2425032 GOB3125 2000 125 sou sou Statens offentliga utredningar 2000:125 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 125 0 2001-01-25 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 2001-01-25 00:00:00 Teknik och administration i valförfarandet hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GOB3125/text https://data.riksdagen.se/dokument/GOB3125 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB3125 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:32px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_3 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_3 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_4 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_4 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 119px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_6 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_6 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 76px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_17 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_17 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_17 #tx1 {position:absolute;top:259px;left:346px;width:273px;height:170px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_19 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_19 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_19 #tx1 {position:absolute;top:287px;left:46px;width:273px;height:85px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_21 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_21 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_21 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_22 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_22 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_23 #id_4 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_23 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_23 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_25 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_26 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_27 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_47 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_47 #id_3 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_48 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_48 #id_4 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_48 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_48 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_48 #id_5 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_48 #id_6 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_48 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_48 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_48 #id_7 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_52 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_52 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 108px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:248px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:247px;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:425px;height:247px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:213px;left:42px;z-index:-1;width:416px;height:282px;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:282px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:213px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:290px;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:425px;height:290px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:213px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:403px;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:425px;height:403px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:332px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:119px;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:425px;height:119px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:306px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:118px;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:425px;height:118px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:400px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:84px;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:425px;height:84px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 94px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:213px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:213px;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:425px;height:213px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:411px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:136px;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:425px;height:136px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_107 #dimg1z{position:absolute;top:401px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:50px;} #page_107 #dimg1 #img1 {width:425px;height:50px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_110 #dimg1z{position:absolute;top:250px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:136px;} #page_110 #dimg1 #img1 {width:425px;height:136px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:540px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:118px;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:425px;height:118px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 112px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:240px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:230px;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:425px;height:230px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:505px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:67px;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:425px;height:67px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:112px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:118px;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:425px;height:118px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:642px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:50px;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:425px;height:50px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:336px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:119px;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:425px;height:119px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:240px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:265px;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:425px;height:265px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:126px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:84px;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:425px;height:84px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:67px;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:425px;height:67px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:405px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:67px;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:425px;height:67px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_137 #dimg1z{position:absolute;top:198px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:50px;} #page_137 #dimg1 #img1 {width:425px;height:50px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_138 #dimg1z{position:absolute;top:213px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:317px;} #page_138 #dimg1 #img1 {width:425px;height:317px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:455px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:118px;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:425px;height:118px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:580px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:49px;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:425px;height:49px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:544px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:67px;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:425px;height:67px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:574px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:119px;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:425px;height:119px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:544px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:101px;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:425px;height:101px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 651px;} #page_149 #dimg1z{position:absolute;top:213px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:438px;} #page_149 #dimg1 #img1 {width:425px;height:438px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:148px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:66px;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:425px;height:66px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:596px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:101px;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:425px;height:101px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 80px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_159 #dimg1z{position:absolute;top:133px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:205px;} #page_159 #dimg1 #img1 {width:425px;height:205px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_160 #dimg1z{position:absolute;top:371px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:67px;} #page_160 #dimg1 #img1 {width:425px;height:67px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:90px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:425px;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:425px;height:425px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:284px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:67px;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:425px;height:67px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:213px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:144px;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:425px;height:144px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:126px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:50px;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:425px;height:50px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_169 #dimg1z{position:absolute;top:522px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:119px;} #page_169 #dimg1 #img1 {width:425px;height:119px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_173 #dimg1z{position:absolute;top:213px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:205px;} #page_173 #dimg1 #img1 {width:425px;height:205px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_176 #dimg1z{position:absolute;top:459px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:101px;} #page_176 #dimg1 #img1 {width:425px;height:101px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_178 #dimg1z{position:absolute;top:112px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:170px;} #page_178 #dimg1 #img1 {width:425px;height:170px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 90px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_184 #dimg1z{position:absolute;top:240px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:136px;} #page_184 #dimg1 #img1 {width:425px;height:136px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_186 #dimg1z{position:absolute;top:355px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:101px;} #page_186 #dimg1 #img1 {width:425px;height:101px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 109px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 114px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_204 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_204 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_204 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_204 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_204 #id_3 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_204 #dimg1z{position:absolute;top:135px;left:42px;z-index:-1;width:427px;height:161px;} #page_204 #dimg1 #img1 {width:427px;height:161px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_223 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_223 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_223 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_223 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_223 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_230 #dimg1z{position:absolute;top:215px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:50px;} #page_230 #dimg1 #img1 {width:425px;height:50px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_232 #dimg1z{position:absolute;top:250px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:101px;} #page_232 #dimg1 #img1 {width:425px;height:101px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_235 #dimg1z{position:absolute;top:319px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:50px;} #page_235 #dimg1 #img1 {width:425px;height:50px;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_236 #dimg1z{position:absolute;top:246px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:50px;} #page_236 #dimg1 #img1 {width:425px;height:50px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_239 #dimg1z{position:absolute;top:367px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:49px;} #page_239 #dimg1 #img1 {width:425px;height:49px;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_242 #dimg1z{position:absolute;top:298px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:118px;} #page_242 #dimg1 #img1 {width:425px;height:118px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 93px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_248 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_248 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_248 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;} #page_249 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_250 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_251 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_252 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_253 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_254 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_255 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_256 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_257 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_258 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_259 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_260 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_261 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_262 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_263 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_264 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_265 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_266 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_267 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_268 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_269 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_270 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_271 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_272 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_273 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_274 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_275 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_276 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 46px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;height: 855px;} #page_276 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_276 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_276 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_276 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_276 #dimg1z{position:absolute;top:255px;left:105px;z-index:-1;width:357px;height:600px;} #page_276 #dimg1 #img1 {width:357px;height:600px;} #page_277 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_277 #dimg1z{position:absolute;top:170px;left:42px;z-index:-1;width:442px;height:508px;} #page_277 #dimg1 #img1 {width:442px;height:508px;} .ft0{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft3{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft4{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft7{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft11{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 17px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft13{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft16{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft17{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft18{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft19{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft20{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft21{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft22{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft26{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft27{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft29{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 18px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft33{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft34{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft37{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft38{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;} .ft39{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 30px;} .ft40{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft41{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 27px;} .ft42{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 9px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 18px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft46{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 19px;} .ft48{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;color: #0000ff;l-h: 17px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 18px;} .ft51{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft52{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;} .ft57{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft58{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 23px;} .ft59{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 24px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft62{font: bold 10px 'Symbol' !important;l-h: 6px;} .ft63{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft66{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;} .ft67{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 21px;} .ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 24px;} .ft69{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 27px;} .ft70{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 26px;} .ft71{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft72{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 23px;} .ft73{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 30px;} .ft74{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 23px;} .ft75{font: bold 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft76{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;} .ft77{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft78{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft79{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft80{font: 22px 'Verdana' !important;l-h: 40px;} .ft81{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft82{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft83{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 26px;} .ft84{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 19px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 6px;} .ft87{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 18px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft89{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft90{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 6px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft93{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 19px;} .ft94{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft96{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft97{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft98{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft99{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p6{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p10{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p60{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p61{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 672px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p71{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p73{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p74{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p77{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p79{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p86{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p91{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p92{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p93{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p94{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p96{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p97{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p98{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p100{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p101{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p103{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p107{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p108{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p112{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p113{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p115{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p116{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p119{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p120{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p123{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p135{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p136{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p140{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p143{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p147{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p149{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p150{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p161{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p164{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p168{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p169{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p171{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p174{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p178{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p183{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p184{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p185{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p186{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p187{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p188{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p189{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p193{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p195{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p196{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p202{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p204{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p205{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p208{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p213{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p225{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p226{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.208px;} .p233{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p236{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p237{text-align: center;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p246{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p248{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p249{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p250{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p254{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p255{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p259{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p260{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p315{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p316{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p374{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p375{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p417{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 441px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.3px;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p573{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p627{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;} .td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;} .td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;} .td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;} .td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;} .td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;} .td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 539px;vertical-align: bottom;} .td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;} .td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;} .td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;} .td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;} .td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;} .td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;} .td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;} .td208{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td209{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td210{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td211{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td212{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td213{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td214{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td215{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td216{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td225{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td226{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td227{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td228{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td229{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td230{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td231{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td232{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;} .td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;} .td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;} .td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;} .td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;} .td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;} .td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;} .td248{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td249{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td250{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td251{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td252{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td253{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td254{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td255{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td256{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td257{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td264{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td265{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td266{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td269{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td271{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td274{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td280{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td281{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td283{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td284{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td286{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td289{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td290{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;} .td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td295{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td303{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td304{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td305{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td306{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td307{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td308{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td311{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;} .td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;} .td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;} .td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;} .td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;} .td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td323{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;} .td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;} .td326{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td327{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;} .td328{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;} .td330{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;} .td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;} .td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;} .td335{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;} .td336{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;} .td337{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 26px;} .tr1{heightzzz: 6px;} .tr2{heightzzz: 33px;} .tr3{heightzzz: 18px;} .tr4{heightzzz: 19px;} .tr5{heightzzz: 34px;} .tr6{heightzzz: 17px;} .tr7{heightzzz: 20px;} .tr8{heightzzz: 32px;} .tr9{heightzzz: 50px;} .tr10{heightzzz: 43px;} .tr11{heightzzz: 51px;} .tr12{heightzzz: 23px;} .tr13{heightzzz: 37px;} .tr14{heightzzz: 36px;} .tr15{heightzzz: 21px;} .tr16{heightzzz: 35px;} .tr17{heightzzz: 44px;} .tr18{heightzzz: 16px;} .tr19{heightzzz: 22px;} .tr20{heightzzz: 25px;} .tr21{heightzzz: 30px;} .tr22{heightzzz: 24px;} .t0{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 467px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 96px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 363px;margin-leftZ: 140px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 467px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 415px;margin-leftZ: 92px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 374px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 9px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 465px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t8{width: 465px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 214px;margin-leftZ: 273px;f:italic 15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 374px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 14px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t11{width: 455px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 565px;f:12px 'Verdana' !important;} .t13{width: 473px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 15px;f:11px 'Verdana' !important;} .t14{width: 497px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 12px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 485px;margin-leftZ: 40px;margin-top: 11px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 565px;margin-leftZ: 61px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 486px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 105px;f:15px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till statsrådet Britta Lejon</P> <P class="p1 ft1">Regeringen beslutade den 17 februari 2000 att tillkalla en särskild utredare för att göra en teknisk och administrativ översyn av delar av valsystemet samt lämna förslag om de författningsändringar och andra åtgärder som behövs.</P> <P class="p2 ft1">Från och med den 17 februari 2000 förordnades dispaschören Svante O. Johansson till särskild utredare. Till sekreterare anställdes från och med den 16 mars 2000 kammarrättsassessorn <NOBR>Lars-Åke</NOBR> Ström. Utredningen har inte haft formellt utsedda experter. Uppdraget har genomförts i nära samråd med flera myndigheter och enskilda. Härvid skall särskilt nämnas Valenheten vid Riksskatteverket. Utredningen har också under hand informerat Riksdagspartierna om sitt arbete och inhämtat partiernas synpunkter på kommande förslag.</P> <P class="p3 ft1">Utredningen har antagit namnet Valtekniska utredningen år 2000.</P> <P class="p4 ft1">I juni 2000 överlämnade utredningen promemorian En ny central valmyndighet – Riksvalsnämnden. I promemorian behandlas frågan var funktionen att vara centrala valmyndighet i framtiden skall vara placerad och hur en lämplig framtida organisation för myndigheten bör se ut.</P> <P class="p5 ft1">Det fortsatta arbetet har främst rört en teknisk och administrativ översyn av vissa delar av valförfarandet och därmed sammanhängande frågor. Utredningen får härmed överlämna betänkandet (SOU 2000:125) Teknik och administration i valförfarandet.</P> <P class="p3 ft1">Uppdraget är härmed slutfört.</P> <P class="p6 ft1">Göteborg i december 2000</P> <P class="p7 ft2">Svante O. Johansson</P> <P class="p8 ft2"><NOBR>/Lars-Åke</NOBR> Ström</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p10 ft1">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td4"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft4">Sammanfattning </SPAN>..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p10 ft1">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft4">Författningsförslag</SPAN>..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p10 ft1">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p9 ft6">1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft4">Uppdraget</SPAN>................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p10 ft1">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p9 ft1">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p10 ft5">Direktiven för utredningen .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p9 ft1">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p10 ft5">Utredningsarbetet......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft1">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p9 ft6">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p10 ft8"><SPAN class="ft7">Huvuddragen i valförfarandet </SPAN>..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p10 ft1">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p9 ft6">3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p10 ft7">Den framtida valadministrationens uppgifter <SPAN class="ft8">.....................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p10 ft1">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft1">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p10 ft8">Valadministrationen i dag.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p9 ft1">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p10 ft5">En ny central valmyndighet ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft1">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p10 ft5">En aktivare roll .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p9 ft1">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p10 ft1">En sammanhållen regional och lokal organisation ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft1">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p9 ft6">4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft4">Valdatasystemet </SPAN>......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p10 ft1">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft1">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p10 ft5">Nuvarande tekniska lösning......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft1">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p10 ft1">Ett nytt valdatasystem under utveckling...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p9 ft1">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p10 ft5">Påbörjad systemutveckling .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p10 ft1">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft6">5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft4">Röstning via Internet</SPAN>..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p10 ft1">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p9 ft1">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p10 ft5">Några utgångspunkter...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft1">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p10 ft8">Vilka krav bör ställas på förfarandet? ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft1">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p10 ft8">Erfarenheter som gjorts i andra länder .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft1">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p10 ft1">Ett system för elektroniska val som bör kunna prövas.............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p9 ft1">5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p10 ft5">Behovet av en försöksverksamhet ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p9 ft1">5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p10 ft5">Flera steg...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft1">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p9 ft6">6</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft4">Valdistriktens storlek </SPAN>.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p10 ft1">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p9 ft1">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p10 ft5">Indelningen i valdistrikt............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft1">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p10 ft1">Antalet valdistrikt och antalet röstberättigade i distrikten .......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft1">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p10 ft8">Valdeltagandet i stora valdistrikt..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p9 ft1">6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft8">Utredningens överväganden och förslag ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft1">100</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB31253x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">6 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p13 ft5">6.4.1 Utgångspunkter..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p14 ft1">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p13 ft5">6.4.2 Ingen absolut övre gräns............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p14 ft1">101</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft1"><SPAN class="ft1">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft9">Möjligheten att genomföra en effektiv röstsammanräkningen och rapporteringen skall avgöra</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p9 ft5">valdistriktens storlek..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">103</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft1"><SPAN class="ft1">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft9">Allt samråd i indelningsfrågor skall ske med</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p10 ft5">kommunen..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p10 ft1">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p9 ft6">7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p17 ft5"><SPAN class="ft4">Valsedlar</SPAN>................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p10 ft1">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft1">7.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft5">Utformning och innehåll.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft1">7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft5">Tillskrivna namn.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft1">7.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft8">Tillhandahållande av namnvalsedlar ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft1">7.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft8">Utredningens överväganden och förslag ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p17 ft1">7.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p10 ft5">Större valsedlar ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p17 ft1">7.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p10 ft5">Valsedlarnas färg .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft1">7.4.3 Tillskrivna kandidatnamn på partimarkerade</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p10 ft5">valsedlar.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p17 ft1">7.4.4 Väljarnas tillgång till namnvalsedlar .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft1">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p9 ft6">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p17 ft4">Framställningen av röstlängder och röstkort <SPAN class="ft5">....................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p10 ft1">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft1">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft5">Förfarandet i huvuddrag .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft1">8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft5">Grundregister för framställningen ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft1">8.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft5">Framställningen steg för steg..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft1">8.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft8">Utredningens överväganden och förslag ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft1">8.4.1 Ändrat ansvar för framställningen av röstlängd</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p10 ft5">och röstkort ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft1">8.4.2 En ny ordning för registrering och redovisning av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p10 ft1">valdistriktsindelningen...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft1">8.4.3 Nya rutiner för framställningen av röstlängds-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p10 ft5">register .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft1">8.4.4 Röstkort skall kunna skrivas ut på flera olika</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p10 ft5">ställen.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft1">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p9 ft6">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p17 ft4">Framställning av röstlängdsstatistik m.m.<SPAN class="ft5">.........................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p10 ft1">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft1">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft5">Fyra uttag inför varje val ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft1">9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft8">Utredningens överväganden och förslag ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p17 ft1">9.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p10 ft8">Behovet av samordning..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft1">9.2.2 Ändrad tidpunkt för framställning av statistik för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p10 ft5">valkretsindelning........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft1">9.2.3 Ändrad tidpunkt för framställning av statistik för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p10 ft5">mandatberäkning........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p17 ft1">9.2.4 Ändrad tidpunkt för framställnings av statistik för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p10 ft1">beräkning av antalet fria valsedlar............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft1">143</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB31254x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p9 ft2">Innehåll <SPAN class="ft1">7</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p9 ft1">9.2.5 Tidpunkten för uttag av avskrift av röstlängd till</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p10 ft1">partierna .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p9 ft1">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p18 ft6">10</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft4">Rättelse i röstlängden </SPAN>...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p9 ft1">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p18 ft1">10.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft5">Nuvarande förhållanden .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft1">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft1">10.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft8">Utredningens överväganden och förslag ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft1">10.2.1 Länsstyrelsen prövar frågor om rättelse ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p9 ft1">10.2.2 Den centrala valmyndigheten får besluta om rättelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft1">i vissa fall...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td18"><SPAN class="p9 ft1">10.2.3 Ändrad tidpunkt för sista dag om begäran om rättelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft1">av uppgifter i röstlängd..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft1">10.2.4 Överklagande av felaktig uppgift i röstlängden.........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft1">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft1">10.2.5 För sen anmälan av unionsmedborgare .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">152</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p10 ft1">10.2.6 Möjlighet att stryka en person från röstlängden ........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p9 ft1">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p18 ft6">11</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft4">Röstning inom landet</SPAN>............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p9 ft1">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p18 ft1">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft8">Ansvaret för att det finns platser där väljarna kan rösta .........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft1">11.1.1 När kan man rösta i röstningslokalerna? ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p10 ft1">11.1.2 Vem ansvarar för att det finns vallokaler?.................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft1">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p9 ft1">11.1.3 Vem ansvarar för att det finns postkontor att rösta</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft1">på?..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p9 ft1">11.1.4 Vem ansvarar för att särskilda röstmottagnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p10 ft1">ställen inrättas ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">160</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">11.2</SPAN><SPAN class="ft11">Poströstningen och institutionsröstningen och Posten</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p20 ft5">Aktiebolags nya servicenät.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p20 ft1">11.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p10 ft5">Statistikuppgifter........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft1">11.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p10 ft5">Postens nya servicenät ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p10 ft1">11.3 Utredningens överväganden och förslag ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p20 ft1">11.3.1 Ansvaret för all röstning inom landet bör överföras</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p10 ft5">till kommunerna.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft1">11.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p21 ft1">Den framtida förtidsröstningen och alternativ till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p10 ft5">poströstning................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">165</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft12">Förtidsröstning i kommunal regi införs för att kompensera de förutsedda begränsningarna i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft5">poströstningen............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p9 ft1">11.3.4 Flera röstningslokaler på valdagen i geografiskt sett</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p23 ft5">stora valdistrikt ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p9 ft1">11.3.5 Den ambulerande röstmottagning på valdagen bör</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft5">utvecklas ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p9 ft1">11.3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p23 ft5">Institutionsröstningen ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p10 ft1">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p9 ft1">11.3.7 Häktades och anhållnas möjligheter att rösta ............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft1">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p9 ft1">11.3.8</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft1">Personer med funktionshinder och röstning i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p23 ft5">vallokal.......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft1">170</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">8 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td24"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td26"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td27"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p24 ft6">12</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td28"><SPAN class="p25 ft5"><SPAN class="ft4">Utlandsröstning</SPAN>.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft1">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft1">12.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft5">Former för röstningen.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft5">12.1.1 När kan man rösta? ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p25 ft1">12.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft1">Vem ansvarar för att röstning kan ske hos</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p23 ft5">utlandsmyndighet?.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p14 ft1">174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td29"><SPAN class="p25 ft1">12.1.3 Vem ansvarar för att brevröstning kan genomföras?.174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft1">12.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft8">Utredningens överväganden och förslag ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p25 ft1">12.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p23 ft5">Utvidgad brevröstning ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p14 ft1">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p25 ft1">12.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p23 ft5"><NOBR>10-årsgränsen</NOBR> för rösträtt...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft1">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p24 ft6">13</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td28"><SPAN class="p25 ft5"><SPAN class="ft4">Sammanräkning av valresultatet </SPAN>........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p14 ft1">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p26 ft1">13.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td28"><SPAN class="p25 ft5">Nuvarande förhållanden .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p14 ft1">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft1">13.1.1 Preliminär rösträkning i vallokal ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">184</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p25 ft1">13.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft8">Valnämndens preliminära rösträkning.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td28"><SPAN class="p25 ft1">13.1.3 Slutlig sammanräkning och mandatfördelning..........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p14 ft1">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft1">13.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft8">Utredningens överväganden och förslag ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft1">13.2.1 Ett komplicerat valsystem ställer krav på samman-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft5">räkningsorganisationen ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td28"><SPAN class="p25 ft1">13.2.2 Vilka möjligheter står till buds för att påskynda</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft5">sammanräkningen? ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">188</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft1">13.2.3 Slutlig sammanräkning i vallokalen...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td28"><SPAN class="p25 ft1">13.2.4 Slutlig sammanräkning hos valnämnden ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p14 ft1">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p25 ft1">13.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft1">Ökade resurser och ändrade arbetsrutiner hos</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p23 ft5">länsstyrelserna............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p25 ft1">13.2.6 Utredningens värdering av alternativen.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft1">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p24 ft6">14</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td28"><SPAN class="p25 ft7">Valbarhetskrav för val till Europaparlamentet <SPAN class="ft8">................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p14 ft1">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft1">14.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft8">Oförenliga uppgifter m.m. enligt valrättsakten.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft1">14.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft8">Vem är valbar enligt vallagen?...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">196</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p26 ft1">14.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td28"><SPAN class="p25 ft8">Utredningens överväganden och förslag ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p14 ft1">197</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p25 ft1">14.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p23 ft1">Vallagen anpassas till valrättsaktens bestämmelser ..</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft1">197</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p24 ft6">15</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td28"><SPAN class="p25 ft5"><SPAN class="ft4">Konsekvenser av förslagen </SPAN>..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p14 ft1">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft1">15.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft5">Allmänt ...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft1">15.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft5">Ekonomiska konsekvenser......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p26 ft1">15.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p25 ft5">Andra konsekvenser................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft1">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p24 ft6">16</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td28"><SPAN class="p25 ft8"><SPAN class="ft4">Författningskommentar</SPAN>.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p14 ft1">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p26 ft1">16.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p25 ft1">Förslaget till lag om ändring i vallagen (1997:157) ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft1">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p26 ft1">16.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td28"><SPAN class="p25 ft1">Förslaget till ändring i lagen (1987:813) om homosexuella...</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p14 ft1">216</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB31256x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p27 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p9 ft2">Innehåll <SPAN class="ft1">9</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td30"><SPAN class="p18 ft6">Bilagor:</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td17"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p28 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p9 ft5">Kommittédirektiv....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td17"><SPAN class="p9 ft1">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p28 ft1">2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p9 ft8">En ny central valmyndighet – Riksvalsnämnden....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p28 ft1">3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p9 ft8">En internationell jämförelse i några frågor.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft1">265</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p28 ft1">4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p9 ft5"><NOBR>GIS-teknik</NOBR> i tillämpning.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p9 ft1">291</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p10 ft1">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">Sammanfattning</P> <P class="p29 ft1">Utredningen har i ett första delbetänkande (Promemoria <NOBR>2000-06-06,</NOBR> <SPAN class="ft2">bilaga 2</SPAN>) En ny central valmyndighet – Riksvalsnämnden föreslagit att funktionen att vara central valmyndighet flyttas från Riksskatteverket till en för funktionen nybildad myndighet. Regeringen bereder för närvarande förslaget (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 1, s. 18).</P> <P class="p30 ft1">I föreliggande betänkande, som är utredningens slutbetänkande, gör utredningen en teknisk och administrativ översyn av vissa frågor rörande delar av valsystemet. Översynen avser främst bestämmelserna om indelningen i valdistrikt, möjligheterna att förtidsrösta och att rösta i vallokal, formerna för utlandssvenskarnas röstning och om röstsammanräkningen och mandatfördelningen kan utföras snabbare. I uppdraget ingår också att se över bestämmelserna om framställning av röstlängder och röstkort samt om rättelse i röstlängden. Andra frågor som behandlas är om valsedlarnas storlek och utformning bör ändras, en anpassning av vallagens bestämmelser om valbarhetskrav till EU:s valrättsakt, häktade och anhållna personers möjligheter att utöva sin rösträtt, funktionshindrade personers möjligheter att rösta i vallokal, tillskrivna namn på partimarkerade valsedlar och vem som skall ansvara för att väljarna har tillgång till namnvalsedlar vid val till Europaparlamentet.</P> <P class="p31 ft6">En aktivare central valmyndighet</P> <P class="p32 ft1">När det gäller frågan i vilken utsträckning den centrala valmyndighetens uppdrag bör innefatta aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta har utredningen redan i sitt delbetänkande uttalat att det förefaller rimligt att den centrala valmyndigheten ges en mer aktiv roll i förhållande till väljarna men att det skulle vara olämpligt om funktionen inordnades som en av flera andra verksamheter i en redan befintlig myndighet. Mot bakgrund av att ifrågavarande slag av uppgifter på inte sätt är fria från politiska värderingar har utredningen föreslagit att den centrala valmyndigheten skall organiseras som en</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">12 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft14">nämndmyndighet, med en bred politisk och medborgerlig sammansättning (se avsnitt 1 och <SPAN class="ft13">bilaga 2</SPAN>).</P> <P class="p34 ft6">Möjligheten till internetröstning</P> <P class="p35 ft15">När det gäller frågan om röstning via Internet skall införas lämnar utredningen inget förslag utan lämnar en inventering av de möjligheter och problem som kan finnas med en sådan röstning. Utredningen menar också att en omfattande försöksverksamhet måste genomföras innan man tar slutlig ställning till om förfarandet kan tillämpas i ett verkligt val (se vidare avsnitt 5).</P> <P class="p36 ft6">Valdistriktens storlek</P> <P class="p37 ft1">I avsnitt 6 behandlar utredningen frågan om betydelsen av valdistriktens storlek för valdeltagandet. Enligt utredningen bör det inte införas någon absolut övre gräns för hur många röstberättigade det får vara i ett valdistrikt</P> <P class="p30 ft1">En rimlig utgångspunkt är att väljaran skall kunna lämna sin röst på ett så enkelt och smidigt sätt som möjligt. Härvid är givetvis avståndet till vallokalen av stor betydelse. Emellertid avgörs inte avståndet till vallokalen ensamt av antalet röstberättigade i ett valdistrikt. Valdistriktens storlek har endast indirekt betydelse och andra möjligheter att lämna röster kommer här in i bilden.</P> <P class="p38 ft1">Enligt utredningen skall indelningen i valdistrikt i första hand bestämmas av kraven att klara röstsammanräkningen och rapportering på valnatten samt skyddet för valhemligheten. För att få ett lämpligt antal röster att räkna bör antalet röstberättigade i varje valdistriktet vara omkring 2 000 personer. I dag ligger flertalet av valdistrikten på mellan 1 200 och 1 800 personer. En höjning av de riktlinjer som anges i lagen i dag (1 <NOBR>200–1</NOBR> 500) bör därför ske. Såvitt undersökningar visar har en sådan storlek på valdistrikten inte påverkat valdeltagandet negativt. Närheten till vallokalen för väljarna skall således inte ensamt vara styrande. Möjligheterna att rösta i närheten bostaden på valdagen skall i stället säkerställas genom andra mer flexibla åtgärder, som t.ex. röstmottagning på flera platser i distriktet och ambulerande röstmottagning. Nu angivna åtgärder innebär att man skall kunna ge fler väljare möjlighet att rösta på valdagen utan att kostnaderna för att genomföra röstningen behöver öka. Den största kostnadsposten för kommunerna är ersättningen till valförrättarna. Numerärt sett stora distrikt innebär färre</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p9 ft2">Sammanfattning <SPAN class="ft1">13</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td39"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">vallokaler och därmed också färre valförrättare. De resurser som därmed frigörs skall användas för att förbättra servicen till väljarna.</P> <P class="p39 ft1">För att få överskrida 2 000 röstberättigade i ett valdistrikt föreslås att det skall krävas särskilda skäl. Den nedre gränsen på minst 300 röstberättigade i ett valdistrikt med möjlighet till dispens om det finns särskilda skäl, bör enligt utredningen behållas med hänsyn till skyddet för valhemligheten.</P> <P class="p39 ft15">Alla beslut om indelning av kommunen i valdistrikt skall normalt sett föregås av ett ställningstagande av fullmäktige i kommunen. Den nuvarande ordningen med att det är valnämnden och inte fullmäktige i kommunen som prövar frågor om indelningen i stora distrikt upphör därmed.</P> <P class="p34 ft6">Valsedlar</P> <P class="p40 ft1">I avsnitt 7 behandlar utredningen ett antal frågor som rör valsedlar. En av frågorna är om valsedlarna har blivit för små med personröstningen. Partierna har visat intresse för att kunna ha fler än 60 kandidatnamn på varje valsedel. En annan fråga är om personröstning skall kunna ske genom att väljarna på en partimarkerad valsedel för ett parti som skyddat sin partibeteckning skriver till en kandidat som har anmälts av partiet. En ytterligare fråga är om den centrala valmyndigheten vid val till Europaparlamentet skall ansvara för att väljarna har tillgång till namnvalsedlar för de större partierna.</P> <P class="p41 ft1">Utredningen bedömning är att valsedlarna inte bör göras större. Större valsedlar skulle visserligen ge utrymme för att kunna ha fler kandidatnamn på varje sedel och därmed också kunna göra det möjligt att gå fram med en enda valsedel i kommuner som är valkretsindelade. Större valsedlar medför emellertid inte bara avsevärt högre kostnader utan också att sammanräkningen och rapporteringen av valresultatet riskerar att fördröjas betydligt.</P> <P class="p30 ft1">Nuvarande vallag innebär att ett tillskrivet namn på en valsedel anses som obefintligt om valsedeln gäller för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Att ändra denna ordning, som infördes till valet år 1998, skulle få mycket begränsad betydelse för personröstningen. Den skulle dock kräva betydande resursökningar i fråga om sammanräkning av valet. Utredningens bedömning är att det inte framstår som motiverat att återinföra en regel som innebär att räkning av tillskrivna namn skall ske i sådana fall.</P> <P class="p42 ft15">I frågan om väljarnas tillgång till namnvalsedlar föreslår utredningen att den centrala valmyndigheten vid val till Europaparlamentet skall ansvara för att väljarna har tillgång till sådana valsedlar för de partier</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">14 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">som vid något av de två senaste valen fått mer än en procent av rösterna i landet dels i varje röstningslokal, dels hos utlandsmyndigheterna och dels i materialet för brevröstning.</P> <P class="p43 ft6">Framställning av röstlängder och röstkort</P> <P class="p37 ft1">Utredningen konstaterar att det i praktiken är den centrala valmyndigheten som i dag upprättar röstlängder och röstkort. Skattemyndigheterna har inte längre någon del i detta arbetet. Detta bör framgå av vallagen. Utredningen föreslår därför att ansvaret för att upprätta röstlängder och röstkort också formellt flyttas från skattemyndigheterna till den centrala valmyndigheten.</P> <P class="p30 ft1">Utredningen föreslår vidare att en ny ordning för registrering och redovisning av valdistrikt införs som ett stöd för framställningen av röstlängden. Enligt förslaget skall länsstyrelserna, som beslutar om indelningen i valdistrikt, också föra register över indelningen. Registret skall föras med stöd av Lantmäteriverkets fastighetsregister. Genom att lägga ansvaret för att föra register över valdistrikten på samma myndighet som beslutar om indelningen i valdistrikt räknar utredningen med att man skall kunna komma till rätta med de nuvarande registerbristerna. Detta är särskilt angeläget med hänsyn till den begränsade tid som i dag föreskrivs i vallagen för framställningen av röstlängd och röstkort.</P> <P class="p44 ft1">Utredningen föreslår slutligen att röstkort skall så långt det är möjligt kunna skrivas ut direkt vid röstningen på de ställen där särskild röstmottagning anordnas såväl inom som utom landet – av kommunerna och av utlandsmyndigheterna som svarar för denna röstmottagning (se vidare avsnitt 8).</P> <P class="p45 ft6">Framställning av statistik m.m.</P> <P class="p37 ft1">På skilda ställen i vallagen finns bestämmelser om uttag av statistik. Valkretsindelningen i en kommun skall grundas på antalet röstberättigade i aviseringsregistret den 1 juli det år beslut om valkretsindelning fattas. Fördelningen av de fasta valkretsmandaten i olika val skall grundas på antalet röstberättigade i aviseringsregistret den 1 november året före valåret. Beräkningen av antalet fria valsedlar skall grundas på antalet röstberättigade i aviseringsregistret den 1 november året före valåret. I praktiken innebär nu redovisade uttag av statistik att en röstlängd måste framställas. Därtill kommer att en röstlängd framställas omkring sex månader före valet för att förse partierna med de avskrifter</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p9 ft2">Sammanfattning <SPAN class="ft1">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td39"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">av röstlängderna och väljaradresser som de har rätt till. Det innebär i praktiken att fyra uttag måste göras från aviseringsregistret. Enligt utredningen är det en fördel om uttagen av statistik kan samordnas.</P> <P class="p39 ft1">Utredningen föreslår att en särskild statistiklängd motsvarande en röstlängd bör upprättas den 1 mars året före valåret och för detta ändamål användas fram till den 1 mars valåret.</P> <P class="p47 ft1">Utredningen föreslår vidare att tidpunkten för beräkningen av antalet röstberättigade i en kommun för indelningen i valkretsar tidigareläggs till den 1 mars året före valåret, att tidpunkten för beräkningen av antalet personer som har rösträtt i hela landet, i landstinget och i kommunen senareläggs till den 1 mars det år då val hålls, samt att <SPAN class="ft6">t</SPAN>idpunkten för beräkningen av antalet fria valsedlar senareläggs till den 1 mars valåret.</P> <P class="p48 ft15">Förslagen påverkar inte partiernas rätt till gratis utdrag ur röstlängden med väljarnas adressuppgifter.</P> <P class="p43 ft6">Rättelse i röstlängd</P> <P class="p49 ft1">Utredningens ambition är få till stånd en valadministration inom den nuvarande uppdelningen på central, regional och lokal nivå med endast en ansvarig myndighet på respektive nivå. Utredningen föreslår att länsstyrelserna i stället för skattemyndigheterna skall pröva frågor om rättelse av uppgifter i röstlängd. Detta är huvudregeln vid rättelser. Men i ett särskilt fall skall även den centrala valmyndigheten besluta om rättelser. Det gäller den särskilda frågan om utlandssvenskarnas röstning. Enligt utredningens förslag skall en röst som kommer in i rätt tid – senast kl. 12 dagen före valdagen – från en utlandssvensk som inte är upptagen i röstlängden kunna leda till att vederbörande tas upp i röstlängden för det aktuella valet.</P> <P class="p42 ft1">Såväl länsstyrelserna som den centrala valmyndigheten skall kunna förordna någon hos valnämnden att verkställa beslut om rättelser respektive beslut om att någon utlandssvensk skall tas upp i röstlängden.</P> <P class="p30 ft1">När det sedan gäller frågan om när en begäran om rättelse av uppgifter i röstlängden senast måste göras föreslår utredningen att denna tidigareläggs till 12 dagar före valdagen för att röstlängden skall hinna tryckas i sådan tid att valnämnderna skall kunna få den senast måndagen före valdagen.</P> <P class="p38 ft15">Vidare föreslår utredningen att beslut om avslag på en begäran om rättelse av uppgifter i röstlängden skall kunna överklagas och prövas av Valprövningsnämnden innan valet hålls och inte som i dag efter det att valet hållits. Med den nuvarande ordningen där röstlängd gäller för ett</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">16 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft1">bestämt val blir prövningsförfarandet meningslöst. Utredningen föreslår vidare av samma skäl att ett överklagande av beslut att inte pröva en för sent gjord anmälan om rättelse av uppgifter i röstlängden, skall kunna prövas av Valprövningsnämnden utan att det skall behöva ske i samband med överklagande av hela valet.</P> <P class="p51 ft15">Det skall bli möjligt att stryka en person från den svenska röstlängden vid val till Europaparlamentet om han eller hon har tagits upp i röstlängden i ett annat land, under förutsättning att han eller hon inte har fått röstkort för det svenska valet (se vidare avsnitt 10).</P> <P class="p34 ft6">Röstning inom landet</P> <P class="p35 ft1">Huvudfrågan i avsnitt 11 är vem som skall ha det övergripande ansvaret för att det finns platser där väljarna kan lämna sina röster. Två andra frågor som också behandlas i avsnittet är anhållna och häktades möjligheter att rösta och funktionshindrades möjligheter att rösta i vallokal.</P> <P class="p38 ft1">I dag är ansvaret för att väljarna har en plats att rösta på delat mellan den centrala valmyndigheten och kommunen. Utredningen föreslår att det övergripande ansvaret för att det finns platser i kommunen där väljarna kan lämna sina röster före och på valdagen samlas hos kommunen (valnämnden). Det är hos kommunen som lokalkännedomen finns. Posten Aktiebolags nya servicenät – hur det än utformas – kommer att ställa krav på andra lösningar inte bara för förtidsröstningen utan också för röstningen på valdagen. Det är därför lämpligast att kommunen ges möjlighet att finna flexibla lösningar där röstning på posten kan ses som ett komplement till annan röstning</P> <P class="p30 ft1">Utredningen föreslår att särskild röstmottagning skall kunna anordnas på centrala kommunala förvaltningar som t.ex. kommunkontor, stadsdelskontor och på bibliotek, medborgarkontor m.fl. ställen som kan anses lämpliga för uppgiften. Röstning på postkontor är en möjlighet bland andra. För att säkerställa att det finns minst en plats att rösta på på valdagen förutom i vallokalen skall röstmottagning alltid anordnas på valdagen i åtminstone ett kommunkontor eller någon annan central kommunal förvaltning i varje kommun. Öppethållandet bör motsvara vad som gäller i dag för poströstning på valdagen.</P> <P class="p52 ft1">Utredningen bedömer att den nuvarande möjligheten i vallagen att anordna särskild röstmottagning på valdagen bör användas för att inrätta flera röstningslokaler i ett valdistrikt.</P> <P class="p38 ft15">Den särskilda röstmottagningen som Posten Aktiebolag på uppdrag av den centrala valmyndigheten har ombesörjt vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p9 ft2">Sammanfattning <SPAN class="ft1">17</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td39"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">vårdanstalter (den s.k. institutionsröstningen) kommer på grund av personalminskning inom Posten Aktiebolag att upphöra. Det innebär kommunerna i fortsättningen måste klara denna uppgift helt på egen hand.</P> <P class="p41 ft15">När det gäller häktade eller anhållna föreslår utredningen att dessa skall kunna budrösta</P> <P class="p39 ft15">Den som på grund av fysiskt funktionshinder inte kan avge sin röst i vallokalen föreslås kunna få avge sin röst omedelbart utanför vallokalen.</P> <P class="p53 ft6">Utlandssvenskarnas röstning</P> <P class="p35 ft1">I dag gäller att endast utlandssvenskar som befinner sig i Schweiz eller Tyskland har möjlighet att brevrösta. Mot bakgrund av att ett stort antal utlandssvenskar i andra länder än de nu nämnda inte har möjlighet att delta i valen på grund av att de befinner sig på orter där det inte anordnas någon röstmottagning, föreslår utredningen att brevröstningen utvidgas till att bli generell för utlandsröstningen.</P> <P class="p30 ft1">Utredningens bedömning är att den s.k. <NOBR>10-årsgränsen</NOBR> för utlandssvenskarnas kvarstående i röstlängden skall behållas. Det innebär emellertid att man för varje år får räkna med att omkring 3 500 utlandssvenskar kommer att förlora sin rösträtt på grund av att de inte i tid anmäler att de önskar bli upptagna i röstlängden. Med de nuvarande reglerna anses en röst från en utlandssvensk som inte har tagits upp i längden som adressanmälan och den centrala valmyndigheten anmäler efter valet till skattemyndigheten att personen i fråga skall få ett nytt ”rösträttsdatum” som gör att vederbörande tas upp i röstlängden inför samtliga val inom en ny tioårsperiod. Han eller hon får dock inte rösträtt i det aktuella valet Utredningen föreslår att en avgiven röst som kommer in i rätt tid från någon som inte är upptagen i röstlängden skall leda till att vederbörande tas upp i röstlängden för det aktuella valet (se vidare avsnitt 12).</P> <P class="p31 ft6">Sammanräkning av valresultatet</P> <P class="p37 ft1">Utgången av det senaste riksdagsvalet kunde fastställas fredagen efter valdagen, dvs. fem dagar efter valdagen, för landstingsfullmäktigevalen i intervallet <NOBR>8–19</NOBR> dagar efter valdagen och för kommunfullmäktigevalen i intervallet <NOBR>4–19</NOBR> dagar efter valdagen.</P> <P class="p41 ft15">Med införandet av personvalet har det blivit svårare för partierna att förutse personfördelningen. Detta har uppfattats som en nackdel i</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">18 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">planeringsarbetet efter valet. Detta aktualiseras när samma person kandiderat i flera val, både i riksdagsvalet och kommunfullmäktigevalet. Utredningen har mot bakgrund härav sett över vilka möjligheter som finns för snabba upp sammanräkningen och mandatfördelningen utan att ställda krav på säkerhet åsidosätts. Utredningen bedömning är att röstsammanräkningen kan utföras snabbare. Inom ramen för den nuvarande ordningen kan detta uppnås genom regelförenkling och tekniska hjälpmedel, men också genom personalförstärkning av länsstyrelsernas räkneorganisation. Målet kan också uppnås genom att ändra uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna, men inte med bibehållet krav på säkerhet. Målet kan i dagsläget med iakttagande av ställda krav på säkerhet uppnås endast till väsentligt högre kostnader, enligt utredningens bedömning.</P> <P class="p54 ft1">Vid en samlad bedömning av de alternativ som redovisas – med undantag för alternativet om ökade resurser m.m. till länsstyrelsen – anser utredningen att det inte är möjligt att utföra röstsammanräkningen och mandatfördelningen snabbare utan att samtidigt eftersätta kraven på säkerhet. Utredningen förordar därför inte något av alternativen. Det utesluter emellertid inte att en del av de åtgärder som nämnts kan vara väl värda att pröva. Detta kan dock ske inom ramen för den nuvarande lagstiftning (se vidare avsnitt 13).</P> <P class="p55 ft6">Valbarhetskrav för val till Europaparlamentet</P> <P class="p49 ft1">Utredningen föreslår att vallagen anpassas till valrättsaktens bestämmelser. Det innebär att den som kandiderar i valet till Europaparlamentet och samtidigt innehar ett ämbete eller ett uppdrag som är oförenligt med uppdraget som företrädare i Europaparlamentet inte skall behöva lämna ämbetet eller uppdraget senast på valdagen utan först när han eller hon tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet (se vidare avsnitt 14).</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p10 ft1">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">Författningsförslag</P> <P class="p56 ft16">1 Förslag till lag om ändring i vallagen (1997:157)</P> <P class="p57 ft1">Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1997:157)</P> <P class="p58 ft1"><SPAN class="ft2">dels </SPAN>att <NOBR>11–13</NOBR> kap. och 17 kap <NOBR>6–8</NOBR> §§ skall upphöra att gälla,</P> <P class="p39 ft1"><SPAN class="ft2">dels </SPAN>att 1 kap 8 och 15 §§, 2 kap. 6 och 7 §§, 3 kap. 2, 6 och 8 §§, 4 kap. 1 och 3 §§, 6 kap. 11 §, 7 kap. <NOBR>3–7,</NOBR> 9, <NOBR>11–13</NOBR> och 14 §§, 9 kap. <NOBR>3–6,</NOBR> 11, 12, 16 och 17 §§, 10 kap. 1 och 8 §§, 14 kap. 2 §, 15 kap. 1, 10, 11 och 12 §§, 17 kap. 1 § och 19 kap. 2 och 20 §§ skall ha följande lydelse,</P> <P class="p30 ft15"><SPAN class="ft17">dels </SPAN>att det i lagen skall införas tre nya kapitel, <NOBR>11–13</NOBR> kap., och fem nya paragrafer, 15 kap. 9 a §, 17 kap. <NOBR>6–8</NOBR> §§ och 18 kap. 71 §, av följande lydelse, samt närmast före 18 kap. 71 § ny rubrik av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p9 ft2">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td42"><SPAN class="p59 ft18">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p60 ft7">1 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td41"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td42"><SPAN class="p61 ft1">8 §</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p62 ft1">Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt 4 §. Unionsmedborgare är dock valbara under den ytterligare förutsättningen att de enligt 5 kap. 16 § visar att de i sitt hemland inte förlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet.</P> <P class="p58 ft2">Den är inte heller valbar som</P> <P class="p63 ft2">är</P> <P class="p64 ft17"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft19">ledamot av regeringen i en medlemsstat,</SPAN></P> <P class="p64 ft2"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft20">ledamot av Europeiska Gemenskapernas kommission,</SPAN></P> <P class="p64 ft17"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft19">domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska Gemenskapernas</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">20 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft2">domstol,</P> <P class="p66 ft17"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft19">ledamot av Europeiska revisionsrätten,</SPAN></P> <P class="p67 ft22"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft21">medlem av rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålgemenskapen eller av Ekonomiska och sociala kommittén</SPAN></P> <P class="p68 ft17"><SPAN class="ft2">i</SPAN><SPAN class="ft19">Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen,</SPAN></P> <P class="p69 ft22"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft21">medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,</SPAN></P> <P class="p70 ft2"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft20">styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, eller</SPAN></P> <P class="p66 ft17"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft19">tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.</SPAN></P> <P class="p71 ft1">15 §</P> <P class="p72 ft15">Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">Utöver sina övriga uppgifter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td44"><SPAN class="p10 ft1">Utöver sina övriga uppgifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">enligt denna lag skall den</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td44"><SPAN class="p10 ft1">enligt denna lag skall den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft1">centrala</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p73 ft1">valmyndigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p9 ft1">centrala</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p10 ft1">valmyndigheten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft1">informera</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p73 ft1">allmänheten om när,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td44"><SPAN class="p10 ft1">informera allmänheten om när,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">var och hur man skall rösta samt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td44"><SPAN class="p10 ft1">var och hur man skall rösta samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">om vad som i övrigt gäller för</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td44"><SPAN class="p10 ft1">om vad som i övrigt gäller för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td17"><SPAN class="p9 ft1">valet.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p9 ft1">valet. <SPAN class="ft2">Därvid</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td47"><SPAN class="p10 ft18">bör myndigheten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td45"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td44"><SPAN class="p10 ft2">verka för att väljarna utnyttjar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td45"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p9 ft2">sin rösträtt.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft1">Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas på grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den 1 </SPAN><SPAN class="ft2">mars </SPAN><SPAN class="ft1">det år beslutet om valkretsindelning fattas.</SPAN></DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">21</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft6">2 kap.</P> <P class="p75 ft1">6 §</P> <P class="p39 ft15">Vid val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets, om inte något annat följer av andra stycket.</P> <P class="p47 ft1">Om en kommun har fler än 6 000 personer som har rösträtt, får kommunen delas in i två eller flera valkretsar. Om det finns fler än 24 000 som har rösträtt i en kommun eller om det för kommunen skall utses minst 51 fullmäktige, skall kommunen delas in i två eller flera valkretsar. En kommun som har färre än 6 000 personer som har rösträtt får delas in i två eller flera valkretsar bara om det finns synnerliga skäl därför att kommunen sträcker sig över ett betydande geografiskt område eller har andra geografiska förhållanden som motiverar en sådan indelning.</P> <P class="p76 ft1">Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas på grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den 1 <SPAN class="ft2">juli </SPAN>det år beslutet om valkretsindelning fattas.</P> <P class="p77 ft1">7 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p78 ft1">En valkrets skall utformas så att den kan få minst 15 kommunfullmäktige. Den bör ha en sammanhängande gränslinje. En <SPAN class="ft2">församling </SPAN>skall lämnas odelad <SPAN class="ft2">eller i vart fall inte delas in i fler än två kretsar</SPAN>. Antalet fullmäktige för hela kommunen skall fördelas så jämnt som möjligt.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p78 ft1">En valkrets skall utformas så att den kan få minst 15 kommunfullmäktige. Den bör ha en sammanhängande gränslinje. En <SPAN class="ft2">fastighet </SPAN>skall lämnas odelad. Antalet fullmäktige för hela kommunen skall fördelas så jämnt som möjligt.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p79 ft6"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft23">kap.</SPAN></P> <P class="p80 ft1">2 §</P> <P class="p2 ft1">Den centrala valmyndigheten skall för val till riksdagen besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.</P> <P class="p81 ft15">Varje valkrets skall få ett fast valkretsmandat för varje gång som antalet personer som har rösträtt i valkretsen är jämnt delbart med en trehundrationdel av antalet personer som har rösträtt i hela landet.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB312518x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft2"><SPAN class="ft1">22 </SPAN>Författningsförslag <SPAN class="ft1">SOU 2000:125</SPAN></P> <P class="p82 ft1">Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td52"><SPAN class="p9 ft1">skall få mandatet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td55"><SPAN class="p83 ft1">Antalet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td56"><SPAN class="p84 ft1">personer som</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td57"><SPAN class="p10 ft1">har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p85 ft1">Antalet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td56"><SPAN class="p84 ft1">personer som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p86 ft1">har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td52"><SPAN class="p9 ft1">rösträtt skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p9 ft1">beräknas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p86 ft1">på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p87 ft1">rösträtt skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p9 ft1">beräknas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p10 ft1">på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p9 ft1">grundval</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p9 ft1">av uppgifterna</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p86 ft1">i</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p87 ft1">grundval</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p9 ft1">av uppgifterna</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p10 ft1">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td52"><SPAN class="p9 ft1">aviseringsregistret</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p86 ft1">enligt lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p87 ft1">aviseringsregistret</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p10 ft1">enligt lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p9 ft1">(1995:743)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p88 ft1">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td60"><SPAN class="p86 ft1">aviserings-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p87 ft1">(1995:743)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p88 ft1">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td61"><SPAN class="p10 ft1">aviserings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td63"><SPAN class="p9 ft1">register den 1 <SPAN class="ft2">november året</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td64"><SPAN class="p87 ft1">register den 1 <SPAN class="ft2">mars </SPAN>valåret.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td52"><SPAN class="p9 ft1"><SPAN class="ft2">före </SPAN>valåret.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td55"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td57"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td62"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td54"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p89 ft1">6§</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td62"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td53"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td57"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft1">Länsstyrelsen skall besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.</P> <P class="p39 ft1">Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.</P> <P class="p47 ft1">Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td65"><SPAN class="p9 ft1">skall få mandatet.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr13 td67"><SPAN class="p85 ft1">Antalet</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr13 td17"><SPAN class="p90 ft1">personer</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td68"><SPAN class="p91 ft1">som</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr13 td54"><SPAN class="p10 ft1">har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td67"><SPAN class="p85 ft1">Antalet</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td55"><SPAN class="p90 ft1">personer som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p73 ft1">har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p9 ft1">rösträtt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p92 ft1">i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td72"><SPAN class="p24 ft1">landstinget</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p73 ft1">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p9 ft1">rösträtt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p92 ft1">i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td71"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td73"><SPAN class="p93 ft1">landstinget</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p10 ft1">skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td67"><SPAN class="p9 ft1">beräknas</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft1">på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p94 ft1">grundval</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p73 ft1">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td67"><SPAN class="p9 ft1">beräknas</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td75"><SPAN class="p9 ft1">på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td76"><SPAN class="p27 ft1">grundval</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p10 ft1">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td67"><SPAN class="p9 ft1">uppgifterna</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p90 ft1">i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td77"><SPAN class="p73 ft1">aviseringsregistret</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td67"><SPAN class="p9 ft1">uppgifterna</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td71"><SPAN class="p95 ft1">i</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td78"><SPAN class="p10 ft1">aviseringsregistret</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p9 ft1">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td75"><SPAN class="p96 ft1">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p27 ft1">(1995:743)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p73 ft1">om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p9 ft1">enligt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td75"><SPAN class="p97 ft1">lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td73"><SPAN class="p98 ft1">(1995:743)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p10 ft1">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td43"><SPAN class="p9 ft1">aviseringsregister den 1 <SPAN class="ft2">novem-</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td80"><SPAN class="p9 ft1">aviseringsregister</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p99 ft1">den</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p100 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p10 ft18">mars</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td65"><SPAN class="p9 ft2">ber året före <SPAN class="ft1">valåret.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td69"><SPAN class="p9 ft1">valåret.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td54"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p101 ft1">8 §</P> <P class="p39 ft15">Om en kommun är indelad i flera valkretsar skall länsstyrelsen besluta hur många mandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.</P> <P class="p47 ft1">Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet mandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB312519x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft1">Varje kommun skall delas in i geografiskt avgränsade röstningsområden. Ett sådant område kallas valdistrikt.</SPAN></DIV> <P class="p0 ft2"><SPAN class="ft1">SOU 2000:125 </SPAN>Författningsförslag <SPAN class="ft1">23</SPAN></P> <P class="p102 ft1">Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p85 ft1">Antalet</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td53"><SPAN class="p103 ft1">personer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p104 ft1">som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td82"><SPAN class="p93 ft1">har</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td46"><SPAN class="p105 ft1">Antalet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p10 ft1">personer som har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td83"><SPAN class="p9 ft1">rösträtt i kommunen skall beräk-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td84"><SPAN class="p106 ft1">rösträtt i kommunen skall beräk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td83"><SPAN class="p9 ft1">nas på grundval av uppgifterna i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td84"><SPAN class="p106 ft1">nas på grundval av uppgifterna i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr3 td83"><SPAN class="p9 ft1">aviseringsregistret enligt lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td85"><SPAN class="p106 ft1">aviseringsregistret</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td74"><SPAN class="p10 ft1">enligt lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p9 ft1">(1995:743)</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td86"><SPAN class="p93 ft1">om aviseringsregis-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td46"><SPAN class="p106 ft1">(1995:743)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p12 ft1">om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p10 ft1">aviserings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td58"><SPAN class="p9 ft1">ter den 1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td53"><SPAN class="p107 ft18">november</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft2">året</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p93 ft18">före</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td84"><SPAN class="p106 ft1">register den 1 <SPAN class="ft2">mars </SPAN>valåret.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p9 ft1">valåret.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td53"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td46"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft6"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft23">kap.</SPAN></P> <P class="p109 ft1">1 §</P> <P class="p110 ft1">Varje kommun skall delas in i geografiskt avgränsade röstningsområden. Ett sådant område kallas valdistrikt. <SPAN class="ft2">En fastighet skall lämnas odelad</SPAN>.</P> <P class="p77 ft1">3 §</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr4 td88"><SPAN class="p85 ft1">Ett</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td89"><SPAN class="p111 ft1">valdistrikt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td90"><SPAN class="p112 ft1">bör</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td91"><SPAN class="p73 ft1">omfatta</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td92"><SPAN class="p85 ft1">Ett</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td93"><SPAN class="p113 ft1">valdistrikt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p10 ft1">bör</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td95"><SPAN class="p10 ft1">omfatta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">1 </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">200</SPAN>–1</NOBR> 500</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td96"><SPAN class="p114 ft1">personer</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft1">som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p73 ft1">har</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p9 ft1">1 <NOBR>200–<SPAN class="ft2">2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> 000</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p98 ft1">personer</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p84 ft1">som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p10 ft1">har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td43"><SPAN class="p9 ft1">rösträtt. Om det finns särskilda</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td44"><SPAN class="p9 ft1">rösträtt. Om det finns särskilda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr3 td43"><SPAN class="p9 ft1">skäl, får ett valdistrikt omfatta</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr3 td44"><SPAN class="p9 ft1">skäl, får ett valdistrikt omfatta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td43"><SPAN class="p9 ft1">färre än 300 som har rösträtt.</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td44"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">färre än 300 </SPAN>eller fler än 2 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td98"><SPAN class="p9 ft2">Länsstyrelsen får</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p115 ft18">efter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td91"><SPAN class="p73 ft2">samråd</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td99"><SPAN class="p9 ft1">som har rösträtt.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p9 ft2">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p9 ft2">valnämnden</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td66"><SPAN class="p99 ft2">besluta</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p73 ft2">om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr3 td43"><SPAN class="p9 ft2">valdistrikt som omfattar fler än</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td43"><SPAN class="p9 ft2">1 800 personer som har rösträtt<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=6 rowspan=2 class="tr5 td44"><SPAN class="p10 ft1">På förslag av fullmäktige i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">På förslag av fullmäktige i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td89"><SPAN class="p9 ft1">kommunen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p9 ft1">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td100"><SPAN class="p73 ft1">länsstyrelsen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td89"><SPAN class="p9 ft1">kommunen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p86 ft1">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td22"><SPAN class="p10 ft1">länsstyrelsen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td43"><SPAN class="p9 ft1">besluta om kommunens indel-</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td44"><SPAN class="p9 ft1">besluta om kommunens indel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p9 ft1">ning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td89"><SPAN class="p9 ft1">i valdistrikt.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td100"><SPAN class="p73 ft1">Kommunen</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td44"><SPAN class="p9 ft1">ning i valdistrikt. <SPAN class="ft2">Över varje</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr6 td43"><SPAN class="p9 ft1">skall se över indelningen året</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td44"><SPAN class="p9 ft18">fastighets valdistriktstillhörighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr3 td43"><SPAN class="p9 ft1">närmast före det år då ordinarie</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p9 ft2">skall</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td101"><SPAN class="p93 ft2">länsstyrelsen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p9 ft2">föra</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p10 ft2">ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td102"><SPAN class="p9 ft1">val till riksdagen skall hållas.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td103"><SPAN class="p9 ft2">register. <SPAN class="ft1">Kommunen</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p84 ft1">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p10 ft1">se</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td82"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft1">över</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p86 ft1">indelningen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p116 ft8">året</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td95"><SPAN class="p10 ft1">närmast</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td103"><SPAN class="p9 ft1">före det år då ordinarie</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td57"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=12 class="tr3 td104"><SPAN class="p85 ft1">Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p117 ft15">valdistrikt. Innan länsstyrelsen fattar ett sådant beslut, skall fullmäktige i kommunen få tillfälle att yttra sig.</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">24 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p78 ft1">Vid tillämpning av <NOBR>8–10</NOBR> §§ beräknas antalet personer som har rösträtt på grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den 1 <SPAN class="ft2">november året före </SPAN>valåret.</P> <P class="p118 ft15">Röstlängderna för val till Europaparlamentet skall innehålla uppgifter om</P> <P class="p78 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">svenska medborgare som sägs i 1 §, och</SPAN></P> <P class="p78 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft25">unionsmedborgare som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbokförda i landet och som enligt 5 § skriftligen hos </SPAN><SPAN class="ft17">skattemyndigheten </SPAN>anmält sin önskan att tas upp i röstlängd.</P> <P class="p119 ft1">När det skall hållas val enligt denna lag skall <SPAN class="ft2">skattemyndigheten </SPAN>upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Det är uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister 30 dagar före valdagen som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.</P> <P class="p120 ft1">Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till Europaparlamentet skall senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos <SPAN class="ft2">skattemyndigheten</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft6">6 kap.</P> <P class="p121 ft1">11 §</P> <P class="p122 ft1">Vid tillämpning av <NOBR>8–10</NOBR> §§ beräknas antalet personer som har rösträtt på grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den 1 <SPAN class="ft2">mars </SPAN>valåret.</P> <P class="p123 ft6"><SPAN class="ft7">7</SPAN><SPAN class="ft23">kap.</SPAN></P> <P class="p124 ft1">3 §</P> <P class="p125 ft15">Röstlängderna för val till Europaparlamentet skall innehålla uppgifter om</P> <P class="p122 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">svenska medborgare som sägs i 1 §, och</SPAN></P> <P class="p122 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft25">unionsmedborgare som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbokförda i landet och som enligt 5 § skriftligen hos </SPAN><SPAN class="ft17">länsstyrelsen </SPAN>anmält sin önskan att tas upp i röstlängd.</P> <P class="p126 ft1">4 §</P> <P class="p127 ft1">När det skall hållas val enligt denna lag skall <SPAN class="ft2">den centrala valmyndigheten </SPAN>upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Det är uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister 30 dagar före valdagen som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.</P> <P class="p128 ft1">5 §</P> <P class="p122 ft1">Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till Europaparlamentet skall senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos <SPAN class="ft2">länsstyrelsen </SPAN>anmäla</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p129 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">25</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td107"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td108"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td105"><SPAN class="p18 ft1">anmäla sin önskan om att tas</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p9 ft1">sin önskan om att tas upp i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td105"><SPAN class="p18 ft1">upp i röstlängd.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft1">röstlängd.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft1">Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i en röstlängd till dess han eller hon stryks från den på egen begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.</P> <P class="p58 ft1">I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran</P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">ange sin nationalitet och adress i Sverige,</SPAN></P> <P class="p131 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft25">ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var upptagna i röstlängd, och</SPAN></P> <P class="p132 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">försäkra att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat. Beslut med anledning av anmälningar meddelas när röstlängden</SPAN></P> <P class="p133 ft15">upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den stat där väljaren är medborgare.</P> <P class="p101 ft1">6 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p78 ft1">Uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister skall ligga till grund för beslut om vilken röstlängd väljare som anges i 1– 3 §§ skall finnas i. De skall tas upp i röstlängden för det valdistrikt inom vilket de är folkbokförda 30 dagar före valdagen. De som då inte är folkbokförda i landet skall tas upp i röstlängden i det valdistrikt inom vilket de senast var folkbokförda. Finns det inte någon uppgift om folkbokföring så att de kan hänföras till visst valdistrikt men finns det en uppgift om i vilken kommun som de senast varit folkbokförda, bestämmer <SPAN class="ft2">skattemyndigheten </SPAN>i vilken röstlängd de skall tas upp.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p78 ft1">Uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister skall ligga till grund för beslut om vilken röstlängd väljare som anges i 1– 3 §§ skall finnas i. De skall tas upp i röstlängden för det valdistrikt inom vilket de är folkbokförda 30 dagar före valdagen. De som då inte är folkbokförda i landet skall tas upp i röstlängden i det valdistrikt inom vilket de senast var folkbokförda. Finns det inte någon uppgift om folkbokföring så att de kan hänföras till visst valdistrikt men finns det en uppgift om i vilken kommun som de senast varit folkbokförda, bestämmer <SPAN class="ft2">länsstyrelsen </SPAN>i vilken röstlängd de skall tas upp.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p78 ft15">För var och en som finns i en röstlängd skall <SPAN class="ft17">skattemyndigheten </SPAN>upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt skall det</P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p0 ft1">7 §</P> <P class="p134 ft15">För var och en som finns i en röstlängd skall <SPAN class="ft17">den centrala valmyndigheten </SPAN>upprätta ett röstkort. För val som hålls</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">26 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p135 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td107"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td108"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td105"><SPAN class="p18 ft1">upprättas ett gemensamt röst-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td106"><SPAN class="p9 ft1">samtidigt skall det upprättas ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p18 ft1">kort. För väljare som inte har</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td106"><SPAN class="p9 ft1">gemensamt röstkort. För väljare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p18 ft1">någon känd adress skall det</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td106"><SPAN class="p9 ft1">som inte har någon känd adress</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p18 ft1">upprättas röstkort bara om de</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td106"><SPAN class="p9 ft1">skall det upprättas röstkort bara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td105"><SPAN class="p18 ft1">begär det.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td106"><SPAN class="p9 ft1">om de begär det.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft1">Ett röstkort skall innehålla uppgift om</P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">väljarens namn och nummer i röstlängden, och</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">vilka val som väljaren får delta i.</SPAN></P> <P class="p58 ft1">Röstkortet bör också innehålla annan information om valet.</P> <P class="p136 ft1">9 §</P> <P class="p58 ft1">Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td109"><SPAN class="p9 ft1">skall få ett duplettröstkort om de begär det.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td75"><SPAN class="p94 ft2">kan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td98"><SPAN class="p85 ft1">Duplettröstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p73 ft2">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p85 ft1">Duplettröstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td110"><SPAN class="p10 ft1">beställas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td43"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">beställas hos </SPAN>skattemyndigheten<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td44"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">hos </SPAN>den centrala valmyndig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p9 ft1">De</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p9 ft1">som</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft1">vill</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p137 ft1">ha</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p73 ft1">ett</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td44"><SPAN class="p9 ft2">heten, länsstyrelsen eller kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p9 ft1">duplettröstkort</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td96"><SPAN class="p138 ft1">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p73 ft1">lämna</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td44"><SPAN class="p9 ft1"><SPAN class="ft2">munen</SPAN>. De som vill ha ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td112"><SPAN class="p9 ft1">uppgift</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td110"><SPAN class="p139 ft1">om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p9 ft1">namn</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td111"><SPAN class="p73 ft1">och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td52"><SPAN class="p9 ft1">duplettröstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p94 ft1">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td110"><SPAN class="p10 ft1">lämna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td55"><SPAN class="p9 ft1">personnummer.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td44"><SPAN class="p9 ft1">uppgift om namn och person-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td112"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td111"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p9 ft1">nummer.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p78 ft1">De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast <SPAN class="ft2">måndagen </SPAN>före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Det som hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf.</P> <P class="p140 ft15">Frågor om rättelse skall prövas av <SPAN class="ft17">skattemyndigheten.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft1">11 §</P> <P class="p141 ft1">De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast <SPAN class="ft2">tisdagen tolv dagar </SPAN>före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Det som hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf.</P> <P class="p142 ft15">Frågor om rättelse skall prövas av <SPAN class="ft17">länsstyrelsen</SPAN>.</P> <P class="p143 ft1">12 §</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <DIV id="id_3_1"> <P class="p78 ft2"><SPAN class="ft1">Får </SPAN>skattemyndigheten <SPAN class="ft1">från en myndighet i någon annan medlemsstat meddelande om att en person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i landet, redan avgett en röst</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_3_2"> <P class="p78 ft2"><SPAN class="ft1">Får </SPAN>den centrala valmyndigheten <SPAN class="ft1">från en myndighet i någon annan medlemsstat meddelande om att en person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i landet, </SPAN>är</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p144 ft15">i val till Europaparlamentet, skall <SPAN class="ft17">skattemyndigheten </SPAN>genast rätta röstlängden.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p145 ft2">upptagen i röstlängd i annat land eller <SPAN class="ft1">redan avgett en röst i val till Europaparlamentet, skall </SPAN>den centrala valmyndigheten <SPAN class="ft1">genast rätta röstlängden </SPAN>om inte röstkort redan skickats ut till väljaren<SPAN class="ft1">.</SPAN></P> <P class="p146 ft26">Om en röst lämnas av en svensk medborgare som inte är folkbokförd i landet och som inte finns upptagen i röstlängden skall den centrala valmyndigheten genast rätta röstlängden om rösten kommit in till myndigheten senast klockan 12 dagen före valdagen.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p147 ft1">13 §</P> <P class="p148 ft15">När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.</P> <P class="p149 ft26">Har ett beslut om rättelse inte hunnit föras in i röstlängden innan den sänts till kommunen får den centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen uppdra åt valnämnden i kommunen att föra in rättelsen.</P> <P class="p150 ft1">14 §</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p78 ft2">Skattemyndighetens <SPAN class="ft1">beslut i ett ärende om rättelse får överklagas </SPAN>bara i samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har upprättats<SPAN class="ft1">. </SPAN>I ett sådant ärende får bara det åberopas som har förekommit hos skattemyndigheten<SPAN class="ft1">.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p78 ft17">Den centrala valmyndighetens och länsstyrelsens <SPAN class="ft15">beslut i ett ärende om rättelse får överklagas </SPAN>hos Valprövningsnämnden.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">28 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft6">9 kap.</P> <P class="p151 ft1">3 §</P> <P class="p152 ft1">Röstning kan anordnas i följande röstningslokaler:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p153 ft1">1. vallokaler,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p85 ft2">2. Posten Aktiebolags post-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td114"><SPAN class="p9 ft2">kontor inom landet<SPAN class="ft1">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td115"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td114"><SPAN class="p85 ft1"><SPAN class="ft2">3.</SPAN>särskilda röstmottagnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td115"><SPAN class="p154 ft1"><SPAN class="ft2">2</SPAN>. särskilda röstmottagnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td114"><SPAN class="p9 ft1">ställen inom landet, och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td115"><SPAN class="p155 ft1">ställen inom landet, och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p85 ft1"><SPAN class="ft2">4.</SPAN>röstmottagningsställen som</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p154 ft1"><SPAN class="ft2">3</SPAN>. röstmottagningsställen som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td114"><SPAN class="p9 ft1">utlandsmyndigheter har inrättat.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td115"><SPAN class="p155 ft1">utlandsmyndigheter har inrättat.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td114"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td115"><SPAN class="p89 ft1">4 §</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p78 ft15">Kommunen skall se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p156 ft1">Kommunen skall se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler <SPAN class="ft2">och särskilda röstmottagningställen. Härvid skall beaktas att väljarna i fråga om öppethållande och lokalisering skall ha bra möjligheter att rösta.</SPAN></P> <P class="p6 ft1">5 §</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p85 ft1">På</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td116"><SPAN class="p93 ft1">valdagen skall väljarna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p105 ft1">På</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td117"><SPAN class="p10 ft1">valdagen skall väljarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p9 ft1">rösta i vallokalen i det valdistrikt</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td84"><SPAN class="p106 ft1">rösta i vallokalen i det valdistrikt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td83"><SPAN class="p9 ft1">där de finns i röstlängden.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td84"><SPAN class="p106 ft1">där de finns i röstlängden.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p9 ft1">Väljare</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td116"><SPAN class="p93 ft1">som vistas utomlands</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p106 ft1">Väljare</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td117"><SPAN class="p10 ft1">som vistas utomlands</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p9 ft1">eller av någon annan anledning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td84"><SPAN class="p106 ft1">eller av någon annan anledning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p9 ft1">inte kan rösta på valdagen i sin</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td84"><SPAN class="p106 ft1">inte kan rösta på valdagen i sin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td83"><SPAN class="p9 ft1">vallokal kan rösta i en annan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td84"><SPAN class="p106 ft1">vallokal kan rösta i en annan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td83"><SPAN class="p9 ft1">röstningslokal som sägs i 3 § 2–</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td84"><SPAN class="p106 ft1">röstningslokal som sägs i 3 § 2–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p9 ft2">4.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td66"><SPAN class="p106 ft2">3<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td117"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p157 ft1">Väljare får rösta genom bud eller lantbrevbärare enligt vad som</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td118"><SPAN class="p9 ft1">anges i 14 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td119"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td121"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td123"><SPAN class="p85 ft1">Väljare</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td57"><SPAN class="p9 ft1">får</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td119"><SPAN class="p158 ft1">brevrösta</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p113 ft1">bara</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td121"><SPAN class="p154 ft1">Väljare får brevrösta</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p10 ft1">bara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td118"><SPAN class="p9 ft1">enligt <SPAN class="ft2">lagen</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td119"><SPAN class="p159 ft18">(1997:159)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td120"><SPAN class="p113 ft2">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td115"><SPAN class="p155 ft2"><SPAN class="ft1">enligt </SPAN>vad som anges i 13 kap<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td124"><SPAN class="p9 ft2">brevröstning i vissa fall<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td120"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td121"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td122"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td123"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td119"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td120"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td121"><SPAN class="p160 ft1">6 §</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td125"><SPAN class="p9 ft1">Väljare som röstar i sin vallokal bör ha med sig sitt röstkort.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr3 td114"><SPAN class="p113 ft1">För att få rösta på <SPAN class="ft2">ett</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td115"><SPAN class="p10 ft1">För att få rösta på ett särskilt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td123"><SPAN class="p9 ft2">postkontor</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td126"><SPAN class="p113 ft1"><SPAN class="ft2">eller </SPAN>ett särskilt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td121"><SPAN class="p155 ft1">röstmottagningsställe</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p10 ft1">inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td124"><SPAN class="p9 ft1">röstmottagningsställe</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td120"><SPAN class="p113 ft1">inom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td115"><SPAN class="p10 ft1">landet måste väljare ha med sig</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">29</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p144 ft15">landet måste väljare ha med sig sitt röstkort och lämna det till röstmottagaren.</P> <P class="p161 ft15">Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet inte har något röstkort skall röstmottagaren fylla i ett adresskort <SPAN class="ft17">för dem</SPAN>.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p162 ft1">sitt röstkort och lämna det till röstmottagaren <SPAN class="ft2">om inte röstkortet på annat sätt är tillgängligt för röstmottagaren.</SPAN></P> <P class="p163 ft1">Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet <SPAN class="ft2">eller brevrösta </SPAN>inte har något röstkort skall röstmottagaren <SPAN class="ft2">eller väljaren i stället </SPAN>fylla i ett adresskort.</P> <P class="p164 ft1">11 §</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=5 class="tr4 td43"><SPAN class="p73 ft1">I en vallokal skall det finnas</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td44"><SPAN class="p10 ft1">I en vallokal skall det finnas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">listor över partier som registrerat</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td44"><SPAN class="p10 ft1">listor över partier som registrerat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td118"><SPAN class="p9 ft1">partibeteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p165 ft1">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td9"><SPAN class="p73 ft1">anmält</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td55"><SPAN class="p9 ft1">partibeteckning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p85 ft1">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td76"><SPAN class="p10 ft1">anmält</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">kandidater för valet i den</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td44"><SPAN class="p10 ft1">kandidater för valet i den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p9 ft1">valkrets</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p9 ft1">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td73"><SPAN class="p9 ft1">valdistriktet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td128"><SPAN class="p73 ft1">hör</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p9 ft1">valkrets</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft1">som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td129"><SPAN class="p9 ft1">valdistriktet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p10 ft1">hör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft2"><SPAN class="ft1">till. På </SPAN>de postkontor där</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p9 ft1">till.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p106 ft1">På</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td112"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td76"><SPAN class="p10 ft1">särskilda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p9 ft2">röstning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td72"><SPAN class="p89 ft2">anordnas</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td131"><SPAN class="p9 ft2">och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td128"><SPAN class="p73 ft2">på</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td132"><SPAN class="p9 ft1">röstmottagningsställen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td76"><SPAN class="p10 ft1">inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p9 ft1">särskilda</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td133"><SPAN class="p73 ft1">röstmottagningsställen</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td44"><SPAN class="p10 ft1">landet skall sådana listor för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">inom landet skall sådana listor</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p9 ft1">valen i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p166 ft1">samtliga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td76"><SPAN class="p10 ft1">valkretsar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td43"><SPAN class="p73 ft1">för valen i samtliga valkretsar</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr3 td44"><SPAN class="p10 ft1">finnas. Dessa listor bör också</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">finnas. Dessa listor bör också</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p9 ft1">finnas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td112"><SPAN class="p84 ft1">hos</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p10 ft1">de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">finnas hos de röstmottagnings-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td132"><SPAN class="p9 ft1">röstmottagningsställen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td62"><SPAN class="p167 ft1">som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p10 ft1">en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">ställen som en utlandsmyndighet</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td44"><SPAN class="p9 ft1">utlandsmyndighet har inrättat.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td118"><SPAN class="p9 ft1">har inrättat.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td131"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td128"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td130"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft15">Listor som sägs i denna paragraf upprättas på sätt som anges i 5 kap. 20 §.</P> <P class="p169 ft1">12 §</P> <P class="p81 ft1">I anslutning till varje röstningslokal skall det ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats skall väljarna för det val som avses ha tillgång till</P> <P class="p2 ft1">– valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige med parti- och valbeteckning (partimarkerade valsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p85 ft1">– valsedlar för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p106 ft1">val</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p73 ft1">till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p85 ft1">– valsedlar för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p106 ft1">val</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p10 ft1">till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td134"><SPAN class="p9 ft1">Europaparlamentet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p9 ft1">med</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p73 ft1">parti-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td134"><SPAN class="p9 ft1">Europaparlamentet</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p9 ft1">med</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td135"><SPAN class="p10 ft1">parti-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td134"><SPAN class="p9 ft1">och valbeteckning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td101"><SPAN class="p73 ft1">(partimar-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td134"><SPAN class="p9 ft1">och valbeteckning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td136"><SPAN class="p10 ft1">(partimar-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td43"><SPAN class="p73 ft1">kerade valsedlar) för varje parti</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td44"><SPAN class="p10 ft1">kerade valsedlar) för varje parti</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td43"><SPAN class="p73 ft1">som vid något av de två senaste</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td44"><SPAN class="p10 ft1">som vid något av de två senaste</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">30 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft14">valen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet, och</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p144 ft1">valen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet <SPAN class="ft2">eller valsedlar med kandidatnamn (namnvalsedlar) om partiet deltar med endast en valsedel</SPAN>, och</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p157 ft1">– blanka valsedlar.</P> <P class="p168 ft15">Valförrättarna och röstmottagarna skall se till att valsedlar enligt första stycket finns utlagda.</P> <P class="p170 ft15">De partier som deltar i valen skall också kunna lägga ut sina valsedlar på denna plats. På särskilda röstmottagningsställen inom landet och röstmottagningsställen som inrättas av utlandsmyndigheter får partierna bara lägga ut partimarkerade valsedlar<SPAN class="ft17">.</SPAN></P> <P class="p171 ft1">16 §</P> <P class="p172 ft1">Om röstningen i en vallokal avbryts skall varje valurna och röstlängden förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När röstningen skall fortsätta, skall valförrättaren visa dem som är närvarande att förseglingarna inte har öppnats.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p85 ft1">Avbryts</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td137"><SPAN class="p9 ft1">röstningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td11"><SPAN class="p9 ft2">på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td81"><SPAN class="p94 ft2">ett</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td138"><SPAN class="p18 ft1">Avbryts</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td139"><SPAN class="p111 ft1">röstningen på</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td140"><SPAN class="p10 ft1">ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td141"><SPAN class="p9 ft1"><SPAN class="ft2">postkontor, </SPAN>på ett särskilt röst-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td138"><SPAN class="p139 ft1">särskilt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td142"><SPAN class="p10 ft1">röstmottagningsställe</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td99"><SPAN class="p9 ft1">mottagningsställe</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p9 ft1">inom</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p94 ft1">landet</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td32"><SPAN class="p139 ft1">inom landet eller hos en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td141"><SPAN class="p9 ft1">eller hos en utlandsmyndighet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td143"><SPAN class="p139 ft1">utlandsmyndighet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p23 ft1">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p10 ft1">de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td141"><SPAN class="p9 ft1">skall de kuvert som tagits emot</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td32"><SPAN class="p139 ft1">kuvert som tagits emot förvaras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td141"><SPAN class="p9 ft1">förvaras på ett säkert sätt under</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td32"><SPAN class="p139 ft1">på ett säkert sätt under avbrottet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p9 ft1">avbrottet.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td81"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td138"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td145"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td140"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr4 td146"><SPAN class="p85 ft1">Valförrättning och röstmottagning skall dokumenteras.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td140"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td89"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td62"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td81"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td138"><SPAN class="p23 ft1">17 §</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td145"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td140"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td99"><SPAN class="p85 ft1">Valförrättarna</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p99 ft1">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td81"><SPAN class="p94 ft1">föra</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td143"><SPAN class="p18 ft1">Valförrättarna</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p9 ft1">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td140"><SPAN class="p10 ft1">föra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td141"><SPAN class="p9 ft1">protokoll över valförrättningen i</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td32"><SPAN class="p139 ft1">protokoll över valförrättningen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p9 ft1">vallokalen.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td118"><SPAN class="p90 ft1">Röstmottagare</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td81"><SPAN class="p94 ft1">på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td138"><SPAN class="p139 ft1">vallokalen.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td139"><SPAN class="p173 ft1">Röstmottagare</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p10 ft1">på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p9 ft2">postkontor,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td62"><SPAN class="p88 ft2">vid</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td61"><SPAN class="p94 ft1">särskilda</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td32"><SPAN class="p139 ft1">särskilda röstmottagningsställen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td147"><SPAN class="p9 ft1">röstmottagningsställen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td69"><SPAN class="p94 ft1">inom</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td32"><SPAN class="p139 ft1">inom landet eller hos en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td141"><SPAN class="p9 ft1">landet eller hos en utlands-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td143"><SPAN class="p139 ft1">utlandsmyndighet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p9 ft1">skall</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p10 ft1">fort-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td141"><SPAN class="p9 ft1">myndighet skall fortlöpande föra</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td44"><SPAN class="p139 ft1">löpande föra anteckningar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p10 ft1">över</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td141"><SPAN class="p9 ft1">anteckningar över röstningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td138"><SPAN class="p139 ft1">röstningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td145"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td140"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p168 ft15">Protokoll och anteckningar skall föras på blanketter som fastställts av den centrala valmyndigheten.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">31</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft6">10 kap.</P> <P class="p175 ft1">1 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p78 ft1">En vallokal skall vid val till riksdagen och vid val till landstings- och kommunfullmäktige hållas öppen för röstning mellan klockan 8.00 och 20.00 samt vid val till Europaparlamentet mellan klockan 8.00 och 21.00. Om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta, får <SPAN class="ft2">den centrala valmyndigheten </SPAN>bestämma att vallokalen i ett visst valdistrikt skall vara öppen för röstning under kortare tid.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p78 ft1">En vallokal skall vid val till riksdagen och vid val till landstings- och kommunfullmäktige hållas öppen för röstning mellan klockan 8.00 och 20.00 samt vid val till Europaparlamentet mellan klockan 8.00 och 21.00. Om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta, får <SPAN class="ft2">kommunen </SPAN>bestämma att vallokalen i ett visst valdistrikt skall vara öppen för röstning under kortare tid.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p176 ft1">8 §</P> <P class="p170 ft1">Uppfylls de krav som ställs i 6 och 7 §§ skall valförrättaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.</P> <P class="p177 ft26">Kan inte väljaren på grund av fysiskt funktionshinder ta sig in i vallokalen får valförrättaren utan hinder av vad som sägs i första stycket ta emot en röst utanför vallokalen om det kan ske under betryggande former.</P> <P class="p178 ft6">11 kap.</P> <P class="p179 ft27">Röstning vid särskilt röstmottagningsställe</P> <P class="p180 ft17">Var kan särskild röstmottagning anordnas?</P> <P class="p181 ft2">1 §</P> <P class="p182 ft17">När val skall hållas får kommunen bestämma att</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td148"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">32 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td90"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td151"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td152"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr1 td153"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td154"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td148"><SPAN class="p183 ft2">särskild</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr10 td80"><SPAN class="p184 ft2">röstmottagning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td137"><SPAN class="p185 ft18">skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td155"><SPAN class="p183 ft2">anordnas på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td149"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td150"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td137"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td156"><SPAN class="p186 ft2">1. kommunkontor,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td151"><SPAN class="p185 ft18">bibliotek,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td157"><SPAN class="p183 ft18">medborgarkontor,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td126"><SPAN class="p185 ft2">postkontor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td156"><SPAN class="p183 ft18">eller liknande lokaler,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td68"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td137"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td155"><SPAN class="p186 ft18">2. sjukhus,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td149"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td158"><SPAN class="p185 ft2">ålderdomshem,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td156"><SPAN class="p183 ft18">kriminalvårdsanstalter</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td137"><SPAN class="p185 ft2">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td148"><SPAN class="p183 ft2">liknande</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td80"><SPAN class="p94 ft18">vårdinrättningar</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td137"><SPAN class="p185 ft2">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td156"><SPAN class="p183 ft2">vårdanstalter, eller</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td68"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td137"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td155"><SPAN class="p186 ft2">3. annan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td149"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td159"><SPAN class="p114 ft2">plats</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td137"><SPAN class="p185 ft18">inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td155"><SPAN class="p183 ft2">valdistriktet</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td54"><SPAN class="p9 ft2">som</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td126"><SPAN class="p185 ft2">ambulerande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td160"><SPAN class="p183 ft2">röstningslokal</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td90"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td68"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td137"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td161"><SPAN class="p186 ft2">Vid val till riksdagen och vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td161"><SPAN class="p183 ft2">ordinarie val till landstings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td161"><SPAN class="p183 ft2">eller kommunfullmäktige och vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr3 td161"><SPAN class="p183 ft2">val till Europaparlamentet skall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td160"><SPAN class="p183 ft2">röstmottagning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td159"><SPAN class="p9 ft2">alltid</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td151"><SPAN class="p185 ft18">anordnas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td161"><SPAN class="p183 ft2">på minst en sådan lokal som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr7 td156"><SPAN class="p183 ft18">anges i första stycket 1.</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td137"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td148"><SPAN class="p187 ft2">2 §</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td149"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td150"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td90"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td68"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td137"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td148"><SPAN class="p186 ft2">Inför</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td82"><SPAN class="p9 ft2">beslut</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td159"><SPAN class="p95 ft2">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td68"><SPAN class="p188 ft2">1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td137"><SPAN class="p185 ft2"><NOBR>1–2</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr3 td161"><SPAN class="p183 ft2">skall kommunen i förekommande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td160"><SPAN class="p183 ft2">fall samråda</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td150"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td90"><SPAN class="p9 ft2">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td151"><SPAN class="p185 ft2">Posten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td155"><SPAN class="p183 ft2">Aktiebolag,</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr3 td162"><SPAN class="p185 ft2">vårdinrättningens</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft2">eller vårdanstaltens ledning om var och när särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut enligt 1 § skall kommunen samråda också med länsstyrelsen om var och när särskild röstmottagning skall anordnas.</P> <P class="p190 ft13">När får särskild röstmottagning anordnas?</P> <P class="p191 ft2">3 §</P> <P class="p192 ft26">På kommunkontor, bibliotek, medborgarkontor, postkontor eller liknande lokaler får särskild röstmottagning anord-</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft22">nas vid ordinarie val till riksdagen, vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt vid val till Europaparlamentet från och med den artonde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid röstmottagning som avses i 1 § sista stycket skall det vara möjligt att vid sådana val rösta från och med den artonde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra val skall det vara möjligt att rösta från och med den tionde dagen före valdagen till och med valdagen.</P> <P class="p194 ft22">Särskild röstmottagning vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter får anordnas från och med den sjunde dagen före valdagen till och med valdagen.</P> <P class="p195 ft2">Ambulerande röstmottagning får anordnas bara på valdagen. Ett sådan röstmottagningsställe skall vara öppet under minst två timmar.</P> <P class="p196 ft17">Vem utser röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe?</P> <P class="p197 ft2">4 §</P> <P class="p110 ft2">Kommunen skall utse röstmottagarna på de särskilda röstmottagningsställena. Kommunen får uppdra åt någon annan att utse röstmottagare.</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">34 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft2">Möjlighet att rösta efter utsatt tid</P> <P class="p199 ft2">5 §</P> <P class="p192 ft26">Väljare som finns i ett särskilt röstmottagningsställe eller på en plats som de har anvisats intill röstmottagningsstället, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta<SPAN class="ft28">.</SPAN></P> <P class="p200 ft13">Hur särskild röstmottagning går till</P> <P class="p191 ft2">6 §</P> <P class="p192 ft26">Väljarna skall visa sitt röstkort för röstmottagaren, som skall ge dem ett valkuvert för varje slag av val de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för varje val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.</P> <P class="p201 ft17">När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren.</P> <P class="p202 ft2">7 §</P> <P class="p203 ft17">Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de inte gör det får de inte rösta.</P> <P class="p191 ft2">8 §</P> <P class="p204 ft17">Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar på ett särskilt röstmottagningsställe rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">35</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft2">9 §</P> <P class="p110 ft17">Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren</P> <P class="p204 ft2">– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill delta i, och</P> <P class="p192 ft26">– bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.</P> <P class="p204 ft2">Röstmottagaren skall också kontrollera att</P> <P class="p204 ft2">– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och</P> <P class="p192 ft13">– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</P> <P class="p202 ft2">10 §</P> <P class="p204 ft2">En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som ställs i 9 §.</P> <P class="p110 ft2">Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.</P> <P class="p206 ft2">11 §</P> <P class="p204 ft2">Uppfylls de krav som ställs i 9 och 10 §§ skall röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">36 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft13">När en röst skall lämnas genom bud eller lantbrevbärare</P> <P class="p191 ft2">12 §</P> <P class="p204 ft17">Bestämmelser om röstning genom bud eller lantbrevbärare finns i 14 kap.</P> <P class="p197 ft2">13 §</P> <P class="p192 ft26">Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren</P> <P class="p204 ft2">– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,</P> <P class="p192 ft22">– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och</P> <P class="p203 ft2">– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</P> <P class="p110 ft17">Röstmottagaren skall också kontrollera att</P> <P class="p204 ft2">– ytterkuvertet är igenklistrat,</P> <P class="p204 ft2">– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,</P> <P class="p207 ft29">– budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader,</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">37</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft2">moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,</P> <P class="p203 ft17">– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,</P> <P class="p208 ft2">– budet inte är vittne,</P> <P class="p204 ft2">– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet, och</P> <P class="p204 ft13">– budet och vittnet har fyllt 18 år.</P> <P class="p202 ft2">14 §</P> <P class="p192 ft22">Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från en lantbrevbärare skall röstmottagaren kontrollera att väljaren</P> <P class="p110 ft17">– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,</P> <P class="p204 ft2">– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets närvaro, och</P> <P class="p110 ft2">– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</P> <P class="p110 ft17">Röstmottagaren skall också kontrollera att</P> <P class="p204 ft2">– ytterkuvertet är igenklistrat,</P> <P class="p204 ft2">– vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran,</P> <P class="p208 ft2">– lantbrevbäraren intygat på</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">38 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft17">ytterkuvertet att väljaren själv lämnat ytterkuvertet,</P> <P class="p204 ft2">– vittnet inte är väljarens make, sambo, makes barn eller sambos barn,</P> <P class="p204 ft17">– lantbrevbäraren inte är vittne, och</P> <P class="p208 ft2">– vittnet har fyllt 18 år.</P> <P class="p210 ft2">15 §</P> <P class="p192 ft29">Ett bud eller en lantbrevbärare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig.</P> <P class="p211 ft2">16 §</P> <P class="p204 ft17">En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om inte de krav som ställs i 13– 15 §§ är uppfyllda.</P> <P class="p197 ft2">17 §</P> <P class="p192 ft2">Uppfylls de krav som ställs i <NOBR>13–16</NOBR> §§ skall röstmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets eller lantbrevbärarens närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.</P> <P class="p199 ft2">18 §</P> <P class="p212 ft26">Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall lämnas tillbaka till budet eller lantbrevbäraren Ett ytterkuvert som lämnats genom en lantbrevbärare men som inte tas emot av röstmottagaren skall lämnas tillbaka till väljaren av lantbrevbäraren.</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">39</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p213 ft17">Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten</P> <P class="p210 ft2">19 §</P> <P class="p204 ft17">Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ordning och på en särskild förteckning anteckna hur många röster som för var dag tagits emot.</P> <P class="p202 ft2">20 §</P> <P class="p204 ft17">Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost<SPAN class="ft15">.</SPAN></P> <P class="p214 ft6">12 kap.</P> <P class="p215 ft27">Röstning hos utlandsmyndighet</P> <P class="p216 ft13">Röstning kan anordnas hos utlandsmyndigheter</P> <P class="p202 ft2">1 §</P> <P class="p212 ft22">När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten, efter samråd med Utrikesdepartementet, bestämma hos vilka svenska utlandsmyndigheter som röstmottagning skall anordnas. Vid omval till riksdagen och till landstings- eller kommunfullmäktige får den centrala valmyndigheten bestämma att röstning inte skall anordnas hos utlandsmyndigheter.</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">40 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p217 ft13">Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter?</P> <P class="p202 ft2">2 §</P> <P class="p212 ft2">Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får röstmottagningen hos en utlandsmyndighet börja tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Vid andra val får röstmottagningen börja tidigast den tjugonde dagen före valdagen.</P> <P class="p195 ft2">Röstmottagningen får pågå så länge att de valkuvert som myndigheten har tagit emot kan vara hos den centrala valmyndigheten senast klockan 12.00 dagen före valdagen.</P> <P class="p218 ft2">3 §</P> <P class="p204 ft17">Utlandsmyndighetens chef skall bestämma när och var röstmottagningen skall anordnas. Beslutet skall kungöras.</P> <P class="p219 ft17">Vem är röstmottagare hos en utlandsmyndighet?</P> <P class="p197 ft2">4 §</P> <P class="p110 ft17">Utlandsmyndighetens chef, eller den person som myndighetens chef utser, skall vara röstmottagare.</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p217 ft13">Möjlighet att rösta efter utsatt tid</P> <P class="p202 ft2">5 §</P> <P class="p212 ft26">Väljare som finns i ett röstmottagningsställe som anordnats av en utlandsmyndighet eller på en plats som de har anvisats intill röstmottagningsstället, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta<SPAN class="ft28">.</SPAN></P> <P class="p220 ft13">Hur röstning hos en utlandsmyndighet går till</P> <P class="p191 ft2">6 §</P> <P class="p192 ft2">Röstmottagaren skall ge väljarna ett valkuvert för varje slag av val som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.</P> <P class="p212 ft26">När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren. Röstmottagaren skall för de väljare som inte har något röstkort och röstkortet inte på annat sätt kan göras tillgängligt med ledning av de uppgifter väljarna lämnar fylla i ett adresskort.</P> <P class="p221 ft2">7 §</P> <P class="p204 ft17">Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om de inte gör det får de inte rösta.</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">42 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft2">8 §</P> <P class="p110 ft2">Om det hålls flera val samtidigt, skall väljare som röstar på ett röstmottagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.</P> <P class="p218 ft2">9 §</P> <P class="p204 ft17">Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren</P> <P class="p192 ft22">– bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.</P> <P class="p204 ft2">Röstmottagaren skall också kontrollera att</P> <P class="p204 ft2">– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och</P> <P class="p192 ft13">– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</P> <P class="p191 ft2">10 §</P> <P class="p204 ft2">En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som ställs i 9 §.</P> <P class="p110 ft2">Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka.</P> <P class="p206 ft2">11 §</P> <P class="p192 ft2">Uppfylls de krav som ställs i 9 och 10 §§ skall röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">43</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p209 ft17">och väljarens röstkort eller adresskort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.</P> <P class="p223 ft17">När en röst skall lämnas genom bud</P> <P class="p197 ft2">12 §</P> <P class="p110 ft17">Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.</P> <P class="p210 ft2">13 §</P> <P class="p204 ft2">Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väljaren</P> <P class="p207 ft22">– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal, och</P> <P class="p224 ft2">– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.</P> <P class="p110 ft17">Röstmottagaren skall också kontrollera att</P> <P class="p204 ft2">– ytterkuvertet är igenklistrat,</P> <P class="p204 ft2">– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">44 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p225 ft22">– budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,</P> <P class="p224 ft17">– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn,</P> <P class="p208 ft2">– budet inte är vittne,</P> <P class="p204 ft2">– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet, och</P> <P class="p204 ft13">– budet och vittnet har fyllt 18 år.</P> <P class="p202 ft2">14 §</P> <P class="p204 ft17">Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.</P> <P class="p191 ft2">15 §</P> <P class="p110 ft2">Om budet inte kan visa upp väljarens röstkort och röstkortet inte på annat sätt kan göras tillgängligt, skall röstmottagaren med ledning av giltig legitimation för väljaren och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna fylla i ett adresskort för väljaren.</P> <P class="p218 ft2">16 §</P> <P class="p203 ft17">En röstmottagare får inte ta emot ytterkuvert för budröst, om inte de krav som ställs i 13– 15 §§ är uppfyllda<SPAN class="ft15">.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">45</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft2">17 §</P> <P class="p207 ft2">Uppfylls de krav som ställs i <NOBR>13–15</NOBR> §§ skall röstmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort och klistra igen kuvertet.</P> <P class="p218 ft2">18 §</P> <P class="p204 ft17">Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall lämnas tillbaka till budet<SPAN class="ft15">.</SPAN></P> <P class="p219 ft13">Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten</P> <P class="p191 ft2">19 §</P> <P class="p192 ft26">Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ordning och på en särskild förteckning anteckna hur många röster som var dag tagits emot<SPAN class="ft28">.</SPAN></P> <P class="p191 ft2">20 §</P> <P class="p192 ft2">Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten och den förteckning som sägs i 19 § till den centrala valmyndigheten. Skickas kuverten och förteckningen med post skall de ordnas som värdepost<SPAN class="ft1">.</SPAN></P> <P class="p226 ft17">När utlandsrösterna kommer till den centrala valmyndigheten</P> <P class="p197 ft2">21 §</P> <P class="p207 ft29">Den centrala valmyndigheten skall allteftersom fönsterkuver-</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">46 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft22">ten kommer in från utlandsmyndigheterna fortlöpande anteckna hur många fönsterkuvert som kommer in till myndigheten och därefter skicka fönsterkuverten till valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som värdepost.</P> <P class="p195 ft26">Om det inte är möjligt att utreda vem som har avgett rösten skall den centrala valmyndigheten behålla fönsterkuvertet. De fönsterkuvert som behålls av myndigheten skall förvaras på ett säkert sätt till dess valet vinner laga kraft.</P> <P class="p227 ft6">13 kap.</P> <P class="p215 ft27">Om brevröstning i vissa fall</P> <P class="p215 ft2">Vem får brevrösta?</P> <P class="p210 ft2">1 §</P> <P class="p207 ft2">Vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt vid extra val till riksdagen, val till Europaparlamentet och folkomröstning enligt folkomröstningslagen (1979:369) får väljare som vistas på utrikes ort eller ombord på ett svenskt fartyg i utrikes fart brevrösta.</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">47</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft2">När brevrösten får göras i ordning</P> <P class="p199 ft2">2 §</P> <P class="p192 ft2">Vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet och vid en folkomröstning får ett ytterkuvert för brevröst från utrikes ort göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen. Vid dessa val får ett ytterkuvert för brevröst från ett fartyg göras i ordning tidigast 55 dagar före valdagen och senast dagen före valdagen.</P> <P class="p194 ft26">Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning som hålls samtidigt med sådana val får ett ytterkuvert från utrikes ort göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen och från en väljare ombord på ett fartyg tidigast 30 dagar före valdagen.</P> <P class="p211 ft2">3 §</P> <P class="p192 ft26">En brevröst skall anses avgiven den dag då den är poststämplad, eller om den har gjorts i ordning ombord på ett fartyg, det datum som sägs i 2 §.</P> <P class="p191 ft2">4 §</P> <P class="p204 ft17">Brevröst skall skickas med post i så god tid att den kan beräknas vara den centrala valmyndigheten eller valnämnden till handa senast dagen efter valdagen.</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">48 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft2">Hur brevröstning går till</P> <P class="p199 ft2">5 §</P> <P class="p208 ft2">Den som vill brevrösta skall</P> <P class="p204 ft17">– för varje slag av val som väljaren vill delta i själv lägga in en valsedel i ett valkuvert,</P> <P class="p204 ft2">– i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst,</P> <P class="p208 ft2">– klistra igen ytterkuvertet,</P> <P class="p192 ft22">– försäkra på heder och samvete att valkuvert och ytterkuvert gjorts i ordning på detta sätt och att de gjorts i ordning på utrikes ort respektive ombord på ett svenskt fartyg i utrikes fart, och</P> <P class="p203 ft17">– intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 2 §.</P> <P class="p197 ft2">6 §</P> <P class="p204 ft2">När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning på det sätt som sägs i 5 § skall vittnena på ytterkuvertet</P> <P class="p207 ft22">– skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, och</P> <P class="p228 ft2">– skriva sina adresser.</P> <P class="p210 ft2">7 §</P> <P class="p203 ft2">Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller sambo eller sambons barn.</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">49</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft2">Hur brevrösten skall skickas</P> <P class="p199 ft2">8 §</P> <P class="p204 ft17">När ytterkuvertet gjorts i ordning på det sätt som sägs i 2 och 3 §§ skall väljaren</P> <P class="p204 ft2">– lägga ytterkuvertet tillsammans med röstkortet i ett fönsterkuvert,</P> <P class="p204 ft2">– klistra igen detta kuvert, och</P> <P class="p192 ft2">– skicka fönsterkuvertet med postbefordran till valnämnden eller för det fall uppgift om valnämnd saknas till den centrala valmyndigheten.</P> <P class="p215 ft2">9 §</P> <P class="p212 ft26">Väljare som inte har något röstkort skall fylla i sina personuppgifter på ett adresskort som tillsammans med ytterkuvertet skall läggas i fönsterkuvertet.</P> <P class="p229 ft29">När brevrösterna kommer in till den centrala valmyndigheten</P> <P class="p202 ft2">10 §</P> <P class="p207 ft22">Den centrala valmyndigheten skall fortlöpande anteckna hur många fönsterkuvert som kommer in till myndigheten och därefter skicka kuverten till valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden.</P> <P class="p195 ft26">Om det inte är möjligt att utreda vem som har avgett rösten skall den centrala valmyndigheten behålla fönsterkuvertet. De fönsterkuvert som behålls av myndigheten skall</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">50 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p230 ft13">förvaras på ett säkert sätt till dess valet vinner laga kraft.</P> <P class="p231 ft6">14 kap.</P> <P class="p75 ft1">2 §</P> <P class="p39 ft15">Väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte kan komma personligen till sin vallokal eller någon annan röstningslokal får lämna sin valsedel genom bud.</P> <P class="p232 ft17"><SPAN class="ft15">. </SPAN>Vad som sägs i första stycket gäller också väljare som är anhållna eller häktade.</P> <P class="p233 ft6">15 kap.</P> <P class="p175 ft1">1 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p78 ft1">Valnämnden skall på valdistrikt sortera de fönsterkuvert som före valdagen kommer från röstmottagare på <SPAN class="ft2">postkontor, </SPAN>särskilda röstmottagningsställen eller från den centrala valmyndigheten. Kuverten skall sedan läggas i särskilda omslag som skall förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur många fönsterkuvert som omslaget innehåller. Omslagen bör skickas till respektive valdistrikt i så god tid att fönsterkuverten finns hos valförrättarna när röstningen i vallokalen börjar.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p168 ft1">Valnämnden skall på valdistrikt sortera de fönsterkuvert som före valdagen kommer från röstmottagare på särskilda röstmottagningsställen, <SPAN class="ft2">som brevröst </SPAN>eller från den centrala valmyndigheten. <SPAN class="ft2">Valnämnden skall granska brevröster som kommer till nämnden och kontrollera att de har skickats från utrikes ort eller från fartyg i utrikes fart. </SPAN>Kuverten skall sedan läggas i särskilda omslag som skall förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur många fönsterkuvert som omslaget innehåller. Omslagen bör skickas till respektive valdistrikt i så god tid att fönsterkuverten finns hos valförrättarna när röstningen i vallokalen börjar.</P> <P class="p234 ft2">9 a §</P> <P class="p235 ft17">Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 7 § 2 ett ytterkuvert för brevröst</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">51</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p230 ft2">enligt 13 kap. skall valförrättaren vid den fortsatta förhandsgranskningen kontrollera att väljaren</P> <P class="p110 ft2">– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvertet och lagt det i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen och att kuverten gjorts i ordning på utrikes ort respektive ombord på ett fartyg i utrikes fart, och</P> <P class="p224 ft17">– intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 13 kap. 2 §.</P> <P class="p204 ft2">Valförättaren skall också kontrollera att två vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p236 ft18">– väljaren</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p139 ft2">själv</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft18">lagt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p9 ft2">valkuvert i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td61"><SPAN class="p9 ft2">ytterkuvertet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft2">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td163"><SPAN class="p237 ft18">klistrat igen det,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p236 ft18">– väljaren</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td52"><SPAN class="p10 ft2">själv har skrivit</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft2">under en försäkran på ytterkuvertet, och</P> <P class="p204 ft17">– ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 7 §.</P> <P class="p71 ft1">10 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p78 ft15">Uppfylls de krav som ställs i 8 och 9 §§ skall valförrättaren öppna ytterkuvertet för budröst och kontrollera att</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p78 ft1">Uppfylls de krav som ställs i 8, 9 och 9 <SPAN class="ft2">a §</SPAN>§ skall valförrättaren öppna ytterkuvertet för budröst <SPAN class="ft2">eller brevröst </SPAN>och kontrollera att</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p144 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">ytterkuvertet innehåller valkuvert,</SPAN></P> <P class="p238 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,</SPAN></P> <P class="p144 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och</SPAN></P> <P class="p144 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">52 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p239 ft1">11 §</P> <P class="p58 ft1">Vid granskning enligt <NOBR>7–10</NOBR> §§ skall valförrättarna vidare</P> <P class="p240 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft25">markera i röstlängden de väljare vars valkuvert uppfyller kraven i </SPAN><NOBR>7–10</NOBR> §§,</P> <P class="p39 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">lägga tillbaka valkuverten i sina fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort, och</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p78 ft1">– lägga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert för budröst i sitt ytterkuvert och lägga tillbaka dessa kuvert i sitt fönsterkuvert.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p78 ft1">– lägga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert för budröst <SPAN class="ft2">eller brevröst </SPAN>i sitt ytterkuvert och lägga tillbaka dessa kuvert i sitt fönsterkuvert.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft1">12 §</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p78 ft1">Efter att röstningen avslutats skall valförrättarna göra följande med de fönsterkuvert, ytterkuvert för budröst respektive valkuvert som granskats enligt <NOBR>7–10</NOBR> §§. De skall</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p78 ft1">Efter att röstningen avslutats skall valförrättarna göra följande med de fönsterkuvert, ytterkuvert för budröst <SPAN class="ft2">eller brevröst </SPAN>respektive valkuvert som granskats enligt <NOBR>7–10</NOBR> §§. De skall</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p78 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft25">lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i </SPAN><NOBR>7–10</NOBR> §§ i valurnan för det val valsedeln gäller,</P> <P class="p78 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 2 i ett särskilt omslag,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_6"> <DIV id="id_6_1"> <P class="p78 ft1">– lägga öppnade fönsterkuvert som innehåller ytterkuvert för budröst eller valkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 3 eller i <NOBR>8–10</NOBR> §§ i ett särskilt omslag,</P> </DIV> <DIV id="id_6_2"> <P class="p78 ft1">– lägga öppnade fönsterkuvert som innehåller ytterkuvert för budröst <SPAN class="ft2">eller brevröst </SPAN>eller valkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 3 eller i <NOBR>8–10</NOBR> §§ i ett särskilt omslag,</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_7"> <P class="p168 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft25">anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert omslaget innehåller på varje omslag, och</SPAN></P> <P class="p241 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">försegla varje omslag.</SPAN></P> <P class="p242 ft6">17 kap</P> <P class="p176 ft1">1 §</P> <P class="p170 ft15">Så snart som möjligt dock tidigast onsdagen efter valdagen skall valnämnden granska och räkna de röster som inte räknats i vallokalerna. Detta sammanträde är offentligt. Resultatet av valnämndens rösträkning är preliminärt.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">53</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft1">Vid sammanträdet skall nämnden granska</P> <P class="p244 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">fönsterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där,</SPAN></P> <P class="p39 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft30">fönsterkuvert som valförrättarna lämnat tillbaka till nämnden enligt 15 kap. 14 §,</SPAN></P> <P class="p39 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft31">fönsterkuvert som kommit in till nämnden innan någon valurna tömts,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p245 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft32">fönsterkuvert som valförrättarna enligt 15 kap. 12 § lagt in i särskilda omslag, </SPAN><SPAN class="ft2">och</SPAN></P> <P class="p78 ft29"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft33">omslagskuvert för brevröst enligt lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p168 ft15">– fönsterkuvert som valförrättarna enligt 15 kap. 12 § lagt in i särskilda omslag.</P> <P class="p246 ft2">6 §</P> <P class="p168 ft2">Innehåller ett fönsterkuvert för brevröst som uppfyller kraven under 3 § 2 ett ytterkuvert enligt 13 kap. skall valnämnden vid den fortsatta förhandsgranskningen kontrollera att väljaren</P> <P class="p4 ft2"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft20">på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning </SPAN><SPAN class="ft1">valkuvert </SPAN>och lagt det i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen, och</P> <P class="p2 ft17"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft19">intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som sägs i 13 kap. 2 §.</SPAN></P> <P class="p168 ft2">Valnämnden skall också kontrollera att två vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att</P> <P class="p168 ft17"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft19">väljaren själv har skrivit under en försäkran på ytterkuvertet.</SPAN></P> <P class="p143 ft2">7 §</P> <P class="p247 ft26">Uppfylls de krav som ställs i <NOBR>4–6</NOBR> §§ skall valnämnden öppna ytterkuvertet för budröst eller brevröst och kontrollera att</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td164"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">54 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td135"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td130"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td9"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr1 td165"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr1 td166"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr10 td167"><SPAN class="p186 ft2">– ytterkuvertet</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr10 td168"><SPAN class="p185 ft18">innehåller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td169"><SPAN class="p183 ft2">valkuvert,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td170"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td171"><SPAN class="p186 ft2">– väljaren</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft2">bara</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td87"><SPAN class="p111 ft2">gjort</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td170"><SPAN class="p185 ft2">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td161"><SPAN class="p183 ft2">ordning ett valkuvert för varje</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td171"><SPAN class="p183 ft2">slag av val,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td130"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td170"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td164"><SPAN class="p186 ft18">– det</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p90 ft2">inte</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td95"><SPAN class="p166 ft2">finns</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p185 ft2">någon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td169"><SPAN class="p183 ft2">obehörig</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td12"><SPAN class="p9 ft2">märkning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p9 ft2">på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td9"><SPAN class="p185 ft2">något</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td171"><SPAN class="p183 ft2">valkuvert, och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td170"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td169"><SPAN class="p186 ft2">– varje</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td12"><SPAN class="p84 ft2">valkuvert</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td168"><SPAN class="p185 ft18">uppenbart</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td167"><SPAN class="p183 ft18">innehåller en valsedel.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td130"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td170"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td164"><SPAN class="p248 ft2">8 §</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td135"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td130"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td170"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td164"><SPAN class="p186 ft2">Vid</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td61"><SPAN class="p249 ft18">granskningen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td87"><SPAN class="p84 ft2">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td170"><SPAN class="p185 ft2">3–</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td167"><SPAN class="p183 ft18">7 §§ skall valnämnden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td170"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td169"><SPAN class="p186 ft18">– lägga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p173 ft2">de</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td172"><SPAN class="p185 ft2">valkuvert som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td164"><SPAN class="p183 ft2">uppfyllt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td61"><SPAN class="p115 ft2">kraven i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td87"><SPAN class="p104 ft18"><NOBR>3–7</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td170"><SPAN class="p185 ft2">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td161"><SPAN class="p183 ft2">valurnan för det val valsedeln</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td164"><SPAN class="p183 ft2">gäller,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td130"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td170"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td171"><SPAN class="p186 ft2">– markera i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td93"><SPAN class="p90 ft2">röstlängden</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td170"><SPAN class="p185 ft18">för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr6 td161"><SPAN class="p183 ft2">det val som valsedeln gäller att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td171"><SPAN class="p183 ft2">väljaren röstat,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td130"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td170"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p204 ft2">– lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 3 § 2 i ett särskilt omslag,</P> <P class="p192 ft22">– lägga tillbaka ytterkuvert för budröst eller valkuvert som inte uppfyllt kraven som ställs i 3 § 3 och i <NOBR>4–7</NOBR> §§ i sina fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort efter att valkuvert som kommit i ytterkuvert för budröst lagts i sina ytterkuvert och lägga</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr7 td173"><SPAN class="p9 ft2">fönsterkuverten</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p10 ft2">i ett särskilt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td173"><SPAN class="p9 ft2">omslag,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td173"><SPAN class="p85 ft2">– anteckna</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p10 ft2">valdistriktets</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft2">namn och hur många fönsterkuvert omslaget innehåller på varje omslag, och</P> <P class="p208 ft2">– försegla varje omslag.</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft6">18 kap.</P> <P class="p250 ft17">Uppgifter oförenliga med uppdraget att vara företrädare i Europaparlamentet</P> <P class="p191 ft2">71§</P> <P class="p251 ft2">Uppdraget som företrädare i</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td174"><SPAN class="p9 ft2">Europaparlamentet</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td175"><SPAN class="p111 ft2">är</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p10 ft18">inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td176"><SPAN class="p9 ft2">förenligt med att vara</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td44"><SPAN class="p85 ft18">– ledamot av regeringen i en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p9 ft2">medlemsstat,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td131"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td175"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p85 ft2">– ledamot</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td131"><SPAN class="p90 ft2">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td53"><SPAN class="p10 ft18">Europeiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td44"><SPAN class="p9 ft2">Gemenskapernas kommission,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td55"><SPAN class="p85 ft2">– domare,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td177"><SPAN class="p10 ft2">generaladvokat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p9 ft2">eller</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td178"><SPAN class="p9 ft2">justitiesekreterare</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p10 ft2">i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p9 ft2">Europeiska</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td177"><SPAN class="p10 ft18">Gemenskapernas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p9 ft2">domstol,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td120"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td131"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p85 ft2">– ledamot</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td131"><SPAN class="p90 ft2">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td53"><SPAN class="p10 ft18">Europeiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p9 ft18">revisionsrätten,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td131"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td175"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td55"><SPAN class="p85 ft2">– medlem</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td131"><SPAN class="p104 ft2">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td53"><SPAN class="p10 ft18">rådgivande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr3 td44"><SPAN class="p9 ft18">kommittén i Europeiska kol- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr3 td176"><SPAN class="p9 ft2">stålgemenskapen eller av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p252 ft2">Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen,</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td118"><SPAN class="p85 ft2">– medlem</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td179"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p253 ft18">av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p10 ft18">sådana</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td168"><SPAN class="p9 ft2">kommittéer eller</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p99 ft2">andra</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">organ</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p9 ft2">som</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td175"><SPAN class="p9 ft2">har</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td180"><SPAN class="p254 ft2">tillsatts</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p10 ft2">enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td118"><SPAN class="p9 ft2">fördragen om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td151"><SPAN class="p10 ft2">upprättandet av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td118"><SPAN class="p9 ft2">Europeiska</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td179"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p90 ft2">kol-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p10 ft2">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td168"><SPAN class="p9 ft18">stålgemenskapen,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td181"><SPAN class="p10 ft2">Europeiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td118"><SPAN class="p9 ft2">gemenskapen</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td151"><SPAN class="p10 ft2">och Europeiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td147"><SPAN class="p9 ft18">atomenergigemenskapen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p10 ft2">för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td127"><SPAN class="p9 ft18">förvalta</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td56"><SPAN class="p23 ft18">gemenskapernas</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft2">medel</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p255 ft22">eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift,</P> <P class="p204 ft17">– styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, eller</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">56 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft17">– tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p157 ft1">Ett beslut får överklagas av</P> <P class="p245 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft25">den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet,</SPAN></P> <P class="p245 ft2"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft20">den som enligt beslut av skattemyndigheten i ett ärende om rättelse av röstlängd enligt 7 kap. 11 § var utesluten från rösträtt,</SPAN></P> <P class="p245 ft17"><SPAN class="ft18">–</SPAN><SPAN class="ft19">den som efter anmälan enligt 7 kap. 1 eller 10 § inte tagits upp i röstlängden, </SPAN><SPAN class="ft15">och</SPAN></P> <P class="p245 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft25">ett parti som har deltagit i valet.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft6">19 kap.</P> <P class="p257 ft1">2 §</P> <P class="p258 ft14">– den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet, <SPAN class="ft13">och</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p147 ft1">20 §</P> <P class="p168 ft15">Om ett visst beslut enligt lag inte får överklagas eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i 18 eller 19 §.</P> <P class="p259 ft2">Bestämmelser om talan i samband med ett överklagande av val mot en skattemyndighets beslut om rättelse av en röstlängd finns i 7 kap. 14 §.</P> <P class="p260 ft1">_______________</P> <P class="p148 ft14">Denna lag träder i kraft den ... då lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall skall upphöra att gälla.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td49"><SPAN class="p9 ft18">Författningsförslag <SPAN class="ft8">57</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td50"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td51"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p261 ft34">2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor</P> <P class="p262 ft14">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:813) om homosexuella sambor att den skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p9 ft2">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td182"><SPAN class="p9 ft18">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft1">Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även på de homosexuella samborna:</P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft24">lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,</SPAN></P> <P class="p264 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft24">ärvdabalken,</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft24">jordabalken,</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft24">10 kap. 9 § rättegångsbalken,</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft24">4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,</SPAN></P> <P class="p264 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft24">inkomstskattelagen (1999:1229),</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft24">lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft24">bostadsrättslagen (1991:614),</SPAN></P> <P class="p264 ft1"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft24">lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">10.</SPAN><SPAN class="ft24">5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),</SPAN></P> <P class="p39 ft15"><SPAN class="ft1">11.</SPAN><SPAN class="ft35">5 och 12 §§ lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,</SPAN></P> <P class="p39 ft1"><SPAN class="ft1">12.</SPAN><SPAN class="ft31">14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen (1997:157),</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">13.</SPAN><SPAN class="ft36">36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p9 ft1">m.m.,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td54"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td183"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td135"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td83"><SPAN class="p93 ft2">14. 4 § lagen (1997:159) om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr6 td45"><SPAN class="p9 ft2">brevröstning i vissa fall,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td183"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 rowspan=2 class="tr16 td84"><SPAN class="p10 ft1"><SPAN class="ft2">14</SPAN>. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p85 ft2">15.</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td133"><SPAN class="p93 ft1">10 kap. 18 §, 11 kap. 2,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td83"><SPAN class="p93 ft1">15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td84"><SPAN class="p10 ft1">15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p9 ft1">samt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p9 ft1">16 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p184 ft1">7</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p26 ft1">och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td183"><SPAN class="p93 ft1">9 §§</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p106 ft1">samt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p9 ft1">16 kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p184 ft1">7</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p26 ft1">och</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p10 ft1">9 §§</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td184"><SPAN class="p9 ft1">föräldrabalken,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td183"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td100"><SPAN class="p106 ft1">föräldrabalken,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p85 ft2">16.</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td133"><SPAN class="p93 ft1">säkerhetsskyddslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p105 ft2">15<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td147"><SPAN class="p10 ft1">säkerhetsskyddslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td184"><SPAN class="p9 ft1">(1996:627),</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td183"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td100"><SPAN class="p106 ft1">(1996:627),</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td83"><SPAN class="p93 ft1"><SPAN class="ft2">17</SPAN>. lagen (1996:1231) om</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td84"><SPAN class="p10 ft1"><SPAN class="ft2">16</SPAN>. lagen (1996:1231) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td184"><SPAN class="p9 ft1">skattereduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p21 ft1">för</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td22"><SPAN class="p93 ft1">fastighets-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td100"><SPAN class="p106 ft1">skattereduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p21 ft1">för</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td185"><SPAN class="p10 ft1">fastighets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr6 td83"><SPAN class="p93 ft1">skatt i vissa fall vid <NOBR>1997–2001</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td84"><SPAN class="p10 ft1">skatt i vissa fall vid <NOBR>1997–2001</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td184"><SPAN class="p9 ft1">års taxeringar,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td183"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td100"><SPAN class="p106 ft1">års taxeringar,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p85 ft2">18<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p89 ft1">lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td96"><SPAN class="p10 ft1">(1993:737)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td183"><SPAN class="p93 ft1">om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td76"><SPAN class="p105 ft2">17<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td23"><SPAN class="p89 ft1">lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td17"><SPAN class="p10 ft1">(1993:737)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td135"><SPAN class="p10 ft1">om</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">58 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td173"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td186"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td187"><SPAN class="p10 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td188"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td189"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td190"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td191"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p18 ft1">bostadsbidrag,</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td173"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td186"><SPAN class="p9 ft1">bostadsbidrag,</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td187"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td105"><SPAN class="p73 ft1"><SPAN class="ft2">19</SPAN>. 35 § andra stycket social-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td106"><SPAN class="p185 ft1"><SPAN class="ft2">18</SPAN>. 35 § andra stycket social-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td105"><SPAN class="p18 ft1">tjänstlagen (1980:620),</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td106"><SPAN class="p9 ft1">tjänstlagen (1980:620),</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td105"><SPAN class="p73 ft1"><SPAN class="ft2">20</SPAN>. 26 § tredje stycket hälso-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td106"><SPAN class="p185 ft1"><SPAN class="ft2">19</SPAN>. 26 § tredje stycket hälso-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p18 ft1">och sjukvårdslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td173"><SPAN class="p73 ft1">(1982:763),</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td186"><SPAN class="p9 ft1">och sjukvårdslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td187"><SPAN class="p185 ft1">(1982:763),</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p18 ft1">samt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td173"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td186"><SPAN class="p9 ft1">samt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td187"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p265 ft1"><SPAN class="ft2">21</SPAN>. 2 kap. 4 §</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td173"><SPAN class="p73 ft1">utlännings-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td186"><SPAN class="p85 ft1"><SPAN class="ft2">20</SPAN>. 2 kap. 4 §</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td187"><SPAN class="p185 ft1">utlännings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p18 ft1">lagen (1989:529).</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td173"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td186"><SPAN class="p9 ft1">lagen(1989:529).</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td187"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p72 ft15">Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.</P> <P class="p266 ft1">_______________</P> <P class="p267 ft1">Denna lag träder i kraft den ...</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p10 ft1">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">1 Uppdraget</P> <P class="p268 ft37"><SPAN class="ft37">1.1</SPAN><SPAN class="ft38">Direktiven för utredningen</SPAN></P> <P class="p266 ft1">Regeringens direktiv (2000:10) återges i <SPAN class="ft2">bilaga 1</SPAN>.</P> <P class="p269 ft37"><SPAN class="ft37">1.2</SPAN><SPAN class="ft38">Utredningsarbetet</SPAN></P> <P class="p270 ft1">Uppdraget har varit att göra en teknisk och administrativ översyn av delar av valsystemet samt lämna förslag om de författningsändringar och andra åtgärder som behövs. Uppdraget har genomförts i nära samarbetet med Valenheten vid Riksskatteverket. Valdirektören Vivan Nilsson och projektledaren Michael Patrickson vid Valenheten har informellt haft rollen som experter i utredningen.</P> <P class="p30 ft1">Under hösten 1999 – våren 2000 har Riksskatteverket genom Valenheten genomfört en förstudie av ett nytt valdatasystem och det behov av förändringar ett sådant system ställer på regelverket, organisationen och arbetsfördelningen inför valen år 2002 och år 2006. Utredningen har i april 2000 medverkat i ett arbetsseminarium med arbetsgruppen för förstudien. I arbetsgruppen har utöver Valenheten deltagit företrädare för länsstyrelser och kommuner. Förstudiens slutrapport (Valdemar) lämnades till utredningen den 27 april 2000. Slutrapporten har i allt väsentligt legat till grund för utredningens arbete.</P> <P class="p271 ft1">Den 9 juni 2000 överlämnade utredningen promemorian En ny central valmyndighet – Riksvalsnämnden. I promemorian behandlas frågan var funktionen att vara central valmyndighet i framtiden skall vara placerad och hur en lämplig framtida organisation för funktionen bör se ut. I promemorian föreslogs att en ny myndighet bildas för funktionen att vara central valmyndighet och att funktionen flyttas den 1 januari 2001 från Riksskatteverket till den nya myndigheten. Enligt förslaget skulle den nya myndigheten organiseras som en nämndmyndighet med en bred politisk och medborgerlig förankring.</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">60 </SPAN>Uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">Promemorian återges i <SPAN class="ft17">bilaga 2. </SPAN>Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P> <P class="p273 ft1">Utredningen har låtit genomföra en enkätundersökning riktat till EU:s övriga fjorton medlemsländer samt till Norge, Island och Schweiz för att närmare få belyst förutsättningarna för brevröstning, valadministrationens möjligheter att svara för aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta, hur snabbt valresultatet för de olika valen kan fastställas efter valdagen och om röstning via Internet genomförts i något försök eller i något val. Svaren på dessa frågor återges i <SPAN class="ft2">bilaga 3</SPAN>.</P> <P class="p274 ft15">Utredningen har i samma syfte också besökt sekreteraren Steinar Dalbakk i den norska vallagsutredningen (Valglovutvalget, vid det Kongelige Kommunalog Regionaldepartement, Oslo).</P> <P class="p275 ft1">I frågan om röstning via Internet har utredningen också haft kontakt med olika myndigheter och företag. Särskilt bör nämnas utredningens nära samarbete med Swedish Institute of Computer Science (SICS) som bl.a. driver ett projekt i syfte att ta fram ett inte bara säkert utan också kostnadseffektivt elektroniskt röstningssystem som skall göra det möjligt för väljaren att rösta från sin dator i bostaden. Det elektroniska röstningsssystemet som tagits fram av Douglas Wikström och Björn Grönwall presenteras i <SPAN class="ft2">avsnitt 5 Röstning via Internet</SPAN>.</P> <P class="p275 ft1">För att kunna pröva SICS:s röstningssystem i en miljö som ligger så nära ett riktigt val som möjligt, har utredningen med bistånd från Valenheten vid Riksskatteverket försökt få till stånd ett försök med elektronisk röstning i skolvalet inför valet år 2002. Kontakter har tagits med Ungdomsstyrelsen, Skolverket samt Forsknings- och utvecklingssekretariatet vid Justitiedepartementet. Ett sammanträde med berörda parter har också hållits under hösten år 2000.</P> <P class="p276 ft15">Vid sammanträffande och informella kontakter med Postens Aktiebolag har utredningen fått presenterat det framtida servicenätet inom bolaget.</P> <P class="p273 ft1">Utredningen har under hand informerat riksdagspartierna om sitt arbete och även inhämtat partiernas synpunkter på kommande förslag. De synpunkter som kommit in har beaktats vid utformningen av förslagen.</P> <P class="p275 ft15">Projektledaren Michael Patrickson har för utredningens räkning lämnat en redogörelse för <NOBR>GIS-tekniken</NOBR> i tillämpningen vid indelningen i valdistrikt, se <SPAN class="ft17">bilaga 4</SPAN>.</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p10 ft1">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">2 Huvuddragen i valförfarandet</P> <P class="p277 ft1">De grundläggande reglerna om valsystemet finns i regeringsformen och kommunallagen (1991:900). Reglerna om valförfarandet finns i vallagen (1997:157) som också innehåller regler av mer teknisk valadministrativ natur. Vallagens disposition överensstämmer med ordningsföljden av de moment som genomförs vid ett val.</P> <P class="p30 ft1">Vallagen gäller för val till riksdagen, för val till landstings- och kommunfullmäktige samt för val till Europaparlamentet. Vid sådana val röstar väljarna på ett parti och har möjlighet att avge en särskild personröst. Genomgången i detta avsnitt kommer i första hand att ge en bild av valförfarandet i de delar som behandlas av utredningen.</P> <P class="p278 ft2">Valmyndigheter</P> <P class="p32 ft1">Valadministrationen är organiserad i tre nivåer. Rikskatteverket är central valmyndighet och ansvarar centralt för förberedelserna och genomförandet av de allmänna valen. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för valen och på lokal nivå är det kommunerna genom valnämnderna som är ansvariga. På den regionala nivån ingår också skattemyndigheterna i valadministrationen.</P> <P class="p41 ft15">Valprövningsnämnden är sista instans för överklagande av val. Nämnden är också sista instans för överklagande av en del andra beslut rörande valförfarandet. Valprövningsnämnden utses av riksdagen.</P> <P class="p279 ft2">Indelningen i valkretsar och valdistrikt</P> <P class="p37 ft15">För val är landet indelat i valkretsar. En valkrets är ett geografiskt avgränsat område för vilket det skall väljas ledamöter till den beslutande församling som valet gäller.</P> <P class="p47 ft15">Varje kommun är indelad i valdistrikt. Valdistrikt är geografiskt avgränsade röstningsområden. Ett valdistrikt bör normalt omfatta 1 200 <NOBR>–1</NOBR> 500 personer som har rösträtt. Ett valdistrikt bör inte omfatta färre än 300 som har rösträtt. Enligt huvudregeln är det länsstyrelsen i respektive län som på förslag av kommunfullmäktige beslutar om</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">62 </SPAN>Huvuddragen i valförfarandet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">kommunens indelning i valdistrikt. Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om valdistrikt som omfattar fler än 1 800 personer som har rösträtt.</P> <P class="p43 ft2">Framställningen av röstlängder och röstkort</P> <P class="p37 ft1">Om en person har rösträtt eller om personen är valbar avgöras av uppgifterna i den s.k. röstlängden. Skattemyndigheten upprättar röstlängd och röstkort. Röstlängd tas fram när det skall hållas val, folkomröstning eller annan omröstning. En strävan är att så många som möjligt av dem som på valdagen faktiskt uppfyller kraven för rösträtt skall vara upptagna i röstlängden och därmed får delta i valet. Av olika skäl måste emellertid röstlängden bygga på förhållanden som är kända en viss tid före valdagen. Uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister 30 dagar före valdagen ligger till grund för uppgifterna i röstlängden. För varje valdistrikt skall upprätts en röstlängd. För var och en som finns i röstlängden skall upprättas ett röstkort. Ett röstkort skall innehålla uppgift om väljarens namn och nummer i röstlängden, och vilka val som väljaren får delta i. Röstkortet innehåller också information om vilket valdistrikt väljaren hör till och i vilken vallokal han eller hon skall rösta i på valdagen.</P> <P class="p52 ft15">Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte fått något röstkort får ett nytt röstkort (duplettröstkort) av skattemyndigheten om han eller hon begär det.</P> <P class="p47 ft15">Uppgifterna i aviseringsregistret ligger också till grund för indelningen i valkretsar, för beräkningen av hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha och för beräkningen av antalet fria valsedlar som vissa partier har rätt till. Det innebär i praktiken att en röstlängd också upprättas vid varje sådant tillfälle.</P> <P class="p280 ft2">Rättelse i röstlängden</P> <P class="p32 ft1">Den som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast måndagen före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Det som hänt senare än 30 dagar före valdagen (kvalifikationsdagen) får inte ligga till grund för rättelse. Frågor om rättelse prövas av skattemyndigheten. Avslår skattemyndigheten en begäran om rättelse får beslutet överklagas endast i samband med att valet överklagas. Ett sådant överklagande skall göras hos Valprövningsnämnden.</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td192"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:1250</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft18">Huvuddragen i valförfarandet <SPAN class="ft8">63</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td193"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td194"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p281 ft1">Unionsmedborgare som vill rösta i Sverige i ett val till Europaparlamentet skall senast 30 dagar före valdagen till skattemyndigheten anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd. En sådan anmälan som kommer för sent in till skattemyndigheten bedöms enligt praxis som en begäran om rättelse och prövas därför endast i samband med överklagande av valet.</P> <P class="p30 ft1">Om en myndighet i något annat medlemsland meddelar att person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i landet redan har avgett en röst i ett val till Europaparlamentet skall skattemyndigheten genast rätta röstlängden genom att stryka personen i fråga från röstlängden.</P> <P class="p45 ft2">Röstning</P> <P class="p32 ft1">Röstning kan ske inom och utom landet. Röstning anordnas i vallokaler, Posten Aktiebolags kontor inom landet, särskilda röstmottagningsställen inom landet, och röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat. Det primära alternativet är att väljarna på valdagen röstar i vallokalen i det valdistrikt där de finns i röstlängden. Väljare som vistas utomlands eller av någon annan anledning inte kan rösta på valdagen i sin vallokal kan poströsta eller rösta i ett särskilt röstmottagningsställe inom landet eller i röstmottagningsställe som utlandsmyndigheten har inrättat.</P> <P class="p30 ft1">Poströstningen börjar 18 dagar före valdagen och pågår till och med valdagen. Röstningen på särskilt röstmottagninsställe som vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsansltalter eller liknande vårdinrättningar och vårdanstalter (institutionsröstning) får anordnas från och med sjunde dagen före valdagen till och med valdagen. Särskild röstmottagning på annan plats än på institution får anordnas bara på valdagen. Med sådan röstmottagning avses s.k. ambulerande röstmottagning.</P> <P class="p282 ft1">Några länder, Schweiz och Tyskland, har tidigare inte godtagit att utlandsmyndigheter tar emot röster. I de fallen har brevröstning blivit nödvändigt. Brevröstning är också tillåten för väljare som är ombord på ett svenskt fartyg i utrikes fart. Bestämmelser om brevröstning finns i lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall. Röstning kan också ske genom bud eller lantbrevbärare.</P> <P class="p240 ft15">Kommunen ansvarar för att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler. Den centrala valmyndigheten ansvarar för poströstningen och den särskilda röstmottagningen.</P> <P class="p47 ft15">Röstning går till på följande sätt. Väljarna skall för varje slag av val ta en valsedel för det parti de vill rösta på. Om de vill avge en särskild</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">64 </SPAN>Huvuddragen i valförfarandet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">personröst skall de göra en markering för den kandidat som de helst vill se vald. Markeringen skall göras i den ruta som finns på valsedeln. Tillskrivna eller strukna kandidatnamn beaktas inte för partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater för valet. Väljarna skall själva lägga in den valsedel de gjort i ordning i ett valkuvert för varje slag av val.</P> <P class="p34 ft2">Sammanräkning av valresultatet och mandatfördelning</P> <P class="p37 ft1">Röstsammanräkningen sker på tre olika ställen. Sedan röstningen avslutats på valdagen vidtar en preliminär röstsammanräkning av valförrättarna i vallokalen. Riksdagsvalet räknas först, sedan kommunfullmäktigevalet och slutligen landstingsfullmäktigevalet. Valsedlarna transporteras sedan till valnämndens kansli för vidare befordran till länsstyrelsen där slutlig sammanräkning påbörjas på morgonen måndagen efter valdagen. Onsdagen efter valdagen sker valnämndens preliminära rösträkning av röster som valdistrikten inte hunnit få (den s.k. onsdagsräkningen). Detta material levereras till länsstyrelsen under onsdagen.</P> <P class="p42 ft1">I den slutliga sammanräkning fastställs vid mandatfördelningen dels hur många mandat varje parti skall tilldelas, dels vilken kandidat som skall tillträda respektive mandat. Den centrala valmyndigheten fördelar på grundval av länsstyrelsernas slutliga sammanräkning mandaten i riksdagen och Europaparlamentet samt utser riksdagsledamöter, företrädare i Europaparlamentet och ersättare. Vid val till landstings- och kommunfullmäktige fördelar länsstyrelsen mandaten mellan partierna och utser för varje krets ledamöter och ersättare.</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB312561x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p10 ft1">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft40"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft39">Den framtida valadministrationens uppgifter</SPAN></P> <P class="p284 ft6">Utredningens ställningstagande och förslag i sammanfattning:</P> <P class="p285 ft1">Utredningen har i ett tidigare skede föreslagit att funktionen att vara central valmyndighet flyttas från Riksskatteverket till en ny myndighet som organiseras som en nämndmyndighet med en bred politisk och medborgerlig sammansättning. Den nya myndigheten bör kunna ges en mer aktiv roll i förhållandet till väljarna. Uppdraget bör innefatta aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta. Vidare föreslås en sammanhållen regional och lokal organisation för valadministrationen. Skattemyndigheternas uppgifter i valadministrationen förs över till länsstyrelserna och den centrala valmyndigheten. Vissa uppgifter som den centrala valmyndigheten har förs samtidigt över till kommunerna och valnämnderna.</P> <P class="p286 ft37"><SPAN class="ft37">3.1</SPAN><SPAN class="ft38">Valadministrationen i dag</SPAN></P> <P class="p270 ft1">Valadministrationen är i dag uppdelad på tre nivåer. Riksskatteverket är central valmyndighet och ansvarar centralt för förberedelserna och genomförandet av de allmänna valen. På regional nivå svarar länsstyrelserna för valen och på lokal nivå är det kommunerna genom valnämnderna som är ansvariga. På regional nivå har även skattemyndigheterna viktiga uppgifter. Skattemyndigheterna har formellt ansvaret för att upprätta röstlängd och röstkort.</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">66 </SPAN>Den framtida valadministrationen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft37"><SPAN class="ft37">3.2</SPAN><SPAN class="ft38">En ny central valmyndighet</SPAN></P> <P class="p35 ft1">Uppgiften att vara central valmyndighet tilldelades år 1969 den centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Riksskatteverket bildades år 1971 genom en sammanslagning av flera myndigheter, bl.a. av den centrala folkbokförings- och uppbördsmyndigheten. Riksskatteverket övertog då funktionen som central valmyndighet.</P> <P class="p51 ft1">Utredningen har i promemorian (PM <NOBR>2000-06-06)</NOBR> En ny central valmyndighet – Riksvalsnämnden behandlat frågan var funktionen att vara centrala valmyndigheten i framtiden skall vara placerad och hur den bör organiseras. Promemorian återges i <SPAN class="ft2">bilaga 2</SPAN>.</P> <P class="p240 ft1">Utredningen har föreslagit att en ny myndighet bildas för funktionen att vara central valmyndighet och att funktionen flyttas den 1 januari 2001från Riksskatteverket till den nya myndigheten. Ansvaret för drift och underhåll av valdatasystemet behåller dock Riksskatteverket, enligt förslaget, till utgången av år 2001. I promemorian redovisas ett förslag till förordning med instruktion för den nya myndigheten samt förordningsmotiv. Förslaget har enligt utredningen inte bedömts medför några kostnadsökningar. Inom regeringskansliet har dock utarbetats ett budgetförslag som avviker från utredningens bedömning.</P> <P class="p41 ft15">Promemorian har remissbehandlats. Remissinstanserna har varit positiva till förslaget. En remissinstans – Statskontoret – har avstyrkt förslaget.</P> <P class="p47 ft15">Regeringen har i budgetpropositionen 2000/01:1, under Utgiftsområde 1, redovisat utredningens förslag och sagt att man avser att skyndsamt återkomma till riksdagen med överväganden i denna fråga. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P> <P class="p288 ft37"><SPAN class="ft37">3.3</SPAN><SPAN class="ft38">En aktivare roll</SPAN></P> <P class="p266 ft6">Bakgrund</P> <P class="p37 ft1">En särskild fråga för utredningen är i vilken utsträckning den centrala valmyndighetens uppdrag bör innefatta aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta. Frågan skall ses mot bakgrund av ett vikande valdeltagande. I PM <NOBR>2000-06-06</NOBR> har utredningen uttalat att det förefaller rimligt att den centrala valmyndigheten ges en mer aktiv roll i förhållande till väljarna men att det i så fall vore olämpligt att inordna funktionen som central valmyndighet som en av flera andra verksamheter i en redan befintlig myndighet. Mot bakgrund av att ifrågavarande slag av uppgifter på intet sätt är fria från politiska värderingar har utredningen föreslagit att den nya centrala</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td195"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td196"><SPAN class="p9 ft18">Den framtida valadministrationen <SPAN class="ft8">67</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td197"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td198"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">valmyndigheten organiseras som en nämndmyndighet med en bred politisk och medborgerlig sammansättning.</P> <P class="p275 ft1">Enligt 1 kap. 15 § andra stycket vallagen skall den centrala valmyndigheten informera allmänheten om när, var och hur man skall rösta samt om vad som i övrigt gäller för valet. I denna uppgift ingår inte uttryckligen att t.ex. uppmana väljarna att rösta. Något uttryckligt förbud för myndigheten att agera mer aktivt i förhållande till väljarna föreskrivs å andra sidan inte heller i lagen. Vid flera tillfällen har också den centrala valmyndigheten i annonser i tidningar m.m. uppmanat väljarna att utnyttja sin rösträtt. Så skedde bl.a. i en brett upplagd kampanj valet år 1973 i samband med att rösträttsåldern sänktes till 18 år. I samband med 1999 års val till Europaparlamentet gjordes också en mycket omfattande informationsinsats. Mer resurser än tidigare användes för att informera om valet och med särskild tonvikt på förtidsröstningen. Informationen i TV och radio innehöll också en uppmaning att rösta i valet. Sist nämnda åtgärd ifrågasattes i någon mån i den offentliga debatten.</P> <P class="p289 ft1">Utredningen har som bakgrund till sina ställningstaganden undersökt förhållandena i vissa andra Europeiska länder (se redovisningen i <SPAN class="ft2">bilaga 3</SPAN>). När det gäller frågan om ett mera aktivt förhållningssätt till väljarna kan konstateras att det går en skiljelinje mellan valsystem som det svenska som inte föreskriver röstplikt och sådana system som gör det, som t.ex. Belgien, Grekland och Luxemburg. I det senare fallet är det naturligt att myndigheterna uppmanar väljarna att rösta.</P> <P class="p290 ft1">När det gäller valsystem utan röstplikt är bilden splittrad. Vad utredningen erfarit har i dag inte någon valmyndighet bland EU:s medlemsstater med detta valsystem uttryckligen i uppgift att uppmana väljarna att rösta. I några av länder tolkas detta närmast som ett förbud för myndigheterna att agera mer aktivt i frågan, t.ex. i Finland, Tyskland och Österrike. I flertalet av länder har man emellertid en annan syn och tillåter valmyndigheterna att ta en mer aktiv roll i samband med sina informationsuppgifter. Detta synsätt tillämpas på Irland och i Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien och Nordirland. Det är dock inte i något fall tillåtet för valmyndigheterna att driva kampanjer utformade på ett sätt att väljarna kan komma att påverkas i sitt val.</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">68 </SPAN>Den framtida valadministrationen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Skälen till förslaget</P> <P class="p32 ft1">Det är först på senare tid med ett vikande valdeltagande som frågan har väckts om en mer aktiv roll för den centrala valmyndigheten i förhållande till väljarna. Tidigare har valdeltagandet varit så högt att frågan över huvud taget inte har varit aktuell. Den politiska debatten i samhället, partiernas valkampanjer, allmänhetens intresse i politiska frågor och den bland många hållna uppfattningen att det närmast är en medborgerlig plikt att rösta, har tidigare borgat för ett högt valdeltagande. Huruvida nu angivna förhållanden har ändrats och därmed också förklarar det vikande valdeltagandet kan utredningen inte uttala sig om. Rådet för utvärdering av 1998 års val har i sitt slutbetänkande (SOU 2000:81) Valdeltagande och Europaparlamentsval pekat på några av vad som kan uppfattas som de viktigaste orsakerna till det låga valdeltagandet i Europaparlamentsvalet. De är bristande engagemang i <NOBR>EU-frågor,</NOBR> <NOBR>EU-motståndets</NOBR> politisering, partiernas aktivitet och massmediernas roll.</P> <P class="p54 ft1">Det är enligt utredningens mening viktigt att framhålla att det inom moderna demokratier, bortsett från sådana där det råder röstplikt, i första hand måste vara en uppgift för partierna och folkrörelserna att få till stånd en hög nivå på valdeltagandet. Valmyndigheterna kan endast i en begränsad omfattning medverka för att stötta partierna och folkrörelserna i denna uppgift. En valmyndighet får aldrig riskera att bli inblandad i en diskussion där väljarna kan uppfatta att myndigheten har tagit ett politiskt ställningstagande eller på annat sätt påverkat väljarna i deras val. Som utredningens enkätundersökning visar gäller detta även i de länder där man tillämpar röstplikt. Det finns därför enligt utredningens mening inga möjligheter för en valmyndighet att t.ex. agera genom utbildnings- eller folkbildningsverksamhet i demokratifrågor utöver den utbildning som i dag sker av valförrättare eller röstmottagare. Detta följer av kravet på att valresultatet måste uppfattas som riktigt, oantastlig och tillkommet genom en ordning som är fri från påverkan från myndigheternas sida.</P> <P class="p54 ft1">Mot denna bakgrund kan en central valmyndighets uppgifter endast i mycket begränsad omfattning utvidgas till att avse en aktivare roll. Den i dag givna regeln i 1 kap. 15 § vallagen är mycket snävt utformad och avser endast information. Enligt utredningens bedömning bör därför den centrala valmyndighetens roll och uppdrag i detta hänseende preciseras. Det bör framgå av vallagen att myndigheten i syfte att öka valdeltagandet har möjlighet att agera mera aktivt än vad som är normalt i dag. Den organisationsform utredningen föreslagit för den centrala valmyndigheten innebär att myndigheten ges goda</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td195"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td196"><SPAN class="p9 ft18">Den framtida valadministrationen <SPAN class="ft8">69</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td197"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td198"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p292 ft14">förutsättningar för att kunna göra de nödvändiga avvägningarna vid valet av informationsinsatser och få bred acceptans för insatserna.</P> <P class="p293 ft34"><SPAN class="ft37">3.4</SPAN><SPAN class="ft41">En sammanhållen regional och lokal organisation</SPAN></P> <P class="p294 ft1">Den framtida valadministrationen skall som hittills ha en central, regional och lokal administration. Funktionen att vara central valmyndighet föreslås, som tidgare nämnts, flyttad från Riksskatteverket till en för funktionen nybildad nämndmyndighet med en bred politisk och medborgerlig förankring. På den regionala nivån får länsstyrelserna hela ansvaret. De valadministrativa uppgifter som skattemyndigheterna har enligt lag i dag – i huvudsak upprättande av röstlängd och röstkort samt rättelse av uppgifter i röstlängd och utfärdande av duplettröstkort – förs över till den centrala valmyndigheten och länsstyrelserna. Redan i dag är det rent faktiskt den centrala valmyndigheten som framställer röstlängd och röstkort. Samtidigt förs en del uppgifter från den centrala valmyndigheten över till kommunerna och deras valnämnder. Sammantaget skall de nu beskrivna åtgärderna leda till en effektivare valadministration. Antalet myndigheter i administrationen minskar från fyra myndigheter till tre. Uppgifterna mellan myndigheterna fördelas enligt principen att den centrala myndigheten skall ha det övergripande ansvaret för planeringen och genomförandet av val medan de lokala myndigheterna som har den bästa lokalkännedomen skall ha det praktiska ansvaret för planeringen och genomförandet av val.</P> <P class="p295 ft1">Det nya valdatasystemet som är under utveckling och som avses att tas i drift i god tid före valen år 2002 kommer inte att läggas in i Riksskatteverkets och skattemyndigheternas nuvarande datanät. Detta innebär att användarna av systemet inte längre kommer att vara beroende av skatteförvaltningens behörighets- och säkerhetssystem. Det gör det möjligt att för hela valadministrationen i vid bemärkelse att nå det nya valdatasystemet. Det gör också att skattemyndigheterna inte längre behöver ingå i valadministrationen.</P> <P class="p296 ft15">En närmare beskrivning av vad som nu sagts får för den regionala och lokala administrationen lämnas nedan.</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">70 </SPAN>Den framtida valadministrationen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Länsstyrelserna</P> <P class="p297 ft1">När det gäller uppgifterna på den regionala nivån i valadministrationen delar i dag länsstyrelserna dessa uppgifter med skattemyndigheterna. Skälen är flera och har sin förklaring i att länsstyrelserna och skattemyndigheterna tidigare ingick i samma organisatoriska enhet.</P> <P class="p30 ft1">Det finns enligt utredningens bedömning inte några bärande skäl för att fortsättningsvis behålla en sådan ordning. Enligt utredningens bedömning bör med ett undantag de valadministrativa uppgifter som skattemyndigheterna har i dag föras över till länsstyrelserna och den centrala valmyndigheten.</P> <P class="p38 ft1">Undantaget avser anmälan om adress från svensk medborgare som inte är folkbokförd i landet. Enligt 7 kap. 10 § vallagen anses en sådan adressanmälan om den görs skriftligen till en skattemyndighet också som en anmälan om att tas upp i röstlängd. En sådan anmälan är i grunden en folkbokföringsuppgift och bör därför också som hittills göras till skattemyndigheten.</P> <P class="p30 ft1">När det gäller fördelning av uppgifterna i övrigt mellan den regionala och den centrala nivån föreslås att ansvaret för framställning av röstlängder och röstkort läggs på den centrala valmyndigheten. Det är också två uppgifter som den centrala valmyndigheten rent faktiskt utför i dag.</P> <P class="p240 ft1">Ansvaret för rättelse av uppgifter i röstlängd läggs dock på länsstyrelserna utom i ett fall. Det avser bl.a. den situationen att en myndighet i någon annan medlemsstat meddelar att en person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i landet också finns upptagen i röstlängd för annat medlemsland eller redan avgett en röst i sådant land i valet till Europaparlamentet. Enligt nuvarande 7 kap. 12 § vallagen skall skattemyndigheten genast rätta röstlängden. Meddelanden av ifrågavarande slag görs i den mån de förekommer regelmässigt till den centrala valmyndigheten. Uppgiften att rätta i röstlängden bör därför i detta fall läggas över på den centrala valmyndigheten.</P> <P class="p298 ft6">Kommunerna</P> <P class="p37 ft15">Ansvaret för att det finns platser där väljarna kan lämna sina röster är i dag delat mellan den centrala valmyndigheten och kommunerna genom valnämnderna. Kommunerna ansvarar för att det finns vallokaler att rösta i på valdagen. Den centrala valmyndigheten ansvarar för förtidsröstningen på posten och på andra särskilda röstmottagninsställen. Det finns ingen myndighet i valadministrationen som har det</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td195"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td196"><SPAN class="p9 ft18">Den framtida valadministrationen <SPAN class="ft8">71</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td197"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td198"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">övergripande ansvar för att det finns platser där väljaran kan lämna sina röster. Enligt utredningens bedömning bör hela detta ansvar för röstning inom landet läggas på kommunen som är den som har bäst kännedom om de lokala förhållandena. Ansvaret för utlandsröstningen bör dock ligga kvar hos den centrala valmyndigheten.</P> <P class="p34 ft6">Utredningens slutsatser beträffande valadministrationen</P> <P class="p32 ft1">Den organisation som utredningen föreslår har till syfte att skapa en så effektiv administration av valet som möjligt. Enligt utredningens bedömning uppnås detta genom att det finns en myndighet på varje nivå som ansvarar för valet. Vidare har utredningen strävat efter att samla ansvaret på den myndighet där de bästa kunskaperna om uppgifterna finns.</P> <P class="p41 ft1">Således har kommunerna enligt förslaget fått allt ansvar för genomförandet av valet vad gäller lokaler och personal eftersom det är kommunerna som bäst känner till vad som krävs för att valet skall kunna genomföras på det för väljarna bästa sättet.</P> <P class="p38 ft1">Länsstyrelsernas roll i valadministrationen är sedan lång tid dominerande i valförfarandet t.ex. genom röstsammanräkningen och mandatfördelning. Mycket av kunskapen om valförfarandet finns inom länsstyrelseorganisationen. Genom det nya valdatasystemet blir det naturligt att länstyrelserna tar över den roll som skattemyndigheterna i dag har på grund av dessa myndigheters ställning i förhållande till Riksskatteverket.</P> <P class="p30 ft15">Den centrala valmyndighetens roll blir i den nya valadministrationen mer principiell och övergripande. Så få verkställande uppgifter som möjligt skall ligga på denna del av valadministrationen.</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB312568x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p10 ft1">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">4 Valdatasystemet</P> <P class="p299 ft6">Utredningens ställningstagande i sammanfattning<SPAN class="ft1">:</SPAN></P> <P class="p300 ft15">Det nuvarande valdatasystemt går inte att använda vid valen år 2002. Ett nytt valdatasystem måste tas i drift i god tid före dessa val.</P> <P class="p301 ft1">Det nya valdatasystemet bör byggas på ett sådant sätt att det är tillgängligt för samtliga aktörer i valadministrationen och att det fyller dagens krav på användarvänlighet. I det nya valdatasystemet måste man räkna med fler kategorier användare än i det gamla systemet. Det är en av de viktigaste utgångspunkterna.</P> <P class="p301 ft15">Det nya valdatasystemet skall sättas i produktion successivt från den 1 september 2001. Ett grundkrav på det nya systemet är att arkitekturen skall vara sådan att framtida anpassningar underlättas. Det nya systemet skall enkelt kunna tillföras nya moduler för att hantera ett införande av tekniska lösningar i ytterligare delar av valförfarandet.</P> <P class="p302 ft37"><SPAN class="ft37">4.1</SPAN><SPAN class="ft38">Nuvarande tekniska lösning</SPAN></P> <P class="p266 ft2">Bakgrund</P> <P class="p303 ft1">Datorer har används i samband med röstsammanräkningen sedan valet år 1973. Ett system med 21 stordatorer placerade hos länsstyrelsernas dåvarande dataenheter började då användas för sammanräkning och mandatfördelning. Lösningen förutsatte att länsstyrelsernas allmänna enheter, som ansvarade för valet, tillhandahöll registreringsunderlag på papper till de personer som skötte datordriften vid dataenheterna. I Blekinge län, Gotlands län och Jämtlands län fanns inga stordatorer. För dessa län fick registreringsunderlagen skickas till grannlänen där stordatorn var placerad. Sedan uppgifterna i underlagen registrerats skrev datorn efter en särskild körning ut kontrollistor som valhandläggarna fick för kontrolläsning. Sedan de gett klartecken om att underlaget enligt</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">74 </SPAN>Valdatasystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p304 ft1">listorna var korrekt registrerat startades de datorbearbetningar som tog fram mandatfördelning, namn på ledamöter och ersättare. Systemet producerade även utskrifter för protokoll samt bevis till ledamöter och ersättare.</P> <P class="p305 ft1">Den regionala skatteadministrationen var fram till år 1987 en del av länsstyrelsen. Då bildades fristående länsskattemyndigheter med Riksskatteverket som chefsmyndighet. Länsstyrelsernas dataenheter ingick tillsammans med skatteavdelningarna i de nya myndigheterna, medan valverksamheten blev kvar på länsstyrelserna. Den lösning som nyss beskrivits för röstsammanräkningen fortsatte dock att tillämpas trots den organisatoriska förändringen till och med 1991 års val.</P> <P class="p306 ft2">Valdatasystemet i dag</P> <P class="p307 ft1">Efter 1991 års val stod det klart att länsskattemyndigheterna avsåg att avveckla systemet med stordatorer. Lösningen inför 1994 års val blev ett valdatasystem baserat på s.k. minidatorer under ett operativsystem som kallas UNIX – ett operativsystem för multibearbetning i minidatorer. UNIX hade av Statskontoret föreslagits som ett för hela statsförvaltningen gemensamt operativsystem. Detta operativsystem hade också redan tidigare använts av Riksskatteverket vid uppbyggnaden av det nya folkbokföringssystemet 1991. Det ansågs därför naturligt att även det nya valdatasystemet skulle bygga på samma operativsystem.</P> <P class="p308 ft15">Vid utvecklingen av valdatasystemet utgick man från tre kategorier av användare:</P> <P class="p309 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft43">den centrala valmyndigheten (Riksskatteverket), som skulle ha det övergripande ansvaret för systemet och fördela mandaten i riksdagsvalet,</SPAN></P> <P class="p310 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft44">länsstyrelserna, som skulle registrera grunduppgifter i systemet och fördela mandaten i kommun- och landstingsfullmäktigvalen, och</SPAN></P> <P class="p310 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft43">skattemyndigheterna, som skulle göra rättelser i röstlängderna och utfärda nya röstkort.</SPAN></P> <P class="p311 ft1">Den centrala valmyndigheten och skattemyndigheterna hade genom ett säkerhetssystem automatiskt åtkomst över skatteförvaltningens gemensamma nätverk till valdatasystemet. För länsstyrelserna som inte ingick i skatteförvaltningen krävde Riksskatteverket att de skulle använda samma säkerhetssystem och därmed kunna identifieras och autentiseras vid påloggning mot valdatasystemet. Lösningen blev att</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB312570x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft2"><SPAN class="ft1">SOU 2000:125 </SPAN>Valdatasystemet <SPAN class="ft1">75</SPAN></P> <P class="p312 ft1">särskilda persondatorer placerades på länsstyrelserna. Samtliga användare på länsstyrelserna som skulle arbeta med val fick särskilt behörighetskort och registrerades i skatteförvaltningens behörighets- och kontrollsystem för att uppfylla identifierings- och autentiseringskraven. Den centrala valmyndigheten administrerar behörighetssystemet för användarna hos länsstyrelserna. Detta medförde att handläggare på länsstyrelserna som jämte valet arbetade med andra arbetsuppgifter fick sitta med två persondatorer på arbetsrummet – en för valarbetet och en för andra länsstyrelseuppgifter.</P> <P class="p308 ft1">Efter valet år 1994 har krav framförts på att den särskilda persondatorn för val på länsstyrelserna skall avskaffas. Att behöva använda olika datorer för skilda arbetsuppgifter uppfattas inte bara som krångligt utan också som onödigt utrymmeskrävande. Inför 1998 års val sökte RSV lösa dessa problem genom att länsstyrelserna anslöts via en särskild skyddad och övervakad förbindelse direkt till skatteförvaltningens nätverk. Detta innebar att länsstyrelserna kunde nå valdatasystemet från sina ordinarie datorer. På grund av att länsstyrelserna och skattemyndigheterna arbetade med olika versioner av samma programvara och operativsystem fungerade inte denna lösning fullt ut. Länsstyrelserna är därför återigen hänvisade till den särskilda persondatorn för valarbetet.</P> <P class="p308 ft1">När stordatorlösningen infördes i valsammanhang uppfattades den allmänt sett som billig. Utvecklingskostnaden var förhållandevis låg. Gränssnittet mot användarna var av underordnad betydelse. De olika systemen var avgränsade och det fanns inga kostnader för gemensamma funktioner som säkerhetssystem och kommunikation. Kraven att användarna själva skall kunna arbeta i systemet och kraven på ett grafiskt gränssnitt har förändrat denna bild.</P> <P class="p305 ft1">Valdatasystemet är ett av många <NOBR>IT-system</NOBR> inom skatteförvaltningen och delar resurser för behörighetssystem och utskriftshantering. De fasta kostnaderna är förhållandevis höga och kan inte alltid hänföras till en viss funktion i systemet. Valadministrationen bidrar bl.a. till utvecklings- och driftskostnader för transaktionshanteringssystemet för skattekontot och för <NOBR>e-post</NOBR> och dokumenthanteringssystemet inom skatteförvaltningen utan att ha någon direkt nytta av dessa system i valadministrationen.</P> <P class="p313 ft1">För åren <NOBR>1992–1998</NOBR> har kostnaderna enligt tabellen nedan</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p9 ft1">sammanfattningsvis</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p104 ft1">fördelats</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td199"><SPAN class="p10 ft1">enligt följande; <NOBR>ADB-utveckling</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p9 ft1">31 432 000 kronor,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p9 ft1">maskinell</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td199"><SPAN class="p10 ft1">utrustning 1 586 000 kronor och</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft1">förvaltning och drift 19 169 000 kronor.</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td200"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">76 </SPAN>Valdatasystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td73"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td59"><SPAN class="p18 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td201"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td202"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td202"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td204"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td205"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td206"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td82"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr17 td207"><SPAN class="p84 ft2">Kostnaderna för valdatasystemet åren <NOBR>1992–1999</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td129"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td82"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td73"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td91"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td73"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td129"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td209"><SPAN class="p84 ft45">Budgetår</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td210"><SPAN class="p84 ft45">ADB-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td209"><SPAN class="p84 ft45">Maskinell</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td211"><SPAN class="p84 ft45">Förvaltning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td212"><SPAN class="p314 ft45">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td213"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td214"><SPAN class="p84 ft45">utveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td213"><SPAN class="p84 ft45">utrustning</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td215"><SPAN class="p84 ft45">& drift</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td216"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p84 ft45">1992/93</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td214"><SPAN class="p315 ft45">5 511</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td215"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td216"><SPAN class="p315 ft45">5 511</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p84 ft45">1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td214"><SPAN class="p315 ft45">14 519</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p315 ft45">1 532</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td215"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td216"><SPAN class="p315 ft45">16 051</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p84 ft45">1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td214"><SPAN class="p315 ft45">1 635</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p315 ft45">54</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td215"><SPAN class="p316 ft45">9 622</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td216"><SPAN class="p315 ft45">11 311</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td213"><SPAN class="p84 ft45">1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td214"><SPAN class="p315 ft45">2 633</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td213"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td215"><SPAN class="p316 ft45">2 386</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td216"><SPAN class="p315 ft45">5 019</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p84 ft45">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td214"><SPAN class="p315 ft45">1 936</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td215"><SPAN class="p316 ft45">3 581</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td216"><SPAN class="p315 ft45">5 517</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p84 ft45">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td214"><SPAN class="p315 ft45">5 198</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td215"><SPAN class="p316 ft45">3 580</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td216"><SPAN class="p315 ft45">8 778</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p84 ft45">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td214"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td213"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td215"><SPAN class="p316 ft45">6 492</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td216"><SPAN class="p315 ft45">6 492</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td213"><SPAN class="p84 ft45">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td214"><SPAN class="p315 ft45">31 432</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td213"><SPAN class="p315 ft45">1 586</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td215"><SPAN class="p316 ft45">25 661</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td216"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td110"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft45"><SPAN class="ft46">Källa</SPAN>: Riksskatteverket</P> <P class="p311 ft1">Efter valet år 1999 stod det klart att det befintliga valdatasystemet inte skulle gå att använda vid valen år 2002. Det bygger på programvaror som inte underhålls efter år 2000. Det fyller inte heller de krav på tillgänglighet som rimligen bör ställas. Flera i valsammanhang betydelsefulla aktörer kan inte nå systemet, bl.a. kommunerna och partierna. Även vad gäller användarvänlighet har systemet brister, som blir uppenbara vid jämförelse med de övriga datasystem som handläggarna arbetar med.</P> <P class="p317 ft37"><SPAN class="ft37">4.2</SPAN><SPAN class="ft38">Ett nytt valdatasystem under utveckling</SPAN></P> <P class="p266 ft2">Krav</P> <P class="p307 ft1">Ett centralt krav vid uppbyggnaden av ett nytt valdatasystem är att det skall vara möjligt för hela valadministrationen i vid bemärkelse att nå valdatasystemet. Systemet bör således vara öppet för att länsstyrelser, kommuner, Posten Aktiebolag, utrikesförvaltningen samt partierna skall kunna registrera uppgifter i systemet eller hämta uppgifter från systemet. Följande konkreta exempel på vad en ökad tillgänglighet i systemet kan innebära lämnas.</P> <P class="p318 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft44">Det skall via Internet vara möjligt för vissa användare i valadministrationen att kunna göra utskrifter, t.ex. av röstkort på kommunkanslier och utlandsmyndigheter samt hos Posten Aktiebolag.</SPAN></P> <P class="p319 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft43">Det skall erbjuda partierna en enkel och smidig lösning för att beställa valsedlar.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p9 ft2">Valdatasystemet <SPAN class="ft1">77</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td39"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p320 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft43">Det skall vidare ge länsstyrelserna möjlighet att framställa tryckfärdiga original för valsedlar så att korrekturläsningen förenklas.</SPAN></P> <P class="p310 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft44">Det skall också underlätta för länsstyrelserna att ta hand om och tolka förklaringar från de kandidater som partierna har anmält.</SPAN></P> <P class="p310 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft44">Det skall ge möjlighet för kommunernas valnämnder att själva underhålla uppgifter om de vallokaler som finns i kommunen.</SPAN></P> <P class="p310 ft14"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft47">Det skall underlätta för kommunerna att beställa valmaterial, t.ex. föreslå lämpliga volymer m.m.</SPAN></P> <P class="p307 ft1">Det nya valdatasystemet skall vidare öka säkerheten vid framställningen av röstlängdsregister och röstkort. Tidsmarginalerna vid framställningen och distribution av röstlängder och röstkort är i dag alltför snäva. Röstlängds- och röstkortssystemet är ett centralt delsystem och en grundförutsättning för att val skall kunna hållas. Vid utvecklingen av det nya valdatasystemet bör därför rutiner och tekniska lösningar utvecklas så att en högre grad av säkerhet och mindre personberoende kan uppnås. Systemet skall vidare kunna arbeta med fastighetsuppgifter direkt från Lantmäteriverket. Det skall även klara en eventuell utmönstring av församlingsbegreppet.</P> <P class="p308 ft1">Ett nytt valdatasystemt skall också erbjuda möjligheter till bättre presentation av valinformation. Att sprida korrekt och aktuell information om valen och valsystemet är en prioriterad uppgift, inte minst mot bakgrund av det minskande intresset av att delta i valen. Aktuell information om valen skall därför kunna hittas på en egen ”valportal” och där kunna hämtas i ett för användaren lämpligt format. Med uttrycket valportal avses en plats på Internet där besökaren ges en samlad bild av hela valadministrationen, med länkar till mer detaljerad information. Införandet av valportalen skall samordnas med den informationsinsats som planeras till år 2002.</P> <P class="p321 ft37"><SPAN class="ft37">4.3</SPAN><SPAN class="ft38">Påbörjad systemutveckling</SPAN></P> <P class="p311 ft1">Riksskatteverket har genom valenheten startat utvecklingen av ett nytt valdatasystem. Utgångspunkten för det nya valdatasystemet är att det skall fungera i alla datormiljöer. Eftersom systemet skall möta ett stort antal användare måste det hos användaren fungera oberoende av användarens datorutrustning. Det skall också öka säkerheten i genomförandet av valen</P> <P class="p322 ft14">Grafiskt kan det nya valdatasystemet, som är under utveckling, åskådliggöras på följande sätt:</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">78 </SPAN>Valdatasystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft1">Figur visas i betänkandet.</P> <P class="p323 ft1">De krav på ett nytt valdatasystem som närmare beskrivits i föregående avsnitt avser Riksskatteverket att uppfylla på följande sätt.</P> <P class="p324 ft2">Plattformsoberoende.</P> <P class="p303 ft1">För att uppfylla kravet att alla aktörer i valsammanhang skall kunna nå systemet skall det nya valdatasystemet baseras på den teknik som utvecklats kring Internet och WordWideWeb. Valdatasystemet skall byggas som en webbapplikation för alla som har behov av att nå systemet. Det enda kravet är att datorn har en s.k. browser (bläddrare, webbläsare).</P> <P class="p305 ft15">För att säkerställa att endast behöriga användare når systemet utvecklas ett eget behörighets- och säkerhetssystem som bygger på s.k. certifikat.</P> <P class="p279 ft2">Högre säkerhet vid framställningen av röstlängder och röstkort</P> <P class="p307 ft15">Att uppnå högre säkerhet i framställningen av röstlängder är i stora delar en fråga om att förändra nuvarande rutiner. Sedan delsystemet första gången gick i drift vid valen år 1997 har utvecklingen vad avser servrar och minnen gått snabbt. Hur nya rutiner kan åstadkomma högre säkerhet behandlar utredningen i avsnittet Framställningen av röstlängder och röstkort.</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td38"><SPAN class="p9 ft2">Valdatasystemet <SPAN class="ft1">79</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td39"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td40"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft2">Valportalen</P> <P class="p307 ft1">Grundtanken med en valportal är att skapa en plats på Internet där det ur användarperspektiv skall anses självklart att nå all information om val, både om kommande val och om val som varit.</P> <P class="p322 ft1">Valadministrationen i Sverige var först i världen med att sprida uppdaterad information om sammanräkningen av val, men få personer har hittat till den adress där informationen funnits, <SPAN class="ft48">www.rsv.se.</SPAN></P> <P class="p325 ft1">Valportalen bör ge en översiktlig bild av valadministrationen, en bra översikt av reglerna i det svenska valsystemet samt vid val presentera det aktuella läget i sammanräkningen. Genom portalen bör den enskilde väljaren ges en bild av på vilket sätt hans eller hennes röst är delaktig i det resultat som sammanräkningen ger.</P> <P class="p322 ft1">Riksskatteverket räknar med att som vid tidigare val förlägga systemet för webbpresentation hos en extern leverantör i perioder av hög belastning. Under mellanvalsperioder skall valportalen kunna ge forskare, media, partier etc. tillgång till data från tidigare val. Det handlar om grunduppgifter från tidigare val ur ett mycket brett perspektiv. Frågorna som skall besvaras handlar bl.a. om personvalets inverkan.</P> <P class="p308 ft1">För att kunna möta en bred grupp av intressenter kommer det nya valdatasystemet att använda sig av XML. XML är en standard som vuxit fram inom W3C, WorldWideWeb Consortium, för utbyte av information. XML står för eXtensible Markup Language. Standarden omfattar såväl teckenuppsättning som uppbyggnaden av de faktiska datafilerna.</P> <P class="p322 ft1">Kring <NOBR>XML-standarden</NOBR> har utvecklats en mängd anslutande standards, bl.a. för parallellpublicering och länkning. XML medger att man ur en och samma textkälla kan publicera en presentation i ett flertal olika format. Det är t.ex. möjligt att presentera en text i form av en tryckt broschyr, samtidigt som texten presenteras på webben eller via en <NOBR>CD-skiva</NOBR> som kan beställas via <NOBR>e-post.</NOBR></P> <P class="p305 ft1">Till valadministrationen lämnas en stor mängd uppgifter på datafiler, t.ex. från Posten Aktiebolag med uppgift om postkontor med röstmottagning eller från UD med uppgifter om utlandsmyndigheter som anordnar röstmottagning. På samma sätt lämnar valadministrationen en mängd uppgifter till externa intressenter, t.ex. uppgifter om valresultat till Statistiska Centralbyrån. Datafiler som kommer in till valdatasystemet är oftast i ordbehandlingsformat eller som kalkyblad och behöver konverteras. Datafiler som valdatasystemet lämnar ifrån sig är som regel förbeställda i ett visst format.</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">80 </SPAN>Valdatasystemet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p326 ft1">Utbyte och konvertering av information på datafiler på det nu beskrivna sättet är kostsamt och kan förorsaka problem vid tolkningen av tecken m.m. Problemen kan lösas genom införandet av en gemensam standard – samma filformat – för alla användare. Inom statsförvaltningen pågår ett arbete med att ta fram ett gemensamt spridnings- och hämtningssystem (SHS) för uppgifter på datafiler. SHS bygger helt på XML. År 2002 kommer bl.a. Riksskatteverket, Statistiska Centralbyrån och Lantmäteriverket att kunna hantera uppgifter i <NOBR>XML-format.</NOBR></P> <P class="p327 ft1">XML gör det möjligt för användaren att skapa egna sammanställningar av uppgifter i det format han eller hon själv önskar. Man kan alltså, för ett ge ett exempel, på ett enkelt sätt göra en sammanställlning som visar vilka kvinnliga kandidater i Norrbottens län som är valda på personröster eller visar skillnaden mellan valnattsresultatet och det slutliga resultatet i landstingsvalet i Örebro län.</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB312576x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p10 ft1">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">5 Röstning via Internet</P> <P class="p299 ft6">Utredningens ställningstagande i sammanfattning:</P> <P class="p328 ft15">Utgångspunkten är att ett elektronisk röstningssystem via Internet måste uppfylla följande fem grundkrav.</P> <P class="p329 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Bara personer som har rösträtt skall kunna rösta.</SPAN></P> <P class="p330 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Det skall bara vara möjligt att utnyttja sin röst en gång.</SPAN></P> <P class="p331 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Valhemligheten skall vara absolut.</SPAN></P> <P class="p331 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">En avgiven röst skall inte kunna ändras av någon annan.</SPAN></P> <P class="p332 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Systemet skall säkerställa en korrekt sammanräkning av röster på samtliga nivåer (valdistrikt, valkretsar och valområde).</SPAN></P> <P class="p333 ft15">Utredningen presenterar ett elektroniskt röstningssystem för röstning via Internet som torde kunna uppfylla dessa krav. Innan det prövas i ett val måste dock en omfattande försöksverksamhet genomföras. Det är först efter en sådan försöksverksamhet som man kan ta slutlig ställning till om förfarandet kan tillämpas i ett verkligt val.</P> <P class="p334 ft37"><SPAN class="ft37">5.1</SPAN><SPAN class="ft38">Några utgångspunkter</SPAN></P> <P class="p270 ft1">En grundförutsättning för elektroniska val måste vara att röstningen skall kunna genomföras under sådana förhållanden att de principer som bär upp valsystemet inte sätts åt sidan. Det innebär att det skall vara minst lika säkert som motsvarande traditionella röstningsförfaranden. En annan förutsättning är att det elektroniska röstningsförfarandet måste vara enkelt och smidigt för väljarna. Det övergripande syftet är att det skall öka tillgängligheten för väljarna.</P> <P class="p30 ft15">Den nuvarande formen för röstning vid allmänna val bygger helt på pappersbaserade och i huvudsak manuella röstningsprocedurer. Ny teknik med avancerade röstningsmaskiner för elektroniska val kan innebära flera fördelar. Det kan som sagt ge väljarna ökade möjligheter att delta i valet. Det öppnar även möjligheter för att utföra röstsammanräkningen och mandatfördelningen snabbare. Det gör det</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">82 </SPAN>Röstning via Internet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">också möjligt för valadministrationen att snabbt kunna publicera valresultatet till en vidare krets. Risken för fel vid röstsammanräkningen kan också i stort sett elimineras. Det finns också nackdelar med den nya tekniken som måste uppmärksammas. En är svårigheten att med absolut säkerhet kunna garantera valhemligheten. En annan är hur man skall kunna garantera systemets tillförlitlighet, dvs. att systemet i alla lägen fungerar på det sätt som det utger sig för att fungera. Andra nackdelar är utvecklings- och driftskostnader. Sammantaget rör det sig således i första hand om frågor om säkerhet och tillförlitlighet.</P> <P class="p335 ft37"><SPAN class="ft37">5.2</SPAN><SPAN class="ft38">Vilka krav bör ställas på förfarandet?</SPAN></P> <P class="p270 ft15">Demokratiutredningen har vid flera tillfällen tagit upp frågan om elektroniska val och vilka krav som bör ställas på ett sådant förfarande.</P> <P class="p47 ft1">I Demokratiutredningens betänkande (SOU 1999:12) skrift 16 Elektronisk demokrati av Anders R Olsson framhåller Olsson att det inte beror på teknisk efterblivenhet att vi i Sverige har en pappersbaserad, i huvudsak manuell röstningsprocedur. Skälet är i stället enligt Olsson att en <NOBR>IT-lösning</NOBR> är alldeles för sårbar rent fysiskt. Sabotörer skulle kunna åstadkomma tele- och elavbrott. Ett annat skäl, enligt Olsson, är skyddet för valhemligheten, dvs. att ingen utomstående skall kunna få reda på hur man har röstat. Detta gör också att vissa transaktioner i ett röstningssystem inte kan revideras i efterhand. En garanti för medborgarnas tilltro till den här typen av system ligger annars i att datorprogrammen som gör besluten är offentliga och går att testa med egna uppgifter.</P> <P class="p30 ft1">I sitt betänkande (SOU 2000:1) En uthållig demokrati, s. 188 bedömer Demokratiutredningen att en ökad användning av IT i röstningen sannolikt ökar tillgängligheten i bl.a. de ungdomsgrupper där valdeltagandet borde stärkas. Men så länge som IT inte är tillgängligt för alla finns det emellertid enligt Demokratiutredningen inga skäl att tro att väljare med svag socioekonomisk ställning genom ett sådant valförfarande skulle öka sitt valdeltagande. Det finns också en risk för att förfarandet tenderar att bli en opinionsyttring på valdagen och förlorar den tyngd, värdighet och symboliska betydelse som den traditionella valhandlingen har. Det problem som först måste lösas enligt Demokratiutredningen, är hur den som röstar skall kunna legitimera sig för att omöjliggöra valfusk utan att valhemligheten samtidigt går förlorad. Andra problem är hur man skall kunna garantera att ingen utsätts för obehörig påverkan vid själva röstningen eller att någon obehörig röstar. Demokratiutredningen har mot bakgrund av nu</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td217"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td218"><SPAN class="p9 ft18">Röstning via Internet <SPAN class="ft8">83</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td219"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td220"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">redovisade problem föreslagit att man bör genomföra försök med internetbaserat röstande i någon kommun eller i samband med skolval.</P> <P class="p39 ft1">Motsvarande frågor har också behandlats ingående av en amerikansk utredning, California Internet Voting Task Force i rapporten A Report on the Feasibility of Internet Voting, januari 2000.</P> <P class="p39 ft15">I det följande behandlar utredningen vilka grundkrav som bör gälla för ett elektronisk valförfarande via Internet.</P> <P class="p43 ft6">Utredningens grundkrav</P> <P class="p336 ft1">Enligt utredningen är utgångspunkten följande.</P> <P class="p337 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Valsystemet måste uppfylla högt ställda krav på tillförlitlighet.</SPAN></P> <P class="p338 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Det måste finnas garantier för att valet sker under former som tryggar valhemligheten.</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Valförfarandet måste vara enkelt och smidigt.</SPAN></P> <P class="p339 ft15">Det innebär att elektronisk röstningssystem via Internet måste uppfylla följande fem grundkrav.</P> <P class="p340 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Bara personer som har rösträtt skall kunna rösta.</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Det skall bara vara möjligt att utnyttja sin röst en gång.</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Valhemligheten skall vara absolut.</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">En avgiven röst skall inte kunna ändras av någon annan.</SPAN></P> <P class="p341 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Systemet skall säkerställa en korrekt sammanräkning av röster på samtliga nivåer (valdistrikt, valkretsar och valområde).</SPAN></P> <P class="p342 ft1">Andra förhållanden som kan behöva beaktas i ett sådant system är skyddet för väljarens personliga integritet och hur röstförsäljning kan hindras. Den första frågan tar sikte på i vilken miljö röstningen sker, t.ex. i en miljö som inte övervakas av valadministrationen. Den andra frågan tar sikte på väljarens möjligheter att i efterhand kontrollera hur systemet har behandlat hans eller hennes röst.</P> <P class="p45 ft2">Identifiering</P> <P class="p343 ft1">För att kunna uppfylla det först nämnda kravet att bara personer med rösträtt skall kunna rösta måste väljaren kunna identifieras på ett säkert sätt över Internet. Detta förutsätter dels att den som deltar i valet vid påloggning skall kunna avkrävas uppgift om sin identitet, dels att han eller hon har ett unikt personligt lösenord.</P> <P class="p51 ft15">Det finns i dag i valdatasystemet uppgift om varje persons personnummer i röstlängden. I ett valsystem för röstning över Internet</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">84 </SPAN>Röstning via Internet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">behöver röstlängden kompletteras med den röstberättigades personliga lösenord eller kod för att kunna göra en säker identifiering.</P> <P class="p47 ft1">Ett alternativ som kan övervägas är om man som i Finland bör införa ett medborgarkort – ett s.k. smartcard – med bl.a. identitetsuppgifter för varje person lagrade på ett mikrochips på ett plastkort med införande av ett sådant kort skulle identifieringsproblematiken kunna lösas vid val över Internet. Detta förutsätter dock att den som röstar har en kortläsare kopplad till datorn, vilket i dag begränsar möjligheten för många att kunna rösta över Internet från sin hemdator. Utredningen vill i det här sammanhanget peka på att det finns även andra tekniker för identifiering men som också ställer särskilda krav på den hård- och mjukvara som är installerad i användarens dator. Utredningen slutsats är således att behörighetskravet i dag utgör ett problem men behöver inte vara något problem på sikt.</P> <P class="p55 ft2">Bara en röst räknas</P> <P class="p297 ft1">Det andra kravet, att man bara skall kunna rösta en gång, torde inte utgöra något problem att uppfylla. Systemet har information om alla röstberättigade personer och vid röstningen prickas rösterna – precis som vid den manuella hanteringen i dag – av mot den elektroniska röstlängden. Det innebär, beroende på vilken ordning som förordas, att den andra rösten inte räknas eftersom den inte kan prickas av mot röstlängden, eller att den räknas som en ångerröst och att den först lämnade rösten räknas som obefintlig.</P> <P class="p55 ft2">Valhemligheten</P> <P class="p35 ft1">Det tredje kravet, att valhemligheten skall vara absolut, ger däremot upphov till svårlösta problem i elektroniska val. För att uppfylla de två först ställda kraven måste den röstande ge information om sig själv (identifiera sig) för att systemet skall kunna avgöra dels om han eller hon har rösträtt, dels för kontrollera att denna rösträtt inte redan har utnyttjats. Här finns vad man i dessa sammanhang brukar kalla ”ett paketproblem”, nämligen kopplingen mellan identitet och röst. Det innebär att i ett elektroniskt valsystem får det inte vara tekniskt möjligt för någon att öppna paketet och samtidigt kunna se båda uppgifterna.</P> <P class="p41 ft15">Enligt nuvarande regler i vallagen är det möjligt att ångerrösta vid förtidsröstning men inte vid röstning i vallokal på valdagen. Det innebär att informationen om den röstandes identitet och röst i vart fall måste hållas samman tills röstningen avslutas på valdagen kl. 20.</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td217"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td218"><SPAN class="p9 ft18">Röstning via Internet <SPAN class="ft8">85</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td219"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td220"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft2">Skyddet för avgivna röster</P> <P class="p35 ft1">Det fjärde kravet, att ingen obehörigen skall kunna ändra någon annans röst, ställer krav på att ”paketet” kan skyddas under transporten från väljarens dator till valdatasystemet. Det finns i dag olika tekniker för att paketera, kryptera m.m. information som enligt utredningens bedömning uppfyller rimliga krav på en säker lösning.</P> <P class="p45 ft2">Trovärdighet och legitimitet</P> <P class="p37 ft1">Det femte kravet, att systemet uppfattas som trovärdigt och skänker legitimitet åt valresultatet, ställer särskilda krav på möjligheten att vid behov kunna genomföra en revision av systemet. I det pappersbaserade manuella system som används i dag är det i vart fall teoretiskt möjligt att i t.ex. ett riksdagsval spåra samtliga resultat genom en ny sammanräkning och därmed visa att det redovisade resultatet också är korrekt. I elektroniska val kan enligt utredningens bedömning intresset av att kunna kontrollera valresultatet vara ännu starkare, särskilt mot bakgrund av kända säkerhetsrisker som t.ex. ”hackers”.</P> <P class="p51 ft1">För att systemet skall kunna uppfattas som trovärdigt krävs att väljarna får en god insyn i hur systemet är uppbyggt och hur det fungerar. Detta ställer särskilda krav vad gäller den pedagogiska presentationen av systemet. Men därutöver fordras, enligt utredningen, att varje röst skall kunna spåras i efterhand av den röstande (revision). Härigenom ges han eller hon möjlighet att själv se om systemet har behandlat rösten på avsett sätt.</P> <P class="p317 ft37"><SPAN class="ft37">5.3</SPAN><SPAN class="ft38">Erfarenheter som gjorts i andra länder</SPAN></P> <P class="p270 ft1">Utredningen har i enkät till övriga medlemsländer i EU samt till Island, Norge och Schweiz frågat dels om röstning via Internet genomförts vid något val och i så fall vilka erfarenheterna är, dels om man planerar att genomföra något val med sådan röstning. Enkätsvaren redovisas i bilaga till betänkandet, <SPAN class="ft2">bilaga 3</SPAN>. Sammanfattningsvis kan konstateras att inte i något av de tillfrågade länderna har röstning via Internet genomförts vid val eller folkomröstning. I några länder har försök genomförts med elektronisk röstning i begränsad omfattning, men inte via Internet. I flera länder – bl.a. Irland och Nederländerna – planeras dock att sådana försök med elektronisk röstning skall genomföras inom en inte alltför avlägsen framtid.</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">86 </SPAN>Röstning via Internet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p344 ft1">I Irland har regeringen fattat ett principbeslut om att införa elektroniska val och folkomröstningar. Enligt beslutet skall röstningen ske i en vallokal med användande av s.k. pekskärmsteknik. Avgivna röster lagras på röstningsmaskinens disk som efter det att röstningen har avslutats transporteras till en gemensam rösträkningscentral.</P> <P class="p42 ft1">I Nederländerna avser man att genomföra val med elektronisk röstning år 2003. En försöksverksamhet har pågått sedan år 1995. I den nuvarande vallagen skall införas bestämmelser som gör det möjligt att rösta med magnetkort.</P> <P class="p240 ft15">I Norge har en statlig utredningen <NOBR>–Valglovutvalget</NOBR> – aviserat att man i sitt förslag till ny vallag avser att föreslå en bestämmelse som gör det möjligt att göra försök med val över Internet.</P> <P class="p279 ft6">Försök med elektronisk röstning</P> <P class="p35 ft1">Utredningen redovisar nedan några av de viktigaste försöken med elektronisk röstning som hittills har genomförts (se också rapporten Electronic Voting Experiment, Aldo D`ambrosio Gomáriz, Generalitat de Catalunya, Spanien, maj 1999). Det skall understrykas att inget försök har skett med röstning över Internet.</P> <P class="p47 ft1">I Belgien har elektronisk röstning genomförts i lokala val sedan år 1991. Det första elektroniska valet var begränsat till kantonen Verlaine för att därefter successivt ha sträckts ut till alltfler kantoner. I de senaste lokalvalen år 2000 var det möjligt att rösta elektroniskt i samtliga kantoner. Det belgiska systemet arbetar med en pekskärm. Väljaren får ett smartcard – ett magnetkort – av valförrättaren som sedan sätts in i maskinens kortläsare. Väljaren klickar sig fram till parti, lista och kandidat och får när han är klar fram en bild på den valsedel han klickat fram. Därefter skall han bekräfta sitt val. Rösten lagras elektroniskt i röstningsmaskinen och på magnetkortet. Det senare av säkerhetsskäl för att lagras för sig. I en del fall har röstningsuppgifterna tagits ut på diskett och transporteras till platsen för den centrala sammanräkningen.</P> <P class="p345 ft15">I Frankrike har två lokala försök med elektronisk röstning genomförts, ett i samband med valet till Europaparlamentet år 1994 och ett i samband med presidentvalet år 1995.</P> <P class="p39 ft1">I Spanien har elektronisk röstning genomförts som ett försök i samband med delstatsvalet i Katalonien år 1995. Det gick till på så sätt att efter det att den ordinarie valproceduren hade genomförts fick de väljare som ville göra ett försök med elektronisk röstning i en annan del av vallokalen. Man använde sig av elektroniska kort och en persondator med läspenna. Rösten lagrades på kortet som väljaren</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td217"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td218"><SPAN class="p9 ft18">Röstning via Internet <SPAN class="ft8">87</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td219"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td220"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft1">sedan lade ned i en valurna. Ett nytt försök genomfördes i Katalonien år 1997. Två olika system användes. I det ena hade valurnan en kortläsare i inkastet. I det andra systemet samlades rösterna digitalt i röstningsmaskinen och korten användes som ”backup”.</P> <P class="p346 ft1">I Japan genomfördes i april 1999 ett försök med elektronisk röstning i samband med valen i Kawaguchi. Något mer än 360 000 personer var röstberättigade i dessa val, fördelade på 78 valdistrikt. I elva av distrikten med sammantaget 55 000 röstberättigade anordnades försök med elektronisk röstning och rösträkning. Försöket genomfördes parallellt med de vanliga valen och var en ren test. Först röstade väljaren i det ordinarie valet, därefter erbjöds han eller hon att delta i försöket. Försökslokalen låg i nära anslutning till den ordinarie vallokalen.</P> <P class="p289 ft1">Det system som prövades i försöket byggde på att det skulle ta emot och lagra röster och sedan räkna samman valresultatet. Varje vallokal utrustades med behållare för magnetkort, röstningsterminaler och valbås samt bemannades med administrativ personal. Terminalerna i vallokalerna anslöts till ett lokalt nätverk så att alla röster från samtliga terminaler kunde samlas och sedan räknas. Rösträkningen gick till så att man tog ut uppgifterna på disketter som fraktades till en central sammanräkning.</P> <P class="p276 ft1">Vid röstningen visade först väljaren sitt röstkort för valförrättaren som därefter gav väljaren ett magnetkort ur kortbehållare och visade vederbörande till ett ledigt valbås. Röstningsterminalen som användes arbetade med en s.k. pekskärm och väljaren kunde söka sig fram till den lista eller kandidat han eller hon ville rösta på och sedan avge sin röst. Därefter lämnade väljaren valbåset och släppte ned sitt magnetkort i en valurna.</P> <P class="p347 ft34"><SPAN class="ft37">5.4</SPAN><SPAN class="ft41">Ett system för elektroniska val som bör kunna prövas</SPAN></P> <P class="p294 ft1">Det finns som utredningen pekat på flera problem förknippade med elektroniska valsystem, särskilt om väljarna inte bara skall kunna rösta i sin vallokal med användande av datorer som tillhandahålls och kontrolleras av valmyndigheten utan även på platser där valmyndigheten inte kan kontrollera röstningen och med datorer likaså utanför valmyndighetens kontroll, t.ex. i väljarens bostad eller på arbetsplatsen.</P> <P class="p346 ft15">En mängd krav måste således uppfyllas. Ett elektronisk valsystem måste kunna skydda sig i en osäker miljö. Systemet måste vidare vara kompatibelt med de programmoduler och operativsystem som de som röstar använder.</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">88 </SPAN>Röstning via Internet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p281 ft1">Utredningen har i denna fråga haft ett nära samarbete med en forskargrupp hos SICS (Swedish Institute of Computer Science) i syfte att kunna presentera ett elektronisk valsystem som uppfyller de grundkrav som utredningen menar bör gälla för ett sådant system. I det traditionella pappersbaserade manuella valsystemet tillgodoses dessa grundkrav av fysiska spärrar. Som exempel kan nämnas att det är i de närmaste omöjligt för en person att rösta flera gånger i samma vallokal utan att bli igenkänd. Härtill kommer den geografiska spridningen av vallokalerna. Fusk i stor skala omöjliggörs därmed i praktiken. I en elektronisk miljö måste den här typen av fysiska spärrar ersättas av andra, elektroniska spärrar.</P> <P class="p52 ft1">Ett annat problem är hur rätten att rösta i valet skall förmedlas till den röstberättigade. En näraliggande lösning är att använda befintliga elektroniska infrastukturer, t.ex. smartcard för identifiering och webbläsare som verktyg för röstningen.</P> <P class="p278 ft6">En närmare beskrivning av ett elektronisk röstningssystem</P> <P class="p32 ft15">I det följande förklaras något förenklat hur ett elektroniskt röstsystem kan konstrueras för att uppfylla de fem grundkraven. Systemet består av</P> <P class="p348 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">röstande, dvs. personer som har rösträtt,</SPAN></P> <P class="p349 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">en elektronisk valurna som samlar in rösterna,</SPAN></P> <P class="p338 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">två eller flera blandare som anonymiserar de röstande genom kryptering, och</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">en rösträknare som sammanställer valresultatet.</SPAN></P> <P class="p43 ft2">Röstning och identifiering</P> <P class="p35 ft1">Varje röst x trippelkrypteras i det lämnade exemplet. Den trippelkryperade rösten betecknas x’’’. Varje röstande krypterar således sin röst en gång per blandare. Därefter lämnar den röstande in ett par (namn, x’’’) med sitt namn och den krypterade rösten till den elektroniska valurnan. För att hindra fusk är det inlämnade paret elektroniskt signerat av den röstande.</P> <P class="p41 ft1">När valet är avslutat skapar den elektroniska valurnan en lista av giltiga röster genom att kontrollera signaturerna, dvs. genom att jämföra varje inlämnat par (namn, x’’’) med röstlängden. Förutsättningen för en persons rösträtt i valet är att han eller hon är upptagen i röstlängden. Det är i detta system möjligt för vem som helst att kontrollera att detta görs på ett korrekt sätt.</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td217"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td218"><SPAN class="p9 ft18">Röstning via Internet <SPAN class="ft8">89</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td219"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td220"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p350 ft1">FIGUR 1</P> <P class="p351 ft51">Figuren finns endast i den tryckta versionen.</P> <P class="p352 ft45">Figur 1: Röstinlämning. Symbolen x’’’ betyder att rösten är x trippelkrypterad.</P> <P class="p353 ft15">Systemet tillåter ångeröstning. Om någon som har röstat ångrar sig och vill ändra sin röst är detta fullt möjligt genom att skicka in ett nytt par (namn, x’’’) vid en senare tidpunkt. Av de par som systemet tar emot behandlas endast det sist inkomna av valurnan.</P> <P class="p279 ft2">Blandning i blandarna</P> <P class="p37 ft1">För att göra det omöjligt att koppla samman en röst med den röstandes identitet måste de avgivna rösterna ”blandas” i en anonymiseringsprocess. De giltiga rösterna ges som indata till den första blandaren. Varje blandare utom den sista ger sin utdata som indata till den näst följande blandaren (se figur 2). Varje blandare avkrypterar varje röst delvis och listar sedan de avkrypterade rösterna i en slumpmässig ordning.</P> <P class="p41 ft1">För att avslöja hur en viss person har röstat krävs att samtliga blandare samarbetar. Ingen blandare kan ensam avkryptera rösterna eller avgöra hur de har blandats. Ansvaret för blandarna bör därför vara delat mellan flera oberoende organ. Det finns flera tänkbara möjligheter.</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">90 </SPAN>Röstning via Internet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft2">Rösträkning</P> <P class="p32 ft15">Den sista blandaren, B3, skapar en lista av avkrypterade röster, dvs. röster i klartext. Det är sedan möjligt för vem som helst att sammanställa resultatet av valet (se nedan figur 2).</P> <P class="p354 ft1">FIGUR 2</P> <P class="p355 ft51">Figuren finns endast i den tryckta versionen.</P> <P class="p356 ft2">Kontroll</P> <P class="p37 ft1">För att avslöja fusk tillåter systemet att varje stegs riktighet eller korrekthet kan bevisas i efterhand. Den elektroniska valurnan och blandarna publicerar offentligt sina indata och utdata. Med utgångspunkt från dessa uppgifter kan varje blandare bevisa för den som önskar få resultatet bestyrkt att fusk inte har förekommit. Det räcker i princip med att den röstande litar på minst en blandare. Val av organ som skall driva de olika blandarna kommer därför att få en stor betydelse.</P> <P class="p271 ft15">Om den röstande inte litar på någon blandare kan den röstande själv kontrollera att den röst som han eller hon avgivits räknats rätt genom att följa rösten genom röstningssystmet. Detta är möjligt eftersom inga mellanresultat är hemliga i systemet. Den röstande kan själv i efterhand generera sina mellanresultat och kontrollera huruvida dessa finns med i respektive lista varje blandare producerat.</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td217"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td218"><SPAN class="p9 ft18">Röstning via Internet <SPAN class="ft8">91</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td219"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td220"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p357 ft15">Sist nämnda kontrollmöjlighet innebär emellertid att systemet öppnar för röstförsäljning. Varje röstande kan på ett enkelt sätt bevisa för någon utomstående hur han eller hon faktiskt har röstat genom att avslöja samtliga sina mellanresultat.</P> <P class="p358 ft37"><SPAN class="ft37">5.5</SPAN><SPAN class="ft38">Behovet av en försöksverksamhet</SPAN></P> <P class="p35 ft1">Utredningens ståndpunkt är – det skall särskilt understrykas – att innan elektronisk röstning via Internet prövas i ett val måste en omfattande försöksverksamhet genomföras. Det är först efter en sådan försöksverksamhet som man kan ta slutlig ställning till om förfarandet kan tillämpas i ett verkligt val.</P> <P class="p30 ft1">Utgångspunkten vid val i dag är att röstning i vallokal på valdagen skall vara det primära alternativet. Ett införande av röstning via Internet från väljarens egen dator kan komma att ändra den bilden av valförfarandet. Demokratiutredningen har i detta sammanhang särskilt pekat på att ett elektroniskt röstningsförfarande kan innebära att valhandlingen tenderar att bli en opinionsyttring på valdagen och förlora den tyngd, värdighet och symboliska betydelse som den traditionella valhandlingen har. Säkerhets- och integritetsfrågor är i detta sammanhang också mycket betydelsefulla. Sist nämnda frågor torde dock i motsats till den först nämnda frågan i huvudsak kunna lösas utan någon mer omfattande försöksverksamhet. Innan ett elektroniskt röstningsförfarande används i ett verkligt val är det därför enligt utredningens bedömning mycket viktigt att kunna göra en utvärdering av hur denna form av röstning påverkar den röstandes uppfattning av valhandlingen. Mot bakgrund härav är det enligt utredningen lämpligt att först pröva förfarandet i ett riksomfattande skolval för elever i gymnasiet och grundskolans årskurs nio. Ett sådant skolval skulle beröra omkring 400 000 elever.</P> <P class="p359 ft1">Utredningen har under utredningsarbetet tillsammans med valenheten vid Riksskatteverket tagit initiativ för att få tillstånd en prövning av det elektroniska röstningssystemet i skolvalet år 2002. I ett sådant provval skulle man bl.a. kunna få ett underlag för bedömning av frågan hur de röstande upplever valhandlingen.</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">92 </SPAN>Röstning via Internet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft37"><SPAN class="ft37">5.6</SPAN><SPAN class="ft38">Flera steg</SPAN></P> <P class="p360 ft1">De tekniska hoten mot det elektroniska röstningsförfarande som främst rör frågor om säkerheten i systemet, skyddet för den personliga integriteten och valhemligheten får inte underskattas. Risken för datavirus eller för att någon utomstående obehörigen tar sig in i en dator som finns i bostaden eller på arbetsplatsen som används vid röstningen är inte obetydlig. Även om det finns skydd mot sådana attacker kan dessa ytterst resultera i att väljaren vägras rösta. Utredningen bedömer att ett elektroniskt röstningsförfarande bör införas successivt enligt följande</P> <P class="p361 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">i vallokalen i det valdistrikt där väljaren finns i röstlängden,</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">i vilken röstningslokal som helst,</SPAN></P> <P class="p362 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">från datorer som valadministrationen tillhandahåller på platser utan överinseende av personal från valadministrationen, och</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">från vilken dator som helst med uppkoppling till Internet.</SPAN></P> <P class="p363 ft1">En av de svårare frågorna är hur den röstande skall kunna identifiera sig för att få rösta. Så länge som den fråga inte har fått en praktisk godtagbar lösning måste, enligt utredningens bedömning, den elektroniska röstningen ske i vallokalen eller i någon annan röstningslokal där röstmottagaren svarar för denna kontroll. Även med beaktande av övriga tekniska problem och uppställda krav på säkerhet anser utredningen att ett elektroniskt röstningsförfarande över Internet inledningsvis måste prövas i vallokalen under överinseende av valförrättarna. Härigenom säkerställs också att valadministrationen har kontroll inte bara över röstningssystemet som sådant utan också över de datorer som används vid röstningen.</P> <P class="p54 ft1">Ett sådant stegvis införande gör det också möjligt att allteftersom pröva vilken teknik som bör användas t.ex. för att avgöra huruvida den som röstar verkligen är den person som han eller hon utger sig för att vara, att sörja för säkerheten i förfarandet och för skyddet av valhemligheten.</P> <P class="p45 ft2">Steg 1) Internetröstning i väljarens vallokal</P> <P class="p297 ft1">En dator för internetröstning placeras i vallokalen och kompletterar alternativt ersätter röstning med traditionella valssedlar. Valförrättarna kontrollerar den röstandes identitet på vanligt sätt och svarar för att vederbörande får tillgång till elektroniska valsedlar. Den elektroniska valsedeln sänds sedan via Internet till en elektronisk valurna och</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td217"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td218"><SPAN class="p9 ft18">Röstning via Internet <SPAN class="ft8">93</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td219"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td220"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft14">räknas. I detta steg måste varje väljare som vill internetrösta göra detta i sin egen vallokal.</P> <P class="p34 ft2">Steg 2) Internetröstning i vilken röstningslokal som helst</P> <P class="p32 ft15">Samma förutsättningar som i steg 1 med undantag för att den röstande i detta steg tillåts internetrösta i vilken röstningslokal som helst inom landet. De datorer som används för internetröstningen ägs, underhålls och skyddas av valadministrationen.</P> <P class="p279 ft2">Steg 3) Internetröstning från offentliga datorer</P> <P class="p297 ft1">Detta steg förutsätter att den röstande har fått ett unikt lösenord eller en unik elektronisk signatur av valadministrationen. Vederbörande tillåts rösta från datorer som valadministrationen tillhandahåller utan krav på att dessa måste vara placerade i en röstningslokal under överinseende av personal från valadministrationen. Detta är möjligt eftersom väljaren har fått ett lösenord eller en elektronisk signatur. Det behövs då ingen fysisk kontroll av den röstandes identitet.</P> <P class="p55 ft2">Steg 4) Internetröstning från vilken dator som helst</P> <P class="p297 ft15">Samma förutsättningar som i steg 3 med undantag för att de röstande tillåts rösta från egna datorer under förutsättning att operativsystem och <NOBR>web-bläddrare</NOBR> är skyddade från sabotage.</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB312589x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p10 ft1">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">6 Valdistriktens storlek</P> <P class="p299 ft6">Utredningen förslag i sammanfattning:</P> <P class="p364 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Någon absolut övre gräns för hur många röstberättigade det får vara i ett valdistrikt bör inte införas. Möjligheten att rösta på valdagen skall i stället säkerställas genom andra åtgärder. En bestämmelse som ålägger de valadministrativa myndigheterna att se till att varje väljare ges en rimlig möjlighet att rösta på valdagen införs.</SPAN></P> <P class="p365 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Indelningen i valdistrikt skall i första hand bestämmas av kraven att klara röstsammanräkningen och rapportering på valnatten samt skyddet för valhemligheten.</SPAN></P> <P class="p366 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">För att få ett lämpligt antal röster att räkna bör antalet röstberättigade i varje valdistriktet vara omkring 2 000 personer. Det är fler röstberättigade än vad som i dag anges för ett normaldistrikt.</SPAN></P> <P class="p332 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Den nedre gränsen på minst 300 röstberättigade i ett valdistrikt med möjlighet till dispens behålls med hänsyn till skyddet för valhemligheten.</SPAN></P> <P class="p366 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Alla beslut om indelning av kommunen i valdistrikt skall normalt sett föregås av ett ställningstagande av fullmäktige i kommunen. Den nuvarande ordningen med att det är valnämnden och inte fullmäktige i kommunen som prövar frågor om indelningen i stora distrikt upphör därmed.</SPAN></P> <P class="p321 ft37"><SPAN class="ft37">6.1</SPAN><SPAN class="ft38">Indelningen i valdistrikt</SPAN></P> <P class="p270 ft15">Indelningen i valdistrikt var länge oreglerad. Något krav på att kommunerna skulle indelas i valdistrikt ställdes inte upp. Kommunerna avgjorde själva indelningen. Behov av generella riktlinjer för kommunernas indelning i valdistrikt gjorde sig gällande på allvar först i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> med införandet av den gemensamma valdagen i kombination med poströstningen som i vissa fall gjorde arbetet i val-</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">96 </SPAN>Valdistriktens storlek</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft1">lokalerna betungande i distrikt som hade ett stort antal röstberättigade. Som en bakgrund till de bestämmelser som gäller i dag i vallagen om indelningen i valdistrikt kan nämnas att 1965 års valtekniska utredning, som utom annat hade att se över frågan om valdistriktens storlek, kom fram till att tre samtidiga val i valdistrikt med upp till 1 500 röstberättigade inte skulle vålla några svårigheter för arbetet i vallokalerna (se närmare SOU 1969:19 s. 17). I rekommendationer och anvisningar utfärdade av Riksskatteverket i anslutning till 1973 års val förordades i normalfallet en distriktsstorlek på mellan 1 200 och 1 500 röstberättigade. Inget valdistrikt skulle, om inte synnerliga skäl förelåg, ha fler än 1 800 eller färre än 300 röstberättigade. Verkets rekommendationer och anvisningar om distriktsstorlek togs därefter i stort sett oförändrade in i vallagen (se närmare prop. 1975:27 s. 18 och 20).</P> <P class="p368 ft1">Grundläggande bestämmelser om indelningen i valdistrikt finns i dag i 4 kap. vallagen. Bestämmelserna har sedan de infördes genomgått få ändringar. Den viktigaste är ändringen av dispensregeln som gör det möjligt att besluta om valdistrikt som omfattar fler än 1 800 personer som har rösträtt.</P> <P class="p346 ft1">Det primära alternativet för röstningen är att väljarna på valdagen röstar i vallokalen i det valdistrikt där de finns i röstlängden (prop. 1996/97:70 s. 112). Det är utgångspunkten för de principer som ligger till grund för bestämmelser om indelning i valdistrikt.</P> <P class="p369 ft1">Med valdistrikt avses ett geografiskt avgränsat röstningsområde som i sin tur bestäms utifrån de där ingående fastigheterna. Största fastigheten i landet har 1 885 röstberättigade personer, på församlingen skrivna i Stockholm. Näst största fastigheten är Hjässan 2 i Halmstad med 1 459 röstberättigade personer. Därefter följer Flogsta 23:5 i Uppsala med 1 330 röstberättigade personer.</P> <P class="p346 ft1">Varje kommun skall delas in i valdistrikt. Ett valdistrikt bör normalt omfatta 1 <NOBR>200–1</NOBR> 500 personer som har rösträtt. Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än 300 som har rösträtt. Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om valdistrikt som omfattar fler än 1 800 personer som har rösträtt. Enligt huvudregeln är det annars på förslag av fullmäktige i kommunen som länsstyrelsen beslutar om kommunens indelning i valdistrikt. Det åligger också kommunen att se över kommunens indelning i valdistrikt inför varje ordinarie val till riksdagen. Men om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt. Innan länsstyrelsen fattar ett sådant beslut, skall dock fullmäktige i kommunen få tillfälle att yttra sig.</P> <P class="p368 ft15">Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast den 1 december året före det år då beslutet skall tillämpas första gången, om inte regeringen eller den myndighet som beslutar om</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td221"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td222"><SPAN class="p9 ft18">Valdistriktens storlek <SPAN class="ft8">97</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td223"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td224"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">ändring i landets indelning i landsting och kommuner bestämmer att beslutet får meddelas senare.</P> <P class="p47 ft1">När val skall hållas skall valnämnden utse minst fyra personer att vara valförrättare i varje valdistrikt. Nämnden skall förordna en av dessa att vara ordförande och en att vara ersättare för ordföranden. Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna vara närvarande.</P> <P class="p39 ft14">Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt får överklagas hos Valprövningsnämnden.</P> <P class="p370 ft34"><SPAN class="ft37">6.2</SPAN><SPAN class="ft41">Antalet valdistrikt och antalet röstberättigade i distrikten</SPAN></P> <P class="p371 ft1">I stora drag står sig valdistriktsindelningen oförändrad från val till val. Vissa beslut från <NOBR>1920-talet</NOBR> kan ännu vara gällande. Som regel berörs inför varje val endast ett fåtal valdistrikt av förändringar. Ibland händer det dock att en kommun beslutar att inför ett val göra en fullständig revidering av sin valdistriktsindelningen. Förhållandena skiljer sig således mellan olika kommuner. Som exempel kan nämnas att i Västerbottens län har i de flesta kommunerna antalet valdistrikt minskat. Endast i en kommun har antalet distrikt ökat. Utan att närmare gå in på förhållandena i enskilda kommuner kan konstateras att valdistrikten i glesbygder har till följd av befolkningsminskningen blivit färre och till ytan större. I tillväxtområden har gamla valdistrikt delats och nya tillkommit.</P> <P class="p372 ft53"><SPAN class="ft52">Tabell 1 </SPAN>Antal valdistrikt och röstberättigade i distrikten vid de allmänna valen åren 1973 och 1998.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr3 td225"><SPAN class="p114 ft54">År</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td226"><SPAN class="p23 ft54">Distr.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td227"><SPAN class="p373 ft54"><NOBR>-1</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td227"><SPAN class="p374 ft54"><NOBR>1-3</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td226"><SPAN class="p373 ft54"><NOBR>3-12</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td226"><SPAN class="p374 ft54"><NOBR>12-15</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td228"><SPAN class="p375 ft54"><NOBR>15-18</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td226"><SPAN class="p248 ft54">+18</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td229"><SPAN class="p114 ft54">1973</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td230"><SPAN class="p316 ft54">6 250</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td231"><SPAN class="p316 ft54">139</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td231"><SPAN class="p99 ft54">984</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td230"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td230"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td232"><SPAN class="p315 ft54">538</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td230"><SPAN class="p316 ft54">290</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td229"><SPAN class="p114 ft54">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td230"><SPAN class="p316 ft54">6 256</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td231"><SPAN class="p316 ft54">7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td231"><SPAN class="p99 ft54">119</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td230"><SPAN class="p316 ft54">3120</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td230"><SPAN class="p316 ft54">1 892</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td232"><SPAN class="p315 ft54">863</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td230"><SPAN class="p316 ft54">108</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p63 ft54">Källa RSV och SCB.</P> <P class="p358 ft37"><SPAN class="ft37">6.3</SPAN><SPAN class="ft38">Valdeltagandet i stora valdistrikt</SPAN></P> <P class="p270 ft1">Huvudregeln i vallagen är som tidigare nämnts att röstning skall ske i vallokalen för det valdistrikt där väljaren finns upptagen i röstlängd. Det finns visserligen ingen uttrycklig regel i vallagen om att det skall finnas en vallokal i varje valdistrikt, men grundtanken i lagen är dock att ett valdistrikt är en geografiskt begränsad yta inom vilken det ligger</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">98 </SPAN>Valdistriktens storlek</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft1">en vallokal. Principen är dock inte utan undantag. I städerna förekommer det att både två och tre och i vissa fall upp till fyra valdistrikt har sina vallokaler i samma byggnad (samlokaliserade) och ändå ligger lokalerna inom gångavstånd för distriktens röstberättigade. Med bortseende från samlokaliseringsfallen innebär sammanläggningar av valdistrikt att flertalet röstande får längre väg till vallokalen.</P> <P class="p369 ft15">Frågan om sammanläggningar av valdistrikt har medfört sådana problem för väljarna att valdeltagandet påverkats negativt har vid två tillfällen varit föremål för närmare undersökningar av Riksskatteverket.</P> <P class="p273 ft1"><SPAN class="ft2">Det första tillfället</SPAN>, som bl.a. redovisas i prop. 1975:27 s. 18 och 19, var i samband med Riksskatteverkets utvärdering av 1973 års val. Vid detta tillfälle undersöktes valdeltagandet i elva kommuner i vilka antalet valdistrikt på grund av sammanläggningar minskade avsevärt mellan åren 1970 och 1973. Enligt undersökningen hade sammanläggningarna av valdistrikt i södra Sverige inte haft någon inverkan på valdeltagandet. För Norrlands del var tendensen inte enhetlig. Helhetstalet för varje kommun visade emellertid en ökning av valdeltagandet utom beträffande en kommun. Riksskatteverkets slutsats var att valdistrikt med ringa antal röstberättigade kan läggas samman till större enheter utan att valdeltagandet minskar, men att detta bör kopplas samman med åtgärder för att underlätta för väljarna att utöva sin rösträtt, t.ex. utvidgade möjligheter till poströstning och röstning genom bud.</P> <P class="p290 ft1"><SPAN class="ft2">Det andra tillfället </SPAN>var i samband med utvärderingen av 1999 års val till Europaparlamentet. Inför det valet skedde i ett flertal kommuner sammanslagningar av valdistrikt. Regeringen gav i juni 1999 (Ju99/1603) Riksskatteverket i uppdrag att i samband med utvärderingen för hela landet länsvis redovisa valdeltagandet dels i sammanslagna valdistrikt, dels i valdistrikt som inte slagits samman. Riksskatteverket skulle dessutom för respektive valdistrikt redovisa valdeltagandets förändring i förhållande till 1995 års val till Europaparlamentet i de fall då valdistrikten varit desamma. För det fall valdeltagandet visade sig lägre i sammanslagna valdistrikt än i andra distrikt skulle Riksskatteverket, så långt möjligt, analysera om särskilda röstmottagningsställen eller valskjutsar i sammanslagna valdistrikt kunde ha påverkat valdeltagandet.</P> <P class="p376 ft1">Riksskatteverket har i sin redovisning av uppdraget (dnr 5956- 99/100) anfört att det inte finns något som entydigt talar för att valdeltagandet har påverkats negativt av att valdistrikt lagts samman. Av redovisningen framgår att valdeltagandet i hela landet (riksnivån) var 38.3 procent i icke sammanlagda valdistrikt och 37,3 procent i sammanlagda distrikt. Det förekommer emellertid att sammanlagda distrikt har högre valdeltagande än icke sammanlagda distrikt. Detta</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td221"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td222"><SPAN class="p9 ft18">Valdistriktens storlek <SPAN class="ft8">99</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td223"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td224"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft1">gäller en tredjedel av kommunerna. Vid bedömningen måste också enligt Riksskatteverket beaktas att de flesta väljarna i sammanlagda distrikt haft vallokal i samma byggnad som vid 1998 års allmänna val. Valdeltagandet i de delar av valdistrikt där väljarna faktiskt fått vidkännas förändringar har enligt RSV inte kunnat belysas. Det beror på följande. Om två valdistrikt från 1998 års val slagits samman har i regel den ena valdistriktets vallokal behållits vid valet år 1999. Det innebär att endast ena distriktets väljare har fått en ny vallokal i det sammanslagna distriktet. För år 1999 finns då inga uppgifter huruvida valdeltagandet skiljer sig i de två distriktdelarna. Om de som inte fick vidkännas någon förändring röstade i lika liten omfattning som de som fick vidkännas ändrade förhållanden måste detta bero på något annat. Men det har som sagts inte varit möjligt att belysa.</P> <P class="p377 ft1">Vid en jämförelse på riksnivå av valdeltagandet i icke sammanslagna och sammanslagna distrikt kan det enligt RSV förefalla som om valdeltagandet påverkats i negativ riktning av sammanslagningarna. Det är dock tveksamt om en sådan jämförelse är relevant eftersom antalet sammanlagda distrikt är litet i förhållande till det totala antalet distrikt. Valdeltagandet i de stora städerna är vidare högre än riksgenomsnittet, vilket också kan snedvrida resultatet. I de fem största städerna förekom med ett undantag inte några sammanslagningar. Om motsvarande jämförelse görs utan dessa städer blir bilden en annan. Valdeltagandet i de icke sammanlagda distrikten blir då 37,41 procent mot 37,3 procent i de sammanlagda distrikten.</P> <P class="p369 ft1">Enligt Riksskatteverket tycks en utökad service med särskilda röstmottagningsställen i sammanlagda valdistrikt kunna påverka valdeltagandet positivt. I t.ex. Lindesberg där sammanslagningarna av valdistrikt kompenserats genom inrättandet av särskilda röstmottagningsställen var valdeltagandet högre i de sammanslagna valdistrikten vid 1999 års val än vid 1995 års val till Europaparlamentet. Möjligen kan en sådan tendens skönjas i ytterligare ett antal fall. Riksskatteverket anser att särskilda röstmottagningsställen är ett bra sätt att ge väljare i glesbygd möjlighet att rösta inom rimligt avstånd (från bostaden). Om flera sådana röstmottagningsställen anordnades kunde kanske valdeltagandet påverkas i positiv riktning. Om också röstkorten i framtiden kunde förses med information om när och var särskild röstmottagning sker skulle kanske ännu fler väljare ”hitta dit”.</P> <P class="p378 ft15">Sammantaget torde enligt Riksskatteverkets bedömning många olika faktorer ligga bakom förändringarna i valdeltagandet.</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">100 </SPAN>Valdistriktens storlek</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft37"><SPAN class="ft37">6.4</SPAN><SPAN class="ft38">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p379 ft55"><SPAN class="ft55">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft56">Utgångspunkter</SPAN></P> <P class="p343 ft1">Enligt vallagen bildar valdistrikten enheter för röstning och för preliminär röstsammanräkning. Det sätt på vilket indelningen i valdistrikt genomförs får betydelsefulla konsekvenser i skilda hänseenden. Ett stort antal röstberättigade och röstande i ett distrikt kan t.ex. innebära att röstningen i vallokalen inte kan genomföras smidigt och störningsfritt. Det kan också få återverkningar på den preliminära röstsammanräkningen och rapporteringen under valnatten. Det kan också beroende på befolkningsstrukturen innebära geografiskt sett mycket stora distrikt med för många väljare långa avstånd till vallokalen och därmed sammanhängande problem att utnyttja sin rösträtt. Ett litet antal röstberättigade och röstande i ett distrikt kan å andra sidan innebära att valhemligheten inte alltid kan garanteras. Är det alltför få som röstar går det att räkna ut hur de röstande har röstat. Nu redovisade principerna ligger också till grund för vallagens bestämmelser om indelning i valdistrikt (se prop. 1975:20 s. 20).</P> <P class="p380 ft1">Bestämmelserna om indelningen av valdistrikt utgår från att tre val hålls samtidigt i valdistriktet och att röstningen sker på valdagen i distriktets vallokal. Någon absolut gräns för hur stort eller litet ett distrikt får vara finns inte angiven. Det går att dispensera både från den övre och den nedre gränsen. Den riktlinje som anges i lagen som den övre gränsen (1 800 röstberättigade) följer av att</P> <P class="p381 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">röstningen i distriktets vallokal skall kunna genomföras smidigt och störningsfritt,</SPAN></P> <P class="p362 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">röstsammanräkningen under valnatten skall kunna genomföras snabbt och säkert, och</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">stora avstånd till vallokalen försvårar för väljarna att delta i valet.</SPAN></P> <P class="p339 ft15">Den riktlinje som anges som den undre gränsen (300 röstberättigade) följer av att</P> <P class="p382 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">valhemligheten måste kunna garanteras.</SPAN></P> <P class="p383 ft1">Vare sig den övre eller den undre gränsen är som sagts absoluta. Föreligger särskilda skäl får ett distrikt ha färre röstberättigade än 300 personer. Särskilda skäl fordrades också tidigare för att ett distrikt skulle få har fler röstberättigade än 1 800 personer. Det villkoret har numera tagits bort. Det innebär emellertid inte att det inte finns begränsningar. Av förarbetena (prop. 1993/94:21 s. 83 och prop. 1996/97:70 s. 182) framgår att besparingsskäl är tillräckligt men att det</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB312595x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td233"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td234"><SPAN class="p9 ft18">Valdistriktens storlek <SPAN class="ft8">101</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td235"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td236"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">samtidigt finns krav på att en rimlig servicenivå upprätthålls genom olika kompensatoriska åtgärder som t.ex. valskjutsar för de väljare som får lång väg till vallokalen.</P> <P class="p47 ft1">Mot bakgrund av vad som nu sagts behandlar utredningen först frågan om en absolut övre gräns bör införas för hur många röstberättigade ett valdistrikt får ha. Denna fråga leder över i frågan om lämplig utformning av valdistrikten. Därefter behandlas frågan huruvida antalet röstberättigade i valdistriktet i första hand kan bestämmas av målet att få ett lämpligt antal röster för den primära röstsammanräkningen och rapporteringen på valnatten. Sist behandlas frågan om kommunfullmäktiges och valnämndens ställning i samband med länsstyrelsen beslut om indelning av kommunen i valdistrikt.</P> <P class="p317 ft55"><SPAN class="ft55">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft56">Ingen absolut övre gräns</SPAN></P> <P class="p384 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag</SPAN>: Någon absolut övre gräns för hur många röstberättigade det får vara i ett valdistrikt bör inte införas i vallagen. Däremot bör det införas en bestämmelse som ålägger de valadministrativa myndigheterna – länsstyrelsen och kommunen – att se till att samtliga röstberättigade i valdistriktet har bra möjligheter att rösta på valdagen.</P> <P class="p385 ft6">Bakgrund</P> <P class="p35 ft1">Genom lagen (1993:1403) om försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994 öppnades möjlighet att försöksvis låta valdistrikt omfatta fler än 1 800 röstberättigade. Motivet för att pröva större distrikt var att minska kommunernas kostnader för valens genomförande. Den tyngsta posten för kommunerna är arvodena till valförrättarna och hur många valförrättare som kommunerna måste anlita beror på antalet valdistrikt i kommunen (prop. 1993/94:21 s. 83). Samma möjlighet tillämpades också vid 1995 års val till Europaparlamentet. Genom vallagen har denna möjligt permanentats för samtliga val (prop. 1996/97:70 s. 182).</P> <P class="p30 ft1">Inför valet till Europaparlamentet år 1999 utnyttjades denna möjlighet av ett flertal kommuner. I medierna fördes en debatt där det gjordes gällande att sammanläggningarna av valdistrikten kunde medföra sådana problem för väljarna att valdeltagandet kunde komma att påverkas negativt. Valdeltagandet vid 1999 års val till Europaparlamentet var också avsevärt lägre än vid 1995 års val. Detta har väckt frågan om det i fortsättningen skall vara möjligt att lägga</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">102 </SPAN>Valdistriktens storlek</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft14">ihop valdistrikt så att de omfattar fler än 1 800 röstberättigade personer, och i så fall, under vilka förutsättningar det skall kunna ske.</P> <P class="p34 ft6">Skälen för förslaget</P> <P class="p35 ft1">De farhågor som fanns om att de större valdistrikten vid 1999 års Europaparlamentsval medfört negativa effekter på valdeltagandet har inte kunnat beläggas av Riksskatteverkets utredningar. Snarare tyder utredningarna på att man inte kan påvisa några sådana effekter ens inom de största valdistrikten, inte ens i glesbygd. Utredningen känner mot denna bakgrund stor tvekan inför lösningen att införa en absolut övre gräns för antalet personer med rösträtt i ett valdistrikt. I stället bör andra vägar prövas för att garantera ett högt valdeltagande.</P> <P class="p41 ft1">Detta hänger samman med att det i grunden inte är antalet personer med rösträtt i valdistriktet utan befolkningsstrukturen som avgör hur lång väg väljarna kan få till vallokalen. På sina håll skulle redan ett valdistrikt om t.ex. 1 200 personer med rösträtt kunna ge upphov till geografiskt sett stora distrikt och därmed negativa effekter på valdeltagandet. I dessa fall måste andra möjligheter som står till buds enligt vallagen utnyttjas. Här vill utredningen peka på att det saknas bestämmelser i vallagen om hur många röstningslokaler som skall finnas i ett distrikt. Det finns inte ens någon föreskrift om att det skall finnas minst en vallokal lokaliserad i varje distrikt som väljarna kan rösta i på valdagen. Som utredningen tidigare redovisat är det också vanligt i städerna att både två och tre valdistrikt har sina vallokaler förlagda till samma byggnad och att väljarna ändå har gångavstånd till vallokalen (samlokaliserade). I glesbygd är som nyss framhållits förhållandet det motsatta – geografiskt sett stora distrikt med få väljare.</P> <P class="p54 ft1">Avsaknaden av närmare bestämmelser innebär att valadministrationen har möjligheter att agera flexibelt för att lösa frågan om en för väljarna rimlig servicenivå. En betydelsefull åtgärd kan vara att som ett komplement till vallokalen inrätta olika röstmottagningsställen som är öppna på valdagen (jfr dagens postkontor), vilket även kan innefatta s.k. ambulerande röstmottagning (efter en viss på förhand bestämd linjesträckning). Till detta kommer också möjligheten att anordna valskjutsar på valdagen. Nu nämnda åtgärder behandlas närmare av utredningen i avsnitt 11.</P> <P class="p51 ft1">Utredningens slutsats är således att det även i fortsättningen skall vara möjligt att sammanlägga valdistrikt så att de omfattar fler än 1 800 röstberättigade personer. Givetvis får detta inte innebära att väljarna skall få försämrad möjlighet att rösta. Det bör därför uttryckligen anges i vallagen att det åligger de valadministrativa myndigheterna –</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB312597x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td233"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td234"><SPAN class="p9 ft18">Valdistriktens storlek <SPAN class="ft8">103</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td235"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td236"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">länsstyrelsen och kommunen – att svara för att alla röstberättigade i valdistriktet har en rimlig möjlighet att kunna rösta på valdagen. Detta är i och för sig inget nytt utan gäller underförstått redan i dag. Men med utredningens förslag i nästa avsnitt om att distrikten bör kunna göras större än i dag är det för balansen mellan å ena sidan valadministrationens krav på en effektiv röstsammanräkning och rapportering och å andra sidan en rimlig servicenivå för väljarna, lämpligt att en sådan bestämmelse tas in i vallagen.</P> <P class="p386 ft59"><SPAN class="ft55">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft58">Möjligheten att genomföra en effektiv röstsammanräkningen och rapporteringen skall avgöra valdistriktens storlek</SPAN></P> <P class="p387 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag</SPAN>: Indelning i valdistrikt bör i första hand bestämmas av kraven att klara röstsammanräkningen och rapportering på valnatten. För att få ett lämpligt antal röster att räkna bör i normalfallet – med gemensam valdag och nuvarande nivå på valdeltagandet – antalet röstberättigade i ett distrikt vara mellan 1 200 – 1 800 personer.</P> <P class="p385 ft6">Bakgrund</P> <P class="p35 ft1">Som en illustration till tillämpningen av de principer som ligger till grund för bestämmelserna om indelning i valdistrikt, kan nämnas att vid 1998 års allmänna val fanns det 126 valdistrikt med färre än 300 röstberättigade personer och 108 valdistrikt med fler än 1 800 röstberättigade personer. Mer än hälften av valdistrikten, drygt 3 000, hade mellan 300 och 1 200 röstberättigade personer. Antalet distrikt med mellan 1 200 och 1 500 röstberättigade – vilket i vallagen anges som den normala distriktsstorleken – uppgick till knappt 2 000, dvs. färre än en tredjedel.</P> <P class="p41 ft1">Som utredningen inledningsvis pekat på får det sätt på vilket indelningen i valdistrikt genomförs betydelsefulla konsekvenser i skilda hänseenden. För att t.ex. röstsammanräkningen skall kunna genomföras snabbt och säkert är en med tanke på befolkningstalet väl avvägd indelning avgörande. Ett alltför stort antal röstberättigade i ett valdistrikt kan riskera att arbetet i vallokalen blir alltför betungande och att rapporteringen under valnatten fördröjs.</P> <P class="p30 ft15">Vad är då med utgångspunkt från att klara röstsammanräkningen och rapporteringen på valnatten befolkningsmässigt en lämplig storlek på ett valdistrikt? Enligt en rapport (Valdemar) som nyligen lämnats av</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">104 </SPAN>Valdistriktens storlek</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">en arbetsgrupp med företrädare för valmyndigheter på såväl central som regional och lokal nivå, är ett lämpligt antal röstberättigade i varje valdistriktet omkring 2 000 personer. Det ger enligt rapporten ett lämpligt antal röster att räkna. Rapporten utgår därvid från att tre val hålls samtidigt i distriktet och nuvarande nivå på valdeltagandet.</P> <P class="p34 ft6">Skälen för förslaget</P> <P class="p32 ft1">Utredningen delar den bedömning som görs i rapporten Valdemar. Det innebär att de nuvarande riktlinjerna i lagen för vad som skall anses vara ett normaldistrikt – 1 200 till 1 500 röstberättigade – bör höjas. För detta talar också att många valdistrikt i dag omfattar upp till 1 800 röstberättigade personer. Häri ligger en inte obetydlig besparing för kommunerna även om det i vissa fall kan innebära att extra funktionärer behöver sättas in i vallokalen eller att särskilda röstmottagningsställen inklusive ambulerande röstmottagning kan behöva anordnas på valdagen.</P> <P class="p38 ft1">Ett särskilt problem med många röstande i en vallokal – det skall särskilt framhållas – är att det blir svårt för valförrättarna att under valdagen pricka av förtidsrösterna mot röstlängden, eftersom röstlängden används i stort sett hela tiden för att pricka av de röstande i vallokalen.</P> <P class="p51 ft1">Som utredningen redan tidigare framhållit skall de angivna talen ses som riktlinjer. Länsstyrelsen har visserligen beslutanderätten när det gäller indelning i valdistrikt, men det är kommunen som lokalt svarar för planeringen och genomförandet av valen. Det skall således finnas utrymme för att av geografiska och andra skäl kunna göra avvikelser från riktlinjerna.</P> <P class="p38 ft1">Är det t.ex. fråga om endast ett val bör ett distrikt kunna ha fler än 2 000 röstberättigade personer. Men det finns även, som utredningen föreslagit i föregående avsnitt, en annan gräns för hur stora distrikten får bli än den som följer av kraven på en effektiv röstsammanräkning och rapportering. Alla röstberättigade i valdistriktet skall ha en rimlig möjlighet att kunna rösta på valdagen. Å andra sidan får distrikten inte göras så små att valhemligheten äventyras.</P> <P class="p41 ft1">Utredningens bedömning är att en ökning av antalet röstberättigade i distrikten upp till 2 000 personer kan genomföras utan risk för att röstningen inte skulle kunna genomföras smidigt och störningsfritt i vallokalerna. Det finns redan i dag valdistrikt i den nu förordade storleken. Några problem vad gäller genomförandet av röstningen och rapporteringen av valresultatet har såvitt utredningen erfarit inte förekommit av detta skäl. Någon uttrycklig övre gräns för antalet</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB312599x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td233"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td234"><SPAN class="p9 ft18">Valdistriktens storlek <SPAN class="ft8">105</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td235"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td236"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">röstberättigade har utredningen inte föreslagit. Utredningen har i stället föreslagit en regel enligt vilken det åligger de valadministrativa myndigheterna vid beslut om indelning i valdistrikt – kommunerna och länsstyrelserna – att se till att varje väljare i valdistriktet har en rimlig möjlighet att rösta på valdagen.</P> <P class="p34 ft2">Den nedre gränsen</P> <P class="p32 ft1">Den nedre gränsen på minst 300 röstberättigade i ett valdistrikt bör med hänsyn till skyddet av valhemligheten behållas. Det skall dock som hittills vara möjligt att vid indelningen kunna gå under den gränsen om det finns särskilda skäl. I praktiken innebär dispensregeln – som den hittills har tillämpats – att valhemligheten får sättas på spel i de fall det inte går att ordna en fungerande röstning på annat sätt.</P> <P class="p388 ft61"><SPAN class="ft55">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft60">Allt samråd i indelningsfrågor skall ske med kommunen</SPAN></P> <P class="p389 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag</SPAN>: Länsstyrelsen skyldighet att samråda med valnämnden i vissa indelningsfrågor upphör. Allt samråd i indelningsfrågor skall fortsättningsvis ske med fullmäktige i kommunen.</P> <P class="p390 ft6">Bakgrund</P> <P class="p32 ft1">Utredningen har i samband med arbetet om valdistriktens storlek uppmärksammat en fråga som behandlas i detta sammanhang. Enligt huvudregeln beslutar länsstyrelsen om kommunens indelning i valdistrikt på förslag av fullmäktige i kommunen. Det åligger också kommunen att se över indelningen inför varje riksdagsval. Länsstyrelsen får också, om det behövs, självmant besluta om indelningen i valdistrikt. Innan länsstyrelsen fattar ett sådant beslut, skall fullmäktige i kommunen få tillfälle att yttra sig. För det fall det är fråga om att besluta om valdistrikt som omfattar fler än 1 800 personer skall länsstyrelsen först samråda med valnämnden.</P> <P class="p30 ft15">Möjligheten att besluta om valdistrikt med fler än 1 800 röstberättigade personer tillämpades försöksvis vid 1994 års allmänna val (SFS 1993:1403), varvid dock beslutanderätten tillkom RSV i egenskap av central valmyndighet. I förarbetena (prop. 1993/94:21 s. 83) till försökslagen framhålls särskilt vikten av att de valadministrativa</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">106 </SPAN>Valdistriktens storlek</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">myndigheter som berörs ställer sig positiva till försöket. I försökslagen föreskrevs därför att Riksskatteverket före ett sådant beslut skulle samråda med länsstyrelse och valnämnd.</P> <P class="p43 ft6">Skälen för förslaget</P> <P class="p37 ft1">Den ovan beskrivna särlösningen för vissa indelningsbeslut kan framstå som motiverad i en försöksverksamhet, särskilt mot bakgrund av att indelningsbesluten fattas av central valmyndighet, utan närmare kännedom om de lokala förhållandena. När försöksverksamheten väl permanentats och indelningsbesluten förts ned till den myndighet som i vanliga fall beslutar om valdistriktsindelningen, finns inte längre några bärande skäl för en beslutsordning med samråd med valnämnden. I tillämpningen har detta inneburit att vissa indelningsbeslut har fattats av länsstyrelsen på förslag av valnämnden utan att fullmäktige i kommunen har tagit ställning till frågan. Utredningen föreslår därför att bestämmelsen om samråd med valnämnden upphävs. Härigenom kommer alla beslut om indelning i valdistrikt att fattas med beaktande av fullmäktiges ställningstagande. Anser sig fullmäktige inför sitt ställningstagande i frågan behöva särskild sakkunskap kan fullmäktige på vanligt sätt få den av sin egen valnämnd.</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">7 Valsedlar</P> <P class="p299 ft6">Utredningens bedömning och förslag i sammanfattning:</P> <P class="p391 ft1"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft49">Valsedlarnas utformning bör inte ändras.</SPAN></P> <P class="p366 ft15"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft50">Ett tillskrivet namn på en valsedel med endast partiets namn skall inte räknas som en personröst även om det tillskrivna kandidatnamnet har anmälts av partiet.</SPAN></P> <P class="p366 ft15"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft50">Den centrala valmyndigheten skall ansvara för att väljarna vid val till Europaparlamentet har tillgång till namnvalsedlar för de partier som vid något av de två senaste valen fått mer än en procent av rösterna i landet dels i varje röstningslokal, dels hos utlandsmyndigheterna och dels i materialet för brevröstning, men bara om partiet deltar med endast en namnvalsedel.</SPAN></P> <P class="p317 ft37"><SPAN class="ft37">7.1</SPAN><SPAN class="ft38">Utformning och innehåll</SPAN></P> <P class="p360 ft1">Valsedlarnas utformning och innehåll får betydelsefulla konsekvenser i flera hänseenden, inte bara för sammanräkningsförfarandet utan också för hur många kandidatnamn det går att ha på varje sedel och för att den som röstar inte skall missta sig när han eller hon markerar sin personröst eller kunna skilja valsedlarna åt för de olika valen. Sist nämnda två aspekter för hur valsedlarna utformas är särskilt viktiga för väljare med vissa funktionshinder, som t.ex. nedsatt syn och svårigheter att föra en penna.</P> <P class="p41 ft1">Grundläggande bestämmelser om valsedlars utformning och innehåll finns i 6 kap. <NOBR>2–5</NOBR> §§ vallagen. Enligt dessa bestämmelser skall valsedlar vara lika till storlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val till landstingsfullmäktige blå och för val till kommunfullmäktige vita valsedlar. För val till Europaparlamentet skall användas vita valsedlar. För att underlätta räkningen av valsedlarna får de förses med en särskild beteckning – s.k. listtypbeteckning – en kod som anger hur valsedeln ser ut i fråga om namn och partibeteckning.</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">108 </SPAN>Valsedlar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p344 ft1">Vidare gäller att det skall finnas en partibeteckning på en valsedel. Dessutom bör en valsedel innehålla namn på en eller flera kandidater, en valkretsbeteckning som visar för vilken valkrets valsedeln gäller, och, uppgift om det parti som valsedeln gäller för har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater.</P> <P class="p42 ft1">På valsedlar som innehåller kandidatnamn bör varje kandidat identifieras på ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Intill varje namn skall det finnas ett markerat utrymme där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering. Namnen skall vidare förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra.</P> <P class="p317 ft37"><SPAN class="ft37">7.2</SPAN><SPAN class="ft38">Tillskrivna namn</SPAN></P> <P class="p270 ft1">Den fria nomineringsrätten inom valsystemet har tidigare inneburit att väljarna kunnat fritt komponera egna namnvalsedlar genom att stryka eller lägga till kandidater på valsedlarna. Genom personvalsreformen till 1998 års val begränsades denna frihet i nomineringsfrågan genom införandet av en ordning där samtliga kandidater skall anmälas för partier som valt att registrera sin partibeteckning. Det är bara om inte kandidater anmäls som den fria nomineringsrätten gäller. För de partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater gäller att tillskrivna namn inte beaktas vid sammanräkningen. Rösten som sådan tillgodoräknas dock alltid partiet och de av partiet nominerade och anmälda kandidaterna räknas alltid.</P> <P class="p51 ft15">För partier som inte anmält kandidater gäller dock den fria nomineringsrätten.</P> <P class="p39 ft1">Om ett parti har registrerat partibeteckning och anmält kandidater skall detta framgå av valsedeln för att väljarna skall veta att tillskrifter av namn på en sådan valsedel inte beaktas. På valsedlar där ingen sådan upplysning lämnas beaktas tillskrivna namn.</P> <P class="p39 ft15">Strykningar av namn på valsedlar beaktas inte i något fall vid sammanräkningen.</P> <P class="p392 ft37"><SPAN class="ft37">7.3</SPAN><SPAN class="ft38">Tillhandahållande av namnvalsedlar</SPAN></P> <P class="p270 ft1">I vallagen görs skillnad mellan partimarkerade valsedlar, ifyllningsvalsedlar (blanka valsedlar) och namnvalsedlar. Med partimarkerade valsedlar menas valsedlar med parti- och valbeteckning men som inte innehåller några kandidatnamn. För sådana valsedlar används också beteckningen partivalsedlar. Med blanka valsedlar menas valsedlar</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td241"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p9 ft2">Valsedlar <SPAN class="ft1">109</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td242"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td243"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p393 ft15">utan någon partibeteckning eller kandidatnamn. Med namnvalsedlar menas valsedlar med kandidatnamn.</P> <P class="p72 ft15">Valadministrationen svarar för att väljarna i varje röstningslokal har tillgång till</P> <P class="p394 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">partivalsedlar för varje parti som vid något av de två senaste valen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet, och</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">blanka valsedlar.</SPAN></P> <P class="p395 ft1">Även partierna har möjlighet att lägga ut sina valsedlar, dvs. sådan valsedlar som inte tillhandahålls av valmyndigheterna i röstningslokalerna (namnvalsedlar). Men det finns vissa begränsningar. Namnvalsedlar får inte läggas ut på särskilda röstmottagningsställen inom landet och röstmottagningsställen som har inrättats av utlandsmyndigheten.</P> <P class="p317 ft37"><SPAN class="ft37">7.4</SPAN><SPAN class="ft38">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p396 ft55"><SPAN class="ft55">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft56">Större valsedlar</SPAN></P> <P class="p384 ft1"><SPAN class="ft6">Utredningens bedömning: </SPAN>Valsedlarna bör inte göras större. Större valsedlar skulle visserligen ge utrymme för att kunna ha betydligt fler kandidatnamn på varje sedel och därmed också göra det möjligt att gå fram med en enda valsedel i kommuner som är valkretsindelade. Större valsedlar medför emellertid inte bara avsevärt högre kostnader utan också att sammanräkningen och rapporteringen av valresultatet riskerar att fördröjas.</P> <P class="p397 ft6">Bakgrund</P> <P class="p37 ft1">Det finns ingen bestämmelse i vallagen som uttryckligen reglerar vilket format en valsedel skall ha. Formatet följer i stället indirekt av bestämmelserna i 8 kap. vallagen om att röstningen skall ske med användande av kuvert. Det finns enligt dessa bestämmelser tre kuverttyper – valkuvert, ytterkuvert för budröstning och fönsterkuvert. Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas. En sådan ordning med enhetliga kuvert förutsätter i sin tur att till formatet standardiserade valsedlar används (se närmare prop. 1969:148 s. <NOBR>64–66,</NOBR> <NOBR>68–69</NOBR> och <NOBR>78–80,</NOBR> prop. 1972:105 s. 92 och 125). Den nu redovisade ordningen om valkuvert och valsedelns utformning</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">110 </SPAN>Valsedlar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">har i allt väsentligt tillämpats sedan valet år 1970. Valsedeln har formatet A 6.</P> <P class="p275 ft1">Det finns inte heller någon bestämmelse i vallagen om det högsta antal namn som får finnas på en valsedel. Frågan om en maximiregel diskuterades i samband med tillkomsten av 1972 års vallag (prop. 1972:105 s. 127). En sådan gräns fanns men det ansågs som en lämpligare ordning att partierna själva skulle få bestämma hur många namn de inom den givna utrymmesramen vill föra fram på varje valsedel. Formatet A 6 innebär således att ett givet utrymme står till förfogande för den text som enligt vallagens bestämmelser skall respektive får finnas på en valsedels båda sidor.</P> <P class="p369 ft1">Den översta raden på valsedelns framsida upptas av uppgiften om vilket val sedeln gäller. Därefter följer en rad som anger för vilket parti valsedeln gäller. Sedan följer en rad som innehåller upplysning till väljaren att han eller hon får bara markera en av de anmälda kandidaterna på sedeln om det är fråga om en valsedel för ett parti som har registrerat partibeteckningen och anmält kandidater. Den raden har tillkommit med personröstningen. Utrymmet längst ned på valsedeln upptas av uppgift om valkrets och listnummer. På raderna däremellan kan kandidatnamnen anges. Dessa förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra. Framför varje namn finns en ruta för att markera en personröst.</P> <P class="p296 ft1">För att inte valsedelns skall bli alltför svårläst och utrymmet för markeringen skall bli för litet och därmed riskera att väljaren markerar fel har den centrala valmyndigheten verkat för att antalet namn på valsedeln skall vara högst 60, med som mest 27 till 28 namn på framsidan och 32 till 33 namn på baksidan. Det är också synpunkter som partierna har ställt sig bakom.</P> <P class="p346 ft1">Införandet av personröstningen har emellertid hos partierna medfört ett minskat behov av att ha flera valsedlar med olika kandidatordningar men ett ökat intresse av att ha fler kandidatnamn på valsedlarna. Med personvalet är det av naturliga skäl av större intresse för väljarna att kunna ta del av namnen än tidigare. Partierna har i diskussioner med den centrala valmyndigheten framställt önskemål om att man i vissa fall har behov av att kunna ha upp till 75 kandidater på en valsedel, vilket också tidigare var det maximala antalet namn som rymdes på en valsedel. Bakgrunden till detta önskemål är att partierna – företrädesvis vid valen till kommunfullmäktige – har samma valsedel för samtliga valkretsar i kommunen (en enda lista för samtliga av partiets anmälda kandidater). Skälen för en sådan åtgärd kan variera, men som regel är det fråga om att ett parti vill försäkra sig om att vissa prioriterade kandidater blir invalda. I de fall ett parti kan få mer än 40 mandat kommer, med hänsyn till behovet av att kunna utse ersättare m.m., 60</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td241"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p9 ft2">Valsedlar <SPAN class="ft1">111</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td242"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td243"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">kandidater inte alltid att räcka till. I dessa fall har den centrala valmyndigheten genom att gå ned i teckenstorlek och minska radavståndet kunnat tillmötesgå partiernas önskemål om fler kandidater än 60 på en valsedel. Konsekvensen av de båda åtgärderna har blivit en betydligt tätare text som i vissa fall gjort det svårare för den som är synskadad eller av andra skäl har nedsatt syn att utan hjälp kunna markera personrösten i rutan framför kandidatens namn. I detta sammanhang finns också andledning att erinra om Förenta Nationernas standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Reglerna innebär att man vid utformningen av valsedeln skall beakta att denna inte får en form som försvårar för personer med funktionsnedsättning att rösta utan hjälp.</P> <P class="p31 ft6">Skälen för bedömningen</P> <P class="p37 ft1">De problem som belysts ovan har sin grund i rätten att kandidera i flera valkretsar. En begränsning av den rätten skulle enligt utredningen lösa problemet med valsedlarnas storlek och ett stort antal kandidater. Något behov av att ha fler kandidater än 60 på en valsedel skulle knappast uppkomma om en sådan begränsning infördes för samtliga val. Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att Rådet för utvärdering av 1998 års val har i sitt delbetänkande Personval 1998 En utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136 s. <NOBR>139–141)</NOBR> föreslagit för riksdagsvalet – men inte för övriga val – att en kandidat bara bör få kandidera i en valkrets. Förslaget bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.</P> <P class="p42 ft1">I avvaktan på vilket ställningstagande statsmakterna kommer att ta till frågan om rätten att kandidera i flera valkretsar, får andra lösningar prövas. Det går således inte i nuläget på grund av valtekniska och valadministrativa förhållanden att föreslå någon regel om det högsta antal namn som får finnas på en valsedel. Samtidigt är det angeläget – det skall särskilt framhållas – att valsedeln får en utformning som även tillgodoser de behov som väljare med vissa funktionshinder har.</P> <P class="p51 ft1">Ett väg att tillmötesgå partiernas önskemål om att få plats med fler namn på valsedeln utan att behöva gå ifrån den textstorlek och texttäthet som följer av den rekommendation som tillämpas i dag, är att ta bort viss av uppgifterna på valsedeln. Detta skulle dock inte ge mer än ett begränsat tillskott. Skall ända upp till 75 namn kunna finnas på en valsedel, måste valsedlarna göras större. Annars finns det enligt utredningens bedömning risk för att gruppen väljare som inte själva kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt kommer att</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">112 </SPAN>Valsedlar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">öka. I praktiken kan det innebära att valhemligheten går förlorad för dessa väljare.</P> <P class="p273 ft1">Som utredningen inledningsvis sagt är det storleken på valkuvertet som bestämmer vilket format en valsedel skall ha. Detta innebär vissa begränsningar – om inte formatet på valkuvertet också skall behöva ändras – för valsedelns format. Utredningen har därför stannat för en valsedel som är dubbelt så stor som den nuvarande som ett tänkbar lösning. Det innebär att valsedeln måste vikas, vilket får konsekvenser inte bara för hanteringen vid röstningen utan också för hantering vid den preliminära rösträkningen och den slutliga sammanräkningen. Utredningen ser dock inte att detta skulle nämnvärt påverka förutsättningarna för den preliminära rösträkningen eller den slutliga sammanräkningen och resultatredovisningen. Större valsedlar är som utredningen ser det en möjlig väg att gå partierna till mötes i denna fråga utan att åsidosätta de behov väljare med vissa funktionshinder har vid röstningen.</P> <P class="p276 ft1">I diskussionen om valsedlarnas utformningen har också framförts önskemål om att samtliga kandidatnamn borde stå på framsidan av valsedeln, och alltså inga namn på baksidan. Skälet är att den kandidat som har fått sitt namn placerat på valsedelns baksida har betydligt sämre möjligheter att få personröster än den kandidat som har sitt namn placerat på framsidan. Ett annat skäl som också nämnts i detta sammanhang är att det finns en risk för att man vid sammanräkningen ”glömmer” att vända på valsedlar. Görs valsedlarna, som utredningen förordat, dubbelt så stora som i dag blir det i princip möjligt att ha samtliga kandidatnamn på framsidan, om man stannar vid högst 60 kandidatnamn på varje sedel. Skall det vara fler kandidatnamn uppkommer dock samma problem som utredningen nyss pekat på för den som är synskadad eller har vissa andra funktionsnedsättningar att själv kunna markera sin personröst.</P> <P class="p398 ft1">Vilka blir då konsekvenserna med en den skisserade lösningen? Utredningen räknar med att papperskostnaden fördubblas från 20 miljoner kronor till 40 miljoner. Upphandlingen av papper är redan i dag så stor att ytterligare rabatter inte kan påräknas. När det gäller kostnaderna för tryckningen är dessa svårare att beräkna. Det som komplicerar tryckningen är att s.k. signallinjer måste tryckas på åtta ställen eftersom man inte i förväg vet hur väljaren kommer att vika valsedeln (se t.ex. prop 1969:148 s.63). Eventuellt måste också skärningen göras noggrannare så att signallinjerna verkligen kommer mitt emot varandra efter att den vikts. Även andra kostnader uppkommer med en större valsedel. De valsedelsställ som Posten Aktiebolag har tagit fram för partiernas namnvalsedlar passar inte för större valsedlar. Framtagningskostnaden för dessa ställ uppgick till</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125107x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td241"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p9 ft2">Valsedlar <SPAN class="ft1">113</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td242"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td243"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">omkring tre miljoner kronor. Framtagningskostnaden för nya ställ torde inte bli lägre. Över huvud taget kommer valsedlarna att bli mer utrymmeskrävande där de exponeras vid röstningen och därmed öka kostnaden för hyra av yta på postkontor och andra platser. Till detta skall läggas att man får räkna med att sammanräkningen av rösterna kommer att ta längre tid i anspråk om inte ytterligare resurser skjuts till. Det tar någon tid att veckla upp vikta valsedlar.</P> <P class="p38 ft1">Möjligen kan några av den nu redovisade problemen lösas om valsedlarna falsas (för att kunna vikas) redan vid tryckningen. Men även en sådan åtgärd drar kostnader och påverkar produktionstiden. Det senare kan innebära att partierna måste tidigarelägga sina valsedelsbeställningar med någon eller några veckor.</P> <P class="p42 ft15">Enligt utredningens bedömning står de fördelar som en större valsedel ger inte i rimlig proportion till de nackdelar som uppkommer. Utredningen har därför stannat för att inte föreslå någon ändring av valsedelns storlek.</P> <P class="p358 ft55"><SPAN class="ft55">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft56">Valsedlarnas färg</SPAN></P> <P class="p399 ft14"><SPAN class="ft63">Utredningens bedömning: </SPAN>Valsedlarnas färg och färgkombination bör inte ändras.</P> <P class="p400 ft6">Bakgrund</P> <P class="p32 ft1">Olikfärgade valsedlar infördes år 1970 för att underlätta övergången till en ordning med en gemensam valdag (prop. 1969:148 s. 69). Sedan dess har för val till riksdagen använts gula, för val till landstingsfullmäktige blå och för val till kommunfullmäktige vita valsedlar. Vilka färger som avses med beteckningarna gult och blått anges inte i vallagen. Den centrala valmyndigheten bestämmer i vilka färger valsedlarna skall framställas i. Men valet av färg är inte fritt.</P> <P class="p38 ft1">Av det utredningsarbete som låg till grund bestämmelserna om olikfärgade valsedlar framgår att med beteckningarna gult och blått avses de färger som vid den tiden av pappersbruken försetts med kodbeteckningarna 646 och 656 vad gäller olifantpapper med vikten 52 gram och 546 och 556, när fråga är om sådant papper med vikten 90 gram. Kombinationen gult – blått hade valts mot bakgrund av den i förhållande till andra tänkbara färgkombinationer hade bäst särskiljbarhet i förening med god identifierbarhet för färgsinnesdefekta iakttagare (SOU 1967:27 s. 156 och 158). Vidare måste vid bestämmandet av färg hänsyn tas till att åldersförändringar av det gula och det blå papperet</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">114 </SPAN>Valsedlar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">inte får vara synbara. Valsedlar skall kunna hållas i lager och utsättas för ljus utan att blekas. Vidare skall trycket kunna läsas mot färgen. Det senare ställer särskilda krav när det gäller den blå färgen. Den får inte vara för mörk.</P> <P class="p30 ft1">Valsedlarnas färg är av avgörande betydelse för den som har en nedsättning i synförmågan att utan hjälp från annan kunna utöva sin rösträtt. Riksförbundet Hem och Samhälle har i en skrivelse till centrala valmyndigheten i december 1999 framfört önskemål om klarare färger på valsedlarna och ett tryck som är lättläst mot den färgade bakgrunden. Till grund för skrivelsen ligger uppgifter från valförrättare om att pastellfärgade valsedlar försvårar för många människor, särskilt äldre med nedsatt syn, att skilja valsedlarna åt, och att dessa därför inte kunnat rösta utan hjälp från valförrättare. Enligt vad utredningen erfarit har även Hjälpmedelsinstitutet framfört liknande synpunkter på färgvalet för läsbarheten, speciellt när det gäller den blå färgen.</P> <P class="p401 ft6">Skälen för bedömningen</P> <P class="p32 ft1">Utredningen vill till en början framhålla att färgat papper utnyttjas som stödjande information i kombination med klartext och en grafiskt starkt markerad symbol. Det har aldrig varit tanken – och det har heller inte ansetts möjligt – att enbart med hjälp av färgat papper särskilja de olika valsedlarna åt. En gul valsedel har alltid rubriken ”Val till riksdagen” och två streckmarkeringar på vardera långsida. En blå valsedel har alltid rubriken ”Val till landstingsfullmäktige och en streckmarkering på vardera långsida. En vit valsedel har alltid rubriken ”Val till kommunfullmäktige” och saknar streckmarkeringar.</P> <P class="p41 ft1">Som utredningen inledningsvis framhållit har vid valet av färg och färgkombination särskild hänsyn tagits till att färgerna skall ha en så god särskiljbarhet och identifierbarhet som möjligt för färgblinda. Att ändra på färgvalet och färgkombinationen för att tillgodose de särskilda behov synskadade har kan därför inte utan vidare göras. Framhållas skall också att en förutsättning för att kunna göra i ordning sin röst på föreskrivet sätt är att väljaren oavsett, om färgat eller vitt papper används, kan läsa klartexten på valsedeln vid valet av parti och vid markeringen av personrösten. Kan han eller hon inte göra detta får någon anlitas som hjälper väljaren vid röstningen, t.ex. valförrättaren i vallokalen eller röstmottagare på postkontoret. Väljaren kan även låta ett bud lämna in rösten, sedan han eller hon i sin bostad fått hjälp vid själva röstningen för val av parti och för att markera personrösten.</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td241"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p9 ft2">Valsedlar <SPAN class="ft1">115</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td242"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td243"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft1">När det gäller röstningsförfarandet för synskadade väljare har den centrala valmyndigheten i samråd med Synskadades Riksförbund (SRF) sett över vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta förfarandet. Till valet år 1991 togs i samarbete med SRF fram ett särskilt valmaterial som kunde läsas i punktskrift. Materialet bestod av ett ytterkuvert med separata kuvert med en partivalsedel för vart och ett av de åtta största partierna och blanka valsedlar (totalt 27 kuvert per väljare). Innehållet fanns angivet i punktskrift utanpå kuverten. Väljaren kunde därmed ta ut en valsedel för varje val och lägga in i ordinarie valkuvert vid röstningen i vallokal eller på posten. Varje försändelse innehöll också ett särskilt informationsblad. Materialet skickades till de synskadade som enligt SRF:s register läste punktskrift. Materialet sändes också till varje länsstyrelse och valnämnd för vidare distribution efter begäran. Landets taltidningar fick också information. Distributionen har därefter ytterligare utvecklats till länsbibliotekens inläsningstjänst. Vidare har en ljudkassett framställts med texten från väljarbroschyren.</P> <P class="p403 ft1">De åtgärder som nu redovisat ger synskadade möjligheter att utan insyn från någon annan person rösta på ett parti. De löser dock inte de problem som uppkommit för synskadade genom de nya reglerna om personröstning.</P> <P class="p274 ft1">Den centrala valmyndigheten har inför 1998 års val lagt ut varje typ av valsedel med kandidatnamn på Internet för att väljarna före valtillfället kunna ta del av kandidatordningarna. Modern teknik skulle därmed kunna hjälpa synskadade att ”läsa kandidatnamnen”. Det är dock inte möjligt att ta en utskrift på valsedeln, markera personrösten och använda utskriften vid röstningen. Enligt vallagens bestämmelser får bara valsedlar som den centrala valmyndigheten tillhandahåller användas och valsedlarna skall vara lika till storlek och material. Bestämmelsen är till skydd för valhemligheten inte bara vid röstningen utan också vid rösträkningen i vallokalen.</P> <P class="p289 ft1">Den centrala valmyndigheten har vidare haft kontakter med Hjälpmedelsinstitutet för att om möjligt få fram ytterligare förslag till förändringar för att underlätta röstningen för de synskadade. Enligt vad som upplysts utredningen har inte heller i detta samarbete några sådan förslag kommit fram.</P> <P class="p369 ft1">Det är givetvis inte tillfredsställande att synskadade inte utan insyn från annan kan personrösta. Utredningens bedömning är dock att detta i framtiden genom röstning via Internet kommer att bli möjligt även för synskadade. I avvaktan på att en sådan ordning införs vill utredningen inte förorda en lösning som tillåter röstning med valsedlar som väljaren själv skrivit ut via Internet. Varken SRF eller Hjälpmedelsinstitutet har kunnat se några möjligheter att med bibehållen valhemlighet person-</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">116 </SPAN>Valsedlar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">rösta utan hjälp. I stället har man föreslagit att ”auktoriserade röstmedhjälpare” skall införas. Från Hjälpmedelsinstitutet har man sagt att det knappast var tänkbart att förrän röstningen görs ”teknisk” för alla att åstadkomma något för synsvaga utan åsidosättande av valhemligheten. Mot bakgrund av det anförda finner utredningen att någon förändring inte skall föreslås för närvarande.</P> <P class="p404 ft61"><SPAN class="ft55">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft60">Tillskrivna kandidatnamn på partimarkerade valsedlar</SPAN></P> <P class="p387 ft1"><SPAN class="ft6">Utredningens bedömning: </SPAN>Den nuvarande ordningen som innebär att ett tillskrivet namn på en valsedel anses som obefintligt om valsedeln gäller för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater bör inte ändras. Det innebär att om en kandidat skrivs till på en valsedel med endast partiets namn och kandidaten har anmälts av partiet, så räknas det tillskrivna kandidatnamnet ändå inte som en personröst för den kandidaten.</P> <P class="p405 ft6">Bakgrund</P> <P class="p37 ft1">Av 18 kap. 11 § 2 vallagen följer att ett tillskrivet namn på en valsedel anses som obefintligt om valsedeln gäller för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater. För partier som inte har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater gäller den s.k. fria nomineringsrätten. Denna innebär som framgår av 6 kap. 5 § vallagen att väljarna kan fritt skriva till kandidater som beaktas vid valet.</P> <P class="p406 ft1">Av förarbetena till bestämmelsen i 18 kap. 11 § 2 vallagen (prop. 1996/97:70 s. 221 och 132) framgår att bestämmelsen infördes bl.a. för att den ansågs inskärpa att personröstning sker genom att väljarna med en markering på valsedeln avger en särskild personröst och att andra förändringar av valsedeln – som t.ex. strykningar och tillskrivna namn</P> <P class="p407 ft15">– inte beaktas. Därtill ansågs bestämmelsen ge goda förutsättningar för en korrekt och snabb sammanräkning av röstresultatet.</P> <P class="p39 ft15">Rådet för utvärdering av 1998 års val har i sitt betänkande Personval 1998 En utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136 s. <NOBR>148–149)</NOBR> anfört att en viktig orsak till att sammanräkningsarbetet fungerade bra var att tillskrivna namn inte beaktades. Trots detta anför Rådet att det kan finnas skäl att undersöka möjligheten att på partimarkerade valsedlar för partier som har skyddat sin</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td241"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p9 ft2">Valsedlar <SPAN class="ft1">117</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td242"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td243"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft14">partibeteckning skriva till ett namn som har anmälts av partiet och att ett sådant tillskrivet namn skall beaktas som en personröst.</P> <P class="p34 ft6">Skälen för bedömningen</P> <P class="p32 ft1">Den nuvarande ordningen infördes så sent som år 1997 och har tillämpats endast vid två val – 1998 års val och 1999 års val till Europaparlamentet. När möjligheten att skriva till namn på valsedlarna begränsades framhölls att det endast i mycket speciella fall kunde förekomma att det tillskrivna namnet skulle komma att påverka utgången av valet. Även i det nuvarande valsystemet finns det i praktiken bara en situation där ett tillskrivet namn skulle kunna vara motiverat som ett uttryck för en personröst. Det är när väljaren vid röstningen inte har tillgång till en namnvalsedel. Den situationen kan uppkomma när väljaren av någon anledning inte kan rösta på valdagen i sin vallokal. Detta har bl.a. inneburit att i och för sig korrekta personröster – i den meningen att den av väljaren nominerade kandidaten kandiderar i valkretsen i fråga – inte beaktats, vilket kan upplevas som otillfredsställande.</P> <P class="p42 ft1">Som utredningen tidigare berört kommer en övergång till röstning via datorer att kräva offentliga valförberedelser med bl.a. föranmälda kandidatlistor där väljarna kan göra sitt val. Utredningen är mot bakgrund av den utveckling inom valrätten som kan förutspås mycket tveksam till att så kort tid efter det att en begränsning av den fria nomineringsrätten införts åter tillåta att vissa tillskrivna namn skall beaktas.</P> <P class="p41 ft1">Att tillåta en ordning där ett tillskrivet namn beaktades för de registrerade partierna skulle också innebära ändrade förutsättningar för en korrekt och snabb sammanräkning. Det blir ett merarbete vid sammanräkningen, givetvis beroende på i vilken utsträckning en sådan möjlighet kommer att utnyttjas av väljarna. Varje tillskrivet namn måste kontrolleras om det är anmält. Därtill kommer också vid oklarheter, som t.ex. vid felstavningar, angivande av smeknamn o.dyl. att bedömningar behöver göras om det kan godtas som personröst. Vidare måste för dessa röster kandidatens personnummer tas fram och anges på ett särskilt registreringsformulär.</P> <P class="p52 ft1">I vilken omfattning tillskrifter förekommer på partivalsedlar saknas närmare uppgifter om. Öppnas en möjlighet får man dock räkna med att förfarandet kommer att öka. Att tillskrifter i dag inte är särskilt vanliga kan i viss mån förklaras av att det i valinformationen till väljarna uttryckligen sägs att tillskrifter inte kommer att beaktas. Trots de påfrestningar på sammanräkningsförfarandet som det skulle innebära</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">118 </SPAN>Valsedlar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">att beakta tillskrivna namn i nu behandlat avseende har utredningen från valmyndigheterna inhämtat att dessa skulle kunna klara en sammanräkning inom de enligt lag gällande tiderna med den nivå som de tillskrivna namnen hade vid de senast genomförda valen. Det finns således om andelen tillkrivna namn inte ökar tekniska och administrativa förutsättningar för att öppna för att ett tillskrivet namn beaktas även för partier som registrerat partibeteckning och den tillskrivna kandidaten är anmäld. Det skall dock framhållas att detta leder till att sammanräkningsförfarandet drar ut något på tiden. En sådan ordning strider således mot strävandena att hålla nere tiden för sammanräkningen. Som tidigare framhållits kan också förutses att antalet tillskrivna namn skulle öka om väljarna visste att de beaktades. Det skall också framhållas att personrösterna på grund av reglerna om ersättare måste räknas per lista.</P> <P class="p42 ft1">Utredningen vill i detta sammanhang peka på att det är principiellt felaktigt att inför varje val göra ändringar i valsystemet. Det ökar risken för fel och osäkerhet hos väljarna. När det gäller frågan om tillskrifter skall särskilt framhållas att problemet får sin naturliga lösning om och när röstning via Internet införs.</P> <P class="p408 ft1">Mot bakgrund av vad som ovan anförts har utredningen stannat för</P> <P class="p62 ft15">– även om det ur teknisk och administrativ synpunkt är möjligt att tillåta ett tillskrivet namn om antalet tillskrifter inte blir fler än vad de är i dag – att inte tillåta att ett tillskrivet namn skall beaktas som personröst.</P> <P class="p409 ft55"><SPAN class="ft55">7.4.4</SPAN><SPAN class="ft56">Väljarnas tillgång till namnvalsedlar</SPAN></P> <P class="p384 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Den centrala valmyndigheten skall ansvara för att väljarna vid val till Europaparlamentet har tillgång till namnvalsedlar för de partier som vid något av de två senaste valen fått mer än en procent av rösterna i landet dels i varje röstningslokal, dels hos utlandsmyndigheterna och dels i materialet för brevröstning.</P> <P class="p385 ft6">Bakgrund</P> <P class="p32 ft1">Valadministrationen svarar för att väljarna i varje röstningslokal har tillgång till partimarkerade valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste valen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet, och blanka valsedlar. Valadministrationen tillhandahåller inte några namnvalsedlar. Det är partiernas uppgift. Partierna får således själva</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td241"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p9 ft2">Valsedlar <SPAN class="ft1">119</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td242"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td243"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">lägga ut sina namnvalsedlar i vallokalerna och på postkontoren men inte på några andra ställen där röstning anordnas. Partierna får alltså inte lägga ut namnvalsedlar på de ställen där särskilda röstmottagning anordnas som t.ex. vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller i liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter. Partierna får inte heller lägga ut namnvalsedlar på röstmottagningsställen som utlandsmyndigheterna inrättar. Reglerna framgår av 9 kap. 12 § valdagen.</P> <P class="p30 ft15">Tidigare gällde även ett förbud för partierna att lägga ut namnvalsedlar på postkontor. Förbudet togs bort i samband med införandet av nya vallagen för att inte försvåra personröstningen för dem som poströstar (prop. 1996/97:70 s. 152).</P> <P class="p279 ft6">Skälen för förslaget</P> <P class="p35 ft1">Den nu beskrivna ordningen har ifrågasatts av både Rådet för utvärdering av 1998 års val och av den centrala valmyndigheten. Rådet har i sitt betänkande personval 1998 (SOU 1999:136 s. 144<SPAN class="ft6">) </SPAN>föreslagit att partierna skall få lägga ut namnvalsedlar även på särskilda röstmottagningsställen inom landet.</P> <P class="p47 ft1">Den centrala valmyndigheten har i sin promemoria Erfarenheter från 1999 års val till Europaparlamentet föreslagit att valadministrationen under vissa förutsättningar i Europaparlamentsvalen skulle kunna tillhandahålla namnvalsedlar i stället för valsedlar med bara partibeteckning för att ge alla väljare möjlighet att personrösta. En förutsättning skulle vara att varje parti deltog med bara en namnvalsedel (en lista). Enligt den centrala valmyndigheten skulle detta kunna genomföras på alla de platser röstning anordnas inom landet utan att tiden för beställning av valsedlar skulle behöva ändras i förhållande till vad som gällde vid Europaparlamentsvalet 1999. Det skulle däremot inte vara möjligt för röstningen vid utlandsmyndigheterna eller för sjömansröstningen (brevröstning). Röstningen i utlandet börjar 24 dagar före och sjömansröstningen 55 dagar för valdagen. Skall namnvalsedlar hinna distribueras till utlandsmyndigheterna och brevröstningsmaterialet för sjömansröstningen finnas tillgängligt i tid, fordras att tidpunkten för beställning av namnvalsedlar tidigareläggs med två veckor. Enligt den centrala valmyndigheten förutsätter detta att det också finns företag som kan maskinellt sortera samman det material som skall finnas i en brevröstningssats. Myndigheten räknar med en fördyring på en halv till en miljon kronor för en ytterligare materialtransport till utlandsmyndigheterna.</P> <P class="p410 ft15">Det är således praktiskt möjligt – under förutsättning att inget parti har mer än en lista – att låta den centrala valmyndigheten vid komman-</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">120 </SPAN>Valsedlar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p411 ft1">de val till Europaparlamentet ansvara för att väljarna har tillgång till namnvalsedlar för de partier som vid något av de två senaste valen fått mer än en procent av rösterna i landet dels i varje röstningslokal i landet, dels hos utlandsmyndigheterna och i materialet för brevröstning. Utredningen föreslår en sådan lösning.</P> <P class="p289 ft1">Det förutsätter dock som sagts att sista dag för partiernas beställningar av valsedlar tidigareläggs med två veckor. Tidigareläggningen torde enligt utredningen inte förorsaka några nämnvärda problem för partierna. Vid det senaste valet till Europaparlamentet var nomineringarna för de stora partierna klara månaden innan beställningen skulle lämnas in.</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p412 ft40"><SPAN class="ft0">8</SPAN><SPAN class="ft39">Framställningen av röstlängder och röstkort</SPAN></P> <P class="p413 ft6">Utredningens förslag i sammanfattning:</P> <P class="p364 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Ansvaret för att upprätta röstlängder och röstkort flyttas från skattemyndigheterna till den centrala valmyndigheten.</SPAN></P> <P class="p366 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">En ny ordning för registrering och redovisning av valdistrikt införs. Länsstyrelserna skall föra register över indelning i valdistrikt med stöd av Lantmäteriverkets fastighetsregister.</SPAN></P> <P class="p366 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Nya rutiner för framställningen av röstlängdsregister. En registerstomme bör tas fram redan den 1 mars valåret.</SPAN></P> <P class="p366 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Röstkort skall så långt det är möjligt kunna skrivas ut direkt vid röstningen på de ställen där särskild röstmottagning anordnas såväl inom som utom landet – av kommunerna och utlandsmyndigheterna som svarar för denna röstmottagning.</SPAN></P> <P class="p334 ft37"><SPAN class="ft37">8.1</SPAN><SPAN class="ft38">Förfarandet i huvuddrag</SPAN></P> <P class="p266 ft2">Röstlängdsförfarandet</P> <P class="p414 ft1">Utgångspunkten för utformningen av röstlängdsförfarandet är att så många som möjligt av dem som på valdagen faktiskt uppfyller kraven för rösträtt också skall vara upptagna i röstlängden och därmed får delta i valet. Av olika skäl måste dock röstlängden bygga på förhållanden som var kända viss tid före valdagen. Det behövs viss tid för att framställa röstlängden. Allmänheten måste också få tid att före valet granska uppgifterna i röstlängden. En strävan har varit att göra denna tid så kort som möjligt. Regleringen kring röstlängdsförfarandet finns upptagen i 7 kap. vallagen.</P> <P class="p52 ft15">Kvalifikationsdagen för rösträtt är 30 dagar före valdagen vid ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige. Motsvarande gäller även vid extra val eller folkomröstningar som inte sker i samband med ordinarie val samt vid val till Europaparlamentet.</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">122 </SPAN>Framställningen av röstlängder och röstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p357 ft1">Enligt vallagen upprättar Skattemyndigheten en röstlängd för varje valdistrikt. Det är uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister på kvalifikationsdagen som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. Uppgifterna i aviseringsregistret ligger också till grund för beslut om vilken röstlängd de som har rösträtt skall finnas i. Aviseringsregistret uppdateras dagligen från de lokala folkbokföringsregistren. Bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) om rätt folbokföringsort ligger således till grund för uppgifterna i röstlängden.</P> <P class="p42 ft1">Enligt huvudregeln skall väljarna tas upp i röstlängden för det valdistrikt inom vilket de är folkbokförda på kvalifikationsdagen. De som då inte är folkbokförda i landet skall enligt hjälpregeln tas upp i röstlängden i det valdistrikt inom vilket de senast var folkbokförda. Finns det inte någon uppgift om folkbokföring så att de kan hänföras till visst valdistrikt men finns det en uppgift om i vilken kommun som de senast varit folkbokförda, bestämmer skattemyndigheten i vilken röstlängd i kommunen de skall tas upp.</P> <P class="p30 ft1">För att framställa och tillhandhålla röstlängder och röstkort inom den givna tidsramen sker med hjälp av automatisk databehandling ett antal bearbetningar för att upprätta ett särskilt register – röstlängdsregister enligt lagen (1997:158) om röstlängdsregister. Från aviseringsregistret kommer personuppgifter. samt uppgifter om vilken fastighet personerna är folkbokförda på. Uppgifter om vilket valdistrikt en fastighet tillhör hämtas från fastighetstaxeringregistret. Uppgifter om vallokaler m.m. hämtas från valdatasystemet.</P> <P class="p30 ft14">I de följande två avsnitten följer en mer detaljerad beskrivning av hur röstlängdsregistret tas fram.</P> <P class="p34 ft2">Röstkorsförfarandet</P> <P class="p32 ft1">Skattemyndigheten upprättar ett röstkort för var och en som är upptagen i röstlängden. Hålls flera val samtidigt upprättas ett gemensamt röstkort för alla valen. För väljare som inte har någon känd adress upprättas röstkort bara om de begär det. Röstkorten skickas ut så snart som möjligt, dock senast i så god tid att de kan beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet till handa senast 18 dagar före valdagen. Eftersom röstlängdsregistret upprättas genom ett uttag ur aviseringsregistret på kvalifikationsdagen finns det inte någon röstlängd att framställa röstkort mot före kvalifikationsdagen.</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td244"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td245"><SPAN class="p9 ft18">Framställningen av röstlängder och röstkort <SPAN class="ft8">123</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td246"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td247"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft2">Tidsschemat för framställningen av röstlängder och röstkort</P> <P class="p415 ft15">Om valdagen är den 15 september ser tidsschemat för framställning av röstlängder och röstkort ut på följande sätt.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr19 td248"><SPAN class="p114 ft64">Dag</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td249"><SPAN class="p84 ft64">Aktivitet</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td250"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td251"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td252"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td253"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td254"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p114 ft1">16 augusti</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td126"><SPAN class="p84 ft1">Kvalifikationsdag</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td256"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td257"><SPAN class="p114 ft1">(30 dagar före valdagen)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td258"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td259"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td260"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td261"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td262"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td263"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td264"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p114 ft1">17 augusti</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">Kl. 00.00 påbörjas uttag från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td255"><SPAN class="p114 ft1">(29 dagar före valdagen)</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td126"><SPAN class="p84 ft1">aviseringsregistret.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td266"><SPAN class="p316 ft1">Uppgifterna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">tas ut länsvis och levereras (via</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td126"><SPAN class="p84 ft1">nätöverföring) efter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td144"><SPAN class="p166 ft1">hand</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td256"><SPAN class="p316 ft1">för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr3 td102"><SPAN class="p84 ft1">bearbetning. Bearbetningen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td256"><SPAN class="p316 ft1">för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">de första länen startar någon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">gång under natten och först</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p84 ft1">under</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td267"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td58"><SPAN class="p9 ft1">följande</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td266"><SPAN class="p316 ft1">eftermiddag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td268"><SPAN class="p84 ft1">avslutas</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td138"><SPAN class="p90 ft1">bearbetningen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p104 ft1">för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td256"><SPAN class="p316 ft1">det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p84 ft1">sista länet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td256"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p87 ft1">Uppgifterna</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td119"><SPAN class="p416 ft8">bearbetas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td256"><SPAN class="p316 ft1">med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td268"><SPAN class="p84 ft1">uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p166 ft1">om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td119"><SPAN class="p417 ft1">valdistrikt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td256"><SPAN class="p316 ft1">från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td102"><SPAN class="p84 ft1">fastighetstaxeringsregister</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td256"><SPAN class="p316 ft1">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p84 ft1">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td180"><SPAN class="p9 ft1">vallokaler</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td119"><SPAN class="p418 ft1">m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td256"><SPAN class="p316 ft1">från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p84 ft1">valdatabasen.</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td269"><SPAN class="p316 ft1">Bearbetningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td265"><SPAN class="p84 ft1">resulterar i att röstlängdsregister</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">och underlag för produktion av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td257"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td270"><SPAN class="p84 ft1">röstkort framställs.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td262"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td263"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td264"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p114 ft1">18 augusti</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td47"><SPAN class="p84 ft1">Produktionen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p167 ft1">av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td271"><SPAN class="p316 ft1">röstkort</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td255"><SPAN class="p114 ft1">(28 dagar före valdagen)</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr3 td272"><SPAN class="p84 ft1">påbörjas. Produktionen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td271"><SPAN class="p316 ft1">sker på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">servicebyrå på uppdrag av den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td257"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr3 td273"><SPAN class="p84 ft1">centrala valmyndigheten.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td263"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td264"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p114 ft1"><NOBR>20-22</NOBR> augusti</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">Röstkorten sänds ut till väljarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">direkt från det företag som svarat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td257"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td274"><SPAN class="p84 ft1">för produktionen av röstkorten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p114 ft1">28 augusti</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">Röstkorten kommer väljarna till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td255"><SPAN class="p114 ft1">(18 dagar före valdagen)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p84 ft1">handa.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td267"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td175"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td140"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td256"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td126"><SPAN class="p87 ft1">Förtidsröstningen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p167 ft1">på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td271"><SPAN class="p316 ft1">posten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p84 ft1">börjar.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td267"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td175"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td140"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td256"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p87 ft1">Fel</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td267"><SPAN class="p114 ft1">i</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td275"><SPAN class="p104 ft1">röstlängdsregistret</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td256"><SPAN class="p316 ft1">som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td47"><SPAN class="p84 ft1">uppmärksammas</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td183"><SPAN class="p419 ft1">av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td271"><SPAN class="p316 ft1">väljarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">rättas på skattemyndigheten och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td255"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td272"><SPAN class="p84 ft1">nya röstkort skrivs ut.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td256"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td257"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td258"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td259"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td260"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td261"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td262"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td263"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td264"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td276"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">124 </SPAN>Framställningen av röstlängder och röstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td135"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td179"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td178"><SPAN class="p420 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td201"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td277"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr1 td277"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td278"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td279"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr20 td279"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td280"><SPAN class="p84 ft1">5 september</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td280"><SPAN class="p84 ft1">Kl. 17 gör den centrala valmyn-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">(10 dagar före valdagen)</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">digheten uttag ur röstlängds-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td128"><SPAN class="p84 ft1">registret</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td150"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p9 ft1">för</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td101"><SPAN class="p25 ft1">framställning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td281"><SPAN class="p316 ft1">av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td282"><SPAN class="p84 ft1">röstlängder på papper.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td281"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td98"><SPAN class="p87 ft1">Röstlängderna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td58"><SPAN class="p9 ft1">produceras</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td281"><SPAN class="p316 ft1">av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">en extern leverantör på uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">av den centrala valmyndigheten.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td265"><SPAN class="p84 ft1">Denna skickar sedan enligt ett i</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td128"><SPAN class="p84 ft1">förväg</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td185"><SPAN class="p84 ft1">fastställt</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td283"><SPAN class="p316 ft1">distributions-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td128"><SPAN class="p84 ft1">system</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td122"><SPAN class="p9 ft1">den</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td144"><SPAN class="p9 ft1">tryckta</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td284"><SPAN class="p316 ft1">röstlängden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">direkt till de lokala skatte-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td274"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td285"><SPAN class="p84 ft1">kontoren.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td286"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td287"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td288"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td289"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td290"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">9 september</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">Sista dag för att begära rättelse</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td274"><SPAN class="p84 ft1">(6 dagar före valdagen)</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td291"><SPAN class="p84 ft1">av uppgifter i en röstlängd.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td290"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">11 september</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td282"><SPAN class="p84 ft1">Röstlängderna levereras till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td281"><SPAN class="p316 ft1">de</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td265"><SPAN class="p84 ft1">(4 dagar före valdagen)</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr3 td282"><SPAN class="p84 ft1">lokala skattekontoren.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td281"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p316 ft1">Rättelse av uppgifter i en</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">röstlängd som har gjorts efter</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td128"><SPAN class="p84 ft1">uttaget</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td150"><SPAN class="p9 ft1">i</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td292"><SPAN class="p90 ft1">röstlängdsregistret</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td281"><SPAN class="p316 ft1">kl.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">17 9 dagar före valdagen förs in</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">manuellt i den tryckta röst-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td274"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td285"><SPAN class="p84 ft1">längden.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td286"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td287"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td288"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td289"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td290"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">12 september</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">De tryckta röstlängderna levere-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">(3 dagar före valdagen)</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr6 td282"><SPAN class="p84 ft1">ras till valnämnderna.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td281"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td72"><SPAN class="p87 ft1">Rättelser</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td135"><SPAN class="p104 ft1">som</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td283"><SPAN class="p316 ft1">skattemyndig-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">heten inte hunnit med att föra in</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td265"><SPAN class="p84 ft1">förs in manuellt i röstlängden av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td274"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td274"><SPAN class="p84 ft1">personal från skattemyndigheten.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">t.o.m.15 september</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr6 td265"><SPAN class="p84 ft1">För att verkställa sena rättelser</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td265"><SPAN class="p84 ft1">valdagen</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td265"><SPAN class="p84 ft1">måste personal från skattemyn-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td96"><SPAN class="p84 ft1">digheten</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td293"><SPAN class="p90 ft1">uppsöka</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td284"><SPAN class="p316 ft1">valnämnden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td265"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr6 td294"><SPAN class="p84 ft1">eller valdistrikt där</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td284"><SPAN class="p316 ft1">röstlängden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td208"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td274"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td295"><SPAN class="p84 ft1">finns.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td296"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td286"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td287"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td288"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td289"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td290"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td113"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p392 ft37"><SPAN class="ft37">8.2</SPAN><SPAN class="ft38">Grundregister för framställningen</SPAN></P> <P class="p270 ft15">I detta avsnitt lämnas en kort beskrivning av de olika grundregister – aviseringsregistret, fastighetstaxeringsregistret och valdatabasen – som används för framställningen av röstlängder och röstkort.</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td244"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td245"><SPAN class="p9 ft18">Framställningen av röstlängder och röstkort <SPAN class="ft8">125</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td246"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td247"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft2">Vilka register används för de olika slagen av uppgifter?</P> <P class="p32 ft1">Personuppgifterna hämtas från aviseringsregistret. Vid val till Europaparlamentet hämtas också personuppgifter från valdatabasen om unionsmedborgare som har anmält att de vill delta i valet här i landet och om utlandssvenskar som har anmält sig till att delta i valet i ett annat unionsland.</P> <P class="p39 ft1">Uppgifterna om vilka fastigheter som ingår i respektive valdistrikt hämtas från registren för fastighetstaxering. Uppgifterna om vilka valdistrikt som gäller för personer skrivna på församling eller utan känt hemvist hämtas från valdatabasen. Motsvarande uppgifter hämtas även för utvandrande svenska medborgare som inte kan föras till ett valdistrikt med ledning av fastighetsuppgifterna.</P> <P class="p51 ft15">Uppgifterna om vilka vallokaler och öppettider som gäller i valdistrikten samt adress till valnämnden – röstkortsuppgifterna – hämtas från valdatasystemet.</P> <P class="p279 ft2">Vem ansvarar för att uppgifterna hålls aktuella i respektive register?</P> <P class="p32 ft1">Skattemyndigheten ansvarar via folkbokföringen för att personuppgifterna i aviseringsregistret hålls aktuella. Aviseringsregistret uppdateras varje dygn.</P> <P class="p47 ft1">Skattemyndigheten ansvarar också för registreringen av personuppgifterna i valdatabasen om unionsmedborgare som har anmält sig för att delta i det svenska valet till Europaparlamentet. När det gäller utlandssvenskar som har registrerat sig för att rösta i ett annat unionsland ansvarar den centrala valmyndigheten i den omfattning som detta är möjligt för att dessa registreras i valdatabasen. Det är valmyndigheterna i respektive unionsland som skall rapportera vilka personer det gäller.</P> <P class="p30 ft1">Skattemyndigheten ansvarar för att valdistriktsuppgifterna i systemet för fastighetstaxering hålls aktuella med ledning dels av länsstyrelsernas beslut om ändrad valdistriktsindelning, dels av beslut om ändring i <NOBR>läns-,</NOBR> kommun- eller församlingsindelningen.</P> <P class="p30 ft1">Den centrala valmyndigheten ansvarar för att uppgifterna om valdistrikt i valdatabasen hålls aktuella för folkbokförda personer skrivna på församlingen eller utan känt hemvist och utvandrade svenska medborgare som inte kan hänföras till ett valdistrikt med hjälp av fastighetsuppgifterna.</P> <P class="p240 ft15">Länsstyrelserna ansvarar för att röstkortsuppgifterna i valdatabasen om vallokaler, öppettider m.m. hålls aktuella med hjälp av uppgifter från i huvudsak kommunernas valnämnder.</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">126 </SPAN>Framställningen av röstlängder och röstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft37"><SPAN class="ft37">8.3</SPAN><SPAN class="ft38">Framställningen steg för steg</SPAN></P> <P class="p270 ft1">Röstlängder och röstkort framställs genom sambeartbetning av flera olika grundregister. Det är en förhållandevis tidsödande process. I detta avsnitt lämnas en närmare redogörelse för processen – steg för steg – för att ta fram ett röstlängdsregister för röstlängder och röstkort.</P> <P class="p30 ft1">Enligt vallagens bestämmelser är de skattemyndigheterna i respektive län som upprättar röstlängder och röstkort. Skattemyndigheterna har dock inget ansvar för planeringen och produktionen av röstlängder och röstkort. Det är den centrala valmyndigheten som svarar för all planering och produktion av röstlängder och röstkort. Ett centralt moment i detta arbete är att upprätta röstlängdsregister. Tryckningen av röstlängder och röstkort sker på uppdrag av den centrala valmyndigheten hos ett externt serviceföretag utanför valadministrationen. Det ankommer på länsstyrelsen att registerföra de röstkortsuppgifter som gäller för valdistrikten. Skattemyndigheternas uppgift begränsas till att göra rättelser i röstlängdsregistret och i den mån rättelser inte hunnit föras in i registret före tryckningen av röstlängden, göra rättelser för hand i den tryckta längden samt när det behövs utfärda duplettröstkort till väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort.</P> <P class="p31 ft2">Steg 1</P> <P class="p32 ft1">Röstlängdsförfarandet inleds omkring 40 dagar före valdagen med att den centrala valmyndigheten framställer länsvisa fastighetsregister för röstlängderna genom att beställa ett uttag från fastighetstaxeringssystemet som speglar landets indelning i valdistrikt fastighet för fastighet. De länsvisa fastighetsregistren kompletteras med uppgifter från valdatabasen om vilka valdistrikt som gäller för personer skrivna på församling eller utan känt hemvist. Registren kompletteras också med motsvarande uppgifter från valdatabasen för utvandrade svenska medborgare som inte kan hänföras till ett valdistrikt med ledning av fastighetsuppgifterna, t.ex. därför att den fastighet som personen var folkbokförd på vid utvandringstillfället inte längre finns eller har bytt fastighetsbeteckning.</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td244"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td245"><SPAN class="p9 ft18">Framställningen av röstlängder och röstkort <SPAN class="ft8">127</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td246"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td247"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft2">Steg 2</P> <P class="p32 ft1">Den centrala valmyndigheten hämtar omkring 35 dagar före valdagen röstkortsuppgifter från valdatabasen. Uppgifterna samlas på ett register, där det för varje valdistrikt bl.a. framgår namn, vallokal och tid för öppethållande. Registret används vid framställning av röstkortsunderlag. Skall kommunal folkomröstning hållas samtidigt som val eller riksomfattande folkomröstning anges detta för berörda distrikt.</P> <P class="p45 ft2">Steg 3</P> <P class="p297 ft15">Från aviseringsregistret hämtar den centrala valmyndigheten omedelbart efter kvalifikationsdagen uppgifter om personer som kan komma att tas med i röstlängden. Uppgifterna tas ut län för län, för alla som är folkbokförda i landet. Uppgifter om utlandssvenskar samlas särskilt. Uttagen från aviseringsregistret begränsas till personer som har fyllt eller fyller 18 år på dagen för val eller folkomröstning.</P> <P class="p34 ft2">Steg 4</P> <P class="p297 ft15">Den centrala valmyndigheten framställer i anslutning till att registeruttaget från aviseringsregistret har levererats ett register med röstberättigade.</P> <P class="p47 ft1">Vid maskinell bearbetning analyseras uppgifterna från aviseringsregistret för att lägga fast vilka personer som har rösträtt. Analysen innefattar flera frågor. När det gäller den kommunala rösträtten är den för en utlänning som inte är unionsmedborgare eller medborgare i Island eller Norge beroende av om han eller hon uppfyller kravet på tre års sammanhängande folkbokföring. Om det är fråga om rösträtt vid riksdagsvalet bedöms rösträtten för utlandssvenskar med utgångspunkt från dagen för utvandringen eller adressanmälan. Om det är fråga om val till Europaparlamentet skall också hänsyn tas till de anmälningar som kommit in från unionsmedborgare samt till de uppgifter som kommit in från andra medlemsländer om svenska medborgare som anmält sig för att rösta där.</P> <P class="p45 ft2">Steg 5</P> <P class="p297 ft15">För varje person som efter den i steg 4 beskrivna analysen tagits med i registret över röstberättigade bestäms i vilket valdistrikt han eller hon skall tas upp (valdistriktstillhörigheten). Detta görs med ledning av</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">128 </SPAN>Framställningen av röstlängder och röstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">uppgifterna i de kompletterande länsvisa fastighetsregister som togs fram i steg 1. Inför denna länsvisa bearbetning har både person- och fastighetsuppgifterna ordnats efter fastighetsbeteckning inom församling.</P> <P class="p279 ft2">Steg 6</P> <P class="p32 ft15">Den centrala valmyndigheten framställer röstlängds- och röstkortsregister</P> <P class="p47 ft1">Sedan valdistriktstillhörigheten bestämts i steg 5 sorteras uppgifterna för de röstberättigade i röstlängdsordning. De röstberättigade numreras inom varje röstlängd. Därmed har röstlängdsregistret framställts.</P> <P class="p39 ft1">Därefter framställs underlaget för utskrift av röstkort. Därvid sorteras röstkortsuppgifterna i ordning efter postnummer. Länsvisa röstkortsfiler läses ut på kassetter för leverans till en servicebyrå för produktion av röstkort. Röstkortsuppgifter med adress i utlandet levereras för sig. Produktionen börjar 28 dagar före valdagen.</P> <P class="p240 ft15">Skall kommunal folkomröstning hållas samtidigt som val eller riksomfattande folkomröstning anges även detta på röstkortet.</P> <P class="p47 ft14">Röstkorten går direkt från servicebyrån till de röstberättigade, som får röstkorten senast 18 dagar före valdagen.</P> <P class="p280 ft2">Steg 7</P> <P class="p32 ft1">Den centrala valmyndigheten lägger in röstlängdsregistret i den centrala valdatabasen 28 dagar före valdagen Även uppgifter om personer som inte har kunnat föras till ett visst valdistrikt läggs in.</P> <P class="p38 ft15">Däremed blir röstlängdsregistret tillgängligt för skattemyndigheterna.</P> <P class="p43 ft2">Steg 8</P> <P class="p37 ft1">Rättelser görs i röstlängdsregistret av skattemyndigheten. Skattemyndigheten listar uppgifter som måste rättas i registret. Det är vanligt att valdistriktstillhörigheten inte har kunnat bestämmas för ett antal röstberättigade. Även andra felaktigheter kan förekomma. I och med att röstkorten kommit de röstberättigade till handa ges dessa en möjlighet att granska uppgifterna och därmed indirekt också uppgifterna i röstlängden. Begäran om rättelse av en uppgift i röstlängden kan göras till och med 6:e dagen före valdagen.</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td244"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td245"><SPAN class="p9 ft18">Framställningen av röstlängder och röstkort <SPAN class="ft8">129</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td246"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td247"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p357 ft14">Efter varje införd rättelse i registret skriver skattemyndigheten ut ett röstkort, som skickas till den röstberättigade.</P> <P class="p34 ft2">Steg 9</P> <P class="p297 ft1">Processen avslutas med att den centrala valmyndigheten med utgångspunkt från röstlängdsregistret framställer underlag för utskrift av röstlängder på papper. Detta görs 10 dagar före valdagen (dvs. innan tiden för att begära rättelse har gått ut). Uppgifterna läses ut på kassetter som levereras till en servicebyrå för tryckning. Servicebyrån skickar de färdigtryckta röstlängderna till skattemyndigheterna, som får längderna 4 dagar före valdagen. Rättelser som inte har hunnit föras in i röstlängdsregistret förs in för hand av skattemyndigheten i de tryckta röstlängderna. Skattemyndigheten skickar därefter röstlängden till valnämnden.</P> <P class="p52 ft15">Röstlängderna levereras till respektive valnämnd 3 dagar före valdagen. Det förekommer att skattemyndigheten rättar i röstlängden även sedan den kommit valnämnden till handa.</P> <P class="p358 ft37"><SPAN class="ft37">8.4</SPAN><SPAN class="ft38">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p421 ft61"><SPAN class="ft55">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft60">Ändrat ansvar för framställningen av röstlängd och röstkort</SPAN></P> <P class="p389 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Ansvaret för att upprätta röstlängd och utfärda röstkort flyttas från skattemyndigheterna till den centrala valmyndigheten.</P> <P class="p50 ft1">Av den redogörelse utredningen lämnat över hur röstlängd och röstkort framställs framgår att det är den centrala valmyndigheten som upprättar röstlängd och röstkort och inte skattemyndigheterna. Skattemyndigheterna har i dag inte någon del i detta arbete med undantag för rättelseförfarandet och utfärdande av nya röstkort. Utredningen föreslår därför att ansvaret för att upprätta röstlängd och röstkort också formellt flyttas från skattemyndigheterna till den centrala valmyndigheten.</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">130 </SPAN>Framställningen av röstlängder och röstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p422 ft59"><SPAN class="ft55">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft58">En ny ordning för registrering och redovisning av valdistriktsindelningen</SPAN></P> <P class="p333 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Ett ny ordning för registrering och redovisning av valdistriktsindelningen skall införas. Länsstyrelserna skall föra register över indelningen i valdistrikt. Uppgifterna om vilka fastigheter som ingår i valdistrikten skall fortsättningsvis hämtas från Lantmäteriverkets fastighetsregister för riket och inte från fastighetstaxeringssystemet.</P> <P class="p400 ft2">Vilka är problemen?</P> <P class="p32 ft1">Inför 1997 års val till kyrkofullmäktige tillämpades delvis nya regler för framställning av röstlängder och röstkort. Förfarandet bygger på det förslag som Vallagskommittén lämnade i sitt slutbetänkande Vallagen (SOU 1994:30). Det då gällande förfarandet med en alltid gällande röstlängd ersattes av ett förfarande där röstlängden bara tas fram inför val, folkomröstning eller annan omröstning samtidigt som kvalifikationsdagen för rösträtt flyttades avsevärt närmare valdagen – 30 dagar före valdagen. Kommittén byggde sina förslag på den förutsättningen att ett kommande aviseringsregister skulle innehålla samtliga uppgifter som behövdes för framställning av röstlängder och röstkort, dvs. inte bara personuppgifter utan också uppgifter om fastigheterna i valdistrikten.</P> <P class="p423 ft1">Regeringen gav i november 1995 Riksskatteverket i uppdrag att ta fram tekniska lösningar och förslag till hur valadministrationen skulle kunna hantera ett framtida röstlängds- och röstkortssystem med utgångspunkt från de överväganden som låg bakom Vallagskommitténs förslag. I uppdraget ingick att utreda varje moment i röstlängds- och röstkortsframställningen fram tills att röstlängderna finns hos valförrättarna.</P> <P class="p30 ft1">I maj 1996 överlämnade Riksskatteverket rapporten Nytt system för framställning av röstlängder och röstkort till regeringen. När Riksskatteverket påbörjade sitt uppdrag var det bestämt att aviseringsregistret inte skulle få den omfattning som kommittén hade förutsatt, utan endast omfatta folkbokföringsuppgifter. Den av Riksskatteverket föreslagna lösningen innebar därför att samma arbetssätt som vid tidigare val skulle användas vid framställningen av röstlängder och röstkort. Riksskatteverket såg detta som en övergångslösning för valen <NOBR>1997–1999</NOBR> i avvaktan bl.a. på ett nytt lägenhetsregister i folkbokföringen som beräknades vara fullt utbyggt år 2000. Genom lägenhetsregistret skulle aviseringsregistret, enligt Riksskatteverkets bedömning,</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td244"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td245"><SPAN class="p9 ft18">Framställningen av röstlängder och röstkort <SPAN class="ft8">131</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td246"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td247"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft1">kunna tillföras de uppgifter om valdistrikt som annars behövde hämtas ur fastighetstaxeringssystemet. Enligt nu gällande tidsplan kommer lägenhetsregistret att var fullt utbyggt först hösten år 2004. Det innebär att röstlängder och röstkort alltjämt måste framställas med ledning av registeruppgifter från flera olika databassystem. En närmare beskrivning av vilka register som används och var de förs har utredningen lämnat i föregående avsnitt.</P> <P class="p369 ft1">Förfarandet kan sammanfattningsvis sägas ha fungerat tillfredsställande inför valen <NOBR>1997–1999.</NOBR> Systemet är dock enligt Riksskatteverket sårbart främst beroende på att vissa arbetsmoment, t.ex. vissa sambearbetningar av olika register, är mycket tidskrävande. Systemet fordrar en snabb hantering med stor säkerhet. Det gäller allt från den maskinella bearbetningen för framställningen av röstlängdsregister till dess att röstkorten har nått väljarna och röstlängderna valnämnderna i kommunerna. Vid framställningen av röstlängderna har det alltid uppstått fel. Det gällde även i det tidigare förfarandet med en alltid gällande röstlängd. Skillnaden är dock den att i det nya förfarandet är produktionstiden för framställningen av röstlängder och röstkort betydligt snävare. Det innebär att systemet inte på samma sätt som tidigare tål fel som medför ett omfattande rättelsearbete.</P> <P class="p368 ft1">De allvarligaste felen vid röstlängdsframställningen beror på att fastigheter har fel valdistriktskod i fastighetstaxeringssystemet. De personer som bor på fastigheterna förs då till fel valdistrikt i röstlängden. Om felet samtidigt berör en valkretsgräns kan det bli omöjligt att genomföra val med de röstlängder som tas fram. Det finns som utredningen ser det flera förklaringar till att uppgifterna i fastighetstaxeringsregistret inte är helt korrekta.</P> <P class="p274 ft15">En förklaring är att uppgifterna om valdistriktsindelning är främmande i taxeringssystemet. Eftersom det är val så pass sällan är det inte en kontinuerlig arbetsuppgift för skattemyndigheterna.</P> <P class="p273 ft1">En annan förklaring är att det kan vara svårt för skattemyndigheten att avgöra vad som skall åtgärdas i fastighetstaxeringssystemet med anledning av ett beslut om indelningsändring. Vissa beslut om valdistriktsindelning från <NOBR>1920-talet</NOBR> är fortfarande gällande och de har därefter utsatts för större och mindre justeringar av olika gränsavsnitt. De beslut som fattas är inte alltid lätta att tyda. Det kan få till följd att det som förs in i registret inte helt återspeglar vad den som fattade beslutet hade avsett.</P> <P class="p346 ft1">De vanligaste felen hänger dock samman med att fastighetsuppgifterna från aviseringsregistret inte stämmer överens med uppgifterna i fastighetstaxeringsregistret. Hittills har både valadministrationen och folkbokföringsverksamheten försetts med fastighetsuppgifter från fastighetstaxeringssystemet som i sin tur har hämtat uppgifter från</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">132 </SPAN>Framställningen av röstlängder och röstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">Lantmäteriverkets fastighetsregister för riket. Trots att det vid varje val har gjorts försök att koordinera uttagen av fastighetsuppgifter från de olika registren har en fullständig överensstämmelse aldrig uppnåtts.</P> <P class="p47 ft1">Det som är mest allvarligt är dock att felen i valdistriktsindelningen blir synliga först efter de sambearbetningar som sker på kvalifikationsdagen 30 dagar före valdagen. Ett allvarligt fel kan därmed med hänsyn till det tidsschema som gäller äventyra genomförandet av ett val eller en folkomröstning.</P> <P class="p47 ft1">Systemet har hittills inte utsatts för störningar i sådan omfattning att något val har varit på väg att äventyras. För ett antal valdistrikt har dock vid varje val röstkorten fått göras om efter att längduppgifter rättats. Väljarna i de valdistrikten har då inte fått sina röstkort i tid till poströstningen.</P> <P class="p240 ft15">Valnämnderna anser i allmänhet att röstlängderna levereras för sent när de kommer till valnämnden först onsdagen före valdagen.</P> <P class="p43 ft2">Flera tänkbara lösningar</P> <P class="p35 ft15">Vilka förändringar i teknik och organisation kan då vidtas för att undvika fel?</P> <P class="p39 ft1">En åtgärd för att komma till rätta med registerbrister är att samma myndighet som beslutar om indelning i valdistrikt – länsstyrelserna – också får ansvaret att föra register över indelningen. Därigenom borde den typ av fel som består i misstolkningar av beslut kunna undvikas.</P> <P class="p47 ft1">En annan åtgärd är att föra valdistriktsindelningen med hjälp av annan teknik. I detta sammanhang skall nämnas att Lantmäteriverket har utvecklat ett datoriserat informationssystem för hantering och analys av geografiska data – geografiskt informationssystem (GIS). Med GIS hanteras geografiska objekt, normalt presenterade på någon typ av karta (digitaliserad) och egenskaper som beskriver objekten. GIS kan användas för att hantera, analysera och presentera geografiskt relaterad information som kan redovisas på kartor, t.ex. information om miljöfarliga utsläpp, bebyggelse, vägar och även människor, dvs. allt som har ett angivet läge på jorden. Det finns i dag ett sådant informationssystem uppbyggt för fastighetstaxeringen <NOBR>(GIS-Tax)</NOBR> för att fastställa de värdeområden som används vid fastighetstaxeringen. Systemet innehåller information om fastigheter och fastighetsbeteckningar. Gränssnittet mot användarna består av kartbilder ur vilka information kan hämtas.</P> <P class="p52 ft15">Ett exempel på vad tekniken med digitaliserade kartor kan medföra ger Utredningen om folkbokföringen i församling i sitt betänkande (SOU 2000:17 s. <NOBR>105–106)</NOBR> Folkbokföringen efter <NOBR>stat-kyrkareformen.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td244"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td245"><SPAN class="p9 ft18">Framställningen av röstlängder och röstkort <SPAN class="ft8">133</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td246"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td247"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft1">Där föresås en helt ny ordning för registrering och redovisning av församlingsindelningen från och med år 2005 för uppbörden av begravnings- och kyrkoavgiften. Den föreslagna ordningen möjliggörs genom att det då kommer att finnas ett rikstäckande register med koordinatsatta adresser hos Lantmäteriverket, vilket bl.a. kommer att utgöra grunden för folkbokföringen. Det blir därmed möjligt att ha en rikstäckande digital registerkarta lagrad i ett centralt kartdatabassystem hos Lantmäteriverket. Informationen om församlingar på registerkartan kan sammanföras med de koordinatsatta adresserna i registret. Varje adress kan då förses med en församlingskod som sedan kan ligga till grund för uppbörden av begravnings- och kyrkoavgiften.</P> <P class="p289 ft1">Riksskatteverket har under år 1999 tillsammans med Lantmäteriverket och Länsstyrelsen i Västernorrlands län genomfört ett försök att med ledning av det befintliga fastighetsregistret med valdistriktsuppgifter genom GIS generera digitala kartor över den aktuella valdistriktindelningen i länet. Försöket har fallit så väl ut att Riksskatteverket beslutat att generera digitala valdistriktskartor för hela landet. Detta arbete beräknas vara avslutat februari 2001. Då skall det finnas en rikstäckande digital valdistriktskarta. I och med detta behöver uppgifter för valdistriktsindelningen inte längre hämtas från fastighetstaxeringssystemet. Tanken med digitala kartor är att länsstyrelserna skall kunna aktualisera kartorna när valdistriktsgränserna ändras. Länsstyrelserna har redan i dag god erfarenhet av GIS. Tekniken används för att föra uppgifter om älgjaktsområden, naturreservat, kulturminnesvård m.m. Riksskatteverket avser att använda GIS redan till valet år 2002.</P> <P class="p398 ft1">En ytterligare lösning för att minska sårbarheten är att alla uppgifter hämtas ur ett och samma register. Det är också den lösning som den tidigare nämnda Vallagskommittén förordade i sitt slutbetänkande. Genom en sådan lösning kommer man ifrån olägenheten att behöva sambearbeta fastighetsuppgifter från olika register. Lantmäteriverket kommer från oktober 2002 att direkt leverera uppgifter om fastigheter till folkbokföringen. Det borde vara förhållandevis enkelt att låta uppgiften om valdistriktskod följa med fastighetsbeteckningen via folkbokföringsregistren in i aviseringsregistret. Med en sådan ordning skulle den centrala valmyndigheten kunna få ett uttag från aviseringsregistret där det framgår vilket valdistrikt de röstberättigade tillhör. Det skulle innebära en betydligt enklare framställningsprocess med få bearbetningar. Vad som återstår i bearbetningar rör sig bara om sortering och löpnummersättning av de röstberättigade inom respektive valdistrikt. Frågan om att tillföra folkbokföringen och därmed också aviseringsregistret uppgifter om valdistrikt har som utredningen redan tidigare noterat inte för så länge sedan behandlats. Det resulterade i att</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">134 </SPAN>Framställningen av röstlängder och röstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">folkbokföringen inte skulle belastas med valdistriktsuppgifter. Utredningen ser därför ingen anledning så kort tid efter det att frågan prövats att föra fram ett sådant förslag även om det från valets synpunkt vore den bästa lösningen.</P> <P class="p279 ft2">En ny ordning för registrering och redovisning av valdistrikt föreslås</P> <P class="p32 ft1">Utredningen har stannat för att föreslå att länsstyrelsen får i uppgift att föra register över indelningen i valdistrikt. Länsstyrelsen ansvarar i dag för att röstkortsuppgifterna i valdatabasen hålls aktuella med hjälp av uppgifter från i huvudsak kommunernas valnämnder. Det är med andra ord ingen främmande uppgift för länsstyrelserna att också svara för registerföringen av valdistriktsuppgifter. Det avgörande skälet för utredningens förslag är emellertid att det är länsstyrelsen som fattar besluten om indelningen i valdistrikt. För att röstlängdsförfarandet skall fungera med den snäva tidsram som gäller i dag krävs att valadministrationen snabbt och säkert kan hänföra varje röstberättigad person till det valdistrikt där han eller hon är bosatt. Detta kan enligt utredningens mening bäst uppnås om det är samma myndighet som beslutar om valdistriktsindelningen som också har ansvaret att föra register över indelningen. Den nuvarande redovisningen av valdistrikt i fastighetstaxeringsregistret behövs då inte längre för framställningen av röstlängder och röstkort. Om indelning dessutom förs med tillämpning av GIS bör också en typ av fel som uppstår till följd av felregistreringar försvinna. Det blir därmed naturligt att länsstyrelsen svarar för ett register som kan ligga till grund för bestämningen av varje fastighets valdistriktstillhörighet. Hur ett sådant register kan föras med tillämning av GIS beskrivs i <SPAN class="ft2">bilaga 4.</SPAN></P> <P class="p424 ft61"><SPAN class="ft55">8.4.3</SPAN><SPAN class="ft60">Nya rutiner för framställningen av röstlängdsregister</SPAN></P> <P class="p425 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>En stomme till röstlängdsregister bör skapas den 1 mars valåret.</P> <P class="p426 ft15">Även om de problem som utredningen pekat torde kunna lösas med utredningens förslag om registrering och redovisning av valdistriktsindelningen, så återstår ändå några problem på grund av den begränsade tid som står till förfogande vid upprättandet av röstlängden. En ytterligare åtgärd för att säkerställa framställningen av en korrekt</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td244"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td245"><SPAN class="p9 ft18">Framställningen av röstlängder och röstkort <SPAN class="ft8">135</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td246"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td247"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">röstlängd är därför att i god tid före kvalifikationsdagen skapa ett röstlängdsregister som hålls ajour fram till valdagen. Det skulle göra det möjligt att upptäcka och rätta fel före kvalifikationsdagen.</P> <P class="p273 ft1">Riksskatteverket har som central valmyndighet under arbetet med att ta fram ett nytt <NOBR>ADB-stöd</NOBR> för valverksamheten arbetet med en lösning där ett röstlängdsregister skapas i månadsskiftet februari mars valåret i samband med att statistik som skall ligga till grund för antalet fasta mandat i valkretsar tas fram (se vidare utredningens förslag i avsnitt 9 Framställning av röstlängdsstatistik m.m.). Fastigheter som av någon anledning inte har fått valdistriktskod eller fått fel kod skulle då upptäckas redan vid detta tillfälle. Uppgifterna för berörda fastigheter kan då rättas. Registret uppdateras veckovis fram till kvalifikationsdagen med uppgifter fån aviseringsregistret. Omkring 40 dagar före valdagen görs en ny avstämning med hjälp av valdistriktskartan och Lantmäteriverkets fastighetsregister och under perioden uppkomna fastighetsfel rättas. När den slutliga sambearbetningen sker på kvalifikationsdagen skulle fel endast kunna uppkomma för de personer som har flyttat under den sista veckan för kvalifikationsdagen.</P> <P class="p369 ft1">Andra vinster med att valadministrationen har ett röstlängdsregister under valåret är att registret kan användas för preliminär valbarhetskontroll av kandidaterna när partierna beställer valdelar under mars och april. Registret kan också utgöra underlag för utskrift av de röstlängdskopior som partierna har rätt till enligt förordningen om utdrag ur röstlängdsregister.</P> <P class="p276 ft1">Vad gäller den senare lösningen med att i god tid före kvalifikationsdagen skapa en stomme till röstlängdsregister skulle den tveklöst ge en betydande tidsvinst. I praktiken skulle den innebära en delvis återgång till det tidigare systemet med en alltid gällande röstlängd, men med den skillnaden att man här skulle ha ett preliminärt register över de röstberättigade för sambearbetning med övriga grundregister för röstlängdsframställningen. Enligt utredningens bedömning är ett sådant förfarande fullt möjligt redan i dag.</P> <P class="p369 ft1">För att ytterligare säkra röstlängdsframställningen föreslår därför utredningen att den centrala valmyndighetens planer på att skapa ett preliminärt röstlängdsregister vid lämplig tidpunkt före valet bör fullföljas. Tidpunkten för när registret skapas kan samordnad med tiden för statistikframställningen. Utredningen har i avsnitt 9 Framställning av röstlängdsstatistik m.m. föreslagit att statistikframställningen skall ske med början den 1 mars året före valåret. En lämplig tidpunkt för att skapa en stomme till röstlängdsregistret är enligt utredningen den 1 mars valåret. Det blir således inte fråga om att göra fler uttag ur aviseringsregistret än med den nuvarande ordningen. Det som tillkommer är veckovisa uppdateringar. Den centrala valmyndigheten</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">136 </SPAN>Framställningen av röstlängder och röstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft1">kommer vid ett antal tillfällen att behöva beställa uttag av uppgifter ur aviseringsregistret för att kunna framställa statistik och röstlängder. Så länge funktionen att vara central valmyndighet ålegat Riksskatteverket har uttagen ur aviseringsregistret erhållits i princip utan kostnad. Någon debitering har inte skett. Utredningens förslag om att funktion att vara central valmyndighet flyttas från Riksskatteverket och bildar en egen myndighet bör inte ändra på detta förhållande.</P> <P class="p276 ft15">Riksskatteverket har också som central valmyndighet haft en provisorisk terminalåtkomst till uppgifter i aviseringsregistret. Inte heller detta förhållande bör ändras för det fall en ny myndighet bildas för funktionen.</P> <P class="p427 ft61"><SPAN class="ft55">8.4.4</SPAN><SPAN class="ft60">Röstkort skall kunna skrivas ut på flera olika ställen</SPAN></P> <P class="p428 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Det skall bli möjligt för väljarna att så långt det är möjligt kunna beställa och hämta ut röstkort på särskilda röstmottagningsställen inom landet, t.ex. på kommunkontor, stadsdelskontor, medborgarkontor, bibliotek och liknande ställen. Detta bör också bli möjligt på röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat.</P> <P class="p429 ft1">För var och en som finns i en röstlängd skall skattemyndigheten upprätta ett röstkort. Röstkorten skall sedan skickas ut i så god tid att de kan beräknas vara de väljare som är folkbokförda i landet till handa senast 18 dagar före valdagen. Väljare som röstar i sin vallokal eller hos en utlandsmyndighet bör ha med sig sitt röstkort. Väljare som röstar vid andra röstmottagningsställen måste ha med sig sitt röstkort för att kunna utöva sin rösträtt. Reglerna framgår av 7 kap. <NOBR>7–9</NOBR> §§ och 9 kap. 12 § vallagen.</P> <P class="p369 ft1">Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort får ett röstkort av skattemyndigheten om de begär det. För att få ett nytt röstkort räcker det med att väljaren lämnar sitt personnummer och namn. Några andra krav har inte ställts upp.</P> <P class="p276 ft1">Vid varje val händer att en del väljare inte får sina röstkort i tid, trots att röstkorten lämnats i tid till posten för utdelning. Erfarenhetsmässigt upptäcker de flesta väljare relativt sent att de saknar sitt röstkort när de skall förtidsrösta. För att hinna få ett nytt röstkort med posten måste beställningen hos skattemyndigheten göras senast torsdagen före valdagen. I vissa fall är det ändå ovisst om kortet hinner delas ut till väljaren i tid till valet. Det är svårt för många</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td244"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td245"><SPAN class="p9 ft18">Framställningen av röstlängder och röstkort <SPAN class="ft8">137</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td246"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td247"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">medborgare att i sista stund hämta ett röstkort hos skattemyndigheten för att t.ex. kunna rösta på annan plats än i den egna vallokalen (där behövs inget röstkort).</P> <P class="p47 ft1">För att öka servicen till väljarna bör det därför bli möjligt för väljarna att kunna hämta röstkort på fler platser än i dag. Som utredningen redan har redovisat skall länsstyrelserna ta över skattemyndigheternas ansvar för röstkorten. I avsnitt 11 föreslår utredningen också i syfte att renodla ansvaret för all röstmottagning att kommunen genom valnämnden tar över ansvaret för förtidsröstning inom landet och att det därmed skall bli möjligt att rösta inte bara på centrala kommunala förvaltningar (kommunkontor) utan också på stadsdelskontor, medborgarkontor, bibliotek m.fl. kommunala verksamheter. Enligt utredningen bör det därför också bli möjligt för en väljare som har glömt att ta med sig sitt röstkort eller av någon annan anledning inte har sitt röstkort med sig vid förtidsröstningen, att kunna få ett ”nytt” röstkort i samband med röstningen. Förutsättningar för en sådan ordning ges genom det nya valdatasystemet. Samtliga valmyndigheter i valadministrationen kommer att vara anslutna till detta system. Alla valmyndigheterna kan därmed ta fram uppgifter ur röstlängdsregistret och om väljaren är upptagen i registret, skriva ut ett röstkort.</P> <P class="p430 ft1">Utredningen ser det som särskilt viktigt att den ovan angivna möjligheten också ges till utlandsmyndigheterna även om det inte är en förutsättning för att kunna utöva rösträtt att väljarna har med sig sitt röstkort vid röstning hos en utlandsmyndighet. Det är i dag med de arbetsmetoder som används svårt att klara mottagningen av utlandsrösterna inom ramen för den tid som står till buds när de kommer in till den centrala valmyndigheten. Om utlandsmyndigheterna inte får skriva ut röstkort kommer det att vara omöjligt med en ökad röstning utomlands att hinna med att sortera och distribuera utlandsrösterna till valnämnderna i tid. Tekniskt sett kan utlandsmyndigheterna få åtkomst till röstkortsregistret i valdatasystemet via Internet.</P> <P class="p298 ft2">Rösta utan röstkort?</P> <P class="p35 ft1">Det är tänkbart att det på vissa platser där man tar emot röster, såväl i utlandet som på särskilda röstmottagningsställen inom landet, inte är möjligt att skriva ut röstkort. Det kan därför övervägas om det skall vara möjligt att låta en väljare rösta även om han eller hon inte har med sig sitt röstkort.</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">138 </SPAN>Framställningen av röstlängder och röstkort</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft1">Vid röstmottagning i utlandet har praktiserats att röstmottagaren upprättar ett adresskort med väljarens namn och personnummer som sedan bifogats rösten. Då rösten kommer till den centrala valmyndigheten utreder myndigheten om väljaren är upptagen i röstlängden och i vilket valdistrikt samt anger koden för valdistriktet och väljarens löpnummer i röstlängden på fönsterkuvertet. Därefter skickas försändelsen vidare till den kommun där väljaren är upptagen i röstlängden. På samma sätt skulle man i princip kunna förfara vid röstning inom landet i de fall röstmottagningsstället inte kan skriva ut röstkort. Vad som är viktigt är att rätt personnummer anges på adresskortet. Detta förutsätter att väljaren som vid poströstning måste kunna visa legitimation. Rösten med adresskortet förses sedan av valnämnden med kod för valdistriktet och löpnummer i röstlängden på samma sätt som den centrala valmyndigheten gör i dag med utlandsrösterna. Valnämnden har möjlighet att göra detta eftersom valnämnden som lokal valmyndighet som utredningen föreslår skall ha terminalåtkomst till röstlängdsregistret. Även om det nu beskrivna förfarandet torde kunna tillämpas av röstmottagaren vid särskild röstmottagning när väljaren saknar röstkort och det inte är möjligt att skriva ut ett röstkort på plats, anser utredningen att det inte skall bli möjligt att rösta utan röstkort. Enligt utredningens bedömning torde den nu beskrivna situationen uppkomma endast i ett fåtal fall. Utredningen anser därför att andra lösningar får sökas än att öppna för röstning utan röstkort.</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p431 ft40"><SPAN class="ft0">9</SPAN><SPAN class="ft39">Framställning av röstlängdsstatistik m.m.</SPAN></P> <P class="p413 ft6">Utredningens förslag i sammanfattning:</P> <P class="p364 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">En särskild statistiklängd motsvarande en röstlängd bör upprättas den 1 mars året före valåret och för detta ändamål användas fram till den 1 mars valåret.</SPAN></P> <P class="p366 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Tidpunkten för beräkningen av antalet röstberättigade i en kommun för indelningen i valkretsar tidigareläggs till den 1 mars året före valåret.</SPAN></P> <P class="p366 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Tidpunkten för beräkningen av antalet personer som har rösträtt i hela landet, i landstinget och i kommunen senareläggs till den 1 mars det år då val hålls.</SPAN></P> <P class="p366 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Tidpunkten för beräkningen av antalet fria valsedlar senareläggs till den 1 mars valåret.</SPAN></P> <P class="p366 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Tidpunkten för partiernas rätt till gratis utdrag ur röstlängden med väljarnas adressuppgifter berörs inte.</SPAN></P> <P class="p432 ft37"><SPAN class="ft37">9.1</SPAN><SPAN class="ft38">Fyra uttag inför varje val</SPAN></P> <P class="p433 ft1">På skilda ställen i vallagen finns bestämmelser om framställning av röstlängdsstatistik. Valkretsindelningen i en kommun skall grundas på antalet röstberättigade i aviseringsregistret den 1 juli det år beslut om valkretsindelning fattas. Fördelningen av de fasta valkretsmandaten i olika val skall grundas på antalet röstberättigade i aviseringsregistret den 1 november året före valåret. Beräkningen av antalet fria valsedlar skall grundas på antalet röstberättigade i aviseringsregistret den 1 november året före valåret. Tidpunkterna för uttag av statistik är kvar från det tidigare mantalskrivningsförfarandet och anpassade till skattecykeln. Vid varje tillfälle som statistik om antal röstberättigade ska tas fram måste i stort sett de register tas fram och de bearbetningar ske som görs vid framställning av röstlängdsregister för valet. Det innebär i princip att en röstlängd framställs.</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">140 </SPAN>Framställning av röstlängdsstatistik m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft37"><SPAN class="ft37">9.2</SPAN><SPAN class="ft38">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p379 ft55"><SPAN class="ft55">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft56">Behovet av samordning</SPAN></P> <P class="p384 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>En särskild statistiklängd motsvarande en röstlängd bör upprättas den 1 mars året före valåret och för detta ändamål användas fram till den 1 mars valåret. Vid sist nämnda datum skall en preliminär röstlängd upprättas.</P> <P class="p434 ft1">Sedan förfarandet med en alltid gällande röstlängd ersattes med ett förfarandet där röstlängden bara tas fram inför val, folkomröstning eller annan omröstning, gör man i stället ”röstlängder” fyra gånger inför varje val – två gånger på grund av statistik, en gång på grund av att partierna har rätt till gratis avskrift av röstlängden inklusive väljarnas adressuppgifter och så slutligen den egentliga röstlängden för valet.</P> <P class="p430 ft1">Det vore enligt utredningen en fördel om de tillfällen som kräver röstlängdsstatistik m.m. kunde samordna statistik eller uppgifter om röstberättigade. Det är emellertid inte praktiskt möjligt att besluta om indelningen i valkretsar samma år som valåret. Det gör att statistik för detta måste göras året före valåret. Det skulle å andra sidan medföra att det blir mer än ett år gamla uppgifter som kommer att ligga till grund för fördelningen av fasta mandat samtidigt som man inte kommer ifrån att senare göra en ”röstlängd” för att ge partierna avskrifter. Det talar för att man – precis som i dag – måste ha en ordning med framställning av röstlängdsstatistik både året före valåret och valåret.</P> <P class="p30 ft1">Utredningen förordar därför en lösning med en stående statistiklängd som också kan användas vid upprättande av den egentliga röstlängden. Hur denna upprättas framgår av utredningens beskrivning i avsnittet 8.3 Framställningen steg för steg. Av beskrivningen framgår att det inte finns någon för röstlängden färdig statistik i avsieringsregistret som vallagen ger uttryck för. Vid ett uttag ur aviseringsregistret för nu nämnda statistikändamål m.m. får därför den centrala valmyndigheten ta fram uppgifter på samtliga personer över 18 år. Det innebär att myndigheten, på samma sätt som vid upprättandet av den egentliga röstlängden, måste avgöra vilka som har rösträtt, i vilket valdistrikt de skall rösta osv.</P> <P class="p52 ft1">Utredningens lösningen innebär att den 1 mars året före valåret upprättas en statistiklängd som underlag för indelningen i valkretsar och valdistrikt. Med uttaget som underlag kan också göras en preliminär fördelning av de fasta mandaten i valkretsarna för samtliga val vilket är en uppgift som är vägledande för partiernas nomineringar</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p9 ft18">Framställning av röstlängdsstatistik m.m. <SPAN class="ft8">141</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td108"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td107"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">som börjar redan under hösten året före valåret. Uttaget kan också läggas till grund för beräkning av antalet fria valsedlar i varje område.</P> <P class="p275 ft1">Den 1 mars valåret görs ett ”preliminärt” röstlängdsregister med den nya valdistrikts- och valkretsindelningen. Med detta röstlängdsregister som underlag upprättas statistik för att slutligt bestämma antalet fasta mandat och antalet fria valsedlar. Med röstlängdsregistret som underlag kan också de utdrag med väljaradresser som partierna har rätt till framställas.</P> <P class="p273 ft1">Röstlängdsregistret skall från och med den 1 mars valåret ajourföras veckovis med uppgifter från aviseringsregistret till och med kvalifikationsdagen. Det innebär att registret också kan användas för den preliminära valbarhetskontroll av kandidaterna som sker i samband med att partierna beställer valsedlar. Omkring tio dagar före kvalifikationsdagen hämtas ett nytt fastighetsregister från lantmäteriverket för att fånga upp de förändringar i fastighetsindelningen som har skett sedan den 1 mars året före valåret och valdistriktstillhörigheten prövas igen för de som har rösträtt i valet. På kvalifikationsdagen erhålls en sista uppdatering från aviseringsregistret för att fånga upp de förändringar som skett under sista veckan före kvalifikationsdagen. Därefter upprättas röstlängden för valet. Röstlängdsuppgifterna låses men den veckovisa ajourföringen av personuppgifter fortsätter fram till valdagen för att kunna läggas till grund för den slutliga valbarhetskontrollen.</P> <P class="p398 ft1">Fördelen med den nu beskrivna ordningen är att registerbrister i de register som ligger till grund för röstlängden kan upptäckas och rättas i god tid före valet. Registret kan användas för valbarhetskontroller i stället för att som i dag kandidatuppgifterna skickas till aviseringsregistret för avstämning. Det innebär också att hela förfarandet sker i valadministrationens valdatasystem och inte i någon annan administrations system.</P> <P class="p435 ft61"><SPAN class="ft55">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft60">Ändrad tidpunkt för framställning av statistik för valkretsindelning</SPAN></P> <P class="p436 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Tidpunkten för beräkningen av antalet röstberättigade i en kommun för indelningen i valkretsar tidigareläggs till den 1 mars året före valåret.</P> <P class="p437 ft15">Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas på grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den 1 juli det år beslutet om valkretsindelning</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">142 </SPAN>Framställning av röstlängdsstatistik m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p411 ft1">fattas. Antalet personer som har rösträtt i en kommun är avgörande för kommunens indelning i valkretsar (jfr 2 kap. 6 § tredje stycket vallagen). Beslut om ändrad indelning i valkretsar skall meddelas senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen skall gälla första gången (jfr 2 kap. 10 § vallagen).</P> <P class="p289 ft1">Enligt kommunerna infaller det nu gällande datumet för framtagning av statistikunderlag för sent för att beslut om indelning i valkretsar skall kunna fattas den 31 oktober före valåret. Statistikuppgifterna används också för att se över valdistriktsindelningen. Kommunen behöver helt enkelt längre tid för att hinna bereda ärendet inför fullmäktiges avgörande. Detta har medfört att kommunerna i stället har använt sig av statistik som kommunerna själva tar fram. Utredningen menar givetvis att man skall tillmötesgå de synpunkter som kommunerna framfört om en tidigareläggning av detta datum. Kommunen kommer på detta sätt att kunna följa lagens föreskrifter.</P> <P class="p435 ft61"><SPAN class="ft55">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft60">Ändrad tidpunkt för framställning av statistik för mandatberäkning</SPAN></P> <P class="p428 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Tidpunkten för beräkningen av antalet personer som har rösträtt i hela landet, i landstinget och i kommunen senareläggs till den 1 mars det år då val hålls.</P> <P class="p411 ft1">Hur många mandat varje valkrets skall ha för val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige beror på hur många personer det är som har rösträtt (jfr 3 kap. 2, 6 och 8 §§ vallagen). Beräkningen av antalet personer som har rösträtt skall göras på grundval av uppgifterna i avisreringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den 1 november året före valåret.</P> <P class="p346 ft1">Datumet härrör från tiden då 1 november var mantalsskrivningsdatum och saknar numera relevans för valet. Eftersom beslut om fördelningen av de fasta mandaten mellan valkretsarna får ske senast den 30 april, behöver underlaget inte tas fram förrän den 1 mars valåret. Utredningen föreslår därför att tidpunkten senareläggs till den 1 mars det år då val hålls.</P> <P class="p369 ft15">Datumet kan måhända av partierna upplevas som sent. Åtminstone brukar Riksskatteverket i egenskap av central valmyndighet redan i januari valåret ha fattat beslut om fördelningen av fasta mandat. Men om valmyndigheterna redan ett år innan kan ge en preliminär beräkning av fördelningen av mandaten så har partierna ledning vid nomineringen på hösten innan valåret. När valsedelsbeställningarna görs i april har</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td106"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p9 ft18">Framställning av röstlängdsstatistik m.m. <SPAN class="ft8">143</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td108"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td107"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">partierna fått de definitiva uppgifterna. Det ligger en besparing i att kunna upprätta ett register som hålls levande och som kan rättas i god tid.</P> <P class="p438 ft61"><SPAN class="ft55">9.2.4</SPAN><SPAN class="ft60">Ändrad tidpunkt för framställnings av statistik för beräkning av antalet fria valsedlar</SPAN></P> <P class="p439 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Tidpunkten för beräkningen av antalet fria valsedlar senareläggs till den 1 mars valåret.</P> <P class="p437 ft1">Vissa partier har enligt bestämmelserna i 6 kap. <NOBR>8–10</NOBR> §§ vallagen rätt till fria valsedlar av staten. Antalet fria valsedlar som partiet har rätt till beror utom annat på antalet personer som har rösträtt i valet. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser beräknas enligt 6 kap. 11 § vallagen antalet personer som har rösträtt på grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den 1 november året före valåret. Av sådan samordningsskäl som utredningen anfört när det gäller övrig statistikuttag bör även denna tidpunkt knytas till den 1 mars. Utredningen föreslår därför att tidpunkten senareläggs till den 1 mars valåret.</P> <P class="p440 ft61"><SPAN class="ft55">9.2.5</SPAN><SPAN class="ft60">Tidpunkten för uttag av avskrift av röstlängd till partierna</SPAN></P> <P class="p441 ft1">Omkring sex månader före valdagen har partierna rätt till gratis avskrift av röstlängd med adressuppgifter om väljarna. De förslag utredningen lämnat om framställning av röstlängdsstatistik och om upprättande av ett särskilt register för detta ändamål gör att den nuvarande tidpunkten för partiernas rätt till avskrifter m.m. kan behållas.</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">10 Rättelse i röstlängden</P> <P class="p299 ft6">Utredningens förslag i sammanfattning:</P> <P class="p364 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Länsstyrelsen och inte skattemyndigheten skall pröva frågor om rättelse av uppgifter i röstlängd. Länsstyrelsen skall därvid ges möjlighet att förordna någon hos valnämnden att verkställa länsstyrelsen beslut om rättelser i den tryckta röstlängden.</SPAN></P> <P class="p332 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">I ett undantagsfall skall den centrala valmyndigheten kunna göra rättelse i röstlängden. Även denna verkställighet skall kunna delegeras till någon hos valnämnden.</SPAN></P> <P class="p366 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Sista dag för att begära rättelse av uppgifter i röstlängden tidigareläggs till 12 dagar före valdagen.</SPAN></P> <P class="p366 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Beslut om avslag på en begäran om rättelse av uppgifter i röstlängden skall kunna överklagas och prövas av Valprövningsnämnden innan valet hålls.</SPAN></P> <P class="p366 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Det skall bli möjligt att stryka en person från den svenska röstlängden vid val till Europaparlamentet om han eller hon har tagits upp i röstlängden i ett annat land, men bara så länge som röstkortet inte har skickats ut.</SPAN></P> <P class="p302 ft37"><SPAN class="ft65">10.1</SPAN><SPAN class="ft66">Nuvarande förhållanden</SPAN></P> <P class="p442 ft15">Frågor om rättelse av uppgifter i en röstlängd prövas av skattemyndigheten. Detta framgår av 7 kap. 11 § vallagen.</P> <P class="p47 ft1">De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast måndagen före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Det som hänt efter kvalifikationsdagen får inte läggas till grund för rättelse. Det är bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) om rätt folkbokföringsort som ligger till grund för bedömningen om uppgifterna i röstlängden skall rättas. Vid framställningen av röstlängderna skall det faktiska innehållet i aviseringsregistret på kvalifikationsdagen ligga till grund för uppgifterna i</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">146 </SPAN>Rättelse i röstlängden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">röstlängderna. Detta innebär som redan tidigare framhållits att en flyttning som anmälts före kvalifikationsdagen, men som inte hunnit registreras i folkbokföringsregistret på kvalifikationsdagen inte kan beaktas. Det innebär också för att nämna några exempel att en anmälan om adress från någon utlandssvensk som inte tagits upp i röstlängden inte leder till att röstlängden rättas, om uppgiften lämnats efter kvalifikationsdagen<SPAN class="ft6">.</SPAN></P> <P class="p38 ft1">Får skattemyndigheten från en myndighet i någon annan medlemsstat meddelande om att en person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i landet, redan avgett en röst i val till Europaparlamentet, skall skattemyndigheten genast rätta i röstlängden genom att stryka personen från röstlängden.</P> <P class="p51 ft15">När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.</P> <P class="p39 ft15">Skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse får överklagas bara i samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har upprättats.</P> <P class="p443 ft37"><SPAN class="ft65">10.2</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p396 ft55"><SPAN class="ft55">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft67">Länsstyrelsen prövar frågor om rättelse</SPAN></P> <P class="p384 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Länsstyrelsen skall pröva frågor om rättelse av uppgifter i röstlängd. Länsstyrelsen skall därvid ges möjlighet att förordna någon hos valnämnden att verkställa länsstyrelsen beslut om rättelser i röstlängden. Ett sådant förordnande skall även kunna gälla verkställighet av beslut om rättelse som den centrala valmyndigheten har fattat.</P> <P class="p385 ft6">Bakgrund</P> <P class="p35 ft1">Röstlängden framställs genom sambearbetning av flera grundregister som förs av myndigheter utanför valadministrationen. Om dessa grundregister förs i alla delar korrekt behöver inga rättelser göras i röstlängden. Det är avgörande för att röstlängden skall vara korrekt är att de myndigheter vars beslut påverkar någons rösträtt, inte bara fattar dessa beslut i god tid före kvalifikationsdagen utan också ser till att besluten genast sänds till skattemyndigheten för registrering i folkbokföringssysteme senast på kvalifikationsdagen. Detta är särskilt viktigt vid beslut om ändrat medborgarskap. Det är också angeläget att folkbokföringsverksamheten inför varje val får tillräckliga resurser så</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td155"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td162"><SPAN class="p9 ft18">Rättelse i röstlängden <SPAN class="ft8">147</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td297"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">att det inte finns några balanser på kvalifikationsdagen. Egentlig rättelse av röstlängd är mycket ovanligt. De flesta rättelserna görs med tillämpning av bestämmelserna om rättelse i 26 § förvaltningslagen (1986:223). Röstlängden speglar förhållandena på kvalifikationsdagen. Det kan bl.a. få till följd att en väljare som i god tid före kvalifikationsdagen anmält flyttning men inte fått sin anmälan behandlad, kommer att tas upp i röstlängden i sitt ”gamla valdistrikt” och inte i det nya distriktet där han eller hon skulle ha tagits upp om anmälningen hade behandlats. Enligt vad utredningen erfarit brukar skattemyndigheterna i dessa fall rätta i röstlängden och utfärda nytt röstkort. Även medborgarskapsärenden är ett ständigt återkommande skäl till rättelser ofta i sista stund, eftersom väljaren inte uppmärksammat att han eller hon inte har fått rösträtt till riksdagsvalet enligt röstkortet.</P> <P class="p390 ft6">Skälen för förslaget</P> <P class="p37 ft1">Rättelse av röstlängden aktualiseras genom att väljaren kontrollerar uppgifterna i längden på så sätt att han eller hon tar del av uppgifterna på röstkortet. Enligt vallagen är det skattemyndigheten som upprättar röstlängder och utfärdar röstkort. I praktiken innebär det emellertid att skattemyndighetens uppgift är begränsad till att pröva frågor om rättelser av uppgifter i det av den central valmyndigheten på grundval av uppgifterna i aviseringsregistret framställda röstlängdsregistret. Vidare skriver skattemyndigheten ut röstkort till väljare som inte har fått något röstkort av den centrala valmyndigheten eller vars röstkort kommit bort eller som behöver ändras på grund av att uppgifterna i röstlängdsregistret rättats.</P> <P class="p42 ft1">När det gäller frågan om vilken myndighet som skall pröva frågor om rättelse står valet mellan länsstyrelsen och skattemyndigheten. Det finns ingen praktisk möjlighet att lägga denna uppgift på den centrala valmyndigheten, trots att det är myndigheten som har upprättat och framställt röstlängden och utfärdat röstkort. Den regionala skatteadministrationen var tidigare en del av länsstyrelsen. År 1987 bildades fristående länsskattemyndigheten med Riksskatteverket som chefsmyndighet. På lokal nivå fanns lokala skattemyndigheter. Den 1 januari 1991 sammanfördes länsskattemyndigheten och de lokala skattemyndigheterna i länet till en gemensam myndighet – skattemyndigheten. Till och med 1993 års val prövades frågan om rättelse av röstlängd av länsstyrelsen. Med verkan från den 1 januari 1994 överfördes ansvaret för rättelser m.m. till skattemyndigheten. I propositionen 1993/94:21 s. 46 anförde regeringen emellertid att den nya ordningen inte på något sätt innebar ett slutligt ställningstagande vare sig i fråga om röstlängds-</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">148 </SPAN>Rättelse i röstlängden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft1">framställningen eller för de regionala uppgifterna i valorganisationen i övrigt. Enligt regeringen kunde ett sådant ställningstagande inte tas förrän Vallagsutredningen lämnat sitt slutbetänkande och det blivit klart hur den framtida regionala förvaltningen och förvaltningsmyndigheterna ledningsformer kommer att se ut.</P> <P class="p289 ft1">I 1993 års vallagskommittés (tidigare Vallagsutredningen) slutbetänkande Vallagen (SOU 1994:30 s. <NOBR>174–175)</NOBR> diskuterades på nytt frågan om vem som bör ha ansvaret för rättelse av röstlängden och var registeransvaret för röstlängdsregistret bör ligga. Enligt kommittén hängde båda dessa frågor nära samman. I propositionen 1996/97:70 s.142 anförde regeringen att den för sin del inte fann någon anledning att avvika från ordningen med skattemyndigheten som ansvarig för rättelser i röstlängden.</P> <P class="p369 ft1">Utredningens ambition är att få till stånd en valadministration inom den nuvarande uppdelningen på central, regional och lokal nivå med endast en ansvarig myndighet på respektive nivå. Det finns enligt utredningens mening ett värde i att ansvaret för valadministrationen hålls samman på varje nivå. Detta talar för att länsstyrelsen bör ha ansvaret för rättelser i röstlängden. Därtill kommer att länsstyrelserna genom sin roll som regional valmyndighet besitter kompetens och förståelse för rösträttsreglerna.</P> <P class="p346 ft1">Ett av de skäl som gjorde att ansvaret för rättelser lades hos skattemyndigheten var att det underlättade för väljarna att granska registret via terminal eftersom det fanns ett stort antal lokala skattekontor dit väljarna kunde vända sig. Antalet skattekontor har sedan dess minskat något. Det finns i dag knappt 130 skattekontor. Skattekontoren är givetvis trots minskningen till antalet betydligt fler än länsstyrelserna. Utredningens tanke med en sammanhållen valadministration är dock att även de lokala valmyndigheterna (valnämnden i kommunen) får tillgång till samma information som övriga valmyndigheter i valadministrationen. Det innebär att väljarna i varje kommun får minst ett ställe eller en plats där de kan granska röstlängdsregistret via terminal och därmed också en avsevärt bättre tillgänglighet än med dagens ordning. Det skall dock poängteras att i praktiken granskar de röstberättigade uppgifterna om sig själva på röstkortet. Att någon uppsöker skattemyndigheten och granskar sina röstlängdsuppgifter på terminal hör till ovanligheterna.</P> <P class="p444 ft1">Ett argument mot att lägga detta ansvar hos länsstyrelserna är att det finns en risk för att det kan skapas olika praxis när det gäller frågan om och var en person skall föras in i röstlängden i förhållande till reglerna om folkbokföring. Det är uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister på kvalifikationsdagen som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. Uppgifterna i</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td155"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td162"><SPAN class="p9 ft18">Rättelse i röstlängden <SPAN class="ft8">149</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td297"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p426 ft1">aviseringsregistret ligger också till grund för beslut om vilken röstlängd de som har rösträtt skall finnas i. Aviseringsregistret uppdateras dagligen från de lokala folkbokföringsregistren. Bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) om rätt folbokföringsort ligger således till grund för beslut när det gäller rösträtt och i vilken röstlängd en person skall tas upp. Röstlängden innehåller med få undantag de korrekta besluten. Ibland kan dock vissa beslut som t.ex. Migrationsverkets före kvalifikationsdagen fattade beslut om att ge någon svenskt medborgarskap på grund av sen expediering av beslutet eller arbetsanhopning hos skattekontoret inte ha tagits in i folkbokföringen. Förseningar i registreringen kan också röra vanliga anmälningar om flyttning. Länsstyrelsen kan givetvis inte ”flytta” en person om inte vederbörande lämnat in en flyttanmälan till skattemyndigheten. Länsstyrelsen gör i de fallen endast en bedömning av om ärendet om ändrad folkbokföring borde ha hanterats i sådan tid att det borde ha varit registrerat i folbokföringen senast på kvalifikationsdagen. Det är således inte fråga om att länsstyrelsen skall göra en egen bedömning av ärendet i sak. Sådana fall som nu beskrivits bör därför inte heller utesluta länsstyrelsen från att ändra röstlängdsuppgifterna</P> <P class="p410 ft1">Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår utredningen att länsstyrelsen i stället för skattemyndigheten skall ha ansvaret för rättelse av röstlängderna och med den centrala valmyndigheten dela ansvaret för röstlängdsregistret. Det innebär också att länsstyrelsen skall ta över skattemyndighetens uppgift att skriva ut nya röstkort. För att ytterligare öka servicen till väljarna föreslår utredningen i avsnitt 8 att röstkort också skall kunna skrivas ut på särskilda röstmottagningsställen inom landet och på röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat.</P> <P class="p55 ft2">Problemet med sena rättelser</P> <P class="p297 ft1">Det uppstår vid varje val situationer där myndigheten i ett mycket sent skede måste besluta om rättelse i röstlängd. Den vanligaste orsaken är medborgarskapsändringar beslutade före kvalifikationsdagen. Vid 1999 års val till Europaparlamentet gjordes av den anledningen 749 rättelser. Några av rättelserna beslutades strax före valdagen och till och med på valdagen. Det har inneburit att personal från skattemyndigheten har måst resa till valnämnden eller till vallokalen för att för hand göra rättelser i den tryckta röstlängden. Med utredningens förslag att länsstyrelsen skall ta över ansvaret för rättelser blir avstånden till valnämnd eller vallokal i många fall orimliga för att detta skall kunna genomföras. Det finns inte något uttryckligt stöd i vallagen för att låta</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">150 </SPAN>Rättelse i röstlängden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">t.ex. valnämnden genom någon där anställd på uppdragsbasis verkställa sena beslut om rättelse i röstlängd. Utredningen föreslår att länsstyrelsen skall få rätt att förordna en person hos valnämnden i varje kommun att göra sådana rättelser i röstlängd (jfr 7 kap. 13 § vallagen).</P> <P class="p445 ft61"><SPAN class="ft55">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft68">Den centrala valmyndigheten får besluta om rättelse i vissa fall</SPAN></P> <P class="p441 ft1">Utredningen föreslår i kapitel 12 Utlandssvenskarnas röstning att en röst som kommer in i rätt tid – senast kl. 12 dagen före valdagen – från en utlandssvensk som inte är upptagen i röstlängden skall kunna leda till att vederbörande tas upp i röstlängden för det aktuella valet. Detta förutsätter att den centrala valmyndigheten ges befogenhet att besluta om rättelse av röstlängd. Förfarandet förutsätter att myndigheten har terminalåtkomst till aviseringsregistret. Annnars går det inte att pröva rösträtten.</P> <P class="p289 ft1">Någon praktisk möjlighet för den centrala valmyndigheten att själv göra rättelsen i röstlängden hos valnämnden finns inte. Beslutet får i stället skickas tillsammans med rösten till valnämnden för verkställighet. Ett sådant beslut bör vara valnämnden till handa senast tisdagen efter valdagen, dvs. före valnämndens onsdagsräkning.</P> <P class="p274 ft15">Ett sådant förordnande om rättelse som utredningen föreslagit i föregående avsnitt bör också kunna omfatta beslut om rättelse i röstlängd som har fattats av den centrala valmyndigheten.</P> <P class="p446 ft61"><SPAN class="ft55">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft68">Ändrad tidpunkt för sista dag om begäran om rättelse av uppgifter i röstlängd</SPAN></P> <P class="p447 ft14"><SPAN class="ft63">Utredningens förslag: </SPAN>Sista dag för att begära rättelse av uppgifter i röstlängden tidigareläggs till tisdagen 12 dagar före valdagen.</P> <P class="p448 ft1">Väljarnas kontroll av uppgifterna i röstlängden sker mot uppgifterna i röstkortet. Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt, dock senast i så god tid att de kan beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet till handa senast 18 dagar före valdagen, dvs. då poströstningen börjar. Produktionen av röstkort påbörjas 29 dagar före valdagen. Utskick av röstkort till väljarna påbörjas som regel 26 dagar före valdagen.</P> <P class="p449 ft15">Från kommunerna har framförts kritik över att röstlängderna har lämnats till valnämnden så sent som på onsdagen före valdagen (4</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125144x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td155"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td162"><SPAN class="p9 ft18">Rättelse i röstlängden <SPAN class="ft8">151</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td297"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft1">dagar före valdagen). För kommuner med ett stort antal valdistrikt är det av rent praktiska skäl svårt att med så kort varsel hinna få ut röstlängderna till vallokalerna i tid till valdagen. Kommunerna har framställt önskemål om att få röstlängderna tidigare. Om detta skall vara möjligt måste, enligt utredningen, produktionen av röstlängder tidigareläggas. Vid de senaste valen har uppgifter för tryckning av röstlängder hämtats från valdatabasen 10 dagar före valdagen. Begäran om rättelse av uppgifter i röstlängden kan dock göras till och med måndagen före valdagen (6 dagar före valdagen). Detta har bl.a. inneburit att sena rättelser har måst föras in manuellt i den tryckta röstlängden. Ett sådant förfarande måste anses som mindre lämpligt.</P> <P class="p368 ft1">Enligt utredningens bedömning bör röstlängderna kunna tryckas i sådan tid att valnämnden får dem senast måndagen före valdagen (6 dagar före valdagen). Det innebär att filer till underlag för tryckningen måste framställas senast onsdagen veckan före valdagen (11 dagar före valdagen). Med en sådan tidsplan vore det en fördel om sista dag för rättelse i röstlängdsregistret tidigarelades så att det blev möjligt att införa alla rättelser maskinellt i röstlängdsregistret innan tryckningen. Utredningen föreslår därför att sista dag för att begära rättelse tidigareläggs till tisdagen 12 dagar före valdagen. Det innebär att väljarna – med utgångspunkt från att röstkorten skall vara väljarna till handa senast 18 dagar före valdagen – får minst 6 dagar på sig att kontrollera uppgifterna i röstkortet.</P> <P class="p450 ft61"><SPAN class="ft55">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft68">Överklagande av felaktig uppgift i röstlängden</SPAN></P> <P class="p436 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Beslut om avslag på en begäran om rättelse av uppgifter i röstlängden skall kunna överklagas och prövas av Valprövningsnämnden innan valet hålls.</P> <P class="p411 ft1">Enligt 7 kap. 11 § vallagen kan den som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter eller anser sig vara felaktigt utesluten ur röstlängden begära rättelse hos skattemyndigheten. Avslår skattemyndigheten en sådan begäran får avslagsbeslutet enligt 7 kap. 14 § vallagen överklagas endast i samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har upprättats. Detta har mot bakgrund av att röstlängden bara gäller för ett val väckt frågan om huruvida en person har rösträtt eller inte borde vara avgjord före valet. Frågan har ställts bl.a. mot bakgrund av att Valprövningsnämnden kan finna att</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">152 </SPAN>Rättelse i röstlängden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">klaganden faktiskt borde ha varit upptagen i röstlängden och därmed röstberättigad i det val som just har hållits.</P> <P class="p47 ft1">Besvär på nu angiven grund är förhållandevis ovanliga, på sin höjd tio fall om året. Det är möjligt att antal fall kommer att öka med utredningens förslag om att utlandsmyndigheten skall kunna skriva ut röstkort. Enligt utredningens uppfattning är det inte tillfredsställande att myndigheten vid beslut om avslag på en begäran om rättelse måste hänvisa sökanden att överklaga valet. Det är å andra sidan inte någon ny ordning för rättelser som införts i vallagen. Denna ordning har tillämpats sedan länge. Tidigare gällde emellertid att röstlängden gällde ett helt år och inte som nu för en bestämd valdag. Bifall till ett överklagande fick då till följd att klaganden antecknades i röstlängden och fick rösträtt i de eventuella val som hölls under den återstående giltighetstiden för längden. Enligt utredningens mening talar starka demokratiskäl för att frågan om en person har rösträtt eller inte skall vara avgjord före valet och inte efter detsamma. Den tidigare ordningen med en prövning efter valet kunde i viss mån försvaras av det faktum att avgörandet fick rättsverkningar under den återstående giltighetstiden för röstlängden. Så är emellertid inte längre förhållandet med den ordning som tillämpas i dag med en röstlängd för varje val. Utredningen föreslår därför att ett beslut om begäran om rättelse av uppgifter i röstlängden skall kunna överklagas och prövas innan valet hålls (jfr förslaget till 19 kap. 2 och 20 §§ vallagen).</P> <P class="p380 ft15">Förslaget innebär att Valprövningsnämnden måste sammanträda under veckan före valet. Av praktiska skäl måste dessa ärende prövas skyndsamt.</P> <P class="p392 ft55"><SPAN class="ft55">10.2.5</SPAN><SPAN class="ft67">För sen anmälan av unionsmedborgare</SPAN></P> <P class="p384 ft1"><SPAN class="ft6">Utredningens förslag: </SPAN>En anmälan av en unionsmedborgare om att tas upp i röstlängden som kommit in för sent skall som hittills inte tas upp till prövning. Detta skall också framgå av vallagen. Ett överklagande av ett beslut att på denna grund inte pröva en anmälan, skall kunna prövas av Valprövningsnämnden utan att det sker i samband med överklagande av hela valet.</P> <P class="p451 ft15">Enligt 7 kap. 5 § vallagen skall en unionsmedborgare som vill rösta i ett val till Europaparlamentet senast 30 dagar före valdagen (kvalifikationsdagen) till skattemyndigheten anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd. Enligt utredningens förslag skall länsstyrelsen och inte skattemyndigheten svara för rättelser av uppgifter i röstlängd.</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td155"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td162"><SPAN class="p9 ft18">Rättelse i röstlängden <SPAN class="ft8">153</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td297"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft1">Valprövningsnämnden har bedömt en anmälan, som kommit för sent in till skattemyndigheten, som en begäran om rättelse av uppgifter i röstlängden. Eftersom Valprövningsnämnden enligt 7 kap. 14 § vallagen endast kan pröva skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse i samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har upprättats, avvisade nämnden överklagandet (Valprövningsnämndens beslut den 15 juli, 1999:6).</P> <P class="p369 ft1">Den nu beskrivna ordningen har väckt frågan om det inte bör införas en bestämmelse i vallagen om att en anmälan som kommit in för sent skall tas upp till prövning. Så föreskrevs också tidigare i vallagen beträffande utlandssvenskars ansökan om att tas upp i röstlängd. Ett därefter följande överklagande av beslutet att inte pröva en för sen anmälan borde kunna tas upp till slutlig prövning av Valprövningsnämnden utan att det behöver ske i samband med ett överklagande av hela valet.</P> <P class="p296 ft1">Samma skäl som utredningen tidigare anfört när det gäller möjligheten att få frågan om rösträtt prövad före valet gör sig gällande även i denna fråga. Det är som utredningen tidigare framhållit grundläggande för demokratin att frågan om rösträtt avgörs slutligt före valets. Utredningen föreslår därför att ett beslut om att avvisa en för sent inkommen anmälan från en unionsmedborgare om att tas upp i röstlängden, skall – om avvisningsbeslutet överklagas – kunna prövas slutligt före valet.</P> <P class="p452 ft61"><SPAN class="ft55">10.2.6</SPAN><SPAN class="ft68">Möjlighet att stryka en person från röstlängden</SPAN></P> <P class="p436 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Det skall bli möjligt att stryka en person från den svenska röstlängden vid val till Europaparlamentet om han eller hon har tagits upp i röstlängden i ett annat medlemsland, men bara om han eller hon inte har fått sitt röstkort för det svenska valet utskickat till sig.</P> <P class="p453 ft1">Inte bara svenska medborgare utan också unionsmedborgare som har rösträtt och är bosatta i Sverige har möjlighet att rösta här i landet vid val i Europaparlamentet. Ett villkor är dock att unionsmedborgare som på detta sätt önskar utöva sin rösträtt i Sverige anmäler till skattemyndigheten – eller som utredningen föreslagit länsstyrelsen – att han eller hon önskar bli upptagen i den svenska röstlängden. Liknande anmälningsförfaranden tillämpas vid val till Europaparlamentet i hela unionen. Det innebär således att utlandssvenskar kan anmäla sig för att</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">154 </SPAN>Rättelse i röstlängden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft1">rösta i valet i det land inom unionen där de är bosatta. Med en sådan ordning blir det i praktiken möjligt att bli upptagen både i den svenska röstlängden och i bosättningslandets röstlängd och på så sätt få ”dubbel rösträtt”.</P> <P class="p369 ft1">Enligt artikel 13 i direktivet 93/109/EG skall emellertid alla medlemsstater utbyta information om röstberättigade, bl.a. för att hemstaten i enlighet med sin nationella lagstiftning skall kunna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att dess medborgare inte röstar mer än en gång. I vallagen har detta uttryckts på så sätt att skattemyndigheten – eller som utredningen föreslagit länsstyrelsen – genast skall rätta röstlängden om en myndighet i någon annan medlemsstat meddelar att en person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i landet, redan har avgett en röst i ett val till Europaparlamentet, 7 kap. 12 § vallagen.</P> <P class="p369 ft1">Den nu redovisade bestämmelsen i vallagen har överförts oförändrad från den tillfälliga lag som gällde för det svenska valet till Europaparlamentet år 1995. Innan utredningen närmare går in på hur en förändrad bestämmelse skulle kunna utformas skall först sägas något om det faktiska informationsutbytet mellan medlemsstaterna vid 1999 års val till Europaparlamentet (Riksskatteverkets promemoria <NOBR>1999-11-</NOBR> 25, Erfarenheter från 1999 års val till Europaparlamentet, Dnr. 11105- 99/100).</P> <P class="p369 ft1">Vid 1999 års val till Europaparlamentet fick Riksskatteverket underrättelser om totalt 6 374 svenska medborgare bosatta utomlands som anmält sig till röstlängden i sitt bosättningsland. Inga underrättelser erhölls från Luxemburg och Storbritannien. Från Danmark, Irland, Italien och Grekland fick Riksskatteverket underrättelser först sedan Riksskatteverket fastställt den svenska röstlängden. Detta gällde 2 277 personer. Från övriga åtta medlemsländer fick Riksskatteverket sena underrättelser i 341 fall. Sammantaget innebar detta att 2 618 personer som borde ha granskats, inte kunde granskas. Av de granskade personerna – 3 756 – var närmare 5 % folkbokförda i Sverige och därmed automatiskt upptagna i den svenska röstlängden. Eftersom de inte kan tas bort från den svenska röstlängden fick de ”dubbel rösträtt” i valet. Närmare 4 % kunde inte identifieras med befintliga register och fick därmed också ”dubbel rösträtt”. Totalt 6 374 anmälningar resulterade således i 3 420 strykningar.</P> <P class="p398 ft1">Tidpunkterna när anmälan skall göras varierar mellan medlemsstaterna. Vid 1999 års val till Europaparlamentet varierade tiderna från den 16 december 1998 till den 31 maj 1999. För svenskt vidkommande är det angeläget att anmälan sker före det datum då röstlängderna fastställs och röstkorten skickas ut till väljarna. Det har hittills inte ansetts möjligt att ”ta tillbaka rösträtten” från den som redan har fått</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td155"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td162"><SPAN class="p9 ft18">Rättelse i röstlängden <SPAN class="ft8">155</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td297"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td298"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft1">sitt röstkort för det svenska valet. Detta innebär, som redan framhållits i det föregående stycket, att svenskar som har anmält sig för att rösta i medlemsländer, som fastställer röstlängden/rösträtten vid en senare tidpunkt än Sverige alltid får ”dubbel rösträtt”. Det problem med ”dubbel rösträtt” som utredningen pekat på har sin grund i det förhållande att en unionsmedborgare kan välja om han eller hon vill tas upp i röstlängden i medborgarskapslandet eller i bosättningslandet. En lösning vore att avskaffa valmöjligheten och i stället föreskriva att unionsmedborgare bara skall kunna tas upp i röstlängden i bosättningslandet. De administrativa fördelarna med en sådan regel är betydande och det kan därför finnas skäl för att ompröva den nuvarande ordningen. Detta är dock en fråga som ligger utanför utredningens uppdrag.</P> <P class="p376 ft1">Vilka förutsättningar bör då under nu angivna omständigheter gälla för att få stryka någon ur svensk röstlängd. Alternativen är i princip två. Det ena är att det är tillräckligt för strykning redan på grund av att personen i fråga har anmält sin önskan att rösta i ett annat medlemsland. Det andra är att personen i fråga måste ha tagis upp i röstlängden i ett annat medlemsland. Utredningen har stannat för det senare alternativet. Att stryka någon enbart på en anmälan skulle kunna få till följd att denne över huvud taget inte får rösträtt i valet. För att få stryka någon ur den svenska röstlängden måste det således vara klarlagt att personen i fråga har rösträtt i ett annat medlemsland. Därtill måste som utredningen ser det ytterligare ett villkor gälla för strykning, nämligen att röstkorten inte har skickats till personen i fråga (alternativt gjorts tillgängligt via Internet). I annat fall skulle det bli möjligt att ”ta tillbaka rösträtten”. En sådan begränsning innebär visserligen att det inte helt kan undvikas att vissa personer får ”dubbel rösträtt”, men bara i de fall en medlemsstat fastställer rösträtten (röstlängden) senare än i Sverige. Men det är som utredningen redan påpekat ett problem som inte kan lösas inom ramen för utredningens uppdrag.</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">11 Röstning inom landet</P> <P class="p299 ft6">Utredningens förslag i sammanfattning:</P> <P class="p364 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Det övergripande ansvaret för att det finns platser i kommunen där väljarna kan lämna sina röster före och på valdagen bör samlas hos kommunen. Kommunen skall vidare svara för institutionsröstningen.</SPAN></P> <P class="p332 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Valnämnden skall ges möjlighet att finna flexibla lösningar där röstning på posten kan ses som ett komplement till annan röstning. Särskild röstmottagning skall kunna anordnas på centrala kommunala förvaltningar som t.ex. kommunkontor, stadsdelskontor och på bibliotek, medborgarkontor m.fl. ställen som kan anses lämpliga för uppgiften under samma tid som förtidsröstning på postkontoren får pågå i dag.</SPAN></P> <P class="p365 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige måste sådan röstmottagning alltid anordnas på valdagen i åtminstone ett kommunkontor i varje kommun. Öppethållandet bör motsvara vad som gäller i dag för poströstning på valdagen.</SPAN></P> <P class="p332 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Flera röstningslokaler bör inrättas på valdagen i geografiskt sett stora distrikt. Den ambulerande röstmottagningen på valdagen bör utvecklas.</SPAN></P> <P class="p366 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Budröstning öppnas som ett alternativ för den som häktas eller anhålls i nära anslutning till valdagen.</SPAN></P> <P class="p366 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Den som på grund av funktionshinder inte kan avge sin röst i vallokalen skall kunna få avge sin röst i anslutning till vallokalen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">158 </SPAN>Röstning inom landet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p454 ft34"><SPAN class="ft65">11.1</SPAN><SPAN class="ft69">Ansvaret för att det finns platser där väljarna kan rösta</SPAN></P> <P class="p262 ft1">Röstning kan ske både inom och utom landet. Röstning i vallokal på valdagen är det primära alternativet. Andra alternativ är röstning på postkontor och vid särskilt röstmottagningsställe. Röstning kan också ske genom bud eller lantbrevbärare. Röstning hos svenska utlandsmyndigheter är det vanligaste sättet att anordna röstning för väljare som vistas utomlands. Ett annat sätt att rösta utomlands är att brevrösta. Brevröstning kan ske från Tyskland och Schweiz samt från fartyg i utrikes trafik. Utlandssvenskarnas röstning behandlas särskilt (se kap. 12).</P> <P class="p408 ft1">Röstning kan anordnas i följande röstningslokaler inom landet</P> <P class="p455 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">vallokaler,</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Posten Aktiebolags postkontor, och</SPAN></P> <P class="p456 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">särskilda röstmottagningsställen.</SPAN></P> <P class="p353 ft1">Särskilda ställen för röstmottagning – röstmottagningsställen – kan anordnas vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter (vilket brukar benämnas <SPAN class="ft2">institutionsröstning</SPAN>). Särskilda ställen för röstmottagning kan också anordnas på annan plats utanför vallokal eller vårdinrättning och vårdanstalt. Ett sådant mottagningsställe kan vara ambulerande i den meningen att det kan befinna sig på olika platser vid olika tidpunkter (vilket brukar benämnas <SPAN class="ft2">ambulerande röstmottagning</SPAN>).</P> <P class="p321 ft55"><SPAN class="ft55">11.1.1</SPAN><SPAN class="ft67">När kan man rösta i röstningslokalerna?</SPAN></P> <P class="p336 ft2">I vallokalen</P> <P class="p35 ft15">I vallokalerna skall det vara möjligt att rösta på valdagen mellan klockan 8 och 20. Det är huvudregeln. Men om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta får denna tid begränsas.</P> <P class="p279 ft2">På postkontoret</P> <P class="p37 ft15">På de postkontor där röstmottagning anordnas skall det vid ordinarie val till riksdagen, vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt vid val till Europaparlamentet vara möjligt att rösta från och med den artonde dagen före valdagen till och med valdagen.</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td299"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td300"><SPAN class="p9 ft18">Röstning inom landet <SPAN class="ft8">159</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td301"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td302"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">Vid andra val skall det vara möjligt att rösta på dessa postkontor från och med den tionde dagen före valdagen till och med valdagen.</P> <P class="p47 ft1">På ett postkontor där röstmottagning anordnas före valdagen skall det vara möjligt att rösta under hela den tid då postkontoret är öppet för allmänheten. Det är huvudregeln. Men denna tid får begränsas. Det skall dock alltid vara möjligt att rösta under minst en timme varje dag då ett sådant postkontor är öppet för allmänheten.</P> <P class="p47 ft15">På valdagen skall de postkontor där röstmottagning anordnas vara öppna för röstning under minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15. Detta gäller dock inte vid omval till landstings- och kommunfullmäktige. Vid sådan val finns inget krav på att det skall anordnas någon röstmottagning på postkontor på valdagen</P> <P class="p34 ft2">Vid särskilt röstmottagningsställe</P> <P class="p35 ft15">Institutionsröstning kan ske från och med den sjunde dagen före valdagen till och med valdagen.</P> <P class="p47 ft15">Röstning vid ett ambulerande röstmottagningsställe kan ske bara på valdagen. Ett sådant röstmottagningsställe skall var öppet för röstning under minst två timmar. Öppethållande bör pågå minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15. Röstmottagning kan pågå under en viss del av dagen på en plats för att sedan flyttas till en annan plats.</P> <P class="p457 ft55"><SPAN class="ft55">11.1.2</SPAN><SPAN class="ft67">Vem ansvarar för att det finns vallokaler?</SPAN></P> <P class="p37 ft1">Kommunen ansvarar för att det i kommunen finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler för röstningen på valdagen. Grundtanken i vallagen är att det skall finnas en vallokal i varje valdistrikt i kommunen. Länsstyrelsen har indirekt en roll i denna fråga genom att det är länsstyrelsen som beslutar om kommunens indelningen i valdistrikt, som regel på förslag av fullmäktige i kommunen och i särskilda fall efter samråd med valnämnden. För det fall länsstyrelsen självmant beslutar om indelningen i valdistrikt, skall fullmäktige i kommunen få tillfälle att yttra sig.</P> <P class="p41 ft15">Den centrala valmyndigheten har det övergripande ansvaret för när röstning får pågå i en vallokal. Huvudregeln är att en vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 20. Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i ett visst valdistrikt skall vara öppen för röstning under kortare tid, om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta. Beslut om s.k. begränsat</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">160 </SPAN>Röstning inom landet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p393 ft15">öppethållande har fattas för valdistrikt med få röstberättigade personer, distrikt med färre än 500 och 800 röstberättigade personer.</P> <P class="p72 ft15">Valnämnden utser vem som skall vara valförrättare i varje valdistrikt.</P> <P class="p458 ft61"><SPAN class="ft55">11.1.3</SPAN><SPAN class="ft68">Vem ansvarar för att det finns postkontor att rösta på?</SPAN></P> <P class="p262 ft1">Den centrala valmyndigheten bestämmer helt efter samråd med Posten Aktiebolag på vilka postkontor röstmottagning skall anordnas. Den enda begränsningen är att det vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings- eller kommunfullmäktige måste finnas minst ett postkontor för röstning i varje kommun.</P> <P class="p240 ft15">Posten Aktiebolag utser vem som skall vara röstmottagare på postkontor.</P> <P class="p459 ft61"><SPAN class="ft55">11.1.4</SPAN><SPAN class="ft68">Vem ansvarar för att särskilda röstmottagningsställen inrättas</SPAN></P> <P class="p371 ft1">Den centrala valmyndigheten har det centrala ansvaret för institutionsröstningen och den ambulerande röstmottagning. Det är den centrala valmyndigheten som bestämmer i vilken utsträckning det skall inrättas särskilda röstmottagningsställen</P> <P class="p337 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">vid institutioner, och</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">som ambulerande röstmottagning.</SPAN></P> <P class="p342 ft1">Den centrala valmyndigheten får delegera beslutanderätten om att inrätta särskild röstmottagning på institutioner och som ambulerande röstmottagning till någon annan. Detta avses främst att ske till valnämnden för att kommunen t.ex. skall kunna samordna denna röstning med röstningen på valdagen (prop. 1996/97:70 s. 146).</P> <P class="p51 ft1">Den centrala valmyndigheten skall samråda med valnämnden innan den bestämmer var särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut om att anordna institutionsröstning skall myndigheten samråda också med institutionens ledning om var och när den skall anordnas. Inför beslut om att anordna ambulerande röstmottagning skall myndigheten samråda också med länsstyrelsen om var den skall anordnas. Kravet på samråd gäller också den som centrala valmyndigheten delegerat beslutanderätten till.</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td299"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td300"><SPAN class="p9 ft18">Röstning inom landet <SPAN class="ft8">161</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td301"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td302"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p460 ft1">Den centrala valmyndigheten bestämmer fritt vem som skall ha hand om den särskilda röstmottagning, Det kan vara valnämnden, Posten aktiebolag eller annan. Den särskilda röstmottagningen svarar i stort mot vad som gäller vid poströstning.</P> <P class="p276 ft15">Den centrala valmyndigheten utser röstmottagarna på de särskilda röstmottagningsställena. Myndigheten får uppdra åt valnämnden eller någon annan att utse röstmottagare.</P> <P class="p461 ft16"><SPAN class="ft65">11.2</SPAN><SPAN class="ft70">Poströstningen och institutionsröstningen och Posten Aktiebolags nya servicenät</SPAN></P> <P class="p462 ft1">Första gången poströstning ägde rum var vid 1942 års kommunalval. Till en början fick endast den som av särskilda skäl var förhindrad att rösta i sin vallokal rösta på posten. Möjligheterna att poströsta vidgades inför 1970 års val. Det primära röstningsalternativet är alltjämt som utredningen inledningsvis framhållit röstning i vallokal på valdagen. Om väljaren vistas utomlands eller av någon annan anledning inte kan rösta på valdagen i sin vallokal får han eller hon rösta på postkontor. Antalet poströster har sedan poströstningen infördes successivt ökat. Omkring 33 procent av samtliga röstande röstar numera på posten.</P> <P class="p463 ft1">Institutionsröstning har av tradition genomförts under söndagen före valdagen på tillfälliga postkontor som inrättas vid olika vårdinrättningar eller vårdanstalter, som t.ex. sjukvårdsinrättningar, ålderdomshem, servicehus, kriminalvårdsanstalter, häkten, hem för vård eller boende. Numera anordnas sådan röstning också på valdagen och den kan också anordnas inte bara av Posten Aktiebolag utan av annan, t.ex. kommunens valnämnd. Vid det senaste valet anordnade ett tjugotal valnämnder sådan röstning. Antalet röstande vid institutionsröstningen uppgår till omkring 40 000 eller knappt en procent av samtliga röstande.</P> <P class="p464 ft1">Sedan Postverket ombildades till Posten Aktiebolag den 1 mars 1994 har den centrala valmyndigheten blivit central valmyndighet också för förtidsröstningen inom landet, dvs. för såväl poströstningen som institutionsröstningen. Detta ansvar låg tidigare helt hos Posten. Det är också bakgrunden till att centrala valmyndigheten inte längre är hänvisad till att enbart använda sig av Posten Aktiebolag när det gäller annan röstmottagning – t.ex. vid institutionsröstningen – än den som sker i Posten Aktiebolags ordinarie lokaler (prop. 1996/97:70 s. 145).</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">162 </SPAN>Röstning inom landet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p281 ft1">De närmare villkoren för utförandet av poströstningen regleras genom avtal mellan den centrala valmyndigheten och Posten Aktiebolag. Rent praktisk går det till så att Posten Aktiebolag upprättar en förteckning över postkontor som kan ha röstmottagning. En sådan förteckning omfattar inte bara postkontor med kassaservice som Posten Aktiebolag driver med egen personal (egen regi) utan också post i butik med annan persons personal (annans regi). Den centrala valmyndigheten beslutar därefter formellt om att röstning skall ske på de platser som upptagits i förteckningen. Posten Aktiebolag upprättar även en förteckning över postställen som inte kan ha röstmottagning. Även den förteckningen fastställs formellt av den centrala valmyndigheten. En i huvudsak motsvarande ordning tillämpas också för institutionsröstningen.</P> <P class="p334 ft55"><SPAN class="ft55">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft67">Statistikuppgifter</SPAN></P> <P class="p465 ft15">Omfattningen av poströstningen och institutionsröstningen genom Posten Aktiebolag framgår av följande tabell.</P> <P class="p466 ft13">Poströstning och institutionsröstning genom Posten Aktiebolag vid 1998 års val och 1999 års Europaparlamentsval</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr19 td303"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td304"><SPAN class="p467 ft1">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td305"><SPAN class="p185 ft1">1999</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td306"><SPAN class="p114 ft1">Mottagna poströster</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td307"><SPAN class="p316 ft1">1 700 000</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td308"><SPAN class="p315 ft1">839 800</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td306"><SPAN class="p114 ft1">Procent av samtliga röster</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td307"><SPAN class="p316 ft1">31, 2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td308"><SPAN class="p315 ft1">33,2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td306"><SPAN class="p114 ft1">Antal postkontor</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td307"><SPAN class="p316 ft1">1 444</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td308"><SPAN class="p315 ft1">1 358</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td306"><SPAN class="p114 ft1">Varav partnerkontor</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td307"><SPAN class="p316 ft1">355</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td308"><SPAN class="p315 ft1">402</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td306"><SPAN class="p114 ft1">Institutioner</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td307"><SPAN class="p316 ft1">1 779</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td308"><SPAN class="p315 ft1">1 780</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td306"><SPAN class="p114 ft1">Öppna postkontor på valdagen</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td307"><SPAN class="p316 ft1">344</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td308"><SPAN class="p315 ft1">327</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td238"><SPAN class="p114 ft5"><SPAN class="ft71">Källa: </SPAN>Posten Aktiebolag</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td309"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td101"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p392 ft55"><SPAN class="ft55">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft67">Postens nya servicenät</SPAN></P> <P class="p297 ft1">Posten Aktiebolag genomgår för närvarande en omfattande omorganisation. Den nuvarande bankverksamheten med Merita Nordbanken har sagts upp och postgiroverksamheten har sålts. Den fysiska hanteringen av brev och paket behålls. Förändringarna görs för att klara statens lönsamhetsmål och den växande konkurrensen. Den 1 april 2001 skall Posten Aktiebolag ha en ny verksamhetsorganisation och ett nytt kontorsnät. Inom Posten Aktiebolag utreds för närvarande frågan hur det nya kontorsnätet närmare kommer att se ut för att täcka</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td299"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td300"><SPAN class="p9 ft18">Röstning inom landet <SPAN class="ft8">163</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td301"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td302"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">verksamhetsbehoven. Det nuvarande kontorsnätet kommer inte att avvecklas före den 1 april 2001. Det är tänkt att det nya kontorsnätet skall introduceras successivt och fungera parallellt med det gamla nätet fram till dess.</P> <P class="p30 ft1">Vilka konsekvenserna blir för poströstningen och institutionsröstningen med den nya organisationen och det nya nätet är för tidigt att uttala sig om. Enligt vad utredningen inhämtat från Posten Aktiebolag är bolaget av den uppfattningen att poströstningen kan utföras precis som tidigare. Däremot säger bolaget att man inte kommer att ha tillräckligt med personal för att kunna utföra institutionsröstning.</P> <P class="p38 ft1">Posten Aktiebolags pågående omvandling till ett rent logistikföretag får betydelse för den nuvarande poströstningen och Postens Aktiebolags möjligheter att ombesörja institutionsröstningen. Det nuvarande postkontorsnätet i landet kommer att förändras till följd av att Posten Aktiebolag avvecklar postgiro- och kassaverksamheten.</P> <P class="p30 ft1">När det gäller institutionsröstningen har Posten Aktiebolag deklarerat för utredningen att man efter omorganisationen inte kommer att ha personal för uppgiften.</P> <P class="p58 ft1">Det nya servicenätet kommer att bestå av två slag av postkontor</P> <P class="p468 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">post och logistikcentraler i egen regi med egen personal för post och lager för avtalskunder/företag,</SPAN></P> <P class="p338 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">kontor i annans regi (partnerkontor) för brev och paket (fullservicekontor) och för bara brev (begränsad service) för kontantkunder/ privatpersoner.</SPAN></P> <P class="p32 ft1">Det är på nuvarande stadium för tidigt att kunna ta ställning till frågan om Posten Aktiebolags möjligheter i framtiden att svara för poströstningen. Med det nuvarande kontorsnätet har poströstning anordnats vid 1998 och 1999 års val på omkring 1 400 postkontor, varav närmare 400 var partnerkontor (post i butik). Antalet traditionella postkontor kommer att minska kraftigt. Det är säkert. Hur många partnerkontoren blir och hur de kommer att vara utformade är däremot i skrivande stund högst osäkert. Enligt utredningens uppfattning går det för närvarande inte att bedöma om det är praktiskt möjligt att kunna anordna röstning på dessa kontor. En viss osäkerhet i bedömningen föreligger också för de kontor som Posten Aktiebolag skall driva i egen regi. Dessa kontor kommer att vara enbart inriktade på de s.k. avtalskunderna/företagen och därmed kanske mindre lämpligt lokaliserade och planerade för andra personer.</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">164 </SPAN>Röstning inom landet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft37"><SPAN class="ft65">11.3</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p469 ft59"><SPAN class="ft55">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft72">Ansvaret för all röstning inom landet bör överföras till kommunerna</SPAN></P> <P class="p333 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Det övergripande ansvaret för att det finns platser i kommunen där väljarna kan lämna sina röster före och på valdagen bör samlas hos kommunen.</P> <P class="p426 ft1">Det är angeläget att varje väljare har en plats att rösta på inom rimligt avstånd från sin bostad och att regelverket tydligt anger vem det är som har ansvaret för detta. Posten Aktiebolags nya verksamhetsinriktning och kontorsnät gör det angeläget att på nytt se över ansvarsfördelningen för röstningen.</P> <P class="p38 ft1">Valadministrationen är i dag uppdelad på tre nivåer. Centrala valmyndigheten ansvarar centralt för förberedelserna och genomförandet av de allmänna valen. Länsstyrelserna ansvarar på den regionala nivån och kommunerna genom valnämnderna på den lokala nivån. Denna ordning innebär att både stat och kommun är engagerade i att se till att det finns platser där väljarna kan rösta.</P> <P class="p30 ft1">Enligt utredningen finns det i dag problem med att ansvaret för röstningen är delat mellan flera huvudmän. Kommunen ansvarar för att det finns en vallokal till varje valdistrikt där väljarna kan rösta på valdagen. Den centrala valmyndigheten ansvarar för förtidsröstningen på posten och för institutionsröstningen. En konsekvens av ansvarsfördelningen på flera huvudmän är att varje huvudman ordnar röstningen enligt sina principer. Det finns ingen myndighet som har det övergripande ansvaret för att denna service för väljarna håller en i alla avseenden godtagbar nivå i valdistrikten.</P> <P class="p30 ft1">Den centrala valmyndigheten har ingen närmare kännedom om förhållandena i valdistrikten. För sin uppgift att säkerställa förtidsröstningen på posten och de särskilda röstmottagningsställena är myndigheten beroende av att få in uppgifter från i första hand kommunerna. Det är i kommunerna som den nödvändiga lokalkännedomen finns när det gäller befolkningsstruktur, transportmöjligheter och behov. Den centrala valmyndigheten har dock möjlighet att delegera beslut om att inrätta särskilda röstmottagning åt någon annan, t.ex. till länsstyrelsen eller valnämnden eller till Posten Aktiebolag som då också utser röstmottagare. Sådan delegation har skett till länsstyrelsen när det gäller beslut om att inrätta särskilda röstmottagningsställen på valdagen – vilket bl.a. omfattar s.k. ambulerande röstmottagning. Röstmottagning ombesörjs i de fallen av valnämnden. I övriga fall</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td299"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td300"><SPAN class="p9 ft18">Röstning inom landet <SPAN class="ft8">165</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td301"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td302"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft15">bestämmer den centrala valmyndigheten själv när särskild röstmottagning skall anordnas, dvs. den s.k. institutionsröstningen. Den centrala valmyndigheten har det ekonomiska ansvaret för denna röstning.</P> <P class="p275 ft1">Poströstningen och det regelverk som byggts kring denna har sin grund i det förhållandet att postverksamheten tidigare var en myndighetsuppgift. I samband med Postens bolagisering i början av år 1994 har ansvaret för poströstningen förts över från Posten till den centrala valmyndigheten medan regelverket för poströstningen varit intakt beroende på att postverksamheten som sådan legat fast. Så är emellertid inte längre fallet. Omorganiseringen av Posten Aktiebolag och bolagets nya verksamhetsinriktning gör att också regelverket för denna röstning måste anpassas.</P> <P class="p346 ft1">Utredningen har inledningsvis pekat på att uppdelningen av ansvaret för röstmottagningen i kommunen på flera huvudmän kan innebära risker vad gäller servicen till väljarna. Den osäkerhet som följer med Posten Aktiebolags omorganisation gör det än mer angeläget att få ett samlat grepp över hur röstmottagningen ordnas i kommunen. Utredningen föreslår att kommunen genom valnämnden skall ha det övergripande ansvaret för all röstning i kommunen, både förtidsröstningen och röstningen i vallokalerna. Med detta följer att valnämnden också skall besluta om röstningslokalernas öppethållande.</P> <P class="p276 ft15">Den del av valanslaget som den centrala valmyndigheten använt för förtidsröstning på posten och vid särskilda röstmottagningsställen bör som en följd av utredningens förslag överföras till kommunerna. Härigenom säkerställs att kommunerna får ekonomisk kompensation för den nya uppgiften.</P> <P class="p470 ft59"><SPAN class="ft55">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft72">Den framtida förtidsröstningen och alternativ till poströstning</SPAN></P> <P class="p471 ft1"><SPAN class="ft6">Utredningens bedömning: </SPAN>Posten Aktiebolags nya servicenät ställer krav på andra lösningar inte bara för förtidsröstningen utan också för röstningen på valdagen. Kommunen skall ges möjlighet att finna flexibla lösningar där röstning på posten kan ses som ett komplement till annan röstning.</P> <P class="p472 ft15">Enligt utredningens förslag skall det övergripande ansvaret för att väljarna i varje kommun ha en tillräckligt god tillgång på röstningslokaler ligga på kommunerna. En renodling av ansvaret för all röstmottagning löser emellertid inte de frågor som uppkommer till följd av större valdistrikt och Postens Aktiebolags nya servicenät.</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">166 </SPAN>Röstning inom landet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p402 ft1">Enligt utredningens bedömning är det högst osäkert om det efter Posten Aktiebolags omorganisation kommer att vara möjligt att anordna poströstning i den omfattning som hittills skett. De traditionella postkontoren med kassaservice ersätts av andra kontorsformer. All postverksamhet som vänder sig till privatpersoner kommer Posten Aktiebolag att uppdra till andra att driva (partners). En sådan upphandling pågår för närvarande. Det är således för tidigt att uttala sig om vilka företag som kommer att driva den delen av postverksamheten. Det är inte heller möjligt att uttala sig om på vilka platser i landet sådana kontor kommer att etableras. Från Posten Aktiebolags sida har sagts att servicen till allmänheten när det gäller brev- och pakettjänster inte kommer att bli sämre utan bättre. Tänkbara partners är bl.a. företag inom dagligvaruhandeln m.m. med rikstäckande butiksförsäljning (livsmedelsbutiker, bensinstationer m.fl.). Huruvida och i vilken omfattning den här typen av post i butik kommer att kunna uppfylla de krav som ställs på röstningen går inte att bedöma utan att man först får se exempel på sådan partnerkontor. Även om kontorsformen med utgångspunkt från valet väcker tvekan, vill utredningen inte utesluta att förtidsröstning skall kunna ske på sådana ställen. Enligt utredningen torde dock dessa partnerkontor när det gäller uppgiften att ombesörja röstmottagningen, generellt sett inte ha några särskilda fördelar framför andra ställen.</P> <P class="p473 ft15">Vilka lösningar är då tänkbara för att väljarna i varje kommun skall ha en tillräckligt god tillgång på röstningslokaler före och på valdagen? I den följande framställningen kommer utredningen att behandla</P> <P class="p474 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">möjligheten för valnämnden att ordna röstmottagning under hela eller delar av den tid som poströstning för närvarande får pågå, och</SPAN></P> <P class="p475 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">möjligheten att i större utsträckning än för närvarande inrätta ambulerande röstmottagning.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td299"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td300"><SPAN class="p9 ft18">Röstning inom landet <SPAN class="ft8">167</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td301"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td302"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p476 ft59"><SPAN class="ft55">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft72">Förtidsröstning i kommunal regi införs för att kompensera de förutsedda begränsningarna i poströstningen</SPAN></P> <P class="p436 ft1"><SPAN class="ft6">Utredningens förslag: </SPAN>Särskild röstmottagning skall kunna anordnas på centrala kommunala förvaltningar som t.ex. kommunkontor, stadsdelskontor och på bibliotek, medborgarkontor m.fl. ställen som kan anses lämpliga för uppgiften under samma tid som förtidsröstning på postkontoren får pågå i dag. Röstning på postkontor skall ses som en möjlighet bland andra.</P> <P class="p477 ft1">Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige måste sådan röstmottagning alltid anordnas på valdagen i åtminstone ett kommunkontor i varje kommun. Öppethållandet bör motsvara vad som gäller i dag för poströstning på valdagen.</P> <P class="p478 ft15">Förtidsröstningen gör det möjligt för väljare som av någon anledning inte kan rösta på valdagen i sin vallokal att rösta i en annan röstningslokal, dock inte i en annan vallokal. Röstningslokaler för förtidsröstning är postkontor (poströstning) och särskilda röstmottagningsställen.</P> <P class="p479 ft1">Som utredningen tidigare redovisat är det i hög grad osäkert om en tillräcklig spridning av möjligheten att förtidsrösta kan garanteras genom Postens Aktiebolags nya organisation. Utredningen föreslår därför att kommunerna genom sina respektive valnämnder tar över ansvaret för denna förtidsröstning. Det finns enligt utredningens bedömning inget annat alternativ som kan garantera väljarnas möjligheter till bra tillgång till en röstningslokal. Förslaget kräver författningsreglering. Enligt nuvarande regler i vallagen kan förtidsröstning hos kommunen endast anordnas som institutionsröstning och särskild röstmottagning på valdagen.</P> <P class="p289 ft1">För att kompensera väljarna vid en eventuell begränsning av möjligheterna att poströsta bör det bli möjligt att förtidsrösta på alla centrala kommunala förvaltningar – kommunkontor – under samma tid som poströstning pågår. I den mån det behövs för att tillgodose väljarnas möjligheter att förtidsrösta skall kommunen också kunna anordna sådan röstmottagning på stadsdelskontor, medborgarkontor, biblioteket m.fl. liknande ställen. Vad som nu sagts utesluter inte, om kommunen anser det lämpligt, att även fortsättningsvis ge Posten Aktiebolag i uppdrag att anordna förtidsröstning på de postkontor som Posten Aktiebolag driver såväl i egen regi som genom partners. I valet år 1999 till Europaparlamentet ägde poströstning rum i drygt 400</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">168 </SPAN>Röstning inom landet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">partnerkontor med andra röstmottagare än Posten Aktiebolags egen personal. Enligt utredningens bedömning bör reglerna tillåta flexibla lösningar.</P> <P class="p273 ft1">Tanken med det nu redovisade förslaget till kompensation för utebliven poströstningen är att det i varje kommun förutom vallokalen skall finnas minst ett röstmottagningsställe med samma möjligheter till förtidsröstning som dagens poströstning ger. Möjligheten att rösta i förtid på ett sådant ställe skall enligt utredningen inte vara begränsad till det egna distriktets väljare. Det finns därför som utredningen ser det inga bärande skäl för att dessutom tillåta s.k. poströstning i vallokal. Dessutom innebär poströstning i vallokal att det tillkommer en hel del administration som det är olämpligt att lägga på valförättarna jämte de uppgifter de redan i dag har.</P> <P class="p480 ft61"><SPAN class="ft55">11.3.4</SPAN><SPAN class="ft68">Flera röstningslokaler på valdagen i geografiskt sett stora valdistrikt</SPAN></P> <P class="p436 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens bedömning: </SPAN>Den nuvarande möjligheten i vallagen att anordna särskild röstmottagning på valdagen bör om det behövs användas för att inrätta flera röstningslokaler i ett valdistrikt.</P> <P class="p411 ft1">Som en kompensation åt de väljare som till följd av utredningens förslag om valdistriktsindelning får längre väg till sin vallokal anser utredningen att den nuvarande möjligheten att på valdagen inrätta särskild röstmottagning med tillämpning av 12 kap. 2 § vallagen bör används för att vid behov inrätta en eller flera röstmottagningslokaler i varje valdistrikt vid sidan om vallokalen. En motsvarande regel tas upp i utredningens förslag.</P> <P class="p481 ft61"><SPAN class="ft55">11.3.5</SPAN><SPAN class="ft68">Den ambulerande röstmottagning på valdagen bör utvecklas</SPAN></P> <P class="p482 ft1">Den nuvarande möjligheten i vallagen att anordna särskild röstmottagning på valdagen i form av ambulerande röstmottagning bör ytterligare utvecklas, t.ex. genom att låta sådan röstmottagning utföras av Posten Aktiebolags lantbrevbärare. Vid sådan röstmottagning bör röstmottagaren föra med sig valurnan. Annars blir det fråga om budröstning.</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td299"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td300"><SPAN class="p9 ft18">Röstning inom landet <SPAN class="ft8">169</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td301"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td302"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p483 ft55"><SPAN class="ft55">11.3.6</SPAN><SPAN class="ft67">Institutionsröstningen</SPAN></P> <P class="p384 ft6">Utredningens bedömning och förslag: <SPAN class="ft1">Den särskilda röstmottagningen som Posten Aktiebolag har ombesörjt vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter kommer på grund av personalminskning inom Posten Aktiebolag upphöra. Det innebär kommunerna i fortsättningen måste klara denna uppgift helt på egen hand.</SPAN></P> <P class="p451 ft1">Den särskilda röstmottagningen som i dag anordnas av Posten Aktiebolag – på uppdrag av den centrala valmyndigheten – vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter skall kommunerna (valnämnden) i fortsättningen svara för. Enligt vad som upplysts utredningen kan Posten fortsättningen inte svara för denna service. Postens nya organisationen har helt enkelt inte personal för denna uppgift. Valnämnderna har redan i ett tjugotal kommuner svarat för denna förtidsröstning. Erfarenheterna är goda. Det är därför nödvändigt att ansvaret för röstningen vid institutionsröstningen läggs på kommunen.</P> <P class="p302 ft55"><SPAN class="ft55">11.3.7</SPAN><SPAN class="ft67">Häktades och anhållnas möjligheter att rösta</SPAN></P> <P class="p399 ft14"><SPAN class="ft63">Utredningens förslag: </SPAN>Den som är häktad eller anhållen skall kunna budrösta.</P> <P class="p484 ft1">Av 13 § lagen (1976:371) om behandling av häktade och anhållna m.fl. följer att den som är häktad eller anhållen kan medges att besöka en närstående som är svårt sjuk, närvara vid en närståendes begravning eller i annat fall, då det finns synnerliga skäl, lämna förvaringslokalen för viss kortare tid.</P> <P class="p240 ft1">Av 14 kap. 2 § vallagen följer att väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte personligen kan komma till sin vallokal eller någon annan röstningslokal får lämna sin valsedel genom bud.</P> <P class="p38 ft15">Nu redovisade regler innebär att häktade och anhållna som frihetsberövats i nära anslutning till valdagen kan bli betagna sin möjlighet att rösta. Enligt vallagens bestämmelser har en person rätt att rösta genom bud endast om han eller hon är sjuk, funktionshindrad eller gammal. Föreligger inte någon sådan situation och finns ingen möjlighet för den häktade eller anhållne att utöva sin rösträtt på något</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">170 </SPAN>Röstning inom landet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">annat sätt, t.ex. genom poströstning i häktet, är den intagne utesluten från möjligheten att rösta (se Justitiekanslerns beslut den 28 september 1999, dnr <NOBR>1409-99-40).</NOBR></P> <P class="p47 ft15">Som anförts i utredningens direktiv är detta inte en godtagbar ordning. För att undvika att en sådan situation skall kunna uppkomma som Justitiekanslern pekar på bör tillämpningsområdet för budröstning i 14 kap. 2 § vallagen vidgas så att den också omfattar den som är häktad eller anhållen.</P> <P class="p485 ft59"><SPAN class="ft55">11.3.8</SPAN><SPAN class="ft72">Personer med funktionshinder och röstning i vallokal</SPAN></P> <P class="p333 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Den som på grund av funktionshinder inte kan avge sin röst i vallokalen skall kunna få avge sin röst omedelbart utanför vallokalen.</P> <P class="p65 ft6">Bakgrund</P> <P class="p414 ft1">Röstning i den egna vallokalen i valdistriktet på valdagen är enligt vallagens bestämmelser om röstning det primära alternativet för varje väljare. När det gäller frågan om kravet på tillgänglighet har denna fråga i första hand berört sådana aspekter som väljarnas geografiska närhet till sin vallokal och möjligheten att vidta åtgärder för de väljare som har lång väg till vallokalen.</P> <P class="p42 ft1">Väljare som på grund av fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper till vid röstningen. Bestämmelser om funktionshindrades möjligheter att få hjälp vid röstningen regleras i 9 kap. 2 § andra stycket vallagen.</P> <P class="p38 ft1">Bestämmelser om vallokaler finns 9 kap. 4 § vallagen. Enligt dessa bestämmelser skall kommunen se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler. Vid denna bedömning skall bl.a. beaktas om lokalen i fråga är tillgänglig för den som har funktionshinder..</P> <P class="p39 ft15">Om det inte är möjligt för en person att rösta i den egna vallokalen återstår för honom eller henne att utöva sin rösträtt genom poströstning</P> <P class="p486 ft15">– i den mån postlokalen uppfyller kraven på tillgänglighet – eller budröstning. Detta kan upplevas som diskriminerande.</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td299"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td300"><SPAN class="p9 ft18">Röstning inom landet <SPAN class="ft8">171</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td301"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td302"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Skälen för förslaget</P> <P class="p32 ft1">Enligt vad utredningen inhämtat från valadministrationen förläggs i dag vallokaler i stor utsträckning till skolbyggnader. Av olika skäl går det inte alltid att ha röstningslokalen i markplan. Skolbyggnaderna är visserligen regelmässigt anpassade för personer med funktionsnedsättningar. Det innebär emellertid inte att de alltid är anpassade till valmanskårens behov av tillgänglighet. I många skolor är dörrsystem och hissar anpassade till vanliga rullstolar men inte till exempelvis eldrivna rullstolar, s.k. permobiler. Det gör att den som kommer i en permobil inte utan särskild hjälp kan ta sig in i vallokalen. När det gäller permobiler är det i dag endast servicehusen som regelmässigt medger att permobiler tar sig in i huset. Antalet servicehus är emellertid för få för att lösa problemet med tillgänglighet för den som är beroende av permobil. Flera valnämnder har givit uttryck för att det är djupt otillfredsställande att behöva hänvisa dessa väljare till att budrösta eller poströsta på det postkontor som är öppet på valdagen.</P> <P class="p52 ft1">I de kontakter utredningen haft med Handikappombudsmannen har utredningen inhämtat från en utredning som ombudsmannen låtit göra, att närmare 50 procent av vallokalerna har allvarliga brister när det gäller tillgängligheten för personer med funktionshinder.</P> <P class="p38 ft1">Enligt utredningen finns det i princip två alternativ. Det ena är att uttryckligen föreskriva att kommunen vid val av vallokal måste beakta att vallokalen skall vara tillgänglig för personer som har någon form av funktionshinder. Det andra är att tillåta valförrättarna att ta emot röster utanför vallokalen. Det senare är en ordning som tillämpas i bl.a. Danmark. Enligt utredningens mening ligger redan i uttrycket ”lämpliga lokaler” ett krav på att dessa i den mån det är möjligt skall vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Längre än så bör inte heller kravet ställas på den lokal som väljs till vallokal. Däremot bör ingen väljare få avvisas och därmed förvägras att rösta på grund av att han eller hon har ett funktionshinder som gör det omöjligt att komma in i lokalen. Utredningen föreslår därför att den som av nu nämnda skäl inte kan avge sin röst i vallokalen skall kunna få avge sin röst omedelbart utanför vallokalen till någon av valförrättarna om det kan ske under betryggande former.</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">12 Utlandsröstning</P> <P class="p299 ft6">Utredningens bedömning och förslag i sammanfattning:</P> <P class="p391 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Brevröstningen utvidgas till att bli generell för utlandsröstningen.</SPAN></P> <P class="p366 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Den s.k. </SPAN><NOBR>10-årsgränsen</NOBR> för utlandssvenskarnas rösträtt behålls. En avgiven röst som kommer in i rätt tid från någon som inte är upptagen i röstlängden skall leda till att vederbörande tas upp i röstlängden för det aktuella valet. Den centrala valmyndigheten skall kunna besluta om rättelse av röstlängd i dessa fall.</P> <P class="p487 ft37"><SPAN class="ft65">12.1</SPAN><SPAN class="ft66">Former för röstningen</SPAN></P> <P class="p270 ft1">Det vanligaste sättet att anordna röstning för väljare som vistas utomlands är röstning hos svenska utlandsmyndigheter. Röstningen kan också ske genom bud. Ett annat sätt att rösta för den som befinner sig utomlands är att brevrösta. Brevröstning kan ske från Tyskland och Schweiz samt från fartyg i utrikes trafik. I 13 kap. vallagen finns bestämmelser om röstning hos utlandsmyndighet. I lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall finns bestämmelser om brevröstning.</P> <P class="p321 ft55"><SPAN class="ft55">12.1.1</SPAN><SPAN class="ft67">När kan man rösta?</SPAN></P> <P class="p488 ft2">Hos utlandsmyndigheten</P> <P class="p32 ft1">Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet börjar röstmottagningen hos en utlandsmyndighet tidigast tjugofyra dagar före valdagen. Vid andra val börjar röstmottagningen tidigast tjugo dagar före valdagen. Röstmottagningen pågår så länge att de valkuvert som myndigheten har tagit emot kan vara hos den centrala vallmyndigheten senast klockan 12 dagen före valdagen.</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">174 </SPAN>Utlandsröstning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft2">Brevröstning</P> <P class="p32 ft1">Vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet och vid en folkomröstning får brevröstning från Tyskland eller Schweiz ske tidigast 24 dagar före valdagen och senast dagen före valdagen. Vid dessa val får brevröstning från ett fartyg ske tidigast 55 dagar före valdagen och senast dagen före valdagen.</P> <P class="p38 ft1">Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning som hålls samtidigt med sådana val får brevröstning från Tyskland och Schweiz ske tidigast 20 dagar före valdagen och från ett fartyg tidigast 30 dagar före valdagen.</P> <P class="p41 ft15">En brevröst skall skickas med post i så god tid att den kan beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa senast dagen efter valdagen.</P> <P class="p489 ft61"><SPAN class="ft55">12.1.2</SPAN><SPAN class="ft68">Vem ansvarar för att röstning kan ske hos utlandsmyndighet?</SPAN></P> <P class="p490 ft15">Den centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med Utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter som röstmottagning skall anordnas.</P> <P class="p39 ft15">Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstmottagningen skall anordnas. Röstmottagare är utlandsmyndighetens chef, eller den person som han eller hon utser.</P> <P class="p491 ft61"><SPAN class="ft55">12.1.3</SPAN><SPAN class="ft68">Vem ansvarar för att brevröstning kan genomföras?</SPAN></P> <P class="p490 ft1">Den centrala valmyndigheten ansvarar föra att de väljare som befinner sig i Schweiz eller Tyskland skall kunna ta till vara sin möjlighet att brevrösta. Myndigheten skickar brevröstningsmaterial – kuvert och partivalsedlar för vart och ett av de partier som ha rätt till gratisutläggning av valsedlar – till de väljare som i röstlängden har adress i Schweiz eller Tyskland. Den som tillfälligt vistas i något av dessa länder kan beställa motsvarande brevröstningsmaterial av centrala valmyndigheten eller från något av röstmottagningsställena i dessa länder.</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td142"><SPAN class="p9 ft2">Utlandsröstning <SPAN class="ft1">175</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td311"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td312"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft37"><SPAN class="ft65">12.2</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p379 ft55"><SPAN class="ft55">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft67">Utvidgad brevröstning</SPAN></P> <P class="p399 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Brevröstningen utvidgas till att bli generell för utlandsröstningen.</P> <P class="p36 ft6">Bakgrund</P> <P class="p37 ft1">Det vanligaste sättet att ordna möjlighet att rösta för väljare som vistas utomlands är att anordna röstmottagning hos svenska utlandsmyndigheter. Bestämmelser om hur sådan röstning går till finns i 13 kap. vallagen. Röstningen sker hos de svenska utlandsmyndigheter som centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med Utrikesdepartementet. Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får röstmottagningen börja tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Vid andra val får röstmottagningen börja tidigast den tjugonde dagen före valdagen. Röstmottagningen får pågå så länge att de valkuvert som myndigheten har tagit emot kan vara hos den centrala valmyndigheten senast klockan 12 dagen före valdagen. Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstmottagningen skall anordnas. Röstmottagare är utlandsmyndighetens chef eller den person som myndighetens chef utser. Förfarandet vid röstningen är i huvudsak detsamma som vid poströstning. Det krävs dock inte för att få rösta att väljarna har något röstkort. Bestämmelserna gör det möjligt för utlandsmyndigheten att öppna röstmottagning inte bara på ambassader och konsulat utan också på andra ställen, t.ex. på svenska byggarbetsplatser, på avlägsna eller isolerade orter, orter med större turistkoncentration, kurorter, orter där svenska <NOBR>FN-bataljoner</NOBR> är stationerade etc.</P> <P class="p492 ft1">Det andra sättet att rösta utomlands är att brevrösta. Bestämmelser om sådan röstning finns i lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall. Där föreskrivs att väljare som vistas i Tyskland och Schweiz eller ombord på ett svenskt fartyg i utrikes fart får brevrösta. vid ordinarie val eller omval till riksdagen, ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige samt vid extra val till riksdagen, val till Europaparlamentet och folkomröstning.</P> <P class="p41 ft1">Brevröstningen har införts för väljare som vistas i Schweiz och Tyskland till följd av att det tidigare i dessa båda länder inte har kunnat genomföras någon röstmottagning på de svenska konsulaten och beskickningarna. Till en början infördes brevröstning på försök inför 1982 års val sedan Tyskland accepterat att utländska medborgare deltar</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">176 </SPAN>Utlandsröstning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">i val i sina hemländer genom att sända sina valsedlar till hemlandet med posten. Sedan Schweiz accepterat brevröstning utsträcktes möjligheten att brevrösta inför 1991 års val till väljare som vistas i Schweiz. Båda länderna har numera förklarat sig kunna tillåta även att röstmottagning sker vid svenska utlandsmyndigheter.</P> <P class="p34 ft6">Skälen för förslaget</P> <P class="p32 ft1">De omständigheter som en gång motiverade införandet av brevröstning för väljare som vistas i Schweiz och Tyskland föreligger således inte längre. Brevröstningen har ändå behållits som ett alternativ parallellt med röstmottagning på utlandsmyndigheten. I samband med lagstiftningsarbetet inför den nu gällande vallagen behandlade regeringen frågan om brevröstningens omfattning i propositionen 1996/97:70 s. 148. Regeringen konstaterade med utgångspunkt från erfarenheterna från Tyskland att brevröstningen jämte röstning vid utlandsmyndigheterna kunnat genomföras utan praktiska problem vid valen år 1994 och valet till Europaparlamentet år 1995 och att brevröstningen skulle tillåtas också inför nästa mandatperiod, särskild mot bakgrund av att många svenskar i Tyskand skulle kunna får det svårt att ta sig till en utlandsmyndighet.</P> <P class="p42 ft1">De svårigheter som kan föreligga för väljare som befinner sig i Schweiz och Tyskland att ta sig till en utlandsmyndighet för att rösta är inte större än de svårigheter som väljare har vilka befinner sig i andra länder. Snarare är i många fall förhållandet det motsatta. Den centrala valmyndigheten och utrikesdepartementet får i samband med varje val ta emot kritik från svenska medborgare som vill vara med i valet men som av praktiska skäl inte kan rösta eftersom de befinner sig alltför långt från något röstmottagningsställe. Som exempel kan nämnas att i USA och Australien är avstånden så stora att det krävs flygtransport. I det inre av Ryssland och i de republiker som bildades efter Sovjetunionens upplösning finns inga röstmottagningsställen alls. Även svenskar på Svalbard och i de nordligaste delarna av Norge har framfört kritik.</P> <P class="p54 ft1">Som utredningen ser det finns tre alternativa lösningar; inrätta fler röstmottagningsställen, tillåta budröstning generellt eller utvidga brevröstning. Vad som i praktiken står till buds för att på ett verkningsfullt underlätta för de svenskar som vistas utomlands att kunna delta i valen är att utvidga brevröstning till att omfatta all utlandsröstning. Mot en sådan utvidgning talar att brevröstning kan inte garantera väljarens valhemlighet utan också att det är mindre tillförlitligt och säkert. Erfarenhetsmässigt underkänns en förhållande-</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td142"><SPAN class="p9 ft2">Utlandsröstning <SPAN class="ft1">177</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td311"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td312"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">vis hög andel av dessa röster (felaktig bevittning m.m.). Vidare får man räkna med att försändelser kan komma bort i postgången.</P> <P class="p47 ft1">I det ovan redovisade lagstiftningsärendet anförde regeringen att man inte bör göra avsteg från det normala röstningsförfarandet för att kunna tillgodose ett relativt litet antal röstande utan att mycket starka skäl talar för det. Som exempel anfördes att väljarna annars inte kan rösta eller att det medför mycket stora praktiska problem eller tar mycket stora ekonomiska eller administrativa resurser i anspråk (prop. 1996/97:70 s. 148).</P> <P class="p38 ft1">Enligt utredningen mening är förhållandena på många platser sådana att det inte går att rösta eller att avstånden är så stora att det i praktiken blir omöjligt att delta i valet utan mycket stora uppoffringar från den enskilde väljaren. Härtill kommer att med den ökande internationaliseringen befinner sig allt fler svenskar utomlands under kortare eller längre tid. Antalet ambassader och konsulat där röstmottagning kan ske har enligt vad utredningen erfarit samtidigt minskat något. Även om fler röstmottagningsställen skulle kunna öppnas kommer ett stort antal svenskar att befinna sig på platser där det inte finns någon röstmottagning. Budröstning löser inte heller problemet. Utredningen förslår därför att brevröstning utvidgas till att omfatta all utlandsröstning. Det är inte praktiskt möjligt att göra någon närmare prövning av om förhållandena på varje plats är sådana att det motiverar en möjlighet att brevrösta. Bestämmelserna om brevröstning bör tas in i vallagen. Möjligheten att rösta hos utlandsmyndigheten skall finnas kvar.</P> <P class="p493 ft2">Problem som behöver lösas vid en generell brevröstning</P> <P class="p37 ft1">Att införa brevröstning för alla utlandssvenskar reser två problem. Det ena är hur brevröstningsmaterialet i tid skall kunna distribueras till dem som vill rösta. Det andra är hur brevrösterna ska avlämnas för att valmyndigheterna skall kunna hantera dem.</P> <P class="p30 ft1">Den rutin som tillämpas i dag vid brevröstning är att den centrala valmyndigheten skickar brevröstningsmaterialet med partivalsedlar för de partier som har rätt till kostnadsfri spridning av sådana och de valkurvert som behövs. Materialet skickas omkring 25 dagar före valdagen. Det är tillräckligt för att väljarna i de båda länderna skall hinna få del av materialet, göra i ordning sin röst och skicka den så att den är hos centrala valmyndigheten före valdagen. När brevröstningen blir generell för utlandsröstningen kan rutinen inte tillämpas, dels för att det endast finns fungerande adresser i röstlängden till knappt hälften av de röstberättigade utlandssvenskarna, dels för att brevröstnings-</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125169x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">178 </SPAN>Utlandsröstning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">materialet inte skulle komma fram i sådan tid att de hinner göra i ordning sin röst skicka in den till centrala valmyndigheten inom föreskriven tid.</P> <P class="p494 ft1">Enligt utredningens mening kan problemet med tiden lösas om röstningsmaterialet är tillgängligt på respektive utlandsmyndighet, så att de väljare som vill brevrösta kan rekvirera det från närmaste utlandsmyndighet.</P> <P class="p240 ft1">Vid brevröstning lägger väljaren sin brevröst i ett ytterkuvert adresserat till den centrala valmyndigheten. På kuvertet skall väljaren ange sitt personnummer och namn. När brevrösten kommer till centrala valmyndigheten söker myndigheten upp personnumret i röstlängden och förser brevrösten med en kod för valdistrikt och löpnummer i röstlängden. Saknas personnumret eller går det inte att läsa kasseras rösten. En del röster kommer också in så sent till myndigheten att de inte hinner skickas vidare till rätt kommun i tid. Den nu beskrivna rutinen kommer inte att kunna att tillämpas om antalet brevröster blir fler.</P> <P class="p423 ft15">Enligt utredningens mening kan hanteringsproblemet lösas om den som beställer brevröstningsmaterialet från utlandsmyndigheten samtidigt kan beställa röstkort hos myndigheten. Det blir då möjligt att lägga brevrösten i ett fönsterkuvert, där valnämndens adress framgår i fönstret. Brevrösten kan då gå med posten direkt till kommunen utan central sortering.</P> <P class="p443 ft55"><SPAN class="ft55">12.2.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">10-årsgränsen</SPAN></NOBR> för rösträtt</P> <P class="p384 ft57">Utredningens överväganden och förslag: <SPAN class="ft15">Den s.k. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft15">10-årsgränsen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> för utlandssvenskarnas rösträtt behålls. En avgiven röst som kommer in i rätt tid från någon som inte är upptagen i röstlängden skall leda till att vederbörande tas upp i röstlängden för det aktuella valet. Den centrala valmyndigheten skall kunna besluta om rättelse av röstlängd i dessa fall.</SPAN></P> <P class="p385 ft6">Bakgrund</P> <P class="p35 ft1">Ny röstlängdsregler för utlandssvenskar infördes den 1 juli 1997. Den särskilda röstlängden för utlandssvenskar togs bort. I stället tas utlandssvenskarna upp i samma röstlängd som övriga väljare och då i de valdistrikt som utlandssvenskarna tillhörde när de utvandrade. Bestämmelserna om röstlängdsregler för utlandssvenskar finns i 7 kap. vallagen och i övergångsbestämmelserna till vallagen. Utlandssvenskar</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td142"><SPAN class="p9 ft2">Utlandsröstning <SPAN class="ft1">179</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td311"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td312"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p426 ft1">tas upp i röstlängd automatiskt mot bakgrund av de uppgifter som finns i folkbokföringssystemet. Det gäller i 10 år efter utflyttningen. För dem som under denna period på nytt anmäler att de vill finnas i röstlängden skall en ny tioårsperiod börja löpa. Med en sådan anmälan jämställs också två andra handlingar. Den ena är en skriftlig anmälan om adress från en utlandssvensk till en skattemyndighet. Den andra är en avgiven röst från en utlandssvensk som inte har tagits upp i en röstlängd men som i övrigt uppfyller kraven för rösträtt. Sker detta senare än 30 dagar före valdagen, dvs. efter kvalifikationsdagen, är personen i fråga inte berättigad att rösta i det stundande valet men den avgivna rösten innebär att väljaren för de kommande tio åren kommer att tas upp i röstlängd.</P> <P class="p495 ft15">Motivet till <NOBR>10-årsregeln</NOBR> är att uppgifterna i röstlängden skall kunna hållas aktuella så att inte den som avlidit eller den som förlorat sitt svenska medborgarskap står kvar i längden under lång tid (prop. 1996/97:70 s. <NOBR>137–140).</NOBR></P> <P class="p34 ft6">Skälen för förslaget</P> <P class="p496 ft2"><NOBR>10-årsgränsen</NOBR> för rösträtt</P> <P class="p37 ft1">Antalet röstberättigade utlandssvenskar kan beräknas till omkring 90 000 personer. För omkring 50 000 av dem finns adressuppgifter. Omkring 5 000 av adresserna är inaktuella och utsänd information och röstkort kommer i retur.</P> <P class="p38 ft1">Av de utlandssvenskar som var röstberättigade vid 1999 års val till Europaparlamentet kommer – om de inte anmäler att de vill finnas i röstlängden eller gör en adressanmälan till skattemyndigheten – omkring 3 500 av dem att inte tas upp i röstlängden på grund av det har förflutit mer än 10 år sedan utflyttningen. När det nya röstlängdssystemet för utlandssvenskar infördes framhöll regeringen, med hänvisning till att systemet infördes i syfte att så många utlandssvenskar som möjligt skall kunna rösta, att det är angeläget att reglerna utformas på ett sådant sätt att rättsförluster för denna grupp av väljare undviks. Det bedömdes inte som möjligt att kunna nå alla väljare med information om de nya reglerna, varför det ansågs angeläget att det nya reglerna fick en utformning som fångade upp så många som möjligt av dessa väljare (prop. 1996/97:70 s. 139).</P> <P class="p52 ft15">Som utredningen inledningsvis redovisat om utlandssvenskarnas adresser går det på sin höjd att nå hälften av dem som nu riskerar att inte tas med i röstlängd med direktadresserad information om vad de behöver göra om de vill finnas kvar i röstlängden och därmed behålla</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">180 </SPAN>Utlandsröstning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">sin rösträtt. Att gå ut med annonser i utländska tidningar bedömer utredningen inte som en möjlig åtgärd av flera skäl. Det primära skälet är att man inte vet var dessa utlandssvenskar vistas. Det andra är att en sådan annonsering skulle kunna leda till att många utlandssvenskar oroas i onödan och gör anmälningar trots att de inte riskerar att förlora sin rösträtt.</P> <P class="p30 ft1">Mot bakgrund av vad som ovan anförts finns det därför enligt utredningen skäl att överväga om inte <NOBR>10-årsgränsen</NOBR> för utlandssvenskarnas rösträtt kan tas bort. En sådan åtgärd skulle ytterligare förbättra möjligheterna för utlandssvenskarna att utnyttja sin rösträtt i Sverige. Mot en sådan åtgärd talar dock dels det faktum att gallringsregeln motverkar att den som avlidit eller den som har förlorat sitt svenska medborgarskap står kvar i röstlängden under lång tid. Det finns med ett automatiserat system för röstlängder för utlandsvenskarna</P> <P class="p497 ft1">– det kan man inte bortse från – en viss risk för att röstning kan ske i den avlidnes ställe eller att den som har förlorat sin rösträtt ändå röstar. Även om gallringsregeln inte omedelbart sätter stopp för allt röstmissbruk, stoppar den dock definitivt allt missbruk när perioden gått till ända. Nu angivna resonemang ligger också till grund för att gallringsregeln infördes för utlandssvenskarnas rösträtt (prop. 1996/97:70 s. <NOBR>137–140).</NOBR></P> <P class="p41 ft15">Enligt utredningens mening bör man inte ta bort <NOBR>10-årsgränsen</NOBR> för utlandssvenskarnas rösträtt. Den fyller en viss praktisk funktion när det gäller att hindra missbruk av rösträtten.</P> <P class="p43 ft2">Hur skall avgivna röster som kommer in i rätt tid räknas?</P> <P class="p37 ft1">En tänkbar lösning med en bibehållen <NOBR>10-årsgräns,</NOBR> som utredningen diskuterat, är att en avgiven röst alltid skall anses som en anmälan om att tas upp i röstlängd för de kommande tio åren oavsett om den avges av en person som är upptagen i en röstlängd eller inte är det. En sådan ordning skulle garantera att utlandssvenskar som är aktiva och utnyttjar sin rösträtt inte kan förlora den på grund av att de vid <NOBR>10-årsperiodens</NOBR> utgång underlåter att göra en särskild anmälan om att de även fortsättningsvis vill delta i valen. En sådan ordning kräver dock omfattande administrativa insatser. För varje utlandssvensk som röstar måste antecknas att ett nytt rösträttsdatum börjar löpa. Det är fråga om omkring 30 000 personer och många av dem röster i Sverige. Det gör också att någon anteckning inte kommer att kunna göras för alla, även om man skjuter till resurser för uppgiften i fråga. Också en del andra problem kring <NOBR>10-årsgränsen</NOBR> förblir olösta med en sådan ordning. Även fortsättningsvis får man räkna med att det kommer att komma in röster</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td310"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td142"><SPAN class="p9 ft2">Utlandsröstning <SPAN class="ft1">181</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td311"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td312"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft1">från utlandssvenskar som inte är upptagna i röstlängd. Med nuvarande regler anses en sådan röst som en adressanmälan och den centrala valmyndigheten anmäler efter valet till skattemyndigheten att personen i fråga skall få ett nytt ”rösträttsdatum”som gör att vederbörande tas upp i röstlängden inför samtliga val inom en ny tioårsperiod.</P> <P class="p289 ft1">Bakgrunden är följande. När de nya reglerna om rösträtt för utlandssvenskar började tillämpas togs alla utlandssvenskar som utvandrat efter den 1 juli 1991 automatiskt med i röstlängden, År 2001, när innevarande tioårsperiod löper ut, kommer något mer än 3 000 tidigare röstberättigade utlandssvenskar om de inte anmäler särskilt att de fortsättningsvis önskar delta i val i Sverige, att falla ur röstlängden inför valet år 2002. Det är inte möjligt att nå hela denna grupp utlandssvenskar med information om vad som kommer att hända, eftersom många saknar adresser i aviseringsregistret eller har inaktuella adresser. Många av dem kommer att fortsätta att rösta i tron att de som tidigare finns med i röstlängden.</P> <P class="p369 ft1">Den centrala valmyndigheten utvecklar ett nytt <NOBR>ADB-stöd</NOBR> som kommer att göra det möjligt även för utlandsmyndigheternas att ha åtkomst till röstlängden i valdatabasen och att kunna skriva ut röstkort. Det innebär att väljare som infinner sig på utlandsmyndigheten för att rösta kan komma att ställas inför faktum att de inte finns med i röstlängden och därmed saknar rösträtt i valet. Detta kan skapa problem för röstmottagarna hos utlandsmyndigheterna</P> <P class="p289 ft1">Enligt utredningens mening kan de problem som utredningen har pekat på lösas förhållandevis enkelt. Utredningens förslag till lösning är att röstmottagaren tar emot rösten, upprättar ett adresskort med väljarens personnummer, namn och eventuell adress som bifogas rösten. När den sedan kommer in till den centrala valmyndigheten prövar myndigheten om väljaren i övrigt uppfyller kraven för rösträtt. Centrala valmyndigheten bör fatta beslut i rösträttsfrågan senast under valdagen, alltså samma rutin som utredningen föreslagit skall gälla för brevröster. Det innebär att den centrala valmyndigheten senast på valdagen skall besluta om att föra in personen i röstlängden. Beslutet skall sedan skickas tillsammans med rösten så att det är valnämnden till handa senast tisdagen efter valdagen (till onsdagsräkningen). Förfarandet förutsätter att den centrala valmyndigheten har terminalåtkomst till aviseringsregistret (annars går det inte att pröva rösträtten). Utredningens förslag gäller bara röster som kommer in i rätt tid, det skall framhållas. För sent inkomna röster skall som hittills ses som en anmälan till skattemyndigheten om att få ett nytt ”rösträttsdatum” som gör att vederbörande tas upp i röstlängden för en ny tioårsperiod.</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125173x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">13 Sammanräkning av valresultatet</P> <P class="p498 ft6">Utredningens bedömning och förslag i sammanfattning: <SPAN class="ft1">Inom ramen för den nuvarande ordningen kan röstsammanräkningen utföras snabbare genom regelförenkling och tekniska hjälpmedel, men också genom personalförstärkning av länsstyrelsernas räkneorganisation. Målet om en snabbare sammanräkning kan också uppnås genom att ändra uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna, men inte med bibehållet krav på säkerhet. Utredningen förordar därför inte något av alternativen. Detta utesluter emellertid inte att en de av de åtgärder som nämns under regelförenkling kan vara väl värda att pröva, t.ex. att ta fram generella föreskrifter och mallar för bedömningen av valsedlarna.</SPAN></P> <P class="p499 ft37"><SPAN class="ft65">13.1</SPAN><SPAN class="ft66">Nuvarande förhållanden</SPAN></P> <P class="p360 ft1">Röstsammanräkning sker i dag på tre olika ställen – i vallokalen, hos valnämnden och hos länsstyrelsen. Resultatet av valförrättarnas röstsammanräkning i vallokalen på valnatten och valnämndens röstsammanräkning under den s.k. onsdagsräkningen är preliminära. Länsstyrelsens sammanräkning är slutlig.</P> <P class="p240 ft1">Valförrättarna påbörjar räkningen av rösterna omedelbart efter att röstningen har avslutats i vallokalen. Valsedlarna transporteras sedan till valnämnden för vidare transport till länsstyrelsen. Länsstyrelsen påbörjar den slutliga röstsammanräkningen på morgonen måndagen efter valet. Onsdagen efter valet granskar och räknar valnämnden de röster som valdistrikten inte har hunnit få och som därför inte heller har räknats i vallokalerna. Detta material levereras till länsstyrelsen under onsdagen. Det fastlagda schemat för röstsammanräkningen gör således att inget valresultat kan publiceras före utan tidigast onsdagen efter valdagen, således tre dagar efter valdagen. Så tidigt har dock utgången av något val inte kunnat fastställas sedan införandet av den gemensamma valdagen inför 1970 års allmänna val. Utgången av det senaste riksdagsvalet kunde fastställas fredagen efter valdagen, således</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">184 </SPAN>Sammanräkning av valresultatet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">fem dagar efter valdagen, vilket också är det snabbaste valresultatet hittills, för landstingsfullmäktigevalen i intervallet <NOBR>8–19</NOBR> dagar efter valdagen och för kommunfullmäktigevalen i intervallet <NOBR>4–19</NOBR> dagar efter valdagen. De första resultaten av kommunfullmäktigevalen var klara för publicering torsdagen efter valdagen. De allra flesta kunde publiceras en vecka efter valdagen. I några fall dröjde publiceringen av olika skäl ytterligare en tid.</P> <P class="p321 ft55"><SPAN class="ft55">13.1.1</SPAN><SPAN class="ft67">Preliminär rösträkning i vallokal</SPAN></P> <P class="p37 ft1">Omedelbart efter att röstningen i vallokalen förklarats avslutad och samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan lagts ner i den räknas rösterna. av valförrättarna. Denna rösträkning är offentlig och genomförs utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt.</P> <P class="p38 ft15">Har riksdagsval hållits samtidigt med annat val, räknas först riksdagsvalet, sedan kommunfullmäktigevalet och sist landstingsfullmäktigevalet. Räkningen för varje slag av val går till på följande sätt.</P> <P class="p500 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Valurnan töms och valkuverten räknas. Antalet väljare som enligt röstlängden deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och antalet röstande antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften om antalet kuvert med uppgiften om antalet röstande skall den sannolika orsaken till skillnaden antecknas i protokollet.</SPAN></P> <P class="p501 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Valsedlarna tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer än en valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet.</SPAN></P> <P class="p362 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Om en valsedel är blank därför att den saknar partibeteckning, har mer än en partibeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogiltig, läggs valsedeln tillbaka i sitt valkuvert.</SPAN></P> <P class="p338 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Valsedlar som lagts tillbaka i sina kuvert läggs i särskilda omslag. På varje omslag antecknar valförrättarna hur många kuvert som omslaget innehåller.</SPAN></P> <P class="p338 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Godkända valsedlar sorteras i grupper efter partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna för varje parti läggs sedan i särskilda omslag. På varje omslag antecknas 1) vilket val valsedlarna gäller, 2) antalet valsedlar, 3) för vilket parti valsedlarna gäller, och 4) uppgift om valdistrikt.</SPAN></P> <P class="p502 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Omslagen förseglas.</SPAN></P> <P class="p353 ft15">Protokollet skrivs under av ordförande och två av de närvarande valförrättarna. Därmed är den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutad.</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td313"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td314"><SPAN class="p9 ft18">Sammanräkning av valresultatet <SPAN class="ft8">185</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td315"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td316"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p344 ft1">Omedelbart efter att den preliminära rösträkningen avslutats överlämnas valsedlar och övriga valhandlingar till valnämnden som i sin tur genast överlämnar handlingarna till länsstyrelsen för den slutliga sammanräkningen av valresultatet. Den slutliga sammanräkningen påbörjas av länsstyrelsen på morgonen måndagen efter valdagen.</P> <P class="p51 ft15">Bestämmelser om preliminär rösträkning i vallokal finns i 16 kap. vallagen.</P> <P class="p392 ft55"><SPAN class="ft55">13.1.2</SPAN><SPAN class="ft67">Valnämndens preliminära rösträkning</SPAN></P> <P class="p343 ft1">Så snart som möjligt dock tidigast onsdagen efter valdagen granskar och räknar valnämnden de röster som inte räknats i vallokalerna – den s.k. onsdagsräkningen av röster som valdistrikten inte hunnit få till den preliminära rösträkningen i vallokalen. Även denna rösträkning är offentlig och resultatet är preliminärt. Varje val räknas för sig och rösträkningen går också i övrigt till på samma sätt som i vallokalen.</P> <P class="p42 ft1">När sammanträdet för rösträkningen avslutats överlämnas materialet genast till länsstyrelsen. Detta sker som regel samma dag som räkningen påbörjas.</P> <P class="p38 ft15">Bestämmelser om valnämndens sammanträde för preliminirä rösträkning finns i 17 kap. vallagen.</P> <P class="p392 ft55"><SPAN class="ft55">13.1.3</SPAN><SPAN class="ft67">Slutlig sammanräkning och mandatfördelning</SPAN></P> <P class="p297 ft1">Länsstyrelsen gör den slutliga sammanräkningen av valresultatet. Vid denna sammanräkning prövas om valsedlarna är giltiga och om något namn på en valsedel skall anses obefintligt. Någon sådan prövning har inte skett under den preliminära rösträkningen i vallokalen eller hos valnämnden.</P> <P class="p38 ft1">Den centrala valmyndigheten ansvarar för mandatfördelningen på grundval av resultatet av den slutliga sammanräkningen vid riksdagsval och val till Europaparlamentet samt utser riksdagsledamöter, företrädare för Europaparlamentet och ersättare. Länsstyrelsen ansvarar för mandatfördelningen vid val till landstings- och kommunfullmäktige samt utser ledamöter och ersättare.</P> <P class="p30 ft15">Sammanräkningen är offentlig och påbörjas så fort som möjligt. Det innebär att sammanräkningen påbörjas på morgonen måndagen efter valdagen. Har val till riksdagen hållits samtidigt med annat val räknas riksdagsvalet först. Länsstyrelsen kungör tid och plats för sammanräkningen och anger i vilken ordning de olika valen räknas. Sammanräkningen genomförs utan dröjsmål. Avbryts den skall</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125176x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">186 </SPAN>Sammanräkning av valresultatet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">valsedlar och övriga valhandlingar förvaras på ett säkert sätt. Innan sammanräkningen börjar igen kontrolleras att det inte gjorts något obehörigt med valhandlingarna. Sammanräkningen protokollförs. När sammanräkningen färdigställts så att ledamöter och ersättare kan utses avslutas sammanräkningen genom att protokollet läggs fram för granskning.</P> <P class="p41 ft1">Riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet är avslutat när den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten mellan partierna och utsett ledamöter eller företrädare och ersättare och valresultatet tillkännagivits i Post- och Inrikes Tidningar.</P> <P class="p240 ft1">Valet till landstings- och kommunfullmäktige är avslutat när länsstyrelsen har fördelat mandaten mellan partierna och utsett ledamöter och ersättare och valresultatet tillkännagivits genom att protokollet lagts fram för granskning.</P> <P class="p240 ft14">Bestämmelser om slutlig sammanräkning och mandatfördelning finns i 18 kap. vallagen.</P> <P class="p443 ft37"><SPAN class="ft65">13.2</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p469 ft61"><SPAN class="ft55">13.2.1</SPAN><SPAN class="ft68">Ett komplicerat valsystem ställer krav på sammanräkningsorganisationen</SPAN></P> <P class="p387 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens bedömning: </SPAN>Med införandet av personvalet har det blivit svårare för partierna att förutse personfördelningen. Detta har uppfattats som en nackdel i planeringsarbetet efter valet. Det gör att det finns skäl för att se över om sammanräkningen med bibehållet krav på säkerhet kan snabbas upp.</P> <P class="p400 ft6">Bakgrund</P> <P class="p32 ft1">Det har framförts synpunkter på att röstsammanräkningen och mandatfördelningen tar för lång tid i anspråk. Partierna och kandidaterna får inte tillräckligt snabbt besked om vilka kandidater som blivit valda. Detta kan orsaka problem, särskilt om samma person har kandiderat i olika val, t.ex. i både i riksdagsvalet och kommunfullmäktigevalet. Frågan är om det är möjligt att utföra röstsammanräkningen och mandatfördelningen snabbare. Att göra mandatfördelning tar i och för sig ingen längre tid i anspråk med det <NOBR>ADB-stöd</NOBR> som används i dag. Det är den manuella röstsammaräkningen som tar tid.</P> <P class="p30 ft14">Frågan har också tidigare varit upp för prövning bl.a. på grund av Vallagsutredningens förslag om optisk läsning av valsedlar i</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td313"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td314"><SPAN class="p9 ft18">Sammanräkning av valresultatet <SPAN class="ft8">187</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td315"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td316"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">betänkandet VAL Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108). utredningsförslaget ansågs dock inte genomförbart vare sig i fråga om säkerhet eller i fråga om kostnadsnivå. I stället genomfördes i syfte att underlätta sammanräkningsförfarandet och kunna bibehålla sammanräkningssystemet efter införandet av personvalet förenklingar i valsystemet (prop. 1996/97:70 s. <NOBR>165–166).</NOBR></P> <P class="p30 ft1">I Sverige kunde utgången för det senaste riksdagsvalet fastställas tidigast fem dagar efter valdagen, för de senaste landstingsfullmäktigevalen tidigast i intervallet <NOBR>8–19</NOBR> dagar efter valdagen och för de senaste kommunfullmäktigevalen i intervallet <NOBR>4–19</NOBR> dagar efter valdagen. I <SPAN class="ft2">bilaga 3 </SPAN>lämnas en redogörelse för hur lång tid som behöver tas i anspråk för att kunna fastställa valutgången för val i några andra länder i Europa. Vid en jämförelse med länder med motsvarande valsystem ligger Sverige väl framme.</P> <P class="p55 ft6">Skälen för bedömningen</P> <P class="p37 ft1">Mandatfördelning mellan partierna är i så gott som samtliga val känd redan på valnatten. Det är ovanligt att den slutliga sammanräkningen innebär förändringar i denna del. Innan personröstningen infördes i valsystemet kunde partierna som regel börja sina förberedelser med utgångspunkt från valnattens valresultat. Den ordning som kandidaterna var upptagna i på listorna var utslagsgivande för vilka som blev valda till ledamöter.</P> <P class="p30 ft1">Genom införandet av personröstningen har det svenska valsystemet komplexitet kommit i dagen på ett helt annat sätt än tidigare. Personvalet och kandidatur i flera valkretsar har gjort det svårare för partierna att förutse vem som kommer att utses på vilket mandat. Detta har upplevts som en nackdel och ställer stora krav på sammanräkningsorganisationen. Utgångspunkten för utredningens arbete i denna del har varit att med bibehållande av dagens tillförlitlighet till valresultatet undersöka om man ändå kan få till en snabbare sammanräkning.</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">188 </SPAN>Sammanräkning av valresultatet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p503 ft59"><SPAN class="ft55">13.2.2</SPAN><SPAN class="ft72">Vilka möjligheter står till buds för att påskynda sammanräkningen?</SPAN></P> <P class="p333 ft1"><SPAN class="ft6">Utredningens bedömning: </SPAN>Röstsammanräkningen kan utföras snabbare. Inom ramen för den nuvarande ordningen kan detta uppnås genom regelförenkling och tekniska hjälpmedel, men också genom personalförstärkning av länsstyrelsernas räkneorganisation. Målet om snabbare sammanräkning kan också uppnås genom att ändra uppgifts- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna, men inte med bibehållet krav på säkerhet. Målet kan i dagsläget med iakttagande av ställda krav på säkerhet uppnås endast till högre kostnader.</P> <P class="p504 ft1">Det finns som utredningen ser det flera olika tänkbara lösningar för att snabbare än i dag kunna fastställa och presentera det slutliga valresultatet inte bara i riksdagsvalet utan i samtliga val. Lösningarna kan var regelförenkling, ökad användning av tekniska hjälpmedel och ändrade arbetsuppgifter och ansvarsförhållanden mellan de myndigheter som i dag ansvarar för röstsammanräkningen. Exempel på regelförenklingar är att tillskrifter på valsedlar över huvud taget inte skall behöva beaktas vid sammanräkningen. Exempel på tekniska hjälpmedel är optisk avläsning av valsedlar. <NOBR>ADB-baserade</NOBR> program för fördelning av mandat. Ett annat sådant exempel är röstning via Internet eller annat nät genom en PC eller en MacIntosch placerad i vallokalen eller i en annan röstningslokal eller på väljarens arbetsplats eller i hans eller hennes bostad. I kapitlet Röstning via Internet har utredningen utom annat pekat på att ett sådant förfarande – beroende på vilka andra röstningsförfaranden som samtidigt tillåts – i princip gör det möjligt att fastställa valresultatet i omedelbar anslutning till att röstningen har förklarats avslutad.</P> <P class="p54 ft15">Utredningen kommer i det följande inte att behandla frågorna om regelförenkling och ny teknik utan enbart frågan om en ändra uppgifts- och ansvarsfördelning mellan valförrättarna, valnämnden och länsstyrelsen för att kunna utföra röstsammanräkningen snabbare än i dag. Alternativen är följande.</P> <P class="p505 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Slutlig sammanräkning i vallokalen</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">Total slutlig sammanräkning i vallokalen</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">Delvis slutlig sammanräkning i vallokalen.</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Slutlig sammanräkning hos valnämnden</SPAN></P> <P class="p264 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">Hela den slutliga sammanräkningen överförs till valnämnden.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td313"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td314"><SPAN class="p9 ft18">Sammanräkning av valresultatet <SPAN class="ft8">189</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td315"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td316"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p506 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Valnämnden tar över ansvaret för den slutliga röstsammanräkning av kommunfullmäktigevalet.</SPAN></P> <P class="p507 ft15">– Valnämnden tar över det arbete som räknegrupperna nu har hos länsstyrelsen</P> <P class="p358 ft55"><SPAN class="ft55">13.2.3</SPAN><SPAN class="ft67">Slutlig sammanräkning i vallokalen</SPAN></P> <P class="p336 ft6">Total slutlig sammanräkning i vallokalen</P> <P class="p496 ft1">Detta innebär att valförrättarna måste</P> <P class="p455 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">pröva samtliga valsedlars giltighet – även de svårbedömda,</SPAN></P> <P class="p362 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">sortera och räkna valsedlarna inte bara som hittills på parti utan också på listtyp och med eller utan giltig personröst, samt</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">räkna personrösterna.</SPAN></P> <P class="p342 ft1">Resultatet av sammanräkningen överlämnas till länsstyrelsen som på grundval av detta gör mandatfördelningen mellan och inom partierna. Valförrättarnas sammanräkning är slutlig. Någon kontroll av den gör inte länsstyrelsen.</P> <P class="p38 ft1">Alternativet ställer mot bakgrund av att den slutliga giltighetsprövningen av valsedlarna förutsätts ske i vallokalen och inte hos länsstyrelsen, särskilda krav på kompetens hos den som är valförrättare. Det innebär också med hänsyn till det merarbete det ger valförrättarna att fler valförrättare behöver anlitas för att kunna klara sammanräkningen under valnatten. Det finns dock med hänsyn till kompetenskraven – det skall särskilt framhållas – en gräns för vad som är en möjlig rekrytering utan att behöva göra kompetensunderskridanden. Merarbetet i ett normalstort valdistrikt – 1200 till 1 500 personer med rösträtt – kan uppskattas till sex till åtta persontimmar. Vidare måste beaktas att bedömningarna kan bli olika när avgörandet sprids på flera personer. Det senare gör att det kan bli nödvändigt att införa ”bedömningsmallar”. Med hänsyn till vikten av att kunna upprätthålla likformighet i bedömningen kan det också behöva övervägas om endast tryckta valsedlar skall godkännas och att man får bortse från alla tillskrifter som väljarna gör eller räkna rösten som ogiltig. De regler om ”märkta valsedlar” som tillämpas i dag ger upphov till en del problem för valförrättarna. Det kan också behöva övervägas om det är möjligt att fortsätta med delvis olika bedömningsgrunder för valsedlar som rör partier med respektive utan anmälda kandidater.</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">190 </SPAN>Sammanräkning av valresultatet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Delvis slutlig sammanräkning i vallokalen</P> <P class="p35 ft1">Detta innebär i förhållande till det ovan nämnda alternativet att valförrättarna gör en begränsad slutlig prövning av valsedlars giltighet. Valförrättarna prövar och räknar slutligt enligt detta alternativ antalet valsedlar utan personröst per listtyp och ”klara” personröster per kandidat och listtyp. Alla tveksamma valsedlar överlämnas precis som i dag till länsstyrelsen för slutlig prövning och räkning. Även med en sådan begränsning av den slutliga prövningen innebär det att valförrättarna kommer att slutligt pröva huvuddelen av valsedlarna.</P> <P class="p45 ft2">Fördelar och nackdelar enligt utredningen</P> <P class="p32 ft1">Med en total slutlig sammanräkning i vallokalen kan enligt utredningens bedömning det slutliga resultatet av valen i normalfallet publiceras redan på onsdag efter valdagen, dvs. tre dagar efter valdagen.. Redan på måndag eller tisdag efter valdagen kan ett ”preliminärt slutligt resultat” utan s.k. onsdagsröster publiceras. Detta är den stora fördelen med en slutlig sammanräkning i vallokalen.</P> <P class="p41 ft1">Alternativet förutsätter dock att fler valförrättare anlitas och att valförrättarna ges en mer omfattande utbildning än vad de har i dag. Detta innebär väsentligt ökade kostnader.</P> <P class="p47 ft1">Vidare kommer med denna ordning varje valsedel att räknas endast en gång, vilket kan leda till att resultatet oftare kan komma att ifrågasättas än vad som sker i dag. Detta kan vara särskilt känsligt om skillnaden i antalet röster är liten. Dessutom kan i förenklingssyfte behöva införas en regel för valsedlar med tillskrifter som gör det möjligt för valförrättaren att antingen ignorera tillskriften eller anse att valsedeln saknar kandidatnamn eller personröst.</P> <P class="p321 ft55"><SPAN class="ft55">13.2.4</SPAN><SPAN class="ft67">Slutlig sammanräkning hos valnämnden</SPAN></P> <P class="p336 ft6">Hela sammanräkningen överförs till valnämnden</P> <P class="p37 ft15">Valnämnden genomför hela sammanräkningen för valet till kommunfullmäktige samt gör mandatfördelningen mellan och inom partierna och utser ledamöter och ersättare.</P> <P class="p39 ft15">För slutförande av valen till riksdagen och landstingsfullmäktige överlämnar valnämnden till centrala valmyndigheten och länsstyrelsen resultatet av sin sammanräkning (antal röster per parti, listtyp och kandidat). Den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen gör precis</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td313"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td314"><SPAN class="p9 ft18">Sammanräkning av valresultatet <SPAN class="ft8">191</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td315"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td316"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">som i dag mandatfördelningen mellan och inom partierna och utser ledamöter och företrädare.</P> <P class="p273 ft1">Fördelarna med en sådan ordning är att resultaten för de kommunala valen skulle bli färdiga avsevärt snabbare. Den lokala valadministrationen skulle också om den svarade för sammanräkningen få ett helhetsansvar för valen. Detta är de stora fördelarna</P> <P class="p273 ft1">Det finns dock flera nackdelar med en sådan ordning. Den fordrar för det första kompetens för sammanräkningen på 289 platser (dvs. lika många som det finns kommuner) i stället för som i dag på 21 (dvs. lika med antalet länsstyrelser). För det andra måste stora kommuner bygga upp sammanräkningsorganisationer som är lika stora som för medelstora länsstyrelser. För det tredje måste valnämnden ha resurser att genomföra den s.k. onsdagsräkningen samtidigt som den slutliga sammanräkningen pågår. För det fjärde blir den centrala valmyndigheten för att kunna slutföra riksdagsvalet beroende av att 289 sammanräkningsmyndigheter har genomfört sina sammanräkningar. I samma beroendeställning blir länsstyrelserna när det gäller att slutföra valet till landstingsfullmäktige. För det femte finns risk för att valnämnderna inte kommer kunna få tillräcklig rutin för uppgiften eftersom de kommer att genomföra endast ett val. För det sjätte aktualiseras vissa jävs- och legitimitetsfrågor när valnämnden genomför sammanräkningen samt utse ledamöter och ersättare till samma fullmäktige vars ledamöter kan vara beroende av valutgången och som utsett valnämnden. För det sjunde kommer sannolikt länsstyrelserna genom att genom att vissa av de nuvarande uppgifterna överförs till valnämnden att förlora kompetens, i vart fall när det gäller sammanräkning.</P> <P class="p508 ft63">Valnämnden övertar den slutliga röstsammanräkningen av kommunfullmäktigevalet</P> <P class="p509 ft1">Denna variant innebär att valnämnden genomför den slutliga sammanräkningen för valet till kommunfullmäktige. Länsstyrelsen genomför som i dag den slutliga sammanräkningen av valen till riksdag en och landstingsfullmäktige.</P> <P class="p346 ft15">Begränsas valnämndens ansvar för den slutliga röstsammanräkningen till kommunfullmäktigvalet ändras inte den i det föregående avsnittet givna bilden av fördelar och nackdelar. Vad som tillkommer när det gäller nackdelarna är kostnaden för i princip en dubblerad sammanräkningsorganisation. För att klara riksdagsvalet inom föreskriven tid måste länsstyrelsen sammanräkningsorganisation behållas i</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">192 </SPAN>Sammanräkning av valresultatet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft14">stort sett oförändrad trots att en del av sammanräkningen görs av valnämnden.</P> <P class="p510 ft63">Valnämnden övertar det arbete som länsstyrelsernas räknegrupper har</P> <P class="p509 ft1">Valnämnden genomför hela sammanräkningen för samtliga val men ingen mandatfördelning. Mandatfördelningen mellan och inom partierna skall som hittills ske hos länsstyrelsen och den centrala valmyndigheten, men på grundval av valnämndens sammanräkning.</P> <P class="p274 ft15">Övertar valnämnden det arbete som räknegrupperna i dag har hos länsstyrelserna skulle det slutliga resultatet av samtliga val sannolikt kunna påskyndas.</P> <P class="p275 ft15">Kravet på en vidgad kompetens hos valnämnden kvarstår, om än i något mindre utsträckning. Det innebär ändå att personal vid 289 valnämnder behöver utbildas och ledas i det arbete som i dag sker vid 21 länsstyrelser.</P> <P class="p511 ft61"><SPAN class="ft55">13.2.5</SPAN><SPAN class="ft68">Ökade resurser och ändrade arbetsrutiner hos länsstyrelserna</SPAN></P> <P class="p441 ft1">En större sammanräkningsorganisation hos länsstyrelsen skulle kunna göra det möjligt att utföra röstsammanräkningen snabbare. Genom att rekrytera och utbilda ytterligare personal skulle räkningen av de kommunala valen kunna göras parallellt med riksdagsvalet och inte som i dag efter riksdagsvalet. Det är detta som är poängen med att sammanräkningsorganisationen större.</P> <P class="p369 ft1">Fördelen är att de kommunala valen skulle kunna redovisas snabbare än i dag. Hur mycket snabbare är beroende av hur mycket sammanräkningsorganisationen utökas. En annan fördel är att den kompetens som behövs för att slutföra de kommunala valen och som inte samtidigt behöver tas i anspråk vid räkningen av riksdagsvalet, skulle kunna utnyttjas mer effektivt under sammanräkningen eftersom de kommunala valen kan slutföras under tiden som räkningen av riksdagsvalet pågår.</P> <P class="p369 ft15">Det finns också nackdelar med att göra sammanräkningsorganisationen större. Fler personer än i dag måste utbildas för röstsammanräkningen. Även om en sådan utbildning kan ske samlat och till sannolikt lägre kostnad än om samtliga valnämnder skulle utbilda egen personal, blir det givetvis en kostnadsökning. Vidare måste länsstyrelsens ledningsorganisation för röstsammanräkningen</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td313"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td314"><SPAN class="p9 ft18">Sammanräkning av valresultatet <SPAN class="ft8">193</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td315"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td316"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">förstärkas. Många länsstyrelser har i dag så stora organisationer att de inte kan göras större utan tillskott av också ledningspersonal. Även den personalen måste givetvis utbildas för sin uppgift.</P> <P class="p39 ft15">Samtidigt skall framhållas att det inte går att utöka organisationen i sådan omfattning att samtliga kommuner kan börja räknas redan på måndagen efter valdagen. Det gör att det kommer att dröja ett antal dagar innan resultaten från samtliga kommuner kan vara klara.</P> <P class="p288 ft55"><SPAN class="ft55">13.2.6</SPAN><SPAN class="ft67">Utredningens värdering av alternativen</SPAN></P> <P class="p37 ft1">En åtgärd som skulle göra det möjligt att snabbare få fram en slutlig röstsammanräkning är om förtidsröstningen tillåts upphöra fredagen före valdagen. Därmed skulle den s.k. onsdagsräkningen hos valnämnden kunna slopas. Åtgärden har emellertid tidigare föreslagits och förkastats. Utredningen behandlar därför inte vidare den idén.</P> <P class="p30 ft1">Vid en samlad bedömning av de alternativ som redovisats – med undantag för alternativet om ökade resurser m.m. till länsstyrelsen – anser utredningen att den inte är möjligt att utföra röstsammanräkningen och mandatfördelningen snabbare utan att samtidigt eftersätta kraven på säkerhet. Utredningen förordar därför inte något av alternativen. Det utesluter emellertid inte att en del av de åtgärder som nämnts kan vara väl värda att pröva, t.ex. att ta fram generella föreskrifter och mallar för bedömningen av valsedlarna.</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125184x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p512 ft40"><SPAN class="ft0">14</SPAN><SPAN class="ft73">Valbarhetskrav för val till Europaparlamentet</SPAN></P> <P class="p513 ft6">Utredningens förslag i sammanfattning: <SPAN class="ft1">Vallagen anpassas till valrättsaktens bestämmelser. Det innebär att den som kandiderar i valet till Europaparlamentet och samtidigt innehar ett ämbete eller ett uppdrag som är oförenligt med uppdraget som företrädare i Europaparlamentet inte skall behöva lämna ämbetet eller uppdraget senast på valdagen utan först när han eller hon tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet.</SPAN></P> <P class="p514 ft34"><SPAN class="ft65">14.1</SPAN><SPAN class="ft69">Oförenliga uppgifter m.m. enligt valrättsakten</SPAN></P> <P class="p515 ft1">Bindande <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> bestämmelser om val av företrädare i Europaparlamentet finns främst i en av Europeiska unionens råd beslutad akt om allmänna och direkta val till Europaparlamentet, den s.k. valrättsakten fogad till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG Euroatom av den 20 september 1976. Sådana bestämmelser finns också i rådets direktiv 93/109/EG av den 6 september 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare.</P> <P class="p41 ft1">I valrättsakten finns bestämmelser om verksamheter m.m. som är förenliga (artikel 5) respektive oförenliga (artikel 6) med uppdraget som företrädare i Europaparlamentet och prövning av företrädarnas behörighet (artikel 11).</P> <P class="p39 ft15">Enligt artikel 5 är uppdraget som företrädare i Europaparlamentet förenligt med att vara ledamot av parlamentet i en medlemsstat.</P> <P class="p39 ft15">Enligt artikel 6 är uppdraget som företrädare i Europaparlamentet inte förenligt med att vara</P> <P class="p382 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">ledamot av regeringen i en medlemsstat,</SPAN></P> <P class="p456 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">196 </SPAN>Valbarhetskrav för val till Europaparlamentet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p506 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas domstol,</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">ledamot av Europeiska gemenskapernas revisionsrätt</SPAN></P> <P class="p338 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">medlem av Rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålgemenskapen eller medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska ekonomiska gemenskapen och i Europeiska atomenergigemenskapen,</SPAN></P> <P class="p338 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift</SPAN></P> <P class="p516 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska Investeringsbanken,</SPAN></P> <P class="p362 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.</SPAN></P> <P class="p360 ft15">I artikel 11 sägs att Europaparlamentet skall pröva företrädarnas behörighet. I detta syfte skall Europaparlamentet beakta de valresultat som medlemsstaterna officiellt har tillkännagivit och avgöra sådana tvister som kan uppkomma på grund av bestämmelserna i valrättsakten, dock inte tvister som uppkommer på grund av nationella bestämmelser som akten hänvisar till.</P> <P class="p443 ft37"><SPAN class="ft65">14.2</SPAN><SPAN class="ft66">Vem är valbar enligt vallagen?</SPAN></P> <P class="p270 ft1">I 3 kap. 10 § regeringsformen och 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900) regleras vem som är valbar till riksdagen och landstings- eller kommunfullmäktige. Enligt dessa regler gäller utan undantag att den som har rösträtt i valet också är valbar. Detta är också huvudregeln vid val i Sverige till Europaparlamentet. Bestämmelser om valbarhet för val till Europaparlamentet finns i 1 kap. 8 § vallagen.</P> <P class="p30 ft1">Valbar till Europaparlamentet är således var och en som har rösträtt vid val till riksdagen. Valbar till Europaparlamentet är också unionsmedborgare som har rösträtt vid ett sådant val i Sverige, men med den begränsningen att han eller hon inte har förlorat sin valbarhet i hemlandet.</P> <P class="p38 ft15">Från huvudregeln om att den som har rösträtt också är valbar görs undantag för såväl svenska medborgare som för unionsmedborgare som har vissa ämbeten eller uppdrag. Uppräkningen i paragrafen över vilka ämbeten och uppdrag som omfattas av undantaget motsvarar</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125186x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td318"><SPAN class="p9 ft18">Valbarhetskrav för val till Europaparlamentet <SPAN class="ft8">197</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td319"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td320"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">uppräkningen i artikel 6 i valrättsakten som redovisats i föregående avsnitt.</P> <P class="p47 ft1">Det ankommer på den centrala valmyndigheten att pröva om den som blivit vald varit valbar i valet och därmed behörig att vara företrädare i Europaparlamentet. Prövningen görs i samband med att den centrala valmyndigheten enligt 18 kap. 2 § första stycket vallagen utser företrädarna till Europaparlamentet.</P> <P class="p39 ft15">Enligt 19 kap. 10 § tredje stycket vallagen tillträder företrädare i Europaparlamentet sitt uppdrag då de utsetts och deras behörighet prövats av Europaparlamentet.</P> <P class="p392 ft37"><SPAN class="ft65">14.3</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningens överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p517 ft61"><SPAN class="ft55">14.3.1</SPAN><SPAN class="ft68">Vallagen anpassas till valrättsaktens bestämmelser</SPAN></P> <P class="p389 ft1"><SPAN class="ft6">Utredningens förslag: </SPAN>Den som kandiderar i valet till Europaparlamentet och samtidigt innehar ett ämbete eller ett uppdrag som är oförenligt med uppdraget som företrädare i Europaparlamentet skall inte behöva lämna ämbetet eller uppdraget förrän han eller hon tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet.</P> <P class="p31 ft6">Bakgrund</P> <P class="p37 ft1">Frågan om vid vilken tidpunkt förbudet mot att inneha vissa särskilt uppräknade ämbeten eller uppdrag i 1 kap. 8 § andra stycket vallagen senast måste ha iakttagits av den som kandiderar som företrädare i Europaparlamentet har nyligen avgjorts av Valprövningsnämnden (Valprövningsnämndens beslut den 15 juli 1999, 1999:4). Ärendet gällde frågan när statsrådet Schori som kandiderade till Europaparlamentet vid valet år 1999 senast måste avgå från sin statsrådsbefattning för att vara valbar i Europaparlamentsvalet. Valprövningsnämnden fann därvid att det enligt vallagen är förhållandena på valdagen som avgör om en kandidat är valbar eller inte, men att den avgörande tidpunkten enligt valrättsaktens bestämmelser om med uppdraget oförenliga ämbeten eller uppdrag inträder först i och med att den valde tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet.</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">198 </SPAN>Valbarhetskrav för val till Europaparlamentet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Skälen för förslaget</P> <P class="p32 ft1">Bestämmelserna i 1 kap. 8 § andra stycket vallagen är avsedda att införliva bestämmelserna om med uppdraget som företrädare i Europaparlamentet oförenliga ämbeten och uppdrag i artikel 6 i valrättsakten (prop. 1996/97:70 s. 110 och 177). Som bestämmelserna i 1 kap. 8 § andra stycket vallagen kommit att tillämpas blir förhållandena på valdagen avgörande för om kandidaten är valbar eller inte. Den valbarhetsprövningen avser inte bara den allmänna regeln om valbarhet i 1 kap. 8 § första stycket vallagen om valbarhetsålder och medborgarskap utan också reglerna i andra stycket om oförenliga ämbeten och uppdrag. Sist nämnda regler är exempel på villkor som skall säkerställa att de som skall företräda väljarna i Europaparlamentet i vissa viktiga avseende inte bara är opartiska och oberoende utan också att de av sin omgivning uppfattas som opartiska och oberoende, dvs. en jävskatalog.</P> <P class="p42 ft1">Enligt valrättsaktens bestämmelser tillträder den valde sitt uppdrag i Europaparlamentet först efter det att Europaparlamentet prövat den valdes behörighet (artikel 11). Detta talar för att valrättsaktens bestämmelser – på sätt Valprövningsnämnden uttalat – inte kan tolkas på annat sätt än att oförenligheten inträder först i och med att den valde tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet. Denna ståndpunkt får också stöd i det förhållandet att det inte finns någon bestämmelse i valrättsakten som säger att den som har eller har haft ett ämbete eller ett uppdrag som nämns i katalogen är förhindrad – inte ens för en viss minsta tid efter det att han eller hon avträtt ämbetet eller lämnat uppdraget – att kandidera till Europaparlamentet.</P> <P class="p30 ft1">När bestämmelsen om oförenliga ämbeten och uppdrag inarbetades i vallagen hänfördes den systematiskt till valbarhetsbestämmelserna. Bakgrunden till detta var att Sverige, till skillnad mot många andra europeiska länder, inte har några särskilda jävsregler för ledamöter i de folkvalda församlingarna. För att inte bryta systematiken i vallagen utformades därför bestämmelsen som en valbarhetsregel. Att detta skulle medföra sådana praktiska problem som i fallet Schori – nämligen att han måste avgå från sin statsrådsbefattning innan det var klart att han skulle bli invald i Europaparlamentet – förutsågs inte. Valrättsakten lägger heller inga hinder i vägen mot att utforma oförenlighetsregeln på detta något strängare sätt än vad som föreskrivs i akten.</P> <P class="p518 ft1">Som erfarenheterna kring 1999 års val till Europaparlamentet visat har den svenska regeln utformad som en valbarhetsregel visat sig medföra vissa praktiska problem. Utredningen föreslår därför att bestämmelsen i 1 kap. 8 andra stycket vallagen ändras på så sätt att den som kandiderar i valet till Europaparlamentet inte behöver frånträda sitt</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td317"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td318"><SPAN class="p9 ft18">Valbarhetskrav för val till Europaparlamentet <SPAN class="ft8">199</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td319"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td320"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">ämbete eller sitt uppdrag förrän han eller hon tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet.</P> <P class="p273 ft1">Med utredningens förslag är det inte längre möjligt för den centrala valmyndigheten i samband med att myndigheten enligt 18 kap 2 § första stycket vallagen skall utse företrädarna i Europaparlamentet och utfärda bevis om detta att pröva om hinder föreligger för någon eller några av dem på grund av innehav av oförenligt ämbete eller uppdrag. Enligt utredningens bedömning bör den centrala valmyndigheten över huvud taget inte pröva denna fråga. Däremot skall det framgå av vallagen att uppdraget som företrädare i Europaparlamentet inte är förenligt med de ämbeten eller uppdrag som sägs i artikel 6 i valrättsakten. Den nuvarande bestämmelsen i 1 kap. 8 § andra stycket vallagen ändras i enlighet med vad som nu sagts.</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">15 Konsekvenser av förslagen</P> <P class="p268 ft37"><SPAN class="ft65">15.1</SPAN><SPAN class="ft74">Allmänt</SPAN></P> <P class="p32 ft15">För utredningens arbete gäller bestämmelserna om kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar i 14 och 15 §§ kommitté- förordningen (1998:1474).</P> <P class="p47 ft1">Påverkar utredningens förslag kostnaderna för staten, kommuner, landsting, företag och eller andra enskilda, skall en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Innebär förslagen samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, skall dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, skall förslag till finansiering lämnas.</P> <P class="p47 ft1">Har utredningens förslag betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättningen och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P> <P class="p321 ft37"><SPAN class="ft65">15.2</SPAN><SPAN class="ft66">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P> <P class="p35 ft1">Föreskrifterna om att pröva offentliga åtaganden innebär bl.a. att de förslag utredningen lägger fram inte får öka de offentliga utgifterna eller minska statens inkomster. Varje möjlighet som utredningen ser att vid utformningen av förslagen effektivisera den offentliga sektorn bör också enligt dessa föreskrifter tas till vara.</P> <P class="p42 ft15">Utredningens förslag innebär sammantaget inga tillkommande kostnader för valförfarandet. Däremot innebär förslagen att vissa av kostnaderna kommer att fördelas om och tydliggöras hos valet. Allmänt sett innebär förslagen en bättre service för väljarna. Större valdistrikt</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">202 </SPAN>Konsekvenser av förslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft1">och därmed färre valdistrikt och valförrättare innebär att resurser kan frigöras. Men det är kommunerna själva tillsammans med länsstyrelserna som avgör i vilken utsträckning distrikten skall göras större. De resurser som därmed frigörs skall i första hand användas för att på andra sätt underlätta för väljarna att delta i val. Tanken med den nya ordningen för valdistriktsindelningen är dock att en besparing skall kunna bli möjlig genom att röstmottagningsställen på vissa platser kan ersätta vallokalen och röstmottagningen kan ordnas flexiblare.</P> <P class="p377 ft1">Vad sedan gäller förslaget om att den centrala valmyndigheten skall ansvara för att väljarna skall ha tillgång till namnvalsedlar vid val till Europaparlamentet innebär det en kostnadsökning i storleksordnignen en halv till en miljon kronor. Å andra sidan befrias den centrala valmyndigheten från ansvaret att tillhandahålla partimarkerade valsedlar vid dessa val. Kostnadsökningen torde därmed bli marginell.</P> <P class="p346 ft1">Utredningen förslag rörande framställningen av röstlängder och röstkort medför ingen ökning av kostnaderna. Länsstyrelsen föreslås dock i detta sammanhang få i uppgift att föra ett register över indelning i valdistrikt med utgångspunkt från fastighetsindelningen och Lantmäteriverkets fastighetsregister. Denna uppgift har hittills ombesörjts av skattemyndigheterna med ordinarie personal utan att valet har debiterats särskilt. I övrigt innebär förslaget endast en omfördelning av kostnaderna. Samtidigt räknar utredningen med att denna ordning kommer att närmast kunna eliminera felen i röstlängden och därmed också i röstkorten. Häri ligger en besparing.</P> <P class="p289 ft1">Förslagen om en samordning vad gäller framställningen av röstlängdsstatistik innebär en besparing. Ett färre antal uttag av uppgifter ur aviseringsregistret och fastighetsregistret innebär en besparing i storleksordningen en kvarts miljon kronor för varje val.</P> <P class="p274 ft1">Vad gäller övriga förslag skall särskilt uppmärksammas att kommunerna får ansvaret för all röstning inom landet. Detta innebär inte ökade kostnader. Däremot inenbär det att kostnaderna för röstningen omfördelas. Den del av valanslaget som den centrala valmyndigheten i dag använder för att bestrida kostnaderna för förtidsröstningen och institutionsröstningen skall till följd härav föras över till kommunerna. Kommunerna får därmed kompensation för den nya uppgiften.</P> <P class="p519 ft1">Den föreslagna generella brevröstningen för röstberättigade som vistas utomlands vid valet medför som mest marginella kostnadsökningar. Den innebär att fler väljaruppsättningar för brevröstningen måste färdigställas. Kostnaden kan uppskattas till som mest en halv miljon kronor. Å andra sidan torde arbetsbelastningen på utlandsmyndigheterna minska, likaså kostnaderna för porto.</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td321"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td322"><SPAN class="p9 ft18">Konsekvenser av förslagen <SPAN class="ft8">203</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td323"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td324"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p520 ft14">Övriga förslag medför enligt utredningens bedömning inga eller endast marginella kostnadsökningar.</P> <P class="p443 ft37"><SPAN class="ft65">15.3</SPAN><SPAN class="ft74">Andra konsekvenser</SPAN></P> <P class="p270 ft1">Utredningen skall i arbetet redovisa regionalpolitiska konsekvenser av de förslag som läggs fram. Utredningen bedömer härvid förslagen som regionalpolitiskt neutrala. Vissa arbetsuppgifter som att besluta om avkortat öppethållande, sjukhusröstning m.m. delegeras från central till lokal nivå. Eftersom uppgifterna sprids på alla kommuner kan de endast i de större kommunerna föranleda behov av mer arbetskraft inför valen.</P> <P class="p430 ft1">En redovisning skall vidare ske av utredningens jämstäldhetspolitiska konsekvenser. Utredningens förslag är till följd av uppdragets och ämnesområdets karaktär neutrala i jämställdhetsavseende.</P> <P class="p240 ft1">Slutligen skall förslagens konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet uppmärksammas. Utredningen gör därvid bedömningen att förslagen inte heller i detta avseende får någon betydelse.</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft0">16 Författningskommentar</P> <P class="p521 ft16"><SPAN class="ft65">16.1</SPAN><SPAN class="ft70">Förslaget till lag om ändring i vallagen (1997:157)</SPAN></P> <P class="p57 ft6">1 kap.</P> <P class="p336 ft1">8 §</P> <P class="p486 ft15">Vissa regler om varlbarhetskrav för kandidater till Europaparlamentet har upphävts och gjorts till jävsregler. Därför har de flyttats till 18 kap. 71 §. Skälen till ändringarna har behandlats i avsnitt 14.</P> <P class="p522 ft1">15 §</P> <P class="p523 ft1">Ändringarna har behandlats i avsnitt 3.2.</P> <P class="p39 ft1">Sista meningen i andra stycket är nytt. Den föreslagna mening ger ett uttryckligt stöd för att den centrala valmyndigheten skall ha möjlighet att agera mera aktivt än vad som är normalt i dag. Syftet är att myndigheten – jämte partierna och folkrörelserna – skall verka för att uppnå ett så stort valdeltagande som möjligt.</P> <P class="p45 ft6">2 kap.</P> <P class="p336 ft1">6 §</P> <P class="p524 ft1">Förslaget föranleds av att det är nödvändigt med en samordning av uttag av uppgifter från aviseringsregistret för upprättande av en längd för bearbetning av statistikuppgifter. Detta skall ske 1 mars året före valet samt 1 mars valåret. motsvarande ändringar har gjorts i 3 kap. 2, 6 och 8 §§ samt 6 kap. 11 §. Förändringen har behandlats i avsnitt 9.2.</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">206 </SPAN>Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft1">7 §</P> <P class="p525 ft15">Förslaget är en följd av det nya förfarandet för framställning av röstlängder, avsnitt 8. Församlingen är inte den enhet som i framtiden kommer att användas för indelning av valkretsar. I stället utgår denna från fastighetsindelningen.</P> <P class="p34 ft6">3 kap.</P> <P class="p496 ft1">2, 6 och 8 §§</P> <P class="p63 ft1">Se kommentaren under 2 kap. 6 §.</P> <P class="p278 ft6">4 kap.</P> <P class="p488 ft1">1 §</P> <P class="p525 ft1">Förslaget till ändring är en följd av det nya förfarandet för framställning av röstlängder. Detta har behandlats i avsnitt 8. Församlingen är inte den enhet som i framtiden kommer att användas för indelning av valdistrikt. I stället utgår denna från fastighetsindelningen. Ingen fastighet har i dag så många röstberättigade att det är nödvändigt att dela en fastighet vid indelning av valdistrikt.</P> <P class="p526 ft1">3 §</P> <P class="p62 ft1">Förändringarna har behandlats i avsnitt 6.4. Riktlinjerna i paragrafen för hur stora valdistrikten bör vara har jämkats. Detta sker mot bakgrund av att få till stånd lämplig storlek för sammanräkning det preliminära resultatet. Reglerna skall dock ses i samband med förändringarna i 9 kap. 4 § där det föreslås en ny regel med innebörd att kommunen ansvarar för att väljarna har skall kunna avge sin röst på ett rimligt avstånd från sin bostad.</P> <P class="p30 ft1">För att det skall vara möjligt att överskrida riktlinjen för högsta antal röstberättigade har införts ett krav på att det skall föreligga särskilda skäl. Vad som åsyftas med detta uttryck är första hand valadministrativa skäl som effektivare sammanräkningsrutiner eller kostnadsbesparingar för det fall endast ett val genomförs. Emellertid måste dessa skäl vägas mot väljarnas möjligheter rösta på valdagen. Om detta är möjligt får Länsstyrelsen besluta om valdistrikt som omfattar fler än 2 000 röstberättigade.</P> <P class="p41 ft15">Ändringen i andra stycket klargör att det är Länsstyrelsen som skall ansvara för att det finns ett register som kan ligga till grund för bestämning av varje fastighets valdistriktstillhörighet.</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td325"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td326"><SPAN class="p9 ft18">Författningskommentar <SPAN class="ft8">207</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td327"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td328"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">6 kap.</P> <P class="p496 ft1">11 §</P> <P class="p63 ft1">Se kommentaren under 2 kap. 6 §.</P> <P class="p278 ft6">7 kap.</P> <P class="p336 ft1">3 §</P> <P class="p523 ft1">Se kommentaren under 5 §.</P> <P class="p527 ft1">4 §</P> <P class="p62 ft15">Förslaget till ändringar i denna paragraf hänger samman med den förändring av den framtida valadministrationen som föreslås. Som ett förtydligande har angetts att det är den centrala valmyndigheten som upprättar röstlängden. Så har varit fallet sedan vallagen trädde i kraft och förslaget avser endast att lagfästa det sätt varpå framställning av röstlängder sker.</P> <P class="p496 ft1">5 §</P> <P class="p528 ft1">En anmälan från en unionsmedborgare som vill delta i valet till Europaparlamentet föreslås i framtiden göras till Länsstyrelsen. Ändringen hänger samman med förslaget till den framtida valadministrationen där Länsstyrelsen skall ta över Skattemyndighetens roll på regional nivå.</P> <P class="p529 ft1">6 §</P> <P class="p528 ft15">Förslaget till ändringar i denna paragraf hänger samman med den förändring av den framtida valadministrationen som föreslås. Detta innebär att Länsstyrelsen tar över Skattemyndighetens roll på regional nivå.</P> <P class="p266 ft1">7 §</P> <P class="p62 ft15">Förslaget till ändringar i denna paragraf hänger samman med den förändring av den framtida valadministrationen som föreslås. Som ett förtydligande har angetts att det är den centrala valmyndigheten som upprättar röstkorten. Så har varit fallet sedan vallagen trädde i kraft och förslaget avser endast att lagfästa det sätt varpå framställning av röstkort sker.</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">208 </SPAN>Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft1">9 §</P> <P class="p497 ft1">Enligt förslaget till ny valadministration och valdatasystem skall valmyndigheter på samtliga nivåer ha åtkomst till uppgifter i valdatasystemet. Begäran om att få ut nytt röstkort kan därför riktas till någon av dessa myndigheter. Detta är det normala tillvägagångssättet för att få ett nytt röstkort. Vidare skall röstkort vid behov kunna skrivas ut i princip varje röstningslokal om det är nödvändigt. Detta begärs emellertid direkt hos personal vid röstningslokalen. I övrigt får man liksom tidigare laga efter läglighet för att få fram ett röstkort till en väljare som behöver det för att kunna utöva sin rösträtt.</P> <P class="p30 ft1">Förslaget förutsätter vidare att man skall kunna skriva ut röstkort vid samtliga röstmottagningsställen. Detta bör beaktas i det förslag (lagrådsremiss) till ny författningsreglering om behandling av personuppgifter inom skatteförvaltningens verksamhet där den nuvarande lagen om röstlängdregister ersättas av en ny lag – lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar.</P> <P class="p529 ft1">11 §</P> <P class="p497 ft1">Tiden för senaste dag för rättelse av röstlängden har flyttats till tisdagen tolv dagar före valdagen. Skälen härtill har behandlats i avsnitt 10.2.3.</P> <P class="p406 ft15">Övriga förslag till ändringar i denna paragraf hänger samman med den förändring av den framtida valadministrationen som föreslås. Detta innebär att Länsstyrelsen tar över Skattemyndighetens roll på regional nivå.</P> <P class="p266 ft1">12 §</P> <P class="p486 ft1">Meddelanden från annat medlemsland som avses i paragrafen har alltid lämnats till centrala valmyndigheten. Det föreslås därför att lagtexten ändras så att det stämmer med förfarandet. Det är också naturligt att centrala valnämnden gör de rättelser som meddelandet föranleder.</P> <P class="p240 ft1">De uppgifter som meddelandet kan omfatta är antingen att någon är upptagen i röstlängd för annat land eller att personen röstat i annat land. Till skillnad mot i dag föreslås att båda dessa grunder för rättelse skall framgå av lagen. Dessa regler har tagits med för att Sverige på ett effektivt sätt skall uppfylla valrättsaktens krav på att motverka att någon skall kunna rösta flera gånger i olika länder i samma val till Europaparlamentet.</P> <P class="p41 ft14">Andra stycket är nytt. Skälen för förslaget har behandlats i avsnitt 12.2.2.</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td325"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td326"><SPAN class="p9 ft18">Författningskommentar <SPAN class="ft8">209</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td327"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td328"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft1">13 §</P> <P class="p497 ft1">Röstlängden måste sändas till kommunen så att den finns tillgänglig i vallokalen på valdagen. Som påpekats i avsnitt 10.2.1 har det vid valen uppstått problem med rättelser av röstlängder med hänsyn till att de sedan de skrivits ut och skickats till valnämnden, kan befinna sig långt bort från den som ansvarar för rättelsen. Därför föreslås att den rättande myndigheten, centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen, skall få möjlighet att uppdra åt någon på valnämnden att vidta åtgärder som rättelsen föranleder. Detta innebär att en tjänsteman på valnämnden för in den eller de rättelser som görs.</P> <P class="p526 ft1">14 §</P> <P class="p528 ft1">Förslaget innebär att beslut om rättelse får överklagas så att de kan prövas innan valet. Skälen härför har redovisats i avsnitt 10.2.4. Någon tid inom vilket överklagandet måste ha framställts har inte föreslagits, jfr 23 § förvaltningslagen (1986:223). Det ligger i sakens natur att överklagande måste ske i sådan tid att det kan få någon verkan vid valet. Förslaget innebär vidare att en sådan omständighet som prövats av Valprövningsnämnden enligt 19 kap. 20 § inte kan åberopas vid ett överklagande av valet enligt 19 kap. 18 eller 19 §§.</P> <P class="p41 ft15">Sista meningen av paragrafen föreslås upphävd. Regeln kan sägas vara överflödig och framgår redan av vad som sägs i kapitlets 11 §. För fall som avses i 12 § måste även meddelanden som kommer in senare än 30 dagar före valet beaktas.</P> <P class="p279 ft6">9 kap.</P> <P class="p336 ft1">3 §</P> <P class="p486 ft15">Med hänsyn till att kommunerna föreslås få ansvar för all röstmottagning i framtiden har Postens Aktiebolags roll i vallagen föreslagits nedtonad. Se kommentaren under 11 kap.</P> <P class="p522 ft1">4 §</P> <P class="p524 ft1">Förslaget i första meningen innebär att kommunen ansvarar för all röstmottagning. Det är kommunen som inom valadministrationen har bäst kännedom om förhållandena inom kommunen. Den föreslagna andra meningen innebär att kommunen måste överväga huruvida antalet lokaler och den tid dessa är öppna är tillräckligt för att underlätta för väljarna att rösta inom olika valdistrikt i kommunen. Kommunen har att inom ramen för den flexibilitet som vallagen lämnar att avgöra huruvida antalet vallokaler är tillräckligt eller om andra röstmottagningsställen också måste inrättas.</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">210 </SPAN>Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft1">5 §</P> <P class="p497 ft15">Förslaget till ändringar i första stycket följer av vad som föreslagits beträffande 3 §.</P> <P class="p39 ft15">De i sista stycket föreslagna ändringarna är en följd av att reglerna lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall föreslås överflyttade till vallagen.</P> <P class="p336 ft1">6 §</P> <P class="p528 ft1">De föreslagna ändringarna i andra stycket är följdändringar till att Postens Aktiebolags roll i vallagen föreslås nedtonad. Se vidare kommentaren under 11 kap. Angående möjligheten att få fram röstkort på särskilt röstmottagningsställe se kommentaren under 7 kap. 9 §.</P> <P class="p30 ft15">I tredje stycket föreslås att väljaren själv skall ha möjlighet att fylla i ett adresskort också vid brevröstning för det fall röstkortet inte finns tillgängligt när rösten görs i ordning. Detta medför förenklingar för att möjliggöra att så många som möjligt får rösta.</P> <P class="p266 ft1">11 §</P> <P class="p486 ft15">De föreslagna ändringarna i första stycket är följdändringar till att Postens Aktiebolags roll i vallagen föreslås nedtonad. Se vidare kommentaren under 11 kap.</P> <P class="p266 ft1">12 §</P> <P class="p530 ft1">Ändringarna i denna paragraf har behandlats i avsnitt 7.3.</P> <P class="p39 ft15">Ändringarna innebär att partierna vid val till Europaparlamentet har att avgöra om de vill få partimarkerade valsedlar eller namnvalsedlar utlagda vid röstningslokalerna. Om ett parti endast går fram med en namnlista svarar myndigheterna för att sådana läggs ut. Om ett parti däremot går fram med flera olika namnlistor svarar valmyndigheterna endast för att partimarkerade valsedlar läggs ut för partiet.</P> <P class="p496 ft1">16 och 17 §§</P> <P class="p486 ft15">De föreslagna ändringarna i första stycket är följdändringar till att Postens Aktiebolags roll i vallagen föreslås nedtonad. Se vidare kommentaren under 11 kap.</P> <P class="p43 ft6">10 kap.</P> <P class="p336 ft1">1 §</P> <P class="p528 ft15">I paragrafen föreslås kommunen i stället för centrala valmyndigheten bli beslutande myndighet i frågor om öppethållande av vallokal vid val till Europaparlamentet. Detta hänger samman med att det är kommunen</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td325"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td326"><SPAN class="p9 ft18">Författningskommentar <SPAN class="ft8">211</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td327"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td328"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">som har bäst förutsättningar för att bedöma om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt goda möjligheter att rösta. Se också kommentaren under 9 kap. 4 §.</P> <P class="p522 ft1">8 §</P> <P class="p528 ft1">I paragrafen föreslås ett nytt andra stycke. Detta innebär att en valförrättare kan ta emot en röst utanför vallokalen från en funktionsförhindrad väljare om det kan ske under betryggande former. Vad som avses härmed är i första hand att valhemligheten kan bevaras. Vidare måste också en bedömning göras huruvida det är möjligt för en valförrättare att lämna vallokalen för en kortare stund. Det kan allmänt framhållas att det är av stor vikt att valförrättarna tillämpar en generös inställning i sådana här fall så att väljare som avses i paragrafen lämnas största tänkbara möjlighet att avge sin röst.</P> <P class="p55 ft6">11 kap. Röstning vid särskild röstmottagningsställe</P> <P class="p343 ft1">Med hänsyn till att det är kommunerna som enligt förslaget skall ansvara för all röstmottagning inom landet kommer Postens Aktiebolags roll i vallagen att tonas ned. Detta har skett genom att kapitlet om poströstning och kapitlet om särskild poströstning lagts ihop. I det nya 11 kapitlet har de olika formerna för röstmottagning som finns inom landet men utanför vallokalen samlats. Förslaget innebär att det blir kommunerna som ansvarar och sköter förtidsröstningen. Det skall dock vara möjligt för kommunerna att ta hjälp av Posten Aktiebolag. Om detta sker gäller reglerna i kapitlet.</P> <P class="p54 ft15">Den särskilda röstmottagningen omfattar enligt förslaget den s.k. förtidsröstningen, som innefattar den tidigare poströstningen, den s.k. institutionsröstningen och den s.k. ambulerande röstmottagningen. I detta sammanhang skall endast en paragraf kommenteras.</P> <P class="p266 ft1">1 §</P> <P class="p524 ft1">Paragrafens första stycket motsvarar 11 kap. 1 § samt 12 kap. 1 och 2 §§. Enligt punkt 1 den föreslagna lydelsen inordnas poströstningen som en särskild röstmottagning bland andra möjligheter att anordna s.k. förtidsröstning. Förutom postens lokaler nämns kommunkontor, bibliotek och medborgarkontor som exempel på ställen där röstmottagning kan ske.</P> <P class="p240 ft15">Det föreslagna andra stycket motsvarar 11 kap. 1 § sista meningen med de följdändringar som Postens Aktiebolags förändrade roll medför.</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">212 </SPAN>Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft1">2 §</P> <P class="p525 ft1">Motsvarar nuvarande 11 kap. 3 och 4 §§. Eftersom kommunerna enligt förslaget svarar för röstmottagningen är det de som svarar för att samråd sker med ansvariga för de andra ställen där röstning skall ske. Det kan dock vara lämpligt att den centrala valmyndigheten inför ett val utformar vissa riktlinjer för kommuner som skall sluta avtal med t.ex. Posten Aktiebolag om röstmottagning.</P> <P class="p526 ft1">3 §</P> <P class="p62 ft1">Motsvarar 11 kap. 3 och 4 §§ samt 12 kap. 5 § nuvarande lag. Reglerna om öppethållande har tagits bort eller modifierats eftersom de kan ses mera som underordnade ordningsföreskrifter. Förtidsröstning sker redan i dag under tid då posten är öppen. Det är naturligt att motsvarande skall gälla enligt förslaget även om röstningen sker inom den kommunala förvaltningen.</P> <P class="p30 ft1">Förslaget enligt denna paragraf innebär att kommunen lämnas stor valfrihet att inom ramen för 9 kap. 4 § anordna röstmottagning för förtidsröstning. Enligt första stycket första meningen får kommunen anordna särskild röstmottagning ett sådant ställe som nämns – kommunkontor, medborgarkontor, postkontor eller liknande lokaler – under perioden 18 dagar före valdagen till och med valdagen. På hur många ställen och under vilken tid under denna period som sådan röstmottagning skall vara möjlig bestämmer varje kommun. Första stycket andra meningen innebär dock att det på minst ett sådant ställe inom kommunen måste anordnas röstmottagning under hela den nämnda perioden. Detta motsvarar vad som i dag gäller för poströstning.</P> <P class="p55 ft1">4 §</P> <P class="p528 ft15">Motsvarar 11 kap. 5 § och 12 kap. 6 § vallagen. Enda ändringen är att kommunen enligt förslaget skall utse röstmottagare. Detta följer av att kommunen svarar för röstmottagningen.</P> <P class="p522 ft1">5 §</P> <P class="p63 ft1">Motsvarar 11 kap. 6 § och 12 kap. 7 § vallagen.</P> <P class="p527 ft1"><NOBR>6–11</NOBR> §§</P> <P class="p523 ft1">Motsvarar 11 kap. <NOBR>7–12</NOBR> §§ och 12 kap. <NOBR>8–13</NOBR> §§ vallagen.</P> <P class="p527 ft1"><NOBR>12–18</NOBR> §§</P> <P class="p523 ft1">Motsvarar 11 kap. <NOBR>13–19</NOBR> §§ och 12 kap. <NOBR>14–19</NOBR> §§ vallagen.</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td325"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td326"><SPAN class="p9 ft18">Författningskommentar <SPAN class="ft8">213</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td327"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td328"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p65 ft1">19 och 20 §§</P> <P class="p530 ft1">Motsvarar 11 kap. <NOBR>20–21</NOBR> §§ och 12 kap. <NOBR>20–21</NOBR> §§ vallagen.</P> <P class="p405 ft6">12 kap. Röstning hos utlandsmyndighet</P> <P class="p32 ft1">På grund av samordningen av 11 och 12 kap. föreslås nuvarande 13 kap. om röstning hos utlandsmyndighet flyttat till 12 kap. Bestämmelsen i 12 kap. 21 § andra stycket har anpassats till den föreslagna besämmelsen i 7 kap. 12 § andra stycket. (Jfr kommentaren under 13 kap.)</P> <P class="p45 ft6">13 kap.</P> <P class="p297 ft15">Reglerna om brevröstning föreslås flyttade till 13 kap. Detta innebär att lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall bör upphävas.</P> <P class="p47 ft1">Förändringarna i förhållande till den särskilda lagen är första hand betingade av att brevröstningen enligt det föreslagna kapitlet gjorts generell för alla länder. Vidare föreslås omslagskuverten ersatta av fönsterkuvert. I övrigt har reglerna inte ändrats på annat sätt än att de skall kunna inordnas vallagens systematik. Detta har medfört att vissa regler tagits upp i förevarande kapitel och vissa i 15 kap. och 17 kap.</P> <P class="p39 ft1">Ändringen innebär också att de flesta rösterna kommer att sändas direkt till valnämnderna i kommunerna men det kan förekomma att brevröster sänds till den centrala valmyndigheten för det fall röstkort inte finns tillgängligt utan adresskort har fått fyllas i.</P> <P class="p41 ft15">Bestämmelsen i 18 kap. 10 § andra stycket har anpassats till den föreslagna bestämmelsen i 7 kap. 12 § andra stycket. (Jfr kommentaren under 12 kap.)</P> <P class="p279 ft6">14 kap.</P> <P class="p336 ft1">2 §</P> <P class="p524 ft1">Det föreslagna andra stycket skall göra det möjligt för anhållna eller häktade att rösta även om de blir föremål för tvångsåtgärd sedan institutionsröstningen avslutats på häktet. Röstning får då ske genom bud. Den föreslagna ändringen innebär att det i första hand är personalen på häktet som kommer att kunna anlitas som bud för den som är föremål för anhållande eller häktning. Sådan personal får anses omfattas av den uppräkning som finns i nuvarande 3 §.</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">214 </SPAN>Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">15 kap.</P> <P class="p496 ft1">1 §</P> <P class="p486 ft15">Ändringen är en följd av dels postens ändrade roll, dels att brevröstning från utlandet gjorts generell och skall skickas till valnämnden i den ort där väljarens är upptagen i röstlängden.</P> <P class="p522 ft1">9 a §</P> <P class="p486 ft14">Motsvarar 13 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall med de ändringar som krävs för att passa in reglerna i vallagens systematik.</P> <P class="p266 ft1"><NOBR>10–12</NOBR> §§</P> <P class="p528 ft1">Förslaget till ändringar i dessa paragrafer utgör endast följdändringar till att lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall arbetats in i vallagen.</P> <P class="p324 ft6">17 kap.</P> <P class="p297 ft15">Vissa regler har ändrats på grund av att reglerna om brevröstning gjorts generell. Eftersom lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall enligt förslaget arbetats in i vallagen kan 8 § upphävas. En omnumrering av kapitlets sista paragrafer har gjorts.</P> <P class="p522 ft1">1 §</P> <P class="p62 ft15">Sista stycket föreslås upphävt eftersom lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall arbetats in i vallagen.</P> <P class="p531 ft1">6 §</P> <P class="p63 ft1">Motsvarar 13 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall.</P> <P class="p529 ft1">7 §</P> <P class="p486 ft15">Motsvarar lydelsen nuvarande av 6 §. Ändringen är en följd av att brevröstning från utlandet gjorts generell.</P> <P class="p531 ft1">8 §</P> <P class="p486 ft14">Motsvarar lydelsen av nuvarande 7 §. Ändringen är en följd av att brevröstning från utlandet gjorts generell.</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr0 td325"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td326"><SPAN class="p9 ft18">Författningskommentar <SPAN class="ft8">215</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td327"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td328"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">18 kap.</P> <P class="p496 ft1">71 §</P> <P class="p63 ft1">Se kommentaren under 1 kap. 8 §.</P> <P class="p278 ft6">19 kap.</P> <P class="p336 ft1">2 och 20 §§</P> <P class="p528 ft15">Ändringen är en konsekvens av att ett rättelsebeslut skall kunna överklagas utan samband med att valet överklagas. Se också kommentaren under 7 kap. 14 §.</P> <P class="p279 ft6">Ikraftträdande</P> <P class="p297 ft1">I författningsförslaget har tiden för ikraftträdande lämnats öppen. Det är i dagsläget oklart när förslagen kan träda i kraft. För att förslagen skall kunna tillämpas vid valet år 2002 krävs att ikraftträdande sker den 1 mars 2001. De föreslagna ändringarna bör därför träda i kraft senast i samband med att funktionen att vara central valmyndighet flyttas från Riksskatteverket till den nya myndigheten.</P> <P class="p41 ft15">Vid ikraftträdandet bör lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall upphävas eftersom reglerna i den lagen arbetats in i vallagen.</P> <P class="p47 ft1">Utredningen har i promemoria <NOBR>2000-06-06</NOBR> En ny central valmyndighet – Riksvalsnämnden, lämnat förslag till övergångsbestämmelser i förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen enligt vilka Riskskatteverket till utgången av år 2001 ansvarar för val såvitt gäller underhåll och drift för nuvarande valdatasystem (Se bilaga 2).</P> <P class="p47 ft1">Enligt förslag (lagrådsremiss) till ny författningsreglering om behandling av personuppgifter inom skatteförvaltningens verksamhet skall den nuvarande lagen om röstlängdregister ersättas av en ny lag – lagen om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2001. I den nya lagen har Riksskatteverket ersatts av den centrala valmyndigheten. Det innebär att den nya centrala valmyndigheten utan vidare åtgärder kan träda in i Riksskatteverkets ställe när lagen träder i kraft.</P> <P class="p42 ft15">Utredningen vill i detta sammanhang uppmärksamma att skattemyndigheterna inte bör omfattas av den nya lagens tillämpningsområde. Vidare bör denna lagen utformas så att kommunerna och t.ex. Posten Aktiebolag kan får möjlighet att skriva ut röstkort för att kunna</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">216 </SPAN>Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p292 ft14">genomföra röstningen vid särskilda röstmottagningsställen på ett smidigt sätt.</P> <P class="p532 ft34"><SPAN class="ft65">16.2</SPAN><SPAN class="ft69">Förslaget till ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor</SPAN></P> <P class="p533 ft15">Lagen ändras med hänsyn till att brevröstningslagen föreslås upphävd. Förslaget innebär ingen ändring i sak.</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125204x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p534 ft55">Bilaga 1</P> <P class="p535 ft75">Kommittédirektiv</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft59">Vissa tekniska och administrativa frågor som rör valsystemet</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft6">Dir<SPAN class="ft1">.</SPAN></P> <P class="p536 ft6">2000:10</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2000</P> <P class="p164 ft6">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p537 ft15">En särskild utredare tillkallas för att göra en teknisk och administrativ översyn av delar av valsystemet. Utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar och andra åtgärder som utredaren anser vara behövliga.</P> <P class="p538 ft1">Utredaren skall</P> <P class="p539 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">göra en översyn av bestämmelserna om indelning i valdistrikt,</SPAN></P> <P class="p172 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft76">göra en översyn av regelsystemet avseende möjligheterna att förtidsrösta och att rösta i vallokal,</SPAN></P> <P class="p172 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft31">göra en översyn av dels formen för utlandssvenskars röstning, dels om </SPAN><NOBR>10-årsgränsen</NOBR> för utlandssvenskars rösträtt kan tas bort,</P> <P class="p172 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft77">överväga att flytta funktionen att vara central valmyndighet från Riksskatteverket till en annan myndighet,</SPAN></P> <P class="p172 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft30">överväga om röstsammanräkningen och mandatfördelningen kan utföras snabbare,</SPAN></P> <P class="p172 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft78">göra en översyn av bestämmelserna om framställning av röstlängder och röstkort samt om rättelse i röstlängden,</SPAN></P> <P class="p144 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">överväga om valsedlarnas storlek och utformning bör ändras,</SPAN></P> <P class="p172 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">föreslå ändringar av vallagens bestämmelser om valbarhetskrav så att de står i överensstämmelse med EU:s s.k. valrättsakt,</SPAN></P> <P class="p172 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft76">föreslå en reglering som ger häktade och anhållna personer godtagbara möjligheter att kunna utöva sin rösträtt,</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_205"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">218 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p540 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">överväga om det i vallagen uttryckligen skall anges att som vallokal i första hand bör väljas en lokal som är tillgänglig för personer med funktionshinder och i samband därmed också överväga om det skall vara möjligt för valförrättarna att i särskilda fall ta emot röster utanför vallokalen,</SPAN></P> <P class="p541 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">undersöka möjligheten att på partimarkerade valsedlar för partier som har skyddat sin partibeteckning skriva till ett namn som anmälts av partiet, och att ett sådant tillskrivet namn betraktas som en personröst samt</SPAN></P> <P class="p524 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft30">överväga om den centrala valmyndigheten vid val till Europaparlamentet skall ansvara för att väljarna har tillgång till namnvalsedlar för de partier som vid något av de två senaste valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.</SPAN></P> <P class="p279 ft6">Bakgrund</P> <P class="p37 ft1">Den nu gällande vallagen (1997:157) trädde i kraft den 1 juni 1997. Genom den har reglerna om val till riksdagen, val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet samlats i en lag. Lagen tillämpades för första gången vid de allmänna valen år 1998. Bestämmelserna bygger till stora delar på de lagar som tidigare reglerade valförfarandet men vissa väsentliga nyheter har också införts. Det gäller t.ex. möjligheten för väljarna att, i enlighet med vad som numera föreskrivs i regeringsformen, inom partivalets ram avge en särskild personröst.</P> <P class="p42 ft1">I samband med att konstitutionsutskottet behandlade förslaget till ny vallag (prop. 1996/97:70) underströk utskottet behovet av en utvärdering av 1998 års val och hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del (bet. 1996/97:KU16). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 1996/97:177). Regeringen delade riksdagens uppfattning att det var angeläget med en fördjupad utvärdering av de allmänna valen år 1998 och tillkallade därför under 1997 ett parlamentariskt sammansatt råd, Rådet för utvärdering av 1998 års val (Ju 1997:13, dir. 1997:87, dir. 1997:73, dir. 1998:99, dir. 1999:61). Under hösten 1999 lämnade rådet ett delbetänkande: Personval 1998 En utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136). Rådets uppdrag bestod – i de delar som redovisades i delbetänkandet – i korthet av att utvärdera de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska effekterna av det nya systemet med personval. Rådet hade också i uppgift att se över reglerna om statligt partistöd till de politiska partier som tidigare varit representerade i riksdagen och att lämna</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft1">219</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">behövliga förslag till förändringar. Vidare skulle rådet utvärdera om, och i så fall på vilket sätt, reformen av det svenska valsystemet påverkade valdeltagandet i 1998 års val.</P> <P class="p47 ft1">Rådet har i betänkandet dels lämnat förslag till vissa lagändringar, dels föreslagit att ett antal frågor behandlas särskilt. Det gäller t.ex. valkretsarnas storlek och hur blanka röster skall behandlas. Den återstående delen av rådets uppdrag, att analysera orsakerna till det låga valdeltagandet i 1999 års val till Europaparlamentet, skall redovisas senast den 1 juli 2000.</P> <P class="p47 ft1">Vidare har Riksskatteverket (RSV) i sin promemoria den 1 februari 1999, Erfarenheter från 1998 års allmänna val (dnr <NOBR>398-99/100),</NOBR> dels lämnat förslag på ändringar i vallagen, dels presenterat ett antal områden vilka enligt RSV:s uppfattning bör bli föremål för utredning. Det gäller t.ex. partibegreppet i 3 kap. 7 § regeringsformen, valdistriktens storlek och valsedlarnas utformning. RSV har dessutom i promemorian den 25 november 1999, Erfarenheter från 1999 års val till Europaparlamentet (dnr <NOBR>11105-99/100)</NOBR> lämnat ytterligare förslag på ändringar i vallagen samt presenterat flera områden som RSV anser bör utredas. Det gäller t.ex. utlandssvenskarnas möjlighet att rösta och förtydligande av RSV:s uppdrag när det gäller aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta.</P> <P class="p51 ft14">Slutligen har RSV väckt frågan om funktionen att vara central valmyndighet bör flyttas till någon annan myndighet.</P> <P class="p34 ft6">Vilka frågor som omfattas av utredningsuppdraget</P> <P class="p297 ft1">Flera av de frågor som Rådet för utvärdering av 1998 års val och RSV har aktualiserat och som det finns anledning att utreda vidare, är sådana som har anknytning till det konstitutionella systemet och den parlamentariska ordningen. Dessa frågor bör mot den bakgrunden utredas av en kommitté med parlamentarisk representation. Regeringen har för avsikt att ge den nyligen tillsatta Författningsutredningen (Ju 1999:13) tilläggsdirektiv i bl.a. dessa avseenden.</P> <P class="p42 ft1">Övriga förslag som rådet och RSV har lagt fram är huvudsakligen av teknisk och administrativ natur. Det är angeläget att en översyn av dessa frågor görs i god tid inför valet år 2002. Efter överläggningar inom en arbetsgrupp med företrädare för riksdagspartierna har enighet nåtts om vilka frågor som bör ingå i utredningsuppdraget.</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">220 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p483 ft6"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft79">Valdistriktens storlek</SPAN></P> <P class="p383 ft1">Enligt vallagens bestämmelser skall varje kommun delas in i valdistrikt. Ett valdistrikt bör normalt omfatta 1 200 – 1 500 personer som har rösträtt. Enligt huvudregeln är det länsstyrelsen i respektive län som på förslag av kommunfullmäktige beslutar om kommunens indelning i valdistrikt. Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om valdistrikt som omfattar fler än 1 800 personer som har rösträtt.</P> <P class="p282 ft1">Inför valet till Europaparlamentet år 1999 skedde i ett flertal kommuner i landet sammanslagningar av valdistrikt vilket ledde till att vallokalerna blev färre. I medierna fördes en debatt där det gjordes gällande att sammanslagningarna kunde medföra sådana problem för väljarna att valdeltagandet kunde komma att påverkas negativt.</P> <P class="p38 ft1">Regeringen gav i beslut den 3 juni 1999 (Ju99/1603) RSV i uppdrag att i samband med utvärderingen av 1999 års val till Europaparlamentet för hela landet länsvis redovisa valdeltagandet dels i sammanslagna valdistrikt, dels i valdistrikt som inte slagits samman. RSV skulle dessutom för respektive valdistrikt redovisa valdeltagandets förändring i förhållande till 1995 års val till Europaparlamentet i de fall då valdistrikten varit desamma. För det fall valdeltagandet visade sig vara lägre i sammanslagna valdistrikt än i andra distrikt skulle RSV, så långt möjligt, analysera om särskilda röstmottagningsställen eller valskjutsar i sammanslagna valdistrikt kunde ha påverkat valdeltagandet.</P> <P class="p30 ft1">RSV har i sin redovisning av uppdraget den 1 november 1999 (dnr <NOBR>5956-99/100)</NOBR> anfört att det inte finns något som entydigt talar för att valdeltagandet har påverkats negativt av att valdistrikt lagts samman. Enligt RSV tycks en utökad service med särskilda röstmottagningsställen i sammanslagna valdistrikt kunna påverka valdeltagandet positivt.</P> <P class="p430 ft1">Erfarenheterna från valet år 1999 visar att bestämmelserna om indelning i valdistrikt kräver en översyn. Det skall övervägas om det i fortsättningen skall vara möjligt att lägga ihop valdistrikt så att de omfattar fler än 1 800 röstberättigade personer och, i så fall, under vilka förutsättningar det skall kunna ske.</P> <P class="p542 ft6"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft79">Röstning</SPAN></P> <P class="p529 ft2">Vallokaler och särskilda röstmottagningsställen</P> <P class="p543 ft15">Hela regelverket avseende förtidsröstning på posten och andra särskilda röstmottagningsställen inom landet bör ses över. Det är angeläget att</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft1">221</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">varje väljare har en plats att rösta på inom rimligt avstånd och att regelverket tydligt anger vem det är som har ansvaret för detta.</P> <P class="p47 ft1">Valadministrationen är i dag uppdelad på tre nivåer. RSV är central valmyndighet och ansvarar centralt för förberedelserna och genomförandet av de allmänna valen. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för valen och på lokal nivå är det kommunerna genom valnämnderna som är ansvariga. Denna ordning innebär att både stat och kommun är engagerade i att se till att det finns platser där väljarna kan lämna sina röster men att ingen har det övergripande ansvaret. Det bör nu övervägas om det övergripande ansvaret för att väljarna har en tillräckligt god tillgång till vallokaler bör ligga på kommunerna. Det bör också övervägas vilka lösningar som kan finnas för att kompensera en förmodad nedläggning av postkontor runt om i landet.</P> <P class="p58 ft1">Utredningen skall omfatta</P> <P class="p544 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">möjligheten att ”poströsta” i vallokal, dvs. att rösta i en annan vallokal än den egna på valdagen,</SPAN></P> <P class="p362 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">möjligheterna för valnämnderna att ordna förtidsröstning i lämpliga lokaler, t.ex. i bibliotek och kommunkontor, under hela eller delar av den tid förtidsröstning får pågå,</SPAN></P> <P class="p362 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">möjligheterna för valnämnderna att ansvara för röstningen på vårdinrättningar av olika slag,</SPAN></P> <P class="p362 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">möjligheterna att i större utsträckning än för närvarande inrätta ambulerande röstmottagningar och</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">möjligheten att brevrösta för väljare bosatta i Sverige.</SPAN></P> <P class="p342 ft15">Utredaren skall också göra en inventering av de möjligheter och problem som kan finnas med röstning via Internet. Utredaren skall särskilt belysa om röstning via Internet kan förenas med kravet på bibehållen valhemlighet. Även de erfarenheter som har gjorts i andra länder skall uppmärksammas.</P> <P class="p266 ft2">Utlandssvenskars röstning</P> <P class="p383 ft1">Med den ökade internationaliseringen befinner sig allt fler svenskar utomlands under kortare eller längre tid. Även om fler röstmottagningsställen skulle kunna öppnas kommer ett stort antal svenskar alltid att befinna sig på orter där det inte finns någon röstmottagning. RSV och UD får i samband med varje val ta emot kritik från svenska medborgare som vill vara med i valet men som av praktiska skäl inte kan rösta eftersom de befinner sig alltför långt från något röstmottagningsställe. Frågan om formen för utlandssvenskars röstning skall därför ses över. Utredaren skall t.ex. överväga möjligheten för utlandssvenskar att</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">222 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p393 ft14">brevrösta. Utredaren skall också överväga om <NOBR>10-årsgränsen</NOBR> för utlandssvenskars rösträtt kan tas bort.</P> <P class="p379 ft6"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft79">Valadministrationen</SPAN></P> <P class="p395 ft1">Uppgiften att vara central valmyndighet tilldelades år 1969 den centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. De skäl som föranledde att nämnden fick funktionen att vara central valmyndighet var främst anknytningen till folkbokföringen. RSV bildades år 1971 genom en sammanslagning av flera myndigheter, bl.a. av den centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. RSV övertog då funktionen som central valmyndighet.</P> <P class="p42 ft1">Från RSV har det nu ifrågasatts om det är ändamålsenligt att RSV i framtiden är central valmyndighet. Skälen till detta är främst att valverksamheten saknar ett naturligt samband med RSV:s övriga verksamhet och därför har en tendens att komma i skymundan av övriga arbetsuppgifter. Vidare har valverksamheten behov av ett helt annat slags <NOBR>IT-stöd</NOBR> än RSV i övrigt. RSV har skisserat olika förslag till förändring, t.ex. att bilda en central valnämnd direkt under Justitiedepartementet eller att knyta uppgiften som central valmyndighet till en länsstyrelse, lämpligast Stockholms länsstyrelse.</P> <P class="p240 ft15">RSV har slutligen uppmärksammat frågan om dess uppdrag såvitt gäller aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta.</P> <P class="p47 ft15">Utredaren skall överväga om funktionen att vara central valmyndighet bör flyttas till en annan myndighet än RSV.</P> <P class="p545 ft6"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft79">Sammanräkning av valresultat</SPAN></P> <P class="p546 ft1">Röstsammanräkningen sker i dag på tre olika ställen. Sedan röstningen avslutats vidtar en preliminär röstsammanräkning av valförrättarna i vallokalen. Riksdagsvalet räknas först, sedan kommunfullmäktigvalet och slutligen landstingsfullmäktigvalet. Valsedlarna räknas för varje parti och antalet röster förs upp i särskilda protokoll. Valsedlarna transporteras sedan till valnämndens kansli för omedelbar vidare transport till länsstyrelsen där slutlig sammanräkning påbörjas på morgonen måndagen efter valet. Onsdagen efter valet sker valnämndens preliminära rösträkning av röster som valdistrikten inte hunnit få. Detta material levereras till länsstyrelsen under onsdagen. I den slutliga sammanräkningen fastställs vid mandatfördelningen dels hur många mandat varje parti skall tilldelas, dels vilken kandidat som skall tillträda respektive mandat. Mandatfördelningen vid riksdagsval och val till Europaparlamentet ombesörjs av RSV. Vid val till</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft1">223</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">landstings- och kommunfullmäktige är det länsstyrelserna som ansvarar för mandatfördelningen.</P> <P class="p47 ft1">Det har framförts synpunkter på att röstsammanräkningen och mandatfördelningen tar för lång tid i anspråk. Partierna och kandidaterna får inte tillräckligt snabbt besked om vilka kandidater som har blivit valda. Detta kan orsaka problem, särskilt om samma person har kandiderat i olika val, t.ex. både i riksdagsvalet och kommunfullmäktigvalet.</P> <P class="p240 ft15">Det är angeläget att det slutliga valresultatet kan fastställas så snabbt som möjligt. Utredaren skall därför överväga om det är möjligt att utföra röstsammanräkningen och mandatfördelningen snabbare.</P> <P class="p545 ft6"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft79">Röstlängder</SPAN></P> <P class="p527 ft2">Framställning av röstlängder och röstkort</P> <P class="p395 ft1">Inför 1998 års val tillämpades delvis nya regler för framställning av röstlängder och röstkort. Förfarandet kan sammanfattningsvis sägas ha fungerat tillfredsställande inför 1998 års val och 1999 års val till Europaparlamentet. Systemet är dock enligt RSV sårbart främst beroende på att vissa arbetsmoment, t.ex. sambearbetning av olika register, är mycket tidskrävande. Det vore därför önskvärt att åstadkomma en lösning där alla uppgifter som behövs för röstlängderna snabbt och säkert kan hämtas ur ett enda register. En annan omständighet som RSV har framhållit är att sista dag för att begära rättelse av uppgifter i röstlängden, måndagen före valdagen, ligger så nära valdagen att det finns en risk för att röstlängderna inte kan distribueras till valnämnderna i tid. Av bl.a. dessa skäl har RSV förklarat att det kan finnas anledning att överväga en ordning där de uppgifter som behövs för att framställa röstlängden kan hämtas ur ett enda register och att sista dag för rättelse tidigareläggs till torsdagen tio dagar före valdagen. Enligt RSV bör det också övervägas var ansvaret för framställning av röstlängder bör ligga.</P> <P class="p492 ft1">RSV har vidare föreslagit att röstkort skall kunna hämtas via Internet. Skattekontoren har blivit allt färre och detta gör det svårt för många medborgare att i sista stund hämta ett röstkort för att kunna poströsta. Om det vore möjligt att hämta röstkort via Internet skulle röstkort kunna tas ut på alla de ställen där man kan förtidsrösta, t.ex. på postkontor och hos utlandsmyndigheter och eventuellt också på bibliotek och i hemmet. Mot denna bakgrund bör det övervägas om det skall vara möjligt att hämta röstkort via Internet.</P> <P class="p41 ft15">Det har också, bland annat från vissa kommuner, framförts önskemål om att tidigarelägga det datum – den 1 juli året före valåret –</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">224 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">då de personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas inför indelningen i valkretsar (jfr 2 kap. 6 § 3 stycket vallagen). Enligt kommunerna infaller det nu gällande datumet för sent för att beslut om indelning i valkretsar skall kunna fattas senast den 31 oktober året före valåret (jfr 2 kap. 10 § vallagen). Utredaren skall därför överväga om datumet kan tidigareläggas, t.ex. till den 1 mars året före valåret. I samband härmed skall utredaren också överväga att senarelägga det datum – den 1 november året före valåret – då de personer som har rösträtt i hela landet (jfr 3 kap. 2 § vallagen), i respektive landsting (jfr 3 kap. 6 § vallagen) och i respektive kommun (jfr 3 kap. 8 § vallagen) skall beräknas till t.ex. den 1 mars det år valet hålls. Utredaren skall slutligen överväga om det datum då antalet fria valsedlar som vissa partier har rätt till skall beräknas (jfr 6 kap. 11 § vallagen) kan senareläggas till t.ex. den 1 mars valåret.</P> <P class="p547 ft2">Rättelse i röstlängden</P> <P class="p529 ft1">Felaktig uppgift</P> <P class="p383 ft1">Den som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter eller anser sig vara felaktigt utesluten ur röstlängden kan enligt 7 kap. 11 § vallagen begära rättelse hos skattemyndigheten. Om skattemyndigheten avslår en begäran om rättelse får beslutet enligt 7 kap. 14 § vallagen överklagas endast i samband med att valet överklagas. Ett sådant överklagande skall göras hos Valprövningsnämnden.</P> <P class="p240 ft1">Det kan inte anses vara en tillfredsställande ordning att ett beslut om avslag på en begäran om rättelse av röstlängden endast kan överklagas i samband med att valet överklagas. Valprövningsnämnden kan ju finna att klaganden faktiskt borde ha varit upptagen i röstlängden och därmed röstberättigad i det val som just har hållits. Utredaren skall därför överväga en ändring av bestämmelserna i vallagen så att dessa beslut kan överklagas innan valet har hållits.</P> <P class="p548 ft1">För sen anmälan</P> <P class="p353 ft15">Enligt 7 kap. 5 § vallagen skall en unionsmedborgare, som vill rösta i ett val till Europaparlamentet, senast 30 dagar före valdagen till skattemyndigheten anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd.</P> <P class="p39 ft15">Valprövningsnämnden har bedömt en anmälan, som kommit in för sent till skattemyndigheten, som en begäran om rättelse. Nämnden avvisade i detta fall överklagandet med hänvisning till att rättelser endast kan prövas i samband med överklagande av valet.</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft1">225</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p357 ft1">Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om det i vallagen skall införas en bestämmelse om att en anmälan som kommit in för sent till skattemyndigheten inte skall tas upp till prövning. Ett därefter följande överklagande av skattemyndighetens beslut borde kunna tas upp till slutlig prövning utan att det sker i samband med överklagande av valet. Utredaren skall därför överväga om också en sådan bestämmelse skall införas i vallagen.</P> <P class="p548 ft1">Möjlighet att stryka en person från röstlängden</P> <P class="p353 ft1">Enligt 7 kap. 12 § vallagen skall skattemyndigheten genast rätta röstlängden om en myndighet i något annat medlemsland meddelar att en person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i landet, redan har avgett en röst i ett val till Europaparlamentet.</P> <P class="p38 ft1">Bestämmelsen har överförts oförändrad från den tillfälliga lag som gällde för det svenska valet till Europaparlamentet år 1995. Övriga medlemsländer hade då redan haft sina val. När valen nu sker samtidigt i hela unionen måste det förhållandet att en person anmält en önskan om att rösta i ett annat land kunna ligga till grund för att personen tas bort från den svenska röstlängden. Utredaren skall ta fram förslag till en sådan bestämmelse.</P> <P class="p502 ft6"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft79">Övriga frågor</SPAN></P> <P class="p529 ft2">Valsedlarnas utformning</P> <P class="p546 ft1">Valsedlarna har kommit att bli för små, de har nu formatet A 6. Med personröstningen har det tillkommit ett behov av att ha en rad som informerar väljarna om att partiets kandidater är s.k. anmälda kandidater. Vidare skall det framför varje namn finnas utrymme för att markera en personröst. Om inte utrymmet för markering skall bli för litet bör antalet namn på valsedeln inte vara mer än högst 60. Från partierna har det dock visats intresse av att ha fler kandidatnamn än 60 på varje valsedel.</P> <P class="p41 ft15">Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om valsedlarnas utformning bör ändras. Man kan t.ex. tänka sig större valsedlar, som då måste vikas.</P> <P class="p522 ft2">Valbarhetskrav</P> <P class="p546 ft15">I 1 kap. 8 § vallagen uppställs vissa valbarhetskrav för val till Europaparlamentet. En person är t.ex. inte valbar om vederbörande är ledamot av regeringen i ett medlemsland. Vallagens bestämmelser innebär att</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">226 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft15">ett statsråd som kandiderar till Europaparlamentet måste avgå från sin statsrådsbefattning senast på valdagen för att vara valbar i Europaparlamentsvalet.</P> <P class="p47 ft1">Bestämmelserna i 1 kap. 8 § vallagen är avsedda att införliva artikel 6 i den s.k. valrättsakten (fogad till rådets beslut 76/787 av den 20 september 1976). I artikel 6 sägs att ”uppdraget som företrädare i församlingen är inte förenligt med att vara” bl.a. ”ledamot av regeringen i en medlemsstat”. Valrättsaktens bestämmelser kan inte tolkas på annat sätt än att oförenligheten inträder först i och med att den valde påbörjar sitt uppdrag i Europaparlamentet (jfr Valprövningsnämndens beslut den 15 juli 1999, dnr <NOBR>13-1999).</NOBR> Valrättsakten hindrar alltså inte att t.ex. ett statsråd kandiderar i valet. Vallagen bör mot denna bakgrund ändras så att den står i överensstämmelse med valrättsaktens bestämmelser. Utredaren skall lämna förslag till en sådan ändring.</P> <P class="p45 ft2">Anhållna och häktades möjlighet att rösta</P> <P class="p395 ft1">Justitiekanslern har i ett beslut den 28 september 1999 (dnr <NOBR>1409-99-</NOBR> 40) konstaterat att anhållna och häktade kan bli betagna sin möjlighet att rösta. Enligt vallagen har en person rätt att rösta genom bud endast om han eller hon är sjuk, funktionshindrad eller gammal. Om inget av dessa förhållanden stämmer in på en anhållen eller häktad person, som inte heller kan utöva sin rösträtt på något annat sätt, t.ex. genom poströstning i häktet, är han eller hon utesluten från möjligheten att rösta. Detta är inte en godtagbar ordning. Utredaren skall därför överväga om det skall införas en bestämmelse i vallagen som ger anhållna och häktade godtagbara möjligheter att utöva sin rösträtt.</P> <P class="p548 ft2">Vallokalers anpassning till personer med funktionshinder</P> <P class="p383 ft1">Det förekommer att vallokaler inte är tillgängliga för personer som har någon form av funktionshinder. Om det inte är möjligt för en person att rösta i den egna vallokalen återstår alternativen poströstning eller röstning genom bud. Detta kan upplevas som diskriminerande. Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om det i vallagen uttryckligen skall anges att som vallokal i första hand bör väljas en lokal som är tillgänglig för personer med funktionshinder. På samma sätt skall utredaren överväga om det skall vara möjligt för valförrättarna att i särskilda fall ta emot röster utanför vallokalen.</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft1">227</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft2">Tillskrivna namn på valsedlar</P> <P class="p395 ft1">Rådet för utvärdering av 1998 års val har i sitt betänkande Personval 1998 En utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136, sid. 149) anfört att det kan finnas skäl att undersöka möjligheten att på partimarkerade valsedlar för partier som har skyddat sin partibeteckning skriva till ett namn som har anmälts av partiet och att ett sådant tillskrivet namn skall betraktas som en personröst.</P> <P class="p42 ft1">I 18 kap. 11 § 2 vallagen anges att ett namn på en valsedel skall anses som obefintligt om namnet skrivits till på en valsedel som gäller för ett parti som har registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Av förarbetena (prop. 1996/97:70, s. 221 och 132) framgår att bestämmelsen infördes bl.a. för att den ansågs inskärpa att personröstning sker genom att väljarna med en markering på valsedeln avger en särskild personröst och att andra förändringar av valsedeln inte beaktas. Därtill ansågs bestämmelsen ge goda förutsättningar för en korrekt och snabb sammanräkning av röstresultatet.</P> <P class="p38 ft1">Som har nämnts ovan anses ett tillskrivet namn på en valsedel som obefintligt bara om valsedeln gäller för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater. För partier som inte har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater gäller den fria nomineringsrätten och väljarna kan fritt skriva till kandidater som beaktas vid valet.</P> <P class="p42 ft1">Det finns nu skäl att överväga om denna ordning – att ett tillskrivet namn på en partimarkerad valsedel för ett parti som har skyddat sin partibeteckning anses som obefintligt medan ett tillskrivet namn på en valsedel för ett parti som inte har skyddat sin partibeteckning räknas som en personröst – bör bestå. Utredaren skall därför överväga om personröstning skall kunna ske genom att väljaren på en partimarkerad valsedel för ett parti som skyddat sin partibeteckning skriver till en kandidat som har anmälts av partiet.</P> <P class="p526 ft2">Namnvalsedlar</P> <P class="p383 ft1">Valadministrationen ansvarar för att väljarna i alla röstningslokaler har tillgång till valsedlar med partibeteckning för de partier som vid något av de två senaste valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet (9 kap. 12 § vallagen). Vid 1999 års val till Europaparlamentet omfattades de sju riksdagspartierna och SarajevoListan av denna förmån.</P> <P class="p30 ft15">Vid val till Europaparlamentet, då hela landet utgör en valkrets, skulle det enligt RSV vara möjligt för valadministrationen att, i alla röstningslokaler inom landet, lägga ut namnvalsedlar i stället för</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">228 </SPAN>Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">valsedlar med bara partibeteckning för de partier som omfattas av förmånen. Förutsättningarna för detta är enligt RSV dels att varje parti deltar i valet med endast en namnvalsedel, dels att partierna lämnar in sina beställningar av valsedlar vid en något tidigare tidpunkt, som RSV i så fall måste fastställa. Vid 1999 års val hade ett av partierna två valsedlar.</P> <P class="p30 ft1">RSV har vidare anfört att det skulle vara möjligt att förse också utlandsmyndigheterna med namnvalsedlar. I så fall måste dock partiernas beställningar av namnvalsedlar ytterligare tidigareläggas. Såväl packning som distribution av valmaterialet till utlandet måste börja i sådan tid att det garanterat nått utlandsmyndigheterna innan röstmottagningen börjar. Även materialet för brevröstning skulle enligt RSV:s uppfattning kunna förses med namnvalsedlar åtminstone så länge brevröstningen bara omfattar Schweiz och Tyskland.</P> <P class="p30 ft1">Utredaren skall överväga om den centrala valmyndigheten vid kommande val till Europaparlamentet skall ansvara för att väljarna har tillgång till namnvalsedlar för de partier som vid något av de senaste två valen fått mer än en procent av rösterna i landet dels i varje röstningslokal i landet, dels hos utlandsmyndigheterna. Utredaren skall också överväga om den centrala valmyndigheten skall bifoga sådana namnvalsedlar till materialet för brevröstning. Slutligen skall utredaren överväga vilka andra förändringar, t.ex. vad gäller sista dag för partiernas beställning av valsedlar, ett sådant ansvar kan föranleda.</P> <P class="p55 ft6">Allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet</P> <P class="p32 ft1">Utredningsarbetets övergripande syfte är att skapa så goda praktiska förutsättningar som möjligt för väljarna att rösta. Det är särskilt angeläget att det inom valsystemet finns garantier för att varje väljare inom rimligt avstånd har tillgång till en plats att rösta på både under den tid förtidsröstning pågår och under själva valdagen. Det är också angeläget att förutsättningslöst överväga de utökade möjligheter som kan finnas för väljarna att rösta på andra sätt än i vallokal. Detta gäller både för väljare som befinner sig i Sverige och för väljare som befinner sig utomlands.</P> <P class="p41 ft1">Som utgångspunkt för arbetet gäller att valsystemet måste uppfylla högt ställda krav på tillförlitlighet. Vidare måste garantier finnas för att valen sker under former som tryggar den nödvändiga valhemligheten. Slutligen är det viktigt att valförfarandet är enkelt och smidigt.</P> <P class="p30 ft15">När det gäller frågan om var den centrala valmyndigheten i framtiden skall vara placerad skall utredaren bilda sig en uppfattning om hur en lämplig framtida organisation bör se ut och föreslå de</P> </DIV> <DIV id="page_216"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 1 <SPAN class="ft1">229</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">ändringar som behövs. I sammanhanget skall utredaren också klargöra i vilken utsträckning valmyndigheten skall svara för aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta samt bedöma vilket <NOBR>IT-stöd</NOBR> som kan komma att krävas i framtiden. Det är angeläget att valadministrationen på alla nivåer, nu och framöver, har ett gemensamt, modernt och effektivt <NOBR>IT-stöd.</NOBR></P> <P class="p240 ft15">Utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar och andra åtgärder som anses vara befogade.</P> <P class="p39 ft15">Utredaren skall på lämpligt sätt informera riksdagspartierna om sitt arbete och även inhämta partiernas synpunkter på kommande förslag.</P> <P class="p39 ft15">Den del av utredningsuppdraget som gäller frågan om att flytta funktionen att vara central valmyndighet till en annan myndighet än RSV skall vara avslutad senast den 30 juni 2000. I övriga delar skall uppdraget vara avslutat senast den 31 december 2000.</P> <P class="p549 ft1">(Justitiedepartementet)</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">231</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p550 ft55">Bilaga 2</P> <P class="p551 ft51">PM <NOBR>2000-06-06</NOBR></P> <P class="p552 ft80">En ny central valmyndighet</P> <P class="p553 ft80">–</P> <P class="p554 ft80">Riksvalsnämnden</P> <P class="p555 ft81">VALTEKNISKA UTREDNINGEN (Ju 2000:02)</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">232 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p556 ft0">Till statsrådet Britta Lejon</P> <P class="p557 ft1">Regeringen beslutade den 17 februari 2000 att tillkalla en särskild utredare för att göra en teknisk och administrativ översyn av delar av valsystemet samt lämna förslag om de författningsändringar och andra åtgärder som behövs.</P> <P class="p39 ft15">Från och med den 17 februari 2000 förordnades dispaschören Svante O. Johansson till särskild utredare. Till sekreterare anställdes från och med den 16 mars 2000 kammarrättsassessorn <NOBR>Lars-Åke</NOBR> Ström.</P> <P class="p132 ft1">Utredningen har antagit namnet Valtekniska utredningen år 2000. Utredningen överlämnar härmed promemorian En ny central</P> <P class="p486 ft1">valmyndighet – Riksvalsnämnden. I promemorian behandlas frågan var den centrala valmyndigheten i framtiden skall vara placerad och hur en lämplig framtida organisation bör se ut.</P> <P class="p39 ft1">Utredningen föreslår att en ny myndighet – Riksvalsnämnden – bildas för uppgiften att vara central valmyndighet och att funktionen som central valmyndighet flyttas den 1 januari 2001 från Riksskatteverket till den nya myndigheten. Riksskatteverket behåller dock ansvaret för det nuvarande valdatasystemet till utgången av år 2001. Först därefter samlas samtliga uppgifter som hör till den centrala valfunktionen hos den nya centrala valmyndigheten.</P> <P class="p313 ft1">Utredningen fortsätter arbetet med övriga delar av uppdraget.</P> <P class="p529 ft1">Göteborg i juni 2000</P> <P class="p324 ft1">Svante O. Johansson</P> <P class="p558 ft1"><NOBR>/Lars-Åke</NOBR> Ström</P> </DIV> <DIV id="page_219"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">233</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p10 ft7">1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td156"><SPAN class="p559 ft4">Författningsförslag ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td94"><SPAN class="p10 ft7">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td144"><SPAN class="p559 ft1">1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td221"><SPAN class="p25 ft1">Förslag till förordning (2000:00) med instruktion för</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td221"><SPAN class="p25 ft5">Riksvalsnämnden...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p559 ft1">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td221"><SPAN class="p25 ft1">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td221"><SPAN class="p25 ft1">(1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p10 ft1">238</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p10 ft7">2</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr22 td156"><SPAN class="p559 ft4">Den centrala valmyndigheten......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td94"><SPAN class="p10 ft7">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p559 ft1">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td221"><SPAN class="p25 ft5">Inledning................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p10 ft1">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p559 ft1">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td221"><SPAN class="p25 ft5">Utredningsuppdraget m.m. ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p10 ft1">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p559 ft1">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td221"><SPAN class="p25 ft8">Valmyndigheter i valadministrationen ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">241</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td331"><SPAN class="p25 ft1">2.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td332"><SPAN class="p84 ft5">Central valmyndighet ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">242</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td331"><SPAN class="p25 ft1">2.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td332"><SPAN class="p84 ft5">Regionala valmyndigheter...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p10 ft1">242</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td331"><SPAN class="p25 ft1">2.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td332"><SPAN class="p84 ft5">Lokala valmyndigheter................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">243</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p559 ft1">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td221"><SPAN class="p25 ft5">Valprövningsnämnden...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">243</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p559 ft1">2.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td221"><SPAN class="p25 ft5">Överväganden och förslag.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">244</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td331"><SPAN class="p25 ft1">2.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td332"><SPAN class="p84 ft5">Inledning och utgångspunkter .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p10 ft1">244</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td221"><SPAN class="p25 ft1">2.5.2 Den centrala valfunktionen i valadministrationen ......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">245</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td221"><SPAN class="p25 ft1">2.5.3 Uppgiften bör inte läggas på en befintlig myndighet..</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">247</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td221"><SPAN class="p25 ft1">2.5.4 En ny myndighet bör bildas för den centrala</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td331"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td332"><SPAN class="p84 ft5">valfunktionen...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td221"><SPAN class="p25 ft1">2.5.5 Organiseringen av den nya myndigheten....................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">251</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td331"><SPAN class="p25 ft1">2.5.6</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td332"><SPAN class="p84 ft1">Kansliorganisation och finansiering............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p10 ft1">254</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td331"><SPAN class="p25 ft1">2.5.7</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td332"><SPAN class="p84 ft5">Genomförandet............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td94"><SPAN class="p10 ft1">257</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p10 ft7">3</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr22 td156"><SPAN class="p559 ft4">Författningskommentarer...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td94"><SPAN class="p10 ft7">261</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td144"><SPAN class="p559 ft1">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td221"><SPAN class="p25 ft1">Förordning (2000:00) med instruktion för Riksvals-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td94"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td221"><SPAN class="p25 ft5">nämnden ................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td94"><SPAN class="p10 ft1">261</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td144"><SPAN class="p559 ft1">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td221"><SPAN class="p25 ft1">Förordning (1990:1293) med instruktion för skatte-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td144"><SPAN class="p9 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td221"><SPAN class="p25 ft5">förvaltningen..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p10 ft1">263</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_220"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">234 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p43 ft0">1 Författningsförslag</P> <P class="p560 ft34"><SPAN class="ft37">1.1</SPAN><SPAN class="ft41">Förslag till förordning (2000:00) med instruktion för Riksvalsnämnden</SPAN></P> <P class="p561 ft1">Regeringen föreskriver följande.</P> <P class="p405 ft6">Inledande bestämmelser</P> <P class="p35 ft15"><SPAN class="ft57">1 § </SPAN>Riksvalsnämnden är central valmyndighet enligt 1 kap. 15 § vallagen (1997:157). Av 2 § folkomröstningslagen (1979:369) framgår att nämnden också är central myndighet för folkomröstning.</P> <P class="p279 ft6">Uppgifter</P> <P class="p336 ft1"><SPAN class="ft6">2 § </SPAN>Riksvalsnämnden har till uppgift att</P> <P class="p38 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft76">ansvara centralt för förberedelserna och genomförandet av allmänna val och folkomröstningar, samt</SPAN></P> <P class="p39 ft15"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft35">i övrigt fullgöra de uppgifter som åligger central valmyndighet enligt lag eller författning.</SPAN></P> <P class="p562 ft15"><SPAN class="ft57">3 § </SPAN>Riksvalsnämnden skall meddela de närmare föreskrifter som behövs för verkställighet av</P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft77">vallagen (1997:157),</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft77">lagen (1997:158) om röstlängdsregister,</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft77">lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft77">folkomröstningslagen (1979:369),</SPAN></P> <P class="p563 ft15"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft82">annan lag med föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela landet.</SPAN></P> <P class="p342 ft15"><SPAN class="ft57">4 § </SPAN>Riksvalsnämnden har också till uppgift att informera allmänheten om när, var och hur man skall rösta samt om vad som i övrigt gäller för val och folkomröstning.</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">235</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Sammansättning</P> <P class="p564 ft14"><SPAN class="ft63">5 § </SPAN>Riksvalsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter. För ordförande och ledamöterna skall det finnas personliga ersättare.</P> <P class="p279 ft6">Organisation</P> <P class="p336 ft1"><SPAN class="ft6">6 § </SPAN>Vid Riksvalsnämnden finns ett kansli som leds av en chef.</P> <P class="p278 ft6">Verksförordningens tillämpning</P> <P class="p565 ft15"><SPAN class="ft57">7 § </SPAN>Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Riksvalsnämnden:</P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">16 § om medverkan i </SPAN><NOBR>EU-arbetet,</NOBR></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">18 § om interna föreskrifter,</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft24">31 § om myndighetens beslut.</SPAN></P> <P class="p342 ft15"><SPAN class="ft57">8 § </SPAN>Riksvalsnämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som avses i <NOBR>6–9</NOBR> §§, 13 och 15 §§ verksförordningen.</P> <P class="p47 ft15">Chefen för kansliet har under nämnden det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 7 och 8 §§ verksförordningen.</P> <P class="p43 ft6">Ärendenas handläggning</P> <P class="p297 ft15"><SPAN class="ft57">9 § </SPAN>Riksvalsnämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.</P> <P class="p39 ft15">När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.</P> <P class="p442 ft1"><SPAN class="ft6">10 § </SPAN>Riksvalsnämnden får i arbetsordning eller i särskilda beslut lämna över till någon som tjänstgör hos nämnden att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av nämnden. Sådana beslut skall i den utsträckning nämnden bestämmer anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.</P> <P class="p383 ft15"><SPAN class="ft57">11 § </SPAN>Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordning eller i särskilda beslut får det dock medges att ärende som avgörs enligt 10 § inte behöver föredras.</P> </DIV> <DIV id="page_222"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">236 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Anställningar m.m.</P> <P class="p565 ft15"><SPAN class="ft57">12 § </SPAN>Regeringen utser ordförande, ledamöter och ersättare för en bestämd tid.</P> <P class="p58 ft1">Riksvalsnämnden anställer övrig personal.</P> <P class="p405 ft1">_______</P> <P class="p566 ft15">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Genom förordningen upphävs</P> <P class="p567 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft77">förordningen (1975:6) med bemyndigande för centrala valmyndigheten att meddela vissa föreskrifter,</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft77">förordningen (1985:953) om central valmyndighet.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_223"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">237</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p568 ft16"><SPAN class="ft37">1.2</SPAN><SPAN class="ft83">Förslag till förordning om ändring i förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen</SPAN></P> <P class="p569 ft14">Regeringen föreskriver att 2 kap. 1 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p9 ft2">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td182"><SPAN class="p9 ft18">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p570 ft6"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft23">kap.</SPAN></P> <P class="p571 ft1">1 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p572 ft1">Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om skatter, socialavgifter, mervärdesskattebaserad avgift till <NOBR>EU-budgeten<SPAN class="ft2">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> </SPAN>folkbokföring och <SPAN class="ft2">val </SPAN>samt för frågor om brottsutredningar enligt lagen (1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar, om något annat inte följer av särskilda föreskrifter.</P> <P class="p573 ft1">_______</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p78 ft1">Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om skatter, socialavgifter, mervärdesskattebaserad avgift till <NOBR>EU-budgeten</NOBR> och folkbokföring samt för frågor om brottsutredningar enligt lagen (1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar, om något annat inte följer av särskilda föreskrifter.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p144 ft15">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Riksskatteverket svarar dock för val såvitt avser underhåll och drift av det nuvarande valdatasystemet till utgången av år 2001.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_224"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">238 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p43 ft0">2 Den centrala valmyndigheten</P> <P class="p268 ft37"><SPAN class="ft37">2.1</SPAN><SPAN class="ft38">Inledning</SPAN></P> <P class="p433 ft15">I denna promemoria behandlas frågan om var den centrala valmyndigheten skall vara placerad och vad som är en lämplig organisation.</P> <P class="p47 ft1">Valadministrationen är i dag uppdelad på tre nivåer. Riksskatteverket (RSV) är central valmyndighet och ansvarar centralt för förberedelserna och genomförandet av de allmänna valen. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för valen och på lokal nivå är det kommunerna genom valnämnderna som är ansvariga. Denna ordning innebär att både stat och kommun är engagerade i att valen kan genomföras. Riktigheten av ett val kan prövas endast efter överklagande. Den prövningen svarar Valprövningsnämnden för.</P> <P class="p39 ft1">Uppgiften att vara central valmyndighet tilldelades år 1969 den centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Anknytningen till folbokföringen var det främsta skälet. RSV bildades år 1971 genom en sammanslagning av flera myndigheter, bl.a. av den centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. RSV övertog då funktionen som central valmyndighet. RSV har nu ifrågasatt om det är ändamålsenligt att RSV i framtiden är central valmyndighet. Skälen är främst följande.</P> <P class="p574 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft43">Valverksamheten saknar ett naturligt samband med RSV:s övriga verksamhet och tenderar att komma i skymundan.</SPAN></P> <P class="p575 ft14"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft47">Valverksamhet har behov av ett helt annat slag av </SPAN><NOBR>IT-stöd</NOBR> än RSV i övrigt.</P> </DIV> <DIV id="page_225"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">239</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p287 ft37"><SPAN class="ft37">2.2</SPAN><SPAN class="ft38">Utredningsuppdraget m.m.</SPAN></P> <P class="p270 ft15">Enligt utredningens direktiv (dir. 2000:10) ingår i denna del av utredningsuppdraget att överväga att flytta funktionen att vara central valmyndighet från RSV till en annan myndighet. Detta väcker enligt direktiven följande frågor.</P> <P class="p505 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Var skall den centrala valmyndigheten i framtiden vara placerad?</SPAN></P> <P class="p456 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Vad är en lämplig organisation?</SPAN></P> <P class="p338 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">I vilken utsträckning skall valmyndigheten svara för aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta?</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Vilket </SPAN><NOBR>IT-stöd</NOBR> kan komma att krävas?</P> <P class="p363 ft1">I detta sammanhang kan nämnas att RSV har skisserat olika förslag till förändring, t.ex. att bilda en central valnämnd direkt under Justitiedepartementet eller att knyta uppgiften som central valmyndighet till en länsstyrelse, lämpligast Stockholms länsstyrelse. Statistiska Centralbyrån har också nämnts som en tänkbar mottagare av uppgiften.</P> <P class="p30 ft1">När det gäller frågan om var den centrala valfunktionen i framtiden skall vara placerad finns det således flera alternativ. Ett alternativ som ligger nära till hands är således att ge uppgiften till en befintlig myndighet med valverksamhet eller verksamhet som har ett naturligt eller nära samband med sådan verksamhet. Ett annat alternativ är att bilda en ny myndighet för den centrala valfunktionen.</P> <P class="p38 ft1">Uppgiften att ansvara centralt för förberedelserna och genomförandet av de allmänna valen har sedan denna funktion tillskapades år 1969 legat på regeringen. Det innebär i och för sig inte att uppgiften att vara central valmyndighet nödvändigtvis måste ligga på regeringen eller någon av dess myndigheter. Enligt utredningen bör också övervägas om riksdagen kan svara för denna uppgift.</P> <P class="p38 ft1">Oavsett om funktionen att vara central valmyndighet skall ligga under regeringen eller riksdagen skall framhållas att funktionen, om den skall bilda en självständig myndighet, blir en förhållandevis liten myndighet med behov av en särskild stödorganisation. RSV:s valenhet som i dag planerar och samordnar valen har sju personer anställda. Den centrala valfunktionen kan visserligen i framtiden komma att få ytterligare uppgifter, som t.ex. att svara för aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta, och därmed också ett behov av en större organisation. Men den kommer ändå om den bildar en egen myndighet att räknas till kategorin små myndigheter.</P> <P class="p54 ft15">För att belysa de frågor som ingår i denna del av uppdraget har utredningen kontinuerligt haft underhandskontakter med valenheten på RSV. Vidare har utredningen haft överläggningar med ledningarna för</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">240 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">RSV och Kammarkollegiet. Samråd har också skett med Länsstyrelsen i Stockholms län liksom med Statskontoret. Dessutom har riksdagspartierna lämnats möjligheter att komma med synpunkter.</P> <P class="p392 ft37"><SPAN class="ft37">2.3</SPAN><SPAN class="ft38">Valmyndigheter i valadministrationen</SPAN></P> <P class="p32 ft1">Valadministrationen är som inledningsvis nämnts i dag uppdelad på tre nivåer. Tidigare var administrationen uppdelad på två nivåer, lokal och regional. Behovet av att inrätta en för hela riket gemensam central valmyndighet uppkom i samband med författningsreformen år 1968 (prop. 1968:27 s. 200 och 229, KU1968:20 s. 27 samt SOU 1967:26 s. 158). Författningsreformen innebar att tvåkammarriksdagen ersattas med en enkammarriksdag. Samtidigt ändrades valsystemet till riksdagen. Det riksproportionella systemet infördes. Enligt det tidigare valsystemet, där länsstyrelserna hade en central roll för valen till andra kammaren, var valet i varje valkrets ett val för sig som kunde isoleras från valen i övriga valkretsar. Valkretsarna var slutna. Med det nya valsystemet kom riksdagsvalet att framstå som en enhetlig förrättning. Mandatfördelningen mellan partierna och valkretsarna blev därmed beroende av röstutfallet i hela landet. Ett fel som förekommit i en valkrets kunde få återverkningar på mandatfördelningen inte bara i den valkretsen utan också i de övriga valkretsarna. I konsekvens härmed infördes i vallagstiftningen ett centralt förfarande för sammanräkning och mandatfördelning förlagt till en för hela riket gemensam central valmyndighet. Någon särskild myndighet pekades därvid inte ut utan riksdagen överlät åt regeringen att bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.</P> <P class="p410 ft1">Den nu gällande vallagen (1997:157) bygger på den tredelning av valadministrationen som gjordes i samband med 1968 års författningsreform. Enligt vallagen skall det finnas en central valmyndighet samt regionala och lokala valmyndigheter. Reglerna finns i 1 kap. <NOBR>15–17</NOBR> §§ vallagen.</P> <P class="p38 ft14">Överklagande av val handläggs inte inom ramen för valadministrationen utan av Valprövningsnämnden, 1 kap. 19 § vallagen.</P> </DIV> <DIV id="page_227"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">241</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p483 ft55"><SPAN class="ft55">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft56">Central valmyndighet</SPAN></P> <P class="p576 ft1">Regeringen bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Genom förordningen (1985:953) om central valmyndighet har regeringen föreskrivit att RSV skall vara central valmyndighet. Den centrala valmyndigheten ansvarar enligt vallagen centralt för förberedelserna och genomförandet av de allmänna valen. I uppgifterna ingår också att besluta om antalet valkretsmandat i varje valkrets vid val till riksdagen, svara för registreringen av partibeteckningar, tillhandahålla valsedlar, fördela mandaten i riksdagen och Europaparlamentet samt utse riksdagsledamöter, företrädare i Europaparlamentet och ersättare. Utöver sina övriga uppgifter enligt vallagen skall den centrala valmyndigheten informera allmänheten om när, var och hur man skall rösta samt om vad som i övrigt gäller för valet.</P> <P class="p577 ft1">Den centrala valmyndigheten enligt vallagen är också central valmyndighet för folkomröstning, se 2 § folkomröstningslagen (1979:369). Den centrala valmyndigheten fastställer utgången av folkomröstningen.</P> <P class="p240 ft1">Genom förordningen (1975:6) med bemyndiganden för centrala valmyndigheten att meddela vissa föreskrifter har regeringen överlåtit åt RSV att meddela de närmare föreskrifter som behövs för verkställighet av vallagen, lagen (1997:158) om röstlängdsregister, lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall, folkomröstningslagen samt annan lag med föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela landet.</P> <P class="p578 ft55"><SPAN class="ft55">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft56">Regionala valmyndigheter</SPAN></P> <P class="p37 ft1">Länsstyrelsen är regional valmyndighet. Länsstyrelserna har enligt vallagen det formella ansvaret för förberedelserna och genomförandet av allmänna val i respektive län. I länsstyrelsernas uppgifter ingår det att fastställa indelningen i valkretsar för val till landstings- och kommunfullmäktige och besluta om antalet valkretsmandat. I uppgifterna ingår vidare att besluta om indelningen i valdistrikt. Länsstyrelserna ansvarar också för den slutliga sammanräkningen av valresultatet och fördelningen av mandaten mellan partierna till landstings- och kommunfullmäktige samt utser ledamöter och ersättare för varje valkrets. I den slutliga sammanräkningen ingår också att pröva om valsedlarna är giltiga och om något namn på en valsedel skall anses obefintligt samt meddela de beslut som denna prövning kan föranleda.</P> <P class="p51 ft15">På den regionala nivån ingår också skattemyndigheten i valadministrationen. Skattemyndigheten i varje län upprättar röstlängd</P> </DIV> <DIV id="page_228"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">242 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p393 ft14">och röstkort och bistår länsstyrelserna även i övrigt i arbetet med de allmänna valen</P> <P class="p358 ft55"><SPAN class="ft55">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft56">Lokala valmyndigheter</SPAN></P> <P class="p37 ft1">På det lokala planet är det kommunerna genom sina valnämnder som administrerar de allmänna valen. Lokal valmyndighet enligt vallagen är valnämnden i kommunen. Det skall finnas en valnämnd i varje kommun. Den kommunala valnämnden planerar och genomför röstmottagningen på valdagen och administrerar den preliminära rösträkningen som sker under valnatten. Valnämnden i kommunen svarar även för genomförande av folkomröstning enligt folkomröstningslagen (1979:369) och kommunal folkomröstning enligt kommunallagen (1991:900). Även skattemyndigheten ingår i den kommunala valadministrationen vid kommunal folkomröstning enligt kommunallagen som vid andra val och upprättar röstlängd och röstkort. Valnämndens beslut vid folkomröstning enligt kommunallagen överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. Det innebär att överklagandet prövas av allmän förvaltningsdomstol (länsrätt) och inte som vid val av Valprövningsnämnden.</P> <P class="p302 ft37"><SPAN class="ft37">2.4</SPAN><SPAN class="ft38">Valprövningsnämnden</SPAN></P> <P class="p442 ft1">Riktigheten av ett val kan prövas endast efter överklagande. Detta gäller inte bara centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut att fastställa utgången av ett ordinarie val och ett extra val samt ett omval utan även en förrättning för att utse efterträdare till ledamot som har avgått eller ersättare.</P> <P class="p38 ft1">Sedan år 1975 är Valprövningsnämnden sista instans för överklagande av val (3 kap. 11 § regeringsformen och 1 kap. 19 § vallagen). Dessförinnan hade regeringsrätten uppgiften. Ändringen påkallades av det riksproportionella system som hade införts i samband med författningsreformen år 1969. Det nya systemet innebar inte bara att fel som begicks i en valkrets kunde få betydelse för mandatfördelningen i andra valkretsar utan också fler överklaganden genom att varje röstberättigad person hade rätt att överklaga inte bara valet i sin egen valkrets utan i hela riket. Införandet av en valprövningsnämnd gjorde det möjligt att tillföra det valprövande organet inte bara juridisk expertis utan även valteknisk sakkunskap samt personer som besitter praktisk erfarenhet av valarbete och som representerar ett allmänt medborgaromdöme. Detta skulle underlätta</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">243</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">och påskynda handläggningen av valbesvären, vilket ansågs mycket viktigt särskilt med hänsyn till det snabbare valgenomslaget (prop. 1973:90 s. 255).</P> <P class="p47 ft1">Valprövningsnämnden är också sista instans för överklagande av andra beslut än val. Till de senare hör bl.a. att pröva överklaganden som gäller valkretsindelningen (beslut av länsstyrelsen), fördelningen av antalet valkretsmandat (beslut av centrala valmyndigheten/ länsstyrelsen), indelningen i valdistrikt (beslut av länsstyrelsen), registrering av partibeteckningar och anmälan av kandidater (beslut av centrala valmyndigheten), beställning av valsedlar m.m. (beslut av centrala valmyndigheten) och rättelse av uppgifter i röstlängd (beslut av skattemyndighet).</P> <P class="p269 ft37"><SPAN class="ft37">2.5</SPAN><SPAN class="ft38">Överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p379 ft55"><SPAN class="ft55">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft56">Inledning och utgångspunkter</SPAN></P> <P class="p414 ft1">Utgångspunkten för utredningens arbetet har varit att funktionen att vara central valmyndighet skall flyttas från RSV oavsett de förtjänster och brister som föreligger med att RSV svarar för uppgiften i dag. Det har vidare varit ett självklart mål att få en så väl fungerande central valfunktion som möjligt. En väl fungerande central valfunktion i valorganisationen är avgörande för att denna skall kunna uppfylla det övergripande målet, nämligen att organisatoriskt vara uppbyggd på ett sådant sätt att den i sig skänker legitimitet åt valets resultat. Detta är särskilt viktigt om det centrala ansvaret för förberedelserna och genomförandet av de allmänna valen i framtiden också skall kunna förenas med sådana uppgifter som aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta.</P> <P class="p54 ft1">Det är också viktigt att den centrala valmyndighetens arbete även i fortsättningen skall kunna ske i nära kontakt med de politiska partierna. Detta är väl tillgodosett i den nuvarande ordningen främst genom den möjlighet till insyn i den centrala valmyndighetens arbete som de politiska partierna får genom att vara representerade i RSV:s styrelse. Med hänsyn till vikten och arten av de funktioner som ankommer på den centrala valmyndigheten kan det inte komma i fråga att flytta funktionen till en myndighet som inte har en brett sammansatt lekmannastyrelse eller på annat sätt, t.ex. genom ett särskilt organ knutet till centrala valmyndigheten, kan garantera en nära kontakt med de i riksdagen företrädda politiska partierna. I praktiken sker visserligen allt samarbete mellan partierna och valmyndigheten genom RSV:s valenhet och inte omvägen över styrelsen. Att partierna finns</P> </DIV> <DIV id="page_230"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125230x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">244 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">representerade i styrelsen spelar i dagsläget en mycket liten roll för informationsinhämtning m.m. Men det är ändå viktigt att denna garanti för information finns genom en brett sammansatt lekmannastyrelse (se bl.a. konstitutionsutskottets uttalande i KU1972:49 s. 25).</P> <P class="p579 ft61"><SPAN class="ft55">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft60">Den centrala valfunktionen i valadministrationen</SPAN></P> <P class="p425 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens bedömning: </SPAN>Den centrala valfunktionen bör som hittills organiseras i myndighetsform under regeringen.</P> <P class="p426 ft15">Som en inledning till den följande diskussionen om var den centrala valmyndigheten i framtiden skall vara placerad ges inledningsvis i detta avsnitt en kort beskrivning av grunddragen i den statliga förvaltningsorganisationen.</P> <P class="p279 ft6">Allmänt om den statliga förvaltningsorganisationen</P> <P class="p32 ft1">Den statliga förvaltningsorganisationens uppbyggnad är betingad av flera olika krav (se t.ex. Håkan Strömberg, Allmän förvaltningsrätt, 16 uppl., 1992). Bland dem märks å ena sidan kravet på en enhetlig ledning av statens verksamhet, å andra sidan kravet på en funktionsfördelning som tar hänsyn till arbetsuppgifternas skiftande sakliga innebörd och lokala anknytning. Schematiskt kan organisationen liknas vid en pyramid. I dess spets befinner sig regeringen och under den ett omfattande system av centrala, regionala och lokala myndigheter, var och en med sina bestämda uppgifter.</P> <P class="p30 ft1">Följande tre former av funktionsfördelning kan sägas prägla förvaltningsorganisationens uppbyggnad, nämligen saklig, lokal och vertikal. Den första formen av fördelning, den sakliga, bygger på att man av praktiska skäl måste fördela arbetsuppgifterna på olika organ eftersom förvaltningsverksamheten omfattar arbetsuppgifter av de mest skiftande slag. Det är egentligen bara på regeringsnivån som alla uppgifter är sammanhållna inom ett och samma organ. Uppdelningen i centrala förvaltningsmyndigheter präglas helt av behovet av en saklig funktionsfördelning, dvs. i olika verksamhetsgrenar.</P> <P class="p42 ft15">Den andra formen av funktionsfördelning, den lokala, delar upp en verksamhetsgren i olika geografiska arbetsområden. Inom flertalet statliga verksamhetsgrenar finns, förutom en central förvaltningsmyndighet, även myndigheter som har särskilda delar av landet som</P> </DIV> <DIV id="page_231"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">245</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft1">arbetsområden. Denna myndighetsorganisation är i sin tur ofta uppbyggd i två nivåer, regionala och lokala myndigheter. Denna funktionsfördelning förutsätter i sin tur att landet delas in i olika förvaltningsområden, t.ex. i län, i polisdistrikt m.m. Funktionsfördelningen mellan olika sidoordnade myndigheter på regional eller lokal nivå inom samma förvaltningsgren bestäms genom ärendenas anknytning till vederbörande förvaltningsområde.</P> <P class="p276 ft1">Den tredje formen av funktionsfördelning, den vertikala, bygger upp verksamheten inom en förvaltningsgren så, att centrala myndigheter är överordnade i förhållande till regionala myndigheter och de sistnämnda överordnade i förhållande till lokala.</P> <P class="p276 ft1">Statliga myndigheter står enligt grundlagen principiellt sett i ett lydnadsförhållande till högre myndigheter och i sista hand till regeringen (11 kap. 6 § regeringsformen). Lydnadsförhållandet begränsas dock av bestämmelsen att inte någon myndighet får bestämma hur en förvaltningsmyndighet skall besluta i ett konkret ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag (11 kap. 7 § regeringsformen). Sådana ärenden skall varje förvaltningsmyndighet handlägga självständigt och på eget ansvar.</P> <P class="p580 ft57">Valet bör administreras av en förvaltningsmyndighet under regeringen</P> <P class="p581 ft1">Den nuvarande valadministrationen med en central, en regional och en lokal funktion innebär att både stat och kommun är engagerade i att se till att valen kan genomföras. Denna ordning bör inte ändras. Uppgiften att svara för den centrala valfunktionen är en statlig angelägenhet som bör bedrivas i myndighetsform (prop. 1995/96:61, LU7, rskr. 79). Det finns således ingen anledning att vid prövningen av frågan var den centrala valmyndigheten i framtiden skall vara placerad överväga om uppgiften kan delegeras till ett privaträttsligt organ. Däremot finns det anledning att helt kort beröra frågan om uppgiften som sådan bör ligga under regeringen eller riksdagen.</P> <P class="p296 ft1">Det kan tyckas naturligare att det är riksdagen och inte regeringen som skall svara för de centrala uppgifterna i valadministrationen. Den gängse ordningen bland EU:s medlemsstater är emellertid att den här typen av valadministrativa uppgifter ligger under regeringarna och inte under parlamenten. Som utredningen tidigare framhållit är Valprövningsnämnden – vilken utses av riksdagen – sista instans för överklagande av val och en del andra beslut av valadministrationen. Att under angivna förhållanden lägga den centrala valfunktionens uppgifter</P> </DIV> <DIV id="page_232"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125232x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">246 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p367 ft15">under någon av riksdagens nämndmyndigheter skulle i praktiken innebära att riksdagen inte bara fastställer valutgången utan också, om valet överklagas, prövar riktigheten av sitt beslut. En sådan organisatorisk ordning skulle motverka det övergripande målet att skänka legitimitet åt valets resultat och är därför olämplig så länge riksdagen har i uppgift att pröva riktigheten av valutgången.</P> <P class="p582 ft61"><SPAN class="ft55">2.5.3</SPAN><SPAN class="ft60">Uppgiften bör inte läggas på en befintlig myndighet</SPAN></P> <P class="p436 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens bedömning: </SPAN>Det finns i placeringsfrågan möjlighet att inordna den centrala valfunktionen i en befintlig myndighet som inte förutsätter att en särskild beslutordning inrättas, dvs. motsvarande vad som gäller i dag för placeringen av funktionen i RSV. Utredningen finner dock denna ordning mindre lämplig.</P> <P class="p583 ft1">I första hand bör enligt de riktlinjer som gäller för den statliga förvaltningsorganisationen prövas om det är möjligt att lägga uppgiften på en befintlig myndighet om inte starka skäl talar emot det. För utredningens del står i det fallet valet att lägga uppgiften på antingen någon av de största länsstyrelserna eller Kammarkollegiet. Statistiska centralbyrån (SCB) har också i de inledande diskussionerna förekommit som en tänkbar mottagare av uppgiften främst av det skälet att SCB producerar valstatistiken.</P> <P class="p346 ft1">Styrnings- och effektivitetsskäl talar som regel för att uppgiften bör inordnas i en befintlig myndighet. Det gäller särskilt om det finns synergieffekter mellan uppgiften i fråga och den verksamhet som redan bedrivs av den befintliga myndigheten. Samtidigt måste beaktas om uppgiften har en sådan karaktär att den bör utföras av en självständig myndighet. När det gäller funktionen att vara central valmyndighet är det enligt utredningens mening viktigt att den inte får komma i skymundan av den verksamhet som redan bedrivs av den befintliga myndigheten. Detta är ju bl.a. ett av skälen som anförs i direktiven till utredningen för att uppgiften inte längre bör ligga kvar hos RSV. Uppgiften får givetvis inte heller komma i konflikt med eller på annat sätt framstå som oförenlig eller olämplig med den verksamhet som bedrivs.</P> <P class="p378 ft15">Väljer man att lägga över uppgiften att vara central valmyndighet på en befintlig myndighet kan detta göras på minst två olika sätt. Det ena är att lägga över uppgiften utan att den befintliga myndighetens lednings- eller beslutform ändras. Det andra är att lägga över uppgiften</P> </DIV> <DIV id="page_233"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">247</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">och samtidigt ändra den befintliga myndighetens lednings- eller beslutsform.</P> <P class="p47 ft1">Den normala ordningen inom statsförvaltningen är att myndigheterna själva bestämmer sin organisation, 17 § verksförordningen (1995:1322). Det innebär också att det är den myndighet som får uppgiften som skall avgöra om uppgiften kräver en särskild beslutsordning. Inrättar myndigheten en särskild beslutsordning för uppgiften utser myndigheten också den eller de som skall fatta besluten. Dessa personer ansvarar då för sina beslut inför myndighetens ledning. Det förekommer också att myndigheterna vid sidan av styrelse och chef har organ som är tillsatta av och ansvariga inför regeringen.</P> <P class="p306 ft6">Statistiska centralbyrån som central valmyndighet</P> <P class="p35 ft1">SCB är en renodlad sektormyndighet med ansvar för den svenska officiella statistikproduktionen. Några andra uppgifter har i princip inte myndigheten. Det är utredningens uppfattning att valverksamheten i denna myndighetsmiljö på samma sätt som hos RSV skulle riskera att komma i skymundan av SCB:s övriga verksamhet. Det förhållandet att SCB producerar valstatistiken saknar enligt utredningens bedömning i stort betydelse för den centrala valfunktionens verksamhet. En placering av funktionen hos SCB kan därför enligt utredningen inte bli aktuell. Valet står således när det gäller befintliga myndigheter mellan att placera funktionen hos någon länsstyrelse eller hos Kammarkollegiet.</P> <P class="p401 ft6">Länsstyrelsen som central valmyndighet</P> <P class="p32 ft1">När det gäller länsstyrelsealternativet är det givetvis så att det finns synnergieffekter mellan uppgiften att svara för den centrala valfunktionen och den valverksamhet som i dag bedrivs av länsstyrelsen. En sådan placering av valfunktionen skulle också genom den kompetens på området som finns inom länsstyrelsen trygga den centrala valfunktionens personalförsörjning och därmed också valen. Samtidigt finns det flera starka skäl som talar mot en sådan placering av funktionen.</P> <P class="p271 ft15">Sist nämnda aspekter blir i hög grad aktuella om funktionen att vara central valmyndighet flyttas till en länsstyrelse eftersom länsstyrelsen i det fallet får både en regional och en central funktion i valadministrationen. Som regional valmyndighet skall enligt vallagen länsstyrelsen</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">248 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft1">bl.a. vara den centrala valmyndigheten behjälplig vid valen. Vidare skulle det innebära att en länsstyrelse i valadministrativa frågor får en slags ”befälsrätt” över övriga länsstyrelser. I detta sammanhang måste också beaktas som utredningen tidigare framhållit, vilket inte bara berör en eventuell överföring av uppgiften till länsstyrelsen utan till varje myndighet, att den centrala valfunktionen i framtiden kan komma att få nya uppgifter som t.ex. att svara för aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta.</P> <P class="p54 ft1">En tänkbar lösning på problemet med oförenliga myndighetsuppgifter inom en myndighet kan då vara att inrätta en särskild beslutsordning för vissa av uppgifterna. Det förekommer som nämnts att myndigheterna vid sidan av styrelse och chef har organ som är tillsatta av och ansvariga inför regeringen. Ett närliggande exempel härpå är den nyligen inrättade miljödelelgationen i Länsstyrelsen i Stockholms län. Nackdelen med en sådan konstruktion är att den kan skapa oklara ansvarsförhållanden. Från förvaltningsrättslig utgångspunkt skall ett sådant organ ses som en egen myndighet om organet fattar beslut i eget namn med bindande verkan utanför den egna organisationen. Skillnaden mellan en sådan konstruktion och en helt fristående myndighet är i praktiken inte stor. Om funktionen att vara central valmyndighet flyttas till en länsstyrelse bör mot bakgrund av vad som ovan anförts om oförenliga myndighetsuppgifter, en sådan konstruktion övervägas. Statskontoret har i sin rapport 1997:7A Statens nämndmyndigheter, del 1, s. 62, redovisat hur ansvarsfördelningen i så fall bör ordnas för att bli tydlig.</P> <P class="p54 ft1">Utredningen har emellertid kommit till slutsatsen att en sådan konstruktion bör undvikas. Principen för valadministrationen är som utredningen ser det att denna bör vara tydlig och okomplicerad. Det skall för en utomstående vara enkelt att identifiera administrationens tre olika nivåer. Rollfördelningen mellan myndigheterna skall vara klar. En länsstyrelse bör därför inte av de nu angivna skälen tillföras uppgiften att vara central valmyndighet.</P> <P class="p55 ft6">Kammarkollegiet som central valmyndighet</P> <P class="p37 ft1">Kammarkollegiet är till skillnad från många andra centrala förvaltningsmyndigheter ingen sektormyndighet. En placering av den centrala valfunktionen hos kollegiet skulle därmed inte på samma sätt som hos RSV komma i skymundan av kollegiets övriga verksamhet. Kammarkollegiet har i dag ingen verksamhet som kan komma i konflikt med eller på annat sätt framstår som oförenlig eller olämplig med de uppgifter som följer av den centrala valfunktionen.</P> </DIV> <DIV id="page_235"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125235x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">249</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft1">Kärnkompetensen finns inom ekonomi och juridik samt offentlig förvaltning. Kollegiet har vidare en brett sammansatt lekmannastyrelse som väl kan svara upp mot kravet på att de i riksdagen företrädda politiska partierna får en nära insyn i den centrala valmyndighetens arbete. Sammantaget innebär detta att Kammarkollegiet skulle kunna utses till central valmyndighet.</P> <P class="p276 ft15">Utredningen gör emellertid bedömningen att den centrala valfunktionen lämpar sig mindre väl som en verksamhet bland andra och bör i stället bilda en egen självständig myndighet. Skälen för denna bedömning redovisas i det följande avsnittet.</P> <P class="p584 ft61"><SPAN class="ft55">2.5.4</SPAN><SPAN class="ft60">En ny myndighet bör bildas för den centrala valfunktionen</SPAN></P> <P class="p439 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>En ny självständig myndighet bör bildas för den centrala valfunktionen.</P> <P class="p437 ft1">Under de senaste åren har valadministrationens arbete med att förbereda och genomföra de allmänna valen fått en allt större uppmärksamhet bland allmänheten och i massmedia. De beslut som fattas och de åtgärder som vidtas har således på ett helt annat sätt än tidigare kommit att framstå som en viktig del av valets genomförande. Denna mer framträdande roll gör det närmast oförenligt med en ordning där uppgiften att vara central valmyndighet blandas med andra förvaltningsuppgifter. Det är som utredningen inledningsvis framhållit mycket viktigt att den centrala valfunktionen organisatoriskt är uppbyggd på ett sådan sätt att den i sig skänker legitimitet åt valets resultat.</P> <P class="p519 ft1">Den centrala valfunktionen medverkar genom planering och genomförande av valet, inte minst vid den slutliga sammanräkningen av valresultatet, till att legitimera valresultatet. Det framstår därför som givet att den myndighet som tilldelats denna uppgift skall vara klart och enkelt organiserad för att medborgarna lätt skall kunna urskilja den bland andra myndigheter. Detta talar med viss styrka för att funktionen att vara central valmyndighet skall organiseras som en egen självständig myndighet.</P> <P class="p369 ft15">Det skall också framhållas att den centrala valfunktionen redan i dag har uppgifter som är av sådan karaktär att det förefaller naturligt att dessa utförs av en självständig myndighet. Om man dessutom beaktar att utredningen i sitt kommande arbete skall överväga om den centrala valmyndigheten skall ges en mer aktiv roll i förhållande till väljarna –</P> </DIV> <DIV id="page_236"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125236x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">250 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">vilket på nuvarande stadium förefaller rimligt – bedömer utredningen att det skulle vara olämpligt om funktionen inordnades som en av flera andra verksamheter i en redan befintlig myndighet. Slutsatsen blir således att en ny självständig myndighet bör bildas där de uppgifter som den centrala valfunktionen handhar skall handläggas. Frågan om lämplig ledningsform för den nya myndigheten behandlas i det följande avsnittet.</P> <P class="p578 ft55"><SPAN class="ft55">2.5.5</SPAN><SPAN class="ft56">Organiseringen av den nya myndigheten</SPAN></P> <P class="p399 ft14"><SPAN class="ft63">Utredningens förslag: </SPAN>Den nya valmyndigheten skall organiseras som en nämndmyndighet. Den skall heta Riksvalsnämnden.</P> <P class="p390 ft6">Ledningsformer för centrala förvaltningsmyndigheter</P> <P class="p37 ft1">Frågan om myndigheternas ledningsformer har sedan mitten av 1980- talet behandlats av tre större utredningar: Verksledningskommittén (SOU 1985:40), Kommittén om förvaltningsmyndigheternas ledningsformer (SOU 1993:58) och Förvaltningspolitiska kommissionen (SOU1997:57). Samtliga utredningar har stannat för att ansvarsbilden bör vara tydlig och att ledningsformerna <SPAN class="ft2">enrådighetsverk </SPAN>eller <SPAN class="ft2">styrelse med fullt ansvar </SPAN>bör övervägas. Den traditionella ledningsformen för statliga myndigheter med en lekmannastyrelse vid sidan av myndighetschefen – <SPAN class="ft2">styrelse med begränsat ansvar </SPAN>– har således av nyss nämnda skäl – att ansvarsbilden skall vara tydlig – ifrågasatts av samtliga utredningar.</P> <P class="p54 ft1">Riksdagen har vid olika tillfällen behandlat regeringens propositioner om myndigheternas ledningsformer. Riksdagen fastställde år 1994 nya riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledning (prop. 1993/94:185, bet. 1993/94:KU32, rskr. 1993/94:381). Riktlinjerna innebar att regeringen som ledningsform för centrala förvaltningsmyndigheter i första hand skulle välja formen enrådighetsverk. Vid sidan av enrådighetsmodellen skulle det finnas utrymme för alternativa ledningsformer. Det alternativ som därvid närmast skulle övervägas var en styrelse med fullt ansvar för verksamheten. Ett par år senare återinförde riksdagen huvudregeln enligt det s.k. verksledningsbeslutet (prop. 1986/87:99, bet. 1986/87:KU29, rskr. 1986/87:226) att statliga myndigheter normalt skall ha en lekmannastyrelse vid sidan av myndighetschefen (prop. 1994/95:150 bil. 7. Bet. 1995/96:KU1, rskr.</P> </DIV> <DIV id="page_237"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">251</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p393 ft14">1995/96:32). För närvarande finns enligt riktlinjerna fyra olika ledningsformer för förvaltningsmyndigheter, nämligen</P> <P class="p505 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft77">enrådighetsverk med eller utan insynsråd,</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft77">myndighet där ansvaret är delat mellan styrelse och myndighetschef,</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft77">myndighet där styrelsen har fullt ansvar, och</SPAN></P> <P class="p456 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft77">nämndmyndighet.</SPAN></P> <P class="p395 ft1"><SPAN class="ft2">Den första ledningsformen</SPAN>, enrådighetsverk, bör enligt riktlinjerna väljas där det finns behov av en mer direkt och tydlig styrning av myndigheten och där politiska beslut måste genomföras utan fördröjning. Detta behov gör sig särskilt gällande i de ökade krav på styrning och samordning som medlemskapet i EU ställer på regeringen. Enrådighetsverk bör i regel ha ett rådgivande organ (eller ett s.k. insynsråd) med av regeringen tillsatta ledamöter. Ett sådant organ kan fylla samma syfte som en lekmannastyrelse vad gäller insyn och medborgerligt inflytande (prop. 1997/98:136 s. 49).</P> <P class="p41 ft1"><SPAN class="ft2">Den andra ledningsformen</SPAN>, där ansvaret är delat mellan styrelse och myndighetschef, har som nyss sagts länge varit den normala styrelseformen för statliga myndigheter (se närmare det s.k. verksledningsbeslutet). Ledningsformen innebär att det vid sidan av myndighetschefen finns en lekmannastyrelse. Ansvarsfördelning mellan chefen för myndigheten och styrelsen är som regel att chefen är ansvarig inför regeringen för myndighetens verksamhet, medan styrelsens uppgift är att utöva insyn i verksamheten och att biträda chefen med sakkunskap och medborgerligt omdöme. Där denna styrelsemodell väljs skall ansvarsfördelningen mellan myndighetens chef och styrelsen göras tydlig i myndighetens instruktion (prop. 1994/95:150 bilaga 7 s. 121). Ledningsformen har enligt riktlinjerna sitt värde inte minst som forum för demokratisk insyn och medborgerligt inflytande och kan även vara att föredra bl.a. där bredd och mångfald är önskvärd i verksamheten eller där samsyn och samordning med andra myndigheter är av särskild vikt (prop. 1997/98:136 s. 48).</P> <P class="p518 ft1"><SPAN class="ft2">Den tredje ledningsformen</SPAN>, där styrelse har fullt ansvar för verksamheten, bör som redan nämnts väljas främst för myndighet som arbetar under affärsliknande förhållanden eller har en verksamhet som innebär stort finansiellt och självständigt ansvar (prop. 1997/98:136 s. 48). Formen tillämpas främst i vissa affärsverk, bl.a. i Banverket och Vägverket. Den innebär att generaldirektören lyder under styrelsen.</P> <P class="p585 ft15"><SPAN class="ft17">Den fjärde ledningsformen</SPAN>, nämndmyndighet, är en kategori myndigheter som främst kännetecknas av 1) ett begränsat och avgränsat ansvarsområde, 2) organisationens ringa storlek, 3) behovet av</P> </DIV> <DIV id="page_238"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">252 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">kollektiv beslutsform och sist med inte minst 4) att den aktuella uppgiften är olämplig att hantera inom en organisation som även har ansvar för andra uppgifter. Skillnaderna mellan ledningsformen styrelse med fullt ansvar och nämndmyndighet har mer med ansvarsområdets omfattning att göra än med formen. Nämndmyndigheter är som regel mycket små och har på sin höjd en kanslichef med begränsade befogenheter. Enligt riktlinjerna bör nämndmyndighetsformen användas sparsamt. En förutsättning bör vara att ett kollektivt beslutsfattande är nödvändigt för den aktuella verksamheten. Även i de fall där ett kollektivt beslutsorgan bedöms som nödvändigt är det dock inte självklart att verksamheten måste organiseras i en egen nämndmyndighet. Det bör såldes enligt riktlinjerna först prövas om inte en vanlig förvaltningsmyndighet kan hantera uppgiften, eventuellt i kombination med att myndigheten för den aktuella uppgiften endast är beslutsför i särskild sammansättning (prop. 1997/98:136 s. 39 och 40).</P> <P class="p493 ft6">Nämndmyndighet</P> <P class="p32 ft1">Det förhållandet att det i det här fallet måste bli fråga om en ny liten myndighet, med på sin höjd omkring tio årsarbetskrafter för att utföra de uppgifter som i dag ligger på centrala valfunktionen, innebär inte i sig att någon av ledningsformerna måste uteslutas eller för den delen väljas framför någon annan. Mycket små myndigheter kan vara enrådighetsverk eller ha både styrelse och myndighetschef. En liten myndighet behöver alltså inte på grund av sin ringa storlek organiseras som en nämndmyndighet. Ur bl.a. resultatstyrningsperspektiv kan enrådighetsverk vara att föredra.</P> <P class="p38 ft1">Utredningen har i det föregående understrukit vikten av att den centrala valfunktionen ges ett betydande självständigt ansvar. I det sammanhanget har utredningen särskilt framhållit att en central valfunktion organisatoriskt måste vara uppbyggd på ett sådant sätt att den i sig skänker legitimitet åt valets resultat. En sådan ställning kan uppnås på flera sätt, bl.a. genom att välja nämndformen. Men även små enrådighetsverk eller små myndigheter med både styrelse och chef kan genom exempelvis delegation ges samma självständiga ställning som en nämndmyndighet. Inte heller ur den aspekten behöver således nämndformen väljas för den centrala valfunktionen. Utredningen har ändå stannat för att den nya myndigheten bör organiseras som en nämndmyndighet.</P> <P class="p380 ft15">Enligt utredningens mening finns det goda skäl för att lägga hela ansvaret för den centrala valfunktionen på ett kollektivt beslutsorgan.</P> </DIV> <DIV id="page_239"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125239x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">253</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">Fördelarna är flera. Ett sådan beslutsorgan kan fungera som forum för demokratisk insyn och medborgerligt inflytande. Genom ett sådant beslutsorgan kan också behovet av bredd och mångfald tillgodoses liksom behovet av samsyn och samordning med andra myndigheter. Därutöver skall tilläggas att om det i framtiden skall bli möjligt att lägga på den centrala valfunktionen nya uppgifter i syfte att t.ex. söka öka valdeltagandet, uppgifter som om de läggs på en myndighet på intet sätt fri från politiska värderingar, fordrar detta ett kollektivt beslutsorgan. Detta uppnås genom att den centrala valmyndigheten organiseras som en nämnd.</P> <P class="p51 ft15">Utredningen föreslår att den nya nämndmyndigheten skall heta <SPAN class="ft17">Riksvalsnämnden</SPAN>. Namnet knyter på ett naturligt sätt an till den hierarkiska uppdelningen av valadministrationen på tre nivåer: lokal, regional och riksnivå.</P> <P class="p358 ft55"><SPAN class="ft55">2.5.6</SPAN><SPAN class="ft56">Kansliorganisation och finansiering</SPAN></P> <P class="p399 ft14"><SPAN class="ft63">Utredningens förslag: </SPAN>Den nya nämndmyndigheten skall vara helt fristående med egna resurser och med fullt ansvar för verksamheten.</P> <P class="p484 ft1">Små nämndmyndigheter behöver som andra små myndigheter som regel stöd i form av extra tjänster för att kunna driva sin verksamhet. Ett sådant stöd kan avse såväl myndighetens sakverksamhet som dess administrativa funktioner. Omfattningen och inriktningen av stödet är beroende av om myndigheten har egen personal, eget anslag m.m. Den vanligaste formen för stöd till en nämndmyndighet är att ansluta den till en större värdmyndighet.</P> <P class="p41 ft15">Med kanslistöd avses den kompetens och de resurser som krävs för att sakverksamheten skall kunna utföras. Med administrativt stöd avses kompetens för att sköta de ekonomi- och personaladministrativa uppgifterna.</P> <P class="p279 ft6">Behovet av kanslistöd</P> <P class="p37 ft15">Det finns enligt utredningen i princip två grundmodeller att välja mellan för att organisera den nya nämndmyndighetens kansligöromål (se t.ex. Statskontorets rapport [1997:7A s. 47] Statens nämndmyndigheter Del I). Enligt <SPAN class="ft17">den ena modellen </SPAN>är nämndmyndigheten helt fristående med egna resurser – dvs. egna anslag – och med fullt ansvar för verksamheten. Myndigheten bestämmer själv sin kansliorganisa-</P> </DIV> <DIV id="page_240"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">254 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">tion. Den kan inom ramen för sin budget välja mellan att bygga upp ett eget kansli eller att helt eller delvis köpa kanslistöd. Enligt <SPAN class="ft2">den andra modellen </SPAN>ställer en värdmyndighet resurser till förfogande för nämndmyndighetens kansligöromål. Nämndmyndigheten har enligt den modellen ingen egen kansliorganisationen. Men den har fullt ansvar för all verksamhet som bedrivs med värdmyndighetens personal. Värdmyndigheten har inget ansvar utöver att ställa personal och resurser till förfogande. Omfattningen av kanslistödet författningsregleras av regeringen. För sakverksamheten kan nämndmyndigheten disponera ett eller flera sakanslag. Verksamheten i övrigt finansieras från värdmyndighetens ramanslag.</P> <P class="p54 ft1">Enligt utredningens mening bör av de ovan redovisade modellerna en helt fristående nämndmyndighet med egna resurser väljas för den nya nämndmyndighetens kansliorganisation. Den nya nämndmyndigheten skall inte vara beroende av någon annan myndighet för att kunna utföra sina uppgifter som central valmyndighet. All personal som behövs för att kunna utföra sakverksamheten skall i princip kunna vara anställd av nämnden. Den kompetens och de resurser som i dag finns hos RSV:s valenhet föreslås i sin helhet föras över till den nya nämndmyndigheten. Enligt utredningens bedömning finns förutsättningar för att hålla ett litet fast kansli för den centrala valfunktionen. Det är fråga om en förhållandevis stabil verksamhet. Visserligen varierar uppgifternas art, volym och kostnader beroende på hur ofta val hålls. Men funktionen har också andra viktiga uppgifter vid sidan av att centralt svarar för planeringen och genomförandet av valen. Den fungerar som expertmyndighet i valfrågor och bedriver därutöver ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete mellan valen.</P> <P class="p493 ft6">Behovet av ekonomi- och personaladministrativt stöd</P> <P class="p37 ft1">Med utredningens förslag om hur kansliorganisationen skall ordnas finns det inte något behov av särskilt kanslistöd. Men den nya nämndmyndigheten kommer dock precis som andra små myndigheter på grund av sin sårbarhet när det gäller personalförsörjningen att ha behov av administrativt stöd för att utföra ekonomi- och personaladministrativa uppgifter av rutinkaraktär som t.ex. utbetalningar, redovisning etc, kanske också med verksamhetsberättelse, budgetunderlag och anslagsredovisning. Sådana uppgifter kan många gånger med fördel avtalsvis överlåtas på en större myndighet. I detta sammanhang skall nämnas att Kammarkollegiets enhet för administrativ service erbjuder personal- och ekonomiadministrativt</P> </DIV> <DIV id="page_241"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">255</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">stöd till små och medelstora myndigheter mot avgift. Kammarkollegiet lämnar också i viss utsträckning expertstöd när det gäller t.ex. IT- användning. Utredningens förslag gör det således möjligt för den nya nämndmyndigheten att inom ramen för tillgängliga resurser köpa det administrativa stöd och annat expertstöd den behöver från t.ex. Kammarkollegiet eller någon annan aktör på marknaden under förutsättning att de efterfrågade tjänsterna produceras. I annat fall får man alltså anställa egen personal för uppgifterna i fråga.</P> <P class="p55 ft6">Finansiering</P> <P class="p32 ft15">Det finns tre anslag för finansieringen av den centrala valadministrationen (prop. 1999/00:1 utgiftsområde 1 och 3).</P> <P class="p586 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Från anslaget C3 Allmänna val (utgiftsområde 1) betalas statens kostnader för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt ersättning till vissa myndigheter m.m. för biträde i samband med allmänna val. Anslagsbelastningen är beroende på vilka val som hålls under året.</SPAN></P> <P class="p544 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Under anslaget A 1 Riksskatteverket (utgiftsområde 3) anvisas medel för RSV:s arbetsuppgifter som central myndighet. Här ingår löner och lokalkostnader m.m.</SPAN></P> <P class="p362 ft14"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft84">Under anslaget A 2 Skattemyndigheterna (utgiftsområde 3) anvisas medel för bl.a. drift och underhåll av valets </SPAN><NOBR>ADB-stöd.</NOBR></P> <P class="p270 ft14">Utredningens förslag till kansliorganisation för den nya nämndmyndigheten förutsätter att den får ett eget anslag på statsbudgeten.</P> <P class="p34 ft6">Lokalisering</P> <P class="p35 ft1">Den centrala valmyndigheten har alltsedan dess tillkomst varit placerad i Stockholm. Enligt utredningens uppfattning är det också naturligt att funktionen att vara central valmyndighet lokaliseras till Stockholm. Det finns därutöver två starka skäl för en sådan lokalisering. Den centrala valmyndigheten bör inte vara belägen alltför långt från vare sig Utrikesdepartementet (UD) eller Valprövningsnämnden.</P> <P class="p30 ft1">UD tar emot merparten av utlandsrösterna med kurirpost och levererar dessa under valhelgen med bil till den centrala valmyndigheten. Om den centrala valmyndigheten lokaliseras alltför långt från Stockholm finns det alltså risk för att utlandsrösterna inte kommer in till valmyndigheten i tid och därmed inte heller får räknas med i valet.</P> </DIV> <DIV id="page_242"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125242x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">256 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p281 ft1">Valprövningsnämnden skall godkänna centrala valmyndighetens protokoll över valresultatet. Valet blir giltigt först därmed. Ett alltför stort avstånd mellan centrala valmyndigheten och Valprövningsnämnden skulle kunna försena beslutet. I dag körs centrala valmyndighetens protokoll med bilbud till Valprövningsnämnden. Även beslut om att utse ny ledamot i riksdagen måste ibland expedieras med budbil till riksdagen</P> <P class="p282 ft15">Den nya nämndmyndigheten kan enligt utredningen med fördel samlokaliseras med någon större myndighet. Lämplig myndighet är Kammarkollegiet.</P> <P class="p392 ft55"><SPAN class="ft55">2.5.7</SPAN><SPAN class="ft56">Genomförandet</SPAN></P> <P class="p384 ft15"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Funktionen att vara central valmyndighet flyttas den 1 januari 2001 från RSV till den nya centrala valmyndigheten – Riksvalsnämnden.</P> <P class="p587 ft15">RSV behåller dock ansvaret för det nuvarande valdatasystemet till utgången av år 2001. Först därefter samlas samtliga uppgifter som hör till den centrala valfunktionen i Riksvalsnämndens hand.</P> <P class="p31 ft6">En successiv överföring av ansvaret</P> <P class="p32 ft1">Funktionen att vara central valmyndighet bör så snart som det är praktiskt möjligt flyttas från RSV till den nya myndigheten Riksvalsnämnden. Det är viktigt att den nya centrala valmyndigheten ges så goda förutsättningar som möjligt för att kunna planera och genomföra nästa ordinarie val. Det innebär bl.a. att funktionen bör flyttas över i god tid före detta val. Lämplig tidpunkten är enligt utredningen den 1 januari 2001.</P> <P class="p30 ft1">En särskild organisationskommitté bör eventuellt utses för att skapa den organisatoriska strukturen för den nya myndigheten. Detta arbete bör sättas igång omgående för att tidsplanen skall kunna hållas. Det är fråga om ett förhållandevis omfattande arbete (se vidare Ekonomistyrningsverkets checklista över ekonomiadministrativa åtgärder när myndighet upphör/startar, ESV 1998:5 och ESV 2000:7). Under den första månaden efter starttidpunkten skall den nya myndigheten bl.a. kunna göra utbetalningar, ta emot inbetalningar, hantera löner, arvoden och andra ersättningar i lönesystemet, redovisa anställdas och ledamöters preliminärskatt, sociala avgifter m.m., löpande bokföra ekonomiska händelser, lämna uppgifter till statsredovisningen. För att</P> </DIV> <DIV id="page_243"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">257</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p426 ft1">detta skall kunna ske måste den nya myndigheten i god tid före starttidpunkten få ett eget organisationsnummer och ett eget <NOBR>myndighets-ID,</NOBR> ansluta ekonomisystemet till statsredovisningen, få egna postgirokonton, bankkonton/bankgironummer, bestämma ekonomi- och personalsystem, upprätta redovisningsplan m.m. Vidare måste ske ledningsdragning och uppkopplingar så att Riksvalsnämnden utan tidsförlust kan fortsätta utvecklingen av ett nytt valdatasystem som redan påbörjats i RSV:s regi.</P> <P class="p52 ft1">Det är emellertid inte enligt utredningens bedömning praktiskt möjligt att föra över samtliga uppgifter knutna till funktion att vara central valmyndighet från RSV till den nya centrala valmyndigheten den 1 januari 2001. För närvarande utvecklar RSV genom valenheten ett nytt valdatasytem som planeras att tas i drift den 1 januari 2002. Avsikten är att det nya valdatasystemt skall användas för ordinarie val år 2002. Men systemet skall också kunna användas för extraval och folkomröstning från ingången av år 2002. Det nya valdatasystemt kommer under år 2001 att successivt tas i drift, t.ex. tas funktionen att beställa valsedlar i drift redan hösten 2001. Ansvaret för detta utvecklingsarbete bör den nya valmyndigheten ta över den 1 januari 2001.</P> <P class="p271 ft1">Däremot bör RSV behålla ansvaret för det nuvarande valdatasystemet, vilket bl.a. omfattar kandidatregistret, under hela år 2001. Detta system måste vara i drift och underhållas under hela år 2001 i händelse av extra val eller nationell folkomröstning för att klara framställningen av röstlängd, sammanräkningen av valresultatet m.m. Det gäller också för att det skall vara möjligt att genomföra kommunal folkomröstning under samma tid. Även då måste RSV kunna ta fram röstlängder och underlag för röstkort för kommunen eller landstinget. Utredningen ser inget skäl till att fysiskt föra över det nuvarande valdatasystemet till den nya valmyndigheten den 1 januari 2001. Från och med den 1 januari 2002 när det nya valdatasystemet kan tas i drift fullt ut skall detta enligt vad utredningen fått erfara också kunna klara de uppgifter som ska utföras vid extraval eller folkomröstning</P> <P class="p380 ft15">Den 1 januari 2002 samlas därmed samtliga uppgifter som hör till den centrala valfunktionen i den nya valmyndighetens hand.</P> <P class="p43 ft6">Behovet av författningsreglering</P> <P class="p37 ft15">Riksdagen har i vallagen överlåtit på regeringen att bestämma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Utredningens förslag om ny central valmyndighet kan därför genomföras av regeringen genom förordningsändring.</P> </DIV> <DIV id="page_244"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">258 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p588 ft14">Utredningens förslag fordrar författningsreglering i följande hänseende.</P> <P class="p589 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft44">Förordning (2000:000) med instruktion för Riksvalsnämnden införs. Samtidigt med detta upphävs förordningen (1985:953) om central valmyndighet och förordningen (1975:6) med bemyndiganden för centrala valmyndigheten att meddela vissa föreskrifter.</SPAN></P> <P class="p590 ft14"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förordning (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen ändras.</SPAN></P> <P class="p591 ft1">För att flytta den centrala valfunktionen till en ny myndighet behöver som nyss sagts vallagen inte ändras. I utredningens uppdrag ingår emellertid att senare lämna förslag avseende framställningen av röstlängder och röstkort. Utredningen skall också överväga om den centrala valmyndigheten skall få en aktivare roll i samband med valen. Förändringar inom dessa områden kräver ändringar i vallagen. Utredningen återkommer i ett senare skede med förslag i dessa delar.</P> <P class="p276 ft1">Även om det förslag till ny organisation av den centrala valmyndigheten utredningen nu lägger fram inte påkallar någon lagändring och därmed inte heller av formella skäl fordrar något beslut av riksdagen, förutsätter dock förslaget att den nya nämndmyndigheten får ett eget anslag på statsbudgeten. Förslaget måste därför beaktas vid arbetet med höstens budgetproposition.</P> </DIV> <DIV id="page_245"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">259</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_246"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">260 </SPAN>Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p43 ft0">3 Författningskommentarer</P> <P class="p592 ft15">Förslag till författningsändringar har redovisats inledningsvis till denna promemoria. Här skall lämnas några närmare kommentarer till författningsförslagen.</P> <P class="p593 ft34"><SPAN class="ft37">3.1</SPAN><SPAN class="ft41">Förordning (2000:00) med instruktion för Riksvalsnämnden</SPAN></P> <P class="p262 ft1">Utredningens förslag innebär att en helt fristående nämndmyndighet med egna resurser och fullt ansvar för verksamheten bildas för funktionen av vara central valmyndighet. Den nya myndigheten skall heta Riksvalsnämnden. Funktionen att vara central valmyndighet flyttas från Riksskatteverket till Riksvalsnämnden den 1 januari 2001. Detta sker genom förordningen med instruktion för Riksvalsnämnden. Samtidigt upphävs förordningen (1975:6) med bemyndigande för centrala valmyndigheten att meddela vissa föreskrifter och förordningen (1985:953) om central valmyndighet.</P> <P class="p55 ft6">1 §</P> <P class="p37 ft15">I paragrafens <SPAN class="ft17">första mening </SPAN>anges vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Meningen ersätter förordningen (1985:953) om central valmyndighet som därmed upphävs.</P> <P class="p39 ft15">Paragrafens <SPAN class="ft17">andra mening </SPAN>innehåller en upplysning om att central valmyndighet enligt vallagen också är central valmyndighet för folkomröstning.</P> <P class="p34 ft6"><NOBR>2–4</NOBR> §§</P> <P class="p35 ft15">I paragraferna redovisas vilka uppgifter som åligger den centrala valmyndigheten.</P> <P class="p47 ft14">När det gäller nämndens ansvarsområde enligt <SPAN class="ft13">2 § </SPAN>ges grundläggande bestämmelser för ansvarsområdets avgränsning m.m. i vallagen</P> </DIV> <DIV id="page_247"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">261</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft1">(1997:157) och folkomröstningslagen (1979:369). Sådana bestämmelser ges också i lagen (1997:158) om röstlängdsregister, lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall och i annan lag med föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela landet (jfr uppräkningen i 3 §). Med annan författning avses förordningen (1992:609) om avgift för utdrag ur röstlängdsregister.</P> <P class="p30 ft1">Genom bestämmelsen i <SPAN class="ft2">3 § </SPAN>överlåts åt nämnden att meddela verkställighetsföreskrifter till de i paragrafen angivna lagarna. Bemyndigandet ersätter bemyndigandet i förordningen (1975:6) med bemyndigande för centrala valmyndigheten att meddela vissa föreskrifter som därmed kan upphävas.</P> <P class="p240 ft14">Bestämmelsen i <SPAN class="ft13">4 § </SPAN>motsvarar 1 kap. 15 § andra stycket vallagen (1997:157).</P> <P class="p279 ft6">5 §</P> <P class="p37 ft1">Paragrafen innehåller en bestämmelse om nämndens sammansättning. Det kan förutsättas att nämnden får en bred politisk och medborgerlig sammansättning. Kravet på att det skall finnas personliga ersättare garanterar på detta sätt nämndens sammansättning. Några särskilda kvalifikationskrav för ordförande och ledamöter föreskrivs inte.</P> <P class="p45 ft6">6 §</P> <P class="p297 ft15">Paragrafen innehåller en bestämmelse om att nämnden skall ha ett eget kansli, dvs. att nämnden själv och inte någon annan myndighet svarar för kansligöromålen. I 12 § andra stycket föreskrivs också att nämnden skall ha egen anställd personal. Paragraferna ger uttryck för att nämnden är en helt fristående myndighet med egna resurser och fullt ansvar för verksamheten.</P> <P class="p34 ft6">7 och 8 §§</P> <P class="p297 ft15">Paragraferna reglerar i vilken omfattning verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på nämnden. Detta innebär bl.a. att nämnden behöver komma in med årsredovisning och delårsrapport.</P> </DIV> <DIV id="page_248"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125248x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">262 <SPAN class="ft2">Bilaga 2 </SPAN>SOU 2000:125</P> <P class="p278 ft6"><NOBR>9–11</NOBR> §§</P> <P class="p35 ft15">Paragraferna innehåller bestämmelser om beslutsförhet och ärendehandläggning.</P> <P class="p47 ft1">Tanken är att Riksvalsnämnden skall fatta mera principiella beslut i frågor som föreskrivs i vallagen och annan lag. Främst avses sådana beslut som riktar sig till väljarna. Många andra beslut kan delegeras till tjänstemän, särskilt sådana beslut som berör samarbetet med andra myndigheter eller partierna. Som exempel på sådana beslut som nämnden enligt 10 § bör kunna lämna över för avgörande till någon som tjänstgör hos nämnden kan nämnas 1) beslut om pris på valsedlar och kuvert, 2) beslut om senaste dag för beställning av valsedlar, 3) beslut om senaste dag för anmälan av kandidater, 4) beslut om vilka valnämnder som skall svara för röstningen på sjukhus, vårdinrättningar m.m., 5) beslut om avkortat öppenhållande i vallokal, 6) beslut om begränsning av postkontorens öppethållande för röstning, 7) beslut om på vilka utlandsmyndigheter röstning skall ske, 8) beslut om registrering av partibeteckning och 9) beslut i övriga valadministrativa och valtekniska frågor av motsvarande beskaffenhet.</P> <P class="p55 ft6">12 §</P> <P class="p336 ft1">Paragrafen innehåller bestämmelser om anställningar m.m. (jfr 6 §).</P> <P class="p594 ft34"><SPAN class="ft37">3.2</SPAN><SPAN class="ft41">Förordning (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen</SPAN></P> <P class="p595 ft6">2 kap. 1 §</P> <P class="p35 ft15">Ändringen föranleds av att Riksskatteverket inte längre skall vara central valmyndighet.</P> <P class="p39 ft15">Skattemyndigheten skall dock som hittills enligt instruktionen bistå länsstyrelserna i de län som ingår i myndighetens verksamhetsområde i arbetet med de allmänna valen och upprätta röstlängd och röstkort (se 3 kap. 2 §).</P> <P class="p36 ft6">Övergångsbestämmelser</P> <P class="p297 ft15">I övergångsbestämmelser till instruktionen föreskrivs att RSV till utgången av år 2001 ansvarar för underhåll och drift av nuvarande valdatasystem. Detta innebär att RSV vid händelse av val bistår</P> </DIV> <DIV id="page_249"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 2 <SPAN class="ft1">263</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft15">Riksvalsnämnden med framställning av röstlängd, sammanräkning av valresultatet m.m.</P> <P class="p273 ft1">Sammanfattningsvis behåller således övergångsvis RSV tillsammans med skattemyndigheten registeransvaret för röstlängdsregister och RSV tillsammans med länsstyrelserna registeransvaret för kandidatregister.</P> <P class="p275 ft1">RSV är registeransvarigt för alla röstlängdsregister. Detta framgår av lagen (1997:158) om röstlängdsregister. Ansvaret omfattar även de röstlängdsregister som skattemyndigheterna för. Ansvaret är då delat mellan RSV och respektive skattemyndighet. Enligt utredningens förslag skall RSV övergångsvis behålla uppgiften att föra register för tillhandahållande av röstlängder för hela landet till utgången av år 2001. Någon ändring av registeransvaret behöver därför inte ske i samband med att uppgiften att vara central valmyndighet flyttas från RSV. Detta gäller också ansvaret för det kandidatregister som RSV för med tillstånd av Datainspektionen.</P> <P class="p289 ft1">Inom Regeringskansliet (Finansdepartementet) bereds för närvarande Registerförfattningsutredningens förslag om ny lag om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar som skall ersätta lagen om röstlängdsregister (Skatt Tull Exekution Normer för behandling av personuppgifter, SOU 1999:105). Den föreslagna lagen, som omfattar även det kandidatregister RSV i dag för med Datainspektionens tillstånd, är tänkt att träda i kraft senast den 1 oktober 2001. I den föreslagna lagen pekas, liksom i nu gällande lag, RSV ut som ansvarig myndighet. Enligt vad utredningen erfarit avser dock Regeringen att i sitt propositionsförslag till riksdagen ersätta ”Riksskatteverket” med ”den centrala valmyndigheten”.</P> </DIV> <DIV id="page_250"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr0 td237"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td238"><SPAN class="p10 ft1">265</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td239"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td240"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p596 ft55">Bilaga 3</P> <P class="p597 ft37">En internationell jämförelse i några frågor</P> <P class="p598 ft1">För flera av de uppgifter som omfattas av utredningens översyn är det för det slutliga ställningstagandet av stort intresse att kunna göra jämförelser med andra länder<SPAN class="ft85">1</SPAN>. Utredningen har genom en enkät till EU:s övriga fjorton medlemsstater samt till Norge, Island och Schweiz begärt att få följande frågor närmare belysta:</P> <P class="p599 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">möjligheten att brevrösta,</SPAN></P> <P class="p600 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">valadministrationens möjligheter att svara för aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta,</SPAN></P> <P class="p600 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">hur snabbt valresultatet för de olika valen kan fastställas efter valdagen, och</SPAN></P> <P class="p600 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">om röstning via Internet genomförts i något försök eller i något val m.m.</SPAN></P> <P class="p601 ft14">Till varje fråga i den följande sammanställningen av enkätsvaren lämnas inledningsvis en kort beskrivning av vad som gäller i Sverige.</P> <P class="p602 ft55">Möjligheten att brevrösta</P> <P class="p603 ft1">Svenskar som befinner sig utomlands har med två undantag möjlighet att rösta hos svenska utlandsmyndigheter. Undantagna är de svenska utlandsmyndigheterna i Schweiz och i Tyskland. Bakgrunden till detta är att Schweiz och Tyskland inte tillåter att där anordnas vanlig röstmottagning för val i andra länder. För svenskar som befinner sig i dessa båda länder har därför införts en särskild form av röstning – brevröstning. Vid brevröstning ställer väljaren i ordning sin röst och</P> <P class="p604 ft88"><SPAN class="ft86">1 </SPAN><SPAN class="ft87">Tyskland</SPAN>; På grund av den författningsenliga ansvarsfördelningen mellan tyska staten och delstaterna har de senare behörighet att stifta lagar om delstats- och kommunalval. Frågor om delstats- och kommunalval redovisas därför inte utan bara valen till den tyska förbundsdagen och valen av Europaparlamentsledamöter som faller inom tyska statens ansvarsområde.</P> </DIV> <DIV id="page_251"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">266 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">sänder den med vanlig post direkt till respektive lokal valmyndighet i Sverige. I Sverige diskuteras nu om inte denna möjlighet bör gälla alla utlandssvenskar och inte bara de som vistas i Schweiz eller Tyskland. Mot denna bakgrund önskas svar på följande två frågor.</P> <P class="p605 ft29"><SPAN class="ft18">1)</SPAN><SPAN class="ft33">Kan den som befinner sig utomlands rösta genom att sända sin röst med vanlig post till valmyndigheten eller motsvarande myndighet?</SPAN></P> <P class="p35 ft17"><SPAN class="ft18">2)</SPAN><SPAN class="ft19">Är det möjligt för den som befinner sig inom landet att rösta genom att sända sin röst med vanlig post till valmyndigheten eller motsvarande myndighet?</SPAN></P> <P class="p43 ft6">Belgien</P> <P class="p35 ft15"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft25">Brevröstning anordnas för belgiska medborgare som är bosatt utomlands vid val till Europaparlamentet.</SPAN></P> <P class="p545 ft1"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft24">Brevröstning är inte tillåten för röstning inom landet.</SPAN></P> <P class="p278 ft6">Danmark</P> <P class="p32 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft24">En dansk vælger, der opholder sig i udlandet, kan afgive stemme ved personligt fremmøde på en dansk diplomatisk eller konsulær repræsentation eller ved at henvende sig personligt til en stemmemodtager i udlandet, der er udpeget af Indenrigsministeriet. Den stemme der afgives – en såkaldt brevstemme – sendes ved repræsentationens eller stemmemodtagerens foranstaltning til den kommune i Danmark, hvor den pågældende er optaget på valglisten. Forsendelsen kan ske med sædvanlig post eller efter omstændighederne med diplomatpost eller med kurér.</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Uanset betegnelsen ”brevstemme” er der således ikke tale om en ordning, hvorefter en vælger med brev kan få tilsendt en stemmeseddel, som vælgeren derefter kan udfylde på sit opholdssted og selv returnere pr. post til den lokale valgmyndighed.</P> <P class="p240 ft15">En brevstemme skalfor at kunne medregnes – være modtaget på afstemningsstedet inden afstemningen går i gang på valgdagen kl. 9. Det gælder også for brevstemmer, der afgives i Danmark, jf. nedenfor.</P> <P class="p442 ft15"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft25">En vælger, der befinder sig i Danmark, men som er forhindret i at møde frem til afstemningen på valgdagen, kan ligeledes afgive brevstemme. Den almindelige ordning for brevstemmeafgivning i</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_252"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">267</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft1">Danmark går ud på, at vælgeren skal henvende sig personligt på et folkeregister (et kommunekontor) for at afgive brevstemme. I tilfælde, hvor brevstemmen er afgivet på et folkeregister i en anden kommune end den, hvor vælgeren er optaget på valglisten, sendes brevstemmen med sædvanlig post til denne kommune.</P> <P class="p51 ft1">For vælgere, der er indlagt på sygehus, bor på plejehjem m.v. eller er indsat i et fængsel eller arresthus er der særlige ordninger for brevstemmeafgivning. Fælles for disse særlige ordninger er, at brevstemmen afgives til en stemmemodtager, som skal sørge for, at brevstemmen med sædvanlig post bliver sendt til eller på anden måde afleveret til den kommune, hvor vælgeren er optaget på valglisten.</P> <P class="p45 ft6">Finland</P> <P class="p32 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft24">Val förrättas i Finland genom förhandsröstning och röstning på valdagen. Varje röstberättigad får förhandsrösta på de allmänna förhandsröstningsställena i hemlandet och utomlands i finska beskickningar (46 § vallagen). Förhandsröstning inleds den 11:e dagen före valdagen och avslutas utomlands den 8:e dagen och i Finland den 5:e dagen före valdagen (47 § vallagen). Röstningen sker inför en valmyndighet i Finland och utomlands. Det är inte möjligt att sända sin röst med vanlig post till valmyndigheten (4, 55, 57, 67 och 69 §§ vallagen). När Schweiz och Tyskland inte tillät utlänningar att rösta på deras territorium måste de röstberättigade finska medborgarna som befann sig där resa till grannländerna för att rösta.</SPAN></P> <P class="p606 ft15"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft25">Det är i Finland möjligt att rösta per post endast vid kommunala folkomröstningar.</SPAN></P> <P class="p43 ft6">Frankrike</P> <P class="p343 ft1">1) Enligt artikel L.12 i vallagen (code électoral) får en fransk medborgare som är bosatt utomlands och registrerad vid det konsulat han hör till, på egen begäran tas upp i röstlängden i antingen den kommun där han är född, den kommun där han senast var folkbokförd, den kommun där han senast var bosatt, under förutsättning att den bosättningen varade minst sex månader, den kommun där hans föräldrar är födda, är eller var upptagna i röstlängden eller, slutligen, den kommun där något av hans barn är upptaget i röstlängden.</P> <P class="p54 ft15">Franska medborgare har alltså rätt att delta i alla lokala och nationella val, vid behov genom förfarandet med röstning genom</P> </DIV> <DIV id="page_253"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">268 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">ombud, vilket beskrivs i artiklarna <NOBR>L.71–L.78</NOBR> och <NOBR>L.72–L.80</NOBR> i vallagen. Ombudets fullmakt gäller för den tid den röstberättigade är registrerad vid konsulatet, dock högst tre år.</P> <P class="p47 ft1">När det gäller folkomröstningar, presidentval och val av ledamöter till Europaparlamentet får franska medborgare som är bosatta utanför Frankrike, på egen begäran och i enlighet med ändrad författning (loi organique) nr <NOBR>76–97</NOBR> av den 31 januari 1976 och artikel 23 i ändrad lag nr <NOBR>77–729</NOBR> av den 7 juli 1977, utöva sin rösträtt i valcentraler som upprättas vid franska ambassader eller konsulat i det land där de är bosatta. För att ytterligare underlätta röstningen för medborgare som är registrerade vid dessa valcentraler, finns även möjligheten att rösta genom ombud i det fall de inte själva kan komma till valcentralen på valdagen. Ovannämnda lag från 1976 föreskriver också att i det fall en gränsstat, som Schweiz eller Tyskland, inte tillåter att valcentraler upprättas på deras territorium, kan sådana valcentraler upprättas i de franska departement som gränsar till denna stat. Om staten i fråga inte gränsar till Frankrike, kan inga valcentraler upprättas.</P> <P class="p30 ft1">Poströstning avskaffades genom lag av den 31 december 1975, eftersom man efter varje val upptäckte ett stort antal fall av valfusk genom poströstningen, vilket bland annat berodde på att den röstande inte vid något tillfälle under poströstningen måste inställa sig personligen vid någon oberoende myndighet. Det fanns dessutom inte några fullständiga garantier för att det verkligen var den röstsedel den röstberättigade skickat som lades i valurnan.</P> <P class="p526 ft1">2) Samma svar som på fråga 1.</P> <P class="p278 ft6">Grekland</P> <P class="p35 ft15">Bestämmelserna för röstning är strikta och röstplikt gäller vid de allmänna valen. En väljare skall rösta på den ort där han eller hon är skriven. Vid förhinder att rösta på hemorten måste polisintyg uppvisas. Poströstning är inte tillåtet, inte heller röstning vid utlandsmyndighet.</P> <P class="p34 ft6">Irland</P> <P class="p35 ft15">För att få möjlighet att rösta vid val eller folkomröstningen måste man skrivas in i röstlängden (Register of Electors). Ett av kriterierna för att få tas upp i röstlängden är att personen i fråga måste ha sin ordinarie bosättning i staten. En ny röstlängd upprättas varje år och används vid</P> </DIV> <DIV id="page_254"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">269</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">alla val och folkomröstningar som anordnas inom de 12 månader röstlängden gäller.</P> <P class="p39 ft1">Med vissa begränsade undantag måste väljarna personligen inställa sig i vallokalen på den plats de är registrerade som väljare för att rösta. System för brevröstning finns att tillgå för medlemmar av Gardai (polisen), heltidanställda inom försvaret, personal vid utländska beskickningar och deras makar, personer med psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättning och personer vilkas sysselsättning medför att de sannolikt inte kan inställa sig personligen i sin lokala vallokal på valdagen. Det finns inga planer på att utöka möjligheten att brevrösta till andra kategorier av väljare. Möjligheten att brevrösta för medborgare som befinner sig utomlands gäller enbart personal vid utländska beskickningar och militär personal om de gör <NOBR>FN-tjänst</NOBR> osv.</P> <P class="p55 ft6">Island</P> <P class="p37 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft24">Röstning utomlands går så till att den isländska röstberättigade medborgaren uppsöker valförrättare, som har valsedlar. kuvert och omslag i sin ”vallokal”. Valförrättare utomlands utses av utrikesministeriet och det annonseras i olika former vilka de är och när valförrättning äger rum; hittills har det varit isländska beskickningar, (vissa) honorärkonsulat och några tillfälliga vallokaler” (exempelvis tillrest tjänsteman från närliggande myndighet). När identitet och övriga formaliteter kontrollerats - det är således närmast fråga om en notariatfunktion – får den röstberättigade själv sända det förslutna ytterkuvertet med post (eller på annat sätt) till den valkrets vederbörande tillhör i Island. Detta förfarande har inte mött invändningar, inte heller i Schweiz eller Tyskland.</SPAN></P> <P class="p607 ft15"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft25">Motsvarande förfarande kan äga rum även inom landet (för personer som befinner sig på annan plats än i den egna valkretsen etc.).</SPAN></P> <P class="p486 ft89">Möjligheten att sända valhandlingar direkt till den enskilde och att vederbörande själv sänder in sin/a röst/er utan att uppsöka valförrättare har – för kontrollens skull – inte övervägts.</P> <P class="p47 ft90">Den som inom den egna valkretsen inte har möjlighet att komma till vallokalen kan senast fyra dagar före valdagen ansöka om att bli uppsökt av valförrättare i hemmet, på institution (där särskild valförrättning inte anordnas). Valförrättare kan i detta fall som ett alternativ sända två förtroendemän för att ta emot rösten.</P> </DIV> <DIV id="page_255"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">270 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Italien</P> <P class="p35 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft24">Italiensk medborgare som definitivt bosätter sig utomlands avregistreras från folkbokföringsregistret (Anagrafe della Popolazione Residente, APR) och registreras i det speciella registret över italienare som är folkbokförda utomlands (Anagrafe degli Italiani Residenti all'Estero). Sådan medborgare kvarstår dock i röstlängden i den kommun han utvandrat från.</SPAN></P> <P class="p240 ft1">Sådan medborgare kan inte rösta per korrespondens vid val och folkomröstningar, utan måste resa till Italien. Han erhåller därför från den kommun i vars röstlängd han är upptagen ett meddelande med uppgift om datum för valet/folkomröstningen samt information att han kan hämta sitt röstkort hos den kommunala valmyndigheten. Mot uppvisade av meddelandet får han dessutom rätt till resebidrag enligt gällande bestämmelser.</P> <P class="p30 ft15">Parlamentet granskar nu en regeländring som innebär att sådan väljare får möjlighet att rösta per korrespondens. Innan beslut härom kan fattas måste dock parlamentet slutgiltigt godkänna grundlagsändringarna om antalet deputerade och senatorer som skall väljas i utlandsvalkretsen .</P> <P class="p270 ft1"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft24">Endast vid val av italienska företrädare i Europaparlamentet säger lagen att väljare som är fast bosatt i </SPAN><NOBR>EU-länderna,</NOBR> samt väljare som tillfälligt befinner sig i dessa länder av arbets- eller studieskäl jämte medföljande familjemedlemmar, kan rösta i de speciella valdistrikt som inrättas i dessa länder.</P> <P class="p240 ft14">Väljare som är folkbokförd i Italien måste personligen inställa sig i den vallokal i vars röstlängd han är upptagen för att avlägga sin röst.</P> <P class="p34 ft6">Luxemburg</P> <P class="p32 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft24">Väljare som befinner sig utomlands kan rösta genom att sända sin röst med vanlig post. Valsedeln skall läggas i ett valkuvert. Valkuvertet tillsammans med kallelsen (röstplikt) läggs i ett ytterkuvert och postas som vanligt brev till det särskilda valkontor som finns angivits på valkuvertet.</SPAN></P> <P class="p502 ft1"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft36">Väljare som befinner sig i landet har rätt att rösta i följande fall.</SPAN></P> <P class="p381 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">Den vars hälsotillstånd eller fysiska kondition gör det omöjligt för vederbörande att komma till vallokalen för att rösta.</SPAN></P> <P class="p19 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">Den som är äldre än 70 år.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_256"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">271</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Nederländerna</P> <P class="p35 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft24">Vallagen anger grunderna för möjligheten att rösta för nederländska medborgare som är bosatta utomlands. De får endast delta i valen till underhuset och Europaparlamentet. De måste registrera sig inför varje val. De har möjlighet att rösta via post, genom ombud eller i valfri vallokal i Nederländerna.</SPAN></P> <P class="p39 ft1">När det gäller brevröstning skickas röstsedeln med ordinarie post (ibland via ambassaden) till valmyndigheten i Haag. I nio länder har nederländska väljare möjlighet att skicka sin röstsedel direkt till ambassaden där även vallokaler inrättas. Dessa vallokaler inrättas på grund av den långsamma postgången i vissa länder och naturligtvis på grund av det långa avståndet.</P> <P class="p51 ft15">I Haag finns den centrala valmyndigheten dit alla brevröster kommer in och slutligen räknas.</P> <P class="p342 ft15"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft25">Brevröstning är endast möjlig för nederländska medborgare som bor utomlands. Nederländska medborgare har möjligheten att välja om de vill rösta i den vallokal de kallas till eller genom ombud eller i den vallokal de befinner sig närmast för tillfället.</SPAN></P> <P class="p34 ft6">Norge</P> <P class="p32 ft15"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft25">Brevvalg for norske stasborgare i utlandet gjelder for land der regelverket er till hinder for stemmegivning til en offisiell stemmemottaker.</SPAN></P> <P class="p442 ft15"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft25">Ved forhåndsstemmegivning innenfor landets grenser må velgeren avgi stemme til en stemmemottaker – enten hjemme hos velgeren eller på sted det det er bestemt av forhåndssemmegivning skal foregå, f.eks.postkontor.</SPAN></P> <P class="p34 ft6">Portugal</P> <P class="p35 ft1">1) Portugisiska medborgare som är bosatta i Portugal måste inställa sig i sin vallokal för att rösta. Personal inom militären eller polisen och personer som arbetar till sjöss, inom flyget eller inom vägtransporter och vilkas arbetsuppgifter hindrar dem från att rösta på valdagen, samt frihetsberövade eller sjuka som inte har möjlighet att ta sig till vallokalen har dock möjlighet att rösta på rådhuset. Personer som faller under de förstnämnda kategorierna måste inställa sig på rådhuset mellan 5 och 10 dagar före valdagen. När det gäller frihetsberövade</P> </DIV> <DIV id="page_257"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">272 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft14">och sjuka kommer en delegation från rådhuset till dem mellan 10 och 13 dagar före valdagen för att samla in röstsedlar.</P> <P class="p360 ft15">2) Portugisiska medborgare som är bosatta utomlands och har rösträtt kan skicka sina röstsedlar med rekommenderad post till valmyndigheten i Portugal. Denna möjlighet föreligger dock endast i fråga om val till det nationella parlamentet och Europaparlamentet. Endast personer som är bosatta i någon av Europeiska unionens medlemsstater får rösta vid val till Europaparlamentet.</P> <P class="p36 ft6">Schweiz</P> <P class="p32 ft15">Sedan år 1991 är det möjligt för schweiziska medborgare att sända sin röst med vanlig post till valmyndigheten. Detta gäller både om medborgaren befinner sig utom och inom Schweiz.</P> <P class="p279 ft6">Spanien</P> <P class="p32 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft24">Spanska medborgare som befinner sig utomlands har möjlighet att brevrösta. Röstningen går i huvudsak till som vid poströstning inom landet. Väljaren måste ha ett intyg (röstkort) som visar att han eller hon är upptagen i röstlängden och måste kunna legitimera sig. Röstförsändelsen måste rekommenderas för att vara giltig.</SPAN></P> <P class="p383 ft15"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft25">Det är inte möjligt för den som befinner sig inom landet att brevrösta. Den som inte röstar i vallokalen har möjlighet att poströsta. Följande villkor gäller. Väljaren måste ha ansökt om ett intyg som visar att vederbörande finns upptagen i röstlängden. Väljaren måste personligen rösta på ett postkontor och kunna legitimera sig.</SPAN></P> <P class="p34 ft6">Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland</P> <P class="p35 ft15">1) Inte för närvarande. Medborgare i Förenade kungariket som befinner sig utomlands kan inte rösta vid brittiska ambassader eller konsulat.</P> <P class="p39 ft1">Brittiska medborgare som hör till kategorin ”väljare i utlandet” (overseas electors) har rätt att rösta. Det rör sig om medborgare som är bosatta i andra länder. I 1985 års lag om folkrepresentation (Representation of the People Act 1985) infördes för första gången den rösträtten för ”overseas electors”, och i 1989 års lag utvidgades kvalificeringsperioden från 5 till 20 år. En sådan väljare måste låta sig registreras och har möjlighet att rösta genom ombud i den valkrets han</P> </DIV> <DIV id="page_258"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">273</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">eller hon senast var upptagen i röstlängden, innan flytten från Förenade kungariket. ”Overseas electors” måste anmäla sig varje år för att bli upptagna i röstlängden för val till parlamentet och Europaparlamentet (de får inte rösta i lokala val).</P> <P class="p30 ft1">Brittiska medborgare som är bosatta i landet men sannolikt kommer att befinna sig utomlands på valdagen har möjlighet att ansöka om att få brevrösta, men röstsedeln skickas till deras adress i Förenade kungariket. Röstsedeln skall fyllas i och återsändas till Returning officer (den myndighet som ansvarar för valförrättandet i den valkretsen) inom enligt den tidsplan som fastställts för valet och innan väljaren lämnar landet.</P> <P class="p41 ft1">Det är dock tänkt att detta system skall ändras genom de förordningar som skall antas enligt Representation of the People Act, 2000, så att både registrerade ”overseas electors” och brittiska medborgare som tillfälligt befinner sig utomlands skall ha rätt att ansöka om brevröstning.</P> <P class="p353 ft1">2) Ja, om de hör till någon av de kategorier som har rätt till det. Väljare har rätt att ansöka om brevröstning om deras situation på valdagen sannolikt kommer att vara sådan att de inte rimligtvis kan förväntas inställa sig i den vallokal de kallats till. Skälen till detta kan vara deras sysselsättning, tjänstgöring eller anställning, att de flyttat till en annan valkrets sedan röstlängden upprättades eller styrkt fysisk oförmåga.</P> <P class="p51 ft15">Förordningar som skall antas enligt Representation of the People Act, 2000 kommer att medföra ändringar av dessa system så att registrerade väljare skall kunna brevrösta på begäran.</P> <P class="p279 ft6">Tyskland</P> <P class="p35 ft15">1) Röstberättigade som inte kan rösta i vallokalen (val med valurna) har möjlighet att delta i valet genom att brevrösta. Brevröstning kommer bara i fråga</P> <P class="p608 ft15"><SPAN class="ft8">a.</SPAN><SPAN class="ft30">om en röstberättigad person av viktigt skäl vistas utanför sitt valdistrikt under valtiden på valdagen,</SPAN></P> <P class="p362 ft1"><SPAN class="ft1">b.</SPAN><SPAN class="ft77">om en röstberättigad person flyttar till ett annat valdistrikt och inte har förts in i röstlängden i det nya valdistriktet,</SPAN></P> <P class="p362 ft15"><SPAN class="ft5">c.</SPAN><SPAN class="ft30">om en röstberättigad person av yrkesskäl eller på grund av sjukdom, hög ålder, handikapp eller på grund av sitt fysiska tillstånd i övrigt inte eller endast med orimliga svårigheter kan uppsöka sin bostadsort.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_259"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">274 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft1">Väljaren måste försäkra att han har skäl för att brevrösta för att han skall kunna få handlingarna för brevröstningen. I handlingarna för brevröstning ingår i synnerhet röstsedeln och ett röstkort på vilket väljaren skall försäkra att han gjort markeringarna på röstsedeln personligen. Den röstberättigade översänder i regel detta röstbrev med posten till ansvarig valmyndighet. Röstbrevet kan också lämnas in till ansvarig myndighet.</P> <P class="p606 ft1">2) Tyskar som bor utomlands kan på grund av det geografiska avståndet till valdistriktet i regel bara delta i valen genom att brevrösta<SPAN class="ft85">2</SPAN>. Om en utlandstysk ansöker om att bli införd i röstlängden i den kommun där han senast varit folkbokförd innan han flyttade från Förbundsrepubliken Tyskland, skickas handlingarna för brevröstning automatiskt till honom, om han inte speciellt anger att han vill rösta inför valnämnden. Röstbrevet kan skickas med posten – såsom angetts under 1a.</P> <P class="p306 ft6">Österrike</P> <P class="p32 ft1">1) Den som vet med sig att han eller hon på valdagen inte kommer att vistas på den ort där han eller hon finns upptagen i röstlängden och därför inte kunna utöva sin rösträtt, har efter begäran (muntlig eller skriftlig) rätt att få ett röstkort utställt (Wahlkarte). En sådan begäran kan göras från den dag valet utlyses till senast tre dagar före valdagen.</P> <P class="p240 ft1">Den som befinner sig utomlands kan ansöka om röstkort vid sin utlandsmyndighet. Görs ansökan muntligen måste han eller hon kunna styrka sin identitet genom dokument, vid skriftlig ansökan kan identiteten styrkas även på annat trovärdigt sätt. Röstkortet består av ett brevhuvud som kan tillslutas och som innehåller en röstsedel och ett tryckt valkuvert som kan klistras igen. I Österrikiska val används endast en röstsedel där samtliga partier som deltar i valet står uppräknade.</P> <P class="p609 ft92"><SPAN class="ft91">2 </SPAN>Angående temat ”brevröstning” vid val till Europaparlamentet bifogar jag för kännedom ett utdrag ur häfte 5 (Textliche Auswertung der Wahlergebnisse [Ö.a.:= Skriftlig utvärdering av valresultaten) i Fachserie 1 (Bevölkerung und Erwerbstätigkeit</P> <P class="p486 ft88">– Wahl der Abgeordneten des Europäischen Parlaments aus der Bundesrepublik Deutschland am 13 juni 1999 [Ö.a: = Befolkning och förvärvsarbete – val av Europaparlamentsledamöter från Förbundsrepubliken Tyskland den 13 juni 1999]). Utgivare: Statistisches Bundesamt – Der Bundeswahlleiter.</P> </DIV> <DIV id="page_260"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">275</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p344 ft1">I motsats till röstning med röstkort inom landet som bara kan ske på valdagen kan röstberättigade rösta i utlandet omedelbart efter det att den har erhållit sitt röstkort. Röstningen måste de genomföra på egen hand. På röstkortet skall antecknas att det förslutna valkuvertet lagts i röstkortet. Anteckningen skall omfatta en bekräftelse på den röstandes identitet samt uppgift om tid (datum och klockslag) och plats för röstningen. Bekräftelsen måste göras innan den sista vallokalen i Österrike stängs.</P> <P class="p610 ft1">Bekräftelsen kan ske antingen genom</P> <P class="p611 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">en person motsvarande en österrikisk notarie eller en institution som i enlighet med uppehållslandets rätt är berättigad till officiellt bestyrkande, eller</SPAN></P> <P class="p563 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">chefen för en österrikisk utlandsmyndighet eller en av denne utsedd person, eller</SPAN></P> <P class="p563 ft15"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft50">en myndig österrikisk medborgare, som förfogar över giltigt pass vars utställningsdatum (passnummer, utställande myndighet och datum för utställandet) måste antecknas på röstkortet för att röstningen skall vara giltig.</SPAN></P> <P class="p360 ft1">Om det gäller röstberättigade medlemmar av en enhet som sänts till utlandet efter begäran om internationell organisation bör bekräftelsen göras av chefen för enheten eller någon i enheten som denne utsett.</P> <P class="p240 ft1">Det förslutna röstkortet måste senast åtta dagar efter valdagen, före kl. 12, ha kommit in till behörig valmyndighet (framgår av adressen på det förtryckta röstkortet).</P> <P class="p47 ft15">När röstningen bestyrks av en österrikisk utlandsmyndighet vidarebefordrar denna röstkortet till behörig valmyndighet i tid. Om röstningen bestyrks på annat sätt, måste den röstberättigade själv se till att röstkortet och det oöppnade valkuvertet som ligger i röstkortet, kommer i tid till behörig valmyndighet. För sent inkomna röstkort beaktas inte vid beräkningen av valresultatet.</P> <P class="p35 ft15">2) Enligt vallagarna utövar varje röstberättigad person sin rösträtt på den ort i vars röstlängd han eller hon finns upptagen. Röstberättigad som har röstkort kan dock utöva sin rösträtt även utanför denna ort.</P> <P class="p39 ft15">Inom landet kan rösträtten utövas endast på valdagen och endast inför en valmyndighet. Röstning genom att sända röstsedeln per post till valmyndigheten är inte möjligt.</P> </DIV> <DIV id="page_261"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">276 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft59">Valadministrationens möjligheter att svara för aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta</P> <P class="p612 ft1">Den som har rösträtt är inte enligt svensk lag skyldig att rösta. På valmyndigheten ankommer det enligt lagen att informera allmänheten om när, var och hur man skall rösta samt om vad som i övrigt gäller i valet. I denna uppgift ingår inte uttryckligen att t.ex. uppmana väljarna att rösta. Men frågan om en mer aktiv valmyndighet har väckts. Mot denna bakgrund önskas svar på följande fråga.</P> <P class="p383 ft13">I vilken utsträckning får valmyndigheten befatta sig med aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta?</P> <P class="p279 ft6">Belgien</P> <P class="p336 ft1">Konstitutionen föreskriver röstplikt.</P> <P class="p278 ft6">Danmark</P> <P class="p35 ft1">De danske valgmyndigheder skal sørge for, at vælgerne forud for valget får tilsendt et valgkort, der skal indeholde oplysning om vælgerens navn og adresse, nummer på valglisten samt om afstemningsstedes beliggenhed og dag og tid for afstemningen.</P> <P class="p240 ft1">De danske valgmyndigheder har derimod ingen opgaver i henseende til aktiv information eller opfordring til vælgerene om at afgive stemme.</P> <P class="p324 ft6">Finland</P> <P class="p297 ft14">Valmyndigheten får inte aktivt uppmana väljarna att rösta (21 § 1 mom. 7 och 22 § vallagen).</P> <P class="p279 ft6">Frankrike</P> <P class="p343 ft15">Föremål och datum för val utlyses genom dekret. Vid lokala val antar prefekten ett beslut om sammankallande av de röstberättigade som finns inom hans departement.</P> <P class="p39 ft15">För att stimulera röstdeltagandet bland väljarna anordnas, utöver de valkampanjer som bedrivs av kandidater och partier själva, informationskampanjer som systematiskt tilldelas sändningstid i radio</P> </DIV> <DIV id="page_262"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">277</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">och TV. Regeringen anordnar också informationskampanjer i samband med val till Europaparlamentet, senast den kampanj som genomfördes 1999. I samband med kommunal- och kantonalvalen i mars 2001 förbereder regeringen en kampanj enligt samma modell, som skall rikta sig särskilt till unga och till kommuninnevånare.</P> <P class="p34 ft6">Grekland</P> <P class="p35 ft15">I och med att röstning är obligatoriskt sker också uppmaningar i olika riktade former till väljarkåren att rösta. Upplysningar i media förklarar bl.a. varför medborgarna härvidlag skall göra sin plikt till samhället.</P> <P class="p279 ft6">Irland</P> <P class="p35 ft1">Det är inte obligatoriskt att rösta i Irland. Val och folkomröstningar genomförs av valkretsens valmyndighet (Returning officer), som är en oberoende myndighet. Inför varje val och folkomröstning skickar valmyndigheten till varje röstberättigad ett röstinformationskort med information om adress till vallokalen, väljarens nummer i röstlängden, och vilka handlingar som är godkända som identitetshandlingar inför valfunktionären. Vid folkomröstningar innehåller röstkortet också information om omröstningens frågeställning. Lagen om folkomröstningar föreskriver att en oberoende folkomröstningskommitté skall ta fram och sprida information om frågorna i folkomröstningen.</P> <P class="p41 ft1">Det är inte i lag förbjudet att genomföra särskilda neutrala kampanjer (utöver den normala verksamheten de politiska parterna bedriver) för att stimulera deltagandet i val och folkomröstningar, men till nyligen har inte frågan om genomförandet av sådana kampanjer varit någon särskilt aktuell fråga eftersom valdeltagandet varit högt. Faktorer som konkurrens och sund rivalitet mellan politiska partier, omfattande valkampanjer, allmänhetens intresse för politik och medborgarandan har varit nog för att säkerställa ett högt valdeltagande. Det minskande valdeltagandet, som märks i de flesta av västerlandets demokratier, är en komplex fråga med många aspekter som det tyvärr inte finns några enkla lösningar på. Under de senaste åren har regeringen låtit sätta in neutrala annonser i tidningarna med uppmaning till medborgarna att rösta.</P> </DIV> <DIV id="page_263"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">278 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Island</P> <P class="p297 ft1">Information om valet ges – i regel mycket utförligt – i olika medier. Vid president- och alltingsval sker det över hela landet och i rikstäckande medier. Vid region- och lokalval används främst lokala medier (jfr 44 par. i 2000 års vallag).</P> <P class="p30 ft15">Någon funktion för valförrättaren eller den lokala valnämnden att aktivt informera eller uppmana väljare att rösta har inte ansetts lämplig eller ens behövlig.</P> <P class="p279 ft6">Italien</P> <P class="p32 ft1">Den lokala valmyndigheten informerar medborgarna om datum och tider för röstningen genom att sätta upp affischer med information om att valmöten sammankallats. Valdistriktets nummer och adress återfinns på röstkortet som varje väljare mottar före valet och som skall uppvisas för att han skall få avlägga sin röst.</P> <P class="p240 ft15">Det står var och en fritt att utöva sin rösträtt och den offentliga förvaltningen har inte till uppgift att uppmana medborgarna att rösta (sådant ingår i de politiska partiernas propagandaverksamhet).</P> <P class="p39 ft15">Inrikesministeriet sammanställer speciella trycksaker som innehåller regler och instruktioner angående valet och dessa skickas ut till prefekturerna (motsv. länsstyrelse) för vidare befordran till de lokala myndigheterna.</P> <P class="p36 ft6">Luxemburg</P> <P class="p336 ft1">Det är obligatoriskt att rösta.</P> <P class="p278 ft6">Nederländerna</P> <P class="p37 ft15">Det ankommer på de lokala myndigheterna att sända alla röstberättigade en inbjudan att rösta (röstkort). Tillsammans med detta informeras också väljarna om de olika möjligheterna att rösta och om de deltagande politiska partiernas program och idéer. Regeringen lägger ut mycket pengar på annonser för att öka valdeltagandet. Lågt valdeltagande är ett stort problem.</P> </DIV> <DIV id="page_264"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">279</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Norge</P> <P class="p32 ft15">Valginformasjonen fra myndighetene i Norge til velgerne går forst og fremst på informasjon om regelverket – hvem som har stemmerett, hvordan stemmegivningen foregår osv. Vi driver imidlertid også informasjon som tar sikte på å motivera velgerne till å stemme.</P> <P class="p34 ft6">Portugal</P> <P class="p32 ft1">Portugisiska medborgare är inte skyldiga att rösta men skall tas upp i röstlängden. Myndigheter och tjänstemän vid dessa får inte ta offentlig ställning beträffande de politiska frågorna under valtiden. Den nationella valmyndigheten, Comissão Nacional de Eleições, som ansvarar för ett rättvis och lagenligt valförfarande brukar aktivt främja valdeltagandet. Efter avslutad valkampanj och före valdagen brukar republikens president hålla ett tal för att uppmana medborgarna att gå och rösta.</P> <P class="p401 ft6">Schweiz</P> <P class="p37 ft15">Valmyndigheten får uppmana väljarna att rösta, men absolut inte göra propaganda för något parti.</P> <P class="p43 ft6">Spanien</P> <P class="p35 ft15">Valadministrationen får informera medborgarna om när val hålls, hur man gör när man röstar och vad som gäller vid poströstning. Informationen skall vara saklig. Den får under inga förhållanden utformas på ett sätt att väljarna kan komma att påverkas i sitt val.</P> <P class="p34 ft6">Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland</P> <P class="p35 ft15">Situationen i Förenade kungariket är för närvarande densamma som i Sverige i detta avseende.</P> <P class="p47 ft15">Liksom i Sverige ankommer det enligt lag på valmyndigheten att informera väljarna om när, var och hur man skall rösta och om vad som i övrigt gäller i valet. Registreringsmyndigheten bedriver också årligen en kampanj för att påminna medborgarna om att låta sig registreras i röstlängden, men stimulerar inte på annat sätt valdeltagandet.</P> </DIV> <DIV id="page_265"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">280 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p281 ft15">Alla röstberättigade medborgare är enligt lag skyldiga att låta sig registreras i röstlängden, med det finns inget lagkrav på att registrerade väljare skall rösta. Vid de allmänna valen 1997 var valdeltagandet 71 %, vid de lokala valen 1999 och 2000 var det 29 % och vid valet till Europaparlamentet 1999 bara 24 %.</P> <P class="p34 ft6">Tyskland</P> <P class="p32 ft1">Valmyndigheten är inte enligt lag förpliktad att uppmana eller anmoda väljarna att delta i valen. Utan att gå ut med en sådan appell till väljarna informerar myndigheten alla röstberättigade i röstlängden före valet, framför allt om tid och plats för valet och om detaljerna vad gäller eventuell brevröstning, och tillkännager dessa offentligt några få dagar före valet. Röstplikt föreligger inte i Förbundsrepubliken Tyskland.</P> <P class="p306 ft6">Österrike</P> <P class="p32 ft1">Enligt vallagen åligger det valmyndigheterna endast att genomföra och leda valen. Det är därför inte valmyndigheternas uppgift att uppmana väljarna att rösta. Den uppgiften ligger i stället på de partier som deltar i valet.</P> <P class="p240 ft15">Senast tre dagar före valet skall dock valmyndigheten i fråga tillställa de röstberättigade en officiell valinformation, bl.a. röstkort, den röstberättigades nummer i röstlängden, valdag, tid för röstning och vallokal.</P> <P class="p34 ft55">Sammanräkning av valresultatet</P> <P class="p297 ft1">Det är angeläget att det slutliga valresultatet kan fastställas så snabbt som möjligt. Frågan har därför väckts om det är möjligt att fastställa valresultatet ännu snabbare. I Sverige kunde utgången för det senaste riksdagsvalet fastställas tidigast fem dagar efter valdagen, för de senaste regionala valen tidigast i intervallet <NOBR>8–19</NOBR> dagar efter valdagen och för de senaste lokala valen tidigast i intervallet <NOBR>4–19</NOBR> dagar efter valdagen. Mot denna bakgrund önskas svar på följande fråga.</P> <P class="p613 ft17">Hur snabbt efter valdagen för respektive val kan det slutliga valresultatet fastställas?</P> </DIV> <DIV id="page_266"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">281</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Belgien</P> <P class="p614 ft15">Inofficiellt är valresultatet tillgängligt redan dagen efter valdagen. Något senare meddelas vilka kandidater som har utsetts.</P> <P class="p72 ft14">Protokoll över valresultatet överlämnas till varje församling inom en viss tidsfrist, olika för olika val.</P> <P class="p615 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">fem dagar för val till kammaren och senaten,</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">tre dagar för val till de regionala församlingarna, och</SPAN></P> <P class="p130 ft1"><SPAN class="ft42">•</SPAN><SPAN class="ft49">fem dagar för val till provinsråden.</SPAN></P> <P class="p383 ft15">Det ankommer sedan på varje vald församling att godkänna valet vid första sammanträdet. Varje kandidat kan därefter under 40 dagar anmärka på valresultatet. Först därefter är valresultatet definitivt.</P> <P class="p279 ft6">Danmark</P> <P class="p32 ft1">Opgørelsen af valgresultater i Danmark er baseret på to stemmeoptællinger, dels en foreløbig optælling på de enkelte afstemningssteder umiddelbart efter, at valghandlingen er afsluttet kl. 20 på valgdagen, dels en fornyet optælling (fintælling) dagen efter valgdagen.</P> <P class="p406 ft1">Når det drejer sig om valg til Folketinget, indberettes resultatet af den foreløbige stemmeoptælling til Indenrigsministeriet i løbet af valgaftenen. Når alle resultater er modtaget, sædvanligvis omkring kl. 23 på valgaftenen, beregner Indenrigsministeriet det foreløbige valgresultat i henseende til mandatfordelingen mellem de deltagende partier og eventuelle kandidater uden for partierne. Det endelige resultat af valget opgøres af Indenrigsministeriet på grundlag af de indberettede resultater af fintællingen. Det endelige resultat såvel i henseende til mandatfordeling som i henseende til, hvilke kandidater der er valgt for de enkelte partier, foreligger sædvanligvis 5 dage efter valgdagen.</P> <P class="p430 ft15">Resultatet af kommunale valg, dvs. valg til kommunalbestyrelser og amtsråd, opgøres lokalt af de enkelte kommunalbestyrelser henholdsvis amtsråd. På valgaftenen foretages en forløbig opgørelse af valgets resultat, mens det endelige resultat sædvanligvis forligger straks efter at fintællingen er afsluttet dagen efter valgdagen, for amtsrådsvalg dog eventuelt først to til tre dage efter valgdagen.</P> </DIV> <DIV id="page_267"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">282 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Finland</P> <P class="p496 ft1">Valresultatet fastställs tredje dagen efter valdagen efter kl. 18.</P> <P class="p405 ft6">Frankrike</P> <P class="p32 ft1">När det gäller kommunal- och kantonalval kungörs valresultatet av ordföranden för valnämnden eller den centrala valmyndigheten (artikel L.65 i vallagen). Valresultatet är alltså kungjort och officiellt några timmar efter det att röstningen är avslutad.</P> <P class="p38 ft15">När det gäller Europavalen förfogar den nationella rösträkningskommittén över en tidsfrist på fyra dagar innan valresultatet skall tillkännages officiellt (artikel 22 i lag nr <NOBR>77-729</NOBR> av den 7 juli 1977).</P> <P class="p39 ft1">Vid val av republikens president är det författningsrådet (Conseil constitutionnel) som skall tillkännage valresultaten. Rådet skall offentliggöra det slutliga resultatet av den första valomgången senast kl. 20.00 onsdagen efter valet. Efter den andra omgången har rådet tio dagar på sig att tillkännage det slutliga resultatet (artikel 27 i dekret nr <NOBR>64-231</NOBR> av den 14 mars 1964).</P> <P class="p47 ft1">När det gäller parlamentsval och regionala val skall rösträkningskommissionen tillkännage resultatet dagen efter valdagen (artiklarna L.157, L.359, R.109 och R.189 i vallagen).</P> <P class="p39 ft15">Efter klockan 20.00 på valdagen är det tillåtet att offentliggöra preliminära rösträkningsresultat, vilka gradvis blir allt säkrare. Inrikesministeriet skall se till att centralisera de preliminära resultaten av alla rösträkningar.</P> <P class="p279 ft6">Grekland</P> <P class="p35 ft15">Valresultatet föreligger som regel mycket snart efter valdagen, bl.a. på grund av att man inte tillåter poströstning. Vid det senaste valet kund det definitiva valresultatet meddelas redan efter ett dygn.</P> <P class="p279 ft6">Irland</P> <P class="p297 ft15">I Irlands håll val enligt systemet med proportionell representation genom ”single transferable vote” i flermansvalkretsar. Rösträkningen inleds kl. 9.00 dagen efter valdagen och i allmänhet är valresultatet känt samma dag vid <NOBR>22-tiden.</NOBR> I det fall en omräkning måste ske kan valresultatet i den valkretsen dröja ytterligare upp till två dagar.</P> </DIV> <DIV id="page_268"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">283</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Island</P> <P class="p35 ft1">Valresultatet förlägger i regel vid <NOBR>fyra-fem-tiden</NOBR> på morgonen dagen efter valdagen. Eventuella klagomål mot valet sänds skriftligen till Dómsog kirkjumálaráduneytid (justitieministeriet) inom fyra veckor efter valet. Valresultatet sänds efter eventuella påkallade efterkontroller till regeringen och föreläggs alltinget. Alltinget fastställer slutligen valutslaget.</P> <P class="p240 ft15">Det senaste valet på Island ägde rum den 8 maj 1999. Resultatet förelåg på morgonen den 9 maj, de facto den 10 maj; resultatet kungjordes officiellt den 28 maj och fastställdes slutgiltigt av det nya alltinget den 8 juni.</P> <P class="p279 ft6">Italien</P> <P class="p35 ft1">Vid kommunalval kan det officiella resultatet vara klart efter fyra eller fem dagar; vid val till provinsen efter cirka en vecka; vid val till regionerna och parlamentet efter 20 dagar – en månad.</P> <P class="p39 ft15">Naturligtvis inhämtar inrikesministeriet de provisoriska (icke officiella) resultaten och sprider information om dem redan på natten efter valet samt morgonen därpå, allteftersom rösträkningsuppgifterna kommer in via dator.</P> <P class="p279 ft6">Luxemburg</P> <P class="p297 ft15">Det slutliga valresultatet vid riksdagsval och val till Europaparlamentet fastställs senast fjärde dagen efter valdagen.</P> <P class="p47 ft15">I kommuner som tillämpar ett system med absolut majoritet kan som regel valresultatet fastställas i intervallet <NOBR>2–9</NOBR> dagar efter valdagen. I kommuner som tillämpar proportionell representation fastställs också valresultatet i detta intervall.</P> <P class="p34 ft6">Nederländerna</P> <P class="p297 ft1">Tredje dagen efter valet tillkännager de lokala valmyndigheterna det totala antal röster som lagts på varje lista och varje kandidat. Vid kommunalvalen sammanträder den centrala valmyndigheten därefter samma dag för att fördela platserna.</P> <P class="p240 ft14">Vid provinsval och nationella val lämnas informationen från de lokala valmyndigheterna till den centrala valmyndigheten. Oftast</P> </DIV> <DIV id="page_269"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">284 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft15">tillkännages de slutliga resultaten direkt efter helgen. Det innebär att de slutliga resultaten tillkännages inom fem dagar efter valdagen.</P> <P class="p47 ft1">Det pågår en offentlig debatt om tillkännagivandet av de slutliga resultaten. De flesta <NOBR>TV-stationerna</NOBR> vill kunna offentliggöra valresultatet på bästa sändningstid på valdagen. Många gånger grundas denna information på intervjuer och ”skuggval”. Det är omöjligt att få tillförlitliga resultat under själva valdagen.</P> <P class="p278 ft6">Norge</P> <P class="p488 ft1">Valgresultatene i Norge kan vaere klare:</P> <P class="p41 ft15">Kommunestyrevalg: Tidligst 2 dagar etter valget (onsdag – valgdagen er mandag).</P> <P class="p39 ft1">Fylkestingsvalg: Tidligst <NOBR>3–4</NOBR> dagar etter valget (torsdag/fredag – valgdagen er mandag).</P> <P class="p47 ft1">Stortingsvalg: Fordelning av distriktsmandatene tidligst <NOBR>3–4</NOBR> dagar etter valget (torsdag/fredag – valgdagen er mandag). Fordelning av utjevningsmandatene tidligst <NOBR>8–9</NOBR> dagar etter valget (Riksvalgstyret foretar fordelningen tisdag eller onsdag i uken etter den uken valget avholdes).</P> <P class="p278 ft6">Portugal</P> <P class="p37 ft15">Officiella slutliga resultat måste fastställas senast 10 dagar efter valdagen när det gäller presidentval och val till det nationella parlamentet och Europaparlamentet. I den lag som är tillämplig på val till lokala myndigheter anges ingen tidsgräns för fastställandet av slutliga resultat. Preliminära resultat finns vid alla val tillgängliga tidigt på morgonen efter valdagen.</P> <P class="p36 ft6">Schweiz</P> <P class="p496 ft1">Det slutliga valresultatet dröjer fem till sex veckor efter valdagen.</P> <P class="p278 ft6">Spanien</P> <P class="p297 ft15">Enligt lag skall valresultatet fastställas senast på den tredje dagen efter valdagen. Det slutliga valresultatet publiceras dock först sedan valresultatet vunnit laga kraft. Valresultatet vinner laga kraft 40 dagar efter det att röstsammanräkningen har avslutats.</P> </DIV> <DIV id="page_270"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">285</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland</P> <P class="p32 ft1">Normalt inom 24 timmar oavsett vilket val det gäller och vilket röstningssystem som används. De senaste åren har valresultaten från nationella val Europaval, regionala och lokala val tillkännagivits inom 24 timmar efter det att vallokalerna stängts på valdagen, oavsett om röstsystemet varit <NOBR>”first-past-the-post”</NOBR> (majoritetsval), proportionell representation eller en kombination av dessa.</P> <P class="p38 ft15">Vid de allmänna valen 1997 stängde vallokalerna kl. 22.00 torsdagen den 1 maj och det slutliga resultatet beträffande de 659 platserna i parlamentet tillkännagavs kl. 18.00 fredagen den 2 maj, dvs. inom 24 timmar. Vid detta parlamentsval blev det regeringsskifte från Conservative till Labour och drottningen tillsatte den nye premiärministern flera timmar innan det slutliga resultatet tillkännagavs.</P> <P class="p34 ft6">Tyskland</P> <P class="p297 ft15">Vid de senaste förbundsdags- och Europavalen kunde det slutgiltiga valresultatet fastslås inom 15 till 17 dagar.</P> <P class="p43 ft6">Österrike</P> <P class="p32 ft1">Med hänsyn till hur snabbt röstkuverten inkommer från utlandet (senast den åttonde dagen efter valdagen, kl. 12, på ansvarig valmyndighet) kan det slutgiltiga valresultatet trots elektronisk databearbetning (Modulares Wahlpaket) fastställas tidigast den nionde dagen efter valdagen, efter sammanträde på respektive valmyndighet.</P> <P class="p278 ft55">Röstning över Internet</P> <P class="p37 ft1">En annan viktig fråga som också omfattas av översynen är röstning över Internet. En sådan röstning kan ske antingen med hjälp av datorer som tillhandahålls och kontrolleras av valmyndigheten i vallokalen eller på någon annan av valmyndigheten anvisad plats eller med hjälp av väljarnas egna datorer på arbetsplatsen eller i den egna bostaden. för utredningen är det därför särskilt angeläget att få del av de erfarenheter som har gjorts i andra länder när det gäller denna fråga. Mot denna bakgrund önskas svar på följande frågor.</P> <P class="p613 ft13">1) Har röstning över Internet genomförts i något försök eller i något val?</P> </DIV> <DIV id="page_271"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">286 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft13"><SPAN class="ft18">2)</SPAN><SPAN class="ft93">Om ja på ovanstående fråga, vilka är erfarenheterna av röstning över Internet?</SPAN></P> <P class="p360 ft13"><SPAN class="ft18">3)</SPAN><SPAN class="ft93">Om nej på ovanstående fråga, planeras försök eller val med röstning över Internet ?</SPAN></P> <P class="p34 ft6">Belgien</P> <P class="p496 ft1">1) Nej.</P> <P class="p616 ft14">3) Försök med röstning via Internet planeras inte varken på kort eller lång sikt.</P> <P class="p34 ft6">Danmark</P> <P class="p496 ft1">1) Nej.</P> <P class="p529 ft1">3) Nej. Sådanne forsøg planlægges ikke.</P> <P class="p405 ft6">Finland</P> <P class="p496 ft1">1) Röstning över Internet har inte genomförts.</P> <P class="p527 ft1">3) Det planeras inte röstning över Internet.</P> <P class="p278 ft6">Frankrike</P> <P class="p496 ft1">1) Röstning via Internet är inte tillåtet i Frankrike.</P> <P class="p617 ft15"><SPAN class="ft1">3)</SPAN><SPAN class="ft35">Ett försök att distribuera och trycka röstsedlar via Internet gjordes vid valet av ledamöter till Europaparlamentet 1999 av kandidaten Christian Cotten. Användandet av Internet är inte tillåtet eftersom det företer likheter med poströstning, som är förbjudet i Frankrike.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_272"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">287</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Grekland</P> <P class="p496 ft1">1) Nej.</P> <P class="p353 ft15">3) Efter det senaste valet har diskuterats att man skall verka för att förenkla valadministrationen. Som ett första steg avser man att införa poströstning.</P> <P class="p43 ft6">Irland</P> <P class="p37 ft1">3) Det finns för närvarande inga planer på att genomföra något val över Internet. Regeringen har principiellt godkänt införandet av elektronisk röstning och rösträkning vid val och folkomröstningar. Enligt förslaget skulle väljarna fortfarande vara tvungna att inställa sig i angiven vallokal, men kunna rösta via skärmen i stället för med pappersröstsedlar. De lagda rösterna skulle lagras elektroniskt och vid stängningen (kl. 21.00 eller 22.00) tas till valkretsens rösträkningscentrum för behandling. Resultatet av denna röstning skulle bli känt inom ett par timmar efter avslutad röstning.</P> <P class="p55 ft6">Island</P> <P class="p32 ft1">Prov med röstning över internet har inte genomförts eller planerats på riksplanet. I Reykjavik finns planer på datoriserade lokala folkomröstningar, men ännu har inget försök genomförts i praktiken. De överväganden som för närvarande görs är hur datorer i ökad omfattning skall kunna användas för rösträkningen och för att snabbare kommunicera rösträkning från olika vallokaler till valmyndighet i valkretsen och därefter till den centrala valmyndigheten.</P> <P class="p45 ft6">Italien</P> <P class="p496 ft1">1) För närvarande finns inte möjlighet att rösta på detta sätt.</P> <P class="p353 ft15">3) Man förutser att så småningom använda elektronisk apparatur för valproceduren, som gör det möjligt att verkställa röstning och rösträkning via dator.</P> <P class="p47 ft15">Ett försök av officiell karaktär har genomförts i fem kommuner i den Autonoma regionen Valle d'Aosta, medan andra icke officiella försök har gjorts i ett mycket begränsat antal valdistrikt på initiativ av enskilda kommunalförvaltningar.</P> </DIV> <DIV id="page_273"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">288 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Luxemburg</P> <P class="p496 ft1">1) Nej.</P> <P class="p395 ft14">3) För närvarande planeras inte något försök eller val med röstning över Internet.</P> <P class="p34 ft6">Nederländerna</P> <P class="p496 ft1">1) Röstning över Internet är för närvarande inte tillåtet.</P> <P class="p395 ft15">3) Saken håller dock för närvarande på att undersökas. Den ansvarige ministern vill göra omfattande test under 2003. Universitetet i Groningen har använt Internet vid val till universitetets styrelse. Några rapporter om utfallet av detta experiment är ännu inte offentliga, men kommer snart att offentliggöras.</P> <P class="p34 ft6">Norge</P> <P class="p35 ft15">1) Stemmegivning via Internet har ikke vaert provd ved tradisjonelle valg i Norge (stortingsvalg, kommunestyrevalg, fylketingsvalg). Imidlertid har man i <NOBR>Telenor-konsernet</NOBR> gjennomfort valg til utvalgets styrer og utvalg via Internett.</P> <P class="p360 ft15">3) Firmaet Ephormas AS, som jobber med <NOBR>EDB-baserte</NOBR> losningar når det gjelder valg, erbeider – såvidt vites – med planer om å utvikle et system som baseres på stemmegivning via Internett<SPAN class="ft94">3</SPAN>.</P> <P class="p47 ft1">I utkastet till ny valglov, som vårt Valglovutvalg arbeider med, vil det ventelig bli foreslått en bestemmelse som gir adgang til å sette igang forsok med gjennomforing av valg på andre måter enn de tradisjonelle. Denne bestemmelsen forutsettes bl.a. å kunne åpne for stemmegivning via Internett.</P> <P class="p618 ft5"><SPAN class="ft85">3 </SPAN>Närmare orientering om detta kan ges av projektledare John E. Sorby, Postboks 1420, 1602 Fredrikstad; <NOBR>e-postadress:</NOBR> john.sorby@ephorma.no.</P> </DIV> <DIV id="page_274"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td329"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p9 ft2">Bilaga 3 <SPAN class="ft1">289</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td330"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td203"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft6">Portugal</P> <P class="p496 ft1">1) Nej.</P> <P class="p619 ft15"><SPAN class="ft1">3)</SPAN><SPAN class="ft35">Ännu så länge finns inga erfarenheter i fråga om röstning över Internet. Det har gjorts några undersökningar och försök beträffande vad man kallar elektronisk röstning, med ett datorsystem som den tekniska valmyndigheten installerar i vallokalen.</SPAN></P> <P class="p279 ft6">Schweiz</P> <P class="p336 ft1">1) Nej.</P> <P class="p546 ft15">3) Man står i begrepp att studera de möjligheter som röstning via Internet öppnar. Ett definitivt ställningstagande i denna fråga kan förväntas först om ca. tio år.</P> <P class="p279 ft6">Spanien</P> <P class="p496 ft1">1) Nej.</P> <P class="p353 ft15">3) Vid det senaste allmänna valet den 12 mars 2000 användes för första gången ny teknik genom att s.k. Intranetpunkter användes i kontakterna med massmedia, de regionala och lokala myndigheter och den statliga civila förvaltningen. Vidare infördes en särskild hemsida för valen och en hemsida för valresultaten och med möjlighet att också via mobiltelefon få tillgång till informationen.</P> <P class="p34 ft6">Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland</P> <P class="p336 ft1">1) Nej.</P> <P class="p546 ft1">3) Nej. Ett antal röstningsexperiment genomfördes under de lokala val som hölls i år. De omfattade poströstning, elektronisk röstning och rösträkning, helgröstning (i stället för på torsdagen) och ”förhandsröstning”, dvs. att ett begränsat antal vallokaler hölls öppna under perioden före valdagen på lättillgängliga platser där alla röstberättigade fick rösta. Alla dessa experiment föreslogs av de lokala myndigheterna och granskades och godkändes av inrikesministern. Eventuella förslag i framtiden från lokala myndigheter om röstning över Internet kommer dock att granskas och bedömas på grundval av sina egna meriter med</P> </DIV> <DIV id="page_275"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">290 </SPAN>Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p46 ft14">särskilt beaktande av kravet på att slå vakt om valprocessens säkerhet och integritet.</P> <P class="p34 ft6">Tyskland</P> <P class="p32 ft15">1) Nej, röstning via Internet har hittills inte ägt rum vid landsomfattande tyska val – inte heller på prov.</P> <P class="p342 ft15">3) Man har för närvarande inga konkreta planer på landsomfattande tyska val med röstning via Internet, och någon utprovning av detta görs inte. Det finns emellertid forskningsprojekt kring det här temat. Även tyska inrikesministeriet har beställt ett sådant projekt.</P> <P class="p34 ft6">Österrike</P> <P class="p32 ft15">1) Hittills har röstning via Internet inte genomförts i Österrike, vare sig försöksvis eller i något val<SPAN class="ft94">4</SPAN>.</P> <P class="p363 ft1">3) Det planeras varken försök eller ett val med röstning via Internet, då det verkar tveksamt om sådana lösningar någonsin skulle kunna vara förenliga med valhemlighetens princip som finns inskriven i den österrikiska författningen. Vid röstning med hjälp av elektroniska hjälpmedel verkar det inte som möjligt att upprätthålla rösthemligheten i tillräckligt hög grad, då man möjligtvis under vissa förutsättningar skulle kunna rekonstruera väljarnas röstbeteende med lämplig dataapparatur.</P> <P class="p620 ft95"><SPAN class="ft94">4 </SPAN>Såvitt inrikesministeriet känner till, har man i USA experimenterat på kommunalpolitisk nivå med lösningar som omfattar röstning på elektronisk väg (via Internet).</P> </DIV> <DIV id="page_276"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3125/GOB3125276x1.jpg" style="width:372px;height:625px" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr0 td333"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td334"><SPAN class="p10 ft1">291</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td335"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td336"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p596 ft55">Bilaga 4</P> <P class="p597 ft37"><NOBR>GIS-teknik</NOBR> i tillämpning</P> <P class="p621 ft14">Först skapar och underhåller länsstyrelsen en digital karta med valdistrikten inritade</P> <P class="p622 ft5">Bild 1 Digital valdistriktskarta</P> <P class="p623 ft96">Lantmäteriet för ett aktuellt register över landets fastigheter. Alla fastigheter som bör vara aktuella för folkbokföring har uppgift om på vilka koordinater de är belägna.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft6">Fastighetsdatasystemet</P> <P class="p624 ft15">Fastighetsbeteckning 1 <NOBR>x/y-koordinat</NOBR> Fastighetsbeteckning 2 <NOBR>x/y-koordinat</NOBR> Fastighetsbeteckning 3 <NOBR>x/y-koordinat</NOBR> Fastighetsbeteckning 4 <NOBR>x/y-koordinat</NOBR> ……..</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft97">Bild 2 Fastighetsdatasystemet</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_277"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GOB3125277x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td30"><SPAN class="p9 ft2"><SPAN class="ft1">292 </SPAN>Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p9 ft1">SOU 2000:</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td337"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td27"><SPAN class="p9 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p625 ft90">När det blir aktuellt att framställa röstlängder jämförs uppgifterna i den digitala kartan med uppgifterna i fastighetsdatasystemet, FDS. I bearbetningen förs varje fastighet i FDS ned i kartan. Programmet undersöker inom vilket valdistrikt koordinaterna träffar. Dessa bearbetningar brukar kallas ”doppning”.</P> <P class="p626 ft98">Fastighetsdatasystemet</P> <P class="p627 ft99">Fastighetsbeteckning 1 <NOBR>x/y-koordinat</NOBR> Fastighetsbeteckning 2 <NOBR>x/y-koordinat</NOBR> Fastighetsbeteckning 3 <NOBR>x/y-koordinat</NOBR> Fastighetsbeteckning 4 <NOBR>x/y-koordinat</NOBR> ……..</P> <P class="p390 ft5">Bild 3 ”Doppning”</P> <P class="p628 ft90">När programmet, för varje fastighet, konstaterat inom vilket valdistrikt koordinaterna träffat skapas ett register som innehåller fastighetsbeteckning med tillhörande valdistriktskod enligt följande schematiska exempel:</P> <P class="p629 ft6"><NOBR>Fastighets-/valdistriktsregister</NOBR></P> <P class="p630 ft1">Fastighetsbeteckning 1 valdistrikt 1</P> <P class="p631 ft1">Fastighetsbeteckning 2 valdistrikt 1</P> <P class="p632 ft1">Fastighetsbeteckning 3 valdistrikt 1</P> <P class="p631 ft1">Fastighetsbeteckning 4 valdistrikt 1</P> <P class="p631 ft1">Fastighetsbeteckning 5 valdistrikt 2</P> <P class="p632 ft1">Fastighetsbeteckning 6 valdistrikt 2</P> <P class="p633 ft5">Bild 4 Schematisk bild över ett <NOBR>fastighets-/valdistrikstregister</NOBR></P> <P class="p634 ft96">Detta register innehåller den information som behövs för att kunna sätta valdistriktskod på samtliga personer som levereras vid uttaget från Aviseringsregistret.</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GOB3125 SOU_2000__125.pdf 811176 pdf Teknik och administration i valförfarandet https://data.riksdagen.se/fil/7A95A8BA-E94C-46EC-ACB9-9C4E48DD7F8A