<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2425606</hangar_id>
 <dok_id>GO10444</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>444</beteckning>
 <typ>ip</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>ip</doktyp>
 <typrubrik>Interpellation 2000/01:444 av Viklund, Margareta (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Interpellation</dokumentnamn>
 <debattnamn>Interpellationsdebatt</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd</tempbeteckning>
 <organ>kd</organ>
 <mottagare>statsrådet Britta Lejon</mottagare>
 <nummer>444</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-04-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-03-31 13:44:27</systemdatum>
 <publicerad>2001-04-26 00:00:00</publicerad>
 <titel>jämställdhet i arbetslivet</titel>
 <subtitel>Viklund, Margareta (kd)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO10444/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO10444</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO10444</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;I&gt;&lt;FONT FACE="Verdana,Tahoma" SIZE=2&gt;&lt;P&gt;den 26 april&lt;/P&gt;&lt;/I&gt;&lt;B&gt;&lt;P&gt;Interpellation 2000/01:444&lt;/B&gt; av &lt;I&gt;Margareta Viklund&lt;/I&gt; (kd) till statsr&amp;aring;det Britta Lejon om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i arbetslivet&lt;/P&gt;&lt;P&gt;&lt;A NAME="Temp"&gt;&lt;/A&gt;I samband med EU-toppm&amp;ouml;tet i Stockholm och etableringen av &lt;I&gt;best practise&lt;/I&gt; inom olika prioriterade omr&amp;aring;den inom EU, framf&amp;ouml;rdes kritik mot Sverige f&amp;ouml;r bl.a. den k&amp;ouml;nsm&amp;auml;ssiga segregeringen p&amp;aring; arbetsmarknaden. P&amp;aring; vissa h&amp;aring;ll, t.ex. i Stockholmsregionen, har utvecklingen t.o.m. g&amp;aring;tt bak&amp;aring;t. Det visar att det s.k. aktiva j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbetet med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsplaner inte &amp;auml;r tillr&amp;auml;ckligt f&amp;ouml;r att bryta gamla k&amp;ouml;nsrelaterade m&amp;ouml;nster. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Det &amp;auml;r ett k&amp;auml;nt faktum att Sverige i j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med m&amp;aring;nga andra i-l&amp;auml;nder har f&amp;aring; kvinnor p&amp;aring; de h&amp;ouml;gsta befattningarna inom s&amp;aring;v&amp;auml;l offentlig sektor som privat n&amp;auml;ringsliv. I styrelsesammanhang ben&amp;auml;mns kvinnor t.o.m. som &amp;quot;en minoritetsgrupp&amp;quot; av framtr&amp;auml;dande manliga f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet. Det faktum att m&amp;auml;n &amp;auml;r helt dominerande i styrelser, f&amp;ouml;retagsledningar och andra beslutsfattande organ avspeglas i sin tur i f&amp;ouml;retags och organisationers normer n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller s&amp;aring;v&amp;auml;l &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l och strategier som personal- och l&amp;ouml;nepolitik. Detta hindrar j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och m&amp;aring;ngfald.  &lt;/P&gt;&lt;P&gt;I socialdemokraternas nya partiprogram lyfts j&amp;auml;mlikhet och m&amp;aring;ngfald fram, utifr&amp;aring;n bl.a. insikten att det i praktiken &amp;auml;r skillnad mellan m&amp;auml;ns och kvinnors livsvillkor. F&amp;ouml;r att bryta k&amp;ouml;nsrelaterade m&amp;ouml;nster p&amp;aring; arbetsmarknaden och fr&amp;auml;mja m&amp;aring;ngfald som norm i f&amp;ouml;retag och organisationer m&amp;aring;ste kvinnor in i h&amp;ouml;gsta beslutsfattande organ. Det handlar d&amp;aring; inte om n&amp;aring;gon enstaka kvinna i personal- och informationsroller utan om kvinnor i pluralis i alla olika typer av roller. F&amp;ouml;rslag om att &amp;aring;stadkomma detta genom kvotering dyker upp med j&amp;auml;mna mellanrum. M&amp;aring;nga m&amp;auml;n i n&amp;auml;ringsliv och organisationer uttalar i dessa sammanhang att det saknas kvinnor med kompetens, andra h&amp;auml;vdar att kvinnor av olika sk&amp;auml;l inte &amp;auml;r beredda att ta p&amp;aring; sig dessa roller. Ingetdera &amp;auml;r med verkligheten &amp;ouml;verensst&amp;auml;mmande.&lt;/P&gt;&lt;P&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetslagen och J&amp;auml;mO tillkom f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja utvecklingen mot j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Redan 1990 konstaterades i SOU 1990:41 att de stora stegen n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet togs innan j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetslagen tr&amp;auml;dde i kraft medan f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna under 1980-talet d&amp;auml;remot inte varit s&amp;auml;rskilt stora. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;J&amp;auml;mO:s prioriterade uppgift var enligt de ursprungliga direktiven att &amp;ouml;vervaka att f&amp;ouml;rbudet mot diskriminering efterf&amp;ouml;ljdes. Det visade sig dock vara sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r J&amp;auml;mO att n&amp;aring; framg&amp;aring;ng i diskrimineringstvister i Arbetsdomstolen, AD. En orsak till detta anges vara att AD s&amp;auml;nkte kraven p&amp;aring; arbetsgivarnas motbevisning. Det gjorde det n&amp;auml;rmast n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r arbetstagarsidan att f&amp;ouml;ra bevisning om ett k&amp;ouml;nsdiskriminerande&lt;A NAME="PassTempLäge"&gt;&lt;/A&gt; syfte hos arbetsgivaren. AD &amp;aring; sin sida klagade &amp;ouml;ver att processerna i stor utstr&amp;auml;ckning dominerades av fr&amp;aring;gor om meritv&amp;auml;rdering, vilket givetvis &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet. Det &amp;auml;r mycket m&amp;auml;rkligt att d&amp;aring;varande J&amp;auml;mO sj&amp;auml;lv under utredningen med den nya j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetslagen som tr&amp;auml;dde i kraft den 1 januari 1992 framf&amp;ouml;rde f&amp;ouml;rslag om att myndigheten inte alls borde &amp;auml;gna sig &amp;aring;t diskrimineringstvister i domstol. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att ta reda p&amp;aring; vad som m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att J&amp;auml;mO ska n&amp;aring; framg&amp;aring;ng i diskrimineringstvister f&amp;ouml;reslog utredaren en omprioritering av J&amp;auml;mO:s arbetsuppgifter mot r&amp;aring;dgivning och information, vilket ocks&amp;aring; m&amp;auml;rkligt nog ans&amp;aring;gs ligga helt i linje med lagstiftarens intentioner om vad J&amp;auml;mO ska syssla med. &lt;/P&gt;&lt;P&gt;Min fr&amp;aring;ga till statsr&amp;aring;det &amp;auml;r:&lt;/P&gt;&lt;P&gt;Vad avser ministern g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r att se &amp;ouml;ver de lagar och f&amp;ouml;rordningar som &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r ett framg&amp;aring;ngsrikt j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete inom arbetslivets s&amp;aring;v&amp;auml;l offentliga som privata sektorer?&lt;/P&gt;&lt;/FONT&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämnad</namn>
<datum>2001-04-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>ANM</kod>
<namn>Anmäld</namn>
<datum>2001-05-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BESV</kod>
<namn>Besvarad</namn>
<datum>2001-05-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0775091111217</intressent_id>
<namn>statsrådet Britta Lejon </namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>stalldtill</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0812087943307</intressent_id>
<namn>Viklund, Margareta (kd) </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0874604979107</intressent_id>
<namn>jordbruksminister Margareta Winberg </namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>besvaradav</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Interpellationen är besvarad</text>
<dok_id>GO10444</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 12:44:40</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
</dokumentstatus>