2422194GOB314200014sousouStatens offentliga utredningar 2000:14Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar1402000-04-05 00:00:002024-08-12 16:22:002000-04-05 00:00:00Adressat okändhämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB314/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB314https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB314
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_2 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:63px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 903px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 909px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_10 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 122px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:673px;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:515px;height:673px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:621px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:705px;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:515px;height:705px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:561px;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:515px;height:561px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:704px;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:515px;height:704px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:641px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:515px;height:641px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:705px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:515px;height:705px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:733px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:557px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:721px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:515px;height:721px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:689px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:515px;height:689px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:765px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:733px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:107px;left:42px;z-index:-1;width:197px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:197px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:90px;left:42px;z-index:-1;width:426px;height:659px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:426px;height:659px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:90px;left:42px;z-index:-1;width:416px;height:523px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:523px;}
#page_53 #inl_img1 {position:relative;width:162px;height:15px;}
#page_53 #inl_img2 {position:relative;width:82px;height:14px;}
#page_53 #inl_img3 {position:relative;width:47px;height:13px;}
#page_53 #inl_img4 {position:relative;width:30px;height:14px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:737px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:515px;height:737px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:737px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:515px;height:737px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:737px;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:515px;height:737px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:635px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:747px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:107px;left:42px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:763px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:699px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:491px;left:42px;z-index:-1;width:422px;height:102px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:422px;height:102px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:107px;left:42px;z-index:-1;width:416px;height:451px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:451px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:107px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:240px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:425px;height:240px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 87px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:204px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:425px;height:204px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:349px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:425px;height:349px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:55px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:205px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:425px;height:205px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:644px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:425px;height:644px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:349px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:309px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:425px;height:309px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:228px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:222px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:425px;height:222px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:107px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:188px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:425px;height:188px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:274px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:425px;height:274px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:343px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:425px;height:343px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:159px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:257px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:425px;height:257px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:118px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:425px;height:118px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:538px;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:515px;height:538px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:55px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:67px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:425px;height:67px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:641px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:515px;height:641px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:737px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:515px;height:737px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:685px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:765px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:737px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:515px;height:737px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:669px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:753px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:515px;height:753px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:705px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:515px;height:705px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:737px;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:515px;height:737px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_111 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_112 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:721px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:515px;height:721px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_114 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:609px;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:515px;height:609px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:705px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:515px;height:705px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:753px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:515px;height:753px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_119 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:733px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_122 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:753px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:515px;height:753px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_124 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:737px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:515px;height:737px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:737px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:515px;height:737px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 118px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_128 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_129 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:625px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:515px;height:625px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:107px;left:42px;z-index:-1;width:416px;height:642px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:416px;height:642px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_132 #dimg1z{position:absolute;top:765px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:749px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_134 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:673px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:515px;height:673px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_135 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:737px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:515px;height:737px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:737px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:515px;height:737px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_139 #dimg1z{position:absolute;top:765px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:765px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_141 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_142 #dimg1z{position:absolute;top:781px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_143 #dimg1z{position:absolute;top:765px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_147 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_151 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_152 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 119px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 88px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_157 #dimg1z{position:absolute;top:275px;left:42px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_159 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_160 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 94px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
.ft0{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft6{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 17px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft12{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft13{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 197px;l-h: 0px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft17{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 27px;l-h: 17px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft23{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft24{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft26{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft32{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 27px;}
.ft33{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 23px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft38{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft43{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft44{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft46{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 20px;}
.ft47{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft48{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft49{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft53{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 1px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 2px;}
.ft60{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft61{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 24px;}
.ft62{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 23px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 26px;}
.ft65{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft66{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 24px;}
.ft67{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft70{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft71{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft73{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft74{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 47px;l-h: 16px;}
.ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft77{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 44px;l-h: 17px;}
.ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft79{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 44px;l-h: 14px;}
.ft80{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 45px;l-h: 14px;}
.ft81{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 43px;l-h: 17px;}
.ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft83{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 47px;l-h: 14px;}
.ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 14px;}
.ft85{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 43px;l-h: 14px;}
.ft86{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft87{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft88{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft89{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft91{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft92{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft93{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft94{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft95{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft98{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft99{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 27px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 3px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 628px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;padding-top: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 3px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;padding-top: 3px;margin-top: 630px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: center;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: center;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.52px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.52px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.52px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.52px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 225px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p534{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p535{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p536{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p537{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p572{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p573{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p588{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px !important;}
.p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p681{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p687{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td5{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td6{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: -1px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: -7px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 486px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 478px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 493px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 23px;}
.tr1{heightzzz: 32px;}
.tr2{heightzzz: 35px;}
.tr3{heightzzz: 34px;}
.tr4{heightzzz: 21px;}
.tr5{heightzzz: 7px;}
.tr6{heightzzz: 24px;}
.tr7{heightzzz: 37px;}
.tr8{heightzzz: 33px;}
.tr9{heightzzz: 18px;}
.tr10{heightzzz: 17px;}
.tr11{heightzzz: 727px;}
.tr12{heightzzz: 0px;}
.tr13{heightzzz: 596px;}
.tr14{heightzzz: 561px;}
.tr15{heightzzz: 5px;}
.tr16{heightzzz: 39px;}
.tr17{heightzzz: 25px;}
.tr18{heightzzz: 19px;}
.tr19{heightzzz: 22px;}
.tr20{heightzzz: 26px;}
.tr21{heightzzz: 20px;}
.tr22{heightzzz: 15px;}
.tr23{heightzzz: 16px;}
.tr24{heightzzz: 1018px;}
.tr25{heightzzz: 45px;}
.tr26{heightzzz: 44px;}
.tr27{heightzzz: 12px;}
.tr28{heightzzz: 13px;}
.tr29{heightzzz: 11px;}
.tr30{heightzzz: 14px;}
.tr31{heightzzz: 50px;}
.tr32{heightzzz: 57px;}
.tr33{heightzzz: 6px;}
.tr34{heightzzz: 43px;}
.tr35{heightzzz: 42px;}
.tr36{heightzzz: 41px;}
.t0{width: 446px;margin-leftZ: 106px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 566px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 105px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 1050px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 585px;margin-leftZ: 137px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 675px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 448px;margin-leftZ: 80px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 491px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 386px;margin-leftZ: 137px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 486px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 448px;margin-leftZ: 80px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 1076px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 566px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 413px;margin-leftZ: 46px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 465px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 216px;margin-leftZ: 47px;margin-top: 19px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 468px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 18px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 177px;margin-leftZ: 122px;margin-top: 7px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 115px;margin-leftZ: 99px;margin-top: 6px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 198px;margin-leftZ: 165px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 457px;margin-leftZ: 47px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 462px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 457px;margin-leftZ: 47px;margin-top: 20px;f:italic 11px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 403px;margin-leftZ: 72px;margin-top: 29px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 422px;margin-leftZ: 53px;margin-top: 20px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 466px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 42px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 421px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 2px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 361px;margin-leftZ: 54px;margin-top: 20px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 566px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 457px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 19px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">SOU 2000:14</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft1">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p0 ft1">Socialdepartementet</P>
<P class="p1 ft0">Regeringen bemyndigade den 22 december 1998 statsrådet Lars Engqvist att tillkalla en parlamentarisk kommitté (S 1998:09) med uppgift att i dialog med berörda m yndigheter, organisationer och andra föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa en bättre situation för de hemlösa och förhindra att hemlöshet uppstår. Kommittén skall vidare lämna underlag och förslag för regeringens ställningstagande till fördelning av projektmedel som under en treårsperiod har avsatts till åtgärder för hemlösa. Stödet skall ges till kommuner och ideella organisationer för att pröva och utveckla olika boende- och stödformer, stödja nyskapande projekt samt finna metoder för lokala inventeringar och uppsökande verksamhet. Regeringens direktiv (dir. 1998:108) bifogas i sin helhet (bilaga 1).</P>
<P class="p2 ft0">Som ordförande i kommittén förordnades den 22 december 1998 förre riksdagsledamoten Widar Andersson. Statsrådet Lars Engqvist beslutade att som ledamöter utse följande fr.o.m. den 8 mars 1999:</P>
<P class="p3 ft0">Cinnika Beiming (s), Kristina Axén Olin (m), Erling Bager (fp), Annica Dominius (c), Hardy Hedman (kd), Thomas Julin (mp) samt Sten Lundström (v). Som sakkunniga i kommittén förordnades fr.o.m. den 1 april 1999 departementssekreteraren <NOBR>Per-Erik</NOBR> Rinsell (t.o.m. den 31 januari 2000), departementssekreteraren Kenneth Sjöstrand (t.o.m. den 3 november 1999), samt fr.o.m. den 4 november 1999 departementssekreteraren Tomas Karlsson. Som experter i kommittén förordnades fr.o.m. den 1 april 1999 samhällspeda gog Kaj Forsberg, projektchef Stina Holmberg, kriminalvårdsinspektör Kaj Kadar, utredningssekreterare Leif Klingensjö samt utredare Margareta Liljeqvist. <NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> McCarthy har tjänstgjort som assistent åt kommittén.</P>
<P class="p4 ft0">Till sekreterare för kommittén utsågs fr.o.m. den 25 januari 1999 <NOBR>Ann-Christin</NOBR> Martens (t.o.m. den 30 september 1999). Fr.o.m. den 1 december 1999 förordnades soci onomen Weddig Runquist till ny sekreterare i kommittén.</P>
<P class="p5 ft0">Kommittén har antagit namnet Kommittén för hemlösa.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB3142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p6 ft0">SOU 2000:14</P>
<P class="p7 ft0">Kommittén får härmed överlämna sitt delbetänkande Adressat okänd</P>
<P class="p8 ft0">– om hemlöshetens bakgrund, orsaker och dynamik.</P>
<P class="p9 ft0">Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande av ledamoten Kristina Axén Olin.</P>
<P class="p10 ft0">Stockholm den 31 mars 2000.</P>
<P class="p11 ft0">Widar Andersson</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p12 ft0">Kristina Axén Olin</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p13 ft0">Erling Bager</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p13 ft0">Cinnika Beiming</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p12 ft0">Annica Dominius</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p12 ft0">Hardy Hedman</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft0">Thomas Julin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p12 ft0">Sten Lundström</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft3">/Weddig Runquist</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p12 ft4">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p14 ft4">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p12 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p12 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p15 ft1">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td7"><SPAN class="p16 ft6">Sammanfattning jämte förslag ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p17 ft7">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p16 ft8">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p16 ft8">Inledande utgångspunkter samt kommitténs uppdrag.................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p18 ft8">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p19 ft0">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p16 ft0">Inledning.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p17 ft0">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p19 ft0">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p20 ft4">Hemlöshet - ett svårfångat begrepp..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p12 ft0">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p19 ft0">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p16 ft0">Betydelsen av en bostad och ett hem................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p18 ft0">18</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft0"><SPAN class="ft0">1.4</SPAN><SPAN class="ft9">Kommittén för hemlösa - uppdrag, direktiv och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td7"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p12 ft10">arbetsinriktning ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p16 ft0">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td7"><SPAN class="p12 ft10">1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p12 ft10">Betänkandets disposition .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p22 ft11">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p16 ft12">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td7"><SPAN class="p12 ft13">Historik</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p16 ft12">........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p16 ft12">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td7"><SPAN class="p12 ft10">2.1 .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p12 ft10">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p16 ft11">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td7"><SPAN class="p12 ft10">2.2 ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p12 ft10">Hemlöshet ur ett historiskt perspektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p22 ft11">24</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft10"><SPAN class="ft11">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft14">Från kringvandrande tiggare till lösdrivare</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p12 ft10">till och med <NOBR>1800-talet ....................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td16"><SPAN class="p16 ft11">24</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft10"><SPAN class="ft11">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft14">Hemlöshet och bostadslöshet i det framväxande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr14 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td11"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p12 ft10">välfärdssamhället ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td18"><SPAN class="p24 ft11">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p16 ft12">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td19"><SPAN class="p12 ft13">Riksdagens behandling av hemlöshet under <NOBR>1990-talet ...............</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p16 ft12">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p12 ft10">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p12 ft10">Inledning.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p16 ft11">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p12 ft10">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p12 ft10">Perioden <NOBR>1990–1995 .......................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p16 ft11">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p12 ft10">3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p12 ft10">Perioden <NOBR>1996–1999 .......................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p16 ft11">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p16 ft12">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td19"><SPAN class="p12 ft13">Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p16 ft12">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p12 ft10">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p12 ft10">Inledning.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p16 ft11">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p12 ft10">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p12 ft10">Antal hemlösa .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p22 ft11">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p12 ft10">4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p12 ft10">Ursprungsland ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p16 ft11">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p12 ft10">4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p12 ft10">Städer och glesbygd ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p22 ft11">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p12 ft10">4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p12 ft10">Kön och åldersfördelning ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p25 ft11">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p12 ft10">4.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p12 ft10">Boendeformer .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p16 ft11">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td11"><SPAN class="p26 ft15">4.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td17"><SPAN class="p20 ft16">Försörjningskälla ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td18"><SPAN class="p25 ft15">58</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p22 ft4">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft17">Innehåll <SPAN class="ft4">6</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p12 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p12 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p12 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p12 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td20"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td21"><SPAN class="p27 ft0">4.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td15"><SPAN class="p28 ft4">Hemlöshetens varaktighet................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td22"><SPAN class="p29 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p27 ft0">4.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p28 ft4">Uteliggare och härbärgesboende ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p30 ft0">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p27 ft0">4.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p28 ft4">Hemlösas problembild enligt uppgiftslämnarna ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p31 ft0">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p27 ft0">4.11</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p28 ft4">Dominerande missbruk den senaste månaden ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p32 ft0">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p27 ft0">4.12</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p28 ft4">Hemlösas andel i olika samhällssektorer ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p30 ft0">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p27 ft0">4.13</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p28 ft4">På väg mot ett hem - hinder i vägen .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p33 ft0">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td20"><SPAN class="p34 ft7">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td27"><SPAN class="p27 ft6">Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td22"><SPAN class="p35 ft7">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p27 ft0">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p28 ft4">Allmänt ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p32 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft0"><SPAN class="ft0">5.2</SPAN><SPAN class="ft9">Boenderelaterade- och asocialitetsfokuserade definitioner. 71</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p19 ft0">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td29"><SPAN class="p20 ft18">Socialstyrelsens kartläggningar: definition och metod .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td16"><SPAN class="p16 ft0">74</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft0"><SPAN class="ft0">5.4</SPAN><SPAN class="ft9">Gränsdragning bostadslöshet/bostadslös –</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p20 ft4">hemlöshet/hemlös............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p37 ft0">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td9"><SPAN class="p16 ft8">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td32"><SPAN class="p26 ft6">Kommitténs verksamhet ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p16 ft7">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p26 ft0">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p20 ft4">Inledning.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td31"><SPAN class="p38 ft0">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p26 ft0">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p20 ft4">Projektstöd till kommuner och organisationer ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p38 ft0">82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft0"><SPAN class="ft0">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft19">Beviljade projekt samt lägesbeskrivning vid</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr18 td15"><SPAN class="p12 ft4">årsskiftet 1999/2000 .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td16"><SPAN class="p16 ft0">84</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft0"><SPAN class="ft0">6.3</SPAN><SPAN class="ft9">Opinionsbildande verksamhet och övriga externa</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p18 ft4">aktiviteter .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p16 ft0">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td9"><SPAN class="p16 ft8">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td36"><SPAN class="p26 ft6">Välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet ......................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td35"><SPAN class="p16 ft7">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p26 ft0">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td34"><SPAN class="p18 ft4">Inledning.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td35"><SPAN class="p16 ft0">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p26 ft0">7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p18 ft4">Missbrukarvården och de hemlösa.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p39 ft0">103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p26 ft0">7.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td34"><SPAN class="p18 ft18">Psykiskt störda missbrukare (dubbeldia gnospatienter)....</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td35"><SPAN class="p16 ft0">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p26 ft0">7.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td34"><SPAN class="p18 ft4">Behov av ett förändrat arbetssätt ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td35"><SPAN class="p16 ft0">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p26 ft0">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td34"><SPAN class="p18 ft4">Socialbidrag och hemlöshet ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td35"><SPAN class="p40 ft0">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td9"><SPAN class="p16 ft8">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td36"><SPAN class="p26 ft7">Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td35"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p26 ft6">effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td34"><SPAN class="p41 ft6">.......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td35"><SPAN class="p16 ft7">111</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft0"><SPAN class="ft0">8.1</SPAN><SPAN class="ft9">Bostadspolitikens ändrade förutsättningar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr21 td37"><SPAN class="p12 ft4">under <NOBR>1990-talet............................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td38"><SPAN class="p16 ft0">111</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft0"><SPAN class="ft0">8.2</SPAN><SPAN class="ft9">Effekterna för hushåll med en svag position på</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr22 td39"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td40"><SPAN class="p43 ft4">bostadsmarknaden.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p16 ft20">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td39"><SPAN class="p12 ft21">8.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td40"><SPAN class="p43 ft18">Vräkningar från bostaden – men till vad? .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td38"><SPAN class="p16 ft21">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p12 ft0">8.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p43 ft4">Utvecklingen under <NOBR>1990-talet .......................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p16 ft0">120</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft0"><SPAN class="ft0">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft19">Vräkningar av personer som vårdats i psykiatrisk</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr10 td39"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td41"><SPAN class="p43 ft4">slutenvård.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td35"><SPAN class="p22 ft0">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td39"><SPAN class="p12 ft21">8.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td41"><SPAN class="p43 ft4">Vräkning till vad? .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td35"><SPAN class="p16 ft21">126</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p12 ft0">8.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p43 ft18">Den sekundära bostadsmarknaden – en slutstation? .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p39 ft0">128</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p12 ft4">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td42"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td43"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p14 ft17">Innehåll <SPAN class="ft4">7</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p12 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p12 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p12 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td20"><SPAN class="p44 ft7">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td27"><SPAN class="p27 ft6">Hemlöshetens dynamik ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td22"><SPAN class="p32 ft7">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td20"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td42"><SPAN class="p27 ft0">9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><SPAN class="p12 ft10">Inledning .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td22"><SPAN class="p31 ft0">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft10">9.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">Hemlösa med psykisk störning eller med så kallade</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">dubbeldiagnoser ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p31 ft11">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft10">9.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">Hemlösa kvinnor ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p31 ft11">139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft10">9.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">Frigivna från kriminalvårdsanstalt .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p30 ft11">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft10">9.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">Härbärgets motstridiga roller och funktioner ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p30 ft11">143</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft13">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td27"><SPAN class="p12 ft13">Frivilligorganisationernas roll och insatser för hemlösa ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p31 ft12">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft10">10.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">Inledning .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p31 ft11">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft10">10.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">Frivilligorganisationernas roll ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p31 ft11">146</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft13">11</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td27"><SPAN class="p12 ft13">Behovet av forskning .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p31 ft12">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft10">11.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">Hemlöshetsforskning – en svag ställning ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p45 ft11">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft10">11.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">Utveckling och förstärkning av den samlade</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">kunskapen .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p31 ft11">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft10">11.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">Satsning på forskning om hemlöshet och</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10">bostadssociala frågor ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p32 ft11">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td45"><SPAN class="p12 ft13">Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p16 ft12">...........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p31 ft12">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td46"><SPAN class="p12 ft13">Särskilt yttrande .................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p32 ft12">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td45"><SPAN class="p12 ft13">Bilaga</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p12 ft11"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td27"><SPAN class="p27 ft16">Kommittédirektiv.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td22"><SPAN class="p46 ft15">165</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p14 ft0">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td49"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td50"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft1">Sammanfattning jämte förslag</P>
<P class="p48 ft23">Kommitténs uppdrag och inriktning</P>
<P class="p49 ft0">Kommitténs arbete skall bidra till att utveckla nya metoder för inventering, kartläggning och uppsökande verksamhet som syftar t ill att skapa en bättre situation för de hemlösa och förhindra uppkomsten av hemlöshet. Detta skall ske i en dialog med berörda myndigheter och organisationer. Kommittén skall stimulera och ekonomiskt stödja initiativ till nyskapande projekt som syftar till att på såväl kort som lång sikt utveckla ett bättre stöd för de hemlösa och förhindra att hemlöshet uppstår.</P>
<P class="p50 ft24">Hemlöshet – ett sammansatt och komplext problem</P>
<P class="p51 ft25">Hemlöshet som socialt problem samt hemlösas villkor och livssituation är frågor som under <NOBR>1990-talet</NOBR> har ägnats en allt större uppmärksamhet. Hemlöshet anses vara ovärdigt ett välfärdssamhälle, ett tecken på välfärdsstatens tillbakadragande och ett tecken på bostadspolitikens avveckling. I många fall har man i den allmänna debatten satt likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare eller härbärgesboende. Men att vara hemlös kan ha en betydligt vidare innebörd. Faktiska levnadsförhållanden och problem kan nämligen variera mellan de som saknar bostad, liksom över tid för enskilda hemlösa.</P>
<P class="p52 ft0">För det fortsatta arbetet är det därför av central betydelse hur hemlösheten definieras och uppfattas. Definitioner ger uttryck för skilda verklighetsuppfattningar och värderingar. Definitionen av hemlöshet är avgörande för vilka insatser som exempelvis den enskilda kommunen väljer prioritera och genomföra. Kommittén har i sitt arbete utgått från en bredare definition än den klient/patientbaserade definition som So- cialstyrelsen använder sig av i sin senaste nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">10 </SPAN>Sammanfattning jämte förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft0">Kommitténs definition av hemlöshet:</P>
<P class="p54 ft4">En hemlös människa är en person som saknar tillgång till egen bostad och vars livsvillkor är sådana att han eller hon inte heller kan erhålla en reguljär bostad.</P>
<P class="p55 ft0">Kommittén anser att det är väsentligt att de inventeringar av hemlösheten som på regeringens uppdrag har utförts av Socialstyrelsen upprepas och ytterligare utvecklas. Dessa har i huvudsak belyst antalet hemlösa med utpräglade socialmedicinska problem. Därutöver är det också viktigt att kartlägga och närmare analysera individer och grupper med en svag ställning på bostadsmarknaden.</P>
<P class="p56 ft23">Uppföljning av hushåll som blivit vräkta</P>
<P class="p57 ft0">Olika undersökningar visar att en stor andel av de människor som har vräkts även efter 12 månader efter verkställd vräkning, saknar egen bostad. Studier tyder också på att 10 % av de hushåll som blivit vräkta på grund av hyresskulder eller (i mindre utsträckning till följd av ett störande beteende) ”försvinner” spårlöst. Det finns skäl att befara att dessa människor i stor utsträckning vräks till hemlöshet. Samhällets kunskap om denna grupp av människor be höver förstärkas.</P>
<P class="p56 ft23">Bostadsmarknaden</P>
<P class="p58 ft25">Alla hushåll påverkas av ändrad lagstiftning inom olika delar av bostadspolitiken, bostadsbyggandets <NOBR>upp-och-nedgångar,</NOBR> regeländringar om räntor, subventioner m.m. Den 1 juli 1993 upphävdes bostadsförsörjningslagen och bostadsanvisningsrättslagen. Kommittén för hemlösa anser att effekterna av denna förändring för hushåll med en svag position på bostadsmarknaden inte är tillräckligt analyserade och belysta.</P>
<P class="p59 ft0">Nuvarande system med en växande logimarknad (härbärgen och hotellboende) respektive en sekundär bostadsmarknad där socialtjänsten erbjuder sina hemlösa klienter bostäder med andrahandskontrakt, kan med dess nuvarande tillämpning utvecklas till ett hinder för den enskildes möjligheter att normalisera sin livs- och boendesituation. Detta gäller särskilt i kommuner som saknar verkningsfulla strategier och metoder för att hjälpa människor vidare till en bostad med ett eget kontrakt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td55"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td56"><SPAN class="p12 ft3">Sammanfattning jämte förslag <SPAN class="ft18">11</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td57"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td58"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft23">Behovet av forskning</P>
<P class="p61 ft0">Den nationella kunskapsnivån om hemlöshetens orsaker och dynamik är bristfällig. Forskningsinsatserna inom området framstår som mycket spridda och okoordinerade. Hemlöshetsforskning utgör i dagsläget inte något prioriterat område vid universitet och högskolor. Det finns få disputerade forskare som ägnar sig åt området, samtidigt som få unga forskare funnit möjlighet att ägna sig åt detta forskningsfält.</P>
<P class="p56 ft23">Kommitténs konstateranden och bedömningar</P>
<P class="p62 ft0">I delbetänkandet redovisas kunskapsläget inom en rad olika områden som har samband med eller nära samband med hemlöshetsproblematiken. Kommittén gör bland annat följande konstateranden och bedömningar:</P>
<P class="p63 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Majoriteten av hemlösa är människor som är tillfälligt hemlösa till följd av en svag position på bostadsmarknaden. Definitionen av</SPAN></P>
<P class="p64 ft0">hemlöshet bör beskriva denna verklighet på ett bättre sätt än idag: <SPAN class="ft26">En hemlös människa är en person som saknar tillgång till egen bostad och vars livsvillkor är sådana att han eller hon inte heller kan erhålla en reguljär bostad.</SPAN></P>
<P class="p65 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Hemlöshet tenderar, i vår sort av utvecklade välfärdssamhällen, att till icke oväsentlig del </SPAN><SPAN class="ft26">uppkomma </SPAN>i tider av ekonomisk tillväxt och en ökad urbanisering medan den mäts och <SPAN class="ft26">uppmärksammas </SPAN>i tider av nedgång och ekonomisk stagnation.</P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Det krävs långsiktiga och konjunkturövergripande inventeringar, forskningsinsatser och insatser för att mer framgångsrikt förebygga och minimera hemlösheten.</SPAN></P>
<P class="p67 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Det krävs dels strukturella åtgärder i form av ett ökat bostadsbyggande och en bättre anpassad bostadsförsörjning för hushåll i allmänhet, samt dels riktade insatser i syfte att förbättra positionen för hushåll med för stunden svaga positioner på bostadsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p68 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Hemlöshet är koncentrerad till de större städerna, men är också en realitet i mindre och medelstora städer.</SPAN></P>
<P class="p69 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Hemlösa människor rör sig över kommun- och stadsdelsgränser i de större städerna, varför det krävs mer av ett gemensamt ansvarstagande av kommuner och stadsdelsrespektive kommundelsnämnder i storstadsregionerna.</SPAN></P>
<P class="p70 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Människor med utomnordisk bakgrund ökar sin andel av de hemlösa.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Unga människor, under 30 år, med utomeuropeisk bakgrund är överrepresenterade bland de hemlösa.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">12 </SPAN>Sammanfattning jämte förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Av de hemlösa under 30 år är en majoritet kvinnor.</SPAN></P>
<P class="p73 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Krav som riktas mot den enskilde hemlöse som vistas på härbärgen eller som i andra hand hyr en bostad av socialtjänsten (”sociala kontrakt”) skall balanseras med krav på de ansvariga myndigheterna vad gäller dessa insatsers kvalitet och standard.</SPAN></P>
<P class="p74 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Kommuner som saknar verkningsfulla strategier och metoder att hjälpa den hemlöse till ett eget och självständigt boende riskerar att bidra till utvecklingen av en hemlöshetskultur och en livsstil, där den sociala utslagningen inkapslas.</SPAN></P>
<P class="p75 ft30"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft29">Motivation att upphöra med drogmissbruk är ingen egenskap utan en process. Särskilt för de samsjukliga missbrukarna (s.k. dubbeldia gnoser)</SPAN></P>
<P class="p76 ft0">– som utgör en stor grupp bland uteliggare och härbärgesboende – krävs därför långsiktighet, bred kompetens och breda insatser inom missbrukarvården.</P>
<P class="p77 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Risken att vräkas från sin bostad är cirka fyra gånger större för en människa som varit intagen för psykiatrisk slutenvård jämfört med befolkningen som helhet.</SPAN></P>
<P class="p78 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Kommuner och stadsdelsnämnder som principiellt motsätter sig att utge socialbidrag till följd av den enskildes hyresskulder, agerar i strid med socialtjänstlagens bestämmelser om en individuell prövning i biståndsärenden.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0"><SPAN class="ft27">N </SPAN>15 % av internerna på fängelserna är bostadslösa <SPAN class="ft26">före frihetsberövandet</SPAN>, 20 % är bostadslösa <SPAN class="ft26">efter </SPAN>frigivningen.</P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Behovet av kvalitets- och metodutveckling mellan och inom psykiatri, kriminalvård och de kommunala myndigheterna är mycket stort.</SPAN></P>
<P class="p81 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Av de tio kommuner som 1999 rapporterade flest hemlösa utgör endast hälften någon av de 32 kommuner som samma år rapporterade bostadsbrist.</SPAN></P>
<P class="p15 ft23">Kommitténs sammanfattande förslag</P>
<P class="p82 ft0">Kommittén föreslår i detta betänkande att:</P>
<P class="p83 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft31">Socialstyrelsen ges i uppdrag av regeringen att undersöka mö jligheten att i samband med förberedandet för och genomförandet av den registerbaserade Folk- och Bostadsräkningen (FoB) 2005, samla in information som har relevans för att kunna belysa villkoren för de individer och grupper som har en svag position på bostadsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p84 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft31">Boverket och Socialstyrelsen ges i uppdrag av regeringen att dels analysera omfattningen och konsekvenserna av den logimarknad och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31410x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Sammanfattning jämte förslag <SPAN class="ft0">13</SPAN></P>
<P class="p85 ft25">sekundära bostadsmarknad som många hemlösa är hänvisade till, dels utforma ett system för att varje år samla in information som gör det möjligt att uppskatta omfattningen och hur den förändras över tid.</P>
<P class="p86 ft0">3. Socialstyrelsen ges i uppdrag av regeringen att genomföra en undersökning av de personer som vräktes under 1999 för att kartlägga dels socialtjänstens insatser visavi dessa människor, dels få vetskap om hur stor andel som hamnar i hemlöshet efter verkställd vräkning.</P>
<P class="p87 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft31">Regeringen särskilt låter analysera hur hushåll med en svag position på bostadsmarknaden har påverkats i samband med att bostadsförsörjningslagen och bostadsanvisningsrättslagen upphävdes vid halvårsskiftet 1993.</SPAN></P>
<P class="p74 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft31">Regeringen i sin kommande forskningspolitiska proposition uppdrar åt Socialvetenskapliga forskningsrådet att särskilt uppmärksamma och initiera insatser för en förstärkning av forskningen och den långsiktiga kunskapsuppb yggnaden inom detta område.</SPAN></P>
<P class="p88 ft0">Kommittén förutsätter att ovannämnda utredningsuppdrag kan finansieras inom respektive myndighets ekonomiska ram.</P>
<P class="p89 ft23">Kommitténs fortsatta arbete</P>
<P class="p90 ft0">Kommittén för hemlösa kommer – utöver uppföljning av ovannämnda förslagspunkter – att utveckla och fördjupa sina insatser inom följande områden:</P>
<P class="p91 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Metodutvecklingen inom missbrukarområdet, den psykiatriska vården och insatserna för hemlösa människor med samsjuklighet (s.k. dubbla diagnoser).</SPAN></P>
<P class="p92 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Frivilligorganisationernas och andra föreningars roll som dels utförare av beställda sociala uppdrag och dels som opinionsbildare och intressebevakare.</SPAN></P>
<P class="p93 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Den aktiva arbetsmarknadspolitikens betydelse och organisation för att motverka hemlöshet och utanförskap.</SPAN></P>
<P class="p70 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Socialtjänstens roll i den kommunala bostadsförsörjningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">14 </SPAN>Sammanfattning jämte förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft23">Konsekvenser i olika avseenden</P>
<P class="p94 ft0">Enligt vad som sägs i de generella direktiven till kommittéer och särskilda utredare, skall i betänkandet redovisas konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, jämställdhetspolitiska konsekvenser samt regionalpolitiska konsekvenser.</P>
<P class="p56 ft26">Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet</P>
<P class="p95 ft0">Enligt Kriminalvårdsstyrelsen saknar en stor andel av de frigivna från fängelserna en ordnad bostad i samband med deras frigivning. Social instabilitet i form av bostadslöshet och arbetslöshet är faktorer som har en negativ inverkan när det gäller den fortsatta rehabiliteringen. Kommittén för hemlösa har i samband med beredningen av ansökningar om projektbidrag därför bland annat prioriterat ansökningar från ideella organisationer och föreningar vars syfte är att bedriva ett brottsförebyggande arbete visavi tidigare intagna på kriminalvårdsanstalter.</P>
<P class="p56 ft26">Jämställdhetspolitiska kons ekvenser</P>
<P class="p51 ft0">Kommittén för hemlösa noterar att andelen hemlösa kvinnor har ökat markant under <NOBR>90-talet,</NOBR> och uppgår t ill 21 % enligt Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning. Historiskt sett har hemlösa kvinnor varit ”osynliga” när myndigheterna har planerat och genomfört insatser för hemlösa. Under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> har emellertid hemlösa kvinnors särskilda problematik uppmärksammats i allt högre utsträckning. Kommittén för hemlösa har i samband med beredningen av ansökningar om projektbidrag bland annat valt att stödja projekt som har avsett uppsökande verksamhet av hemlösa kvi nnor.</P>
<P class="p96 ft26">Regionalpolitiska konsekvenser</P>
<P class="p97 ft0">Socialstyrelsens rikstäckande kartläggningar har visat att hemlöshetsproblematiken till övervägande del är koncentrerad till storstadsregionerna. Drygt en tredjedel av samtligas hemlösa bor antingen i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Men det innebär inte att hemlöshet enbart är en fråga för storstäderna. Vid senaste kartläggningen 1999 fanns det 15 kommuner som hade rapporterat minst 100 hemlösa. I 39 av landets kommuner har man minst 10 hemlösa per 10.000 invånare.Vid kommitténs forskningsseminarium i augusti 1999 ventilerades hemlöshets-</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31412x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Sammanfattning jämte förslag <SPAN class="ft0">15</SPAN></P>
<P class="p98 ft0">problematiken även utanför storstadsområdena samt behovet av som jämförande ortsstudier utanför storstadsområdena.</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td59"><SPAN class="p99 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td60"><SPAN class="p31 ft0">17</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td61"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td62"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft1"><SPAN class="ft1">1</SPAN><SPAN class="ft32">Inledande utgångspunkter samt kommitténs uppdrag</SPAN></P>
<P class="p101 ft23"><SPAN class="ft23">1.1</SPAN><SPAN class="ft33">Inledning</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">Hemlöshet som socialt problem samt hemlösas villkor och livssituation är frågor som under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> har ägnats en allt större uppmärksamhet. Uteliggarnas och härbärgesgästernas v illkor har djupt engagerat och berört många. Hemlöshet är, har det framhållits, ovärdigt ett välfärdssamhälle och ett tecken på välfärdsstatens tillbakadragande.</P>
<P class="p103 ft25">Hemlöshet har framför allt i storstäderna blivit mer påtaglig och synlig jämfört med under exempelvis <NOBR>1970-talet.</NOBR> I de större städerna möter vi hemlösa på gator och torg, ibland förvirrade och ofta socialt utslagna. Mötet formar ofta allmänhetens föreställning om den hemlöse. Bilden förstärks genom bland annat reportage som media förmedlar där hemlösa ofta personifieras av människor som är uteliggare och socialt utslagna, ofta med psykiska störningar och grava missbruksproblem.</P>
<P class="p104 ft0">Denna beskrivning av hemlöshet tenderar även att påverka den allmänna föreställningen om orsakerna till hemlöshet. När den hemlöse i första hand ses som en socialt utslagen individ med avvikande beteende reduceras den hemlöses situation till individuella problem, där samverkande strukturella orsakssamband lyser med sin frånvaro. Med detta betraktelsesätt tenderar samhällets och frivilligorganisationernas insatser bli ensidigt koncentrerade på den enskilde individen, medan samhällsperspektivet kommer i bakgrunden. Genom att snabbt iordningställa ytterligare härbärgesplatser eller andra typer av kategoriboenden, anordna soppkök och andra åtgärder av akutkaraktär är det lätt för ansvariga myndigheter att slå sig till ro. I bästa fall kan dessa insatser vara en hjälp i det akuta skedet, i sämsta fall finns en risk att de får en motsatt effekt: de permanentar eller i varje fall förlänger hemlöshetsperioden, eftersom åtgärderna inte kombineras med övergripande åtgärder av mer generell natur.</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">18 </SPAN>Inledande utgångspunkter samt kommitténs uppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft0">Den stereotypa bilden av den hemlöse som uteliggare eller härbärgesgäst är dock inte representativ för den stora gruppen av människor som saknar bostad. Uteliggarna tillhör en minoritet av de hemlösa. Majoriteten består istället av människor som antingen är tillfälligt hemlösa eller som under oregelbundet återkommande perioder går in och ut ur hemlösheten till följd av en svag position på bostadsmarknaden. För att stärka deras ställning på bostadsmarknaden krävs helt andra typer av åtgärder än de insatser som idag görs för de hemlösa, som är utslagna från såväl arbetssom bostadsmarknaden och med en långvarig hemlöshet bakom sig. Hemlösa är med andra ord ingen homogen grupp med några gemensamma egenskaper eller en gemensam problembild i övrigt.</P>
<P class="p106 ft23"><SPAN class="ft23">1.2</SPAN><SPAN class="ft33">Hemlöshet – ett svårfångat begrepp</SPAN></P>
<P class="p55 ft0">Hemlöshet är på många sätt ett svårfångat begrepp. Det kan bland annat avse ett <SPAN class="ft26">känslomässigt tillstånd </SPAN>, dvs. individen känner sig hemlös vilket inte nödvändigtvis behöver innebära att vederbörande de facto är utan bostad; ett exempel på detta kan vara en familj som är på flykt från ett annat land, men som trots bostad i det nya landet känner sig rotlös. Det kan också avse en <SPAN class="ft26">fysisk realitet</SPAN>, dvs. individen är utan bostad. I detta betänkande är det i den senare betydelsen om vi beskriver hemlöshetens bakgrund, orsaker och dynamik.</P>
<P class="p107 ft23"><SPAN class="ft23">1.3</SPAN><SPAN class="ft33">Betydelsen av en bostad och ett hem</SPAN></P>
<P class="p108 ft0">Som regel brukar <SPAN class="ft26">hem </SPAN>ges ett vidare innehåll än vad som gäller för <SPAN class="ft26">bostad</SPAN>. ”Bostaden är fasaden utåt. Hemmet är förankringen i tillvaron. /- <NOBR>--/</NOBR> Man skapar ett hem av en bostad men knappast tvärtom”, skriver <NOBR>Maj-Britt</NOBR> Hanström i sin avhandling. Hemmet kan frikopplas från bostaden och avse känslor av tillhörighet, exempelvis i betydelsen ”föräldrahem”, ”hembygd”, ”hemkänsla” (Sahlin, 1992a). Bostad kan utifrån detta resonemang definieras utifrån en mer fysisk och juridiskt <SPAN class="ft26">objektiv </SPAN>dimension: ”ett konkret byggnadselement som disponeras på en mer eller mindre väldefinierad rättighetsgrund, medan hemmet står för en subjektiv och existentiell dimension” (Gullberg och Börjeson, 1999).</P>
<P class="p109 ft0">Hemmet är alltså långt ifrån enbart en fysisk realitet i form av att ha tak över huvudet. Av det skälet räknas alltså inte härbärge, hotell eller institutioner som ett ”hem”, även om en person kan ha haft en sådan boendeform under åratal. Sedan är det en annan sak om den enskilde upplever exempelvis institutionen som sitt hem.</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31415x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Inledande utgångspunkter samt kommitténs uppdrag <SPAN class="ft0">19</SPAN></P>
<P class="p110 ft0">Hemmet kan också diskuteras och studeras utifrån ett genusperspektiv. Enligt Hanström (1991) har hemmet, generellt sett, en större betydelse för kvinnor än för män. Medan männen använder hemmet som en uppehållsort blir hemmet för kvinnan en plats varifrån hon hämtar sin kraft. ”Själva bostaden som centralpunkt i livet är ett fenomen som är nästan uteslutande kvinnligt. De kan göra hemmet till ett aldrig avslutat kapitel av successiv förnyelse som i många fall är det viktigaste uttrycket för personligt skapande”, konstaterar forskarna Magnus Mörck m.fl. i en rapport från Byggnadsforskningsrådet ( 1986). Att bli eller förbli hemlös kan alltså – på ett plan – ha olika djupgående konsekvenser för en man respektive en kvinna, bortsett från alla likheter och skillnader i övrigt. Detta resonemang och betraktelsesätt behöver naturligtvis inte omfattas av alla, vare sig kvinnor eller män.</P>
<P class="p111 ft0">Journalisten <NOBR>Inga-Lisa</NOBR> Sangregorio (1996) menar i en essä – som ingår i Bostadspolitiska utredningens (SOU 1996:156) bilagedel med expertrapporter – att könsspecifika skillnader kan iakttas alltifrån synen på det enskilda boendet till samhällsplaneringen i stort. Hon refererar till studier som visar att män i genomsnitt ägnar mer tid än kvinnor åt avlönat arbete utanför hemmet och mindre tid åt det oavlönade arbetet i hem och bostadsområden. Denna skillnad går också att betrakta ur ett maktperspektiv: kvinnor skapar en egen maktsfär inom hemmets fyra väggar, eftersom de alltjämt har en i förhållande till männen underordnad position inom exempelvis arbetslivet. Denna slutsats är ingalunda självklar och allmängiltig, och har bland annat kritiserats av professor Yvonne Hirdman (1993) i en skrift som gavs ut av dåvarande Maktutredningen.</P>
<P class="p112 ft23"><SPAN class="ft23">1.4</SPAN><SPAN class="ft33">Kommittén för hemlösa – uppdrag, direktiv och arbetsinriktning</SPAN></P>
<P class="p113 ft0">Regeringen beslöt den 22 december 1998 att t illsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda den samlade problematiken om hemlöshet. Kommitténs uppgift är att i dialog med berörda m yndigheter, organisationer och andra föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa en bättre situation för de hemlösa och förhindra att hemlöshet uppstår. Kommitténs uppdrag löper t.o.m. utgången av år 2001. Direktiven (1998:108) framgår av bilaga 1.</P>
<P class="p114 ft0">Kommittén för hemlösa har under sitt första verksamhetsår inriktat sitt arbete på att komma i kontakt med intresserade samarbetspartners för att i samverkan driva olika projekt. För projekten har regeringen föreslagit riksdagen att avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor under en</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">20 </SPAN>Inledande utgångspunkter samt kommitténs uppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft0">treårsperiod. Syftet med projekten är att utveckla och utvärdera kvalitet och resultat i arbetet mot hemlöshet. Kommittén har utarbetat följande riktlinjer vid bedömningen av projektansökningar, utöver vad som framgår av regeringens direktiv:</P>
<P class="p116 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Projekten skall skapa förutsättningar för långsiktiga förändringar och förbättringar för de hemlösa.</SPAN></P>
<P class="p117 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Projekten skall ha inslag av samverkan mellan skilda kommunala förvaltningar, mellan kommuner och landsting, mellan kommun och stat och/eller mellan kommun och frivilligorganisationer.</SPAN></P>
<P class="p74 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Projekten skall vara inriktade på metodutveckling för arbetet med olika målgrupper som t ill exempel kvinnor, missbrukare och psykiskt funktionshindrade samt metodutveckling vad gäller kartläggning och analys av hemlösheten och dess orsaker. Vidare skall projekten vara metod- och kunskapsutvecklande vad gäller stödboenden av olika slag. Stor vikt skall läggas vid analys och utvärdering av såväl de insatser som görs i projekten som av annan ordinarie verksamhet som kan tänkas påverka hemlösheten.</SPAN></P>
<P class="p118 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Projektstöd kan ges för att vinna erfarenhet av särskilt angelägna utbildnings- och informationssatsningar. Kommittén eftersträvar också en stor bredd i projekten; målsättningen är att de beviljade projekten skall ha något ”unikt” och nyskapande inslag över sig.</SPAN></P>
<P class="p119 ft23"><SPAN class="ft23">1.5</SPAN><SPAN class="ft33">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p120 ft0">Föreliggande betänkande ger – utan att göra anspråk på att vara uttömmande – en kunskapsbeskrivning av hemlöshetens bakgrund, orsaker och dynamik.</P>
<P class="p121 ft0">I <SPAN class="ft26">kapitel 1 </SPAN>redovisas de utgångspunkter som Kommittén för hemlösa har haft för sitt arbete. Hemlöshet är ingen ny företeelse utan kan sökas långt tillbaka i historien; i <SPAN class="ft26">kapitel 2 </SPAN>ges en tillbakablick på samhällets förhärskande syn på lösdrivare och lättingar, dåtidens benämningar på hemlösa, alltifrån medeltiden och fram till våra dagar. I <SPAN class="ft26">kapitel 3 </SPAN>återvänder vi till modern tid; genom det s.k. miljonprogrammet i mitten av <NOBR>1960-talet</NOBR> uppstod för första gången i modern tid ett bostadsöverskott i Sverige, vilket bland annat innebar att hemlösheten kraftigt minskade. Fattiga hushåll och hushåll med allvarliga sociala problem fick egna hyreskontrakt. Men en del av dessa hushåll, som inte tidigare hade kunnat erhålla en egen bostad, var extremt sårbara när det gällde hot om vräkningar. De hade svårt att klara av sina åtaganden som hyresgäster</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31417x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Inledande utgångspunkter samt kommitténs uppdrag <SPAN class="ft0">21</SPAN></P>
<P class="p122 ft0">och vräktes senare från sina respektive bostäder, och var därigenom åter hemlösa. Under senare delen av <NOBR>1980-talet</NOBR> började hemlösheten åter att öka och sedan dess har hemlösheten varit ett återkommande inslag i massmedia och i den allmänna debatten. Riksdagens behandling av hemlöshet under <NOBR>1990-talet</NOBR> re dovisas i kapitel 3 med utgångspunkt från socialutskottets behandling av denna fråga. <NOBR>1990-talet</NOBR> var också det decennium då Socialstyrelsen första gången erhöll ett regeringsuppdrag för att genomföra en nationell inventering av hemlöshetens omfattning i landet. Riksdagen tog initiativ till den första kartläggningen 1993. Resultatet av denna inventering och den efterföljande som genomfördes 1999 redovisas i <SPAN class="ft26">kapitel 4.</SPAN></P>
<P class="p123 ft0">I betänkandet ges många exempel på att hemlöshet i mångt och mycket är ett svårfångat begrepp, och att det både i Sverige och internationellt saknas en allmänt vedertagen definition av begreppet hemlöshet. Denna brist gör att det är omöjligt att jämföra antalet hemlösa från en tid till en annan, eller från ett land till ett annat. Dessa metod- och definitionsproblem beskrivs mer utförligt i <SPAN class="ft26">kapitel 5</SPAN>.</P>
<P class="p124 ft0">Kommitténs verksamhet under 1999 samt planering och inriktning av dess kommande arbete under 2000 – 2001 re dovisas mer ingående i <SPAN class="ft26">kapitel 6</SPAN>.</P>
<P class="p125 ft0">I <SPAN class="ft26">kapitel 7 och 8 </SPAN>redovisas en strukturell förklaringsmodell till uppkomsten av hemlöshet och bostadslöshet. Beskrivningen och diskussionen i dessa två kapitel utgår dels från de förändringar som skett under <NOBR>1990-talet</NOBR> på välfärdsområdet som helhet, dels utifrån den avreglering som har skett på bostadspolitikens område.</P>
<P class="p126 ft0">Hemlöshet är ett dynamiskt tillstånd både över tid och när det gäller individer som kan drabbas av hemlöshet. För några kan det röra sig om ett temporärt och övergående problem, medan det för andra kan utvecklas till regelbundet återkommande perioder av hemlöshet. Slutligen kan det för en del andra innebära ett mer eller mindre permanent tillstånd av hemlöshet och utanförskap. Hemlöshetens dynamik kan studeras utifrån hemlösas rörelse mellan exempelvis härbärgesboende och den sekundära bostadsmarknaden, dels i vilken omfattning människor går in och ut ur hemlöshet, dels när det gäller gruppens sammansättning (nationalitet, kön, ålder etc.). Denna fråga belyses mer ingående i <SPAN class="ft26">kapitel 9</SPAN>.</P>
<P class="p127 ft0">Frivilligorganisationernas verksamhet utgör i många fall ett värdefullt komplement till den service och det utbud i övrigt som kommuner och landsting tillhandahåller och erbjuder hemlösa människor. Dessa organisationer bidrar ofta aktivt till en socialpolitisk opinionsbildning utifrån de hemlösa människornas perspektiv och förebygger därmed att avståndet mellan skilda människors livsvillkor blir så stort att själva</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31418x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">22 </SPAN>Inledande utgångspunkter samt kommitténs uppdrag <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p128 ft0">samhällstanken undergrävs. Frilvilligorganisationernas roll och insatser för hemlösa diskuteras i <SPAN class="ft26">kapitel 10</SPAN>.</P>
<P class="p129 ft0">Avslutningsvis belyser kommittén i<SPAN class="ft26">kapitel 11 </SPAN>behovet av forskning när det gäller hemlöshet och bostadssociala frågor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31419x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p14 ft0">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td6"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft1">2 Historik</P>
<P class="p130 ft23"><SPAN class="ft23">2.1</SPAN><SPAN class="ft33">Inledning</SPAN></P>
<P class="p131 ft0">Avsikten med detta kapitel är inte att ge en heltäckande historisk bild av hemlöshetsproblemet, utan snarare förmedla en översiktsbild som av nödvändighet målas med något breda penseldrag. Inledningsvis finns det anledning att i korthet beröra källmaterialets inriktning. Föreliggande kapitel grundar sig på den socialpolitiska och historiska forskning som bedrivits inom området. Effekterna av bostadsbrist, krig och fattigdom för medborgarna har ägnats en mindre framskjuten plats i forskningen. Detta förhållande återspeglas i denna historiska tillbakablick, vilket man som läsare bör vara medveten om.</P>
<P class="p132 ft0">Begreppet hemlöshet i dess nuvarande betydelse är relativt nytt, medan hemlöshet som ett kombinerat samhälls- och socialt problem kan sökas långt tillbaka i historien. De amerikanska forskarna Kim Hopper och Jim Baumohl (1996) betonar att detta begrepp i själva verket täcker in många olika problemtillstånd och innefattar olika historiska utvecklingsskeden och förklaringsmönster. Ett exempel på detta ur en svensk horisont är definitionen av bostadslöshet som inte bara har varierat över tid, utan också har haft olika innebörd med avseende på olika befolkningskategorier (se vidare kapitel 5).</P>
<P class="p133 ft0">Hemlöshet i betydelsen ”att vara utan bostad” förekom visserligen under <NOBR>1800-talet,</NOBR> men var inte ett allmänt vedertaget begrepp. Mer vanligt förekommande för att beskriva detta tillstånd var ord som <SPAN class="ft26">husvill </SPAN>eller <SPAN class="ft26">gå husvill </SPAN>. Dessa människor benämndes olika i folkmun och av de härskande: husvilla, tidstjuvar, lösdrivare, luffare, vagabonder, landstrykare, etc.<SPAN class="ft34">1 </SPAN>Redan i Bibeln talas det om husvilla och hemlösa, exempelvis i Jesaja 58:7: ”Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen!”, och i Matteus 25: <NOBR>33–36:</NOBR> ”Han skall ställa fåren t ill höger om sig och getterna till vänster. Sedan skall kungen säga till dem som står till höger: ’Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse. Jag var hungrig och ni</P>
<P class="p134 ft4"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Detta avsnitt baseras huvudsakligen på Swärd (1998).</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31420x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">24 <SPAN class="ft26">Historik </SPAN>SOU 2000:14</P>
<P class="p135 ft0">gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om <NOBR>mig’ /----/”.</NOBR> <SPAN class="ft34">2</SPAN></P>
<P class="p136 ft23"><SPAN class="ft23">2.2</SPAN><SPAN class="ft33">Hemlöshet ur ett historiskt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p137 ft35"><SPAN class="ft35">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft36">Från kringvandrande tiggare till lösdrivare till och med </SPAN><NOBR>1800-talet</NOBR></P>
<P class="p138 ft0">Under sin eriksgata utfärdade kung Magnus Eriksson 1335 en stadga enligt vilken träldomen avskaffades i Sverige. En del av de frigivna trälarna, men inte alla, kom att utgöra en icke bofast befolkning, s.k. ”lösker folk”. Den som inte ägde tre marker penningar var tvungen att ta tjänst inom jordbruket och fick ställning som legohjon. Legohjonen anställdes endast för kortare perioder, vilket gjorde att det var lätt för bönderna att göra sig av med arbetskraft som bedömdes vara gamla eller utslitna.<SPAN class="ft34">3 </SPAN>Under äldre medeltiden uppstod ett fattigt proletariat vilka vagabonderade och försörjde sig genom att tigga. Många av dessa människor var gamla; fattigdomen i gamla bondesamhället var även ett åldersproblem. <SPAN class="ft34">4 </SPAN>”Redan under <NOBR>1200-talet</NOBR> ströfvade tiggare af alla slag, arbetslösa, lättingar, sjuka och ålderdomssvaga omkring på landsbygden eller samlades i stora skaror i städerna, och nöden bland dem var understundom så stor, att många dogo af svält eller fröso ihjäl”, skriver dåvarande hovrättsassessorn Gustaf Lindstedt i ett av Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkanden (1915). <SPAN class="ft34">5</SPAN></P>
<P class="p139 ft0">Under 1200- och <NOBR>1300-talen</NOBR> var det katolska kyrkan som till stor del organiserade hjälpen till fattiga och obemedlade. Fattigdomen ansågs för kyrkan ha ett andligt värde för givaren, även om man hade föga intresse för mottagarens välfärd. <SPAN class="ft34">6 </SPAN>”Om det inte fanns fattiga och sjuka skulle det mänskliga och kyrkliga samhället förlora en av sina viktigaste moraliska och religiösa drivkrafter”, framhåller professor Roger Qvarsell (1991). I samhället bildades under <NOBR>1300-talet</NOBR> religiöst präglade välgörenhetsföreningar, gillen, med uppgift att genom allmosor och gåvor ge stöd till fattiga och husvilla. I alla kloster fanns särskilda avdelningar (hospitale pauperum)<SPAN class="ft34">7 </SPAN>där ”alla medellösa, som under sin vandring behöfde hvila</P>
<P class="p140 ft4"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft38">Översättning enligt Bibelkommissionen (SOU 1999:100).</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft38">Lindkvist och Ågren (1990), s 41.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">4</SPAN><SPAN class="ft38">Harrison (1999), s 79.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">5</SPAN><SPAN class="ft38">Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande II, del II (1915), s 4.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft38">Höjer (1952), s 13.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">7</SPAN><SPAN class="ft38">I svensk översättning "de fattigas härbärge".</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31421x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td63"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td64"><SPAN class="p141 ft26">Historik <SPAN class="ft0">25</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td65"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td66"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td63"><SPAN class="p44 ft0">öfver natten eller mat och dryck, erhöllo bröd och husrum”.</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td64"><SPAN class="p12 ft0"><SPAN class="ft34">8 </SPAN>Dessa var</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft0">för sin tid välutrustade (Franér, Hansson och Ågren, 1988). Genom katolska kyrkans försorg intogs också bestämmelsen i landskapslagarna att en viss del av den ”tionde” av böndernas säd skulle tillfalla de fattiga i socknen.<SPAN class="ft34">9</SPAN></P>
<P class="p143 ft0">Yngre Västgötalagens Tjuvabalk 14 innehöll en bestämmelse enligt vilken en fattig som var oförmögen att arbeta inte skulle straffas om denne stal föda från någon annan, vilken i sig var en tämligen unik bestämmelse: ”Stjäl fattig man, som är rätt allmosoman och ej förmår att arbeta för sin föda, en lev eller ett fullt mål mat, det vare saklöst. Stjäl han ej oftare än tre gånger på detta sätt, det vare saklöst”. <SPAN class="ft34">10</SPAN></P>
<P class="p144 ft0">Reformationen på <NOBR>1500-talet</NOBR> brukar anses ha inneburit att den evangeliska kyrkan och det omkringliggande samhället intog en hårdare attityd gentemot lösdriveri och tiggeri. De kyrkliga välgörenhetsinrättningarna upphörde. Att arbeta och försörja sig själv var ett centralt moralbud för Luther: allmosor borde endast ges om det inte samtidigt medförde att mottagaren ignorerade sin självförsörjningsplikt.<SPAN class="ft34">11 </SPAN>Historikern Conny Blom (1992) anser att kyrkans inställning till fattiga visserligen ändrades på ”det teologiska planet”, men när det gällde människors grundläggande värderingar hade de medeltida föreställningarna inte ändrats, inte ens hos Laurentius Petri – landets förste evangeliske ärkebiskop. ”Man faller fortfarande mer eller mindre helt omedvetet in i dessa tankegångar. Det är en del av <NOBR>1500-talets</NOBR> mentalitet”, konstaterar Blom. <SPAN class="ft34">12 </SPAN>Detta kom bland annat till uttryck i 1571 års kyrkoordning: sjukstugor skulle inrättas i varje socken med hjälp av gåvor och allmosor, dock inte för de fattiga och sjukas skull, utan för att människor skulle ha möjlighet att utöva barmhärtighet gentemot sin nästa. Mottagarna av denna barmhärtighet skulle samtidigt vara medvetna om att de levde på andra människors godhet och att de inte uppfyllde kravet på att försörja sig själva genom arbete, vilket skedde genom</P>
<P class="p145 ft4"><SPAN class="ft37">8</SPAN><SPAN class="ft38">Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande II, del II (1915): Öfversikt af den svenska fattigvårdens historia av Gustaf Lindstedt, s 11.</SPAN></P>
<P class="p146 ft40"><SPAN class="ft37">9</SPAN><SPAN class="ft39">Andelen som avsattes till fattiga uppgick till mellan en fjärdedel och en tredjedel av tiondet, men oftast användes fattigdelen för helt andra syften, exempelvis underhåll av domkapitlens medlemmar eller för studieresor (Lindkvist och Ågren, 1990, s 75).</SPAN></P>
<P class="p147 ft4"><SPAN class="ft37">10</SPAN><SPAN class="ft41">Holmbäck och Wessén, del 5 (1946), s 307.</SPAN></P>
<P class="p148 ft40"><SPAN class="ft37">11</SPAN><SPAN class="ft42">Höjer (1952), s 13. Denna ändrade attityd var dock inte enbart Luthers verk, utan likartade förändringar inträffade vid denna tidpunkt även i länder där den katolska läran fortfarande var dominerande.</SPAN></P>
<P class="p147 ft4"><SPAN class="ft37">12</SPAN><SPAN class="ft41">Blom (1992), s 47.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31422x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">26 <SPAN class="ft26">Historik </SPAN>SOU 2000:14</P>
<P class="p149 ft0">dagligen påbjudna tacksägelseböner till överheten och för allmosegivarnas välgång. <SPAN class="ft34">13</SPAN></P>
<P class="p129 ft0">Problemet med tiggare och lösdrivare var stort under <NOBR>1500-talet,</NOBR> och detta gällde inte minst i Stockholm. <SPAN class="ft34">14 </SPAN>Staden besvärade sig till Johan III, som i sin tur utfärdade en resolution i början av 1573 enligt vilken stadens styrande gavs tillstånd att utmönstra ”alt onyttigt folck / <NOBR>---/</NOBR> som äre löse koner och annadt parti, som hvarken vele eller kunne göre nåtet gagn, utan dagligen öfve sigh udi skalckhet, last och skam”. Inställningen var med andra ord att dessa människor frivilligt hade valt sin lott och att de inte ville göra någon som helst nytta, och därför skulle jagas iväg från huvudstaden. Denna inställning i slutet av <NOBR>1500-talet</NOBR> markerade också en ändrad inställning, andra värderingar från de styrandes sida gentemot fattiga och tiggare; de uppfattades nu enbart som arbetsovilliga och lata.<SPAN class="ft34">15</SPAN></P>
<P class="p123 ft0">I brist på en organiserad fattigvård accepterades till viss del tiggeriet. Men man började till följd av sin ändrade inställning till fattiga göra en klar åtskillnad mellan ”rätta fattiga” och de som inte förtjänade andra människors barmhärtighet. ”Rätta fattiga” var de som var sjuka och orkeslösa och som därför inte kunde försörja sig själva. Övriga sågs med enbart förakt från de styrandes sida. Med början på <NOBR>1500-talet</NOBR> utrustades ”rätta tiggare” med s.k. tiggarpass, som utfärdades av biskopen och därefter kungjordes i kyrkan. Passet medgav den behövande att ägna sig åt tiggeri för sitt uppehälle. Under <NOBR>1600-talet</NOBR> sattes särskilda fattigbössor upp utanför kyrkportarna och längs landsvägarna. De fattiga utrustades med en särskild fattigbricka som utvisade hur länge vederbörande fick stanna på varje gård och i vilken ordning som de fick besökas. De styrande kunde därmed kontrollera att ingen tiggde i ”fel” socken.</P>
<P class="p150 ft0">I början av <NOBR>1600-talet</NOBR> och fram t ill mitten av <NOBR>1700-talet</NOBR> gjordes ansträngningar för att ”söka hämma lösdrifveritet” och i möjligaste mån ”ersätta allmosegifvandet och tiggandet med ett för ordningen i samhället mera betryggande försörjningssätt”. <SPAN class="ft34">16 </SPAN>Gustav II Adolf utfärdade exempelvis 1624 en konstitution med udden riktad mot tiggare och tidstjuvar som inte ville eller kunde försörja sig genom arbete. Drygt 40 år senare, 1663, utfärdades Stoc kholms stads tiggarordning som inte accepterade att tiggare gick omkring i husen och tiggde för egen räkning. Istället ville de styrande att insamling av allmosor skulle skötas av</P>
<P class="p140 ft4"><SPAN class="ft37">13</SPAN><SPAN class="ft41">Blom (1992), s 57.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">14</SPAN><SPAN class="ft41">Blom (1992), s 54.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">15</SPAN><SPAN class="ft41">Blom (1992), s 54.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">16</SPAN><SPAN class="ft41">Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande II, del II (1915), s 18.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31423x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 2000:14 <SPAN class="ft26">Historik </SPAN>27</P>
<P class="p151 ft0">särskilt utsedda personer som skulle vara klädda i särskilda kläder så att man lätt kunde känna igen dem. <SPAN class="ft34">17</SPAN></P>
<P class="p125 ft0">Som ett försök att komma till rätta med lösdriveriet – och därmed minska behovet av fattigvård – infördes arbetsplikt, eller snarare tvångsarbete, för den som saknade ”laga försvar”. Genom tjänstetvånget ville de styrande uppnå en rad olika syften, däribland att förhindra förekomsten av lösdriveri och tiggeri, trygga den allmänna säkerheten mot presumtiva brottslingar, och hålla samhällets fattigvårdskostnader på en så låg nivå som möjligt. Men de försvarslösa fyllde även andra funktioner: de försåg de besuttna klasserna med billig arbetskraft och kronan med soldater. Försvarslösa placerades som tjänstehjon på landsbygden och i städerna, varvid husbonden hade en närmast oinskränkt makt. Övriga försvarslösa togs in på särskilda arbetsinrättningar, men vid platsbrist spärrades de istället in på de fästningar som var avsedda för vanliga brottslingar. På dessa fästningar fick de sitta på obestämd tid och kunde i princip bara friges om de fick arbete/tjänst någonstans. Fram till <NOBR>1820-talet</NOBR> kunde dugliga försvarslösa också tvångsrekryteras som soldater. <SPAN class="ft34">18 </SPAN>Under första hälften av 1800- talet svängde pendeln ofta när det gällde riksdagens syn på denna lagstiftning. Vid <NOBR>1828-30</NOBR> års riksdag ansåg man att den ”mildring” som tidigare skett av försvarslöshetsbestämmelserna hade lett till ökad fattigdom, brottslighet och tilltagande lösdriveri. Därför beslöt man att 1833 utöka tjänstetvångets pers onkrets<SPAN class="ft34">19 </SPAN>för att 1846 begränsa den till att avse brottslingar som saknade arbetsutkomst. Men redan 1853 skärpte man lagstiftningen till att gälla personer som av ”lättja” valde att inte arbeta.</P>
<P class="p152 ft0">Men detta påbud påverkade inte nämnvärt omfattningen av dåtidens hemlösa och kringvandrande tiggare. År 1835 uppgick antalet häktade till 2.879 personer till följd av ”försvarslöshet och olovligt kring-</P>
<P class="p153 ft4"><SPAN class="ft37">17</SPAN><SPAN class="ft41">Blom (1992), s 195.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">18</SPAN><SPAN class="ft41">Detta avsnitt bygger på Helgesson (1978), s 3.</SPAN></P>
<P class="p154 ft40"><SPAN class="ft37">19</SPAN><SPAN class="ft42">SFS 1833:27. Personkretsen framgår indirekt genom att det i 1 § anges vilka ej omfattas av lagens bestämmelser: vederbörande är inte försvarslös om denne underhölls av andra, om han kunde få borgenär som garanterade att han betalade skatt och eventuella böter eller om han fick sockenstämmans intyg på att han försörjde sig på ett ärligt sätt. "Det kan", skriver Helgesson (1978), "synas som</SPAN></P>
<P class="p155 ft40">om dessa bestämmelser skulle vara en tillräcklig garanti för att en oförvitlig tjänstlös skulle slippa betraktas som försvarslös och därmed vara tvingad att ta årstjänst. Men samtliga undantag var av karaktären att den tjänstlöse var utlämnad till andras förmåga och välvilja för att undgå att betraktas som försvarslös. Om bistånd från andra saknades hjälpte det inte hur arbetsvillig och laglydig den tjänstlöse var, i lagen var han försvarslös" (s 29).</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31424x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">28 <SPAN class="ft26">Historik </SPAN>SOU 2000:14</P>
<P class="p156 ft0">strykande”, medan motsvarande siffra tio år senare var 6.000. <SPAN class="ft34">20 </SPAN>Missväxt, fattigdom, återkommande krigföring under olika perioder fram till början av <NOBR>1800-talet,</NOBR> var faktorer som istället var a vgörande för antalet lösdrivare och tiggare. Här skall nämnas två exempel som illustrerar detta.</P>
<P class="p157 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">När missväxten i Västergötland 1826 diskuterades i riksdagen, framkom att den hade lett till att en mängd tjänstehjon blev utan tjänst samt att torpare, soldater och inhysehjon blev arbetslösa. Under nödåren </SPAN><NOBR>1772-73</NOBR> ”tog <NOBR>tiggarvandringarna /---/</NOBR> en exceptionell omfattning”. <SPAN class="ft34">21 </SPAN>Många av dessa försökte bege sig till huvudstaden, vilket ledde till att situationen i Stockholm i början av <NOBR>1770-talet</NOBR> var särskilt svår.</P>
<P class="p158 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">I sin exposé över den svenska fattigvårdens historia framhöll Fattigvårdslagstiftningskommittén, att ”de ständiga krigen skapade städse nya lösdrifvareskaror, bestående af invalider och andra afdanke krigsmän, som med sina hustrur och barn ströfvade omkring i landet. Först i ett annat tidehvarf, sedan efter en längre fredsperiod denna lösdrifveriets källa sinat, lyckades det lagstiftaren att åstadkomma en ordnad fattigvård”. </SPAN><SPAN class="ft34">22</SPAN></P>
<P class="p159 ft0">Stockholm var vid denna tidpunkt Sveriges enda egentliga storstad och drog till sig många kringvandrande fattiga; befolkningen beräknas år 1800 ha uppgått t ill cirka 76.000 invånare. T ill följd av denna utveckling utfärdades vid flera tillfällen förbud mot tiggeri i Stockholm. Förordningen från oktober 1805 förbjöd helt enkelt inflyttning t ill Stockholm av vissa folkgrupper tillhörande den fattigare klassen.</P>
<P class="p129 ft0">1624 års hospitalsordning som utfärdades under Gustav II Adolfs regenttid innehöll förbud mot allt tiggeri, samtidigt som förordningen enligt Fattigvårdslagstiftningskommittén ”sökte bereda vård åt alla fattiga”. Fattiga skulle tas in på hospitalen, barnen hamna på barnhus och lättingar och lösdrivare placeras i tukthus. Om förordningen hade förverkligats skulle den enligt hovrättsassessorn Gustaf Lindstedt ha inneburit att en stor del av det frivilliga allmosesystemet hade ersatts med ”en verklig fattigvård, en publik anstaltsvård”. <SPAN class="ft34">23 </SPAN>Men kronan saknade medel för att finansiera reformen och den genomfördes i praktiken aldrig. Drygt 20 år senare, 1642, utfärdade drottning Kristina en allmän tiggareordning enligt vilken staten iklädde sig ansvaret för hospitalsvården, medan övrig fattigvård blev en kommunal angelägenhet.</P>
<P class="p160 ft4"><SPAN class="ft37">20</SPAN><SPAN class="ft41">Montgomery (1951), s 105.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">21</SPAN><SPAN class="ft41">Montgomery (1951</SPAN><SPAN class="ft0">)</SPAN>, s 46.</P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">22</SPAN><SPAN class="ft41">Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande II, del II (1915), s 19.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">23</SPAN><SPAN class="ft41">Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande II, del II (1915), s 21.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31425x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 2000:14 <SPAN class="ft26">Historik </SPAN>29</P>
<P class="p161 ft0">Det frivilliga allmosesystemet var emellertid fortfarande basen för verksamheten; det var alltså inte tal om någon offentligt finansierad vård. <SPAN class="ft34">24 </SPAN>Kommunerna hade heller ingen skyldighet att vidta några åtgärder gentemot den fattiga befolkningen. Tiggeriet försökte man komma till rätta med genom att i förordningen försöka styra upp och organisera hur och av vem tiggarpassen fick utfärdas samt genom att begränsa deras giltighet.</P>
<P class="p162 ft0">De återkommande förbuden mot tiggeri och lösdriveri hade dock ingen verkan. Kriget <NOBR>1674-79</NOBR> i kombination med missväxtåren i slutet av <NOBR>1600-talet</NOBR> medförde en utbredd nöd och misär.</P>
<P class="p163 ft43">Tusentals förut bofasta öfvergåfvo sina hem för att med tiggande söka sitt uppehälle. Flertalet begåfvo sig till hufvudstaden, där de samlades i stora skaror, ”tusentals från alla orter”. Så många som möjligt inlogerades, hvar helst något utrymme fanns, under det de öfriga togo sin bostad på gatorna, där många af dem dogo af hunger och vanvård. <SPAN class="ft34">25</SPAN></P>
<P class="p164 ft0">I den nya tiggarordning som utfärdades 1698 i samband med nödåren togs ett första steg för att stärka den offentliga fattigvårdens ekonomi genom att föreskriva att kollekter skulle insamlas vid lysning och andra kyrkliga förrättningar (Nilsson, 1965). Enligt samma tiggarordning förbjöds tiggeri utom i den egna socknen.</P>
<P class="p133 ft0">Den ökade invandringen till Stockholm under <NOBR>1700-talets</NOBR> första hälft var huvudstaden inte rustad att möta vare sig bostads- eller försörjningsmässigt. År 1737 tvingades stadens m yndigheter att proportionellt fördela sina drygt 900 understödstagare på de olika församlingarna för att förmå kyrkan att ta på sig ansvaret för fattigvården. <SPAN class="ft34">26 </SPAN>Vid åtskilliga tillfällen under 1700- och <NOBR>1800-talen</NOBR> utfärdade staden förbud mot tiggeri vilka historiskt sett dock aldrig har efterlevts.</P>
<P class="p165 ft0">Inspirerad av dåtidens upplysningsidéer innebar 1763 års hospitals- och barnhusförordning ett genombrott när det gällde samhällets syn på fattiga människor. I förordningen stadgades det att varje socken var skyldig att underhålla sina fattiga. Avsikten var att dessa kostnader skulle bestridas genom en årlig uttaxering, men detta stötte på ett kraftigt motstånd från socknarnas sida som istället själva fick avgöra</P>
<P class="p166 ft40"><SPAN class="ft37">24</SPAN><SPAN class="ft42">Blom (1992), s 139. Blom vänder sig mot uppfattningen att 1642 års tiggarordning innebar en "milstolpe" när det gäller utveckling av den offentliga vården. "De metoder och åtgärder som föreslås är traditionella och tidigare prövade i olika sammanhang. Det enda nya är att förslagen är försedda med ytterligare detaljbestämmelser och ännu mer genomorganiserade än tidigare". (s 141).</SPAN></P>
<P class="p147 ft4"><SPAN class="ft37">25</SPAN><SPAN class="ft41">Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande II, del II (1915), s 34.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">26</SPAN><SPAN class="ft41">Franér, Hansson och Ågren (1988), s 10.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31426x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">30 </SPAN>Historik</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft0">finansieringen av sin fattigvård. <SPAN class="ft34">27 </SPAN>Fattigvården skulle ombesörjas på det sätt varje församling fann ”för sig nyttigast vara”.</P>
<P class="p168 ft0">Husvilla och kringvandrande fattiga upplevdes som en ekonomisk börda för de styrande i socknen. I 1788 års förordning om kommunal fattigvård blev varje socken ansvarig för sina egna fattiga, men fick samtidigt rätt att av avhysa andra. I förordningen stadgades att socknen skulle vidkännas vården ”där fattighjonet antingen haft eget hemman eller såsom inhyses- eller tjänstehjon senast varit i skatt antecknad” (s.k. hemortsrätt). Denna bestämmelse, som alltså begränsade fattiga människors rätt att flytta från den egna socknen blev en bärande princip under 60 år och upphävdes först i och med 1847 års fattigvårdsförordning, men bestämmelsen fortsatte i praktiken att leva kvar. Därigenom blev den fattige i praktiken livegen i sin egen socken, även om han där saknade arbetsutkomst. Detta förhållande ansåg Lindstedt (1915) vara anmärkningsvärt:</P>
<P class="p169 ft43">Tillkomsten af ett stadgande af ifrågavarande art under en tid, som själf gifvit sig namnet upplysningens tidehvarf, och under hvilken den personliga friheten på allt sätt omhuldades, är redan i och för sig anmärkningsvärdt. Men i ännu högre grad är det ägnadt att förvåna, att denna förordning om flyttningstvånget, trots upprepade angrepp, bibehölls i nära 60 år och, då densamma ändtligen upphäfdes, detta skedde på regeringens initiativ mot ständernas uttryckliga önskan. <SPAN class="ft34">28</SPAN></P>
<P class="p170 ft0">Nilsson (1965) anser att man bör se 1788 års förordning som ett uttryck för Gustaf III:s politiska strävan att närma sig b ondeståndet under senare delen av hans regenttid.</P>
<P class="p168 ft0">Förordningen var i vissa avseenden oklart formulerad, vilket ledde till en synnerligen godtycklig tillämpning. De hinder som exempelvis gällde för inflyttning avsåg enbart inhysehjon samt gamla och mindre arbetsföra tjänstehjon. Benämningen ”mindre arbetsför” gav upphov till allehanda tolkningar. Dessutom försökte många kommuner utvidga gränskontrollen på ett sätt som inte överensstämde med lagstiftningen. I sin framställning nämner Montgomery (1951), att kommunerna lade hinder i vägen även av inflyttning av ”otivelaktigt arbetsföra tjänstehjon” när dessa ansågs mindre önskvärda ur fattigvårdssynpunkt. <SPAN class="ft34">29 </SPAN>Genom denna politik ökade i själva verket lösdrivarnas antal.</P>
<P class="p171 ft0">Det dominerande temat i debatten om den sociala frågan från 1820- talet och fram till <NOBR>1870-talet</NOBR> är föreställningen om ”underklassens farlighet” (Petersson, 1983). Underklassen uppfattades som <SPAN class="ft26">moraliskt </SPAN>farlig eftersom den ansågs ägna sig åt kriminalitet, fylleri, otukt, olydnad,</P>
<P class="p172 ft4"><SPAN class="ft37">27</SPAN><SPAN class="ft41">Holgersson (1996).</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">28</SPAN><SPAN class="ft41">Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande II, del II (1915), s 55.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">29</SPAN><SPAN class="ft41">Montgomery (1951), s 43.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31427x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 2000:14 <SPAN class="ft26">Historik </SPAN>31</P>
<P class="p173 ft25">lättja, lösdriveri etc.; <SPAN class="ft44">ekonomiskt </SPAN>eftersom den låg samhället till last; <SPAN class="ft44">socialt och politiskt </SPAN>eftersom den utgjorde ett hot mot samhällets grundvalar och en fara för bönderna och andra egendomsägande klasser.</P>
<P class="p174 ft0">Historikern Birgit Petersson (1983) menar att denna typ av uppfattning ledde fram till krav på polisiära åtgärder, sträng uppsikt, en noggrann kontroll av underklassen, dvs. de fattiga i samhället. Ett annorlunda synsätt skulle leda fram till en annan typ av förslag till åtgärder.</P>
<P class="p175 ft0">Ett egendomslöst jordbruksproletariat växte fram under andra hälften av <NOBR>1800-talet.</NOBR> Jorden räckte inte t ill för alla samtidigt som den alltjämt outvecklade industrin inte kunde anställa alla människor som inte längre kunde få sin utkomst i jordbruksnäringen. Utvandringen tog fart under senare delen av <NOBR>1860-talet</NOBR> i samband med svåra missväxtår.</P>
<P class="p176 ft0">Emigrationen fungerade som en säkerhetsventil genom att folkökningstalet under hela <NOBR>1800-talet</NOBR> var lägre än födelseöverskottet. Samtidigt medförde urbaniseringen att städernas andel av befolkningen ökade, framför allt från <NOBR>1880-talet</NOBR> när industrierna i allt högre utsträckning började lokaliseras till städerna. Stadsbefolkningen ökade från 10 % 1850 t ill 15 % 1880 och 25 % 1910. Stockholms befolkning ökade från cirka 95.000 (1850) t ill drygt 300.000 invånare vid ingången av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Omstruktureringen av landsbygden var en av orsakerna till den svåra trångboddheten och bostadslösheten vid denna tid. <SPAN class="ft34">30 </SPAN>Fastighetsmarknaden i städerna under andra hälften av <NOBR>1800-talet</NOBR> var, för att använda historikern Thord Strömbergs uttryck, ett ”paradis för vargar och schakaler”. <SPAN class="ft34">31 </SPAN>För femårsperioden <NOBR>1876–80</NOBR> noterar överståthållaren i Stockholm hur ”ordentliga arbetarfamiljer” på grund av bostadsbrist och ekonomisk misär tvingades ta sin tillflykt till vindar, uthus och bergskrevor utomhus.<SPAN class="ft34">32 </SPAN>De styrande i huvudstaden tvingades i början av <NOBR>1870-talet</NOBR> öppna nödlägenheter åt husvilla familjer där de fattigaste kunde få bo hyresfritt. Under <NOBR>1880-talet</NOBR> uppstod ett lägenhetsöverskott i Stockholm efter en kraftigt ökad byggverksamhet. Detta medförde att hyrorna sänktes. Tio år senare, 1896, var situationen den omvända: en förnyad bostadsbrist innebar kraftiga hyresökningar. Återigen fick stadsfullmäktige inrätta nya asyler och nödlägenheter åt husvilla. ”Bostadskonjunkturer och nödbostäder skulle under <NOBR>1900-talet</NOBR> fortsätta vara kommunicerande företeelser”, noterar forskaren Inger <NOBR>Ström-Billing</NOBR> i en studie om ungkarlshotell i Stockholm. <SPAN class="ft34">33</SPAN></P>
<P class="p177 ft0">Strömberg (1988) frågar sig varför trångb oddhet och usla hygieniska förhållanden inte inspirerade till ett kraftigt ökat bostadsbyggande, inte</P>
<P class="p178 ft4"><SPAN class="ft37">30</SPAN><SPAN class="ft41">Detta avsnitt baseras på Larsson (1993).</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">31</SPAN><SPAN class="ft41">Strömberg (1988), s 147.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">32</SPAN><SPAN class="ft41">Swärd (1998), s 58 med ref. till Johansson (1962): Bostadspolitiken.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">33</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">Ström-Billing</SPAN></NOBR> (1991), s 19.</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31428x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">32 </SPAN>Historik</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft0">minst mot bakgrund av att hyresgästernas köpkraft ökade under seklets sista decennier. Svaret är helt enkelt att samspelet mellan produktion och reproduktion fungerade dåligt.</P>
<P class="p180 ft43">Kreditmarknaderna för industri- och bostadsbyggande hade helt olika cykliska förlopp. Högkonjunkturer för handel och industri lockade arbetarskaror till städerna, men eftersom kapitalägarna i denna situation hade bättre alternativ för sina penningplaceringar byggdes få nya bostäder. Kapital till bostadsbyggande i stor skala kunde bara bli tillgängligt i industriella långkonjunkturer. Då fungerade de stora kapitalägarna i huvudsak som bankirer åt självutnämnda byggmästare, som utan eget kapital lät uppföra torftiga arbetarkaserner i hopp om att inkassera hyresvinster. Många gick i konkurs när konjunkturen åter vände uppåt och räntan höjdes. Bostadsbyggandet avstannade på nytt och trångboddheten ökade. <SPAN class="ft34">34</SPAN></P>
<P class="p181 ft0">Fattigvården fick en mer enhetlig utformning när 1847 års fattigvårdsförordning trädde i kraft, men det skulle dröja fram till 1862 års kommunreform innan fattigvården skildes från kyrkan och blev en kommunal angelägenhet. 1847 års fattigvårdsförordning brukar beskrivas som relativt ”frikostig”. Historikern Göran B Nilsson (1965) anser att detta är något förvånande mot bakgrund av den kraftiga befolkningsökningen som skedde utan motsvarande tillväxt av försörjningsmöjligheterna, vilket medförde starkt ökade ekonomiska krav på fattigvården. Detta skedde vid en tidpunkt när det politiska engagemanget till stor del handlade om den framväxande demokratins utformning. Den nya förordningen hade föregåtts av en livlig socialpolitisk debatt i <NOBR>1840-41</NOBR> års riksdag. De liberala åsikterna delade sig mellan en falang som oroade sig för ett alltför omfattande offentligt engagemang och en som tog fasta på upplysningstidens rättighetstankar. <SPAN class="ft34">35 </SPAN>Varje socken eller kommun var skyldig att i vissa situationer utge fattigvård samtidigt som hemortsrätten formellt sett upphörde. Enligt vissa bedömare låg denna reform ”i linje med den liberalisering av näringspolitiken som genomfördes för att främja den begynnande industriella expansionen”. <SPAN class="ft34">36 </SPAN>Andra bedömare, bland andra Karl J Höjer, anser dock inte att synsättet vid mitten av <NOBR>1800-talet</NOBR> hade genomgått nå gon egentlig förändring. ”Man satte nya lappar på det gamla klädet”, som han uttrycker saken.<SPAN class="ft34">37</SPAN></P>
<P class="p182 ft4"><SPAN class="ft37">34</SPAN><SPAN class="ft41">Strömberg (1988), s </SPAN><NOBR>147-48.</NOBR></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">35</SPAN><SPAN class="ft41">Stegö (1993).</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">36</SPAN><SPAN class="ft41">Grönwall, Holgersson, Nasenius (1991), s 18.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">37</SPAN><SPAN class="ft41">Höjer (1952), s 22.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31429x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td67"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td68"><SPAN class="p183 ft26">Historik <SPAN class="ft0">33</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td69"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td70"><SPAN class="p184 ft0">Fattigvården var dock i allt väsentligt omgärdad av stränga villkor,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td67"><SPAN class="p44 ft0">och skulle inte uppfattas som nå gon rättighet. <SPAN class="ft34">38 </SPAN>Den var,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p12 ft0">framhåller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td70"><SPAN class="p44 ft0">Elmér (1998), i själva verket en direkt arvtagare till den kyrkliga väl-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td70"><SPAN class="p44 ft0">görenheten under medeltiden. Missväxten i mitten av <NOBR>1860-talet</NOBR> visade</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft0">hur konjunkturkänsligt regelverket var: i 1871 års fattigvårdsförordning (1871:33) begränsades obligatorisk fattigvård t ill ett minimum i form av föräldralösa barn under 15 år och till sinnessjuka. <SPAN class="ft34">39 </SPAN>Endast ”nödtorftig fattigvård” kunde under vissa villkor lämnas (1 §). Fattiga och husvilla var en fråga för varje fattigvårdsstyrelse att bestämma. Sistnämnda organ anställde t.o.m. särskilda tillsyningsmän med uppgift att leta reda på och jaga iväg ”löst folk” samtidigt som socknens invånare var skyldiga att bistå tillsyningsmännen i deras arbete.</P>
<P class="p186 ft0">Samhällets syn på tiggeri och lösdriveri skärptes successivt under <NOBR>1800-talet.</NOBR> År 1885 ersattes lagen om försvarslösa med lag (1885:27) angående lösdrivares behandling. Människor som ”sysslolös styrker omkring från ort till annan utan medel för sitt uppehälle” (1 §) kunde anhållas och erhålla en varning. Om denne på nytt anhölls riskerade vederbörande att häktas och dömas till tvångsarbete upp till tre år vid allmän tvångsarbetsanstalt. Lagen innebar bland annat att människor kunde överföras från härbärgesboende till straffarbete. Lösdriverilagen upphävdes inte förrän 1965 när lagen (1964:450) om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet trädde i kraft.</P>
<P class="p187 ft0">Denna summariska beskrivning av de husvillas och kringvandrande fattigas situation under århundradenas lopp fram till ingången av 1900- talet, visar några gemensamma nämnare. <SPAN class="ft26">För det första </SPAN>finns det ett nära samband mellan fattigdom, tiggeri och hemlöshet/bostadslöshet.</P>
<P class="p188 ft0">Som vidare framgår under avsnitt 2.2.2 nedan har frågan om tiggeri fortfarande en sprängkraft och aktualitet i dagens välfärdssamhälle; det får sägas vara symtomatiskt att en nyligen publicerad rapport från Stockholms socialtjänstförvaltnings <NOBR>FoU-enhet</NOBR> just har titeln <SPAN class="ft26">Tiggeri – ett nygammalt fenomen </SPAN>(1999). <SPAN class="ft26">För det andra </SPAN>har statsmaktens reaktion historiskt sett präglats av en dubbel lagstiftning såt illvida att å ena sidan har socknen eller kommunen ålagts att ordna bostad åt sina invånare, och å andra sidan har myndigheterna tillerkänts rätt att ställa villkor för sådan hjälp samt bestraffa eller avvisa hemlösa. Sociologen Ingrid Sahlins slutsats är att ”rätten till bostad, liksom till bidrag, har därefter</P>
<P class="p189 ft40"><SPAN class="ft37">38</SPAN><SPAN class="ft42">Professor em. Åke Elmér noterar i </SPAN><SPAN class="ft45">Svensk socialpolitik </SPAN>(1998) att "redan genom sin karaktär av barmhärtighetsverk satte den en mindervärdesstämpel på mottagaren och denna verkan förstärktes genom de nedsättande påföljder som <NOBR>1800-talets</NOBR> fattigvårdslagar stadgade" (s 181).</P>
<P class="p190 ft4"><SPAN class="ft37">39</SPAN><SPAN class="ft41">Framväxten av 1871 års fattigvårdsförordning finns utförligt beskrivet av Nilsson (1965).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31430x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">34 </SPAN>Historik</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft0">alltid ackompanjerats av en kontroll av de hemlösas kvalifikationer för bistånd genom utredningar av deras egna och anhörigas resurser och ansvar för det uppkomna behovet”. <SPAN class="ft34">40</SPAN></P>
<P class="p192 ft47"><SPAN class="ft35">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft46">Hemlöshet och bostadslöshet i det framväxande välfärdssamhället</SPAN></P>
<P class="p193 ft0"><NOBR>1900-talets</NOBR> två första decennier innebar att Sverige lade grunden t ill en modern socialpolitik, en utveckling som skedde parallellt med demokratiseringen av samhället i övrigt. Den hjälpbehövande var inte längre att betrakta som ett objekt, utan som en individ med grundläggande mänskliga rättigheter. Kommunal fattigvård var inte längre att se som ett barmhärtighetsverk av givaren gentemot mottagaren. En viktig hörnsten i detta reformarbete var tillkomsten av 1918 års lag (1918:422) om fattigvård. Pådrivande i detta reformarbete var liberalt sinnade filantroper och riksdagsmän som hade bildat Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA), en sammanslutning som under <NOBR>1900-talets</NOBR> två första decennier hade ett oerhört stort inflytande och en unik roll när det gällde socialpolitikens utveckling. <SPAN class="ft34">41</SPAN></P>
<P class="p171 ft0">När propositionen lades fram för 1918 års riksdag av den dåvarande <NOBR>liberal-socialdemokratiska</NOBR> koalitionsregeringen markerade detta en viktig milstolpe i förhållande till 1871 års fattigvårdsförordning. Grundsynen var en annan: fattigvården betecknades återigen som en medborgerlig rättighet (Jägerskiöld, 1955). Nivån för den obligatoriska fattigvården skulle inte längre enbart täcka ”nödtorftigt underhåll” utan istället ”det underhåll och den vård, som äro erforderliga” (FvL 1 §). <SPAN class="ft34">42 </SPAN>Undantagna från rätten till understöd var de personer vars behov</P>
<P class="p194 ft4"><SPAN class="ft37">40</SPAN><SPAN class="ft41">Sahlin (1992b), s 53.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">41</SPAN><SPAN class="ft41">En inträngande analys av CSA:s roll gör Lennart Lundquist i boken</SPAN></P>
<P class="p195 ft45">Fattigvårdsfolket – ett nätverk i den sociala frågan <NOBR>1900-1920</NOBR> (1997) <SPAN class="ft40">respektive Mikael Sjögren i hans doktorsavhandling </SPAN>Fattigvård och folkuppfostran <SPAN class="ft40">(1997). Sjögren menar att både socialdemokraterna och de konservativa lät fattigvården bli en angelägenhet för främst liberaler. "Socialdemokraterna för att de såg fattigvården som en förnedrande och förlegad form av socialpolitik som helst borde avskaffas, de konservativa av ointresse och reformovilja. De liberala reformatorerna fick därför ett slags problemformuleringsprivilegium när det gällde fattigvården" (s 10).</SPAN></P>
<P class="p196 ft4"><SPAN class="ft34">42 </SPAN>Lösdriveri var alltså alltjämt en polisiär fråga. Bestämmelsen i 1871 års fattigvårdsförordning om tillsyningsmän som kunde anhålla "löst folk" hade motsvarande utformning i FvL. Enligt 92 § mom. 3 skulle det inom varje fattigvårdssamhälle anställas "behövligt antal tillsyningsmän" som skulle anhålla och förhöra bettlare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31431x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p12 ft26">Historik <SPAN class="ft0">35</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td73"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft0">berodde på starka drycker eller arbetsovillighet. Den nya fattigvårdsreformen påverkade dock inte 1885 års lag om lösdrivare. Enligt lagen skulle ”envar <NOBR>som /---/</NOBR> gör sig förfallen till bettleri” betraktas som lösdrivare, och kunde – om denne var fyllda 16 år – anhållas av polismyndigheten (FvL 92 §). Den förhärskande synen på lösdrivare var starkt negativ, även hos CSA, och detta återspeglades också i lagstiftningen.</P>
<P class="p133 ft0">Vid ingången till <NOBR>1900-talet</NOBR> hade den kraftigt ökade inflyttningen till städerna medfört att de nyinflyttade arbetarna hade samlats i torftiga, överfyllda bostäder med dålig standard (Sandstedt, 1999). Samtidigt fanns det människor som inte ens förfogade över en dålig bostad. I Stockholm hade fattigvårdsstyrelsen uppfört olika typer av boenden som ofta var förenade med ett arbetstvång (fattighus, försörjnings- och arbetsinrättningar), vilket i första hand var moraliskt betingat snarare än ekonomiskt motiverat.<SPAN class="ft34">43 </SPAN>För att lösa övernattningsbehovet för fattiga ensamstående män tillämpades i Stockholm det s.k. Elberfeldsystemet, vilket i korthet innebar att kommunen gav ekonomiska bidrag till filantropiska föreningar för att dessa skulle ombesörja driften av natthärbärgen. Historiskt sett har som framgått tidigare av detta kapitel fattigvård huvudsakligen varit en fråga för kyrkan och filantropiskt inriktade föreningar. I början av <NOBR>1900-talet</NOBR> gick det i Stoc kholms stadsfullmäktige en skiljelinje mellan å ena sidan liberalernas/konservativas och å andra sidan socialisternas syn på hur hjälpinsatserna skulle organiseras. ”Med en viss generalisering kan man säga att de konservativa, och i än högre grad de liberala, såg det naturligt att kommunen och de filantropiska föreningarna samarbetade. I motsats till detta, arbetade socialisterna för ett samhälle där all hjälpverksamhet skulle ligga inom den allmänna sektorn. Att så radikalt ändra hjälpverksamheten var emellertid inte lätt i ett samhälle där de frivilliga organisationerna stod för en betydande andel av hjälpverksamheten”, skriver forskaren Inger <NOBR>Ström-Billing</NOBR> i en studie rörande förhållandena i Stockholm.<SPAN class="ft34">44</SPAN></P>
<P class="p152 ft0">De härbärgesboendes situation i Stockholm uppmärksammades av <SPAN class="ft26">1912 års män </SPAN>, en sammanslutning bestående av tolv samhällsintresserade män som representerade olika samhällsklasser och yrken – alltifrån läkare till yrkesarbetare. Dessa män klädde ut sig som hemlösa och besökte under perioden november 1912 – januari 1913 tolv av</P>
<P class="p198 ft4"><SPAN class="ft37">43</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">Ström-Billing</SPAN></NOBR> (1991), s 22.</P>
<P class="p199 ft40"><SPAN class="ft37">44</SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">Ström-Billing</SPAN></NOBR> (1991), s 47. Historikern Sverker Oredsson (1971) har i en artikel belyst <NOBR>1800-talets</NOBR> fattigvårdsdebatt i riksdagen, och menar på motsvarande sätt att skiljelinjen gick mellan å ena sidan ett kristet humanistiskt synsätt där ansvar enskilda människor emellan var ledstjärnan, och å andra sidan ett socialistiskt betraktelsesätt som utgick från ett kollektivistiskt ansvar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31432x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">36 </SPAN>Historik</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft0">stadens natthärbärgen och ungkarlshotell. Enskilt eller i par tog de in på härbärgena, observerade (miss)förhållandena, lyssnade på övriga gäster och samtalade med dessa. Efter varje besök skrev de ner sina observationer. Sina samlade intryck redovisade de senare i Social tidskrift, organ för Centralförbundet för socialt arbete (CSA). <SPAN class="ft34">45 </SPAN>Bilden som förmedlades var genomgående mörk och pessimistisk. Inrättningarna liknades vid ”pesthärdar”:</P>
<P class="p201 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Förhållandena är vedervärdiga, miljön är smutsig och ohälsosam, förekomsten av ohyra och småkryp är legio.</SPAN></P>
<P class="p71 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Natthärbärgena som institution skapar en känsla av rotlöshet hos gästerna, de berövar gästerna deras människovärde och skapar arbetsoförmögna människor.</SPAN></P>
<P class="p202 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Härbärgesuthyrarna skor sig på gästerna genom att ta ut skyhöga avgifter i förhållande till den undermåliga standard som kunde erbjudas.</SPAN></P>
<P class="p203 ft0">Aktionen ledde till otaliga initiativ och debatter i Stockholms stadsfullmäktige. Ett av resultaten blev att driften för ett av stadens härbärgen överläts på Föreningen Söderhem, en enskild filantropisk förening som hade bildats av läkaren Andrew Alfvén och övriga som ingick i sammanslutningen 1912 års män. När stadsfullmäktige i början av <NOBR>1920-talet</NOBR> beslöt sig för att b ygga det första egentliga ungkarlshotellet i Stockholm överläts även det på nämnda förening, vilken vid denna tidpunkt hade utvecklats till att bli Stockholms största enskilda uthyrare av tillfälligt nattlogi. <SPAN class="ft34">46</SPAN></P>
<P class="p127 ft0">Under mellankrigstiden, dvs. fram till 1939, finns få rapporter om hemlöshet i Stockholm. Motbokens införande 1917 bidrog till att starkt begränsa alla problem som hade samband med alkoholmissbruk, och det är möjligt – framhåller Ågren, Beijer och Finne ( 2000) – att detta också påverkade de hemlösas situation.</P>
<P class="p121 ft0">En historisk betraktelse över hemlöshet och bostadslöshet har ett nära samband med den statligt förda bostadspolitiken. Under <NOBR>1900-talets</NOBR> första decennium växte det fram en ”talför opinionsgrupp” <SPAN class="ft34">47 </SPAN>bestående av framför allt Centralförbundet för socialt arbete (CSA), som drev uppfattningen att bostadsfrågan huvudsakligen var en <SPAN class="ft26">social </SPAN>fråga, inte en fråga för fattigvården. Den förhärskande uppfattningen i samhället vid tidpunkten för första världskrigets utbrott var dock alltjämt att ansvaret för människors bostadsförsörjning inte var en samhällsfråga, och om samhället trots allt skulle engagera sig i frågan var det först och</P>
<P class="p160 ft4"><SPAN class="ft37">45</SPAN><SPAN class="ft41">Alfvén (1913).</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">46</SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">Ström-Billing</SPAN></NOBR> (1991), s 46.</P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">47</SPAN><SPAN class="ft41">Strömberg (1988), s 149.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31433x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p12 ft26">Historik <SPAN class="ft0">37</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td73"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft0">främst en kommunal uppgift. För <NOBR>30-talets</NOBR> reformivrare hade bostaden en grundläggande betydelse i uppb yggnaden av det goda samhället (Sandstedt, 1999). Krisuppgörelsen i maj 1933 mellan den socialdemokratiska minoritetsregeringen under ledning av <NOBR>Per-Albin</NOBR> Hansson och bondeförbundet ledde fram till att den rekordhöga arbetslösheten skulle bekämpas genom bland annat en ökad bostadsproduktion; bostadsproduktionen fördubblades under åren <NOBR>1933–35</NOBR> jämfört med närmast föregående år. Samma år tillsattes en Bostadssocial utredning, som kom att lägga grunden till efterkrigstidens bostadspolitik när utredningen 14 år senare publicerade sina slutbetänkanden (SOU 1945:63, 1947:26). Den tydligaste vattendelaren i svensk bostadspolitik går åren närmast efter andra världskrigets slut (Strömberg, 1988). <SPAN class="ft34">48</SPAN></P>
<P class="p204 ft0">Ett resultat blev att 1946 års riksdag uppmanade kommunerna att bilda allmännyttiga bostadsföretag med uppgift att producera och förvalta hyreslägenheter. Efterkrigstidens bostadspolitik som kan sägas ha varit gällande fram till början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> innebar en ansvarsfördelning mellan stat och kommun: staten lade fast kvalitetskrav och säkrade finansieringen, medan kommunerna svarade för planering och bostadsförmedling samt bostadsproduktion via kommunägda bostadsföretag och stiftelser. <SPAN class="ft34">49</SPAN></P>
<P class="p205 ft0">Under efterkrigstiden växte antalet hemlösa i Stockholm. I takt med att staden växte under perioder av högkonjunktur ökade också antalet hemlösa. För att tillgodose behovet av bostäder för hemlösa inrättades till en början härbärgen och ungkarlshotell, vilka genomgående var undermåliga bostäder med låg standard.</P>
<P class="p121 ft0">Bostadslösheten förvärrades under <NOBR>50-talet.</NOBR> Inflyttningsvågen till Stockholm var stor och antalet hemlösa ökade. På järnvägsstationerna runt om i landet sattes det upp affischer som varnade människor för att flytta till huvudstaden på grund av den stora bostadsbristen (Ström- Billing, 1991<SPAN class="ft26">). Sök Er ej till Stockholm, 21.000 söker förgäves bostad </SPAN>var exempelvis budskapet på en affisch som 1946 distribuerades till järnvägsstationerna runt om i landet. Det underliggande budskapet var att risken för att hamna på gatan i annat fall var överhängande.</P>
<P class="p206 ft25">När motboken avskaffades 1955 ökade antalet hemlösa med missbruksproblem i Stockholm. I ett försök att begränsa alkoholens skadeverkningar uppfördes ett stort antal institutioner från mitten av 1950- talet och fram till omkring 1970. Som ett led i försöket att få missbrukare att återgå till ett nyktert liv byggdes inackorderingshem som var avsedda för missbrukare som hade vistats på alkoholistanstalter och som</P>
<P class="p207 ft4"><SPAN class="ft37">48</SPAN><SPAN class="ft41">Gustav Möller tecknar i översiktsartikeln Kan trygghet skapas? (Tiden nr 6/1947) sin bild av bostadspolitikens utformning mellan </SPAN><NOBR>1930-47.</NOBR></P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft37">49</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1996:156, s 227.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31434x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">38 <SPAN class="ft26">Historik </SPAN>SOU 2000:14</P>
<P class="p128 ft0">var i behov av en övergångsbostad. Avsikten var att de skulle vara i arbete och att de på sikt skulle erhålla ett eget boende när de hade skött sig”, men i praktiken visade det sig att det var mycket få som erhöll en egen bostad enligt denna idealmodell.<SPAN class="ft34">50</SPAN></P>
<P class="p129 ft0">I början av <NOBR>60-talet</NOBR> kan man notera en ökning av hemlösheten, även om omfattningen är osäker. Swärd (1998) uppger att det i mitten av <NOBR>1960-talet</NOBR> fanns något över 3.000 kommunala härbärgesplatser i landet, vilket i sådant fall skulle innebära att antalet hemlösa bör ha varit närmare tre gånger fler med tanke på den interna rörligheten inom gruppen. I slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> ockuperades Konstfackskolan i Stockholm av hemlösa som krävde bättre villkor för hemlösa. De hemlösas aktion ledde sedermera till att dåvarande socialborgarrådet utarbetade ett program för åtgärder för hemlösa.</P>
<P class="p127 ft0">I sin uppmärksammade och omdebatterade studie <SPAN class="ft26">Den ofärdiga välfärden </SPAN>(1965, 2:a u. 1970) målade Gunnar och <NOBR>Maj-Britt</NOBR> I nghe upp en mörk bild av olika marginaliserade grupper i samhället, däribland hemlösas livssituation och villkor. För att bedöma undersökningens resultat och slutsatser är det väsentligt att ha klart för sig att den huvudsakligen avsåg <SPAN class="ft26">härbärgesboendes </SPAN>situation, dvs. då liksom idag en extremt utsatt grupp av hemlösa. Unders ökningen var i strikt mening inte vetenskapligt utformad, utan är snarare en populärvetenskaplig sammanställning. Inghe pekade bland annat på att över hälften av den undersökta målgruppen återfanns i kriminalvårdsregistret, 71 % var kända av nykterhetsnämnden, en stor andel hade avsevärd nedsatt arbetsförmåga (cirka 25 % hade dock regelbundet och fast arbete), en femtedel hade varit inlagd på mentalsjukhus eller psykiatrisk klinik. Vad som krävdes, ansåg Inghe, var bland annat förebyggande insatser som kunde förhindra att denna typ av ”mänskligt elände” uppkom, samt en annan bostadspolitik. Vidare förordades att det skulle finnas särskilda läkare som kunde sköta ”både de kroppsliga och psykiska krämporna, bli förtrogna med klientelet och så småningom vinna deras förtroende”. <SPAN class="ft34">51 </SPAN>Makarna Inghe berörde också tillkomsten av det nya ungkarlshotellet Skarpnäcksgården i Stockholm med en ”modern prägel”, dvs. med paviljongsystem, egna rum, differentierade arbetsmöjligheter, service och hjälpmöjligheter inklusive läkar- och socialarbetarteam med siktet inställt på rehabilitering. ”Utvecklingen går alltså i rätt riktning”, var deras samlade bedömning 1970. I nghes rapport bidrog till att öka samhällets, massmedias och allmänhetens engagemang för de hemlösas situation.</P>
<P class="p209 ft4"><SPAN class="ft37">50</SPAN><SPAN class="ft41">Detta avsnitt baseras på muntlig kommunikation med Erik Finne, socialtjänstförvaltningens </SPAN><NOBR>FoU-enhet</NOBR> i Stockholm.</P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft37">51</SPAN><SPAN class="ft41">Inghe (1970), s 270.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31435x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 2000:14 <SPAN class="ft26">Historik </SPAN>39</P>
<P class="p210 ft0">I Stockholm försvann de gamla ungkarlshotellen och ersattes av flera hotellhem där gästerna fick eget kontrakt till det rum med pentry som var och en hyrde.</P>
<P class="p129 ft0">För att komma till rätta med den uttalade bostadsbristen beslöt regeringen 1965 att sjösätta ”m iljonprogrammet” (prop. 1965:1, bilaga 13) enligt vilket en miljon bostäder skulle byggas under loppet av en tioårsperiod. Under denna period växte bostadsstocken med cirka 3 % årligen, och i mitten av <NOBR>70-talet</NOBR> ansågs Sverige ha uppnått världens högsta bostadsstandard mätt i utrymme och utrustning. <SPAN class="ft34">52 </SPAN>Det uppstod för första gången i modern tid en lägenhetsreserv till följd av att det fanns tomma lägenheter. Detta ledde till att hemlösa i större utsträckning kunde slussas ut i ett eget boende. ”Plötsligt blev boende i egen lägenhet en vanlig boendeform för grupper som inte tidigare släppts in på bostadsmarknaden”, noterar docent Hans Swärd. <SPAN class="ft34">53 </SPAN>I Stockholm minskade antalet härbärgesplatser från närmare 500 t ill ett hundratal, antalet öppet hemlösa halverades i Stockholm och de institutioner som fanns kvar var inte alltid fullbelagda.<SPAN class="ft34">54</SPAN></P>
<P class="p211 ft0">Parallellt med denna utveckling avsatte samhället vid denna tidpunkt stora resurser i form av socialmedicinska insatser för hemlösa med missbruksproblem. I Stockholm startades 1968 en särskild Byrå för bostadslösa män. <SPAN class="ft34">55 </SPAN><NOBR>Krukis-verksamheten</NOBR> i Stockholm skall ses mot bakgrund av denna utveckling. Det socialmedicinska utrednings- och behandlingshemmet vid Krukmakargatan genomförde under en tvåårsperiod (oktober 1967 – oktober 1969) en utvärdering av gruppen hemlösa män som logerade på natthärbärgena. Syftet var att göra en ingående social, medicinsk och psykologisk beskrivning av den grupp hemlösa män som fanns på stadens natthärbärgen, dvs. i princip samma utsatta grupp av hemlösa som Gunnar I nghe hade beskrivit. Behandlingshemmet hade tillgång till 20 patientplatser och dessa platser lottades ut bland de som sökte sig till natthärbärgena. Av 165 hemlösa hänfördes 45 till behandlingshemmet (behandlingsgrupp), medan övriga 120 gick den vanliga vägen till härbärgena (kontrollgr upp). Socialläkaren Johan Normans och psykolog Ragnar Schultzes studie (1970) förmedlar bilden av män med grava alkoholproblem och som identifierat sig som avvikare och med ”lodiskulturen” (jämför kapitel 5 rörande asocialitetsfokuseringen av gruppen hemlösa). De båda unders ökningsgr upperna kännetecknades av följande:</P>
<P class="p136 ft4"><SPAN class="ft37">52</SPAN><SPAN class="ft41">Strömberg (1988), s 168.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">53</SPAN><SPAN class="ft41">Swärd (1998), s 71.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">54</SPAN><SPAN class="ft41">Ågren, Beijer och Finne (under publicering 2000).</SPAN></P>
<P class="p212 ft4"><SPAN class="ft37">55</SPAN><SPAN class="ft41">Byrån heter numera Socialvårdsbyrån för bostadslösa och ingår organisatoriskt som en del av socialtjänstförvaltningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31436x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">40 </SPAN>Historik</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Närmare hälften av de som ingick i behandlingsgruppen hade som vuxna aldrig haft ”en social anpassning som kan anses normal”. Vuxenlivet hade präglats av samhällskonflikter, omhändertaganden eller påtagliga svårigheter att klara arbete eller sociala relationer. ”För flertalet har många år gått, ibland flera decennier sedan de hade den socialt mest välanpassade perioden”, skriver Norman och Schultze.</SPAN></P>
<P class="p214 ft25"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft48">De flesta hade druckit teknisk sprit, 95 % hade någon gång dömts för fylleri, flertalet hade varit intagna på anstalt för alkoholmissbrukare. Vidare hade 40 % någon gång vårdats på mentalsjukhus.</SPAN></P>
<P class="p215 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Flertalet ansåg själva att de hade psykiska besvär, framför allt i form av sömnsvårigheter och ångestbesvär, varvid alkohol ofta användes i självmedicinerande syfte.</SPAN></P>
<P class="p216 ft25"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft48">Av gruppen hade 80 % nå gon gång dömts för ”grövre kriminalitet” där stöld utgjorde den vanligast förekommande brottstypen.</SPAN></P>
<P class="p217 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Av undersökningsgr uppen hade 65 % under nå gon period haft en egen bostad, men lägenheten hade ofta fått överges på grund av alltför mycket problem med fylleri och kriminalitet. Norman och Schultze noterade att det fanns ”en ansamling av ungkarlshotells- och härbärgesdebutanter under åren </SPAN><NOBR>1955-57”</NOBR> och att denna tillströmning hade skett från olika ålderskategorier. De härbärgesboende hade således ofta en flerårig period bakom sig som hemlösa.</P>
<P class="p159 ft0">I början av <NOBR>80-talet</NOBR> ökade återigen antalet hemlösa i Stockholm, och med all sannolikhet även i övriga storstäder. Enligt Ågren m.fl. (2000) kan detta till viss del förklaras med olika beslut som påverkade gr uppen hemlösa negativt: (1) Avvecklingen av nykterhetsvården medförde att det blev svårare att kontrollera alkoholkonsumtionen på institutionerna för hemlösa; (2) principerna om ”normalisering” gjorde att man avvecklade de resurser som tidigare hade avdelats för hemlösa; (3) den särskilda äldrevården för hemlösa avvecklades, likaså det särskilda sjukhemmet i Skarpnäcksgården.</P>
<P class="p171 ft0">I slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> gjorde Socialmedicinska institutionen Kronan fältstudier av hemlösa i framför allt Stockholm för att följa den undersökning som makarna Inghe hade gjort 20 år tidigare. Undersökningen visade bland annat att:<SPAN class="ft34">56</SPAN></P>
<P class="p218 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Andelen yngre bland uteliggarna hade ökat.</SPAN></P>
<P class="p147 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Andelen kvinnor hade ökat marginellt.</SPAN></P>
<P class="p70 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Fler psykiskt sjuka fanns på härbärgena och bland uteliggarna.</SPAN></P>
<P class="p219 ft4"><SPAN class="ft34">56 </SPAN>Halldin, Åhs och Sundgren (1997), s <NOBR>452-53.</NOBR> Undersökningen finns i sin helhet återgiven i Stenberg, Svanström och Åhs (1989).</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td72"><SPAN class="p12 ft26">Historik <SPAN class="ft0">41</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td73"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td74"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p220 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Missbruksmönstret hade förändrats genom en relativ minskning av alkoholmissbruk och en ökning av narkotika- och blandmissbruk, vilket ökat kriminaliteten i dessa grupper.</SPAN></P>
<P class="p221 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Utslagningsprocessen som lett till hemlöshet och till att vissa blivit uteliggare hade börjat tidigt, ofta innan de blivit insläppta på den reguljära arbetsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p222 ft0">Resultatet publicerades i den uppmärksammade boken <SPAN class="ft26">Uteliggarna i välfärdssamhället </SPAN>(1989) av Leif Stenberg, Leif Svanström och Stig Åhls. Denna reportagebok kom i hög grad att påverka inte minst en intresserad allmänhet som politiska beslutsfattare, både lokalt och på riksplanet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31438x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p14 ft0">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td6"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft1"><SPAN class="ft1">3</SPAN><SPAN class="ft32">Riksdagens behandling av hemlöshet under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p130 ft23"><SPAN class="ft23">3.1</SPAN><SPAN class="ft33">Inledning</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Under andra hälften av <NOBR>1980-talet</NOBR> kom allt fler rapporter om att det i välfärdssamhället fanns grupper som levde i samhällets utkant eller t.o.m. vid sidan av samhället. Som redovisas i kapitel 2 accentuerades detta när Leif Stenberg, Leif Svanström och Stig Åhs publicerade reportageboken <SPAN class="ft26">Uteliggarna i välfärdssamhället (1989). </SPAN><SPAN class="ft49">1 </SPAN>Det underliggande temat i deras reportage var att ”hemlösa återigen är glömda och att de lever under omänskliga villkor”. <SPAN class="ft34">2 </SPAN>Det torde vara ett rimligt antagande att riksdagspartierna och enskilda riksdagsmän i stor utsträckning påverkades och tog intryck av denna samhällsdebatt. Allra tydligast framskymtar detta i en motion av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vid 1994/95 års riksmöte, där motionärerna inledningsvis a nknyter till en scen ur denna bok.<SPAN class="ft34">3</SPAN></P>
<P class="p224 ft0">Riksdagens behandling av ett visst ärende kan studeras via bland annat motioner, utskottsbetänkanden, interpellationer, debatter och beslut i kammaren, osv. I detta kapitel har Kommittén för hemlösa valt att främst spegla riksdagens behandling av hemlöshet under <NOBR>1990-talet</NOBR> sådan den har kommit till uttryck i socialutskottets betänkanden. Redovisningen gör därmed inte anspråk på att vara fullständig. Regeringens initiativ redovisas främst utifrån de förslag som återfinns i budgetpropositionerna. Riktade propositioner som specifikt rör bostadsmarknaden belyses i kapitel 8.</P>
<P class="p225 ft40"><SPAN class="ft37">1</SPAN><SPAN class="ft39">Boken ingick som en del i ett större projekt som initierats av Folksams sociala respektive vetenskapliga råd, och vars syfte var att följa upp Gunnar och Maj- Britt Inghes klassiska undersökning Den ofärdiga välfärden (1967).</SPAN></P>
<P class="p147 ft4"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft38">Stenberg m fl (1989), s 14.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft38">1994/95:So241 ("Föreställ er ett fönsterlöst rum i en källarlokal" etc).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31439x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">44 </SPAN>Riksdagens behandling av hemlösheten under <NOBR>90-talet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft23"><SPAN class="ft23">3.2</SPAN><SPAN class="ft33">Perioden </SPAN><NOBR>1990–1995</NOBR></P>
<P class="p95 ft0">I en motion av Bengt Westerberg m.fl. (fp) i samband med riksmötet 1990/91 (So217) anknöt motionärerna till ovannämnda tema om bostadslösa som en bortglömd grupp i välfärdssamhället. Med det glömda Sverige åsyftades de människor som ”mitt i vår välfärd lever i ofärd” och som ser hur de stora gruppernas villkor förbättras medan de själva inte får den hjälp de behöver. En av de uppräknade grupperna var de bostadslösa vilka motionärerna ansåg ha ökat i samma takt som härbärgen och mentalsjukhus slagit igen och bostadsbristen ökat. ”Många av de bostadslösa i dag har tidigare varit patienter inom den psykiatriska vården, men blivit bostadslösa då vårdplatserna inom Psykiatrin minskat”, framhölls det vidare. Mot denna bakgrund föreslog folkpartiet att det skulle skapas särskilda boendeformer för bostadslösa missbrukare och psykiatrins patienter. Partiet föreslog att regeringen skulle återkomma med ett socialpolitiskt reformprogram för det glömda Sverige.</P>
<P class="p204 ft0">Socialutskottet hänvisade i sitt betänkande till att Psykiatriutredningen i november 1990 hade fått t illäggsdirektiv att bland annat överväga åtgärder för att de psykiskt stördas livssituation i ökad omfattning skulle kunna präglas av gemenskap och delaktighet i samhällslivet, däribland med avseende på psykiskt långtidssjukas behov av boende och sysselsättning. Utskottsmajoriteten konkluderade ”att den socialdemokratiska socialpolitiken redan nu i hög grad styrs av hänsyn till de utsatta och svaga grupper som folkpartiet värnar om i sin motion”. <SPAN class="ft34">4 </SPAN>Utskottet avstyrkte därför motionen.</P>
<P class="p127 ft0">I anslutning till 1991/92 års riksmöte motionerade Inger Schörling m.fl. (mp) om unga bostadslösa. Motionärerna yrkade att regeringen skulle genomföra en analys om bostadsbehovet hos dessa ungdomar och att åtgärder vidtas för att skapa små, billiga bostäder samt ge natthärbärge för de akut bostadslösa ungdomarna. Utskottet uttalade för sin del att det rådande förhållandet med många bostadslösa i samhället är oacceptabelt samtidigt som man ansåg att det ”i första hand (är) kommunernas uppgift att se till att människor har ett ordnat boende” och uppmanade kommunerna att ägna denna fråga stor uppmärksamhet <SPAN class="ft34">5</SPAN>. Vidare noterade socialtutskottet att den nya regeringen i sin regeringsförklaring hade uttalat att bostadspolitiken skall ”inriktas på att alla skall ha möjlighet till en bra bostad till ett rimligt pris”. <SPAN class="ft34">6 </SPAN>Mot denna samlade bakgrund avstyrktes Schörlings m. fl. motion.</P>
<P class="p226 ft4"><SPAN class="ft37">4</SPAN><SPAN class="ft38">1990/91:SoU12, s 43.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">5</SPAN><SPAN class="ft38">1991/92:SoU2, s 19.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft38">Prot 1991/92:6, </SPAN><NOBR>1991–10–04,</NOBR> § 4.</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31440x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td75"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p12 ft3">Riksdagens behandling av hemlösheten under <NOBR>90-talet</NOBR> <SPAN class="ft18">45</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td76"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td77"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft0">Vid 1992/93 års riksmöte behandlades två motioner om hemlöshet från centern och ny demokrati (So1991/92:213 och 1991/92:So276). I centerns motion (Ulla Tillander m.fl.) påpekades, att det fanns ett stort behov av forskning om bland annat orsakerna till hemlöshet och varför antalet hemlösa ökade. Motionärerna noterade att det inom många andra områden bedrivs en livaktig forskning, ”men för de hemlösa saknas alla analyser och förslag till åtgärder”. <SPAN class="ft34">7 </SPAN>I avvaktan på ”en varaktig lösning” menade Tillander m.fl. att ytterligare resurser borde anslås till åtgärder för de hemlösa, i första hand i Malmö, Göteborg och Stockholm. I motionen från Bo G Jenevall m.fl. (nyd) föreslog motionärerna, att med tanke på att det fanns många gamla passagerarfartyg på marknaden som kunde köpas ”för i stort sett skrotpris”, skulle dessa fartyg ”kunna bli något av ett hem för dessa människor”. <SPAN class="ft34">8</SPAN></P>
<P class="p211 ft0">För att låta sig informeras om hemlösheten i Stockholm hade socialutskottet hösten 1992 gjort ett gemensamt besök hos Socialförvaltningen respektive Stadsmissionen i Stockholm – ett besök som många av ledamöterna återkom till när utskottets betänkande debatterades i kammaren i början av december 1992. ”Jag tror att detta studiebesök påverkade mina utskottskamrater, så att vi idag har ett enigt betänkande”, förklarade Anita Persson (s) i debatten. <SPAN class="ft34">9 </SPAN>Socialutskottet ansåg i sitt betänkande från november 1992, att det var angeläget att göra en rikstäckande kartläggning av hemlösheten, eftersom uppgifterna om antalet bostadslösa/hemlösa/uteliggare baserades på äldre undersökningar.<SPAN class="ft34">10 </SPAN>”Kartläggningen bör omfatta såväl personer som i princip varje natt tvingas ordna en tillfällig bostad som rena uteliggare”, framhöll utskottet. Socialutskottets föreställning vid denna tidpunkt om vad som personifierar en hemlös präglades alltså av den gängse bilden av den hemlöse, dvs. en utslagen individ som antingen var uteliggare eller som tvingades uppsöka natthärbärgen.</P>
<P class="p228 ft0">Vidare framhöll utskottet, att det var angeläget att använda en enhetlig terminologi med tanke på att begreppen bostadslös, hemlös och uteliggare ibland används synonymt och ibland gavs olika innebörd. Men utskottet ansåg också att det var viktigt att kartlägga de bakomliggande orsakerna till hemlöshet, och även uppmärksamma vissa utsatta grupper av hemlösa (psykiskt störda, missbrukare, kvinnor). Slutligen ansåg utskottet att kartläggningen borde innefatta frivilligorganisationernas insatser på detta område. Riksdagen gick på utskottets linje, vilket ledde till att regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra den första</P>
<P class="p172 ft4"><SPAN class="ft37">7</SPAN><SPAN class="ft38">1991/92:So213, s 11.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">8</SPAN><SPAN class="ft38">1991/92:So276, s 12.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">9</SPAN><SPAN class="ft38">Riksdagens protokoll 1992/93:36, </SPAN><NOBR>1992–12–02</NOBR> § 24, s 37.</P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">10</SPAN><SPAN class="ft41">1992/93:SoU5, s 8.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31441x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">46 </SPAN>Riksdagens behandling av hemlösheten under <NOBR>90-talet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft0">nationella kartläggningen av hemlöshet och antalet hemlösa (se vidare kapitel 4).</P>
<P class="p230 ft0">Dessa två motioner innehöll relativt få yrkanden, men trots detta valde socialutskottet att avge ett särskild betänkande som enbart handlade om hemlösas/bostadslösas situation. <SPAN class="ft34">11 </SPAN>Detta var och är en unik åtgärd, och visar den ökade betydelse som utskottet fäste vid hemlöshetsproblematiken och hemlösas/bostadslösas situation.</P>
<P class="p104 ft0">I en motion av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vid 1994/95 års riksmöte hemställde motionärerna om ”en analys av behovet av insatser för hemlösas boende”, och att riksdagen skulle anvisa 10 miljoner kronor för att möjliggöra statligt delägarskap i hus för hemlösa, främst i storstäderna. Motionärerna ansåg att en samlad analys borde göras när det gällde den ökande utslagningens mekanismer och orsaker, vilken sedan kunde ligga till grund för mer omfattande socialpolitiska åtgärder. Vidare yrkade motionärerna att en plan borde upprättas för samarbete mellan stat, landsting och kommuner.<SPAN class="ft34">12</SPAN></P>
<P class="p231 ft25">I betänkandet hänvisade socialutskottet till Socialstyrelsens och Bo- verkets i november 1994 publicerade rapport <SPAN class="ft44">De bostadslösas situation i Sverige</SPAN>, vilken innehöll den kartläggning som motionärerna efterlyste.</P>
<P class="p232 ft0">Utskottet underströk vikten av att kommunerna kontinuerligt ägnade de hemlösas problem stor uppmärksamhet och att insatserna blir så effektiva som möjligt, samtidigt som man utgick från att Socialstyrelsen och länsstyrelserna inom ramen för sitt tillsynsansvar kontinuerligt följde verksamheten.<SPAN class="ft34">13 </SPAN>Utskottet avstyrkte därför motionen.</P>
<P class="p136 ft23"><SPAN class="ft23">3.3</SPAN><SPAN class="ft33">Perioden 1996 – 1999</SPAN></P>
<P class="p233 ft0">I två motioner från miljöpartiet i anslutning till 1996/97 års riksmöte (So612 och So807) yrkade man att riksdagen för budgetåret 1997 borde anvisa 10 miljoner kronor under ett särskilt anslag för bidrag till projekt för hemlösa, och att ytterligare 10 miljoner kronor borde avsättas under de två följande budgetåren. I Ragnhild Pohankas m.fl. motion (mp) uppmärksammade motionärerna inledningsvis det ökade antalet vräkningar som verkställts under <NOBR>90-talet</NOBR> och ansåg att dessa hade ökat ”i takt med nedskärningarna inom socialförsäkringarna, den allt större arbetslösheten, och svårigheten att få socialbidrag” vilket medfört att ”de hemlösa anonyma vandrarna, som letar i soptunnor och runt öltält och festplatser blir en allt vanligare syn både i storstäderna och i lands-</P>
<P class="p234 ft4"><SPAN class="ft37">11</SPAN><SPAN class="ft41">Socialutskottets betänkande 1992/93:SoU5, De bostadslösas situation.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">12</SPAN><SPAN class="ft41">1994/95:So241.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">13</SPAN><SPAN class="ft41">1994/95:SoU15, s 88.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31442x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td75"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p12 ft3">Riksdagens behandling av hemlösheten under <NOBR>90-talet</NOBR> <SPAN class="ft18">47</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td76"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td77"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft0">orten”. <SPAN class="ft34">14 </SPAN>Motionärerna återkom med i princip samma yrkanden som man hade framfört vid tidigare tillfällen, bland annat vid 1994/95 års riksmöte (se ovan). Därutöver ansåg motionärerna att 10 miljoner kronor borde avsättas för 50 % bidrag vid ombyggnader av bostäder för hemlösa och att en ”noggrann uppskattning” av antalet hemlösa borde göras. I Marianne Samuelssons m.fl. motion (So807) yrkades att riksdagen för budgetåret 1997 skulle anvisa 10 m iljoner kronor under ett särskilt anslag för bidrag till projekt för hemlösa. I sitt yttrande över motionerna upprepade utskottet vad man hade uttalat redan 1994/95.<SPAN class="ft34">15 </SPAN>Motionerna avstyrktes därför av socialutskottet.</P>
<P class="p236 ft0">Den 20 mars 1997 beslöt regeringen att ur Allmänna arvsf onden avsätta totalt 30 miljoner kronor under en treårsperiod ”för att utveckla och pröva modeller för olika former av stöd och boende för personer med psykiska funktionshinder”. <SPAN class="ft34">16 </SPAN>De medel som avsatts för alternativa stöd- och boendeformer är med andra ord uttryckligen destinerade till gr uppen psykiskt funktionshindrade. Dessa projektmedel tar inte exklusivt sikte på människor som är hemlösa eller riskerar att bli det, men de tilltagande larmrapporterna om den förmodade kopplingen mellan psykisk störning och hemlöshet har förmodligen varit en starkt bidragande orsak till regeringens ställningstagande. ”I olika undersökningar har framkommit att psykiskt funktionshindrade blir allt vanligare bland de hemlösa”, heter det exempelvis i inledningen av nämnda regeringsprotokoll. Regeringens beslut i mars 1997 avser alltså att pröva alternativa modeller för stöd- och boendeformer för psykiskt funktionshindrade i <SPAN class="ft26">allmänhet </SPAN>, även om beslutet motiverades med att det förelåg en förhöjd risk för denna grupp av människor att bli hemlösa.</P>
<P class="p237 ft0">I samband med socialutskottets behandling hösten 1997 av regeringens budgetproposition för 1998, hade m iljöpartiet lagt fram två motioner med anknytning till hemlöshet. I den ena av Birger Schlaug m.fl. (1997/98:So804) yrkades att riksdagen skulle anvisa 50 miljoner kronor till ett nytt anslag – bidrag till projekt för hemlösa. Motionärerna ansåg att de hemlösa hade kommit ”i skymundan” i samband med kommunernas och landstingens förebyggande arbete. I syfte att förmå kommuner och landsting att samverka kring utvecklandet av boendeformer, behandling m.m. för hemlösa borde statliga projektmedel ställas till förfogande. I den andra motionen ( 1997/98:So611) av Ragnhild Pohanka m.fl. yrkades att 50 miljoner kronor skulle anslås som delfinansiering av ombyggnad av lämpliga lokaler till härbärgen eller dagcentrum. Socialutskottet var dock inte berett att ställa sig bakom</P>
<P class="p238 ft4"><SPAN class="ft37">14</SPAN><SPAN class="ft41">1996/97:So612, s 1.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">15</SPAN><SPAN class="ft41">1996/97:SoU1, s </SPAN><NOBR>70-71.</NOBR></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">16</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringsprotokoll 20/3 1997.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31443x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">48 </SPAN>Riksdagens behandling av hemlösheten under <NOBR>90-talet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p239 ft0">dessa yrkanden, utan den underliggande meningen var att berörda myndigheter avsatte tillräckligt med resurser för att komma till rätta med hemlösheten. <SPAN class="ft34">17</SPAN></P>
<P class="p129 ft0">Under den allmänna motionstiden vid samma riksmöte (1997/98) väcktes också motioner som rörde hemlöshet. I en motion (So611) av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) yrkades att riksdagen hos regeringen skulle föranstalta om en utredning av antalet hemlösa och att den uppsökande verksamheten för hemlösa skulle utökas. Åtgärder måste enligt motionärerna vidtas för att hjälpa hemlösa till ett värdigt liv. Man ansåg att ”en god början är uppsökande arbete” och ”erbjudande om en säng, dusch och mat”. <SPAN class="ft34">18 </SPAN>I en motion (So651) av Eva Goës (mp) yrkades att riksdagen till regeringen skulle tillkännage vikten av att tillsätta ett psykologiskt hjälpteam med särskilda kunskaper om sexuella övergrepp och incest och knyta dessa till den uppsökande verksamheten bland hemlösa. Juan Fonseca (s) anförde i en motion (So616), att oberoende av Stockholms stads ansvar för kommunens hemlösa var det angeläget att staten följde utvecklingen i Stockholm och i samarbete med Stockholm var beredd att hitta nya former som kunde leda till att situationen förbättrades.</P>
<P class="p240 ft0">I sitt yttrande över dessa motioner refererade socialutskottet till vad man tidigare under <NOBR>90-talet</NOBR> hade uttalat när frågan om hemlöshet och hemlösas situation har aktualiserats i utskottet. Därutöver betonades när det gällde frivilligorganisationerna att deras</P>
<P class="p241 ft43">insatser är värdefulla och deras insatser är ett utmärkt komplement till socialtjänstens insatser. Utskottet anser att socialtjänsten måste söka få till stånd en ökad samverkan med de frivilliga organisationerna för att stödja och hjälpa de hemlösa men också för att nå de grupper av hemlösa som inte vill ta kontakt med socialtjänsten. <SPAN class="ft34">19</SPAN></P>
<P class="p242 ft0">Vidare påminde utskottet om att regeringen i mars 1997 hade avsatt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att ideella organisationer tillsammans med berörda kommuner skulle ges möjlighet att utveckla och pröva alternativa boende- och stödformer för personer med psykiska funktionshinder. Med dessa påpekanden ansågs motionernas yrkanden i huvudsak ha blivit tillgodosedda.</P>
<P class="p133 ft0">I budgetpropositionen för 1999 anslog regeringen totalt 30 m iljoner kronor under en treårsperiod ”till nyskapande projekt för bostadslösa”:</P>
<P class="p163 ft4">Det handlar om att utveckla och pröva olika stödformer, finna metoder för lokala inventeringar och uppsökande verksamhet. Storstädernas särskilda</P>
<P class="p106 ft4"><SPAN class="ft37">17</SPAN><SPAN class="ft41">1997/98:SoU1, s 58.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">18</SPAN><SPAN class="ft41">1997/98: So611, s 18.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">19</SPAN><SPAN class="ft41">1997/98:SoU17, s 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31444x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td75"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p12 ft3">Riksdagens behandling av hemlösheten under <NOBR>90-talet</NOBR> <SPAN class="ft18">49</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td76"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td77"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft4">problematik bör härvid beaktas. Stödet skall ges till kommuner och ideella organisationer efter ansökan. <SPAN class="ft34">20</SPAN></P>
<P class="p244 ft0">Skälet till denna satsning var, framhöll departementschefen, att ”situationen för hemlösa har förvärrats” varför regeringen i samarbete med kommuner och ideella organisationer vill ”satsa resurser och vidta åtgärder för att förbättra situationen för hemlösa”. Departementschefen utvecklade dessa tankegångar på följande sätt:</P>
<P class="p245 ft43">Under senare år har från olika håll signalerats att hemlösheten har ökat och att de hemlösas situation försvårats. En orsak kan vara ökade svårigheter på bostadsmarknaden för socialt utsatta. Det kan även till viss del förklaras genom de förseningar som uppstått i samband med psykiatrireformen som trädde i kraft 1 januari <NOBR>1995. /---/</NOBR> Oron för att fler personer med psykiska funktionshinder återfinns bland dem som kan betraktas som hemlösa har återkommit i flera senare undersökningar och också understrukits av de ideella organisationerna <NOBR>---”.</NOBR> <SPAN class="ft34">21</SPAN></P>
<P class="p246 ft0">Betoningen på ”nyskapande projekt” anslöt sig i stor utsträckning till socialutskottets uttalande tidigare samma år (mars 1998) då man betonade att ”nya metoder och arbetssätt behöver också utvecklas särskilt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td78"><SPAN class="p12 ft4">när det gäller psykiskt störda hemlösa och hemlösa kvinnor…”.</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td8"><SPAN class="p16 ft50">22</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p12 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft0">I en motion av Ingrid Burman m.fl. (v) vid 1998/99 års riksmöte v ille motionärerna att riksdagen skulle fastställa normaliseringsprincipen som grundläggande villkor för att bevilja dessa statliga projektmedel. Därmed avsågs enligt motionärerna, att projekten ”skall vara väl förankrade i kommunernas socialtjänst och annan kommunal verksamhet. Kontinuitet och samordning med psykiska stödinsatser är nödvändiga, liksom goda kontakter med bostadsmarknadens parter… slutmålet för verksamheterna bör präglas av att människorna skall kunna få egna bostäder”, framhöll motionärerna. <SPAN class="ft34">23 </SPAN>I annan motion (So330) ansåg Lisbeth <NOBR>Staff-Igelström</NOBR> m.fl. (s) att regeringens satsning att anslå särskilda medel under en treårsperiod var bra, men att nivån var otillräcklig ”utifrån att antalet hemlösa har ökat markant och att de hemlösa finns i de flesta kommuner”. <SPAN class="ft34">24 </SPAN>Socialutskottet delade motionärernas (Ingrid Burman m.fl.) uppfattning att slutmålet måste vara att människor skall kunna få egna bostäder. ”En lösning på hemlöshetsproblemen förutsätter</P>
<P class="p248 ft0">ett brett spektrum av initiativ och en bred förankring. Utskottet anser</P>
<P class="p249 ft4"><SPAN class="ft37">20</SPAN><SPAN class="ft41">Prop 1998/99:1, volym 6, s 113.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">21</SPAN><SPAN class="ft41">Prop 1998/99:1, volym 6, s 113.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">22</SPAN><SPAN class="ft41">1997/98:SoU17, s 20.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">23</SPAN><SPAN class="ft41">1998/99:So259, s </SPAN><NOBR>8-9.</NOBR></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">24</SPAN><SPAN class="ft41">1998/99:So330, s 1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31445x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">50 </SPAN>Riksdagens behandling av hemlösheten under <NOBR>90-talet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft0">därför att medlen bör disponeras av regeringen”, framhöll utskottet i sitt betänkande. <SPAN class="ft34">25</SPAN></P>
<P class="p104 ft0">Ett annat initiativ som flaggades upp i budgetpropositionen för 1999 var regeringens avsikt att låta Socialstyrelsen göra en förnyad nationell kartläggning av hemlöshetens omfattning, vilket formellt initierades genom regleringsbrevet för budgetåret 1999.</P>
<P class="p251 ft4"><SPAN class="ft34">25 </SPAN>1998/99: SoU1, s 53.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p14 ft0">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td6"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft1"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft32">Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse</SPAN></P>
<P class="p130 ft23"><SPAN class="ft23">4.1</SPAN><SPAN class="ft33">Inledning</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen vid två t illfällen under <NOBR>1990-talet</NOBR> genomfört rikstäckande unders ökningar för att kartlägga antalet hemlösa och deras sociala livssituation. Kartläggningen 1993 initierades ursprungligen av socialutskottet som i ett betänkande i slutet av 1992 framförde, att det var angeläget att göra en ny nationell kartläggning mot bakgrund av att uppgifterna om ”antalet bostadslösa/hemlösa/uteliggare” var ålderstigna (1992/93:SoU5).</P>
<P class="p253 ft0">Dessa kartläggningar är s.k. undersökningar av tvärsektoriell art, vilket innebär att myndigheter och frivilligorganisationer har inventerat antalet aktuella hemlösa under en viss bestämd vecka under året (vecka 13/1993 och 16/1999). Båda unders ökningarna baseras på enkäter till socialtjänsten (samtliga kommuner) samt ett urval frivilligorganisationer. Ett antal nya adressater (respondenter) inom olika samhällssektorer har tillkommit som uppgiftslämnare i 1999 års kartlä ggning, däribland psykiatrin, och i praktiken även kriminalvården och enskilda vårdhem (se vidare kapitel 5). Kartläggningarna tar sikte på den kategori av hemlösa vilka är patienter eller klienter och som i olika omfattning är i behov av socialmedicinska eller sociala insatser. Kommittén för hemlösa anser att denna typ av återkommande kartläggning är väsentlig för att samhället skall få en aktuell bild av de hemlösas antal och livssituation samt behovet av hjälpinsatser. Denna typ av patient- och klientinriktade undersökning kompletterar på ett värdefullt sätt den nya typ av epidemiologisk undersökning som kommittén diskuterar i kapitel 5.</P>
<P class="p254 ft0">Som framgår av kapitel 5 är hemlöshetsdefinitionen i stort sett densamma vid dessa båda kartläggningar, med undantag för den tidsbegränsning som är inbyggd i den senaste undersökningen: som hemlös räknas person som vid mättillfället vistas på kriminalvårdsanstalt, hem för vård och boende <NOBR>(HVB-institution)</NOBR> eller sjukhus om vederbörande planeras att bli utskriven <SPAN class="ft26">inom tre månader </SPAN>och vid mättillfället inte har fått en bostad ordnad. Frågebatteriet i enkätformuläret är betydligt mer</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31447x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">52 </SPAN>Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft0">omfattande i 1999 års unders ökning, och har även gällt frågor om varaktighet i boendet, debut för hemlöshet, om den hemlöse är förälder, hjälpinsatser som den enskilde har tagit del av samt en öppen fråga till respondenten om vad denne tror är den störst bidragande orsaken till att klienter/patienter är hemlösa.</P>
<P class="p256 ft23"><SPAN class="ft23">4.2</SPAN><SPAN class="ft33">Antal hemlösa</SPAN></P>
<P class="p257 ft0">Enligt 1993 års unders ökning uppgick antalet rapporterade hemlösa till strax under 10.000 personer, varav 83 % var män. Av totala hemlöshetspopulationen var 90 % ensamstående.</P>
<P class="p258 ft0">1999 års snävare hemlöshetsdefinition i kombination med ett bredare urval av samhällssektorer av uppgiftslämnare har sammantaget inneburit att det inte utan vidare går att jämföra resultaten från dessa båda kartläggningar. 1999 redovisas 8.440 hemlösa, vilket Socialstyrelsen bedömer motsvara det antal som rapporterades 1993, när man tar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr9 td79"><SPAN class="p12 ft0">hänsyn till förändrad hemlöshetsdefinition och utökat antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p12 ft0">upp-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td79"><SPAN class="p12 ft0">giftslämnare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft0">Socialstyrelsen finner det oförändrade antalet anmärkningsvärt mot bakgrund av att ”perioden <NOBR>1993–1999</NOBR> har karaktäriserats av den djupaste långkonjunkturen sedan <NOBR>1930-talet”.</NOBR> <SPAN class="ft34">1 </SPAN>Denna slutsats är något vansklig att dra, eftersom resultatet av kartläggningen förmodligen hade sett annorlunda ut om den hade genomförts mer regelbundet återkommande mätningar sedan 1993 och därvidlag även avspeglat perioden <NOBR>1993–95.</NOBR> Ågren (1992) visar exempelvis att ökningen av antalet hemlösa i Stockholm vid tre olika tillfällen sedan slutet av <NOBR>50-talet</NOBR> skedde under perioder med högkonjunktur, snabb inflyttning till Stockholmsregionen och stor brist på bostäder. Däremot har perioder med stigande arbetslöshet inte haft ett direkt samband med hemlöshet. Nergången i slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> av antalet hemlösa i Stoc kholm kan enligt Ågren (1992) förklaras med en ökad t illgång på bostäder till följd av det s.k. miljonprogrammet. Som närmare framgår av kapitel 8 utmärks situationen på dagens bostadsmarknad i allt högre grad av en brist på bostäder, vilket bland annat framgår av Boverkets Bostadsmarknadsenkät 1999. Den grupp som flest kommuner har svårast att klara bostadsbehovet för är personer med missbruksproblem, psykiskt funktionshindrade och tidigare vräkta.</P>
<P class="p177 ft18">Nationella folkhälsokommittén berör i sitt nyligen avgivna betänkande <SPAN class="ft3">Hälsa på lika villkor – andra steg mot nationella folkhälsomål</SPAN></P>
<P class="p259 ft0">(SOU1999:137) hemlöshet ur ett folkhälsoperspektiv, och föreslår att</P>
<P class="p260 ft4"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Socialstyrelsen (2000), s <NOBR>26–27.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31448x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p12 ft3">Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft18">53</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td82"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft0">målsättningen bör vara att minska andelen hemlösa från 1999 års nivå om 0,09 % av befolkningen till en nivå understigande 0,05 %. <SPAN class="ft34">2</SPAN></P>
<P class="p136 ft23"><SPAN class="ft23">4.3</SPAN><SPAN class="ft33">Ursprungsland</SPAN></P>
<P class="p262 ft0">En av Socialstyrelsens frågeställningar i 1999 års unders ökning gällde den hemlöses ”ursprungsland”, ett begrepp som är diffust eftersom det inte är allmänt vedertaget. Det torde kunna avse både medborgarskapsland och födelseland. I 1993 års unders ökning efterfrågades den hemlöses ”medborgarskap” vilket gör att uppgifterna i 1993 och 1999 års kartläggningar inte kan jämföras rakt över. SCB använder i officiell statistik, efter samråd med Integrationsverket och Statens Invandrarverk, begreppet ”person med utländsk bakgrund” med vilket man avser följande: (1) utländsk medborgare som är född i utlandet; (2) utländsk medborgare som är född i Sverige; och (3) svensk medborgare som är född i utlandet. När vi under avsnitt 4.4 ställer Socialstyrelsens uppgifter om ”ursprungsland” i relation till totala andelen personer med utländsk bakgrund i Stockholm, Göteborg och Malmö, så har kommittén utgått från SCB:s begrepp enligt ovan.</P>
<P class="p171 ft0">Av samtliga hemlösa är enligt Socialstyrelsen 74 % födda i Sverige. Bland de som är födda utomlands är finländarna kraftigt överrepresenterade (10 %) i förhållande till sin andel av befolkningen som helhet. <SPAN class="ft34">3 </SPAN>De hemlösa finländarna är i större utsträckning än övriga hemlösa uteliggare/härbärgesboende (19 % av finländarna tillhör denna kategori). Även de utomeuropeiska invandrarna är överrepresenterade bland de hemlösa men skiljer sig, enligt Socialstyrelsen, från finländarna genom att vara mindre utslagna i förhållande till totala gr uppen hemlösa.</P>
<P class="p107 ft23"><SPAN class="ft23">4.4</SPAN><SPAN class="ft33">Städer och glesbygd</SPAN></P>
<P class="p263 ft25">Drygt 1/3 av de hemlösa finns registrerade i någon av de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö (totalt 2. 500 av 8.440), vilket är en betydligt lägre andel jämfört med 1993 då motsvarande andel var 52 %. De tre storstäderna uppvisar inbördes vissa a vgörande skillnader:</P>
<P class="p264 ft18"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft51">Av Malmös totala antal hemlösa uppgår andelen ”utomnordiska invandrare” </SPAN><SPAN class="ft52">4 </SPAN>födda i utlandet till 24 %, medan Stockholm och Göteborg</P>
<P class="p136 ft4"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 1999:137, s 112.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft38">Finländarnas andel av den svenska befolknngen utgör 2 %.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">4</SPAN><SPAN class="ft38">Detta begrepp används av Socialstyrelsen (2000), s 27.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31449x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">54 </SPAN>Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft0">har en betydligt lägre andel (16 resp 14 %). <SPAN class="ft34">5 </SPAN>Andelen personer med utomnordisk bakgrund bland kommuninvånarna som helhet uppgår i Malmö till 21,5 %, Göteborg 15,8 % och i Stockholm 19,7 % (per 31 december 1998). ”Eftersom de hemlösa utomnordiska invandrarna generellt sett är yngre och har mindre problem än övriga hemlösa, slår detta igenom i Malmös ‘hemlöshetsprofil’. De utrikes födda har också varit hemlösa kortare tid än andra och lever i större utsträckning än övriga hemlösa på socialbidrag. Även det slår igenom i Malmös siffror”, konstaterar Socialstyrelsen i 1999 års hemlöshetsrapport.</P>
<P class="p266 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Göteborg har betydligt lägre andel uteliggare och härbärgesboende (8 %) jämfört med cirka 25 % för Stockholm och Malmö. Dessa siffror skall jämföras med landet som helhet 14 %. </SPAN><SPAN class="ft34">6 </SPAN>Procentuellt har andelen uteliggare/härbärgesboende minskat i dessa tre städer jämfört med situationen 1993: från 62 t ill 46 %. Skälet till den väsentligt lägre andelen för Göteborg tror Socialstyrelsen beror på kommunens <NOBR>Altbo-verksamhet</NOBR> (Alternativt boende). Denna startade 1988 och ersatte boende på härbärgen och ungkarlshotell. Utmärkande för denna verksamhet är att kommunen erbjuder boendestöd på olika nivåer, från jourboende till referensboende med kommunala kontrakt syftande till boende med eget förstahandskontrakt.</P>
<P class="p267 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Stockholm och Malmö har betydligt större andel hemlösa som använder heroin jämfört med Göteborg (14 respektive 16 % jämfört med 4 % för Göteborg). Göteborg uppvisar däremot den största andelen alkoholmissbrukare (36 % jämfört med 29 % för Stockholm och 21 % för Malmö).</SPAN></P>
<P class="p268 ft0">I 1993 års kartlä ggning hade 14 av landets kommuner minst 100 hemlösa. 1999 var motsvarande siffra 15 (tabell 4:1).</P>
<P class="p269 ft4"><SPAN class="ft37">5</SPAN><SPAN class="ft38">Socialstyrelsens redovisning tar sikte på ursprungslandet hos de inrapporterade hemlösa, Se vidare avsnitt 4.3.</SPAN></P>
<P class="p270 ft40"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft39">I redovisningen av de tre storstäderna har Socialstyrelsen slagit ihop uteliggare och härbärgesboende till en klumpsumma. För landet som helhet redovisas separata uppgifter: 6 % uteliggare och 8 % härbärgesboende.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31450x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p12 ft3">Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft18">55</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td82"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft0"><SPAN class="ft26">Tabell 4:1</SPAN>. Kommuner som har redovisat mer än 100 hemlösa vecka 16/1999.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr10 td84"><SPAN class="p272 ft53">Kommun</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td85"><SPAN class="p46 ft54">Antal</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td86"><SPAN class="p272 ft54">Stockholm</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td87"><SPAN class="p46 ft54">1 421</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p272 ft54">Göteborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p273 ft54">1 022</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p272 ft54">Malmö</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p273 ft54">458</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p272 ft54">Norrköping</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p273 ft54">261</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p272 ft54">Huddinge</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p46 ft54">214</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p272 ft54">Helsingborg</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p46 ft54">188</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p272 ft54">Västerås</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p274 ft54">181</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p272 ft54">Uppsala</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p46 ft54">167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p272 ft54">Södertälje</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p275 ft54">143</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p272 ft54">Jönköping</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p275 ft54">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p272 ft54">Botkyrka</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p46 ft54">122</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p272 ft54">Eskilstuna</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p46 ft54">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td86"><SPAN class="p272 ft54">Lund</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p46 ft54">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p272 ft54">Sollentuna</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td87"><SPAN class="p46 ft54">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td84"><SPAN class="p272 ft54">Linköping</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td85"><SPAN class="p273 ft54">104</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft55">*/ Socialstyrelsen poängterar att Norrköpings antal bör tolkas med försiktighet eftersom data för denna kommun hämtats från en lokal kartläggning i Norrköpings kommun med 1993 års hemlöshetsdefin ition.</P>
<P class="p277 ft0">Av dessa 15 kommuner är fyra nya jämfört med 1993 – Helsingborg, Jönköping, Botkyrka och Sollentuna. ”Värt att notera är att det har skett en kraftig ökning av antalet hemlösa i flera av Stockholms kranskommuner”, skriver Socialstyrelsen som menar att detta möjligtvis delvis hänger samman med motsvarande minskning i Stockholms stad. Denna minskning är av sådan omfattning att det hade varit en fördel om Socialstyrelsen och Socialtjänstförvaltningens <NOBR>FoU-enhet</NOBR> i Stockholm gemensamt hade analyserat den insamlade datan för att komma fram till en plausibel förklaring till den kraftiga differensen. Så har dock inte skett. Denna bristande samverkan är desto mer beklaglig eftersom den kraftigt nedåtgående trenden saknar stöd i <NOBR>FoU-enhetens</NOBR> egna preliminära uppgifter avseende 1999. Dessa två väsensskilda resultat och slutsatser från två av landets ledande myndigheter på området bidrar snarare till att öka förvirringen bland beslutsfattare, allmänhet och massmedia.</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31451x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">56 </SPAN>Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft23"><SPAN class="ft23">4.5</SPAN><SPAN class="ft33">Kön och åldersfördelning</SPAN></P>
<P class="p278 ft0">Genomsnittsåldern för de rapporterade hemlösa har inte förändrats sedan 1993 (38 år 1993 och 39 år 1999). Liksom tidigare är de hemlösa kvinnornas genomsnittsålder lägre än männens (37 jfr med 40 år), medan genomsnittsåldern för gruppen kvi nnor har ökat från 34,5 år till 37 år. Män och kvinnor skiljer sig framför allt åt i de yngre åldersgrupperna, där 9 % av männen är under 25 år medan 14 % bland kvinnorna är under 25 år. I ålderskategorin under 30 år finns bland invandrargrupperna en mycket hög andel hemlösa.</P>
<P class="p224 ft0">I kapitel 9 belyser Kommittén för hemlösa mer utförligt hemlösa kvinnors situation utifrån ett genusperspektiv. I Socialstyrelsens kartläggning noteras att andelen kvinnor har ökat mellan 1993 och 1999 – från 17 till 21 %. Det rör sig alltså om en mindre ökning, varför det därför är svårt att dra några säkra slutsatser, inte minst eftersom det enbart rör sig om två mättillfällen. En trolig förklaring till den redovisade ökningen kan bero på att antalet härbärgesplatser som enbart vänder sig till kvinnor har ökat i takt med att hemlösa kvinnors problem har fokuserats.</P>
<P class="p236 ft0">Kvinnorna är något yngre än männen, och har i större utsträckning rapporterats ha psykiska problem<SPAN class="ft34">7 </SPAN>och är mindre oftare missbrukare. De bör framhållas, att de två sistnämnda fynden överensstämmer med situationen för normalbefolkningen i stort. Den sammanfattande jämförelsen mellan hemlösa män och kvinnor enligt 1999 års kartlä ggning framgår av tabell 4:2 nedan.</P>
<P class="p279 ft4"><SPAN class="ft34">7 </SPAN>Kommittén för hemlösa använder sig av begreppet "psykiska problem" i överensstämmelse med Socialstyrelsens enkätformulär. Se vidare vår diskussion under avsnitt 4.10.</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31452x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p12 ft3">Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft18">57</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td82"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft26">Tabell 4:2</SPAN>. Procentuell jämförelse mellan män och kvinnor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr10 td88"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td89"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td90"><SPAN class="p280 ft53">Kvinnor</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td91"><SPAN class="p31 ft53">Män</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td92"><SPAN class="p272 ft54">Medelålder</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td93"><SPAN class="p281 ft54">37 år</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td94"><SPAN class="p29 ft54">40 år</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td92"><SPAN class="p272 ft54"><25 år</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td93"><SPAN class="p282 ft54">14 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td94"><SPAN class="p273 ft54">9 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td92"><SPAN class="p272 ft54">> 45 år</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td93"><SPAN class="p282 ft54">22 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td94"><SPAN class="p273 ft54">32 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td92"><SPAN class="p272 ft54">Psykiska problem<SPAN class="ft34">8</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td93"><SPAN class="p280 ft54">41 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td94"><SPAN class="p34 ft54">34 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p272 ft54">< 30</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td96"><SPAN class="p12 ft54">år med missbruk</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td93"><SPAN class="p282 ft54">48 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td94"><SPAN class="p273 ft54">60 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p272 ft54">< 30</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td96"><SPAN class="p12 ft54">år med LVM</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td93"><SPAN class="p282 ft54">10 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td94"><SPAN class="p273 ft54">7 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td88"><SPAN class="p272 ft54">< 25</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td89"><SPAN class="p12 ft54">år med frivård</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td90"><SPAN class="p283 ft54">7 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td91"><SPAN class="p274 ft54">35 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p41 ft53">Källa:</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td96"><SPAN class="p13 ft54"><NOBR>SoS-rapport</NOBR> 2000:1, s 49.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td93"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td94"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft23"><SPAN class="ft23">4.6</SPAN><SPAN class="ft33">Boendeformer</SPAN></P>
<P class="p193 ft0">Den utan jämförelse mest vanliga boendeformen utgjordes 1999 av tillfälligt boende hos anhöriga och bekanta (28 %). År 1993 uppgick motsvarande siffra till 17,3 %. Jämförelsen haltar dock, eftersom ytterligare samhällssektorer har tillkommit som uppgiftslämnare i samband med den senaste kartläggningen (psykiatri, kriminalvård, enskilda vårdhem).</P>
<P class="p285 ft0">Tillfälligt boende hos vänner och bekanta är mest vanligt förekommande bland unga hemlösa. I ålderskategorin < 25 år bor hälften på detta sätt. Bland de äldre hemlösa är institutionsboende vanligast förekommande.</P>
<P class="p125 ft0">Antalet uteliggare uppgår t ill 6 % (1993: 10,6 %). Andelen uteliggare/härbärgesboende ökar ju längre hemlöshetsperioden har pågått. 1999 års kartlä ggning visar att bland de som varit hemlösa mindre än två år var det knappt 10 % som tillhörde sistnämnda kategori. Motsvarande andel bland de som varit hemlösa mellan fyra till sex år var 18 %. Få familjer är hemlösa i Sverige <SPAN class="ft34">9 </SPAN>i motsats till vad fallet är i exempelvis USA där denna fråga har ägnats särskild uppmärksamhet (Bassuk och Rosenberg, 1988; Bassuk, Rubin och Lauriat, 1986).</P>
<P class="p286 ft4"><SPAN class="ft37">8</SPAN><SPAN class="ft38">Se föregående fotnot.</SPAN></P>
<P class="p287 ft4"><SPAN class="ft37">9</SPAN><SPAN class="ft38">En anledning till att få hemlösa familjer i Sverige kan bl.a. bero på att man inte definieras som hemlös när man har en övergångslägenhet med socialt kontrakt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31453x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">58 </SPAN>Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft0"><SPAN class="ft26">Diagram 4:1</SPAN>. Andel av de hemlösa i olika boendeformer.</P>
<P class="p288 ft57">Tillfälligt boende <INGENBILD zsrc="GOB31453xi2.jpg/" id="inl_img1"><SPAN class="ft56"> 28</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr28 td97"><SPAN class="p12 ft57">Institution</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td98"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td99"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td16"><SPAN class="p16 ft58">17</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft57">Annat <INGENBILD zsrc="GOB31453xi3.jpg/" id="inl_img2"><SPAN class="ft59"> 14</SPAN></P>
<P class="p290 ft57">Kriminalvård <INGENBILD zsrc="GOB31453xi4.jpg/" id="inl_img3"><SPAN class="ft59"> 8</SPAN></P>
<P class="p291 ft57">Härbärgesboende <SPAN class="ft59">8</SPAN></P>
<P class="p292 ft57">Uteliggare <SPAN class="ft59">6</SPAN></P>
<P class="p293 ft57"><NOBR>Försöks-/träningslägenhet</NOBR> <INGENBILD zsrc="GOB31453xi5.jpg/" id="inl_img4"><SPAN class="ft59"> 5</SPAN></P>
<P class="p294 ft57">Ungkarlshotell/hotellhem <SPAN class="ft59">4</SPAN></P>
<P class="p295 ft57">Hotell <SPAN class="ft59">2</SPAN></P>
<P class="p296 ft57">Familjehem <SPAN class="ft59">2</SPAN></P>
<P class="p297 ft57">Bostadsprojekt <SPAN class="ft59">1</SPAN></P>
<P class="p298 ft57">Kvinnojour <SPAN class="ft59">1</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr30 td100"><SPAN class="p12 ft57">Uppgift saknas</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td98"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td101"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td102"><SPAN class="p16 ft58">4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft60">%</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr29 td103"><SPAN class="p16 ft58">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td104"><SPAN class="p16 ft58">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td95"><SPAN class="p16 ft58">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td105"><SPAN class="p16 ft58">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td35"><SPAN class="p16 ft58">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td35"><SPAN class="p16 ft58">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td35"><SPAN class="p16 ft58">30</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft54"><SPAN class="ft53">Källa: </SPAN><NOBR>SoS-rapport</NOBR> 2000:1, s 32.</P>
<P class="p301 ft23"><SPAN class="ft23">4.7</SPAN><SPAN class="ft33">Försörjningskälla</SPAN></P>
<P class="p262 ft0">Som framgår av tabell 4.3 utgör socialbidrag den huvudsakliga försörjningskällan. Andelen som försörjer sig med socialbidrag minskar i takt med stigande ålder. I ålderskategorin över 60 år har endast 10 % socialbidrag, medan drygt 80 % har sjukbidrag eller pension. I åldersgruppen under 25 år försörjer sig 67 % genom socialbidrag.</P>
<P class="p302 ft0"><SPAN class="ft26">Tabell 4:3</SPAN>. Hemlösas försörjningskälla 1999.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p272 ft54">Socialbidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td107"><SPAN class="p46 ft54">48 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td106"><SPAN class="p272 ft54">Sjukbidrag, pension</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td107"><SPAN class="p46 ft54">26 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p272 ft54">Uppgift saknas</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td107"><SPAN class="p46 ft54">8 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p272 ft54">Annat</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td107"><SPAN class="p46 ft54">6 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p272 ft54">Sjukpenning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td107"><SPAN class="p46 ft54">4 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td106"><SPAN class="p272 ft54"><NOBR>A-kassa</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td107"><SPAN class="p46 ft54">3 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p272 ft54">Lön</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td107"><SPAN class="p273 ft54">3 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td108"><SPAN class="p272 ft54">Studiemedel</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td109"><SPAN class="p46 ft54">2 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft4"><SPAN class="ft17">Källa </SPAN>: <NOBR>SoS-rapport</NOBR> 2000:1, s 40.</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31454x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft0">59</SPAN></P>
<P class="p161 ft0">Inkomst från lön har sedan 1993 minskat från 8,5 t ill 3 %. Motsvarande trend har Socialtjänstförvaltningens <NOBR>FoU-enhet</NOBR> i Stockholms stad kunnat iaktta i sina kartläggningar avseende hemlösa i Stockholm: andelen med löneinkomst sjönk från 12,6 % 1993 till 4,6 % 1999 (Ågren m.fl., 1997).</P>
<P class="p104 ft0">Anknytningen till arbetsmarknaden minskar i takt med att hemlöshetsperioden blir längre. Bland gruppen som varit hemlös mindre än ett år hade 17 % antingen lön, studiemedel, <NOBR>a-kassa</NOBR> eller sjukpenning. Bland de som varit hemlösa <NOBR>4–6</NOBR> år var motsvarande andel 8 % och bland de som varit hemlösa minst 10 år var andelen 3 %</P>
<P class="p256 ft23"><SPAN class="ft23">4.8</SPAN><SPAN class="ft33">Hemlöshetens varaktighet</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Drygt 20 % av de hemlösa uppskattas ha varit hemlösa under minst fyra år, medan 40 % har varit hemlösa mindre än ett år. <SPAN class="ft34">10 </SPAN>Av totala antalet hemlösa 1999 gör Socialstyrelsen bedömningen att ”mindre än en ti ondel kan ha funnits med även i 1993 års kartlä ggning”.</P>
<P class="p303 ft0">En större andel bland de långvarigt hemlösa har en försämrad kroppslig och psykisk status jämfört med gruppen hemlösa som helhet. En större andel av de långvarigt hemlösa använder heroin samtidigt som användningen av alkohol och övrig narkotika också var högre i denna kategori av hemlösa.</P>
<P class="p136 ft23"><SPAN class="ft23">4.9</SPAN><SPAN class="ft33">Uteliggare och härbärgesboende</SPAN></P>
<P class="p131 ft0">Antalet rapporterade uteliggare och härbärgesboende är i princip identiskt lika i undersökningarna från 1993 och 1999 om man räknar bort de adressater (respondenter) som inte medverkade vid 1993 års undersökning, däribland psykiatrin. Totalt fanns det vid senaste mätningen 1.182 registrerade uteliggare och härbärgesboende av vilka 83 % var män. Andelen kvinnor har förd ubblats – från 8 t ill 16 %.</P>
<P class="p304 ft0">Av totala antalet uteliggare/härbärgesboende är det endast 13 % som även var registrerade hemlösa vid 1993 års unders ökning. Över hälften har varit hemlösa mindre än fyra år.</P>
<P class="p104 ft0">Det finns ett starkt samband mellan hemlöshetens varaktighet och andelen uteliggare/härbärgesboende: 10 % av de manliga uteliggarna/härbärgesboenden har varit hemlösa under minst 10 år. Motsvarande andel bland kvinnliga uteliggare och härbärgesboende är 2 %.</P>
<P class="p305 ft4"><SPAN class="ft34">10 </SPAN>Bortfallet är relativt stort när det gäller uppgiften om hemlöshetsperiodens varaktighet (12 %).</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31455x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">60 </SPAN>Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft0">Enligt Socialstyrelsens bedömning har uteliggarnas problembild förvärrats sedan 1993. ”De har ytterligare fjärmats från nå gon som helst anknytning till arbetslivet. Färre har sjukpenning eller egen inkomst, trots att det var ytterst få även 1993. En större andel uppbär socialbidrag. Andelen med psykisk störning har ökat från 19 till 35 procent”, framhålles det i rapporten. <SPAN class="ft34">11</SPAN></P>
<P class="p307 ft24"><SPAN class="ft23">4.10</SPAN><SPAN class="ft61">Hemlösas problembild enligt uppgiftslämnarna</SPAN></P>
<P class="p308 ft0">I enkätformuläret för 1999 efterfrågades vilka problem som den hemlösa har och som ”medför behov av behandling eller omvårdnad”. Fem svarsalternativ angavs</P>
<P class="p218 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft31">Kroppsliga problem</SPAN></P>
<P class="p147 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft31">Psykiska problem</SPAN></P>
<P class="p147 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft31">Missbruksproblem</SPAN></P>
<P class="p147 ft0"><SPAN class="ft0">4.</SPAN><SPAN class="ft31">Inget av nämnda problem</SPAN></P>
<P class="p70 ft0"><SPAN class="ft0">5.</SPAN><SPAN class="ft31">Vet ej</SPAN></P>
<P class="p309 ft0">Enkätfrågan kompletterades inte med någon klargörande definition om vad som avsågs med exempelvis begreppet ”psykiska problem”. Fältet lämnades därmed öppet för allehanda tolkningar från informanternas sida.</P>
<P class="p258 ft0">När resultatet redovisas i 1999 års rapport väljer Socialstyrelsen att i olika delar av rapporten hänvisa till att 36 % av de hemlösa har ”psykiska problem”, ”psykiska störningar” eller är ”psykiskt sjuka”. I bland annat kapitlet om Socialstyrelsens slutsatser skriver myndigheten följande: ”3000 av de hemlösa, 35 % av samtliga, rapporteras vara psykiskt sjuka mot drygt 1700 (17 %) i kartlä ggningen 1993”. Kommittén för hemlösa anser att denna slutsats är missvisande. Dessa tre begrepp används synonymt trots att de inte är det, varför Socialstyrelsens slutsats om andelen ”psykiskt sjuka”/”psykisk störning” saknar täckning av frågeställningen i enkätformuläret. Detta innebär samtidigt att det inte är möjligt att jämföra resultatet med 1993 års kartlä ggning där det i enkätformuläret efterfrågades om den hemlöse lider av ”påtaglig psykisk störning/sjukdom som medför behov av vård eller omvårdnad”, vilket informanten ombads svara jakande eller nekande (svarsalternativet ”vet ej” fanns inte upptaget).</P>
<P class="p310 ft4"><SPAN class="ft34">11 </SPAN>Socialstyrelsen (2000), s 55.</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31456x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p12 ft3">Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft18">61</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td82"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft0"><SPAN class="ft26">”Psykiska problem” </SPAN>är ingen självständig sjukdomsdiagnos, utan torde enligt vedertaget språkbruk avse ett brett spektrum av psykisk ohälsa. I diskussioner om olika yrkesgruppers arbetsm iljösituation – exempelvis lärarpersonalens – refereras ibland till hur stor andel som har ”psykosamtiska problem” eller ”psykiska problem”. Preliminära resultat från den pågående och omfattande <NOBR>PART-studien</NOBR> i Stockholms län <SPAN class="ft34">12 </SPAN>visar att 41 % av av befolkningen antingen de senaste tre månaderna eller tidigare hade haft vårdkontakt på grund av ”psykiska besvär” (dubbelt så många kvi nnor som män) vilket bör sättas i relation till Socialstyrelsens uppgift för gruppen hemlösa.</P>
<P class="p312 ft0"><SPAN class="ft26">”Psykisk sjukdom” </SPAN>förutsätter att tillståndet har diagnostiserats av patientansvarig läkare i enlighet med det psykiatriska klassifikationssystemtet <NOBR>DSM-IV.</NOBR> I en av Socialstyrelsens underlagsrapporter (1997:20) till Psykiatriuppföljningen diskuteras bland annat begreppen psykisk sjukdom och psykisk störning. Skriften har sammanställts av med, dr. och pyskiatern Per Borgå på grundval av en enkätundersökning med bland annat Socialstyrelsens vetenskapliga råd i psykiatri. Bergö (1997) gör följande sammanfattande reflektion och bedömning:</P>
<P class="p313 ft4">Att begreppet psykisk sjukdom i dessa sammanhang bör reserveras för de inom psykiatrin allvarligaste tillstånden torde stå <NOBR>klart. /---/</NOBR> Begreppet psykisk sjukdom skulle då inskränkas till störningar av psykotisk valör.</P>
<P class="p314 ft0">När det gäller begreppet psykisk störning är Bergös slutsats att detta ”blir ett mer generellt begrepp som inbegriper psykisk sjukdom men också andra psykiatriska <NOBR>tillstånd. /---/</NOBR> Inte heller bör man ha samma krav som för psykisk sjukdom att dessa tillstånd ska kännas igen och accepteras av den medicinska professionen i stort.” Den senare uppfattningen är dock inte helt oomtvistad. I Socialstyrelsens rapport (1996:14) om psykiskt störda missbrukare framhålles att ”från 1 januari 1992, då den nya lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) trädde i kraft, ersätter begreppet psykisk störning det tidigare begreppet psykisk sjukdom för att täcka hela det psykopatologiska spektrumet <NOBR>---”.</NOBR></P>
<P class="p315 ft0">Utöver ovannämnda terminologi återfinns det i lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) respektive rättspsykiatrisk vård (LRV) begreppet ”allvarlig psykisk störning” till vilket räknas tillstånd av psykotisk svårighetsgrad, svåra depressioner med självmordsrisk samt svåra personlighetsstörninar med impulsgenombrott av psykotisk karaktär eller andra psykotiska episoder. Med ”svår psykisk störning” avses enligt Socialstyrelsen (1996) utöver ovan uppräknade störningar</P>
<P class="p316 ft4"><SPAN class="ft34">12 </SPAN>PART = Psykisk hälsa, arbete och relationer. Undersökningar omfattar 17.000 slumpmässigt utvalda svenska medborgare i åldrarna <NOBR>20–65</NOBR> år. Studien leds av professor Tore Hällström.</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31457x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">62 </SPAN>Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p317 ft0">även svåra personlighetsstörningar utan psykotiska genombrott, svåra depressioner utan aktuell självmordsrisk, fobier, ångesttillstånd och andra neurotiska störningar som ger nedsatt psykisk funktionsförmåga.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td110"><SPAN class="p12 ft0">Det torde vara</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td111"><SPAN class="p12 ft0">något av dessa två tillstånd som</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td112"><SPAN class="p318 ft4">1993 års unders ökning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p12 ft0">avser när</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p41 ft0">man</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td114"><SPAN class="p12 ft0">i enkätformuläret efterfrågar om den hemlöse lider av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td22"><SPAN class="p12 ft3"><SPAN class="ft18">” </SPAN>påtaglig</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td115"><SPAN class="p12 ft0">psykisk störning/sjukdom <NOBR>----”</NOBR> (vår kursivering).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td116"><SPAN class="p20 ft0">För att återgå till Socialstyrelsens enkätfråga i</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td112"><SPAN class="p318 ft4">1999 års undersökning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft0">är det alltså uppenbart att fråga 11 om ”psykiska problem” inte kan jämställas med ”psykisk sjukdom”. Detta klargörande är enligt vår mening betydelsefullt, eftersom det i massmedia och bland den breda allmänheten finns en utspridd uppfattning om att hemlösa människor i stor utsträckning antingen är psykiskt sjuka eller lider av allvarlig psykisk störning.</P>
<P class="p133 ft0">Efter detta klargörande från kommitténs sida finns det anledning att allmänt sett fråga sig hur meningsfullt det är att ställa denna typ av fråga till uppgiftslämnare vars uppgift – bortsett från psykiatrin – inte är att ställa psykiatriska diagnoser på de klienter som man handlägger. Det finns anledning att befara att en del uppgiftslämnare godtyckligt kan ha lagt in egna tolkningar i frågeställningen ”psykiska problem” utifrån sin eventuella uppfattning av klienten som en allmänt udda eller besvärlig person, inte minst eftersom enkätfrågan saknar en vidhängande definition. Vidare bör man ställa sig frågan om informantens uppfattning och bedöming kan ha påverkats av den allmänna debatten om hemlöshet visavi psykisk sjukdom, dvs att vederbörandes förförståelse styrs av detta faktum.</P>
<P class="p320 ft24"><SPAN class="ft23">4.11</SPAN><SPAN class="ft61">Dominerande missbruk den senaste månaden</SPAN></P>
<P class="p193 ft0">Uppgiftslämnarnas bedömning av det dominerande missbruket hos gruppen hemlösa den senaste månaden visar att al kohol och ”övrig narkotika” (ej heroin) är de två största huvudgrupperna (32 respektive 30 %). För en i princip lika stora grupp (30 %) anges ingen anvä ndning av droger den senaste månaden. Det finns tydliga skillnader i missbruksmönstret beroende på framför allt ålder och etnisk bakgrund. I de yngre ålderskategorierna används i större utsträckning narkotiska preparat (ingen hemlös över 54 år uppges ha använt heroin den senaste månaden), medan äldre använder alkohol i betydligt större omfattning. Bland svenskfödda är det 42 % som använder alkohol medan motsvarande andel bland finländare är 79 % och 23 % för hemlösa som är</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p12 ft3">Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft18">63</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td82"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft0">födda i ett <NOBR>icke-europeiskt</NOBR> land. Utomnordiska missbrukare använder i större utsträckning heroin.</P>
<P class="p136 ft23"><SPAN class="ft23">4.12</SPAN><SPAN class="ft62">Hemlösas andel i olika samhällssektorer</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">Uppgifterna om antalet hemlösa baseras på uppgiftslämnare inom socialtjänst, hälso- och sjukvård (företrädesvis psykiatrin), kriminalvård, <NOBR>HVB-institutioner</NOBR> och frivilligorganisationer. Av dessa har <SPAN class="ft26">frivilligorganisationerna </SPAN>i större utsträckning än övriga aktörer konakt med långvarigt hemlösa, och i den gr uppen dominerar andelen uteliggare och härbärgesboende. <SPAN class="ft26">Kriminalvården </SPAN>har rapporterat den största andelen unga hemlösa (27 % är under 30 år). <SPAN class="ft26">Psykiatrin </SPAN>har rapporterat största andelen kvinnor (26 %) medan krimialvården uppvisar den lägsta andelen (12 %). <SPAN class="ft26">Hälso- och sjukvården </SPAN>, framför allt psykiatrin, har största andelen hemlösa med psykisk problem (64 %) vilket är naturligt med tanke på dess roll att vårda och behandla människor med bland annat pyskisk problem.</P>
<P class="p107 ft23"><SPAN class="ft23">4.13</SPAN><SPAN class="ft62">På väg mot ett hem – hinder i vägen</SPAN></P>
<P class="p131 ft0">I Socialstyrelsens rapport (2000) redovisas också resultatet av en intervjuundersökning som genomförts i sju kommuner runt om i landet. Syftet har varit att få en fördjupad kunskap om hur dels socialtjänsten uppfattar hemlöshetsproblemet och hur man utifrån denna uppfattning arbetar för att lösa det, dels hur andra aktörer ser på problemet med hemlöshet. Bland sistnämnda aktörer märks frivilligorganisationer, politiker, bostadsföretag, psykiatri, och frivård. Problemställningarna har presenterats med hjälp av ett antal vinjetter, dvs. konstruerade typfall.</P>
<P class="p322 ft0">Kommittén för hemlösa anser att resultatet av denna intervjustudie är mycket intressant och viktigt att beakta inför kommitténs fortsatta arbete. I det följande presenteras i korthet tre av dessa vinjetter. Dessa typfall berör situationer där den enskilde riskerar att bli utan bostad till följd av ackumulerade hyresskulder, psykisk störning eller inte kan erhålla en bostad i samband med frigivning från kriminalvårdsanstalt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">64 </SPAN>Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft26">(1) På väg mot hemlöshet på grund av hyresskuld och vräkningshot</P>
<P class="p55 ft25">Det första typfallet handlar om Lena, <NOBR>40-årig</NOBR> ensamstående kvinna. Hon har en deltidstjänst och är bosatt i en lägenhet vars hyresnivå är alltför hög i förhållande till hennes inkomst, men hon har inte kunnat få tag i någon billigare lägenhet. Lena ligger efter med tre månadshyror och riskerar vräkning. Hon har inga vänner eller släktingar som kan hjälpa henne ekonomiskt, varför Lena har ansökt om bistånd hos socialtjänsten.</P>
<P class="p125 ft0">Av intervjuerna framkommer att socialtjänsten i flera kommuner inte skulle betala Lenas hyresskuld i detta skede. Man påpekar att man inte arbetar förebyggande, utan agerar enbart i akuta situationen, dvs när fastighetsägaren föranstaltar om vräkning. Den anmälan som fastighetsägaren är skyldig att göra enligt hyreslagen anser dock socialtjänsten kommer i ett mycket sent skede. När anmälan kommer skickar socialtjänsten rutinmässigt ett brev till hyresgästen där denne erbjuds ta kontakt med socialsekreteraren för att diskutera igenom det uppkomna problemet. Samtidigt vet man erfarenhetsmässigt att det är få vräkningshotade som i detta läge tar kontakt med socialtjänsten. Om så ändå sker rekommenderar man hyresgästen att kontakta fastighetsägaren för att göra upp en avbetalningsplan.</P>
<P class="p204 ft0">Bostadsföretagen i två av kommunerna skulle ha varit positivt inställda till att acceptera en sådan avbetalningsplan eftersom det är första gången som Lena hamnat i den uppkomna situationen. I övriga kommuner intar fastighetsägarna en annan hållning och tror genomgående att vräkningen skulle komma att verkställas. Samtliga är dock överens om att Lena skulle få bo kvar i lägenheten om socialtjänsten går in och reglerar hyresskulden. Socialtjänstens benägenhet att betala skulden varierar mellan kommunerna: en del kommuner tar fasta på konsekvenserna om skulden inte betalas, medan andra intar en mer restriktiv hållning eftersom Lena har en inkomst som ligger ovanför försörjningsstödsnormen. En av stadsdelsförvaltningarna betonar att avgörande för om socialtjänsten skall hjälpa till med denna typ av skuld är om det råder bostadsbrist eller ej. I ett läge när det råder bostadsbrist kan socialtjänsten inte utgå från att vräkta hushåll på egen hand skall kunna ordna en ny bostad. Socialtjänsten benägenhet att betala den förfallna hyresskulden skulle med detta synsätt variera beroende på hur bostadsmarknaden ser ut från tid till annan.</P>
<P class="p323 ft0">Vid en sammanvägd bedömning säger sig tre av elva socialförvaltningar (Umeå kommun, SDF Vantör i Stockholm och SDF Södra In- nerstaden i Malmö) att de inte skulle gå in och reglera Lenas hyresskuld. En socialförvaltning (SDF Centrum i Malmö) skulle ha gått in och betalt skulden, medan en annan (Borås) enbart skulle ha betalt den del av skulden som är avgörande för att hon skall kunna få bo kvar i sin bostad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31460x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p12 ft3">Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft18">65</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td82"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft0">Övriga socialförvaltningar är något mer oprecisa och hänvisar till att Lena nog har möjlighet att ”på något sätt” redan ut situationen själv. Detta är en bedömning som samtliga intervjuade är överens om, ”utan att någon riktigt vet hur”. <SPAN class="ft34">13</SPAN></P>
<P class="p125 ft0">Om vräkningen verkställs påverkas Lenas handlingsutrymme på bostadsmarknaden starkt negativt. Av Socialstyrelsens intervjuer framkommer nämligen att det i kommuner med många hemlösa inte går att ordna ett förstahandskontrakt åt en person som har blivit vräkt. Men trots detta skulle Lena av två socialförvaltningar (SDF Centrum i Malmö och SDF Biskopsgården i Göteborg) inte heller erbjudas ett stödboende, utan man skulle försöka hjälpa henne att ordna ett eget kontrakt trots de uppenbara svårigheterna att erhålla ett sådant. En socialförvaltning (SDF Gunnared i Göteborg) skulle däremot erbjuda hennes ett socialt kontrakt, dvs ett andrahandskontrakt.</P>
<P class="p325 ft26">(2) På väg mot hemlöshet på grund av störande beteende till följd av psykisk störning</P>
<P class="p326 ft0">Det andra typfallet handlar om Karin som riskerar att bli vräkt på grund av att hon av grannarna uppfattas som störande. Karin har fått flera varningar från hyresvärdens sida, men detta har inte hjälpt. Problemen har fortsatt och grannarna vill nu bli av med henne. Karin isolerar sig och vill varken ha att göra med socialtjänsten eller sjukvården. Värden kräver nu att socialbyrån gör något radikalt, i annat fall blir Karin vräkt.</P>
<P class="p327 ft25">I denna typ av ärende är det bostadsföretagen som först av alla får vetskap om att en hyresgäst har störande beteende. Av intervjuade bostadsföretag var det bara ett som hade egen störningsjour dit hyresgäster kan vända sig. Efter en anmälan försöker vissa bostadsbolag etablera en direktkontakt med den hyresgäst som utpekats som störande, medan andra väljer att enbart skicka ett brev till vederbörande där man påtalar problemet och uppmanar denne att ”vidta rättelse”.</P>
<P class="p328 ft0">Socialtjänsten anser att denna typ av ärenden är svåra att handlägga, eftersom det handlar om att tränga sig på människor mot deras uttryckliga vilja. En socialförvaltning (SDF Vantör i Stockholm) försöker på alla möjliga sätt bearbeta vederbörande för att denne skall inse att han eller hon kan vräkas om vederbörande motsätter sig myndigheternas hjälpinsatser. En socialförvaltning (SDF Vantör) säger man ibland har initierat bostadsstöd till personer typ Karin som inte vill ha denna kontakt, men där man från myndighetens sida sett sig tvungen att ändå ta detta steg för att den enskilde inte skall riskera att bli av med sin lägenhet. Olika socialförvaltningar har inom sig olika enheter som tar hand om akuta bostadssituationer. En socialförvaltning (SDF Hornstull i</P>
<P class="p302 ft4"><SPAN class="ft34">13 </SPAN>Socialstyrelsen (2000), s 73.</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31461x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">66 </SPAN>Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p122 ft0">Stockholm) kontaktar i en situation som denna Karins anhöriga för att förmå dem att påverka henne i rätt riktning. Några kommuner skulle först välja att kontakta psykiatrin för att få en bild av Karins samlade problem. SDF Hornstull anser att detta är viktigt även för att klargöra vilken myndighet som har huvudansvaret för Karin – socialtjänsten eller landstinget. Om klienten/patienten exempelvis har insjuknat i en psykos eller annat allvarligt psykiatriskt tillstånd, så är det landstinget och inte kommunen som har det fortsatta ansvaret för Karin.</P>
<P class="p123 ft0">Bostadsföretagen i fem av de intervjuade kommunerna tror att ett ärende som detta kommer att leda till en vräkning eftersom Karin vägrar samarbeta med hyresvärden och myndigheterna. Om Karin ändå slutligen väljer att acceptera en kontakt från exempelvis socialtjänstens sida, så anser bostadsföretagen att möjligheterna för Karin att bo kvar i sin lägenhet är betydligt större.</P>
<P class="p230 ft0">Inom psykiatrins öppenvård har man på olika håll i landet byggt upp särskilda mobila team vars uppgift är att kunna rycka ut om patienten exempelvis inte har infunnit sig till avtalade öppenvårdsbesök eller om det i övrigt finns tecken på att något inte står rätt till. Även anhöriga, grannar m.fl. kan vid behov kontakta dessa mobila team.<SPAN class="ft34">14 </SPAN>Därigenom finns möjligheter att patienten på ett tidigt stadium får den hjälp som behövs, och därmed förhindra ett potentiellt hot om vräkning. Psykiatrin kan exempelvis göra en bedömning om det finns skäl att skriva vårdintyg med stöd av LPT.</P>
<P class="p123 ft0">Av intervjuerna framkommer att många kommuner skulle erbjuda Karin boendestöd och i övrigt samarbeta med psykiatrin kring henne. En möjlighet som skulle vara tänkbar är att försöka få Karin att delta i en av kommunen anordnad daglig sysselsättning, vilket skulle bryta hennes isolering och förhoppningsvis ha en positiv inverkan på hennes psykiska hälsotillstånd. I Salem har socialtjänsten ibland anordnat ”trapphusträffar” där Karin skulle kunna berätta om sitt mående och varför hon ibland uppträder som hon gör. Förvaltningens erfarenhet är att detta arbetssätt har skapat en förståelse hos grannarna vilket möjliggjort för den aktuella hyresgästen att bo kvar.</P>
<P class="p329 ft0">Om vräkningen av Karin skulle verkställas är alla intervjuade överens om att det skulle bli svårt att anordna en ny lägenhet åt henne. En del av bostadsföretagen menar att enda möjligheten i en sådan situation är att Karin får ett andrahandskontrakt genom socialtjänstens försorg. För kommunernas del finns olika akuta boendealternativ att tillgå om vräkningen blir ett faktum: korttidsboende, skyddat boende i kategorihus, särskilda hem för kvinnor samt alternativ som särskilt vänder sig till</P>
<P class="p330 ft4"><SPAN class="ft34">14 </SPAN>Det bör påpekas att mobila teamen enbart handlägger ärenden där patienten redan är aktualiserad hos psykiatrin.</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31462x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td80"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p12 ft3">Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft18">67</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td82"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td83"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft0">personer med psykiska funktionshinder. Om dessa möjligheter inte skulle visa sig fungera anser en del socialförvaltningar att hotellboende är ett sistahandsalternativ som dock inte är bra, eftersom det saknas tillsyn.</P>
<P class="p332 ft26">(3) På väg mot hemlöshet på grund av svårigheter att få bostad i samband med utskrivning från kriminalvårdsanstalt</P>
<P class="p333 ft0">Den tredje vinjetten handlar om Anders som inom tre månader skall friges efter att ha avtjänat ett långt fängelsestraff. Kriminalvården har utan resultat försökt ordna både bostad och arbete inför den förestående frigivningen. Ingen hyresvärd är beredd att erbjuda honom en lägenhet eftersom han inte har något permanent försörjning. Kriminalvården kontaktar socialtjänsten för att efterhöra om man därifrån kan hjälpa Anders.</P>
<P class="p133 ft25">Socialtjänsten menar att det är ovanligt att kriminalvården försöker hjälpa intagna inför förestående frigivning med bostad eller arbete, vilket för övrigt bekräftas av intervjuerna med frivården. Det är ovanligt att kriminalvården ”på egen hand brukar ägna sig åt att ordna bostäder åt de intagna”. <SPAN class="ft63">15 </SPAN>Genomgående tycker socialtjänsten att man blir informerad i ett alltför sent skede för att i realiteten kunna hjälpa till med att lösa bostadsfrågan. I en del av de berörda kommunerna är det vanligare att internen tar kontakt med socialtjänsten än att kriminalvården gör det. SDF Vantör säger sig ha varit med om att klienten har ringt samma dag som vederbörande skall friges för att få hjälp med pengar till bussbiljetten. Frivårdsmyndigheterna å andra sidan har den erfarenheten att socialtjänsten ibland inte anser sig ha tid att börja engagera sig i en klient före frigivningen, vilket SDF Gunnared i Göteborg bekräftar. SDF Centrum i Malmö anser för sin del att det inte skulle ha någon avgörande betydelse om kriminalvården och socialtjänsten hade ett nära samarbete före frigivningen, eftersom man i vilket fall som helst har begränsade möjligheter att hjälpa Anders med bostad och arbete.</P>
<P class="p334 ft25">Både kriminalvården och socialtjänsten riskerar att drabbas av en viss handlingsförlamning till följd av att det först måste avgöras vilken kommun – eller stadsdel – som Anders tillhör innan det blir aktuellt att vidta några som helst åtgärder med avseende på bostad och arbete. Detta kan ”försvåras” av att klienten väljer att bosätta sig i den kommun där anstalten är belägen. Socialtjänsten har olika organisationer i Stockholm, Göteborg och Malmö för att hantera dessa ärenden. Frivården i Hornstull (Stockholm) anser att detta problem också gäller stadsdelstillhörigheten. ”De berättar exempel om stadsdelar som försökt hävda att parkerade bilar i en annan stadsdel skulle göra den stadsdelen till vistelseort. De finner detta mycket frustrerande då Anders ju inte kan</P>
<P class="p302 ft4"><SPAN class="ft34">15 </SPAN>Socialstyrelsen (2000), s 84.</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31463x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">68 </SPAN>Hemlösheten i Sverige 1993 och 1999 – en jämförelse <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p335 ft0">få hjälp innan det är klarlagt till vilken stadsdel han hör”, skriver Socialstyrelsen.<SPAN class="ft34">16</SPAN></P>
<P class="p336 ft0">Av intervjuerna framkommer vidare att socialtjänsten i många av de aktuella kommunerna tror att Anders kommer att få mycket svårt att på egen hand kunna ordna en bostad, i varje fall ett förstahandskontrakt. En del av intervjupersonerna upplever att hyresvärdarna hellre har outhyrda lägenheter än att hyra ut dem till personer med sociala problem. Representanter för bostadsföretagen vidimerar att hyresvärdar i stor utsträckning drar sig från att hyra ut en lägenhet till en person som har en fängelsevistelse bakom sig, men detta gäller i första hand om vederbörande har begått vålds- eller narkotikabrott. Fastighetsbolagens uppfattning kan sammanfattas med orden att man ”inte är villiga att riskera tio bra hyresgäster för en hyresgäst med tveksam historia”. <SPAN class="ft34">17 </SPAN>Vid ekonomisk brottslighet kan hyresvärdarna vara mer generös i sin prövning.</P>
<P class="p224 ft0">Anders problem är att han inte heller har något ordnat arbete i samband med frigivningen, vilket gör att hans försörjningssituation är osäker. Enbart av det skälet skulle fastighetsbolagen neka honom en lägenhet. I det akuta läget skulle en del kommuner erbjuda Anders en rekvisition till vandrarhem, medan andra skulle hänvisa honom till andrahandsförmedlingar. Om Anders själv skulle lyckas ordna en bostad skulle socialtjänsten i vissa kommuner kunna stå för kontraktet. Bo- stadsföretagen i många av kommunerna menar att denna kontraktsform är en förutsättning för att godkänna Anders som hyresgäst.</P>
<P class="p127 ft0">Socialtjänstens insatser påverkas om Anders också har ett aktivt missbruk. I sådant fall blir det i storstäderna i första hand aktuellt att erbjuda honom boende på härbärge (”lågtröskelboende”). Borås är den enda av kommunerna som tror att man skulle kunna erbjuda Anders ett permanent boende vid något av kommunens kategorieboenden för missbrukare.</P>
<P class="p337 ft4"><SPAN class="ft37">16</SPAN><SPAN class="ft41">Socialstyrelsen (2000), s 85.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">17</SPAN><SPAN class="ft41">Socialstyrelsen (2000), s 85.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td59"><SPAN class="p99 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td60"><SPAN class="p31 ft0">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td61"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td62"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft65"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft64">Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN></P>
<P class="p339 ft23"><SPAN class="ft23">5.1</SPAN><SPAN class="ft33">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p120 ft0">Vad innebär det att en människa är ”utan bostad”? Svaret på denna fråga är på intet sätt givet på förhand. Vid studier om bostadslöshet/bostadslösa ställs man ofta inför problem som i flera avseenden är mer tillspetsade och svårare att bemästra jämfört med andra forskningsfält (Gullberg och Börjeson, 1999). Detta gäller bland annat frågan om definitionen av /begreppen bostadslöshet/bostadslös och hemlöshet/hemlös, och hur dessa skall särskiljas. Bland annat Anders Gullberg och Martin Börjeson – verksamma vid Epidemiologiskt Centrum (Epc), Socialstyrelsen – hävdar att dessa definitioner ofta är oklara och därför olämpliga ”och t.o.m. omöjliga att använda i räkningar” (Gullberg och Börjeson, 1999).</P>
<P class="p340 ft0">Rent allmänt är det en avsevärd skillnad att göra en enkätundersökning om den bofasta befolkningen och de som saknar bostad. Statistiska Centralbyrån gör återkommande enkätundersökningar om svenska folkets levnadsförhållanden, där informationsinsamlingen baseras på att personer och hushåll kan nås via brev, telefon eller genom personligt besök. Bostadslösa och hemlösa kan inte nås på detta sätt. Kunskapsutvecklingen vad gäller metoder och rutiner för studier av bostadslösa och andra som befinner sig utanför den reguljära bostadsmarknaden är svag, framhåller Gullberg och Börjeson (1999), eftersom alla folkräkningar är helt inriktade på att kartlägga de normalboende. En metod som Socialtjänstförvaltningens <NOBR>FoU-enhet</NOBR> i Stockholm och Socialstyrelsen har använt sig av är att istället låta informanter inom socialtjänst, kriminalvård, sjukvård, frivilligorganisationer m.fl. uttala sig om klienternas/patienternas boende- och livssituation. Nämnda forskare vid Epc kommenterar den senare metoden på följande vis:</P>
<P class="p341 ft4">Strategiskt placerade personer har som regel goda möjligheter att bedöma storleksordningen av antalet personer som befinner sig inom deras verksamhetsområde och om tendensen är växande eller avtagande. Vissa systematiska fel kan givetvis uppstå genom naturliga tendenser till över- eller</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31465x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">70 </SPAN>Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft4">underskattning på ett område där informanten kan vara ansvarig för verksamheten. Valet av informanter och förfarandet när det gäller att uppskatta nationella siffror på basis av ett urval av informanter och orter ställer stora krav på eftertanke och systematik. <SPAN class="ft34">1</SPAN></P>
<P class="p97 ft0">Valet av hemlöshetsdefinition är väsentlig eftersom den – tillsammans med andra faktorer – är avgörande för dels hur många hemlösa som en kartläggning kommer att resultera i, dels vilka kategorier av hemlösa som denna undersökning i praktiken kommer att omfatta, samt dels vilka insatser som framstår som logiska. Andra faktorer som avgör omfattningen av antalet hemlösa är valet av metod, dvs. hur och på vilket sätt undersökningen genomförs. Den tredje faktorn som har betydelse är mätperiodens längd (antalet hemlösa ökar om mätperioden utsträcks till en månad, eller längre tid, istället för en vecka). <SPAN class="ft34">2 </SPAN>En fjärde faktor är urvalet av uppgiftslämnare (resp ondenter). I Socialstyrelsens kartläggningar utgörs dessa av verksamheter med klient/patientinriktad verksamhet såsom socialtjänst, <NOBR>HVB-institutioner,</NOBR> kriminalvård, frivilligorganisationer, vissa sektorer inom hälso- och sjukvården. <SPAN class="ft34">3 </SPAN>Om gruppen skulle utökas med exempelvis försvarsmakten med avseende på värnpliktigas boendesituation före muck, skulle detta påverka resultatet.</P>
<P class="p343 ft0">Ovannämnda samverkande faktorer innebär att det är vanskligt att jämföra olika studier med varandra. En snäv definition riskerar att enbart ta hänsyn till uteliggare, dvs. en minoritet av totala antalet hemlösa. En extensiv definition innebär däremot att antalet blir mångdubbelt fler. Det går alltså inte att okritiskt göra jämförelser mellan en tidsepok till en annan eller från ett land till ett annat. Oavsett hur undersökningen har lagts upp och genomförts har naturligtvis varje räknemodell sina brister och blinda fläckar (Sahlin, 1999).</P>
<P class="p344 ft4"><SPAN class="ft37">1</SPAN><SPAN class="ft38">Gullberg och Börjeson (1999), s 6.</SPAN></P>
<P class="p199 ft40"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft39">Detta kan belysas med följande exempel: I USA genomfördes mellan åren </SPAN><NOBR>1983–84</NOBR> tre olika studier om antalet hemlösa. En undersökning uppskattade antalet till mellan 250.000 och 350.000 personer, en annan till mellan 500.000 och 600.000 och en tredje till mellan två och tre miljoner personer (ref i Swärd, 1998).</P>
<P class="p203 ft40"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft39">I samband med 1993 års kartläggning tvingades dock Socialstyrelsen av olika skäl att bortse från inrapporterat material från kriminalvården och privata vårdhem.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td117"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td118"><SPAN class="p12 ft3">Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td119"><SPAN class="p14 ft0">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td120"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td121"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td122"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft24"><SPAN class="ft23">5.2</SPAN><SPAN class="ft66">Boenderelaterade- och asocialitetsfokuserade definitioner</SPAN></P>
<P class="p346 ft0">I Sverige saknas, liksom i många andra länder, en enhetlig och allmänt vedertagen definition av begreppet hemlöshet/hemlös. Detsamma kan sägas om bostadslöshet/bostadslös, vilket naturligtvis har nära beröringspunkter med det förstnämnda begreppet. Definitionerna varierar från undersökning till undersökning, och från en tid till en annan. Sociologen Ingrid Sahlin (1992a, b) har grupperat dessa definitioner i två huvudkategorier som hon benämner asocialitetsrespektive bostadsrelaterade definitioner:</P>
<P class="p347 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft67">Asocialitetsdefinitionen </SPAN>utgår från individuella aspekter såsom en avvikande livsstil, missbruk, kriminalitet, psykisk störning eller annat avvikande beteende. Ett exempel härpå är den definition som tillämpades av den s.k. Krukisverksamheten, ett socialmedicinskt forsknings- och utvecklingsprojekt med institutions- och öppenvårdsbehandling av hemlösa män, vilket bedrevs av Stockholms socialförvaltning under perioden <NOBR>1967–74</NOBR> (se vidare kapitel 2). Hemlöshet definierades här som ”ett tillstånd av utstötthet från samhället, karaktäriserat av frånvaro eller uttunning av de nära sociala relationerna, som sammanlänkar den övriga bofasta befolkningen till ett socialt nätverk; och som socialiserats till den delkultur som omfattar kunskaper om livet som reservarbetskraft eller utslagen, alkoholmissbrukare utan bostad och om modeller för överlevnadsstrategier i den situationen” (Isaksson, Norman, Svedberg, 1978). Tillgången till en bostad har ett begränsat värde i både Krukisverksamhetens definition och beskrivning av hemlösheten, medan utanförskapet, missbruket och subkulturen framhävs desto mer (Sahlin, 1992b).</P>
<P class="p348 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft67">Bostadsrelaterade definitioner </SPAN>tar sikte på olika typer av boendesituationer, exempelvis personer som är inneboende hos vänner och bekanta, institutionsboende eller avsaknad av egen bostad, osv.</P>
<P class="p222 ft0">Utöver dessa renodlade definitioner finns också exempel på kombinationsdefinitioner. Till denna kategori kan man närmast hänföra Socialstyrelsens definitioner 1993 och 1999. I grunden utgår Socialstyrelsen från en bostadsrelaterad definition, men till följd av kartläggningens upplä ggning, metod och valet av uppgiftslämnare (resp ondenter) är den samtidigt starkt klientinriktad. Urvalet av uppgiftslämnare re dovisas närmare i kapitel 4.</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31467x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">72 </SPAN>Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft0">Ingrid Sahlin (1992c) menar att dessa två typer av definitioner representerar olika perspektiv, grundantaganden och metodologiska implikationer vilket sammantaget ger helt olika bilder av hemlösheten. Detta resonemang illustreras närmare i tabell 5:1. <SPAN class="ft34">4</SPAN></P>
<P class="p350 ft4"><SPAN class="ft34">4 </SPAN>Texterna i figuren har anpassats efter dagens förhållanden. Exempelvis har "bostadsdepartement" strukits, "mentalsjukdom" har ändrats till psykisk störning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31468x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td117"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td118"><SPAN class="p12 ft3">Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td119"><SPAN class="p14 ft0">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td120"><SPAN class="p12 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td121"><SPAN class="p12 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td122"><SPAN class="p12 ft68"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft0"><SPAN class="ft26">Tabell 5:1. </SPAN>Översikt över implikationer och resultat av asocialitetsfokuserade resp. bostadsrelaterade hemlöshetsdefinitioner.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr23 td123"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td124"><SPAN class="p12 ft70">Asocialitetsfokuserade</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td125"><SPAN class="p12 ft70">Bostadsrelaterade</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td126"><SPAN class="p272 ft71">Undersökningsintresse</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td127"><SPAN class="p12 ft71">Behov av vård, stöd, trä-</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td128"><SPAN class="p12 ft71">Bostadsförsörjning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">ning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">bostadsförmedling eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">lån/bidrag; fysisk sam-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p12 ft71">hällsplanering.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p272 ft71">Undersökare</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">Socialtjänst, polis, social-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">Bostadsförmedling, Bo-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">medicin, Socialstyrelsen,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">verket.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">journalister.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><SPAN class="p272 ft71">Huvuddefinition</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p12 ft71">Avvikelse, delkultur, bris-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p12 ft71">Avsaknad av eget kon-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">tande social anknytning;</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">trakt/egen lägenhet,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">särskilda behov.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">eventuella akuta behov.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><SPAN class="p272 ft71">Tidsaspekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p12 ft71">Livshistoria, varaktighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p12 ft71">Trygghet i boendet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">(bakåt); cirkulation.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">(framåt); kötid.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p272 ft71">Orsaksföreställning</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p41 ft71">Individuella brister/sårbar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft72">Bostadsbrist/demografiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">het (psykisk störning,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">förändringar/ omflytt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p12 ft71">missbruk, störande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p12 ft71">ningar/obalans på</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">beteende, hyresskulder).</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">bostadsmarknaden.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p272 ft71">Åtgärdsimplikation</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">Individuella såsom straff,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">Generella såsom ändrat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">kontroll, behandling, stöd,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">bostadsbyggande,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p12 ft71">träning, specialbostäder.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p12 ft71">bostadsfördelning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">subventioner.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p272 ft71">Undersökningspopulation</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p41 ft71"><NOBR>Härbärges-,</NOBR> <NOBR>hotell-,</NOBR> institu-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">Registrerade bostads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p12 ft71">tionsboende, uteliggare,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p12 ft71">sökande, demografiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">klienter (lokalt).</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">uppgifter (nationellt).</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p272 ft71">Metoder och data</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">Deltagande observation,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">FoB, bostadsköregister,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">intervjuer, (även av social-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">levnadsnivåundersökning,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p12 ft71">och inst. personal), <NOBR>social-,</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p12 ft71">enkäter, demografiska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">polis- och vårdregister.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">prognoser, statistik.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p272 ft71">Nyckelord</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">Hemlös, härbärgesgäst,</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">Bostadssökande, trång-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p12 ft71">uteliggare, utslagen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p12 ft71">boddhet, kötid, upplåtel-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">seform.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p272 ft71">Exempel</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft71">”Krukisprojektet” (bl. a.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft71">”Kommunal bostads-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td123"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td124"><SPAN class="p12 ft71">Grosin & Norman).</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td125"><SPAN class="p12 ft71">förmedling” (SOU 1967:1).</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft71"><SPAN class="ft70">Källa</SPAN>: Sahlin I. Begreppet ”hemlös” – en kritisk granskning av använda definitioner, Boverket, 1992.</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31469x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">74 </SPAN>Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p352 ft24"><SPAN class="ft23">5.3</SPAN><SPAN class="ft66">Socialstyrelsens kartläggningar: definition och metod</SPAN></P>
<P class="p138 ft0">Avsikten med Socialstyrelsens rikstäckande inventeringar 1993 och 1999 var inte bara att få en uppfattning om antalet hemlösa utan även kartlägga exempelvis familjeförhållanden, försörjningskälla, boende, missbruk samt fysisk och psykisk status. I kapitel 4 redovisas mer ingående resultaten från dessa båda undersökningar.</P>
<P class="p236 ft0">Den tillämpade definitionen utarbetades i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> av Gunnar Ågren, med.dr. och (dåvarande) forskningsledare vid Socialtjänstförvaltningens <NOBR>FoU-enhet</NOBR> i Stockholm. Socialstyrelsens uppdrag 1993 sammanföll i tid med <NOBR>FoU-enhetens</NOBR> uppdrag från Stoc kholms socialnämnd att göra en motsvarande kartläggning av hemlöshetens omfattning i Stockholms stad. Därför beslöts att myndigheterna skulle samarbeta i kartläggningsarbetet varvid Gunnar Ågren utsågs att vara vetenskaplig ledare för 1993 års unders ökning, vilken för övrigt var den första nationella inventeringen av hemlösa som skett i Sverige. Socialstyrelsen använde samma definition, terminologi och uppläggning av undersökningen som <NOBR>FoU-enheten</NOBR> hade gjort i sina tidigare studier. ”Värdet av denna första riksomfattande räkning av de ‘godkända’ hemlösa reduceras dock något av den stora brådska under vilken studien genomfördes”, framhåller Gullberg och Börjeson. <SPAN class="ft34">5</SPAN></P>
<P class="p211 ft0">Uppläggningen av 1993 och 1999 års kartlä ggningar är i princip densamma. Ett urval av myndigheter/institutioner/frivilligorganisationer som kommer i kontakt med hemlösa erhöll ett enkätformulär som skulle besvaras utifrån förhållandena en viss given mätvecka under våren. Gullberg och Börjeson (1999) framhåller att gruppen bostadslösa är instabil och varierande inte minst vad gäller tid i bostadslöshet och antal episoder; detsamma gäller naturligtvis gruppen hemlösa. Sa nnolikheten för att dessa individer skall registreras under den aktuella mätperioden är inte särskilt stor. De som i första hand kommer att omfattas av mätningen är istället personer som har varit hemlösa under en längre period. Den senare kategorin blir därmed överrepresenterade i undersökningen, vilket också får till följd att de hemlösas problembild är betydligt tyngre än vad den annars förmodligen hade varit. Med en annorlunda mätperiod hade resultatet alltså sett annorlunda ut, både kvantitativt och kvalitativt. Det ligger vidare i sakens natur att det enbart är hemlösa som är registrerade och har kontakt med myndigheterna/organisationerna som rapporteras, övriga saknas.</P>
<P class="p56 ft4"><SPAN class="ft34">5 </SPAN>Gullberg och Börjeson (1999), s 12.</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31470x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td117"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td118"><SPAN class="p12 ft3">Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td119"><SPAN class="p14 ft0">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td120"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td121"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td122"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft0">I 1993 års unders ökning efterfrågades den hemlöses initialer och födelseår/dag för att i största möjliga mån eliminera risken för d ubbelräkningar, även om vissa uppgiftslämnare saknade kännedom om den enskildes personnummer.<SPAN class="ft34">6 </SPAN>I den senaste undersökningen har personnumret i sin helhet efterfrågats. Över 10 % (= 995) av formulären <SPAN class="ft34">7 </SPAN>saknade emellertid en fullständig kod. Socialstyrelsens slutsats att dessa ”antogs vara unika individer” kan starkt ifrågasättas. Några motiv för denna ståndpunkt redovisas inte i rapporten.</P>
<P class="p132 ft0">Antalet adressater har mellan dessa två kartläggningar ökat från 1.510 till 2.800, vilket framför allt beror på att antalet samhällssektorer som har tillfrågats har utvidgats. I den senaste undersökningen har psykiatrin och i praktiken också kriminalvården och enskilda vårdhem tillkommit.<SPAN class="ft34">8 </SPAN>Detta förfarande – att låta kartläggningen bygga på information från vissa nyckelpersoner – är som tidigare framhållits inte problemfritt. Rent principiellt kan man bland annat ställa sig följande frågor (Gullberg och Börjeson, 1999):</P>
<P class="p353 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Hur tillförlitlig är den information som finns hos uppgiftslämnarna i de tillfrågade organisationerna?</SPAN></P>
<P class="p354 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Har alla personer med de efterfrågade kriterierna rapporterats eller bara de som under undersökningsveckan var aktuella vid respektive instans?</SPAN></P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Har respondenterna tillämpat de i formuläret föreskrivna definitionerna av hemlös eller utnyttjat den på detta område mycket frekventa och sannolikt varierande förförståelsen?</SPAN></P>
<P class="p355 ft0">I 1993 års kartlä ggning definieras hemlös på följande vis:</P>
<P class="p356 ft43">… personer som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande samt är hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Till de hemlösa räknas således personer som bor på institutioner eller härbärgen och som inte har någon bostad ordnad vid en eventuell utskrivning. Till de hemlösa räknas också personer som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta. Däremot räknas inte personer som hyr i andra hand, eller som bor inneboende hos någon anhörig eller nära släkting.</P>
<P class="p170 ft0">I 1999 års kartlä ggning använder sig Socialstyrelsen av i princip samma definition, men med två viktiga tillägg:</P>
<P class="p178 ft4"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft38">Gullberg och Börjeson (1999) betecknar detta som "en metodologisk finess".</SPAN></P>
<P class="p357 ft4"><SPAN class="ft37">7</SPAN><SPAN class="ft38">Efter utsortering av dubbelrapporteringar återstod "8.440 unika hemlösa", av vilka 995 saknade fullständig kod.</SPAN></P>
<P class="p358 ft4"><SPAN class="ft37">8</SPAN><SPAN class="ft38">Som framgår av not 3 bortsåg man av olika skäl från inrapporterat material från kriminalvården och enskilda vårdhem.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">76 </SPAN>Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft31">Som hemlösa räknas endast personer som är inskrivna på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, Statens institutionsstyrelse, eller </SPAN><SPAN class="ft26">sjukvård om vederbörande planeras att skrivas ut inom tre månader </SPAN>efter mätveckan (vecka 16/1999), men ännu inte har någon bostad ordnad.</P>
<P class="p359 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft31">Personer som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta räknas som hemlösa </SPAN><SPAN class="ft26">om de varit i kontakt med uppgiftslämnande myndighet under mätveckan.</SPAN></P>
<P class="p181 ft0">Svårigheterna att kvantifiera denna typ av tillfälligt boende är avsevärda. Detta bör man betänka vid tolkningen av resultatet. Gunnar Ågren (1992) klargjorde redan före Socialstyrelsens första nationella kartläggning, att ”denna gr upp är av lätt förståeliga skäl nästan omö jlig att kvantifiera” (s 86).</P>
<P class="p360 ft0">Sammanfattningsvis har 1999 års definition följande lydelse:</P>
<P class="p361 ft43">Som hemlös räknas i denna undersökning person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Person som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller sjukvård räknas om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätveckan men ännu inte har någon bostad ordnad. Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos bekanta, om han/hon p.g.a. bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätveckan.</P>
<P class="p362 ft0">Denna definition får således den något paradoxala konsekvensen, att som hemlös hänföres även en person som har en bostad, förutsatt att vederbörande ”tillfälligt bor hos bekanta” och varit i kontakt med uppgiftslämnaren under den aktuella mätveckan. Detta är en rimlig utgångspunkt med tanke på att nämnda boende sker under osäkra betingelser eller är av tillfällig natur, även om det kan finnas skäl att ifrågasätta den snäva tidsgränsen. Av samma skäl borde även hemlösa som har erhållit en tillfällig bostad genom socialtjänstens försorg i form av försökslägenhet, träningslägenhet o. dyl. fortfarande räknas som hemlösa, eftersom deras boende är lika osäkert – utifrån den obefintliga besittningsrätten till bostaden – som för en person som ”tillfälligt bor hos bekanta”. Med nuvarande definition betraktas inte personer som bor tillfälligt genom <SPAN class="ft26">socialtjänstens </SPAN>försorg som hemlösa, men om samma person har ett tillfälligt boende hos <SPAN class="ft26">vänner </SPAN>/<SPAN class="ft26">bekanta </SPAN>är vederbörande att anse som hemlös.</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31472x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td117"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td118"><SPAN class="p12 ft3">Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td119"><SPAN class="p14 ft0">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td120"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td121"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td122"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft23"><SPAN class="ft23">5.4</SPAN><SPAN class="ft33">Gränsdragning bostadslöshet/bostadslös</SPAN></P>
<P class="p363 ft23">– hemlöshet/hemlös</P>
<P class="p364 ft0">Gränsen mellan bostadslös och hemlös är inte på förhand given. I likhet med hemlöshetsdefinitionen har begreppen bostadslöshet/bostadslös förändrats utifrån bland annat historiska och kulturella sammanhang.</P>
<P class="p129 ft0">I Bostadsförmedlingsutredningen definierades bostadslösa som ”personer, som saknar egen direktförhyrd lägenhet eller lägenhet som innehas med bostadsrätt eller liknande” (SOU 1967:1). Forskaren Maj- Britt Hanström (1991) anser att en bostadslös är en individ som inte har <NOBR>ägande-,</NOBR> bostads- eller besittningsrätt till bostaden, utan har andrahandskontrakt eller är inneboende, eller saknar tak över huvudet. Ett tredje exempel utgör Malmö stad, som årligen gör återkommande kartläggningar av antalet bostadslösa som per den 1 oktober är aktuella inom kommunens socialtjänst, varvid bostadslösa definieras som ”samtliga personer som ofrivilligt saknar egen bostad och som uttryckt detta som ett problem i kontakten med socialtjänsten”. Betoningen av ofrivilligt innebär att som bostadslös inte inbegripes personer som frivilligt har valt tillfällliga och kanske kortvariga lösningar av sitt boende.</P>
<P class="p365 ft0">Sociologen Ingrid Sahlin har utifrån olika definitioner på hemlöshet och bostadslöshet beskrivit tre olika sätt att relatera bostadslöshet – hemlöshet till varandra (figur 1).</P>
<P class="p366 ft0"><SPAN class="ft26">Figur 5:1. </SPAN>Förhållandet mellan hemlös och bostadslös.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr30 td129"><SPAN class="p13 ft57">Bostadslös</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td130"><SPAN class="p367 ft58">Hemlös</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p368 ft58">Hemlös</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td129"><SPAN class="p12 ft57">Hemlös</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td130"><SPAN class="p369 ft58">Bostadslös</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td131"><SPAN class="p12 ft57">Bostadslös</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td129"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td130"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td129"><SPAN class="p41 ft73">Delfigur 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td130"><SPAN class="p13 ft73">Delfigur 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td131"><SPAN class="p370 ft73">Delfigur 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft54"><SPAN class="ft53">Källa </SPAN>: Sahlin (1992a), s 97.</P>
<P class="p371 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft74">I första delfiguren </SPAN>utgör bostadslös ett vidare begrepp, där hemlöshet ingår som en delmängd. Detta är det mest vanligt förekommande synsättet. Människor kan vara bostadslösa men betraktas inte som hemlösa. Som exempel kan nämnas studenter som fortfarande har tillgång till sitt föräldrahem på annan ort.</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">78 </SPAN>Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft74">I andra delfiguren </SPAN>utgör hemlöshet den större populationen, där bostadslösheten utgör en delmängd. En människa kan känna sig hemlös även om vederbörande har en bostad, exempelvis en flykting som är bosatt i landet.</P>
<P class="p373 ft0"><SPAN class="ft0">3.</SPAN><SPAN class="ft74">I tredje delfiguren </SPAN>är bostadslöshet och hemlöshet vitt skilda och överlappande begrepp. Hemlöshet är i detta fall delvis frikopplat från bostadssituationen och definieras utifrån vederbörandes sociala beteende. En person kan exempelvis ha en bostad men uppfattas och bete sig som om denne vore hemlös. Isaksson m.fl. (1978) ger följande exempel från den s.k. <NOBR>Krukis-verksamheten</NOBR> i Stockholm: ”De män som fortfarande hade en stark anknytning till hemlöshetsgruppen återfanns också bland dem som låg ute trots att de hade lägenhet…. Många lämnade hemlöshetslivet när de fick en lägenhet, men speciellt för dem som saknade andra sociala kontakter kom hemlösheten och tillhörigheten till denna delkultur att bli mer permanent och krävde andra lösningar än bara en egen bostad” (s 148).</P>
<P class="p374 ft0">Gullberg och Börjeson (1999) anser att den strävan som finns t ill en dikotomisering i definitionen av bostadslöshet i själva verket är en förenkling av problematiken, vilket enbart riskerar att leda till en fruktlös diskussion om var gränsen bör dras. Istället för att försöka definiera begreppen bostadslöshet/hemlöshet och räkna antalet bostadslösa respektive hemlösa, anser dessa två forskare att frågan istället bör gälla hushållens olika grader av styrka/svaghet på ”bostads/övernattningsmarknaderna”. Därigenom undviker vi alla definitionsproblem. Två sådana mått på styrka/svaghet är graden av dispositionsrätt och bostadens kvalitet (utrymme, teknisk standard, belägenhet), varvid dispositionsrätten enligt forskarna bör vara den grundläggande dimensionen för att avgöra individens eller hushållets ställning på bostadsmarknaden. Ett exempel på en sådan skala är följande där kategorierna A – K utgör positioner utanför den reguljära bostadsmarknaden, medan L – M är positioner inom den reguljära bostadsmarknaden:</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31474x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td117"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td118"><SPAN class="p12 ft3">Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td119"><SPAN class="p14 ft0">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td120"><SPAN class="p12 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td121"><SPAN class="p12 ft68"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td122"><SPAN class="p12 ft68"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft0"><SPAN class="ft26">Tabell 5:2. </SPAN>Styrka/svaghet avseende dispositionsrätten på bostadsmarknaden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr10 td132"><SPAN class="p12 ft71">Aa.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td133"><SPAN class="p12 ft58">Saknar, accepterar ej/accepteras ej vid till buds stående ordnade övernattnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td132"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td133"><SPAN class="p12 ft71">möjligheter för kommande natt.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><SPAN class="p12 ft71">Ab.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td133"><SPAN class="p12 ft58">Bor på härbärgen eller andra särskilda arrangemang för bostadslösa, från dag till dag.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td132"><SPAN class="p12 ft71">Ac.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td133"><SPAN class="p12 ft58">Bor på härbärgen eller andra särskilda arrangemang för bostadslösa, på något längre</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft69"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td133"><SPAN class="p12 ft71">sikt.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft76"><SPAN class="ft58">B</SPAN><SPAN class="ft75">Bor tillfälligt på institution utan att disponera bostad enligt </SPAN><NOBR>J–L</NOBR> (t.ex. på fängelser, i flyktingförläggningar, inom missbrukarvården, häkten med nära förestående utskrivning eller frigivning).</P>
<P class="p376 ft78"><SPAN class="ft58">C.</SPAN><SPAN class="ft77">Bor tillfälligt hos egna barn, fd sambo, andra anhöriga eller bekanta, lånar tillfälligt lägenhet (t.ex. ungdomar på väg mot eget boende, makar vid separation, personer på väg mot ett stadigare boende i samband med flyttning mellan orter, flyktingar som avvikit från förläggningar, personer som avvikit från kriminalvårdsanstalter, personer som av andra skäl saknar egna bostäder eller platser vid institutioner).</SPAN></P>
<P class="p377 ft71"><SPAN class="ft58">D.</SPAN><SPAN class="ft79">Bor på särskilt kontrakt – försökslägenhet, utslussningslägenhet etc. (t.ex. socialtjänstens försökslägenheter).</SPAN></P>
<P class="p378 ft71"><SPAN class="ft58">E.</SPAN><SPAN class="ft79">Bor inneboende eller i andra hand utan kontrakt.</SPAN></P>
<P class="p379 ft71"><SPAN class="ft58">F.</SPAN><SPAN class="ft80">Bor stadigvarande hos barn, fd. partner eller bekanta utan kontrakt.</SPAN></P>
<P class="p380 ft82"><SPAN class="ft58">G.</SPAN><SPAN class="ft81">Bor stadigvarande eller för lång tid på institution med inskränkt förfoganderätt (t.ex. ålderdomshem, långtidssjukvård, psykiatriska kliniker, flyktingförläggningar, omsorgsverksamhet, gruppboende etc.).</SPAN></P>
<P class="p381 ft71"><SPAN class="ft58">H.</SPAN><SPAN class="ft79">Bor som vuxen i föräldrarnas bostad.</SPAN></P>
<P class="p379 ft71"><SPAN class="ft71">I.</SPAN><SPAN class="ft83">Bor inneboende med kontrakt.</SPAN></P>
<P class="p382 ft71"><SPAN class="ft58">J.</SPAN><SPAN class="ft84">Bor i tjänste- eller kategoribostad med restriktioner i förfoganderätten.</SPAN></P>
<P class="p383 ft71"><SPAN class="ft58">K.</SPAN><SPAN class="ft80">Bor i andra hand med kontrakt.</SPAN></P>
<P class="p379 ft71"><SPAN class="ft58">L.</SPAN><SPAN class="ft80">Bor med hyresrätt.</SPAN></P>
<P class="p379 ft71"><SPAN class="ft58">M.</SPAN><SPAN class="ft85">Bor med ägande- eller bostadsrätt.</SPAN></P>
<P class="p384 ft87"><SPAN class="ft86">Källa</SPAN>: Gullberg och Börjeson, En epidemiologisk ansats vid analys av svag ställning på bostadsmarknaden (1999), uppsats presenterad vid forskningsseminariet Hemlösa i välfärden <NOBR>(1999-08-31),</NOBR> arrangerat av Kommittén för hemlösa. Tablån återfinns även i Socialstyrelsens rapport De bostadslösas situation i Sverige (1994:15).</P>
<P class="p385 ft0">Kommittén för hemlösa har haft underhandsdiskussioner med företrädare för Socialstyrelsens Epidemiologiskt centrum, Riksskatteverket och Statistiska Centralbyrån för att diskutera möjligheten att använda det administrativa förfarandet i samband med upplä ggningen av Folk- och bostadsräkningen (FoB) 2005 för att belysa en del människors svaga position på bostadsmarknaden. Kommittén för hemlösa föreslår därför att Socialstyrelsen av regeringen ges i uppdrag att undersöka mö jligheten av att före och i samband med den registerbaserade Folk- och bostads-</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">80 </SPAN>Hemlöshet och hemlösa – om metod- och definitionsfrågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft0">räkningen (FoB) 2005, samlar in information som har relevans för att kunna belysa människors svaga position på bostadsmarknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td3"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td4"><SPAN class="p14 ft0">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td5"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td6"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft1">6 Kommitténs verksamhet</P>
<P class="p130 ft23"><SPAN class="ft23">6.1</SPAN><SPAN class="ft33">Inledning</SPAN></P>
<P class="p82 ft0">Kommittén för hemlösa har enligt direktiven två centrala uppgifter:</P>
<P class="p387 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft31">Vårt arbete skall bidra till att utveckla nya metoder för inventering, kartläggning och uppsökande verksamhet. Detta skall ske i en dialog med berörda myndigheter och organisationer. Kommittén skall stimulera och ekonomiskt stödja initiativ till nyskapande projekt som syftar till att på såväl kort som lång sikt utveckla ett bättre stöd för</SPAN></P>
<P class="p388 ft0">de hemlösa och förhindra att hemlöshet uppstår. För dessa utvecklingsprojekt har riksdagen avsatt 10 miljoner kronor för vardera budgetåren <NOBR>1999–2001.</NOBR> Kommittén bereder ärendena och dess förslag utgör underlag för regeringens beslut om fördelning av projektmedel ur anslaget B 20 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.</P>
<P class="p389 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft31">Kommittén skall arbeta utåtriktat och opinionsbildande, samarbeta med och stimulera aktiviteter hos organisationer, kommuner, landsting och andra berörda.</SPAN></P>
<P class="p326 ft0">Uppdraget till kommittén är nära länkat till andra utredningar och kommittéer. Regeringen har bedömt det som angeläget att granska tillståndet i välfärdssamhället från flera olika håll, och då särskilt från utsatta och marginaliserade människors perspektiv. Därför har vi samverkat med bland annat Kommittén Välfärdsbokslutet (dir. 1999:7), Boendesociala beredningen (dir. 1998:56) samt Kommittén för allmännyttiga bostadsföretag och boendesocial utveckling (dir. 1999:110). Kontakt har även förevarit med Allmänna arvsfonden utifrån dess fördelning av ekonomiskt bidrag till ideella organisationer i arbetet att utveckla och pröva modeller för olika former av stöd och boende för personer med psykiska funktionshinder.</P>
<P class="p329 ft25">I detta kapitel redogörs mer ingående för hur Kommittén för hemlösa har lagt upp sitt arbete och för de riktlinjer som kommittén har fastställt skall vara styrande vid bedömningen av ansökningar om projektmedel. Vidare lämnas i detta kapitel en kortfattad redogörelse för vart och ett av</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">82 </SPAN>Kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft0">de projekt som har erhållit ekonomiskt stöd via anslaget B 20 samt den utvärderingsinsats som planeras för de åtta kommuner som ingår i ett särskilt Kommunprojekt. Därutöver redovisas de externa aktiviteter som kommittén har tagit initiativ till under 1999 eller på annat sätt har deltagit i, samt planerade aktiviteter framöver.</P>
<P class="p390 ft24"><SPAN class="ft23">6.2</SPAN><SPAN class="ft66">Projektstöd till kommuner och organisationer</SPAN></P>
<P class="p391 ft0">Kommittén har under 1999 inriktat sitt arbete på att komma i kontakt med intresserade samarbetspartners för att i samverkan driva olika projekt. Kommittén har fastställt de riktlinjer som skall vara vägledande för att enskilda projekt skall erhålla stöd från kommitténs sida:</P>
<P class="p392 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Projekten skall skapa förutsättningar för långsiktiga förändringar och förbättringar för de hemlösa.</SPAN></P>
<P class="p393 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Projekten skall ha inslag av samverkan mellan skilda kommunala förvaltningar, mellan kommuner och landsting, mellan kommun och stat och/eller mellan kommun och frivilligorganisationer.</SPAN></P>
<P class="p394 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Projekten skall vara inriktade på metodutveckling i arbetet med dels olika målgrupper (exempelvis kvi nnor, missbrukare och psykiskt funktionshindrade), dels med avseende på kartläggning och analys av hemlösheten och dess bakomliggande orsaker.</SPAN></P>
<P class="p395 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Projekten skall vara metod- och kunskapsutvecklande vad gäller stödboenden av olika slag. Stor vikt skall läggas vid analys och utvärdering av såväl de insatser som görs i projekten som av annan ordinarie verksamhet som kan tänkas påverka hemlösheten.</SPAN></P>
<P class="p396 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Projektstöd kan också lämnas för att vinna erfarenhet av särskilt angelägna utbildnings- och informationssatsningar.</SPAN></P>
<P class="p397 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Beviljade projekt skall ha något ”unikt” och nyskapande inslag över sig.</SPAN></P>
<P class="p398 ft0">I enlighet med dessa riktlinjer har kommittén bedrivit ett omfattande kontaktarbete med i första hand berörda kommuner. Ett flertal av de beviljade projekten har förberetts genom diskussioner med många aktörer i kommunerna. Avsikten med dessa förberedande samtal har varit att utarbeta en så gemensam bild som möjligt av de hemlöshetsproblem som finns i den aktuella kommunen. Väsentliga deltagare i dessa diskussioner är kommunens socialtjänst/socialnämnd, sjukvårdshuvudmännen, enskilda hemlösa medborgare, frivilligorganisationer/aktiva socialpolitiska föreningar, kriminalvården, (när)polisen, missbrukarvården och hyresvärdar. Utifrån de problem som har identifierats har</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td135"><SPAN class="p12 ft26">Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">83</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td136"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td137"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft0">därefter olika projekt utvecklats i samverkan med flera av de nu nämnda aktörerna.</P>
<P class="p360 ft0">Projekten har formerats i två huvudgrupper:</P>
<P class="p83 ft0"><SPAN class="ft0">1.</SPAN><SPAN class="ft31">Åtta kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad, Västerås, Örebro, Linköping och Södertälje) ingår i ett särskilt projekt – Kommunprojektet – som skall pröva olika modeller som kan leda till långsiktiga förändringar och förbättringar för de hemlösa. En gemensam nämnare för samtliga dessa projekt är att de utgår från behovet av samverkan med andra intressenter – däribland frivilligorganisationer – för att kunna uppnå varaktiga resultat. Projekten är inriktade på olika grupper av hemlösa: kvi nnor, missbrukare och psykiskt funktionshindrade. Projekten spänner över ett brett fält: alltifrån alternativa boendeformer till uppsökande verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p399 ft0">Kopplat till Kommunprojektet skall en fristående utvärdering ske med vars hjälp kommittén och deltagande kommuner skall få en välgrundad uppfattning om vilka verksamheter och arbetsmetoder som samhället bör satsa på i dels förebyggande syfte, dels för att förändra och förbättra de hemlösas situation. Ett annat syfte med utvärderingen är att pröva en modell för praktisk utvärdering som kan implementeras i mindre och medelstora kommuner i arbetet med hemlösa. Denna tjänst har upphandlats genom ett s.k. öppet upphandlingsförfarande, vilken genomförts i nära samarbete med regeringskansliets förvaltningsavdelning. Genom beslut den 6 mars 2000 har kommitténs ordförande utsett företaget Stegvis Livsstilsförändring HB att bistå Kommittén för hemlösa i utvärderingsprojektet. Resultatet av utvärderingen kommer i sin tur bilda underlag för de förslag som kommittén kommer att presentera för regeringen i slutet av år 2001.</P>
<P class="p400 ft25">Utvärdering och uppföljning av de olika kommunprojekten möjliggörs genom att de externa utvärderarna assisterar kommunerna med att sätta upp utvärderingsbara/operationaliseringsbara mål för verksamheten, samt anpassar dessa mål till en bestämd tid- och arbetsplan. Genom de externa utvärderarna kommer således Kommittén för hemlösa att aktivt delta i den lokala utvärderingsprocessen genom att: ta fram metoder att mäta de faktorer som skall ingå i utvärderingen; instruera kommunerna i hur dessa mätningar skall genomföras; och slutligen genom att sammanställa de gemensamma data som insamlas inom samtliga kommunprojekt, samt tolka dessa. Utvärderarna skall även informera kommittén om löpande projektverksamhet och på så sätt utgöra en kontaktyta mellan kommun och kommitté. Kommittén kommer därför kontinuerligt att erhålla information om hur olika projekt fungerar i förhållande till kommitténs</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">84 </SPAN>Kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft0">mål om att komma tillrätta med redan hemlösas situation. Kommittén kommer vidare att erhålla information om hur olika samarbets- och arbetsformer fungerar, vilket är relevant i förhållande till kommitténs metodutvecklingsmål.</P>
<P class="p402 ft0">Kommunerna som ingår i detta projekt har förbundit sig att även delta i utvärderingar och bedömningar av andra verksamheter i kommunen som kan ha betydelse för hemlöshetsutvecklingen (exempelvis bostadsförsörjningen, insatser för att förebygga vräkningar, insatser för villkorligt frigivna, missbrukarvård och psykiatriska behandlingar, stödinsatser för kommuninvånare som långvarigt försörjer sig genom socialbidrag, m.m.).</P>
<P class="p403 ft0"><SPAN class="ft0">2.</SPAN><SPAN class="ft31">Den andra gruppen av projekt utgörs av verksamheter av mer enstaka karaktär som utvärderas på annat sätt.</SPAN></P>
<P class="p404 ft35"><SPAN class="ft35">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft36">Beviljade projekt samt lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000</SPAN></P>
<P class="p405 ft0">Under perioden 1999 t.o.m. februari 2000 har totalt 17 projekt erhå llit ekonomiskt stöd ur anslaget B 20 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa.</P>
<P class="p89 ft7">I. Kommunprojektgruppen</P>
<P class="p406 ft26">Göteborgs kommun</P>
<P class="p407 ft0">Göteborgs kommun har för perioden 1 november 1999 t.o.m. den 31 oktober 2000 erhå llit 1,3 miljoner kronor för att skapa ett team som bedriver ett uppsökande arbete i de m iljöer där hemlösa och uteliggare vanligtvis vistas. Uppsökarna utgår från en socialmedicinsk akutmottagning, där det också finns möjlighet till akut omhändertagande och medicinska insatser. Teamet består av personal från kommunen, frivilligorganisationerna samt hälso- och sjukvården. Uppgiften på kort sikt är bland annat att etablera en kontakt, erbjuda personligt stöd och en bostad. Hemlösa kvinnor kommer att vara i fokus i det uppsökande arbetet. På lång sikt är målet bland annat att utveckla en strategi för att motverka och förebygga fortsatt hemlöshet i kommunen. Teamet kommer fortlöpande att dokumentera sina iakttagelser för att kunna rapportera hur hemlöshetssituationen utvecklas och förändras i Göteborg,</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31480x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td135"><SPAN class="p12 ft26">Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">85</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td136"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td137"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft0">men också dokumentera sina erfarenheter av de metoder som används av uppsökarna.</P>
<P class="p408 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p409 ft0">Efter ett inledande planeringsarbete kom projektet igång i januari 2000 under ledning av en särskilt utsedd projektledare. Rekryteringen av personal till det mobila teamet (uppsökarna) har avslutats, och ett anställningsförfarande har inletts. Vid den socialmedicinska mottagningen (TMC Barken) har ett internt förändringsarbete inletts med syftet att mottagningens uppdrag och målsättning bättre skall överensstämma med kommunprojektet. En diskussion pågår för närvarande med Göteborgs universitet om dokumentation och utvärdering. Under den närmaste tiden framöver kommer ett nätverk att byggas upp samtidigt som uppsökarteamet och TMC Barken skall komma överens om en gemensam målsättning för det kommande arbetet med hemlösa.</P>
<P class="p410 ft26">Linköpings kommun</P>
<P class="p407 ft0">Linköpings kommun har för perioden 1 oktober 1999 t.o.m. 30 september 2000 erhå llit 420.000 kronor för att bedriva en försöksverksamhet med riktade insatser för <NOBR>15–20</NOBR> personer med en tung social problematik i form av kriminalitet och missbruk, varvid några har ett samtidigt alkohol/drogberoende och en allvarlig psykisk störning. Personerna har mot bakgrund av sin totala livssituation stora svårigheter att erhålla ett varaktigt boende. Projektet syftar till att ge stöd så att den enskilde kan klara av ett eget självständigt boende och kunna etablera en vardag i form av utbildning, arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Målet är att detta skall leda till ett minskat missbruk och även ett minskat behov av vård och behandling på <NOBR>HVB-institution</NOBR> eller annan mer omfattande insats. Projektet bedrivs i samarbete med bland annat frivårdsmyndigheten, beroendevården och frivilligorganisationer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31481x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">86 </SPAN>Kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p412 ft0">Rekrytering av personalgruppen tog längre tid än beräknat, men i början av november 1999 fanns all personal på plats. I december flyttade teamet in i sina lokaler varefter det klientinriktade arbetet har kunnat påbörjas. Arbetet visade sig snart vara mycket tidskrävande.</P>
<P class="p413 ft0">Teamet har inledningsvis också lagt ner tid för att utveckla ett fungerande kontaktnät kring boendet, bland annat med Stadsmissionen. Vid årsskiftet 1999/2000 finns en rad frågor som fortfarande är olösta vilka huvudsakligen rör interna arbetsformer och samarbetet med andra myndigheter, bland annat huruvida landstinget aktivt skall ingå i personalteamet eller ej.</P>
<P class="p414 ft26">Örebro kommun</P>
<P class="p97 ft0">Örebro kommun har för perioden 1 oktober 1999 t.o.m. 30 september 2000 erhå llit 460.000 kronor för att utveckla ett fördjupat samarbete i <NOBR>Varberga-Kils</NOBR> kommundelsområde. Området tillhör ett av de mer socialt belastade av Örebros kommundelar. Målsättningen är att genom stödinsatser och ett utvecklat samarbete (1) förebygga vräkningar av hyresgäster som annars riskerar att bli avhysta, och (2) arbeta för att personer som saknar bostad skall kunna erhålla och behålla en egen bostad. Projektet genomförs i samarbete med bland annat landstingets beroendecentrum, Verdandi och det kommunala bostadsföretaget ÖBO.</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31482x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td135"><SPAN class="p12 ft26">Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">87</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td136"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td137"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p415 ft0">Projektet startade i januari 2000 efter en längre tids planerings- och förankringsarbete av projektet som sådant. Ett urval har skett av de klienter som inledningsvis skall ingå i projektet:</P>
<P class="p416 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft88">Av dessa finns det för 16 en förhöjd risk att bli föremål för vräkning. Utmärkande för dessa är att det rör sig om människor som uppvisar en allvarlig missbruks- och psykiatrisk problematik jämsides med att de lever under ekonomiskt knappa förhållanden.</SPAN></P>
<P class="p417 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft88">Ett tiotal är bostadslösa, vilka för närvarande är intagna i olika typer av institutioner eller på kriminalvårdsanstalt.</SPAN></P>
<P class="p418 ft0">Förberedande kontakter har tagits med ÖBO och med den enhet för försörjningsstöd som i nuläget är den kommunala verksamhet som först får information om förestående vräkningar. Ett delmål i projektet är att denna information skall ges så tidigt som möjligt för att kunna nå fram till en hållbar lösning i det enskilda ärendet. Efter beslut hösten 1999 kommer en boendekedja med olika former av boendestöd att utvecklas i kommunen, där samarbetet med kommundelarna och de kommungemensamma verksamheterna är i fokus.</P>
<P class="p414 ft26">Västerås kommun</P>
<P class="p419 ft0">Västerås kommun har för perioden 1 oktober 1999 t.o.m. 30 september 2000 erhå llit 975.000 kronor för att utveckla ett lågtröskelboende för hemlösa kvinnor med missbruksproblem och/eller psykiska funktionshinder. I dagsläget finns i kommunen ett Kvinnohus dit kvinnor kan vända sig i akuta situationer och för att få en tillfällig fristad, men denna verksamhet är inte öppen för kvinnor med ett aktivt missbruk. Missbrukande kvinnor som akut blir hemlösa eller som har varit hemlösa under en längre tid saknar därmed möjlighet att behålla ett akut boende. Den nya verksamheten skall inte ha karaktären av ett härbärgesboende, utan istället vara ett boendealternativ under en längre övergångsperiod. En individuell planering sker tillsammans med berörd klient, socialsekreterare och personal på boendeenheten. Verksamheten drivs av kommunens utförarorganisation proAros tillsammans med kvinnoföreningen <NOBR>SVEA-huset</NOBR> och kommer att ha personalbemanning dygnet runt. Verksamheten har utvecklat ett nära samarbete med psykiatrin, som också ingår i den referensgrupp som har bildats för boendeenheten.</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31483x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">88 </SPAN>Kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p421 ft0">Sveahuset öppnade officiellt i september 1999 och har åtta permanenta platser och ett jourrum. Samtliga permanenta platser är belagda. Sedan starten har tre kvinnor flyttat ut medan tre nya har flyttat in i huset. Föreningen Svea har en lokal i bottenplanet som i huvudsak är tänkt som sysselsättningslokal för de kvinnor som bevistar verksamheten under dagtid, men är också till för de permanent boende. Under våren 2000 skall en styrgrupp och referensgrupp bildas för boendet. I styrgruppen kommer representanter från sociala nämndernas stab, landstinget Västmanland, socialförvaltningen, kvinnoföreningen Svea och projektledaren att ingå.</P>
<P class="p410 ft26">Stockholms kommun</P>
<P class="p407 ft0">Stockholms kommun har för perioden 1 oktober 1999 t.o.m. 30 september 2000 erhå llit 1 miljon kronor för att utveckla en särskild uppsökandeverksamhet för hemlösa kvinnor. Även om andra uppsökarverksamheter också riktar sig till kvinnor har det erfarenhetsmässigt visat sig att insatserna i första hand har kommit att utgå från ett manligt perspektiv, vilket delvis kan förklaras med att andelen hemlösa män är betydligt större än andelen kvinnor och att hemlösa kvinnor traditionellt inte har uppmärksammats i samma utsträckning som män. Många drar sig för att ha kontakt med socialtjänsten och sjukvården på grund av tidigare negativa erfarenheter av dessa möten, bland annat när det gäller bemötandet av dessa kvinnor. En del av dessa kvinnor har blivit spärrade från stadens härbärgen, medan andra är att betrakta som uteliggare. Med stöd av beviljade projektmedel kommer Stockholms stad i samarbete med landstinget och frivilligorganisationer att utveckla nya metoder när det gäller uppsökarverksamhet, som specifikt riktar sig t ill hemlösa kvinnor som lever i en utsatt situation och som är i behov av kontakt med socialtjänsten, beroendevården och/eller psykiatrin. Till projektet kommer knytas två kvinnliga uppsökare och en projektledare från kommunens sida som tillsammans har erfarenhet från socialtjänst, landsting och frivilligorganisationer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31484x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td135"><SPAN class="p12 ft26">Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">89</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td136"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td137"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p413 ft0">Berörd personal har rekryterats. Perioden december 1999 – mars 2000 används för att förbereda projektet i alla dess delar. För projektet finns en särskilt utsedd projektledare som utöver metodutveckling och uppföljning även har t ill uppgift att medverka till ett utvecklat samarbete med socialtjänsten, landstinget, frivilligorganisationer och kriminalvården. En styrgrupp har t illsatts med representanter från kommun, landsting och frivilligorganisation. Projektet fokuserade ursprungligen enbart på uppsökande verksamhet, men efterhand har man i arbetsgruppen konstaterat att ett framgångsrikt arbete förutsätter att man också arbetar med nästa steg för att kunna uppnå bästa mö jliga resultat för den enskilda klienten. Projektet genomsyras av vad som är bäst för hemlösa kvinnor. Från och med mitten av januari 2000 arbetar uppsökarna aktivt med de hemlösa kvinnorna. Det uppsökande arbetet kommer att ske på stadens dag- och natthärbärgen samt på de platser där kvinnorna finns i gatumiljön.</P>
<P class="p422 ft26">Malmö kommun</P>
<P class="p423 ft0">Malmö kommun har för perioden 1 oktober 1999 t.o.m. 30 september 2000 erhå llit 1 miljon kronor för att dels utveckla en boendeenhet för stöd- och korttidsboende för drogfria kvinnor, dels en bostadscentral i stadsdelen Södra Innerstaden för att stödja bostadslösa i deras sökande efter bostad.</P>
<P class="p125 ft0"><SPAN class="ft26">Kvinnoboendet </SPAN>vänder sig till bostadslösa kvinnor med ett tidigare aktivt missbruk. Projektet är stadsdelsövergripande. För dessa kvinnor är det erfarenhetsmässigt svårt att erhålla en egen bostad; de bor ofta tillfälligt hos män och i miljöer där de har svårt att bibehålla sin drogfrihet. Enligt kommunens årliga inventering av antalet bostadslösa har antalet kvinnor som bor kvar under sådana villkor ökat de senaste åren och uppgick 1999 till 1/3 av samtliga.<SPAN class="ft34">1 </SPAN>Den boendeenhet som planeras kommer utgöras av ett s.k. trapphusboende bestående av olika boendeenheter: boende för kvinnor, akutlägenheter för ensamstående kvinnor</P>
<P class="p424 ft4"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Med bostadslös avser Malmö kommun "personer som ofrivilligt saknar egen bostad och som uttryckt detta som ett problem i kontakten med socialtjänsten". Detta innebär att även personer som bor i olika typer av övergångslägenheter (med andrahandskontrakt) och gruppboenden för missbrukare o.dyl. är att betrakta som bostadslösa.</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31485x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">90 </SPAN>Kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft0">alternativt kvinnor med barn, samt träningslägenheter. Till trapphusboendet skall personal finnas tillgänglig dygnet runt.</P>
<P class="p125 ft0"><SPAN class="ft26">Bostadscentralen </SPAN>har sedan hösten 1998 drivits i liten skala av Södra Innerstaden. Södra Innerstaden med 30.000 invånare, är den stadsdel som under de senaste åren har redovisat störst antal bostadslösa. Stadsdelen uppvisar en hög andel arbetslöshet och socialbidragsberoende. Det ursprungliga syftet med bostadscentralen var att erbjuda hemlösa klienter praktiska möjligheter att själva söka bostad samtidigt som förvaltningen därigenom fick möjlighet att ställa krav på ett eget engagemang från klientens sida att ordna en bostad. De bostadslösa erbjuds tillgång till telefon, uppgifter om hyresvärdar och lediga lägenheter. Vidare tillhandahålls en viss rådgivning om hyresmarknaden, hyreslagstiftning och dyligt. Bostadscentralen kommer att förstärkas och vidareutvecklas, bland annat genom att den även får formen av en mötesplats för bostadslösa och en bas för självhjälpsgrupper enligt principen <NOBR>hjälp-till-självhjälp.</NOBR></P>
<P class="p425 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p426 ft0"><SPAN class="ft26">Kvinnoboendet </SPAN>håller för närvarande på söka en lämplig fastighet för ändamålet, vilket har försvårats genom att SDF Centrum måste söka sig utanför den egna stadsdelen. <SPAN class="ft26">Bostadscentralen </SPAN>övergick i augusti 1999 till att drivas i Verdandis regi, men stadsdelsförvaltningens vuxenhet är fortsatt involverad i den rådgivande och stödjande verksamheten. En ny tjänst kommer att tillsättas den 1 februari 2000, vilket för klienternas del innebär att de får en ökad tillgång till individuell rådgivning. Nuvarande samarbete med Verdandi kommer att utvidgas till att även gälla andra frivilligorganisationer. Ett nära samarbete med ”kvarterslyftet” kommer att påbörjas; sistnämnda verksamhet syftar till att ”lyfta” de mest utsatta kvarteren inom stadsdelen utifrån arbete/sysselsättning, folkhälsa, kriminalitet, missbruk, miljö och kultur. Bostadscentralen kommer vidare att arbeta för att utöka samarbetet med fastighetsägare inom stadsdelen för att i samverkan med dessa försöka minska antalet vräkningar och öka möjligheterna för hemlösa att erhålla förstahandskontrakt.</P>
<P class="p310 ft26">Karlstads kommun</P>
<P class="p427 ft0">Karlstads kommun har för perioden 1 oktober 1999 t.o.m. 30 september 2000 erhå llit 475.000 kronor för projektet Nya Centrum, vars syfte är att förbättra situationen för hemlösa som vistas i stadens centrum.</P>
<P class="p428 ft0">Verksamheten påbörjades i maj 1999. Antalet utslagna missbrukare har</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31486x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td135"><SPAN class="p12 ft26">Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">91</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td136"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td137"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft0">ökat de senaste åren och blivit allt mer synliga i gatubilden, särskilt i Karlstads centrala delar. Missbrukarna upplevs som ett reellt problem av både affärsidkare och den breda allmänheten. Kommunen skall i samverkan med bland annat RIA, IOGT/Vårdkedjan, polisen och Svenska Kyrkan genomföra en utökad uppsökarverksamhet, förlänga öppethållandet på boenden och dagverksamheter samt förbättra de akuta insatserna för de hemlösa. Som en del i projektet finns ambitionen att finna nya vägar för att ”värva” volontärer för sociala insatser bland de hemlösa.</P>
<P class="p430 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p409 ft0">RIA har förlängt sitt öppethållande, vilket inneburit att besöksantalet successivt har ökat. Enligt polismyndigheten har detta haft en klart positiv inverkan. RIA erbjuder en plats för gemenskap, stöd- och motivationssamtal och viss basal omvårdnad. IOGT/Vårdkedjan ägnar sig åt uppsökande verksamhet bland de hemlösa och hjälper dessa med en rad praktiska ärenden i vardagen samtidigt som man tar initiativ till meningsfulla fritidsaktiviteter i en drogfri miljö. Från polismyndighetens sida har man under perioden september – november 1999 kunnat notera en påtaglig minskning av antalet personer som omhändertagits med stöd av lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) jämfört med motsvarande period 1998.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr19 td138"><SPAN class="p12 ft26">Södertälje kommun</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td107"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td138"><SPAN class="p12 ft0">Södertälje kommun har för år 2000 erhå</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td107"><SPAN class="p431 ft0">llit 1.224.000 miljoner kronor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td138"><SPAN class="p12 ft0">för att starta ett permanent stödboende</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td107"><SPAN class="p318 ft0">som vänder sig till gr uppen</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft0">långvarigt hemlösa, vilka huvudsakligen är hänvisade till natthärbärgen. Dessa människor har genomgående ett mycket stort omvårdnadsbehov, såväl fysiskt som psykiskt. Olika alternativ i form av stödboende och behandlingshemsplaceringar har tidigare prövats, men detta traditionella tillvägagångssätt har visat sig vara otillräckligt. Kommunens egen slutsats är att gruppen lå ngvarigt hemlösa inte erhåller adekvat hjälp och stöd.</P>
<P class="p328 ft25">Det som nu planeras är ett permanent boende i form av s.k. trapphusboende för tio personer; särskilt avdelade kvinnoplatser kommer att finnas. Boendet kommer att drivas av RIA och erbjuda en avsevärt högre omvårdnadsnivå jämfört med vad som sker i dagsläget. Kopplat till boendet kommer det vidare att finnas en dagverksamhet med nära koppling till RIA:s övriga dagverksamhet. Ett särskilt boenderåd kommer att skapas där de boende ges möjlighet att vara med och påverka sin</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31487x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">92 </SPAN>Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p432 ft0">närmiljö och sitt boende. Denna ”förening” skall tillvarata de boendes intressen, även om det ytterst är föreståndaren som ansvarar för verksamheten och dess innehåll. Boenderådet kan förväntas få många positiva spin <NOBR>off-effekter,</NOBR> eftersom gruppen lå ngvarigt hemlösa tidigare ofta eller aldrig har haft inflytande över sin vardag.</P>
<P class="p433 ft89">Kommunen har även utarbetat en långsiktig strategi för att utveckla nya boendestödsformer, boendesamverkan och boendekedja <NOBR>(Södertälje-bo),</NOBR> där den övergripande målsättningen är att minska antalet hemlösa. Om- vårdnadsboendet ingår som en del i denna heltäckande strategi.</P>
<P class="p434 ft0">Regeringens beslut om projektbidrag till Södertälje kommun fattades i mars 2000, varför det inte föreligger nå gon lägesbeskrivning.</P>
<P class="p435 ft7">II. Övriga projekt</P>
<P class="p406 ft26">A. Organisationer</P>
<P class="p95 ft0">Ett flertal organisationer och föreningar har, på förslag av kommittén, beviljats projektmedel av regeringen. Bland dessa finns både etablerade föreningar vilka eftersträvar metodutveckling, samt nya länk- och självhjälpsorganisationer av olika slag.</P>
<P class="p56 ft26">Gatutidningen Situation Stockholm</P>
<P class="p407 ft0">Gatutidningen Situation Stockholm har för perioden 1 juli t.o.m. 31 december1999 erhå llit 275.000 kronor för att bedriva projektet Hjälp till självhjälp. Situation Stockholm är en tidning som säljs av hemlösa på gator och torg. Målsättningen är att tidningsförsäljningen skall fungera som ett första steg mot en mer socialt ordnad tillvaro genom att denna sysselsättning bidrar till att stärka självkänslan och skapa en fungerande vardagsstruktur. Situation Stockholm hade i februari 1999 140 gatuförsäljare, som tidningen i mindre skala har bistått i deras kontakter med olika myndigheter och sjukvården. Antalet gatutidningsförsäljare har under 1999 ökat väsentligt och uppgick vid årsskiftet 1999/2000 t ill 225 personer.</P>
<P class="p127 ft0">Denna socialt inriktade verksamhet kan dock utvecklas betydligt mer, bland annat i samverkan med bostadsföretag, socialtjänst m.fl. samhällsinstanser. Den grundläggande tanken med projektet är att bidra med <NOBR>hjälp-till-självhjälp</NOBR> utifrån en empowermentfilosofi, där den enskilde alltid är ett subjekt och där den språkliga koden kan beskrivas i termer av delaktighets- och självtillitsskapande. Detta perspektiv på den enskilde individen skiljer sig markant från den traditionellt paternalistiska tankemodell med betoning på över- och underordning som i</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31488x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td135"><SPAN class="p12 ft26">Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">93</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td136"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td137"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft0">alltför många fall har karaktäriserat myndigheternas bemötande av hemlösa.</P>
<P class="p408 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p413 ft0">Hösten 1999 flyttade Situation Stoc kholm till nya lokaler som gav utrymme till en förbättrad service åt de hemlösa. Det finns nu särskilda arbetsrum till tidningsförsäljarna, samtalsrum och möjlighet för Kamratstödsgruppen och A nonyma Narkomaner (NA) att hålla informationsmöten med försäljarna. Tack vare de utökade personalresurserna och de mer anpassade lokalerna kan Situation Stockholm på ett avsevärt bättre sätt än tidigare ge stöd och rådgivning till försäljarna. Situation Stockholm har för år 2000 av kommittén föreslagits erhålla ett fortsatt ekonomiskt stöd.</P>
<P class="p414 ft26">Kriminellas revansch i samhället (KRIS), Stockholm</P>
<P class="p51 ft0">KRIS i Stockholm har för perioden 1 juli 1999 t.o.m. 31 december 1999 erhållit 255.000 kronor för att initialt bygga upp kamratstödsboendet Lilla Gungan. KRIS är en kamratstödjande förening som bildades 1997 vars syfte är ge stöd och hjälp till före detta kriminella i deras rehabilitering och omstart i samhället. Många har förutom kriminalitet ett aktivt drogmissbruk bakom sig. Föreningens verksamhet baseras på parollerna Hederlighet, Drogfrihet, Kamratskap och Solidaritet. Föreningen verkar inne i fängelserna i samverkan med kriminalvården och ute i samhället i samverkan med bland annat socialtjänst och frivårdsmyndigheter. KRIS har påvisat bristerna i dagens samhälle där människor som friges från fängelserna i värsta fall hamnar rakt ut på gatan: utan bostad, utan planering och utan hopp.</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31489x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">94 </SPAN>Kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p413 ft0">Den ursprungliga verksamhetsidén med kamratstödsboende har under hösten 1999 utvidgats t ill att även gälla möjligheten att ta emot s.k. § <NOBR>34–placeringar</NOBR> för att underlätta utslussningen t ill samhället. Under hösten har en detaljplanering skett av verksamhetens innehåll. Bland annat kommer samtliga gäster i boendet att genomgå ett program i öppenvård där målet är att bryta upp från den kriminella livsstilen, vilket inte sker automatiskt enbart för att den enskilde blir drogfri. Fastigheten har renoverats och anpassats i enlighet med länsstyrelsens normer för <NOBR>HVB-institution.</NOBR> Verksamheten har försenats till följd av att länsstyrelsens beslut om tillståndsgivning att driva en HVB- institution kraftigt har försenats. Tillståndet lämnades den 1 mars 2000.</P>
<P class="p437 ft0">Lilla Gungan har för år 2000 av kommittén föreslagits erhålla ett fortsatt ekonomiskt stöd.</P>
<P class="p438 ft26">S:t Clara kyrka</P>
<P class="p407 ft0">S:t Clara kyrka i Stockholm har för perioden 1 oktober 1999 t.o.m. 30 september 2000 erhå llit 450.000 kronor för att slussa frigivna interner tillbaka ut i samhället. Projektet bygger på att de präster, pastorer och diakoner som arbetar på fängelserna i <NOBR>Stor-Stockholm</NOBR> skall hjälpa villkorligt frigivna att få ett människovärdigt liv som ansvarstagande medborgare med bostad, arbete och sociala relationer. Genom projektet får S:t Clara kyrkan möjlighet att förstärka och utveckla sitt arbete inne på fängelserna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31490x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td135"><SPAN class="p12 ft26">Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">95</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td136"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td137"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p439 ft0">För arbetet med detta projekt har projektledaren tagit initiativ till att bilda föreningen LivsKraft – en förening på kristen ekumenisk grund</P>
<P class="p413 ft0">– som är öppen för privatpersoner, församlingar och organisationer som stödjer det fängelse- och anhörigarbete som bedrivs. En av de församlingar som ingår är S:t Clara kyrka som initierade det ursprungliga projektet. Sedan november 1999 har föreningens ”nätverkskansli” flyttat in i lokaler som Evangeliska Fosterlandsstiftelsen har ställt till förfogande. Lokalerna används bland annat som en kontaktpunkt för intagna/anhöriga och övervakare. Med hjälp av fängelsepräster, pastorer och diakoner har föreningen börjat bedriva verksamhet vid Norrtälje- och Färingsöanstalterna där man har startat upp bibelstudiegrupper som ett led i att etablera en bärande kontakt med de intagna.</P>
<P class="p440 ft0">För att underlätta utslussningsfasen kommer föreningen, i samarbete med Baptistförsamlingen i södra Stockholm, att den 1 mars 2000 öppna ett övergångshem i Norrtälje med plats för nio män. Med övergångshemmet som bas kommer gästerna att få hjälp och stöd med studier eller arbete.</P>
<P class="p441 ft26">Föreningen Nobba Brass & Nubbe</P>
<P class="p442 ft0">Föreningen Nobba Brass & Nubbe (NBN) i Stoc kholm har för perioden 15 oktober 1999 t.o.m. 14 oktober 2000 erhå llit 138.000 kronor för att tillhandahålla juridisk rådgivning för resurssvaga människor som lever i utsatta miljöer. Studenter vid juridiska institutionen med minst tre års studier bakom sig kommer – under handledning – att svara för rådgivningsverksamheten. Erfarenheterna av liknande verksamhet i Norge har varit mycket positiva. I första hand vänder sig rådgivningen till personer som är på väg att ordna upp sin sociala situation och där den juridiska rådgivningen – framför allt i kontakter med olika myndigheter – kan underlätta den fortsatta rehabiliteringen. Rådgivningen kommer också bedrivas som uppsökande verksamhet vid olika behandlingsinstitutioner. Föreningen NBN svarar för informationsspridning om verksamheten samt för inbokning av samtalen. Rådgivningen planeras i ett inledningsskede att anordnas en dag i veckan.</P>
<P class="p254 ft25">Målsättningen med verksamheten är att NBN inom sex månader skall ha informerat flertalet av de institutioner och öppenvårdsenheter som erbjuder boende och vård till bostadslösa och missbrukare i Stockholm,</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31491x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">96 </SPAN>Kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft0">samt att verksamheten inom denna tidsrymd i genomsnitt skall ha 20 bokade rådgivningssamtal per månad.</P>
<P class="p129 ft0">För varje klient upprättas en ärendejournal som även ligger t ill grund för uppföljning av Juristcentrum. Utvärderingen sker vid två tillfällen med sex månaders mellanrum.</P>
<P class="p408 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p413 ft0">I samarbete med Juristcentrum har sju studeranden vid juristlinjen rekryterats och knutits till projektet. Studenterna har i januari 2000 deltagit i en inledande utbildning (tre halvdagar) för att få en orientering om socialtjänstverksamheten, lagstiftning inom det sociala området och om rehabiliteringsinriktad rådgivning. Ytterligare utbildningsdagar kommer att anordnas under våren 2000. Rådgivningsverksamheten startade i början av februari och bedrivs varje torsdag mellan kl <NOBR>12.00–21.00</NOBR> i NBN:s lokaler på Södermalm. Studenterna arbetar schemalagt och parvis. Skriftlig information om rådgivningen har skickats ut till NBN:s cirka 450 enskilda medlemmar samt till ett <NOBR>60-tal</NOBR> medlemsorganisationer. Därutöver har ett 80- tal kommunala verksamheter och organisationer som vänder sig till projektets målgrupp informerats.</P>
<P class="p410 ft26">Bromma församling</P>
<P class="p51 ft0">Bromma församling i Stockholm har för hösten 1999 erhå llit 60.000 kronor för att driva soppköket Lilla famnen för hemlösa och missbrukare. Denna verksamhet har funnits sedan 1994 och är t illgänglig dagligen för ett ökat antal besökande. Soppköket är ett medel för att etablera kontakt med gästerna, erbjuda enskilda stödsamtal och hjälpa dem med bland annat myndighetskontakter (socialtjänst, försäkringskassa, kriminalvård, sjukvården m.fl. instanser). Vidare anordnas samtalsgrupper kring livs- och trosfrågor samt utflykter t ill församlingens lägergård. Församlingen avser att utveckla och förstärka sitt nätverksarbete bland de hemlösa. Församlingen samarbetar redan i dagsläget med Bromma stadsdelsnämnd; socialsekreterare besöker exempelvis verksamheten en dag i veckan.</P>
<P class="p109 ft25">Lilla famnen kommer att utökas med ytterligare en tjänst för att bland annat förebygga uppkomsten av hotfulla incidenter bland gästerna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31492x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td135"><SPAN class="p12 ft26">Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">97</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td136"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td137"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p409 ft0">Antalet gäster hos Lilla famnen är ständigt ökande, vilket gör att personalgruppen har begränsade mö jligheter att tillgodose alla gästers behov. Det projektbidrag som Kommittén för hemlösa har tillstyrkt och som regeringen har beviljat används för att täcka verksamhetens löpande utgifter.</P>
<P class="p414 ft26">Verdandi</P>
<P class="p407 ft0">Verdandi i Borlänge har för perioden 1 februari 2000 t.o.m. 31 januari 2001 erhå llit 555.000 kronor för att i samarbete med bland annat LO- facken, kommunala bostadsföretaget Tunabyggen och Borlänge kommun, utveckla ett stödboende för bostadslösa vilket på sikt skall leda fram till ett eget hyreskontrakt och en ordnad social tillvaro med ett fungerande nätverk. Stödboendet är en utveckling av den sociala verksamhet som Verdandi redan i dagsläget bedriver, och skall ses som ett komplement till det skyddade boende för hemlösa missbrukare som Borlänge kommun parallellt har projekterat. Det planerade stödboendet kommer att integreras med Verdandis övriga verksamhet och utöver boendet också omfatta stöd i hushållsekonomi och skuldsanering, kost- och näringslära, matlagning m.fl. aktiviteter som hör vardagen till. Av- sikten är också att gästerna i stödboendet skall erbjudas deltagande i en <NOBR>1-årig</NOBR> kurs som vänder sig specifikt till långtidsarbetslösa, vilken anordnas inom ramen för det lokala Kunskapslyftet.</P>
<P class="p443 ft7">B. Kommuner</P>
<P class="p95 ft0">Regeringen har också, på förslag från kommittén, beviljat projektmedel för kommuner som inte ingår i Kommunprojektgruppen. Dessa projekt följs upp och utvärderas på en något lägre nivå. Kommittén för hemlösa anser att denna tudelning av projekten ökar kommitténs möjligheter till framgång i arbetet. Den mer intensiva och kunskapsuppbyggande utvärderingen inom Kommunprojektgruppen kan inte, av kvalitetsskäl, omfatta alltför många kommuner. Genom att bevilja projektmedel till ett flertal andra projekt utanför denna krets åstadkommes en större geografisk spridning, vilket i sin tur bidrar till en ökad aktivitet på lokal nivå och intensifierad uppmärksamhet visavi de mest utsatta medborgarnas situation.</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31493x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">98 </SPAN>Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p56 ft26">Kristinehamns kommun</P>
<P class="p55 ft0">Kristinehamns kommun har för perioden 1 januari t.o.m. 31 december 2000 erhå llit 340.000 kronor för att tillsammans med det allmännyttiga bostadsföretaget Kristinehamns Bostads AB bedriva ett projekt med boendesamordnare. Projekten planeras pågå även under 2001. Kommunen har utarbetat en heltäckande handlingsplan som både tar sikte på akuta insatser och långsiktiga åtgärder för att minska antalet bostadslösa. Det som framför allt är nyskapande i projektet är betoningen på förebyggande bostadssociala insatser. Kommunen poängterar att ett framgångsrikt arbete förutsätter nya arbetsmetoder och ett nytt angreppssätt.</P>
<P class="p123 ft0">Utöver insatser som vänder sig till enskilda individer som bedöms vara akut hemlösa, vill kommunen även bedriva ett förebyggande arbete visavi <NOBR>200–300</NOBR> personer som t illhör en potentiell riskgrupp att bli vräkta. Projektet med boendesamordnare syftar till att hjälpa dels människor som idag är hemlösa genom att erbjuda dessa individuellt anpassade boendelösningar, dels de som på grund av ekonomiska problem eller störningar riskerar att förlora sina bostäder. Andra delmål är att öka antalet bostadssociala kontrakt samt antalet sådana kontrakt som övergår till förstahandskontrakt, att minska socialtjänstens och bostadsföretagets totala kostnader för hyresskulder och reparationer/skadegörelse. En utvärdering av verksamheten kommer att ske i slutet av år 2, dvs. under 2001.</P>
<P class="p430 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p421 ft0">Verksamheten med boendesamordnare påbörjades i januari 2000. Tiden därefter har gått åt till att dra upp riktlinjer och identifiera tänkbara arbetsområden.</P>
<P class="p441 ft26">Mariestads kommun</P>
<P class="p97 ft0">Mariestads kommun har för perioden 1 november 1999 t.o.m. 31 oktober 2000 erhå llit 528.000 kronor för att genomföra en riktad utbildningsinsats för den personalgrupp inom socialpsykiatriska enheten vilka arbetar med hemlösa klienter med dubbeldia gnoser. Denna grupp av hemlösa är till antalet inte särskilt stor, men däremot resurskrävande. Behovet av fortbildning inom detta område är därför stort. I projektet ingår också att vidareutveckla ett pågående försök med personligt ombud.</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31494x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td135"><SPAN class="p12 ft26">Kommitténs verksamhet <SPAN class="ft0">99</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td136"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td137"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft7">Lägesbeskrivning vid årsskiftet 1999/2000:</P>
<P class="p444 ft0">Förslag till utbildningsinnehåll har utarbetats av kursanordnaren. Utbildningen förväntas påbörjas i mars 2000 och pågå under två år.</P>
<P class="p441 ft26">Borlänge kommun</P>
<P class="p445 ft0">Borlänge kommun har för perioden 1 februari 2000 t.o.m. 31 januari 2001 erhå llit 600.000 kronor för att utforma en ny boendeenhet för hemlösa missbrukare. Målsättningen är att det genom individanpassade metoder skapas förutsättningar för den enskilde klienten att leva ett självständigt liv utan drogberoende och med en egen bostad. I det projekterade omvårdnadsboendet skall det också finnas utrymme för olika former av meningsfull sysselsättning. Boendet ställer krav på en hög omvårdnadsnivå, varför personal kommer finnas tillgänglig i boendet dygnet runt. Pingstkyrkan är en aktiv samarbetspartner i boendet.</P>
<P class="p446 ft0">Schemalagd tid finns avsatt för kvalitetsarbete för att kunna följa upp brukarorienterade och mätbara relevanta mål för verksamheten.</P>
<P class="p447 ft24"><SPAN class="ft23">6.3</SPAN><SPAN class="ft66">Opinionsbildande verksamhet och övriga externa aktiviteter</SPAN></P>
<P class="p448 ft0">Kommittén skall enligt sina direktiv arbeta utåtriktat och samarbeta med och stimulera aktiviteter hos organisationer, kommuner, landsting och andra berörda. Under 1999 har kommitténs ordförande deltagit i olika debatter som olika föreningar och organisationer har anordnat om hemlöshet och de hemlösas situation.</P>
<P class="p144 ft0">Därutöver har Kommittén för hemlösa själv anordnat en större heldagskonferens i Stockholm på temat <SPAN class="ft26">Hemlöshet i välfärdssamhället </SPAN>, där några av landets ledande forskare på området svarade för en genomgång av kunskapsläget inom detta område. Konferensen vände sig till kommitténs egna ledamöter och sakkunniga, forskare samt praktiker inom socialtjänsten, kriminalvården, behandlingshem, kyrkan och frivilligorganisationer. Intresset för konferensen var mycket stort. Dessvärre kunde vi inte erbjuda samtliga intresserade att delta, men detta kunde delvis kompenseras genom att konferensen sändes via Internet.</P>
<P class="p449 ft0">Kommittén har också arrangerat ett tvärvetenskapligt forskarseminarium där forskare presenterade papers och pågående forskningsprojekt inom området. Många av dessa bidrag kommer att bearbetas och ingå i en antologi som kommittén kommer att ge ut hösten 2000 och som vänder sig till såväl praktiker, beslutsfattare, högskolestuderande och till</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">100 </SPAN>Kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p450 ft0">en intresserad allmänhet. Antologin kommer att presenteras i anslutning till en nationell konferens, som Kommittén för hemlösa planerar att arrangera under senare delen av år 2000.</P>
<P class="p451 ft0">Från kommitténs sida har det varit en medveten policy att inte koncentrera egna konferenser till enbart Stockholmsområdet, utan istället sprida dessa till olika delar av landet. Därigenom finns också möjlighet att samarrangera dessa tillsammans med intresserade kommuner. Ett exempel härpå är konferensen <SPAN class="ft26">På väg mot ett hem </SPAN>som i mars 2000 genomfördes i samarbete med Göteborgs kommun.</P>
<P class="p452 ft25">I början av maj kommer Kommittén för hemlösa tillsammans med Ersta & Sköndal högskola att anordna ett seminarium på temat: <SPAN class="ft44">Det sociala reportaget – om fattigdom och hemlöshet i välfärdssamhället, </SPAN>där författarna Robert McLiam Wilson och Majgull Axelsson samt regissören och dokumentärfilmaren Mikael Wiström medverkar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p99 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p31 ft0">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td141"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p453 ft1"><SPAN class="ft1">7</SPAN><SPAN class="ft32">Välfärdsutvecklingen under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p130 ft23"><SPAN class="ft23">7.1</SPAN><SPAN class="ft33">Inledning</SPAN></P>
<P class="p233 ft0">Kommittén Välfärdsbokslutet (dir. 1999:7) har i sitt delbetänkande <SPAN class="ft26">Välfärd vid vägskäl </SPAN>(SOU 2000:3) redovisat en utförlig översikt av hur viktiga strukturella villkor och de socialpolitiska stödsystemen har förändrats under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Därutöver har kommittén gjort en samlad bedömning av välfärdsutvecklingen under decenniet. Kommittén för hemlösa hänvisar till sistnämnda delbetänkande för en mer utförlig redgörelse av välfärdsutvecklingen som helhet och inom olika delområden.</P>
<P class="p103 ft0">Det är inte möjligt att empiriskt peka ut enskilda strukturella faktorer i välfärdsutvecklingen som kan sägas utgöra direkta eller indirekta hemlöshetsgenererande faktorer. Däremot kan man generellt peka ut olika <SPAN class="ft26">samverkande </SPAN>faktorer som med stor sannolikhet har betydelse för hemlöshetens utveckling:</P>
<P class="p218 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Arbetslöshet</SPAN></P>
<P class="p147 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Hushållens disponibla inkomst</SPAN></P>
<P class="p70 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Socialförsäkringssystemets ersättningsnivåer och ersättningsperioder</SPAN></P>
<P class="p454 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Bostadspolitik/bostadsmarknad (boendekostnad, tillgång på bostäder etc.)</SPAN></P>
<P class="p70 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Missbrukarvårdens utformning</SPAN></P>
<P class="p147 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Socialbidragets utformning och villkor</SPAN></P>
<P class="p455 ft0">Arbetslöshet, ökade boendekostnader och försämringar i välfärdssystemet är strukturella faktorer som ökar risken för hemlöshet bland ekonomiskt svaga grupper i samhället. Detta innebär att vissa grupper i befolkningen har svårare att få fotfäste på arbetsmarknaden och hotas av marginalisering. Det kan definieras som "ett oönskat tillstånd av utsatthet, som har viss varaktighet och baseras på ett partiellt deltagande</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31497x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">102 </SPAN>Välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p456 ft0">eller ger otillräcklig tillgång till vissa grundläggande resurser, genom vilket den enskilde får ett begränsat inflytande över sina villkor". <SPAN class="ft34">1</SPAN></P>
<P class="p327 ft0">Socialstyrelsens Epidemiologiskt centrum (EpC) följer kontinuerligt utvecklingen av befolkningens hälsa, sjukdomar, sociala förhållanden, vårdutnyttjande och riskfaktorer för sjukdomar och sociala problem. I EpC:s skrift <SPAN class="ft26">Social Rapport 1997 </SPAN>och Kommittén Välfärdsbokslutets betänkande <SPAN class="ft26">Välfärd vid vägskäl </SPAN>tecknas bland annat följande bild av utsatta gruppers situation i dagens Sverige:<SPAN class="ft34">2</SPAN></P>
<P class="p457 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">De som framför allt har drabbats av förändringarna på arbetsmarknaden är ungdomar och invandrare, som ofta inte är berättigade till arbetslöshetsersättning.</SPAN></P>
<P class="p458 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">De personer som redan på </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR> hade en svag a nknytning till arbetslivet har haft mycket begränsade möjligheter att förbättra sin situation under <NOBR>90-talet.</NOBR></P>
<P class="p80 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Sedan 1987 har de fattiga inte blivit fler men de har blivit fattigare, vilket kan illustreras av den ökade andelen personer med inkomster som understiger socialbidragsnormen. År 1991 utgjorde denna andel 5,4 % för att 1997 ha ökat t ill 10 %.</SPAN><SPAN class="ft34">3</SPAN></P>
<P class="p74 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Inkomstklyftor och skillnader i ekonomiska resurser mellan olika befolkningskategorier har ökat sedan </SPAN><NOBR>80-talets</NOBR> början. Bland unga, ensamstående föräldrar och invandrare finns en stor andel med svaga och försämrade ekonomiska resurser.</P>
<P class="p66 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Personer som är yngre, män, arbetare och invandrare löper totalt sett större risk att hamna i brottslighet och missbruk.</SPAN></P>
<P class="p93 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">10 % av befolkningen i åldersintervallet </SPAN><NOBR>25–64</NOBR> år har flera sammanhängande problem i samband med arbete, ekonomi och boende.</P>
<P class="p67 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Levnadsförhållandena skiljer sig starkt mellan fattiga och rika bostadsområden.</SPAN></P>
<P class="p203 ft0">I detta kapitel belyses och diskuteras mer ingående missbrukarvårdens och socialbidragets utformning och villkor mot bakgrund av att en stor andel av de som har rapporterats hemlösa i Socialstyrelsens nationella kartläggning har omfattande alkohol- och drogproblem samtidigt som de för sin försörjning är beroende av socialbidrag eller förtidspension alternativt sjukbidrag/sjukpenning.</P>
<P class="p459 ft4"><SPAN class="ft37">1</SPAN><SPAN class="ft38">Svedberg (1998), s 42,</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft38">Socialstyrelsen (1997a), s </SPAN><NOBR>5–8;</NOBR> SOU 2000:3.</P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 2000:3, s 221.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31498x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td143"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td144"><SPAN class="p12 ft3">Välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft18">103</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft23"><SPAN class="ft23">7.2</SPAN><SPAN class="ft33">Missbrukarvården och de hemlösa</SPAN></P>
<P class="p51 ft0">Socialstyrelsens kartläggning från 1999 visar att de personer som har rapporterats som hemlösa i stor utsträckning har alkohol- och drogproblem. Alkoholister och tunga drogmissbrukare, dvs. personer som regelbundet injicerar narkotika, uppvisar både en hög översjuklighet i största allmänhet, men också en avsevärt högre överdödlighet jämfört med normalbefolkningen som helhet. Denna fråga belyses utförligt i bland annat Socialberedningens betänkande <SPAN class="ft26">Missbrukarna, Socialtjänsten, tvånget </SPAN>(SOU 1987:22) till vilken vi hänvisar.</P>
<P class="p171 ft0">Det finns anledning att noggrant bevaka och analysera utvecklingen när det gäller den narkotikarelaterade dödligheten. Denna minskade något under <NOBR>1980-talets</NOBR> senare del, har dessutom stigit kraftigt under <NOBR>1990-talet.</NOBR> Narkotikakommissionen (dir. 1998:18) refererar i en promemoria till studier som visar att överdödligheten för en intravenös heroinmissbrukare är 20 till 30 gånger högre jämfört med en ickenarkotikamissbrukare; antalet narkotikarelaterade dödsfall uppgår till cirka 250 per år. <SPAN class="ft34">4 </SPAN>Det är här frågan om en <SPAN class="ft26">genomsnittlig </SPAN>siffra; överdödligheten är betydligt högre i de lägre åldersklasserna för att sedan sjunka med stigande ålder.</P>
<P class="p460 ft0">Både professor Gunnar Inghe ( 1962) och med dr. Johan Norman (1979) undersökte bland annat dödligheten bland hemlösa män i Stockholm och konstaterade att överdödligheten i åldersgr uppen <NOBR>30–50</NOBR> år var ungefär tre gånger så stor jämfört med normalbefolkningen. I en undersökning som sträckte sig över tre år ( <NOBR>1969–1971)</NOBR> av drygt 6.000 hemlösa män registrerade hos Byrån för bostadslösa män i Stockholm, visade det sig att överdödligheten i denna grupp var drygt fyra gånger högre än vad man kunde förvänta sig. <SPAN class="ft34">5 </SPAN>För närvarande genomför Socialtjänstförvaltningens <NOBR>FoU-enhet</NOBR> under ledning av med.dr. Gunnar Ågren en ny omfattande kartläggning av överdödligheten bland hemlösa som har varit inskrivna på (dåvarande) Byrån för bostadslösa män i Stockholm. Preliminära resultat tyder på att dödligheten för denna grupp av hemlösa visserligen är hög, men dock inte så stor som bland härbärgesklientelet, vilket förmodligen beror på att förstnämnda gruppen i stor utsträckning lever på olika typer av institutioner och därmed är mer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr21 td147"><SPAN class="p12 ft4">"skyddade" jämfört med hemlösa som t ill och från bor på härbärgen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td148"><SPAN class="p16 ft50">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td148"><SPAN class="p12 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft0">Bland de missbrukare som blir föremål för vård och behandling med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), dvs. som tillhör kategorin "tunga missbrukare", är en relativt hög andel</P>
<P class="p194 ft4"><SPAN class="ft37">4</SPAN><SPAN class="ft38">Narkotikakommissionen (1999), s 2: SOU 1999:90, s 55.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">5</SPAN><SPAN class="ft38">Ahlström, Lindelius och Salum (1975), s 245 f.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft38">Personlig kommunikation med Gunnar Ågren, mars 2000.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB31499x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">104 </SPAN>Välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p161 ft0">bostadslösa. Av samtliga 1.144 klienter som under nå gon period under 1997 var inskrivna på <NOBR>LVM-hem</NOBR> saknade 47 % en egen bostad: 17 % var bostadslösa och 30 % bodde i "annat boende" vid tidpunkten för intagningstillfället. <SPAN class="ft34">7 </SPAN>Socialstyrelsen har i sin kartläggning 1999 av antalet hemlösa i Sverige gjort bedömningen att 53 % av samtliga manliga missbrukare som den 1 november 1998 var intagna med stöd av LVM, totalt 392 personer,<SPAN class="ft34">8 </SPAN>året därpå var hemlösa. Motsvarande andel bland kvinnliga missbrukare var 50 %.<SPAN class="ft34">9 </SPAN>De hemlösas andel av den samlade tvångsvården för missbrukare är alltså stor. Denna vårdform är ovanligare ju äldre klienterna är.</P>
<P class="p127 ft0">Missbrukarvårdens innehåll och utformning är därför av central betydelse för den stora grupp hemlösa som fångas upp genom Socialstyrelsens nationella kartläggning. På grund av brister i den officiella statistiken är det svårt att få en bred och korrekt genomlysning av missbrukarvårdens utveckling under <NOBR>90-talet.</NOBR> Det finns alltför många osäkerhetsfaktorer för att man skall kunna dra några tvärsäkra slutsatser. Tvångsvården har sedan 1994 genomgått en remarkabel utveckling: antalet vårdplatser har minskat från 954 t ill 349 mellan åren 1994 och den 31 december 1999 samtidigt som antalet <NOBR>LVM-institutioner</NOBR> har minskat från 25 till 15 under samma period. Under 1999 gjordes 1.773 placeringar, en minskning med 198 placeringar eller 10 % jämfört med 1998. Den faktiska belä ggningen 1999 var 94 %.<SPAN class="ft34">10</SPAN></P>
<P class="p171 ft0">I en rapport från 1996 antyder Socialstyrelsen tre tänkbara förklaringar till denna utveckling inom tvångsvården för vuxna missbrukare: kommunernas kärva ekonomi, en ökad misstro till institutionsvårdens resultat samt SiS <NOBR>icke-differentierade</NOBR> prissättning; dessa faktorer ansågs sannolikt ha påskyndat utvecklingen av alternativa vårdinsatser (SoS, 1996a). Även den genomsnittliga vårdtiden inom <NOBR>LVM-vården</NOBR> har minskat under <NOBR>1990-talet.</NOBR> År 1990 uppgick vårdtiden till i genomsnitt 150 dagar, medan den 1997 hade sjunkit till 124 dagar. Andelen klienter med ett renodlat alkoholmissbruk har minskat inom <NOBR>LVM-vården,</NOBR> medan däremot andelen narkotikamissbrukare är något högre jämfört med frivilligvården.</P>
<P class="p461 ft40"><SPAN class="ft37">7</SPAN><SPAN class="ft39">SiS (1999). Uppgifterna baseras på information ur det s.k. </SPAN><NOBR>DOK-systemet,</NOBR> där en av frågeställningarna är "huvudsaklig boendeform de senaste 30 dagarna". Som boendeform hänför SiS boende i försökslägenhet, andrahandsboende eller om man har varit intagen på institution, fängelse eller har bott hos släktingar eller föräldrar. SiS tolkning av begreppet bostadslös är därför väldigt snävt.</P>
<P class="p147 ft4"><SPAN class="ft37">8</SPAN><SPAN class="ft38">Socialstyrelsen (1999c), tabell 3, s 25.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">9</SPAN><SPAN class="ft38">Socialstyrelsen (2000), s 59.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">10</SPAN><SPAN class="ft41">SiS (2000), s 6.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">105</SPAN></P>
<P class="p462 ft0">Kommunerna ser inte länge institutionsvården som det enda vårdalternativet. "Kanske har också den ambitionen reviderats, att de äldre socialt utslagna missbrukarna fullständigt skall kunna rehabiliteras", framhåller Socialstyrelsen i nämnda rapport. <SPAN class="ft34">11 </SPAN>Istället har denna kategori missbrukare i ökad utsträckning erbjudits "omvårdnad på ‘hemmaplan’ med insatser i skyddat boende och daglig verksamhet". Man kan anta att hemlösa med uttalade alkohol- och drogproblem ingår som en del i denna klientgrupp. Denna typ av <SPAN class="ft26">harm </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">reduction</SPAN>-insatser</NOBR> förespråkas av en del praktiker med motiveringen att det är viktigare att skapa en kontrollerad social situation än att i alla lägen eftersträva nykterhet och drogfrihet. En motsvarande uppfattning framförde alkoholforskaren Lars Lindström för några år sedan, där hans rekommendation kan sammanfattas med devisen omsorg istället för behandling. ”Omsorg i vid mening syftar på stödinsatser av enklare slag som tar sikte på den behövande personens hela livssituation och sträcker sig över lång tid", skriver Lindström. <SPAN class="ft34">12</SPAN></P>
<P class="p463 ft0">Socialstyrelsen belyser i rapport från 1998 kvaliteten i den öppna missbrukarvården som vänder sig till tunga missbrukare i två län. Dessa program var ofta ambitiöst upplagda och med ett brett utbud av olika stödinsatser. Men de insatser som dessa missbrukare kom i åtnjutande av var ganska få samtidigt som det var sällsynt med uppföljning av kommunernas insatser (Socialstyrelsen, 1999e).</P>
<P class="p464 ft35"><SPAN class="ft35">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft36">Psykiskt störda missbrukare (dubbeldiagnospatienter)</SPAN></P>
<P class="p465 ft0">Ur ett folkhälsoperspektiv är det ett faktum, att samsjuklighet i form av svår psykisk störning och missbruks/beroendeproblem leder till ett väsentligt ökat hjälpbehov, en svår social problematik samt ett sämre förlopp med stor risk för utslagning och för tidig död (Socialstyrelsen 1999a; Öjehagen 1998 och 1999). Utifrån klinisk erfarenhet är det välkänt att klientens psykiatriska problembild respektive aktiva alkohol/drogmissbruk över tid har en förödande och förvärrande effekt på varandra.</P>
<P class="p466 ft0">Erfarenheter runt om i landet visar att dessa människor ofta är kända inom socialtjänsten respektive psykiatrin, som dock var för sig handlägger frågor om missbruk eller psykiatrisk störning. Om den dubbla problematiken överhuvud taget identifieras så sker behandlingarna efter varandra. Mycket sällan sker det integrerat och parallellt, trots att det</P>
<P class="p467 ft4"><SPAN class="ft37">11</SPAN><SPAN class="ft41">Socialstyrelsen (1996a), s 41.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">12</SPAN><SPAN class="ft41">Lindström (1993), s 38.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">106 </SPAN>Välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft0">finns ett massivt vetenskapligt stöd för att så måste ske om insatserna skall bli framgångsrika. "Uppdelningen av vårdansvaret har blivit ett problem", noterar Socialstyrelsen (1999b).</P>
<P class="p129 ft26"><SPAN class="ft0">I propositionen </SPAN>Tvångsvård av vuxna missbrukare m.m. <SPAN class="ft0">(prop 1987/88:147) poängterade regeringen, att det inte fick råda nå gon tvekan om att psykiatrin har ett självklart vårdansvar för missbrukare där missbruket är en del av en tyngre psykiatrisk problematik. I Psykiatriutredningens delbetänkande </SPAN>Psykiskt stördas situation i kommunerna – en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv</P>
<P class="p176 ft0">(SOU 1992:3) redovisades resultatet av en enkätundersökning enligt vilken det fanns en genomgående kritik från socialtjänsten över att psykiatrin inte ger tillräckligt stöd vid bedömning och behandling av patienter/klienter med dubbeldiagnoser. I Psykiatriutredningens slutbetänkande påpekas, att "allmänpsykiatrin har många gånger dålig kunskap när det gäller missbrukare och hänskjuter ofta även psykiskt svårt störda och t.o.m. psykotiska patienter till hem för vård eller boende, som i sin tur inte sällan avvisar dem". <SPAN class="ft34">13 </SPAN>Utredningen föreslog bland annat att ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och landsting borde förtydligas och att vårdinsatserna borde förstärkas. Inom ramen för psykiatrireformen avsatte staten 45 miljoner kronor för att förstärka samarbetet.</P>
<P class="p123 ft0">För det ändamålet genomfördes en treårig försöksverksamhet på 10 orter för att pröva olika samverkansmodeller när det gällde gruppen svårt psykiskt störda missbrukare. Verksamheterna har utvärderats av docent Agneta Öjehagen och redovisats i en rapport från Socialstyrelsen (1999b). Uppföljningspopulationen (288 personer i tio kommuner) hade genomgående en svag social integration: 85 % var ensamstående, 75 % saknade arbete, 65 % saknade utbildning utöver grundskola. En fjärdedel saknade eget boende. En stor andel (44 %) hade förtidspension eller sjukbidrag (24 %).</P>
<P class="p171 ft0">Personer med samsjuklighet i form av missbruk/beroende och psykisk störning tillhör i många avseenden en högriskgr upp. När det gäller risken för överdödlighet tillhör alkoholmissbrukare med psykiska sjukdomar en högriskgr upp för självmord och självmordsförsök. "Näst efter depressioner utgör alkoholmissbruk den vanligaste psykiatriska diagnosen vid självmord, mellan 25 och 40 av dem som tar livet av sig har alkoholproblem", framhåller Öjehagen ( 1999). I ovan refererade studie som Öjehagen har genomfört hade 60 % gjort minst ett självmordsförsök, 30 % hade gjort tre eller flera tidigare försök (Socialstyrelsen, 1999b). Dessa förhållanden är viktiga att beakta vid behandlingsplaneringen.</P>
<P class="p134 ft4"><SPAN class="ft34">13 </SPAN>SOU 1992:73, s 422.</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td143"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td144"><SPAN class="p12 ft3">Välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft18">107</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p468 ft0">Hemlösa med en svår psykisk störning, med eller utan ett pågående missbruk, är en klientgrupp vars problematik skapar stora svårigheter för socialtjänsten och sjukvården genom att flera av dem bland annat uteblir från bokade besök hos socialsekreterare, avbryter påbörjade behandlingar, saknar förmåga att verbalt beskriva sina problem för socialsekreterare eller läkare (Beijer, 1997). I en studie från 1994 riktade Gunnar Ågren m.fl (1994) hård kritik mot den sektoriserade psykiatrin för att den selekterade bort de svårast sjuka och mest socialt utsatta patienterna.</P>
<P class="p107 ft35"><SPAN class="ft35">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft36">Behov av ett förändrat arbetssätt</SPAN></P>
<P class="p469 ft0">Slutsatser som kan dras när det gäller insatser för denna grupp av klienter/patienter är bland annat följande:</P>
<P class="p157 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">För svårt psykiskt sjuka missbrukare har </SPAN><SPAN class="ft26">teamarbete </SPAN>som kännetecknas av hög grad av kontinuitet, tillgänglighet och uppsökande strategier (exempelvis hembesök) visat positiva effekter. Dessa team har haft en sammansatt kompetens. Integrerad behandling<SPAN class="ft34">14 </SPAN>har inneburit att de personer som ingick i projektet hade fått en bättre livssituation, den psykiska hälsan hade förbättrats, problemtyngd och hjälpbehov hade minskat.</P>
<P class="p470 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft67">Motivationsarbetet </SPAN>är särskilt viktigt för patienter med dubbla diagnoser. Motivation bör inte ses som en egenskap utan som en process (Sundin, 1998), där behandlarens uppgift är att påverka motivationen.<SPAN class="ft34">15 </SPAN>Det går inte att omedelbart ställa upp drogfrihet/nykterhet som en målsättning, utan detta är snarare det långsiktiga målet. I första hand gäller det att skapa en arbetsallians där patienten/klienten kan känna sig trygg och få hjälp med andra problem innan man börjar fokusera på missbruket (Öjehagen, 1998).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr18 td149"><SPAN class="p12 ft27">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td63"><SPAN class="p12 ft0">Förbättring sker över en <SPAN class="ft26">lång tidsperiod.</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td149"><SPAN class="p12 ft27">N</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p12 ft18">Av Socialstyrelsens kartläggning av antalet hemlösa 1993 framgår att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td149"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p12 ft0">det i 43 % av landets kommuner fanns hemlösa med behov som inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td149"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td63"><SPAN class="p12 ft18">kunde tillgodoses. Om man enbart beaktar de 14 största kommunerna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td149"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td63"><SPAN class="p12 ft0">var motsvarande siffra 71 %. Den grupp som man hade svårast att</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p471 ft4"><SPAN class="ft37">14</SPAN><SPAN class="ft41">Integrerad behandling syftar till att behandla alla patienters/klienters sjukdomar inom samma enhet och av samma personal.</SPAN></P>
<P class="p472 ft40"><SPAN class="ft37">15</SPAN><SPAN class="ft42">Örjan Sundin (1998) påpekar bl.a. följande om motivation: "Ofta jämställer vi motivation med inre drivkraft och vilja. Utan att gå in i en detaljdiskussion anser jag att vi inte bara bör lämna över denna aspekt av förändring till slumpen, eller använda dess eventuella brist som försvar för mindre lyckade insatser (av typ ’patienten var inte tillräckligt motiverad’)".</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">108 </SPAN>Välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft0">tillgodose var personer med psykiska störningar, med eller utan missbruk. Anledningen var bland annat att omsorgen om denna grupp av klienter ställer krav på ett annorlunda arbetssätt från socialtjänstens sida, som förvisso är tids- och tålamodskrävande men som ändå har visat sig kunna ge positiva resultat och dessutom vara mycket kostnadseffektivt.</P>
<P class="p474 ft0">Ett arbetssätt som har visat sig vara mycket framgångsrikt i förhållande till denna grupp av hemlösa är en aktivt uppsökande, stödjande och motiverande verksamhet med hög grad av tillgänglighet (ofta dygnet runt). Bland annat socialtjänstförvaltningen i Stockholm och Stockholms läns landsting bedriver utifrån ovannämnda utgångspunkter en aktivt uppsökande verksamhet för hemlösa. Verksamheterna t illämpar ett flexibelt arbetssätt samtidigt som man har hög grad av tillgänglighet:</P>
<P class="p328 ft26"><SPAN class="ft0">Uppsökarna som är knutna till </SPAN>socialtjänstförvaltningen i Stockholms stad <SPAN class="ft0">söker upp hemlösa på gator, Centralstationen, härbärgen m.fl. platser. Uppsökarna arbetar utifrån ett uppdrag som initierats av en uppdragsgivare som kan vara klienten själv, härbärgespersonal, sjukvården, socialsekreterare m.fl. Utifrån det aktuella problemet utför man sedan en viss åtgärd eller insats, som i tid kan pågå från 20 minuter till flera timmar för en och samma klient. Personalens förhållningssätt och arbetsmetod har varit en förutsättning för att kunna hjälpa hemlösa vidare till exempelvis härbärge, sjukhus etc. "Svårigheten i uppsökarverksamhetens arbete är dock, menar personalen, att inte följa det tidigare invanda arbetssättet, dvs. att tala om för klienten vad han borde göra eller borde ha, utan förutsättningslöst möta den hemlöse och lyssna</SPAN></P>
<P class="p475 ft0">på vad han anser vara problemet", skriver Ulla Beijer vid Stockholms stads <NOBR>FoU-enhet</NOBR> i en utvärdering av verksamheten. <SPAN class="ft34">16</SPAN></P>
<P class="p125 ft0">Stockholms stads uppsökande verksamhet har sedermera fått en efterföljare i <SPAN class="ft26">Uppsökande verksamheten för hemlösa </SPAN>vid Centrala Stockholms psykiatriska klinik vid S:t Görans sjukhus. I december 1997 skapades ett mobilt öppenvårdsteam bestående av läkare, sjuksköterskor och mentalskötare. Teamet arbetar alla dagar mellan kl. 08.00 - 22.00. Verksamheten är inriktad på att snabbt göra bedömningar och akuta medicinska och psykiatriska insatser för att sedan utgöra en länk till den etablerade vårdapparaten. Verksamheten bedriver ett nära samarbete med socialtjänsten och berörda frivilligorganisationer. Teamet är också aktivt i motivationsarbetet. Chefssjuksköterskan beskriver det förändrade arbetssättet på följande vis:</P>
<P class="p476 ft4">Vi klev ut från sjukhuset. Arbetsplatsen blev gator, torg, tunnelbana, dagcentra för hemlösa, natthärbärgen, värmestugor, kyrkor, tunnlar osv.</P>
<P class="p477 ft4"><SPAN class="ft34">16 </SPAN>Beijer (1997), s 24.</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td143"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td144"><SPAN class="p12 ft3">Välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft18">109</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td145"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td146"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft43">Arbetsredskapet blev vi själva. Med vårt förhållningssätt kunde vi få kontakt med många udda människor, föra samtal om vilka rättigheter och skyldigheter medborgare har. Vi lärde oss att bli goda lyssnare, ge människor tid att berätta om sina upplevelser i livet och deras kontakter med sjukvården. <SPAN class="ft34">17</SPAN></P>
<P class="p479 ft0">Verksamhetsåret 1999 träffade teamet cirka 500 patienter och initierade cirka 3.000 åtgärder/besök. Teamets erfarenheter efter mer än två års verksamhet är att det har varit svårare än man hade förväntat sig att vara en länk för de hemlösa patienterna till den ordinarie vårdkedjan, eftersom många i patientgruppen har haft negativa erfarenheter av bland annat socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens bemötande av dem. Den tjänstgörande läkaren betonar vikten av personkontinuitet och "rummets trygghet", dvs. ramar i tid och rum ger bättre möjlighet att utföra motivationsarbete och är också en förutsättning för differentialdiagnostiskt arbete när det gäller missbruk kontra somatisk problematik.</P>
<P class="p106 ft23"><SPAN class="ft23">7.3</SPAN><SPAN class="ft33">Socialbidrag och hemlöshet</SPAN></P>
<P class="p442 ft0">Socialtjänstutredningen konstaterar i sitt slutbetänkande <SPAN class="ft26">Socialtjänst i utveckling </SPAN>(SOU 1999:97) att socialbidraget under <NOBR>1990-talet</NOBR> har utvecklats från ett tillfälligt till ett permanent försörjningstillstånd, vilket också understryks i Kommittén Välfärdsbokslutets delbetänkande <SPAN class="ft26">Välfärd vid vägskäl </SPAN>(SOU 2000:3). Antalet hushåll som är lå ngvarigt beroende av socialbidrag ökade under perioden <NOBR>1990–1996</NOBR> från drygt 32.000 till cirka 150.000 hushåll. Framför allt är det unga och flyktingar som inte fått fotfäste på arbetsmarknaden, äldre invandrare med låg eller ingen pension, liksom ensamstående föräldrar som i högre grad än andra</P>
<P class="p480 ft0">är beroende av socialbidrag för sin försörjning. <SPAN class="ft34">18 </SPAN>Av intresse i detta sammanhang är också en specialstudie som Socialstyrelsen (1999d) har gjort av gruppen lå ngvarigt socialbidragstagande under <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p125 ft0">I Socialstyrelsens kartläggning av hemlösheten i Sverige 1999, framgår att en mycket stor andel av de personer som rapporterats hemlösa uppbär socialbidrag (48 %). Drygt en fjärdedel har förtidspension eller sjukbidrag. Detta är inte förvånansvärt med tanke på att det här rör sig om en marginaliserad grupp som till stor del också har missbruksproblem. En relativt stor andel har också rapporterats ha psykiska problem. Frågan om missbruk som orsak till socialbidrag är en fråga</P>
<P class="p259 ft0">som diskuteras av Socialstyrelsen i ett underlagsmaterial till Kommittén</P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft37">17</SPAN><SPAN class="ft41">Chefssjuksköterskan Inger Jerkland i enhetens verksamhetsberättelse</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">18</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1999:97, s 88 ff. och s 183 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">110 </SPAN>Välfärdsutvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p481 ft0">Välfärdsbokslutet. Man konstaterar bland annat att detta är ett av de områden som kunskapsmässigt utgör något av "en vit fläck":</P>
<P class="p180 ft43">Det finns inga statistiska uppgifter om missbruk som orsak. Av etiska skäl har det aldrig varit möjligt att kontinuerligt samla dessa uppgifter, även om vissa kommuner har lagt in orsakskoder som på olika sätt täcker in psykosociala problem i sina statistiksystem för socialbidrag. Samband mellan missbruk och socialbidrag har länge setts som ett område där man bör vara försiktig och undvika att peka ut underprivilegierade grupper av personer ytterligare. De undersökningar som finns om samband mellan missbruk och socialbidrag är begränsade och ger inte någon fullständig bild av problemkomplexet. Väl underbyggda undersökningar av missbrukets samband med och betydelse för socialbidragsbehov saknas på nationell nivå, trots att socialtjänsten har ett huvudansvar för både missbruksvård och socialbidrag. <SPAN class="ft34">19</SPAN></P>
<P class="p455 ft0">En stor andel av de personer som uppbär socialbidrag har också en svag position på bostadsmarknaden. I en longitudinell socialbidragsstudie som genomförs i Malmö har närmare 24 % av de socialbidragshushåll som första gången fick socialbidrag under perioden maj 1995 – december 1996 en sådan svag position (Giertz, 2000). Närmare 9.000 hushåll med socialbidrag i Malmö hade under en fyraårsperiod haft en marginaliserad boendesituation i den bemärkelsen att de saknade förstahandskontrakt. Drygt 1.800 personer hade varit hemlösa enligt kriteriet uteliggare, boende på härbärge/institution eller tillfälligt boende hos vän, bekant eller släkting. Hemlöshet kan snabbt förvärra en problembild med svag social och ekonomisk förankring. Missbruk och psykiska problem kan vara orsaker till hemlöshet men förstärks samtidigt av hemlösheten. Svåra, men hanterbara problem, kan snabbt bli ohanterliga i kombination med hemlöshet. Detta bör, framhåller forskaren Anders Giertz (2000), också gälla för de som inte är hemlösa i strikt mening men har en osäker boendesituation med täta omflyttningar. <SPAN class="ft34">20</SPAN></P>
<P class="p482 ft4"><SPAN class="ft37">19</SPAN><SPAN class="ft41">Socialstyrelsen (1999f). s </SPAN><NOBR>22–23.</NOBR></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">20</SPAN><SPAN class="ft41">Giertz (2000, utkast).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p99 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p31 ft0">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td141"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p483 ft1"><SPAN class="ft1">8</SPAN><SPAN class="ft32">Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter</SPAN></P>
<P class="p484 ft0">Bostadspolitikens inriktning, tillgång på och fördelning av bostäder samt lagbestämmelserna om avhysning från bostaden är centrala frågor vid all diskussion som rör hemlöshet/bostadslöshet och hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden. Avregleringen av bostadsmarknaden under <NOBR>1990-talet</NOBR> har gällt både v illkoren för statlig bostadsfinansiering och det regelverk som styrt den kommunala bostadspolitiken. Detta inträffade samtidigt som Sverige genomgick den värsta lågkonjunkturen sedan <NOBR>1930-talets</NOBR> krisår. Sammantaget har dessa strukturella förändringar på ett avgörande sätt minskat möjligheterna för hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden att erhålla en bostad.</P>
<P class="p485 ft24"><SPAN class="ft23">8.1</SPAN><SPAN class="ft66">Bostadspolitikens ändrade förutsättningar under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p486 ft0">Traditionellt har den svenska bostadspolitiken utmärkts av en ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Staten har svarat för det finansiella åtagandet medan kommunerna har svarat för bostadsfördelningen visavi kommuninvånarna. Under första hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> har dock v illkoren för kommunernas bostadspolitiska ansvar kraftigt förändrats – både när det gäller ekonomiska villkor för boende och byggande och det regelverk som styr kommunernas bostadspolitiska ansvar. Till denna bild skall fogas den successiva avreglering och internationalisering som har skett på kredit- och valutamarknaden under 1980- och <NOBR>1990-talen,</NOBR> vilket också har inneburit ändrade förutsättningar för boendet.</P>
<P class="p487 ft30">I mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> och fram till 1990/91 skedde en kraftigt ökad efterfrågan på bostäder, vilket ledde till en ökad bostadsproduktion. Bakgrunden till denna utveckling kan sökas i den högkonjunktur som Sverige befann sig i under andra hälften av <NOBR>1980-talet</NOBR> och som innebar att hushållens reala disponibla inkomster ökade samtidigt som att arbetslösheten var låg (mindre än 2 % öppen arbetslöshet i slutet av <NOBR>1980-talet).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">112 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p488 ft0">Under 1990 påbörjades b yggandet av 67.400 bostäder vilket var det största antalet sedan 1974, <SPAN class="ft34">1 </SPAN>antalet färdigställda bostäder uppgick 1991 till rekordhöga 66. 886.<SPAN class="ft34">2 </SPAN>På sina håll medförde detta en så pass hög produktion att den i vissa delar av landet översteg det långsiktiga behovet av bostäder. <SPAN class="ft34">3 </SPAN>De statliga bostadssubventionerna var så omfattande att de enligt vissa bedömare utgjorde ”en så stor belastning på statsbudgeten att en avveckling av de generella subventionerna ansågs oundviklig”. <SPAN class="ft34">4</SPAN></P>
<P class="p489 ft0">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade hushållens boendekostnader t ill följd av de samlade effekterna av 1991 års skattereform och stigande räntekostnader. Fram till 1990 ökade boendeutgifterna i samma takt som den övrig konsumtionen och den disponibla inkomsten. Bostadspolitiska utredningen (dir. 1995:20) konstaterade vid en avstämning 1995 att boendeutgifterna efter 1990 hade börjat ökat mer än andra priser (t.o.m.</P>
<P class="p490 ft0">1994).<SPAN class="ft34">5 </SPAN>I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> hamnade Sverige i en svår och utdragen lågkonjunktur med en kombination av en kraftig ökning av arbetslösheten, minskad köpkraft hos hushållen, stigande nominella och reala räntor samt fallande fastighetspriser, minskad efterfrågan på bostäder, låg inflationstakt och därmed ökad räntekänslighet hos allmänheten. <SPAN class="ft34">6 </SPAN>Under högkonjunkturen under andra hälften av <NOBR>1980-talet</NOBR> sjönk andelen lediga lägenheter och nådde 1990 en botte nnotering (mindre än 0.5 %), medan långkonjunkturen på <NOBR>1990-talet</NOBR> medförde att andelen lediga lägenheter steg kraftigt samtidigt som nyproduktionen av lägenheter minskade oerhört kraftigt. 1994 hade 70 % av kommunerna ett överskott på bostäder. Sedan dess har utvecklingen inte varit lika dramatisk, men fr.o.m. 1994 kan man notera en svag trend mot att allt fler kommuner får brist på bostäder. <SPAN class="ft34">7 </SPAN>Utvecklingen under <NOBR>1990-talet</NOBR> illustreras i diagram 8:1.</P>
<P class="p491 ft4"><SPAN class="ft37">1</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 1996:156, s 102. Med </SPAN><SPAN class="ft17">bostad </SPAN>avses lägenheter i både flerbostadshus och småhus.</P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 1995:98, s 106.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft38">Prop. 1997/98:119, s 11.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">4</SPAN><SPAN class="ft38">Ericson och Johansson (1994), s 125.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">5</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 1995:98, s 25.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 1995:98, s 22.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">7</SPAN><SPAN class="ft38">Boverket (1999), s 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">113</SPAN></P>
<P class="p492 ft0"><SPAN class="ft26">Diagram 8:1</SPAN>. Bostadsmarknadsläget <NOBR>1990–1999</NOBR> (antal kommuner under respektive år)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr23 td35"><SPAN class="p493 ft71">250</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td150"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td151"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td152"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td153"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td154"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td38"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td155"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td156"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p493 ft71">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td150"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td151"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td152"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td153"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td154"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td38"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td155"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td156"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td35"><SPAN class="p493 ft71">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td150"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td151"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td152"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td153"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td154"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td38"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td155"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td156"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td35"><SPAN class="p493 ft71">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td150"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td151"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td152"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td153"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td154"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td38"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td155"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td156"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td35"><SPAN class="p37 ft71">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td150"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td151"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td152"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td153"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td154"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td38"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td155"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td156"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td35"><SPAN class="p494 ft71">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td150"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td151"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td152"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td153"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td154"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td38"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td155"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td156"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td35"><SPAN class="p16 ft71">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td132"><SPAN class="p495 ft71">91</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td150"><SPAN class="p16 ft71">92</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td151"><SPAN class="p496 ft71">93</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td152"><SPAN class="p16 ft71">94</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td153"><SPAN class="p497 ft71">95</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td154"><SPAN class="p25 ft71">96</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td38"><SPAN class="p16 ft71">97</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td155"><SPAN class="p16 ft71">98</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td156"><SPAN class="p16 ft71">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td35"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td150"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td151"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td152"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td153"><SPAN class="p498 ft73">Å r</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td154"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td38"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td155"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td156"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p497 ft71">Brist</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td150"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td151"><SPAN class="p499 ft71">Balans</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td152"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td20"><SPAN class="p25 ft71">Överskott</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td157"><SPAN class="p40 ft57">Övrigt/bortfall</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft54"><SPAN class="ft53">Källa </SPAN>: Boverket (1999).</P>
<P class="p181 ft0">Kommuner med bostadsbrist är enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät från 1999 t ill stor del koncentrerade till tillväxtregioner och högskoleorter. Hälften av alla kommuner med bostadsbrist finns i Stockholms län och det är också inom detta län som antalet kommuner med bostadsbrist ökar. Bostadsbyggandet ökade under 1999 och väntas även göra det under 2000 enligt Boverkets pr ognoser. Merparten av nyproduktionen i Storstockholm avser emellertid bostadsrätter. Vidare utgörs närmare 60 % av landets planerade nyproduktion av hyresrätter av olika typer av specialbostäder för äldre och människor med funktionshinder, vilket innebär att det byggs relativt få vanliga hyresrätter. <SPAN class="ft34">8</SPAN></P>
<P class="p500 ft0">Enligt SCB var antalet outhyrda lägenheter vid mätningen i mars 1997 det största som nå gonsin har noterats – drygt 59. 000. Intressant att notera var att 70 % av de lediga lägenheterna fanns i kommuner med mindre än 75.000 invånare, trots att dessa kommuner enbart svarade för 42 % av lägenhetsbeståndet. De regionala skillnaderna var betydande, och varierade mellan drygt 1 % lediga lägenheter i Stockholms län till <NOBR>10–12</NOBR> % i Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Andelen lediga bostäder var lägst i expansiva tillväxtområden, vilket enligt</P>
<P class="p96 ft4"><SPAN class="ft34">8 </SPAN>Boverket (1999), s <NOBR>9–10.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">114 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p501 ft0">Boverkets bedömning hänger samman med att efterfrågetillväxten av bostäder är störst i storstäderna och i regionala centra med tillväxt.</P>
<P class="p129 ft0">Samtidigt inleddes en process i syfte att avreglera bostadsmarknaden och minska de statliga subventionerna för bostadsfinansiering. Den dåvarande regeringen tillsatte i december 1991 en enmansutredare, Georg Danell, med uppgift att utreda statens stöd för bostadsfinansiering. Målet med bostadspolitiken ansågs fortfarande vara att ”alla skall ha möjlighet till en god bostad till ett rimligt pris”, <SPAN class="ft34">9 </SPAN>men medlet för att uppnå detta var inte genom statlig reglering och statliga subventioner utan genom att marknaden skulle pressa priserna och tvinga producenterna att utforma och förvalta bostäder på ett sådant sätt att de tillgodosåg de boendes intressen och värderingar. Utgångspunkten var att bostadssektorn inte skulle vara ”avskärmad från den ekonomiska politik som förs och från de ekonomiska förhållanden som gäller i samhället i övrigt”, <SPAN class="ft34">10 </SPAN>dvs. att bostadspolitiken skulle bli mer marknadsanpassad. I sitt första delbetänkande <SPAN class="ft26">Avreglerad bostadsmarknad </SPAN>(SOU 1992:24) ansåg utredaren, att ”erfarenheterna från hittillsvarande subventionssystem är att det förstärker kostnadshöjningar, skapar ett omfattande regelsystem och påverkar statsbudgeten negativt”. <SPAN class="ft34">11 </SPAN>Utredningen ansåg att en fortsatt bidragsgivning med oförändrade regler riskerade att ”undergräva statens finanser på ett sätt som kan få förödande effekter</P>
<P class="p502 ft0">för landets ekonomi”. <SPAN class="ft34">12 </SPAN>Regeringens proposition (1991/92:150 bil. I:5) utgick i allt väsentligt från utredningens förslag, och riksdagens beslut om nya regler för statens stöd till bostadsfinansiering kom att gälla fr.o.m. den 1 januari 1993.</P>
<P class="p503 ft0">Samtidigt verkade dåvarande regeringen för att minska den statliga regleringen av kommunernas ansvar för boendefrågor. Den 1 juli 1993 upphävdes lagen (1947:523) om kommunala åtgärder t ill bostadsförsörjningens främjande m.m. samt lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt.</P>
<P class="p504 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">När </SPAN><SPAN class="ft26">bostadsförsörjningslagen </SPAN>upphävdes var inte syftet att minska kommunernas grundläggande ansvar för bostadsfrågorna, utan att ge kommunerna större frihet att handlägga dem som de ville. Enligt den upphävda lagens lydelse skulle en kommun fortlöpande bedriva bostadsförsörjningsplanering i syfte att främja att alla i kommunen fick en egen bostad av god kvalitet samt att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen inom kommunen förbereddes och genomfördes. Bostadsförsörjningsplaneringen skulle komma till uttryck i ett</P>
<P class="p505 ft4"><SPAN class="ft37">9</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 1992:47, s 11.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">10</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1992:24, s 12.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">11</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1992:24, s 7.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">12</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1992:24, s 19.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">115</SPAN></P>
<P class="p506 ft0">program som skulle antas av kommunfullmäktige (3 §, första och andra styckena). Genom lagens upphävande försvann även skyldigheten för kommunerna – om det behövdes för att främja bostadsförsörjningen – att tillhandahålla en kommunal, och i huvudsak avgiftsfri, bostadsförmedling (4 §). Boverkets senaste enkät till kommunerna visar att endast 7 % av landets kommuner har en kommunal bostadsförmedling, och i 80 % av kommunerna saknas en samordnad förmedling av bostäder. <SPAN class="ft34">13</SPAN></P>
<P class="p507 ft0">Upphävandet av bostadsförsörjningslagen har medfört att endast var tionde kommun (11 % eller 31 kommuner) numera upprättar ett årligt bostadsförsörjningsprogram. 40 % av de kommuner som inte gör denna typ av planer säger sig istället ta upp dessa frågor i den kommunala översiktsplanen eller i fördjupningar av översiktsplanen.<SPAN class="ft34">14</SPAN></P>
<P class="p508 ft25"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft91">Bostadsanvisningsrättslagen </SPAN>avskaffades samtidigt med bostadsförsörjningslagen. Lagen innehöll bestämmelser som gav en kommun</P>
<P class="p64 ft0">rätt att anvisa bostadssökande till bostadslägenhet som skulle upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt. Lagen vilade på en tanke om att överenskommelser om anvisningsrätt i första hand skulle träffas mellan kommunen och fastighetsägarna. Om dessa inte kunde nå fram till en överenskommelse gav lagen kommunen möjlighet att hos hyresnämnden ansöka om ett beslut om anvisningsrätt i den utsträckning det behövdes för bostadsförsörjningen. Hyresnämnden fick inte fatta ett sådant beslut om det var oskäligt med hänsyn till de särskilda villkor som gällde för upplåtelserna av lägenheterna i huset, det intresse som husägaren kunde ha att förfoga över lägenheterna eller övriga omständigheter. Beslutet innebar bland annat ett förbud för husägaren att upplåta en ledig lägenhet som omfattades av beslutet till någon annan än den som kommunen anvisat eller till kommunen.</P>
<P class="p509 ft0">Bostadsanvisningsrättslagen hade haft en föregångare, lagen (1980:94) om bostadsanvisning, som hade trätt i kraft 1980 och som var avsedd att vara ett medel för kommunen att genom förmedling av lediga lägenheter skapa ökade förutsättningar för en allsidig befolkningssammansättning i kommunernas bostadsområden. Med stöd av bostadsanvisningslagen fick en kommun rätt att besluta att ett eller flera bostadsområden i kommunen skulle vara bostadsanvisningsområde och att alla eller en del av bostadslägenheterna inom området (med vissa undantag) skulle upplåtas enligt lagens bestämmelser. Fastighetsägaren blev genom beslutet skyldig att underrätta kommu-</P>
<P class="p234 ft4"><SPAN class="ft37">13</SPAN><SPAN class="ft41">Boverket (1999), s 17.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">14</SPAN><SPAN class="ft41">Boverket (1999), s 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">116 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft0">nen om en sådan lägenhet blev ledig. Kommunen kunde då anvisa en bostadssökande men hyresvärden var inte skyldig att upplåta lägenheten till denne. Däremot var hyresvärden skyldig att upplåta lägenheten till kommunen som i sin tur hade rätt att upplåta lägenheten i andra hand. Lagen tjänade som ett påtryckningsmedel mot fastighetsägarna att teckna avtal med kommunerna om anvisningsrätt. Kritik riktades främst från kommunalt håll mot att bostadsanvisningslagen var administrativt svår att tillämpa och att inte hela kommunen kunde vara ett bostadsanvisningsområde. Den ersattes 1987 av den tidigare lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt.</P>
<P class="p510 ft0">Efter den 1 juli 1993 baseras det kommunala ansvaret för bostadspolitiken i allt väsentligt på de tre ramlagarna kommunallagen, socialtjänstlagen samt plan- och bygglagen. Enligt socialtjänstlagen 7 §, andra stycket, skall socialnämnden i sin verksamhet bland annat främja den enskildes rätt till bostad. Socialtjänstkommittén betonade i sitt huvudbetänkande <SPAN class="ft26">Ny socialtjänstlag </SPAN>(SOU 1994:139), att socialtjänstens ansvar för boendefrågor var och är begränsat till särskilda boendeformer för äldre och bostäder med särskild service för människor med funktionshinder. ”Ansvaret för att människor har tillgång till vanliga <NOBR>bostäder /---/</NOBR> ligger inte hos socialtjänsten utan hos andra statliga eller kommunala myndigheter”. <SPAN class="ft34">15</SPAN></P>
<P class="p511 ft24"><SPAN class="ft23">8.2</SPAN><SPAN class="ft66">Effekterna för hushåll med en svag position på bostadsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p51 ft0">I den dåvarande regeringens proposition (1992/93:242) om bland annat bostadsanvisningsrättslagens upphävande berördes även frågan om bostadsförsörjningen för svaga hushåll, dvs. hushåll som kan ha svårigheter att göra sig gällande på bostadsmarknaden. Regeringen betonade nödvändigheten av att bostadsförsörjningen även framöver skulle fungera för utsatta hushåll. Regeringen erinrade om att såväl SABO som Sveriges Fastighetsägareförbund i olika sammanhang hade utfäst sig att verka för att lägenheter också i framtiden skulle komma att stå till kommunernas förfogande under förutsättning att rimliga ekonomiska och andra garantier lämnades av kommunerna. Genom dessa utfästelser borde kommunerna, ansåg regeringen, även fortsättningsvis kunna få tillfredsställande möjligheter att leva upp till sitt ansvar. Det erinrades</P>
<P class="p56 ft4"><SPAN class="ft34">15 </SPAN>SOU 1994:139, s 309.</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">117</SPAN></P>
<P class="p512 ft0">om erfarenheterna av att frivilliga avtal dittills hade kunnat träffas utan att lagen hade behövt tillämpas.</P>
<P class="p125 ft0">För att följa utvecklingen på området tillsatte regeringen en särskild arbetsgrupp med uppdrag att följa bostadsförsörjningen för svaga hushåll på bostadsmarknaden. Arbetsgruppens (Fi 1993:C) slutsats i juni 1995 var att kommunerna hade klarat att få fram bostäder åt svaga grupper. Samtidigt noterade gruppen att ”nedlä ggningen av de kommunala bostadsförmedlingarna kan på vissa håll ha inneburit att det blivit svårare särskilt för hushåll i ‘gråzonen’ att få en bostad”. Arbetsgruppens samlade slutsats i juni 1995 var dock att det för närvarande inte fanns något skäl att lämna förslag till särskilda statliga åtgärder för att förbättra kommunernas tillgång till lägenheter. ”Det finns dock anledning”, betonade arbetsgruppen, ”att med uppmärksamhet följa frågan även fortsättningsvis, inte minst gäller det situationen i storstadsområdena”. <SPAN class="ft34">16</SPAN></P>
<P class="p449 ft0">I nuvarande regeringens bostadspolitiska proposition 1997/98:119 våren 1998 framfördes, i likhet med vad Bostadspolitiska utredningen gjorde i sitt slutbetänkande <SPAN class="ft26">Bostadspolitik 2000 – från produktionstill boendepolitik </SPAN>(SOU 1996:156), att erfarenheterna sedan avregleringen 1993 hade visat att kommunerna genom frivilliga överenskommelser med bostadsföretagen har kunnat uppnå ” goda resultat” när det gäller att tillgodose utsatta gruppers bostadsbehov. Denna bild vidimerades av remissvaren på utredningen, varför regeringen ansåg att det inte förelåg något behov av ”att nu ge kommunerna en lagstödd rätt till anvisning av bostadslägenheter”. <SPAN class="ft34">17 </SPAN>Men regeringen var samtidigt inte främmande för att det vid en ogynnsam utveckling kunde behövas en lagreglering: ”Skulle förhållandena på bostadsmarknaden ändras och utvecklingen bli en annan kan det heller inte uteslutas att någon typ av regelsystem måste aktualiseras” (s 60).</P>
<P class="p111 ft0">Det finns dock flera tecken som tyder på att just ekonomiskt resurssvaga hushåll och övriga socialt utsatta grupper i samhället, successivt har fått betydande svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden:</P>
<P class="p513 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Boendekostnadernas andel av den disponibla inkomsten ökade under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> (se avsnitt 8.1). Ett resultat av detta är enligt professor Bengt Turner vid Institutet för bostadsforskning att man kan förvänta sig att betydligt fler hushåll kommer att ”reducera sin bostadskonsumtion under de kommande åren. Effekten torde också bli</P>
<P class="p514 ft4"><SPAN class="ft37">16</SPAN><SPAN class="ft41">PM </SPAN><NOBR>1995-06-13/Ag</NOBR> med uppgift att följa bostadsförsörjningen för svaga hushåll, Näringsdepartementet, s 17.</P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft37">17</SPAN><SPAN class="ft41">Prop. 1997/98:119, s 60.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">118 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p515 ft0">en ökad trångboddhet bland hushåll med låga inkomster”, framhåller han i Boinstitutets årsbok 1999. <SPAN class="ft34">18</SPAN></P>
<P class="p75 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Som närmare framgår av avsnitt 8.3 har antalet vräkningar till följd av obetalda hyresskulder ökat markant under </SPAN><NOBR>1990-talet.</NOBR> För personer som blivit vräkta från sin bostad är det i dagsläget i princip omöjligt att erhålla ett nytt förstahandskontrakt. ”Bostadsbolagen och socialtjänsten i kommuner med många hemlösa säger att det inte går att ordna ett förstahandskontrakt åt en person som vräkts”, framhåller Socialstyrelsen i sin rapport om hemlösheten i Sverige. <SPAN class="ft34">19 </SPAN>Boendesociala beredningen (dir. 1998:56) gjorde 1999 bedömningen, att ”många kommuner upplever att e konomiskt svaga hushåll har svårigheter att få tillgång till bostäder. Fastighetsägare ställer allt högre krav på de bostadssökande, till exempel med avseende på hushållens ekonomi. Beredningen har också noterat att det är svårt för hushåll med svag ekonomi att erhålla bostad oberoende av om det råder en generell brist eller överskott på bostäder i kommunen”. <SPAN class="ft34">20</SPAN></P>
<P class="p516 ft0">Denna bild bekräftas för övrigt också av de intervjuer som Socialstyrelsen har genomfört inom ramen för sin kartläggning 1999 av hemlösheten i Sverige:</P>
<P class="p517 ft92">I flera av kommunerna är det dessutom svårt för de som är socialbidragsberoende att bli godkända som hyresgäster. I Biskopsgården, Gunnared, Södra Innerstaden, Umeå och Centrum räcker det idag enligt socialtjänsten att vara beroende av försörjningsstöd för att inte bli godkänd. I Helsingborg accepterar bostadsbolaget inte soc ialbidragstagare som hyresgäster utan borgenär, medan bostadsbolaget i Salem säger nej även till dem som kan ordna borgenär. För den som är beroende av försörjningsstöd och som vill flytta till Salem är därmed enda möjligheten</P>
<P class="p518 ft4">att se till att få ett socialt kontrakt genom socialtjänsten. <SPAN class="ft34">21</SPAN></P>
<P class="p519 ft0"><SPAN class="ft27">N </SPAN>Av de tio kommuner som 1999 hade flest antal rapporterade hemlösa enligt Socialstyrelsens kartläggning, tillhörde endast <SPAN class="ft26">hälften </SPAN>någon av de 32 kommuner som enligt Boverkets inventering från april 1999 uppvisade nå gon bostadsbrist.<SPAN class="ft34">22 </SPAN>Trots att det i hälften av landets kommuner som har flest antal hemlösa inte råder någon bostadsbrist</P>
<P class="p238 ft4"><SPAN class="ft37">18</SPAN><SPAN class="ft41">Turner (1999), s 159.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">19</SPAN><SPAN class="ft41">Socialstyrelsen (2000), s 72.</SPAN></P>
<P class="p520 ft40"><SPAN class="ft37">20</SPAN><SPAN class="ft42">Boendesociala beredningens bedömning refereras av Utredningen om allmännyttan och bruksvärdet i dess betänkande </SPAN><SPAN class="ft45">På de boendes villkor – allmännyttan på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft45">2000-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> </SPAN>(SOU 1999:148), s <NOBR>121–22.</NOBR></P>
<P class="p521 ft4"><SPAN class="ft37">21</SPAN><SPAN class="ft41">Socialstyrelsen (2000), s 73. Biskopsgården och Gunnared är stadsdelar i Göteborg, Södra Innerstaden och Centrum är stadsdelar i Malmö.</SPAN></P>
<P class="p522 ft4"><SPAN class="ft37">22</SPAN><SPAN class="ft41">Socialstyrelsen (2000), s 29; Boverket (1999), s 3. Bearbetningen av myndigheternas uppgifter har gjorts av Sahlin och Thörn (febr. 2000, utkast), s 7.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">119</SPAN></P>
<P class="p523 ft0">väljer bostadsföretagen att inte hyra ut till socioekonomiskt resurssvaga hushåll.</P>
<P class="p524 ft25">Nära sammanlänkat med en svag position på bostadsmarknaden är boendesegregation.<SPAN class="ft63">23 </SPAN>I Storstadsdelegationens första delbetänkande <SPAN class="ft44">Att röja hinder </SPAN>(SOU 1995:142) definieras bostadssegregation på följande vis:</P>
<P class="p341 ft30">Med segregation menas inte bara en socioekonomisk och etnisk uppdelning av olika befolkningsgrupper, det kan också vara frågan om en uppdelning i olika boendemiljöer.</P>
<P class="p203 ft0">En av segregationens konsekvenser är att hushåll med mindre goda ekonomiska och sociala förutsättningar samt mindre möjligheter att påverka samhällsutvecklingen tenderar att samlas i de minst attraktiva bostadsområdena. ”Utsatta grupper i samhället hänvisas t ill utsatta bostadsområden”, konstaterade Bostadspolitiska utredningen i sitt slutbetänkande. <SPAN class="ft34">24 </SPAN>Dessa utsatta områden är också de mest eftersatta bostadsområdena. Som tillhörande en socioekonomiskt resurssvag grupp finns en förhöjd risk för att de drabbas av bostadslöshet och hemlöshet till följd av obetalda hyresskulder.</P>
<P class="p525 ft24"><SPAN class="ft23">8.3</SPAN><SPAN class="ft66">Vräkningar från bostaden – men till vad?</SPAN></P>
<P class="p51 ft0">Både antalet ansökningar om respektive verkställda vräkningar ökade mycket kraftigt under första hälften av <NOBR>1990-talet.</NOBR> <SPAN class="ft34">25 </SPAN>Bostadspolitiska utredningen konstaterade i sitt slutbetänkande från 1996, att många kommunala och privata bostadsföretag av fastighetsekonomiska skäl hade börjat tillämpa en hårdare linje mot människor med hyresskulder, och att ”en hyresskuld leder i dag snabbare till vräkning”. <SPAN class="ft34">26 </SPAN>Detta förhållande bekräftas också av tidigare refererade intervjuer som</P>
<P class="p526 ft40"><SPAN class="ft37">23</SPAN><SPAN class="ft42">Begreppet </SPAN><SPAN class="ft45">segregation </SPAN>diskuteras bl. a. av Stigendal i Sociala värden i olika sociala världar (1999) med Malmö stad som exempel, samt av <NOBR>Lars-Erik</NOBR> Borgegård i uppsatsen <SPAN class="ft45">Segregationsbegreppet och planeringsproblemet </SPAN>(Turner och Vedung, 1997). I bilagedelen till Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande <SPAN class="ft45">Vägar in i Sverige </SPAN>(SOU 1996:55) har Roger Andersson och Iréne Molina publicerat en uppsats om etnisk boendesegregation i teori och praktik.</P>
<P class="p147 ft4"><SPAN class="ft37">24</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1996:156, s 139.</SPAN></P>
<P class="p527 ft4"><SPAN class="ft37">25</SPAN><SPAN class="ft41">Grunderna för hyresrättens förverkande och avhysning ("vräkning") anges i 12 kap 42 § jordabalken.</SPAN></P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft37">26</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1996:156, s 250.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">120 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p149 ft0">Socialstyrelsen genomförde 1999 med företrädare för socialtjänst och bostadsföretag.</P>
<P class="p129 ft0">Människor som vräks till följd av hyresskulder tillhör en ekonomiskt resurssvag grupp. Bland annat hyrornas andel av den disponibla inkomsten har betydelse för antalet vräkningar. Enligt Boverket ökade hyrorna med 70 % från 1990 t ill 1993. Andra samverkande faktorer som har betydelse är arbetslöshetens storlek och den försämring i ersättningsnivån som skett i socialförsäkringssystemet. De realt stigande hyrorna drabbar hushållen olika beroende på deras inkomster och initiala boendestandard och hyresnivå; värst drabbas de hushåll som har hög bostadskonsumtion i kombination med låga inkomster. Det finns, betonar professor Bengt Turner vid Institutet för bostadsforskning, marginella grupper på bostadsmarknaden som är ”inlåsta i en hög bostadsutgift i relation till deras låga inkomster och utan nämnvärda möjligheter att minska dessa utgifter om de fortfarande vill ha ett självständigt boende”. <SPAN class="ft34">27 </SPAN>Sistnämnda hushåll tillhör därmed en påtaglig riskgrupp för att drabbas av bostadslöshet och hemlöshet.</P>
<P class="p204 ft0">Flertalet (2/3) av de hushåll som vräks i landet utgörs av ensamstående män inom åldersintervallet <NOBR>25-40</NOBR> år och närmare 70 % är svenska medborgare. Majoriteten (85 %) vräks på grund av obetalda hyror och ytterligare 10 % till följd av att de frekvent har betalt hyran för sent, och övriga på grund av störningsbeteende (Flyghed och Stenberg, 1993).</P>
<P class="p256 ft35"><SPAN class="ft35">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft36">Utvecklingen under </SPAN><NOBR>1990-talet<SPAN class="ft34">28</SPAN></NOBR></P>
<P class="p528 ft0">Antalet verkställda vräkningar ökade dramatiskt 1991. Från att ha legat strax under 5.000 under hela <NOBR>1980-talet,</NOBR> steg de till cirka 7.500 vräkta hushåll per år. Under de senaste åren har antalet minskat något, för att under 1997 stanna vid 6.182 verkställda vräkningar. Den huvudsakliga utlösande orsaken till detta var de stora hyreshöjningar som blev följden när skattereformen slog igenom 1991 i kombination med andra strukturella förändringar när det gäller arbetslöshet och socialpolitik.</P>
<P class="p285 ft0">Även antalet ansökningar om vräkning ökade under denna period. Ökningen mellan 1992 och 1993 var exceptionellt stor, från närmare 13.800 till drygt 21.500 (en drygt <NOBR>60-procentig</NOBR> ökning).</P>
<P class="p529 ft4"><SPAN class="ft37">27</SPAN><SPAN class="ft41">Turner (utkast, febr. 2000), s 21.</SPAN></P>
<P class="p530 ft40"><SPAN class="ft37">28</SPAN><SPAN class="ft42">Detta avsnitt baseras huvudsakligen på en underlagsrapport som fil. dr. Janne Flyghed vid kriminologiska institutionen, Stockholms universitet har utarbetat på uppdrag av Kommittén för hemlösa.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td158"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td159"><SPAN class="p12 ft3">Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft18">121</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td160"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr15 td161"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td162"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td163"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr26 td164"><SPAN class="p41 ft0"><SPAN class="ft26">Tabell 8:1. </SPAN>Antalet ansökningar om respektive verkställda vräkningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td163"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td165"><SPAN class="p41 ft0">under perioden <NOBR>1989–1999.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td163"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td167"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td125"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td168"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td169"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td163"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td170"><SPAN class="p272 ft53">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p531 ft53">Inkomna an-</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p532 ft93">Verkställda</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td171"><SPAN class="p533 ft53">Verkställig-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td163"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td170"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p534 ft93">sökningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p532 ft93">vräkningar</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td171"><SPAN class="p496 ft53">hetsfrekvens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td163"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td125"><SPAN class="p535 ft53">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td168"><SPAN class="p536 ft53">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td169"><SPAN class="p537 ft53">Procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td158"><SPAN class="p538 ft54">1989</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p539 ft54">12 334</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p536 ft54">4 858</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p537 ft54">39,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td158"><SPAN class="p538 ft54">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p539 ft54">12 458</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p536 ft54">5 026</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p537 ft54">40,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td158"><SPAN class="p538 ft54">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p539 ft54">13 806</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p536 ft54">6 021</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p537 ft54">43,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td158"><SPAN class="p538 ft54">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p539 ft54">13 797</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p536 ft54">5 899</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td68"><SPAN class="p537 ft54">42,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td158"><SPAN class="p538 ft54">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p539 ft54">21 566</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p536 ft54">7 606</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p537 ft54">35,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td158"><SPAN class="p538 ft54">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p539 ft54">20 803</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p536 ft54">7 615</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p537 ft54">36,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td158"><SPAN class="p538 ft54">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p539 ft54">20 152</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p536 ft54">7 490</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p537 ft54">37,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td158"><SPAN class="p538 ft54">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p539 ft54">17 843</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td2"><SPAN class="p536 ft54">6 592</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td68"><SPAN class="p537 ft54">36,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td158"><SPAN class="p538 ft54">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p539 ft54">17 404</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p536 ft54">6 182</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p537 ft54">35,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td158"><SPAN class="p538 ft54">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p539 ft54">16 706</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td2"><SPAN class="p536 ft54">5 945</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td68"><SPAN class="p537 ft54">35,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td163"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td167"><SPAN class="p540 ft54">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td125"><SPAN class="p539 ft54">15 622</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td168"><SPAN class="p536 ft54">5 611</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td169"><SPAN class="p537 ft54">35,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td166"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft54"><SPAN class="ft53">Källa </SPAN>: Riksskatteverket<SPAN class="ft0">.</SPAN></P>
<P class="p242 ft0">I många fall lyckas socialtjänsten förhindra att ansökningar om vräkningar går till verkställighet. Förändringar i socialtjänstens möjligheter eller i dess praxis beträffande hyresskulder, påverkar med stor sannolikhet hur stor del av ansökningarna som slutligen verkställs. Detta i sin tur påverkar förmodligen variationerna i verkställighetsfrekvens. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> var andelen verkställda vräkningar högt, vilket överensstämmer med tidigare studier av socialtjänstens praxis i avhysningsärenden. Studier visar att socialtjänsten fr.o.m. 1991 blev alltmer restriktiv till att betala hyresskulder (Flyghed, 1994). Men samtidigt är det absoluta antalet <NOBR>icke-verkställda</NOBR> vräkningar högt under de år när antalet ansökningar är högt, vilket skulle indikera att socialtjänsten, trots en mer restriktiv attityd, de facto hjälper ett stort antal hushåll med hyresskulder. Det finns stora lokala variationer när det gäller verkställighetsfrekvens.</P>
<P class="p150 ft0">Socialtjänstens attityd till hyresskulder var huvudsakligen oförändrad, i viss mån t.o.m. generös, så länge antalet ansökningar om vräkning inte blev alltför stort. När antalet ansökningar ökade fr.o.m. 1991 blev attityden desto mer restriktiv. Färre avhysningshotade kunde få hjälp och därmed steg även antalet verkställda vräkningar. När de hjälpsökande blev alltför många kunde inte socialtjänsten med sina begränsade resurser bibehålla tidigare nivå på biståndet. Man tvingades prioritera, vilket gjorde att det sociala skyddsnätet därmed blev mindre finmaskigt. Som framgår av Socialstyrelsens nationella kartläggning 1999 finns det exempel på kommuner eller stadsdelsnämnder som har knäsatt en princip</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">122 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p161 ft0">att inte betala hyresskulder. Kommittén för hemlösa vill dock understryka att den typen av ”princip” inte är förenlig med vare sig kommunallagen eller socialtjänstlagen. Allt bistånd enligt socialtjänstlagen skall nämligen prövas individuellt. I en skrift från Svenska kommunförbundet (1999) med kommentarer och anvisningar till socialtjänstlagen, betonas beträffande SoL 6g §, som är den bestämmelse som reglerar möjligheten att erhålla <SPAN class="ft26">annat bistånd </SPAN>(exempelvis att täcka hyresskulder), att ”nämnden kan aldrig vägra bistånd med hänvisning till att den inte tillhandahåller insatser för en viss typ av behov som faller inom socialtjänstlagens ansvarsområde. Visar utredningen att den enskilde har ett sådant behov och det inte kan tillgodoses på annat sätt så skall lämpliga insatser beviljas”. <SPAN class="ft34">29 </SPAN>Vad som också är uppseendeväckande är att det inom samma kommun kan finnas olika principer när det gäller myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen; inom stadsdelsnämnd A kan det finnas en princip att ej ge bistånd för uppkommen hyresskuld, i stadsdelsnämnd B prövas frågan individuellt. Frågan om kommuninvånarens hyresskuld skall ges en individuell prövning enligt SoL blir alltså ytterst en fråga om i vilken stadsdel som den enskilde är bosatt. En sådan ordning strider mot kommunallagens likställighetsprincip (kap. 2 § 2).</P>
<P class="p177 ft0">I de tidigare refererade enkätundersökningarna som Socialstyrelsen genomförde 1989 respektive 1994, ställdes bland annat frågan vad socialnämnden gjorde när meddelande om datum för avhysning kom från kronofogdemyndigheten. Socialtjänsten tog i större utsträckning kontakt med kronofogdemyndigheten 1994 (57 %) jämfört med 1989 (36 %), vilket torde vara resultatet av ett utökat och förbättrat samarbete. Dessutom tog man i betydligt större utsträckning kontakt med missbrukare och psykiskt sjuka (ökning från 4 till 30 %). Å andra sidan var det många fler socialnämnder som avvaktade att hyresgästen själv skulle ta initiativ till kontakt (från en till 22 %). Detta kan förefalla paradoxalt vid ett första påseende, men kan möjligen förklaras av att socialtjänsten med sina allt knappare resurser har fått inrikta sina insatser på speciellt utsatta grupper, medan hushåll utan kända problem själva får ta kontakt för att erhålla hjälp.</P>
<P class="p542 ft0">Det finns exempel på nära samarbete mellan socialtjänst och kommunala bostadsföretag i syfte att minska antalet verkställda vräkningar. Ett sådant exempel är Västerås, där Byggnads AB Mimer och socialtjänsten samverkar för att minska antalet verkställda vräkningar. I samband med att meddelande till hyresgästen och socialtjänsten skickas ut genomför socialtjänsten och Mimer ett gemensamt besök hos samtliga</P>
<P class="p543 ft4"><SPAN class="ft34">29 </SPAN>Sv. kommunförbundet (1999, 2:a u.), s 33.</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">123</SPAN></P>
<P class="p128 ft0">som hotas av vräkning för att diskutera igenom den uppkomna situationen med hyresgästen.</P>
<P class="p129 ft0">Andelen socialnämnder som uppgav att de närvarade vid samtliga avhysningar minskade från 13 till 2 %. Däremot ökade andelen som uppgav att de närvarade när barnfam iljer, missbrukare eller psykiskt sjuka avhystes från 9 till 28 %. Andelen som närvarade vid behov ökade från 16 till 51 %. Ett flitigare utredande ger bättre kunskap om de vräkningshotade, vilket torde innebära att man har kunnat rikta sina resurser på ett mer effektivt sätt. Detta styrks av att andelen som närvarade vid samtliga vräkningar minskade samtidigt som andelen som koncentrerade sig på utsatta gr upper som barnfamiljer, missbrukare och psykiskt sjuka ökade. En konsekvens av denna prioritering blev att andelen som närvarade först efter begäran från kronofogden eller hushållet ökade starkt. I likhet med vad som påtalats tidigare var detta möjligtvis ett resultat av att hushåll utan kända problem själva fick ta kontakt med socialtjänsten för att söka hjälp.</P>
<P class="p544 ft35"><SPAN class="ft35">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft36">Vräkningar av personer som vårdats i psykiatrisk slutenvård</SPAN></P>
<P class="p407 ft0">Fil. dr. Janne Flyghed har på uppdrag av Kommittén för hemlösa studerat hur stor andel av de 57.790 personer för vilka det under perioden <NOBR>1994–1996</NOBR> hade skett en ansökan om vräkning t ill kronofogdemyndigheten, dessutom hade varit föremål för psykiatrisk slutenvård under perioden <NOBR>1992-1995.</NOBR> Totalt uppgick dessa till 5.039 personer eller 9 % av alla ansökningar. Av samtliga verkställda vräkningar utgjorde de tidigare slutenvårdsbehandlade 11 %. Drygt var tionde verkställd vräkning under åren <NOBR>1994-1996</NOBR> gällde alltså personer som skrivits ut från psykiatrisk slutenvård under fyraårsperioden <NOBR>1992-1995.</NOBR></P>
<P class="p133 ft0">I tidigare undersökningar har det uppmärksammats att personer som behandlats för psykiska problem är överrepresenterade bland de vräkta (Flyghed och Stenberg, 1993). I en undersökning av vräkta personer i Stockholms län konstaterades att under en femårsperiod låg antalet vårdtillfällen för psykiska störningar för befolkningen i sin helhet på 0,09. För de vräkta var motsvarande siffra 0,5. I synnerhet var det kvinnor, som man inte kunnat spåra/lokalisera, som var dramatiskt överrepresenterade (1,13 vårdtillfällen) [Flyghed och Stenberg, 1993; Flyghed, 1995]. ”En mö jlig förklaring av resultaten beträffande det stora antalet vårdtillfällen för psykiska problem bland de vräkta är att det handlar om personer som slussats ut från mentalvårdsinrättningar utan ordentligt stöd i det egna boendet”, framhåller Flyghed ( 1995).</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">124 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft0">Socialstyrelsen gjorde i samband med utvärderingen av psykiatrireformen en uppföljning av vräkningsförekomsten hos personer med psykiska funktionshinder. Resultatet visar att risken att vräkas från sin bostad är cirka fyra gånger högre för en person med erfarenhet från psykiatrisk slutenvård och med en psykosdiagnos jämfört med befolkningen som helhet. Om missbruksdiagnos föreligger är risken att vräkas 18 gånger högre. <SPAN class="ft34">30</SPAN></P>
<P class="p545 ft0">För att återvända till Flygheds undersökning kan det konstateras, att det föreligger stora lokala variationer när det gäller vräkningsfrekvensen. Nedbrutet länsvis verkställer Blekinge, Stockholm och Kalmar län flest vräkningar när det gäller personer som blivit utskrivna från psykiatrisk slutenvård (61, 62 och 63 %). Som jämförelsetal kan nämnas att verkställighetsfrekvensen för dessa län totalt sett varierade mellan <NOBR>40-45</NOBR> % under samma period. Det innebär att i Blekinge, Stockholm och Kalmar län verkställs vräkningsansökan för de utskrivna i betydligt större utsträckning än vad som är fallet för samtliga ansökningar. Detta skall jämföras med Västernorrlands och Gotlands län där verkställighetsfrekvensen för de utskrivna ligger under 30 %, och där det dessutom inte föreligger någon skillnad i verkställighetsfrekvens mellan de utskrivna från psykiatrisk slutenvård och övriga vräkta. Beräknat per <SPAN class="ft26">antalet vårdtillfällen </SPAN>har drygt hälften av ansökningarna om vräkning resulterat i verkställighet. Män har vräkts i något större utsträckning än kvinnor (52 jämfört med 44 %). Beräknat per <SPAN class="ft26">antal personer </SPAN>verkställs 46 % av ansökningarna. Skillnaden mellan män och kvinnor blir här något större; 40 % av kvinnorna vräks och hälften av männen. Dessa siffror skall jämföras med att verkställighetsfrekvensen för hela riket uppgick till 37 % under åren <NOBR>1994-1996.</NOBR> Uppenbarligen verkställs vräkning i något större utsträckning för dem som slutenvårdsbehandlats för psykiska problem.</P>
<P class="p543 ft26">Diagnoser</P>
<P class="p407 ft0">Den absolut dominerande andelen vårdtillfällen är drogrelaterade (62 %). Bryter man ut de renodlade psykiatriska diagnoserna (schizofreni, affektiv psykos, neuroser, övriga depressiva störningar, övriga psykiska symtom, paranoida tillstånd och reaktiva psykoser) har 16 % av männen någon av dessa som huvuddiagnos, medan andelen bland kvinnorna är den d ubbla (31 %). Männen har istället en betydligt större andel med diagnosen alkoholberoende (47 % jämfört med kvinnornas 21 %). Detta resultat överensstämmer med en undersökning av</P>
<P class="p546 ft4"><SPAN class="ft34">30 </SPAN>Socialstyrelsen (1999a), s <NOBR>53–54.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">125</SPAN></P>
<P class="p122 ft0">hemlösa i Stockholm 1996, där det framkom att al kohol var den dominerande drogen bland hemlösa, såväl bland hemlösa med psykiska problem (32 %) som utan denna problematik (47 %) [Ågren, Berglund, Finne, Franér, 1997].</P>
<P class="p129 ft0">En analys av vräkningsresultat i relation till huvuddiagnos visar att hos de tidigare slutenvårdsbehandlade som senare har vräkts, har flertalet haft drogpsykoser (68 %) och drogberoende (63 %) som bakomliggande diagnoser. Vid affektiv psykos och neuroser är förhållandet det omvända. I sistnämnda fall verkställs inte 65 % av ansökningarna om vräkning, vilket kan bero på att socialtjänsten i mindre utsträckning gör insatser för att förhindra vräkning av personer med de förstnämnda diagnostyperna, eftersom ansökningarna i dessa fall i större utsträckning kan antas vara relaterade till hyresgästens störningsbeteende. För samtliga vräkta är det endast en liten andel som vräks på grund av störning i boendet (5 %). I underlaget för den nu aktuella undersökningen saknas uppgifter om vräkningsorsak, vilket har omö jliggjort en empirisk kontroll av denna hypotes. Sannolikt är andelen störningar större i denna grupp.</P>
<P class="p547 ft26">Slutsatser</P>
<P class="p407 ft0">Det går att urskilja två huvudgr upper bland de utskrivna från psykiatrins slutenvård. Den ena är korttidsvårdade med många antal vårdtillfällen, ofta män med alkoholrelaterade problem. Den andra gr uppen utgörs av långtidsvårdade med få vårdtillfällen. I den senare gr uppen finns företrädesvis kvinnor med allvarlig psykiatrisk störning. Dessa gr upper har olika behov vilket därmed förutsätter olika typer av insatser.</P>
<P class="p548 ft25"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft48">Den stora korttidsgruppen behöver primärt hjälp med både sitt drogberoende och sin psykiatriska problematik. Så länge drogproblematiken kvarstår lär det i många fall bara vara en tidsfråga innan de får problem i boendet, ofta med vräkning och hemlöshet som följd.</SPAN></P>
<P class="p73 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">För den andra gruppen med längre vårdtider krävs en långsiktig och individuellt anpassad insats, där ett eget boende utgör en av flera viktiga komponenter.</SPAN></P>
<P class="p333 ft0">För att människor med psykiska funktionshinder skall kunna vistas ute i samhället är det nödvändigt med en utvecklad och utbyggd samverkan mellan berörda myndigheter, framförallt mellan psykiatrin och socialtjänsten. Detta understryks bland annat i Socialstyrelsens rapport om de initiala erfarenheterna av psykiatrireformens genomförande (Socialstyrelsen, 1999). Ett förbättrat samarbete mellan socialtjänsten, kronofogdemyndigheten och hyresvärden är av stor betydelse för att</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">126 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p549 ft0">kunna minska antalet ansökningar för denna gr upp av människor. Systemet med särskilda boendestödsenheter i kommunerna visavi psykiatrireformens målgrupper har därvidlag visat sig vara av ett stort värde med tanke på den förebyggande insats som dessa gör.</P>
<P class="p258 ft0">Anmälningarna om vräkning har som framkommit ovan ofta initierats en kort tid efter den enskildes utskrivning från psykiatrisk slutenvård, vilket tyder på att uppföljningen från kommunens och psykiatrins sida har varit otillräcklig. I takt med psykiatrireformens successiva genomförande har kommunerna sedan 1995 b yggt upp olika typer av stödinsatser för psykiskt funktionshindrade med avseende på boende och arbete/daglig sysselsättning. Denna process har tagit olika lång tid, men Socialstyrelsens allmänna bedömning är att man är ”på rätt väg” (SoS, 1999a). Denna utveckling kommer förhoppningsvis framöver också innebära färre anmälningar om vräkningar.</P>
<P class="p106 ft35"><SPAN class="ft35">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft36">Vräkning till vad?</SPAN></P>
<P class="p550 ft0">En väsentlig fråga är vad som händer med dessa människor efter det att vräkningen har verkställts. Socialtjänstens uppföljning av dessa hushåll har länge varit ett eftersatt område. I Socialstyrelsens rapport <SPAN class="ft26">Från hyresskuld till avhysning </SPAN>(1989) redovisas en enkätundersökning som genomfördes i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> visavi ett representativt urval av socialnämnder, kommundels- och distriktsnämnder (totalt 55). På frågan ”Gör socialnämnden någon uppföljning av vad som händer efter det att avhysning verkställts?” svarade 24 % att så aldrig skedde medan 71 % av nämnderna gjorde det ”i vissa fall”. Socialstyrelsen ansåg i sin rapport att denna bristande uppföljning var oacceptabel. Några år senare, 1994, genomfördes en förnyad unders ökning, men denna gång enbart riktad mot socialnämnderna i Stockholm, Malmö, Uppsala och Umeå (54 svarande, bortfall 5).<SPAN class="ft34">31 </SPAN>I den senaste undersökningen hade andelen som aldrig gjorde någon uppföljning sjunkit t ill 6 % medan andelen som gjorde det ”i vissa fall” hade ökat till 82 %.</P>
<P class="p551 ft0">Flertalet av de som vräks ordnar på ett eller annat sätt upp sin bostadssituation, antingen på egen hand eller med hjälp av socialtjänsten. Socialstyrelsen visar i 1999 års kartlä ggning av hemlösheten i Sverige, att sannolikheten för att ett hushåll som vräkts skall erhålla ett förstahandskontrakt är tämligen liten, i varje fall på kort sikt. I bästa fall kan</P>
<P class="p552 ft4"><SPAN class="ft34">31 </SPAN>Undersökningen genomfördes av fil. dr. Janne Flyghed, Stockholms universitet, på uppdrag av Socialstyrelsen. Flyghed har publicerat resultatet i en underlagsrapport (1994). Valda delar finns också återgivna i Socialstyrelsens rapport från 1994 om de bostadslösas situation i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">127</SPAN></P>
<P class="p161 ft0">de räkna med ett andrahandskontrakt (socialt kontrakt) genom socialtjänstens försorg. Därmed hamnar de också på den sekundära bostadsmarknaden – med otrygghet och med ett svagt besittningsskydd till lägenheten som följd. Jämfört med våren 1993, när Fl yghed och Stenberg gjorde sin undersökning, tycks det ha skett en försämring när det gäller möjligheten att efter vräkning kunna erhålla ett förstahandskontrakt.</P>
<P class="p133 ft0">Flyghed och Stenberg (1993) genomförde en uppföljning utifrån samtliga som vräktes sista kvartalet 1991 i Stoc kholms län ( 314 hyresgäster). Uppföljningen skedde drygt ett år senare och baserades på intervjuundersökningar. Av dessa 314 var det trots omfattande sökningsarbete inte möjligt att spåra 100 personer, dvs. drygt en tredjedel. Dessa 100 <NOBR>icke-lokaliserade</NOBR> skilde sig markant från gruppen lokaliserade vräkta. De uppvisade på basis av registerdata en sämre social situation, förekom i betydligt högre utsträckning i polisens person- och belastningsregister och var överrepresenterade när det gällde psykiatrisk slutenvård. <NOBR>Icke-lokaliserade</NOBR> kvinnor var kraftigt överrepresenterade i psykiatrisk slutenvård; de hade i genomsnitt 1,13 vårdtillfällen jämfört med 0,09 för befolkningen som helhet och 0,50 för gruppen vräkta i sin helhet.</P>
<P class="p204 ft0">En av Flygheds slutsatser är att gr uppen <NOBR>icke-lokaliserade</NOBR> är starkt marginaliserad och att dessa människor med stor sannolikhet har en mycket problematisk boendesituation. Förutsatt att undersökningen är representativ för hela landet, innebär detta att av de som vräktes under 1999 (5.611) kommer <NOBR>550-600</NOBR> hushåll inte att kunna lokaliseras ett år efter vräkningen. Detta är en grupp som befinner sig i riskzonen för en långvarig hemlöshet, eftersom de efter 12 månader har passerat en av amerikanska forskare observerad ”kritisk gräns”; personer som inte dessförinnan har lyckats erhålla en ny bostad och en ordnad social tillvaro riskerar att hamna i en långvarig hemlöshet (Sosin, Colson och Grossman, 1988). I Sverige kan bilden naturligtvis se annorlunda ut, men vad som även här är oomtvistat är att längre pågående perioder av hemlöshet medför en ökad risk för att hamna i en permanent hemlöshetssituation – på samma sätt som andra marginaliserade situationer kan göra det. ”Sannolikheten för att denna marginaliserade grupp återkommer på bostadsmarknaden är liten. De som får en ny chans finner vi främst bland de lokaliserade”, framhåller Flyghed. <SPAN class="ft34">32 </SPAN>Han anser vidare att vräkningsproblematiken är av särskild betydelse när man diskuterar faktorer som genererar hemlöshet.</P>
<P class="p553 ft0">Kommittén för hemlösa vill, i likhet med vad Socialstyrelsen har gjort tidigare, starkt understryka vikten av att socialtjänsten följer hushåll som blivit föremål för vräkning. Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag av</P>
<P class="p554 ft4"><SPAN class="ft34">32 </SPAN>Flyghed (1995), s 106.</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">128 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p179 ft0">regeringen att genomföra en undersökning av de personer som vräktes under 1999 för att därigenom kartlägga dels socialtjänstens insatser visavi denna grupp, dels få vetskap om hur stor andel som hamnar i hemlöshet efter verkställd vräkning.</P>
<P class="p555 ft24"><SPAN class="ft23">8.4</SPAN><SPAN class="ft66">Den sekundära bostadsmarknaden – en slutstation?</SPAN></P>
<P class="p51 ft0">Med en <SPAN class="ft26">sekundär </SPAN>bostadsmarknad avses i detta sammanhang att socialtjänsten hyr ut bostäder i andra hand åt de klienter som inte kan erhålla förstahandskontrakt av bostadsföretaget. I likhet med andra typer av andrahandskontrakt uppstår detta hyresförhållande när förstahandshyresgästen, som hyr direkt av fastighetsägaren, i sin tur hyr ut hela lägenheten till en tredje person. <SPAN class="ft34">33 </SPAN>I detta hyresförhållande är det alltså förstahandshyresgästen som är hyresvärd visavi andrahandshyresgästen. För andrahandshyresgästen finns inget besittningsskydd om hyresförhållandet pågår kortare tid än två år i följd (45 § 1 stycket, pkt. 1, jordabalken). Hyreslagens bestämmelser (12 kap. jordabalken) utgår från att en person som upplåter sin privata bostad och som sedan kan komma att behöva den igen, också skall ha denna rätt. Detta starka skydd för förstahandshyresgästen i förhållande till andrahandshyresgästen har därmed också socialtjänsten i förhållande till de klienter som man erbjuder sociala kontrakt.</P>
<P class="p556 ft0">Den sekundära bostadsmarknaden kan sägas bestå av följande boendeformer (Sahlin, 1996):</P>
<P class="p157 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft67">Grupp- eller kategoribostäder </SPAN>omfattar det som tidigare kallades ungkarlshotell men utgörs också av sådana sammanhängande grupper av bostäder i trappuppgångar eller hela hus som etablerats sedan slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> för missbrukare och/eller psykiskt sjuka och där de boende hyr lägenheter av socialtjänsten.</P>
<P class="p557 ft25"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft91">Träningslägenheter </SPAN>ses ofta som ett led i en utslussningsverksamhet. Dessa lägenheter kan vara insprängda i vanliga hyreshus.</P>
<P class="p78 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft67">Sociala kontrakt </SPAN>innebär att klienten hyr bostad i andra hand av socialförvaltningen. Målet är ofta att klienten skall överta kontraktet.</P>
<P class="p558 ft0">Vid en undersökning som Socialstyrelsen ( 1994) genomförde i samband med sin första nationella kartläggning av antalet hemlösa framkom att 90 % av kommunerna använde sig av andrahandskontrakt, även om det saknades uppgift om antalet sådana kontrakt. Under perioden 1973 till</P>
<P class="p559 ft4"><SPAN class="ft34">33 </SPAN>Christensen (1994), s 109.</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">129</SPAN></P>
<P class="p560 ft0">1990 tiodubblades antalet träningslägenheter och sociala kontrakt, från 773 till 6.750,<SPAN class="ft34">34 </SPAN>men tiden däremellan och därefter saknas någon vederhäftig statistik.</P>
<P class="p258 ft0">Avsikten med åtminstone de två senare överlåtelseformerna, dvs. träningslägenheter och sociala kontrakt, är att klienten skall ”tränas i eget boende”, dvs. visa att han eller hon kan klara av att leva under ordnade sociala förhållanden, ej uppträda störande gentemot grannar och sköta sina månatliga hyresinbetalningar. I den skriftliga information som andrahandshyresgästen får i samband med tecknandet av socialt kontrakt förespeglas ofta möjligheten av att överta förstahandskontraktet. En stadsdelsnämnd, som kommittén har haft kontakt med, ger skriftlig information till andrahandshyresgästerna med bland annat följande innehåll:</P>
<P class="p561 ft43">Om man sköter sitt boende och sina inbetalningar kan det efter ett år finnas möjlighet att överta förstahandskontraktet. Om fastighetsägaren inte går med på detta, kan bostadssekreteraren och fastighetsägaren stå som referenter vid sökandet av annan bostad. Dessutom kan skriftlig verifikation över att hyresinbetalningarna skötts ges.</P>
<P class="p479 ft0">Citatet är ett exempel på att den hemlöse kan bli inkapslad i socialtjänstens sfär, vilket motverkar den enskildes normalisering, oberoende och frigörelse från klientrollen. Även om hyresgästen ”klarar eget boende” och uppträtt klanderfritt som hyresgäst motsätter sig ofta fastighetsägaren att denne övertar kontraktet. Enligt hyreslagen 37 § har emellertid socialtjänsten rätt att i vissa fall överlåta förstahandskontraktet till andrahandshyresgästen: ”Har en bostadslägenhet upplåtits till en kommun, får kommunen överlåta hyresrätten till lägenheten, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om överlåtelsen kan ske utan påtaglig olägenhet för hyresvärden. Tillståndet kan förenas med villkor”.</P>
<P class="p500 ft0">I alla dessa tre boendeformer utgör det underliggande temat kontroll och uppfostran av klienten (”tränas i eget boende”, etc.). Kontroll utövas under förespegling av ”tillsyn”, som dock inte sker på hyresgästens initiativ eller villkor, utan baseras i första hand på fastighetsägarens krav. Socialtjänstens primära mål är att klienten skall lära sig leva ett socialt ordnat och normalt liv. Begreppet normalisering kan inom socialt arbete avse antingen att man försöker påverka människor så att deras beteende blir så normalt som möjligt eller att man skapar förutsättningar för ett normalt liv. <SPAN class="ft34">35 </SPAN>En bostad på den sekundära bostadsmarknaden kan vara ett led i normaliseringsarbetet i båda dessa avseenden, men socialtjänsten förefaller lägga tonvikten vid det förra. Det framstår med</P>
<P class="p562 ft4"><SPAN class="ft37">34</SPAN><SPAN class="ft41">Sahlin (1996), s 196.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">35</SPAN><SPAN class="ft41">Mallander, Meeuwisse och Sunesson (1998), s 158 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">130 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft0">andra ord som viktigare att normalisera livsstilen än att ge den hemlöse en normal bostad. Denna prioritering framgår dels av de föga ”normala” tilläggsvillkoren i andrahandskontrakten, dels av socialtjänstens krav på att den hemlöse i princip skall vara nykter och drogfri, sköta sig, bevisa att han eller hon ”klarar eget boende” innan vederbörande ens kan påräkna en träningsbostad etc. För den hemlöse är en egen bostad ibland en förutsättning för att denne skall vara motiverad att exempelvis genomgå en behandling för sitt missbruk eller kunna avhålla sig från missbruk utan eller efter behandling. Det kan med andra ord finnas en tendens hos socialtjänsten att enbart värdesätta normaliseringen när det gäller klientens livsstil, medan man alltså bortser från normaliseringen när det gäller den enskildes boende.</P>
<P class="p564 ft0">Andrahandskontrakten upplåts ofta med t illäggsvillkor som går utöver dem som vanliga hyresvärdar anger; det är vanligt med kontrakt som innebär att hyresgästen måste underkasta sig tillsyn och riskerar omedelbar avhysning vid regelbrott (Sahlin, 1996). Dels finns det exempel på regler i andrahandskontraktet som kan vara direkt kontraproduktiva för normaliseringen av klientens boende. Som exempel kan nämnas bestämmelser om att andrahandshyresgästen inte får ha husdjur i bostaden, att socialtjänsten i många fall kräver att vid behov kunna gå in</P>
<P class="p565 ft0">i lägenheten med egen nyckel, att hyresgästen inte får ha gäster i lägenheten efter ett visst klockslag, osv. I en stadsdelsnämnd som kommitténs sekretariat har besökt finns en regel om att ”tillsyn” av lägenheten skall ske minst varannan vecka. I en skriftlig information till hyresgästen betonas vidare följande:</P>
<P class="p566 ft4">Om man inte är hemma på överenskommen tid lägger vi en lapp i brevlådan om att vi varit där och besked om ny tid (vi går aldrig in i detta skede). Är man inte hemma denna tid heller, går vi in i lägenheten för att kontrollera att inget inträffat. Därefter kommer en skriftlig varning att skickas och om man inte är hemma vid nästa tillsynstillfälle sägs kontraktet upp.</P>
<P class="p398 ft0">I vissa kommuner måste hyresgästen för att få ett hyreskontrakt förbinda sig att acceptera alkometertest respektive urinprov. Vid brott mot regelverket finns ofta inskrivet att andrahandshyresgästen kan avhysas per omgående (exempel: ”om överenskommelsen inte uppfylles kan socialförvaltningen ingripa för att omedelbart verkställa avflyttning”). Den sekundära bostadsmarknadens hyresgäster medges därmed inte ens den uppsägningstid som normalt gäller för andrahandshyresgäster.</P>
<P class="p567 ft0">Utöver denna typ av villkor bidrar även kontraktstidens begränsade längd till att skapa en osäkerhet och otrygghet kring boendet. Inom exempelvis SDF Södra Innerstaden i Malmö löper kontraktstiden på en månad i taget.</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">131</SPAN></P>
<P class="p568 ft0">Socialtjänstens andrahandskontrakt med dess inskränkningar av hyresgästens integritet och autonomi ger knappast utrymme för en känsla av att ”höra hemma någonstans”. Just känslan av att höra hemma någonstans är, framhöll Psykiatriutredningen i sitt delbetänkande Rätt till bostad (SOU 1991:92), en nödvändig utgångspunkt för självkänsla och trygghet i tillvaron, vilket också ger förutsättningar att växa och utvecklas som människa tillsammans med andra. <SPAN class="ft34">36</SPAN></P>
<P class="p236 ft0">Jur.lic. Lotten Karlén (1998) framhåller att denna typ av ordningsföreskrifter ofta har ett sådant innehåll att de inte skulle godtas i ett normalt hyresförhållande. Mot förbudet att ha ”övernattningsgäster” kan man ställa hyreslagens 41 § som ger hyresgästen rätt att ”inrymma” utomstående i bostaden så länge det inte medför ”men” för hyresvärden. Karlén anser att ”det tvång och den kontroll som innefattas i ordningsföreskrifterna bör bedömas – inte enligt de vanliga normerna i hyreslagen – utan i enlighet med de normer som gäller inom socialrätten”. <SPAN class="ft34">37 </SPAN>Frågan har enligt Karlén förmodligen inte varit föremål för rättslig prövning.</P>
<P class="p569 ft25">I vissa kommuner ingår ”det alternativa boendet” som en del i en kvalifikationstrappa, där understa trappsteget utgörs av härbärgesboende och det högsta av ett förstahandskontrakt. Klienten kan också befinna sig på avstånd från denna trappa, dvs. som uteliggare utan tillgång till härbärge. Det finns ett flöde mellan de olika boendeformerna – många gäster kommer till härbärgen sedan de vräkts från den sekundära bostadsmarknaden, medan andra får andrahandskontrakt först efter att ha bott på härbärgen (se vidare kapitel 9 om hemlöshetens dynamik).</P>
<P class="p236 ft0">Flera kommuner rapporterar dock att även klienter som sköter sig oklanderligt har svårt att få förstahandskontrakt. Sahlin ( 1996) anser att en viktig orsak till detta är att fastighetsägarna saknar incitament att låta hyresgästen överta kontrakten samtidigt som de är restriktiva med att upplåta vanliga och bra bostäder för special kontrakt om de har andra, prickfria hyresgäster att välja på. Vid besök som kommitténs sekretariat har gjort vid SDF Södra Innerstaden i Malmö har denna bild bekräftats. Det finns enligt socialsekreteraren en uppenbar risk att andrahandskontrakten permanentas som sådana. I februari 2000 hade stadsdelsförvaltningen 101 övergångslägenheter, vilket motsvarar 1/3 av samtliga i Malmö stad. Av dessa var 88 uthyrda. I tabell 8:2 redovisas sammanhängande tid som nuvarande hyresgäster har bott i nämnda 88 övergångslägenheter.</P>
<P class="p570 ft4"><SPAN class="ft37">36</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1991:92, s 53.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">37</SPAN><SPAN class="ft41">Karlén (1998), s 79.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td172"><SPAN class="p24 ft3"><SPAN class="ft18">132 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td173"><SPAN class="p531 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td174"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr15 td161"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td175"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr26 td70"><SPAN class="p44 ft0"><SPAN class="ft26">Tabell 8:2. </SPAN>Hyresgäster med övergångslägenheter i mars 2000 inom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td176"><SPAN class="p44 ft0">SDF Södra Innerstaden, Malmö.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td177"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td178"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td179"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td180"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td181"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td182"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td179"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td111"><SPAN class="p272 ft53">Sammanhängande hyresperiod</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td177"><SPAN class="p571 ft53">Antal lägenheter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td173"><SPAN class="p272 ft53">Andel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td179"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td183"><SPAN class="p272 ft54"><NOBR>0-6</NOBR> mån.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td184"><SPAN class="p572 ft54">41</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td185"><SPAN class="p273 ft54">47 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td179"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td111"><SPAN class="p272 ft54"><NOBR>6-12</NOBR> mån.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td177"><SPAN class="p572 ft54">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td178"><SPAN class="p273 ft54">28 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td179"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td111"><SPAN class="p272 ft54"><NOBR>12-24</NOBR> mån.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td177"><SPAN class="p572 ft54">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td178"><SPAN class="p273 ft54">9 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td179"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td111"><SPAN class="p272 ft54">>24 mån.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td177"><SPAN class="p572 ft54">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td178"><SPAN class="p273 ft54">16 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td179"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td180"><SPAN class="p272 ft53">TOTALT</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td181"><SPAN class="p573 ft53">88</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td182"><SPAN class="p46 ft53">100 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td132"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft54">Källa: SDF Södra Innerstaden, Malmö stad.</P>
<P class="p574 ft0">I dessa 88 lägenheter bor totalt 95 hushåll. Av dessa hushåll uppbär 57 socialbidrag och resterande (38 stycken) är självförsörjande genom lön, utbildningsbidrag, studiemedel, sjukbidrag, förtidspension, föräldrapenning eller ersättning från arbetslöshetskassa.</P>
<P class="p230 ft0">I 16 % av de uthyrda övergångslägenheterna inom SDF Södra In- nerstaden fanns det alltså i mars år 2000 hyresgäster som hade en sammanhängande hyresperiod av mer än två år. Enligt bostadssekreteraren fanns det dock inget av de nuvarande hushållen som kunde rekommenderas till ett förstahandskontrakt, inte ens hyresgäster som haft nuvarande bostad under mer än två års sammanhängande tid.</P>
<P class="p133 ft0">Av stort intresse är också vad som hänt med tidigare hyresgäster; hade de tack vare de sociala kontrakten kommit in på den reguljära bostadsmarknaden eller tvärtom vräkts och åter blivit öppet hemlösa? <SPAN class="ft34">38 </SPAN>Dessvärre saknas övergripande kunskap om den sekundära bostadsmarknadens effekter för de enskilda hyresgästernas framtida position på bostadsmarknaden. För SDF Södra Innerstaden i Malmö har man tagit fram följande uppgifter för 1999:</P>
<P class="p575 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Totalt 28 personer flyttade från övergångslägenheterna, antingen på eget eller förvaltningens initiativ. Fem erhöll egna kontrakt, fem placerades på härbärgen, två flyttade till husvagn, två blev intagna på kriminalvårdsanstalt, en började på folkhögskola, två hamnade ”inom sjukvården”, tre placerades på behandlingshem, tre blev sammanboende i andra lägenheter, medan SDF:s Vuxenenhet saknar vetskap om vad som har hänt med resterande fem personer.</SPAN></P>
<P class="p576 ft40"><SPAN class="ft94">38 </SPAN>Detta kan illustreras av en konsultrapport från KomRev (d ecember 1999) som på uppdrag av Malmö stad har gjort en inventering av andrahandsuthyrning samt upplåtelse av lägenheter inom stadsdelarnas <NOBR>IOF-enheter.</NOBR> Av denna framgår att kommunen verkställt 39 uppsägningar under perioden januari – oktober 1999. "Härefter kan härbärge eller hotell bli aktuellt för klienten. I vissa fall a ccepteras dock ej denna lösning av klienten" (utdrag ur rapporten).</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Bostadspolitikens nya villkor och dess boendesociala effekter <SPAN class="ft0">133</SPAN></P>
<P class="p128 ft0">Kommittén för hemlösa anser att det är väsentligt att kommunerna tillsammans med berörda bostadsföretag ingår en överenskommelse där formerna och villkoren för andrahandskontrakt klargöres. Det är oacceptabelt att hyresgäster med andrahandskontrakt hos socialtjänsten, vilka har skött sitt boende klanderfritt, skall nekas förstahandskontrakt och därmed under obegränsad tid tvingas underkasta sig onormala hyresvillkor.</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p99 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p31 ft0">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td141"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft1">9 Hemlöshetens dynamik</P>
<P class="p130 ft23"><SPAN class="ft23">9.1</SPAN><SPAN class="ft33">Inledning</SPAN></P>
<P class="p131 ft0">Med hemlöshetens <SPAN class="ft26">dynamik </SPAN>avses att hemlöshet inte är ett statiskt eller konstant tillstånd, vare sig över tid eller enskilda för individer. För några kan det röra sig om ett temporärt och övergående problem, medan det för andra kan utvecklas till regelbundet återkommande perioder av hemlöshet eller utvecklas till en mer eller mindre permanent hemlöshet. Hemlöshetens dynamik kan studeras dels utifrån hemlösas rörelse mellan exempelvis härbärgesboende och sekundära bostadsmarknaden, dels i vilken omfattning som människor går in och ut ur hemlöshet, dels gruppens sammansättning (nationalitet, ålder, kön etc.).</P>
<P class="p171 ft0">I detta kapitel koncentreras redovisningen på den fokusering som sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> har skett när det gäller nya grupper av hemlösa. I den allmänna debatten har man myntat begreppet ”den nya hemlösheten” för att därmed antyda att denna form av hemlöshet skiljer sig från den traditionella gruppen av hemlösa bestående av svårt al koholiserade medelålders män. ”Den nya hemlösheten” är i ett avseende inte ny eftersom kvinnor, psykiskt störda, ungdomar m.fl. alltid har funnits bland de hemlösas skara. Snarare är det uppmärksamheten på dessa grupper av hemlösa som är ny.</P>
<P class="p205 ft0">Vidare diskuteras och problematiseras i detta kapitel härbärgets funktion och roll för både hemlösa och socialtjänsten.</P>
<P class="p577 ft23"><SPAN class="ft23">9.2</SPAN><SPAN class="ft33">Hemlösa med psykisk störning eller med så kallade dubbeldiagnoser</SPAN></P>
<P class="p131 ft0">Ett återkommande tema i debatten om effekterna av avinstitutionaliseringen av mentalsjukvården är att ”många” av dessa patienter efter utskrivningen från slutenvården har blivit hemlösa. <SPAN class="ft34">1 </SPAN>Det är uppenbart att</P>
<P class="p578 ft4"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Ett aktuellt exempel är SvD:s bildtext till en artikel på ledarsidan om psykiatrireformen: "Av de 28.000 patienter som sedan <NOBR>60-talet</NOBR> skrivits ut från svenska mentalsjukhus är många i dag uteliggare" (SvD 7/1 2000).</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">136 </SPAN>Hemlöshetens dynamik <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p161 ft0">det hos en del debattörer finns en tendens att försköna den gamla goda tiden, men utifrån brukarnas perspektiv var detta en tid som var liktydigt med minimala möjligheter till självständighet och oberoende. Under perioden 1945 fram till mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> publicerades ett antal forskningsrapporter som pekade på sambandet mellan vistelse på mentalsjukhus och utvecklingen av institutionsskador samt på mentalsjukhusets kontrollfunktion.<SPAN class="ft34">2 </SPAN>Utifrån hemlöshetsproblematiken och utsatta människors misär och isolering är det inte förvånande att många famlar efter enkla förklaringsmodeller. De gamla slutna institutionerna framträder ”som lugna hamnar där sköra människor kunde finna en asyl, ett skydd mot samhällets hårda villkor, en plats där man kan finnas till på egna villkor”, som forskningsledaren Alain Topor mycket träffande sammanfattar denna hållning. <SPAN class="ft34">3</SPAN></P>
<P class="p579 ft0">Avinstitutionaliseringen<SPAN class="ft34">4 </SPAN>är emellertid inte en process som påbörjades i och med psykiatrireformens successiva genomförande i januari 1995, utan flera årtionden tidigare. I USA påbörjades ”den stora utflyttningen” strax efter andra världskrigets slut, medan den i Sverige inte tog fart förrän 1967 när landstingen övertog huvudmannaskapet för mentalsjukvården. Antalet slutenvårdsplatser inom psykiatrisk vård började minska kraftigt <SPAN class="ft34">5 </SPAN>– i slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> vårdades cirka 26.000 patienter på mentalsjukhus och totalt 35.000 i sluten psykiatrisk vård. Socialstyrelsens endagsinventeringar av inneliggande patienter mellan 1979 och 1997 visar att antalet patienter vid vuxenpsykiatriska kliniker (inklusive mentalsjukhus) minskade från 20.224 t ill 4.767, dvs. en minskning med 76 %. Dessutom minskade även antalet inneliggande patienter vid andra psykiatriska institutionstyper (tabell 9:1).</P>
<P class="p580 ft4"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft38">Topor (1996a) refererar i en artikel till ett antal olika forskningsrapporter och essäer på området som belyser detta tema.</SPAN></P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft38">Topor i inledningskapitel i Tidemalm (1996), s 5.</SPAN></P>
<P class="p581 ft40"><SPAN class="ft37">4</SPAN><SPAN class="ft39">Avinstitutionalisering kan ha två olika betydelser: (a) en utflyttning från och nedläggning av psykiatriska institutioner (f f a mentalsjukhus), samt (b) en förändring av de attityder och maktförhållanden som rått på mentalsjukhusen och i samhället visavi de psykiskt funktionshindrade.</SPAN></P>
<P class="p582 ft4"><SPAN class="ft37">5</SPAN><SPAN class="ft38">Observera att psykiatrisk slutenvård inte bara omfattar mentalsjukhus utan också enskilda vårdhem, sjukhem och psykiatriska kliniker.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td186"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td187"><SPAN class="p12 ft3">Hemlöshetens dynamik <SPAN class="ft18">137</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td188"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td189"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft0"><SPAN class="ft26">Tabell 9:1. </SPAN>Inneliggande patienter vid Socialstyrelsens endagsinventeringar mellan åren 1979 och 1997 fördelade på institutionstyp.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr10 td190"><SPAN class="p272 ft53">Institution</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td191"><SPAN class="p16 ft53">1979</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td182"><SPAN class="p16 ft53">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td182"><SPAN class="p16 ft53">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td192"><SPAN class="p46 ft53">1997</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td193"><SPAN class="p272 ft54">Psykiatriska kliniker</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td194"><SPAN class="p16 ft54">20 224</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td178"><SPAN class="p16 ft54">8 483</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td178"><SPAN class="p16 ft54">6 499</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td195"><SPAN class="p46 ft54">4 767</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td193"><SPAN class="p272 ft54">inkl. mentalsjukhus</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td194"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td178"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td178"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td195"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td193"><SPAN class="p272 ft54">Sjukhem och behandlings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td194"><SPAN class="p16 ft54">5 090</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td178"><SPAN class="p16 ft54">3 596</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td178"><SPAN class="p16 ft54">2 310</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td195"><SPAN class="p46 ft54">849</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td193"><SPAN class="p272 ft54">hem inom psykiatrin</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td194"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td178"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td178"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td195"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td193"><SPAN class="p272 ft54">Privata sjukhem</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td194"><SPAN class="p16 ft54">2 975</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td178"><SPAN class="p16 ft54">2 494</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td178"><SPAN class="p16 ft54">2 481</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td195"><SPAN class="p46 ft54">2 700</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td190"><SPAN class="p272 ft95">TOTALT</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td191"><SPAN class="p16 ft95">28 289</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td182"><SPAN class="p16 ft95">14 523</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td182"><SPAN class="p16 ft95">11 290</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p46 ft95">8 316</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p583 ft54"><SPAN class="ft53">Källa </SPAN>: Bearbetning av uppgifter i SOU 1992:37 s 86, samt uppgifter lämnade av Socialstyrelsen.</P>
<P class="p584 ft0">Olika studier har under åren lopp gjorts för att följa upp vad som har hänt med dessa patienter:</P>
<P class="p585 ft0"><SPAN class="ft27">N </SPAN>Socialstyrelsen undersökte i början av 1999 vad som hade hänt med de drygt 2.200 patienter som 1995 hade anmälts t ill kommunerna som medicinskt färdigbehandlade. Av dessa hade en stor andel avlidit (26,6 %), den största andelen hade särskilda boendeformer (32,3 %), många vårdades på enskilt sjukhem eller sjukhem eller HVB- institution (26 %). Endast drygt 11 % hade ”eget boende”. <SPAN class="ft34">6 </SPAN>Istället för en avinstitutionalisering har det snarare skett en transinstitutionalisering – kroniker har överförts från mentalsjukhus till slutenvårdsinstitutioner i primärkommunal eller privat regi. Enligt Socialstyrelsens årsrapport 1998 om psykiatrireformen går det inte att påvisa att den ökade andelen psykiskt störda bland de hemlösa skulle vara en effekt av avinstitutionaliseringen.<SPAN class="ft34">7 </SPAN>Från inventeringarna av de medicinskt färdigbehandlade finns idag, framhåller Socialstyrelsen, inget som tyder på att dessa människor saknar bostad efter överföringen till kommunerna. Däremot är andelen personer med psykiska funktionshinder överrepresenterade bland personer som blivit vräkta från sina bostäder (se vidare kapitel 8).</P>
<P class="p586 ft0"><SPAN class="ft27">N</SPAN><SPAN class="ft28">Erik Forsberg och Bengt Starrin m.fl. vid Centrum för folkhälsoforskning, Karlstads universitet, genomförde 1991 en intervjuundersökning med 61 personer som efter minst fem års vårdtid vid Ma- riebergs mentalsjukhus i Kristinehamn, under perioden </SPAN><NOBR>1979–1989</NOBR></P>
<P class="p587 ft0">hade skrivits ut till eget boende.<SPAN class="ft34">8 </SPAN>Flertalet hade varit intagna i mer än 20 år och cirka 80 % hade vårdats under diagnosen</P>
<P class="p588 ft4"><SPAN class="ft37">6</SPAN><SPAN class="ft38">Socialstyrelsen (1999a), s </SPAN><NOBR>94-95.</NOBR></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">7</SPAN><SPAN class="ft96">Socialstyrelsen (1998b).</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">8</SPAN><SPAN class="ft38">Forsberg och Starrin (1991); Forsberg (1994).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">138 </SPAN>Hemlöshetens dynamik</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p589 ft0">schizofreni. Vid utskrivningen från mentalsjukhuset hade samtliga i undersökningsgr uppen sin bostadssituation ordnad. Samtliga bodde i moderna bostäder. Flertalet (69 %) hade kontakt med social hemtjänst minst en gång i veckan. Endast fyra personer förklarade sig vilja flytta tillbaka till mentalsjukhuset. Det som de framför allt värdesatte var friheten och oberoendet: ”Nu är jag fri att göra vad jag själv vill, det var jag inte där”, ”nu rår jag mig själv”. <SPAN class="ft34">9 </SPAN>Forsberg refererar också till andra uppföljningar som hade genomförts t.o.m. 1991 och som alla visade att inte en enda patient hade skrivits ut från mentalsjukhuset direkt till hemlöshet.</P>
<P class="p590 ft0">Minskningen av antalet vårdplatser inom mentalsjukvården/psykiatrin påbörjades på allvar efter 1967, men redan före avinstitutionaliseringen kunde professor Gunnar Inghe (1962) rapportera om att en stor andel av de hemlösa i Stockholm led av allvarliga somatiska besvär och allvarlig psykisk sjukdom. Dr Härje Åsander visade i sin avhandling från 1976 att det inte hade skett någon allmän försämring av den psykiska och fysiska hälsan bland de hemlösa sedan Inghe publicerade sin undersökning i början av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Merete Nordentoft framhöll i sin doktorsavhandling, att avinstitutionaliseringar lett till en ökning av antalet hemlösa psykiskt sjuka (Nordentoft, 1994), samtidigt som det var svårt att säga om det var avinstitutionaliseringen i sig som medfört detta. Det kan handla om andra bakomliggande samhälleliga processer som ökad arbetslöshet, försämringar av socialförsäkringssystemet, ökad fattigdom etc. Det är dock uppenbart att kombinationen omfattande avinstitutionaliseringar och nedskärningar inom välfärdssystemet innebär en betydande risk för ett ökat antal hemlösa med psykisk störning.</P>
<P class="p237 ft0">Psykiatern och med. dr. Jan Halldin anser som en sammanfattande kommentar att det idag inte går att avgöra betydelsen av avinstitutionaliseringen för utvecklingen av hemlösheten, vare sig i USA, våra nordiska grannländer eller i Sverige: ”Om de hemlösa i Stockholm 1997 i genomsnitt levt längre i hemlöshet än de hemlösa gjorde vid 1993 års kartläggning, vilket vi inte heller vet något om, kan det av denna anledning finnas fler hemlösa med påtaglig psykisk störning 1997 än 1993. Dessutom har den svenska massmediala hemlöshetsdebatten under det senaste året varit fokuserad på just hemlösa med psykisk störning, varför sannolikt vårdgivare inom bl.a. socialtjänst blivit mer uppmärksammad på denna kategori”. <SPAN class="ft34">10</SPAN></P>
<P class="p127 ft30">Mosher och Burti (1995) hävdar med exempel från USA att avinstitutionaliseringen knappast i sig leder till hemlöshet, men att hemlöshet i sig</P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft37">9</SPAN><SPAN class="ft38">Forsberg (1994), s 11.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">10</SPAN><SPAN class="ft41">Halldin (2000, utkast), s 8.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td186"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td187"><SPAN class="p12 ft3">Hemlöshetens dynamik <SPAN class="ft18">139</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td188"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td189"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft0">alstrar oerhörda påfrestningar för den enskilde vilket påverkar hälsotillståndet i vid bemärkelse, inte minst omfattningen av psykisk ohälsa. Hemlöshetens längd står dessutom i proportion till problemens omfattning och tyngd: ju svårare problemen blir, desto svårare blir det att avhjälpa dem. Detta kan illustreras med resultatet av en undersökning från slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> avseende 223 nyanlända hemlösa män vid New York Citys kommunala härbärgen (Susser, Struening, Conover, 1989). Med hjälp av bland annat intervjuer anpassade till den psykiatriska diagnosmanualen <NOBR>DSM-III-R</NOBR> fick man en uppfattning om männens psykiatriska tillstånd. En slutsats var att de som hade en kort tid av hemlöshet bakom sig uppvisade färre psykiatriska störningar jämfört med de män som hade varit oavbrutet hemlösa under minst fem år. Bland gruppen långvarigt hemlösa var förekomsten av psykoser betydligt mer vanlig.</P>
<P class="p106 ft23"><SPAN class="ft23">9.3</SPAN><SPAN class="ft33">Hemlösa kvinnor</SPAN></P>
<P class="p102 ft0">Ett återkommande tema under <NOBR>1990-talet</NOBR> har bland annat varit hemlösa kvinnors utsatthet och behov. Det är ingen tillfällighet att åtskilliga projekt som Kommittén för hemlösa har valt att stödja avser kvinnlig hemlöshet, bland annat uppsökande verksamhet (Stoc kholm) och boendeenhet för hemlösa kvinnor (Malmö).</P>
<P class="p104 ft0">Socialstyrelsen och Socialtjänstförvaltningens <NOBR>FoU-enhet</NOBR> i Stockholm har i sina undersökningar visat att kvinnornas andel av totala antalet hemlösa har ökat. Även om undersökningarna inte är jämförbara måste denna ökning bedömas som relativt måttlig (från 17 till 21 % mellan åren 1993 och 1999 enligt Socialstyrelsens nationella kartläggningar). Denna ökning kan eventuellt förklaras med den ökade tillgången på härbärgesplatser som vänder sig till hemlösa kvinnor. En förklaring till ökningen kan ha att göra med det som statsvetaren Nils Hertting benämner <NOBR><SPAN class="ft26">politik-statistik-paradoxen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> </SPAN>med innebörden att hemlöshetstalen ökar ju mer insatser som görs för hemlösa, bland annat genom att det öppnas nya härbärgen och andra inrättningar. Genom att uppsöka dessa blir klienterna mer synliga och registrerade som gäster i statistiken.<SPAN class="ft34">11</SPAN></P>
<P class="p343 ft0">Den finska sociologen Margareta Järvinen hävdar i en studie om hemlösa kvinnor i Köpenhamn, att i det fall man skulle isolera <SPAN class="ft26">en </SPAN>utlösande orsak till att kvinnor blir hemlösa, så är det förekomsten av familjevåld. <SPAN class="ft34">12 </SPAN>Denna föreställning skiljer sig ofta från den gängse som</P>
<P class="p592 ft4"><SPAN class="ft37">11</SPAN><SPAN class="ft41">Hertting (2000), s </SPAN><NOBR>13–14.</NOBR> Det engelska begreppet är <NOBR>"service-statistics-</NOBR> paradox".</P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft37">12</SPAN><SPAN class="ft41">Järvinen (1993).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">140 </SPAN>Hemlöshetens dynamik <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p481 ft0">istället utmålar den hemlösa kvinnan som prostituerad, missbrukare och utsatt för sexuella övergrepp. Dessutom hävdas ofta att den kvinnliga hemlösheten är dold, att den kvinnliga hemlösheten i större utsträckning är förenad med skamkänslor, att många kvinnor har utsatts för sexuella övergrepp tidigare i sina liv, att hemlösa kvinnors behov skiljer sig från männens och att kvinnor till viss del har behov av särskilda insatser från samhällets sida. <SPAN class="ft34">13</SPAN></P>
<P class="p236 ft0">Ulla Beijer (1998) har i en studie om hemlösa kvi nnor i Stockholm visat hur hemlösa kvinnors behov historiskt sett har kommit i skymundan, och att hemlösa kvinnor tidigare kunde vara utsatta för övergrepp och kränkningar från männens sida på de mansdominerade kategoriboendena. Bland annat Beijer anser att omhändertagande av hemlösa kvinnor i mångt och mycket har skett på ”männens villkor”. Hemlösa kvinnor är för socialtjänsten i många kommuner en prioriterad grupp eftersom de anses leva ett utsatt liv när de saknar bostad, varför de hamnar före männen i kön till olika bostadsalternativ. <SPAN class="ft34">14</SPAN></P>
<P class="p224 ft0">Sociologerna Ingrid Sahlin och Catharina Thörn har utarbetat en rapport om hemlösa kvinnor i Sverige. <SPAN class="ft34">15 </SPAN>De hävdar att skillnaden i myndigheternas retorik om kvinnors behov och myndigheternas stränga kontrollutövande av samma kvinnor är påtaglig. En intervjuad socialarbetare med ansvar för ett kategoriboende för hemlösa kvinnor berättar bland annat följande:</P>
<P class="p593 ft30">Vi har nattpersonal som åker runt flera gånger per natt. Dom är i trappuppgångarna och ställer sig utanför dörrarna och lyssnar, och dom tittar på utsidan om det är tänt och om dom ser en massa folk i lägenheten. Är det så blir dom utslängda på stört. <SPAN class="ft97">16</SPAN></P>
<P class="p594 ft0">Forskarna finner den ingående tillsynen förvånande mot bakgrund av att det handlar om noggrant utvalda kvinnor som under månader bevisat att de är nyktra och drogfria, och som ofta genomgått behandling eller vistats på tillsynsboende för kvinnor innan de aktualiserats till detta kategoriboende. Här – liksom vid många andra boendeenheter och träffpunkter för hemlösa kvinnor – betonar personalen kvinnornas behov av att vara ifred för män, varför besök av män är mer eller mindre förbjudna. Kvinnor som bryter mot sådana regler riskerar vräkning. Men genom en sådan åtgärd försätts kvinnorna i en situation där de riskerar</P>
<P class="p194 ft4"><SPAN class="ft37">13</SPAN><SPAN class="ft41">Nordfeldt (1999), s </SPAN><NOBR>59–60;</NOBR> Sahlin och Thörn (2000, utkast), s 38.</P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">14</SPAN><SPAN class="ft41">Socialstyrelsen (2000), s 106.</SPAN></P>
<P class="p595 ft40"><SPAN class="ft37">15</SPAN><SPAN class="ft42">Den svenska rapporten är framtagen inom ramen för en undersökning av hemlösa kvinnor i Europa, organiserad av FEANTSA. Den europeiska rapporten om hemlösa kvinnor kommer att publiceras i mitten av 2001.</SPAN></P>
<P class="p147 ft4"><SPAN class="ft37">16</SPAN><SPAN class="ft41">Sahlin och Thörn (2000, utkast), s 49.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Hemlöshetens dynamik <SPAN class="ft0">141</SPAN></P>
<P class="p122 ft0">att bli beroende av män för att få tak över huvudet. Det framstår som viktigare att upprätthålla regeln än att se t ill den enskilda kvinnans behov, så som de definierats av socialarbetarna själva.</P>
<P class="p125 ft0">Ett ständigt aktuellt problem när det gäller hemlösa och deras boende via socialtjänstens omsorg, är alltså frågan om de hemlösas behov och rättigheter och vem eller vilka som definierar dessa. Definitionerna överensstämmer inte alltid med klientens egna uttryckta behov. Beijer (1998) ger ett belysande exempel: ”Den boendeform som kvi nnorna genomgående trodde skulle passa dem var egen lägenhet”, <SPAN class="ft34">17 </SPAN>men detta överensstämde inte med den boendekarriär som socialtjänsten hade utstakat för dessa kvinnor. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har det blivit vanligt att åberopa att hemlösa kvinnor inte skall behöva bo och leva på ”mäns villkor”. Frågan är på vems villkor de istället skall bo och leva? Det innebär inte nödvändigtvis att de vill bo på de villkor som erbjuds på den sekundära bostadsmarknaden.</P>
<P class="p123 ft0">I detta sammanhang bör nämnas erfarenheter från Tyskland av att erbjuda härbärgesboende förstahandskontrakt till egen lägenhet. I detta tyska projekt upplät man 13 lägenheter t ill ensamstående hemlösa som ansågs ha stora sociala problem. Ett bostadsföretag var hyresvärd men en särskild projektorganisation stod ytterst som hyresgarant, och socialt stöd gavs av en ideell organisation på frivillig basis till dem som ville ha det, när de ville ha det. Utvärderingen visade att efter 2,5 år hade bara en person vräkts, tre hade fått andra, större bostäder och även de som aldrig förut haft en egen bostad klarade sig mycket bra. Hyresgästerna uppskattade framför allt sitt oberoende och rätten att äntligen ha ett privatliv. Deras relationer till släktingar hade förbättrats. De offentliga kostnaderna för dessa hemlösa halverades under samma period. <SPAN class="ft34">18</SPAN></P>
<P class="p228 ft89">Det är Kommitténs för hemlösas förhoppning att de nu pågående kommunprojekten skall kunna visa på framgångsrika sätt att arbeta <SPAN class="ft98">med </SPAN>– inte mot – hemlösa kvinnor och därmed möta dem med respekt och förståelse</P>
<P class="p428 ft0">i den situation där de just för tillfället befinner sig.</P>
<P class="p198 ft23"><SPAN class="ft23">9.4</SPAN><SPAN class="ft33">Frigivna från kriminalvårdsanstalt</SPAN></P>
<P class="p596 ft25">Personer som är intagna i fängelse har allvarligare sociala problem än befolkningen som helhet, men också jämfört med personer som dömts till andra påföljder. För 60 % av internerna var fängelsestraffen 1997 tre månader eller mindre, medan 10 % dömdes till fängelse i mer än ett år.</P>
<P class="p541 ft0">Enligt Kriminalvårdsstyrelsens enkätundersökningar är andelen bo-</P>
<P class="p562 ft4"><SPAN class="ft37">17</SPAN><SPAN class="ft41">Beijer (1998), s 78.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">18</SPAN><SPAN class="ft41">Exemplet återgivet av Sahlin (2000) med ref. till </SPAN><NOBR>Busch-Geertsema,</NOBR> 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">142 </SPAN>Hemlöshetens dynamik <SPAN class="ft0">SOU 2000:14</SPAN></P>
<P class="p161 ft0">stadslösa bland anstaltsklienterna hög jämfört med frivårdsklienterna. Var femte anstaltsklient som friges är bostadslös (jämfört med cirka 10 % av hela frivårdsklientelet) nära hälften har egen lägenhet (samma andel gäller för all frivårdsklienterna i stort) och ytterligare 15 % har annan stadigvarande bostad (frivårdsklientelet 24 %). Därtill kommer de som har tillfällig bostad och som således är att beteckna som hemlösa enligt kommitténs definition, vilka av frivården totala antal klienter utgör cirka 10 %. Både de som vistas på kriminalvårdsanstalt och frivårdsklientelet har alltså en mycket svag position på bostadsmarknaden. Klienter som kommer från ett utomeuropeiskt land uppger oftare än andra att de har stort behov av hjälp med att komma till rätta med sin sociala situation i samband med frigivningen.<SPAN class="ft34">19 </SPAN>Dessa uppgifter kan kompletteras med resultatet från en levnadsnivåundersökning som Nilsson och Tham (1999) har gjort vid kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, om fångars levnadsförhållanden. <SPAN class="ft34">20 </SPAN>Av samtliga fångar var 15 % bostadslösa före frihetsberövandet, och av de bostadslösa hade mer än hälften varit utan fast bostad under minst ett år. En hög andel hade någon gång blivit vräkt från sin bostad: bland männen var det 27 %, medan kvinnornas andel var avsevärt mycket högre (45 %).</P>
<P class="p597 ft0">Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför för närvarande projektet Från anstalt till livet i frihet, där syftet är att undersöka på vilket sätt kriminalvården arbetar för att minska risken för återfall bland olika grupper av anstaltsklienter. Bland annat undersöker Brå vilken form av stöd och hjälp som klienten får för att kunna tillgodose sina mest grundläggande sociala behov (arbete, försörjning, bostad, socialt kontaktnät m.m.) samt stöd och hjälp att komma ur ett alkohol- och narkotikaberoende. Brå har följt 95 klienter strax före frigivningen och sex månder efter frigivningen. Resultatet av undersökningen beräknas kunna redovisas under våren år 2000.</P>
<P class="p127 ft0">I sin rapport om hemlösheten 1999 re dovisar Socialstyrelsen resultatet av intervjuer med företrädare för kriminalvården, socialtjänsten och bostadsföretag på olika orter runt om i Sverige (se vidare kapitel 4). Av intervjuerna framkommer att socialtjänsten i många av de aktuella kommunerna tror att det för en person som är frigiven är det mycket svårt att på egen hand kunna ordna ett boende, i varje fall ett förstahandskontrakt. En del av intervjupersonerna upplever att hyresvärdarna hellre har outhyrda lägenheter än att de vill hyra ut dem till personer med sociala problem. Representanter för bostadsföretagen vidimerar att hyresvärdar i stor utsträckning drar sig för att hyra ut en</P>
<P class="p234 ft4"><SPAN class="ft37">19</SPAN><SPAN class="ft41">Brå (1998), s 7, 13.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">20</SPAN><SPAN class="ft41">Undersökningen baseras på 411 intervjuer (362 män och 49 kvinnor).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td186"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td187"><SPAN class="p12 ft3">Hemlöshetens dynamik <SPAN class="ft18">143</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td188"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td189"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft0">lägenhet till en person som har en fängelsevistelse bakom sig, men detta gäller i första hand om vederbörande har begått vålds- eller narkotikabrott.</P>
<P class="p125 ft0">Kommittén för hemlösa har för sin del noterat betydande hinder i rehabiliteringsarbetet av frigivna från fängelserna, trots att framgångsrika insatser inom detta område är en väsentlig brottsförebyggande åtgärd. De insatser som är mest centrala rör frågan om bostads- och arbetssituationen efter frigivningen, dvs. faktorer som tillhör de mest grundläggande för att den sociala vardagen skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. När det gäller bostadssituationen hamnar framför allt socialtjänsten och frivården i utdragna diskussioner om vilken kommun, vilket socialdistrikt eller stadsdelsnämnd som har ansvar för klienten och hans bostadssituation. Klienten "bollas" mellan de olika kommunerna, stadsdelarna etc. innan man har kommit överens om vem som skall ta ansvaret.</P>
<P class="p598 ft24"><SPAN class="ft23">9.5</SPAN><SPAN class="ft66">Härbärgets motstridiga roller och funktioner</SPAN></P>
<P class="p442 ft0">Förre forskningsledaren vid Stockholms stads <NOBR>FoU-enhet,</NOBR> Gunnar Ågren, framhöll i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> att samhället borde u ndvika att satsa på ”kravlösa härbärgen och andra boendeformer där problembilden tenderar att konserveras och fördjupas”. <SPAN class="ft34">21 </SPAN>Det är därför viktigt att belysa vilka effekter som ett långvarigt härbärgesboende kan medföra för den hemlöse, samt vilka motstridiga funktioner som härbärget kan uppvisa.</P>
<P class="p599 ft0">Organisationen av härbärgen skiljer sig väsentligt åt mellan olika kommuner. I Stockholm driver kommunen tre egna härbärgen (med öppethållande dygnet runt), medan övriga är natthärbärgen som drivs av olika frivilligorganisationer. Härbärget är tänkt att vara en nödlösning för människor som blivit akut och tillfälligt hemlösa för att förhindra att dessa sover under bar himmel, i trappuppgångar etc. Härbärget beskrivs för många hemlösa som första pinnhålet i ett boendesteg som består av alltmer attraktiva boendeformer, och där det översta utgörs av ett förstahandskontrakt. De hemlösa skall kvalificera sig för nästa steg, och bör helst inte ”misslyckas” eftersom deras möjligheter då minskar att komma ifråga för andra boendealternativ än vad som finns att erbjuda på logimarknaden i form av korttidsboende.</P>
<P class="p109 ft25">För många hemlösa har härbärget utvecklats till en permanent boendeform – en utveckling som kan noteras i såväl Sverige som utomlands.</P>
<P class="p600 ft4"><SPAN class="ft34">21 </SPAN>Ågren (1982), s 93.</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">144 </SPAN>Hemlöshetens dynamik</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p331 ft0">Enligt Swärd (1998) visar den internationella forskningen att härbärgesboendet med sitt utvecklade kontrollsystem bland annat lär in normer som står i bjärt kontrast mot dem som gäller för lägenhetsboende.</P>
<P class="p601 ft0">Härbärget omgärdas av en – för att använda Hans Swärds uttryck – ”hemlöshetskultur” som bidrar till att passivisera de boende och göra dem oförmögna att klara sig i samhället. Effekterna av denna boendeform kan enligt den internationella forskningen delvis förklara svårigheterna för människor att bryta upp från hemlösheten. Bland annat är risken uppenbar att lå ngvarigt hemlösa socialiseras in i en asocial livsstil.</P>
<P class="p114 ft25">Härbärget har ett utvecklat system med regler och normer som måste följas för att inte den boende skall riskera att bli tillfälligt eller definitivt avstängd från boendet. Reglerna kan se väldigt olika ut, bland annat beroende på vilken typ av härbärge det är frågan om och vem som är huvudman. Intressant att notera är att de boende kan bli avstängda för företeelser som är normala i ett hem, men som är förbjudna på härbärget. Härbärgets sinsemellan motstridiga funktioner har framhållits av bland annat sociologen Ingrid Sahlin (1996), som urskiljer följande:</P>
<P class="p602 ft26"><SPAN class="ft27">N </SPAN>Härbärget som reglering av efterfrågan</P>
<P class="p603 ft0">Genom att erbjuda platser på härbärget minskar ansökningarna till andra mer attraktiva boendealternativ, eftersom många hemlösa inte kan tänka sig denna boendeform.</P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft27">N </SPAN>Härbärget som väntrum</P>
<P class="p604 ft0">I avvaktan på andra insatser placeras den hemlöse på härbärget, vilket ger socialsekreteraren andrum, en tidsfrist, för att avgöra om den hemlöse skall slussas vidare in på den sekundära bostadsmarknaden. Den hemlöse kan också utredas och observeras. Nykterhet och drogfrihet kan kontrolleras dagligen.</P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft27">N </SPAN>Härbärget som sanktion</P>
<P class="p605 ft0">Härbärget används för att klargöra den hemlöses plats i det sociala systemet. Det utgör en del av sanktionstrappan, och är en placering på det lägsta pinnhålet i sanktionstrappan. Om denna gr upp av människor missköter sig i andra boendeformer, eller bryter mot vissa regler, kan socialsekreteraren eller hotellägaren hota med placering på härbärge.</P>
<P class="p259 ft26"><SPAN class="ft27">N </SPAN>Härbärget som slutstation</P>
<P class="p606 ft0">För vissa klienter utvecklas härbärget till en mer eller mindre varaktig placering (se ovan), eftersom socialtjänsten gör bedömningen att den enskilde klienten ”inte klarar eget boende”.</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p99 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p31 ft0">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td141"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p607 ft1"><SPAN class="ft1">10</SPAN><SPAN class="ft99">Frivilligorganisationernas roll och insatser för hemlösa</SPAN></P>
<P class="p130 ft23"><SPAN class="ft23">10.1</SPAN><SPAN class="ft62">Inledning</SPAN></P>
<P class="p49 ft0">I Socialtjänstkommitténs rapport <SPAN class="ft26">Frivilligt socialt arbete </SPAN>(SOU 1993:82) utgår man från en ganska vid tolkning när man diskuterar begreppet frivillig organisation. En sådan organisation kännetecknas av att den:<SPAN class="ft34">1</SPAN></P>
<P class="p518 ft0">har bildats utifrån gemensamma idéer eller intressen</P>
<P class="p608 ft0">har en viss offentlig karaktär och någon slags organisatorisk form kan bildas och upplösas utan beslut från m yndighet</P>
<P class="p361 ft0">bygger på frivillig anslutning och ett personligt medlemskap i någon form</P>
<P class="p609 ft0">inte syftar till privat ekonomisk vinst</P>
<P class="p610 ft0">Organisationerna är <SPAN class="ft26">frivilliga </SPAN>genom att de, utan uppmaning från myndighet, engagerar sig praktiskt i olika sociala samhällsområden. De är också frivilliga eftersom de medlemmar som vänder sig till dessa organisationer väljer att delta i de verksamheter som organisationen anordnar. En tredje dimension av frivilligheten inryms i det förhållandet att organisationerna delvis är öppna för ideellt (oavlönat) och frivilligt arbete.</P>
<P class="p236 ft0">Forskarna Eva Jeppsson Grassman och Lars Svedberg har delat in sociala frivilliga organisationer i två huvudgr upper: organisationer som baseras på egenorganisering och självhjälp, samt organisationer vars uppgift är att organisera verksamheter och utföra insatser åt andra. <SPAN class="ft34">2 </SPAN>Organisationer som arbetar för hemlösa i sina verksamheter tillhör den grupp som utför insatser åt andra och som i sin verksamhet arbetar med stöd/bistånd, behandling och omsorg.</P>
<P class="p545 ft0">I förhållande till andra länder är den socialt inriktade frivilligsektorn relativt liten i Sverige. Om man enbart tar hänsyn till den andel av</P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft37">1</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 1993:82, s 36.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft38">Ref. av Nordfeldt (1999), s 81.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">146 </SPAN>Frivilligorganisationernas roll och insatser för hemlösa</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft0">frivilligssektorn som driver verksamheter inom välfärdsstatens kärnområden (utbildning, vård och social omsorg) uppgår denna andel i Sverige endast till 27 % jämfört med 57 % i Storbritannien och 84 % i USA. <SPAN class="ft34">3 </SPAN>Detta beror på att den generella välfärdsnivån i Sverige är betydligt högre jämfört med dessa båda länder, varför utrymmet för och behovet</P>
<P class="p259 ft0">av frivilligt socialt arbete är betydligt större i dessa länder.</P>
<P class="p119 ft23"><SPAN class="ft23">10.2</SPAN><SPAN class="ft62">Frivilligorganisationernas roll</SPAN></P>
<P class="p131 ft0">Organisationer som är praktiskt aktiva i hemlöshetsarbetet och som t.ex. driver särskilda boendeenheter, har egna uppsökarteam och/eller är huvudmän för vård och behandling, har ofta en nära ekonomisk och organisatorisk relation till de sociala myndigheterna. Det är inte ovanligt att dessa organisationer arbetar utifrån konkreta <SPAN class="ft26">uppdrag </SPAN>från kommunala myndigheter och ersätts för utförda och specificerade arbetsuppgifter.</P>
<P class="p133 ft0">Frivilligheten är, vid sådana uppdragskonstruktioner, givetvis något begränsad. Det finns dock ett stort värde i att medborgarna fritt kan vända sig till dessa organisationers verksamheter. Socialstyrelsen har t.ex. visat att ett icke oansenligt antal hemlösa endast är kända enbart hos frivilligorganisationerna och således inte är aktuella hos de sociala myndigheterna (i Socialstyrelsens kartläggning 1993 hade 12 % av alla hemlösa enbart kontakt med dessa organisationer). Ett stort antal utsatta människor vänder sig uppenbarligen hellre t ill de mer öppna organisationerna än till myndigheterna, vilket också riksdagens socialutskott stakt betonade i ett av sina betänkanden vid 1997/98 års riksmöte: ”…deras insatser är ett utmärkt komplement till socialtjänstens insatser. Utskottet anser att socialtjänsten måste söka få till stånd en ökad samverkan med de frivilliga organisationerna för att stödja och hjälpa de hemlösa men också för att nå de grupper av hemlösa som inte v ill ta kontakt med socialtjänsten”. <SPAN class="ft34">4</SPAN></P>
<P class="p611 ft0">Frivilligorganisationernas roll som organisatör av och katalysator för socialt engagemang för hemlösa och utsatta människor är därför viktig. Organisationerna fyller upp det avstånd som annars lätt uppstår mellan den enskilda människan och myndigheterna. För den enskilde hemlöse är detta av stor betydelse vid många tillfällen, likväl som frivilligorganisationerna erbjuder en möjlighet för enskilda människor i</P>
<P class="p612 ft4"><SPAN class="ft37">3</SPAN><SPAN class="ft38">Nordfeldt (1999), s 80.</SPAN></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">4</SPAN><SPAN class="ft38">1997/98:SoU17, s 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:14 </SPAN>Frivilligorganisationernas roll och insatser för hemlösa <SPAN class="ft0">147</SPAN></P>
<P class="p98 ft0">stort att finna vägar för ett engagemang som annars kan ha svårt att kanaliseras.</P>
<P class="p144 ft25">De frivilliga organisationerna bidrar ofta aktivt till en socialpolitisk opinionsbildning utifrån de hemlösa människornas perspektiv. Härigenom förebyggs att avståndet mellan skilda människors livsvillkor blir så stort att själva samhällstanken undergrävs. Dessa insatser är av stor vikt eftersom ett effektivt arbete mot hemlösheten förutsätter att medborgarna</P>
<P class="p319 ft0">i allmänhet uppfattar hemlöshetsproblemet som en t ill stora delar gemensam angelägenhet och inte enbart ser hemlösheten som privata problem och/eller som uppgifter för skilda socialmedicinska experter. Många frivilligorganisationer fungerar som intressebevakare för människor på livets skuggsida och kan sålunda förstärka rösterna från människor som annars ofta har svårt att hävda sig i den politiska uppmärksamhetens konkurrens.</P>
<P class="p613 ft0">Kommittén för hemlösa finner det angeläget att även andra nätverk och rörelser än de traditionella frivilligorganisationerna hittar vägar till praktiska insatser för och med hemlösa människor. Fackliga organisationer, invandrarföreningar, miljögrupper, idrottsföreningar och studentorganisationer är exempel på sådana sammanslutningar där ett ökat engagemang i hemlöshetsfrågor skulle kunna ha stort värde såväl för enskilda hemlösa som för samhällstanken i stort. Kommittén för hemlösa kommer i sitt fortsatta arbete att ta initiativ i denna riktning.</P>
<P class="p328 ft0">Kommittén för hemlösa bedriver ett flertal metodutvecklingsprojekt tillsammans med frivilligrörelser och socialpolitiska organisationer. Många av projekten är dessutom samverkansprojekt tillsammans med kommuner, fastighetsägare och sjukvården. Erfarenheterna från dessa utvecklingsprojekt kommer att redovisas i kommitténs slutbetänkande vid utgången av år 2001.</P>
<P class="p236 ft0">Kommittén kommer också att, i samverkan med organisationerna, granska hur finansieringen av rörelsernas verksamhet fungerar. Mycket talar för att det finns skäl att särskilt beakta hur organisationerna finansierar sin opinionsbildande och pådrivande verksamhet.</P>
<P class="p104 ft0">Kulturgeografen Marie Nordfeldt gör i sin avhandling <SPAN class="ft26">Hemlöshet i Välfärdsstaden </SPAN>(1999) intressanta jämförelser mellan Göteborgs Kyrkliga Stadsmission och Stadsmissionen i Stockholm. Hon pekar på att medan Stadsmissionen i Göteborg i hög grad är integrerad i de sociala myndigheternas insatser, så har Stadsmissionen i Stockholm valt en mer nischad och möjligtvis mer självständig verksamhetsform. En av Nordfeldts slutsatser är att en nära integration kan ge de frivilliga organisationerna möjligheter att påverka den kommunala politiken, samtidigt som en alltför nära allians mellan den frivilliga och den offentliga sektorn kan leda till att de frivilliga organisationerna förlorar sin traditionella, opinionsbildande roll. ”Man riskerar också att förlora sin avant-</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">148 </SPAN>Frivilligorganisationernas roll och insatser för hemlösa</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft0">gardistiska roll – det vill säga möjligheterna att identifiera nya problemområden och starta nya verksamheter – om man i alltför hög grad anpassar sig till den kommunala förvaltningens efterfrågan”, sammanfattar Nordfeldt i sin avhandling.<SPAN class="ft34">5</SPAN></P>
<P class="p615 ft4"><SPAN class="ft34">5 </SPAN>Nordfeldt (1999), s 186.</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p99 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p31 ft0">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td141"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft1">11 Behovet av forskning</P>
<P class="p616 ft24"><SPAN class="ft23">11.1</SPAN><SPAN class="ft61">Hemlöshetsforskning – en svag ställning</SPAN></P>
<P class="p193 ft0">Den nationella kunskapsnivån om hemlöshetens orsaker och dynamik är bristfällig. Forskningsinsatserna inom området framstår som mycket spridda och okoordinerade. I delbetänkandet <SPAN class="ft26">Välfärd vid vägskäl </SPAN>(SOU 2000:3) som Kommittén Välfärdsbokslut nyligen publicerade, karaktäriseras hemlöshet som ”ett område präglat av stora kunskapsluckor” och att det ”råder i stort sett total avsaknad av systematiska studier om vilka faktorer som orsakar hemlöshet” samtidigt som effekterna av gjorda insatser i stort sett är okända. <SPAN class="ft34">1</SPAN></P>
<P class="p133 ft0">Hemlöshetsforskning utgör i dagsläget inte något prioriterat område vid universitet och högskolor. Det finns få disputerade forskare som ägnar sig åt området, samtidigt som få unga forskare funnit möjlighet att ägna sig åt detta forskningsfält. För närvarande finns det veterligen enbart en (1) doktorand – vid sociologiska institutionen, Göteborgs universitet – som bedriver ett avhandlingsarbete som rör hemlöshet (under 1999 disputerade en forskare vid kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet).</P>
<P class="p545 ft0">Hemlöshetsforskningens svaga ställning får bland annat till följd att grundläggande frågor som metoder vid denna typ av forskning inte har varit föremål för genomgripande behandling. I en underlagsrapport inför ett forskarseminarium som Kommittén för hemlösa anordnade i augusti 1999, konstaterade exempelvis Anders Gullberg och Martin Börjeson vid Epidemiologiskt centrum (Epc), Socialstyrelsen, att ”den ackumulerade kunskapsutvecklingen när det gäller metoder och rutiner för studier av bostadslösa eller andra som befinner sig utanför den reguljära bostadsmarknaden <NOBR>är /---/</NOBR> svag”. <SPAN class="ft34">2</SPAN></P>
<P class="p109 ft0">Det finns många faktorer som har bidragit till detta bristtillstånd. En väsentlig förklaring kan vara att problemet ansågs löst i och med miljonprogrammets fullbordan på <NOBR>1970-talet.</NOBR> Därmed avfördes frågan från</P>
<P class="p617 ft4"><SPAN class="ft37">1</SPAN><SPAN class="ft38">SOU 2000:3, </SPAN><NOBR>247–48.</NOBR></P>
<P class="p70 ft4"><SPAN class="ft37">2</SPAN><SPAN class="ft38">Gullberg och Börjeson (1999).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">150 </SPAN>Behovet av forskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p618 ft0">agendan. Någon fortsättning av tidigare socialmedicinska forskningsinsatser i Gunnar Inghes eller Johan Normans fotspår var inte aktuella. Det har sedan dess bedrivits värdefull forskning inom andra discipliner, bland annat i sociologi och socialt arbete, men omfattningen är fortfarande otillräcklig.</P>
<P class="p619 ft24"><SPAN class="ft23">11.2</SPAN><SPAN class="ft61">Utveckling och förstärkning av den samlade kunskapen</SPAN></P>
<P class="p620 ft25">Fokuseringen på hemlöshetsproblemet sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> har dock gjort det nödvändigt att avsätta resurser för ett långsiktigt arbete med att utveckla och förstärka den samlade kunskapen på området, inte minst ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Bland dagens forskare råder det en stor enighet om behovet av systematisk forskning för att identifiera hemlöshetsskapande processer och riskindikationer för hemlöshet. Identifikationen av sådana faktorer skulle underlätta motverkandet av hemlöshet.</P>
<P class="p621 ft0">För att underlätta denna kunskapsuppb yggnad fyller de statliga forskningsråden en viktig funktion. Tvärvetenskapliga ansatser är viktiga, eftersom hemlöshetsforskning tematiskt tangerar många andra områden, däribland forskning om levnads- och boendevillkor, fattigdom, socialt arbete, bostadsmarknad och bostadspolitik.</P>
<P class="p622 ft24"><SPAN class="ft23">11.3</SPAN><SPAN class="ft61">Satsning på forskning om hemlöshet och bostadssociala frågor</SPAN></P>
<P class="p623 ft0">Socialvetenskaplig forskning omfattar hela det socialpolitiska området. Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) har i detta sammanhang en nyckelroll genom att stimulera och ekonomiskt understödja forskningsinsatser inom detta område. SFR:s stödformer utgörs av dels projektbidrag, vilket förutsätter en ansökan från den enskilde forskaren, samt dels programstöd vilket initieras av rådet självt och avser ett specifikt område.</P>
<P class="p624 ft0">Regeringen har sedan tidigare aviserat att under år 2000 lägga fram en ny forskningspolitisk proposition. Enligt budgetpropositionen 1999/2000:1 kan denna komma att påverka den fortsatta prioriteringen inom SFR:s ansvarsområde. Det bör därvidlag övervägas att utvidga SFR:s nuvarande åtta tillämpningsområden till att även avse bostadssociala frågor i vid bemärkelse. Visserligen kan ansökningar om forskning om hemlöshet/bostadssociala frågor till viss del sorteras in under redan befintliga områden, men deras benämningar är inte ägnade att upp-</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td196"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td197"><SPAN class="p12 ft3">Behovet av forskning <SPAN class="ft18">151</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td198"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td199"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p625 ft0">muntra forskare att reflektera över hemlöshet/bostadssociala frågor som ett tänkbart forskningsfält. Att ge det status som ett särskilt forskningsområde är dessutom en viktig signal till forskarvärlden att statsmakterna anser detta vara ett prioriterat forskningsområde.</P>
<P class="p451 ft0">Under senare år har SFR genomfört en ökad satsning på äldreforskning. Förstärkning av handikappforskningen kommer att beröras i den handikappolitiska proposition som regeringen tidigare har aviserat. På motsvarande sätt finns det anledning för regeringen att också aktualisera en långsiktig satsning på forskning om hemlöshet/bostadssociala frågor. Kunskapen om hemlöshetens orsaker och dynamik skulle därmed öka. Forskning om bostadssociala frågor skulle därmed återkomma som ett viktigt deltema i den samhällsvetenskapliga forskningen.</P>
<P class="p626 ft0">Kommittén för hemlösa föreslår därför att regeringen i sin kommande forskningspolitiska proposition uppdrar åt Socialvetenskapliga forskningsrådet att särskilt uppmärksamma och initiera insatser för en förstärkning av forskningen och den långsiktiga kunskapsuppb yggnaden inom detta område.</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p99 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p31 ft0">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td141"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft1">Referenser</P>
<P class="p627 ft26"><SPAN class="ft0">Alfvén A m.fl. (1913):</SPAN>Ungkarlshotell och natthärbärgen i Stockholm. Några av huvudstadens förnämsta pesthärdar. <SPAN class="ft0">Social Tidskrift 1913:3.</SPAN></P>
<P class="p628 ft0">Alström CH, Lindelius R, Salum I (1975): <SPAN class="ft26">Mortality among homeless men. </SPAN>British Journal of Addiction 1975; <NOBR>70:245-252.</NOBR></P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">Andersson R, Molina I (1996): </SPAN>Etnisk boendesegregation i teori och praktik. <SPAN class="ft0">Bilaga till SOU 1996:55.</SPAN></P>
<P class="p628 ft0">Bassuk EL, Rubin L, Lauriat AS (1986): <SPAN class="ft26">Characteristics of sheltered homeless families. </SPAN>Am J Public Health 76 (9): <NOBR>1097-1101.</NOBR></P>
<P class="p629 ft0">Bassuk EL, Rosenberg L (1988): <SPAN class="ft26">Why does family homelessness occur? A </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">case-control</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> study. </SPAN>Am J Public Health 78 (7): <NOBR>783–788.</NOBR></P>
<P class="p628 ft26"><SPAN class="ft0">Beijer U (1996): </SPAN>Försöksverksamhet för psykiskt störda hemlösa missbrukare vid Kammakargatans planeringshem. <NOBR><SPAN class="ft0">FoU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 1996:8. Socialtjänsten i Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p79 ft26"><SPAN class="ft0">Beijer U (1997): </SPAN>Psykiskt störda hemlösa – uppsökande verksamhet vid Kammakargatans planeringshem. <NOBR><SPAN class="ft0">FoU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 1997:10. Resursförvaltningens </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">FoU-enhet,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p628 ft0">Beijer U (1998): <SPAN class="ft26">Hemlösa kvinnor i Stockholm. </SPAN><NOBR>FoU-rapport</NOBR> 1998:7. Resursförvaltningens <NOBR>FoU-enhet,</NOBR> Stockholm.</P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">Beijer U (1999): </SPAN>Tiggeri – ett nygammalt fenomen. <NOBR><SPAN class="ft0">FoU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 1999:29. Socialtjänstförvaltningen, Stoc kholm.</SPAN></P>
<P class="p541 ft0">Beijer U (2000): <SPAN class="ft26">På männens villkor. </SPAN>Under publicering.</P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">Blom C (1992): </SPAN>Tiggare, tidstjuvar, lättingar och landstrykare. <SPAN class="ft0">Akademisk avhandling. Lund University Press.</SPAN></P>
<P class="p630 ft26"><SPAN class="ft0">Borg S (1974): </SPAN>Hemlösa män. En socialpsykiatrisk och klinisk undersökning. <SPAN class="ft0">Akademisk avhandling. Karolinska institutet.</SPAN></P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">Boverket (1994): </SPAN>Bostadsmarknaden och <NOBR>90-talets</NOBR> förändringar. <SPAN class="ft0">Rapport 1994:1.</SPAN></P>
<P class="p631 ft26"><SPAN class="ft0">Boverket (1999): </SPAN>Bostadsmarknadsläge och förväntat bostadsbyggande <NOBR>1999-2000</NOBR></P>
<P class="p632 ft0">Brottsförebyggande rådet ( 1998): <SPAN class="ft26">Frigivning från fängelse. </SPAN><NOBR>BRÅ-rap-</NOBR> port 1998:6.</P>
<P class="p541 ft0">Christensen A (1994): <SPAN class="ft26">Hemrätt i hyreshuset. </SPAN>Juristförlaget.</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">154 <SPAN class="ft26">Referenser </SPAN>SOU 2000:14</P>
<P class="p633 ft26"><SPAN class="ft0">Cohen NL, Tsemberis S (1991): </SPAN>Emergency psychiatric intervention on the street. <SPAN class="ft0">New Dir Ment Health Serv 52: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">3–16.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p520 ft18">Eek H (1954): <SPAN class="ft3">Socialrätt. </SPAN>Institutet för offentlig och internationell rätt. Elmér Å (1975): <SPAN class="ft3">Från Fattigsverige till välfärdsstaten. </SPAN>Aldus/Bonniers,</P>
<P class="p634 ft0">6:e uppl.</P>
<P class="p628 ft0">Elmér Å, Blomberg S, Harrysson L, Petersson J (1998): <SPAN class="ft26">Svensk socialpolitik. </SPAN>Studentlitteratur.</P>
<P class="p428 ft26"><SPAN class="ft0">Ericson B, Johansson </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">B-M</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> (1994). </SPAN>Bostadsbyggandet i idé och praktik.</P>
<P class="p360 ft0">Akademisk avhandling. Lund University Press.</P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">Eriksson C (1999): </SPAN>Det motsägelsefulla utanförskapet. <SPAN class="ft0">Socialvetenskaplig Tidskrift 1999:4.</SPAN></P>
<P class="p635 ft0">Expertgruppen för studier i offentlig e konomi (1999): <SPAN class="ft26">Bostad sökes – en </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> om de hemlösa i folkhemmet. </SPAN>Ds 1999:46.</P>
<P class="p636 ft0">Fattigvårdslagstiftningskommittén (1915): <SPAN class="ft26">Öfversikt av den svenska fattigvårdens historia. </SPAN>(Författad av G Lindstedt). II. Fattigvårdslagstiftningen, del II.</P>
<P class="p86 ft26"><SPAN class="ft0">Finne E (1997): </SPAN>Socialtjänstens kontakter med missbrukare, psykiskt störda och hemlösa 1996. <NOBR><SPAN class="ft0">FoU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 1997:15. Resursförvaltningen i Stockholms stad.</SPAN></P>
<P class="p637 ft26"><SPAN class="ft0">Finne E (1999): </SPAN>Statistik över missbrukare, hemlösa och psykiskt störda i Stockholm år 1997. <NOBR><SPAN class="ft0">FoU-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 1999:12. Socialtjänstförvaltningen i Stockholms stad.</SPAN></P>
<P class="p629 ft0">Flyghed J, Stenberg SÅ ( 11993): <SPAN class="ft26">Vräkt i laga ordning. </SPAN>Konsumentverket.</P>
<P class="p631 ft26"><SPAN class="ft0">Flyghed J (1994): </SPAN>Värden, kronofogden, socialtjänsten och de vräkta. Vräkningar i Sverige <NOBR>1982–1994.</NOBR> <SPAN class="ft0">Stencil.</SPAN></P>
<P class="p631 ft26"><SPAN class="ft0">Flyghed J (1995): </SPAN>Vräkt till hemlöshet? Vräkningar i Sverige 1982- 1994. <SPAN class="ft0">Socialvetenskaplig Tidskrift 1995:2.</SPAN></P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">Flyghed J (2000): </SPAN>Vräkningar och psykiatriskt slutenvårdade. <SPAN class="ft0">Underlagsrapport till Kommittén för hemlösa. Stencil.</SPAN></P>
<P class="p638 ft0">Forsberg, E, Starrin B m.fl. (1991): <SPAN class="ft26">Från långtidsvård på mentalsjukhus till egen bostad. </SPAN>Utredningsrapport 1991:8. Centrum för folkhälsoforskning, Karlstad.</P>
<P class="p639 ft26"><SPAN class="ft0">Forsberg E, Starrin B (1993): </SPAN>Deinstitutionalization and the <NOBR>’long-term</NOBR> mentally ill’: a Swedish case study. <SPAN class="ft0">European Journal of Public He- alth 1993:3.</SPAN></P>
<P class="p640 ft26"><SPAN class="ft0">Forsberg E (1994): </SPAN>Den stora utflyttningen – studier av psykiatrins omvandling. <SPAN class="ft0">Rapport 1994:3. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p86 ft0">Franér P, Hansson K, Ågren G (1988): <SPAN class="ft26">Härbärgessituationen i Stockholm. Ett gammalt problem i ny tappning. </SPAN>Rapport 90. <NOBR>FoU-byrån,</NOBR> Stockholms stads socialförvaltning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td200"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td201"><SPAN class="p12 ft26">Referenser <SPAN class="ft0">155</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td202"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td203"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p641 ft26"><SPAN class="ft0">Giertz A (2000): </SPAN>Socialbidrag, boende och bostadslöshet. <SPAN class="ft0">Under publicering.</SPAN></P>
<P class="p630 ft26"><SPAN class="ft0">Grosin L, Norman J (1974): </SPAN>Att leva på samhällets botten. Rapport om de yngre hemlösa männens livssituation. <SPAN class="ft0">Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P class="p635 ft0">Grönwall L, Holgersson L, Nasenius J (1991): <SPAN class="ft26">Socialtjänstens mål och medel. </SPAN>Gothia förlag.</P>
<P class="p642 ft26"><SPAN class="ft0">Gullberg A, Börjeson M (1999). </SPAN>En epidemiologisk ansats vid analys av svag ställning på bostadsmarknaden. <SPAN class="ft0">Uppsats presenterad vid forskningsseminarium den 31/8 1999, arrangerad av Kommittén för hemlösa. Stencil.</SPAN></P>
<P class="p639 ft0">Halldin J, Åhs S, Sundgren M ( 1997): <SPAN class="ft26">Hemlösheten i Stockholm med fler kvinnor och psykiskt sjuka. </SPAN>Socialmedicinsk Tidskrift nr 1997:10.</P>
<P class="p631 ft26"><SPAN class="ft0">Halldin J (2000): </SPAN>Avinstitutionaliseringens betydelse för hemlösheten – myter och fakta. <SPAN class="ft0">Under publicering.</SPAN></P>
<P class="p643 ft44"><SPAN class="ft25">Hanström </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">M-B</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> (1991): </SPAN>På glänt? Bostads- och boendeförhållanden för kvinnor med missbruksproblem. <SPAN class="ft25">Byggforskningsrådet, R52: 1991.</SPAN></P>
<P class="p628 ft26"><SPAN class="ft0">Helgesson V (1978): </SPAN>Kontroll av underklassen. Försvarslöshetsfrågan <NOBR>1825-53.</NOBR> <SPAN class="ft0">I: Hammarström I m.fl., red. Ideologi och socialpolitik i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">1800-talets</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Sverige. Acta Universitatis Upsaliensis, historiska institutionen, Uppsala universitet.</SPAN></P>
<P class="p642 ft26"><SPAN class="ft0">Hertting N (2000a). </SPAN>Homelessness in Western Europe. Trends and traditions in statistics and public policy. <SPAN class="ft0">Stencil. (Rapport framtagen på uppdrag av FEANTSA). Under publicering.</SPAN></P>
<P class="p639 ft0">Hertting N, Erdosi S, Szemzo, Tosics I (2000): <SPAN class="ft26">Strategies to combat homelessness in Western and Eastern Europe. Trends and traditions in statistics and public policy. </SPAN>Stencil. (Rapport framtagen på uppdrag av FEANTSA). Under publicering.</P>
<P class="p644 ft26"><SPAN class="ft0">Hirdman Y (1993): </SPAN>Att lägga livet till rätta – studier i svensk folkhemspolitik. <SPAN class="ft0">Carlssons förlag.</SPAN></P>
<P class="p79 ft26"><SPAN class="ft0">Holgersson L (1996): </SPAN>Socialtjänst. Lagtexter med kommentarer i historisk belysning. <SPAN class="ft0">Tiden/Rabén Prisma.</SPAN></P>
<P class="p645 ft26"><SPAN class="ft0">Holgersson L (1997): </SPAN>Socialpolitik och socialt arbete. Historia och idéer.<SPAN class="ft0">Norstedts Juridik.</SPAN></P>
<P class="p639 ft0">Holmbäck Å, Wessén E (1946): <SPAN class="ft26">Svenska landskapslagar. </SPAN>Femte serien. Hugo Gebers förlag.</P>
<P class="p646 ft0">Holmqvist L (1997): <SPAN class="ft26">Hyreslagen. En kommentar. </SPAN>Norstedts Juridik, 5:e uppl.</P>
<P class="p639 ft26"><SPAN class="ft0">Hopper K, Baumohl J (1996): </SPAN>Redefining the cursed word: A historical interpretation of American homelessness. <SPAN class="ft0">I: Baumohl J, ed. Homelessness in America. Oryx.</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft0">Höjer K (1952): </SPAN>Svensk socialpolitisk historia. <SPAN class="ft0">Norstedts.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">156 </SPAN>Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p647 ft26"><SPAN class="ft0">Inghe G (1962): </SPAN>Klientelet på ungkarlshotellen. <SPAN class="ft0">Stencil. Socialvårdens planeringskommitté, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p639 ft0">Inghe G, Inghe MB (1970): <SPAN class="ft26">Den ofärdiga välfärden. </SPAN>Tiden/Folksam. 2:a upplagan.</P>
<P class="p635 ft0">Isaksson K, Norman J, Svedberg L (1978): <SPAN class="ft26">Överlevnadsstrategier bland hemlösa och socialt utslagna. </SPAN>Tidens förlag.</P>
<P class="p642 ft26"><SPAN class="ft0">Jakobsson S (1989): </SPAN>Tak över huvudet åt husvilla och fattiga. <SPAN class="ft0">I: Thim O, red. I samhällets utkant. Ur Stockholms sociala historia. Ti- den/Folksam/Utbildningsradion.</SPAN></P>
<P class="p637 ft26"><SPAN class="ft0">Jägerskiöld S (1955): </SPAN>Från fattigvård till socialhjälp. En studie i socialrättens rättshistoria och begreppsbildning. <SPAN class="ft0">Förvaltningsrättslig Tidskrift, s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">249-274</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> (del I), s </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">325-340.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> (del II).</SPAN></P>
<P class="p628 ft0">Järvinen M, Tigerstedt C, red (1992): <SPAN class="ft26">Hemlöshet i Norden. </SPAN><NOBR>NAD-pub-</NOBR> likation nr 22.</P>
<P class="p428 ft26"><SPAN class="ft0">Järvinen M (1993): </SPAN>De nye hjemløse. Kvinder, fattigdom, vold.</P>
<P class="p609 ft0">SOCPOL.</P>
<P class="p628 ft0">Järvinen M (1995): <SPAN class="ft26">Om hemlösa kvinnor i Köpenhamn. </SPAN>Socialvetenskaplig Tidskrift 1995:2.</P>
<P class="p640 ft26"><SPAN class="ft0">Karlén L (1998): </SPAN>Rätten till bostad. En komparativ undersökning av svensk och engelsk lagstiftning om rätt till bostad. <SPAN class="ft0">Juristförlaget i Lund.</SPAN></P>
<P class="p628 ft26"><SPAN class="ft0">Karolinska institutet (1998): </SPAN>Socialt och socialmedicinskt klient- och patientorienterad verksamhet för utstötta grupper – främst bostadslösa. En modell för klinisk intervention och forskning. <SPAN class="ft0">KI rapport 1998:2. Avdelningen för socialmedicin.</SPAN></P>
<P class="p639 ft26"><SPAN class="ft0">Komrev (1999): </SPAN>Inventering av andrahandsuthyrning samt upplåtelse av lägenheter inom SDF:nas <NOBR>IOF-enheter <SPAN class="ft0">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Konsultrapport, december 1999, Malmö.</SPAN></P>
<P class="p541 ft0">Larsson H A, red (1999): <SPAN class="ft26">Boken om Sveriges historia. </SPAN>Forum.</P>
<P class="p648 ft26"><SPAN class="ft0">Larsson M (1993): </SPAN>En svensk ekonomisk historia <NOBR>1850-1985.</NOBR> <SPAN class="ft0">SNS förlag, 2:a uppl.</SPAN></P>
<P class="p649 ft25">Lindkvist T, Ågren K ( 1985): <SPAN class="ft44">Sveriges medeltid. </SPAN>Almqvist & Wiksell. Lindström L (1992): <SPAN class="ft44">Omsorgen om hemlösa alkoholister – en funktio-</SPAN></P>
<P class="p650 ft0"><SPAN class="ft26">nell analys. </SPAN>I: Järvinen M, Tigerstedt C, red. Hemlöshet i Norden. <NOBR>NAD-publikation</NOBR> nr. 22.</P>
<P class="p645 ft26"><SPAN class="ft0">Lindström L (1993): </SPAN>Socialtjänsten och den hemlöse alkoholisten. <SPAN class="ft0">So- ciologisk Forskning 1993:1.</SPAN></P>
<P class="p651 ft26"><SPAN class="ft0">Lundquist L (1997): </SPAN>Fattigvårdsfolket – ett nätverk i den sociala frågan <NOBR>1900-1920.</NOBR> <SPAN class="ft0">Lund University Press.</SPAN></P>
<P class="p646 ft0">Mallander O, Meevwisse A, Sunesson S (1998): <SPAN class="ft26">Normalisering. </SPAN>I: Denvall V, Jacobson T, red. Vardagsbegrepp i socialt arbete. Norstedts Juridik.</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td200"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td201"><SPAN class="p12 ft26">Referenser <SPAN class="ft0">157</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td202"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td203"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p652 ft26"><SPAN class="ft0">Montgomery A (1951): </SPAN>Svensk socialpolitik under <NOBR>1800-talet.</NOBR> <SPAN class="ft0">KF:s bokförlag.</SPAN></P>
<P class="p653 ft0">Mosher L, Burti L (1995): <SPAN class="ft26">Socialpsykiatri. </SPAN>Bonniers. Möller G (1947): <SPAN class="ft26">Kan trygghet skapas? </SPAN>Tiden 1947:6.</P>
<P class="p428 ft26"><SPAN class="ft0">Narkotikakommissionen (1999): </SPAN>Drugrelated mortality in Sweden.</P>
<P class="p360 ft0">Stencil.</P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">Nilsson A, Tham H (1999): </SPAN>Fångars levnadsförhållanden. Resultat av en levnadsnivåundersökning. <SPAN class="ft0">Stockholms universitet, kriminologiska institutionen.</SPAN></P>
<P class="p642 ft26"><SPAN class="ft0">Nilsson G B (1965): </SPAN>Svensk fattigvårdslagstiftning <NOBR>1853-71 <SPAN class="ft0">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> I: Berggren H, Nilsson G B. Liberal socialpolitik </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">1853-1884.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Svenska bokförlaget/Norstedts.</SPAN></P>
<P class="p639 ft26"><SPAN class="ft0">Nordentoft M (1994): </SPAN>Hjemløshed, social integration og livskvalitet hos psykiatriske patienter i Køpenhavn. <SPAN class="ft0">Foreningen af Danske Le- gestuderens Forlag.</SPAN></P>
<P class="p428 ft26"><SPAN class="ft0">Nordfeldt M (1994): </SPAN>Frivilliga organisationers insatser för hemlösa.</P>
<P class="p360 ft0">Sköndals institutens skriftserie, nr 3.</P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">Nordfeldt M (1999): </SPAN>Hemlöshet i välfärdsstaden. En studie av relationerna mellan socialtjänst och frivilliga organisationer i Stockholm och Göteborg. <SPAN class="ft0">Akademisk avhandling. Geografiska regionstudier nr 39, Uppsala universitet.</SPAN></P>
<P class="p654 ft26"><SPAN class="ft0">Norman J, Schultze R (1970): </SPAN>Hemlösa män i Stockholm. Rapport från Stockholms socialnämnds socialmedicinska utrednings- och behandlingshem vid Krukmakargatan. <SPAN class="ft0">Kommunstyrelsens utlåtanden och memorial, bihang 99.</SPAN></P>
<P class="p630 ft26"><SPAN class="ft0">Norman J (1979): </SPAN>Socialmedicinska studier av hemlösa män i Stockholm. <SPAN class="ft0">Akademisk avhandling. Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p639 ft0">North CS, Smith EM, Pollio DE, Spitznagel EL (1996): <SPAN class="ft26">Are the mentally ill homeless a distinct homeless subgroup? </SPAN>Ann Clin Psychiatry 1996; 8 (3): <NOBR>117–128.</NOBR></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft0">Näringsdepartementet (1995): </SPAN>Bostadsförsörjningen för svaga hushåll.</P>
<P class="p655 ft0">PM <NOBR>1995-06-13.</NOBR> Stencil. (Rapport av Arbetsgruppen med uppgift att följa bostadsförsörjningen för svaga hushåll, Fi 1993:C).</P>
<P class="p639 ft0">Paulsson I, Riberdahl C, Westerling P (1997): <SPAN class="ft26">Kommunallagen. Kommentarer och praxis. </SPAN>Kommentus förlag.</P>
<P class="p645 ft26"><SPAN class="ft0">Petersson B (1983): </SPAN>"Den farliga underklassen". Studier i fattigdom och brottslighet i <NOBR>1800-talets</NOBR> Sverige. <SPAN class="ft0">Akademisk avhandling. Universitetet i Umeå.</SPAN></P>
<P class="p656 ft25">Qvarsell R (1991): <SPAN class="ft44">Vårdens idéhistoria. </SPAN>Carlssons bokförlag. Riksskatteverket: Kronofogdemyndigheternas verksamhet 1997, 1998. Sahlin I (1992a): <SPAN class="ft44">Hemlöshet – reflexioner kring ett begrepp. </SPAN>I: Järvinen</P>
<P class="p360 ft0">M, Tigerstedt C, red. Hemlöshet i Norden. <NOBR>NAD-publikation</NOBR> nr. 22.</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">158 <SPAN class="ft26">Referenser </SPAN>SOU 2000:14</P>
<P class="p633 ft0">Sahlin I (1992b): <SPAN class="ft26">Att definiera hemlöshet. </SPAN>Sociologisk Forskning 1992:2.</P>
<P class="p541 ft0">Sahlin I (1992c): <SPAN class="ft26">Begreppet "hemlös". </SPAN>Boverket</P>
<P class="p635 ft26"><SPAN class="ft0">Sahlin I (1996): </SPAN>På gränsen till bostad. Avvisning, utvisning, specialkontrakt. <SPAN class="ft0">Akademisk avhandling. Arkiv förlag.</SPAN></P>
<P class="p628 ft0">Sahlin I (1997): <SPAN class="ft26">Hjälper vi dem som behöver hjälp </SPAN>? I: Turner B, Ve- dung E, red. Bostadspolitik för tjugohundratalet. Återtåg och nya värden. Meyers förlag.</P>
<P class="p657 ft26"><SPAN class="ft0">Sahlin I (1999a): </SPAN>Systemskifte på bottenvåningen: från bostad till "boende". <SPAN class="ft0">I: Bengtsson B, Sandstedt E, red. Bostadsinstitutets Årsbok 1999.</SPAN></P>
<P class="p646 ft26"><SPAN class="ft0">Sahlin I (1999b): </SPAN>Hemlöshetens omfattning och utveckling. <SPAN class="ft0">I: Bengtsson B, Sandstedt E, red. Bostadsinstitutets Årsbok 1999.</SPAN></P>
<P class="p79 ft26"><SPAN class="ft0">Sahlin I (2000): </SPAN>Utvecklingen av den sekundära bostadsmarknaden och dess betydelse för <NOBR>1990-talets</NOBR> hemlöshet. <SPAN class="ft0">Under publicering.</SPAN></P>
<P class="p658 ft26"><SPAN class="ft0">Sahlin I, Thörn C (2000): </SPAN>Women, exclusion and homelessness. National <SPAN class="ft0">Report from Sweden to European Observatory on Homelessness.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr9 td204"><SPAN class="p20 ft0">Utkast.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td205"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td204"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">Sandstedt E (1999): </SPAN>Från social välfärd till hållbar välfärd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td205"><SPAN class="p12 ft0">I: Bengts-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td204"><SPAN class="p20 ft0">son B, Sandstedt E, red. Bostadsinstitutets Årsbok 1999.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td205"><SPAN class="p12 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft0">Schutt RK, Meschede T, Rierdan J (1994): <SPAN class="ft26">Distress, suicidal thoughts and social support among homeless adults. </SPAN>J Health Soc Behav 1994; 35 (2): <NOBR>134–142.</NOBR></P>
<P class="p654 ft3"><SPAN class="ft18">Sjögren M (1997): </SPAN>Fattigvård och folkuppfostran. Liberal fattigvårdspolitik <NOBR>1903-1918.</NOBR> <SPAN class="ft18">Akademisk avhandling. Carlssons förlag.</SPAN></P>
<P class="p659 ft26"><SPAN class="ft0">Sjöstrand L (1988): </SPAN>Samhället sviker hemlösa alkoholmissbrukare. <SPAN class="ft0">Lä- kartidningen 1988:42.</SPAN></P>
<P class="p638 ft0"><NOBR>Ström-Billing</NOBR> I ( 1991): <SPAN class="ft26">Ungkarlshotell. </SPAN>Stockholmsmonografier utg av Stockholms stad.</P>
<P class="p629 ft0">Socialstyrelsen (1989): <SPAN class="ft26">Från hyresskuld till avhysning. </SPAN><NOBR>SoS-rapport</NOBR> 1989:36.</P>
<P class="p636 ft0">Socialstyrelsen (1993): <SPAN class="ft26">Hemlösa i Sverige. </SPAN>SoS följer upp och utvärderar 1993:13.</P>
<P class="p660 ft26"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen (1994): </SPAN>De bostadslösas situation i Sverige. <SPAN class="ft0">SoS följer upp och utvärderar 1994:14.</SPAN></P>
<P class="p661 ft44"><SPAN class="ft25">Socialstyrelsen (1996a): </SPAN>Kursändring i missbrukarvården – mot öppnare former. <SPAN class="ft25">Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1996:3.</SPAN></P>
<P class="p628 ft0">Socialstyrelsen (1996b): <SPAN class="ft26">Psykiskt störda missbrukare. </SPAN><NOBR>SoS-rapport</NOBR> 1996:14.</P>
<P class="p604 ft25">Socialstyrelsen (1997a): <SPAN class="ft44">Social rapport 1997. </SPAN><NOBR>SoS-rapport</NOBR> 1997:14. Socialstyrelsen (1997b): <SPAN class="ft44">Vad är psykisk sjukdom, störning, ohälsa och</SPAN></P>
<P class="p662 ft0"><SPAN class="ft26">psykiskt frisk? </SPAN>Psykiatriuppföljningen 1997:20. (Rapporten är författad av Per Borgå).</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 2000:14 <SPAN class="ft26">Referenser </SPAN>159</P>
<P class="p663 ft0">Socialstyrelsen (1998a): <SPAN class="ft26">Balans i missbrukarvården? </SPAN>Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1998:3.</P>
<P class="p637 ft26"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen (1998b): </SPAN>Reformens första tusen dagar. Årsrapport från psykiatrireformen 1998. <SPAN class="ft0">Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1998:4.</SPAN></P>
<P class="p79 ft26"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen (1999a): </SPAN>Välfärd och valfrihet? Slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform. <SPAN class="ft0">Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999:1.</SPAN></P>
<P class="p637 ft26"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen (1999b): </SPAN>Personer med svår psykisk störning och missbruk. <SPAN class="ft0">Psykiatriuppföljningen 1999:1. (Rapporten är utarbetad av docent Agneta Öjehagen).</SPAN></P>
<P class="p664 ft26"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen (1999c): </SPAN>Vårdinsatser för vuxna missbrukare och övriga vuxna 1998. <SPAN class="ft0">Statistik socialtjänst 1999:6.</SPAN></P>
<P class="p79 ft26"><SPAN class="ft0">Socialstyrelsen (1999d): </SPAN>Långvarigt socialbidragstagande under 1990- talet. <SPAN class="ft0">Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999:5.</SPAN></P>
<P class="p645 ft0">Socialstyrelsen (1999e): <SPAN class="ft26">Missbrukarvård. </SPAN>Underlagsrapport till Kommittén Välfärdsbokslutet. Stencil.</P>
<P class="p665 ft0">Socialstyrelsen (1999f): <SPAN class="ft26">Socialbidrag. </SPAN>Underlagsrapport till Kommittén Välfärdsbokslut. Stencil.</P>
<P class="p654 ft3"><SPAN class="ft18">Socialstyrelsen (2000): </SPAN>Hemlösa i Sverige 1999.Vilka är de och vilken hjälp får de? <SPAN class="ft18">Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:1.</SPAN></P>
<P class="p666 ft0">Statens institutionsstyrelse (1999): <SPAN class="ft26">Årsrapport DOK 97. </SPAN>SiS följer upp och utvecklar nr 1/99.</P>
<P class="p79 ft0">Statens institutionsstyrelse (2000): <SPAN class="ft26">Beläggningen vid </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">LVM-hem</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> och särskilda ungdomshem år 1999. </SPAN>Stencil, daterad <NOBR>2000-02-08.</NOBR></P>
<P class="p667 ft26"><SPAN class="ft0">Stegö C (1993): </SPAN>Systemskiftet. En <NOBR>1800-talshistoria.</NOBR> <SPAN class="ft0">Nerenius & Santé- rus förlag.</SPAN></P>
<P class="p630 ft0">Stenberg L, Svanström L, Åhs S (1989): <SPAN class="ft26">Uteliggarna i välfärdssamhället. </SPAN>Tiden.</P>
<P class="p668 ft44"><SPAN class="ft25">Stenberg </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">S-Å</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> (1990): </SPAN>Vräkt ur folkhemmet. En studie av vräkningarna i Sverige under <NOBR>1900-talet.</NOBR> <SPAN class="ft25">Akademisk avhandling. Carlssons förlag.</SPAN></P>
<P class="p639 ft26"><SPAN class="ft0">Strömberg T (1988): </SPAN>Historien om bostadsmarknadens politisering. Socialdemokraterna och bostadsfrågan. <SPAN class="ft0">I: Misgeld K, Molin K, Åmark K (red). Socialdemokratins samhälle. Tiden.</SPAN></P>
<P class="p638 ft26"><SPAN class="ft0">Sundin Ö (1998): </SPAN>Strategier vid behandling av dubbla störningar. <SPAN class="ft0">I: Gerdner A, Sundin Ö, red. Dubbeltrubbel. Statens institutionsstyrelse/Runnagården</SPAN></P>
<P class="p639 ft0">Susser E, Conover S, Struening EL (1989): <SPAN class="ft26">Psychiatric problems in homeless men. Lifetime psychosis, substance use, and current distress in new arrivals at New York City shelters. </SPAN>Archives of General Psychiatry 1989; 46 (9): <NOBR>845–850.</NOBR></P>
<P class="p639 ft26"><SPAN class="ft0">Svedberg L (1997): </SPAN>Marginella positioner. Kritisk diskussion om begrepp, teori och empiri. <NOBR><SPAN class="ft0">EpC-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> 1997:5, Socialstyrelsen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">160 </SPAN>Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p669 ft0">Svenska kommunförbundet (1999): Socialtjänstlagen. En vägledning. Kommentus förlag, 2:a uppl.</P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft0">Swärd H (1998): </SPAN>Hemlöshet – fattigdomsbevis eller välfärdsdilemma?</P>
<P class="p609 ft0">Studentlitteratur.</P>
<P class="p629 ft0">Timmer D, Eitzen D S, Talley K (1994): <SPAN class="ft26">Paths to homelessness. Ex- treme poverty and the urban housing crisis. </SPAN>Westview Press.</P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft0">Topor A (1996a): </SPAN>Socialt perspektiv på arbetet med psykiskt störda.</P>
<P class="p609 ft0">Socionomen 1996:3.</P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft0">Topor A (1996b): </SPAN>Mer av samma sak – eller någonting annorlunda?</P>
<P class="p670 ft0">Inledning till Tidemalm D (1996): Från psykiatrisk avdelning till gruppbostad. Flyttning i samband med psykiatrireformen. Rapport nr 5/1996. <NOBR>FoU-enheten/Psykiatri,</NOBR> Västra Stoc kholms Sjukvårdsområde.</P>
<P class="p79 ft26"><SPAN class="ft0">Topor A, Gylling M (1999): </SPAN>Avhospitaliseringens följder – en tioårig uppföljning av patienter utskrivna från sluten psykiatrisk vård inom SLL <NOBR>1986-1996.</NOBR> <SPAN class="ft0">Rapport 1999:6, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">FoU-enheten/Psykiatri,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> Västra Stockholms Produktionsområde.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0">Turner B, Vedung E, red. (1997). <SPAN class="ft26">Bostadspolitik för tjugohundratalet. Återtåg och nya värden. </SPAN>Meyers förlag.</P>
<P class="p628 ft26"><SPAN class="ft0">Turner B (1999): </SPAN>Bostadspolitikens blinda fläckar – om de fördelningspolitiska verkningarna av den förda politiken. <SPAN class="ft0">I: Bengtsson B, Sandstedt E, red. Bostadsinstitutets Årsbok 1999.</SPAN></P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">Turner B (2000): </SPAN>Hemlöshet och bostadspolitik för alla. <SPAN class="ft0">Under publicering.</SPAN></P>
<P class="p638 ft26"><SPAN class="ft0">Ågren G (1992): </SPAN>Hemlöshet, ett svenskt perspektiv – kommentar. <SPAN class="ft0">I: Järvinen M, Tigerstedt C, red. Hemlöshet i Norden. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft0">NAD-publikation</SPAN></NOBR><SPAN class="ft0"> nr. 22.</SPAN></P>
<P class="p642 ft26"><SPAN class="ft0">Ågren G (1994): </SPAN>Hemlösa och andra socialt utslagna missbrukare. <SPAN class="ft0">I: Berglund M, red. Behandling av alkoholproblem. CUS/LiberUt- bildning.</SPAN></P>
<P class="p654 ft0">Ågren G, Berglund E, Franér P (1994): <SPAN class="ft26">Hemlösa i Stockholm – hemlösa med psykisk störning. </SPAN><NOBR>FoU-rapport</NOBR> 1994:18. Socialtjänsten i Stockholm.</P>
<P class="p79 ft0">Ågren G, Berglund E, Finne E, Franér P (1997): <SPAN class="ft26">Hemlösa i Stockholm 1996. </SPAN><NOBR>FoU-rapport</NOBR> 1997:9. Resursförvaltningens <NOBR>FoU-enhet.</NOBR></P>
<P class="p629 ft0">Ågren G, Beijer U, Finne E (2000): <SPAN class="ft26">Hemlösa i Stockholm. </SPAN>Under publicering.</P>
<P class="p628 ft26"><SPAN class="ft0">Åsander H (1976): </SPAN>En uppföljande studie och <NOBR>klinisk-psykiatrisk</NOBR> fältundersökning av hemlösa män i Stockholm. <SPAN class="ft0">Akademisk avhandling. Karolinska institutet.</SPAN></P>
<P class="p646 ft0">Öjehagen A, Berglund M (1994): <SPAN class="ft26">Psykiskt störda missbrukare. </SPAN>I: Berglund M, m.fl. Behandling av alkoholproblem. CUS/LiberUt- bildning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td200"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td201"><SPAN class="p12 ft26">Referenser <SPAN class="ft0">161</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td202"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td203"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p671 ft26"><SPAN class="ft0">Öjehagen A (1998): </SPAN>Samtidigt beroende och psykisk störning – en aktuell forskningsöversikt. <SPAN class="ft0">I: Gerdner A, Sundin Ö, red. Dubbeltrubbel. Statens institutionsstyrelse/Runnagården.</SPAN></P>
<P class="p638 ft26"><SPAN class="ft0">Öjehagen A (1999): </SPAN>Om människor med dubbla diagnoser. <SPAN class="ft0">I: Alkohol och narkotika – politik, vård och dilemman. Socialvetenskapliga Forskningsrådet.</SPAN></P>
<P class="p366 ft7">Statens offentliga utredningar:</P>
<P class="p638 ft3"><SPAN class="ft18">SOU 1945:63. </SPAN>Slutbetänkande avgivet av Bostadssociala utredningen. Del I. Allmänna riktlinjer för den framtida bostadspolitiken.</P>
<P class="p672 ft44"><SPAN class="ft25">SOU 1947:26. </SPAN>Slutbetänkande avgivet av Bostadssociala utredningen. Del II. Saneringen av stadssamhällenas bebyggelse.</P>
<P class="p654 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 1987:22. </SPAN>Missbrukarna, socialtjänsten, tvånget. <SPAN class="ft0">Betänkande av Socialberedningen.</SPAN></P>
<P class="p668 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 1991:88. </SPAN>Stöd och samordning kring psykiskt störda. <SPAN class="ft0">Delbetänkande av Psykiatriutredningen.</SPAN></P>
<P class="p79 ft0">SOU 1991:92. <SPAN class="ft26">Rätten till bostad. </SPAN>Delbetänkande av Psykiatriutredningen.</P>
<P class="p668 ft0">SOU 1992:24. <SPAN class="ft26">Avreglerad bostadsmarknad. </SPAN>Delbetänkande av Utredningen om statens stöd för bostadsfinansieringen.</P>
<P class="p79 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 1992:37. </SPAN>Psykiatrin och dess patienter – levnadsförhållanden, vårdens innehåll och utveckling. <SPAN class="ft0">Delbetänkande av Psykiatriutredningen.</SPAN></P>
<P class="p673 ft0">SOU 1993:82. <SPAN class="ft26">Frivilligt socialt arbete. </SPAN>Rapport av Socialtjänstkommittén.</P>
<P class="p674 ft0">SOU 1994:27. <SPAN class="ft26">Vård av alkoholmissbrukare. </SPAN>Delbetänkande av Alkoholpolitiska kommissionen.</P>
<P class="p675 ft0">SOU 1994:139. <SPAN class="ft26">Ny socialtjänstlag. </SPAN>Huvudbetänkande av Socialtjänstkommittén.</P>
<P class="p428 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 1995:98. </SPAN><NOBR>1990-talets</NOBR> bostadsmarknad – en första utvärdering.</P>
<P class="p360 ft0">Delbetänkande av Bostadspolitiska utredningen.</P>
<P class="p629 ft0">SOU 1996:55. <SPAN class="ft26">Vägar in i Sverige. </SPAN>Bilaga till Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande.</P>
<P class="p630 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 1996:156. </SPAN>Bostadspolitik 2000 – från produktionstill boendepolitik. <SPAN class="ft0">Slutbetänkande av Bostadspolitiska utredningen.</SPAN></P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 1998:25. </SPAN>Tre städer – en storstadspolitik för hela landet. <SPAN class="ft0">Slutbetänkande av Storstadskommittén.</SPAN></P>
<P class="p675 ft0">SOU 1999:46. <SPAN class="ft26">Ökade socialbidrag. </SPAN>Delbetänkande av Socialtjänstutredningen.</P>
<P class="p674 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 1999:90. </SPAN>Narkotikastatistik. Om samhällets behov av information om narkotikautvecklingen. <SPAN class="ft0">Delbetänkande av Narkotikakommissionen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">162 </SPAN>Referenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p676 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 1999:137. </SPAN>Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål. <SPAN class="ft0">Delbetänkande av Nationella folkhälsokommittén.</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 1999:148. </SPAN>På de boendes villkor – allmännyttan på <NOBR>2000-talet.</NOBR></P>
<P class="p609 ft0">Betänkande från Utredningen om allmännyttan och bruksvärdet.</P>
<P class="p629 ft26"><SPAN class="ft0">SOU 2000:3. </SPAN>Välfärd vid vägskäl. Utvecklingen under <NOBR>1990-talet.</NOBR> <SPAN class="ft0">Delbetänkande av Kommittén Välfärdsbokslut.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td139"><SPAN class="p99 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td140"><SPAN class="p31 ft0">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td141"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td142"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft1">Särskilt yttrande</P>
<P class="p677 ft23">Särskilt yttrande av Kristina Axén Olin</P>
<P class="p49 ft0">Dagens hemlösa individer har ofta en komplex problematik. Det är enligt min uppfattning nödvändigt att kommuner och andra möter upp med särskilda boenden, t.ex. härbärgen och stödboenden i trappstegsform, för att ge den hemlöse en möjlighet att i lung och ro under ordnade levnadsförhållanden gå vidare i livet. Att flytta in i ett ”vanligt” boende</P>
<P class="p678 ft0">är ofta ett för stort steg till en början och kan förorsaka mänskligt lidande.</P>
<P class="p175 ft0">Vidare innebär inte, att mycket av den nyproduktion som sker är bostadsrätter och särskilda boenden, ett problem eftersom dessa frigör andra boenden i kedjan.</P>
<P class="p679 ft0">Det bästa sättet att råda bot mot hemlöshet och öka bostadsbyggandet är att sänka skatterna för byggnation.</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td206"><SPAN class="p99 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td207"><SPAN class="p12 ft26">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">165</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td208"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td209"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft1">Kommittédirektiv</P>
<P class="p48 ft23">Nya former för stöd åt hemlösa</P>
<P class="p82 ft26">Dir. 1998:108</P>
<P class="p600 ft0">Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 1998.</P>
<P class="p680 ft7">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p51 ft0">En parlamentarisk kommitté tillkallas meduppgift att i dialog med berörda myndigheter, organisationer och andra föreslå och initiera åtgärder som syftar till att skapa en bättre situation för de hemlösa och förhindra att hemlöshet uppstår. Kommittén skall lämna underlag och förslag för regeringens ställningstagande till fördelning av projektmedel.</P>
<P class="p56 ft7">Bakgrund</P>
<P class="p406 ft26">Situationen för hemlösa har försvårats</P>
<P class="p97 ft0">Under de senaste åren har hemlösheten uppmärksammats och blivit synligare. Vi kan inte med säkerhet konstatera att problemet blivit vanligare. Men mycket talar för att hemlösheten ökat och att de hemlösas situation försvårats. Oron för att fler personer än tidigare med psykiska funktionshinder återfinns bland dem som kan betraktas som hemlösa har återkommit i flera undersökningar och också understruktits av de ideella organisationerna. Andelen psykiskt funktionshindrade kvinnor bland de hemlösa tycks öka liksom personer som förutom att vara psykiskt funktionshindrad också är missbrukare.</P>
<P class="p681 ft0">Den senaste undersökningen av hemlösheten i Sverige gjordes år 1993.</P>
<P class="p682 ft26"><SPAN class="ft0">I rapporten </SPAN>De bostadslösas situation i Sverige (1994:15) <SPAN class="ft0">konstaterade Socialstyrelsen att det i mars 1993 fanns sammanlagt 10 000 hemlösa personer i landet varav hälften i Stockholm, Göteborg och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">166 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p429 ft0">Malmö. Begreppet hemlösa definieras i rapporten som personer som varken har egen eller hyrd bostad och som inte bor stadigvarande inneboende utan är hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller till en tillvaro som uteliggare. Cirka tio procent av alla hemlösa var uteliggare, dvs. cirka 1000 personer. Av de hemlösa var 83 procent män och 17 procent kvinnor. Hemlösheten var vanligtvis förknippad med allvarliga sociala och medicinska problem och många av de hemlösa hade svårt att få sina behov tillgodosedda. De resurser som fanns var inte tillräckligt anpassade till de hemlösas behov.</P>
<P class="p96 ft26">Kommunerna har det yttersta ansvaret</P>
<P class="p193 ft0">Kommunerna har det yttersta ansvaret för att människor i utsatta situationer får det stöd och den hjälp de behöver. Enligt socialtjänstlagen (1980:620) är det socialnämndens uppift att främja den enskildes rätt till bostad och bistå med vård eller andra former av socialt stöd vid behov. Verksamheterna inom den sociala omsorgen regleras i flera olika lagar, bl.a. socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen (1982:762), lagen (1993:387) om stöd och service t ill vissa funktionshindrade samt lagen (1988:870) om vård av missbrukare. I kommunerna är man medveten om de ökade svårigheterna för gruppen hemlösa och det pågår ett aktivt utvecklingsarbete för att finna bra och relevanta stödformer.</P>
<P class="p96 ft26">De ideella organisationerna gör ett betydelsefullt arbete</P>
<P class="p442 ft0">De ideella organisationernas insatser är ett viktigt komplement till de kommunala åtgärderna. Mycket tyder på att de ideella organsationerna spelar en större roll för de hemlösa än tidigare och på att många hemlösa med svårare problem föredrar att söka sig till dessa organisationer. Vid Socialstyrelsens undersökning i mars 1993 framkom det att tio procent av boendet för hemlösa hade en frivillig organisation som huvudman. De mest omfattande insatserna görs av Stadsmissionen och Frälsningsarmén som erbjuder möjligheter till tillfällig övernattning eller olika former av tillfälligt boende. Det är vanligt att kommunerna köper sådana platser eller samarbetar på andra sätt med de ideella organisationerna.</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">SOU 2000:14 <SPAN class="ft26">Bilaga 1 </SPAN>167</P>
<P class="p56 ft26">Statliga insatser för de hemlösa</P>
<P class="p55 ft0">Som nämnts vilar samhällets ansvar för de hemlösa ytterst på den kommunala socialtjänsten. Staten har emellertid de senaste åren tagit olika initiativ och satsat resurser i syfte att hjälpa de mest utsatta grupperna.</P>
<P class="p683 ft0">I mars 1997 beslutade regeringen att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna Arvsfonden för ideella organisationers kostnader för att tillsammans med kommunerna utveckla och pröva nya modeller för stöd till och boende för personer med psykiska problem.</P>
<P class="p683 ft0">Regeringen beslutade den 25 juni 1998 om direktiv för en bostadssocial beredning med parlamentarisk sammansättning. Ett av uppdragen är att följa utvecklingen på det bostadssociala området och lämna förslag till åtgärder för att stödja särskilt utsatta gr upper på bostadsmarknaden,bl.a. hemlösa, psykiskt sjuka och ekonomiskt svaga hushåll.</P>
<P class="p684 ft25">För att få aktuella kunskaper om problemets omfattning och vilka insatser som görs av kommunerna och de ideella organisationerna har Socialstyrelsen fått i uppdrag att kartlägga omfattningen av hemlösheten i Sverige och redovisa de insatser som görs för hemlösa.</P>
<P class="p360 ft0">Uppdraget skall redovisas den 31 december 1999.</P>
<P class="p655 ft0">Sverige har även i internationella sammanhang uppmärksammat problemen med hemlöshet. Inför Europeiska rådets möte i Wien den <NOBR>11-12</NOBR> december 1998 uttalade Sverige och Storbritannien gemensamt att medlemsländerna borde se över och förbättra sina insatser för de hemlösa som ett led i en politik för att motverka marginalisering och utslagning av svaga grupper i samhället.</P>
<P class="p685 ft0">Regeringen har i budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1, utgiftsområde 9) föreslagit att medel om sammanlagt 30 miljoner kronor under tre år avsätts till åtgärder för hemlösa. Stödet skall ges till kommuner och ideella organisationer för att pröva och utveckla olika boende- och stödformer, stödja nyskapande projekt samt finna metoder för lokala inventeringar och uppsökande verksamhet. För år 1999 har riksdagen beslutat att anslå 10 m iljoner kronor. Under förutsättning av riksdagens godkännande kommer ytterligare 10 miljoner kronor att avsättas för år 2000 respektive år 2001.</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GOB314160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">168 <SPAN class="ft26">Bilaga 1 </SPAN>SOU 2000:14</P>
<P class="p56 ft7">Uppdraget</P>
<P class="p193 ft0">Regeringen vill i samarbete med kommuner och ideella organisationer vidta ytterligare åtgärder för att förbättra situationen för hemlösa kvinnor och män. De insatser som idag görs på lokal och statlig nivå bör kompletteras med aktiv opinionsbildning och nationell samling för att problemen skall kunna lösas. Ett sådant arbete bör ske inom ramen för en parlamentarisk kommitté. Kommittén skall ha tilluppgift att i dialog med berörda myndigheter, organisationer och andra föreslå och initiera åtgärder som syftar till att på såväl kort som lång sikt utveckla ett bättre stöd för de hemlösa och förhindra att hemlöshet uppstår.</P>
<P class="p124 ft25">Utgångspunkten för kommitténs arbete skall vara en analys för att identifiera problem och orsaker till hemlöshet. Denna analys kan baseras på aktuell forskning och redan gjorda undersökningar samt studier av de hemlösas situation. Även utredningar och forskning inom områdena missbruk och brottslighet kan vara av relevans för en sådan analys. Kommittén kan dessutom utföra särskilda undersökningar, t.ex. genom att intervjua hemlösa och fånga upp deras be hov och önskemål. I arbetet med att identifiera problemen skall kommittén ta vara på resultaten från de kartläggningar av hemlösa som gjorts av bl.a. Socialstyrelsen, Stockholms stad och inom andra områden av relevans, t.ex. Brottsförebyggande rådets kartläggning av situationen för frigivna från fängelse. Kommittén skall vidare följa de kartläggningar som görs av Socialstyrelsen, Boverket och den Bostadssociala beredningen (dir. 1998:56). En viktig del i arbetet är att skapa en bild av pågående lokalt utvecklingsarbete och ta del av de planer som tagits fram i kommunerna.</P>
<P class="p211 ft0">Kommittén skall i sitt arbete uppmärksamma bra exempel på boende- och stödformer för hemlösa och se till att erfarenheterna kan spridas till ansvariga huvudmän. Vidare skall kommittén bidra till att utveckla nya metoder för att komma till rätta med hemlösheten. Kvinnors och mäns olika behov skall därvid särskilt uppmärksammas. De ideella organisationerna har pekat på bristen på metoder för inventering, kartläggning och uppsökande verksamhet för att nå personer som saknar bostad eller på annat sätt riskerar att bli hemlösa. Det behövs också olika stödformer bl.a. i syfte att hjälpa psykiskt funktionshindrade att klara ett eget boende. Att cirka en femtedel av de personer som friges från fängelse kan betraktas som hemlösa är också ett problem som behöver uppmärksammas.</P>
<P class="p343 ft0">De hemlösa är en mycket heterogen grupp vilket ställer särskilda krav på ett varierat utbud av stödformer. Kommittén skall också bidra till att utveckla metoder för praktiskt samarbete mellan ideella organisationer, kriminalvården, kommuner och landsting i planeringen och genomförandet av stöd och boendeformer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td210"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td211"><SPAN class="p12 ft26">Bilaga 1 <SPAN class="ft0">169</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td212"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td213"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft0">En viktig uppgift för kommittén är att stimulera och stödja initiativ till nyskapande projekt som kan ge långsiktiga effekter för dagens hemlösa och förhindra hemlöshet för andra. Kommittén skall bereda och till regeringen lämna förslag till stöd till projekt som finansieras från utgiftsområde 9, anslaget B 20 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa. Projektstöden skall beredas i nära samråd med Allmänna Arvsfonden. Underlaget skall innefatta en plan för projektens uppföljning och utvärdering. Projekten skall delfinansieras av ansvariga huvudmän.</P>
<P class="p171 ft0">Hemlöshet är i ökad utsträckning ett storstadsproblem. Kommittén skall därför uppmärksamma de särskilda problemen i storstäderna. Kommittén skall i denna fråga nära samråda med den storstadsdelegation som regeringen avser att tillsätta med uppdrag att utveckla och samordna den nationella storstadspolitiken och särskilt företräda staten vid överläggningar om s.k. lokala utvecklingsavtal för utsatta bostadsområden.</P>
<P class="p236 ft0">Kommitténs arbete skall syfta till att påverka attityder och att skapa förståelse för och solidaritet med människor i utsatta situationer.</P>
<P class="p89 ft26">Arbetsformer</P>
<P class="p97 ft0">Kommittén skall arbeta utåtriktat och samarbeta med och stimulera aktiviteter hos organisationer, kommuner, landsting och andra berörda.</P>
<P class="p125 ft0">Det kan bl.a. ske genom konferenser, offentliga utfrågningar, workshops m.m. Kommmittén skall utföra sitt uppdrag i nära samverkan med berörda myndigheter och organisationer. I sitt arbete bör kommittén samråda med den bostadssociala beredningen (dir. 1998:56) och andra utredningar med anknytning till uppdraget samt med Boverket, Kriminalvårdsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet. Kommittén skall samverka med Socialstyrelsen och ta tillvara erfarenheterna från den kartläggning av hemlösheten som Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att genomföra under år 1999.</P>
<P class="p96 ft26">Övrigt</P>
<P class="p97 ft0">Det skall stå kommittén fritt att ta upp andra näraliggande frågor som kan bidra till en positiv utveckling av situationen för de hemlösa. Om kommitténs slutsatser medför författningsreglering skall förslag till sådan lämnas. Förslagens kostnadskonsekvenser skall redovisas. Innebär förslagen ökade kostnader skall en finansiering av förslagen anvisas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr0 td51"><SPAN class="p12 ft26"><SPAN class="ft0">170 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p12 ft0">SOU 2000:14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td53"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p12 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft0">Kommittén skall i sitt arbete beakta vad som sägs i de generella direktiven till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), att redovisa konsekvenser för brottsligheten och de brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49) samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).</P>
<P class="p96 ft26">Tidsplan</P>
<P class="p686 ft0">Kommittén skall kontinuerligt rapportera till regeringen hur arbetet fortskrider samt lämna förslag till stöd till projekt som finansieras från utgiftsområde 9, anslaget B20 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa. Den 31 mars år 2000 skall kommittén re dovisa de åtgärder som vidtagits till regeringen samt vid behov lämna förslag för att förbättra de hemlösas situation.</P>
<P class="p59 ft0">Kommittén skall vara verksam till och med utgången av år 2001. I samband med att uppdraget avslutas skall kommittén lämna en samlad redovisning av projektmedlens användning och resultat samt en bedömning av situationen för hemlösa.</P>
<P class="p687 ft0">(Socialdepartementet)</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GOB314SOU_2000__14.pdf796615pdfAdressat okändhttps://data.riksdagen.se/fil/01E8CFF6-A62B-40BB-A6F3-F993B20682B5