2422150GOB3102d12000102sousouStatens offentliga utredningar 2000:102Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard110202000-11-30 00:00:002024-08-12 16:22:002000-11-30 00:00:00Expert på export? - del 1hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB3102d1/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GOB3102d1https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GOB3102d1
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:413px;left:42px;z-index:-1;width:165px;height:214px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:165px;height:214px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:146px;left:84px;z-index:-1;width:369px;height:233px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:369px;height:233px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_3 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_3 #id_3_3 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_4 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:21px;z-index:-1;width:414px;height:167px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:414px;height:167px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_4 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_4 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:161px;left:105px;z-index:-1;width:366px;height:271px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:366px;height:271px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_135 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_3 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_4 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:137px;left:105px;z-index:-1;width:356px;height:491px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:356px;height:491px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft3{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft4{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft6{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 17px;}
.ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft8{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft9{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft11{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 17px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft14{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 17px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 17px;}
.ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 18px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft20{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft21{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft22{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;}
.ft23{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft24{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft25{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft27{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft29{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft30{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft31{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 18px;}
.ft34{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft35{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft36{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft42{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft43{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 12px;}
.ft44{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft45{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft46{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft48{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft49{font: italic 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 12px;}
.ft50{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft51{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 12px;}
.ft54{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft55{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;}
.ft56{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft57{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft58{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 19px;}
.ft59{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 16px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft62{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 29px;}
.ft63{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft64{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 18px;}
.ft65{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft66{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft69{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft70{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.47px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.48px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p65{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 659px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p91{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p96{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 728px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 574px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p155{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p156{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p170{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 514px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p186{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p199{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 322px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p236{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p240{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p270{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 191px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p307{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p355{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 539px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p394{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p404{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p428{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 6px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.3px;}
.p436{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p440{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: left;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td259{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td273{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 29px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 20px;}
.tr5{heightzzz: 17px;}
.tr6{heightzzz: 18px;}
.tr7{heightzzz: 58px;}
.tr8{heightzzz: 14px;}
.tr9{heightzzz: 19px;}
.tr10{heightzzz: 27px;}
.tr11{heightzzz: 16px;}
.tr12{heightzzz: 38px;}
.tr13{heightzzz: 45px;}
.tr14{heightzzz: 36px;}
.tr15{heightzzz: 52px;}
.tr16{heightzzz: 56px;}
.tr17{heightzzz: 35px;}
.tr18{heightzzz: 15px;}
.tr19{heightzzz: 13px;}
.tr20{heightzzz: 22px;}
.tr21{heightzzz: 23px;}
.tr22{heightzzz: 12px;}
.tr23{heightzzz: 8px;}
.tr24{heightzzz: 7px;}
.tr25{heightzzz: 11px;}
.tr26{heightzzz: 25px;}
.tr27{heightzzz: 26px;}
.tr28{heightzzz: 34px;}
.tr29{heightzzz: 61px;}
.tr30{heightzzz: 5px;}
.tr31{heightzzz: 4px;}
.tr32{heightzzz: 10px;}
.tr33{heightzzz: 3px;}
.tr34{heightzzz: 6px;}
.tr35{heightzzz: 32px;}
.tr36{heightzzz: 33px;}
.tr37{heightzzz: 30px;}
.tr38{heightzzz: 9px;}
.t0{width: 457px;margin-top: 166px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 405px;margin-leftZ: 47px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 405px;margin-leftZ: 113px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 405px;margin-leftZ: 113px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 531px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 19px;f:italic 11px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 534px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 436px;margin-top: 17px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 534px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 416px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 18px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 243px;margin-leftZ: 25px;margin-top: 62px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 306px;margin-top: 44px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 457px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 96px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 244px;margin-leftZ: 6px;margin-top: 28px;f:italic 10px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 143px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 133px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 452px;margin-top: 54px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 441px;margin-top: 20px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 468px;margin-top: 15px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 535px;margin-leftZ: 2px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 460px;margin-top: 23px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 156px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 187px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 385px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 460px;margin-top: 8px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 462px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 16px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 460px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 4px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 460px;margin-leftZ: 65px;margin-top: 3px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 245px;margin-top: 3px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 448px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 75px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 540px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t41{width: 540px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t42{width: 416px;margin-leftZ: 20px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t43{width: 427px;margin-leftZ: 20px;f:9px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet Leif Pagrotsky</P>
<P class="p1 ft0">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p2 ft1">Regeringen beslutade den 14 oktober 1999 att tillkalla en utredare att göra en översyn av den del av det statliga exportfrämjandet som sker genom Sveriges exportråd m.m. Genom beslut samma dag förordnades direktör Annika Åhnberg som särskild utredare.</P>
<P class="p3 ft1">Till huvudsekreterare förordnades fr.o.m. den 19 november 1999 kanslirådet Ulf Stange och till biträdande sekreterare fr.o.m. den 7 januari 2000 departementssekreteraren Per Bäckman. Utredningens assistent har under större delen av arbetet varit Catharina Nyström.</P>
<P class="p4 ft1">Som experter förordnades fr.o.m. den 1 december 1999 verkställande direktören Kristina Alsér, departementssekreteraren Camilla Ekstedt, affärsutvecklaren Katarina Eriksson, direktören Lisbeth Gustafsson, verkställande direktören Ingvar Krook, handelssekreteraren Eva Nilsson och departementssekreteraren Maria Sönne. Som experter förordnades fr.o.m. den 1 februari 2000 departementssekreteraren Tony Clark och från den 15 februari 2000 departementsrådet Anders Bauer och manager Lena Berg. Härmed överlämnas betänkandet ”Expert på export?” (SOU 2000:102).</P>
<P class="p5 ft1">Utredningsuppdraget är därmed slutfört.</P>
<P class="p6 ft2">Stockholm den 1 november 2000</P>
<P class="p7 ft1">Annika Åhnberg</P>
<P class="p8 ft1">/Ulf Stange</P>
<P class="p9 ft1">Per Bäckman</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p0 ft0">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p10 ft3">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p11 ft3">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft4">Exportrådsutredningens uppdrag och arbete..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p11 ft3">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft1">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft1">Utredningens uppdrag............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft1">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft5">Utredningens arbete ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft3">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft4">Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p11 ft3">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft5">Inledning ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft1">Exportens roll i ekonomin och Sveriges utrikeshandel .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">27</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft1">2.3</SPAN><SPAN class="ft6">Exportfrämjande, annat främjande och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p11 ft1">näringslivsutveckling ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p11 ft1">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft1">Det internationella regelverket och EU:s regler ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p11 ft1">2.4.1 Inledning .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p11 ft1">2.4.2 WTO och <NOBR>OECD-regler............................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p11 ft1">2.4.3 EU:s statsstödsregler..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p11 ft1">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p14 ft4">Tidigare utredningar, rapporter och propositioner...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p11 ft3">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft1">Utredningar och rapporter ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft1">Propositioner ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p14 ft4">Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p11 ft3">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft1">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p11 ft5">Inledning ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft1">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p11 ft1">UD:s organisation ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p15 ft8">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft1"><SPAN class="ft1">4.3</SPAN><SPAN class="ft6">Exportrådet styr exportfrämjandet inom</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p17 ft5">utrikesrepresentationen.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p11 ft1">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft1">4.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft5">Resurser för exportfrämjande .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p11 ft1">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft1">4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft1">Avgifter för exportfrämjande tjänster................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p11 ft1">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft1">4.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft1">UD:s verksamhetsplanering för exportfrämjandet ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p11 ft1">51</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">4.7</SPAN><SPAN class="ft6">ESEA- samarbetet (”Effektivare Samarbete</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td10"><SPAN class="p11 ft1">Exportrådet Ambassaderna”)..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p11 ft1">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><SPAN class="p12 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td10"><SPAN class="p11 ft3">Exportrådet ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p11 ft3">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p12 ft1">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td10"><SPAN class="p11 ft1">Inledning ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p11 ft1">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p12 ft1">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p11 ft1">Bakgrund ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p12 ft1">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p11 ft1">Avtalet om exportrådet .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p12 ft1">5.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p11 ft1">Exportrådets stadgar............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p12 ft1">5.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p11 ft1">Styrelsen och representantskapet .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p12 ft1">5.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p11 ft1">Exportrådets organisation i Sverige....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p12 ft1">5.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p11 ft1">Exportrådets organisation utomlands ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p11 ft1">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft1">5.7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft10">Handelssekreterare ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft1">5.7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft5">Filialkontor av olika slag............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p11 ft1">5.7.3 Bolagskontor ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p11 ft1">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p11 ft1">5.7.4 Handelskammare och övrig representation .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p11 ft1">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p12 ft1">5.8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td10"><SPAN class="p11 ft1">Tre verksamhetsområden ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p11 ft1">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p11 ft1">5.8.1 Allmänt .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p11 ft1">5.8.2 Exportinformation.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p20 ft1">5.8.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p11 ft10">Exportutveckling........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p11 ft1">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft1">5.8.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft10">Exportkonsulting .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p11 ft1">5.8.5 Exportrådets hemsida ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p20 ft1">5.8.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p11 ft10">Infocenter ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p11 ft1">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p11 ft1">5.8.7 Exportteknik ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft1">5.8.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft1">Projekt, upphandling och finansiering .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td11"><SPAN class="p20 ft1">5.8.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p11 ft10"><NOBR>Sverige-verksamheten ................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p11 ft1">5.8.10 Information ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p11 ft1">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p11 ft1">5.8.11 Samverkansgrupper och branschverksamhet .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p11 ft1">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td11"><SPAN class="p20 ft1">5.8.12</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p11 ft1">Utbildning för mindre företag................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p11 ft1">82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td13"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p11 ft9">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p12 ft1">5.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p11 ft1">Finansiering, ekonomi och resultat samt budget ..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p22 ft1">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">5.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p11 ft1">Exportrådets medlemmar/abonnenter................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p22 ft1">87</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft1">5.11</SPAN><SPAN class="ft11">Det statliga basuppdraget och andra statliga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p11 ft10">satsningar ..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p11 ft1">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p11 ft10">5.11.1 Allmänt......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p11 ft1">89</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft1"><SPAN class="ft1">5.11.2</SPAN><SPAN class="ft12">Regeringsbeslutet med riktlinjer för det statliga basuppdraget och andra statliga</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p11 ft10">satsningar..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p11 ft1">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td21"><SPAN class="p11 ft1">5.12 Fördelningen av medlen för det statliga uppdraget ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td21"><SPAN class="p11 ft1">5.13 Avrapportering av det statliga uppdraget 1999 ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">97</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p12 ft3">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td22"><SPAN class="p20 ft3">Övriga aktörer med betydelse för export- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p20 ft3">importfrämjandet ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p11 ft3">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft1">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><SPAN class="p24 ft10">Inledning ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p11 ft1">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p12 ft1">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td22"><SPAN class="p24 ft10">Offentliga aktörer ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p20 ft5">6.2.1 ALMI företagspartner AB (ALMI) ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p20 ft10">6.2.2 Departement .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p20 ft1">6.2.3 Euro Info Center (EIC)...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p11 ft1">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p20 ft1">6.2.4 Exportkreditnämnden (EKN).................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p20 ft1">6.2.5 Invest in Sweden Agency (ISA) ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p20 ft5">6.2.6 Kommerskollegium ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p11 ft1">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p20 ft1">6.2.7 Kommuner och Landsting .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft1">6.2.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p11 ft10">Länsstyrelserna .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p20 ft1">6.2.9 Miljöteknikdelegationen (MTD) ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">104</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p20 ft1">6.2.10 Nämnden för <NOBR>Sverige-främjande</NOBR> i utlandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p25 ft10">(NSU) .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft1">6.2.11</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p25 ft1">Närings- och teknikutvecklingsverket</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p25 ft10">(NUTEK) ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p11 ft1">106</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft1">6.2.12</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p25 ft10">Sida...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft1">6.2.13</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p25 ft1">Stiftelsen Sveriges Tekniska Attachéer</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p25 ft10">(STATT) .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p20 ft1">6.2.14 Svensk Exportkredit AB (SEK).............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p11 ft1">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft1">6.2.15</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p25 ft10">Svenska Institutet (SI) ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p20 ft1">6.2.16 Swedfund International AB(Swedfund) ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft1">6.2.17</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p25 ft1">Turistdelegationen och Sveriges Rese- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p11 ft10">Turistråd.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p11 ft1">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft1">6.2.18</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p25 ft10">Övriga aktörer ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p11 ft1">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p20 ft1">6.2.19</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p25 ft5">Regionala tillväxtavtal.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p11 ft1">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td20"><SPAN class="p15 ft8">7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p12 ft9">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td24"><SPAN class="p12 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p12 ft10">6.2.20 EU:s strukturfonder ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p11 ft1">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p12 ft10">6.2.21 EU:s främjande ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p11 ft1">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p12 ft10">Privata aktörer....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p12 ft10">6.3.1 Export Music Sweden (ExMS)................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p11 ft1">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p12 ft10">6.3.2 Företagarnas Riksorganisation (FR) ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p11 ft1">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p12 ft10">6.3.3 Handelskamrar.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p11 ft1">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p12 ft10">6.3.4 Lokala företagarföreningar......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p11 ft1">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p12 ft10">6.3.5 Privata konsulter m.m. ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p11 ft1">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p12 ft10">6.3.6 Näringslivets Internationella Råd (NIR)...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p11 ft1">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p12 ft10">6.3.7 Svensk Handel (SH) ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p11 ft1">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p12 ft1">6.3.8 Sveriges Allmänna Exportförening (SAE)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p12 ft10">.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p11 ft1">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p12 ft10">6.3.9 Sveriges industriförbund .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p11 ft1">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td23"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td27"><SPAN class="p12 ft1">6.3.10 Swedish Environmental Technology (SET).........</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p11 ft1">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p12 ft10">Exportcentrum...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td23"><SPAN class="p26 ft3">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td24"><SPAN class="p12 ft14">Utredningens empiriska material .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p11 ft3">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p26 ft1">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p12 ft10">Inledning.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p11 ft1">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p12 ft10"><NOBR>Stelacon-undersökningen ..................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td24"><SPAN class="p12 ft10">Enkät till exportrådets utlandskontor ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">126</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">7.4</SPAN><SPAN class="ft15">Enkät till </SPAN><NOBR>ESEA-ambassaderna</NOBR> samt vissa andra</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p12 ft10">utlandsmyndigheter ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p11 ft1">127</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">7.5</SPAN><SPAN class="ft15">Enkät till ambassader om andra länders</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p12 ft10">exportfrämjandesystem .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p11 ft1">129</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">7.6</SPAN><SPAN class="ft15">Yttrande från Nämnden för offentlig upphandling</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p17 ft10">(NOU) ...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p11 ft1">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p12 ft3">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p27 ft4">Statligt exportfrämjande i andra länder ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p11 ft3">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft1">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p27 ft10">Inledning.............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p11 ft1">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p12 ft1">8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p27 ft10">Danmark .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p12 ft1">8.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p27 ft10">Finland................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">134</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p12 ft1">8.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p27 ft10">Norge..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p12 ft1">8.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p27 ft10">Nederländerna....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">136</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft8">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td31"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td32"><SPAN class="p11 ft9">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p12 ft1">8.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p29 ft10">Tyskland..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td32"><SPAN class="p22 ft1">137</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">8.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p29 ft10">Österrike .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft1">138</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">8.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p29 ft10">Canada.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft1">138</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">8.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p29 ft10">Övriga länder ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft1">139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">8.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p29 ft10">Sammanfattande synpunkter .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft1">142</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p12 ft3">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p29 ft3">Behovet av statligt exportfrämjande och dess</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p29 ft3">omfattning............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p22 ft3">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p30 ft10">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft1">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p29 ft1">9.1.1 Statligt åtagande på</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p31 ft5">exportfrämjandeområdet?........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p22 ft1">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p29 ft1">9.1.2 Exportrådsutredningens överväganden...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p22 ft1">148</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p29 ft1">9.1.3 Exportrådsutredningens bedömning.......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p22 ft1">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td15"><SPAN class="p12 ft1">9.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p29 ft5">Det statliga åtagandets omfattning....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p22 ft1">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td15"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p29 ft1">9.2.1 Exportrådsutredninges bedömning.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p22 ft1">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td15"><SPAN class="p12 ft3">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p29 ft4">Organisation av exportfrämjandet ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p22 ft3">151</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p12 ft1">10.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p29 ft10">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p22 ft1">151</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">10.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p30 ft10">Tidigare analys....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft1">152</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">10.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p30 ft1">Exportrådsutredningens bedömning ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft1">152</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft1">10.4</SPAN><SPAN class="ft11">Avskiljande av det statliga uppdraget från</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p30 ft10">uppdragsverksamheten.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p11 ft1">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">10.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p30 ft1">Exportrådsutredningens bedömning ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">154</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">10.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p30 ft10">Exportfrämjandet hemvist.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p12 ft3">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p29 ft4">Exportrådets associationsrättsliga form ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p11 ft3">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p12 ft1">11.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p30 ft10">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">157</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft1">11.2</SPAN><SPAN class="ft11">Problem till följd av avsaknaden av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p29 ft10">associationsrättslig form ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p11 ft1">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p32 ft1">11.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p29 ft1">Exportrådsutredningens bedömning ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p32 ft1">11.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p29 ft1">Möjliga associationsrättsliga former .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td20"><SPAN class="p15 ft8">9</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr11 td34"><SPAN class="p12 ft9">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p12 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td36"><SPAN class="p11 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td37"><SPAN class="p33 ft10">11.4.1 Aktiebolag ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p11 ft1">161</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p33 ft1">11.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td38"><SPAN class="p11 ft10">Ideell förening ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p11 ft1">161</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p33 ft1">11.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p34 ft1">För- och nackdelar med aktiebolag och ideell</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td38"><SPAN class="p11 ft10">förening..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p11 ft1">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><SPAN class="p33 ft1">11.4.4 Exportrådsutredningens bedömning....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p11 ft1">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td34"><SPAN class="p26 ft3">12</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td37"><SPAN class="p33 ft4">Konkurrensproblem m.m. till följd av exportrådets</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td37"><SPAN class="p33 ft3">dubbla uppgifter ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p11 ft3">167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><SPAN class="p26 ft1">12.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td37"><SPAN class="p11 ft1">Inledning ...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p11 ft1">167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p26 ft1">12.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td37"><SPAN class="p33 ft1">Konkurrenssnedvridning gentemot privata aktörer........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">167</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">12.3</SPAN><SPAN class="ft16">Olika typer av konkurrenssnedvridning som resultat</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p10 ft1">av exportrådets verksamhet...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p11 ft1">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft1">12.4 Exportrådsutredningens bedömning................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">170</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft1"><SPAN class="ft1">12.5</SPAN><SPAN class="ft16">Brister och problem i relationerna med andra</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p11 ft1">offentliga aktörer ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p11 ft1">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">12.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Exportrådsutredningens bedömning................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft3">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td37"><SPAN class="p11 ft3">Verksamhetens inriktning ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p11 ft3">173</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft1">13.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p11 ft1">Inledning ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p11 ft1">173</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">13.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Inriktningen i stort............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">173</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft18"><SPAN class="ft1">13.3</SPAN><SPAN class="ft17">Inriktning av det statliga uppdraget mot bakgrund av samhällsekonomiska överväganden och företagens</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p10 ft1">önskemål i olika delar av landet ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p11 ft1">173</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p12 ft1">13.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft1">Marknads- och landinformation......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">174</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p12 ft1">13.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft1">Tjänster för små och medelstora företag..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">174</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p12 ft1">13.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft1">Långsiktiga strategiska exportfrämjandesatsningar.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">176</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p12 ft1">13.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft1"><NOBR>Sverige-manifestationer,</NOBR> t.ex. utställningar......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">177</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p12 ft1">13.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft1">Var skall exportrådet finnas utomlands............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">178</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p12 ft1">13.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft1">Efterfrågestyrd respektive uppsökande verksamhet .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">179</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td39"><SPAN class="p12 ft1">13.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft1">Exportrådsutredningens bedömning................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p11 ft1">179</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft8">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td31"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td32"><SPAN class="p11 ft9">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft3">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td37"><SPAN class="p12 ft4">Exportrådet och utrikesförvaltningen ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p22 ft3">181</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft1">14.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p33 ft10">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p22 ft1">181</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">14.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p33 ft1">Exportrådets s.k. funktionella direktivrätt .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft1">182</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">14.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p33 ft5">Samordning av verksamhetsplanering...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft1">183</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">14.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p33 ft1">Exportrådets och UD:s resurser för samarbete ...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p22 ft1">184</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft1"><SPAN class="ft1">14.5</SPAN><SPAN class="ft16">Arbetsfördelningen mellan exportrådet och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p11 ft1">utrikesförvaltningen ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p11 ft1">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">14.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Utbildning och växeltjänstgöring m.m.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">186</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">14.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Teknisk utrustning inom utrikesförvaltningen................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">186</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">14.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Exportrådsutredningen bedömning..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">187</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft3">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td37"><SPAN class="p10 ft3">Tydligare statligt uppdrag m.m. ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p11 ft3">189</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">15.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft10">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">189</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">15.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Styrningen av exportrådet och det statliga uppdraget .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">190</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">15.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Regeringsbeslutet med riktlinjer .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">190</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">15.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Myndighetsuppgiftens omfattning ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">192</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">15.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Exportrådsutredningens bedömning ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">192</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td31"><SPAN class="p10 ft3">16 Samverkan med andra aktörer .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p11 ft3">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft1">16.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p11 ft10">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p11 ft1">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">16.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft10">Samverkan ...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">16.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Exportcentrum ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">197</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">16.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Samordning.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">197</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">16.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Exportrådsutredningens bedömning ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">198</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td2"><SPAN class="p12 ft3">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td37"><SPAN class="p10 ft4">Finansiering och exportrådets överskott ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p11 ft3">201</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft1">17.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td37"><SPAN class="p11 ft10">Inledning .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p11 ft1">201</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft1">17.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p11 ft1">Exportrådets överskott ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td26"><SPAN class="p11 ft1">201</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft8">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p12 ft9">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td41"><SPAN class="p15 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td23"><SPAN class="p26 ft1">17.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td27"><SPAN class="p12 ft1">Exportrådets medlemmar och medlemsavgifter..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p15 ft1">202</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">17.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft1">Exportrådsutredningens bedömning................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">203</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p26 ft3">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p12 ft3">Importfrämjandet...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p15 ft3">205</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">18.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft10">Inledning ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">205</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">18.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft5">Utredningens överväganden .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">206</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">18.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft1">Exportrådsutredningens bedömning................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">208</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td43"><SPAN class="p26 ft4">19 Övriga frågor och utredningens iakttagelser .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p15 ft3">209</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p26 ft1">19.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10">Inledning ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td42"><SPAN class="p15 ft1">209</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">19.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft10">Styrelsen .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">209</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">19.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft1">Exportrådet och de regionala tillväxtavtalen....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">210</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">19.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft1">Exportrådets huvudmän som resurs i arbetet ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">211</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">19.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft1">Exportrådets flexibilitet och handlingsberedskap ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">211</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">19.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft5">Exportrådets arbete med andra frågor..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">212</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">19.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft5">Effekter av exportrådets verksamhet................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">213</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td23"><SPAN class="p26 ft1">19.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft10">Övriga iakttagelser.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td42"><SPAN class="p15 ft1">213</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td43"><SPAN class="p26 ft3">Slutsatser och förslag .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p15 ft3">215</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td43"><SPAN class="p26 ft3">Bilaga 1 Kommittédirektiv.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p15 ft3">223</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td43"><SPAN class="p26 ft4">Bilaga 2 Avtalet om exportrådet och exportrådets stadgar.....</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p15 ft3">231</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td43"><SPAN class="p26 ft4">Bilaga 3 Regeringsbeslut med riktlinjer ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p15 ft3">239</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td43"><SPAN class="p26 ft3">Bilaga 4 Lag och förordningar............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p11 ft3">245</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft8">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td44"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p11 ft9">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td46"><SPAN class="p12 ft3">Bilaga 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td47"><SPAN class="p38 ft3">Utredningens enkäter ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td45"><SPAN class="p22 ft3">251</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td46"><SPAN class="p12 ft3">Bilaga 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td47"><SPAN class="p38 ft4">Exportrådets styrelse och representantskap............</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td45"><SPAN class="p22 ft3">265</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p12 ft3">Bilaga 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p38 ft4">Exportrådsutredningens kontakter.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td45"><SPAN class="p22 ft3">267</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td46"><SPAN class="p12 ft3">Bilaga 8</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td47"><SPAN class="p38 ft3">De 30 största exportmarknaderna och</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td45"><SPAN class="p12 ft19"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p12 ft19"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td47"><SPAN class="p12 ft3">leverantörsländerna .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p22 ft3">273</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft8">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p0 ft0">Sammanfattning</P>
<P class="p40 ft20">Inledning</P>
<P class="p41 ft1">Sveriges exportråd (exportrådet) är sedan 1972 statens centrala organ för exportfrämjande verksamhet och samtidigt en samverkan mellan stat och näringsliv. Verksamheten har genomgått stora förändringar under <NOBR>90-talet.</NOBR> Globaliseringen i olika avseenden och teknisk utveckling har förändrat förutsättningarna för exportfrämjandet.</P>
<P class="p42 ft20">Betänkandets innehåll</P>
<P class="p43 ft1">Kapitel 1 redogör för utredningens uppdrag och arbete. Uppdraget avser i första hand det statliga exportfrämjandet genom exportrådet.</P>
<P class="p4 ft1">Kapitel 2 redogör för Sveriges utrikeshandel och tillämpliga internationella regler. Utrikeshandelns betydelse för Sveriges ekonomi och välfärd har ökat på senare år. Allmänt exportfrämjande strider inte mot WTO:s subventionsavtal eller EU:s statsstödsregler.</P>
<P class="p4 ft1">Kapitel 3 behandlar tidigare utredningar, rapporter och propositioner av relevans för utredningen. Den proposition som ligger till grund för nuvarande statliga exportfrämjande vid exportrådet (prop. 1991/92:108) presenteras.</P>
<P class="p3 ft1">Kapitel 4 beskriver utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet. UD företräder den statliga huvudmannen i frågor om exportrådet och är det departement som har budgetansvar för exportrådet.</P>
<P class="p3 ft1">Kapitel 5 innehåller en utförlig genomgång av exportrådets organisation och verksamhet. Redovisningen visar att exportrådet utför lagstadgade myndighetsuppgifter samtidigt som man är en kommersiell aktör. En redogörelse görs av det statliga s.k. basuppdraget, dvs. det årliga uppdrag som exportrådet utför på uppdrag av</P>
<P class="p44 ft8">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft1">och med finansiering av staten. F.n. erhåller exportrådet 136 mkr årligen för att utföra detta uppdrag. Exportrådet utför f.n. även andra uppdrag för staten.</P>
<P class="p46 ft1">Kapitel 6 beskriver ett antal offentliga och privata svenska aktörer av betydelse för export- och importfrämjandet. Även EU:s strukturfonder och EU:s främjande nämns. Redovisningen visar att många aktörer är engagerade på dessa områden.</P>
<P class="p46 ft1">Kapitel 7 redogörs för det empiriska material som utredningen insamlat genom fyra enkäter. Den mest omfattande av dessa, en företagsenkät, omfattade företag i olika branscher i hela landet med export på mer än en mkr per år. Den gav exportrådet goda vitsord. Skillnaderna var små mellan företag i olika delar av landet. Innehållet i det yttrande som Nämnden för Offentlig Upphandling avgivit om exportrådet presenteras.</P>
<P class="p46 ft1">Kapitel 8 beskrivs det statliga exportfrämjandet i andra länder. Redogörelsen visar att olika länders system varierar men att det också finns likheter. Nivån på det svenska stödet till exportrådet är lägre än vissa jämförbara länders och bör definitivt inte minska.</P>
<P class="p46 ft1">Kapitel 9 redovisar motiven för ett statligt åtagande på exportfrämjande området. Exportfrämjande spelar en viktig roll för at ta tillvara potentialen i den svenska ekonomin. Det finns alltjämt samhällsekonomiska skäl för att exportfrämjande bör vara ett statligt åtagande. Omvärldsförändringarna har inte i grunden förändrat behovet.</P>
<P class="p46 ft1">Kapitel 10 behandlar frågan om staten bör bedriva exportfrämjandet själv eller i samverkan med näringslivet. Utredningen ser ett stort värde i att näringslivet är aktivt engagerat i det statliga exportfrämjandet. Nuvarande samverkan mellan staten och näringslivet bör behållas. Kombinationen av myndighetsstatus och affärsmässighet skapar bäst förutsättningar att bedriva ett slagkraftigt exportfrämjande.</P>
<P class="p47 ft1">Kapitel 11 konstateras att exportrådet saknar associationsrättslig status och att detta är en komplikation. Rollen i förhållande till andra aktörer, såväl offentliga som privata, är oklar. Ökad tydlighet kan uppnås genom att de bägge huvudmännen enas om att ge exportrådet vedertagen associationsrättslig form. För och nackdelar med att ge exportrådet en etablerad status liksom för- och nackdelar med aktiebolag och ideell förening, de former som i första hand är aktuella, redovisas.</P>
<P class="p47 ft1">Kapitel 12 behandlar de problem som är förknippade med att exportrådet utför myndighets uppgifter som finansieras av staten samtidigt som man är en kommersiell aktör. Fördelen med denna</P>
<P class="p48 ft8">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td48"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td49"><SPAN class="p12 ft21">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">kombination är att kvaliteten i utförandet av det statliga basuppdraget, huvudsakligen bestående av exportinformation, väsentligen höjs. Utredningen anser därför inte att exportfrämjandet f.n. skulle gagnas av ett avskiljande av informations- och rådgivningsverksamheten från den kommersiella verksamheten. Nackdelen är att konkurrenssnedvridning kan uppstå. Staten bör motverka nackdelarna genom att främja konkurrensen på exportfrämjandeområdet.</P>
<P class="p50 ft1">Kapitel 13 analyserar inriktningen av det statliga uppdraget och de tjänster som exportrådet tillhandahåller. Verksamhetens inriktning är i huvudsak bra. Utredningens företagsenkät visar att företagen i huvudsak är nöjda med utförandet av exportrådets olika tjänster. Attitydskillnaderna är små mellan olika delar av landet. Mer bör dock göras för små företag, t.ex. i form av lågprisalternativ vid delegationsresor och visst stöd till mässdeltagande.</P>
<P class="p3 ft1">Kapitel 14 behandlar förhållandet mellan exportrådet och utrikesförvaltningen. Exportrådets genom lag tilldelade s.k. funktionella direktivrätt, enligt vilken exportrådet leder och planerar exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen, beskrivs. Det konstateras att direktivrätten bör ligga kvar hos exportrådet, dock under förutsättning att exportrådet avdelar tillräckligt med resurser för att kunna utöva den gentemot samtliga utlandsmyndigheter.</P>
<P class="p4 ft1">Kapitel 15 behandlar styrningen av det statliga basuppdraget. Regeringsbeslutet med riktlinjer för exportrådet för år 2000 analyseras. Det konstateras att det finns brister vad gäller formuleringen av målen för verksamheten och de prioriteringar som skall göras geografiskt och på sakområden. Det konstateras också att det finns utrymme att förbättra avrapporteringen och precisera basuppdraget vad gäller exportrådets myndighetsuppgift.</P>
<P class="p50 ft1">Kapitel 16 behandlar exportrådets samverkan med andra aktörer, samarbetet inom exportcentrum och frågan om samordning av den exportfrämjande verksamheten. Det konstateras att internationaliseringen medfört att antalet exportfrämjande aktörer ökat beroende på att gränserna mellan exportfrämjande och företagsutveckling suddats ut. Erfarenheterna av exportcentra redovisas. Frågan om exportrådets möjligheter att samordna allt statligt exportfrämjande behandlas.</P>
<P class="p51 ft1">Kapitel 17 diskuterar hur eventuella överskott i exportrådets överskott kan disponeras. Exportrådets medlemsprogram berörs också liksom behovet av tillgång till medel för oförutsedda händelser.</P>
<P class="p52 ft8">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft1">Kapitel 18 behandlar frågan om importfrämjande och vilka möjligheter det finns att samordna den exportfrämjande verksamheten med importfrämjandet. Det finns skäl att stödja även importfrämjande. En diskussion förs om var importfrämjande som staten stöder bäst kan bedrivas. Det konstateras att små fördelar står att vinna på att ge importfrämjande uppdrag till exportrådet. Sådant främjande bör i första hand skötas av etablerade importfrämjande organisationer.</P>
<P class="p54 ft1">I kapitel 19 behandlas viss övriga frågor och utredningens iakttagelser.</P>
<P class="p46 ft1">Avsnittet om slutsatser och förslag följer därefter. Slutsatserna har presenterats ovan under respektive kapitel. Nedan listas utredningens förslag.</P>
<P class="p55 ft20">Utredningens förslag</P>
<P class="p56 ft1">De båda huvudmännen bör inleda förhandlingar i syfte att omvandla exportrådet till ett aktiebolag. Det är av stor vikt att exportrådets möjligheter att utföra myndighetsuppgifter inte urholkas. Handelssekreterarnas officiella status utomlands får inte riskeras.</P>
<P class="p57 ft1">Statliga uppdrag utöver basuppdraget på områden där andra än exportrådet har specialkompetens bör normalt upphandlas i konkurrens. Upphandling bör skötas av ett organ med kompetens på området. När så bedöms möjligt bör större uppdrag delas upp i mindre delar eller krav på underkonsulter ställas. Konkurrensen bör också främjas genom att ge konkurrenter tillgång till exportrådets infrastruktur.</P>
<P class="p57 ft1">Exportrådet bör behålla den funktionella direktivrätten över utrikesrepresentationens exportfrämjande. En förutsättning är att exportrådet avsätter tillräckliga resurser för att utföra den gentemot hela utrikesrepresentationen och att exportrådets och UD:s verksamhetsplanering samordnas bättre.</P>
<P class="p57 ft1">Nyanställda på exportrådet och tillträdande handelssekreterare bör ges en mer omfattande introduktion än hittills. UD:s kompetens på det exportfrämjande området bör förbättras. Växeltjänstgöring mellan exportrådet och UD bör uppmuntras. Exportfrämjandekompetens på UD bör samordnas bättre. Styrningen av det statliga uppdraget bör förbättras. Regeringsbeslutet med riktlinjer bör ange tydliga och uppföljningsbara mål för verksamheten samt vilka geografiska och</P>
<P class="p58 ft8">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td48"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td49"><SPAN class="p12 ft21">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft1">sakområden som skall prioriteras. Kraven på återrapportering bör skärpas genom att omfatta uppgifter om fördelningen av det statliga medlen mellan olika länder och kontor liksom vilka resurser som går åt för uppdraget. Det statliga uppdraget bör särredovisas i exportrådets årsredovisning. Redogörelser för hur exportrådets verksamhet bidrar till tillväxt och konkurrenskraft bör inte enbart läggas på exportrådet utan också på en oberoende part.</P>
<P class="p60 ft1">Exportrådet bör, inom ramen för det statliga uppdraget, anmodas regelbundet inkomma med långsiktiga bedömningar av strategiska exportmarknader.</P>
<P class="p61 ft1">Andra aktörer som bedriver exportfrämjande verksamhet finansierad av staten bör samråda med exportrådet om detta. Staten bör i regleringsbrev till andra aktörer tillse att så sker. Utredningen bedömer att exportrådet därutöver inte bör agera som samordnare.</P>
<P class="p61 ft1">De möjligheter till export som Sida´s och Swedfunds verksamhet skapar bör tas tillvara. Det statliga uppdraget bör preciseras i detta avseende.</P>
<P class="p62 ft1">En noggrann utvärdering bör göras innan nya medel tilldelas för exportcentrum.</P>
<P class="p59 ft1">Exportrådets nya <NOBR>Sverige-verksamhet</NOBR> bör utvärderas efter två till tre år. I det sammanhanget kan frågan om formerna för dennas samverkan med bl.a. den nya näringslivsutvecklingsmyndigheten övervägas.</P>
<P class="p62 ft1">Små och medelstora företag bör i högre utsträckning än idag vara representerade i styrelsen. Vidare bör i styrelsen ingå någon person med kännedom om allmän företagsutveckling. UD bör som huvudman ha en egen ordinarie representant i styrelsen. En över gräns bör fastställas för den period man kan sitta i styrelsen. Av staten utsedda styrelseledamöter bör instrueras bättre.</P>
<P class="p60 ft1">Staten bör utöka stödet till importfrämjande verksamhet. Denna bör finansieras inom befintliga medel för allmän företagsutveckling. Det mest ändamålsenliga är att importfrämjandet hanteras av organisationer som är etablerade och redan bedriver sådan verksamhet. Exportrådet bör ges ett tydligare uppdrag att hantera inkommande importförfrågningar.</P>
<P class="p63 ft8">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p64 ft23"><SPAN class="ft0">1</SPAN><SPAN class="ft22">Exportrådsutredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p65 ft20"><SPAN class="ft20">1.1</SPAN><SPAN class="ft24">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Vid regeringssammanträdet den 14 oktober 1999 bemyndigade regeringen statsrådet Pagrotsky att tillkalla en utredare med uppdrag att se över den del av det statliga exportfrämjandet som sker genom Sveriges exportråd. Sveriges exportråd skapades den 1 juli 1972 efter riksdagsbeslut genom ett avtal mellan de båda huvudmännen staten och Sveriges Allmänna Exportförening. Sveriges exportråd är statens centrala exportfrämjande organ.</P>
<P class="p50 ft1">Översynen skulle omfatta rådets utlands- och hemmaorganisation, inklusive den regionala närvaron i Sverige och förhållandet till utrikesförvaltningen och andra aktörer. Analysen skulle visa om det statliga uppdraget överensstämmer med samhällsekonomiska mål och företagens behov i olika delar av landet. Vidare skulle samarbetet mellan exportrådets båda huvudmän, respektive andra aktörer som främjar exporten belysas.</P>
<P class="p50 ft1">Utredaren skulle också redogöra för eventuella problem som hänger samman med att exportrådet erhåller intäkter dels från staten, dels från näringslivet genom försäljning av tjänster till svenska företag.</P>
<P class="p66 ft1">Förslag till åtgärder och förbättringar skulle presenteras med utgångspunkt från ett oförändrat statligt basanslag. Utredaren skulle också analysera behovet av en omfördelning inom ramen för de sammanlagda resurser som staten anslår till exportfrämjande verksamhet. Om förslag med kostnadskonsekvenser lämnades, skulle förslag till finansiering anges. De små och medelstora företagens behov, arbetsförhållanden, konkurrensförmåga och exportförutsättningar skulle särskilt uppmärksammas.</P>
<P class="p51 ft18">Utredningen skulle ta del av tidigare och pågående utredningar om exportfrämjande, göra jämförelser med andra länders system för exportfrämjande och beakta EU:s statsstödsregler.</P>
<P class="p36 ft8">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådsutredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft1">Utredaren skulle särskilt behandla följande frågor:</P>
<P class="p68 ft1">Har det statliga uppdraget till exportrådet en lämplig inriktning mot bakgrund av samhällsekonomiska överväganden och företagens önskemål i olika delar av landet? Bör inriktningen ändras eller kompletteras?</P>
<P class="p69 ft1">Bör exportrådet ha en tydligare samordningsroll för de statliga exportsatsningarna som samtliga exportfrämjande aktörer i Sverige bedriver? Vad bör det i så fall innebära?</P>
<P class="p69 ft1">Behöver arbetsfördelningen mellan exportrådet, projektexportsekretariatet och UD:s näringslivsfrämjare klargöras bättre?</P>
<P class="p70 ft1">Hur fungerar den regionala exportfrämjarorganisationen – Exportcentra? Finns behov av förändringar?</P>
<P class="p69 ft1">Hur har exportrådet hittills anpassat sig till de nya arbetsformer och samverkansrelationer som arbetet med regionala tillväxtavtal förutsätter? Tillvaratas exportrådets kunnande på ett bra sätt?</P>
<P class="p70 ft1">Finns det skäl att precisera det statliga uppdraget för att därmed tydliggöra statens roll som beställare av exportfrämjande tjänster?</P>
<P class="p71 ft18">Har utrikesförvaltningen avsatt tillräckliga resurser för samarbete med exportrådet?</P>
<P class="p72 ft1">Har exportrådet inom ramen för det statliga uppdraget avsatt tillräckliga resurser för samarbete med utrikesförvaltningen?</P>
<P class="p72 ft1">I vilken utsträckning arbetar exportrådet inom ramen för det statliga uppdraget med långsiktiga nationella strategiska exportfrämjandesatsningar? Finns det ett behov av att utveckla sådant arbete?</P>
<P class="p57 ft1">Bör exportrådet i annan omfattning än idag inom ramen för det statliga uppdraget satsa på <NOBR>Sverige-manifestationer,</NOBR> t.ex. utställningar, och vad skulle detta i så fall få för konsekvenser för andra delar av det statliga uppdraget?</P>
<P class="p72 ft1">Finns anledning att förändra sammansättningen av rådets styrelse och vilka arbets- och styrformer tillämpas för att leda rådets verksamhet? I vilken omfattning och i vilka former utnyttjar exportrådet de båda huvudmännen som en resurs i det operativa arbetet?</P>
<P class="p57 ft1">Hur dras gränsen mellan den statligt finansierade verksamheten och övrig verksamhet?</P>
<P class="p69 ft1">Tillhandahåller exportrådet den marknads- och landinformation som företagen efterfrågar?</P>
<P class="p73 ft8">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td51"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådsutredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft1">Tillhandahåller exportrådet tjänster som är av särskilt intresse för mindre och medelstora företag som behöver råd och hjälp i sin internationalisering? Finns det anledning att utveckla nya tjänster och/eller arbetsmetoder?</P>
<P class="p75 ft1">Vilken flexibilitet och handlingsberedskap har exportrådet att möta snabba förändringar på marknaden eller andra omvärldsförändringar, som kan generera nya exportmöjligheter för svenska företag?</P>
<P class="p75 ft1">Bör samarbete och allianser med statliga och privata exportfrämjande aktörer (t.ex. NUTEK, exportfrämjare och projektexportsekretariatet, privata exportkonsulter, handelskammare) stimuleras i större utsträckning, såväl på utlandsmarknaden som i Sverige? På vilka sätt kan detta ske?</P>
<P class="p76 ft1">I vilken omfattning arbetar rådet med frågor som inte direkt rör exportfrämjande, men är handelsrelaterade, t.ex. logistikplanering, utbildning? Vilken analys och rekommendation kan göras kring rådets fortsatta engagemang i sådan verksamhet?</P>
<P class="p75 ft1">Vilka möjligheter finns att samordna den importfrämjande verksamhet som idag finns i Sverige med den exportfrämjande?</P>
<P class="p77 ft18">I vilken omfattning medverkar exportrådet till – eller skulle exportrådet kunna medverka till – att antalet svenska exportföretag ökar och att detta sker i hela landet?</P>
<P class="p78 ft1">Utredningen har definierat frågeställningar kring exportrådets dubbla <NOBR>uppgifter-myndighetsuppdrag</NOBR> parallellt med aktiviteter på en konkurrensutsatt marknad som en central fråga. Utredningen har vidare ansett att det ingår i uppdraget att lämna synpunkter på det förhållandet att exportrådet inte har någon etablerad associationsrättslig form.</P>
<P class="p5 ft1">Direktiven bifogas i sin helhet som bilaga 1.</P>
<P class="p79 ft20"><SPAN class="ft20">1.2</SPAN><SPAN class="ft24">Utredningens arbete</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Utredningen har arbetat utåtriktat och aktivt sökt kontakt med aktörer som kunnat ge information om och synpunkter på de olika frågor som tas upp i direktiven.</P>
<P class="p50 ft1">I ett inledande skede sändes direktiven ut till ett par hundra adressaterdäribland näringslivsorganisationer, andra statliga aktörer inom näringslivsutvecklingsområdet, samtliga utlandsmyndigheter m.fl. med en inbjudan att inkomma med allmänna</P>
<P class="p81 ft8">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådsutredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1">synpunkter på frågor som tas upp i direktiven. Som en reaktion på detta utskick erhölls ett femtiotal svar.</P>
<P class="p46 ft1">Utredningen har vidare haft möten i Sverige med näringslivsorganisationer, centrala och regionala aktörer på främjandeområdet liksom med andra organisationer som kan vara betydelsefulla för exportfrämjandet. Utredningen har också träffat ett antal företag för att direkt av från dessa inhämta synpunkter och erfarenheter av främst det statliga exportfrämjandet genom exportrådet. Dessa träffar har innefattat både kunder och icke kunder hos exportrådet, både små och medelstora och stora företag samt konkurrenter till exportrådet vad gäller konsultverksamheten. Utredningen har också haft kontakt med organisationer som arbetar med importfrämjande. Utredningen har haft möten i Stockholm, Malmö, Göteborg, Örebro, Västerås, Uppsala, Falun och Östersund.</P>
<P class="p47 ft1">Utredningen har i olika konstellationer företagit studieresor till andra länder, dels för att studera det svenska exportfrämjandet, dels för att få information om respektive lands system för exportfrämjande. Följande platser har besökts: Bangkok, Berlin, Dublin, Helsingfors, Köpenhamn, London, Kairo, Tokyo samt Chicago, Los Angeles, New York och Washington.</P>
<P class="p46 ft1">Utredningen har genomfört fyra enkäter. En större telefonintervjuenkät har utförts av företaget AB Stelacon på uppdrag av utredningen och exportrådet för att få in synpunkter på exportrådet från ett representativt urval exporterande företag i olika delar av landet och i olika branscher, De tre andra enkäterna har genomförts av utredningen själv och har omfattat 1) frågor till vissa ambassader om dessas samarbete med exportrådet m.m, 2) frågor till handelssekreterarkontoren om dessas arbete med det statliga uppdraget m.m. och 3) frågor till vissa ambassader om respektive värdlands exportfrämjande.</P>
<P class="p47 ft1">Utredningen har också varit i kontakt med myndigheter och organ som kunnat lämna synpunkter på olika principiella frågeställningar, t.ex. konkurrensfrågor och upphandling. Utredningen har begärt in yttranden rörande konkurrensfrågor från Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och Konkurrensrådet. Yttrande inkom från NOU.</P>
<P class="p83 ft1">Utredningen har tagit del av tidigare utredningar om exportfrämjande m.m. och varit i kontakt med utredningarna om export av statligt förvaltningskunnande, form och design samt Sveriges politik för global utveckling.</P>
<P class="p84 ft1">Utredningen har haft en enkel hemsida som bl.a. innehållit direktiven.</P>
<P class="p48 ft8">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td50"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td51"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådsutredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft1">Utredningen har haft nio möten med sina experter. Utredningen har under hela uppdragets genomförande haft ett</P>
<P class="p86 ft18">särskilt stort antal kontakter med exportrådet, exportföreningen och utrikesförvaltningen.</P>
<P class="p87 ft1">Utredningen vill härmed framföra ett stort tack till alla dem som på olika sätt bistått utredningen.</P>
<P class="p88 ft8">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p89 ft23"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft22">Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin</SPAN></P>
<P class="p65 ft20"><SPAN class="ft20">2.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">I detta kapitel redogörs inledningsvis kortfattat för Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin. Därefter beskrivs exportfrämjandet och dess koppling till annat främjande och näringslivsutveckling. Slutligen redovisas kortfattat de internationella och EU- regler som finns rörande subventioner och statligt stöd.</P>
<P class="p90 ft20"><SPAN class="ft20">2.2</SPAN><SPAN class="ft24">Exportens roll i ekonomin och Sveriges utrikeshandel</SPAN></P>
<P class="p91 ft1">Ett litet land som Sverige är för sitt välstånd och sin välståndsutveckling mycket beroende av ett omfattande ekonomiskt utbyte med omvärlden. En alltför hög grad av självförsörjning innebär slöseri med ekonomiskt knappa resurser eftersom ett land av Sveriges storlek inte har någon rimlig möjlighet att på ett effektivt sätt producera den mångfald av varor och tjänster som efterfrågas. Det höga svenska välståndet bygger till stor del på att Sverige under en lång följd av år kunnat dra fördel av den internationella arbetsfördelningen.</P>
<P class="p92 ft1">Att exportera över huvud taget eller att exportera mycket är inget självändamål utan ett sätt att få medel så att man kan importera, dvs. tillgodose det behov av varor och tjänster som man själv inte kan tillverka på ett effektivt sätt. Det är därför inte riktigt, som ibland görs, att betrakta export som något viktigare och ”finare” än import. Båda fyller en lika viktig roll för att skapa välstånd och sysselsättning.</P>
<P class="p92 ft1">Sverige har en mycket omfattande handel med omvärlden. Detta kan illustreras på olika sätt. Utrikeshandeln med varor och tjänster uppgick 1999 till hela 1,615 mdkr, därav export 864 mdkr och import 751 mdkr. Av exporten var 701 mdkr varu- och 163 mdkr</P>
<P class="p44 ft8">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p12 ft9">Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1">tjänsteexport. Av importen var 566 mdkr varu- och 185 mdkr tjänsteexport. Varuhandeln gav således ett betydande överskott- 135 <NOBR>mdkr-medan</NOBR> tjänstehandeln gav ett underskott på 22 mdkr. Utrikeshandeln har under senare år ökat både i absoluta och relativa tal.</P>
<P class="p84 ft2">Utrikeshandeln uttryckt som andel av BNP <SPAN class="ft1">uppgick 1999 till drygt </SPAN>80 %, <SPAN class="ft1">av BNP, därav export </SPAN>44 % <SPAN class="ft1">och import </SPAN>37 %. <SPAN class="ft1">Utrikeshandelns andel av BNP är för Sveriges del betydligt högre än för de stora industriländerna men lägre än för vissa jämförbara länder, t.ex. Belgien, Nederländerna eller Österrike.</SPAN></P>
<P class="p93 ft1">Sveriges varu- och tjänstehandel <NOBR>1993–1999(mdkr,</NOBR> andel av</P>
<P class="p94 ft1">BNP i %)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr11 td54"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td55"><SPAN class="p95 ft25">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td56"><SPAN class="p95 ft25">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td56"><SPAN class="p95 ft25">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td56"><SPAN class="p95 ft25">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td55"><SPAN class="p95 ft25">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td56"><SPAN class="p95 ft25">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td56"><SPAN class="p95 ft25">1999</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft26">Varuexport</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">472</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">568</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p96 ft26">569</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">633</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">675</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">701</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft26">Varuimport</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">334</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">399</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">461</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p96 ft26">449</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">545</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">545</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">566</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft26">Varuhandel</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">722</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">871</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">1,029</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">1,018</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">1,178</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">1,220</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">1,267</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft25">Andel av BNP</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft25">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft25">55</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft25">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p96 ft25">58</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft25">65</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft25">65</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft25">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft26">Tjänsteexport</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">110</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">115</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p96 ft26">115</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">136</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">151</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft26">Tjänsteimport</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">108</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">119</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p96 ft26">123</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">150</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">169</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p14 ft26">Tjänstehandel</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">199</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">218</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">234</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p96 ft26">238</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p18 ft26">286</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">350</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft26">348</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p14 ft25">Andel av BNP</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p18 ft25">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft25">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft25">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p96 ft25">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p18 ft25">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft25">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft25">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td60"><SPAN class="p14 ft26">Varu- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td61"><SPAN class="p18 ft26">921</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td62"><SPAN class="p18 ft26">1,089</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td62"><SPAN class="p18 ft26">1,263</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td62"><SPAN class="p18 ft26">1,256</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td61"><SPAN class="p18 ft26">1,464</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td62"><SPAN class="p18 ft26">1,570</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td62"><SPAN class="p18 ft26">1,615</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p14 ft26">tjänstehandel</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><SPAN class="p14 ft26">Andel av BNP</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p18 ft25">61</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft25">69</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft25">74</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p96 ft25">72</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td58"><SPAN class="p18 ft25">81</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft25">84</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td59"><SPAN class="p18 ft25">82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft26"><SPAN class="ft25">Källa</SPAN>: Kommerskollegium</P>
<P class="p98 ft1">Ett annat uttryck för exportens betydelse i ekonomin är att ca hälften av den svenska industriproduktionen säljs till utlandet. Betydelsen av exporten och importen för olika branscher liksom olika företag varierar självfallet kraftigt men har ökat. Sverige är trots sin litenhet en betydande handelsnation, även i ett globalt perspektiv. År 1997 var Sverige världens 17:e största varuexportör och 20:e största varuimportör.</P>
<P class="p47 ft2">Antalet företag som är engagerade i utrikeshandeln <SPAN class="ft1">är betydande och ökar. Enligt den senaste statistik som finns tillgängligfrån 1994- fanns då 45.000 export- och 71.000 importföretag. En</SPAN></P>
<P class="p99 ft8">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr8 td63"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p12 ft21">Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft1">mycket stor del av <NOBR>dessa-närmare</NOBR> 36.000 <NOBR>export-och</NOBR> närmare 57.000 importföretag hade dock ett exportrespektive importvärde under 1 mkr. Dessa många företag stod för knappt 1 % respektive 2 % av exporten/importen. De 50 största exportörerna respektive importörerna stod å andra sidan för hela 43 % respektive 31 % av exporten respektive importen.</P>
<P class="p101 ft1">De 50 största koncernerna (företagsgrupper med över en mdkr i varuexportomsättning) stod enligt samma statistik för 65 % av varuexportvärdet medan motsvarande på importsidan där det fanns 45 företag med mer än en mdkr i varuimportomsättning låg på lägre nivå, 41 %. De fem största företagsgrupperna var mycket betydande i exporten och stod 1994 för hela 26 % av varuexportvärdet. Företaget Ericsson är idag Sveriges största exportör och beräknas ensam stå för mellan 10 % och 15 % av varuexporten.</P>
<P class="p102 ft1">Ovanstående visar att stora företag står för en betydande, dock krympande, del av exporten. Det är samtidigt viktigt att framhålla att många små och medelstora företag är indirekta exportörer genom att de är underleverantörer. Samarbete med utlandet blir viktigare än tidigare för dessa företag, som måste förbättra sin kompetens och konkurrenskraft.</P>
<P class="p103 ft1">Sveriges export och import 1999 fördelad på regioner (andel i %)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p104 ft27">Export</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td66"><SPAN class="p104 ft27">Import</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td67"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td67"><SPAN class="p14 ft27">EU</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">58</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><SPAN class="p14 ft27">Övriga. Europa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p105 ft28">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p105 ft28">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td67"><SPAN class="p14 ft27">Amerika</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td67"><SPAN class="p14 ft27">Asien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td67"><SPAN class="p14 ft27">Afrika, Oceanien m.fl.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td67"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td67"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft27">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft27">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft27">Källa</SPAN>: Kommerskollegium</P>
<P class="p100 ft1">De <SPAN class="ft2">största exportmarknaderna </SPAN>finns i Sveriges närhet, i Norden och övriga Västeuropa. Europa totalt svarar för ca 75 % av exportvärdet. EU ensamt står för knappt 60 % och övriga Europa för ca 15 %. Viktigaste marknader utanför Europa är länder i Amerika, främst USA, med närmare 13 % av exportvärdet och Asien, där Japan är största marknad, med knappt 9 %. Av Sveriges tolv största marknader finns tio i Europa medan de andra två är USA och</P>
<P class="p107 ft8">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p12 ft9">Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1">Japan. De fem största exportmarknaderna är i ordning Tyskland, Storbritannien, USA, Norge och Nederländerna.</P>
<P class="p108 ft1"><SPAN class="ft2">På importsidan </SPAN>är Europas andel f.n. ca 83 % varav EU står för knappt 70 %. Viktigaste leverantörsregioner utanför Europa är Asien, där Kina och Japan är viktigast, med knappt 9 % och Amerika, där USA är klart störst, med ca 7,5 %. Av Sveriges tolv största leverantörsländer finns återigen tio i Europa, vartill kommer USA och Japan. De fem största länderna är i ordning Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Norge och Danmark.</P>
<P class="p84 ft18">De 20 största exportmarknaderna och leverantörsländerna återfinns i bilaga 8.</P>
<P class="p108 ft1">I exporten är verkstadsvaror den mest betydande gruppen och står för 55 % av det totala värdet. Största undergrupper är elektrovaror och datorer med 21 %, följt av maskiner med 15 % och vägfordon med 12 %. Näst viktigaste grupp är skogsvaror med knappt 14 % där papper svarar för mer än hälften. Därefter följer kemivaror med knappt 11 % där läkemedel står för nästan hälften.</P>
<P class="p46 ft1">På importsidan är bilden delvis annorlunda. Störst är även här verkstadsvaror med 50 %. De viktigaste grupperna är desamma som för exporten, elektrovaror och datorer- 20 %, maskiner 12 % och vägfordon- 10 %. Därefter följer övriga varor med 21 % där bl.a. livsmedel och tekovaror och skor ingår med 7 % respektive 6 %. Därefter följer kemivaror med 12 %. I övrigt kan noteras att siffran för energivaror är högre på importsidan men ändå ganska blygsam, bara knappt 6 % för närvarande.</P>
<P class="p109 ft1">Enligt utredningen Staten och <NOBR>exportfinansieringen-SOU</NOBR> <NOBR>1998:3-är</NOBR> en betydande del av exporten, 52 %, intern försäljning i olika företagsgrupper. Man kan dela upp exporten också enligt andra kriterier. Ett sådant kriterium är hur exporten finansieras, ett annat vem som är köpare (offentliga eller privata rättssubjekt), ett tredje karaktären på exporten ur någon synpunkt (t.ex. enkel leverans eller projektförsäljning) och ett fjärde typ av marknad <NOBR>(i-,</NOBR> u- eller östland eller <NOBR>när-/fjärrmarknad).</NOBR> I detta sammanhang kan man också nämna <NOBR>motköps-eller</NOBR> kompensationsaffärer, t.ex. i samband med större inköp av försvarsmateriel. Sådana inköp kan i vissa lägen bidra till ökad export. Den roll som staten kan spela för att främja export varierar beroende på vilken typ av export det är fråga om.</P>
<P class="p110 ft1">Avslutningsvis kan det finnas skäl att kort säga något om begreppen export och import. I dagligt tal avser dessa utförsel till respektive införsel från alla länder. Eftersom Sverige numera utgör en del av EU:s inre marknad för bl.a. varor och tjänster, är sådan</P>
<P class="p111 ft8">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr8 td63"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p12 ft21">Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">ut- och införsel inom EU i tullteknisk mening inte längre att betrakta som export eller import. Utredningen har ändå valt att i detta betänkande använda dessa begrepp både för <NOBR>EU-länder</NOBR> och andra länder.</P>
<P class="p112 ft20"><SPAN class="ft20">2.3</SPAN><SPAN class="ft24">Exportfrämjande, annat främjande och näringslivsutveckling</SPAN></P>
<P class="p91 ft1">Exportfrämjande innefattar åtgärder som privata och offentliga aktörer genomför eller finansierar i syfte att nå ut på exportmarknaden eller i syfte att öka exporten.</P>
<P class="p3 ft1">Med <SPAN class="ft2">statligt exportfrämjande </SPAN>avses i detta betänkande insatser som statliga organ genomför eller hel- och delfinansierar för att öka svenska företags förmåga att sälja utomlands men också för att öka deras utlandsförsäljning. Ofta används idag begreppet internationalisering vilket är ett vidare begrepp än export. Det omfattar t.ex. även etablering utomlands. Utredningen har haft som huvuduppgift att granska det statliga exportfrämjande stöd som ges via exportrådet. Statligt finansiellt stöd i form av statsstödda exportkrediter, exportkreditgarantier eller riskkapital behandlas inte närmare i detta betänkande.</P>
<P class="p51 ft1">Det statliga exportfrämjandet omfattar aktiviteter av skilda slag. Det kan t.ex. avse: 1) att skapa intresse för export, 2) att allmänt höja företagens kompetens genom utbildning (t.ex. i kulturskillnader m.m.), 3) att tillhandahålla information (t.ex. om tullar, skatteregler, upphandling, etablering m.m.). Det kan också handla om mer 4) handfast stöd i samband med aktiviteter utomlands (t.ex. deltagande i mässor, delegationsresor, sökande efter agent m.m.) samt 5) mer omfattande insatser (t.ex. marknadsanalyser ellerundersökningar). Detta främjande kan vara generellt och avse alla typer av företag eller särskilt inriktat på företag av en viss storlek, vissa sektorer eller vissa delar av landet. I Sveriges fall utgår stödet som en kombination av generella och riktade åtgärder. Huvuddelen av exportansträngningar utförs av företagen med egna resurser och utan medverkan av offentliga aktörer. Det av staten finansierade stödet till exporten är således ett komplement till den verksamhet som företagen själva bedriver.</P>
<P class="p113 ft1">Det statliga exportfrämjandet kan ses som en del av det totala statligt finansierade <NOBR><SPAN class="ft2">Sverige-främjandet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft2"> </SPAN>som också innefattar allmän <NOBR>Sverige-information,</NOBR> investeringsfrämjande, turism, kultur m.m. Det allmänna <NOBR>Sverige-främjandet</NOBR> kan ha en positiv effekt på</P>
<P class="p44 ft8">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p12 ft9">Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft1">exportfrämjandet om det lyckas skapa en positiv <NOBR>Sverige-bild</NOBR> eller om fördelaktiga associationer till det som är svenskt spiller över på exporten.</P>
<P class="p108 ft1">Exportfrämjandet kan också ses som en del av ett <SPAN class="ft2">handelsfrämjande </SPAN>som också innefattar främjande av import. Utredningen behandlar också kortfattat importfrämjande. Statligt importfrämjande omfattar insatser som statliga organ genomför eller hel- eller delfinansierar för att främja import till Sverige.</P>
<P class="p46 ft1">Det kan i sammanhanget finnas skäl att framhålla att det utan jämförelse viktigaste sättet för staten att främja såväl export som import är genom arbetet att utveckla EU:s inre marknad och det allmänna handelspolitiska arbetet. Skapandet av enklare och mindre restriktiva regler och procedurer genom inremarknadsarbetet är mycket betydelsefullt för att främja handeln inom <NOBR>EU-området</NOBR> som ju är den viktigaste regionen i utrikeshandeln. Även det handelspolitiska arbetet är av stor vikt. Detta går ut på att genom tydliga regler och villkor underlätta utrikeshandeln i båda riktningar. Efter Sveriges <NOBR>EU-inträde</NOBR> ligger ansvaret för att föra handelspolitiska förhandlingar med länder utanför EU på den europeiska kommissionen.</P>
<P class="p110 ft1">Stöd till exportfrämjande kan också sägas vara en del av den allmänna <SPAN class="ft2">näringslivsutvecklingen</SPAN>. Fler och växande företag är ett viktigt mål för regeringens politik för att skapa bättre förutsättningar för ökad tillväxt och sysselsättning. Regeringen arbetar inom en rad områden för att främja näringslivsutvecklingen, bl.a. med konkurrensfrågor, regelförenkling, kapitalförsörjning, förbättrad information och service från myndigheter samt kompetensutvecklingsfrågor. Arbete för att stimulera företagande och förnyelse bygger i hög grad på att säkerställa goda basvillkor. Regelförenkling är en viktig del av detta arbete liksom åtgärder för att få tillstånd effektivare konkurrens. Företagsfrämjande åtgärder bedrivs också genom rådgivning, olika projekt och bidrag. Inom denna verksamhet tillhandahåller staten mötesplatser och arbetar med att initiera och samordna olika nätverk. Mycket av denna näringslivsutveckling sker på regional och lokal nivå.</P>
<P class="p114 ft8">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr8 td63"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p12 ft21">Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft20"><SPAN class="ft20">2.4</SPAN><SPAN class="ft24">Det internationella regelverket och EU:s regler</SPAN></P>
<P class="p116 ft3"><SPAN class="ft3">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft29">Inledning</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Det finns på internationell nivå vissa regler avseende utrikeshandel som antingen har till syfte att underlätta det ekonomiska utbytet eller att fastställa vilka regler som skall gälla i olika avseenden. Dessa kan t.ex. avse tullar, kvantitativa restriktioner, dumpning, standards och normer, säkerhetsbestämmelser och subventioner. På global nivå finns olika <NOBR>WTO-avtal</NOBR> (WTO=World Trade Organization) men det finns också bilaterala och regionala avtal om t.ex. frihandel som innehåller liknande bestämmelser. Vad gäller EU, som för övrigt är part i <NOBR>WTO-avtalen</NOBR> och en mängd olika bilaterala och andra handelsavtal, finns bl.a. bestämmelser om statsstöd. Det finns också en mängd olika <NOBR>EU-bestämmelser</NOBR> som tillsammans utgör regelverket för EU:s inre marknad. Nedan berörs kortfattat de <NOBR>WTO-,</NOBR> OECD- (Organization for Economic Cooperation and Development) och <NOBR>EU-regler</NOBR> som närmast kan anses vara tillämpliga på statligt stöd till exportfrämjande.</P>
<P class="p117 ft3"><SPAN class="ft3">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft29">WTO och </SPAN><NOBR>OECD-regler</NOBR></P>
<P class="p80 ft1">Internationellt regleras villkoren för användningen av offentligt stöd (subventioner) i tre avtal WTO:s subventionsavtal, WTO:s flygindustriavtal samt OECD:s <NOBR>consensus-överenskommelse</NOBR> som avser statsstödd exportfinansiering. Vad gäller stöd till allmänt exportfrämjande är det ovannämnda subventionsavtal som i första hand skulle kunna anses tillämpligt. Avtalet fastställer vad som i avtalets mening utgör en subvention. Ett kriterium är att stödet är selektivt. Det anges också vad som utgör s.k. förbjudna stöd. Dessa är antingen stöd som bestäms av exportresultat eller stöd till förmån för användning av inhemska framför importerade varor. Exempel på sådant stöd ges i texten. Allmänt stöd till exportfrämjande av det slag som exportrådet erbjuder är inte förbjudet enligt avtalet, enligt den tolkning som Sverige och många andra länder gjort. Inget fall där detta har ifrågasatts har veterligen varit uppe till allmän diskussion eller varit föremål för tvist i WTO.</P>
<P class="p118 ft8">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p12 ft9">Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft3"><SPAN class="ft3">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft30">EU:s statsstödsregler</SPAN></P>
<P class="p120 ft1">Sverige omfattas genom medlemskapet i EU av de gemenskapsbestämmelser som reglerar möjligheterna at lämna offentligt stöd till näringslivet. De s.k. statsstödsreglerna i fördragets artiklar 87 och 88 begränsar möjligheterna för såväl staten som kommuner att lämna stöd inom vissa givna ramar. Kommissionen måste godkänna stödåtgärder innan de införs. Det enda undantaget från denna regel gäller s.k. försumbart stöd. Detta definieras som stöd på högst 100.000 EUR (=ca 850.000 kr) per företag och treårsperiod.</P>
<P class="p54 ft1">Kommissionen kan godkänna stöd för vissa ändamål som anses ligga inom gemenskapens intresse. Det gäller huvudsakligen vissa utpekade stöd till små och medelstora företag, stöd till forskning och utveckling, stöd för miljöförbättrande åtgärder, stöd för utbildning och sysselsättning samt stöd för utveckling av företag i regionala stödområden. I vissa fall kan kommissionen även godkänna stöd för undsättning och omstrukturering av företag i kris.</P>
<P class="p84 ft1">En princip är att stöd endast får lämnas till <NOBR>investerings-,</NOBR> inte driftskostnader. Dock finns undantag som möjliggör driftsstöd i vissa fall, t.ex. transportstöd inom delar av EU och skattelättnader vid miljöåtgärder.</P>
<P class="p108 ft1">Svenska statliga aktörers stödgivning har anpassats till EU:s krav. För kommunerna har EU:s krav inte inneburit någon förändring, eftersom kommunallagen inte tillåter stöd till enskilda annat än i undantagsfall. I den mån kommunalt stöd som faller under <NOBR>EU-fördragets</NOBR> statsstödsregler ändå skulle lämnas föreligger en lagstadgad skyldighet att förhandsanmäla detta till regeringen, som sedan ansvarar för att anmälan sker till kommissionen i formell ordning.</P>
<P class="p84 ft1">EU:s regler innehåller inte något förbud mot exportfrämjande åtgärder av allmän karaktär. Stöd till enskilda företag som faller under artikel 87.1 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> måste emellertid utformas så att det står i överensstämmelse med statsstödsreglerna, oavsett om syftet är allmänt exportfrämjande eller andra ändamål som en medlemsstat prioriterar. När det gäller exportfrämjande kan t.ex. bestämmelserna om s.k. mjukt stöd (subventionerad konsulthjälp) för små och medelstora företag utnyttjas eller också de ovannämnda reglerna om försumbart stöd.</P>
<P class="p47 ft18">När det gäller utnyttjandet i medlemsstaterna av reglerna om försumbart stöd bör noteras att <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> kommit att</P>
<P class="p121 ft8">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr8 td63"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p12 ft21">Sveriges utrikeshandel och dess roll i ekonomin</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft1">lägga större vikt vid en fungerande nationell kontroll av bestämmelsernas tillämpning.</P>
<P class="p123 ft8">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<P class="p124 ft23"><SPAN class="ft0">3</SPAN><SPAN class="ft22">Tidigare utredningar, rapporter och propositioner</SPAN></P>
<P class="p65 ft20"><SPAN class="ft20">3.1</SPAN><SPAN class="ft24">Utredningar och rapporter</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Flera utredningar/rapporter som berör exportfrämjandet och exportrådet har genomförts sedan den förra större utredningen (Statens roll vid främjande av export, SOU 1991:3) genomfördes. Vidare har andra utredningar gjorts som visserligen inte behandlar exportfrämjande men som tagit upp andra frågor, t.ex. konkurrensfrågor, som är relevanta för exportrådsutredningen.</P>
<P class="p50 ft1"><SPAN class="ft2">RRV </SPAN>gjorde 1996 en effektivitetsrevision som resulterade i rapporten ”Statliga insatser för att främja export från små och medelstora företag”. Syftet var att undersöka om det statliga och statligt stödda exportfrämjandet var effektivt utformat. Revisionen gjordes några år efter det att beslut fattats om hur exportfrämjandet borde utformas (prop. 1991/92:108, 1991/92:NU 23), inbegripet att exportrådets anslag skulle halveras. I rapporten konstaterades bl.a. att den renodling av uppgifter och roller som eftersträvats inte kommit till stånd och att fler aktörer i stället tillkommit. Detta hade skett genom beslut både på central och regional nivå. Exportfrämjande uppgifter hade lagts också på andra aktörer än exportrådet och ALMI. Aktörerna agerade oberoende av varandra och det förekom dubbelarbete och överlappningar. Det saknades en sammanhållande kraft. Samtidigt utfördes vissa tjänster knappast alls. RRV ansåg att många aktörer var små och hade begränsade resurser vilket gjorde exportfrämjandet sårbart. Tilldelningen av medel styrdes också av andra motiv än exportpotentialen, t.ex. regionala hänsyn. Tillkomsten av EU:s strukturmedel hade förstärkt den regionala profilen på exportfrämjandet och förstärkte tendensen till uppsplittring. RRV konstaterade vidare att de totala resurserna för exportfrämjande ökat under perioden trots att exportrådets ordinarie anslag halverats. Ökningen hade enligt RRV bidragit till att insatserna till stor del kommit att koncentreras på att utveckla företagen till</P>
<P class="p125 ft8">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Tidigare utredningar, rapporter och propositioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1">exportörer medan åtgärder för att främja <NOBR>Sverige-bilden</NOBR> utomlands minskat.</P>
<P class="p108 ft1">RRV ansåg inte att mängden aktörer lett till ett utbud som bättre tillgodosåg företagens behov. Detta berodde på att det till stor del var samma tjänster som erbjöds. Däremot var debiterings- och subventionsvillkoren olika vilket innebar att aktörerna delvis konkurrerade om kunder. RRV ansåg att man borde överväga att stärka exportrådets roll som det centrala och sammanhållande organet</P>
<P class="p126 ft1">Ett par år senare fick <SPAN class="ft2">konsulten Henry Tham </SPAN>i uppdrag av exportrådet att kartlägga vilka aktörer som erbjöd statligt finansierade tjänster inom exportfrämjandet. Tham presenterade i december 1998 sin rapport ”Statliga och statligt finansierade aktörer inom exportfrämjandet”. Tham identifierade på central nivå åtta statliga och statligt hel- och delfinansierade aktörer med exportfrämjande verksamhet. Därutöver fanns privata konsultbolag som genomförde uppdrag som finansierades med statliga och/eller <NOBR>EU-medel.</NOBR> På regional nivå fanns tio aktörer. På utlandsmarknaderna fanns sju typer av aktörer. Alla förekom dock inte på samma marknader. UD, EG:s strukturfonder, handelskammare, vissa exportcentra och Euro Info Centre <NOBR>(EIC)-kontor</NOBR> hade ökat sina aktiviteter liksom kommuner och landsting. Genomgången visade att många aktörer hade likartade roller och uppgifter. Mycket av det dubbelarbete på regional nivå som RRV pekat på i ovannämnda rapport fanns kvar. Flera aktörer hade huvuduppgifter inom t.ex. allmän företagsutveckling och exportrådgivning. Viss renodling hade dock skett mellan exportrådet och ett antal <NOBR>ALMI-bolag</NOBR> vilket minskat överlappningarna i berörda regioner. EIC och exportcentrum var samarbetsformer som i vissa län börjat leva sina egna liv och utvecklats till självständiga aktörer. Detta hade medfört dubblering av insatser mellan EIC, ALMI och exportrådet och/eller mellan exportcentrum, exportrådet, ALMI och handelskammaren. Vissa EIC- kontor arbetade med rådgivning inom exportutveckling, bl.a. för att kunna finansiera sin verksamhet. Exportcentrum hade fått en mer begränsad roll än som ursprungligen var tänkt eftersom de deltagande aktörerna önskade behålla sin självständiga profil. Samarbetet i exportcentrum fungerade dock bättre än tidigare. På utlandsmarknaderna hade antalet offentliga aktörer minskat. Tham berörde också kortfattat processen kring de regionala tillväxtavtalen.</P>
<P class="p127 ft1">Tham redovisade vilka resurser som totalt avsatts för exportfrämjande och kom fram till en summa för 1998 på mellan 445 mkr</P>
<P class="p48 ft8">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td70"><SPAN class="p12 ft31">Tidigare utredningar, rapporter och propositioner</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft1">och 567 mkr. Exportrådet kanaliserade mindre än 1/3 av de statliga medlen för exportfrämjande. Länsstyrelser och EG:s strukturfonder anslog var för sig medel i samma storleksklass. Tham nämnde vidare att exportrådet generellt sett hade en högre timdebitering än andra aktörer, t.ex. ALMI. Tham kommenterade vidare exportrådets roll som sammanhållande aktör. Regeringens strävan att åstadkomma detta var varken känd eller accepterad av de övriga aktörerna. Tham ansåg inte att man kunde tala om ett statligt sammanhållet exportfrämjande system. Den ökade regionaliseringen ledde enligt Tham till ett behov av en sammanhållande funktion, en <NOBR>”spindel-i-nätet”</NOBR> funktion, snarare än en bestämmande sådan. Tham konstaterade att, om detta skulle genomföras, exportrådet måste ges ett uttalat stöd från staten och en anpassning göras av främst <NOBR>Sverige-organisationen.</NOBR> Tham ansåg att man borde se över aktörernas roller, uppgifter och prissättning. Man borde vidare överväga vem som skulle hantera de EU- finansierade uppgifter som NUTEK arbetade med liksom EIC:s organisatoriska hemvist. Dessutom borde man komma överens om likartade riktlinjer för prissättning.</P>
<P class="p129 ft1"><SPAN class="ft2">Industriförbundet </SPAN>genomförde <NOBR>1998–1999</NOBR> en undersökning bland sina små och medelstora medlemsföretag. Syfte var att söka identifiera de problem och behov av stöd som de små och medelstora företagen upplevde. Vidare undersökte man vad dessa företag ansåg om exportfrämjandet och hur de exportfrämjande aktörernas insatser kunde bli mer effektiva. Resultatet presenterades i en rapport ”De små och medelstora företagens förutsättningar för export och deras erfarenheter av exportfrämjandet” som kom 1999. Undersökningen redovisade viss kritik mot exportfrämjandet. Det rörde sig i första hand om kvalitetsbrister i de tjänster som erbjöds. Tre av fyra företag i undersökningen uppgav att de exporterade, i genomsnitt till fem marknader. Det helt dominerande problemet för dessa företag var att finna återförsäljare och att nå de potentiella kunderna. Finansiering av exportsatsningar var ett annat problem liksom att hitta kompetenta exportsäljare och marknadsförare samt kompetens att planlägga strategier. Effektivare information om vilka aktörer som fanns, stöd för mässdeltagande samt en effektivare ”dörröppningsfunktion”, bl.a. med hjälp av ambassadpersonal, var önskemål som framfördes av många. Flera efterlyste en kraftsamling kring exportfrämjandet från statens sida för att utnyttja statens anslag på ett optimalt sätt. I den betygssättning som företagen gjorde fick handelskammaren bäst betyg och exportrådet och ALMI sämst. I rapporten föreslogs</P>
<P class="p130 ft8">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Tidigare utredningar, rapporter och propositioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft1">att det borde skapas en bättre överblick över vilka exportfrämjande tjänster som erbjöds av organisationer och företag och att detta kunde göras via en marknadsplats på Internet.</P>
<P class="p131 ft2">Forum för småföretagsforskning <SPAN class="ft1">har på uppdrag av NUTEK deltagit i ett </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">EU-projekt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> rörande stöd till små och medelstora företag. Syftet har varit att analysera kvalitetsaspekter av befintlig företagsservice med fokus på servicens kvalitet och synlighet. Parallella studier har genomförts i Grekland, Irland, Italien, Tyskland och Sverige. Arbetet i Sverige resulterade i en engelskspråkig rapport som publicerades i maj i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">år-”Support</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> services to SME´s analysis of market support services in the context of the working group on the visibility and quality of support services” (NUTEK R 2000:13). En central del i studien var en enkätundersökning som gjordes bland över 1.400 småföretag i tre regioner, Stockholms stad, Örebro och Västernorrlands län. Företagen indelades enligt antalet anställda </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">(1–19</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> respektive 20– 49) samt i tjänste- och tillverkande företag. Företagen tillfrågades bl.a. om de under de senaste tre åren haft kontakt med ett antal uppräknade organisationer, myndigheter och företag som tillhandahåller stöd. De som ingick i undersökningen var bl.a. exportrådet, ALMI, länsstyrelsen NUTEK, EIC, handelskammaren, kommunens näringslivskontor, lokal företagarförening och branschorganisation. Man frågade både om hur ofta man haft kontakt samt om den nytta man haft av kontakten. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">20–30</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> % av företagen hade haft kontakt med länsstyrelsen, ALMI och kommunens näringslivskontor medan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">10–15</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> % haft kontakt med NUTEK, handelskammaren och exportrådet. Andelen företag med regelbunden kontakt låg generellt på ca 5 %. Med branschorganisationer och lokala företagarföreningar låg den regelbundna kontakten på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">10–20</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> %. Större företag hade generellt sett fler kontakter än mindre. Tillverkande företag hade oftare kontakt med traditionella aktörer, t.ex. exportrådet och Almi, än tjänsteföretag. Generellt var man mer nöjd med en service ju mer man använt den. De flesta företag använde sig av rekommendationer för att hitta rätt ”leverantör” av företagsservice. Mellan </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">55–65</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> % använde sig av annonser av olika slag eller aktiv sökning via bl.a. Internet. Värt att notera är att endast 10 % angav att de hade haft svårt att hitta rätt ”leverantör”. I rapporten presenteras vissa slutsatser och anges några punkter som bör följas upp. Det anges bl.a. att det är viktigt att klargöra de offentliga aktörernas roll och slå fast övergripande mål och strategier liksom anslå tillräckliga resurser för uppföljning och utvärdering. Vidare anges att konkurrensfrågor kommit mer i</SPAN></P>
<P class="p132 ft8">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td70"><SPAN class="p12 ft31">Tidigare utredningar, rapporter och propositioner</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft1">fokus för de offentliga aktörerna. Detta avser både själva utövandet av tjänsten men även konkurrensstörande effekter av givna bidrag eller rådgivning. Det är viktigt att hålla gränsen mot det privata klar. Vidare pekas på att Internetbaserad information har stor potential för affärsinformation och operativt stöd.</P>
<P class="p3 ft2">Utredningen Omprovning av statliga åtaganden (1995:93) <SPAN class="ft1">hade bl.a. i uppgift att finna en lämplig form för finansiering av verksamheter som var beroende av fortlöpande stöd från statens sida men som inte borde bedrivas i myndighetsform. Vidare hade den till uppgift att göra en översyn av stiftelser som fortlöpande var beroende av statliga medel. Det ingick också i uppgiften att pröva om förslagen om framtida finansiering kunde tillämpas också i andra privaträttsliga organisationer som fortlöpande var beroende av statligt stöd. Utredningen behandlade bl.a. exportrådet och föreslog att rådet borde göras om till en ideell förening och slås ihop med STATT och på sikt också ISA.</SPAN></P>
<P class="p133 ft1"><SPAN class="ft2">Statskontoret </SPAN>presenterade i början av året en rapport ”Staten som kommersiell <NOBR>aktör-Omfattning</NOBR> och konkurrenseffekter, Statskontoret 2000:16”. Med utgångspunkt i en kartläggning av vissa myndigheter, affärsverk och hel- eller delägda bolag skulle en analys göras av vilka behov statliga aktörer hade att bedriva kommersiell verksamhet. Om ett sådant behov fanns, skulle förslag lämnas hur konkurrenssnedvridande effekter kunde undvikas. Statskontoret har i sin rapport identifierat sex egenskaper eller kriterier i statlig konkurrensutsatt verksamhet som påverkar konkurrensen på marknaden: 1) har anslag eller bedrivs med ensamrätt, 2) omsätter över 30 mkr/år, 3) konkurrerar med småföretag, 4) bedrivs tillsammans med eller i anslutning till myndighetsutövning, 5) har tillgång till strategisk infrastruktur, 6) bedrivs inom en myndighet som har stor inköpsroll på samma marknad. I rapporten sägs att statens roll kan formuleras enligt följande:</P>
<P class="p134 ft1">staten skall rätta till marknadsimperfektioner och skapa förutsättningar för samhällsekonomisk effektivitet i ekonomin staten skall se till att tillhandahålla sådan service och sådana nyttigheter som inte tillhandahålls på privata marknader staten skall bedriva verksamheten i egen regi där privata aktörer saknas och det saknas förutsättningar att skapa en konkurrensmarknad</P>
<P class="p135 ft8">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Tidigare utredningar, rapporter och propositioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft1">staten har en fördelnings- och stabiliseringspolitisk roll som motiverar statliga ingrepp, t.ex. att påverka fördelningen eller stabilisera tillfälliga konjunktursvängningar.</P>
<P class="p53 ft1">Statskontoret föreslår tre åtgärder för alla de som bedriver konkurrensutsatt verksamhet i anslutning till annan verksamhet:</P>
<P class="p136 ft1">definiera begreppet uppdragsverksamhet</P>
<P class="p137 ft18">kräv särredovisning av avgiftsintäkter i konkurrens inrätta en tillsynsfunktion</P>
<P class="p138 ft1">I några organisationer som studerats föreslår statskontoret att konkurrensutsatt verksamhet bolagiseras.</P>
<P class="p46 ft1"><SPAN class="ft2">RRV </SPAN>har i en rapport från i år om ”Utrikeshandeln strategi för effektivitetsrevision, RRV 2000:7” lämnat vissa kommentarer om exportfrämjandet. RRV pekar på att det finns många aktörer som sysslar med likartade saker vilket leder till risk för dubbelarbete. ”Det är anmärkningsvärt att denna situation inte föranlett några <NOBR>åtgärder-Exportcentrum</NOBR> undantaget.” RRV anser vidare att överblicken över stöd och aktiviteter inom exportfrämjandet är otillräcklig och att höger hand inte vet vad vänster hand gör. Exportcentrum har dock marginellt förbättrat samordningen. RRV anser vidare att små och medelstora företags efterfrågan inte motsvaras i utbudet av stöd. Utbudet anges i stor utsträckning vara utbudsstyrt och bortse från i synnerhet småföretagens behov. Vidare sägs att aktörernas breda verksamhetsområden medför otydliga roller och risk för tunt spridd kompetens. Slutligen nämns att effekten av exportfrämjande åtgärder inte mäts på ett tillfredsställande sätt. Detta sägs samtidigt som det nämns att det är förknippat med svårigheter att med exakthet mäta effekter av exportfrämjande åtgärder.</P>
<P class="p139 ft20"><SPAN class="ft20">3.2</SPAN><SPAN class="ft24">Propositioner</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">Regeringens syn på exportrådet och statens roll i exportrådet behandlades i <SPAN class="ft2">propositionen 1991/92:108 ”Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd”. </SPAN>Propositionen godkändes av riksdagen den 24 april 1992. Nedan återges kortfattat de viktigaste punkterna däri.</P>
<P class="p84 ft18">I propositionen nämns att det statliga stödet till exportrådet grundar sig på bedömningen att det finns samhällsekonomiska motiv att stödja främjandet av svensk export. Exportfrämjande-</P>
<P class="p55 ft8">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td70"><SPAN class="p12 ft31">Tidigare utredningar, rapporter och propositioner</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">politikens mål bör, heter det, vara att främja svenskt näringslivs export och internationalisering på ett sätt som positivt påverkar Sveriges långsiktiga välfärdsutveckling. Staten bör lägga ett tydligt uppdrag på exportrådet för att få vissa tjänster utförda som ter sig samhällsekonomiskt angelägna. Vidare sägs att det finns anledning att vidta särskilda åtgärder för att främja de små och medelstora företagens export och internationalisering. Stödet bör i första hand inriktas på upplysnings- och rådgivningsverksamhet och skapande av sådana nätverksrelationer som kan vara av betydelse för svensk export. Övriga verksamheter bör i princip bedrivas på kommersiella villkor. Särskilda skäl kan dock tala för statligt stöd för vissa aktiviteter. Det sägs mer preciserat att statens stöd utifrån en samhällsekonomisk bedömning bör inriktas på följande aktiviteter:</P>
<P class="p141 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft32">upplysnings- och rådgivningsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p142 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft32">vissa projekt/aktioner, i samverkan med företag, vilka syftar till</SPAN></P>
<P class="p143 ft18"><SPAN class="ft5">a.</SPAN><SPAN class="ft33">utveckling av exportoerfarna, framför allt små och medelstora företags export</SPAN></P>
<P class="p143 ft1"><SPAN class="ft1">b.</SPAN><SPAN class="ft32">export till svårbearbetade eller avlägsna men lovande marknader</SPAN></P>
<P class="p144 ft18"><SPAN class="ft10">c.</SPAN><SPAN class="ft33">större manifestationer med inriktning på svenskt näringsliv eller svensk industri, efter samråd med UD</SPAN></P>
<P class="p145 ft1">Vad gäller uppdragsverksamheten (som idag benämns konsultverksamheten) sägs att regeringen inte ser något principiellt intresse av att staten via exportrådet bedriver sådan uppdrags- och konsultverksamhet på exportfrämjandeområdet som likaväl skulle kunna omhändertas av privata företag och sammanslutningar. Verksamhet på områden där det finns privata alternativ bör begränsas till områden där exportrådet har särskild kompetens och där aktiviteterna utgör naturliga komplement till den statsstödda verksamheten. Det är väsentligt, framhålls det, att uppdragsverksamheten bedrivs på affärsmässiga villkor. Införsäljning av uppdrag bör inte finansieras med statliga medel även om ”uppsökande exportservice” delvis kan skapa förutsättningar för ökad uppdragsvolym.</P>
<P class="p133 ft1">I propositionen redovisas vidare vissa riktlinjer avseende den exportfrämjande verksamhetens organisation och inriktning. Det sägs bl.a. att verksamheten skall bedrivas i en organisation med inriktning på tre slags verksamhet, som benämns huvudkategorier: exportservice som i huvudsak skall vara avgiftsfri, aktioner där företagen betalar en viss avgift för att delta samt exportuppdrag</P>
<P class="p146 ft8">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Tidigare utredningar, rapporter och propositioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft1">som skall bedrivas på marknadens villkor. Numera gör exportrådet i stället en uppdelning i exportinformation, exportutveckling och exportkonsulting.</P>
<P class="p46 ft1">Vidare behandlas samarbetet mellan exportrådet och andra organ med exportfrämjande inslag i sin verksamhet. Kontakterna med dessa organ måste, sägs det, förstärkas. Dessa organ bör i ökad utsträckning fungera som exportrådets regionala nätverk. I propositionen föreslås också att exportrådet liksom tidigare skall ha två huvudmän, nämligen staten och näringslivet företrätt genom Sveriges allmänna exportförening.</P>
<P class="p84 ft2">I Prop. 1999/2000:71 ”Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken” <SPAN class="ft1">föreslog regeringen nya myndigheter för statens arbete med företagsutveckling, innovationsstöd och underlag för tillväxtanalyser. Den 1 januari 2001 börjar tre nya myndigheter sin verksamhet:</SPAN></P>
<P class="p147 ft1">en myndighet för företagsutveckling,</P>
<P class="p148 ft18">ett institut för omvärldsanalys, utvärderingar och statistik ett verk för innovationssystem.</P>
<P class="p149 ft2">I ”Statlig organisation för näringslivsutveckling”<SPAN class="ft1">presenterade organisationskommittén för den nya myndigheten för företagsutveckling, den s.k. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">ARNE-kommittén,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> sitt slutbetänkande. Preciserade ansvarsområden för myndigheten föreslogs. Den nya myndigheten baseras inledningsvis på en sammanslagning av ALMI Företagspartner AB och en del av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Myndigheten skall enligt förslaget svara för företagsfinansiering, information och rådgivning, nätverk och mötesplatser samt regional näringslivsutveckling och ansvara för en informationsportal, dit företagen kan vända sig när det gäller alla typer av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">myndighets-information,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> företagsstöd m.m. En viktig utgångspunkt för kommitténs förslag har varit att hitta former för ytterligare samordning av statliga insatser för företagsutveckling. Kommittén föreslog bl.a. att ansvaret för hanteringen av olika anslag för företagsutveckling samlas och att myndigheten får ansvaret för hela eller delar av exportrådets anslag.</SPAN></P>
<P class="p150 ft2">Institutet för omvärldsanalys, utvärderingar och statistik <SPAN class="ft1">föreslås ta ett samlat grepp om de tillväxtpolitiska frågorna. Institutet skall bedriva omvärldsanalys genom att samla in, sammanställa och sprida kunskap som genereras av aktörer såväl inom som utanför landets gränser. Institutet skall stimulera forskning och statistikproduktion. Utredaren föreslår vidare att institutet får i uppdrag</SPAN></P>
<P class="p151 ft8">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<P class="p0 ft9">SOU 2000:102 Tidigare utredningar, rapporter och propositioner</P>
<P class="p128 ft1">att initiera, beställa och driva utvärderingar av <NOBR>regional-,</NOBR> innovations- och näringspolitiken.</P>
<P class="p152 ft1"><SPAN class="ft2">Verket för innovationssystem</SPAN>. Verkets uppgift blir att främja forskning och utveckling för näringslivets och den offentliga sektorns behov. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot de små och medelstora företagens behov.</P>
<P class="p50 ft1">Utredningen har också tagit del av vissa andra utredningar, rapporter och propositioner som alla inte redovisas här. Bland dessa kan t.ex. ”Konkurrensen i Sverige under <NOBR>90-talet,</NOBR> Konkurrensverkets rapportserie 2000:1” och ”Statens åtgärder för fler och växande företag, Näringsdepartementet <NOBR>1999-12-06”</NOBR> nämnas.</P>
<P class="p153 ft8">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<P class="p154 ft23"><SPAN class="ft0">4</SPAN><SPAN class="ft22">Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet</SPAN></P>
<P class="p65 ft20"><SPAN class="ft20">4.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Utrikesförvaltningen består dels av Utrikesdepartementet (UD) i Stockholm, dels av utrikesrepresentationen. Den sistnämnda består av 104 utlandsmyndigheter (ambassader, representationer, delegationer och konsulat) samt ca 430 honorärkonsulat över hela världen. Inom utrikesförvaltningen arbetar ungefär 2.500 personer, varav ca 900 vid UD medan 600 är utsända vid utlandsmyndigheterna. Resten är lokalanställda vid utlandsmyndigheterna.</P>
<P class="p3 ft1">Att främja svenskt näringsliv och svenska ekonomiska intressen är sedan lång tid en viktig uppgift för utrikesförvaltningen. Under de senaste åren har ökad tonvikt lagts på <NOBR>Sverige-främjandet</NOBR> och mer resurser än tidigare har satsats på främjande i olika former. Detta härrör från statsmaktens beslut att högt prioritera frågor av betydelse för tillväxten i den svenska ekonomin och bekämpandet av arbetslösheten. Verksamhet med betydelse för exportfrämjandet bedrivs såväl av UD som av utlandsmyndigheterna. Förutom att ha det statliga huvudmannaskapet för exportrådet är UD även huvudman för Exportkreditnämnden (EKN), Invest in Sweden Agency (ISA), Svensk Exportkredit (SEK), Kommerskollegium (KK) och Svenska Institutet (SI). UD är dessutom huvudman för Sida, vars biståndsverksamhet bl.a. på det näringspolitiska området kan ha betydelse för det kommersiella samarbetet och skapa möjligheter till exportaffärer.</P>
<P class="p155 ft1">Grunden för den exportfrämjande verksamheten återfinns i Instruktionen för utrikesrepresentationen (IFUR). Enligt 6§ i förordningen 1992:247 åläggs utrikesrepresentationen att bedriva handelsfrämjande verksamhet:</P>
<P class="p156 ft34">”Beskickningar och konsulat skall bidra till att uppfylla de av riksdagen fastställda målen att öka tillväxten och sysselsättningen i Sverige genom att främja Sveriges näringsliv och utrikeshandel, skapa</P>
<P class="p81 ft8">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft34">intresse för svenska varor och tjänster samt projektexport och i övrigt stödja svenska företag och det svenska näringslivets företrädare.”</P>
<P class="p158 ft1">Svenska beskickningar och konsulat åläggs vidare att i exportfrämjandefrågor samarbeta med antingen handelssekreterare (om sådan finns på verksamhetsorten) eller med annan organisation som stöds av exportrådet (där sådan givits huvudansvar för det exportfrämjande arbetet). På de orter som saknar handelssekreterare eller organisation stödd av exportrådet har utrikesförvaltningens beskickningar och konsulat huvudansvar för den exportfrämjande verksamheten. Dessa skall enligt instruktionen samverka med UD och exportrådet vid utformningen av den exportfrämjande verksamheten.</P>
<P class="p159 ft20"><SPAN class="ft20">4.2</SPAN><SPAN class="ft24">UD:s organisation</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">Handelsministern är ansvarigt statsråd för exportfrämjandet och har under sig en statssekreterare med samma ansvar. Mellan den politiska ledningen och enhetscheferna finns på UD ett fåtal högre tjänstemän varav de flesta benämns utrikesråd eller biträdande utrikesråd som inte ingår i linjeorganisationen men som kan ha stort inflytande på sina respektive områden. En sådan tjänsteman under utrikesrådet för handelsfrågor har främjandefrågor som huvuduppgift. Denne benämns ibland ”exportambassadör” eller samordnare för exportfrämjande. Här kan vidare nämnas att det på ambassadörsnivå också finns en tjänstemanen stabsfunktion,- med ansvar för exportfrämjande av försvarsmateriel.</P>
<P class="p161 ft8">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td71"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p12 ft21">Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft8">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft1">Utrikesdepartementet är organiserat i ett tjugotal enheter, två rättssekretariat och en planeringsstab. Enheterna är antingen funktionella (organiserade efter sakområde) eller geografiska (organiserade efter geografiskt område). Det finns sex geografiska enheter som vardera har ansvar för: EU och övriga Västeuropa <NOBR>(UD-EU),</NOBR> Central- och Östeuropa <NOBR>(UD-EC),</NOBR> Mellanöstern och Nordafrika <NOBR>(UD-MENA),</NOBR> Afrika <NOBR>(UD-AF),</NOBR> Asien och Oceanien <NOBR>(UD-ASO)</NOBR> samt Amerika <NOBR>(UD-AME).</NOBR> Det är förutom dessa sex enheter enheten för exportfrämjande och den inre marknaden <NOBR>(UD-EIM)</NOBR> som är av särskilt intresse ur främjandesynpunkt. Även press- och informationsenheten <NOBR>(UD-PIK)</NOBR> som har ansvar för Svenska Institutet (SI) bör omnämnas i detta sammanhang. Även andra enheter kan vara viktiga ur exportfrämjande synpunkt även om de inte har främjande som en huvuduppgift. Som exempel på sådana enheter kan nämnas enheten för internationell handelspolitik <NOBR>(UD-IH),</NOBR> enheten för internationellt utvecklingssamarbete <NOBR>(UD-IC)</NOBR> samt enheten för globalt samarbete <NOBR>(UD-GC).</NOBR></P>
<P class="p162 ft1">De geografiska enheterna har huvudansvar för Sveriges relationer till sina respektive regioner, inkl. de ekonomiska och kommersiella förbindelserna. Det är dessa enheter som ansvarar för verksamhetsplaneringen för respektive ambassad och som påverkar de resurser som ställs till utlandsmyndigheternas förfogande. UD:s regionala enheter arbetar även med särskilda strategier för olika regioner.</P>
<P class="p46 ft1">På de geografiska enheterna finns tjänstemän som var och en handlägger frågor rörande ett eller flera länder. I handläggaransvaret ingår även frågor som gäller främjande. Därutöver finns sedan några år på varje geografisk enhet en näringslivsfrämjare som bl.a. arbetar med exportfrämjande. Dessa tjänster inrättades under <NOBR>1997–1998</NOBR> som en stabsfunktion på respektive enhet. De regionala enheterna fick därmed ökade möjligheter till kontaktskapande och samarbete med övriga regeringskansliet, exportrådet, andra främjandeorganisationer samt näringslivet.</P>
<P class="p162 ft1">Enheten för exportfrämjande och den inre marknaden <NOBR>UD-EIM</NOBR> har budgetansvar för frågor som gäller flera organisationer, förutom exportrådet även ISA, EKN och SEK som nämnts ovan. Det är alltså <NOBR>UD-EIM</NOBR> som handlägger frågor om t.ex. det statliga huvudmannaskapet för exportrådet, det statliga uppdraget, statens syrelserepresentation etc.</P>
<P class="p84 ft1">Till EIM är det s.k. <SPAN class="ft2">Projektexportsekretariatet </SPAN>(PES) knutet. PES har i uppdrag att verka för ökad svensk projektexport och</P>
<P class="p163 ft8">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td71"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p12 ft21">Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft1">upphandling från svenska företag till projekt finansierade av multilaterala institutioner. PES har egen budget.</P>
<P class="p152 ft1">UD har även särskilt utsända <SPAN class="ft2">projektexportfrämjare </SPAN>vilka på plats i Washington (Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken), New York (Förenta Nationerna), London (Europeiska utvecklingsbanken), Bryssel (Europeiska Unionen), och Manila (Asiatiska utvecklingsbanken) bevakar upphandlings- och affärsmöjligheter för svenska företag. Det är f.n. respektive geografisk enhet som formellt är huvudman för dessa främjare. Sakkunskapen om projektexport finns dock i första hand på PES varför ett nära samarbete äger rum mellan PES och respektive enhet.</P>
<P class="p133 ft1">För att samordna exportfrämjarresurserna inom UD finns en samrådsgrupp, under <NOBR>UD-EIM:s</NOBR> ledning - <SPAN class="ft2">Exportfrämjarforum </SPAN>(EFF). I denna ingår förutom näringslivsfrämjarna också chefen för PES, företrädare för exportrådets ledning liksom för handelsministerns kansli och UD:s planeringsstab och press- och informationsenhet. EFF är i huvudsak rådgivande.</P>
<P class="p165 ft20"><SPAN class="ft20">4.3</SPAN><SPAN class="ft24">Exportrådet styr exportfrämjandet inom utrikesrepresentationen</SPAN></P>
<P class="p91 ft1">Delar av ansvaret för ledningen av exportfrämjandet har av statsmakten delegerats till exportrådet. Genom en särskild lag (1975:490) överfördes till Sveriges exportråd vissa uppdrag av myndighetskaraktär som avser den exportfrämjande verksamheten. Exportrådet får enligt denna lag ”genom anvisningar för den allmänna inriktningen planera och leda handelssekreterarnas verksamhet samt exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen”.</P>
<P class="p92 ft1">Det ansvar för den exportfrämjande verksamheten som exportrådet erhållit gentemot utrikesrepresentationen genom denna lag benämns vanligen exportrådets ”funktionella direktivrätt”. Den ursprungliga tanken bakom denna var att exportrådet skulle kunna lämna anvisningar för den exportfrämjande verksamhetens innehåll och inriktning till utlandsmyndigheterna på samma sätt som till handelssekreterarkontoren. Den administrativa ledningen av utrikesrepresentationens verksamhet ligger dock alltjämt kvar hos UD.</P>
<P class="p166 ft8">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p167 ft20"><SPAN class="ft20">4.4</SPAN><SPAN class="ft24">Resurser för exportfrämjande</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">Det är i praktiken svårt att särskilja exportfrämjande verksamhet från andra typer av <NOBR>Sverige-främjande.</NOBR> Mycket av utrikesförvaltningens allmänna arbete med att på olika sätt främja svenska intressen genom kontaktskapande och dörröppnande verksamhet kan ofta, åtminstone i ett något längre perspektiv, också ses som stöd till kommande exportaffärer. Av denna anledning är det också svårt att ge någon exakt bedömning av hur stor andel av utrikesförvaltningens resurser som avsätts just för exportfrämjande. Utredningen har erfarit att UD f.n. gör en översyn av sin utlandsrepresentation vilken väntas leda till att vissa utlandsmyndigheter kommer att läggas ner och vissa tjänster dras in. Det går i dagsläget inte att säga hur dess neddragningar kommer att påverka UD:s resurser för främjande.</P>
<P class="p110 ft1">Inom UD görs bedömningen, att mellan <NOBR>10–15</NOBR> % av det samlade årliga förvaltningsanslaget (dvs. <NOBR>170–260</NOBR> mkr) används för främjande i vid bemärkelse. Om exportfrämjandet definieras snävare blir siffran naturligtvis lägre. Enligt förteckningen över ”Personal och funktioner i utrikesförvaltningen” från september 1999 är omkring 100 tjänstemän inom förvaltningen helt eller delvis sysselsatta med uppgifter vilka definieras som <NOBR>”Sverige-främjande”,</NOBR> i vilket exportfrämjande ingår. Till detta kommer ett antal lokalanställda som arbetar med främjandefrågor vid utlandsmyndigheterna. UD har under senare år endast i mycket begränsad omfattning haft egna medel som varit direkt avsedda för exportfrämjande. De särskilda medel som funnits har främst bestått av de budgetmedel som PES disponerar för aktiviteter inriktade på projektexport, dels vissa andra medel för exportsatsningar inom IT och andra spetsteknikområden. Vissa av dessa har stått till regeringens disposition medan en mindre del delegerats till UD- EIM enheten. Vidare bör nämnas att medel ur den s.k. Handels- och sjöfartsfonden under de senaste åren använts för vissa exportfrämjande aktiviteter. Dessa är medel som är fristående från det årliga anslag som avsatts i statsbudgeten. Man kan i sammanhanget notera att inga särskilda medel ställts till de regionala näringslivsfrämjarnas disposition utöver vad respektive enhet har som s.k. delegerade medel.</P>
<P class="p168 ft8">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td71"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p12 ft21">Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">På utlandsmyndigheterna finns vissa begränsade medel som bl.a. kan utnyttjas för främjandeaktiviteter. De myndigheter som har inkomster från debitering av exportfrämjande tjänster får disponera hälften för exportfrämjande ändamål. Som framgår nedan är debiteringen av kommersiella tjänster vid ambassaderna, med ett fåtal undantag, tämligen blygsam.</P>
<P class="p170 ft20"><SPAN class="ft20">4.5</SPAN><SPAN class="ft24">Avgifter för exportfrämjande tjänster</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Avgiftsbeläggningen av exportfrämjandetjänster vid utrikesrepresentationen regleras av regeringskansliets föreskrifter UF 1998:5 ”om avgifter för exportfrämjande tjänster vid utlandsmyndigheterna”. Enligt dessa får numera samtliga utlandsmyndigheter i likhet med handelssekreterarkontoren, ta ut avgifter för exportfrämjande tjänster. Denna rätt för utlandsmyndigheterna att ta betalt för exportfrämjande tjänster gäller dock endast under förutsättning, att det inte finns någon annan myndighet eller organisation med offentligt stöd som har till uppgift att främja svensk export i verksamhetslandet. Därmed omfattas i princip inte utlandsmyndigheter i länder med handelssekreterare eller en organisation stödd av exportrådet av dessa föreskrifter. Ett undantag utgörs härvidlag av arbetet med projektexportfrämjande som bedrivs inom vissa utlandsmyndigheters ram även i länder med handelssekreterarkontor.</P>
<P class="p155 ft1">Det sammanlagda fakturerade beloppet för utlandsmyndigheterna uppgick under 1999 till blygsamma 2,4 mkr. Fördelningen av intäkterna mellan utlandsmyndigheterna varierar högst väsentligt. Ambassaden i Seoul stod 1999 för närmare hälften av den totala faktureringen.</P>
<P class="p171 ft20"><SPAN class="ft20">4.6</SPAN><SPAN class="ft24">UD:s verksamhetsplanering för exportfrämjandet</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Verksamhetsplaneringsprocessen inleds med att de övergripande politiska prioriteringarna slås fast i en promemoria från UD:s politiska ledning. Däri anges verksamhetsinriktningen för den kommande planeringsperioden. Fokus riktas på särskilt prioriterade frågor som skall lyftas fram. Därefter får enheterna på UD i uppdrag att utifrån denna formulera sina respektive verksamhetsplaner, vilka tillsammans med ledningens promemoria utgör grunden för det verksamhetsuppdrag som de ansvariga enheterna</P>
<P class="p146 ft8">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft1">ger utlandsmyndigheterna. Den exportfrämjande verksamheten utgör del av utlandsmyndigheternas verksamhet och skall behandlas integrerat i uppdraget. Någon särskild avstämning mellan UD och exportrådet i arbetet med verksamhetsplaneringen görs inte alltid. Undantaget härvidlag är de utlandsmyndigheter som ingår i <NOBR>ESEA-samarbetet</NOBR> (se nedan). Dessa anmodas av exportrådet att utarbeta en särskild plan för den exportfrämjande verksamheten. Vissa av dessa myndigheter skickar kopia av denna plan som bilaga till den reguljära verksamhetsplanen.</P>
<P class="p172 ft3"><SPAN class="ft3">4.7</SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">ESEA-samarbetet</SPAN></NOBR> (”Effektivare Samarbete Exportrådet Ambassaderna”)</P>
<P class="p160 ft1">ESEA är ett projekt som igångsattes 1998 och som syftar till att effektivisera samarbetet mellan exportrådet och ambassaderna på vissa marknader där exportrådet inte har egna kontor. De 21 ambassader som uppräknas nedan som ingår i detta projekt är utvalda med hänsyn till att marknaden är särskilt prioriterad av svenskt näringsliv, avlägsen eller särskilt svårbearbetad men samtidigt en marknad där den exportfrämjande verksamheten inte bedöms kunna nå den nivå som skulle göra ett eget handelssekreterarkontor ekonomiskt bärkraftigt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p12 ft36">Europa</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td73"><SPAN class="p12 ft36">Asien</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td74"><SPAN class="p12 ft36">Mellanöstern,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td75"><SPAN class="p12 ft36">Sydamerika</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p12 ft36">Nordafrika</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td53"><SPAN class="p12 ft10">Aten</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td73"><SPAN class="p12 ft10">Bangkok</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td74"><SPAN class="p12 ft10">Abidjan</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td75"><SPAN class="p12 ft10">Buenos Aires</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p12 ft10">Dublin</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p12 ft10">Hanoi</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p12 ft10">Beirut</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p12 ft10">Bogotá</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p12 ft10">Kiev</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p12 ft10">Jakarta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p12 ft10">Kairo</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p12 ft10">Santiago de Chile</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p12 ft10">Moskva</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td73"><SPAN class="p12 ft10">KualaLumpur</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p12 ft10">Kuwait</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p12 ft10">Sofia</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p12 ft10">Manila</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p12 ft10">Teheran</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td53"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td73"><SPAN class="p12 ft10">Seoul</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td74"><SPAN class="p12 ft10">Tel Aviv</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td73"><SPAN class="p12 ft10">Singapore</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td74"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft18"><NOBR>ESEA-samarbetet</NOBR> innebär, att de deltagande ambassaderna så långt det är möjligt skall:</P>
<P class="p68 ft1">liksom ett handelssekreterarkontor vara anslutet till exportrådets digitala nätverk</P>
<P class="p69 ft1">liksom ett handelssekreterarkontor ha tillgång till exportrådets kunddatabas</P>
<P class="p174 ft8">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td71"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p12 ft21">Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft1">ha tillgång till exportrådets interna databaser, nyhetsbrev, bulletin boards etc.</P>
<P class="p175 ft1">liksom ett handelssekreterarkontor ha egen hemida på Internet</P>
<P class="p75 ft1">liksom ett handelssekreterarkontor på exportrådets uppmaning inkomma med verksamhetsplanering för exportfrämjandet.</P>
<P class="p176 ft1">Härutöver skall personal vid <NOBR>ESEA-ambassaderna:</NOBR></P>
<P class="p177 ft1">så långt möjligt beredas tillfälle delta i exportrådets utbildningsprogram</P>
<P class="p178 ft18">erbjudas deltagande i exportrådets chefs- och regionalkonferenser</P>
<P class="p178 ft1">erbjudas rotationstjänstgöring mellan exportrådet och utlandsmyndigheterna.</P>
<P class="p179 ft8">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<P class="p0 ft0">5 Exportrådet</P>
<P class="p180 ft20"><SPAN class="ft20">5.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Exportrådet är det centrala organet för statligt exportfrämjande. Det har tillkommit genom ett avtal mellan staten och näringslivet (Sveriges allmänna exportförening). Exportrådet har huvudkontor i Stockholm men har personal också i andra delar av landet. Man är i utlandet representerad på drygt 50 orter i ett fyrtiotal länder. Exportrådet hade 1999 en omsättning på ca 460 mkr. Därav stod det statliga s.k. basuppdraget för 136 mkr. Exportrådet hade i slutet av 1999 410 anställda varav ca 270 utomlands. Av de anställda i Sverige arbetade huvuddelen i Stockholm.</P>
<P class="p170 ft20"><SPAN class="ft20">5.2</SPAN><SPAN class="ft24">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Sveriges exportråd bildades den 1 juli 1972 efter förhandlingar mellan staten och näringslivet. Motiven för att inrätta exportrådet samt för det statliga stödet till exportfrämjande åtgärder återfinns i propositionen 1972:31. Däri angavs bl.a. att resurserna på området borde förstärkas och att en samordning av myndigheters och organisationers exportfrämjande verksamhet borde ske. Bakgrunden var att exportfrämjandet under <NOBR>1960-talet</NOBR> bedrivits av olika organ utan organisatoriskt samband. Exportrådet gavs vid bildandet ingen etablerad associationsrättslig status, ett förhållande som gällt sedan dess. I ett avtal som senare reviderats ett antal gånger mellan staten genom dåvarande handelsdepartementet och näringslivet genom exportföreningen drogs riktlinjerna upp för exportrådet som skulle bli det centrala organet för planering, samordning och genomförande av åtgärder för att främja export från Sverige. Exportrådet fick bl.a. i uppgift att samordna den kommersiella delen av handelssekreterarkontoren, att sluta samarbetsavtal med utlandshandelskamrar samt att samråda med UD om den</P>
<P class="p181 ft8">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft1">kommersiella verksamheten vid ambassader och konsulat. Avtalet gällde under en försöksperiod på fyra år. Huvudmännen beslöt dock efter en utvärdering att permanenta exportrådet från den 1 juli 1975.</P>
<P class="p183 ft1">År 1975 tog exportrådet över administrationen av handelssekreterarverksamheten från dåvarande handelsdepartementet. Detta skedde enligt lagen (1975:490) om beslutanderätt för exportrådet beträffande handelssekreterare m.m. I denna lag stadgas även att förvaltningslagen skall tillämpas vid exportrådets handläggning av ärenden. År 1980 fick rådet även s.k. funktionell direktivrätt gentemot utrikesrepresentationen i fråga om exportfrämjande åtgärder (prop. 1979/80:16). Direktivrätten som inkluderades i nyssnämnda lag innebär att exportrådet får planera och leda exportfrämjande verksamhet även vid UD:s utlandsmyndigheter.</P>
<P class="p162 ft1">I propositionen om statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd (prop. <NOBR>1991/92:108-se</NOBR> avsnitt 3.2) behandlades flera centrala frågor rörande exportfrämjandet, däribland verksamhetens inriktning och organisation. I propositionen angavs bl.a. att selektiva åtgärder borde begränsas till områden där det finns samhällsekonomiska motiv för statliga insatser och att företagen själva borde stå för en större del av kostnaderna för exportfrämjande aktiviteter. Propositionen ledde till att det statliga anslaget till exportrådet halverades under en treårsperiod (uttryckt i fast penningvärde).</P>
<P class="p84 ft1">Exportrådet har under <NOBR>90-talet</NOBR> genomgått stora förändringar, till följd av minskade statliga anslag och förändringar i omvärlden. Nedskärningen av det statliga anslaget medförde att vissa aktiviteter minskade i omfattning, upphörde eller finansierades på annat sätt. Möjligheterna att stödja enskilda företags deltagande i vissa aktiviteter minskade därmed. Några kontor utomlands lades ned. De minskade resurserna ledde till att den statligt finansierade verksamheten kom att koncentreras på information och allmän rådgivning.</P>
<P class="p54 ft1">Även om den statligt finansierade verksamheten minskat i omfattning (både i absoluta och relativa tal) jämfört med i början av <NOBR>90-talet,</NOBR> har verksamhetsvolymen varit någorlunda konstant fram till 1998. Detta beror på att intäkterna från konsultverksamheten ökat och kompenserat för det minskade statliga anslaget. De senaste åren har verksamheten vuxit i volym både till följd av särskilda statliga anslag och ökad konsultverksamhet. Under <NOBR>90-talet</NOBR> har vidare verksamheten i Sverige ökat i omfattning.</P>
<P class="p184 ft8">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3102d1/GOB3102d150x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft1">Arbetssättet har under <NOBR>90-talet</NOBR> kraftigt förändrats. Hemsidan som tillkom 1996 har blivit ett viktigt sätt att sprida marknadsinformation. Vidare har ett mer systematiskt sätt att dokumentera förfrågningar och återanvända information (det s.k. <NOBR>BUMS-busi-</NOBR> ness inquiry management system) införts.</P>
<P class="p50 ft1">Exportrådet har genom det statliga basuppdraget (som finansieras med budgetmedel) och den s.k. funktionella direktivrätten hanterat vad som kan liknas vid en myndighetsuppgifter. Därutöver har exportrådet bedrivit verksamhet som finansierats av företagen själva. Den sistnämnda har karaktär av kommersiell konsultverksamhet.</P>
<P class="p186 ft20"><SPAN class="ft20">5.3</SPAN><SPAN class="ft24">Avtalet om exportrådet</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p187 ft37">Staten</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td80"><SPAN class="p29 ft37">Näringslivet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td81"><SPAN class="p188 ft38">(UD)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td79"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td82"><SPAN class="p189 ft38">(Export-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td79"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p189 ft38">föreningen)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td83"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td79"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td84"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft26">Avtal om exportrådet<SPAN class="ft10">.</SPAN></P>
<P class="p191 ft26">Stadgar.</P>
<P class="p192 ft26">Representantskap</P>
<P class="p193 ft26">Styrelse</P>
<P class="p194 ft26">Exportrådet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr18 td85"><SPAN class="p187 ft26">Utlandskontor</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td87"><SPAN class="p195 ft38">Utlandsmyndigheter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td88"><SPAN class="p188 ft38">(handelssekreterare,</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td86"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td89"><SPAN class="p189 ft38">(ambassader,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p188 ft38">bolag m.m<SPAN class="ft28">.)</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td86"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td91"><SPAN class="p189 ft38">konsulat m.m.)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">Grunden för exportrådet är det avtal mellan staten och näringslivet företrätt av Sveriges allmänna exportförening som ingicks när exportrådet bildades 1972. Avtalet (se bilaga 2) har sedan 1972 ändrats ett antal gånger, senast 1998. Det reglerar rådets uppgifter,</P>
<P class="p196 ft8">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft1">sammansättningen och tillsättandet av styrelsen och det s.k. representantskapet, finansieringen samt vissa övriga frågor. Avtalet är godkänt av riksdagen. Smärre ändringar kan fastställas av regeringen efter godkännande av exportföreningen Avtalet återspeglar på vissa punkter eller återger mer eller mindre ordagrant skrivningar som återfinns i ovannämnda proposition eller i förordningar.</P>
<P class="p83 ft1">I avtalet sägs inledningsvis att ”Rådets uppgift är att initiera, planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export och internationalisering i samband med export”. Rådet skall särskilt 1) insamla, bearbeta och tillhandahålla marknadsinformation, 2) lämna råd i samband med export och internationalisering som leder till export, stimulera och stödja kollektiva och enskilda exportansträngningar. Vidare stadgas att ”Rådet skall planera och leda handelssekreterarnas verksamhet och exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen”. I avtalet sägs också att staten ”till rådet kan även i övrigt efter överenskommelse mellan parterna delegera statliga förvaltningsuppgifter på sätt som anges i lag eller annan författning”. Det framgår av avtalet att staten för sådana uppgifter skall ställa medel till förfogande.</P>
<P class="p110 ft1">Exportrådet skall årligen till regeringen avge en anslagsframställan för den verksamhet som finansieras av staten liksom redovisa användningen av sådana medel. Det skall samarbeta med andra organ som med statliga medel genomför eller låter genomföra exportfrämjande insatser och skall samråda med UD vid planering av uppgifter där utrikesrepresentationens medverkan behövs. Exportrådet kan ingå avtal om den exportfrämjande verksamheten med svenska handelskamrar i utlandet.</P>
<P class="p84 ft1">Vidare sägs att exportrådet leds av en styrelse med åtta ledamöter med erfarenhet inom exportområdet. Hälften utses av regeringen och hälften av Sveriges allmänna exportförening. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. För diskussioner mellan huvudmännen i övergripande frågor finns ett forum som benämns representantskapet. Till detta utser vardera parten högst fyra ledamöter, däribland statssekreteraren med ansvar för utrikeshandelsfrågor och ordföranden i Sveriges allmänna exportförening. Representantskapet bör, sägs det, sammanträda minst två gånger per år.</P>
<P class="p110 ft1">Rådet skall enligt avtalet finansieras med statliga medel, avgifter för abonnemang samt andra inkomster i verksamheten.</P>
<P class="p197 ft8">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft1">Staten skall, sägs det, utifrån en samhällsekonomisk bedömning, bidra till rådets finansiering av upplysnings- och rådgivningsverksamhet samt vissa specificerade projekt/aktioner, i samverkan med företag. Formuleringarna är desamma som i ovannämnda proposition. Det sägs också att exportrådet mot avgift är skyldigt att utföra tjänster som begärs av svenska myndigheter.</P>
<P class="p3 ft1">Det finns vidare bestämmelser om hur abonnemangsavgiften (kallas numera medlemsavgiften) skall beräknas. Vidare sägs att exportrådet kan bedriva aktions- och uppdragsverksamhet som finansieras med medel från företagen.</P>
<P class="p50 ft1">Avtalet anger också att alla företag får anlita exportrådet, handelssekreterare och utrikesrepresentationens exportfrämjande verksamhet samt de handelskamrar som exportrådet ingått avtal med. Medlemmar får dock rabatt på avgifter. Det framgår också att rådets verksamhet regleras av stadgar (se avsnittet nedan).</P>
<P class="p171 ft20"><SPAN class="ft20">5.4</SPAN><SPAN class="ft24">Exportrådets stadgar</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Enligt avtalet om exportrådet mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening regleras verksamheten också av stadgar (se bilaga 2). Dessa fastställs av regeringen efter godkännande av Sveriges allmänna exportförening. Nuvarande stadgar fastställdes 1997. Av stadgarna framgår exportrådets uppgifter som centralt serviceorgan för exportfrämjande åtgärder. Där framgår också att exportrådet skall planera och leda handelssekreterarnas verksamhet och exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen. Det framgår också att, efter överenskommelse mellan parterna, statliga förvaltningsuppgifter på sätt som anges i lag eller annan författning, kan delegeras till rådet. Sådana uppgifter finansieras med medel som staten ställer till förfogande.</P>
<P class="p133 ft1">I stadgarna regleras även ansvarsfördelningen mellan styrelsen och VD, villkoren för när styrelsen är beslutför samt förfarandet vid brådskande beslut. Det finns också bestämmelser om ärendens handläggning, räkenskaper och revision.</P>
<P class="p171 ft20"><SPAN class="ft20">5.5</SPAN><SPAN class="ft24">Styrelsen och representantskapet</SPAN></P>
<P class="p199 ft1">Exportrådet har en styrelse på åtta personer. Styrelsen består f.n. av fem representanter från företag, en från fackföreningsrörelsen, en</P>
<P class="p200 ft8">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft1">från en myndighet och en från regeringskansliet. Ledamöterna utses för ett år i taget. Staten representeras i styrelsen av en person från näringslivet, en från en myndighet, en från fackföreningsrörelsen och en från regeringskansliet. Tre av dessa är kvinnor och en man. Sveriges allmänna exportförenings fyra representanter är hämtade från föreningens styrelse. Två av dessa kommer från större företag varav en är ordförande och två från medelstora företag. Alla dessa är män. UD har en adjungerad ledamot som har yttranderätt men inte deltar i besluten.</P>
<P class="p84 ft1">Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Praxis sedan länge är att ordföranden utses bland de av exportföreningen utsedda ledamöterna medan vice ordföranden hämtas från de av staten utsedda ledamöterna. Styrelseledamöterna är alla mellan ca 50 och 65 år med en genomsnittsålder på 57 år. De har i genomsnitt suttit i styrelsen nästan fem år. Styrelsens sammansättning framgår av bilaga 6.</P>
<P class="p47 ft1">Styrelsen sammanträder enligt stadgarna minst fem gånger per år. VD deltar i styrelsens möten men har inte rösträtt. Sveriges allmänna exportförening presenterar till skillnad från staten skriftliga ”policypapper” till nya styrelseledamöter. Ingendera huvudmannen ger normalt instruktioner inför enstaka möten. Såvitt utredningen erfarit förekommer ingen samordning inför möten, varken bland de av staten eller Sveriges allmänna exportförening utsedda ledamöterna.</P>
<P class="p54 ft1">Representantskapet är ett organ utöver styrelsen. Avsikten är att övergripande strategiska frågor och frågor av huvudmannakaraktär skall diskuteras där. Tanken med detta har varit att göra styrelsen mer operativ. Även till detta organ utser vardera huvudmannen hälften av de högst åtta ledamöterna. Staten har haft som praxis att bl.a. utse statssekreteraren för handelsfrågor liksom den för exportrådet ansvarige enhetschefen till två av sina ledamöter. Den återstående ledamoten har hämtats från finansdepartementet. Den andra huvudmannen representeras av fyra personer från Sveriges allmänna exportförenings styrelse. Representantskapet bör enligt avtalet sammanträda två gånger per år. Sammansättningen av representantskapet framgår av bil. 6.</P>
<P class="p201 ft8">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3102d1/GOB3102d154x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft20"><SPAN class="ft20">5.6</SPAN><SPAN class="ft24">Exportrådets organisation i Sverige</SPAN></P>
<P class="p203 ft38">VD</P>
<P class="p204 ft38">Stabsfunktioner <SPAN class="ft39">(Vice VD)</SPAN></P>
<P class="p205 ft38">(Ledningsgruppen)</P>
<P class="p206 ft38">Controller,</P>
<P class="p207 ft38">Ekonomi,</P>
<P class="p208 ft38">Information,</P>
<P class="p209 ft38">IT,</P>
<P class="p210 ft38">Personal</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr23 td92"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td93"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td94"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td95"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td93"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td96"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td96"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td97"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td98"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td96"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td99"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td96"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td100"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td101"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td102"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td92"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td103"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td98"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td99"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td100"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td108"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td102"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td109"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td110"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td111"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td112"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td96"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td113"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td114"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td115"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td116"><SPAN class="p34 ft42">Region Europa</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr25 td118"><SPAN class="p29 ft42">Region Asien</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td118"><SPAN class="p187 ft42">Region</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td118"><SPAN class="p211 ft42">Småföretag</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td100"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td79"><SPAN class="p212 ft42">Export-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td116"><SPAN class="p213 ft38">(Inkl. Afrika,</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td118"><SPAN class="p214 ft38">(Inkl. Oceanien)</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td118"><SPAN class="p189 ft38">Nordamerika</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td118"><SPAN class="p195 ft38">Branschsam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td100"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td79"><SPAN class="p215 ft38">Information</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td116"><SPAN class="p213 ft42">Mellanösten</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td103"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td118"><SPAN class="p189 ft42">(Inkl. Mexico)</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td118"><SPAN class="p195 ft42">verkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td100"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td120"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td116"><SPAN class="p195 ft38">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td103"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td97"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td122"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td118"><SPAN class="p189 ft38">(fd Region</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td120"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td116"><SPAN class="p213 ft38">Latinamerika)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td103"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td97"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td118"><SPAN class="p189 ft38">Sverige)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td100"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td116"><SPAN class="p213 ft38">Utlandskontor</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td118"><SPAN class="p189 ft38">Utlandskontor</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td118"><SPAN class="p189 ft38">Utlandskontor</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td118"><SPAN class="p189 ft38">Småföretags-</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td100"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td79"><SPAN class="p215 ft38">Infocenter</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td116"><SPAN class="p213 ft38">och Stockholms</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td118"><SPAN class="p214 ft38">och Stockholms</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td118"><SPAN class="p189 ft38">och Stockholms</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td118"><SPAN class="p195 ft38">Program</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td123"><SPAN class="p189 ft38">Exportteknik</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td116"><SPAN class="p213 ft38">kansli</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td118"><SPAN class="p189 ft38">kansli</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td118"><SPAN class="p189 ft38">kansli</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td118"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td123"><SPAN class="p189 ft38">Projektexport</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td124"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td125"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td103"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td97"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td122"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td118"><SPAN class="p195 ft38">Bransch-</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td123"><SPAN class="p189 ft38">Upphandling</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td124"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td125"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td103"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td97"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td122"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td118"><SPAN class="p189 ft42">samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td100"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr21 td79"><SPAN class="p216 ft38">Hemsida</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td124"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td125"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td103"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td97"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td122"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td118"><SPAN class="p195 ft38">och bransch</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td124"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td125"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td103"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td97"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td122"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td118"><SPAN class="p189 ft38">program</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td123"><SPAN class="p189 ft38">Elektroniska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td124"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td125"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td103"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td97"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td118"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td100"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td79"><SPAN class="p215 ft38">affärer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td126"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td127"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td128"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td105"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td129"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td107"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td130"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td131"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td119"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td113"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td101"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft8">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft1">Den operativa verksamheten är organiserad i fyra enheter: Europa (inkl. Afrika, Latinamerika, Mellanöstern), Asien (inkl. Oceanien), Nordamerika (inkl. Mexico) samt enheten Småföretagsprogram och Branschsamverkan. De tre utlandsregionerna har vardera ett litet kansli i Stockholm och omfattar därutöver exportrådets utlandskontor i respektive region. Störst av dessa regioner både i Stockholm och på fältet är region Europa. Hemmakanslierna för rådets utlandsorganisation omfattar dels två regionchefer (för region Europa och Asien) och dessas medarbetare.</P>
<P class="p84 ft1">Enheten för Småföretag och Branschsamverkan (f.d. region Sverige) har hittills omfattat ett centralt kansli samt fyra regionkontor (Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå) med underkontor på åtta orter. Den kommer framöver att i stället organiseras efter program/projektansvar. Enheten omfattar funktionerna småföretagsprogram och branschsamverkan och kommer att utgöra nav för småföretagsprogrammet. Sektionen för branschsamverkan hanterar tolv olika samverkansgrupper (se avsnitt 5.8.11) liksom tre större och ett mindre branschprogram- Förädlade livsmedel, IT & Telekom, miljöteknikexport samt teknik och utrustning för den skogs- och trärelaterade sektorn i nordvästra Ryssland). Exportrådet samarbetar på 20 orter i landet med främst ALMI och handelskammare inom ramen för exportcentrum (se avsnitt 6.4).</P>
<P class="p110 ft1">Därutöver finns olika stabsfunktioner och en exportinformationsenhet. Staberna omfattar följande funktionerbusiness controller, ekonomi och administration, elektroniska affärer, information, IT, kontor/inköp och personal. Totalt arbetar drygt 30 personer på dessa funktioner. Störst är ekonomifunktionen som har 12 medarbetare.</P>
<P class="p84 ft1">Exportinformationsenheten har ca 30 medarbetare. Den omfattar <NOBR>infocenter-11</NOBR> personer, <NOBR>exportteknik-9</NOBR> personer, elektroniska <NOBR>affärer-4</NOBR> personer samt projektexport, internationell upphandling och <NOBR>finansiering-6</NOBR> personer.</P>
<P class="p84 ft1">Därtill finns en särskild enhet för projektet ”Marknadsplats Östersjön” som exportrådet utför på uppdrag av staten och som finansieras ur den andra s.k. Östersjömiljarden. Denna är placerad inom region Europa. Utöver detta finns en liten sektion för utbildning som benämns Internationell Affärskompetens.</P>
<P class="p84 ft1">Ledningen består av en verkställande direktör och dennes ersättare. Vice VD är också chef för region Europa (inkl. Afrika, Latinamerika och Mellanöstern) och chefen för region Asien är</P>
<P class="p197 ft8">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft1">också ansvarig för enheten Småföretagsprogram och Branschsamverkan, cheferna för region Europa och Asien är liksom chefen för verksamheten i Sverige placerade i Stockholm medan chefen för <NOBR>Nordamerika-verksamheten</NOBR> är handelssekreterare med placering i Chicago. Samtliga tre regionchefer ingår i ledningsgruppen på åtta personer som också omfattar verkställande direktören samt <NOBR>ekonomi-,</NOBR> <NOBR>informations-,</NOBR> IT- och personalcheferna. Det finns normalt tre personer i ledningsgruppen som var och en har ansvar för ett av de tre verksamhetsområdena exportinformation, exportutveckling och exportkonsulting (se avsnitt 5.8). F.n. ligger ansvaret för exportinformation på VD.</P>
<P class="p219 ft1">Antalet anställda i Sverige var knappt 150 i slutet av 1999.</P>
<P class="p171 ft20"><SPAN class="ft20">5.7</SPAN><SPAN class="ft24">Exportrådets organisation utomlands</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Exportrådet är i utlandet på olika sätt representerat på drygt 50 orter i ca 40 länder. I Japan, Kina, Polen, Tyskland och USA finns mer än ett kontor. Av de ca 50 kontoren är 23 handelssekreterarkontor, tio filialer eller liknande till dessa, tre egna bolagskontor samt två fristående företag. Därutöver är det i fem fall handelskammare som helt eller delvis utför tjänster på uppdrag av exportrådet. Exportrådet har egen personal placerad på sex ambassader. Närvaron i olika länder framgår av nedanstående förteckning.</P>
<P class="p220 ft8">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3102d1/GOB3102d157x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft5">Exportrådets organisation utomlands 1999</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p0 ft43">Handelssekreterarkontor</P>
<P class="p221 ft44">Europa</P>
<P class="p0 ft38">Belgien, <SPAN class="ft45">Bryssel</SPAN></P>
<P class="p0 ft46"><SPAN class="ft42">Danmark</SPAN>, Köpenhamn</P>
<P class="p0 ft38">Estland, <SPAN class="ft45">Tallinn</SPAN></P>
<P class="p0 ft42">Frankrike<SPAN class="ft46">, Paris</SPAN></P>
<P class="p0 ft42">Lettland, <SPAN class="ft46">Riga</SPAN></P>
<P class="p222 ft42">Litauen, <SPAN class="ft46">Vilnius </SPAN>Nederländerna, <SPAN class="ft46">Haag </SPAN>Norge, <SPAN class="ft46">Oslo</SPAN></P>
<P class="p223 ft48"><SPAN class="ft47">Polen, </SPAN>Warszawa <SPAN class="ft47">Ryssland, </SPAN>Sankt Petersburg</P>
<P class="p224 ft42">Spanien, <SPAN class="ft46">Madrid </SPAN>Storbritannien, <SPAN class="ft46">London </SPAN>Tjeckien, <SPAN class="ft46">Prag </SPAN>Turkiet, <SPAN class="ft46">Istanbul </SPAN>Tyskland, <SPAN class="ft46">Berlin</SPAN>, Ungern, <SPAN class="ft46">Budapest</SPAN></P>
<P class="p1 ft38">Österrike, <SPAN class="ft45">Wien</SPAN></P>
<P class="p225 ft44">Asien</P>
<P class="p1 ft45"><SPAN class="ft38">Indien, </SPAN>New Delhi</P>
<P class="p0 ft38">Japan, <SPAN class="ft45">Tokyo</SPAN></P>
<P class="p0 ft45"><SPAN class="ft38">Kina, </SPAN>Beijing</P>
<P class="p225 ft44">Övriga</P>
<P class="p0 ft38">Australien, <SPAN class="ft45">Sydney</SPAN></P>
<P class="p226 ft45"><SPAN class="ft38">Sydafrika, </SPAN>Johannesburg <SPAN class="ft38">USA, </SPAN>Chicago</P>
<P class="p227 ft38"><SPAN class="ft43">Filialer m.m</SPAN>.</P>
<P class="p221 ft44">Asien</P>
<P class="p0 ft38">Japan, <SPAN class="ft45">Tokyo</SPAN></P>
<P class="p0 ft45"><SPAN class="ft38">Kina, </SPAN>Hong Kong<SPAN class="ft38">,</SPAN></P>
<P class="p0 ft42">Kanton, <SPAN class="ft46">Shanghai</SPAN></P>
<P class="p0 ft38">Sydkorea, <SPAN class="ft45">Seoul</SPAN></P>
<P class="p225 ft44">Europa</P>
<P class="p0 ft38">Polen, <SPAN class="ft45">Gdansk</SPAN></P>
<P class="p0 ft38">Slovakien, <SPAN class="ft45">Bratislava</SPAN></P>
<P class="p0 ft38">Tyskland, <SPAN class="ft45">Stuttgart</SPAN></P>
<P class="p225 ft44">Nordamerika</P>
<P class="p0 ft45"><SPAN class="ft38">USA</SPAN>, Los Angeles<SPAN class="ft38">,</SPAN></P>
<P class="p0 ft46">Menlo Park,</P>
<P class="p0 ft45">New York,</P>
<P class="p0 ft45">Washington</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft43">Dotterbolag</P>
<P class="p228 ft45"><SPAN class="ft38">Finland</SPAN>, Helsingfors</P>
<P class="p0 ft38">Italien, <SPAN class="ft45">Milano</SPAN></P>
<P class="p0 ft38">Kanada, <SPAN class="ft45">Toronto</SPAN></P>
<P class="p225 ft43">Repr. kontor</P>
<P class="p228 ft38">Taiwan, <SPAN class="ft45">Taipeh</SPAN></P>
<P class="p0 ft38">Schweiz, <SPAN class="ft45">Zürich</SPAN></P>
<P class="p221 ft43">Handelskammare</P>
<P class="p221 ft38">Brasilien, <SPAN class="ft45">São Paulo</SPAN></P>
<P class="p0 ft45"><SPAN class="ft38">Mexico, </SPAN>Mexico city</P>
<P class="p229 ft38">Portugal, <SPAN class="ft45">Lissabon </SPAN>Tyskland, <SPAN class="ft45">Düsseldor</SPAN>f USA, <SPAN class="ft45">New York</SPAN></P>
<P class="p225 ft43">Annan representation</P>
<P class="p221 ft38">Nya Zeeland, <SPAN class="ft45">Auckland</SPAN></P>
<P class="p230 ft38">Vietnam, <SPAN class="ft45">Ho Chi Minh staden</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3_3">
<P class="p0 ft43">Utlandsmyndigheter</P>
<P class="p0 ft49">Prioriterade Ambassader</P>
<P class="p225 ft44">Europa</P>
<P class="p0 ft38">Bulgarien, <SPAN class="ft45">Sofia</SPAN></P>
<P class="p0 ft38">Grekland, <SPAN class="ft45">Athen</SPAN></P>
<P class="p0 ft45"><SPAN class="ft38">Irland</SPAN>, Dublin <SPAN class="ft38">#</SPAN></P>
<P class="p0 ft42">Ryssland, <SPAN class="ft46">Moskva</SPAN></P>
<P class="p0 ft38">Ukraina, <SPAN class="ft45">Kiev </SPAN>#</P>
<P class="p225 ft44">Asien</P>
<P class="p0 ft38">Filippinerna, <SPAN class="ft45">Manila</SPAN></P>
<P class="p0 ft38">Indonesien, <SPAN class="ft45">Jakarta </SPAN>#</P>
<P class="p0 ft46"><SPAN class="ft42">Malaysia, </SPAN>Kuala Lumpur <SPAN class="ft42">#</SPAN></P>
<P class="p0 ft38">Singapore</P>
<P class="p0 ft42">Sydkorea, <SPAN class="ft46">Seoul</SPAN></P>
<P class="p0 ft42">Thailand, <SPAN class="ft46">Bangkok</SPAN></P>
<P class="p0 ft38">Vietnam, <SPAN class="ft45">Hanoi</SPAN></P>
<P class="p225 ft44">Latinamerika</P>
<P class="p0 ft45"><SPAN class="ft38">Argentina, </SPAN>Buenos Aires</P>
<P class="p0 ft45"><SPAN class="ft38">Chile, </SPAN>Santiago</P>
<P class="p0 ft38">Colombia, <SPAN class="ft45">Bogotá</SPAN></P>
<P class="p225 ft44">Afrika och Mellanöstern</P>
<P class="p231 ft38">Egypten, <SPAN class="ft45">Kairo </SPAN>Elfenbenskusten, <SPAN class="ft45">Abidjan</SPAN></P>
<P class="p0 ft46"><SPAN class="ft42">Iran, </SPAN>Teheran</P>
<P class="p232 ft46"><SPAN class="ft42">Israel, </SPAN>Tel Aviv <SPAN class="ft42">Kuwait</SPAN></P>
<P class="p233 ft38">Libanon, <SPAN class="ft45">Beirut </SPAN># Saudiarabien, <SPAN class="ft45">Riyadh </SPAN>#</P>
<P class="p221 ft49">Övriga utlandsmyndigheter</P>
<P class="p234 ft38"># Personal finansierad av Exportrådet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft8">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft1">Förteckningen visar att närvaron är klart störst i närområdet. I Europa finns exportrådet på 27 platser och här finns 17 av de 23 handelssekreterarkontoren. Närvaron i andra regioner är mer begränsad och främst koncentrerad till de större marknaderna för svensk export, t.ex. USA och Canada i Nordamerika, Indien, Japan och Kina i Asien och Sydafrika i Afrika. De övriga kontoren fördelar sig på följande sätt: tio kontor i Asien (därav tre handelssekreterarkontor), sju i Nordamerika (därav en handelssekreterare), två i vardera Latinamerika, Mellanöstern och Oceanien (varav ett handelssekreterarkontor) samt ett handelssekreterarkontor i Afrika.</P>
<P class="p92 ft1">I det stora antal länder där exportrådet inte har eget kontor eller samarbetsavtal med en handelskammare är det utrikesförvaltningens utsända och lokalanställda personal som under exportrådets ledning arbetar med exportfrämjandet. På olika sätt finns det således en svensk exportfrämjande verksamhet i över 100 länder. Utrikesförvaltningens roll i exportfrämjandet beskrivs i kapitel 4.</P>
<P class="p4 ft1">Antalet anställda i utlandsorganisationen uppgick i slutet av 1999 till ca 270 personer, dvs. över 60 % av den totala personalen. Andelen anställda utomlands har ökat under senare år. Två tredjedelar av de anställda finns i Europa inkl. Turkiet och en fjärdedel därav i Central- och Östeuropa. Därefter kommer Asien med ca 20 % och Nordamerika med knappt 15 % av de anställda. I andra regioner finns bara drygt 20 anställda. De fem största utlandskontoren var i början av detta år Berlin (19 anställda), Paris (16 anställda) och Chicago, London och Tokyo med vardera 13 anställda.</P>
<P class="p235 ft1">Exportrådets typiska utlandskontor är relativt litet med ca fem anställda. Exportrådet anser f.ö. att minst fem anställda bör finnas på ett kontor. Detta anses som en miniminivå för att kunna bedriva arbetet på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Denna nivå bedöms också normalt nödvändig för att ha och behålla tillräcklig kompetens och sörja för kontinuitet i verksamheten.</P>
<P class="p236 ft3"><SPAN class="ft3">5.7.1</SPAN><SPAN class="ft29">Handelssekreterare</SPAN></P>
<P class="p80 ft18">Exportrådets utlandskontor leds i de flesta fall av en handelssekreterare. I juridisk mening är en handelssekreterare en statlig myndighet. I ovannämnda lag (1975:490 om beslutanderätt för</P>
<P class="p237 ft8">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft1">Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m.m.) sägs bl.a. att exportrådet får planera och leda handelssekreterares verksamhet enligt regeringens föreskrifter. Detta innebär att viss myndighetsutövning delegerats till exportrådet. Föreskrifter för styrningen av handelssekreterarna har meddelats i en förordning (1975:491). Däri sägs att exportrådet skall lämna anvisningar beträffande verksamhetsplanering och vidare ange uppgifter, fördela resurser och meddela andra liknande föreskrifter för verksamheten. Det finns vidare en särskild förordning (1988:1093) med instruktion för handelssekreterarna. Denna stadgar bl.a. att handelssekreterare förordnas av regeringen efter anmälan av exportrådet och att andra tjänster på kontoret tillsätts av handelssekreteraren efter godkännande av exportrådet. Vidare nämns att handelssekreteraren är underställd beskickningschefen i mottagarlandet när det gäller förbindelser med verksamhetslandets myndigheter. Det nämns också vilka uppgifter som åligger handelssekreterare, nämligen att främja svensk export till det område som förordnandet avser. Detta specificeras som råd och annan hjälp i fråga om marknadsföring av svenska varor och tjänster. Det sägs vidare att handelssekreteraren på eget initiativ skall undersöka marknadsläget för olika varor och tjänster samt medverka till marknadsföring av dessa. Handelssekreterare skall samverka med den svenska utrikesrepresentationen och med de svenska handelskamrar som träffat avtal med exportrådet om exportfrämjande verksamhet. Handelssekreterarna får besluta om kostnader för verksamhetens genomförande, ifråga om exportinformation och exportfrämjandeprojekt enligt uppgjord budget och i övrigt inom ramen av de medel som inflyter i deras uppdragsverksamhet eller på annat sätt. I mån av behov och tillgång på medel får handelssekreterarna anlita utomstående för särskilda uppdrag. Handelssekreterare skall ta avgifter för sina tjänster enligt grunder som fastställs av regeringen. Regeringen har genom det årliga regeringsbeslutet överlåtit åt exportrådet att fastställa prispolicy för handelssekreterarnas debiterbara verksamhet.</P>
<P class="p239 ft1">Eftersom handelssekreterarna är myndigheter gäller särskilda regelverk för verksamheten. En handelssekreterare måste vara svensk medborgare. Vidare gäller att handelssekreteraren liksom andra utsända på kontoret är offentliganställda. Dessa anställs enligt ett statligt avtal för utlandsstationerade arbetstagare med arvodesanställning (benämns <NOBR>U-ARV).</NOBR> Detta innebär skattskyldighet i Sverige och rätt att uppbära utlandsförmåner på samma</P>
<P class="p184 ft8">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft1">sätt som anställda i utrikesförvaltningen. En annan konsekvens av att vara myndighet är att man skall tillämpa lagen om offentlig upphandling<SPAN class="ft2">. </SPAN>Handelssekreteraren (men ingen annan på kontoret) anmäls normalt som diplomat i tjänstgöringslandet (trade commissioner e.d.) ifall detta accepteras av värdlandet. En förutsättning är i de flesta fall att det finns en svensk utlandsmyndighet på samma ort. Diplomatisk anmälan innebär att handelssekreteraren omfattas av <NOBR>Wien-konventionens</NOBR> regler och av värdlandet uppfattas som en del av ambassaden. Detta gäller även om man inte har lokalgemenskap med utlandsmyndigheten. Wienkonventionen sätter vissa begränsningar för vad handelssekreteraren kan göra.</P>
<P class="p235 ft1">Det är regeringen som utser handelssekreterare. Rekryteringen sköts dock i huvudsak av exportrådet som föreslår en kandidat för UD. Handelssekreterare utses normalt för en period av tre år med möjlighet till förlängning. De rekryteras numera som regel från näringslivet och återgår sedan till tjänstgöring på den privata sidan. Jämfört med tidigare har genomsnittsåldern på handelssekreterare sänkts. Handelssekreterarna har idag snarast konsult- och projektledarprofil.</P>
<P class="p240 ft3"><SPAN class="ft3">5.7.2</SPAN><SPAN class="ft29">Filialkontor av olika slag</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Exportrådet har som ovan nämnts i några länder mer än ett kontor. I Polen (Gdansk), Tyskland (Stuttgart) och USA (Los Angeles och Menlo Park) är kontoren filialer till huvudkontoret. Övriga ”extrakontor” i Japan (Tokyo), Kina (Hongkong, Kanton, Shanghai och Peking) samt kontoret i Sydkorea är representationskontor eller dotterbolag (Seoul) som ägs av exportrådets Swedish Trade Council Business Support Office AB. Dessa kontor utom det i Seoul är fristående från handelssekreterarkontoren men utgör komplement till dessa. De har bildats för att i eget namn kunna utföra vissa kommersiella uppgifter. I Seoul finns <NOBR>BSO-kontoret</NOBR> vid sidan av ambassaden som har en omfattande debiterbar verksamhet. Chefen för dessa kontor utses av respektive företags styrelse. I dessa bolagsstyrelser sitter endast representanter för exportrådet. Av nuvarande sex <NOBR>BSO-chefer</NOBR> är en svensk och fem utländska medborgare.</P>
<P class="p113 ft1">Det kan nämnas att tjänsten Business Support Office (BSO) som erbjuds på nyssnämnda orter finns på nästan alla egna</P>
<P class="p241 ft8">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft1">utlandskontor, dock utan att särskilda bolag bildats för ändamålet. <NOBR>BSO-tjänsten</NOBR> innebär i princip att ett företag under en längre period hyr viss konsulttid, ibland också visst kontorsutrymme. Tjänsten BSO som är uppdelad i flera steg utgör i första hand en hjälp vid etablering.</P>
<P class="p159 ft3"><SPAN class="ft3">5.7.3</SPAN><SPAN class="ft30">Bolagskontor</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">I tre fall, Canada, Finland och Italien, utgörs exportrådets utlandskontor av ett bolag som ägs av exportrådet. Skälen till detta har varierat. I ett fall har man velat pröva hur det fungerar att driva verksamheten i denna form i ett läge där det funnits möjlighet att rekrytera en kompetent inhemsk medborgare som kontorschef. I övriga båda fall har man tvingats ombilda handelssekreterarkontoret till bolag eftersom utlandsmyndigheten på orten lagts ner och värdlandet inte längre accepterat närvaro av ett handelssekreterarkontor. Av nuvarande tre bolagschefer är två svenska och en utländsk medborgare. Ett bolagskontor förestås av en VD som utses av styrelsen i respektive bolag. I dessa bolags styrelser sitter endast representanter för exportrådet. I motsats till vad som gäller för handelssekreterare finns inga bestämmelser som reglerar hur en bolagschef skall utses, verksamheten bedrivas, kopplingen till den svenska utlandsmyndigheten se ut och samarbetet med andra svenska aktörer äga rum etc. Bolagscheferna kan inte anmälas på diplomatlistan och är inte underställda ambassadören vad gäller kontakter med värdlandets myndigheter. Det faktum att man representeras av ett bolag medför automatiskt att man omfattas av respektive lands lagar och bestämmelser om t.ex. beskattning, bokföring och anställning.</P>
<P class="p243 ft3"><SPAN class="ft3">5.7.4</SPAN><SPAN class="ft30">Handelskammare och övrig representation</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">I fem länder är det en handelskammare som på uppdrag utför tjänster åt exportrådet och erhåller ersättning för detta, bl.a. medel ur anslaget för det statliga uppdraget. I Brasilien och Mexico är det handelskammaren som vad gäller alla tjänster representerar exportrådet i landet. I Tyskland och USA är det handelskammaren i Düsseldorf och New York som fått i uppdrag att i viss utsträckning svara för tjänster för exportrådets räkning. Det är i</P>
<P class="p244 ft8">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft1">dessa fall handelssekreteraren i landet som ingått denna överenskommelse.</P>
<P class="p3 ft1">I två fall, Ho Chi <NOBR>Minh-staden</NOBR> och Auckland, representeras exportrådet av lokala bolag som får viss ersättning för att lämna exportinformation. Dessa bolag ägnar sig inte på heltid åt exportfrämjande verksamhet utan har också sin egen verksamhet.</P>
<P class="p171 ft20"><SPAN class="ft20">5.8</SPAN><SPAN class="ft24">Beskrivning av Exportrådets verksamhet</SPAN></P>
<P class="p246 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.1</SPAN><SPAN class="ft29">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p227 ft1">Exportrådet indelar sin verksamhet i tre delar:</P>
<P class="p247 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft50">exportinformation </SPAN>(kallades tidigare exportservice). Är avgiftsfri och finansieras med statliga medel och medlemsavgifter. Bedrivs både i Sverige och utomlands.</P>
<P class="p248 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft50">exportutveckling</SPAN>. Finansieras både med statliga och andra offentliga medel och avgifter. Bedrivs nästan bara i Sverige.</P>
<P class="p248 ft18"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft51">exportkonsulting</SPAN>. Finansieras med konsultintäkter från företag. Bedrivs bara utomlands.</P>
<P class="p249 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.2</SPAN><SPAN class="ft29">Exportinformation</SPAN></P>
<P class="p41 ft1"><SPAN class="ft2">Exportinformation </SPAN>står för knappt en tredjedel av omsättningen och 93 % av det statliga uppdraget. Den är avgiftsfri och öppen för alla företag och inte speciellt anpassad för någon speciell typ av företag. Den finansieras till större delen av medel från det statliga basanslaget men till viss del även med medlemsavgifter. Den kan indelas i dels <SPAN class="ft2">efterfrågestyrd </SPAN>rådgivning där företagare m.fl. kan få svar på frågor om export m.m., dels <SPAN class="ft2">uppsökande </SPAN>rådgivning där exportrådet i samband med mässor och konferenser etc. går ut och informerar företag om exportmöjligheter. Exportinformation tillhandahåller information för att underlätta företagens export, t.ex. om affärsmöjligheter, tullar och andra exportregler samt exportfinansiering. Exportinformation är också en viktig informationskälla för övriga delar av exportrådet och andra aktörer som främjar svensk export. Exportinformationen har vidare till</P>
<P class="p250 ft8">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft1">uppgift att hjälpa svenska företag att etablera sig på andra marknader, överbrygga skillnader i affärskultur och hjälpa etablerade exportörer att utvecklas och växa. I exportinformationen utomlands ingår att besvara förfrågningar från stationeringslandets företag m.fl. om lämpliga svenska leverantörer m.m. Verksamheten bedrivs som ovan nämnts både i Sverige och utlandet och är organisatoriskt och budgetmässigt skild från övrig verksamhet. I Stockholm och på främst större utlandskontor finns det personer som enbart arbetar med exportinformation. På mindre kontor måste vissa personer dela sin tid mellan exportinformation och andra uppgifter.</P>
<P class="p54 ft1">Ett viktigt inslag och hjälpmedel i detta arbete är den hemsida som exportrådet utvecklat under de senaste åren. Stora resurser har satsats på detta och utnyttjandet har ökat (se avsnitt 5.8.5).</P>
<P class="p84 ft1">Exportrådet har utarbetat skriftliga riktlinjer på detta område både för sitt infocenter i Stockholm och utlandskontoren. Syftet har varit att tydliggöra skillnaden mellan exportinformation och konsultverksamheten och också tillse att verksamheten bedrivs på ett genomtänkt sätt som i huvudsak skall vara gemensamt för olika kontor.</P>
<P class="p183 ft1">I riktlinjerna för utlandet som i första hand avser mottagande exportinformation sägs bl.a. att verksamheten avser förädling av information och affärsförmedling. Förädlingen görs, sägs det, med utgångspunkt i företagens behov och situation. Det finns också anvisningar för hur förfrågningar skall klassificeras beroende på hur man bedömer chansen till ökade exportaffärer. Viktig information i en förfrågan registreras i ett system benämnt BUMS (Business Inquiry Management System) och ligger till grund för det fortsatta arbetet inkl. uppföljning. Det finns ett särskilt formulär för att dokumentera förfrågan och där affärsmöjligheterna identifieras. Det anges också att det finns tre typer av bearbetning: standard, fördjupad och hänvisning. Systemet är uppbyggt så att man på respektive ort skall kunna dra nytta av uppgifter från svaren på tidigare förfrågningar. Man är f.n. i färd med att införa en mer avancerad form av registreringssystem (”Superbums”).</P>
<P class="p150 ft1">Riktlinjerna innehåller också en kundstrategi för såväl lokala som svenska kunder. Däri sägs bl.a. att kunder som är exportmogna för den lokala marknaden skall presenteras för konsultverksamheten. Målsättningen är att kunden skall få en första reaktion redan inom 24 <NOBR>timmar-något</NOBR> som man idag når upp till på de flesta platser. Det finns särskilda riktlinjer för utlands-</P>
<P class="p251 ft8">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft1">kontorens kontakter med svenska företag. Däri betonas bl.a. att det är viktigt med ett aktivt samarbete inom exportrådet så att ett gemensamt ansikte utåt skapas. Det understryks att kundnyttan skall vara vägledande och att man skall undersöka om företaget är exportmoget. Vidare betonas att exportinformation inte innebär försäljning. Man beskriver också ganska detaljerat arbetsprocessen. Fyra typer av bearbetning anges: ”lead”, dvs. företaget introduceras till konsulttjänster, fördjupad, standard och hänvisning. Man betonar att väl utförd exportinformation skapar förtroende för exportrådet vilket kan skapa förutsättningar för vidare samarbete. Man framhåller vidare att det är viktigt att kontakter med svenska företag följs upp och kvalitetssäkras.</P>
<P class="p51 ft1">Man kan notera att det i riktlinjerna inte anges någon gräns för hur mycket tid eller resurser ett enskilt företag gratis får ta i anspråk. Exportrådet uppger att man har en generös tillämpning i detta avseende och att det kan vara olämpligt att ha en strikt gräns.</P>
<P class="p3 ft1">Under 1999 besvarades ca 110.000 förfrågningar, ca 35.000 i Sverige och 75.000 vid exportrådets utlandskontor. Förfrågningarna utomlands kommer i första hand från kontoren i Europa som tog emot knappt 60.000 frågor eller 80 % av alla förfrågningar utomlands. Därefter följer Asien inkl. Oceanien med ca 8.500 frågor och Nordamerika med ca 3.400 frågor. Fördelningen av antalet frågor på olika kontor/länder framgår av förteckningen nedan. Förfrågningarna till utlandskontoren är för samtliga regioner till mer än hälften från utländska företag eller andra utländska frågeställare. Siffran varierar från land till land, i Europa normalt mellan 60 och 90 % (undantaget är Norge där endast 40 % är lokala förfrågningar). För Asien är över 90 % och Nordamerika över 80 % av förfrågningarna lokala<SPAN class="ft2">. </SPAN>Antal och typ av frågor varierar från kontor till kontor. I Europa kommer mer än 75 % per telefon och från företag. Andelen frågor utomlands som kommer per <NOBR>e-mail</NOBR> har ökat kraftigt och väntas fortsätta att öka.</P>
<P class="p129 ft1">Under 1999 besvarades ca 20.000 av de 35.000 frågorna i Sverige av exportrådets infocenter. Resten besvarades av i första hand sektionen för exportteknik, närmare 10.000, samt resten av övriga delar av organisationen. Förekomsten av hemsidan har medfört att antalet enkla förfrågningar minskat i antal. Å andra sidan har samtidigt inkommande förfrågningar blivit mer specifika och arbetskrävande.</P>
<P class="p252 ft8">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft5">Antalet förfrågningar till exportrådets utlandsorganisation 1999</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr8 td133"><SPAN class="p12 ft45">Europa</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td134"><SPAN class="p12 ft45">Mellanöstern</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Belgien</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p254 ft52">2,000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p254 ft52">4,500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Estland</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">1,200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p254 ft52">2,500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">7,000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Irland</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p254 ft52">1,800</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Italien</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">750</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Lettland</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p255 ft52">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Litauen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">620</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">2,500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p254 ft52">6,800</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Polen</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">1,200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Portugal</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p254 ft52">1,500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Ryssland</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p254 ft52">1,000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Schweiz</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">950</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Slovakien</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p255 ft52">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td135"><SPAN class="p253 ft52">Spanien</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td136"><SPAN class="p254 ft52">825</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Storbritannien</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p254 ft52">4,000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Tjeckien</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Turkiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p254 ft52">1,500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">10,250</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td135"><SPAN class="p253 ft52">Ukraina</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td136"><SPAN class="p254 ft52">310</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p253 ft52">Ungern</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">300</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td137"><SPAN class="p253 ft52">Österrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td138"><SPAN class="p254 ft52">1,300</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td135"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td136"><SPAN class="p254 ft52">53,305</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr8 td139"><SPAN class="p253 ft52">FAE</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td140"><SPAN class="p254 ft52">400</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p253 ft45">Afrika</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td33"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td139"><SPAN class="p253 ft52">Sydafrika</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td140"><SPAN class="p254 ft52">1,300</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td141"><SPAN class="p253 ft45">Asien</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td33"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td141"><SPAN class="p253 ft52">Indien</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td33"><SPAN class="p254 ft52">846</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td141"><SPAN class="p253 ft52">Japan</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p254 ft52">1,500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td141"><SPAN class="p253 ft52">Kina</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td33"><SPAN class="p254 ft52">2,150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td139"><SPAN class="p253 ft52">Taiwan</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td140"><SPAN class="p256 ft52">–</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td141"><SPAN class="p253 ft45">Nordamerika</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td33"><SPAN class="p254 ft52">3,696</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td33"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td141"><SPAN class="p253 ft53">Canada och USA</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p254 ft53">2,300</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td141"><SPAN class="p253 ft45">Latinamerika</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td139"><SPAN class="p253 ft52">Mexico</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td140"><SPAN class="p254 ft52">1,075</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td141"><SPAN class="p253 ft45">Oceanien</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td33"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td139"><SPAN class="p253 ft52">Australien</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td140"><SPAN class="p254 ft52">2,850</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p257 ft52"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN><SPAN class="ft26">: </SPAN>Exportrådet (uppgifter saknas från några kontor).</P>
<P class="p258 ft8">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p259 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.3</SPAN><SPAN class="ft29">Exportutveckling</SPAN></P>
<P class="p80 ft1"><SPAN class="ft2">Exportutveckling </SPAN>står för ca 30 % av omsättningen och 7 % av det statliga basuppdraget. Den har en stark småföretagsinriktning och genomförs till största del för grupper av företag. Även uppdrag för enskilda företag har dock hittills utförts i viss utsträckning. Exportutveckling finansieras till stor del av olika offentliga medel, t.ex. från olika regionala aktörer som länsstyrelser och länsarbetsnämnder. I vissa fall kommer en del av finansieringen från <NOBR>EU-program.</NOBR> Även de medel som tilldelats exportrådet för särskilda satsningar, t.ex. marknadsplats Östersjön och miljöteknikexport, utnyttjas till viss del i denna verksamhet. Det är endast en mycket liten del som finansieras över det statliga basuppdraget.</P>
<P class="p92 ft1">Exportutveckling går huvudsakligen ut på att utveckla enskilda företags exportförmåga. Den kan omfatta utvärdering av en eller flera marknader samt etablering eller expansion på utländska marknader. Uppdragen kan även gälla att analysera enskilda företags exportmognad och föreslå insatser för att öka mognaden inkl. erbjuda företaget utbildning i exportkunskap. Dessutom hjälper man företaget att välja exportmarknader och att genomföra exportsatsningar. Inom denna verksamhet har exportrådet t.ex. erbjudit tjänsten ”Exportchef att hyra”. Exportrådet genomför också inom detta område enstaka aktiviteter tillsammans med ett eller flera företag, t.ex. mässdeltagande och delegationsresor. Företaget får då vanligen stå för ca 50 % av den totala kostnaden. Den verksamhet med samverkansgrupper som exportrådet hanterar på tolv områden och som är helt företagsfinansierad ingår i denna verksamhet (liksom de branschprogram som genomförs på särskilt uppdrag av regeringen på <NOBR>IT-,</NOBR> livsmedels- och miljöteknikområdet). Det kan nämnas att den branschsamverkan som äger rum inom de tolv ovannämnda områdena omfattar tillsammans ca 260 företag. (se avsnitt 5.8.11)</P>
<P class="p129 ft1">Exportrådet är som nämnts i färd med att se över sin Sverigeverksamhet som till stor del motsvarar verksamhetsområdet exportutveckling. Man kommer framöver att ha en annan inriktning än hittills och som en konsekvens av detta också begränsa den regionala närvaron i Sverige. Tanken med den nya organisationen är att bli mer specialiserad och koncentrera sig på det man är bäst på (se avsnitt 5.8.9).</P>
<P class="p260 ft8">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft1">Exportrådet har utarbetat särskilda riktlinjer för denna verksamhet i syfte att få jämnare och högre kvalitet i tjänsterna och ett mer gemensamt arbetssätt. I riktlinjerna beskrivs exportutvecklingsprocessen och ges exempel på typprojekt.</P>
<P class="p84 ft1">Under 1999 deltog ca 2.550 företag i olika exportutvecklingsprojekt (förutom de företag som ingår i samverkansgrupperna). Därav har 600 deltagit i s.k. affärschansprojekt och informationsseminarier inom marknadsplats Östersjön. Ytterligare 600 ingår i det nätverk som byggts upp kring programmet svensk miljöteknikexport.</P>
<P class="p159 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.4</SPAN><SPAN class="ft30">Exportkonsulting</SPAN></P>
<P class="p140 ft1"><SPAN class="ft2">Exportkonsulting </SPAN>benämns den konsultverksamhet som bedrivs i exportrådets utlandsorganisation på marknadens villkor i konkurrens med andra företag. Den består till övervägande delen av uppdrag från enskilda företag. Den står för ca en tredjedel av omsättningen.</P>
<P class="p183 ft1">Riktlinjer har utarbetats även för denna verksamhet i syfte att skapa ett mer gemensamt arbetssätt och en högre och jämnare kvalitet i arbetet. I inledningen till riktlinjerna konstateras att exportinformation kan vara en viktig inkörsport till konsultuppdrag. Därefter presenteras fem byggstenar i konsultprocessen; träffa kunden, skriva offert, genomföra projektet, kommunicera resultatet och följa upp. Riktlinjerna behandlar med exempel hur de olika stegen bör genomföras och beskriver bl.a. vad en offert skall innehålla. I en bilagedel finns ännu utförligare anvisningar och en mall för hur ett tänkt uppdrag kan genomföras.</P>
<P class="p162 ft1">Exportrådet genomförde 1999 ca 2.000 konsultuppdrag, därav drygt 1.300 i Europa och knappt 700 i övriga världen. Tre fjärdedelar av uppdragen var på mindre än 50.000 kr, medan resten fördelades ganska jämnt mellan uppdrag på <NOBR>50.000–100.000</NOBR> kr och uppdrag på över 100.000 kr. Totalt fakturerades ca 1.500 företag under 1999. Det kan också vara värt att notera att 70 % av antalet uppdrag kom från företag med färre än 50 anställda. Traditionell svensk industri utom telekom svarar för ca hälften av totalvolymen medan resten till stor del avser <NOBR>IT-företag</NOBR> och telekomföretag. IT- och telekomföretagen dominerar f.n. uppdragsverksamheten i närområdet och har ökat kraftigt. En tendens under senare är att uppdragen blivit färre och större. Vidare har det blivit vanligare att</P>
<P class="p262 ft8">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft1">företag lägger ut uppdrag på mer än ett exportrådskontor samtidigt.</P>
<P class="p169 ft1">Exportrådet har enligt bemyndigandet i det årliga regeringsbeslutet fastställt vad en konsulttimme skall kosta. Nivån är beroende av vilken/vilka tjänstemän som utför ett uppdrag, deras respektive tidsåtgång och kostnadsnivån på aktuell plats. Av betydelse är också värdet för kunden.</P>
<P class="p170 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.5</SPAN><SPAN class="ft29">Exportrådets hemsida</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">En viktig del av informationsspridningen till företagen sker numera via Internet. Exportrådet har haft en egen hemsida sedan i mars 1996. Hemsidan har sedan dess utvecklats och ökat i omfattning. Ett av syftena med hemsidan är att låta företagen själva söka den information de behöver för att på så sätt frigöra personella resurser för mer kvalificerade tjänster. F.n. omfattar hemsidan ungefär samma informationsmängd som på 12.000 A4- sidor. Vissa av exportrådets utlandskontor och ESEA- ambassaderna har egna hemsidor av olika omfång. Ofta är dessa författade på respektive lands huvudspråk med förstasidan på engelska. Man strävar efter att överallt ha samma profil och samma budskap. Därför finns en mall som måste följas när ny information matas in. På hemsidan finns t.ex. information om andra länder (vissa basfakta, marknadsöversikter etc.). Vidare finns uppgifter om det egna medlemsprogrammet, om de särskilda regeringsuppdragen och om <NOBR>e-affärer.</NOBR> Under respektive rubrik kan man sedan i vissa fall komma vidare till nya underrubriker och erhålla ytterligare information. Under rubriken nättjänster kan man erhålla information om t.ex. offentlig upphandling. Exportfinansiering, handelsstatistik en förteckning över svenska konsulter, exportnyheter och få en förteckning över svenska exportörer (Swedish Export Directory). Vidare finns landrapporter som är resultatet av ett samarbete mellan de svenska ambassaderna och enheten för Exportinformation i Stockholm. Man kan här genom att anmäla sig bli prenumerant på viss information utan kostnader. Under rubriken nättjänster finns också ett länkbibliotek, dvs. en uppräkning av ett antal andra hemsidor och nationella och internationella databaser som kan vara av intresse för företag som önskar veta mer om export, andra länder etc. Antalet länkar är</P>
<P class="p263 ft8">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft1">mellan 600 och 700 under ett tjugotal rubriker. För innehållet i nättjänster svarar enheten för Exportinformation i Stockholm.</P>
<P class="p108 ft1">Den information som finns på ett enskilt land omfattar normalt åtminstone följande rubriker: exportinformation och exportkonsulting (dvs. de båda tjänster som exportrådet erbjuder utomlands), dotterbolagslista, uppgifter om respektive land samt adressuppgifter om vem på exportrådet lokalt eller centralt i Stockholm som kan kontaktas för ytterligare uppgifter. Ofta finns också rubriken aktuella projekt/affärschanser. Omfattningen på den information som finns om olika länder varierar ganska mycket.</P>
<P class="p84 ft1">Det finns en redaktör för hemsidan som är placerad på informationssektionen. På samma ställe finns också en person som arbetar med att utveckla sidan. På exportrådet och dess utlandskontor finns ca 60 personer (och därutöver ett antal UD- anställda) som har getts rätt att lägga in ny information på exportrådets hemsida och i förekommande fall den lokala hemsidan. Det är respektive kontor som har ansvar för att den egna hemsidan och den egna delen av exportrådets hemsida hålls uppdaterad.</P>
<P class="p47 ft1">Exportrådets och utlandskontorens hemsidor besöks dagligen av mellan 1.000 och 1.100 personer. Dessa läser sammanlagt omkring 5.500 sidor per dag. I genomsnitt varar varje besök i åtta minuter. Jämfört med för ett år sedan är besökarantalet lite lägre men å andra sidan har varje besök blivit något längre och omfattar fler sidor. Man ”laddar också ner” mer än tidigare.</P>
<P class="p46 ft1">Exportrådet är angeläget om att göra hemsidan mer känd och också lättare att hitta. Man har därför tidigare i år skapat fler adresser där ordet export ingår vilket skall göra det enklare för företag att hitta rätt. Vidare planerar rådet att under hösten i år genomföra en omfattande kampanj för att sprida information om hemsidan.</P>
<P class="p83 ft18">Hemsidan har hittills inte finansierats med medel från det statliga basuppdraget. Exportrådet har dock fått andra statliga medel för att utveckla hemsidan och för annat <NOBR>IT-arbete.</NOBR></P>
<P class="p264 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.6</SPAN><SPAN class="ft30">Infocenter</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">Exportrådets infocenter som funnits i ca tre år har elva medarbetare. Det finansieras helt av det statliga basanslaget. Infocenter är portalen för verksamhetsområdet exportinformation som består av kostnadsfritt tillhandahållande av information och rådgivning.</P>
<P class="p265 ft8">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft1">Hit slussas alla förfrågningar som inte har någon anan given adressat i organisationen. Om en fråga inte kan besvaras av infocenter, slussas den vidare antingen till annan del av den egna organisationen (t.ex. ett utlandskontor) eller till någon annan organisation som har kompetens på det aktuella området. En uppgift för centret är att hjälpa företag att hitta rätt i informationsdjungeln, dvs. hjälp till självhjälp.</P>
<P class="p4 ft1">Infocenter utnyttjas främst av svenska företag, både stora och små. De flesta frågor kommer från små och medelstora företag. Att stora företag utnyttjar tjänsterna är enligt exportrådet en kvalitetsstämpel. Infocenter utnyttjas också i ganska stor utsträckning av andra, t.ex. myndigheter, privatpersoner, banker, utländska företag och inte minst andra delar av organisationen. Genom att hemsidan tillkommit har förfrågningarna blivit mer kvalificerade än tidigare.</P>
<P class="p266 ft1">Antalet förfrågningar ligger f.n. på ca <NOBR>1.400–1.500</NOBR> per månad eller mellan 15.000 och 20.000 om året. Trenden är att antalet ökar genom att centret blir alltmer känt.</P>
<P class="p152 ft1">Uppgiften är att tillhandahålla information och ge enklare råd. Det finns ingen fastställd gräns för hur mycket tid ett företag får använda gratis utan detta avgörs i det enskilda fallet. Exportrådet uppger att man har en generös syn på detta område.</P>
<P class="p3 ft1">De flesta förfrågningar, uppskattningsvis 2/3 kommer per telefon och besvaras också per telefon. Förfrågningar per <NOBR>e-mail</NOBR> ligger idag på ca 30 % av de totala och ökar inte längre. Infocenter är lätt att hitta på hemsidan och det finns där ett särkilt formulär där frågor kan ställas.</P>
<P class="p169 ft1">Frågorna gäller mestadels uppgifter om andra marknader. Det kan t.ex. gälla basdata om ett land, information om en viss bransch i något land, adressuppgifter rörande företag, organisationer eller myndigheter, exporttekniska frågor (tullar, standards etc.), statistiska uppgifter om t.ex. ett lands import av en varugrupp, finansiering m.m. Relativt många frågor rör EU. Många av dessa slussas vidare till exportrådets <NOBR>Bryssel-kontor.</NOBR> Man har på detta område också kontakter med Kommerskollegium och Euro Info Center.</P>
<P class="p92 ft1">Infocenter har ofta kontakter med andra organisationer och myndigheter, t.ex. ALMI, handelskamrarna och tullen.</P>
<P class="p3 ft1">Infocenter har ett ganska omfattande bibliotek där tre av de elva medarbetarna arbetar. Man har i biblioteket bl.a. specialiserade tidningar och tidskrifter, främst ekonomisk statistik från nationella och internationella organisationer, kataloger över andra länders</P>
<P class="p267 ft8">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft1">företag, organisationer och myndigheter, uppgifter om hur man gör affärer i andra länder etc. m.m. Biblioteket är också genom Internet uppkopplat till viss större informationsbanker. Den moderna tekniken används alltmer i arbetet.</P>
<P class="p84 ft1">Infocenter hanterar också en tjänst som kallas BRS (Business Referral Services) som är en tjänst för exportrådets utlandskontor och utlandsmyndigheterna. Detta innebär att förfrågningar från utlandet om svenska leverantörer hanteras av särskilt utbildad personal som besvarar dessa. Innan uppgifter sänds iväg, görs en kontroll att de företag som nämns i svaret verkligen har intresse för den marknad som förfrågan kommer ifrån. Den används särskilt mycket för avlägsna länder.</P>
<P class="p268 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.7</SPAN><SPAN class="ft30">Exportteknik</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">Sektionen för exportteknik omfattar elva personer. Den står till tjänst med information och besvarar förfrågningar i olika exporttekniska frågor. Det kan t.ex. gälla tullsatser, skatter, ursprungsregler, exportdokument och märkning. Antalet frågor under 1999 uppgick till mellan 8.000 och 10.000. Man erhåller en viss del av sitt underlag från den egna utlandsorganisationen och utlandsmyndigheter. Sektionen hanterar några publikationer, t.ex. Skeppningshandboken och Frihandelshandboken, och ansvarar även för innehåll och utveckling av flertalet nättjänster: Swedish Export Directory, Upphandlingsnytt, Exportnytt, betalningsguide och Landrapporter. Vidare hanterar sektionen kurser och utbildning inom sitt område. Verksamheten med utbildning och kurser kan gälla både deltagande i andras arrangemang och kurser i egen regi. Dessutom genomförs skräddarsydda kurser på företag. Ambitionen är att utveckla tjänsterna på nätet vilket dock kräver extra resurser. Man har ofta kontakt med andra organisationer inom sitt område, t.ex. Handelsprocedurrådet, Kommerskollegium och Tullen. En hel del kontakter förekommer också med Euro Info Center (EIC).</P>
<P class="p269 ft1">Den unika kompetensen är enligt egen utsago kännedomen om den praktiska hanteringen av gällande regler. Denna kompetens betingar ett marknadsvärde och verksamheten kan till stor del självfinansieras. Sektionen har en omsättning på ca 15 mkr. En stor del av intäkterna kommer deltagande företag i Swedish Export Directory (7 mkr) och försäljning av handböcker (4 mkr). Man</P>
<P class="p265 ft8">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft18">erhåller också intäkter från kurser (ca 1,5 mkr). Detta innebär att finansieringen från det statliga basuppdraget är begränsad, under 1999 ca 1,5 mkr.</P>
<P class="p270 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.8</SPAN><SPAN class="ft29">Projektexport, upphandling och finansiering</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Sektioner erbjuder företagen uppgifter och rådgivning på ovannämnda områden. Vanliga frågor gäller allmänna upplysningar om projekt i andra länder och praktikalia kring upphandlingen liksom hur finansieringen bör läggas upp. Projektrådgivning är en viktig del av arbetet. Sektionen ger också ut skriften Upphandlingsnytt som inom kort kommer att erbjudas gratis. Sektionen har som riktmärke att erbjuda ca en timmes gratis rådgivning i telefon och en halvtimmes gratis rådgivning vid besök. Man kompletterar på sina specialområden infocenter. Sektionens medarbetare reser mycket ute i landet och kan i samband med mässor, seminarier, utställningar etc. dela med sig av sina kunskaper. Man samarbetar ofta med ALMI när det gäller att sprida allmän information om projekt och finansiering. F.n. genomför man tillsammans med ALMI och EKN en turné över landet där man i Exportcentrums regi och på dess bekostnad genomför ett standardprogram om dessa frågor. Man utser också kontaktpersoner för finansieringsfrågor på varje Exportcentrum.</P>
<P class="p155 ft1">Exportrådets arbete med projektexport ligger nära den verksamhet som UD:s projektexportsekretariat (PES) bedriver. En tjänsteman från sektionen ingår i PES´referensgrupp. Sektionen har betydligt mindre resurser än PES. Man har ambitionen att göra sig mer känd och sprida mer information på nätet.</P>
<P class="p170 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.9</SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">Sverige-verksamheten</SPAN></NOBR></P>
<P class="p41 ft1">Exportrådet har nyligen genomfört en förändring av sin regionala verksamhet i Sverige. Anledningen till förändringen uppges vara att man i verksamheten haft en otydlig småföretagsprofil och att man önskar uppnå större effektivitet och högre kvalitet. Tanken är att genom koncentration på färre aktiviteter som man kan bra och vet är uppskattade och mer utbytbarhet inom organisationen uppnå större tydlighet samt högre kvalitet och lönsamhet. I den nya organisationen kommer man att frångå den regionala organisa-</P>
<P class="p250 ft8">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft1">tionen och i stället ha en programorganisation där programansvariga utses. Den nya inriktningen kommer att delas upp i fyra områden med vardera en ansvarig: 1) branschsamverkan 2) utvecklingsprogram för mindre företag 3) utbildning för mindre företag 4) mässprogram för småföretag.</P>
<P class="p84 ft1">Man kommer dock att finnas kvar ute i landet, dock med färre personer än tidigare. Avsikten är att samarbetet på regional nivå fortsätter och om möjligt förstärks. Liksom hittills kommer det för varje exportcentrum att finnas en ansvarig på exportrådet. Strävan är att mer än tidigare ha lokalgemenskap med de andra parterna i exportcentrum.</P>
<P class="p268 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.10</SPAN><SPAN class="ft55">Information</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">Informationssektionen svarar för den externa informationen. Här hanteras exportrådets medlemsprogram och vidare skötseln av hemsidan. Den ansvarige redaktören för hemsidan liksom den ansvarige för utveckling av Internettjänster är placerade här. Även exportrådets chefsekonom är placerad vid sektionen. Denne har ansvar för att ge ut exportrådets marknadsöversikt som kommer fyra gånger per år. Marknadsöversikten är en kortfattad genomgång av efterfrågeutvecklingen på alla Sveriges viktigaste marknader. Chefsekonomen har också ansvar för exportrådets kundundersökningar som numera genomförs löpande.</P>
<P class="p268 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.11</SPAN><SPAN class="ft55">Samverkansgrupper och branschsamverkan</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">Exportrådet hanterar f.n. tolv samverkansgrupper (se nedan) med sammanlagt 260 medlemsföretag. Medlemsantalet per grupp varierar från ett tiotal till drygt 35. Antalet grupper har tidigare varit större. Exportrådets arbete med detta, såväl administrationen som särskilda projekt, har under senare år så gott som helt betalts av företagen. 15 personer arbetar med detta varav åtta är projektledare. Årsomsättningen ligger på ca 40 mkr (varav 10 mkr är arvodesintäkt).</P>
<P class="p271 ft8">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr20 td142"><SPAN class="p12 ft1">Samverkansgrupper</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td143"><SPAN class="p11 ft1">Antal medlemsföretag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td144"><SPAN class="p12 ft1">AgriSwede, Swedish Agro Technology Group</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td135"><SPAN class="p272 ft1">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td142"><SPAN class="p12 ft1">Fortec, Swedish Forestry Technilogy Group</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td135"><SPAN class="p272 ft1">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td144"><SPAN class="p12 ft1">PPT, Swedish Pulp & Paper Tecknology Group</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td135"><SPAN class="p272 ft1">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td142"><SPAN class="p12 ft1">SCAG, Swedish Civil Aviation Group</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td135"><SPAN class="p272 ft1">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td142"><SPAN class="p12 ft1">SMG, Swedish Mining Group</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td135"><SPAN class="p272 ft1">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td142"><SPAN class="p12 ft1">Swecare</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td134"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td135"><SPAN class="p272 ft1">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td142"><SPAN class="p12 ft1">SwedElect</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td135"><SPAN class="p272 ft1">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td144"><SPAN class="p12 ft1">SwedSteelTech, Swedish Agro Technology Group</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td135"><SPAN class="p272 ft1">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td142"><SPAN class="p12 ft1">SweHeat, Svensk Fjärrvärme</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td135"><SPAN class="p272 ft1">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td142"><SPAN class="p12 ft1">Svensk Havsteknik</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td134"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td135"><SPAN class="p272 ft1">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td142"><SPAN class="p12 ft1">SWERIG, Swedish Rail Industri Group</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td134"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td135"><SPAN class="p272 ft1">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td144"><SPAN class="p12 ft1">TrackSafe, Group for Railway Infrastructure</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td135"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td142"><SPAN class="p12 ft1">Environment & Safety</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td134"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td135"><SPAN class="p272 ft1">10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft1">Affärsidén är att genom gemensamma aktiviteter främja medlemsföretagens exportaffärer. Respektive grupp innehåller normalt både små och stora företag, konsulter och hårdvaruleverantörer, företag som kompletterar varandra och har kund- och teknikgemenskap.</P>
<P class="p3 ft1">Verksamheten inom respektive nätverk består bl.a. av löpande service till medlemmarna, gemensamma marknadsaktiviteter, marknadsstudier, regelbundna möten med specialteman, samarbete med bistånds- och finansieringsorgan och samarbete med ALMI, handelskammare m.fl. Tillsammans identifierar och bearbetar man lovande men i många fall svåra marknader.</P>
<P class="p50 ft1">De gemensamma marknadsaktiviteterna utgörs av symposier och utställningar, projektbearbetning ochbevakning och factfinding. Vidare arbetar man med fackpressbearbetning, inbjudningsresor till Sverige av utländska beslutsfattare, gemensamt material och gemensam hemsida och lobbying.</P>
<P class="p3 ft1">Genom att exportrådet hanterar grupperna sätts ofta en officiell prägel på aktiviteterna. Marknadsaktiviteterna sker ofta i samarbete med det officiella Sverige.</P>
<P class="p50 ft1">Fördelarna med denna samverkan uppges vara att den är kostnadseffektiv och att man kan erbjuda ett brett utbud som ger större utväxling än annars. Man får tillgång till ett nätverk där man kan byta erfarenheter. Det gemensamma ansiktet utåt är ofta en fördel vid projektsamarbete. Samarbetet med den offentliga sektorn anses också värdefullt. Samverkan kan också stärka</P>
<P class="p273 ft8">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft1">trovärdigheten kanske särskilt för små företag som kan dra nytta av mer kända företags goodwill.</P>
<P class="p108 ft1">Samverkansgrupperna är en aktivitet som prioriteras i exportrådets nya Sverigeverksamhet. Exportrådet undersöker f.n. vilka ytterligare områden där företagen har intresse av samverkan.</P>
<P class="p108 ft1">Inom samma enhet hanteras också de fyra fleråriga branschprogram som exportrådet är engagerat i och som finansieras av särskilda statliga medel. Dessa är 1) Food from Sweden, 2) IT och Telekomett treårsprogram, 3) Miljöteknikexport inom luft och vattenrening samt avfallshantering, och 4) Teknik och utrustning för den skogs- och trärelaterade sektorn i Nordöstra Ryssland, ett tvåårsprogram.</P>
<P class="p47 ft18">Affärsidén med dessa program är att genom kraftsamling tillvarata nya affärsmöjligheter inom specifika områden. Företagen står för minst 50 % av finansieringen.</P>
<P class="p264 ft3"><SPAN class="ft3">5.8.12</SPAN><SPAN class="ft55">Utbildning för mindre företag</SPAN></P>
<P class="p274 ft1">Exportrådet har utvecklat kompetensprogram för olika nivåer i mindre företag för att skapa möjligheter för företag att växa genom export. Inom enheten ”Kompetensprogram för mindre företag” arbetar idag fyra personer med att utveckla och administrera programmen. Införsäljning och lokalt genomförande sker av exportrådet regionalt i Sverige och utomlands</P>
<P class="p47 ft1">Programmet ”Unga Exportassistenter” syftar till att lokalt rekrytera och skola in arbetslösa gymnasieungdomar till exportassitenter i mindre exportföretag.</P>
<P class="p46 ft1">Programmet ”Unga Exportsäljare” (numera ”Export Trainee SME”) syftar till att skapa kompetensinflyttning utanför storstäderna av arbetslösa, unga, språkkunniga akademiker som vill satsa på en internationell karriär i mindre exportföretag. Genom programmet ges mindre företag utanför storstäderna möjlighet att konkurrera om kvalificerad arbetskraft genom att via exportrådet kunna erbjuda ett internationellt <NOBR>trainee-program.</NOBR> Programmet bedrivs alltid tillsammans med ett annat land för att stimulera handel (både export och import) och nätverksskapande. Ett program har genomförts med Polen och två pågår - Litauen/Södra Sverige och Estland/Västra Skaraborg. Program planeras också med Danmark, Finland och Norge. Totalt 409 personer har diplomerats sedan starten 1994.</P>
<P class="p73 ft8">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft1">Exportrådet utbildar också exportchefer i vissa branscher.</P>
<P class="p3 ft1">Dessa yrkesutbildningar (exportassistenter, <NOBR>-säljare</NOBR> och <NOBR>-chefer)</NOBR> ges i form av 19 standardiserade utbildningsalternativ, där experter från exportrådet i Sverige och utomlands samt föreläsare från internationellt verksamma konsultföretag och managementskolor engageras.</P>
<P class="p169 ft1">Under 1999 startades ”The Global Executive MBA” i samarbete med bl.a. Köpenhamns Handelshögskola. Syftet är att utveckla framtidens ledare och skapa en karriärmöjlighet för akademiker som vill satsa på mindre företag. Totalt 45 deltagare deltar för närvarande i denna utbildning.</P>
<P class="p50 ft18">Alla program utom ”The Global Executive MBA” delfinansieras av olika lokala aktörer - arbetsförmedlingar, länsarbetsnämnder, länsstyrelser, strukturfonder och kommuner.</P>
<P class="p276 ft20"><SPAN class="ft20">5.9</SPAN><SPAN class="ft24">Finansiering, ekonomi och resultat samt budget</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Avtalet om exportrådet stadgar att verksamheten skall finansieras med statliga medel, avgifter för abonnemang (benämns numera medlemsavgifter) samt andra inkomster. Enligt avtalet kan exportrådet i samverkan med företag bedriva sådan aktions- och uppdragsverksamhet som kan finansieras med medel från företagen. Det förtjänar att påpekas att exportrådet i sin redovisning inbegriper handelssekreterarna trots att dessa är självständiga myndigheter.</P>
<P class="p4 ft1">Exportrådet ger varje år ut en årsredovisning som i huvudsak är uppställd som ett aktiebolags. Den senaste innehåller t.ex. följande: VD har ordet, året i korthet, exportrådet i framtidens ekonomi, kort om ägarförhållanden och organisation, information om de tre verksamhetsområdena, förvaltningsberättelse med presentation av vissa nyckeltal och därefter koncern- och balansräkningar med fotnoter. Den innehåller också en förteckning över styrelsen, exportrådets ledning och utlands- och <NOBR>Sverige-kontor.</NOBR> Det statliga uppdraget, övriga statliga satsningar och offentliga uppdrag beskrivs inte närmare i denna årsredovisning. En särskild avrapportering av främst det statliga uppdraget görs separat en gång per år (se avsnitt 5.13).</P>
<P class="p133 ft56">Fördelningen av finansieringen <SPAN class="ft18">mellan dessa olika delar har förändrats sedan början av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">90-talet.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft18"> Då stod det statliga basuppdraget för ca 50 % av finansieringen medan medlemsavgifterna</SPAN></P>
<P class="p237 ft8">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft1">svarade för ca 5 %. Resten, dvs. 45 %, kom från övriga uppdrag vari inryms både intäkter från konsultuppdrag för företag och uppdrag för offentliga aktörer. Minskningen av det statliga basanslaget genomdrevs i början av <NOBR>90-talet</NOBR> och därefter har nivån på detta varit i stort sett oförändrad. Det statliga uppdragets andel av omsättningen har gått ner till ca en tredjedel medan medlemsavgifterna ligger kvar på ca 5 %. Övriga uppdrag har alltså ökat sin andel till ca 60 % av omsättningen. Tabellen nedan illustrerar detta.</P>
<P class="p84 ft1"><SPAN class="ft2">Exportrådets nettoomsättning </SPAN>har de senaste åren ökat kraftigt. Den låg 1998 för koncernen på 451 mkr varvid man gjorde en vinst på inemot 9 mkr. År 1999 hade omsättningen ökat till 472 mkr varvid vinsten uppgick till 18 mkr.</P>
<P class="p84 ft2"><SPAN class="ft1">Under 1999 var </SPAN>omsättningens fördelning mellan de tre verksamhetsområdena <SPAN class="ft1">någorlunda jämn. Störst var </SPAN>exportkonsulting <SPAN class="ft1">med 158 mkr tätt följd av </SPAN>exportinformation <SPAN class="ft1">med 152 mkr. </SPAN>Exportutveckling <SPAN class="ft1">stod för 139 mkr medan gemensamma intäkter uppgick till 13 mkr. Jämfört med 1998 skedde den största förändringen i exportutveckling som ökade med 33 mkr eller 31 %. Detta förklaras främst av tillkomsten av programmet Marknadsplats Östersjön. Även exportkonsultingen ökade relativt starkt, med 20 mkr, eller 14 %. Exportinformation ökade endast marginelltmed 4 mkr eller knappt 3 %.</SPAN></P>
<P class="p277 ft8">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft57">Exportrådets intäkter och omsättning <NOBR>1991/92-99</NOBR> (mkr)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr6 td145"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td146"><SPAN class="p279 ft27"><NOBR>91-92</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td147"><SPAN class="p280 ft27"><NOBR>92-93</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td148"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td149"><SPAN class="p280 ft45"><NOBR>93-94</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td147"><SPAN class="p280 ft27"><NOBR>94-95</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td147"><SPAN class="p281 ft27">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td150"><SPAN class="p282 ft27">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td147"><SPAN class="p283 ft27">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td151"><SPAN class="p281 ft27">1999</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p25 ft27">Statligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p254 ft28">190</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">201</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td154"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td155"><SPAN class="p254 ft28">177</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">145</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">144</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p279 ft28">144</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p279 ft28">144</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p279 ft28">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td158"><SPAN class="p25 ft27">uppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td159"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td160"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td161"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td162"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td163"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p25 ft27">Övr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p254 ft28">106</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">190</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td154"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td155"><SPAN class="p254 ft28">239</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">219</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">200</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p279 ft28">220</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p279 ft28">238</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p279 ft28">295</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p25 ft27">Uppdrag*</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td162"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td163"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p25 ft27">Medlems</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p254 ft28">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td154"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td155"><SPAN class="p254 ft28">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p279 ft28">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p279 ft28">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p279 ft28">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p25 ft27">avgifter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td162"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td163"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p25 ft27">Övr.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p254 ft28">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td154"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td155"><SPAN class="p254 ft28">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p254 ft28">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p279 ft28">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p279 ft28">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p279 ft28">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td158"><SPAN class="p25 ft27">Inkomster</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td159"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td160"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td161"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td162"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td163"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p25 ft27">Total oms.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p254 ft28">330</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p254 ft28">421</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p254 ft28">442</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p254 ft28">391</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p254 ft28">375</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td162"><SPAN class="p279 ft28">393</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p279 ft28">411</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td163"><SPAN class="p279 ft28">468</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td152"><SPAN class="p25 ft27">Statligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td153"><SPAN class="p279 ft28">58 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td121"><SPAN class="p279 ft28">48 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td154"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td155"><SPAN class="p279 ft28">40 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td121"><SPAN class="p279 ft28">37 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td121"><SPAN class="p279 ft28">38 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td156"><SPAN class="p282 ft28">37 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td121"><SPAN class="p282 ft28">35 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td157"><SPAN class="p282 ft28">31 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p25 ft27">uppdrag/</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td157"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td152"><SPAN class="p25 ft27">Omsättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td153"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td154"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td121"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td157"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p25 ft27">i %</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td162"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td163"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td152"><SPAN class="p25 ft27">Medl.Avg./</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td153"><SPAN class="p279 ft28">8 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p279 ft28">5 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td154"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td155"><SPAN class="p279 ft28">5 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p279 ft28">5 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p279 ft28">7 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td156"><SPAN class="p282 ft28">6 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td121"><SPAN class="p282 ft28">6 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td157"><SPAN class="p282 ft28">5 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td158"><SPAN class="p25 ft27">oms i %</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td159"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td160"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td161"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td162"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td132"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td163"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr9 td164"><SPAN class="p25 ft38"><SPAN class="ft45">Källa</SPAN><SPAN class="ft10">: </SPAN>Exportrådet (siffrorna avseende det statliga uppdraget för <NOBR>åren1996–1999</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr5 td165"><SPAN class="p284 ft38">omfattar ca 10 mkr utöver det statliga basuppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td166"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td102"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td39"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr1 td167"><SPAN class="p25 ft38">* Inkl. offentligt finansierade uppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td102"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td102"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td166"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td102"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td39"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft1">Finansieringen av de tre verksamhetsområdena varierar som ovan nämnts <SPAN class="ft2">Exportkonsulting </SPAN>finansieras så gott som uteslutande med intäkter från företag. <SPAN class="ft2">Exportinformation </SPAN>finansieras i huvudsak med</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td77"><SPAN class="p12 ft1">statliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td37"><SPAN class="p15 ft1">medel, främst det statliga basanslaget där 127 mkr av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td77"><SPAN class="p12 ft1">136 mkr</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td37"><SPAN class="p11 ft1">utnyttjades för detta. Därutöver utnyttjades ytterligare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft1">4 mkr från andra statliga uppdrag liksom 21 mkr av 23 mkr i medlemsavgifter. <SPAN class="ft2">Exportutveckling </SPAN>har en finansiering som är blandad. Den finansieras både med olika statliga och offentliga medel och intäkter från företag. Endast en mindre del av det statliga basanslaget, under 10 mkr, utnyttjades för detta. Programmen Marknadsplats Östersjön och Marknadsplats Europa bidrog med 20 mkr respektive 10 mkr. Uppdrag från departement bidrog med inemot 18 mkr varav 8 mkr avsåg de s.k. laddningspengarna för exportcentrum. Därutöver erhölls närmare 10 mkr</P>
<P class="p250 ft8">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft1">från Jordbruksverket för projektet Förädlade livsmedel och ungefär samma summa från länsarbetsnämnder för programmet exportassistenter. Ytterligare ca 5,5 mkr i intäkter härrörde från offentliga organ för olika exportfrämjande projekt, t.ex. rådet för arbetslivsforskning, länsstyrelser, <NOBR>EU-medel</NOBR> och länsarbetsnämnder. Sammantaget stod alltså olika offentliga aktörer för ca 55 % av intäkterna inom detta område. Resterande intäkter kom från de företag som deltog i aktiviteterna.</P>
<P class="p47 ft1">Störst bland exportrådets inkomstkällor 1999 var således företag med ca 220 mkr. Därefter kom främst staten men även andra offentliga organ med 210 mkr och medlemsavgifter med 23 mkr. Staten och det offentliga stod alltså för knappt 40 % av den totala omsättningen.</P>
<P class="p46 ft1">Exportrådets styrelse har beslutat att det skall byggas upp ett eget kapital på 100 mkr som buffert om inkomsterna av något skäl skulle komma att minska. Vid årsskiftet 1999/2000 uppgick det egna kapitalet till ca 65 mkr. Redan i år väntas exportrådet nå den eftersträvade nivån på det egna kapitalet. Detta förklaras både av ett positivt rörelseresultat och vissa extraordinära faktorer, återbetalning av pensionsinbetalningar från SPP samt överföring till egna kapitalet av vissa medel för traineeverksamhet.</P>
<P class="p47 ft1">Exportrådet <SPAN class="ft2">budgeterar per kalenderår</SPAN>. Budgeteringen av kostnader och intäkter föregås av en affärsplaneringsprocess. Affärsplanen utgör underlag för budgeteringen och upprättas först för exportrådet totalt och därefter per region och varje enhet. I affärsplanen beskrivs inriktningen av verksamheten och ekonomiska mål anges. Affärsplanerna görs för tre år i taget med en årlig revidering. Budgeten upprättas för varje enhet och summeras till regionnivå och exportrådet totalt. Budgeten är för varje enhet uppdelad på exportinformation, exportutveckling, exportkonsulting och gemensamt.</P>
<P class="p84 ft1">För varje verksamhet och enhet budgeteras intäkter, köpta varor och tjänster, arvodesintäkt, personalkostnader, del av samkostnader och del av kostnader för stabs- och supportfunktioner. Därutöver budgeterar enheterna kostnaderna för att genomföra sin del av det statliga uppdraget. Vid utlandsenheterna utgörs verksamheten exportinformation helt av det statliga uppdraget.</P>
<P class="p84 ft1">Det statliga uppdraget budgeteras med full kostnadstäckning utan överskott. I kostnaderna ingår del av stabs- och supportfunktioner. Däremot ingår inte finansiering av <NOBR>VD-stab.</NOBR> För övriga båda verksamhetsområden budgeteras med visst avkastningskrav.</P>
<P class="p251 ft8">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<P class="p0 ft9">SOU 2000:102 Exportrådet</P>
<P class="p286 ft1">Detta krav har varit högre för exportkonsultingen än för exportutvecklingen.</P>
<P class="p171 ft20"><SPAN class="ft20">5.10</SPAN><SPAN class="ft58">Exportrådets medlemmar/abonnenter</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Exportrådet har ända sedan det bildades haft medlemmar (kallades tidigare abonnenter). Detta har säkerställt att näringslivet bidragit med vissa intäkter till exportrådets verksamhet. Antalet medlemmar är f.n. ca 1.600. Medlemsantalet har de senaste åren sjunkit något liksom medlemsavgifterna. Dessa uppgår f.n. till ca 23 mkr vilket motsvarar knappt 5 % av den årliga nettoomsättningen eller 17 % av det nuvarande statliga basanslaget. Medlemskapet ger företagen vissa förmåner, t.ex. rabatt på vissa tjänster. Exportrådets tjänster kan dock utnyttjas av alla företag i Sverige. Medlemsavgiften har tidigare för varutillverkande företag varit kopplad till varuexportvärdet. Minimiavgiften har varit 4.500 kr för export på högst 14 mkr och därefter stigit till en maximiavgift på 128.000 kr för export över 400 mkr. För tjänstexportörer och handelshus har i stället avgiften beräknats på aktiekapitalet. Även här har minimiavgiften varit 4.500 kr för aktiekapital på högst 1,4 mkr för att stiga till maximalt 128.000 kr för aktiekapital på över 40 mkr. Det har också funnits en koncernrabatt. 22 koncerner har med detta system stått för nästan 6 mkr av medlemsavgifterna, dvs. över 25 %. Exportrådet har nyligen presenterat ett nytt medlemsprogram som gäller från den 1 juli 2000. Framöver kommer medlemsavgiften att beräknas på antalet anställda i Sverige vilket anses som ett enklare system. Man hoppas att den sänkta minimiavgiften till 3.000 kr skall locka fler småföretag som medlemmar. Medlemmar kommer framöver att få vissa förmåner, inbegripet personlig(a) exportrådgivare, 30 % rabatt på vissa produkter och andra rabatterade erbjudanden, bl.a. på delegationsresor. Till skillnad från tidigare ges framöver ingen rabatt på konsulttjänster utomlands.</P>
<P class="p287 ft8">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p288 ft20"><SPAN class="ft20">5.11</SPAN><SPAN class="ft58">Det statliga basuppdraget och andra statliga satsningar</SPAN></P>
<P class="p289 ft3"><SPAN class="ft3">5.11.1</SPAN><SPAN class="ft55">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">Det nuvarande statliga stödet till exportfrämjande vid exportrådet har sin utgångspunkt i propositionen 1991/92:108 Statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd som godkändes av riksdagen i april 1992 (se avsnitt 3.2). Stödet har också en koppling till lagen 1975:490 om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m.m. Detta förklaras av att tilldelade statliga medel delvis används för att sköta lagens åliggande att planera och leda den exportfrämjande verksamheten även inom utrikesrepresentationen.</P>
<P class="p47 ft1">Exportrådet har sedan många år för statens räkning utfört ett årligen återkommande större exportfrämjande uppdrag. Detta betecknas som det statliga basuppdraget (benämns i texten även det statliga uppdraget). För detta har staten årligen anslagit en summa som de senaste åren uppgått till 136 mkr men som tidigare varit större. Därutöver har staten vid olika tillfällen utnyttjat den möjlighet som anges i avtalet om exportrådet att uppdra åt exportrådet att genomföra särskilda satsningar. För innevarande budgetår har t.ex. drygt 40 mkr avsatts för sådana satsningar. Anslagen för det statliga uppdraget och övriga satsningar från anslagsposten E2 Exportfrämjande verksamhet under senare år framgår av tabellen nedan. Exportrådet har emellanåt också utfört andra uppdrag för statens och andra offentliga aktörers räkning vilka finansierats med andra statliga eller offentliga medel. Några av dessa satsningar kan också betraktas som statliga uppdrag. De ligger dock utanför det ordinarie statliga uppdraget.</P>
<P class="p290 ft8">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p291 ft18">Årliga anslag till exportfrämjande från anslaget E2, Exportfrämjande åtgärder</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr6 td168"><SPAN class="p30 ft27">Budgetår</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td169"><SPAN class="p292 ft27">Basanslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td170"><SPAN class="p30 ft27">Övriga anslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td171"><SPAN class="p293 ft27">Anslag för</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td80"><SPAN class="p294 ft27">Summa</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td172"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td173"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td174"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td175"><SPAN class="p195 ft25">regeringens</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td82"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p189 ft27">disposition</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td176"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td178"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td84"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p213 ft28">91/92</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p195 ft28">222</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p195 ft28">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p195 ft28">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p189 ft28">255</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p213 ft28">92/93</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p195 ft28">232</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p195 ft28">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p195 ft28">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p189 ft28">260</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p213 ft28">93/94</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p195 ft28">162</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p195 ft28">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p195 ft28">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p189 ft28">188</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td176"><SPAN class="p213 ft28">94/95</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p195 ft28">133</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td178"><SPAN class="p195 ft28">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p195 ft28">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td84"><SPAN class="p189 ft28">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p213 ft28">95/96</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p195 ft28">216*</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p195 ft28">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p195 ft28">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p189 ft28">231</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p188 ft28">97</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p195 ft28">136</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p195 ft28">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p195 ft28">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p189 ft28">136</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td176"><SPAN class="p188 ft28">98</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td177"><SPAN class="p195 ft28">128</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td178"><SPAN class="p195 ft28">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td179"><SPAN class="p195 ft28">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td84"><SPAN class="p189 ft28">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td176"><SPAN class="p188 ft28">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td177"><SPAN class="p195 ft28">136</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td178"><SPAN class="p195 ft28">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td179"><SPAN class="p195 ft28">–</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td84"><SPAN class="p189 ft28">146</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft28"><SPAN class="ft27">Källa: </SPAN>Statsliggaren för respektive år.</P>
<P class="p103 ft28">*Budgetåret var 18 månader ( 216 mkr motsvarar 144 mkr för 12 månader).</P>
<P class="p100 ft1">Den närmare utformningen av det statliga uppdraget, dvs. regeringens anvisningar till exportrådet hur de statliga medlen skall användas, formuleras i de årliga riktlinjer som regeringen i regeringsbeslut fastställer för det kommande budgetåret. En beskrivning av innevarande års beslut återfinns nedan. Processen för förberedelse, handläggning och beslut om det årliga anslaget till exportrådet för det statliga uppdraget är ungefär densamma som för myndigheter. Exportrådet inkommer senast den 1 mars med ett budgetunderlag som hanteras på sedvanligt sätt i regeringskansliet (UD). Processandet av förslaget utmynnar i ett avsnitt i den årliga budgetpropositionen där detta anslag ingår i utgiftsområde 24 (näringsliv) som närings- och utrikesdepartementet gemensamt har ansvar för. Sedan riksdagen godkänt förslaget, eventuellt med vissa ändringar, utfärdas ett regeringsbeslut (motsvarar regleringsbrev till myndigheter) i vilket anvisningar ges om hur medlen inom det statliga uppdraget skall användas under det kommande året.</P>
<P class="p295 ft8">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft4"><SPAN class="ft3">5.11.2</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsbeslutet med riktlinjer för det statliga basuppdraget och andra statliga satsningar</SPAN></P>
<P class="p297 ft1">Regeringsbeslutet med ”Riktlinjer för år 2000” (se bilaga 3) anger inledningsvis att exportrådet tilldelas 136 mkr för det ordinarie statliga uppdraget.</P>
<P class="p108 ft1">I inledningen sägs att exportrådet som centralt serviceorgan skall ”initiera, planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export”. Rådet skall ge ”efterfrågestyrd exportservice (exportinformation)” och ”genom affärsbevakning förse svenskt näringsliv med information om affärsmöjligheter i syfte att förmedla affärer. Små och medelstora företag skall prioriteras i verksamheten”. Vidare sägs att de möjligheter som <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> medfört skall utnyttjas, att man skall prioritera nya svenska spjutspetsområden och utnyttja de möjligheter som näringslivets ökade miljöanpassning medfört. Rådet skall inom anvisade medel också främja export av svenska varor och tjänster inom <NOBR>IT-sektorn.</NOBR></P>
<P class="p298 ft1">Det anges också att de statliga medlen får användas till:</P>
<P class="p68 ft1">Handelssekreterarnas och exportrådets upplysnings- och rådgivningsverksamhet (exportservice) till den del den inte finansieras med medlemsavgifter</P>
<P class="p69 ft1">sådana projekt/aktioner, i samverkan med företag, som syftar till att utveckla exporten för framför allt små och medelstora företag, exporten till svårbearbetade eller avlägsna men lovande marknader, eller som avser stöd till större manifestationer med inriktning på svenskt näringsliv eller svensk industri, efter samråd med UD</P>
<P class="p57 ft1">löneförmåner till marknadskonsulter och marknadsassistenter inom utrikesförvaltningen</P>
<P class="p69 ft18">exportrådets ledning och planering av handelssekreterarnas verksamhet och av exportfrämjande verksamhet inom utrikesförvaltningen.</P>
<P class="p297 ft1">Vidare nämns att exportrådet fastställer prispolicy för handelssekreterarnas debiterbara verksamhet och att dessa inkomster får disponeras i verksamheten.</P>
<P class="p84 ft18">Ett avsnitt i beslutet som beskrivs nedan avser de särskilda program/åtgärder som utförs på uppdrag av staten och som erhåller finansiering utanför det reguljära statliga uppdraget. De</P>
<P class="p299 ft8">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p245 ft1">anvisade medlen för dessa uppgår sammanlagt till över 40 mkr, vilket motsvarar 35 % av det ordinarie statliga uppdraget.</P>
<P class="p152 ft1">I beslutet anges också att exportrådet skall lämna årsredovisning för år 2000 senast 1 mars 2001. För det statliga uppdraget skall omfattning, inriktning och prioriteringar för samtliga verksamheter fördelad på regioner redovisas. Åtgärder för att utveckla bevakningen av internationellt finansierade projekt skall redovisas. Särskilda åtgärder för att främja export från små och medelstora företag samt effekter av denna verksamhet skall redovisas liksom medlemsutvecklingen och de åtgärder som vidtagits på <NOBR>IT-området</NOBR> som syftar till att öka tillgängligheten till verksamheten. En redogörelse skall lämnas för hur verksamheten bidrar till näringslivets tillväxt och internationella konkurrenskraft. De ovannämnda särskilda programmen/åtgärderna skall redovisas separat.</P>
<P class="p133 ft1">Avslutningsvis sägs att exportrådets verksamhet i princip skall redovisa nollresultat. Samtidigt sägs att exportrådet får disponera uppkommet över- eller underskott enligt styrelsebeslut.</P>
<P class="p7 ft2">Marknadsplats Östersjön</P>
<P class="p78 ft1">Beslutet anger också att exportrådet skall arbeta med programmet Marknadsplats Östersjön och att 30 mkr avsätts för detta. (för år 1999 erhöll exportrådet 43 mkr för samma <NOBR>program-förf.</NOBR> anm.). Det nämns att programmet har till syfte att ge i första hand små och medelstora företag stöd och vägledning inför och i samband med exportsatsningar i vissa stater i <NOBR>Östersjö-regionen</NOBR> (Estland, Lettland, Litauen, Polen och Nordvästra Ryssland inkl. Barentsregionen. Därefter anges att den särskilda samordningsfunktion som inrättats (Östersjöcentrum) skall bistå både vid export och import samt ha ansvar för upphandling från EU:s biståndsprogram. Vidare anges att de program för marknadssatsningar som tidigare inletts bör fortsätta. Det sägs också att vissa projekt bör samordnas med såväl samverkansprojekt och branschprogram som kompetensutveckling. Projekten bör heter det i möjligaste mån bedrivs inom ramen för exportcentrum.</P>
<P class="p300 ft8">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft2">Miljöexport</P>
<P class="p297 ft1">Beslutet anger också att exportrådet skall främja miljöexport och att 9 mkr avsätts för detta. Det sägs att programmet skall utgöra ett komplement till projektet Svensk miljöteknikexport (för vilket exportrådet under 1998 tilldelats 12 mkr av regionalpolitiska medel för en treårsperiod). I övrigt sägs bl.a. att fokusering skall vara på små och medelstora företag, att exportcentra skall engageras, att samarbete med berörda myndigheter, organisationer och företag skall eftersträvas, att aktiv internationell marknadsföring skall äga rum och att man skall ägna sig åt nätverksbyggande aktiviteter.</P>
<P class="p48 ft2">Marknadsplats Europa</P>
<P class="p160 ft1">För marknadsplats Europa avsätts 6 mkr. Det sägs att programmet skall inriktas på små och medelstora företags handel inom Europa. Ett särkilt anbudskostnadsstöd som inrättades bör fortsätta och för detta avsätts högst 2 mkr. För utbyggnad, samordning och förbättring av den regionala exportfrämjarorganisationen i Sverige avsätts 4 mkr.</P>
<P class="p302 ft2">IT</P>
<P class="p297 ft1">Här anges att 2,85 mkr av anvisade medel skall användas för att vidareutveckla exportrådets användning av informationsteknik för att bättre tillfredsställa de små och medelstora företagens informationsbehov. Vidare sägs att satsningen på exportfrämjande genom elektroniska marknadsplatser bör intensifieras.</P>
<P class="p303 ft8">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft20"><SPAN class="ft20">5.12</SPAN><SPAN class="ft58">Fördelningen av medlen för det statliga uppdraget</SPAN></P>
<P class="p305 ft1">Exportrådet har de senaste åren erhållit 136 mkr för att utföra det statliga basuppdraget. I de regeringsbeslut med riktlinjer för det statliga uppdraget som fattats under senare år har inga närmare anvisningar getts rörande hur medlen skall användas. Exportrådet har därför kunnat bestämma hur dessa medel skall fördelas på olika verksamhets- och geografiska områden. Utfallet för 1999 framgår nedan.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr20 td180"><SPAN class="p306 ft1">Exportinformation utomlands</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td181"><SPAN class="p307 ft1">107 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td182"><SPAN class="p306 ft1">Exportinformation Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p307 ft1">19 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td180"><SPAN class="p306 ft1">Exportinformation m.m. totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p307 ft1">126 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td180"><SPAN class="p306 ft1">Annan verksamhet i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td181"><SPAN class="p307 ft1">9 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td182"><SPAN class="p306 ft1">Gemensamma kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p307 ft1">1 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td180"><SPAN class="p306 ft1">Det statliga (bas) uppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p307 ft1">136 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft1">Större delen av beloppet användes alltså för exportinformation utomlands och i Sverige, varav ca 85 % för de tre utlandsregionerna inkl. dessas kostnader på hemmaplan. Endast 9 mkr användes för annan verksamhet i Sverige, dvs. verksamhet inom exportutveckling.</P>
<P class="p309 ft1">Ovanstående visar alltså att 107 mkr avsattes för de tre utlandsregionerna. Eftersom exportrådet finns företrätt på drygt 50 orter i ett fyrtiotal länder innebär detta att genomsnittsbidraget per kontor ligger på ca 2 mkr och per land på 2,5 mkr. Skillnaden i fördelning mellan t.ex. länder är dock stor vilket framgår av förteckningen nedan.</P>
<P class="p310 ft8">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">Det statliga basuppdragets medel för utlandsverksamheten (107 mkr) fördelade per land (1999)</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft28">Europa</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td184"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p14 ft28">Belgien</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td184"><SPAN class="p282 ft28">2,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft28">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td184"><SPAN class="p282 ft28">3,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft28">Estland</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td184"><SPAN class="p282 ft28">1,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">2,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">6,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Irland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">0,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p14 ft28">Italien</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p282 ft28">2,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Lettland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">1,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Litauen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">2,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">1,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft28">Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td184"><SPAN class="p282 ft28">3,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Polen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">3,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Portugal</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">0,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft28">Ryssland</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td184"><SPAN class="p282 ft28">4,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Schweiz</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">1,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft28">Slovenien</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td184"><SPAN class="p282 ft28">0,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Spanien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">2,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft28">Storbritannien</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td184"><SPAN class="p282 ft28">4,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Tjeckien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">1,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Turkiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">1,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">8,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p14 ft28">Ukraina</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td184"><SPAN class="p282 ft28">0,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p14 ft28">Ungern</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">1,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td185"><SPAN class="p14 ft28">Österrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td186"><SPAN class="p282 ft28">1,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td32"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td184"><SPAN class="p282 ft28">59,4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr6 td187"><SPAN class="p25 ft28">Afrika</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td188"><SPAN class="p25 ft28">Sydafrika</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td189"><SPAN class="p282 ft28">1,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td187"><SPAN class="p25 ft28">Latinamerika</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td35"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td187"><SPAN class="p25 ft28">Brasilien</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td35"><SPAN class="p282 ft28">1,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td188"><SPAN class="p25 ft28">Mexiko</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td189"><SPAN class="p282 ft28">1,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td187"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p282 ft28">3,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td187"><SPAN class="p25 ft28">Asien</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td35"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td187"><SPAN class="p25 ft28">Indien</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td35"><SPAN class="p282 ft28">1,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td187"><SPAN class="p25 ft28">Japan</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p282 ft28">9,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td187"><SPAN class="p25 ft28">Kina</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p282 ft28">6,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td187"><SPAN class="p25 ft28">Taiwan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td35"><SPAN class="p282 ft28">1,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td188"><SPAN class="p25 ft28">Vietnam</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td189"><SPAN class="p282 ft28">0,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td187"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p282 ft28">20,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td187"><SPAN class="p25 ft28">Oceanien</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td35"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td187"><SPAN class="p25 ft28">Australien</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td35"><SPAN class="p282 ft27">2,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td188"><SPAN class="p25 ft28">Nya Zeeland</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td189"><SPAN class="p282 ft27">0,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td187"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td35"><SPAN class="p282 ft28">2,4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft28">Nordamerika</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td190"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td191"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td192"><SPAN class="p25 ft28">Canada</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td136"><SPAN class="p282 ft28">0,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td75"><SPAN class="p14 ft28">Mellanöstern</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td190"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td191"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td193"><SPAN class="p25 ft28">USA</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td138"><SPAN class="p282 ft28">11,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td75"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td190"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td191"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td192"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td136"><SPAN class="p282 ft28">12,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><SPAN class="p14 ft28">FAE</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td190"><SPAN class="p282 ft28">0,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td191"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td192"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td136"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p14 ft28">Libanon</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td190"><SPAN class="p282 ft28">0,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td191"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td192"><SPAN class="p25 ft28">Ej fördelade</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td136"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td75"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td190"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td191"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td193"><SPAN class="p25 ft28">kostnader i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td138"><SPAN class="p282 ft28">7,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><SPAN class="p14 ft28">Saudiarabien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td195"><SPAN class="p282 ft28">0,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td191"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td192"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td136"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td75"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td190"><SPAN class="p282 ft28">0,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td191"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td192"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td136"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft28"><SPAN class="ft27">Källa</SPAN>: Exportrådet</P>
<P class="p313 ft8">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft1">Fördelningen fastställdes i grova drag av exportrådet för ett par år sedan bl.a. med utgångspunkt från vissa faktorer på respektive marknad och har sedan i stort sett varit oförändrad. Dessa faktorer var BNP:s storlek och tillväxt under tidigare år i respektive land, den svenska exportens storlek och utveckling under tidigare år, den svenska marknadsandelens (av OECD) utveckling under tidigare år samt importens storlek och utveckling av exporten till Sverige från respektive land under tidigare år. Resursåtgången för att utföra det statliga uppdraget på respektive marknad ingick inte i bedömningen. Summeringen av de olika marknaderna resulterade sedan i en fördelning på exportrådets tre utlandsregioner som i stort sett är densamma idag. Fördelningen framgår nedan:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr0 td180"><SPAN class="p306 ft1">Region Europa (inkl. Afrika, Sydamerika</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td181"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td180"><SPAN class="p306 ft1">och Mellanöstern)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p307 ft1">65 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td180"><SPAN class="p306 ft1">Region Asien (inkl. Australien, Nya Zeeland)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td181"><SPAN class="p307 ft1">28 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td182"><SPAN class="p306 ft1">Region Nordamerika (inkl. Mexico)</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td183"><SPAN class="p307 ft1">14 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td180"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td181"><SPAN class="p307 ft1">107 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft1">De länder som erhöll mest statliga medel 1999 (inkl. vissa gemensamma kostnader, avrundade siffror) var i nu nämnd ordning USA- 11 mkr, Japan och Tyskland- 9 mkr, Kina inkl. Hongkong- 7 mkr, Frankrike- 6 mkr, <NOBR>Storbritannien-5</NOBR> mkr, Ryssland- 4 mkr samt Danmark, Norge, Belgien och Finland- 3 mkr.</P>
<P class="p316 ft1">Utredningen har också gjort en tabell (se nedan) där fördelningen av de statliga medlen (dvs. de 107 mkr som används för utlandsverksamheten) per geografisk region (inte exportrådets region) jämförs med den svenska exportens fördelning. Tabellen visar bl.a. att avvikelserna är stora för Västeuropa (där exportens andel är större än tilldelade medel) samt Central- och Östeuropa och Asien (där exportens andel är mindre än tilldelade medel).</P>
<P class="p317 ft8">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Exportrådet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft1">Sveriges export till olika regioner jämfört med det statliga basuppdragets<SPAN class="ft60">* </SPAN>(DSU) fördelning på regioner (andel i % 1999)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr6 td196"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td197"><SPAN class="p319 ft27">Export</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td197"><SPAN class="p320 ft27">DSU</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td198"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><SPAN class="p14 ft28">EU</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">58</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td198"><SPAN class="p14 ft28">EES/EFTA och Turkiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p105 ft28">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p105 ft28">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><SPAN class="p14 ft28">Central och Östeuropa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><SPAN class="p14 ft5">Export totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft27">74</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft27">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><SPAN class="p14 ft28">Nordamerika</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td198"><SPAN class="p14 ft28">Latinamerika</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p105 ft28">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p105 ft28">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><SPAN class="p14 ft28">Asien (utom Mellanöstern)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><SPAN class="p14 ft28">Mellanöstern</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><SPAN class="p14 ft28">Oceanien</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft28">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td198"><SPAN class="p14 ft28">Afrika</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p105 ft28">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td68"><SPAN class="p105 ft28">2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td198"><SPAN class="p14 ft27">SUMMA (avrundat)</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft27">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p105 ft27">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft28"><SPAN class="ft27">Källa: </SPAN>Kommerskollegium och exportrådet</P>
<P class="p322 ft28"><SPAN class="ft1">*</SPAN>Avser de medel som avsatts för exportinformation vid exportrådets utlandskontor</P>
<P class="p323 ft1">De medel som avsattes för verksamhet inom exportinformation i Sverige fördelades på följande sätt:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr20 td199"><SPAN class="p38 ft1">Infocenter</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td14"><SPAN class="p324 ft1">9 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td199"><SPAN class="p38 ft1">Projektbevakning, upphandling,</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td199"><SPAN class="p38 ft1">Finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p324 ft1">4 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td199"><SPAN class="p38 ft1">Exportteknik</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p324 ft1">2 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td200"><SPAN class="p38 ft1">Gemensamma kostnader</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td201"><SPAN class="p324 ft1">4 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td199"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p324 ft1">19 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p138 ft18">De medel som avsattes för annan verksamhet i Sverige fördelades på följande sätt:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr0 td202"><SPAN class="p38 ft1">Exportcentrum bemanning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td203"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td202"><SPAN class="p38 ft1">och projekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td203"><SPAN class="p12 ft1">2 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td202"><SPAN class="p38 ft1">Program och projekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p12 ft1">4 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td202"><SPAN class="p38 ft1">Regionalt samarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td203"><SPAN class="p12 ft1">2 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td202"><SPAN class="p38 ft1">EIC Stockholm, Syd och Väst samt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td203"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td204"><SPAN class="p38 ft1">Delegationen för de mindre företagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td205"><SPAN class="p12 ft1">1 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td202"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td203"><SPAN class="p12 ft1">9 mkr</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td202"><SPAN class="p38 ft8">96</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td203"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td76"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p12 ft21">Exportrådet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft20"><SPAN class="ft20">5.13</SPAN><SPAN class="ft58">Avrapportering av det statliga uppdraget 1999</SPAN></P>
<P class="p43 ft1">Exportrådet lämnar varje år en avrapportering av det statliga uppdraget. Avrapporteringen för år 1999 (på 18 sidor) innehåller efter en kort sammanfattning en kort redogörelse för de olika statliga uppdrag som exportrådet hanterar. Därefter följer relativt utförliga presentationer av verksamhetsområdena exportinformation ochutveckling följt av en kortare presentation av exportkonsulting. Därefter beskrivs kortfattat kundundersökningar, exportrådets <NOBR>trainee-verksamhet</NOBR> samt medlemsprogrammet. Sist i rapporten finns en förteckning över tio regeringsuppdrag, dessas storlek och när de skall slutrapporteras.</P>
<P class="p133 ft18">Utredningen noterar att rapporten varken är daterad eller undertecknad. Den saknar uppgifter om hur medlen i det statliga basanslaget fördelas på länder och kontor.</P>
<P class="p325 ft8">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<P class="p64 ft63"><SPAN class="ft0">6</SPAN><SPAN class="ft62">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN></P>
<P class="p326 ft20"><SPAN class="ft20">6.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">I detta kapitel beskrivs kortfattat i bokstavsordning några av de aktörer på den offentliga och privata sidan som har anknytning till export- och importfrämjandet. Redovisningen är inte fullständig. Syftet är främst att visa att flera aktörer är aktiva på dessa områden och vilken inriktning dessa har. Avsnittet omfattar några av de <NOBR>Sverige-främjande</NOBR> organisationerna, några näringslivsorganisationer, aktörer som arbetar med företagsutveckling, ett par nätverk samt vissa övriga, t.ex. Sida, Kommerskollegium samt kommuner och landsting. Även EU:s främjande och EU:s strukturfonder beskrivs mycket kortfattat, liksom de regionala tillväxtavtalen. Sist i kapitlet beskrivs Exportcentrum.</P>
<P class="p327 ft20"><SPAN class="ft20">6.2</SPAN><SPAN class="ft24">Offentliga aktörer</SPAN></P>
<P class="p246 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft29">ALMI Företagspartner AB (ALMI)</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">ALMI består av ett helstatligt moderbolag och 21 regionala dotterbolag. Moderbolaget äger som regel 51 % av dotterbolagen (i tre fall är denna ägarandel större) medan resterande 49 % ägs av landsting och de kommuner som står utanför landstingen. Verksamheten baseras på geografisk närhet och anpassning till varje regions näringslivsstruktur. Inom många områden samarbetar dotterbolagen och har utvecklat s.k. kompetenscentra för hela koncernen. Ett av dessa är <NOBR>Östersjö-samarbetet</NOBR> med fokus på affärsutveckling för små och medelstora företag. Landansvar för dessa länder har lagts ut på enskilda bolag. <NOBR>ALMI-bolagen</NOBR> arbetar endast</P>
<P class="p328 ft8">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1">i Sverige och har numera inga utlandskontor. Koncernen hade 1999 drygt 550 medarbetare och en nettoomsättning på 551 mkr.</P>
<P class="p108 ft1">Koncernen får driftsanslag från staten (1999=80 mkr) som, efter samråd med delägarna, fördelas till de regionala bolagen. Sådana driftsanslag i förhållande till ägarandelen erhålls också från de regionala ägarna. ALMI har också vid olika tillfällen erhållit extra statliga medel för särskilda satsningar. De regionala bolagen erhåller också intäkter för uppdrag som utförs åt regionala finansiärer, t.ex. kommuner, landsting, länsstyrelser etc. Regelrätta konsultarvoden debiteras inte företagen men alltid en deltagaravgift för de program företagen deltar i.</P>
<P class="p329 ft1">ALMI´s kunder är de små och medelstora företagen i alla branscher, framför allt företag med mindre än 50 anställda. ALMI skall genom rådgivning, strategisk affärsutveckling, finansiering och kontaktskapande insatser främja tillväxt och förnyelse i näringslivet. Insatserna riktas främst mot de företag, både befintliga och nya, som bedöms ha förmågan och viljan att växa. ALMI fungerar också som ett regionalt nav i nätverk som består av offentliga och privata organisationer och skall förmedla information om små och medelstora företags situation till andra offentliga organisationer. Navfunktionen går ut på att via nätverket förse företagen med relevant information eller lotsa dem till rätt instans.</P>
<P class="p47 ft1">Den strategiska rådgivningen syftar till att förbereda företagen för en internationalisering av verksamheten. Detta sker dels i programform, dels genom individuell rådgivning och ”coaching”. I uppgiften ingår också att lämna grundläggande rådgivning i exportfrågor och stimulera företagens internationella kontakter. Man informerar bl.a. om den europeiska marknaden och främjar deltagande i olika <NOBR>EU-program</NOBR> och samverkan med utländska företag inom ramen för dessa program. ALMI samverkar med andra aktörer, t.ex. inom ramen för Euro Info Center (EIC) när det gäller information om den inre marknaden och EU:s regelverk m.m, samt med NUTEK inom EU:s s.k. samarbetsprogram, dvs. Europartenariat etc. På uppdrag av Sida svarar ALMI för handläggningen av insatserna för små och medelstora företag i Baltikum, de s.k. Start Östbidragen. ALMI samverkar på många orter med exportrådet och handelskammare inom ramen för exportcentrum (se avsnitt 6.4).</P>
<P class="p330 ft18">ALMI moderbolag kommer att slås samman med delar av NUTEK och från den 1 januari år 2001 ingå i den nya centrala företagsutvecklingsmyndigheten. ALMI:s nuvarande regionala</P>
<P class="p331 ft8">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft1">organisation berörs tillvidare inte av omorganisationen på central nivå.</P>
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft29">Departement</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Andra departement än UD är också viktiga för exportfrämjandet. Även dessa departements ledning och tjänstemän kan medverka i det exportfrämjande arbetet både allmänt och inom respektive ansvarsområde. Vidare ansvarar vissa departement för medel som kan utnyttjas för exportfrämjande uppgifter. Bland dessa departement kan särskilt finans- (länsstyrelser), jordbruks- (programmet Förädlade livsmedel), <NOBR>miljö-,</NOBR> närings- (ALMI och NUTEK) och socialdepartementet (Swecare) nämnas.</P>
<P class="p332 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft29">Euro Info Center (EIC)</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) svarar i Sverige för deltagandet i informationsnätverket EIC som omfattar ca 250 kontor runtom i Europa. EIC är en plattform för att hjälpa mindre och medelstora företag att ta tillvara de möjligheter som EU:s inre marknad skapar och ge information om EU:s regelverk och olika <NOBR>EU-program</NOBR> och initiativ. Det finns nio <NOBR>EIC-kontor</NOBR> i Sverige. Ett av dessa, som till en tredjedel ägs av Exportrådet, finns i Stockholm (övriga ägare är ALMI och Stockholm Stad). Kontoret har lokalgemenskap med Stockholm Stads näringslivskontor. Därutöver finns åtta <NOBR>EIC-kontor</NOBR> samt ett tiotal filialkontor ute i landet med olika ”värdorganisationer”/ägare exempelvis ALMI, Handelskammare, Företagarnas Riksorganisation, SAF och kommuner. Kostnaderna för respektive <NOBR>EIC-kontor</NOBR> täcks av värdorganisationerna samt bidrag från Europeiska kommissionen (25.000 EUR per år, ca 210.000 kr).</P>
<P class="p155 ft1"><NOBR>EIC-kontoren</NOBR> tillhandahåller information och rådgivning till enskilda företag om EU:s regelverk, organisationer, <NOBR>EU-program</NOBR> och initiativ, samt om etableringsförutsättningar i enskilda EU- länder. Det sistnämnda är möjligt genom det europeiska <NOBR>EIC-nät-</NOBR> verket, som finns i alla regioner i Europa. I anslutning till EIC finns europeiska samarbetsprogram som NUTEK är <NOBR>Sverige-ansva-</NOBR> rig för (se avsnitt 6.2.11).</P>
<P class="p333 ft8">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft30">Exportkreditnämnden (EKN)</SPAN></P>
<P class="p120 ft1">EKN är en statlig myndighet under UD med huvuduppgift att främja svensk export genom att utfärda garantier som skyddar exportörer mot förluster i exportaffärer. EKN har ett hundratal medarbetare. EKN:s vanligaste garanti täcker utebliven betalning till följd av politiska och/eller kommersiella händelser. För garantin erläggs en premie som är relaterad till risken. EKN:s garanti kan även användas som säkerhet hos kreditinstitut och underlättar på så sätt en konkurrenskraftig finansiering av exportaffären. EKN:s verksamhet är särskilt viktig för affärer eller projekt i mer riskfyllda länder där kredittiden är lång eller mycket lång. EKN:s fasta åtaganden brukar motsvara ett par tre procent av den årliga svenska exporten. Det finns både EU- och OECD- bestämmelser som reglerar de statsstödda exportkreditgarantierna.</P>
<P class="p334 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.5</SPAN><SPAN class="ft30">Invest in Sweden Agency (ISA)</SPAN></P>
<P class="p335 ft1">ISA, Delegationen för utländska investeringar, är en relativt ny statlig myndighet under UD med uppgift att informera om Sverige som investeringsland samt arbeta för att öka de utländska investeringarna i Sverige. ISA skall samverka med regionala och lokala myndigheter. ISA erhöll 1999 55 mkr i statliga anslag. ISA hade i slutet av 1999 20 fast anställda, varav 16 i Stockholm och två vardera i New York och Tokyo. Därtill anlitar man i relativt stor utsträckning personal på tidsbegränsad basis. ISA har i två länder, Japan och USA, egna kontor medan man i tio andra länder representeras på annat sätt. De båda egna kontoren är s.k. fullservicekontor med uppgifter inom hela ISA:s verksamhetsområde medan övriga kontor utomlands har ett mer begränsat uppdrag. ISA har ett avtal med exportrådet om samarbete. F.n. företräds ISA i Frankrike och Taiwan av exportrådets utlandskontor. I Sydkorea är det den svenska ambassaden som företräder ISA. ISA producerar skriftligt material om Sverige och svenskt näringsliv som också kan användas av de andra aktörerna inom <NOBR>Sverige-främjandet</NOBR></P>
<P class="p336 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.6</SPAN><SPAN class="ft30">Kommerskollegium</SPAN></P>
<P class="p337 ft1">Kommerskollegium är den centrala myndigheten för utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiet har 85 anställda och en årlig budget</P>
<P class="p338 ft8">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">på ca 57 mkr. Kollegiet genomför analyser och utredningar på det handelspolitiska området och bistår UD i det handelspolitiska arbetet. Kollegiet fungerar också som problemlösare och upplysningscentral för svenska företag i handelsrelaterade frågor. Kollegiet är s.k. kontaktpunkt för företag och enskilda som vill anmäla handelshinder på EU:s inre marknad eller i övrigt. Dessa hinder hänger ofta samman med att EU:s regler inte tillämpas riktigt. Här arbetar man efter anmälan från bl.a. företag med konkreta ärenden vilket i enskilda fall kan leda till att praktiska handelshinder undanröjs. Kollegiet handlägger också frågor om handelsprocedurer och auktoriserar handelskamrar. Det står vidare till tjänst med att tillhandahålla <NOBR>EU-dokument.</NOBR> Kollegiet är också licensmyndighet och hanterar export- och importlicenser för industrivaror.</P>
<P class="p339 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.7</SPAN><SPAN class="ft29">Kommuner och landsting</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Den näringspolitiska verksamheten har jämfört med tidigare ökat i kommunerna. Det är bl.a. den ändrade inriktningen av näringspolitiken mot mer decentraliserade insatser som ligger bakom detta. Kommunernas insatser har till stor del inriktats på att bistå och utveckla kommunens existerande företag samt att dra till sig nya företag. Kommunerna fungerar ofta som samordnare eller motor i nätverk tillsammans med det lokala näringslivet. Inom ramen för de utbyggda näringspolitiska insatserna har kommunerna i viss utsträckning börjat erbjuda exportfrämjande aktiviteter. Kommunerna både finansierar andra aktörers insatser och genomför vissa egna satsningar, t.ex. seminarier, <NOBR>affärs-,</NOBR> exportteknisk och <NOBR>EU-rådgivning</NOBR> samt etableringsservice. Ett exempel på en ny aktör är ”Business Region Göteborg”. Detta är ett bolag som bildats av Göteborgsregionens 13 kommuner och som har till uppgift att på olika sätt främja regionens näringsliv. Man kan t.ex. stå till tjänst med affärskontakter utomlands. Utredningen har inga uppgifter på hur stora resurser kommunerna totalt lägger ned på exportfrämjande.</P>
<P class="p155 ft1">Landstingen kanaliserar huvuddelen av sina exportfrämjande insatser via de regionala <NOBR>ALMI-företagen</NOBR> som de till viss del äger.</P>
<P class="p340 ft8">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.8</SPAN><SPAN class="ft30">Länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p274 ft1">Länsstyrelserna har som en huvuduppgift att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete och att samordna regionala aktörers insatser för att uppnå olika politiska mål. Det innebär bl.a. en samordningsroll för länets näringsutveckling.</P>
<P class="p46 ft1">Länsstyrelsernas roll i det exportfrämjande systemet är främst som medfinansiär och initiativtagare till olika projekt för att stimulera mindre och medelstora företag att exportera. Sedan omkring 1990 har länsstyrelserna haft möjlighet att stödja exportsatsningar med medel från de s.k. länsanslagen, regionalpolitiska medel för utveckling av länet som alla länsstyrelser haft tillgång till.</P>
<P class="p329 ft1">Exportfrämjande projekt utförs normalt av någon annan organisation på uppdrag av länsstyrelsen. De projekt länsstyrelserna finansierar och tar initiativ till kan t.ex. genomföras av ALMI, exportrådet, handelskamrar eller privata konsulter. Stöd till enskilda företag t.ex. för marknadsinvesteringar eller för konsultmedverkan vid en exportsatsning bereds och handläggs av länsstyrelserna själva. Sådant stöd kan i begränsad utsträckning ges via konsultcheckar.</P>
<P class="p342 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.9</SPAN><SPAN class="ft30">Miljöteknikdelegationen (MTD)</SPAN></P>
<P class="p274 ft1">MTD är en fristående myndighet under näringsdepartementet som inrättades 1996 och skall avsluta sitt arbete sista december i år. MTD har ett kansli med sju medarbetare. MTD har till uppgift att genomföra aktiviteter och projekt som bidrar till att miljöanpassad teknik lättare och snabbare kommer ut på marknaden. Fyra områden prioriteras: transporter, byggande och boende, livsmedel och lantbruk samt marksanering och ekologiskt återställande av mark.</P>
<P class="p54 ft1">För år 2000 ingick också i MTD:s uppdrag att utföra exportfrämjande insatser. MTD har under den tiden prövat metoder för att underlätta små och medelstora miljöföretags internationalisering. Arbetet har bl.a. gått ut på att kartlägga den svenska resursbasen, göra marknadsanalyser, skapa kommunikationsfönster och underlätta samverkan. Samarbeten har inletts med regionala aktörer, bl.a. Miljöresurs Linné, Miljöforum</P>
<P class="p151 ft8">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">Västerbotten, Region Skåne och Sustainable Sweden South East. Regionala kartläggningar av utbudet av produkter med hög miljöprestanda har genomförts. Resultaten av arbetet sammanställs i en databas som innehåller över 1.500 svenska miljöanpassade varor och tjänster. I flera av regionerna har företag, med stöd från MTD, tillsammans inlett samverkansprojekt för att genomföra exportsatsningar. Projekten kommer att genomföras under 2001.</P>
<P class="p3 ft1">MTD har särskilt belyst möjligheterna för Sverige att exportera tekniker och tjänster som minskar utsläpp av växthusgaser. Efterfrågan på kostnadseffektiva lösningar är redan stor och kommer att öka när <NOBR>Kyoto-protokollets</NOBR> åtagande ska uppfyllas. Det svenska utbudet av klimateffektiva tekniker och tjänster har kartlagts för att identifiera starka branscher. Samtidigt genomförs analyser av marknader för klimateffektiv teknik i Holland och Filippinerna. Tillsammans kan detta ge underlag för svenska exportsstrategier.</P>
<P class="p50 ft1">MTD har bl.a. under våren 1999 samarbetat med STATT för att kartlägga och bevaka trenderna på miljödrivna marknader världen över. Fokus var på områden där svenska företag har produkter med komparativa fördelar inom ekologisk hållbarhet och miljödriven affärsutveckling. MTD har också gett stöd till företagsgrupperingar att genomföra marknadsanalyser. Exempel på detta är marknaden för ekologisk mat i Tyskland och Storbritannien, biobränsleteknik i Nordtyskland och energieffektiv teknik i Tjeckien.</P>
<P class="p51 ft18">I uppdraget ingick att samverka med exportrådet som också har ett särskilt statligt uppdrag på miljöområdet.</P>
<P class="p79 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.10</SPAN><SPAN class="ft64">Nämnden för </SPAN><NOBR>Sverige-främjande</NOBR> i utlandet (NSU)</P>
<P class="p80 ft1">NSU är ett centralt samrådsforum för <NOBR>Sverige-främjande</NOBR> och rådgivande organ till regeringen i dessa frågor. I NSU som sammanträder cirka sex gånger om året ingår representanter för Utrikesrådet för internationell handel, UD:s enhet för exportfrämjande och inre marknaden, exportrådet, ISA, Svenska Institutet, Sveriges Rese- och turistråd AB och STATT. UD:s presschef är ordförande. NSU har f.n. en årlig budget på 2 mkr, som kan komplettera annan finansiering. En stor de av dessa medel används för främjandeprojekt i Västeuropa.</P>
<P class="p51 ft1">NSU är ett forum för diskussion av strategi- och policyfrågor rörande presentation och marknadsföring av Sverige i utlandet. Strategiska insatser, större <NOBR>Sverige-kampanjer</NOBR> och mediasatsningar är exempel på frågor på NSU:s agenda. NSU ger fyra gånger om</P>
<P class="p343 ft8">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft1">året ut ”Agendan” med information om större evenemang fem år framåt i tiden. En annan <NOBR>NSU-publikation</NOBR> är ”Sverige i utlandet”, en adressförteckning över det officiella svenska nätverket i utlandet.</P>
<P class="p344 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.11</SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">Närings-och</SPAN></NOBR> teknikutvecklingsverket (NUTEK)</P>
<P class="p120 ft1">NUTEK är den centrala näringspolitiska myndigheten för frågor som rör näringslivets tillväxt och förnyelse. NUTEK skall vad gäller små och medelstora företag genom utredningar och stöd till forskning svara för kunskapsutveckling och därmed skapa underlag för statens agerande, lämna förslag till strategier för utveckling av dessa företag samt svara för näringspolitiska insatser inom ramen för EU:s småföretagarprogram och andra frågor som rör internationalisering. NUTEK har ca 350 medarbetare och ett budgetanslag för år 2000 på 2,5 mdkr.</P>
<P class="p47 ft1">NUTEK:s insatser för små och medelstora företag avser bl.a. att bidra till internationalisering av livskraftiga sådana företag genom att komplettera marknaden vad avser information, rådgivning och finansiering. NUTEK skall bl.a. informera om förhållanden och program inom EU. NUTEK arbetar dock inte enbart med generella insatser utan har även operativa uppgifter inom information, finansiering och <NOBR>EU-program.</NOBR> NUTEK har en central roll för att genomföra EU:s småföretagsprogram i Sverige. Dessa syftar främst till att ge småföretag snabb och lättillgänglig information (Euro Info Centre), stimulera samarbete mellan företag i olika länder (bl.a. EU:s samarbetsprogram), underlätta tekniköverföring samt skapa bättre förutsättningar för underleverantörer. EU:s småföretagsprogram omfattar bl.a. kontaktdagar där små och medelstora företag möts. Värdskapet för kontaktdagarna växlar mellan EU:s länder. NUTEK brukar samordna de svenska företagens deltagande och är också en aktiv part i de kontaktdagar som arrangeras i Sverige. Varje år arrangeras s.k. Europartenariat för företag i <NOBR>EU-länder,</NOBR> ibland företag i både <NOBR>EU-länder</NOBR> och andra länder. Europartenariat ska ge små utvalda nischföretag i struktursvaga regioner eller i strukturomvandling möjlighet att skapa internationella kontakter. Det är kostnadsfritt att delta men företagen får själva stå för rese- och logikostnader. Interprise är ett annat program som är mindre och mer branschinriktat. Interprise skall stimulera samarbete mellan minst tre medlemsländer. Varje Interprise har hittills subventionerats</P>
<P class="p345 ft8">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">med högst 50.000 EUR (=ca 425.000 kr), eller högst 50 % av kostnaden. Från och med år 2001 krävs helt nationell finansiering av verksamheten. Det finns också ett särskilt program för inköpare och underleverantörer, International Buyers Exhibition (IBEX). EU:s finansiering av övriga samarbetsprogram kan eventuellt upphöra. I det nya småföretagsprogram som beslutas tidigast i december i år kommer framgå omfattning och inriktning av den verksamhet som framöver skall finansieras av <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR> NUTEK är samordnare i det svenska <NOBR>EIC-nätverket</NOBR> (se avsnitt 6.2.3).</P>
<P class="p4 ft1">NUTEK:s ansvar för svenskt deltagande i <NOBR>EU-program</NOBR> för små och medelstora företag innebär vidare att man tillsammans med länsstyrelserna och de särskilda programstyrelser som bildats för samordning mellan offentliga och privata intressen, hanterar insatserna som rör medel ur bl.a. EU:s strukturfonder.</P>
<P class="p50 ft18">Delar av NUTEK kommer att slås samman med ALMI moderbolag och från den 1 januari år 2001 ingå i den nya centrala företagsutvecklingsmyndigheten.</P>
<P class="p270 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.12</SPAN><SPAN class="ft64">Sida</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Sida är den centrala svenska biståndsmyndigheten som är verksam inom en rad områden. Sida har ca 550 anställda i Sverige och ett hundratal utomlands. De sistnämnda arbetar inom svenska utlandsmyndigheter i Sveriges samarbetsländer. Sida har i många fall en närvaro i länder där exportrådet inte har utlandskontor. Sidas budget uppgår till ca 9,6 mdkr.</P>
<P class="p50 ft1">Verksamheten är inriktad på <NOBR>u-länder</NOBR> och i mindre utsträckning länder i Central- och Östeuropa. Syftet med verksamheten är att bidra till att höja levnadsstandarden i fattiga länder. Riksdagen har fastställt sex delmål för verksamheten, som bl.a. berör ekonomisk tillväxt och ekonomiskt och politiskt oberoende. Sida har alltså inget främjandeuppdrag. Ändå kan Sida ha en viktig roll för att främja kontakter mellan näringslivet i Sverige och andra länder liksom ekonomiskt utbyte i olika former. Nästan hela verksamheten kan i någon mycket allmän och indirekt mening betraktas som handelsfrämjande, eftersom syftet är att förbättra tillståndet i de fattigaste länderna. Sidas verksamhet kan också skapa en goodwill som är värdefull ur främjandesynpunkt. Sida är inom området privatsektorutveckling verksamt vad gäller att stärka u- ländernas kapacitet att aktivt delta i världshandeln. Sida koncen-</P>
<P class="p346 ft8">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1">trerar sina insatser till fyra huvudområden, där ett gäller utveckling av handel (t.ex. verka för reducerade handelshinder och skapa marknadsplatser för samarbetsländernas strategiskt viktiga varor) och ett annat kompetensutveckling för företagare (höja kunskapsnivån inom bl.a. marknadsföring och export).</P>
<P class="p46 ft1">Vissa delar av Sidas verksamhet, inte minst den som hanteras av Avdelningen för infrastruktur och ekonomiskt samarbete, INEC, har nära samband med både exportfrämjande och importfrämjande. Detta gäller t.ex. sådan verksamhet där det svenska näringslivet eller dess organisationer utnyttjas som en resurs i biståndet, t.ex. institutionsuppbyggnad i andra länder. Andra områden där Sida kan ha en mycket viktig roll för att främja svenska intressen är kredit- och garantigivningen, Sidas konsultfonder vid internationella finansinstitut, kursverksamheten för högre tjänstemän och tekniker samt Sidas importfrämjande verksamhet.</P>
<P class="p162 ft1">Arbetet med importfrämjande utförs till stor del av handelskamrar och Svensk Handel på uppdrag av Sida. Sida har ingått avtal med tre handelskamrar om handelsfrämjande insatser för företag och organisationer i Sidas samarbetsländer. Det importgarantisystem som Sida finansierar för att stödja exportörer i u- länder och vissa länder i Central- och Östeuropa hanteras likaså av handelskamrar. Svensk Handel har av Sida fått i uppdrag att arbeta med tekoprojektet Textilica i syfte att förbättra kontakterna mellan nio tekoexporterande länder och Europa, främst Skandinavien. Sida har vidare publicerat en marknadsguide om Sverige för i första hand företag i <NOBR>u-länder.</NOBR> Man kan också erbjuda företag i Afrika, Asien och Latinamerika att kostnadsfritt informera om sina produkter via de svenska handelskamrarna.</P>
<P class="p334 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.13</SPAN><SPAN class="ft55">Stiftelsen Sveriges Tekniska Attachéer (STATT)</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">STATT är en stiftelse bildad av staten och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Den har till ändamål att genom insamling, analys och överföring av teknisk information från utlandet bidra till Sveriges tekniska och industriella utveckling. STATT har sju kontor i fem länder och huvuddelen av verksamheten bedrivs utomlands. Kontoren finns i Berlin, Kuala Lumpur, Paris, Tokyo samt i Los Angeles, San Francisco och Washington. STATT har 34 medarbetare varav 24 utomlands. STATT hade för 1999 ett anslag på 30 mkr.</P>
<P class="p347 ft8">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft1">Verksamheten finansieras dels av ett statligt ramanslag, dels genom statliga uppdrag som svarar omkring 35 % av den totala omsättningen. Den statliga verksamheten består i att bevaka den tekniska utvecklingen i utlandet för att på så sätt få fram underlag för strategiplanering för regeringskansliet, centrala myndigheter och de svenska regionerna. Det har blivit alltmer viktigt för STATT att bevaka de processer som driver utvecklingen i vissa dynamiska regioner. Man koncentrerar sig på fem huvudområden: liv/hälsa, kunskap/lärande, IT, hållbar utveckling och innovationssystem. STATT bedrev under ett antal år konsultliknande uppdragsverksamhet. Denna är helt avvecklad sedan den 1 januari 2000 mot bakgrund av risken för konkurrenssnedvridande effekter på privat verksamhet.</P>
<P class="p235 ft1">STATT har ett visst samarbete med exportrådet, t.ex. på IT- området. Verksamheten på fältet är inhyst i utlandsmyndigheternas lokaler där sådana finns. STATT kommer från den 1 januari år 2001 att upphöra i nuvarande skepnad och då bli en del av den nya myndighet för omvärldsbevakning som då inleder sin verksamhet.</P>
<P class="p236 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.14</SPAN><SPAN class="ft64">Svensk Exportkredit AB (SEK)</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">SEK är ett aktiebolag som numera till ca två tredjedelar ägs av staten och en tredjedel av ABB. SEK har ca 90 medarbetare. SEK har till uppgift att främja svensk export genom att tillhandahålla förmånliga exportkrediter. SEK är i första hand inriktat på finansiering av affärer med medellånga och långa exportkrediter. Sedan några år kan SEK också medverka vid finansiering av infrastrukturella investeringar och utvecklingssatsningar i Sverige som syftar till att stärka näringslivets internationella konkurrenskraft. SEK hanterar på statens uppdrag det svenska systemet för statsstödda exportkrediter. Detta system har under senare år utnyttjats i varierande utsträckning beroende på ränteutvecklingen. Det statsstödda exportkreditsystemet kan vara särskilt betydelsefullt för stora affärer med lång kredittid, särskilt i ett läge med stigande räntor. Det finns <NOBR>OECD-bestämmelser</NOBR> som reglerar de statsstödda exportkrediterna. SEK har en fördelaktig ”rating” vilket medför låga upplåningskostnader. Detta medför att bolaget kan erbjuda attraktiva räntor i den icke statsstödda verksamheten.</P>
<P class="p348 ft8">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.15</SPAN><SPAN class="ft55">Svenska Institutet (SI)</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">SI är en myndighet under UD som har till uppgift att sprida kunskap om Sverige i utlandet. Man skall också svara för utbyte med andra länder inom kultur, utbildning, forskning och samhällsliv i övrigt. Verksamheten skall främja svenska intressen och bidra till tillväxt, sysselsättning och kulturell utveckling i Sverige. De årliga statsanslagen uppgår till ca 130 mkr. Härtill kommer medel för särskilda uppdrag t.ex. för samarbete med länder i Östersjöområdet. Den totala omslutningen uppgår för år 2000 till ca 230 mkr. SI har ca 110 anställda, nästan alla i Stockholm. SI har bara ett utlandskontor, det svenska kulturhuset i Paris. En stor del av verksamheten bedrivs i nära samarbete med svenska ambassader och konsulat i utlandet. SI ger ut ett omfattande informationsmaterial om Sverige, bl.a. faktablad om det svenska samhälls- och kulturlivet. Det finns ett sjuttiotal olika titlar varav vissa översatts till ett tjugotal språk. SI medverkar vidare i olika presentationer av svensk kultur och svenskt samhälle, t.ex. vid utställningar och mässor. SI stöder också kulturellt utbyte på områden som musik, arkitektur, design och konsthantverk utbyte och samarbete inom utbildnings- och forskningsområdet, svenskundervisning vid utländska universitet samt expert och erfarenhetsutbyte inom andra samhällssektorer.</P>
<P class="p349 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.16</SPAN><SPAN class="ft55">Swedfund International AB (Swedfund)</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">Swedfund är ett av staten ägt aktiebolag med knappt 20 medarbetare. Swedfund erbjuder svenska företag riskkapital och kompetens för investeringar i <NOBR>u-länder</NOBR> i Afrika, Latinamerika och Asien samt länder i Öst- och Centraleuropa. Målet är att medverka till att skapa lönsamma företag och därmed bidrag till den ekonomiska utvecklingen i investeringsländerna samtidigt som svenska företags affärsmöjligheter främjas. Alla investeringsbeslut fattas på affärsmässiga grunder.</P>
<P class="p54 ft18">Swedfunds huvudsakliga roll är att delta i etableringen och stå kvar till dess att företaget uppnått en hållbar lönsamhet. Swedfund medverkar med högst 30 % av den totala investeringen. F.n. är</P>
<P class="p350 ft8">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft1">Swedfund engagerad i drygt 60 investeringar i 32 länder, varav hälften finns i Afrika.</P>
<P class="p352 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.17</SPAN><SPAN class="ft64">Turistdelegationen och Sveriges Rese- och Turistråd</SPAN></P>
<P class="p353 ft1">Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet för turistfrågor under näringsdepartementet. Den inrättades i juli 1995 med uppgift att förbättra samordningen av olika statliga insatser som kan medverka till att stärka turistnäringens utveckling och utveckla samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och den privata näringen. Myndigheten skall också följa utvecklingen inom näringen och svara för kunskapsutveckling. Turistdelegationen har utarbetat ett handlingsprogram för utveckling av svensk turism. Det blev klart i maj 1996 och de strategiska riktlinjer som lagts fram i handlingsprogrammet utgör en grund för arbetet med att utveckla den svenska turistnäringen. Anslaget över statsbudgeten för 2000 är 12 mkr.</P>
<P class="p354 ft1">Staten medverkar i marknadsföringen av Sverige som turistland på vissa utlandsmarknader. Samtidigt med Turistdelegationen bildades ett av staten (näringsdepartementet) och näringen gemensamt ägt bolag, Sveriges Rese- och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsföring och information utomlands av Sverige som turistland. Sveriges Rese- och Turistråd skall vara en samlande och drivande kraft av den internationella marknadsföringen av Sverige som resmål och fungera som en marknadsfunktion för en stor del av svensk turistnäring. Staten finansierar bolagets basverksamhet (bl.a. utlandskontor) och den övergripande imagemarknadsföringen, dvs. varumärket Sverige. Näringen finansierar riktade aktiviteter, dvs. produktmarknadsföringen i anslutning till bolagets verksamhet. Målet är att båda parter tillskjuter lika mycket. Sveriges Rese- och Turistråd har påbörjat en omstrukturering av sin verksamhet för att få större flexibilitet och lägre fasta kostnader. Färre fasta kontor utomlands och en mer flexibel organisation genom ett ökat användande av modern informationsteknik gör det möjligt att få en bredare och mer kostnadseffektiv representation utomlands och att medel frigörs till marknadsföringsaktiviteter. Anslaget över statsbudgeten för 2000 är 69,5 mkr.</P>
<P class="p355 ft8">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.18</SPAN><SPAN class="ft55">Övriga aktörer</SPAN></P>
<P class="p120 ft1">Det finns ett flertal ytterligare organisationer som ibland kan vara inblandade i exportfrämjandet. Bland dessa kan Industriellt Utvecklingscentrum (IUC), Länsarbetsnämnder (LAN) och universitet och högskolor nämnas.</P>
<P class="p356 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.19</SPAN><SPAN class="ft55">Regionala tillväxtavtal</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">De regionala tillväxtavtalen som tillkommit på förslag av regeringen är treåriga program som tagits fram inom ramen för vad som benämns regionala partnerskap. Avtal avseende samtliga regioner för perioden <NOBR>2000–2002</NOBR> överlämnades till regeringen den 15 februari i år. Inga nya statliga pengar satsas på tillväxtavtalen. Syftet är i stället att använda nuvarande statliga medel på ett mer effektivt sätt. Regionala parter kan komma med förslag hur detta kan göras. Ett regionalt tillväxtavtal är inte ett avtal i juridisk mening utan snarare en viljeyttring från de inblandade hur man skall åstadkomma ökad tillväxt. Varje avtal innehåller en analys av respektive regions förutsättningar, ett treårigt program för tillväxt och skriftliga överenskommelser mellan de parter som skall genomföra och finansiera programmet. Tanken från regeringens sida har varit att avtalen skall bidra till gemensamma prioriteringar mellan privata och offentliga aktörer samt ökad långsiktighet jämfört med tidigare. Avtalen är ganska olika vad gäller ambitionsnivå, utformning och förankring. Detta uppges bl.a. bero på länens vana att hantera regionalt utvecklingsstöd. I länen är det länsstyrelserna eller de regionala självstyrelseorganen som lett och drivit processen att ta fram avtalen.</P>
<P class="p349 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.20</SPAN><SPAN class="ft55">EU:s strukturfonder</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">EU:s fyra strukturfonder är ett viktigt instrument för att minska regionala obalanser och skillnader i ekonomisk utveckling inom <NOBR>EU-området.</NOBR> Ca en tredjedel av EU:s budget används för detta. För perioden <NOBR>2000–2006</NOBR> avser EU:s strukturfonder tre mål och fyra gemenskapsinitiativ. Mål 1 (regioner som släpar efter) och 2 (regioner med strukturproblem) är knutna till avgränsade regioner</P>
<P class="p357 ft8">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft1">medan mål 3 (bl.a. individinriktade insatser) gäller hela landet. Det största s.k. gemenskapsinitiativet är Interreg som är uppdelat på tre olika inriktningar. Regionala myndigheter för mål 1 och 2 liksom Interreg är respektive länsstyrelse och för mål 3 Svenska <NOBR>ESF-rådet</NOBR> (ESF=europeiska socialfonden).</P>
<P class="p50 ft1">Sverige tilldelas under perioden 2,19 mdkr EUR eller ca 19 mdkr vilket är en ökning jämfört med tidigare. Medel ur strukturfonderna för samtliga tre mål och Interreg kan användas för allmänt exportfrämjande ändamål. I viss utsträckning har sådana medel också tidigare använts på detta område. För att kunna utnyttja dessa <NOBR>EU-medel</NOBR> krävs alltid nationell samfinansiering</P>
<P class="p236 ft3"><SPAN class="ft3">6.2.21</SPAN><SPAN class="ft64">EU:s främjande</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Europeiska kommissionen har inte något allmänt eller heltäckande program för gemensamt exportfrämjande, medlemsländerna skall i princip själva svara för sina företags behov av officiellt exportfrämjandestöd. Kommissionen är emellertid engagerad i en rad särskilda program och projekt för att komplettera och förstärka medlemsländernas egna ansträngningar, som syftar till att främja utbyte och partnerskap mellan företag inom EU och utanför unionen och att medverka till kunskapsutveckling.</P>
<P class="p50 ft1">Några exempel på sådana program och projekt är <NOBR>”AL-Invest”,</NOBR> som inriktats på Latinamerika, <NOBR>Asia-Invest,</NOBR> som inriktats på Syd- och Sydöstasien samt Kina, ”Executive Training Programme in Japan” och ”Gateway to Japan”.</P>
<P class="p3 ft1">För flertalet av programmen utses en nationell koordinatör, i vart och ett av de <NOBR>EU-länder</NOBR> som omfattas. För t.ex. ”Gateway to Japan” är Norrbottens Handelskammare svensk koordinatör.</P>
<P class="p50 ft1">Kommissionen finansierar informationskontor, ”European Business Information Centres” (EBIC) i t.ex. Bangkok, Kuala Lumpur och Manila. Dessa har till uppgift att förmedla information om <NOBR>EU-marknaderna</NOBR> och <NOBR>EU-program</NOBR> till små och medelstora företag i verksamhetsländerna och att medverka till allianser med europeiska företag.</P>
<P class="p50 ft1">Särskilt <NOBR>EU-stöd</NOBR> kan förekomma för att delfinansiera gemensamt deltagande för <NOBR>EU-länders</NOBR> företag i internationella utställningar på några strategiska marknader och på affärsområden där <NOBR>EU-länder</NOBR> bedöms ha särskilda förutsättningar.</P>
<P class="p358 ft8">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p359 ft20"><SPAN class="ft20">6.3</SPAN><SPAN class="ft24">Privata aktörer</SPAN></P>
<P class="p360 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft30">Export Music Sweden (ExMS)</SPAN></P>
<P class="p274 ft1">ExMS är ett exportfrämjande organ för musikbranschen som bildades 1993. ExMS finansieras av fyra organisationer (STIM/Svensk Musik, SAMI, IFPI och Svenska Musikerförbundet). Dessa fyra organisationer står för driftskostnaderna. Projekt finansieras av deltagarna i respektive projekt.</P>
<P class="p84 ft1">ExMS har sedan 1994 haft samordningsansvaret för den gemensamma <NOBR>Sverige-montern</NOBR> på den internationellt viktigaste musikmässan MIDEM som i januari varje år äger rum i Cannes. ExMS har vid något tillfälle fått finansiellt stöd från UD för denna aktivitet.</P>
<P class="p159 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft30">Företagarnas Riksorganisation (FR)</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">FR är Sveriges största företagsorganisation och företräder mer än 90.000 företag i ett nätverk över hela landet med 328 lokala företagarföreningar. FR organiserar i huvudsak mindre företag, ca 45 % av medlemmarna är ensamföretagare. Bara 3 % av medlemmarna har fler än 25 anställda.</P>
<P class="p84 ft1">FR arbetar för ”ett bättre företagarklimat” och erbjuder en rad medlemsförmåner. FR samarbetar med motsvarande organisationer i andra länder, främst i Europa och USA, och har ett stort nätverk som kan utnyttjas för att bistå medlemmarna att erhålla information om andra länder. I vissa fall kan sådan verksamhet ligga nära exportrådets. FR har haft uppdrag från Sida för att utveckla små och medelstora företag i andra länder, bl.a. Sydafrika. FR är företrätt både i exportrådets Delegation för de mindre företagen och i exportföreningens styrelse.</P>
<P class="p268 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft30">Handelskamrar</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">Handelskamrarna är branschövergripande och partipolitiskt obundna regionala näringslivsorganisationer som finansieras genom medlemsavgifter och genom olika typer av serviceverksamhet (exportdokument, kurser, konsultuppdrag etc.). I Sverige finns tolv av regeringen auktoriserade handelskamrar med</P>
<P class="p361 ft8">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">tillsammans ca 11.000 medlemmar. Störst är Stockholms Handelskammare, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren samt Västsvenska- Industri och Handelskammaren.</P>
<P class="p152 ft1">Därutöver finns i ett drygt <NOBR>20-tal</NOBR> länder svenska utlandshandelskamrar eller motsvarande. De svenska handelskamrarna ingår i ett internationellt nätverk med över 10.000 handelskamrar. Handelskamrarna i Europa samverkar inom ”Eurochambres” med säte i Bryssel. Olika internationella samverkansgrupper finns – t.ex. Östersjöhandelskamrarnas gemensamma organ ”Baltic Sea Business Association”. På det internationella planet verkar Internationella Handelskammaren (ICC) med säte i Paris.</P>
<P class="p50 ft1">I Sverige finns ett <NOBR>20-tal</NOBR> utländska handelskamrar och handelsrepresentationer med vilka de svenska handelskamrarna samverkar.</P>
<P class="p152 ft1">Alla handelskamrar ger råd om export och import till medlemsföretag och andra företag. Några har egna exportkonsulter, som på uppdrag utför marknadsundersökningar samt internationaliserings- och affärsutvecklingsprojekt. Några av de svenska handelskamrarna utomlands har serviceverksamhet för företag som önskar råd och hjälp med kontakter med andra företag i Sverige och utlandet. De svenska handelskamrarna i USA, Storbritannien och Tyskland bedriver en omfattande sådan verksamhet. Svenska handelskammaren i Brasilien ingår i exportrådets utlandsorganisation och några handelskamrar har fasta uppdrag för exportrådet (Mexico, Tyskland, USA). I några fall administreras svenska handelskamrar i utlandet av personer knutna till exportrådets utlandsorganisation. Utrikeshandelskamrarna utgör ett värdefullt komplement till exportrådets utlandskontor. T.ex. kan dessa företräda medlemsföretag vid kontakter med myndigheter i värdlandet. De är också en samlingspunkt för svenska företag och deras personal i utlandet.</P>
<P class="p362 ft1">Handelskamrarna utför vissa uppdrag åt Sida på det importfrämjande området (se avsnitt 6.2.12). Handelskamrarna har två representanter i exportföreningens styrelse. Handelskamrarna samarbetar på många orter med ALMI och exportrådet inom ramen för exportcentrum</P>
<P class="p236 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft29">Lokala företagarföreningar.</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">På många håll i landet finns lokala eller regionala företagarföreningar (som ofta är anslutna till Företagarnas Riksorganisation) eller andra nätverk som är mötesplatser för företagen på en</P>
<P class="p363 ft8">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft1">ort eller i en region. Dessa kan antingen vara öppna för alla företag på orten eller vara inriktade på en särskild bransch eller särskilt område. Det finns också på vissa platser exportörsföreningar som anordnar regelbundna möten om export, t.ex. exportfinansiering, eller informerar om utländska marknader. Ett exempel på en sådan förening är ”Exporters´Club" i Skellefteå. Nyssnämnda nätverk spelar ofta en viktig roll för informationsspridning och kontaktskapande.</P>
<P class="p342 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.5</SPAN><SPAN class="ft30">Privata konsulter m.m.</SPAN></P>
<P class="p274 ft1">Det finns både i Sverige och utomlands vissa privata aktörer som utför uppgifter snarlika exportrådets. Det finns t.ex. ett antal större <SPAN class="ft2">konsultbolag m.m. inom managementområdet </SPAN>som till viss del arbetar med företags internationalisering samt förvärvs- och etableringsfrågor. I viss utsträckning kan de vara aktiva på samma område som exportrådet. Några av dessa har egen representation i andra länder eller samarbetsavtal med utländska bolag. Det finns vidare <SPAN class="ft2">advokatbyråer och banker </SPAN>som ibland utför exportfrämjande tjänster. Även dessa organisationer har ofta nätverk utomlands och kan stå till tjänst med upplysningar om utländska marknader m.m.</P>
<P class="p162 ft1">Det finns också mindre <SPAN class="ft2">privata konsultbolag </SPAN>som delvis eller helt arbetar i konkurrens med exportrådet. Med något undantag är de flesta av dessa företag små med endast ett fåtal anställda, ofta enmansbolag. De som utredningen kommit i kontakt med har varit inriktade på antingen ett ämnesområde (t.ex. tullar eller moms) eller ett geografiskt område (t.ex. Polen eller Latinamerika). Andra arbetar med lite mer allmänna företagsutvecklingsfrågor, t.ex. internationalisering. Vissa av dessa aktörer erhåller ibland uppdrag från exportrådet. Det finns också <SPAN class="ft2">privata konsulter i utlandet </SPAN>som både konkurrerar och kompletterar exportrådets konsultverksamhet. Några leds av personer som tidigare arbetat på exportrådets utlandskontor.</P>
<P class="p139 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.6</SPAN><SPAN class="ft30">Näringslivets Internationella Råd (NIR)</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">NIR har till uppgift att på längre sikt skapa affärsutrymme för svenska företag utomlands. NIR har två huvudmän, Industriförbundet och SAF. En viktig uppgift är att bidra till förbättrat tillträde till nationella och regionala marknader med svåra och</P>
<P class="p364 ft8">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">krävande politiska och kommersiella förhållanden eller på marknader där andra aktörer kan ha svårigheter att vara verksamma. NIR har fem anställda och en årlig basbudget på 5 mkr. NIR är uppdragsstyrt och arbetar både med exporterande och importerande företag. Rollen är bl.a. att etablera långsiktiga relationer och kontakter på hög nivå. NIR samarbetar i sina projekt i regel med större företag. NIR har på sistone arbetat med i första hand följande länder: Burma, Colombia, Cuba, Irak, Nordkorea, Sydafrika, Zimbabwe och länder i Centralamerika och Östafrika. Man har nära kontakter med Sida och har också genomfört projekt med finansiering från Sida.</P>
<P class="p240 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.7</SPAN><SPAN class="ft29">Svensk Handel (SH)</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">SH som har ett åttiotal medarbetare är en kombinerad <NOBR>bransch-,</NOBR> <NOBR>service-,</NOBR> intresse- och arbetsgivarorganisation för Sveriges <NOBR>import-,</NOBR> parti- och detaljhandel. Organisationen har ca 20.000 medlemmar som samverkar i branschorgan, länsförbund och köpmannaföreningar. Medlemmarna svarar för den övervägande delen av Sveriges inrikes- och importhandel. Medlemsföretagen sysselsätter ca 350.000 personer. Organisationens balansomslutning uppgick 1999 till ca 160 mkr.</P>
<P class="p51 ft1">Huvudverksamheten ifråga om internationell handel omfattar bl.a. service och rådgivning om handelspolitiska regelverk, tullar, transporter och internationella betalningar samt tillvaratagande av handelssektorns intressen ifråga om frihandel och avreglering av den internationella handeln. Det är inom organisationen Importrådet med åtta mearbetare som svarar för den internationella verksamheten med tonvikt på importen till Sverige. Man har ett stort externt kontaktnät i förvaltning och näringsliv och har likaså omfattande kontakter med utländska företrädare och organisationer.</P>
<P class="p51 ft1">Tre verksamhetsområden som samtliga är riktade både mot myndigheter och företag dominerar:</P>
<P class="p365 ft1">service till företag, branschorgan, utländska intressenter och myndigheter i importrelaterade frågor</P>
<P class="p366 ft1">handelspolitiskt arbete för att förenkla och avreglera importen, liberalisera handels- och jordbrukspolitiken i EU m.m. import- och handelsfrämjande projekt med extern finansiering, t.ex. sekretariatsansvar för sex bilaterala handelskammare, biståndsrelaterade projekt med finansiering från bl.a. Sida i <NOBR>u-länder</NOBR> och Öst- och Centraleuropa, t.ex.</P>
<P class="p367 ft8">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft1"><NOBR>teko-projektet</NOBR> Textilica, samt insatser för att öka kompetens och konkurrenskraft hos näringslivsorgan som arbetar med export till Sverige</P>
<P class="p368 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.8</SPAN><SPAN class="ft30">Sveriges Allmänna Exportförening (SAE)</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">SAE är statens motpart i avtalet om exportrådet och näringslivets huvudman för exportrådet. SAE har en bred medlemskrets från alla branscher och exportintressen i näringslivet som helhet. SAE har ca 500 medlemmar. Styrelsen omfattar 35 personer varav 29 utses av stämman och sex av olika organisationer (Handelskammarförbundet, Företagarnas Riksorganisation, LRF, Sydsvenska och Västsvenska Industri- och Handelskammaren, Bankföreningen, Sveriges Försäkringsförbund).</P>
<P class="p47 ft1">SAE:s viktigaste uppgift är att vara det samlade näringslivets talesman i exportfrämjandefrågor och att som huvudman tillsammans med staten lägga fast exportrådets övergripande verksamhetsinriktning. SAE representerar näringslivet i förhandlingar med staten om exportrådet. Föreningen utser näringslivets representanter i exportrådets styrelse och representanskapet.</P>
<P class="p84 ft1">SAE kan ta hand om sådan exportfrämjande verksamhet som är angelägen för näringslivet men som inte kan utföras av exportrådet. Ett exempel är handelskontoret i Taiwan som drevs av SAE under 10 år innan exportrådet tog över. SAE har också viss annan verksamhet, t.ex. hanterar man medel för ett par stiftelser.</P>
<P class="p368 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.9</SPAN><SPAN class="ft30">Sveriges Industriförbund</SPAN></P>
<P class="p140 ft1">Sveriges Industriförbund är sedan början av <NOBR>1900-talet</NOBR> den svenska industrins näringspolitiska huvudorganisation. Förbundets uppgift är att verka för en politik som gynnar ekonomisk tillväxt och ökad produktion samt att tillvarata industrins gemensamma intressen.</P>
<P class="p109 ft1">Industriförbundet omfattar totalt 19 branschorganisationer med ca 7.000 medlemsföretag. Tillsammans svarar de för mer än tre fjärdedelar av den svenska industriproduktionen och nästan hela industriexporten. Industriförbundets största branschorganisation är Sveriges verkstadsindustrier med ca 3.000 medlemmar som har ca 300.000 anställda. Näst störst är Svenska <NOBR>IT-företagens</NOBR> organisation med drygt 600 medlemmar. Andra stora förbund är Kemikontoret, Livsmedelsindustrierna och Skogsindustrierna.</P>
<P class="p151 ft8">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft1">Några av branschorganisationerna bedriver ibland verksamhet som ligger nära exportrådets, t.ex. gemensamma marknadsaktiviteter.</P>
<P class="p370 ft18">Beslut kommer sannolikt att fattas om att industriförbundet och SAF skall gå samman från den 1 januari 2001.</P>
<P class="p79 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.10</SPAN><SPAN class="ft64">Swedish Environmental Technology (SET)</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">SET är exempel på ett privat nätverk av ca 25 företag på miljöområdet. SET ägs och drivs av medlemsföretagen. Medlemmarna består av både små och medelstora företag i alla nischer av miljöteknik. SET´s syfte är att genom olika aktiviteter stimulera uvecklandet av en kraftfull och internationellt konkurrenskraftig svensk miljöteknikindustri. Verksamheten består bl.a. av att tillhandahålla aktuell och relevant databasinformation, förbättra kunskapen om exportprojekt och dessas finansiering, utveckla sektorbaserade ”kluster” för internationella marknadsföringsaktiviteter och genomföra lobbying för svensk miljöteknik.</P>
<P class="p236 ft20"><SPAN class="ft20">6.4</SPAN><SPAN class="ft24">Exportcentrum</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Exportcentrum är beteckningen på en regional samarbetsform avsedd att skapa en enda dörr (”one stop shop”) för små och medelstora företag som önskar hjälp med export och internationalisering. Tanken var också att skapa ett samrådsforum mellan främst exportrådet, ALMI och de regionala handelskamrarna, bl.a. i syfte att undvika dubbelarbete och få till stånd en bättre samordning. Det första exportcentrumet bildades 1995. Exportcentrum finns idag på 20 orter: Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Karlskrona, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Nyköping, Skövde, Stockholm, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Visby, Västerås, Örebro och Östersund, dvs. i alla län utom Kalmar och Kronobergs.</P>
<P class="p235 ft1">De deltagande parterna är normalt exportrådet, ALMI och respektive handelskammare men konstellationen varierar något. På några platser har någon av dessa aktörer valt att ställa sig utanför samarbetet. För alla exportcentra finns en huvudkontaktperson, oftast från ALMI eller handelskammaren men i ett fall från exportrådet. Exportrådet har därutöver en egen kontaktperson för varje exportcentrum. En referensgrupp på länsnivå finns numera alltid knuten till ett exportcentum. Häri ingår normalt förutom de</P>
<P class="p371 ft8">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft1">medverkande parterna, företag, representanter från länsstyrelsen samt eventuellt andra intressenter som EIC, högskolor, kommuner etc.</P>
<P class="p53 ft1">Exportrådet administrerar det anslag på 36 mkr som regeringen avsatt av regionalpolitiska medel för åren <NOBR>1999–2001</NOBR> för en kampanj för exportutveckling för småföretag. Pengarna är avsedda att dels finansiera verksamhet hos exportcentra i regionalpolitiskt prioriterade områden (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg, Dalarna, Värmland, Kalmar, Blekinge, Gotland, Örebro, Västmanland och Fyrstadsområdet), dels genomföra en generell informations- och rådgivningskampanj som riktar sig till de små och medelstora företagen. Projektet genomförs av exportrådet, ALMI, Kommerskollegium, NUTEK och respektive exportcentrum. Företrädare för dessa ingår i styrgruppen för kampanjen. Det länsvisa samarbetet baseras på treåriga strategiplaner som varje exportcentrum utarbetade i början av 1999. Planerna anger inriktningen (områden, planerade aktiviteter, tidsplan) och reglerar parternas samarbete. Därutöver har varje centrum kunnat ta fram en projektplan för varje aktivitet som man önskar finansiellt stöd för. De avsatta medlen kan användas för offentlig inhemsk medfinansiering i <NOBR>EU-finansierade</NOBR> projekt. Strävan är att ha så stor finansiering som möjligt från deltagande företag. För att genomföra ett projekt inom exportcentrum krävs att minst två av de medverkande parterna deltar.</P>
<P class="p372 ft1">En stor satsning på information har gjorts över hela landet i syfte att inspirera företag att satsa på export och internationalisering. En tidning ”Exportaffärer” har distribuerats i över 100.000 exemplar till små och medelstora företag med exportpotential. I tidningen presenterades både företag som tagit steget ut på exportmarknaden och sådana som var på väg att göra detta. Tidningen gavs en regional prägel genom att varje exportcentrum fick egna sidor i den <NOBR>20-sidiga</NOBR> tidningen. Här kunde organisationerna redovisa vad de kunde hjälpa företagen med. Vidare har ett informations- och utbildningspaket ”Exportguide” tagits fram för företag (både i pappersform och Internet). I paketet ingår en allmän exportdiagnos och fyra områden där man fördjupar sig (kundbearbetning, kunder, produkter/tjänster och företag/personal). Genomgången indikerar hur väl förberett ett företag är för export liksom de områden där det finns utrymme för förbättringar. Vid utgången av 1999 hade 1,8 mkr anslagits för information och utbildning.</P>
<P class="p373 ft8">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft21">Övriga aktörer med betydelse för export- och importfrämjandet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">En viktig del av informations- och rådgivningskampanjen är företagsbesök. Dessa genomförs över hela landet och främst hos företag som är nya för exportcentrumnätverket. Vid besöken görs en grov förutsättningslös analys enligt ovannämnda diagnos samt presenteras de olika aktörerna och deras verksamhet inom exportcentrum. Vid utgången av 1999 hade 1.180 företagsbesök runt om i landet genomförts till en totalkostnad om ca 7 mkr.</P>
<P class="p62 ft1">De avsatta medlen används också för projekt och rådgivningsverksamhet i de regionalpolitiskt prioriterade områdena. Vid utgången av 1999 hade 25 projekt i två av dessa områden (inte sydöstra Sverige) erhållit delfinansiering med drygt 8 mkr. Projekten har sin tyngdpunkt i strategi, kompetens och marknad. Det är främst företag med högst 50 anställda som deltar i projekten.</P>
<P class="p374 ft8">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<P class="p0 ft0">7 Utredningens empiriska material</P>
<P class="p180 ft20"><SPAN class="ft20">7.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">I detta kapitel redogörs inledningsvis för utredningens fyra enkäter. Först redovisas den större enkät som utredningen och exportrådet tillsammans lät företaget Stelacon utföra. Därefter beskrivs de tre enkäter som utredningen själv genomfört. Slutligen behandlas det yttrande som utredningen på begäran erhöll från Nämnden för Offentlig Upphandling (NOU).</P>
<P class="p170 ft20"><SPAN class="ft20">7.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">Stelacon-undersökningen</SPAN></NOBR></P>
<P class="p43 ft1">Marknadsundersökningsföretaget AB Stelacon utförde på uppdrag av exportrådsutredningen och exportrådet under perioden <NOBR>7–21</NOBR> juni 2000 en undersökning bland företag i olika branscher och regioner i Sverige. Syftet var bl.a. att kartlägga i vilken utsträckning svenska företag faktiskt utnyttjar exportrådet, om utnyttjandegraden skiljer sig med avseende på företagens storlek och regionala hemvist samt hur man betygsätter exportrådet och dess tjänster. 658 intervjuer genomfördes medelst slumpmässigt urval av hela populationen företag i tillsammans nio branscher. Urvalskriteriet var att företagen skulle vara varuexportörer med minst 1 mkr i omsättning eller internationellt verksamma tjänsteföretag med minst 20 anställda. Urvalet hämtades ur Statistiska Centralbyråns företagsregister. Undersökningen är statistiskt säkerställd per bransch och exportomsättning.</P>
<P class="p155 ft18">Storleken uttryckt i antal anställda bland de företag som svarat på undersökningen fördelade sig enligt följande:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr0 td208"><SPAN class="p12 ft1"><NOBR>–10</NOBR> anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p11 ft1">14 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td208"><SPAN class="p12 ft1"><NOBR>11–50</NOBR> anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p11 ft1">36 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td208"><SPAN class="p12 ft1"><NOBR>51–100</NOBR> anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p11 ft1">16 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td208"><SPAN class="p12 ft1"><NOBR>101–250</NOBR> anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p11 ft1">16 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft8">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr11 td209"><SPAN class="p376 ft21">Utredningens empiriska material</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td210"><SPAN class="p11 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td209"><SPAN class="p377 ft1"><NOBR>251–500</NOBR> anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td210"><SPAN class="p378 ft1">7 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td209"><SPAN class="p376 ft1">501– anställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td210"><SPAN class="p378 ft1">11 %</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft1">Undersökningen visar att exportrådet bland de tillfrågade företagen är <SPAN class="ft2">den enskilt dominerande men inte enda aktören till vilken företagen vänder sig med frågor om internationalisering och export. </SPAN>57 % av de tillfrågade företagen uppger att de någon gång under den senaste treårsperioden varit i kontakt med exportrådet. 44 % uppger att de även anlitat någon annan organisation i samband med utlandssatsningar. 38 % svarar att de någon gång kontaktat någon handelskammare och 23 % att de kontaktat privata konsulter. 21 % uppger att de varit i kontakt med ALMI.</P>
<P class="p379 ft2">24 % av de tillfrågade företagen uppger att de aldrig varit i kontakt med någon organisation om dessa frågor.</P>
<P class="p108 ft1">71 % av de företag som uppger att de varit i personlig kontakt med exportrådet eller exportcentrum under den senaste treårsperioden uppger att de kontaktat exportrådet i Stockholm. 42 % uppger att de kontaktat något av exportrådets utlandskontor. 32 % uppger att de varit i kontakt med något av exportrådets regionkontor.</P>
<P class="p83 ft1">59 % av företagen uppger att de kontaktade exportrådet i ärenden som hade med exportinformation att göra, 38 % i ärenden som hade med exportkonsulting att göra och 26 % i ärenden som gällde exportutveckling (se avsnitt 5.8).</P>
<P class="p46 ft2"><SPAN class="ft1">Undersökningen visar på </SPAN>marginella skillnader i utnyttjandegrad mellan olika regioner i Sverige<SPAN class="ft1">. 59 % av företagen i öst (Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län), 54 % i väst (Västra Götalands, Värmlands, Jönköpings, Hallands län), 57 % i syd (Skåne, Blekinge, Kronobergs, Kalmar län) och 56 % i nord (Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens län) uppger att de någon gång varit i kontakt med exportrådet under den senaste treårsperioden. Det förefaller alltså som om regional hemvist inte har någon större betydelse för i hur stor utsträckning företagen anlitar exportrådet.</SPAN></P>
<P class="p162 ft1"><SPAN class="ft2">Exportomsättningen </SPAN>har betydelse för i vilken utsträckning företagen anlitar exportrådet. Företag med <SPAN class="ft2">låg exportomsättning anlitar exportrådet mindre än företag med hög</SPAN>. Av företagen med en exportomsättning uppgående på mer än 100 mkr uppgav 74 % att de någon gång anlitat exportrådet. Motsvarande siffra för företag med en exportomsättning på mindre än 10 mkr var 46 %.</P>
<P class="p380 ft8">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td211"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td212"><SPAN class="p12 ft21">Utredningens empiriska material</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft1">Företagen ger i viss utsträckning <SPAN class="ft2">högre betyg ju större exportomsättning de har</SPAN>. På en femgradig skala där 1 är ”Mycket dåligt” och 5 är ”Mycket bra” ger företagen med en exportomsättning mer än 100 mkr exportrådet ett medelbetyg på 3,8. Motsvarande siffra för företag med en omsättning lägre än 10 mkr är 3,5. Medelbetyget för samtliga företag är 3,6.</P>
<P class="p3 ft1">Undersökningen visar på relativt <SPAN class="ft2">små skillnader </SPAN>i betygsättning av exportrådet beroende på var i landet man är verksam. Man ger ungefär samma betyg oavsett regional tillhörighet.</P>
<P class="p50 ft1">19 % av företagen svarade att de har ökat sin försäljning till berörd marknad efter att de kontaktat exportrådet. 4 % säger att försäljningen ökat i betydande grad, 15 % i någon grad. 10 % säger att de räknar med resultat inom ett år.</P>
<P class="p381 ft2">Exportrådsutredningens bedömning</P>
<P class="p41 ft1">Utredningen vill främst lyfta fram följande fakta från undersökningen:</P>
<P class="p382 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft32">57 % av företagen uppger att de varit i kontakt med exportrådet i frågor som rör internationalisering och export. 44 % av de tillfrågade företagen uppger att de i samband med utlandssatsningar även varit i kontakt med någon annan än exportrådet. Av de som anlitat någon annan har nästan en tredjedel (32 %) varit i kontakt med en privat konsult. Exportrådet är sålunda den dominerande men inte den enda aktören på exportfrämjandeområdet. Utredningen tolkar detta som att det finns en alternativ privat marknad för tjänster på det exportfrämjande området.</SPAN></P>
<P class="p383 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft32">De företag som anlitat exportrådet ger på en skala från </SPAN><NOBR>1–5</NOBR> medelbetyget 3,6. Det faktum att mycket få av de företag som anlitat exportrådet är uttalat negativa i kombination med att totalbetyget 3,6 får sägas ligga ”över medel” anser utredningen man kan tolka som att det exportfrämjande som sker genom exportrådet fungerar relativt väl.</P>
<P class="p384 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft32">Skillnaderna är inte stora men små företag är mindre nöjda än stora över exportrådets insatser. Ju högre exportomsättning ett företag har, desto högre betyg ger man. Utredningen tolkar detta som att det finns skäl för exportrådet att i högre utsträckning än tidigare fokusera och utveckla verksamheten för de små och medelstora företagen.</SPAN></P>
<P class="p385 ft8">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Utredningens empiriska material</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft32">Att exportrådet har anledning att i ökad utsträckning fokusera på små och medelstora företag visar också det faktum att mindre än hälften av företagen med exportomsättning under 10 mkr (46 %) uppger att de har varit i kontakt med exportrådet.</SPAN></P>
<P class="p387 ft20"><SPAN class="ft20">7.3</SPAN><SPAN class="ft24">Enkät till exportrådets utlandskontor</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">Utredningen genomförde under våren en skriftlig enkät som ställdes till samtliga exportrådets utlandskontor. Enkäten gällde i huvudsak olika aspekter av det statliga uppdraget. Frågorna rörde bl.a. inkommande förfrågningar, förekomsten av andra exportfrämjande aktörer samt uppdelningen mellan det statliga uppdraget och konsultverksamheten. Frågor rörande kopplingen mellan kontoret i fråga och exportrådets <NOBR>Sverige-organisation</NOBR> samt samordningen lokalt mellan kontoret och utlandsmyndigheten ställdes också. Någon fråga berörde konsultverksamheten.</P>
<P class="p47 ft1">De svar som inkom var på de flesta punkter ganska samstämmiga. Utredningen anser att följande förtjänar att framhållas:</P>
<P class="p388 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft50">Uppdelning mellan det statliga uppdraget och konsultverksamheten</SPAN><SPAN class="ft1">. Exportinformationen svarade på de flesta kontor för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft1">25–40</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> % av verksamheten. På några närmarknader var siffran högre. På de flesta kontor var det särskild personal som uteslutande arbetade med expotinformationen. På andra, särskilt mindre, kontor delade samma personer sin tid mellan exportinformation och konsultverksamhet. Nästan alla handelssekreterare och kontorschefer uppgav att de arbetar till hälften med vartdera området.</SPAN></P>
<P class="p389 ft2"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft50">Lokala förfrågningar största andelen av exportinformationen</SPAN><SPAN class="ft1">. För de flesta kontor svarade </SPAN>lokala förfrågningar <SPAN class="ft1">för långt mer än hälften av alla frågor. Frågor från Sverige hade högre andel i vissa näraliggande länder, t.ex. Estland (53 %), Finland (60 %), Norge (50 %) samt i vissa andra fall t.ex. Slovakien (53 %). Frågor från företag dominerade överallt, i de flesta fall stod dessa för minst 70 %.</SPAN></P>
<P class="p390 ft2"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft50">Tydligheten i det statliga uppdraget</SPAN><SPAN class="ft1">. De flesta kontor anser att det statliga uppdraget var tydligt eller ganska tydligt formulerat. Vissa nämnde att interna riktlinjer och seminarier som genomförts av exportrådet varit värdefulla hjälpmedel för</SPAN></P>
<P class="p357 ft8">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3102d1/GOB3102d1118x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td211"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td212"><SPAN class="p12 ft21">Utredningens empiriska material</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft1">att få information om vad som skulle göras och hur inom det statliga uppdraget.</P>
<P class="p248 ft2"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft50">Konkurrerande aktörer</SPAN><SPAN class="ft1">. På de flesta platser fanns </SPAN>viss men begränsad konkurrens med andra aktörer. <SPAN class="ft1">Eventuell konkurrens sågs inte som något problem utan snarare som något positivt. Det framgick vidare att det endast var i liten utsträckning som kontoren utnyttjade ”underkonsulter”.</SPAN></P>
<P class="p248 ft1"><SPAN class="ft65">5.</SPAN><SPAN class="ft50">Konsultuppdrag </SPAN>härrörde i mycket liten omfattning från arbetet med exportinformation, oftast 10 % eller mindre. Den högsta siffran som nämndes var ”under 20 %”. <SPAN class="ft2">Samtliga ansåg att konsultverksamheten var till nytta för exportinformationen. Kontorens konsultuppdrag kom i mycket liten omfattning från exportrådets </SPAN><NOBR><SPAN class="ft2">Sverige-organisation.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p248 ft2"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft50">Införsäljning genom </SPAN><NOBR>Sverige-besök<SPAN class="ft1">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft1"> Omfattningen av den tid som avsattes för besök i Sverige varierade mellan kontoren. Besöken bokfördes ofta både på det statliga uppdraget och på konsultverksamheten. Det vanligaste var att man fick kontakt genom aktiv bearbetning förutom genom exportinformationen.</SPAN></P>
<P class="p392 ft56"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft51">Samarbetet med utlandsmyndigheterna</SPAN><SPAN class="ft18">. Samarbetet med utlandsmyndigheterna ansågs överlag fungera väl. Kontakternas frekvens och karaktär varierade.</SPAN></P>
<P class="p393 ft20"><SPAN class="ft20">7.4</SPAN><SPAN class="ft24">Enkät till </SPAN><NOBR>ESEA-ambassaderna<SPAN class="ft66">1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft66"> </SPAN>samt vissa andra utlandsmyndigheter</P>
<P class="p43 ft1">Exportrådsutredningen genomförde under tiden <NOBR>april–maj</NOBR> en enkätundersökning till de 21 ambassader som ingår i det så kallade <NOBR>ESEA-samarbetet</NOBR> jämte ett tiotal andra ambassader. Enkätfrågorna omfattade bl.a. befintlig fördelning och trender i fördelningen mellan exportinformation och uppdragsverksamheten på respektive myndighet. Myndighetens synpunkter på UD:s och exportrådets styrning av och omfattningen av stödet till den exportfrämjande verksamheten efterfrågades också, liksom den eventuella förekomsten av konkurrerande aktörer på det exportfrämjande området på respektive ort.</P>
<P class="p394 ft26"><SPAN class="ft67">1 </SPAN>Effektivare Samarbete Exportrådet Ambassaderna. Se 4.7</P>
<P class="p395 ft8">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Utredningens empiriska material</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p396 ft1">Som helhet uppvisar enkäten ganska stora skillnader i svaren mellan de olika myndigheterna. Följande förtjänar att framhållas:</P>
<P class="p397 ft2"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft50">Fördelningen mellan exportinformation och uppdrag</SPAN><SPAN class="ft1">. De flesta av de tillfrågade ambassaderna använder mindre än 50 % av befintliga resurser till exportfrämjande. Exportinformationen dominerar som regel kraftigt över uppdragsverksamheten. Undantaget är ambassaden i Seoul, där hälften av de tillgängliga personella resurserna ägnas exportfrämjande och där uppdragsverksamheten är större än exportinformationen.</SPAN></P>
<P class="p398 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft50">Styrningen</SPAN>. Enkäten uppvisar en något splittrad bild av styrningen. Vissa uppfattar den såsom varande så tydlig och omfattande som behövs. Andra har betecknat den som ”obefintlig” eller ”svag och fragmenterad”. Flera ambassader påpekar dock, att situationen förbättrats sedan de regionala främjarna på UD tillkommit och flera uttrycker uppskattning över främjarnas arbete. Vad gäller exportrådets styrning förekommer såväl uppfattningen att styrningen är adekvat och att samarbetet fungerar bra som att styrningen inte är tillräckligt omfattande. Vissa ambassader anser att exportrådet egentligen inte utnyttjar sin lagstadgade rätt att leda och planera det exportfrämjande arbetet.</P>
<P class="p399 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft50">Responsen. </SPAN>Överlag uppfattas exportrådet respondera väl på initiativ från utlandsmyndigheterna. Några framför uppfattningen att exportrådet inte alltid har tillräckligt med resurser för att backa upp olika initiativ från utlandsmyndigheterna.</P>
<P class="p400 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft50">Verksamhetsplanering</SPAN>. De ambassader som ingår i det s.k. <NOBR>ESEA-samarbetet</NOBR> gör på exportrådets uppmaning en särskild verksamhetsplanering för exportfrämjandeverksamheten. Öv- riga ambassader har denna verksamhetsplanering integrerad i ambassadernas allmänna verksamhetsplan.</P>
<P class="p398 ft2"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft50">Konkurrerande exportkonsulter</SPAN><SPAN class="ft1">. De flesta ambassader har angett att det finns en handelskammare på orten, som i vissa, men inte i alla, fall ägnar sig åt exportfrämjande verksamhet. Enligt svaren verkar det som regel i de tillfrågade länderna inte finnas någon direkt konkurrent inom exportrådets verksamhetsområde.</SPAN></P>
<P class="p400 ft18"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft51">Övriga synpunkter</SPAN>. Något återkommande mönster vad gäller övriga synpunkter finns inte. Vissa klagomål framfördes vad gäller tillgång på tekniska och andra resurser samt vad gäller</P>
<P class="p58 ft8">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3102d1/GOB3102d1120x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td211"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td212"><SPAN class="p12 ft21">Utredningens empiriska material</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft1">exportrådets resurser på hemmaplan. Ett par ambassader förespråkar en uppdelning mellan exportrådets konsultverksamhet och det statliga uppdraget.</P>
<P class="p7 ft2">Exportrådsutredningens bedömning</P>
<P class="p41 ft1">Det faktum att svaren från de olika utlandsmyndigheterna varierar en hel del tolkar utredningen som att det finns betydande skillnader i hur den exportfrämjande verksamheten fungerar mellan olika orter. Tillkomsten av de regionala främjarna på UD har förbättrat situationen, ändå upplever vissa utlandsmyndigheter att man inte har tillräckligt stöd och vägledning hemifrån för den exportfrämjande verksamheten. Utredningens slutsats är att ökade personella resurser behöver ställas till förfogande på exportrådet för samordningen med utrikesförvaltningen.</P>
<P class="p51 ft18">Vad gäller andra konsulter noterar utredningen också, att de flesta ambassader uppger att det inte finns någon direkt konkurrent på ifrågavarande marknader.</P>
<P class="p402 ft20"><SPAN class="ft20">7.5</SPAN><SPAN class="ft24">Enkät till ambassader om andra länders exportfrämjandesystem</SPAN></P>
<P class="p43 ft18">Utredningen har också tillställt sexton utlandsmyndigheter ett antal frågor om respektive lands exportfrämjandesystem. Resultatet redovisas i kapitel 8.</P>
<P class="p403 ft20"><SPAN class="ft20">7.6</SPAN><SPAN class="ft24">Yttrande från Nämnden för offentlig upphandling (NOU)</SPAN></P>
<P class="p91 ft1">I syfte att klargöra exportrådets status i ett upphandlingssammanhang begärde exportrådsutredningen in ett yttrande från Nämnden för offentlig upphandling, (NOU). Yttrandet inkom till utredningen den 28 augusti i år.<SPAN class="ft60">2</SPAN></P>
<P class="p50 ft18">Utredningen har följt upp yttrandet med muntliga kontakter. Följande frågor ställdes till NOU:</P>
<P class="p247 ft18"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft68">Kan staten med hänsyn till gällande upphandlingsregler genom ordinarie budgetprocess eller på annat vis uppdra till exportrådet att utföra vissa tjänster och ersätta rådet för dessa?</SPAN></P>
<P class="p404 ft26"><SPAN class="ft67">2 </SPAN>NOU:s ärendebeteckning <NOBR>2000/099–29</NOBR></P>
<P class="p395 ft8">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Utredningens empiriska material</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft1">Är det därvidlag någon skillnad mellan det ordinarie statliga uppdraget och särskilda tidsbegränsade uppdrag?</P>
<P class="p406 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft69">Föreligger i detta sammanhang någon skillnad vad gäller beviljande av statliga medel om dessa är baserade på en ansökan från exportrådet eller om dessa utbetalas för ett av staten beslutat uppdrag?</SPAN></P>
<P class="p389 ft18"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft68">Har exportrådets oklara legala status någon betydelse i sammanhanget?</SPAN></P>
<P class="p55 ft2">NOU:s yttrande</P>
<P class="p160 ft1">Enligt NOU har exportrådets associationsrättsliga status betydelse för frågan om exportrådet, tillsammans med staten, tillhör de i 1 kap. 5 § Lagen om offentlig upphandling (LOU) angivna upphandlande enheterna eller om den är en självständig juridisk person, vars eventuella skyldighet att följa LOU får bedömas mot bakgrund av kriterierna i 1 kap. 6 § samma lag.</P>
<P class="p46 ft1">Det avgörande svaret på frågorna är, enligt NOU:s mening, huruvida staten sluter ett avtal (upphandlingskontrakt) med exportrådet samt om exportrådet i förhållande till staten (utbetalaren) är en och samma juridiska person.</P>
<P class="p46 ft1">I yttrandet svarar NOU att viss vägledning kan fås av de avtal och överenskommelser som finns mellan staten och exportrådet. Avgörande för vilken status exportrådet har i ett upphandlingssammanhang är huruvida det föreligger ett avtalsförhållande mellan staten och exportrådet eller om det är fråga om statliga anslag, vilka beviljas i relation till de uppgifter som exportrådet tilldelats av staten. Är det ekonomiska förhållandet mellan staten och exportrådet grundat på <SPAN class="ft2">offentliga anslag</SPAN>, kan exportrådet i praktiken ses som en del av staten och den statliga förvaltningen. Därigenom kan uppdrag ges till exportrådet, i vart fall av den statlige huvudmannen, utan att reglerna i LOU följs.</P>
<P class="p47 ft1">NOU lägger en reservation för att det inte kan anses som självklart, att staten i sin helhet och myndigheter med annan departementstillhörighet kan anses utgöra samma juridiska person som den i vilken exportrådet ingår. Man anser dock, att det närmast till hands liggande svaret är, att exportrådet genom sin brist på avgränsning och sitt beroende av staten i praktiken utgör en del av staten.</P>
<P class="p47 ft1">Enligt NOU:s bedömning omfattas exportrådet i sin egen anskaffning och avtalsskrivning av LOU p.g.a. reglerna i lagens 1</P>
<P class="p407 ft8">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td211"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td212"><SPAN class="p12 ft21">Utredningens empiriska material</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">kap 5 §. Exportrådet omfattas med hög grad av sannolikhet även om det skulle bedömas utgöra en självständig juridisk person. Detta på grund av att exportrådet synes uppfylla förutsättningarna i 1 kap 6 § LOU, nämligen att det har inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse vilket inte är av industriell eller kommersiell karaktär. Förutsättningarna för statens bestämmande inflytande i form av tillskjutet kapital eller tillsyn eller styrelserepresentation synes också, enligt NOU, vara uppfyllda.</P>
<P class="p408 ft2">Exportrådsutredningens bedömning</P>
<P class="p80 ft1">Utredningen anser att det är angeläget, att staten till sitt förfogande har en organisation på vilken man utan föregående upphandling kan lägga ut uppdrag av exportfrämjande karaktär. NOU gör bedömningen, att exportrådet, oavsett dess associationsrättsliga status, praktiskt sett utgör en del av statsförvaltningen och ingår i vad som skulle kunna benämnas ”den statliga familjen”. Eftersom statens bidrag till exportrådet vidare bygger på anslag och inte på avtal med ekonomiska villkor, är det, enligt utredningens tolkning av NOU:s yttrande, ur upphandlingssynpunkt möjligt att lägga såväl basuppdraget som övriga projektuppdrag på exportrådet.</P>
<P class="p92 ft1">Vilken associationsrättslig form huvudmännen än väljer att ge exportrådet är det ur upphandlingssynpunkt av betydelse, <SPAN class="ft2">att det statliga bidraget till exportrådet även framgent sker i form av anslag och inte övergår i någon form av kontraktsförhållande med ekonomiska villkor. Sker ändring härvidlag, och exportrådet i stället för att som andra statliga myndigheter som lämnar budgetunderlag inkommer med offert avseende erbjudna tjänster, kan även upphandlingsstatusen komma att ändras. Möjligheten för staten att ge exportrådet uppdrag utan föregående upphandling skulle då kunna upphöra.</SPAN></P>
<P class="p133 ft1">Eftersom LOU omfattar såväl bolag som ideella föreningar skulle det för statens upphandlingsålägganden inte spela någon principiell roll om man i stället för dagens tillstånd valde att göra exportrådet till aktiebolag eller ideell förening. Under vissa förhållanden, påpekas det dock i NOU:s yttrande, skulle det dock kunna vara lättare att hävda att exportrådet var en del av staten (och ett organ som inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse) om man vore en ideell förening än om man vore ett bolag.</P>
<P class="p409 ft8">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3102d1/GOB3102d1123x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Utredningens empiriska material</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p410 ft70">Tolkning av lagen om offentlig upphandling. Kan staten ge exportrådet anslag/uppdrag utan föregående upphandling?</P>
<P class="p411 ft28">Självst. juridisk .person från staten?</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr0 td213"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td94"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td214"><SPAN class="p104 ft28">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td215"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td216"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td217"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td218"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td219"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td220"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td94"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td221"><SPAN class="p412 ft28">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td213"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td222"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td223"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td222"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td224"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td225"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td217"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td218"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td219"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td220"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td222"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td223"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td226"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td104"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td227"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td59"><SPAN class="p12 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td222"><SPAN class="p12 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p12 ft73"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td8"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td217"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td218"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td219"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td228"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td229"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td227"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td117"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td230"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td231"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td8"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td217"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td218"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td219"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td232"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td62"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td229"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td104"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td233"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td222"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td223"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td222"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td224"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td234"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td235"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td218"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td219"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td232"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td62"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td229"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td236"><SPAN class="p188 ft26">Kontrakts</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td218"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td237"><SPAN class="p253 ft28">Anslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td218"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td219"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td232"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td62"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td229"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr0 td236"><SPAN class="p413 ft28">förhållande</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td218"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td8"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td238"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td224"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td219"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td232"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td104"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td62"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td229"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td104"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td218"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td238"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td231"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td219"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td232"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td62"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td229"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td239"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td222"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td223"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td240"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td224"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td234"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td241"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td231"><SPAN class="p12 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td219"><SPAN class="p12 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td232"><SPAN class="p12 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td104"><SPAN class="p12 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td62"><SPAN class="p12 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td229"><SPAN class="p12 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td104"><SPAN class="p12 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td213"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td230"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td218"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td8"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td217"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td231"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td219"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td232"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td62"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td229"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td104"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td233"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td222"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td223"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td222"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td218"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td8"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td217"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td231"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td219"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td232"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td104"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td223"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td242"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td222"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr9 td236"><SPAN class="p413 ft26">Upphandling</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td218"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td217"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td231"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td219"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td232"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td243"><SPAN class="p212 ft28">Ingen upphandling</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td117"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr18 td236"><SPAN class="p188 ft26">behövs</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td218"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td8"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td217"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td231"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td244"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td232"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td117"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr20 td243"><SPAN class="p412 ft28">behövs</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td117"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td218"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td8"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td217"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td218"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td219"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td232"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td117"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td117"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td245"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td104"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td230"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td117"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td218"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td8"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td217"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td218"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td219"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td232"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td117"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td117"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td245"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td104"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td230"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td117"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td218"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td8"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td217"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td218"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td219"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td232"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td117"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td223"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td242"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td240"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td239"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td222"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td223"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td240"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td218"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td8"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td217"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td218"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td219"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td232"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td230"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td229"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td104"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft8">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<P class="p415 ft23"><SPAN class="ft0">8</SPAN><SPAN class="ft22">Statligt exportfrämjande i andra länder</SPAN></P>
<P class="p65 ft20"><SPAN class="ft20">8.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Utredningen har från utlandsmyndigheterna inhämtat uppgifter om femton länders exportfrämjande och därutöver Hongkongs. De femton länderna är Australien, Canada, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Japan. Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland, USA och Österrike. Nedan lämnas viss information om alla dessa. Redogörelserna är något mer utförliga för Danmark, Finland och Norge, Nederländerna, Tyskland, Österrike och Canada. Beskrivningen varierar beroende på vilket material som inkommit. Slutligen ges några sammanfattande kommentarer.</P>
<P class="p327 ft20"><SPAN class="ft20">8.2</SPAN><SPAN class="ft24">Danmark</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Danmark har efter en översyn av sitt exportfrämjande från den 1 januari i år skapat en ny organisation, Danmarks Exportråd (DE), som är en integrerad del av utrikesministeriet (um). I den nya organisationen har man fört samman funktioner från förutom utrikesministeriet, <NOBR>livsmedels-,</NOBR> bostads- och näringsministerierna inkl. det sistnämndas investeringsfrämjande verksamhet. Syftet var att efter krav från danskt näringsliv skapa en mer enhetlig organisation och för företagen etablera en enda ingång till det statliga exportfrämjandet. Vidare hoppades regeringen på synergieffekter mellan export- och investeringsfrämjandet samt mellan främjandet och övriga uppgifter hos utrikesförvaltningen. Redan före inrättandet av Danmarks exportråd var exportfrämjandet den enskilt största aktiviteten i den danska utrikesrepresentationen. Man hoppas nu på en ännu mer central roll för främjandet. DE leds av en exportdirektör som ingår i utrikesministeriets ledning. Styrelsen för DE består av företags-</P>
<P class="p416 ft8">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Statligt exportfrämjande i andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft1">ledare. Styrelsen avses spela en viktig roll för strategiutveckling och resursfördelning.</P>
<P class="p108 ft1">DE har en budget för år 2000 på ca 500 miljoner DKK (= ca 568 mkr). Det kommer inledningsvis att ha ca 95 anställda i Danmark och ca 300 utomlands, varav ca 125 handelsspecialister, 160 lokalanställda handelsspecialister och ca 10 årsstjänster för investeringsfrämjande. Resurserna fördelas geografiskt på Väst- <NOBR>europa-36</NOBR> %, Central- och <NOBR>Östeuropa-16</NOBR> %, <NOBR>Asien-26</NOBR> %, Nord- <NOBR>amerika-8</NOBR> %, Mellanöstern och <NOBR>Afrika-8</NOBR> % och <NOBR>Latinamerika-6</NOBR> %. Utlandsrepresentationen består av ambassader, generalkonsulat och exportstipendiatkontor (erfarna näringslivspersoner).</P>
<P class="p47 ft1">DE har etablerats som en s.k. kontraktsorganisation inom utrikesministeriet. Resultatkontrakten fastställer ett antal kriterier för organisationens arbete, bl.a. mål för intäktsfinansiering och för realiserandet av små och medelstora företags exportpotential. DE:s verksamhet skall baseras på efterfrågestyrning, utvecklingsprojekt i samarbete med andra aktörer och ett nära samarbete med näringslivsorganisationer och exportfrämjandeaktörer.</P>
<P class="p47 ft1">Avgiftsfinansieringen är under översyn. F.n. gäller att viss tid ställs till ett företags förfogande gratis. I övrigt kostar vissa enklare tjänster 600 DKK per timme. Man överväger att införa ett klippkortssystem som innebär starkt reducerat pris för små och medelstora företag, eventuellt 300 DKK per timme för de första tio timmarna. Företag kan även hyra in sig på ambassaderna, få hjälp med lokal i samband med besök liksom hyra sekreterar- och tolkhjälp.</P>
<P class="p344 ft20"><SPAN class="ft20">8.3</SPAN><SPAN class="ft24">Finland</SPAN></P>
<P class="p335 ft1">Det finländska exportfrämjandesystemet förändrades i viss utsträckning 1997 efter en översyn. Den centrala exportfrämjande aktören i Finland är Finpro (f.d. Finlands utrikeshandelsförbund). Finpro är en självständig ekonomisk förening som lyder under handels- och industriministeriets handelsavdelning. Finpro ingår årligen avtal med staten. Finska staten stöder också ekonomiskt <NOBR>finsk-svenska</NOBR> och <NOBR>finsk-ryska</NOBR> handelskammaren, FINTRA (exportutbildningsinstitut) och VIEXPO (en regional sammanslutning i västra Finland). Finpro har drygt 700 medlemmar varav två organisationer, dels Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund (TT) dels Finlands företagare (Suomen Yrittäjät). Den lägsta medlemsavgiften är 3.000 FIM/år. Medlemmar erhåller inga</P>
<P class="p418 ft8">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td247"><SPAN class="p12 ft21">Statligt exportfrämjande i andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft1">särskilda förmåner genom medlemskapet. Finpro finns inte bara i Helsingfors utan har 17 regionala kontor över landet. Dessa fungerar bl.a. som regionala kontaktpunkter i <NOBR>EU-frågor</NOBR> och utgör ett komplement till de sex <NOBR>EIC-kontor</NOBR> som finns i Finland. Finpro har samarbetsavtal med två näringslivsstödsorganisationer. Finpro har 56 handelskontor i 46 länder. Personalen utomlands består av 57 handelssekreterare och en biträdande personal på cirka 200 personer.</P>
<P class="p92 ft1">Handelssekreterarna är normalt anmälda som diplomater. Efter omorganisationen har arbetssättet förändrats. Man arbetar numera mer med internationalisering snarare än export, man är mer proaktiv och man arbetar mer i nätverk. Finpro erbjuder olika tjänster. Man vänder sig i första hand till små och medelstora företag men bistår också större företag ”som ofta fungerar som motor i olika kampanjer”. Tjänster till små och medelstora företag subventioneras till viss del. Det finns t.ex. en maxtaxa för vad dessa företag betalar per konsultdag vid utlandskontoren. Det finns enligt uppgift ingen klar gräns mellan gratistjänster och betalda uppdrag. Vidare finns en särskild fond för särskilda aktiviteter där små och medelstora företag kan få 50 % av sina kostnader täckta. Omsättningen 1999 uppgick till 366 miljoner FIM (=ca 469 mkr). Största delen av <NOBR>detta-drygt</NOBR> 220 miljoner FIM eller över 60 % kom från staten, 130 miljoner FIM eller 35 % kom från intäkter för fakturerade uppdrag medan medlemsavgifter från de drygt 700 medlemmarna stod för 10 miljoner FIM eller ca 3 %. För år 2001 är anslaget till Finpro 144 FIM (=204 mkr). Därutöver finns ett särskilt verksamhetsinriktat bidrag för företagens internationalisering på 105 miljoner FIM</P>
<P class="p117 ft20"><SPAN class="ft20">8.4</SPAN><SPAN class="ft24">Norge</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Det norska exportrådet som är en stiftelse är det centrala exportfrämjandeorganet i Norge. Det sorterar sedan 1997 under närings- och handelsdepartementet och är ett gemensamt organ för staten och näringslivet. Exportrådet har 43 egna kontor i 34 länder, ofta i anslutning till ambassaderna. Vid sidan av exportrådet finns den privata stiftelsen Exportutvalget för fisk (EFF) som är en fristående organisation ägd av fiskerinäringen men knuten till fiskeridepartementet. Den driver all marknadsföring för hela fiskerinäringen. Dessutom finns en stiftelse INTSOK för norsk</P>
<P class="p409 ft8">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<P class="p0 ft9">Statligt exportfrämjande i andra länder SOU 2000:102</P>
<P class="p82 ft1"><NOBR>offshore-industri</NOBR> som sorteras under olje- och energidepartementet.</P>
<P class="p183 ft1">Exportrådet har för år 2000 en budget på 172 miljoner NOK (=ca 185 mkr). Därutöver anslås 17 miljoner NOK för internationellt teknologisamarbete och 2,5 miljoner NOK för EU- information. Av de 172 miljoner NOK är 25 miljoner NOK öronmärkta för små och medelstora företag. Budgeten fördelar sig på 60 % statlig och 40 % privat finansiering. EFF och INTSOK hade 1999 en budget på ca 350 miljoner NOK respektive ca 10 miljoner NOK.</P>
<P class="p54 ft1">Genom den statliga finansieringen har varje företag möjlighet att få upp till fyra timmars gratis rådgivning. Därutöver är informationstjänster gratis liksom information från hemsidan. Styrelsen har stor frihet att bestämma vad som skall vara avgiftsbelagt. Utgångspunkten är att avgifterna skall vara marknadsmässiga, vilket innebär att de kan variera från land till land. Exportrådet står också för vissa kostnader i samband med delegationsbesök. Även vissa branschprogram och andra aktiviteter kan stödjas av exportrådet.</P>
<P class="p344 ft20"><SPAN class="ft20">8.5</SPAN><SPAN class="ft24">Nederländerna</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">I Nederländerna är det ekonomi- och utrikesministerierna som är ansvariga för exportfrämjandet. Från och med 1 januari 2001 kommer ansvaret att helt föras över till ekonomiministeriet. Genomförandet av exportfrämjandet sköts av en organisation benämnd EVD (Economische Voorlichtingsdienst). Arbetet utomlands utförs av ”economic officers”, som är särskilt utsedda personer inom den nederländska utrikesrepresentationen. Dessa är anställda inom utrikesförvaltningen men erhåller sina instruktioner från ekonomiministeriet. Jordbruksministeriet har en egen främjandeorganisation. Även andra ministerier arbetar med exportfrämjande som en del av sin normala verksamhet. EVD:s verksamhet begränsas till områden där man tillför något utöver vad privata kommersiella aktörer kan stå till tjänst med. Det finns ett stort antal privata aktörer på detta område i Nederländerna. De totala statliga utgifterna för exportfrämjande uppgår f.n. till ca 32 miljoner EUR (=ca 270 mkr), varav större delen avser EVD. Beloppet inbegriper inte kostnader för infrastrukturen utomlands (ambassader, lönekostnader för ”economic officers” m.m.). EVD tar betalt i begränsad utsträckning för vissa tjänster. Avgifterna är</P>
<P class="p419 ft8">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td247"><SPAN class="p12 ft21">Statligt exportfrämjande i andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p122 ft1">anpassade till respektive marknad och är bl.a. till för att ”undvika okynnesfrågor”.</P>
<P class="p171 ft20"><SPAN class="ft20">8.6</SPAN><SPAN class="ft24">Tyskland</SPAN></P>
<P class="p43 ft1">Det federala tyska exportfrämjandet bedrivs av utlandsmyndigheter, utlandshandelskammare och den federala myndigheten för utrikeshandelsinformation <NOBR>(Bfai-Bundeskammer</NOBR> fur Aussenhandelsinformation). På viktigare marknader finns alla dessa tre representerade. Det stöd som ges är till sin karaktär generellt men det är utsagt att särskild tonvikt skall läggas på insatser för små och medelstora företag.</P>
<P class="p50 ft1">Budgeten för år 2000 uppgår till ca 183 miljoner DEM (=ca 790 mkr). Dessa medel går till utrikeshandelskamrarnas verksamhet, till subventionering av mässverksamhet, allmänna marknadsföringsåtgärder samt till Bfai. Ca 65 miljoner DEM går till utrikeshandelskamrar vilket innebär att dessa subventioneras till 25 %. Bfai har ett anslag på ung. 40 miljoner DEM vilket kompletteras av avgiftsintäkter på ca 10 miljoner DEM. Mässverksamhet stöds årligen med ca 70 miljoner DEM, dvs. utgör ca 40 % av hela det federala exportfrämjandeanslaget, vilket motsvarar en subventionsgrad på <NOBR>25–30</NOBR> %.</P>
<P class="p51 ft1">Utöver den federala regeringen bedriver också delstaterna ett exportfrämjande. Delstaten Bayerns anslag t.ex. beräknas till ca 50 miljoner DEM årligen. Sammanlagt uppskattas det tyska exportfrämjandet årligen stödjas med ca 400 miljoner DEM (= ca 1,7 mdkr) av offentliga medel.</P>
<P class="p50 ft1">En inledande kontakt från ett företag brukar vara gratis. Därefter tar kamrarna betalt för de tjänster som erbjuds. Trots att utrikeshandelskamrarna erhåller federalt stöd uppges de ligga högt i pris, vilket lett till att privata aktörer etablerat sig som marknadskonsulter och kunnat ta uppdrag från kamrarna. Vissa svårigheter har rapporterats vad gäller avvägningen mellan det s.k. offentliga uppdraget och den kommersiella verksamheten. Tyska ambassader tar inte betalt för några tjänster.</P>
<P class="p420 ft8">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Statligt exportfrämjande i andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft20"><SPAN class="ft20">8.7</SPAN><SPAN class="ft24">Österrike</SPAN></P>
<P class="p335 ft1">I Österrike ansvarar den österrikiska handelskammaren (WKÖ- Weltkammer Östterreichs) för exportfrämjandet. Det förekommer inga statliga bidrag till verksamheten utan den finansieras helt genom medlemsavgifter. Medlemskap är dock obligatoriskt. Handelsministeriet är övervakande myndighet men inte direkt involverat i exportfrämjandet. WKÖ är en fristående organisation som har sin grund i en lag. WKÖ har 81 utlandskontor i 63 länder. WKÖ:s utlandskontor är enligt avtal med utrikesministeriet en del av ambassadernas handelsavdelning. Chefen är ackrediterad som handelsråd och de andra utsända som handelsattachéer. Kontoren är normalt inte samlokaliserade med ambassaderna. Chefen för <NOBR>WKÖ-kontoren</NOBR> är underställd ambassadören när det gäller protokollära frågor men rapporterar direkt till WKÖ i Wien i exportfrämjande frågor. Merparten av WKÖ:s tjänster är kostnadsfria för medlemmarna. Många av WKÖ:s publikationer är dock avgiftsbelagda och för vissa evenemang och handelsmissioner krävs en anmälningsavgift.</P>
<P class="p334 ft20"><SPAN class="ft20">8.8</SPAN><SPAN class="ft24">Canada</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">I Canada är det en del av utrikesministeriet som är den centrala aktören inom exportfrämjandet <NOBR>(DFAIT-Department</NOBR> of Foreign Affairs and International Trade) eller egentligen det vidare begreppet internationell affärsutveckling. En del av verksamheten är särskilt inriktad mot små och medelstora företag. Inom utrikesministeriet leds verksamheten av en biträdande statssekreterare som har två avdelningar under sig, en för planering och policy och en för program och tjänster utomlands. Sammanlagt arbetar 140 personer på dessa båda avdelningar i Ottawa. Exportfrämjandeorganisationen har också kontor i tolv större städer i olika delar av Canada. Utomlands finns över 800 handelsrepresentanter runtom i världen. Av den utsända utlandspersonalen beräknas 11 % arbeta med internationell affärsutveckling. Andelen bland de lokalanställda är ungefär densamma. Sedan fem år tillbaka finns även ett centrum för internationella affärsmöjligheter som upprättats av utrikesministeriet, Industri- och Jordbruksministerierna. Här besvaras förfrågningar från intressenter i utlandet och matchas</P>
<P class="p174 ft8">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td247"><SPAN class="p12 ft21">Statligt exportfrämjande i andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft1">dessa med inhemska företag. Detta centrum är placerat inom utrikesministeriet. Man har vidare satsat på att bygga upp en ”virtuell organisation” som enbart arbetar med hjälp av ny informationsteknologi- Team Canada Inc. Bakom denna står bl.a. utrikesministeriet, <NOBR>Industri-,</NOBR> Jordbruks- och Naturresursministerierna.</P>
<P class="p4 ft1">För innevarande budgetår har 238 miljoner CAD (= ca 1,55 mdkr) avsatts för internationell affärsutveckling, vilket är ca 16 % av utrikesministeriets totala anslag. Området är därmed det tredje största i ministeriet.</P>
<P class="p3 ft1">Canada avgiftsbelägger inte några tjänster. De tjänster som tillhandahålls av ambassader är tydligt avgränsade. Om företag önskar hjälp med andra tjänster, hänvisas de vidare till andra instanser som tar betalt (t.ex. omfattande besöksprogram, tillfälliga lokaler samt kontorshjälp).</P>
<P class="p50 ft1">Provinserna har egna främjandeorganisationer, några har egna utlandskontor.</P>
<P class="p171 ft20"><SPAN class="ft20">8.9</SPAN><SPAN class="ft24">Övriga länder</SPAN></P>
<P class="p80 ft1"><SPAN class="ft2">Australien </SPAN>har en myndighet, Austrade, som har ansvar för exportstöd. Den är underställd Utrikes- och Handelsministeriet. Syftet är att hjälpa främst små och medelstora företag med bl.a. export. Antalet anställda är ca 1.000 varav hälften finns vid de 90 utlandskontoren, vilka ofta är samlokaliserade med en ambassad. De utsända har diplomatisk status. Budgeten för i år är 320 miljoner AUD (=ca 1,65 mdkr), vilket utgör 95 % av Austrade´s budget. Hälften avser drift av organisationen (personal och infrastruktur) och hälften avser särskilda program, där exportörer kan få bidrag, t.ex. till mässor. Austrade erbjuder tjänster i tre nivåer, varav en är gratis. Även de båda övriga har en viss subvention.</P>
<P class="p235 ft1"><SPAN class="ft2">Frankrike </SPAN>har ett system där ekonomiministeriets utrikeshandelsavdelning <NOBR>(DREE-Direction</NOBR> des Relations Exterieures Economiques) har huvudansvaret för främjandet. Även i utrikesministeriet (UM) ses det som en prioriterad uppgift att tillvarata franskt näringslivs intressen. DREE har ett ”faddersystem” genom vilket storföretagen ger råd, stöd och draghjälp åt små och medelstora företag. Utomlands är det främst DREE´s utlandsorganisation som arbetar med främjande. Denna består av 166 kontor i 118 länder. Kontoren är formellt</P>
<P class="p422 ft8">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Statligt exportfrämjande i andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1">underställda de franska ambassadörerna men arbetar i huvudsak gentemot DREE. Deras uppgift är att hjälpa franska företag att ta sig in och etablera sig på exportmarknader, t.ex. genom att stå till tjänst med marknadsundersökningar och rådgivning om anställningslandet. Kontoren tar betalt för mer omfattande service. Under DREE finns tre stödorganisationer, bl.a. Utrikeshandelscentret <NOBR>(CFCE-Centre</NOBR> Francais du Commerce Exterieur) som har till uppgift att insamla, behandla och sprida information om andra länders ekonomi och handel och hjälpa företag med exportföreberedelser. CFCE samarbetar med DREE´s regionala organisation och handelskamrar. Även UM arbetar med främjande. Bl.a. finns en särskild främjandeambassadör för Europa och en för Nordamerika. UM:s arbete är till stor del inriktat på att ge politisk draghjälp. Exportfrämjande sker också genom handelskamrarna som företagen måste vara anslutna till.</P>
<P class="p110 ft1"><SPAN class="ft2">Hongkong </SPAN>har ett organ för handelsfrämjande som heter Hong Kong Trade Development Council (TDC) som är en juridiskt fristående person. TDC skall bl.a. främja Hongkongs utrikeshandel, särskilt på exportområdet. TDC har totalt ca 800 medarbetare, varav ca 200 finns vid de 47 utlandskontoren. TDC finansieras till drygt 30 % (404 miljoner <NOBR>HKD-=ca</NOBR> 509 mkr) genom en särskild skatt på utrikeshandeln medan resten är inkomster från den egna fastigheten (46 miljoner HKD) publikationer (300 miljoner HKD) och mässor (500 miljoner HKD). Vissa tjänster erbjuds gratis, t.ex. allmän information och rådgivning. Ett riktmärke är att man kan intervjua en tjänsteman gratis under en halvtimme. Man tar betalt för olika främjandeaktiviteter varvid 70 % skall finansieras med avgifter. TDC erbjuder inte konsulttjänster utan hänvisar vidare.</P>
<P class="p423 ft1"><SPAN class="ft2">Irland </SPAN>har sedan 1998 en organisation ”Enterprise Ireland” (EI)som lyder under Ministeriet för Handel, Industri och Sysselsättning. EI erbjuder ett brett utbud av tjänster, inkl exportfrämjande. I affärsstrategin finns målsättningen att irländskt ägda företag skall ha fördubblat sin andel i internationell handel under en <NOBR>10-årsperiod.</NOBR> EI har ca 3.200 kundföretag som man arbetar med på <NOBR>”partnership”-basis.</NOBR> EI har tre kontor i Dublin och ett tiotal ute i landet. Det finns vidare ett trettiotal utomlands, oftast samlokaliserade med irländska ambassader. Den totala budgeten uppgår till ca 190 miljoner IEP (= 2,0 mdkr). Kundföretagen betalar inte någon medlemsavgift. EI tar betalt för vissa tjänster, t.ex. för medverkan i handelsdelegationer, men i övrigt är</P>
<P class="p380 ft8">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td247"><SPAN class="p12 ft21">Statligt exportfrämjande i andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft1">tjänsterna inte avgiftsbelagda. För export av jordbruksprodukter finns en särskild organisation.</P>
<P class="p152 ft1"><SPAN class="ft2">Japan </SPAN>har ingen myndighet eller organisation med ansvar för att främja export. Däremot finns Japan External Trade Organization (JETRO) som sedan början av <NOBR>80-talet</NOBR> varit inriktad på att främja import i stället för export. Bakgrunden till att JETRO förvandlades från en exporttill en importfrämjande organisation var tilltagande handelsfriktioner med andra länder p.g.a. det stora japanska handelsbalansöverskott. Budgeten uppgår till 36 mdkr JPY(= ca 4 mdkr) per år. JETRO erhåller egna intäkter genom försäljning av publikationer och medlemsavgifter. JETRO har 80 kontor i 58 länder. Större delen av tjänsterna erbjuds gratis.</P>
<P class="p51 ft1"><SPAN class="ft2">Nya Zeeland </SPAN>har under Utrikes- och Handelsministeriet en myndighet New Zealand Trade Development Board (TDB) som har till uppgift att främja nyzeeländsk export. TDB har åtta kontor i landet och 52 kontor utomlands, varav de flesta har diplomatisk status. Antalet anställda uppgår till 350 personer. Det årliga budgetanslaget är 50 miljoner NZD (=ca 196 mkr). TDB indelar sina tjänster i gratistjänster (landinformation etc.) och ett tjugofemtal avgiftsbelagda tjänster. De sistnämnda är tjänster som är speciellt anpassade för ett företag eller en grupp av företag. Kostnaden är direkt relaterad till nivån på de lokala kostnaderna. T.ex. debiteras ca 150 USD/timme för uppdrag i USA.</P>
<P class="p133 ft1"><SPAN class="ft2">Storbritannien </SPAN>har under 1999 sammanställt en exportstrategi. I denna lyfter man bl.a. fram betydelsen av tillhandahålla information elektroniskt, stödet till små och medelstora företag och behovet av en nationell informationsportal. British Trade International (BTI) har huvudansvaret för exportfrämjande och handelsutveckling. BTI etablerades i maj 1999 efter en utredning om det brittiska exportfrämjandet. Upprättandet av BTI hade bl.a. till syfte att få ett mer samlat brittiskt exportfrämjandesystem och komma bort från konkurrensen mellan Handels- och Industri- och Utrikesministeriet. BTI har inte någon juridisk status. Personalen består i stor utsträckning av anställda från nyssnämnda båda ministerier. BTI har en årlig budget på ca 275 miljoner GBP (=ca 3,96 mdkr) Business Link (BL) är en aktör inom exportfrämjandet som är tänkt att fungera som en <NOBR>”one-stop-shop”</NOBR> för små och medelstora företag. BL som är ett aktiebolag finansieras till större delen av Handels- och Industriministeriet.</P>
<P class="p113 ft1"><SPAN class="ft2">Sydkorea </SPAN>har under Ministeriet för Handel, Industri och Energi ett statligt företag som heter Korea Trade Investment Promotion Agency (KOTRA). KOTRA finns representerat i 101 länder.</P>
<P class="p424 ft8">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Statligt exportfrämjande i andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft1">Exportfrämjandet är både generellt och inriktat på vissa branscher, Stödet kanaliseras både via KOTRA och andra kanaler, bl.a. branschorganisationer. De flesta tjänster som KOTRA erbjuder är avgiftsfria. Det finns också andra organisationer som erhåller stöd för främjande. Vidare kan nämnas att varje provins och de flesta större städer har egna organisationer för att främja export.</P>
<P class="p109 ft1"><SPAN class="ft2">USA </SPAN>ger hög prioritet åt exportfrämjande. Detta illustreras av att kongressen har som varje år presenterat en rapport- <NOBR>-”The</NOBR> National Export Strategy” från en koordinationskommitté för handelsfrämjande <NOBR>(TPCC-Trade</NOBR> Promotion Coordinating Committee). I kommittén ingår representanter för 19 olika departement och organ. I rapporten anges vissa prioriteringar. Exportfrämjandet är i huvudsak generellt men särskilda satsningar görs för bl.a. små och medelstora företag. Huvudaktör i USA:s exportfrämjande är Handelsdepartementet <NOBR>(DOC-Department</NOBR> of Commerce). DOC har 90 exportcentra i delstaterna som hjälper till med exportfrämjande lokalt. Dessa samarbetar normalt med delstaternas egna främjandeorgan. Det finns dessutom 19 kontor i storstadsområden där DOC, Eximbank och SBA (Small Business Administration) ingår. DOC har personal på de amerikanska ambassaderna i mellan 50 och 60 länder. I övriga länder sköts exportfrämjandet av ambassaderna. Det totala statligt finansierade exportfrämjandet uppgick 1999 till totalt ca 2,5 miljarder USD (=ca 25 mdkr). Verksamheten är till stor del inriktad på att erbjuda företagen relevant information. I princip är denna information gratis. Däremot krävs betalning för tjänster som mötesbokning, <NOBR>”match-making”</NOBR> och marknadsstudier. För sådana tjänster eftersträvas kostnadsstäckning vilket dock inte alltid uppnås.</P>
<P class="p425 ft20"><SPAN class="ft20">8.10</SPAN><SPAN class="ft58">Sammanfattande synpunkter</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">Eftersom underlaget om respektive land varierar och uppbyggnaden av exportfrämjandet ser olika ut i de studerade länderna, är det svårt att på basis av detta material dra några långtgående slutsatser. För att kunna göra detta skulle en betydligt grundligare översyn behöva göras. Med denna reservation önskar utredningen ändå lämna några sammanfattande kommentarer.</P>
<P class="p84 ft1">Samtliga länder som studerats utom Japan har ett offentligt finansierat exportfrämjande. Österrike har visserligen inte i formell mening offentlig finansiering men den kan nog närmast betraktas</P>
<P class="p407 ft8">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td247"><SPAN class="p12 ft21">Statligt exportfrämjande i andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p128 ft1">som ”halvoffentlig” eftersom medlemskap i en handelskammare är obligatoriskt. Huvudmannaskapet ligger i de flesta fall på antingen Utrikes- eller Handels- och Industridepartement. Olika länder har valt olika lösningar vad gäller status på exportfrämjandeorganisationen när denna är åtskild från ett departement. Några större länder har exportfrämjande både i statlig och delstatlig regi. De flesta länder har utomlands ett nära samarbete mellan exportfrämjandeorganisationen och utrikesrepresentationen.</P>
<P class="p51 ft1">De flesta länders exportfrämjande är beroende av statlig finansiering. I en jämförelse som den australiensiska Austrade har gjort rörande den statliga finansieringens andel av exportfrämjandet beträffande ett antal länder, bl.a. Australien, Canada, Hongkong, Storbritannien, Sverige och Sydkorea, hade Sverige det lägsta beroendet av statlig finansiering.</P>
<P class="p3 ft1">De flesta länder har en uppdelning i gratistjänster och avgiftsbelagda tjänster. Gränsdragningen mellan dessa varierar dock. Omfattningen av de avgiftsbelagda tjänster som erbjuds liksom avgiftsnivån varierar. Det offentliga stödets omfattning varierar. Eftersom systemen skiljer sig är det vanskligt att göra jämförelser.</P>
<P class="p169 ft1">De inhämtade uppgifterna tyder dock på att det statliga anslaget till exportrådet är lägre än många andra länders till motsvarande organisation. I jämförelse med de nordiska länderna är detta uppenbart. De övriga nordiska länderna, som har färre i invånare, satsar mer än Sverige i absoluta tal. Nivån på exportrådets basanslag bör därför definitivt inte minska.</P>
<P class="p51 ft1">Trots att formen för och omfattningen av exportfrämjande skiljer sig väsentligt mellan olika länder, finns också grundläggande likheter. Dit hör bedömningen att ett statligt exportfrämjande är befogat och att en nära samverkan med företrädare för näringslivet är önskvärd. I så gott som alla länder betonas också behovet av stöd till små och medelstora företag. Utredningen har inte funnit att de system som tillämpas i andra länder har sådana fördelar att ändringar av det svenska systemet är befogade. Utredningen bedömer det däremot angeläget att kontinuerligt följa andra länders exportfrämjande i syfte dels att tillvarata goda erfarenheter och dels att bevaka ev. konkurrenssnedvridande effekter av andra länders stöd.</P>
<P class="p426 ft8">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3102d1/GOB3102d1135x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr8 td70"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td63"><SPAN class="p12 ft21">Behovet av statligt exportfrämjande och dess omfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p427 ft23"><SPAN class="ft0">9</SPAN><SPAN class="ft22">Behovet av statligt exportfrämjande och dess omfattning</SPAN></P>
<P class="p428 ft20"><SPAN class="ft20">9.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Exportrådsutredningen följer i kapitel 9, 10 och 11 huvudsakligen stegen i analysmodellen på följande sida. Delar av modellen återfinns i den statliga utredningen ”Former för statlig verksamhet”.<SPAN class="ft60">1 </SPAN>Denna utrednings uppfattning är att offentliga åtaganden bör göras endast om samhällsekonomiska motiv talar för sådana. Åtaganden bör alltid kunna motiveras och endast fortsätta så länge motiven är giltiga. Befintliga åtaganden bör kontinuerligt omprövas.</P>
<P class="p4 ft1">Om en samhällsekonomisk analys resulterat i slutsatsen, att ett åtagande skall vara en statlig uppgift bör också frågan vem som skall ha huvudansvaret för den avgöras. Såväl nivån på åtagandet som huruvida även andra aktörer bör medverka i verksamheten bör avgöras utifrån ett samhällsekonomiskt betraktelsesätt.</P>
<P class="p3 ft1">Det kan finnas vägande skäl för staten att i vissa verksamheter samverka med någon annan part, exempelvis med näringslivet. En fördel med dylik samverkan kan vara att en statsfinansiell besparing uppnås samtidigt som särskild kompetens hos andra aktörer kan tas tillvara. I sådana fall kan det bli aktuellt att föra över den ifrågavarande verksamheten till ett privaträttsligt organ.</P>
<P class="p51 ft1">I ett sista steg blir det aktuellt att ta ställning till i vilken legal form verksamheten skall bedrivas.</P>
<P class="p429 ft26"><SPAN class="ft67">1 </SPAN>(SOU 1994:147<SPAN class="ft28">) </SPAN>”Former för statlig verksamhet. Delbetänkande av Utredningen om verksamheter som är beroende av statligt stöd”. Finansdepartementet, Stockholm 1994. Utredningens slutbetänkande fick titeln ”Omprövning av statliga åtaganden”.</P>
<P class="p430 ft8">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3102d1/GOB3102d1136x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr8 td248"><SPAN class="p12 ft9">Behovet av statligt exportfrämjande och dess omfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft26">Analysmodell. Skäl för och utformning av statligt exportfrämjande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p431 ft52">STEG 1</P>
<P class="p432 ft52">Välfärdsekonomisk analys</P>
<P class="p433 ft52">Statlig uppgift</P>
<P class="p434 ft52">STEG 2 Analys av åtagandets omfattning</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p435 ft52">Ej statlig uppgift</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td249"><SPAN class="p213 ft52">Staten driver</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td250"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td251"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td252"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td253"><SPAN class="p436 ft52">STEG 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td254"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td20"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td255"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td256"><SPAN class="p189 ft52">Samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td257"><SPAN class="p12 ft72"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td250"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td251"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td254"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td258"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td255"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td257"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td259"><SPAN class="p213 ft79">verksamheten</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td250"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td251"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td254"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td260"><SPAN class="p437 ft79">Samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td258"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td20"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td255"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td261"><SPAN class="p214 ft79">med</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td257"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td259"><SPAN class="p213 ft52">själv</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td250"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td262"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td254"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td260"><SPAN class="p436 ft52">eller ej</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td263"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td264"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td255"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td261"><SPAN class="p189 ft52">annan</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td257"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td265"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td250"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td251"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td266"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td267"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td268"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td20"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td255"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td269"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td270"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td257"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td271"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td250"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td97"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td254"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td272"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td258"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td20"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td154"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td273"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td274"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td257"><SPAN class="p12 ft71"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td271"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td250"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td97"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td254"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td275"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td254"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td154"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td273"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td276"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td277"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr22 td271"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td278"><SPAN class="p12 ft52">VERKSAMHETSFORMER</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td279"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td280"><SPAN class="p12 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td274"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td227"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td274"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td227"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr37 td281"><SPAN class="p284 ft52">Obestä</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td282"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td283"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td277"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td284"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td285"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td274"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td233"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td274"><SPAN class="p12 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td233"><SPAN class="p12 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td259"><SPAN class="p213 ft52">Statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td286"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr32 td287"><SPAN class="p214 ft80">Blandform</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td288"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td213"><SPAN class="p189 ft80">Aktie-</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td288"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td213"><SPAN class="p189 ft80">Ideell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td286"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td257"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td289"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td290"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td288"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td213"><SPAN class="p189 ft80">bolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td288"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td213"><SPAN class="p189 ft80">före-</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td281"><SPAN class="p438 ft80">ass. rätt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td259"><SPAN class="p188 ft52">myndighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td286"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td287"><SPAN class="p189 ft52">Myndighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td288"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td288"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p189 ft52">ning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td281"><SPAN class="p439 ft52">form</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td259"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td286"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td287"><SPAN class="p189 ft52">Bolag/</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td288"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td288"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td281"><SPAN class="p440 ft52">(status q</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td259"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td286"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td288"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td213"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td288"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td213"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td281"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td259"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td286"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td287"><SPAN class="p214 ft52">förening</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td288"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td288"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td281"><SPAN class="p12 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td265"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td286"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td277"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td284"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td291"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td288"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td292"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td288"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td292"><SPAN class="p12 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td281"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p441 ft8">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3102d1/GOB3102d1137x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr8 td70"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td63"><SPAN class="p12 ft21">Behovet av statligt exportfrämjande och dess omfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft3"><SPAN class="ft3">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft29">Statligt åtagande på exportfrämjandeområdet?</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Frågan om exportfrämjandet bör vara ett statligt åtagande har tidigare utretts 1991 i studier gjorda av Hans Olsson respektive Lars Nabseth. Dessa studier publicerades som bilagor till betänkandet ”Statens roll vid främjandet av export”.<SPAN class="ft60">2 </SPAN>Studierna visade att det föreligger behov av statliga insatser framför allt för att</P>
<P class="p442 ft18">erbjuda sådan information och rådgivning och skapa sådana nätverksrelationer som kan driva på exporten,</P>
<P class="p178 ft1">genomföra vissa spjutspetsaktioner med avseende på främst fjärran eller svårbearbetade marknader och</P>
<P class="p75 ft1">hjälpa små och medelstora företag som saknar erfarenhet av export och är oförberedda att komma ut på exportmarknaderna.</P>
<P class="p245 ft18">Enligt nyssnämnda betänkande om det statliga exportfrämjandet visade dessa analyser, att det är ett samhällsekonomiskt intresse att staten särskilt stödjer exporten därför att</P>
<P class="p443 ft18">viss informationsverksamhet inte låter sig debiteras av praktiska skäl,</P>
<P class="p178 ft1">resultaten av satsningarna genom speciella manifestationer eller på svåra marknader är så långsiktiga att företagen själva inte vill bära kostnaderna eller</P>
<P class="p75 ft1">initierande av export erbjuder så stora risker och tröskelkostnader att de små och medelstora företagen tvekar att genomföra dem.</P>
<P class="p444 ft1">På basis av dessa studier drogs i betänkandet slutsatsen att det är ett samhällekonomiskt intresse att stödja exporten med offentliga medel. Även 1995 års utredning om ”Omprövning av statliga åtaganden”<SPAN class="ft60">3 </SPAN>drog slutsatsen att det finns motiv för att exportfrämjande bör vara ett statligt åtagande. Utredningen påpekade dock, att insatser som har karaktär av konsultuppdrag inte bör ingå i det statliga åtagandet, utan helt betalas av uppdragsgivaren.</P>
<P class="p218 ft82"><SPAN class="ft67">2 </SPAN>(SOU 1991:3) ”Statens roll vid främjande av export”. Betänkande av exportfrämjandeutredningen.</P>
<P class="p445 ft26"><SPAN class="ft67">3 </SPAN>(SOU 1995:93) ”Omprövning av statliga åtaganden” Slutbetänkande av utredningen om verksamheter som är beroende av statligt stöd. Finansdepartementet, Stockholm 1995.</P>
<P class="p446 ft8">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Behovet av statligt exportfrämjande och dess omfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft3"><SPAN class="ft3">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft30">Exportrådsutredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p274 ft1">Utredningen finner det rimligt att ta sin utgångspunkt i en genomgång av de samhällsekonomiska motiven för ett statligt exportfrämjande, trots att en sådan grundläggande analys inte efterfrågas i direktiven. Den svenska utrikeshandeln påverkas i hög grad av den ekonomiska, politiska och tekniska utveckling som ägt rum under <NOBR>90-talet.</NOBR> För ett växande antal svenska företag är den svenska marknaden för liten för att företaget skall kunna växa. Export har därför blivit en förutsättning för tillväxt. Att Sverige är en del av EU:s inre marknad har positivt påverkat svenska företags möjligheter att expandera inom EU. Men medlemskapet innebär inte att denna marknad är lika lättillgänglig för de svenska företagen som den svenska marknaden är. Handel med varor och tjänster med andra <NOBR>EU-länder</NOBR> är alltjämt i normalfallet kvalitativt annorlunda än handeln inom Sveriges gränser.</P>
<P class="p447 ft1">Riskerna med en utlandssatsning bedöms ofta som alltför stora för att företagen själva skall våga ta dem. Avkastningen på en investering framstår som så osäker, att företagen tvekar att göra den. Genom att finansiera grundläggande information och rådgivning med offentliga medel kan staten undanröja ett initialt tröghetsmoment i internationaliseringsprocessen och därigenom främja tillväxten.</P>
<P class="p83 ft1">Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen har inte minskat behoven av statliga insatser på exportfrämjandeområdet i EU- länderna. I de flesta av Sveriges viktigaste konkurrentländer inom EU används offentliga medel för främjandet av den egna exporten. Olika länder har valt olika institutionella lösningar för exportfrämjandet och direkta jämförelser är svåra att göra. Den relativa nivån på den svenska statliga andelen av stöd till exportfrämjandet synes snarast lägre än några av våra viktigaste konkurrentländers. För att undvika att företag i Sverige får nackdelar gentemot andra länder talar även konkurrensskäl för att svenska staten bör bidra till att främja företagens internationalisering och export.</P>
<P class="p54 ft1">Utvecklingen på <NOBR>IT-området</NOBR> har revolutionerat möjligheterna till informationsinhämtning men detta har inte undanröjt behoven av ett statligt agerande på exportfrämjandeområdet.</P>
<P class="p84 ft1">Efterfrågan på information om svenska företag finns ofta hos potentiella utländska kunder. Det är i praktiken inte möjligt att debitera dessa kunder för informationen. Det är heller inte ett realistiskt alternativ att avstå från att tillhandahålla information.</P>
<P class="p448 ft8">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr8 td70"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td63"><SPAN class="p12 ft21">Behovet av statligt exportfrämjande och dess omfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">Andra länder står till tjänst med sådana uppgifter kostnadsfritt och det skulle uppfattas som mycket negativt om man avstod från att ge sådan information. Sannolikt skulle detta medföra, att man i stället vänder sig till något annat lands leverantör. Det är därför ett samhällsekonomiskt intresse att denna efterfrågan på information hos de utländska företagen tillgodoses. Genom att finansiera informationsutbudet med offentliga medel kan staten bidra till att föra samman svenska företag med utländska intressenter, vilket främjar internationalisering, export och därmed tillväxt.</P>
<P class="p332 ft3"><SPAN class="ft3">9.1.3</SPAN><SPAN class="ft29">Exportrådsutredningens bedömning</SPAN></P>
<P class="p80 ft1">Utrikeshandeln bidrar på ett avgörande sätt till uppfyllandet av de av riksdagen fastställda målen att öka tillväxt och sysselsättning i Sverige. Mot denna bakgrund finns ett samhällsekonomiskt intresse för staten att främja exporten. Trots omfattande förändringar anser Exportrådsutredningen därför att motiven för ett statligt åtagande på exportfrämjandeområdet alltjämt är giltiga.</P>
<P class="p170 ft20"><SPAN class="ft20">9.2</SPAN><SPAN class="ft24">Det statliga åtagandets omfattning</SPAN></P>
<P class="p41 ft1">Vad gäller nivån på exportfrämjandet finns det inte något mått som enkelt anger den optimala volymen. I teorin kan behovet av exportfrämjande relateras t.ex. till exportens andel av BNP. Sådana teoretiska resonemang torde dock knappast vara till någon praktisk hjälp. Enligt direktiven är det en utgångspunkt för utredningen att det statliga basanslaget skall vara oförändrat.</P>
<P class="p3 ft1">Utredningen konstaterar att det statliga basanslaget uppgår till 136 mkr år 2000. Därtill tilldelas exportrådet andra medel från den statliga budgeten för särskilda uppdrag, t.ex. ”Marknadsplats Östersjön” och ”Miljöteknikexport”. Sådana medel uppgår för innevarande budgetår till över 40 mkr utöver ovannämnda 136 mkr. Därutöver satsas andra offentliga, i huvudsak statliga, medel via andra myndigheter på exportfrämjande. Tillsammans beräknas dessa vara av minst samma storleksordning som, eller större än, exportrådets anslag för sina olika statliga uppdrag.</P>
<P class="p51 ft18">Konsulten Henry Tham uppskattade i sin rapport om aktörer inom exportfrämjandet att de sammanlagda offentliga medlen för exportfrämjande under år 1998 uppgick till mellan 460 och</P>
<P class="p449 ft8">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GOB3102d1/GOB3102d1140x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p12 ft9">Behovet av statligt exportfrämjande och dess omfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p12 ft9">SOU 2000:102</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p450 ft1">570 mkr<SPAN class="ft60">4</SPAN>. Utredningen har också inhämtat uppgifter om andra länders exportfrämjande. Det är svårt att göra rättvisande jämförelser härvidlag eftersom länder har olika system med olika avgränsningar och definitioner. Utredningens materiel tyder dock på att vissa jämförbara länder, t.ex. de nordiska, relativt sett satsar mer resurser än Sverige på det centrala exportfrämjandet. Danmark och Finland verkar också ligga högre i absoluta tal. Danmark satsade i år 500 miljoner DKK (568 mkr), Finland 144 miljoner FIM (204 mkr) och Norge 172 miljoner NOK (184 mkr).</P>
<P class="p84 ft2">Industriförbundet och Exportföreningen <SPAN class="ft1">framför i skriftliga yttranden till utredningen att de anser att statens resurser för exportfrämjande borde öka. De förordar vidare ”en omfördelning och ett mer samordnat användande av en del av de regionala och för arbetsmarknadsmässiga ändamål avsedda medel som används till främjande”.</SPAN></P>
<P class="p356 ft3"><SPAN class="ft3">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft30">Exportrådsutredningens bedömning</SPAN></P>
<P class="p160 ft1">Det ingår enligt direktiven inte i exportrådsutredningens uppdrag att analysera nivån på det statliga exportfrämjandet. Utredningen avstår därför från en sådan bedömning. Utredningen konstaterar dock att de medel som avsätts för exportrådets basanslag är lägre än vissa andra länders satsningar. Även då exportrådets särskilda uppdrag inkluderas är den svenska nivån lägre än i de övriga nordiska länderna, vilket kan medföra en konkurrensnackdel för svenska företag. Utredningen anser därför att omfattningen av det statliga åtagandet, om detta definieras som det statliga basanslaget, inte bör minska.</P>
<P class="p451 ft26"><SPAN class="ft67">4 </SPAN>”Statliga och statligt finansierade aktörer inom exportfrämjandet”, Ledningskonsult H. Tham AB, 1998.</P>
<P class="p262 ft8">150</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GOB3102d1SOU_2000__102_d1.pdf1118807pdfExpert på export? - del 1https://data.riksdagen.se/fil/86D9127C-19F6-4FC5-A8A7-EE4573FD57E1GOB3102d2SOU_2000__102_d2.pdf1095360pdfExpert på export? - del 2https://data.riksdagen.se/fil/8BE67DD3-6E30-4923-B164-BCE6BAB37D77