2422158GOB3106d12000106sousouStatens offentliga utredningar 2000:106Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard110602000-12-01 00:00:002024-10-04 13:46:482001-12-11 00:00:00Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning - del 1hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB3106d1/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB3106d1https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB3106d1
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2000 106 d1</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 82px 0px 309px 106px;padding: 0px;border: none;width: 687px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 73px 0px 409px 106px;padding: 0px;border: none;width: 687px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 309px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 395px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 347px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 311px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_10 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_12 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 327px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 830px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_14 #dimg1 {position:absolute;top:32px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 442px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 1062px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 343px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 321px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 338px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 316px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 298px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 319px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 450px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:593px;left:45px;z-index:-1;width:188px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:188px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:45px;z-index:-1;width:184px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:184px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 424px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 228px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 196px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 423px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 228px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 195px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 228px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 459px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 283px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 675px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:385px;left:45px;z-index:-1;width:184px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:184px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:45px;z-index:-1;width:180px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:180px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:702px;left:45px;z-index:-1;width:180px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:180px;height:1px;}
#page_43 #tx1 {position:absolute;top:288px;left:273px;width:117px;height:16px;}
#page_43 #tx2 {position:absolute;top:323px;left:251px;width:35px;height:17px;}
#page_43 #tx3 {position:absolute;top:340px;left:273px;width:196px;height:136px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 424px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 30px;padding: 0px;border:none;width: 196px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:507px;left:45px;z-index:-1;width:180px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:180px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_45 #tx1 {position:absolute;top:300px;left:273px;width:117px;height:16px;}
#page_45 #tx2 {position:absolute;top:335px;left:251px;width:35px;height:17px;}
#page_45 #tx3 {position:absolute;top:352px;left:273px;width:196px;height:136px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:368px;left:45px;z-index:-1;width:184px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:184px;height:1px;}
#page_46 #tx1 {position:absolute;top:57px;left:251px;width:35px;height:17px;}
#page_46 #tx2 {position:absolute;top:75px;left:273px;width:195px;height:153px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 338px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:610px;left:45px;z-index:-1;width:184px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:184px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:45px;z-index:-1;width:188px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:188px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 779px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:593px;left:45px;z-index:-1;width:191px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:191px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:507px;left:45px;z-index:-1;width:191px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:191px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 457px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:45px;z-index:-1;width:184px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:184px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 596px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 195px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 475px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 514px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 70px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 477px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:45px;z-index:-1;width:191px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:191px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 519px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:541px;left:45px;z-index:-1;width:191px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:191px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 465px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 467px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:593px;left:45px;z-index:-1;width:191px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:191px;height:1px;}
#page_62 #tx1 {position:absolute;top:300px;left:273px;width:117px;height:16px;}
#page_62 #tx2 {position:absolute;top:335px;left:253px;width:31px;height:17px;}
#page_62 #tx3 {position:absolute;top:352px;left:273px;width:196px;height:136px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 311px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:748px;left:45px;z-index:-1;width:191px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:191px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:45px;z-index:-1;width:188px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:188px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 283px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 951px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 423px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 195px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 195px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 687px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:516px;left:45px;z-index:-1;width:184px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:184px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 519px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:541px;left:45px;z-index:-1;width:191px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:191px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 578px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:481px;left:45px;z-index:-1;width:188px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:188px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 544px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:516px;left:45px;z-index:-1;width:162px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:162px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 544px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:516px;left:45px;z-index:-1;width:184px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:184px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 526px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:533px;left:45px;z-index:-1;width:188px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:188px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 561px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:499px;left:45px;z-index:-1;width:180px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:180px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 561px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:499px;left:45px;z-index:-1;width:184px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:184px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 766px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 1062px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 773px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 732px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 189px 0px 0px 203px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 781px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 1062px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 316px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 312px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 312px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 324px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:428px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:514px;height:428px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 741px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 791px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:61px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 351px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 1062px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 334px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 319px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 320px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 312px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 319px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 319px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 588px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 322px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 317px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 330px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 343px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:40px;z-index:-1;width:452px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:452px;height:2px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 411px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:317px;left:40px;z-index:-1;width:452px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:452px;height:2px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 377px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 325px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 323px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 333px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 834px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 1062px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 471px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 374px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 283px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 447px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 343px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:45px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:442px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 456px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 304px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 332px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 313px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 321px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 355px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 291px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 471px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 383px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 331px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 292px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 317px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 295px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 300px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 315px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 314px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 310px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 326px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 302px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 289px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 297px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 299px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 286px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 296px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 314px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 307px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 315px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 357px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 315px 61px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 301px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 305px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 294px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 364px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 33px 0px 285px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 303px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 287px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 288px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:45px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:442px;height:1px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 28px 0px 290px 61px;padding: 0px;border: none;width: 732px;}
.ft0{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 27px;}
.ft1{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft2{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft3{font: italic 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft4{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft5{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft6{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft7{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft8{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft9{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft10{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft11{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 42px;line-height: 17px;}
.ft12{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft13{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 17px;}
.ft14{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 31px;line-height: 17px;}
.ft15{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft16{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft17{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 24px;line-height: 17px;}
.ft18{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft19{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft20{font: 7px 'Symbol';line-height: 9px;}
.ft21{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft24{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 27px;}
.ft25{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft26{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft27{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft28{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 19px;}
.ft30{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft31{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft32{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 64px;line-height: 27px;}
.ft33{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft34{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft35{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft36{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft37{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 30px;}
.ft38{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft39{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft40{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft41{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 29px;}
.ft42{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft43{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft44{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 52px;line-height: 27px;}
.ft45{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft46{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 18px;}
.ft48{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft49{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft50{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft51{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft52{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft53{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft54{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft55{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft56{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft57{font: 32px 'Times New Roman';line-height: 36px;}
.ft58{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 64px;line-height: 30px;}
.ft59{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 49px;line-height: 23px;}
.ft60{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 45px;line-height: 30px;}
.ft61{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 21px;}
.ft62{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 23px;}
.ft63{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft64{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft65{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft66{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft67{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft68{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft69{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft70{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft71{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft72{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 16px;}
.ft73{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 16px;}
.ft74{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft75{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft76{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft77{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft78{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 23px;}
.ft79{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft80{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft81{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft82{font: 24px 'Times New Roman';margin-left: 64px;line-height: 28px;}
.ft83{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 28px;}
.ft84{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 49px;line-height: 28px;}
.ft85{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 28px;}
.ft86{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft87{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft88{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft89{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft90{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;}
.ft91{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 20px;}
.ft92{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft93{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft94{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 24px;}
.ft95{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft96{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft97{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft98{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 49px;line-height: 27px;}
.ft99{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft100{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft101{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft102{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft103{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft104{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft105{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft106{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft107{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft108{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft109{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft110{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft111{font: 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft112{font: bold 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft113{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft114{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft115{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft116{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft117{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft118{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft119{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft120{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft121{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft122{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 49px;line-height: 26px;}
.ft123{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft124{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft125{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft126{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft127{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft128{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft129{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 26px;}
.ft130{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 21px;}
.ft131{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 23px;}
.ft132{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 24px;}
.ft133{font: 19px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 24px;}
.ft134{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 23px;}
.ft135{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 39px;line-height: 27px;}
.ft136{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft137{font: 21px 'Times New Roman';margin-left: 38px;line-height: 23px;}
.ft138{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft139{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft140{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p3{text-align: justify;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: justify;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 427px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 102px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 102px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: justify;padding-left: 102px;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 102px;padding-right: 318px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 102px;padding-right: 329px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 325px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 335px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 78px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 121px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p126{text-align: center;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: right;padding-right: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: right;padding-right: 239px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p134{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: right;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: right;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 292px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 275px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: right;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: right;padding-right: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 33px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 263px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 263px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 154px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 275px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 492px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 269px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 487px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 354px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: right;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: left;padding-left: 243px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: right;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: right;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 279px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: right;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 285px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: left;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 492px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 359px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: center;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: center;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: right;padding-right: 233px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: right;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 289px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 487px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 358px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 247px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 257px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 492px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 487px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 10px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 251px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 300px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 276px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 427px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 480px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 253px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 487px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 275px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 492px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 293px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 300px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 253px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 321px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 102px;padding-right: 336px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 278px;padding-top: 3px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 72px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 64px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 321px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 386px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: right;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 289px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 137px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 45px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 263px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 244px;padding-top: 3px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 395px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 264px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 263px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 263px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 264px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 273px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 301px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 78px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 327px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 29px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 269px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 304px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 281px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 51px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 239px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 363px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 285px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 279px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 341px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 244px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: right;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p479{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: center;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p484{text-align: center;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p485{text-align: right;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p486{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 271px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 271px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 286px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 290px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 342px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p510{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p513{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p528{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 286px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 50px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 282px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 274px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;padding-top: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 338px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 266px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 289px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 35px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 279px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 313px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 98px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 289px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 259px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 266px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 341px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 45px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 366px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 292px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 54px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 69px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 289px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 259px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 271px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 167px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 127px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 300px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 335px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 124px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 93px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 283px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 386px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 321px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 367px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 258px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 90px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 79px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 46px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 27px;padding-top: 3px;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 326px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 244px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 244px;padding-top: 3px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 46px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 45px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 107px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 45px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 245px;padding-top: 3px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 52px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 107px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 344px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -76px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 64px;padding-right: 263px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 330px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;padding-top: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 264px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 245px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 283px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 264px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 319px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td4{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;}
.td5{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td336{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td342{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td351{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td353{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td370{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td375{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td377{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td378{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td379{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td381{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td385{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td388{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td391{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td392{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td394{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td395{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td396{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td397{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 26px;}
.tr1{height: 50px;}
.tr2{height: 52px;}
.tr3{height: 69px;}
.tr4{height: 6px;}
.tr5{height: 33px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 19px;}
.tr9{height: 42px;}
.tr10{height: 20px;}
.tr11{height: 32px;}
.tr12{height: 25px;}
.tr13{height: 23px;}
.tr14{height: 49px;}
.tr15{height: 56px;}
.tr16{height: 16px;}
.tr17{height: 55px;}
.tr18{height: 27px;}
.tr19{height: 43px;}
.tr20{height: 14px;}
.tr21{height: 15px;}
.tr22{height: 37px;}
.tr23{height: 35px;}
.tr24{height: 21px;}
.tr25{height: 13px;}
.tr26{height: 7px;}
.tr27{height: 22px;}
.tr28{height: 9px;}
.tr29{height: 11px;}
.tr30{height: 40px;}
.tr31{height: 5px;}
.tr32{height: 4px;}
.tr33{height: 34px;}
.tr34{height: 48px;}
.tr35{height: 12px;}
.tr36{height: 70px;}
.tr37{height: 8px;}
.tr38{height: 44px;}
.t0{width: 343px;margin-top: 30px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 514px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 454px;margin-left: 45px;margin-top: 97px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 397px;margin-left: 102px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t4{width: 454px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 454px;margin-left: 45px;margin-top: 53px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 454px;margin-left: 45px;margin-top: 25px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 454px;margin-left: 45px;margin-top: 7px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 397px;margin-left: 102px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t9{width: 454px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 397px;margin-left: 102px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 514px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t12{width: 380px;margin-left: 45px;margin-top: 96px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 340px;margin-left: 45px;margin-top: 11px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t14{width: 424px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 424px;margin-left: 45px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 340px;margin-left: 45px;margin-top: 9px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 423px;margin-left: 45px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 423px;margin-left: 45px;margin-top: 10px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t19{width: 424px;margin-left: 45px;margin-top: 9px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 340px;margin-left: 45px;margin-top: 14px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t21{width: 340px;margin-left: 45px;margin-top: 10px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t22{width: 423px;margin-left: 45px;margin-top: 9px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 340px;margin-left: 45px;margin-top: 12px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 440px;margin-left: 45px;margin-top: 12px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 340px;margin-left: 45px;margin-top: 16px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t26{width: 423px;margin-left: 45px;margin-top: 12px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 413px;margin-left: 40px;margin-top: 1px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t28{width: 307px;margin-left: 40px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t29{width: 452px;margin-left: 40px;margin-top: 1px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t30{width: 452px;margin-left: 40px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t31{width: 425px;margin-left: 45px;margin-top: 30px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t32{width: 473px;margin-left: 40px;margin-top: 11px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t33{width: 514px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t34{width: 435px;margin-left: 40px;margin-top: 6px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t35{width: 473px;margin-left: 40px;margin-top: 9px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t36{width: 473px;margin-left: 40px;margin-top: 39px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t37{width: 473px;margin-left: 40px;margin-top: 37px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t38{width: 473px;margin-left: 40px;margin-top: 7px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t39{width: 477px;margin-left: 40px;margin-top: 9px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t40{width: 404px;margin-left: 64px;font: 13px 'Times New Roman';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet Mona Sahlin</P>
<P class="p1 ft1">Regeringen beslutade den 28 januari 1999 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av krav på svenskt medborgarskap och andra krav relaterade till medborgarskap i lagstiftningen. Den 16 mars 1999 förordnade statsrådet Ulrica Messing riksdagsledamoten Ingemar Josefsson till särskild utredare.</P>
<P class="p2 ft1">I direktiven till utredningen (dir. 1999:4) angav regeringen att parlamentarisk medverkan kunde komma att behövas om översynen kunde tänkas resultera i förslag till grundlagsändringar eller förändringar i fråga om rösträtt och valbarhet vid val till kommun- och landstingsfullmäktige.</P>
<P class="p3 ft2">I skrivelse till regeringen den 30 november 1999 anmälde den särskilde utredaren att det fortsatta utredningsarbetet borde utföras av en parlamentariskt sammansatt kommitté.</P>
<P class="p3 ft1">Regeringen beslutade den 27 januari att Utredningen om medborgarskapskrav (Ku 1999:02) från och med den 1 februari 2000 skulle utföra sitt arbete som en parlamentarisk kommitté.</P>
<P class="p3 ft1">Den 1 mars 2000 förordnades som ledamöter i kommittén riksdags- ledamoten Ingemar Josefsson (s), ordförande, f.d. statsrådet och ambassadören Karin Ahrland (fp), direktören Sigvard <NOBR>Beck-Friis</NOBR> (kd), riksdagsledamoten Agneta Brendt (s), gruppledaren Bodil Ceballos (mp) samt riksdagsledamöterna <NOBR>Anne-Katrine</NOBR> Dunker (m), Kenneth Johansson (c), Kenneth Kvist (v) och Pär Axel Sahlberg (s).</P>
<P class="p4 ft2">Att som sakkunniga biträda kommittén förordnades den 16 februari 2000 regeringsrådet Göran Schäder och professorn Wiweka Warnling- Nerep.</P>
<P class="p3 ft1">Att som experter biträda den särskilde utredaren förordnades den 16 mars 1999 rättssakkunniga Maria Eka, departementssekreteraren Torbjörn Eklund, rättssakkunniga Cecilia Hegethorn, handläggaren Cafer Uzunel, rättssakkunniga Michaela Dràb, departements- sekreteraren Pontus Ringborg och verksjuristen Erik Stenström. Cafer Uzunel entledigades den 29 oktober 1999 och ersattes samma dag av handläggaren Anna Theodóra Gunnarsdóttir. Pontus Ringborg entledig- ades samma dag och ersattes av departementssekreteraren Cafer Uzunel. Michaela Dràb och Torbjörn Eklund entledigades den 16 februari 2000. Samma dag förordnades att som experter biträda</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft2">kommittén departementsrådet Henrik Jermsten och rättssakkunnige Niklas Wågnert.</P>
<P class="p6 ft1">Som sekreterare förordnades den 22 april 1999 hovrättsassessorn Katarina Persson (huvudsekreterare) och den 23 februari 2000 hovrättsassessorn Ulf Ljungdahl. Hovrättsassessorn Cecilia Persson förordnades den 26 oktober 1999 att för tiden den 1 november 1999 t.o.m. den 31 december 1999 vara sekreterare åt den särskilde utredaren.</P>
<P class="p3 ft2">Härmed överlämnas betänkandet Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106).</P>
<P class="p7 ft2">Till betänkandet fogas reservationer. Kommitténs uppdrag är därmed avslutat.</P>
<P class="p8 ft1">Stockholm den 1 december 2000</P>
<P class="p9 ft3">Ingemar Josefsson</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p10 ft4">Karin Ahrland</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p10 ft5">Sigvard <NOBR>Beck-Friis</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><P class="p10 ft4">Agneta Brendt</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p10 ft4">Bodil Ceballos</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p10 ft4"><NOBR>Anne-Katrine</NOBR> Dunker</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p10 ft5">Kenneth Johansson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p10 ft4">Kenneth Kvist</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p10 ft4">Pär Axel Sahlberg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p10 ft4">/Katarina Persson</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p11 ft4">Ulf Ljungdahl</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p10 ft4">Innehåll <SPAN class="ft1">5</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p12 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td6"><P class="p10 ft9"><SPAN class="ft8">Förkortningar </SPAN>...............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td7"><P class="p13 ft1">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><P class="p10 ft9"><SPAN class="ft8">Sammanfattning</SPAN>............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p13 ft1">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td6"><P class="p10 ft9"><SPAN class="ft8">Författningsförslag</SPAN>.......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p13 ft1">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft1">1</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p14 ft10">Förslag till Lag om ändring i regeringsformen .............................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p13 ft1">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">2</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen ................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">3</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p14 ft9">i allmän flottled .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p13 ft1">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">4</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft10">Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken ............................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">5</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1952:166) om härads-</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft9">allmänningar..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft1">6</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1952:167) om</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft10">allmänningsskogar i Norrland och Dalarna ..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">7</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:417) om</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p14 ft9">marknadsdomstol m.m..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p13 ft1">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">8</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft9">förvaltningsdomstolar ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">9</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p14 ft9">i arbetstvister .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p13 ft1">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">10</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:729) om Patent-</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft9">besvärsrätten .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft1">11</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft9">(1979:1152)...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">12</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:324) om</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft9">medborgarvittnen ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">53</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft1">13</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1988:1385) om</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft9">Sveriges riksbank ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">14</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:886) om</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">granskning och kontroll av filmer och videogram ........................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td8"><P class="p10 ft1">15</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i kommunallagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft9">(1991:900).....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">56</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p10 ft1">16</P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p14 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:1426)</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p14 ft10">med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd ............................</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p13 ft1">57</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td10"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">6 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr0 td11"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p13 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><P class="p15 ft1">17</P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p16 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:260) om</P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p16 ft9">offentlig anställning ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p17 ft1">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p15 ft1">18</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td16"><P class="p16 ft1">Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:692) om kom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p16 ft9">munala folkomröstningar ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p17 ft1">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p15 ft1">19</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p16 ft9">Förslag till Lag om ändring i sjölagen (1994:1009) .....................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p17 ft1">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p15 ft1">20</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p16 ft1">Förslag till Lag om ändring i rättshjälpslagen</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p16 ft9">(1996:1619)...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p17 ft1">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p15 ft1">21</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p16 ft9">Förslag till Lag om ändring i vallagen (1997:157) .......................</P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p17 ft1">65</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft1"><SPAN class="ft1">22</SPAN><SPAN class="ft11">Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1910:72 s. 1) angående grunder för förvaltningen av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p10 ft9">vissa kronan tillhöriga vattenfall...................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p13 ft1">66</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">23</SPAN><SPAN class="ft11">Förslag till Förordning om ändring i kungörelsen (1933:618) angående biträde av Justitiedepartementet</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft10">för delgivning av handlingar i utlandet .........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft1">24</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft1">(1971:704) om synemän enligt 9 kap. jordabalken.......................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p13 ft1">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft1">25</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft1">(1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet.....................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p21 ft1">26</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft10">(1989:847) med instruktion för Riksåklagaren .............................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft1">27</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft1">Förslag till Förordning om ändring i åklagarförord-</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">ningen (1996:205) .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">72</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p21 ft1">28</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft1">(1996:377) med instruktion för Högsta domstolen .......................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft1">29</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft1">(1996:378) med instruktion för Regeringsrätten...........................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p21 ft1">30</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">(1996:379) med hovrättsinstruktion..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft1">31</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft10">(1996:380) med kammarrättsinstruktion.......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p13 ft1">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft1">32</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft9">(1996:381) med tingsrättsinstruktion............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p13 ft1">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p21 ft1">33</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p20 ft1">Förslag till Förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p20 ft9">(1996:382) med länsrättsinstruktion .............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p13 ft1">78</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft1"><SPAN class="ft1">34</SPAN><SPAN class="ft11">Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1997:898) med instruktion för Ekobrotts-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td17"><P class="p10 ft9">myndigheten..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p13 ft1">79</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p10 ft4">Innehåll <SPAN class="ft1">7</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p10 ft12">Del I</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td21"><P class="p23 ft12">Bakgrund</P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td20"><P class="p10 ft1">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td21"><P class="p23 ft5">Utredningsuppdraget och dess genomförande <SPAN class="ft10">.............................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p13 ft1">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p10 ft1">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td21"><P class="p23 ft9">Uppdraget......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p13 ft1">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p10 ft1">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><P class="p23 ft9">Genomförandet..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p13 ft1">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p10 ft1">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><P class="p23 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap ........</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p13 ft1">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p10 ft1">2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p23 ft1">Inledning</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p13 ft9">.......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p13 ft1">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p10 ft1">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p23 ft9">Den formella medborgarskapsrätten .............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p13 ft1">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p23 ft1">2.2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p13 ft9">Grundläggande principer ...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p13 ft1">86</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p23 ft1">2.2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p13 ft9">Förvärv och förlust av svenskt medborgarskap .............</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p13 ft1">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p23 ft1">2.2.3</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p13 ft10">Förslag till ny lag om svenskt medborgarskap ..............</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p13 ft1">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p10 ft1">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p23 ft9">Den materiella medborgarskapsrätten...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p13 ft1">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p23 ft1">2.3.1</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p13 ft9">Den rättsliga utvecklingen .............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p13 ft1">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p23 ft1">2.3.2</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p13 ft9">Tidigare utredningar ......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p13 ft1">96</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p10 ft1">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td21"><P class="p23 ft9">Ett förändrat samhälle ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p13 ft1">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p10 ft1">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><P class="p23 ft9">Medborgarskap och integration ..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p13 ft1">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p10 ft1">2.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td21"><P class="p23 ft10"><NOBR>EG-rätt</NOBR> och internationella konventioner....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p13 ft1">104</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p10 ft12">Del II</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft12">Kartläggning</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td25"><P class="p10 ft1">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td26"><P class="p24 ft4">Vår kartläggning av medborgarskapskrav i</P></TD>
<TD class="tr12 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td26"><P class="p24 ft9"><SPAN class="ft8">lagstiftningen</SPAN>...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p10 ft1">3.1</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft1">Inledning</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p25 ft9">.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td25"><P class="p10 ft1">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td26"><P class="p24 ft10">Allmänna utgångspunkter och avgränsningar ............................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><P class="p10 ft1">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p24 ft9"><SPAN class="ft8">Fri- och rättigheter i grundlag. </SPAN>..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p13 ft1">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p10 ft1">4.1</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft1">Inledning</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p25 ft9">.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p10 ft1">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td26"><P class="p24 ft10">Grundläggande fri- och rättigheter i RF......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft1">4.2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p25 ft9">Allmänt ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft1">4.2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p25 ft9">Fri- och rättighetskatalogen .........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p24 ft1">4.2.3</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p25 ft9">De materiella skyddsreglerna ......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p24 ft1">4.2.4</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p25 ft1">Närmare om fördelningen av normgivningsmakten ....</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">121</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">4.3</SPAN><SPAN class="ft13">Allmänt om skyddet för utlänningars fri- och rättigheter</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">i RF..............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">123</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">4.4</SPAN><SPAN class="ft13">Fri- och rättigheter som inte tillkommer utlänningar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr8 td30"><P class="p10 ft9">enligt RF .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">127</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td10"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">8 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr0 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td32"><P class="p27 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p16 ft1">4.4.1</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p10 ft1">Förbudet mot åsiktsregistrering (3 § första</P></TD>
<TD class="tr9 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p10 ft9">stycket).........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.4.2</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft1">Friheten att förflytta sig inom riket och att</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft10">lämna detta (8 § andra meningen) ...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p28 ft1">4.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p16 ft10">Föreskrifterna i 2 kap. 22 § andra stycket <NOBR>1-7</NOBR> RF.......................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.5.1</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft10">De positiva opinionsfriheterna (1 §)............................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.5.2</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft1">Skyddet mot tvång att ge till känna åskådning</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft9">(2 § första meningen)...................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p16 ft1">4.5.3</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p10 ft10">Skyddet för integriteten i vissa fall (6 §) .....................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.5.4</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft1">Skyddet mot frihetsberövande (8 § första</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft9">meningen) ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p16 ft1">4.5.5</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p10 ft1">Rätten till domstolsprövning av administrativa</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft1">frihetsberövanden (9 § andra och tredje</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft9">styckena)......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.5.6</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft1">Rätten till offentlighet vid domstolsförhandling</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p10 ft9">(11 § andra stycket) .....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.5.7</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft1">Skyddet mot ingrepp på grund av åskådning</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft10">(12 § andra stycket tredje meningen) ..........................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p28 ft1">4.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><P class="p16 ft9">Tryckfrihetsförordningen (TF)....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.6.1</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft9">Allmänt om TF ............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.6.2</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft10">Skyddet för tryckfriheten (1 kap. 1 § m.fl.).................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.6.3</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft1">Ägare och utgivare av periodisk skrift</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p10 ft9">(5 kap. <NOBR>1-2</NOBR> §§)..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p28 ft1">4.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><P class="p16 ft9">Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.7.1</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft9">Allmänt om YGL.........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">4.7.2</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft1">Skyddet för yttrandefriheten (1 kap. 1 § m.fl.)............</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p16 ft1">4.7.3</P></TD>
<TD class="tr10 td29"><P class="p10 ft10">Utgivare av radioprogram m.m. (4 kap. 2 §) ...............</P></TD>
<TD class="tr10 td36"><P class="p17 ft1">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td10"><P class="p29 ft1">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td37"><P class="p16 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">........................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p17 ft1">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p28 ft1">5.1</P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p16 ft1">Inledning</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p30 ft9">.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p28 ft1">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><P class="p16 ft9">Kommuner och landsting ............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft9">Kommunal verksamhet................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">5.2.2</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft9">Kommunala organ .......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">141</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p16 ft1">5.2.3</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p10 ft9">Förtroendevalda ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p28 ft1">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><P class="p16 ft10">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">5.3.1</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft1">Val till kommun- och landstingsfullmäktige ...............</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p16 ft1">5.3.2</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p10 ft1">Val till styrelse och annan nämnd i kommun</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft9">och landsting................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">5.3.3</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft1">Val till förbundsfullmäktige samt förbundsstyrelse</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft9">och annan nämnd i regionförbund ...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p16 ft1">5.3.4</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p10 ft9">Förtroendeuppdragets upphörande ..............................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p16 ft1">5.3.5</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p10 ft10">Bakgrund och motiv till särregleringen. ......................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">148</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p16 ft1">5.3.6</P></TD>
<TD class="tr8 td29"><P class="p10 ft9">Några statistiska uppgifter ...........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p17 ft1">151</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td38"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p13 ft4">Innehåll <SPAN class="ft1">9</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p31 ft1">5.3.7</P></TD>
<TD class="tr9 td40"><P class="p32 ft1">Rösträtt vid kommunala val i övriga nordiska</P></TD>
<TD class="tr9 td3"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft9">länder, m.m. .................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft1">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p31 ft1">5.3.8</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p32 ft1">Tidpunkt när kommunal rösträtt kan utövas för</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p32 ft9">första gången................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p17 ft1">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p33 ft1">5.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td44"><P class="p31 ft9">Val till sametinget .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft1">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p33 ft1">5.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td44"><P class="p31 ft9">Folkomröstning ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p17 ft1">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p31 ft1">5.5.1</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p32 ft9">Folkomröstning i hela riket..........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p17 ft1">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p31 ft1">5.5.2</P></TD>
<TD class="tr8 td40"><P class="p32 ft9">Kommunal folkomröstning..........................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p17 ft1">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p34 ft1">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td44"><P class="p31 ft9"><SPAN class="ft8">Offentliga anställningar och uppdrag </SPAN>........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p17 ft1">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p33 ft1">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td44"><P class="p31 ft9">Vår kartläggning .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p17 ft1">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p31 ft1">6.1.1</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p32 ft9">Inledning......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft1">167</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p31 ft1">6.1.2</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p32 ft9">Schematisk översikt.....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p17 ft1">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p33 ft1">6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td44"><P class="p31 ft9">Krav på svenskt medborgarskap i RF .........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p17 ft1">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p33 ft1">6.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td44"><P class="p31 ft9">Krav på svenskt medborgarskap i LOA......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p17 ft1">180</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">6.4</SPAN><SPAN class="ft13">Bakgrund och motiv till föreskrifterna om svenskt med-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><P class="p35 ft9">borgarskap i RF och LOA...........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.4.1</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft9">1809 års RF..................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p35 ft1">6.4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p32 ft1">Utredningen om översyn av bestämmelserna i 28 §</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft1">RF om svenskt medborgarskap såsom villkor för</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft9">erhållande av statstjänst ...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">182</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.4.3</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft9">Författningsutredningen...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p35 ft1">6.4.4</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p32 ft9">Grundlagberedningen ..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.4.5</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft1">1973 års proposition med förslag till ny regerings-</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft9">form och ny riksdagsordning m.m...............................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.4.6</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft1">1974 års proposition med förslag till lag om ändring</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p32 ft1">i statstjänstemannalagen (1965:274), m.m. .................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p13 ft1">6.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><P class="p35 ft10"><NOBR>EG-rätten</NOBR> och kravet på svenskt medborgarskap........................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">195</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">6.6</SPAN><SPAN class="ft13">Anställningar och uppdrag med anknytning till riksdagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><P class="p35 ft9">och regeringen.............................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.6.1</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft9">Riksdagen ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.6.2</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft9">Regeringen...................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.6.3</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft1">Moderna museet och kravet på svenskt medborgar-</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p32 ft10">skap för myndighetschefen - ett praktikfall .................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p13 ft1">6.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><P class="p35 ft1">Anställningar och uppdrag vid allmän domstol ..........................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.7.1</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft9">Inledning......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p35 ft1">6.7.2</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p32 ft9">Lagfarna domare..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.7.3</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft1">Nämndemän vid tingsrätt (inklusive fastighets-</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft9">domstol) och hovrätt....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">214</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.7.4</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft1">Jurymän i vissa tryckfrihets- och yttrande-</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p32 ft9">frihetsmål .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">218</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p35 ft1">6.7.5</P></TD>
<TD class="tr7 td48"><P class="p32 ft9">Övriga domare .............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">219</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p35 ft1">6.7.6</P></TD>
<TD class="tr8 td48"><P class="p32 ft9">Andra anställningar......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">223</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">10 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft1"><SPAN class="ft1">6.8</SPAN><SPAN class="ft13">Anställningar och uppdrag vid allmän förvaltnings-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td51"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td52"><P class="p37 ft9">domstol........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p38 ft1">6.9</P></TD>
<TD class="tr6 td52"><P class="p37 ft9">Särskilt om notariemeritering......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">227</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">6.10</SPAN><SPAN class="ft14">Anställningar och uppdrag vid särskilda domstolar samt i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p25 ft1">vissa nämnder m.m. med anknytning till rättsväsendet ..............</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">6.10.1</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p25 ft10">Ledamöter i Marknadsdomstolen ................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">6.10.2</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p25 ft10">Ledamöter i Arbetsdomstolen .....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">6.10.3</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft1">Ledamöter och föredragande i Patentbesvärs-</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p25 ft9">rätten ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">6.10.4</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft1">Ledamöter i arrendenämnderna och hyres-</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p25 ft9">nämnderna....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">231</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p39 ft1">6.10.5</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p25 ft10">Ledamöter i Rättshjälpsnämnden ................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">6.10.6</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p25 ft10">Ledamöter i Statens <NOBR>va-nämnd ....................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">6.10.7</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p25 ft10">Dispaschör enligt sjölagen...........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">6.10.8</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p25 ft1">Gode män vid fastighetsbildningsförrättning ..............</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p39 ft1">6.10.9</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p25 ft9">Synemän vid arrendesyn..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">6.10.10</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft1">Ledamöter i övervakningsnämnderna och</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p25 ft10">Kriminalvårdsnämnden................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p13 ft1">6.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><P class="p25 ft1">Anställningar inom åklagarväsendet...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p13 ft1">6.12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p25 ft1">Anställningar och uppdrag inom polisväsendet ..........................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">240</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">6.13</SPAN><SPAN class="ft14">Anställningar och uppdrag med anknytning till Försvars-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p39 ft1">makten</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft9">.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><P class="p39 ft1">6.13.1 Ledamöter i förfogandelagens värderings-</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft9">nämnder .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">242</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p39 ft1">6.13.2 Ledamöter i inskrivningsnämnderna vid</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft9">Totalförsvarets pliktverk..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><P class="p39 ft1">6.13.3 Behörighetskrav för kvinnor som genomgår</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft1">militär grundutbildning................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p39 ft1">6.13.4</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft10">Frivilligt försvarsverksamma.......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p39 ft1">6.13.5</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p25 ft10">Tjänstgöring i hemvärnet.............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p13 ft1">6.14</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p39 ft10">Anställningar vid kronofogdemyndigheterna .............................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p13 ft1">6.15</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p39 ft9">Övriga anställningar och uppdrag ...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p39 ft1">6.15.1</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft1">Överinspektör vid Elsäkerhetsverket...........................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p39 ft1">6.15.2</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p25 ft10">Ledamöter i Oljekrisnämnden .....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p39 ft1">6.15.3 Ledamöter i en statlig kommitté..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">248</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p39 ft1">6.15.4</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft10">Ledamöter i skattenämnderna......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><P class="p39 ft1">6.15.5 Överförmyndare och ledamöter i överförmyndar-</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft9">nämnd ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td47"><P class="p39 ft1">6.15.6</P></TD>
<TD class="tr7 td57"><P class="p25 ft9">Medborgarvittnen ........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p39 ft1">6.15.7 Ledamöter i styrelsen för allmän försäkrings-</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p25 ft10">kassa och i socialförsäkringsnämnd ............................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p13 ft1">6.16</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p39 ft9">Säkerhetsklassade anställningar..................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">254</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p39 ft1">6.16.1</P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p25 ft1">Regleringen i säkerhetsskyddslagen............................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">254</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td38"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p13 ft4">Innehåll <SPAN class="ft1">11</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td60"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td62"><P class="p31 ft1">6.16.2 Bakgrund och motiv till kravet på svenskt</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td63"><P class="p32 ft1">medborgarskap för säkerhetsklassade offentliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p32 ft9">anställningar.................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p17 ft1">260</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p34 ft1">7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td62"><P class="p31 ft8">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft9">.............................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p17 ft1">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p33 ft1">7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p31 ft9">Vår kartläggning .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p33 ft1">7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p31 ft9">Advokatverksamhet.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">263</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p33 ft1">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p31 ft9">Nyttjanderätt till vissa staten tillhöriga vattenfall.......................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p33 ft1">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><P class="p31 ft9">Befälhavare på handelsfartyg m.m..............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft1">269</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p33 ft1">7.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p31 ft9">Bistånd vid vistelse utomlands....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p33 ft1">7.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p31 ft9">Deltagande i adelsmöte ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">272</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p33 ft1">7.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><P class="p31 ft9">Fastställande av könstillhörighet.................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft1">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p33 ft1">7.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p31 ft9">Kostnadsansvar för delgivning av handlingar i utlandet ............</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">274</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p33 ft1">7.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p31 ft9">Ledamöter i allmänningsstyrelse m.m. .......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p31 ft1">7.9.1</P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p32 ft9">Häradsallmänningar.....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p31 ft1">7.9.2</P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p32 ft9">Allmänningsskogar i Norrland och Dalarna................</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft1">275</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p41 ft1">7.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p31 ft9">Ledamöter i Carnegiestiftelsens styrelse ....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p41 ft1">7.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p31 ft9">Ledamöter i flottningsstyrelse.....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p41 ft1">7.12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><P class="p31 ft9">Registrerat partnerskap ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft1">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p41 ft1">7.13</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p31 ft9">Namnlagen ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">278</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">7.14</SPAN><SPAN class="ft14">Tillstånd för bedrivande av militärt inriktad utbildning av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p42 ft9">personer som inte är svenska medborgare, m.m. ........................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p17 ft1">7.15</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p42 ft9">Tillstånd till luftfart m.m. ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">282</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p17 ft1">7.16</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p42 ft1">Tillstånd till marinvetenskaplig forskning ..................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">285</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p17 ft1">7.17</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p42 ft10">Tillträde till militärt skyddsområde ............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td64"><P class="p17 ft1">7.18</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p42 ft9">Utlämning för brott .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">287</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft12">Del III Överväganden och förslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr13 td45"><P class="p10 ft1">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td46"><P class="p35 ft8">Utgångspunkter för våra överväganden <SPAN class="ft9">.....................................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr13 td27"><P class="p13 ft1">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft1">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><P class="p35 ft10">Medborgarskap sett ur historisk synvinkel .................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">293</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p10 ft1">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td46"><P class="p35 ft9">Medborgarskap i dag...................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td45"><P class="p10 ft1">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td46"><P class="p35 ft9">Medborgarskapets betydelse .......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">296</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td45"><P class="p10 ft1">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><P class="p35 ft8">Fri- och rättigheter i grundlag. ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p13 ft1">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft1">9.1</P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p35 ft1">Inledning</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p25 ft9">.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">305</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft1">9.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><P class="p35 ft9">Regeringsformen.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p35 ft1">9.2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p25 ft1">Samband med utlänningslagstiftningen.......................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td66"><P class="p35 ft1">9.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p25 ft9">Skyddet mot åsiktsregistrering ....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td66"><P class="p35 ft1">9.2.3</P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p25 ft9">De materiella skyddsreglerna ......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td45"><P class="p10 ft1">9.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td46"><P class="p35 ft1">Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen...........</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">310</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d110x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td67"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">12 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td69"><P class="p13 ft15">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td67"><P class="p44 ft1">10</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p10 ft4">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m<SPAN class="ft1">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p17 ft16">........................ 313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p44 ft1">10.1</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p10 ft9">Inledning .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p17 ft1">313</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p44 ft1">10.2</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p10 ft9">Folkomröstning i hela riket .........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p17 ft1">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p44 ft1">10.3</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p10 ft9">Treårsregeln ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p17 ft1">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p44 ft1">10.4</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p10 ft9">Särskilt om valbarhet ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p17 ft1">319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td67"><P class="p44 ft1">10.5</P></TD>
<TD class="tr8 td68"><P class="p10 ft9">Sametinget...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td69"><P class="p17 ft1">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td67"><P class="p44 ft1">11</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p10 ft9"><SPAN class="ft8">Offentliga anställningar och uppdrag </SPAN>........................................</P></TD>
<TD class="tr11 td69"><P class="p17 ft1">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p44 ft1">11.1</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p10 ft9">Inledande överväganden..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p17 ft1">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p10 ft1">11.1.1 Nuvarande regelsystem................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p17 ft1">321</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td46"><P class="p10 ft1">11.1.2 Motiven till kravet på svenskt medborgarskap för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p45 ft10">offentliga anställningar och uppdrag ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p17 ft1">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p44 ft1">11.2</P></TD>
<TD class="tr7 td68"><P class="p10 ft9">Behovet av ett reformerat regelsystem........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p17 ft1">324</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p44 ft1">11.3</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p10 ft10">Utgångspunkter för ett reformerat regelsystem ..........................</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p17 ft1">326</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">11.4</SPAN><SPAN class="ft14">Regeringens kompetens att förbehålla statliga anställ-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p42 ft10">ningar och uppdrag åt svenska medborgare................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">328</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p17 ft1">11.5</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p42 ft9">Statschefen ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">332</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">11.6</SPAN><SPAN class="ft14">Anställningar och uppdrag med anknytning till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p39 ft9">riksdagen .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p13 ft1">11.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td54"><P class="p39 ft1">Anställningar och uppdrag med anknytning till regeringen........</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.7.1</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">Statsråd ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">336</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.7.2</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft1">Anställning i Regeringskansliet närmast</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p40 ft9">under statsråd...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">337</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.7.3</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft10">Anställning som svenskt sändebud..............................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">338</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.7.4</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft1">Ämbeten och myndigheter som lyder</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">omedelbart under regeringen .......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">339</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p13 ft1">11.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td54"><P class="p39 ft10">Anställningar och uppdrag vid domstolarna ...............................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">344</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.8.1</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">Inledning......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">344</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.8.2</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft1">Nuvarande krav på svenskt medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p40 ft9">för domare....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">348</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.8.3</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft1">Allmänna överväganden beträffande</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">medborgarskapskrav för domare .................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">349</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.8.4</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft1">Domare vid allmän domstol och allmän</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p40 ft9">förvaltningsdomstol .....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">350</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.8.5</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">Nämndemän och jurymän............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">354</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.8.6</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">Tingsnotarier och länsrättsnotarier ..............................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">358</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p39 ft1">11.8.7</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p40 ft1">Annan personal vid allmän domstol och</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">allmän förvaltningsdomstol .........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">361</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.8.8</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft10">Ledamöter i Marknadsdomstolen ................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">364</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p39 ft1">11.8.9</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">Ledamöter i Arbetsdomstolen .....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">365</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p39 ft1">11.8.10</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p40 ft1">Ledamöter och föredragande i</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td55"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">Patentbesvärsrätten ......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">366</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><P class="p13 ft1">11.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td54"><P class="p39 ft9">Domstolsliknande nämnder m.m.................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">368</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td38"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p13 ft4">Innehåll <SPAN class="ft1">13</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr9 td70"><P class="p31 ft1">11.9.1</P></TD>
<TD class="tr9 td71"><P class="p13 ft9">Ledamöter i hyres- och arrendenämnder .....................</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p17 ft1">368</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p31 ft1">11.9.2</P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p13 ft9">Ledamöter i Rättshjälpsnämnden ................................</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft1">369</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p31 ft1">11.9.3</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p13 ft9">Ledamöter i Statens <NOBR>va-nämnd ....................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">370</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p31 ft1">11.9.4</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p13 ft9">Dispaschör enligt sjölagen...........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">371</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p31 ft1">11.9.5</P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p13 ft9">Gode män vid fastighetsbildningsförrättning ..............</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft1">371</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p31 ft1">11.9.6</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p13 ft9">Synemän vid arrendesyn..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">372</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p31 ft1">11.9.7</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p40 ft1">Krav på domarkompetens för anställningar och</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p13 ft9">uppdrag utanför domstolarna.......................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">372</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p46 ft1">11.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td62"><P class="p13 ft9">Anställningar inom åklagarväsendet...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft1">373</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p46 ft1">11.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td62"><P class="p13 ft9">Anställningar och uppdrag inom polisväsendet ..........................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">375</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td70"><P class="p31 ft1">11.11.1</P></TD>
<TD class="tr7 td71"><P class="p13 ft9">Polisman ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p17 ft1">375</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p31 ft1">11.11.2</P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p13 ft9">Ledamöter i polisstyrelser och polisnämnder..............</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p17 ft1">378</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">11.12</SPAN><SPAN class="ft17">Anställningar och uppdrag med anknytning till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p47 ft9">Försvarsmakten ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">380</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td74"><P class="p48 ft1">11.13</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p47 ft10">Anställningar vid kronofogdemyndigheterna .............................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">382</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><P class="p48 ft1">11.14</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p47 ft9">Överinspektör vid Elsäkerhetsverket ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">383</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td74"><P class="p48 ft1">11.15</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p47 ft9">Ledamöter i Oljekrisnämnden.....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">384</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><P class="p48 ft1">11.16</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p47 ft9">Säkerhetsklassade anställningar..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">384</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">11.17</SPAN><SPAN class="ft17">Andra behörighetskrav relaterade till medborgarskap</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p49 ft9">än krav på svenskt medborgarskap..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">387</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p49 ft1">11.17.1</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">Inledning......................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">387</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p49 ft1">11.17.2</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft10">Ledamöter i övervakningsnämnderna..........................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">387</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p49 ft1">11.17.3</P></TD>
<TD class="tr6 td56"><P class="p40 ft9">Ledamöter i skattenämnderna......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">388</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p49 ft1">11.17.4 Överförmyndare och ledamöter i överför-</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">myndarnämnd ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">388</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td77"><P class="p49 ft1">11.17.5</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p40 ft9">Medborgarvittnen ........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">389</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td76"><P class="p49 ft1">11.17.6 Ledamöter i styrelsen för allmän försäkringskassa</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td77"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td56"><P class="p40 ft9">och i socialförsäkringsnämnd ......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">390</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td75"><P class="p10 ft1">12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td76"><P class="p49 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">.............................</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p13 ft1">391</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft1">12.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p49 ft9">Advokatverksamhet.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">391</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft1">12.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p49 ft1">Nyttjanderätt till vissa staten tillhöriga vattenfall .......................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">393</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft1">12.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p49 ft9">Befälhavare på handelsfartyg m.m..............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">394</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p10 ft1">12.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td76"><P class="p49 ft9">Bistånd vid vistelse utomlands....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">395</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft1">12.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p49 ft9">Fastställande av könstillhörighet.................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">396</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft1">12.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p49 ft1">Kostnadsansvar för delgivning av handlingar i utlandet.............</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">397</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p10 ft1">12.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td76"><P class="p49 ft10">Ledamöter i allmänningstyrelse m.m..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">397</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft1">12.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p49 ft9">Ledamöter i flottningsstyrelse.....................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">398</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft1">12.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td76"><P class="p49 ft9">Registrerat partnerskap ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">399</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p10 ft1">12.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td76"><P class="p49 ft9">Namnlagen ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">400</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">12.11</SPAN><SPAN class="ft17">Tillstånd för bedrivande av militärt inriktad utbildning av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td78"><P class="p25 ft1">personer som inte är svenska medborgare, m.m. ........................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td78"><P class="p25 ft1">12.12 Tillstånd till luftfart m.m. ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">401</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d112x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td67"><P class="p50 ft4"><SPAN class="ft1">14 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td69"><P class="p13 ft15">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td67"><P class="p51 ft1">12.13</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p10 ft1">Tillstånd till marinvetenskaplig forskning</P></TD>
<TD class="tr14 td69"><P class="p17 ft16">.................................. 402</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p51 ft1">12.14</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p10 ft10">Tillträde till militärt skyddsområde ............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p17 ft1">402</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p51 ft1">12.15</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p10 ft9">Utlämning för brott .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p17 ft1">403</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">12.16</SPAN><SPAN class="ft17">Deltagande i adelsmöte och ledamotskap i Carnegie-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr8 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p42 ft9">stiftelsens styrelse .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">404</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td78"><P class="p10 ft12">Del IV Övrigt</P></TD>
<TD class="tr15 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td64"><P class="p10 ft1">13</P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p42 ft9"><SPAN class="ft8">Konsekvenser av våra förslag </SPAN>.....................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td27"><P class="p13 ft1">405</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p10 ft1">13.1</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p42 ft9">Ekonomiska konsekvenser..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">405</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p10 ft1">13.2</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p42 ft9">Integrationspolitiska konsekvenser .............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">405</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p10 ft1">13.3</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p42 ft9">Förhållandet till <NOBR>EG-rätten ..........................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">407</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td64"><P class="p10 ft1">13.4</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p42 ft9">Generella direktiv........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">407</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td64"><P class="p10 ft1">14</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p42 ft9"><SPAN class="ft8">Författningskommentar</SPAN>...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p13 ft1">409</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p10 ft1">14.1</P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p42 ft1">Förslaget till lag om ändring i regeringsformen..........................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">409</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p10 ft1">14.2</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p42 ft1">Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.............</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">411</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.3</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p42 ft9">i allmän flottled ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">411</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><P class="p17 ft1">14.4</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p42 ft1">Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken.........................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">411</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.5</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:166) om härads-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">allmänningar................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">412</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.6</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:167) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft10">allmänningsskogar i Norrland och Dalarna ................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">413</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.7</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:417) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">marknadsdomstol m.m. ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">413</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.8</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft9">förvaltningsdomstolar .................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">413</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.9</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rätte-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">gången i arbetstvister ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">414</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.10</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:729) om patent-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft9">besvärsrätten ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">414</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.11</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p13 ft9">(1979:1152).................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p13 ft1">415</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.12</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:324) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft9">medborgarvittnen ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">415</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.13</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">Sveriges riksbank ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">416</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.14</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:886) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p49 ft1">granskning och kontroll av filmer och videogram ......................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">416</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p13 ft1">14.15</P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p49 ft1">Förslaget till lag om ändring i kommunallagen</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td76"><P class="p49 ft9">(1991:900)...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">416</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td80"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p10 ft4">Innehåll <SPAN class="ft1">15</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td81"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td61"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft1"><SPAN class="ft1">14.16</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1426)</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td30"><P class="p10 ft10">med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd ..........................</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p13 ft1">417</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.17</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:260) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">offentlig anställning ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">417</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.18</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:692) om kom-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p47 ft9">munala folkomröstningar ............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">420</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><P class="p48 ft1">14.19</P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p47 ft1">Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)..................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">420</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.20</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td75"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td76"><P class="p49 ft9">(1996:1619).................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">421</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p13 ft1">14.21</P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p49 ft1">Förslaget till lag om ändring i vallagen (1997:157)....................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">421</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft1"><SPAN class="ft1">14.22</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i kungörelsen (1910:72 s. 1) angående grunder för förvaltningen av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">vissa kronan tillhöriga vattenfall.................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">421</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.23</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i kungörelsen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr16 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p47 ft18">(1933:618) angående biträde av Justitiedepartementet</P></TD>
<TD class="tr16 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p47 ft10">för delgivning av handlingar i utlandet .......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">422</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td74"><P class="p48 ft1">14.24</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p47 ft1">Förslaget till förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p47 ft1">(1971:704) om synemän enligt 9 kap. jordabalken.....................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">422</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.25</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p47 ft1">(1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet...................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">423</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td74"><P class="p48 ft1">14.26</P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p47 ft1">Förslaget till förordning om ändring i förordningen</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p47 ft10">(1989:847) med instruktion för Riksåklagaren ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">423</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.27</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i åklagarförord-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">ningen (1996:205) .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">423</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.28</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft1">(1996:377) med instruktion för Högsta domstolen .....................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">424</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.29</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft1">(1996:378) med instruktion för Regeringsrätten.........................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">424</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.30</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft9">(1996:379) med hovrättsinstruktion............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">424</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.31</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft10">(1996:380) med kammarrättsinstruktion.....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">425</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.32</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft9">(1996:381) med tingsrättsinstruktion ..........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p13 ft1">425</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">14.33</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">(1996:382) med länsrättsinstruktion ...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p13 ft1">426</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft1"><SPAN class="ft1">14.34</SPAN><SPAN class="ft17">Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1997:898) med instruktion för Ekobrotts-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td78"><P class="p25 ft1">myndigheten................................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td27"><P class="p13 ft1">426</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td78"><P class="p25 ft9"><SPAN class="ft8">Reservationer</SPAN>..............................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td27"><P class="p13 ft1">427</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d114x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td67"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">16 </SPAN>Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td46"><P class="p54 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td67"><P class="p44 ft12">Del V</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p10 ft12">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td67"><P class="p44 ft1">1</P></TD>
<TD class="tr18 td30"><P class="p10 ft9">Kommittédirektiv ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr18 td36"><P class="p17 ft1">437</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p44 ft1">2</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft1">Utredningens skrivelse till regeringen den 30 november 1999</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">(Ku 1999/3508/IM).....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">447</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p44 ft1">3</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft9">Tilläggsdirektiv ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">461</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p44 ft1">4</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft1">Förteckning över myndigheter som lyder omedelbart under</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p10 ft9">regeringen....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p17 ft1">463</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p44 ft1">5</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft1">Kommunsystem i andra <NOBR>EU-länder</NOBR> (exkl. Danmark och</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft9">Finland) .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">471</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><P class="p44 ft1">6</P></TD>
<TD class="tr7 td30"><P class="p10 ft9">Schematisk översikt (kap. 7).......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p17 ft1">481</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td67"><P class="p44 ft1">7</P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p10 ft9">Referenser ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p17 ft1">485</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td82"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td83"><P class="p10 ft5">Förkortningar <SPAN class="ft10">17</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td84"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td85"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft0">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr13 td86"><P class="p10 ft1">a.a.</P></TD>
<TD class="tr13 td87"><P class="p10 ft1">anfört arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"><P class="p10 ft1">bet.</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p10 ft1">betänkande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">dir.</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">direktiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">DO</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">dnr</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">diarienummer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"><P class="p10 ft1">Ds</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p10 ft1">betänkande/promemoria i departementsserien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">EES</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">Europeiska ekonomiska samarbetsområdet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">EU</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">Europeiska unionen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"><P class="p10 ft1">EG</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p10 ft10"><NOBR>EG-fördraget</NOBR> (i dess lydelse efter Amsterdamfördraget)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">JK</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">Justitiekanslern</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">JuU</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">Justitieutskottet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">MedbL</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"><P class="p10 ft1">kap.</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p10 ft1">kapitel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">KomL</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">kommunallagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">prop.</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">proposition</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"><P class="p10 ft1">RB</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p10 ft1">rättegångsbalken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">RF</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">regeringsformen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">RO</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">riksdagsordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">rskr.</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">riksdagsskrivelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"><P class="p10 ft1">RÅ</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p10 ft1">Riksåklagaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">SCB</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">Statistiska centralbyrån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">skr.</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">regeringsskrivelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"><P class="p10 ft1">SFS</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p10 ft1">Svensk författningssamling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">SOU</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">betänkande i serien Statens offentliga utredningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">TF</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">tryckfrihetsförordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"><P class="p10 ft1">UD</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p10 ft1">Utrikesdepartementet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td86"><P class="p10 ft1">YGL</P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p10 ft1">yttrandefrihetsgrundlagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">18 </SPAN>Förkortningar</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft5">Sammanfattning <SPAN class="ft10">19</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft0">Sammanfattning</P>
<P class="p56 ft19">Uppdraget</P>
<P class="p57 ft2">Vår uppgift har varit att göra en översyn av krav på svenskt medbor- garskap och andra krav relaterade till medborgarskap i lagstiftningen. I uppdraget har ingått att</P>
<P class="p58 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">kartlägga i vilka sammanhang det i lagar och andra författningar ställs krav på svenskt medborgarskap eller andra krav relaterade till medborgarskap,</SPAN></P>
<P class="p59 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">analysera dels de argument med vilka förekommande krav tidigare motiverats, dels vad olika krav relaterade till medborgarskap i prak- tiken innebär, såväl för den enskilde som inte är svensk medborgare som för samhället i stort,</SPAN></P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">pröva relevansen av befintliga krav samt vid behov föreslå författ- ningsändringar eller andra åtgärder samt</SPAN></P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">särskilt analysera skälen för och emot att i lagar och andra författ- ningar i olika avseenden göra skillnad mellan å ena sidan medbor- gare i andra medlemsstater i EU, å andra sidan utlänningar i övrigt.</SPAN></P>
<P class="p60 ft1">Uppdraget har haft en generell inriktning. Vissa frågor eller särskild lagstiftning har dock uttryckligen undantagits från vårt uppdrag, nämligen skyddet mot landsförvisning, frågor om medborgarskap knutna till lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap, utlänningslagen (1989:529), rösträtt och valbarhet till riksdagen, rösträtt vid val till <NOBR>EU-parlamentet</NOBR> och frågor som har tagits upp i betänkandet En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72).</P>
<P class="p61 ft1">Den ledande principen för arbetet har varit att lika rättigheter och skyldigheter oavsett medborgarskap i största möjliga utsträckning skall gälla för landets invånare. Det skall alltid ligga i sammanhanget god- tagbara sakliga skäl bakom krav på svenskt medborgarskap eller andra krav relaterade till medborgarskap. Vår utgångspunkt har varit att</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">20 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft23">medborgarskapskrav i lagstiftningen skall tas bort om det inte är sakligt motiverat att behålla kraven.</P>
<P class="p63 ft24">Kartläggningen av medborgarskapskrav i lagstiftningen</P>
<P class="p64 ft1">Kartläggningen omfattar bestämmelser i lagstiftningen som innebär att utlänningar eller grupper av utlänningar särbehandlas i förhållande till vad som gäller för svenska medborgare. Mot bakgrund av den redo- visade huvudprincipen om lika rättigheter och skyldigheter för landets invånare oavsett medborgarskap, har kartläggningen begränsats till att endast omfatta olikartad behandling av utlänningar med hemvist i Sverige.</P>
<P class="p65 ft1">Vi har delat in de s.k. medborgarskapskraven i fyra områden:</P>
<P class="p66 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">fri- och rättigheter i grundlag,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.,</SPAN></P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">offentliga anställningar och uppdrag och</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen.</SPAN></P>
<P class="p12 ft19">Överväganden och förslag</P>
<P class="p68 ft25">Medborgarskapets betydelse</P>
<P class="p69 ft1">Uppfattningen om i vilken utsträckning krav på svenskt medborgarskap och andra krav relaterade till medborgarskap bör behållas i lag- stiftningen hör nära samman med vilken betydelse man tillmäter med- borgarskapet. Det finns emellertid inte någon allmänt vedertagen grundsyn avseende medborgarskapets värde för individen. Därtill kommer att betydelsen inte är statisk. Innebörden av ett medborgarskap torde förändras i takt med såväl den nationella som den internationella samhällsutvecklingen. Den närmare innebörden torde vidare variera från ett land till ett annat.</P>
<P class="p70 ft1">Enligt vår uppfattning saknas förutsättningar att – inom ramen för vårt uppdrag – slå fast vilken grundsyn som generellt sett bör gälla för det svenska medborgarskapet. I vad mån det föreligger sakligt godtag- bara skäl att behålla de medborgarskapskrav som uppställs i lag- stiftningen får bedömas efter en samlad utvärdering från fall till fall.</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft5">Sammanfattning <SPAN class="ft10">21</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25">Fri- och rättigheter i grundlag</P>
<P class="p72 ft1">I våra grundlagar återfinns bestämmelser om olika fri- och rättigheter som i ett eller annat avseende särbehandlar utlänningar. De ifråga- varande grundlagarna är regeringsformen (RF), tryckfrihets- förordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).</P>
<P class="p73 ft1">Följande fri- och rättigheter i 2 kap. RF hör - helt eller delvis - samman med utlänningslagstiftningen; 1) de positiva opinions- friheterna, 2) skyddet mot tvång att ge till känna åskådning, 3) skyddet för integriteten i vissa fall, 4) friheten att flytta sig inom riket och att lämna detta, 5) rätten till domstolsprövning av s.k. administrativa frihetsberövanden, 6) rätten till offentlighet vid domstolsförhandling och 7) skyddet mot ingrepp på grund av åskådning. Utlännings- lagstiftningen ligger utanför vårt uppdrag. Vi har därför inte prövat om möjligheten till inskränkningar av skyddet är sakligt motiverad när det gäller de nyss uppräknade fri- och rättigheterna. Detsamma gäller de s.k. materiella skyddsregler som har samband med utlännings- lagstiftningen.</P>
<P class="p73 ft1">Skyddet mot åsiktsregistrering i 2 kap. RF följer såvitt gäller svenska medborgare av grundlag medan skyddet för utlänningar här i riket följer av vanlig lag. Den ventil som avsaknaden av grundlags- skydd beträffande utlänningar här i riket ger bör enligt vår mening finnas kvar med hänsyn till rikets säkerhet, t.ex. om det säkerhets- politiska läget i landet blir ett annat.</P>
<P class="p74 ft1">Enligt 2 kap. 12 § andra stycket RF gäller följande vid inskränkning av merparten av de fri- och rättigheter som tillkommer svenska med- borgare: 1) Begränsning får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. 2) Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och 3) inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Dessa s.k. materiella skyddsregler behöver inte iakttas vid inskränkning av utlänningars fri- och rättigheter. Vi gör i detta betänkande bedöm- ningen att denna särbehandling är sakligt motiverad utifrån hänsyn till rikets säkerhet.</P>
<P class="p74 ft1">Den generella yttrandefriheten enligt TF och YGL kan beträffande utlänningar begränsas genom lag. Någon sådan begränsning finns dock inte för närvarande. Vidare skall ägare och utgivare av periodisk skrift liksom utgivare av radioprogram m.m. enligt TF/YGL vara svensk medborgare. I lag får föreskrivas att även utlänning får äga eller ge ut periodisk tidskrift respektive ge ut radioprogram m.m. Utlänningar har i dessa avseenden i lag jämställts med svenska medborgare. Den sär- behandling som föreligger genom att den generella yttrandefriheten för</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">22 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft2">utlänningar kan begränsas genom lag respektive att rätten för utlänningar att äga/ge ut periodisk skrift och att ge ut radioprogram m.m., kan tas bort genom ändring av vanlig lag, är enligt vår bedöm- ning motiverad utifrån hänsyn till rikets säkerhet.</P>
<P class="p43 ft25">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P>
<P class="p60 ft1">Den som är folkbokförd i kommunen och senast på valdagen fyller 18 år samt är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) eller i Island eller Norge har rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. Andra utlänningar måste ha varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen för att ha rösträtt. Denna sista regel brukar kallas treårsregeln. Den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom ett landsting har rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige. För närvarande gäller, och skall enligt vår bedömning även fortsättningsvis gälla, att den som har rösträtt vid de kommunala valen i princip även är valbar.</P>
<P class="p76 ft2">Frågan om rösträtt vid val till riksdagen ligger utanför vårt uppdrag. Vi har därför inte sett skäl att överväga bestämmelserna om rösträtt vid folkomröstning i hela riket.</P>
<P class="p77 ft1">Villkoren för rösträtt vid kommunal folkomröstning bör enligt vår uppfattning även fortsättningsvis vara de samma som villkoren för rösträtt vid val till kommun- och landstingsfullmäktige.</P>
<P class="p78 ft1">Motivet bakom treårsregeln är bl.a. att det är viktigt att utlänningar som är bosatta i Sverige har ett direkt politiskt inflytande på det kom- munala området och att det med en treårig kvalifikationstid skapas rimliga garantier för att den utländska väljaren dels har vissa inte alltför obetydliga kunskaper i svenska språket samt känner till och har förståelse för svenska förhållanden, dels har ett intresse inte bara för de alldeles aktuella förhållandena i kommunen utan även för de mer långsiktiga kommunala angelägenheterna. Ungefär 42 procent av utlänningarna i Sverige - unionsmedborgare samt medborgare i Island och Norge - omfattas dock inte av treårsregeln. Den särbehandling som föreligger mellan utlänningar som är medborgare i länder inom EU eller i Island eller Norge och utlänningar som inte är det, är enligt vår bedömning inte sakligt motiverad. Vi föreslår därför att treårsregeln slopas. Förslaget innebär att den som är folkbokförd i kommunen respektive inom landstinget och senast på valdagen fyller 18 år har rösträtt vid de kommunala valen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft5">Sammanfattning <SPAN class="ft10">23</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft2">I betänkandet gör vi även bedömningen att den särbehandling av utlänningar som finns i sametingslagen (1992:1433) beträffande rösträtt och valbarhet till Sametinget är sakligt motiverad.</P>
<P class="p80 ft25">Offentliga anställningar och uppdrag</P>
<P class="p81 ft4">Nuvarande regelsystem</P>
<P class="p72 ft1">11 kap. 9 § tredje stycket RF innehåller bestämmelser om i vilken utsträckning svenskt medborgarskap krävs för innehav eller utövande av offentliga anställningar (tjänster) och uppdrag. Som huvudregel gäller att utlänningar är likställda med svenska medborgare i fråga om behörighet att få statliga eller kommunala anställningar eller uppdrag. Det finns emellertid ett stort antal undantag från huvudregeln om likställdhet. Krav på svenskt medborgarskap för vissa statliga anställ- ningar eller uppdrag uppställs direkt i 11 kap. 9 § tredje stycket RF. Enligt nämnda föreskrift får endast den som är svensk medborgare inneha eller utöva domartjänst, ämbete som lyder omedelbart under regeringen, tjänst eller uppdrag såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse, tjänst i Regeringskansliet närmast under statsråd eller tjänst som svenskt sändebud. Även i annat fall får endast den som är svensk medborgare inneha tjänst eller uppdrag, om tjänsten eller uppdraget tillsätts genom val av riksdagen. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha eller utöva tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.</P>
<P class="p82 ft1">Utöver den grundläggande regleringen i 11 kap. 9 § tredje stycket RF finns det även några specialbestämmelser i RF som uppställer krav på svenskt medborgarskap som behörighetsvillkor för vissa anställ- ningar och uppdrag. Bestämmelserna avser riksdagsledamöter (3 kap. 10 § jfr 2 § första stycket RF), den som tjänstgör som statschef (5 kap. 2 § första stycket RF) och statsråd (6 kap. 9 § första stycket RF). För behörigheten att vara statsråd krävs svenskt medborgarskap sedan minst tio år.</P>
<P class="p76 ft1">I övrigt uppställs krav på svenskt medborgarskap för statliga anställningar främst i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Enligt 5 § får bara svenska medborgare ha en anställning som åklagare eller polis eller ha en militär anställning. I 6 § första stycket ges regeringen befogenhet att föreskriva, eller för särskilda fall besluta, att vissa kategorier av anställningar skall förbehållas svenska medborgare, nämligen</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">24 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft26">anställning inom Regeringskansliet eller utrikesförvaltningen,</SPAN></P>
<P class="p84 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft26">statlig anställning som kan vara förenad med myndighetsutövning eller handläggning av frågor som rör förhållandet till andra stater eller till mellanfolkliga organisationer och</SPAN></P>
<P class="p85 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft27">statlig anställning som kan medföra kännedom om förhållanden som är av betydelse för landets säkerhet eller för andra viktiga, allmänna eller enskilda ekonomiska intressen.</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">De befogenheter som regeringen har enligt andra och tredje punkterna ovan utövas i fråga om arbetstagare hos riksdagen eller dess myndig- heter av riksdagen eller den myndighet som riksdagen bestämmer (6 § andra stycket LOA).</P>
<P class="p73 ft1">Därutöver uppställs krav på svenskt medborgarskap som behörig- hetsvillkor för offentliga anställningar eller uppdrag i olika författ- ningar som har lagstöd i 11 kap. 9 § tredje stycket RF eller i 6 § LOA.</P>
<P class="p87 ft2">Av vår kartläggning framgår att det med undantag för regleringen i säkerhetsskyddslagen (se särskilt avsnitt längre ner) endast ställs krav på svenskt medborgarskap för <SPAN class="ft28">statliga </SPAN>anställningar och uppdrag.</P>
<P class="p43 ft4">Ett reformerat regelsystem</P>
<P class="p72 ft1">Med utgångspunkt i vår kartläggning konstaterar vi att dagens regelverk, där krav på svenskt medborgarskap föreskrivs för ett stort antal statliga anställningar och uppdrag, är oöverskådligt och omfattar fler anställningar och uppdrag än vad som är sakligt motiverat. Bland annat är den närmare innebörden och räckvidden av föreskrifterna i 11 kap. 9 § tredje stycket RF oklar. Regelverket bör enligt vår upp- fattning ersättas av ett mindre omfattande och tydligare system.</P>
<P class="p73 ft1">Vi gör den bedömningen att krav på svenskt medborgarskap som behörighetsvillkor för offentliga anställningar och uppdrag bör behållas när det är motiverat med hänsyn till rikets säkerhet eller förhållandet till andra stater. Även viss verksamhet inom staten som på ett ingripande sätt berör enskildas rättsförhållanden bör alltjämt förbehållas den som är svensk medborgare. I grundlag bör i första hand fästas krav på svenskt medborgarskap för de viktigaste anställningarna eller uppdragen hos de högsta statsorganen samt hos organ med funktioner inom ramen för den konstitutionella kontrollen. Beträffande övriga anställningar eller uppdrag för vilka krav på svenskt medborgarskap är sakligt motiverat, är det enligt vår uppfattning tillräckligt att kravet uppställs i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft5">Sammanfattning <SPAN class="ft10">25</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">Vi anser att regeringen bör ha kvar sin befogenhet enligt 6 § första stycket LOA att förordna eller för särskilda fall besluta om krav på svenskt medborgarskap för statliga anställningar. Regeringens kom- petens bör även omfatta uppdrag hos staten (jfr avsnitt om anställningar och uppdrag med anknytning till regeringen). Mot bakgrund av de utgångspunkter som enligt vår bedömning bör gälla för ett reformerat regelsystem, bör vidare de särskilda förutsättningar som föreskrivs för regeringens kompetens ändras. Vi föreslår att regeringen skall ha befogenhet att föreskriva eller för särskilda fall besluta att bara svenska medborgare får ha eller utöva statlig anställning eller uppdrag</P>
<P class="p88 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">som kan medföra kännedom om omständigheter som är av betydelse för rikets säkerhet,</SPAN></P>
<P class="p89 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">som kan vara förenad med handläggning av frågor som rör förhållandet till andra stater eller till mellanfolkliga organisationer eller</SPAN></P>
<P class="p89 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">som kan vara förenad med myndighetsutövning som på ett ingripande sätt berör enskildas rättsförhållanden.</SPAN></P>
<P class="p80 ft4">Statschefen</P>
<P class="p72 ft2">Den som tjänstgör som statschef har som sin viktigaste uppgift att vara symbol för riket och representera Sverige. Han eller hon får del av information som är av central betydelse för rikets säkerhet. Kravet på svenskt medborgarskap har enligt vår uppfattning ett så naturligt och självklart samband med tjänsteutövningen, att det är sakligt motiverat att behålla kravet. Någon ändring föreslås därför inte.</P>
<P class="p90 ft4">Anställningar och uppdrag med anknytning till riksdagen</P>
<P class="p91 ft1">Mot bakgrund av att frågor om rösträtt och valbarhet till riksdagen uttryckligen har undantagits från vårt uppdrag, konstaterar vi att den politiska makten på riksnivå alltjämt kommer att förbehållas svenska medborgare. Med beaktande härav samt med hänsyn till rikets säkerhet och förhållandet till andra stater anser vi att dagens krav på svenskt medborgarskap för anställningar och uppdrag med anknytning till riksdagen bör behållas. Föreskrifter härom bör alltjämt i princip ställas i grundlag, dock med en delvis annan lagteknisk utformning.</P>
<P class="p73 ft2">Av vår kartläggning framgår att flertalet anställningar och uppdrag för vilka det i dag ställs krav på svenskt medborgarskap - dock inte ledamöterna i Riksbankens direktion och Riksdagens arvodesnämnd</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">26 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft1">samt cheferna för utskottens och <NOBR>EU-nämndens</NOBR> kanslier - tillsätts genom val av riksdagen. Medborgarskapskravet avseende anställningar och uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen bör fortfarande regleras i 11 kap. 9 § tredje stycket RF. Vi föreslår att föreskriften i samma lagrum om att endast svenska medborgare får inneha eller utöva tjänst eller uppdrag såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse tas bort. Vidare föreslår vi att krav på svenskt medborgarskap för ledamöterna av Riksbankens direktion ställs i 9 kap. 12 § andra stycket RF och att medborgarskapskrav för ledamöterna i Riksdagens arvodesnämnd regleras i 2 § lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd istället för i grundlag. Krav på svenskt medborgarskap för cheferna för utskottens och <NOBR>EU-nämndens</NOBR> kanslier bör fortfarande ställas i riksdagsordningen.</P>
<P class="p92 ft4">Anställningar och uppdrag med anknytning till regeringen</P>
<P class="p69 ft1">Kravet på tio års medborgarskap för <SPAN class="ft4">statsråd </SPAN>är sakligt motiverat. Med hänsyn till rikets säkerhet och förhållandet till andra stater är det ett oeftergivligt krav att endast svenska medborgare får ha befattning som statsråd. Den särskilda kvalifikationstiden bör behållas, eftersom den borgar för att statsråden är tillräckligt förtrogna med allmänna och mer långsiktiga frågor som rör det svenska samhällets grundläggande struktur och värderingar. Vidare torde faran för påtryckningar i spänt läge vara något mindre för den som har varit svensk medborgare en längre tid innan han eller hon utses till statsråd.</P>
<P class="p70 ft1">Kravet på svenskt medborgarskap för <SPAN class="ft4">anställning i Regerings- kansliet närmast under statsråd </SPAN>(f.n. statssekreterarna och kabinett- sekreteraren) och <SPAN class="ft4">anställning som svenskt sändebud </SPAN>är som regel sakligt motiverat med hänsyn till rikets säkerhet och förhållandet till andra stater. Ett absolut medborgarskapskrav för nämnda anställningar bör dock inte ställas. Vi utesluter nämligen inte att det kan finnas skäl att göra undantag från kravet på svenskt medborgarskap för statssekreterare som ansvarar för någon speciell fråga. När det gäller anställning som svenskt sändebud kan vi förutse situationer, bl.a. inom ramen för det löpande europeiska samarbetet, där det av praktiska eller andra skäl torde kunna uppkomma behov av att låta utlänningar före- träda Sverige och representera svenska intressen. Även oklarheterna beträffande föreskrifternas närmare innebörd och omfattning talar för att de bör tas bort. Vi föreslår att föreskrifterna i 11 kap. 9 § tredje stycket RF om krav på svenskt medborgarskap för tjänst i Regeringskansliet närmast under statsråd och tjänst som svenskt</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft5">Sammanfattning <SPAN class="ft10">27</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">sändebud tas bort. Det ankommer då i stället på regeringen att med stöd av 6 § första stycket LOA reglera frågan om medborgarskapskrav för nämnda anställningar.</P>
<P class="p94 ft4"><SPAN class="ft1">Bestämningen </SPAN>ämbete som lyder omedelbart under regeringen <SPAN class="ft1">torde i dag endast avse JK och RÅ. Med beaktande av att omfattningen och den närmare innebörden av föreskriften i 11 kap. 9 § tredje stycket RF om krav på svenskt medborgarskap för innehav eller utövande av ämbete som lyder omedelbart under regeringen är oklar och då JK och RÅ omfattas och även framdeles bör omfattas av samma reglering i fråga om krav på svenskt medborgarskap som övriga myndighetschefer, föreslår vi att nämnda föreskrift tas bort.</SPAN></P>
<P class="p94 ft1">Enligt 11 kap. 9 § tredje stycket RF får endast svenska medborgare <SPAN class="ft4">inneha eller utöva tjänst eller uppdrag såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under regeringen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse. </SPAN>Vår kartläggning visar att ett mycket stort antal myndigheter inom vitt skilda verksamhetsområden omfattas av regleringen i RF. De tillämpningssvårigheter och den allmänna ovisshet som råder beträffande föreskriftens räckvidd talar i sig för att den bör utgå eller ändras.</P>
<P class="p95 ft1">Intresset av att få så kvalificerade innehavare som möjligt till offent- liga anställningar och uppdrag gäller i hög grad myndighetschefer samt ledamöter av sådana myndigheter och dess styrelser. Även det allmänna önskemålet att den kulturella mångfalden i samhället bör åter- speglas inom statsorganisationen på alla nivåer bör beaktas. En ökad etnisk och kulturell mångfald inom myndigheternas ledning bör dessutom betraktas som en kvalitets- och kompetenshöjning i sig.</P>
<P class="p96 ft1">Hänsynen till rikets säkerhet och förhållandet till andra stater motiverar emellertid att kravet på svenskt medborgarskap behålls för ledningen inom ett antal myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Ett annat motiv till att medborgarskapskravet bör behållas kan vara att myndigheten bedriver verksamhet som på ett ingripande sätt berör enskildas rättsförhållanden. När det gäller ett betydande antal andra myndigheter som lyder omedelbart under regeringen synes kravet på svensk medborgarskap för myndighetens ledning knappast motiveras av ovan nämnda hänsyn. Enligt vår uppfattning saknas i stor utsträckning godtagbara sakliga skäl att upprätthålla kravet på svenskt medborgarskap för ledningen i myndigheter med i huvudsak kulturell verksamhet samt för ledningen vid universitet, högskolor och andra inrättningar som i huvudsak bedriver undervisning eller forskning. Som regel är det inte heller sakligt motiverat att ställa krav på svenskt medborgarskap för ledamöter i statliga kommittéer och för särskilda utredare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">28 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft1">Det är emellertid inte möjligt att inom ramen för vårt arbete närmare precisera vilka myndigheter för vars ledning kravet på svenskt med- borgarskap bör finnas kvar. Det är inte heller lämpligt att föra in mer precisa föreskrifter i RF. En ordning där det ankommer på regeringen att aktivt ta ställning till i vilka fall svenskt medborgarskap bör upp- ställas som behörighetsvillkor är enligt vår uppfattning den lämpligaste lösningen. Regleringen blir då tydligare och antalet befattningar där svenskt medborgarskap krävs kan minimeras i förhållande till vad som i dag följer av RF:s generella föreskrifter.</P>
<P class="p96 ft1">Vi föreslår därför att föreskriften i 11 kap. 9 § tredje stycket RF om medborgarskapskrav för chefer m.fl. i myndigheter som lyder omedelbart under regeringen tas bort. Det bör enligt vår uppfattning överlåts på regeringen att med stöd av 6 § första stycket LOA föreskriva eller för särskilda fall besluta om krav på svenskt medborgarskap för ledningen i myndigheter som lyder omedelbart under regeringen, liksom för övriga anställningar och uppdrag hos regeringens myndigheter.</P>
<P class="p98 ft28">Anställningar och uppdrag vid domstolarna och domstolsliknande nämnder m.m.</P>
<P class="p99 ft1">Domstolarnas självständighet under lagarna utgör en av hörnstenarna i det svenska statsskicket. Domstolarna utför traditionellt uppgifter som är av stor betydelse för invånarna. I centrum för verksamheten står invånarnas rättssäkerhet och rättstrygghet. Syftet med kraven på domstolarnas sammansättning och ordinarie domares oavsättlighet i 11 kap. RF är att slå vakt om självständigheten i dömandet. Ytterst är det de enskilda domarna som självständigt utövar den dömande makten. De har således en central roll i det svenska samhället och kan i hög grad sägas vara bärare av det svenska samhällets offentliga makt.</P>
<P class="p100 ft1">Vi gör i detta betänkande bedömningen att som huvudregel bör gälla att domare skall vara svenska medborgare. Detta motiveras med hänsyn till rikets säkerhet och förhållandet till andra stater samt då verksamheten innefattar myndighetsutövning som på ett ingripande sätt berör enskildas rättsförhållanden. Vi utesluter emellertid inte att utlänningar i viss utsträckning ges behörighet att utöva dömande verksamhet, om vägande skäl talar för en sådan lösning.</P>
<P class="p101 ft1">Enligt vår uppfattning bör ordinarie domare, icke ordinarie domare (dvs. assessorer och fiskaler) samt särskilda ledamöter i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol fortfarande vara svenska medborgare. Även medborgarskapskravet för ledamöterna i Marknadsdomstolen, Arbetsdomstolen och Patentbesvärsrätten bör behållas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft5">Sammanfattning <SPAN class="ft10">29</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft1"><SPAN class="ft4">Nämndemän och jurymän </SPAN>är domare när de utövar sina förtroendeuppdrag. De deltar i rätten i egenskap av representanter för allmänheten, dvs. alla invånare i landet. Deras medverkan bidrar till att allmänhetens förtroende för domstolarna upprätthålls. Bland annat mot bakgrund härav anser vi att även utlänningar som är folkbokförda bör vara valbara som nämndemän och jurymän. Kravet på svenskt medborgarskap för dessa bör därför tas bort.</P>
<P class="p103 ft4">Tingsnotarier och länsrättsnotarier <SPAN class="ft1">fungerar som icke ordinarie domare vid tingsrätt respektive länsrätt när de efter förordnande utövar viss dömande verksamhet. Med hänsyn bl.a. till att notarie- tjänstgöringen har ett stort utbildningsvärde för alla jurister, bör det inte längre krävas svenskt medborgarskap för sådan tjänstgöring.</SPAN></P>
<P class="p74 ft1">Med hänsyn till domstolarnas konstitutionella betydelse och då bestämmelser om ordinarie domares ställning finns i grundlag, anser vi att medborgarskapskravet för dessa fortfarande bör föreskrivas i grundlag. I övrigt är det tillräckligt att medborgarskapskrav för den som utövar dömande verksamhet regleras i lag.</P>
<P class="p103 ft1">Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att föreskriften i 11 kap. 9 § tredje stycket RF om innehav eller utövande av domartjänst ersätts med en föreskrift om att ordinarie domare skall vara svensk medborgare. Vidare föreslår vi att det införs en ny föreskrift i 5 § LOA om krav på svenskt medborgarskap för den som har eller utövar anställning eller uppdrag som domare. Vad som sägs om domare i sistnämnda bestämmelse skall dock inte gälla nämndemän, jurymän och notarier. I syfte att undvika dubbelreglering föreslår vi också att föreskrifter om svenskt medborgarskap för domare i andra lagar och förordningar tas bort.</P>
<P class="p73 ft1">Vid domstolarna finns ett antal <SPAN class="ft4">anställningar där befattnings- havarna inte har några dömande uppgifter</SPAN>. Vi anser att kravet på svenskt medborgarskap för hovrättsfiskalsaspiranter och kammarrätts- fiskalsaspiranter bör behållas, eftersom samma behörighetsvillkor bör gälla för samtliga led i domarutbildningen. Beträffande övriga befattningar - särskild föredragande i allmän förvaltningsdomstol och Patentbesvärsrätten, revisionssekreterare, regeringsrättssekreterare, chef för administrativ enhet i hovrätt och kammarrätt samt kanslichef i Högsta domstolen och Regeringsrätten - föreslår vi att kravet på svenskt medborgarskap tas bort.</P>
<P class="p104 ft2">Krav på svenskt medborgarskap uppställs också för vissa anställningar eller uppdrag vid domstolsliknande nämnder och andra organ med anknytning till rättsväsendet, nämligen</P>
<P class="p105 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">ledamöter i hyres- och arrendenämnder,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">ledamöter i Statens </SPAN><NOBR>va-nämnd,</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">30 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">dispaschör enligt sjölagen (1994:1009),</SPAN></P>
<P class="p106 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">ledamöter i Rättshjälpsnämnden,</SPAN></P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">gode män vid fastighetsbildningsförrättning enligt fastighets- bildningslagen (1970:988) och</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">synemän vid arrendesyn enligt 9 kap. jordabalken.</SPAN></P>
<P class="p107 ft1">Vi anser att medborgarskapskravet för <SPAN class="ft4">ledamöterna i hyres- och arrendenämnderna, Statens </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">va-nämnd</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> och dispaschören </SPAN>bör behållas. Nämnda befattningshavare har uppgifter som i viss utsträckning kan jämställas med dömande verksamhet vid domstol. Samma behörighets- villkor bör därför gälla för dessa som för de domare som enligt vårt förslag omfattas av den nya föreskriften i 5 § LOA.</P>
<P class="p108 ft4"><SPAN class="ft1">De frågor som </SPAN>ledamöterna i Rättshjälpsnämnden <SPAN class="ft1">har att ta ställning till är däremot inte är jämförbara med dömande verksamhet. Vi föreslår att medborgarskapskravet för ledamöterna tas bort.</SPAN></P>
<P class="p87 ft1">Vi anser inte heller att det är sakligt motiverat att ställa krav på svenskt medborgarskap för <SPAN class="ft4">gode män vid fastighetsbildningsförrättning </SPAN>eller <SPAN class="ft4">synemän vid arrendesyn.</SPAN></P>
<P class="p77 ft2">Slutligen vill vi framhålla att det i lagstiftningssammanhang bör uppmärksammas att krav på domarkompetens som behörighetsvillkor för offentliga anställningar och uppdrag indirekt innebär att befattningshavaren skall vara svensk medborgare. Behörighetskrav bör om möjligt utformas så att även utlänningar kan komma ifråga för offentliga anställningar och uppdrag.</P>
<P class="p90 ft4">Övriga kategorier av anställningar och uppdrag</P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft1">När det gäller flertalet </SPAN>anställningar vid kronofogdemyndigheterna <SPAN class="ft1">och </SPAN>överinspektörer vid Elsäkerhetsverket <SPAN class="ft1">har vi utifrån de övergripande principer som redovisas ovan i fråga om 11 kap. 9 § RF och LOA, gjort bedömningen att det inte är sakligt motiverat att behålla medborgar- skapskravet.</SPAN></P>
<P class="p78 ft2">Kravet på svenskt medborgarskap för anställning som <SPAN class="ft28">åklagare </SPAN>är enligt vår bedömning sakligt motiverat, eftersom de uppgifter åklagare fullgör är viktiga för den svenska rättsstaten och innefattar myndighets- utövning som på ett ingripande sätt berör enskildas rättsförhållanden.</P>
<P class="p78 ft2">Även kravet på svenskt medborgarskap för anställning som <SPAN class="ft28">polis </SPAN>är enligt vår bedömning sakligt motiverat bl.a. eftersom verksamheten utgör myndighetsutövning som på ett ingripande sätt berör enskildas rättsförhållanden. Av samma skäl anser vi att kravet på svenskt med- borgarskap för uppdrag som ledamot eller suppleant i polisstyrelse eller polisnämnd bör behållas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft5">Sammanfattning <SPAN class="ft10">31</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft1">I betänkandet görs även bedömningen att beträffande <SPAN class="ft4">ledamöter i Riksvärderingsnämnden </SPAN>och <SPAN class="ft4">de lokala värderingsnämnderna </SPAN>enligt förfogandelagen (1978:262) och <SPAN class="ft4">ledamöter i Oljekrisnämnden </SPAN>är medborgarskapskravet sakligt motiverat.</P>
<P class="p76 ft2">Följande kategorier av anställningar och uppdrag har vi bedömt ligga utanför vårt uppdrag eftersom de har anknytning till lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, vilken ligger utanför vårt uppdrag:</P>
<P class="p105 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">ledamöter i inskrivningsnämnderna vid Totalförsvarets pliktverk,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">militär grundutbildning för kvinnor,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">frivilligt försvarsverksamma och</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">tjänstgöring i hemvärnet.</SPAN></P>
<P class="p109 ft1">För valbarhet till vissa förtroendeuppdrag krävs rösträtt vid kommunala val. Ett sådant krav innebär att utlänningar som inte är medborgare i ett land inom EU, Norge eller Island skall ha varit folkbokförda i Sverige minst tre år i följd för att vara valbara till förtroendeuppdraget. Vårt förslag om att treårsregeln tas bort leder automatiskt till att den särbehandling av utlänningar som föreligger beträffande följande kategorier försvinner:</P>
<P class="p110 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">ledamöter i övervakningsnämnderna,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">ledamöter i skattenämnderna samt</SPAN></P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">Överförmyndare och ledamöter i överförmyndarnämnd samt</SPAN></P>
<P class="p59 ft23"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft29">ledamöter i styrelsen för allmän försäkringskassa och i social- försäkringsnämnd.</SPAN></P>
<P class="p57 ft2">I linje med förslaget beträffande treårsregeln, tas även det särskilda kravet i lagen (1981:324) om medborgarvittnen på att utlänningar skall ha varit folkbokförda i Sverige i tre år för att vara valbara till uppdrag som medborgarvittne bort.</P>
<P class="p43 ft4">Säkerhetsklassade anställningar</P>
<P class="p111 ft31">Med säkerhetsskydd avses olika åtgärder för att skydda totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt. Rikets säkerhet kan sägas avse såväl den yttre säkerheten för det nationella oberoendet som den inre säkerheten för det demokratiska statsskicket. De grundläggande bestämmelserna om säkerhetsskyddet finns i säkerhetsskyddslagen (1996:627). Av dess 29 § följer att <SPAN class="ft30">en säkerhetsklassad anställning vid staten, en kommun eller ett landsting </SPAN>får innehas endast av den som är svensk medborgare. Regeringen får i enskilda fall medge undantag från kravet. Det finns tre</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">32 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft1">olika säkerhetsklasser <NOBR>(1-3).</NOBR> Klass 1 - den högsta klassen - avser verk- samhet där den deltagande i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess och är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Säkerhetsklass 2 avser tillgång till sådana uppgifter i en omfattning som inte är obetydlig. Säkerhetsklass 3 avser verksamhet där den deltagande i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa.</P>
<P class="p70 ft1">Att anställningar vid staten eller i kommun eller landsting i säkerhetsklasserna 1 och 2 även i fortsättningen skall vara förbehållna svenska medborgare ser vi som motiverat utifrån tillgången till information som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. När det gäller säkerhetsklass 3 har vi gjort följande överväganden. Vi vet lite om hur dagens säkerhetsskyddslagstiftning tillämpas eller vilken verksamhet som säkerhetsklassats i respektive klass. De drygt tio år gamla siffror som finns tillgängliga gällde tillämpningen av äldre lagstiftning och är med stor sannolikhet föråldrade. Det förhållandet att man i detalj inte vet vilken verksamhet som är säkerhetsklassad och vilka verksamheter som hör till respektive säkerhetsklass, är enligt vår bedömning otillfredsställande och gör att det inte är möjligt att bedöma vilka effekter en eventuell justering beträffande säkerhetsklass 3 kan få. Vi föreslår därför dels att regeringen ger Rikspolisstyrelsen och Försvarsmakten i uppdrag att undersöka hur säkerhetsskyddslagen tillämpas, dels att regeringen med utgångspunkt i resultatet av undersökningen ser över eller låter se över kravet på svenskt med- borgarskap i 29 § säkerhetsskyddslagen. Regeringen bör med ledning av resultatet av undersökningen överväga en öppning av 29 § såvitt gäller säkerhetsklass 3, mot bakgrund av att samhällets etniska och kulturella mångfald bör tas som utgångspunkt för den generella politikens utformning och genomförande på alla samhällsområden och nivåer samt att lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter skall gälla för alla i landet oavsett etnisk och kulturell bakgrund.</P>
<P class="p113 ft25">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P>
<P class="p72 ft23">I betänkandet gör vi bedömningen att följande övriga medborgarskaps- krav inte är sakligt motiverade och därför bör tas bort:</P>
<P class="p114 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">krav på svenskt medborgarskap eller medborgarskap inom EU/EES för antagning till ledamot i Sveriges advokatsamfund,</SPAN></P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">medborgarskapskrav beträffande nyttjanderätt till vissa staten till- höriga vattenfall,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td88"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p10 ft5">Sammanfattning <SPAN class="ft10">33</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td90"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">vid borgen för vissa delgivningskostnader i utlandet vid biträde av Justitiedepartementet,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">för ledamöter i allmänningsstyrelser m.m. och</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">för ledamöter i flottningsstyrelser.</SPAN></P>
<P class="p116 ft2">Vi gör beträffande följande övriga medborgarskapskrav bedömningen att de är sakligt motiverade och bör finnas kvar:</P>
<P class="p117 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">för befälhavare på handelsfartyg m.m.,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">för fastställande av könstillhörighet,</SPAN></P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">för tillämpning av reglerna om automatiska namnförvärv i namn- lagen,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">för tillstånd enligt lagen om krigsmateriel (1992:1300),</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">för tillstånd till luftfart m.m.,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">för tillstånd till marinvetenskaplig forskning,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">för tillträde till militärt skyddsområde och</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">vid utlämning för brott.</SPAN></P>
<P class="p118 ft1">När det gäller kravet på antingen visst medborgarskap eller två års hemvist för en av partnerna såvitt gäller registrering av partnerskap, gör vi bedömningen att kravet är sakligt motiverat och bör finnas kvar. Vi anser att det inte ligger inom ramen för vårt uppdrag att pröva de medborgarskapskrav som finns beträffande deltagande i adelsmöte och ledamotskap i Carnegiestiftelsens styrelse. När det gäller bistånd vid vistelse utomlands har vi mot bakgrund av att regeringen nyligen tillsatt en särskild parlamentarisk sammansatt kommitté att se över hela regelverket om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m., valt att inte överväga de bestämmelser i ifrågavarande reglering som ligger inom ramen för vårt uppdrag.</P>
<P class="p119 ft25">Konsekvenser av våra förslag</P>
<P class="p81 ft4">Ekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p120 ft1">Vårt förslag att rösträtten för utlänningar vid kommunala val utvidgas genom att den s.k. treårsregeln tas bort kommer att medföra att ett större antal utlänningar än tidigare får rösträtt vid de kommunala valen. Genomförandet av förslaget får ekonomiska effekter genom en smärre ökning av de administrativa kostnaderna i samband med val, t.ex. beträffande röstkort, valsedlar etc. Dessa ökade kostnader torde dock vara försumbara och falla inom ramen för normal variation av antalet nytillkomna röstberättigade, t.ex. hur stor kullen av tonåringar är som</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">34 </SPAN>Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">under ett valår hamnar på rätt sida om <NOBR>18-årsregeln</NOBR> (senast på valdagen fyller 18 år). I betänkandet lämnas även en rad förslag som kommer att medföra att ett stort antal anställningar och uppdrag på det offentliga området öppnas upp och blir tillgängliga även för utlänningar. Genomförandet av dessa förslag leder enligt vår bedömning inte till ökade offentliga utgifter. Uppdraget som vi föreslår att regeringen ger åt Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen när det gäller säkerhets- skyddslagstiftningen, bör kunna utföras inom ramen för respektive myndighets ordinarie anslag. I övrigt har vi gjort bedömningen att våra förslag inte medför ökade offentliga utgifter.</P>
<P class="p119 ft4">Integrationspolitiska konsekvenser</P>
<P class="p72 ft1">Det är vår uppfattning att man genom att utvidga rösträtten ökar utlänningarnas direkta politiska inflytande på det kommunala området. Ett slopande av treårsregeln innebär att utlänningar utanför den nuvarande kretsen av medborgare i nordiska länder och i länder inom EU, får samma rättigheter som utlänningar i denna krets. Härigenom värnas grundläggande demokratiska värden. Ett ökat inflytande är även ägnat att stimulera det lokala och regionala samhällets ansträngningar att motverka utlänningarnas svårigheter på olika områden samt att stärka utlänningarnas självkänsla och främja deras solidaritet med det svenska samhället. Genom att öppna upp ett stort antal offentliga anställningar och uppdrag för utlänningar samt att ta bort otidsenliga krav relaterade till svenskt medborgarskap, gynnas samhällets etniska och kulturella mångfald. För att öka mångfalden i samhället behövs attitydförändringar. Statliga myndigheter har i detta sammanhang ett stort ansvar som normgivare och bör genom tydliga signaler och budskap motverka stereotypa uppfattningar och generaliseringar om olika grupper i samhället. Ett konkret sätt att visa detta bör vara att statsförvaltningen i ökad utsträckning strävar efter att avspegla den arbetsföra befolkningens etniska sammansättning. Våra förslag främjar en sådan utveckling.</P>
<P class="p121 ft4">Förhållandet till <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P>
<P class="p120 ft2">Det vår bedömning att de krav på svenskt medborgarskap som vi ansett sakligt motiverade och därför bör finnas kvar, är förenliga med EG- rätten. Rådets direktiv 94/80/EG ställer inte några hinder mot vårt förslag om slopande av den s.k. treårsregeln.</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">35</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft0">Författningsförslag</P>
<P class="p122 ft0"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p123 ft0">Lag om ändring i regeringsformen</P>
<P class="p124 ft1">Härigenom föreskrivs att 9 kap. 12 § och 11 kap. 9 § regeringsformen<SPAN class="ft33">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr0 td95"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p125 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td95"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p126 ft34">9 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p127 ft1">12 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft1">Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndighet får be- stämma hur Riksbanken skall besluta i frågor som rör penningpolitik</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">Riksbanken har elva full-</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p13 ft1">Riksbanken har elva full-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">mäktige, som väljs av riksdagen.</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">mäktige, som väljs av riksdagen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">Riksbanken leds av en direktion,</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">Riksbanken leds av en direktion,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p129 ft1">som utses av fullmäktige.</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">som utses av fullmäktige. <SPAN class="ft4">Leda-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p25 ft5">möterna i direktionen skall vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p130 ft5">svenska medborgare.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft1">Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen skall beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig an- svarsfrihet är han därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från hans anställning endast om han inte längre uppfyller de krav som ställs för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.</P>
<P class="p78 ft2">Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag.</P>
<P class="p131 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Lagen omtryckt 1998:1437.</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td98"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">36 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p13 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td100"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td101"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td102"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td103"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr19 td104"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p132 ft25">11 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td103"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td104"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td99"><P class="p133 ft1">9 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td103"><P class="p44 ft1">Tjänst vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td105"><P class="p134 ft1">domstol eller vid förvaltningsmyndighet som lyder under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td103"><P class="p44 ft1">regeringen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td105"><P class="p134 ft1">tillsättes av regeringen eller av myndighet som regeringen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft1">bestämmer.</P>
<P class="p136 ft1">Vid tillsättningen av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft4">Endast den som är svensk</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft4">Ordinarie domare och den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft5">medborgare får inneha eller ut-</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p25 ft4">som utses genom val av riksda-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft4">öva domartjänst, ämbete som</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft5">gen skall vara svensk medborga-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft4">lyder omedelbart under rege-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1"><SPAN class="ft4">re</SPAN>. I övrigt får krav på svenskt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft5">ringen, tjänst eller uppdrag så-</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p25 ft1">medborgarskap för behörighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft4">som chef för myndighet som ly-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">att inneha eller utöva tjänst eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft5">der omedelbart under riksdagen</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">uppdrag hos staten eller kom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft4">eller regeringen eller såsom le-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">mun uppställas endast i lag eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft5">damot av sådan myndighet eller</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p13 ft1">enligt förutsättningar som angi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft5">dess styrelse, tjänst i regerings-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p137 ft1">ves i lag.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft5">kansliet närmast under statsråd</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft4">eller tjänst såsom svenskt sän-</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft5">debud. Även i annat fall får en-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft5">dast den som är svensk medbor-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft4">gare inneha tjänst eller upp-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft5">drag, om tjänsten eller uppdra-</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft4">get tillsättes genom val av riks-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1"><SPAN class="ft4">dagen. </SPAN>I övrigt får krav på</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">svenskt medborgarskap för be-</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">hörighet att inneha eller utöva</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">tjänst eller uppdrag hos staten</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">eller kommun uppställas endast i</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">lag eller enligt förutsättningar</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><P class="p138 ft1">som angives i lag.</P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d135x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">37</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p141 ft37">Lag om ändring i tryckfrihetsför- ordningen</P>
<P class="p142 ft2">Härigenom föreskrivs att 12 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen<SPAN class="ft38">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft4">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p143 ft1">Till jurymän <SPAN class="ft4">skola </SPAN>utses <SPAN class="ft4">svenska medborgare, </SPAN>som <SPAN class="ft4">äro </SPAN>bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självstän- dighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhälls- grupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. Den som är under- årig eller som har förvaltare en- ligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara juryman.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p144 ft4">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p145 ft25">12 kap.</P>
<P class="p146 ft1">5 §</P>
<P class="p147 ft1">Till jurymän <SPAN class="ft4">skall </SPAN>utses <SPAN class="ft4">perso- ner </SPAN>som <SPAN class="ft4">är </SPAN>bosatta inom länet. De bör vara kända för omdö- mesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara juryman.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p148 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Lagen omtryckt 1998:1438.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d136x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">38 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft37">Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled</P>
<P class="p150 ft23">Härigenom föreskrivs att 39 § lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled skall ha följande lydelse</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td108"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p13 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td108"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr5 td109"><P class="p151 ft1">39 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft1">Styrelsen väljes å flottningsstämma. Av 40 och 40 a §§ följer dock att styrelseledamot kan utses på annat sätt.</P>
<P class="p153 ft1">Till styrelseledamot må utses annan person än flottande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr7 td83"><P class="p154 ft1">Ledamot av</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p10 ft1">styrelsen</P></TD>
<TD class="tr7 td111"><P class="p29 ft1">skall</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">Ledamot av styrelsen skall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">vara här i riket bosatt <SPAN class="ft4">svensk</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">vara här i riket bosatt <SPAN class="ft4">person</SPAN>,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td0"><P class="p29 ft1"><SPAN class="ft4">medborgare</SPAN>, där ej för särskilt</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p13 ft1">där ej för särskilt fall regeringen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td83"><P class="p154 ft1">fall regeringen</P></TD>
<TD class="tr6 td110"><P class="p30 ft1">medgiver</P></TD>
<TD class="tr6 td111"><P class="p29 ft1">un-</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p129 ft1">medgiver undantag.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft1">dantag.</P>
<P class="p77 ft1">Styrelseledamot må ändå att den tid, för vilken ha blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.</P>
<P class="p78 ft1">Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för vilken ha blivit vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det övriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller enligt reglementet fulltalig styrelse alltid skall förefin- nas, att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot.</P>
<P class="p155 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p156 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1977:1093.</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">39</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p123 ft0">Lag om ändring i rättegångsbalken</P>
<P class="p157 ft2">Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1, 6 och 10 a §§ samt 8 kap. 2 och 7 §§ rättegångsbalken skall följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr0 td113"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p158 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td113"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p10 ft25">4 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p31 ft1">1 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p10 ft1">Lagfaren domare skall <SPAN class="ft4">vara</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p158 ft1">Lagfaren domare skall <SPAN class="ft4">ha </SPAN>avlagt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft5">svensk medborgare och hava <SPAN class="ft10">av-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft1">för behörighet till domarämbetet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft1">lagt för behörighet till domaräm-</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft1">föreskrivna kunskapsprov.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p10 ft1">betet föreskrivna kunskapsprov.</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft1">Ej må den utöva domarämbete, som är i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</P>
<P class="p77 ft23">Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete förordnar regeringen.</P>
<P class="p159 ft1">6 §<SPAN class="ft33">2</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft1">Valbar till nämndeman är <SPAN class="ft4">varje svensk medborgare, </SPAN>som är folk- bokförd i kommunen eller, i frå- ga om nämndeman i hovrätt, i länet eller den del därav som hör till hovrätten, och som inte är underårig eller har förvaltare en- ligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Den som är lagfaren domare, be- fattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.</P>
<P class="p161 ft9"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 1988:1260.</SPAN></P>
<P class="p162 ft9"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 1994:1620.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p163 ft1">Valbar till nämndeman är <SPAN class="ft4">den </SPAN>som är folkbokförd i kommunen eller, i fråga om nämndeman i hovrätt, i länet eller den del där- av som hör till hovrätten, och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § för- äldrabalken. Den som är lagfa- ren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämn- deman.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">40 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft1">Ingen får samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt.</P>
<P class="p73 ft1">Den som fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyl- dig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år.</P>
<P class="p165 ft1">Rätten prövas självmant den valdes behörighet.</P>
<P class="p166 ft1">10 a §<SPAN class="ft33">3</SPAN></P>
<P class="p128 ft1">Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skall tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 1 kap. 8 § och 2 kap. 4 a §. Under treårspe- rioden får vid behov ytterligare personer förordnas för återstående del av perioden. Inträffar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål en omständighet som medför att förordnandet skall upphöra att gälla, skall förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr10 td113"><P class="p10 ft1">såvitt avser det pågående målet.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td114"><P class="p13 ft1">Den som skall tjänstgöra som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p37 ft1">Den som skall tjänstgöra som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p10 ft1">ekonomisk expert <SPAN class="ft4">skall vara</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p13 ft1">ekonomisk expert får ej vara un-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft4">svensk medborgare och <SPAN class="ft1">får ej</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p13 ft1">derårig eller i konkurstillstånd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft1">vara underårig eller i konkur-</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p13 ft1">eller ha förvaltare enligt 11 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p10 ft1">stillstånd eller ha förvaltare en-</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p167 ft1">7 § föräldrabalken.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td113"><P class="p10 ft1">ligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td113"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p168 ft34">8 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p169 ft1">2 §<SPAN class="ft33">4</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft1">Till ledamot av advokat- samfundet får endast antas den som</P>
<P class="p160 ft4">1<SPAN class="ft1">. </SPAN>är svensk medborgare eller medborgare i en annan stat in- om Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samar- betsområdet,</P>
<P class="p170 ft1"><SPAN class="ft4">2</SPAN>. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet,</P>
<P class="p170 ft2"><SPAN class="ft28">3</SPAN>. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörig- het till domarämbete,</P>
<P class="p160 ft2"><SPAN class="ft28">4</SPAN>. har genomgått för advokat- verksamhet erforderlig praktisk</P>
<P class="p171 ft9"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 1988:1260.</SPAN></P>
<P class="p162 ft9"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 2000:172.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p163 ft2">Till ledamot av advokat- samfundet får endast antas den som</P>
<P class="p172 ft1"><SPAN class="ft4">1</SPAN>. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet,</P>
<P class="p162 ft2"><SPAN class="ft28">2</SPAN>. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörig- het till domarämbete,</P>
<P class="p163 ft2"><SPAN class="ft28">3</SPAN>. har genomgått för advokat- verksamhet erforderlig praktisk</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">41</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft1">och teoretisk utbildning,</P>
<P class="p170 ft2"><SPAN class="ft28">5</SPAN>. har gjort sig känd för redbar- het, och</P>
<P class="p160 ft1"><SPAN class="ft4">6</SPAN>. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.</P>
<P class="p173 ft1">Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undan- tag från antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 <SPAN class="ft4">och 2</SPAN>. Detsamma gäller antagningskra- ven enligt första stycket <SPAN class="ft4">3 och 4 </SPAN>beträffande den som är auktori- serad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser.</P>
<P class="p174 ft1">Den som har genomgått ut- bildning som krävs för att bli advokat i en stat inom Europeis- ka unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som i Sverige genomgått ett prov som visar att han har till- räckliga kunskaper om den svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt första stycket <SPAN class="ft4">3 och 4</SPAN>. Detsam- ma gäller den som registrerats enligt 2 a § och som därefter un- der minst tre år bedrivit faktisk och regelbunden advokatverk- samhet i Sverige, under förut- sättning antingen att verksam- heten huvudsakligen omfattat svensk rätt eller att, om verk- samheten inte huvudsakligen omfattat svensk rätt, den regist- rerade på annat sätt har förvärvat tillräckliga kunskaper och erfa- renheter för att antas till ledamot i samfundet.</P>
<P class="p175 ft2">Den som har blivit auktorise- rad som advokat i Danmark, Finland, Island eller Norge i en-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft1">och teoretisk utbildning,</P>
<P class="p176 ft2"><SPAN class="ft28">4</SPAN>. har gjort sig känd för redbar- het, och</P>
<P class="p5 ft1"><SPAN class="ft4">5</SPAN>. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.</P>
<P class="p3 ft1">Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undan- tag från antagningskraven såvitt gäller första stycket 1. Detsam- ma gäller antagningskraven en- ligt första stycket <SPAN class="ft4">2 och 3 </SPAN>beträf- fande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande be- stämmelser.</P>
<P class="p177 ft1">Den som har genomgått ut- bildning som krävs för att bli advokat i en stat inom Europeis- ka unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som i Sverige genomgått ett prov som visar att han har till- räckliga kunskaper om den svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt första stycket <SPAN class="ft4">2 och 3</SPAN>. Detsam- ma gäller den som registrerats enligt 2 a § och som därefter un- der minst tre år bedrivit faktisk och regelbunden advokatverk- samhet i Sverige, under förut- sättning antingen att verksam- heten huvudsakligen omfattat svensk rätt eller att, om verk- samheten inte huvudsakligen omfattat svensk rätt, den regist- rerade på annat sätt har förvärvat tillräckliga kunskaper och erfa- renheter för att antas till ledamot i samfundet.</P>
<P class="p178 ft2">Den som har blivit auktorise- rad som advokat i Danmark, Finland, Island eller Norge i en-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td115"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">42 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td116"><P class="p179 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td117"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td115"><P class="p44 ft1">lighet med där gällande bestäm-</P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p10 ft1">lighet med där gällande bestäm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">melser och som därefter under</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">melser och som därefter under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">minst tre år på ett tillfredsstäl-</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">minst tre år på ett tillfredsstäl-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">lande sätt har tjänstgjort som</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">lande sätt har tjänstgjort som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><P class="p44 ft1">biträdande jurist på advokatbyrå</P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p10 ft1">biträdande jurist på advokatbyrå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">i Sverige skall anses uppfylla</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">i Sverige skall anses uppfylla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><P class="p44 ft1">kraven enligt första stycket <NOBR><SPAN class="ft4">3-6</SPAN>.</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p10 ft1">kraven enligt första stycket <NOBR><SPAN class="ft4">2-5</SPAN>.</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft1">Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmäs- sig rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva rådgivningsverk- samhet.</P>
<P class="p78 ft1">Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den som annars är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller hos någon annan enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger un- dantag.</P>
<P class="p180 ft1">7 §<SPAN class="ft33">5</SPAN></P>
<P class="p181 ft1">En advokat, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som an- nars förfar oredligt, skall uteslutas ur advokatsamfundet. När det gäller en sådan advokat som avses i 2 a § skall registreringen upphävas. Är omständigheterna mildrande, får i stället varning tilldelas honom.</P>
<P class="p73 ft1">Åsidosätter en advokat annars sina plikter som advokat, får varning eller erinran meddelas honom. Är omständigheterna synnerligen för- svårande, får han uteslutas ur samfundet eller, i fråga om en sådan ad- vokat som avses i 2 a §, hans registrering upphävas.</P>
<P class="p77 ft2">Tilldelas en advokat en varning, får han, om det finns särskilda skäl, även åläggas att utge en straffavgift till samfundet med lägst ettusen och högst femtiotusen kronor.</P>
<P class="p77 ft1">Om det bedöms tillräckligt får disciplinnämnden, i stället för att tilldela en advokat erinran, göra ett uttalande om att advokatens åtgärd</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p10 ft1">är felaktig eller olämplig.</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr23 td112"><P class="p13 ft1">Inträder beträffande en advo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p37 ft1">Inträder beträffande en advo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p10 ft1">kat sådan omständighet att han</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">kat sådan omständighet att han</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p10 ft1">enligt 2 § femte eller sjätte</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">enligt 2 § femte eller sjätte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p10 ft1">stycket inte får antas till ledamot</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p13 ft1">stycket inte får antas till ledamot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p10 ft1">av samfundet, är han skyldig att</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">av samfundet, är han skyldig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p10 ft1">genast träda ur samfundet. Om</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">genast träda ur samfundet. Om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p10 ft1">han inte gör det, skall styrelsen</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p13 ft1">han inte gör det, skall styrelsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td0"><P class="p10 ft1">förordna om hans uteslutning.</P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p13 ft1">förordna om hans uteslutning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td0"><P class="p10 ft9"><SPAN class="ft33">5 </SPAN>Senaste lydelse 2000:172.</P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d141x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td115"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td116"><P class="p182 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">43</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td117"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td115"><P class="p44 ft1">Detsamma gäller, om en advokat</P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p10 ft1">Detsamma gäller, om en advokat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">inte längre uppfyller <SPAN class="ft4">medbor-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">inte längre uppfyller hemvist-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft4">garskapskravet enligt 2 § första</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">kravet enligt 2 § första stycket <SPAN class="ft4">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft1"><SPAN class="ft4">stycket 1 eller </SPAN>hemvistkravet en-</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">och styrelsen inte medger att han</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><P class="p44 ft1">ligt 2 § första stycket <SPAN class="ft4">2 </SPAN>och sty-</P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p10 ft1">får stå kvar som ledamot av sam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">relsen inte medger att han får stå</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">fundet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">kvar som ledamot av samfundet.</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><P class="p44 ft1">Om en sådan advokat som avses</P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">i 2 a § fråntas rätten att uppträda</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">som advokat i den stat där han är</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td115"><P class="p44 ft1">auktoriserad, skall styrelsen upp-</P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft1">häva hans registrering.</P>
<P class="p77 ft1">I beslut varigenom någon uteslutits ur samfundet får förordnas att beslutet genast skall verkställas. Detsamma gäller ett beslut att upphäva en registrering.</P>
<P class="p77 ft2">Brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket andra meningen får inte åtalas av annan än Justitiekanslern. Åtal får väckas endast om det är påkallat från allmän synpunkt.</P>
<P class="p43 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d142x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">44 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft37">Lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar</P>
<P class="p150 ft23">Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1952:166) om häradsallmänningar skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr0 td119"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p183 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td119"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p184 ft1">23 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td119"><P class="p10 ft1">Ledamöterna i en allmännings-</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p183 ft1">Ledamöterna i en allmännings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td119"><P class="p10 ft1">styrelse skall vara här i landet</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p183 ft1">styrelse skall vara <SPAN class="ft4">bosatta </SPAN>här i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p10 ft5">bosatta svenska medborgare<SPAN class="ft10">, om</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p183 ft1">landet, om inte länsstyrelsen för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td119"><P class="p10 ft1">inte länsstyrelsen för ett särskilt</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p183 ft1">ett särskilt fall medger något an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td119"><P class="p10 ft1">fall medger något annat. Leda-</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p183 ft1">nat. Ledamöterna får inte vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p10 ft1">möterna får inte vara underåriga</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p183 ft1">underåriga eller ha förvaltare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td119"><P class="p10 ft1">eller ha förvaltare enligt 11 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p183 ft1">enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p10 ft1">7 § föräldrabalken.</P></TD>
<TD class="tr6 td120"><P class="p183 ft1">ken.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft1">Om en allmänningsstämma beslutar det, får en ledamot av en all- männingsstyrelse skiljas från sitt uppdrag innan tiden för uppdraget har gått ut.</P>
<P class="p78 ft1">Om en styrelseledamot avgår innan tiden för uppdraget har gått ut och det inte finns någon suppleant, skall övriga styrelseledamöter ge- nast se till att en ny ledamot väljs för den tid som återstår. Om styrelsen ändå är beslutsför och om det inte strider mot bestämmelserna i regle- mentet, får valet skjutas upp till nästa ordinarie allmänningsstämma.</P>
<P class="p155 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p156 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1990:90.</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d143x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft5">Föreslagen lydelse</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft1">22 §</SPAN><SPAN class="ft33">1</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft1">Ledamöterna i en allmännings- styrelse eller ekonominämnd skall vara </SPAN><SPAN class="ft4">bosatta </SPAN><SPAN class="ft1">här i landet, om inte länsstyrelsen för ett sär- skilt fall medger något annat. Ledamöterna får inte vara under- åriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">45</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft0"><SPAN class="ft0">6</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p186 ft41">Lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna</P>
<P class="p187 ft23">Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1952:157) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna skall ha följande lydelse.</P>
<P class="p68 ft4">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p188 ft1">Ledamöterna i en allmännings- styrelse eller ekonominämnd skall vara här i landet <SPAN class="ft4">bosatta svenska medborgare</SPAN>, om inte länsstyrelsen för ett särskilt fall medger något annat. Leda- möterna får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</P>
<P class="p74 ft1">Om den som utsett en ledamot i en allmänningsstyrelse eller i en ekonominämnd beslutar det, får ledamoten skiljas från sitt uppdrag in- nan tiden för uppdraget har gått ut.</P>
<P class="p78 ft1">Om en styrelse- eller nämndledamot som är vald av delägarna avgår innan tiden för uppdraget har gått ut och det inte finns någon suppleant, skall allmänningsstyrelsen genast se till att en ny ledamot väljs för den tid som återstår. Om styrelsen eller nämnden ändå är beslutsför och om det inte strider mot bestämmelserna i reglementet, får valet skjutas upp till nästa ordinarie allmänningsstämma. Om ledamoten har utsetts av länsstyrelsen skall allmänningsstyrelsen i stället genast göra anmälan dit, så att en ny ledamot kan utses.</P>
<P class="p189 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p131 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1990:91.</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d144x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">46 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">7</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft37">Lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.</P>
<P class="p190 ft23">Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1970:419) om marknadsdomstol m.m. skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr24 td0"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p10 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft1">7 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p163 ft31">Ledamot och ersättare i mark- nadsdomstolen <SPAN class="ft30">skall vara svensk medborgare och </SPAN>får inte vara underårig eller ha förvaltare en- ligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Innan ledamot eller ersättare börjar tjänstgöra i domstolen, skall han ha avlagt domared.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p163 ft1">Ledamot och ersättare i mark- nadsdomstolen får inte vara un- derårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. In- nan ledamot eller ersättare bör- jar tjänstgöra i domstolen, skall han ha avlagt domared.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p192 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1988:1288.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft5">Föreslagen lydelse</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft1">20 §</SPAN><SPAN class="ft33">1</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft1">Valbar till nämndeman i kam- marrätt och länsrätt är </SPAN><SPAN class="ft4">den </SPAN><SPAN class="ft1">som är folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till kam- marrättens eller länsrättens domkrets och som inte är under- årig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">47</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">8</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p193 ft37">Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar</P>
<P class="p190 ft23">Härigenom föreskrivs att 20 och 28 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.</P>
<P class="p68 ft4">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p188 ft1">Valbar till nämndeman i kam- marrätt och länsrätt är <SPAN class="ft4">svensk medborgare </SPAN>som är folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till kammarrättens eller länsrättens domkrets och som inte är underårig eller har för- valtare enligt 11 kap. 7 § föräld- rabalken.</P>
<P class="p74 ft1">Anställd vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller Riksför- säkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller soci- alförsäkringsnämnd.</P>
<P class="p78 ft2">Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammar- rätt.</P>
<P class="p78 ft1">Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år.</P>
<P class="p165 ft1">Rätten prövar självmant den valdes behörighet.</P>
<P class="p194 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1997:1088.</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d146x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft1">28 §</SPAN><SPAN class="ft33">2</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft1">Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 1 kap. 7 § för- äldrabalken får inte utöva be- fattning som ledamot eller före- dragande </SPAN><SPAN class="ft4">i allmän förvaltnings- domstol</SPAN><SPAN class="ft1">. I fråga om nämndemän i kammarrätterna och länsrätter- na gäller 20 och 21 §§.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">48 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft43">Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall vara svenska medborgare. <SPAN class="ft42">Den som är underårig eller i konkurs- tillstånd eller som har förvaltare enligt 1 kap. 7 § föräldrabalken får inte utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nämndemän i kammar- rätterna och länsrätterna gäller 20 och 21 §§.</SPAN></P>
<P class="p196 ft2">Ledamöter och fördragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.</P>
<P class="p77 ft2">De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p90 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p197 ft9"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Senaste lydelse 1988:1287.</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d147x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">49</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">9</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft37">Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister</P>
<P class="p198 ft2">Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister<SPAN class="ft38">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr0 td95"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p125 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td95"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p126 ft34">3 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td95"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p199 ft1">1 §<SPAN class="ft33">2</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft1">Arbetsdomstolen består av högst fyra ordförande, högst fyra vice ord-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p200 ft1">förande samt sjutton andra ledamöter.</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft4"><SPAN class="ft1">Ledamot </SPAN>skall vara svensk</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">Ledamot får ej vara underårig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft4">medborgare och <SPAN class="ft1">får ej vara un-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">eller i konkurstillstånd eller ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">derårig eller i konkurstillstånd</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p13 ft1">förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">eller ha förvaltare enligt 11 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">äldrabalken. Innan ledamot tar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">7 § föräldrabalken. Innan leda-</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">säte i arbetsdomstolen, skall han</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">mot tar säte i arbetsdomstolen,</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p201 ft1">ha avlagt domared.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft1">skall han ha avlagt domared.</P>
<P class="p78 ft1">För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat sär- skilt anges.</P>
<P class="p153 ft1">Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.</P>
<P class="p12 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p202 ft9"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft40">Lagen omtryckt 1977:530.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 1992:124.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d148x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">50 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">10</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft37">Lag om ändring i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten</P>
<P class="p150 ft23">Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td113"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p158 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p31 ft1">7 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p10 ft1">Ledamot i</P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p203 ft1">Patentbesvärsrätten</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft1">Ledamot i Patentbesvärsrätten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td122"><P class="p10 ft1">skall <SPAN class="ft4">vara</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p203 ft5">svensk medborgare</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft1">skall ha avlagt domared. Den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td113"><P class="p10 ft1"><SPAN class="ft4">och </SPAN>ha avlagt domared. Den som</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p158 ft1">som är underårig eller i konkurs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td113"><P class="p10 ft1">är underårig eller i konkurs eller</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft1">eller som har förvaltare enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td113"><P class="p10 ft1">som har förvaltare enligt 11 kap.</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft1">11 kap. 7 § föräldrabalken får ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td113"><P class="p10 ft1">7 § föräldrabalken får ej utöva</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p158 ft1">utöva befattning som ledamot.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft1">befattning som ledamot.</P>
<P class="p78 ft1">Första stycket gäller även föredragande hos Patentbesvärsrätten som ej är ledamot.</P>
<P class="p78 ft2">De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i Patentbe- svärsrätten.</P>
<P class="p43 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p204 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1988:1291.</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">51</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">11</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p205 ft37">Lag om ändring i fastighetstaxe- ringslagen (1979:1152)</P>
<P class="p206 ft23">Härigenom föreskrivs att 21 kap. 9 § och 22 kap. 5 § fastighetstaxe- ringslagen (1979:1152) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td124"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td125"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td127"><P class="p207 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td124"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p10 ft25">21 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td124"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p47 ft1">9 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td124"><P class="p10 ft1">Värderingsteknisk</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p208 ft1">ledamot</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p209 ft1">i</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p207 ft1">Värderingsteknisk ledamot i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td128"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">länsrätt </SPAN>skall vara svensk med-</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p207 ft1">länsrätt får inte vara underårig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td128"><P class="p10 ft1"><SPAN class="ft4">borgare och </SPAN>får inte vara under-</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p207 ft1">eller ha förvaltare enligt 11 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td128"><P class="p10 ft1">årig eller ha förvaltare enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p207 ft1">7 § föräldrabalken. Han skall ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td128"><P class="p10 ft1">11 kap. 7 § föräldrabalken. Han</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p207 ft1">sakkunskap i fråga om fastig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td128"><P class="p10 ft1">skall ha sakkunskap i fråga om</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p207 ft1">hetsvärdering. Bland de värde-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td124"><P class="p10 ft1">fastighetsvärdering.</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p210 ft1">Bland</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p209 ft1">de</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p207 ft1">ringstekniska ledamöterna skall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td124"><P class="p10 ft1">värderingstekniska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td129"><P class="p209 ft1">ledamöterna</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p207 ft1">finnas företrädd sådan sakkun-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td128"><P class="p10 ft1">skall finnas företrädd sådan sak-</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p207 ft1">skap beträffande olika slag av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td128"><P class="p10 ft1">kunskap beträffande olika slag</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p207 ft1">fastigheter.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft1">av fastigheter.</P>
<P class="p78 ft2">Bestämmelsen i 20 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall också tillämpas beträffande värderingstek- nisk ledamot.</P>
<P class="p211 ft25">22 kap.</P>
<P class="p212 ft1">5 §<SPAN class="ft33">2</SPAN></P>
<P class="p128 ft1">Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kän- nedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt</P>
<P class="p213 ft9"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 1988:1283.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 1990:1382.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d150x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft1">52 </SPAN>Författningsförslag <SPAN class="ft1">SOU 2000:106</SPAN></P>
<P class="p214 ft1">minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av vattenfallsfastighet, minst två beträffande värdering av lantbruksenhet i övrigt och minst två beträf- fande värdering av annan taxeringsenhet än lantbruksenhet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, för- ordnar regeringen annan person i hans ställe.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td0"><P class="p29 ft1">Ledamot som här sägs <SPAN class="ft4">skall</SPAN></P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p13 ft1">Ledamot som här sägs får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft4">vara svensk medborgare. Han</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p13 ft1">inte vara underårig eller i kon-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">får inte vara underårig eller i</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">kurstillstånd eller ha förvaltare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">konkurstillstånd eller ha förval-</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">tare enligt 11 kap. 7 § föräldra-</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p215 ft1">ken.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td0"><P class="p216 ft1">balken.</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td106"><P class="p10 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr20 td107"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d151x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">53</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">12</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft37">Lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen</P>
<P class="p190 ft23">Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1981:324) om medborgarvittnen skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr0 td130"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p217 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td130"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p24 ft1">3 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td130"><P class="p10 ft1">Valbar till medborgarvittne är</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p217 ft1">Valbar till medborgarvittne är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td130"><P class="p10 ft1">var och som är folkbokförd inom</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p217 ft1">var och som är folkbokförd inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td130"><P class="p10 ft1">kommunen och som inte är un-</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p217 ft1">kommunen och som inte är un-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td130"><P class="p10 ft1">derårig eller har förvaltare enligt</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p217 ft1">derårig eller har förvaltare enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td130"><P class="p10 ft1">11 kap. 7 § föräldrabalken. <SPAN class="ft4">Den</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p217 ft1">11 kap. 7 § föräldrabalken. Den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td130"><P class="p10 ft4">som inte är svensk medborgare</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p217 ft1">som är anställd inom polisvä-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td130"><P class="p10 ft4">är valbar endast om han sedan</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p217 ft1">sendet får inte väljas till med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td130"><P class="p10 ft4">tre år är folkbokförd i Sverige.</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p217 ft1">borgarvittne.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td130"><P class="p10 ft1">Den som är anställd inom po-</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td130"><P class="p10 ft1">lisväsendet får inte väljas till</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td130"><P class="p10 ft1">medborgarvittne.</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft2">Om ett medborgarvittne upphör att vara valbar, förfaller uppdraget genast.</P>
<P class="p90 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p218 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1991:527.</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d152x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">54 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">13</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p219 ft37">Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</P>
<P class="p142 ft2">Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank<SPAN class="ft38">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft4">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p220 ft1">Enligt förutsättningar som anges i 6 § <SPAN class="ft4">punkterna 2 och 3 </SPAN>lagen (1994:260) om offentlig anställ- ning får Riksbanken i särskilda fall besluta att endast svenska medborgare får vara anställda inom Riksbanken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p221 ft4">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p222 ft25"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft46">kap.</SPAN></P>
<P class="p223 ft1">3 §</P>
<P class="p224 ft1">Enligt förutsättningar som anges</P>
<P class="p225 ft28"><SPAN class="ft1">i</SPAN><SPAN class="ft47">6 § </SPAN>första stycket <SPAN class="ft2">lagen (1994:260) om offentlig anställ- ning får Riksbanken i särskilda fall besluta att endast svenska medborgare får vara anställda inom Riksbanken.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p192 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Lagen omtryckt 1999:19.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">55</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">14</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft41">Lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av fil- mer och videogram</P>
<P class="p150 ft2">Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr12 td131"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr12 td132"><P class="p13 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td131"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td132"><P class="p226 ft1">23 §</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft1">Regeringen förordnar för högst fem år i sänder minst sex, högst tio per- soner att efter kallelse inträda som särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål enligt denna lag. Av dessa personer skall hälften ha särskilda kunskaper om film och hälften ha särskilda kun- skaper i beteendevetenskapliga ämnen. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><P class="p29 ft1">De särskilda ledamöterna</P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p13 ft1">De särskilda ledamöterna får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft5">skall vara svenska medborgare.</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">inte vara underåriga eller i kon-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1"><SPAN class="ft4">De </SPAN>får inte vara underåriga eller</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">kurs eller ha förvaltare enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">i konkurs eller ha förvaltare en-</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p227 ft1">11 kap. 7 § föräldrabalken.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><P class="p134 ft1">ligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td133"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr21 td134"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td112"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d154x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">56 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">15</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p228 ft37">Lag om ändring i kommunallagen (1991:900)</P>
<P class="p142 ft2">Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § kommunallagen (1991:900)<SPAN class="ft38">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft4">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p229 ft1">Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäk- tige har den som är folkbokförd i kommunen<SPAN class="ft4">, </SPAN>senast på valdagen fyller 18 år <SPAN class="ft4">och</SPAN></P>
<P class="p230 ft30"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft48">är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare),</SPAN></P>
<P class="p231 ft4"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft49">är medborgare i Island eller Norge, eller</SPAN></P>
<P class="p231 ft28"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft50">för det fall de är andra utlän- ningar, har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valda- gen</SPAN><SPAN class="ft2">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p221 ft4">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p222 ft25"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft46">kap.</SPAN></P>
<P class="p223 ft1">2 §</P>
<P class="p232 ft2">Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäk- tige har den som är folkbokförd i kommunen <SPAN class="ft28">och </SPAN>senast på valda- gen fyller 18 år<SPAN class="ft28">.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p233 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Lagen omtryckt 2000:277.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">57</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">16</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p234 ft41">Lag om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd</P>
<P class="p190 ft2">Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td135"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr12 td136"><P class="p235 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td112"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td136"><P class="p24 ft1">2 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td135"><P class="p10 ft1">Nämnden består av tre ledamöter.</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p235 ft1">Nämnden består av tre ledamöter.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td135"><P class="p10 ft1">En av dem är ordförande.</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p235 ft1">En av dem är ordförande. <SPAN class="ft4">Ledamö-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td112"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p235 ft5">terna skall vara svenska medborga-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td112"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr10 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr10 td136"><P class="p235 ft4">re.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td138"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr21 td137"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">58 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">17</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft37">Lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning</P>
<P class="p237 ft23">Härigenom föreskrivs att 3, 5 och 6 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr24 td0"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p10 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft1">3 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P>
<P class="p238 ft1">Lagen gäller inte</P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft51">statsråden,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft51">riksdagens ombudsmän,</SPAN></P>
<P class="p239 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft52">arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och som inte är svenska medborgare,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft51">arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p240 ft1">För justitiekanslern, justitie- råden och regeringsråden gäller bara 4 § om bedömningsgrunder vid anställning, 7 § om bisysslor och <NOBR>23-29</NOBR> §§ om arbetskonflik- ter.</P>
<P class="p241 ft1">Utöver de krav på svenskt med- borgarskap som följer av rege- ringsformen eller någon annan lag gäller också att bara svenska medborgare får ha <SPAN class="ft4">en </SPAN>anställning som åklagare <SPAN class="ft4">eller </SPAN>polis eller <SPAN class="ft4">ha en </SPAN>militär <SPAN class="ft4">anställning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p242 ft1">För justitiekanslern, justitie- råden och regeringsråden gäller bara 4 § om bedömningsgrunder vid anställning, <SPAN class="ft4">5 § om svenskt medborgarskap som behörig- hetsvillkor, </SPAN>7 § om bisysslor och <NOBR>23-29</NOBR> §§ om arbetskonflikter.</P>
<P class="p243 ft1">5 §</P>
<P class="p244 ft1">Utöver de krav på svenskt med- borgarskap som följer av rege- ringsformen eller någon annan lag gäller också att bara svenska medborgare får ha <SPAN class="ft4">eller utöva </SPAN>anställning <SPAN class="ft4">eller uppdrag </SPAN>som <SPAN class="ft4">domare, eller ha anställning som </SPAN>åklagare, polis eller militär.</P>
<P class="p245 ft4">Vad som sägs i första stycket</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1999:311.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d157x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">59</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p246 ft1">Regeringen får föreskriva eller för särskilda fall besluta att bara svenska medborgare får ha</P>
<P class="p246 ft28"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft53">anställning inom regerings- kansliet eller utrikesförvaltning- en,</SPAN></P>
<P class="p163 ft43"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft54">statlig anställning som kan vara förenad med myndighets- utövning eller handläggning av frågor som rör förhållandet till andra stater eller till mellan- folkliga organisationer,</SPAN></P>
<P class="p163 ft43"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft54">statlig anställning som kan medföra kännedom om förhål- landen som är av betydelse för landets säkerhet eller för andra viktiga, allmänna eller enskilda ekonomiska intressen.</SPAN></P>
<P class="p247 ft1">De befogenheter som rege- ringen har enligt första stycket <SPAN class="ft4">2 och 3 </SPAN>utövas i fråga om arbets- tagare hos riksdagen eller dess myndigheter av riksdagen eller den myndighet som riksdagen bestämmer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p248 ft55">om domare gäller inte nämnde- män, jurymän och notarier.</P>
<P class="p8 ft1">6 §<SPAN class="ft33">2</SPAN></P>
<P class="p249 ft1">Regeringen får föreskriva eller för särskilda fall besluta att bara svenska medborgare får ha <SPAN class="ft4">eller utöva statlig anställning eller uppdrag</SPAN></P>
<P class="p244 ft28">1. som kan medföra kännedom om omständigheter av betydelse för rikets säkerhet,</P>
<P class="p244 ft4">2<SPAN class="ft1">. </SPAN>som kan vara förenad med handläggning av frågor som rör förhållandet till andra stater el- ler till mellanfolkliga organisa- tioner eller</P>
<P class="p244 ft28">3. som kan vara förenad med myndighetsutövning som på ett ingripande sätt berör enskildas rättsförhållanden.</P>
<P class="p250 ft1">De befogenheter som rege- ringen har enligt första stycket utövas i fråga om arbetstagare <SPAN class="ft4">och uppdragstagare </SPAN>hos riksda- gen eller dess myndigheter av riksdagen eller den myndighet som riksdagen bestämmer.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p251 ft9"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Senaste lydelse 1999:311.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d158x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">60 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">18</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft37">Lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar</P>
<P class="p252 ft23">Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1994:692) om kommunala folkom- röstningar skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr24 td0"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p10 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft1">5 §</P>
<P class="p254 ft2">Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har den som är folkbokförd i kommunen och som fyller 18 år senast på dagen för folkomröstningen.</P>
<P class="p255 ft4">Andra än svenska medborga- re har rösträtt bara om de varit folkbokförda i Sverige den 1 no- vember de tre åren närmast före det år då folkomröstningen hålls.</P>
<P class="p136 ft23">Rösträtt vid folkomröstning i ett landsting har den som har rösträtt vid folkomröstning i en kommun inom landstinget.</P>
<P class="p90 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">61</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">19</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p256 ft37">Lag om ändring i sjölagen (1994:1009)</P>
<P class="p150 ft23">Härigenom föreskrivs att 18 kap. 10 § och 21 kap. 11 § sjölagen (1994:1009) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr0 td108"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td109"><P class="p257 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td108"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p258 ft34">18 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td108"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td109"><P class="p151 ft1">10 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft1">Sjöförklaring inom landet hålls av den tingsrätt som enligt 21 kap. 1 § utsetts att vara sjörättsdomstol. Behörig är den domstol som är närmast den hamn eller ort där sjöförklaringen skall hållas enligt 9 §. Regering- en kan dock för en viss hamn förordna att en annan av sjörättsdomsto- larna skall vara behörig, om det är ändamålsenligt med hänsyn till tra- fikförbindelserna och övriga förhållanden.</P>
<P class="p77 ft2">Om annat inte följer av denna lag, gäller för sjöförklaring inför domstol lagen (1996:242) om domstolsärenden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">Vid sammanträde för sjöför-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">Vid sammanträde för sjöför-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">klaring skall rätten bestå av en</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">klaring skall rätten bestå av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">lagfaren domare som ordförande</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">lagfaren domare som ordförande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">och två personer med kunskap</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p25 ft1">och två personer med kunskap</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">om och erfarenhet av sjöfart.</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">om och erfarenhet av sjöfart.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">Åtminstone en av de senare bör</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">Åtminstone en av de senare bör</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">ha grundlig erfarenhet från tjänst</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">ha grundlig erfarenhet från tjänst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">som fartygs- eller maskinbefäl</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p25 ft1">som fartygs- eller maskinbefäl</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">på handelsfartyg och nyligen ha</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">på handelsfartyg och nyligen ha</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">utövat en sådan tjänst. Rätten</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">utövat en sådan tjänst. Rätten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td132"><P class="p10 ft1">utser för varje sjöförklaring</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p29 ft1">de</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p25 ft1">utser för varje sjöförklaring de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td132"><P class="p10 ft1">särskilda ledamöterna från</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p29 ft1">en</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">särskilda ledamöterna från en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">förteckning som Sjöfartsverket</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p25 ft1">förteckning som Sjöfartsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">årligen upprättar för varje sjö-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p13 ft1">årligen upprättar för varje sjö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><P class="p29 ft1">fartsinspektionsdistrikt. Förteck-</P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p25 ft1">fartsinspektionsdistrikt. Förteck-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1996:268.</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td139"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">62 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td116"><P class="p179 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td117"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td115"><P class="p44 ft1">ningen skall uppta minst tjugo</P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p10 ft1">ningen skall uppta minst tjugo</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">personer. Om det är ändamåls-</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">personer. Om det är ändamåls-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">enligt i ett visst fall att en person</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">enligt i ett visst fall att en person</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">med särskild sakkunskap deltar,</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">med särskild sakkunskap deltar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td115"><P class="p44 ft1">får rätten tillkalla en sådan per-</P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p10 ft1">får rätten tillkalla en sådan per-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">son att inträda som ytterligare</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">son att inträda som ytterligare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">ledamot i rätten även om han</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">ledamot i rätten även om han</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">inte är upptagen i förteckningen.</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">inte är upptagen i förteckningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td115"><P class="p44 ft4">De särskilda ledamöterna skall</P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p10 ft1">Den som är underårig eller i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p44 ft4">vara svenska medborgare. <SPAN class="ft1">Den</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">konkurstillstånd eller som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">som är underårig eller i konkurs-</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td115"><P class="p44 ft1">tillstånd eller som har förvaltare</P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p10 ft1">äldrabalken får inte vara <SPAN class="ft4">särskild</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">ledamot. De särskilda ledamö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td115"><P class="p44 ft1">får inte vara ledamot. De sär-</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">terna har rätt till ersättning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td115"><P class="p44 ft1">skilda ledamöterna har rätt till</P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p10 ft1">allmänna medel enligt bestäm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td139"><P class="p44 ft1">ersättning av allmänna</P></TD>
<TD class="tr7 td140"><P class="p29 ft1">medel</P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p10 ft1">melser som meddelas av rege-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td139"><P class="p44 ft1">enligt bestämmelser som</P></TD>
<TD class="tr6 td140"><P class="p29 ft1">med-</P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p10 ft1">ringen.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft1">delas av regeringen.</P>
<P class="p77 ft1">I Danmark, Finland och Norge hålls sjöförklaring för ett svenskt fartyg av den domstol som är behörig enligt det landets lag.</P>
<P class="p78 ft1">I övrigt hålls sjöförklaring utomlands av svensk utlandsmyndighet som enligt bemyndigande av Utrikesdepartementet har sådan behörig- het. Om det lämpligen kan ske skall vid sjöförklaringen delta två av myndigheten tillkallade, i sjöfart kunniga personer, helst svenska, danska, finska eller norska medborgare, mot vilka inte förekommer jäv som gäller mot domare. Är ett deltagande av person med särskild sak- kunskap ändamålsenligt i ett visst fall, får myndigheten tillkalla även en sådan person. På en ort där behörig svensk utlandsmyndighet inte finns, hålls sjöförklaringen av behörig dansk, finsk eller norsk ut- landsmyndighet.</P>
<P class="p73 ft2">I fråga om sjöförklaring inför en utlandsmyndighet gäller bestäm- melserna om sjöförklaring vid domstol i tillämpliga delar. Utlands- myndigheten får dock inte ta upp ed eller utfärda vitesföreläggande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td141"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td142"><P class="p260 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">63</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td143"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td141"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p261 ft34">21 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td141"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p262 ft1">11 §<SPAN class="ft33">2</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft1">För en domsaga vars tingsrätt får ta upp dispaschmål skall Sjöfartsver- ket varje år upprätta en förteckning, i vilken tas upp minst tolv personer som är kunniga i handel och sjöfart och som är lämpliga att tjänstgöra som särskilda ledamöter i dispaschmål. Bland dem som tagits upp i förteckningen utser rätten för varje mål tre för tjänstgöring som sär- skilda ledamöter. Om på grund av förfall eller något annat hinder före- skrivet antal ledamöter inte kan utses från förteckningen, utser rätten någon annan lämplig person att vara särskild ledamot.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft4">En särskild ledamot skall va-</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p37 ft1">Den som är underårig eller i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft5">ra svensk medborgare. <SPAN class="ft10">Den som</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p10 ft1">konkurstillstånd eller som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">är underårig eller i konkurstill-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft1">förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">stånd eller som har förvaltare</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft10">äldrabalken får inte vara <SPAN class="ft5">särskild</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p10 ft1">ledamot. Den särskilda ledamo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">får inte vara ledamot. Den sär-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft1">ten har rätt till ersättning av all-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">skilda ledamoten har rätt till er-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft1">männa medel enligt bestämmel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">sättning av allmänna medel en-</P></TD>
<TD class="tr7 td97"><P class="p10 ft1">ser som meddelas av regeringen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">ligt bestämmelser som meddelas</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><P class="p263 ft1">av regeringen.</P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td106"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p264 ft9"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Senaste lydelse 1996:11.</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d162x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft5">Föreslagen lydelse</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft1">48 §</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft1">Rättshjälpsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, två ledamöter som skall vara advo- kater samt två övriga ledamöter. </SPAN><SPAN class="ft4">Ledamöterna </SPAN><SPAN class="ft1">får inte vara un- deråriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</SPAN></DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">64 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">20</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p265 ft37">Lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)</P>
<P class="p190 ft23">Härigenom föreskrivs att 48 § rättshjälpslagen (1996:1619) skall ha följande lydelse.</P>
<P class="p68 ft4">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p188 ft1">Rättshjälpsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, två ledamöter som skall vara advo- kater samt två övriga ledamöter.</P>
<P class="p266 ft43">Alla ledamöter skall vara svens- ka medborgare. De <SPAN class="ft42">får inte vara underåriga eller ha förvaltare en- ligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">Regeringen förordnar ledamöter och utser ordförande för viss tid. För ordföranden skall finnas en eller flera ersättare. I övrigt får rege- ringen utse lämpligt antal ersättare. Bestämmelserna om ordförande och ledamöter tillämpas också på ersättare.</P>
<P class="p155 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d163x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">65</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">21</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p267 ft37">Lag om ändring i vallagen (1997:157)</P>
<P class="p252 ft23">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § vallagen (1997:157) skall ha föl- jande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr24 td0"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p10 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p268 ft25"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft46">kap.</SPAN></P>
<P class="p269 ft1">3 §</P>
<P class="p128 ft1">Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har den som fyller 18 år se- nast på valdagen och är folkbokförd inom landstinget. Rösträtt vid val till kommunfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförd i kommunen.</P>
<P class="p270 ft4">Medborgare i någon av Eu- ropeiska unionens medlemssta- ter (unionsmedborgare) samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på val- dagen och är folkbokförda i lan- det har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäk- tige.</P>
<P class="p271 ft43">Andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige om de ha varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen.</P>
<P class="p272 ft2">Bestämmelser om rösträtt vid val till landstings- och kommunfull- mäktige finns i 4 kap. <NOBR>2-4</NOBR> §§ kommunallagen (1991:900).</P>
<P class="p80 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d164x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">66 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft0"><SPAN class="ft0">22</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p149 ft0">Förordning om ändring i kungörel- sen (1910:72 s. 1) angående grun- der för förvaltningen av vissa kro- nan tillhöriga vattenfall</P>
<P class="p273 ft1">Härigenom föreskrivs att 20 § kungörelsen (1910:37 s. 1) angående grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfall, skall ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft4">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p274 ft42">Vattenfallsrätt <SPAN class="ft43">må icke </SPAN>utan <SPAN class="ft43">Kungl. Maj:ts </SPAN>tillstånd upplåtas eller <SPAN class="ft43">överlåtas </SPAN>till annan än i Sverige bosatt <SPAN class="ft43">svensk medbor- gare </SPAN>eller handelsbolag, <SPAN class="ft43">vars </SPAN>samtliga medlemmar är <SPAN class="ft43">svenska medborgare, </SPAN>bosatta här i riket<SPAN class="ft43">, eller aktiebolag, vars bolags- ordning föreskriver, dels att ak- tie icke må utan Kungl. Maj:ts tillstånd tecknas av eller över- låtas å andra än i Sverige bo- satta svenska medborgare, dels att ändring i bolagsordningen i detta hänseende icke är giltig, med mindre Kungl. Maj:t till ändringen lämnat medgivande.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p275 ft4">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p276 ft1">20 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P>
<P class="p277 ft2">Vattenfallsrätt <SPAN class="ft28">får inte </SPAN>utan <SPAN class="ft28">re- geringens </SPAN>tillstånd upplåtas eller</P>
<P class="p278 ft28">överlåtas <SPAN class="ft2">till </SPAN>någon <SPAN class="ft2">annan än i Sverige bosatt </SPAN>person <SPAN class="ft2">eller </SPAN>till ett <SPAN class="ft2">handelsbolag, </SPAN>vars <SPAN class="ft2">samtliga medlemmar är bosatta här i ri- ket.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p279 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1911:68.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">67</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p280 ft0"><SPAN class="ft0">23</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p281 ft37">Förordning om ändring i kungörelsen (1933:618) angående biträde av Jus- titiedepartementet för delgivning av handlingar i utlandet</P>
<P class="p282 ft23">Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1933:618) angående biträde av Justitiedepartementet för delgivning av handlingar i utlandet<SPAN class="ft56">1 </SPAN>skall ha följande lydelse.</P>
<P class="p90 ft4">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p118 ft1">Den som vill påkalla Justitiedepartementets biträde för handlings del- givning med någon, som vistas utom riket, skall till departementet ingi- va eller insända skriftlig framställning därom med uppgift om adressen å den, med vilken delgivning skall ske, och, såvitt möjligt, om hans medborgarskap samt, i förekommande fall, huruvida delgivning önskas verkställd endast under förutsättning att det kan ske före viss tid. Vid framställningen skola fogas två exemplar, i huvudskrift eller besannad avskrift, av den handling som skall delgivas.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr24 td0"><P class="p29 ft1">Enskild sökande skall dess-</P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p13 ft1">Enskild sökande skall dess-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">utom förbinda sig att svara för</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">utom förbinda sig att svara för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">delgivningskostnaden. Där det</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p13 ft1">delgivningskostnaden. Där det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">särskilt äskas av Justitiedepar-</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">särskilt äskas av Justitiedepar-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">tementet, vare han ock pliktig</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">tementet, vare han ock pliktig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">antingen att nedsätta det belopp,</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">antingen att nedsätta det belopp,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><P class="p29 ft1">vartill nämnda kostnad skäligen</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p13 ft1">vartill nämnda kostnad skäligen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">kan beräknas, eller att avlämna</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">kan beräknas, eller att avlämna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">löftesskrift av två vederhäftiga</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">löftesskrift av två vederhäftiga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><P class="p29 ft1">inom riket bosatta <SPAN class="ft4">svenska med-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p13 ft1">inom riket bosatta <SPAN class="ft4">personer</SPAN>, vil-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td0"><P class="p29 ft1"><SPAN class="ft4">borgare</SPAN>, vilka en för båda och</P></TD>
<TD class="tr10 td112"><P class="p13 ft1">ka en för båda och båda för en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td0"><P class="p201 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 2000:707.</P></TD>
<TD class="tr22 td112"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td115"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">68 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td116"><P class="p179 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td145"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td146"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td0"><P class="p10 ft1">båda för en borga för kostnaden</P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p10 ft1">borga för kostnaden såsom för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td0"><P class="p10 ft1">såsom för egen skuld.</P></TD>
<TD class="tr8 td116"><P class="p10 ft1">egen skuld.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td74"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr20 td146"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr21 td69"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td116"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d167x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">69</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">24</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p283 ft41">Förordning om ändring i förord- ningen (1971:704) om synemän enligt 9 kap. jordabalken</P>
<P class="p252 ft2">Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (1971:714) om synemän en- ligt 9 kap. jordabalken skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr24 td0"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p10 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p284 ft1">2 §<SPAN class="ft33">1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p163 ft28"><SPAN class="ft2">Syneman </SPAN>skall vara svensk med- borgare och <SPAN class="ft2">får inte vara under- årig och inte heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabal- ken. Han skall vara förtrogen med arrende- och jordbruksför- hållandena i länet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p163 ft1">Syneman får inte vara underårig och inte heller ha förvaltare en- ligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Han skall vara förtrogen med arrende- och jordbruksförhållan- dena i länet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003</P>
<P class="p285 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1991:672.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">70 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">25</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p286 ft41">Förordning om ändring i förord- ningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet</P>
<P class="p198 ft2">Härigenom föreskrivs att 3 kap. 20 §<SPAN class="ft38">1 </SPAN>förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet skall upphöra att gälla vid utgången av år 2002.</P>
<P class="p287 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1996:1449.</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">71</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">26</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p286 ft41">Förordning om ändring i förord- ningen (1989:847) med instruktion för Riksåklagaren</P>
<P class="p288 ft1">Härigenom föreskrivs att 14 §<SPAN class="ft33">1 </SPAN>förordningen (1989:847) med instruk- tion för Riksåklagaren skall upphöra att gälla vid utgången av år 2002.</P>
<P class="p289 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Senaste lydelse 1999:771.</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d170x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">72 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">27</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p290 ft37">Förordning om ändring i åklagarförordningen (1996:205)</P>
<P class="p150 ft23">Härigenom föreskrivs att 24 § åklagarförordningen (1996:205) skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr0 td113"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p158 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td113"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p40 ft1">24 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft1">Den som efter juris kandidatex-</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft1">Den som efter juris kandidatex-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft1">amen eller juristexamen har för-</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft1">amen eller juristexamen har för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p10 ft1">värvat notariemeritering får an-</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p158 ft1">värvat notariemeritering <SPAN class="ft4">och som</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft1">tas till åklagaraspirant.</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft5">är svensk medborgare <SPAN class="ft10">får antas</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p158 ft1">till åklagaraspirant.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft2">Med svensk juris kandidatexamen och juristexamen jämställs ju- ristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning är mer än ett år kortare än den svenska utbildningen, skall sökanden genomgå en kompletteringsut- bildning som avslutas med ett kunskapsprov.</P>
<P class="p291 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d171x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">73</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">28</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p286 ft41">Förordning om ändring i förord- ningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen</P>
<P class="p190 ft2">Härigenom föreskrivs att 27 § förordningen (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr24 td0"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p10 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft1">27 §</P>
<P class="p293 ft28">Endast den som är svensk med- borgare får inneha eller utöva anställning som kanslichef eller revisionssekreterare.</P>
<P class="p153 ft1">Revisionssekreterarna skall vara lagfarna.</P>
<P class="p12 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d172x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">74 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">29</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p286 ft41">Förordning om ändring i förord- ningen (1996:378) med instruktion för Regeringsrätten</P>
<P class="p190 ft2">Härigenom föreskrivs att 26 § förordningen (1996:378) med instruktion för Regeringsrätten skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr24 td0"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p10 ft5">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p292 ft1">26 §</P>
<P class="p293 ft28">Endast den som är svensk med- borgare får inneha eller utöva anställning som kanslichef eller regeringsrättssekreterare.</P>
<P class="p77 ft2">Regeringsrättssekreterarna skall vara lagfarna. Om kunskaper om ett särskilt rättsområde behövs får även den som inte är lagfaren anställas som regeringsrättssekreterare.</P>
<P class="p90 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d173x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">75</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">30</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p294 ft41">Förordning om ändring i förord- ningen (1996:379) med hovrättsin- struktion</P>
<P class="p252 ft2">Härigenom föreskrivs att 38 § förordningen (1996:379) med hov- rättsinstruktion skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p158 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td113"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p40 ft1">38 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><P class="p10 ft1">Andra anställningar beslutas av hovrätten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p37 ft1">Endast den som är svensk</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p44 ft1">Endast den som är svensk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">medborgare får </SPAN>inneha eller ut-</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft1">medborgare får <SPAN class="ft4">antas till </SPAN>hov-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p10 ft4">öva anställningar som chef för</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p158 ft1">rättsfiskalsaspirant.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p10 ft4">den administrativa enheten, som</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft55">hovrättsfiskal eller som <SPAN class="ft23">hovrätts- fiskalsaspirant</SPAN>.</P>
<P class="p291 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d174x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">76 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">31</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p296 ft41">Förordning om ändring i förord- ningen (1996:380) med kammar- rättsinstruktion</P>
<P class="p252 ft2">Härigenom föreskrivs att 38 § förordningen (1996:380) med kammar- rättsinstruktion skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr12 td113"><P class="p10 ft4">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p158 ft4">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td113"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p40 ft1">38 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><P class="p10 ft1">Andra anställningar beslutas av kammarrätten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p37 ft1">Endast den som är svensk</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p297 ft1">Endast den som är svensk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td113"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">medborgare får </SPAN>inneha eller ut-</P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p158 ft1">medborgare får <SPAN class="ft4">antas till </SPAN>kam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p10 ft4">öva anställningar som chef för</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p158 ft1">marrättsfiskalsaspirant.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td113"><P class="p10 ft4">den administrativa enheten, som</P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft55">kammarrättsfiskal eller som <SPAN class="ft23">kammarrättsfiskalsaspirant</SPAN>.</P>
<P class="p298 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d175x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">77</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">32</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p299 ft41">Förordning om ändring i förord- ningen (1996:381) med tings- rättsinstruktion</P>
<P class="p252 ft2">Härigenom föreskrivs att 44 § förordningen (1996:381) med tings- rättsinstruktion skall ha följande lydelse.</P>
<P class="p236 ft4">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p300 ft1">44 §</P>
<P class="p301 ft2">Tingsnotarier anställs genom beslut av Domstolsverket enligt före- skrifter i notarieförordningen (1990:469).</P>
<P class="p255 ft28">Endast den som är svensk medborgare får inneha eller ut- öva en anställning som tings- notarie.</P>
<P class="p302 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d176x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">78 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">33</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p303 ft41">Förordning om ändring i förord- ningen (1996:382) med länsrättsin- struktion</P>
<P class="p252 ft2">Härigenom föreskrivs att 39 § förordningen (1996:382) med läns- rättsinstruktion skall ha följande lydelse.</P>
<P class="p236 ft4">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p300 ft1">39 §</P>
<P class="p301 ft2">Länsrättsnotarier anställs genom beslut av Domstolsverket enligt före- skrifter i notarieförordningen (1990:469).</P>
<P class="p255 ft28">Endast den som är svensk medborgare får inneha eller ut- öva en anställning som läns- rättsnotarie.</P>
<P class="p302 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td68"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p10 ft4">Författningsförslag <SPAN class="ft1">79</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td93"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft0"><SPAN class="ft0">34</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p286 ft41">Förordning om ändring i förord- ningen (1997:898) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten</P>
<P class="p150 ft2">Härigenom föreskrivs att 13 § förordningen (1997:898) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten skall upphöra att gälla vid utgången av år 2002.</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">80 </SPAN>Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d179x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft1">SOU 2000:106</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p304 ft57">Del I</P>
<P class="p305 ft57">Bakgrund</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Utredningsuppdraget och dess genomförande <SPAN class="ft10">81</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft37"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft58">Utredningsuppdraget och dess genomförande</SPAN></P>
<P class="p307 ft19"><SPAN class="ft19">1.1</SPAN><SPAN class="ft59">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">Regeringen beslöt den 28 januari 1999 att tillkalla en särskild utredare, vilken utsågs den 16 mars samma år, för att göra en översyn av krav på svenskt medborgarskap och andra krav relaterade till medborgarskap i lagstiftningen. Av direktiven (dir. 1999:4) framgår att den ledande principen för arbetet skall vara att lika rättigheter och skyldigheter oavsett medborgarskap i största möjliga utsträckning skall gälla för landets invånare. Enligt regeringen skall det alltid ligga i samman- hanget godtagbara sakliga skäl bakom krav på svenskt medborgarskap eller andra krav relaterade till medborgarskap. Sådana skäl kan enligt regeringen t.ex. vara hänsyn till rikets säkerhet eller allmän säkerhet eller förhållandet till främmande stat eller mellanfolklig organisation.</P>
<P class="p74 ft2">Uppdraget har en generell inriktning. Vissa frågor eller särskild lag- stiftning har dock uttryckligen undantagits från utredarens uppdrag, nämligen:</P>
<P class="p105 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">skyddet mot landsförvisning,</SPAN></P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">frågor om medborgarskap knutna till lagen (1994:1809) om totalför- svarsplikt,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">utlänningslagen (1989:529),</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">rösträtt och valbarhet till riksdagen,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">rösträtt vid val till </SPAN><NOBR>EU-parlamentet</NOBR> och</P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">frågor som har tagits upp i betänkandet En lag om socialförsäk- ringar (SOU 1997:72).</SPAN></P>
<P class="p308 ft2">I direktiven anges följande riktlinjer för utredningsarbetet. Utredaren skall</P>
<P class="p309 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">kartlägga i vilka sammanhang det i lagar och andra författningar ställs krav på svenskt medborgarskap eller andra krav relaterade till medborgarskap,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">82 </SPAN>Utredningsuppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">analysera dels de argument med vilka förekommande krav tidigare motiverats, dels vad olika krav relaterade till medborgarskap i prak- tiken innebär, såväl för den enskilde som inte är svensk medborgare som för samhället i stort,</SPAN></P>
<P class="p310 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">pröva relevansen av befintliga krav samt vid behov föreslå författ- ningsändringar eller andra åtgärder samt</SPAN></P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">särskilt analysera skälen för och emot att i lagar och andra författ- ningar i olika avseenden göra skillnad mellan å ena sidan medbor- gare i andra medlemsstater i EU, å andra sidan utlänningar i övrigt.</SPAN></P>
<P class="p57 ft2">Utredaren åläggs att i relevanta delar samråda med Demokratiutred- ningen (SB 1997:01) samt ta del av resultaten av arbetet inom 1997 års medborgarskapskommitté.</P>
<P class="p77 ft1">I direktiven anges slutligen att om översynen kan tänkas resultera i förslag till grundlagsändringar eller förändringar i fråga om rösträtt och valbarhet vid val till kommun- och landstingsfullmäktige skall detta redovisas till regeringen, eftersom regeringen då bedömer att parlamentarisk medverkan kan komma att behövas.</P>
<P class="p78 ft1">Utredaren redovisade i skrivelse till regeringen den 30 november 1999 sin preliminära inställning i frågan om vilka reformbehov som förelåg samt anförde att det fortsatta utredningsarbetet borde utföras av en parlamentariskt sammansatt kommitté, bilaga 2.</P>
<P class="p103 ft1">Regeringen beslutade den 27 januari 2000 att Utredningen om medborgarskapskrav från och med den 1 februari samma år skulle utföra sitt arbete som en parlamentarisk kommitté. Av tilläggs- direktiven (dir. 2000:3), bilaga 3, framgår att de förutsättningar som angavs i de ursprungliga direktiven även gäller för kommitténs arbete. Dagen för slutredovisning av uppdraget ändrades dock till den 1 december 2000.</P>
<P class="p311 ft19"><SPAN class="ft19">1.2</SPAN><SPAN class="ft59">Genomförandet</SPAN></P>
<P class="p120 ft1">Utredningen påbörjade sitt arbete i maj 1999 då sekretariatet tillsattes. Utredningen hade fem expertsammanträden. Efter övergången till en parlamentarisk kommitté har kommittén fortsatt arbetet med utgångs- punkt från utredningens kartläggning. Vi har hållit åtta sammanträden. Därutöver har ytterligare två expertsammanträden hållits.</P>
<P class="p108 ft1">Ett första led i utredningsarbetet har varit att kartlägga vilka krav på svenskt medborgarskap och andra krav relaterade till medborgarskap som finns i dagens lagstiftning. Kartläggningen omfattar ett mycket stort antal lagar och andra författningar. Arbetet med att finna motiven till medborgarskapskraven har krävt omfattande studier av förarbetena</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Utredningsuppdraget och dess genomförande <SPAN class="ft10">83</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft2">till lagstiftningen. Utgångspunkter och avgränsningar för kartlägg- ningsarbetet redovisas i kapitel 3.</P>
<P class="p313 ft1">För att vidga kunskaperna inom olika rättsområden och utröna effekterna av medborgarskapskraven har vi inhämtat synpunkter från myndigheter, organisationer m.fl. som berörs av kraven. Samman- träffande har ägt rum med Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Rikspolisstyrelsen och Säkerhetspolisen (SÄPO), Försvarsmakten, Utvecklingsrådet för den statliga sektorn, Regeringens råd för etnisk jämlikhet och integration, vissa organisa- tioner som har ledamöter i rådet samt Samarbetsorganet för invandrare (SIOS). Vi har även varit i kontakt med Sveriges advokatsamfund, Riksskatteverket, Riksåklagaren, Sametinget samt den särskilde utredaren i Demokratiutredningen m.fl. Avdelningsdirektören Raouf Ressaissi, Integrationsverket och generaldirektören Björn Körlof, Styrelsen för psykologiskt försvar har hållit föredrag inför kommittén.</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">84 </SPAN>Utredningsuppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td151"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td152"><P class="p10 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft10">85</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft37"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft60">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</SPAN></P>
<P class="p307 ft19"><SPAN class="ft19">2.1</SPAN><SPAN class="ft59">Inledning</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Med begreppet medborgarskap avses i rättslig mening det formella för- hållandet mellan en individ och en stat i fråga om rättigheter och skyl- digheter. Medborgarskapet kan sägas vara en rättslig kvalitet, till vilken lagstiftningen knyter vissa rättsverkningar. Medborgarskapet har både en formell och en materiell sida.</P>
<P class="p78 ft1">Den <SPAN class="ft4">formella sidan </SPAN>berör frågan om vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en person skall anses vara medborgare i en stat. Enligt folkrätten bestämmer varje stat själv genom sin lagstiftning vilka personer som skall räknas som dess medborgare. Någon form av natur- lig samhörighet mellan individen och staten, t.ex. att personen är född där eller har föräldrar som är medborgare i den staten, måste dock före- ligga. Ett förvärv av medborgarskap utan någon anknytning till landet är inte folkrättsligt tillåtet. Reglerna om förvärv och förlust av svenskt medborgarskap finns i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap (MedbL), som trädde i kraft den 1 januari 1951 (se avsnitt 2.2.2).</P>
<P class="p70 ft1">Den formella medborgarskapslagstiftningen har varit föremål för en genomgripande översyn. 1997 års medborgarskapskommitté har bl.a. haft i uppdrag att se över MedbL samt utreda vissa frågeställningar som rör medborgarskapslagstiftningen. Kommittén redovisade i mars månad 1999 sitt uppdrag i slutbetänkandet Svenskt medborgarskap (SOU 1999:34). Under försommaren år 2000 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag om svenskt med- borgarskap (prop. 1999/2000:147). Förslaget presenteras i avsnitt 2.2.3. Riksdagen kommer att ta ställning till propositionen i början av år 2001.</P>
<P class="p315 ft2">Den <SPAN class="ft28">materiella sidan </SPAN>handlar om medborgarskapets innebörd och rättsliga betydelse. Detta framgår normalt inte av medborgarskapslag- stiftningen utan får sökas bl.a. i enskilda lagar, t.ex. regeringsformens bestämmelse att den som innehar eller utövar domartjänst skall vara svensk medborgare (11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen).</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">86 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft1">Vårt uppdrag omfattar endast den materiella lagstiftningen (se avsnitt 2.3). MedbL är såsom tidigare redovisats uttryckligen undan- tagen från uppdraget. Medborgarskapslagstiftningen och förändringar av denna kan dock vara av intresse för vår bedömning om de medbor- garskapskrav som uppställs i den materiella lagstiftningen skall finnas kvar eller tas bort. Det bör vidare framhållas att medborgarskapskrav som uppställs i olika sammanhang utan stöd i lag eller annan författ- ning faller utanför vårt uppdrag. Det förekommer t.ex. att arbetsgivare kräver svenskt medborgarskap för andra anställningar och uppdrag än sådana där medborgarskapskravet föreskrivs i författning. Regleringen i lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet syftar bl.a. till att motverka förekomsten av sådana krav.</P>
<P class="p317 ft2">Medborgarskapet har förutom en rättslig betydelse också en infor- mell betydelse. Kunskaperna om vad medborgarskapet faktiskt betyder för människor är emellertid mycket begränsade.<SPAN class="ft38">1</SPAN></P>
<P class="p140 ft19"><SPAN class="ft19">2.2</SPAN><SPAN class="ft59">Den formella medborgarskapsrätten</SPAN></P>
<P class="p318 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft61">Grundläggande principer</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">MedbL bygger på härstamningsprincipen, som innebär att föräldrarnas medborgarskap är avgörande för vilket medborgarskap ett barn skall få vid födelsen. Denna princip tillämpas även av våra nordiska grannlän- der samt av de flesta staterna i Europa i övrigt. Andra länder – t.ex. USA och flertalet av de sydamerikanska – har i stället territorialprinci- pen som huvudregel, vilket innebär att medborgarskap i första hand förvärvas på grund av födelse inom statens territorium.</P>
<P class="p103 ft1">Beträffande tillämpningen av härstamnings- respektive territorial- principen kan sägas att de i vissa fall kombineras med varandra på sådant sätt att ett lands lagstiftning visserligen i huvudsak bygger på den ena principen, men att det också finns inslag av bestämmelser som är hänförliga till den motsatta principen.</P>
<P class="p74 ft2">Ytterligare viktiga grundläggande principer som präglar den nuva- rande MedbL är en strävan att undvika dubbelt medborgarskap och statslöshet.</P>
<P class="p319 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Medborgarskapets informella betydelse har belysts av 1997 års medborgar- skapskommitté, se SOU 1999:34 s. 130 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td151"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td152"><P class="p10 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft10">87</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft63"><SPAN class="ft12">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Förvärv och förlust av svenskt medborgar- skap</SPAN></P>
<P class="p321 ft1">I det följande redovisas endast huvudprinciperna för förvärv och förlust av svenskt medborgarskap. En utförlig genomgång av bestämmelserna i lagen om svenskt medborgarskap finns bl.a. i betänkandet Svenskt medborgarskap (SOU 1999:34 s. 40 ff).</P>
<P class="p95 ft1">Enligt lagen om svenskt medborgarskap (MedbL) kan svenskt med- borgarskap förvärvas på tre olika sätt, dels automatiskt när ett visst faktum inträffar (ett barns födelse eller äktenskap mellan dess föräld- rar), dels efter anmälan och kontroll om vissa formalia är uppfyllda, dels efter ansökan som underkastas en fri prövning.</P>
<P class="p322 ft1">Enligt 1 § MedbL förvärvar barn svenskt medborgarskap vid födel- sen om modern är svensk medborgare eller fadern är svensk med- borgare och gift med barnets moder, eller om fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder. Hittebarn som anträffas här i riket anses såsom svensk medborgare intill dess annat utröns. Ett barn som inte fyllt tolv år och som adopteras av svensk medborgare blir vid adoptionen som regel automatiskt svensk medborgare (1 a §).<SPAN class="ft33">2</SPAN></P>
<P class="p95 ft1">Ingår svensk man äktenskap med utländsk kvinna, blir före äkten- skapet fött barn till makarna svensk medborgare, om det är ogift och inte har fyllt arton år (2 §). Barn som inte förvärvat svenskt medborgar- skap enligt 1 eller 2 § MedbL kan under vissa särskilt angivna förutsättningar förvärva medborgarskap efter anmälan av vårdnads- havare (2 a §).</P>
<P class="p95 ft1">Bestämmelser om förvärv av svenskt medborgarskap genom lång- varig hemvist i Sverige finns i 3 § MedbL. Bland annat föreskrivs att utlänning, som oavbrutet haft sitt hemvist i riket från det hon eller han fyllt sexton år och dessutom tidigare haft sitt hemvist här under sammanlagt minst fem år, förvärvar svenskt medborgarskap genom att, efter det hon eller han fyllt tjugoett år men inte tjugotre år, hos Migrationsverket<SPAN class="ft33">3 </SPAN>skriftligen anmäler sin önskan att bli svensk med- borgare. För sökande som saknar medborgarskap eller som förlorar det utländska medborgarskapet vid förvärv av svenskt medborgarskap finns</P>
<P class="p323 ft65"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft64">Detta gäller dock inte i de fall då ett utländskt adoptionsbeslut har automatisk giltighet i Sverige till följd av en bestämmelse i lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption. I sådant fall krävs att barnet ansöker om naturalisation enligt 6 § MedbL.</SPAN></P>
<P class="p324 ft65"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft66">Statens invandrarverk har bytt namn till Migrationsverket. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2000 (prop. 1999/2000:43, bet. 1999/2000:SfU9, rskr. 1999/2000:159).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">88 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">särskilda föreskrifter i samma lagrum. Till grund för bestämmelsen lig- ger uppfattningen att en person som har vuxit upp och fått sin utbild- ning här, rimligen skall ha rätt att bli svensk medborgare om hon eller han själv önskar det.</P>
<P class="p73 ft1">I 4 § MedbL ges möjlighet för en person, som förlorat sitt svenska medborgarskap, att under vissa förutsättningar återfå svenskt medbor- garskap genom ett anmälningsförfarande. För att återfå svenskt med- borgarskap krävs att sökanden blivit svensk medborgare vid födelsen, oavbrutet haft sitt hemvist i Sverige intill arton års ålder, samt dess- utom har hemvist här sedan två år.</P>
<P class="p87 ft2">I 5 § regleras bl.a. under vilka förutsättningar ett ogift barn får svenskt medborgarskap genom att barnets far och/eller mor förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan enligt 3 § eller 4 § samma lag.</P>
<P class="p78 ft2">De centrala bestämmelserna beträffande förvärv av svenskt medbor- garskap finns i 6 § första - tredje stycket MedbL. Paragrafen reglerar villkoren för erhållande av svenskt medborgarskap genom naturalisa- tion<SPAN class="ft38">4 </SPAN>och första - tredje stycket har följande lydelse.</P>
<P class="p325 ft67">Utlänning kan på ansökan tas upp till svensk medborgare (naturaliseras) om han</P>
<P class="p326 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft68">styrkt sin identitet,</SPAN></P>
<P class="p327 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft68">fyllt 18 år,</SPAN></P>
<P class="p328 ft67"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft69">sedan fem år eller, i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, sedan två år har hemvist här i landet, samt</SPAN></P>
<P class="p326 ft9"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft68">fört och kan förväntas komma att föra en hederlig vandel.</SPAN></P>
<P class="p329 ft67">Även om villkoren enligt första stycket <NOBR>2-4</NOBR> inte är uppfyllda kan naturali- sation beviljas,</P>
<P class="p326 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft68">om det är till gagn för landet att sökanden blir svensk medborgare,</SPAN></P>
<P class="p330 ft67"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft69">om sökanden tidigare har varit svensk medborgare eller är gift med en svensk medborgare, eller</SPAN></P>
<P class="p331 ft71"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft70">om det annars med hänsyn till sökandens förhållanden finns särskilda skäl för ett svenskt medborgarskap.</SPAN></P>
<P class="p332 ft67">Även om kravet på styrkt identitet enligt första stycket 1 inte kan uppfyllas får naturalisation beviljas, om sökanden sedan minst åtta år har hemvist här i landet och gör sannolikt att den identitet han uppger är riktig.</P>
<P class="p60 ft1">Huvudregeln vid förvärv av svenskt medborgarskap efter ansökan är att sökanden inte tillåts ha kvar sitt utländska medborgarskap. Om det utländska medborgarskapet inte förloras automatiskt vid förvärv av det svenska, kan det som villkor för svenskt medborgarskap föreskrivas att</P>
<P class="p333 ft9"><SPAN class="ft33">4 </SPAN>Med naturalisation avses att en utlänning genom särskilt beslut upptas till en stats medborgare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td151"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td152"><P class="p10 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft10">89</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">sökanden inom viss tid visar att han eller hon erhållit medgivande till befrielse från det utländska medborgarskapet. I ett beslut om naturalisa- tion skall det bestämmas om naturalisationen skall omfatta även sökan- dens ogifta barn under arton år (6 § femte - sjätte stycket).</P>
<P class="p103 ft1">I 7 § MedbL regleras vad som gäller i fråga om automatisk förlust av svenskt medborgarskap genom förvärv av utländskt medborgarskap. Syftet med bestämmelsen är att undvika dubbelt medborgarskap. Svenskt medborgarskap förloras bl.a. av den som förvärvar utländskt medborgarskap efter ansökan eller uttryckligt samtycke. Svensk med- borgare, som är född utom riket samt aldrig har haft hemvist och inte heller uppehållit sig här under förhållanden som tyder på samhörighet med Sverige förlorar under vissa förutsättningar sitt svenska medbor- garskap, när han fyller tjugotvå år (8 §).</P>
<P class="p334 ft2">Migrationsverket<SPAN class="ft38">5 </SPAN>får enligt 9 § MedbL på ansökan befria den som är eller önskar bli utländsk medborgare från hans eller hennes svenska medborgarskap.</P>
<P class="p140 ft12"><SPAN class="ft12">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft61">Förslag till ny lag om svenskt medborgarskap</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Genom beslut av regeringen tillsattes 1997 års medborgarskaps- kommitté med uppdrag att se över MedbL samt att utreda vissa speci- ella frågeställningar som rör medborgarskapslagstiftningen (dir. 1997:5). I uppdraget ingick att kommittén skulle överväga åtgärder som kan stärka medborgarskapets status. Kommittén fick senare genom tilläggsdirektiv (dir. 1998:50) i uppdrag att förutsättningslöst utreda frågan om dubbelt medborgarskap. I kommitténs direktiv angav regeringen bl.a. att den svenska medborgarskapslagstiftningen även fortsättningsvis borde bygga på härstamningsprincipen. Regeringen framhöll vidare att undvikande av statslöshet var en viktig utgångs- punkt och att kommittén borde överväga om ytterligare åtgärder kunde vidtas för att underlätta för statslösa personer att bli svenska med- borgare. Kommittén redovisade huvuddelen av sitt uppdrag i slut- betänkandet Svenskt medborgarskap (SOU 1999:34).<SPAN class="ft33">6 </SPAN>Efter remiss- behandling och yttrande från Lagrådet överlämnade regeringen den 8 juni 2000 propositionen Lag om svenskt medborgarskap (prop. 1999/2000:147) till riksdagen. Regeringen föreslår att den nya</P>
<P class="p335 ft9"><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft40">Tidigare Statens invandrarverk.</SPAN></P>
<P class="p239 ft65"><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft72">I delbetänkandet Medborgarskap och identitet (SOU 1997:162) behandlade kommittén frågeställningar som hänger samman med kravet på styrkt identitet vid ansökan av svenskt medborgarskap. Delbetänkandet ledde till en ändring i 6 § MedbL (prop. 1997/98:178, bet. 1998/99:SfU3, rskr. 1998/99:27, SFS 1998:1453).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">90 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">medborgarskapslagen skall träda i kraft den 1 juli 2001. Riksdagen kommer att ta ställning till propositionen i början av år 2001.</P>
<P class="p78 ft1">I det följande lämnas en kort redogörelse för regeringens över- väganden och förslag som i huvudsak bygger på 1997 års medborgar- skapskommittés slutbetänkande. I sammanhanget bör noteras att en person som har dubbelt eller flerfaldigt medborgarskap, varav ett är svenskt, betraktas som svensk medborgare i den svenska rättsordningen. Medborgarskapskrav i lagstiftningen utgör därför som regel inte något hinder för en sådan person.</P>
<P class="p155 ft25">Huvudpunkterna i regeringens förslag (prop. 1999/2000:147)</P>
<P class="p336 ft4">Dubbelt medborgarskap<SPAN class="ft33">7</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Den svenska medborgarskapslagstiftningen bygger sedan gammalt på att dubbelt medborgarskap i princip bör undvikas. Samhällsutveck- lingen har emellertid medfört att människor i allt högre utsträckning känner verklig och djup anknytning till mer än ett land. I takt därmed har önskemålen om att få vara medborgare i mer än ett land blivit allt fler. I propositionen framhåller regeringen följande fördelar av ett dubbelt medborgarskap.</P>
<P class="p337 ft71">Bland de praktiska fördelar för enskilda som följer av dubbelt medborgar- skap märks en möjlighet att utan särskilt tillstånd kunna bosätta sig och arbeta i vart och ett av medborgarskapsländerna. Ytterligare en fördel är att det enkelt, utan hänsyn till eventuella visumregler, går att besöka ursprungslandet. Det är självfallet även så att möjligheten att behålla det gamla medborgarskapet i olika avseenden underlättar för de människor som har tankar på att förr eller senare återvända till sitt ursprungsland. Sett från den enskildes synpunkt medför dubbelt medborgarskap vidare som regel en möjlighet att delta i parlamentsvalet i de länder där han eller hon är medborgare. En person som har mer än ett medborgarskap har därmed möjlighet att påverka den demokratiska utvecklingen i flera länder.</P>
<P class="p338 ft67">För den enskilde kan det vara svårt att avsäga sig sitt tidigare med- borgarskap med allt vad det bär med sig i form av identitet, traditioner och kulturarv. Att det för dessa människor upplevs som angeläget att ha dubbelt medborgarskap är lätt att förstå, i synnerhet om de har planer på att i ett senare skede återvända till ursprungslandet. I förlängningen kan även den trygghet som det innebär att ha det gamla medborgarskapet kvar bidra till ökad trivsel och en snabbare integrering i det nya samhället. Att få svenskt</P>
<P class="p339 ft9"><SPAN class="ft33">7 </SPAN>Med begreppet dubbelt medborgarskap avses att en person har fler än ett medborgarskap (a.a. s. 17).</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td151"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td152"><P class="p10 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft10">91</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft67">medborgarskap kan också i sig ses som ett viktigt led i integra- tionsprocessen. Detta talar för en mer öppen attityd till dubbelt medborgar- skap, men också för att underlätta för barn och ungdomar att förvärva svenskt medborgarskap. Att som i dag kräva att sökanden skall avsäga sig det gamla medborgarskapet vid en ansökan om svenskt medborgarskap kan avhålla många från att söka medborgarskap. Detta kan i sin tur motverka integrationen i det svenska samhället.</P>
<P class="p341 ft1">Regeringen konstaterar att önskemålen från enskilda att få ha dubbelt medborgarskap dock måste ställas mot de skäl mot dubbelt medborgar- skap som är grunden för den nuvarande principen. Enligt regeringen är det därför nödvändigt att göra en samlad bedömning av för - respektive nackdelar med dubbelt medborgarskap, varvid den nuvarande ordningen bör bestå endast om betydande nackdelar kan påvisas med en ordning som i större utsträckning än i dag tillåter dubbla medborgar- skap. Regeringen framhåller att vid denna bedömning bör även vägas in att det finns ett stort antal personer med dubbelt medborgarskap bosatta i Sverige och att de undantag från huvudregeln som finns innebär att principen om undvikande av dubbelt medborgarskap redan i dag måste betraktas som i betydande grad modifierad.</P>
<P class="p96 ft1">Regeringen behandlar främst fyra områden där problem kan uppstå till följd av att personer innehar dubbla medborgarskap, nämligen röst- rätten och valbarheten i flera länder, möjligheterna att ge konsulärt bistånd, skyldigheten att fullgöra värnplikt samt säkerhetsaspekter. Enligt regeringen utgör inte något av dessa områden ett hinder mot att tillåta dubbelt medborgarskap fullt ut. Regeringen redovisar sitt ställningstagande till frågan om dubbelt medborgarskap enligt följande.</P>
<P class="p342 ft71">Trots att det, som tidigare nämnts, redan i dag finns ett stort antal personer bosatta i Sverige med dubbelt medborgarskap har det inte framkommit några tecken på att detta skulle ha medfört några mer påtagliga problem. Med hänsyn till det höga antalet borde eventuella problem av annan än obetydlig art ha visat sig vid det här laget. Att så inte skett kan tas till intäkt för att problemen är av begränsad omfattning.</P>
<P class="p343 ft71">De svenska erfarenheterna ligger väl i linje med vad som framkommit i kommitténs internationella undersökning. De länder som tillåter dubbelt medborgarskap har i sina svar till kommittén således inte gett uttryck för att denna hållning i sig skulle ha skapat några problem av betydelse.</P>
<P class="p344 ft67">Den internationella utvecklingen får för övrigt sägas innebära att dubbelt medborgarskap tillåts i allt större utsträckning. Inte något av de länder som ingår i kommitténs undersökning redovisar planer på att minska möjligheterna till dubbelt medborgarskap utan förekommande strömningar rör sig i stället åt andra hållet. Ett annat uttryck för den internationella</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d191x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft1">92 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft1">SOU 2000:106</SPAN></P>
<P class="p345 ft67">utvecklingen är att 1997 års konvention, till skillnad från 1963 års konvention, är neutral i frågan.</P>
<P class="p346 ft67">Mot denna bakgrund och med beaktande av den genomgång som gjorts framstår nackdelarna som kan följa av dubbelt medborgarskap som relativt begränsade. Därför väger enligt regeringens mening de enskildas intresse av att få inneha dubbelt medborgarskap tyngre än de nackdelar som kan vara förknippade med sådant innehav. Det bör därför bli fullt ut tillåtet att ha dubbelt medborgarskap. Detta innebär att nu gällande bestämmelser i MedbL som tar sikte på att begränsa dubbelt medborgarskap inte bör få någon motsvarighet i den nya lagen.</P>
<P class="p347 ft4">Medborgarskap efter svensk far</P>
<P class="p91 ft1">Regeringen föreslår att ett barn med svensk far alltid skall förvärva svenskt medborgarskap vid födelsen om barnet föds i Sverige. Detta bör enligt regeringen gälla även om fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare.</P>
<P class="p87 ft2">I fråga om barn som föds utomlands – och som har svensk far – föreslår regeringen att det införs en möjlighet till förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan.</P>
<P class="p80 ft4">Svenskt medborgarskap genom adoption</P>
<P class="p72 ft2">Regeringen – som anser att adoptivbarn i fråga om medborgarskap så långt möjligt skall vara likställda med andra barn – föreslår att även ett utomnordiskt adoptionsbeslut som gäller i Sverige på grund av lag skall medföra automatiskt förvärv av svenskt medborgarskap för adoptivbar- net om någon av personerna som adopterar är svensk medborgare och barnet inte har fyllt tolv år.</P>
<P class="p302 ft4">Statslösa barn och ungdomar</P>
<P class="p120 ft1">Ett barn som föds i Sverige förvärvar inte alltid ett medborgarskap vid födelsen. Således blir t.ex. ett barn som föds i Sverige statslöst om båda föräldrarna är statslösa. Detsamma gäller om två föräldrar – som visser- ligen har medborgarskap men vars länder tillämpar en ordning som innebär att födelse på landets territorium är avgörande för om man skall få det landets medborgarskap – får barn i Sverige. Vidare kan ett barn som föds i Sverige under vissa förutsättningar bli statslöst även om barnet har en svensk far.</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td151"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td152"><P class="p10 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft10">93</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft2">Det totala antalet statslösa barn i Sverige, dvs. personer som inte fyllt arton år, uppgick den 31 december 1997 till 4 243. Av dessa barn var 3 883 födda i Sverige.</P>
<P class="p78 ft1">Regeringen konstaterar i propositionen (s. 35) att undvikande av statslöshet är en viktig utgångspunkt för svensk lagstiftning och praxis på medborgarskapsområdet. Den föreslår att ett statslöst barn som föds i Sverige skall kunna få svenskt medborgarskap genom anmälan om barnet har permanent uppehållstillstånd i Sverige och hemvist här. En sådan anmälan skall göras innan barnet fyllt fem år. Ett statslöst barn som kommer till Sverige under sin uppväxt skall kunna få svenskt medborgarskap genom anmälan om barnet har permanent uppehålls- tillstånd i Sverige och hemvist här sedan minst tre år. Anmälan skall göras innan barnet fyllt arton år. Anmälan kan också göras efter det att en statslös person fyllt arton år men innan denne fyllt tjugo år. Då krävs att denne har permanent uppehållstillstånd i Sverige och hemvist i landet sedan han eller hon fyllde femton år.</P>
<P class="p348 ft4">Barn och ungdomar med enbart utländskt medborgarskap</P>
<P class="p120 ft1">Regeringen föreslår att barn med utländskt medborgarskap skall kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan om barnet har perma- nent uppehållstillstånd i Sverige och dessutom har hemvist här sedan fem år. En sådan anmälan skall göras innan barnet fyllt arton år.</P>
<P class="p87 ft1">Anmälan kan också göras efter det att en person med utländskt medborgarskap fyllt arton år men innan denne fyllt tjugo år. Då krävs det att personen har permanent uppehållstillstånd i Sverige och hemvist här i landet sedan han eller hon fyllde tretton år.</P>
<P class="p87 ft1">Enligt regeringen är fördelarna med att underlätta för de nu aktuella barnen att få svenskt medborgarskap främst att det kan bidra till integrationen i det svenska samhället. Barn som föds här i landet kommer i många fall också att tillbringa hela sin uppväxt och resten av sitt liv här. Genom att förenkla villkoren för förvärv av svenskt medborgarskap visar Sverige att barnen är välkomna och att de betraktas som fullt ut tillhöriga den svenska samhällsgemenskapen.</P>
<P class="p189 ft4">Återvinning av svenskt medborgarskap</P>
<P class="p72 ft2">Regeringen föreslår att återvinning av svenskt medborgarskap skall vara möjlig för den som har fyllt arton år och har haft hemvist i Sverige under sammanlagt tio år före arton års ålder och som dessutom har hemvist här sedan två år. Som en konsekvens av förslaget i fråga om</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">94 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft2">dubbelt medborgarskap bör det enligt regeringen inte krävas att sökan- den i samband med återvinningen befriar sig från sitt utländska med- borgarskap. Möjligheten till återvinning bör stå öppen även för den som har förvärvat sitt svenska medborgarskap på annat sätt än genom födelsen.</P>
<P class="p90 ft4">Ytterligare villkor för naturalisation</P>
<P class="p60 ft1">Regeringen föreslår att utöver nu gällande krav skall som ytterligare villkor för naturalisation föreskrivas att sökanden skall ha permanent uppehållstillstånd i Sverige samt vad gäller den som är statslös eller att bedöma som flykting i enlighet med 3 kap. 2 § utlänningslagen (1989:529), att denne skall ha haft hemvist i Sverige sedan fyra år. Förslaget innebär en kodifiering av gällande praxis.</P>
<P class="p348 ft4">Dispensgrunden "till gagn för landet" i 6 § MedbL</P>
<P class="p60 ft1">Regeringen föreslår att den särskilda möjligheten att bevilja dispens från något av villkoren för naturalisation om det är till gagn för Sverige att sökanden blir svensk medborgare tas bort. Det skall dock finnas en möjlighet att bevilja dispens om det finns särskilda skäl. Den som är sambo med en svensk medborgare skall jämställas med den som är gift med en svensk medborgare i fråga om möjlighet till dispens. Samma förhållande skall gälla för homosexuella sambor.</P>
<P class="p348 ft4">Villkorad naturalisation</P>
<P class="p91 ft2">Regeringen föreslår – som en konsekvens av förslaget om att dubbelt medborgarskap bör tillåtas – att systemet med villkorad naturalisation slopas.</P>
<P class="p80 ft4">Säkerhetsärenden</P>
<P class="p72 ft1">Ett av de villkor för förvärv av svenskt medborgarskap som uppställs i 6 § MedbL är att sökanden fört och kan förväntas komma att föra en hederlig vandel. Som ett led i prövningen av om detta villkor är upp- fyllt begär Migrationsverket i naturalisationsärenden där sökanden fyllt femton år ett s.k. kontrollbesked hos Säkerhetspolisen. Syftet med denna begäran är att utröna om det finns några hinder av säkerhets- mässig karaktär mot att bevilja svenskt medborgarskap.</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td151"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td152"><P class="p10 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft10">95</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft1">I de fall då ett medborgarskapsärende visar sig innefatta någon säkerhetsaspekt har Migrationsverket och Utlänningsnämnden getts möjlighet att under vissa förutsättningar överlämna ärendet till rege- ringen för avgörande. För att ett överlämnande skall få ske på säker- hetsmässiga grunder krävs att ärendet bedöms ha betydelse för rikets säkerhet eller annars för allmän säkerhet. Då ett överlämnande sker prövar regeringen ärendet som första instans och det finns inte någon möjlighet att överklaga regeringens beslut.</P>
<P class="p70 ft1">Regeringen föreslår i propositionen att säkerhetsärenden skall avgö- ras av Migrationsverket som första instans och att verkets beslut i dessa ärenden skall kunna överklagas till regeringen. Såväl den sökande som Rikspolisstyrelsen, om beslutet går parten emot, bör enligt regeringens mening ha rätt att överklaga ett sådant beslut.</P>
<P class="p348 ft4">Språkkunskaper och kunskaper om det svenska samhället</P>
<P class="p91 ft2">Regeringen anser att det inte bör ställas krav på språkkunskaper eller kunskaper om det svenska samhället som villkor för att få svenskt medborgarskap.</P>
<P class="p43 ft4">Information om svenskt medborgarskap</P>
<P class="p120 ft1">Enligt regeringen bör det vara en uppgift för Integrationsverket att svara för att information om medborgarskapets innebörd utarbetas och att den sprids på lämpligt sätt såväl bland svenska som utländska med- borgare och statslösa. Att informera om förutsättningarna för att erhålla svenskt medborgarskap och om anmälningsprocessen bör dock som hittills ankomma på Migrationsverket.</P>
<P class="p348 ft4">Särskilda ceremonier för nya svenska medborgare</P>
<P class="p120 ft2">Regeringen anser att det bör hållas särskilda ceremonier för personer som förvärvar svenskt medborgarskap. Enligt regeringen bör detta dock som hittills vara ett frivilligt åtagande för kommunerna.</P>
<P class="p43 ft4">Tillträde till 1997 års europeiska konvention om medborgarskap</P>
<P class="p72 ft23">Enligt regeringens uppfattning råder det inte någon tvekan om att bestämmelserna i förslaget till ny medborgarskapslag står i överens-</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">96 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft23">stämmelse med 1997 års europeiska konvention om medborgarskap. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen.</P>
<P class="p350 ft19"><SPAN class="ft19">2.3</SPAN><SPAN class="ft59">Den materiella medborgarskapsrätten</SPAN></P>
<P class="p351 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft61">Den rättsliga utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Skillnaderna mellan svenska medborgares och utlänningars rättsliga ställning har minskat genom åren, bl.a. genom 1976 års rösträttsreform då rösträtten och valbarheten i val till kommun- och landstings- fullmäktige utvidgades till att omfatta även utlänningar. Istället för medborgarskapet har bosättningen fått ökad betydelse för en persons rättigheter och skyldigheter i samhället. Utlänningar som har hemvist i Sverige jämställs numera i stor utsträckning med svenska medborgare. Utvecklingen torde vara den samma internationellt sett, inte minst i övriga länder inom den Europeiska unionen (EU).</P>
<P class="p73 ft1">I Sverige har krav på svenskt medborgarskap successivt tagits bort från lagstiftningen. En mer omfattande översyn av sådana krav redo- visades av Diskrimineringsutredningen år 1984. Även Kommunal- demokratiska kommitténs arbete från år 1983 bör nämnas i detta sammanhang.</P>
<P class="p311 ft12"><SPAN class="ft12">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft61">Tidigare utredningar</SPAN></P>
<P class="p81 ft25">Kommunaldemokratiska kommittén</P>
<P class="p120 ft1">I vissa statliga myndigheter och organ ingår ledamöter som utses av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Till vissa av dessa för- troendeuppdrag är endast svenska medborgare valbara medan detta inte gäller för andra uppdrag. Kommunaldemokratiska kommittén prövade i delbetänkandet Utländska medborgares valbarhet till vissa förtroende- uppdrag (Ds C 1983:4) bl.a. om kravet på svenskt medborgarskap skulle finnas kvar för uppdrag som nämndeman i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol. Kommitténs majoritet föreslog att kravet på svenskt medborgarskap i stor utsträckning skulle tas bort. De borgerliga ledamöterna förordade i en gemensam reservation att kravet på svenskt medborgarskap skulle behållas. Kommitténs förslag diskuterades senare av Diskrimineringsutredningen och några av kommitténs förslag behandlades i den efterföljande propositionen (prop. 1985/86:7), se nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td151"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td152"><P class="p10 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft10">97</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td153"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td154"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25">Diskrimineringsutredningen</P>
<P class="p120 ft1">Diskrimineringsutredningen, som tillkallades år 1978, hade i uppdrag att göra en översyn av utlänningars rättsliga ställning i Sverige. Enligt direktiven, som anknöt till 1975 års invandrarpolitiska proposition, skulle utredningen bl.a. fästa regeringens uppmärksamhet på bestäm- melser som innebar en olikartad behandling av utländska och svenska medborgare, utan att det fanns starka skäl för det. Diskriminerings- utredningen lade i maj 1984 fram delbetänkandet Om utlänningars rättsliga ställning (Ds A 1984:6).</P>
<P class="p73 ft1">Utredningen konstaterade att det fanns särbestämmelser på åtskil- liga områden men att dessa olikheter ibland berodde på sådana omstän- digheter att särbehandling måste accepteras. De motiv som över huvud taget kunde anses godtagbara i detta avseende var enligt utredningen att det rörde rikets självständighet och oberoende, att det var av betydelse för rikets säkerhet, att det avsåg förhållandet till främmande stat eller mellanfolklig organisation samt att det rörde betydelsefullt allmänt eller enskilt ekonomiskt intresse. Skillnader kunde även accepteras beträffande anställningar där innehavaren måste fatta beslut rörande enskildas rättsliga ställning eller som innebar myndighetsutövning. Om ett eller flera motiv förelåg, fick tyngden av dem i det speciella fallet avgöra om särbehandling verkligen var nödvändig.</P>
<P class="p74 ft1">Regeringen anslöt sig i huvudsak till utredningens bedömning. Före- dragande statsrådet anförde i propositionen över förslaget (prop. 1985/86:7) att utlänningar med klar anknytning till Sverige skulle beträffande möjligheten att inneha vissa befattningar m.m. inte behandlas annorlunda än svenska medborgare annat än när och i den mån detta var nödvändigt av hänsyn till väsentliga svenska intressen. Hon föreslog därför att kravet på svenskt medborgarskap skulle avskaffas på flera områden, där kravet på anknytning till Sverige kunde tillgodoses på annat sätt. De föreslagna lagändringarna innebar att kravet på svenskt medborgarskap skulle tas bort för ett antal olika anställningar och uppdrag, bl.a. för revisorer i vissa juridiska personer, mäklare, överförmyndare samt ledamöter i överförmyndarnämnd och övervakningsnämnd. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag våren 1986 (bet. LU1985/86:7, rskr. 1985/86:33).</P>
<P class="p70 ft1">Diskrimineringsutredningen tog inte ställning till medborgarskapets närmare innebörd och flera rättsområden var undantagna från utred- ningens uppdrag. Utredningen konstaterade att intressekonflikten mel- lan, å ena sidan, en fortsatt strävan mot jämlikhetsmålet och, å andra sidan, ett bevarande av det svenska medborgarskapets värde och övriga synpunkter som ligger bakom krav på svenskt medborgarskap för åtnju- tande av vissa rättigheter var högst påtaglig. Den grundläggande</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">98 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft2">utgångspunkten som utredningen tillämpade vid sin genomgång av ett stort antal bestämmelser var att ”söka räta ut gränslinjen mellan det tillåtna och det otillåtna, snarare än att föreslå någon omfattande för- skjutning av den”.<SPAN class="ft38">8</SPAN></P>
<P class="p352 ft19"><SPAN class="ft19">2.4</SPAN><SPAN class="ft59">Ett förändrat samhälle</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">På några decennier har Sverige genom invandring blivit ett land präglat av kulturell och etnisk mångfald. År 1998 uppgick Sveriges befolkning till drygt 8 850 000 personer. Av dessa var knappt 970 000 födda i utlandet. Antalet utländska medborgare som bodde i Sverige vid samma tidpunkt uppgick till nästan 500 000. Cirka 20 procent av de utländska medborgarna var födda i Sverige. Motsvarande statistiska data tjugo år tidigare framgår av tabell 1. Uppgifterna avser antalet folkbokförda personer per den 31 december.<SPAN class="ft33">9 </SPAN>Enligt 1997 års medbor- garskapskommitté finns det omkring 300 000 personer i Sverige som har dubbelt medborgarskap<SPAN class="ft33">10</SPAN>. I SCB:s statistik redovisas dessa som svenska medborgare. Statslösa och personer med okänt medborgarskap räknas däremot till kategorin utländska medborgare.</P>
<P class="p353 ft9"><SPAN class="ft39">8</SPAN><SPAN class="ft40">Ds A 1984:6 s. 127.</SPAN></P>
<P class="p239 ft65"><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft73">Asylsökande och andra utlänningar i Sverige som av olika skäl inte är folkbokförda omfattas således inte av redovisad statistik.</SPAN></P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">10</SPAN><SPAN class="ft74">Kommitténs beräkning av antalet i Sverige boende personer med dubbelt medborgarskap bygger på uppskattningar per den 31 december 1997 (SOU 1999:34 s. 173 f).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d198x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft1">SOU 2000:106 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft1">99</SPAN></P>
<P class="p155 ft25">Tabell 1</P>
<P class="p355 ft75">Befolkning, utrikes födda och utländska medborgare år 1978 och 1998</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr24 td155"><P class="p184 ft8">Sverige</P></TD>
<TD class="tr24 td156"><P class="p356 ft8">År 1978</P></TD>
<TD class="tr24 td157"><P class="p357 ft8">År 1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td158"><P class="p184 ft9">folkmängd</P></TD>
<TD class="tr6 td159"><P class="p358 ft9">8 284 437</P></TD>
<TD class="tr6 td160"><P class="p359 ft9">8 854 322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p184 ft9">födda i utlandet</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p358 ft9">602 892</P></TD>
<TD class="tr7 td160"><P class="p359 ft9">971 383</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td158"><P class="p184 ft9">utländska medborgare</P></TD>
<TD class="tr7 td159"><P class="p358 ft9">424 188</P></TD>
<TD class="tr7 td160"><P class="p359 ft9">499 931</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p360 ft8">Antalet personer som är födda i utlandet har ökat med cirka 60 procent under de senaste 20 åren. Ökningen av antalet utländska medborgare under samma period har däremot endast varit cirka 18 procent.</P>
<P class="p361 ft9">Källa: SCB:s befolkningsregister.</P>
<P class="p362 ft1">I lagstiftningen görs ibland skillnad mellan medborgare från nordiska länder, medborgare från en stat inom EU (unionsmedborgare) och medborgare från andra länder, se t.ex. bestämmelserna om rösträtt och valbarhet vid kommunala val (kapitel 5). En indelning av de utländska medborgarna år 1998 i dessa tre kategorier framgår av tabell 2. Av tabellen framgår även vilka kontinenter den sistnämnda kategori utländska medborgare kom ifrån.</P>
<P class="p347 ft25">Tabell 2</P>
<P class="p363 ft76">Nordiska medborgare, unionsmedborgare och övriga utländska medborgare år 1998</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr8 td97"><P class="p49 ft8">Medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr8 td161"><P class="p364 ft8">Antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td162"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td163"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p184 ft9">Norden utom Sverige</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p365 ft9">159 717</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td97"><P class="p184 ft9">EU utom Norden</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p365 ft9">52 177</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td97"><P class="p184 ft9">Europa utom EU och Norden</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p365 ft9">114 201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td97"><P class="p184 ft9">Afrika</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p365 ft9">27 734</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p184 ft9">Nordamerika</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p365 ft9">14 747</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td97"><P class="p184 ft9">Sydamerika</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p365 ft9">17 932</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td97"><P class="p184 ft9">Asien</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p365 ft9">100 469</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td97"><P class="p184 ft9">Oceanien</P></TD>
<TD class="tr6 td161"><P class="p365 ft9">2 112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td97"><P class="p184 ft9">Sovjetunionen</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p365 ft9">876</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td97"><P class="p184 ft9">Okänt</P></TD>
<TD class="tr7 td161"><P class="p365 ft9">4 412</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td162"><P class="p184 ft9">Statslösa</P></TD>
<TD class="tr7 td163"><P class="p365 ft9">5 554</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td97"><P class="p184 ft9">Summa utländska medborgare</P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p365 ft9">499 931</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft77">Knappt 60 procent av de utländska medborgarna i Sverige är medborgare i länder utanför Norden och EU.</P>
<P class="p236 ft9">Källa: SCB:s befolkningsregister, folkmängd efter medborgarskap <NOBR>1900-1998.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">100 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft1">Av tabell 2 kan utläsas att det i Sverige år 1998 fanns cirka 160 000 medborgare från något av våra nordiska grannländer, cirka 52 000 medborgare från en stat inom EU (exkl. Danmark och Finland)<SPAN class="ft33">11 </SPAN>och cirka 288 000 medborgare från övriga länder.</P>
<P class="p76 ft1">Parallellt med en ökande invandring har en internationalisering i vidare mening ägt rum. Det tydligaste utslaget av denna process är det svenska medlemskapet i EU, som bl.a. inneburit att olika rättigheter som tidigare tillkom endast svenska medborgare numera också kommer medborgare i andra medlemsstater i EU till del.</P>
<P class="p103 ft2">Integrationsprocessen och medborgarskapets betydelse för denna behandlas i avsnitt 2.5. Därefter redovisas den internationella regle- ringen avseende medborgarskap, avsnitt 2.6.</P>
<P class="p140 ft19"><SPAN class="ft19">2.5</SPAN><SPAN class="ft78">Medborgarskap och integration</SPAN></P>
<P class="p68 ft25">Integrationspolitiken</P>
<P class="p120 ft1">I samband med att Sverige för första gången fick en samlad invand- ringspolitik, lade riksdagen år 1968 fast ett övergripande jämlikhetsmål som innebar en strävan mot att lika rättigheter och skyldigheter skulle gälla för utlänningar och för svenska medborgare (prop. 1968:142).</P>
<P class="p103 ft1">År 1975 antog riksdagen riktlinjer för invandrar- och minoritets- politiken med utgångspunkt i begreppen jämlikhet, valfrihet och sam- verkan (prop. 1975:26, bet. 1975:InU6, rskr. 1975:160). Föredragande statsrådet konstaterade att det återstod få skillnader mellan utländska och svenska medborgares rättsliga ställning och framhöll att en strävan också i fortsättningen borde vara att avlägsna återstående skillnader i lagstiftningen. Riksdagens beslut innebar ett klart avståndstagande från en assimilationspolitik. Invandrares kulturella och språkliga bakgrund skulle inte bara erkännas, den skulle också främjas. Genom att invandrarpolitiken i så stor utsträckning kom att rikta sig till invandrare som grupp och därmed ställde invandrarskapet och den invandrades kulturella och etniska bakgrund i centrum, bidrog den till att invandrarskap förknippades med ”annorlundaskap”. Invandrarpolitiken, tillsammans med den särskilda administration som byggts upp för att genomföra den, kom på ett olyckligt sätt att förstärka en uppdelning av befolkningen i ett ”vi” och ett ”dom” och medverkade därigenom till</P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft33">11 </SPAN>Antalet unionsmedborgare inklusive Danmark och Finland uppgick vid samma tidpunkt till cirka 177 000 personer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td164"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p10 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft10">101</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft2">uppkomsten av det utanförskap som många invandrare och deras barn upplever i det svenska samhället.<SPAN class="ft38">12</SPAN></P>
<P class="p367 ft1">I december 1997 beslutade riksdagen om regeringens integrations- politiska proposition Sverige, framtiden och mångfalden - från invan- drarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68). Centrala inslag i den nya integrationspolitiken är att samhällets etniska och kulturella mångfald bör tas som utgångspunkt för den generella politikens utformning och genomförande på alla samhällsområden och nivåer samt att lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter skall gälla för alla i landet oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För att den generella politiken skall präglas av den mångfald som finns i samhället, bör enligt regeringen alla vara med och utforma den och ta ansvar för den. Detta kan ske först om mångfalden återspeglas i samhällets institutioner och de demokratiska besluts- processerna. Regeringen konstaterade att särskilda insatser bör vidtas för att stimulera invandrares delaktighet i samhällsutvecklingen.</P>
<P class="p74 ft1">I direktiven som ligger till grund för vårt uppdrag har regeringen framhållit att det för att den nya politiken skall få ett reellt innehåll krävs förändringar och nytänkande i hela samhället. Olika typer av hin- der i samhällslivet för personer med utländsk bakgrund - såväl formella som informella - måste enligt regeringen identifieras och i möjligaste mån undanröjas.</P>
<P class="p348 ft25">Statliga myndigheter och integration</P>
<P class="p72 ft1">I den integrationspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16) framhöll regeringen att mångfalden i samhället bör genomsyra arbetslivet och att staten har ett särskilt ansvar som föredöme i detta avseende. Denna fråga uppmärksammades även i den förvaltningspolitiska propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294), som antogs av riksdagen i juni 1998. Regeringen anförde där att myndigheterna bör beakta den kvali- tets- och kompetenshöjning som kan uppnås genom ökad etnisk och kulturell mångfald bland de anställda samt att det är en viktig demokratifråga att statsförvaltningens personal återspeglar den arbets- föra befolkningens etniska sammansättning.</P>
<P class="p70 ft2">Under hösten 1998 och våren 1999 beslutade regeringen, mot bak- grund av inriktningen och målen för integrationspolitiken, om olika åtgärder för att få ett integrationsperspektiv att genomsyra utform- ningen och genomförandet av den allmänna politiken. Bland annat</P>
<P class="p347 ft9"><SPAN class="ft33">12 </SPAN>Prop. 1997/98:16 s. 17 f.</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">102 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft1">ändrades verksförordningen (1995:1322) och förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för invandrare m.fl. i detta syfte. Ändringarna innebär bl.a. att myndigheter fortlöpande skall beakta samhällets etniska och kulturella mångfald när verksamheten utformas och när den bedrivs.</P>
<P class="p74 ft1">Den 19 november 1998 beslutade regeringen att varje myndighet till respektive fackdepartement skulle redovisa dels i vilken omfattning myndigheternas mål för kompetensförsörjningen år 1998 uppnåtts, dels vilka mål som gäller för myndigheternas kompetensförsörjning budget- åren <NOBR>1999-2002.</NOBR> Enligt bilaga till beslutet skulle myndigheterna beakta regeringens uttalanden i den integrationspolitiska propositionen om den kvalitets- och kompetenshöjning som kan uppnås genom ökad etnisk och kulturell mångfald bland personalen. Mot bakgrund härav skulle myndigheterna också redovisa i vilken mån de vidtog åtgärder för att öka den etniska och kulturella mångfalden bland personalen. Redovis- ning lämnades våren 1999.</P>
<P class="p74 ft1">Myndigheter som lyder omedelbart under regeringen fick genom regeringens beslut den 16 september 1999<SPAN class="ft33">13 </SPAN>förnyat uppdrag att senast den 1 mars varje år<SPAN class="ft33">14 </SPAN>till respektive fackdepartement redovisa dels i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjning avseende föregående budgetår uppnåtts, dels vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under innevarande budgetår och de två därpå följande åren. Enligt bilaga till beslutet skall myndig- heterna – med beaktande av regeringens uttalanden i den förvaltnings- politiska propositionen – redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att öka den etniska och kulturella mångfalden bland personalen.</P>
<P class="p74 ft1">Lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbets- livet trädde i kraft den 1 maj 1999. Enligt 4 § skall arbetsgivare inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja etnisk mångfald i arbetslivet.</P>
<P class="p369 ft1">Mot denna bakgrund uppdrog regeringen genom beslut den 7 oktober 1999<SPAN class="ft33">15 </SPAN>åt samtliga myndigheter som lyder omedelbart under regeringen att upprätta handlingsplaner för att främja etnisk mångfald bland sina anställda. Handlingsplanen skall även avse myndighetens regionala organisation där sådan finns.</P>
<P class="p103 ft2">Kulturdepartementet har gjort en sammanställning av myndigheter- nas redovisning till respektive departement. Enligt uppgift från Kultur- departementet anmärkte flera myndigheter, främst inom Försvars-</P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft39">13</SPAN><SPAN class="ft79">Ju1999/4086/PP.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">14</SPAN><SPAN class="ft79">Beträffande affärsverken senast den 1 april varje år.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">15</SPAN><SPAN class="ft79">Ku 1999/2927/IM.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td164"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p10 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft10">103</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">makten, att det krävs svenskt medborgarskap för anställning hos dem, men de berörde inte frågan om detta var ett hinder för att öka den etniska mångfalden. Endast en myndighet påtalade att krav på svenskt medborgarskap för vissa anställningar hittills hade utgjort hinder för förändring.</P>
<P class="p90 ft25">Det svenska medborgarskapets betydelse för integrationsprocessen</P>
<P class="p371 ft1">I 1997 års medborgarskapskommittés<SPAN class="ft33">16 </SPAN>uppdrag ingick att utreda och överväga behovet av åtgärder som kunde vidtas för att stärka medbor- garskapets status som ett led i integrationsprocessen. Kommittén kon- staterade att den dominerande politiska inriktningen under flera decen- nier hade varit att underlätta förvärv av svenskt medborgarskap och att förutsättningarna för en större samhörighet i landet hade ökat härigenom. Möjligheten att bli svensk medborgare var enligt kommit- téns uppfattning en mycket viktig del i integrationsprocessen. Kommitténs förslag bedömdes ha positiv betydelse för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Kommittén utvecklade sin stånd- punkt enligt följande.</P>
<P class="p337 ft71">Kommitténs uppfattning är att medborgarskapet utgör ett viktigt led i integrationsprocessen. Genom att i olika avseenden underlätta förvärvet av svenskt medborgarskap utgör kommitténs förslag därför en viktig del i strävandena efter att förverkliga de integrationspolitiska målen. Att förenkla förvärvsvillkoren för t.ex. barn som föds i Sverige eller som kommer hit under sin uppväxt innebär att det svenska samhället visar att vi räknar med att barnen hör hit och att vi betraktar dem som fullt ut tillhöriga den svenska samhällsgemenskapen. Därmed ökar också förutsättningarna för att barnen under sin uppväxt kommer att uppleva samhörighet med Sverige, något som är av stor betydelse för såväl barnen som det svenska samhället. När barnet nått en bit upp i skolåldern kan det svenska medborgarskapet i många fall vidare bidra till att barnet lättare upplever sig som en i mängden i skolgemenskapen och därmed även trivs bättre. Allt detta skapar goda förutsättningar för integration och minskar samtidigt risken för utanförskap.</P>
<P class="p372 ft2">En annan mycket viktig del av integrationsprocessen var enligt kom- mittén att det sprids information om det svenska medborgarskapet och dess betydelse. Slutligen föreslog kommittén att det bör hållas särskilda ceremonier för nya medborgare för att markera medborgarskapsförvär- vet. För den enskilde kunde ceremonierna bl.a. bidra till att förstärka</P>
<P class="p347 ft9"><SPAN class="ft33">16 </SPAN>Se avsnitt 2.2.3.</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">104 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">känslan av samhörighet, vilket enligt kommittén utgör ett viktigt steg i den enskildes integration.<SPAN class="ft38">17 </SPAN>Regeringens bedömning överensstämmer i huvudsak med kommitténs.<SPAN class="ft38">18</SPAN></P>
<P class="p280 ft19"><SPAN class="ft19">2.6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft59">EG-rätt</SPAN></NOBR> och internationella konventioner</P>
<P class="p57 ft1">Med det svenska medlemskapet i <SPAN class="ft4">EU </SPAN>kom artikel 12 (tidigare art. 6) i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> att gälla. Denna utgår från en likabehandlingsprincip som innebär ett förbud mot varje form av diskriminering, direkt eller indi- rekt, inom <NOBR>EG-fördragets</NOBR> tillämpningsområde på grund av nationalitet. Detta grundläggande förbud kompletteras av mer precist utformade diskrimineringsförbud på olika områden. Undantag finns emellertid från förbudet, t.ex. i fråga om vissa anställningar i staten och andra offentliga organ<SPAN class="ft33">19 </SPAN>samt möjligheterna att bosätta sig i ett annat med- lemsland. Syftet med bestämmelsen i artikel 12 är att förhindra att andra medlemsstaters medborgare såväl rättsligt som faktiskt sett utsätts för strängare behandling än den egna statens medborgare. Förbudet träffar såväl behandling i två likartade fall som likabehandling av två skilda fall. Det är inte heller tillåtet att förvandla krav på nationalitet till krav på bosättning eller språkkunskaper, om detta inte på rent objektiva grunder kan försvaras.</P>
<P class="p70 ft1">I <NOBR>EG-fördraget</NOBR> finns även regler om unionsmedborgarskap. Själva begreppet infördes genom artikel 17 (tidigare art. 8). Artikeln före- skriver att varje person som är medborgare i en medlemsstat skall vara unionsmedborgare. I en förklaring knuten till Unionsfördraget klargörs att det gemenskapsrättsliga begreppet uteslutande definieras genom en hänvisning till medlemsstaternas bestämmelser om medborgarskap. Enskilda rättigheter som är förknippade med unionsmedborgarskapet framgår av artikel <NOBR>18-21</NOBR> i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Bland annat regleras rätten att uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, deltagande i kommunala val<SPAN class="ft33">20 </SPAN>och val till Europaparlamentet samt frågor om diplomatiskt skydd i tredje land. Medlemsländernas förhållningssätt till medborgare i tredje land och vilka rättigheter och skyldigheter som skall gälla för dessa berörs inte i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR></P>
<P class="p373 ft9"><SPAN class="ft39">17</SPAN><SPAN class="ft79">SOU 1999:34 s. 330 ff, 338.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">18</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1999/2000:147.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">19</SPAN><SPAN class="ft79">Se avsnitt 6.5.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">20</SPAN><SPAN class="ft79">Se avsnitt 5.3.5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td164"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p10 ft5">Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap <SPAN class="ft10">105</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft1">Europeiska rådet<SPAN class="ft33">21 </SPAN>höll den <NOBR>15-16</NOBR> oktober 1999 ett särskilt möte i Tammerfors om skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i EU. Vid mötet konstaterades<SPAN class="ft33">22 </SPAN>bl.a. att ”ett gemensamt förhållningssätt måste även utvecklas för att garantera integreringen i våra samhällen av de medborgare i tredje land som är lagligen bosatta i unionen”. Bland de politiska riktlinjer och konkreta mål som Europeiska rådet enades om angavs en gemensam asyl- och migrations- politik för EU. De skilda men närbesläktade frågorna om asyl och migration kräver enligt rådet att det utvecklas en gemensam <NOBR>EU-politik</NOBR> varav en del avser en rättvis behandling av medborgare i tredje land.</P>
<P class="p73 ft1">På medborgarskapsrättens område finns det två konventioner som tillkommit inom ramen för det arbete som bedrivits av <SPAN class="ft4">Europarådet</SPAN><SPAN class="ft80">23</SPAN>. Den första av dessa är 1963 års europeiska konvention om begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap och om militära förpliktelser i fall av flerfaldigt medborgarskap, vilken ratificerades av Sverige år 1968. Konventionen har som huvudsakligt syfte att reducera antalet fler- faldiga medborgarskap.</P>
<P class="p73 ft1">År 1997 antog Europarådets ministerkommitté en ny konvention om medborgarskap som – till skillnad från 1963 års konvention – är neutral i fråga om dubbelt medborgarskap. Sverige undertecknade kon- ventionen i november 1997 med förbehåll för ratifikation. 1997 års europeiska konvention om medborgarskap trädde i kraft den 1 mars 2000<SPAN class="ft4">. </SPAN>Regeringen har föreslagit att riksdagen godkänner att den gamla konventionen sägs upp och ersätts av den nya konventionen.<SPAN class="ft33">24</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">1997 års konvention om medborgarskap behandlar samtliga aspek- ter på medborgarskap. I konventionen finns bl.a. regler om icke- diskriminering. Reglerna innebär t.ex. att en konventionsstats med- borgarskapsregler inte får innebära åtskillnad eller omfatta någon praxis liktydig med diskriminering på grund av kön, religion, ras, hudfärg eller nationell eller etnisk härkomst. Vidare skall varje stat vägledas av principen om <NOBR>icke-diskriminering</NOBR> mellan sina medborgare, oavsett om de är medborgare från födseln eller har förvärvat medborgarskapet senare (art. 5). Medborgare i en konventionsstat som även har ett annat medborgarskap skall inom den konventionsstats territorium där de har hemvist ha i princip samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i den konventionsstaten (art. 17).</P>
<P class="p375 ft65"><SPAN class="ft39">21</SPAN><SPAN class="ft66">Europeiska rådet består av medlemsstaternas stats- och regeringschefer samt kommissionens ordförande.</SPAN></P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">22</SPAN><SPAN class="ft72">Uppgifterna är hämtade från rådets pressmeddelande ”Europeiska rådet i Tammerfors - ordförandeskapets slutsatser” </SPAN><NOBR>16-10-1999,</NOBR> nr 200/99.</P>
<P class="p376 ft65"><SPAN class="ft39">23</SPAN><SPAN class="ft81">Europarådet är en sammanslutning av europeiska stater som bildades år 1949 med syfte bl.a. att värna om de mänskliga rättigheterna.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">24</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1999/2000:147 s. 17 f och 65.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">106 </SPAN>Grundläggande frågor med anknytning till medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft1">Principer rörande <NOBR>icke-medborgare</NOBR> finns i artikel 20. Bestämmelsen berör endast medborgare i en föregångarstat som är stadigvarande bosatta inom det territorium över vilket suveräniteten överförs till en efterträdarstat och som inte har förvärvat medborgarskap i denna stat.</P>
<P class="p95 ft1">I sammanhanget bör också nämnas den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Konventionen med ändringar och tillägg gäller som svensk lag sedan den 1 januari 1995 (SFS 1994:1219). Enligt konventionens artikel 14 skall åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.</P>
<P class="p95 ft2">Föreskrifter om medborgarskap finns även i <SPAN class="ft28">FN</SPAN>:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Sverige har ratificerat konven- tionen. Enligt artikel 7 punkt 1 i konventionen har varje barn rätt att förvärva ett medborgarskap.</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1106x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p377 ft1">SOU 2000:106</P>
<P class="p378 ft57">Del II</P>
<P class="p379 ft57">Kartläggning</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td167"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p10 ft5">Vår kartläggning av medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">107</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p380 ft83"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft82">Vår kartläggning av medborgarskapskrav i lagstiftningen</SPAN></P>
<P class="p381 ft19"><SPAN class="ft19">3.1</SPAN><SPAN class="ft59">Inledning</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Med begreppet medborgarskapskrav avses i detta sammanhang såväl krav på svenskt medborgarskap som andra krav relaterade till medbor- garskap i lagstiftningen. Kartläggningen omfattar även bestämmelser i lagstiftningen som inte uppställer krav på visst medborgarskap i egent- lig bemärkelse, men som likväl innebär en olikartad behandling av grupper av invånare på grund av medborgarskap.</P>
<P class="p165 ft1">De s.k. medborgarskapskraven kan delas in i fyra huvudgrupper:</P>
<P class="p382 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">fri- och rättigheter i grundlag (kapitel 4),</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. (kapitel 5),</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">offentliga anställningar och uppdrag (kapitel 6) och</SPAN></P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen (kapitel 7).</SPAN></P>
<P class="p383 ft1">I varje kapitel redovisas vilka medborgarskapskrav som uppställs i lag- stiftningen samt bakgrund och motiv till nämnda krav. Även sakupplys- ningar som inhämtats från myndigheter, organisationer etc. återges i anslutning till redovisningen av ifrågavarande medborgarskapskrav. Inhämtade uppgifter redovisas i viss mån även i samband med våra överväganden.</P>
<P class="p74 ft1">I början av kapitel 6 finns en schematisk översikt av de medborgar- skapskrav som behandlas i kapitlet med hänvisningar till relevanta lagrum samt avsnitt där regleringen berörs närmare. Motsvarande översikt avseende kapitel 7 finns i bilaga 6.</P>
<P class="p103 ft2">I redovisningen använder vi genomgående begreppet utlänning. Här- med avses varje person som inte är svensk medborgare. Begreppet omfattar således både den som är utländsk medborgare och den som är statslös.</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">108 </SPAN>Vår kartläggning av medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft85"><SPAN class="ft19">3.2</SPAN><SPAN class="ft84">Allmänna utgångspunkter och avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p385 ft1">I lagstiftningen finns ett mycket stort antal bestämmelser som på något sätt knyter an till begreppet medborgarskap. Det är inte möjligt eller ens meningsfullt att redovisa alla sådana bestämmelser. I många fall rör det sig om självklara avgränsningar i förhållande till utlänningar som inte har någon anknytning till Sverige.</P>
<P class="p322 ft1">I direktiven anges att den ledande principen för utredningsarbetet skall vara att lika rättigheter och skyldigheter oavsett medborgarskap i största möjliga utsträckning skall gälla för landets invånare. Härav får anses framgå att kartläggningen av krav på svenskt medborgarskap och andra krav relaterade till medborgarskap i lagstiftningen skall avse föreskrifter som innebär att utlänningar eller grupper av utlänningar särbehandlas i förhållande till vad som gäller för svenska medborgare. Skillnader mellan medborgare i andra medlemsstater i EU och utlän- ningar i övrigt skall uppmärksammas särskilt.</P>
<P class="p95 ft2">Mot bakgrund av den redovisade huvudprincipen har kartläggningen vidare begränsats till att endast omfatta olikartad behandling av utlän- ningar som har hemvist<SPAN class="ft38">1 </SPAN>i Sverige.</P>
<P class="p94 ft1">Särregler för utländska företag i förhållande till vad som gäller för svenska medborgare eller svenska företag får anses falla utanför vårt uppdrag. Kartläggningen omfattar följaktligen inte utländska juridiska personers rättigheter och skyldigheter i Sverige.</P>
<P class="p94 ft23">Utifrån de kriterier som tillämpats vid kartläggningsarbetet faller bl.a. följande föreskrifter utanför kartläggningen.</P>
<P class="p386 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">Enligt vissa bestämmelser i 2 kap. brottsbalken har medborgarska- pet betydelse för tillämpligheten av svensk lag på brott som begåtts utomlands.</SPAN></P>
<P class="p387 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">Enligt bestämmelser i räddningstjänstförordningen (1986:1107) har unionsmedborgarskapet i vissa fall betydelse för erhållande av behörighet för befattning inom räddningstjänst m.fl. verksam- heter.</SPAN></P>
<P class="p388 ft71"><SPAN class="ft56">1 </SPAN>Begreppet hemvist definieras i svensk rätt bl.a. i 7 kap. 2 § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. Den som är bosatt i viss stat anses enligt den definitionen ha hemvist där, om bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt måste anses stadigvarande. Denna definition anses vägledande också för tolkningen av andra internationellt privat- och processrättsliga bestämmelser.</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td167"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td168"><P class="p10 ft5">Vår kartläggning av medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">109</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p389 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">Enligt bestämmelser i förordningen (1963:194) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m., har medborgarskapet betydelse för frågan om yttrande skall inhämtas från Migrationsverket.</SPAN></P>
<P class="p86 ft2">Vår kartläggning omfattar inte heller de medborgarskapskrav som upp- ställs inom rättsområden som enligt direktiven uttryckligen har undan- tagits från utredningsuppdraget. Utanför kartläggningen faller således:</P>
<P class="p117 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">skyddet mot landsförvisning,</SPAN></P>
<P class="p310 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">frågor om medborgarskap knutna till lagen (1994:1809) om totalför- svarsplikt,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,</SPAN></P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">utlänningslagen (1989:529),</SPAN></P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">rösträtt och valbarhet till riksdagen,</SPAN></P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">rösträtt vid val till </SPAN><NOBR>EU-parlamentet</NOBR> och</P>
<P class="p310 ft23"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft29">frågor som har tagits upp i betänkandet En lag om socialförsäk- ringar (SOU 1997:72).</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">Det finns cirka 370 gällande författningar vari begreppet medborgare eller medborgarskap ingår i författningstexten.<SPAN class="ft33">2 </SPAN>Vi har gått igenom dessa författningar och även på annat sätt strävat efter att fånga upp flertalet medborgarskapskrav i lagstiftningen. Det kan emellertid inte uteslutas att det kan förekomma ytterligare sådana krav i lagar och andra författningar. Under arbetets gång har det nämligen framkommit att medborgarskapskravet i flera fall endast framgår indirekt, t.ex. genom hänvisning till annat lagrum eller genom föreskrift att den enskilde skall ha erfarenhet som domare, vilket i sin tur förutsätter att denne är svensk medborgare.</P>
<P class="p74 ft2">I några fall, bl.a. avseende anställningar och uppdrag med anknyt- ning till Försvarsmakten (avsnitt 6.13), är det oklart om medborgar- skapskravet omfattas av vårt uppdrag. Sådana gränsdragningsfall redovisas i vår kartläggning och behandlas i övervägandedelen.</P>
<P class="p390 ft9"><SPAN class="ft33">2 </SPAN>Sökning har gjorts i riksdagens publika databaser, Rixlex, under år 1999.</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">110 </SPAN>Vår kartläggning av medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">111</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft0">4 Fri- och rättigheter i grundlag</P>
<P class="p391 ft19"><SPAN class="ft19">4.1</SPAN><SPAN class="ft59">Inledning</SPAN></P>
<P class="p120 ft1">Till medborgarskapet har historiskt knutits vissa grundläggande fri- och rättigheter, t.ex. tryck- och yttrandefrihet samt skydd mot frihets- berövande. Fri- och rättigheterna är av sådan vikt att de reglerats i den främsta av alla författningar, nämligen i grundlag. Med grundlag avses de lagar som tillsammans bildar den svenska konstitutionen eller statsförfattningen, nämligen regeringsformen (RF), successions- ordningen (SO), tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihets- grundlagen (YGL). Grundlagens särskilda dignitet markeras genom att stiftande, upphävande eller ändring av bestämmelse i grundlag bl.a. måste ske genom två separata riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval.<SPAN class="ft33">1 </SPAN>Vanlig lag antas efter ett riksdagsbeslut.<SPAN class="ft33">2 </SPAN>Begreppet förordning används som beteckning på författningar som beslutas av regeringen. Före den 1 januari 1975, då den nuvarande RF trädde i kraft, användes beteckningarna på annat sätt. Förordning var beteckningen på vissa föreskrifter beslutade av riksdagen ensam (eller i ännu äldre tider av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt) och lag stod för föreskrifter beslutade av riksdagen och Kungl. Maj:t tillsammans. För föreskrifter beslutade av Kungl. Maj:t ensam användes ofta beteckningen kungörelse. Också andra beteckningar förekom, t.ex. brev, instruktion, stadga och reglemente. Dessa beteckningar med sin gamla betydelse är ännu inte helt utmönstrade ur regelbeståndet.<SPAN class="ft33">3 </SPAN>På nivån under riksdagen och regeringen - myndighetsföreskrifter - förekommer olika beteckningar som riktlinjer, kungörelser, föreskrifter etc.</P>
<P class="p392 ft2">I detta kapitel redovisas de grundläggande fri- och rättigheterna i RF, TF och YGL samt analyseras i vilken mån utlänningar särbehandlas. Framställningen är av en nödvändighet komplicerad, framförallt såvitt gäller regeringsformens bestämmelser. Den</P>
<P class="p185 ft9"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft40">8 kap. 15 § RF.</SPAN></P>
<P class="p239 ft65"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft86">8 kap. 17 § RF. Den nuvarande riksdagsordningen (RO) intar en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. För stiftande, upphävande eller ändring av dess huvudbestämmelser gäller särskilda procedurregler, se 8 kap. 16 RF.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft40">Ds 1998:66 Riktlinjer för författningsskrivning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">112 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft1">särbehandling som föreligger på detta område mellan svenska medborgare och utlänningar har flera dimensioner. I vissa fall sär- behandlas utlänningar direkt i grundlag. I andra fall är utlänningar jämställda enligt grundlag medan det i vissa av dessa situationer finns en ventil som möjliggör särbehandling i föreskrift av lägre rang. En ytterligare dimension är att det föreligger skillnader i vilka regler som skall iakttas vid inskränkningar av svenska medborgares respektive utlänningars fri- och rättigheterna.</P>
<P class="p70 ft1">I avsnitt 4.2 ges en allmän beskrivning av de grundläggande fri- och rättigheterna i RF och lämnas en kort redovisning av samtliga fri- och rättigheter i RF, den s.k. fri- och rättighetskatalogen. I avsnittet lämnas även en kort beskrivning av vissa regler som måste iakttas vid in- skränkning av dessa, de s.k. materiella skyddsreglerna. I avsnitt 4.3 ges en allmän beskrivning av skyddet för utlänningars fri- och rättigheter i 2 kap. RF. Regleringen i detta kapitel i RF och motiven till särbehandlingen av utlänningar redovisas utförligt i avsnitt <NOBR>4.4-4.5.</NOBR></P>
<P class="p73 ft1">Utöver föreskrifterna om grundläggande fri- och rättigheter finns det ytterligare ett antal föreskrifter i RF enligt vilka det uppställs krav på svenskt medborgarskap. Av 3 kap. 2 och 10 §§ RF framgår att endast svenska medborgare har rösträtt och är valbara vid val till riksdagen. Bestämmelserna faller dock utanför vårt uppdrag (se avsnitt 3.2). I kapitel 6 redovisas medborgarskapskrav för offentliga anställ- ningar och uppdrag som har stöd i bl.a. en bestämmelse i RF - 11 kap. 9 § tredje stycket.</P>
<P class="p73 ft1">I avsnitt <NOBR>4.6-4.7</NOBR> redovisas skillnader mellan svenska medborgare och utlänningar såvitt gäller tryckfrihet enligt TF och motsvarande frihet att yttra sig i radio m.m. enligt YGL samt andra fri- och rättighe- ter relaterade till medborgarskap som uppställs i dessa grundlagar. Kravet på svenskt medborgarskap för jurymän i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål behandlas i samband med offentliga anställningar och uppdrag (se avsnitt 6.7.4).</P>
<P class="p311 ft19"><SPAN class="ft19">4.2</SPAN><SPAN class="ft59">Grundläggande fri- och rättigheter i RF</SPAN></P>
<P class="p351 ft12"><SPAN class="ft12">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft61">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p91 ft2">Enligt regeringsformens (RF) inledande kapitel utgår all offentlig makt i Sverige från folket (1 kap. 1 § först stycket). Detta begrepp tog ursprungligen sikte på enbart svenska medborgare.<SPAN class="ft38">4 </SPAN>Numera torde begreppet avse även utlänningar som har rösträtt vid val till kommun</P>
<P class="p393 ft9"><SPAN class="ft33">4 </SPAN>Petrén/Ragnemalm s. 17 och 40 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">113</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft1">och landsting, eftersom det ytterst är genom rösträtten som folkstyret utövas. Enligt RF:s inledande kapitel skall vidare den offentliga makten utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet (1 kap. 2 § första stycket). Denna föreskrift kan sägas utgöra grunden för det svenska rättssamhället och utgångspunkten för den detaljerade regleringen om grundläggande fri- och rättigheter som följer i 2 kap. RF. Ett led i den offentliga makten är rättskipningen och domstolarna. Domstolar, liksom förvaltnings- myndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen, skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 §).</P>
<P class="p96 ft1">Rättighetsreglerna i 2 kap. RF har utformats mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden på området; i första hand Europakonventionen.<SPAN class="ft33">5 </SPAN>Rättighetskapitlet i 2 kap. RF i nu föreliggande skick är dock främst uttryck för svenska erfarenheter och värderingar.<SPAN class="ft33">6 </SPAN>Regelverket i kapitlet är komplicerat och svåröverskådligt. Kapitlet innehöll när det trädde i kraft den 1 januari 1975 fem paragrafer. Idag är kapitlet med sina 23 bestämmelser ett lapptäcke med hänvisningar mellan olika bestämmelser.</P>
<P class="p96 ft1">Som följer av redovisningen nedan (avsnitt 4.3) brukar de grundläggande fri- och rättigheterna delas in i tre kategorier, nämligen fri- och rättigheter (i) som enligt RF är garanterade endast svenska medborgare, (ii) där svenska medborgare och utlänningar är likställda enligt RF och (iii) där svenska medborgare och utlänningar här i riket är likställda enligt RF, men där det i lag är möjligt att meddela andra</P>
<P class="p394 ft9"><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft40">Europarådets konvention den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Konventionen ratificerades av Sverige redan år 1952 men den inkorporerades i svensk lagstiftning först den 1 januari 1995 genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt 2 kap. 23 § RF får lag eller annan föreskrift ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Bestämmelsen innebär en markering av att Europakonventionen skall ha en särskild betydelse utan att konventionen för den skull har status som grundlag. Orsaken till att konventionen inkorporerats genom vanlig lag och inte grundlag är enligt regeringen (prop. 1993/94:117 s. 36) att det i Sverige redan finns en omfattande reglering av fri- och rättigheter, inspirerad av Europakonventionen, i 2 kap. RF och att det bör undvikas att en inkorporering på grundlagsnivå medför en dubbelreglering på samma konstitutionella nivå av vissa rättigheter och hur dessa får inskränkas.</SPAN></P>
<P class="p395 ft71"><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft87">Inom EU har under senare tid pågått arbete med en </SPAN><NOBR>EU-stadga</NOBR> om mänskliga rättigheter - en särskild rättighetskatalog. Vid toppmötet i Biarritz den <NOBR>13-14</NOBR> oktober 2000 presenterades ett förslag till stadga.</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">114 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">bestämmelser för utlänningar. Av kategorierna är i detta sammanhang primärt endast (i) och (iii) av intresse.</P>
<P class="p78 ft1">År 1976 förstärktes grundlagskyddet vad gäller fri- och rättigheter genom dels en komplettering och precisering av rättighetskatalogen, dels införandet av 2 kap. 20 § (nuvarande 2 kap. 22 §) vilken reglerar rättighetsskyddet för utlänningar här i riket. Motiven till denna bestämmelse framgår främst av 1973 års fri- och rättighetsutrednings betänkande Medborgerliga fri- och rättigheter (SOU 1975:75). Rege- ringen följde i princip utredningsförslaget beträffande utlänningars rättighetsskydd (prop. 1975/76:209) och propositionen antogs av riksdagen (KU 1975/76:56) utan några ändringar vad gällde utlän- ningars fri- och rättigheter.</P>
<P class="p76 ft1">Slutligen skall kort endast nämnas bestämmelsen i 13 kap. 10 § andra stycket RF som avser den situationen att Sverige helt eller delvis är ockuperat av främmande makt. I en sådan situation får ett offentligt organ inte i strid med folkrättens regler ålägga svensk medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd. Vi har inte sett anledning att överväga den särbehandling som regeln innebär.</P>
<P class="p311 ft12"><SPAN class="ft12">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft61">Fri- och rättighetskatalogen</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Reglerna om grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. RF är rättsligt bindande och skall ge de enskilda ett visst skydd gentemot det allmänna. Med det allmänna avses i första hand de organ som handhar rättskipning och förvaltning. Bestämmelserna om de s.k. fackliga friheterna samt skyddet för äganderätten respektive upphovsrätten (17– 19 §§), gäller dock även i förhållandet mellan enskilda. Reglerna i 2 kap. riktar sig också till de normgivande organen, men i princip endast inom det offentligrättsliga området. De avser inte att binda riksdagen som lagstiftare inom privaträtten område, med undantag för diskrimineringsförbuden (15 och 16 §§), vilka gäller för all norm- givning.</P>
<P class="p74 ft1">Vissa av de grundläggande fri- och rättigheterna är absoluta i den meningen att de inte kan begränsas utan grundlagsändring medan andra kan begränsas genom lag eller, i vissa undantagsfall, genom annan författning efter bemyndigande i lag, s.k. relativa rättigheter. För att begränsning skall få ske måste vissa materiella krav vara uppfyllda (se avsnitt 4.2.3). Beslut om begränsningar är också underkastade vissa förfaranderegler (12 § tredje stycket) genom ett skyddssystem som träder i funktion på yrkande av minst tio riksdagsledamöter. Dessa</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">115</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">förfaranderegler gäller i princip även vid begränsningar av utlänningars fri- och rättigheter.<SPAN class="ft38">7</SPAN></P>
<P class="p78 ft2">I det följande redovisas samtliga fri- och rättigheter som grundlagsfästs i 2 kap. RF, den s.k. fri- och rättighetskatalogen. Dessa tillkommer i första hand svenska medborgare.</P>
<P class="p90 ft25">De positiva opinionsfriheterna</P>
<P class="p60 ft2">De positiva opinionsfriheterna framgår av 1 §. Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad</P>
<P class="p309 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft88">yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,</SPAN></P>
<P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft89">informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,</SPAN></P>
<P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft89">mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,</SPAN></P>
<P class="p89 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft88">demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats,</SPAN></P>
<P class="p89 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft89">föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften,</SPAN></P>
<P class="p89 ft2"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft88">religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.</SPAN></P>
<P class="p396 ft2">Av dessa fri- och rättigheter är religionsfriheten absolut medan de övriga är begränsningsbara.</P>
<P class="p397 ft9"><SPAN class="ft33">7 </SPAN>Möjligheterna att påkalla vilandeförklaring av ett förslag till lag om inskränkning gäller beträffande svenska medborgare bl.a. inte vid förslag till lag som enbart angår viss tystnadsplikt, husrannsakan eller liknande intrång eller frihetsstraff som påföljd för viss gärning. Motsvarande undantag från skyddssystemet gäller inte vid inskränkning av utlänningars fri- och rättigheter (jfr 22 § tredje stycket). Detta innebär exempelvis att skyddssystemet kan tillämpas på förslag till lag som öppnar möjlighet till husrannsakan gentemot enbart utlänningar, se bl.a. Holmberg/Stjernquist, s. 118 och 141 och debatten om det s.k. bihangsproblemet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">116 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25">De negativa opinionsfriheterna</P>
<P class="p60 ft2">I 2 och 3 §§ ges ett skydd för de s.k. negativa opinionsfriheterna. Skyddet är absolut.</P>
<P class="p78 ft1">Enligt 2 § är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han eller hon är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opi- nionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslut- ning för politisk, religiös, kulturell eller annan åskådning.</P>
<P class="p78 ft1">I 3 § föreskrivs särskilt att anteckning om medborgare i allmänt register inte får utan hans samtycke grundas enbart på hans eller hennes politiska åskådning. Genom ordet "enbart" markeras, att förbudet inte avser att hindra att en persons politiska åskådning antecknas i samband med andra omständigheter, t.ex. begångna brott, som gör att personen i fråga beaktas som en säkerhetsrisk. Förbjuden är däremot registrering av politiska åsikter, som sker antingen helt fristående eller tillsammans med uppgifter som saknar varje samband med den politiska åskådningen; även i sistnämnda fall måste nämligen anteckningen anses grundad enbart på den politiska åskådningen. Förbudet bortfaller vid samtycke t.ex. vid registrering av kandidatur i samband med riksdagsval.</P>
<P class="p70 ft1">Vidare skall enligt andra stycket samma lagrum varje medborgare, i den utsträckning som närmare anges i lag, skyddas mot att hans eller hennes personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom eller henne registreras med hjälp av automatisk databehandling. Bestämmel- sen skiljer sig från flertalet andra fri– och rättigheter genom att den inte innebär att det allmänna måste avstå från att lagstifta på ett visst sätt utan tvärt om ålägger lagstiftaren att stifta och vidmakthålla en viss lagstiftning. Grundlagsbestämmelsen kan aldrig tillämpas direkt av myndigheterna.</P>
<P class="p189 ft25">De kroppsliga fri- och rättigheterna</P>
<P class="p398 ft2">Skyddet för den enskildes frihet och säkerhet till person, de kroppsliga fri- och rättigheterna behandlas i 4 – 8 §§.</P>
<P class="p77 ft2">Enligt 4 § får inte dödsstraff förekomma. Förbudet är absolut och gäller även i krigstid. Varje medborgare är enligt 5 § skyddad mot kroppsstraff, mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Skyddet är absolut.</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">117</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">I 6 § föreskrivs att varje medborgare även i annat fall är skyddad gentemot det allmänna mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Han eller hon är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Skyddet är begränsningsbart.</P>
<P class="p73 ft1">Enligt 7 § får ingen medborgare landsförvisas eller hindras att resa in i riket. Vidare får ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han eller hon samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder härav får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid arton års ålder eller senare. Skyddet för medborgarskapet är absolut med undantag för de begränsningar som grundlagsregeln själv innehåller. Bestämmelser om förlust av medborgarskap finns i <NOBR>7-9</NOBR> §§ lagen (1950:382) om svenskt medborgar- skap.<SPAN class="ft33">8</SPAN></P>
<P class="p70 ft1">Enligt 8 § är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande. Han eller hon är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna detta. Skyddet för rörelsefriheten är begränsningsbart. Som exempel på i lag medgivna frihetsberövanden kan i första hand nämnas reglerna om fängelsestraff men också häktning och andra former av tvångsomhändertaganden t.ex. inom sjukvården. Som begränsningar av rörelsefriheten kan nämnas reglerna om reseförbud, värnplikt och skolplikt.</P>
<P class="p189 ft25">Särskilda rättssäkerhetsgarantier</P>
<P class="p81 ft1">I 9 – 11 §§ behandlas vissa särskilda rättssäkerhetsgarantier.</P>
<P class="p103 ft1">Rätten till domstolsprövning av frihetsberövanden framgår av 9 §. Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Rätten är absolut. Om verkställigheten av ett av en utländsk domstol ådömt fängelsestraff överflyttas till Sverige, finns dock ingen rätt att få saken domstols- prövad också i Sverige. Detsamma skall i princip gälla vid frihets-</P>
<P class="p399 ft9"><SPAN class="ft33">8 </SPAN>Genom den nya lagen om medborgarskap som är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2001 införs delvis nya bestämmelser, se framställningen i avsnitt 2.2.3.</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">118 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">berövanden av annan anledning än brott eller misstanke om brott. Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Har prövning som nu sagts inte uppdragits åt myndighet som är behörig enligt föreskrifterna där, skall den ankomma på allmän domstol.</P>
<P class="p73 ft1">I 10 § första stycket förbjuds retroaktiv straffrättskipning. Straff eller annan brottspåföljd får inte åläggas för gärning som inte var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Inte heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Med brottspåföljd jämställs förverkande och annan särskild rättsverkan av brott. Vidare föreskrivs ett förbud mot uttagande av retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 § andra stycket). Som huvudregel gäller, att skatt eller statlig avgift inte får uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt– eller avgiftsskyldigheten. Om riksdagen finner särskilda skäl påkalla det, får dock lag innebära att skatt eller statlig avgift uttages trots att lagen inte hade trätt i kraft när nyssnämnda omständighet inträffade, om regeringen eller riksdagsutskott då hade lämnat förslag härom till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att sådant förslag är att vänta. Riksdagen får föreskriva undantag från huvudregeln, om riksdagen finner att det är påkallat av särskilda skäl i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. Förbuden är absoluta.</P>
<P class="p196 ft2">Enligt 11 § får domstol inte inrättas för redan begången gärning och inte heller för viss tvist eller i övrigt för visst mål. Vidare föreskrivs att förhandling vid domstol skall vara offentlig. Förbudet mot tillfälliga domstolar är absolut medan domstolsoffentlighet kan begränsas i lag.</P>
<P class="p43 ft25">Allmänna diskrimineringsförbud</P>
<P class="p72 ft1">I <NOBR>15–16</NOBR> §§ fastslås vissa allmänna diskrimineringsförbud; förbud mot minoritetsdiskriminering och könsdiskriminering. Förbuden är, såsom tidigare påpekats, bindande vid normgivning av alla slag. Enligt 15 § får lag eller annan föreskrift inte innebära att någon medborgare missgynnas därför att hon eller han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. I 16 § föreskrivs att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">119</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25">Rättigheter med svagt grundlagsskydd</P>
<P class="p72 ft1">I <NOBR>17-21</NOBR> §§ behandlas vissa rättigheter med vad som brukar benämnas svagt grundlagsskydd. De i 12 § fastslagna principerna för rättig- hetsbegränsningar gäller inte för dessa rättigheter, dvs. rättigheterna i <NOBR>17-21</NOBR> §§ kan inskränkas utan att reglerna i 12 § behöver iakttas.</P>
<P class="p103 ft2">Enligt 17 § har förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat inte följer av lag eller avtal; de s.k. <SPAN class="ft28">fackliga friheterna.</SPAN></P>
<P class="p77 ft1"><SPAN class="ft4">Äganderätten </SPAN>åtnjuter ett visst skydd enligt 18 §. I första stycket föreskrivs att varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Andra stycket innehåller vissa föreskrifter om ersättning för förlust m.m.<SPAN class="ft33">9 </SPAN>Oberoende av äganderättsskyddet skall alla enligt sista stycket ha tillgång till naturen enligt allemansrätten.</P>
<P class="p103 ft2">I 19 § föreskrivs ett skydd för <SPAN class="ft28">upphovsrätten</SPAN>. Författare, konstnärer och fotografer har rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag.</P>
<P class="p78 ft1"><SPAN class="ft4">Närings- och yrkesfriheten </SPAN>regleras i 20 §. Utgångspunkt för regleringen är en ekonomisk likhetsprincip. Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. I samma bestämmelse ges en grundlags- förankring av samernas rätt att bedriva renskötsel som den reglerats i lag.</P>
<P class="p78 ft28">Rätten till grundläggande utbildning <SPAN class="ft2">slås fast i 21 §. Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna skall svara också för att högre utbildning finns.</SPAN></P>
<P class="p400 ft9"><SPAN class="ft33">9 </SPAN>Bestämmelsen om äganderättsskyddet som tillkom genom en ändring i RF år 1994 är mycket omdebatterad, se bl.a. Algotsson s. 125 ff. Kommittén om vissa frågor som rör regeringsformen (Ju 1999:13) har bl.a. i uppdrag att göra en översyn av bestämmelsen (dir. 1999:7). Kommitténs arbete i denna del skall vara avslutat senast den 31 december 2000.</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">120 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25">Undantag från RF:s tillämpningsområde</P>
<P class="p91 ft28">Tryckfriheten <SPAN class="ft2">och motsvarande </SPAN>frihet att yttra sig i radio m.m<SPAN class="ft2">. är undantagna från RF:s tillämpningsområde, eftersom dessa exklusivt regleras i TF och YGL, se avsnitt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">4.6-4.7.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p280 ft12"><SPAN class="ft12">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft61">De materiella skyddsreglerna</SPAN></P>
<P class="p91 ft1">I 2 kap. RF anges uttryckligen vilka fri- och rättigheter som tillkommer svenska medborgare. Vissa av dessa rättigheter kan begränsas för svenska medborgare genom lag eller, i några få fall, genom annan författning (12 § första stycket). För begränsning ställs dock upp vissa generella krav genom <SPAN class="ft4">de materiella skyddsreglerna </SPAN>i 12 § andra stycket samt 13 och 14 §§.</P>
<P class="p153 ft1">Enligt 12 § andra stycket gäller följande.</P>
<P class="p401 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">Begränsning får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle (första meningen).</SPAN></P>
<P class="p59 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar (andra meningen).</SPAN></P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">Begränsning får ej heller göras enbart på grund av politisk, religiös,</SPAN></P>
<P class="p153 ft1">kulturell eller annan sådan åskådning (tredje meningen).</P>
<P class="p78 ft2">Vissa ytterligare begränsningar gäller enligt 13 och 14 §§ beträffande yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstra- tionsfrihet och föreningsfrihet.</P>
<P class="p78 ft1">Omfattningen av skyddet för utlänningars fri- och rättigheter följer dels direkt av 22 §, dels av bestämmelsen motsatsvis (e contrario). Enligt 22 § första stycket är utlänningar på vissa områden helt likställda med svenska medborgare. Enligt bestämmelsens andra stycke är utlänningar likställda med svenska medborgare även inom vissa andra områden men skyddet kan på dessa områden begränsas i lag. En närmare beskrivning av regleringen ges i avsnitt 4.5. Flera av dessa fri- och rättigheter kan inskränkas även för svenska medborgare (se mer om detta sist i avsnitt 4.3).</P>
<P class="p103 ft1">Att särskilt notera är att de materiella skyddsregler som måste iakttas vid inskränkning av svenska medborgares fri- och rättigheter - med undantag för skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen) - inte behöver iakttas vid särlagstiftning i fråga om utlänningar (22 § tredje stycket e contrario). Detta medför att för de fall fri- och rättighet begränsats genom lag både för svenska medborgare och utlänningar, kvarstår särbehandling såtillvida att de</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">121</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft1">materiella skyddsreglerna inte behövt iakttas fullt ut beträffande utlänningar. De fri- och rättigheter där sådan särbehandling är möjlig är:</P>
<P class="p402 ft92"><SPAN class="ft90">•</SPAN><SPAN class="ft91">De positiva opinionsfriheterna exkl. religionsfriheten (1 § </SPAN><NOBR>1-5</NOBR> jämförd med 22 § andra stycket 1),</P>
<P class="p89 ft1"><SPAN class="ft90">•</SPAN><SPAN class="ft93">skyddet för integriteten i vissa fall (6 § jämförd med 22 § andra stycket 3),</SPAN></P>
<P class="p89 ft2"><SPAN class="ft90">•</SPAN><SPAN class="ft47">skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen jämförd med 22 § andra stycket 4) och</SPAN></P>
<P class="p89 ft1"><SPAN class="ft90">•</SPAN><SPAN class="ft93">rätten till offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket jämförd med 22 § andra stycket 6).</SPAN></P>
<P class="p326 ft1">Skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket</P>
<P class="p254 ft2">tredje meningen) betraktas som en separat fri- och rättighet och behandlas i avsnitt 4.5.7.</P>
<P class="p403 ft95"><SPAN class="ft12">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft94">Närmare om fördelningen av normgivningsmakten</SPAN></P>
<P class="p404 ft1">Grundlagsreglerna om normgivningsmakten har som främsta uppgift att fördela normgivningskompetensen mellan riksdagen och regeringen. I andra hand avser de att reglera möjligheterna att anförtro normgiv- ningskompetens åt förvaltningsmyndigheter och kommuner. Grundlagen gör en förstahandsfördelning av normgivningsmakten och möjliggör samtidigt i viss utsträckning avvikelser från denna fördelning. Förstahandsfördelningen innebär en gruppering av ämnena för normgivning inom två områden; riksdagens primärområde (ofta benämnt det primära lagområdet) och regeringens primärområde. Riksdagens primärområde består av dels det obligatoriska lagområdet, inom vilket föreskrifter kan meddelas endast i lag, dels det fakultativa lagområdet, inom vilket delegation till regeringen eller andra offentliga organ är tillåten. Riksdagens primärområde anges i 8 kap. <NOBR>2-5</NOBR> §§ och i ett antal mer eller mindre speciella stadganden i olika kapitel av RF samt i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).<SPAN class="ft33">10 </SPAN>Exempel på sådana stadganden är normgivningsreglerna i 2 kap. RF. Vissa av normgivningsreglerna i 2 kap., t.ex. den i 22 § andra stycket, faller inom det obligatoriska lagområdet, medan andra, som exempelvis de som räknas upp i 12 § första stycket första meningen, hör till det fakultativa lagområdet.</P>
<P class="p405 ft2">Vi har ställt oss frågan om riksdagen i något fall kan delegera rätten att inskränka de grundläggande fri- och rättigheterna till regeringen och</P>
<P class="p259 ft9"><SPAN class="ft33">10 </SPAN>Se bl.a. Strömberg s. 48 f.</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">122 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">om detta i så fall i någon situation innebär särbehandling av utlän- ningar. Av 12 § första stycket andra och tredje meningarna följer att riksdagen - beträffande svenska medborgare - har vissa möjligheter till delegation. Efter bemyndigande i lag får enligt en uttrycklig regel i 12 § första stycket andra meningen de rättigheter som räknas upp i 12 § första stycket första meningen, begränsas genom annan författning om det gäller förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt (8 kap. 3 § och 7 § första stycket 7). Regeringen kan efter bemyndigande i lag även bestämma att föreskrift i lagen skall börja eller upphöra att tillämpas (8 kap. 10 §). Den senare regeln tar sikte på de s.k. fullmakts- eller beredskapsla- garna. Enligt en regel i 12 § första stycket tredje meningen kan delegation ske även i fråga om begränsning av mötesfriheten och demonstrationsfriheten av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot vilket förefaller naturligt eftersom dylika beslut kan behöva fattas med kort varsel. Det framstår som märkligt att motsvarande delegationsmöjlighet inte finns beträffande utlänningar.</P>
<P class="p317 ft1">Innebörden av stadgandet i 12 § första stycket är att lagformen - förutom i uttryckligen angivna fall - är nödvändig även om föreskriften gäller ett ämne som i och för sig skulle kunna bli föremål för delegation enligt det åttonde kapitlet (särskilt 7 §). 12 § lägger alltså hinder i vägen för en annars möjlig delegation av normgivningsmakten.<SPAN class="ft33">11 </SPAN>När det gäller utlänningar är kravet på lagform enligt 22 § andra stycket - i motsats till enligt 12 § - inte försett med undantag.<SPAN class="ft33">12 </SPAN>Svaret på frågan - om riksdagen i något fall beträffande utlänningar kan delegera rätten att inskränka de grundläggande fri- och rättigheterna till regeringen - är således nej.</P>
<P class="p74 ft1">Det sagda har givetvis bäring endast på de rättigheter som följer av 22 §. På de områden där utlänningar inte har något grundlagsskydd (22 § e contrario, se avsnitt 4.4) gäller bestämmelserna om normgiv- ning i 8 kap. Riksdagen kan alltså enligt dessa i vissa fall, t.ex. beträffande utlännings vistelse i riket, delegera sin normgivningsmakt till regeringen (8 kap. 3 § och 7 § första stycket 2). Riksdagen kan även medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestämmelser i ämnet, s.k. subdelegation (8 kap. 11 §).</P>
<P class="p406 ft9"><SPAN class="ft39">11</SPAN><SPAN class="ft96">A.a., se även Holmberg/Stjernquist s. 254 samt prop. 1975/76:209 s. 152 och</SPAN></P>
<P class="p407 ft71"><SPAN class="ft39">12</SPAN><SPAN class="ft97">13 kap. 6 § möjliggör dock rättighetsbegränsningar genom förordning med stöd av bemyndigande i lag vid krig, krigsfara och vissa andra extraordinära förhållanden, se Strömberg s. 82.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">123</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft24"><SPAN class="ft19">4.3</SPAN><SPAN class="ft98">Allmänt om skyddet för utlänningars fri- och rättigheter i RF</SPAN></P>
<P class="p404 ft1">Det skydd för fri- och rättigheter som ges i 2 kap. <NOBR>1–21</NOBR> §§ RF, tillkommer såsom tidigare nämnts i första hand svenska medborgare. Utlänningar som befinner sig här i riket är emellertid i stor utsträckning likställda med svenska medborgare. Med utlänning avses i RF såväl utländsk medborgare som den som är statslös.</P>
<P class="p74 ft1">I 2 kap. 22 § första stycket RF anges beträffande vilka fri- och rättigheter utlänning här i riket är helt likställd med svensk medborgare. Av andra stycket framgår att utlänning här i riket likställs med svensk medborgare i fråga om ytterligare ett antal fri- och rättigheter, om inte annat följer av särskilda föreskrifter i lag.</P>
<P class="p78 ft1">I bestämmelsen används uttrycket ”utlänning här i riket”. Detta begrepp är vidare än den kategori vi enligt våra direktiv har att överväga, nämligen utlänningar med hemvist i Sverige. Normalt utgår regeln från att utlänningen finns i Sverige, men vissa rättigheter kan åtnjutas även av den som inte vistas här. Exempelvis kan en utlänning åtnjuta åsiktsfrihet genom att framföra en teaterpjäs eller ett musikstycke i Sverige, utan att han eller hon själv uppehåller sig i landet.<SPAN class="ft33">13 </SPAN>Med utlänning avses i RF i tillämpliga fall även utländsk juridisk person.<SPAN class="ft33">14</SPAN></P>
<P class="p70 ft1">Med utgångspunkt från föreskrifterna i 2 kap. 22 § RF brukar fri- och rättighetsreglerna delas in i tre kategorier; (i) de som endast gäller svenska medborgare, (ii) de som gäller både svenska medborgare och utlänningar och (iii) sådana där utlänningar och svenska medborgare i och för sig är likställda, men där rättighetsskyddet kan inskränkas för utlänningar.<SPAN class="ft33">15</SPAN></P>
<P class="p109 ft55">Fri- och rättigheter som enligt RF är garanterade endast svenska medborgare</P>
<P class="p351 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft99">Förbud mot åsiktsregistrering (3 § första stycket),</SPAN></P>
<P class="p409 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft100">förbud mot landsförvisning och hinder att resa in i riket (7 § första stycket),</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft99">skydd mot förlust av medborgarskapet (7 § andra stycket) och</SPAN></P>
<P class="p410 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft100">friheten att förflytta sig inom riket och att lämna detta (8§ andra meningen).</SPAN></P>
<P class="p411 ft9"><SPAN class="ft39">13</SPAN><SPAN class="ft79">Petrén/Ragnemalm s. 89.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">14</SPAN><SPAN class="ft79">SOU 1975:75 s. 208.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">15</SPAN><SPAN class="ft79">Se t.ex. SOU 1999:34 s. 111 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">124 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft55">Fri- och rättigheter där svenska medborgare och utlänningar enligt RF är likställda</P>
<P class="p412 ft2">1. Skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),</P>
<P class="p413 ft1">2. skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling (3 § andra stycket),</P>
<P class="p414 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft99">skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 §§),</SPAN></P>
<P class="p410 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft99">rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),</SPAN></P>
<P class="p410 ft2"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft100">skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft99">skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket),</SPAN></P>
<P class="p410 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft99">skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 §§),</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft99">rätt till fackliga stridsåtgärder (17 §),</SPAN></P>
<P class="p410 ft2"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft100">skydd mot expropriation eller annat sådant förfogande samt mot inskränkningar i användningen av mark eller byggnader (18 §) och</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">10.</SPAN><SPAN class="ft101">rätt till utbildning (21 §).</SPAN></P>
<P class="p415 ft28">Fri- och rättigheter där svenska medborgare och utlänningar enligt RF är likställda, men där det i lag är möjligt att meddela andra bestämmelser för utlänningar</P>
<P class="p416 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft100">Yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrations- frihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),</SPAN></P>
<P class="p410 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft99">skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),</SPAN></P>
<P class="p417 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft99">skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än vad gäller skyddet mot dödsstraff, kroppsstraff, tortyr samt mot medicinskt ingripande som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),</SPAN></P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft99">skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),</SPAN></P>
<P class="p410 ft2"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft100">rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft99">offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),</SPAN></P>
<P class="p410 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft99">skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft99">författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §) och</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft99">rätt att driva näring eller utöva yrke (20 §).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">125</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft1">Uppställningen i den tredje kategorin är något missvisande eftersom en jämförelse med 2 kap. 12 § första stycket måste göras för att man skall få en fullständig bild av den särbehandling som föreligger mellan svenska medborgare och utlänningar här i riket. I 12 § första stycket regleras vilka fri- och rättigheter som kan inskränkas för svenska medborgare. Religionsfriheten (del av punkt 1) jämte punkterna 2, 5 och 7 ovan är sådana fri- och rättigheter som är absoluta för svenska medborgare men relativa för utlänningar. Beträffande övriga fri- och rättigheter i den tredje kategorin - punkterna 1 (exkl. religionsfriheten), 3, 4, 6, 8 och 9 - gäller att dessa kan begränsas även för svenska medborgare.</P>
<P class="p418 ft1">Den särbehandling som beträffande dessa fri- och rättigheter rent faktiskt förekommer (här bortses tillfälligt från de materiella skyddsreglerna, se avsnitt 4.2.3) hänför sig inte till regleringen i RF utan till den lagstiftning som har sitt stöd i 22 § andra stycket. En del av de inskränkningar som gjorts exempelvis i skyddet för de positiva opinionsfriheterna (punkt 1 exklusive religionsfriheten) - bl.a. föreskrifter om tystnadsplikt - och i skyddet mot frihetsberövande - bl.a. föreskrifter om fängelsestraff - gäller generellt och särbehandlar inte utlänningar. Som framgår nedan av genomgången i avsnitt <NOBR>4.4-4.5</NOBR> är det primärt utlänningslagstiftningen som innebär inskränkning i skyddet av utlänningars fri- och rättigheter. Uppställningen i kategori 3 är därför fortfarande i viss mån relevant. Utlänningslagstiftningen ligger utanför ramen för vårt uppdrag. Vi återkommer till denna fråga i övervägandeavsnittet.</P>
<P class="p100 ft2">När det gäller rättigheterna i punkterna 8 och 9, dvs. skyddet för upphovsrätten (19 §) samt närings- och yrkesfriheten (20 §), föreligger i praktiken ingen särbehandling.</P>
<P class="p313 ft1">Enligt 19 § har författare, konstnärer och fotografer rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Det grundlagsskydd som ges är således begränsat till att föreskriva lagform för det skydd upphovsrätten skall omgärdas av. Denna regel gäller för såväl svenska medborgare som utlänningar här i riket. För svenska medborgare följer detta direkt av 19 § medan det för utlänningar följer av 22 § andra stycket 8. Här bosatta utlänningar är likställda med svenska medbor- gare enligt den nuvarande upphovsrättsliga lagstiftningen (se i första hand 60 § lagen [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk).</P>
<P class="p419 ft1">Enligt 20 § första stycket får begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Bestämmelsen anger ramen för inskränkningar av närings- och yrkesfriheten men föreskriver inte att inskränkning måste ske</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">126 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft1">genom författning av viss dignitet. Inskränkningar av närings- och yrkesfriheten faller inom det offentligrättsliga området (8 kap. 3 § RF). Riksdagen har på detta område, i enlighet med 8 kap. 7 § RF, förhållandevis vida möjligheter att delegera normgivningsmakten och även att - enligt 8 kap. 11 § RF - medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser, s.k. subdelegation. Näringsverksamhet omnämns särskilt i 8 kap. 7 § punkt 3 som ett område där riksdagen kan delegera normgivningsmakten till regeringen. Det sagda gäller för inskränkningar av skyddet för svenska medborgare. När det gäller utlänningar föreskrivs i 2 kap. 22 § andra stycket lagform för inskränkningar.</P>
<P class="p104 ft1">Enligt 20 § andra stycket skall samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. På samma sätt som när det gäller skyddet för upphovsrätten (i 19 §) är grundlagsskyddet begränsat till att föreskriva lagform för det skydd den aktuella fri- och rättigheten skall omgärdas av. Denna regel gäller för såväl svenska medborgare som utlänningar här i riket. För svenska medborgare följer detta direkt av 20 § andra stycket medan det för utlänningar följer av 22 § andra stycket 9.</P>
<P class="p103 ft1">Sammanfattningsvis föreligger beträffande regleringen av närings- och yrkesfriheten i 2 kap. RF ingen särbehandling i den mening som avses i våra direktiv. Det finns emellertid exempel på särbehandling i lagstiftning som har sitt stöd i 22 § andra stycket, t.ex. reglerna om antagning till Sveriges advokatsamfund. Särbehandling när det gäller krav på svenskt medborgarskap för att få utöva vissa näringar eller yrken behandlas i kapitel 6 och 7.</P>
<P class="p73 ft1">I avsnitt 4.2.3 redovisas den särbehandling som har samband med de materiella skyddsreglerna. När det gäller inskränkningar av närings- och yrkesfriheten och av skyddet för upphovsrätten är dessa skydds- regler inte tillämpliga överhuvudtaget, dvs. inte heller beträffande svenska medborgare. Regleringen av närings- och yrkesfriheten och av skyddet för upphovsrätten utelämnas därför från den fortsatta fram- ställningen.</P>
<P class="p420 ft23">En mer korrekt beskrivning av regleringen i 2 kap. RF såvitt gäller den tredje kategorin skulle således se ut som följer.</P>
<P class="p421 ft28">Fri- och rättigheter där svenska medborgare och utlänningar enligt RF är likställda, men där det i lag är möjligt att meddela andra bestämmelser för utlänningar</P>
<P class="p105 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft99">religionsfrihet (1 § 6),</SPAN></P>
<P class="p422 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft100">skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första me- ningen),</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">127</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p423 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft100">rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),</SPAN></P>
<P class="p410 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft100">skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen)</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">Eftersom det med stöd av regleringen i RF meddelats lagstiftning, i första hand utlänningslagstiftningen, som i olika avseenden sär- behandlar utlänningar, och eftersom utlänningslagstiftningen ligger utanför vårt uppdrag, har vi i vårt arbete inledningsvis utgått från den första uppräkningen, dvs. den uppräkning som görs i 22 § andra stycket (utom såvitt gäller skyddet för upphovsrätten och skyddet för närings- och yrkesfriheten) för att kunna exkludera de fri- och rättigheter som har samband med och inskränks genom utlänningslagstiftningen.</P>
<P class="p424 ft24"><SPAN class="ft19">4.4</SPAN><SPAN class="ft98">Fri- och rättigheter som inte tillkommer utlänningar enligt RF</SPAN></P>
<P class="p425 ft95"><SPAN class="ft12">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft94">Förbudet mot åsiktsregistering (3 § första stycket)</SPAN></P>
<P class="p404 ft1">Förbudet mot åsiktsregistrering avser registrering i allmänt register som sker utan samtycke och enbart på grund av politisk åskådning. Registrering av medborgare som t.ex. kandiderar vid val till riksdagen, faller utanför regleringen eftersom registrering sker med den registrerades samtycke. Tonvikt skall läggas på ordet enbart. Förbudet avser dessutom endast allmänna register, dvs. sådana som upprättas och förs av myndigheter.<SPAN class="ft33">16</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">Enligt 1973 års fri- och rättighetsutredning (SOU 1975:75) kunde utlänningar inte likställas med svenska medborgare i fråga om skydd mot åsiktsregistrering, eftersom ”utlänningar enligt gällande bestämmelser får registreras enbart på grund av att de tillhör eller sympatiserar med organisation eller grupp som kan befaras här i landet eller i andra stater bedriva eller ha bedrivit politisk omstört- ningsverksamhet vari ingår utnyttjande av våld, hot eller tvång som medel” (s. 174 f) vad utredningen kallade terroristorganisation (s. 135). Med gällande bestämmelser avsåg utredningen bl.a. personal- kontrollkungörelsen (1969:466). Den relevanta frågan när det gäller möjligheten att inskränka utlänningars skydd på området var således enligt fri- och rättighetsutredningen om åsiktsregistering av utlänningar</P>
<P class="p155 ft9"><SPAN class="ft33">16 </SPAN>Petrén/Ragnemalm s. 51.</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">128 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">skall få ske enbart på den grund att de tillhör eller sympatiserar med en s.k. terroristorganisation. Utredningen besvarade frågan jakande (s. 135).</P>
<P class="p313 ft1">Personalkontrollkungörelsen trädde i kraft den 1 oktober 1969 och innehöll bestämmelser om det s.k. <NOBR>SÄPO-registret,</NOBR> dvs. det polisregister som fördes vid säkerhetsavdelningen inom Rikspolis- styrelsen beträffande den särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m.m. (2 § första stycket). Genom kungörelsen förbjöds åsiktsregistrering (2 § andra stycket) såväl beträffande svenska medborgare som utlänningar. För tillämp- ningen av bestämmelserna om <NOBR>SÄPO-registret</NOBR> har flera gånger meddelats hemliga föreskrifter.<SPAN class="ft33">17</SPAN></P>
<P class="p313 ft1">Bestämmelser om <NOBR>SÄPO-registret</NOBR> återfanns sedan personalkontroll- kungörelsen upphävts i 5 a § förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Sedan den 24 oktober 1998 återfinns bestämmelser om <NOBR>SÄPO-registret</NOBR> i polisdatalagen (1998:622). Enligt 5 § denna lag får uppgifter om en person inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om bl.a. personens politiska åsikter. I lagen görs ingen skillnad mellan svenska medborgare och utlänningar.</P>
<P class="p95 ft1">Polisdatalagens bestämmelser utgör ett komplement och en precisering av de allmänna regler om behandling av personuppgifter som finns i personuppgiftslagen (1998:204). Lagen innehåller be- stämmelser om s.k. känsliga personuppgifter enligt vilka det som regel är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar bl.a. politiska åsikter (13 §). Lagen gör ingen skillnad mellan uppgifter om svenska medborgare och om utlänningar.</P>
<P class="p96 ft2">Både svenska medborgare och utlänningar är således skyddade mot åsiktsregistrering. Skillnaden är att skyddet såvitt gäller svenska medborgare följer av grundlag, medan skyddet för utlänningar följer av vanlig lag.</P>
<P class="p426 ft95"><SPAN class="ft12">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft94">Friheten att förflytta sig inom riket och att lämna detta (8 § andra meningen)</SPAN></P>
<P class="p427 ft2">Den andra fri- och rättigheten som är garanterad endast svenska medborgare, är rätten att (i) förflytta sig inom riket och att (ii) lämna detta. Även svenska medborgare kan dock enligt 12 § - under i para- grafen angivna förutsättningar - få sina fri- och rättigheter begränsade</P>
<P class="p428 ft65"><SPAN class="ft38">17 </SPAN>Se Registernämndens rapport till regeringen den 16 december 1998; Personalkontroll den 1 oktober 1969 - den 30 juni 1996, se även prop. 1997/98:97 s. 150 f.</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">129</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">genom lag. Det finns ett stort antal föreskrifter om inskränkningar i form av frihetsberövande, t.ex. som en följd av brottslighet.</P>
<P class="p78 ft1">Att skyddet för rätten att förflytta sig inom riket och att lämna detta skiljer sig för utlänningar från det för svenska medborgare - vilket följer av 22 § e contrario - hänger i stora drag samman med den särskilda utlänningslagstiftningen. Enligt 1973 års fri- och rättighetsutredning (SOU 1975:75 s. 172 f) måste den ”utgå från att möjlighet till vissa inskränkningar kommer att behövas även framdeles”. Då gällande utlänningslagstiftning tillät inskränkningar meddelade av regeringen, dvs. i förordningsform. Enligt utredningen var någon ändring på denna punkt inte möjlig (s. 173). Härmed avsåg utredningen att regeringen enligt 14 § i utlänningslagen (1954:193)<SPAN class="ft33">18 </SPAN>fick inskränka utlänningars rätt att uppehålla sig inom visst område om detta var påkallat av hänsyn till rikets säkerhet. Bemyndigandet hade utnyttjats i kungörelsen (1967:10) om skyddsområden. Förbud att lämna riket får vanligen den formen att myndigheterna vägrar att utfärda pass för viss person.<SPAN class="ft33">19</SPAN></P>
<P class="p429 ft1">Skyddet såvitt gäller rätten att lämna riket hör således primärt ihop med utlänningslagstiftningen (se t.ex. 5 kap. 1 § utlänningslagen enligt vilken utlänning som regel skall visa upp pass, se även 5 kap. 1 § utlänningsförordningen [1989:6547]).</P>
<P class="p87 ft1">Skyddet beträffande rätten att fritt röra sig inom riket följer närmast av hänsyn till rikets säkerhet och lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. (den s.k. skyddslagen). Även när det gäller rätten att förflytta sig inom riket finns dock begränsningar i utlänningslagstiftningen. Exempelvis måste enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen en utlänning som vistas här i riket på begäran av en polisman visa upp sitt pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Denna bestämmelse begränsar i viss mån utlännings möjlighet att förflytta sig fritt.</P>
<P class="p430 ft71"><SPAN class="ft39">18</SPAN><SPAN class="ft102">Upphävd genom utlänningslagen (1980:376), vilken i sin tur upphävts av den nu gällande utlänningslagen (1989:529).</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">19</SPAN><SPAN class="ft79">Petrén/Ragnemalm s. 59.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">130 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p431 ft24"><SPAN class="ft19">4.5</SPAN><SPAN class="ft98">Föreskrifterna i 2 kap. 22 § andra stycket </SPAN><NOBR>1-7</NOBR> RF</P>
<P class="p432 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft61">De positiva opinionsfriheterna (1 §)</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet brukar ibland gemensamt benämnas de positiva opinionsfriheterna. Även benämningen ”andliga” fri- och rättigheterna i ”positiv” bemärkelse förekommer. 1973 års fri- och rättighetsutredning (SOU 1975:75) konstaterade att det om det inte vore för det följande skulle finnas goda möjligheter att likställa utlänning med svensk medborgare i fråga om de ”andliga” fri- och rättigheterna i ”positiv” bemärkelse (s. 174).</P>
<P class="p433 ft71">Regeringen får med stöd av 34 § utlänningslagen besluta om s.k. politisk utvisning av utlänning. Sådan utvisning kan - åtminstone teoretiskt (utvisningsmöjligheten har inte tillämpats utan har väsentligen ”beredskapskaraktär”) - komma i fråga därför att utlänning utövat t.ex. sin yttrandefrihet på ett sådant sätt att paragrafen blir tillämplig utan att det är fråga om ett yttrande för vilket en svensk medborgare skulle kunna bli föremål för ett ingripande. Och även om regeringen i ett sådant fall inte beslutar utvisning utan endast föreskriver villkor för utlänningens vistelse här i landet, vilka inskränker på hans rörelsefrihet, får ett dylikt ingrepp i hans personliga förhållanden anses innebära en begränsning av hans yttrandefrihet. Det kan därför på goda grunder hävdas att reglerna om politisk utvisning - även om de som föreslagits får ett mera begränsat tillämpningsområde - utgör undantag från huvudregeln att utlänning är likställd med svensk medborgare i fråga om de ”andliga” fri- och rättigheterna.</P>
<P class="p434 ft67">Utredningen anser därför att RF måste tillåta att det för utlänning i lag, men <SPAN class="ft77">endast i lag, särskilt får föreskrivas inskränkningar </SPAN>i de ”andliga” fri- och rättigheterna i ”positiv” bemärkelse.</P>
<P class="p435 ft2">Bestämmelser om politisk utvisning utvecklades tidigt i praxis och lagreglerades första gången genom 1914 års utlänningslag.</P>
<P class="p77 ft1">Nu gällande bestämmelser om politisk utvisning framgår i materiellt hänseende av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Eftersom utlänningslagen (1989:529) anger under vilka förutsättningar utlänning kan utvisas ur riket, finns i 4 kap. 11 § utlänningslagen en hänvisning till den särskilda lagen. Enligt denna får utlänning utvisas ur landet om det behövs av hänsyn till rikets säkerhet (1 § första stycket 1).</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">131</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft63"><SPAN class="ft12">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft62">Skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen)</SPAN></P>
<P class="p437 ft1">Enligt rubricerat lagrum är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Denna fri- och rättighet är en av de s.k. negativa opinionsfriheterna. Förevarande fri- och rättighet benämns ibland den negativa yttrandefriheten.</P>
<P class="p77 ft2">Med uttrycket åskådning avses ett mera sammanhängande komplex av åsikter inom ett visst område.<SPAN class="ft38">20</SPAN></P>
<P class="p153 ft1">1973 års fri- och rättighetsutredning skrev (SOU 1975:75 s. 174):</P>
<P class="p337 ft71">När det gäller de ”negativa” opinionsfriheterna vållar den ”negativa” yttrandefriheten en särskild svårighet. I ett ärende om politisk asyl måste en utlänning kunna tillfrågas om sin politiska uppfattning. Vägrar han att svara på en sådan fråga riskerar han att han inte blir betraktad som politisk flykting och måste kanske lämna Sverige. Det kan därför sägas att en utlänning i ett dylikt fall tvingas ge sin politiska åskådning till känna. Denna inskränkning i hans ”negativa” yttrandefrihet måste givetvis bestå - att bestämmelserna om asyl finns är ju i utlänningens eget intresse.</P>
<P class="p438 ft23">Motivet bakom särbehandlingen av utlänningar i fråga om denna fri- och rättighet hör således samman med utlänningslagstiftningen.</P>
<P class="p140 ft12"><SPAN class="ft12">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft61">Skyddet för integriteten i vissa fall (6 §)</SPAN></P>
<P class="p398 ft2">Det skydd som ges i 6 § får begränsas även för svenska medborgare under de förutsättningar som anges i 12 §. Skyddet för utlänningar kan begränsas enligt 22 § andra stycket.</P>
<P class="p78 ft1">När det gäller skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp i allmänhet, mot kroppsvisitation och mot husrannsakan och liknande intrång samt rätten till förtrolig kommunikation, skiljer sig detta enligt 1973 års fri- och rättighetsutredning från det för svenska medborgare. Dåvarande utlänningslagstiftning innehöll nämligen åtskilliga inskränkningar i dessa fri- och rättigheter. Utredningen utgick från att möjlighet till vissa inskränkningar kommer att behövas även framdeles (SOU 1975:75 s. 172 f).</P>
<P class="p77 ft23">Även denna fri- och rättighet hör samman med regleringen i utlänningslagstiftningen.</P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft33">20 </SPAN>Petrén/Ragnemalm s. 50.</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">132 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p439 ft63"><SPAN class="ft12">4.5.4</SPAN><SPAN class="ft62">Skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen)</SPAN></P>
<P class="p440 ft2">1973 års fri- och rättighetsutredningen (SOU 1975:75) berörde inte utlänningars skydd mot frihetsberövande särskilt.</P>
<P class="p77 ft2">Föredragande departementschefen anförde vid den utvidgning och förstärkning av de grundläggande fri- och rättigheterna som gjordes med anledning av 1973 års fri- och rättighetsutredning:<SPAN class="ft38">21</SPAN></P>
<P class="p441 ft71">Jag delar utredningens uppfattning att det inte är möjligt att gå längre i fråga om förstärkningen av skyddet för de i RF nämnda kroppsliga fri- och rättigheterna än som har gjorts i dess förslag. De problem som möter i detta sammanhang kan belysas genom ett resonemang med utgångspunkt i grundlagsregeln om skydd för rörelsefriheten. Den vanligaste formen av begränsning av denna frihet utgörs av föreskrifter om frihetsstraff på grund av brott. Sådana föreskrifter finns inom de flesta områden för mänsklig aktivitet och tjänar ett stort antal syften. Det är uppenbarligen inte görligt att i en grundlagsregel med någon grad av konkretion ange alla de ändamål för vilka begränsningar av rörelsefriheten av här avsett slag skall få göras nu och i framtiden. Lämnar man å andra sidan strafflagstiftningen utanför skyddet blir det som utredningen framhåller inte särskilt meningsfullt att låta RF ange vissa tillåtna begränsningsändamål, eftersom omfattningen av det skyddade området med en sådan lösning blir helt beroende av vad som är kriminaliserat. Motsvarande resonemang kan föras i fråga om övriga begränsningsbara kroppsliga fri- och rättigheter.</P>
<P class="p112 ft1">Det finns ett stort antal föreskrifter - som gäller såväl svenska medborgare som utlänningar - om inskränkningar i form av frihetsberö- vande, t.ex. som en följd av brottslighet. Någon särbehandling föreligger således inte, varken i grundlag eller i lag meddelad med stöd i RF. Grundlagsregeln har heller inget samband med utlänningslagstift- ningen. Möjligheten att inskränka skyddet mot frihetsberövande - både beträffande svenska medborgare och utlänningar - motiveras främst av den straffrättsliga lagstiftningen. Den enda särbehandling som föreligger beträffande skyddet mot frihetsberövande är kopplingen till de materiella skyddsreglerna. Dessa behöver inte iakttas vid inskränkning av enbart utlänningars skydd mot frihetsberövande (se avsnitt 4.2.3).</P>
<P class="p442 ft9"><SPAN class="ft33">21 </SPAN>Prop. 1975/76:209 s. 120.</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">133</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p443 ft63"><SPAN class="ft12">4.5.5</SPAN><SPAN class="ft62">Rätten till domstolsprövning av administrativa frihetsberövanden (9 § andra och tredje styckena)</SPAN></P>
<P class="p444 ft2">Det andra stycket i 9 § tar sikte på s.k. administrativa frihetsberövan- den, dvs. andra frihetsberövanden än sådana som föranleds av brott eller misstanke om brott.</P>
<P class="p313 ft1">Särbehandlingen av utlänningar i fråga om den särskilda rättssäkerhetsgarantin - i detta fall rätten till domstolsprövning - har sin grund i utlänningslagstiftningen. 1973 års fri- och rättighetsutredning (SOU 1975:75) uttalade att det då inte fanns förutsättningar för att i RF föra in en generell rätt till domstolsprövning av frihetsberövanden för utlänningar (s. 173). Bestämmelsen i 9 § tredje stycket ger allmän domstol behörighet att pröva frihetsberövande om inte annan myndighet fått uppdraget.</P>
<P class="p322 ft1">Enligt nuvarande utlänningslag (1989:529) har utlänning som blivit tagen i förvar rätt att få beslut härom prövat av allmän förvaltnings- domstol (7 kap. 7 §). Normalt får beslut om förvar överklagas till länsrätt. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut om förvar av det statsråd som har till uppgift att föredra ärendet enligt lagen, får överklagas till Regeringsrätten. Det bör noteras att regeringen inte får besluta om förvar utan endast upphäva sådant beslut (6 kap. 10 § andra stycket). Enligt gällande rätt har således utlänningar rätt till domstolsprövning av frihetsberövande enligt utlänningslag- stiftningen.</P>
<P class="p445 ft95"><SPAN class="ft12">4.5.6</SPAN><SPAN class="ft94">Rätten till offentlighet vid domstols förhandling (11 § andra stycket)</SPAN></P>
<P class="p427 ft1">Enligt 1973 års fri- och rättighetsutredning fanns i utlännings- lagstiftningen exempel på situationer då utlänningar inte var likställda med svenska medborgare när det gäller skydd mot hemliga rättegångar, dvs. principen om domstolsförhandlings offentlighet.</P>
<P class="p446 ft1">Enligt 6 kap. 14 § andra stycket i nuvarande utlänningslag gäller att rätten utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer fram uppgifter, för vilka hos domstolen gäller sekretess som anges i sekretesslagen (1980:100).</P>
<P class="p322 ft23">Motivet till särbehandling hör således samman med utlännings- lagstiftningen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">134 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft63"><SPAN class="ft12">4.5.7</SPAN><SPAN class="ft62">Skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen)</SPAN></P>
<P class="p64 ft1">Motivet till undantaget från förbudet mot åsiktsdiskriminering var enligt 1973 års fri- och rättighetsutredning att utlännings politiska åskådning kunde föranleda särbehandling enligt reglerna om politisk utvisning (SOU 1975:75 s. 175).</P>
<P class="p76 ft2">Frågan om politisk utvisning behandlas i avsnitt 4.5.1. Där konstateras att frågan hör ihop med utlänningslagstiftningen.</P>
<P class="p280 ft19"><SPAN class="ft19">4.6</SPAN><SPAN class="ft59">Tryckfrihetsförordningen (TF)</SPAN></P>
<P class="p318 ft12"><SPAN class="ft12">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft61">Allmänt om TF</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Tryckfriheten är en del av yttrandefriheten (2 kap. 1 § första stycket 1 RF, se avsnitt 4.2.4) och skyddas sedan länge av en särskild grundlag; tryckfrihetsförordningen (TF). Den första grundlagen som reglerade tryckfriheten antogs år 1766. Den nu gällande är från år 1949. Att tryckfriheten skyddas av en särskild grundlag har en historisk för- klaring. Tryckning var den teknik som först öppnade en möjlighet att sprida information till en vid och obestämd krets.<SPAN class="ft33">22</SPAN></P>
<P class="p448 ft12"><SPAN class="ft12">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft61">Skyddet för tryckfriheten (1 kap. 1 § m.fl.)</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Med tryckfrihet förstås varje <SPAN class="ft4">svensk medborgares </SPAN>rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, ge ut skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att inte i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning (1 kap. 1 § första stycket). Skyddet i TF omfattar även rätten att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 §), rätten att själv eller med biträde av andra genom tryckpress framställa tryckalster (4 kap. 1 §) och rätten att själv eller med biträde av andra till salu hålla, försända eller annorledes sprida tryckta skrifter (6 kap. 1 §). Kravet på svenskt medborgarskap för uppdrag som juryman (12 kap. 5 §) behandlas i avsnitt 6.7.4. Frågan om rätt att vara ägare och utgivare av periodisk skrift (5 kap. <NOBR>1-2</NOBR> §§) behandlas i nästa avsnitt.</P>
<P class="p449 ft9"><SPAN class="ft33">22 </SPAN>En närmare historisk bakgrund ges i SOU 1947:20, se även bl.a. Petrén/Ragnemalm, s. 373 ff och Wennberg/Eliason/Regner s. 11.</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">135</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft2">Enligt 14 kap. 5 § andra stycket är utlänning, om inte annat följer av TF eller annan lag, likställd med svensk medborgare.</P>
<P class="p313 ft1">Med uttrycket annan lag avses såväl grundlag som vanlig lag. Numera förekommer reglering i frågan dels i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund- lagens områden, dels i 2 kap. 22 § andra stycket RF.</P>
<P class="p94 ft1">Lagen från år 1991 berörs i nästa avsnitt. Av avsnitt 4.5.1 framgår att frågan om tryckfriheten - som är en del av det vidare begreppet yttrandefrihet - kan begränsas beträffande utlänningar, hör samman med frågan om politisk utvisning.</P>
<P class="p446 ft1">TF:s tillämplighet på utlänningar reglerades först genom den nya tryckfrihetsförordningen (1949:105). Frågan behandlades i betänkandet Förslag till Tryckfrihetsförordning (SOU 1946:60) och i efterföljande proposition (prop. 1948 nr 230). Departementschefen uttalade att förslaget inte utgjorde något hinder mot att avvikande bestämmelser beträffande utlänning meddelades ”då det funnes vara nödvändigt” (s. 194). Riksdagen antog förslaget efter smärre ändringar år 1948 och 1949. Regleringen trädde i kraft den 1 januari 1950.</P>
<P class="p95 ft1">Av betänkandet (s. 52 ff) framgår att det var oklart i vad mån tryckfrihetsförordningen skulle tillämpas även avseende utlänningar. Det konstaterades dock att en allmän ståndpunkt var att någon av grundlagen sanktionerad tryckfrihet inte tillkom annan än svensk medborgare, och att ur konstitutionell synpunkt det inte fanns hinder att utom grundlagen meddela bestämmelser om utlännings tryckfrihet och förutsättningarna för dess utövning. I betänkandet påpekades vidare att det fanns bestämmelser i grundlagen som begränsade utlännings befogenheter. Härvid anfördes:</P>
<P class="p450 ft67">Enligt allmänna grundsatser torde gälla att utlänning här i riket principiellt äger komma i åtnjutande av samma rättsliga garantier såväl i materiellt som processuellt hänseende som svensk medborgare, liksom han är underkastad samma skyldigheter. En konsekvens av denna ståndpunkt är att, i den mån särskilda bestämmelser icke äro meddelade, tryckfrihetsförordningen måste anses reglera även utlännings utövning av tryckfriheten.</P>
<P class="p451 ft95"><SPAN class="ft12">4.6.3</SPAN><SPAN class="ft94">Ägare och utgivare av periodisk skrift (5 kap. </SPAN><NOBR>1-2</NOBR> §§)</P>
<P class="p427 ft2">Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person (5 kap. 1 § första meningen). I lag får föreskrivas att även utlänning eller utländsk juridisk person får vara ägare till sådan skrift (5 kap. 1 § andra meningen). För periodisk skrift skall finnas en</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">136 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft2">utgivare. Denne skall vara svensk medborgare (5 kap. 2 § första stycket och andra stycket första meningen). I lag får föreskrivas att även utlänning får vara utgivare (5 kap. 2 § andra stycket andra meningen).</P>
<P class="p78 ft1">Nationalitetskravet har ursprungligen ansetts erforderligt för bevarande av den svenska pressens frihet och oberoende.<SPAN class="ft33">23 </SPAN>Tidigare fanns krav på att även vissa personer med funktioner i juridiska personer skulle vara svenska medborgare. Dessa krav är numera borttagna. Kvar finns i t.ex. aktiebolagslagen (1975:1385) krav på att verkställande direktör och minst hälften av styrelseledamöterna, skall vara bosatta inom EES, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för ett särskilt fall tillåter annat. Denna aspekt torde ligga utanför vårt uppdrag.</P>
<P class="p78 ft1">I lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetens och yttrandefrihetens områden likställs - i fråga om ägare av periodiska skrifter som trycks i Sverige - utlänningar som har hemvist i Sverige och utlänningar med medborgarskap i en stat inom EES (2 kap. 1 § första stycket). Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgivare för periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis<SPAN class="ft33">24 </SPAN>finns eller skall finnas (2 kap. 6 §). Att utlänningar likställs med svenska medborgare har skett främst med tanke på invandrarna i Sverige, som kan anses ha behov av en egen utgivning av tidningar och tidskrifter. Att beakta i detta sammanhang är även föreskrifterna i 1 kap. 2 § RF om främjande av etniska och språkliga minoriteters kultur- och samfundsliv och i 2 kap. 22 § RF om utlänningars likställighet med svensk medborgare i fråga om yttrandefrihet och informationsfrihet.<SPAN class="ft33">25</SPAN></P>
<P class="p453 ft1">Massmedieutredningen uttalade i betänkandet Förslag till lag om tillämpning av vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen (Ds Ju 1976:18), att det i orostider, särskilt under krig, kan finnas anledning att i något avseende begränsa de nu behandlade rättigheterna för utlänningar. Detta kan då enligt utredningen ske genom vanlig lagändring, och det omständliga förfarandet vid grundlagsändring behöver alltså inte iakttas (s. 29).</P>
<P class="p74 ft2">Den särbehandling av utlänningar med hemvist i Sverige som förekommer när det gäller rätten att vara ägare eller utgivare av periodisk tidskrift är således att rätten beträffande svenska medborgare</P>
<P class="p454 ft65"><SPAN class="ft39">23</SPAN><SPAN class="ft64">Se SOU 1947:20 s. 233 och även s. 103 där 1944 års tryckfrihetssakkunniga motiverar medborgarskapskravet med ”utgivaransvarets grundläggande betydelse”.</SPAN></P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">24</SPAN><SPAN class="ft81">Enligt 5 kap. 5 § TF får periodisk skrift inte ges innan det har utfärdats ett bevis om att det inte finns något hinder mot utgivning enligt TF, </SPAN><SPAN class="ft103">s.k. utgivningsbevis</SPAN>.</P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">25</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1977/78:62 s. 22 och Petrén/Ragnemalm, s. 420.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td171"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p10 ft5">Fri- och rättigheter i grundlag <SPAN class="ft10">137</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td173"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td174"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p455 ft23">följer av TF medan den för utlänningar med hemvist i Sverige följer av vanlig lag.</P>
<P class="p350 ft19"><SPAN class="ft19">4.7</SPAN><SPAN class="ft59">Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)</SPAN></P>
<P class="p351 ft12"><SPAN class="ft12">4.7.1</SPAN><SPAN class="ft61">Allmänt om YGL</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Som sades i avsnitt 4.6.1 är tryckfriheten en del av yttrandefriheten och skyddas sedan länge av en särskild grundlag; TF. Det uppfattades länge som en brist i vår konstitutionella ordning att friheten att yttra sig i andra medier än tryckta skrifter inte hade ett rättsligt skydd av samma styrka som det som det tryckta ordet hade. Efter ett långvarigt förberedelsearbete fylldes denna lucka i skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna ut genom tillkomsten av YGL som började att gälla den 1 januari 1992.<SPAN class="ft33">26</SPAN></P>
<P class="p448 ft12"><SPAN class="ft12">4.7.2</SPAN><SPAN class="ft61">Skyddet för yttrandefriheten (1 kap. 1 § m.fl.)</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt YGL att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst (1 kap. 1 §). Skyddet i YGL omfattar även rätten att till författare och andra upphovsmän samt till utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning av tekniska upptagningar lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och sådana upptagningar, m.m. (1 kap. 2 §), rätten att sända radioprogram genom tråd (3 kap. 1 §) och rätten att framställa och sprida tekniska upptagningar (3 kap. 8 §). Utgivare av radioprogram m.m. behandlas i avsnitt 4.7.3. När det gäller rättegången i yttrandefrihetsmål hänvisar YGL till reglerna i TF om tryckfrihetsmål, bl.a. när det gäller kravet på att endast svensk medborgare får vara juryman. De som utsetts till jurymän för tryckfrihetsmål skall också vara jurymän i yttrandefrihetsmål (9 kap. 1 §). Denna fråga behandlas i avsnitt 6.7.4.</P>
<P class="p104 ft2">Om inte något annat följer av YGL eller annan lag är utlänningar i fråga om yttrandefrihet enligt YGL likställda med svenska medborgare (11 kap. 1 § tredje stycket).</P>
<P class="p456 ft9"><SPAN class="ft33">26 </SPAN>Wennberg/Eliason/Regner s. 11 f.</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">138 </SPAN>Fri- och rättigheter i grundlag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft1">Som framgår av avsnitt 4.6.2 förekommer numera reglering i frågan dels i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, dels i 2 kap. 22 § andra stycket RF.</P>
<P class="p76 ft2">Lagen från år 1991 berörs i nästa avsnitt. Som konstaterades i avsnitt 4.6.2 torde frågan om utlänningars likställdhet i fråga om de positiva opinionsfriheterna - dvs. bl.a. yttrandefriheten - höra samman med regleringen i utlänningslagstiftningen.</P>
<P class="p140 ft12"><SPAN class="ft12">4.7.3</SPAN><SPAN class="ft61">Utgivare av radioprogram m.m. (4 kap. 2 §)</SPAN></P>
<P class="p360 ft1">Radioprogram och tekniska upptagningar skall ha en utgivare (4 kap. 1 § första stycket). Utgivare skall vara svensk medborgare. I lag får föreskrivas att även utlänningar får vara utgivare (4 kap. 2 § första stycket). Den som är utgivare skall även ha hemvist här i riket (4 kap. 2 § andra stycket första meningen).</P>
<P class="p108 ft1">Enligt lagen (1991:1559) om föreskrifter på tryckfrihetens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, får utlänningar på samma villkor som svenska medborgare vara utgivare av radioprogram (3 kap. 19 §) och tekniska upptagningar (4 kap. 3 §). Angående skälen härtill se avsnitt 4.6.3.</P>
<P class="p87 ft2">Den särbehandling som förekommer när det gäller rätten att vara utgivare av radioprogram eller teknisk upptagning är således endast att rätten beträffande svenska medborgare följer av YGL medan den för utlänningar med hemvist i Sverige följer av vanlig lag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">139</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p457 ft37"><SPAN class="ft0">5</SPAN><SPAN class="ft58">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</SPAN></P>
<P class="p307 ft19"><SPAN class="ft19">5.1</SPAN><SPAN class="ft59">Inledning</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">I detta kapitel redovisas i vilka avseenden det i lagar och andra författningar görs skillnad mellan svenska medborgare och utlänningar alternativt vissa grupper av utlänningar vad gäller rösträtt och valbarhet till kommunala val, dvs. val till kommunfullmäktige och landstings- fullmäktige. Även regleringen om rösträtt och valbarhet till Sametinget behandlas i detta sammanhang, trots att Sametinget inte är ett organ för självstyrelse utan en statlig myndighet som lyder omedelbart under regeringen. Slutligen berörs frågan om rösträtt vid folkomröstning.</P>
<P class="p103 ft1">Frågor avseende kravet på svenskt medborgarskap för rätten att rösta och vara valbar vid val till riksdagen<SPAN class="ft33">1 </SPAN>är undantagna från vårt uppdrag. Vidare faller frågan om rösträtt vid val till Europaparlamentet utanför uppdraget. Därmed får även regleringen avseende valbarhet till parlamentet anses vara undantagen från uppdraget. Rösträtt vid val till Europaparlamentet har medborgare i länder som ingår i EU under förutsättning att de fyllt 18 år senast på valdagen och är folkbokförda här samt att de inte har röstat i någon annan medlemsstat i EU (1 kap. 4 § vallagen [1997:157]). Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt. Unionsmedborgare är dock valbara under den ytterligare förutsättningen att de visar att de i sitt hemland inte förlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet. Undantag görs vidare för bl.a. ledamot av regeringen i en medlemsstat (1 kap 8 § vallagen).</P>
<P class="p196 ft2">I bilaga 5 till detta betänkande finns en kort redovisning av kommunsystemen i de icke nordiska <NOBR>EU-länderna.</NOBR></P>
<P class="p458 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Rösträtt vid val till riksdagen har svenska medborgare som uppnått 18 års ålder på valdagen och som är eller någon gång har varit bosatta i landet (3 kap. 2 § regeringsformen, RF). Den som har rösträtt i val till riksdagen är också valbar till riksdagen (3 kap. 10 § RF).</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">140 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19"><SPAN class="ft19">5.2</SPAN><SPAN class="ft59">Kommuner och landsting</SPAN></P>
<P class="p351 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft61">Kommunal verksamhet</SPAN></P>
<P class="p459 ft18">I Sverige har vi tre demokratiskt valda nivåer: Riksdagen på nationell nivå, landstinget på regional nivå och kommunen på lokal nivå - alla med olika ansvarsområden och uppgifter. Mer än två tredjedelar av den offentliga verksamheten bedrivs i kommuner och landsting.</P>
<P class="p76 ft1">Det finns 289 kommuner i landet. De har stor självbestämmanderätt; den kommunala självstyrelsen är en av grundpelarna i den svenska folkstyrelsen (se 1 kap. 1 § andra stycket RF). Kommunerna kan vara organiserade på olika sätt. Vissa verksamhetsområden är kommunerna ansvariga för enligt lag, dvs. obligatorisk verksamhet, medan annan verksamhet är frivillig. Kommunerna har enligt särskilda föreskrifter i speciallagstiftning ansvar för socialtjänsten (bl.a. barnomsorg, äldreomsorg och sociala biståndsfrågor), det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, plan- och byggfrågor, hälso- och miljöskydd, renhållning och avfallshantering, räddningstjänst, vatten och avlopp samt ordning och säkerhet. En del obligatorisk verksamhet är att anse som myndighetsutövning mot enskild, t.ex. ärenden om rätt till bistånd eller byggnadslov. Exempel på verksamhet som sker på frivillig grund är fritids- och kulturverksamhet (bortsett från biblioteken).</P>
<P class="p104 ft1">På regional nivå är Sverige indelat i 21 län. I samtliga län finns en länsstyrelse. Länsstyrelserna - inte att förväxla med landstingen - är myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. De sköter statliga uppgifter i länen, t.ex. polis- och körkortsregister. I arton av länen finns det landsting och i två av dem regioner. Ett län saknar landsting eller region, nämligen Gotlands län. Gotlands kommun ansvarar för all kommunal verksamhet inom länet.</P>
<P class="p73 ft1">Landstingen har till uppgift att sköta regionens gemensamma uppgifter som är allt för kostsamma för en ensam kommun att ta hand om. Deras huvuduppgift är att ansvara för all hälso- och sjukvård i landet. Landstingen är också ansvariga för planeringen av den svenska tandvården, såväl den privata som den offentliga. Den offentliga tandvården, folktandvården, drivs i landstingens regi. Förutom dessa uppgifter svarar landstingen tillsammans med kommunerna för länens kollektivtrafik. Landstingen driver också utbildning vid vårdhögskolor, gymnasieskolor och folkhögskolor och är ansvariga för gymnasie- skolans omvårdnads- och naturbruksprogram. De arbetar även med regional tillväxt och utveckling och ger bl.a. stöd till näringslivet via ALMI Företagspartner (f.d. Utvecklingsfonderna) och till turist- och kulturlivet i regionen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">141</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">I december 1996 fattade riksdagen beslut om regional försöksverksamhet, som ska pågå till och med år 2002. Beslutet innebar att Skåne, Kalmar och Gotlands län fick olika former av regionala självstyrelseorgan. I juli 1997 beslutade riksdagen att även Västra Götalands län skulle få ett regionalt självstyrelseorgan. I Skåne bildades ett regionförbund som den 1 januari 1999 avlöstes av ett direktvalt regionfullmäktige.<SPAN class="ft33">2 </SPAN>Även i Västra Götaland inrättades ett direktvalt regionfullmäktige med start den 1 januari 1999.<SPAN class="ft33">3 </SPAN>I Kalmar län bildades den 1 juli 1997 ett indirekt valt regionförbund (se avsnitt 5.3.3). Samtidigt fördes det regionala utvecklingsansvaret på Gotland över till kommunen (se lagen [1996:1414] om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning). Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. De statliga uppgifter som det här är fråga om är beslut om fördelning av regionalpolitiska medel och andra utvecklingsmedel, upprättande och fastställande av länstrafikplaner och fördelning av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner (prop. 1996/97:36 s. 1). Ökat regionalt självstyre i försökslänen innebär framför allt att ansvaret för den regionala utvecklingen, dvs. åtgärder som främjar en långsiktig utveckling av hela regionen, flyttas över från länsstyrelsen till direkt eller indirekt valda regionala självstyrelseorgan. Detta innebär i sin tur att regionens egna politiker får ett större ansvar för och inflytande över regionens framtid.</P>
<P class="p460 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft61">Kommunala organ</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Kommuner och landsting har egen beskattningsrätt och egen beslutanderätt. I 1 kap. 7 § RF föreskrivs att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. Vilka dessa församlingar är framgår av 3 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) - KomL - som föreskriver att det i varje kommun och i varje landsting skall finnas en beslutande församling - kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen. I kommunerna och landstingen finns även ett antal politiskt tillsatta organ, vilka handhar kommunens eller landstingets förvaltnings- och verkställighetsbestyr. Dessa organ – styrelsen och övriga nämnder – bereder ärenden som skall avgöras av</P>
<P class="p461 ft65"><SPAN class="ft38">2 </SPAN>Kommunallagens bestämmelser om landstingsfullmäktige och landstings- styrelsen gäller även för regionfullmäktige och regionstyrelsen.</P>
<P class="p462 ft9"><SPAN class="ft33">3 </SPAN>Region Skåne bildades genom en sammanslagning av Landstinget i Kristianstads län, Malmöhus läns landsting och sjukvården i Malmö stad. Västra Götalands- regionen bildades genom att Bohuslandstinget, Landstinget i Älvsborg och Landstinget Skaraborg, samt sjukvården i Göteborgs stad gick samman.</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">142 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">fullmäktige, men de har också till uppgift att verkställa fullmäktiges beslut. Härutöver har nämnderna egen beslutanderätt i sådana frågor som rör förvaltningen eller som de enligt lag eller annan författning skall handha. Den beslutanderätt som nämnderna utövar med stöd av föreskrifter i specialförfattningar, t.ex. socialtjänstlagen (1980:620) eller plan- och bygglagen (1987:10), innefattar i flera fall myndighets- utövning. Nämnderna åtnjuter i sådana fall en grundlagsfäst rätt till självständighet gentemot fullmäktige (jfr 11 kap. 7 § RF). Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige delegerat till dem. Kommunerna har utifrån lokala behov och förutsättningar en betydande frihet att bestämma hur nämndverksamheten skall organiseras. I varje kommun skall det dock finnas en styrelse, en valnämnd och - såvida inte överförmyndare har utsetts - en överförmyndarnämnd.</P>
<P class="p104 ft2">I en kommun eller ett landsting finns även vissa andra organ, bl.a. revisorer, beredningar, utskott och kommunalförbund.</P>
<P class="p280 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft61">Förtroendevalda</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">I 4 kap. KomL finns ett antal bestämmelser om de förtroendevalda inom kommuner och landsting. Med förtroendevalda avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare. Vidare avses ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer och revisorsersättare i ett kommunalförbund (4 kap. 1 § KomL). Statliga förtroendeuppdrag som t.ex. nämndeman vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol faller utanför kommunallagens regler om förtroendevalda. Kommunens roll är här begränsad till att enbart fungera som valkorporation. Som förtroendevalda betraktas inte heller personer som innehar uppdrag i eller som ingår i styrelsen för särskilda juridiska personer, t.ex. kommunala företag. De förtroendevalda har det yttersta ansvaret för hela den kommunala förvaltningen, dvs. för alla led från beslutsfattande till genomförande.</P>
<P class="p317 ft1">Förtroendevalda som ägnar hela eller större delen av sin arbetstid åt sitt uppdrag, ofta ordföranden i kommunstyrelsen och olika nämnder, brukar benämnas kommunalråd och landstingsråd. Företrädare för den politiska oppositionen i kommunen som har hel- eller deltidsuppdrag brukar kallas oppositionsråd. Den 25 november 1999 lämnade regeringen direktiv till en parlamentarisk kommitté att göra en grundlig analys av de förtroendevaldas arbetsförhållanden och i det sammanhanget också utvärdera de nuvarande bestämmelserna i KomL som reglerar de förtroendevaldas villkor (dir. 1999:98). Kommittén</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">143</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft1">skall bl.a. lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för personer med utländsk bakgrund att åta sig och genomföra politiska förtroendeuppdrag och i övrigt få insyn i och goda möjligheter att delta i den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för dessa åtgärder skall vara att representativiteten bland de förtroendevalda skall förbättras i förhållande till samhällets etniska och kulturella mångfald. Kommittén skall redovisa sina resultat till regeringen senast den 1 februari 2001. Kommittén får lämna delbetänkanden.</P>
<P class="p463 ft24"><SPAN class="ft19">5.3</SPAN><SPAN class="ft98">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val</SPAN></P>
<P class="p432 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft61">Val till kommun- och landstingsfullmäktige</SPAN></P>
<P class="p398 ft1">Val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige samt till riksdagen sker ordinärt vid ett gemensamt valtillfälle vart fjärde år. Valdag är tredje söndagen i september (3 kap. 3 § RF, 5 kap. 5 § KomL och 1 kap. 10 § vallagen).<SPAN class="ft33">4</SPAN></P>
<P class="p73 ft2">Bestämmelser om rösträtt vid val till kommun- och landstings- fullmäktige finns i KomL och vallagen. Följande bestämmelser är av särskilt intresse.</P>
<P class="p43 ft4">4 kap. 2 § KomL</P>
<P class="p57 ft67">Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och</P>
<P class="p89 ft71"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft70">är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare),</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft68">är medborgare i Island eller Norge, eller</SPAN></P>
<P class="p401 ft67"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft69">för det fall de är andra utlänningar, har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen.</SPAN></P>
<P class="p464 ft65"><SPAN class="ft38">4 </SPAN>I mars 2000 gav regeringen Författningsutredningen (Ju 1999:13) genom tilläggsdirektiv (dir. 2000:21) i uppdrag bl.a. att utreda frågan om skilda valdagar och vårval. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag i denna del senast den 30 april 2002.</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">144 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft4">4 kap. 3 § KomL</P>
<P class="p372 ft67">Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom landstinget.</P>
<P class="p68 ft4">1 kap. 3 § vallagen</P>
<P class="p465 ft71">Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförd inom landstinget. Rösträtt vid val till kommunfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförd i kommunen.</P>
<P class="p87 ft71">Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige.</P>
<P class="p87 ft67">Andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige om de har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen.</P>
<P class="p77 ft67">Bestämmelser om rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige finns i 4 kap. <NOBR>2-4</NOBR> §§ kommunallagen (1991:900).</P>
<P class="p120 ft1">Vad som anges om rösträtt vid val till kommun- och landstingsfullmäk- tige i vallagen innebär en erinran om vad som gäller enligt KomL. Vallagen innehåller även närmare föreskrifter om förfarandet vid val av kommun- och landstingsfullmäktige, vilka också gäller val av ledamöter till riksdagen och Europaparlamentet.</P>
<P class="p103 ft1">Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare till kommunfullmäktige tillkommer sålunda den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och är medborgare i Sverige eller någon annan av EU:s medlemsstater, är medborgare i Island eller Norge, eller för det fall de är andra utlänningar, har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare till landstingsfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom landstinget.</P>
<P class="p429 ft1">Frågan om rösträtt föreligger skall avgöras på grundval av en före valet upprättad röstlängd (4 kap. 4 § KomL). Att varje röstberättigad person kan avge endast en röst följer av 1 kap. 1 § andra stycket RF som föreskriver att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">145</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft2">Valbarhetsreglerna sammanfaller med reglerna för rösträtt. Bestämmelserna om valbarhet i KomL och vallagen har följande lydelse.</P>
<P class="p466 ft4">4 kap. 5 § KomL</P>
<P class="p467 ft67">Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har rösträtt enligt 2 och 3 §§. Vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna samt valen av revisorer och revisorsersättare är, oberoende av vad som framgår av röstlängden, den valbar som vid tidpunkten för sådant val uppfyller de villkor som uppställs i 2 och 3 §§.</P>
<P class="p81 ft4">4 kap. 6 § KomL</P>
<P class="p465 ft67">Den som är anställd hos en kommun eller ett landsting för att ha den ledande ställningen bland personalen är inte valbar.</P>
<P class="p77 ft67">Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.</P>
<P class="p336 ft4">1 kap. 7 § vallagen</P>
<P class="p465 ft67">Den som på valdagen har rösträtt vid val till landstings- eller kommunfullmäktige är valbar i ett sådant val. Detta regleras i 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900).</P>
<P class="p60 ft1">Ledamöter och ersättare i fullmäktige skall väljas bland dem som har rösträtt i kommun- och landstingsvalet. Personer som står under godmanskap eller förvaltarskap enligt 11 kap. 4 § respektive 7 § föräldrabalken har rösträtt och är valbara. Detta torde även gälla en unionsmedborgare som är omyndigförklarad enligt hemlandets rätt. För att markera vikten av objektivitet i den kommunala förvaltningen har ett valbarhetshinder uppställts för den som anställts hos en kommun eller ett landsting för att ha den ledande ställningen bland personalen, t.ex. en kommundirektör eller landstingsdirektör.</P>
<P class="p76 ft2">Mandattiden är fyra år. Den börjar löpa den 1 november under valåret; i Stockholms kommun dock redan den 15 oktober valåret (5 kap. 5 § KomL).</P>
<P class="p77 ft2">Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande samt bestämmer tiden för uppdraget (5 kap. 6 § KomL).</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">146 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p468 ft63"><SPAN class="ft12">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft62">Val till styrelse och annan nämnd i kommun och landsting</SPAN></P>
<P class="p437 ft1">Fullmäktige utser ledamöter och ersättare i styrelsen och övriga nämnder. För valbarhet till styrelse eller nämnd uppställs samma krav som för valbarhet till kommun- och landstingsfullmäktige (4 kap. 5 § KomL).<SPAN class="ft33">5 </SPAN>Särskilda krav på svenskt medborgarskap uppställs inte längre. Ett sådant krav fanns tidigare beträffande bl.a. överförmyndare och ledamöter i överförmyndarnämnd.</P>
<P class="p103 ft1">Som huvudregel gäller att ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet (6 kap. 12 § första stycket KomL). För övriga nämnder finns inga tvingande regler om mandattider, utan dessa bestäms fritt av fullmäktige (6 kap. 13 § KomL).</P>
<P class="p469 ft63"><SPAN class="ft12">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft62">Val till förbundsfullmäktige samt förbundsstyrelse och annan nämnd i regionförbund</SPAN></P>
<P class="p470 ft25">Regionförbund i Kalmar län</P>
<P class="p60 ft1">Försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs för närvarande i Kalmar, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län (se avsnitt 5.2.1). För att genomföra försöksverksamheten har bl.a. kommuner och landsting i Kalmar län bildat regionförbund för samverkan inom länet enligt lagen (1996:1415) om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län.<SPAN class="ft33">6 </SPAN>Detta organ är dock inte någon ny typ av direktvalt kommunalt organ utan är i stället närmast jämställt med ett kommunalförbund, där beslutanderätten utövas av indirekt valda fullmäktige (bet. 1996/97:KU4). Samtliga kommuner och landsting i länet är medlemmar i regionförbundet.</P>
<P class="p73 ft2">I regionförbundet finns som beslutande församling förbunds- fullmäktige. Denna tillsätter en förbundsstyrelse för beredning och verkställighet. Förbundsfullmäktige får också tillsätta de nämnder och</P>
<P class="p471 ft65"><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft64">Den 1 maj 2000 ändrades regeln så att, vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna samt valen av revisorer och revisorsersättare, valbar är - oberoende av vad som framgår av röstlängden - den som vid tidpunkten för sådant val uppfyller de allmänna villkoren för rösträtt i 4 kap. 2 och 3 §§, se bet. 1999/2000:KU13.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft40">I Skåne län fanns ett regionförbund till utgången av år 1998.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">147</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft23">andra organ som utöver styrelsen behövs för att fullgöra regionförbun- dets uppgifter.</P>
<P class="p90 ft25">Föreskrifter om rösträtt och valbarhet</P>
<P class="p120 ft1">Föreskrifter om rösträtt och valbarhet till regionförbundets organ finns i lagen om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län. Ledamöter i <SPAN class="ft4">förbundsfullmäktige </SPAN>och ersättare för dessa väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige (12 §). Det föreligger således ingen allmän rösträtt så som är fallet vid ordinarie kommunala val. Valbar till ledamot eller ersättare i förbundsfullmäktige är den som är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller landstings- fullmäktige i en kommun eller ett landsting inom länet (17 §). Ledamöter och ersättare i <SPAN class="ft4">förbundsstyrelsen </SPAN>och i annan nämnd väljs av förbundsfullmäktige (22 §). Inte heller här föreligger någon allmän rösträtt. Av 24 § följer att valbarheten, till skillnad från vad som gäller för ledamöterna och ersättarna i förbundsfullmäktige, inte är begränsad till ledamöter och ersättare i kommun- och landstingsfullmäktige inom respektive län. Valbar är i stället var och en som uppfyller de allmänna valbarhetsvillkoren. Valbar till ledamot och ersättare i förbunds- styrelsen eller annan nämnd är således den som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är folkbokförd i en kommun inom länet. Den som inte är svensk medborgare är valbar bara om han eller hon har varit folkbokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast före valåret.</P>
<P class="p472 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft61">Förtroendeuppdragets upphörande</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Villkoren för valbarhet utgör villkor även för rätten att inneha uppdraget under mandatperioden. Enligt 4 kap. 8 § KomL upphör ett uppdrag genast om en förtroendevald upphör att vara valbar. Det har sedan länge ansetts vara en medborgerlig plikt att åta sig ett kommunalt förtroendeuppdrag och att också inneha detsamma under mandatperio- den. Fullmäktige skall dock befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det (4 kap. 9 § KomL). Det torde mera sällan inträffa, att fullmäktige kan anföra skäl av sådan tyngd, att den förtroendevalde kan tvingas kvarstå mot sin vilja. För förtroendevalda som valts av fullmäktige finns ytterligare bestämmelser om uppdragets upphörande i 4 kap. 7 § och <NOBR>10-10</NOBR> a §§ KomL.</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">148 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft2">Kommunallagens bestämmelser om uppdragets upphörande tilläm- pas även på förtroendevalda i ett regionförbund (19 och 25 §§ lagen om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län).</P>
<P class="p280 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft61">Bakgrund och motiv till särregleringen</SPAN></P>
<P class="p81 ft25">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val</P>
<P class="p91 ft1">Den olikartade behandlingen av å ena sidan svenska medborgare, övriga <NOBR>EU-medborgare,</NOBR> medborgare i Island eller Norge och å andra sidan övriga utlänningar, består i att det för personer i den sistnämnda gruppen uppställs krav på att de skall ha varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen för att de skall ha rätt att rösta och vara valbara vid val till i första hand kommun- och landstingsfullmäktige; den s.k. treårsregeln.</P>
<P class="p420 ft2">I det följande redovisas de argument och överväganden som ligger till grund för de nuvarande bestämmelserna om rösträtt och valbarhet vid kommunala val.</P>
<P class="p78 ft1">Före år 1976 hade endast svenska medborgare rätt att rösta och vara valbara vid kommunala val. Genom 1976 års rösträttsreform (prop. 1975/76:23, bet. 1975/76:KU25, rskr. 1975/76:78) utvidgades röst- rätten och valbarheten i val till <NOBR>kommun-,</NOBR> landstings- och kyrko- fullmäktige till att omfatta även utlänningar som varit folkbokförda i en kommun den 1 november de tre åren närmast före valåret. De nya reglerna tillämpades första gången vid 1976 års val.<SPAN class="ft33">7</SPAN></P>
<P class="p78 ft1">Syftet bakom reformen var enligt förarbetena bl.a. att öka utlänningars direkta politiska inflytande på det kommunala området. Ett sådant inflytande för utlänningar skulle vara ägnat att stimulera det lokala samhällets ansträngningar att motverka utlänningars svårigheter på olika områden. Det skulle också svara väl mot att en betydande del av deras ekonomiska prestationer till det allmänna gick till kommunerna i form av skatt och kommunala avgifter. Ett sådant inflytande skulle vidare vara ägnat att stärka utlänningarnas självkänsla och främja deras solidaritet med det svenska samhället. Det framhölls också att ett direkt kommunalpolitiskt inflytande i form av rösträtt för de utlänningar som var varaktigt bosatta i landet skulle ligga väl i linje med övrig reglering av förhållandet mellan kommunerna och dess invånare. Det ansågs inte att några särskilda åtgärder borde vidtas för att förhindra s.k. dubbel kommunal rösträtt (prop. 1975/76:23 s. 89 ff).</P>
<P class="p473 ft9"><SPAN class="ft33">7 </SPAN>Lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval m.m. upphörde att gälla den 1 januari 2000, se SFS 1998:1591.</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">149</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">Av propositionen (s. 93 f) framgår vidare att det med treårsregeln skulle skapas rimliga garantier för att den utländska väljaren hade vissa inte alltför obetydliga kunskaper i svenska språket, kände till och hade förståelse för svenska förhållanden och hade ett naturligt personligt intresse inte bara för de alldeles aktuella förhållandena i kommunen utan också för de mer långsiktiga kommunala angelägenheterna. Med en treårig kvalifikationstid avsågs en i princip oavbruten treårig bosättning under tiden närmast före valet. Något krav på viss tids vistelse i kommunen ansågs däremot inte böra uppställas.</P>
<P class="p74 ft1">Vad gällde frågan om valbarhet anfördes bl.a. att några särskilda begränsningar inte borde gälla för utlänningars valbarhet till de beslutande församlingarna och nämnderna eller till kommunala för- troendeuppdrag i övrigt. Rösträtten som uteslutande valbarhetsvillkor skulle gälla även för utlänningar.</P>
<P class="p348 ft25">Rösträtt och valbarhet för unionsmedborgare</P>
<P class="p72 ft1">Genom Unionsfördraget (Maastrichtfördraget) infördes i Romfördraget bestämmelser om ett unionsmedborgarskap för medlemsstaternas medborgare. Unionsmedborgarskapet har till syfte att underlätta unionsmedborgares integration i värdlandet. Genom Amsterdamfördra- get har förtydligats att grunden för unionsmedborgarskapet är det nationella medborgarskapet.</P>
<P class="p73 ft1">I nuvarande artikel 19.1 i Romfördraget infördes en bestämmelse om rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i ett land inom Europeiska unionen där de inte är medborgare. Närmare bestämmelser i frågan finns i rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994. Syftet med artikel 19.1 är, enligt direktivets ingress, att säkerställa att alla unionsmedborgare, oavsett om de är medborgare i det medlemsland de är bosatta i, kan utöva sin rösträtt och vara valbara vid kommunala val i den staten på lika villkor. Regeln är ett exempel på tillämpningen av principen om jämlikhet mellan och lika behandling av en medlemsstats medborgare och medborgare i andra medlemsstater och en naturlig följd av den rätt att fritt röra sig och uppehålla sig som föreskrivits i artikel 18 i fördraget.</P>
<P class="p74 ft1">Direktivet 94/80/EG omfattar allmänna och direkta val till kommunfullmäktige (art. 2 punkt 1.b) och riktar sig till medlems- staterna (art. 16). Den som är unionsmedborgare enligt artikel 17.1 andra stycket EG och inte är medborgare i bosättningsstaten, men som på referensdagen ändå uppfyller de villkor för rösträtt och valbarhet som enligt den statens lagstiftning gäller för de egna medborgarna, skall ha rösträtt och vara valbar vid kommunala val i bosättningsstaten i</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">150 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft1">enlighet med direktivet (art. 3). Med referensdag menas den eller de dagar då unionsmedborgare enligt bosättningsstatens lagstiftning skall uppfylla villkoren för rösträtt och valbarhet i den staten (art. 2 punkt 1 f).</P>
<P class="p76 ft1">I en bilaga till direktivet bestäms närmare vilka de grundläggande lokala förvaltningsenheterna är i varje medlemsstat. För Sveriges del omfattas kommuner och landsting.<SPAN class="ft33">8</SPAN></P>
<P class="p77 ft2">Direktivet genomfördes i svensk rätt genom en ändring i KomL och bestämmelser i ny vallag, som trädde i kraft den 1 juni 1997.<SPAN class="ft38">9 </SPAN>Treårsregeln modifierades så att unionsmedborgare fick samma rätt som svenska medborgare att rösta och vara valbara i svenska kommunala val.</P>
<P class="p90 ft25">Rösträtt och valbarhet för medborgare i Island och Norge</P>
<P class="p120 ft1">I propositionen Ny vallag (prop. 1996/97:70 s. 157 f ) konstaterades att ett genomförande av direktivet i svensk rätt inte ändrade bestämmel- serna om rösträtt och valbarhet för de medborgare i Island och Norge som var bosatta i Sverige. Regeringen ansåg, mot bakgrund av att Danmark och Finland hade gett nordiska medborgare rätt att rösta och vara valbara i kommunala val på samma villkor som de egna medborgarna och att Norge då hade för avsikt att införa sådana regler samt att det inom Norden fanns en gemensam bas vad gäller språk och samhällsstruktur, att det var rimligt att även Sverige införde en motsvarande rätt. Samma regler som för unionsmedborgare infördes därför även för medborgare i Island och Norge.</P>
<P class="p189 ft25">Övriga i Sverige bosatta personer</P>
<P class="p120 ft1">När det gällde övriga i Sverige bosatta personer gjorde regeringen, med riksdagens instämmande, den bedömningen att treårsregeln skulle ligga fast; fristen skulle dock i stället räknas från valdagen och inte den 1 november året före valet. Skälet för ändringen av kvalifikationsdag var att ett nytt system för mantalsskrivning hade gjort det tekniskt möjligt att använda valdagen istället för den 1 november som utgångs- punkt för beräkningen.</P>
<P class="p474 ft65"><SPAN class="ft39">8</SPAN><SPAN class="ft86">Se direktiv 96/30/EG av den 13 maj 1996 om ändring i direktivet 94/80/EG om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft40">Prop. 1996/97:70, bet. 1996/97:KU16, rskr. 1996/97:177.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1151x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">151</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25">Försökslagstiftningen om regionförbund</P>
<P class="p120 ft2">De motiv som redovisats i anslutning till 1976 års rösträttsreform torde vara vägledande även för treårsregeln i 24 § lagen om försöks- verksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län. Särskild motivering saknas i förarbetena till försökslagstiftningen.<SPAN class="ft38">10</SPAN></P>
<P class="p140 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.6</SPAN><SPAN class="ft61">Några statistiska uppgifter</SPAN></P>
<P class="p475 ft25">Utländska medborgares rösträtt vid kommunala val</P>
<P class="p120 ft1">Den 31 december 1998 fanns det 499 931 utländska medborgare som var folkbokförda i landet.<SPAN class="ft33">11 </SPAN>Av de utländska medborgarna var 385 354 18 år eller äldre. Fördelningen av dessa efter medborgarskap i nordiska länder, länder inom EU (utom Norden) och övriga länder framgår av tabell 3.</P>
<P class="p476 ft25">Tabell 3</P>
<P class="p477 ft75">Utländska medborgare folkbokförda per den 31 december 1998</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr24 td179"><P class="p184 ft8">Medborgarskapsland</P></TD>
<TD class="tr24 td180"><P class="p29 ft8">Samtliga personer 18 år eller äldre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td181"><P class="p184 ft9">Norden</P></TD>
<TD class="tr6 td182"><P class="p478 ft9">130 114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td181"><P class="p184 ft9">EU utom Norden</P></TD>
<TD class="tr7 td182"><P class="p478 ft9">46 709</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td179"><P class="p184 ft9">Övriga länder</P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p478 ft9">208 531</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td179"><P class="p184 ft9">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p478 ft9">385 354</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft67">Källa: SCB RTB98 Tabell 1 Eget medborgarskap efter invandringsår för 18 år och äldre.</P>
<P class="p480 ft1">I enlighet med vad som tidigare redovisats i detta kapitel har medborgare i Sverige eller någon annan av EU:s medlemsstater samt medborgare i Island eller Norge rösträtt vid kommunala val om de är folkbokförda i kommunen och senast på valdagen fyller 18 år. Andra utlänningar skall ha varit folkbokförda tre år i följd före valdagen för att ha kommunal rösträtt. Av tabell 3 kan således utläsas att cirka 130 000 medborgare från våra nordiska grannländer och cirka 47 000 medborgare från övriga medlemsstater inom EU i princip hade kommunal rösträtt per den 31 december 1998. Uppgiften om antalet</P>
<P class="p481 ft9"><SPAN class="ft39">10</SPAN><SPAN class="ft79">Se prop. 1996/97:36 och bet. 1996/97:KU4.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">11</SPAN><SPAN class="ft79">Statistiska uppgifter avseende medborgarskap m.m. redovisas i avsnitt 2.4.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1152x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">152 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">medborgare från andra länder måste däremot justeras med hänsyn till treårsregeln för att spegla den kommunala rösträtten.</P>
<P class="p77 ft1">Antalet utländska medborgare (utom Norden och EU) - 18 år eller äldre - som folkbokfördes under perioden <NOBR>1996-1998</NOBR> och som alltjämt var folkbokförda per den 31 december 1998 uppgick till 48 721 personer. Detta antal ger en ungefärlig bild av hur många utländska medborgare som skulle ha fått rösträtt om treårsregeln togs bort och val hölls år 1999. Den närmare fördelningen efter medborgarskapsland redovisas i tabell 4. Länder från vilka mer än 1 000 medborgare folkbokförts i Sverige under perioden anges separat.</P>
<P class="p476 ft25">Tabell 4</P>
<P class="p109 ft2">Utländska medborgare utom Norden och EU som invandrat till Sverige år <NOBR>1996-1998</NOBR> och som var folkbokförda per den 31 december 1998</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr8 td160"><P class="p184 ft8">Invandringsår</P></TD>
<TD class="tr8 td183"><P class="p10 ft8">Medborgarskapsland</P></TD>
<TD class="tr8 td184"><P class="p482 ft8">Personer 18 år eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p482 ft8">äldre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td160"><P class="p184 ft9"><NOBR>1996-1998</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td183"><P class="p10 ft9">Irak</P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p483 ft9">7 797</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p10 ft9">Jugoslavien</P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p483 ft9">4 432</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p10 ft9"><NOBR>Bosnien-Hercegovina</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p484 ft9">3 220</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td183"><P class="p10 ft9">Iran</P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p483 ft9">2 714</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p10 ft9">USA</P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p483 ft9">1 970</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p10 ft9">Turkiet</P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p484 ft9">1 963</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p10 ft9">Somalia</P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p484 ft9">1 627</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td183"><P class="p10 ft9">Ryssland</P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p483 ft9">1 496</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p10 ft9">Polen</P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p483 ft9">1 419</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p10 ft9">Kina</P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p483 ft9">1 368</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td183"><P class="p10 ft9">Övriga länder (utom</P></TD>
<TD class="tr6 td184"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p10 ft9">Norden och EU)</P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p484 ft9">20 063</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td183"><P class="p10 ft9">statslös</P></TD>
<TD class="tr7 td184"><P class="p485 ft9">437</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td157"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td185"><P class="p10 ft9">okänt</P></TD>
<TD class="tr6 td186"><P class="p485 ft9">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td157"><P class="p184 ft9">Totalt</P></TD>
<TD class="tr7 td185"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td186"><P class="p484 ft9">48 721</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p486 ft67">Källa: SCB RTB98 Tabell 1 Eget medborgarskap efter invandringsår för 18 år och äldre.</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">153</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft104">Valdeltagandet bland utländska medborgare med kommunal rösträtt</P>
<P class="p480 ft1">I <SPAN class="ft4">1976 års kommunalval </SPAN>där utländska medborgare för första gången fick rösta och kandidera för kommunala förtroendeuppdrag, stannade deras valdeltagande vid 60 procent. Detta resultat var avsevärt mycket lägre än den inhemska väljarkårens som var 90 procent.</P>
<P class="p78 ft2">I <SPAN class="ft28">1994 års val </SPAN>deltog endast 40 procent av de utländska röstberätti- gade medborgarna.<SPAN class="ft38">12</SPAN></P>
<P class="p77 ft1">Totalt fanns inför <SPAN class="ft4">valet 1998 </SPAN>drygt 342 000 utländska medborgare med kommunal rösträtt. De utgjorde fem procent av samtliga personer med kommunal rösträtt.</P>
<P class="p87 ft2">Av de utländska medborgare som hade kommunal rösträtt röstade endast cirka 35 procent av de drygt 342 000 röstberättigade.</P>
<P class="p78 ft1">Medborgare från Tyskland och Chile hade det högsta valdeltagan- det, nästan varannan röstberättigad person i dessa grupper deltog i valet. Lägst var valdeltagandet för medborgare från Irak och f.d. Jugoslavien.</P>
<P class="p488 ft23">Tabell 5 utvisar valdeltagandet i procent bland utländska medborgare i kommunfullmäktigevalen <NOBR>1976-1998.</NOBR></P>
<P class="p489 ft9"><SPAN class="ft33">12 </SPAN>Bäck, Henry, Invandrarna, demokratin och samhället, 2 tr. 1998, s. 45.</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1154x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft1">154 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft1">SOU 2000:106</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr0 td187"><P class="p10 ft25">Tabell 5</P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td69"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td69"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td188"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td189"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td189"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td189"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td147"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td147"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
<TD class="tr21 td35"><P class="p10 ft36"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td190"><P class="p490 ft5">Medborgarskaps-</P></TD>
<TD class="tr7 td191"><P class="p203 ft5">1976</P></TD>
<TD class="tr7 td191"><P class="p203 ft5">1979</P></TD>
<TD class="tr7 td191"><P class="p203 ft5">1982</P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p491 ft5">1985</P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p492 ft5">1988</P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p492 ft5">1991</P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p491 ft5">1994</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p492 ft5">1998</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td190"><P class="p490 ft4">land</P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td191"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td194"><P class="p10 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr26 td195"><P class="p10 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr26 td195"><P class="p10 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr26 td195"><P class="p10 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr26 td196"><P class="p10 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr26 td197"><P class="p10 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr26 td197"><P class="p10 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr26 td196"><P class="p10 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr26 td35"><P class="p10 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td190"><P class="p490 ft1">Bosnien-</P></TD>
<TD class="tr7 td191"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td191"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td191"><P class="p493 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p493 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td192"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p493 ft1">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p490 ft1">Herzegovina</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p490 ft1">Chile</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">77</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">70</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">65</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">59</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p25 ft1">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td194"><P class="p490 ft1">Danmark</P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p25 ft1">57</P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p493 ft1">46</P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p493 ft1">49</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p25 ft1">46</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p493 ft1">41</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p493 ft1">42</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p25 ft1">45</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p493 ft1">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p490 ft1">Finland</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">56</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">51</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">49</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">45</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">39</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">35</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">40</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p25 ft1">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p490 ft1">Irak</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">42</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p493 ft1">26</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p490 ft1">Iran</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">-</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">38</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">39</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">41</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">41</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p493 ft1">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td194"><P class="p490 ft1">F. d Jugoslavien</P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p25 ft1">66</P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p493 ft1">56</P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p493 ft1">52</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p25 ft1">45</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p493 ft1">38</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p493 ft1">35</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p25 ft1">27</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p493 ft1">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p490 ft1">Norge</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">59</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">54</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">52</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">49</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">45</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">46</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">42</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p493 ft1">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p490 ft1">Polen</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">64</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">59</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">54</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">47</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">40</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">36</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">32</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p493 ft1">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p490 ft1">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">71</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">57</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">55</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">54</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">50</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">48</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">48</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p25 ft1">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td194"><P class="p490 ft1">Turkiet</P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p25 ft1">63</P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p493 ft1">62</P></TD>
<TD class="tr6 td195"><P class="p493 ft1">61</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p25 ft1">54</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p493 ft1">54</P></TD>
<TD class="tr6 td197"><P class="p493 ft1">51</P></TD>
<TD class="tr6 td196"><P class="p25 ft1">47</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p25 ft1">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p490 ft1">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">67</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">64</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">61</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">59</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">52</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">51</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">51</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p25 ft1">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p490 ft1">USA</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p25 ft1">45</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">45</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p493 ft1">47</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">45</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">44</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p493 ft1">43</P></TD>
<TD class="tr7 td196"><P class="p25 ft1">40</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p493 ft1">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td190"><P class="p490 ft4">Samtliga</P></TD>
<TD class="tr12 td191"><P class="p25 ft4">60</P></TD>
<TD class="tr12 td191"><P class="p493 ft4">53</P></TD>
<TD class="tr12 td191"><P class="p493 ft4">52</P></TD>
<TD class="tr12 td192"><P class="p25 ft4">48</P></TD>
<TD class="tr12 td193"><P class="p493 ft4">43</P></TD>
<TD class="tr12 td193"><P class="p493 ft4">41</P></TD>
<TD class="tr12 td192"><P class="p25 ft4">40</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p25 ft4">35</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft9">Källa: Statistiskt meddelande Me 14 M 9901, Statistiska centralbyrån, juni 1999.</P>
<P class="p494 ft95"><SPAN class="ft12">5.3.7</SPAN><SPAN class="ft94">Rösträtt vid kommunala val i övriga nordiska länder, m.m.</SPAN></P>
<P class="p121 ft25">Danmark</P>
<P class="p120 ft2">Enligt 1 § lov nr. 140 af 8. marts om kommunale valg gäller följande beträffande rösträtt i kommunala val i Danmark. Rösträtt till <SPAN class="ft28">kommu- nalbestyrelsen</SPAN>, som inkluderar <SPAN class="ft28">Borgerrepræsentationen i Køpenhavns Kommune</SPAN>, samt <SPAN class="ft28">amtsrådet </SPAN>har var och en som på valdagen har fyllt 18 år, är fast bosatt i kommunen respektive amtskommunen och som härutöver antingen</P>
<P class="p318 ft1"><SPAN class="ft1">1)</SPAN><SPAN class="ft106">är dansk medborgare,</SPAN></P>
<P class="p89 ft23"><SPAN class="ft1">2)</SPAN><SPAN class="ft107">är medborgare i en av de övriga medlemsstaterna i den europeiska unionen,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">155</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft1">3)</SPAN><SPAN class="ft106">är medborgare i Island eller Norge eller</SPAN></P>
<P class="p495 ft2"><SPAN class="ft1">4)</SPAN><SPAN class="ft108">utan avbrott har varit fast bosatt i landet under de tre senaste åren före valdagen.</SPAN></P>
<P class="p80 ft25">Norge</P>
<P class="p72 ft1">Enligt 50 § Grunnloven har norska medborgare, som har fyllt 18 år, rösträtt vid val till <SPAN class="ft4">Stortinget</SPAN>, <SPAN class="ft4">fylkestingsvalget </SPAN>och <SPAN class="ft4">kommunestyre- valget. </SPAN>Personer som inte är norska medborgare har rösträtt vid fylkestingsvalg och kommunestyrevalg om de har varit införda i norskt folkregister som bosatta i riket de tre senaste åren före valdagen. Personer som är medborgare i annat nordiskt land har rösträtt vid fylkestingsvalg och kommunestyrevalg om de den 31 mars valåret finns införda i norskt folkregister som bosatta i riket (3 § första stycket Valgloven).</P>
<P class="p189 ft25">Finland</P>
<P class="p60 ft1">Enligt 4 kap. 26 § den finska kommunallagen har finska medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som senast valdagen fyller 18 år rösträtt i <SPAN class="ft4">kommunala val </SPAN>som förrättas i kommunen, om de är bosatta i Finland. Andra utlänningar, som inte är <NOBR>EU-medborgare,</NOBR> har rösträtt om de varit bosatta i Finland i två år.</P>
<P class="p348 ft25">Island</P>
<P class="p72 ft1">Enligt lagen om kommunalval nummer 5/1998 har isländska medborgare som är bosatta i ifrågavarande kommun samt har fyllt 18 år rösträtt i det <SPAN class="ft4">kommunala valet </SPAN>i Island. Svenska, danska, finska och norska medborgare har rösträtt i kommunalvalet i Island om de varit bosatta i Island i tre år innan valet äger rum. Andra utlänningar har inte rösträtt i det kommunala valet i Island.</P>
<P class="p76 ft2">Nästa kommunalval i Island äger rum år 2002. Socialdepartementet i Island har upplyst att reglerna - såvitt gäller kravet på tre års bosättning - för nordiska medborgare troligtvis kommer att tas bort till dess.</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">156 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25">Allmänt om rösträtt i staterna inom Europarådet/EU<SPAN class="ft109">13</SPAN></P>
<P class="p120 ft1">I samtliga Europarådets medlemsstater - med undantag för vissa tyska Länder - erhåller man rösträtt vid 18 års ålder. I vissa österrikiska Länder måste man vara 19 eller 20 år för att få rösta. I vissa av medlemsländerna pågår för närvarande en diskussion om att sänka rösträttsåldern från 18 till 16 år.</P>
<P class="p103 ft1">I de flesta av Europarådets medlemsländer är rätten att rösta förbehållen endast de egna medborgarna. I de länder som är medlemmar i EU gäller att varje unionsmedborgare som är bosatt i en medlemsstat i vilken han eller hon inte är medborgare skall ha rätt att delta i kommunala val i denna stat på samma villkor som landets egna medborgare.<SPAN class="ft33">14 </SPAN>För övrigt gäller att endast ett fåtal av Europarådets medlemsländer tillåter utländska medborgare att delta i kommunala val.</P>
<P class="p73 ft1">I <SPAN class="ft4">Irland </SPAN>har varje person som varit bosatt i landet femton arbetsdagar före ”polling day” rätt att rösta i det kommunala valet. I <SPAN class="ft4">Nederländerna </SPAN>har varje utlänning som har varit bosatt i landet under de senaste fem åren rösträtt. I <SPAN class="ft4">Spanien </SPAN>har norska medborgare som är bosatta i landet rösträtt. I <SPAN class="ft4">Storbritannien </SPAN>har medborgare i Commonwealth och British Dependent Territories som är bosatta i landet rösträtt i det kommunala valet.</P>
<P class="p73 ft1">Vi konstaterar att den kommunala kompetensen i Sverige är större än i många andra länder inom Europarådet och EU. Det bör ankomma på regeringen att bevaka och verka för att svenska medborgare som är folkbokförda i andra länder får rättigheter och möjligheter motsvarande de vilka svenska medborgare som är folkbokförda i Sverige har.</P>
<P class="p496 ft95"><SPAN class="ft12">5.3.8</SPAN><SPAN class="ft94">Tidpunkt när kommunal rösträtt kan utövas för första gången</SPAN></P>
<P class="p470 ft25">Föreskrifter om folkbokföring</P>
<P class="p120 ft1">Folkbokföringslagen (1991:481) innehåller huvudsakligen bestämmel- ser om när en person skall anses som bosatt i Sverige och var i Sverige personen skall anses bosatt. I lagen, som trädde i kraft den 1 juli 1991, ersattes begreppen kyrkobokföring och mantalsskrivning av ett enhetligt begrepp, folkbokföring, som omfattar den löpande registre- ringen av befolkningens <NOBR>identitets-,</NOBR> bosättnings- och familjeförhållan-</P>
<P class="p497 ft65"><SPAN class="ft39">13</SPAN><SPAN class="ft86">Uppgifterna har hämtats från Europarådets skrift Electoral systems and voting procedures at local level, Local and regional authorities in Europe, No. 68 1998.</SPAN></P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">14</SPAN><SPAN class="ft81">Enligt Europarådets rapport (se föregående fotnot) hade dock Belgien ännu inte infört rösträtt för unionsmedborgare i kommunalt val år 1998.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1157x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft1">SOU 2000:106 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft1">157</SPAN></P>
<P class="p214 ft2">den i den utsträckning som föreskrivs i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister.</P>
<P class="p77 ft1">Folkbokföring innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister får förekomma i sådant (1 § folkbokföringslagen).</P>
<P class="p78 ft1">Ett barn som föds levande här i landet skall folkbokföras om modern är folkbokförd eller om fadern är folkbokförd och vårdnads- havare. Även ett barn som föds utom landet av en kvinna som är folkbokförd skall folkbokföras (2 § folkbokföringslagen). Ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokförd skall folkbokföras om det har sådan anknytning till landet som framgår av det följande.</P>
<P class="p420 ft1">Förutsättningarna för upptagande i folkbokföringen vid inflyttning i landet regleras i 3 § folkbokföringslagen. Den som efter inflyttning kan antas under sin normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år skall folkbokföras. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och utom landet skall folkbokföras om hon eller han med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist här.</P>
<P class="p76 ft2">Beslutet om att folkbokföra en inflyttad person fattas av skattemyndigheten och ingår i beslutet om folkbokföring i en viss församling och på en viss fastighet.</P>
<P class="p78 ft1">Det grundläggande momentet för bedömningen är att nattvilan eller dygnsvilan regelmässigt tillbringas i landet under den för den inflyttandes förhållanden normala livsföringen. Till vistelser som inte bör anses ingå i normal livsföring hör i första hand sådana vistelser som föranleds eller förlängs av akut sjukdom eller frihetsberövande. När vistelsen i landet är avsedd att vara tidsbegränsad skall folkbokfö- ring ske när vistelsen är avsedd att uppgå till minst ett år. När en vistelse, som från början varit avsedd att vara kortare tid, förlängs bör folkbokföring ske så snart den inflyttades avsikt att vistas här minst ett år står klar eller senast när vistelsen varat i ett år (prop. 1990/91:153 s. 133 f).</P>
<P class="p498 ft2">Vid bedömningen av om den som har sin regelmässiga dygnsvila både utom och inom landet skall folkbokföras bör familjeförhållandena normalt tillmätas störst vikt. Den som vid vistelsen i Sverige bor hos sin familj bör således normalt anses ha sitt egentliga hemvist här. Med familj avses här normalt makar, registrerade partner och sambor enligt dels lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, dels lagen</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">158 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft1">(1987:813) om homosexuella sambor<SPAN class="ft33">15 </SPAN>samt hemmavarande barn. För den som saknar familj bör i första hand anknytning på grund av arbetsförhållandena få väga tyngst. När det gäller personer som inte har anställning eller familj eller då familjen gemensamt har en dubbel bosättning, t.ex. pensionärer som sommartid bor i Sverige och vintertid vistas i ett annat land, får det egentliga hemvistet bestämmas bl.a. med ledning av vistelsens omfattning och bostädernas art. Genom att samtliga omständigheter skall beaktas vid bedömningen av det egentliga hemvistet finns möjlighet att ta hänsyn till de speciella omständigheter som i det enskilda fallet bör få väga tyngst (a.a. s. 134).</P>
<P class="p73 ft1">En person torde anses regelmässigt tillbringa dygnsvilan i landet om hon eller han under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan här minst en gång i veckan eller i motsvarande omfattning men med en annan förläggning i tiden.</P>
<P class="p103 ft1">En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd skall inte folkbokföras om han eller hon saknar sådant tillstånd och det inte finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå folkbokförs (4 § folkbokföringslagen). (De flesta sociala rättigheter är kopplade till det bosättningskrav som tillämpas enligt folkbokföringen.) Motsatsvis av bestämmelsen i 4 § följer att beträffande utlänningar som inte behöver ha uppehållstillstånd, gäller huvudregeln i 3 § (se avsnittet nedan angående föreskrifter om uppehållstillstånd).</P>
<P class="p74 ft1">Synnerliga skäl enligt 4 § folkbokföringslagen anses föreligga om uppehållstillståndsprövningen endast är av formell natur, t.ex. för inflyttande utländskt adoptivbarn till här bosatta personer eller minderåriga barn som återförenas med här bosatta föräldrar som har uppehållstillstånd. Enligt en nyligen (augusti 2000) antagen rekom- mendation från Riksskatteverket - RSV - (central förvaltningsmyndig- het för folkbokföring) föreligger synnerliga skäl om unionsmedborgare har ansökt om uppehållstillstånd.<SPAN class="ft33">16 </SPAN>Synnerliga skäl anses även föreligga om personen utvisats men vistelsen i landet kan förutses vara under längre tid på grund av att någon verkställighet inte skall ske (a.a. s. 134<SPAN class="ft33">17</SPAN>).</P>
<P class="p189 ft25">Föreskrifter om uppehållstillstånd m.m.</P>
<P class="p60 ft2">Krav på uppehållstillstånd regleras primärt i 1 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529). Enligt denna bestämmelse skall en utlänning som vistas i</P>
<P class="p407 ft65"><SPAN class="ft39">15</SPAN><SPAN class="ft81">Samboendekommittén föreslog i september 1999 i betänkandet Nya samboregler (SOU 1999:104) att de båda lagarnas regler samordnas i en lag.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">16</SPAN><SPAN class="ft79">RSV:s Handbok i Folkbokföring avsnitt 18.3.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">17</SPAN><SPAN class="ft79">Se även SOU 1990:50 s. 113.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">159</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft1">Sverige i mer än tre månader ha uppehållstillstånd, om inte utlänningen är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge (första stycket). Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på uppehålls- tillstånd. Regeringen får också föreskriva krav på uppehållstillstånd redan efter en kortare vistelsetid i Sverige än tre månader (andra stycket). En utlänning som är medborgare i en stat som ingår i EES har rätt att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning här men är bosatt inom en annan stat som omfattas av EES- avtalet, dit utlänningen vanligtvis återvänder minst en gång i veckan (3 kap. 2 a § utlänningsförordningen).<SPAN class="ft33">18</SPAN></P>
<P class="p96 ft2">Den största andelen av de som flyttar till Sverige erhåller permanent uppehållstillstånd och skall därmed folkbokföras. Är uppehålls- tillståndet tidsbegränsat till ett år eller mer sker också regelmässigt folkbokföring.</P>
<P class="p500 ft1">Enligt en överenskommelse mellan RSV och Migrationsverket skall Migrationsverket i samband med beslut om uppehållstillstånd för kortare tid än ett år, meddela om detta kan förväntas ligga till grund för folkbokföring, dvs. om vistelsen kan antas uppgå till minst ett år. I situationer då vistelsetiden kan antas uppgå till minst ett år skall således folkbokföring ske. I praktiken innebär huvudregeln om folkbokföring (3 §) att - oavsett vilka uppehållstillstånd som meddelats (förutsatt att sådant meddelats) - folkbokföring skall ske senast när den faktiska vistelsen uppgått till ett år. Det krävs således inte att bosättningen är avsedd att vara av mer permanent natur.<SPAN class="ft33">19</SPAN></P>
<P class="p100 ft23">Hos skattemyndigheten sker folkbokföring normalt någon vecka efter det att uppehållstillstånd meddelats.</P>
<P class="p501 ft65"><SPAN class="ft39">18</SPAN><SPAN class="ft81">Enligt 1 kap. 5 § utlänningslagen skall en utlänning som regel ha arbetstillstånd, om inte utlänningen har permanent uppehållstillstånd eller är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge. Enligt 4 kap. 1 § första stycket utlänningsförordningen är en utlänning från ett </SPAN><NOBR>EES-land</NOBR> undantagen från kravet på arbetstillstånd.</P>
<P class="p324 ft65"><SPAN class="ft39">19</SPAN><SPAN class="ft86">Handläggningstiderna hos Migrationsverket har varierat över åren vilket beror bl.a. på vilket land den sökande kommer ifrån och grunden för ansökan; asyl, anknytning till en person i landet m.m. De genomsnittliga handläggningstiderna vid Migrationsverket år 1999 var 226 dagar i asylärenden och om beslutet överklagades till Utlänningsnämnden ytterligare 343 dagar. (År 1998 var motsvarande siffror 221 respektive 252 dagar). För sökanden från vissa länder kan frågan om uppehållstillstånd ta flera år att utreda. Inom besöks- och bosättningsprocessen uppgår den genomsnittliga handläggningstiden till 67 dagar. Unionsmedborgares uppehållstillstånd tar i genomsnitt 56 dagar. Dessa uppgifter har lämnats av Migrationsverket och grundar sig på en genomsnittsberäkning för hela år 1999.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">160 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25">Föreskrifter om röstlängd</P>
<P class="p120 ft1">När det skall hållas kommunala val skall skattemyndigheten upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. En röstlängd grundar sig på uppgifterna i aviseringsregistret, enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister, 30 dagar före valdagen (7 kap. 4 § vallagen [1997:157]).<SPAN class="ft33">20 </SPAN>Rättelse av felaktiga uppgifter i röstlängden kan ske om skriftlig begäran härom lämnats till skattemyndigheten senast måndagen före valet. Även de som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden kan begära rättelse. Det som har hänt senare än 30 dagar före valdagen får dock inte ligga till grund för sådan rättelse (7 kap. 11 § vallagen).</P>
<P class="p502 ft104">Tidpunkt när rösträtt vid kommunala val kan utövas för första gången</P>
<P class="p459 ft1">Medborgare i länder inom Norden eller EU har rösträtt under samma förutsättningar som svenska medborgare. För medborgare från andra länder gäller den tidigare redovisade treårsregeln. Föreskrifter om folkbokföring och uppehållstillstånd m.m. medför emellertid att den faktiska tidpunkten när utlänningar som kommer till Sverige kan rösta för första gången varierar.</P>
<P class="p348 ft4">Medborgare från länder inom Norden</P>
<P class="p72 ft1">En medborgare i Danmark, Finland, Norge eller Island har rösträtt vid kommunala val om hon eller han är folkbokförd i kommunen. Kan det antas att hon eller han kommer att tillbringa dygnsvilan i Sverige (i princip bo i Sverige) under minst ett år skall folkbokföring ske. Medborgare i våra nordiska grannländer är undantagna från kravet på uppehållstillstånd. Vidare bör beaktas att skattemyndighetens beslut om folkbokföring kan dröja någon vecka efter ansökan och att uppgifterna i röstlängden grundar sig på uppgifterna i aviseringsregist- ret 30 dagar före valdagen. Nordiska medborgare kan således rösta i kommunala val för första gången efter cirka två månaders vistelse i landet.</P>
<P class="p503 ft9"><SPAN class="ft33">20 </SPAN>Uppgifter som har registrerats i ett lokalt folkbokföringsregister eller i det centrala referensregistret och som får förekomma i aviseringsregistret enligt lagen om aviseringsregister skall snarast överföras till registret med hjälp av automatisk databehandling (5 § förordningen [1991:750] om folkbokföringsregister m.m.)</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">161</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft4">Medborgare från länder inom EU (utom Danmark och Finland)</P>
<P class="p120 ft1">En unionsmedborgare har rösträtt vid kommunala val om hon eller han är folkbokförd i kommunen. För folkbokföring krävs att det kan antas att dygnsvilan kommer att tillbringas i Sverige under minst ett år. Enligt folkbokföringslagen krävs för unionsmedborgare som inte är medborgare i Danmark eller Finland - om inte synnerliga skäl föreligger - att hon eller han har beviljats uppehållstillstånd i Sverige <NOBR>(EES-medborgare</NOBR> har under vissa förutsättningar rätt att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd, se ovan). Som nyss sades antog RSV nyligen en rekommendation enligt vilken synnerliga skäl föreligger om unionsmedborgaren har ansökt om uppehållstillstånd. Detta innebär med beaktande av att skattemyndighetens beslut om folkbokföring kan dröja någon vecka efter ansökan och att uppgifterna i röstlängden grundar sig på uppgifterna i aviseringsregistret 30 dagar före valdagen, att även unionsmedborgare kan rösta i kommunala val för första gången efter cirka två månaders vistelse i landet.</P>
<P class="p119 ft4">Övriga utlänningar</P>
<P class="p120 ft1">Annan utlänning än unionsmedborgare och medborgare i Norge eller Island har rösträtt vid kommunala val om hon eller han har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. För folkbokföring krävs som regel uppehållstillstånd. Som framgår av redovisningen ovan är förutsättningen för folkbokföring att vistelsen kan antas uppgå till minst ett år. I praktiken innebär huvudregeln om folkbokföring att sådan skall ske senast när den faktiska vistelsen uppgått till ett år (förutsatt att utlänningen erhållit beslut om uppehållstillstånd), vilket i sin tur innebär att rösträtt erhålls efter, maximalt, cirka fyra års vistelse i Sverige.</P>
<P class="p504 ft19"><SPAN class="ft19">5.4</SPAN><SPAN class="ft59">Val till Sametinget</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">Inledningsvis bör framhållas att Sametinget inte är något organ för självstyrelse, som skall verka i stället för riksdag eller kommunfull- mäktige eller i konkurrens med dessa organ. Sametinget är en statlig myndighet omedelbart under regeringen som har i uppgift att verka för en levande samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Sametingets verksamhet regleras i huvudsak i sametingslagen (1992:1433).</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">162 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft1">Till Sametingets uppgifter hör bl.a. att besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande. Sametinget skall även utse styrelse för sameskolan, leda det samiska språkarbetet, medverka i samhällsplane- ringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten samt informera om samiska förhållanden (2 kap. 1 §).</P>
<P class="p70 ft1">Sametinget består av 31 ledamöter. De utses genom val bland den samiska befolkningen. I 1 kap. 2 § sametingslagen ges en definition av vem som är same enligt lagens mening. Enligt lagen skall ledamot vara svensk medborgare (2 kap. 2 § första stycket). Efter förslag av Same- tinget förordnar regeringen ordförande i Sametinget. Ordföranden skall utses bland tingets ledamöter (2 kap. 2 § andra stycket).</P>
<P class="p87 ft2">Sametinget skall tillsätta en valnämnd som skall svara för valet till Sametinget. För valet utgör landet en valkrets. Följande bestämmelse gäller för rösträtt till Sametinget.</P>
<P class="p466 ft4">3 kap. 3 § sametingslagen</P>
<P class="p477 ft9">Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.</P>
<P class="p74 ft67">I sameröstlängd tas den same upp som anmäler sig till valnämnden och som är svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller fyller 18 år.</P>
<P class="p77 ft67">Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som enligt aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden.</P>
<P class="p398 ft2">Särbehandlingen av utländska samer i förhållande till samer som är svenska medborgare består dels av att utlänningar inte är valbara till Sametinget, dels av att det uppställs en treårsregel för rösträtt.</P>
<P class="p78 ft2">Beträffande kravet på svenskt medborgarskap för valbarhet som ledamot i Sametinget anges följande i specialmotiveringen till sametingslagen (prop. 1992/93:32 s. 62).</P>
<P class="p505 ft67">Sametinget blir som statlig förvaltningsmyndighet en unik företeelse, främst därigenom att myndighetens beslutande organ, själva tinget, i sin helhet utses av enskilda och inte av regeringen. Valet av ledamöter blir en myndighetsutövning genom enskilda. Med hänsyn till att sametinget blir en statlig myndighet som lyder omedelbart under regeringen måste ett krav på att ledamöterna är svenska medborgare finnas.</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">163</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">Vid utformningen av bestämmelsen som föreskriver att samer som är utländska medborgare har rösträtt till Sametinget först efter tre års folkbokföring, har jämförelse gjorts med vad som vid den tidpunkten gällde för utlänningars rösträtt vid kommunala val (prop. 1992/93:32 s. 66).</P>
<P class="p350 ft19"><SPAN class="ft19">5.5</SPAN><SPAN class="ft59">Folkomröstningar</SPAN></P>
<P class="p351 ft12"><SPAN class="ft12">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft61">Folkomröstning i hela riket</SPAN></P>
<P class="p91 ft1">Genom en grundlagsändring år 1922 infördes möjlighet till rådgivande folkomröstning i vårt land. Efter rådgivande folkomröstning fattar riksdagen sitt beslut i frågan obunden av omröstningsresultatet.</P>
<P class="p78 ft1">Möjlighet till beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor infördes år 1979. En sådan fråga kan gälla vilande grundlagsförslag (8 kap. 15 § RF), godkännande av internationell överenskommelse (10 kap. 2 § RF) eller överlåtelse av beslutanderätt till mellanfolklig organisa- tion (10 kap. 5 § RF).</P>
<P class="p73 ft1">Enligt 8 kap. 4 § första stycket RF skall föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket och om förfarandet vid folkomröstning i grundlagsfråga meddelas genom lag. Gemensamma föreskrifter om förfarandet vid båda slagen av folkomröstning har meddelats genom folkomröstningslagen (1979:369). Dessa föreskrifter hänvisar i stor utsträckning till vallagens föreskrifter om förfarandet vid riksdagsval. I 5 § folkomröstningslagen föreskrivs att rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid val till riksdagen.</P>
<P class="p73 ft1">Utöver folkomröstningslagen krävs för varje rådgivande folkomröst- ning en särskild lag, som föreskriver att folkomröstning skall anordnas samt anger den fråga som skall ställas till folket vid tidpunkten för folkomröstningen. Någon sådan särskild lag behövs däremot inte vid folkomröstning i en grundlagsfråga.</P>
<P class="p103 ft1">Folkomröstningslagen har tillämpats vid två folkomröstningar; beträffade kärnkraftsfrågan år 1980 och frågan om svenskt medlemskap i EU år 1994. Det finns inget konstitutionellt eller formellt hinder mot att riksdagen utsträcker rösträtten vid en viss rådgivande folkomröst- ning till den som inte är svensk medborgare men som har rösträtt i kommunala val. Så skedde i 3 § lagen (1980:7) om folkomröstning i kärnkraftsfrågan (KU 1979/80:1y). Utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige den 1 november 1976, 1977 och 1978 var berättigade att delta i valet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">164 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft12">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft61">Kommunal folkomröstning</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Fullmäktige får som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige skall handlägga inhämta synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget. Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersök- ning eller liknande förfarande. Kommunalförbund får dock inte anordna folkomröstning (5 kap. 34 § KomL). I 5 kap. 23 § KomL ges möjlighet för allmänheten att direkt i fullmäktige väcka ärende om att hålla folkomröstning, s.k. folkinitiativ. En förutsättning är att minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlem- marna enar sig om en sådan ansökan. En folkomröstning kan ske i hela eller i en del av en kommun eller av ett landsting. Den kan också omfatta enbart ett urval av medlemmarna (prop. 1993/94:188 s. 53). Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. För rösträtt vid folk- omröstning gäller följande bestämmelse.</P>
<P class="p259 ft4">5 § lagen om kommunala folkomröstningar</P>
<P class="p467 ft67">Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har den som är folkbokförd i kommunen och som fyller 18 år senast på dagen för folkomröstningen.</P>
<P class="p77 ft71">Andra än svenska medborgare har rösträtt bara om de varit folkbokförda i Sverige den 1 november de tre åren närmast före det år då folkomröstningen hålls.</P>
<P class="p77 ft67">Rösträtt vid folkomröstning i ett landsting har den som har rösträtt vid folkomröstning i en kommun inom landstinget.</P>
<P class="p60 ft2">Särbehandlingen såvitt gäller rätten att delta vid kommunala folkomröstningar består i att det för utlänningars rösträtt uppställs ett krav på tre års folkbokföring.</P>
<P class="p77 ft1">Villkoren för rösträtt överensstämmer med vad som gällde för rösträtt vid val till kommun- och landstingsfullmäktige efter 1976 års rösträttsreform. Frågan om utlänningars rösträtt har inte närmare berörts i förarbetena till lagen om kommunala folkomröstningar.<SPAN class="ft33">21 </SPAN>Någon ändring av lagen synes inte heller ha övervägts när reglerna i KomL ändrades till följd av det <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som föreskriver rätt för unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i kommunala val.</P>
<P class="p87 ft2">Regeringen beslutade den 25 november 1999 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att föreslå åtgärder som skall dels öka medborgarnas möjligheter till insyn och deltagande i</P>
<P class="p71 ft9"><SPAN class="ft33">21 </SPAN>Jfr prop. 1993/94:188, bet. 1993/94:KU40, rskr. 1993/94:379.</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td175"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td176"><P class="p10 ft5">Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. <SPAN class="ft10">165</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td177"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td178"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft1">den kommunala demokratin, dels stärka den kommunalrepresentativa demokratins funktionssätt och former (dir. 1999:98). Enligt direktiven skall kommittén bl.a. utvärdera erfarenheterna av s.k. folkinitiativ till kommunala folkomröstningar enligt KomL. Kommittén skall också se över rösträttsbestämmelsen i 5 § lagen om kommunala folkomröst- ningar. Detta i syfte att anpassa den till vad som gäller enligt 4 kap. 2 och 3 §§ KomL. Regeringen anför i direktiven att bestämmelserna skiljer sig åt genom att <NOBR>EU-medborgare</NOBR> har rätt att rösta i kommunala val på samma villkor som svenska medborgare men inte att delta i kommunala folkomröstningar. Kommittén, som får lämna delbetänkan- den, skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 1 februari 2001.</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">166 </SPAN>Rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m.</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">167</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p506 ft37"><SPAN class="ft0">6</SPAN><SPAN class="ft58">Offentliga anställningar och uppdrag</SPAN></P>
<P class="p307 ft19"><SPAN class="ft19">6.1</SPAN><SPAN class="ft59">Vår kartläggning</SPAN></P>
<P class="p318 ft12"><SPAN class="ft12">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft61">Inledning</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Vår kartläggning omfattar i första hand offentliga anställningar och uppdrag för vilka det i lagar och andra författningar uppställs krav på svenskt medborgarskap. Enligt våra direktiv skall emellertid kartlägg- ningen omfatta såväl krav på svenskt medborgarskap som andra krav relaterade till medborgarskap. Detta innebär att även offentliga anställningar och uppdrag för vilka det uppställs andra särskilda behörighetskrav för utlänningar eller vissa grupper av utlänningar i förhållande till vad som gäller för svenska medborgare bör ingå i kartläggningen.</P>
<P class="p73 ft1">Med offentliga anställningar och uppdrag avses såväl anställningar och uppdrag inom staten som inom kommuner och landsting. Såvitt framkommit förekommer krav på svenskt medborgarskap som behörighetsvillkor i lagar och andra författningar - med undantag för säkerhetsklassade anställningar i kommuner och landsting - endast beträffande statliga anställningar och uppdrag.</P>
<P class="p73 ft1">I en del statliga myndigheter och organ ingår ledamöter som utses av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Till vissa av dessa förtroendeuppdrag är endast svenska medborgare valbara. Detta gäller bl.a. förtroendeuppdrag som nämndeman vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol. För andra sådana förtroendeuppdrag uppställs krav på rösträtt vid kommunala val (se kapitel 5). Krav på rösträtt vid val av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige för visst förtroendeuppdrag innebär att utlänningar som inte är medborgare i ett land inom EU, Norge eller Island skall ha varit folkbokförda i Sverige minst tre år i följd för att vara valbara<SPAN class="ft33">1 </SPAN>till förtroendeuppdraget. Rösträtt vid kommunala val är också en förutsättning för att utlänningar skall vara valbara till förtroendeuppdrag inom kommuner och landsting. I lagstiftningen finns sådana krav bl.a. beträffande</P>
<P class="p90 ft9"><SPAN class="ft33">1 </SPAN>Jfr avsnitt 5.3.1 om val till kommun- och landstingsfullmäktige.</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">168 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">överförmyndare och ledamöter i överförmyndarnämnd. I något fall uppställs som behörighetsvillkor krav på att utlänningar skall ha varit folkbokförda under viss tid.</P>
<P class="p78 ft1">Vår ambition har varit att göra en så fullständig kartläggning som möjligt. Det kan emellertid inte uteslutas att det finns ytterligare medborgarskapskrav i lagstiftningen som berör offentliga anställningar eller uppdrag. För vissa anställningar och uppdrag framgår kravet på svenskt medborgarskap enbart av regeringsformens (RF) allmänt utformade föreskrifter. Vidare förekommer det att krav på svenskt medborgarskap eller annat krav relaterat till medborgarskap för anställningar och uppdrag endast framgår indirekt genom t.ex. krav på att en befattningshavare skall vara eller ha varit ordinarie domare eller krav på kommunal rösträtt. Medborgarskapskrav i författningar som enligt våra direktiv ligger utanför uppdraget<SPAN class="ft33">2 </SPAN>har som regel inte redovisats i kartläggningen.</P>
<P class="p87 ft1">I detta kapitel redovisas ett antal anställningar och uppdrag som är förbehållna svenska medborgare eller beträffande vilka det föreskrivs andra särskilda behörighetsvillkor för dem som inte är svenska medborgare.</P>
<P class="p73 ft1">Anställningar och uppdrag för vilka det krävs svenskt medborgar- skap eller uppställs annat krav relaterat till medborgarskap redovisas översiktligt i avsnitt 6.1.2. Därefter redovisas grundläggande bestäm- melser i RF och lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) samt bakgrund och motiv till medborgarskapskravet i nämnda författningar (avsnitt 6.2 - 6.4).<SPAN class="ft33">3 </SPAN>Den svenska regleringens överensstämmelse med <NOBR>EG-rätten</NOBR> behandlas i avsnitt 6.5. I avsnitt 6.6 och följande avsnitt lämnas en utförlig redogörelse för berörda anställningar och uppdrag inom olika verksamhetsområden. Kapitlet avslutas med en redovisning av medborgarskapskrav för s.k. säkerhetsklassade offentliga anställningar (avsnitt 6.16).</P>
<P class="p507 ft12"><SPAN class="ft12">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft61">Schematisk översikt</SPAN></P>
<P class="p91 ft2">I det följande redovisas översiktligt anställningar och uppdrag för vilka det krävs svenskt medborgarskap eller ställs annat krav relaterat till medborgarskap. Översikten är inte heltäckande. I en del fall är det nämligen oklart vilka anställningar och uppdrag som omfattas av en</P>
<P class="p508 ft9"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">Se avsnitt 3.2.</SPAN></P>
<P class="p354 ft71"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft97">Ordet ”tjänst” i RF motsvaras som regel av ”anställning” i LOA. På sikt kommer ord som tjänst och tjänsteman att utmönstras ur lagstiftningen till följd av att tjänstemannainstitutet slopades genom införandet av nya LOA (SFS 1994:260).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">169</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">viss föreskrift, exempelvis 11 kap. 9 § tredje stycket RF. Krav på svenskt medborgarskap som endast följer av reglerna om säkerhetsklas- sade offentliga anställningar (avsnitt 6.16) framgår inte heller av översikten. I den mån det uppställs annat behörighetsvillkor än krav på svenskt medborgarskap har detta anmärkts särskilt. Medborgar- skapskrav för ersättare till ledamöter m.fl. har endast i några fall redovisats i översikten.</P>
<P class="p236 ft12">Grundläggande bestämmelser</P>
<P class="p362 ft104">Krav på svenskt medborgarskap i regeringsformen (RF) (avsnitt 6.2) och i riksdagsordningen (RO)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr24 td202"><P class="p184 ft75">anställning eller upp-</P></TD>
<TD class="tr24 td203"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr24 td204"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr24 td205"><P class="p11 ft75">lagrum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td206"><P class="p184 ft75">drag</P></TD>
<TD class="tr6 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td211"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td213"><P class="p184 ft9">Sveriges statschef</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td211"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">5 kap. 2 § 1 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td214"><P class="p184 ft9">Ledamot av riksdagen</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td215"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">3 kap. 10 § RF jfr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p184 ft9">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td25"><P class="p10 ft9">ersättare</P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p200 ft9">för</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">3 kap. 2 § 1 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td219"><P class="p11 ft9">ledamot</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td211"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td220"><P class="p11 ft110">Statsråd</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td25"><P class="p482 ft9">(krav</P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p200 ft9">på</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">6 kap. 9 § 1 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td220"><P class="p184 ft9">svenskt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td221"><P class="p200 ft9">medborgar-</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td215"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p184 ft9">skap</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td222"><P class="p10 ft9">sedan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td223"><P class="p200 ft9">minst tio</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p184 ft9">år)</P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td211"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr7 td224"><P class="p184 ft9">Domartjänst</P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">(se avsnitt 6.7, 6.8 och 6.10)</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td206"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td225"><P class="p30 ft75">Riksdagen (avsnitt 6.6.1)</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td220"><P class="p184 ft9">Tjänst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td18"><P class="p509 ft9">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td226"><P class="p200 ft110">uppdrag</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p10 ft9">ledamöter i riksbanksfullmäktige</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td220"><P class="p184 ft9">såsom</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td25"><P class="p42 ft9">chef</P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p200 ft9">för</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td22"><P class="p30 ft112">•</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p10 ft9">och Riksbankens direktion</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr16 td227"><P class="p184 ft9">myndighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td228"><P class="p10 ft9">som</P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p200 ft9">lyder</P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p10 ft9">riksdagens revisorer</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">omedelbart under riks-</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p10 ft9">riksdagens ombudsmän (JO)</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p184 ft110">dagen</P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td18"><P class="p40 ft9">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td226"><P class="p200 ft9">såsom</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p10 ft9">ledamöter i Riksdagens valpröv-</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td220"><P class="p11 ft9">ledamot</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td18"><P class="p510 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr20 td229"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td218"><P class="p200 ft110">sådan</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr5 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p10 ft113">ningsnämnd</P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td229"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td215"><P class="p10 ft9">ledamöter i Riksdagens besvärs-</P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr25 td227"><P class="p184 ft114">myndighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td228"><P class="p511 ft114">eller</P></TD>
<TD class="tr25 td218"><P class="p200 ft114">dess</P></TD>
<TD class="tr25 td216"><P class="p10 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr27 td220"><P class="p184 ft9">styrelse</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr27 td25"><P class="p47 ft9">samt</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td218"><P class="p200 ft9">tjänst</P></TD>
<TD class="tr25 td22"><P class="p10 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr25 td215"><P class="p10 ft114">nämnd</P></TD>
<TD class="tr25 td216"><P class="p10 ft45"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td22"><P class="p10 ft115"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td215"><P class="p10 ft9">ledamöter i Riksdagens arvodes-</P></TD>
<TD class="tr28 td216"><P class="p10 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td217"><P class="p184 ft9">eller</P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr7 td230"><P class="p512 ft110">uppdrag</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr7 td226"><P class="p200 ft9">som i</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td22"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td215"><P class="p10 ft9">nämnd</P></TD>
<TD class="tr29 td216"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr10 td217"><P class="p184 ft9">annat</P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td18"><P class="p513 ft9">fall</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr10 td226"><P class="p200 ft9">tillsätts</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td137"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr20 td215"><P class="p10 ft113">ledamöter i Statsrådsarvodes-</P></TD>
<TD class="tr20 td216"><P class="p10 ft35"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td220"><P class="p184 ft9">genom</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td228"><P class="p10 ft9">val</P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p200 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p10 ft9">nämnden</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr7 td227"><P class="p184 ft9">riksdagen</P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9"><SPAN class="ft111">• </SPAN>riksdagens talman och vice</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td217"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p511 ft9">talmän</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td217"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p490 ft9">kammarsekreterare (riksdags-</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p10 ft9">direktör)</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td217"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr7 td215"><P class="p10 ft9">ledamöter i övriga av riksdagen</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td217"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td215"><P class="p10 ft9">valda organ (riksdagsutskotten,</P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td217"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td215"><P class="p10 ft9">valberedningen, utrikesnämnden,</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD colspan=9 class="tr0 td232"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">170 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td233"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td236"><P class="p514 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td237"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td238"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td239"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td240"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td209"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td241"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td208"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td242"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td85"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td243"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td230"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td245"><P class="p10 ft9"><NOBR>EU-nämnden,</NOBR></P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr30 td83"><P class="p515 ft9">riksdagsstyrelsen,</P></TD>
<TD class="tr12 td236"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td230"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td230"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td247"><P class="p10 ft9">krigsdelegationen,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td248"><P class="p10 ft9">styrelsen</P></TD>
<TD class="tr7 td235"><P class="p515 ft9">för</P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td230"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr21 td249"><P class="p10 ft9">riksdagens interparlamentariska</P></TD>
<TD class="tr21 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td230"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td250"><P class="p10 ft9">grupp,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td251"><P class="p516 ft9">Europarådets</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td230"><P class="p515 ft110">svenska</P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td230"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td245"><P class="p10 ft9">delegation,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td125"><P class="p10 ft9">Nordiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td230"><P class="p515 ft9">rådets</P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td230"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr21 td249"><P class="p10 ft9">svenska delegation och OSSE-</P></TD>
<TD class="tr21 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td238"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td239"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td240"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td242"><P class="p10 ft9">delegationen).</P></TD>
<TD class="tr16 td252"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td253"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td255"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td256"><P class="p11 ft9">Chef för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td75"><P class="p10 ft9">kansli</P></TD>
<TD class="tr6 td218"><P class="p200 ft9">som</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td250"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td233"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td214"><P class="p184 ft9">9 kap. 2 § RO</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td230"><P class="p11 ft9">biträder</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td257"><P class="p200 ft9">riksdags-</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td233"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td256"><P class="p11 ft9">utskotten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td75"><P class="p184 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p200 ft9">EU-</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td233"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td258"><P class="p11 ft9">nämnden</P></TD>
<TD class="tr7 td240"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td259"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td260"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td255"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td238"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td239"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td240"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td261"><P class="p30 ft75">Regeringen (avsnitt 6.6.2)</P></TD>
<TD class="tr6 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td255"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td230"><P class="p11 ft9">Ämbete</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td39"><P class="p517 ft9">som</P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p200 ft9">lyder</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td262"><P class="p10 ft9">justitiekanslern (JK)</P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td256"><P class="p11 ft9">omedelbart</P></TD>
<TD class="tr7 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p200 ft110">under</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td247"><P class="p10 ft9">riksåklagaren (RÅ)</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td258"><P class="p11 ft9">regeringen</P></TD>
<TD class="tr7 td240"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td259"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td260"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td255"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td230"><P class="p11 ft9">Tjänst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p490 ft9">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td226"><P class="p200 ft110">uppdrag</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td172"><P class="p30 ft9">Myndigheter som lyder omedelbart</P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">som ovan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td230"><P class="p11 ft9">såsom</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td39"><P class="p518 ft110">chef</P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p200 ft9">för</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr16 td172"><P class="p30 ft9">under regeringen (inkl. JK och RÅ),</P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td256"><P class="p11 ft9">myndighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td75"><P class="p184 ft9">som</P></TD>
<TD class="tr10 td218"><P class="p200 ft9">lyder</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td256"><P class="p30 ft9">se bilaga 4.</P></TD>
<TD class="tr10 td107"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr10 td233"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr10 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr10 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr10 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr10 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td256"><P class="p11 ft9">omedelbart</P></TD>
<TD class="tr7 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p200 ft110">under</P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr11 td172"><P class="p30 ft9">Vissa myndigheter har även berörts i</P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">regeringen eller såsom</P></TD>
<TD class="tr21 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td256"><P class="p11 ft9">ledamot</P></TD>
<TD class="tr7 td244"><P class="p208 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p200 ft110">sådan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td256"><P class="p30 ft9">samband</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p10 ft9">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td10"><P class="p10 ft9">redovisningen</P></TD>
<TD class="tr7 td235"><P class="p515 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td256"><P class="p11 ft9">myndighet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td75"><P class="p40 ft9">eller</P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p200 ft9">dess</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td263"><P class="p30 ft9">medborgarskapskrav</P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p511 ft9">inom</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td230"><P class="p515 ft9">olika</P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td238"><P class="p11 ft9">styrelse</P></TD>
<TD class="tr16 td45"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td263"><P class="p30 ft9">verksamhetsområden.</P></TD>
<TD class="tr16 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td246"><P class="p10 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr32 td239"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td240"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td209"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td210"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td259"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td260"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td252"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td253"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td254"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td255"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td213"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td230"><P class="p11 ft9">Tjänst</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p184 ft9">i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td257"><P class="p200 ft9">Regerings-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr7 td172"><P class="p30 ft9">statssekreterare/kabinettsekreterare</P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">som ovan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">kansliet närmast under</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td233"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td238"><P class="p11 ft110">statsråd</P></TD>
<TD class="tr7 td239"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td240"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td259"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td260"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td255"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td230"><P class="p11 ft9">Tjänst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td107"><P class="p10 ft9">såsom</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td226"><P class="p200 ft9">svenskt</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td262"><P class="p10 ft9">Sveriges ambassadörer</P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">som ovan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td256"><P class="p11 ft9">sändebud</P></TD>
<TD class="tr7 td244"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td229"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td218"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td249"><P class="p10 ft9">Sveriges representanter i mellan-</P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td238"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td239"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td240"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td209"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td210"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td242"><P class="p10 ft9">folkliga organ</P></TD>
<TD class="tr21 td252"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td253"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td255"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft67">I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha eller utöva anställning (tjänst) eller uppdrag hos staten, kommun eller landsting uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">171</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft104">Krav på svenskt medborgarskap i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) (avsnitt 6.3)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td264"><P class="p184 ft75">anställning eller uppdrag</P></TD>
<TD class="tr24 td265"><P class="p11 ft75">lagrum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td266"><P class="p184 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr6 td267"><P class="p10 ft9">åklagare (avsnitt 6.11)</P></TD>
<TD class="tr6 td190"><P class="p11 ft9">5 § LOA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td266"><P class="p184 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr16 td267"><P class="p10 ft9">polis (avsnitt 6.12)</P></TD>
<TD class="tr16 td190"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td268"><P class="p184 ft9"><SPAN class="ft119">• </SPAN>militär anställning (jfr avsnitt 6.13)</P></TD>
<TD class="tr6 td194"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p476 ft9">Beträffande regeringens och riksdagens befogenhet i fråga om meddelande av</P>
<P class="p520 ft65">föreskrifter och beslut i särskilda fall om krav på svenskt medborgarskap, se 6 § LOA.<SPAN class="ft38">4</SPAN></P>
<P class="p521 ft95">Medborgarskapskrav för anställning och uppdrag inom vissa offentliga verksamhetsområden</P>
<P class="p470 ft25">Allmän domstol (avsnitt 6.7)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr27 td202"><P class="p184 ft75">anställning eller upp-</P></TD>
<TD class="tr27 td203"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr27 td269"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr27 td270"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr27 td271"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr27 td272"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr27 td273"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr27 td205"><P class="p11 ft75">lagrum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td274"><P class="p184 ft75">drag</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td275"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td255"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td214"><P class="p184 ft9">Lagfarna domare</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr6 td277"><P class="p10 ft9">ordinarie</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td25"><P class="p511 ft9">domare</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p10 ft9">vid</P></TD>
<TD class="tr6 td278"><P class="p515 ft110">tingsrätt,</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">4 kap. 1 § 1 st RB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td279"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><P class="p10 ft9">hovrätt och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td280"><P class="p515 ft9">Högsta domstolen</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td279"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p10 ft9">(rådman,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td129"><P class="p10 ft9">chefsrådman,</P></TD>
<TD class="tr7 td278"><P class="p515 ft9">lagman,</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td279"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><P class="p10 ft9">hovrättsråd,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td280"><P class="p515 ft9">hovrättslagman,</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td279"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td215"><P class="p10 ft9">hovrättspresident och justitieråd)</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td279"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr33 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr33 td22"><P class="p30 ft111">•</P></TD>
<TD class="tr33 td277"><P class="p10 ft9">icke</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td25"><P class="p10 ft9">ordinarie</P></TD>
<TD class="tr33 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr33 td278"><P class="p515 ft9">domare</P></TD>
<TD class="tr33 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td279"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td281"><P class="p10 ft9">(beredningsjurist</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p511 ft9">eller</P></TD>
<TD class="tr6 td278"><P class="p515 ft9">tings-</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td279"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td215"><P class="p10 ft9">notarie när han eller hon utövar</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td279"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p10 ft9">dömande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td129"><P class="p30 ft9">verksamhet,</P></TD>
<TD class="tr7 td278"><P class="p515 ft9">fiskal i</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td279"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td215"><P class="p10 ft9">tingsrätt, adjungerad ledamot och</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td274"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td282"><P class="p10 ft9">hovrättsassessor)</P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td279"><P class="p184 ft9">Nämndemän</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p200 ft9">vid</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">förtroendeuppdrag som nämndeman</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">4 kap. 6 § 1 st RB och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td279"><P class="p184 ft9">tingsrätt (inkl.</P></TD>
<TD class="tr7 td193"><P class="p200 ft9">fastig-</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td278"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">7 § lagen (1969:246)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">hetsdomstol) och hov-</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td235"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td278"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">om domstolar i fastig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td274"><P class="p184 ft9">rätt</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td275"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td255"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">hetsmål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td214"><P class="p184 ft9">Jurymän i tryckfrihets-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">förtroendeuppdrag som juryman</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">12 kap. 5 § TF och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td213"><P class="p184 ft9">och yttrandefrihetsmål</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td275"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td255"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td276"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">9 kap. 1 § 2 st YGL</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft65"><SPAN class="ft38">4 </SPAN>Riksbankens befogenhet att uppställa krav på svenskt medborgarskap för anställda inom Riksbanken regleras i 9 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges Riksbank (se avsnitt 6.3).</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">172 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr24 td202"><P class="p184 ft9">Andra domare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td283"><P class="p30 ft9">ekonomisk expert i vissa brottmål</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr24 td205"><P class="p11 ft9">4 kap. 10 a § 2 st RB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td284"><P class="p30 ft9">vid tingsrätt och hovrätt</P></TD>
<TD class="tr7 td285"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td241"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td286"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td288"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">skatterättslig expert i vissa brottmål</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">1 kap. 8 § 1 st 2 p och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p30 ft9">vid tingsrätt och hovrätt</P></TD>
<TD class="tr6 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">2 kap. 4 a § 2 p RB jfr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td18"><P class="p11 ft9">28 §</P></TD>
<TD class="tr16 td290"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td22"><P class="p48 ft9">1</P></TD>
<TD class="tr16 td291"><P class="p40 ft9">st</P></TD>
<TD class="tr16 td292"><P class="p200 ft110">lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td293"><P class="p11 ft9">(1971:289)</P></TD>
<TD class="tr7 td291"><P class="p32 ft9">om</P></TD>
<TD class="tr7 td292"><P class="p200 ft9">all-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td294"><P class="p11 ft9">männa</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td295"><P class="p200 ft9">förvaltnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td284"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td285"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td296"><P class="p11 ft9">domstolar</P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td288"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p30 ft9">tekniskt sakkunnig ledamot</P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p515 ft9">som</P></TD>
<TD class="tr16 td18"><P class="p11 ft9">68</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td233"><P class="p38 ft9">§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td297"><P class="p200 ft110">patentlagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">ingår i tingsrätt och hovrätt vid</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td298"><P class="p11 ft9">(1967:837) jfr</P></TD>
<TD class="tr7 td292"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td284"><P class="p30 ft9">handläggning av vissa patentmål</P></TD>
<TD class="tr8 td285"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td212"><P class="p11 ft9">11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">ekonomisk expert i mål enligt kon-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">64 d § 2 st konkur-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td284"><P class="p30 ft9">kurrenslagen vid tingsrätt</P></TD>
<TD class="tr6 td285"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td212"><P class="p11 ft9">renslagen (1993:20)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">särskild ledamot i tingsrätt vid sjö-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">18 kap. 10 § 3 st sjöla-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td284"><P class="p30 ft9">förklaring</P></TD>
<TD class="tr8 td285"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td299"><P class="p11 ft9">gen (1994:1009)</P></TD>
<TD class="tr8 td288"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">särskild ledamot i mål om klander av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">21 kap. 11 § 2 st sjöla-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td284"><P class="p30 ft9">dispasch vid tingsrätt</P></TD>
<TD class="tr6 td285"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td241"><P class="p11 ft9">gen</P></TD>
<TD class="tr6 td286"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td288"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">teknisk ledamot som ingår i</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">3 § och 13 §§ lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td96"><P class="p30 ft9">fastighetsdomstol och hovrätt</P></TD>
<TD class="tr7 td289"><P class="p515 ft9">vid</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td293"><P class="p11 ft9">(1969:246)</P></TD>
<TD class="tr7 td291"><P class="p31 ft9">om</P></TD>
<TD class="tr7 td292"><P class="p200 ft9">dom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">handläggning av vissa fastighetsmål</P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p11 ft9">stolar</P></TD>
<TD class="tr7 td290"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td295"><P class="p200 ft9">i fastighetsmål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td284"><P class="p30 ft9">(fastighetsråd)</P></TD>
<TD class="tr21 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">jfr 11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td214"><P class="p10 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr32 td285"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td241"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td286"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td287"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr32 td288"><P class="p10 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">miljöråd i miljödomstol och miljö-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">20 kap. 4 och 11 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p30 ft9">överdomstol</P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">miljöbalken jfr 11 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td284"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td285"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td296"><P class="p11 ft9">9 § 3 st RF</P></TD>
<TD class="tr21 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td288"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">sakkunnig ledamot i miljödomstol</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">20 kap. 4 § miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">balken jfr 11 kap. 9 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td284"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td285"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td300"><P class="p11 ft9">3 st RF</P></TD>
<TD class="tr16 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td288"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p184 ft9">Andra anställningar</P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p30 ft9">tingsnotarie vid tingsrätt</P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">44 § 2 st förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">(1996:381) med tings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td284"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td285"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td299"><P class="p11 ft9">rättsinstruktion</P></TD>
<TD class="tr16 td288"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p30 ft9">beredningsjurist vid tingsrätt</P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">3 § 2 st förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td293"><P class="p11 ft9">(1997:139)</P></TD>
<TD class="tr16 td291"><P class="p47 ft9">om</P></TD>
<TD class="tr16 td292"><P class="p200 ft9">för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td298"><P class="p11 ft9">söksverksamhet</P></TD>
<TD class="tr16 td292"><P class="p200 ft9">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td293"><P class="p11 ft9">förändrad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td297"><P class="p200 ft110">berednings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">organisation vid tings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">rätterna jfr 44 § 2 st</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td96"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td289"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td298"><P class="p11 ft9">förordningen</P></TD>
<TD class="tr16 td292"><P class="p200 ft9">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td284"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td285"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr16 td212"><P class="p11 ft9">tingsrättsinstruktion</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td301"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td86"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr0 td302"><P class="p482 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td234"><P class="p13 ft1">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td237"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td303"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td304"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td305"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td306"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td303"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td303"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td304"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td305"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td306"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td303"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td307"><P class="p30 ft9">Överrättsnotarie<SPAN class="ft33">5</SPAN>,</P></TD>
<TD class="tr16 td308"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td309"><P class="p515 ft9">hovrättsfiskals-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">38 § 2 st förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">aspirant, hovrättsfiskal och chef för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td310"><P class="p11 ft9">(1996:379)</P></TD>
<TD class="tr7 td222"><P class="p511 ft9">med</P></TD>
<TD class="tr7 td311"><P class="p200 ft110">hov-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr6 td225"><P class="p30 ft9">den administrativa enheten i hovrätt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td312"><P class="p11 ft9">rättsinstruktion</P></TD>
<TD class="tr6 td313"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">Revisionssekreterare och kanslichef i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">27 § 1 st förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td307"><P class="p30 ft9">Högsta domstolen</P></TD>
<TD class="tr16 td308"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td314"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td310"><P class="p11 ft9">(1996:377)</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p511 ft9">med</P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p200 ft9">inst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td86"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td308"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td314"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td315"><P class="p11 ft9">ruktion</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td316"><P class="p200 ft9">för Högsta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td318"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td241"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td305"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td320"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td321"><P class="p11 ft9">domstolen</P></TD>
<TD class="tr16 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td313"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr34 td322"><P class="p11 ft34">Allmän förvaltningsdomstol (avsnitt 6.8)</P></TD>
<TD class="tr34 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr34 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr34 td27"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr34 td315"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr34 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr34 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr34 td234"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td64"><P class="p10 ft16"> </P></TD>
<TD class="tr29 td303"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td317"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td318"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td241"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td305"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td254"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td319"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td323"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td324"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td325"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td319"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft75">anställning eller upp-</P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td308"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td314"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td315"><P class="p11 ft75">lagrum</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td212"><P class="p11 ft75">drag</P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td318"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td241"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td305"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td320"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td324"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td325"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td313"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">Lagfarna domare</P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p30 ft9">ordinarie</P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td20"><P class="p10 ft9">domare</P></TD>
<TD class="tr16 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td53"><P class="p10 ft9">vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td326"><P class="p515 ft9">länsrätt,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">28 § 1 st lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td327"><P class="p30 ft9">kammarrätt</P></TD>
<TD class="tr16 td18"><P class="p40 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr16 td308"><P class="p491 ft9">i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td309"><P class="p515 ft9">Regeringsrätten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td310"><P class="p11 ft9">(1971:289)</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p24 ft9">om</P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p200 ft9">all-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p30 ft9">(rådman,</P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td328"><P class="p490 ft9">chefsrådman,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td326"><P class="p515 ft9">lagman,</P></TD>
<TD class="tr16 td315"><P class="p11 ft9">männa</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td316"><P class="p200 ft9">förvaltnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td307"><P class="p30 ft9">kammarrättsråd,</P></TD>
<TD class="tr16 td308"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td309"><P class="p515 ft9">kammarrättslag-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td310"><P class="p11 ft9">domstolar</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr16 td329"><P class="p30 ft9">man, kammarrättspresident</P></TD>
<TD class="tr16 td314"><P class="p515 ft110">och</P></TD>
<TD class="tr16 td315"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td304"><P class="p30 ft9">regeringsråd)</P></TD>
<TD class="tr16 td305"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td320"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td315"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td311"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">icke ordinarie domare (länsrätts-</P></TD>
<TD class="tr16 td315"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">notarie när han eller hon utövar</P></TD>
<TD class="tr16 td315"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p30 ft9">dömande</P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td328"><P class="p511 ft9">verksamhet,</P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft9">fiskal</P></TD>
<TD class="tr16 td314"><P class="p515 ft9">i</P></TD>
<TD class="tr16 td315"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p30 ft9">länsrätt,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td330"><P class="p516 ft9">adjungerad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td70"><P class="p523 ft9">ledamot</P></TD>
<TD class="tr16 td314"><P class="p515 ft9">i</P></TD>
<TD class="tr16 td315"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td327"><P class="p30 ft9">kammarrätt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td20"><P class="p491 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr16 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td331"><P class="p515 ft9">kammarrätts-</P></TD>
<TD class="tr16 td315"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p30 ft110">assessor)</P></TD>
<TD class="tr16 td318"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td241"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td305"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td320"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td324"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td325"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td313"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">Nämndemän vid läns-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">förtroendeuppdrag som nämndeman</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">20 § 1 st lagen om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">rätt och i kammarrätt</P></TD>
<TD class="tr16 td86"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td8"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td308"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td314"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td315"><P class="p11 ft9">allmänna</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td316"><P class="p200 ft9">förvaltnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td317"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td318"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td241"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td305"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td320"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td321"><P class="p11 ft9">domstolar</P></TD>
<TD class="tr16 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td313"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">Andra domare</P></TD>
<TD class="tr21 td86"><P class="p30 ft9">särskild</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr21 td332"><P class="p490 ft9">värderingsteknisk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td326"><P class="p515 ft9">ledamot</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">21 kap. 9 § 1 st och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">vid prövning av vissa fastighets-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">22 kap. 5 § 2 st fastig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">taxeringsmål i länsrätt och kammar-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td333"><P class="p11 ft110">hetstaxeringslagen</P></TD>
<TD class="tr16 td311"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td317"><P class="p30 ft9">rätt</P></TD>
<TD class="tr7 td318"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td241"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td305"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td320"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td321"><P class="p11 ft9">(1979:1152)</P></TD>
<TD class="tr7 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td313"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td86"><P class="p30 ft9">särskild</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td39"><P class="p10 ft9">ledamot</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td334"><P class="p10 ft9">vid</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td331"><P class="p515 ft9">handläggning</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">23 § 2 st lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">av mål om granskning och kontroll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td310"><P class="p11 ft9">(1990:886)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td335"><P class="p200 ft9">om grans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">av filmer och videogram i kammar-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">kning och kontroll av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td317"><P class="p30 ft9">rätt</P></TD>
<TD class="tr7 td318"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td241"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td305"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td320"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">filmer och videogram</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">särskilda ledamöter i mål om</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">13 a och 17 a §§ jfr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td307"><P class="p30 ft9">laglighetsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td308"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td137"><P class="p10 ft9">i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td70"><P class="p40 ft9">länsrätt</P></TD>
<TD class="tr7 td314"><P class="p515 ft110">och</P></TD>
<TD class="tr7 td315"><P class="p11 ft9">28 § 1</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p10 ft9">st</P></TD>
<TD class="tr7 td222"><P class="p511 ft9">lagen</P></TD>
<TD class="tr7 td311"><P class="p200 ft9">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td327"><P class="p30 ft9">kammarrätt</P></TD>
<TD class="tr8 td18"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td308"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td137"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td53"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td222"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td314"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td315"><P class="p11 ft9">allmänna</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td316"><P class="p200 ft9">förvaltnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td317"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td318"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td241"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td305"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td207"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td254"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td320"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td321"><P class="p11 ft9">domstolar</P></TD>
<TD class="tr7 td319"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td313"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p524 ft9"><SPAN class="ft33">5 </SPAN>Kravet på svenskt medborgarskap för överrättsnotarier framgår av 2 och 4 §§ förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna, jfr 38 § förordningen med hovrättsinstruktion och 38 § förordningen med kammarrättsinstruktion.</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">174 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr10 td202"><P class="p184 ft9">Andra anställningar</P></TD>
<TD class="tr10 td283"><P class="p30 ft9">länsrättsnotarie</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td205"><P class="p11 ft9">39 § 2 st förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p11 ft9">(1996:382) med</P></TD>
<TD class="tr16 td337"><P class="p200 ft9">läns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td338"><P class="p11 ft9">rättsinstruktion</P></TD>
<TD class="tr7 td339"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p30 ft9">överrättsnotarie<SPAN class="ft33">6</SPAN>, kammarrättsaspi-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">38 § 2 st förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">rant, kammarrättsfiskal och chef för</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p11 ft9">(1996:380) med</P></TD>
<TD class="tr16 td337"><P class="p200 ft9">kam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">administrativ enhet i kammarrätt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">marrättsinstruktion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p30 ft9">särskild föredragande i länsrätt och</P></TD>
<TD class="tr21 td336"><P class="p11 ft9">28 § 1 st lagen</P></TD>
<TD class="tr21 td337"><P class="p200 ft9">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">kammarrätt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">allmänna förvaltnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td338"><P class="p11 ft9">domstolar</P></TD>
<TD class="tr16 td339"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">regeringsrättssekreterare och kansli-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">26 § 1 st förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">chef i Regeringsrätten</P></TD>
<TD class="tr16 td336"><P class="p11 ft9">(1996:378) med</P></TD>
<TD class="tr16 td337"><P class="p200 ft9">instr.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td212"><P class="p11 ft9">för Regeringsrätten</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p525 ft120">Särskilda domstolar samt vissa nämnder m.m. med anknytning till rättsväsendet (avsnitt 6.10)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr27 td202"><P class="p184 ft75">anställning eller upp-</P></TD>
<TD class="tr27 td283"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td340"><P class="p11 ft75">lagrum</P></TD>
<TD class="tr27 td341"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p184 ft75">drag</P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td343"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p184 ft9">Ledamöter i Marknads</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">ordföranden, en vice ordförande och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">7 § lagen (1970:417)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">domstolen</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">en särskild ledamot som är lagfarna</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">om marknadsdomstol</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">och har erfarenhet som domare samt</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p11 ft9">m.m.</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td257"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">två ledamöter som är ekonomiska</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td257"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">experter</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td343"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">Ledamöter i Arbets-</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">ordförande och vice ordförande som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">3 kap. 1 § 2 st lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">domstolen</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">är lagfarna och har erfarenhet som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">(1974:371) om rätte-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">domare samt andra ledamöter</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">gången i arbetstvister</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">Ledamöter och före-</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">patenträttsråd som är tekniskt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td256"><P class="p11 ft9">7 § lagen</P></TD>
<TD class="tr7 td257"><P class="p200 ft9">(1977:729)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p184 ft9">dragande i Patentbes-</P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">kunniga eller lagfarna och föredrag-</P></TD>
<TD class="tr16 td36"><P class="p11 ft9">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td344"><P class="p200 ft9">Patentbesvärs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td213"><P class="p184 ft9">värsrätten</P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p30 ft9">ande</P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p11 ft9">rätten</P></TD>
<TD class="tr8 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr8 td343"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p184 ft9">Ledamöter i hyres-</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">en lagfaren ledamot och två andra</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p11 ft9">2 § 3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td344"><P class="p200 ft9">st och 5 § 3 st</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">och arrendenämnder</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">ledamöter</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p11 ft9">lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td344"><P class="p200 ft9">(1973:188) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">arrendenämnder och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">hyresnämnder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p184 ft9">Ledamöter i Rätts-</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">en ordförande som är eller har varit</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p11 ft9">48 § 1</P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p23 ft9">st</P></TD>
<TD class="tr6 td257"><P class="p200 ft9">rättshjälps-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">hjälpsnämnden</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">ordinarie domare, två ledamöter som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">lagen (1996:1619)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">är advokater samt två andra</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td257"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">ledamöter</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td343"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p184 ft9">Ledamöter i Statens</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">ordförande som är lagfaren och har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td256"><P class="p11 ft9">4 § lagen</P></TD>
<TD class="tr6 td257"><P class="p200 ft9">(1976:839)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9"><NOBR>va-nämnd</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">erfarenhet som domare och fem</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">om Statens <NOBR>va-nämnd</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">andra ledamöter.</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td343"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td236"><P class="p184 ft9"><SPAN class="ft33">6 </SPAN>Se föregående fotnot.</P></TD>
<TD class="tr22 td345"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">175</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td202"><P class="p184 ft9">Dispaschör och bi-</P></TD>
<TD class="tr24 td283"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr24 td205"><P class="p11 ft9">15 § förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td214"><P class="p184 ft9">trädande dispaschör</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">(1975:932) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td346"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td347"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">dispaschörsinstruktion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">God man vid fastig-</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">4 kap. 2 § 2 st fastig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">hetsbildningsförrätt-</P></TD>
<TD class="tr7 td231"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">hetsbildningslagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td227"><P class="p184 ft9">ning hos</P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p10 ft9">lantmäteri-</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">(1970:988) jfr 4 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td346"><P class="p184 ft9">myndighet</P></TD>
<TD class="tr7 td347"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">6 § 1 st RB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td214"><P class="p184 ft9">Syneman vid arrende-</P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">2 § förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td214"><P class="p184 ft9">syn enligt jordabalken</P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">(1971:704) om syne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td227"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">män enligt 9 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td346"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td347"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td212"><P class="p11 ft9">jordabalken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td227"><P class="p184 ft9">Ledamöter</P></TD>
<TD class="tr21 td223"><P class="p10 ft9">i övervak-</P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p30 ft9">ordförande, vice ordförande och</P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">37 kap. 2 § BrB jfr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td214"><P class="p184 ft9">ningsnämnder</P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">tillfällig ersättare för dessa som är</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td227"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">lagfarna och har erfarenhet som</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td227"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td223"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">domare</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td227"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td223"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p30 ft9">övriga ledamöter skall ha rösträtt vid</P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">37 kap. 3 § BrB</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td346"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td347"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">val av kommunfullmäktige</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td214"><P class="p184 ft9">Ledamöter i Kriminal-</P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p30 ft9">ordförande som är eller har varit</P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">37 kap. 4 § BrB jfr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td214"><P class="p184 ft9">vårdsnämnden</P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">ordinarie domare (Det uppställs inte</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td227"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">något medborgarskapskrav för öv-</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td346"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td347"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">riga ledamöter.)</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft25">Åklagarväsendet (6.11)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr8 td202"><P class="p184 ft75">anställning eller upp-</P></TD>
<TD class="tr8 td283"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td205"><P class="p11 ft75">lagrum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p184 ft75">drag</P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td348"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td349"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">Åklagarmyndigheter</P></TD>
<TD class="tr16 td225"><P class="p30 ft9">åklagare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td212"><P class="p11 ft9">5 § LOA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td231"><P class="p30 ft9">åklagaraspirant</P></TD>
<TD class="tr21 td334"><P class="p11 ft9">24</P></TD>
<TD class="tr21 td350"><P class="p10 ft9">§ åklagarförord-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">ningen (1996:205) <SPAN class="ft33">7</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p184 ft9">Ekobrottsmyndig-</P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">generaldirektör och avdelningschef</P></TD>
<TD class="tr16 td334"><P class="p11 ft9">13</P></TD>
<TD class="tr16 td350"><P class="p10 ft9">§ förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p184 ft9">heten</P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">vid Ekobrottsmyndigheten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">(1997:898) med instr.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td334"><P class="p11 ft9">för</P></TD>
<TD class="tr16 td350"><P class="p23 ft9">Ekobrottsmyndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td212"><P class="p11 ft9">heten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p184 ft9">Riksåklagaren</P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">riksåklagaren och biträdande riks-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td225"><P class="p30 ft9">åklagaren</P></TD>
<TD class="tr16 td348"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td349"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">biträdande åklagare hos riks-</P></TD>
<TD class="tr16 td334"><P class="p11 ft9">14</P></TD>
<TD class="tr16 td350"><P class="p10 ft9">§ förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">åklagaren</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">(1989:847) med instr.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td225"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td212"><P class="p11 ft9">för Riksåklagaren</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p526 ft9"><SPAN class="ft33">7 </SPAN>Jfr notarieförordningen (1990:469) och medborgarskapskrav för notarier.</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr0 td351"><P class="p10 ft5"><SPAN class="ft10">176 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td291"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td352"><P class="p527 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td237"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td303"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td353"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td342"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td354"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td145"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td287"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td342"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td303"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td352"><P class="p11 ft34">Polisväsendet (6.12)</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td291"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr1 td352"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td64"><P class="p10 ft45"> </P></TD>
<TD class="tr35 td303"><P class="p10 ft16"> </P></TD>
<TD class="tr35 td353"><P class="p10 ft16"> </P></TD>
<TD class="tr35 td342"><P class="p10 ft16"> </P></TD>
<TD class="tr35 td354"><P class="p10 ft16"> </P></TD>
<TD class="tr35 td145"><P class="p10 ft16"> </P></TD>
<TD class="tr35 td287"><P class="p10 ft16"> </P></TD>
<TD class="tr35 td342"><P class="p10 ft16"> </P></TD>
<TD class="tr35 td303"><P class="p10 ft16"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p11 ft75">anställning eller upp-</P></TD>
<TD class="tr21 td110"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td291"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td355"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p11 ft75">lagrum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft75">drag</P></TD>
<TD class="tr7 td353"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td354"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">Polismyndigheterna i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td333"><P class="p30 ft9">länspolismästare,</P></TD>
<TD class="tr21 td74"><P class="p516 ft9">bitr.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td357"><P class="p515 ft9">länspolis-</P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p11 ft9">5 § LOA jfr 1 kap. 4 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">länen</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p30 ft9">mästare,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td104"><P class="p10 ft9">polismästare,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td357"><P class="p515 ft9">polisöver-</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">polisförordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p30 ft9">intendent,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td104"><P class="p30 ft9">polisintendent,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td357"><P class="p515 ft9">polissek-</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p11 ft9">(1998:1558)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr16 td231"><P class="p30 ft9">reterare, polischefsaspirant, kommis-</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr16 td333"><P class="p30 ft9">sarie, inspektör,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td245"><P class="p10 ft9">polisassistent</P></TD>
<TD class="tr16 td355"><P class="p515 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr16 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><P class="p30 ft9">polisaspirant</P></TD>
<TD class="tr7 td354"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">Ledamöter i polisstyr-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td109"><P class="p30 ft9">polischef (länspolismästare)</P></TD>
<TD class="tr7 td355"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">se ovan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">elser</P></TD>
<TD class="tr7 td353"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td354"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td358"><P class="p30 ft9">andra ledamöter (De skall</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td357"><P class="p515 ft9">dessutom</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">5 § 3 st polislagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">ha rösträtt vid val till kommunfull-</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">(1984:387)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td353"><P class="p30 ft9">mäktige.)</P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td354"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">Ledamöter i polis-</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p30 ft9">polischef</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td64"><P class="p31 ft9">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td359"><P class="p515 ft9">ställföreträdande</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">se ovan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">nämnder</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">polischef (länspolismästare eller bitr.</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td312"><P class="p30 ft9">länspolismästare)</P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td312"><P class="p30 ft9">andra ledamöter</P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">5 a § 3 st polislagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">Polishögskolan</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p30 ft9">rektor</P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td291"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td355"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">5 § LOA jfr 1 kap. 4 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td353"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td354"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">polisförordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">Rikspolisstyrelsen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td12"><P class="p30 ft9">överdirektör,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td66"><P class="p10 ft9">avdelningschef</P></TD>
<TD class="tr6 td355"><P class="p515 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">som ovan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td353"><P class="p30 ft9">byråchef</P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td354"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><P class="p30 ft9">rikspolischefen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td360"><P class="p515 ft9">och ledamöterna i</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td361"><P class="p30 ft9">Rikspolisstyrelsens styrelse</P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td112"><P class="p11 ft25">Försvarsmakten (6.13)<SPAN class="ft109">8</SPAN></P></TD>
<TD class="tr36 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr36 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr36 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr36 td291"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr36 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr36 td352"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td64"><P class="p10 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr37 td303"><P class="p10 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr37 td353"><P class="p10 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr37 td342"><P class="p10 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr37 td354"><P class="p10 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr37 td145"><P class="p10 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr37 td287"><P class="p10 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr37 td342"><P class="p10 ft121"> </P></TD>
<TD class="tr37 td303"><P class="p10 ft121"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft75">anställning eller upp-</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td291"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td355"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft75">lagrum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft75">drag</P></TD>
<TD class="tr7 td353"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td354"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">Riksvärderingsnämn-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">ordförande och en ledamot som är</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">20 § 2 st förfogande-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">den</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">eller har varit ordinarie domare samt</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">lagen (1978:262)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td362"><P class="p30 ft9">tre andra ledamöter</P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">Lokala värderings-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">ordförande och två andra ledamöter</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">26 § 3 st förfogande-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">nämnder</P></TD>
<TD class="tr7 td353"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td354"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">Inskrivningsnämnd vid</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td358"><P class="p30 ft9">ordförande som är militär</P></TD>
<TD class="tr7 td291"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td355"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">5 § LOA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">Totalförsvarets plikt-</P></TD>
<TD class="tr7 td110"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td79"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td74"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td291"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td355"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">verk</P></TD>
<TD class="tr7 td353"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td342"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td354"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td145"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td287"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td356"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p528 ft9"><SPAN class="ft33">8 </SPAN>Se även 5 § LOA om krav på svenskt medborgarskap för militär anställning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">177</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr27 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td363"><P class="p30 ft9">andra ledamöter (De väljs av</P></TD>
<TD class="tr24 td364"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td365"><P class="p11 ft9">13 § förordningen</P></TD>
<TD class="tr24 td366"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td181"><P class="p30 ft9">landstingsfullmäktige. Förutom</P></TD>
<TD class="tr6 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">(1995:648) om instr.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td181"><P class="p30 ft9">Medborgarskapskravet skall de</P></TD>
<TD class="tr7 td367"><P class="p515 ft9">ha</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">för Totalförsvarets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">rösträtt vid de kommunala valen.)</P></TD>
<TD class="tr7 td275"><P class="p11 ft9">pliktverk</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td368"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td369"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p184 ft9">Övrigt</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p30 ft9">kvinnor</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p511 ft9">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td370"><P class="p515 ft9">genomgår militär</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td67"><P class="p11 ft9">4 § förordningen</P></TD>
<TD class="tr7 td371"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td332"><P class="p30 ft9">grundutbildning</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td67"><P class="p11 ft9">(1995:240) om</P></TD>
<TD class="tr6 td371"><P class="p200 ft9">möj-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">lighet för kvinnor att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">fullgöra värnplikt eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td277"><P class="p11 ft9">civilplikt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td372"><P class="p200 ft9">med längre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td373"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td374"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td375"><P class="p11 ft9">grundutbildning</P></TD>
<TD class="tr7 td369"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p30 ft9">frivilligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td89"><P class="p10 ft9">försvarsverksamma</P></TD>
<TD class="tr7 td367"><P class="p515 ft9">inom</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">4 § 1 st förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td332"><P class="p30 ft9">totalförsvaret</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td245"><P class="p11 ft9">(1994:524)</P></TD>
<TD class="tr7 td376"><P class="p10 ft9">om</P></TD>
<TD class="tr7 td371"><P class="p200 ft9">fri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td277"><P class="p11 ft9">villig</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td372"><P class="p200 ft110">försvarsverk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td373"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td374"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td275"><P class="p11 ft9">samhet</P></TD>
<TD class="tr7 td208"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td368"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td369"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td332"><P class="p30 ft9">krigsfrivilliga i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td370"><P class="p515 ft9">Försvarsmaktens</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">2 § förordningen (FFS</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td332"><P class="p30 ft9">krigsorganisation</P></TD>
<TD class="tr7 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p11 ft9">1987:12)</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p30 ft9">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td377"><P class="p200 ft9">krigsfri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td277"><P class="p11 ft9">villiga</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td74"><P class="p40 ft9">vid</P></TD>
<TD class="tr6 td371"><P class="p200 ft9">För-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td373"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td374"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td242"><P class="p11 ft9">svarsmakten</P></TD>
<TD class="tr7 td368"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td369"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td181"><P class="p30 ft9">tjänstgöring i hemvärnet</P></TD>
<TD class="tr7 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td277"><P class="p11 ft9">5 § 2 st</P></TD>
<TD class="tr7 td22"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td376"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td371"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td214"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td367"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">hemvärnsförordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td213"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td373"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td374"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td242"><P class="p11 ft9">(1997:146)</P></TD>
<TD class="tr7 td368"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td369"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p529 ft65">Medborgarskapskrav för annan militär personal än deltagare inom frivillig verksamhet, bl.a. krav på svenskt medborgarskap för värnpliktiga, finns i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Lagstiftningen i denna del faller - i enlighet med direktiven för utredningen - utanför kartläggningen.</P>
<P class="p55 ft25">Kronofogdemyndigheterna (6.14)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr24 td378"><P class="p184 ft75">anställning eller uppdrag</P></TD>
<TD class="tr24 td379"><P class="p30 ft75">lagrum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td380"><P class="p184 ft9">regionkronodirektör, chefskronofogde, kronofogde, bi-</P></TD>
<TD class="tr6 td381"><P class="p30 ft9">3 kap. 20 § förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td380"><P class="p184 ft9">trädande kronofogde, kronofogdeaspirant, kronokom-</P></TD>
<TD class="tr7 td381"><P class="p30 ft9">(1988:784) med instr.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td382"><P class="p184 ft9">missarie, kronoinspektör och kronofogdeassistent</P></TD>
<TD class="tr7 td383"><P class="p30 ft9">för exekutionsväsendet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr0 td232"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">178 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td334"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr0 td352"><P class="p527 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td237"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td303"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td384"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td237"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td348"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td303"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td352"><P class="p11 ft34">Övrigt (avsnitt 6.15)</P></TD>
<TD class="tr38 td385"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td334"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr38 td352"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td64"><P class="p10 ft16"> </P></TD>
<TD class="tr29 td303"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td384"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td237"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td348"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr29 td303"><P class="p10 ft116"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft75">anställning eller upp-</P></TD>
<TD class="tr7 td385"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td386"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft75">lagrum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft75">drag</P></TD>
<TD class="tr7 td384"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td237"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td387"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">Elsäkerhetsverket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td388"><P class="p30 ft9">distriktschefer</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td386"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">12 § förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td385"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td386"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">(1992:1139) med instr.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td384"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td237"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td387"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">för Elsäkerhetsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td389"><P class="p30 ft9">generaldirektören</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td387"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">Oljekrisnämnden</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">ordförande och en ledamot som är</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">10 § 1 st oljekrislagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">eller har varit ordinarie domare samt</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">(1975:197)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td390"><P class="p30 ft9">tre andra ledamöter</P></TD>
<TD class="tr7 td387"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">Statliga kommittéer</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">ordförande och övriga ledamöter i en</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">11 kap. 9 § 3 st RF</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td384"><P class="p30 ft9">kommitté</P></TD>
<TD class="tr7 td237"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td387"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td389"><P class="p30 ft9">särskild utredare</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td387"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td385"><P class="p30 ft75">Andra</P></TD>
<TD class="tr7 td64"><P class="p10 ft75">krav</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p40 ft75">relaterade</P></TD>
<TD class="tr7 td386"><P class="p515 ft75">till</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td389"><P class="p30 ft75">medborgarskap<SPAN class="ft109">9</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td387"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">Skattenämnderna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">andra ledamöter än ordförande och</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">7 kap. 6 § 1 st taxer-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">vice ordförande skall ha rösträtt vid</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">ingslagen (1990:324)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">val till kommunfullmäktige (ordfö-</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">rande och vice ordförande skall vara</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">tjänstemän vid skattemyndigheten)</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">Överförmyndare och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td388"><P class="p30 ft9">överförmyndare</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p530 ft9">och ledamöter</P></TD>
<TD class="tr7 td386"><P class="p515 ft9">i</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">19 kap 8 § 1 st</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">överförmyndarnämn-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">överförmyndarnämnd skall ha röst-</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">föräldrabalken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">der</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">rätt vid val till kommunfullmäktige</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">Medborgarvittnen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td388"><P class="p30 ft9">medborgarvittnen</P></TD>
<TD class="tr7 td10"><P class="p531 ft9">som inte</P></TD>
<TD class="tr7 td386"><P class="p515 ft9">är</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">3 § lagen (1981:324)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">svenska medborgare skall ha varit</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">om medborgarvittnen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td225"><P class="p30 ft9">folkbokförda i Sverige sedan tre år</P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">Allmänna försäkrings-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">ledamöter i allmän försäkringskassas</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">18 kap. 32 § 1 st och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">kassor och social-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr7 td231"><P class="p30 ft9">styrelse och i socialförsäkrings-</P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p11 ft9">33 § 4 st lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">försäkringsnämnder</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td231"><P class="p30 ft9">nämnd skall ha rösträtt vid val till</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p11 ft9">(1962:381) om allmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td246"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr7 td390"><P class="p30 ft9">kommunfullmäktige</P></TD>
<TD class="tr7 td387"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD class="tr7 td212"><P class="p11 ft9">försäkring</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p532 ft65"><SPAN class="ft38">9 </SPAN>Till denna kategori hör också vissa ledamöter i övervakningsnämnderna. För ledamöter i polisstyrelser krävs såväl svenskt medborgarskap som rösträtt till kommunfullmäktige (se redovisningen under respektive verksamhetsområde).</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">179</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19"><SPAN class="ft19">6.2</SPAN><SPAN class="ft78">Krav på svenskt medborgarskap i RF</SPAN></P>
<P class="p421 ft1">Enligt 1974 års regeringsform är en utlänning i princip likställd med svenska medborgare i fråga om innehav och utövande av tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun<SPAN class="ft33">10</SPAN>. Det finns emellertid ett stort antal undantag från huvudregeln.</P>
<P class="p73 ft2">Enligt 11 kap. 9 § tredje stycket RF får endast den som är svensk medborgare inneha eller utöva</P>
<P class="p351 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">domartjänst,</SPAN></P>
<P class="p106 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">ämbete som lyder omedelbart under regeringen,</SPAN></P>
<P class="p89 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">tjänst eller uppdrag såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse,</SPAN></P>
<P class="p67 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">tjänst i Regeringskansliet närmast under statsråd eller</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">tjänst såsom svenskt sändebud.</SPAN></P>
<P class="p533 ft1">Även i annat fall får endast den som är svensk medborgare inneha tjänst eller uppdrag, om tjänsten eller uppdraget tillsätts genom val av riksdagen. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha eller utöva tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.</P>
<P class="p103 ft1">Sådana bestämmelser om statliga tjänster och uppdrag finns i 5 och 6 §§ LOA samt i olika författningar som utfärdats med stöd av de nämnda reglerna i RF och LOA. Föreskrifter som uppställer krav på svenskt medborgarskap för innehav eller utövande av vissa tjänster och uppdrag återfinns också i vissa specialbestämmelser i RF.</P>
<P class="p87 ft2">Av 3 kap. 10 § RF (jfr 3 kap. 2 § första stycket RF) framgår att endast svenska medborgare kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.<SPAN class="ft38">11</SPAN></P>
<P class="p77 ft2">Kungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, är rikets statschef (1 kap. 5 § första stycket RF).<SPAN class="ft38">12 </SPAN>För tjänstgöring som statschef krävs bl.a. att denne är svensk medborgare och har fyllt 18 år (5 kap. 2 § första stycket RF). Det saknar betydelse om medborgarskapet förvärvats vid födseln eller genom naturalisation.</P>
<P class="p534 ft9"><SPAN class="ft33">10 </SPAN>Med ”kommun” i RF avses primärkommun och landstingskommun. I kommunallagen (1991:900) används istället termerna kommuner och landsting.</P>
<P class="p239 ft71"><SPAN class="ft39">11</SPAN><SPAN class="ft97">Kravet på svenskt medborgarskap för rätt att rösta och vara valbar vid val till riksdagen skall inte utredas inom ramen för förevarande uppdrag.</SPAN></P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">12</SPAN><SPAN class="ft64">Om konungen är förhindrad att fullgöra sina uppgifter eller inte har uppnått behörig ålder (18 år), eller om det inte finns någon konung, skall statschefsämbetet utövas av en riksföreståndare. Denne kan antingen vara tillfällig eller vald av riksdagen för en längre tid (se 5 kap. </SPAN><NOBR>3-6</NOBR> §§ RF).</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">180 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p535 ft23">Statsråd får enligt 6 kap. 9 § första stycket RF endast den vara som varit svensk medborgare sedan minst tio år.</P>
<P class="p350 ft19"><SPAN class="ft19">6.3</SPAN><SPAN class="ft78">Krav på svenskt medborgarskap i LOA</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">I LOA finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter, myndigheterna under regeringen och de allmänna försäkringskassorna. Med arbetstagare hos riksdagen avses i LOA arbetstagare inom utskottsorganisationen och inom andra hos riksdagen förekommande beredningsorgan som inte är egna myndigheter. LOA är tillämplig även på fullmaktsanställda, bl.a. ordinarie domare. Särskilda föreskrifter för dem finns också i lagen (1994:261) om fullmakts- anställning (1 § LOA). Vissa föreskrifter i LOA gäller även arbets- tagare hos kommuner, landsting och kommunalförbund (se 2 § LOA).</P>
<P class="p73 ft1">Enligt 3 § LOA gäller lagen inte statsråden, riksdagens ombudsmän, arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och som inte är svenska medborgare, och inte heller arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete. För Justitiekanslern, justitieråden och regeringsråden gäller vissa särskilt angivna bestäm- melser i LOA; dock inte 5 och 6 §§ som behandlas i det följande.</P>
<P class="p73 ft1">Föreskrifter om svenskt medborgarskap som behörighetsvillkor för statlig anställning finns i 5 och 6 §§ LOA. I 5 § föreskrivs att utöver de krav på svenskt medborgarskap som följer av RF eller någon annan lag gäller också att bara svenska medborgare får ha en anställning som åklagare eller polis eller ha en militär anställning. I 6 § första stycket ges regeringen befogenhet att föreskriva eller för särskilda fall besluta att vissa kategorier av anställningar skall förbehållas svenska medborgare, nämligen:</P>
<P class="p382 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">anställning inom Regeringskansliet eller utrikesförvaltningen,</SPAN></P>
<P class="p495 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">statlig anställning som kan vara förenad med myndighetsutövning eller handläggning av frågor som rör förhållandet till andra stater eller till mellanfolkliga organisationer,</SPAN></P>
<P class="p59 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">statlig anställning som kan medföra kännedom om förhållanden som är av betydelse för landets säkerhet eller för andra viktiga, allmänna eller enskilda ekonomiska intressen.</SPAN></P>
<P class="p536 ft2">De befogenheter som regeringen har enligt andra och tredje punkterna ovan utövas i fråga om arbetstagare hos riksdagen eller dess myndighe-</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">181</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft2">ter av riksdagen<SPAN class="ft38">13 </SPAN>eller den myndighet som riksdagen bestämmer (6 § andra stycket LOA).</P>
<P class="p77 ft1">Enligt 9 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank får Riksbanken i särskilda fall och under de förutsättningar som uppställs enligt de två sist nämnda punkterna i 6 § första stycket LOA besluta att endast svenska medborgare får vara anställda inom Riksbanken.</P>
<P class="p78 ft1">Ett behörighetskrav som anges i författning är bindande, om inte något annat har angivits. Regeringen får emellertid enligt 11 kap. 12 § RF ge dispens från behörighetsvillkor som den själv bestämt i förordning eller genom särskilt beslut, om inte något annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag. Riksdagen kan också i lag bemyndiga regeringen att medge dispens från ett uppställt behörighetsvillkor.<SPAN class="ft33">14</SPAN></P>
<P class="p103 ft1">Som framgått ovan gäller LOA för arbetstagare men inte för uppdragstagare. Hur gränsen skall dras mellan anställning och uppdrag framgår inte av LOA. Gränsdragningen få göras genom en helhets- bedömning i varje enskilt fall.</P>
<P class="p103 ft2">Den offentligrättsliga regleringen av kravet på svenskt medborgar- skap är avsedd att vara exklusiv. En avtalsreglering i frågan har alltså inte ansetts godtagbar.</P>
<P class="p538 ft123"><SPAN class="ft19">6.4</SPAN><SPAN class="ft122">Bakgrund och motiv till föreskrifterna om svenskt medborgarskap i RF och LOA</SPAN></P>
<P class="p432 ft12"><SPAN class="ft12">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft61">1809 års RF</SPAN></P>
<P class="p539 ft2">Enligt 1809 års regeringsform krävdes som huvudregel svenskt medborgarskap för behörighet till statlig tjänst (28 § första stycket).</P>
<P class="p540 ft1">Bestämmelsen hade efter en grundlagsändring år 1961<SPAN class="ft33">15 </SPAN>följande lydelse:</P>
<P class="p541 ft9"><SPAN class="ft33">13 </SPAN>Enligt 4 § lagen (2000:419) om instruktion för riksdagsförvaltningen får riksdagsförvaltningen, utom såvitt avser Riksbanken, föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får ha anställning vid riksdagen eller dess myndigheter.</P>
<P class="p542 ft65"><SPAN class="ft39">14</SPAN><SPAN class="ft64">Föreligger krig, krigsfara eller utomordentliga förhållanden på grund av krig eller krigsfara, får regeringen, med stöd av 12 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529) meddela särskilda föreskrifter beträffande utlänningars rätt att ha anställning eller offentligt förtroendeuppdrag i landet. En sådan bestämmelse måste dock, för att inte upphöra att gälla, underställas riksdagen inom viss tid och godkännas.</SPAN></P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">15</SPAN><SPAN class="ft86">Grundlagsändringen (SFS 1961 nr 18 och 464) innebar huvudsakligen att vissa grupper av tjänster, nämligen de som krävde naturvetenskaplig, medicinsk eller</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1182x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">182 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p543 ft71">Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra svenska medborgare till alla de ämbeten och tjänster, högre och lägre, vilka äro av den egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar, dock böra vederbörande förut med förslag hava inkommit, där sådana hittills ägt rum. Till lärarebefattningar vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna likväl undantagna, såsom ock till lärare - och andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst, ävensom eljest till befattningar, av vilkas innehavare kräves naturvetenskaplig, medicinsk eller teknisk utbildning, må dock utnämnas även utländske män och kvinnor. Till konsul må ock utlänning nämnas, där lön ej är med befattningen förenad.</P>
<P class="p544 ft1">Enligt ordalydelsen avsåg bestämmelsen bara statliga tjänster som tillsatts av regeringen genom fullmakt. I praxis ansågs den dock omfatta samtliga av regeringen tillsatta ordinarie och extra ordinarie tjänster oavsett anställningsformen. Bestämmelsen utgjorde inte hinder mot att förordna utlänning att på kortare tid som vikarie uppehålla viss tjänst, även om han eller hon inte kunde komma ifråga som ordinarie innehavare av tjänsten. I praxis uppfattades regeln såsom bindande också för av underordnade statliga myndigheter tillsatta tjänster samt i viss mån för kommunala tjänster.</P>
<P class="p101 ft2">I 4 § föreskrevs att statsrådets ledamöter skulle vara infödda svenska medborgare. Vidare uppställde andra författningar krav på svenskt medborgarskap för särskilda tjänster och befattningar. Exempelvis skulle lagfaren domare vara svensk medborgare enligt 4 kap. 1 § RB.</P>
<P class="p545 ft63"><SPAN class="ft12">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft62">Utredningen om översyn av bestämmelserna i 28 § RF om svenskt medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst</SPAN></P>
<P class="p427 ft2">Till grund för grundlagsändringen år 1961 låg ett delbetänkande som en särskild utredningsman lämnat i januari 1960.<SPAN class="ft38">16 </SPAN>I delbetänkandet föreslog utredningen att lagstiftningen i princip inte borde uppställa några hinder för utlänning att erhålla svensk statstjänst. Undantag från</P>
<P class="p546 ft65">teknisk utbildning, i större utsträckning än tidigare skulle vara öppna även för utlänningar.</P>
<P class="p547 ft9"><SPAN class="ft33">16 </SPAN>Svenskt medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst, betänkande avgivet av utredningsmännen för översyn av bestämmelserna i 28 § regeringsformen om svenskt medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst (stencil).</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">183</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">principen borde komma till uttryck genom att det i lag angavs de fall, då viss eller vissa tjänster borde förbehållas de egna medborgarna. Utredningen ansåg att de högre eller i övrigt mera betydelsefulla befattningar som var av mera central betydelse för statslivet och beträffande vilka bestämda föreskrifter kunde lämnas borde anges i grundlag. Gränsdragningen mellan övriga statliga tjänster, som borde kunna besättas endast med svenska medborgare och andra statliga tjänster, skulle enligt utredningen bestämmas i en särskild lag. Utredningen föreslog vidare att lagen skulle innehålla vissa allmänna principer som regeringen skulle tillämpa.</P>
<P class="p74 ft1">I den efterföljande propositionen (prop. 1960 nr. 143) ansåg departementschefen att det var vanskligt att ta definitiv ställning till reformförslaget utan att närmare utredning verkställts beträffande utformningen av den särskilda lag, som skulle komplettera grundlagens bestämmelser. Departementschefen uttalade att han ansåg att det var nödvändigt att erhålla en överblick över hela fältet av de problem, som på förevarande område gjorde sig gällande, innan man vidtog mera genomgripande ändringar i grundlagens då gällande bestämmelser. Denna överblick ansåg han kunna vinnas endast om grundlags- bestämmelserna och den särskilda lagen övervägdes i ett sammanhang. Vidare skulle samråd äga rum med Författningsutredningen.<SPAN class="ft33">17 </SPAN>Enligt departementschefens mening borde - såsom utredningsmannen hade tänkt sig - i grundlagen anges de högre eller i övrigt mera betydelse- fulla befattningarna som borde vara förbehållna svenska medborgare. Han ansåg emellertid att även de allmänna grunder som skulle iakttas vid stiftandet av den särskilda lagen i ämnet, skulle anges i grundlagen.<SPAN class="ft33">18</SPAN></P>
<P class="p548 ft1">Som motiv till en ändrad grundprincip anförde departementschefen bl.a. att statsnyttans krav i vidaste bemärkelse bör vara vägledande vid rekryteringen till de statliga befattningarna. Att vid varje tillfälle kunna förvärva den för tjänsten bäst lämpade var ett allmänt samhällsintresse. Av betydelse var vidare önskemålet om intensifiering av det mellan- folkliga samarbetet, inte minst inom Norden, med därav följande ökad rörlighet på den internationella arbetsmarknaden.<SPAN class="ft33">19</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">Den särskilde utredningsmannen fortsatte sitt arbete efter delvis nya riktlinjer. I slutbetänkandet Utlännings tillträde till offentlig tjänst (SOU 1963:7) lämnade han bl.a. ett justerat förslag till nya grundlags- föreskrifter samt förslag till en ny lag om svenskt medborgarskap som villkor för offentlig anställning.</P>
<P class="p508 ft9"><SPAN class="ft39">17</SPAN><SPAN class="ft79">Se avsnitt 6.4.3.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">18</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 17.</SPAN></P>
<P class="p106 ft9"><SPAN class="ft39">19</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 21 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">184 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft2">Utredningen föreslog - i enlighet med Författningsutredningens bli- vande förslag till ny RF - att bestämmelserna rörande svenskt medborgarskap som villkor för innehav och utövande av offentlig befattning skulle delas upp på olika grundlagsparagrafer, avsedda att ingå i fyra olika kapitel i RF, nämligen:</P>
<P class="p549 ft67"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft69">Ej må till statsråd utses annan än den som genom födelsen blivit svensk medborgare.</SPAN></P>
<P class="p550 ft71"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft70">Endast den som är svensk medborgare må innehava eller utöva tjänst med vilken är förenad myndighetsutövning i ledande ställning eller uppgift att företräda riket eller åliggande av betydelse för rikets säker- het. För innehav eller utövande av annan tjänst, som innefattar myndig- hetsutövning, må såsom villkor uppställas krav på svenskt medborgar- skap; härom stadgas i lag.</SPAN></P>
<P class="p326 ft9"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft68">Endast svensk medborgare må innehava eller utöva domartjänst.</SPAN></P>
<P class="p551 ft67"><SPAN class="ft9">4.</SPAN><SPAN class="ft69">Till riksdagsledamot eller ersättare må väljas endast den som är svensk medborgare och har fyllt tjugotre år samt ej är omyndig.</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">Istället för att i grundlagsbestämmelsen (punkten 2 ovan) räkna upp de tjänster som skulle vara förbehållna svenska medborgare, föreslog utredningen således att det i grundlagen avgavs de allmänna grunderna för den särskilda lagen. Medborgarskapskrav skulle inte kunna uppställas på annan grund än som nämnts i grundlagsstadgandet. Bestämmelsen skulle innefatta såväl innehav som utövande av tjänst. Den skulle därigenom omfatta tillfälliga förordnanden. Vidare föreslog utredningen att grundlagsbestämmelsen skulle gälla även kommunala tjänster, eftersom det saknades anledning att i ifrågavarande hänseende göra skillnad mellan statliga och kommunala tjänster. Utredningen tillade att det i många fall för övrigt torde vara svårt att dra en gräns mellan de båda slagen av befattningar, i synnerhet som uppdelningen av funktioner mellan stat och kommun inte sällan var föremål för förändringar.<SPAN class="ft33">20 </SPAN>Med uttrycket myndighetsutövning torde enligt utredningen förstås "en förvaltningshandling, som antingen är rättsska- pande – i den meningen att den med bindande verkan fastslår vad som är eller skall vara rätt – eller ock innebär meddelande av rättsligt reglerad förpliktelse för enskild".<SPAN class="ft33">21</SPAN></P>
<P class="p552 ft9"><SPAN class="ft39">20</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 24 f.</SPAN></P>
<P class="p354 ft71"><SPAN class="ft39">21</SPAN><SPAN class="ft124">A.a. s. 28 f (Här redovisas även vad som avsågs med "myndighetsutövning i ledande ställning eller uppgift att företräda riket eller åliggande av betydelse för rikets säkerhet").</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">185</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft1">Utredningen ansåg att den särskilda lagen skulle vara av exklusiv karaktär.<SPAN class="ft33">22 </SPAN>I lagförslaget uppställdes krav på svenskt medborgarskap för bl.a. Justitiekanslern, Riksåklagaren, chef för statligt verk, lands- hövding, befattningshavare i departement eller regeringskansli, andra åklagare än Riksåklagaren, befattningshavare inom gren i rikets totalförsvar och polisman.</P>
<P class="p103 ft1">Kravet på svenskt medborgarskap för innehav och utövande av <SPAN class="ft4">domartjänst </SPAN>(punkten 3 ovan) skulle enligt förslaget ingå i ett kapitel i RF om domstolar och rättskipning. Utredningen ansåg att frågan borde vara reglerad i grundlag av hänsyn till domarmaktens betydelse i statslivet.<SPAN class="ft33">23</SPAN></P>
<P class="p311 ft12"><SPAN class="ft12">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft61">Författningsutredningen</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Grundlagsfrågorna prövades därefter av Författningsutredningen i betänkandet Sveriges statsskick (SOU 1963:16 del 1 och SOU 1963:17 del 2). Vid utformningen av förslaget hade Författningsutredningen samrått med den i föregående avsnitt omtalade särskilde utrednings- mannen.</P>
<P class="p553 ft1">Författningsutredningen föreslog i betänkandet<SPAN class="ft33">24 </SPAN>som huvudprincip att utlänning skulle vara oförhindrad att erhålla statstjänst här i landet. Detta borde gälla oavsett om tjänsten var ordinarie eller inte och utan hänsyn till om befattningen tillsattes av regeringen eller av underordnad myndighet. Det låg emellertid i sakens natur, framhöll utredningen, att den angivna principen inte kunde upprätthållas utan betydelsefulla inskränkningar. Ett inte obetydligt antal statstjänster var nämligen uppenbarligen av sådan beskaffenhet att svenskt medborgar- skap måste vara ett ovillkorligt kompetenskrav. Författningsutred- ningen föreslog att i RF skulle anges vissa särskilda kategorier av tjänster, vilka grundlagsenligt skulle förbehållas svenska medborgare. Detta skulle gälla tjänster med vilka var förenad myndighetsutövning i ledande ställning eller uppgift att företräda riket eller åliggande av betydelse för rikets säkerhet. Den närmare preciseringen av vilka tjänster de olika kategorierna omfattade skulle i första hand ske genom särskild lag. Enligt utredningens förslag skulle i RF vidare anges att för innehav eller utövande av annan tjänst, som innefattade myndighets- utövning, fick som villkor uppställas krav på svenskt medborgarskap. Föreskrifter härom skulle meddelas i form av lag. Beträffande de</P>
<P class="p411 ft9"><SPAN class="ft39">22</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 25 och 30 ff.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">23</SPAN><SPAN class="ft79">Se även a.a. s. 29 f där bestämmelsens närmare innebörd utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">24</SPAN><SPAN class="ft79">SOU 1963:17 s. 267.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">186 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft2">närmare motiven för ifrågavarande grundlagsbestämmelser hänvisade Författningsutredningen till vad som den särskilt tillkallade utred- ningsmannen anfört i betänkandet SOU 1963:7.</P>
<P class="p78 ft2">Vid sidan av den allmänna grundlagsbestämmelsen i ämnet föreslog Författningsutredningen några specialbestämmelser som innefattade krav på svenskt medborgarskap. Bland annat föreslog utredningen att endast den som är svensk medborgare skulle få inneha eller utöva <SPAN class="ft28">domartjänst</SPAN>. Den anförde bl.a. följande.<SPAN class="ft38">25</SPAN></P>
<P class="p554 ft71">Att svenskt medborgarskap måste vara ett oeftergivligt krav i fråga om domartjänster framstår som självklart. Med hänsyn till domarmaktens konstitutionella betydelse bör medborgarskapskravet beträffande dessa tjänster fastslås i regeringsformen. Med domartjänst förstås befattning som lagfaren eller icke lagfaren ledamot av allmän och särskild domstol samt förvaltningsdomstol. Såsom tidigare angivits kan jurymän och nämndemän, trots att de är domare, icke betraktas som innehavare av domar<SPAN class="ft125">tjänst</SPAN>. Att emellertid till nämnda uppdrag endast svenska medborgare kan utses har berörts ovan.<SPAN class="ft56">26</SPAN></P>
<P class="p555 ft67">Kravet på svenskt medborgarskap bör avse samtliga domartjänster, oavsett huruvida tjänsten i fråga är ordinarie eller icke. Det bör vidare gälla icke endast den som stadigvarande innehar domartjänst utan även den som i egenskap av exempelvis vikarie tillfälligt utövar domartjänst.</P>
<P class="p120 ft2">När det gällde krav på svenskt medborgarskap för <SPAN class="ft28">statsråd </SPAN>hänvisade Författningsutredningen till behandlingen av den allmänna grundlags- bestämmelsen och tillade:<SPAN class="ft38">27</SPAN></P>
<P class="p556 ft67">Att statsrådstjänst tillhör den kategori tjänster, av vilkas innehavare svenskt medborgarskap skall krävas, torde vara självfallet. För närvarande gäller att statsråd skall vara »infödd» svensk medborgare, dvs. att medborgarskapet skall ha förvärvats genom födseln. Ehuru det knappast finns anledning att tillmäta denna särskilda bestämmelse – uppfattad som en ytterligare garanti för förståelse för och lojalitet mot rikets intressen – någon mera väsentlig betydelse, synes den dock böra bibehållas.</P>
<P class="p557 ft9"><SPAN class="ft39">25</SPAN><SPAN class="ft79">SOU 1963:17 s. 288.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">26</SPAN><SPAN class="ft96">Kravet på svenskt medborgarskap fanns i 12 kap. 5 § TF för jurymän och i</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft9">4</SPAN><SPAN class="ft79">kap. 6 § RB för nämndemän.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">27</SPAN><SPAN class="ft79">SOU 1963:17 s. 212 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">187</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft12">6.4.4</SPAN><SPAN class="ft61">Grundlagberedningen</SPAN></P>
<P class="p558 ft1">Författningsutredningens arbete - bl.a. såvitt avsåg frågan om svenskt medborgarskap som behörighetsvillkor för offentliga anställningar och uppdrag - fullföljdes av en ny parlamentarisk utredning, Grundlag- beredningen (GLB). Dess slutbetänkande, Ny regeringsform - Ny riksdagsordning (SOU 1972:15) avlämnades i mars 1972. GLB föreslog att den nya RF skulle ge uttryck för grundsatsen att utlänning är likställd med svensk medborgare i fråga om möjligheterna att erhålla tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun. Beredningen ansåg dock att det var nödvändigt att göra ett stort antal undantag från grundsatsen. Dessa motiverades enligt beredningen bl.a. av hänsyn till rikets säkerhet och av önskemålet att beslut som rör enskildas rättsliga ställning skulle fattas av svenska medborgare. De viktigaste av de tjänster och uppdrag som skulle vara förbehållna svenska medborgare borde enligt beredningen anges direkt i RF. Denna borde vidare göra det möjligt för riksdagen att genom lag antingen direkt utestänga utlänningar från andra tjänster och uppdrag eller bemyndiga exempelvis regeringen att göra detta efter av riksdagen fastställda riktlinjer.<SPAN class="ft33">28</SPAN></P>
<P class="p559 ft2">GLB:s förslag till lagtext<SPAN class="ft38">29 </SPAN>hade i allt väsentligt samma lydelse som nuvarande bestämmelse i 11 kap. 9 § tredje stycket RF.</P>
<P class="p77 ft2">Beträffande innebörden av bestämningarna <SPAN class="ft28">ämbete som lyder omedelbart under regeringen och myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen </SPAN>anförde GLB:<SPAN class="ft38">30</SPAN></P>
<P class="p560 ft71">Det torde i flertalet fall stå klart huruvida ett organ tillhör dessa kategorier eller ej. Det kan emellertid förekomma att det i instruktionen för en förvaltningsmyndighet anges t.ex. att denna normalt skall följa direktiv utfärdade av en annan förvaltningsmyndighet men att den i vissa fall har att vända sig direkt till regeringen för att inhämta direktiv eller att rapportera om sin verksamhet. Även myndigheter, som intar en sådan ställning och som alltså endast i någon enstaka hänseende kan sägas lyda direkt under regeringen, omfattas av den nu diskuterade bestämmelsen. Bestämmelsen omfattar givetvis också ett sådant under riksdagen lydande organ som fullmäktige i riksbanken, ehuru en av dess ledamöter, ordföranden, utses av regeringen. Beredningen vill i detta sammanhang vidare påpeka att med uttrycket ämbete som lyder omedelbart under regeringen åsyftas sådana</P>
<P class="p561 ft9"><SPAN class="ft39">28</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 203.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">29</SPAN><SPAN class="ft79">10 kap. 14 § tredje stycket i GLB:s förslag.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">30</SPAN><SPAN class="ft79">Se näst föregående not.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">188 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p562 ft67">"enmansmyndigheter" som justitiekanslern och riksåklagaren. Överbefäl- havaren och försvarsgrenscheferna faller också under denna bestämning.</P>
<P class="p57 ft1">Slutligen anmärkte GLB att vissa principiellt viktiga <SPAN class="ft4">tjänster och uppdrag tillsattes genom val av riksdagen</SPAN>, utan att det kunde sägas att de löd under riksdagen. GLB angav därvid Riksdagens ombudsmän, ledamöterna av Valprövningsnämnden, ledamöterna av Besvärs- nämnden, lekmannaledamöterna av riksrätten och tjänsten som kammarsekreterare. För nämnda tjänster och uppdrag ansåg GLB att grundlagen borde kräva svenskt medborgarskap.<SPAN class="ft33">31</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">Föreskrifter med krav på svenskt medborgarskap för innehav av vissa tjänster och uppdrag fanns även på annat håll i GLB:s förslag till RF. I en sådan bestämmelse föreskrevs att som <SPAN class="ft4">statschef </SPAN>får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt tjugofem år.<SPAN class="ft33">32 </SPAN>Enligt GLB borde svenskt medborgarskap självfallet krävas av den som skulle tjänstgöra som statschef.<SPAN class="ft33">33</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">I en annan specialbestämmelse föreskrevs att endast den får vara <SPAN class="ft4">minister </SPAN>som är svensk medborgare sedan minst tio år.<SPAN class="ft33">34 </SPAN>GLB ansåg, främst med tanke på faran för påtryckningar i ett spänt läge, att det var betydelsefullt att grundlagen ställde upp krav på att den som skall vara minister skulle ha varit svensk medborgare under avsevärd tid dess- förinnan. Å andra sidan syntes det, enligt GLB, knappast nödvändigt att hålla fast vid dåvarande regel om svenskt medborgarskap alltsedan födseln. GLB förklarade att tio år syntes vara en rimlig tid.<SPAN class="ft33">35</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">GLB:s förslag till riksdagsordning innehöll en bestämmelse om att <SPAN class="ft4">huvudsekreterare i utskott </SPAN>skall vara svensk medborgare.<SPAN class="ft33">36 </SPAN>I 30 § i den före år 1971 gällande riksdagsstadgan fanns vissa bestämmelser om tjänstemän hos kammare och utskott. Vid övergången till enkam- marriksdag utfärdades inte några nya personalbestämmelser i författningsform, vilka motsvarade dem i den äldre riksdagsstadgan. GLB föreslog mot bakgrund härav att det i 9 kap. RO skulle införas regler om biträde från tjänstemän i det egentliga riksdagsarbetet; enligt 1 § av en <SPAN class="ft4">kammarsekreterare </SPAN>i kammararbetet och i fråga om riksdagens arbetsplanering och enligt 2 § av särskilda sekreterare i utskottsarbetet. GLB konstaterade att huvudsekreterare i utskott skulle vara svensk medborgare enligt 9 kap. 2 § i föreslaget till RO, men</P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft39">31</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 203.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">32</SPAN><SPAN class="ft79">4 kap. 2 § i GLB:s förslag.</SPAN></P>
<P class="p106 ft9"><SPAN class="ft39">33</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 141.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">34</SPAN><SPAN class="ft79">5 kap. 11 § i GLB:s förslag.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">35</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 147.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">36</SPAN><SPAN class="ft79">Numera chefer för kanslier som biträder utskotten och </SPAN><NOBR>EU-nämnden.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">189</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft1">utvecklade inte motiven till medborgarskapskravet ytterligare. Att kammarsekreteraren skulle vara svensk medborgare framgick enligt GLB redan av den grundläggande bestämmelsen om medborgarskap- skrav för innehav och utövande av offentlig tjänst i förslaget till ny RF.</P>
<P class="p322 ft1">GLB lämnade i sitt betänkande (SOU 1972:16) med förslag till följdförfattningar till författningsreformen bl.a. förslag till nya regler i stats- och kommunaltjänstemannalagarna såvitt avsåg utlännings tillträde till statliga och kommunala tjänster. Enligt GLB borde lagreglering som gällde frågan om inskränkningar i möjligheterna för utlänning att vinna tillträde till statlig eller kommunal tjänst i största möjliga utsträckning samlas i stats- och kommunaltjänstemannala- garna.</P>
<P class="p563 ft1">Beredningen föreslog först och främst att det i statstjänste- mannalagen skulle ställas krav på svenskt medborgarskap för tillträde till militära och civilmilitära tjänster. Den konstaterade vidare att det endast i begränsad utsträckning var lämpligt att på detta sätt direkt i lag ange vilka tjänster som borde vara förbehållna svenska medborgare. Enligt beredningens uppfattning uppnådde man de bästa möjligheterna till en lämplig avvägning mellan, å ena sidan, önskemålet att effektivt kunna använda utlänningar i svensk offentlig tjänst och, å den andra, behovet av att reservera vissa uppgifter för svenska medborgare, om regeringen i lag bemyndigades att uppställa krav på svenskt medborgarskap för tillträde till offentlig tjänst. En sådan lösning gjorde det vidare möjligt att på ett smidigt sätt anpassa regelsystemet efter ändrade förhållanden. Bemyndigandet borde enligt GLB utformas så att det gav regeringen möjlighet att dels utfärda generella föreskrifter om begränsningar i rätten att inneha eller utöva offentlig tjänst, dels avgöra frågor om anställande av utlänningar från fall till fall. GLB framhöll att bemyndigandet borde begränsas på så sätt att det endast avsåg de fall där behovet av att utestänga utlänningar var särskilt uttalat. Enligt beredningens uppfattning var detta fallet om tjänsten var förenad med myndighetsutövning, uppgift att företräda riket eller åliggande av betydelse för rikets säkerhet. Motsvarande befogenhet kunde i fråga om riksdagen och dess verk tilläggas organ som riksdagen bestämde.</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">190 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p564 ft63"><SPAN class="ft12">6.4.5</SPAN><SPAN class="ft62">1973 års proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m.m.</SPAN></P>
<P class="p440 ft1">Under hösten 1972 och våren 1973 utarbetades på grundval av GLB:s förslag till ny RF och ny RO<SPAN class="ft33">37 </SPAN>propositionen med förslag till ny RF och ny RO (prop. 1973:90).</P>
<P class="p103 ft1">Departementschefen godtog GLB:s förslag att utlänningar i allmänhet skulle vara likställda med svenska medborgare i fråga om möjligheterna att erhålla tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun samt att endast de viktigaste av de tjänster och uppdrag som måste förbehållas svenska medborgare skulle anges i RF och att i övrigt krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha och utöva uppdrag hos staten eller kommun skulle uppställas i lag eller enligt förutsättningar som angavs i lag. Han föreslog en bestämmelse som i sak överensstämde med GLB:s ifrågavarande förslag. Härigenom tillgodosågs, enligt departementschefen, såväl intresset att erhålla så kvalificerade innehavare som möjligt av allmänna tjänster som önskemålet om en intensifiering av det mellanfolkliga samarbetet.<SPAN class="ft33">38</SPAN></P>
<P class="p73 ft2">Departementschefen hade inte heller någon avvikande mening vad avsåg GLB:s förslag om krav på svenskt medborgarskap för den som tjänstgör som statschef.<SPAN class="ft38">39</SPAN></P>
<P class="p78 ft1">Vidare konstaterade departementschefen att den av GLB föreslagna bestämmelsen om att statsråd skulle ha varit svenska medborgare sedan minst tio år inte hade mött någon kritik under remissbehandlingen. Av skäl som beredningen hade angett ansåg han att den som endast under mera begränsad tid hade varit svensk medborgare inte borde få tillhöra regeringen samt anslöt sig till vad beredningen hade föreslagit i frågan.<SPAN class="ft33">40</SPAN></P>
<P class="p565 ft1">Departementschefen erinrade om att en motsvarande special- bestämmelse beträffande huvudsekreterare hos riksdagsutskott hade tagits upp i förslaget till RO. Han anförde slutligen att i övrigt torde frågan om komplettering av den allmänna grundlagsbestämmelsen med bestämmelser i andra lagar få anmälas i ett senare sammanhang.<SPAN class="ft33">41</SPAN></P>
<P class="p566 ft9"><SPAN class="ft39">37</SPAN><SPAN class="ft79">SOU 1972:15.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">38</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 405 f.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">39</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 271 f.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">40</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 283.</SPAN></P>
<P class="p106 ft9"><SPAN class="ft39">41</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 407.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">191</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft2">I juni 1973 antog riksdagen ett vilande förslag till ny RF och ny RO. Ett andra beslut fattades sedan år 1974, och författningarna trädde i allt väsentligt i tillämpning den 1 januari 1975.<SPAN class="ft38">42</SPAN></P>
<P class="p567 ft63"><SPAN class="ft12">6.4.6</SPAN><SPAN class="ft62">1974 års proposition med förslag till lag om ändring i statstjänstemannalagen (1965:274), m.m.</SPAN></P>
<P class="p404 ft1">Den aviserade kompletteringen av de allmänna grundlagsbestämmel- serna – med GLB:s betänkande SOU 1972:16 som grund – behandlades i propositionen med förslag till lag om ändring i statstjänstemanna- lagen, m.m. (prop. 1974:174, Anställningsskydd i statlig tjänst, m.m.).</P>
<P class="p73 ft2">Föredraganden – som i allt väsentligt anslöt sig till den lösning som hade förordats av GLB – anförde bl.a. följande:<SPAN class="ft38">43</SPAN></P>
<P class="p556 ft71">Den nya RF kräver att förutsättningarna för att uppställa krav på svenskt medborgarskap för tillträde till bl.a. statliga tjänster anges i lag. Riksdagens inflytande över hithörande frågor, bör som grundlagberedningen (GLB) har föreslagit, säkras genom lagregler som innebär att regeringens kompetens att förbehålla tjänster åt svenska medborgare begränsas till att avse endast tjänstekategorier i fråga om vilka det föreligger ett särskilt behov av sådan kompetens.....</P>
<P class="p568 ft71">GLB har föreslagit att det direkt i StjL<SPAN class="ft56">44 </SPAN>uppställs krav på svenskt medborgarskap endast för tillträde till ett par kategorier tjänster, nämligen militära och civilmilitära sådana. Den föreslagna lagtexten öppnar å andra sidan inte någon dispensmöjlighet i fråga om dessa tjänster. Jag anser att man, i syfte att göra regleringen så klar och lättillämpad som möjligt, bör ansluta sig till de principer som kommer till uttryck i den föreslagna bestämmelsen. Detta innebär att endast sådana tjänstekategorier, som dels är särskilt betydelsefulla från de här aktuella synpunkterna, dels lätt avgränsbara, dels utan undantag skall förbehållas svenska medborgare, anges direkt i StjL. Man bör t.ex. inte låta det lagfästa kravet på svenskt medborgarskap omfatta samtliga tjänster inom det militära försvaret eftersom det, såvitt gäller civila tjänster vid försvarsmakten, kan bli aktuellt med individuella undantag från ett sådant krav. Jag föreslår därför att man godtar den av GLB föreslagna regeln om militära och civilmilitära tjänster.</P>
<P class="p569 ft65"><SPAN class="ft39">42</SPAN><SPAN class="ft86">KU 1973:26, rskr 1973:265, KU 1974:8, rskr 1974:19 samt SFS 1974:152 och 1974:153.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">43</SPAN><SPAN class="ft79">A.a. s. 74 ff.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">44</SPAN><SPAN class="ft79">Statstjänstemannalagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">192 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p570 ft71">Enligt min uppfattning finns det ytterligare ett par kategorier av tjänster som, i likhet med de militära och civilmilitära tjänsterna, med fördel kan förbehållas svenska medborgare genom bestämmelser direkt i StjL. RÅ har i sitt remissyttrande över GLB:s förslag uttalat att åklagares eller polismans befogenhet över huvud taget inte borde utövas av annan än svensk medborgare. Bestämmelser av denna innebörd borde enligt RÅ tas in i lagtexten. Jag ansluter mig till denna uppfattning. Begreppen åklagare och polisman är båda klara till sin innebörd och båda dessa tjänstekategorier är av den karaktären att de inte i något fall bör stå öppna för andra än svenska medborgare. Jag kan i sammanhanget erinra om att krav på svenskt medborgarskap för innehav eller utövande av domartjänst finns intaget redan i grundlagstexten. Jag föreslår således att bestämmelsen i StjL skall innehålla en föreskrift att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva militär eller civilmilitär tjänst eller tjänst som åklagare eller polisman.</P>
<P class="p571 ft71">GLB:s förslag innebär i övrigt att regeringens kompetens att stänga tjänster för utlänningar begränsas till att avse tjänst med vilken är förenad myndighetsutövning, uppgift att företräda riket eller åliggande av betydelse för rikets säkerhet. Förslaget har i denna del inte föranlett någon erinran under remissbehandlingen, och det torde i stort sett träffa de kategorier i fråga om vilka det är särskilt betydelsefullt att regeringen får besluta. Vissa smärre modifikationer är dock nödvändiga.</P>
<P class="p344 ft71">Det område som enligt GLB:s förslag överlämnas till regeringen torde i några hänseenden vara för snävt tilltaget. Enligt min uppfattning är den verksamhet som bedrivs inom regeringskansliet och i utrikesförvaltningen av den beskaffenhet att det stora flertalet tjänster där bör vara förbehållna svenska medborgare. De kriterier för att utestänga andra än svenska medborgare som uppställs i beredningens förslag täcker emellertid endast en del av behovet inom de nu nämnda verksamhetsområdena. Även tjänster som inte är förenade med myndighetsutövning, uppgift att företräda riket eller åliggande av betydelse för rikets säkerhet bör på dessa områden kunna förbehållas svenska medborgare. Jag föreslår därför att regeringen i StjL ges en generell behörighet att förbehålla svenska medborgare tjänster i regeringskansliet och utrikesförvaltningen.</P>
<P class="p572 ft67">Vad beträffar innebörden av begreppet myndighetsutövning hänvisar GLB till uttalanden i ämbetsansvarskommitténs betänkande (SOU 1972:1) Ämbetsansvaret II s. 129 f. Jag kan också nämna att justitieministern har utförligt diskuterat begreppet i prop. 1971: 30 med förslag till förvaltningsrättsreform, del 2, s. 334, och i prop. 1972: 5 med förslag till skadeståndslag, s. 498 ff. Begreppet myndighetsutövning förekommer vidare bl.a. i 11 kap. 6 § nya RF. Sammanfattningsvis kan sägas att med myndighetsutövning förstås utövning av befogenhet att bestämma om</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">193</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p573 ft67">förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande (jfr 3 § första stycket förvaltningslagen).</P>
<P class="p574 ft71">Det torde förhålla sig så att ett mycket stort antal statliga tjänster på olika nivåer kan vara förenade med myndighetsutövning i någon form. Det torde inte vara nödvändigt att kräva svenskt medborgarskap som villkor för tillträde till alla sådana tjänster. Att i lagtexten skilja ut de typer av myndighetsutövning som skall kunna förbehållas svenska medborgare i motsats till övriga former av sådan verksamhet torde emellertid inte vara möjligt. Jag föreslår därför att GLB:s förslag i denna del godtas. Självfallet är emellertid att regeringen måste utnyttja ett bemyndigande av nu diskuterat slag på sådant sätt att de syften som ligger bakom den nya grundlagsregleringen inte äventyras.</P>
<P class="p343 ft71">Vad gäller innebörden av det i GLB:s förslag uppställda kriteriet "uppgift att företräda riket" hänvisar beredningen till vissa uttalanden i betänkandet (SOU 1963: 7) Utlännings tillträde till offentlig tjänst, s. 29. Enligt dessa uttalanden åsyftas med ifrågavarande bestämning tjänsterna i den diplomatiska och konsulära karriären samt de tjänster som innehas av personer, som utan att tillhöra denna karriär har knutits till utrikes- representationen för vissa bestämda uppgifter, t.ex. <NOBR>press-,</NOBR> <NOBR>handels-,</NOBR> lantbruks- och andra specialattachéer, samt vissa kategorier administrativa befattningshavare.</P>
<P class="p572 ft67">Det är tydligt att de nu nämnda kategorierna av tjänster samtliga omfattats av det av mig föreslagna kriteriet "tjänst i utrikesförvaltningen". Något behov av att behålla bestämningen "uppgift att företräda riket" föreligger därför inte. Däremot bör man vid utformningen av bestämmelserna i StjL beakta att ärenden som kräver internationella kontakter eller i övrigt har internationella aspekter under senare decennier har blivit allt vanligare hos statliga organ utanför utrikesförvaltningen. Som exempel på detta kan nämnas SIDA, kommerskollegium, export- kreditnämnden och de svenska biståndskontoren i utlandet. Enligt min mening bör regeringen ges behörighet att också i fråga om myndigheter och andra organ utanför den egentliga utrikesförvaltningen reservera tjänster, vilkas innehavare sysslar med internationella frågor, för svenska medborgare. Jag föreslår därför att det i StjL som en grund för att utesluta utlänningar från tjänst anges att med tjänsten kan vara förenad handläggning av frågor som rör förhållandet till annan stat eller mellanfolklig organisation. Att denna bestämning och, kriteriet "tjänst i utrikesförvaltningen" i ganska stor utsträckning täcker samma område torde inte ge upphov till några komplikationer.</P>
<P class="p575 ft67">Också i fråga om bestämningen "åliggande av betydelse för rikets säkerhet" hänvisar GLB till SOU 1963: 7, s. 29. Enligt de uttalanden som görs där avses med detta uttryck i första hand befattningar inom totalförsvarets olika grenar. Därjämte avses tjänster inom polis- och</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">194 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft71">åklagarväsendet samt inom kommunikationsverken, i den mån befattningshavaren har med hänsyn till rikets säkerhet betydelsefull arbetsuppgift. Också befattningarna i statsdepartementen sägs i stor omfattning få föras hit. Det sägs vidare att arbetsuppgifter av angiven art undantagsvis kan förekomma även inom andra myndigheter.</P>
<P class="p577 ft71">Den av GLB använda bestämningen torde i huvudsak täcka behovet att reservera tjänster för svenska medborgare på de områden som är viktiga från försvarssynpunkt. Den kan emellertid i ett hänseende ge upphov till tvekan. Man kan nämligen tänka sig tjänster som visserligen innefattar åligganden som knappast kan sägas i och för sig vara av betydelse för rikets säkerhet - maskinskrivning, stencildragning etc - som ändå kan medföra kännedom om förhållanden som är av stor betydelse från säkerhetssyn- punkt. Lagtexten bör utformas så att det klart framgår att det ingår i regeringens kompetens att reservera också tjänster av senast nämnt slag för svenska medborgare. Jag föreslår där att bestämmelsen i StjL i denna del utformas så att den kommer att avse tjänst som kan medföra kännedom om förhållande av betydelse för rikets säkerhet.</P>
<P class="p578 ft71">De nu diskuterade bestämningarna torde i allt väsentligt täcka behov av att kunna reservera statliga tjänster för svenska medborgare. Man kan emellertid inte utesluta att det undantagsvis finns behov av att i andra fall kunna utestänga utlänningar. Jag syftar på tjänster, som inte är hänförliga till någon av de hittills nämnda kategorierna men som kan medföra mera betydande insyn i det svenska kreditväsendet och i det svenska näringslivet i övrigt. Tjänster av detta slag kan finnas vid sådana myndigheter som bankinspektionen, arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket. Jag kan i sammanhanget nämna att riksbanksfullmäktige nyligen under åberopande av sådana synpunkter uttalat sig för att i princip samtliga tjänster vid riksbanken bör vara förbehållna svenska medborgare. Mot bakgrund av det anförda förordar jag en bestämmelse som innebär att också tjänst som medför kännedom om förhållande, som rör betydelsefullt allmänt eller enskilt ekonomiskt intresse kan förbehållas svensk medborgare.</P>
<P class="p465 ft1">Förslaget i propositionen 1974:174 omfattade således de bestämmelser som erfordrades utöver grundlagsregleringen för att man efter den 1 januari 1975 skulle kunna förbehålla statliga anställningar för svenska medborgare "i behövlig omfattning". Riksdagen godtog regeringens förslag<SPAN class="ft33">45 </SPAN>och de nya reglerna, som infördes genom ändring av statstjänstemannalagen, trädde i kraft ovan nämnda dag.<SPAN class="ft33">46</SPAN></P>
<P class="p73 ft2">Lagen (1976:600) om offentlig anställning, gamla LOA, tillkom som ett resultat av 1976 års arbetsrättsreform. Lagen ersatte stats- och</P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft39">45</SPAN><SPAN class="ft79">InU 33, rskr 401.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">46</SPAN><SPAN class="ft79">SFS 1974:1009 (4 § andra stycket statstjänstemannalagen).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">195</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">kommunaltjänstemannalagarna. Bestämmelserna i statstjänstemanna- lagen om svenskt medborgarskap som behörighetsvillkor för statstjänst fördes i stort sett oförändrade över till 4 kap. 2 § gamla LOA.<SPAN class="ft33">47 </SPAN>Till skillnad från statstjänstemannalagen omfattade LOA förutom tjänstemän också arbetstagare hos staten. Betydelsen av detta var inte särskilt stor, eftersom arbetstagarna på statens område med några få undantag skulle anställas som tjänstemän.<SPAN class="ft33">48 </SPAN>Ordet "civilmilitär" i 4 kap. 2 § gamla LOA utgick år 1983 (SFS 1983:340). Lagändringen var en konsekvens av en ändrad indelning av Försvarsmaktens personal, där begreppet civilmilitär inte skulle finnas kvar. All personal som ingick i den militära krigsorganisationen skulle benämnas militär personal.<SPAN class="ft33">49</SPAN></P>
<P class="p579 ft1">Gamla LOA ersattes av lagen (1994:260) om offentlig anställning år 1994.<SPAN class="ft33">50 </SPAN>Bestämmelser om svenskt medborgarskap som behörighetskrav för statlig anställning infördes i lagens 5 och 6 §§. Föredragande statsrådet anförde i propositionen till den nya lagen att han inte ansåg att det fanns någon anledning att i sak ändra dåvarande reglering av de grundläggande behörighetsvillkoren och befordringsgrunderna för statliga anställningar.<SPAN class="ft33">51</SPAN></P>
<P class="p580 ft24"><SPAN class="ft19">6.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft98">EG-rätten</SPAN></NOBR> och kravet på svenskt medborgarskap</P>
<P class="p64 ft1">Enligt artikel 39.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> skall fri rörlighet för arbetstagare säkerställas inom gemenskapen (principen om arbetskraftens fria rörlighet). Den fria rörligheten innebär att "all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställ- ningsvillkor" (art. 39.2 EG). Rätten till fri rörlighet - med förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa - innefattar enligt artikel 39.3 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> rätt att</P>
<P class="p581 ft9"><SPAN class="ft39">47</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1975/76:105 (bil 2), InU 1975/76:45, rskr 1975/76:404.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">48</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1993/94:65 s. 34.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">49</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1982/83:143, FöU 1982/83:13, rskr 1982/83:299.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">50</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1993/94:65, bet. 1993/94:AU16, rskr 1993/94:257.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">51</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1993/94:65 s. 44.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">196 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">anta faktiska erbjudanden om anställning,</SPAN></P>
<P class="p582 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">förflytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium för detta ändamål,</SPAN></P>
<P class="p89 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">uppehålla sig i en medlemsstat i syfte att inneha anställning där i överensstämmelse med de lagar och andra författningar som gäller för anställning av medborgare i den staten och</SPAN></P>
<P class="p89 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställd där, på villkor som skall fastställas av kommissionen i tillämpningsföreskrifter.</SPAN></P>
<P class="p421 ft1">Den fria rörligheten innebär således att en arbetstagare från ett <NOBR>EU-land</NOBR> kan söka utannonserade arbete i varje annat <NOBR>EU-land</NOBR> och att arbetstagaren därvid har rätt att resa in samt vistas i landet. Förbudet mot diskriminering gäller också sociala och skattemässiga förmåner, rätten att delta i omskolnings- och utbildningsprogram, fackligt medlemskap m.m. Särregler i nationell lagstiftning om krav på visst medborgarskap för anställning är därmed som huvudregel inte tillåtna.</P>
<P class="p73 ft1">Enligt artikel 39.4 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> skall bestämmelserna i artikel 39 <NOBR>1-3</NOBR> inte tillämpas på anställning i offentlig tjänst. Undantaget gäller endast själva anställningen. När en person väl är anställd gäller inte undantaget och diskriminering får inte ske på grund av den anställdes medborgarskap i annat land.</P>
<P class="p73 ft1">Bestämmelserna i artikel 39 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> äger direkt effekt och ger alltså enskilda personer rättigheter som kan direkt tillämpas av nationella domstolar.</P>
<P class="p78 ft1"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har i ett antal avgöranden behandlat innebörden av undantaget för offentlig anställning i artikel 39.4 och därvid konstaterat att, även om medlemsstaterna har ett berättigat intresse av att förbehålla vissa anställningar inom den offentliga sektorn för sina egna medborgare, är denna rätt inte absolut. Eftersom det är en inskränkning i den fria rörligheten ges den en snäv tolkning. Undantaget omfattar endast anställningar inom den offentliga förvaltningen som är förbundna med myndighetsutövning eller tillvaratagande av statens allmänna intressen. Undantaget avser både statliga och kommunala anställningar, såväl arbetstagare som tjänstemän och både privat- rättsliga och offentligrättsliga anställningsförhållanden.</P>
<P class="p583 ft67">I målet 149/79 Kommissionen mot Belgien (1980) E.C.R. 3881 uttalade domstolen att undantaget från principen om arbetskraftens fria rörlighet endast gäller anställningar som står i direkt förbindelse med den offentliga förvaltningens särskilda verksamhet, nämligen den del av verksamheten som avser utövande av offentlig myndighet eller ett ansvar för att värna om statens eller andra offentliga myndigheters allmänna intressen. Sådana</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">197</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p584 ft71">anställningar förutsätter nämligen, enligt domstolen, att arbetstagaren känner en särskild solidaritet med staten. Däremot omfattar undantaget inte anställningar som, oavsett att de finns inom den offentliga sektorn, inte innebär ett deltagande i uppgifter som hör till det egentliga myndighetsutövningsområdet (den egentliga administrationen). Det räcker inte att tjänsten innefattar myndighetsutövning. Myndighetsutövningen skall dessutom vara av sådan natur att den handlar om skyddet av statens allmänna intressen. Mot denna bakgrund konstaterade domstolen att Belgien inte kunde ställa upp krav på belgiskt medborgarskap för tjänster som bl.a. järnvägsstationsarbetare, konduktör, banarbetare, renhållnings- arbetare vid järnvägen eller snickare och elektriker vid kommunala institutioner. Däremot godtogs ett krav på belgiskt medborgarskap för att få arbeta som kommunal nattvakt.</P>
<P class="p585 ft67">I mål 307/84 Kommissionen mot Frankrike (1986) E.C.R. 1725 fann domstolen att Frankrike gjort sig skyldigt till fördragsbrott genom att ställa upp ett krav på franskt medborgarskap för anställning som sjuksköterska vid ett allmänt sjukhus.</P>
<P class="p91 ft1">Medlemsstaterna har inte kunnat enas om något direktiv som ytterligare preciserar undantaget i artikel 39.4 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> I stället har kommissionen utfärdat ett meddelande i vilket inställningen till undantaget preciserats.</P>
<P class="p73 ft1">Enligt kommissionens meddelande (EGT C 72 den 18 mars 1988) gäller undantaget endast speciella anställningar hos staten och andra offentliga organ, t.ex. inom Försvarsmakten, polisen, rättsväsendet, skatteväsendet och den diplomatiska kåren. Undantaget skall även gälla anställningar i regeringskansli, länsstyrelse, lokal myndighet, riksbank och andra offentliga organ, där arbetsuppgifterna innefattar utövning av offentlig myndighet, som beredning och verkställighet av rättsliga handlingar. Av meddelandet framgår vidare att kommissionen anser att medlemsländerna bör öppna även den offentliga sektorn för med- borgare i andra medlemsländer inom följande sektorer;</P>
<P class="p88 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">offentliga organ som ansvarar för administrationen av kommersiell samhällsservice (t.ex. post, tele, transport),</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">offentlig hälso- och sjukvård,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">det allmänna undervisnings- och skolväsendet och</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">offentlig icke militär forskning.</SPAN></P>
<P class="p383 ft2">Vid tillkomsten av LOA – vilken redovisats i föregående avsnitt – var frågan om krav på svenskt medborgarskap för vissa anställningar föremål för överväganden, även mot bakgrund av <NOBR>icke-diskriminerings-</NOBR> förbudet i artikel 39 i Romfördraget. <NOBR>LOA-utredningen</NOBR> gjorde den</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">198 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">bedömningen att de svenska bestämmelserna om krav på svenskt medborgarskap för vissa anställningar låg väl inom ramen för de verksamhetsområden på vilka undantaget i artikel 39 ansetts tillämplig (SOU 1992:60 s. 109). Regeringen delade utredningens uppfattning och konstaterade, med riksdagens godkännande, att det saknades anledning att ändra regleringen av de grundläggande behörighets- villkoren för offentlig tjänst (prop. 1993/94:65).</P>
<P class="p586 ft24"><SPAN class="ft19">6.6</SPAN><SPAN class="ft98">Anställningar och uppdrag med anknytning till riksdagen och regeringen</SPAN></P>
<P class="p587 ft12"><SPAN class="ft12">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft61">Riksdagen</SPAN></P>
<P class="p588 ft120">Chefer för myndigheter som lyder omedelbart under riksdagen och ledamöter av sådana myndigheter eller dess styrelser samt tjänst eller uppdrag som i annat fall tillsätts genom val av riksdagen</P>
<P class="p459 ft1">Riksbanken, Riksdagens revisorer, Riksdagens ombudsmän, Riks- dagens valprövningsnämnd, Riksdagens besvärsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd och Statsrådsarvodesnämnden är myndigheter under riksdagen. Riksdagens ombudsmän, ledamöterna av Riksdagens val- prövningsnämnd och ledamöterna av Riksdagens besvärsnämnd kan emellertid inte sägas lyda under riksdagen i den mening som avses i RF.<SPAN class="ft33">52 </SPAN>Det är vidare tveksamt om ledamöterna i Riksdagens arvodes- nämnd och Statsrådsarvodesnämnden kan anses lyda under riksdagen. Någon rapporteringsskyldighet finns inte.</P>
<P class="p189 ft4">Ledamöter i riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion</P>
<P class="p120 ft1">Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbankens uppgift som centralbank är att förse landet med betalningsmedel, förvalta guld- och valutareserven och ansvara för penningpolitiken. Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken skall besluta i frågor som rör penningpolitik. Riksbanken fungerar också som bankernas bank. Riksbankens ställning, organisation och verksamhet förändrades i grunden fr.o.m. år 1999. Bland annat överfördes ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor till regeringen (9 kap. 11 § RF).</P>
<P class="p589 ft9"><SPAN class="ft33">52 </SPAN>SOU 1972:15 s. 203. Jfr dock Holmberg/Stjernquist, Grundlagarna s. 388.</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">199</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige (9 kap. 12 § RF). Direktionen består av sex ledamöter som utses för en tid av sex år. Fullmäktige utser ordförande i direktionen, som samtidigt skall vara chef för Riksbanken, och minst en vice ordförande, som samtidigt skall vara vice riksbankschef (1 kap. 4 § lagen [1988:1385] om Sveriges riksbank). Ledamöterna i riksbanksfullmäktige skall vara svenska medborgare, eftersom de utses genom val av riksdagen.<SPAN class="ft33">53 </SPAN>Riksbankens direktion, som tillämpar kollektiv beslutanderätt och svarar för själva ledningen av banken, torde kunna jämställas med en styrelse. Även ledamöterna i direktionen omfattas därför sannolikt av medborgar- skapskravet i 11 kap. 9 § tredje stycket RF.</P>
<P class="p119 ft4">Riksdagens revisorer</P>
<P class="p120 ft1">Riksdagens revisorer är en fristående myndighet under riksdagen som granskar statlig verksamhet vad gäller måluppfyllelse och effekter. Revisorerna väljs av riksdagen (12 kap. 7 § RF).</P>
<P class="p78 ft1">I lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer föreskrivs bl.a. att Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska den statliga verksamheten. Granskningen får också omfatta sådan verksamhet som staten bedriver i form av aktiebolag eller stiftelse, om verksamheten är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Har statsmedel tagits emot som bistånd till en viss verksamhet får revisorerna granska hur dessa medel används, i den mån redovisningsskyldighet för medlen föreligger gentemot staten eller särskilda föreskrifter har meddelats om medlens användning. Revisorerna skall också utföra årlig revision av riksdagens förvaltning, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken, Stiftelsen Riks- bankens Jubileumsfond, Regeringskansliet samt Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.<SPAN class="ft33">54</SPAN></P>
<P class="p317 ft2">Riksdagens revisorer skall vara tolv. De väljs för riksdagens valperiod (8 kap. 11 § RO). Suppleanter väljs enligt 7 kap. 8 § RO till samma antal som de ordinarie ledamöterna. Revisorerna och supple- anterna skall vara svenska medborgare (11 kap. 9 § tredje stycket RF).</P>
<P class="p590 ft9"><SPAN class="ft39">53</SPAN><SPAN class="ft79">Däremot torde riksbanksfullmäktige inte kunna jämställas med en styrelse.</SPAN></P>
<P class="p239 ft71"><SPAN class="ft39">54</SPAN><SPAN class="ft102">Jfr lagen (1988:46) om riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter m.m. och lagen (1997:560) om revision av Regeringskansliet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">200 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft4">Riksdagens ombudsmän (JO)</P>
<P class="p91 ft1">JO utövar enligt RF en del av riksdagens kontrollmakt. I 12 kap. 6 § RF föreskrivs att riksdagen väljer en eller flera ombudsmän att i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar utöva tillsyn över tillämpligheten i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar.</P>
<P class="p73 ft1">Enligt 8 kap. 10 § RO är riksdagens ombudsmän fyra, en chefs- justitieombudsman och tre justitieombudsmän. Härutöver kan det finnas en eller flera ställföreträdande ombudsmän. Ombudsmännen väljs av riksdagen efter förslag av konstitutionsutskottet. De skall vara svenska medborgare (11 kap. 9 § tredje stycket RF).</P>
<P class="p87 ft1">Ombudsmännens verksamhet regleras i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Ombudsmännen har till uppgift att kontrollera att de organ och personer som står under deras tillsyn efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden (1 §). Omfattningen av tillsynen preciseras i instruktionens 2 §. Exempelvis står statliga och kommunala myndigheter (inklusive domstolar) och deras befattningshavare under ombudsmännens tillsyn.</P>
<P class="p591 ft1">Ombudsmännen skall särskilt tillse att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet iakttar RF:s bud om saklighet och opartiskhet och att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter inte träds för när i den offentliga verksamheten. Vid sin tillsyn över kommunala myndigheter skall ombudsmännen beakta de former i vilka den kommunala självstyrelsen utövas (3 §). De skall verka för att brister i lagstiftningen avhjälps (4 §). Ombudsmännen kan göra kritiska uttalanden (icke bindande) och föreslå förbättringar av handläggningsrutiner. Vidare får ombudsmännen som särskilda åklagare väcka åtal mot befattningshavare som genom att åsidosätta vad som åligger honom i tjänsten eller uppdraget har begått annan brottslig gärning än tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott.<SPAN class="ft33">55 </SPAN>Om- budsmännen har också möjlighet att göra anmälan om disciplinpåföljd. Däremot kan ombudsmännen inte ändra domar eller beslut.</P>
<P class="p70 ft2">För att ombudsmännen skall kunna fullgöra sina uppgifter, tillförsäkras de i 12 kap. 6 § RF full insyn i den offentliga verksam- heten.</P>
<P class="p592 ft9"><SPAN class="ft33">55 </SPAN>Beträffande ombudsmännens funktion som åklagare mot statsråd, regeringsråd och befattningshavare hos riksdagen och dess organ, se 12 kap. 3 och 8 §§ RF,</P>
<P class="p593 ft9">19 kap. 8 § RO samt 9 och 10 §§ lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän.</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">201</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft4">Ledamöter i Riksdagens valprövningsnämnd</P>
<P class="p120 ft1">Valprövningsnämnden har till huvuduppgift att pröva överklagande av val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet (3 kap. 11 § RF och 19 kap. vallagen [1997:157], ValL). Såvitt gäller riksdagen har nämnden att granska bevis om val av ledamöter och ersättare (19 kap. 22 § ValL), att pröva ledamöters och ersättares behörighet (4 kap. 7 § RF) samt pröva överklagande av val inom riksdagen (7 kap. 5 § RO). Enligt ValL har nämnden vidare att pröva bl.a. överklagande av beslut som rör valkretsindelningen vid landstings- och kommunalval (2 kap. 12 §), antalet valkretsmandat (3 kap. 12 §) och indelning i valdistrikt (4 kap. 8 §). Slutligen har valprövningsnämnden att pröva talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten fastställt utgången av folkomröstning (16 § folk- omröstningslagen [1979:369]).</P>
<P class="p74 ft1">Valprövningsnämnden utses av riksdagen. Nämnden består av ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljs särskilt. Nämndens beslut får inte överklagas (3 kap. 11 § RF). Riksdagen utser genom särskilt val ersättare för ordföranden i nämnden. Vad som föreskrivs om ordföranden gäller även för ersättaren (8 kap. 2 § RO).</P>
<P class="p108 ft1">Andra ledamöter än ordföranden (och ersättare för denne) får således vara riksdagsledamöter, men det är inget krav. I praktiken är det dock i huvudsak riksdagsledamöter som väljs som ledamöter i valprövningsnämnden. Av 11 kap. 9 § tredje stycket RF följer att ledamöterna skall vara svenska medborgare.</P>
<P class="p155 ft4">Ledamöter i Riksdagens besvärsnämnd</P>
<P class="p120 ft1">Överklagande av beslut av riksdagens organ i förvaltningsärende mot vilken talan får föras enligt vad som är föreskrivet därom, prövas av Regeringsrätten i de fall som riksdagen särskilt bestämmer och i övriga fall av Riksdagens besvärsnämnd. Besvärsnämnden består av ord- förande, som skall inneha eller innehaft domarämbete och inte vara ledamot av riksdagen, och fyra andra ledamöter, valda inom riksdagen (9 kap. 5 § RO). Ordföranden väljs särskilt. För ordföranden skall finnas ersättare. Ledamöterna och ersättare för ordföranden skall vara svenska medborgare (11 kap. 9 § tredje stycket RF).</P>
<P class="p74 ft2">Närmare föreskrifter om överklagande finns i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">202 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">riksdagens myndigheter. Lagen gäller överklagande av beslut av riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksdagens revisorer (1 §). Vissa beslut i personalärenden, ärenden om utlämnande av en handling eller en uppgift samt ärenden om ekonomiska förmåner åt ledamöter av riksdagen eller av ett riksdags- organ är överklagbara enligt lagen. Beslut om överlämnande av allmän handling överklagas hos Regeringsrätten och övriga beslut överklagas hos Riksdagens besvärsnämnd.</P>
<P class="p189 ft4">Ledamöter i Riksdagens arvodesnämnd</P>
<P class="p120 ft1">Riksdagens arvodesnämnd är en myndighet under riksdagen. Nämnden skall i enlighet med 3 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter fastställa det belopp för månad som ledamots arvode skall betalas med. Nämnden består av tre ledamöter. En av dem är ordförande (1 och 2 §§ lagen [1993:1426] med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd). Ordförande och övriga ledamöter utses av riksdagsstyrelsen för bestämd tid (7 § samma lag).</P>
<P class="p76 ft2">Av 11 kap. 9 § tredje stycket RF torde följa att ledamöterna i nämnden skall vara svenska medborgare.</P>
<P class="p80 ft4">Ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden</P>
<P class="p91 ft1">Statsrådsarvodesnämnden är en myndighet under riksdagen. Nämnden skall enligt 1 § lagen (1991:359) om arvoden till statsråden m.m. fastställa det belopp som månadsvis skall betalas i arvode till statsråden och besluta om avgångsersättning till statsråd. Enligt 8 kap. 4 § första stycket RO består nämnden av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen intill dess nytt val till nämnden har ägt rum.<SPAN class="ft33">56 </SPAN>Ledamöterna skall vara svenska medborgare (11 kap. 9 § tredje stycket RF).</P>
<P class="p189 ft4">Riksdagens talman och vice talmän</P>
<P class="p91 ft2">Riksdagen utser inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman (4 kap. 2 § RF).<SPAN class="ft38">57 </SPAN>De skall vara svenska medborgare enligt 11 kap. 9 § tredje stycket RF. Krav på</P>
<P class="p594 ft9"><SPAN class="ft39">56</SPAN><SPAN class="ft79">Jfr 1 och 2 §§ lagen (1993:1427) med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">57</SPAN><SPAN class="ft79">Se även 1 kap. 5 § och 8 kap. 1 § RO.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">203</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft23">svenskt medborgarskap följer också av att endast riksdagsledamöter är valbara.</P>
<P class="p90 ft4">Kammarsekreterare (riksdagsdirektör)</P>
<P class="p72 ft2">Riksdagsförvaltningen består av kammarkansliet, utskottens och EU- nämndens kanslier samt administrativa kontoret. Vidare finns en informationsenhet och ett internationellt kansli.</P>
<P class="p77 ft1">När riksdagens ledamöter sammanträder utgör de tillsammans "kammaren". Kammaren utser en kammarsekreterare genom val. Kammarsekreteraren låter föra protokollet vid sammanträde med kammaren. Han eller hon expedierar riksdagens beslut och biträder i övrigt talmannen i riksdagsarbetet. Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, är chef för riksdagsförvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen (9 kap. 1 § RO).</P>
<P class="p87 ft1">Endast den som är svensk medborgare kan bli vald till kammarsekreterare. Detta följer av bestämmelsen i 11 kap. 9 § tredje stycket RF. Däremot krävs inte att biträdande kammarsekreterare skall vara svenska medborgare. De tillsätts genom vanlig tjänsteutnämning och inte genom val.</P>
<P class="p348 ft4">Övriga av riksdagen valda organ</P>
<P class="p72 ft1">Riksdagen utser ledamöter till ytterligare ett antal organ, nämligen utskotten, valberedningen, utrikesnämnden, <NOBR>EU-nämnden,</NOBR> riksdags- styrelsen, krigsdelegationen, styrelsen för riksdagens interparlamenta- riska grupp, Europarådets svenska delegation, Nordiska rådets svenska delegation och <NOBR>OSSE-delegationen.</NOBR> Val skall förrättas inom riksdagen, vilket medför att endast riksdagsledamöter är valbara. Ledamöterna skall vara svenska medborgare enligt 11 kap. 9 § tredje stycket RF.</P>
<P class="p189 ft25">Övriga medborgarskapskrav</P>
<P class="p81 ft4">Chefer för kanslier som biträder utskotten och <NOBR>EU-nämnden</NOBR></P>
<P class="p91 ft2">Av 9 kap. 2 § RO framgår att riksdagsutskotten och <NOBR>EU-nämnden</NOBR> biträds av kanslier som ingår i riksdagsförvaltningen. Chefen för ett sådant kansli skall vara svensk medborgare.</P>
<P class="p77 ft23">Nuvarande lydelse infördes år 1998 (SFS 1998:731) och var föranledd av organisationsförändringar inom riksdagsförvaltningen (se</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">204 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">Förs. 1997/98:RFK4). Kravet på svenskt medborgarskap berördes inte särskilt.</P>
<P class="p78 ft1">Enligt den tidigare lydelsen skulle huvudsekreterare hos riksdags- utskott vara svensk medborgare. Någon motivering till kravet på svenskt medborgarskap gavs inte heller i propositionen (1973:90) med förslag till ny riksdagsordning. I Grundlagberedningens betänkande (SOU 1972:15) hänvisas till föreskrifterna i 11 kap. 9 § RF.</P>
<P class="p411 ft12"><SPAN class="ft12">6.6.2</SPAN><SPAN class="ft61">Regeringen</SPAN></P>
<P class="p81 ft25">Ämbete som lyder omedelbart under regeringen</P>
<P class="p69 ft2">Enligt 11 kap. 9 § tredje stycket RF får endast den som är svensk medborgare inneha eller utöva ämbete som lyder omedelbart under regeringen.</P>
<P class="p595 ft1">Av förarbetena till RF<SPAN class="ft33">58 </SPAN>framgår att bestämningen ämbete som lyder omedelbart under regeringen syftade på sådana enmansmyndigheter som Justitiekanslern (JK) och Riksåklagaren (RÅ). Den ansågs vidare syfta på överbefälhavaren (ÖB) och försvarsgrenscheferna.</P>
<P class="p78 ft1">ÖB var en myndighet t.o.m. den 1 juli 1994. Numera är ÖB chef för Försvarsmakten, som i sin tur är en myndighet som lyder omedelbart under regeringen. Försvarsgrenscheferna har ersatts med general- inspektörer, vilka lyder under ÖB. I dag torde endast JK och RÅ omfattas av nämnda föreskrift i RF. Det bör dock framhållas att det är oklart vilka närmare kriterier som skall vara uppfyllda för att en anställning skall betraktas som ett ämbete som lyder omedelbart under regeringen.</P>
<P class="p103 ft1">Eftersom JK och RÅ även utgör myndigheter som lyder omedelbart under regeringen, följer kravet på svenskt medborgarskap också av föreskriften i 11 kap. 9 § tredje stycket RF om att chef för sådan myndighet skall vara svensk medborgare.</P>
<P class="p596 ft1">Beträffande JK:s och RÅ:s verksamhet bör följande noteras.</P>
<P class="p12 ft4">Justitiekanslern (JK)</P>
<P class="p60 ft2">JK lyder enligt 11 kap. 6 § RF under regeringen. Han är dess högste ombudsman. JK anställs med fullmakt genom beslut av regeringen.</P>
<P class="p77 ft2">Det åligger JK att under regeringen bevaka statens rätt (2 § förordningen [1975:1345] med instruktion för justitiekanslern). Uppgiften att bevaka statens rätt innebär att JK, om det inte ankommer</P>
<P class="p236 ft9"><SPAN class="ft33">58 </SPAN>SOU 1972:15 s. 203.</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">205</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft1">på annan myndighet, företräder staten i civila rättegångar och vid uppgörelser utom rätta. JK har också en generell rätt att från en myndighet överta uppgiften att bevaka statens rätt. JK skall vidare tillhandagå regeringen med råd och utredningar i juridiska ange- lägenheter.</P>
<P class="p74 ft1">Även andra författningar ger JK olika åligganden. I lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn finns bestämmelser om JK:s tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Inom ramen för vad som föreskrivs i den lagen omfattar JK:s tillsyn statliga myndigheter, tjänstemän och andra befattningshavare vid statliga myndigheter samt andra som är knutna till statlig myndighet och som innehar tjänst eller uppdrag varmed följer myndighetsutövning, såvitt angår denna deras verksamhet. Tillsynen omfattar inte riksdagens anställda och uppdragstagare eller riksdagens myndigheter. JK har befogenheter att väcka åtal, göra disciplinanmälan och föra talan vid domstol om ändring av myndighets beslut.</P>
<P class="p108 ft2">Vidare åligger det JK att bl.a. vaka över tryckfriheten och yttrandefriheten enligt bestämmelserna i TF och YGL. Endast JK äger väcka allmänt åtal i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.</P>
<P class="p80 ft4">Riksåklagaren (RÅ)</P>
<P class="p72 ft1">RÅ är under regeringen högste åklagare och har i denna egenskap ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet i riket (7 kap. 2 § första stycket RB). Enligt 1 § förordningen (1989:847) med instruktion för Riksåklagaren för RÅ talan i mål om brott som hör under allmänt åtal, dock inte i mål om brott som i tjänsten har begåtts av statsråd, justitieråd, regeringsråd, riksdagens ombudsmän, JK eller den som utövar RÅ:s tjänst. RÅ har tillsyn över åklagarväsendet och skall verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid rättstillämpningen. Biträdande riksåklagaren är RÅ:s ställföreträdare och får i den omfattning som riksåklagaren bestämmer utföra de åklagaruppgifter som RÅ får utföra (4 §). RÅ och biträdande riksåklagaren anställs av regeringen med fullmakt (13 §). Av ovannämnda föreskrift i 11 kap. 9 § tredje stycket RF torde följa att även biträdande riksåklagaren skall vara svensk medborgare.</P>
<P class="p104 ft2">RÅ är också en central förvaltningsmyndighet för åklagarväsendet. Myndigheten skall leda och samordna verksamheten samt se till att den bedrivs effektivt. Den får meddela föreskrifter och allmänna råd för</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">206 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft23">verksamheten och lämnar även i övrigt råd och upplysningar till åklagarna i deras verksamhet (2 § nämnda förordning).<SPAN class="ft56">59</SPAN></P>
<P class="p597 ft126">Chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen och ledamöter av sådana myndigheter eller dess styrelser</P>
<P class="p480 ft1">I Sverige finns det ett stort antal myndigheter som lyder under regeringen. Myndigheterna är sorterade under olika departementen. Alla myndigheterna lyder dock inte <SPAN class="ft4">omedelbart under </SPAN>regeringen i den mening som avses i RF.</P>
<P class="p87 ft1">Av 11 kap. 6 § respektive 9 § RF får det anses framgå att de myndigheter som lyder omedelbart under regeringen är JK, RÅ, de centrala ämbetsverken och länsstyrelserna. I förarbetena till RF<SPAN class="ft33">60 </SPAN>har det sagts att omedelbart under regeringen lyder också de myndigheter som i vissa fall skall vända sig direkt till regeringen för att inhämta direktiv eller lämna rapporter om sin verksamhet.</P>
<P class="p103 ft1">De statliga kommittéerna tillkallas och får sina direktiv av regeringen, jfr 1 § kommittéförordningen (1998:1474). De lyder alltså omedelbart under regeringen. Fastställande av vilka av regeringens övriga myndigheter som inhämtar direktiv eller rapporterar direkt till regeringen förutsätter närmare undersökning av bl.a. myndigheternas instruktioner.</P>
<P class="p420 ft1">Verksförordningen (1995:1322) tillämpas på myndigheter under regeringen i den omfattning regeringen föreskriver i myndighetens instruktion eller i annan förordning. Myndighetens chef skall se till att regeringen får det underlag som den behöver för att ta ställning till omfattningen och inriktningen på verksamheten (9 §). Om Riks- revisionsverkets revisionsberättelse över myndighetens årsredovisning innehåller någon invändning, skall myndigheten till regeringen redovisa de åtgärder som vidtagits med anledning av invändningen (15 §). De myndigheter som enligt sin instruktion eller annan förordning skall tillämpa 9 § eller 15 § verksförordningen torde alltså lyda omedelbart under regeringen.</P>
<P class="p104 ft1">Det kan emellertid inte uteslutas att det finns ytterligare ett antal myndigheter som på annan grund än genom hänvisning till verksförordningens bestämmelser har att vända sig direkt till regeringen för att inhämta direktiv eller lämna rapporter om sin verksamhet. Exempelvis kan ett regeringsbeslut innehålla direktiv till</P>
<P class="p598 ft9"><SPAN class="ft39">59</SPAN><SPAN class="ft79">Se även avsnitt 6.11 om anställningar inom åklagarväsendet.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">60</SPAN><SPAN class="ft79">SOU 1972:15 s. 203 och prop. 1973:90 s. 404 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">207</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">en myndighet. Även en sådan myndighet torde lyda omedelbart under regeringen.</P>
<P class="p78 ft1">För anställning såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under regeringen, bl.a. anställning som verkschef eller landshövding, krävs svenskt medborgarskap. Även ledamöter av myndigheter som lyder omedelbart under regeringen och dess styrelser skall vara svenska medborgare, t.ex. ledamöterna i styrelserna för de centrala ämbets- verken och länsstyrelserna.</P>
<P class="p87 ft1">Kravet på svenskt medborgarskap för myndighetschefer och ledamöter av sådana myndigheter och dess styrelser framgår i något fall av myndighetsinstruktionerna eller annan författning. I övrigt följer medborgarskapskravet endast av föreskrifterna i 11 kap. 9 § tredje stycket RF.</P>
<P class="p87 ft1">När Moderna museet skulle skiljas från Statens konstmuseer och bli en egen myndighet, kunde museichefen, som är utländsk medborgare, inte vara chef för den nya myndigheten. I avsnitt 6.6.3 presenteras den lösning som valdes för Moderna museets ledning.</P>
<P class="p103 ft1">I därefter följande avsnitt redovisas medborgarskapskrav inom ett antal verksamhetsområden. I den mån verksamheten vid en viss myndighet berörts har kravet på svenskt medborgarskap för myndighetens ledning enligt RF också redovisats. Vidare har några av regeringens myndigheter berörts särskilt under rubriken Övriga anställningar och uppdrag, avsnitt 6.15. I övrigt hänvisas till en förteckning över flertalet av de myndigheter som lyder omedelbart under regeringen, bilaga 4.<SPAN class="ft33">61 </SPAN>(Statliga kommittéer och utredningar samt andra tillfälliga myndigheter framgår inte av bilagan.)</P>
<P class="p189 ft25">Tjänst i Regeringskansliet närmast under statsråd</P>
<P class="p120 ft1">Arbetet inom ett departement leds närmast under departementschefen och övriga statsråd i departementet av <SPAN class="ft4">statssekreteraren</SPAN>. I Utrikes- departementet har <SPAN class="ft4">kabinettssekreteraren </SPAN>denna uppgift. Stats- sekreterarna och kabinettssekreteraren skall främst svara för planering och samordning i departementet och i förhållande till andra samhällsorgan samt vaka över att arbetet bedrivs i överensstämmelse med planeringen (23 § förordningen [1996:1515] med instruktion för Regeringskansliet). De är politiskt rekryterade och lämnar sina poster vid ett regeringsskifte. Till kategorin chefstjänstemän inom Regeringskansliet räknas även expeditionschefer, rättschefer, för- valtningschefen i Statsrådsberedningen, utrikesråden i Utrikes-</P>
<P class="p43 ft9"><SPAN class="ft33">61 </SPAN>Förteckningen har upprättats efter förfrågan hos respektive departement.</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">208 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">departementet, budgetchefen och finansråden i Finansdepartementet samt planeringschefen i Justitiedepartementet (9 § nämnda förordning).</P>
<P class="p78 ft1">Enligt 11 kap. 9 § tredje stycket RF får endast den som är svensk medborgare inneha eller utöva tjänst i Regeringskansliet närmast under statsråd. Med utgångspunkt från dagens organisation omfattar föreskriften endast statssekreterarna och kabinettssekreteraren. Tidi- gare hade även rättschefer och expeditionschefer sådana funktioner att de jämte statssekreterarna/kabinettssekreteraren ansågs inneha tjänst i Regeringskansliet närmast under statsråd.<SPAN class="ft33">62</SPAN></P>
<P class="p155 ft25">Tjänst såsom svenskt sändebud</P>
<P class="p120 ft1">I förarbetena till RF finns inte någon närmare definition av vad som avses med svenskt sändebud. I första hand torde begreppet omfatta Sveriges ambassadörer i andra länder. Sannolikt får även representanter från Sverige i mellanfolkliga organ anses vara svenska sändebud, t.ex. Sveriges representanter i EU och FN. Det är oklart i vad mån ytterligare befattningar omfattas av begreppet.</P>
<P class="p73 ft1">Utrikesdepartementet har upplyst att bestämmelsen i RF om att svenska sändebud skall vara svenska medborgare inte har vållat några problem i praktiken. I princip alla som befinner sig i den s.k. diplomatkarriären är svenska medborgare. Redan för den första anställningen hos Utrikesdepartementet krävs i de flesta fall svenskt medborgarskap, eftersom nästan alla anställningarna är säkerhetsklas- sade enligt säkerhetsskyddslagen.</P>
<P class="p599 ft63"><SPAN class="ft12">6.6.3</SPAN><SPAN class="ft62">Moderna museet och kravet på svenskt medborgarskap för myndighetschefen – ett praktikfall</SPAN></P>
<P class="p600 ft25">Bakgrund</P>
<P class="p72 ft1">Moderna museet var tidigare en särskild enhet inom myndigheten Statens konstmuseer. Enligt 7 § förordningen (1988:677) med instruk- tion för Statens konstmuseer i dess lydelse före den 1 juli 1999 stod Moderna museet under ledning av en museichef. Museichefen var brittisk medborgare.</P>
<P class="p76 ft2">I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1 utg. omr. 17 s. 112 - 113) föreslog regeringen att Moderna museet skulle skiljas från</P>
<P class="p601 ft9"><SPAN class="ft33">62 </SPAN>Jfr Petrén/Ragnemalm s. 289.</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">209</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft1">Statens konstmuseer och bli en egen myndighet. Till grund för regeringens ställningstagande låg en promemoria från en särskild utredare som hade remissbehandlats, "Moderna museet – en egen myndighet. Ett nytt forum för modern form (Ku98/962/Ka)".</P>
<P class="p95 ft1">I avvaktan på riksdagens beslut utsåg regeringen en annan särskild utredare med uppdrag att förbereda och genomföra skiljandet av Moderna museet från Statens konstmuseer (Utredningen för skiljande av Moderna museet från statens konstmuseer, Ku 1999:03). Den särskilde utredaren redovisade den 17 maj 1999 ett förslag till instruktion för Moderna museet samt förslag till följdändringar i förordningen med instruktion för statens konstmuseer (dnr 7/99).</P>
<P class="p101 ft1">Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 1998/99:KrU, rskr. 1998/99:55) och förordningen (1999:563) med instruktion för Moderna museet trädde i kraft den 1 juli 1999.</P>
<P class="p313 ft1">Av 11 kap. 9 § tredje stycket RF framgår bl.a. att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst eller uppdrag såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under regeringen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse.</P>
<P class="p446 ft2">Eftersom museichefen var brittisk medborgare kunde han på grund av bestämmelsen i RF inte vara chef för den nya myndigheten Moderna museet.</P>
<P class="p94 ft1">Verksförordningen (1995:1322) är tillämplig på myndigheter under regeringen i den omfattning som regeringen föreskriver i myndighetens instruktion eller i någon annan förordning. Förordningen utgår från att varje myndighet leds av en chef och att det skall finnas en styrelse vid myndigheten <NOBR>(3-4</NOBR> §§). Myndighetschefens ansvar och uppgifter anges i <NOBR>6-10</NOBR> §§ verksförordningen och styrelsens ansvar och uppgifter anges i <NOBR>11-14</NOBR> §§.</P>
<P class="p313 ft1">Enligt förordningen ansvarar myndighetschefen för myndighetens verksamhet. Chefen skall se till att verksamheten bedrivs författnings- enligt och effektivt. Han skall vidare bl.a. hushålla väl med statens medel, verka för att myndigheten genom samarbete med andra myndigheter och på annat sätt tar till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet, fortlöpande följa upp och pröva den egna verksamheten och konsekvenserna av de författningsföreskrifter och särskilda beslut som rör verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs.</P>
<P class="p100 ft1">Styrelsen skall pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten. Den skall biträda myndighetens chef och föreslå denne de åtgärder som styrelsen finner motiverade. Vidare skall styrelsen bl.a. besluta om myndighetens årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">210 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p602 ft104">Utredningen för skiljande av Moderna museet från Statens konstmuseer</P>
<P class="p603 ft2">Beträffande Moderna museets ledning, styrelse och chef anförde Utredningen för skiljande av Moderna museet från Statens konstmuseer följande.</P>
<P class="p604 ft71">Ledningen av myndigheten Moderna museet bör organiseras så att museichefen kan leda verksamheten vid museet, även om han är utländsk medborgare. Utredningen anser att utgångspunkten därvid bör vara den lösning av frågan som rekommenderades av den särskilda utredaren i promemorian Moderna Museet – en egen myndighet (Ku98/962/Ka)<SPAN class="ft56">63</SPAN>.</P>
<P class="p343 ft71">Utredningen föreslår, i korthet, att ordföranden i museets styrelse görs till chef för myndigheten Moderna museet medan museichefen svarar för ledningen av museets löpande verksamhet. En bestämmelse om detta finns i 9 § i den föreslagna instruktionen.</P>
<P class="p343 ft71">Styrelsens ordförande har som myndighetschef formellt det ansvar och de uppgifter som anges i 6 – 10 §§ verksförordningen. Dessa uppgifter och beslutsbefogenheterna bör i stor utsträckning kunna delegeras till museichefen. En sådan delegation av ärenden bör mot bakgrund av grundlagsbestämmelsen inte omfatta frågor som rör rikets säkerhet eller myndighetsutövning mot enskild. Sådana frågor är – bortsett från interna personalärenden – mycket ovanliga i museet.</P>
<P class="p344 ft67">Utredningens förslag till uppgiftsfördelning mellan styrelsens ordförande som myndighetschef och museichefen innebär att det blir den</P>
<P class="p605 ft9"><SPAN class="ft33">63 </SPAN>Ett sätt att lösa problematiken kring chefsfrågan, var enligt den särskilde utredaren (Ku 98/962/Ka), att formellt göra styrelseordföranden till myndighetschef. Hon anförde vidare: "En sådan ordning tillämpas redan i dag - dock av andra skäl - vid Statens musiksamlingar. Styrelsen bör - med en sådan lösning - ges rätt att delegera beslutsfattande till museichefen. Eftersom Moderna museet i mycket begränsad utsträckning kommer att ägna sig åt myndighetsutövning kan vi inte se att detta skall kunna väcka några principiella betänkligheter. Den enda myndighetsutövning ett museum ägnar sig åt utöver personalärenden torde vara tillstånd till utförsel av kulturföremål enligt kulturminneslagen (1988:950). Vi kan inte se att det finns någon anledning att lägga sådana ärenden på Moderna museet. Att den interna administrationen leds av en utländsk medborgare - dessutom en <NOBR>EU-medborgare</NOBR> - kan inte resa några invändningar. Vi föreslår därför att styrelsens ordförande skall vara myndighetens chef men att ärenden inte delegeras till myndighetschefen utan till museichefen. Det bör också vara ett krav att museichefen alltid skall närvara vid styrelsens sammanträden."</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1211x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft1">SOU 2000:106 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft1">211</SPAN></P>
<P class="p345 ft67">senare som spelar huvudrollen för att förverkliga de uppgifter som museet har enligt <NOBR>1-5</NOBR> §§ i den föreslagna förordningen.<SPAN class="ft127">64</SPAN></P>
<P class="p606 ft71">Hur uppgifter och befogenheter skall fördelas mellan styrelsens ordförande och museichefen bör anges tydligt i museets arbetsordning (15 §). Denna fastställs av ordföranden i egenskap av myndighetschef. Utredningen har inte ansett det nödvändigt att lägga denna uppgift på styrelsen.</P>
<P class="p346 ft71">Utredningen har i övrigt i några avseenden velat markera museichefens ställning. Han får rätt att inrätta rådgivande och samordnande organ vid museet (11 §) och att hänskjuta ärenden av principiellt intresse till styrelsen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p13 ft9">(14</P></TD>
<TD class="tr6 td391"><P class="p30 ft9">§) samt rätt och skyldighet att närvara vid styrelsens sammanträden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p13 ft9">(10</P></TD>
<TD class="tr7 td391"><P class="p30 ft9">§).</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft71">Moderna museet föreslås få en styrelse av gängse typ med ansvar och uppgifter enligt <NOBR>11-14</NOBR> §§ verksförordningen. Styrelsen skall också besluta i sådana personalfrågor som avses i 19 § andra stycket verksförordningen (disciplinansvar m.m.). Utredningen har således ansett att det inte behövs en särskild personalansvarsnämnd vid museet.</P>
<P class="p607 ft71">Den ovan nämnda bestämmelsen i 11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen innebär att utländska medborgare inte heller får vara ledamot av en myndighets styrelse. Den nuvarande museichefen kan alltså inte vara ledamot av Moderna museets styrelse. Det är dock angeläget att han med sin ställning i ledningen för museets verksamhet alltid är närvarande vid styrelsens sammanträden. Utredningen har därför som framgått föreskrivit en skyldighet för honom att närvara vid samman- trädena.</P>
<P class="p607 ft71">Utredningen anser att den ovan redovisade lösningen på ledningsfrågan är godtagbar med de förutsättningar som nu gäller. Men den är inte idealisk för det slag av verksamhet som det här är fråga om. Enligt utredningens mening bör det övervägas att ändra 11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen så att det blir möjligt för regeringen att utse utländska medborgare till chefer för myndigheter av Moderna museets typ. Detsamma bör gälla ifråga om möjlighet för utländsk medborgare att bli ledamot i sådana myndigheters styrelser. I dessa fall gör sig de hänsyn till rikets säkerhet och myndighetsutövning som motiverade regeln knappast starkt gällande. Internationalisering och det svenska <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> bidrar också till att en ändring kan vara befogad.</P>
<P class="p464 ft65"><SPAN class="ft38">64 </SPAN>Moderna museets huvuduppgift är att visa, spegla, samla och bevara modern och nutida konst i alla dess former (1 § förordningen med instruktion för Moderna museet).</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">212 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p608 ft24"><SPAN class="ft19">6.7</SPAN><SPAN class="ft98">Anställningar och uppdrag vid allmän domstol</SPAN></P>
<P class="p432 ft12"><SPAN class="ft12">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft61">Inledning</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Allmän domstol är Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna. För prövning av vissa måltyper finns det särskilda domstolar som är knutna till det allmänna domstolsväsendet, nämligen fastighetsdomstol, miljödomstol och Miljööverdomstolen. De utgörs av allmän domstol i särskild sammansättning. Regeringen bestämmer vilka tingsrätter som skall vara fastighetsdomstol och vilka som skall vara regional miljödomstol. Miljööverdomstol är Svea hovrätt. Miljööverdomstolen är slutinstans i mål som i första instans har avgjorts av en kommun eller en förvaltningsmyndighet. Högsta domstolen är slutinstans för mål som i första instans prövas i regional miljödomstol.</P>
<P class="p108 ft1">I några fall har strävan efter specialisering medfört att mål av en viss typ endast handläggs vid vissa tingsrätter. Sjörättsmål handläggs sålunda enligt 21 kap. 1 § sjölagen (1994:1009) och förordningen (1975:931) om sjörättsdomstolar endast vid sju särskilt utsedda tingsrätter (sjörättsdomstolar).<SPAN class="ft33">65 </SPAN>Patentmål handläggs enligt 65 § patentlagen (1967:837) vid Stockholms tingsrätt. Också flera andra måltyper, bl.a. rörande upphovsrätt, skall tas upp av Stockholms tingsrätt som första instans. Tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål skall enligt 12 kap. 1 § TF och 9 kap. 1 § YGL handläggas vid de tingsrätter inom vilkas domkretsar länsstyrelser har sitt säte samt – enligt förordningen (1991:1712) om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål – vid tre andra tingsrätter.</P>
<P class="p74 ft1">Enligt 11 kap. 9 § tredje stycket RF får endast den som är svensk medborgare inneha eller utöva domartjänst (se avsnitt 6.2). Bakgrund och motiv till medborgarskapskravet redovisas i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p609 ft1">Diskrimineringsutredningen framhöll i sitt betänkande<SPAN class="ft33">66 </SPAN>att önske- målet om att beslut som rör enskildas rättsliga ställning skall fattas av svenska medborgare alltjämt var relevant och hade stor tyngd i vart fall när det gällde så centrala tjänster inom rättsväsendet som domar- tjänster. Enligt utredningen var det av stor principiell betydelse att domstolarnas självständighet under lagarna sedan lång tid tillbaka utgjorde en av hörnstenarna i det svenska statsskicket. Utredningen tillade:</P>
<P class="p610 ft65"><SPAN class="ft38">65 </SPAN>Talan mot dispasch förs enligt 21 kap. 9 § sjölagen genom klander hos tingsrätten för den ort där dispaschen är utgiven (Göteborgs tingsrätt).</P>
<P class="p135 ft9"><SPAN class="ft33">66 </SPAN>Ds A 1984:6 s. 138 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">213</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p584 ft71">I RF kommer detta förhållande till uttryck i 11 kap. 2 § enligt vilken ingen myndighet, ej heller riksdagen, får bestämma hur domstol skall döma i det enskilda fallet eller hur domstol i övrigt skall tillämpa rättsregel i särskilt fall. Eftersom varje domare dömer självständigt har varje enskild domare en mycket viktig och central roll i det svenska samhället och kan i hög grad sägas vara bärare av det svenska samhällets offentliga makt.</P>
<P class="p611 ft67">Att de mer centrala ämbetena och tjänsterna i den svenska stats- apparaten förbehålls landets egna medborgare har i sista hand sin grund i önskemålet att bevara landets oberoende och identitet som självständig stat.</P>
<P class="p612 ft2">Mot bakgrund av det anförda ansåg Diskrimineringsutredningen att kravet på svenskt medborgarskap för bl.a. lagfarna domare i allmänna domstolar skulle finnas kvar.<SPAN class="ft38">67</SPAN></P>
<P class="p280 ft12"><SPAN class="ft12">6.7.2</SPAN><SPAN class="ft61">Lagfarna domare</SPAN></P>
<P class="p91 ft1">Krav på svenskt medborgarskap för lagfaren domare vid allmän domstol följer av 11 kap. 9 § tredje stycket RF. Medborgarskapskravet regleras även i RB.</P>
<P class="p103 ft1">I 4 kap. 1 § RB föreskrivs att lagfaren domare skall vara svensk medborgare och ha avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov. Den som är i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte utöva domarämbete. Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete förord- nar regeringen.</P>
<P class="p103 ft1">Såsom kunskapsprov för behörighet att utöva domartjänst gäller juris kandidatexamen eller juristexamen. Vad i lag eller författning sägs om lagfaren eller lagkunnig avser den som har avlagt sådan examen. Med svensk juris kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare än den svenska utbildningen, skall sökanden genomgå en kompletteringsutbildning som avslutas med ett kun- skapsprov (kungörelsen [1964:29] angående kunskapsprov för behörighet av domare, m.m.).</P>
<P class="p108 ft2">Kravet på svenskt medborgarskap gäller såväl ordinarie domare (justitieråd, hovrättspresident, hovrättslagman, hovrättsråd, lagman, chefsrådman och rådman) som icke ordinarie domare (hovrättsassessor, adjungerad ledamot, fiskal samt beredningsjurist eller tingsnotarie när</P>
<P class="p613 ft9"><SPAN class="ft33">67 </SPAN>Enligt utredningen skulle medborgarskapskravet också finnas kvar för en rad andra befattningar inom rättsväsendet, se Ds A 1984:6 s. 139.</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">214 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">han eller hon utövar dömande verksamhet). Till ordinarie domare räknas också lagfarna ledamöter i fastighetsdomstol, miljödomstol och Miljööverdomstol. Dessa är nämligen lagfarna domare vid tingsrätt eller hovrätt. Ordinarie domare utnämns av regeringen (4 kap. 2 § RB).</P>
<P class="p614 ft95"><SPAN class="ft12">6.7.3</SPAN><SPAN class="ft94">Nämndemän vid tingsrätt (inklusive fastighetsdomstol) och hovrätt</SPAN></P>
<P class="p470 ft25">Nämndemännens ställning i domstolarna</P>
<P class="p120 ft1">Vid handläggning av ett mål består tingsrätten normalt av en lagfaren domare (1 kap. 1 § RB). Vid huvudförhandling i tvistemål består dock tingsrätten i vissa fall av tre sådana domare och i brottmål av en sådan domare samt tre nämndemän. I vissa fall skall antalet nämndemän vara fyra i stället för tre. Närmare föreskrifter om tingsrättens samman- sättning i brottmål finns i 1 kap. 3 b § RB.</P>
<P class="p73 ft1">Hovrätten är domför med tre lagfarna domare. I mål som överklagats från tingsrätt skall dock minst fyra lagfarna domare delta när hovrätten avgör målet, om tingsrätten bestått av tre lagfarna domare. I brottmål gäller som huvudregel istället att hovrätten är domför med tre lagfarna domare och två nämndemän (2 kap. 4 § RB).</P>
<P class="p103 ft1">Särbestämmelser om tingsrättens och hovrättens sammansättning vid prövning av speciella mål förekommer i andra författningar. I vissa fall krävs medverkan av nämndemän. Exempelvis består fastighets- domstol som regel av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Beträffande handläggning av familjemål, se 14 kap. 17 § äktenskapsbalken och 20 kap. 1 § föräldrabalken.</P>
<P class="p73 ft1">Lekmannamedverkan har ansetts vara av värde från flera syn- punkter. Den har ansetts ägnad att bidra till allmänhetens förtroende för rättsskipningen och då främst i sådana fall där ett allmänt intresse står mot ett enskilt. Vidare har lekmannaomdömet regelmässigt ansetts ha ett värde när det gäller bevisprövningen beträffande sådana frågeställningar som är vanliga i brottmålsrättsskipningen. Dessutom har det ansetts värdefullt att lekmannasynpunkter kommer till uttryck i de delar där straffrättsskipningen ger domstolarna vida ramar att döma efter skönsmässiga värderingar, t.ex. när det gäller påföljdsval.</P>
<P class="p76 ft2">I anledning av ett förslag om att antalet nämndemän skulle minskas från tre till två (prop. 1996/97:133) framhöll riksdagens justitieutskott (bet. 1996/97:JuU 17) bl.a. följande.</P>
<P class="p615 ft67">För det första tillgodoser lekmannamedverkan i domstolarna enligt utskottet allmänhetens insyn i domstolarnas verksamhet. För det andra utgör</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">215</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft71">lekmännen enligt utskottet en garanti för att allmänna värderingar blir beaktade i den rättskipande verksamheten. En medverkan av lekmän i domstolarna är också ägnad att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet. Möjligheten för nämndemännen att fylla den funktion de bör ha skulle enligt utskottet utarmas, om de endast var två. Den insyn som de två nämndemännen kunde förmedla skulle bli så liten att den inte var acceptabel. Fler nämndemän borgar enligt utskottet också för att fler synpunkter kommer fram och kan bli bedömda.</P>
<P class="p109 ft2">Utskottet avstyrkte bifall till förslaget och riksdagen godtog utskottets uppfattning.</P>
<P class="p78 ft1">Nämndemännen är liksom den lagfarne ledamoten domare. De har individuell rösträtt. Vid omröstning i brottmål vid tingsrätt skall den mening gälla som omfattas av mer än hälften av ledamöterna. Om någon mening har fått hälften av rösterna och denna är den lindrigaste eller minst ingripande för den tilltalade, skall den meningen gälla. Kan ingen mening anses som lindrigare eller mindre ingripande, gäller den mening som fått hälften av rösterna bland dem ordförandens (29 kap. 3 § RB). I tvistemål gäller som allmän regel att ordförandens mening vinner om resultatet av omröstningen blir lika (16 kap. 3 § RB).</P>
<P class="p103 ft1">Det finns inga bestämmelser för allmän domstol om att nämndemän- nen skall ha specialkunskaper. Enligt 25 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare skall dock, om det inte möter hinder, sådana nämndemän som anlitas för tjänstgöring i mål mot någon som inte har fyllt 21 år vara särskilt lämpade för uppgiften när det gäller intresse och fallenhet för arbete med unga lagöverträdare. I mål som rör brott på vilket det endast kan följa böter får dock andra anlitas.</P>
<P class="p616 ft25">Val av nämndemän till tingsrätt och hovrätt</P>
<P class="p69 ft1">Nämndemän utses genom val. Nämndemansvalen äger rum på hösten de år allmänt val hålls. Som regel förrättar kommunfullmäktige val av nämndeman vid tingsrätt och landstingsfullmäktige val av nämndeman i hovrätt. Valet skall under vissa förutsättningar vara proportionellt (4 kap. 7 § RB). En nämndeman väljs för fyra år.</P>
<P class="p74 ft1">Valbar till nämndeman är varje svensk medborgare, som är folk- bokförd i kommunen eller, i fråga om nämndeman i hovrätt, i länet eller den del därav som hör till hovrätten, och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Den som är lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">216 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">rätta får inte vara nämndeman. Ingen får samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt (4 kap. 6 § första och andra stycket RB).</P>
<P class="p78 ft1">Som allmän princip gäller att var och en som är valbar till nämndeman är skyldig att åta sig ett sådant uppdrag. Den som fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är dock inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte heller skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år (4 kap. 6 § tredje stycket RB). Det torde emellertid i praktiken aldrig förekomma att någon utses till nämndeman mot sin vilja.<SPAN class="ft33">68</SPAN></P>
<P class="p103 ft1">Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. Regeln innebär en skyldighet för de väljande och de nominerande organen att sträva efter representativitet, men lokala förhållanden inom valkretsen kan ibland göra det svårt att också uppnå en fullgod sådan. Bestämmelsen har s.k. målsättningskaraktär. Att representativiteten skall avse ålder, kön och yrke innebär inte att strukturen hos den vuxna befolkningen i sådana hänseenden exakt bör avspeglas i nämnde- mannakåren, inte heller har någon viss grupp i samhället en ovillkorlig rätt att bli företrädd bland nämndemännen. I kravet på allsidig sammansättning i fråga om yrke ligger att även sådana grupper som inte är direkt yrkesverksamma, t.ex. hemarbetande och studerande, skall vara representerade.</P>
<P class="p104 ft1">I den nya rättegångsbalken (4 kap. 6 §) föreskrevs vid ikraft- trädandet år 1948 bl.a. följande. ”Valbar till nämndeman är man eller kvinna, som inom valkretsen äger rösträtt å kommunalstämma eller vid val av statsfullmäktige och där har sitt hemvist samt fyllt tjugofem år”. Vid den tidpunkten krävdes svenskt medborgarskap för kommunal rösträtt. Av förarbetena till nya rättegångsbalken framgår att man utgått från att nämndemän skulle vara svenska medborgare, men någon närmare diskussion rörande kravet synes inte ha förts (SOU 1938:44). Lydelsen ändrades genom SFS 1969:244 på så sätt att myndig svensk medborgare var valbar under vissa förutsättningar. Skälet till ändringen var att reglerna om valbarhet till riksdagsmannauppdrag och kommunala uppdrag hade ändats. Departementschefen anförde att det enligt hans mening saknades skäl att ha andra valbarhetsvillkor för nämndemän än för riksdagsmän och kommunala förtroendemän (prop. 1969:44 s. 378). Kravet på svenskt medborgarskap för kommunala förtroendemän togs bort genom 1976 års rösträttsreform (se avsnitt 5.3.5).</P>
<P class="p617 ft9"><SPAN class="ft33">68 </SPAN>Fitger, P., Rättegångsbalken I, s. 4:12.</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">217</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p618 ft1">Kommunaldemokratiska kommittén<SPAN class="ft33">69 </SPAN>föreslog att kravet på svenskt medborgarskap för nämndemän skulle avskaffas. Den föreslog vidare att det skulle föreskrivas att endast svenska medborgare fick delta i handläggningen av vissa typer av mål, i första hand sådana som rörde rikets säkerhet eller utgjorde militära mål.</P>
<P class="p553 ft1">Diskrimineringsutredningen<SPAN class="ft33">70 </SPAN>ansåg däremot att kravet på svenskt medborgarskap för nämndemän borde finnas kvar. Utredningen anförde bl.a. att nämndemännens likställdhet med yrkesdomarna när det gällde den dömande verksamheten hade accentuerats genom borttagandet av kravet på kvalificerad majoritet bland nämndemännen för att ordföranden skulle bli överröstad. Vidare hade utredningen invändningar mot att, på det sätt Kommunaldemokratiska kommittén föreslagit, skapa två kategorier nämndemän, en med svenskt med- borgarskap och behörighet att döma i alla sorters mål och en utan svenskt medborgarskap och med begränsad behörighet. Föredragande statsrådet delade Diskrimineringsutredningens uppfattning och föreslog således inte någon ändring avseende medborgarskapskravet för nämndemän.<SPAN class="ft33">71</SPAN></P>
<P class="p616 ft25">Val av nämndemän till fastighetsdomstol</P>
<P class="p72 ft2">För nämndemän i fastighetsdomstol finns regler i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål. Nämndemännen bör vara allmänt betrodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden (3 § tredje stycket).</P>
<P class="p78 ft1">Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Valet förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas dock valet av kommun- fullmäktige i Gotlands kommun. Valet skall under vissa förutsättningar vara proportionellt. Vid val skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke (6 §).</P>
<P class="p619 ft1">Nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till fastighetsdomstolen. I övrigt har bestämmelserna i 4 kap. 6 och 8 §§ RB motsvarande tillämpning på nämndeman i fastighetsdomstol (7 §). För valbarhet till nämndeman i fastighetsdomstol krävs således svenskt medborgarskap.</P>
<P class="p620 ft9"><SPAN class="ft39">69</SPAN><SPAN class="ft79">Ds C 1983:4 s. 153 ff.</SPAN></P>
<P class="p106 ft9"><SPAN class="ft39">70</SPAN><SPAN class="ft79">Ds A 1984:6 s. 137 f.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">71</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1985/86:7 s. 17 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">218 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p621 ft63"><SPAN class="ft12">6.7.4</SPAN><SPAN class="ft62">Jurymän i vissa tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål</SPAN></P>
<P class="p440 ft1">Regler om rättegången i tryckfrihetsmål respektive yttrandefrihetsmål ges dels i 12 kap. TF och 9 kap. 1 § YGL, dels i <NOBR>7-11</NOBR> kap. lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Bestämmelsen i 9 kap. 1 § YGL hänvisar till vad som sägs i 12 kap. TF.</P>
<P class="p87 ft2">Vid handläggning av tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål består rätten normalt av tre lagfarna domare. En jury bestående av lekmän skall delta i vissa mål.</P>
<P class="p78 ft1">Som regel är det tre huvudfrågor som skall avgöras; vilken person som skall anses som ansvarig för det påstådda brottet, om brott föreligger samt vilken påföljd som skall bestämmas om brott föreligger.</P>
<P class="p77 ft1">Den första frågan prövas av rätten ensam före huvudförhandlingen och således utan juryns medverkan.</P>
<P class="p77 ft1">Frågan om brott föreligger skall prövas av jury bestående av nio medlemmar, om inte båda parterna avstår härifrån och överlämnar målet direkt till rättens prövning. För fällande jurybeslut krävs två tredjedels majoritet; brott skall anses föreligga endast om minst sex jurymän är ense därom. Juryns utlåtande blir avgörande för målets utgång, om det innebär att brott inte föreligger. Det kan varken ändras eller överklagas. Är utlåtandet fällande är det däremot inte bindande för rätten, utan även denna skall då pröva om brott föreligger. Rätten kan i så fall frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under en mildare straffbestämmelse än den juryn tillämpat.</P>
<P class="p87 ft2">Om såväl juryn som rätten finner, att brott föreligger, återstår det att bestämma påföljden. Denna uppgift ankommer på rätten ensam utan någon medverkan av juryn (12 kap. 2 § TF).</P>
<P class="p595 ft1">För varje län utses 24 jurymän<SPAN class="ft33">72 </SPAN>fördelade i två grupper med sexton jurymän i den första gruppen och åtta jurymän i den andra gruppen. Jurymännen i den andra gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol (12 kap. 3 § TF). De utses för en tid av fyra kalenderår och väljs av landstinget i länet samt kommunfullmäktige i kommun som inte tillhör landsting, i Gotlands län förrättas dock valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.</P>
<P class="p622 ft2">Valbara till jurymän är myndiga svenska medborgare som är bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. Den som</P>
<P class="p131 ft9"><SPAN class="ft33">72 </SPAN>För Stockholms län utses dock 36 jurymän.</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">219</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft2">är underårig eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara juryman (12 kap. 5 § TF).</P>
<P class="p78 ft1">Jurysystemet i tryckfrihetsmål infördes i vårt land år 1815. Kravet på svenskt medborgarskap för juryman har gällt allt sedan införandet. Reglerna för rättegången i tryckfrihetsmål och frågor med anknytning till behörighetskraven för jurymän har ändrats vid flera tillfällen genom åren. Såvitt kan utläsas av förarbetena till bestämmelsen har kravet på svenskt medborgarskap för jurymän inte varit föremål för någon ingående analys.</P>
<P class="p87 ft1">Av 9 kap. 1§ YGL framgår att bestämmelserna om rättegången i tryckfrihetsmål även gäller rättegången i yttrandefrihetsmål. I andra stycket föreskrivs att den som utsetts till juryman för tryckfrihetsmål också skall vara juryman i yttrandefrihetsmål. Medborgarskapskravet för jurymän i yttrandefrihetsmål har inte belysts närmare i förarbetena till YGL (prop. 1990/91:64).</P>
<P class="p73 ft1">Kommunaldemokratiska kommittén och Diskrimineringsutred- ningen behandlade frågan om medborgarskapskravet för jurymän skulle finnas kvar. De hade samma inställning till kravet på svenskt medborgarskap för jurymän som de hade redovisat beträffande nämndemän (se avsnitt 6.7.3).</P>
<P class="p311 ft12"><SPAN class="ft12">6.7.5</SPAN><SPAN class="ft61">Övriga domare</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">I vissa mål dömer de allmänna domstolarna i särskild sammansättning. Då kan där ingå domare som i regel inte är lagfarna, s.k. särskilda ledamöter. Krav på svenskt medborgarskap för nämnda ledamöter får anses följa av föreskriften om domartjänst i 11 kap. 9 § tredje stycket RF. För vissa ledamöter uppställs medborgarskapskrav även i särskild lag. I det följande redovisas vilka domare som tillhör denna kategori.</P>
<P class="p623 ft104">Ekonomisk expert och skatterättslig expert i vissa brottmål vid tingsrätt och i hovrätt</P>
<P class="p459 ft1">1 kap. 8 § RB innehåller föreskrift om medverkan av ekonomisk och skatterättslig expertis vid handläggningen av brottmål vid tingsrätt. För att expertis skall få anlitas skall det röra sig om ett vidlyftigt eller annars särskilt krävande brottmål i vilket bedömningen av ekonomiska eller skatterättsliga förhållanden har väsentlig betydelse. Expert- medverkan torde ha avsetts främst för mål om gäldenärsbrott, skattebrott och valutabrott.</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">220 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">Regeringen förordnar ekonomiska experter för tre år i sänder. Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (4 kap. 10 a § RB).</P>
<P class="p103 ft2">För uppdrag som skatterättslig expert krävs att experten är eller har varit lagfaren domare i allmän förvaltningsdomstol (1 kap. 8 § RB). Den skatterättsliga experten måste därmed också vara svensk medborgare.<SPAN class="ft38">73</SPAN></P>
<P class="p488 ft2">Även hovrätterna kan anlita ekonomisk och skatterättslig expertis i brottmål (2 kap. 4 a § RB). För expertmedverkan i hovrätt gäller i huvudsak motsvarande förutsättningar som vid tingsrätt.</P>
<P class="p43 ft25">Tekniskt sakkunnig ledamot i patentmål</P>
<P class="p60 ft1">I 66 - 68 § patentlagen (1967:837) föreskrivs att tekniskt sakkunnig ledamot skall ingå vid handläggning av vissa patentmål vid tingsrätt (Stockholms tingsrätt) och hovrätt.</P>
<P class="p77 ft1">Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar för tre år i sänder minst 25 personer att tjänstgöra som tekniskt sakkunniga ledamöter i tingsrätten och hovrätten (68 § första stycket samma lag). Det föreskrivs inga särskilda kvalifikationskrav för ledamöterna utöver kravet på svenskt medborgarskap, vilket endast följer av RF.</P>
<P class="p616 ft25">Ekonomisk expert i mål enligt konkurrenslagen (1993:20)</P>
<P class="p91 ft1">Vid huvudförhandling i mål avseende bl.a. konkurrensskadeavgift, kvarstad för att säkerställa ett anspråk på sådan avgift och förbud mot företagsförvärv skall tingsrätten (Stockholms tingsrätt) som huvudregel bestå av fyra ledamöter, av vilka två skall vara lagfarna domare och två ekonomiska experter (64 a § - 64 c § konkurrenslagen).</P>
<P class="p103 ft2">Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Han eller hon förordnas av regeringen för viss tid (64 d § konkurrenslagen).</P>
<P class="p624 ft9"><SPAN class="ft33">73 </SPAN>Jfr 28 § första stycket lagen (1971:289) om allmänna domstolar.</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">221</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25">Särskild ledamot i tingsrätt vid sjöförklaring</P>
<P class="p60 ft1">Enligt sjölagen (1994:1009) skall sjöförklaring äga rum för svenskt handelsfartyg eller fiskefartyg när någon olycka har skett på eller med fartyg.<SPAN class="ft33">74</SPAN></P>
<P class="p103 ft1">Genom sjöförklaring skall händelsen och dess orsaker om möjligt klarläggas. Alla förhållanden som kan antas ha medverkat till händelsen eller vara av betydelse från sjöfartssäkerhetens synpunkt skall utredas. Om det inte finns något hinder skall sjöförklaringen hållas i den hamn där händelsen inträffat eller, om händelsen inträffat till sjöss, i den första hamn till vilken fartyget eller befälhavaren därefter anländer. Sjöförklaring hålls inom riket av den tingsrätt som utsetts att vara sjörättsdomstol. Behörig är den domstol som är närmast den hamn eller den ort där sjöförklaring skall hållas.</P>
<P class="p73 ft1">Vid sammanträde för sjöförklaring skall rätten bestå av en lagfaren domare som ordförande och två personer med kunskap om och erfarenhet av sjöfart. Åtminstone en av de senare bör ha grundlig erfarenhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg och nyligen ha utövat en sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöförklaring de särskilda ledamöterna från en förteckning som Sjöfartsverket årligen upprättar för varje sjöfartsinspektionsdistrikt. De särskilda ledamöterna skall vara svenska medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara ledamot (18 kap. 10 § tredje stycket sjölagen).</P>
<P class="p119 ft25">Särskild ledamot i mål om klander av dispasch vid tingsrätt</P>
<P class="p91 ft1">Dispasch är en utredning om haveri till sjöss, skada eller kostnader förknippade därmed eller tvist om försäkringsgivares eventuella ersättningsskyldighet. Inom fyra veckor kan dispaschen klandras hos tingsrätt.<SPAN class="ft33">75</SPAN></P>
<P class="p77 ft1">Tingsrätt är i dispaschmål i allmänhet domför med tre eller högst fyra lagfarna domare tillsammans med tre särskilda ledamöter (21 kap. 10 § sjölagen). Dessa utses från en förteckning som sjöfartsverket upprättat. De skall vara kunniga i handel och sjöfart och lämpliga att tjänstgöra som särskilda ledamöter i dispaschmål.</P>
<P class="p108 ft2">En särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap.</P>
<P class="p311 ft9"><SPAN class="ft39">74</SPAN><SPAN class="ft79">Se bl.a. 18 kap. 6 och 7 §§ sjölagen.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">75</SPAN><SPAN class="ft79">Jfr avsnitt 6.10.7 om dispaschör enligt sjölagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">222 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft23">7 § föräldrabalken får inte vara ledamot (21 kap. 11 § andra stycket sjölagen).</P>
<P class="p625 ft104">Teknisk ledamot i fastighetsdomstol och hovrätt vid handläggning av vissa fastighetsmål</P>
<P class="p626 ft1">Fastighetsdomstolarna handlägger vissa mål med fastighetsrättslig anknytning enligt vad som föreskrivs i lagar och andra författningar. Domstolen består av två lagfarna ledamöter, en eller två tekniska ledamöter och två nämndemän. I vissa mål är sammansättningen två lagfarna ledamöter och tre nämndemän. I dessa mål får en teknisk ledamot ingå istället för en nämndeman. En eller två tekniska ledamöter deltar som regel även vid handläggning av fastighetsmål i hovrätt. Teknisk ledamot i fastighetsdomstol och hovrätt (fastighetsråd) skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering (3 och 13 - 14 §§ lagen [1969:246] om domstolar i fastighetsmål). Fastighetsråd anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstols- väsendet.<SPAN class="ft33">76</SPAN></P>
<P class="p418 ft2">Kravet på svenskt medborgarskap följer endast av föreskriften om domartjänst i 11 kap. 9 § tredje stycket RF.</P>
<P class="p627 ft104">Miljöråd och sakkunnig ledamot i miljödomstol samt miljöråd i Miljööverdomstolen</P>
<P class="p626 ft1">Miljödomstolen består som regel av en ordförande som skall vara lagfaren domare i tingsrätt, ett miljöråd och två sakkunniga ledamöter. Miljöråd skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av miljöfrågor. En av de sakkunniga ledamöterna i miljödomstol skall ha erfarenhet av frågor som faller inom verksamhetsområdet för Naturvårdsverket. Ordföranden bestämmer med hänsyn till målets beskaffenhet om den andre sakkunnige ledamoten skall ha erfarenhet av industriell eller kommunal verksamhet (20 kap. 4 § miljöbalken).</P>
<P class="p95 ft2">För fullgörande av Svea hovrätts uppgifter som miljööverdomstol skall det, förutom lagfarna domare, finnas miljöråd. Samma kompe- tenskrav gäller för dessa som för miljöråd vid miljödomstolarna (20 kap. 11 § miljöbalken).</P>
<P class="p628 ft9"><SPAN class="ft33">76 </SPAN>39 § förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion och 37 § förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion.</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">223</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft2">Miljöråd anställs med fullmakt genom beslut av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.<SPAN class="ft38">77 </SPAN>Att miljöråd och sakkunniga ledamöter skall vara svenska medborgare följer endast av föreskriften om domartjänst i 11 kap. 9 § tredje stycket RF.</P>
<P class="p561 ft12"><SPAN class="ft12">6.7.6</SPAN><SPAN class="ft61">Andra anställningar</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Tingsnotarier anställs genom beslut av Domstolsverket enligt föreskrifter i notarieförordningen (1990:469). Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en anställning som tingsnotarie (44 § andra stycket förordningen [1996:381] med tings- rättsinstruktion). Vid två tingsrätter och två länsrätter bedrivs försöksverksamhet för att pröva möjligheten att kombinera notarie- tjänstgöring vid tingsrätt och länsrätt. Kravet på svenskt medborgarskap gäller även för sådan anställning.<SPAN class="ft33">78 </SPAN>Enligt 3 § förordningen (1997:139) om försöksverksamhet med förändrad beredningsorganisation vid tingsrätterna får dessa anställa jurister för beredningsändamål (beredningsjurister). Anställning får avse en sammanlagd tid av högst ett år. Ett anställningskrav är att berednings- juristen har fullgjort notariemeritering. Härav följer att han eller hon måste vara svensk medborgare. Försöksverksamheten pågår t.o.m. den 31 december 2001.</P>
<P class="p453 ft1">Vidare får endast den som är svensk medborgare inneha eller utöva anställningar som chef för den administrativa enheten vid hovrätt, som hovrättsfiskal eller som hovrättsfiskalsaspirant (38 § andra stycket förordningen [1996:379] med hovrättsinstruktion).</P>
<P class="p73 ft1">Vid hovrätterna (och kammarrätterna) bedrivs försöksverksamhet för att pröva en ny beredningsorganisation. Försöksverksamheten innebär att aspiranttjänstgöringen ersätts med en ettårig tidsbegränsad anställning som överrättsnotarie (1 § förordningen [1998:1238] om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna). För anställning som överrättsnotarie krävs att denne har förvärvat notarie- meritering och är svensk medborgare (2 och 4 §§ nämnda förordning jfr 38 § förordningen med hovrättsinstruktion och 38 § förordningen med kammarrättsinstruktion). Under försöksverksamheten, som pågår t.o.m. den 31 december 2000, får endast den som har tjänstgjort som</P>
<P class="p598 ft9"><SPAN class="ft39">77</SPAN><SPAN class="ft79">Se föregående not.</SPAN></P>
<P class="p239 ft71"><SPAN class="ft39">78</SPAN><SPAN class="ft102">Se förordningen (1998:1375) om försöksverksamhet med notarietjänstgöring vid tingsrätt och länsrätt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">224 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft2">överrättsnotarie under ett år anställas som hovrätts- eller kammar- rättsfiskal.</P>
<P class="p77 ft2">Krav på svenskt medborgarskap gäller också för kanslichef och revisionssekreterare vid Högsta domstolen. Revisionssekreterarna skall vara lagfarna. (27 § första stycket förordningen [1996:377]) med instruktion för Högsta domstolen).</P>
<P class="p629 ft24"><SPAN class="ft19">6.8</SPAN><SPAN class="ft98">Anställningar och uppdrag vid allmän förvaltningsdomstol</SPAN></P>
<P class="p630 ft25">Anställda vid förvaltningsdomstolarna</P>
<P class="p72 ft1">Allmänna förvaltningsdomstolar är Regeringsrätten, kammarrätterna och länsrätterna. Ledamöter och föredragande i allmän förvaltnings- domstol skall vara svenska medborgare (28 § första stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar).</P>
<P class="p77 ft2">I förarbetena till lagrummet (prop. 1971:30 s. 110) hänvisas till behörighetskraven för domare i allmän domstol.</P>
<P class="p78 ft1">I Regeringsrätten finns, förutom ledamöterna som kallas regeringsråd, regeringsrättssekreterare och andra anställda i enlighet med vad som har beslutats av regeringen eller Domstolsverket. Vid Regeringsrätten finns även ett kansli som förestås av en kanslichef. Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställning som kanslichef eller regeringsrättssekreterare. Regerings- rättssekreterarna skall vara lagfarna. Om kunskaper inom ett särskilt rättsområde behövs får även den som inte är lagfaren anställas som regeringsrättssekreterare (26 § förordningen [1996:378] med instruk- tion för Regeringsrätten).</P>
<P class="p73 ft1">I kammarrätterna finns, förutom ledamöterna - som är kammar- rättspresidenten, kammarrättslagman, kammarrättsråd, kammarrätts- assessorer och särskilda ledamöter i vissa mål - kammarrättsfiskaler, kammarrättsfiskalsaspiranter, överrättsnotarier och andra anställda i enlighet med vad som har beslutats av regeringen eller Domstolsverket. Vid var och en av kammarrätterna finns en administrativ enhet som förestås av en chef. Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställningar som chef för den administrativa enheten, som kammarrättsfiskal eller som kammarrättsfiskalsaspirant (38 § andra stycket förordningen [1996:380] med kammarrättsinstruktion). Även överrättsnotarie skall vara svensk medborgare (se avsnitt 6.7.6).</P>
<P class="p631 ft2">I länsrätt finns lagman och som regel en eller flera rådmän. I de länsrätter som regeringen bestämmer finns också en eller flera chefsrådmän. Lagman, chefsrådman och rådman skall vara lagfarna. De</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">225</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft1">utnämns av regeringen (15 § lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). Övriga ledamöter utgörs av länsrättsfiskaler och särskilda ledamöter i vissa mål. Förutom ledamöterna finns länsrättsnotarier och andra anställda. Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en anställning som länsrättsnotarie (39 § andra stycket förordningen [1996:382] med länsrättsinstruktion). Länsrättsnotarier anställs genom beslut av Domstolsverket enligt föreskrifter i notarieförordningen (1990:469).</P>
<P class="p70 ft1">I länsrätternas organisation ingår normalt fast anställda föredraganden. Det krävs inte att de skall vara lagfarna, dvs. ha avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen (eller motsvarande examen i annat nordiskt land). Även för kammarrätterna finns möjligheten att anställa föredragande, som inte är notarie, aspirant eller fiskal i kammarrätt. En sådan föredragande skall dock vara lagfaren (19 § förordningen med kammarrättsinstruktion). Det förekommer att regeringen meddelar dispens från nämnda krav. Särskilda före- draganden i länsrätt och kammarrätt har inga dömande uppgifter. Föreskriften om svenskt medborgarskap i 28 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, som redovisats i början av avsnittet, omfattar båda kategorierna av föredragande.</P>
<P class="p119 ft25">Nämndemän vid länsrätt och kammarrätt</P>
<P class="p72 ft1">Nämndemän skall delta vid handläggningen av vissa mål vid länsrätt och kammarrätt. De utses genom val som i regel förrättas av lands- tingsfullmäktige. Valet skall under vissa förutsättningar vara proportio- nellt. Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.</P>
<P class="p103 ft1">Valbar till nämndeman i kammarrätt eller länsrätt är svensk medborgare som är folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till kammarrättens eller länsrättens domkrets och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Anställd vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller under länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta samt ledamot av skattenämnd eller socialförsäkringsnämnd. Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt (19 – 20 §§ lagen om allmänna förvaltningsdomstolar).</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">226 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25">Särskilda ledamöter i vissa mål</P>
<P class="p120 ft1">Vid prövning av mål om fastighetstaxering består länsrätt som regel av en lagfaren domare, en värderingsteknisk ledamot samt två nämndemän som särskilt utsetts för att delta vid behandlingen av sådana mål. Om det behövs med hänsyn till målets omfattning eller någon annan särskild omständighet, får ytterligare antingen en värderingsteknisk ledamot eller en nämndeman ingå i rätten. Vid prövning av mål om allmän fastighetstaxering i kammarrätt ingår tre lagfarna ledamöter samt två särskilda ledamöter.</P>
<P class="p73 ft1">Värderingsteknisk ledamot i länsrätt skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Han eller hon skall ha sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Bland de värderingstekniska ledamöterna skall finnas företrädd sådan sakkunskap beträffande olika slag av fastigheter (21 kap. 9 § fastighetstaxeringslagen [1979:1152]). Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av regeringen för viss tid i enlighet med vad som anges i 21 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen.</P>
<P class="p103 ft1">Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän fastighetstaxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av vattenfalls- fastighet, minst två beträffande värdering av lantbruksenhet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan taxeringsenhet än lantbruks- enhet i övrigt. Särskild ledamot i kammarrätt skall vara svensk medborgare. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (22 kap. 5 § fastighets- taxeringslagen).</P>
<P class="p70 ft2">Bestämmelserna i 22 kap. fastighetstaxeringslagen, bl.a. kravet på svenskt medborgarskap för särskild ledamot, gäller även i fråga om särskild fastighetstaxering (30 kap. 1 § nämnda lag).</P>
<P class="p77 ft1">Framställningen av en film eller ett videogram skall som huvudregel vara granskad och godkänd av Statens biografbyrå, innan den får visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning (1 § lagen [1990:886] om granskning och kontroll av filmer och videogram). Av 21 § samma lag framgår att biografbyråns beslut enligt nämnda lag i frågor om granskning av film och videogram får överklagas hos kammarrätten. Regeringen förordnar för högst fem år i sänder minst sex, högst tio personer att efter kallelse inträda som särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål enligt lagen. Av dessa</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">227</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">personer skall hälften ha särskilda kunskaper om film och hälften ha särskilda kunskaper i beteendevetenskapliga ämnen. De särskilda ledamöterna skall vara svenska medborgare (23 § samma lag).</P>
<P class="p78 ft1">Vid laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) i länsrätt och kammarrätt deltar normalt två särskilda ledamöter (13 a och 17 a §§ lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). De särskilda ledamöterna skall ha god kännedom om kommunal verksamhet. De förordnas av regeringen för tre år (13 b och 17 b §§ samma lag). I 28 § första stycket lagen om allmänna förvaltnings- domstolar föreskrivs att ledamöter i allmän förvaltningsdomstol skall vara svenska medborgare. Medborgarskapskravet omfattar de särskilda ledamöterna.</P>
<P class="p411 ft19"><SPAN class="ft19">6.9</SPAN><SPAN class="ft59">Särskilt om notariemeritering</SPAN></P>
<P class="p415 ft2">Såsom tidigare redovisats får endast den som är svensk medborgare inneha eller utöva en anställning som tingsnotarie eller länsrättsnotarie.</P>
<P class="p78 ft1">Det förekommer dock att regeringen med stöd av 11 kap. 12 § RF i enskilda fall meddelar dispens från kravet på svenskt medborgarskap för notarietjänstgöring. En förutsättning härför är att sökanden har ansökt om svenskt medborgarskap och det kan förväntas att ansökan kommer att beviljas inom en inte alltför avlägsen tid, i princip sex månader. Om dispens meddelats och personen antas för notarie- tjänstgöring, beslutar notarienämnden hos Domstolsverket om ett tidsbegränsat förordnande på sex månader. Notarien får inte utföra några dömande uppgifter under denna tid. Enligt uppgift från notarienämnden anställs högst ett par personer med dispens om året. Endast i ett fall har en notarie avbrutit sin tjänstgöring på grund av att denne inte uppfyllt kravet på svenskt medborgarskap. Vederbörande återkom efter några år som svensk medborgare och slutförde sin notarietjänstgöring.</P>
<P class="p315 ft1">Notarietjänstgöring fullgörs efter juris kandidatexamen eller juristexamen under en tid av två år. Med svensk juris kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare än den svenska utbildningen, skall sökanden genomgå en kompletteringsutbildning som avslutas med ett kunskapsprov (1 § notarieförordningen [1990:469]).</P>
<P class="p315 ft2">Notarietjänstgöringen fullgörs vid tingsrätt eller länsrätt eller båda slagen av domstolar. Efter särskild prövning får högst sex månaders tjänstgöring hos en annan arbetsgivare tillgodoräknas som notarie-</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">228 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft1">tjänstgöring. Sådan tjänstgöring skall i tiden ligga före domstols- tjänstgöringen. Vid prövning enligt första stycket skall särskilt beaktas tjänstgöringens allmänna juridiska värde men även dess värde för fortsatt arbete vid tingsrätt eller länsrätt (2 och 3 §§ notarie- förordningen).</P>
<P class="p96 ft1">Notariemeritering har förvärvats av den som på ett tillfredsställande sätt har fullgjort notarietjänstgöring. Notarien skall därvid ha utfört domaruppgifter som avses i 18 och 19 §§ förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion eller 20 och 21 §§ förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion. Lagmannen får bl.a. förordna en tingsnotarie som har tjänstgjort minst ett år samt bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämplig att på eget ansvar handlägga mål som endast rör brott för vilka det inte är föreskrivet svårare straff än böter, dock inte mål om andra i brottsbalken upptagna brott än förargelseväckande beteende och inte heller vårdslöshet i trafik och mål om förvandling av böter.</P>
<P class="p96 ft1">Bevis om notariemeritering utfärdas av den domstol där tjänstgöringen avslutas. Ett sådant bevis skall innehålla uppgift om de arbetsgivare hos vilka tjänstgöringen har fullgjorts och om den tid tjänstgöringen pågått hos varje arbetsgivare (5 och 6 §§ notarieförord- ningen).</P>
<P class="p322 ft1">Krav på notariemeritering ingår bland de behörighetsvillkor som uppställs för att en person skall kunna bli t.ex. beredningsjurist (3 § andra stycket förordningen [1997:139] om försöksverksamhet med förändrad beredningsorganisation vid tingsrätterna), överrättsnotarie (2 och 4 §§ förordningen om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna), hovrättsfiskal (41 § förordningen med hovrätts- instruktion), kammarrättsfiskal (41 § förordningen med kammarrätts- instruktion), åklagaraspirant (24 § åklagarförordningen [1996:205]) eller kronofogdeaspirant (3 kap. 21 § förordningen [1988:784] med instruktion för exekutionsväsendet). Riksskatteverket har dock möjlighet att meddela undantag från kravet på notariemeritering för kronofogdeaspiranter (se avsnitt 6.14).</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">229</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p633 ft123"><SPAN class="ft128">6.10</SPAN><SPAN class="ft129">Anställningar och uppdrag vid särskilda domstolar samt i vissa nämnder m.m. med anknytning till rättsväsendet</SPAN></P>
<P class="p432 ft12"><SPAN class="ft12">6.10.1</SPAN><SPAN class="ft130">Ledamöter i Marknadsdomstolen</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurrenslagen (1993:20), marknadsföringslagen (1995:450), lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (1984:292) om avtals- villkor mellan näringsidkare, produktsäkerhetslagen (1988:1604) och lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling (1 § lagen [1970:417] om marknadsdomstol m.m.). Marknadsdomstolens dom eller beslut i mål och ärenden samt övriga beslut enligt lagen om marknadsdomstol m.m. får inte överklagas (2 §).</P>
<P class="p315 ft1">Marknadsdomstolen består av en ordförande, en vice ordförande samt fem särskilda ledamöter. Ordföranden, vice ordföranden och en av de särskilda ledamöterna skall vara jurister och ha erfarenhet som domare. De andra särskilda ledamöterna skall vara ekonomiska experter. För vice ordföranden samt var och en av de särskilda ledamöterna finns en eller flera ersättare. Bestämmelserna om vice ordförande och särskild ledamot gäller även ersättare. Regeringen utser ordförande, vice ordförande, övriga ledamöter och ersättare i Marknadsdomstolen. Ledamot och ersättare utses för viss tid (3, 4 och 6 §§).</P>
<P class="p74 ft1">Som särskilt behörighetsvillkor föreskrivs i 7 § nämnda lag att ledamot och ersättare i Marknadsdomstolen skall vara svensk medbor- gare och inte får vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</P>
<P class="p76 ft1">I förarbetena till lagen (prop. 1970:57 s. 152 och 173 samt PM Ju 1969:27 med förslag till lag om marknadsråd) hänvisas beträffande kravet på svenskt medborgarskap för ledamöterna till motsvarande regel för domare i allmän domstol.</P>
<P class="p87 ft2">Vid Marknadsdomstolen finns sekreterare som biträder med beredningen av ärenden enligt vad domstolen närmare bestämmer (3 § förordningen [1988:1564] med instruktion för Marknadsdomstolen). Det finns inget krav på att sekreterarna skall vara svenska medborgare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">230 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft12">6.10.2</SPAN><SPAN class="ft130">Ledamöter i Arbetsdomstolen</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister äger tillämpning på rättegången i tvister om kollektivavtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, s.k. arbetstvister (1 kap. 1 §). I vissa fall kan annan tvist handläggas gemensamt med arbetstvist. Det finns ett antal undantag från lagens tillämpningsområde (1 kap. 2 §). Arbetsdomstolen prövar arbetstvist antingen som första domstol eller som överrätt vid överklagande i mål som tagits upp av tingsrätt (2 kap. <NOBR>1-3</NOBR> §§). Mot Arbetsdomstolens dom eller beslut får talan inte föras (2 kap. 4 §).</P>
<P class="p74 ft1">Arbetsdomstolen består av högst fyra ordförande, högst fyra vice ordförande samt 17 andra ledamöter. För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Bestämmelserna för ledamot gäller även för ersättare om inte annat särskilt anges. Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år (3 kap. 1 §). Som särskilda behörighetsvillkor föreskrivs att ledamot (och ersättare för ledamot) skall vara svensk medborgare och inte får vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (3 kap. 1 § andra stycket).</P>
<P class="p73 ft1">Ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter utses bland personer som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagar- intressen. Ordförande och vice ordförande skall vara lagkunniga och erfarna i domarvärv. De tre andra ledamöterna skall ha särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden. Av övriga fjorton ledamöter, s.k. intresserepresentanter, utses fyra efter förslag av Svenska arbetsgivare- föreningen, en efter förslag av Svenska kommunförbundet, en efter förslag av Landstingsförbundet, en såsom representant för staten som arbetsgivare, fyra efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, två efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation och en efter förslag av Sveriges Akademikers Centralorganisation. Föreskrifterna äger motsvarande tillämpning på utseende av ersättare för sådan ledamot (3 kap. 2 och 3 §§).</P>
<P class="p104 ft2">I förarbetena till lagen (prop. 1974:77) hänvisas till vad som gäller för domare i allmän domstol beträffande kravet på svenskt medborgarskap för ledamöterna i Arbetsdomstolen.</P>
<P class="p77 ft1">I Arbetsdomstolen finns, förutom ledamöter och ersättare för ledamöter, en avdelningsdirektör, sekreterare, notarier och annan personal. Det finns ingen föreskrift om att dessa behöver vara svenska medborgare (jfr 2 § förordningen [1988:1137] med instruktion för Arbetsdomstolen).</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">231</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft63"><SPAN class="ft12">6.10.3</SPAN><SPAN class="ft131">Ledamöter och föredragande i Patentbesvärsrätten</SPAN></P>
<P class="p635 ft1">Patentbesvärsrätten prövar som förvaltningsdomstol överklagande av beslut av Patent- och registreringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen (1967:837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddslagen (1970:485), varumärkeslagen (1960:644), namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Vidare prövar Patentbesvärsrätten överklagande av beslut av Statens växtsortnämnd enligt vad som föreskrivs i växtförädlarrättslagen (1997:306) (1 § lagen [1977:729] om Patentbesvärsrätten).</P>
<P class="p446 ft2">I Patentbesvärsrätten finns patenträttsråd. De skall vara tekniskt kunniga eller lagfarna. Patenträttsråd utnämns av regeringen (2 §).</P>
<P class="p313 ft1">Ledamot i Patentbesvärsrätten skall vara svensk medborgare och ha avlagt domared. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte utöva befattning som ledamot. Behörighetskraven gäller även föredragande hos Patentbesvärsrätten som inte är ledamot (7 §).</P>
<P class="p446 ft1">I förarbetena till lagen (prop. 1976/77:96 s. 54) hänvisas beträffande behörighetskraven för ledamöter och föredragande till motsvarande regler för domare i allmän domstol och för ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p322 ft2">En särskild utredare har fått i uppdrag att se över ordningen för prövning av mål som handläggs vid Patentbesvärsrätten samt av patentmål vid Stockholms tingsrätt. Utredaren skall enligt kommitté- direktiven (dir. 1999:28) bl.a. ta ställning till om Patentbesvärsrättens verksamhet helt eller delvis kan överföras till Stockholms tingsrätt. Utredningsuppdraget skall redovisas senast före utgången av år 2000.</P>
<P class="p636 ft95"><SPAN class="ft12">6.10.4</SPAN><SPAN class="ft132">Ledamöter i arrendenämnderna och hyresnämnderna</SPAN></P>
<P class="p637 ft2">Arrendenämnderna och hyresnämnderna är förvaltningsmyndigheter. Nämnderna har i viss utsträckning domstolsliknande uppgifter.</P>
<P class="p94 ft2">Arrendenämnderna har bl.a. till uppgift att medla i arrendetvist, pröva tvist om förlängning av arrendeavtal vid jordbruksarrende, bostadsarrende eller fiskearrende eller av avtal om jakträttsupplåtelse<SPAN class="ft38">79</SPAN></P>
<P class="p638 ft9"><SPAN class="ft33">79 </SPAN>Avtal om jakträttsupplåtelse prövas inte av arrendenämnd efter den 31 december 2001, se SFS 2000:594.</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">232 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft2">eller om villkor för sådan förlängning (se 1 § lagen [1973:188] om arrendenämnder och hyresnämnder).</P>
<P class="p313 ft1">Arrendenämnd består som regel av lagfaren ordförande och två andra ledamöter, s.k. intresserepresentanter. Av de senare ledamöterna skall den ene såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat erfarenhet av arrendeförhållanden och den andre vara jordbruksarrendator eller, när ärende rör bostadsarrende, bostads- arrendator. I vissa fall kan arrendenämnd bestå av ordföranden ensam. Ledamot i arrendenämnd skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig och inte heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. För ledamot i arrendenämnd skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om ledamot gäller även ersättare (2 §).</P>
<P class="p322 ft1">För varje arrendenämnd förordnar regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, ordförande och lämpligt antal andra ledamöter. Innan annan ledamot än ordförande förordnas, skall sådan riksorganisa- tion av jordägare eller arrendatorer som med hänsyn till medlemsantal, verksamhet och övriga omständigheter kan anses väl företräda den intressegrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag (3 §).</P>
<P class="p101 ft1">Enligt 4 § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder har hyresnämnd bl.a. till uppgift att medla i hyres- eller bostadsrättstvist, pröva vissa tvister i anledning av hyresavtal m.m. enligt jordabalken, hyresförhandlingslagen (1978:304) och bostadsrättslagen (1991:614), vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist, pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen och pröva frågor enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792).</P>
<P class="p96 ft1">Hyresnämnd består som regel av en lagfaren ordförande och två andra ledamöter. Av de senare ledamöterna skall den ene vara väl förtrogen med förvaltning av hyresfastighet och den andre vara väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållanden eller, när ärendet rör annan lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyresgästers förhållanden. I ärenden enligt bostadsrättslagen skall vad som sagts om hyresfastighet och hyresgästers förhållanden i stället avse bostadsrätts- fastighet och bostadsrättshavares förhållanden. Hyresnämnd får anlita expert att biträda nämnden, om ärendets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det. Ledamot i hyresnämnd och ersättare för ledamot skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig och inte heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (5 § jfr med 2 §).</P>
<P class="p96 ft2">För varje hyresnämnd förordnar regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, ordförande och lämpligt antal andra ledamöter. Innan annan ledamot än ordförande förordnas skall sådan riksorganisa- tion av fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättshavare eller närings-</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">233</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">idkare som med hänsyn till medlemsantal, verksamhet och övriga omständigheter kan anses väl företräda den intressegrupp som det är fråga om beredas tillfälle att avge förslag (6 §).</P>
<P class="p78 ft1">Kravet på svenskt medborgarskap för ledamöter i hyres- och arrendenämnderna fanns även i den gamla nämndlagen (2 § lagen [1970:998] om arrendenämnder och hyresnämnder) och i 1968 års lag om hyresnämnder (lagen [1968:349] om hyresnämnder). Kravet motiverades inte särskilt i förarbetena till lagarna.</P>
<P class="p78 ft1">1997 års hyreslagstiftningsutredning föreslog i sitt delbetänkande Nytt system för prövning av hyres- och arrendemål (SOU 1999:15) att de flesta ärenden som hyres- och arrendenämnderna handlägger skulle föras över till tingsrätterna respektive fastighetsdomstolarna och att hyres- och arrendenämnderna skulle avskaffas. Utredningen jämförde intresseledamöterna i hyres- och arrendenämnderna med särskilda ledamöter som tjänstgör i olika domstolar. Det konstaterades att behörighetskraven, bl.a. kravet på svenskt medborgarskap borde behållas (s. 183 f). Utredningens förslag kommer emellertid i huvudsak inte att genomföras. Regeringen avser i stället att under år 2001 remittera ett förslag som administrativt knyter hyres- och arrendenämnderna till tingsrätterna vid de tolv orter det för närvarande finns hyres- och arrendenämnder.<SPAN class="ft33">80</SPAN></P>
<P class="p507 ft12"><SPAN class="ft12">6.10.5</SPAN><SPAN class="ft130">Ledamöter i Rättshjälpsnämnden</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Rättshjälpslagen (1996:1619) innehåller bestämmelser om rättshjälp och rådgivning. Om ett mål eller ärende rörande en rättslig angelägenhet pågår vid domstol, beslutar domstolen i frågor enligt rättshjälpslagen. I annat fall beslutar Rättshjälpsmyndigheten i frågorna. Rättshjälpsmyndigheten beslutar också i vissa ersättnings- frågor (39 §). De flesta av myndighetens beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. Nämndens beslut får inte överklagas (44 §).</P>
<P class="p73 ft1">Rättshjälpsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, två ledamöter som skall vara advokater samt två övriga ledamöter. Alla ledamöter skall vara svenska medborgare. De får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Regeringen förordnar ledamöter och utser ordförande för viss tid. För ordföranden skall finnas en eller flera ersättare. I övrigt får regeringen utse lämpligt antal ersättare. Bestämmelserna om ordförande och ledamöter tillämpas också på ersättare (48 §).</P>
<P class="p639 ft9"><SPAN class="ft33">80 </SPAN>Se förordning (1975:518) om rikets indelning i verksamhetsområden för hyresnämnd och arrendenämnd och skr. 1999/2000:106 s. 59.</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">234 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft1">Ledamöterna och ersättarna utses för en tid av högst tre år. De advokater som skall ingå i nämnden utses efter förslag av Sveriges advokatsamfund (3 § förordningen [1990:1049] med instruktion för Rättshjälpsnämnden).</P>
<P class="p76 ft2">I författningskommentaren till 1996 års rättshjälpslag hänvisas beträffande 48 § – bl.a. kravet på svenskt medborgarskap – till 4 § i 1972 års rättshjälpslag. Medborgarskapskravet har inte berörts närmare i förarbetena till lagarna.<SPAN class="ft38">81</SPAN></P>
<P class="p140 ft12"><SPAN class="ft12">6.10.6</SPAN><SPAN class="ft130">Ledamöter i Statens </SPAN><NOBR>va-nämnd</NOBR></P>
<P class="p69 ft1">Statens <NOBR>va-nämnd</NOBR> prövar mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem (1 § lagen [1976:839] om Statens <NOBR>va-nämnd).</NOBR> Nämnden består av ordföranden och fem andra ledamöter. Ordföranden skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv. Av de övriga ledamöterna skall en ha sakkunskap och erfarenhet i tekniska frågor avseende vatten och avlopp, fjärrvärme eller naturgas. Två ledamöter skall vara väl förtrogna med förvaltning och skötsel av allmän <NOBR>va-anläggning</NOBR> eller med frågor avseende leverans av fjärrvärme eller naturgas. En ledamot skall vara väl förtrogen med bostadsfastigheters <NOBR>va-förhållanden</NOBR> eller värmeförsörjning. En ledamot skall vara väl förtrogen med va- förhållanden eller värmeförsörjning för annan bebyggelse än bostäder. I den utsträckning det behövs skall för ledamot finnas ersättare. Bestämmelserna om ledamot gäller även ersättare (2 §).</P>
<P class="p70 ft1">Regeringen förordnar ordförande, övriga ledamöter och ersättare i nämnden. Ledamot förordnas för viss tid (3 §). Som behörighetskrav gäller att ledamot i nämnden skall vara svensk medborgare och inte får vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (4 §). Nämndens avgöranden har samma verkan som domstols dom. Dess beslut överklagas hos Svea Hovrätt och målet prövas av hovrätten i dess sammansättning som miljööverdomstol (20 §).</P>
<P class="p73 ft1">I förarbetena till lagen om Statens <NOBR>va-nämnd</NOBR> (prop. 1975/76:149 s. 85) hänvisas beträffande kravet på svenskt medborgarskap för ledamöterna till sista punkten i 36 § tredje stycket lagen (1970:244) om allmänna vatten och avloppsanläggningar. I förarbetena till den lagen (prop. 1970:118 s. 159) anförde departementschefen att reglerna i huvudsak hämtats från lagstiftningen om de statliga hyresnämnderna. Han uttalade vidare att detta syntes lämpligt med hänsyn till att va- nämnden skulle komma att få en liknande ställning som dessa.</P>
<P class="p291 ft9"><SPAN class="ft33">81 </SPAN>Prop. 1996/97:9, prop. 1972:4 och Ds Ju 1970:14.</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">235</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft2">Eftersom Statens <NOBR>va-nämnd</NOBR> är en myndighet som lyder omedelbart under regeringen följer kravet på svenskt medborgarskap för nämndens ledamöter även av 11 kap. 9 § tredje stycket RF.</P>
<P class="p280 ft12"><SPAN class="ft12">6.10.7</SPAN><SPAN class="ft130">Dispaschör enligt sjölagen</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Dispasch är, såsom tidigare redovisats, en utredning om haveri till sjöss, skada eller kostnader förknippade därmed eller tvist om försäkringsgivares eventuella ersättningsskyldighet. Bestämmelser om dispasch finns i sjölagen (1994:1009). Dispasch görs här i landet av en dispaschör (en för hela riket placerad i Göteborg). Dispaschören handlägger frågor om s.k. gemensamt haveri och sjöförsäkringstvister som första instans. Överklaganden sker till tingsrätt och målet följer därefter vanlig instansordning. Dispaschören torde vara att betrakta som en annan myndighet än domstol.<SPAN class="ft33">82 </SPAN>Domstolsverket utövar tillsyn över verksamheten.</P>
<P class="p104 ft1">Dispaschören skall vara lagfaren. Det skall finnas en ersättare för dispaschören; en biträdande dispaschör (1 § förordningen [1975:932] om dispaschörsinstruktion).</P>
<P class="p103 ft1">Dispaschör och biträdande dispaschör förordnas av regeringen för högst sex år efter förslag av tjänsteförslagsnämnden för domstols- väsendet. Dispaschör och biträdande dispaschör skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller försatt i konkurs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Han eller hon får inte driva sjöfart eller sjöförsäkringsverksamhet och inte heller eljest befatta sig med tjänst, uppdrag eller verksamhet som kan hindra hans eller hennes befattning med dispaschörsgöromålen (14 <NOBR>–15</NOBR> §§). Förordnande för dispaschör och biträdande dispaschör upphör med utgången av den månad under vilken han eller hon fyller 67 år. Om dispaschören dessförinnan mister sitt svenska medborgarskap, försätts i konkurs eller får förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken upphör dock förord- nandet genast (18 §).</P>
<P class="p507 ft12"><SPAN class="ft12">6.10.8</SPAN><SPAN class="ft130">Gode män vid fastighetsbildningsförrättning</SPAN></P>
<P class="p72 ft2">Fastighetsbildning är en i enlighet med fastighetsbildningslagen (1970:988) företagen åtgärd genom vilken fastighetsindelningen ändras eller servitut bildas, ändras eller upphävs. Frågan om fastighetsbildning prövas vid en förrättning som handläggs av lantmäterimyndighet.</P>
<P class="p347 ft9"><SPAN class="ft33">82 </SPAN>Jfr Festskrift till Jan Sandström s. 263 ff (Svante O Johansson), 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">236 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft1">Vid fastighetsbildningsförrättning består lantmäterimyndigheten av en förrättningslantmätare. Dessutom skall två gode män ingå i myndigheten när förrättningslantmätaren finner att det behövs eller när sakägare begär det och oskäligt dröjsmål inte föranleds därav. I utförandet av tekniska göromål skall gode män aldrig deltaga. Har förrättningen betydande omfattning, får antalet gode män ökas, om det kan påskynda handläggningen. Flera än två gode män får dock inte samtidigt delta i handläggningen av samma fråga (4 kap. 1 §).</P>
<P class="p74 ft1">Gode män utses genom val av kommunfullmäktige. God man skall inom kommunen vara valbar till nämndeman i tingsrätt. I likhet med vad som gäller för nämndemän måste således god man vara svensk medborgare. Vidare skall god man ha erfarenhet i fråga om tätorts- förhållanden eller vara kunnig i jordbruks- eller skogsbruksfrågor. God man utses för fyra år. Upphör god man att vara valbar, är uppdraget förfallet. Rättegångsbalkens bestämmelser om skyldighet att mottaga uppdrag som nämndeman och att kvarstå i uppdraget samt att efter avgång fortfarande tjänstgöra äger motsvarande tillämpning i fråga om god man. Det är länsstyrelsen som bestämmer antalet gode män (4 kap. 2 §).</P>
<P class="p70 ft1">Förrättningslantmätare anställs av lantmäterimyndigheten. Det upp- ställs inte något krav på att förrättningslantmätare skall vara svensk medborgare.</P>
<P class="p103 ft1">Såsom lantmäterimyndighetens beslut gäller, om förrättningsmän- nen har olika mening, vad två av dem säger. Har varje förrättningsman sin mening, gäller förrättningslantmätarens mening. Ifråga om pengar eller annat som utgör viss mängd skall dock den mening gälla som avser den näst största mängden (4 kap. 17 §).</P>
<P class="p311 ft12"><SPAN class="ft12">6.10.9</SPAN><SPAN class="ft130">Synemän vid arrendesyn</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Enligt 9 kap. 23 § jordabalken skall avräkning mellan jordägare och arrendator ske när arrendestället avträds. Avräkning skall även ske tidigare om avtal därom träffats. I samband med förlängning av arrendeavtal skall avräkning alltid ske om mer än nio år förflutit från tillträdet eller från närmast föregående avräkning. Om annat inte avtalats skall avräkning grundas på syn vid avräkningsperiodens början och slut. Syn skall förrättas av minst två med ortens jordbruks- förhållanden förtrogna synemän, vilka utses bland personer som av länsstyrelse förklarats behöriga att hålla syn (9 kap. 24 § jordabalken). Syneman skall vara svensk medborgare och får inte vara underårig och inte heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Han eller hon</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">237</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">skall vara förtrogen med arrende- och jordbruksförhållandena i länet (2 § förordningen [1971:704] om synemän enligt 9 kap. jordabalken).</P>
<P class="p77 ft1">Behörighetsförklaring skall avse en tid av tre år men skall återkallas om syneman upphör att vara svensk medborgare, får förvaltare eller bedöms vara olämplig som syneman (4 och 5 §§).</P>
<P class="p77 ft1">I förarbetena till jordabalken - arrendelagsutredningens betänkande (SOU 1968:57 s. 425) Jordbruksarrende - hänvisades beträffande be- hörighetsvillkoren för synemän till motsvarande regler för nämndemän i rättegångsbalken. Vid ikraftträdandet av förordningen uppställdes i 2 § krav på att synemän skulle vara valbara till nämndemän vid tiden för länsstyrelsens förordnande. 2 § fick sin nuvarande lydelse år 1991 (SFS 1991:672). Den ändrade lydelsen infördes i samband med att bestämmelserna om nämndemän, bl.a. mandatperiodens längd, ändrades (prop. 1987/88:138).</P>
<P class="p640 ft95"><SPAN class="ft12">6.10.10</SPAN><SPAN class="ft133">Ledamöter i övervakningsnämnderna och Kriminalvårdsnämnden</SPAN></P>
<P class="p470 ft25">Övervakningsnämnderna</P>
<P class="p120 ft1">Övervakningsnämnderna har till uppgift att beträffande från fängelsestraff villkorligt frigivna och till skyddstillsyn dömda, bl.a. meddela särskilda föreskrifter om vad den frigivne respektive skyddstillsynsdömde skall iaktta under prövotiden samt besluta om varning eller förlängning av övervakningen vid misskötsamhet.</P>
<P class="p103 ft1">En övervakningsnämnd består av ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter om inte regeringen förordnar att viss nämnd skall ha flera ledamöter (37 kap. 1 §). Ordförande och vice ordförande förordnas av regeringen. Tillfällig ersättare för dessa förordnas av kriminalvårdsstyrelsen. Nämnda befattningshavare skall vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare (37 kap. 2 §). De måste således vara (eller åtminstone ha varit) svenska medborgare. Övriga ledamöter utses genom val. För dessa väljs lika många ersättare.</P>
<P class="p103 ft1">Val förrättas av kommunfullmäktige eller landsting eller av flera sådana korporationer gemensamt, allt beroende på om nämndens verksamhetsområde omfattar en eller flera kommuner, kommun som inte ingår i landstingskommun och flera län eller delar av län. Ledamot och annan än tillfällig ersättare utses för fyra år (37 kap. 2 §).</P>
<P class="p74 ft2">Valbar till ledamot eller ersättare i övervakningsnämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige, som är folkbokförd inom nämndens verksamhetsområde och som inte fyllt eller under mandatperioden fyller sjuttio år. Den som har förvaltare enligt 11 kap.</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">238 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">7 § föräldrabalken får inte väljas till ledamot eller ersättare. Inte heller får lagfaren domare, åklagare, polisman, kriminalvårdstjänsteman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta väljas till ledamot eller ersättare. Övervakningsnämnden prövar självmant den valdes behörighet. Upphör en ledamot att vara valbar, är uppdraget förfallet (37 kap. 3 §).</P>
<P class="p90 ft25">Kriminalvårdsnämnden</P>
<P class="p72 ft1">Om den som har dömts till fängelse inte är nöjd med ett beslut av en övervakningsnämnd i fråga om t.ex. särskilt meddelad föreskrift (26 kap. 11, 15, 18, 19 eller 22 § BrB), får han eller hon hos kriminal- vårdsnämnden begära prövning av beslutet (37 kap. 7 § andra stycket BrB).</P>
<P class="p73 ft1">Kriminalvårdsnämnden består av ordförande och fyra andra ledamöter. Ledamöter och ersättare utses av regeringen för en tid av fem år. Ordföranden skall vara eller ha varit innehavare av domarämbete och måste därför vara (eller åtminstone ha varit) svensk medborgare. För övriga ledamöter finns inget krav på svenskt medborgarskap eller viss tids bosättning i Sverige (37 kap. 4 §). Vid förfall för ordföranden tjänstgör i hans ställe en av regeringen därtill utsedd ledamot eller en ersättare som kunnat förordnas till ordförande. Detta innebär att en ledamot eller ersättare utöver ordföranden måste vara svensk medborgare.</P>
<P class="p448 ft19"><SPAN class="ft128">6.11</SPAN><SPAN class="ft134">Anställningar inom åklagarväsendet</SPAN></P>
<P class="p68 ft25">Åklagare</P>
<P class="p69 ft1">Enligt 5 § LOA får endast svensk medborgare ha en anställning som åklagare. Även åklagaraspirant måste vara svensk medborgare. Detta följer indirekt av 24 § åklagarförordningen (1996:205) vari föreskrivs att den som efter juris kandidatexamen eller juristexamen har förvärvat notariemeritering<SPAN class="ft33">83 </SPAN>får antas som åklagaraspirant.</P>
<P class="p74 ft2">Beträffande bakgrund och motiv till kravet på svenskt medborgar- skap för åklagare, se avsnitt 6.4.6.</P>
<P class="p78 ft23">Diskrimineringsutredningen ansåg att motiveringen till bestäm- melserna i LOA i stort sätt alltjämt var övertygande och föreslog därför</P>
<P class="p641 ft9"><SPAN class="ft33">83 </SPAN>Jfr avsnitt 6.9.</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">239</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p537 ft2">ingen ändring av kravet på svenskt medborgarskap för åklagare och poliser.<SPAN class="ft38">84</SPAN></P>
<P class="p43 ft25">Ekobrottsmyndigheten</P>
<P class="p72 ft1">Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Vid myndigheten handläggs bl.a. mål om brott mot borgenärer enligt 11 kap. brottsbalken, mål enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m., skattebrottslagen (1971:69) och aktiebolagslagen (1975:1385) (1 och 2 §§ förordningen [1997:898] med instruktion för Ekobrottsmyndigheten).</P>
<P class="p74 ft1">Chefen för Ekobrottsmyndigheten är generaldirektör och har vid handläggning av åklagarfrågor ställning som överåklagare. General- direktören utses av regeringen. Vid Ekobrottsmyndigheten finns fyra avdelningar. Dessa är indelade i åklagarkamrar. Varje avdelning leds av en avdelningschef. Denne har vid handläggning av åklagarfrågor ställning som biträdande överåklagare. Avdelningscheferna vid Eko- brottsmyndigheten anställs genom beslut av regeringen efter anmälan av riksåklagaren och generaldirektören. Endast den som är svensk medborgare får vara generaldirektör eller avdelningschef (13 § samma förordning).</P>
<P class="p189 ft25">Riksåklagaren (RÅ)</P>
<P class="p91 ft1">RÅ är central förvaltningsmyndighet för åklagarväsendet som lyder under regeringen. För innehav eller utövande av befattningen som RÅ och biträdande riksåklagare krävs svenskt medborgarskap enligt 11 kap. 9 § tredje stycket RF (se avsnitt 6.6.2).</P>
<P class="p73 ft1">RÅ, som beslutar om sin organisation, får förordna biträdande åklagare hos sig. Dessa biträdande åklagare får i den omfattning som RÅ bestämmer utföra åklagaruppgifter som RÅ får utföra, med undantag för beslut om att väcka eller fullfölja åtal i Högsta domstolen (10 § förordningen [1989:847] med instruktion för Riksåklagaren). Endast den som är svensk medborgare får vara biträdande åklagare hos RÅ (14 § samma förordning).</P>
<P class="p642 ft9"><SPAN class="ft33">84 </SPAN>Ds A 1984:6 s. 136 och 142.</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">240 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p643 ft24"><SPAN class="ft128">6.12</SPAN><SPAN class="ft135">Anställningar och uppdrag inom polisväsendet</SPAN></P>
<P class="p600 ft25">Polisman</P>
<P class="p60 ft1">Att endast svensk medborgare får ha anställning som polisman framgår av 5 § LOA. I 1 kap. 4 § första stycket polisförordningen (1998:1558) anges vilka personalkategorier som är att anse som polismän.</P>
<P class="p165 ft1">Med polisman avses vid tillämpning av lag eller annan författning</P>
<P class="p644 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft88">länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare, polis- överintendent, polisintendent och polissekreterare,</SPAN></P>
<P class="p59 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft89">kommissarie, inspektör och polisassistent samt polisaspirant som under tjänstgöringstid fullgör aspirantutbildning vid en polis- myndighet,</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft89">överdirektören vid Rikspolisstyrelsen,</SPAN></P>
<P class="p401 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft89">den som i sin anställning vid Rikspolisstyrelsen skall delta i sådan polisverksamhet som leds av Rikspolisstyrelsen och sådan anställd vid Rikspolisstyrelsen som avses i 1 eller 2, och</SPAN></P>
<P class="p401 ft2"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft88">chef för arbetsenhet och avdelningschef vid Rikspolisstyrelsen liksom rektorn vid Polishögskolan, om dessa tidigare haft anställning som avses i 1 eller 2.</SPAN></P>
<P class="p415 ft2">Bestämmelserna om polisman tillämpas inte på den som inte uppehåller sin befattning som polisman.</P>
<P class="p78 ft1">Att vad som föreskrivs om polismän också gäller militärpolismän och beredskapspolismän följer av förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen och förordningen (1986:616) om bered- skapspolisen.</P>
<P class="p488 ft1">Varje län utgör ett polisdistrikt. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet. Chef för en polismyndighet är en länspolismästare. Såsom framgår ovan är denne polisman och skall således vara svensk medborgare enligt 5 § LOA. Länspolismästare anställs genom beslut av regeringen enligt föreskrifter i 6 kap. <NOBR>1-3</NOBR> §§ polisförordningen.</P>
<P class="p73 ft23">Beträffande bakgrund och motiv till kravet på svenskt medborgar- skap för poliser, se avsnitt 6.4.</P>
<P class="p68 ft25">Ledamöter i polisstyrelser och polisnämnder</P>
<P class="p72 ft2">För ledningen av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Polisstyrel- sen består av polismyndighetens chef (länspolismästaren) och av det antal övriga ledamöter som regeringen bestämmer. Sistnämnda ledamö-</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">241</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft1">ter utses av regeringen. För dessa skall lika många suppleanter utses. De ledamöter och suppleanter som utses skall vara svenska medborgare, vara bosatta inom distriktet och ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. De bör utses så att erfarenhet av kommunal verksamhet blir företrädd bland dem. Vidare bör beaktas att de olika delarna av polisdistriktet blir representerade (5 § polislagen [1984:387]).</P>
<P class="p315 ft1">Polisstyrelsen får inrätta en eller flera polisnämnder för att under styrelsen leda polismyndigheten inom den eller de delar av polisdistriktet som styrelsen bestämmer. I en polisnämnd skall ingå antingen polischefen eller den ställföreträdande polischefen och det antal övriga ledamöter, lägst fem och högst tio, som polisstyrelsen bestämmer. Dessa ledamöter utses av polisstyrelsen. Polisstyrelsen får bestämma att också chef för polisområde skall ingå. För de ledamöter som utses av polisstyrelsen skall lika många suppleanter utses. I fråga om de ledamöter och suppleanter som utses av polisstyrelsen gäller som behörighetsvillkor bl.a. att de skall vara svenska medborgare (5 a § polislagen).</P>
<P class="p73 ft1">Utsedda ledamöter eller suppleanter i polisstyrelser eller i polisnämnder förlorar omedelbart sitt uppdrag, om de inte längre är behöriga därför att de upphör att vara svenska medborgare, att vara bosatta inom polisdistriktet eller att ha rösträtt vid val till kommunfullmäktige (2 kap. 4 § polisförordningen).</P>
<P class="p74 ft1">Kommunaldemokratiska kommittén föreslog att kravet på svenskt medborgarskap för ledamöter i polisstyrelse skulle tas bort.<SPAN class="ft33">85 </SPAN>Föredragande statsrådet anförde i propositionen över förslaget<SPAN class="ft33">86 </SPAN>att polisstyrelsen hade getts mycket stora befogenheter att besluta om polisverksamheten. Hon framhöll att det innebar att polisstyrelsen kunde komma att handlägga frågor om försvars- och beredskaps- planläggning, utlänningsärenden och ärenden rörande utlännings- kontroll och andra frågor där ett utländskt medborgarskap var svårt att förena med att vara ledamot i polisstyrelsen. Med hänsyn främst till dessa omständigheter ansåg hon inte att kravet på svenskt medborgarskap skulle efterges i fråga om polisstyrelsens ledamöter.</P>
<P class="p189 ft25">Rikspolisstyrelsen</P>
<P class="p120 ft2">Rikspolisstyrelsen (RPS) är central förvaltningsmyndighet för polis- väsendet och har tillsyn över detta. RPS skall bl.a. verka för</P>
<P class="p350 ft9"><SPAN class="ft39">85</SPAN><SPAN class="ft79">Ds C 1983:4 s. 163 f.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">86</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1985/86:7 s. 28.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">242 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft1">planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet. Rikskriminalpolisen, Polishögskolan och Säkerhetspolisen (SÄPO) ingår i RPS. SÄPO har bl.a. till uppgift att förebygga brott mot rikets säkerhet samt leda polisverksamhet som gäller terroristbekämpning. RPS är också chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska labora- torium.</P>
<P class="p645 ft2">När RPS leder polisverksamhet skall vad som i lag eller annan författning föreskrivs om polismyndighet i tillämpliga delar gälla även RPS (7 § polislagen).</P>
<P class="p94 ft1">Föreskrifter om RPS:s ledning, styrelse och organisation finns i förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Kravet på svenskt medborgarskap för anställda vid RPS framgår dock av 4 § polisförordningen (se ovan). Att rikspolischefen och ledamöterna i RPS:s styrelse skall vara svenska medborgare följer av föreskrifterna i 11 kap. 9 § tredje stycket RF.</P>
<P class="p646 ft24"><SPAN class="ft128">6.13</SPAN><SPAN class="ft135">Anställningar och uppdrag med anknytning till Försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p647 ft95"><SPAN class="ft12">6.13.1</SPAN><SPAN class="ft132">Ledamöter i förfogandelagens värderingsnämnder</SPAN></P>
<P class="p385 ft1">Förfogandelagen (1978:262) skall tillämpas i krig och kan efter förordnande av regeringen helt eller delvis tillämpas även vid krigsfara, andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara och om det till följd av dessa förhållanden föreligger knapphet eller betydande fara för knapphet inom riket på egendom av vikt för totalförsvaret eller folkförsörjningen, eller om det är nödvändigt med hänsyn till försvarsberedskapen att inkalla totalförsvarspliktiga till viss tjänstgöring (se 1 och 2 §§). För att tillgodose totalförsvarets eller folkförsörjningens ofrånkomliga behov av egendom eller tjänster, som inte utan olägenhet kan tillgodoses på annat sätt, får för statens eller annans räkning förfoganden ske enligt förfogandelagen. Förfogande får dock inte riktas mot staten. Genom förfoganden kan t.ex. viss egendom tas i anspråk med äganderätt eller nyttjanderätt samt anvisningar av olika slag meddelas ägare eller innehavare av egendomen <NOBR>(4-6</NOBR> §§).</P>
<P class="p648 ft2">Vid förfogande utgår ersättning (17 §). För handläggning av ersättningsärenden finns en central värderingsnämnd (Riksvärderings- nämnden) och lokala värderingsnämnder (18 § första stycket). För</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">243</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft1">handläggning av ersättningsärenden rörande visst slag av egendom kan inrättas särskild värderingsnämnd för hela riket. I fråga om sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om Riksvärderingsnämnden (18 § andra stycket).</P>
<P class="p95 ft1">Riksvärderingsnämnden består av ordförande och fyra andra ledamöter. För varje ledamot finns en eller flera ersättare. Bland annat bestämmelsen i 20 § gäller även ersättare (19 §). Ledamöterna i Riksvärderingsnämnden utses för viss tid av regeringen. Som be- hörighetskrav gäller bl.a. att de skall vara svenska medborgare. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara eller ha varit ordinarie domare (20 §).</P>
<P class="p95 ft1">Lokal värderingsnämnd består av ordförande och två andra ledamöter. För varje ledamot finns en eller flera ersättare. Bestämmel- serna i 26 § om ledamot gäller även ersättare (25 §).</P>
<P class="p313 ft1">Ledamöterna och ersättare utses av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Uppdrag att vara ledamot får bara den undandra sig som har fyllt sextio år eller har haft sådant uppdrag i tre år eller har förhinder på grund av sin tjänst. Ledamot skall ha allmän erfarenhet i ersättnings- och värderingsfrågor. Ledamot i lokal värderingsnämnd för visst slag av egendom skall ha ingående erfarenhet av värdering av sådan egendom. Ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte utöva befattning som ledamot. Inte heller får någon samtidigt vara ledamot i Riksvärderingsnämnden och lokal- värderingsnämnd (26 §).</P>
<P class="p100 ft1">Rekvisitions- och förfogandeutredningen anförde i betänkandet Förfogandelagstiftningen (SOU 1975:65 s. 128) att "av 11 kap. 9 § regeringsformen torde följa att ledamot av riksvärderingsnämnden skall vara svensk medborgare". När det gäller ledamot i lokal värderingsnämnd motiverades kravet på svenskt medborgarskap med att det låg i sakens natur att ledamotskap av värderingsnämnd kunde medföra kännedom om förhållande av betydelse för rikets säkerhet eller om förhållande som var av betydelsefullt allmänt eller enskilt ekonomiskt intresse (s. 130).</P>
<P class="p649 ft95"><SPAN class="ft12">6.13.2</SPAN><SPAN class="ft132">Ledamöter i inskrivningsnämnderna vid Totalförsvarets pliktverk</SPAN></P>
<P class="p427 ft2">Vid Totalförsvarets pliktverk skall det finnas inskrivningsnämnder till det antal och med de verksamhetsområden som verket bestämmer. Bl.a. omprövar inskrivningsnämnderna vissa beslut av verket. Inskriv- ningsnämnd består av en ordförande som utses av verket, och valda</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">244 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">ledamöter till det antal som regeringen föreskriver, minst fyra. För varje landsting, eller kommun som inte ingår i ett landsting, inom inskrivningsnämndens verksamhetsområde skall minst en ledamot väljas. De valda ledamöterna utses för fyra år av de landsting och kommuner som skall vara företrädda i nämnden. För ordföranden och de valda ledamöterna skall det finnas ersättare. Dessa utses på samma sätt som de ordinarie ledamöterna. Ledamöterna och ersättarna skall vara svenska medborgare och ha rösträtt vid kommunala val <NOBR>(10-13</NOBR> §§ förordningen [1995:648] om instruktion för Totalförsvarets pliktverk).</P>
<P class="p74 ft2">Ordföranden och ersättaren för denne är militärer. Medborgar- skapskravet följer beträffande dessa kategorier därför redan av 5 § LOA.</P>
<P class="p650 ft63"><SPAN class="ft12">6.13.3</SPAN><SPAN class="ft131">Behörighetskrav för kvinnor som genomgår militär grundutbildning</SPAN></P>
<P class="p64 ft1">I lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning föreskrivs att kvinnor som vill få anställning som yrkes- eller reservofficerare skall genomgå grundutbildning hos Försvarsmakten. Även kvinnor som, utan att vilja få anställning som yrkes- eller reservofficerare, under höjd beredskap vill tjänstgöra i sådana befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar skall genomgå grundutbildning enligt nämnda lag (1 §). Vidare föreskrivs att antagning till grund- utbildning sker efter ansökan och en särskild antagningsprövning, som skall motsvara mönstring enligt 2 kap. 2 och 3 §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt (3 §).</P>
<P class="p104 ft2">Till grundutbildningen får endast antas kvinnor som är svenska medborgare (4 § förordningen [1995:240] om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning).</P>
<P class="p280 ft12"><SPAN class="ft12">6.13.4</SPAN><SPAN class="ft130">Frivilligt försvarsverksamma</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">En myndighet med uppgifter inom totalförsvaret får ingå ett skriftligt avtal med en person som tillhör en frivillig försvarsorganisation (en frivillig) om att denne skall tjänstgöra inom totalförsvaret (2 § förordningen [1994:524] om frivillig försvarsverksamhet). Avtal om tjänstgöring i Försvarsmakten får ingås med den som fyllt 18 år. Den som skall tjänstgöra i Försvarsmakten skall vara svensk medborgare (4 §).</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">245</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p102 ft1">Som krigsfrivilliga i Försvarsmaktens krigsorganisation får antas de som inte redan är tjänstgöringsskyldiga vid Försvarsmakten (1 § förordningen [FFS 1987:12] om krigsfrivilliga vid Försvarsmakten). Den som antas som krigsfrivillig skall vara svensk medborgare, under antagningsåret fylla lägst 19 år och med hänsyn till militär eller civil utbildning eller andra kvalifikationer vara lämplig för tjänstgöring i Försvarsmaktens krigsorganisation (2 §).</P>
<P class="p448 ft12"><SPAN class="ft12">6.13.5</SPAN><SPAN class="ft130">Tjänstgöring i hemvärnet</SPAN></P>
<P class="p69 ft1">Hemvärnet har till uppgift att skydda viktiga totalförsvarsanläggningar i hembygden (allmänt hemvärn) och skydda en myndighets eller ett företags egna anläggningar och verksamhet (driftvärn). Det allmänna hemvärnet får även delta i annan verksamhet där Försvarsmakten medverkar. Hemvärnet ingår i Försvarsmakten (1 § hemvärns- förordningen [1997:146]).</P>
<P class="p74 ft1">Försvarsmakten får anta personal till hemvärnet genom att ingå avtal med en person om att han eller hon skall tjänstgöra som hemvärnsman. Avtal om sådan tjänstgöring får ingås med den som fyllt 18 år, är svensk medborgare och är lämplig för tjänstgöring i hemvärnet (5 §).</P>
<P class="p651 ft123"><SPAN class="ft128">6.14</SPAN><SPAN class="ft129">Anställningar vid kronofogdemyndigheterna</SPAN></P>
<P class="p459 ft1">Kronofogdemyndigheten är regional myndighet för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken (UB) och andra författningar för frågor om indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., om något annat inte följer av särskilda föreskrifter, samt för handläggning av mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning och ärenden om frivillig skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334). Kronofogde- myndigheten är också regional myndighet för frågor om tillsyn i konkurs. Som verkställande myndighet skall kronofogdemyndigheten verka för att betalningsförpliktelser som kan bli föremål för verk- ställighet fullgörs i rätt tid och ordning.</P>
<P class="p74 ft1">För den exekutiva verksamheten är landet indelat i tio regioner med en kronofogdemyndighet i varje region. Chef för varje kronofogde- myndighet är en regionkronodirektör. Kronofogdemyndighetens styrelse består av högst tio personer. Regionkronodirektören ingår i styrelsen och är dess ordförande. En av ledamöterna är vice ordförande</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">246 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft2">(3 kap. <NOBR>3-5</NOBR> §§). Riksskatteverket (RSV) är chefsmyndighet inom exekutionsväsendet.</P>
<P class="p313 ft1">Regionkronodirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid efter anmälan från RSV. Anställning som chef närmast under regionkronodirektören beslutas av RSV efter förslag av kronofogde- myndigheten. RSV får uppdra åt en kronofogdemyndighet att anställa en sådan chef. Andra anställningar beslutas av kronofogdemyndigheten (3 kap. 14 §). Andra styrelseledamöter än regionkronodirektören utses av regeringen för en bestämd tid (3 kap. 15 §).</P>
<P class="p322 ft1">Enligt 1 kap. 3 § UB handläggs mål om verkställighet (utsöknings- mål) av kronofogde eller annan tjänsteman hos kronofogdemyndighe- ten (förrättningsman). Vilken tjänsteman som får handla på myndighetens vägnar är en intern behörighetsfråga som regleras administrativt. Föreskrifter om vilka exekutiva åtgärder som olika slags tjänstemän har behörighet att vidta finns i myndighetens handlägg- ningsordning.</P>
<P class="p95 ft1">Endast den som är svensk medborgare får anställas som regionkronodirektör, chefskronofogde, kronofogde, biträdande krono- fogde, kronofogdeaspirant, kronokommissarie, kronoinspektör eller kronoassistent (3 kap. 20 § förordningen [1988:784] med instruktion för exekutionsväsendet).</P>
<P class="p322 ft1">Krav på svenskt medborgarskap för kronofogdeaspiranter, krono- fogdar och chefskronofogdar följer som regel också av att de skall ha fullgjort notarietjänstgöring (se avsnitt 6.9). Av 3 kap. 21 § förord- ningen med instruktion för exekutionsväsendet framgår att en kronofogdeaspirant skall ha avlagt juris kandidatexamen eller mot- svarande examen<SPAN class="ft33">87 </SPAN>och förvärvat notariemeritering enligt notarie- förordningen. RSV får i det enskilda fallet medge undantag från kravet på notariemeritering om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p96 ft1">RSV har upplyst att verket meddelar fyra till fem dispenser per år från kravet på notariemeritering. Verket är restriktiv i sin bedömning av om särskilda skäl skall anses föreligga. För dispens krävs att sökanden har meriter likvärdiga med de som erhålls under tjänstgöring som notarie och sökanden skall genom sina meriter fått övning i en juridisk metod på motsvarande sätt som en notarie.</P>
<P class="p322 ft2">Chefskronofogde och kronofogde skall uppfylla villkoren för anställning som kronofogdeaspirant och ha genomgått kronofogde- utbildning.</P>
<P class="p652 ft65"><SPAN class="ft38">87 </SPAN>Med svensk juris kandidatexamen och juristexamen jämställs under vissa förutsättningar fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge.</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">247</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">Diskrimineringsutredningen föreslog inte någon ändring beträffande kraven på svenskt medborgarskap för innehav eller utövande av ifråga- varande anställningar hos kronofogdemyndigheterna. Utredningen framhöll att kronofogdemyndigheterna var exekutiva myndigheter som i hög grad kunde sägas vara bärare av samhällets offentliga makt samt att deras beslut kunde få mycket vittgående konsekvenser för den enskilde. Enligt utredningen hade tjänsterna vid kronofogde- myndigheterna - i likhet med tjänsterna som domare och polisman - en sådan central plats i den svenska statsapparaten att de borde vara förbehållna landets egna medborgare.<SPAN class="ft33">88</SPAN></P>
<P class="p507 ft19"><SPAN class="ft128">6.15</SPAN><SPAN class="ft134">Övriga anställningar och uppdrag</SPAN></P>
<P class="p318 ft12"><SPAN class="ft12">6.15.1</SPAN><SPAN class="ft130">Överinspektör vid Elsäkerhetsverket</SPAN></P>
<P class="p72 ft2">Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhets- frågor på elområdet.</P>
<P class="p77 ft1">Elsäkerhetsverkets generaldirektör är chef för verket. Hos verket finns en teknisk direktör som är generaldirektörens ställföreträdare (4 § förordningen [1992:1139] med instruktion för Elsäkerhetsverket).</P>
<P class="p77 ft2">Att generaldirektören, som förordnas av regeringen, skall vara svensk medborgare följer av 11 kap. 9 § tredje stycket RF.</P>
<P class="p77 ft1">Elsäkerhetsverkets verksamhet är indelad i en central del – med ansvar för föreskrifter, elanläggningssäkerhet och elmaterielsäkerhet – och en distriktsorganisation med ansvar för lokal tillsynsverksamhet. Inom verket finns enheter med de uppgifter som verket särskilt anger. Varje enhet leds av en chef (5 §).</P>
<P class="p78 ft1">Fyra distriktskontor (Stockholm, Skellefteå, Kristinehamn och Hässleholm) utövar den regionala tillsynen av elanläggningar som exempelvis skolor, industrier och kontor. Av 12 § nämnda förordning framgår att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst som chef för distrikt inom organisationen för lokal till- synsverksamhet. Tjänsterna tillsätts av Elsäkerhetsverket. Distrikts- cheferna har titeln överinspektör.</P>
<P class="p103 ft2">Verksjuristen på Elsäkerhetsverket har upplyst att medborgar- skapskravet möjligen kan bero på att överinspektören såsom chef för ett distrikt måste kunna utföra tillsyn av elektriska anläggningar inom Försvarsmakten. Hon uteslöt dock inte att kravet på svenskt medborgarskap kunde vara en kvarleva från tiden då Statens Elektriska Kommission fanns.</P>
<P class="p259 ft9"><SPAN class="ft33">88 </SPAN>Ds A 1984:6 s. 142.</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">248 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft12"><SPAN class="ft12">6.15.2</SPAN><SPAN class="ft130">Ledamöter i Oljekrisnämnden</SPAN></P>
<P class="p558 ft1">Oljekrislagen (1975:197) tillämpas för att säkerställa fullföljandet av Sveriges åtagande i det avtal om ett internationellt energiprogram (IEP) som undertecknades i Paris den 18 november 1974 (programmet innebär i stort att Sverige har skyldighet att under vissa omständigheter begränsa sin oljekonsumtion). Enligt lagen kan ägare eller innehavare av råolja eller oljeprodukter under vissa omständigheter bli skyldig att avstå egendomen till staten eller annan eller att underkasta sig förbud eller föreskrifter beträffande dess användning m.m. <NOBR>(3-6</NOBR> §§).</P>
<P class="p104 ft1">Frågan om ersättning för egendom som tas i anspråk med stöd av lagen handläggs av Oljekrisnämnden. Nämnden består av ordförande och fyra andra ledamöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot skall vara eller ha varit ordinarie domare. För varje ledamot finns en eller flera ersättare. Bestämmelserna i övrigt om ledamot gäller även ersättare. Nämndens beslut kan inte överklagas. För varje ledamot skall finnas en eller flera ersättare (8 §). Regeringen utser ledamöterna och ersättare för dem för viss tid (9 §). Ledamöterna skall bl.a. vara svenska medborgare (10 § första stycket). Eftersom Oljekrisnämnden är en myndighet som lyder omedelbart under regeringen följer kravet på svenskt medborgarskap för ledamöterna redan av 11 kap. 9 § tredje stycket RF.</P>
<P class="p74 ft2">Sekreteraren i Oljekrisnämnden har upplyst att regeringen har utsett ledamöter i Oljekrisnämnden, men att nämnden inte vid något tillfälle har handlagt ärende enligt lagen. Nämnden har inte någon anställd personal eller egen budget.</P>
<P class="p140 ft12"><SPAN class="ft12">6.15.3</SPAN><SPAN class="ft130">Ledamöter i en statlig kommitté</SPAN></P>
<P class="p91 ft1">En kommitté är en grupp personer som efter regeringens bemyndigande har tillkallats av ett statsråd för att utreda en viss fråga. Den är en tillfällig myndighet som avvecklas när uppdraget är fullgjort. Kommittéerna har till uppgift att ta fram fakta, analysera dem och lägga fram förslag. Det förekommer också att utredningsuppdrag på motsvarande sätt lämnas till en enda person som arbetar under samma förutsättningar som kommittéerna. En sådan person kallas särskild utredare.</P>
<P class="p76 ft2">I kommittéförordningen (1998:1474) föreskrivs bl.a. följande. En kommitté består av en ordförande och en eller flera ledamöter. Ordföranden leder kommitténs arbete. Ledamöter får foga reservationer och särskilda yttranden till kommitténs betänkande.</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">249</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">En kommitté kan biträdas av bl.a. sakkunniga, experter och sekrete- rare. Sakkunniga skall i samma utsträckning som ledamöter få del av de handlingar som är avsedda för kommittén. De har rätt att närvara vid kommitténs sammanträden och att delta i kommitténs överläggningar samt foga särskilda yttranden till kommitténs betänkande. Experter biträder kommittén i den omfattning som kommittén eller ordföranden bestämmer. Om kommittén går med på det, får den som är expert foga ett särskilt yttrande till kommitténs betänkande i frågor som omfattas av expertuppdraget.</P>
<P class="p108 ft1">Kommittéförordningen utesluter inte att medverkande kan knytas till kommittén även i andra former, t.ex. genom särskilda referensgrupper. Detta framgår vanligtvis av kommittédirektiven. Det är också möjligt att lägga ut olika uppdrag på myndigheter, <NOBR>(konsult-)</NOBR> företag och enskilda (t.ex. forskare).</P>
<P class="p77 ft1">Eftersom alla myndigheter som har att vända sig till regeringen för att inhämta direktiv eller för att rapportera om sin verksamhet anses lyda direkt under regeringen, kan endast den som är svensk medborgare vara ledamot av en statlig kommitté (11 kap. 9 § tredje stycket RF). Kravet på svenskt medborgarskap torde gälla även särskild utredare.</P>
<P class="p74 ft1">För övriga medverkande i kommittéer och utredningar uppställs inget uttryckligt krav på svenskt medborgarskap. Emellertid rekryteras i stor utsträckning hovrätts- och kammarrättsassessorer till uppdrag som sekreterare. Även bland experter och sakkunniga är det vanligt att de tjänstgör eller har tjänstgjort som domare. För innehav och utövande av domartjänst krävs, såsom tidigare redovisats, svenskt medborgarskap.</P>
<P class="p311 ft12"><SPAN class="ft12">6.15.4</SPAN><SPAN class="ft130">Ledamöter i skattenämnderna</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Riksskatteverket leder och ansvarar för taxeringsarbetet i landet. I varje region finns en skattemyndighet som ansvarar för taxeringsarbetet i regionen. Varje skattemyndighet har ett eller flera skattekontor. Vid varje skattekontor finns en skattenämnd (2 kap. 1 § taxeringslagen [1990:324]). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer får besluta att en skattenämnd skall bestå av flera avdelningar. Bestämmelserna om skattenämnd gäller även avdelning.</P>
<P class="p596 ft1">Taxeringsärende avgörs i skattenämnd, om ärendet</P>
<P class="p653 ft2"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis den skattskyldige åberopar,</SPAN></P>
<P class="p59 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige, eller</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft22">av någon annan särskild anledning bör prövas i nämnden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">250 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft1">I skattenämnd finns ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Om nämnden består av flera avdelningar, skall det finnas en ordförande för varje avdelning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer antalet vice ordförande vid varje skattekontor (2 kap. 5 §). Ordföranden och vice ordföranden i skattenämnden skall vara tjänstemän vid skattemyndighet. De förordnas av Riksskatteverket för högst fyra år i taget (2 kap. 6 § första stycket).</P>
<P class="p101 ft2">Ordförande och vice ordförande i skattenämnd behöver inte ha rösträtt vid kommunala val (jfr med övriga ledamöter, se nedan).</P>
<P class="p94 ft1">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer det antal övriga ledamöter i skattenämnden som skall finnas vid varje skattekontor. Sådana ledamöter väljs för högst fyra år. För val av dessa ledamöter gäller följande.</P>
<P class="p94 ft1">Val av annan ledamot än ordförande och vice ordförande i skattenämnd förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Om en skattenämnds verksamhetsområde omfattar flera landsting eller ett landsting jämte Gotlands kommun, skall ledamöter väljas av dessa i proportion till folkmängden i landstinget respektive kommunen. Valet skall under vissa förutsättningar vara proportionellt. Vid val av ledamöter skall eftersträvas att lekmannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ledamöternas ålder, kön och yrke (7 kap. 5 §).</P>
<P class="p96 ft1">Valbar till annan ledamot i skattenämnd än ordförande och vice ordförande är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och är folkbokförd i en kommun som ingår i skattemyndighetens verksamhetsområde och inte har förvaltare enligt 11 kap. 7 § för- äldrabalken. Tjänsteman inom skatteförvaltningen eller vid allmän förvaltningsdomstol eller nämndeman i allmän förvaltningsdomstol får inte väljas till ledamot i skattenämnd (frånsett ordförande och vice ordförande som skall vara tjänstemän vid skattemyndighet, se ovan). Den som har fyllt sextio år eller uppger giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som ledamot (7 kap. 6 §).</P>
<P class="p95 ft1">Bestämmelser om taxering av fastighet finns i fastighets- taxeringslagen (1979:1152). Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag och skattemyndighe- ten leder och ansvarar för verksamheten i regionen (17 kap. 1 §). Beslut i taxeringsärende fattas av skattemyndigheten i den region där fastigheten är belägen. Vissa av taxeringsärendena avgörs i skattenämnd (se 20 kap. 3 §). Skattenämnd enligt taxeringslagen utgör även skattenämnd vid fastighetstaxering (17 kap. 3 §).</P>
<P class="p100 ft2">Kravet på rösträtt vid val till kommunfullmäktige innebär att utlänning som inte är medborgare i EU, Norge eller Island skall ha varit</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">251</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft23">folkbokförd i minst tre år i följd för att vara valbar till ledamot i skattenämnd.</P>
<P class="p654 ft95"><SPAN class="ft12">6.15.5</SPAN><SPAN class="ft132">Överförmyndare och ledamöter i över- förmyndarnämnd</SPAN></P>
<P class="p404 ft1">I varje kommun skall det finnas en överförmyndare, om inte kommunen i stället bestämmer att det skall finnas en överförmyndarnämnd (19 kap. 1 och 2 §§ föräldrabalken). Överförmyndare och ledamot i överförmyndarnämnd samt ersättare för dessa väljs av kommunfullmäktige för en period om fyra år (19 kap. 5 och 6 §§).</P>
<P class="p87 ft1">Överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd och ersättare skall ha rösträtt vid val till kommunfullmäktige och vara folkbokförda i kommunen. De får inte vara i konkurs eller ha förvaltare. Lagfaren tjänsteman vid tingsrätt får inte vara överförmyndare eller ledamot i överförmyndarnämnd eller ersättare inom domsagan om inte regeringen meddelar särskilt tillstånd (19 kap. 8 §).</P>
<P class="p73 ft1">Tidigare krav på svenskt medborgarskap togs bort genom en lagändring år 1986. I propositionen 1985/86:7 hänvisades till att utländska medborgare som hade varit bosatta i Sverige i minst tre år alltsedan 1976 års val hade kunnat väljas till ledamot av samtliga kommunala och landstingskommunala nämnder utom överförmyndar- nämnd. Föredragande statsrådet ansåg inte att det fanns hållbara skäl för en särregel för överförmyndare och ledamöter i överförmyndar- nämnd. Det fick enligt föredraganden i stället ankomma på dem som utser personer att inneha dessa uppdrag att bevaka att personerna i fråga hade tillräckliga insikter i svensk rätt och svensk förvaltning. Hon tillade att sådana insikter normalt kräver att de som utses till i vart fall överförmyndare sedan lång tid har vistats i Sverige.</P>
<P class="p74 ft2">År 1997 fick medborgare i EU, Norge och Island samma rätt som svenska medborgare att rösta. För övriga utlänningar erfordras alltjämt tre års folkbokföring i Sverige för valbarhet som överförmyndare och ledamot i överförmyndarnämnd.</P>
<P class="p140 ft12"><SPAN class="ft12">6.15.6</SPAN><SPAN class="ft130">Medborgarvittnen</SPAN></P>
<P class="p91 ft1">För att tillgodose allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten får en kommun utse trovärdiga personer att som medborgarvittnen följa polisens arbete inom det polisdistrikt till vilket kommunen hör (1 § lagen [1981:324] om medborgarvittnen).</P>
<P class="p165 ft1">Medborgarvittnen väljs av kommunfullmäktige till det antal och för</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1252x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft1">252 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft1">SOU 2000:106</SPAN></P>
<P class="p655 ft1">den tid som fullmäktige bestämmer. Valbar till medborgarvittne är var och en som är folkbokförd inom kommunen och som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Den som inte är svensk medborgare är valbar endast om hon eller han sedan tre år är folkbokförd i Sverige. Den som är anställd inom polisväsendet får inte väljas till medborgarvittne. Om ett medborgarvittne upphör att vara valbar, förfaller uppdraget genast (2 och 3 §§). Medborgarvittnen är inte att anse som kommunalt förtroendevalda i kommunallagens mening (jfr 4 kap. 1 § nämnd lag).</P>
<P class="p74 ft1">Har medborgarvittnen utsetts skall polisen i enlighet med vad kommunen har bestämt bereda dem tillfälle att närvara när polisverksamhet utövas. Detta gäller dock inte om av särskilda skäl hinder möter med hänsyn till rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet, vittnes eller annan enskilds säkerhet till liv eller hälsa eller polisens uppgift att förebygga eller beivra brott. Det gäller inte heller om vittnets närvaro skulle vara oförenlig med en bestämmelse i lag eller annan författning (5 §).</P>
<P class="p76 ft23">Beträffande utlänningars möjlighet att vara medborgarvittnen uttalade departementschefen (prop. 1980/81:13 s. 137 f) följande.</P>
<P class="p560 ft67">Bl.a. med hänsyn till att även invandrare berörs av polisverksamheten i dess olika former har jag vidare bedömt det som mindre lämpligt att föreskriva ett förbud mot att utlänning väljs till medborgarvittne. I huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för valbarhet till kommun- fullmäktige och andra kommunala organ har istället föreskrivits att den som inte är svensk medborgare vid valtillfället skall vara kyrkobokförd i riket sedan tre år (jfr 2 kap. 3 och 4 §§ kommunallagen).</P>
<P class="p69 ft2">Kravet på tre års folkbokföring innebär att såväl medborgare från länder inom EU, Norge och Island som övriga utlänningar, måste ha varit bosatta i Sverige i minst tre år för att de skall vara valbara som medborgarvittnen.</P>
<P class="p656 ft63"><SPAN class="ft12">6.15.7</SPAN><SPAN class="ft131">Ledamöter i styrelsen för allmän försäkringskassa och i socialförsäkringsnämnd</SPAN></P>
<P class="p657 ft2"><SPAN class="ft28">De allmänna försäkringskassorna </SPAN>är självständiga förvaltningsenheter med en egen ekonomi (s.k. fristående offentligrättsliga organ). De är varken statliga eller kommunala organ utan enskilda juridiska personer. I prop. 1996/97:63 beskriver regeringen de allmänna försäkrings- kassorna som från staten fristående offentligrättsliga organ vilka vid</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td67"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td336"><P class="p10 ft6"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td392"><P class="p13 ft4">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft1">253</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td393"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td394"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td147"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td395"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td113"><P class="p44 ft1">myndighetsutövning kan</P></TD>
<TD class="tr19 td396"><P class="p523 ft1">betraktas</P></TD>
<TD class="tr19 td69"><P class="p490 ft1">som</P></TD>
<TD class="tr19 td397"><P class="p134 ft1">förvaltningsmyndigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><P class="p46 ft1">(s. 88).</P></TD>
<TD class="tr6 td336"><P class="p10 ft1">Verksamheten</P></TD>
<TD class="tr6 td396"><P class="p10 ft1">finansieras</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p10 ft1">med</P></TD>
<TD class="tr6 td397"><P class="p658 ft1">statliga anslag. Riks-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft1">försäkringsverket utövar tillsyn över försäkringskassorna.</P>
<P class="p78 ft1">Varje försäkringskassa har en styrelse samt ett antal social- försäkringsnämnder som beslutar om t.ex. förtidspension och arbetsskadeersättning. Antalet nämnder beror på områdets storlek och invånarantal. Det finns i princip en försäkringskassa i varje landsting. Verksamheten styrs från centralkontoret som i allmänhet ligger i länets residensstad. Kontakten med allmänheten sker via lokalkontor som finns i kommunens tätorter.</P>
<P class="p78 ft1">Den allmänna försäkringskassans styrelseledamöter utses av regeringen, som regel för en period om fyra år. Regeringen utser ordförande och vice ordförande i styrelsen. Ledamöterna utses på förslag av de politiska partier som finns representerade i det eller de landsting eller den kommun som utgör försäkringskassans verk- samhetsområde. Härvid skall eftersträvas att fördelningen av ledamöterna sker proportionellt i förhållande till partiernas representa- tion i landstinget respektive kommunen.</P>
<P class="p103 ft1">Endast den som har rösträtt vid val till kommunfullmäktige och är folkbokförd inom den allmänna försäkringskassans verksamhetsområde får utses till styrelseledamot. Styrelseledamoten får inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (18 kap. 32 § lagen [1962:381] om allmän försäkring).</P>
<P class="p76 ft2">Kravet på rösträtt vid val till kommunfullmäktige innebär att utlänning som inte är medborgare i EU, Norge eller Island skall ha varit folkbokförd i tre år i följd för att vara valbar som styrelseledamot.</P>
<P class="p78 ft1">Enligt 18 kap. 16 § lagen om allmän försäkring skall den allmänna försäkringskassans styrelse inrätta <SPAN class="ft4">socialförsäkringsnämnder</SPAN>. En socialförsäkringsnämnd skall bl.a. avgöra ärenden om rätt till förtidspension, särskild efterlevandepension, handikappersättning och vårdbidrag (18 kap. 17 §). Socialförsäkringsnämnden är en integrerad del av försäkringskassans organisation. Försäkringskassans beslut i försäkringsärenden fattas antingen av en tjänsteman hos kassan eller av en socialförsäkringsnämnd. Ledamöterna i nämnden liksom tjänste- männen fattar beslut i försäkringskassans namn där handläggningen inklusive beslutsfattande i enskilda ärenden utgör myndighetsutövning (se prop. 1997/98:41 s. 80).</P>
<P class="p73 ft2">Vad som enligt 18 kap. 32 § samma lag (se ovan) gäller för uppdrag som ledamot i styrelse i allmän försäkringskassa gäller även i fråga om uppdrag som ledamot i socialförsäkringsnämnd (18 kap. 33 § fjärde stycket).</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">254 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft19"><SPAN class="ft128">6.16</SPAN><SPAN class="ft134">Säkerhetsklassade anställningar</SPAN></P>
<P class="p351 ft12"><SPAN class="ft12">6.16.1</SPAN><SPAN class="ft130">Regleringen i säkerhetsskyddslagen</SPAN></P>
<P class="p475 ft25">Säkerhetsskydd</P>
<P class="p60 ft1">Med säkerhetsskydd avses enligt 6 § säkerhetsskyddslagen (1996:627) dels skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, dels skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet, dels skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för politiska syften (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet. Med rikets säkerhet avses såväl den yttre säkerheten för det nationella oberoendet som den inre säkerheten för det demokratiska statsskicket.</P>
<P class="p73 ft1">I säkerhetsskyddslagen och den anknytande säkerhetsskydds- förordningen (1996:633) anges bl.a. vad som i dessa delar krävs av myndigheter, företag och andra organ samt enskilda som bedriver verksamhet av betydelse för rikets säkerhet. I lagen finns bestämmelser om säkerhetsprövning (vad som tidigare kallades personalkontroll) av personer som genom anställning eller på annat sätt deltar i verksamhet som är av betydelse för rikets säkerhet eller som är viktig för skyddet mot terrorism.</P>
<P class="p596 ft1">Säkerhetsskyddslagen gäller enligt 1 § vid verksamhet hos</P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft89">staten, kommunerna och landstingen,</SPAN></P>
<P class="p401 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft89">aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten, kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, och</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft89">enskilda, om verksamheten är av betydelse för rikets säkerhet eller</SPAN></P>
<P class="p165 ft1">särskilt behöver skyddas mot terrorism.</P>
<P class="p77 ft2">För riksdagen och dess myndigheter gäller dock endast <NOBR>11-29</NOBR> §§, dvs. bestämmelserna om säkerhetsprövning, och t.ex. inte lagens regler om säkerhetsskydd och tillträdesbegränsning.</P>
<P class="p78 ft1">I verksamhet där lagen gäller skall det säkerhetsskydd finnas som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter. Säkerhetsskyddet skall utformas med beaktande av enskildas rätt att enligt tryckfrihetsförordningen ta del av allmänna handlingar. Säkerhetsskyddet skall förebygga att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet), att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till sådana uppgifter eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs (till- trädesbegränsning), och att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">255</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft23">säkerhet (säkerhetsprövning). Säkerhetsskyddet skall även i övrigt förebygga terrorism (7 §).</P>
<P class="p90 ft25">Säkerhetsprövning</P>
<P class="p120 ft1">Säkerhetsprövning skall göras innan en person genom anställning eller på något annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller anlitas för sysslor som är viktiga för skyddet mot terrorism. Prövningen skall klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen (se 6 § ovan) och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt. Säkerhetsprövning skall omfatta registerkontroll och särskild personutredning under vissa i lagen angivna förutsättningar.</P>
<P class="p73 ft1">Föreskrifter om villkoren för och omfattningen av registerkontroll och särskild personutredning finns i <NOBR>12-16</NOBR> och 18 §§ säkerhets- skyddslagen. Registerkontrollen knyter i huvudsak an till olika anställningar eller annat deltagande och inte, som i vissa andra länder, till person.</P>
<P class="p565 ft1">Registerkontroll skall göras vid säkerhetsprövning som gäller anställning, uppdrag, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, utbildning, besök eller något annat deltagande i verksamhet, om anställningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i säkerhetsklass (13 § första stycket). Registerkontroll skall inte göras när det gäller uppdrag som offentlig försvarare, ombud inför domstol<SPAN class="ft33">89 </SPAN>eller ledamot av riksdagen eller i fullmäktige eller när det gäller liknande uppdrag (13 § andra stycket).</P>
<P class="p74 ft1">Registerkontroll får göras även i andra fall, om det behövs för skyddet mot terrorism och det finns särskilda skäl samt efter fram- ställan från en annan stat under vissa förutsättningar. Registerkontroll får underlåtas, om det står klart att någon kontroll inte behövs, därför att den som säkerhetsprövningen avser tidigare har kontrollerats på motsvarande sätt.</P>
<P class="p73 ft1">Den 1 juli 1996 inrättades Registernämnden som bl.a. har till uppgift att i ärenden om registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen pröva frågor om utlämnande av uppgifter från polisregister, uppgifter från andra register som omfattas av polisdatalagen (1988:622) och övriga uppgifter som RPS eller SÄPO behandlar enligt polisdatalagen om de inte ingår i en förundersökning eller särskild undersökning i kriminalunderrättelseverksamhet (1 § förordningen <SPAN class="ft136">[</SPAN>1996:730<SPAN class="ft136">] </SPAN>med instruktion för Registernämnden). De senaste åren har det samman-</P>
<P class="p291 ft9"><SPAN class="ft33">89 </SPAN>Jfr 21 kap. 3 § RB, se avsnitt 12.1.</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">256 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft1">lagda antalet till Registernämnden inkomna ärenden varit 69.303 (1997), 79.733 (1998) respektive 63.485 (1999). Av det totala antalet ärenden för år 1999 var cirka 60 procent hänförliga till försvaret (i detta sammanhang Försvarsmakten, Försvarets Materielverk och Total- försvarets pliktverk) och resterande del till andra myndigheter m.m.<SPAN class="ft33">90 </SPAN>Ärendena aktualiseras och föredras av personal från SÄPO. Register- nämnden beslutar endast om uppgifterna får lämnas ut. Beslutet får inte överklagas. SÄPO redovisar därefter vad som är känt. Det är den berörda myndigheten som självständigt beslutar om en viss person skall få det sökta arbetet vid myndigheten. Nämnden och SÄPO tar inte ställning i den frågan ens om myndigheten vänder sig till dem med en förfrågan.</P>
<P class="p70 ft1">Omfattningen av säkerhetsprövningen är beroende av i vilken säkerhetsklass en anställning (eller annat deltagande) placerats. Utläm- nande av uppgifter vid registerkontroll får omfatta (i) för säkerhetsklass 1 eller 2; varje uppgift som finns tillgänglig om den kontrollerade och, om det är oundgängligen nödvändigt, om make eller sambo, och (ii) för säkerhetsklass 3; uppgifter om den kontrollerade i belastningsregistret, <NOBR>SÄPO-registret</NOBR> och uppgifter som annars behandlas hos SÄPO (21 § ).</P>
<P class="p108 ft1">Avgörande för om den kontrollerade skall anställas eller skall få delta i det aktuella arbetet skall grundas på en helhetsbedömning med utgångspunkt i bl.a. personlig kännedom om vederbörande, de uppgifter som har kommit fram vid registerkontrollen och vid den särskilda personutredningen.</P>
<P class="p103 ft1">Enligt SÄPO blir ingen föremål för registerkontroll utan att först ha lämnat sitt godkännande. De uppgifter som framkommer vid register- kontrollen kommuniceras alltid med den kontrollerade (med undantag för vissa hemliga uppgifter). Den kontrollerade har möjlighet att återkalla sin ansökan om viss anställning och därmed förhindra att uppgifterna lämnas ut till berörd myndighet. Registerkontrollen tar i genomsnitt 57 dagar.</P>
<P class="p189 ft25">Placering i säkerhetsklass</P>
<P class="p72 ft1">Enligt 17 § säkerhetsskyddslagen skall en anställning eller annat delta- gande i verksamhet, under vissa förutsättningar, placeras i säkerhets- klass enligt en tregradig skala <NOBR>(1-3)</NOBR> beroende på dels i vilken omfattning en anställd, eller någon annan som lagen gäller för, får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för</P>
<P class="p399 ft9"><SPAN class="ft33">90 </SPAN>Registernämndens verksamhetsberättelse för år 1999, m.m., den 16 februari 2000, bilaga 3.</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">257</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft1">rikets säkerhet, dels vilken betydelse för rikets säkerhet uppgifterna har.</P>
<P class="p659 ft1">För att en anställning eller annat deltagande i verksamhet skall placeras i säkerhetsklass 1 krävs att deltagandet i stor omfattning medför tillgång till sekretessbelagda uppgifter av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Villkoret för placering i säkerhetsklass 2 är att den som deltar i verksamheten i en omfattning som inte är obetydlig får del av sekretessbelagda uppgifter av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Säkerhetsklass 3 avser den som i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa.</P>
<P class="p96 ft1">Beslut om placering i säkerhetsklass och om registerkontroll fattas av riksdagen och dess myndigheter såvitt avser riksdagens förvalt- ningsområde, och i övrigt av regeringen. Regeringen kan delegera beslutsbehörigheten till myndigheter och andra för vilka bestämmel- serna om registerkontroll gäller (20 § säkerhetsskyddslagen), vilket har skett i stor omfattning. Delegation får dock ske till aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten, kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande eller enskilda som bedriver verksamhet av betydelse för rikets säkerhet eller särskilt behöver skyddas mot terrorism, eller enskilda som staten träffat säkerhetsskyddsavtal med, endast om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p418 ft1">I <NOBR>18-20</NOBR> §§ säkerhetsskyddsförordningen och i bilagan till förord- ningen anges de myndigheter m.fl. som genom regeringens delegering har rätt att besluta om inplacering av olika befattningar i säkerhetsklasser och som också kan besluta om registerkontroll.</P>
<P class="p94 ft1">Försvarsmakten beslutar om placering i säkerhetsklasser när det gäller anställning eller uppdrag hos en anbudsgivare eller leverantör med vilken en myndighet har ingått säkerhetsskyddsavtal enligt 8 § säkerhetsskyddslagen. När det gäller säkerhetsskyddsavtal som har ingåtts av Regeringskansliet, fattar i stället Regeringskansliet dessa beslut (18 § säkerhetsskyddsförordningen).<SPAN class="ft33">91</SPAN></P>
<P class="p96 ft1">Kommuner, landsting och de myndigheter som anges i bilagan till förordningen beslutar om placering i säkerhetsklass 2 och 3 samt registerkontroll i fråga om den egna verksamheten, registerkontroll när det gäller anställning eller uppdrag hos en anbudsgivare eller leverantör med vilken de har ingått säkerhetsskyddsavtal enligt 8 § säkerhets-</P>
<P class="p524 ft9"><SPAN class="ft33">91 </SPAN>Den särskilda kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet (Ju 1999:09) beslutar om placering i säkerhetsklasser och om registerkontroll i fråga om juridiska biträden och andra enskilda som skall delta i kommissionens verksamhet (18 a §).</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">258 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft1">skyddslagen, och placering i säkerhetsklass 2 och 3 samt register- kontroll när det gäller bolag, föreningar och stiftelser som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över. När en statlig myndighet som inte finns angiven i bilagan utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över ett bolag, en förening eller en stiftelse, beslutar den myndighet som är funktionsansvarig<SPAN class="ft33">92 </SPAN>för verksamheten om placering i säkerhetsklass 2 och 3 och om registerkontroll för bolaget, föreningen eller stiftelsen. Sveriges Radio Aktiebolag, Sveriges Television Aktiebolag och Teracom Aktiebolag beslutar om placering i säkerhetsklass 2 och 3 och om registerkontroll när det gäller den egna personalen (19 § säkerhetsskyddsförordningen).</P>
<P class="p418 ft1">När det gäller enskilda som bedriver säkerhetskänslig verksamhet beslutar den myndighet som är funktionsansvarig för den ifrågavarande verksamheten om placering i säkerhetsklass 2 och 3 samt om register- kontroll (20 § säkerhetsskyddsförordningen).</P>
<P class="p94 ft1">Myndigheter och andra som förordningen gäller för, men som inte med stöd av 18 - 20 §§ får besluta om placering i säkerhetsklasser eller om registerkontroll, skall begära att regeringen fattar sådana beslut (21 § säkerhetsskyddsförordningen).</P>
<P class="p95 ft1">I praktiken innebär regleringen att regeringen fattar beslut om placering i säkerhetsklass 1 efter förslag från de olika myndigheterna. Ofta är det frågan om befattningar som myndighetschef samt ytterligare någon högre befattning. Myndigheterna fattar själva beslut om placering i säkerhetsklass 2 och 3. SÄPO har enligt egen uppgift inte någon helhetssyn vad gäller omfattningen av den säkerhetsklassning som sker på myndighetsnivå. Inom kommuner och landsting torde endast ett fåtal befattningar vara inplacerade i säkerhetsklass.</P>
<P class="p660 ft104">Krav på svenskt medborgarskap för vissa säkerhetsklassade anställningar</P>
<P class="p626 ft1">Av 29 § säkerhetsskyddslagen följer att en anställning vid staten, en kommun eller ett landsting som är säkerhetsklassad får innehas endast av den som är svensk medborgare. Kravet på svenskt medborgarskap gäller inte sådant deltagande i verksamhet som enligt 13 § första stycket vid sidan om anställning skall föranleda registerkontroll. I enskilda fall får regeringen medge undantag från kravet på svenskt medborgarskap. Enligt SÄPO har regeringen meddelat dispens endast i</P>
<P class="p661 ft9"><SPAN class="ft33">92 </SPAN>Med funktionsansvarig avses i säkerhetsskyddsförordningen myndighet som är funktionsansvarig enligt beredskapsförordningen (1993:242), dvs. myndighet som har ansvaret för samordning m.m. för viss verksamhet inom totalförsvaret (14 § beredskapsförordningen).</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">259</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft2">enstaka fall. Från Försvarsmakten har upplysts att dispens såvitt känt inte har meddelats för någon säkerhetsklassad anställning inom Försvarsmakten.</P>
<P class="p78 ft1">Kravet på svenskt medborgarskap gäller bara i fråga om anställningar. Den som inte har svenskt medborgarskap kan alltså i annan form än anställning - efter säkerhetsprövning - delta i verksam- het som är säkerhetsklassad. Vidare bör det noteras att kravet på svenskt medborgarskap endast gäller säkerhetsklassade anställningar inom den offentliga sektorn. Något motsvarande krav ställs alltså inte upp när det gäller andra typer av anställningar i den offentliga verksamheten eller när det gäller anställningar i företag eller andra subjekt som anlitas för säkerhetsskyddade uppdrag.</P>
<P class="p155 ft25">Tillsyn över säkerhetsskyddet</P>
<P class="p120 ft1">Försvarsmakten kontrollerar säkerhetsskyddet när det gäller myndig- heter som hör till Försvarsdepartementet <SPAN class="ft4">utom </SPAN>Kustbevakningen, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar och civilbefälhavarna. RPS kontrollerar säkerhetsskyddet när det gäller Kustbevakningen, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, civilbefälhavarna <SPAN class="ft4">och övriga myndigheter </SPAN>utom JK (39 § säkerhetsskyddsförordningen).</P>
<P class="p76 ft1">Säkerhetsskyddet hos bolag, föreningar och stiftelser som avses i 1 § 2 säkerhetsskyddslagen samt enskilda som anges i 1 § 3 samma lag kontrolleras av den funktionsansvariga myndigheten (40 § samma förordning).</P>
<P class="p103 ft1">Säkerhetsskyddet hos anbudsgivare och leverantörer som har träffat säkerhetsskyddsavtal (enligt 8 § första stycket samma lag) skall kontrolleras av den avtalsslutande myndigheten (41 § samma förord- ning).</P>
<P class="p103 ft1">Kontroll av säkerhetsskyddet hos sådana bolag, föreningar och stiftelser som avses i 1 § 2 säkerhetsskyddslagen samt enskilda som avses i 1 § 3 och 8 § säkerhetsskyddslagen kan även utföras av RPS och Försvarsmakten (42 § samma förordning).</P>
<P class="p103 ft1">RPS får meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av säkerhetsskyddslagen i fråga om förfarandet vidd registerkontroll. Sådana föreskrifter som avser kontroll av personal vid Försvarsmakten skall beslutas efter samråd med Försvarsmakten (43 §). RPS och Försvarsmakten får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av säkerhetsskyddslagen för sina respektive tillsynsområden (44 §). SÄPO utför de uppgifter som ålagts RPS inom säkerhetsskyddet.</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">260 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p662 ft63"><SPAN class="ft12">16.6.2</SPAN><SPAN class="ft131">Bakgrund och motiv till kravet på svenskt medborgarskap för säkerhetsklassade offentliga anställningar</SPAN></P>
<P class="p427 ft1">Säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 juli 1996 och ersatte personalkontrollkungörelsen (1969:446) och förordningen (1975:608) om krav på svenskt medborgarskap för tillträde till vissa statliga tjänster. Enligt den sistnämnda förordningen fick en myndighet inte tillsätta en statlig tjänst som hade hänförts till skyddsklass enligt personalkontrollkungörelsen med annan än svensk medborgare. Myndigheten fick inte heller förordna annan än svensk medborgare att utöva tjänsten.</P>
<P class="p101 ft1"><NOBR>SÄPO-kommittén</NOBR> förordade i sitt slutbetänkande Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet (SOU 1990:51 s. 274 f) att tjänster som då benämndes skyddsklass 2 (säkerhetsklass 3 enligt nuvarande regler) borde vara öppna även för utländska medborgare. Kommittén anförde bl.a. följande.</P>
<P class="p663 ft71">Det bör vara möjligt att på ett mer nyanserat sätt föreskriva vilka tjänster som bör kräva svenskt medborgarskap än att som nu indirekt låta skyddsklassningen vara helt och hållet avgörande. Det kan inte uteslutas att på det sättet utlänningar i onödan utestängs från möjligheten att inneha vissa befattningar trots att detta inte är motiverat från sakliga utgångspunkter. Med den utvidgning till personalkontroll som kommittén har föreslagit framstår det som än mer angeläget att inte redan den omständigheten att en befattning är hänförd till skyddsklass regelmässigt kan diskvalificera en utlänning från att kunna inneha befattningen. För innehav av befattningar som är särskilt känsliga från säkerhetssynpunkt är det enligt kommitténs mening rimligt att alltjämt bibehålla kravet på svenskt medborgarskap, medan för övriga tjänster i stället – på samma sätt som för svenska medborgare – bör vara tillräckligt att pålitligheten prövas inom ramen för en personalkontroll.</P>
<P class="p664 ft2">Förslaget innebar att huvuddelen av de över 400 000 tjänster och uppdrag som då var skyddsklassade enligt personalkontrollkungörelsen skulle vara öppna för utländska medborgare.</P>
<P class="p313 ft1">Säkerhetsskyddsutredningen tog i sitt betänkande Säkerhetsskydd (SOU 1994:149 s. 217 f) avstånd från <NOBR>SÄPO-kommitténs</NOBR> uppfattning. Utredningen ansåg – mot bakgrund av de överväganden i frågan om kommunala befattningar som gjorts i samband med lagstiftningen om civilt försvar (se nedan) – att det då inte fanns anledning att inta en annan ståndpunkt när det gällde den statliga sidan. I anslutning till detta anförde emellertid utredningen att det kunde finnas anledning att</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td198"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td199"><P class="p10 ft5">Offentliga anställningar och uppdrag <SPAN class="ft10">261</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td200"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td201"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">återkomma till frågan om medborgarskapet, eventuellt i samband med en mera genomgripande översyn av utländska medborgares ställning.</P>
<P class="p313 ft1">Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) invände i sitt remissyttrande över Säkerhetsskyddsutredningens betänkande att utländska medborgare borde ha samma möjlighet som svenskar att få tillträde till anställningar som har placerats i säkerhetsklass 3. Till stöd för invändningen anförde DO att ett omotiverat krav på svenskt medborgarskap medför dels att det svenska samhället onödigt begränsar sin tillgång till duglig arbetskraft, dels att bilden av utländska medborgare som mindre pålitliga kan komma att förstärkas på bekostnad av de goda relationer mellan olika etniska grupper som också är en viktig del av ett lands säkerhet. DO beaktade i samman- hanget också att registerkontroll enligt Säkerhetsskyddsutredningens förslag skulle kunna ske av utländska medborgare.</P>
<P class="p95 ft1">I propositionen Lag om civilt försvar (prop. 1994/95:7) behandlade regeringen bl.a. frågor om säkerhetsskyddet i kommuner och landsting. Vidare diskuterades i det sammanhanget kravet på svenskt medborgar- skap.</P>
<P class="p313 ft1">Regeringen konstaterade att inriktningen beträffande utländska medborgares rättsliga ställning i landet hade inneburit en strävan att de i större utsträckning skulle ha möjlighet att aktivt delta i sam- hällsutvecklingen. I en kris- eller krigssituation kunde det emellertid enligt regeringen hända att en utländsk medborgare många gånger hade sin lojalitet hos det land där han var medborgare. I tider av ökade internationella spänningar kunde utländska medborgare komma att utsättas för olika former av påtryckningar, och risken för loja- litetskonflikter var betydligt större än för den som är svensk med- borgare. Regeringen konstaterade vidare att när det gällde svenska medborgare, fanns det också betydligt bättre möjligheter att göra en personbedömning med hjälp av personkontroll än vad som var fallet med en utländsk medborgare, eftersom denne oftast tillbringat en stor del av sitt liv i ett annat land – något som gjorde det svårt för svenska myndigheter att erhålla tillförlitliga uppgifter om hans förflutna (s. 88).</P>
<P class="p665 ft1">Regeringen framhöll i propositionen (s. 87 f) nödvändigheten av att ställa upp vissa krav för att en tjänsteman eller en uppdragstagare skall anses behörig att hantera sekretessbelagd information av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt. Med hänsyn till kommuner- nas och landstingens stora betydelse för beredskapsförberedelserna och det ökade ansvar som skulle åläggas dem genom den nya lagen om civilt försvar talade enligt regeringen goda skäl för att endast den som är svensk medborgare borde få ta del av sekretessbelagda uppgifter av betydelse för totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt, medverka i beredskapsplanläggningen eller delta i ledningsövningar. Regeringen</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">262 </SPAN>Offentliga anställningar och uppdrag</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft2">föreslog däremot inte någon begränsning av rätten för förtroendevalda utländska medborgare att delta i handläggningen av ärenden som innehåller sekretessbelagd information.</P>
<P class="p313 ft1">Den nya lagen (1994:1720) om civilt försvar trädde i kraft den 1 juli 1995. I lagens 9 kap. 2 § föreskrevs att en befattning hos en kommun eller ett landsting vars innehavare i inte obetydlig omfattning får del av sekretessbelagda uppgifter som rör totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt får innehas endast av den som är svensk medborgare och pålitlig från säkerhetssynpunkt.<SPAN class="ft33">93</SPAN></P>
<P class="p313 ft1">Mot bakgrund av övervägandena i det nyss nämnda lagstiftnings- ärendet anförde regeringen i propositionen Säkerhetsskydd (prop. 1995/1996:129 s. 67) att det för närvarande saknades anledning att inta en annorlunda ståndpunkt när det gäller den statliga verksamheten. Någon saklig ändring borde därför inte göras av 1975 års förordning om krav på svenskt medborgarskap för tillträde till vissa statliga tjänster. Inte heller den ovannämnda bestämmelsen i lagen om civilt försvar borde enligt regeringen ändras i sak. Bestämmelserna borde enligt regeringen i stället flyttas över till 29 § i säkerhetsskyddslagen. Regeringen underströk i sammanhanget att kravet på svenskt medborgarskap skulle gälla endast för anställningar, inte när någon på ett annat sätt än genom anställning skulle delta i säkerhetskänslig verksamhet.</P>
<P class="p666 ft1">För att inte i onödan försvåra för utländska medborgare att komma in på den svenska arbetsmarknaden ansåg regeringen att den även enligt den nya regleringen borde ha möjlighet att meddela dispens från kravet på svenskt medborgarskap. Undantagsregeln skulle utvidgas till att också omfatta anställningar inom kommunerna och landstingen.</P>
<P class="p667 ft9"><SPAN class="ft33">93 </SPAN>Föreskriften i lagen om civilt försvar togs bort samtidigt som säkerhets- skyddslagen trädde i kraft.</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">263</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p668 ft37"><SPAN class="ft0">7</SPAN><SPAN class="ft58">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</SPAN></P>
<P class="p307 ft19"><SPAN class="ft19">7.1</SPAN><SPAN class="ft59">Vår kartläggning</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">I kapitlet redovisas de medborgarskapskrav som inte faller under någon av de tre första huvudkategorierna, dvs. fri- och rättigheter i grundlag, rösträtt och valbarhet vid kommunala val m.m. samt offentliga anställningar och uppdrag. Den yttre ramen för vilka medborgar- skapskrav som har tagits med i redovisningen framgår av avsnitt 3.2. I bilaga 6 finns en schematisk översikt över de medborgarskapskrav i lagstiftningen som berörs i detta kapitel.</P>
<P class="p311 ft19"><SPAN class="ft19">7.2</SPAN><SPAN class="ft59">Advokatverksamhet</SPAN></P>
<P class="p421 ft1">Svensk processrätt förutsätter i motsats till många utländska system att enskilda skall tillåtas att föra sin talan själv inför domstol. Det råder alltså inte något advokattvång i vårt land. Det finns inte heller något advokatmonopol när det gäller en uppgift att vara rättegångsombud eller rättegångsbiträde.<SPAN class="ft33">1 </SPAN>I vissa hänseenden är emellertid advokater privilegierade. Exempelvis skall till offentlig försvarare i första hand utses den som är advokat.<SPAN class="ft33">2 </SPAN>Det är även vanligt att främst advokater förordnas till biträden enligt rättshjälpslagen (1996:1619).<SPAN class="ft33">3</SPAN></P>
<P class="p74 ft2">Det svenska advokatväsendet regleras i 8 kap. rättegångsbalken (RB). I 1 § föreskrivs bl.a. att det skall finnas ett allmänt advokat- samfund för riket vars stadgar fastställs av regeringen och att advokat</P>
<P class="p669 ft65"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft64">Rättegångsombud skall ha hemvist i Sverige eller i annan stat inom EES. Även annan får brukas såsom ombud, om rätten med hänsyn till omständigheterna finner det lämpligen kunna ske (se 12 kap. 2 och 22 §§ RB). Någon skillnad mellan utlänningar med hemvist i Sverige och svenska medborgare görs således inte beträffande rättegångsombud. Det samma gäller för rättegångsbiträde.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">21 kap. 5 § RB.</SPAN></P>
<P class="p354 ft71"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft70">Till rättshjälpsbiträde får enligt 26 § rättshjälpslagen förordnas advokat, biträdande jurist på en advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">264 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">är den som är ledamot av samfundet. Huvudsyftet med regleringen är att i möjligaste mån säkerställa allmänhetens intresse av att kunna få rättsligt biträde av personer som har de nödvändiga kvalifikationerna.</P>
<P class="p78 ft1">Advokatsamfundets styrelse beslutar om någon ska beviljas inträde i samfundet. De grundläggande kraven för antagning som advokat fram- går av 8 kap. 2 § första stycket RB.</P>
<P class="p153 ft1">Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som</P>
<P class="p670 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft89">är svensk medborgare eller medborgare i en annan stat inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbets- området (EES),</SPAN><SPAN class="ft33">4</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft89">har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom EU eller EES,</SPAN></P>
<P class="p671 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft89">har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete,</SPAN><SPAN class="ft33">5</SPAN></P>
<P class="p89 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft88">har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning,</SPAN><SPAN class="ft38">6</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft89">har gjort sig känd för redbarhet, och</SPAN></P>
<P class="p26 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft89">även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p435 ft1">Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från antagningskraven såvitt gäller punkterna 1 och 2. Detsamma gäller antagningskraven enligt punkterna 3 och 4 beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser (8 kap. 2 § andra stycket RB).</P>
<P class="p103 ft2">Den som har genomgått en utbildning som krävs för att bli advokat i en stat inom EU eller EES och som i Sverige genomgått ett prov som visar att han har tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt punkterna 3 och 4. I 8 kap. 2 a § RB föreskrivs att den som är auktoriserad som advokat i en annan stat inom EU och utövar stadigvarande advokatverksamhet i Sverige under sitt</P>
<P class="p672 ft65"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft66">Avtalet om EES trädde i kraft den 1 januari 1994 och omfattar i dag de 15 </SPAN><NOBR>EU-länderna</NOBR> samt Norge, Island och Liechtenstein.</P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft66">De prov som avses är juris kandidatexamen och juristexamen, se kungörelsen (1964:29) angående kunskapsprov för behörighet som domare m.m.</SPAN></P>
<P class="p673 ft65"><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft74">Enligt 3 § första stycket 4 brevet (1963:580) till Sveriges Advokatsamfund angående fastställelse å stadgar för advokatsamfundet krävs av den som söker inträde i samfundet att han under minst fem år efter avlagt kunskapsprov på ett tillfredsställande sätt utövat praktisk juridisk verksamhet, varav minst tre år som biträdande jurist hos advokat eller för egen räkning, samt att han genomgått av samfundet anordnade kurser i advokatyrkets etik och teknik.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">265</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft1">hemlands titel, skall vara registrerad hos advokatsamfundet.<SPAN class="ft33">7 </SPAN>Den som registrerats enligt nämnda bestämmelse och som därefter under minst tre år bedrivit faktisk och regelbunden advokatverksamhet i Sverige, under förutsättning antingen att verksamheten huvudsakligen omfattat svensk rätt eller att, om verksamheten inte huvudsakligen omfattat svensk rätt, den registrerade på annat sätt har förvärvat tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att antas till ledamot i samfundet, skall också anses uppfylla kraven på kunskapsprov samt praktisk och teoretisk utbildning enligt punkterna 3 och 4 (8 kap. 2 § tredje stycket RB).</P>
<P class="p73 ft1">Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland, Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla kraven enligt punkterna <NOBR>3-6</NOBR> (8 kap. 2 § fjärde stycket RB).</P>
<P class="p76 ft1">Om en advokat inte längre uppfyller medborgarskapskravet eller hemvistkravet och styrelsen inte medger att hon eller han får stå kvar som ledamot av samfundet, är hon eller han skyldig att genast träda ur samfundet. Om det inte sker, skall styrelsen förordna om uteslutning (8 kap. 7 § RB).</P>
<P class="p103 ft1">I 8 kap. 9 § första stycket RB finns bestämmelser om vad som gäller för en advokat från ett EU- eller <NOBR>EES-land</NOBR> när denne är verksam i Sverige. Vad som i RB eller någon annan lag är föreskrivet om advokater skall enligt bestämmelsen gälla i tillämpliga delar för en sådan advokat. Detta innebär t.ex. att vederbörande kan förordnas till offentlig försvarare och att rättegångsbalkens regler om tillsyn och disciplinansvar är tillämpliga, även om uteslutning ur samfundet av naturliga skäl inte kan komma ifråga. Från huvudregeln om likställdhet görs visst undantag (se 8 kap. 9 § andra stycket RB).</P>
<P class="p189 ft25">Motiv och bakgrund till medborgarskapskravet för advokater</P>
<P class="p120 ft1">Kravet på att sökanden skall vara medborgare i och ha hemvist i Sverige eller i en annan stat inom EU eller EES för att antas som ledamot i Svenska advokatsamfundet medför en olikartad behandling av medborgare inom EU/EES (inklusive svenska medborgare) och övriga utlänningar.</P>
<P class="p674 ft65"><SPAN class="ft38">7 </SPAN>Enligt 8 kap. 11 § RB får regeringen föreskriva att bestämmelserna om registrering av den som är auktoriserad som advokat i en stat inom EU också skall omfatta den som är auktoriserad som advokat i en stat inom EES.</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1266x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft1">266 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft1">SOU 2000:106</SPAN></P>
<P class="p675 ft2">Enligt den ursprungliga lydelsen av 8 kap. 2 § RB fanns det ett absolut krav på svenskt medborgarskap för att bli advokat. För att bli advokat krävdes det vidare att sökanden hade hemvist i Sverige.</P>
<P class="p78 ft1">I förarbetena till RB hänvisade departementschefen (prop. 1942:5) till processlagberedningens betänkande med förslag till ny rätte- gångsbalk (SOU 1938:44). I betänkandet (s. 130) anfördes angående 8 kap. 2 §: "Beträffande fordringar, som uppställs i fråga om svenskt medborgarskap......överensstämmer paragrafen med motsvarande bestämmelse för innehavare av domarämbete". Föreskriften att advokat skulle äga hemvist inom riket motiverades av att advokat borde ha sitt personliga forum här (NJA II 1943 s. 82).</P>
<P class="p78 ft1">Diskrimineringsutredningen föreslog i sitt betänkande (Ds A 1984:6) att kravet på svenskt medborgarskap för advokater skulle avskaffas för den som vid tiden för ansökningen haft hemvist i Sverige sedan minst tre år (s. 134 f). Förslaget avstyrktes av flera remiss- instanser, bl.a. advokatsamfundet. I prop. 1985/86:7 om utlänningars rättsliga ställning anförde departementschefen (s. 25) att behovet att låta utländska medborgare bli advokater i Sverige inte var så starkt att det borde medföra att kravet på svenskt medborgarskap helt avskaffades och att behovet istället kunde tillgodoses genom att en möjlighet till dispens infördes. För att bibehålla medborgarskapskravet som huvudregel talade, enligt departementschefen, bl.a. den centrala roll som advokaterna spelade inom det svenska rättsväsendet.</P>
<P class="p70 ft1">Dispensfrågan löstes år 1988 då advokatsamfundets styrelse fick rätt att medge undantag från kravet på svenskt medborgarskap. Före- dragande departementschefen anförde bl.a. (prop. 1987/88:26 s.7) att det blir allt vanligare att svenska advokater som sysslar med internationell affärsjuridik söker sig utanför landets gränser och att det då ibland är ett önskemål för de svenska advokaterna att bli antagna som ledamöter av ett utländskt advokatsamfund, något som i sin tur kan aktualisera frågan om ömsesidighet i regelsystemet. Kravet på svensk juridisk examen utgjorde enligt departementschefen en viss garanti för att sökanden hade anknytning till Sverige. Det borde enligt departementschefen dessutom krävas att sökanden i det enskilda fallet även i övrigt kunde visa sådan anknytning till Sverige att det var sakligt befogat att han blev advokat trots bristen på svenskt medborgarskap och/eller hemvist. Justitieutskottet (JuU 1987/88:18 s. 5) underströk att det var fråga om en undantagsreglering.</P>
<P class="p104 ft1">Särskilda regler för nordiska advokater infördes år 1991 (SFS 1991:364). I propositionen om en gemensam nordisk arbetsmarknad för personer med högre utbildning konstaterade departementschefen (prop. 1990/91:16 s. 12) att den nordiska överenskommelsen medförde att kravet på svenskt medborgarskap för att bli ledamot av Sveriges</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">267</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft1">advokatsamfund måste ändras. Hon anförde därvid att med hänsyn till överenskommelsens utformning medborgare i de övriga nordiska länderna inte borde vara hänvisade till dispensmöjligheten utan borde jämställas med svenska medborgare. Hon anmärkte att en sådan förändring, mot bakgrund av reglerna om dispens, inte kunde sägas utgöra någon mera genomgripande principiell förändring.</P>
<P class="p95 ft1">Den nuvarande bestämmelsen om att advokat skall vara svensk medborgare eller medborgare i annan stat inom EES och ha hemvist inom samma område infördes år 1992 (SFS 1992:1511). Bestämmelsen tillkom som ett led i anpassningen av svensk lagstiftning till det s.k. <NOBR>EES-avtalet,</NOBR> särskilt två <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som ingår i avtalet. Direktiven rör dels möjligheterna för advokater från <NOBR>EES-stater</NOBR> att vara verksamma inom <NOBR>EES-området,</NOBR> dels frågor om erkännande av vissa högre examina.</P>
<P class="p95 ft2">Föredragande departementschefen motiverade förslaget till ändrade medborgarskaps- och hemvistkrav för ledamotskap i Sveriges advokat- samfund (prop. 1992/93:64 s. 39) enligt följande.</P>
<P class="p604 ft71">Jag anser att det är klart att medborgarskapskravet åtminstone måste ändras så att undantag görs för medborgare från ett <NOBR>EES-land.</NOBR> Frågan är om man skall gå ännu längre. Tänkbara alternativ är att undantaget görs mer omfattande eller att medborgarskapskravet tas bort helt. Med tanke på svårigheterna att finna lämpliga avgränsningskriterier torde dock valet i realiteten stå mellan att avgränsa medborgarskapskravet till <NOBR>EES-staterna</NOBR> eller att helt avskaffa kravet.</P>
<P class="p344 ft71">Det kan i olika sammanhang vara av intresse för Sverige att kravet på medborgarskap ytterligare inskränks. Ett sådant sammanhang är de pågående <NOBR>GATT-förhandlingarna</NOBR> som omfattar advokatyrket. Mot att helt avskaffa medborgarskapskravet talar den centrala roll som advokaterna spelar i det svenska rättsväsendet. Vidare är det ofta en fördel om principen om reciprocitet kan upprätthållas, dvs. medborgarskapskravet bör inte tas bort i Sverige med mindre vi har garantier för att en svensk advokat inte möts av ett medborgarskapskrav i det andra landet. Detta talar enligt min mening mot att nu helt ta bort medborgarskapskravet. I sammanhanget bör beaktas att advokatsamfundets styrelse har möjlighet att lämna dispens från kravet.</P>
<P class="p676 ft1">När det gällde kravet på hemvist anförde föredraganden bl.a. att möjligheterna att utöva exempelvis tillsyn inte torde försvåras i sådan utsträckning att det motiverade uppställandet av ett hemvistkrav. En fördel med att anpassa hemvistkravet till <NOBR>EES-stater</NOBR> var, enligt föredraganden, också att en svensk advokat som ville etablera sig i ett <NOBR>EES-land</NOBR> inte behövde ansöka om dispens enligt 8 kap. 2 § andra stycket RB (prop. a. s. 40).</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">268 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p677 ft1">Genom en lagändring, som trädde i kraft den 1 januari 2000, genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv om regler som syftar till att underlätta för advokater att etablera sig i en annan medlemsstat i EU än den i vilken auktorisation erhölls (prop. 1998/99:108, bet. 1998/99:JuU24, rskr. 1999/2000:4, EGTL77/98 s. 36). Kraven för antagning som advokat i Sveriges advokatsamfund ändrades bl.a. genom att medborgarskapskravet och hemvistkravet i 8 kap. 2 § första stycket punkten 1 och 2 RB justerades till att utöver EES även omfatta EU. Ändringen har ingen saklig betydelse i dag, eftersom hela EU är en del av EES. Den medför emellertid att inga särskilda ändringar behöver göras om EU utvidgas till att omfatta länder som inte tillhör EES.</P>
<P class="p678 ft1">I övrigt innebar lagändringarna i huvudsak att en advokat som erhållit auktorisation i ett land inom EU numera skall registrera sig hos Sveriges advokatsamfund när han eller hon utövar stadigvarande advokatverksamhet i Sverige under sitt hemlands titel. En sådan advokat skall vara underkastad samma tillsyn och disciplinansvar som svenska advokater. Efter en treårsperiod av faktisk och regelbunden verksamhet som huvudsakligen innefattar svensk rätt skall advokaten anses uppfylla de krav som ställs upp för medlemskap i Sveriges advokatsamfund i fråga om utbildning och praktisk verksamhet. Möjligheterna för utlänningar som inte är medborgare i EU eller EES att bli advokat i Sveriges advokatsamfund berörs inte av lagändring- arna.</P>
<P class="p679 ft123"><SPAN class="ft19">7.3</SPAN><SPAN class="ft122">Nyttjanderätt till vissa staten tillhöriga vattenfall</SPAN></P>
<P class="p635 ft2">I samband med den tidiga vattenkraftsutbyggnaden gjordes år 1903 en utredning om dels vilka strömfall som ansågs värda att i en framtid byggas ut, dels äganderätten till dessa strömfall.</P>
<P class="p313 ft1">Det ansågs önskvärt att den staten tillhöriga fallhöjden byggdes ut i statens regi. Det konstaterades dock att staten inte skulle ha möjlighet att bygga ut all fallhöjd i önskvärd takt. Regeringen (Kungl. Maj:t) utfärdade därför, med riksdagen, kungörelsen (1910:72 s. 1) angående grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfall. I kungörelsen bemyndigades Statens vattenfallsstyrelse (numera Vatten- fall AB) att på vissa villkor utarrendera staten tillhöriga fallhöjder.</P>
<P class="p446 ft2">I kungörelsens 20 § föreskrivs att vattenfallsrätt inte får utan regeringens tillstånd upplåtas eller överlåtas till annan än i Sverige bosatt svensk medborgare eller handelsbolag, vars samtliga medlemmar</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">269</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft1">är svenska medborgare och bosatta här i riket, eller aktiebolag, vars bolagsordning bl.a. föreskriver att aktie inte utan regeringens tillstånd får tecknas av eller överlåtas på annan än i Sverige bosatta svenska medborgare.</P>
<P class="p76 ft2">20 § har samma lydelse som när kungörelsen infördes år 1910. Kravet på svenskt medborgarskap motiverades inte särskilt.</P>
<P class="p77 ft1">Från Miljödepartementet har upplysts att frågan om kungörelsens upphävande aktualiserades år 1986/87 i samband med att förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall upphävdes. Vid den tidpunkten rådde det osäkerhet om vad som skulle hända om kungörelsen upphävdes. Man lät den därför vara kvar. Det är möjligt att det fortfarande finns arrenden som grundar sig på kungörelsen. Några nya upplåtelser är enligt departementet däremot inte aktuella.</P>
<P class="p411 ft19"><SPAN class="ft19">7.4</SPAN><SPAN class="ft59">Befälhavare på handelsfartyg m.m.</SPAN></P>
<P class="p421 ft1">Fartygssäkerhetslagen (1988:49) gäller bl.a. alla fartyg som används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium samt svenska fartyg som används till sjöfart utanför sjöterritoriet. Enligt 5 kap. 1 § denna lag skall ett fartyg vara bemannat på ett betryggande sätt.</P>
<P class="p103 ft1">Enligt 5 kap. 1 § fartygssäkerhetsförordningen (1988:594), som innehåller föreskrifter i anslutning till fartygssäkerhetslagen, skall en befälhavare på ett handelsfartyg och på ett fiskefartyg med en bruttodräktighet av minst 20 ton vara svensk medborgare och ha fyllt 20 år, om inte Sjöfartsverket på grund av särskilda skäl medger annat. Kravet på svenskt medborgarskap fanns redan vid tillkomsten av förordningen.</P>
<P class="p73 ft1">Vi har tillskrivit Sjöfartsverket angående bl.a. motiven bakom kravet på svenskt medborgarskap i förordningen. Sjöfartsverket har inkommit med följande upplysningar. I betänkandet SOU 1987:27 s. 96 (nederst) förs ett folkrättsligt resonemang som går ut på att kravet i artikel 5 i 1958 års Genevekonvention om det fria havet som en verklig föreningslänk mellan fartyget och flaggstaten och på effektiv myndighetsutövning - beträffande fartyg som enbart rör sig i avlägsna utländska farvatten - bl.a. uppfylls genom bestämmelsen om att befäl- havaren skall vara svensk medborgare. Ett motsvarande resonemang torde kunna föras mot bakgrund av artikel 94 i FN:s havsrättskonvention som trädde i kraft den 16 november 1994 (prop. 1995/96:140 s. 85). Ett annat tungt vägande motiv för medborgar- skapskravet är säkerheten under krigsförhållanden (se SOU 1978:21 s. 157).</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">270 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">Sjöfartsverket ger sällan dispens från nationalitetskravet. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> har det, enligt chefen för fartygsoperativa sektionen på Sjöfartsverket, skett tre gånger. Särskilda skäl har därvid ansetts föreligga när specialistkompetens för befälhavare på vissa fartyg (gastankfartyg) har erfordrats och svenska befälhavare med sådan kompetens inte har funnits att tillgå. Dispens har endast medgivits för befälhavare med nordiskt medborgarskap.</P>
<P class="p73 ft1">Grunden för Sjöfartsverkets ganska strikta tillämpning av natio- nalitetskravet har uppgetts vara att befälhavaren på ett svenskt fartyg skall känna till svensk lag; inte minst säkerhetslagstiftningen, och att det är lättare för en svensk myndighet att nå en i Sverige bosatt person vid lagöverträdelser än en utomlands bosatt person. Möjligheterna att utöva effektiv tillsyn över ett fartyg som inte trafikerar Sverige och därtill är bemannat med en helt utländsk besättning är enligt Sjöfartsverket mycket begränsade. Regelmässigt brukar Sjöfartsverket i sitt tillsynsarbete (i fråga om såväl besiktningar som bemanning) hålla kontakt med den svenske fartygsägaren eller dennes representant, och fartygsägaren kan i sin tur agera genom kontakt med den svenske befälhavaren.</P>
<P class="p507 ft19"><SPAN class="ft19">7.5</SPAN><SPAN class="ft59">Bistånd vid vistelse utomlands</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">Ur folkrättslig synvinkel är medborgarskapet av stor betydelse eftersom det är en förutsättning för en stats befogenhet att inom andra staters områden och gentemot andra stater ge personer som är medborgare i staten diplomatisk skydd (jus protectionis) och stöd i andra former. I stort sett alla stater anser sig vara förpliktade att medge främmande makter rätt att ingripa på diplomatisk väg för att tillvarata sina medborgares intressen i vistelsestaten.</P>
<P class="p73 ft1">En stat tillåts som regel att intervenera endast till förmån för egna medborgare. Ibland innehåller dock främmande länders rätt bestämmel- ser enligt vilka skydd skall lämnas också andra än medborgare. Sverige har anslutit sig till de två Wienkonventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelser. Enligt dessa ingår det i de diplomatiska beskickningarnas respektive konsulatens uppgifter att tillvarata den sändande statens respektive dess medborgares intressen.</P>
<P class="p76 ft2">Den rättsliga regleringen av det diplomatiska skyddet finns för Sveriges del bl.a. i förordningen (1992:247) med instruktion för utrikesrepresentationen (IFUR). Enligt 12 § IFUR skall beskickningar och konsulat ta tillvara svenska medborgares rätt och bästa. Detta innebär inte enbart en skyldighet att ingripa efter en ansökan från den</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">271</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft2">enskilde. Utlandsmyndigheten är även skyldig att ingripa på eget initiativ.</P>
<P class="p313 ft1">Enligt 1 § första stycket lagen (1973:137) om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. kan svenska medborgare som råkat i nöd eller annan svårighet i utlandet erhålla tillfälligt ekonomiskt bistånd av beskickning eller konsulat. Svensk medborgare, som är bosatt i utlandet och som på grund av ålder, sjukdom eller annan omständighet är ur stånd att försörja sig, kan enligt andra stycket samma lagrum erhålla varaktigt ekonomiskt bistånd.</P>
<P class="p322 ft1">Vidare är en svensk medborgare, som är bosatt i Sverige och som har anhållits, häktats eller på annat sätt berövats friheten genom beslut av domstol eller någon annan myndighet i utlandet, berättigad att av beskickning eller konsulat erhålla ekonomiskt bistånd i den utsträckning som behövs för att hon eller han skall beredas ett tillfredsställande rättsskydd. Bistånd utgår även till här bosatt svensk medborgare som, utan att vara berövad friheten, i annat land lagföres för brott eller är föremål för förfarande som avser hennes eller hans avlägsnande från den främmande staten, omhändertagande för vård eller annat frihetsberövande, om påföljden eller åtgärden skulle för henne eller honom innebära ett allvarligt ingrepp. När särskilda skäl föreligger kan sådant bistånd lämnas även till en svensk medborgare som inte är bosatt i Sverige (4 §).</P>
<P class="p100 ft1">Slutligen har en i Sverige bosatt svensk medborgare, som i utlandet blivit utsatt för våldsbrott, rätt att av beskickning eller konsulat få ekonomiskt bistånd i anslutning till brottet om det behövs för att han eller hon skall kunna ta tillvara sin rätt (4 a §).</P>
<P class="p95 ft1">Bistånd enligt bestämmelserna i lagen om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. kan i den utsträckning som regeringen bestämmer lämnas flykting eller statslös person som är bosatt i Sverige (8 §). Av 13 § IFUR framgår att flyktingar och statslösa personer som är bosatta i Sverige är likställda med svenska medborgare, om inte särskilda skäl föranleder annat.</P>
<P class="p446 ft1">Bistånd kan även undantagsvis ges till utländska medborgare som är bosatta i Sverige, men som inte är flyktingar eller statslösa. Denna möjlighet är inte reglerad i författning. Situationer som främst åsyftas är då det skulle te sig klart oskäligt att inte medge den enskilde personen ekonomiskt stöd. Beträffande medborgare i <NOBR>EU-länder</NOBR> skall dock beskickningar och konsulat bistå medborgare i medlemsländerna enligt vad som närmare har överenskommits mellan länderna. Så är fallet även när det gäller medborgare i Norge och Island. Detta detaljregleras i Utrikesdepartementets föreskrifter om bistånd åt medborgare i medlemsländerna i Europeiska unionen (UF 1996:6).</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">272 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">Biståndet till <NOBR>EU-medborgare</NOBR> är begränsat till vissa områden, t.ex. vid dödsfall och allvarliga olyckshändelser.</P>
<P class="p78 ft1">Vi har inhämtat bl.a. följande uppgifter från Utrikesdepartementet (UD). Utländska medborgare som har permanent uppehållstillstånd samt är bosatta i Sverige likställs med svenska medborgare när det gäller bistånd enligt lagen om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. En förutsättning för att tillfälligt ekonomiskt bistånd skall kunna komma i fråga är att den sökande inte vistas i ett land till vilket hon eller han har nära anknytning. Med detta avses t.ex. att den sökande har anhöriga som är bosatta där eller också är eller har varit medborgare i vistelselandet. Sådana personer får normalt anses ha möjligheter att på egen hand reda upp sin situation med hjälp av anhöriga eller landets myndigheter. - UD har ingen tillgänglig statistik över hur många medborgare som ansökt och kommit i åtnjutande av sådant bistånd. Dessa uppgifter handhas av respektive ambassad.</P>
<P class="p429 ft2">Den som erhållit ekonomiskt bistånd är återbetalningsskyldig för detta.</P>
<P class="p280 ft19"><SPAN class="ft19">7.6</SPAN><SPAN class="ft59">Deltagande i adelsmöte</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">I och med att den nuvarande regeringsformen trädde i kraft upphörde kungens rätt att adla. Den siste person som adlades var den kände upptäcktsresanden Sven Hedin år 1902. Adeln bestod år 1998 av 604 levande ätter, varav 45 grevliga, 121 friherrliga och 438 adliga, sammanlagt omkring 26.000 medlemmar boende i Sverige och utomlands.<SPAN class="ft33">8 </SPAN>Beteckningen Riddarhuset avser (förutom själva byggna- den) institutionen med stadgar som grundar sig på 1866 års riddarhusordning. Den svenska adeln saknar efter ståndsriksdagens upphävande all politisk betydelse, men har, liksom för övrigt även adeln i Finland, en offentligrättslig ställning. Ändringar i riddarhusord- ningen måste godkännas av regeringen, och adeln har en egen typ av beskattningsrätt, den s.k. kapitationsavgiften, som varje manlig, myndig medlem av adeln måste erlägga en gång om året. Denna avgift går oavkortat till underhållet av riddarhusbyggnaden.</P>
<P class="p70 ft1">Vart tredje år samlas representanter för adeln på Riddarhuset till ett adelsmöte med förhandlingar, där Riddarhusets affärer och verksamhet gås igenom. Varje ätt har en röst som utövas av dess huvudman. Vid adelsmötet väljs för den kommande treårsperioden en direktion som ansvarar för förvaltningen av Riddarhusets verksamhet.</P>
<P class="p71 ft9"><SPAN class="ft33">8 </SPAN>http://www.riddarhuset.se/</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">273</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">Riddarhusdirektionen har i skrivelse anfört: 1866 års riddarhusord- ning har alltsedan sin tillkomst i samband med ståndsriksdagens avskaffande innehållit krav på svenskt medborgarskap för rätt att delta i adelsmöte (9 § andra stycket riddarhusordningen i dess före år 1977 gällande, och sedan år 1866 oförändrade, lydelse). Vid 1977 års adelsmöte antogs vissa ändringar av riddarhusordningen, vilka fastställdes av regeringen (SFS 1977:1142). I samband med dessa ändringar överfördes kravet på svenskt medborgarskap till 8 § första stycket. Tidigare ovillkorliga krav på hemvist och skattskyldighet i Sverige för rätt att delta i adelsmöte torde bl.a. ha sammanhängt med att kapitationsavgift enligt stadgad betalningsskyldighet måste ha erlagts under de närmaste föregående tre åren. Att för representations- rätt därjämte fordrades svenskt medborgarskap skall ses i historisk belysning och mot bakgrund av att 1966 års riddarhusordning avsåg att reglera verksamhetsformen för adeln som en offentligrättslig, enligt 37 § i 1809 års regeringsform grundlagsfäst, institution. Som framgår av 9 § andra stycket riddarhusordningen i dess lydelse före år 1977, sammankopplades där nu nämnda förutsättningar för representations- rätt vid adelsmöte, dvs. hemvist i Sverige, svenskt medborgarskap och skattskrivning i Sverige under de sista tre åren. Av dessa fortlever idag som undantagslös förutsättning endast kravet på svenskt medborgar- skap. I praktiken torde emellertid endast som sällsynt undantagsfall den situationen kunna uppkomma, att en medlem av adeln enbart på grund av avsaknad av svenskt medborgarskap måste avstå från deltagande i adelsmöte.<SPAN class="ft33">9</SPAN></P>
<P class="p460 ft19"><SPAN class="ft19">7.7</SPAN><SPAN class="ft59">Fastställande av könstillhörighet</SPAN></P>
<P class="p120 ft2">Fastställande av könstillhörighet får ske i två fall enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.</P>
<P class="p77 ft1">Den som sedan ungdomen upplever att hon eller han tillhör annat kön än det som framgår av folkbokföringen och sedan avsevärd tid uppträder i enlighet härmed samt måste antagas även framdeles leva i sådan könsroll kan efter egen ansökan få fastställt att hon eller han tillhör det andra könet. Fastställelse meddelas endast om sökanden fyllt arton år och undergått sterilisering eller av annan orsak saknar fortplantningsförmåga (1 §).</P>
<P class="p76 ft2">Föreligger hos någon sådan missbildning av könsorganen som kan ge anledning till tvekan om hennes eller hans kön, kan hon eller han efter ansökan erhålla fastställelse att hon eller han tillhör det andra</P>
<P class="p131 ft9"><SPAN class="ft33">9 </SPAN>Skrivelse den 30 oktober 2000.</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">274 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p680 ft1">könet, om det är förenligt med utvecklingen av könsrollen samt rättelse av missbildningen kan ske så att organen bättre överensstämmer med önskad könstillhörighet eller, där rättelse ej anses påkallad, sådan könstillhörighet är mest förenlig med sökandens kroppsliga tillstånd (2 §).</P>
<P class="p101 ft2">Fastställelse att en person tillhör det andra könet, får meddelas endast för ogift svensk medborgare (3 §). Ansökan om fastställelse prövas av Socialstyrelsen.</P>
<P class="p313 ft1">Avser någon att söka fastställelse får efter särskilt tillstånd ingrepp ske i hennes eller hans könsorgan i syfte att göra dem mer lika det motsatta könets. Sådant tillstånd får endast meddelas om förutsättningar för fastställelse föreligger. Under vissa förutsättningar får könskörtlarna avlägsnas.</P>
<P class="p94 ft2">Kravet på svenskt medborgarskap motiverades av föredragande statsrådet (prop. 1972:6 s. 52) enligt följande.</P>
<P class="p681 ft71">I likhet med de sakkunniga anser jag att lagen i princip bör vara tillämplig endast på svenska medborgare. Det måste nämligen anses högst osäkert om ett i Sverige meddelat beslut om fastställelse enligt lagen av könstillhörigheten för en utländsk medborgare skulle accepteras i utlänningens hemland. I och för sig skulle det kunna övervägas att låta statslösa personer och politiska flyktingar få möjlighet till fastställelse enligt lagen, åtminstone efter viss tids bosättning här i landet. Enligt min mening saknas det emellertid anledning att i förevarande hänseende bereda dessa grupper en förmånligare ställning än andra utlänningar. Jag anser därför att det inte bör göras något undantag från kravet på att sökanden skall vara svensk medborgare.</P>
<P class="p682 ft24"><SPAN class="ft19">7.8</SPAN><SPAN class="ft98">Kostnadsansvar för delgivning av handlingar i utlandet</SPAN></P>
<P class="p683 ft1">En enskild sökande som vill påkalla Justitiedepartementets biträde för handlings delgivning med någon som vistas utom riket skall förbinda sig att svara för delgivningskostnaden. Där det särskilt begärs av departementet är den sökande skyldig att antingen nedsätta det belopp, som delgivningskostnaden skäligen kan beräknas till eller att avlämna löftesskrift av två vederhäftiga inom riket bosatta svenska medborgare, vilka en för båda och båda för en borga för kostnaden såsom för egen</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">275</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft2">skuld (se kungörelsen [1933:618] angående biträde av Justitie- departementet för delgivning av handlingar i utlandet<SPAN class="ft38">10</SPAN>).</P>
<P class="p595 ft1">UD<SPAN class="ft33">11 </SPAN>har på vår förfrågan anfört följande. Motiven till kravet på att borgensmännen enligt kungörelsen skall vara i riket bosatta svenska medborgare tror man hänger samman med problem med verkställighet och indrivning. Kravet på en löftesskrift av två vederhäftiga inom riket bosatta svenska medborgare tillämpas inte längre av UD. Idag gäller i praktiken att den som ansöker om bistånd av departementet skall erlägga en avgift om 250 kr. Den sökande får vidare i skrift förbinda sig att betala ev. ytterligare kostnader som kan uppkomma i delgivningsärendet. Om den sökande inte betalar föreskriven avgift eller andra i ärendet uppkomna kostnader lämnar UD ärendet till indrivning hos kronofogdemyndigheten.</P>
<P class="p311 ft19"><SPAN class="ft19">7.9</SPAN><SPAN class="ft59">Ledamöter i allmänningsstyrelse m.m.</SPAN></P>
<P class="p351 ft12"><SPAN class="ft12">7.9.1</SPAN><SPAN class="ft61">Häradsallmänningar</SPAN></P>
<P class="p72 ft2">Med häradsallmänning förstås enligt lagen (1952:166) om härads- allmänningar av ålder bestående häradsallmänning.</P>
<P class="p78 ft1">Ledamöterna i en allmänningsstyrelse skall enligt 23 § denna lag vara här i landet bosatta svenska medborgare, om inte länsstyrelsen för ett särskilt fall medger något annat. Ledamöterna får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</P>
<P class="p78 ft2">Kravet på svenskt medborgarskap för ledamöter i en allmännings- styrelse har funnits sedan lagens tillkomst år 1952. Något motiv för detta krav har vi inte kunnat finna (jfr rskr. 1952:87).</P>
<P class="p140 ft12"><SPAN class="ft12">7.9.2</SPAN><SPAN class="ft61">Allmänningsskogar i Norrland och Dalarna</SPAN></P>
<P class="p72 ft1">Med allmänningsskog förstås enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna område som avsatts till besparingsskog vid storskifte i Dalarnas län och Gävleborgs län eller till allmänning vid avvittring i Västerbottens och Norrbottens län.</P>
<P class="p87 ft23">Ledamöterna i en allmänningsstyrelse eller ekonominämnd skall vara här i landet bosatta svenska medborgare, om inte länsstyrelsen för</P>
<P class="p471 ft71"><SPAN class="ft39">10</SPAN><SPAN class="ft124">Genom en ändring som trädde i kraft den 1 oktober 2000 ändrades ansvarigt departement från Utrikesdepartementet till Justitiedepartementet.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">11</SPAN><SPAN class="ft79">Se föregående not.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">276 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">ett särskilt fall medger något annat. Ledamöterna får inte vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken (22 §).</P>
<P class="p78 ft2">Kravet på svenskt medborgarskap för ledamöter i allmännings- styrelse eller ekonominämnd har funnits sedan lagens tillkomst år 1952. Något motiv för detta krav har vi inte kunnat finna (jfr rskr. 1952:87).</P>
<P class="p590 ft19"><SPAN class="ft128">7.10</SPAN><SPAN class="ft137">Ledamöter i Carnegiestiftelsens styrelse</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">Andrew Carnegie erbjöd för ungefär ett sekel sedan bl.a. den svenska regeringen pengar för att bilda hjältefonder; ”till förmån för personer, som, frivilligt eller eljest utöver vad plikten kan anses ha bjudit, genom fredlig bedrift vågat livet för att inom Sverige eller dess område rädda medmänniskors liv, ävensom hustru och barn eller vissa andra anhöriga till sådana civilisationens hjältar, här nedan benämnda räddare” (2 § stadgar [1911:104] för Carnegiestiftelsen).</P>
<P class="p108 ft1">Enligt stadgarna skall stiftelsen företrädas av en styrelse. Denna styrelse skall bestå av åtta svenska medborgare, varjämte här ackrediterade sändebudet för USA äger säte och stämma i styrelsen. Ordförande och vice ordförande i styrelsen utses av Konungen (dvs. regeringen) för en tid av två år i sänder. Övriga svenska ledamöter utses första gången av Konungen, två av dem för tre år, två för två år och två för ett år, men för tiden efter de sålunda bestämda tjänstgöringsåren ävensom vid uppstående ledigheter utser styrelsen genom val ledamöter för de avgående.</P>
<P class="p73 ft1">Enligt Carnegiestiftelsen har stadgarna ändrats vid ett flertal tillfällen - bl.a. åren 1924, 1926, 1940, 1944 och 1963 - utan att motsvarande förändring av författningen från år 1911. År 1993 skedde en genomgripande ändring av stadgarna vilken fastställdes av Kammarkollegiet.<SPAN class="ft33">12 </SPAN>De nu gällande stadgarna har således en annan lydelse än vad som framgår av stadgar (1911:104) för Carnegie- stiftelsen. Medborgarskapskravet är dock oförändrat både i författ- ningen och i de gällande stadgarna.</P>
<P class="p448 ft19"><SPAN class="ft128">7.11</SPAN><SPAN class="ft137">Ledamöter i flottningsstyrelse</SPAN></P>
<P class="p421 ft2">I lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled föreskrivs att i allmänna flottleder har var och en rätt att flotta. Lagen innehåller bestämmelser om sådan flottning.</P>
<P class="p477 ft9"><SPAN class="ft33">12 </SPAN>Beslut <NOBR>1993-05-10,</NOBR> dnr. <NOBR>50-2921-92.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">277</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">Flottningsföreningar skall ombesörja den allmänna flottningen, handhava och vidmakthålla flottleden jämte dess tillhörigheter samt uppbära och redovisa de för flottleden nyttjande stadgade flottleds- avgifter (23 §). För flottningsförening skall finnas en styrelse (flottningsstyrelse). Styrelsen skall förvalta föreningens angelägenheter enligt nämnda lag (38 §). Styrelsen väljs normalt på flottningsstämman. Till styrelseledamot får utses annan person än flottande. Ledamot av styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, om inte regeringen för särskilt fall medger undantag (39 §).</P>
<P class="p76 ft2">Kravet på svenskt medborgarskap för ledamot av styrelse för flottningsförening fanns intaget i 39 § när lagen infördes år 1919. Kravet har inte motiverats särskilt.</P>
<P class="p78 ft1">Från Miljödepartementet har upplysts att lagen aktualiserades i samband med arbetet med Miljöbalken. I lagrådet väcktes frågan om det fanns någon anledning att ha kvar lagen. Det fanns emellertid ingen utredning huruvida lagen var relevant, varför den fick stå kvar. Flottlederna utnyttjades tidigare för vattentransport av timmer. Det kan inte uteslutas att det finns någon lokal flottningsförening kvar i dag.</P>
<P class="p411 ft19"><SPAN class="ft128">7.12</SPAN><SPAN class="ft137">Registrerat partnerskap</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">Partnerskapslagen tar sikte på att ge två personer som lever i ett homosexuellt förhållande en rättslig reglering som i princip motsvarar äktenskapets. Lagen uppställer dock inte något krav på att partnerna skall ha viss sexuell läggning. Istället krävs att det är fråga om två personer av samma kön (1 kap. 1 § lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap). Registrering av partnerskap kräver viss anknytning till Sverige. Registrering får ske antingen om en av partnerna har hemvist här i landet sedan minst två år, eller om en av partnerna är svensk medborgare med hemvist här i landet. Med svensk medborgare jämställs medborgare i Danmark, Island, Nederländerna och Norge (1 kap. 2 §).</P>
<P class="p429 ft2">De nuvarande anknytningsvillkoren i partnerskapslagen gäller sedan den 1 juli 2000. I lagstiftningsärendet gjordes följande överväganden (prop. 1999/2000:77 s. 6 ff).</P>
<P class="p441 ft67">Eftersom ett svenskt partnerskap som regel inte medför några rättsverkningar eller endast begränsade rättsverkningar i stater som saknar partnerskap, bör det [...] krävas en starkare anknytning till Sverige för att registrering skall kunna ske här. Som bl.a. HomO påpekar kan i och för sig haltande rättsförhållanden och rättsosäkerhet uppkomma redan genom de nuvarande reglerna, men risken för detta skulle öka betänkligt om</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1278x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft1">278 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft1">SOU 2000:106</SPAN></P>
<P class="p345 ft71">anknytningskravet helt slopades eller sattes alltför lågt. Vid de nordiska departementsöverläggningarna har det också framhållits att man inte heller bör bortse från att andra stater kan vara tveksamma till att deras medborgare kan registrera partnerskap här trots att de inte har tillräcklig anknytning till landet.</P>
<P class="p684 ft71">Liksom hittills bör det alltså finnas ett anknytningskrav i partnerskapslagen som skiljer ut dem som typiskt sett inte har sin framtid i Sverige. Kravet bör utformas så att det omfattar de fall där partnerna har tillräcklig anknytning till Sverige för att motivera svensk behörighet och tillämpning av svensk lag. Det nu gällande anknytningskravet är dock så snävt att det onödigt begränsar möjligheten att registrera partnerskap. Det finns en stor grupp människor som lever här men som inte är medborgare i Sverige eller i en stat med motsvarande partnerskapslagstiftning. En del har invandrat hit och bott här under lång tid, andra är födda och har levt hela sitt liv här. Att partner som har en så stark anknytning till Sverige inte skall ha möjlighet att registrera sitt partnerskap framstår inte som skäligt.</P>
<P class="p65 ft9"><NOBR>--------------</NOBR></P>
<P class="p338 ft71">Under remissbehandlingen har [...] ifrågasatts om inte kravet att båda partnerna skall ha haft hemvist i Sverige i två år är för strängt och i onödan begränsar möjligheterna att registrera partnerskap här. Regeringen instämmer i den bedömningen. Som Folkhälsoinstitutet föreslår bör det vara tillräckligt med att <SPAN class="ft125">en </SPAN>av partnerna uppfyller detta krav. En sådan utformning av anknytningsvillkoren kan inte anses komma i konflikt med intresset av nordisk rättslikhet. Om en av partnerna har hemvist i Sverige sedan minst två år, bör partnerskapet alltså kunna registreras här.</P>
<P class="p411 ft19"><SPAN class="ft128">7.13</SPAN><SPAN class="ft134">Namnlagen</SPAN><SPAN class="ft33">13</SPAN></P>
<P class="p57 ft1">I namnlagen (1982:670) finns alla bestämmelser om personnamn samlade. Lagen innehåller fem huvudavdelningar, den första om efternamn, den andra om mellannamn, den tredje om förnamn, den fjärde om förfarandet i mål och ärenden enligt lagen samt den femte om internationella förhållanden.</P>
<P class="p348 ft25">Svenska medborgare</P>
<P class="p120 ft2">Vår internationellrättsliga lagstiftning vilar på nationalitetsprincipens grund men ger också stort utrymme åt domicilprincipen. Natio-</P>
<P class="p685 ft9"><SPAN class="ft33">13 </SPAN>Uppgifterna i detta avsnitt har hämtats från Höglund, Olle, Namnlagen - en kommentar, 1998 samt prop. 1982/83:38.</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">279</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">nalitetsprincipens upprätthållande medför i fråga om svenska medborgare, att svensk lag tillämpas på dem oavsett var de har sitt hemvist. I namnlagen har inte upptagits någon uttrycklig regel därom.</P>
<P class="p77 ft1">Såsom framgår av det följande har mellan de nordiska länderna träffats överenskommelse om att domicilprincipen skall tillämpas på namnrättens område de nordiska länderna emellan. Det betyder att svensk lag inte skall tillämpas på svensk medborgare, som har hemvist i något av de övriga nordiska länderna frånsett Island (50 §). På sådana svenska medborgare skall i stället tillämpas hemvistlandets lag. Anmälan eller ansökan i namnfrågor skall också i sådant fall göras hos vederbörande myndighet i hemvistlandet.</P>
<P class="p155 ft25">Danska, finska och norska medborgare</P>
<P class="p120 ft1">De nordiska länderna har såsom framgått av det föregående träffat en överenskommelse om att domicilprincipen skall tillämpas på namn- rättens område de nordiska länderna emellan.<SPAN class="ft138">14 </SPAN>Av 51 § första stycket namnlagen framgår således att lagen tillämpas på danska, finska och norska medborgare som har hemvist i Sverige. Det betyder att domicilprincipen gäller fullt ut för de nordiska länderna emellan med undantag för Island. Det innebär att svensk lag skall tillämpas på danska, finska och norska medborgare som har hemvist i Sverige. Innebörden av bestämmelsen är att lagens samtliga regler, alltså även de om automatiska namnförvärv, är tillämpliga på nordiska medborgare utom de isländska med hemvist i Sverige. För isländska medborgare gäller detsamma som för utomnordiska medborgare, dvs. att de har valrätt mellan sitt hemlands rätt och svensk rätt (se nedan).</P>
<P class="p119 ft25">Övriga utländska medborgare</P>
<P class="p72 ft1">Även på andra utländska medborgare än nordiska skall svensk lag kunna tillämpas, om de har hemvist i Sverige (51 § andra stycket). En viss skillnad föreligger dock i förhållande till nordiska medborgare, i det att den svenska lagen inte är tillämplig helt och hållet. De automatiska namnförvärven har lämnats utanför. Enbart namnförvärv genom anmälan eller efter ansökan skall alltså kunna ske enligt svensk lag för andra utländska medborgare än nordiska. En annan skillnad är att utomnordiska medborgare har valrätt i fråga om tillämplig lag, i det att de får välja mellan hemlandets lag och svensk lag.</P>
<P class="p189 ft9"><SPAN class="ft33">14 </SPAN>Någon särskild konventionsreglering ansågs inte behövlig.</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">280 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft1">Enligt 51 § andra stycket namnlagen får andra utländska med- borgare – än danska, finska och norska – som har hemvist i Sverige med tillämpning av lagen förvärva, ändra eller behålla namn genom anmälan till skattemyndigheten eller efter ansökan hos Patent- och registreringsverket. Regeln innebär bl.a. att vid ett barns födelse barnets efternamn inte skall antecknas enligt den svenska namnlagens bestämmelser om automatiskt förvärv av efternamn (enligt 1 § första eller andra styckena eller tredje stycket sista meningen eller fjärde stycket). Det måste i stället undersökas vilket namn barnet förvärvar enligt sitt hemlands lag, såvida inte föräldrarna anmäler efternamn enligt 1 § tredje stycket. De kan också senare anmäla byte enligt 5 § och detta oavsett efter vilket lands lag barnet förvärvat efternamn vid födelsen.</P>
<P class="p418 ft2">I fråga om dessa andra utländska medborgare gäller emellertid även nationalitetsprincipen sålunda att de får förvärva eller ändra namn enligt hemlandets lag. Om den utländska medborgaren inte vill att svenska namnregler skall tillämpas utan föredrar att rätten att förvärva eller ändra namn prövas enligt reglerna i hemlandet, får han eller hon vända sig till myndigheterna i det landet med sin begäran.</P>
<P class="p686 ft123"><SPAN class="ft128">7.14</SPAN><SPAN class="ft129">Tillstånd för bedrivande av militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska medborgare, m.m.</SPAN></P>
<P class="p321 ft2">Lagen (1992:1300) om krigsmateriel har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel. Tillstånd enligt lagen får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik.</P>
<P class="p687 ft104">Tillverkning av krigsmateriel samt verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel m.m.</P>
<P class="p603 ft2">Krigsmateriel får inte tillverkas i landet utan tillstånd (3 §). Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel får inte bedrivas här i landet utan tillstånd (4 §). Tillstånd enligt nu nämnda lagrum meddelas av Inspektionen för strategiska produkter (1 a §). Tidigare meddelades sådant tillstånd av regeringen (enligt den</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">281</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">numera upphävda lagen [1983:1034] om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m.)</P>
<P class="p77 ft1">Tillstånd enligt 3 och 4 §§ lagen om krigsmateriel för ett svenskt aktiebolag får förenas med villkor avseende ägandet. I 13 § föreskrivs sålunda, att endast en viss andel av aktierna, direkt eller indirekt, får ägas av utländska rättssubjekt. Ett tillstånd får också förenas med villkor om att styrelseledamöter och suppleanter för dem samt verkställande direktör i bolaget skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Ett sådant tillstånd får förenas med villkor avseende ägandet även för handelsbolag.</P>
<P class="p78 ft1">Alltsedan de första bestämmelserna om tillverkningstillstånd infördes år 1935, har det ansetts vara betydelsefullt att utländska intressen inte får ett avgörande inflytande över den svenska krigsmaterieltillverkningen. 1935 års förordning om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m.m. innehöll därför begränsningar av möjligheterna för företag med ett utländskt inflytande att få tillverkningstillstånd. Motiven bakom bestämmelserna om tillverk- ningstillstånd är sålunda svenska nationella säkerhetspolitiska intressen (prop. 1991/92:174). I nu nämnda prop. (s. 63) erinrades om att artikel 296 i Romfördraget<SPAN class="ft33">15 </SPAN>tillåter att en medlemsstat vidtar åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda egna väsentliga säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel.</P>
<P class="p317 ft1">Enligt övergångsbestämmelse till lagen om krigsmateriel gäller beträffande tillstånd att tillverka krigsmateriel som har meddelats svenskt aktiebolag eller handelsbolag före den 1 januari 1993, att Inspektionen för strategiska produkter får bestämma att tidigare meddelade villkor avseende ägandet ändras. Beträffande tillstånd som har meddelats svenskt aktiebolag före nämnda datum får inspektionen enligt samma övergångsbestämmelse vidare bestämma att tillståndet skall förenas med villkor om att nya styrelseledamöter och suppleanter för dem samt verkställande direktör i bolaget skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige.</P>
<P class="p189 ft25">Militärt inriktad utbildning</P>
<P class="p60 ft2">Militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska medborgare får inte bedrivas här i landet utan tillstånd (10 § första stycket lagen om krigsmateriel).</P>
<P class="p528 ft9"><SPAN class="ft33">15 </SPAN>Tidigare artikel 223.</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">282 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">Tillstånd för militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska medborgare meddelas av Inspektionen för strategiska produkter (1 a §). Med militärt inriktad utbildning avses utbildning i handhavande av krigsmateriel som har samband med en möjlig stridsinsats eller som syftar till att möjliggöra utveckling eller tillverkning av krigsmateriel (prop. 1981/82:196 s. 21 samt 1991/92:174 s. 79).</P>
<P class="p420 ft2">Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan utbildning utan tillstånd (10 § andra stycket).</P>
<P class="p78 ft1">Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter som inte är affärsverk eller som anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel eller för de anställda i sådana företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel (10 § tredje stycket).</P>
<P class="p77 ft1">Vid prövningen av ansökan om tillstånd att bedriva sådan utbildning som det här är fråga om hämtas stöd i de riktlinjer som gäller för export av krigsmateriel. Huvudprincipen är att tillstånd till militärt inriktad undervisning inte bör meddelas om undervisningen riktar sig till medborgare i land med vilket annan utlandssamverkan ej skulle komma i fråga. I de fall undervisningen riktar sig till medborgare i olika länder måste en sammantagen bedömning göras av lämpligheten av att undervisningen tillåts (prop. 1991/92:174 s. 104).</P>
<P class="p73 ft1">En av de grundläggande principerna bakom regleringen av utlands- samverkan på krigsmaterielområdet är att Sverige skall stå utanför andra länders konflikter (prop. 1991/92:174 s. 79). Detta är skälet till att man i detta sammanhang också reglerat militärt inriktad utbildning som bedrivs yrkesmässigt i utlandet (a.a. s. 79).</P>
<P class="p411 ft19"><SPAN class="ft128">7.15</SPAN><SPAN class="ft137">Tillstånd till luftfart m.m.</SPAN></P>
<P class="p68 ft25">Registrering av luftfartyg</P>
<P class="p120 ft1">Enligt 2 kap. 2 § luftfartslagen (1957:297) får luftfartyg registreras i Sverige bara om det ägs av svenska staten, svensk kommun eller landstingskommun, medborgare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av dödsbo efter en sådan person, eller av bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som har svensk nationalitet eller har sitt säte i ett land som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (första stycket). Luftfartsverket får medge att ett luftfartyg får registreras i Sverige även om nämnda krav inte är uppfyllda. Sådant medgivande får bara lämnas om luftfartyget i regel används med utgångspunkt i Sverige (andra stycket).</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">283</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft1">Enligt uppgift som inhämtats från Luftfartsverket tillämpas 2 kap. 2 § andra stycket luftfartslagen i praktiken i de fall som ett luftfartyg ägs av utländska investorer som leasar ut det till ett flygbolag med verksamhet i Sverige. Förutsättningen för dispens är att luftfartyget som regel används med utgångspunkt i Sverige.</P>
<P class="p74 ft2">Av drygt 3 000 registrerade luftfartyg är, enligt uppgift från luftfartsregistret, uppskattningsvis 10 till 20 registrerade med tillämp- ning av dispensmöjligheten. Det rör sig normalt om stora flygplan för kommersiell verksamhet, vilka ägs av amerikanska investorer.</P>
<P class="p90 ft25">Tillstånd till luftfart i inrikes trafik</P>
<P class="p120 ft1">Tillstånd till luftfart i inrikes trafik får enligt 7 kap. 3 § luftfartslagen ges endast till svenska staten, svenska kommuner och landstings- kommuner, svenska medborgare eller dödsbon, svenska handelsbolag, som inte har någon utländsk bolagsman, svenska föreningar, samfund eller stiftelser, som inte har någon utländsk medborgare i styrelsen, svenska aktiebolag, om aktierna i bolaget är ställda till viss man och till ett kapitalvärde och ett röstvärde av minst två tredjedelar ägs av någon som kan få tillstånd enligt denna bestämmelse. Med svensk medborgare likställs i lagen medborgare i ett land inom EES. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge undantag från kraven på svenskt inflytande, om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p74 ft1">Luftfartsverket har lämnat följande uppgifter. Luftfartsverket har rätt att medge undantag för annan luftfart än linjefart. Synnerliga skäl skall då föreligga och anmälan skall göras till regeringen (83 § Luftfartsförordningen [1986:171]). Enligt uppgift från Luftfartsverket föreligger synnerliga skäl när det inte finns någon lämplig kapacitet inom Sverige (numera <NOBR>EES-området)</NOBR> som kan utföra tjänsten, t.ex. tunga lyft med helikopter. När det gäller motiven till att utländska medborgare som är bosatta i Sverige inte finns med i uppräkningen av de subjekt som kan erhålla tillstånd till luftfart i inrikes trafik har Luftfartsverket bl.a. meddelat följande. Luftfarten blev ganska snart en reglerad företeelse. Orsakerna är flera; givetvis flygsäkerhetsmässiga, men även ekonomiska, näringspolitiska, försvarspolitiska samt kravet på internationell harmonisering. Inrikes luftfart är en marknad som staterna normalt förbehåller nationellt ägande och nationellt kontrolle- rade lufttrafikföretag. Denna ordning återspeglas och befästs i nationell lagstiftning samt multilaterala och bilaterala avtal på luftfartsområdet. Regelverket för EG:s inre luftfartsmarknad bygger också på denna princip, dock med den skillnaden att med nationellt ägande likställs medborgare inom <NOBR>EU/EES-området.</NOBR> EG:s licensieringsförordning</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">284 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft1">(EEG) nr 2407/92<SPAN class="ft33">16 </SPAN>kräver att lufttrafikföretag etablerade inom EU skall vara <NOBR>EU/EES-ägda</NOBR> och <NOBR>-kontrollerade.</NOBR> Med den för kommersiell luftfart nödvändiga operativa licensen ger marknadstillträdesförord- ningen (EEG) nr 2408/92<SPAN class="ft33">17 </SPAN>lufttrafikföretag rätt att bedriva luftfart inom den inre marknaden. Även om inte <NOBR>EG-rätten</NOBR> förbinder oss att i enskilda fall ge lufttrafikföretag utanför EG tillstånd att bedriva inrikestrafik skulle ett generellt öppnande av den svenska inrikes- marknaden för <NOBR>icke-EG</NOBR> lufttrafikföretag leda till konflikter med EU- kommissionen.<SPAN class="ft33">18</SPAN></P>
<P class="p688 ft25">Betänkandet Ny luftfartslag (SOU 1999:42)</P>
<P class="p91 ft2">En översyn av gällande författningar på den civila luftfartens område har nyligen gjorts av Lufträttsutredningen, som har avgett betänkandet Ny luftfartslag (SOU 1999:42).</P>
<P class="p78 ft1">Luftfartsutredningens förslag till bestämmelser om tillstånd till luftfartsverksamhet innehåller två olika slag av tillstånd; dels trafiktillstånd som grundas på trafikpolitiska överväganden, dels flygsäkerhetsmässiga tillstånd. De flygsäkerhetsmässiga tillstånden delas in i drifttillstånd, bruksflygstillstånd och utbildningstillstånd. När det gäller drifttillstånd föreslår utredningen att det nuvarande gränsdragningsbegreppet ”i förvärvssyfte” utmönstras och ersätts med en formulering som innebär krav på drifttillstånd för den som mot betalning utför lufttransporter åt allmänheten. En nyhet är kravet på drifttillstånd för firmaflyg. Liksom i nuvarande lagstiftning får ett drifttillstånd endast ges till bl.a. medborgare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som har sitt hemvist i Sverige (se utredningens förslag till 7 kap. 4 §). Regleringen i utredningens förslag tar sin utgångspunkt i att det skall krävas en anknytning till Sverige för att erhålla ett svenskt drifttillstånd. En sådan reglering synes vara förenlig med <NOBR>EG-rätten</NOBR> på området (a.a. s. 394). Ett krav på anknytning till Sverige framstår - enligt utredningen - som naturligt med tanke på att Luftfartsinspektionen har ett tillsynsansvar beträffande de företag för vilka drifttillstånd har utfärdats.</P>
<P class="p689 ft65"><SPAN class="ft39">16</SPAN><SPAN class="ft64">Rådets förordning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag.</SPAN></P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">17</SPAN><SPAN class="ft139">Rådets förordning (EEG) nr 2408/92 av den 23 juli 1992 om </SPAN><NOBR>EG-lufttrafikföretags</NOBR> tillträde till flyglinjer inom gemenskapen.</P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">18</SPAN><SPAN class="ft79">Skrivelse från Luftfartsverket den 30 november 1999, LFV </SPAN><NOBR>1999-5828-069.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">285</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p690 ft24"><SPAN class="ft128">7.16</SPAN><SPAN class="ft135">Tillstånd till marinvetenskaplig forskning</SPAN></P>
<P class="p64 ft1">Genom lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon inrättades en ekonomisk zon runt den svenska kusten. En ekonomisk zon är en folkrättslig zon på havet inom vilken en kuststat har suverän rätt över naturresurserna, bl.a. när det gäller deras utnyttjande och skyddet för miljön.<SPAN class="ft33">19 </SPAN>Den svenska zonen omfattar det havsområde utanför terri- torialgränsen som regeringen föreskriver. Införandet av zonen innebar en förstärkning av Sveriges möjligheter att i överensstämmelse med folkrätten genom lagstiftning reglera förhållandena i våra omgivande hav utanför den svenska territorialgränsen (prop. 1992/93:54 s. 1).</P>
<P class="p74 ft1">I artikel 56 i havsrättskonventionen (1982 United Nations Convention on the Law of the Sea) finns också bestämmelser om marinvetenskaplig forskning i den ekonomiska zonen. Det är kuststaten som har ensamrätt att med iakttagande av konventionen bestämma om den marinvetenskapliga forskningen i zonen. Enligt artikel 246 punkt 3 samma konvention skall en kuststat normalt godkänna att andra stater eller behöriga internationella organisationer får bedriva marin- vetenskaplig forskning i vetenskapens tjänst för fredliga syften inom zonen. Det ankommer på kuststaten att lägga fast de regler som skall föregå ett godkännande så att detta inte utan rimlig anledning blir fördröjt eller förvägras. I artikel 247 finns särskilda regler om rätten att bedriva marinvetenskaplig forskning i den ekonomiska zonen. Om kuststaten är medlem i en internationell organisation eller har ett bilateralt avtal med en sådan organisation och organisationen i fråga önskar bedriva marinvetenskaplig forskning inom zonen, skall kuststaten anses ha tillåtit denna forskning, om den har godkänt projektet när det beslöts eller är beredd att delta i projektet. Ett sådant tillåtande gäller dock under förutsättning att kuststaten inte på angivet sätt har rest invändningar mot forskningsprojektet.</P>
<P class="p196 ft1">Rätten att bedriva marinvetenskaplig forskning i den ekonomiska zonen regleras i 9 § lagen om Sveriges ekonomiska zon. I denna bestämmelse föreskrivs att marinvetenskaplig forskning inte får bedrivas i den ekonomiska zonen av utländska medborgare utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att en ansökan om tillstånd skall ersättas av en anmälan eller att varken tillstånd eller anmälan behövs.</P>
<P class="p688 ft9"><SPAN class="ft33">19 </SPAN>Nationalencyklopedin, band 5, s. 351.</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">286 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft1">Regeringen har delegerat vissa uppgifter till Kustbevakningen. Enligt 7 § förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon får marinvetenskaplig forskning inte bedrivas inom Sveriges ekonomiska zon från utländska forskningsfartyg utan tillstånd från Kustbevak- ningen. Om det finns särskilda skäl får Kustbevakningen besluta om undantag från kravet på tillstånd. Kustbevakningen får också - enligt samma bestämmelse - meddela ytterligare föreskrifter i frågor om tillstånd.</P>
<P class="p691 ft2">I specialmotiveringen till 9 § lagen om Sveriges ekonomiska zon (prop. 1992/93:54 s. 53) sägs bl.a. följande.</P>
<P class="p441 ft67">Paragrafens utformning bygger på att marinvetenskaplig forskning med olika bakgrund och med skilda inriktningar kommer att bedrivas i zonen. Det får överlåtas åt tillämpningsföreskrifter som regeringen och myndigheterna utfärdar att för de olika fallen närmare reglera frågor om tillstånd och anmälan. Om forskningen bedrivs inom ramen för ett mellanstatligt avtal om ömsesidig rätt att på likvärdiga villkor bedriva forskning i respektive lands ekonomiska zon bör en anmälan i samband med att forskningsfartyget lämnar sin hamn vara tillräcklig. Normalt skall inte heller tillstånd behöva sökas av en utländsk forskare som verkar på en svensk forskningsbåt.</P>
<P class="p692 ft67">En eventuell prövning av en ansökan om tillstånd får inte ha en vidare omfattning än vad svenska intressen i fråga om miljövård, ordning och säkerhet kräver. För att bibehålla flexibiliteten, när det gäller vilken utlänning som utan vidare skall ha rätt att bedriva forskning i den ekonomiska zonen, ges också möjlighet att införa föreskrifter om undantag från tillstånds- eller anmälningsplikten. Därvid blir det också möjligt att föreskriva att i stället för tillstånd gäller att anmälan skall göras.</P>
<P class="p398 ft1">Lagrådet (prop. 1992/93:54 bilaga 5 s. 124) tillade beträffande 9 §, att i den mån Sverige blir bundet av internationella avtal som ger utländska medborgare rätt att bedriva forskning som avses i paragrafen på samma villkor som svenska medborgare får förutsättas att regeringen utnyttjar sin dispensrätt enligt bestämmelsen.</P>
<P class="p411 ft19"><SPAN class="ft128">7.17</SPAN><SPAN class="ft137">Tillträde till militärt skyddsområde</SPAN></P>
<P class="p86 ft1">I lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. finns bestämmelser om åtgärder till skydd mot sabotage, användning av våld, hot eller tvång för politiska syften (terrorism), spioneri samt röjande i andra fall av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret. Om allmänhetens tillträde till eller rätt att utnyttja en anläggning, ett</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">287</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft1">område, ett fartyg eller ett luftfartyg behöver begränsas för sådant ändamål, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att anläggningen, området, fartyget eller luftfartyget skall utgöra skyddsobjekt (3 §).</P>
<P class="p103 ft1">Ett beslut om skyddsobjekt innebär som huvudregel att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet (7 §). Om en militär anläggning inte kan beredas ett tillräckligt skydd genom att anläggningen är skyddsobjekt, får regeringen för skydd mot sabotage m.m. föreskriva att ett område omkring anläggningen skall vara militärt skyddsområde. Även ett område med geografiska förhållanden av särskild betydelse för det militära försvaret får för samma ändamål förklaras vara militärt skyddsområde (23 §).</P>
<P class="p76 ft1">Inom militära skyddsområden har utlänningar, dvs. personer utan svenskt medborgarskap, tidigare inte fått uppehålla sig utan särskilt tillstånd. Den 1 april 1997 (SFS 1996:1049) ändrades dock lagen på så sätt att förbudet för utlänningar att uppehålla sig inom militära skyddsområden inskränktes till att endast gälla när det råder förhöjd beredskap eller under annan tid som regeringen med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap bestämmer (24 § första stycket).</P>
<P class="p108 ft2">Regeringen anförde som skäl för ändringen den förändrade hotbilden mot Sveriges säkerhet (prop. 1995/96:221 s. 10).</P>
<P class="p78 ft1">När tillträdesförbud råder får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela tillstånd för en utlänning att uppehålla sig inom ett militärt skyddsområde, om det finns särskilda skäl för det. Vid tillståndsprövningen skall särskilt beaktas, om utlänningen är stadigvarande bosatt i Sverige eller har någon annan fast anknytning till Sverige. Tillstånd får återkallas, när hänsyn till Sveriges säkerhet föranleder det (24 § andra och tredje stycket).</P>
<P class="p411 ft19"><SPAN class="ft128">7.18</SPAN><SPAN class="ft134">Utlämning för brott</SPAN></P>
<P class="p693 ft120">Lagen (1957:668) om utlämning för brott - den allmänna utlämningslagen</P>
<P class="p69 ft2">Lagen om utlämning för brott bygger på 1957 års europeiska konven- tion om utlämning för brott. Enligt lagen får den som i främmande stat är misstänkt, tilltalad eller dömd för där straffbelagd gärning och upphåller sig här i riket efter beslut av regeringen utlämnas till den</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1288x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft4"><SPAN class="ft1">288 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft1">SOU 2000:106</SPAN></P>
<P class="p694 ft2">staten (1 §).<SPAN class="ft38">20 </SPAN>Enligt 2 § samma lag får svensk medborgare inte utlämnas.</P>
<P class="p78 ft1">För att en person skall kunna utlämnas uppställs i den ovan nämnda lagen vissa villkor. Så får t.ex. inte någon utlämnas med mindre än att den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är stadgat fängelse i mer än ett år (4 § första stycket). Utlämning får inte beviljas för politiskt brott<SPAN class="ft33">21 </SPAN>(6 §). Inte heller får den utlämnas, som på grund av sin härstamning, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning eller eljest på grund av politiska förhållanden löper risk att i den främmande staten utsättas för förföljelse, som riktar sig mot hans eller hennes liv eller frihet eller eljest är av svår beskaffenhet, eller också där inte åtnjuter trygghet mot att bli sänd till stat, i vilken han eller hon löper sådan risk (7 §). I <NOBR>8-11</NOBR> §§ finns ytterligare fall då utlämning inte får ske.</P>
<P class="p103 ft1">Det ovillkorliga förbudet mot att utlämna svenska medborgare fastslogs i 2 § i den numera upphävda lagen den 4 juni 1913 (nr 68) om utlämning av förbrytare. Före denna lags tillkomst fanns inga bestäm- melser om utlämning i svensk rätt, utan utlämning skedde tidigare på grund av traktater med olika länder. I samtliga Sveriges utläm- ningstraktater fanns förbudet mot att utlämna svenska medborgare med. I motiven till 2 § i nu nämnda lag (prop. 1913:50 s. 28) fastslogs att det är en grundsats i många länders rättssystem att en stat inte utlämnar de egna undersåtarna.<SPAN class="ft33">22 </SPAN>Förbudet mot utlämning av svenska medborgare ansågs tillämpligt även om medborgarskapet erhållits efter det att brottet begåtts.</P>
<P class="p108 ft23">I prop. 1957:156 (s. 39 f) uttalade departementschefen bl.a. följande när det gäller förbudet i 2 § i den allmänna utlämningslagen.</P>
<P class="p695 ft67">Principen att svensk medborgare ej må utlämnas torde även i fortsättningen böra upprätthållas, och det i 1913 års lag intagna förbudet i detta avseende</P>
<P class="p696 ft65"><SPAN class="ft39">20</SPAN><SPAN class="ft64">Enligt 27 § i den allmänna utlämningslagen gäller vad som föreskrivs i den nordiska utlämningslagen, såvitt denna är tillämplig, framför den allmänna lagens bestämmelser.</SPAN></P>
<P class="p354 ft9"><SPAN class="ft39">21</SPAN><SPAN class="ft140">Med </SPAN><SPAN class="ft8">politiskt brott </SPAN>avses i första hand brott som riktar sig mot staten och samhällsordningen. Under begreppet faller också brott av allmän karaktär i vilka ingår ett politiskt moment. Tolkningen får göras med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet. Se Jareborg/Asp, Svensk internationell straffprocessrätt, 1995, s. 136. Vid tillträdet av 1957 års konvention avgav Sverige i deklaration i enlighet med detta, se Karnov 1999/2000 s. 2604 not 8. Se närmare om begreppet politiskt brott i prop. 1957:16 s. 46, 117 och 128.</P>
<P class="p542 ft71"><SPAN class="ft39">22</SPAN><SPAN class="ft97">Enligt (art. 6) Europeisk utlämningskonvention av den 13 december 1957 (SÖ 1959:65 och 1967:46) är det möjligt att utlämna även egna medborgare, såvitt statens lagstiftning medger det (se prop. 1957:156 s. 25f).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">289</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft71">bör således överföras till den nya lagen. Egenskapen av svensk medborgare utgör hinder för utlämning, om den föreligger vid tidpunkten då utlämning skall ske. Vid remissbehandlingen har framförts förslag om utvidgning av förbudet i två avseenden. Dels har ifrågasatts om icke utländska undersåtar, som en längre tid varit bosatta här i landet, borde åtnjuta samma skydd mot utlämning som svenska medborgare, och dels har framförts den tanken, att hinder bör föreligga att till utomnordiskt land utlämna medborgare i annat nordiskt land. Dessa förslag är beaktansvärda, men det synes mig föra för långt att i lagen stadga ovillkorligt förbud mot utlämning i de angivna fallen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall bedöma huruvida bosättning här i landet eller medborgarskap i annat nordiskt land bör medföra skydd mot utlämning.</P>
<P class="p372 ft1">Samtidigt avgav Sverige, vid tillträdet till 1957 års konvention om utlämning, följande förklaring. ”Med medborgare i konventionens mening förstås svenska medborgare, i Sverige domicilierade utlän- ningar, medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge samt utlänningar domicilierade i sistnämnda stater”.<SPAN class="ft33">23</SPAN></P>
<P class="p87 ft2">I avtal och konventioner om utlämning kan göras förbehåll om att även andra än svenska medborgare inte utlämnas eller att utlämning i sådana fall sker efter särskild prövning (prop. 1975:35 s. 18).</P>
<P class="p697 ft120">Lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge - den nordiska utlämningslagen</P>
<P class="p69 ft1">Enligt denna lag får den som i något av dessa länder är misstänkt, tilltalad eller dömd för där straffbelagd gärning och uppehåller sig här i riket efter framställning utlämnas (1 §).<SPAN class="ft33">24</SPAN></P>
<P class="p78 ft1">Svensk medborgare får utlämnas, endast om han vid tiden för brottet sedan minst två år stadigvarande vistas i den stat till vilken utlämning begärs eller den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är stadgat fängelse i mer än fyra år (2 §). Även i denna lag uppställs en del undantag då utlämning inte får ske. Så får t.ex. utlämning inte ske, om i den främmande staten endast böter kan ådömas för gärningen (3 §). Utlämning för politiskt brott får ske</P>
<P class="p370 ft9"><SPAN class="ft39">23</SPAN><SPAN class="ft79">Se not 1 punkt 1a) i SÖ 1959:65 och även Karnov 1999/2000 s. 2604 not. 2.</SPAN></P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">24</SPAN><SPAN class="ft86">I fall då gärningen inte är straffbelagd här kan det dock ibland bli fråga om att avslå ansökningen med utnyttjande av den fria prövningsrätten, se Karnov 1999/2000 s. 2607 not 1. Undantag i detta avseende gäller vid utlämning för politiskt brott </SPAN><SPAN class="ft103">enligt den nordiska utlämningslagen </SPAN>som får ske endast om gärningen eller gärning av motsvarande beskaffenhet är i svensk lag belagd med straff (4 §).</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">290 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft2">endast om gärningen eller gärning av motsvarande beskaffenhet är i svensk lag belagd med straff och den som begärs utlämnad inte är svensk medborgare (4 §).<SPAN class="ft38">25</SPAN></P>
<P class="p77 ft1">Svensk medborgare som utlämnas får - utom i vissa undantagsfall - i den främmande staten inte heller åtalas eller straffas för annat brott som begåtts före utlämningen (7 §).</P>
<P class="p78 ft2">I förarbetena till lagen om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge (prop. 1959:72 och 1LU 1959:22) behandlas inte frågan om utlämning av utländska medborgare som är bosatta i Sverige.</P>
<P class="p90 ft25">Närmare om utlämningslagstiftningen</P>
<P class="p60 ft1">Även om lagens föreskrifter är uppfyllda föreligger aldrig någon skyldighet att bifalla en utlämningsframställan utan beslutande myndighet har alltid en diskretionär - eller fri - prövningsrätt. Den fria prövningsrätten är tänkt att användas t.ex. då det skulle te sig stötande att utlämna någon.<SPAN class="ft33">26 </SPAN>I allmänhet bör dock en lagligen grundad utlämningsframställan efterkommas. Om utlämning vägras, kan det i stället bli fråga om att överföra lagföringen till Sverige.<SPAN class="ft33">27</SPAN></P>
<P class="p73 ft1">Motivet bakom särbehandlingen i <SPAN class="ft4">den allmänna utlämningslagen </SPAN>är som nyss sades att det ansetts föra för långt att i lag föreskriva ett ovillkorligt förbud mot utlämning av utlänning som varit bosatt i Sverige under en längre tid. Man har i stället ansett att det bör vara upp till regeringen att i varje särskilt fall bedöma huruvida bosättning här i landet bör medföra skydd mot utlämning.<SPAN class="ft33">28 </SPAN>Även om ett ovillkorligt förbud mot utlämning enligt lagen således bara gäller i fråga om svenska medborgare, torde frågan om utlämning till <NOBR>icke-nordisk</NOBR> stat av annan person som omfattas av den ovan nämnda förklaringen att prövas med särskild restriktivitet. Det bör dessutom tilläggas att för det fall utlämning vägras enbart på grund av medborgarskapet - eller enbart bosättning i Sverige under längre tid (i linje med Sveriges förklaring) - finns i den europeiska utlämningskonventionen en förpliktelse att lagföra den person som skulle utlämnas.<SPAN class="ft33">29</SPAN></P>
<P class="p508 ft9"><SPAN class="ft39">25</SPAN><SPAN class="ft79">Se bl.a. Holmqvist m.fl., Brottsbalken - En kommentar, kap. </SPAN><NOBR>1-12,</NOBR> 2:69f.</P>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft39">26</SPAN><SPAN class="ft79">Se t.ex. prop. 1959:72 s. 27.</SPAN></P>
<P class="p239 ft65"><SPAN class="ft39">27</SPAN><SPAN class="ft81">Prop. 1959:72 s. 27. Se även SvJT 1984 s. 604f och Karnov 1999/2000 s. 2607 not. 1.</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">28</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1957:156 s. 39f.</SPAN></P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">29</SPAN><SPAN class="ft64">Artikel 6 punkt 2, se även Karnov 1999/2000 s. 2604 not 2. Överföring av lagföringen kan i vissa fall ske med stöd av 1972 års lagföringskonvention och lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring i brottmål (prop. 1975/76:3), vilken i huvuddrag innebär att en fördragsslutande stat till en annan</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3106d1/GOB3106d1291x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td148"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p10 ft5">Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen <SPAN class="ft10">291</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td149"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">När det gäller <SPAN class="ft4">den nordiska utlämningslagen </SPAN>särbehandlas utlän- ningar i två avseenden. För det första möjliggörs genom lagen utlämning för politiskt brott av i Sverige bosatt utlänning till annat nordiskt land. Att sådan utlämning får ske kan möjligen förklaras av den nära samhörighet i rättsligt hänseende som föreligger mellan de nordiska länderna.<SPAN class="ft33">30 </SPAN>I motiven till den nordiska utlämningslagen berörs inte frågan närmare. För det andra innehåller den nordiska utläm- ningslagen inte någon motsvarighet till den allmänna utlämningslagens förbud mot utlämning då risk för politisk förföljelse föreligger vid utlämning. Departementschefen anförde emellertid att om det mot förmodan i något fall skulle inträffa att sådan risk föreligger, är det självklart att utlämning, med utnyttjande av den fria prövningsrätten som lagen inrymmer, skall vägras.<SPAN class="ft33">31</SPAN></P>
<P class="p691 ft1">Inom EU har under en längre tid arbete pågått i syfte att komplettera bestämmelserna i och underlätta tillämpningen mellan medlemsstaterna av bl.a. den europeiska utlämningskonventionen. Den 10 mars 1995 antogs en konvention om ett förenklat förfarande för utlämning mellan medlemsstaterna. Den 27 september 1996 antogs en andra konvention om utlämning mellan EU:s medlemsstater vilken bygger vidare på 1995 års konvention. <NOBR>EU-konventionerna</NOBR> utgör ett led i strävandena att förenkla utlämningsförfarandet inom EU.</P>
<P class="p73 ft1">Den nya konventionen innebär bl.a. att utlämning mellan medlems- staterna inte skall vägras enbart av det skälet att den eftersökte är medborgare i den anmodade staten. Medlemsstaterna får emellertid reservera sig mot bestämmelsen eller ställa upp särskilda villkor för att lämna ut egna medborgare. I en förklaring till 1996 års konvention har Danmark, Finland och Sverige gemensamt bekräftat att de i förhållande till de andra medlemsstaterna som garanterar lika behandling, inte kommer att åberopa de förklaringar som de gjort inom ramen för artikel 6.1 i Europeiska utlämningskonventionen som grund för att vägra utlämning av i deras länder bosatta personer från <NOBR>icke-nordiska</NOBR> stater. Den förklaring Sverige avgav år 1957 redovisades nyss: ”Med medborgare i konventionens mening förstås svenska medborgare, i Sverige domicilierade utlänningar, medborgare i Danmark, Finland,</P>
<P class="p497 ft65">fördragsslutande stat kan göra en framställning om att den anmodade staten skall inleda lagföring av gärning som är ett straffbart brott enligt lagstiftningen i båda staterna, se t.ex. Mårtensson, Överföring av lagföring, i Svensk internationell straffprocessrätt, utgiven av Jareborg/Asp, 1995.</P>
<P class="p354 ft65"><SPAN class="ft39">30</SPAN><SPAN class="ft66">Departementschefen uttalade i 1959 års lagstiftningsärende (prop. 1959:72): ”Den nära samhörighet, som icke minst i rättsligt avseende råder mellan Sverige och dess grannländer, gör det otvivelaktigt möjligt att för utlämning inom Norden uppställa andra regler än dem, som gäller för utlämningsväsendet i övrigt” (s. 26).</SPAN></P>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft39">31</SPAN><SPAN class="ft79">Prop. 1959:72 s. 35.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p10 ft4"><SPAN class="ft1">292 </SPAN>Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p10 ft1">SOU 2000:106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td50"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p10 ft7"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft1">Island och Norge samt utlänningar domicilierade i sistnämnda stater”. Denna förklaring kommer Sverige således <SPAN class="ft4">inte </SPAN>att åberopa gentemot övriga <NOBR>EU-länder</NOBR> som grund för att vägra utlämna här bosatt utlänning från annat land än Danmark eller Finland.<SPAN class="ft33">32</SPAN></P>
<P class="p103 ft1">I en departementspromemoria (Ds 2000:3) föreslås att utlämning av en svensk medborgare till en annan medlemsstat i EU skall kunna beviljas om den som begärs utlämnad har stadigvarande vistats i den stat till vilken utlämning begärs sedan minst två år eller det är fråga om ett grovt brott. Utlämning mellan medlemsstaterna skall enligt konventionen kunna medges i större utsträckning än i dag. Bl.a. förutsätts utlämning mellan medlemsstaterna kunna ske för politiskt brott. Medlemsstaterna får reservera sig mot sistnämnda bestämmelse. I departementspromemorian föreslås att det även i fortsättningen, på samma sätt som enligt den nordiska utlämningslagen, skall finnas ett förbud mot utlämning av svenska medborgare på grund av politiskt brott. Sveriges tillträde till 1996 års konvention medför dock en skyldighet att beträffande utlänningar bevilja utlämning till en annan <NOBR>EU-stat</NOBR> för ett politiskt brott om inte något annat hinder mot utlämning föreligger.</P>
<P class="p698 ft1">Genomförandet av konventionen kommer att kräva ändringar i både den allmänna utlämningslagen och den nordiska utlämningslagen. Enligt uppgift från Justitiedepartementet planeras en lagrådsremiss att lämnas under hösten 2000 och lagändringarna kunna träda i kraft den 1 juli 2001.</P>
<P class="p699 ft9"><SPAN class="ft33">32 </SPAN>Se Ds 2000:3 s. 37.</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GOB3106d1SOU_2000__106_d1.pdf1589049pdfMedborgarskapskrav i svensk lagstiftning - del 1https://data.riksdagen.se/fil/F0EAF717-A9CD-400D-A8E2-8ECE05FA7525GOB3106d2SOU_2000__106_d2.pdf1487258pdfMedborgarskapskrav i svensk lagstiftning - del 2https://data.riksdagen.se/fil/44CFC78B-C32A-41AB-A8B1-F7F116DC4535