2221678 GO0397 2000/01 97 prop prop prop Proposition 2000/01:97 Proposition Proposition Socialdepartementet 97 0 2001-03-15 00:00:00 2025-12-19 14:07:10 2001-01-01 00:00:00 Vissa ändringar i alkohollagen Prop. 2000/01:97 digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GO0397/text https://data.riksdagen.se/dokument/GO0397 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0397 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>2000/01:97</h1> <h2>Vissa ändringar i alkohollagen</h2> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 15 mars 2001</p> <p>Lena Hjelm-Wallén</p> <p>Lars Engqvist<br>(Socialdepartementet)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/> <p>Prop.</p> <p>2000/01:97</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>I propositionen föreslås vissa ändringar i alkohollagen (1994:1738).<br>Reglerna för försäljning av öl skärps i syfte att komma till rätta med vissa<br>konstaterade problem. Den som säljer eller serverar öl åläggs bl.a. en<br>skyldighet att utöva särskild tillsyn över denna verksamhet och kom-<br>munerna får möjlighet att ta ut avgifter för tillsynen av dem som bedriver<br>servering av eller detaljhandel med öl. Näringsidkaren skall också<br>anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen eller serve-<br>ringen sker. Den tid som kommunen kan meddela förbud mot att sälja öl<br>för den som inte följer reglerna utökas från sex månader till tolv måna-<br>der. Rätten till ölservering i samband med ambulerande korv- och glass-<br>försäljning eller liknande avskaffas. Den straffbestämmelse som gäller<br>innehav av spritdrycker, vin och starköl i uppenbart syfte att olovligen<br>sälja dem utökas till att även omfatta öl.</p> <p>Förutsättningarna för serveringstillstånd föreslås bli förändrade i vissa<br>avseenden. Innehavare av tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap<br>får i fortsättningen endast göra sina inköp hos Systembolaget AB. För<br>vissa privata arrangemang tas kravet på serveringstillstånd bort helt.<br>Beträffande tillstånd för servering till allmänheten föreslås att väg-<br>ledande för tillståndsmyndighetens prövning vid bestämmandet av ser-<br>veringstid skall vara risken för alkoholpolitiska olägenheter. Bestämmel-<br>serna om tid för servering av öl tas bort.</p> <p>För att förhindra kringgående av förbudet mot att överlämna alkohol-<br>drycker till ungdomar föreslås att förbudet även omfattar när någon bju-<br>der på alkoholdryck för förtäring på stället om detta med hänsyn till den<br>bjudnes ålder och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt.<br>Vidare föreslås att vid bedömning av om vissa brott är att anse som grova<br>särskilt skall beaktas om verksamheten varit inriktad mot ungdomar.</p> <p>1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 97</p> <p>Systembolaget AB föreslås få rätt att anordna auktioner på spritdrycker,<br>vin och starköl för annans räkning samt att anordna provning av sprit-<br>drycker, vin och starköl för allmänheten. Systembolaget AB föreslås<br>också få ha öppet i sina butiker på lördagar längst till klockan 15.00 i<br>hela landet.</p> <p>Ett nytt krav på att registrera alla transaktioner i kassaregister införs för<br>alla innehavare av serveringstillstånd utom för dem som endast har till-<br>stånd för tillfällig servering i slutet sällskap. I fråga om tillsyn och regis-<br>ter föreslås olika regelförändringar i syfte att underlätta för kommunerna<br>att själva ta in de uppgifter som behövs för tillståndsprövning och tillsyn.</p> <p>De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2001. Detta gäller dock<br>inte bestämmelserna om kassaregister. Dessa bestämmelser föreslås träda<br>i kraft den 1 juli 2003.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h2>Innehållsförteckning</h2> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5</p> <p>2 &nbsp;&nbsp;Lagtext..............................................................................................6</p> <p>2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738) 6</p> <p>2.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen</p> <p>(1980:343)........................................................................ 19</p> <p>3 &nbsp;&nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................20</p> <p>4 &nbsp;&nbsp;Vissa bestämmelser i alkohollagen.................................................21</p> <p>4.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Nuvarande ordning...........................................................21</p> <p>4.1.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Gällande bestämmelser i alkohollagen...........22</p> <p>4.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Vissa försäljningsregler för Systembolaget AB m.m.......26</p> <p>4.2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Åuktioner, provningar och returförsäljning</p> <p>av alkoholdrycker m.m...................................26</p> <p>4.2.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Lördagsöppet..................................................28</p> <p>4.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Verkställighet av beslut enligt alkohollagen....................29</p> <p>4.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Rätt att överklaga beslut...................................................31</p> <p>5 &nbsp;&nbsp;Serveringsbestämmelser..................................................................33</p> <p>5.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Serveringstider..................................................................33</p> <p>5.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Allsidig matlagning..........................................................38</p> <p>5.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Tillfälliga tillstånd............................................................40</p> <p>5.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Lämplighetskravet m.m....................................................45</p> <p>5.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Anställd personal..............................................................48</p> <p>5.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Gemensam serveringslokal...............................................51</p> <p>5.7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Alkoholpolitiska olägenheter............................................52</p> <p>5.8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Serveringstillstånd efter konkurs......................................54</p> <p>5.9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Representationsrätt för tillståndshavare...........................56</p> <p>5.10 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Restaurangrapporten.........................................................57</p> <p>5.11 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Tillsynsavgifter för servering av spritdrycker, vin och</p> <p>starköl...............................................................................58</p> <p>5.12 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Kassaregister.....................................................................60</p> <p>6 &nbsp;&nbsp;Tillsyn över folkölsförsäljningen....................................................62</p> <p>7 &nbsp;&nbsp;Vissa sanktioner och straffbestämmelser........................................71</p> <p>7.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Olovligt innehav av alkoholdrycker.................................71</p> <p>7.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Grovt brott........................................................................72</p> <p>7.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Att bjuda underårig på alkoholdryck................................72</p> <p>7.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Aktivt kol m.m..................................................................73</p> <p>8 &nbsp;&nbsp;Register m.m...................................................................................75</p> <p>9 &nbsp;&nbsp;Ekonomiska och andra konsekvenser.............................................81</p> <p>10 &nbsp;Ikraftträdande m.m..........................................................................83</p> <p>10.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Serveringsbestämmelser...................................................83</p> <p>10.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Partihandel med alkoholdrycker.......................................83</p> <p>11 &nbsp;Författningskommentar...................................................................84</p> <p>11.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738) 84</p> <p>11.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen</p> <p>(1980:343)........................................................................91</p> <p>Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 2000:59)</p> <p>Bestämmelser om alkoholdrycker.........................................92</p> <p>Bilaga 2 Alkoholutredningens lagförslag............................................95</p> <p>Bilaga 3 Effekter av lördagsöppna systembolagsbutikcr. Uppföljning</p> <p>av dc första tio månaderna..................................................120</p> <p>Bilaga 4 &nbsp;Attityder till lördagsöppet 1999 och 2000..........................156</p> <p>Bilaga 5 &nbsp;Lagrådsremisscns lagförslag...............................................163</p> <p>Bilaga 6 &nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................177</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001....... 179</p> <p>Rättsdatablad.........................................................................................180</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> <p>Regeringen föreslår att riksdagen</p> <p>dels antar regeringens förslag till</p> <p>1. &nbsp;lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),</p> <p>2. &nbsp;lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),</p> <p>dels godkänner vad regeringen föreslår om detaljhandelsbolagets<br>öppettider på lördagar (avsnitt 4.2.2.).</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h2>2 Lagtext</h2> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p> <h3>2.1 Förslag till lag om ändring i alkohollagen</h3> <h3>(1994:1738)</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen (1994:1738)’</p> <p>dels att 12 kap. 4 och 8-10 §§ skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att i 2 kap. 1, 3 och 5 §§, 7 kap. 3, 4, 18 och 22 §§ och 8 kap. 1<br>och 5 §§ ordet ”Alkoholinspektionen” skall bytas ut mot ”Statens folk-<br>hälsoinstitut”,</p> <p>dels att den nuvarande 12 kap. 7 § skall betecknas 12 kap. 4 §,</p> <p>dels att 3 kap. 9 §, 4 kap. 1, 5 och 6 §§, 5 kap. 1, 3 och 6 §§, 6 kap. 1<br>och 3-5 §§, 7 kap. 5, 8, 13, 19 och 21 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 3<br>och 5-7 §§ och 12 kap. 1-3, 5 och 6 §§ samt punkt 2 i ikraftträdande-<br>och övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1001) om ändring i<br>nämnda lag skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 kap. 1 a § och<br>8 kap. 5 a §, av följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>3 kap.</p> <p>9§</p> <p>Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa<br>alkoholdrycker till den som enligt 8 § inte har rätt att få sådan vara<br>utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhanda-<br>gå annan med att anskaffa alkoholdrycker.</p> <p>Spritdrycker, vin eller starköl får<br>inte överlämnas som gåva eller lån<br>till den som inte har fyllt 20 år. Öl<br>får inte överlämnas som gåva eller<br>lån till den som inte har fyllt 18 år.<br>Vad nu sagts gäller inte när någon<br>bjuder av en alkoholdryck för för-</p> <p>Spritdrycker, vin eller starköl får<br>inte överlämnas som gåva eller lån<br>till den som inte har fyllt 20 år. öl<br>får inte överlämnas som gåva eller<br>lån till den som inte har fyllt 18 år.</p> <p>täring på stället.</p> <p>Andra stycket gäller inte när<br>någon bjuder på en alkoholdryck<br>för förtäring på stället. Sprit-<br>drycker, vin eller starköl får dock<br>inte bjudas den som inte fyllt 20 år,<br>om del med hänsyn till den bjudnes<br>ålder och omständigheterna i</p> <p>¹ Senaste lydelse av</p> <p>2 kap. 1 § 1996:940</p> <p>7 kap. 3 § 1999:1001</p> <p>7 kap. 18 § 1999:1001</p> <p>7 kap. 22 § 1999:1001</p> <p>8 kap. 1 § 1999:1001</p> <p>8 kap. 5 § 1999:1002</p> <p>12 kap. 8 § 2000:484</p> <p>12 kap. 8 a § 2000:483.</p> <p>övrigt är uppenbart oförsvarligt. Prop. 2000/01:97<br>Detsamma gäller i fråga om öl be-<br>träffande den som inte fyllt 18 år.</p> <h4>4 kap.</h4> <p>1§⁵</p> <p>Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas endast av<br>den som har godkänts som upplagshavare eller registrerats som varu-<br>mottagare för sådana varor enligt 9 eller 12 § lagen (1994:1564) om<br>alkoholskatt. Av detta följer att rätten till partihandel endast avser den<br>dryck som omfattas av godkännandet som upplagshavare eller registre-<br>ringen som varumottagare enligt bestämmelserna i lagen om alkohol-<br>skatt.</p> <p>Utöver vad som anges i första stycket får partihandel med spritdrycker,<br>vin och starköl bedrivas av detaljhandelsbolaget i enlighet med vad som<br>anges i 5 kap. 1 § tredje stycket.</p> <p>Den som är berättigad att be-<br>driva partihandel får sälja varorna<br>till detaljhandelsbolaget, till annan<br>som är berättigad att bedriva<br>partihandel med motsvarande<br>varor och till den som har medde-<br>lats serveringstillstånd för sådana<br>varor. Den som är berättigad att<br>bedriva partihandel får också<br>exportera varorna eller sälja dem<br>till den som fått sådant särskilt<br>tillstånd till inköp av varorna som<br>avses i 4 §. Försäljning får även<br>ske till den som har tillstånd enligt<br>lagen (1999:446) om proviantering<br>av fartyg och luftfartyg.</p> <p>Endast den som är berättigad att<br>bedriva partihandel får omför-<br>packa eller buteljera varorna.</p> <p>Trots bestämmelserna i första<br>stycket får innehavare av serve-<br>ringstillstånd sälja enstaka varor<br>som omfattas av tillståndet till<br>någon som har rätt att bedriva<br>partihandel med sådana varor.</p> <p>5§³</p> <p>Den som har rätt att bedriva<br>partihandel får sälja varorna till<br>detaljhandelsbolaget, till annan<br>som har rätt att bedriva partihan-<br>del med motsvarande varor och till<br>den som har meddelats serve-<br>ringstillstånd för sådana varor.<br>Detta gäller dock inte i fråga om<br>sådant serveringstillstånd som<br>endast avser servering i slutet<br>sällskap vid ett enstaka tillfälle<br>eller under en enstaka tidsperiod.<br>Den som har rätt att bedriva parti-<br>handel får också exportera varorna<br>eller sälja dem till den som fått<br>sådant särskilt tillstånd till inköp<br>av varorna som avses i 4 §. För-<br>säljning får även ske till den som<br>har tillstånd enligt lagen<br>(1999:446) om proviantering av<br>fartyg och luftfartyg.</p> <p>Endast den som har rätt att be-<br>driva partihandel får förpacka om<br>eller buteljera varorna.</p> <p>² Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>³ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>överlåts rörelse vari ingår verk-<br>samhet som är tillståndspliktig<br>enligt denna lag eller för vilken det<br>krävs godkännande eller registre-<br>ring som anges i 1 § första stycket,<br>får överlåtaren sälja sitt lager av<br>spritdrycker, vin eller starköl till<br>sin efterträdare, om denne har be-<br>viljats tillstånd som gäller för<br>verksamheten eller, i fråga om<br>partihandel, är berättigad att be-<br>driva verksamheten.</p> <p>Konkursbo eller dödsbo får utan<br>hinder av bestämmelserna i denna<br>lag sälja spritdrycker, vin eller<br>starköl till den som är berättigad<br>att bedriva partihandel med sådana<br>drycker eller till detaljhandels-<br>bolaget. Motsvarande gäller då en<br>verksamhet måste avvecklas till<br>följd av att tillståndet eller god-<br>kännande eller registrering som<br>avses i 1 § första stycket återkal-<br>lats eller att det finns andra tving-<br>ande skäl.</p> <p>Bestämmelserna i första och ar<br>även i fråga om öl.</p> <h4>6§⁴</h4> <p>överlåts en rörelse där det ingår<br>verksamhet som är tillståndspliktig<br>enligt denna lag eller för vilken det<br>krävs godkännande eller registre-<br>ring som anges i 1 § första stycket,<br>får överlåtaren sälja sitt lager av<br>spritdrycker, vin eller starköl till sin<br>efterträdare, om denne har beviljats<br>tillstånd som gäller för verksam-<br>heten eller, i fråga om partihandel,<br>har rätt att bedriva verksamheten.</p> <p>Ett konkursbo eller dödsbo eller,<br>i fråga om utmätt egendom, en<br>kronofogdemyndighet får utan hin-<br>der av bestämmelserna i denna lag<br>sälja spritdrycker, vin eller starköl<br>till den som har rätt att bedriva<br>partihandel med sådana drycker<br>eller till detalj handelsbolaget. Mot-<br>svarande gäller då en verksamhet<br>måste avvecklas till följd av att till-<br>ståndet eller godkännande eller<br>registrering som avses i 1 § första<br>stycket återkallats eller att det finns<br>andra tvingande skäl.</p> <p>Ira styckena gäller i tillämpliga delar</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h4>5 kap.</h4> <p>1§^?</p> <p>För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett<br>särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som sta-<br></p> <p>ten äger.</p> <p>Detaljhandelsbolaget får inte exportera eller tillverka drycker som<br>anges i första stycket. Detaljhandelsbolagct får importera sådana drycker<br>endast för att kunna fullgöra den skyldighet som anges i 5 §.</p> <p>Detaljhandelsbolagct får inte Detaljhandelsbolaget får inte</p> <p>bedriva annan partihandel än för-<br>säljning till dem som har serve-<br>ringstillstånd.<br></p> <p>bedriva annan partihandel än för-<br>säljning till dem som har serve-<br>ringstillstånd. Vad nu sagts gäller<br>inte försäljning av enstaka partier<br>av varor till någon som har rätt att<br>bedriva partihandel.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om Prop. 2000/01:97<br>särskild kontroll från statens sida skall tas in i ett avtal som upprättas<br>mellan staten och bolaget.</p> <p>Försäljning får ske antingen som<br>försäljning till avhämtning eller<br>genom försändning på rekvisition.</p> <p>Detaljhandel med öl är, med de<br>inskränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i en lokal<br>som är godkänd som livsmedels-<br>lokal enligt bestämmelser vilka<br>meddelats med stöd av 22 § tredje<br>stycket livsmedelslagen (1971:511)<br>samt att försäljning av matvaror<br>bedrivs i lokalen. Utan hinder av<br>vad nu sagts får detaljhandel med<br>öl bedrivas av detaljhandelsbola-<br>get samt av tillverkare av öl eller<br>lätt drycker.</p> <p>3§</p> <p>Försäljning får ske antingen som<br>försäljning till avhämtning eller<br>genom försändning på rekvisition.<br>Försäljning får även ske vid auk-<br>tion av spritdrycker, vin och<br>starköl för annans räkning enligt<br>riktlinjer i avtalet mellan staten<br>och detaljhandelsbolaget.</p> <p>Detaljhandelsbolaget får utan<br>hinder av 6 kap. 1 § första stycket<br>bedriva provning av alkohol-<br>drycker för allmänheten enligt<br>riktlinjer i avtalet mellan staten<br>och bolaget.</p> <p>6§</p> <p>Detaljhandel med öl är, med de<br>inskränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i en lokal<br>som är godkänd som livsmedels-<br>lokal enligt bestämmelser vilka<br>meddelats med stöd av 22 § tredje<br>stycket livsmedelslagen (1971:511)<br>samt att försäljning av matvaror<br>bedrivs i lokalen. Utan hinder av<br>vad nu sagts får detaljhandel med<br>öl bedrivas av detaljhandelsbola-<br>get samt av tillverkare av öl.</p> <p>Den som bedriver detaljhandel<br>med öl skall anmäla verksamheten<br>hos den kommun där försäljningen<br>sker. Anmälan skall göras senast<br>när verksamheten påbörjas.</p> <p>Den som bedriver detaljhandel<br>med öl skall utöva särskild tillsyn<br>(egentillsyn) över försäljningen.<br>För tillsynen skall det finnas ett<br>för verksamheten lämpligt pro-<br>gram.</p> <h4>6 kap.</h4> <p>1 §^6<br>Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske endast om tillstånd</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>har meddelats (serveringstillstånd).</p> <p>Servering av öl är, med de in-<br>skränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i en lokal<br>som är godkänd som livsmedels-<br>lokal enligt bestämmelser vilka<br>meddelats med stöd av 22 § tredje<br>stycket &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;livsmedelslagen</p> <p>(1971:511) samt att servering av<br>mat samtidigt bedrivs i lokalen.</p> <p>Utan hinder av vad som före-<br>skrivs i andra stycket får öl serve-<br>ras av den som enligt 23 § nämnda<br>lag har meddelats särskilt tillstånd<br>att yrkesmässigt hantera livsmedel<br>samt av den som har meddelats<br>serveringstillstånd.</p> <p>Serveringstillstånd krävs dock<br>inte för servering som ordnas</p> <p>1. utan vinstintresse,</p> <p>2. i andra lokaler än där det be-<br>drivs yrkesmässig försäljning av<br>alkoholdrycker eller lättdrycker,</p> <p>3. vid ett enstaka tillfälle för<br>vissa i förväg bestämda personer,<br>och</p> <p>4. utan annan kostnad för del-<br>tagarna än kostnaden för inköp av<br>dryckerna.</p> <p>la§</p> <p>Servering av öl är, med de in-<br>skränkningar som föreskrivs i denna<br>lag, tillåten om verksamheten bedrivs i<br>en lokal som är godkänd som livs-<br>medelslokal enligt bestämmelser som<br>meddelats med stöd av 22 § tredje<br>stycket livsmedelslagen (1971:511)<br>och där mat samtidigt serveras.</p> <p>Utan hinder av första stycket får öl<br>serveras i sådana fall som anges i 1 §<br>andra stycket samt av den som har<br>serveringstillstånd.</p> <p>Den som bedriver servering av öl<br>skall anmäla verksamheten hos den<br>kommun där försäljningen sker. An-<br>mälan skall göras senast när verk-<br>samheten påbörjas. Vad nu sagts<br>gäller inte i fall som avses i 1 § andra<br>stycket eller den som har serverings-<br>tillstånd.</p> <p>Den som är anmälningsskyldig en-<br>ligt tredje stycket skall utöva särskild<br>tillsyn (egentillsyn) över serveringen.<br>För tillsynen skall det finnas ett för<br>verksamheten lämpligt program.</p> <p>⁶ Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.</p> <p>10</p> <p>3§</p> <p>På serveringsställe där serveringstillstånd gäller skall tillståndshavaren<br>eller av honom utsedd serveringsansvarig person utöva tillsyn över ser-<br>veringen och vara närvarande under hela serveringstiden.</p> <p>Den som är serveringsansvarig skall med hänsyn till sina egenskaper<br>och övriga omständigheter vara lämplig för uppgiften.</p> <p>Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten anmäla den eller de<br>personer som har utsetts att ansvara för alkoholserveringen.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>För servering av spritdrycker,<br>vin eller starköl får endast anlitas<br>personal som är anställd av till-<br>ståndshavaren. Restaurangskolor<br>med serveringstillstånd får dock i<br>utbildningssyfte anlita restaurang-<br>skolans elever.</p> <p>Om inte tillståndsmyndigheten<br>beslutar annat får servering av öl<br>påbörjas tidigast klockan 07.00<br>och servering av andra alkohol-<br>drycker tidigast klockan 11.00.<br>Om inte tillståndsmyndigheten<br>beslutar annat skall servering av<br>alkoholdrycker avslutas senast<br>klockan 01.00. Vad nu sagts gäller<br>inte för hotellrum med minibar.</p> <p>Serveringsställe skall vara utrymt<br>tidens utgång.</p> <p>För servering av spritdrycker,<br>vin och starköl får endast sådan<br>personal anlitas som är anställd av<br>tillståndshavaren eller som är in-<br>hyrd från ett bemanningsföretag.<br>Restaurangskolor med serverings-<br>tillstånd får dock i utbildningssyfte<br>anlita restaurangskolans elever.</p> <p>§</p> <p>Om inte tillståndsmyndigheten<br>beslutar annat får servering av<br>spritdrycker, vin och starköl på-<br>börjas tidigast klockan 11.00 och<br>avslutas senast klockan 01.00. Vid<br>prövningen skall risken för alko-<br>holpolitiska olägenheter särskilt<br>beaktas.</p> <p>senast 30 minuter efter serverings-</p> <p>Bestämmelsema i första stycket<br>gäller inte hotellrum med minibar.</p> <p>Den som har serveringstillstånd<br>får köpa spritdrycker, vin och<br>starköl som behövs för rörelsen<br>endast av någon som är berättigad<br>att bedriva partihandel med varan<br>eller av detaljhandelsbolaget.</p> <p>5§⁷</p> <p>Den som har serveringstillstånd<br>får köpa spritdrycker, vin och<br>starköl som behövs för rörelsen<br>endast av den som har rätt att be-<br>driva partihandel med varan eller<br>av detaljhandelsbolaget. Den som<br>har tillstånd för servering i slutet<br>sällskap vid ett enstaka tillfälle<br>eller under en enstaka tidsperiod<br>får dock göra motsvarande inköp<br>endast hos detaljhandelsbolaget.</p> <h4>7 kap.</h4> <p>5§</p> <p>Serveringstillstånd kan medde- Serveringstillstånd kan medde-</p> <p>⁷ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>11</p> <p>las för servering till allmänheten<br>eller i förening, företag eller annat<br>slutet sällskap. Tillstånd kan avse<br>servering året runt, årligen under<br>en viss tidsperiod, under en en-<br>staka tidsperiod eller vid ett en-<br>staka tillfälle.<br></p> <p>Tillstånd, som avser servering<br>året runt eller årligen under en<br>viss tidsperiod gäller tills vidare.<br>Tillståndsmyndigheten får dock<br>om det finns särskilda skäl be-<br>gränsa tillståndets giltighet till viss<br>tid.</p> <p>I samband med beslut om serveringstillstånd eller senare får till-<br>ståndsmyndigheten meddela de villkor som behövs.</p> <p>las för servering till allmänheten<br>eller i förening, företag eller annat<br>slutet sällskap. Tillstånd kan avse<br>servering året runt eller årligen<br>under en viss tidsperiod (stadig-<br>varande tillstånd). Tillstånd kan<br>även avse en enstaka tidsperiod<br>eller ett enstaka tillfälle.</p> <p>Stadigvarande tillstånd gäller<br>tills vidare. Tillståndsmyndigheten<br>får dock om det finns särskilda<br>skäl begränsa tillståndets giltighet<br>till viss tid.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Tillstånd för servering till all-<br>mänheten året runt eller årligen<br>under viss tidsperiod får meddelas<br>endast om serveringsstället har ett<br>kök för allsidig matlagning och<br>tillhandahåller lagad mat. Serve-<br>ringsstället skall ha ett med hänsyn<br>till omständigheterna tillräckligt<br>antal sittplatser för gäster.</p> <p>8§</p> <p>Tillstånd för servering till all-<br>mänheten året runt eller årligen<br>under viss tidsperiod får meddelas<br>endast om serveringsstället har ett<br>kök för allsidig matlagning och<br>tillhandahåller lagad mat. Serve-<br>ringsstället skall ha ett med hänsyn<br>till omständigheterna tillräckligt<br>antal sittplatser för gäster. Serve-<br>ringsstället skall även vara lämp-<br>ligt för sitt ändamål ur brand-<br>säke rh etssynpunkt.</p> <p>Tillstånd för servering till allmänheten under en enstaka tidsperiod<br>eller vid ett enstaka tillfälle får meddelas om serveringsstället tillhanda-<br>håller lagad mat. Detsamma gäller beträffande tillstånd för servering i<br>slutet sällskap.</p> <p>Om det finns en drinkbar skall den vara en mindre väsentlig del av ser-<br>veringsstället, inrättad i nära anslutning till matsal.</p> <p>Utan hinder av första och andra styckena får tillstånd meddelas för ser-<br>vering av vin och starköl i foajé till teater eller konsertlokal. Servering<br>får dock endast ske under pauser i föreställningen.</p> <p>Servering av alkoholdrycker<br>från minibar på hotellrum får ske<br>på hotell med serveringstillstånd.<br>Regeringen eller, efter regeringens<br>bemyndigande, Alkoholinspektio-<br>nen får meddela närmare bestäm-<br>melser om serveringen.</p> <p>Servering av alkoholdrycker<br>från minibar på hotellrum får ske<br>på hotell med serveringstillstånd.<br>Regeringen eller, efter regeringens<br>bemyndigande, Statens folkhälso-<br>institut får meddela närmare be-<br>stämmelser om serveringen.</p> <p>12</p> <p>13 §</p> <p>Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen hos kommunen.</p> <p>Kommunen får ta ut avgift för prövningen enligt grunder som beslutas<br>av kommunfullmäktige.</p> <p>Kommunen får även ta ut avgift Kommunen får även ta ut avgift<br>för tillsyn enligt 8 kap. av den som för tillsyn enligt 8 kap. av den som<br>har serveringstillstånd. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;har serveringtillstånd och av den</p> <p>som bedriver anmälningspliktig<br>servering av eller detaljhandel<br>med öl.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>19 §</p> <p>Kommunen skall återkalla serveringstillstånd om</p> <p>1. det inte endast tillfälligt upp-<br>kommer sådana olägenheter som<br>avses i 6 kap. 2 §,</p> <p>2. tillståndshavaren inte följer de<br>för servering eller serveringstill-<br>stånd gällande bestämmelserna i<br>denna lag eller föreskrifter eller<br>villkor meddelade med stöd av<br>denna lag, eller</p> <p>3. de förutsättningar som gäller<br>för meddelande av tillstånd enligt<br>7 och 8 §§ inte längre föreligger</p> <p>1. tillståndet inte längre utnytt-<br>jas,</p> <p>2. det inte endast tillfälligt upp-<br>kommer sådana olägenheter som<br>avses i 6 kap. 2 §,</p> <p>3. tillståndshavaren inte följer de<br>för servering eller serveringstill-<br>stånd gällande bestämmelserna i<br>denna lag eller föreskrifter eller<br>villkor meddelade med stöd av<br>denna lag,</p> <p>4. de förutsättningar som gäller<br>för meddelande av tillstånd enligt<br>7 och 8 §§ inte längre föreligger,<br>eller</p> <p>5. &nbsp;&nbsp;tillståndshavaren tillåter<br>brottslig verksamhet på serve-<br>ringsstället.</p> <p>21 §</p> <p>Föranleder detaljhandel med eller servering av öl olägenheter i fråga<br>om ordning och nykterhet eller följs inte bestämmelserna i denna lag, får<br>kommunen förbjuda den som bedriver försäljningen att fortsätta verk-<br>samheten eller, om förbud får anses vara en alltför ingripande åtgärd,</p> <p>meddela honom varning.</p> <p>Ett förbud enligt första stycket<br>kan inskränkas till att gälla för<br>vissa närmare angivna tider eller<br>under vissa närmare angivna om-<br>ständigheter. Förbud gäller i sex<br>månader, räknat från det att den<br>som bedriver försäljningen fått del<br>av beslutet.</p> <p>Ett förbud enligt första stycket<br>kan inskränkas till att gälla för<br>vissa närmare angivna tider eller<br>under vissa närmare angivna om-<br>ständigheter. Förbud meddelas för<br>en tid av sex månader eller, vid<br>upprepad eller allvarlig försum-<br>melse, tolv månader räknat från<br>det att den som bedriver försälj-</p> <p>13</p> <p>ningen fått del av beslutet.</p> <p>Den kommun där försäljningsstället är beläget beslutar om ingripande<br>enligt denna paragraf. Saknas fast försäljningsställe beslutar den kom-<br>mun som avses i 12 § andra stycket.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h4>8 kap.</h4> <p>På begäran av någon annan till-<br>synsmyndighet skall kommunen<br>lämna de uppgifter som myndig-<br>heten behöver för sin tillsyn.</p> <p>§</p> <p>På begäran av någon annan till-<br>synsmyndighet skall kommunen<br>lämna de uppgifter som myndig-<br>heten behöver för sin tillsyn.<br>Kommunen skall även på begäran<br>av skattemyndighet eller Tullver-<br>ket lämna de uppgifter som behövs<br>för beskattning eller påförande av<br>tull.</p> <p>Polismyndigheten skall underrätta andra tillsynsmyndigheter om för-<br>hållanden som är av betydelse för dessa myndigheters tillsyn.</p> <p>Kronofogdemyndigheten skall underrätta vederbörande tillståndsmyn-<br>dighet om en tillståndshavare brister i sina skyldigheter att erlägga skat-<br>ter eller socialavgifter. På begäran av länsstyrelsen skall sådan under-</p> <p>rättelse ges till denna.</p> <p>På begäran av tillståndsmyndig-<br>het eller länsstyrelse skall skatte-<br>myndigheter och andra myndig-<br>heter som uppbär eller driver in<br>skatter eller avgifter lämna upp-<br>gifter som tillståndsmyndigheten<br>eller länsstyrelsen behöver för sin<br>tillståndsprövning eller tillsyn.</p> <p>På begäran av en tillsynsmyn-<br>dighet skall polismyndigheter samt<br>skattemyndigheter och andra<br>myndigheter som uppbär eller dri-<br>ver in skatter eller avgifter lämna<br>uppgifter som tillsynsmyndigheten<br>behöver för sin tillståndsprövning<br>eller tillsyn.</p> <p>5a§</p> <p>Den som har tillstånd för ser-<br>vering av spritdrycker, vin eller<br>starköl till allmänheten eller sta-<br>digvarande tillstånd för servering i<br>slutet sällskap är skyldig att regi-<br>strera all försäljning i kassaregis-<br>ter och att vid varje försäljning ta<br>fram och erbjuda kunden ett av<br>registret framställt kvitto. Till-<br>ståndsmyndigheten får medge un-<br>dantag för servering inom ideella<br>föreningar eller liknande slutna<br>sällskap.</p> <p>Kassaregister skall på ett till-<br>förlitligt sätt visa alla transaktio-<br>ner som gjorts. Regeringen eller<br>den myndighet regeringen be-<br>stämmer får meddela föreskrifter<br>om kassaregister.</p> <p>14</p> <p>Alkoholinspektionens och kom-<br>munens beslut får överklagas till<br>allmän förvaltningsdomstol. Det<br>överklagade beslutet får inte änd-<br>ras utan att den beslutande myn-<br>digheten har lämnats tillfälle att<br>yttra sig.</p> <p>Alkoholinspektionen respektive<br>kommunen får överklaga domsto-<br>lens beslut.</p> <p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p> <p>Bestämmelser om överklagande<br>av beskattningsmyndighetens beslut<br>finns i 35 § lagen (1994:1564) om<br>alkoholskatt.</p> <p>9 kap.</p> <p>2 §⁸</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Statens folkhälsoinstituts eller<br>en kommuns beslut enligt denna<br>lag eller enligt föreskrifter som<br>meddelats med stöd av lagen får<br>överklagas hos allmän förvalt-<br>ningsdomstol. Detsamma gäller<br>beslut om rättelse enligt 28 § per-<br>sonuppgiftslagen (1998:204) och<br>om information som skall lämnas<br>enligt 26 § samma lag.</p> <h4>10 kap.</h4> <p>Är brott som anges i 1 eller 2 §<br>grovt, döms till fängelse i högst<br>fyra år. Vid bedömande av om<br>brottet är grovt skall särskilt be-<br>aktas om gärningen har utgjort led<br>i en verksamhet som bedrivits<br>yrkesmässigt eller i större omfatt-<br>ning.</p> <p>Den som innehar spritdrycker,<br>vin eller starköl i uppenbart syfte<br>att olovligen sälja dem döms för<br>olovligt innehav av alkoholdrycker<br>till böter eller fängelse i högst ett<br>år.</p> <p>3§ ..</p> <p>Är brott som anges i 1 eller 2 §<br>grovt, döms till fängelse i högst<br>fyra år. Vid bedömande av om<br>brottet är grovt skall särskilt be-<br>aktas om gärningen har utgjort led<br>i en verksamhet som bedrivits<br>yrkesmässigt eller i större omfatt-<br>ning eller har varit inriktad mot<br>ungdomar.</p> <p>5§</p> <p>Den som innehar alkoholdrycker<br>i uppenbart syfte att olovligen<br>sälja dem döms för olovligt inne-<br>hav av alkoholdrycker till böter<br>eller fängelse i högst ett år.</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet anskaffar alkohol-<br>drycker åt annan i strid med 3 kap.<br>9 § döms för olovligt anskaffande<br>av alkoholdrycker till böter eller<br>fängelse i högst två år eller, om<br>brottet är grovt, till fängelse i<br>högst fyra år.</p> <h4>6§</h4> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet anskaffar, överlämnar<br>eller bjuder på alkoholdrycker i<br>strid med 3 kap. 9 § döms för<br>olovligt anskaffande av alkohol-<br>drycker till böter eller fängelse i<br>högst två år eller, om brottet är<br>grovt, till fängelse i högst fyra år.</p> <p>Senaste lydelse 1999:1001. Ändringen innebär bl.a. att andra och fjärde styckena upphävs.</p> <p>15</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet säljer eller utlämnar<br>alkoholdrycker i strid med 3 kap.<br>8 § till någon som inte har uppnått<br>föreskriven ålder eller som är<br>märkbart påverkad av alkohol eller<br>annat berusningsmedel, eller vid<br>partihandel underlåter att på sätt<br>som föreskrivs i 4 kap. 7 § första<br>stycket förvissa sig om att köparen<br>har rätt att återförsälja eller inköpa<br>varan, döms för olovlig drvckes-<br>hanterine till böter eller fängelse i<br>högst sex månader.</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet säljer eller utlämnar<br>alkoholdrycker i strid med 3 kap.<br>8 § till någon som inte har uppnått<br>föreskriven ålder eller som är<br>märkbart påverkad av alkohol eller<br>annat berusningsmedel, eller vid<br>partihandel underlåter att på sätt<br>som föreskrivs i 4 kap. 7 § förvissa<br>sig om att köparen har rätt att åter-<br>försälja eller inköpa varan, döms<br>för olovlig drvckeshanterine till<br>böter eller fängelse i högst sex<br>månader.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>För olovlig dryckeshantering döms också den som försäljer öl i strid<br>med förbud som meddelats enligt 7 kap. 21 § eller tillåter alkoholförtä-<br>ring i strid med 6 kap. 9 §.</p> <h4>12 kap.</h4> <p>Alkoholinspektionen skall för de<br>ändamål som anges i 2 § föra ett<br>register med hjälp av automatisk<br>databehandling.</p> <p>Registret får användas för</p> <p>1. handläggning av ärenden om<br>tillstånd,</p> <p>2. tillsyn över tillståndshavares<br>verksamhet samt</p> <p>3. uppföljning och utvärdering<br>av lagens tillämpning samt fram-<br>ställning av statistik.</p> <p>Registret får innehålla uppgifter<br>om</p> <p>1. den som har tillstånd,</p> <p>2. den som har haft tillstånd,</p> <p>3. den vars ansökan om tillstånd<br>är föremål för prövning och</p> <p>4. den som tidigare har ansökt<br>om tillstånd men vars ansökan har<br>avslagits, avvisats eller avskrivits.</p> <p>Regeringen får meddela före-<br>skrifter om registrering av upp-<br>gifter i fråga om olika företrädare<br>för en verksamhet.</p> <p>1 §</p> <p>Statens folkhälsoinstitut skall för<br>de ändamål som anges i 2 § föra<br>ett centralt register med hjälp av<br>automatiserad behandling.</p> <p>2§</p> <p>Registret får användas för tiZZ-<br>syn, uppföljning och utvärdering<br>av lagens tillämpning samt fram-<br>ställning av statistik.</p> <p>3§</p> <p>Registret får innehålla uppgifter<br>om dem som har tillstånd enligt<br>denna lag samt om dem som har<br>rätt att bedriva partihandel enligt<br>4 kap. 1 § första stycket.</p> <p>I registret får behandlas upp-<br>gifter om</p> <p>1. namn eller firma, person-,<br>samordnings-, registrerings- eller<br>organisationsnummer, adress och<br>telefonnummer och</p> <p>2. den verksamhet som tillstån-<br>det avser och om villkor som har<br>meddelats för denna.</p> <p>16</p> <p>I registret får vidare anges till-<br>ståndsmyndighetens och domstols<br>beslut i ärenden enligt lagen och<br>de bestämmelser som har tilläm-<br>pats.</p> <p>Registret får också innehålla<br>uppgift om tidpunkt för förhållan-<br>den som har registrerats och tek-<br>niska och administrativa uppgifter,<br>om uppgifterna behövs för att till-<br>godose ändamålet med registret.</p> <p>Registeruppgift som inte behövs<br>för handläggning av ett ärende<br>eller för tillsyn enligt lagen skall<br>gallras under femte kalenderåret<br>efter det att uppgiften registrerats.</p> <p>Om tillstånd återkallas eller om<br>sökt tillstånd vägras skall så snart<br>beslutet vunnit laga kraft alla<br>uppgifter utom sådana som avses i<br>4 § första stycket 1 och 6 samt 5 §<br>gallras ur registret.</p> <p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>meddela föreskrifter om undantag<br>från gallring för att bevara ett<br>urval av material för forskningens<br>behov. Sådant material skall läm-<br>nas över till en arkivmyndighet.</p> <p>§’</p> <p>Riksskatteverket och skattemyn-<br>dighet som anges i 8 kap. 1 a §<br>andra stycket får för sin tillsyn<br>enligt denna lag ha direktåtkomst<br>till uppgifter om serveringstill-<br>stånd i registret.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>§¹⁰</p> <p>Bestämmelserna i personupp-<br>giftslagen (1998:204) om rättelse<br>och skadestånd gäller även vid<br>behandling av personuppgifter<br>enligt denna lag.</p> <p>2. Partihandelstillstånd, som<br>före ikraftträdandet har meddelats<br>annan än den som avses i 4 kap.<br>1 § första stycket i dess nya ly-<br>delse, skall efter ikraftträdandet<br>fortfarande gälla, dock längst till<br>utgången av år 2001. Härvid gäller<br>7 kap. 1 § tredje stycket och 4 §<br>samt 8 kap. 1 § i paragrafens ly-<br>delse före ikraftträdandet. Tull-<br>verket får ha terminalåtkomst till<br>uppgifter om sådana tillstånd i<br>Alkoholinspektionens register.</p> <p>2. Partihandelstillstånd, som<br>före ikraftträdandet har meddelats<br>annan än den som avses i 4 kap.<br>1 § första stycket i dess nya ly-<br>delse, skall efter ikraftträdandet<br>fortfarande gälla, dock längst till<br>utgången av år 2003. Härvid gäller<br>7 kap. 1 § tredje stycket och 4 §<br>samt 8 kap. 1 § i paragrafens ly-<br>delse före ikraftträdandet. Tull-<br>verket får ha direktåtkomst till<br>uppgifter om sådana tillstånd i<br>Alkoholinspektionens register.</p> <p>⁵ Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.</p> <p>¹⁰ Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena upphävs.</p> <p>17</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 8 kap. 5 a § och i<br>övrigt den 1 juli 2001.</p> <p>2. I fråga om uppgifter som fram till och med den 30 juni 2001 tillförts<br>det register som avses i 12 kap. 1 § gäller äldre bestämmelser. Härvid<br>skall vad som sägs om Alkoholinspektionen i stället avse Statens<br>folkhälsoinstitut.</p> <p>3. Den som den 1 juli 2001 redan bedriver servering av eller detaljhan-<br>del med öl, skall senast den 1 januari 2002 göra sådan anmälan som<br>avses i 5 kap. 6 § andra stycket eller 6 kap. 1 a § tredje stycket.</p> <p>18</p> <h3>2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen<br>(1980:343)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att i 7 § skatteregisterlagen (1980:343)’ ordet<br>”Alkoholinspektionen” skall bytas ut mot ”Statens folkhälsoinstitut”.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1983:143.<br>Senaste lydelse av 7 § 2000:1381.</p> <p>19</p> <h2>3 Ärendet och dess beredning</h2> <p>Regeringen beslutade den 12 mars 1998 att tillkalla en särskild utredare<br>med uppdrag att se över vissa bestämmelser i alkohollagen (1994:1738)<br>och i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. samt att<br>utarbeta förslag till ny lagstiftning för handeln med teknisk sprit och<br>alkoholhaltiga preparat. Utredningen har arbetat under namnet Alkohol-<br>utredningen och har tidigare avlämnat delbetänkandei Alkoholpolitikens<br>medel - Införsel av och partihandel med spritdrycker, vin och starköl<br>(SOU 1998:156). Detta betänkande har behandlats i propositionen Vissa<br>alkoholfrågor, m.m. (prop. 1998/99:134).</p> <p>1 maj 2000 har Alkoholutredningen överlämnat betänkandena<br>Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU 2000:59) och Bestämmelser om<br>teknisk sprit m.m. (SOU 2000:60). Utredningen har därigenom slutfört<br>sitt uppdrag.</p> <p>I propositionen behandlar regeringen, med ett undantag, de förslag som<br>har lämnats i betänkandet Bestämmelser om alkoholdrycker. Utredning-<br>ens förslag i betänkandet om ändrade definitioner för olika alkohol-<br>drycker kräver enligt regeringen ytterligare överväganden. Med hänsyn<br>härtill väljer regeringen att återkomma till denna fråga vid ett senare till-<br>fälle. Motsvarande gäller de förslag som Alkoholulredningcn har pre-<br>senterat i betänkandet Bestämmelser om teknisk sprit m.m.</p> <p>En sammanfattning av förslagen i betänkandet Bestämmelser om alko-<br>holdrycker finns i bilaga 1. De lagförslag som lades fram i betänkandet<br>finns i bilaga 2. Betänkandet har rcmissbehandlats och en sammanställ-<br>ning av inkomna remissyttranden finns tillgänglig i Socialdepartementet<br>(dnr S/2000/4224/FH).</p> <p>Riksdagen beslöt den 19 november 1999 (prop. 1998/99:134 Vissa<br>alkoholfrågor m.m., bet. 1999/2000:SoU4, rskr. 1999/2000:42) att<br>Systembolaget AB på försök får ha öppet på lördagar längst till kl. 15.00<br>i vissa områden i landet. Försöket med lördagsöppet skulle följas löpande<br>och utvärderas vetenskapligt efter ett år. Resultatet av utvärderingen<br>skulle därefter redovisas för riksdagen som underlag för ett slutligt ställ-<br>ningstagande i frågan om lördagsöppet. En delrapport från forskarna<br>Thor Norström och Ole-Jörgen Skog som redovisar effekterna av lör-<br>dagsöppna systembolagsbutiker under försökets första tio månader finns<br>i bilaga 3.</p> <p>Inom ramen för utvärderingen av försöket med lördagsöppna<br>systembolagsbutiker har forskarna även genomfört två opinionsunder-<br>sökningar. Denna rapport redovisas i bilaga 4.</p> <p>Lagrådet</p> <p>Regeringen beslutade den 15 februari 2001 att inhämta Lagrådets ytt-<br>rande över de förslag som finns i bilaga 5. Lagrådet har i allt väsentligt<br>godtagit förslagen men har förordat vissa ändringar av huvudsakligen<br>lagteknisk natur. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.</p> <p>Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Därutöver har<br>vissa ändringar jämfört med lagrådsremissen gjorts. Bl.a. har förslaget</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>20</p> <p>om en yttersta tidsram inom vilken serveringstiderna skall ligga ändrats. I<br>författningskommentaren till de lagrum som ändrats med anledning av<br>Lagrådets synpunkter har detta angetts.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h2>4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Vissa bestämmelser i alkohollagen</h2> <h3>4.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Nuvarande ordning</h3> <p>Den 1 januari 1995 ersattes lagen (1977:293) om handel med drycker<br>(LHD) samt lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. (LTD)<br>med alkohollagen (1994:1738). Alkohollagen kompletterades med alko-<br>holförordningen (1994:2046) och förordningen (1994:2047) med<br>instruktion för Alkoholinspektionen. Samtidigt trädde ett nytt avtal mel-<br>lan staten och Systembolaget AB i kraft (tillkännagivet i SFS 2000:383).</p> <p>De största förändringarna som denna reform medförde var att de dit-<br>tillsvarande monopolen för import, export, tillverkning och partihandel<br>med spritdrycker, vin och starköl ersattes med ett tillståndssystem och att<br>Alkoholinspektionen inrättades för tillståndsgivning och tillsyn. Vidare<br>överfördes länsstyrelsernas hantering av serveringstillstånd till kommu-<br>nerna och det kommunala vetot avskaffades. En annan förändring var att<br>tillståndskravet för försäljning av folköl ersattes med bestämmelser om<br>att servering av och detaljhandel med öl fick bedrivas under förutsättning<br>att vissa villkor var uppfyllda.</p> <p>Ytterligare förändringar på det alkoholpolitiska området kom genom<br>propositionen 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m. Däri föreslogs att<br>de särskilda partihandelstillstånden skulle avskaffas och rätten till parti-<br>handel och import i stället knytas till vissa förutsättningar i lagen<br>(1994:1564) om alkoholskatt. Gåvoförsändelser med alkoholdrycker<br>föreslogs bli tillåtna under förutsättning att det handlar om enstaka för-<br>sändelser från en enskild person i ett annat land till en enskild person i<br>Sverige som fyllt 20 år. Köp och innehav av olovligt tillverkad sprit<br>skulle kriminaliseras. Gällande regler i lagen (1978:763) med vissa<br>bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker skulle arbetas in i<br>alkohollagen och en särskild bestämmelse skulle införas om att alko-<br>holreklamen inte får rikta sig särskilt till eller skildra barn och ungdomar.<br>Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen och de nya reglerna<br>trädde i kraft 1 januari 2000 (bet. 1999/2000:SoU4, rskr. 1999/2000:42).</p> <p>Riksdagen beslutade också i detta sammanhang att Systembolaget AB<br>skulle få rätt att direktimportera spritdrycker, vin och starköl i samband<br>med beställningar från privatkunder. För att ytterligare stärka System-<br>bolaget AB:s service beslöts även att bolagets butiker från och med den<br>1 januari 2000 får hålla öppet till klockan 20.00 måndag till fredag och<br>inför storhelger på lördagar. Vidare skulle en försöksverksamhet inledas<br>med lördagsöppna systembutiker i vissa delar av landet samt antalet<br>butiker utökas med en ny form av mindre butiker med begränsat sorti-<br>ment.</p> <p>I den ovannämnda propositionen anförde regeringen också att det<br>fanns anledning att begränsa antalet centrala myndigheter inom det drog-<br>politiska området. En organisationskommitté tillsattes med uppgift att<br></p> <p>21</p> <p>ombilda Folkhälsoinstitutet till en ny myndighet med tydligare uppgifter<br>av stabsmyndighetskaraktär på folkhälsoområdet (dir. 1999:56). Alko-<br>holinspektionen skall i samband med detta upphöra som egen myndighet<br>och ingå i ett ombildat Folkhälsoinstitut. Kommittén överlämnade den<br>1 juni 2000 betänkandet Statens folkhälsoinstitut - roll och uppgifter<br>(SOU 2000:57). 1 betänkandet föreslår kommittén att det ombildadc<br>Folkhälsoinstitutet bl.a. skall ta över Alkoholinspektionens kvarvarande<br>uppgifter och vara central tillsyns- och uppföljningsmyndighet när det<br>gäller bestämmelserna i alkohollagen. Folkhälsoinstitutet skall ansvara<br>för föreskrifter, allmänna råd m.m. i syfte att se till att lagtillämpningcn<br>blir så riklig och enhetlig som möjligt enligt lagstiftarens intentioner. Det<br>ombildade Folkhälsoinstitutet skall fungera fullt ut från den 1 juli år<br>2001.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h4>4.1.1 Gällande bestämmelser i alkohollagen</h4> <p>Alkohollagen är indelad i kapitel. Nedan följer en kort beskrivning av de<br>grundläggande bestämmelserna.</p> <p>1 kap. Inledande bestämmelser</p> <p>I detta kapitel finns definitioner som gäller de produkter och benäm-<br>ningar m.m. som regleras i lagen. Det anges att sprit är en vätska som<br>innehåller över 2,25 volymprocent alkohol och att alkoholdryck är en<br>dryck med samma alkoholhalt. Spritdryck är en alkoholdryck som inne-<br>håller sprit. Med alkohol avses etylalkohol. Alkoholdrycker indelas i<br>spritdrycker, vin, starköl och öl.</p> <p>Vin är en alkoholdryck som har framställts genom jäsning av druvor,<br>druvmust, bär, frukt eller andra växtdelar samt vissa andra alkohol-<br>drycker med högst 22 volymprocent alkohol. Öl är en jäst, odestillerad<br>dryck där torkad eller rostad malt är den huvudsakliga råvaran och vars<br>alkoholhalt överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent. Starköl definieras<br>på samma sätt som öl med den skillnaden att alkoholhalten är högre än<br>3,5 volymprocent. Med lättdryck avses en dryck som antingen är helt<br>alkoholfri eller innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol.</p> <p>Tillverkare kallas den som yrkesmässigt tillverkar sprit eller alkohol-<br>drycker. Med tillverkning av sprit förstås varje förfarande varigenom<br>alkohol i en koncentration av mer än 2,25 volymprocent framställs eller<br>utvinns och som inte är vin, starköl eller öl. Med mäsk avses en jäsande<br>vätska som blir sprit om den får fortsätta att jäsa.</p> <p>Med begreppet försäljning enligt alkohollagen menas all form av till-<br>handahållande av dryck mot ersättning. Försäljning till konsument<br>benämns detaljhandel och försäljning för förtäring på stället kallas ser-<br>vering. Annan försäljning benämns partihandel, varmed avses försälj-<br>ning av alkoholdrycker till Systembolaget, annan partihandlare eller<br>innehavare av serveringstillstånd.</p> <p>22</p> <p>2 kap. Tillverkning m.m.</p> <p>För att bedriva tillverkning av sprit eller alkoholdrycker krävs tillverk-<br>ningstillstånd, om det inte gäller tillverkning av vin, starköl eller öl i<br>hemmet för eget behov.</p> <p>3 kap. Allmänna bestämmelser för försäljning</p> <p>Här finns framför allt bestämmelserna om åldersgränser för detaljhandel<br>med och servering av alkoholdrycker. Vid detaljhandel med spritdrycker,<br>vin och starköl får varor inte säljas eller lämnas ut till den som inte har<br>fyllt 20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel med folköl och servering<br>av alkoholdrycker i fråga om den som inte har fyllt 18 år. Den som läm-<br>nar ut alkoholdrycken skall förvissa sig om att mottagaren har uppnått<br>föreskriven ålder. Alkoholdrycker får inte heller lämnas ut till den som är<br>märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. Det är också<br>förbjudet att anskaffa alkoholdrycker till den som inte har rätt att köpa<br>varan själv. Spritdrycker, vin eller starköl får överlämnas som gåva<br>endast till den som har fyllt 20 år eller om gåvan gäller öl 18 år.</p> <p>Enligt 3 kap. 4 § skall den som tar befattning med försäljning av alko-<br>holdrycker se till att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället.</p> <p>4 kap. Partihandel m.m.</p> <p>Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas endast av den<br>som har godkänts som upplagshavare eller registrerats som varumot-<br>tagare för sådana varor enligt bestämmelser i lagen om alkoholskatt.</p> <p>Bestämmelser om alkoholreklam m.m. har förts in under rubriken Sär-<br>skilda bestämmelser för marknadsföring. Liksom tidigare gäller prin-<br>cipiellt förbud mot reklam för spritdrycker, vin och starköl med undantag<br>för facktidskrifter och annonsering på försäljningsställe. Marknadsföring<br>av alkoholdrycker får inte rikta sig särskilt till eller skildra barn och ung-<br>domar. Det s.k. gåvoförbudet återfinns numera i 4 kap. 9 §. Förbudet<br>innebär att det inte är tillåtet att lämna en alkoholdryck som gåva i sam-<br>band med försäljning av andra varor än alkoholdrycker eller vid mark-<br>nadsföring av tjänster. Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försälj-<br>ning av alkoholdrycker får i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva<br>endast i form av varuprov.</p> <p>5 kap. Detaljhandel</p> <p>I kapitlet anges detaljhandelsbolagets olika försäljningsformer. Närmare<br>bestämmelser om bolagets verksamhet regleras även i avtal mellan staten<br>och Systembolaget AB.</p> <p>Detaljhandel med folköl får bedrivas i lokal som är godkänd som livs-<br>medelslokal om försäljning av matvaror bedrivs i lokalen.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>23</p> <p>6 kap. Servering</p> <p>Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske endast om serverings-<br>tillstånd har meddelats. För servering av öl gäller att verksamheten får<br>bedrivas i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal om servering av<br>mat samtidigt bedrivs i lokalen. För all servering av alkoholdrycker<br>gäller att den skall ske med återhållsamhet och inte får föranleda olägen-<br>heter i fråga om ordning och nykterhet.</p> <p>På serveringsställe med serveringstillstånd skall tillståndshavaren eller<br>av honom utsedd serveringsansvarig person utöva tillsyn över serve-<br>ringen och vara närvarande under hela serveringstiden. För servering av<br>spritdrycker, vin och starköl gäller att all personal måste vara anställd av<br>tillståndshavaren. Spritdrycker, vin eller starköl får inte medföras till (för<br>förtäring) eller från en restaurang med serveringstillstånd. På serverings-<br>ställe utan serveringstillstånd får spritdrycker, vin och starköl inte heller<br>förvaras eller förtäras. Den som har serveringstillstånd får köpa sprit-<br>drycker, vin eller starköl som behövs för rörelsen endast av någon som är<br>berättigad att bedriva partihandel med varan eller av Systembolaget.</p> <p>Enligt 6 kap. 4 § får, om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat,<br>servering av spritdrycker, vin eller starköl påbörjas tidigast klockan<br>11.00 och avslutas senast klockan 01.00. Serveringstiderna regleras alltså<br>av tillståndsmyndigheten, dvs. kommunen.</p> <p>7 kap. Tillstånd m.m.</p> <p>Tillverkningstillstånd och inköpslillstånd meddelas av Alkoholinspektio-<br>nen. Serveringstillstånd meddelas av den kommun där serveringsstället<br>är beläget och kan gälla för servering av spritdrycker, vin eller starköl till<br>allmänheten eller till förening, företag eller annat slutet sällskap. Till-<br>ståndet kan avse tillfällig eller stadigvarande servering. För tillstånd<br>krävs att sökanden visar att han är lämplig att utöva verksamheten. För<br>stadigvarande servering till allmänheten krävs dessutom att lokalen har<br>ett kök för allsidig matlagning och tillhandahåller lagad mat. En ansökan<br>om serveringstillstånd kan avslås om serveringen befaras medföra<br>olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt. Kommunen har rätt att ta ut<br>avgift för tillståndsprövning och tillsyn.</p> <p>Tillståndsmyndigheten skall återkalla tillståndet bl.a. om tillstånds-<br>havaren inte följer de för tillståndet gällande bestämmelserna.</p> <p>Kommunen kan förbjuda den som bedriver detaljhandel med eller ser-<br>vering av öl att fortsätta denna verksamhet bl.a. om bestämmelserna i<br>alkohollagen inte följs. Ett sådant Jorsciljningsförbud gäller i sex måna-<br>der.</p> <p>8 kap. Tillsyn m.m.</p> <p>I detta kapitel regleras huvuddragen i tillsynen enligt alkohollagen. Det<br>är f.n. Alkoholinspektionen som utövar central tillsyn över efterlevnaden<br>av bestämmelserna i alkohollagen och som också meddelar allmänna råd<br>och föreskrifter. Den regionala tillsynen utövas av länsstyrelserna. I detta<br>ligger också tillsyn över kommunernas tillämpning av lagen. Den lokala<br>tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om servering av alkohol-<br></p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>24</p> <p>drycker och detaljhandel med folköl ankommer på kommunen och polis-<br>myndigheten. I dessa sammanhang är det kommunen som har huvud-<br>ansvaret för den fortlöpande tillsynen.</p> <p>Tillstånds- och tillsynsmyndigheter, dvs. Alkoholinspektionen, kom-<br>munen, länsstyrelsen och polismyndigheten, har en underrättelseskyldig-<br>het, dvs. de skall informera varandra. Vidare har kronofogde- och<br>skattemyndigheter viss skyldighet att lämna uppgifter som behövs för<br>tillståndsprövning och tillsyn.</p> <p>En tillståndshavare är skyldig att lämna tillträde till lokalen m.m., och<br>bokföring i rörelse som är tillståndspliktig skall vara så utformad att<br>kontroll av verksamheten är möjlig. Tillståndshavaren är dessutom skyl-<br>dig att lämna statistiska uppgifter om försäljningen av spritdrycker, vin<br>och starköl. Motsvarande gäller den som är berättigad att bedriva parti-<br>handel med spritdrycker, vin och starköl. Tillsynsmyndighet kan begära<br>upplysningar och handlingar och göra inspektioner även hos den som<br>bedriver detaljhandel med eller servering av folköl. Polismyndigheten<br>skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.</p> <p>9 kap. Överklagande</p> <p>Beslut enligt lagen gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslu-<br>tet. Både Alkoholinspektionens och kommunens beslut får överklagas till<br>förvaltningsdomstol, dvs. länsrätt. Prövningstillstånd krävs vid överklag-<br>ande till kammarrätten.</p> <p>10 kap. Ansvar m.m.</p> <p>I detta kapitel finns straffbestämmelserna i alkohollagen, vilka huvud-<br>sakligen tar sikte på olovlig tillverkning och olovlig försäljning av alko-<br>holdrycker. Även förvärv och innehav av olovligt tillverkad sprit liksom<br>innehav av spritdrycker, vin eller starköl i uppenbart syfte att olovligen<br>sälja dem är straffbart.</p> <p>Den som säljer eller lämnar ut alkoholdryck till någon som inte har<br>uppnått föreskriven ålder eller som är märkbart påverkad av alkohol eller<br>annat berusningsmedel kan dömas för olovlig dryckeshantering. Det-<br>samma gäller bl.a. den som säljer öl i strid med av kommunen meddelat<br>försäljningsförbud. Att uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffa alkohol-<br>drycker till någon som inte har rätt att själv införskaffa drycken (s.k.<br>langning) är straffbart som olovligt anskaffande av alkoholdrycker. I<br>detta fall kan, om brottet är grovt, dömas till fängelse i högst fyra år.</p> <p>11 kap. Förverkande</p> <p>Sprit, alkoholdrycker, mäsk, destillationsapparater, filtreringsmedel m.m.<br>som varit föremål för brott enligt bestämmelserna i 10 kap. skall förkla-<br>ras förverkade. De kan därmed också tas i beslag enligt rättegångsbalken.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>25</p> <p>12 kap. Register</p> <p>Ett centralt register skall finnas hos Alkoholinspektionen med uppgifter<br>rörande tillverknings- och serveringstillstånd. I kapitlet regleras bl.a.<br>vilka uppgifter om fysiska och juridiska personer som registret får inne-<br>hålla.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h3>4.2 Vissa försäljningsregler för Systembolaget AB m.m.</h3> <h4>4.2.1 Auktioner, provningar och returförsäljning av<br>alkoholdrycker m.m.</h4> <p>Regeringens förslag: Systembolaget AB ges rätt att sälja sprit-<br>drycker, vin och starköl vid auktion för annans räkning. Närmare rikt-<br>linjer ges i avtalet mellan staten och bolaget. Systembolaget AB ges<br>också rätt att ordna provningar av alkoholdrycker för allmänheten<br>enligt riktlinjer i avtalet mellan staten och bolaget. Vidare skall retur-<br>försäljning av enstaka partier av varor få ske till någon som har rätt att<br>bedriva partihandel med sådana varor. Även innehavare av serve-<br>ringstillstånd ges rätt till sådan återförsäljning. Kronofogdemyndig-<br>heten ges rätt att sälja utmätta alkoholvaror.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Riksskatteverket påpekar att det bör klargöras om<br>returförsäljning från Systembolaget är avdragsgill för upplagshavama<br>enligt 32 § a eller c i alkoholskattelagen. Eftersom det finns utrymme för<br>försäljning till annan än den ursprunglige säljaren är det svårt att använda<br>begreppet återgång av köp i de fallen. Avdragsrätt torde dock alltid före-<br>ligga enligt c. Riksskatteverket påpekar vidare att egendom som säljs på<br>exekutiv auktion inte alltid är utmätt och att bestämmelsen bör omarbetas<br>till att omfatta samtliga fall. Sprit &amp; Vinleverantörsföreningen avvisar<br>förslaget till Systembolagets returförsäljningsrätt av enstaka partier på<br>grund av att lager som inte sålts är ett internt problem som Systembola-<br>get kan lösa på annat sätt och att det finns risk för att partiet realiseras till<br>en annan partihandlare.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Grundprincipen för den svenska<br>alkoholpolitiken är att motverka alkoholens skadeverkningar. Samtidigt<br>är alkoholdrycker ett naturligt inslag i många människors liv och flertalet<br>svenskar använder alkohol utan att konsumtionen medför skaderisker.<br>Restriktionerna i alkoholhanteringen bör därför begränsas till sådana som<br>av en bred allmänhet uppfattas som meningsfulla. Under förutsättning att<br>vinauktioner förbehålls syftet att endast omfatta värdefulla samlarobjekt,<br>vilka dessutom ofta inte ens konsumeras, är det svårt att se några alko-<br>holpolitiska olägenheter i samband med att sådana varor skulle få säljas<br>på särskilda auktioner. De produkter som dylika auktioner skulle omfatta<br>kan svårligen uppfattas som uppmuntrande till missbruk.</p> <p>Enligt alkohollagen (1994:1738) är det endast Systembolaget AB som<br>får bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl. Auktion är<br>också en form av detaljhandel. Ätt öppna nya försäljningskanaler utanför<br>Systembolaget skulle kunna innebära att detaljhandelsmonopolet urhol-<br>kas. Skall auktioner av alkoholdrycker tillåtas måste sådan försäljning i<br></p> <p>26</p> <p>så fall ske genom Systembolagets försorg. En sådan möjlighet bör i prin-<br>cip begränsas till att omfatta endast varor med ett visst samlarvärde. Med<br>hänsyn till att bolagets monopolställning även medför vissa skyldigheter<br>är det också nödvändigt att slå fast att bolaget, i dessa fall, inte är skyl-<br>digt att ta emot alla produkter som erbjuds för auktion. Dessa begräns-<br>ningar bör göras för att undvika att auktioner används för andra syften,<br>t.ex. för att marknadsföra nya spritdrycker, alkoläsk m.m.</p> <p>Utöver ett tillägg i alkohollagen, vilket gör det möjligt för detaljhan-<br>delsmonopolet att kunna ta emot spritdrycker, vin eller starköl för auk-<br>tionsändamål, förutsätter en rätt att bedriva auktionsverksamhet vissa<br>tillägg i Systembolagets avtal med staten. Dessa bör innebära bl.a. att<br>bolaget för privatpersoners räkning får disponera alkoholvaror för auk-<br>tionering och att bolaget har rätt att ta ut en avgift för att täcka kostna-<br>derna i samband med detta. Auktionsvaroma måste uppfylla vissa kvali-<br>tetsnormer, vilka får fastställas i särskild ordning.</p> <p>Många olika aktörer - både kommersiella och icke kommersiella -<br>anordnar provningar av alkoholdrycker. Det finns emellertid i dag ingen<br>möjlighet för Systembolaget att anordna sådana provningar i butikerna.<br>Det torde ligga i linje med bolagets strävan att förmedla en god dryckes-<br>kultur att ordna provningar ledda av Systembolagets personal. Provning-<br>arna kan syfta till att öka kunskaperna om t.ex. smaktyper, vinområden,<br>vinodling, produktion, druvsorter samt om mat och dryck. När det bl.a.<br>gäller kvalitetsviner i de övre prisklasserna finns också ett starkt önske-<br>mål från olika vinföreningar, bl.a. vinföreningen Munskänkarna som har<br>över 14 000 medlemmar i lokalavdelningar över hela landet, att mot<br>betalning kunna delta i av Systembolaget arrangerade vinprovningar.</p> <p>Det är svårt att se några alkoholpolitiska olägenheter med att detalj-<br>handelsmonopolet erbjuder sina kunder sådana möjligheter. Inte heller<br>medför det risker för kringgående av kraven för serveringstillstånd. I sak<br>anser regeringen det dessutom rimligt att det tillskapas en möjlighet för<br>bolaget att genom provningar förmedla kunskaper om en god dryckes-<br>kultur. Regeringen föreslår därför att det i alkohollagen öppnas en<br>möjlighet för Systembolaget att bedriva provning av spritdrycker, vin<br>och starköl för allmänheten enligt närmare riktlinjer i avtalet mellan<br>staten och bolaget.</p> <p>När det gäller Systembolagets partihandelsrätt så får bolaget inte<br>bedriva annan partihandel än försäljning till dem som har serveringstill-<br>stånd. Begränsningen har tillkommit för att undvika sammanblandning<br>av monopoliserad detaljhandel och konkurrensutsatt partihandel och för<br>att bolaget inte skall kunna bedriva konkurrerande verksamhet med andra<br>partihandlare. Detta gäller fortfarande, men frågan är om inte den nu-<br>varande regeln träffar mer än vad som är motiverat. Enligt regeringens<br>uppfattning faller returförsäljning av enstaka partier av varor till en parti-<br>handlare något vid sidan av partihandel i vanlig mening och bör inte<br>kunna komma i konflikt med de önskemål som föranlett den nuvarande<br>regeln. Några problem från konkurrenssynpunkt borde inte uppkomma<br>om återförsäljning tillåts. Från alkoholpolitisk synpunkt är detta betydel-<br>selöst. Enligt regeringens mening saknas därför skäl att motsätta sig att<br>Systembolaget får sälja tillbaka enstaka partier av varor till partihandlare.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>27</p> <p>Regeringen föreslår att från begränsningen av detaljhandelsmonopolets<br>partihandelsrätt undantas sådan returförsäljning, genom ett tillägg i<br>5 kap. 1 § tredje stycket alkohollagen.</p> <p>Detta väcker också frågan om de liknande behov som kan uppstå för<br>en innehavare av serveringstillstånd. Regeringen menar att motsvarande<br>rätt till återförsäljning bör införas för dem med serveringstillstånd genom<br>ett tillägg i 4 kap. 1 § alkohollagen.</p> <p>Det förekommer vidare att kronofogdemyndigheter utmäter sprit-<br>drycker, vin och starköl efter beslut om indrivning av obetalda skulder.<br>Med dagens regler kan kronofogdemyndigheten inte avyttra dessa<br>drycker. Enligt regeringens mening bör denna myndighet ges rätt till att<br>sälja sådana varor till någon som är berättigad att bedriva partihandel<br>eller till Systembolaget. Detta kan lämpligen ske genom ett tillägg i<br>4 kap. 6 § alkohollagen.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h4>4.2.2 Lördagsöppet</h4> <p>Regeringens förslag: Systembolaget AB får ha öppet på lördagar<br>längst till klockan 15.00 i hela landet. Konsekvenserna av lördags-<br>öppet i systembolagsbutikema skall följas löpande.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med riksdagens beslut den<br>19 november 1999 (prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU4, rskr.<br>1999/2000:42) startade Systembolaget AB i februari 2000 en försöks-<br>verksamhet med lördagsöppna butiker i Norrbottens län, Västerbottens<br>län, Jämtlands län, Västemorrlands län, Stockholms län och Skåne län.<br>Försöket skall enligt riksdagsbeslutet följas löpande och utvärderas<br>vetenskapligt efter ett år. Professor Thor Norström vid Institutet för<br>social forskning, Stockholms Universitet och professor Olc-Jörgen Skog<br>vid Senter för höyere studier, Det norske videnskapsakademi har på<br>regeringens och Systembolaget AB:s uppdrag påbörjat en utvärdering av<br>Systembolagets försöksverksamhet med lördagsöppna systembutiker i<br>nämnda län. Forskarna har den 31 januari 2001 presenterat en delrapport<br>som baseras på erfarenheterna från de första tio månaderna av försöket.<br>Delrapporten redovisas i sin helhet i bilaga 3. En slutrapport som omfat-<br>tar 12 månaders försöksverksamhet presenteras före sommaren 2001.</p> <p>Inom ramen för utvärderingen av försöksverksamheten har även två<br>opinionsundersökningar genomförts. Den första utfördes före försöks-<br>perioden (december 1999) och den andra efter 10 månaders försöksverk-<br>samhet (december 2000). Antalet genomförda intervjuer var vid båda<br>tillfällena cirka 3000. Undersökningarna visar på en klar majoritet som<br>tycker att Systembolaget skall ha öppet på lördagar. Andelen ökade<br>också något mellan mättillfällena, från 68 procent till 76 procent.<br>Rapporten redovisas i sin helhet i bilaga 4.</p> <p>Utvärderingen av försöket med lördagsöppet bygger på en utvärde-<br>ringsplan med tre experimentområden bestående av Nordsverige (Norr-<br>bottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Västemorrlands län),<br>Stockholms län samt Skåne län och ett kontrollområde bestående av<br>Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Östergötlands län, Kalmar<br>län, Jönköpings län och Västra Götalands län. I delrapporten har effekten</p> <p>28</p> <p>av lördagsöppet skattats på dels alkoholförsäljningen, dels olika skade-<br>indikatorer som misshandel mot kvinnor inomhus där offer och gär-<br>ningsman är bekanta, misshandel utomhus, misshandel totalt samt ratt-<br>fylleri. Effekten av lördagsöppet har skattats genom statistiska analyser<br>av hur försäljning och skador utvecklats i experimentområdet jämfört<br>med kontrollområdet. På detta sätt minskas risken för att andra faktorer<br>än lördagsöppet skall snedvrida resultaten, men som alltid vid statistiska<br>undersökningar finns det vissa felmarginaler. För att kunna se om en<br>eventuell avvikelse under perioden för lördagsöppet faller utanför de<br>normala fluktuationerna, baseras analyserna på data för varje månad<br>under de senaste 5-6 åren.</p> <p>Av forskarnas delrapport framgår att sedan lördagsöppet infördes den<br>5 februari 2000 har alkoholförsäljningen ökat mer i experimentområdet<br>än i kontrollområdet. Starkölsförsäljningen har ökat netto med<br>7,4 procent, vinförsäljningen med 1,8 procent och försäljningen av sprit-<br>drycker med 3,0 procent. För alkoholförsäljningen totalt uppgår netto-<br>ökningen till 3 procent. Alla förändringarna är statistiskt säkerställda och<br>skillnaderna mellan de tre enskilda experimentområdena är små.</p> <p>När det gäller de olika skadeindikatorema som analyserats är det<br>utvecklingen under lördag-söndag som fokuserats, eftersom eventuella<br>effekter borde kunna antas vara koncentrerade till dessa dagar. Enligt<br>undersökningsresultaten visar ingen av indikatorerna på misshandel<br>någon klar ökning vid jämförelser mellan experiment- och kontrollområ-<br>den. Alla förändringar när det gäller misshandel ligger inom slump-<br>marginalen. Antalet rattfylleribrott ökade dock mera i experimentom-<br>rådet än i kontrollområdet, speciellt då i Stockholms län. Analyserna<br>tyder dock på att denna ökning kan bero på polisens riktade kontroller<br>mot områden nära lördagsöppna systembutiker. Om tidsintervallet för<br>jämförelsen i stället görs från lördag kl. 14.00 till söndag kl. 14.00 är<br>uppgången i antalet rattfylleribrott inte längre lika markant och ligger då<br>inom den statistiska felmarginalen.</p> <p>Forskarnas rapport visar enligt regeringens uppfattning att de farhågor<br>många hade om ökat våld i samhället om systembolagsbutikema tilläts<br>ha lördagsöppet inte har infriats. Det har inte blivit några större föränd-<br>ringar när det gäller misshandel, rattfylleri eller andra alkoholrelaterade<br>brott sedan försöksperioden startades för ett år sedan. Alla förändringar<br>när det gäller skadeindikatorema som forskarna har undersökt ligger<br>inom felmarginalen. Regeringen föreslår därför att Systembolaget AB<br>från den 1 juli 2001 får ha öppet på lördagar längst till klockan 15.00 i<br>hela landet. Konsekvenserna av lördagsöppet i systembolagsbutikema<br>skall dock följas löpande av Statens folkhälsoinstitut inom ramen för<br>dess uppföljnings- och utvärderingsansvar och omfatta såväl effekter på<br>folkhälsan som effekter på misshandels- och brottsutveckling.</p> <h3>4.3 Verkställighet av beslut enligt alkohollagen</h3> <p>Regeringens bedömning: Ingen ändring bör göras när det gäller<br>verkställighet av beslut enligt alkohollagen (1994:1738).</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Alkoholutredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>29</p> <p>Remissinstanserna: Justitieombudsmannen anser att en ordning där<br>möjligheten att verkställa ett beslut beror på om beslutet vunnit laga kraft<br>bör övervägas. Domstolarna har möjlighet att förordna rörande saken,<br>och kommunen kan ges behörighet att förordna om omedelbar verkstäl-<br>lighet.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Beslut enligt alkohollagen<br>(1994:1738) gäller omedelbart. Svenska Restauratörförbundet (SRF) har<br>begärt att alkohollagen ändras så att huvudregeln är att beslut enligt lagen<br>verkställs när det vunnit laga kraft och att endast när det finns synnerliga<br>skäl bör beslutet gälla omedelbart.</p> <p>I de allra flesta fall återkallas ett serveringstillstånd på grund av eko-<br>nomiska oegentligheter, allmän oordning/onykterhet eller alkoholser-<br>vering till underåriga. Den allmänt rådande inställningen hos tillstånds-<br>myndighetema är att det inte går att vänta med verkställighet av återkal-<br>lelser i sådana fall. Ett skäl till detta är att tillståndshavare som vet att<br>serveringstillståndet skall återkallas tenderar att ta ut så mycket som<br>möjligt ur företaget den sista tiden. Detta kan innebära att tillståndshava-<br>ren åsidosätter ännu fler regler i alkohollagen. Det finns enligt Alkohol-<br>utredningen många exempel på detta under årens lopp. Arbetet med<br>Operation Krogsanering i Stockholms län har bl.a. givit erfarenheten att<br>när det gäller restaurangrörelser som är ekonomiskt misskötsamma gäller<br>det att verkställa återkallelscr snarast möjligt, annars är risken stor att<br>företagaren “dränerar” restaurangföretaget på alla tillgångar den sista<br>tiden.</p> <p>Alkoholutredningen har beskrivit förutsättningarna för en ändring av<br>9 kap. 1 § alkohollagen av innebörd att ett beslut enligt alkohollagen<br>verkställs först när det vunnit laga kraft. Detta skulle innebära ett slags<br>omvänd presumtion, varigenom kommunen tvingas ta ställning till<br>beslutets verkställighet. En sådan ordning riskerar dock att medföra att<br>det kan dröja flera år innan en återkallelse verkställs. Det kan enligt<br>regeringens uppfattning te sig stötande om de förhållanden som föranlett<br>återkallelsen tillåts fortsätta under lång tid utan några konsekvenser. Det<br>normala är också att förvaltningsbeslut av denna typ gäller omedelbart.<br>Regeringen finner därför liksom Alkoholutredningen att det inte finns<br>tillräckliga skäl att föreslå någon annan ordning när det gäller alkohol-<br>lagen.</p> <p>Regeringen vill dock erinra om de möjligheter som finns att begära<br>inhibition enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291). Kommunen bör<br>också i varje enskilt ärende överväga om verkställigheten av beslutet kan<br>eller bör skjutas upp till dess det vunnit laga kraft. Det är angeläget att<br>kommunerna är medvetna om att verkställighetsfrågan ibland kan vara<br>tveksam och att de vid behov utnyttjar den undantagsmöjlighet som<br>finns. Enligt regeringens mening bör emellertid uppskov med verkstäl-<br>lighet av en återkallelse normalt inte komma i fråga vid ordningsstör-<br>ningar eller servering till underåriga.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>30</p> <h3>4.4</h3> <h3>Rätt att överklaga beslut</h3> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon möjlighet för en<br>annan myndighet att överklaga kommunala beslut om tillstånd enligt<br>alkohollagen (1994:1738).</p> <p>Alkoholutredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Alkoholinspektionen, Arboga kommun och Före-<br>ningen länsstyrelsernas alkoholhandläggare framför att det vore värde-<br>fullt att i vissa fall kunna föra kommunala beslut om att meddela serve-<br>ringstillstånd till överprövning för att kunna verka för en så riktig och<br>enhetlig rättstillämpning som möjligt. Blåbandsrörelsen anser att närbo-<br>ende och andra direkt berörda samt grannkommuner skall ha klagorätt.<br>IOGT-NTO och Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor anser<br>att berörda myndigheter, som räddningsnämnder, Lotteriinspektionen<br>och länsstyrelserna, och kommunens invånare bör ges klagorätt. Länssty-<br>relsen i Kronobergs län anser att Statens folkhälsoinstitut bör få rätt att<br>överklaga, om särskilda skäl finns. Länsstyrelsen i Stockholms län anser<br>att länsstyrelserna eller annan statlig myndighet bör ges överklaganderätt<br>för att komma tillrätta med kommunernas direkt felaktiga rättstillämp-<br>ning. Alternativt kan kommunerna meddelas förelägganden. Länsrätten i<br>Skåne län ifrågasätter om det genom vitesförelägganden går att komma<br>åt kommuner som låter näringspolitiska hänsyn överväga eftersom ett<br>sådant föreläggande torde behöva avse det enskilda ärende i vilket kom-<br>munen redan fattat beslut. Länsrätten ifrågasätter också om det går att<br>komma åt fall där kommunen underlåter att fatta beslut eller drar ut på<br>handläggningen. Ett alternativ vore att låta länsstyrelsen bli tillsyns- och<br>tillståndsmyndighet med en generell delegationsrätt till kommunen.<br>Möjligheten bör utredas.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Branschsaneringsutredningen<br>föreslog att Alkoholinspektionen skulle få överklaga kommunernas<br>beslut i ärenden om serveringstillstånd och att kommunen skulle ge läns-<br>styrelsen möjlighet att yttra sig i tillståndsärenden. Se betänkandet<br>Branschsanering - och andra metoder mot ekobrott (SOU 1997:111).<br>Regeringen överlämnade dessa frågor till Alkoholutredningen för ytter-<br>ligare överväganden.</p> <p>Det har nu gått över fyra år sedan kommunerna blev tillståndsmyndig-<br>heter enligt alkohollagen (1994:1738). Under denna tid har kommuner-<br>nas ekonomiska och juridiska kompetens klart förbättrats. Alkohol-<br>inspektionens utvärdering av kommunaliseringen av serveringsärenden<br>visar att kommunerna i huvudsak har klarat uppgiften bra. Kommunernas<br>kompetens ifrågasätts inte längre på samma sätt som i Branschsanerings-<br>utredningens betänkande.</p> <p>Däremot förekommer det att kommunernas politiska nämnder ibland<br>tar andra hänsyn än rent alkoholpolitiska vid beslut om serveringstill-<br>stånd. Om en möjlighet till överprövning av kommunala beslut enligt<br>alkohollagen skall införas handlar det alltså inte i första hand om att<br>komma till rätta med bristande ekonomisk och juridisk kompetens utan<br>snarare om åtgärder mot politiskt lagtrots.</p> <p>Regeringen har övervägt om beslut som står i strid med alkohollagen<br>bör kunna överprövas eller om felaktiga beslut kan rättas till på annat</p> <p>31</p> <p>sätt. Inom andra områden med kommunalt ansvar förekommer också<br>beslut som inte alltid står i överensstämmelse med lagstiftningens inten-<br>tioner. Det normala förfaringssättet i dylika fall är då att länsstyrelsen,<br>Socialstyrelsen eller annan tillsynsmyndighet påtalar detta för kommu-<br>nen. Däremot kan man normalt inte tvinga kommunen att ändra sitt<br>beslut. Ytterst kan de politiskt valda förtroendemännen ställas till ansvar<br>och dömas till böter eller fängelse om man medvetet tar beslut i strid med<br>gällande lag. Dessa frågor utreds närmare av Justitiedepartementet (se<br>promemorian Kommunalt domstolstrots Ds 2000:53). I detta samman-<br>hang kan nämnas att några förslag om att införa möjlighet till överpröv-<br>ning av kommunens beslut inte har framförts av de utredningar som tidi-<br>gare funderat över problemet med kommunalt domstols- och lagtrots.<br>Den väg som oftast anvisas är vitesföreläggande, antingen mot kommu-<br>nen som sådan eller mot de förtroendevalda. Enligt regeringens mening<br>ter sig detta som en mera lämplig väg än en möjlighet till överprövning<br>av kommunernas beslut när det gäller att komma till rätta med felaktiga<br>kommunala beslut även på alkoholområdet.</p> <p>Enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall, om den<br>enskilde överklagar en förvaltningsmyndighets beslut, den myndighet<br>som först beslutade i saken vara den enskildes motpart i domstol. Denna<br>bestämmelse har införts i samband med genomförandet av den s.k. obli-<br>gatoriska tvåpartsprocessen i förvaltningsdomstol. Normalt är det alltså<br>den enskilde sökande samt kommunen som är parter i ett mål om ser-<br>veringstillstånd. Enligt regeringens mening bör det allmänna intresset i<br>mål av här aktuellt slag inte tillvaratas av mer än en myndighet. Då<br>beslutanderätten i tillståndsärenden ligger hos kommunen blir också detta<br>en uppgift för kommunen. Ett alternativ är självfallet att återgå från en<br>kommunal till en statlig tillståndsgivning. Detta ter sig dock som ett väl<br>drastiskt steg för att komma till rätta med de aktuella problemen. Som<br>Alkoholutredningen har anfört förefaller det vara en mera lämplig väg att<br>öka befogenheterna för vederbörande tillsynsmyndighet, främst läns-<br>styrelsen, att t.ex. genom föreläggande försöka förmå kommunen att<br>själv ändra ett felaktigt beslut. I denna del anser regeringen emellertid att<br>Justitiedepartementets allmänna översyn beträffande kommunalt dom-<br>stolstrots måste avvaktas. Sammanfattningsvis anser därför regeringen<br>inte att någon statlig myndighet bör ges rätt att överklaga beslut om ser-<br>veringstillstånd. Frågan om eventuella andra åtgärdsmöjligheter bör tas<br>upp inom ramen för den allmänna diskussionen om sanktioner mot<br>kommunalt domstolstrots.</p> <p>Remisstvånget till länsstyrelsen har under övergångsåren inneburit ett<br>omfattande dubbelarbete hos kommuner och länsstyrelser. Branschsane-<br>ringsutredningen föreslår att detta förfarande skall återinföras. Länssty-<br>relserna skall emellertid också utöva tillsyn över kommunernas hand-<br>läggning, och har därigenom redan i dag rätt att kräva in kommunens<br>handlingar för en närmare granskning i det enskilda fallet. Detta får anses<br>tillgodose syftet med det tidigare remissförfarandet. Någon formell ytt-<br>randerätt för länsstyrelserna bör därför enligt regeringens uppfattning<br>inte återinföras.</p> <p>Frågan om kommunen kan vara jävig vid beslut om serveringstillstånd<br>har påtalats från restaurangbranschens organisationer. Jävssituationer<br>uppträder dock även inom andra kommunala områden. Enligt kommu-</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>32</p> <p>nallagens (1991:900) bestämmelser får därför inte en kommunal nämnd<br>utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verk-<br>samhet som man själv bedriver. Dessa funktioner måste vara uppdelade<br>på olika nämnder. I övrigt skall kommunens beslut inom olika områden<br>bevakas av tillsynsmyndigheterna; vanligen i första hand länsstyrelserna.<br>Regeringen, som också hänvisar till vad som anförts om sanktion mot<br>kommunalt domstolstrots, anser inte att det finns skäl att överväga några<br>särregler för alkoholområdet.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h2>5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Serveringsbestämmelser</h2> <h3>5.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Serveringstider</h3> <p>Regeringens förslag: Vägledande för tillståndsmyndighetens pröv-<br>ning vid bestämmandet av serveringstid skall vara risken för alkohol-<br>politiska olägenheter. Bestämmelsen om tider för servering av öl slo-<br>pas och eventuella olägenheter i samband med ölservering får mötas<br>med förbud i enskilda fall.</p> <p>Regeringens bedömning: Statens folkhälsoinstitut bör få i uppdrag<br>att i samarbete med företrädare för restaurangnäringen, de fackliga<br>organisationerna, polismyndigheten och kommunerna utarbeta ett<br>gemensamt åtgärdsprogram. Programmet bör syfta till att åstadkomma<br>en ansvarsfull hantering av alkoholdrycker, tidigareläggning av restau-<br>rangvanor, rökfrihet på serveringsställen och till att motverka före-<br>komsten av narkotika på serveringsställen.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Servering av spritdrycker, vin och<br>starköl till allmänheten skall avslutas senast klockan 03.00 i hela landet.<br>Tillståndsmyndigheten beslutar dock om stängningstid.</p> <p>Remissinstanserna: Följande remissinstanser avstyrker förslaget att<br>avskaffa normaltiden för servering. Alkoholinspektionen, Arboga kom-<br>mun, Blåbandsrörelsen, Borlänge kommun, Brottsförebyggande rådet,<br>Folkhälsoinstitutet, Föreningen Länsstyrelsernas Alkoholhandläggare,<br>IOGT-NTO, Kommunala alkoholhandläggares förening, Länsrätten i<br>Stockholms län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Krono-<br>bergs län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Göta-<br>lands län, Malmö kommun, Munkfors kommun, Sotenäs kommun,<br>Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, Södertälje kommun,<br>Tanums kommun, Ungdomens nykterhetsförbund, Årjängs kommun,<br>Örebro kommun och Östersunds kommun. De anser att den nuvarande<br>normaltiden långt ifrån spelat ut sin roll. Tvärtom är den norm i ett stort<br>antal kommuner och det kan befaras att den föreslagna sluttiden för ser-<br>vering i stället kommer att uppfattas som normaltid. En förändring skulle<br>leda till att serveringstiderna förlängs i de flesta fall, och det har inte varit<br>avsikten med förslaget. Farhågor för att brottsligheten skall öka har också<br>framförts.</p> <p>Följande remissinstanser har riktat kritik mot förslaget att inskränka<br>serveringstiden till kl. 03.00. Föreningen Länsstyrelsernas Alkohol-<br>handläggare, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Huddinge</p> <p>33</p> <p>2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 97</p> <p>kommun, Kalmar kommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö<br>kommun, Polismyndigheten i Skåne län, Riksrevisionsverket, ett antal<br>skånska restauranger och nattklubbar inklusive drygt 8 000 namnunder-<br>skrifter från kroggäster, Sotenäs kommun, Stockholms kommun, Svenska<br>Kommunförbundet, Tanums kommun och Uppsala kommun. Skälen för<br>deras kritik är främst att kommunerna anses ha kännedom om förhållan-<br>dena på orten och därmed också vilken serveringstid som fungerar bäst i<br>det enskilda fallet. Serveringstid till kl. 05.00 har fungerat bra på olika<br>orter i Skåne och där utgör också närheten till danska serveringsställen<br>att restaurangägarna utsätts för konkurrens. Antalet svartklubbar befaras<br>öka om serveringstiderna minskas. Risken för ordningsstömingar ökar<br>också om alla krogar stänger kl. 03.00 då alla kroggäster skall ta sig hem<br>vid denna tidpunkt. Konsekvenserna av en kortare serveringstid har inte<br>analyserats tillräckligt ingående. En ändring kan medföra ökad alkohol-<br>förtäring utanför samhällets kontroll och ökad organiserad kriminalitet.<br>Arboga kommun och Polismyndigheten i Halland anser att den maximala<br>serveringstiden bör begränsas till kl. 02.00. Polismyndigheten i<br>Stockholms län anser att den maximala serveringstiden skulle kunna be-<br>gränsas mer, exempelvis till kl. 01.00. Föreningen Länsstyrelsernas<br>Alkoholhandläggare anser att kommunerna bör ges rätt att besluta om<br>serveringstid före kl. 11.00. Rikspolisstyrelsen anser att det är tveksamt<br>om en lagbestämmelse om tidsram för serveringstillstånd verkligen<br>behövs. Alkoholpolitik och utskänkningstillstånd har stor betydelse för<br>polisens resursåtgång - och polisen är underdimensionerad. Vad som är<br>lämplig sluttid varierar avsevärt, bl.a. på grund av lokala förhållanden.<br>Det finns en risk för att lagförslaget uppfattas så att servering normalt<br>skall få fortgå till kl. 03.00, även på platser där det vore lämpligare med<br>01.00 eller ännu tidigare som normaltid. Ett lokalt ansvar, där betydande<br>hänsyn tas även till brottsförebyggande aspekter, kan leda till bättre för-<br>hållanden. Länsstyrelsen i Stockholms län ser inga hinder för att låta ser-<br>veringen börja redan före kl. 11.00. Svenska bryggareföreningen anser<br>att tidsgränserna för servering borde slopas helt och att serveringstiderna<br>borde överlåtas helt åt kommunerna att bestämma.</p> <p>Följande remissinstanser avstyrker att den s.k. utrymningstiden avskaf-<br>fas och att kommunen i stället ges rätt att besluta om stängningstid. Alko-<br>holinspektionen, Borlänge kommun, Föreningen länsstyrelsernas alko-<br>holhandläggare, Kalmar kommun, Kommunala alkoholhandläggares<br>förening, Länsgruppen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län,<br>Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län,<br>Malmö kommun, Polismyndigheten i Stockholms län, Årjängs kommun,<br>Örebro kommun och Östersunds kommun. Skälen för deras avstyrkande<br>är främst att kontrollen försvåras. Det kan befaras att gästerna gör stora<br>beställningar omedelbart före serveringstidens slut, och det går inte vid<br>en inspektion att klargöra när alkoholdrycken försålts. Det öppnar för<br>oseriösa tillståndshavare att servera även efter serveringstidens utgång.<br>Även seriösa tillståndshavare kan få problem med upprörda gäster som<br>ifrågasätter att de inte blir serverade. Eftersom den personal som behövs<br>nattetid medför en stor kostnad är det också tveksamt om en seriös till-<br>ståndshavare har ekonomisk möjlighet att ha sitt ställe öppet som<br>“värmestuga” utan servering. Någon remissinstans har också framfört att<br>det kan befaras öka narkotikaförsäljningen i krogmiljön och att risken för<br></p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>34</p> <p>störningar av de närboende ökar. Karlstads kommun anser att kommu-<br>nerna bör få bestämma lite senare stängningstid än dagens 30 minuter<br>efter serveringstidens slut. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att<br>nuvarande ordning bör finnas kvar, men att tillsynsmyndigheten skall ges<br>rätt att meddela förlängd stängningstid om särskilda skäl finns. Alkohol-<br>inspektionen, Borlänge kommun, Blåbandsrörelsen, IOGT-NTO, Kom-<br>munala alkoholhandläggare förening och Örebro kommun anser att tids-<br>begränsningarna kring folkölsförsäljning inte skall slopas utan följa övrig<br>servering. Kalmar kommun anser att tiden för servering och detaljhandel<br>med folköl bör vara begränsad till kl. 07.00-01.00.</p> <p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Frågan om restau-<br>rangernas öppethållande har betydelse dels för boende i serveringsställets<br>närhet, eftersom det finns en påtaglig stömingsrisk från restauranger med<br>serveringstillstånd, dels för polisens arbete med att upprätthålla ordning<br>och säkerhet. Frågan har vidare en rent alkoholpolitisk betydelse efter-<br>som ökad tillgång på alkoholdrycker ofta leder till ökad alkoholkonsum-<br>tion och därmed ökade skadeverkningar.</p> <p>Den nuvarande bestämmelsen om serveringstider i 6 kap. 4 § alkohol-<br>lagen (1994:1738) kan kritiseras från den synpunkten att den i realiteten<br>är tämligen innehållslös. Om tillståndsmyndigheten finner att andra tider<br>än de som anges i lagtexten bör gälla, är den fri att besluta om detta.<br>Lagtexten innehåller inga begränsningar härvidlag. Inte heller anges<br>några kriterier för när de angivna tiderna kan få frångås av tillstånds-<br>myndigheten.</p> <p>Allt fler kommuner beslutar om andra serveringstider, främst senare<br>sluttider, än de som anges i lagstiftningen. Denna utveckling förstärks av<br>att restaurangföretag som inte medgetts den senare sluttiden genom över-<br>klagande ändå kan lyckas genomdriva detta. Om denna utveckling skall<br>accepteras förefaller det mest ändamålsenligt att helt ta bort tidsangivel-<br>sen ur själva lagtexten. Frågan om när servering tidigast får påbörjas och<br>när den senast skall avslutas skulle därmed helt bli en fråga för till-<br>ståndsmyndigheten. Detta skulle dock kunna öppna för en utveckling<br>som i förlängningen kan medföra att alkoholservering får pågå dygnet<br>runt.</p> <p>De uppgifter som Alkoholutredningen inhämtat om erfarenheterna av<br>de sena stängningstiderna tyder på ett samband med ordningsstömingar<br>sent på natten i de aktuella områdena. Detta har bl.a. framhållits från<br>polismyndigheten i Stockholm. Det finns dock skäl att framhålla att<br>restauranger med utsträckt serveringstid ofta ligger i centrala områden<br>där mycket folk passerar. Den tillgängliga utredningen tillåter inte slut-<br>satsen att de sena öppettiderna i sig leder till större antal våldsbrott eller<br>ordningsstömingar. Man kan däremot skönja en viss förskjutning av<br>sådana störningar mot senare tid på natten. Inte heller detta behöver dock<br>nödvändigtvis knytas direkt till de utsträckta serveringstiderna. Det har<br>på senare år skett en allmän förskjutning mot allt senare tid på dygnet av<br>nöjeslivet i städerna. Detta påverkar självfallet krogama att vilja hålla<br>öppet längre än tidigare. Allmänt sett kan sägas att en förskjutning mot<br>allt senare serveringstider är en tydlig trend i hela riket.</p> <p>Inom sjukvården tycker man sig vidare ha iakttagit ett ökat antal yngre<br>personer vilka varit påverkade av alkohol och som tagits in för vård allt</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>35</p> <p>senare pä natten. Även detta har framförts som ett skäl mot utsträckta<br>serveringstider. Sambandet är dock inte helt klarlagt.</p> <p>Alkoholutredningen konstaterar sammanfattningsvis att det inte går att<br>uttala sig med absolut bestämdhet när det gäller effekterna av de<br>utsträckta serveringstiderna. Det finns utrymme för olika uppfattningar<br>och tolkningar. Detta innebär också att det inte finns något entydigt svar<br>på frågan hur en lagbestämmelse om serveringstider bäst bör utformas.<br>Det blir ytterst fråga om en politisk bedömning av lämpligheten av olika<br>lösningar.</p> <p>Regeringen finner för sin del rimligt att ta som utgångspunkt nuva-<br>rande bestämmelse i 6 kap. 4 § alkohollagen som innebär en huvudregel<br>om viss senaste sluttid, klockan 01.00, även om tillståndsmyndigheten<br>kan avvika från denna. När denna möjlighet öppnades för tillståndsmyn-<br>digheten förutsågs knappast att de serveringstider som skulle beslutas av<br>kommunerna skulle avvika i mera betydande grad från de tider som<br>anges i lagtexten. Den faktiska utvecklingen har emellertid gått i en rikt-<br>ning som riskerar att göra lagens huvudregel till ett undantag. Regeringen<br>anser därför att bestämmelsen bör skärpas på så sätt att lagtexten anger<br>kriterier för prövningen av när serveringen av spritdrycker, vin och<br>starköl får påbörjas och avslutas. Vägledande för tillståndsmyndighetens<br>prövning vid bestämmandet av serveringstid skall vara risken för alko-<br>holpolitiska olägenheter. Detta skall, bl.a. för att motverka obefogade<br>överklaganden, framgå av själva lagtexten.</p> <p>Det skulle enligt regeringens uppfattning vara önskvärt om tillstånds-<br>myndigheten, dvs. kommunen, med rättsligt bindande verkan hade befo-<br>genhet att ange det antal serveringsställen som maximalt kunde tillåtas<br>med sena serveringstider i kommunen. Konstruktionen av en sådan lag-<br>stiftning behöver dock utredas vidare innan regeringen är beredd att ta<br>ställning till denna fråga .</p> <p>När det gäller serveringstidens början kan regeringen konstatera att det<br>inte finns några allmänna önskemål om ytterligare tidigareläggning av<br>serveringens början (f.n. klockan 11.00). Det har emellertid uppstått en<br>viss osäkerhet om vilka serveringstider som bör meddelas inrikes trafik-<br>servering. Samtidigt med alkohollagens ikraftträdande avskaffades sär-<br>regleringen för inrikes trafikservering, i vilken tidigare fanns möjlighet<br>att servera alkoholdrycker dygnet runt. I alkohollagen gäller att trafikser-<br>vering skall bedömas efter samma regler som övrig alkoholservering. En<br>av anledningarna till denna förändring var att de olika serveringsfor-<br>mema ibland kan vara svåra att skilja åt. Regeringen finner inte skäl att<br>återgå till tidigare regler för serveringstider i inrikes trafik, utan samma<br>tidsreglering som gäller för annan servering av spritdrycker, vin och<br>starköl bör gälla även för trafikserveringen. Regeringen anser även att<br>klockan 11.00 fortfarande får anses som en väl avvägd tidpunkt för alko-<br>holserveringens början avseende tillstånd för servering till allmänheten.<br>När det gäller vinprovningar i utbildningssyfte eller som ett inslag i<br>utbildningen vid restaurangskolor, vilka avses äga rum före klockan<br>11.00 kan särskilt tillstånd för servering i slutet sällskap sökas hos kom-<br>munen, om den tidigare tidpunkten bedöms som angelägen.</p> <p>Restaurangkulturen är viktig för allmänhetens attityder och hållning till<br>alkohol. Den svenska restaurangnäringen har därför en viktig roll att<br>spela när det gäller att skapa förståelse för ett ansvarsfullt och måttligt<br></p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>36</p> <p>bruk av alkoholdrycker samt motverka missbruk och de sociala eller<br>medicinska problem som följer i dess spår.</p> <p>Inom den svenska restaurangnäringen pågår ett seriöst arbete för att<br>etablera goda restaurangvanor och en ansvarsfull hantering av alkohol-<br>drycker på serveringsställen. På många platser sker också ett viktigt<br>arbete från restaurangnäringens sida för att tillsammans med polismyn-<br>digheter och sociala myndigheter förebygga också andra problem som är<br>kopplade till delar av restaurang- och nöjeslivet. Det gäller till exempel<br>förekomsten av narkotika, diskriminering, bråk i restaurangköer och<br>störning av ordningen kring nattöppna restauranger.</p> <p>Ytterligare en fråga som rör restaurangmiljön och som har aktualiserats<br>av bl.a. Folkhälsokommittén i betänkandet Hälsa på lika villkor - natio-<br>nella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) gäller tobaksrökningen på ser-<br>veringsställen. Kommittén har i betänkandet föreslagit ett förbud mot<br>rökning på serveringsställen.</p> <p>För att åstadkomma en bättre restaurangmiljö och restaurangkultur bör<br>Statens folkhälsoinstitut få i uppdrag att tillsammans med representanter<br>för restaurangnäringen, de fackliga organisationerna, polismyndigheten<br>och kommunerna utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram. Programmet<br>bör syfta till att på serveringsställen åstadkomma en ansvarsfull hantering<br>av alkoholdrycker, en effektivare bekämpning av förekomsten av narko-<br>tika på restauranger samt rökfria serveringsställen. Programmet skall<br>också visa på åtgärder som kan bryta den trend som blir alltmer tydlig<br>inom restauranglivet, nämligen att alkohol dricks allt senare och under<br>fler timmar på dygnet. Programmet skall således ange vilka åtgärder som<br>behövs för att</p> <p>- tidigarelägga restaurangvanoma och därmed minska behovet av sena<br>serveringstider,</p> <p>- minska riskerna för bråk och våld genom att exempelvis komma ifrån<br>provocerande kösystem,</p> <p>- &nbsp;skapa ett effektivare samarbete mellan restaurangföretagare och poli-<br>sen i kampen mot förekomsten av narkotika på restauranger,</p> <p>- &nbsp;förbereda övergången till rökfria serveringsställen.</p> <p>Statens folkhälsoinstitut bör fortlöpande redovisa uppdraget till rege-<br>ringen och senast den 1 december 2002 avge en rapport.</p> <p>Regeringen anser vidare att servering av öl inte bör omfattas av regler<br>om serveringstider. För servering av öl erfordras inte serveringstillstånd<br>utan endast att vissa i lagen särskilt angivna krav är uppfyllda. Rege-<br>ringen anser liksom Alkoholutredningen att eventuella olägenheter som<br>skulle kunna uppkomma på grund av ölservering vid olämpliga tider kan<br>mötas med förbud under viss tid att servera öl enligt 7 kap. 21 § alko-<br>hollagen. Som framgår av avsnitt 6 föreslår regeringen att den tid under<br>vilken ett sådant förbud kan gälla utökas från sex till tolv månader. Det<br>finns inte något behov av att utöver detta reglera de allmänna serverings-<br>tiderna för öl.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>37</p> <h3>5.2 Allsidig matlagning</h3> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Regeringens bedömning: Alkohollagens (1994:1738) krav på att ser-<br>veringsställct skall ha ett kök för allsidig matlagning och tillhanda-<br>håller lagad mat bör inte ändras.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: För tillstånd till servering av sprit-<br>drycker, vin och starköl till allmänheten skall endast krävas att serve-<br>ringsstället är godkänt som livsmcdelslokal och tillhandahåller ett brett<br>utbud av lagad mat.</p> <p>Remissinstanserna: Följande remissinstanser har riktat kritik mot för-<br>slaget. Alkoholinspektionen, Arboga kommun, Borlänge kommun, Folk-<br>hälsoinstitutet, Huddinge kommun, IOGT-NTO, Kalmar kommun, Kam-<br>marrätten i Stockholm, Karlstads kommun, Kommunala alkoholhandläg-<br>gares förening, Kristinehamns kommun, Krokoms kommun, Kungälvs<br>kommun, Livsmedelshandlareförbundet, Länsrätten i Stockholms län,<br>Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Läns-<br>styrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö<br>kommun, Polismyndigheten i Stockholms län, Sundsvalls kommun,<br>Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, Systembolaget AB,<br>Trelleborgs kommun, Verdandi i Hultsfred, Årjängs kommun, Örebro<br>kommun, och Östersunds kommun. Kritiken gäller främst att begreppen<br>“allsidig matlagning”, “fast organisation och beredning” och “brett utbud<br>av lagad mat” är vaga och opreciserade och att den föreslagna bestäm-<br>melsen av den anledningen skulle leda till tillämpningssvårigheter samti-<br>digt som många gatukök uppfyller de krav som ställs. Många gatukök<br>klarar också att bereda eller laga till maten på olika sätt. Kritik riktas<br>också mot att det i motiven framförs ett krav på exempelvis tillhanda-<br>hållande av desserter, vilket utesluter restauranger med inriktning på en<br>annan matkultur än den som fastställts i de traditionella stadshotellen.<br>Kritik riktas också mot att cateringbeställning av mat enligt förslaget är<br>tillräckligt. Det finns inget krav på att maten skall ha beretts på stället.<br>Den som vill servera alkohol kan låna en närliggande restaurangs mat-<br>sedel och skicka över någon att hämta mat om en gäst skulle beställa<br>sådan. Tillsynsmyndighetens tillsyn över matutbudet skulle i realiteten<br>vara verkningslös med det lagda förslaget. Antalet serveringstillstånd<br>skulle öka och alkoholförtäringen med dem, liksom behovet av tillsyn<br>och därmed kommunens kostnader. Att bevisa en överträdelse av en till-<br>ståndshavare som normalt inte har intresse av att servera mat blir svårt.<br>Några framhåller dock att det vore önskvärt att ändra de nuvarande<br>bestämmelserna på sådant sätt att de inte hindrar ny teknik. Andra påpe-<br>kar att de höga kostnader som är förbundna med ett komplett restaurang-<br>kök i viss mån garanterar att den blivande tillståndshavaren har för avsikt<br>att vara seriös. Systembolaget AB påpekar också att om serveringstill-<br>stånd ges till försäljare av enbart snacks eller mat för avhämtning före-<br>ligger risk för att det utvecklas till en illegal detaljhandelskanal.<br>Södertälje kommun tillstyrker förslaget, då det öppnar möjlighet för nya<br>aktörer med tillfredsställande matutbud att få serveringstillstånd och det<br>inte finns alkoholpolitiska skäl att hindra en sådan utveckling.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Sambandet mellan utskänkning<br>och matservering är en av de äldsta och principiellt viktigaste reglerna i</p> <p>38</p> <p>den svenska alkohollagstiftningen. Huvudskälen till att bestämmelsen in-<br>fördes var att berusningen av alkoholförtäring blev mindre om drycken<br>förtärdes tillsammans med lagad mat och att sambandet med matserve-<br>ring hade en allmänt återhållande effekt på alkoholdrickandet.</p> <p>Kopplingen mellan mat- och alkoholservering har sett olika ut genom<br>åren. En erfarenhet som tillämpande myndigheter har gjort på detta<br>område är att oavsett var man drar gränsen för lagens matkrav så kom-<br>mer denna gräns ständigt att ifrågasättas. En återgång till måltidstvång,<br>matandelar eller till vad som är en “egentlig” restaurang medför att vi i<br>stället får tillbaka de gamla problem som ledde till dessa reglers avskaf-<br>fande. En fördel med dagens lagstiftning är att det är restauranglokalens<br>beskaffenhet som är avgörande i detta sammanhang samt att detta går att<br>uttrycka i begripliga termer.</p> <p>I 7 kap. 8 § alkohollagen (1994:1738) anges att tillstånd för alkohol-<br>servering till allmänheten får meddelas om serveringsstället har ett kök<br>för allsidig matlagning och tillhandahåller lagad mat. Exakt vad dessa<br>begrepp innebär är inte angivet i lagtexten. Ett resonemang om begrep-<br>pen förs emellertid i förarbetena. Alkoholinspektionen och rättspraxis har<br>därefter ytterligare förtydligat innebörden. Vägledande för utvecklingen<br>av kravet på restaurangkök är Alkoholpolitiska kommissionens uttalande<br>i sina allmänna överväganden (SOU 1993:50 s. 115) om att “höga krav<br>skall fortfarande ställas på restaurangernas kapacitet för matlagning” och<br>att “köksutrustningen skall vara av sådan beskaffenhet att lagad mat i till-<br>räcklig omfattning kan tillredas av råvaror” samt att “vanliga lägcnhets-<br>spisar och mikrovågsugnar för uppvärmning av prefabricerade maträtter<br>kan exempelvis inte anses tillräckliga”. Dessa kommentarer återkommer<br>i propositionen Förslag till alkohollag (prop. 1994/95:89), i Alkohol-<br>inspektionens allmänna råd och i domstolarnas beslutsmotiveringar. Efter<br>Regeringsrättens vägledande domar har det ytterligare klarlagts var grän-<br>sen går för begreppet allsidig matlagning. Matregeln har dock ofta getts<br>en så restriktiv tolkning att t.ex. stekbord har blivit ett oundgängligt krav,<br>trots att det inte finns något krav i lagstiftning och förarbeten om att<br>restaurangerna måste servera stekta maträtter.</p> <p>Alkoholutredningen ifrågasätter om dessa begränsningar bör gälla även<br>framöver. Det gäller särskilt uttalandet om råvaror, vilket i princip ute-<br>stänger alla lokaler som inte är godkända som “fullständigt restaurang-<br>kök” enligt vedertagen praxis. Ny köksutrustning utvecklas hela tiden<br>som mycket väl uppfyller kraven för att kunna producera ett brett och<br>varierat matutbud. Det finns t.ex. numera s.k. konvektionsugnar som kla-<br>rar mycket högt ställda krav på “allsidig matlagning”. Utredningen före-<br>slår därför att kravet på kök skall slopas och vill istället att tonvikten mer<br>skall läggas vid själva matserveringen än vid köksutrustningen. Serve-<br>ringsstället skall istället tillhandahålla ett brett utbud av lagad mat.</p> <p>Med utgångspunkt i att det även i fortsättningen skall finnas ett sam-<br>band mellan mat och alkoholservering finns enligt regeringens uppfatt-<br>ning anledning att framhålla fördelarna med att knyta förutsättningarna<br>till själva serveringsstället. Sådana krav är lätta att kontrollera om de är<br>uppfyllda, och tillståndsmyndighetens bedömning kan lätt förutses, vilket<br>är en fördel ur rättssäkerhetssynpunkt.</p> <p>Enligt regeringens mening måste en lokal för att kunna godtas för ser-<br>vering av spritdrycker, vin och starköl till allmänheten, precis som anges</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>39</p> <p>i författningskommentaren i propositionen till alkohollagen, vara god-<br>känd som livsmedelslokal enligt 22 § tredje stycket livsmedelslagen.<br>Därmed finns allmänna förutsättningar för en god livsmcdelshygien. Det<br>är också enligt regeringens uppfattning rimligt att serveringsstället för att<br>kunna erbjuda sina gäster lagad mat har ett kök som möjliggör allsidig<br>matlagning. I övrigt bör restauranglokalen ha en sådan utformning att<br>servering av måltider kan ske. Det skall till exempel finnas en särskild<br>matsal eller avdelning i lokalen som är inredd och utrustad för matser-<br>vering med ett med hänsyn till omständigheterna tillräckligt antal sitt-<br>platser för gäster. Serveringstillstånd skall inte heller i fortsättningen ges<br>till gatukök och liknande miljöer.</p> <p>En majoritet av remissinstanserna har också avstyrkt utredningens för-<br>slag att inte ha några särskilda krav på köksutrustning för att få ett ser-<br>veringstillstånd. Alkoholinspektionen menar att utredningens ambition<br>att lägga tonvikten mer på matserveringen än vid köksutrustningen är<br>god men att följden kan bli att det blir möjligt att öppna serveringsställen<br>som i praktiken endast tillhandahåller drycker. Göteborgs kommun<br>menar att kopplingen mellan mat och servering försvagas så att den i<br>praktiken inte längre kvarstår. Flera kommuner och länsstyrelser ser<br>också med oro cn framtid där antalet serveringsställen med serveringstill-<br>stånd skulle komma att öka kraftigt om utredningens förslag förverkliga-<br>des. Regeringen instämmer i dessa farhågor och vill därför inte nu föreslå<br>någon ändring av nuvarande bestämmelse. Statens folkhälsoinstitut bör<br>dock få i uppdrag att närmare följa utvecklingen när det gäller sambandet<br>mellan mat- och alkoholservering men även försöka beskriva de alkohol-<br>politiska konsekvenserna av att t.ex. slopa nuvarande krav på att serve-<br>ringsstället har ett kök för allsidig matlagning.</p> <h3>5.3 Tillfälliga tillstånd</h3> <p>Regeringens förslag: Innehavare av tillstånd för tillfällig servering i<br>slutet sällskap får i fortsättningen köpa spritdrycker, vin och starköl<br>endast hos Systembolaget AB. Kravet på serveringstillstånd tas bort i<br>fråga om servering som ordnas utan vinstintresse, vid ett enstaka till-<br>fälle för vissa i förväg bestämda personer, inte medför andra kostnader<br>för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna och ordnas i andra<br>lokaler än sådana där det bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol-<br>drycker eller lättdrycker.</p> <p>Regeringens bedömning: Tillfälligt tillstånd för servering till all-<br>mänheten bör inte förbehållas endast innehavare av stadigvarande ser-<br>veringstillstånd.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer i stort sett med<br>regeringens. Utredningen föreslog dock också att tillfälliga tillstånd för<br>servering till allmänheten endast skall kunna meddelas innehavare av<br>stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten.</p> <p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping avstyrker förslaget att<br>endast den som har stadigvarande serveringstillstånd skall kunna få till-<br>fälligt tillstånd. Vad utredningen anfört till stöd för begränsningen, bl.a.<br>om snedvridning av konkurrens, övertygar inte om att kravet är sakligt</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>40</p> <p>motiverat. Malmö kommun och Svenska Kommunförbundet anför att för-<br>slaget inte får inkräkta på föreningars (exempelvis idrottsklubbars) möj-<br>ligheter att få tillfälliga tillstånd för servering till allmänheten. Sprit &amp;<br>Vinleverantörsföreningen motsätter sig förslaget som kan vara förödande<br>för t.ex. vinklubbar. Det är bättre att ha en tillståndsplikt där mindre<br>seriösa slutna sällskap vägras tillstånd. Stockholms kommun anser att det<br>bör vara upp till kommunerna själva att avgöra när de vill meddela till-<br>fälliga tillstånd. Svenska bryggareföreningen anför att det vid exempelvis<br>Stockholm Beer Festival är tillverkarna som har serveringstillstånd och<br>att det enligt förslaget blir omöjligt.</p> <p>När det gäller förslaget att inköp till tillfällig servering till slutet säll-<br>skap endast får ske på Systembolaget anför Sprit &amp; Vinleverantörsföre-<br>ningen att förslaget är ett ingrepp i konurrensen.</p> <p>När det gäller förslaget att kravet på serveringstillstånd tas bort avstyr-<br>ker Blåbandsrörelsen, Folkhälsoinstitutet, 1OGT-NTO, Kalmar kommun,<br>Kungälvs kommun, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i<br>Västra Götalands län, Polismyndigheten i Hallands län, Polismyndig-<br>heten i Stockholms län, Sundsvalls kommun och Örebro kommun. Främst<br>anförs att undantagen kommer att utnyttjas av föreningar och sällskap<br>som inte kan få tillstånd och att det av ordnings- och missbruksskäl är<br>viktigt att kommunen har kontroll över dem. Förslaget medför gräns-<br>dragningsproblem och det riskerar att skapas restaurangklubbar. Kravet<br>att vinstintresse inte får föreligga är lätt att kringgå och svårt att kontrol-<br>lera. Polismyndigheten i Hallands län efterlyser ett klargörande av<br>begreppen “enstaka tillfälle” och “i förväg bestämda personer” och påpe-<br>kar att företeelsen med att festfixare går runt i skolorna och säljer biljet-<br>ter vari ingår inträde, mat och dryck kan befaras öka. Alkoholinspektio-<br>nen ansluter sig till tanken på viss privat servering utan tillstånd. Risken<br>är dock att den missbrukas för svart servering. Bestämmelsen bör därför<br>kompletteras med att förfarandet inte får förekomma på serveringsställe.</p> <p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Vid tillfälliga till-<br>stånd för servering till allmänheten är i regel såväl gästantalet som alko-<br>holserveringen mycket omfattande. Serveringen sker ofta i tältserver-<br>ingar under restaurangliknande förhållanden. En tillfällig alkoholserve-<br>ring behöver dock inte investera några större summor i restauranglokaler<br>och den ekonomiska kontrollen vid tillfälliga tillstånd är inte lika omfat-<br>tande som vid stadigvarande servering. Olika s.k. festivaler kan locka<br>nya gäster till den etablerade restaurangnäringen på orten, men festival-<br>erna medför oftast att restaurangerna får vidkännas ett betydande publik-<br>bortfall med ekonomiska svackor som följd. Det finns fog för att påstå att<br>konkurrensen med den etablerade restaurangnäringen inte förs på lika<br>villkor.</p> <p>Många av landets kommuner beviljar tillstånd för tillfällig servering<br>till allmänheten endast till tillståndshavare med stadigvarande serve-<br>ringstillstånd. En del av dessa kommuner håller denna tillståndskategori<br>öppen endast för restauranger på den egna orten. De övervägande skälen<br>till dessa begränsningar är att man vill hålla “lycksökare” borta och slå<br>vakt om de “egna” etablerade restaurangerna. Det har ofta framförts i<br>debatten att man vill ha lagstöd för denna tillämpning. Anledningen här-<br>till är att ett par avslagsbeslut enbart på den grunden att sökanden inte<br>innehar serveringstillstånd har upphävts av domstol vid överklagande.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>41</p> <p>Regeringen anser dock att utredningen inte tillräckligt har belyst kon- Prop. 2000/01:97<br>sekvenserna av förslaget som innebär att föreningslivets möjligheter att<br>få tillfälliga tillstånd för servering till allmänheten i samband med olika<br>traditionella evenemang kommer att försvinna. Frågan måste därför<br>ytterligare utredas och konsekvenserna för framför allt föreningslivet<br>belysas innan regeringen är beredd att gå vidare med utredningens för-<br>slag.</p> <p>Servering i slutna sällskap</p> <p>Den ursprungliga avsikten med att tillåta alkoholservering i slutna säll-<br>skap var att t.ex. föreningar och arbetsplatser skulle kunna anordna fester<br>under billigare och enklare former än att gå till en restaurang. Detta har<br>gjorts möjligt genom att kraven för tillstånd är betydligt lägre vid ser-<br>vering i slutna sällskap än till allmänheten. Den stora skillnaden är i regel<br>att lokalen inte är godkänd för allsidig matlagning. För att uppnå detta<br>godkännande krävs att det finns ett välutrustat restaurangkök, vilket för<br>många är ett stort hinder - ekonomiskt och byggnadstekniskt. Vid tillfäl-<br>liga serveringstillstånd är kraven dessutom ännu lägre än vid stadig-<br>varande tillstånd. Detta kan locka personer som av olika anledningar inte<br>kan få tillstånd för servering till allmänheten att ansöka om serverings-<br>tillstånd för slutna sällskap i stället och driva verksamheten kommersi-<br>ellt. Därmed uppstår en konkurrenssituation med den etablerade restau-<br>rangnäringen.</p> <p>En företeelse som har blivit vanligare på senare år är s.k. restaurang-<br>klubbar med hundratals medlemmar som inte har någon annan samhörig-<br>het än att de träffas i olika festlokaler med dans och alkoholservering.<br>Klubbarna förekommer såväl med stadigvarande som med tillfälliga till-<br>stånd för servering i slutet sällskap. Som bevis på behörighet utdelas<br>“medlemskort”, som berättigar till inträde i lokalen. Dessa arrangemang<br>sker ofta under mycket restaurangliknande förhållanden, dock utan de<br>krav och den kontroll som gäller för restauranger med tillstånd för ser-<br>vering till allmänheten. Det var inte denna form av “slutet” sällskap lag-<br>stiftaren hade i åtanke när “sluten utskänkning” och tillfälliga tillstånd<br>infördes i lagstiftningen. Det är därför viktigt att tillståndsmyndighetema<br>kontrollerar att det slutna sällskapet inte är fingerat enbart för att kringgå<br>lagstiftningen. Det kan dessutom ifrågasättas om alla former av “slutna<br>sällskap” skall godkännas för tillstånd till alkoholservering.</p> <p>Regeringen har övervägt hur tillämpningen av bestämmelserna om<br>slutet sällskap skall kunna göras mer enhetlig och om detta i så fall krä-<br>ver lagändringar. En möjlig begränsning är enligt regeringens uppfatt-<br>ning att alla deltagare i en tillställning för tillfällig alkoholservering i<br>slutet sällskap på begäran skall kunna identifieras i förväg, t.ex. genom<br>en namnlista. Restaurangklubbar och liknande med hundratals medlem-<br>mar, där man inte vet vilka som kommer till olika evenemang, anses då<br>som allmänhet. För tillstånd till alkoholservering gäller då betydligt<br>högre krav och konkurrensen med den etablerade restaurangbranschen<br>förs på lika villkor. Regeringen anser det lämpligt att tillståndsmyndig-<br>hetema i tveksamma fall kräver in identitetsuppgifter innan tillstånd<br>beviljas. Detta bör kunna ske inom ramen för tillståndsprövningen enligt<br>nuvarande bestämmelser. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;42</p> <p>Inköp från partihandlare</p> <p>Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får endast bedrivas av<br>Systembolaget. Försäljning direkt till konsument får i övrigt endast<br>bedrivas i form av servering av innehavare av serveringstillstånd. Redan<br>tidigare fanns emellertid konstruktioner som möjliggjorde inköp av<br>starköl direkt från bryggerierna. Alkoholpolitiska kommissionen anförde<br>i delbetänkandet om serveringsbestämmelser, SOU 1993:50:</p> <p>“I LHD anges att bryggerier får sälja starköl direkt till innehavare av<br>serveringstillstånd. Inköp från bryggerierna kan ibland medföra<br>väsentliga rabatter samt möjlighet att få disponera en s.k. ölpump.</p> <p>Flera länsstyrelser uppskattar att över hälften av alla ansökningar om<br>tillfälliga tillstånd för slutna sällskap har inlämnats enbart i syfte att få<br>köpa starköl från bryggeri. Sammanlagt handlar det om flera tusen<br>sådana ansökningar per år. Ofta kommer ansökningar från slutna säll-<br>skap där servenngsverksamheten är tänkt att bedrivas utan vinst-<br>intresse. Dessa sällskap skulle kunna servera alkohol utan serverings-<br>tillstånd med hänvisning till de regler som gäller för samköp och<br>ombudsmannaförfarande. Vid påpekanden om detta från länsstyrel-<br>serna framhärdar man dock om att få ett serveringstillstånd, eftersom<br>annars får man inte köpa starköl från bryggerierna.</p> <p>När möjligheten för bryggerier att sälja starköl direkt till restauranger<br>infördes 1977 var det inte lagstiftarens avsikt att detta skulle innebära<br>att bryggerierna även kunde sälja direkt till konsumenterna. Det är<br>emellertid vad som sker genom att flera har upptäckt att det finns ett<br>“kryphål” i lagstiftningen, nämligen att konstruera ett tillfälligt eller<br>stadigvarande slutet sällskap och ansöka om serveringstillstånd.</p> <p>Alkoholpolitiska kommissionen föreslog att försäljning av starköl från<br>bryggeri till tillståndshavare endast skulle få ske till innehavare av sta-<br>digvarande tillstånd. Av alla förslag till ändringar i alkohollagstiftningen<br>lades detta dock inte fram i förarbetena till alkohollagen.</p> <p>Sedan år 1995 är det inte enbart bryggerierna som får sälja alkohol-<br>drycker till innehavare av serveringstillstånd. Skaran har utökats med alla<br>som har rätt till tillverkning eller partihandel med alkoholdrycker och<br>varorna omfattar nu inte bara starköl utan även vin och spritdrycker.<br>Trycket från partihandlarna att få avsättning för sina varor ligger bakom<br>ett mycket stort antal ansökningar om tillfälliga serveringstillstånd. En<br>slags “uppsökande” verksamhet bedrivs av flera partihandlare och bryg-<br>gerier, som uppmanar presumtiva kunder att ansöka om tillfälliga ser-<br>veringstillstånd hos kommunen. Härigenom skapas kanaler för försälj-<br>ning från tillverkare och partihandlare direkt till konsumenter via kon-<br>struerade slutna sällskap. Denna verksamhet undergräver det alkohol-<br>politiska motivet till att vi i Sverige har ett detalj handelsmonopol för för-<br>säljning av alkoholdrycker.</p> <p>Regeringen anser att rätten till inköp från tillverkare och partihandlare<br>bör tas bort för de tillfälliga tillstånden till slutna sällskap. Innehavare av<br>sådana tillstånd blir därigenom hänvisade till Systembolaget för inköp av<br>spritdrycker, vin och starköl. De ansökningar som har tillkommit enbart<br>för att möjliggöra inköp från bryggerier m.m. kommer därmed att upp-<br>höra.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>43</p> <p>Samköpsbegreppet</p> <p>1 6 kap. 1 § alkohollagen (1994:1738) stadgas att “servering av sprit-<br>drycker, vin och starköl får ske endast om tillstånd har meddelats”. Ser-<br>vering enligt alkohollagens mening inträffar när någon tillhandahåller<br>dessa alkoholdrycker mot ersättning (1 kap. 8 §). Ersättningens storlek<br>har ingen betydelse. Även om alkoholdrycken säljs till självkostnadspris<br>eller t.o.m. med förlust är det servering. Ingår spritdryck, vin eller starköl<br>som del av en middag, flygresa eller annat som sedan faktureras kunden<br>har också tillståndspliktig servering inträffat.</p> <p>Det är däremot med vissa undantag tillåtet att bjuda på alkoholdryck<br>(se 4 kap. 9 §). Serveringstillstånd krävs inte heller vid samköp eller<br>ombudsmannaförfarande. Med dessa begrepp menas att en eller ett par av<br>deltagarna i ett sällskap på uppdrag av de övriga anskaffar dryckerna.<br>Det skall vara fråga om ett enstaka tillfälle, en begränsad krets och<br>antingen en lika fördelning av kostnaderna eller efter vars och ens för-<br>beställda mängd. Begreppet “efter vars och ens förbrukning” förekom-<br>mer också (NJA 1941 s. 47), vilket vid praktisk tillämpning inte längre<br>godkänns. Problemet är att försäljning till självkostnadspris som nämnts<br>ovan är tillståndspliktig och det kan vara svårt att dra en gräns mellan<br>dessa två företeelser.</p> <p>Alkoholservering sker ofta i olika sammanhang utan att det finns något<br>vinstsyfte med serveringen. Det kan vara fråga om servering till själv-<br>kostnadspris vid firmafester och föreningars årsmöten m.m. En annan<br>vanlig företeelse är att personer som bjuder på bröllopsmiddag, 5O-års-<br>fest eller liknande bjuder på en välkomstdrink, vin till maten och något<br>till kaffet, men att gästerna sedan får betala eventuella övriga alkohol-<br>drycker till självkostnadspris. En del av dessa arrangörer ansöker om<br>serveringstillstånd därför att man inte vill göra sig skyldig till något<br>olagligt. Hur många som serverar till självkostnadspris utan att känna till<br>tillståndskravet eller utan att bry sig om att ansöka om tillstånd finns det<br>givetvis inga uppgifter om. Det är dock inte någon särskilt djärv gissning<br>att påstå att det antagligen är vanligt. Gemene man har svårt att förstå det<br>alkoholpolitiska motivet bakom denna tillståndsplikt, när serveringen<br>sker utan vinstintresse till en begränsad krets av vänner och bekanta eller<br>arbetskamrater på ett företag.</p> <p>Enligt regeringens mening bör kravet på serveringstillstånd kunna<br>avskaffas när det gäller enstaka arrangemang som anordnas för vissa<br>bestämda personer och där dessa inte betalar mer för dryckerna än själv-<br>kostnadspris. Härmed avses inköpspriset för dryckerna. Något kommer-<br>siellt intresse får inte finnas. Den får heller inte äga rum på serverings-<br>ställe där det bedrivs yrkesmässig försäljning av alkoholdrycker eller<br>lättdryckcr. Att upprätthålla krav på tillstånd i fråga om dessa tillställ-<br>ningar synes närmast motverka allmänhetens förståelse för det alkohol-<br>politiska regelsystemet. Tillsammans med förslaget ovan om inskränk-<br>ningar av möjligheterna till inköp hos partihandlare bör denna förändring<br>i betydande grad kunna nedbringa antalet ansökningar om tillfälligt ser-<br>veringstillstånd för slutna sällskap.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>44</p> <h3>5.4 Lämplighetskravet m.m.</h3> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Regeringens förslag: Åsidosättande av brandskyddsföreskrifter samt<br>tillåtande av brottslig verksamhet på serveringsstället skall vara själv-<br>ständiga grunder för återkallelse av serveringstillstånd enligt alkohol-<br>lagen (1994:1738).</p> <p>Regeringens bedömning: Det nuvarande kravet i alkohollagen på<br>personlig lämplighet när det gäller såväl personliga som ekonomiska<br>förhållanden och omständigheterna i övrigt bör kvarstå oförändrat.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Kraven på kunskaper när det gäller<br>bokföring, redovisning och skattelagstiftning skärps. Åsidosättande av<br>brandskyddsföreskrifter och brott mot lotterilagen föreslog dock utred-<br>ningen inte skulle utgöra en självständig grund för återkallelse av ser-<br>veringstillstånd enligt alkohollagen.</p> <p>Remissinstanserna: Alkoholinspektionen anför att krav på bok-<br>föringskunskaper m.m. inte har nämnvärd alkoholpolitisk betydelse och<br>inte torde höra hemma i alkohollagstiftningen. Inspektionen anför också<br>att en förutsättning för att beviljas serveringstillstånd borde vara att man<br>kan visa upp ett egentill synsprogram liknande en folkölsförsäljares. Eko-<br>brottsmyndigheten framhåller att krav på bl.a. bokföringskunskap har<br>både brottsförebyggande och brottsutredande effekter. Föreningen läns-<br>styrelsernas alkoholhandläggare, Kommunala alkoholhandläggares<br>förening och Länsrätten i Skåne anför att kravet måste förtydligas. Det<br>behövs bestämmelser, riktlinjer eller kriterier för att klargöra vilka som<br>är godkända som utbildare eller examinatorer och vilken kunskapsnivå<br>som krävs hos tillståndshavama. Göteborgs kommun anför att det måste<br>klargöras om det krävs att samme person besitter både det nu föreslagna<br>kunnandet och kunskap om alkoholreglema. Kalmar kommun anför att<br>lämplighetsprövningen av sökanden endast bör omfatta kunskaper i<br>alkohollagstiftningen. Kommunerna har varken kunskap eller andra<br>instrument för att pröva sökandena när det gäller kunskaper i bokföring<br>etc. Många tillståndshavare utnyttjar också bokföringsfirmor eller revi-<br>sionsbyråer för sådant arbete. Krokoms kommun påpekar att många anli-<br>tar experthjälp avseende bokföring, redovisning och skattelagstiftning.<br>Kungälvs kommun efterlyser ett klargörande av vad som är lämplig<br>utbildning och vem som är lämplig utbildare. Länsstyrelsen i Kronobergs<br>län, Länsstyrelsen i Stockholms län och Östersunds kommun anför att<br>kunskapskravet bör konkretiseras. Detta för att undvika tolkningspro-<br>blem och få en enhetlig tillämpning. Malmö kommun och Trelleborgs<br>kommun anför att det bör övervägas att införa en för alla lika kunskaps-<br>kontroll. Ett s.k. näringsbrev enligt dansk modell kan vara en lösning.<br>Riksskatteverket anför att kunskaper i skattelagstiftning bör införas som<br>krav också på tillståndshavare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt,<br>lagen (19941563) om tobaksskatt och lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi. Göteborgs kommun anför att brandsäkerhetsanmärkningar borde<br>kunna ligga till grund för bedömning av serveringsställets lämplighet och<br>att tillsynen kan skötas av kommunens restauranginspektörer. IOGT-<br>NTO anför att alkohollagens tillämpning försvåras om man måste vänta<br>på lagakraftvunnet beslut ifråga om brott mot andra bestämmelser för att<br>kunna ingripa mot servering. Det gäller bl.a. brandskydd och lotteri.<br></p> <p>45</p> <p>Krokoms kommun anser att brandmyndigheten bör få utökade befogen-<br>heter att stänga olämpliga serveringslokaler, t.ex. om ulrymningsvägar<br>har blockerats. Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Västra<br>Götalands län anför att åsidosättande av räddningstjänstlagens bestäm-<br>melser bör kunna leda till ingripande med stöd av alkohollagen. Polis-<br>myndigheten i Stockholms län anser att bedömningen ifråga om åsido-<br>sättande av brandskyddsföreskriftema inte är tillräckligt analyserad och<br>övervägd och måste utredas ytterligare. Räddningsverket anför att det bör<br>finnas en direkt koppling mellan brandsäkerhetsfrågor och serveringstill-<br>stånd. Alkoholintag medför utrymningsproblem vid bränder i restau-<br>ranglokaler. Räddningstjänstlagen tar inte hänsyn till om alkoholserve-<br>ring skall bedrivas i en lokal eller inte. Bestämmelserna tar inte heller<br>alltid sikte på den som driver verksamheten utan kan riktas till fastighets-<br>ägaren. Ett åsidosättande av brandskyddsbestämmelserna kan leda till en<br>rättsprocess som drar ut på tiden och under den tiden sker inget med<br>verksamheten. Det är av särskild vikt att lokaler med utskänkningstill-<br>stånd har ett väl fungerande brandskydd eftersom människor som intagit<br>alkohol ofta beter sig irrationellt och har en sämre varseblivning.<br>Sotenäs, Tanums och Trelleborgs kommuner anför att brandskydds-<br>bestämmelser och livsmedelslagens och miljöbalkens bestämmelser<br>borde vara lika viktiga som att fullgöra sina skyldigheter mot det all-<br>männa och att brott mot dem borde kunna få samma konsekvenser.<br>Sundsvalls kommun anser att det i propositionen bör betonas att det är<br>särskilt allvarligt att inte följa brandskyddsföreskriftema. Lotteriinspek-<br>tionen anför att det kan finnas anledning att återkalla ett tillstånd för<br>servering i en lokal där illegalt spel bedrivits, även om det inte är inneha-<br>varen av serveringstillståndet som dömts för brottet, överskottet av<br>spelverksamhcten delas ofta lika mellan spelanordnaren och den som<br>upplåter lokalen. Mot bakgrund av de höga krav som ställs på den som<br>ansöker om serveringstillstånd avseende såväl personliga som ekono-<br>miska förhållanden, anser lotteriinspektionen att det kan ifrågasättas om<br>inte illegalt spel på serveringsstället skulle kunna vara en grund för åter-<br>kallelse av serveringstillstånd eller i vart fall ingå som en faktor vid den<br>helhetsbedömning som måste göras. Sveriges landsråd för alkohol- och<br>narkotikafrågor anför att man inte är lämplig att inneha serveringstill-<br>stånd om man tillåter illegalt spel i sin serveringslokal</p> <p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Prövningen av<br>sökandens lämplighet att bedriva servering av spritdrycker, vin och<br>starköl, såväl vid ansökningstillfället som vid fortlöpande kontroll, har<br>kommit att ta alltmer av tillståndsmyndighetens tid i anspråk. Alltsedan<br>lämplighetskravet i lagen om handel med drycker (LHD) år 1986 utvid-<br>gades till att omfatta även allmän ekonomisk skötsamhet har förarbeten,<br>föreskrifter och allmänna råd utvecklats och metoderna att utöva kontroll<br>förfinats. I vissa avseenden innebar alkohollagen (1994:1738) ytterligare<br>skärpningar, framför allt genom att sökanden ålagts att visa sin lämplig-<br>het och genom en starkare betoning av den ekonomiska skötsamheten,<br>t.ex. beträffande konkurser. Lagtexter och författningskommentarer m.m.<br>kan emellertid inte täcka in alla tänkbara situationer. Tillståndsmyndig-<br>heten måste därför alltid göra en bedömning i det enskilda fallet med<br>vägledning bl.a. av den rättspraxis som har utvecklats på området. Inte</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>46</p> <p>inom något annat område av alkohollagstiftningen finns det så många<br>domar som när det gäller tillståndshavarens personliga lämplighet.</p> <p>När det gäller kunskapskravet har det hänt en hel del på senare tid. På<br>bara några år har nya “krögarutbildningar” vuxit upp. En uppfattning hos<br>tillståndsmyndigheter och branschens egna organisationer är att dessa har<br>bidragit till att väsentligt höja kunskapsnivån hos restaurangpersonal av<br>olika kategorier. Här pågår också en intensiv vidareutveckling och kva-<br>litetshöjning. Olika utbildningar för restaurangpersonal ligger just nu i<br>tiden. En av flera bidragande orsaker till det stora intresset hos restau-<br>rangföretag och anställda är att det har blivit en merit att ha genomgått en<br>restauratörsutbildning. Hos vissa restauranger är det dessutom ett krav<br>för att kunna utses som serveringsansvarig. Genom att det inte finns så<br>många andra adekvata utbildningar för restaurangpersonalens vidare-<br>utveckling finns här ett gemensamt intresse för branschen och berörda<br>myndigheter att göra dessa kurser så bra som möjligt.</p> <p>Tillståndsstatistik och rättspraxis ger vid handen att de allra flesta åter-<br>kallelser av serveringstillstånd beror på ekonomisk misskötsamhet av<br>olika slag. Ofta har orsaken till misskötsamheten varit slarv och okun-<br>skap om det svenska regelsystemet. För att kunna följa alkohollagens<br>bestämmelser är det i praktiken nödvändigt att ha vissa grundläggande<br>kunskaper när det gäller bokföring, redovisning och skattelagstiftning.<br>Detta får anses ingå i kravet enligt alkohollagen på att “endast den som<br>visar att han med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållan-<br>den och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten”.<br>Särskild hänsyn skall också “tas till om sökanden är laglydig och benä-<br>gen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna” (7 kap. 7 §). Av<br>författningskommentaren till nämnda paragraf framgår att förutsättning-<br>arna hos tillståndshavaren att kunna hålla en ordnad bokföring måste ges<br>samma tyngd i prövningen som bl.a. hans branschkunnande. En riktig<br>bokföring och redovisning är således ett krav för att en rörelse skall<br>kunna skötas på ett seriöst sätt. En bristfällig bokföring eller avsaknad av<br>bokföring kan leda till att en tillståndshavare bedöms som olämplig att<br>fortsätta den tillståndspliktiga verksamheten. I 8 kap. 5 § anges också att<br>bokföring i rörelse som är tillståndspliktig skall vara så utformad att<br>kontroll av verksamheten är möjlig. Detta krav är grundläggande för<br>möjligheterna till kontroll av den ekonomiska skötsamheten och måste<br>därför noga upprätthållas. Regeringen anser att redan gällande lagstift-<br>ning ställer krav på vissa kunskaper i bokföring, redovisning och skatte-<br>lagstiftning och att Alkoholutredningens förslag till tillägg i 7 kap. 7 §<br>därför är obehövligt.</p> <p>När det gäller åsidosättande av brandskyddsbestämmelser anser rege-<br>ringen till skillnad från Alkoholutredningen att det bör finnas en direkt<br>koppling mellan brandsäkerhetsfrågor och serveringstillstånd. Som<br>Räddningsverket anför i sitt remissvar tar räddningstjänstlagen<br>(1986:1102) inte hänsyn till om det skall bedrivas alkoholservering i en<br>lokal eller inte. Bestämmelserna tar heller inte sikte på den som driver<br>verksamheten utan riktas mer mot fastighetsägaren. Ett åsidosättande av<br>brandskyddsbestämmelsema kan leda till en långvarig rättsprocess och<br>under tiden sker kanske ingen förändring av verksamheten. Det är enligt<br>regeringens uppfattning också av särskild vikt att lokaler med serve-<br>ringstillstånd alltid har ett väl fungerande brandskydd. Detta eftersom</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>47</p> <p>människor som har förtärt alkohol kan bete sig irrationellt och ha svårare<br>att uppfatta eventuell brandfara. Tillståndsmyndigheten bör enligt rege-<br>ringens uppfattning kunna ifrågasätta en sökandes eller tillståndshavarcs<br>lämplighet att inneha serveringstillstånd om denne inte förmår uppfylla<br>grundläggande brandskyddsbestämmelser. En tillståndshavare, som<br>dömts för brott mot brandskyddsbestämmelser eller meddelats upprepade<br>förelägganden eller förbud enligt 56 § räddningstjänstlagen, riskerar<br>därmed också att få sitt tillstånd återkallat. Räddningstjänsten i kommu-<br>nen bör därför regelmässigt informera tillståndsmyndigheten om grund-<br>läggande brandskyddsbestämmelser åsidosätts av en serveringsrörelse.</p> <p>När det gäller brott mot lotterilagen kan det enligt regeringens uppfatt-<br>ning finnas anledning att kunna återkalla ett tillstånd för servering i en<br>lokal där illegalt spel bedrivits även om det inte är tillståndshavaren som<br>dömts för brottet. Att illegalt spel bedrivs i serveringslokalen kan nästan<br>aldrig vara obekant för tillståndshavaren och ofta är det så att överskottet<br>från spelverksamheten delas mellan spelanordnaren och den som upp-<br>låter lokalen. Mot bakgrund av de höga krav som ställs på den som ansö-<br>ker om serveringstillstånd avseende såväl personliga som ekonomiska<br>förhållanden anser regeringen att illegalt spel på serveringsstället skall<br>kunna vara en grund för återkallelse av serveringstillståndet. Motsva-<br>rande gäller om tillståndshavaren på serveringsstället tillåter annan<br>brottslig verksamhet, t.ex. narkotikabrott, häleri, koppleri m.m.</p> <p>En stor andel av de polisanmälningar som görs när det gäller brottet<br>olaga diskriminering hänför sig till restaurangbranschen. Det är också en<br>form av diskriminering som har fått stor uppmärksamhet i massmedia<br>och i den allmänna debatten. Att vägra en person inträde på en restaurang<br>eller annan nöjeslokal på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt<br>ursprung, trosbekännelse eller homosexuell läggning kan vara straffbart<br>enligt bestämmelserna om olaga diskriminering. Enligt alkohollagen får<br>serveringstillstånd meddelas endast den som visar att han med hänsyn till<br>sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt<br>är lämplig att utöva verksamheten. Vid tillståndsprövningen skall sär-<br>skild hänsyn tas till om sökanden är laglydig och benägen att fullgöra<br>sina skyldigheter mot det allmänna. Om en tillståndshavare i sin restau-<br>rangverksamhet, eller anställda i denna verksamhet, fälls till ansvar för<br>olaga diskriminering bör det därför redan i dag kunna innebära att ser-<br>veringstillståndet ifrågasätts. Detta är ett brott som har anknytning till<br>restaurangrörelsen och måste bedömas som allvarligt.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h3>5.5 Anställd personal</h3> <p>Regeringens förslag: Innehavare av serveringstillstånd ges möjlighet<br>att hyra in personal från bemanningsföretag.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Utredningen föreslog att nuvarande<br>bestämmelse slopas. Istället föreslogs kommunen få möjlighet att i det<br>enskilda fallet kräva att tillståndshavare under en tid av längst sex måna-<br>der fortlöpande skall anmäla all personal till tillståndsmyndigheten.</p> <p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser är kritiska till alkoholutred-<br>ningens förslag. Skälen för detta är främst att tillsynen över verksam-</p> <p>48</p> <p>heten försvåras och att det ökar möjligheterna att använda svart arbets-<br>kraft. Följande remissinstanser varnar för detta: Blåbandsrörelsen,<br>Borlänge kommun, Kalmar kommun och Karlstads kommun. De anser att<br>det bör föreligga en skyldighet för tillståndshavaren att fortlöpande, inför<br>varje dag, förteckna vilka som skall arbeta under dagen och att denna<br>förteckning skall finnas lätt tillgänglig på serveringsstället. Några<br>remissinstanser anför också att personal skall vara anställd och uppbära<br>en rimlig och skattepliktig ersättning från någon som innehar F-skatt-<br>sedel. Alkoholinspektionen anför att tillståndshavaren skall ha ett odelat<br>ansvar över verksamhetens bedrivande och kunna utöva kontroll över<br>den. Om andra tillåts ha inflytande kan tvister kring ansvarsfördelningen<br>uppstå. För att göra det möjligt att använda exempelvis personalpooler<br>bör ett tillägg om detta göras i 6 kap. 3 §. Förslaget om anmälningsplikt<br>saknar alkoholpolitiskt värde och avstyrks. Arboga kommun anser att<br>personal skall vara anställd eller egna företagare med F-skattsedel. Möj-<br>ligheten för kommunen att kräva redovisning av personalen under</p> <p>6 månader leder till ytterligare tryck på tillsynsområdet och ökade<br>kostnader för kommunen. Det finns därför risk att möjligheten sällan<br>kommer att utnyttjas. Föreningen länsstyrelsernas alkoholhandläggare<br>avstyrker förslaget att ta bort kravet att personal skall vara anställd.<br>Utnyttjande av bemanningspersonal kan regleras genom ett tillägg i<br>lagtexten. Hovrätten för Västra Sverige anser att det är olämpligt att ha<br>betungande föreskrifter med inbyggd tidsbegränsning som<br>anmälningsplikten utgör. Ytterligare överväganden måste göras innan<br>förslaget läggs till grund för lagstiftning. IOGT-NTO anser att tillstånds-<br>havaren skall ansvara för att den inhyrda personalen är kompetent och<br>uppfyller kraven. Han skall ha tillräckligt inflytande och kontroll över<br>den. Det skall föras en förteckning över inhyrd personal som skall vara<br>tillgänglig för tillsynsmyndigheten minst ett år efter anlitandet.<br>Justitieombudsmannen anför att förslaget att ta bort kravet på anställd<br>personal synes ha goda skäl för sig, men genomförs inte ändringarna bör<br>ändå lydelsen av 6:3 ändras i enlighet med vad Alkoholinspektionen<br>begärt (s. 223 i betänkandet). Även om Regeringsrätten tolkat lagrummet<br>bör gemene man kunna utläsa vad som gäller. Länsrätten i Stockholms<br>län är tveksam till att en icke generell anmälningsplikt av personalen<br>kommer att ha avsedd effekt. Länsstyrelsen i Gävleborgs län,<br>Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Västra Götalands län<br>anser att en huvudregel om att personal skall vara anställd skall finnas<br>kvar, men att undantag kan göras för vissa kategorier av personal. Läns-<br>styrelsen i Stockholms län anser att tillståndshavare månatligen skall ge<br>in specifikationer över vilka personer arbetsgivaravgifter och skatte-<br>avdrag avser, för att man skall kunna komma tillrätta med utnyttjandet av<br>svart arbetskraft. Länsstyrelsen varnar också för att tillståndshavare och<br>bemanningsföretag i samråd kan undandra sig sina skyldigheter. I 7 kap.</p> <p>7 § bör det införas en bestämmelse om att även sådan misskötsamhet är<br>diskvalificerande. Munkfors kommun anser att vilken personal som skall<br>arbeta skall antecknas inför vaije arbetsskift på sådant sätt att möjlighet<br>till efterhandskonstruktion inte finns. Polismyndigheten i Stockholms län<br>anför att tillståndshavaren vid en inspektion skall kunna visa att de som<br>arbetar i restaurangen är arbets- eller uppdragstagare och att de har<br>arbetstillstånd. Det bör också slås fast en minimiålder för de arbetande.<br></p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>49</p> <p>Riksrevisionsverket anför att de uppgifter som anmäls kan vara av stort<br>intresse för skattemyndigheterna, men utredningen för inga diskussioner<br>om under vilka legala förutsättningar information kan föras över från<br>kommun till skattemyndighet. Under den period anmälningsplikten gäller<br>bör kommunen få möjlighet att göra identitetskontroll hos tillståndshava-<br>ren. Riksskatteverket avstyrker att kravet på anställd personal tas bort och<br>ersätts med ett anmälningsförfarande. Nuvarande krav kan förses med<br>undantag och förenas med anmälningsförfarande. Det bör inte ställas upp<br>några sekretesshinder för skattemyndigheten att ta del av uppgifterna.<br>Sundsvalls kommun och Östersunds kommun anser att de som arbetar hos<br>en tillståndshavare skall vara anställda av honom och att förslaget ger<br>tillståndshavaren för stora möjligheter till efterhandskonstruktioner som<br>försvårar tillsynsarbetet. Årjängs och Kungälvs kommuner anser att<br>endast anställd personal skall få anlitas. Örebro kommun anför att det i<br>Örebro fungerat bra att kräva anställningslistor enligt 7 kap. 5 § och att<br>en ändring tycks vara onödig. Ett borttagande av kravet att personal skall<br>vara anställd öppnar för illojal konkurrens och bulvanförhållanden. Per-<br>sonal skall vara anställd av någon som innehar F-skattsedel och uppbära<br>en rimlig och skattepliktig ersättning.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Nuvarande bestämmelse i alkohol-<br>lagen (1994:1738) om att endast personal som är anställd av tillstånds-<br>havaren får användas för serveringsverksamheten tillkom för att “till-<br>ståndshavaren effektivt skall kunna ingripa då olägenheter i fråga om<br>ordning, nykterhet och trevnad uppstår på serveringsstället”. Emellertid<br>omfattade inte anställningskravet ens från början all personal. Entrévär-<br>dar och dörrvakter liksom garderobiärer och casinopersonal undantogs<br>eftersom dessa ofta anlitades av särskilda bevaknings- eller spelföretag.<br>Ordalydelsen av 6 kap. 3 § ändrades därför vid tillkomsten av alkohol-<br>lagen till “för servering av spritdrycker, vin eller starköl får endast anlitas<br>personal som är anställd av tillståndshavaren”.</p> <p>Efter ett tillägg i lagen om handel med drycker (LHD) år 1982 blev det<br>möjligt att tillgripa en administrativ sanktion mot ekonomiskt missköt-<br>samma tillståndshavare. Bestämmelsen om anställd personal fick då<br>större betydelse, framför allt om tillståndshavaren drog sig undan skatter<br>och arbetsgivaravgifter genom att anlita “svart” arbetskraft. Tillstånds-<br>havare som är ekonomiskt misskötsamma och t.ex. anlitar “svart” arbets-<br>kraft kan få sitt serveringstillstånd indraget. Forskare och andra som har<br>studerat restaurangbranschen menar att jämte bygg- och städbranschen<br>finns det troligen inte något annat område där det är så vanligt med helt<br>eller delvis obeskattade löner som just på restaurangerna. Tidigare kunde<br>brott mot bestämmelsen i 6 kap. 3 § fjärde stycket räcka som argument<br>för återkallelse av serveringstillståndet, även om tidigare rättspraxis<br>uppvisade en viss osäkerhet på området. Efter Regeringsrättens dom den<br>2 februari 2000 i mål nr 2516-1998 (RÅ 2000 ref. 12) får det emellertid<br>anses klarlagt att det formella anställningsförhållandet inte är helt avgör-<br>ande. Om inte skatter och arbetsgivaravgifter har betalats när det borde<br>ha skett kan dock tillståndet återkallas på grund av ekonomisk missköt-<br>samhet. Detta betyder att tillsynsmyndigheterna inte kan nöja sig med att<br>kontrollera anställningsförhållandena, utan även måste kontrollera skatte-<br>och avgiftsinbelalningar.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>50</p> <p>Arbetsmarknaden är i dag mer komplex än tidigare och större krav<br>ställs på flexibilitet inom arbetslivet. Personalförmedling i olika former<br>är ett exempel på detta och uthyrning av arbetskraft är nu en etablerad<br>företagsform inom nästan varje yrkesbransch. Det är därför naturligt att<br>en krögare som drabbas av att t.ex. kökspersonal insjuknat vänder sig till<br>en s.k. personalpool för att få hjälp. Bestämmelsen i 6 kap. 3 § alkohol-<br>lagen är då ett besvärligt hinder i hans verksamhet. Även för mycket<br>korta vikariat är han tvungen att anställa personalen, medan andra<br>näringsidkare på ett enklare sätt kan hyra in tillfällig personal utan att<br>bryta mot några bestämmelser.</p> <p>Enligt regeringens mening är det önskvärt att förändra kravet i 6 kap.<br>3 § alkohollagen så att regleringen blir mera anpassad till dagens förhål-<br>landen och till behoven i den seriösa delen av branschen. För att göra det<br>möjligt att använda exempelvis personal från bemanningsföretag eller<br>s.k. personalpooler bör ett tillägg till nuvarande lydelse av 6 kap. 3 §<br>göras som gör det möjligt att hyra in personal från personaluhymings-<br>företag. Därmed bör kravet på flexibilitet kunna tillgodoses utan att kra-<br>vet på kontrollmöjligheter när det gäller misstankar om anlitande av<br>“svart” arbetskraft eftersätts.</p> <p>Att som Alkoholutredningen föreslår helt avskaffa kravet på att restau-<br>rangföretagaren för serveringen endast får anlita anställd personal är<br>enligt regeringens uppfattning alltför långtgående. Att ge tillståndsmyn-<br>digheten befogenhet att i enskilda fall ålägga en tillståndshavare att under<br>en viss tid anmäla all personal som utför arbete i verksamheten skulle<br>enligt regeringens mening bli alltför byråkratiskt och sakna alkoholpoli-<br>tiskt värde. Det skulle medföra en stor belastning för konferensanlägg-<br>ningar, trafikserveringar och större restaurangföretag med hög personal-<br>omsättning att fortlöpande anmäla all personal till tillståndsmyndigheten.<br>Även hos tillståndsmyndigheten skulle mycket tid och resurser behöva<br>tas i anspråk för att sortera och granska all denna information. Rege-<br>ringen anser därför att en lämplig avvägning är att bibehålla nuvarande<br>reglering men dessutom möjliggöra för tillståndshavaren att anlita perso-<br>nal från bemanningsföretag.</p> <h3>5.6 Gemensam serveringslokal</h3> <p>Regeringens bedömning: Det bör även fortsättningsvis vara möjligt<br>för två eller flera tillståndshavare att dela på en gemensam serverings-<br>yta. Några ytterligare klarlägganden behövs inte. </p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Utredningen föreslår att tillstånds-<br>havamas gemensamma ansvar för ordning och nykterhet klargörs. Om<br>olägenheter konstateras skall tillståndsmyndigheten kunna ifrågasätta<br>serveringstillståndet för alla de tillståndshavare som bedriver servering i<br>lokalen.</p> <p>Remissinstanserna: Följande remissinstanser riktar kritik mot utred-<br>ningens förslag. Alkoholinspektionen, Blåbandsrörelsen, Borlänge kom-<br>mun, Föreningen länsstyrelsernas alkoholhandläggare, Göteborgs kom-<br>mun, Huddinge kommun, IOGT-NTO, Kalmar kommun, Karlstads kom-<br>mun, Kommunala alkoholhandläggares förening, Kristinehamns kom-</p> <p>51</p> <p>mun, Kungälvs kommun, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i<br>Kronobergs län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra<br>Götalands län, Polismyndigheten i Stockholms län, Sundsvalls kommun,<br>Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, Uppsala kommun,<br>Årjängs kommun, Örebro kommun och Östersunds kommun. Anled-<br>ningen till kritiken är främst att tillsynen försvåras. Det blir svårt att klar-<br>göra vilken tillståndshavare som brutit mot serveringsbestämmelsema<br>och det anses inte förenligt med svensk rättstradition att kollektivt<br>bestraffa alla som haft tillstånd att servera på ytan. Att lägga bevisbördan<br>på en enskild som måste visa att han varit utan skuld anses också tvek-<br>samt. Det påpekas också att förslaget endast tar upp störningar i ord-<br>ningen och nykterheten och inte tar upp överträdelser som servering till<br>underåriga och brott mot regler om förvaring och förtäring. Gemensam<br>scrveringslokal får inte avse servering under samma tid. Det påpekas<br>också att sanktionerna är av två slag, dels administrativt i form av indra-<br>get tillstånd, dels straffrättsligt. Malmö kommun avstyrker gemensam<br>serveringsyta utom i samband med tillfälliga tillstånd vid mässor och<br>festivaler då det skall vara möjligt för kommunen att medge undantag.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Det finns med nuvarande regler<br>inget hinder i alkohollagen (1994:1738) eller dess förarbeten för att flera<br>serveringsställen kan ha samma serveringslokal. Det har dock varit en<br>allmän uppfattning hos vissa myndigheter och branschföreträdare att en<br>serveringslokal endast kan ha en tillståndshavare.</p> <p>Alkoholutredningen har övervägt om uppfattningen om att en serve-<br>ringslokal endast får användas av en tillståndshavare bör få ett uttryckligt<br>stöd i lagen. Utredningen föreslår att tillståndsmyndigheten skall kunna<br>ifrågasätta serveringstillståndet för alla de tillståndshavare som bedriver<br>servering i lokalen om olägenheter konstateras.</p> <p>Åtskilliga remissinstanser har ifrågasatt utredningens förslag och<br>menat att en kollektiv bestraffning är främmande för svenskt rättstänk-<br>ande och därför inte är godtagbar.</p> <p>Regeringen instämmer i remissinstansernas kritik av utredningens för-<br>slag. Regeringen finner också att det inte har framkommit tillräckliga<br>skäl för att föreslå en lagändring i frågan. Om olägenheter skulle upp-<br>komma när två eller flera tillståndshavare använder samma serverings-<br>ytor kan tillståndsmyndigheten meddela de villkor som behövs för att<br>avhjälpa dessa.</p> <h3>5.7 Alkoholpolitiska olägenheter</h3> <p>Regeringens bedömning: Ingen ändring bör göras i alkohollagens<br>(1994:1738) regler om att tillstånd kan vägras om ett sådant skulle<br>kunna medföra risk för alkoholpolitiska olägenheter. Inte heller<br>behövs nya regler om kommunernas alkoholpolitiska program.</p> <p>Alkoholutredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Blåbandsrörelsen, Göteborgs kommun, IOGT-<br>NTO, Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor och Sundsvalls<br>kommun anför att det är en brist att kommunernas alkoholpolitiska pro-<br>gram har låg dignitet i domstolarnas bedömning. 1OGT-NTO anser också</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>52</p> <p>att begreppet “alkoholpolitiska olägenheter” bör bytas ut mot alkohol-<br>relaterade olägenheter” och att man bör överväga att införa mera hand-<br>fasta regler i alkohollagen för att ge kommunerna stöd för att företa<br>åtgärder som förhindrar eller begränsar lokala alkoholrelaterade problem,<br>t.ex. genom att begränsa antalet restauranger i vissa områden eller i rela-<br>tion till antalet invånare eller avståndet till skolor. Justitieombudsmannen<br>anser att utformningen av 7 kap. 14 § kan ifrågasättas. Polismyndighe-<br>tens yttrande bör inte bara i praktiken utan även i lagtexten beakta de<br>alkoholpolitiska olägenheterna om det är vad som åsyftats. Utredningen<br>har tagit alltför lätt på kritiken mot begreppet alkoholpolitiska olägen-<br>heter. Det är ett påfallande allmänt hållet begrepp, en olycklig nybild-<br>ning. I alkohollagen skall begreppet politik, i motsats till annan lagstift-<br>ning, användas vid direkt rättstillämpning i myndighetsutövning mot<br>enskilda. Bestämmelsen i 7 kap. 9 § skulle kunna utformas enligt föl-<br>jande. “Om serveringen kan befaras medföra olägenheter i fråga om ord-<br>ning och nykterhet eller av särskild anledning innebär en risk för menlig<br>inverkan på människors hälsa, får serveringstillstånd inte meddelas”. I<br>förslaget till serveringstider borde en hänvisning kunna göras från 6 kap.<br>4 §. “Vid prövningen skall beaktas sådana risker som avses i 7 kap. 9 §”.<br>Kommunala alkoholhandläggares förening anför att kommunernas alko-<br>holpolitiska program bör ges större tyngd avseende serveringstiderna.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Kommunernas alkoholpolitiska<br>program inom serveringsområdet innehåller huvudsakligen riktlinjer för<br>bedömning av ansökningar om serveringstillstånd, avgifter för ansök-<br>ningar och tillsyn, de alkoholpolitiska olägenheterna. Programmen är en<br>precisering av vad kommunen anser utgöra hinder för att få serverings-<br>tillstånd samt hur tillsynen över serveringsställena är organiserad. Pro-<br>grammen täcker således ett betydligt vidare område än de alkoholpoli-<br>tiska olägenheterna. I programmen kan en presumtiv sökande av serve-<br>ringstillstånd vanligen läsa sig till hur man ansöker om tillstånd, vad det<br>kostar, hur lång tid det tar och i fall det finns några särskilt uttalade hin-<br>der. I Alkoholinspektionens kommunenkät år 1998 ansågs det alkohol-<br>politiska programmet ha haft störst betydelse vid ärendehanteringen och i<br>beslutsprocessen och mindre betydelse vid domstolsbehandlingen av<br>överklagade avslagsbeslut.</p> <p>I förarbetena till 7 kap. 9 § alkohollagen (1994:1738) (prop.<br>1994/95:89, s. 105 f.) nämns att den tidigare s.k. behovsprövningen har<br>ersatts med att kommunen i stället skall bedöma riskerna för eventuella<br>alkoholpolitiska olägenheter. Det framhålls att polismyndighetens och<br>miljöförvaltningens yttranden skall tillmätas stor vikt vid tillståndspröv-<br>ningen. Angående programmen anges att kommunerna i t.ex. alkohol-<br>politiska program kan precisera vilka allmänna kriterier kommunen avser<br>att tillämpa vid bedömningen av om en servering kan orsaka alkohol-<br>politiska olägenheter. En individuell prövning måste dock alltid ske med<br>hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.</p> <p>Av förarbetena framgår tydligt att det aldrig har varit meningen att de<br>alkoholpolitiska programmen eller kommunens allmänna bedömning av<br>när alkoholservering kan leda till alkoholpolitisk olägenhet skall vara<br>bindande vid t.ex. en överprövning i domstol. Tanken var snarare att<br>programmen skulle vara vägledande och delvis tjäna som upplysning för<br>eventuella sökande. Det kommunala vetot och behovsprövningen skall<br></p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>53</p> <p>således inte kunna återinföras bakvägen genom de alkoholpolitiska pro-<br>grammen. Emellertid har uppenbarligen vissa skrivningar i propositionen<br>och uttalanden i samband med riksdagsbehandlingen invaggat vissa<br>kommuner i den föreställningen att det alkoholpolitiska programmet inte<br>får ifrågasättas.</p> <p>Det har visat sig att de alkoholpolitiska programmen inte har fått den<br>ställning vid domstolsbehandling av överklagade avslagsbeslut som<br>många hade hoppats. Genom att följa utvecklingen av rättspraxis kan<br>man dock dra slutsatser om de alkoholpolitiska programmens betydelse<br>vid domstolsprövningar och om hur kommunen bör hantera beslut med<br>hänvisning till begreppet alkoholpolitiska olägenheter enligt 7 kap. 9 §<br>alkohollagen.</p> <p>Allmänt kan således sägas att det inte räcker att enbart hänvisa till det<br>alkoholpolitiska programmet. Genom en analys av det enskilda fallet mot<br>bakgrund av kommunens alkoholpolitiska program ökar utsikterna att<br>beslutet håller vid en överprövning. När det gäller frågor om ordning och<br>säkerhet, brottsbelastat område eller risk för överetablering är det vidare<br>av största betydelse att ha stöd av polismyndighetens yttrande. Vid befa-<br>rad risk för störning i samband med en restaurangetablering är miljöför-<br>valtningens yttrande viktigt. Beslutet bör vidare motiveras utförligt, med<br>angivande av de konkreta omständigheter som talar mot ett bifall till<br>ansökningen.</p> <p>Regeringen har övervägt om kommunernas alkoholpolitiska program<br>eventuellt behöver ges ett starkare lagstöd för att bättre hålla vid dom-<br>stolsprövning av överklagade beslut. Regeringen menar dock att rätts-<br>praxis visar att kommunerna har goda möjligheter att stoppa oönskade<br>etableringar. Emellertid måste man i sådana ärenden argumentera såväl<br>utifrån del alkoholpolitiska programmet som avseende förutsättningarna i<br>det enskilda fallet. Det är också viktigt att samordna synen på reglerna<br>för alkoholservering med framför allt polismyndigheten på orten men<br>även med miljöförvaltningen, samt ha i minnet att en av alkohollagens<br>grundpelare är skyddet för ungdomen. Regeringen anser att skrivning-<br>arna i förarbetena till alkohollagen är tillräckligt starka och fortfarande<br>äger giltighet. Dessutom fortsätter rättspraxis att utvecklas och det finns<br>mycket vägledning att hämta därifrån.</p> <p>En annan fråga gäller uttrycket alkoholpolitisk olägenhet, som av<br>många kommuner anses som alltför diffust och svårtolkat. Detta kan vara<br>en av förklaringarna till att förhållandevis få avslagsbeslut med hänvis-<br>ning till 7 kap. 9 § alkohollagen har fattats av kommunerna. Den fortsatta<br>rättsutvecklingen kommer att ge ytterligare underlag för dessa bedöm-<br>ningar.</p> <p>Sammanfattningsvis finner Regeringen inte skäl att föreslå några änd-<br>ringar av alkohollagens regler angående alkoholpolitiska olägenheter.</p> <h3>5.8 Serveringstillstånd efter konkurs</h3> <p>Regeringens bedömning: Bestämmelsen om att ett konkursbos ansö-<br>kan om fortsatt serveringstillstånd skall behandlas med förtur bör inte<br>ändras.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>54</p> <p>Alkoholutredningens bedömning: överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Kalmar kommun anser att förtursregeln vid kon-<br>kursbos ansökan bör utgå eftersom särregleringen innebär en summarisk<br>prövning och dessutom är obehövlig eftersom den saknar betydelse vid<br>kreditgivning till krognäringen. Kommunala alkoholhandläggares före-<br>ning anser att ansökan från konkursbo om serveringstillstånd inte skall<br>behandlas med förtur. Kungälvs kommun anför att det är bra med tids-<br>begränsade tillstånd vid konkurs men att tillståndsprövningen blir sum-<br>marisk vid en alltför kort handläggningstid. En något längre handlägg-<br>ningstid än den gamla rekommendationen om en vecka vore därför önsk-<br>värd. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det i alkohollagen bör infö-<br>ras förbud mot att konkursförvaltaren utser någon i ägarkretsen kring<br>bolaget som driftsansvarig.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: När en tillståndshavare försätts i<br>konkurs kan ett nytt serveringstillstånd beviljas för konkursförvaltaren.<br>Tillståndsmyndigheten skall behandla en sådan ansökan med förtur. I<br>förarbetena anges att en rimlig handläggningstid är längst en vecka.</p> <p>Dagens regler innebär att tillståndsmyndigheten får en omedelbar kun-<br>skap och insyn i konkursen. Det är en väsentlig skärpning gentemot tidi-<br>gare regler i lagen om handel med drycker (LHD) om att konkursför-<br>valtare utan att ens behöva meddela tillståndsmyndigheten förrän efter<br>två månader kunde driva rörelsen vidare som om ingenting hänt. Med<br>den korta handläggningstid som har angivits i förarbetena till alkohol-<br>lagen kan kommunen dock inte göra mer än en ytterst summarisk till-<br>ståndsprövning. Tiden medger knappast ens att tillståndsmyndigheten tar<br>kontakt med skatte-, polis- och kronofogdemyndigheter samt miljö-<br>förvaltning. Enligt regeringens mening bör åtminstone en sådan grund-<br>läggande kontroll alltid göras, även om det innebär att handlägg-<br>ningstiden kan förlängas något.</p> <p>Vidare är en konkursförvaltare visserligen prövad av tingsrätten angå-<br>ende sin personliga lämplighet, men i den prövningen ingår inte hans<br>förmåga att bedriva alkoholservering med iakttagande av alkohollagens<br>regler. Det finns därför alltid anledning för tillståndsmyndigheten att ta<br>kontakt med konkursförvaltaren för att bilda sig en uppfattning om hur<br>alkohol serveringen kommer att bedrivas fortsättningsvis. Om den egent-<br>liga driften skall skötas av någon annan bör dennes personliga lämplighet<br>undersökas.</p> <p>Enligt reglerna i konkurslagen får en konkursförvaltare fortsätta att<br>driva verksamheten mer än ett år endast om särskilda skäl föreligger.<br>Regeringen anser att detta kan motivera att tillståndsmyndigheten endast<br>utfärdar tidsbegränsade serveringstillstånd till konkursbo. Detta är också<br>det vanliga i praktiken. En tidsrymd om längst sex månader kan ofta vara<br>ett lämpligt riktmärke. Kommunen kan då göra en avstämning av hur<br>verksamheten dittills har bedrivits. En bättre kontakt mellan konkursför-<br>valtare och tillståndsmyndighet kan därmed åstadkommas. I samman-<br>hanget bör också poängteras att även en konkursförvaltare måste iaktta<br>alkohollagens bestämmelser och bör omfattas av sedvanlig tillsyn. Det<br>finns ingen anledning för kommunen att undanta restauranger i konkurs<br>från tillsynsverksamheten.</p> <p>Med ovan angivna åtgärder för att förbättra prövningen av ansökningar<br>om serveringstillstånd från konkursbon bör enligt regeringens mening i</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>55</p> <p>stor utsträckning kunna undvikas att oseriösa företagare som försatts i<br>konkurs tillskansar sig obehöriga fördelar. Regeringen, som erinrar om<br>att konkursförfarandet syftar till att skydda borgenärerna och inte kon-<br>kursgäldenären, är inte beredd att föreslå en ändring av regeln om förtur<br>vid behandling av ansökan från konkursbo. En sådan ändring skulle i<br>första hand drabba borgenärerna och skulle i förlängningen kunna med-<br>föra svårigheter för seriösa restaurangföretag att få behövliga krediter.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h3>5.9 Representationsrätt för tillståndshavare</h3> <p>Regeringens bedömning: Alkohollagens (1994:1738) bestämmelse<br>om att tillståndshavare och andra personer eller företag som tillverkar,<br>säljer eller förmedlar alkoholdrycker får lämna alkoholdrycker som<br>gåva endast i form av varuprov bör inte ändras.</p> <p>Alkoholutredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Blåbandsrörelsen vill understryka behovet av<br>bättre tillsyn och övervakning. 1 dag förekommer att hotellkedjor lovar<br>bjuda på middag och vin om gästerna tar in även på annat hotell i kedjan.<br>Sprit &amp; Vinleverantörsföreningen anser att partihandlare skall omfattas<br>av samma representationsrcgler som näringslivet i övrigt och att repre-<br>sentationsrätten för tillståndshavama bör ges en tydligare innebörd än i<br>dag. Svensk Handel anser att representationsreglema, reglerna kring<br>varuprover, skall lättas upp. Örebro kommun anser att partihandlares<br>representationsrätt bör begränsas till en mindre mängd varuprov. Med<br>nuvarande regler har förekommit att de överlämnat en pall starköl.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Det finns ett alkoholpolitiskt<br>syfte bakom reglerna i alkohollagen (1994:1738) angående alkohol-<br>reklam och representation med alkoholdrycker, nämligen att hålla nere<br>konsumtionen av alkoholdrycker.</p> <p>Reglerna innebär allmänt att man inte får bjuda på alkoholdrycker vid<br>marknadsföring av tjänster eller vid försäljning av andra varor än alko-<br>holdrycker om det inte är representation i den mening begreppet fått i<br>praxis. Riksskatteverkets handledning för beskattning i samband med<br>representation har ingen betydelse för bedömningen av om en åtgärd är<br>tillåten enligt alkohollagen eller inte. En butiksägare t.ex. får inte bjuda<br>på ett glas vin i samband med försäljning av hårvårdsprodukter. Alko-<br>holdrycken får inte användas som lockbete. Däremot får en tillverkare av<br>hårvårdsprodukter bjuda på vin till butiksägare, som säljer sådana varor,<br>vid en informationsträff där han presenterar sina nya produkter. Det<br>senare är att betrakta som allmänt godtagen representation i affärslivet.</p> <p>För tillverkare, partihandlare eller restaurangägare med serveringstill-<br>stånd gäller ännu strängare regler. Alkoholdryck får lämnas endast som<br>varuprov. Tillverkare och partihandlare kan lämna sådana varuprover<br>såväl till varandra som till innehavare av serveringstillstånd. En restau-<br>rangägare får däremot inte lämna några varuprover till vanliga restau-<br>rangkunder. En vanlig restauranggäst anses inte omfattas av begreppet<br>godtagen representation i affärslivet. Exempel på när en restaurang får<br>bjuda på alkoholdryck är informationsmöte för företag i området, där<br>tillståndshavaren vill presentera sin nya festvåning eller sin ombyggda</p> <p>56</p> <p>restaurang eller i samband med att en större beställning diskuteras med<br>en kund.</p> <p>En skillnad mellan restauranger och andra företag är att en restaurang<br>inte får bjuda på alkoholdryck i samband med t.ex. ett 10-årsjubileum,<br>medan detta däremot är möjligt för en innehavare av en möbelaffär om<br>det inte sker i samband med försäljning av några varor eller tjänster.</p> <p>Regeringen har övervägt om de regler som finns på skatteområdet om<br>krav på “omedelbart samband” skulle kunna överföras till alkohollagens<br>område och ersätta det nuvarande s.k. gåvoförbudet. Regeringen kan i<br>och för sig se skäl för en något uppmjukad regel, som skulle medge t.ex.<br>att restauranggäster som får vänta länge på ett bord bjuds på ett glas vin.<br>Det är emellertid svårt att utforma en regel som inte samtidigt öppnar för<br>avarter av olika slag. Regeringen har därför stannat för att det inte är<br>lämpligt att mjuka upp det nuvarande gåvoförbudet.</p> <h3>5.10 Restaurangrapporten</h3> <p>Regeringens bedömning: Statistiska uppgifter om försäljningen av<br>spritdrycker, vin och starköl bör lämnas en gång om året i stället för<br>två.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Alkoholutredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Några remissinstanser, IOGT-NTO, Länsstyrelsen<br>i Stockholms län och Krokoms kommun, påpekar vikten av att inte helt<br>avskaffa restaurangrapporten. Alkoholinspektionen påpekar att restau-<br>rangrapporten tillsammans med detaljhandelsstatistiken är den enda käl-<br>lan till lokal och regional statistik över all försäljning av alkoholdrycker.<br>Att ta in uppgifter via leverantörer är inte genomförbart eftersom dessa<br>inte kan lämna uppgifter om restaurangernas omsättning eller priser.<br>Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning anför att restau-<br>rangrapportema är viktiga för att analysera utvecklingen. Det är tveksamt<br>om det räcker med en rapport per år. En förändring måste följas mycket<br>noggrant och en återgång ske till två gånger per år om det medför bety-<br>dande försämringar. Folkhälsoinstitutet anför att restaurangrapporten är<br>den enda källan till regionalstatistik över restaurangförsäljningen och en<br>kontroll av den partihandelsbaserade statistiken och att den även fort-<br>sättningsvis bör lämnas två gånger per år. Föreningen Länsstyrelsernas<br>Alkoholhandläggare samt Länsstyrelserna i Västra Götalands och<br>Kronobergs län anför att restaurangrapport bör lämnas två gånger per år.<br>Bortfallet på grund av ägarbyten, säsongstillstånd, konkurser m.m. blir<br>för stort med en gång per år och man riskerar att förlora viktiga uppgifter<br>i statistiken. Huddinge kommun påpekar att restaurangrapportema ligger<br>till grund för kommunens tillsynsavgift och att det därför är tveksamt att<br>förenkla dem. Sprit &amp; Vinleverantörsföreningen anser att möjligheten att<br>använda restaurangrapporten i kampen mot ekonomisk brottslighet bör<br>betonas. Örebro och Östersunds kommuner anser att restaurangrapporten<br>bör kunna förenklas men bör lämnas två gånger per år.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Restaurangrapporten där restau-<br>rangerna redovisar alkoholförsäljningen har på senare tid nämnts som<br>exempel på onödig svensk byråkrati. Klagomålen mot blanketten har</p> <p>57</p> <p>framför allt inriktat sig på att restaurangerna numera måste redovisa<br>inköpta volymer. Omsättningssiffroma (i kronor) är och har varit lättare<br>att ta fram via restaurangens egen bokföring. Leverantörerna har tidigare<br>inte försett inköparna med uppgifter om volymer fördelade på olika<br>dryckesslag, och tillståndshavama har ofta fått räkna ut detta manuellt.<br>Detta har tagit mycken tid i anspråk och har uppfattats som en onödig<br>administrativ börda. Tillsammans med åligganden från t.ex. skattemyn-<br>digheten har detta upplevts som ett krångel som försvårar verksamheten<br>för framför allt de små och medelstora restaurangföretagen. Restaurang-<br>rapporten har blivit något av en symbolfråga i detta sammanhang.</p> <p>Restaurangrapporten kallades tidigare för kvartalsrapporten, eftersom<br>den skulle lämnas in fyra gånger om året. Den bytte sedan namn till<br>tcrtialrapporten då man minskade frekvensen till tre gånger om året.<br>Sedan ett par decennier skall rapporten lämnas in två gånger årligen, och<br>många vill nu minska detta till en gång per år. Krav på förenklingar i<br>blanketten och att helt slopa den framförs också.</p> <p>Vid omläggningen av blankettens utformning fanns inga rutiner för<br>volymberäkningar. Företag, festvåningar och andra som bedriver serve-<br>ring till slutna sällskap hade inte hört talas om att man måste lämna sta-<br>tistiska uppgifter om alkoholförsäljningen. Klagomålen blev minst sagt<br>omfattande och många restaurangföretag fick i praktiken dispens under<br>det första året med olika uppgifter på den nya blanketten. Alkohol-<br>inspektionen uppmanade tillverkare och partihandlare att underlätta<br>restauratöremas redovisning genom uppdelning av försäljningen i voly-<br>mer. Efter påminnelser från inspektionen verkar detta ha nått fram till<br>restaurangerna i samband med den senaste redovisningsperioden. De<br>flesta restauranger får nu dessa siffror från sina leverantörer.</p> <p>Uppgifter om restaurangernas försäljning är viktiga för statistik och<br>forskning. Rapporteringen kan därför i nuläget inte helt avskaffas.<br>Restaurangernas lämnande av uppgifter bör emellertid förenklas. Det bör<br>t.ex. vara möjligt att i förekommande fall med ett enkelt matematiskt<br>förfarande räkna om uppgifterna från kronor till volymer, för de restau-<br>ranger som inte får dessa uppgifter från sina leverantörer. Den osäkerhet<br>som därvid uppstår i det statistiska underlaget torde vara försumbar. För<br>underlag till forskning och statistik räcker det vidare med att samla in<br>uppgifterna en gång om året. Detta kan förslagsvis ske i samband med<br>årsbokslutet och när den särskilda deklarationen för företag lämnas till<br>skattemyndigheten. Dessa förenklingar för restaurangföretagen kräver<br>ingen ändring i alkohollagen, utan kan genomföras genom en ändring av<br>föreskrifterna på området. För framliden bör man dock undersöka möj-<br>ligheterna att utnyttja leverantörernas statistik över försålda volymer. Om<br>det går att få ett tillfredsställande underlag på detta sätt kan det enligt<br>regeringens mening övervägas att helt avskaffa restaurangrapporten.</p> <h3>5.11 Tillsynsavgifter för servering av spritdrycker, vin och<br>starköl</h3> <p>Regeringens bedömning: Alkohollagens (1994:1738) regler om<br>kommunernas rätt att ta ut avgift för bl.a. tillsyn över servering av<br>spritdrycker, vin och starköl bör inte ändras.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>58</p> <p>Alkoholutredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrå-<br>gor anser att kostnaderna för tillsyn över alkoholservering helt bör finan-<br>sieras med avgifter och läggas på en nivå som tillåter kvalificerade<br>utredningar och kontinuerlig kontroll- och rådgivningsverksamhet.</p> <p>Skälen for regeringens bedömning: Från restaurangbranschen har<br>ofta framförts klagomål över att avgifterna för tillståndsprövning och<br>tillsyn varierar mellan kommunerna. Man hävdar exempelvis att ansök-<br>ningsavgiftema bör vara desamma oavsett kommun, eftersom pröv-<br>ningen skall följa alkohollagens regler (1994:1738) och därför bör vara<br>likartad i hela landet. Samma resonemang förs även när det gäller till-<br>synen, och kritik riktas också mot kopplingen mellan tillsynsavgift och<br>omsättning. Den faktiska kostnaden skiljer emellertid från kommun till<br>kommun (löner, lokaler) och större kommuner med heltidsanställda<br>alkoholhandläggare kan arbeta rationellare med varje enskilt ärende, vil-<br>ket sänker genomsnittskostnaden.</p> <p>Det finns dock ytterligare en markant skillnad mellan kommunerna i<br>detta avseende, och det är ambitionsnivån. Kommuner som anser att<br>alkoholpolitik är viktigt avsätter mer resurser till arbete med serverings-<br>tillstånd än kommuner som inte prioriterar tillsyn över alkoholservering<br>lika högt. Tidigare kom detta till uttryck genom användningen av det<br>kommunala vetot i utskänkningsfrågor. Alkohollagen ger kommunerna<br>ett annat utrymme för alkoholpolitiska värderingar; t.ex. när det gäller<br>alkoholpolitiska program och hur länge alkoholservering skall få bedri-<br>vas.</p> <p>Genom kommunallagen (1991:900) regleras kommunernas allmänna<br>befogenheter. Kommunerna har exempelvis rätt att fastställa kommunal-<br>skatt och nivån på kommunala avgifter av olika slag, t.ex. bamomsorgs-<br>avgifter. Även här gäller givetvis självkostnadsprincipen, men en högre<br>ambitionsnivå (exempelvis personaltäthet) när det gäller barnomsorgen<br>kan avspegla sig i högre avgifter. Från kommunalt håll framhålls att<br>samma principiella regler bör gälla för avgiftsuttaget enligt alkohollagen,<br>dvs. att det är kommunen som avgör arbetsinsatsens omfattning och hur<br>stor del av kostnaderna som skall täckas genom avgifter.</p> <p>Det finns kommuner som tar ut avgifter enligt alkohollagen för att<br>täcka andra kostnader. Ett sådant förfaringssätt strider mot kommunal-<br>lagens bestämmelse om att en kommun inte får ta ut högre avgift än vad<br>som svarar mot kostnaderna för de tjänster som är förknippade med<br>avgiften (8 kap. 3 c § kommunallagen). Sådana överuttag kan rättas till<br>genom laglighetsprövning och medför i princip återbetalningsskyldighet.<br>För allt avgiftsuttag enligt kommunallagens självkostnadsprincip gäller<br>att beräkningen av avgifter och kostnader måste vara försvarlig, och att<br>avgifterna korresponderar mot motiverade kostnader som föranleds av<br>den berörda verksamheten.</p> <p>Regeringen anser inte att det bör göras någon ändring av bestämmelsen<br>om kommunernas avgiftsuttag i alkohollagen i ifrågavarande hänseende.<br>Kommunallagens bestämmelser bör alltså gälla. Det finns skäl att i det<br>sammanhanget framhålla möjligheten att begära laglighetsprövning av<br>beslut om avgiftstaxor som inte uppfyller lagstadgade krav och få sådana<br>beslut upphävda. Exempelvis får tillsynsavgifter som baseras på restau-</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>59</p> <p>rangemas försäljning av alkoholdrycker inte konstrueras så att avgiften är<br>att betrakta som ett skatteuttag, utan någon koppling till de verkliga kost-<br>naderna. Då försäljningen av alkoholdrycker i de s.k. restaurangrapport-<br>cma numera redovisas inte enbart i kronor utan även i volymer, finns<br>dessutom möjlighet att basera avgiftsuttaget på volymen såld alkohol i<br>stället för på försäljningspris.</p> <h3>5.12 Kassaregister</h3> <p>Regeringens förslag: Innehavare av serveringstillstånd enligt alko-<br>hollagen (1994:1738) skall vara skyldiga att registrera all försäljning i<br>ett kassaregister samt erbjuda kunden kvitto. Undantagna är inne-<br>havare av tillfälliga tillstånd till servering i slutet sällskap. Tillstånds-<br>myndigheten skall även kunna medge undantag för vissa stadig-<br>varande slutna sällskap, såsom ideella föreningar och liknande.<br>Statens folkhälsoinstitut meddelar närmare föreskrifter om kassa-<br>register.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer i stort sett med<br>regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Kalmar kommun, Kommunala alkoholhandlägga-<br>res förening och Krokoms kommun anser att ikraftträdandet av bestäm-<br>melserna om kassaregister bör tidigareläggas. Blåbandsrörelsen motsät-<br>ter sig undantag från skyldigheten att registrera all försäljning i kassa-<br>register och erbjuda kunden kvitto. Borlänge kommun, Kommunala<br>alkoholhandläggares förening, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt<br>Sundsvalls och Södertälje kommuner anser att det skall föreligga skyl-<br>dighet att faktiskt ge kunden ett kvitto, inte bara att erbjuda det. Eko-<br>brottsmyndigheten anför att kravet på registrering i kassaregister måste<br>kombineras med en skyldighet att bevara informationen i 10 år. Enligt<br>nuvarande lagstiftning är det inte bokföringsbrott, men möjligen för-<br>svårande av skattekontroll, att inte bevara informationen. En precisering<br>av 8 kap. 5 § alkohollagen är nödvändig. Det finns inte något skäl till<br>varför försvårande av skattekontroll kan komma i fråga beträffande<br>kassaregistren men inte beträffande övriga specialkrav som ställs på en<br>tillståndshavares bokföring. Vilka sanktioner som kan användas måste<br>utvecklas. En tredskande tillståndshavare bör kunna meddelas varning<br>och ytterst drabbas av återkallelse av serveringstillståndet. Ett system för<br>typgodkännande av kassaregister bör i vart fall tas fram om förslaget<br>genomförs. Föreningen länsstyrelsernas alkoholhandläggare anser att en<br>ansökan om typgodkända kassaregister snarast bör överlämnas till EG-<br>kommissionen. Kalmar, Sundsvalls och Södertälje kommuner samt<br>Kommunala alkoholhandläggares förening anser att det måste införas en<br>bestämmelse om att registrering i kassaregistret skall ske omgående vid<br>försäljning. 1 dag förekommer att registrering sker i efterhand eller att<br>påståenden om att så kommer att göras framförs vid inspektioner.<br>Kalmar kommun anför dessutom att en näringsidkare som inte följer<br>bestämmelserna om kassaregister bör kunna få sitt tillstånd återkallat.<br>Karlstads och Uppsala kommuner anser att kassaapparaterna skall vara<br>godkända och inte gå att manipulera. Reglerna för kassarutiner skall vara</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>60</p> <p>tydliga och det skall finnas en skyldighet att ge alla kvitton. Försälj-<br>ningen skall registreras direkt. Krokoms kommun, Länsstyrelserna i<br>Kronobergs, Stockholms och Västra Götalands län, Polismyndigheten i<br>Stockholms län samt Sundsvalls och Södertälje kommuner, anför att<br>kassaregistren bör vara typgodkända. Malmö kommun påtalar vikten av<br>ett fortsatt arbete för att få fram typgodkända kassaregister. Riksskatte-<br>verket anför att Statens folkhälsoinstitut bör bemyndigas att meddela<br>föreskrifter om kassaregister. RSV förutsätter dock att föreskrivet infor-<br>mationsförfarande först skall genomföras så att det inte uppstår EG-rätts-<br>liga komplikationer. Föreskrifterna bör omfatta det som nämns i<br>SAMEB:s skrivelse om utformningen av kassakvittot. Folkhälsoinstitu-<br>tets föreskrifter bör ges ut i samråd med RSV. Företag som utför service<br>på kassaapparater bör vara godkända. Systembolaget AB anför att<br>bestämmelserna sannolikt kommer att få betydligt bättre genomslagskraft<br>om krav på viss teknisk standard av kassaapparaterna kan ställas.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Den i särklass vanligaste orsaken till<br>återkallelser av serveringstillstånd är ekonomisk misskötsamhet av olika<br>slag. Kraven på ekonomisk lämplighet hos tillståndshavare infördes i<br>lagen om handel med drycker (LHD) och skärptes i alkohollagen<br>(1994:1738), vilket bl.a. framgår av förarbetena till 7 kap. 7 § (prop.<br>1994/95:89 s. 103 f.). Ett avsnitt ur denna text lyder:</p> <p>“En viktig del av en rörelses skötsel är bokföringen. Den ligger till<br>grund för bl.a. inkomsttaxering, redovisning av mervärdeskatt och<br>löner, källskatt, arbetsgivaravgifter och kontrolluppgifter för anställda.<br>En riktig bokföring är således ett krav för att en rörelse skall kunna<br>skötas på ett seriöst sätt. En bristfällig bokföring eller avsaknad av<br>bokföring kan föranleda att en tillståndshavare bedöms som olämplig<br>att fortsätta den tillståndspliktiga verksamheten.”</p> <p>Enligt 7 kap. 7 § alkohollagen gäller höga krav på den sökandes per-<br>sonliga lämplighet, inte minst i ekonomiskt avseende, för att beviljas och<br>kunna behålla ett serveringstillstånd. Alkohollagen ställer också större<br>krav på tillståndshavare när det gäller bokföringens beskaffenhet än vad<br>som följer av sedvanliga regler för bokföring. T.ex. gäller att bokföringen<br>skall vara så utformad att all försäljning av alkoholdrycker, för vart och<br>ett av de förekommande varuslagen, redovisas. Det säger sig självt att<br>utan ett fungerande kassaregister är det svårt att efterleva dessa bestäm-<br>melser.</p> <p>Regeringen anser det därför befogat att uppställa ett formellt krav på<br>att alla transaktioner skall registreras i ett kassaregister. Det skulle dock<br>föra alltför långt att uppställa detta krav för alla innehavare av serve-<br>ringstillstånd. När det gäller slutna sällskap kan skyldighet att ha kassa-<br>register te sig onödigt betungande i vissa fall. Kassaregister bör främst<br>krävas för sådana stadigvarande slutna sällskap som driver en restau-<br>rangliknande verksamhet. Detta bör emellertid kunna beaktas genom att<br>tillståndsmyndigheten kan medge undantag från krav på kassaregister för<br>bl.a. servering inom ideella föreningar eller liknande slutna sällskap.<br>Vidare bör innehavare av tillfälliga tillstånd för servering i slutet sällskap<br>vara undantagna från kravet.</p> <p>Det finns i dag ingen laglig skyldighet att lämna kvitton i samband<br>med kontantförsäljning, men det betraktas som god redovisningssed att<br>göra det. Sveriges Hotell &amp; Restaurangföretagare (SHR), som organise-<br></p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>61</p> <p>rar merparten av landets restauranger med serveringstillstånd, har gått<br>längre än så. Ett av kraven för att bli medlem i förbundet är nämligen att<br>förelaget i fråga alltid lämnar kvitton i samband med restaurangförsälj-<br>ning. Regeringen, som noterar att ett krav på att erbjuda kunden kvitto<br>torde medverka till skärpta rutiner i kassahanteringen, anser mot denna<br>bakgrund rimligt att detta förfaringssätt får stöd i alkohollagen. Skyldig-<br>heten att registrera all försäljning i kassaregister bör således enligt<br>regeringens mening kombineras med en skyldighet att erbjuda kunden ett<br>av registret framställt kvitto.</p> <p>Branschsaneringsutredningens intentioner om “typgodkända” kassa-<br>register är vällovliga, se betänkandet Branschsanering och andra metoder<br>mot ekobrott (SOU 1997:111). Ett eventuellt “typgodkännande” av<br>kassaregister är emellertid förenat med vissa tekniska svårigheter samt att<br>vissa EG-rättsliga procedurer måste iakttas. Ett typgodkännande i<br>Branschsaneringsutredningens mening förutsätter att kassaregistren på<br>något sätt plomberas så att de inte går att manipulera efter godkännandet.<br>Sådan plombering sker av taxametrar enligt bestämmelserna i yrkes-<br>trafiklagcn (1998:490) och yrkestrafikförordningen (1998:779). Om<br>Sverige skulle vilja införa sådana regler måste dessutom beaktas Europa-<br>parlamentets och rådets direktiv (EG) nr 98/34 av den 22 juni 1998 om<br>informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.<br>Direktivet innebär att tekniska föreskrifter på det icke-harmoniserade<br>området måste anmälas till EG-kommissioncn innan de kan träda i kraft.</p> <p>Inget hindrar att Sverige - för det fall ytterligare krav på kassaregister<br>bedöms nödvändigt - lämnar in en sådan anmälan till EG-kommissionen.<br>I dagsläget anser regeringen emellertid att det inte är lämpligt att gå<br>längre än att i lagtexten uppställa kravet att kassaregistret på ett tillförlit-<br>ligt sätt skall utvisa alla transaktioner som gjorts. Regeln bör komplette-<br>ras med ett bemyndigande till Statens Folkhälsoinstitut att meddela när-<br>mare föreskrifter om kassaregister.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h2>6 Tillsyn över folkölsförsäljningen</h2> <p>Regeringens förslag: Kommunen får enligt alkohollagen (1994:1738)<br>ta ut cn avgift för tillsynen av dem som bedriver servering av eller<br>detaljhandel med öl enligt grunder som beslutas av kommunfullmäk-<br>tige. Den som bedriver detaljhandel med eller servering av öl skall<br>vara skyldig att anmäla verksamheten hos den kommun där försälj-<br>ningen sker samt utöva särskild tillsyn över försäljningen. För denna<br>egentillsyn skall det finnas ett för verksamheten lämpligt program.<br>Rätten till ölservering i samband med ambulerande korv- och glass-<br>försäljning eller liknande avskaffas. Tiden för förbud mot fortsatt för-<br>säljning av öl utökas från sex till tolv månader vid upprepad eller all-<br>varlig försummelse.</p> <p>Regeringens bedömning: Statens folkhälsoinstitut bör få i uppdrag<br>att närmare följa ölförsäljningens utveckling när det gäller ungdomar<br>och utvärdera tillämpningen och effekterna av alkohollagens bestäm-<br>melser när det gäller öl.</p> <p>62</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer i de delar som gäller<br>krav på egentillsyn sprogram, avskaffandet av ölservering i samband med<br>ambulerande korv- och glassförsäljning samt att utöka förbudet mot fort-<br>satt försäljning vid upprepad eller allvarlig försummelse. Utredningen<br>föreslog en tydligare koppling till matvarukrav och att sådana skall säljas<br>i betydande omfattning. Utredningen föreslog dock inte anmälningsskyl-<br>dighet vid ölförsäljning och införande av tillsynsavgifter för finansiering<br>av kommunernas arbete med folkölstillsynen.</p> <p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser efterlyser ett klargörande av<br>begrepp som “egentliga matvaror” och “försäljning av matvaror i betyd-<br>ande omfattning” i lagtext, proposition eller genom föreskriftsrätt för<br>t.ex. Statens folkhälsoinstitut. Följande remissinstanser framför sådana<br>synpunkter. Folkhälsoinstitutet, Föreningen Länsstyrelsernas Alkohol-<br>handläggare, Göteborgs kommun, Kalmar kommun, Kammarrätten i<br>Stockholm, Kommunala alkoholhandläggares förening, Krokoms kom-<br>mun, Länsrätten i Stockholms län, Uppsala kommun och Örebro kom-<br>mun. Folkhälsoinstitutet anför att bensinstationer inte bör få sälja öl.<br>Kungälvs kommun anser att matvaruförsäljningen skall omfatta minst<br>50 % av omsättningen. Uppsala kommun anser att det är lämpligare att<br>koppla ölförsäljningen till andelar av en butiksyta som används för mat-<br>varuförsäljning. Brottsförebyggande rådet anför att förslaget om egentill-<br>syn inte kommer att påverka tillgängligheten av öl för ungdomar nämn-<br>värt. Göteborgs kommun är tveksam till förslaget om egentillsynspro-<br>gram. I praktiken förekommer de egentillsynsprogram som skall finnas<br>på livsmedelsområdet endast i mindre omfattning och det vore en för<br>kommunen tidskrävande uppgift att kontrollera och motivera krav på<br>sådana program för folkölsförsäljningen. Livsmedelshandlareförbundet<br>anför att 12 månaders försäljningsförbud för öl endast bör tillgripas vid<br>allvarliga och upprepade överträdelser och med beaktande av vad butiken<br>gjort för informations- och utbildningsinsatser.</p> <p>Flera remissinstanser har anfört att kommunerna bör ges rätt att ta ut<br>en tillsynsavgift av ölförsäljama för att finansiera tillsynen över försälj-<br>ningen. I de fall summor nämns varierar de mellan 600 och 2000 kr per<br>år. Följande remissinstanser förespråkar en sådan lösning. Alkohol-<br>inspektionen, Blåbandsrörelsen, Borlänge kommun, Folkhälsoinstitutet,<br>Föreningen länsstyrelsernas alkoholhandläggare, Göteborgs kommun,<br>Huddinge kommun, Härjedalens kommun, IOGT-NTO, Kalmar kommun,<br>Kommunala alkoholhandläggares förening, Kristinehamns kommun,<br>Krokoms kommun, Kungälvs kommun, Länsstyrelsen i Stockholms län,<br>Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län,<br>Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Malmö<br>kommun, Munkfors kommun, Sundsvalls kommun, Svenska Kommunför-<br>bundet, Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, System-<br>bolaget, Södertälje kommun, Trelleborgs kommun, Ungdomens nykter-<br>hetsförbund, Uppsala kommun, Årjängs kommun och Östersunds kom-<br>mun. Arboga kommun och Karolinska Institutet anser dessutom att för-<br>säljning av folköl skall vara tillståndspliktigt eftersom det skulle förenkla<br>tillsynen samtidigt som det skulle göra försäljarna rädda om sitt tillstånd<br>och enklare att samarbeta med. Blåbandsrörelsen, Sveriges landsråd för<br>alkohol- och narkotikafrågor och IOGT-NTO anser att folköl endast skall<br>säljas på Systembolaget där ålderskontrollen fungerar bättre och langning</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>63</p> <p>förekommer i mindre utsträckning. Karlstads kommun anser att kommu-<br>nen skall kunna ta ut en avgift för tillsyn. Annars bör försäljningen bli<br>tillståndspliktig. Tillståndsplikt medför också att kommunen får ett<br>register över den tillåtna ölförsäljningen. Södertälje kommun, Årjängs<br>kommun och Örebro kommun anser dessutom att det borde ställas upp<br>krav på att det skall finnas en försäljningsansvarig vid försäljning av öl.<br>Kommunala alkoholhandläggares förening anser att det bör införas tids-<br>gränser för ölförsäljning i detaljhandeln och att det skall finnas en för-<br>säljningsansvarig. Statens folkhälsoinstitut bör ges rätt att meddela före-<br>skrifter om innehållet i egentillsynsprogrammcn. Länsrätten i Stockholms<br>län anser att det i motiven bör exemplifieras vad särskilt allvarliga lag-<br>överträdelser inom ölförsäljningen är. Svensk Handel menar att det inte<br>är visat att livsmedelshandlare säkerställer att åldersgränsen upprätthålls<br>på ett bättre sätt än med nuvarande bestämmelse. Kommunal tillsyn bor-<br>gar inte för kvalitetssäkring av ålderskontrollen. I stället skall egenåtgär-<br>der, information, rådgivning och egenkontroll användas. Ett års förbud<br>att sälja öl är en alltför hård sanktion. Ungdomens nykterhetsförbund<br>anser det vara cn brist att varken polisen eller kommunen har möjlighet<br>att kontrollera ölförsäljningen genom att låta ungdomar försöka köpa öl.<br>Öl skall säljas på Systembolaget med en åldersgräns på 20 år. Annars<br>måste försäljningen göras tillståndspliktig och kommunen ges rätt att ta<br>ut avgift. Ett gemensamt licenssystem för öl och tobak skulle underlätta<br>kommunernas arbete.</p> <p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det kan ifrågasättas<br>om folkölet åtnjuter den alkoholpolitiska respekt som är motiverad.<br>Många betraktar folkölet som en ganska oskyldig företeelse, som inte bör<br>kringgärdas med onödiga restriktioner. Folköl är en dryck som mycket få<br>vuxna personer har problem med. När mellanölet togs bort från livs-<br>medelsbutikerna och ersattes med folkölet betraktades detta som “ofar-<br>ligt” i jämförelse med mellanölet. Det är därmed lätt att bagatellisera de<br>problem som faktiskt finns med folkölsförsäljningen.</p> <p>Den bristfälliga ålderskontrollen vid ölförsäljningen är väl känd. Ung-<br>domens Nykterhetsförbund (UNF) påpekade redan år 1992 att ålders-<br>kontrollen i butikerna inte fungerade. Bl.a. genomförde UNF en ölköps-<br>kontroll i oktober samma år, där ungdomar i åldrarna 11-17 år, varav de<br>flesta var mellan 13 och 15 år, skickades till olika butiker över hela lan-<br>det för att köpa folköl. Totalt genomfördes 319 försök. Vid 200 tillfällen<br>fick ungdomarna inhandla öl. Vid flera av dessa tillfällen var ung-<br>domarna under 14 år. Det var huvudsakligen vanliga livsmedelsaffärer<br>som besöktes. Under år 1996 genomförde Sveriges Livsmedelshandlare-<br>förbund en utbildningsinsats bland medlemsföretagen för att förbättra<br>ålderskontrollen vid försäljningen av öl. För att mäta effekterna av<br>utbildningsinsatsen gjordes undersökningar angående ålderskontrollen<br>såväl före som efter genomförd utbildning. Vid dessa undersökningar<br>fick ungdomar under 18 år försöka inhandla folköl i ett slumpmässigt<br>urval av livsmedelsbutiker. Antalet köp som kunde genomföras av ung-<br>domar under 18 år sjönk från 56 till 40 procent efter genomförd utbild-<br>ning. Det visade sig emellertid att 20 procent av 14-åringama och 35<br>procent av 15-åringama kunde köpa folköl trots genomförd utbildnings-<br>insats. UNF har fortsatt med sina ölköpskontroller med liknande resultat.<br>De flesta av dessa kontroller har skett utanför direkta storstadsområden,</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>64</p> <p>men i januari 2000 genomfördes en stor inköpskontroll i Stockholm.<br>Totalt omfattades 177 butiker och i 137 av dessa fick ungdomar mellan<br>14 och 17 år köpa folköl utan några som helst svårigheter.</p> <p>I Stockholm har det s.k. STAD-projektet (STockholm förebygger<br>Alkohol- och Drogproblem) genomfört en folkölskampanj åren 1998-<br>2000. I kampanjen har utförts sammanlagt 300 inköpskontroller i en av<br>Stockholms större stadsdelar fördelat på de tre åren. Inköpen utfördes av<br>ungdomar som var 18 år, men som samtliga såg betydligt yngre ut. Den<br>första kontrollen, år 1998, utfördes utan föregående information till buti-<br>kerna om alkohollagens (1994:1738) bestämmelser. Före kontrollen år<br>1999 fick samtliga butiker besök av polis och socialtjänstemän och inför<br>kontrollen år 2000 fick butikerna en detaljerad rapport om utfallet av<br>föregående års kontroller. Utfallet av inköpskontrollema blev år 1998 att<br>ungdomarna fick inhandla folköl vid 66 procent av försöken, år 1999<br>73 procent och år 2000 44 procent. Vid samtliga tillfällen utfördes mot-<br>svarande kontroller i en annan stadsdel som inte ingick i folkölskampan-<br>jen, dvs. ett statistiskt kontrollområde. I denna stadsdel blev utfallet år<br>1998 60 procent, år 1999 86 procent och år 2000 44 procent. En av de<br>intressanta iakttagelserna är att det blev samma utfall i stadsdelarna vid<br>inköpskontrollen år 2000. Enligt STAD-projektet beror detta förmod-<br>ligen bl.a. på den spridningseffekt som en kampanj av detta slag för med<br>sig.</p> <p>I detta sammanhang bör dock erinras om att det endast är en mindre<br>del av underårigas konsumtion av folköl som kommer från egna inköp i<br>butiker. Langningen av folköl torde stå för en betydligt större andel.</p> <p>Det har i olika sammanhang gjorts gällande att sedan alkohollagen<br>trädde i kraft har problemen med otillåten försäljning av folköl ökat och<br>missbruket av folköl blivit alltmer utbrett bland ungdomar. Detta har<br>satts i samband med såväl de nya reglerna som kommunernas svårigheter<br>att utöva en effektiv tillsyn över folkölsförsäljningen. Det finns mot<br>denna bakgrund anledning att erinra om att antalet försäljningsställen av<br>folköl knappast har ökat i någon mer dramatisk omfattning. Att missbruk<br>av folköl gått allt längre ned i åldrarna och att ålderskontrollen fungerar<br>dåligt finns det däremot belägg för, och detta framstår som de stora pro-<br>blemen när det gäller reglerna för folköl.</p> <p>Samtidigt måste konstateras att folkölskonsumtionen hos ungdomar<br>har ökat fram till 1995 och därefter stått stilla medan konsumtionen av<br>andra alkoholdrycker hos ungdomar ökat och att det inte går att urskilja<br>något samband med de regelförändringar som alkohollagen inneburit.<br>Redan före de nya reglernas ikraftträdande var det lätt att hitta inköps-<br>ställen för folköl som inte uppfyllde lagens krav. Detta tyder enligt<br>Alkoholutredningens mening på att problemet med ungdomars missbruk<br>av folköl också måste ses i ett vidare perspektiv och att det inte är allde-<br>les självklart att skärpta regler för folköl på något drastiskt sätt kommer<br>att ändra utvecklingen. I vart fall synes det uppenbart att det krävs åtgär-<br>der på fler områden än enbart alkoholområdet.</p> <p>Det faktaunderlag som regeringen genom alkoholutredningen kunnat<br>inhämta ger inte anledning att ifrågasätta den allmänna utgångspunkten<br>att kontrollen av folkölsförsäljningen måste skärpas. Den bör dock kunna<br>ske i enklare former än vad som gäller i fråga om starkare alkohol-<br>drycker. Vad som bör eftersträvas är alltså främst åtgärder som kan bidra</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>65</p> <p>3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 97<br></p> <p>till att underlätta och effektivisera den nuvarande kontrollen. De änd-<br>ringar som i övrigt bör övervägas bör framstå som rimliga och förståeliga<br>med hänsyn till såväl åtgärdernas effekt som de olägenheter och kostna-<br>der som de kan medföra.</p> <p>Avgränsning av rätten till försäljning</p> <p>När det gäller försäljning av öl i allmän handel har det alltid funnits cn<br>koppling till samtidig försäljning av matvaror. Tanken har varit att ölför-<br>säljning skall vara ett komplement till matvaruförsäljning. I nuvarande<br>lagstiftning är förutsättningarna för rätt till detaljhandel med öl angiven i<br>5 kap. 6 § alkohollagen. Detaljhandel med öl är tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedel slokal<br>samt att försäljning av matvaror bedrivs i lokalen. Grundvillkoren är<br>begreppen godkänd livsmedelslokal och försäljning av matvaror. I de<br>allra flesta fall är det klart vad detta betyder och kan ytterligare förtyd-<br>ligas genom allmänna råd från Statens folkhälsoinstitut. Regeringen<br>anser därför att det inte i denna del behövs någon ändring av paragrafens<br>lydelse.</p> <p>När det gäller servering av folköl finns ett undantag från bestämmelsen<br>om lokalgodkännande och matservering i 6 kap. 1 § alkohollagen. Det är<br>det tredje stycket med formuleringen att “öl får serveras av den som<br>enligt 23 § nämnda lag har meddelats särskilt tillstånd att yrkesmässigt<br>hantera livsmedel”. Denna formulering tillkom bl.a. för att det skall vara<br>möjligt att tillfälligt kunna servera folköl i samband med festivaler eller<br>liknande. De nämnda tillstånden enligt 23 § livsmedelslagen är kopplade<br>till 16 § livsmedelsförordningen och ges exempelvis till försäljare av<br>varm korv eller glass. Detta medför laglig rätt att sälja folköl utan några<br>som helst krav på vare sig lokal eller matvarusortiment. I Malmö har<br>undantaget skapat problem i arbetet med butiker som inte har tillräckligt<br>många matvaror. Butiksinnehavama kan inte förstå logiken i att de, men<br>inte korvförsäljaren utanför butiken, bryter mot lagen trots att butikerna i<br>flera fall har ett betydligt bredare matvarusortiment. Problem med folk-<br>ölsförsäljning till ungdomar från ambulerande försäljare har rapporterats<br>framför allt från folkölsprojekt i Skåne. Regeringen föreslår att det aktu-<br>ella undantaget i 6 kap. 1 § alkohollagen utgår.</p> <p>Hushåll och mindre personalutrymmen på företag är undantagna från<br>bestämmelserna om godkännanden enligt livsmedelslagen vilket bl.a.<br>medför att folköl inte får serveras i sådana lokaler utom i de fall serve-<br>ringstillstånd föreligger. Denna reglering har ifrågasatts. Enligt regering-<br>ens mening finns dock skäl att hålla fast vid kopplingen mellan alkohol-<br>lagen och livsmedelslagens bestämmelser om livsmedelslokal. Rege-<br>ringen vill dessutom erinra om förslaget om att servering av alkohol-<br>drycker (dvs. även folköl) får ske utan krav på godkänd livsmedelslokal<br>om serveringen anordnas i privat regi utan vinstintresse m.m.</p> <p>Undantaget i 5 kap. 6 § alkohollagen för tillverkare av lättdrycker att få<br>bedriva detaljhandel med folköl utan någon koppling till matvaror bör<br>utgå.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>66</p> <p>Egentillsyn</p> <p>Tillsynen över detaljhandelns folkölsförsäljning skiljer sig markant från<br>tillsynen över alkoholserveringen. Eftersom serveringen skall ske i en<br>“insynad” serveringslokal under en bestämd serveringstid är det klart var<br>och när tillsynsverksamhet skall bedrivas. Vad som skall kontrolleras är<br>också klart; servering till underåriga, ordning och nykterhet etc. De alko-<br>holpolitiska olägenheter som restaurangtillsynen skall komma till rätta<br>med finns på serveringsställena och i deras omedelbara närhet. Så för-<br>håller det sig inte med de problem som detaljhandel med folköl kan med-<br>föra. Oordning och onykterhet i livsmedelsbutiker som säljer folköl är ett<br>nästan okänt begrepp. Detta beror givetvis på att det inhandlade folkölet<br>konsumeras på annan plats än inne i butiken. Inköpet kan inträffa när<br>som helst under butikens öppettid, som ofta uppgår till 10-12 timmar per<br>dag. Det finns också butiker som har öppet dygnet runt. Köpet är över på<br>någon minut. Det säger sig själv att det inte går att övervaka folkölsför-<br>säljningen annat än stickprovsvis, och att endast en bråkdel av all folk-<br>ölsförsäljning är möjlig att kontrollera om inte avsevärda resurser tas i<br>anspråk för detta.</p> <p>Tillsynen bör därför utformas annorlunda än den traditionella restau-<br>rangtillsynen. Det ligger nära till hands att jämföra med hur livsmedels-<br>tillsynen bedrivs. I de flesta fall torde det också vara samma tillsyns-<br>objekt det handlar om. Kontroll av livsmedelshanteringen och folkölsför-<br>säljningen kan inte göras annat än stickprovsvis och med tonvikt på<br>information och rådgivning. I livsmedelstillsynen har företagens egen-<br>kontrollprogram stor betydelse för livsmedelshygienen. Det handlar om<br>en egen kvalitetssäkring av verksamheten. Programmen beskriver vanli-<br>gen hur utbildning, personalhygien, rengöring och kontrollmätningar<br>skall utföras och syftar bl.a. till att uppnå en hög professionell standard<br>hos livsmedelsföretagen. Egenkontrollprogrammen fastställs och kon-<br>trolleras av kommunens miljöförvaltning.</p> <p>Det största problemet med folkölsförsäljningen är att det på många håll<br>är alltför lätt för ungdomar under 18 år att komma över folköl. Personal-<br>omsättningen i butiker som säljer bl.a. folköl är mycket hög. Introduktio-<br>nen av nyanställd personal och tillfälliga vikarier är mycket olika inom<br>branschen. Arbete som expedit i en livsmedelsbutik är det första tillfäl-<br>liga arbetet för många ungdomar. Det är mycket man måste lära sig om<br>prismärkning, kassahantering m.m. och det är lätt att glömma bort att det<br>finns lagregler som gäller folkölsförsäljningen. Det kan också uppstå<br>situationer där det kan vara svårt för den unga expediten att neka andra<br>ungdomar att inhandla folköl även om en expedit som säljer folköl till<br>underåriga kan straffas för detta.</p> <p>De butiker som har rätt att sälja folköl omfattas i regel av en skyldighet<br>att utarbeta egenkontrollprogram enligt livsmedelslagstiftningen. Rege-<br>ringen anser att butiker och serveringar som har rätt att bedriva detalj-<br>handel med eller servering av folköl bör åläggas skyldighet att utöva sär-<br>skild tillsyn över denna verksamhet samt att utarbeta särskilda egentill-<br>synsprogram för detta. Dessa program bör beskriva bl.a. hur personalen<br>skall få information om alkohollagens bestämmelser samt vilka rutiner<br>som skall tillämpas vid försäljning av folköl. Ansvaret och formerna för<br>ålderskontrollen bör särskilt behandlas. Programmet kan också ange t.ex.<br></p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>67</p> <p>en försäljningsansvarig person, som fyllt 18 år och vars uppgift är att<br>finnas till hands vid eventuella problem med försäljningen av folköl.<br>Kontroll av cgentillsynsprogrammen kan samordnas med den kommu-<br>nala livsmedelstillsynen, men även utföras inom annan kommunal verk-<br>samhet.</p> <p>Det bör framhållas att försummelse i fråga om egentilisynen eller i<br>fråga om utarbetande av egentillsynsprogram kan komma att utgöra<br>grund för beslut om förbud mot försäljning av öl enligt 7 kap. 21 § alko-<br>hollagen.</p> <p>Den kommunala tillsynen</p> <p>Förutom kontroll av egentillsynsprogram bör huvudinriktningen av den<br>kommunala tillsynen över folkölsförsäljningen vara rådgivning och<br>information. Erfarenheter och kunskaper från livsmedelstillsynen bör så<br>långt som möjligt tas till vara. Kommunen kan även ta fram ett informa-<br>tionsmaterial om alkohollagens bestämmelser, där det tydligt framgår<br>vilka krav som gäller för rätt att sälja folköl och vilka skyldigheter som<br>följer med denna rättighet. Informationen bör även innehålla en objektiv<br>beskrivning av de skadeverkningar som kan uppkomma hos ungdomar<br>vid folkölskonsumtion. Det har visat sig, bl.a. i Alkoholutredningens<br>enkät, att de allra flesta butiksinnehavare vill följa gällande regler och<br>slutar med otillåten ölförsäljning om de upplyses om att de inte har laglig<br>rätt att sälja folköl.</p> <p>Regeringen vill här lyfta fram vad Alkoholinspektionen har anfört om<br>hur kommunernas tillsyn över detaljhandeln av folköl kan utformas.</p> <p>- &nbsp;Kartlägga antalet ölförsäljningsställen i kommunen.</p> <p>- &nbsp;Kontrollera att försäljningsställena uppfyller grundförutsättningarna<br>för att få sälja öl.</p> <p>- &nbsp;Informera om vikten av att åldersbestämmelsema efterlevs och att<br>köp ska nekas om det finns misstanke om langning.</p> <p>- &nbsp;Ta fram och sprida informationsmaterial med exempel på bra<br>egentillsynsprogram, gärna i samarbete med livsmedelsbranschen och<br>bryggerinäringen.</p> <p>- &nbsp;Samarbete med andra myndigheter, främst polisen, och<br>livsmedelshandeln.</p> <p>- &nbsp;Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av effekterna av tillsynen.</p> <p>Ett återkommande svar från kommuner på frågan varför öltillsynen är<br>eftersatt är att det saknas resurser för att kunna genomföra densamma. I<br>de flesta kommuner, som bedriver någon form av tillsyn, sker det genom<br>fältassistenter eller liknande personal som en bisyssla till deras egentliga<br>arbetsuppgifter. I några större kommuner driver man s.k. folkölsprojekt<br>med projektmedel från Folkhälsoinstitutet eller från annat håll eller<br>genom tillfälliga anslag. Att arbetet med folköl sker just i projektform<br>beror på att man i den hårt ansträngda kommunala ekonomin inte har<br>lyckats avsätta skattemedel för någon regelbunden tillsynsverksamhet.<br>Tillsynen över restauranger med servering av spritdrycker, vin och<br>starköl kan kommunerna finansiera genom att ta ut tillsynsavgifter, se</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>68</p> <p>7 kap. 13 § alkohollagen. Motsvarande möjlighet till avgiftsuttag finns<br>inte när det gäller folkölstillsynen.</p> <p>I Alkoholutredningens enkät till landets kommuner framgår det att<br>problemen med ungdomars folkölskonsumtion och bristande tillsyns-<br>resurser är störst i de större kommunerna. I de mindre kommunerna är<br>tillsynen oftast informell och man har nästan aldrig konstaterat försälj-<br>ning till underåriga. Illegal ölförsäljning förekommer inte heller. I de<br>större kommunerna är det vanligare med såväl försäljning till underåriga<br>som illegal försäljning. Tillsyn förekommer oftast inte, eller består av en<br>begränsad engångsinsats. I Stockholm, Malmö och Uppsala har bedrivits<br>tillfälliga folkölsprojekt vilka samtliga på grund av bristande resurser<br>dock har lagts ned. Många kommuner anger att folkölstillsynen är efter-<br>satt på grund av bristande resurser. Flera av dessa har genom Svenska<br>Kommunförbundet begärt hos regeringen att möjlighet att ta ut tillsyns-<br>avgifter för folkölstillsyn skall införas i alkohollagen. Även Stockholms<br>kommun har skrivit till Socialdepartementet i detta ärende.</p> <p>Ett av flera problem för kommunerna med folkölsförsäljningen är att<br>man inte vet vilka butiker som har rätt att sälja folköl utan att först<br>genomföra en kartläggning. I större kommuner kan detta vara ett omfat-<br>tande arbete. Det räcker inte med att ta reda på vilka butiker som är god-<br>kända som livsmedelslokaler i kommunen; dels därför att lokaler kan ha<br>gamla godkännanden som inte längre gäller, dels därför att ingen ölför-<br>säljning bedrivs i lokalerna. Därför måste i regel samtliga godkända<br>livsmedelslokaler besökas för en närmare kontroll. Det finns dock inga<br>belägg för att de som säljer folköl utan laglig rätt oftare skulle bryta mot<br>åldersgränsen än de “lagliga” butikerna. Däremot är de svårare att ingripa<br>mot när det väl inträffar. Bestämmelserna om tillsyn och förbud i alko-<br>hollagen riktar sig endast mot dem som uppfyller kraven i 5 kap. 6 §<br>alkohollagen och således har rätt att sälja folköl. Precis som när det gäller<br>illegala spritklubbar är den olagliga ölförsäljningen en fråga för polis och<br>åklagare, där kommunen endast kan bistå med vissa uppgifter.</p> <p>I debatten framförs ibland att tillståndsplikten för folköl bör återinfö-<br>ras. Som skäl anförs oftast problemen med butikernas bristande ålders-<br>kontroll, men också att butikerna då kan registreras så att kommunen kan<br>hålla reda på var den lagliga ölförsäljningen bedrivs. I vad mån ålders-<br>kontrollen skulle förbättras om tillståndsplikten återinförs kan diskuteras.<br>Det finns inget belägg för att åldersgränsen respekterades bättre tidigare.<br>Ett återinförande av tillståndsplikten riskerar att bli ett slag i luften och<br>att medföra ökad kommunal byråkrati.</p> <p>Ett förslag som också har framförts är att man bör ålägga partihand-<br>lama en skyldighet att kontrollera att en butik har rätt att sälja öl. Detta är<br>dock svårt av flera skäl. En svårighet består i att alkohollagen inte inne-<br>håller någon reglering av partihandel med folköl. Det finns därför inga<br>tillförlitliga uppgifter om vilka som partihandlar med öl. Inte heller finns<br>möjlighet att tillgripa administrativa sanktioner mot sådana handlare. En<br>skyldighet av angivet slag skulle därför behöva straffsanktioneras. Detta<br>finner regeringen inte rimligt, särskilt som partihandlama skulle ha minst<br>lika stora svårigheter som kommunen att kontrollera vilka butiker som<br>faktiskt uppfyller kraven för att sälja öl. Härtill kommer de uppenbara<br>svårigheterna att övervaka efterlevnaden av en sådan bestämmelse.<br>Enligt regeringens mening är detta därför inte en framkomlig väg.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>69</p> <p>En annan möjlighet är alt införa en anmälningsplikt för ölförsäljning i<br>alkohollagen. Lagtekniskt skulle en sådan regel kunna utformas så att<br>den som har en godkänd livsmedelslokal och bedriver försäljning av<br>matvaror eller serverar mat måste anmäla till kommunen att han har för<br>avsikt att detaljhandla med eller servera folköl. Anmälningsplikten skulle<br>göra det möjligt för kommunen att utan ett omfattande kartläggnings-<br>arbete bygga upp ett kommunalt register över försäljare av folköl.<br>Regeringen anser mot bakgrund av de brister som finns när det gäller<br>handlarnas ålderskontroll att det bör införas en särskild anmälningsplikt<br>för detaljhandel med eller servering av folköl. På så sätt får kommunen<br>kännedom om de näringsidkare som i kommunen säljer eller serverar<br>folköl så att de kan bli föremål för tillsyn.</p> <p>Regeringen har i det föregående funnit att de som säljer eller serverar<br>folköl bör åläggas att utöva egentillsyn, vilken skall bygga på ett för<br>verksamheten lämpligt egentillsynsprogram. Programmet kan granskas<br>av kommunen och diskuteras med den som svarar för försäljningen eller<br>serveringen. Detta bör enligt regeringens mening underlätta för kommu-<br>nen att genomföra en tillsyn med den nämnda inriktningen samt att ställa<br>krav på kontrollåtgärder bl.a. för att förhindra försäljning till ungdomar<br>och försvåra langning. Det bör erinras om att försummelser i fråga om<br>cgentillsynen avses kunna utgöra grund för förbud mot försäljning av öl,<br>vilket ökar kommunens påtryckningsmöjligheter. Tillsynen bör alltså<br>kunna såväl förenklas som effektiviseras.</p> <p>När det gäller frågan om införande av särskilda tillsynsavgifter för<br>folköl gör regeringen följande överväganden. Kommunal tillsyn finns på<br>många områden, ibland med möjlighet att ta ut tillsynsavgift, ibland inte.<br>När det gäller alkoholområdet hade kommunen redan tidigare, tillsam-<br>mans med länsstyrelsen och polismyndigheten, ansvar för tillsyn över<br>försäljning och servering av folköl. Alkohollagen innebar alltså formellt<br>sett ingen förändring för kommunerna i detta avseende. Emellertid har<br>svårigheterna att utöva tillsyn på folkölsområdet blivit större sedan den<br>särskilda tillståndsplikten avskaffades och ersattes med vissa i lagen<br>direkt angivna förutsättningar för rätt till folkölsförsäljning. Den bristfäl-<br>liga ålderskontrollen vid ölförsäljning i livsmedelsbutikerna är dessutom<br>väl känd. Detta talar för att kommunerna bör ges rätt att ta ut en särskild<br>tillsynsavgift för att möjliggöra ökade tillsynsinsatscr. Minderårigas fort-<br>satt höga konsumtion av folköl och att missbruket av folköl har gått allt<br>längre ned i åldrarna är oroande. Denna utveckling måste brytas. En mer<br>aktiv kommunal tillsyn av butikernas folkölsförsäljning är enligt rege-<br>ringens uppfattning angelägen. Ungdomars missbruk av folköl måste<br>naturligtvis också ses i ett vidare perspektiv och mötas med insatser på<br>flera områden.</p> <p>Regeringen föreslår mot den beskrivna bakgrunden att kommunerna<br>ges möjlighet ta ut en avgift för tillsynen av dem som bedriver anmäl-<br>ningspliktig servering av eller detaljhandel med öl. De närmare grun-<br>derna för dessa avgifter får beslutas av kommunfullmäktige under iakt-<br>tagande av bl.a. självkostnads- och likställighetsprincipema. Vidare avser<br>regeringen att ge Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att närmare följa<br>folkölsförsäljningens utveckling när det gäller ungdomar och utvärdera<br>tillämpningen och effekterna av alkohollagens bestämmelser avseende<br>folköl.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>70</p> <p>Sanktioner</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Enligt 7 kap. 21 § alkohollagen får kommunen förbjuda fortsatt detalj-<br>handel med eller servering av folköl eller meddela varning om bestäm-<br>melserna i alkohollagen inte följs. Flera kommuner har ifrågasatt varför<br>förbudet mot fortsatt försäljning av folköl är fixerat vid sex månader.<br>Vad som framför allt avses är att olägenheter kan inträffa under evene-<br>mang som går att avgränsa i tid. Det finns, menar man, i sådana fall inte<br>anledning att befara att dessa missförhållanden kommer att bestå efter<br>evenemangets upphörande. Enligt regeringens mening bör det dock inte<br>införas en ordning där olika typer av försummelser vid försäljning eller<br>servering av öl skall vägas noga i tid, med risk för ökat processande och<br>kostnader.</p> <p>Enligt regeringens uppfattning finns det dock skäl att överväga en<br>möjlighet till längre tids förbud vid särskilt allvarliga eller upprepade<br>överträdelser av gällande regler. Detta utgör en kännbar sanktion, vilket<br>skulle kunna underlätta för den kommunala tillsynsmyndigheten att få<br>rättelse till stånd. Regeringen föreslår att förbud mot försäljning av folköl<br>i sådana fall skall kunna meddelas för en tid av tolv månader. Även<br>denna tid bör vara fast. Förbudet skall alltså bara kunna gälla i antingen<br>sex eller tolv månader.</p> <h2>7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Vissa sanktioner och straffbestämmelser</h2> <h3>7.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Olovligt innehav av alkoholdrycker</h3> <p>Regeringens förslag: Ansvar för olovligt innehav utökas från att omfatta<br>spritdrycker, vin och starköl till att omfatta även öl.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Inga synpunkter.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: S.k. olovligt innehav av alkohol-<br>drycker enligt 10 kap. 5 § alkohollagen omfattar endast spritdrycker, vin<br>och starköl. Detta har lett till att beslag av folköl, som innehafts i uppen-<br>bart syfte att olovligen försäljas, har lämnats tillbaka till butiksinnehava-<br>ren. Åklagaren gjorde då den bedömningen av alkohollagens bestämmel-<br>ser när det gäller olovlig folkölsförsäljning att beslag får göras endast av<br>de ölflaskor och burkar som bevisligen har sålts. Det spelar sedan ingen<br>roll hur stort lager av folköl som finns till försäljning i lokalen. För att<br>underlätta möjligheterna till ingripande i sådana fall anser regeringen att<br>brottet olovligt innehav av alkoholdrycker bör utvidgas från att omfatta<br>endast spritdrycker, vin och starköl till att gälla alla alkoholdrycker, dvs.<br>även folköl. Förutsättning är, liksom för de starkare alkoholdryckerna, att<br>det kan styrkas att ölet innehas i uppenbart syfte att olovligen säljas.</p> <p>71</p> <h3>7.2</h3> <h3>Grovt brott</h3> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Regeringens förslag: Vid bedömningen av om bl.a. olovlig försälj-<br>ning av sprit eller alkoholdrycker är att anse som grovt brott skall det<br>särskilt beaktas om brottet varit inriktat mot ungdomar.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Riksåklagaren är inte övertygad om att uppräk-<br>ningen av försvårande omständigheter i 10 kap. 3 § alkohollagen behöver<br>utökas. Uppräkningen där är inte uttömmande och att brottslighet riktas<br>mot särskilt utsatta grupper skall beaktas oavsett vilket brott det är fråga<br>om. Om det ändå tas med i uppräkningen skall en åldersgräns anges.<br>Tingsrätten i Umeå anser alt det får större genomslag om det vid straff-<br>mätningen beaktas att brottet riktats mot ungdomar, i stället för vid<br>bedömningen av brottets svårighetsgrad. Därför bör en ändring göras i<br>10 kap. 2 § alkohollagen i stället för i 10 kap. 3 §.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Alkohollagstiftningen är cn skydds-<br>lagstiftning vars viktigaste syfte är skyddet för ungdomen. Detta kommer<br>till uttryck bl.a. genom bestämmelser om åldersgränser för inköp och<br>servering av alkoholdrycker och genom att det är straffbart att anskaffa<br>alkoholdrycker till den som är underårig (s.k. langning). Olovlig försälj-<br>ning av sprit eller alkoholdrycker till ungdomar är därför en allvarlig<br>företeelse, särskilt om sådan försäljning sker systematiskt. Enligt rege-<br>ringens mening bör en medveten inriktning mot ungdomar som kund-<br>krets oftast medföra att brottet anses som grovt. Detta är i och för sig<br>möjligt redan med stöd av gällande bestämmelser. Regeringen anser<br>emellertid att det finns skäl att markera att inriktning mot ungdomar är en<br>sådan omständighet som särskilt bör beaktas vid bedömningen av brottets<br>svårhetsgrad. Detta understryker ett av alkohollagstiftningens viktigaste<br>syften och kan bidra till ökad medvetenhet om vikten av att ingripa kraft-<br>fullt mot detta slag av brottslighet.</p> <h3>7.3 Att bjuda underårig på alkoholdryck</h3> <p>Regeringens förslag: Förbudet mot att anskaffa alkoholdrycker till<br>underåriga utökas till att omfatta även att bjuda för förtäring på stället,<br>om det med hänsyn till den bjudnes ålder och omständigheterna i<br>övrigt är uppenbart oförsvarligt.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer<br>med regeringens. Utredningen föreslog dock en annan utformning av<br>bestämmelsen i 3 kap. 9 § alkohollagen.</p> <p>Remissinstanserna: Alkoholinspektionen och Blåbandsrörelsen anför<br>att upprätthållandet av åldersgränser på en restaurang åvilar tillstånds-<br>havaren. För att förslaget inte skall leda till missförstånd krävs att<br>bestämmelsen enligt förslaget kompletteras med att man inte får bjuda<br>ungdomar under 18 år på en alkoholdryck på ett serveringsställe. Kalmar<br>kommun anför att det skall införas ett förbud mot att bjuda underårig på<br>alkohol på ett serveringsställe. Domstolsverket anser att man inte bör<br>införa en straffbestämmelse utifrån ett mängdresonemang. “Mer än<br></p> <p>72</p> <p>obetydlig omfattning” bör ersättas av “berusningssyfte”. IOGT-NTO,<br>Karolinska Institutet och Sveriges landsråd för alkohol- och narkotika-<br>frågor anför att ungdomar under 18 års ålder inte ens i obetydlig omfatt-<br>ning skall få bjudas på alkohol. Polismyndigheten i Stockholms län anför<br>att som förslaget nu är utformat torde flera vuxna kunna bjuda samme<br>ungdom på var för sig obetydlig mängd. Riksåklagaren anför att be-<br>stämmelsen inte kan godtas i föreslagen utformning. Det straffbara<br>området skall begränsas till bjudande som sker i sådana former att den<br>som bjuds därmed riskerar att skadas på något sätt.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Det är självklart inte meningen att<br>alkohollagen skall tillåta att förbudet mot att överlämna alkoholdrycker<br>till ungdomar kringgås genom att ungdomar i stället bjuds på stora<br>mängder alkohol “för förtäring på stället”. Bestämmelsen i 3 kap. 9 §<br>alkohollagen har mot den bakgrunden fått en olycklig utformning och<br>bör enligt regeringens mening reformeras. Ett totalt förbud skulle<br>emellertid leda för långt. Det skulle t.ex. medföra förbud att servera<br>nattvardsvin till unga, att bjuda unga deltagare på champagne vid en<br>bröllopsfest och att låta sina barn ens i de övre tonåren få smaka på ett<br>glas vin till maten.</p> <p>Regeringen föreslår därför att förbudet mot att lämna alkoholdrycker<br>till underåriga skall omfatta även fallet då någon bjuder för förtäring på<br>stället, om det med hänsyn till den bjudnes ålder och omständigheterna i<br>övrigt är uppenbart oförsvarligt. Vad som är uppenbart oförsvarligt får<br>överlämnas till rättstillämpningen att bedöma. Den unge får naturligtvis<br>inte bjudas på sådana mängder att han eller hon riskerar att skadas,<br>utnyttjas eller annars fara illa. Någon exakt mängd alkohol som den unge<br>kan bjudas kan inte anges utan måste vara beroende av den unges ålder<br>och mognad, situationen under vilken han eller hon bjuds och hur han<br>eller hon som individ reagerar på alkohol. Exempel på uppenbart oför-<br>svarligt bjudande är att låta ungdomar delta i spritfester och liknande.<br>Även ett ofta återkommande bjudande av alkohol kan vara uppenbart<br>oförsvarligt. Ett regelbundet alkoholintag är ofta skadligt för ungdomar,<br>även om mängden alkohol vid varje tillfälle är liten. Enligt regeringens<br>mening får vissa sådana förfaranden bedömas som så allvarliga att de bör<br>leda till fängelsestraff, t.ex. om någon medvetet inriktar sig på att locka<br>ungdomar att dricka sig berusade.</p> <p>Som en konsekvens av förslaget bör även straffbestämmelsen i 10 kap.<br>6 § förtydligas så att olovligt anskaffande av alkoholdrycker även inne-<br>fattar att överlämna eller bjuda på alkoholdryck i strid med den nya<br>lydelsen i 3 kap. 9 §.</p> <h3>7.4 Aktivt kol m.m.</h3> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Regeringens bedömning: Ingen ändring bör göras i alkohollagen när<br>det gäller hanteringen av aktivt kol.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Innehav av aktivt kol i uppenbart syfte<br>att olovligen tillverka sprit eller spritdrycker straffbeläggs. Vidare införs<br>en ny bestämmelse om att försäljning och marknadsföring av aktivt kol</p> <p>73</p> <p>inte får ske på ett sådant sätt att det kan förknippas med olovlig tillverk-<br>ning av sprit eller spritdrycker.</p> <p>Remissinstanserna: Blåbandsrörelsen och Sveriges landsråd för<br>alkohol- och narkotikafrågor noterar med tillfredsställelse utredningens<br>förslag och förordar att också ett marknadsförings- och reklamförbud<br>införs. Konsumentverket avstyrker den föreslagna lagstiftningen för<br>marknadsföring av aktivt kol. Det är numera ovanligt med annonser för<br>aktivt kol i periodiska tidskrifter. Mindre postorderföretag har dock<br>sådan marknadsföring på Internet. Det är i många annonser mycket svårt<br>att avgöra vem företagen riktar sin marknadsföring och försäljning till<br>och vad aktivt kol skall användas till. Det ifrågasätts om sanktionen<br>marknadsstörningsavgift kan bli verkningsfull. Dc företag som mark-<br>nadsför och säljer aktivt kol är oftast mindre. Marknadsstörningsavgiften<br>skulle stanna på 5 000 kr, och sanktionen har då inte kännbar verkan.<br>Rekvisitet “förknippas med olovlig tillverkning” är inte tillräckligt tyd-<br>ligt för att det skall kunna anknytas till eller ha ett direkt samband med<br>försäljning och marknadsföring av produkter för olovlig tillverkning.<br>Marknadsdomstolen anför att innebörden av uttrycket “kan förknippas<br>med” är obestämd. Aktivt kol har legala användningsområden och mark-<br>nadsföring måste kunna äga rum. Riksåklagaren anser att den föreslagna<br>straff- och förverkandebestämmelsen inte behövs eftersom innehav av<br>aktivt kol i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit är förberedelse till<br>tillverkning. Sprit &amp; Vinleverantörsföreningen avstyrker och anför att<br>förslaget varit absurt om normala skattesatser och normal dryckeskultur<br>kännetecknat samhället samt ifrågasätter om man inte lika gärna skulle<br>kunna införa motsvarande bestämmelser för jäst och essenser. Tingsrät-<br>ten i Umeå finner det särskilt angeläget att förslagen om aktivt kol<br>genomförs.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Genom åren har många förslag<br>presenterats för att komma åt hanteringen av aktivt kol och dess använd-<br>ning vid olovlig sprittillverkning. Problemet är att aktivt kol har ett<br>mycket stort legalt användningsområde, framför allt vid industriell vat-<br>ten- och luftrening, som omsätter över 100 000 ton per år. Att införa en<br>tillståndsplikt för användning av aktivt kol har tidigare ansetts alltför<br>långtgående. Det skulle bl.a. innebära att en relativt omfattande byråkrati<br>byggs upp, som skulle drabba den legala handeln. Ett tillståndssystem för<br>handel med aktivt kol ter sig också tveksamt från EG-rättslig synpunkt.</p> <p>Att återinföra det förbud som fanns före 1995 mot försäljning av aktivt<br>kol är knappast heller en framkomlig väg. Det förekom att säljarna gick<br>fria om de hade försett förpackningarna med aktivt kol med en varnings-<br>text, där det framgick att kolet inte fick användas vid olovlig sprittill-<br>verkning. Den privata handeln med aktivt kol kunde därför fortsätta, och<br>t.o.m. utvecklas, trots förbudet.</p> <p>Den s.k. Svartspritsgruppen under Rikspolisstyrelsens ledning anvi-<br>sade två andra vägar, se promemorian Svartsprit och ungdomar<br>(Ds 1997:8). Den ena var att införa en skyldighet att föra bok för dem<br>som säljer aktivt kol. Bokföringsplikten skulle omfatta förteckning över<br>till vem försäljning har skett, hur mycket, och när. Tillsynsmyndigheten<br>kunde genom bokföringsplikten få en överblick över handeln med aktivt<br>kol och därigenom kunna initiera åtal för förberedelse eller medverkan<br>till olovlig sprittillverkning. Någon slags kontroll av bokföringsplikten<br></p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>74</p> <p>måste emellertid göras för att inte bestämmelsen skall bli meningslös. Ett<br>sådant system påminner starkt om tillståndsplikt, och skulle även drabba<br>den legitima handeln. Med tanke på hur omfattande den totala handeln<br>med aktivt kol i Sverige är skulle även skyldighet att föra bok leda till en<br>relativt omfattande byråkrati, vars alkoholpolitiska effekt kan diskuteras.</p> <p>Den andra väg som har föreslagits av Svartspritsgruppen är att polis<br>och åklagare använder sig av ansvarsbestämmelsen i 10 kap. 9 § alko-<br>hollagen som handlar om förberedelse till olovlig sprittillverkning. Inte<br>heller Riksåklagaren anser att den av Alkoholutredningen föreslagna<br>straffbestämmelsen behövs eftersom innehav av aktivt kol i uppenbart<br>syfte att olovligen tillverka sprit är förberedelse till olovlig sprittillverk-<br>ning. Enligt regeringens uppfattning borde ansvar för förberedelse till<br>olovlig sprittillverkning komma i fråga vid innehav av stora mängder<br>aktivt kol utan annat rimligt användningsområde, framför allt om den<br>misstänkte dessutom innehar såväl destillationsapparat som aktivt kol<br>och olika ingredienser för sprittillverkning. Även mängden aktivt kol har<br>betydelse, eftersom privatpersoner sällan har legitimt behov av annat än<br>små kvantiteter.</p> <p>När det gäller försäljning av aktivt kol vill regeringen framhålla att<br>medverkansbestämmelsema i 23 kap. brottsbalken synes kunna bli<br>tillämpliga om den som säljer kolet vet om eller inser att kolet skall<br>användas för olovlig tillverkning av sprit eller alkoholdrycker. Privatper-<br>soner har i princip inte anledning att köpa större mängder aktivt kol. Sker<br>dessutom samtidigt inköp av andra tillbehör eller ingredienser med<br>anknytning till sprittillverkning står syftet tämligen klart.</p> <p>I detta sammanhang aktualiseras dessutom frågan om möjligheterna att<br>ingripa mot marknadsföring och försäljning av aktivt kol tillsammans<br>med andra produkter som ofta förknippas med tillverkning av sprit-<br>drycker. Konsumentverket avstyrker dock Alkoholutredningens lagför-<br>slag om att försäljning och marknadsföring av aktivt kol inte får ske på<br>sådant sätt att det kan förknippas med olovlig tillverkning av sprit eller<br>spritdrycker. Verket menar att det numera är ovanligt med annonser för<br>aktivt kol och att det är mycket svårt att avgöra till vem företagaren riktar<br>sin marknadsföring och försäljning och vad det aktiva kolet skall använ-<br>das till. Rekvisitet “förknippas med olovlig tillverkning” är heller inte<br>tillräckligt tydligt för att det skall kunna anknytas till eller ha ett direkt<br>samband med försäljning och marknadsföring av produkter för olovlig<br>tillverkning. Med hänsyn till den kritik som har framförts vid remiss-<br>behandlingen är regeringen inte beredd att nu föreslå några lagföränd-<br>ringar när det gäller hanteringen av aktivt kol.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h2>8 Register m.m.</h2> <p>Regeringens förslag: Centralt skall det finnas endast ett register över<br>innehavare av serveringstillstånd m.fl. jämte försäljningsvolymer<br>m.m., vilket är avsett för uppföljning och utvärdering samt statistik.<br>Kommunerna ges ökade möjligheter att själva ta in uppgifter, bl.a. om<br>domar i brottmål.</p> <p>75</p> <p>Alkoholutredningens förslag: överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Alkoholinspektionen anser att ett tillägg måste<br>göras i 12 kap. 3 § alkohollagen, så att det finns ett tydligt stöd för att<br>registrera uppgifter i de fall tillstånd, medgivande eller registrering upp-<br>hört. 6 § bör av integritetsskäl regleras på sätt liknande det i nuvarande<br>12 kap. 4 § i alkohollagen och 7 § i alkoholförordningen. IOGT-NTO<br>anför att det bör finnas ett centralt register som bl.a. kan förse tillstånds-<br>myndigheten med uppgifter om personer som tidigare haft tillstånd och<br>om tillstånd finns beviljade för samma person i flera kommuner. Justitie-<br>ombudsmannen anför att kronofogdemyndighetens skyldighet att agera<br>självmant enligt 8 kap. 2 § hänger i luften. Kronofogdemyndigheten har<br>ingen vetskap om vilka som har tillstånd såvida inte kommunerna upply-<br>ser om det. I praktiken löses det i vissa fall genom att kommunen begär<br>in uppgifter från kronofogdemyndigheten. Frågan kan lösas genom att<br>skyldigheten för kronofogdemyndigheten att agera självmant slopas och<br>den kommunala myndigheten utnyttjar sin möjlighet att inhämta uppgif-<br>ter. Länsrätten i Stockholms län anför att det är tveksamt att låta kommu-<br>nerna få direktåtkomst till belastnings- och misstankeregistren. Behovet<br>kan tillgodoses genom inhämtande av polismyndighetens yttrande. Läns-<br>styrelsen i Stockholms län anför att kommunerna bör åläggas att hålla ett<br>register över vilka som erhållit serveringstillstånd. Riksskatteverket anser<br>att det centrala alkoholregistret över serveringstillstånd bör få användas<br>för skattemyndighetens alkoholrättsligt betingade tillsyn över upplags-<br>havamas partihandelsverksamhet. Det är viktigt att ändamålsbestämmel-<br>sen rörande skattemyndigheternas tillsyn får rätt utformning. Skattemyn-<br>digheternas tillsyn utgörs inte av tillsyn över tillståndshavarcs verksam-<br>het. Registret får lämnas ut på ADB för beskattningsändamål, och så bör<br>vara fallet även för alkoholtillsyn. Riksskatteverket bör också få rätt att<br>samköra uppgifterna med uppgifter i andra register. Det bör finnas en<br>samsyn med punktskatteutredningen. Det kan ifrågasättas om uppgifter<br>som inte behövs för skattekontroll skall inhämtas av RSV. Med vilken<br>frekvens upplysningarna skall lämnas är värt att analysera ytterligare.<br>Riksåklagaren avstyrker med bestämdhet att kommunerna får tillgång till<br>misstankeregistret. Det är mycket viktigt för det brottsförebyggande<br>arbetet att uppgifter därifrån inte sprids. Riksåklagaren är heller inte<br>övertygad om att kommunens behov av uppgifter ur belastnings- och<br>misstankeregistren är sådant att hänsynen till den enskildes integritet<br>skall l'å vika. Polismyndighetens uppgiftsskyldighet gör att kommunerna<br>ändå har utförlig information. Sprit &amp; Vinleverantörsföreningen anför att<br>ett centralt register är ett större problem än utredningen ger vid handen.<br>Det är särskilt viktigt att registret alltid är uppdaterat, då det åligger parti-<br>handlarna att kontrollera att deras kunder har tillstånd. Statskontoret<br>anser att del är tveksamt från integritetssynpunkt att låta 289 kommuner i<br>stället för en myndighet få tillgång till polisens sekretessbelagda register.<br>Spridningsriskcn för känsliga uppgifter ökar samtidigt som kontrollmöj-<br>ligheterna avseende sekretessen minskar. I stället borde polismyndig-<br>hetens yttrande i ärendet vara tillräckligt. Även effektivitetsskäl talar för<br>en sådan lösning. Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor<br>anser att det bör finnas ett kommunalt register också över alla som serve-<br>rar folköl. Östersunds kommun anser att kommunen skall ha samma rätt</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>76</p> <p>som Alkoholinspektionen i dag har att ta del av kriminal- och misstanke-<br>register.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Med stöd av regleringen i 12 kap.<br>alkohollagen har Alkoholinspektionen byggt upp ett omfattande register<br>över innehavare av tillverknings- och partihandelstillstånd. Parallellt med<br>detta utvecklar man också ett register med motsvarande uppgifter om<br>innehavare av serveringstillstånd. Registret är i denna del komplett avse-<br>ende serveringsställets belägenhet (kommuntillhörighet), tillståndets<br>omfattning, tillståndshavare samt uppgifter om försäljningen av alkohol-<br>drycker. När det gäller tillståndshavare är det den juridiska personen<br>(registreringsnumret för aktie-, handels-, kommanditbolag eller enskild<br>firma) som avses och försäljningssiffrorna är hämtade från uppgifterna i<br>den s.k. restaurangrapporten. För vissa kommuner finns dessutom per-<br>sonuppgifter avseende ägare, styrelseledamöter, bolagsmän m.fl. Regist-<br>ret består med andra ord av en fullt utbyggd statistikdel och en person-<br>uppgiftsdel under uppbyggnad.</p> <p>Som en följd av att de särskilda tillstånden för partihandel med sprit-<br>drycker, vin och starköl togs bort vid årsskiftet 1999/2000 har Alkohol-<br>inspektionen i princip inte längre något tillstånds- eller tillsynsansvar<br>över enskilda aktörer på detta område. Alkoholinspektionens uppgifter i<br>övrigt kommer att övertas av Statens folkhälsoinstitut. Behovet av ett<br>register med fullständiga personuppgifter avseende tillverkning m.m. kan<br>enligt regeringen ifrågasättas. Registret bör innehålla uppgifter om den<br>som har tillverknings- eller inköpstillstånd samt om den som har rätt att<br>bedriva partihandel. Ändamålet med registret bör begränsas till tillsyn,<br>uppföljning och utvärdering av lagens tillämpning samt framställning av<br>statistik.</p> <p>När det gäller registret över serveringstillstånd har ett sådant funnits<br>sedan lång tid tillbaka för forsknings- och statistikändamål. Alkohol-<br>inspektionen arbetar f.n. med att komplettera detta register med person-<br>uppgifter för tillståndshavare och personer med betydande inflytande i<br>rörelsen. Den nya myndigheten har för egen del ingen användning för<br>sådana uppgifter, eftersom det inte ingår i den framtida myndighetens<br>huvudsakliga ansvarsområde att arbeta med enskilda tillstånds- eller till-<br>synsärenden. Den ursprungliga tanken var emellertid att personregistret<br>skulle kunna samköras med andra register, framför allt med polisens<br>register. Denna fråga aktualiserades också av Branschsaneringsutred-<br>ningen i betänkandet Branschsanering och andra metoder mot ekobrott<br>(SOU 1997:111) och togs upp i regleringsbrevet till Alkoholinspektionen<br>inför budgetåret 1999. Resultatet av samkömingen skulle efter bearbet-<br>ning av inspektionen sändas ut till berörda kommuner för kännedom och<br>eventuella åtgärder. Personuppgiftsdelen av restaurangregistret är dock<br>långt ifrån komplett. Registret omfattar f.n. ca 10 000 tillståndshavare<br>avseende stadigvarande tillstånd. Antalet berörda personer kan uppskat-<br>tas till ca fyra stycken i genomsnitt per tillstånd, dvs. totalt ca 40 000<br>namn och personnummer, varav i dag endast ca en tiondel har registre-<br>rats av inspektionen. Dessa personer byts dessutom kontinuerligt ut mot<br>andra och registret behöver därför ständigt uppdateras för att vara aktu-<br>ellt.</p> <p>Ett nationellt tillstånds- och statistikregister behövs för att man skall<br>kunna följa alkoholkonsumtionens utveckling, nationellt, regionalt och</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>77</p> <p>lokalt samt för forsknings- och statistikändamål. Det kommer också att<br>ligga i Statens folkhälsoinstituts övergripande uppgifter att ha ett stati-<br>stik- och uppföljningsansvar över alkoholflödet i landet. Med de till-<br>ståndsuppgifter från kommuner och försäljningssiffror från tillstånds-<br>havare och leverantörer, som lämnas i dag, har dessutom Alkoholinspek-<br>tionen redan i dag ett fullt utbyggt register för dessa ändamål. Därigenom<br>kan man följa såväl serveringstillståndens utbredning som restaurang-<br>konsumtionens utveckling samt hur import- och exporthandeln med<br>spritdrycker, vin och starköl utvecklas.</p> <p>Regeringen anser mot denna bakgrund att den del av Alkoholinspek-<br>tionens register som avser uppgifter om innehavare av serveringstillstånd<br>jämte uppgifter om tillståndets omfattning och villkor för detta, serve-<br>ringsställets belägenhet samt försäljningsvolymer bör behållas främst för<br>tillsyn, uppföljning och forskning. Ett sådant register fyller också en<br>praktisk funktion genom att det lätt kan kontrolleras t.ex. om någon har<br>tillstånd i mer än en kommun. Registret bör bygga på kommunernas<br>uppgifter om meddelade och återkallade tillstånd samt den s.k. restau-<br>rangrapporten. Liksom nu bör dessa uppgifter kompletteras med uppgif-<br>ter om försäljningsvolymer från bl.a. partihandlare och tillverkare. Det<br>bör bli en uppgift för Statens folkhälsoinstitut att i fortsättningen föra<br>detta register.</p> <p>Frågan gäller emellertid om det centrala registret bör begränsas till nu<br>angivna uppgifter eller om ambitionen bör ställas högre, att t.ex. registret<br>kompletteras med uppgifter om personer med betydande inflytande i<br>rörelsen. Syftet härmed skulle vara att göra registret mer användbart som<br>hjälpmedel för kommunerna vid deras löpande tillsyn och vandelspröv-<br>ning.</p> <p>Ett sätt att förenkla inhämtandet av personuppgifter till det centrala<br>registret skulle vara att via datamedium överföra dessa från Patent- och<br>registreringsverkets (PRV) aktiebolags- och handelsbolagsrcgister. Där-<br>med fångar man upp styrelseledamöter och bolagsmän men inte delägare<br>eller andra personer med betydande inflytande i rörelsen. Även en sådan<br>registerhållning kräver dock kontinuerlig uppföljning. Det finns dess-<br>utom i dag inget hinder för kommunerna att själva ta in dessa uppgifter.<br>Många kommuner gör det redan genom att de via datakommunikation är<br>uppkopplade mot PRV:s register.</p> <p>Så gott som alla kommuner har i dag lagt upp egna register över ser-<br>veringstillstånden i kommunen. Detta är nödvändigt bl.a. för att kunna<br>hålla reda på vilka tillståndshavare man enligt alkohollagen är skyldig att<br>utöva tillsyn över. Det behövs även för vissa lokala statistikbehov m.m.<br>Det finns inget gemensamt registersystem för kommunerna och vilka<br>uppgifter som registreras styrs ofta av lokala behov. Sedan personupp-<br>giftslagens tillkomst är det bestämmelserna i denna som styr vad kom-<br>munen får registrera.</p> <p>Enligt regeringens mening ter det sig högst tveksamt om den förhål-<br>landevis stora arbetsinsats som det skulle innebära för det nya Statens<br>folkhälsoinstitut att hålla registret aktuellt på nu angivet sätt är motiverad<br>med hänsyn till kommunernas löpande lämplighetsprövning. Kommu-<br>nernas strategier för tillsyn varierar men synes sällan grunda sig på<br>regelbunden uppföljning av alla förändringar av styrelseledamöter m.fl.<br>Risken är dessutom stor för fortsatta problem med en registerhållning av</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>78</p> <p>denna omfattning med det ansvar den innebär för Statens folkhälsoinsti-<br>tut. Regeringen anser därför att det centrala registret bör begränsas till de<br>uppgifter som nämns i det föregående.</p> <p>Med denna bedömning uppkommer frågan om det finns behov av att<br>stärka kommunernas möjligheter att själva ta in de uppgifter de behöver<br>för tillståndsprövning och löpande lämplighetsprövning. Frågan upp-<br>kommer främst beträffande de belastningsuppgifter avseende tillstånds-<br>havare som f.n. registreras av Alkoholinspektionen. Uppgifter i de regis-<br>ter som förs av Rikspolisstyrelsen är sekretessbelagda och kommunerna<br>har i dag ingen möjlighet att begära sådana uppgifter.</p> <p>Regeringen vill i denna del framhålla att kommunerna har det fulla<br>ansvaret för tillståndsgivning, löpande lämplighetsprövning och tillsyn<br>när det gäller servering av spritdrycker, vin och starköl. Det vore inte<br>rimligt om dessa beslut skulle fattas på ett ofullständigt underlag och<br>därmed riskera att komma i strid med lagstiftarens intentioner. Att vissa<br>brott anses vara av betydelse för lämplighetsprövningen enligt alkohol-<br>lagen framgår indirekt av alkoholförordningens bestämmelser om regi-<br>strering. Enligt regeringens uppfattning måste därför säkerställas att<br>kommunerna, om de inte kan få uppgifterna från det centrala registret,<br>kan få dessa uppgifter på annat sätt. Detta kan ske genom en ändring i<br>förordningen om belastningsregister. Regeringen anser att en sådan änd-<br>ring bör genomföras. Det finns i det sammanhanget skäl att erinra om att<br>det enligt 9 kap. 24 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess till<br>skydd för enskild i sådana ärenden hos kommunen. Dock bör kommunen<br>inte som utredningen föreslår få tillgång till polisens misstankeregister.<br>Det är mycket viktigt för det brottsförebyggande arbetet att uppgifter<br>därifrån inte sprids.</p> <p>Kommunens rätt att från polismyndigheten få vissa uppgifter som<br>behövs för tillstånds- och lämplighetsprövning samt tillsyn bör dessutom<br>utvidgas. Visserligen gäller redan enligt 8 kap. 2 § alkohollagen att<br>polismyndigheten skall underrätta bl.a. kommunen om förhållanden som<br>är av betydelse för dess tillsyn. Genom ett tillägg i fjärde stycket i samma<br>paragraf klargörs dock att polismyndigheten också skall lämna behövliga<br>uppgifter på begäran av kommunen. Det kan röra sig om polisens<br>iakttagelser angående t.ex. missbruk eller oegentligheter av olika slag.</p> <p>Regeringen vill avslutningsvis betona att förändringen av det centrala<br>registret inte får innebära någon ambitionssänkning när det gäller den s.k.<br>vandelsprövningen av innehavarna av serveringstillstånd. Liksom tidi-<br>gare gäller att kontroll skall ske inte endast då tillstånd beviljas utan<br>också fortlöpande. Vilka som ingår i kretsen personer med betydande<br>inflytande i rörelsen liksom belastningsuppgifter rörande dessa bör<br>sålunda följas upp vid regelbundet återkommande tillfällen. Enligt<br>regeringens mening kan det vara lämpligt att göra en sådan kontroll<br>åtminstone en gång om året. Det är en angelägen uppgift för Statens<br>folkhälsoinstitut att i allmänna råd närmare ta upp frågan om formerna<br>för kommunernas tillsyn över innehavare av serveringstillstånd. Rege-<br>ringen vill dessutom framhålla vikten av att länsstyrelserna i sin tillsyn<br>uppmärksammar eventuella problem på området och gör de påpekanden<br>som erfordras till kommunerna.</p> <p>I det centrala registret kommer fortsättningsvis endast uppgifter om<br>tillståndshavares namn eller firma, adressuppgifter samt den verksamhet</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>79</p> <p>som tillståndet avser att behandlas. Registret kommer inte att innehålla<br>integritetskänsliga uppgifter. Det finns därför inte skäl att ha särskilda<br>gallringsbestämmelser för registret i dess nya form. I stället blir bestäm-<br>melserna om bevarande och gallring i arkivlagen (1990:782) och i arkiv-<br>förordningen (1991:446) tillämpliga.</p> <p>Personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser om rättelse och skade-<br>stånd skall tillämpas också vad gäller det centrala registret.</p> <p>Som nämnts tidigare behandlar kommunerna personuppgifter i sin till-<br>stånds- och tillsynsverksamhet. För denna behandling gäller personupp-<br>giftslagen (1998:204) i den mån inte Datainspektionen meddelat ett till-<br>stånd som fortfarande gäller eller det i en lag eller förordning finns avvi-<br>kande bestämmelser. Datainspektionens tillstånd förfaller den 1 oktober i<br>år varvid personuppgiftslagen blir tillämplig också avseende den be-<br>handling av personuppgifter som tidigare omfattades av tillståndet.</p> <p>Fråga är om det finns skäl att särreglera kommunernas personuppgifts-<br>behandling inom detta område. Regeringen har i tidigare sammanhang<br>uttalat att en målsättning bör vara att, i de fall myndighetsregister med ett<br>stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll inrättas, bestäm-<br>melser skall meddelas i lag (prop. 1990/91:60 s. 58). Regeringen tilläde<br>att detta gäller särskilt i de fall uppgifterna sprids externt i en icke obe-<br>tydlig omfattning. Riksdagen har instämt i regeringens uttalanden (KU<br>1990:91:11 s. 11). I förarbetena till personuppgiftslagen upprepade<br>regeringen sin inställning (prop. 1997/98:44 s. 41), liksom också i för-<br>arbetena till lagen om fastighetsregister (prop. 1999/2000:39 s. 79).</p> <p>Den behandling av personuppgifter som kommunerna utför i sin till-<br>stånds- och tillsynsverksamhet kan enligt regeringens mening inte anses<br>omfatta ett stort antal registrerade. Som mest rör det sig om drygt 1 500<br>serveringstillstånd i en kommun. Uppskattningsvis är i genomsnitt fyra<br>personer registrerade per tillstånd. Några exakta uppgifter om hur många<br>som säljer eller serverar öl utan att ha tillstånd att servera spritdrycker,<br>vin eller starköl finns inte. Antalet registrerade på grund av sådan för-<br>säljning eller servering torde dock i vart fall inte nämnvärt överstiga det<br>antal personer som registrerats på grund av innehav av serveringstill-<br>stånd. Som mest torde det röra sig om omkring 2 500 ölförsäljare i en<br>kommun. I de register kommunerna för över personer som har serve-<br>ringstillstånd finns enligt vad regeringen erfarit endast uppgifter om till-<br>ståndshavarens namn och person- eller organisationsnummer samt<br>adress. I de fall tillståndshavaren är ett företag förekommer också att<br>kommunerna i sina register för in uppgifter om företagets ägares namn.<br>En del kommuner för också in uppgifter om datum för det senaste till-<br>synsbesöket i registret. Sådana uppgifter är inte särskilt känsliga. Extern<br>spridning av dem sker i viss mån till andra tillsynsmyndigheter enligt<br>alkohollagen, övriga uppgifter av betydelse för tillstånds- och tillsyns-<br>verksamheten finns endast i de akter som upprättats över tillstånds-<br>havama.</p> <p>Sammanfattningsvis anser regeringen att personuppgiftslagen ger ett<br>fullgott integritetsskydd i kommunernas verksamhet såvitt avser tillsyn<br>och tillståndsgivning inom alkoholområdet. Någon särreglering, vare sig<br>i lag eller förordning, av kommunernas behandling av personuppgifter<br>anser regeringen inte att det finns behov av.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>80</p> <p>Att Statens folkhälsoinstituts och kommunens beslut om rättelse av Prop. 2000/01:97<br>och information i fråga om personuppgifter i registren kan överklagas<br>följer av förslaget till 9 kap. 2 § alkohollagen.</p> <h2>9 Ekonomiska och andra konsekvenser</h2> <p>Regeringens förslag innebär inte några nya offentliga åtaganden. I de<br>allra flesta fall handlar det om förtydliganden och preciseringar av gäl-<br>lande regler. Enligt regeringens mening ligger förslagen huvudsakligen<br>inom ramen för de uppgifter som redan åvilar berörda myndigheter. För-<br>slagen medför inte enligt regeringens uppfattning några ökade kostnader<br>för tillämpning av bestämmelserna. Regeringen erinrar också om att<br>kommunerna kan finansiera arbetet med serveringstillstånd genom<br>avgifter för tillståndsprövning och tillsyn. När det gäller tillsyn över<br>folkölsförsäljningen ges kommunerna en möjlighet att ta ut avgifter för<br>kostnaderna för denna tillsyn.</p> <p>När det gäller konsekvenserna för den kommunala självstyrelsen erin-<br>ras om att det är kommunerna som har ansvaret för beslut om serve-<br>ringstillstånd och för tillsyn över servering och folkölsförsäljning. Flera<br>av regeringens förslag syftar till att stärka och underlätta kommunernas<br>tillsynsroll på det här området.</p> <p>Alkohollagen innehåller redan i dag bestämmelser som skall motverka<br>brottslighet och främja brottsförebyggande verksamhet. Flera av försla-<br>gen syftar till att genom förtydliganden och kompletteringar av gällande<br>bestämmelser underlätta arbetet för bl.a. polis och åklagare. Förbudet<br>mot att överlämna alkoholdrycker till ungdomar föreslås omfatta även<br>det fallet att någon bjuder för förtäring på stället, om det med hänsyn till<br>den bjudnes ålder och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvar-<br>ligt. Förslaget motiveras av svårigheter som åklagare och polis mött när<br>det gäller att föra sådana brott till åtal. Innehavare av serveringstillstånd<br>föreslås med vissa undantag bli skyldiga att registrera all försäljning i<br>kassaregister och tillhandahålla kunden kvitto. Olovligt innehav av alko-<br>holdrycker i uppenbart syfte att olovligen sälja dem föreslås utvidgas till<br>att även omfatta öl. Avsikten är att underlätta ingripanden mot olovlig<br>försäljning av öl och även möjliggöra beslag.</p> <p>Regeringens förslag angående register avser att stärka skyddet för den<br>personliga integriteten genom att den omfattande centrala registreringen<br>av personuppgifter begränsas och inte längre skall omfatta känsliga per-<br>sonuppgifter. Härigenom minskar risken att sådana uppgifter återges fel-<br>aktigt eller sprids till fler än nödvändigt. För att tillståndsmyndighetema<br>ändå skall kunna fullgöra sin skyldighet att fortlöpande göra en vandels-<br>prövning föreslås att dessa ges rätt att få relevanta uppgifter direkt från<br>polisens belastningsregister.</p> <p>Effekter av betydelse för små företags arbetsförutsättningar m.m.</p> <p>Några av regeringens förslag underlättar arbetsförutsättningarna för små<br>företag. Skyldigheten för restaurangföretag att lämna statistiska uppgifter<br>om försäljningen (den s.k. restaurangrapporten) förenklas. Enligt de nya</p> <p>81</p> <p>reglerna skall rapporten bara lämnas en gång om året i stället för två. Ett<br>tillägg görs i alkohollagen som gör det möjligt att anlita tillfällig personal<br>från s.k. bemanningsföretag.</p> <p>Krav på egcntillsyn införs vid detaljhandel med och servering av öl.<br>Detta får dock ses som en precisering av skyldigheter som redan åvilar<br>de berörda näringsidkarna enligt livsmedelslagen. Det betyder i praktiken<br>att näringsidkaren till sitt egentillsynsprogram enligt livsmedelslagen<br>även skall foga uppgifter bl.a. om hur ålderskontroll vid försäljning av<br>folköl sker och hur personalen utbildas. Kommunerna ges också möjlig-<br>het att ta ut en smärre avgift som motsvarar kommunens självkostnad för<br>tillsynen över folkölsförsäljningen. Detta motiveras av de brister (se<br>beskrivningen i avsnitt 6) som i dag finns när det gäller handlarnas ål-<br>derskontroll vid försäljning av öl och ger kommunen de resurser den<br>behöver för att på ett bättre sätt än hittills sköta sina tillsynsuppgifter. Det<br>är inle acceptabelt att vid inköpskontroller, som har redovisats från olika<br>undersökningar, upp till 60-70 procent av de underåriga ungdomar som<br>försöker köpa folköl också får göra det. Detta visar att handeln inte lever<br>upp till del ansvar man har enligt alkohollagen, när det gäller att för-<br>hindra att ungdomar under 18 år får köpa folköl. Kommunens uppgift i<br>förhållande till detaljhandeln blir information, rådgivning och kontroll av<br>egentillsynsprogrammen. Med normal ambitionsnivå, motsvarande att<br>kommunen antas besöka varje försäljningsställe ungefär en gång per år,<br>kan en årlig tillsynsavgift uppskattas till ca 500-800 kronor per försälj-<br>ningsställe. Tillsynsavgift kan självklart endast tas ut om tillsynsverk-<br>samhet bedrivs i kommunen. Den som bedriver detaljhandel med eller<br>servering av öl skall dessutom anmäla verksamheten hos den kommun<br>där försäljningen sker. Denna anmälningsskyldighet bedöms dock som<br>en mycket ringa insats från näringsidkarens sida men är nödvändig om<br>kommunen skall kunna ta ut en avgift från företagaren och kunna bedriva<br>en effektiv tillsyn. Anmälan bör kunna ske på enklast möjliga sätt och<br>även kunna tas upp på telefon eller göras över nätet. Kommunen måste<br>självklart informera handlarna om anmälningsskyldigheten och de som<br>vid lagens ikraftträdande säljer eller serverar öl får ytterligare sex måna-<br>der från lagens ikraftträdande på sig att göra anmälan. Om anmälan ute-<br>blir kan i förlängningen kommunen förbjuda handlaren att sälja folköl.<br>Olika alternativ till lösning diskuteras i avsnitt 6. Den bristfälliga ålders-<br>kontrollen vid folkölsförsäljning är väl dokumenterad liksom att miss-<br>bruket av folköl gått allt längre ned i åldrarna. Folköl är den vanligaste<br>alkoholdrycken som konsumeras av ungdomar i åldersgruppen 15-19 år.<br>Alt komma tillrätta med dessa problem enbart med frivilliga åtgärder har<br>under de senaste sex åren inte visat sig möjligt. Därför bedömer rege-<br>ringen det som nödvändigt alt reglerna för folkölsförsäljningen och till-<br>synen ytterligare skärps enligt här redovisat förslag.</p> <p>Att rätten till ölservering i samband med ambulerande korv- och glass-<br>försäljning eller liknande avskaffas innebär att den lokala livsmedels-<br>butiken gynnas. Den ambulerande korvförsäljaren får i fortsättningen<br>nöja sig med att sälja lättöl istället för folköl. Problem med folkölsför-<br>säljning till ungdomar från ambulerande försäljare har rapporterats fram-<br>för allt från folkölsprojekt i Skåne.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>82</p> <p>Kravet på obligatorisk registrering av all försäljning i kassaregister kan Prop. 2000/01:97<br>medföra något ökade krav för en del mindre serveringsrörelser men<br>motiveras av dess betydelse för att motverka ekonomisk brottslighet.</p> <h2>10 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ikraftträdande m.m.</h2> <h3>10.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Serveringsbestämmelser</h3> <p>Regeringens förslag: Förändringarna i alkohollagen skall träda i kraft<br>den 1 juli 2001. Detta gäller dock inte bestämmelserna om kassa-<br>register som istället skall träda i kraft den 1 juli 2003.</p> <p>Alkoholutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens. Utredningen har, som tidigare redovisats, föreslagit<br>begränsningar när det gäller sena tider för servering av spritdrycker, vin<br>och starköl. Som en följd det förslaget har utredningen också föreslagit<br>en särskild tidpunkt för ikraftträdandet av en sådan bestämmelse.</p> <p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anför att den nya<br>bestämmelsen om att försäljning får ske längst till kl. 03.00, skall gälla<br>även för dem som före ikraftträdandet fått tillstånd som gäller för tid<br>efter lagens ikraftträdande. Det kan möjligen strida mot principen att<br>gynnande beslut inte får ändras retroaktivt annat än om vissa förutsätt-<br>ningar är uppfyllda.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Den nya regeln om kassaregister<br>m.m. kan inte träda i kraft omedelbart. Närmare föreskrifter behöver<br>dessförinnan utfärdas av Statens folkhälsoinstitut. En övergångstid på två<br>år är enligt regeringens uppfattning lämpligt avvägd.</p> <p>Efter ikraftträdandet av den nya lagen kommer inte längre belastnings-<br>uppgifter m.m. att tillföras det centrala register som för närvarande finns<br>hos Alkoholinspektionen. En registerhållning av mera begränsad omfatt-<br>ning skall ske hos Statens folkhälsoinstitut. Det befintliga registret hos<br>Alkoholinspektionen bör dock enligt regeringens uppfattning behållas för<br>forskningsändamål m.m och tas över av Statens folkhälsoinstitut. Härvid<br>bör tidigare meddelade föreskrifter om bl.a. gallring fortsätta att gälla.</p> <p>Den som den 1 juli 2001 redan bedriver servering av eller detaljhandel<br>med öl skall senast den 1 januari 2002 anmäla verksamheten hos den<br>kommun där försäljningen sker.</p> <h3>10.2 Partihandel med alkoholdrycker</h3> <p>Regeringens förslag: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna<br>till lagen (1999:1001) om ändring i alkohollagen (1994:1738) ändras<br>på så sätt att den som har medgivits rätt att bedriva partihandel med<br>alkoholdrycker med stöd av tidigare gällande bestämmelser ges möj-<br>lighet att fortsätta sin verksamhet till utgången av år 2003.</p> <p>Alkoholutredningen: Hade inget förslag i denna del.</p> <p>83</p> <p>Remissinstanserna: Några remissinstanser, bl.a. Alkoholinspektionen,<br>har påtalat att ett 70-tal partihandlare som fortfarande saknar godkän-<br>nande eller registrering enligt lagen om alkoholskatt riskerar att tvingas<br>upphöra med sin partihandelsverksamhet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Genom lagen (1999:1001) om änd-<br>ring i alkohollagen (1994:1738) ersattes tillstånden för partihandel med<br>alkoholdrycker med en koppling till godkännande som upplagshavare<br>eller registrering som varumottagare enligt lagen (1994:1564) om alko-<br>holskatt (prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU4, rskr. 1999/2000:42).<br>Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till ändringslagen föl-<br>jer att partihandelstillstånd som före den 1 januari 2000 har meddelats<br>annan än den som är godkänd som upplagshavare eller registrerad som<br>varumottagare enligt lagen om alkoholskatt skall fortsätta att gälla, dock<br>längst till utgången av år 2001. Det har upplysts att det fortfarande finns<br>ett antal näringsidkare som innehar partihandelstillstånd för alkohol-<br>drycker och som saknar godkännande eller registrering enligt lagen om<br>alkoholskatt. Enligt regeringen bör dessa näringsidkare skäligen kunna<br>fortsätta sin verksamhet även efter utgången av år 2001. Övergångstiden<br>för dem bör därför förlängas till utgången av år 2003. I stället för Alko-<br>holinspektionen kommer Statens folkhälsoinstitut att ha att utöva tillsyn<br>över dessa tillståndshavare. Tillsynsavgifter skall tas ut även i fortsätt-<br>ningen.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <h2>11 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Författningskommentar</h2> <h3>11.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i alkohollagen</h3> <h3>(1994:1738)</h3> <p>3 kap.</p> <h4>9§</h4> <p>1 tredje stycket har förts in en bestämmelse om att underåriga inte får<br>bjudas på alkoholdryck för förtäring på stället om det med hänsyn till den<br>bjudnes ålder och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt.<br>Avsikten med det nu föreslagna förbudet är att förhindra att unga bjuds<br>på sådana mängder alkohol att de riskerar att skadas, utnyttjas eller<br>annars fara illa. Någon exakt mängd alkohol som den unge kan bjudas på<br>kan inte anges utan måste vara beroende av den unges ålder och mognad,<br>situationen under vilken han eller hon bjuds och hur han eller hon som<br>individ reagerar på alkohol. Med förtäring på stället avses att förtäringen<br>sker i omedelbar anslutning till bjudandet av drycken. Att ”bjuda på”<br>alkoholdryck som tas med för senare förtäring är generellt förbjudet och<br>omfattas inte av undantaget. Överträdelser av 9 § är straffbelagda i<br>10 kap. 6 § och kan i grova fall medföra fängelse i upp till fyra år. Även<br>överträdelser som består i att bjuda ungdomar på alkohol bör kunna<br>bedömas som grovt brott, t.ex. om någon medvetet inriktar sig på att<br>locka ungdomar att dricka sig berusade, se 10 kap. 3 §. Ringa gärningar<br>skall dock inte föranleda straff, jämför 10 kap. 8 §. Se även allmänna<br>överväganden i avsnitt 7.3.</p> <p>84</p> <p>4 kap.</p> <h4>1§</h4> <p>Paragrafen har försetts med ett nytt tredje stycke om att innehavare av<br>serveringstillstånd får rätt att sälja tillbaka varor som omfattas av ser-<br>veringstillståndet till partihandlare. (Även Systembolaget AB, se 5 kap.<br>1 § tredje stycket, har getts motsvarande rätt.) Syftet med bestämmelsen<br>är att ge innehavare av serveringstillstånd möjlighet att sälja enstaka<br>varor de inte kunnat avyttra på vanligt sätt åter till den partihandlare de<br>inköpt varan av eller till annan partihandlare. Det är alltså endast fråga<br>om försäljning till någon som har rätt att handla med varorna, inte till en<br>konsument. Se även allmänna överväganden i avsnitt 4.2.</p> <h4>5§</h4> <p>Rätten för tillverkare och partihandlare att sälja spritdrycker, vin och<br>starköl till innehavare av tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap<br>tas bort. Innehavare av sådana tillstånd blir därigenom hänvisade till<br>Systembolaget AB för inköp av dryckerna. Se även allmänna övervägan-<br>den i avsnitt 5.3.</p> <h4>6§</h4> <p>I första stycket har språket moderniserats. Någon ändring i sak är inte<br>avsedd.</p> <p>Andra stycket har kompletterats i syfte att ge möjlighet för kronofogde-<br>myndighet att sälja utmätta alkoholdrycker till någon som är berättigad<br>att bedriva partihandel eller till Systembolaget AB. Se även allmänna<br>överväganden i avsnitt 4.2.</p> <p>5 kap.</p> <h4>1§</h4> <p>Genom ett tillägg i tredje stycket ges Systembolaget AB rätt till försälj-<br>ning av enstaka partier av varor till någon som har rätt att bedriva parti-<br>handel med sådana varor. Jämför kommentaren till 4 kap. 1 §. Se även<br>allmänna överväganden i avsnitt 4.2.</p> <h4>3§</h4> <p>I forsla stycket har införts en möjlighet till en ny försäljningsform för<br>Systembolaget AB. För annan persons räkning får Systembolaget AB<br>bedriva försäljning av spritdrycker, vin och starköl genom auktion. Att<br>enskilda har rätt att låta Systembolaget AB anordna auktioner för att sälja<br>sådana drycker i de enskildas ägo är en självklar följd av denna bestäm-<br>melse. Någon särreglering av de enskildas rätt i detta avseende anses där-<br>för inte behövlig. I ett nytt andra stycke ges möjlighet för bolaget att<br>bedriva provning av alkoholdrycker för allmänheten. Det förutsätts att<br>avtalet mellan staten och Systembolaget AB kompletteras med närmare<br>riktlinjer för dessa nya verksamheter. Se även allmänna överväganden i<br>avsnitt 4.2.</p> <h4>6§</h4> <p>I första stycket utgår undantaget för tillverkare av lättdrycker att få<br>bedriva detaljhandel med öl utan någon koppling till matvaror.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>85</p> <p>Enligt det nya andra stycket skall den som bedriver detaljhandel med<br>öl anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen sker.<br>Anmälan skall göras senast när verksamheten påbörjas. Den som redan<br>bedriver detaljhandel med öl skall göra sådan anmälan senast den<br>1 december 2001, se ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.</p> <p>I ett nytt tredje stycke införs en skyldighet för den som bedriver detalj-<br>handel med öl att utöva särskild tillsyn över försäljningen. För denna<br>egentillsyn skall finnas ett tillsynsprogram som är lämpligt för verksam-<br>heten. Dessa program kan t.ex. innehålla regler för hur personalen skall<br>få information om alkohollagens bestämmelser samt vilka rutiner som<br>skall tillämpas vid försäljning av öl. Kontroll av egentillsynsprogrammen<br>kan samordnas med den kommunala livsmedelstillsynen, men kan även<br>utföras inom annan kommunal verksamhet. Se även allmänna över-<br>väganden i avsnitt 6.</p> <p>6 kap.</p> <h4>1§</h4> <p>Bestämmelserna för servering av öl har flyttats till 1 a §.</p> <p>1 ett nytt andra stycke görs undantag från kravet på serveringstillstånd<br>för enstaka helt privata arrangemang, där serveringen av spritdrycker, vin<br>eller starköl bedrivs till självkostnadspris. I detta sammanhang avses med<br>självkostnadspris att deltagarna inte betalar mer för dryckerna än inköps-<br>priset för dessa. Något kommersiellt utbyte av alkoholserveringen får<br>inte finnas. Serveringen skall ske till i förväg bestämda deltagare och<br>arrangemanget får inte anordnas i lokaler där det bedrivs yrkesmässig<br>försäljning av alkoholdrycker eller lättdrycker. Kraven ställs upp för att<br>försvåra uppkomsten och underlätta kontrollen av s.k. svartklubbar. Se<br>även allmänna överväganden i avsnitt 5.3.</p> <h4>la§</h4> <p>Bestämmelserna för servering av öl placeras i en egen paragraf. Det tidi-<br>gare undantaget från kravet på godkänd livsmedelslokal för den som<br>yrkesmässigt hanterar livsmedel enligt 23 § livsmedelslagen avskaffas.<br>Detta betyder att exempelvis ambulerande korv- och glassförsäljare inte<br>längre har rätt att servera öl. I övrigt är förutsättningarna för att öl skall få<br>serveras oförändrade. Enligt andra stycket får servering av öl dessutom<br>ske på samma villkor som anges i 1 § andra stycket, dvs. arrangemang<br>där serveringstillstånd inte krävs, och av den som har meddelats serve-<br>ringstillstånd.</p> <p>Enligt tredje stycket skall den som bedriver servering av öl anmäla<br>verksamheten hos den kommun där försäljningen sker. Anmälan skall<br>göras senast när verksamheten påbörjas. Anmälningsskyldigheten gäller<br>inte den som har serveringstillstånd. Inte heller föreligger någon anmäl-<br>ningsskyldighet i de fall som avses i 6 kap. 1 § andra stycket, dvs. i de<br>situationer när serveringstillstånd inte krävs för servering av spritdrycker,<br>vin eller starköl.</p> <p>I Jjärde stycket införs skyldighet för den som bedriver servering av öl<br>att. på motsvarande sätt som anges i 5 kap. 6 § andra stycket, utöva sär-<br>skild tillsyn över serveringen. Även för denna egentillsyn skall finnas ett<br>för verksamheten lämpligt tillsynsprogram. Se vidare kommentaren till<br>nämnda paragraf ovan samt allmänna överväganden i avsnitt 6.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>86</p> <h4>3§</h4> <p>Ändringen i fjärde stycket gör det möjligt för tillståndshavaren att hyra in<br>t.ex. köks- och serveringspersonal från bemanningsföretag. Den nya<br>möjligheten att kunna hyra in olika personalkategorier medför ingen änd-<br>ring av tillståndshavarens ansvar för ordning och nykterhet. Det är fort-<br>farande tillståndshavaren som skall se till att alkohollagens regler följs<br>och eventuella missförhållanden kan liksom tidigare leda till återkallelse<br>av serveringstillståndet. Se även allmänna överväganden i avsnitt 5.5.</p> <h4>4§</h4> <p>Bestämmelsen om serveringstider för öl utmönstras med hänsyn till att<br>ölservering inte är tillståndspliktig verksamhet. Eventuella olägenheter<br>som uppkommer med servering av öl vid olämpliga tider kan mötas med<br>förbud enligt 7 kap. 21 §.</p> <p>I första stycket anges att risken för alkoholpolitiska olägenheter skall<br>beaktas särskilt vid beslut om serveringtid. Härvid bör polismyndig-<br>hetens och miljöförvaltningens yttranden ges stor tyngd. I övrigt har<br>endast redaktionella ändringar gjorts i paragrafen. Se även allmänna<br>överväganden i avsnitt 5.1.</p> <h4>5§</h4> <p>En bestämmelse har införts om att innehavare av tillstånd för tillfällig<br>servering i slutet sällskap endast får inhandla spritdrycker, vin och<br>starköl som omfattas av tillståndet på Systembolaget AB. Se även kom-<br>mentaren till 4 kap. 5 § ovan samt allmänna överväganden i avsnitt 5.3.</p> <p>7 kap.</p> <h4>5§</h4> <p>I första stycket klargörs att ”tillstånd för servering året runt eller årligen<br>under viss tidsperiod” benämns ”stadigvarande tillstånd”. I övrigt har<br>endast gjorts redaktionella ändringar utan att någon ändring i sak är<br>avsedd.</p> <h4>8§</h4> <p>I första stycket har lagts till att serveringsstället skall vara lämpligt för<br>sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt, se avsnitt 5.4.</p> <h4>13 §</h4> <p>I tredje stycket införs en möjlighet för kommunen att ta ut avgift för till-<br>syn över servering och detaljhandel med öl. Se även allmänna över-<br>väganden i avsnitt 6.</p> <h4>19 §</h4> <p>I punkten 1 tas in en ny bestämmelse om att kommunen skall återkalla<br>serveringstillstånd om tillståndet inte längre utnyttjas. Nu befintliga<br>punkter får därför ändrad numrering. Som ytterligare ny grund för åter-<br>kallelse förs som punkt 5 in att tillståndshavaren tillåter brottslig verk-<br>samhet på serveringsstället. Med brottslig verksamhet avses t.ex. narko-<br>tikabrott, dobbleri och brott mot lotterilagen (1994:1000), koppleri, häleri<br>och därmed jämförlig allvarlig brottslighet. Återkallelse kan inte komma</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>87</p> <p>i fråga om brottsligheten förekommit i serveringslokalen utan tillstånds-<br>havarens vetskap eller om han gjort vad som rimligen kunnat krävas av<br>honom för att förhindra att lokalen använts för brottslig verksamhet.<br>Föreligger medverkansansvar för tillståndshavaren i nämnda fall före-<br>ligger normalt grund för återkallelse av tillståndet redan enligt den nuva-<br>rande punkten 3. Se även allmänna överväganden i avsnitt 5.4.</p> <h4>21 §</h4> <p>Möjligheten att meddela förbud mot detaljhandel med eller servering av<br>öl utökas, vid upprepad eller allvarlig försummelse, till att kunna avse en<br>tid av tolv månader. I normalfallet skall försäljningsförbud meddelas för<br>sex månader. Förbudet skall meddelas för en tid om antingen sex eller<br>tolv månader. Se även allmänna överväganden i avsnitt 6.</p> <p>8 kap.</p> <h4>2§</h4> <p>Tillägget i första stycket föranleds av att motsvarande bestämmelse i<br>12 kap. upphävs. I.fjärde stycket klargörs att polismyndigheten, förutom<br>den skyldighet som myndigheten ålagts i andra stycket att självmant<br>underrätta andra tillsynsmyndigheter om förhållanden som är av bety-<br>delse för dessa myndigheters tillsyn, också skall lämna uppgifter på<br>begäran av tillståndsmyndigheten. Det kan härvid röra sig såväl om poli-<br>sens iakttagelser angående t.ex. missbruk eller oegentligheter av olika<br>slag som om personuppgifter från belastningsregistret i den mån detta<br>medges i registerförfattningen. Se även allmänna överväganden i<br>avsnitt 8.</p> <p>Ändringarna i fjärde stycket är föranledda också av att Riksskattever-<br>ket inte är tillståndsmyndighet enligt alkohollagen. Genom ändringarna<br>ges emellertid verket i egenskap av tillsynsmyndighet befogenhet att<br>begära in uppgifter av betydelse för den tillsyn som skall utövas enligt<br>1 a § andra stycket.</p> <h4>5a§</h4> <p>I paragrafens första stycke anges att innehavare av serveringstillstånd<br>skall vara skyldiga att registrera all försäljning i ett kassaregister samt att<br>erbjuda kunden kvitto. Med all försäljning avses försäljning av mat och<br>dryck samt ersättning för andra varor och tjänster som tillhandahålls av<br>tillståndshavaren. Undantagna från dessa krav är innehavare av tillstånd<br>för tillfällig servering i slutna sällskap. Tillståndsmyndigheten kan även<br>medge undantag för vissa slag av slutna sällskap med stadigvarande till-<br>stånd. såsom ideella föreningar och liknande.</p> <p>I andra stycket anges att närmare bestämmelser om kassaregistrets<br>konstruktion m.m. får meddelas i förordning eller föreskrifter. Stycket är<br>utformat i enlighet med Lagrådets förslag. Se även allmänna övervägan-<br>den i avsnitt 5.12.</p> <p>9 kap.</p> <h4>2§</h4> <p>I paragrafens tidigare lydelse angavs att Alkoholinspektionens och kom-<br>munens beslut fick överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Alkohol-<br>inspektionen kommer att upphöra som en egen myndighet den</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>88</p> <p>1 juli 2001. Statens folkhälsoinstitut kommer då att överta inspektionens<br>uppgifter. Paragrafen har ändrats till följd av detta.</p> <p>I första stycket angavs att det överklagade beslutet inte fick ändras utan<br>att den beslutande myndigheten har lämnats tillfälle att yttra sig. Mot<br>bakgrund av de regler som numera gäller i förvaltningsprocessen är<br>nämnda regel obehövlig och har därför utgått.</p> <p>Enligt andra stycket i dess tidigare lydelse fick Alkoholinspektionen<br>respektive kommunen överklaga domstolens beslut. Någon särskild regel<br>om att beslutande förvaltningsmyndighet, som numera alltid är den<br>enskildes motpart i processen i allmän förvaltningsdomstol, har rätt att<br>överklaga domstolens beslut behövs inte. Av 33 § andra stycket förvalt-<br>ningsprocesslagen följer att den som beslutet angår har rätt att överklaga<br>beslutet, om detta har gått honom emot.</p> <p>Hänvisningen i fjärde stycket till lagen (1994:1564) om alkoholskatt är<br>obehövlig och har därför utgått.</p> <p>Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Se även<br>allmänna överväganden i avsnitt 8.</p> <p>10 kap.</p> <h4>3§</h4> <p>Paragrafen innehåller bestämmelser bl.a. om förutsättningarna för att<br>döma till ansvar för grovt brott vad gäller vissa gärningar.</p> <p>Vid bedömningen av om bl.a. olovlig försäljning av alkoholdrycker är<br>att anse som grovt brott skall särskilt beaktas om brottet varit inriktat mot<br>ungdomar. Det var i och för sig redan tidigare möjligt att beakta detta,<br>men med det tillägg som gjorts i lagtexten markeras inriktning mot ung-<br>domar som en sådan omständighet som särskilt bör beaktas vid bedöm-<br>ningen av brottets svårighetsgrad. Detta understryker ett av alkohollag-<br>stiftningens viktigaste syften, nämligen skyddet för ungdomen. Se även<br>allmänna överväganden i avsnitt 7.2.</p> <h4>5§</h4> <p>Kriminaliseringen av olovligt innehav av alkoholdrycker utvidgas från<br>att omfatta endast spritdrycker, vin och starköl till att även gälla öl. Där-<br>med finns möjlighet för polismyndigheten att beslagta öl, som innehas i<br>uppenbart syfte att olovligen försäljas. Förutsättning är, liksom för de<br>starkare alkoholdryckerna, att det kan styrkas att ölet innehas i uppenbart<br>syfte att säljas olovligen. Se även allmänna överväganden i avsnitt 6.</p> <h4>6§</h4> <p>Paragrafen har ändrats redaktionellt i förtydligande syfte och för att<br>bättre överensstämma med uttryckssättet i 3 kap. 9 §.</p> <h4>7§</h4> <p>Andra stycket i 4 kap. 7 § har upphävts genom lagen (1999:1001) om<br>ändring i alkohollagen (1994:1738). Hänvisningen i förevarande para-<br>grafs första stycke till 4 kap. 7 § har på grund av ett förbiseende inte<br>kommit att ändras i det sammanhanget. Denna ändring görs i stället nu.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>89</p> <p>12 kap.</p> <p>i§</p> <p>Ändringen är föranledd bl.a. av att Statens folkhälsoinstitut tar över<br>Alkoholinspektionens uppgifter. Dessutom har en språklig ändring gjorts<br>för att uppnå en bättre överensstämmelse med regleringen i personupp-<br>giftslagen (1998:204).</p> <h4>2§</h4> <p>1 paragrafen anges att det centrala registret i fortsättningen skall använ-<br>das för tillsyn, uppföljning och utvärdering samt för framställning av<br>statistik. Därigenom kan man följa såväl serveringstillståndens utbred-<br>ning som restaurangkonsumtionens utveckling samt hur import- och<br>exporthandeln med spritdrycker, vin och starköl utvecklas. Se även all-<br>männa överväganden i avsnitt 8.</p> <h4>3§</h4> <p>I paragrafen anges vilka uppgifter som får registreras. Se även ikraft-<br>trädande- och övergångsbestämmelserna.</p> <h4>5§</h4> <p>Denna paragraf motsvarar i huvudsak den tidigare 8 a §.</p> <h4>6§</h4> <p>I paragrafen föreskrivs alt bestämmelserna i personuppgiftslagcn<br>(1998:204) om rättelse och skadestånd även gäller vid behandling av per-<br>sonuppgifter enligt alkohollagen. Se även 9 kap. 2 §.</p> <h4>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1001)<br>om ändring i alkohollagen (1994:1738)</h4> <p>Ändringen i andra punkten är föranledd av att innehavare av partihan-<br>delstillstånd som den 1 juli 2001 ännu inte är godkända som upplags-<br>havarc eller registrerade som varumottagare enligt lagen om alkoholskatt<br>skäligen bör kunna få fortsätta sin verksamhet till utgången av år 2003,<br>se avsnitt 10.2.1 övrigt har endast en redaktionell ändring gjorts.</p> <h4>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</h4> <p>1.</p> <p>Statens folkhälsoinstitut behöver utfärda närmare föreskrifter innan den<br>nya regeln om kassaregister m.m. kan träda i kraft. En övergångstid på<br>två år har bedömts som lämpligt avvägd och 8 kap. 5 a § skall därför<br>träda i kraft först den 1 juli 2003. Lagändringarna i övrigt föreslås träda i<br>kraft den 1 juli 2001.</p> <p>2.</p> <p>Efter den 30 juni 2001 kommer inte längre belastningsuppgifter m.m. att<br>tillföras det centrala register som f.n. finns hos Alkoholinspektionen. En<br>registerhållning av mera begränsad omfattning skall ske hos Statens<br>folkhälsoinstitut. Det befintliga registret hos Alkoholinspektionen bör<br></p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>90</p> <p>dock behållas för forskningsändamål m.m. och tas över av Statens folk- Prop. 2000/01:97<br>hälsoinstitut. Härvid bör tidigare meddelade föreskrifter om bl.a. gallring<br>fortsätta att gälla.</p> <p>3.</p> <p>Den som den 1 juli 2001 redan bedriver servering av eller detaljhandel<br>med öl, skall senast den 1 januari 2002 göra sådan anmälan som avses i<br>5 kap. 6 § andra stycket eller 6 kap. 1 a § tredje stycket.</p> <h3>11.2 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen</h3> <h3>(1980:343)</h3> <h3>7§</h3> <p>Ändringen är föranledd av att Statens folkhälsoinstitut tar över Alkohol-<br>inspektionens uppgifter på området.</p> <p>91</p> <h2>Sammanfattning av betänkandet (SOU 2000:59)<br>Bestämmelser om alkoholdrycker</h2> <p>Alkoholutredningen har haft i uppdrag dels att utarbeta en ny reglering<br>för teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat, dels att undersöka tillämp -<br>ningen av vissa bestämmelser om alkoholdrycker och vid behov föreslå<br>ändringar eller förtydliganden. I detta betänkande redovisas den del av<br>utredningens uppdrag som rör bestämmelser om alkoholdrycker. Utred-<br>ningens förslag rörande teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat, regler<br>för tillverkning av sprit m.m. redovisas i utredningens samtidigt avgivna<br>betänkande SOU 2000:60 Bestämmelser om teknisk sprit m.m.</p> <p>Reglerna om teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat föreslås av<br>utredningen bli inarbetade i alkohollagen. Ett för de båda betänkandena<br>gemensamt förslag till lag om ändring i alkohollagen har därför utar-<br>betats. Det gemensamma lagförslaget redovisas i båda betänkandena.</p> <p>Såvitt gäller bestämmelser om alkoholdrycker har Alkoholutredningen<br>inte haft i uppdrag att göra någon allmän översyn av gällande regler eller<br>ifrågasätta grunderna för den nuvarande lagstiftningen. De förslag som<br>utredningen lägger fram har därför utformats med hänsyn till att de skall<br>ligga i linje med alkohollagens allmänna inriktning och system och till att<br>de inte får undergräva eller försvåra den beslutade svenska alkoholpoliti-<br>ken. Inom denna ram har utredningen sökt efter ändamålsenliga och rim-<br>liga lösningar på de frågor som omfattas av uppdraget och föreslår på<br>många punkter förtydliganden eller förändringar som skall underlätta<br>tillämpningen av alkohollagen och göra den mer anpassad till dagens<br>krav.</p> <p>Utredningen föreslår i huvudsak följande.</p> <p>Definitionerna av sprit och olika slag av alkoholdrycker förtydligas<br>och avgränsas klarare i förhållande till varandra. Det gäller definitionerna<br>av sprit, alkoholdryck, spritdryck och vin. Fruktvin införs som ny<br>beteckning för vin som framställts genom jäsning av andra naturliga<br>ämnen eller substanser än druvor eller druvmust.</p> <p>Skyddet för ungdomen är ett av alkohollagstiftningens viktigaste syf-<br>ten. För att hindra kringgående av förbudet mot att överlämna alkohol-<br>drycker till ungdomar föreslås en annorlunda utformning av det nuva-<br>rande undantaget från förbudet. Förbudet kommer därmed att omfatta<br>även det fallet att någon bjuder av en alkoholdryck för förtäring på stäl-<br>let, om detta sker i mer än obetydlig omfattning. Vidare föreslås att vid<br>bedömning av om vissa brott, bl.a. olovlig försäljning av alkoholdrycker,<br>är att anse som grova, särskilt skall beaktas om verksamheten varit<br>inriktad mot ungdomar.</p> <p>Systembolaget ges rätt att anordna auktioner på spritdrycker, vin och<br>starköl för annans räkning. Bolaget ges också rätt att anordna provning<br>av spritdrycker, vin och starköl för allmänheten. Närmare riktlinjer förut-<br>sätts ges i avtalet mellan staten och bolaget. Möjlighet till returförsälj-<br>ning av enstaka partier och produkter införs.</p> <p>Reglerna för detaljhandel med öl skärps i syfte att komma till rätta<br>med vissa konstaterade problem, dvs. när ölförsäljning sker utan att kra-<br>ven härför är uppfyllda och när ålderskontrollen negligeras. I första hand<br>föreslås skärpta regler för när rätt att sälja öl skall föreligga. Avsikten är<br></p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 1</p> <p>92</p> <p>att endast egentliga matvaruaffärer skall få sälja öl. Vidare åläggs den<br>som säljer öl en skyldighet att utöva särskild tillsyn över denna verksam-<br>het. För denna s.k. egentillsyn skall finnas ett för verksamheten lämpligt<br>egentillsynsprogram. Den som inte följer reglerna kan av kommunen<br>meddelas förbud mot att sälja öl. Denna tid utökas från nuvarande sex<br>månader till - i allvarliga fall - tolv månader. Krav på egentillsyn införs<br>även för servering av öl.</p> <p>Den straffbestämmelse som gäller innehav av spritdrycker, vin och<br>starköl i uppenbart syfte att olovligen sälja dem utökas till att även<br>omfatta öl. Därmed kan öl också tas i beslag.</p> <p>Förutsättningarna för serveringstillstånd förändras i flera avseenden.<br>Det nuvarande kravet på s.k. restaurangkök för tillstånd till stadigvarande<br>servering av spritdrycker, vin och starköl till allmänheten ersätts med ett<br>allmänt krav på godkänd livsmedelslokal i förening med krav på att ser-<br>veringsstället tillhandahåller ett brett utbud av lagad mat. Avsikten är att<br>göra bestämmelsen neutral till vilken matlagningsteknik som används.</p> <p>Kravet på tillståndshavarens personliga lämplighet förtydligas såvitt<br>avser kunskaper i bokföring, redovisning och skattelagstiftning. Möj -<br>lighetema att få tillstånd för tillfällig servering till allmänheten inskränks<br>till dem som redan har motsvarande stadigvarande tillstånd.</p> <p>Innehavare av tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap får i fort-<br>sättningen endast göra sina inköp hos Systembolaget.</p> <p>För vissa privata arrangemang tas kravet på serveringstillstånd bort<br>helt. Förutsättning är att serveringen anordnas i privat regi utan vinst-<br>intresse, att den anordnas vid ett enstaka tillfälle för vissa i förväg<br>bestämda personer, och att den sker utan annan kostnad för deltagarna än<br>kostnaden för inköp av dryckerna.</p> <p>Reglerna om serveringstider förändras på så sätt att tillståndsmyndig-<br>heten, dvs. kommunen, beslutar om såväl serveringstid som s.k. stäng-<br>ningstid. Beträffande tillstånd för servering till allmänheten föreslås dock<br>en yttersta tidsram inom vilken serveringstiderna skall ligga. Denna tids-<br>ram sträcker sig från kl. 11.00 till kl. 03.00. Bestämmelserna om tid för<br>servering av öl tas bort.</p> <p>Ett nytt krav på att registrera alla transaktioner i kassaregister införs<br>för alla innehavare av serveringstillstånd utom för dem som endast har<br>tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap. Dispens skall dock kunna<br>ges till ideella föreningar och liknande slutna sällskap.</p> <p>Beträffande övriga regler om serveringstillstånd föreslås bl.a. följande.<br>Det nuvarande kravet på att för servering endast får anlitas personal som<br>är anställd av tillståndshavaren tas bort. Det blir härigenom möjligt att<br>anlita personal från personalpooler, m.m. Kommunen ges i stället möj-<br>lighet att ålägga en tillståndshavare att under en tid av längst sex måna-<br>der anmäla all personal till tillståndsmyndigheten. Nya regler införs för<br>det fallet att flera har tillstånd till servering i samma lokal eller utrymme.<br>Innehavare av serveringstillstånd ges rätt att avhända sig osålda partier<br>och enstaka produkter genom att sälja dem till en partihandlare. Den s.k.<br>restaurangrapporten förenklas och skall bara lämnas en gång om året.<br>Enligt utredningen bör övervägas att längre fram helt avskaffa restau-<br>rangrapporten.</p> <p>I fråga om tillsyn och register föreslås olika regelförändringar vilka<br>syftar till att underlätta för kommunerna att själva ta in de uppgifter som</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 1</p> <p>93</p> <p>behövs för tillståndsprövning och tillsyn. Utredningen betonar att kon-<br>trollen skall ske fortlöpande. Det centrala register som f.n. finns hos<br>Alkoholinspektionen begränsas till uppgifter som behövs för uppföljning<br>och utvärdering samt för framställning av statistik.</p> <p>Alkohollagstiftningen bygger på att olovlig tillverkning och försälj -<br>ning av sprit och spritdrycker skall kunna förhindras. För att göra kon-<br>trollen mer effektiv föreslås vissa nya regler rörande aktivt kol. Innehav<br>av aktivt kol i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller sprit-<br>drycker blir straffbart, på samma sätt som olovligt innehav av destilla-<br>tionsapparat. Kolet skall då också förverkas. Vidare förbjuds sådan för-<br>säljning och marknadsföring av aktivt kol som sker på ett sätt som kan<br>förknippas med olovlig tillverkning av sprit eller spritdryck. Den senare<br>regeln sanktioneras genom bestämmelser i marknadsföringslagen.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 1</p> <p>94</p> <h2>Alkoholutredningens lagförslag</h2> <h2>1 Förslag till lag om ändring i alkohollagen<br>(1994:1738)</h2> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen (1994:1738)</p> <p>dels att 2 kap. 4 §, 7 kap. 1-4 §§ och 12 kap. 4 och 8-10 §§ skall upp-<br>höra att gälla,</p> <p>dels att rubrikerna närmast före 7 kap. 1 och 5 §§ skall upphöra att<br>gälla,</p> <p>dels att i 7 kap. 22 §, 8 kap. 1 § och 12 kap. 1 § ordet ”Alkoholinspek-<br>tionen” skall bytas ut mot ”Stabsmyndigheten”,</p> <p>dels att den nuvarande 12 kap. 7 § skall betecknas 12 kap. 4 §,</p> <p>dels att 1 kap. 1-5 §§, 2 kap. 1-3 och 5 §§, 3 kap. 9 §, 4 kap. 1, 4-6<br>och 12 §§, 5 kap. 1, 3 och 6 §§, 6 kap. 1 och 3-5 §§, 7 kap. 5, 7, 8, 10<br>och 18-21 §§, 8 kap. 1 a, 2, 4 och 5 §§, 9 kap. 2 §, 10 kap. 1 a, 2, 3, 5, 6<br>och 8-10 §§, 11 kap. 2 § och 12 kap. 2, 3, 5 och 6 §§ skall ha följande<br>lydelse,</p> <p>dels att rubrikerna till 3 och 7 kap. skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 2 a kap., av följande<br>lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas tolv nya paragrafer, 1 kap. 5 a och<br>7 a-c §§, 2 kap. 1 a och 6 §§, 4 kap. 11 a §, 6 kap. 1 a §, 8 kap. 2 a § och<br>10 kap. 2 a, 7 a och 7 b §§ av följande lydelse.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>95</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <h4>1 kap.</h4> <p>1 §^T</p> <p>Denna lag gäller tillverkning, Denna lag gäller tillverkning,<br>marknadsföring och införsel av marknadsföring och införsel av<br>alkoholdrycker och handel med alkoholdrycker och handel med<br>sådana varor. Lagen gäller också sådana varor. Lagen gäller också<br>tillverkning av sprit. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;tillverkning av sprit samt handel</p> <p>Bestämmelser om införsel och med sprit och med alkoholhaltiga<br>försäljning av teknisk sprit finns i preparat.</p> <p>lagen (1961:181) om försäljning av<br>teknisk sprit m.m.</p> <p>2§</p> <p>Med sprit förstås en vätska som<br>innehåller alkohol i en koncentra-<br>tion av mer än 2,25 volymprocent.<br>Med tillverkning av sprit förstås<br>varje förfarande, varigenom alko-<br>hol i sådan koncentration fram-<br>ställs eller utvinns. Vin, starköl och<br>öl anses dock inte som sprit. Inte<br>heller utgör framställning av sådan<br>dryck tillverkning av sprit.</p> <p>Med mäsk förstås en jäsande<br>vätska som blir sprit om den får<br>fortsätta att jäsa.</p> <p>Med alkohol avses i denna lag<br>etylalkohol.</p> <p>Med sprit förstås en vätska som<br>innehåller alkohol (etylalkohol) i<br>en koncentration av mer än 2,25<br>volymprocent. Vin, fruktvin,<br>starköl och öl anses inte som sprit.<br>En vätska som innehåller alkohol<br>som uppkommit enbart genom jäs-<br>ning anses inte heller som sprit.</p> <p>Sprit som uteslutande är avsedd<br>att användas for tekniskt, industri-<br>ellt, medicinskt eller därmed jäm-<br>förligt ändamål benämns teknisk<br>sprit.</p> <p>Med mäsk förstås en jäst vätska<br>som innehåller mer än 2,25 volym-<br>procent alkohol och som inte är<br>vin, fruktvin, starköl eller öl.</p> <p>3§</p> <p>Med alkoholdryck förstås en Med alkoholdryck förstås en vara<br>dryck som innehåller mer än 2,25 som är avsedd att drickas och som<br>volymprocent alkohol. Alkohol- innehåller mer än 2,25 volympro-<br>drycker delas i denna lag in i sprit- cent alkohol. Som alkoholdrycker<br>drycker, vin, starköl och öl. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;räknas spritdrycker, vin, fruktvin,</p> <p>starköl och öl.</p> <p>4§</p> <p>Med spritdryck förstås en alkoholdryck som innehåller sprit</p> <p>Som spritdryck anses även en alko-<br>holdryck som utgör en blandning<br>av spritdryck och annan dryck.<br>Detta gäller dock inte sådana<br>drycker som avses i 5 § andra</p> <p>¹ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>96</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Med vin förstås en alkoholdryck<br>som är framställd genom jäsning av<br>druvor eller druvmust eller av bär,<br>frukt eller andra växtdelar samt<br>andra alkoholdrycker som inne-<br>håller högst 22 volymprocent alko-<br>hol och som inte är spritdryck,<br>starköl eller öl</p> <p>stycket eller 5 a § andra stycket.</p> <p>5§</p> <p>Med vin förstås en alkoholdryck<br>som är framställd genom jäsning av<br>druvor eller druvmust.</p> <p>Som vin anses även vin med en<br>tillsats av sprit eller spritdryck<br>under förutsättning att alkoholkon-<br>centrationen inte överstiger 22<br>volymprocent.</p> <p>5a§</p> <p>Med fruktvin förstås en alkohol-<br>dryck som är framställd genom<br>jäsning av bär, frukt, växtdelar<br>eller andra naturliga ämnen eller<br>substanser.</p> <p>Som fruktvin anses även fruktvin<br>med en tillsats av sprit eller sprit-<br>dryck, under förutsättning att alko-<br>holkoncentrationen inte överstiger<br>22 volymprocent.</p> <p>Bestämmelser om vin i denna lag<br>gäller, om inte annat sägs, även<br>fruktvin.</p> <p>7a§</p> <p>Med alkoholhaltigt preparat för-<br>stås en produkt som färdigställts<br>för slutlig användning och som<br>innehåller mer än 2,25 volympro-<br>cent etylalkohol.</p> <p>Som alkoholhaltiga preparat<br>räknas inte teknisk sprit, alkohol-<br>drycker enligt 3-6 §§ eller läkeme-<br>del enligt läkemedelslagen<br>(1992:859).</p> <p>7b§</p> <p>Med denaturering förstås ett<br>förfarande varigenom ett eller flera<br>ämnen sätts till sprit, eller en vara<br>som innehåller sprit, för att göra<br>spriten eller varan otjänlig för<br>förtäring.</p> <p>7c§</p> <p>Med tillverkning av sprit förstås<br>varje förfarande varigenom sprit</p> <p>97</p> <p>4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 97</p> <p>framställs eller utvinns.</p> <p>Blandning av spritdryck för för-<br>täring pä stället anses inte som till-<br>verkning av sprit eller spritdryck.</p> <p>Med tillverkning av sprit likställs<br>återvinning av sprit samt borttag-<br>ning eller försvagning av denature-<br>ring och andra förfaranden med<br>teknisk sprit eller alkoholhaltiga<br>preparat i syfte att göra dem tjän-<br>liga för förtäring.</p> <h4>2 kap.</h4> <p>1</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Sprit och spritdrycker får inte<br>tillverkas utan tillstånd (tillverk-<br>ningstillstånd).</p> <p>Apparat som uppenbarligen är<br>ägnad för tillverkning av sprit<br>(destillationsapparat) och del till<br>sådan apparat (apparatdel) får<br>endast tillverkas för, överlåtas till<br>eller innehas av den som har till-<br>stånd enligt denna lag att tillverka<br>sprit eller spritdrycker.</p> <p>Vad som sägs i andra stycket<br>gäller inte om Alkoholinspektionen<br>har medgivit undantag från kravet<br>på tillstånd. Ett sådant medgivande<br>får ges tills vidare eller för viss tid<br>och får återkallas om förhållan-<br>dena föranleder det.</p> <p>Sprit och spritdrycker far endast<br>tillverkas av den som enligt 9 §<br>första stycket 1 lagen (1994:1564)<br>om alkoholskatt godkänts som<br>upplagshavareför tillverkning eller<br>bearbetning av sprit respektive<br>spritdrycker.Den som inte har fyllt<br>20 år eller som har förvaltare<br>enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken<br>får inte bedriva tillverkning enligt<br>första stycket</p> <p>1 a§</p> <p>Apparat som uppenbarligen är<br>ägnad för tillverkning av sprit<br>(destillationsapparat) och del till<br>sådan apparat (apparatdel) får<br>endast tillverkas för, överlåtas till<br>eller innehas av den som har rätt<br>att tillverka sprit eller spritdrycker.</p> <p>Regeringen får i fråga om vissa<br>slag av verksamhet föreskriva<br>undantag från bestämmelsen i<br>första stycket.</p> <p>2§</p> <p>Vin, starköl eller öl får inte till- Vin, starköl eller öl får endast<br>verkas utan tillstånd om det inte tillverkas av den som enligt 9 §</p> <p>² Senaste lydelse 1996:940</p> <p>98</p> <p>gäller tillverkning i hemmet för<br>eget behov.</p> <p>3</p> <p>Närmare bestämmelser om till-<br>verkning av alkoholdrycker och<br>sprit meddelas av regeringen eller,<br>efter regeringens bemyndigande,<br>Alkoholinspektionen.</p> <p>första stycket 1 lagen (1994:1564)<br>om alkoholskatt godkänts som<br>upplagshavare för tillverkning eller<br>bearbetning av respektive vara.</p> <p>Den som inte har fyllt 20 år eller<br>som har förvaltare enligt 11 kap. 7<br>föräldrabalken får inte bedriva<br>tillverkning enligt första stycket.</p> <p>Vad som föreskrivs i första och<br>andra styckena gäller inte tillverk-<br>ning i hemmet för eget behov.</p> <p>§</p> <p>Närmare bestämmelser om till-<br>verkning av alkoholdrycker och<br>sprit meddelas av regeringen eller<br>den myndighet som regeringen<br>bestämmer.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>5§</p> <p>Tillverkare av sprit får förfoga<br>över av honom tillverkad sprit<br>endast för export och, efter med-<br>givande av Alkoholinspektionen,<br>för användning i egen rörelse samt<br>för försäljning enligt lagen<br>(1961:181) om försäljning av tek-<br>nisk sprit m.m.</p> <p>Tillverkare av sprit får förfoga<br>över av honom tillverkad sprit<br>endast för användning i egen<br>rörelse samt för försäljning enligt<br>reglerna i 2 a kap.</p> <p>6§</p> <p>Överlåts rörelse vari ingår verk-<br>samhet för vilken det krävs god-<br>kännande som anges i 1 § första<br>stycket för sprit, får överlåtaren<br>sälja sitt lager av sprit till sin<br>efterträdare, om denne är berätti-<br>gad att bedriva verksamheten.</p> <p>Konkursbo eller dödsbo får utan<br>hinder av bestämmelserna i denna<br>lag sälja sprit till den som enligt 2<br>a kap. 5 § är berättigad att bedriva<br>handel med sprit. Motsvarande<br>gäller då en verksamhet måste<br>avvecklas till följd av att godkän-<br>nande som avses i 1 § första stycket<br>återkallats eller då det finns andra<br>tvingande skäl.</p> <p>99</p> <p>« &nbsp;&nbsp;,&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;„&nbsp;&nbsp;&nbsp;, , j, i • i&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 2000/01:97</p> <p>2 a kap. Handel med teknisk spnt ^r<br>och med alkoholhaltiga preparat. ^{1 a}®^a</p> <p>Teknisk sprit</p> <p>1§</p> <p>Teknisk sprit får inte köpas,<br>föras in, säljas eller föras ut om det<br>inte föreligger rätt till det enligt<br>denna lag. Första stycket gäller<br>inte sprit som är fullständigt<br>denaturerad i enlighet med kom-<br>missionens förordning (EEG) nr<br>3199/93 av den 22 november 1993<br>om ömsesidigt erkännande av för-<br>faranden för att fullständigt dena-<br>turera alkohol för att erhålla<br>punktskattebefrielse³.</p> <p>2§</p> <p>Teknisk sprit som skall användas<br>eller säljas inom landet skall vara<br>denaturerad på ett sätt som så<br>långt möjligt försvårar förtäring av<br>spriten utan att hindra den avsedda<br>användningen.</p> <p>Regeringen eller, efter regering-<br>ens bemyndigande, Stabsmyndig-<br>heten meddelar närmare föreskrif-<br>ter om denaturering enligt första<br>stycket och om i vilka fall denatu-<br>rering får underlåtas.</p> <p>3§</p> <p>Vid försäljning av teknisk sprit<br>är säljaren skyldig att förvissa sig<br>om att köparen har rätt att återför-<br>sälja eller köpa in varan.</p> <p>4§</p> <p>Försäljning av teknisk sprit skall<br>skötas på ett sådant sätt att otillå-<br>ten användning av spriten förhind-<br>ras. Risken för att spriten utnyttjas<br>för missbruksändamål skall särskilt<br>beaktas.</p> <p>³ EGT L 288, 23.11.1993, s. 12 (Celex 31993R3199).</p> <p>100</p> <p>5§</p> <p>Handel med teknisk sprit får<br>bedrivas endast av den som har<br>godkänts som upplagshavare för<br>sådan sprit enligt 9 § första stycket<br>1 eller 2 lagen (1994:1564) om<br>alkoholskatt.</p> <p>Den som inte har fyllt 20 år eller<br>som har förvaltare enligt 11 kap. 7<br>§ föräldrabalken får inte bedriva<br>handel enligt första stycket.</p> <p>6§</p> <p>Den som har rätt att bedriva<br>handel med teknisk sprit får i sin<br>verksamhet köpa, föra in, sälja och<br>föra ut varorna.</p> <p>Försäljning får ske till den som<br>enligt 5, 8 eller 10 § har rätt att<br>köpa teknisk sprit.</p> <p>7§</p> <p>Bestämmelserna i 2 kap. 6 §<br>gäller i tillämpliga delar även i<br>fråga om rörelse vari ingår verk-<br>samhet för vilken det krävs god-<br>kännande som anges i 5 § första<br>stycket.</p> <p>8§</p> <p>Den som inte har rätt att bedriva<br>handel med teknisk sprit får efter<br>medgivande av Riksskatteverket<br>köpa teknisk sprit för sådan<br>användning som anges i 20 § första<br>stycket e-j och l lagen (1994:1564)<br>om alkoholskatt. Medgivande får<br>även ges till inköp av teknisk sprit<br>för yrkesmässig användning eller<br>återförsäljning som drivmedel.</p> <p>Den som enligt första stycket har<br>rätt att köpa teknisk sprit får i sin<br>verksamhet föra in vad han har rätt<br>att köpa.</p> <p>9§</p> <p>Vid medgivande enligt 8 § skall<br>Riksskatteverket, med tillämpning<br>av de föreskrifter som avses i 2 §<br>andra stycket, ange användnings-<br>område för medgivna inköp och om</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>101</p> <p>inköp får ske av odenaturerad eller<br>endast av på visst sätt denaturerad<br>sprit.</p> <p>Medgivande enligt 8 § meddelas<br>för viss tidsperiod, längst tre år.</p> <p>10 §</p> <p>Teknisk sprit får i begränsad<br>kvantitet köpas av</p> <p>a) näringsidkare för användning<br>i viss yrkesverksamhet i andra fall<br>än som avses i 8 §, och</p> <p>b) grundskolor, årskurs 7-9, och<br>gymnasieskolor samt andra skolor<br>på motsvarande nivå för använd-<br>ning i undervisningsverksamhet.</p> <p>Regeringen eller, efter regering-<br>ens bemyndigande, Stabsmyndig-<br>heten meddelar närmare föreskrif-<br>ter om inköp enligt första stycket</p> <p>11 §</p> <p>I fråga om apoteks försäljning<br>och utlämnande av teknisk sprit<br>gäller de föreskrifter som meddelas<br>av regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer.</p> <p>12 §</p> <p>Regeringen eller, efter regering-<br>ens bemyndigande, Stabsmyndig-<br>heten får meddela ytterligare före-<br>skrifter om försäljning och inköp<br>av teknisk sprit.</p> <p>Alkoholhaltiga preparat</p> <p>13 §</p> <p>Alkoholhaltiga preparat får, med<br>de begränsningar som anges i<br>denna lag, säljas inom landet<br>under de villkor som gäller för<br>handel i allmänhet.</p> <p>14 §</p> <p>Alkoholhaltiga preparat får inte<br>säljas eller lämnas ut om det finns<br>särskild anledning att anta att<br>varan är avsedd att användas i<br>berusningssyfte.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>102</p> <p>15 §</p> <p>Alkoholhaltiga preparat som kan<br>befaras komma att missbrukas får<br>inte ha en sådan sammansättning<br>eller så hög alkoholhalt att de, om<br>de konsumeras, medför allvarlig<br>fara för liv eller hälsa.</p> <p>16 §</p> <p>Alkoholhaltiga preparat som inte<br>är avsedda för förtäring får inte<br>genom smak, färg, förpacknings-<br>utformning eller liknande, medföra<br>risk för förväxling med alkohol-<br>dryck eller på annat sätt upp-<br>muntra till förtäring.</p> <p>17 §</p> <p>Alkoholhaltiga preparat som inte<br>är avsedda för förtäring och som<br>skall användas eller säljas inom<br>landet skall vara denaturerade på<br>ett sätt som så långt möjligt hind-<br>rar att de konsumeras.</p> <p>Regeringen eller, efter regering-<br>ens bemyndigande, Stabsmyndig-<br>heten meddelar närmare föreskrif-<br>ter om denaturering enligt första<br>stycket och i vilka fall denaturering<br>får underlåtas.</p> <p>18 §</p> <p>Regeringen eller, efter regering-<br>ens bemyndigande, Stabsmyndig-<br>heten får, om det behövs för att<br>skydda liv eller hälsa, meddela<br>föreskrifter om villkor för försälj-<br>ning av alkoholhaltiga preparat<br>som inte uppfyller kraven i 15-17<br>§§. Om det finns synnerliga skäl<br>får även meddelas föreskrifter om<br>förbud mot försäljning.</p> <p>19 §</p> <p>Regeringen eller, efter regering-<br>ens bemyndigande, Stabsmyndig-<br>heten får meddela ytterligare före-<br>skrifter om försäljning av alkohol-<br>haltiga preparat.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>103</p> <p>3 kap. Allmänna bestämmelser 3 kap. Allmänna bestämmelser&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;^000/01</p> <p>för försäljning &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;för försäljning av alkoholdrycker ^{1 a}®^a</p> <p>9§</p> <p>Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa<br>alkoholdrycker till den som enligt 8 § inte har rätt att få sådan vara<br>utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhanda-<br>gå annan med att anskaffa alkoholdrycker.</p> <p>Spritdrycker, vin eller starköl får<br>inte överlämnas som gåva eller lån<br>till den som inte har fyllt 20 år. Öl<br>får inte överlämnas som gåva eller<br>lån till den som inte har fyllt 18 år.<br>Vad nu sagts gäller inte när någon<br>bjuder av en alkoholdryck för för-<br>täring på stället.</p> <p>Spritdrycker, vin eller starköl far<br>inte överlämnas som gåva eller lån<br>till den som inte har fyllt 20 år. öl<br>får inte överlämnas som gåva eller<br>lån till den som inte har fyllt 18 år.<br>Detsamma gäller om någon bjuder<br>av en alkoholdryck för förtäring på<br>stället, om det sker i mer än obe-<br>tydlig omfattning.</p> <h4>4 kap.</h4> <p>1</p> <p>Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas endast av<br>den som har godkänts som upplagshavare eller registrerats som varu-<br>mottagare för sådana varor enligt 9 eller 12 § lagen (1994:1564) om<br>alkoholskatt. Av detta följer att rätten till partihandel endast avser den<br>dryck som omfattas av godkännandet som upplagshavare eller registre-<br>ringen som varumottagare enligt bestämmelserna i lagen om alkohol-<br>skatt.</p> <p>Utöver vad som anges i första stycket får partihandel med spritdrycker,<br>vin och starköl bedrivas av detaljhandelsbolagct i enlighet med vad som<br>anges i 5 kap. 1 § tredje stycket.</p> <p>Utan hinder av första stycket får<br>innehavare av serveringstillstånd<br>sälja tillbaka varor som omfattas<br>av tillståndet till någon som har<br>rätt att bedriva partihandel.</p> <p>4§</p> <p>Tillstånd får ges till inköp av<br>spritdrycker, vin eller starköl som<br>används i teknisk, industriell,<br>medicinsk, vetenskaplig eller lik-<br>nande verksamhet. Inköpstillstånd<br>medför rätt att köpa in varorna hos<br>den som är berättigad att bedriva<br>partihandel med sådana varor.</p> <p>Den som inte har rätt att bedriva<br>partihandel med spritdrycker, vin<br>eller starköl får efter medgivande<br>av Riksskatteverket köpa sådana<br>alkoholdrycker av den som har rätt<br>att bedriva partihandel med<br>respektive vara. Medgivande får<br>lämnas för inköp för sådan<br>användning som anges i 20 § första<br>stycket e-j och l lagen (1994:1564)<br>om alkoholskatt.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>104</p> <p>Vid medgivande enligt första<br>stycket skall Riksskatteverket ange<br>vilken dryck som avses och<br>användningsområde för medgivna<br>inköp.</p> <p>Medgivande enligt första stycket<br>meddelas för viss tidsperiod, längst<br>tre år.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>5</p> <p>Den som är berättigad att bedriva<br>partihandel får sälja varorna till<br>detaljhandelsbolaget, till annan<br>som är berättigad att bedriva parti-<br>handel med motsvarande varor och<br>till den som har meddelats serve-<br>ringstillstånd för sådana varor. Den<br>som är berättigad att bedriva parti-<br>handel får också exportera varorna<br>eller sälja dem till den som fått<br>sådant särskilt tillstånd till inköp<br>av varorna som avses i 4 §. För-<br>säljning får även ske till den som<br>har tillstånd enligt lagen<br>(1999:446) om proviantering av<br>fartyg och luftfartyg.</p> <p>Endast den som är berättigad att<br>eller butelj era varorna.</p> <p>§⁵</p> <p>Den som är berättigad att bedriva<br>partihandel får sälja varorna till<br>detaljhandelsbolaget, till annan<br>som är berättigad att bedriva parti-<br>handel med motsvarande varor och<br>till den som har meddelats serve-<br>ringstillstånd för sådana varor.<br>Detta gäller dock inte i fråga om<br>sådant serveringstillstånd som<br>endast avser servering i slutet säll-<br>skap vid ett enstaka tillfälle eller<br>under en enstaka tidsperiod. Den<br>som är berättigad att bedriva parti-<br>handel får också exportera varorna<br>eller sälja dem till den som enligt 4<br>§ har rätt att köpa varorna. För-<br>säljning får även ske till den som<br>har tillstånd enligt lagen<br>(1999:446) om proviantering av<br>fartyg och luftfartyg.</p> <p>bedriva partihandel får omförpacka</p> <p>6§⁶</p> <p>Överlåts rörelse vari ingår verksamhet som är tillståndspliktig enligt<br>denna lag eller för vilken det krävs godkännande eller registrering som<br>anges i 1 § första stycket, får överlåtaren sälja sitt lager av spritdrycker,<br>vin eller starköl till sin efterträdare, om denne har beviljats tillstånd som<br>gäller för verksamheten eller, i fråga om partihandel, är berättigad att</p> <p>bedriva verksamheten.</p> <p>Konkursbo eller dödsbo får utan<br>hinder av bestämmelserna i denna<br>lag sälja spritdrycker, vin eller<br>starköl till den som är berättigad att<br>bedriva partihandel med sådana<br>drycker eller till detaljhandelsbola-<br>get. Motsvarande gäller då en verk-<br>samhet måste avvecklas till följd av<br></p> <p>Konkursbo eller dödsbo eller, i<br>fråga om utmätt egendom, krono-<br>fogdemyndighet får utan hinder av<br>bestämmelserna i denna lag sälja<br>spritdrycker, vin eller starköl till<br>den som är berättigad att bedriva<br>partihandel med sådana drycker<br>eller till detaljhandelsbolaget. Mot-</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>⁶ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>105</p> <p>att tillståndet eller godkännande<br>eller registrering som avses i 1 §<br>första stycket återkallats eller att<br>det finns andra tvingande skäl</p> <p>svarande gäller då en verksamhet<br>måste avvecklas till följd av att till-<br>ståndet eller godkännande eller<br>registrering som avses i 1 § första<br>stycket återkallats eller att det finns<br>andra tvingande skäl.</p> <p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar<br>även i fråga om öl.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>12</p> <p>En handling som strider mot<br>8-/7 §§ skall vid tillämpningen av<br>4, 14 och 19 §§ marknadsförings-<br>lagen (1995:450) anses vara otill-<br>börlig mot konsumenter och, i fall<br>som avses i 9 §, även mot närings-<br>idkare. En handling som strider<br>mot 10 § kan medföra marknads-<br>stömingsavgift enligt bestämmel-<br>serna i 22-28 &nbsp;§§ marknads-</p> <p>föringslagen.</p> <p>11 a §</p> <p>Försäljning och marknadsföring<br>av aktivt kol får inte ske på ett<br>sådant sätt att det kan förknippas<br>med olovlig tillverkning av sprit<br>eller spritdryck.</p> <p>§⁷</p> <p>En handling som strider mot<br>8-7/ a §§ skall vid tillämpningen<br>av 4, 14 och 19 §§ marknads-<br>föringslagen (1995:450) anses vara<br>otillbörlig mot konsumenter och, i<br>fall som avses i 9 §, även mot<br>näringsidkare. En handling som<br>strider mot 10 § kan medföra<br>marknadsstömingsavgift enligt<br>bestämmelserna i 22-28 §§ mark-<br>nadsföringslagen.</p> <h4>5 kap.</h4> <p>1</p> <p>För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett<br>särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som sta-<br>ten äger.</p> <p>Detaljhandelsbolaget får inte exportera eller tillverka drycker som<br>anges i första stycket. Detaljhandelsbolaget får importera sådana drycker<br>endast för att kunna fullgöra den skyldighet som anges i 5 §.</p> <p>Detaljhandelsbolagct får inte Detaljhandelsbolagct får inte<br>bedriva annan partihandel än för- bedriva annan partihandel än för-<br>säljning till dem som har serve- säljning till dem som har serve-<br>ringstillstånd. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;ringstillstånd. Vad nu sagts gäller</p> <p>inte returförsäljning av enstaka<br>partier och produkter.</p> <p>Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om<br>särskild kontroll från statens sida skall tas in i ett avtal som upprättas<br>mellan staten och bolaget.</p> <p>⁷ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>⁸ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>106</p> <p>Försäljning får ske antingen som Försäljning far ske antingen som<br>försäljning till avhämtning eller försäljning till avhämtning eller<br>genom försändning på rekvisition genom försändning på rekvisition.<br>Försäljning får även ske vid auk-<br>tion av spritdrycker, vin och<br>starköl för annans räkning enligt<br>riktlinjer i avtalet mellan staten<br>och bolaget.</p> <p>Detaljhandelsbolaget får utan<br>hinder av 6 kap. 1 § bedriva prov-<br>ning av alkoholdrycker för allmän-<br>heten enligt riktlinjer i avtalet<br>mellan staten och bolaget.</p> <h4>6§</h4> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Detaljhandel med öl är, med de<br>inskränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i en lokal<br>som är godkänd som livsmedels-<br>lokal enligt bestämmelser vilka<br>meddelats med stöd av 22 § tredje<br>stycket livsmedelslagen (1971:511)<br>samt att försäljning av matvaror<br>bedrivs i lokalen. Utan hinder av<br>vad nu sagts får detaljhandel med<br>öl bedrivas av detalj handelsbolaget<br>samt av tillverkare av öl eller lätt-<br>drycker.</p> <p>Detaljhandel med öl är, med de<br>inskränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i en lokal<br>som är godkänd som livsmedels-<br>lokal för stadigvarande hantering<br>av egentliga matvaror enligt<br>bestämmelser vilka meddelats med<br>stöd av 22 § tredje stycket livs-<br>medelslagen (1971:511). I lokalen<br>skall i betydande omfattning bedri-<br>vas försäljning av egentliga mat-<br>varor. Utan hinder av vad nu sagts<br>får detaljhandel med öl bedrivas av<br>detaljhandelsbolaget samt av till-<br>verkare av öl.</p> <p>Den som bedriver detaljhandel<br>med öl skall utöva särskild tillsyn<br>(egentillsyn) över försäljningen.<br>För egentillsynen skall finnas ett<br>för verksamheten lämpligt egentill-<br>synsprogram.</p> <h4>6 kap.</h4> <p>1§</p> <p>Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske endast om tillstånd</p> <p>har meddelats (serveringstillstånd).</p> <p>Servering av öl är, med de<br>inskränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i en lokal<br>som är godkänd som livsmedels-<br>lokal enligt bestämmelser vilka<br>meddelats med stöd av 22 § tredje<br>stycket livsmedelslagen (1971:511)<br>samt att servering av mat samtidigt</p> <p>Serveringstillstånd krävs dock<br>inte för servering som</p> <p>1) anordnas i privat regi utan<br>vinstintresse,</p> <p>2) anordnas vid ett enstaka till-<br>fälle för vissa i förväg bestämda<br>personer, och</p> <p>3) sker utan annan kostnad för<br>deltagarna än kostnaden för inköp</p> <p>107</p> <p>bedrivs i lokalen. Utan hinder av av dryckerna,<br>vad som föreskrivs i andra stycket<br>får öl serveras av den som enligt</p> <p>23 § nämnda lag har meddelats<br>särskilt tillstånd att yrkesmässigt<br>hantera livsmedel samt av den som<br>har meddelats serveringstillstånd</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>la§</p> <p>Servering av öl är, med de<br>inskränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i en lokal<br>som är godkänd som livsmedels-<br>lokal enligt bestämmelser vilka<br>meddelats med stöd av 22 § tredje<br>stycket livsmedelslagen (1971:511)<br>samt att servering av mat samtidigt<br>bedrivs i lokalen.</p> <p>Utan hinder av vad som före-<br>skrivs i första stycket får öl serve-<br>ras i sådana fall som anges i 1 §<br>andra stycket samt av den som har<br>meddelats serveringstillstånd.</p> <p>Den som bedriver servering av<br>öl skall utöva särskild tillsyn<br>(egentillsyn) över serveringen. För<br>egentillsynen skall finnas ett för<br>verksamheten lämpligt egentill-<br>synsprogram.</p> <p>3§</p> <p>På serveringsställe där serveringstillstånd gäller skall tillståndshavaren<br>eller av honom utsedd serveringsansvarig person utöva tillsyn över ser-<br>veringen och vara närvarande under hela serveringstiden.</p> <p>Den som är serveringsansvarig skall med hänsyn till sina egenskaper<br>och övriga omständigheter vara lämplig för uppgiften.</p> <p>Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten anmäla den eller de<br>personer som har utsetts att ansvara för alkoholserveringen.</p> <p>För servering av spritdrycker, Tillståndshavaren kan åläggas<br>vin eller starköl får endast anlitas att, under en tid av längst sex<br>personal som är anställd av till- månader, anmäla all personal till<br>ståndshavaren. Restaurangskolor tillståndsmyndigheten.<br>med serveringstillstånd får dock i<br>utbildningssyfte anlita restaurang-<br>skolans elever.</p> <p>Om inte tillståndsmyndigheten Tillståndsmyndigheten beslutar,<br>beslutar annat får servering av öl med de begränsningar som anges i</p> <p>108</p> <p>påbörjas tidigast klockan 07.00<br>och servering av andra alkohol-<br>drycker tidigast klockan 11.00. Om<br>inte tillståndsmyndigheten beslutar<br>annat skall servering av alkohol-<br>drycker avslutas senast klockan<br>01.00. Vad nu sagts gäller inte för<br>hotellrum med minibar.</p> <p>Serveringsställe skall vara<br>utrymt senast 30 minuter efter ser-<br>veringstidens utgång<br></p> <p>andra stycket, om när servering får<br>påbörjas och när den senast skall<br>avslutas. Vid prövningen skall sär-<br>skilt beaktas risken för alkohol-<br>politiska olägenheter. Tillstånds-<br>myndigheten beslutar även om när<br>ett serveringsställe senast skall<br>vara utrymt.</p> <p>Servering av spritdrycker, vin<br>och starköl till allmänheten får inte<br>påbörjas tidigare än klockan 11.00<br>och får inte pågå längre än till<br>senast klockan 03.00.</p> <p>Bestämmelserna i första och<br>andra styckena gäller inte för<br>hotellrum med minibar.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Den som har serveringstillstånd<br>får köpa spritdrycker, vin och<br>starköl som behövs för rörelsen<br>endast av någon som är berättigad<br>att bedriva partihandel med varan<br>eller av detaljhandelsbolaget.</p> <p>Den som har serveringstillstånd<br>får köpa spritdrycker, vin och<br>starköl som behövs för rörelsen<br>endast av någon som är berättigad<br>att bedriva partihandel med varan<br>eller av detaljhandelsbolaget. Den<br>som beviljats tillstånd för servering<br>i slutet sällskap vid ett enstaka<br>tillfälle eller under en enstaka tids-<br>period får dock endast göra mot-<br>svarande inköp hos detaljhandels-<br>bolaget.</p> <p>7 kap. Tillstånd m.m.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;7 kap. Serveringstillstånd m.m.</p> <p>5§</p> <p>Serveringstillstånd kan meddelas<br>för servering till allmänheten eller i<br>förening, företag eller annat slutet<br>sällskap. Tillstånd kan avse ser-<br>vering året runt, årligen under en<br>viss tidsperiod, under en enstaka<br>tidsperiod eller vid ett enstaka till-<br>fälle.</p> <p>Tillstånd, som avser servering<br>året runt eller årligen under en viss<br>tidsperiod gäller tills vidare. Till-<br>ståndsmyndigheten får dock om det<br>finns särskilda skäl begränsa till-<br>ståndets giltighet till viss tid.</p> <p>Serveringstillstånd kan meddelas<br>för servering till allmänheten eller i<br>förening, företag eller annat slutet<br>sällskap. Tillstånd kan avse ser-<br>vering året runt eller årligen under<br>en viss tidsperiod (stadigvarande<br>tillstånd). Tillstånd kan även avse<br>en enstaka tidsperiod eller ett<br>enstaka tillfälle.</p> <p>Stadigvarande tillstånd gäller<br>tills vidare. Tillståndsmyndigheten<br>får dock om det finns särskilda skäl<br>begränsa tillståndets giltighet till<br>viss tid.</p> <p>Tillstånd för servering till all-</p> <p>⁹ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>109</p> <p>mänheten under en enstaka tids- &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;nnnn/m.m</p> <p>period eller vid ett enstaka tillfälle<br>får beviljas endast den som innehar ^{1 a}®^a<br>ett stadigvarande tillstånd av mot-<br>svarande slag.</p> <p>I samband med beslut om serveringstillstånd eller senare får till-<br>ståndsmyndigheten meddela de villkor som behövs.</p> <p>7§</p> <p>Serveringstillstånd får meddelas<br>endast den som visar att han med<br>hänsyn till sina personliga och<br>ekonomiska förhållanden och<br>omständigheterna i övrigt är lämp-<br>lig att utöva verksamheten. Sökan-<br>den skall också visa att serverings-<br>stället uppfyller kraven i 8 §.</p> <p>Serveringstillstånd får meddelas<br>endast den som visar att han med<br>hänsyn till sina kunskaper, sina<br>personliga och ekonomiska förhål-<br>landen och omständigheterna i<br>övrigt är lämplig att utöva verk-<br>samheten. Sökanden skall också<br>visa att serveringsstället uppfyller<br>kraven i 8 §.</p> <p>Vid tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till om sökanden är<br>laglydig och benägen att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna.</p> <p>8§</p> <p>Tillstånd för servering till all-<br>mänheten året runt eller årligen<br>under viss tidsperiod får meddelas<br>endast om serveringsstället har ett<br>kök för allsidig matlagning och<br>tillhandahåller lagad mat. Serve-<br>ringsstället skall ha ett med hänsyn<br>till omständigheterna tillräckligt<br>antal sittplatser för gäster.</p> <p>Tillstånd för servering till<br>allmänheten året runt eller årligen<br>under viss tidsperiod får meddelas<br>endast om serveringsstället är god-<br>känt som livsmedelslokal enligt<br>bestämmelser vilka meddelats med<br>stöd av 22 tredje stycket livs-<br>medelslagen (1971:511) och under<br>hela serveringstiden tillhandahåller<br>ett brett utbud av lagad mat. Scr-<br>vcringsstället skall ha ett med hän-<br>syn till omständigheterna tillräck-<br>ligt antal sittplatser för gäster.</p> <p>Tillstånd för servering till allmänheten under en enstaka tidsperiod<br>eller vid ett enstaka tillfälle får meddelas om serveringsstället tillhanda-<br>håller lagad mat. Detsamma gäller beträffande tillstånd för servering i<br>slutet sällskap.</p> <p>Om det finns en drinkbar skall den vara en mindre väsentlig del av ser-<br>veringsstället, inrättad i nära anslutning till matsal.</p> <p>Utan hinder av första och andra styckena får tillstånd meddelas för ser-<br>vering av vin och starköl i foajé till teater eller konsertlokal. Servering<br>får dock endast ske under pauser i föreställningen.</p> <p>Servering av alkoholdrycker från<br>minibar på hotellrum får ske på<br>hotell med serveringstillstånd.<br>Regeringen eller, efter regeringens<br>bemyndigande, Alkoholinspektio-<br>nen får meddela närmare bestäm-<br>melser om serveringen.</p> <p>Servering av alkoholdrycker från<br>minibar på hotellrum får ske på<br>hotell med serveringstillstånd.<br>Regeringen eller, efter regeringens<br>bemyndigande, Stabsmyndigheten<br>får meddela närmare bestämmelser<br>om serveringen.</p> <p>110</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>_10§ &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 2000/01:97</p> <p>~ &nbsp;&nbsp;.........&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Rilaaa 9</p></td></tr> </table> <p>Serveringstillstånd skall avse Serveringstillstånd skall avse<br>viss lokal eller annat avgränsat viss lokal eller annat avgränsat</p> <table border="1"> <tr><td> <p>utrymme.</p></td><td> <p>utrymme. Om flera har serverings-<br>tillstånd avseende samma lokal<br>svarar varje tillståndshavare för<br>att ordning och nykterhet upprätt-<br>hålls under den tid han bedriver<br>servering.</p></td></tr> </table> <p>18 §¹⁰</p> <p>Alkoholinspektionen skall åter-<br>kalla tillverkningstillstånd eller<br>inköpstillstånd om</p> <p>1. tillståndet inte längre utnytt-<br>jas,</p> <p>2. tillståndshavaren inte följer de<br>för tillståndet gällande bestämmel-<br>serna i denna lag eller föreskrifter<br>eller villkor meddelade med stöd av<br></p> <p>Medgivande enligt 2 a kap.8 §<br>och 4 kap. 4 § får återkallas av<br>Riksskatteverket om det finns skäl<br>att befara att teknisk sprit eller<br>alkoholdrycker som har inköpts i<br>enlighet med medgivandet används<br>på otillåtet sätt.</p> <p>denna lag, eller</p> <p>3. de förutsättningar som gäller<br>för meddelande av tillståndet inte<br>längre föreligger.</p> <p>19 §</p> <p>Kommunen skall återkalla serveringstillstånd om</p> <p>1. det inte endast tillfälligt uppkommer sådana olägenheter som avses i</p> <p>6 kap. 2 §,</p> <p>2. tillståndshavaren inte följer de för servering eller serveringstillstånd<br>gällande bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter eller villkor med-<br>delade med stöd av denna lag, eller</p> <p>3. de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd enligt</p> <p>7 och 8 § § inte längre föreligger.</p> <p>Om flera har serveringstillstånd<br>avseende samma lokal eller<br>utrymme skall återkallelse enligt<br>första stycket 1 ske i förhållande<br>till var och en av dem.</p> <p>20</p> <p>1 stället för återkallelse enligt 18<br>eller 19 § kan tillståndshavaren<br>meddelas varning, om varning av<br>särskilda skäl kan anses vara en<br>tillräcklig åtgärd.</p> <p>I stället för återkallelse enligt<br>19 § kan tillståndshavaren med-<br>delas varning, om varning av sär-<br>skilda skäl kan anses vara en till-<br>räcklig åtgärd.</p> <p>¹⁰ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>111</p> <p>21 §</p> <p>Föranleder detaljhandel med eller servering av öl olägenheter i fråga<br>om ordning och nykterhet eller följs inte bestämmelserna i denna lag, får<br>kommunen förbjuda den som bedriver försäljningen att fortsätta verk-<br>samheten eller, om förbud får anses vara en alltför ingripande åtgärd,<br>meddela honom varning.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Ett förbud enligt första stycket<br>kan inskränkas till att gälla för<br>vissa närmare angivna tider eller<br>under vissa närmare angivna<br>omständigheter. Förbud gäller i sex<br>månader, räknat från det att den<br>som bedriver försäljningen fått del<br>av beslutet.</p> <p>Ett förbud enligt första stycket<br>kan inskränkas till att gälla för<br>vissa närmare angivna tider eller<br>under vissa närmare angivna<br>omständigheter. Förbud meddelas<br>för en tid av sex månader eller, vid<br>upprepad eller allvarlig försum-<br>melse, tolv månader räknat från det<br>att den som bedriver försäljningen<br>fått del av beslutet.</p> <p>Den kommun där försäljningsstället är beläget beslutar om ingripande<br>enligt denna paragraf. Saknas fast försäljningsställe beslutar den kom-<br>mun som avses i 12 § andra stycket.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-2.png" style="width:27pt;height:21pt;"/> <p>För tillsyn över efterlevnaden av<br>bestämmelserna för marknads-<br>föring i 4 kap. 8-11 och 13 §§<br>finns särskilda regler i marknads-<br>föringslagen (1995:450). Tillsynen<br>över efterlevnaden av bestämmel-<br>serna i 4 kap. 8-11 §§ gentemot<br>den som har serveringstillstånd får,<br>i fråga om marknadsföring på ser-<br>veringsställen, utövas också av<br>kommunen. För kommunens till-<br>syn gäller inte 4 kap. 12 §.</p> <p>Beskattningsmyndigheten<br>(Skattemyndigheten i Gävle) utövar<br>tillsyn över efterlevnaden av<br>bestämmelserna i 4 kap. 5<br>Beskattningsmyndigheten får upp-<br>dra åt Skattemyndigheten i<br>Stockholm, Skattemyndigheten i<br>Göteborg eller Skattemyndigheten i<br>Malmö att utöva tillsyn i dess<br>ställe.</p> <p>För tillsyn över efterlevnaden av<br>bestämmelserna för marknads-<br>föring i 4 kap. 8-11 a och 13 §§<br>finns särskilda regler i marknads-<br>föringslagen (1995:450). Tillsynen<br>över efterlevnaden av bestämmel-<br>serna i 4 kap. 8-11 §§ gentemot<br>den som har serveringstillstånd får,<br>i fråga om marknadsföring på ser-<br>veringsställen, utövas också av<br>kommunen. För kommunens till-<br>syn gäller inte 4 kap. 12 §.</p> <p>Riksskatteverket utövar tillsyn<br>över efterlevnaden av bestämmel-<br>serna i 2 kap. 1, 2, 5 och 6 §§, 2 a<br>kap. 3-10 §§ samt 4 kap. 1 och 4-7<br>Riksskatteverket får uppdra åt<br>Skattemyndigheten i Stockholm,<br>Skattemyndigheten i Malmö,<br>Skattemyndigheten i Göteborg eller<br>Skattemyndigheten i Gävle, att<br>utöva tillsyn i dess ställe.</p> <p>2§</p> <p>På begäran av någon annan till- På begäran av någon annan till-<br>synsmyndighet skall kommunen synsmyndighet skall kommunen<br>lämna de uppgifter som myndig- lämna de uppgifter som myndig-</p> <p>&quot; Senaste lydelse 1999:1001. Paragrafen föreslås ändrad i prop. 1999/2000:105.</p> <p>112</p> <p>heten behöver för sin tillsyn.</p> <p>heten behöver för sin tillsyn.<br>Kommunen skall även på begäran<br>av skatte- eller tullmyndighet<br>lämna de uppgifter som behövs för<br>beskattning eller påförande av tull.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Polismyndigheten skall underrätta andra tillsynsmyndigheter om för-<br>hållanden som är av betydelse för dessa myndigheters tillsyn.</p> <p>Kronofogdemyndigheten skall underrätta vederbörande tillståndsmyn-<br>dighet om en tillståndshavare brister i sina skyldigheter att erlägga skat-</p> <p>ter eller socialavgifter. På begäran<br>rättelse ges till denna.</p> <p>På begäran av tillståndsmyndig-<br>het eller länsstyrelse skall skatte-<br>myndigheter och andra myndig-<br>heter som uppbär eller driver in<br>skatter eller avgifter lämna upp-<br>gifter som tillståndsmyndigheten<br>eller länsstyrelsen behöver för sin<br>tillståndsprövning eller tillsyn.</p> <p>av länsstyrelsen skall sådan under-</p> <p>På begäran av tillsynsmyndighet<br>skall polismyndigheter samt skatte-<br>myndigheter och andra myndig-<br>heter som uppbär eller driver in<br>skatter eller avgifter lämna upp-<br>gifter som tillsynsmyndigheten<br>behöver för sin tillståndsprövning<br>eller tillsyn.</p> <p>2a§</p> <p>Statliga och kommunala myn-<br>digheter skall underrätta Stabs-<br>myndigheten om de i sin verksam-<br>het får kännedom om något som<br>kan ha betydelse för tillämpningen<br>av 2 a kap. Detsamma gäller om de<br>får kännedom om att ett alkohol-<br>haltigt preparat används eller kan<br>komma att användas i missbruks-<br>syfte.</p> <p>4§¹²</p> <p>Om en tillsynsmyndighet begär det skall en tillståndshavare lämna<br>tillträde till driftsställe med tillhörande lokaler och tillhandahålla hand-<br>lingar som rör verksamheten samt utan ersättning hjälpa till vid tillsynen,<br>lämna varuprover som behövs och redovisa uppgifter om verksamhetens<br>omfattning och utveckling.</p> <p>Vad som sägs i första stycket<br>gäller även i förhållande mellan<br>den som är berättigad att bedriva<br>partihandel enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket och skattemyndighet som<br>anges i 1 a § andra stycket</p> <p>Vad som sägs i första stycket<br>gäller även den som berättigad att</p> <p>1. tillverka sprit och spritdrycker<br>enligt 2 kap. 1 §,</p> <p>2. tillverka vin, starköl och öl<br>enligt 2 kap. 2 § såvitt avser annat<br>än tillverkning i hemmet för eget<br>behov,</p> <p>3. handla med teknisk sprit enligt<br>2 a kap. 6 §,</p> <p>¹² Senaste lydelse 1999:1001. Paragrafen föreslås ändrad i prop. 1999/2000:105.</p> <p>113</p> <p>5</p> <p>Bokföring i rörelse som är till-<br>ståndspliktig skall vara så utformad<br>att kontroll av verksamheten är<br>möjlig. Den som driver rörelsen är<br>skyldig att på anfordran av en till-<br>synsmyndighet förete bokförings-<br>handlingama. Tillståndshavare och<br>den som enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket är berättigad att bedriva<br>partihandel är skyldiga att lämna<br>statistiska uppgifter i enlighet med<br>de föreskrifter som regeringen<br>eller, efter regeringens bemyndig-<br>ande, Alkoholinspektionen medde-<br>lar.</p> <p>4. köpa teknisk sprit enligt 2 a<br>kap. 8 eller 10 §,</p> <p>5. bedriva partihandel enligt 4<br>kap. 1 § första stycket, eller</p> <p>6. köpa alkoholdrycker enligt 4<br>kap. 4 §</p> <p>Med tillsynsmyndighet avses<br>härvid myndighet som anges i a §<br>andra stycket.</p> <p>13</p> <p>Bokföring i rörelse vari bedrivs<br>tillverkning, försäljning eller inköp<br>av teknisk sprit, spritdrycker, vin<br>eller starköl skall vara så utformad<br>att kontroll av verksamheten är<br>möjlig. Den som driver rörelsen är<br>skyldig att på anfordran av en till-<br>synsmyndighet förete bokförings-<br>handlingama. Den som har ser-<br>veringstillstånd och den som avses<br>i 4 § andra stycket 1-3 och 5 är<br>skyldiga att lämna statistiska upp-<br>gifter i enlighet med de föreskrifter<br>som regeringen eller, efter rege-<br>ringens bemyndigande, Stabsmyn-<br>digheten meddelar.</p> <p>Den som har tillstånd för ser-<br>vering av spritdrycker, vin eller<br>starköl till allmänheten eller sta-<br>digvarande tillstånd för servering i<br>slutet sällskap är skyldig att regi-<br>strera all försäljning i kassaregis-<br>ter och att vid varje försäljning ta<br>fram ett av registret framställt<br>kvitto som tillhandahålls kunden.<br>Tillståndsmyndigheten får medge<br>undantag för ideell förening och<br>liknande slutet sällskap.</p> <p>Kassaregister som avses i andra<br>stycket skall på ett tillförlitligt sätt<br>utvisa alla transaktioner som<br>gjorts. Regeringen eller, efter<br>regeringens bemyndigande, Stabs-<br>myndigheten meddelar närmare<br>föreskrifter om kassaregister.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>¹³ Senaste lydelse 1999:1002.</p> <p>114</p> <h4>9 kap.</h4> <p>2 §¹⁴</p> <p>Alkoholinspektionens och kom-<br>munens beslut får överklagas till<br>allmän förvaltningsdomstol. Det<br>överklagade beslutet får inte änd-<br>ras utan att den beslutande myn-<br>digheten har lämnats tillfälle att<br>yttra sig. Alkoholinspektionen<br>respektive kommunen får överklaga<br>domstolens beslut.</p> <p>Kommunens beslut samt Riks-<br>skatteverkets beslut enligt 2 a kap.<br>8 §, 4 kap. 4 § och7 kap. 18 § får<br>överklagas till allmän förvaltnings-<br>domstol.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p> <p>Bestämmelser om överklagande Bestämmelser om överklagande<br>av &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;beskattning smyndighetens av Riksskatteverkets beslut i andra</p> <p>beslut finns i 35 &nbsp;&nbsp;§ lagen fall än som sägs i första stycket</p> <p>(1994:1564) om alkoholskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;finns i 35 § lagen (1994:1564) om</p> <p>alkoholskatt.</p> <h4>10 kap.</h4> <p>1 a</p> <p>Den som tillverkar, överlåter<br>eller innehar destillationsapparat<br>eller apparatdel i strid med 2 kap.<br>1 § andra stycket döms till böter<br>eller fängelse i högst ett år.</p> <p>2</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet</p> <p>1. säljer alkoholdrycker utan till-<br>stånd eller, om tillstånd inte<br>behövs, utan rätt enligt denna lag,</p> <p>2. serverar spritdrycker, vin eller<br>starköl som har anskaffats på annat<br>sätt än som säg i 6 kap. 5 §, döms<br>för olovlig försäljning av alkohol-<br>drycker till böter eller fängelse i<br>högst två år.</p> <p>§¹⁵</p> <p>Den som tillverkar, överlåter<br>eller innehar destillationsapparat<br>eller apparatdel i strid med 2 kap.<br>1 a § första stycket döms till böter<br>eller fängelse i högst ett år. Till<br>samma påföljd döms den som inne-<br>har aktivt kol i uppenbart syfte att<br>olovligen tillverka sprit eller sprit-<br>drycker.</p> <p>§</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet</p> <p>1. säljer sprit utan rätt enligt<br>denna lag,</p> <p>2. säljer alkoholdrycker utan till-<br>stånd eller, om tillstånd inte<br>behövs, utan rätt enligt denna lag,</p> <p>3. serverar spritdrycker, vin eller<br>starköl som har anskaffats på annat<br>sätt än som sägs i 6 kap. 5 §, döms<br>för olovlig alkoholförsäljning till<br>böter eller fängelse i högst två år.</p> <p>2a§</p> <p>Den som förvärvar, innehar,<br>forslar, döljer eller förvarar olov-<br>ligt såld teknisk sprit döms till</p> <p>¹⁴ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>¹⁵ Senaste lydelse 1996:940.</p> <p>115</p> <p>3§</p> <p>Är broll som anges i 1 eller 2 §<br>grovt, döms till fängelse i högst<br>fyra år. Vid bedömande av om<br>brottet är grovt skall särskilt beak-<br>tas om gärningen har utgjort led i<br>en verksamhet som bedrivits<br>yrkesmässigt eller i större omfatt-<br>ning.</p> <p>böter eller fängelse i högst två år.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Är brott som anges i 1, 2 eller<br>2 a § grovt, döms till fängelse i<br>högst fyra år. Vid bedömande av<br>om brottet är grovt skall särskilt<br>beaktas om gärningen har utgjort<br>led i en verksamhet som bedrivits<br>yrkesmässigt eller i större omfatt-<br>ning eller har varit inriktad mot<br>ungdomar.</p> <p>5§</p> <p>Den som innehar spritdrycker,<br>vin eller starköl i uppenbart syfte<br>att olovligen sälja dem döms för<br>olovligt innehav av alkoholdrycker<br>till böter eller fängelse i högst ett<br>0<br>ar.</p> <p>6§</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet anskaffar alkohol-<br>drycker åt annan i strid med 3 kap.<br>9 § döms för olovligt anskaffande<br>av alkoholdrycker till böter eller<br>fängelse i högst två år eller, om<br>brottet är grovt, till fängelse i högst<br>fyra år.</p> <p>Den som innehar alkoholdrycker<br>i uppenbart syfte att olovligen sälja<br>dem döms för olovligt innehav av<br>alkoholdrycker till böter eller fäng-<br>else i högst ett år.</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet anskaffar, överlämnar<br>eller bjuder på alkoholdrycker i<br>strid med 3 kap. 9 § döms för olov-<br>ligt anskaffande av alkoholdrycker<br>till böter eller fängelse i högst två<br>år eller, om brottet är grovt, till<br>fängelse i högst fyra år.</p> <p>7 a §</p> <p>Den som uppsåtligen eller av oakt-<br>samhet säljer teknisk sprit eller<br>alkoholhaltiga preparat utan sådan<br>denaturering som anges i 2 a kap.<br>2 eller 17 § döms till böter eller<br>fängelse i högst sex månader. Till<br>samma påföljd döms den som säl-<br>jer alkoholhaltiga preparat i strid<br>med 2 a kap. 14 § eller föreskrifter<br>enligt 2 a kap. 18 eller 19 §.</p> <p>7b§</p> <p>Den som lämnar oriktig uppgift i<br>ansökan om medgivande enligt 2 a<br>kap. 8 § eller 4 kap. 4 § eller i<br>samband med köp enligt 2 a kap.<br>10 § döms, om inte uppgiften sak-<br>nar betydelse, till böter eller fäng-</p> <p>116</p> <p>else i högst ett år.</p> <p>⁸§</p> <p>Är gärning som avses i 1, 2 och Är gärning som avses i 1-2 a<br>4-7 §§ att anse som ringa, skall inte och 4-7 b §§ att anse som ringa,<br>dömas till straff &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;skall inte dömas till straff.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>₉§&gt;6</p> <p>För försök eller förberedelse till<br>brott som avses i 1, 2 och 6 §§<br>döms till ansvar enligt 23 kap.<br>brottsbalken. Detta gäller dock inte<br>gärningar som avses i 1 § 3 och<br>endast gäller förvärv eller innehav<br>för personligt bruk</p> <p>Den till vilken lagligen framställda alkoholdrycker har anskaffats för<br>personligt bruk skall vara fri från ansvar för medverkan till brott som<br>avses i detta kapitel.</p> <p>För försök eller förberedelse till<br>brott som avses i 1-2 a och 6 §§<br>döms till ansvar enligt 23 kap.<br>brottsbalken. Detta gäller dock inte<br>gärningar som avses i 1 § 3 och<br>2 a § och endast gäller förvärv eller<br>innehav för personligt bruk.</p> <p>10 §</p> <p>Bestämmelser om ansvar för Bestämmelser om ansvar för<br>olovlig införsel och utförsel av olovlig införsel och utförsel av tek-<br>alkoholdrycker &nbsp;&nbsp;finns i lagen nisk sprit, alkoholhaltiga preparat</p> <p>(1960:418) om straff för varu- och alkoholdrycker finns i lagen<br>smuggling. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;(1960:418) om straff för varu-</p> <p>smuggling.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-3.png" style="width:20pt;height:21pt;"/> <h4>11</h4> <p>2</p> <p>Har sprit eller alkoholdrycker olovligen tillverkats skall även destilla-<br>tionsapparater, apparatdelar och redskap som har använts vid tillverk-<br>ningen, råämnen som uppenbarligen varit avsedda för tillverkningen och<br>beredningen samt kärl och emballage som varorna har förvarats i, förkla-<br>ras förverkade. Likaså skall förråd av renings- och filtreringsmedel vilka<br>uppenbarligen avsetts för rening eller filtrering av olovligen tillverkad<br>sprit förklaras förverkat.</p> <p>Destillationsapparater och appa- Destillationsapparater, apparat-<br>ratdelar som har varit föremål för delar och aktivt kol som har varit<br>brott enligt 10 kap. 1 a § eller vär- föremål för brott enligt 10 kap. 1 a<br>det därav samt utbyte av sådant § eller värdet därav samt utbyte av<br>brott skall förklaras förverkade. sådant brott skall förklaras<br>förverkade.</p> <h4>12 kap.</h4> <p>2§</p> <p>Registret får användas för</p> <p>1. handläggning av ärenden om<br>tillstånd,</p> <p>Registret får användas för upp-<br>följning och utvärdering av lagens<br>tillämpning samt framställning av</p> <p>¹⁶ Senaste lydelse 1999.1001.</p> <p>¹⁷ Senaste lydelse 1996:940.</p> <p>117</p> <p>2. tillsyn över tillståndshavares statistik.<br>verksamhet samt</p> <p>3. uppföljning och utvärdering<br>av lagens tillämpning samt fram-<br>ställning av statistik.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>Registret får innehålla uppgifter<br>om</p> <p>/. den som har tillstånd,</p> <p>2. den som har haft tillstånd,</p> <p>3. den vars ansökan om tillstånd<br>är föremål för prövning och</p> <p>4. den som tidigare har ansökt<br>om tillstånd men vars ansökan har<br>avslagits, avvisats eller avskrivits.</p> <p>Regeringen får meddela före-<br>skrifter om registrering av uppgif-<br>ter i fråga om olika företrädare för<br>en verksamhet.</p> <p>3§</p> <p>Registret får innehålla uppgifter<br>om dem som har tillstånd samt om<br>dem som anges i 8 kap. 4 § andra<br>stycket.</p> <p>I registret får behandlas uppgif-<br>ter om</p> <p>1. namn eller finna, person,<br>registrerings- eller organisations-<br>nummer, adress och telefonnum-<br>mer och</p> <p>2. den verksamhet som tillståndet<br>avser och om villkor som har med-<br>delats för denna.</p> <p>l registret får vidare anges till-<br>ståndsmyndighetens och domstols<br>beslut i ärenden enligt lagen och<br>de bestämmelser som har tilläm-<br>pats.</p> <p>Registret får också innehålla<br>uppgift om tidpunkt för förhållan-<br>den som har registrerats och tek-<br>niska och administrativa uppgifter,<br>om uppgifterna behövs för att till-<br>godose ändamålet med registret.</p> <p>5§</p> <p>Riksskatteverket får för sin till-<br>syn enligt denna lag ha terminal-<br>åtkomst till uppgifter om serve-<br>ringstillstånd.</p> <p>6§</p> <p>Registeruppgift som inte behövs<br>för handläggning av ett ärende<br>eller för tillsyn enligt lagen skall<br>gallras under femte kalenderåret<br>efter det att uppgiften registrerats.</p> <p>Om tillstånd återkallas eller om<br>sökt tillstånd vägras skall så snart<br>beslutet vunnit laga kraft alla upp-<br>gifter utom sådana som avses i 4 §<br>första stycket 1 och 6 samt 5 §<br>gallras ur registret.</p> <p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>meddela föreskrifter om undantag<br>från gallring för att bevara ett<br>urval av material för forskningens</p> <p>Kommunen får behandla de<br>personuppgifter som behövs för<br>tillståndsprövning och tillsyn enligt<br>denna lag. För sådan behandling<br>gäller bestämmelserna i person-<br>uppgiftslagen (1998:204).</p> <p>118</p> <p>behov. Sådant material skall läm-<br>nas över till en arkivmyndighet.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 2</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 8 kap. 5 § andra<br>stycket och i övrigt den 1 juli 2001. Genom lagen upphävs lagen<br>(1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m.</p> <p>2. Serveringstillstånd som har meddelats före den 1 juli 2001 och som<br>inte uppfyller villkoren i 6 kap. 4 § andra stycket, skall anses meddelat<br>för servering under längst den tid som anges där.</p> <p>3. I fråga om uppgifter som fram till den 30 juni 2001 tillförts det<br>register som avses i 12 kap. 1 § gäller äldre bestämmelser. Härvid skall<br>vad som sägs om Alkoholinspektionen i stället avse Stabsmyndigheten.</p> <p>4. Inköpstillstånd avseende teknisk sprit som har meddelats före den<br>1 juli 2001 skall fortsätta att gälla tills de löper ut, dock längst till den<br>30 juni 2002</p> <p>119</p> <h2>Effekter av lördagsöppna systembolagsbutiker.</h2> <h2>Uppföljning av de första tio månaderna</h2> <p>av Thor Norström¹ &amp; Ole-Jprgen Skog²</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Mars 2001</p> <h2>1 Bakgrund och utvärderingens uppläggning</h2> <p>I enlighet med riksdagens beslut startade Systembolaget i februari 2000<br>en försöksverksamhet med lördagsöppna butiker. Försöket skall enligt<br>propositionen följas vetenskapligt och utvärderas efter ett år (Regering-<br>ens proposition 1998/99:134), men utvärdcringsplanen innefattar även<br>uppföljningar under försöksperioden. Denna rapport baseras på erfaren-<br>heter från de första tio månaderna. Avsnitt 1 beskriver utvärderingens<br>uppläggning, avsnitt 2 redovisar skattningar av effekterna på System-<br>bolagets försäljning, medan det tredje avsnittet behandlar effekter på<br>olika skadeindikatorer (t.ex. misshandel). En sammanfattning och dis-<br>kussion ges i avsnitt 4.</p> <p>Bakgrund</p> <p>Lördagsöppning av systembutikerna innebär en ökad tillgänglighet av<br>alkohol. Förändringar av detta slag leder ofta, men inte alltid, till ökad<br>konsumtion som i sin tur ökar risken för fler alkoholrelaterade skador.<br>Erfarenheterna av försöket med lördagsstängningen på sommaren 1981<br>(vilket permanentades 1 juli 1982) är naturligtvis av relevans i detta<br>sammanhang. De utvärderingar som gjordes (Ds S 1982:2, Ds S 1984:8)<br>visade på en klar minskning av fylleriet, medan bilden var mer splittrad<br>när det gäller misshandel: man registrerade en minskning av misshandel<br>inomhus mellan bekanta, men en ökning utomhus mellan obekanta. Den<br>övergripande slutsatsen var dock att lördagsstängningen hade gynn-<br>samma effekter bland vissa marginaliserade grupper. Vad gäller den<br>totala konsumtionen tyder senare analyser (Norström, 2000) på en mins-<br>kad försäljning av öl och sprit i samband med lördagsstängningen, medan<br>vinförsäljningen ej påverkades. Den skattade minskningen på alkohol<br>totalt uppgår till 6%. Det finns en viss osäkerhet kring dessa resultat<br>eftersom avsaknaden av kontrollområde gör det svårt att kontrollera för<br>andra faktorer. Det kan nämnas att utvärderingarna på 80-talet fann vissa<br>indikationer men inte några tydliga effekter på totalkonsumtionen, men<br>då användes en annan metod och färre observationer.</p> <p>Mycket har förändrats sedan lördagsstängningen på 80-talet; vi har fått<br>fler restauranger och ett ökat utbud av illegal sprit, tillgänglig såväl var-<br>dag som helg. Det är sålunda inte uppenbart vilka effekter man har att<br>räkna med vid ett öppnande på lördagar. Med utgångspunkt från resulta-</p> <p>¹ Institutet för social forskning, Stockholms universitet</p> <p>² Senter for hoyere studier, Det Norske Videnskaps-Akademi&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;120</p> <p>ten för lördagsstängningen rör det sig i så fall om ganska små effekter, Prop. 2000/01:97<br>vilket kräver effektiva statistiska metoder för att kunna påvisa. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 3</p> <p>Sy/te</p> <p>De analyser som redovisas i denna rapport syftar till att skatta effekten av<br>lördagsöppet på:</p> <p>- &nbsp;Systembolagets detaljhandelsförsäljning av öl, vin, sprit och alkohol<br>totalt</p> <p>- &nbsp;olika slags skadeindikatorer.</p> <p>Undersökningsperioden omfattar försökets tio första månader<br>(februari-november 2000).</p> <p>Utvärderingens uppläggning</p> <p>Utvärderingar och effektmätningar görs i regel av åtgärder som omfattar<br>hela landet. Detta gällde t.ex. försöket med lördagsstängningen somma-<br>ren 1981. En sådan design ger alltid en viss osäkerhet i resultaten efter-<br>som det samtidigt med åtgärden kan inträffa andra förändringar som<br>påverkar utfallet. Exempelvis leder en förbättring av den ekonomiska<br>konjunkturen normalt till en ökad alkoholförsäljning; om en sådan kon-<br>junkturförbättring sätter in samtidigt med att man öppnar systembuti-<br>kerna på lördagarna så är det vanskligt att tolka vad en eventuell försälj-<br>ningsökning beror på - är det den förbättrade konjunkturen eller lördags-<br>öppningen? I viss mån kan man statistiskt kontrollera för denna typ av<br>störande faktorer, men det förutsätter att man är medveten om deras<br>existens och vet hur stark den störande effekten är. Ur utvärderingssyn-<br>punkt är det sålunda mycket tillfredsställande att försöket med lördags-<br>öppet bygger på en design med experiment- och kontrollområde. En<br>sådan uppläggning minskar väsentligt osäkerheten i resultaten genom att<br>vi kan jämföra utvecklingen i experimentområdet med den i kontroll-<br>området. Detta förutsätter dock att dessa områden verkligen är jämför-<br>bara, dvs. att det finns en stark likhet i variationsmönstret mellan experi-<br>ment- och kontrollområde vad gäller de indikatorer som skall analyseras,<br>i detta fall alkoholförsäljning. På liknande sätt förutsätts att det inte finns<br>några händelser eller faktorer som bara påverkar utfallet i endera experi-<br>ment- eller kontrollområdet. Om vi anknyter till exemplet ovan antas att<br>en konjunkturförbättring påverkar båda områdena lika mycket, vilket<br>eliminerar dess störande effekt. Om däremot konjunktureffekten är star-<br>kare inom något av områdena står vi inför ett problem. I detta samman-<br>hang bör man nämna de höjda införselkvotema som infördes 1 juli 2000.<br>Effekten av denna förändring är säkert geografiskt betingad vilket bör<br>beaktas i utvärderingsarbetet.</p> <p>Valet av experiment- och kontrollområde kan naturligtvis göras på<br>många olika sätt - man kan t.ex. välja få stora eller många små (som i<br>försöken med självbetjäning - se Skog, 2000). Följande överväganden<br>ligger till grund för vårt val:</p> <p>- &nbsp;Eventuella effekter kan tänkas vara betingade av strukturella faktorer<br>såsom urbaniseringsgrad och geografiskt läge, inte minst närheten till</p> <p>121</p> <p>Danmark (med lördagsöppna butiker). Man bör alltså välja experi-<br>mentområdena så att man får en variation i dessa avseenden.</p> <p>- &nbsp;De flesta av de indikatorer vi skall analysera speglar infrekventa hän-<br>delser, dvs. har små bastal. Om experimentområdena blir befolk-<br>ningsmässigt små kan den slumpmässiga variationen, bruset, bli<br>besvärande. Experiment- och kontrollområden bör därför vara<br>befolkningsmässigt ungefär likstora.</p> <p>- &nbsp;Ett uppenbart metodologiskt problem är handelsläckagct, dvs.<br>tillströmningen av kunder som normalt handlar i något annat område.<br>Den potentiella felkällan här är att en del av de eventuella effekterna<br>gör sig gällande utanför experimentområdet. Detta talar för att man<br>väljer få stora, snarare än många små områden. Vidare bör experi-<br>ment- och kontrollområden ej gränsa till varandra utan vara separe-<br>rade av ett gränsområde.</p> <p>- &nbsp;För att underlätta datainsamling bör experiment- och kontrollområden<br>utgöras av existerande administrativa enheter.</p> <p>Mot denna bakgrund har vi valt en indelning där experimentområdena<br>utgörs av de fyra nordligaste länen, Stockholms län och Skåne län. Föl-<br>jande sammanställning visar indelningen i sin helhet (se även kartan i<br>figur 1.1):</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>122</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Experimentområden (3 820’ inv.)</p> <p>- &nbsp;Nordsverige: Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Bilaga 3<br>Västemorrlands län (900’ inv.)</p> <p>- &nbsp;Stockholm: Stockholms län (1 800’ inv.)</p> <p>- &nbsp;Skåne: Skåne län (1 120’ inv.)</p> <p>Gränsområden (1 970’ inv.)</p> <p>Dalamas län, Gävleborgs län, Uppsala län, Södermanlands län, Hallands<br>län, Kronobergs län, Blekinge län.</p> <p>Kontrollområden (3 030’ inv.)</p> <p>Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Östergötlands län, Kalmar<br>län, Jönköpings län, Västra Götalands län.</p> <p>Gotlands län hålls utanför då den starkt säsongsbundna turismen präglar<br>indikatorerna för detta län</p> <p>Figur 1.1 Karta med experiment-, kontroll- och gränsområden</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-4.png" style="width:90pt;height:216pt;"/> <p>■mh Försöksområde<br>rasa Gränsområde<br>r~~—i Kontrollområde</p> <p>123</p> <p>Metod</p> <p>Det är i regel vanskligt att avläsa effekten av en åtgärd direkt från en<br>tidsserie. Såvida det inte rör sig om en kraftig effekt är det svårt att<br>avgöra om en förändring som följer en åtgärd verkligen är en reell effekt<br>eller om den ligger inom ramen för den normala variation som finns i<br>serien i form av långsiktiga trender, säsongsvariation och mer tillfälliga,<br>slumpmässiga fluktuationer. Om man dessutom samtidigt skall beakta<br>utvecklingen i kontrollområdet är okulärbesiktning av rådata definitivt<br>ingen framkomlig väg. Uppgiften förenklas om man använder en ana-<br>lysteknik som tar hänsyn till alla dessa moment inom ramen för en sam-<br>manhållen modell, t.ex. ARIMA, som kommer att användas här (se<br>McDowall m.fl. (1980) för en beskrivning). Tekniken går kort sagt ut på<br>att inte begränsa sig till att jämföra läget omedelbart före och efter inter-<br>ventionen, utan att betrakta en eventuell förändring ur ett längre tidsper-<br>spektiv; ligger den inom ramen för normala variationer eller avviker den<br>signifikant från ett historiskt mönster? Den del av undersökningsperioden<br>som föregår interventionen benämns preinterventionsperiod, medan<br>postinterventionsperiod betecknar den efterföljande. För att avgöra om<br>interventionen har medfört någon förändring skattas en modell där den<br>aktuella indikatorn, t.ex. alkoholförsäljning i experimentområdet, är den<br>beroende variabeln (ofta benämnd outputserien) och interventionen den<br>förklarande variabeln (inputserien). I syfte att kontrollera för den gene-<br>rella försäljningsutvecklingen inkluderas alkoholförsäljningen i kontroll-<br>området bland de förklarande variablerna. Interventionen representeras<br>av en dummyvariabel vars konstruktion beror på om man förväntar sig en<br>tillfällig eller permanent effekt. Om man t.ex. antar en permanent effekt,<br>ges dummyvariabeln värdet 0 före och 1 efter interventionen. Även till-<br>fälliga och gradvisa effekter kan modelleras. Skattningen av dummy-<br>variabeln ger besked om interventionseffektens styrka och grad av statis-<br>tisk signifikans. Seriens temporala struktur är då samtidigt beaktad<br>genom separata parametrar som skattar långsiktig trend, säsongsmönster<br>och korrelation mellan successiva observationer. Den variation som inte<br>förklaras av modellen skall inte innehålla någon systematik, utan vara<br>helt slumpmässig (s.k. vitt brus). Den statistiska osäkerheten i resultaten<br>uttrycks främst i felmarginalerna kring den skattade interventionseffek-<br>ten.</p> <p>Preliminära analyser av försäljningsdata visade att det var nödvändigt<br>att inkludera en dummyvariabel för juli månad, med värdet 1 för juli och<br>0 annars. Den modell vi skattar har alltså följande utseende:</p> <p>LnA_tc= b|*LnA_lk+ b₂*DL_t+ b₃*DJ_t + LnN_t</p> <p>där A_le betecknar alkoholförsäljningen i experimentområdet vid tidpunk-<br>ten t, A_tk alkoholförsäljningen i experimentområdet och DL dummy-<br>variabeln som representerar interventionen, dvs. lördagsöppet. Den har<br>värdet 0 fram till och med januari 2000 och 1 därefter. Dummyvariabeln<br>för juli månad är betecknad DJ. Ln indikerar att serierna är logaritmiskt<br>transformerade. N representerar feltermen (noise) vars temporala struktur<br>modelleras med autoregressiva (AR) och moving average (MA) para-<br>metrar. De parametrar som skall skattas betecknas b. Den procentuella</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>124</p> <p>effekten av lördagsöppet fås genom uttrycket (e^b2-l)*100. I modellerna<br>för Skåne inkluderades ytterligare en dummyvariabel som representerar<br>de höjda införselkvoter som infördes 1 juli 2000. Denna dummy har vär-<br>det 1 från och med juli 2000 och 0 annars.</p> <p>Skattningen kan göras på rådata, säsongsdifferentierade data (A_t-A_t.₁₂),<br>eller reguljärt differentierade data (A_t-A_t.i). Den ansats som vi fann sta-<br>tistiskt mest tillfredsställande var den sistnämnda; den reguljära differen-<br>tieringen eliminerade den oönskade trend som finns i såväl rådata som i<br>säsongsdifferentierade data; vidare blev residualstrukturen tillfredsstäl-<br>lande (vitt brus) med endast ett minimum av feltermsparametrar (AR-<br>och MA-parametrar). Det är dessa skattningar som kommer att redovisas.<br>De avviker dock inte markant från de skattningar vi fått med de två andra<br>ansatserna, vilket indikerar att resultaten är ganska robusta.</p> <p>Vi kommer även att använda en närbesläktad, grafisk metod enligt<br>följande. På basis av data för preinterventionsperioden (januari 1995—<br>januari 2000) skattas en modell som ovan men som ej inkluderar<br>dummyvariabeln för interventionen. Utifrån skattningarna från denna<br>modell beräknas den prognostiserade försäljningen för hela perioden<br>januari 1995-november 2000, dvs. den försäljning som förväntas utifrån<br>försäljningen i kontrollområdet. Genom att grafiskt jämföra den faktiska<br>med den prognostiserade försäljningen under försöksperioden (februari-<br>november 2000) får man en bild av effekten från lördagsöppet.</p> <p>Analyserna av skadeindikatorerna har en något annorlunda upplägg-<br>ning vilket beskrivs i ett senare avsnitt.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <h2>2 Effekter på Systembolagets försäljning</h2> <p>Data</p> <p>Data utgörs av Systembolagets detaljhandelsförsäljning för perioden<br>januari 1995-november 2000 av öl, vin, sprit och alkohol totalt. Serierna<br>är uttryckta i liter 100% alkohol per invånare (15 år och över).<br>Ursprungsdata är länsspecifika vilka aggregerats till ett kontrollområde,<br>ett gränsområde och de tre experimentområdena (se ovan).</p> <p>Resultat</p> <p>Eftersom en eventuell lördagseffekt på försäljningen kan variera mellan<br>såväl områden som dryckessorter har vi skattat dryckesspeciftka model-<br>ler för de tre experimentområdena separat förutom modeller för alkohol<br>totalt och alla experimentområden. Vi redovisar först resultaten från den<br>grafiska metoden. Figur 2.2 visar två grafer: den faktiska försäljningen<br>(heldraget) och den försäljning som prediceras av försäljningen i kon-<br>trollområdet (streckat). Avvikelserna mellan de två grafema är genom-<br>gående mycket små under perioden före lördagsöppet; detta är ett uttryck<br>för att det finns en stark likhet mellan experiment- och kontrollområde<br>vad gäller variationsmönstret i alkoholförsäljningen, och att kontroll-<br>området verkligen fungerar som ett kontrollområde. Men från och med<br>februari 2000 kan vi notera mer systematiska avvikelser i de flesta av</p> <p>125</p> <p>figurerna. Sålunda ligger ölförsäljningen i Skåne på en högre nivå än<br>förväntat under alla tio försöksmånader, i Stockholm gäller detta för alla<br>månader utom en (juni), i Nordsverige under sista halvan av undersök-<br>ningsperioden. Vad gäller vin är avvikelserna mellan faktisk och progno-<br>stiserad försäljning små och osystematiska; i Skåne finns en viss initial<br>effekt som dock upphör, för Stockholm och Nordsverige noteras en viss<br>effekt för de sista fyra till fem månaderna. För spritförsäljningen ser man<br>en svag effekt i Skåne i början av perioden; även i Stockholm är den svag<br>men jämnare fördelad över tid, medan det för Nordsverige finns en effekt<br>under tre av de tio månaderna (april, augusti och september). Den sam-<br>mantagna lördagscffekten på den totala alkoholförsäljningen är relativt<br>jämnt fördelad på de fyra första månaderna i Skåne, men har helt dött ut<br>under den sista halvan av försöksperioden, vilket kan vara en effekt av de<br>ökade införselkvotema. För Stockholm är den totala effekten märkbar<br>alla månader utom juni, för Nordsverige ligger försäljningen under april<br>och de fem sista månaderna klart över prognosen.</p> <p>Den grafiska metoden visar ganska tydliga avvikelser mellan faktisk<br>och prognostiserad försäljning vilka kan tolkas som en lördagseffekt.<br>Den fråga som inställer sig är storleksordningen på denna effekt och gra-<br>den av statistisk signifikans. Resultaten från modellskattningama ger<br>besked på denna punkt. En sammanfattande översikt av dessa ges i tabell<br>2.1, medan en utförligare redovisning återfinns i den tekniska bilagan.</p> <p>Tabell 2.1. Skattad effekt (%) av lördagsöppet på Systembolagets dctalj-<br>handelsförsäljning i gränsområdena och i experimentområdena<br>Stockholm, Skåne och Nordsverige under lördagsöppningens första fas<br>(februari-november 2000).</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <table border="1"> <tr><td colspan="2" rowspan="2"> <p>Gräns-<br>områden</p></td><td rowspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="3"> <p>Särskilda experimentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm</p></td><td> <p>Skåne</p></td><td> <p>Nord-<br>sverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Öl</p></td><td> <p>0.2^NS</p></td><td> <p>yr’</p></td><td> <p>6.9“</p></td><td> <p>10.6&quot;</p></td><td> <p>6.8&quot;</p></td></tr> <tr><td> <p>Vin</p></td><td> <p>-0.8^ns</p></td><td> <p>1.8“</p></td><td> <p>2.7^ns</p></td><td> <p>3.4^N5</p></td><td> <p>1.7^NS</p></td></tr> <tr><td> <p>Sprit</p></td><td> <p>-0.9^ns</p></td><td> <p>3.0“ &nbsp;~&nbsp;&nbsp;&nbsp;”</p></td><td> <p>3.1^nS</p></td><td> <p>3.8“</p></td><td> <p>1.6^ns</p></td></tr> <tr><td> <p>Alkohol totalt</p></td><td> <p>-0.5^ns</p></td><td></td><td> <p>3.9“</p></td><td> <p>4.5&quot;</p></td><td> <p>3.0&quot;</p></td></tr> </table> <p>* p &lt; 0.05</p> <p>** p &lt; 0.01</p> <p>^NSEj statistisk signifikant (p &gt; 0.05)</p> <p>Modellskattningama av lördagscffekten på försäljningen bekräftar det<br>intryck som den grafiska metoden gav. Den starkaste effekten noteras för<br>ölförsäljningen; 11% i Skåne, 7% i Stockholm och Nordsverige. Utöver<br>dessa förändringar är det bara ökningen i spritförsäljningen i Skåne som<br>är statistiskt säkerställd. Ser vi på resultaten för alla experimentområden<br>sammantaget så är felmarginalerna mindre genom det större urvalet.<br>Detta gör att alla dryckesspecifika ökningar blir statistiskt signifikanta<br>här. Effekten av lördagsöppet på den totala försäljningen i alla experi-<br>mentområden sammantaget är enligt resultaten 3%. Skillnaderna mellan<br>experimentområden är små och ej statistiskt signifikanta. Man kan<br>påminna om att de effekter som här diskuteras är nettoeffekter, alltså den<br>försäljningsökning som skett i experimentområdet sedan införandet av</p> <p>126</p> <p>lördagsöppet, med kontroll för försäljningsutvecklingen i kontrollområ-<br>det. Det kan vidare noteras att den skattade effekten av de ökade inför-<br>selkvotema (som beaktades i modellerna för Skåne) endast är signifikant<br>för vinförsäljningen, som beräknas ha minskat med 4 % efter införandet<br>av de nya kvoterna (tabell A i den tekniska bilagan.) Uppföljningsperio-<br>den är alltför kort för att tillåta några mer definitiva slutsatser, men en<br>möjlig tolkning är att de ökade införselkvotema har raderat ut lördags-<br>effekten i Skåne under hösten 2000.</p> <p>Vi skall nu behandla några möjliga felkällor. Problemet med handels-<br>läckage nämndes inledningsvis. Det verkar troligt att en del lördags-<br>kunder kommer från gränsområdena. Frågan är om denna handel varit av<br>sådan omfattning att den kan förklara en del av lördagseffekten. Man<br>skulle i så fall finna en negativ lördagseffekt i gränsområdena. Som<br>framgår av tabell 2.1 finns det en tendens i den riktningen, men den<br>skattade försäljningsminskningen i gränsområdena till följd av lördags-<br>öppet är obetydlig och inte större än vad man kan vänta sig av slumpen.<br>Vi har även undersökt om det finns antydan till någon geografisk gradi-<br>ent, dvs. en negativ lördagseffekt som avtar med ökande avstånd från<br>experimentområdena. Länsspecifika skattningar i gränsområdena av lör-<br>dagseffekten på öl hade dock inget geografisk mönster i den riktningen<br>(ingen av dessa skattningar var statistiskt signifikant).</p> <p>En annan tänkbar felkälla är att experiment- och kontrollområden<br>skiljer sig i något avseende som påverkar utfallet. Vad som kanske ligger<br>närmast till hands här är att konjunkturuppgången skulle ha varit starkare<br>i Stockholm än i kontrollområdet vilket skulle ha påverkat försäljningen.<br>Som ett test på detta prövade vi också med att använda Västra Götalands<br>län som kontrollområde i modellerna för Stockholm (Västra Götalands<br>län borde i konjunkturavseende vara mer likt Stockholm). Detta gav dock<br>inte några annorlunda resultat.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>127</p> <p>TEKNISK BILAGA</p> <p>Tabell A. Modellestimat for öl, vin, sprit och alkohol totalt i de tre<br>experimentområdena och gränsområdena. ARIMA-modeller skattade på<br>reguljärt differentierade månadsdata för perioden januari 1995-november<br>2000.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <table border="1"> <tr><td> <p>ÖL</p></td><td colspan="2"> <p>Stockholm</p></td><td colspan="2"> <p>Skåne</p></td><td colspan="2"> <p>Nordsverige</p></td><td colspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="2"> <p>Gränsområden</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td></tr> <tr><td> <p>MAJ</p></td><td> <p>0.87</p></td><td></td><td> <p>0.56</p></td><td></td><td> <p>0.99</p></td><td></td><td> <p>0.96</p></td><td></td><td> <p>0.81</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>AR12</p></td><td> <p>0.46</p></td><td></td><td> <p>0.47</p></td><td></td><td> <p>0.67</p></td><td></td><td> <p>0.65</p></td><td></td><td> <p>0.52</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Lördags-</p></td><td> <p>0.067</p></td><td> <p>0.015</p></td><td> <p>0.101</p></td><td> <p>0.027</p></td><td> <p>0.066</p></td><td> <p>0.018</p></td><td> <p>0.071</p></td><td> <p>0.009</p></td><td> <p>0.002</p></td><td> <p>0.012</p></td></tr> <tr><td> <p>effekt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Införsel-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>0.028</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td></tr> <tr><td> <p>effekt</p></td><td></td><td></td><td> <p>0.021</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Juli</p></td><td> <p>-0.195</p></td><td> <p>0.020</p></td><td> <p>-0.054</p></td><td> <p>0.021</p></td><td> <p>0.116</p></td><td> <p>0.048</p></td><td> <p>-0.065</p></td><td> <p>0.022</p></td><td> <p>0.012</p></td><td> <p>0.014</p></td></tr> <tr><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>0.785</p></td><td> <p>0.024</p></td><td> <p>0.814</p></td><td> <p>0.027</p></td><td> <p>0.980</p></td><td> <p>0.047</p></td><td> <p>0.830</p></td><td> <p>0.020</p></td><td> <p>1.054</p></td><td> <p>0.017</p></td></tr> <tr><td> <p>område</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Konstant</p></td><td> <p>0.001</p></td><td> <p>0.001</p></td><td> <p>-0.001</p></td><td> <p>0.003</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>0.001</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>&lt;0.001</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>0.001</p></td></tr> <tr><td> <p>Q(24)*</p></td><td> <p>26.1</p></td><td></td><td> <p>19.0</p></td><td></td><td> <p>19.6</p></td><td></td><td> <p>26.1</p></td><td></td><td> <p>27.4</p></td><td></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td> <p>VIN</p></td><td colspan="2"> <p>Stockholm</p></td><td colspan="2"> <p>Skåne</p></td><td colspan="2"> <p>Nordsverige</p></td><td colspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="2"> <p>Gränsområden</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td></tr> <tr><td> <p>MA1</p></td><td> <p>0.81</p></td><td></td><td> <p>0.65</p></td><td></td><td> <p>0.99</p></td><td></td><td> <p>0.99</p></td><td></td><td> <p>0.65</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>AR12</p></td><td> <p>0.70</p></td><td></td><td> <p>0.68</p></td><td></td><td> <p>0.71</p></td><td></td><td> <p>0.78</p></td><td></td><td> <p>0.69</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Lördags-</p></td><td> <p>0.027</p></td><td> <p>0.013</p></td><td> <p>0.033</p></td><td> <p>0.019</p></td><td> <p>0.017</p></td><td> <p>0.011</p></td><td> <p>0.018</p></td><td> <p>0.005</p></td><td> <p>-0.008</p></td><td> <p>0.011</p></td></tr> <tr><td> <p>effekt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Införsel-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-0.045</p></td><td> <p>0.020</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td></tr> <tr><td> <p>effekt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Juli</p></td><td> <p>-0.228</p></td><td> <p>0.022</p></td><td> <p>-0.064</p></td><td> <p>0.023</p></td><td> <p>0.067</p></td><td> <p>0.034</p></td><td> <p>-0.140</p></td><td> <p>0.018</p></td><td> <p>0.005</p></td><td> <p>0.014</p></td></tr> <tr><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>0.825</p></td><td> <p>0.028</p></td><td> <p>0.880</p></td><td> <p>0.029</p></td><td> <p>1.067</p></td><td> <p>0.041</p></td><td> <p>0.869</p></td><td> <p>0.017</p></td><td> <p>1.006</p></td><td> <p>0.017</p></td></tr> <tr><td> <p>område</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Konstant</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>0.001</p></td><td> <p>-0.002</p></td><td> <p>0.003</p></td><td> <p>0.003</p></td><td> <p>&lt;0.001</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>&lt;0.001</p></td><td> <p>0.001</p></td><td> <p>0.002</p></td></tr> <tr><td> <p>Q(24)*</p></td><td> <p>15.3</p></td><td></td><td> <p>12.9</p></td><td></td><td> <p>16.4</p></td><td></td><td> <p>19.2</p></td><td></td><td> <p>28.7</p></td><td></td></tr> </table> <p>128</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <table border="1"> <tr><td> <p>SPRIT</p></td><td colspan="2"> <p>Stockholm</p></td><td colspan="2"> <p>Skåne</p></td><td colspan="2"> <p>Nordsverige</p></td><td colspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="2"> <p>Gränsområden</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td></tr> <tr><td> <p>MA1</p></td><td> <p>0.52</p></td><td></td><td> <p>0.75</p></td><td></td><td> <p>0.80</p></td><td></td><td> <p>0.99</p></td><td></td><td> <p>0.57</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>AR12</p></td><td> <p>0.75</p></td><td></td><td> <p>0.39</p></td><td></td><td> <p>0.89</p></td><td></td><td> <p>0.83</p></td><td></td><td> <p>0.61</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Lördags-</p></td><td> <p>0.031</p></td><td> <p>0.017</p></td><td> <p>0.037</p></td><td> <p>0.012</p></td><td> <p>0.016</p></td><td> <p>0.013</p></td><td> <p>0.030</p></td><td> <p>0.004</p></td><td> <p>-0.009</p></td><td> <p>0.009</p></td></tr> <tr><td> <p>effekt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Införsel-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-0.004</p></td><td> <p>0.012</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td></tr> <tr><td> <p>effekt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Juli</p></td><td> <p>-0.170</p></td><td> <p>0.020</p></td><td> <p>-0.077</p></td><td> <p>0.010</p></td><td> <p>0.100</p></td><td> <p>0.040</p></td><td> <p>-0.070</p></td><td> <p>0.017</p></td><td> <p>-0.007</p></td><td> <p>0.009</p></td></tr> <tr><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>0.875</p></td><td> <p>0.023</p></td><td> <p>0.918</p></td><td> <p>0.015</p></td><td> <p>1.019</p></td><td> <p>0.031</p></td><td> <p>0.882</p></td><td> <p>0.013</p></td><td> <p>1.015</p></td><td> <p>0.011</p></td></tr> <tr><td> <p>område</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Konstant</p></td><td> <p>-0.001</p></td><td> <p>0.003</p></td><td> <p>-0.002</p></td><td> <p>0.001</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>0.002</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>&lt;0.001</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>0.001</p></td></tr> <tr><td> <p>Q(24)*</p></td><td> <p>15.9</p></td><td></td><td> <p>16.5</p></td><td></td><td> <p>26.8</p></td><td></td><td> <p>17.0</p></td><td></td><td> <p>47.2</p></td><td></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td> <p>ALKO-<br>HOL<br>TOTAL<br>T</p></td><td colspan="2"> <p>Stockholm</p></td><td colspan="2"> <p>Skåne</p></td><td colspan="2"> <p>Nordsverige</p></td><td colspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="2"> <p>Gränsområden</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td></tr> <tr><td> <p>MA1</p></td><td> <p>0.81</p></td><td></td><td> <p>0.70</p></td><td></td><td> <p>0.97</p></td><td></td><td> <p>0.99</p></td><td></td><td> <p>0.66</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>AR12</p></td><td> <p>0.72</p></td><td></td><td> <p>0.76</p></td><td></td><td> <p>0.81</p></td><td></td><td> <p>0.74</p></td><td></td><td> <p>0.56</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Lördags-</p></td><td> <p>0.038</p></td><td> <p>0.013</p></td><td> <p>0.044</p></td><td> <p>0.016</p></td><td> <p>0.030</p></td><td> <p>0.010</p></td><td> <p>0.031</p></td><td> <p>0.006</p></td><td> <p>-0.005</p></td><td> <p>0.010</p></td></tr> <tr><td> <p>effekt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Införsel-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-0.027</p></td><td> <p>0.017</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>-</p></td></tr> <tr><td> <p>effekt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Juli</p></td><td> <p>-0.205</p></td><td> <p>0.023</p></td><td> <p>-0.074</p></td><td> <p>0.025</p></td><td> <p>0.091</p></td><td> <p>0.038</p></td><td> <p>-0.106</p></td><td> <p>0.019</p></td><td> <p>0.004</p></td><td> <p>0.009</p></td></tr> <tr><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>0.815</p></td><td> <p>0.029</p></td><td> <p>0.871</p></td><td> <p>0.029</p></td><td> <p>1.048</p></td><td> <p>0.037</p></td><td> <p>0.866</p></td><td> <p>0.021</p></td><td> <p>1.027</p></td><td> <p>0.013</p></td></tr> <tr><td> <p>område</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Konstant</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>0.001</p></td><td> <p>■0.002</p></td><td> <p>0.002</p></td><td> <p>0.001</p></td><td> <p>&lt;0.001</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>&lt;0.001</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>0.001</p></td></tr> <tr><td> <p>Q(24)*</p></td><td> <p>16.3</p></td><td></td><td> <p>12.4</p></td><td></td><td> <p>17.5</p></td><td></td><td> <p>24.2</p></td><td></td><td> <p>30.1</p></td><td></td></tr> </table> <p>* Test för autokorrelerade residualer</p> <p>129</p> <p>5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 97</p> <p>Figur 2.2. Prognostiserad (trianglar) och faktisk försäljning (cirklar)</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Liter, 100% &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Liter, 100%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-5.png" style="width:246pt;height:437pt;"/> <p>130</p> <p>Öl, Stockholm</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Liter, 100% &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Liter, 100%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-6.png" style="width:243pt;height:192pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-7.png" style="width:242pt;height:212pt;"/> <p>131</p> <p>Vin, experimentområdet</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Liter, 100% &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Liter, 100%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-8.png" style="width:244pt;height:192pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-9.png" style="width:244pt;height:209pt;"/> <p>132</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Liter, 100% &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Liter, 100%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-10.png" style="width:243pt;height:434pt;"/> <p>133</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Liter, 100% &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Liter, 100%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-11.png" style="width:247pt;height:434pt;"/> <p>134</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Liter, 100% &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Liter, 100%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-12.png" style="width:242pt;height:434pt;"/> <p>135</p> <p>Alkohol totalt, experimentområdet</p> <p>Liter, 100% &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Liter, 100%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-13.png" style="width:247pt;height:417pt;"/> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>136</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Liter, 100% &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Liter, 100%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-14.png" style="width:242pt;height:209pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-15.png" style="width:242pt;height:210pt;"/> <p>137</p> <h2>3 Effekter på skadeindikatorer</h2> <p>Enligt resultaten i föregående avsnitt har lördagsöppet lett till cn ökning<br>av Systembolagets försäljning i experimentområdet med cirka 3% (liter<br>ren alkohol per invånare 15 år och över). Resultatet gäller försöksperio-<br>dens tio första månader. I detta avsnitt skall vi undersöka om denna för-<br>säljningsökning givit upphov till några negativa konsekvenser som kan<br>spåras i tillgänglig statistik. Valet av skadeindikatorer har styrts av ett<br>flertal överväganden. Sålunda skall indikatorn:</p> <p>- &nbsp;ha en dokumenterad koppling till alkoholkonsumtion</p> <p>- &nbsp;mäta akuta snarare än långsiktiga effekter</p> <p>- &nbsp;vara tillgänglig med smalt tidsfönster (timme eller dygn)</p> <p>- &nbsp;ha historiska data några år bakåt i tiden</p> <p>- &nbsp;rapporteras kontinuerligt utan längre eftersläpning än några månader.</p> <p>De flesta av dessa krav är väl uppenbara, endast det som gäller smalt<br>tidsfönster kräver närmare förklaring. Eftersom eventuella effekter vän-<br>tas vara koncentrerade till lördag-söndag bör indikatorerna ha ett mot-<br>svarande tidsfönster för att man skall uppnå optimal känslighet i ana-<br>lyserna. Om man i stället använde månadsstatistik, skulle effekten tunnas<br>ut och bli svårare att upptäcka vid statistiska analyser (detta belyses av<br>reanalyser av data från 8O-talets lördagsstängning, se Norström, 2000).</p> <p>Dessa krav utesluter många tänkbara indikatorer; sjukvårdsdata rap-<br>porteras t. ex. med alltför lång eftersläpning (ett par år). De indikatorer vi<br>valt rör olika former av brottslighet:</p> <p>- &nbsp;Misshandel mot barn 0-14 år, offer och gärningsman bekanta</p> <p>- &nbsp;Misshandel mot kvinna inomhus, offer och gärningsman bekanta</p> <p>- Misshandel utomhus</p> <p>- &nbsp;Misshandel totalt</p> <p>- &nbsp;Rattfylleri</p> <p>- &nbsp;Positiva utandningsprov</p> <p>Det är väl känt att ett stort antal brott inte finns med i statistiken; alla<br>fall av misshandel anmäls ej till polisen, och bara en bråkdel av alla<br>rattfylleribrott upptäcks. Detta s.k. mörkertal är en potentiell felkälla, och<br>det gäller att välja en metod som minimerar dess inverkan.</p> <p>Metod</p> <p>Vi använder cn modifierad variant av den metod som applicerades i före-<br>gående avsnitt för skattningarna av effekten på försäljningen. Skillnaden<br>är att vi här har indikatorer med olika tidsfönster. Den modell vi skattar<br>har följande utseende:</p> <p>LnS_LE= b|DL + bjEnSLK + bgLnSyg + LnN</p> <p>Modellen skattas på månadsdata men där de olika skadeindikatorerna (S)<br>har skilda tidsfönster som omfattar dels veckoslutsdygnen lördag-söndag<br>(betecknat _L), dels veckodagarna måndag-fredag (betecknat _v)- Vidare<br>kan skadeindikatom avse experimentområdet (betecknat _E), eller kon-<br>trollområdet (betecknat _K). Antag att den aktuella skadeindikatom är<br>antalet fall av misshandel. S_LE uttrycker då antalet fall under månaden</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>138</p> <p>som inträffat i experimentområdet under lördagar och söndagar. DL är en<br>dummyvariabeln som representerar interventionen, dvs. lördagsöppet.<br>Den har värdet 0 fram till och med januari 2000 och 1 därefter. Ln indi-<br>kerar att serierna är logaritmiskt transformerade. N representerar felter-<br>men (noise) vars temporala struktur modelleras med autoregressiva (AR)<br>och moving average (MA) parametrar. De parametrar som skall skattas<br>betecknas b. Den procentuella effekten av lördagsöppet fås genom<br>uttrycket (e^b,-l)*100.</p> <p>De skadeindikatorer som ingår i modellens högerled fungererar som<br>kontrollvariabler. Om vi fortsätter att exemplifiera med misshandel så<br>fungerar S_Lk som kontroll för faktorer som generellt påverkar antalet<br>misshandelsfall under veckoslutsdygnen lördag-söndag. Rapporterings-<br>benägenhet, och därmed mörkertalet, är exempel på sådana faktorer.<br>Genom S_Ve kontrollerar vi för orsaksfaktorer bakom misshandel som är<br>specifika för experimentområdet och som antas ha påverkan alla veckans<br>dagar. I vissa analyser modifieras modellen något, t.ex. med tillägg av<br>dummyvariabel för någon specifik månad (detta framgår av den tekniska<br>bilagan).</p> <p>Med denna metod kan vi idealt kontrollera för faktorer som kan tänkas<br>snedvrida utfallet. Om t.ex. den faktiska misshandeln inte förändras,<br>medan rapporteringsbenägenheten ökar under försöksperioden så får vi<br>en skenbar misshandelsökning. Men förutsatt att denna skenbara ökning<br>gäller såväl experiment- som kontrollområdet påverkar det inte skatt-<br>ningen av lördagseffekten. I det aktuella exemplet finns det knappast<br>några skäl att tro att denna förutsättning inte skulle vara uppfylld.</p> <p>När det gäller rattfylleri är situationen något annorlunda. Här är antalet<br>brott starkt beroende av omfattningen och inriktningen av polisens kon-<br>trollinsatser varför det hade varit önskvärt med en direkt kontrollvariabel<br>här. Det finns dock inga data som belyser omfattningen av polisens tra-<br>fiknykterhetskontroller. Kontrollinsatsernas inriktning är av väl så stor<br>betydelse. Under försöksperioden har vissa kontroller koncentrats till<br>lördagsöppna systembutikers närområde. Eftersom det erfarenhetsmäs-<br>sigt finns en viss anrikning av rattfylleri i sådana områden p.g.a. bakrus,<br>kan man förvänta sig en ökning i rattfylleri i experimentområdet under<br>lördagar till följd av polisens förändrade kontrollstrategi. De data vi har<br>på positiva utandningsprov (en kompletterande indikator på rattfylleri)<br>innehåller uppgifter om både datum och klockslag, vilket ger vissa möj-<br>ligheter att kontrollera för denna effekt. Eftersom en viss överflyttning av<br>kontrollinsatserna kan ha gjorts från veckodagar till veckoslut ingår ej<br>S_VE i modellerna för rattfylleri och utandningsprov.</p> <p>Förutom modellskattningar kommer vi att använda den grafiska metod<br>som applicerades i föregående avsnitt.</p> <p>Innan vi går in på de empiriska skattningarna av lördagseffekten skall<br>vi först teoretisk diskutera frågan: hur stora skadeeffekter kan vi förvänta<br>oss av en försäljningsökning på 3%, och vilka är möjligheterna att upp-<br>täcka dem statistiskt?</p> <p>Enligt resultat från tidigare studier leder en försäljningsökning på 1%<br>till en ökning i rattfylleri på cirka 0.6% (Norström, 1999); effekten på<br>misshandel totalt är av samma storleksordning (Lenke, 1990; Norström,<br>1998). Detta innebär att en försäljningsökning på 3% väntas leda till en<br>ökning på 1.8% i dessa två skadeindikatorer. Den procentuella ökningen</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>139</p> <p>under helgerna väntas vara större, eftersom den konsumtionsökning som<br>lördagsöppet genererar bör vara koncentrerad till lördag-söndag. Enligt<br>KUhlhom m.fl. (2000, s. 73) utgör konsumtionen under lördag-söndag<br>hälften av den totala konsumtionen. En försäljningsökning på totalt 3%<br>skulle då representera en konsumtionsökning under helgen med 6%.<br>Förutsatt att de alkoholeffekter som nämndes ovan också gäller för hel-<br>ger, skulle man förvänta sig en ökning i rattfylleri och misshandel på<br>3.6%.</p> <p>En viktig fråga är om utvärderingens design förmår att fånga upp<br>effekter av denna storleksordning. Frågan gäller alltså vilka felmarginaler<br>man har att räkna med vid skattningen av lördagseffekten, och om dessa<br>är mindre än de förväntade effekterna. Minimivärdet på den förväntade<br>felmarginalen bestäms av antalet försöksmånader och skadeindikatoms<br>bastal (antalet fall under helger/månad). Ju färre fall, desto större är de<br>slumpmässiga variationerna från månad till månad, vilket leder till större<br>felmarginaler. Beräkningar (se teknisk bilaga A) visar att för misshandel<br>totalt (den indikator som har störst bastal) ger enbart denna felkälla en<br>felmarginal på 3.6% givet 10 försöksmånader. Till detta kommer andra<br>källor till osäkerhet. Vi kan alltså konstatera att de förväntade effekterna<br>på misshandel och rattfylleri ligger inom ramen för de statistiska felmar-<br>ginalerna.</p> <p>Under dessa premisser kan man kan fråga sig om det är motiverat att<br>gå vidare med analyserna. Ja, det finns det skäl till; forskningen visar att<br>de sociala skadeeffekterna av en given konsumtionsökning påverkas av<br>vilka det är som dricker och i vilket sammanhang. Lenkc (1990) visar<br>t.ex. att effekten av cn liters ökning i alkoholkonsumtionen har flera<br>gånger starkare effekt på misshandel om det är restaurangkonsumtion<br>jämfört med hemkonsumtion. De alkoholeffekter vi har utgått ifrån är<br>genomsnittseffekter, och man kan inte utesluta att den konsumtions-<br>ökning som lördagsöppet genererar har starkare effekter på sociala<br>skadeindikatorer.</p> <p>Data</p> <p>Indikatorerna på misshandel och rattfylleri bygger på polisrapporterade<br>fall för perioden januari 1995-november 2000 (källa: Brottsföre-<br>byggande rådet, Brå). Data innehåller uppgifter om brottsdatum (dock ej<br>klockslag) och tidsfönstren är sålunda dygnsspecifika: veckodagar<br>(måndag-fredag) respektive veckoslutsdagar (lördag-söndag). Positiva<br>utandningsprov (källa: Statens kriminaltekniska laboratorium) är en<br>kompletterande indikator på rattfylleri som baseras på de prov som poli-<br>sen tar vid nykterhetskontroller. Positivt innebär att alkoholhalten över-<br>stiger den legala gränsen för rattfylleri. Indikatorn är ej heltäckande; i<br>cirka 25% av fallen tas i stället blodprov för vilket det saknas statistik av<br>det slag som krävs i detta sammanhang. Serien för utandningsprov täcker<br>perioden januari 1996-september 2000. Data innehåller uppgifter om<br>brottsdatum och klockslag, vilket möjliggjort smalare tidsfönster. I ana-<br>lyserna har vi sålunda använt följande tidsfönster: 1: söndag 14.00-lör-<br>dag 09.59; 2: lördag 10.00-13.59; 3: lördag 14.00-söndag 13.59; 4: tids-<br>fönster 2+3, dvs. lördag 10.00-söndag 13.59. Om det finns en reell lör-<br>dagseffekt bör den uppträda i tidsfönster 3, medan den eventuella effek-</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>140</p> <p>ten av förändrad inriktning på polisens kontrollinsatser bör uppträda i<br>tidsfönster 2 (Systembolagets normala öppethållandetid under lördagar).</p> <p>Ursprungsdata är länsspecifika vilka aggregerats till ett kontroll-<br>område, ett gränsområde och de tre experimentområdena.</p> <p>Resultat</p> <p>Tabell 3.1-3.2 har det rent deskriptiva syftet att ge en uppfattning om<br>bastalen för de olika indikatorerna (i den tekniska bilagan ges även upp-<br>delning på de enskilda experimentområdena). Bastalen för barnmisshan-<br>del visade sig vara alltför små som underlag för vidare analyser (se den<br>tekniska bilagan B).</p> <p>Figur 3.1-3.7 visar resultaten från den grafiska metoden, där den fak-<br>tiska utvecklingen i respektive indikator jämförs med den utveckling som<br>prognostiseras utifrån kontrollområdet. Vi tittar först på tidsperioden före<br>lördagsöppningen. Man kan då notera en mycket sämre överensstäm-<br>melse mellan faktisk och prognostiserad utveckling än vad som gällde<br>vid motsvarande analyser av försäljningsdata. Detta gäller särskilt indi-<br>katorer med små bastal, t.ex. utandningsprov. Detta är ett uttryck för att<br>experiment- och kontrollområde är svagare synkroniserade i skadeindi-<br>katoremas förändringar jämfört med alkoholförsäljningens variationer<br>över tid. Vi får alltså räkna med större felmarginaler och mer statistisk<br>osäkerhet i de aktuella analyserna.</p> <p>Om vi så tittar på försöksperioden finner vi inga systematiska avvikel-<br>ser mellan faktisk och prognostiserad utveckling i de olika formerna av<br>misshandel (figur 3.1-3.3). För kvinnomisshandel noteras att fler måna-<br>der ligger över än under prognos, men mönstret ger inget tydligt utslag.<br>När vi kommer till rattfylleri och positiva utandningsprov (lördag 10.00-<br>söndag 13.59) finner vi däremot faktiska värden som ligger över progno-<br>sen för flertalet av månaderna. Figur 3.6 ger stöd för resonemanget ovan<br>att detta åtminstone delvis kan bero på mer riktade kontrollinsatser från<br>polisen under de timmar Systembolaget har lördagsöppet; som vi ser har<br>antalet positiva utandningsprov ökat markant i experimentområdet under<br>dessa timmar. När tidsfönstret snävas in till lördag 14.00-söndag 13.59<br>minskar sålunda de systematiska skillnaderna mellan utfall och prognos.</p> <p>Vi övergår till modellskattningama, där resultaten ligger i linje med<br>utfallet från den grafiska metoden. (Detaljerad redovisning av modell-<br>skattningama ges i den tekniska bilagan B.) Tabell 3.3 visar att den<br>skattade lördagseffekten inte är statistiskt signifikant för någon av miss-<br>handelsindikatorema. För rattfylleri (tabell 3.4.a) är effekten klart signi-<br>fikant i Stockholm, och på gränsen till signifikant för alla experiment-<br>områden sammantaget. Resultaten för utandningsprov lördag 10.00-sön-<br>dag 13.59 uppvisar samma mönster (men med klar signifikans för alla<br>experimentområden). Om vi utesluter utandningsproven lördag 10.00-<br>13.59, dvs. då Systembolaget har lördagsöppet, halveras den skattade<br>lördagseffekten och är inte längre statistiskt säkerställd.</p> <p>Tabell 3.4b visar den beräknade totaleffekten på rattfylleriindikato-<br>rema, där effekten för lördag-söndag relaterats till veckans alla dagar<br>som bas. Uttryckt på detta sätt blir den skattade effekten naturligtvis<br>lägre (dessa beräkningar har endast gjorts för indikatorer där vi fått signi-<br>fikanta effekter).</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>141</p> <p>Tabell 3.1a. Genomsnittligt antal fall lördag-söndag av kvinnomisshan-<br>del inomhus, misshandel utomhus och misshandel totalt i månaderna<br>februari-november i kontroll- och experimentområde före (1995-1999)<br>och efter (2000) lördagsöppningen.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <table border="1"> <tr><td></td><td colspan="2"> <p>Kvinnomisshandel</p></td><td colspan="2"> <p>Misshandel<br>utomhus</p></td><td colspan="2"> <p>Misshandel totalt</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experi-</p></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experi-</p></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experi-</p></td></tr> <tr><td></td><td></td><td> <p>ment</p></td><td></td><td> <p>ment</p></td><td></td><td> <p>ment</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>93.6</p></td><td> <p>153.1</p></td><td> <p>307.0</p></td><td> <p>434.3</p></td><td> <p>557.3</p></td><td> <p>830.2</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>78.3</p></td><td> <p>143.1</p></td><td> <p>322.1</p></td><td> <p>442.8</p></td><td> <p>547.8</p></td><td> <p>821.6</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>-16</p></td><td> <p>-6</p></td><td> <p>+5</p></td><td> <p>+2</p></td><td> <p>-2</p></td><td> <p>-1</p></td></tr> </table> <p>Tabell 3.1b. Genomsnittligt antal fall veckodagar (måndag-fredag) av<br>kvinnomisshandel inomhus, misshandel utomhus och misshandel totalt i<br>månaderna februari-november i kontroll- och experimentområde före<br>(1995-1999) och efter (2000) lördagsöppningen.</p> <table border="1"> <tr><td></td><td colspan="2"> <p>Kvinnomisshandel</p></td><td colspan="2"> <p>Misshandel<br>utomhus</p></td><td colspan="2"> <p>Misshandel totalt</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experi-</p></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experi-</p></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experi-</p></td></tr> <tr><td></td><td></td><td> <p>ment</p></td><td></td><td> <p>ment</p></td><td></td><td> <p>ment</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>165.6</p></td><td> <p>291.2</p></td><td> <p>323.3</p></td><td> <p>508.4</p></td><td> <p>696.1</p></td><td> <p>1168.9</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>133.3</p></td><td> <p>240.0</p></td><td> <p>297.2</p></td><td> <p>492.2</p></td><td> <p>618.1</p></td><td> <p>1041.0</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>-20</p></td><td> <p>-18</p></td><td> <p>-8</p></td><td> <p>-3</p></td><td> <p>-11</p></td><td> <p>-11</p></td></tr> </table> <p>Tabell 3.2a. Genomsnittligt antal fall lördag-söndag av rattfylleri, posi-<br>tiva utandningsprov lördag 10.00-söndag 13.59 och positiva utand-<br>ningsprov lördag 14.00-söndag 13.59 i månaderna februari-november i<br>kontroll- och experimentområde före (1995-1999) och efter (2000) lör-<br>dagsöppningen.</p> <table border="1"> <tr><td colspan="3"> <p>Rattfylleri</p></td><td colspan="2"> <p>Utandningsprov<br>lö 10.00-sön 13.59</p></td><td colspan="2"> <p>Utandningsprov<br>lö 14.00-sön 13.59</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experi-<br>ment</p></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experi-<br>ment</p></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experi-<br>ment</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>164.6</p></td><td> <p>212.0</p></td><td> <p>86.5</p></td><td> <p>96.9</p></td><td> <p>76.4</p></td><td> <p>86.3</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>180.0</p></td><td> <p>239.9</p></td><td> <p>72.5</p></td><td> <p>104.8</p></td><td> <p>62.9</p></td><td> <p>83.9</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>+9</p></td><td> <p>+13</p></td><td> <p>-16</p></td><td> <p>+8</p></td><td> <p>-18</p></td><td> <p>-3</p></td></tr> </table> <p>142</p> <p>Tabell 3.2b. Genomsnittligt antal fall veckodagar (måndag-fredag) av<br>rattfylleri och positiva utandningsprov i månaderna februari-november i<br>kontroll- och experimentområde före (1995-1999) och efter (2000) lör-<br>dagsöppningen. (För utandningsprov endast t.o.m. september 2000).</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <table border="1"> <tr><td colspan="3"> <p>Rattfylleri</p></td><td colspan="2"> <p>Utandningsprov</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experiment</p></td><td> <p>Kontroll</p></td><td> <p>Experiment</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>248.2</p></td><td> <p>309.6</p></td><td> <p>241.2</p></td><td> <p>296.6</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>277.3</p></td><td> <p>312.3</p></td><td> <p>211.3</p></td><td> <p>270.5</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>+12</p></td><td> <p>+1</p></td><td> <p>-12</p></td><td> <p>-9</p></td></tr> </table> <p>Tabell 3.3. Skattad effekt (%) av lördagsöppet på kvinnomisshandel<br>inomhus, misshandel utomhus och misshandel totalt under lördag-sön-<br>dag i experimentområdena Stockholm, Skåne och Nordsverige under<br>lördagsöppningens första fas (februari-november 2000).</p> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="3"> <p>Särskilda experimentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm</p></td><td> <p>Skåne</p></td><td> <p>Nordsverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Kvinnomisshandel</p></td><td> <p>0.9^ns</p></td><td> <p>1.2^ns</p></td><td> <p>5.3^ns</p></td><td> <p>11.3^ns</p></td></tr> <tr><td> <p>Misshandel utomhus</p></td><td> <p>-5.1^ns</p></td><td> <p>-8.0^ns</p></td><td> <p>-5.2^ns</p></td><td> <p>8.5^ns</p></td></tr> <tr><td> <p>Misshandel totalt</p></td><td> <p>0.2^ns</p></td><td> <p>-2.6^ns</p></td><td> <p>1.2^ns</p></td><td> <p>13.0^ns</p></td></tr> </table> <p>’ p &lt; 0.05</p> <p>*’p&lt;0.01</p> <p>^NS Ej statistisk signifikant (p &gt; 0.05)</p> <p>Tabell 3.4a. Skattad effekt (%) av lördagsöppet på rattfylleri under lör-<br>dag-söndag, positiva utandningsprov lördag 10.00-söndag 13.59 och<br>positiva utandningsprov lördag 14.00-söndag 13.59 i experimentområ-<br>dena Stockholm, Skåne och Nordsverige under lördagsöppningens första<br>fas (februari-november 2000). (För utandningsprov endast t.o.m. sep-<br>tember 2000).</p> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="3"> <p>Särskilda experimentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm</p></td><td> <p>Skåne</p></td><td> <p>Nordsverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Rattfylleri</p></td><td> <p>14.8^ns</p></td><td> <p>22. r</p></td><td> <p>8.8^ns</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Utandningsprov</p></td><td> <p>18.6’</p></td><td> <p>30.7*</p></td><td> <p>-0.7^ns</p></td><td> <p>23.7^NS</p></td></tr> <tr><td> <p>lö 10.00-sön 13.59</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Utandningsprov</p></td><td> <p>9.1^NS</p></td><td> <p>12.2^NS</p></td><td> <p>0.8^ns</p></td><td> <p>&lt;0.1^NS</p></td></tr> <tr><td> <p>lö 14.00-sön 13.59</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> </table> <p>* p &lt; 0.05</p> <p>&quot;p&lt;0.01</p> <p>^NS Ej statistisk signifikant (p &gt; 0.05)</p> <p>143</p> <p>Tabell 3.4b. Skattad effekt (%) av lördagsöppet på det totala antalet fall<br>av rattfylleri och positiva utandningsprov i experimentområdena<br>Stockholm, Skåne och Nordsverige under lördagsöppningens första fas<br>(februari-november 2000).</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="2"> <p>Särskilda experimentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm Skåne</p></td><td> <p>Nordsverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Rattfylleri</p></td><td> <p>6.0^ns</p></td><td> <p>8.8* &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;3.6^ns</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Utandningsprov<br>lö 10.00-sön 13.59</p></td><td> <p>4.5*</p></td><td> <p>6.9* &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;-0.2^ns</p></td><td> <p>6.8^ns</p></td></tr> </table> <p>p &lt; 0.05</p> <p>**p&lt;0.01</p> <p>^Ns Ej statistisk signifikant (p &gt; 0.05)</p> <p>TEKNISK BILAGA A</p> <p>Låt M^k och A-f vara det genomsnittliga antalet fall per månad i. kontroll-<br>rcspektive experimentområdet före interventionen (lördagsöppningen).<br>Vi observerar så antalet i 7V= 10 månader efter interventionen och betrak-<br>tar de månatliga antalen som oberoende Poisson-variabler med förvänt-<br>ning Af^k och Af*. Då är variansen till en månadobservation lika med<br>väntevärdet.</p> <p>Vi beräknar det genomsnittliga antalet fall för de N månaderna efter<br>interventionen, och betecknar detta genomsnittet m. Standardfelet till<br>detta genomsnitt blir då:</p> <p>Vi antar nu for enkelhetens skuld att vi har tillräckligt antal observationer<br>före interventionen för att kunna estimera M med full precision och<br>beräknar genomsnittet efter interventionen i förhållande till M i procent,<br>dvs. kvoten lOOxwi/AL Vi vill nu jämföra kontroll- med experimentområ-<br>det med avseende på denna kvot och avgöra om den är lika eller olika i<br>de två områdena. Standardfelet till differensen mellan dessa två storheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-16.png" style="width:164pt;height:40pt;"/> <p>När 7V=10, Af^k =550, M* =800 blir detta standardfel lika med 1.8%. Om<br>vi väljer 5% signifikansnivå, måste med andra ord ändringen i experi-<br>mentområdet vara minst 3.6 procenteheter större än ändringen i kontroll-<br>området för att vara signifikant. (De valda siffrorna gäller misshandel<br>totalt. Med mindre bastal följer större standardfel.)</p> <p>I denna förenklade beräkning har vi bortsett från alla andra källor till<br>osäkerhet. De reelle felmarginalerna måste därför antas vara betydligt<br>större.</p> <p>144</p> <p>TEKNISK BILAGA B</p> <p>Tabell Bl. Genomsnittligt antal fall lördag-söndag av barnmisshandel,<br>kvinnomisshandel inomhus, misshandel utomhus, och misshandel totalt i<br>månaderna februari-november i kontroll- och experimentområde före<br>(1995-1999) och efter (2000) lördagsöppningen.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"> <p>KVINNO-<br>MISS-<br>HANDEL</p></td><td rowspan="2"> <p>Kontroll-<br>område</p></td><td rowspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="3"> <p>Särskilda experimentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm</p></td><td> <p>Skåne</p></td><td> <p>Nordsverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>93.6</p></td><td> <p>153.1</p></td><td> <p>88.0</p></td><td> <p>38.6</p></td><td> <p>26.6</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>78.3</p></td><td> <p>143.1</p></td><td> <p>82.3</p></td><td> <p>33.5</p></td><td> <p>27.3</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>-16</p></td><td> <p>-6</p></td><td> <p>-6</p></td><td> <p>-13</p></td><td> <p>+3</p></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"> <p>MISS-<br>HANDEL<br>UTOMHUS</p></td><td rowspan="2"> <p>Kontroll-<br>område</p></td><td rowspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="3"> <p>Särskilda experimentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm</p></td><td> <p>Skåne</p></td><td> <p>Nordsverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>307.0</p></td><td> <p>434.3</p></td><td> <p>236.5</p></td><td> <p>121.7</p></td><td> <p>76.1</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>322.1</p></td><td> <p>442.8</p></td><td> <p>236.3</p></td><td> <p>120.3</p></td><td> <p>86.2</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>+5</p></td><td> <p>+2</p></td><td> <p>0</p></td><td> <p>-1</p></td><td> <p>+13</p></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"> <p>BARNMISS-<br>HANDEL</p></td><td rowspan="2"> <p>Kontroll-<br>område</p></td><td rowspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="3"> <p>Särskilda experimentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm</p></td><td> <p>Skåne</p></td><td> <p>Nordsverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>14.9</p></td><td> <p>23.0</p></td><td> <p>12.4</p></td><td> <p>6.9</p></td><td> <p>3.8</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>13.7</p></td><td> <p>21.6</p></td><td> <p>10.0</p></td><td> <p>8.8</p></td><td> <p>2.8</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>-8</p></td><td> <p>-6</p></td><td> <p>-19</p></td><td> <p>+27</p></td><td> <p>-26</p></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"> <p>MISS-<br>HANDEL<br>TOTALT</p></td><td rowspan="2"> <p>Kontroll-<br>område</p></td><td rowspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="3"> <p>Särskilda experimentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm</p></td><td> <p>Skåne</p></td><td> <p>Nordsverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>557.3</p></td><td> <p>830.2</p></td><td> <p>454.3</p></td><td> <p>223.8</p></td><td> <p>152.1</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>547.8</p></td><td> <p>821.6</p></td><td> <p>438.4</p></td><td> <p>215.9</p></td><td> <p>167.3</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>-2</p></td><td> <p>-1</p></td><td> <p>-4</p></td><td> <p>-4</p></td><td> <p>+10</p></td></tr> </table> <p>145</p> <p>Tabell B2. Genomsnittligt antal fall lördag-söndag av rattfylleri, positiva<br>utandningsprov och positiva utandningdprov tagna efter lördag kl, 14.00, i<br>månaderna februari-november i kontroll- och experimentområde före<br>(1995-1999) och efter (2000) lördagsöppningen. (För utandningsprov<br>endast t.o.m. september 2000).</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"> <p>RATTFYLLERI</p></td><td rowspan="2"> <p>Kontroll-<br>område</p></td><td rowspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="3"> <p>Särskilda experimentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm</p></td><td> <p>Skåne</p></td><td> <p>Nord-<br>sverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>164.6</p></td><td> <p>212.0</p></td><td> <p>92.9</p></td><td> <p>58.8</p></td><td> <p>60.2</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>180.0</p></td><td> <p>239.9</p></td><td> <p>108.0</p></td><td> <p>66.9</p></td><td> <p>65.0</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>+9</p></td><td> <p>+13</p></td><td> <p>+16</p></td><td> <p>+14</p></td><td> <p>+8</p></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"> <p>UTANDNINGS-<br>PROV<br>lö 10.00-<br>sön 13.59</p></td><td rowspan="2"> <p>Kontroll-<br>område</p></td><td rowspan="2"> <p>Älla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="3"> <p>Särskilda experimentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm</p></td><td> <p>Skåne</p></td><td> <p>Nord-<br>sverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>86.5</p></td><td> <p>96.9</p></td><td> <p>44.5</p></td><td> <p>28.8</p></td><td> <p>23.6</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>72.5</p></td><td> <p>104.8</p></td><td> <p>51.9</p></td><td> <p>27.4</p></td><td> <p>25.5</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>-16</p></td><td> <p>+8</p></td><td> <p>+17</p></td><td> <p>-5</p></td><td> <p>+8</p></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td rowspan="2"> <p>UTANDNINGS-<br>PROV<br>lö 14.00-<br>sön 13.59</p></td><td rowspan="2"> <p>Kontroll-<br>område</p></td><td rowspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td><td colspan="3"> <p>Särskilda experi mentområden</p></td></tr> <tr><td> <p>Stockholm</p></td><td> <p>Skåne</p></td><td> <p>Nord-<br>sverige</p></td></tr> <tr><td> <p>Före</p></td><td> <p>76.4</p></td><td> <p>86.3</p></td><td> <p>40.9</p></td><td> <p>25.8</p></td><td> <p>19.6</p></td></tr> <tr><td> <p>Efter</p></td><td> <p>62.9</p></td><td> <p>83.9</p></td><td> <p>41.5</p></td><td> <p>24.5</p></td><td> <p>17.9</p></td></tr> <tr><td> <p>Ändring (%)</p></td><td> <p>-18</p></td><td> <p>-3</p></td><td> <p>+ 1</p></td><td> <p>-5</p></td><td> <p>-9</p></td></tr> </table> <p>146</p> <p>Tabell B3. Modellestimat för kvinnomisshandel inomhus, misshandel<br>utomhus och misshandel totalt under lördag-söndag, i de tre<br>experimentområdena och totalt. ARIMA-modeller skattade på<br>månadsdata (odifferentierade) för perioden januari 1995-november 2000.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <table border="1"> <tr><td> <p>KVINNO-<br>MISSHANDEL</p></td><td colspan="2"> <p>Stockholm</p></td><td colspan="2"> <p>Skåne</p></td><td colspan="2"> <p>Nordsverige</p></td><td colspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td></tr> <tr><td> <p>ARI</p></td><td> <p>0.26</p></td><td></td><td> <p>0.15</p></td><td></td><td> <p>0.05</p></td><td></td><td colspan="2"> <p>0.18</p></td></tr> <tr><td> <p>Lördagseffekt</p></td><td> <p>0.012</p></td><td> <p>0.086</p></td><td> <p>0.052</p></td><td> <p>0.097</p></td><td> <p>0.107</p></td><td> <p>0.092</p></td><td> <p>0.009</p></td><td> <p>0.065</p></td></tr> <tr><td> <p>Kontrollområde</p></td><td> <p>0.718</p></td><td> <p>0.084</p></td><td> <p>0.749</p></td><td> <p>0.105</p></td><td> <p>0.555</p></td><td> <p>0.114</p></td><td> <p>0.668</p></td><td> <p>0.068</p></td></tr> <tr><td> <p>Veckodagar</p></td><td> <p>-0.169</p></td><td> <p>0.126</p></td><td> <p>0.140</p></td><td> <p>0.095</p></td><td> <p>-0.096</p></td><td> <p>0.136</p></td><td> <p>-0.160</p></td><td> <p>0.106</p></td></tr> <tr><td> <p>Konstant</p></td><td> <p>2.09</p></td><td> <p>0.87</p></td><td> <p>-0.37</p></td><td> <p>0.68</p></td><td> <p>1.14</p></td><td> <p>0.79</p></td><td> <p>2.92</p></td><td> <p>0.77</p></td></tr> <tr><td> <p>Q(24)*</p></td><td> <p>20.1</p></td><td></td><td> <p>24.1</p></td><td></td><td> <p>20.4</p></td><td></td><td> <p>15.4</p></td><td></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td> <p>MISSHANDEL</p> <p>UTOMHUS</p></td><td colspan="2"> <p>Stockholm</p></td><td colspan="2"> <p>Skåne</p></td><td colspan="2"> <p>Nordsverige</p></td><td colspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td></tr> <tr><td> <p>ARI</p></td><td> <p>0.38</p></td><td></td><td> <p>-0.03</p></td><td></td><td> <p>0.12</p></td><td></td><td colspan="2"> <p>0.32</p></td></tr> <tr><td> <p>Lördagseffekt</p></td><td> <p>-0.083</p></td><td> <p>0.062</p></td><td> <p>-0.053</p></td><td> <p>0.047</p></td><td> <p>0.082</p></td><td> <p>0.073</p></td><td> <p>-0.052</p></td><td> <p>0.046</p></td></tr> <tr><td> <p>Kontrollområde</p></td><td> <p>0.821</p></td><td> <p>0.061</p></td><td> <p>0.847</p></td><td> <p>0.064</p></td><td> <p>0.907</p></td><td> <p>0.096</p></td><td> <p>0.856</p></td><td> <p>0.049</p></td></tr> <tr><td> <p>Veckodagar</p></td><td> <p>-0.102</p></td><td> <p>0.081</p></td><td> <p>0.129</p></td><td> <p>0.062</p></td><td> <p>0.245</p></td><td> <p>0.089</p></td><td> <p>-0.053</p></td><td> <p>0.066</p></td></tr> <tr><td> <p>Konstant</p></td><td> <p>1.37</p></td><td> <p>0.47</p></td><td> <p>-0.69</p></td><td> <p>0.37</p></td><td> <p>-1.92</p></td><td> <p>0.49</p></td><td> <p>1.51</p></td><td> <p>0.40</p></td></tr> <tr><td> <p>Q(24)*</p></td><td> <p>12.2</p></td><td></td><td> <p>25.5</p></td><td></td><td> <p>17.3</p></td><td></td><td> <p>14.9</p></td><td></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td> <p>MISSHANDEL<br>TOTALT</p></td><td colspan="2"> <p>Stockholm</p></td><td colspan="2"> <p>Skåne</p></td><td colspan="2"> <p>Nordsverige</p></td><td colspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Para-</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-</p></td><td> <p>SE</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>meter</p></td><td></td><td> <p>meter</p></td><td></td><td> <p>meter</p></td><td></td><td> <p>meter</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>ARI</p></td><td> <p>0.36</p></td><td></td><td> <p>0.20</p></td><td></td><td> <p>0.29</p></td><td></td><td colspan="2"> <p>0.32</p></td></tr> <tr><td> <p>Lördagseffekt</p></td><td> <p>-0.026</p></td><td> <p>0.049</p></td><td> <p>0.012</p></td><td> <p>0.047</p></td><td> <p>0.122</p></td><td> <p>0.067</p></td><td> <p>0.002</p></td><td> <p>0.039</p></td></tr> <tr><td> <p>Kontrollområde</p></td><td> <p>0.865</p></td><td> <p>0.061</p></td><td> <p>0.983</p></td><td> <p>0.071</p></td><td> <p>0.708</p></td><td> <p>0.089</p></td><td> <p>0.840</p></td><td> <p>0.051</p></td></tr> <tr><td> <p>Veckodagar</p></td><td> <p>0.013</p></td><td> <p>0.089</p></td><td> <p>0.183</p></td><td> <p>0.067</p></td><td> <p>-0.017</p></td><td> <p>0.122</p></td><td> <p>-0.036</p></td><td> <p>0.078</p></td></tr> <tr><td> <p>Konstant</p></td><td> <p>0.57</p></td><td> <p>0.79</p></td><td> <p>-1.88</p></td><td> <p>0.66</p></td><td> <p>0.61</p></td><td> <p>0.91</p></td><td> <p>1.66</p></td><td> <p>0.72</p></td></tr> <tr><td> <p>Q(24)*</p></td><td> <p>33.8</p></td><td></td><td> <p>13.8</p></td><td></td><td> <p>38.8</p></td><td></td><td> <p>29.5</p></td><td></td></tr> </table> <p>'Test för autokorrelerade residualer</p> <p>147</p> <p>Tabell B4. Modellestimat för rattfylleri och positiva utandningsprov Prop. 2000/01:97<br>under lördag-söndag i de tre experimentområdena och totalt. ARIMA- Bilaga 3<br>modeller skattade på månadsdata (odifferentierade) för perioden januari<br>1995-november 2000. (För utandningsprov januari 1996-september<br>2000.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>RATT-<br>FYLLERI<br>lördag-söndag</p></td><td colspan="2"> <p>Stockholm</p></td><td colspan="2"> <p>Skåne</p></td><td colspan="2"> <p>Nordsverige</p></td><td colspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td></tr> <tr><td> <p>ARI</p></td><td> <p>0.10</p></td><td></td><td> <p>0.03</p></td><td></td><td> <p>0.45</p></td><td></td><td> <p>0.10</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>AR2</p></td><td> <p>0.22</p></td><td></td><td> <p>0.29</p></td><td></td><td> <p>-</p></td><td></td><td> <p>0.29</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>SAR1</p></td><td> <p>0.38</p></td><td></td><td> <p>-0.11</p></td><td></td><td> <p>0.08</p></td><td></td><td> <p>0.29</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Lördagseffekt</p></td><td> <p>0.200</p></td><td> <p>0.081</p></td><td> <p>0.084</p></td><td> <p>0.095</p></td><td> <p>0.039</p></td><td> <p>0.107</p></td><td> <p>0.138</p></td><td> <p>0.069</p></td></tr> <tr><td> <p>Kontrollområde</p></td><td> <p>0.185</p></td><td> <p>0.088</p></td><td> <p>0.577</p></td><td> <p>0.100</p></td><td> <p>0.419</p></td><td> <p>0.090</p></td><td> <p>0.336</p></td><td> <p>0.071</p></td></tr> <tr><td> <p>December</p></td><td> <p>■0.270</p></td><td> <p>0.116</p></td><td> <p>•0.100</p></td><td> <p>0.087</p></td><td> <p>-0.301</p></td><td> <p>0.089</p></td><td> <p>-0.238</p></td><td> <p>0.083</p></td></tr> <tr><td> <p>Konstant</p></td><td> <p>3.583</p></td><td> <p>0.449</p></td><td> <p>1.118</p></td><td> <p>0.508</p></td><td> <p>1.936</p></td><td> <p>0.459</p></td><td> <p>3.644</p></td><td> <p>0.363</p></td></tr> <tr><td> <p>Q(24)*</p></td><td> <p>18.7</p></td><td></td><td> <p>29.9</p></td><td></td><td> <p>17.5</p></td><td></td><td> <p>25.6</p></td><td></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td> <p>UTANDNINGS<br>PROV<br>lö 10.00-<br>sön 13.59</p></td><td colspan="2"> <p>Stockholm</p></td><td colspan="2"> <p>Skåne</p></td><td colspan="2"> <p>Nordsverige</p></td><td colspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td></tr> <tr><td> <p>ARI</p></td><td> <p>0.25</p></td><td></td><td> <p>0.08</p></td><td></td><td> <p>0.21</p></td><td></td><td> <p>0.20</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>SAR1</p></td><td> <p>0.34</p></td><td></td><td> <p>-</p></td><td></td><td> <p>-</p></td><td></td><td> <p>0.23</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Lördagseffekt</p></td><td> <p>0.268</p></td><td> <p>0.103</p></td><td> <p>-</p></td><td> <p>0.120</p></td><td> <p>0.213</p></td><td> <p>0.127</p></td><td> <p>0.171</p></td><td> <p>0.077</p></td></tr> <tr><td></td><td></td><td></td><td> <p>0.007</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Kontrollområde</p></td><td> <p>0.139</p></td><td> <p>0.121</p></td><td> <p>0.254</p></td><td> <p>0.160</p></td><td> <p>0.321</p></td><td> <p>0.146</p></td><td> <p>0.194</p></td><td> <p>0.095</p></td></tr> <tr><td> <p>December</p></td><td> <p>-0.294</p></td><td> <p>0.150</p></td><td> <p>-0.353</p></td><td> <p>0.167</p></td><td> <p>-0.455</p></td><td> <p>0.150</p></td><td> <p>-0.348</p></td><td> <p>0.108</p></td></tr> <tr><td> <p>Konstant</p></td><td> <p>3.143</p></td><td> <p>0.534</p></td><td> <p>2.208</p></td><td> <p>0.707</p></td><td> <p>1.659</p></td><td> <p>0.644</p></td><td> <p>3.685</p></td><td> <p>0.418</p></td></tr> <tr><td> <p>Q(24)*</p></td><td> <p>28.6</p></td><td></td><td> <p>30.5</p></td><td></td><td> <p>17.6</p></td><td></td><td> <p>30.4</p></td><td></td></tr> </table> <table border="1"> <tr><td> <p>UT ANDNINGS<br>PROV<br>lö 14.00-</p> <p>sön 13.59</p></td><td colspan="2"> <p>Stockholm</p></td><td colspan="2"> <p>Skåne</p></td><td colspan="2"> <p>Nordsverige</p></td><td colspan="2"> <p>Alla experi-<br>mentområden</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td><td> <p>Para-<br>meter</p></td><td> <p>SE</p></td></tr> <tr><td> <p>ARI</p></td><td> <p>0.19</p></td><td></td><td> <p>0.02</p></td><td></td><td> <p>0.07</p></td><td></td><td> <p>0.06</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>AR2</p></td><td> <p>-</p></td><td></td><td> <p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td> <p>0.18</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>SAR1</p></td><td> <p>0.30</p></td><td></td><td> <p>-</p></td><td></td><td> <p>-</p></td><td></td><td> <p>0.22</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Lördagseffekt</p></td><td> <p>0.115</p></td><td> <p>0.104</p></td><td> <p>0.008</p></td><td> <p>0.120</p></td><td> <p>0.000</p></td><td> <p>0.132</p></td><td> <p>0.087</p></td><td> <p>0.086</p></td></tr> <tr><td> <p>Kontrollområde</p></td><td> <p>0.086</p></td><td> <p>0.131</p></td><td> <p>0.340</p></td><td> <p>0.164</p></td><td> <p>0.237</p></td><td> <p>0.172</p></td><td> <p>0.213</p></td><td> <p>0.104</p></td></tr> <tr><td> <p>December</p></td><td> <p>-0.307</p></td><td> <p>0.158</p></td><td> <p>-0.340</p></td><td> <p>0.176</p></td><td> <p>-0.587</p></td><td> <p>0.182</p></td><td> <p>-0.339</p></td><td> <p>0.118</p></td></tr> <tr><td> <p>Konstant</p></td><td> <p>3.296</p></td><td> <p>0.562</p></td><td> <p>1.759</p></td><td> <p>0.703</p></td><td> <p>1.868</p></td><td> <p>0.738</p></td><td> <p>3.508</p></td><td> <p>0.447</p></td></tr> <tr><td> <p>Q(24)*</p></td><td> <p>24.5</p></td><td></td><td> <p>33.7</p></td><td></td><td> <p>12.6</p></td><td></td><td> <p>24.6</p></td><td></td></tr> </table> <p>Test för autokorrelerade residualer</p> <p>148</p> <p>Figur 3.1. Prognostiserad (streckad, trianglar) och faktisk kvinnomiss-<br>handel inomhus (cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag-söndag</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-17.png" style="width:262pt;height:210pt;"/> <p>Figur 3.2. Prognostiserad (streckad, trianglar) och faktisk misshandel<br>utomhus (cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag-söndag</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-18.png" style="width:261pt;height:210pt;"/> <p>149</p> <p>Figur 3.3. Prognostiserad (streckad, trianglar) och faktisk misshandel<br>totalt (cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag-söndag</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-19.png" style="width:264pt;height:210pt;"/> <p>Figur 3.4. Prognostiserat (streckad, trianglar) och faktiskt rattfylleri<br>(cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag-söndag</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-20.png" style="width:264pt;height:210pt;"/> <p>150</p> <p>Figur 3.5. Prognostiserat (streckad, trianglar) och faktiskt antal positiva<br>utandningsprov (cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag 10.00-<br>söndag 13.59</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-21.png" style="width:260pt;height:210pt;"/> <p>Figur 3.6. Prognostiserat (streckad, trianglar) och faktiskt antal positiva<br>utandningsprov (cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag 10.00-<br>13.59</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-22.png" style="width:260pt;height:210pt;"/> <p>151</p> <p>Figur 3.7. Prognostiserat (streckad, trianglar) och faktiskt antal posi-<br>tiva utandningsprov (cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag<br>14.00-söndag 13.59</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0397/prop_200001__97-23.png" style="width:264pt;height:210pt;"/> <p>152</p> <h2>4 Sammanfattning och slutsatser</h2> <p>I enlighet med riksdagens beslut startade Systembolaget i februari 2000<br>en försöksverksamhet med lördagsöppna butiker. Denna rapport redo-<br>visar resultaten från utvärderingen av de första 10 månaderna.</p> <p>Utvärderingens uppläggning</p> <p>Försöket med lördagsöppet bygger på en design med tre experiment-<br>områden:</p> <p>- &nbsp;Nordsverige: Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län,<br>Västemorrlands län</p> <p>- &nbsp;Stockholms län</p> <p>- &nbsp;Skåne län</p> <p>och ett kontrollområde: Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län,<br>Östergötlands län, Kalmar län, Jönköpings län, Västra Götalands län.</p> <p>I denna rapport skattas effekten av lördagsöppet på:</p> <p>- &nbsp;alkoholförsäljningen</p> <p>- &nbsp;olika skadeindikatorer</p> <p>Effekten skattas genom statistiska analyser av hur försäljning och<br>skador utvecklats i experimentområdet jämfört med kontrollområdet. På<br>detta sätt minskar man risken för att andra faktorer ska snedvrida<br>resultaten, men som alltid vid statistiska undersökningar finns det vissa<br>felmarginaler. För att man ska kunna se om en eventuell avvikelse under<br>perioden för lördagsöppet faller utanför de normala fluktuationerna,<br>baseras analyserna på månadsdata för de sista 5-6 åren.</p> <p>Resultat</p> <p>Alkoholförsäljningen</p> <p>Sedan lördagsöppet infördes har alkoholförsäljningen ökat mer i experi-<br>ment- än i kontrollområdet. Enligt resultaten ligger nettoökningen på 3%,<br>vilket främst är en följd av ökad ölförsäljning i experimentområdena,<br>men även effekten på vin- och spritförsäljningen är statistiskt säkerställd.<br>Effekten är jämnt fördelad över försöksperioden och visar inte tecken på<br>att öka eller minska. Här finns dock en regional skillnad; i Skåne kamou-<br>fleras effekten under hösten av den ökade privatinförseln, i Nordsverige<br>är det först under hösten som någon lördagseffekt kan urskiljas. Vad<br>gäller den totala effekten är dock skillnaderna mellan de tre enskilda<br>experimentområdena små.</p> <p>Dessa resultat måste bedömas som tillförlitliga:</p> <p>- &nbsp;undersökningsdesignen fungerar tillfredsställande på så sätt att kon-<br>trollområdet verkligen är jämförbart med experimentområdet;</p> <p>- &nbsp;kontroller av tänkbara felkällor, såsom handelsläckage, gav ett<br>tillfredsställande utfall;</p> <p>- &nbsp;effekterna på försäljningen är skattade med mycket små felmargina-<br>ler.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>153</p> <p>Skador</p> <p>De skadeindikatorer som analyserats är olika former av polisrapporterad<br>brottslighet:</p> <p>- &nbsp;Misshandel mot kvinna inomhus, offer och gärningsman bekanta</p> <p>- Misshandel utomhus</p> <p>- &nbsp;Misshandel, totalt</p> <p>- &nbsp;Rattfylleri</p> <p>I dessa analyser är det utvecklingen under lördag-söndag som fokuse-<br>rats, eftersom eventuella effekter bör vara koncentrerade till dessa dagar.<br>Enligt resultaten visar ingen av indikatorerna på misshandel någon klar<br>ökning. Däremot ökade antalet rattfylleribrott mera i experimentområdet,<br>speciellt i Stockholm. Analyserna tyder dock på att denna ökning kan<br>bero på polisens riktade kontroller mot områden nära lördagsöppna<br>Systembolag. Om tidsintervallet för sådana kontroller (lördag 10-14)<br>hålls utanför, är uppgången i rattfylleri inte längre lika markant och<br>ligger inom den statistiska felmarginalen.</p> <p>Slutsatser</p> <p>Resultaten från statistiska undersökningar är alltid förknippade med mer<br>eller mindre stora felmarginaler. När det gäller de resultat som presente-<br>rats här, kan sägas att den statistiska osäkerheten kring effekterna på för-<br>säljningen är betydligt mindre än de skattningar som gäller skadeindika-<br>torema. Försäljningssiffrorna är av hög kvalitet och försäljningen i kon-<br>trollområdet ger bra prognoser för experimentområdets försäljning. Detta<br>gör att effekten av lördagsöppet på alkoholförsäljningen är skattad med<br>mycket små felmarginaler, och resultaten påverkas inte mycket av vilken<br>statistisk modell man väljer. Brottsdata, å andra sidan, har väl kända<br>kvalitetsbrister och variationen över tid är därför mer påverkad av stör-<br>ningar och brus än vad som gäller försäljningsdata. Detta i kombination<br>med den relativt korta uppföljningen på 10 månader gör att felmarginalen<br>kring skattningarna är stora. Beräkningar visade att de skadeeffekter som<br>en försäljningsökning på 3% normalt kan väntas ge upphov till knappast<br>kan fångas upp i utvärderingen. Mot denna bakgrund är avsaknaden av<br>signifikanta skadeeffekter inte förvånande. Kunde man inte ha räknat ut<br>detta i förväg och valt någon annan väg? Några förhållanden bör då<br>påpekas:</p> <p>- &nbsp;Det finns inte någon annan design eller metod som hade varit effekti-<br>vare i detta sammanhang.</p> <p>- &nbsp;Det var omöjligt att ge någon säker prognos på vilken försäljnings-<br>ökning försöket skulle ge. Den kunde mycket väl ha blivit avsevärt<br>större än 3%, och då hade de förväntade skadeeffekterna också blivit<br>större och lättare att upptäcka statistiskt. Som nämndes i rapportens<br>inledning, tyder senare analyser på att lördagsstängningen på 80-talet<br>gav cn minskning i försäljningen på 6%. De positiva effekter som<br>utvärderingarna av lördagsstängningen rapporterade är också för-<br>enliga med en försäljningsminskning av denna storleksordning.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 3</p> <p>154</p> <p>- Det kunde inte uteslutas att den försäljningsökning som lördagsöppet Prop. 2000/01:97<br>genererade skulle ha starkare effekt på skador än vad en mer reguljär Bilaga 3<br>(t.ex. konjunkturbetingad) försäljningsökning har.</p> <p>Det skall dock understrykas att föreliggande rapport bara är baserad på<br>erfarenheterna från de första 10 månaderna, och att det finns alla skäl till<br>att noga följa utvecklingen; längre serier med ytterligare observationer<br>kan modifiera utfallet.</p> <p>Referenser</p> <p>Ds S 1982:2. En utvärdering av försöket med lördagsstängda systembuti-<br>ker sommaren 1981 (Socialdepartementet).</p> <p>Ds S 1984:8. Effekter av lördagsstängda systembutiker. En utvärdering<br>(S ocialdepartementet).</p> <p>KUhlhom, E., Hibell, B., Larsson, S., Ramstedt, M. and Zetterberg<br>H.L.2000. Alkoholkonsumtionen i Sverige under 1990-talet (Social-<br>departementet ).</p> <p>Lenke, L. 1990. Alcohol and Criminal Violence - time series analyses<br>in a comparative perspective (Almqvist&amp;Wiksell).</p> <p>McDowall, D., McCleary, R., Meidinger, E.E. och Hay, R.A. 1980.</p> <p>Interrupted Time Series Analysis (Sage Publications).</p> <p>Norström, T. 1998. Effects on criminal violence of different beverage<br>types and private and public drinking. Addiction, 93:689-699.</p> <p>Norström, T. 1999. Ökad totalkonsumtion av alkohol leder till ökat<br>rattfylleri. Alkohol &amp; Narkotika, 93:27-30.</p> <p>Norström, T. 2000. Effekten av lördagsstängda Systembutiker: en<br>reanalys av indikatorer på konsumtion och våld (Stencil, Institutet för<br>social forskning, Stockholms universitet.)</p> <p>Regeringens proposition 1998/99:134. Vissa alkoholfrågor m.m.</p> <p>Skog, O.-J. 2000. An experimental study of a change from over-the-<br>counter to self-service sales of alcoholic beverages in monopoly outlets.<br>Journal of Studies on Alcohol, 61:95-100.</p> <p>155</p> <h2>Attityder till lördagsöppet 1999 och 2000</h2> <p>av Thor Norström¹ &amp; Ole-Jprgen Skog²</p> <p>Mars 2001</p> <h2>Inledning</h2> <p>Inom ramen för utvärderingen av försöket med lördagsöppna System-<br>butiker har två opinionsundersökningar genomförts. Den första utfördes<br>före försöksperioden (december 1999), och den andra efter 10 månader<br>(december 2000-januari 2001). Undersökningarna genomfördes av<br>SKOP i form av telefonintervjuer på riksrepresentativa urval av den<br>vuxna befolkningen i åldern 20-74 år. Bortfallet var 22% i den första<br>undersökningen och 25% i den senare. Antalet genomförda intervjuer var<br>vid båda tillfällena cirka 3 000.</p> <p>Denna rapport redovisar några av de centrala resultaten som belyser<br>följande frågor:</p> <p>- &nbsp;Hur många vill ha lördagsöppet?</p> <p>- &nbsp;Hur ser lördagskundemas profil ut?</p> <p>- &nbsp;Vilka är motiven till att köpa smuggelsprit eller hembränt?</p> <p>- &nbsp;Hur många har druckit/köpt smuggelsprit eller hembränt?</p> <p>- &nbsp;Hur många tycker att Systembolaget bör avskaffas?</p> <p>För de flesta frågor redovisas resultaten nedbrutna på olika befolk-<br>ningsgrupper (avgränsningama redovisas i bilaga).</p> <p>' Institutet för social forskning, Stockholms universitet.</p> <p>² Senter for hoyere studier, Det Norske Videnskaps-Akademi.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 4</p> <p>156</p> <h2>Hur många vill ha lördagsöppet?</h2> <p>Vid båda mättillfällena svarade en klar majoritet ”ja” på frågan ”Tycker<br>du att Systembolaget skall ha öppet på lördagar?” Mellan 1999 och 2000<br>ökade andelen från 68% till 76% (denna förändring är statistiskt signifi-<br>kant på 5%-nivån). Förskjutningen i riktning mot en mer positiv inställ-<br>ning till lördagsöppet kan noteras inom alla befolkningsgrupper.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Tabell 1. Andel (%) inom olika befolkningsgrupper som svarat ”Ja” på<br>frågan ”Tycker du att Systembolaget skall ha öppet på lördagar?” Svars-<br>alternativen var ”Ja” och ”Nej”.</p> <table border="1"> <tr><td colspan="2"></td><td> <p>1999</p></td><td> <p>2000</p></td><td> <p>Förändring*</p></td></tr> <tr><td> <p>Kön</p></td><td> <p>Kvinnor</p></td><td> <p>62.0</p></td><td> <p>70.4</p></td><td> <p>8.4</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Män</p></td><td> <p>75.3</p></td><td> <p>81.0</p></td><td> <p>5.7</p></td></tr> <tr><td> <p>Ålder</p></td><td> <p>20-39 år</p></td><td> <p>78.3</p></td><td> <p>83.7</p></td><td> <p>5.4</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>40-59 år</p></td><td> <p>67.4</p></td><td> <p>74.1</p></td><td> <p>6.7</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>60-74 år</p></td><td> <p>54.0</p></td><td> <p>64.6</p></td><td> <p>10.6</p></td></tr> <tr><td> <p>Utbildning</p></td><td> <p>Låg</p></td><td> <p>56.9</p></td><td> <p>63.6</p></td><td> <p>6.7</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>72.5</p></td><td> <p>80.7</p></td><td> <p>8.2</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Hög</p></td><td> <p>73.7</p></td><td> <p>79.8</p></td><td> <p>6.1</p></td></tr> <tr><td> <p>Region</p></td><td> <p>Ej försöksområde</p></td><td> <p>66.0</p></td><td> <p>73.7</p></td><td> <p>7.7</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Försöksområde</p></td><td> <p>71.1</p></td><td> <p>78.2</p></td><td> <p>7.1</p></td></tr> <tr><td> <p>Avstånd till</p></td><td> <p>1-5 minuter</p></td><td> <p>76.8</p></td><td> <p>81.1</p></td><td> <p>4.3</p></td></tr> <tr><td> <p>Systemet</p></td><td> <p>6-14 minuter</p></td><td> <p>73.6</p></td><td> <p>79.4</p></td><td> <p>5.8</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>15- minuter</p></td><td> <p>71.9</p></td><td> <p>77.7</p></td><td> <p>5.8</p></td></tr> <tr><td> <p>Alkohol-</p></td><td> <p>Låg</p></td><td> <p>51.9</p></td><td> <p>58.6</p></td><td> <p>6.7</p></td></tr> <tr><td> <p>konsumtion</p></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>74.6</p></td><td> <p>79.2</p></td><td> <p>4.6</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Hög</p></td><td> <p>82.6</p></td><td> <p>87.4</p></td><td> <p>4.8</p></td></tr> <tr><td> <p>Inställning</p></td><td> <p>Positiv</p></td><td> <p>47.3</p></td><td> <p>54.5</p></td><td> <p>7.2</p></td></tr> <tr><td> <p>till alkohol</p></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>73.0</p></td><td> <p>82.1</p></td><td> <p>9.1</p></td></tr> <tr><td> <p>restriktioner</p></td><td> <p>Negativ</p></td><td> <p>81.7</p></td><td> <p>84.9</p></td><td> <p>3.2</p></td></tr> <tr><td> <p>Totalt</p></td><td></td><td> <p>68.2</p></td><td> <p>75.5</p></td><td> <p>7.3</p></td></tr> </table> <p>'Förändringar över 4.5% är statistiskt signifikanta (5%-nivå).</p> <p>157</p> <h2>Lördagskundernas profil</h2> <p>Följande fråga i undersökningen ger möjlighet att grovt avgränsa lör-<br>dagskundema: ”Vilken veckodag brukar Du och ditt hushåll oftast handla<br>på Systembolaget eller utlämningsställe?” 1 försöksområdet ingick ”lör-<br>dag” bland svarsalternativen vid det andra mättillfället (övriga svars-<br>alternativ var ”ingen särskild dag”, ”måndag”, ”tisdag”, etc.). 8.3% sva-<br>rade &quot;lördag” på denna fråga. Även om bastalet (85 personer) är i minsta<br>laget för nedbrytningar på befolkningsgrupper, kan vi ändå få en viss<br>antydan om vilken profil lördagskundema har jämfört med övriga kun-<br>der. De tendenser som kan utläsas från tabell 2 är att lördagskundema:</p> <p>- &nbsp;i stort sett har samma könsfördelning som övriga</p> <p>- &nbsp;är yngre</p> <p>- &nbsp;har högre utbildningsnivå</p> <p>- &nbsp;mindre ofta har långt till Systembolagsbutik</p> <p>- &nbsp;dricker mer</p> <p>- &nbsp;är mer negativa till alkoholrestriktioner</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Tabell 2. Lördagskundernas fördelning på bakgrundsfaktorer. Endast<br>försöksområdet. Kolumnprocent.</p> <table border="1"> <tr><td colspan="4"> <p>Handlar oftast<br>på lördag</p></td></tr> <tr><td></td><td></td><td> <p>Ja</p></td><td> <p>Nej</p></td></tr> <tr><td> <p>Kön</p></td><td> <p>Kvinnor</p></td><td> <p>47.1</p></td><td> <p>51.2</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Män</p></td><td> <p>52.9</p></td><td> <p>48.8</p></td></tr> <tr><td> <p>Ålder</p></td><td> <p>20-39 år</p></td><td> <p>54.1</p></td><td> <p>34.8</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>40-59 år</p></td><td> <p>37.6</p></td><td> <p>44.8</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>60-74 år</p></td><td> <p>8.2</p></td><td> <p>20.3</p></td></tr> <tr><td> <p>Utbildning</p></td><td> <p>Låg</p></td><td> <p>11.8</p></td><td> <p>24.1</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>45.9</p></td><td> <p>41.4</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Hög</p></td><td> <p>42.4</p></td><td> <p>34.5</p></td></tr> <tr><td> <p>Avstånd till</p></td><td> <p>1-5 minuter</p></td><td> <p>38.8</p></td><td> <p>33.7</p></td></tr> <tr><td> <p>Systemet</p></td><td> <p>6-14 minuter</p></td><td> <p>37.6</p></td><td> <p>32.6</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>15- minuter</p></td><td> <p>23.5</p></td><td> <p>33.7</p></td></tr> <tr><td> <p>Alkohol-</p></td><td> <p>Låg</p></td><td> <p>13.3</p></td><td> <p>23.4</p></td></tr> <tr><td> <p>konsumtion</p></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>38.6</p></td><td> <p>40.3</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Hög</p></td><td> <p>48.2</p></td><td> <p>36.3</p></td></tr> <tr><td> <p>Inställning</p></td><td> <p>Positiv</p></td><td> <p>16.5</p></td><td> <p>28.3</p></td></tr> <tr><td> <p>till alkohol</p></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>37.6</p></td><td> <p>39.9</p></td></tr> <tr><td> <p>restriktioner</p></td><td> <p>Negativ</p></td><td> <p>45.9</p></td><td> <p>31.7</p></td></tr> <tr><td> <p>Totalt (N)</p></td><td></td><td> <p>(85)</p></td><td> <p>(934)</p></td></tr> </table> <p>158</p> <h2>Motiv till att köpa smuggelsprit eller hembränt</h2> <p>Ett av motiven bakom lördagsöppet är att den förbättrade tillgängligheten<br>skulle minska efterfrågan på svartsprit. Ett par frågor i undersökningen<br>belyser i vilken mån bristande tillgänglighet är ett skäl till att köpa svart-<br>sprit. Som framgår av tabell 3 har avståndet ingen betydelse som motiv<br>för 90% av de som köpt svartsprit under det senaste året. Öppettiderna<br>var något vanligare som motiv, men hade likväl ”ingen betydelse” för<br>drygt 80% av de som köpt svartsprit. Vad som verkar vara avgörande är<br>det lägre priset på svartsprit; nära 90% av köparna anger att detta har<br>”mycket stor betydelse”. Avståndet till närmaste Systembutik har inte<br>någon påtaglig inverkan på svarsmönstren.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 4</p> <p>Tabell 3. Svarsfördelning 1999 på frågan: ”När du väljer att köpa smug-<br>gelsprit eller hembränt. Hur mycket betyder det då att det är för långt till<br>Systembutiken? Har det mycket stor betydelse (1), ganska stor betydelse<br>(2), ingen betydelse (3)?” Frågan endast ställd till respondenter som sva-<br>rat ”ja” på frågan om de köpt smuggelsprit eller hembränt någon gång<br>under de senaste 12 månaderna. Radprocent.</p> <table border="1"> <tr><td></td><td colspan="2"> <p>1+2</p></td><td> <p>3</p></td><td> <p>N</p></td></tr> <tr><td> <p>Avstånd till</p></td><td> <p>1-5 minuter</p></td><td> <p>8.8</p></td><td> <p>91.2</p></td><td> <p>68</p></td></tr> <tr><td> <p>Systemet</p></td><td> <p>6-14 minuter</p></td><td> <p>4.6</p></td><td> <p>95.4</p></td><td> <p>65</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>15- minuter</p></td><td> <p>17.7</p></td><td> <p>82.3</p></td><td> <p>62</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Totalt</p></td><td> <p>10.3</p></td><td> <p>89.7</p></td><td></td></tr> <tr><td></td><td> <p>N</p></td><td> <p>20</p></td><td> <p>175</p></td><td> <p>195</p></td></tr> </table> <p>Tabell 4. Svarsfördelning 1999 på frågan: ”När du väljer att köpa smug-<br>gelsprit eller hembränt. Hur mycket betyder det att öppettiderna inte<br>passar dig? Har det mycket stor betydelse (1), ganska stor betydelse (2),<br>ingen betydelse (3)?” Frågan endast ställd till respondenter som svarat<br>”ja” på frågan om de köpt smuggelsprit eller hembränt någon gång under<br>de senaste 12 månaderna. Radprocent.</p> <table border="1"> <tr><td></td><td colspan="2"> <p>1+2</p></td><td> <p>3</p></td><td> <p>N</p></td></tr> <tr><td> <p>Avstånd till</p></td><td> <p>1-5 minuter</p></td><td> <p>19.1</p></td><td> <p>80.9</p></td><td> <p>68</p></td></tr> <tr><td> <p>Systemet</p></td><td> <p>6-14 minuter</p></td><td> <p>15.4</p></td><td> <p>84.6</p></td><td> <p>65</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>15- minuter</p></td><td> <p>19.4</p></td><td> <p>80.6</p></td><td> <p>62</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Totalt</p></td><td> <p>17.9</p></td><td> <p>82.1</p></td><td></td></tr> <tr><td></td><td> <p>N</p></td><td> <p>35</p></td><td> <p>160</p></td><td> <p>195</p></td></tr> </table> <p>159</p> <p>Tabell 5. Svarsfördelning 1999 på frågan: ”När du väljer att köpa Prop. 2000/01:97<br>smuggelsprit eller hembränt. Hur mycket betyder det att det är billigare Bilaga 4<br>med smuggelsprit och hembränt? Har det mycket stor betydelse (1),<br>ganska stor betydelse (2), ingen betydelse (3)?” Frågan endast ställd till<br>respondenter som svarat ”ja” på frågan om de köpt smuggelsprit eller<br>hembränt någon gång under de senaste 12 månaderna. Radprocent.</p> <table border="1"> <tr><td></td><td colspan="2"> <p>1+2</p></td><td> <p>3</p></td><td> <p>N</p></td></tr> <tr><td> <p>Avstånd till</p></td><td> <p>1-5 minuter</p></td><td> <p>86.6</p></td><td> <p>13.4</p></td><td> <p>68</p></td></tr> <tr><td> <p>Systemet</p></td><td> <p>6-14 minuter</p></td><td> <p>93.8</p></td><td> <p>6.2</p></td><td> <p>65</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>15- minuter</p></td><td> <p>82.3</p></td><td> <p>17.7</p></td><td> <p>62</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Totalt</p></td><td> <p>87.6</p></td><td> <p>12.4</p></td><td></td></tr> <tr><td></td><td> <p>N</p></td><td> <p>170</p></td><td> <p>24</p></td><td> <p>195</p></td></tr> </table> <h2>Hur många har druckit/köpt smuggelsprit eller<br>hembränt?</h2> <p>Drygt 20% angav 1999 att de under de senaste 12 månaderna druckit<br>smuggelsprit eller hembränt; år 2000 var siffran drygt 22% (tabell 6).<br>Även om denna ökning är lokaliserad till de delar av landet som inte var<br>försöksområde för lördagsöppet, så är denna regionala skillnad i föränd-<br>ring inte statistiskt säkerställd. Andelen som uppger att de köpt smuggel-<br>sprit eller hembränt är i stort sett oförändrad runt 8%, och inga regionala<br>skillnader kan noteras (tabell 7).</p> <p>Tabell 6. Andel (%) som svarat ”Ja” på frågan: ”Har du druckit<br>smuggelsprit eller hembränt någon gång under de senaste 12 måna-<br>derna?” Svarsalternativen var ”Ja” och ”Nej”.</p> <table border="1"> <tr><td></td><td colspan="2"> <p>1999</p></td><td> <p>2000</p></td><td colspan="2"> <p>Förändring</p></td></tr> <tr><td> <p>Region</p></td><td> <p>Ej försöksområde</p></td><td> <p>21.7</p></td><td> <p>24.8</p></td><td> <p>3.10</p></td><td></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Försöksområde</p></td><td> <p>18.5</p></td><td> <p>18.6</p></td><td> <p>.10</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>Totalt</p></td><td></td><td> <p>20.3</p></td><td> <p>22.4</p></td><td> <p>2.10</p></td><td></td></tr> </table> <p>Tabell 7. Andel (%) som svarat ”Ja” på frågan ”Har du köpt smuggel-<br>sprit eller hembränt någon gång under de senaste 12 månaderna?” Svars-<br>alternativen var ”Ja” och ”Nej”.</p> <table border="1"> <tr><td></td><td colspan="2"> <p>1999</p></td><td> <p>2000</p></td><td> <p>Förändring</p></td></tr> <tr><td> <p>Region</p></td><td> <p>Ej försöksområde</p></td><td> <p>9.0</p></td><td> <p>10.2</p></td><td> <p>1.20</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Försöksområde</p></td><td> <p>5.7</p></td><td> <p>6.1</p></td><td> <p>.40</p></td></tr> <tr><td> <p>Totalt</p></td><td></td><td> <p>7.6</p></td><td> <p>8.6</p></td><td> <p>1.00</p></td></tr> </table> <p>160</p> <h2>Hur många tycker att Systembolaget bör avskaffas? ^Pr0P- 2000/01:97</h2> <p>Bilaga 4</p> <p>I två mättilfällena får Systembolagets fortsatta existens stöd av en majo-<br>ritet i de flesta befolkningsgrupper. Runt 65% tyckte att påståendet<br>”Systembolaget bör avskaffas” var fel.</p> <p>Tabell 8. Andel (%) som svarat ”Fel” på påståendet ”Systembolaget bör<br>avskaffas.” Svarsalternativen var ”Rätt”, ”Fel” och ”Tveksam”.</p> <table border="1"> <tr><td colspan="2"></td><td> <p>1999</p></td><td> <p>2000</p></td><td> <p>Förändring</p></td></tr> <tr><td> <p>Kön</p></td><td> <p>Kvinnor</p></td><td> <p>66.7</p></td><td> <p>67.3</p></td><td> <p>.60</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Män</p></td><td> <p>60.7</p></td><td> <p>62.9</p></td><td> <p>2.20</p></td></tr> <tr><td> <p>Ålder</p></td><td> <p>20-39 år</p></td><td> <p>66.3</p></td><td> <p>71.9</p></td><td> <p>5.60</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>40-59 år</p></td><td> <p>63.4</p></td><td> <p>63.0</p></td><td> <p>-.40</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>60-74 år</p></td><td> <p>61.4</p></td><td> <p>59.0</p></td><td> <p>-2.40</p></td></tr> <tr><td> <p>Utbildning</p></td><td> <p>Låg</p></td><td> <p>61.6</p></td><td> <p>60.7</p></td><td> <p>-.90</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>65.1</p></td><td> <p>68.2</p></td><td> <p>3.10</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Hög</p></td><td> <p>64.8</p></td><td> <p>65.9</p></td><td> <p>1.10</p></td></tr> <tr><td> <p>Region</p></td><td> <p>Ej försöksområde</p></td><td> <p>64.4</p></td><td> <p>65.2</p></td><td> <p>.80</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Försöksområde</p></td><td> <p>63.3</p></td><td> <p>65.2</p></td><td> <p>1.90</p></td></tr> <tr><td> <p>Avstånd till</p></td><td> <p>1-5 minuter</p></td><td> <p>64.7</p></td><td> <p>67.0</p></td><td> <p>2.30</p></td></tr> <tr><td> <p>Systemet</p></td><td> <p>6-14 minuter</p></td><td> <p>64.3</p></td><td> <p>66.6</p></td><td> <p>2.30</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>15- minuter</p></td><td> <p>66.2</p></td><td> <p>65.0</p></td><td> <p>-1.20</p></td></tr> <tr><td> <p>Alkohol-</p></td><td> <p>Låg</p></td><td> <p>65.0</p></td><td> <p>64.7</p></td><td> <p>-.30</p></td></tr> <tr><td> <p>konsumtion</p></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>64.8</p></td><td> <p>65.8</p></td><td> <p>1.00</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Hög</p></td><td> <p>61.3</p></td><td> <p>65.0</p></td><td> <p>3.70</p></td></tr> <tr><td> <p>Inställning</p></td><td> <p>Positiv</p></td><td> <p>88.5</p></td><td> <p>88.8</p></td><td> <p>.30</p></td></tr> <tr><td> <p>till alkohol-</p></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>73.3</p></td><td> <p>77.4</p></td><td> <p>4.10</p></td></tr> <tr><td> <p>restriktioner</p></td><td> <p>Negativ</p></td><td> <p>28.5</p></td><td> <p>30.9</p></td><td> <p>2.40</p></td></tr> <tr><td> <p>Totalt</p></td><td></td><td> <p>63.9</p></td><td> <p>65.2</p></td><td> <p>1.30</p></td></tr> </table> <h2>Sammanfattande diskussion</h2> <p>De två frågeundersökningar som genomfördes december 1999 och<br>december 2000 visar på en klar majoritet för lördagsöppet; andelen<br>ökade också något mellan mättillfällena, från 68% till 76%. De i försöks-<br>området som uppger att de oftast handlar på lördagar skiljer sig något<br>från övriga genom att vara yngre, ha högre utbildning, dricka mer och<br>vara mer negativa till alkoholrestriktioner. När det gäller köp av svart-<br>sprit framstår priset som det viktigaste motivet, medan öppettiderna (och<br>avståndet till systembolaget) har underordnad betydelse. Mot denna bak-<br>grund är det inte så förvånande att köp och konsumtion av svartsprit inte<br>verkar ha förändrats under perioden med lördagsöppet. Det ska dock<br>påpekas att eventuella förändringar i denna typ av beteenden är svåra att<br>fånga in med frågeundersökningar. De flesta tycker att Systembolaget<br>ska vara kvar. Denna inställning har inte förändrats under försöksperio-<br>den; vid båda mättillfällena ansåg cirka 65% att påståendet ”Systembola-<br>get bör avskaffas” var fel.</p> <p>161</p> <p>6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 97</p> <p>BILAGA</p> <p>Tabell A. Indelning av klassifkationsvariabler</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 4</p> <table border="1"> <tr><td colspan="2"></td><td colspan="2"> <p>1999</p></td><td> <p>2000</p></td></tr> <tr><td> <p>Kön</p></td><td> <p>Kvinnor</p></td><td></td><td> <p>1603</p></td><td> <p>1572</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Män</p></td><td></td><td> <p>1404</p></td><td> <p>1460</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Ej uppgift</p></td><td></td><td> <p>0</p></td><td> <p>0</p></td></tr> <tr><td> <p>Älder</p></td><td> <p>20-39 år</p></td><td></td><td> <p>1036</p></td><td> <p>1066</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>40-59 år</p></td><td></td><td> <p>1247</p></td><td> <p>1288</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>60-74 år</p></td><td></td><td> <p>719</p></td><td> <p>674</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Ej uppgift</p></td><td></td><td> <p>5</p></td><td> <p>4</p></td></tr> <tr><td> <p>Utbildning</p></td><td> <p>Låg</p></td><td> <p>Folkskola/grundskola</p></td><td> <p>901</p></td><td> <p>895</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>Gymnasium/annan utb. efter grsk.</p></td><td> <p>1193</p></td><td> <p>1181</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Hög</p></td><td> <p>Universitet/annan postgymn. utb.</p></td><td> <p>893</p></td><td> <p>929</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Ej uppgift</p></td><td></td><td> <p>20</p></td><td> <p>27</p></td></tr> <tr><td> <p>Region</p></td><td> <p>Ej försöksområde</p></td><td></td><td> <p>1725</p></td><td> <p>1857</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Försöksområde</p></td><td></td><td> <p>1282</p></td><td> <p>1175</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Ej uppgift</p></td><td></td><td> <p>0</p></td><td> <p>0</p></td></tr> <tr><td> <p>Avstånd</p></td><td> <p>1-5 minuter</p></td><td></td><td> <p>767</p></td><td> <p>860</p></td></tr> <tr><td> <p>till</p></td><td> <p>6-14 minuter</p></td><td></td><td> <p>817</p></td><td> <p>875</p></td></tr> <tr><td> <p>Systemet</p></td><td> <p>15- minuter</p></td><td></td><td> <p>961</p></td><td> <p>946</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Ej uppgift</p></td><td></td><td> <p>462</p></td><td> <p>351</p></td></tr> <tr><td> <p>Alkohol-</p></td><td> <p>Låg</p></td><td> <p>0-0.49 liter (100%) per år</p></td><td> <p>1140</p></td><td> <p>938</p></td></tr> <tr><td> <p>konsumtion</p></td><td> <p>Medel</p></td><td> <p>0.5-1.99 liter (100%) per år</p></td><td> <p>968</p></td><td> <p>1107</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Hög</p></td><td> <p>2+ liter (100%) per år</p></td><td> <p>815</p></td><td> <p>967</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Ej uppgift</p></td><td></td><td> <p>84</p></td><td> <p>20</p></td></tr> <tr><td> <p>Inställning</p></td><td> <p>Positiv</p></td><td> <p>Additivt index'</p></td><td> <p>885</p></td><td> <p>846</p></td></tr> <tr><td> <p>till alkohol-</p></td><td> <p>Medel</p></td><td></td><td> <p>1194</p></td><td> <p>1183</p></td></tr> <tr><td> <p>restriktioner</p></td><td> <p>Negativ</p></td><td></td><td> <p>924</p></td><td> <p>1002</p></td></tr> <tr><td></td><td> <p>Ej uppgift</p></td><td></td><td> <p>4</p></td><td> <p>1</p></td></tr> <tr><td> <p>Totalt</p></td><td></td><td></td><td> <p>3007</p></td><td> <p>3032</p></td></tr> </table> <p>”Följande items ingår i indexet (svarsalternativ: ”Rätt”, ”Fel” och 'Tveksam”):</p> <p>1. Vi har för många restriktioner kring alkoholen i det här landet.</p> <p>2. Vi har för många restriktioner kring alkoholen i det här landet.</p> <p>3. Systembolaget bör avskaffas.</p> <p>4. Det är samhällets uppgift att minska alkoholproblemen.</p> <p>5. Vin och starköl borde säljas i vanliga livsmedelsaffärer.</p> <p>6. Människor måste själva ta ansvar för att lösa sina alkoholproblem.</p> <p>162</p> <h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2> <h2>1 Lagtext</h2> <p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 5</p> <h3>1.1 Förslag till lag om ändring i alkohollagen</h3> <h3>(1994:1738)</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen (1994:1738)’</p> <p>dels att 12 kap. 4 och 8-10 §§ skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att i 2 kap. 1, 3 och 5 §§, 7 kap. 3, 4, 18 och 22 §§ och 8 kap. 1<br>och 5 §§ ordet ”Alkoholinspektionen” skall bytas ut mot orden ”Statens<br>folkhälsoinstitut”,</p> <p>dels att den nuvarande 12 kap. 7 § skall betecknas 12 kap. 4 §,</p> <p>dels att 3 kap. 9 §, 4 kap. 1, 5 och 6 §§, 5 kap. 1, 3 och 6 §§, 6 kap. 1<br>och 3-5 §§, 7 kap. 5, 8, 13,19 och 21 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 3<br>och 5-7 §§ och 12 kap. 1-3, 5 och 6 §§ samt punkt 2 i ikraftträdande-<br>och övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1001) om ändring i<br>nämnda lag skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 kap. 1 a § och<br>8 kap. 5 a §, av följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <h4>3 kap.</h4> <p>9§</p> <p>Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa<br>alkoholdrycker till den som enligt 8 § inte har rätt att få sådan vara<br>utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhanda-<br>gå annan med att anskaffa alkoholdrycker.</p> <p>Spritdrycker, vin eller starköl får<br>inte överlämnas som gåva eller lån<br>till den som inte har fyllt 20 år. Öl<br>får inte överlämnas som gåva eller<br>lån till den som inte har fyllt 18 år.<br>Vad nu sagts gäller inte när någon<br>bjuder av en alkoholdryck för för-<br>täring på stället.</p> <p>Spritdrycker, vin eller starköl får<br>inte överlämnas som gåva eller lån<br>till den som inte har fyllt 20 år. Öl<br>får inte överlämnas som gåva eller<br>lån till den som inte har fyllt 18 år.</p> <p>Andra stycket gäller inte när<br>någon bjuder på en alkoholdryck<br>för förtäring på stället. Sprit-<br>drycker, vin eller starköl får dock<br>inte bjudas någon som inte fyllt 20<br>år, om det med hänsyn till den<br>bjudnes ålder och omständig-</p> <p>¹ Senaste lydelse av</p> <p>2 kap. 1 § 1996:940</p> <p>7 kap. 3 § 1999:1001</p> <p>7 kap. 18 § 1999:1001</p> <p>7 kap. 22 § 1999:1001</p> <p>8 kap. 1 § 1999:1001</p> <p>8 kap. 5 § 1999:1002</p> <p>12 kap. 8 § 2000:484</p> <p>12 kap. 8 a § 2000:483.</p> <p>163</p> <p>hetema i övrigt är uppenbart oför-<br>svarligt. Detsamma gäller ifråga<br>om öl för någon som inte fyllt 18<br>år.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 5</p> <h4>4 kap.</h4> <p>1 §⁵</p> <p>Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas endast av<br>den som har godkänts som upplagshavare eller registrerats som varu-<br>mottagare för sådana varor enligt 9 eller 12 § lagen (1994:1564) om<br>alkoholskatt. Av detta följer att rätten till partihandel endast avser den<br>dryck som omfattas av godkännandet som upplagshavare eller registre-<br>ringen som varumottagare enligt bestämmelserna i lagen om alkohol-<br>skatt.</p> <p>Utöver vad som anges i första stycket får partihandel med spritdrycker,<br>vin och starköl bedrivas av detaljhandelsbolagct i enlighet med vad som</p> <p>anges i 5 kap. 1 § tredje stycket.</p> <p>Den som är berättigad att<br>bedriva partihandel får sälja<br>varorna till detaljhandelsbolaget,<br>till annan som är berättigad att<br>bedriva partihandel med motsva-<br>rande varor och till den som har<br>meddelats serveringstillstånd för<br>sådana varor. Den som är berätti-<br>gad att bedriva partihandel får<br>också exportera varorna eller sälja<br>dem till den som fått sådant sär-<br>skilt tillstånd till inköp av varorna<br>som avses i 4 §. Försäljning får<br>även ske till den som har tillstånd<br>enligt lagen (1999:446) om<br>proviantering av fartyg och luft-<br>fartyg.</p> <p>Endast den som är berättigad att<br>bedriva partihandel får omför-</p> <p>Trots första stycket får inne-<br>havare av serveringstillstånd sälja<br>enstaka varor som omfattas av till-<br>ståndet till någon som har rätt att<br>bedriva partihandel med sådana<br>varor.</p> <p>§³</p> <p>Den som har rätt att bedriva<br>partihandel får sälja varorna till<br>detaljhandelsbolagct, till annan<br>som har rätt att bedriva partihan-<br>del med motsvarande varor och till<br>den som har meddelats serve-<br>ringstillstånd för sådana varor.<br>Detta gäller dock inte i fråga om<br>sådant serveringstillstånd som<br>endast avser servering i slutet<br>sällskap vid ett enstaka tillfälle<br>eller under en enstaka tidsperiod.<br>Den som har rätt att bedriva parti-<br>handel får också exportera varorna<br>eller sälja dem till den som fått<br>sådant särskilt tillstånd till inköp<br>av varorna som avses i 4 §. För-<br>säljning får även ske till den som<br>har tillstånd enligt lagen<br>(1999:446) om proviantering av<br>fartyg och luftfartyg.</p> <p>Endast den som har rätt att<br>bedriva partihandel får förpacka</p> <p>² Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>³ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>164</p> <p>packa eller buteljera varorna.</p> <p>Överlåts rörelse vari ingår verk-<br>samhet som är tillståndspliktig<br>enligt denna lag eller för vilken det<br>krävs godkännande eller registre-<br>ring som anges i 1 § första stycket,<br>får överlåtaren sälja sitt lager av<br>spritdrycker, vin eller starköl till<br>sin efterträdare, om denne har<br>beviljats tillstånd som gäller för<br>verksamheten eller, i fråga om<br>partihandel, är berättigad att<br>bedriva verksamheten.</p> <p>Konkursbo eller dödsbo får utan<br>hinder av bestämmelserna i denna<br>lag sälja spritdrycker, vin eller<br>starköl till den som är berättigad<br>att bedriva partihandel med sådana<br>drycker eller till detaljhandels-<br>bolaget. Motsvarande gäller då en<br>verksamhet måste avvecklas till<br>följd av att tillståndet eller god-<br>kännande eller registrering som<br>avses i 1 § första stycket återkal-<br>lats eller att det finns andra tving-<br>ande skäl.</p> <p>Bestämmelserna i första och ar<br>även i fråga om öl.</p> <p>om eller buteljera varorna.</p> <p>^6§ ..</p> <p>Överlåts en rörelse där det ingår<br>verksamhet som är tillståndspliktig<br>enligt denna lag eller för vilken det<br>krävs godkännande eller registre-<br>ring som anges i 1 § första stycket,<br>får överlåtaren sälja sitt lager av<br>spritdrycker, vin eller starköl till sin<br>efterträdare, om denne har beviljats<br>tillstånd som gäller för verksam-<br>heten eller, i fråga om partihandel,<br>är berättigad att bedriva verksam-<br>heten.</p> <p>Ett konkursbo eller dödsbo eller,<br>i fråga om utmätt egendom, en<br>kronofogdemyndighet får utan hin-<br>der av bestämmelserna i denna lag<br>sälja spritdrycker, vin eller starköl<br>till den som har rätt att bedriva<br>partihandel med sådana drycker<br>eller till detaljhandelsbolaget. Mot-<br>svarande gäller då en verksamhet<br>måste avvecklas till följd av att till-<br>ståndet eller godkännande eller<br>registrering som avses i 1 § första<br>stycket återkallats eller att det finns<br>andra tvingande skäl.</p> <p>dra styckena gäller i tillämpliga delar</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 5</p> <h4>5 kap.</h4> <p>1§^?</p> <p>För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett<br>särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som sta-<br>ten äger.</p> <p>Detaljhandelsbolaget får inte exportera eller tillverka drycker som<br>anges i första stycket. Detaljhandelsbolaget får importera sådana drycker<br>endast för att kunna fullgöra den skyldighet som anges i 5 §.</p> <p>Detaljhandelsbolaget får mte<br>bedriva annan partihandel än för-<br>säljning till dem som har serve-<br>ringstillstånd.</p> <p>Detaljhandelsbolaget far mte<br>bedriva annan partihandel än för-<br>säljning till dem som har serve-<br>ringstillstånd. Vad nu sagts gäller<br>inte försäljning av enstaka partier<br>av varor till någon som har rätt att<br>bedriva partihandel.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>165</p> <p>7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 97</p> <p>Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om Prop. 2000/01:97<br>särskild kontroll från statens sida skall tas in i ett avtal som upprättas Bilaga 5<br>mellan staten och bolaget.</p> <p>Försäljning får ske antingen som<br>försäljning till avhämtning eller<br>genom försändning på rekvisition.</p> <p>Detaljhandel med öl är, med de<br>inskränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i en lokal<br>som är godkänd som livsmedels-<br>lokal enligt bestämmelser vilka<br>meddelats med stöd av 22 § tredje<br>stycket livsmedelslagen (1971:511)<br>samt att försäljning av matvaror<br>bedrivs i lokalen. Utan hinder av<br>vad nu sagts får detaljhandel med<br>öl bedrivas av detaljhandels-<br>bolaget samt av tillverkare av öl<br>eller lättdrycker.</p> <p>§</p> <p>Försäljning får ske antingen som<br>försäljning till avhämtning eller<br>genom försändning på rekvisition.<br>Försäljning får även ske vid auk-<br>tion av spritdrycker, vin och<br>starköl för annans räkning enligt<br>riktlinjer i avtalet mellan staten<br>och detaljhandelsholaget.</p> <p>Detaljhandelsbolaget får utan<br>hinder av 6 kap. 1 § första stycket<br>bedriva provning av alkohol-<br>drycker för allmänheten enligt<br>riktlinjer i avtalet mellan staten<br>och bolaget.</p> <p>6§</p> <p>Detaljhandel med öl är, med de<br>inskränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i cn lokal<br>som är godkänd som livsmedels-<br>lokal enligt bestämmelser vilka<br>meddelats med stöd av 22 § tredje<br>stycket livsmedelslagen (1971:511)<br>samt att försäljning av matvaror<br>bedrivs i lokalen. Utan hinder av<br>vad nu sagts får detaljhandel med<br>öl bedrivas av detaljhandels-<br>bolaget samt av tillverkare av öl.</p> <p>Den som bedriver detaljhandel<br>med öl skall anmäla verksamheten<br>hos den kommun där försäljningen<br>sker. Anmälan skall göras senast<br>när verksamheten påbörjas.</p> <p>Den som bedriver detaljhandel<br>med öl skall utöva särskild tillsyn<br>(egentillsyn) över försäljningen.<br>För tillsynen skall det finnas ett<br>för verksamheten lämpligt pro-<br>gram.</p> <h4>kap.</h4> <p>1 §⁶</p> <p>⁶ Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.</p> <p>166</p> <p>Servering av spritdrycker, vin och<br>har meddelats (serveringstillstånd).</p> <p>Servering av öl är, med de<br>inskränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten under villkor att<br>verksamheten bedrivs i en lokal<br>som är godkänd som livsmedels-<br>lokal enligt bestämmelser vilka<br>meddelats med stöd av 22 § tredje<br>stycket &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;livsmedelslagen</p> <p>(1971:511) samt att servering av<br>mat samtidigt bedrivs i lokalen.</p> <p>Utan hinder av vad som före-<br>skrivs i andra stycket får öl serve-<br>ras av den som enligt 23 § nämnda<br>lag har meddelats särskilt tillstånd<br>att yrkesmässigt hantera livsmedel<br>samt av den som har meddelats<br>serveringstillstånd.</p> <p>starköl får ske endast om tillstånd</p> <p>Serveringstillstånd krävs dock<br>inte för servering som ordnas</p> <p>1. utan vinstintresse,</p> <p>2. i andra lokaler än där det<br>bedrivs yrkesmässig försäljning av<br>alkoholdrycker eller lättdrycker,</p> <p>3. vid ett enstaka tillfälle för<br>vissa i förväg bestämda personer,<br>och</p> <p>4. utan annan kostnad för del-<br>tagarna än kostnaden för inköp av<br>dryckerna.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 5</p> <p>la§</p> <p>Servering av öl är, med de<br>inskränkningar som föreskrivs i<br>denna lag, tillåten om verksam-<br>heten bedrivs i en lokal som är<br>godkänd som livsmedelslokal<br>enligt bestämmelser som medde-<br>lats med stöd av 22 § tredje stycket<br>livsmedelslagen (1971:511) och<br>där mat samtidigt serveras.</p> <p>Utan hinder av första stycket får<br>öl serveras i sådana fall som<br>anges i 1 § andra stycket samt av<br>den som har meddelats serve-<br>ringstillstånd.</p> <p>Den som bedriver servering av<br>öl skall anmäla verksamheten hos<br>den kommun där försäljningen<br>sker. Anmälan skall göras senast<br>när verksamheten påbörjas. Vad<br>nu sagts gäller inte i fall som<br>avses i 1 § andra stycket eller den<br>som har serveringstillstånd.</p> <p>Den som avses i tredje stycket<br>skall utöva särskild tillsyn (egen-<br>tillsyn) över serveringen. För till-<br>synen skall finnas ett för verksam-<br>heten lämpligt program.</p> <p>167</p> <p>3§</p> <p>På serveringsställe där serveringstillstånd gäller skall tillståndshavaren<br>eller av honom utsedd serveringsansvarig person utöva tillsyn över ser-<br>veringen och vara närvarande under hela serveringstiden.</p> <p>Den som är serveringsansvarig skall med hänsyn till sina egenskaper<br>och övriga omständigheter vara lämplig för uppgiften.</p> <p>Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten anmäla den eller de<br>personer som har utsetts att ansvara för alkoholserveringen.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 5</p> <p>För servering av spritdrycker,<br>vin eller starköl får endast anlitas<br>personal som är anställd av till-<br>ståndshavaren. Restaurangskolor<br>med serveringstillstånd får dock i<br>utbildningssyfte anlita restaurang-<br>skolans elever.</p> <p>Om inte tillståndsmyndigheten<br>beslutar annat får servering av öl<br>påbörjas tidigast klockan 07.00<br>och servering av andra alkohol-<br>drycker tidigast klockan 11.00.<br>Om inte tillståndsmyndigheten<br>beslutar annat skall servering av<br>alkoholdrycker avslutas senast<br>klockan 01.00. Vad nu sagts gäller<br>inte för hotellrum med minibar.</p> <p>Serveringsställe skall vara utrymt<br>tidens utgång.</p> <p>Den som har serveringstillstånd<br>får köpa spritdrycker, vin och<br>starköl som behövs för rörelsen<br>endast av någon som är berättigad<br>att bedriva partihandel med varan<br>eller av detaljhandelsbolaget.</p> <p>För servering av spritdrycker,<br>vin och starköl får endast sådan<br>personal anlitas som är anställd av<br>tillståndshavaren eller som är<br>inhyrd från ett bemanningsföretag.<br>Restaurangskolor med serverings-<br>tillstånd får dock i utbildningssyfte<br>anlita restaurangskolans elever.</p> <p>§</p> <p>Tillståndsmyndigheten beslutar,<br>med de begränsningar som anges i<br>andra stycket, om när servering av<br>spritdrycker, vin och starköl får<br>påbörjas och när den senast skall<br>avslutas. Vid prövningen skall ris-<br>ken för alkoholpolitiska olägen-<br>heter särskilt beaktas.</p> <p>Servering till allmänheten får<br>inte påbörjas tidigare än klockan<br>11.00. Sådan servering skall<br>avslutas senast klockan 01.00.<br>Tillståndsmyndigheten kan besluta<br>att serveringen får pågå längre,<br>dock längst till klockan 03.00.<br>senast 30 minuter efter serverings-</p> <p>Bestämmelsema i första och<br>andra styckena gäller inte för<br>hotellrum med minibar.</p> <p>§⁷</p> <p>Den som har serveringstillstånd får<br>köpa spritdrycker, vin och starköl<br>som behövs för rörelsen endast av<br>någon som har rätt att bedriva<br>partihandel med varan eller av<br>detaljhandelsbolaget. Den som<br>beviljats tillstånd för servering i</p> <p>⁷ Senaste lydelse 1999:1001.</p> <p>168</p> <p>slutet sällskap vid ett&nbsp;enstaka&nbsp;&nbsp;Prop.&nbsp;2000/01:97</p> <p>tillfälle eller under en&nbsp;enstaka&nbsp;&nbsp;Bilaga 5</p> <p>tidsperiod får dock &nbsp;&nbsp;göra</p> <p>motsvarande inköp endast hos</p> <p>detaljhandelsbolaget.</p> <h4>7 kap.</h4> <p>Serveringstillstånd kan medde-<br>las för servering till allmänheten<br>eller i förening, företag eller annat<br>slutet sällskap. Tillstånd kan avse<br>servering året runt, årligen under<br>en viss tidsperiod, under en<br>enstaka tidsperiod eller vid ett<br>enstaka tillfälle.</p> <p>Tillstånd, som avser servering<br>året runt eller årligen under en<br>viss tidsperiod gäller tills vidare.<br>Tillståndsmyndigheten får dock<br>om det finns särskilda skäl<br>begränsa tillståndets giltighet till<br>viss tid.</p> <p>I samband med beslut om serveringstillstånd eller senare får till-<br>ståndsmyndigheten meddela de villkor som behövs.</p> <p>5§</p> <p>Serveringstillstånd kan medde-<br>las för servering till allmänheten<br>eller i förening, företag eller annat<br>slutet sällskap. Tillstånd kan avse<br>servering året runt eller årligen<br>under en viss tidsperiod (stadig-<br>varande tillstånd). Tillstånd kan<br>även avse en enstaka tidsperiod<br>eller ett enstaka tillfälle.</p> <p>Stadigvarande tillstånd gäller<br>tills vidare. Tillståndsmyndigheten<br>får dock om det finns särskilda<br>skäl begränsa tillståndets giltighet<br>till viss tid.</p> <p>Tillstånd för servering till all-<br>mänheten året runt eller årligen<br>under viss tidsperiod får meddelas<br>endast om serveringsstället har ett<br>kök för allsidig matlagning och<br>tillhandahåller lagad mat. Serve-<br>ringsstället skall ha ett med hänsyn<br>till omständigheterna tillräckligt<br>antal sittplatser för gäster.</p> <p>8§</p> <p>Tillstånd för servering till all-<br>mänheten året runt eller årligen<br>under viss tidsperiod får meddelas<br>endast om serveringsstället har ett<br>kök för allsidig matlagning och<br>tillhandahåller lagad mat. Serve-<br>ringsstället skall ha ett med hänsyn<br>till omständigheterna tillräckligt<br>antal sittplatser för gäster. Serve-<br>ringsstället skall även vara lämp-<br>ligt för sitt ändamål ur<br>brandsäkerhetssynpunkt.</p> <p>Tillstånd för servering till allmänheten under en enstaka tidsperiod<br>eller vid ett enstaka tillfälle får meddelas om serveringsstället tillhanda-<br>håller lagad mat. Detsamma gäller beträffande tillstånd för servering i<br>slutet sällskap.</p> <p>Om det finns en drinkbar skall den vara en mindre väsentlig del av ser-<br>veringsstället, inrättad i nära anslutning till matsal.</p> <p>Utan hinder av första och andra styckena får tillstånd meddelas för ser-<br>vering av vin och starköl i foajé till teater eller konsertlokal. Servering<br>får dock endast ske under pauser i föreställningen.</p> <p>Servering av alkoholdrycker Servering av alkoholdrycker<br>från minibar på hotellrum får ske från minibar på hotellrum får ske</p> <p>169</p> <p>på hotell med serveringstillstånd.<br>Regeringen eller, efter regeringens<br>bemyndigande, Alkoholinspektio-<br>nen får meddela närmare bestäm-<br>melser om serveringen.</p> <p>på hotell med serveringstillstånd. Prop. 2000/01:97<br>Regeringen eller, efter regeringens Bilaga 5<br>bemyndigande, Statens folkhälso-<br>institut får meddela närmare<br>bestämmelser om serveringen.</p> <p>13 §</p> <p>Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen hos kommunen.</p> <p>Kommunen får ta ut avgift för prövningen enligt grunder som beslutas<br>av kommunfullmäktige</p> <p>Kommunen får även ta ut avgift Kommunen får även ta ut avgift<br>för tillsyn enligt 8 kap. av den som för tillsyn enligt 8 kap. av den som<br>har serveringstillstånd. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;har serveringtillstånd och av den</p> <p>som bedriver anmälningspliktig<br>servering av eller detaljhandel<br>med öl.</p> <p>19 §</p> <p>Kommunen skall återkalla serveringstillstånd om</p> <p>1. det inte endast tillfälligt upp-<br>kommer sådana olägenheter som<br>avses i 6 kap. 2 §,</p> <p>2. tillståndshavaren inte följer de<br>för servering eller serveringstill-<br>stånd gällande bestämmelserna i<br>denna lag eller föreskrifter eller<br>villkor meddelade med stöd av<br>denna lag, eller</p> <p>3. de förutsättningar som gäller<br>för meddelande av tillstånd enligt<br>7 och 8 §§ inte längre föreligger.</p> <p>1. tillståndet inte längre utnytt-<br>jas,</p> <p>2. det inte endast tillfälligt upp-<br>kommer sådana olägenheter som<br>avses i 6 kap. 2 §,</p> <p>3. tillståndshavaren inte följer de<br>för servering eller serveringstill-<br>stånd gällande bestämmelserna i<br>denna lag eller föreskrifter eller<br>villkor meddelade med stöd av<br>denna lag,</p> <p>4. de förutsättningar som gäller<br>för meddelande av tillstånd enligt<br>7 och 8 §§ inte längre föreligger,<br>eller</p> <p>5. &nbsp;&nbsp;tillståndshavaren tillåter<br>brottslig verksamhet på serve-<br>ringsstället.</p> <p>21 §</p> <p>Föranleder detaljhandel med eller servering av öl olägenheter i fråga<br>om ordning och nykterhet eller följs inte bestämmelserna i denna lag, får<br>kommunen förbjuda den som bedriver försäljningen att fortsätta verk-<br>samheten eller, om förbud får anses vara en alltför ingripande åtgärd,</p> <p>meddela honom varning.</p> <p>Ett förbud enligt första stycket<br>kan inskränkas till att gälla för<br>vissa närmare angivna tider eller<br>under vissa närmare angivna<br>omständigheter. Förbud gäller i<br>sex månader, räknat från det att<br>den som bedriver försäljningen fått</p> <p>Ett förbud enligt första stycket<br>kan inskränkas till att gälla för<br>vissa närmare angivna tider eller<br>under vissa närmare angivna<br>omständigheter. Förbud meddelas<br>för en tid av sex månader eller, vid<br>upprepad eller allvarlig försum-</p> <p>170</p> <table border="1"> <tr><td> <p>del av beslutet.</p></td><td> <p>melse, tolv månader räknat från Prop. 2000/01:97<br>det att den som bedriver försälj- Bilaga 5<br>ningen fått del av beslutet.</p></td></tr> </table> <p>Den kommun där försäljningsstället är beläget beslutar om ingripande<br>enligt denna paragraf. Saknas fast försäljningsställe beslutar den kom-<br>mun som avses i 12 § andra stycket.</p> <p>8 kap.</p> <p>På begäran av någon annan till-<br>synsmyndighet skall kommunen<br>lämna de uppgifter som myndig-<br>heten behöver för sin tillsyn.</p> <p>2§</p> <p>På begäran av någon annan till-<br>synsmyndighet skall kommunen<br>lämna de uppgifter som myndig-<br>heten behöver för sin tillsyn.<br>Kommunen skall även på begäran<br>av skattemyndighet eller Tullver-<br>ket lämna de uppgifter som behövs<br>för beskattning eller påförande av<br>tull.</p> <p>Polismyndigheten skall underrätta andra tillsynsmyndigheter om för-<br>hållanden som är av betydelse för dessa myndigheters tillsyn.</p> <p>Kronofogdemyndigheten skall underrätta vederbörande tillståndsmyn-<br>dighet om en tillståndshavare brister i sina skyldigheter att erlägga skat-</p> <p>ter eller socialavgifter. På begäran<br>rättelse ges till denna.</p> <p>På begäran av tillståndsmyndig-<br>het eller länsstyrelse skall skatte-<br>myndigheter och andra myndig-<br>heter som uppbär eller driver in<br>skatter eller avgifter lämna upp-<br>gifter som tillståndsmyndigheten<br>eller länsstyrelsen behöver för sin<br>tillståndsprövning eller tillsyn.</p> <p>av länsstyrelsen skall sådan under-</p> <p>På begäran av en tillsynsmyn-<br>dighet skall polismyndigheter samt<br>skattemyndigheter och andra<br>myndigheter som uppbär eller dri-<br>ver in skatter eller avgifter lämna<br>uppgifter som tillsynsmyndigheten<br>behöver för sin tillståndsprövning<br>eller tillsyn.</p> <p>5a§</p> <p>Den som har tillstånd för ser-<br>vering av spritdrycker, vin eller<br>starköl till allmänheten eller sta-<br>digvarande tillstånd för servering i<br>slutet sällskap är skyldig att regi-<br>strera all försäljning i kassaregis-<br>ter och att vid varje försäljning ta<br>fram och erbjuda kunden ett av<br>registret framställt kvitto. Till-<br>ståndsmyndigheten får medge<br>undantag för servering inom<br>ideella föreningar eller liknande<br>slutna sällskap.</p> <p>Kassaregister skall på ett till-<br>förlitligt sätt visa alla transaktio-<br>ner som gjorts. Regeringen eller,<br>efter regeringens bemyndigande,<br></p> <p>171</p> <p>Statens folkhälsoinstitut meddelar Prop. 2000/01:97<br>närmare föreskrifter om kassa- Bilaga 5<br>register.</p> <p>Alkoholinspektionens och kom-<br>munens beslut får överklagas till<br>allmän förvaltningsdomstol. Det<br>överklagade beslutet får inte änd-<br>ras utan att den beslutande myn-<br>digheten har lämnats tillfälle att<br>yttra sig.</p> <p>Alkoholinspektionen respektive<br>kommunen får överklaga domsto-<br>lens beslut.</p> <p>9 kap.</p> <p>2 §^f</p> <p>Statens folkhälsoinstituts och<br>kommunens beslut får överklagas<br>till allmän förvaltningsdomstol.</p> <p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p> <p>Bestämmelser om överklagande<br>av beskattningsmyndighetens beslut<br>finns i 35 § lagen (1994:1564) om<br>alkoholskatt.</p> <h4>10 kap.</h4> <p>Är brott som anges i 1 eller 2 §<br>grovt, döms till fängelse i högst<br>fyra år. Vid bedömande av om<br>brottet är grovt skall särskilt<br>beaktas om gärningen har utgjort<br>led i en verksamhet som bedrivits<br>yrkesmässigt eller i större omfatt-<br>ning.</p> <p>Den som innehar spritdrycker,<br>vin eller starköl i uppenbart syfte<br>att olovligen sälja dem döms för<br>olovligt innehav av alkoholdrycker<br>till böter eller fängelse i högst ett<br>år.</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet anskaffar alkohol-<br>drycker åt annan i strid med 3 kap.<br>9 § döms för olovligt anskaffande<br>av alkoholdrycker till böter eller<br>fängelse i högst två år eller, om</p> <p>3§ ..</p> <p>Är brott som anges i 1 eller 2 §<br>grovt, döms till fängelse i högst<br>fyra år. Vid bedömande av om<br>brottet är grovt skall särskilt<br>beaktas om gärningen har utgjort<br>led i cn verksamhet som bedrivits<br>yrkesmässigt eller i större omfatt-<br>ning eller har varit inriktad mot<br>ungdomar.</p> <p>5§</p> <p>Den som innehar alkoholdrycker<br>i uppenbart syfte att olovligen<br>sälja dem döms för olovligt inne-<br>hav av alkoholdrycker till böter<br>eller fängelse i högst ett år.</p> <p>6§</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet anskaffar, överlämnar<br>eller bjuder på alkoholdrycker i<br>strid med 3 kap. 9 § döms för<br>olovligt anskaffande av alkohol-<br>drycker till böter eller fängelse i</p> <p>⁸ Senaste lydelse 1999:1001. Ändringen innebär bl.a. att andra och fjärde styckena upphävs.</p> <p>172</p> <p>brottet är grovt, till fängelse i högst två år eller, om brottet är Prop. 2000/01:97<br>högst fyra år. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;grovt, till fängelse i högst fyra år. Bilaga 5</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet säljer eller utlämnar<br>alkoholdrycker i strid med 3 kap.<br>8 § till någon som inte har uppnått<br>föreskriven ålder eller som är</p> <p>7§</p> <p>Den som uppsåtligen eller av<br>oaktsamhet säljer eller utlämnar<br>alkoholdrycker i strid med 3 kap.<br>8 § till någon som inte har uppnått<br>föreskriven ålder eller som är</p> <p>märkbart påverkad av alkohol eller<br>annat berusningsmedel, eller vid<br>partihandel underlåter att på sätt<br>som föreskrivs i 4 kap. 7 § första<br>stycket förvissa sig om att köparen<br>har rätt att återförsälja eller inköpa<br>varan, döms för olovlig dryckes-<br>hantering till böter eller fängelse i<br>högst sex månader.<br></p> <p>För olovlig dryckeshantering döms också den som försäljer öl i strid<br>med förbud som meddelats enligt 7 kap. 21 § eller tillåter alkoholförtä-<br>ring i strid med 6 kap. 9 §.</p> <p>märkbart påverkad av alkohol eller<br>annat berusningsmedel, eller vid<br>partihandel underlåter att på sätt<br>som föreskrivs i 4 kap. 7 § förvissa<br>sig om att köparen har rätt att åter-<br>försälja eller inköpa varan, döms<br>för olovlig drvckeshantering till<br>böter eller fängelse i högst sex<br>månader.</p> <h4>12 kap.</h4> <p>Alkoholinspektionen skall för de<br>ändamål som anges i 2 § föra ett<br>register med hjälp av automatisk<br>databehandling.</p> <p>Registret får användas för</p> <p>1. handläggning av ärenden om<br>tillstånd,</p> <p>2. tillsyn över tillståndshavares<br>verksamhet samt</p> <p>3. uppföljning och utvärdering<br>av lagens tillämpning samt fram-<br>ställning av statistik.</p> <p>Registret får innehålla uppgifter<br>om</p> <p>1. den som har tillstånd,</p> <p>2. den som har haft tillstånd,</p> <p>3. den vars ansökan om tillstånd<br>är föremål för prövning och</p> <p>4. den som tidigare har ansökt<br>om tillstånd men vars ansökan har<br>avslagits, avvisats eller avskrivits.</p> <p>Regeringen får meddela före-<br>skrifter om registrering av upp-</p> <p>1§</p> <p>Statens folkhälsoinstitut skall för<br>de ändamål som anges i 2 § föra<br>ett register med hjälp av automati-<br>serad behandling.</p> <p>2§</p> <p>Registret får användas för tzZZ-<br>syn, uppföljning och utvärdering<br>av lagens tillämpning samt fram-<br>ställning av statistik.</p> <p>3§</p> <p>Registret får innehålla uppgifter<br>om dem som har tillstånd samt om<br>dem som har rätt att bedriva<br>partihandel enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket.</p> <p>I registret får behandlas upp-<br>gifter om</p> <p>1. namn eller firma, person-,<br>registrerings- eller organisations-<br>nummer, adress och telefonnum-<br>mer och<br></p> <p>173</p> <p>gifter i fråga om olika företrädare<br>för en verksamhet.</p> <p>I registret får vidare anges till-<br>ståndsmyndighetens och domstols<br>beslut i ärenden enligt lagen och<br>de bestämmelser som har tilläm-<br>pats.</p> <p>Registret får också innehålla<br>uppgift om tidpunkt för förhållan-<br>den som har registrerats och tek-<br>niska och administrativa uppgifter,<br>om uppgifterna behövs för att till-<br>godose ändamålet med registret.</p> <p>Registeruppgift som inte behövs<br>för handläggning av ett ärende<br>eller för tillsyn enligt lagen skall<br>gallras under femte kalenderåret<br>efter det att uppgiften registrerats.</p> <p>Om tillstånd återkallas eller om<br>sökt tillstånd vägras skall så snart<br>beslutet vunnit laga kraft alla<br>uppgifter utom sådana som avses i<br>4 § första stycket 1 och 6 samt 5 §<br>gallras ur registret.</p> <p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>meddela föreskrifter om undantag<br>från gallring för att bevara ett<br>urval av material för forskningens<br>behov. Sådant material skall läm-<br>nas över till en arkivmyndighet.</p> <p>2. den verksamhet som tillstån-<br>det avser och om villkor som har<br>meddelats för denna.</p> <p>§’</p> <p>Riksskatteverket får för sin till-<br>syn enligt denna lag ha terminal-<br>åtkomst till uppgifter om serve-<br>ringstillstånd.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 5</p> <p>§'°</p> <p>Bestämmelserna i personupp-<br>giftslagen (1998:204) om rättelse<br>och skadestånd gäller även vid<br>behandling av personuppgifter<br>enligt denna lag.</p> <p>2. Partihandelstillstånd, som<br>före ikraftträdandet har meddelats<br>annan än den som avses i 4 kap.<br>1 § första stycket i dess nya<br>lydelse, skall efter ikraftträdandet<br>fortfarande gälla, dock längst till<br>utgången av år 2001. Härvid gäller<br>7 kap. 1 § tredje stycket och 4 §<br>samt 8 kap. 1 § i paragrafens<br>lydelse före ikraftträdandet. Tull-</p> <p>2. Partihandelstillstånd, som<br>före ikraftträdandet har meddelats<br>annan än den som avses i 4 kap.<br>1 § första stycket i dess nya<br>lydelse, skall efter ikraftträdandet<br>fortfarande gälla, dock längst till<br>utgången av år 2003. Härvid gäller<br>7 kap. 1 § tredje stycket och 4 §<br>samt 8 kap. 1 § i paragrafens<br>lydelse före ikraftträdandet. Tull-</p> <p>⁹ Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.</p> <p>¹⁰ Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena upphävs.</p> <p>174</p> <p>verket får ha terminalåtkomst till<br>uppgifter om sådana tillstånd i<br>Alkoholinspektionens register.</p> <p>verket får ha terminalåtkomst till Prop. 2000/01:97<br>uppgifter om sådana tillstånd i Bilaga 5<br>Alkoholinspektionens register.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 i fråga om 6 kap. 4 §, den<br>1 juli 2003 i fråga om 8 kap. 5 a § och i övrigt den 1 juli 2001.</p> <p>2. I fråga om uppgifter som fram till den 30 juni 2001 tillförts det<br>register som avses i 12 kap. 1 § gäller äldre bestämmelser. Härvid skall<br>vad som sägs om Alkoholinspektionen i stället avse Statens folkhälso-<br>institut.</p> <p>3. Den som den 1 juli 2001 redan bedriver servering av eller detaljhan-<br>del med öl, skall senast den 1 januari 2002 göra sådan anmälan som<br>avses i 5 kap. 6 § andra stycket eller 6 kap. 1 a § tredje stycket.</p> <p>175</p> <h3>1.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen<br>(1980:343)</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)’ att i 7 §^2<br>ordet ”Alkoholinspektionen” skall bytas ut mot orden ”Statens folkhälso-<br>institut”</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1983:143.</p> <p>² Senaste lydelse 2000:1381.</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 5</p> <p>176</p> <h2>Lagrådets yttrande</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-05</p> <p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet</p> <p>Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.</p> <p>Enligt en lagrådsremiss den 15 februari 2001 (Socialdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p> <p>1. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),</p> <p>2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).</p> <p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn<br>Angela Öst.</p> <p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p> <p>Förslaget till lag om ändring i alkohollagen</p> <h4>8 kap. 5 a §</h4> <p>I motiveringen sägs att regeln i första meningen sista stycket ”bör komp-<br>letteras med ett bemyndigande till Statens Folkhälsoinstitut att meddela<br>närmare föreskrifter om kassaregister”. Den bestämmelse i sista<br>meningen av paragrafen som antagligen är avsedd att innehålla bemyndi-<br>gandet har dock inte konstruerats som en delegationsregel. Härför krävs<br>att det uttryckligen sägs att regeringen eller den myndighet som rege-<br>ringen utser får meddela föreskrifter. Orden ”närmare föreskrifter” anty-<br>der dessutom att det egentligen skulle vara fråga om verkställighetsföre-<br>skrifter. Om detta också skulle vara avsikten, behövs över huvud taget<br>inte någon delegationsregel. Om föreskrifterna däremot är avsedda att bli<br>av det slag som sägs i 8 kap. 3 § regeringsformen, krävs ett bemyndi-<br>gande och det kommer då att ha stöd i 8 kap. 7 § 1 regeringsformen.</p> <p>Mot bakgrund av det ovan anförda rekommenderar Lagrådet att den<br>sista meningen i paragrafen ges följande lydelse: ”Regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kassa-<br>register.”</p> <h4>9 kap. 2 §</h4> <p>Bestämmelsen i första stycket innehåller inte någon begränsning vad<br>gäller de beslut av Statens folkhälsoinstitut och kommun som kan över-<br>klagas med stöd av bestämmelsen. Vid en normal läsning av den före-<br>slagna regeln skulle antagligen den innebörden läggas in att det är endast<br>beslut enligt alkohollagen som avses. Motiveringen till de föreslagna<br>lagändringarna innehåller emellertid ett uttalande om att Statens folk-<br>hälsoinstituts och kommuners beslut om rättelse av och information om<br>personuppgifter, vilka beslut meddelas enligt personuppgiftslagen, också<br>skall komma att omfattas av den föreslagna överklaganderegeln. Detta<br>reser frågan om dessa myndigheters beslut enligt andra lagar än alkohol-</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 6</p> <p>177</p> <p>lagen och personuppgiftslagen också skall kunna överklagas med stöd av<br>den föreslagna regeln.</p> <p>Lagrådet förordar att innebörden av överklagandebestämmelsen preci-<br>seras bättre och föreslår följande lydelse av paragrafen:</p> <p>”Statens folkhälsoinstituts eller cn kommuns beslut enligt denna lag<br>eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas<br>hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut om rättelse<br>enligt 28 § personuppgiftslagen (1998:204) och om information som<br>skall lämnas enligt 26 § samma lag.</p> <p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.”</p> <h4>Övergångsbestämmelserna</h4> <p>Punkten 1. Enligt författningskommentaren innebär den nya bestämmel-<br>sen om tider för alkoholserveringens början och slut i 6 kap. 4 § att de få<br>serveringsställen som har beviljats tillstånd för servering till allmänheten<br>före klockan 11.00 eller efter klockan 03.00 skall anses ha erhållit till-<br>stånd till servering tidigast från klockan 11.00 och senast till klockan<br>03.00. Oavsett om tillståndshavama är många eller få har de vid ändring-<br>ens ikraftträdande den 1 januari 2002 ett tillstånd som innebär rätt till<br>utsträckt serveringstid. Denna rätt kan inte berövas dem genom ett<br>motivuttalande. Härför krävs en uttrycklig bestämmelse i lag. Lagrådet<br>förordar att i punkten införs ett nytt andra stycke av förslagsvis följande<br>lydelse: &quot;Den som den 31 december 2001 har ett tillstånd till servering<br>av spritdrycker, vin eller starköl som avser tid före klockan 11.00 får<br>därefter påbörja serveringen tidigast klockan 11.00. Den som den<br>31 december 2001 har ett sådant tillstånd som avser tid efter klockan<br>03.00 skall därefter avsluta serveringen senast klockan 03.00.”</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Bilaga 6</p> <h4>Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen</h4> <p>Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.</p> <p>178</p> <h2>Socialdepartementet</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001</p> <p>Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,<br>Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,<br>Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm</p> <p>Föredragande: statsrådet Engqvist</p> <p>Prop. 2000/01:97</p> <p>Regeringen beslutar proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i<br>alkohollagen.</p> <p>179</p> <h2>Rättsdatablad</h2> <p>Prop. 2000/01:97</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Författningsrubrik</p></td><td> <p>Bestämmelser som &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Celexnummer för</p> <p>inför, ändrar, upp- &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;bakomliggande EG-</p> <p>häver eller upprepar &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;regler</p> <p>ett normgivnings-<br>bemyndigande</p></td></tr> <tr><td> <p>Lag om ändring i alko-<br>hollagen (1994:1738)</p></td><td> <p>2 kap.3 §</p> <p>7 kap. 3, 4, 7, 22 §§</p> <p>8 kap. 5, 5 a §§</p> <p>12 kap. 4 §</p></td></tr> </table> <p>Eländers Gotab 61121, Stockholm 2001</p> <p>180</p> 1 1 dels att riksdagen antar regeringens förslag till ? 1 1 dels att riksdagen antar regeringens förslag till ? 1 1 dels att riksdagen antar regeringens förslag till ? 1 1 dels att riksdagen antar regeringens förslag till ? 1 1 dels att riksdagen antar regeringens förslag till ? 1 1 dels att riksdagen antar regeringens förslag till ? 1 1 dels att riksdagen antar regeringens förslag till ? 1 1 dels att riksdagen antar regeringens förslag till ? 2 2 dels att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar (avsnitt 4.2.2.) ? 2 2 dels att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar (avsnitt 4.2.2.) bifall = utskottet 2000/01:SoU19 ? B Bordläggning 2001-03-21 00:00:00 inträffat 2 hanvisning INL Inlämning 2001-03-21 00:00:00 inträffat 60 hantering HÄN Hänvisning 2001-03-22 00:00:00 inträffat 3 hanvisning REG Registrering 2001-03-22 00:00:00 inträffat 70 hantering MOT Motionstid slutar 2001-04-05 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Socialdepartementet 2014-11-23 14:29:29 statustext statustext Ärendet är avslutat GO0397 2019-05-22 17:19:42 tilldelat Tilldelat Socialutskottet 2014-11-23 14:29:29 behandlas_i 2000/01:SoU19 GO01SoU19 bet 2000/01 SoU19 Vissa ändringar i alkohollagen Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So54 mot 2000/01 So54 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So55 mot 2000/01 So55 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So56 mot 2000/01 So56 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So57 mot 2000/01 So57 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So58 mot 2000/01 So58 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So59 mot 2000/01 So59 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So60 mot 2000/01 So60 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So62 mot 2000/01 So62 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So63 mot 2000/01 So63 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So61 mot 2000/01 So61 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Motion följdmotion av Bo Könberg m.fl. (FP)<br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So59 mot 2000/01 So59 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen av Bo Könberg m.fl. (FP) Motion följdmotion av Chris Heister m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So55 mot 2000/01 So55 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen av Chris Heister m.fl. (M) Motion följdmotion av Elver Jonsson m.fl. (FP, S, MP)<br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So63 mot 2000/01 So63 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen av Elver Jonsson m.fl. (FP, S, MP) Motion följdmotion av Inger Lundberg (S)<br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So54 mot 2000/01 So54 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen av Inger Lundberg (S) Motion följdmotion av Ingrid Burman m.fl. (V)<br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So60 mot 2000/01 So60 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen av Ingrid Burman m.fl. (V) Motion följdmotion av Kenneth Johansson m.fl. (C)<br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So56 mot 2000/01 So56 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen av Kenneth Johansson m.fl. (C) Motion följdmotion av Lars Gustafsson m.fl. (KD)<br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So62 mot 2000/01 So62 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen av Lars Gustafsson m.fl. (KD) Motion följdmotion av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (MP)<br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So61 mot 2000/01 So61 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (MP) Motion följdmotion av Margareta Cederfelt och Mikael Odenberg (M)<br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So57 mot 2000/01 So57 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen av Margareta Cederfelt och Mikael Odenberg (M) Motion följdmotion av Nils-Erik Söderqvist och Göran Magnusson (S)<br/> med anledning av prop. 2000/01:97<br/> Vissa ändringar i alkohollagen GO02So58 mot 2000/01 So58 med anledning av prop. 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen av Nils-Erik Söderqvist och Göran Magnusson (S) Motion