystemet.</SPAN></P>
<P class="p995 ft12"><SPAN class="ft0">Statskontoret, 1999, </SPAN><NOBR>Organisations-,</NOBR> styr- och verksamhetsformer i kommuner och landsting. <SPAN class="ft0">Rapport 1999:38. Stockholm: Statskon- toret.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft12"><SPAN class="ft0">Stenius, K., 1999, </SPAN>Privat och offentligt i svensk alkoholistvård. Arbets- fördelning, samverkan och styrning under <NOBR>1900-talet.</NOBR> <SPAN class="ft0">Akademisk avhandling. Lund: Arkiv.</SPAN></P>
<P class="p994 ft0">Ström, S., 1998, ”Föräldrars arbetslöshet och barns olycksrisk”, i Palme, J., Stenberg, <NOBR>S-Å.</NOBR> (red.), <SPAN class="ft12">Arbetslöshet och välfärd. </SPAN>Stock- holm: Välfärdsprojektet.</P>
<P class="p996 ft0">Sundell, K., Humlesjö, E., 1996, <SPAN class="ft12">Sociala utredningar med fokus på barn. </SPAN>Stockholm: Socialtjänsten, <NOBR>FoU-byrån.</NOBR></P>
<P class="p994 ft0">Sundell, K., Humlesjö, E., Carlsson, M., 1994, <SPAN class="ft12">Att hjälpa sin nästa. En undersökning av kontaktfamiljer i Stockholm. </SPAN>Stockholm: Social- tjänsten, <NOBR>FoU-byrån.</NOBR></P>
<P class="p1038 ft0">Sundström, G., 1994, <SPAN class="ft12">Hemma på äldre da’r. </SPAN>Ädelrapport 94:17. Stockholm: Socialstyrelsen.</P>
<P class="p397 ft12"><SPAN class="ft0">Svallfors, S., 1996, </SPAN>Välfärdsstatens moraliska ekonomi. <SPAN class="ft0">Umeå: Boréa.</SPAN></P>
<P class="p1038 ft12"><SPAN class="ft0">Svallfors, S., 1999, </SPAN>Mellan risk och tilltro: Opinionsstödet för en kollektiv välfärdspolitik. <SPAN class="ft0">Umeå studies in sociology 114. Umeå universitet: Sociologiska institutionen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td424"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td405"><P class="p10 ft12">Referenser <SPAN class="ft0">297</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td425"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td426"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1039 ft12"><SPAN class="ft0">Svedin, C. G., 1999, </SPAN>Sexuella övergrepp mot barn. Definitioner och förekomst. <SPAN class="ft0">Stockholm: Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p1009 ft0">Svenska Kommunförbundet, 1998a, <SPAN class="ft12">Förändringar av kvalitet och produktivitet i barnomsorg, skola och äldreomsorg. 90 studier om </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">90-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> </SPAN>Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P>
<P class="p980 ft0">Svenska Kommunförbundet, 1998b, <SPAN class="ft12">Kommunal personal 1997. </SPAN>Stock- holm: Svenska Kommunförbundet.</P>
<P class="p994 ft0">Svenska Kommunförbundet, 1999a, <SPAN class="ft12">Fördel mångfald – en samman- hållen strategi för ökad integration. </SPAN>Integrationsberedningens slutrapport. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P>
<P class="p994 ft12"><SPAN class="ft0">Svenska Kommunförbundet, 1999b, </SPAN>Konkurrens för fortsatt välfärd? Om förekomst, omfattning, effekter och erfarenheter av konku- rrensutsättning och alternativa driftsformer. <SPAN class="ft0">Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</SPAN></P>
<P class="p996 ft0">Svenska Kommunförbundet, 1999c, <SPAN class="ft12">Utvecklingsgarantin – som kom- munerna ser det. </SPAN>Stockholm: Svenska Kommunförbundet.</P>
<P class="p1040 ft0">Svenska Kommunförbundet, 1999d, <SPAN class="ft12">Vår framtid. Äldres vård och omsorg inför </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">2000-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> </SPAN>Slutrapport, Äldreberedningen. Stock- holm: Svenska Kommunförbundet.</P>
<P class="p397 ft12"><SPAN class="ft0">Swärd, H., 1998, </SPAN>Hemlöshet. Fattigdomsbevis eller välfärdsdilemma?</P>
<P class="p1012 ft0">Lund: Studentlitteratur.</P>
<P class="p1041 ft0">Swärd, H., 1999, ”Homelessness in Sweden – Discussion, Patterns, and Causes”, <SPAN class="ft12">European Journal of Social Work, </SPAN>2: <NOBR>289–303.</NOBR></P>
<P class="p980 ft21">Szebehely, M., 1998, ”Hjälp i hemmet i nedskärningstid - hemtjänstens och anhörigas insatser för gamla kvinnor och män”, i Sandqvist, A- M (red.), <SPAN class="ft22">Åt var och en efter behov. </SPAN>Stockholm: Kommentus förlag.</P>
<P class="p994 ft0">Szebehely, M., 1999, ”Omsorgsarbetets olika former – nya klass- skillnader och gamla könsmönster i äldreomsorgen”, <SPAN class="ft12">Sociologisk forskning, </SPAN><NOBR>1:7–32.</NOBR></P>
<P class="p1019 ft0">Szulkin, R., Tåhlin, M., 1994, ”Arbetets utveckling”, i Fritzell, J., Lundberg, O. (red.), <SPAN class="ft12">Vardagens villkor. </SPAN>Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs.</P>
<P class="p996 ft0">Teorell, J., Westholm, A., 1999, ”Var det bättre förr? Politisk jämlikhet i Sverige under 30 år”, i <SPAN class="ft12">Medborgarnas erfarenheter, </SPAN>Amnå E. (red.), SOU 1999:113. Stockholm: Fakta info direkt.</P>
<P class="p1042 ft12"><SPAN class="ft0">Thorslund, M., 1997, </SPAN>Kvalitetsutveckling inom äldreomsorgen. Äldres flyttningar till service och vård. <SPAN class="ft0">Stockholm: SPRI.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td16"><P class="p10 ft12"><SPAN class="ft0">298 </SPAN>Referenser</P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td52"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1043 ft0">Titmuss, R., 1958, <SPAN class="ft12">Essays on the Welfare State. </SPAN>London: Allen & Unwin.</P>
<P class="p1000 ft0">Travers, P., Richardson, S., 1993, <SPAN class="ft12">Living Decently, </SPAN>Oxford: Oxford University Press.</P>
<P class="p995 ft12"><SPAN class="ft0">Tunevall, C. M., 1994, </SPAN>AMV:s medverkan i det samordnade flyktingmottagandet. <SPAN class="ft0">Stockholm: Arbetsmarknadsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p982 ft12"><SPAN class="ft0">Tåhlin, M., 1987, </SPAN>Arbetets värde och kostnader. En studie av lönearbetets konsekvenser för individen. <SPAN class="ft0">Stockholm: Almqvist & Wiksell International.</SPAN></P>
<P class="p1010 ft0">Utbildningsdepartementet, 1999, <SPAN class="ft12">Maxtaxa och allmän förskola. </SPAN>Ds 1999:53. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p397 ft0">Vinnerljung, B., 1996, <SPAN class="ft12">Fosterbarn som vuxna. </SPAN>Lund: Arkiv.</P>
<P class="p1022 ft0">Vinnerljung, B., Sallnäs, M., Oscarsson, L., 1999 <SPAN class="ft12">, Dygnsvård för barn och ungdom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft12">1983–1995.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> </SPAN>Socionomens forskningssupplement, 11: <NOBR>1–20.</NOBR></P>
<P class="p982 ft0">Vågerö, D., Lundberg, O., 1995, <NOBR>”Socio-ec</NOBR> onomic Mortality Differen- tials Among Adults in Sweden: Towards an Explanation”, i Lopez, A., Caselli, G., Valkonen, T. (red.), <SPAN class="ft12">Adult Mortality in Developed Countries. </SPAN>Oxford: Oxford University Press.</P>
<P class="p1000 ft0">Wadensjö, E., 1999, <NOBR>”1990-talets</NOBR> e konomiska utveckling och arbets- marknaden”, i <SPAN class="ft12">Individen och arbetslivet. Perspektiv på det samtida arbetslivet kring sekelskiftet 2000, </SPAN>SOU 1999:69. Stockholm universitet, Institutet för social forskning.</P>
<P class="p397 ft0">Walzer, M., 1983. <SPAN class="ft12">Spheres of Justice. </SPAN>Oxford: Blackwell.</P>
<P class="p1009 ft0">Ågren, G., Berglund, E., Finne, E., Franér, P., 1997, <SPAN class="ft12">Hemlösa i Stockholm 1996. </SPAN><NOBR>FoU-rapport</NOBR> 1997:9. Stockholm: Socialtjänsten, <NOBR>FoU-byrån.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td428"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td320"><P class="p10 ft12">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">299</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td429"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td430"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1044 ft123">Kommittédirektiv</P>
<P class="p1045 ft124">Välfärdsbokslut över <NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p1046 ft20">Dir.</P>
<P class="p1046 ft20">1999:7</P>
<P class="p1047 ft0">Beslut vid regeringssammanträde den 4 februari 1999.</P>
<P class="p71 ft5">Sammanfattning</P>
<P class="p1048 ft0">För vägledning av socialpolitiken vid ingången till nästa årtusende önskar regeringen att förbättra kunskapsunderlaget kring välfärds- utvecklingen. Regeringen ger därför i uppdrag åt en grupp forskare att sammanställa den kunskap som finns och identifiera de områden där behovet av ökad kunskap kring välfärdsutvecklingen är angeläget.</P>
<P class="p59 ft21">Ett första viktigt steg är att sammanfatta och tolka den statistik och annan kunskap som finns tillgänglig, och identifiera de områden där behovet av ökad kunskap är angeläget. Detta är innebörden i det bokslut för <NOBR>1990-talet</NOBR> som regeringen uppdrar åt en grupp forskare att göra.</P>
<P class="p80 ft0">Regeringen ser det som särskilt angeläget att beskriva välfärds- utvecklingen för kvinnor och män, för olika socioekonomiska gr upper och ur ett livscykelperspektiv. Barns situation skall belysas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utsatta grupper. I alla dessa delar är upp- giften att dels beskriva välfärdsutvecklingen, dels identifiera kunskaps- behov.</P>
<P class="p346 ft0">Kommittén skall lämna en delrapport senast i januari år 2000 och slutredovisning skall lämnas i januari år 2001.</P>
<P class="p192 ft5">Bakgrund</P>
<P class="p1049 ft0">Regeringens mål är att säkra alla människors välfärd i Sverige och verka för en jämlik fördelning av människors livsvillkor och livschanser. Ytterst handlar välfärd om individens förfogande över resurser som gör det möjligt att kontrollera och styra sitt liv.</P>
<P class="p95 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har Sverige genomgått en e konomisk kris som har inneburit stora påfrestningar på den svenska välfärden. Decenniet bör- jade med negativ tillväxt och kris i de offentliga finanserna. Detta utlöste</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">300 <SPAN class="ft12">Bilaga 1 </SPAN>SOU 2000:3</P>
<P class="p1050 ft0">nedskärningar i socialförsäkringar och bidrag, liksom en rad skattehöjningar. Förändringarna och resursläget inom vård, skola och omsorg har också varit föremål för uppmärksamhet under perioden.</P>
<P class="p1051 ft0">Sverige har också under <NOBR>1990-talet</NOBR> gått från full sysselsättning till en situation med omkring en halv miljon arbetslösa. Många lämnade arbetskraften vilket förändrat många människors försörjningsvillkor.</P>
<P class="p357 ft0">Förutsättningarna för välfärdspolitiken har även påverkats av ränteut- vecklingen, svenskt medlemskap i den Europeiska Unionen och en fortsatt internationalisering av ekonomin.</P>
<P class="p706 ft0">Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> med hög arbetslöshet, besparingar i socialförsäkringar och bidrag har påverkat många människors välfärd. Samtidigt har välfärdsproblem i utsatta bostadsområden och regioner kunnat registreras. Ökad segregation medför utanförskap och riskerar att föda onda cirklar där sociala problem förstärker varandra.</P>
<P class="p73 ft0">Framför allt styrning och organisation för produktionen av väl- färdstjänster har varit föremål för stora förändringar under decenniet. Bland annat har decentraliseringen från stat till kommun fortsatt och reformer som <NOBR>ÄDEL-reformen,</NOBR> psykiatrireformen och handikapp- reformen inneburit att kommunerna fått vidgade och nya ansvarsom- råden, samtidigt som landstingen har fått minskade ansvarsområden.</P>
<P class="p77 ft0">På skolans område har en omfattande decentralisering skett. Flera reformer har genomförts under <NOBR>1990-talet</NOBR> trots åren av besparingar.</P>
<P class="p706 ft0">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har också stora demografiska förändringar skett i Sverige. Decenniet började med ett rekordhögt, men avslutas med ett rekordlågt barnafödande. Dessutom ökar framförallt andelen äldre över 80 år mycket starkt.</P>
<P class="p71 ft5">Välfärdsbokslut över <NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p1052 ft0">För vägledning av socialpolitiken vid ingången till nästa årtusende önskar regeringen att förbättra kunskapsunderlaget kring välfärds- utvecklingen. Detta är av stor betydelse för regeringens mål att säkra alla människors välfärd.</P>
<P class="p59 ft21">Ett första viktigt steg är att sammanfatta och tolka den statistik och annan kunskap som finns tillgänglig samt identifiera de områden där behovet av ökad kunskap är angeläget. Detta är innebörden i det bokslut för <NOBR>1990-talet</NOBR> som regeringen uppdrar åt en grupp forskare att göra.</P>
<P class="p80 ft0">Regeringen ser det som särskilt angeläget att beskriva välfärds- utvecklingen för kvinnor och män, för olika socioekonomiska gr upper, och ur ett livscykelperspektiv. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utsatta grupper. I alla dessa delar är uppgiften att dels beskriva väl- färdsutvecklingen, dels identifiera kunskapsbehov.</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 2000:3 <SPAN class="ft12">Bilaga 1 </SPAN>301</P>
<P class="p84 ft5">Uppdraget</P>
<P class="p1053 ft0">Kommitténs uppdrag är att beskriva utvecklingen av människors välfärd på de mest centrala områdena, sedd mot bakgrund av den sam- hällsekonomiska utvecklingen och de förändringar som gjorts av de välfärdspolitiska systemen på dessa områden under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Inom svensk välfärdsforskning har man betonat att människors faktiska lev- nadsförhållanden bör utgöra grunden för välfärdsbedömningar och att det framförallt är omfattningen och fördelningen av dåliga förhållanden som bör uppmärksammas. Kommittén bör i linje med detta fokusera på ofärdsutvecklingen, välfärdens baksida, vilket också ökar den social- politiska relevansen.</P>
<P class="p1054 ft0">Bedömningen av välfärdens utveckling bör fokuseras på varaktiga förhållanden. Ofärd drabbar människor som under längre tider har låga inkomster, hälsobesvär eller är utan arbete.</P>
<P class="p1055 ft0">När det gäller människors ekonomiska resurser är det tre förhållan- den som får anses som särskilt angelägna att beskriva. Det första är den allmänna inkomstutvecklingen och dess fördelning. Det andra är hur förutsättningarna för individernas självförsörjning har förändrats. Det tredje är de särskilda försörjningsproblem som ligger bakom ett ökat socialbidragstagande.</P>
<P class="p75 ft0">I alla former av gruppbildningar är människor knutna till varandra via olika slags sociala relationer. Om de sociala relationerna försvagas upplöses också det kitt som håller samman grupper av människor, allt från familjer till hela samhällen. Ett bokslut över <NOBR>1990-talets</NOBR> välfärds- utveckling bör därför även belysa hur människors sociala förankring i familj, grupper och samhället utvecklats. Det välfärdsproblem som in- tagit den kanske mest centrala positionen i den socialpolitiska debatten i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR> är marginalisering. Bristen på stabila sociala relationer, både när det gäller sysselsättning och familj och vänner, utgör kärnan i denna problematik. Det är därför en viktig uppgift för kommittén att beskriva brister avseende sysselsättning och brister på social förankring som ofärdsproblem.</P>
<P class="p1056 ft0">Kommittén ska särskilt redovisa hur utsatta grupper som handi- kappade och invandrare, eller individer som på annat sätt har en svag ställning på arbetsmarknaden, har klarat sig under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p1057 ft0">I den socialpolitiska debatten om marginalisering har två ofärds- indikatorer; vräkningar och hemlöshet, givits särskild uppmärksamhet. Här framstår kunskapsläget som angeläget att förbättra.</P>
<P class="p1058 ft0">Frågor om folkhälsan och hälsans fördelning i befolkningen ska vara centrala för kommitténs bedömning av välfärdens utveckling under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Kommittén ska redovisa den allmänna hälsoutvecklingen i</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">302 <SPAN class="ft12">Bilaga 1 </SPAN>SOU 2000:3</P>
<P class="p1059 ft0">landet och de skillnader i ohälsa som finns mellan olika sociala gr upper och hur detta förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p1060 ft0">En allt äldre befolkning ställer ökade krav på samhällets äldre- omsorg, men även på de anhöriga. Kommittén skall därför söka belysa förändringar i den offentliga omsorgen och de anhörigas roll för vården av de äldre.</P>
<P class="p75 ft0">När det gäller hur kvaliteten och tillgängligheten inom vård- och omsorgssektorn utvecklats under <NOBR>1990-talet</NOBR> kommer regeringen att ge Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag att göra en samlad bedömning i denna fråga utifrån tillgängligt material. Avsikten är att Socialstyrelsens redovisning skall överlämnas till den nu aktuella kommittén för att utgöra ett underlag i dess arbete med ett välfärdsbokslut.</P>
<P class="p95 ft0">Utbildning är en grundläggande välfärdsfråga. Det är nödvändigt för individen att skaffa sig en god utbildning både för personlig utveckling och för att kunna hävda sig i ett framtida samhälls- och arbetsliv. Skolan utgör därmed en viktig del av välfärdssamhället. Skolan skall förmedla kunskap, den skall fostra och är dessutom unga människors arbetsmiljö under uppväxten. Det är angeläget att kommittén även belyser frågor om hur kvaliteten i den svenska skolan har utvecklats under detta decennium. Regeringen har för avsikt att uppdra åt Skolverket att göra en samlad bedömning utifrån tillgängligt material. Skolverkets rapport ska överlämnas till kommittén för att utgöra ett underlag i dess arbete.</P>
<P class="p1061 ft0">Därutöver bör kommittén redovisa kunskapsläget och forsknings- behov vad gäller barn och ungdomars levnadsförhållanden. Inte minst ungdomars möjligheter till inträde i vuxenvärlden och på arbetsmark- naden bör belysas.</P>
<P class="p1062 ft0">Att människor kan göra sin röst hörd i politiken och gentemot olika myndigheter är en viktig välfärdsfråga. Det är minst lika viktigt att myndigheter som arbetsförmedlingar, försäkringskassor och social- kontor, bemöter människor som värdiga medborgare. Det är angeläget att kommittén söker att belysa förändringar härvidlag.</P>
<P class="p73 ft0">Hela <NOBR>1990-talets</NOBR> utveckling låter sig inte beskrivas med t illgänglig statistik. Här skall kommittén söka annan kunskap som är relevant för beskrivningen av välfärdsutvecklingen.</P>
<P class="p961 ft0">Den centrala uppgiften för kommittén är alltså att göra en samlad bedömning av välfärdsutvecklingen mot bakgrund av en beskrivning vad gäller förändringar av de socialpolitiska välfärdssystemen och de stora strukturförändringarna under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Därmed kan viktiga kun- skapsluckor och centrala forskningsuppgifter, med särskild relevans för de utmaningar socialpolitiken står inför på <NOBR>2000-talet,</NOBR> identifieras.</P>
<P class="p422 ft0">Vid bedömningen av utvecklingen i Sverige bör kommittén göra jämförelser med vad som inträffat i andra länder som genomgått en likartad utveckling och där jämförelsematerial finns tillgängligt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB33296x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 2000:3 <SPAN class="ft12">Bilaga 1 </SPAN>303</P>
<P class="p84 ft5">Former för uppdraget</P>
<P class="p1063 ft0">Flera av de områden som kommittén förväntas belysa är redan föremål för utredning i olika statliga kommittéer eller är en del av statliga myn- digheters uppgifter. Kommitténs arbete skall mot den bakgrunden ske i kontakt med andra berörda statliga kommittéer och myndigheter.</P>
<P class="p1064 ft0">För kommittén gäller kommittéförordningen (1998:1474). Kommittén skall lämna en delrapport senast i januari år 2000 och</P>
<P class="p1065 ft0">slutredovisning skall lämnas i januari år 2001. Uppdraget skall också avslutas med en internationell konferens om utmaningar för social- politiken på <NOBR>2000-talet</NOBR> som regeringen bjuder in t ill.</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td428"><P class="p10 ft0">SOU 2000:3</P></TD>
<TD class="tr3 td320"><P class="p10 ft12">Bilaga 2 <SPAN class="ft0">305</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td429"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
<TD class="tr4 td430"><P class="p10 ft4"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1">Underlag till Kommittén Välfärdsbokslut</P>
<P class="p13 ft12">Forskarunderlag:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:I</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Andersson, Roger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:II</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Appelqvist, Maria</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:III</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Barron, Karin; Michailakis, Dimitris; Söder, Mårten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:IV</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Bergmark, Åke</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p10 ft0">F:V</P></TD>
<TD class="tr9 td431"><P class="p10 ft0">Broady, Donald (med Andersson, Mats B.; Börjesson,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Mikael; Gustafsson, Jonas; Hultqvist, Elisabeth; Palme,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Mikael).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:VI</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Fredriksson, Gunilla.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p10 ft0">F:VII</P></TD>
<TD class="tr9 td431"><P class="p215 ft0">Fritzell, Johan; Lundberg, Olle.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:VIII</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p215 ft0">Granqvist, Roland.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:IX</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Gustafsson, Jan Eric (med Andersson, Anette; Hansen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft2"> </P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Michael).</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p10 ft0">F:X</P></TD>
<TD class="tr9 td431"><P class="p10 ft0">Hoem, Britta.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XI</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Jansson, Kjell.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XII</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Johansson, Håkan.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p10 ft0">F:XIII</P></TD>
<TD class="tr9 td431"><P class="p10 ft0">Kautto, Mikko</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XIV</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Lindh, Thomas.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XV</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Lundborg, Per.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XVI</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Lundström, Tommy.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p10 ft0">F:XVII</P></TD>
<TD class="tr9 td431"><P class="p10 ft0">Näsman, Elisabet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XVIII</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Oscarsson, Lars.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XIX</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Palme, Joakim.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p10 ft0">F:XX</P></TD>
<TD class="tr9 td431"><P class="p10 ft0">Regnér, Håkan.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XXI</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Sainsbury, Diane.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XXII</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Salonen, Tapio.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XXIII</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0"><NOBR>Svedberg-Nilsson,</NOBR> Karin.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p10 ft0">F:XXIV</P></TD>
<TD class="tr9 td431"><P class="p10 ft0">Måns Svensson.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XXV</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Swärd, Hans.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">F:XXVI</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Szebehely, Marta.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p10 ft0">F:XXVII</P></TD>
<TD class="tr9 td431"><P class="p10 ft0">Åberg, Rune; Nordenmark, Mikael.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td316"><P class="p10 ft0">F:XXVIII</P></TD>
<TD class="tr10 td431"><P class="p10 ft0">Åström, Karsten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td432"><P class="p10 ft12">Myndighetsunderlag:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p10 ft0">M:I</P></TD>
<TD class="tr9 td431"><P class="p10 ft0">Riksförsäkringsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td316"><P class="p10 ft0">M:II</P></TD>
<TD class="tr8 td431"><P class="p10 ft0">Skolverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td316"><P class="p10 ft0">M:III</P></TD>
<TD class="tr9 td431"><P class="p10 ft0">Socialstyrelsen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GOB33SOU_2000__3.pdf1359232pdfVälfärd vid vägskälhttps://data.riksdagen.se/fil/469F71A0-D8C4-4D02-A36D-76B508286E17GOB33d2Bilaga till SOU 2000:3sou_2000__3_d2.pdf6920333pdfVälfärd vid vägskäl - del 2https://data.riksdagen.se/fil/BDE72BE0-70DA-4544-973F-B855E30A881A