2230280 GO0396 2000/01 96 prop prop prop Proposition 2000/01:96 Proposition Proposition Socialdepartementet 96 0 2001-03-15 00:00:00 2025-12-19 14:07:10 2001-01-01 00:00:00 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension Prop. 2000/01:96 digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GO0396/text https://data.riksdagen.se/dokument/GO0396 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0396 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>2000/01:96</h1> <h3>Sjukersättning och aktivitetsersättning</h3> <h3>i stället för förtidspension</h3> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 15 mars 2001</p> <p>Lena Hjelm- Wallén</p> <p>Ingela Thalén<br>(Socialdepartementet)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-1.png" style="width:36pt;height:46pt;"/> <p>Prop.</p> <p>2000/01:96</p> <h3>Propositionens huvudsakliga innehåll</h3> <p>I propositionen läggs fram förslag om nya regler för beräkning av ersätt-<br>ning till personer som drabbats av långvarig eller varaktig medicinskt<br>grundad nedsättning av arbetsförmågan. Förslagen, som avses träda i<br>kraft den 1 januari 2003, är till stor del en konsekvens av att ett nytt<br>ålderspensionssystem har införts. Pensionsförmånerna folkpension och<br>allmän tilläggspension (ATP) kommer därmed att upphöra. Det som i<br>dag är förtidspension och sjukbidrag skall inte längre vara en del av den<br>allmänna pensioneringen utan kommer i stället att tillhöra sjukförsäk-<br>ringssystemet. Av detta följer också att begreppet förtidspension<br>utmönstras och att ersättningen vid långvarig eller varaktig medicinskt<br>grundad arbetsoförmåga benämns sjukersättning. Ersättningen till den<br>vars arbetsförmåga är nedsatt minst ett år men inte varaktigt benämns<br>tidsbegränsad sjukersättning. Beroende på arbetsförmågans nedsättning<br>lämnas hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning.</p> <p>Försäkrade som är yngre än 30 år föreslås fa aktivitetsersättning som<br>skall kunna utges tidigast från den 1 juli det år den försäkrade fyller 19 år<br>och kunna beviljas för längst tre år i taget. Hel, tre fjärdedels, halv eller<br>en fjärdedels aktivitetsersättning lämnas beroende på arbetsförmågans<br>nedsättning. Vidare föreslås att försäkrade med funktionshinder i åld-<br>rarna 19-29 år skall ha rätt till hel aktivitetsersättning utan någon pröv-<br>ning av arbetsförmågan så länge studier bedrivs på grundskole- eller<br>gymnasienivå. Den övre åldersgränsen för rätt till vårdbidrag och den<br>nedre gränsen för rätt till handikappersättning höjs till halvårsskiftet det<br>år den försäkrade fyller 19 år.</p> <p>Sjukersättningssystemet omfattar både ett standardskydd enligt in-<br>komstbortfallsprincipen i form av inkomstrelaterad sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning och ett grundskydd i form av garantiersättning för</p> <p>1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 96</p> <p>dem som inte har haft några förvärvsinkomster eller haft låga sådana<br>innan arbetsförmågan blev nedsatt av medicinska skäl.</p> <p>Den inkomstrelaterade ersättningen skall beräknas på basis av en an-<br>tagandeinkomst. Denna föreslås bli grundad på genomsnittet av de tre<br>högsta bruttoårsinkomstcma som intjänats under en given period, s.k.<br>ramtid, som är mellan fem och åtta år beroende på den försäkrades ålder.<br>För de försäkrade som skall uppbära aktivitetsersättning, gäller att an-<br>tagandeinkomsten - om detta är fördelaktigare - far grundas på genom-<br>snittet av de två högsta bruttoårsinkomstema under en ramtid på tre år.<br>Den inkomstrelaterade ersättningen skall utgöra 64 procent av antagan-<br>deinkomsten.</p> <p>Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning före-<br>slås vara åldersrelaterad fram till 30 års ålder. Garantinivån skall vara<br>densamma för gifta och ogifta och uppgå till 2,10 prisbasbclopp per år<br>för en person som inte fyllt 21 år. Därefter höjs nivån med 0,05 pris-<br>basbclopp för varje tvåårsintcrvall upp till 30 års ålder. För personer i<br>åldrarna 30-64 år skall garantinivån vara 2,40 prisbasbclopp.</p> <p>Personer som när sjukersättningssystemet träder i kraft den 1 januari<br>2003 uppbär förtidspension föreslås få denna omvandlad till inkomst-<br>relaterad sjukersättning respektive garantiersättning genom en engångs-<br>insats. Efter omvandlingen skall den försäkrade i princip få oförändrad<br>nettoersättning. Detta sker genom att ett justeringsbelopp beräknas och<br>sedan används för att öka eller minska den bruttoersättning som har<br>beräknats enligt de nya reglerna. Beräkningen av justcringsbcloppct utgår<br>från förhållandena under den sista månaden med ersättning enligt<br>nuvarande regler. Det innebär att då gällande kommunalskattesats och<br>civilstånd läggs till grund för beräkningen som därefter fryses, dvs.<br>senare ändringar i dessa avseenden tillåts inte påverka ersättningens<br>storlek.</p> <p>Den utbetalda inkomstrelaterade ersättningen skall utgöra pensions-<br>grundande inkomst för ålderspension. Ålderspensionsrätt skall dock<br>tillgodoräknas på hela antagandeinkomsten, efter avdrag för ett belopp<br>som motsvarar allmän pensionsavgift. Mellanskillnaden tillgodoräknas<br>som pensionsgrundande belopp. Vid partiell försäkringsförmån beräknas<br>ålderspensionsrätten på motsvarande andel av antagandcinkomsten.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h3>Innehållsförteckning</h3> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................7</p> <p>2 &nbsp;&nbsp;Lagtext..............................................................................................8</p> <p>2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p> <p>allmän försäkring................................................................8</p> <p>2.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1755) om</p> <p>särskilda insatser för personer med tre fjärdedels<br>förtidspension eller sjukbidrag.........................................40</p> <p>2.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om</p> <p>handikappersättning och vårdbidrag................................41</p> <p>2.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om</p> <p>inkomstgrundad ålderspension.........................................44</p> <p>2.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om</p> <p>allmän pensionsavgift.......................................................52</p> <p>2.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om</p> <p>statlig ålderspensionsavgift..............................................53</p> <p>2.7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om</p> <p>arbetsskadeförsäkring.......................................................54</p> <p>2.8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:465) om</p> <p>ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.....55</p> <p>2.9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen</p> <p>(1999:799)........................................................................ 57</p> <p>2.10 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1969:205)</p> <p>om pensionstillskott..........................................................61</p> <p>3 &nbsp;&nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................62</p> <p>4 &nbsp;&nbsp;Nuvarande bestämmelser................................................................63</p> <p>4.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Allmänt.............................................................................63</p> <p>4.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Folkpension och pensionstillskott....................................64</p> <p>4.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Tilläggspension - ATP.....................................................65</p> <p>4.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Vårdbidrag och handikappersättning...............................66</p> <p>4.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Särskilt grundavdrag för folkpensionärer - SGA.............67</p> <p>4.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Försäkringstillhörighet.....................................................67</p> <p>5 &nbsp;&nbsp;Allmänna utgångspunkter...............................................................68</p> <p>5.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Riksdagsbeslut m.m.........................................................68</p> <p>5.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Stimulans till arbete och ett aktivt liv...............................70</p> <p>5.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Samhällsutvecklingen m.m..............................................70</p> <p>5.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Namnfrågan m.m..............................................................72</p> <p>5.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bostadsstödet....................................................................72</p> <p>6 &nbsp;&nbsp;Grundläggande bestämmelser.........................................................73</p> <p>6.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bibehållen tidsbegränsad ersättning.................................73</p> <p>6.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Den skyddade personkretsen............................................75</p> <p>6.2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitets-<br>ersättning ..........................................................................75</p> <p>6.2.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Garantiersättning..............................................................78</p> <p>6.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Tidsbegränsad aktivitetsersättning i åldrarna</p> <p>19-29 år..........................................................................80</p> <p>6.4</p> <p>Aktivitetsersättning vid viss utbildning på gnind-</p> <p>skole- eller gymnasienivå................................................82</p> <p>7 &nbsp;&nbsp;Aktiviteter.......................................................................................85</p> <p>8 &nbsp;&nbsp;Inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning..............89</p> <p>8.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning...........................................................................89</p> <p>8.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Antagandeinkomsten........................................................91</p> <p>8.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ramtidens längd...............................................................96</p> <p>8.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ersättningsnivån.............................................................100</p> <p>8.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Avräkning av utländska förmåner mot</p> <p>inkomstrelaterad ersättning............................................102</p> <p>9 &nbsp;&nbsp;Garantiersättning...........................................................................102</p> <p>9.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Allmänna utgångspunkter för valet av grundskydds-</p> <p>modell............................................................................. 102</p> <p>9.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Försäkringstid.................................................................106</p> <p>9.2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Kvalifikationskrav.......................................................... 106</p> <p>9.2.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Beräkning av försäkringstid...........................................108</p> <p>9.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Garantinivån...................................................................111</p> <p>9.3.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;En åldersberoende garantinivå.......................................111</p> <p>9.3.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;En enhetlig garantinivå...................................................112</p> <p>9.3.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Garantinivåns storlek...................................................... 114</p> <p>9.3.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Beräkning av garantiersättning.......................................116</p> <p>10 &nbsp;Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning vid</p> <p>förvärvsarbete...............................................................................119</p> <p>11 &nbsp;&nbsp;Höjda åldersgränser för vårdbidrag och handikappersättning...... 122</p> <p>12 &nbsp;Omvandling av förtidspension till förmån enligt</p> <p>sjukersättningssystemet................................................................124</p> <p>12.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning......................................................................... 124</p> <p>12.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Särskilda regler för försäkrade i&nbsp;åldern 16-29&nbsp;år...........125</p> <p>12.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Omvandling av förtidspensioner&nbsp;och sjukbidrag</p> <p>som en engångsinsats.....................................................126</p> <p>12.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Beräkning av antagandeinkomst&nbsp;och inkomstrelaterad</p> <p>sjukersättning..................................................................127</p> <p>12.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Beräkning av garantiersättning.......................................128</p> <p>12.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Beräkning av justeringsbclopp.......................................129</p> <p>12.7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Särskilda omvandlingsrcglcr för&nbsp;dem som inte&nbsp;är</p> <p>oinskränkt skattskyldiga i Sverige.................................. 137</p> <p>12.8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Omvandling av avkortade och reducerade</p> <p>förtidspensioner..............................................................138</p> <p>12.9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Samordning med arbetsskadelivränta.............................140</p> <p>12.10 &nbsp;&nbsp;Förändringar efter omvandlingen...................................141</p> <p>13 &nbsp;Åldcrspensionsrätt........................................................................143</p> <p>13.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning......................................................................... 143</p> <p>13.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Åldcrspensionsrätt grundad på inkomstrelaterad</p> <p>sjukersättning eller aktivitetsersättning..........................144</p> <p>13.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Åldcrspensionsrätt grundad på garantiersättning........... 147</p> <p>13.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Åldcrspensionsrätt efter omvandling av</p> <p>förtidspension till inkomstrelaterad sjukersättning........ 148</p> <p>13.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Åldcrspensionsrätt då ersättning inte betalas ut.............148</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>13.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Tidpunkt för uttag av ålderspension...............................149</p> <p>13.7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Finansiering av åldcrspensionsrätt grundad på</p> <p>sjukersättning eller aktivitetsersättning..........................150</p> <p>14 &nbsp;Samordning av sjukersättning eller&nbsp;aktivitetsersättning</p> <p>med andra förmåner...................................................................... 151</p> <p>14.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning.........................................................................151</p> <p>14.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Samordning med arbetsskadelivräntor...........................151</p> <p>14.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Samordning med yrkesskadelivräntor............................153</p> <p>15 &nbsp;Index ering.....................................................................................155</p> <p>16 &nbsp;Förslagens konsekvenser..............................................................155</p> <p>16.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Ekonomiska konsekvenser.............................................155</p> <p>16.1.1 &nbsp;&nbsp;Inledning......................................................................... 155</p> <p>16.1.2 &nbsp;Konsekvenser för den offentliga sektorns finanser........157</p> <p>16.1.3 &nbsp;Ekonomiska konsekvenser för den enskilde..................162</p> <p>16.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Konsekvenser för jämställdheten...................................165</p> <p>16.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Konsekvenser för kommuner och landsting...................165</p> <p>16.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Administrativa konsekvenser.........................................166</p> <p>17 &nbsp;Internationella förhållanden..........................................................167</p> <p>17.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Allmänt...........................................................................167</p> <p>17.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning ........................................................................170</p> <p>17.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Garantiersättning............................................................173</p> <p>18 &nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.................................175</p> <p>18.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Ikraftträdande.................................................................175</p> <p>18.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Övergångsbestämmelser.................................................176</p> <p>19 &nbsp;F örfattningskommentar....................... .........................................177</p> <p>19.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)</p> <p>om allmän försäkring.....................................................178</p> <p>19.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1755) om</p> <p>särskilda insatser för personer med tre fjärdedels<br>förtidspension eller sjukbidrag.......................................195</p> <p>19.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:703) om</p> <p>handikappersättning och vårdbidrag..............................196</p> <p>19.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om</p> <p>inkomstgrundad ålderspension.......................................197</p> <p>19.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om</p> <p>allmän pensionsavgift.....................................................200</p> <p>19.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:676)&nbsp;om</p> <p>statlig ålderspensionsavgift............................................200</p> <p>19.7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380)&nbsp;om</p> <p>arbetsskadeförsäkring.....................................................201</p> <p>19.8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:465)&nbsp;om</p> <p>ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring... 201</p> <p>19.9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen</p> <p>(1999:799)......................................................................202</p> <p>19.10 &nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen</p> <p>(1969:205) om pensionstillskott.....................................204</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 1 &nbsp;Sammanfattning av Ds 2000:39..........................................205</p> <p>Bilaga 2 &nbsp;Remissinstanser Ds 2000:39...............................................210</p> <p>Bilaga 3 &nbsp;Sammanfattning av Ds 2000:40.......................................... 211</p> <p>Bilaga 4 &nbsp;Remissinstanser Ds 2000:40...............................................214</p> <p>Bilaga 5 Härledning av förhöjd bruttoersättning med anledning</p> <p>av slopandet av det särskilda grundavdraget......................215</p> <p>Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag...............................................217</p> <p>Bilaga 7 Lagrådets yttrande...............................................................271</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001....... 276</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h3>1 Förslag till riksdagsbeslut</h3> <p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p> <p>1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p> <p>2. lag om ändring i lagen (1998:1755) om särskilda insatser för per-<br>soner med tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag,</p> <p>3. lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och<br>vårdbidrag,</p> <p>4. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion,</p> <p>5. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,</p> <p>6. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensions-<br>avgift,</p> <p>7. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</p> <p>8. lag om ändring i lagen (2000:465) om ändring i lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring,</p> <p>9. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799), och</p> <p>10. lag om upphävande av lagen (1969:205) om pensionstillskott.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h3>2 Lagtext</h3> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p> <h4>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h4> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring'</p> <p>dels att 5 kap.. 7 kap. 3 a §, 10 kap., 11 kap., 13 kap. och 16 kap. 12 §<br>skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att rubrikerna närmast före 5 kap., 11 kap. och 16 kap. skall utgå,</p> <p>dels att rubrikerna till 7 och 16 kap., rubriken närmast före 17 kap.<br>samt I kap 1 §, 3 kap. 3, 5, 5 c. 7 och 13 §§, 4 kap. 9 §, 7 kap. 1, 2, 3 b<br>och 4 §§, 16 kap. 1, 2, 4-7, 7 b-9 och 14-18 §§, 17 kap. 1 och 2 §§,<br>18 kap. 17 §. 20 kap. 3 § och 21 kap. 1 § skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 7 kap. 5-7 §§ med<br>nya rubriker närmast före 5 och 7 §§, samt två nya kapitel, 8 och 9 kap.,<br>av följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-2.png" style="width:20pt;height:22pt;"/> <p>Den allmänna försäkringen be-<br>står av sjukförsäkring, folkpen-<br>sionering och försäkring för<br>tilläggspension.</p> <p>Till sjukförsäkringen hör frågor<br>om rehabilitering.</p> <p>Till den allmänna försäkringen<br>är anslutna frivillig sjukpenning-<br>försäkring och frivillig pensions-<br>försäkring.</p> <p>Den allmänna försäkringen be-<br>står av sjukförsäkring.</p> <p>Till sjukförsäkringen hör frågor<br>om rehabilitering.</p> <p>Till den allmänna försäkringen<br>är anslutna frivillig sjukpenning-<br>försäkring och frivillig pensions-<br>försäkring.</p> <p>¹ I.agen omtryckt 19X2:120.<br>Senaste lydelse av</p> <p>5 kap. 1 § 2000:775</p> <p>5 kap. 3 § 2000:774</p> <p>5 kap. 4 § 1998:704</p> <p>5 kap. 5 § 1992:1277</p> <p>5 kap. 6 § 1999:800</p> <p>5 kap. 7 § 1998:704</p> <p>5 kap. 9 § 1992:1277</p> <p>5 kap. 16 § 1992:1277</p> <p>5 kap. 15 S 2000:774</p> <p>7 kap. 3 a § 2000:774<br>10 kap. 1 § 2000:774<br>10 kap. 2 § 2000:774</p> <p>10 kap.3 § 1993:743</p> <p>11 kap. 1 § 1998:677<br>13 kap. 1 § 1995:508<br>13 kap. 2 § 2000:774<br>13 kap. 3 § 2000:774<br>13 kap. 4 § 2000:774.</p> <p>² Senaste lydelse 1991:1040.</p> <h5>3 kap.</h5> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>En försäkrad, som uppbär hel<br>förtidspension eller hel särskild<br>efterlevandepension enligt denna<br>lag eller uppburit sådan pension<br>under månaden närmast före den<br>då han börjat uppbära hel ålders-<br>pension, har inte rätt till sjukpen-<br>ning. För tid efter ingången av den<br>månad då den försäkrade fyllt 70<br>år eller dessförinnan böljat upp-<br>bära hel ålderspension enligt<br>denna lag får sjukpenning utgå för<br>högst 180 dagar.</p> <p>3§^J</p> <p>En försäkrad, som uppbär hel<br>sjukersättning eller hel aktivitets-<br>ersättning enligt denna lag eller<br>hel särskild efterlevandepension<br>enligt lagen (2000:462) om in-<br>förande av lagen (2000:461) om<br>efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till barn eller uppburit<br>sådan ersättning eller pension<br>under månaden närmast före den<br>då han eller hon har börjat uppbära<br>hel ålderspension, har inte rätt till<br>sjukpenning. För tid efter in-<br>gången av den månad då den för-<br>säkrade har fyllt 70 år eller dess-<br>förinnan har böljat uppbära hel<br>ålderspension enligt denna lag får<br>sjukpenning utges för högst 180<br>dagar.</p> <p>5§⁴</p> <p>Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en försäkrads till-<br>hörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundan-<br>de inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så<br>snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av be-<br>slutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att<br>hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäk-<br>ringen skall omprövas</p> <p>a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-<br>den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för<br>rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,</p> <p>b) när förtidspension eller sär-<br>skild efterlevandepension enligt<br>denna lag beviljas den försäkrade<br>eller redan utgående sådan pension<br>ändras med hänsyn till ändring i<br>den försäkrades arbetsförmåga<br>eller, vid särskild efterlevandepen-<br>sion, förmåga eller möjlighet att<br>bereda sig inkomst genom arbete,</p> <p>b) när sjukersättning eller akti-<br>vitetsersättning enligt denna lag<br>eller särskild efterlevandepension<br>enligt lagen (2000:462) om in-<br>förande av lagen (2000:461) om<br>efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till barn beviljas den<br>försäkrade eller sådan ersättning<br>eller pension som redan utges änd-<br>ras med hänsyn till ändring i den<br>försäkrades arbetsförmåga eller,<br>vid särskild efterlevandepension,<br>förmåga eller möjlighet att bereda<br>sig inkomst genom arbete,</p> <p>³ Senaste lydelse 1988:881.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 2000:1400.</p> <p>c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan<br>utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades<br>arbets- eller inkomstförhållanden,</p> <p>d) när tjänstepension beviljas den försäkrade, samt</p> <p>e) när ett beslut om vilandeför-<br>klaring av förtidspension enligt<br>16 kap. 16 eller 17 § upphör.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>c) när ett beslut om vilandcför-<br>klaring av sjukersättning eller ak-<br>tivitetsersättning enligt 16 kap. 16<br>eller 17 § upphör.</p> <p>Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då<br>anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande in-<br>komst som ändrats enligt första stycket a far dock läggas till grund för<br>ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som<br>inträffar i anslutning till att försäkringskassan fatt kännedom om in-<br>komständringen.</p> <p>Under tid som anges under 1-6 far, om inte första stycket b. c eller d är<br>tillämpligt, den fastställda sjukpenninggmndande inkomsten sänkas lägst<br>till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då<br>känt till samtliga forhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade</p> <p>I. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller<br>den myndighet regeringen bestämmer,</p> <p>3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och far aktivitetsstöd<br>eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fast-<br>ställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,</p> <p>4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast<br>sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,</p> <p>5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av bam, om den<br>försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 §<br>föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Mot-<br>svarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mot-<br>tagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har<br>förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,</p> <p>6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</p> <p>För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller deltar i ett arbets-<br>marknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd skall försäkringskassan,<br>vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna sjukpenningen på en sjuk-<br>penninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den<br>inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas fa under denna tid.<br>Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är<br>hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av<br>enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifråga-<br>varande förvärvsarbete under den aktuella tiden.</p> <p>För en försäkrad som far sådan behandling eller rehabilitering som av-<br>ses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid far livränta enligt<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning<br>enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under<br>den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenning-<br>grundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst<br>av eget arbete som den försäkrade kan antas fa under denna tid.</p> <p>För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock<br>under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte<br>uppbär studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1,</p> <p>10</p> <p>sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggmndande inkomst som<br>följer av första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjuk-<br>penning beräknad på den sjukpenninggmndande inkomsten enligt fjärde<br>stycket.</p> <p>Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6<br>när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.</p> <p>Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej<br>omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av<br>sådant förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Vid utgången av en period då en<br>försäkrad helt eller delvis har haft<br>förtidspension enligt denna lag<br>skall den sjukpenninggmndande<br>inkomsten motsvara den sjukpen-<br>ninggmndandeinkomst som den<br>försäkrade skulle ha varit berät-<br>tigad till omedelbart före en eller<br>flera sådana perioder eller vad som<br>löneutvecklingen inom yrkesom-<br>rådet därefter föranleder.</p> <p>5c§⁵</p> <p>i Vid utgången av en period då en<br>' försäkrad helt eller delvis har upp-<br>; &nbsp;&nbsp;burit sjukersättning eller aktivi-</p> <p>: &nbsp;&nbsp;tetsersättning enligt denna lag</p> <p>skall den sjukpenninggmndande<br>i inkomsten motsvara den sjukpen-<br>ninggmndandeinkomst som den<br>försäkrade skulle ha varit be-<br>i rättigad till omedelbart före en<br>eller flera sådana perioder eller<br>vad som löneutvecklingen inom<br>yrkesområdet därefter föranleder.</p> <p>Bestämmelserna i första stycket gäller endast för tid före 65 års ålder<br>och till den del den försäkrade är arbetslös och beredd att anta erbjudet<br>arbete i en omfattning som svarar mot närmast föregående förvärvs-<br>arbete.</p> <p>7§⁶</p> <p>Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbets-<br>förmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom före-<br>ligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och<br>liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt<br>arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts<br>och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.</p> <p>Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om ar-<br>betsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar<br>utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre<br>grad men med minst hälften utges halv sjukpenning. 1 annat fall utges en<br>fjärdedels sjukpenning.</p> <p>Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall,<br>om den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete, särskilt<br>beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra<br>sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt er-<br>bjuder den anställde. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver<br>avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbets-<br>tid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst mot-<br>svarande mån den dagen.</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1997:562.</p> <p>⁶ Senaste lydelse 1996:1542.</p> <p>11</p> <p>Om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete<br>eller till annat arbete hos arbetsgivaren, skall vid bedömningen av arbets-<br>förmågans nedsättning särskilt beaktas om den försäkrade kan försörja<br>sig genom sådant arbete efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap.</p> <p>Om det efter prövning enligt fjärde stycket bedöms att den försäkrade<br>inte kan återgå till arbete hos arbetsgivaren eller försörja sig själv genom<br>annat förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden,<br>skall vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning särskilt beaktas<br>om den försäkrade efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap. kan för-<br>sörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekomman-<br>de på arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är till-<br>gängligt för den försäkrade.</p> <p>Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen av arbetsför-<br>mågans nedsättning beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades<br>bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra lik-<br>nande omständigheter. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning<br>enligt fjärde och femte styckena skall göras i förhållande till högst ett<br>heltidsarbete.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under vil-<br>ken han annars skulle ha uppburit föräldrapenning, skall arbetsförmågan<br>anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga att<br>vårda barnet är nedsatt på grund av sjukdomen.</p> <p>Om den försäkrade uppbär för-<br>tidspension eller särskild efter-<br>levandepension enligt denna lag,<br>skall vid prövning av den försäk-<br>rades rätt till sjukpenning bedöm-<br>ningen av hans arbetsförmåga ske<br>med bortseende från den nedsätt-<br>ning av förmågan eller möjlig-<br>heten att bereda sig inkomst<br>genom arbete som ligger till grund<br>för utgående pension.</p> <p>Om den försäkrade uppbär sjuk-<br>ersättning eller aktivitetsersättning<br>enligt denna lag eller särskild<br>efterlevandepension enligt lagen<br>(2000:462) om införande av lagen<br>(2000:461) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till barn,<br>skall vid prövning av den försäk-<br>rades rätt till sjukpenning bedöm-<br>ningen av hans eller hennes arbets-<br>förmåga ske med bortseende från<br>den nedsättning av förmågan eller<br>möjligheten att bereda sig inkomst<br>genom arbete som ligger till grund<br>för den sjukersättning, aktivitets-<br>ersättning eller pension som utges.</p> <p>13 §⁷</p> <p>Frågor om förmåner enligt detta kapitel prövas av den allmänna för-<br>säkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) skall<br>avgöra ett ärende avseende den försäkrade. Denna försäkringskassa får<br>dock uppdra åt en annan försäkringskassa att pröva sådana frågor med<br>undantag av frågor som avses i 5 §.</p> <p>Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§ i<br>fråga om förtidspension tillämpas<br>även där den försäkrade skulle ha<br>erhållit sådan pension, om han</p> <p>Bestämmelserna i 3, 5 och 7 §§ i<br>fråga om sjukersättning och ak-<br>tivitetsersättning tillämpas även<br>där den försäkrade skulle ha fått</p> <p>⁷ Senaste lydelse 1999:800.</p> <p>12</p> <p>hade haft rätt till folkpension en- sådan ersättning i form av<br>ligt bestämmelserna i 5 kap. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;garantiersättning om han eller hon</p> <p>hade haft rätt till sådan ersättning<br>enligt bestämmelserna om försäk-<br>ringstid i 9 kap.</p> <p>Har en försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § är tillämpliga,<br>efter ingången av den månad då han uppnådde sextiofem års ålder, er-<br>hållit sjukpenning under etthundraåttio dagar, far den allmänna försäk-<br>ringskassan besluta att sjukpenning inte längre skall utgå.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h5>4 kap.</h5> <p>9§⁸</p> <p>Villkoret om försäkring för viss sjukpenning enligt 6 § andra stycket<br>anses uppfyllt om föräldern inte har varit försäkrad för viss sjukpenning,<br>men skulle ha varit det om kassan känt till samtliga förhållanden.</p> <p>När det skall bestämmas om När det skall bestämmas om</p> <p>villkoret om försäkring för viss<br>sjukpenning enligt 6 § andra<br>stycket är uppfyllt för en försäkrad<br>som avses i 3 kap. 5 b § skall bort-<br>ses från tiden för utlandsvistelsen.<br>När det bestäms om villkoret är<br>uppfyllt för en förälder som upp-<br>burit förtidspension skall sjukpen-<br>ninggrundande inkomst beräknad<br>enligt 3 kap. 5 c § anses ha gällt<br>hela den tid som föräldern upp-<br>burit förtidspension.</p> <p>villkoret om försäkring för viss<br>sjukpenning enligt 6 § andra<br>stycket är uppfyllt för en försäkrad<br>som avses i 3 kap. 5 b § skall bort-<br>ses från tiden för utlandsvistelsen.<br>När det bestäms om villkoret är<br>uppfyllt för en förälder som upp-<br>burit sjukersättning eller aktivi-<br>tetsersättning skall sjukpenning-<br>grundande inkomst beräknad en-<br>ligt 3 kap. 5 c § anses ha gällt hela<br>den tid som föräldern uppburit<br>sådan ersättning.</p> <p>7 kap. Om förtidspension&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;1 kap. Allmänna bestämmelser</p> <p>om sjukersättning och aktivitets-<br>ersättning</p> <p>Rätt till folkpension i form av<br>förtidspension har försäkrad, som<br>fyllt sexton år, för tid före den<br>månad, då han fyller sextiofem år,<br>om hans arbetsförmåga på grund<br>av sjukdom eller annan nedsätt-<br>ning av den fysiska eller psykiska<br>prestationsförmågan är nedsatt<br>med minst en fjärdedel och ned-<br>sättningen kan anses varaktig.</p> <p>Kan nedsättningen av arbets-<br>förmågan inte anses varaktig men</p> <p>1 §⁹</p> <p>försäkrad vars arbetsför-<br>måga är nedsatt med minst en<br>fjärdedel på grund av sjukdom<br>eller annan nedsättning av den<br>fysiska eller psykiska prestations-<br>förmågan har enligt bestämmel-<br>serna i detta kapitel rätt till sjuk-<br>ersättning eller aktivitetsersätt-<br>ning, om nedsättningen kan antas<br>bestå under minst ett år.</p> <p>En försäkrad som på grund av<br>funktionshinder ännu inte har av-</p> <p>⁸ Senaste lydelse 1999:800.</p> <p>⁹ Senaste lydelse 1992:1702.</p> <p>13</p> <p>lam den antas bli bestående avse-<br>värd tid, har den försäkrade rätt<br>till folkpension i form av sjuk-<br>bidrag. Sådant bidrag skall vara<br>begränsat till viss tid; och skall i<br>övrigt vad som är föreskrivet om<br>förtidspension enligt Jörsta stycket<br>gälla beträffande sjukbidrag.</p> <p>Försäkrad, vars arbetsförmåga<br>är helt eller i det närmaste helt<br>nedsatt, erhåller hel förtidspen-<br>sion.</p> <p>Försäkrad, vars arbetsförmåga<br>inte är nedsatt i sådan grad men<br>med minst tre fjärdedelar, erhåller<br>tre fj ä rd cd cl s förtidspension.</p> <p>Är den försäkrades arbetsför-<br>måga nedsatt i mindre grad men<br>med minst hälften, utges halv för-<br>tidspension.</p> <p>slutat sin skolgång på grundskole-<br>nivå och gymnasial nivå har enligt<br>vad som närmare anges i 7 § rätt<br>till aktivitetsersättning under den<br>tid skolgången varar oavsett om<br>arbetsförmågan är nedsatt eller<br>inte.</p> <p>Sjukersättning kan tidigast utges<br>från och med den månad då den<br>försäkrade fyller 30 år och längst<br>till och med månaden före den<br>månad då han eller hon fyller 65<br>år.</p> <p>Kan arbetsförmågan anses var-<br>aktigt nedsatt skall sjukersättning<br>utges tills vidare. Kan arbetsför-<br>mågan antas nedsatt under en be-<br>gränsad tid skall sjukersättning<br>utges för viss tid (tidsbegränsad<br>sjukersättning). Vad som i övrigt i<br>denna lag eller annan författning<br>sägs om sjukersättning gäller även<br>tidsbegränsad sjukersättning om<br>inte annat anges.</p> <p>Aktivitetsersättning kan tidigast<br>utges från och med juli månad det<br>år då den försäkrade fyller 19 år<br>och längst till och med månaden<br>före den månad då han eller hon<br>fyller 30 år.</p> <p>Aktivitetsersättning utges alltid<br>för viss tid, som inte får vara<br>längre än tre år.</p> <p>2 _§io</p> <p>Försäkrad, vars arbetsförmåga<br>är helt eller i det närmaste helt<br>nedsatt, får hel sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning.</p> <p>Försäkrad, vars arbetsförmåga<br>inte är nedsatt i sådan grad men<br>med minst tre fjärdedelar, får tre<br>fjärdedels sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning.</p> <p>Är den försäkrades arbetsför-<br>måga nedsatt i mindre grad men<br>med minst hälften, utges halv<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>&quot;'Senaste lydelse 1998:283.</p> <p>14</p> <p>I övriga fall utges en fjärdedels<br>förtidspension.</p> <p>3</p> <p>Försäkringskassan skall, när det<br>kan anses nödvändigt för bedöm-<br>ningen av om rätt till förtidspen-<br>sion föreligger, begära att den för-<br>säkrade genomgår undersökning<br>av viss läkare eller genomgår an-<br>nan utredning såsom arbetspröv-<br>ning eller arbetsträning, för be-<br>dömning av den försäkrades medi-<br>cinska tillstånd, arbetsförmågan<br>och behovet av och möjligheterna<br>till rehabilitering.</p> <p>När det kan anses nödvändigt<br>för bedömning av rätt till förtids-<br>pension, skall försäkringskassan<br>även</p> <p>1. infordra utlåtande av viss<br>läkare eller annan sakkunnig,</p> <p>2. göra förfrågan hos den för-<br>säkrade, den försäkrades arbetsgi-<br>vare, läkare eller någon annan som<br>kan antas kunna lämna nödvändiga<br>uppgifter,</p> <p>3. besöka den försäkrade, samt</p> <p>4. undersöka om den försäkrade<br>efter sådan åtgärd som avses i<br>3 kap. 7 b § eller 22 kap. helt eller<br>delvis kan försörja sig själv genom<br>arbete.</p> <p>Försäkringskassan skall i sam-<br>band med beslut om förtidspension<br>också bedöma om förnyad utred-<br>ning av arbetsförmågan skall göras<br>efter viss tid.</p> <p>Försäkringskassan kan även<br>under tid som pension utges vidta<br>åtgärder enligt första och andra<br>styckena. Innan beslut fattas om<br>medicinsk utredning enligt första<br>eller andra stycket skall försäk-<br>ringsläkarens bedömning inhäm-<br>tas.</p> <p>Senaste lydelse 1996:1063.</p> <p>11</p> <p>I övriga fall utges en fjärdedels<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-3.png" style="width:12pt;height:12pt;"/> <p>Försäkringskassan skall, när det<br>kan anses nödvändigt för bedöm-<br>ningen av om rätt till sjukersätt-<br>ning eller aktivitetsersättning före-<br>ligger, begära att den försäkrade<br>genomgår undersökning av viss<br>läkare eller genomgår annan ut-<br>redning såsom arbetsprövning<br>eller arbetsträning, för bedömning<br>av den försäkrades medicinska<br>tillstånd, arbetsförmågan och be-<br>hovet av och möjligheterna till<br>rehabilitering.</p> <p>När det kan anses nödvändigt<br>för bedömning av rätt till sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning,<br>skall försäkringskassan även</p> <p>1. begära in utlåtande av viss<br>läkare eller annan sakkunnig,</p> <p>2. göra förfrågan hos den för-<br>säkrade, den försäkrades arbets-<br>givare, läkare eller någon annan<br>som kan antas kunna lämna nöd-<br>vändiga uppgifter,</p> <p>3. besöka den försäkrade, samt</p> <p>4. undersöka om den försäkrade<br>efter sådan åtgärd som avses i<br>3 kap. 7 b § eller 22 kap. helt eller<br>delvis kan försöija sig själv genom<br>arbete.</p> <p>Försäkringskassan skall i sam-<br>band med beslut om sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning också be-<br>döma om förnyad utredning av<br>arbetsförmågan skall göras efter<br>viss tid.</p> <p>Försäkringskassan kan även<br>under tid som sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning utges vidta åt-<br>gärder enligt första och andra<br>styckena. Innan beslut fattas om<br>medicinsk utredning enligt första<br>eller andra stycket skall försäk-<br>ringsläkarens bedömning inhämtas.</p> <p>15</p> <p>För kostnader som den enskilde<br>har med anledning av sådan utred-<br>ning som avses i första och andra<br>styckena lämnas ersättning i enlig-<br>het med vad regeringen eller, efter<br>regeringen bemyndigande. Riks-<br>försäkringsverket föreskriver.</p> <p>Hel fortidspension utgör, om<br>inte annat följer av vad i andra<br>stycket sägs, för år räknat 90<br>procent av basbeloppet eller, för<br>gift försäkrad, 72,5 procent av<br>basbeloppet.</p> <p>Om förtidspension utges för tid<br>efter det att ålderspension med<br>stöd av 12 kap. 3 § lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension upphört att utges,<br>skall förtidspensionen minskas<br>med motsvarande tillämpning av<br>6 kap. 3 och 4 §§ denna lag i<br>paragrafernas lydelse före den<br>1 januari 2001.</p> <p>För kostnader som den enskilde<br>har med anledning av sådan utred-<br>ning som avses i första och andra<br>styckena lämnas ersättning i enlig-<br>het med vad regeringen eller, efter<br>regeringen bemyndigande. Riks-<br>försäkringsverket föreskriver.</p> <p>§'²</p> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning utges i form av</p> <p>1. &nbsp;inkomstrelaterad ersättning<br>enligt 8 kap. samt</p> <p>2. &nbsp;&nbsp;&nbsp;garantiersättning enligt<br>9 kap.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Särskilda bestämmelser om ak-<br>tivitetsersättning</p> <p>Försäkringskassan skall, i sam-<br>band med ett beslut om att bevilja<br>en försäkrad aktivitetsersättning,<br>undersöka om han eller hon under<br>den tid ersättningen skall utges<br>kan delta i aktiviteter som kan<br>antas ha en gynnsam inverkan på<br>hans eller hennes sjukdomstill-<br>stånd eller fysiska eller psykiska<br>prestationsförmåga.</p> <p>Om den försäkrade bedöms<br>kunna delta i aktiviteter skall för-<br>säkringskassan i samråd med<br>honom eller henne utarbeta en<br>plan för sådana aktiviteter. För-<br>säkringskassan skal! därvid i möj-<br>ligaste mån tillgodose den försäk-<br>rades önskemål.</p> <p>¹² Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>16</p> <p>Försäkringskassan skall verka Prop. 2000/01:96<br>för att de planerade aktiviteterna<br>kommer till stånd. Försäkrings-<br>kassan skall också samordna de<br>insatser som behövs och se till att<br>åtgärder vidtas för att underlätta<br>för den försäkrade att delta i akti-<br>viteterna.</p> <p>Som aktiviteter enligt denna<br>paragraf avses inte sådana åt-<br>gärder som anges i 3 b §.</p> <p>6§</p> <p>Särskild ersättning kan utges för<br>kostnader som uppstår för den<br>försäkrade med anledning av de<br>aktiviteter som han eller hon del-<br>tar i. Ytterligare föreskrifter om<br>sådan ersättning meddelas av<br>regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer.</p> <p>Aktivitetsersättning vid utbildning<br>på grundskolenivå och gymnasial<br>nivå</p> <p>7§</p> <p>En försäkrad som på grund av<br>funktionshinder ännu inte har av-<br>slutat utbildning på grundskole-<br>nivå och gymnasial nivå vid in-<br>gången av juli månad det år då<br>han eller hon fyller 19 år har rätt<br>till hel aktivitetsersättning under<br>den tid skolgången varar.</p> <p>Vid prövning av rätten till akti-<br>vitetsersättning enligt första stycket<br>bortses från vad som i detta<br>kapitel sägs om arbetsförmågans<br>nedsättning.</p> <p>17</p> <p>8 kapf Om inkomstrelaterad<br>sjukersättning och inkomstrelate-<br>rad aktivitetsersättning</p> <p>Om rätten till ersättning</p> <p>l§</p> <p>Rätt till inkomstrelaterad sjuk-<br>ersättning eller aktivitetsersättning<br>har en försäkrad som avses i<br>7 kap. om det för honom eller<br>henne har fastställts pensions-<br>grundande inkomst enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension för minst ett år<br>under en viss tidsperiod (ramtid)<br>närmast före det år då för-<br>säkringsfallet inträffat.</p> <p>Om ramtid</p> <p>2§</p> <p>Ramtiden är, om inte annat<br>följer av 8 §,</p> <p>5 år för den som uppnår 53 års<br>eller högre ålder det år då<br>försäkringsfallet inträffar,</p> <p>6 år för den som uppnår 50 men<br>inte 53 års ålder det år då<br>försäkringsfallet inträffar,</p> <p>7 år för den som uppnår 47 men<br>inte 50 års ålder det år då<br>försäkringsfallet inträffar, samt</p> <p>8 år för den som uppnår 46 års<br>eller lägre ålder det år då<br>försäkringsfallet inträffar.</p> <p>Om antagandeinkomst</p> <p>3 §</p> <p>Inkomstrelaterad sjukersättning<br>och aktivitetsersättning beräknas<br>på grundval av en antagandein-<br>komst som beräknas enligt 4-8 §§.</p> <p>Antagandeinkomsten anknyts till<br>prisbasbeloppet för det år då er-<br>sättningen skall börja utges och<br>omräknas vid förändringar av detta.</p> <p>¹¹ Tidigare 8 kap. upphävt genom 2000:461.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>18</p> <p>4§</p> <p>Antagandeinkomsten beräknas<br>med ledning av den försäkrades<br>bruttoårsinkomster inom ramtiden.</p> <p>Med bruttoårsinkomst avses,<br>med den begränsning som anges i<br>5§,</p> <p>1. pensionsgrundande inkomst<br>enligt 2 kap. lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension<br>med tillägg för debiterade all-<br>männa pensionsavgifter för re-<br>spektive år, samt</p> <p>2. pensionsgrundande belopp<br>som tillgodoräknats med anled-<br>ning av sjukersättning eller aktivi-<br>tetsersättning.</p> <p>5§</p> <p>Vid beräkning av bruttoårs-<br>inkomst bortses från pensions-<br>grundande inkomster och pen-<br>sionsgrundande belopp som sam-<br>mantagna överstiger 7,5 gånger<br>det för inkomståret gällande pris-<br>basbeloppet.</p> <p>6§</p> <p>Bruttoårsinkomsten räknas om<br>med hänsyn till förändringar i<br>prisbasbeloppet genom att brutto-<br>årsinkomsten multipliceras med<br>kvoten av prisbasbeloppet för det<br>år sjukersättningen eller aktivi-<br>tetsersättningen skall börja utges<br>och prisbasbeloppet för det år<br>bruttoårsinkomsten hänför sig till.</p> <p>7§</p> <p>Antagandeinkomsten utgör<br>genomsnittet av de tre högsta en-<br>ligt 6 § omräknade bruttoårs-<br>inkomsterna inom ramtiden.</p> <p>Om endast en eller två brutto-<br>årsinkomster kan tillgodoräknas<br>inom ramtiden upptas vid beräk-<br>ning av antagandeinkomst enligt<br>första stycket två respektive en<br>bruttoårsinkomst med noll kronor.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>19</p> <p>Vid beräkning av inkomstrelate-<br>rad aktivitetsersättning får, om det<br>medför en högre antagandein-<br>komst, vid tillämpning av 7 § i<br>stället användas de två högsta en-<br>ligt § omräknade bruttoårsin-<br>komsterna inom en ramtid av tre<br>år.</p> <p>Om, vid tillämpning av första<br>stycket, endast en bruttoårs-<br>inkomst kan tillgodoräknas inom<br>ramtiden upptas vid beräkning av<br>antagandeinkomsten en brutto-<br>årsinkomst med noll kronor.</p> <p>Om, vid beräkning av antagan-<br>deinkomst enligt denna paragraf<br>den försäkrade kan tillgodoräknas<br>en bruttoårsinkomst året före det<br>år då försäkringsfallet inträffar<br>men denna är lägre än den sjuk-<br>penninggrundande inkomst enligt<br>3 kap. som den försäkrade har vid<br>tidpunkten för försäkringsfallet<br>eller den inkomst som då skulle ha<br>utgjort hans eller hennes sjukpen-<br>ninggrundande inkomst om försäk-<br>ringskassan hade känt till samtliga<br>förhållanden, får den sjukpenning-<br>grundande inkomsten i stället ut-<br>göra bruttoårsinkomst.</p> <p>Om ersättning</p> <p>Ifel inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning<br>utges för år räknat med 64 procent<br>av den försäkrades antagande-<br>inkomst.</p> <p>Partiell inkomstrelaterad sjuk-<br>ersättning och aktivitetsersättning<br>utges för år räknat med så stor<br>andel av hel sådan ersättning som<br>motsvarar den andel av sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning<br>som den försäkrade har rätt till<br>enligt 7 kap. 2 § andra - fjärde<br>styckena.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>20</p> <p>W</p> <p>Från inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning<br>skall avräknas sådana förmåner<br>som utges till den försäkrade en-<br>ligt utländsk lagstiftning och som<br>motsvarar sjukersättning eller ak-<br>tivitetsersättning eller som utgör<br>pension vid invaliditet.</p> <p>9 kap¹⁴. Om sjukersättning och<br>aktivitetsersättning i form av<br>garantiersättning</p> <p>Om rätten till ersättning</p> <p>i§</p> <p>Rätt till sjukersättning och akti-<br>vitetsersättning i form av garanti-<br>ersättning har en försäkrad som<br>avses i 7 kap. och som saknar in-<br>komstrelaterad sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning enligt 8 kap.<br>eller vars inkomstrelaterade er-<br>sättning enligt samma kapitel<br>understiger en viss nivå (garanti-<br>nivå). Garantiersättningen är be-<br>roende av försäkringstid.</p> <p>Om försäkringstid</p> <p>2§</p> <p>Försäkringstid för rätt till<br>garantiersättning tillgodoräknas<br>en försäkrad</p> <p>1. enligt 3-5 §§ under tiden från<br>och med det år då han eller hon<br>fyllde 16 år till och med året före<br>försäkringsfallet (faktisk försäk-<br>ringstid),</p> <p>2. enligt 6 § för tiden därefter<br>till och med det år då han eller<br>hon fyller 64 år (framtida försäk-<br>ringstid), och</p> <p>3. enligt 7 om försäkringsfallet<br>har inträffat före 18 års ålder.</p> <p>Faktisk försäkringstid och<br>framtida försäkringstid sätts ned<br>var för sig till närmaste antal hela</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>¹⁴ Tidigare 9 kap. upphävt genom 2000:774.<br></p> <p>21</p> <p>månader. Den sammanlagda för-<br>säkringstiden utgör summan av<br>faktisk försäkringstid och framtida<br>försäkringstid. Denna skall sättas<br>ned till närmaste antal hela år.</p> <p>3§</p> <p>Som faktisk försäkringstid räk-<br>nas</p> <p>1. tid under vilken en person an-<br>ses ha varit bosatt i Sverige enligt<br>2 kap. socialförsäkringslagen<br>(1999:799),</p> <p>2. tid under vilken en person<br>före tidpunkten för bosättning<br>enligt 1 oavbrutet har vistats i<br>Sverige efter att ha ansökt om<br>uppehållstillstånd.</p> <p>4§</p> <p>Om den försäkrade har beviljats<br>uppehållstillstånd i Sverige med<br>tillämpning av 3 kap. 2 eller 3 §<br>utlänningslagen (1989:529) skal!<br>som faktisk försäkringstid även<br>tillgodoräknas tid då han eller hon<br>har varit bosatt i sitt tidigare<br>hemland från och med det år då<br>han eller hon fyllde 16 år till tid-<br>punkten då han eller hon först an-<br>kom till Sverige. Därvid skall en<br>så stor andel av tiden i hemlandet<br>tillgodoräknas som svarar mot<br>förhållandet mellan den tid under<br>vilken den försäkrade har varit<br>bosatt i Sverige från den första<br>ankomsten till landet till och med<br>året Jöre försäkringsfallet och hela<br>tidsrymden från det att den försäk-<br>rade första gången kom till landet<br>till och med året före försäkrings-<br>fallet. Vid beräkning enligt detta<br>stycke bortses Jrån tid för vilken<br>den försäkrade, vid bosättning i<br>Sverige, har rätt till sådan ersätt-<br>ning från det andra landet och<br>som inte enligt 11 § andra stycket<br>skall ligga till grundJör beräkning<br>av garantiersättning.</p> <p>Med tid för bosättning i hem-<br>landet likställs tid under vilken<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>22</p> <p>den försäkrade före den första Prop. 2000/01:96<br>ankomsten till Sverige befunnit sig</p> <p>1 annat land där han eller hon be-<br>retts en tillfällig fristad.</p> <p>5§</p> <p>Vid beräkning av faktisk försäk-<br>ringstid för en person som enligt</p> <p>2 kap. 4 § socialförsäkringslagen<br>(1999:799) anses bosatt i Sverige<br>även under vistelse utomlands<br>skall bortses från tid för vilken den<br>utsände, vid bosättning i Sverige,<br>har rätt till sådan ersättning från<br>det andra landet som inte enligt<br>11 § andra stycket skall ligga till<br>grund for beräkning av garantier-<br>sättning.</p> <p>6§</p> <p>Om den faktiska försäkrings-<br>tiden enligt 3-5 §§ utgör minst<br>fyra femtedelar av tiden från och<br>med det år då den försäkrade<br>fyllde 16 år till och med året före<br>försäkringsfallet räknas hela tiden<br>därefter till och med det år den<br>försäkrade fyller 64 år som fram-<br>tida försäkringstid.</p> <p>Om den faktiska försäkrings-<br>tiden utgör mindre än fyra femte-<br>delar av tiden från och med det år<br>då den försäkrade fyller 16 år till<br>och med året före försäkringsfallet<br>skall som framtida försäkringstid<br>räknas en så stor andel av tiden<br>från och med året för för-<br>säkringsfallet till och med det år<br>då den försäkrade fyller 64 år som<br>motsvarar förhållandet mellan den<br>faktiska försäkringstiden och fyra<br>femtedelar av tiden från och med<br>det år den försäkrade fyllde 16 år<br>till och med året före försäk-<br>ringsfallet.</p> <p>7§</p> <p>Om försäkringsfallet har in-<br>träffat före ingången av det år då<br>den försäkrade fyllde 18 år, får<br>försäkringstid i stället för vad som<br></p> <p>23</p> <p>följer av 6 § tillgodoräknas enligt<br>andra och tredje styckena.</p> <p>För en försäkrad som är svensk<br>medborgare skall som försäk-<br>ringstid tillgodoräknas tiden från<br>och med det år då han eller hon<br>fyllde 16 år till och med det år då<br>han eller hon uppnår 64 års ålder,<br>llänsyn skall dock inte tas till tid<br>då den försäkrade efter fyllda 16<br>år inte har uppfyllt förutsätt-<br>ningarna för tillgodoräknande av<br>försäkringstid enligt 3-5 §§.</p> <p>För en försäkrad som är ut-<br>ländsk medborgare skall vad som<br>sägs i andra stycket gälla under<br>förutsättning att han eller hon är<br>bosatt i Sverige sedan minst fem<br>år.</p> <p>Om garantinivå</p> <p>Garantinivån för hel sjukersätt-<br>ning motsvarar för år räknat 2,40<br>gånger prisbasbeloppet.</p> <p>9§</p> <p>Garantinivån för hel aktivitets-<br>ersättning motsvarar för år räknat</p> <p>2,10 gånger prisbasbeloppet till<br>och med månaden före den månad<br>då den försäkrade fyller 21 år,</p> <p>2,15 gånger prisbasbeloppet<br>från och med den månad då den<br>försäkrade fyller 21 år till och med<br>månaden före den månad då han<br>eller hon fyller 23 år,</p> <p>2,20 gånger prisbasbeloppet<br>från och med den månad då den<br>försäkrade fyller 23 år till och med<br>månaden före den månad då han<br>eller hon fyller 25 år,</p> <p>2,25 gånger prisbasbeloppet<br>från och med den månad då den<br>försäkrade fyller 25 år till och med<br>månaden före den månad då han<br>eller hon fyller 27 år,</p> <p>2,30 gånger prisbasbeloppet<br>från och med den månad då den<br>försäkrade fyller 27 år till och med<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>24</p> <p>månaden före den månad då han<br>eller hon fyller 29 år, samt</p> <p>2,35 gånger prisbasbeloppet<br>från och med den månad då den<br>försäkrade fyller 29 år till och med<br>månaden före den månad då han<br>eller hon fyller 30 år.</p> <p>Om beräkning</p> <p>10§</p> <p>Garantiersättning utges endast<br>till den som kan tillgodoräknas en<br>försäkringstid om minst tre år.</p> <p>11 §</p> <p>Till grund för beräkning av<br>garantiersättning skall ligga den<br>inkomstrelaterade sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning enligt<br>8 kap. som den försäkrade har rätt<br>till för det år som garantiersätt-<br>ningen avser, före reducering med<br>livränta enligt 17 kap. 2 §.</p> <p>Med inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning<br>avses i detta kapitel även sådana<br>utländska förmåner som enligt<br>8 kap. 10 § skall avräknas från in-<br>komstrelaterad ersättning, dock<br>inte om de är att likställa med<br>garantiersättning enligt detta<br>kapitel.</p> <p>12 §</p> <p>För den som saknar inkomst-<br>relaterad sjukersättning eller akti-<br>vitetsersättning utgör årlig hel<br>garantiersättning ett belopp mot-<br>svarande garantinivån.</p> <p>För den vars inkomstrelaterade<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning för år räknat understiger<br>garantinivån utgör årlig garanti-<br>ersättning ett belopp motsvarande<br>skillnaden mellan garantinivån<br>och den årliga inkomstrelaterade<br>ersättningen enligt 11 §.</p> <p>Beräkning enligt andra stycket<br>görs efter det att garantinivån av-<br>kortats enligt 13 §.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>25</p> <p>För den som inte kan tillgodo-<br>räknas 40 års försäkringstid skall<br>garantinivån enligt 8 eller 9 § av-<br>kortas till så stor andel av denna<br>som svarar mot förhållandet<br>mellan det antal år för vilka för-<br>säkringstid kan tillgodoräknas och<br>talet 40.</p> <p>14 §</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>16 kap. Om utgivande av pension</p> <p>m.m.</p> <p>Den som önskar pension skall<br>göra ansökan hos allmän försäk-<br>ringskassa i enlighet med vad<br>regeringen förordnar.</p> <p>Uppbär en försäkrad sjukpen-<br>ning eller ersättning för sjukhus-<br>vård eller rchabiliteringspenning<br>enligt denna lag, får försäkrings-<br>kassan tillerkänna honom förtids-<br>pension utan hinder av att han inte<br>gjort ansökan därom. Detsamma<br>skall gälla då en försäkrad uppbär<br>sjukpenning, ersättning för sjuk-<br>husvård eller livränta enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring eller motsvarande ersättning<br>som utgår enligt annan författning<br>eller på grund av regeringens för-<br>ordnande.</p> <p>Uppbär en försäkrad sjukbidrag,<br>far den tid för vilken förmånen</p> <p>Garantiersättning till den som<br>har rätt till partiell sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning enligt<br>7 kap. 2 § utgör en så stor andel<br>av hel garantiersättning beräknad<br>enligt 10-13 §§ som svarar mot<br>den grad av sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning den försäkrade<br>har rätt till.</p> <p>16 kap. Om utbetalning av sjuk-<br>ersättning och aktivitetsersätt-<br>ning, m.m.</p> <p>§¹⁵</p> <p>Den som önskar sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning skall göra<br>ansökan hos allmän försäkrings-<br>kassa i enlighet med vad rege-<br>ringen förordnar.</p> <p>Uppbär en försäkrad sjukpen-<br>ning eller ersättning för sjukhus-<br>vård eller rchabiliteringspenning<br>enligt denna lag, far försäkrings-<br>kassan tillerkänna honom eller<br>henne sjukersättning eller aklivi-<br>tetsersättning utan hinder av att<br>han eller hon inte gjort ansökan<br>därom. Detsamma skall gälla då en<br>försäkrad uppbär sjukpenning,<br>ersättning för sjukhusvård eller<br>livränta enligt lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring eller<br>motsvarande ersättning som utges<br>enligt annan författning eller på<br>grund av regeringens förordnande.</p> <p>Uppbär en försäkrad tidsbegrän-<br>sad sjukersättning eller aktivitets-</p> <p>¹⁵ Senaste lydelse 2000:775.</p> <p>26</p> <p>skall utges förlängas utan att an-<br>sökan har gjorts. Motsvarande<br>gäller i fråga om särskild efter-<br>levandepension som tillerkänts en<br>efterlevande för begränsad tid.</p> <p>För kostnader för läkarunder-<br>sökning och läkarutlåtande vid<br>ansökan om förtidspension eller<br>särskild efterlevandepension skall<br>ersättning lämnas i enlighet med<br>vad regeringen eller, efter reger-<br>ingens bemyndigande, Riksförsäk-<br>ringsverket föreskriver.</p> <p>Som villkor för rätt till förtids-<br>pension far anges att den försäk-<br>rade skall under högst 30 dagar<br>vara intagen på visst sjukhus, vis-<br>tas på vårdinrättning för försäk-<br>ringsmedicinsk utredning eller<br>underkasta sig undersökning av<br>viss läkare. Motsvarande gäller i<br>fråga om särskild efterlevande-<br>pension. För kostnader som upp-<br>står med anledning av ett sådant<br>villkor skall ersättning lämnas i<br>enlighet med vad regeringen för-<br>ordnar.</p> <p>I fråga om rätt till förtidspension<br>gäller även vissa bestämmelser om<br>utredning i 7 kap. 3 b §.<br></p> <p>ersättning, far den tid för vilken<br>förmånen skall utges förlängas<br>utan att ansökan har gjorts.</p> <p>För kostnader för läkarunder-<br>sökning och läkarutlåtande vid<br>ansökan om sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning skall ersättning<br>lämnas i enlighet med vad rege-<br>ringen eller, efter regeringens be-<br>myndigande, Riksförsäkrings-<br>verket föreskriver.</p> <p>§!6</p> <p>Som villkor för rätt till sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning<br>far anges att den försäkrade skall<br>under högst 30 dagar vara intagen<br>på visst sjukhus, vistas på vårdin-<br>rättning för försäkringsmedicinsk<br>utredning eller genomgå under-<br>sökning av viss läkare. För kost-<br>nader som uppstår med anledning<br>av ett sådant villkor skall ersätt-<br>ning lämnas i enlighet med vad<br>regeringen förordnar.</p> <p>I fråga om rätt till sjukersättning<br>och aktivitetsersättning gäller även<br>vissa bestämmelser om utredning i<br>7 kap. 3 b §.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-4.png" style="width:12pt;height:12pt;"/> <p>Pension skall betalas ut<br>månadsvis. Om årspensionen upp-<br>går till högst 2 400 kronor skall<br>dock, om det inte finns särskilda<br>skäl, utbetalning ske i efterskott en<br>eller två gånger per år. Efter över-<br>enskommelse med den pensions-<br>berättigade får utbetalning även i<br>annat fall ske en eller två gånger<br>per år.</p> <p>Vid beräkning av pensionsbe-<br>lopp för månad skall den årspen-</p> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning skall betalas ut månads-<br>vis. Om det årliga beloppet av<br>sådana förmåner uppgår till högst<br>2 400 kronor skall dock, om det<br>inte finns särskilda skäl, utbetal-<br>ning ske i efterskott en eller två<br>gånger per år. Efter överens-<br>kommelse med den försäkrade får<br>utbetalning även i annat fall ske en<br>eller två gånger per år.</p> <p>Vid beräkning av »ww/sbelopp<br>för sjukersättning och aktivitetser-</p> <p>¹⁶ Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>¹⁷ Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>27</p> <p>sion, som beräkningen grundar sig<br>på, avrundas till närmaste hela<br>krontal som är jämnt delbart med<br>tolv. Är årspensionsbeloppet lägre<br>än tolv kronor, bortfaller pensio-<br>nen för den månad som beräk-<br>ningen avser. Vid tillämpning av<br>vad nu sagts skall samtliga den<br>pensionsberättigade tillkommande<br>pensionsförmåner anses som en<br>pension. Avrundning skall i första<br>hand göras på folkpension enligt 7<br>eller 8 kap.</p> <p>Förtidspension utges från och<br>med den månad då rätt till pensio-<br>nen inträtt. I fall som avses i 1 §<br>andra stycket utges dock förtids-<br>pension från och med månaden<br>näst efter den då beslutet om pen-<br>sion meddelats.</p> <p>Efterlevandepension utges från<br>och med den månad då den för-<br>säkrade avlidit eller, om han eller<br>hon vid sin död uppbar förtidspen-<br>sion eller ålderspension enligt<br>lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension, från och<br>med månaden näst efter den då<br>dödsfallet inträffat.</p> <p>Inträder rätt till efterlevande-<br>pension vid annan tidpunkt än som<br>avses i andra stycket, skall pensio-<br>nen betalas ut för tid från och med<br>den månad då rätten inträtt.</p> <p>Pension far inte betalas ut för<br>längre tid tillbaka än tre månader<br>eller i fråga om barnpension, två år<br>före ansökningsmånaden.</p> <p>Det belopp som först förfaller<br>til! betalning efter beslut om barn-<br>pension enligt 14 kap. 2 § skall<br>minskas med vad som utbetalats i<br>omställningspension enligt 14 kap.<br>4 § eller särskild efterlevandepen-<br>sion enligt 14 kap. 5 § för den lid<br>som barnpensionsbeloppet avser</p> <p>sättning skall det årliga belopp,<br>som beräkningen grundar sig på,<br>avrundas till närmaste hela krontal<br>som är jämnt delbart med tolv. Är<br>t/tV årliga beloppet av sjukersätt-<br>ning och aktivitetsersättning lägre<br>än tolv kronor, bortfaller ersätt-<br>ningen för den månad som beräk-<br>ningen avser. Avrundning skall i<br>första hand göras på garantiersätt-<br>ning enligt 9 kap.</p> <p>5§¹⁸</p> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning utges från och med den<br>månad då rätt till förmånen inträtt.<br>I fall som avses i 1 § andra stycket<br>utges dock sjukersättning och ak-<br>tivitetsersättning från och med<br>månaden efter den då beslutet om<br>förmånen meddelats.</p> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning får inte betalas ut för<br>längre tid tillbaka än tre månader<br>före ansökningsmånaden.</p> <p>^Is Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>28</p> <p>utöver vad som skulle ha utgetts<br>om beslutet om barnpension före-<br>legat vid utbetalningen av om-<br>ställningspensionen eller den sär-<br>skilda efterlevandepensionen.</p> <p>I</p> <p>Ändring av pension skall gälla<br>från och med månaden näst efter<br>den varunder anledning till änd-<br>ringen uppkommit.</p> <p>Vad som föreskrivs i 1 § första,<br>andra och fjärde styckena samt 2 §<br>gäller även i fråga om ökning av<br>pension. I fall då ökningen kräver<br>ansökan av den pensionsberättiga-<br>de tillämpas 5 § femte stycket.</p> <p>Vad som sägs i denna paragraf<br>skall inte tillämpas i fråga om änd-<br>ring av pension i anledning av för-<br>ändring av basbeloppet.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>§'⁹..</p> <p>Ändring av sjukersättning och<br>aktivitetsersättning skall gälla från<br>och med månaden efter den under<br>vilken anledning till ändringen<br>uppkommit.</p> <p>Vad som föreskrivs i 1 § första,<br>andra och fjärde styckena samt 2 §<br>gäller även i fråga om ökning av<br>sjukersättning och aktivitetsersätt-<br>ning. I fall då ökningen kräver<br>ansökan av den som är berättigad<br>till sådan ersättning tillämpas 5 §<br>andra stycket.</p> <p>Vad som sägs i denna paragraf<br>skall inte tillämpas i fråga om änd-<br>ring av sjukersättning och aktivi-<br>tetsersättning i anledning av för-<br>ändring av prisbasbeloppet.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-5.png" style="width:12pt;height:12pt;"/> <p>Om arbetsförmågan väsentligt<br>förbättras för en försäkrad som<br>uppbär förtidspension, skall pen-<br>sionen dras in eller minskas med<br>hänsyn till förbättringen. En för-<br>säkrad som regelbundet och under<br>en längre tid har uppvisat en ar-<br>betsförmåga som han eller hon<br>antogs sakna när beslutet om för-<br>tidspension fattades skall därvid,<br>om inte annat framkommer, antas<br>ha en väsentligt förbättrad arbets-<br>förmåga.</p> <p>Sådan pension som omfattas av<br>ett beslut enligt 15 § eller som har<br>vilandeförklarats enligt 16 § far<br>inte dras in eller minskas på gnind<br>av att den försäkrade under den tid<br>och i den omfattning som anges i<br>beslutet genom förvärvsarbete har</p> <p>Om arbetsförmågan väsentligt<br>förbättras för en försäkrad som<br>uppbär sjukersättning eller aktivi-<br>tetsersättning, skall förmånen dras<br>in eller minskas med hänsyn till<br>förbättringen. En försäkrad som<br>regelbundet och under en längre<br>tid har uppvisat en arbetsförmåga<br>som han eller hon antogs sakna när<br>beslutet om sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning fattades skall<br>därvid, om inte annat framkom-<br>mer, antas ha en väsentligt förbätt-<br>rad arbetsförmåga.</p> <p>Sådan sjukersättning eller akti-<br>vitetsersättning som omfattas av<br>ett beslut enligt 15 § eller som har<br>vilandeförklarats enligt 16 § får<br>inte dras in eller minskas på grund<br>av att den försäkrade under den tid<br>och i den omfattning som anges i</p> <p>¹⁹ Senaste lydelse 1988:881.</p> <p>²⁰ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>29</p> <p>uppvisat en väsentligt förbättrad beslutet genom förvärvsarbete har Prop. 2000/01:96<br>arbetsförmåga. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;uppvisat en väsentligt förbättrad</p> <p>arbetsförmåga.</p> <p>Aktivitetsersättning får inte dras</p> <p>in eller minskas på grund av att<br>den försäkrade deltar i sådan akti-<br>vitet som avses i 7 kap. 5</p> <p>7b</p> <p>En försäkrad som förvärvsar-<br>betar med utnyttjande av en ar-<br>betsförmåga som han eller hon<br>antogs sakna när beslutet om för-<br>tidspension fattades har inte rätt att<br>uppbära förtidspension för samma<br>tid och i den omfattning som för-<br>värvsarbetet utförs. Detta gäller<br>doek inte sådan förtidspension<br>som omfattas av ett beslut enligt<br>15 §.</p> <p>§²¹</p> <p>En försäkrad som förvärvsarbe-<br>tar med utnyttjande av en arbets-<br>förmåga som han eller hon antogs<br>sakna när beslutet om sjukersätt-<br>ning eller aktivitetsersättning fat-<br>tades har inte rätt att uppbära så-<br>dan ersättning för samma tid och i<br>den omfattning som förvärvsarbe-<br>tet utförs. Detta gäller dock inte<br>sådan sjukersättning eller aktivi-<br>tetsersättning som omfattas av ett<br>beslut enligt 15 §.</p> <p>Den som uppbär förtidspension<br>enligt 7 kap. I § eller 13 kap. I §<br>är skyldig att utan oskäligt dröjs-<br>mål anmäla till allmän försäk-<br>ringskassa om han eller hon börjar<br>förvärvsarbeta, börjar förvärvs-<br>arbeta i större omfattning än tidi-<br>gare, fortsätter att förvärvsarbeta<br>efter tid som avses i 15-17 §§ eller<br>om hans eller hennes arbetsför-<br>måga väsentligt förbättras utan att<br>han eller hon börjar förvärvs-<br>arbeta, börjar förvärvsarbeta i<br>större utsträckning än tidigare eller<br>fortsätter att förvärvsarbeta efter<br>tid som avses i 15-17 §§. Mot-<br>svarande skall gälla den som upp-<br>bär efterlevandepension, om för-<br>hållandena ändras så att rätten till<br>pensionen påverkas. År den för-<br>säkrade omyndig, åvilar anmäl-<br>ningsskyldigheten förmyndaren.<br>Om den försäkrade har en god<br>man eller förvaltare enligt föräld-<br>rabalkcn, har denne motsvarande<br></p> <p>8 §²²</p> <p>Den som uppbär sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning är skyldig<br>att utan oskäligt dröjsmål anmäla<br>till allmän försäkringskassa om<br>han eller hon börjar förvärvs-<br>arbeta, börjar förvärvsarbeta i<br>större omfattning än tidigare eller<br>fortsätter att förvärvsarbeta efter<br>tid som avses i 15-17 §§, eller om<br>hans eller hennes arbetsförmåga<br>väsentligt förbättras utan att han<br>eller hon börjar förvärvsarbeta,<br>börjar förvärvsarbeta i större ut-<br>sträckning än tidigare eller fort-<br>sätter att förvärvsarbeta efter tid<br>som avses i 15-17 §§. Om den<br>försäkrade har en god man eller<br>förvaltare enligt föräldrabalken,<br>har denne motsvarande skyldighet<br>att göra anmälan, om det kan anses<br>ingå i uppdraget.</p> <p>²¹ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>²² Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>30</p> <p>skyldighet att göra anmälan, om<br>det kan anses ingå i uppdraget.</p> <p>Underlåts anmälan som avses i<br>första stycket utan giltigt skäl, far<br>pensionen dras in för viss tid eller<br>tills vidare.</p> <p>Pension utges, om inte något<br>annat är särskilt föreskrivet, till<br>och med den månad då den pen-<br>sionsberättigade avlidit eller rätten<br>till förmånen annars upphört.</p> <p>Omställningspension och sär-<br>skild efterlevandepension utges<br>längst till och med månaden före<br>den då den efterlevande fyller 65<br>år.</p> <p>9§²³</p> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning utges, om inte något annat<br>är särskilt föreskrivet, till och med<br>den månad då den försäkrade av-<br>lidit eller rätten till förmånen an-<br>nars upphört.</p> <p>Försäkringskassan får efter an-<br>sökan av den försäkrade besluta att<br>dennes förtidspension i den om-<br>fattning som anges i 15 och 16 §§<br>skall betalas ut eller förklaras<br>vilande under tid som den försäk-<br>rade förvärvsarbetar med utnytt-<br>jande av en arbetsförmåga som<br>han eller hon antogs sakna när<br>beslutet om förtidspension fatta-<br>des. Ett sådant beslut får endast<br>fattas om den försäkrade under<br>minst tolv månader omedelbart<br>dessförinnan har uppburit förtids-<br>pension.</p> <p>Förtidspension som har för-<br>klarats vilande skall inte betalas ut<br>för den tid som vilandeför-<br>klaringen avser.</p> <p>Vilandeförklaring får avse hel<br>förtidspension eller en sådan kvot-<br>del av pension som anges i 7 kap.<br>2 §. Vid bedömning av hur stor del<br>av pensionen som skall vilande-<br>förklaras skall beaktas omfatt-<br>ningen av det förvärvsarbete som</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Underlåts anmälan som avses i<br>första stycket utan giltigt skäl, får<br>sjukersättningen eller aktivitetser-<br>sättningen dras in för viss tid eller<br>tills vidare.</p> <p>14 §²⁴</p> <p>Försäkringskassan får efter an-<br>sökan av den försäkrade besluta att<br>dennes sjukersättning eller aktivi-<br>tetsersättning i den omfattning<br>som anges i 15 och 16 §§ skall<br>betalas ut eller förklaras vilande<br>under tid som den försäkrade för-<br>värvsarbetar med utnyttjande av en<br>arbetsförmåga som han eller hon<br>antogs sakna när beslutet om för-<br>månen fattades. Ett sådant beslut<br>får endast fattas om den försäkrade<br>under minst tolv månader omedel-<br>bart dessförinnan har uppburit<br>sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning.</p> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning som har förklarats vilande<br>skall inte betalas ut för den tid som<br>vilandeförklaringen avser.</p> <p>Vilandeförklaring får avse hel<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning eller en sådan kvotdel<br>därav som anges i 7 kap. 2 §. Vid<br>bedömning av hur stor del av för-<br>månen som skall vilandeförklaras<br>skall beaktas omfattningen av det</p> <p>²³ Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>²⁴ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>31</p> <p>den försäkrade avser att utföra.</p> <p>Försäkringskassan far besluta att<br>den försäkrade under en period om<br>tolv månader far förvärvsarbeta<br>högst tre månader utan att utbetal-<br>ningen av förtidspensionen<br>minskas med hänsyn till förvärvs-<br>arbetet.</p> <p>Försäkringskassan far förklara<br>förtidspensionen vilande för tid<br>efter den period som har bestämts i<br>beslut enligt 15 §. Om något beslut<br>enligt 15 § inte har fattats far för-<br>säkringskassan i stället besluta att<br>förtidspensionen skall förklaras<br>vilande från och med den månad<br>som anges i ansökan.</p> <p>Förtidspensionen får vilande-<br>förklaras enligt första stycket<br>under högst tolv månader, dock<br>längst till utgången av tolfte<br>månaden från och med den första<br>månad som beslutet enligt 15 §<br>omfattar. Om något beslut enligt<br>15 § inte har fattats får förtidspen-<br>sionen vilandeförklaras längst till<br>utgången av tolfte månaden från<br>och med den första månad som<br>beslutet omfattar.</p> <p>För tid efter den period med<br>vilande förtidspension som har<br>bestämts enligt 16 § eller för tid<br>efter utgången av tolfte månaden<br></p> <p>förvärvsarbete som den försäkrade<br>avser att utföra.</p> <p>§²⁵</p> <p>Försäkringskassan far besluta att<br>den försäkrade under en period om<br>tolv månader far förvärvsarbeta<br>högst tre månader utan att utbetal-<br>ningen av sjukersättningen eller<br>aktivitetsersättningen minskas<br>med hänsyn till förvärvsarbetet.</p> <p>Försäkringskassan far förklara<br>sjukersättningen eller aktivitetser-<br>sättningen vilande för tid efter den<br>period som har bestämts i beslut<br>enligt 15 §. Om något beslut enligt<br>15 § inte har fattats far försäk-<br>ringskassan i stället besluta att<br>sjukersättningen eller aktivitetser-<br>sättningen skall förklaras vilande<br>från och med den månad som an-<br>ges i ansökan.</p> <p>Sjukersättningen far vilandeför-<br>klaras enligt första stycket under<br>högst tolv månader, dock längst<br>till utgången av tolfte månaden<br>från och med den första månad<br>som beslutet enligt 15 § omfattar.<br>Om något beslut enligt 15 § inte<br>har fattats far sjukersättningen<br>vilandeförklaras längst till ut-<br>gången av tolfte månaden från och<br>med den första månad som be-<br>slutet omfattar.</p> <p>Aktivitetsersättningen får vilan-<br>deförklaras enligt första stycket<br>längst till utgången av den period<br>som beslutet om aktivitetsersätt-<br>ning omfattar.</p> <p>§²⁷</p> <p>För tid efter den period med<br>vilande sjukersättning som har<br>bestämts enligt 16 § eller för tid<br>efter utgången av tolfte månaden</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>²⁵ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>²⁶ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>²⁷ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>32</p> <p>från och med den första månad<br>som ett beslut enligt 15 § omfattar<br>får försäkringskassan, på ansökan<br>av den försäkrade, förklara för-<br>tidspensionen vilande under högst<br>24 månader. Därvid skall bestäm-<br>melserna i 14 § andra och tredje<br>styckena tillämpas.</p> <p>från och med den första månad<br>som ett beslut enligt 15 § omfattar<br>får försäkringskassan, på ansökan<br>av den försäkrade, förklara sjuker-<br>sättningen vilande under högst 24<br>månader. Därvid skall bestämmel-<br>serna i 14 § andra och tredje<br>styckena tillämpas.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>18 S²⁸</p> <p>Ett beslut om vilandeförklaring<br>enligt 16 eller 17 § skall upphävas<br>om den försäkrade begär det.</p> <p>Försäkringskassan får utan att<br>den försäkrade har begärt det upp-<br>häva ett beslut om vilandeför-<br>klaring om den försäkrade insjuk-<br>nar och beräknas bli långvarigt<br>sjuk. Detsamma gäller om den<br>försäkrade har vilande förtidspen-<br>sion enligt 16 § och helt eller del-<br>vis avbryter det arbetsförsök som<br>legat till grund för beslutet om<br>vilandeförklaring för att i stället<br>uppbära föräldrapenning, tillfällig<br>föräldrapenning eller havande-<br>skapspenning.</p> <h5>Sjätte avdelningen</h5> <h5>För försäkringen gemensamma<br>bestämmelser</h5> <p>Ett beslut om vilandeförklaring<br>enligt 16 eller 17 § skall upphävas<br>om den försäkrade begär det.</p> <p>Försäkringskassan får utan att<br>den försäkrade har begärt det upp-<br>häva ett beslut om vilandeför-<br>klaring om den försäkrade insjuk-<br>nar och beräknas bli långvarigt<br>sjuk. Detsamma gäller om den<br>försäkrade har vilande sjukersätt-<br>ning eller aktivitetsersättning en-<br>ligt 16 § och helt eller delvis av-<br>bryter det arbetsförsök som legat<br>till grund för beslutet om vilande-<br>förklaring för att i stället uppbära<br>föräldrapenning, tillfällig föräldra-<br>penning eller havandeskapspen-<br>ning.</p> <h5>Sjätte avdelningen<br>Gemensamma bestämmelser</h5> <p>Har en ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning be-<br>talats ut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa och<br>beviljas senare en annan ersättning retroaktivt enligt denna lag för<br>samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen skall den retroaktiva<br>ersättningen minskas. Minskningen skall ske med det belopp som över-<br>stiger vad som skulle ha utgetts för perioden om beslut om båda ersätt-<br>ningarna hade förelegat samtidigt.</p> <p>Om någon i väsentlig mån har fått sin försörjning genom ekonomiskt<br>bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:000) utan villkor om återbetalning<br>får socialnämnden från försäkringskassan uppbära retroaktivt beviljad<br>periodisk ersättning enligt denna lag, till den del den motsvarar vad<br>socialnämnden sammanlagt har betalat ut till dennes samt hans makes</p> <p>²⁸ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>²⁹ Lydelse enligt prop. 2000/01:80.</p> <p>33</p> <p>2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 96</p> <p>och minderåriga bams försörjning för den tid som den retroaktiva ersätt-<br>ningen avser.</p> <p>I fråga om minskning av pen-<br>sion då livränta utgår enligt äldre<br>lagstiftning om yrkesskador gäller</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>2 §•</p> <p>Äger pensionsberättigad rätt till<br>livränta på grund av obligatorisk<br>försäkring jämlikt lagen om för-<br>säkring Jör olycksfall i arbete,<br>lagen om försäkring Jör vissa<br>yrkessjukdomar eller lagen om<br>yrkesskadeförsäkring eller äger<br>han jämlikt annan lag eller sär-<br>skild författning eller enligt<br>regeringens förordnande rätt till<br>livränta, som bestämmes av eller<br>utbetalas från Riksförsäkrings-<br>verket, minskas honom eljest till-<br>kommande pension enligt vad<br>nedan stadgas. Motsvarande skall<br>äga tillämpning i fåll då livränta<br>utgår enligt utländsk lagstiftning<br>om yrkesskadeförsäkring. Medför<br>skada, för vilken livränta börjat<br>utgivas, återigen sjukdom som<br>berättigar till sjukpenning, skall<br>det anses som om livränta utginge<br>under sjukdomstiden. Har livränta<br>eller de! därav eller livränta för<br>viss tid utbytts mot ett engångsbe-<br>lopp, skall anses som om livränta<br>utginge eller den utgående liv-<br>räntan vore förhöjd med belopp<br>som enligt de vid utbytet tillämpa-<br>de försäkringstekniska grunderna<br>svarar mot engångsbeloppet.</p> <p>Folkpension och tilläggspension<br>i Jörm av förtidspension minskas<br>med tre fjärdedelar av den liv-<br>ränta som den pensionsberättiga-<br>de för samma tid har rätt till så-<br>som skadad. A vdrag på annan<br>förtidspension än hel sådan får<br>dock göras endast om skadan in-<br>träffat före den tidpunkt från<br>vilken pensionen utges. A vdrag på</p> <p>I fråga om minskning av sjuker-<br>sättning då livränta utges enligt<br>äldre lagstiftning om yrkesskador<br>gäller 2 §.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-6.png" style="width:19pt;height:12pt;"/> <p>Inkomstrelaterad sjukersättning<br>och sjukersättning i form av<br>garantiersättning skall minskas<br>enligt vad som sägs i andra stycket<br>om den försäkrade har rätt till<br>livränta på grund av obligatorisk<br>försäkring enligt lagen (1954:243)<br>om yrkesskadeförsäkring eller<br>annan lag eller särskild författning<br>eller enligt regeringens förordnan-<br>de har rätt till annan livränta, som<br>bestäms av eller betalas ut av<br>Riksförsäkringsverket. Motsvaran-<br>de skall gälla i fall då livränta<br>utges enligt utländsk lagstiftning<br>om yrkesskadeförsäkring. Minsk-<br>ning skall däremot inte ske på<br>grund av livränta enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring eller annan livränta som<br>bestäms med tillämpning av den<br>lagen. Medför en skada för vilken<br>livränta har börjat utges återigen<br>sjukdom som berättigar till sjuk-<br>penning, skall det anses som om<br>livränta utgavs under sjukdoms-<br>tiden. Har livränta eller del därav<br>eller livränta för viss tid bytts ut<br>mot ett engångsbelopp, skall det<br>vid beräkning enligt andra stycket<br>anses som om den livränta som<br>utges har höjts med ett belopp som<br>svarar mot engångsbeloppet enligt<br>de försäkringstekniska grunder<br>som tillämpas vid utbytet.</p> <p>Summan av inkomstrelaterad<br>sjukersättning och garantiersätt-<br>ning skall minskas med tre fjärde-<br>delar av varje livränta vars års-<br>helopp överstiger en sjättedel av<br>prisbasbeloppet och som den sjuk-</p> <p>Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>34</p> <p>tilläggspension får göras endast<br>om den pensionsberättigade kun-<br>nat tillgodoräkna sig pensions-<br>poäng för minst ett år vid den tid-<br>punkt då skadan inträffat.</p> <p>Folkpension och tilläggspension<br>i form av efterlevandepension<br>minskas med tre fjärdedelar av<br>den livränta som den pensions-<br>berättigade för samma tid har rätt<br>till såsom efterlevande. Avdrag på<br>tilläggspension får dock göras<br>endast om den avlidne kunnat till-<br>godoräkna sig pensionspoäng för<br>minst ett år vid den tidpunkt då<br>skadan inträffat.</p> <p>Minskning enligt denna para-<br>graf skall i första hand göras på<br>tilläggspension. Utan hinder av<br>vad som föreskrivs i paragrafen<br>skall folkpension i form av förtids-<br>pension eller barnpension alltid<br>utges med minst en fjärdedel av<br>det belopp som annars skulle ha<br>utgetts.</p> <p>I fråga om samordning av pen-<br>sion med livränta som utgår enligt<br>eller eljest bestämmes med<br>tillämpning av lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring före-<br>skriv es i 4 kap. 4 § och 6 kap. 1 §<br>sagda lag.</p> <h5>18</h5> <p>17 §³</p> <p>En socialförsäkringsnämnd skall<br>avgöra ärenden om rätt till förtids-<br>pension och särskild efterlevande-<br>pension, dock inte när det gäller<br>förutsättningarna för rätt till pen-<br>sion enligt 5 kap.</p> <p>Socialförsäkringsnämnden skall<br>även avgöra ärenden om vilande-<br>förklaring av förtidspension enligt<br>16 kap. när det samtidigt med pen-<br>sionen utgetts sådan livränta som<br>samordnats med pensionen enligt<br>6 kap. 1 § lagen (1976:380) om</p> <p>ersättningsberättigade har rätt till<br>som skadad. Minskning skall där-<br>vid i första hand göras på garanti-<br>ersättningen. Sammanlagd sjuker-<br>sättning skall dock aldrig, på<br>grund av bestämmelserna i denna<br>paragraf, för månad räknat under-<br>stiga 5 procent av prisbasbe-<br>loppet.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>socialförsäkringsnämnd skall<br>avgöra ärenden om rätt till sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning,<br>dock inte när det gäller förutsätt-<br>ningarna för rätt till sådan ersätt-<br>ning enligt bestämmelserna om<br>försäkringstid i 9 kap.</p> <p>Socialförsäkringsnämnden skall<br>även avgöra ärenden om vilande-<br>förklaring av sjukersättning och<br>aktivitetsersättning enligt 16 kap.<br>när det samtidigt med den ersätt-<br>ningen utgetts sådan livränta som<br>samordnats med ersättningen en-</p> <p>35</p> <p>arbetsskadeförsäkring. Socialför-<br>säkringsnämndcn skall dessutom<br>avgöra ärenden om rätt till för-<br>måner enligt vad som föreskrivs i<br>andra författningar.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>ligt 6 kap. 1 § lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring. Social-<br>försäkringsnämnden skall dess-<br>utom avgöra ärenden om rätt till<br>förmåner enligt vad som föreskrivs<br>i andra författningar.</p> <p>Om ett ärende som avgjorts av en socialförsäkringsnämnd överklagas,<br>skall nämnden företräda den allmänna försäkringskassan om försäkrings-<br>kassan skall föra det allmännas talan i målet. Nämnden får bemyndiga en<br>tjänsteman vid försäkringskassan att företräda nämnden vid domstol.</p> <p>Vägrar en försäkrad utan giltig<br>anledning att genomgå sådan be-<br>handling, utredning eller rehabili-<br>tering som avses i 3 kap. 7 b och<br>8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap. 4,<br>5 och 7 §§ far sjukpenning, sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning<br>helt eller delvis tills vidare förväg-<br>ras honom eller henne, under för-<br>utsättning att han eller hon erinrats<br>om denna påföljd.</p> <h5>20 kap.</h5> <p>3 F</p> <p>Ersättning enligt denna lag far dras in eller sättas ned, om den som är<br>berättigad till ersättningen</p> <p>a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har<br>dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;</p> <p>b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares<br>föreskrifter;</p> <p>c) underlåter att ge in sådant läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran eller<br>särskild försäkran som skall ges in till försäkringskassan enligt 3 kap.<br>«§;</p> <p>d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande<br>uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersätt-<br>ning.</p> <p>Vägrar en försäkrad utan giltig<br>anledning att genomgå sådan be-<br>handling, utredning eller rehabili-<br>tering som avses i 3 kap. 7 b och<br>8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap. 4,<br>5 och 7 §§ får sjukpenning eller<br>förtidspension helt eller delvis tills<br>vidare förvägras honom, under<br>förutsättning att han erinrats om<br>denna påföljd. Motsvarande skall<br>gälla i fråga om särskild efter-<br>levandepension, om den efter-<br>levande utan giltig anledning väg-<br>rar att följa ett villkor som upp-<br>ställts med stöd av 16 kap. 3 §.</p> <p>Om någon som är berättigad till ersättning enligt denna lag i annat fall<br>underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad som anges i 8 § eller<br>vägrar att ta emot besök som anges där, får ersättningen dras in eller<br>sättas ned om omständigheterna motiverar det.</p> <p>¹² Senaste lydelse 1997:275.</p> <p>36</p> <p>21 kap.</p> <h2>i r</h2> <p>Den som är bosatt här i landet, men inte är försäkrad för en sjukpen-<br>ning som, beräknad enligt 3 kap. 4 § första stycket 2, uppgår till 60<br>kronor, skall från och med den månad då han eller hon fyller sexton år<br>kunna genom frivilliga avgifter försäkra sig för erhållande av sjukpen-<br>ning eller sjukpenningtillägg.</p> <p>Den som inte har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig<br>för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst 60 kronor. Den<br>som har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig för sjuk-<br>penningtillägg, som tillsammans med den sjukpenning som han är berät-<br>tigad till enligt 3 kap. 4 § första stycket 2 uppgår till lägst 20 kronor och<br>högst 60 kronor.</p> <p>En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning<br>enligt 3 kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tillämp-<br>ning av 5 § sjätte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.</p> <p>Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla med en karenstid av<br>3 eller 30 dagar eller utan sådan karenstid.</p> <p>Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av gällan-<br>de karenstid enligt fjärde stycket tillkommer endast den som är under 55<br>år.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Ersättning enligt denna paragraf<br>utges inte för tid efter ingången av<br>den månad då den försäkrade<br>böljar uppbära hel förtidspension<br>enligt denna lag eller hel ålders-<br>pension enligt lagen (1998:674)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p> <p>Ersättning enligt denna paragraf<br>utges inte för tid efter ingången av<br>den månad då den försäkrade<br>börjar uppbära hel sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning enligt<br>denna lag eller hel ålderspension<br>enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Bestämmelserna i denna<br>lag gäller också, om inte annat följer av punkterna 2-15, i fall då rätten<br>till sjukersättning eller aktivitetsersättning grundas på pensionsfall som<br>inträffat före ikraftträdandet.</p> <p>2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande beträffande ersättning som<br>avser tid före ikraftträdandet.</p> <p>3. I fråga om rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomst-<br>relaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap 1 § och beräkning av antagan-<br>deinkomst enligt 8 kap. 4 § skall i förekommande fall pensionsgrundande<br>belopp med anledning av förtidspension likställas med pensionsgrundan-<br>de inkomst eller pensionsgrundande belopp med anledning av sjukersätt-<br>ning eller aktivitetsersättning.</p> <p>4. Med försäkringstid för garantiersättning skall för tid före år 2003<br>avses bosättningstid enligt 5 kap. i dess lydelse före den 1 januari 2003.</p> <p>5. Förtidspension eller sjukbidrag som en försäkrad hade rätt till för<br>december månad 2002 och som han eller hon alltjämt i januari månad<br>2003 skulle haft rätt till om äldre bestämmelser fortfarande hade<br>tillämpats, skall vid ikraftträdandet omvandlas till motsvarande grad av</p> <p>Senaste lydelse 2000:775.</p> <p>37</p> <p>hel sjukersättning respektive hel tidsbegränsad sjukersättning enligt vad<br>som anges i punkterna 6-14.</p> <p>Tidsbegränsad sjukersättning enligt första stycket skall omfatta samma<br>tid som bestämts för sjukbidraget. För en försäkrad som är född år 1984<br>eller senare och som hade rätt till sjukbidrag för december månad 2002<br>far tidsbegränsad sjukersättning beviljas även för längre tid än som be-<br>stämts för sjukbidraget, dock inte längre än till och med juni månad det<br>år då han eller hon fyller 19 år.</p> <p>Vad som i övrigt föreskrivs om förtidspension i dessa övergångsbe-<br>stämmelser skall även gälla sjukbidrag.</p> <p>6. Om den försäkrade vid utgången av år 2002 har rätt till tilläggspen-<br>sion i form av förtidspension utges därefter inkomstrelaterad sjukersätt-<br>ning enligt 8 kap. Antagandcinkomstcn skall därvid i stället för vad som<br>sägs i det kapitlet beräknas enligt punkten 7.</p> <p>7. Antagandeinkomsten utgör summan av det för år 2003 gällande<br>prisbasbeloppct och produkten av detta basbelopp och den mcdclpcn-<br>sionspoäng som legat till grund för beräkningen av tilläggspensionen.</p> <p>Om tilläggspensionen är avkortad på grund av att den försäkrade till-<br>godoräknats pensionspoäng för mindre än 30 år skall antagandeinkoms-<br>ten avkortas. Avkortning skall ske med en trettiondel av antagandein-<br>komsten för varje år som antalet år med pensionspoäng understiger 30.</p> <p>8. Sjukersättning som avses i punkten 6 och garantiersättning enligt<br>9 kap. skall efter omvandlingen justeras med ett belopp (justerings-<br>bclopp) som fastställs som skillnaden mellan det underlag som avses i<br>punkten 9 eller 13 (beräkningsmässig garantiersättning) och garanti-<br>ersättningen, i förekommande fall minskad enligt 17 kap. 2 §. Ett juste-<br>ringsbclopp som medför avräkning på sjukersättningen skall i första hand<br>reducera garantiersättningen.</p> <p>Vad som föreskrivs om garantiersättning skall även gälla justerings-<br>bclopp som medför höjning av sjukersättning. Ett sådant justeringsbclopp<br>skall anknytas till prisbasbeloppct och omräknas vid förändringar av<br>detta.</p> <p>9. För den som vid omvandlingen är obegränsat skattskyldig enligt in-<br>komstskattclagcn (1999:1229) utgör den beräkningsmässiga garantier-<br>sättningen skillnaden mellan en omvandlad bruttoersättning enligt punk-<br>ten 11, minskad på det sätt som anges i andra stycket, och summan av<br>den inkomstrelaterade sjukersättningen, i förekommande fall minskad<br>enligt 17 kap. 2 §, och utbetald livränta som bestäms med tillämpning av<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.</p> <p>Minskning av den omvandlade bruttoersättningen enligt första stycket<br>skall göras med kvoten av kommunalskattcsatscn enligt punkten 12 och<br>talet ett minskat med samma kommunalskattesats multiplicerad med<br>skillnaden mellan grundavdraget enligt 63 kap. 3 § inkomstskattelagcn<br>för den omvandlade bruttoersättningen och grundavdraget enligt samma<br>paragraf för den faktiska bruttoersättningen enligt punkten 10.</p> <p>10. Den faktiska bruttoersättningen enligt punkten 9 utgörs av folkpen-<br>sion i form av förtidspension, pensionstillskott enligt lagen (1969:205)<br>om pensionstillskott, tilläggspension i form av förtidspension och utbe-<br>tald livränta som bestäms med tillämpning av lagen (1976:380) om ar-<br>betsskadeförsäkring, samtliga med de belopp som skulle ha betalats ut i<br>januari 2003 om bestämmelserna därom fortfarande varit gällande, samt<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>38</p> <p>även sådan utländsk pension som avses i 63 kap. 6 § inkomstskattelagen<br>(1999:1229) och som skall betalas ut i januari 2003.</p> <p>11. Den omvandlade bruttoersättningen enligt punkten 9 utgör sum-<br>man av den faktiska bruttoersättningen och värdet av det särskilda<br>grundavdraget enligt 63 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) i för-<br>hållande till grundavdraget enligt 3 § samma kapitel.</p> <p>Värdet av det särskilda grundavdraget i förhållande till grundavdraget<br>utgörs av kvoten av kommunalskattesatsen enligt punkten 12 och talet ett<br>minskat med samma kommunalskattesats multiplicerad med skillnaden<br>mellan det särskilda grundavdraget och grundavdraget vid den faktiska<br>bruttoersättningen.</p> <p>12. Vid beräkning enligt punkterna 9 och 11 skall med kommunal-<br>skattesats avses den skatte- och avgiftssats som följer av den för den för-<br>säkrade under inkomståret 2002 tillämpliga skattetabellen.</p> <p>Om det för den försäkrade inte har beslutats tillämplig skattetabell en-<br>ligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) för detta inkomstår,<br>skall den skattesats användas som följer av den skattetabell som hade<br>varit tillämplig om sådant beslut hade fattats.</p> <p>13. Den beräkningsmässiga garantiersättningen för den som vid om-<br>vandlingen uppbär förtidspension som beskattas enligt lagen (1991:586)<br>om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller som på grund av<br>dubbelbeskattningsavtal inte är skattskyldig i Sverige utgör skillnaden<br>mellan en omvandlad bruttoersättning enligt punkten 14 och summan av<br>den inkomstrelaterade sjukersättningen och utbetald livränta som be-<br>stäms med tillämpning av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.</p> <p>14. Den omvandlade bruttoersättningen utgör, om förtidspensionen be-<br>skattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands<br>bosatta, summan av den faktiska bruttoersättningen och värdet av den<br>begränsning i skatteplikten som anges i 5 § 4 den lagen. Detta värde ut-<br>gör kvoten av skattesatsen i nämnda lag och talet ett minskat med samma<br>skattesats, multiplicerad med det belopp som inte är skattepliktigt.</p> <p>För den som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte är skattskyldig i<br>Sverige utgörs den omvandlade bruttoersättningen av den faktiska<br>bruttoersättningen.</p> <p>Den faktiska bruttoersättningen utgörs av folkpension i form av för-<br>tidspension, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstill-<br>skott samt tilläggspension i form av förtidspension och utbetald livränta<br>som bestäms med tillämpning av lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring, samtliga med de belopp som skulle ha betalats ut i januari<br>2003 om bestämmelserna därom fortfarande varit gällande.</p> <p>15. Sjukersättning skall inte längre justeras enligt punkten 8 om</p> <p>- sjukersättning efter omvandlingen skall utges med högre eller lägre<br>ersättningsgrad än tidigare,</p> <p>- sjukersättning efter omvandlingen skall samordnas i högre eller lägre<br>grad med livränta som avses i 17 kap. 2 § eller livränta som bestäms med<br>tillämpning av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, eller</p> <p>- obegränsad skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229)<br>inträder för en försäkrad som avses i punkten 13.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>39</p> <h4>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1755) om<br>särskilda insatser för personer med tre fjärdedels<br>förtidspension eller sjukbidrag</h4> <p>Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1998:1755) om särskilda<br>insatser för personer med tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag<br>samt 1-3 §§ skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h5>Lag (1998:1755) om särskilda insatser för personer med tre<br>fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning</h5> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>För den som far tre fjärdedels<br>förtidspension eller sjukbidrag<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring skall särskilda insatser<br>göras för att han eller hon skall<br>kunna fa en anställning motsva-<br>rande den återstående arbetsför-<br>mågan.</p> <p>Den allmänna försäkringskassan<br>ansvarar för att särskilda insatser<br>kommer till stånd för att bereda<br>försäkrade med tre fjärdedels för-<br>tidspension eller sjukbidrag en<br>anställning motsvarande den åter-<br>stående arbetsförmågan.</p> <p>För den som far tre fjärdedels<br>förtidspension eller sjukbidrag och<br>som bereds en anställning med<br>lönebidrag eller hos Samhall Ak-<br>tiebolag motsvarande den återstå-<br>ende arbetsförmågan, betalas er-<br>sättning för kostnaderna för an-<br>ställningen från den allmänna för-<br>säkringen enligt grunder som<br>regeringen bestämmer.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>1 §</p> <p>För den som far tre fjärdedels<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring skall sär-<br>skilda insatser göras för att han<br>eller hon skall kunna få en anställ-<br>ning motsvarande den återstående<br>arbetsförmågan.</p> <p>§</p> <p>Den allmänna försäkringskassan<br>ansvarar för att särskilda insatser<br>kommer till stånd för att bereda<br>försäkrade med tre fjärdedels sjuk-<br>ersättning eller aktivitetsersättning<br>en anställning motsvarande den<br>återstående a rbets förmå ga n.</p> <p>§</p> <p>För den som far tre fjärdedels<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning och som bereds en an-<br>ställning med lönebidrag eller hos<br>Samhall Aktiebolag motsvarande<br>den återstående arbetsförmågan,<br>betalas ersättning för kostnaderna<br>för anställningen från den all-<br>männa försäkringen enligt grunder<br>som regeringen bestämmer.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser<br>tillämpas fortfarande för särskilda insatser som avser tid före<br>ikraftträdandet.</p> <p>40</p> <h4>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om<br>handikappersättning och vårdbidrag</h4> <p>Härigenom föreskrivs att 5, 6, 8, 14 och 17 §§ lagen (1998:703) om<br>handikappersättning och vårdbidrag skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Rätt till handikappersättning har<br>den som har fyllt sexton år och<br>som innan han eller hon har fyllt<br>65 år för avsevärd tid har fått sin</p> <p>5§’</p> <p>Rätt till handikappersättning har<br>en försäkrad från och med juli<br>månad det år han eller hon fyller<br>19 år och som innan han eller hon</p> <p>funktionsförmåga nedsatt i sådan<br>omfattning att han eller hon<br></p> <p>1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,</p> <p>2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan,</p> <p>eller</p> <p>har fyllt 65 år för avsevärd tid har<br>fått sin funktionsförmåga nedsatt i<br>sådan omfattning att han eller hon</p> <p>3. i annat fall har betydande merutgifter.</p> <p>Om den funktionshindrade behöver hjälp antingen i den dagliga livs-<br>föringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i något av dessa båda av-<br>seenden, och dessutom har merutgifter i anledning av funktionshindret,<br>grundas bedömningen av rätten till handikappersättning på det samman-<br>lagda behovet av stöd.</p> <p>Vid tillämpning av denna paragraf skall med en person som förvärvs-<br>arbetar likställas en studerande som får studiestöd enligt studiestödslagen<br>(1999:1395) eller som endast på grund av bestämmelser om behovspröv-<br>ning är utesluten från sådan förmån.</p> <p>Handikappersättning utges alltid till den som är blind, döv eller gravt<br>hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt före 65<br>års ålder.</p> <p>6§</p> <p>Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgiftemas storlek utgör<br>handikappersättning för år räknat 69, 53 eller 36 procent av prisbasbe-<br>loppet.</p> <p>Handikappersättning kan be- Handikappersättning kan be-</p> <p>gränsas till viss tid. Behovet av<br>handikappersättning skall om-<br>prövas i samband med beslut om<br>förtidspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>och när den som uppbär handi-<br>kappersättning beviljas ålderspen-<br>sion enligt lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension<br>eller garantipension enligt lagen<br>(1998:702) om garantipension.<br></p> <p>gränsas till viss tid. Behovet av<br>handikappersättning skall om-<br>prövas i samband med beslut om<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring och när den<br>som uppbär handikappersättning<br>beviljas ålderspension enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension eller garantipension<br>enligt lagen (1998:702) om garan-</p> <p>Senaste lydelse 1999:1412.</p> <p>41</p> <p>Omprövning skall också ske när<br>förhållanden som påverkar be-<br>hovet av handikappersättning har<br>ändrats.</p> <p>För tid före den månad, då hel<br>förtidspension eller hel ålderspen-<br>sion börjar utges, utgör handi-<br>kappersättningen till den som är<br>blind, för år räknat, 69 procent av<br>prisbasbeloppct. För tid därefter<br>utgör ersättningen till den som är<br>blind 36 procent av prisbasbe-<br>loppet om inte stödbehovet ger an-<br>ledning till högre ersättning.</p> <p>Handikappersättning till den som<br>36 procent av prisbasbeloppct om<br>högre ersättning.</p> <p>En förälder har rätt till vårdbi-<br>drag för barn som inte har fyllt 16<br>år om</p> <p>1. barnet på grund av sjukdom,<br>utvecklingsstörning eller annat<br>funktionshinder behöver särskild<br>tillsyn och vård under minst sex<br>månader, eller</p> <p>2. det på grund av barnets sjuk-<br>dom eller funktionshinder upp-<br>kommer merkostnader.</p> <p>Har föräldern flera funktions-<br>hindrade barn som inte har fyllt 16<br>år grundas bedömningen av rätten<br>till vårdbidrag på det samman-<br>lagda behovet av tillsyn och vård<br>samt på hur stora merkostnaderna<br>är.</p> <p>Handikappersättning utges till<br>och med den månad då den ersätt-<br>ningsberättigade har avlidzZ eller<br>rätten till förmånen annars har<br>upphörr. Motsvarande gäller för<br>vårdbidrag, som dock utges längst<br>till och med månaden före den då<br>barnet fyller 16 år.<br></p> <p>tipension. Omprövning skall också<br>ske när förhållanden som påverkar<br>behovet av handikappersättning<br>har ändrats.</p> <p>För tid före den månad, då hel<br>sjukersättning, hel aktivitetsersätt-<br>ning eller hel ålderspension börjar<br>utges utgör handikappersättningen<br>till den som är blind, för år räknat,<br>69 procent av prisbasbeloppct. För<br>tid därefter utgör ersättningen till<br>den som är blind 36 procent av<br>prisbasbcloppet om inte stödbe-<br>hovet ger anledning till högre er-<br>sättning.</p> <p>är döv eller gravt hörselskadad utgör<br>inte stödbehovet ger anledning till<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>8§</p> <p>En förälder har rätt till vård-<br>bidrag för barn till och med juni<br>månad det år då barnet fyller 19<br>år om</p> <p>1. barnet på grund av sjukdom,<br>utvecklingsstörning eller annat<br>funktionshinder behöver särskild<br>tillsyn och vård under minst sex<br>månader, eller</p> <p>2. det på grund av barnets sjuk-<br>dom eller funktionshinder upp-<br>kommer merkostnader.</p> <p>Har föräldern flera funktions-<br>hindrade barn som avses i första<br>stycket gnindas bedömningen av<br>rätten till vårdbidrag på det sam-<br>manlagda behovet av tillsyn och<br>vård samt på hur stora merkostna-<br>derna är.</p> <p>14 §</p> <p>Handikappersättning utges till<br>och med den månad då den ersätt-<br>ningsberättigade avlider eller<br>rätten till förmånen upphör. Mot-<br>svarande gäller för vårdbidrag,<br>som dock utges längst till och med<br>juni månad det år då barnet fyller<br>19 år.</p> <p>42</p> <p>17</p> <p>Handikappersättning och vård-<br>bidrag skall betalas ut månadsvis.<br>När ersättningsbeloppet beräknas<br>för månad skall den ersättning för<br>år räknat från vilken beräkningen<br>utgår avrundas till närmaste kron-<br>tal som är jämnt delbart med tolv.<br>Om den ersättningsberättigade<br>förutom handikappersättningen<br>eller vårdbidraget även uppbär<br>förtidspension eller efterlevande-<br>pension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring, ålderspen-<br>sion enligt lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension<br>eller garantipension enligt lagen<br>(1998:702) om garantipension<br>skall samtliga dessa ersättningar<br>anses som en ersättning vid av-<br>rundningen. Avrundning skall i<br>första hand göras på garantipen-<br>sionen, därefter på folkpensionen<br>och sedan på handikappersätt-<br>ningen eller vårdbidraget.</p> <p>Handikappersättning och vård-<br>bidrag skall betalas ut månadsvis.<br>När ersättningsbeloppet beräknas<br>för månad skall den ersättning för<br>år räknat från vilken beräkningen<br>utgår avrundas till närmaste kron-<br>tal som är jämnt delbart med tolv.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>2. Den som vid ikraftträdandet uppbär handikappersättning har rätt till<br>sådan ersättning utan hinder av att kravet i 5 § första stycket nya lydelsen<br>på viss ålder inte är uppfyllt.</p> <p>3. Föräldrar har inte rätt till vårdbidrag enligt 8 § nya lydelsen under<br>tid då barnet uppbär sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning.</p> <p>43</p> <h4>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension</h4> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension</p> <p>dels att 1 kap. 10 § och 15 kap. 19 § skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att 2 kap. 5 och 17 §§, 3 kap. 1, 4-7 och 19 §§, 4 kap. 1 och 9 §§,<br>5 kap. 13 §, 6 kap. 16 §, 12 kap. 1 och 2 §§ samt rubriken närmast före<br>3 kap. 4 § skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 17 a §, av<br>följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h5>2 kap.</h5> <p>5§'</p> <p>Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare</p> <p>1. sjukpenning och rchabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan<br>författning eller på gnind av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i<br>allmän eller enskild tjänst,</p> <p>2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,</p> <p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård,</p> <p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa har utgett enligt 20 §<br>lagen (1991:1047) om sjuklön,</p> <p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller mot-<br>svarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p> <p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p> <p>7. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och<br>vårdbidrag, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostna-<br>der,</p> <p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p> <p>10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt pro-<br></p> <p>gram,</p> <p>11. utbildningsbidrag för doktorander.</p> <p>13. särskilt utbildningsbidrag,</p> <p>14. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF),</p> <p>15. dagpenning till totalför-<br>svarspliktiga som tjänstgör cnligt-<br>lagen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt och till andra som far<br>dagpenning enligt de grunder som<br>gäller &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;förtotal försvarspliktiga,</p> <p>samt</p> <p>15. dagpenning till totalför-<br>svarspliktiga som tjänstgör cnligt-<br>lagen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt och till andra som far<br>dagpenning enligt de grunder som<br>gäller förtotalförsvarspliktiga,</p> <p>Senaste lydelse 2000:1405.</p> <p>44</p> <p>16. bidrag från Sveriges för-<br>fattarfond och Konstnärsnämnden<br>i den utsträckning som regeringen<br>så föreskriver.</p> <p>16. bidrag från Sveriges för-<br>fattarfond och Konstnärsnämnden<br>i den utsträckning som regeringen<br>så föreskriver, samt</p> <p>17. inkomstrelaterad sjukersätt-<br>ning och inkomstrelaterad aktivi-<br>tetsersättning enligt 8 kap. lagen<br>om allmän försäkring.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>17 §</p> <p>Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken det skall<br>beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § eller pensions-<br>poäng enligt 4 kap. 9 §, har betalats ut av en allmän försäkringskassa<br>eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för<br>samma månad har beviljats annan ersättning som är pensionsgrundande<br>och samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är den senare<br>beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den del den avser tid<br>före utbetalningsmånaden.</p> <p>Beviljas vid samma tidpunkt<br>förtidspension för vilken det skall<br>beräknas ett pensionsgrundande<br>belopp enligt 3 kap. 4 § denna lag<br>och arfretofcjdelivränta enligt 4<br>kap. lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande<br>livränta som bestämsmed tillämp-<br>ning av den lagen, skall det vid<br>tillämpning av första stycket anses<br>som om förtidspensionen har be-<br>talats utföre arbetsskadeXivrånlan.</p> <p>Beviljas vid samma tidpunkt in-<br>komstrelaterad sjukersättning eller<br>inkomstrelaterad aktivitetsersätt-<br>ning enligt 8 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>och livränta enligt 4 kap. lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring eller motsvarande livränta<br>som bestäms med tillämpning av<br>den lagen, skall det vid tillämp-<br>ning av första stycket anses som<br>om sjukersättningen eller aktivi-<br>tetsersättningen har betalats ut<br>före livräntan.</p> <p>17 a §</p> <p>Utges livränta enligt 4 kap.<br>lagen (1976:380) om arbetsska-<br>deförsäkring eller motsvarande<br>livränta som bestäms med tillämp-<br>ning av den lagen tillsammans<br>med sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring är livräntan<br>inte pensionsgrundande till den<br>del den har samordnats med in-<br>komstrelaterad sådan ersättning.</p> <p>45</p> <p>3</p> <p>Andra pensionsgnindande be-<br>lopp iln pensionsgrundande in-<br>komst är belopp som beräknats på<br>visst sätt för en försäkrad som har<br>uppburit förtidspension, för en<br>försäkrad som har fullgjort plikt-<br>tjänstgöring, för en försäkrad för-<br>älder till små barn samt för cn för-<br>säkrad som har studerat med stu-<br>diemedel.</p> <p>Förtidspension</p> <p>En försäkrad som för någon del<br>av ett år har uppburit förtidspen-<br>sion som har beräknats enligt<br>13 kap. 2 § lagen(l 962:381) om<br>allmän försäkring, skall tillgodo-<br>räknas ett pensionsgrundande be-<br>lopp för det året, om inte annat<br>följer av 6 eller 7 §. Detta gäller<br>dock endast för försäkrade som<br>under det året har fyllt högst 64<br>år.</p> <p>Ett pensionsgrundande belopp<br>enligt 4 § skall, jör varje månad<br>för vilken förtidspensionen har<br>uppburits, motsvara en tolftedel av<br>summan av det för året gällande<br>förhöjda prisbasbeloppet enligt<br>lagen (1962:38!) om allmän för-<br>sälcringoch produkten av detta<br>basbelopp och det poängmedeltal<br>som avses i 13 kap. 2 § den lagen.</p> <h5>kap.</h5> <p>1 §</p> <p>Andra pensionsgrundande be-<br>lopp än pensionsgrundande in-<br>komst är belopp som beräknats på<br>visst sätt för en försäkrad som har<br>uppburit inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning eller inkomstrelaterad<br>aktivitetsersättning, för en försäk-<br>rad som har fullgjort plikttjänstgö-<br>ring, för en försäkrad förälder till<br>små barn samt för en försäkrad<br>som har studerat med studiemedel.</p> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning</p> <p>4§</p> <p>En försäkrad som för någon del<br>av ett år har uppburit inkomstre-<br>laterad sjukersättning eller in-<br>komstrelaterad aktivitetsersättning<br>enligt 8 kap. lagen( 1962:381) om<br>allmän försäkring, skall tillgodo-<br>räknas ett pensionsgrundande be-<br>lopp för det året, om inte annat<br>följer av 6 eller 7 §.</p> <p>Bestämmelser om pensions-<br>grundande inkomst med anledning<br>av inkomstrelaterad sjukersättning<br>eller inkomstrelaterad aktivitetser-<br>sättning finns i 2 kap.</p> <p>5§</p> <p>Ett pensionsgrundande belopp<br>enligt 4 § skall jör hel inkomstre-<br>laterad sjukersättning och hel in-<br>komstrelaterad aktivitetsersättning<br>beräknas enligt följande. Den<br>antagandeinkomst som ligger till<br>grund jör den inkomstrelaterade<br>ersättningen skall minskas med ett<br>belopp motsvarande 7 procent av<br>antagandeinkomsten. Det pen-<br>sionsgrundande beloppet utgör för<br>varje månad som hel ersättning<br>uppburits skillnaden mellan en<br>tolftedel av den minskade an-<br>tagandeinkomsten och den pen-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>² Senaste lydelse 1999:1408.</p> <p>46</p> <p>Har den försäkrade för en<br>månad uppburit en fjärdedels,<br>halv, två tredjedels eller tre fjärde-<br>dels förtidspension skall det pen-<br>sionsgrnndande beloppet enligt<br>4 § för den månaden avse mot-<br>svarande andel av det belopp som<br>anges i första stycket i denna<br>paragraf.</p> <p>Om förtidspensionen med<br>tillämpning av 6 kap. 1 § lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring har varit samordnad med pen-<br>sionsgnindande livränta skall<br>följande gälla.</p> <p>Det pensionsgrundande belopp<br>som avses i 5 § eller, om endast en<br>del av pensionen har varit samord-<br>nad med livräntan, en andel av det<br>beloppet som svarar mot den sam-<br>ordnade delen av pensionen, skall<br>tillgodoräknas den försäkrade en-<br>dast om och i den utsträckning det<br>överstiger den försäkrades livränta<br>före samordning.</p> <p>Om en pensionsgrundande er-<br>sättning har betalats ut av en all-<br>män försäkringskassa eller en ar-<br>betslöshetskassa till en försäkrad<br>och den försäkrade senare för<br>samma månad har beviljats för-<br>tidspension som är samordnad<br>med den tidigare utbetalade ersätt-<br>ningen, skall pensionsgrundande<br>belopp med anledning av förtids-<br>pensionen inte tillgodoräknas till<br>den del förtidspensionen avser tid<br>före den månad då den har betalats<br>ut.</p> <p>sionsgrundande inkomsten av<br>nämnda ersättning efter avdrag<br>enligt 2 kap. 21 §.</p> <p>Har den försäkrade för en<br>månad uppburit en fjärdedels,<br>halv, två tredjedels eller tre fjärde-<br>dels sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning skall vid beräkning en-<br>ligt första stycket användas så stor<br>andel av antagandeinkomsten som<br>svarar mot graden av sjukersätt-<br>ning eller aktivitetsersättning.</p> <p>6§</p> <p>Om sjukersättningen eller akti-<br>vitetsersättningen med tillämpning<br>av 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring har varit<br>samordnad med pensionsgnindan-<br>de livränta skall följande gälla.</p> <p>Den del av antagandeinkomsten<br>som avses i 5 § eller, om endast en<br>del av sjukersättningen eller akti-<br>vitetsersättningen har varit sam-<br>ordnad med livräntan, en andel av<br>det beloppet som svarar mot den<br>samordnade delen av sjukersätt-<br>ningen eller aktivitetsersättningen,<br>skall tillgodoräknas den försäkrade<br>som pensionsgrundande belopp<br>endast om och i den utsträckning<br>det överstiger den försäkrades liv-<br>ränta före samordning.</p> <p>7§</p> <p>Om en pensionsgrundande er-<br>sättning har betalats ut av en all-<br>män försäkringskassa eller en ar-<br>betslöshetskassa till en försäkrad<br>och den försäkrade senare för<br>samma månad har beviljats sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning<br>som är samordnad med den tidi-<br>gare utbetalade ersättningen, skall<br>pensionsgrundande belopp med<br>anledning av sjukersättningen<br>eller aktivitetsersättningen inte<br>tillgodoräknas till den del denna<br>ersättning avser tid före den<br>månad då den har betalats ut.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>47</p> <p>Vid beräkning enligt 17 § första<br>stycket 1 skall summan av den<br>pensionsgrundande inkomst och<br>det pensionsgrundande belopp för<br>förtidspension enligt 4 § som avser<br>året före barnets födelse räknas om<br>med hänsyn till förändringar av<br>prisbasbeloppet enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.<br>Den omräknade summan skall<br>rundas av till närmaste lägre hund-<br>ratal kronor.</p> <p>19 §</p> <p>Vid beräkning enligt 17 § första<br>stycket 1 skall summan av den<br>pensionsgnindande inkomst och<br>det pensionsgrundande belopp för<br>inkomstrelaterad sjukersättning<br>eller inkomstrelaterad aktivitetser-<br>sättning enligt 4 § som avser året<br>före barnets födelse räknas om<br>med hänsyn till förändringar av<br>prisbasbeloppct enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.<br>Den omräknade summan skall<br>rundas av till närmaste lägre hund-<br>ratal kronor.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Om den försäkrade inte inom föreskriven tid till fullo har betalat<br>ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för inkomster av annat<br>förvärvsarbete som hänför sig till året före barnets födelse, skall det, vid<br>sådan beräkning som avses i första stycket, bortses från pensionsgrun-<br>dande inkomster av annat förvärvsarbete för det året till den del avgif-<br>terna inte har betalats för inkomsterna.</p> <h5>4 kap.</h5> <p>1 §</p> <p>För varje år för vilket det för en försäkrad har fastställts pensionsgnin-<br>dande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp, skall, om inte an-<br>nat följer av 4 §, pensionsrätt fastställas för den försäkrade. För det år då<br>den försäkrade har avlidit skall endast pensionsrätt för premiepension<br>fastställas. Pensionsrätt skall inte fastställas för den som är född år 1937</p> <p>eller tidigare.</p> <p>För varje år för vilket pensions-<br>grundande inkomst har fastställts<br>eller Jör vilket en försäkrad har<br>uppburit förtidspension enligt 13<br>kap. 2 § lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring skall också, om<br>inte annat följer av 8 och 9 §§,<br>pensionspoäng fastställas för den<br>försäkrade. Pensionspoäng skall<br>dock inte fastställas för det år då<br>den försäkrade har avlidit eller för<br>år efter det då en försäkrad har</p> <p>För varje år för vilket pensions-<br>grundande inkomst har fastställts<br>skall också, om inte annat följer av<br>8 och 9 §§, pensionspoäng fast-<br>ställas för den försäkrade. Pen-<br>sionspoäng skall dock inte fast-<br>ställas för det år då den försäkrade<br>haravlidit eller för år efter det då<br>en försäkrad har fyllt 64 år.</p> <p>fyllt 64 år.</p> <p>Vårdår skall tillgodoräknas en försäkrad under de förutsättningar som<br>anges i 12 §. Vårdår skall dock inte tillgodoräknas för år före det då den<br>försäkrade fyllt 16 år och inte heller för det år då han eller hon har avlidit<br>eller för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år. Vårdår skall inte<br>heller tillgodoräknas om den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng<br>för samma år eller om pensionspoäng för det året enligt 8 § andra stycket<br>inte tillgodoräknats den försäkrade på grund av bristande eller underlåten<br>avgiftsbetalning.</p> <p>48</p> <p>En försäkrad som för någon del<br>av året har uppburit förtidspen-<br>sion enligt 13 kap. 2 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>skall, utöver pensionspoäng enligt<br>8 §, för varje månad för vilken han<br>eller hon har uppburit sådan pen-<br>sion tillgodoräknas en tolftedel av<br>det poängmedeltal som avses i<br>13 kap. 2 § andra stycket lagen om<br>allmän försäkring. Har den för-<br>säkrade uppburit en fjärdedels,<br>halv, två tredjedels eller tre fjär-<br>dedels förtidspension skall han<br>eller hon tillgodoräknas mot-<br>svarande andel av detta poängme-<br>deltal. Om pensionen har varit<br>samordnad med livränta med<br>tillämpning av 6 kap. 1 § lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring skall vad som föreskrivs i<br>3 kap. 6 § denna lag på mot-<br>svarande sätt tillämpas på pen-<br>sionspoäng enligt denna paragraf.<br>Aven 3 kap. 7 £ denna lag skall på<br>motsvarande sätt tillämpas vidbe-<br>stämmande av pensionspoäng.</p> <p>§</p> <p>Vid tillämpning av 8 § skall med<br>pensionsgrundande inkomst lik-<br>ställas pensionsgrundande belopp<br>enligt 3 kap. 4 §.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h5>5 kap.</h5> <p>13 §³</p> <p>Vid beräkning av inkomstpension skall hänsyn tas till pensionsbehåll-<br>ning som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring en-<br>ligt 3 kap. 8 §, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn en-<br>ligt 3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap.<br>24 § endast om det för den pensionsberättigade, senast det år han eller<br>hon fyller 70 år, har fastställts pensionsgrundande inkomster som för vart<br>och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive<br>intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.</p> <p>Pension på den pensionsbehållning som avses i första stycket skall inte<br>utges för tid före året efter fastställelseåret för pensionsgrundande in-<br>komst det sista år som avses i första stycket.</p> <p>Vid bedömning enligt första och<br>andra styckena skall bortses från<br>pensionsgrundande inkomst som<br>enligt bestämmelserna om bristan-<br>de eller underlåten avgiftsbetal-<br>ning i 4 kap. 4 § inte legat till<br>grund för beräkning av pensions-</p> <p>Vid bedömning enligt första och<br>andra styckena skall bortses från<br>pensionsgrundande inkomst som<br>enligt bestämmelserna om bristan-<br>de eller underlåten avgiftsbetal-<br>ning i 4 kap. 4 § inte legat till<br>grund för beräkning av pcnsions-</p> <p>³ Senaste lydelse 1999:1408.</p> <p>49</p> <p>rätt. Vidare skall vid bedömning<br>enligt första och andra styckena<br>med pensionsgrundande inkomst<br>likställas pensionsgrundande be-<br>lopp för förtidspension enligt<br>3 kap. 4 §.</p> <p>rätt. Vidare skall vid bedömning<br>enligt första och andra styckena<br>med pensionsgrundande inkomst<br>likställas pensionsgrundande be-<br>lopp för sjukersättning och aktivi-<br>tetsersättning enligt 3 kap. 4 §.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h5>6 kap.</h5> <p>För en pensionsberättigad som<br>är född under något av åren 1911—<br>1927 skall tilläggspension beräk-<br>nas som om pensionspoäng kunnat<br>tillgodoräknas om han eller hon<br>hade fatt rätt till förtidspension<br>enligt 13 kap. 1 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring från och<br>med januari månad det år han eller<br>hon uppnått 65 års ålder. Detta<br>gäller dock endast om pensionen<br>därigenom blir större.</p> <p>16 §</p> <p>För en pensionsberättigad som<br>är född under något av åren 1911—<br>1927 skall tilläggspension beräk-<br>nas som om pensionspoäng kunnat<br>tillgodoräknas om han eller hon<br>hade fatt rätt till förtidspension<br>enligt 13 kap. 1 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring, z dess<br>lydelse före den 1 januari 2003,<br>från och med januari månad det år<br>han eller hon uppnått 65 års ålder.<br>Detta gäller dock endast om<br>pensionen därigenom blir större.</p> <h5>12 kap.</h5> <p>1 §⁴</p> <p>Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan<br>skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. En pensions-<br>berättigad som är född under något av åren 1938-1953 och som uppbär<br>inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall dock, utan sär-<br>skild ansökan, erhålla tilläggspension från och med den månad då han<br>eller hon fått rätt till sistnämnda pension.</p> <p>Om en person som har rätt till<br>ålderspension enligt denna lag och<br>är bosatt i Sverige inte tre månader<br>före ingången av den månad då<br>han eller hon fyller 70 år har an-<br>sökt om uttag av inkomst- eller<br>tilläggspension, skall den allmänna<br>försäkringskassan utreda om den<br>pensionsberättigade vill ta ut<br>ålderspension. För den som måna-<br>den före den då han eller hon<br>fyller 65 år har uppburit förtids-<br>pension eller särskild efterlevande-<br>pension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring skall mot-<br>svarande gälla, om ansökan om<br>inkomst- eller tilläggspension en-<br>ligt denna lag inte har gjorts senast</p> <p>Om en person som har rätt till<br>ålderspension enligt denna lag och<br>är bosatt i Sverige inte tre månader<br>före ingången av den månad då<br>han eller hon fyller 70 år har an-<br>sökt om uttag av inkomst- eller<br>tilläggspension, skall den allmänna<br>försäkringskassan utreda om den<br>pensionsberättigade vill ta ut<br>ålderspension. För den som måna-<br>den före den då han eller hon<br>fyller 65 år har uppburit sjuker-<br>sättning enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring eller särskild<br>efterlevandepension enligt lagen<br>(2000:462) om införande av lagen<br>(2000:461) om efterlevande-<br>pension och efterlevandestöd till</p> <p>Senaste lydelse 1999:802.</p> <p>50</p> <p>förstnämnda månad.</p> <p>barn skall motsvarande gälla, om<br>ansökan om inkomst- eller<br>tilläggspension enligt denna lag<br>inte har gjorts senast förstnämnda<br>månad.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>2§</p> <p>Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i an-<br>sökan, dock tidigast från och med månaden efter det att ansökan kom in</p> <p>till den allmänna försäkringskassan.</p> <p>Har den pensionsberättigade<br>uppburit förtidspension eller sär-<br>skild efterlevandepension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring omedelbart före 65 års<br>ålder far inkomst- och tilläggspen-<br>sion beviljas för högst tre månader<br>före ansökningsmånaden, dock<br>tidigast från och med den månad<br>då den pensionsberättigade fyllde<br>65 år.</p> <p>Har den pensionsberättigade<br>uppburit sjukersättning enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring eller särskild efterlevande-<br>pension enligt lagen (2000:462)<br>om införande av lagen (2000:461)<br>om efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till barn omedelbart<br>före 65 års ålder far inkomst- och<br>tilläggspension beviljas för högst<br>tre månader före ansöknings-<br>månaden, dock tidigast från och<br>med den månad då den pensions-<br>berättigade fyllde 65 år.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande beträffande pensionsrätt för tid före ikraftträdandet.</p> <p>51</p> <p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om<br>allmän pensionsavgift</p> <p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1744) om allmän pensions-<br>avgift skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Avgift skall inte betalas av den<br>som har sådana inkomster som<br>avses i 3 §, om inkomsterna un-<br>derstiger 27 procent av det för året<br>gällande prisbasbcloppet enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>4 §'</p> <p>Avgift skall inte betalas av den<br>som har sådana inkomster som<br>avses i 3 §, om inkomsterna under-<br>stiger 27 procent av det for året<br>gällande prisbasbcloppet enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p> <p>Avgift skall inte heller betalas<br>på sådan inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning eller inkomstrelaterad<br>aktivitetsersättning som anges i<br>2 kap. 5 § 17 lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>Senaste lydelse 2000:1007.</p> <p>52</p> <h4>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om<br>statlig ålderspensionsavgifit</h4> <p>Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1998:676) om statlig<br>ålderspensionsavgift skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Avgiften utgör 18,5 procent av<br>sådana pensionsgnindande belopp<br>som fastställs enligt 3 kap. lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p> <p>Om sådan livränta som avses i<br>2 § 5 med tillämpning av 6 kap.<br>1 § lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring har varit samord-<br>nad med förtidspension eller<br>efterlevandepension utgör avgiften<br>18,5 procent av det belopp som på<br>gnind av samordningen inte be-<br>talas ut.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>5§</p> <p>Avgiften utgör 18,5 procent av<br>sådana pensionsgnindande belopp<br>som fastställs enligt 3 kap. lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension och sådan inkomst-<br>relaterad sjukersättning och in-<br>komstrelaterad aktivitetsersättning<br>som anges i 2 kap. 5 § 17 samma<br>lag.</p> <p>6§</p> <p>Om sådan livränta som avses i<br>2 § 5 med tillämpning av 6 kap.<br>1 § lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring har varit sam-<br>ordnad med efterlevandepension<br>utgör avgiften 18,5 procent av det<br>belopp som på grund av samord-<br>ningen inte betalas ut.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>53</p> <h4>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeforsäkring</h4> <p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring' skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h5>4 kap.</h5> <p>12 §²</p> <p>Ett beslut om livränta skall omprövas, om ändring av betydelse har<br>skett i de förhållanden som var avgörande för beslutet. Livränta för för-<br>fluten tid får dock inte minskas eller dras in.</p> <p>Ett beslut om vilandeförklaring<br>av förtidspension enligt 16 kap.<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring skall också omfatta sådan<br>livränta som enligt 6 kap. 1 § för-<br>sta stycket denna lag samordnats<br>med pensionen.</p> <p>Ett beslut om vilandeförklaring<br>av sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning enligt 16 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>skall också omfatta sådan livränta<br>som enligt 6 kap. 1 § första stycket<br>denna lag samordnats med ersätt-<br>ningen.</p> <p>För den tid under vilken en sådan vilandeförklaring gäller skall be-<br>slutas om livränta beräknad utifrån dels det livränteunderlag som legat<br>till grund för bestämmande av livräntan före vilandcförklaringen, dels de<br>inkomstförhållanden som råder under tiden med vilandeförklaring. Vid<br>bestämmande av livränteunderlaget skall detta omräknas med hänsyn till<br>de förändringar av prisbasbcloppet som skett sedan livräntan senast fast-<br>ställdes.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser<br>tillämpas fortfarande beträffande ersättning som avser tid före<br>ikraftträdandet.</p> <p>l.agen omtryckt 1993:357.</p> <p>² Senaste lydelse 1999:1364.</p> <p>54</p> <h4>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:465) om<br>ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring</h4> <p>Härigenom föreskrivs i fråga lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring</p> <p>dels att 6 kap. 1 § lagen i stället för dess lydelse enligt lagen<br>(2000:465) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (2000:465) om<br>ändring i nämnda lag skall införas två nya punkter, 5 och 6, av följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Är någon som har rätt till liv-<br>ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt<br>berättigad till folkpension eller<br>tilläggspension i form av förtids-<br>pension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring eller efter-<br>levandepension enligt lagen<br>(2000:461) om efterlevandepen-<br>sion och efterlevandestöd till barn<br>med anledning av den inkomst-<br>förlust som har föranlett livräntan,<br>utges livräntan endast i den mån<br>den överstiger pensionen.</p> <h5>6 kap.</h5> <p>1§ ..</p> <p>Är någon som har rätt till liv-<br>ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt<br>berättigad till sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>eller efterlevandepension enligt<br>lagen (2000:461) om efterlevan-<br>depension och efterlevandestöd till<br>barn med anledning av den in-<br>komstförlust som har föranlett<br>livräntan, utges livräntan endast i<br>den mån den överstiger sjukersätt-<br>ningen, aktivitetsersättningen eller<br>pensionen.</p> <p>Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 kap.<br>och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, far livränta<br>för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension<br>som utgått för samma tid.</p> <p>Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt sy-<br>stem för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.</p> <p>Om bestämmelserna om beräkning av pensionspoäng vid underlåten<br>eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket lagen om all-<br>män försäkring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, eller<br>4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion har tillämpats för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid<br>tillämpning av denna paragraf hänsyn tas till den tilläggspension som<br>skulle ha utgivits om föll avgift hade erlagts.</p> <p>5. Äldre bestämmelser om förtidspension i 6 kap. 1 § tillämpas<br>fortfarande beträffande ersättning som avser tid före ikraftträdandet.</p> <p>6. Vid samordning mellan sjukersättning, som enligt övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (2001:000) om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring omvandlats från förtidspension, och livränta enligt<br>denna lag skall utöver den livränta som överstiger sjukersättningen utges<br>ett tillägg i form av en bruttoförhöjning som svarar mot skillnaden</p> <p>55</p> <p>mellan den utbetalda sjukersättningen i januari 2003 och den förtidspen-<br>sion som skulle ha betalats ut för samma månad om äldre bestämmelser<br>fortfarande skulle ha varit gällande. Bruttoförhöjningen anknyts till pris-<br>basbcloppet och omräknas vid förändringar av detta. Om graden av sam-<br>ordning av livräntan och sjukersättningen förändras efter omvandlingen<br>bortfaller bruttoförhöjningen. För bruttoförhöjning skall i övrigt gälla vad<br>som föreskrivs om garantiersättning i 9 kap. lagen om allmän försäkring.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>56</p> <h4>2.9 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen<br>(1999:799)</h4> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringslagen (1999:799)<br>dels att 3 kap. 1, 2, 4 - 6, 8, 12 och 13 §§ och 4 kap. 2 och 6 §§ skall<br>ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 §, av följande<br>lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>3. sjukersättning och aktivitets-<br>ersättning i form av garantiersätt-<br>ning, samt</p> <h5>3 kap.</h5> <p>1 §</p> <p>Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som<br>anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p> <p>1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som<br>beslutas av de allmänna försäkringskassorna,</p> <p>2. föräldrapenning på garantinivå,</p> <p>3. folkpension i form av förtids-<br>pension och efterlevandepension<br>beräknad i förhållande till det<br>antal år som har tillgodoräknats<br>som bosättningstid i Sverige, samt</p> <p>4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner<br>som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.</p> <p>2§</p> <p>Den som är bosatt i Sverige omfattas även av</p> <p>1. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,</p> <p>2. lagen (1969:205) om pen-<br>sionstillskott,</p> <p>3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,</p> <p>4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-<br>kappade,</p> <p>5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,</p> <p>6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för<br>långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,</p> <p>7. lagen (1993:389) om assistansersättning,</p> <p>8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,</p> <p>9. lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,</p> <p>10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,</p> <p>11. lagen (1998:702) om garan-<br>tipension, och</p> <p>12. lagen (1998:703) om handi-<br>kappersättning och vårdbidrag.</p> <p>11. lagen (1998:702) om garan-<br>tipension,</p> <p>12. lagen (1998:703) om handi-<br>kappersättning och vårdbidrag,<br>och</p> <p>13. lagen (2000:461) om efter-<br>levandepension och efterlevande-<br>stöd till barn i fråga om</p> <p>— garantipension till omställ-<br>ningspension och änkepension,</p> <p>57</p> <p>- efterlevandestöd till barn, och</p> <p>- pension enligt 6 kap. 5 §<br>första stycket 2 samma lag eller<br>enligt 4 § andra stycket 2 eller 6 j<br>tredje stycket 2 lagen (2000:462)<br>om införande av lagen om efter-<br>levandepension och efterlevande-<br>stöd till barn, beräknad i för-<br>hållande till det antal år som har<br>tillgodoräknats som bosättningstid<br>i Sverige.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p> <p>1. sjukpenning och havandeskapspenning,</p> <p>2. föräldrapenning över garantinivå och tillfällig föräldrapenning.</p> <p>3. tilläggspension i form av för-<br>tidspension och efterlevandepen-<br>sion,</p> <p>4. folkpension i form avförtids-<br>pension och efterlevandepension<br>beräknad i förhållande till det<br>antal år för vilka tillgodoräknats<br>pensionspoäng för tillläggspen-<br>sion, samt</p> <p>5. &nbsp;rehabilitering och rehabili-<br>teringsersättning enligt 22 kap. i<br>fråga om förmåner som beslutas<br>av de allmänna försäkrings-<br>kassorna.</p> <p>3. inkomslrelaterad sjukersätt-<br>ning och inkomstrelaterad aktivi-<br>tetsersättning, samt</p> <p>4. rehabilitering och rehabili-<br>teringsersättning enligt 22 kap. i<br>fråga om förmåner som beslutas<br>av de allmänna försäkrings-<br>kassorna.</p> <p>5 §<br>Den som arbetar i Sverige omfattas även av</p> <p>1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</p> <p>2. lagen (1988:1465) om ersätt-<br>ning och ledighet för närstående-<br>vård, och</p> <p>3. &nbsp;lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p> <p>2. lagen (1988:1465) om ersätt-<br>ning oeh ledighet för närstående-<br>vård,</p> <p>3. &nbsp;lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension, och</p> <p>4. lagen (2000:461) om efter-<br>levandepension och efterlevande-<br>stöd till barn i fråga om inkomst-<br>grundad efterlevandepension och<br>änkepension med undantag av<br>sådan pension som avses i 2 § 13.</p> <p>6§</p> <p>För arbetstagare gäller försäkringen enligt 4 och 5 §§ från och med den<br>första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen dock från<br>och med den dag då arbetet har påbörjats.</p> <p>58</p> <p>Försäkringen upphör att gälla tre<br>månader efter den dag då arbetet<br>har upphört av någon annan an-<br>ledning än ledighet för semester,<br>ferier eller motsvarande uppehåll<br>(efterskvddstid). Försäkringen<br>upphör tidigare än som nu sagts<br>om den enskilde påbörjat arbete i<br>ett annat land och omfattas av<br>motsvarande försäkring i det landet<br>eller om det finns andra särskilda<br>skäl.</p> <p>Försäkringen för pensioner eller<br>skadeersättningar som avses i 4 §<br>3 och 4 samt 5 § 1 och 3 skall<br>gälla när rätten till en förmån en-<br>ligt de lagar som anges där kan<br>härledas från ett arbete i Sverige.<br>Detsamma gäller försäkringen för<br>föräldrapenning över garantinivå<br>enligt 4 § 2.</p> <p>Försäkringen för pensioner enligt<br>fall rätten till förmånen kan härledas<br>och 13 §§.</p> <p>Försäkringen upphör att gälla tre<br>månader, eller för sådana för-<br>måner som anges i 4 § 3 ett år,<br>efter den dag då arbetet har upp-<br>hört av någon annan anledning än<br>ledighet för semester, ferier eller<br>motsvarande uppehåll (efter-<br>skvddstid). Försäkringen upphör<br>tidigare än som nu sagts om den<br>enskilde påbörjat arbete i ett annat<br>land och omfattas av motsvarande<br>försäkring i det landet eller om det<br>finns andra särskilda skäl.</p> <p>8§</p> <p>Försäkringen för pensioner eller<br>skadeersättningar som avses i 5 §<br>1, 3 och 4 skall gälla när rätten till<br>en förmån enligt de lagar som an-<br>ges där kan härledas från ett arbete<br>i Sverige. Detsamma gäller försäk-<br>ringen för föräldrapenning över<br>garantinivå enligt 4 § 2.</p> <p>första stycket skall också gälla i det<br>från sådan ersättning som anges i 12</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>En person som har förtidspen-<br>sion som beräknats enligt 13 kap.<br>2 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring är försäkrad för in-<br>komstgrundad ålderspension enligt<br>lagen (1998:674) om inkomstgrun-<br>dad ålderspension beräknad på<br>denna förtidspension.</p> <p>Den som uppbär någon av<br>följande förmåner är försäkrad för<br>inkomstgrundad ålderspension<br>enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension och<br>tilläggspension i form av förtids-<br>pension och efterlevandepension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring:</p> <p>12 §</p> <p>En person som uppbär inkomst-<br>relaterad sjukersättning eller in-<br>komstrelaterad aktivitetsersättning<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring är försäkrad för in-<br>komstgrundad ålderspension enligt<br>lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension beräknad<br>på denna ersättning.</p> <p>13 §’</p> <p>Den som uppbär någon av<br>följande förmåner är försäkrad för<br>inkomstgrundad ålderspension<br>enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension, in-<br>komstrelaterad sjukersättning och<br>inkomstrelaterad aktivitetsersätt-<br>ning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och inkoms tre-</p> <p>Senaste lydelse 2000:1403.</p> <p>59</p> <p>laterad efterlevandepension enligt<br>lagen (2000:461) om efterlevan-<br>depension och efterlevandestöd till<br>barn:</p> <p>1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 § lagen<br>(1998:703) om handikappersättning oeh vårdbidrag,</p> <p>2. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p> <p>3. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt pro-<br>gram,</p> <p>4. utbildningsbidrag för doktorander,</p> <p>6. särskilt utbildningsbidrag,</p> <p>7. ersättning till deltagare i tcckcnspråksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF).</p> <p>8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som far dagpenning en-<br>ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller</p> <p>9. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattclagcn (1999:1229)<br>skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h5>4 kap.</h5> <p>2§</p> <p>Förmåner far utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex<br>månader.</p> <p>När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas<br>särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.</p> <p>Pensionsförmåner enligt 3 kap.<br>1 § 3 samt 2 § 2, 6 och 11 utges så<br>länge den försäkrades bosättning i<br>Sverige består enligt 2 kap.</p> <p>Förmåner enligt 3 kap. 1 § 3<br>samt 2 § 6, 11 och 13 utges så<br>länge den försäkrades bosättning i<br>Sverige består enligt 2 kap.</p> <p>Pensionsförmåner och skadeer-<br>sättningar enligt 3 kap. 4 § 3 oeh 4<br>samt 5 § 1 och 3 utges för tid då<br>den försäkrade vistas utomlands så<br>länge rätten till förmånen består.<br>Detta gäller också i fråga om för-<br>äldrapenning över garantinivå en-</p> <p>6§</p> <p>Förmåner och skadeersättningar<br>enligt 3 kap. 4 § 3 samt 5 § 1, 3<br>och 4 utges för tid då den försäk-<br>rade vistas utomlands så länge<br>rätten till förmånen består. Detta<br>gäller också i fråga om föräldra-<br>penning över garantinivå enligt<br>3 kap. 4 § 2,</p> <p>ligt 3 kap. 4 § 2,</p> <p>1. om barnet är bosatt i Sverige, eller</p> <p>2. om försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband<br>med adoption.</p> <p>8§</p> <p>Beträffande efterlevandejör-<br>rnåner skall vad som sägs i detta<br>kapitel om försäkrad gälla den<br>försäkrades efterlevande.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>60</p> <h4>2.10 Förslag till lag om upphävande av lagen (1969:205)<br>om pensionstillskott</h4> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1969:205) om pensionstillskott¹ skall<br>upphöra att gälla vid utgången av år 2002. Lagen gäller fortfarande be-<br>träffande ersättning som avser tid före upphörandet.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>¹ Senaste lydelse av</p> <p>1 § 1999:807</p> <p>2 § 2000:777</p> <p>2 a § 2000:777</p> <p>2 b § 2000:777</p> <p>2c § 1996:1589</p> <p>3 § 2000:777</p> <p>4 § 1998:690</p> <p>5 § 1996:1589</p> <p>7 § 1974:785.</p> <p>61</p> <h3>Ärendet och dess beredning</h3> <p>Den 15 maj 1998 beslutade riksdagen om riktlinjer for en reformering av<br>reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga<br>(prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.. bet. 1997/98:SfUl 1.<br>rskr. 1997/98:237). De antagna riktlinjerna har sin grund i de förslag som<br>lämnats av Förtidspcnsionsutredningen i betänkandena Ohälsoförsäk-<br>ringen -Trygghet och aktivitet (SOU 1997:116) och Ohälsoförsäkringen<br>- Övergångsbestämmelser (SOU 1997:189).</p> <p>Då regeringen inte till alla delar kunde ställa sig bakom<br>Förtidspensionsutredningens förslag krävdes ytterligare utredning och<br>överväganden innan slutliga förslag kunde läggas fram. Mot denna<br>bakgrund tillsattes en särskild projektgrupp inom Socialdepartementet för<br>att utarbeta förslag till reformerade regler om ersättning vid medicinskt<br>grundad långvaraktigt nedsatt arbetsförmåga för försäkrade i åldern 30-<br>64 år.</p> <p>En delfråga inom förtidspensioneringen är färdigbehandlad genom att<br>regeringens förslag, som lämnades i propositionen Vilande förtidspen-<br>sion (prop. 1999/2000:4), antagits av riksdagen (bet. 1999/2000:SfU5,<br>rskr. 1999/2000:97). Reglerna om vilande förtidspension trädde i kraft<br>den 1 januari 2000.</p> <p>En annan delfråga inom förtidspensioneringen som behandlats är<br>frågan om att avskaffa det särskilda grundavdraget för folkpensionärer<br>(SGA) och ersätta detta med en höjd bruttonivå på ersättningen. En<br>kartläggning och analys har redovisats i departementspromemorian<br>Förtidspensionssystemet - Skattereglernas effekt på kompensations-<br>nivåerna (Ds 2000:09) för att inför avskaffandet av SGA visa effekterna<br>av nuvarande regler på förtidspensionärernas nettoinkomster.</p> <p>Utredningsarbetet avslutades i juni 2000 i och med att projektgruppen i<br>departementspromemorian Sjukersättning i stället för förtidspension -<br>Ersättning och ålderspensionsrätt vid långvarig eller varaktig medicinskt<br>grundad nedsättning av arbetsförmågan (Ds 2000:39) lämnade förslag till<br>nya regler för personer i åldem 30-64 år.</p> <p>I promemorian har även lämnats en omfattande redovisning av den<br>antalsmässiga utvecklingen av förtidspensioner och sjukbidrag och s.k.<br>långa sjukfall på basis av att Statskontoret på uppdrag av regeringen hade<br>genomfört en analys och bedömning av utvecklingen av långvarig medi-<br>cinskt grundad arbetsoförmåga. Vidare lämnades en ingående redo-<br>visning av olika tänkbara indexcringsaltemativ för ersättningarna till dem<br>som kommer att omfattas av det reformerade förtidspensionssystemet.</p> <p>En sammanfattning av departementspromemorian Ds 2000:39 finns i<br>bilaga 1.</p> <p>Promemorian har rcmissbchandlats och en förteckning över remiss-<br>instanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena<br>finns tillgänglig hos Socialdepartementet (S2000/4481/SF).</p> <p>Unga försäkrade</p> <p>Regeringen angav i utredningsdirektiven till Förtidspcnsionsutredningen<br>(Dir. 1997:9) att i de delar som förslagen avser ungdomar skulle en<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>62</p> <p>särskild redovisning lämnas till regeringen. Detta utmynnade i Prop. 2000/01:96<br>betänkandet Unga i ohälsoförsäkringen - tid för aktivitet och utveckling<br>(SOU 1998:106).</p> <p>Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remiss-<br>yttrandena finns tillgänglig hos Socialdepartementet (S1998/4836/SF).<br>På grundval av betänkandet och remissynpunkterna har frågan om<br>ersättningsreglerna vid långvarig nedsättning av arbetsförmågan av<br>medicinska skäl till försäkrade yngre än 30 år varit föremål för ytterligare<br>utredning och överväganden inom Socialdepartementet.</p> <p>I departementspromemorian Aktivitetsersättning - Nytt försäkrings-<br>stöd för unga med långvarig medicinskt grundad nedsättning av<br>arbetsförmågan (Ds 2000:40) - som också utarbetats inom Social-<br>departementet - har resultatet av detta beredningsarbete redovisats i form<br>av förslag om utformningen av ersättningssystemet för personer i åldern<br>16-29 år med långvarigt nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom eller<br>funktionshinder. Förslagen inkluderar även vissa åldersgränsfrågor för<br>förmånerna vårdbidrag för funktionshindrade barn och handikapp-<br>ersättning.</p> <p>En sammanfattning av departementspromemorian Ds 2000:40 finns i<br>bilaga 3.</p> <p>Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remiss-<br>instanserna finns i bilaga 4. En sammanställning av remissyttrandena<br>finns tillgänglig hos Socialdepartementet (S2000/4480/SF).</p> <p>Bostadsstöd</p> <p>Frågan om bostadsstöd till bl.a. personer som kommer att få ersättning<br>från det reformerade förtidspensionssystemet bereds inom Socialdeparte-<br>mentet och en proposition beräknas kunna lämnas till riksdagen före<br>sommaren 2001.</p> <p>Lagrådet</p> <p>Regeringen beslutade den 8 februari 2001 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över det lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i<br>bilaga 7. Regeringen har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets<br>förslag. Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.<br>Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren.</p> <h3>4 Nuvarande bestämmelser</h3> <h4>4.1 Allmänt</h4> <p>Förtidspension utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>(AFL) till försäkrad i åldern 16-64 år om hans eller hennes ar-<br>betsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska<br>eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och<br>nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsförmågan</p> <p>63<br></p> <p>inte anses varaktig, men kan den antas bli bestående för avsevärd tid, har<br>den försäkrade rätt till tidsbegränsat sjukbidrag. Förtidspension och<br>sjukbidrag kan utges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels<br>förmån beroende på arbetsförmågans nedsättning.</p> <p>Den medicinska faktor som grundar rätt till förtidspension eller sjuk-<br>bidrag kan vara en kroppslig eller psykisk sjukdom eller ett följdtillstånd<br>efter sjukdom. Den kan även vara ett medfött funktionshinder.</p> <p>Föi-fidspcnsion kan enligt AFL utges från folkpensioneringen och<br>försäkringen för tilläggspension (ATP). För att minska de ekonomiska<br>skillnaderna mellan försäkrade som har och de som saknar ATP betalas<br>pensionstillskott ut till pensionärer med ingen eller låg ATP. Till förtids-<br>pension kan också utges inkomstprövat bostadstillägg.</p> <p>Alla pensionsinkomster är i princip skattepliktiga. Skattereglerna är<br>emellertid gynnsamma för de pensionärer som har låga eller medelhöga<br>inkomster. Dessa pensionärer far tillgodoräknas ett särskilt grundavdrag<br>för folkpensionärer (SGA) vid beskattningen. Detta avdrag är så konst-<br>ruerat att en pensionär inte betalar skatt om inkomsten inte överstiger<br>nivån för folkpensionen och ett oreducerat pensionstillskott eller mot-<br>svarande ATP.</p> <p>1 förtidspensionssystemet garanterar folkpension, pensionstillskott och<br>SGA en nettoersättning på en viss lägsta nivå.</p> <h4>4.2 Folkpension och pensionstillskott</h4> <p>En person som är försäkrad i Sverige har enligt 5 kap. AFL rätt till<br>folkpension i form av förtidspension om han eller hon har tillgodoräknats<br>antingen minst tre bosättningsår i Sverige eller minst tre år med ATP-<br>poäng. Bestämmelserna i förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämp-<br>ningen av systemen för social trygghet när anställda, egen företagare eller<br>deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen innebär att kravet på<br>minsta försäkringstid kan uppfyllas genom sammanläggning med för-<br>säkringstid som härrör från andra länder inom EU/EES-området. Minst<br>ett år måste dock avse Sverige.</p> <p>För rätt till oavkortad folkpension krävs antingen 40 bosättningsår<br>mellan 16 och 64 års ålder eller 30 år med pensionspoäng. Om antalet år<br>är färre reduceras folkpensionen med 1/40 respektive 1/30 för varje år<br>som fattas. Folkpensionen beräknas efter den alternativa regel som är<br>fördelaktigast för den försäkrade.</p> <p>Folkpension i form av förtidspension utges på grundval av den bosätt-<br>ningstid som kan tillgodoräknas den pensionsberättigade t.o.m. året före<br>pcnsionsfallct. Som bosättningstid tillgodoräknas även på visst sätt tiden<br>därefter t.o.m. det år han eller hon fyller 64 år (framtida bosättningstid).</p> <p>Utöver tid med faktisk bosättning i Sverige kan en försäkrad dessutom<br>tillgodoräknas bosättningstid enligt ett relativt stort antal specialregler.<br>Dessa har tillkommit för att lösa specifika problem som i annat fall hade<br>funnits för olika grupper.</p> <p>Folkpensionens ersättningsnivå är beroende av civilstånd och mot-<br>svarar för en ensamstående försäkrad 90 procent av prisbasbcloppet<br>(2 768 kr per månad 2001) och för gift försäkrad 72,5 procent av pris-<br>basbeloppet (2 229 kr per månad 2001). Enligt AFL skall gift pen-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>64</p> <p>sionsberättigad, vilken stadigvarande lever åtskild från sin make,<br>likställas med ogift pensionsberättigad, om inte särskilda skäl föranleder<br>annat. Med gift pensionsberättigad likställs pensionsberättigad, som<br>stadigvarande sammanbor med annan, med vilken den pensionsbe-<br>rättigade har varit gift eller har eller har haft barn. Av lagen (1994:1117)<br>om registrerat partnerskap följer att två personer av samma kön som<br>registrerat partnerskap skall betraktas som makar.</p> <p>Till en förtidspensionär som helt saknar eller har låg ATP utbetalas<br>även pensionstillskott. Maximalt pensionstillskott motsvarar 112,9<br>procent av prisbasbeloppet (3 472 kr per månad 2001). Pensionstillskott<br>avräknas krona för krona mot ATP och pension enligt utländsk lag-<br>stiftning. Den garanterade minimipensionen för en ensamstående förtids-<br>pensionär utgör därmed 2,029 prisbasbelopp och för en gift förtids-<br>pensionär 1,854 prisbasbelopp. Till detta kommer de skattefördelar som<br>SGA medför.</p> <h4>4.3 Tilläggspension - ATP</h4> <p>Inkomst av förvärvsarbete och ersättningar som träder i stället för<br>förvärvsinkomst är pensionsgrundande. Den sammanlagda inkomsten<br>måste emellertid uppgå till minst 27 procent av det för året gällande<br>prisbasbeloppet för att pensionsgrundande inkomst skall beräknas. Vid<br>beräkning av pensionsgrundande inkomst skall vidare ett belopp av-<br>räknas som motsvarar den allmänna pensionsavgift (f.n. 7 procent) som<br>debiteras på inkomst av anställning och annat förvärvsarbete. Vid<br>beräkning av pensionsgrundande inkomst bortses från förvärvsinkomster<br>till den del dessa överstiger högst sju och en halv gånger det vid årets<br>ingång gällande prisbasbeloppet.</p> <p>Pensionsgnindande inkomst kan beräknas fr.o.m. det år en person<br>fyller 16 år t.o.m. det år han eller hon fyller 64 år. För varje år med sådan<br>inkomst beräknas pensionspoäng. Med ledning av redan intjänade<br>pensionspoäng beräknas den pensionspoäng som det antas att den för-<br>säkrade skulle ha fått om han eller hon inte hade förtidspensionerats.<br>Denna s.k. antagandepoäng ligger sedan till grund för beräkningen av<br>ATP.</p> <p>I bestämmelserna om antagandepoäng finns begreppet pensionsfall.<br>Enligt förarbetena till AFL anses ett pensionsfall ha inträffat vid den<br>tidpunkt då nedsättningen av den försäkrades arbetsförmåga har nått det<br>stadium när det gäller grad och varaktighet som förutsätts för rätt till<br>förtidspension eller sjukbidrag. Pensionsfallsåret är således det år då<br>arbetsförmågan har blivit nedsatt med minst en fjärdedel och nedsätt-<br>ningen kan betraktas som varaktig eller väntas bli bestående avsevärd tid.</p> <p>Antagandepoäng beräknas för åren fr.o.m. pensionsfallsåret t.o.m. det<br>år den försäkrade fyller 64 år under förutsättning att den försäkrade<br>antingen har en sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten för<br>pensionsfallet, som vid årets början uppgick till lägst det gällande pris-<br>basbeloppet, eller också kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för<br>åtminstone två av de fyra senaste åren före pensionsfallsåret.</p> <p>Antagandepoäng beräknas antingen som medeltalet av de två högsta<br>poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet eller som</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>65</p> <p>3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 96<br></p> <p>medeltalet av den bästa hälften av de faktiska poängförvärven under<br>samtliga år t.o.m. året närmast före pensionsfallet, den s.k. alter-<br>nativregeln. Den antagandepoäng som ger det för den enskilde mest<br>gynnsamma utfallet används.</p> <p>Alla personer som tillgodoräknats pensionspoäng är försäkrade för<br>ATP, oberoende av deras nationalitet eller bosättningsland. Det innebär<br>bl.a. att ATP kan beviljas oberoende av var i världen en person är bosatt.<br>Den som har tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år har rätt till<br>ATP. När det endast finns ett eller två år med poäng kan man med stöd<br>av förordningen (EEG) nr 1408/71 lägga samman år med pensionspoäng<br>med försäkringsperioder som har fullgjorts i ett annat EU/EES-land och<br>på så sätt komma upp i tre år och fa rätt till ATP. Det krävs 30 år med<br>pensionspoäng för oreducerad ATP. För att uppfylla 30-årsrcgelns krav<br>får föräldrar dessutom räkna år då de vårdat barn som är yngre än tre år,<br>s.k. vårdår. För den som har färre än 30 poängår minskar pensionen<br>proportionellt med 1/30 för varje år som fattas.</p> <p>Förtidspension i form av ATP beräknas efter i princip samma regler<br>som gäller för ålderspension i form av ATP. Pensionen bestäms till pro-<br>dukten av prisbasbcloppet och 60 procent av medclpoängen. Mcdcl-<br>poängen är medeltalet av de 15 högsta pensionspoängen inklusive<br>antagandepoäng eller samtliga poäng inklusive antagandepoäng när<br>antalet poängår är färre än 15 år.</p> <p>Vid övergång från sjukbidrag till förtidspension fastställs inte något<br>nytt pcnsionsfallsår utan det är det år som tillämpats vid beräkningen av<br>sjukbidraget som används även vid beräkningen av förtidspensionen.</p> <p>Förtidspension i form av ATP beviljas och betalas ut även vid<br>bosättning utomlands.</p> <h4>4.4 Vårdbidrag och handikappersättning</h4> <p>En förälder har enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och<br>vårdbidrag rätt till vårdbidrag för funktionshindret barn, om barnet är<br>under 16 år och på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat<br>funktionshinder är i behov av särskild tillsyn och vård under minst sex<br>månader eller det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder<br>uppkommer merkostnader. För barn som vistas på institution eller enskilt<br>hem genom samhällets försorg, kan för den tid barnet vistas hemma<br>under vissa förutsättningar utbetalas s.k. ferievårdbidrag. Vårdbidrag<br>utbetalas allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkost-<br>nadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.<br>Helt vårdbidrag utgör 2,50 prisbasbelopp. Förmånen är skattepliktig och<br>pensionsgrundande, men viss del av vårdbidraget kan fastställas som<br>skattefri ersättning för merkostnader.</p> <p>En försäkrad som fyllt 16 år och som före fyllda 65 år för avsevärd tid<br>fatt sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller hon i<br>sin dagliga livsföring behöver mer tidskrävande hjälp av annan eller för<br>att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan eller på<br>annat sätt behöver vidkännas betydande merutgifter på grund av sitt<br>funktionshinder har rätt till handikappersättning. Studier som kan<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>66</p> <p>berättiga till studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) likställs i detta<br>sammanhang med förvärvsarbete.</p> <p>Handikappersättning kan begränsas till viss tid och utges med belopp<br>som för år räknat motsvarar 69 procent, 53 procent eller 36 procent av<br>prisbasbeloppet. Handikappersättning till blinda, döva eller gravt hörsel-<br>skadade utges alltid med en viss garanterad nivå.</p> <h4>4.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Särskilt grundavdrag för folkpensionärer - SGA</h4> <p>Folkpension, ATP och pensionstillskott utgör skattepliktig förvärvs-<br>inkomst. Vid skatteberäkningen har den som har haft folkpension under<br>året rätt till ett särskilt grundavdrag (SGA) som för den med låga<br>pensionsinkomster leder till lägre skatt än vad som skulle ha gällt om det<br>vanliga grundavdraget tillämpats.</p> <p>En förutsättning för rätt till SGA är att den skattskyldige har folk-<br>pension som uppgår till minst 6 000 kronor eller minst 20 procent av den<br>sammanlagda inkomsten. Som folkpension räknas även pensionstillskott,<br>ATP som föranlett avräkning av pensionstillskott samt viss utländsk<br>pension. Som mest kan SGA år 2001 uppgå till 55 900 kronor för en<br>ogift pensionär och 49 500 kronor för en gift. Dessa belopp motsvarar<br>summan av hel folkpension och fullt pensionstillskott för en ålders-<br>pensionär. SGA är dock i många fall betydligt lägre än det maximala<br>beloppet då det inte får överstiga folkpensionen och pensionstillskottet<br>eller ATP-pensionen som reducerat pensionstillskottet. Däremot på-<br>verkas SGA i regel inte av inkomster av förvärvsarbete.</p> <p>För den som var folkpensionär vid utgången av året före beskatt-<br>ningsåret reduceras SGA, om summan av den skattskyldiges pensions-<br>inkomster och eventuell arbetsskadelivränta överstiger de ovan angivna<br>maximala avdragen på 55 900 respektive 49 500 kronor. Vid beräk-<br>ningen av pensionssumman skall dock inte pension som utges på grund<br>av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkringar eller från<br>pensionssparkonto medräknas.</p> <h4>4.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Försäkringstillhörighet</h4> <p>Den svenska socialförsäkringen har fram till utgången av 2000 byggt på<br>principen att försäkrade är personer som är bosatta här i landet. Sådan<br>bosättning gav rätt till bl.a. folkpension. För rätt till vissa andra förmåner<br>krävdes därutöver också förvärvsarbete. Detta gällde t.ex. sjukpenning<br>och i princip även ATP. Enligt socialförsäkringslagen (1999:799), som<br>trädde i kraft den 1 januari 2001, är rätten till socialforsäkringsersättning<br>beroende av om en person är bosatt i Sverige eller förvärvsarbetar här.</p> <p>Den som arbetar i Sverige omfattas av den arbetsbaserade försäk-<br>ringen oberoende av var han eller hon är bosatt. Med arbete i Sverige av-<br>ses förvärvsarbete i verksamhet här i landet. Vissa undantagsregler finns.</p> <p>För en arbetstagare gäller den arbetsbaserade försäkringen från och<br>med den första dagen av anställningstiden. För andra, dvs. egenföre-<br>tagare och uppdragstagare, gäller försäkringen från och med den dag ar-<br>betet har påbörjats.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>67</p> <p>Den arbetsbaserade försäkringen upphör att gälla tre månader efter den Prop. 2000/01:96<br>dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än ledighet för<br>semester, ferier eller motsvarande uppehåll (efterskyddstid). Försäk-<br>ringen upphör tidigare om den enskilde påbörjat arbete i ett annat land<br>och omfattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns<br>andra särskilda skäl.</p> <p>Om en förmån som omfattas av försäkringen, t.ex. sjukpenning, utges<br>när försäkringen skall upphöra, fortsätter försäkringen att gälla under den<br>tid den förmånen eller någon annan arbetsbaserad förmån utges.<br>Försäkringen fortsätter också att gälla under tid då personen bedriver<br>vissa studier eller är arbetslös och är beredd att anta erbjudet arbete i en<br>omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande<br>inkomsten samt aktivt söker arbete. Vid förvärvsavbrott på grund av<br>graviditet, föräldraledighet eller total försvarstjänst fortsätter försäkringen<br>att gälla under i princip motsvarande tid som i dag (s.k. SGI-skyddade<br>tider). För biståndsarbetare m.fl. gäller särskilda efterskyddsregler.</p> <p>Den som är bosatt i Sverige enligt socialförsäkringslagcn är försäkrad<br>för bosätlningshaserade förmåner. En person skall anses vara bosatt här<br>om han eller hon har sin egentliga hemvist här i landet. Den som kommer<br>till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år<br>skall anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte om särskilda skäl talar<br>emot det. En i Sverige bosatt person som lämnar landet skall fortfarande<br>anses bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.<br>Särskilda regler gäller för statsanställda, diplomater m.fl., biståndsar-<br>betare m.fl., utlandsstuderande m.fl. samt deras familjemedlemmar.<br>Dessa regler innebär att personer som lämnat Sverige under vissa för-<br>hållanden ändå anses bosatta här.</p> <p>Har rätten till bosättningsbaserade förmåner upphört, far förmånen<br>efter ansökan hos försäkringskassan fortsätta att utges om det med hän-<br>syn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in<br>förmånen.</p> <p>Den, som enligt förordningen (EEG) nr 1408/71 omfattas av<br>lagstiftningen i en annan stat, är inte försäkrad för sådana förmåner som<br>motsvaras av förmåner som avses i förordningen. Gemenskapsrätten<br>inom EU/EES eller avtal om social trygghet som ingåtts med andra stater<br>kan medföra begränsningar i tillämpligheten av bestämmelserna i social-<br>försäkringslagcn.</p> <h3>5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Allmänna utgångspunkter</h3> <h4>5.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Riksdagsbeslutm.m.</h4> <p>Den 1 januari 2001 har samtliga delar av lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension (L1P) och lagen (1998:702) om garantipension<br>trätt i kraft utom den automatiska balanseringen. Därmed är refor-<br>meringen av åldcrspensionssystcmct i huvudsak genomförd. Det nya<br>åldcrspensionssystcmct innebär helt nya principer för såväl beräkning av<br>förmånerna som finansieringen av dessa. Den inkomstgrundade åldcrs-<br></p> <p>68</p> <p>pensionen kommer - till skillnad från vad som gäller i tilläggs-<br>pensionssystemet med dess 15/3 O-regel - att baseras på hela<br>livsinkomsten och beräknas på inkomster från den första kronan. Det<br>nuvarande grundskyddet i form av folkpension och pensionstillskott<br>kommer vidare att ersättas med en garantipension som avräknas mot den<br>inkomstgrundade pensionen. Garantipensionsnivån är avpassad till att det<br>särskilda grundavdraget för folkpensionärer (SGA) samtidigt avskaffats.</p> <p>Eftersom beräkningen av förtidspension i dag bygger på be-<br>stämmelserna om tilläggspension (ATP) och folkpension, har det varit<br>nödvändigt att även föreslå ändringar i reglerna för beräkning av för-<br>tidspension i ett reformerat system fr.o.m. 2003.</p> <p>De principer för en reformering av förtidspensionssystemet som<br>riksdagen antog våren 1998 (prop. 1997/98:111, bet.l997/98:SfUl 1,<br>rskr. 1997/98:237) utgör den viktigaste utgångspunkten för regeringens<br>förslag. Regeringen har dock i tre avseenden funnit att det föreligger<br>mycket starka skäl att frångå de antagna principerna. För det första<br>föreslås att garantiersättningens storlek liksom i dag skall vara beroende<br>av tillgodoräknad försäkringstid. I princip innebär detta att gällande<br>regler om minst 40 års försäkringstid även fortsättningsvis föreslås gälla<br>för rätt till oavkortad garantiersättning. Den andra avvikelsen är att<br>tidsbegränsad ersättning skall kunna beviljas även i det reformerade<br>systemet vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga. För det<br>tredje förslås att garantinivån skall vara oberoende av den försäkrades<br>civilstånd. Skälen till dessa avvikelser kommer att behandlas mer<br>utförligt under respektive avsnitt.</p> <p>Enligt riktlinjepropositionen skall den reformerade förtidspensionen<br>innehålla en väl avvägd balans mellan målen att ge ekonomisk trygghet<br>och att stimulera till eget arbete. Vidare bör systemet innebära möj-<br>ligheter för förtidspensionärer att leva ett aktivt liv. Ersättningen skall<br>inte längre vara en del av pensionssystemet utan ingå i sjukförsäkringen.<br>Därmed skapas en finansiellt sammanhållen försäkring som innefattar<br>alla ersättningsfall på grund av sjukdom och annan nedsättning av den<br>fysiska eller psykiska arbetsförmågan, oavsett varaktighet. Försäkringen<br>skall bygga på principen om ersättning för inkomstbortfall och baseras på<br>en uppskattning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft om nedsätt-<br>ningen av arbetsförmågan inte inträffat. Till grund för uppskattningen<br>skall inkomsterna åren närmast före försäkringsfallet användas. För den<br>som före försäkringsfallet saknat eller har haft låga förvärvsinkomster<br>skall den inkomstrelaterade ersättningen kompletteras med ett grund-<br>skydd som utformas med utgångspunkt i en åldersberoende garantinivå.<br>Den garanterade nivån bör säkerställa att alla försäkrade som drabbas av<br>sjukdom eller funktionshinder tillförsäkras en rimlig levnadsstandard.<br>Den inkomstrelaterade ersättningen skall finansieras genom sjukförsäk-<br>ringsavgifter och grundskyddet med allmänna skattemedel. Den inkomst-<br>relaterade ersättningen skall grunda ålderspensionsrätt. De personer som<br>vid ikraftträdandet av det nya systemet uppbär förtidspension eller sjuk-<br>bidrag skall få sina förmåner omvandlade till inkomstrelaterad ersättning<br>och garantiersättning på ett sådant sätt att det ekonomiska utfallet i<br>princip blir oförändrat.</p> <p>Av betydelse för utformningen av det reformerade förtidspensions-<br>systemets regelverk är också den socialförsäkringslag (1999:799) som<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>69</p> <p>trätt i kraft den 1 januari 2001. Enligt denna delas socialförsäkringen in i<br>en bosättningsbascrad försäkring som avser garantibelopp och bidrag<br>samt en arbctsbaserad försäkring som avser inkomstförlust.</p> <p>Även reglerna i förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av<br>systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras<br>familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen har påverkat det föreslagna<br>regelverkets utformning.</p> <h4>5.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Stimulans till arbete och ett aktivt liv</h4> <p>Som framgår av riktlinjepropositionen skall den reformerade förtids-<br>pensionen innehålla en väl avvägd balans mellan målen att ge ekonomisk<br>trygghet och att stimulera till eget arbete. Ett steg att nå målet har tagits i<br>och med att reglerna om vilande förtidspension trätt i kraft den 1 januari<br>2000. Reglerna innebär att en försäkrad under viss tid kan göra arbets-<br>försök utan att han eller hon riskerar att rätten till förtidspension går<br>förlorad. Regeringen följer noga utvecklingen av denna reform och i<br>januari 2001 fanns diygt 700 personer med vilande förtidspension<br>registrerade. Sådana vilanderegler föreslås även bli införda i det<br>reformerade systemet.</p> <p>Vidare anges i riktlinjepropositionen att det reformerade systemet bör<br>innebära möjligheter för förtidspensionärer att leva ett aktivt liv. Det är<br>mot denna bakgrund regeringens förslag om aktiviteter för de yngre<br>försäkrade skall ses.</p> <p>Förslagen i övrigt i denna proposition rör beräkningen av förmånerna i<br>det reformerade förtidspensionssystemet samt hur de befintliga förtids-<br>pensionärernas ersättning skall beräknas efter ikraftträdandet av det nya<br>systemet den 1 januari 2003.</p> <p>Regeringen ser mycket allvarligt på att sjukfrånvaron och förtids-<br>pensioneringen har ökat mycket kraftig under de senaste åren. Rege-<br>ringen har därför inlett en omfattande översyn av orsakerna till den ökade<br>ohälsan i arbetslivet och en särskild utredare har fatt i uppdrag att<br>utarbeta förslag till en samlad handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet.<br>Utgångspunkterna för arbetet skall bl.a. vara att samhällets insatser skall<br>genomsyras av arbetslinjen, dvs. arbete skall löna sig. Utredaren skall<br>därför undersöka vilka aktiva åtgärder som kan genomföras för att<br>undvika sjukdom och skada och för att sjukskrivna och förtids-<br>pensionerade skall kunna återgå till arbetslivet. Senast den 15 december<br>2001 skall utredaren redovisa åtgärder på längre sikt.</p> <p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen inte några ändringar nu av<br>regelverket i övrigt t.ex. rätten till ersättning, rehabilitering, ansökan om<br>förmån, anmälnings- och uppgiftsskyldighet, utgivande av ersättning,<br>beslutsfattande eller processuella regler.</p> <h4>5.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Samhällsutvecklingen m.m.</h4> <p>För försäkrade i åldrama 16-29 år med långvarig medicinskt grundad<br>nedsättning av arbetsförmågan har även andra utgångspunkter påverkat<br>reformeringen av systemet. Härmed avses inte minst samhällsutvcck-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>70</p> <p>lingen, som för de yngre bl.a. inneburit att skoltiden förlängts. Det har i<br>sin tur inneburit att inträdet på arbetsmarknaden för de allra flesta<br>numera sker betydligt senare än vid 16 år, som är den nedre ålders-<br>gränsen för inträde i dagens förtidspensionssystem.</p> <p>Försäkringens utformning för de yngre åldersgrupperna har behandlats<br>under många år av olika utredningar. En utgångspunkt för flera förslag<br>har varit att habilitering och rehabilitering av yngre funktionshindrade<br>personer i regel måste ses i ett längre tidsperspektiv. Det har från flera<br>utredningar framförts oro för att förtidspensionering i unga år av funk-<br>tionshindrade kan komma i konflikt med samhällets strävan att förbättra<br>förutsättningarna för dessa att kunna leva ett aktivt liv och ta till vara<br>möjligheterna till individuell utveckling. Olika utredningar har lagt fram<br>förslag under både 1980- och 1990-talen bl.a. om höjd ålder för<br>förtidspension, dock utan att detta resulterat i några förändringar.</p> <p>I de två departementspromemoriorna Sjukersättning i stället för för-<br>tidspension och Aktivitetsersättning (Ds 2000:39 respektive Ds 2000:40)<br>med förslag till hur förmånssystemet vid långvarig eller varaktig<br>medicinskt grundad arbetsförmåga skall vara utformat, har framhållits<br>det angelägna i att försäkringen på ett uttalat sätt bejakar och stimulerar<br>yngre ersättningsberättigade personer att ägna sig åt habiliterande och<br>rehabiliterande aktiviteter av olika slag. Ett sådant förhållningssätt bör<br>bidra till att utvecklingsmöjligheterna tas till vara på bästa sätt. Det är<br>också principiellt viktigt att det görs klart för såväl den enskilde som<br>samhället i sin helhet att ingen skall behöva bli pensionerad i mycket<br>unga år, innan omfattande insatser har gjorts för att så långt det är möjligt<br>ta tillvara kapacitet och utvecklingsmöjligheter bland unga som är svårt<br>sjuka eller funktionshindrade. Remissvaren på denna punkt stöder ett<br>sådant synsätt och därmed behovet av att ge försäkringen en annan ut-<br>formning och inriktning än den nuvarande.</p> <p>Regeringen ställer sig bakom den principiella uppfattningen, som bl.a.<br>framförts av flera utredningar, att det är nödvändigt att företa en höjning<br>av gällande 16-årsgräns för rätt till ersättning vid långvarigt - minst ett år<br>- nedsatt arbetsförmåga. Detta ställningstagande grundas främst på det<br>faknim att från dagens försäkringssystem lämnas ersättning i form av<br>förtidspension och sjukbidrag till unga personer som inte nått upp till den<br>ålder då långsiktig försöijning genom förvärvsarbete i praktiken normalt<br>sett förekommer. En viktig utgångspunkt för reformeringen av systemet<br>är därför att denna nedre gräns flyttas fram till halvårsskiftet det år en<br>person fyller 19 år. Det är också viktigt att den ersättning som då skall<br>kunna utges kombineras med en medverkan i olika aktiviteter i syfte att<br>ta tillvara den enskildes möjligheter till utveckling och arbete under<br>ungdomsåren. Det leder fram till bedömningen att en särskild ersättning<br>skall gälla för de yngre åldersgrupperna, att denna ersättning skall var<br>tidsbegränsad och kunna utbetalas längst till dess en person fyller 30 år.</p> <p>Socialförsäkringssystemet kan och skall öppna möjligheter för en<br>positiv utveckling för unga personer, men kan givetvis inte ensamt ta<br>ansvar för att också realisera målet om aktivitet och självständighet hos<br>de enskilda individerna. Här krävs helt naturligt att - förutom initiativ av<br>individerna själva - andra delar av samhället utvecklar de övriga insatser<br>som behövs för att de ersättningsberättigade i största möjliga utsträck-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>71</p> <p>ning skall kunna ges likvärdiga villkor som gäller för andra att även på<br>lång sikt kunna leva ett aktivt och självständigt liv.</p> <p>Sammanfattningsvis leder detta således fram till att regelverket för<br>personer under 30 år med långvarig medicinskt grundad nedsättning av<br>arbetsförmågan i vissa avseenden behöver ges en något annorlunda ut-<br>formning än vad som bör gälla för personer i åldrarna 30-64 år.</p> <h4>5.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Namnfrågan m.m.</h4> <p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna m.m. bör det som i dag är<br>förtidspension göras till en del av sjukförsäkringen. Mot denna bakgrund<br>bör begreppet förtidspension utmönstras.</p> <p>Regeringen föreslår att begreppet sjukersättning används för ersättning<br>vid medicinskt orsakad långvarig eller varaktig arbetsoförmåga. Den<br>nuvarande benämningen är förtidspension. Till den vars arbetsförmåga är<br>nedsatt minst ett år men inte varaktigt utges tidsbegränsad sjukersätt-<br>ning. Här är den nuvarande beteckningen sjukbidrag.</p> <p>Två typer av sjukersättning föreslås - dels inkomstrelaterad sjuk-<br>ersättning, dels sjukersättning i form av garantiersättning.</p> <p>För försäkrade som vid ikraftträdandet av de nya bcräkningsreglema år<br>2003. uppbär förtidspension eller sjukbidrag sker en justering av brutto-<br>ersättningen med anledning av att det särskilda grundavdraget (SGA)<br>avskaffas. Detta sker genom ett särskilt justeringsbelopp. Den totala<br>förmånen efter omvandlingen utgörs av inkomstrelaterad ersättning +<br>garanliersällning +justeringsbelopp.</p> <p>För försäkrade i åldrarna 19-29 år föreslås att begreppet aktivitets-<br>ersättning införs i stället för förtidspension och sjukbidrag. Några<br>remissinstanser har varit tveksamma till benämningen men flera har<br>framhållit att namnändringen är positiv. 1 konsekvens med vad som<br>föreslagits för sjukersättning skall det finnas inkomstrelaterad aktivitets-<br>ersättning och aktivitetsersättning i form av garanti ersättning.</p> <p>Som en följd av namnbytet föreslås att begreppet pensionsfall skall<br>bytas ut mot begreppet jorsäkringsfall.</p> <p>1 det avsnitt som rör internationella förhållanden används det i sådana<br>sammanhang vedertagna begreppet invaliditetsersättning för att beskriva<br>ersättningar som utges enligt utländsk lag till personer som är långvarigt<br>eller varaktigt sjuka eller funktionshindrade.</p> <h4>5.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bostadsstödet</h4> <p>Denna proposition innehåller inte något förslag om hur bostadsstödet<br>skall utformas för de personer som kommer att uppbära sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning. I de två departementspromemorior som närmast<br>ligger till grund för denna proposition (Ds 2000:39 och Ds 2000:40)<br>redovisades vissa riktlinjer för det framtida bostadsstödet. De synpunkter<br>som framfördes på dessa riktlinjer vid remissbehandlingen av prome-<br>moriorna ingår i det underlag som kommer att beaktas vid utarbetandet<br>av en proposition om det samlade bostadsstödet till pensionärer m.fl..<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>72</p> <p>vilken skall redovisas under våren 2001. Därefter avses en proposition Prop. 2000/01:96<br>kunna föreläggas riksdagen före sommaren 2001.</p> <h3>6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Grundläggande bestämmelser</h3> <h4>6.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bibehållen tidsbegränsad ersättning</h4> <p>Regeringens bedömning: I sjukersättningssystemet bör det även<br>fortsättningsvis finnas en tidsbegränsad ersättning till den vars<br>arbetsförmåga inte är varaktigt nedsatt men där arbetsoförmågan kan<br>antas bli bestående minst ett år.</p> <p>Promemorians (Ds 2000:39) förslag: Överensstämmer med<br>regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft synpunkter i denna<br>del.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: En försäkrad vars arbetsförmåga<br>på gnind av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller<br>psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel kan<br>beviljas förtidspension om nedsättningen av arbetsförmågan kan anses<br>varaktig. Kan arbetsförmågan inte anses varaktigt nedsatt, men kan den<br>antas bli bestående för avsevärd tid, har den försäkrade rätt till<br>tidsbegränsat sjukbidrag. Förtidspension och sjukbidrag utges som hel,<br>tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån beroende på arbets-<br>förmågans nedsättning. Den medicinska faktorn som grundar rätt till<br>förtidspension eller sjukbidrag kan vara en kroppslig eller psykisk sjuk-<br>dom eller ett följdtillstånd efter sjukdom. Den kan även vara ett medfött<br>funktionshinder.</p> <p>Regeringen anser inte att det finns skäl att föreslå några förändringar<br>beträffande arbetsförmågebedömningen i ovan redovisade bestämmelse<br>med anledning av den reformering av förtidspensionssystemet som nu är<br>aktuell.</p> <p>Förtidspcnsionsutredningen lämnade i betänkande Ohälsoförsäkringen<br>- Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) förslag till ersättning vid lång-<br>varig men inte varaktig arbetsoförmåga, den s.k. långtidssjukpenningen.<br>Efter att förslagen remissbehandlats fann regeringen i riktlinjepropo-<br>sitionen att även många detalj- och följdfrågor behövde utredas ytter-<br>ligare, utöver de mer principiella frågorna om utformning av ersättnings-<br>underlaget till ersättning vid långvarig men inte varaktig arbetsoförmåga<br>och övergången från vanlig sjukpenning. Regeringen lämnade därför<br>inga förslag men uttalade att det som i dag är sjukbidrag i framtiden<br>skulle tillhöra sjukpenningförsäkringen, dvs. förmånen vid långvarig men<br>inte varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga skulle bli en<br>dagersättning. Dessutom skulle det liksom i dag finnas ett grundskydd<br>för den som inte har kvalificerat sig för en inkomstrelaterad ersättning.</p> <p>Mot bakgrund av den kritik som vissa remissinstanser hade anfört mot<br>Förtidspensionsutredningens förslag om långtidssjukpenning, skulle det<br>vid den fortsatta beredningen tas fram förslag till ett annat system för</p> <p>73<br></p> <p>ersättning vid långvarig men inte varaktig medicinskt orsakad arbets-<br>oförmåga.</p> <p>Det genomförda utredningsarbetet, som redovisats i departements-<br>promemorian Sjukersättning istället för förtidspension (Ds 2000:39), har<br>visat att regelsystemet för den inkomstrelaterade ersättningen skulle bli<br>tekniskt komplicerat, svåröverskådligt och svårt att förstå, om kravet på<br>likabehandling av alla försäkrade skulle upprätthållas. Dessutom skulle<br>systemet kräva en omfattande administration. Utredningen visade också<br>att det inte var möjligt att inom sjukpenningförsäkringens ram konstruera<br>ett sådant ersättningssystem. Problemet var att förena de två i grunden<br>oförenliga systemen - ett där arbetsförmågans nedsättning skall prövas i<br>princip dag för dag, dvs. sjukpenning, med ett där arbetsförmågans<br>nedsättning är beroende av en viss varaktighet, dvs. minst ett år.<br>Dessutom visade utredningen att det inte är helt oproblematiskt att<br>grunda ersättning under mycket långa perioder enbart på sjukpenning-<br>grundande inkomst, vilket skulle bli fallet om sjukbidraget togs bort och<br>ersattes med sjukpenning. Ett underlag för ersättningen som består av<br>tidigare inkomster bedömdes kunna ge ett mer rättvisande mått på<br>inkomstbortfallet vid längre ersättningsperioder.</p> <p>De farhågor som framförts beträffande sjukbidragets s.k. inlåsnings-<br>effekt borde, enligt uttalanden i departementspromemorian, inte över-<br>drivas. Frågan om arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser och annan<br>aktivitet behöver inte vara avhängig av att ersättning utges i form av dag-<br>ersättning utan sådana insatser kan och bör även kombineras med cn<br>tidsbegränsad sjukersättning. Införandet av vilande förtidspension har<br>dessutom öppnat nya möjligheter med ett mer flexibelt system som<br>underlättar övergången från sjukersättning till arbete.</p> <p>Ett annat viktigt motiv för att behålla en tidsbegränsad periodiserad<br>ersättning var, enligt departementspromemorian, att man därigenom löser<br>komplikationerna i förhållande till angränsande ersättningssystem. Det<br>gäller bl.a. samordning med livräntor, rätten till fortsatt handikapp-<br>ersättning samt inte minst till bostadsstöd. Dessa ersättningar låter sig<br>inte på något enkelt och logiskt sätt förenas med cn ersättning som utges<br>dag för dag, dvs. sjukpenning.</p> <p>Mot bakgrund av vad som framkommit vid den fortsatta beredningen<br>av riktlinjcpropositioncn, bedömer regeringen att övervägande skäl talar<br>för att behålla en tidsbegränsad ersättningsform för försäkrade vars<br>medicinskt orsakade arbetsoförmåga kan antas bestå i minst ett år men<br>inte varaktigt.</p> <p>Därutöver föreslår regeringen nedan att försäkrade i åldern 19-29 år,<br>som är långvarigt arbetsoförmögna av medicinska orsaker, skall kunna<br>beviljas aktivitetsersättning som alltid är tidsbegränsad (avsnitt 6.3).</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>74</p> <h4>6.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Den skyddade personkretsen</h4> <h5>6.2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning</h5> <p>Regeringens förslag: För att en person skall ha rätt till inkomst-<br>relaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning skall han eller hon<br>vara försäkrad för sådan förmån enligt socialförsäkringslagen<br>(1999:799) vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffar och senare.<br>Den som arbetar i Sverige skall vara försäkrad för inkomstrelaterad<br>sjuk- eller aktivitetsersättning.</p> <p>Försäkringen för inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning<br>skall upphöra att gälla ett år efter den dag då arbetet har upphört av<br>någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller mot-<br>svarande uppehåll (efterskyddstid).</p> <p>Den som inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner vid<br>tidpunkten för försäkringsfallet, men som då far t. ex. vårdbidrag som<br>inte enbart avser merkostnader, dagpenning från arbetslöshetskassa<br>och utbildningsbidrag för doktorander skall vara försäkrad för<br>inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Förslaget om förlängning av den generella<br>efterskyddstiden tillstyrks av Riksförsäkringsverket, De Handikappades<br>Riksförbund och Riksförbundet för hiv-positiva. Statskontoret konstaterar<br>att cfterskyddstidens längd innebär en försämring jämfört med nuvarande<br>system. Privattjänstemannakartellen (PTK) och Svenska Akademikers<br>Centralorganisation (SACO) avstyrker förslaget med motiveringen att<br>det måste vara möjligt att bedriva högre studier eller kompetens-<br>utveckling mer än ett år utan att falla ur försäkringen. Den som är<br>försäkrad när studierna påbörjas bör också vara fortsatt försäkrad.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de principer som har fastlagts i<br>riktlinjepropositionen skall förtidspensionen göras till en del av sjuk-<br>försäkringen. För att förtidspensionens funktion som riskförsäkring skall<br>gälla, bör i princip ersättningens storlek vara oberoende av hur länge en<br>individ varit ansluten till försäkringen eller betalat avgifter till försäk-<br>ringen. Till skillnad från vad som gäller enligt reglerna för tilläggs-<br>pension (ATP) med antagandepoängsberäkning, bör den antagna in-<br>komsten, som skall ligga till grund för den inkomstrelaterade ersätt-<br>ningen, direkt bestämma ersättningens storlek.</p> <p>De antagna principerna innebär att rätten till inkomstrelaterad<br>sjukersättning eller aktivitetsersättning blir beroende av aktuell för-<br>säkring vid tidpunkten för försäkringsfallet och inte av tidigare försäk-<br>ringstid eller intjänade rättigheter. För rätt till inkomstrelaterad ersättning<br>krävs dock att den försäkrade tillgodoräknats minst ett år med pensions-<br>gnindande inkomst eller pensionsgrundande belopp av förtidspension<br>under ramtiden (avsnitt 8.2). ATP-systemet däremot är en kombination<br>av inkomstbortfallsförsäkring och intjänad rättighet i form av tillgodo-<br>räknade pensionspoäng och framtida beräknade inkomst. Till följd av<br>detta är den som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner, eller kan<br>härleda rätt till ATP från ett tidigare arbete i Sverige, försäkrad för ATP i<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>75</p> <p>form av förtidspension, oberoende av var i världen han eller hon är bosatt<br>eller arbetar.</p> <p>I och med att ersättningen till långvarigt sjuka eller funktionshindrade<br>personer skall ingå som en del av sjukförsäkringssystemet, är det logiskt<br>att byta ut det nuvarande begreppet pensionsfall mot begreppet försäk-<br>ringsfall. Innebörden är dock avsedd att vara oförändrad. Tidpunkten för<br>försäkringsfallet infaller därmed då den försäkrades nedsättning av<br>arbetsförmågan nått den grad och varaktighet som krävs för rätt till sjuk-<br>ersättning tills vidare eller tidsbegränsat eller till aktivitetsersättning.</p> <p>Socialförsäkringslagcn indelar socialförsäkringarna i dels cn arbets-<br>baserad dels en bosättningsbaserad försäkring. Ett grundläggande villkor<br>för att cn person skall tillhöra den arbetsbaserade försäkringens person-<br>krets är att han eller hon förvärvsarbetar i Sverige. Den arbetsbaserade<br>försäkringen avser inkomstförluster. Liksom förtidspension i form av<br>ATP. sjukpenning m.fl. inkomstbortfallsförsäkringar bör inkomstrela-<br>terad sjuk- eller aktivitetsersättning bedömas som arbetsbaserade för-<br>måner, som följaktligen skall upptas i 3 kap. 4 § socialförsäkringslagcn<br>bland sådana förmåner.</p> <p>Efterskyddstiden</p> <p>Under den tid en person förvärvsarbetar i Sverige är han eller hon<br>försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Enligt huvudregeln i socialförsäk-<br>ringslagen upphör den arbetsbaserade försäkringen att gälla tre månader<br>efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än ledig-<br>het för semester, ferier eller motsvarande - den generella efterskydds-<br>tiden. Denna efterskyddstid är behövlig för att en person inte skall ställas<br>utan försäkringskydd på grund av att han eller hon i samband med byte<br>av anställning under en kort tid inte är förvärvsverksam (prop.<br>1997/98:119 Socialförsäkringens personkrets). Däremot har syftet inte<br>varit att förlänga försäkringsskyddet för den som frivilligt avstår från<br>förvärvsarbete under längre tid.</p> <p>Utöver den generella efterskyddstiden gäller den arbetsbaserade<br>försäkringen även i ett stoTt antal andra fall då en person inte förvärvs-<br>arbetar. Dels gäller försäkringen så länge som en arbetsbaserad ersättning<br>utbetalas, dels så länge skyddsbestämmelserna om beräkning av sjuk-<br>penninggrundande inkomst i 3 kap. 5 § tredje stycket 1-6 AFL är<br>tillämpliga. Det är då fråga om aktiviteter eller situationer som ansetts<br>skyddsvärda eller där den enskilde utan egen förskyllan inte förvärvs-<br>arbetar. Sådana situationer är t.ex. då sjuk- eller föräldrapenning eller<br>rehabiliteringsersättning utbetalas, under vissa förutsättningar då en<br>person studerar eller är arbetslös och står till arbetsmarknadens för-<br>fogande samt vid förvärvsavbrott på grund av graviditet, föräldraledighet<br>eller plikttjänst. Genom denna bestämmelse far PTK:s och SACO:s<br>önskemål anses vara tillgodosedda.</p> <p>Det nu lagda förslaget om krav på aktuell försäkring vid tidpunkten för<br>försäkringsfallet medför i kombination med kriterierna för att bli och<br>förbli försäkrad för arbetsbaserade förmåner att försäkringsskyddet i<br>vissa speciella situationer skulle bli betydligt försämrat i förhållande till<br>vad som gäller i dagens förtidspensionssystem - om socialförsäkrings-<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>76</p> <p>lagens nuvarande efterskyddsregel även skall gälla inkomstrelaterad<br>sjukersättning och aktivitetsersättning.</p> <p>Försäkringen för inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersätt-<br>ning är en renodlad försäkring mot inkomstbortfall vilket emellertid talar<br>för att efterskyddstiden inte bör vara obegränsad, till skillnad från vad<br>som är fallet beträffande förtidspension i form av tilläggspension. Ju<br>längre en person är borta från arbetsmarknaden, desto mindre torde<br>sannolikheten bli för återgång i arbete inom överskådlig tid. Med hänsyn<br>till sjukersättningens och aktivitetsersättningens karaktär av långvarig<br>försörjningskälla menar regeringen dock att det i fråga om dessa ersätt-<br>ningar är motiverat att frångå bestämmelsen om tre månaders generellt<br>efterskydd i socialförsäkringslagen och förlänga denna tid till ett år.</p> <p>Inkomstrelaterad ersättning vid speciella försäkringssituationer</p> <p>Sammanfattningsvis innebär regeringens ovan redovisade förslag att en<br>person skall vara försäkrad enligt socialförsäkringslagen för inkomst-<br>relaterade sjukersättning och aktivitetsersättning vid tidpunkten för för-<br>säkringsfallet och senare, för att han eller hon skall ha rätt till förmånen.<br>Vidare föreslås att det inkomstbortfall en person drabbas av med anled-<br>ning av försäkringsfallet skall uppskattas med ledning av genomsnittet av<br>hans eller hennes tidigare pensionsgrundande inkomster enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP), dvs. fönitom för-<br>värvsinkomster och arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner även vissa<br>ersättningar som är bosättningsbaserade, t.ex. dagpenning från arbets-<br>löshetskassa, utbildningsbidrag till doktorander och vårdbidrag som inte<br>enbart avser merkostnader (avsnitt 8.2).</p> <p>Den som uppbär de i 3 kap. 13 § socialförsäkringslagen uppräknade<br>bosättningsbaserade förmånerna är genom en undantagsbestämmelse<br>försäkrad för inkomstgrundad ålderspension och ATP i form av förtids-<br>pension - enligt huvudregeln krävs att personen är försäkrad för arbets-<br>baserade förmåner för rätt till inkomstgrundad ersättning. De förmåner<br>som räknas upp i ovan nämnda bestämmelse motsvaras av de förmåner<br>som är pensionsgrundande enligt LIP. Det far anses motiverat att dessa<br>bosättningsbaserade förmåner i viss utsträckning skall kunna utgöra<br>grunden för rätt till en inkomstrelaterad ersättning även i sjukersätt-<br>ningssystemet. Regeringen föreslår därför att en person som uppbär<br>någon av de nämnda förmånerna vid tidpunkten för försäkringsfallet<br>skall vara försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning. Däremot bör enbart detta förhållande inte leda till att han eller<br>hon omfattas av det förlängda försäkringsskyddet om ett år. Detta skydd<br>gäller bara efter det att ett arbete har upphört.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>77</p> <h5>6.2.2</h5> <h5>Ganintiersättning</h5> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Regeringens förslag: För att en person skall ha rätt till sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning skall han eller hon<br>vara försäkrad för en sådan förmån enligt socialförsäkringslagen<br>(1999:799) vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffar och senare.<br>Den som är bosatt i Sverige skall vara försäkrad för sjukersättning och<br>aktivitetsersättning i form av garantiersättning.</p> <p>Promeinnrinrnas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Integrationsverket påpekar att förslagen står i<br>strid med riktlinjepropositionen. Verket finner det märkligt att EU-<br>medborgare bosatta i Sverige skall ha större rätt till ersättning än in-<br>vandrade svenska medborgare. Socialstyrelsen anser att principen om cn<br>allmän försäkring som omfattar hela befolkningen även skall gälla ersätt-<br>ning till dem som har långvarig eller varaktig nedsättning av arbets-<br>förmågan. Handikappombudsmannen framhåller att det är principiellt fel<br>att de som far en nedsättning av arbetsförmågan före ankomsten till<br>Sverige inte har rätt till den garanterade nivån. Även Handikapp-<br>förbundens samar hetsorgan, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn,<br>Ungdomar och Vuxna och Riksförbundet för hiv-positiva är kritiska till<br>förslaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: 1 avsnitt 9.1 redogör regeringen för<br>de skäl som ligger till grund för förslaget att frångå den i riktlinje-<br>propositionen fastlagda principen att även sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning i form av garantiersättning skall vara oberoende av försäk-<br>ringstid. Det nu aktuella förslaget innebär dels ett krav på minst tre års<br>tillgodoräknad försäkringstid i Sverige för att rätt till garantiersättning<br>alls skall uppstå, dels ett krav på 40 års tillgodoräknad försäkringstid för<br>rätt till oavkortad garantiersättning (avsnitt 9.2).</p> <p>En förutsättning för rätt till ersättning är, enligt försäkringsrättsliga<br>principer, att försäkringstagaren är försäkrad när risken materialiseras,<br>dvs. i det här fallet då nedsättningen av personens arbetsförmåga har nått<br>det stadium i fråga om grad och varaktighet som förutsätts för rätt till<br>sjukersättning eller aktivitetsersättning. I förtidspensionssystemet fordras<br>att en person är försäkrad i Sverige för folkpension och ATP vid pen-<br>sionsfallet för att ha rätt till dessa förmåner. Ett system som inte bygger<br>på denna grundläggande försäkringsprincip kan, enligt regeringens upp-<br>fattning, undergräva tilltron till systemets legitimitet. Som redogörs för i<br>avsnitt 9.1 kan ett sådant system dessutom fa oönskade konsekvenser<br>både för den enskilde och för staten.</p> <p>Regeringen anser därför att en nödvändig förutsättning för att en<br>person skall kunna erhålla och behålla rätten till sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning i form av garantiersättning skall vara att han eller hon<br>är försäkrad för sådan förmån både vid tidpunkten för försäkringsfallet<br>och senare. Samma krav som i dag gäller för rätt till folkpension i form<br>av förtidspension, garantipension i åldcrspensionssystcmct och för<br>garantipension till vuxna efterlevande föreslås alltså gälla även för<br>sjukersättningssystemets grundskydd.</p> <p>Beträffande frågan om EU-medborgares rättsliga ställning i Sverige,<br>som Integrationsverket tar upp, gäller följande. Svenska medborgares</p> <p>78</p> <p>positiva särbehandling i socialförsäkringssammanhang har upphört att<br>gälla i och med att socialförsäkringslagcn trädde i kraft den 1 januari<br>2001. Motiveringen till regelförändringen är att det anses vara mer<br>ändamålsenligt att låta svensk socialförsäkring omfatta dem som har<br>faktisk anknytning till Sverige, såsom arbete eller bosättning, än dem<br>som har endast en formell anknytning, såsom medborgarskap. Däremot<br>har EU-medborgare och andra som omfattas av förordningen (EEG) nr<br>1408/71 en gynnad ställning i förhållande till personer som inte omfattas<br>av denna förordning. Detta följer av Sveriges medlemskap i Europeiska<br>unionen och att EG-reglema därmed skall tillämpas i Sverige och i<br>konfliktsituationer ha företräde framför nationella svenska regler.</p> <p>Som tidigare redovisats indelar socialförsäkringslagen socialförsäk-<br>ringarna i dels en arbetsbaserad, dels en bosättningsbaserad försäkring.<br>Den arbetsbaserade försäkringen gäller för socialförsäkringsförmåner<br>som täcker inkomstbortfall. Den bosättningsbaserade försäkringen avser i<br>princip ersättningar för olika kostnader och rena bidrag. Förmåner som<br>ges med garantibelopp skall enligt förarbetena (prop. 1997/98:119) också<br>räknas dit.</p> <p>Den som saknar inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning, eller har sådan ersättning som understiger den fastställda<br>garantinivån, skall enligt regeringens förslag ha rätt till ersättning i form<br>av garantiersättning upp till den garanterade nivån. Garantiersättning är<br>således inte är beroende av den försäkrades tidigare förvärvsarbete eller<br>förvärvsinkomster. Med hänvisning till detta och till socialförsäkrings-<br>lagens uppbyggnad, anser regeringen, att garantiersättning bör inordnas<br>bland de bosättningsbaserade förmånerna i 3 kap. 1 § nämnda lag.</p> <p>Det nu föreliggande förslaget, att endast den som är försäkrad vid<br>tidpunkten för försäkringsfallet skall tillhöra den skyddade person-<br>kretsen, medför att personer som är arbetsoförmögna på grund av sjuk-<br>dom eller funktionshinder redan när de bosätter sig i Sverige inte har rätt<br>till garantiersättning.</p> <p>Såväl regeringen som riksdagen har dock ansett att det är angeläget att<br>staten tar ansvar för försörjningen av de personer som uppfyller de<br>medicinska kriterierna och varaktighetskriteriema för rätt till förtids-<br>pension men som på grund av kraven på viss försäkringstid inte har rätt<br>till sjuk- eller aktivitetsersättning eller endast en låg sådan (prop.<br>1997/98:111 och 1997/98:SfUl 1). Regeringen utreder frågan om<br>ersättning till denna grupp och avser återkomma till riksdagen i frågan.</p> <p>Av kravet på aktuell försäkring för rätt till garantiersättning följer<br>också att när en person bosätter sig utomlands upphör i princip rätten till<br>förmånen. Gemenskapsrätten inom EU/EES eller avtal som Sverige<br>ingått med andra stater kan dock medföra undantag från denna regel.<br>Dessutom finns en bestämmelse i socialförsäkringslagen som i vissa fall<br>kan utöka möjligheten att uppbära garantiersättning vid bosättning<br>utomlands. Har rätten till bosättningsbaserade förmåner upphört på grund<br>av att den enskilde inte längre anses bosatt i Sverige, far förmånen efter<br>ansökan hos försäkringskassan fortsätta att betalas ut, om det med hänsyn<br>till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in<br>den. Vid skälighetsbedömningen kan enligt förarbetena (prop.<br>1997/98:119) bl.a. hälsoskäl beaktas.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>79</p> <p>6.3</p> <h4>Tidsbegränsad aktivitetsersättning i åldrarna 19-29 år Prop. 2000/01:96</h4> <p>Regeringens förslag: Personer i åldrarna 19-29 år som av medieinska<br>skäl har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel skall ha rätt till<br>aktivitetsersättning tidigast fr.o.m. den 1 juli det år 19-årsdagcn<br>infaller, om nedsättningen kan antas bli bestående under minst ett år.</p> <p>Ersättningen skall kunna betalas ut under högst tre år i taget, doek<br>längst t.o.m. månaden före den månad då den försäkrade fyller 30 år.</p> <p>Promemorians (Ds 2000:40) förslag: Överensstämmer med<br>regeringens förslag med undantag för att någon bestämd tidpunkt inte<br>skall anges för när bedömningen av varaktigheten av arbetsförmågan<br>skall företas.</p> <p>Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig ställer sig<br>bakom tidsbegränsningen till längst tre år. Socialstyrelsen anser att det är<br>myeket positivt med cn omprövning vart tredje år varvid den enskildes<br>situation granskas, men framhåller samtidigt att omprövningen inte far<br>ske på sådant sätt att den stör kontinuiteten i inledda aktiviteter eller<br>skapar oro för möjligheterna till en fortsättning. Statskontoret oeh SACO<br>anser att det i vissa fall borde vara möjligt att kunna besluta om cn<br>förlängning av ersättningsperioden utan omprövning efter tre år. RFV<br>och PTK framhåller att den föreslagna utformningen av bestämmelserna<br>innebär att handläggningstiden hos försäkringskassan kan bli avgörande<br>för om den försäkrade uppfyller varaktighetskravet på ett års nedsättning<br>av arbetsförmågan för rätt till aktivitetsersättning.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Ett särskilt försäkringsstöd föreslås<br>för personer upp till 30 års ålder med nedsatt arbetsförmåga, oavsett om<br>det är fråga om medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan eller -<br>som redovisas i nästa avsnitt - att en ung person på grund av fysiskt eller<br>psykiskt funktionshinder behöver förlängd skolgång t.o.m. gymnasie-<br>nivå.</p> <p>I departementspromemorian Aktivitetsersättning (Ds 2000:40) föreslås<br>att aktivitetsersättning skall kunna beviljas om nedsättningen av arbets-<br>förmågan kan antas bli bestående under minst ett år räknat från den<br>tidpunkt när försäkringskassan gör bedömningen. Regeringen instämmer<br>i vad RFV och PTK framfört mot att försäkringskassans handläggnings-<br>tid av ett ärende inte skall fa vara avgörande om rätt till aktivitets-<br>ersättning föreligger eller inte. Regeringen föreslår därför inte någon<br>bestämd tidpunkt för när bedömningen av varaktigheten av arbets-<br>oförmågan skall göras.</p> <p>Det råder ingen tvekan om att samhällsutvecklingen medfört ett<br>successivt förändrat synsätt även på socialförsäkringens olika områden,<br>något som berör alla åldersgrupper. När det gäller den grupp försäkrade<br>som har ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga, dvs. uppbär<br>förtidspension/sjukbidrag, är det angeläget att försäkringen verkar för<br>aktivitet och inte ett passivt förhållningssätt. Detta gäller inte minst yngre<br>personer som omfattas av denna försäkring.</p> <p>För att kunna åstadkomma cn förändring för de yngsta åldersgrupperna<br>krävs enligt regeringens bedömning bl.a. en höjning av gällande 16-<br>årsgräns för rätt till långvarigt försörjningsstöd av medicinska skäl.<br>Höjningen skall således avse de åldersgrupper för vilka långsiktig<br></p> <p>80</p> <p>försörjning genom förvärvsarbete i praktiken normalt sett inte före-<br>kommer.</p> <p>Samtliga remissinstanser som yttrat sig över departements-<br>promemorians förslag delar uppfattningen att nuvarande försäkrings-<br>skydd till unga försäkrade med långvarigt nedsatt arbetsförmåga till följd<br>av svåra funktionshinder eller långvariga sjukdomar är otidsenligt och<br>behöver förändras och då ges en annan utformning.</p> <p>Mot den bakgrunden föreslås i denna proposition en ny särskild er-<br>sättningsform för unga personer med långvarig medicinskt grundad ned-<br>sättning av arbetsförmågan i form av aktivitetsersättning. Denna nya<br>ersättningsform skall stimulera till aktivitet utan att den ekonomiska<br>tryggheten påverkas. Med hänsyn till vad som anförts i fråga om att<br>åldersgränsen för aktivitetsersättningen bör kopplas till den tidpunkt då<br>förvärvsarbete i praktiken normalt sett förekommer, finner regeringen det<br>rimligt att denna gräns sätts till den 1 juli det år den försäkrade fyller 19<br>år. Det är i regel den tidpunkt då den grundläggande skolutbildningen är<br>avslutad.</p> <p>För att i möjligaste mån kunna tillvarata den unges möjligheter till<br>utveckling och arbete i ungdomsåren, har regeringen gjort bedömningen<br>att aktivitetsersättning bör kunna beviljas längst till dess en försäkrad<br>fyller 30 år och alltid vara tidsbegränsad till längst tre år. Därefter skall<br>en förnyad prövning av rätten till ersättningen i förekommande fall ske.</p> <p>Dessutom föreslår regeringen i det följande (avsnitt 6.4) att försäkrade<br>i åldern 19-29 år som till följd av funktionshinder inte har avslutat sin<br>utbildning på grundskole- och gymnasienivå — så länge studierna bedrivs<br>- skall ha rätt till aktivitetsersättning utan att den enskildes arbets-<br>förmåga prövas i särskild ordning.</p> <p>Utmärkande för aktivitetsersättningen är således att den - till skillnad<br>från sjukersättningen - alltid skall tidsbegränsas. Enligt regeringens, och<br>även remissinstansernas uppfattning, är det naturligt att ett reformerat<br>ersättningssystem som skall uppmuntra till aktivitet hos dem som är<br>ersättningsberättigade måste utgå från en förmån som är tidsbegränsad<br>och där rätten till förmånen skall prövas på nytt med jämna mellanrum.<br>Att, som några remissinstanser föreslagit, införa en kompletterande<br>bestämmelse som gör det möjligt att i vissa situationer besluta om en ny<br>ersättningsperiod, utan att någon ny prövning av ersättningsrätten företas<br>skulle, enligt regeringens bedömning, kunna leda till svårigheter i<br>tillämpningen. Regeringen förutsätter att försäkringskassan vid prövning<br>av fortsatt rätt till aktivitetsersättning utifrån vaije enskilt fall gör en<br>bedömning av hur omfattande den förnyade prövningen behöver bli.<br>Eftersom avsikten är att försäkringskassan skall följa den unge personens<br>utveckling under perioden med aktivitetsersättning, bör kassan när en<br>period löper ut ha hunnit bilda sig en uppfattning om huruvida det krävs<br>kompletterande uppgifter inför ett nytt beslut om aktivitetsersättning.</p> <p>Det är självfallet angeläget att ersättningsperioden i normalfallet inte<br>blir alltför lång och att försäkringskassan, när rätten till aktivitetsersätt-<br>ning tidsmässigt löper ut, granskar vilka aktiviteter som den enskilde<br>genomgått under ersättningsperioden. Det är också viktigt att försäk-<br>ringskassan håller kontinuerlig kontakt med berörda kommunala myndig-<br>heter för bedömning av den enskildes situation och att lämpliga aktivi-<br>teter vidtas både i nuläget och för framtiden. Detta är nödvändigt för<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>81</p> <p>kassans bedömning av om aktivitetsersättning skall beviljas även Prop. 2000/01:96<br>fortsättningsvis och i så fall i vilken grad samt för hur lång tid.</p> <p>Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att det är angeläget att<br>försäkringskassan utför cn ny prövning på ett sätt som inte i onödan stör<br>den enskilde eller skapar oro inför den framtida möjligheten till er-<br>sättning.</p> <h4>6.4 Aktivitetsersättning vid viss utbildning på<br>grundskole- eller gymnasienivå</h4> <p>Regeringens förslag: En försäkrad i åldern 19-29 år som på gnind av<br>funktionshinder inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller<br>gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning under den tid denna<br>skolgång varar utan att hans eller hennes arbetsförmåga prövas.</p> <p>Promemorians (Ds 2000:40) förslag: Överensstämmer i princip med<br>regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Särskolans och specialskolans yrkesvalslärares<br>intresseförening (SYVI) uppfattar det som cn felsyn att ungdomar som<br>förväntas kunna gå ut direkt på arbetsmarknaden om de går i<br>gymnasieskola eller motsvarande längre än till 19 års ålder erbjuds<br>aktivitetsersättning utan prövning av den framtida arbetsförmågan. Ett<br>kriterium för beviljande av aktivitetsersättning borde enligt SYVI vara att<br>vårdbidrag utges för den aktuella personen. Om det inte är möjligt<br>framhålls att aktivitetsersättning inte skall utbetalas till ungdomar som<br>fortfarande går i gymnasieskolan eller motsvarande. Alternativt föreslås<br>att åldersgränsen för aktivitetsersättning höjs till 21 år. dvs. den ålder till<br>vilken föräldrarnas underhållsskyldighet maximalt kan utsträckas.<br>Centrala Sttidiestödsnämnden (CSN) stöder förslaget och framhåller att<br>det krävs en ändring i studiestödslagen så att det framgår att studiemedel<br>inte tår lämnas eller tas emot under tid då aktivitetsersättning lämnas,<br>men, framhåller att studiehjälp bör dock kunna lämnas samtidigt som<br>aktivitetsersättning. RFV anser att orsaken till ett studieavbrott vid<br>förlängd skolgång inte skall påverka den enskildes rätt till aktivitets-<br>ersättning när dessa studier åter upptas, eftersom ett sådant resonemang<br>är onödigt och i värsta fall kan leda till att skolgången inte fullföljs.<br>Nästan samtliga remissinstanser som kommenterat förslaget anser att det<br>skall vara möjligt även för personer med långvarig medicinskt grundad<br>nedsättning av arbetsförmågan att delta i studier på eftergymnasial nivå<br>med aktivitetsersättning. Detta motiveras med att många funktions-<br>hindrade ungdomar inte påbörjar högre studier av rädsla för att ta studie-<br>lån, som de inte vet om de kan betala tillbaka eftersom de är osäkra på att<br>klara studierna och fa ett arbete efteråt. TCO och PTK anser att det kan<br>finnas anledning att uppmuntra den aktuella gruppen till eftergymnasiala<br>studier åtminstone under cn del av studietiden, t.ex. två år.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: En grundläggande utbildning är<br>en förutsättning för alla för att kunna komma in på arbetsmarknaden. Ett<br>viktigt syfte med aktivitetsersättningen är att den skall både stimulera<br>och ge personer med funktionshinder möjlighet att skaffa sig en sådan<br>grundläggande utbildning. Som redovisats i avsnitt 6.3 föreslås</p> <p>82</p> <p>aktivitetsersättningen omfatta utbildning till och med gymnasienivå för<br>ungdomar tidigast fr.o.m. den 1 juli det år då de fyller 19 år.</p> <p>Gymnasieskola är den utbildning som är avsedd att påbörjas av<br>ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till<br>och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. För elever i s.k.<br>Rh-anpassad utbildning gäller att en svårt rörelsehindrad person kan<br>påbörja utbildningen senast under första halvåret det kalenderår då han<br>eller hon fyller 21 år.</p> <p>Enligt 5 kap. skollagen (1985:1100) är en kommun skyldig att erbjuda<br>utbildning på nationella program, specialutformade program eller<br>individuellt program för samtliga ungdomar i kommunen som har slutfört<br>sista årskursen i grundskolan eller motsvarande.</p> <p>Gymnasieskolan omfattar tre år men utbildningstiden kan förlängas.<br>Utbildningstiden till och med gymnasieskolan är som regel längre för en<br>elev med funktionshinder än för andra elever. Utbildning i gymnasie-<br>skolan för elever med funktionshinder omfattar i regel minst fyra år.<br>Enligt 9 kap. gymnasieförordningen (1992:394) bör utbildning vid<br>riksgymnasiema i Örebro för döva eller hörselskadade elever från hela<br>landet förlängas med ett år. Till detta kommer att utbildningen i<br>specialskolan omfattar tio år. Det betyder att det inte är meningsfullt eller<br>ens möjligt att försöka bedöma arbetsförmågan vid halvårsskiftet det år<br>dessa personer fyller 19 år.</p> <p>En person med funktionshinder som inte uppnått de färdigheter som<br>normalt uppnås i grundskolan och som är bosatt i landet har fr.o.m. andra<br>kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år rätt till grundläggande<br>vuxenutbildning. En sådan elev som genom studier i grundläggande<br>vuxenutbildning uppnått färdigheter motsvarande grundskolan är behörig<br>att delta i gymnasial vuxenutbildning. För personer med funktionshinder<br>kan också folkhögskolan i en del fall vara en bra form för att inhämta<br>gymnasieutbildningen.</p> <p>Regeringen finner det skäligt att aktivitetsersättning utan prövning av<br>arbetsförmågan kan utges till funktionshindrade personer under hela den<br>tid som åtgår för att inhämta grundläggande kunskaper t.o.m. gymnasie-<br>nivå, oavsett i vilken skolform dessa kunskaper inhämtas.</p> <p>Studiehjälp lämnas till studerande i gymnasieskolan längst t.o.m. första<br>kalenderhalvåret det år den studerande fyller 20 år. Studiemedel, som<br>består av studiebidrag och studielån lämnas till studerande på gymnasie-<br>nivå tidigast fr.o.m. andra kalenderhalvåret det år då den studerande<br>fyller 20 år. För elever i gymnasiesärskolan lämnas förlängt barnbidrag<br>istället för studiestöd. Regeringen anser att ungdomar med funktions-<br>hinder skall ha möjlighet att slutföra utbildning som ger kompetens mot-<br>svarande gymnasienivån utan att de själva skall behöva svara för sin<br>försörjning under tid sådan utbildning pågår, dvs. under tid som andra<br>ungdomar kan ägna sig åt högre studier, förvärvsarbete eller liknande.<br>Det finns annars en påtaglig risk att sådana elever avstår från att fullfölja<br>dessa studier för att i stället kunna uppbära ersättning från försäkringen<br>på annan grund. Regeringen delar alltså inte uppfattningen att det skulle<br>vara en felsyn att med aktivitetsersättning göra det möjligt för yngre<br>personer att genomgå utbildning på gymnasienivå utan att den framtida<br>arbetsförmågan prövas.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>83</p> <p>Regeringen anser således att personer som på grund av funktionshinder<br>behöver längre tid för utbildning, utan prövning av arbetsförmågan, bör<br>ha rätt till hel aktivitetsersättning under den avslutande delen av den<br>grundläggande utbildningen. Med grundläggande utbildning avses grund-<br>skola, gymnasieskola, särskola, specialskola, riksgymnasiema för döva,<br>hörselskadade respektive svårt rörelsehindrade, grundläggande vuxen-<br>utbildning, samt gymnasial vuxenutbildning. Vid bedömning av rätt till<br>aktivitetsersättning skall det således inte göras en prövning av personens<br>arbetsförmåga. Det är alltså fråga om ett rent försörjningsstöd under den<br>förlängda studietiden som kan uppkomma till följd av funktionshindret.</p> <p>Det är viktigt att det görs en klar åtskillnad mellan sådana för-<br>längningar av studierna som beror på funktionshinder och sådana som är<br>cn följd av andra skäl som inte är rent medicinska, t.cx. sociala problem,<br>skoltrötthet och liknande. Aktivitetsersättning bör således inte utges i<br>andra fall än där det finns ett klart samband mellan funktionshindret och<br>behovet av förlängda studier. Detta skulle kunna tala för att aktivitets-<br>ersättning under grundutbildning endast skulle kunna komma i fråga för<br>elever i de särskilda skolformerna. En sådan begränsning skulle dock<br>strida mot den allmänna inriktningen som innebär att även funk-<br>tionshindrade personer så långt det är möjligt skall kunna studera i de<br>ordinarie skolformerna. Enligt FN:s standardregler om delaktighet och<br>jämställdhet för människor med funktionsnedsättning bör utbildningen av<br>personer med funktionshinder vara cn integrerad del av den ordinarie<br>utbildningen. Kommunerna har också cn skyldighet att anpassa utbild-<br>ningen så att den också passar elever med funktionshinder eller<br>tillhandahålla särskilda stödinsatser så att eleven kan klara utbildningen<br>inom ramen för den ordinarie utbildningen. Även om den enskilde<br>individen har rätt att studera i särskild skolform kan han eller hon bedriva<br>studierna i den ordinarie skolformen på hemorten för att därigenom<br>vistas i sin hemmiljö och slippa långa resor. Det är således en allmän<br>inriktning att elever med funktionshinder skall integreras i den ordinarie<br>skolformen och i mindre utsträckning hänvisas till särskilda skolformer<br>som i många fall är belägna i annan kommun.</p> <p>Mot denna bakgrund finner regeringen det inte motiverat att begränsa<br>rätten till aktivitetsersättning under grundläggande utbildning för elever<br>som, efter halvårsskiftet det år 19-årsdagcn infaller, går i de i särskilda<br>skolformer som är organiserade i fler läsår än normalt. I dc fall studierna<br>bedrivs i dc ordinarie skolformerna krävs emellertid en noggrann<br>prövning av rätten till aktivitetsersättning i det enskilda fallet. För rätt till<br>aktivitetsersättning skall vid denna prövning ha framkommit att den<br>förlängda skolgången har ett konstaterat, direkt samband med ett klart<br>påvisat funktionshinder.</p> <p>Ett stort antal remissinstanser har förordat att aktivitetsersättning skall<br>kunna utges även vid eftergymnasiala studier. Regeringen har förståelse<br>för dessa synpunkter, men är nu inte beredd till ett ställningstagande<br>eftersom frågan kräver utredning och en samlad bedömning, inte minst<br>mot bakgrund av att studiestödssystemet har reformerats.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>84</p> <h3>Aktiviteter</h3> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Regeringens förslag: Försäkringskassan skall, i samband med att den<br>beslutar om att bevilja en försäkrad aktivitetsersättning, undersöka om<br>han eller hon under den tid ersättningen utges kan delta i aktiviteter<br>som kan antas ha en gynnsam inverkan på sjukdomstillståndet eller<br>den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.</p> <p>Om den försäkrade kan delta i aktiviteter, skall försäkringskassan i<br>samråd med honom eller henne utarbeta en plan för sådana aktiviteter<br>och därvid i möjligaste mån tillgodose den försäkrades önskemål.</p> <p>Försäkringskassan skall verka för att de planerade aktiviteterna<br>kommer till stånd. Kassan skall också samordna de insatser som<br>behövs samt se till att åtgärder vidtas för att underlätta för den<br>försäkrade att delta i aktiviteterna.</p> <p>Särskild ersättning kan utges för kostnader som uppstår för den<br>försäkrade i anledning av de aktiviteter som han eller hon deltar i.</p> <p>Promemorians (Ds 2000:40) förslag: Överensstämmer med<br>regeringens med undantag för att medverkan i aktiviteter enligt prome-<br>morians förslag skulle vara ett villkor för rätt till aktivitetsersättning.</p> <p>Remissinstanserna: RFV anser att aktivitetsersättning skall innebära<br>möjlighet och inte skyldighet för individen och är negativt till att det<br>skall föreligga krav på individen att medverka till att klarlägga behovet<br>av eller delta i aktivitet. Handikappombudsmannen, PTK och SACO är<br>negativa till att försäkringskassan skall besluta om vilka aktiviteter som<br>är lämpliga för den enskilde. SoS och SISUS är inte negativa till kassans<br>planerande och samordnande funktion men förutsätter att det görs en<br>övergripande plan för varje person liknande den individuella plan som<br>kommunen på begäran av den enskilde är skyldig att upprätta enligt LSS.<br>SoS förutsätter dessutom att försäkringskassan inrättar någon form av<br>samrådsorgan att diskutera frågorna i. SISUS ser det som självklart att<br>den enskilde skall bestämma vilken aktivitet han eller hon vill ägna sig<br>åt. Statskontoret ser positivt på att försäkringskassan far ett planerings-<br>och samordningsansvar för aktiviteterna men anser att detta borde bli<br>aktuellt först i de fall då den ersättningsberättigade inte alls deltar i<br>aktiviteter som kan anses vara utvecklande. DHR och Förbundet unga<br>funktionshindrade understryker att den enskilde skall ha ett avgörande<br>inflytande på val av aktiviteter och anser att det finns en övergripande<br>risk att det med tiden växer fram en lista med aktiviteter som för-<br>säkringskassan skall godkänna och framhåller att försäkringskassan, för<br>att klara sin föreslagna roll, måste tillföras resurser för kompetens-<br>höjande åtgärder och nyanställning av personal. HSO ser det som<br>naturligt att försäkringskassan far en nyckelroll. Det förutsätter<br>emellertid att det finns kompetent personal på kassan, varför resurser be-<br>höver tillföras för att vidareutbilda och i vissa fall även nyrekrytera<br>personal. Vidare framhålls behovet av samarbete mellan olika myn-<br>digheter samt att försäkringskassans handläggare inte far rikta in sig på<br>den enskildes diagnos och se den som ett mått på vilka aktiviteter som är<br>lämpliga. Även NHR anser det är naturligt att försäkringskassan<br>handlägger den enskildes rätt till aktivitetsersättning men vänder sig</p> <p>85</p> <p>starkt mot den förstärkta roll som försäkringskassan förslås få vad gäller<br>rätten att häva den enskildes rätt till ersättning, om det bedöms att den<br>enskilde inte uppfyller kraven på aktivitet eller inte medverkar till att<br>klarlägga sina behov av aktiviteter. RBU framhåller att förslaget ger<br>uttryck för ett starkt myndighetsperspektiv och att försäkringskassan inte<br>skall ha rollen som samordnande instans. Försäkringskassan skall finnas<br>med i samverkan, men ett ansvar oeh en modell för samverkan runt unga<br>med funktionshinder måste skapas mellan aktuella aktörer på såväl<br>central som rcgional/lokal nivå. FUB framhåller att respekten för den<br>enskildes självbestämmande och integritet måste vara självklar vid cn<br>bedömning av vilka aktiviteter som skall ske. Om den försäkrade har en<br>god man är det viktigt att det tydliggörs att denne görs delaktig i arbetet<br>med att samordna aktiviteterna. Föreningen JAG anser att det tydligt<br>måste markeras i reglerna att bedömningen av lämpliga aktiviteter<br>varsamt måste anpassas till varje individs personliga förutsättningar,<br>eftersom t.ex. framtida förvärvsarbete för föreningens medlemmar är ett<br>avlägset mål.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Sedan några årtionden tillbaka har<br>det vuxit fram cn ökad insikt i samhället om behovet av cn aktiv tillvaro<br>för sjuka personer och personer med funktionshinder. Forskningen inom<br>det medicinska området anger att förvärvsarbete eller annan aktivitet i sig<br>ofta har en rehabiliterande verkan på sjukdomar eller i vart fall motverkar<br>cn försämring av den enskildes tillstånd medan ett passivt levnadssätt har<br>motsatt effekt.</p> <p>En tillvaro präglad av aktiviteter är på många sätt av stor betydelse för<br>personer som av medicinska skäl bedöms sakna arbetsförmåga under<br>överskådlig tid. För personer som i utgångsläget har mycket omfattande<br>svårigheter i sin dagliga livsföring bör en viss aktivitet kunna betraktas<br>som ett av kanske många steg i riktning mot ett självständigt och aktivt<br>liv som i vissa fall kan innebära mer eller mindre omfattande kontakt<br>med arbetslivet.</p> <p>Med aktivitet avses sådana verksamheter som kan antas ha en positiv<br>inverkan på den försäkrades sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska<br>prestationsförmåga. Aktiviteterna har således till syfte att öka förutsätt-<br>ningarna för att förbättra arbetsförmågan. Många gånger kan det vara<br>fråga om habilitering eller rehabilitering i vid bemärkelse, där det inte<br>nödvändigtvis behöver handla om omedelbart arbetslivsinriktade åt-<br>gärder. Aktiviteterna kan åtminstone inledningsvis avse att ge stöd för<br>den enskilde att lära sig hantera sin sjukdom eller funktionshinder i<br>vardagen. Det kan röra sig om olika typer av medicinska habiliterings-<br>åtgärder som mer eller mindre är inriktade på att förbättra det medicinska<br>tillståndet.</p> <p>Utöver de direkta medicinska konsekvenserna far ofta sjukdomen eller<br>funktionshindret andra följder som kan ge upphov till ytterligare stöd-<br>behov. Exempelvis kan förmågan att fungera i samhället i stort ha<br>utvecklats långsammare än hos andra personer i samma ålder. I vissa fall<br>kan utvecklingen av individens sociala kompetens ha blivit lidande redan<br>från skolåldern.</p> <p>Det kan vara aktuellt att på egen hand eller på annat sätt utveckla olika<br>förmågor, kunskaper oeh färdigheter, t.ex. genom att delta i föreningsliv,<br>eller att ägna sig åt någon hobby eller konstnärlig verksamhet. I andra</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>86</p> <p>fall kan det vara fråga om att i första hand ägna sig åt sådant som kan<br>betraktas som mer direkt arbetslivsinriktat, exempelvis grundläggande<br>utbildning eller olika slag av kontakt med arbetslivet.</p> <p>Regeringen är väl medveten om att de ungdomar som blir berättigade<br>till aktivitetsersättning kommer att ba mycket skiftande hälsotillstånd och<br>därmed utsikter till arbetsförmåga. Det innebär att dessa ungdomar har<br>mycket olika förutsättningar att kunna försörja sig själva, att få annan<br>kontakt med arbetslivet eller att ta tillvara sina utvecklingsmöjligheter<br>genom att t.ex. studera. Det är därför naturligt att perioden med<br>aktivitetsersättning kommer att se olika ut för många av de unga,<br>eftersom det är önskvärt att tiden utnyttjas väl och aktiviteterna anpassas<br>till förutsättningarna för var och en av dessa personer. Flera remissin-<br>stanser har framfört farhågor för att den enskilde inte skall ha tillräckligt<br>stort inflytande över valet av passande aktiviteter och att det finns en risk<br>att valet kommer att ske på ett rutinmässigt sätt.</p> <p>Regeringen har förståelse för de synpunkter som framförts om att det<br>inte får ställas krav på att den försäkrade skall medverka till att klarlägga<br>behovet av eller delta i aktiviteter för att erhålla eller behålla rätten till<br>aktivitetsersättning. För att aktiviteterna skall ge goda resultat måste den<br>enskilde vara motiverad att genomföra dessa. Detta talar för att det inte<br>skall ställas krav på deltagande i aktiviteter för att kunna bli beviljad<br>aktivitetsersättning. Ett sådant krav skulle enligt regeringens uppfattning<br>i många fall även kunna leda till svåra bedömningar av om det är rimligt<br>att begära att den enskilde deltar i aktiviteter. Den enskildes fysiska och<br>psykiska förutsättningar att delta i aktiviteter måste vara den avgörande<br>faktorn för ett sådant deltagande.</p> <p>Mot den bakgrunden anser regeringen att det är ett bättre alternativ att i<br>stället föreslå en ordning som innebär att försäkringskassan skall vara<br>skyldig att erbjuda dem som beviljas aktivitetsersättning möjlighet att<br>delta i aktiviteter.</p> <p>Det betyder att om den försäkrade önskar utnyttja försäkringskassans<br>erbjudande skall kassan tillsammans med den försäkrade, utifrån dennes<br>behov, önskemål och förutsättningar, planera och samordna lämpliga<br>aktiviteter som personen kan tänka sig att ägna sig åt. Kassan skall så<br>långt det är möjligt tillgodose den enskildes önskemål om aktiviteter,<br>dock under förutsättning av att dessa kan antas ha en positiv inverkan på<br>personens sjukdomstillstånd eller annan nedsättning av den fysiska eller<br>psykiska prestationsförmågan. Oftast torde det med stor sannolikhet röra<br>sig om kurser, dagverksamhet, föreningsverksamhet, idrottsaktiviteter<br>och pryo. Det är därvid nödvändigt att särskilda medel skall kunna utges<br>för kostnader som uppstår för den försäkrade i samband med de<br>aktiviteter som försäkringskassan ansett vara lämpliga. Med hänsyn till<br>de typer av aktiviteter som generellt sett troligen kommer att väljas, bör<br>de kostnader för den försäkrade som uppstår i samband med aktiviteterna<br>rimligen vara av liknande slag som sådana särskilda kostnader som kan<br>uppkomma för den försäkrade i samband med rehabilitering. Eftersom<br>aktivitetsåtgärder är något annat än rehabilitering kan emellertid inte<br>uteslutas att även andra typer av kostnader än för t.ex. resor kan<br>uppkomma för den försäkrade vid dennes deltagande i aktivitetsåtgärder.<br>Det för dock för långt att i lag utarbeta detaljerade föreskrifter för vilka<br>typer av kostnader som i detta sammanhang skall anses utgöra kostnad<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>87</p> <p>för den försäkrades deltagande i aktiviteten. Närmare föreskrifter bör i<br>stället lämpligen meddelas av regeringen eller Riksförsäkringsverket.</p> <p>Frågan om i vilken utsträckning förvärvsarbete skall kunna förekomma<br>i samband med aktivitetsersättning behandlas i avsnitt 10.</p> <p>Det bör understrykas att eftersom det är fråga om ett deltagande i<br>aktiviteter som bygger på frivillighet från den försäkrades sida är det inte<br>aktuellt att införa några sanktionsbestämmelser om den försäkrade inte<br>skulle medverka i planerade aktiviteter.</p> <p>På goda grunder kan det antas att många förmånsberättigade unga<br>personer som önskar delta i aktiviteter kommer att behöva hjälp och stöd<br>inte bara med planeringen av sina önskade aktiviteter, utan även vid<br>kontakterna med berörda myndigheter/organisationer för att aktiviteterna<br>skall komma till stånd och kunna ske inom rimlig tid. Regeringen ställer<br>sig bakom förslaget i departementspromemorian att cn särskilt angiven<br>myndighet eller organisation skall ha det slutliga ansvaret för att planera<br>och samordna dc aktiviteter som ger den enskilde bästa möjliga stöd i ut-<br>vecklingsarbetet. Genom att de berörda personerna föreslås fa sin för-<br>sörjning under denna aktivitetsperiod i form av ersättning från den all-<br>männa försäkringen talar, enligt regeringens uppfattning, övervägande<br>skäl för att försäkringskassan tilldelas dessa uppgifter, något som också<br>många remissinstanser finner naturligt. Oavsett detta skall givetvis varje<br>berörd myndighet eller organisation ansvara för sina respektive verk-<br>samhetsområden. Detta innebär t.ex. att kommunerna inte kan frånsäga<br>sig dc skyldigheter gentemot den enskilde som följer av socialtjänstlagen<br>eller annan lagstiftning.</p> <p>Det främsta skälet bakom regeringens bedömning är att det måste ligga<br>i försäkringens intresse att försäkrade som uppbär aktivitetsersättning<br>erbjuds och deltar i aktiverings insatser, så att möjligheterna att fa eller<br>återfå arbetsförmåga tas tillvara på ett så effektivt sätt som möjligt.<br>Regeringen förutsätter att, som Socialstyrelsen och SISUS förordat, den<br>plan som försäkringskassan skall utarbeta för cn försäkrads aktiviteter<br>liknar den som kommunerna på begäran av den enskilde är skyldig att<br>upprätta enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa<br>funktionshindrade (LSS). Försäkringskassan bör också, om den för-<br>säkrade medger detta och om det inte står i strid med sekretess-<br>bestämmelser c.dyl., informera kommunen om den individuella plan som<br>görs. Det kan i anslutning härtill nämnas att försäkringskassan redan nu<br>har till uppgift att uppmärksamma behovet av och ta initiativ till<br>rehabilitering för alla försäkrade som uppbär ersättning för inkomst-<br>bortfall från socialförsäkringen, med undantag för föräldrapenning.</p> <p>Denna för försäkringskassan nya uppgift förutsätter att det finns<br>tillräckliga resurser med hög kompetens. Som anges i avsnitt 16.4 har<br>regeringen för avsikt att återkomma i denna fråga.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>88</p> <h3>8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inkomstrelaterad sjukersättning och</h3> <h3>aktivitetsersättning</h3> <h4>8.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h4> <p>I de av riksdagen antagna riktlinjerna (prop. 1997/98:11 1 Reformerad<br>förtidspension m.m., bet.l997/98:SfUl 1, rskr. 1997/98:237) slås fast att<br>det reformerade systemet inte längre skall vara en del av pensionssyste-<br>met utan skall ingå som en del i sjukförsäkringssystemet. En grundförut-<br>sättning för beräkning av inkomstrelaterad ersättning vid långvarig eller<br>varaktig arbetsoförmåga är den s.k. inkomstbortfallsprincipen. Den in-<br>komstrelaterade ersättningen skall således baseras på en uppskattning av<br>den inkomst den försäkrade skulle ha haft om inte nedsättningen av ar-<br>betsförmågan inträffat. Till grund för denna uppskattning skall inkoms-<br>terna åren närmast före pensionsfallet användas. I viss utsträckning inne-<br>bär detta en helt ny principiell inriktning jämfört med nuvarande regler.</p> <p>I riktlinjepropositionen anges vidare att den inkomstrelaterade ersätt-<br>ningen vid hel ersättning bör utgöra cirka 65 procent av den uppskattade<br>inkomsten upp till ett visst tak. Antalet inkomstår som skall ligga till<br>grund för beräkningen bör vara tillräckligt stort för att ge ett stabilt in-<br>komstunderlag, som speglar den försäkrades förvärvsförmåga och upp-<br>nådda inkomststandard. I förhållande till dagens huvudregel för beräk-<br>ning av antagandepoäng (de två bästa inkomståren av de senaste fyra)<br>bör antalet årsinkomster som beaktas i inkomstunderlaget vara större.<br>Det antal inkomstår som används bör dock begränsas så att endast den<br>aktuella inkomststandarden beaktas. Det bör vidare övervägas på vilket<br>sätt år med tillfälligt höga eller låga inkomster skall hanteras i beräk-<br>ningsunderlaget för att dessa inte skall få för stort genomslag på ersätt-<br>ningens storlek. Den antagna inkomsten bör direkt bestämma den in-<br>komstrelaterade ersättningens storlek. Ersättningen bör således beräknas<br>som en given andel av den antagna inkomsten, i stället för att en beräk-<br>ning görs enligt ålderspensionsmodell där antagen inkomst används för<br>åren från förtidspensioneringen fram till 65 års ålder.</p> <p>Förtidspension är, som namnet anger, en form av ålderspension som<br>den som på grund av medicinska orsaker blivit helt eller delvis arbets-<br>oförmögen kan få i förtid. Tilläggspension (ATP) i form av förtidspen-<br>sion beräknas också efter i princip samma regler som gäller för beräkning<br>av sådan ålderspension (avsnitt 4.3). Det reformerade förtidspensions-<br>systemet där inkomstbortfallsprincipen skall gälla innebär att försäk-<br>ringen i viss utsträckning får en helt ny principiell inriktning jämfört med<br>nuvarande system, som mer kan betecknas som en kompromiss mellan<br>ett intjänande av pensionsrätt och inkomstbortfallsprincipen. Till skillnad<br>från ATP-försäkringen blir det reformerade systemet en ren inkomstbort-<br>fallsförsäkring (riskförsäkring). ATP-försäkringens syfte är således inte<br>att enbart spegla det inkomstbortfall som förorsakas av den långvariga<br>eller varaktiga arbetsoförmågan. Beräkningssättet medför att ATP enligt<br>huvudregeln grundas på de 15 bästa inkomståren av de 30 erforderliga<br>åren. Det i sin tur får till följd att vissa grupper, främst äldre män som<br>förvärvsarbetat lång tid, kan sägas vara överkompenserade utifrån ett in-<br>komstbortfallsperspektiv då ATP:n grundats på gamla inkomster som<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>89</p> <p>inte längre kan anses spegla den försäkrades kommande inkomstbortfall.<br>Vissa andra grupper, främst yngre och kvinnor, bedöms däremot bli gyn-<br>nade i det föreslagna sjukersättningssystemet i förhållande till ATP-sy-<br>stemet. Det beror bl.a. på att ersättningen i det nya systemet endast be-<br>räknas på grundval av dc tre, eller för försäkrade under 30 år, alternativt<br>dc två högsta bruttoårsinkomstema under cn ramtid som varierar med<br>den försäkrades ålder.</p> <p>Det föreslagna inkomstrelaterade sjukersättningssystemet kommer<br>alltså i högre grad än nuvarande system med förtidspension i form av<br>ATP att anknyta till den försäkrades faktiska framtida inkomstbortfall<br>som uppkommer vid medicinskt orsakad arbetsoförmåga. Den inkomst-<br>relaterade sjuk- och aktivitetsersättningen kommer till skillnad från ATP<br>att beräknas på grundval av den försäkrades hela förvärvsinkomst upp till<br>ett visst tak och inte enbart på den del av inkomsten som överstiger ett<br>förhöjt prisbasbelopp. Vidare föreslås den inkomstrelaterade sjuk- och<br>aktivitetsersättningens storlek bli helt och hållet oberoende av försäk-<br>ringstid, vilket, till skillnad från vad som gäller för ATP, far till följd att<br>den s.k. 30-dclsberäkningcn slopas. Vidare föreslås ersättningens storlek<br>bli helt oberoende av den försäkrades civilstånd.</p> <p>En allmän obligatorisk offentlig försäkring mot bortfall av inkomster<br>till följd av medicinskt grundad arbetsoförmåga måste av naturliga skäl<br>grundas på en relativt schabloniserad uppskattning av inkomstbortfall, en<br>s.k. antagandeinkomst. Möjligheterna att beakta mer individuellt be-<br>tingade faktorer, som i och för sig i det enskilda fallet skulle kunna sägas<br>tala för det ena eller andra när det gäller den enskildes faktiska inkomst-<br>bortfall, är därigenom begränsade. Det som skall utgöra utgångspunkten<br>för uppskattningen av inkomstbortfallet vid beräkning av sjuk- eller akti-<br>vitetsersättning är enligt regeringens uppfattning i första hand inkomst-<br>standarden eller dc tidigare faktiska inkomster av förvärvsarbete som en<br>person har haft.</p> <p>I det följande lämnar regeringen först förslag om vilka och hur höga<br>inkomster som skall ligga till grund för beräkningen av inkomstrelaterad<br>ersättning samt antalet årsinkomster som skall användas vid beräkningen<br>(anlagandeinkomsteri). Därefter lämnas förslag om den tid som bestäm-<br>mer urvalet årsinkomster från vilket man väljer ut dc inkomster som<br>direkt skall ligga till grund för beräkningen (ramiiden). Förslagen inne-<br>fattar en avvägning mellan intresset av att uppnå ett så stabilt underlag<br>som möjligt och intresset av att det inte bör ta alltför lång tid från inträdet<br>på arbetsmarknaden till att ett fullgott skydd för inkomsten uppnås.<br>Vidare lämnas förslag om ersättningsnivån, dvs. den andel av antagande-<br>inkomsten som den inkomstrelaterade ersättningen skall uppgå till.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>90</p> <h4>8.2 Antagandeinkomsten</h4> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Regeringens förslag: Inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning skall beräknas på grundval av en antagandeinkomst. An-<br>tagandeinkomsten beräknas som genomsnittet av de tre högsta brutto-<br>årsinkomster som tillgodoräknats den försäkrade under en given<br>period, som närmast föregått det år då försäkringsfallet inträffar (ram-<br>tiden).</p> <p>För rätt till inkomstrelaterad ersättning krävs att det för den<br>försäkrade har fastställts pensionsgrundande inkomst för minst ett år<br>under ramtiden. I förekommande fall kan sådan rätt även grundas på<br>minst ett år med fastställt pensionsgnindande belopp av förtids-<br>pension.</p> <p>Bruttoårsinkomsten utgörs av den pensionsgrundande inkomsten<br>med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter för respektive år<br>samt pensionsgrundande belopp som tillgodoräknats vid sjuk- eller<br>aktivitetsersättning respektive förtidspension. Det högsta belopp en<br>bruttoårsinkomst kan tas upp till vid beräkningen av antagande-<br>inkomst skall vara 7,5 prisbasbelopp. Bruttoårsinkomsten för respek-<br>tive år räknas om med hänsyn till förändringen i prisbasbeloppet till<br>och med det år när ersättningen skall bölja utges.</p> <p>Kan endast en eller två bruttoårsinkomster tillgodoräknas under<br>ramtiden skall två respektive en bruttoårsinkomst upptas till 0 kronor.</p> <p>Vid beräkning av antagandeinkomst för aktivitetsersättning far, om<br>det är till fördel för den försäkrade, denna istället beräknas på genom-<br>snittet av de två högsta bruttoårs inkomsterna under ramtiden. För det<br>sista av åren under ramtiden far den pensionsgrundande inkomsten,<br>om det är till fördel för den försäkrade, ersättas av den sjukpenning-<br>grundande inkomst som gällde för den försäkrade vid tidpunkten för<br>försäkringsfallet. Kan endast en bruttoårsinkomst tillgodoräknas under<br>ramtiden skall en bruttoårsinkomst upptas till 0 kronor.</p> <p>Den inledningsvis fastställda antagandeinkomsten skall tillämpas<br>vid förändring av ersättningsgraden under pågående ersättningsfall.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-<br>ringens. Regeringen föreslår dessutom att alternativa beräkningsmetoder<br>skall kunna tillämpas för antagandeinkomstberäkning för aktivitetsersätt-<br>ning.</p> <p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget men fö-<br>reslår att det “okända året” inom ramtiden tas med i bedömningen av rätt<br>till och beräkning av inkomstrelaterad ersättning först när det blivit känt.<br>Statskontoret anser att hänsyn inte har tagits till att alla tre ersättnings-<br>grundande åren kan vara s.k. toppår. Försäkringskasseförbundet och<br>Svenska Akademikers Centralorganisation (SACO) tillstyrker förslaget<br>att tre års bruttoårsinkomster skall ingå i antagandeinkomsten. Svenska<br>Arbetsgivareföreningen (SAF) förordar de mellersta fyra årsinkomsterna<br>i storleksordning inom en ramtid av sex år. För försäkrade yngre än 26 år<br>bör ersättningen beräknas på farre inkomstår. Nuvarande tak på 7,5 bas-<br>belopp skall behållas.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som redovisats i avsnitt 8.1 är en<br>grundförutsättning för beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning eller<br></p> <p>91</p> <p>aktivitetsersättning ilen s.k. inkomstbortfallsprincipen. Det föreslagna<br>inkomstrelaterade sjukcrsättningssystcmct kommer därmed i högre grad<br>än nuvarande förtidspensionssystem att anknyta till den försäkrades fak-<br>tiska framtida inkomstbortfall som uppkommer vid medicinskt orsakad<br>arbetsoförmåga. Ett ersättningssystem som bygger på inkomstbortfalls-<br>principen förutsätter ett mått för uppskattning av just dessa inkomster, cn<br>s.k. antagandeinkomst. Denna måste av naturliga skäl grundas på cn re-<br>lativt schabloniserad uppskattning av inkomstbortfall. Möjligheterna att<br>beakta mer individuellt betingade faktorer, som i och för sig i det en-<br>skilda fallet skulle kunna sägas tala för det ena eller andra när det gäller<br>den försäkrades faktiska inkomstbortfall, är därigenom begränsade.</p> <p>Det är alltså angeläget att finna ett underlag för antagandcinkomstbe-<br>räkningen som är rättvisande och så stabilt som möjligt och att detta<br>bygger på objektivt konstaterbara faktorer som begränsar skönsmässig-<br>heten och främjar likformigheten i tillämpningen. Det som bör utgöra<br>utgångspunkten för uppskattningen av inkomstbortfallet vid denna be-<br>räkning är således i första hand inkomststandarden eller dc tidigare fak-<br>tiska inkomster av förvärvsarbete som den försäkrade har haft. Det mått<br>eller det sätt för beräkning av antagandeinkomst som förordades i rikt-<br>linjepropositionen var att grunda förtidspensionen på genomsnittet av<br>den pensionsgrundande inkomsten under ett antal av åren närmast före<br>pensionsfallet.</p> <p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att beräkningen av den an-<br>tagandeinkomst som skall ligga till grund för inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning skall baseras på dc faktiska inkomster<br>som ingår i pensionstinderlagcn i åldcrspensionssystcmct, dvs. pensions-<br>grundande inkomst enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension (LIP) i form av lön, inkomst av näringsverksamhet, sjuk-<br>penning, arbetslöshetsersättning m.m.</p> <p>1 avsnitt 1.3 föreslås att den utbetalda inkomstrelaterade sjuk- eller ak-<br>tivitetsersättningen skall utgöra pensionsgrundande inkomst för ålders-<br>pension. Vidare föreslås att skillnaden mellan den del av antagandein-<br>komsten som utgör underlag för beräkningen av ålderspensionsrätt och<br>den del av utbetald inkomstrelaterad ersättning som ingår i den pensions-<br>grundande inkomsten skall utgöra pensionsgrundande belopp. Detta be-<br>lopp tär därmed anses ha cn klar anknytning till tidigare förvärvsin-<br>komster. Vid beräkningen av antagandeinkomst bör därför även detta<br>pensionsgrundande belopp tas med. Enligt nuvarande bestämmelser i LIP<br>tillgodoräknas en försäkrad pensionsgrundande belopp av förtidspension.<br>Även dessa pensionsgrundande belopp bör ingå i antagandeinkomsten.<br>En sådan regel tär betydelse för cn försäkrad som uppburit förtidspen-<br>sion, sjuk- eller aktivitetsersättning under en tid och därefter återfår ar-<br>betsförmågan. Vid ett återfall i sjukdom och arbetsoförmåga en tid efter<br>det att den tidigare ersättningen dragits in, måste en ny antagandeinkomst<br>beräknas. Att inte tillgodoräkna den försäkrade något pensionsgnindande<br>belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning respektive förtids-<br>pension under de perioder under ramtiden, då sådan ersättning betalats<br>ut, skulle ge ett oacceptabelt resultat. Regeringen föreslår därför att vid<br>beräkningen av antagandeinkomst skall i förekommande fall även ovan<br>nämnda pensionsgrundande belopp medräknas i antagandeinkomsten.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>92</p> <p>Däremot bör, enligt regeringens uppfattning, de pensionsgrundande<br>belopp som tillgodoräknas småbarnsföräldrar, dem som fullgör plikt-<br>tjänst och vissa studerande inte ingå i antagandeinkomsten, då dessa be-<br>lopp i de flesta fall saknar någon mer påtaglig anknytning till tidigare<br>förvärvsinkomster. Med den relativt långa ramtid, som föreslås nedan<br>(avsnitt 8.3), för de åldersgrupper som i regel kan tillgodoräkna sig såda-<br>na pensionsgrundande belopp, menar regeringen att den inkomstrelate-<br>rade ersättningen på ett mer rättvisande sätt kommer att anknyta till det<br>verkliga inkomstbortfall en försäkrad gör när han eller hon blir långvarigt<br>arbetsoförmögen än om dessa pensionsgrundande belopp skulle ingå i<br>antagandeinkomsten.</p> <p>Vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst avräknas ett belopp<br>som motsvarar allmän pensionsavgift (f.n. 7 procent) som enligt lagen<br>(1994:1744) om allmän pensionsavgift debiteras på inkomst av anställ-<br>ning och annat förvärvsarbete till den del summan av inkomsterna före<br>avdrag för allmän pensionsavgift inte överstiger 8,07 förhöjda prisbas-<br>belopp, vilket i termer av pensionsgnindande inkomst motsvarar 7,5<br>prisbasbelopp. För att antagandeinkomsten skall kunna spegla den för-<br>säkrades inkomstbortfall till följd av den långvariga arbetsoförmågan bör<br>antagandeinkomsten grundas på bruttoårsinkomsten, dvs. pensionsgmn-<br>dade inkomsten med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter.</p> <p>För en person som är försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning bör, enligt regeringens uppfattning, krävas att<br>det har fastställts pensionsgrundande inkomst eller i förekommande fall<br>pensionsgrundande belopp av förtidspension för minst ett år under ram-<br>tiden för att rätten till inkomstrelaterad ersättning alls skall inträda.</p> <p>Om det i ramtiden ingår perioder då den försäkrade har omfattats av<br>lagstiftningen i annat EU/EES-land torde den s.k. sammanläggningsprin-<br>cipen i förordning (EEG) nr 1408/71 vara tillämpbar. Detta får i så fall<br>till följd att även den tid under ramtiden som personen omfattats av cn<br>annan medlemsstats lagstiftning skall beaktas, när antagandeinkomsten<br>skall beräknas. Ett år med pensionsgrundande inkomst eller i före-<br>kommande fall pensionsgrundande belopp av förtidspension måste dock<br>finnas för att sammanläggning skall vara möjlig. I avsnitt 17 behandlas<br>denna fråga ytterligare.</p> <p>Regeringen delar Riksförsäkringsverkets synpunkt beträffande det<br>”okända året” under ramtiden. Den föreslagna bestämmelsen innebär<br>därför att år med pensionsgrundande inkomst eller sådana pensionsgrun-<br>dande belopp som beskrivs ovan som saknas under ramtiden när rätten<br>till ersättning prövas därför att den ännu inte fastställts, men som senare<br>visar sig finnas, först då skall tas med i bedömningen av rätten till ersätt-<br>ning och ersättningens storlek.</p> <p>Antalet bruttoårsinkomster i antagandeinkomsten</p> <p>Att beräkna antagandeinkomsten på genomsnittet av de tre eller fyra<br>högsta bruttoårsinkomstema ger en större stabilitet i inkomstunderlaget i<br>förhållande till det nuvarande ATP-systemet. Effekterna av år med till-<br>fälligt höga inkomster, s.k. toppår, minskas på så sätt. Av betydelse i<br>sammanhanget är även att den utjämnande verkan på s.k. toppårseffekter,<br>som man får genom att öka antalet inkomster i beräkningen, ökar ju</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>93</p> <p>större antal år som medräknas. Samtidigt blir antagandcinkomsten som<br>regel lägre ju fler inkomster som beaktas vid beräkningen.</p> <p>Antalet bruttoårsinkomster som skall ligga till grund for antagandein-<br>komsten skall, enligt regeringens uppfattning, dock inte vara alltför stort.<br>Att beräkna genomsnittsinkomsten på så många som fyra år skulle inne-<br>bära att det i princip skulle ta fyra år från inträdet i förvärvslivet innan en<br>försäkrad uppnår ett fullgott skydd för sin inkomst. Detta blir särskilt<br>kännbart för yngre försäkrade med mycket kort förvärvsverksam tid före<br>försäkringsfallet.</p> <p>Mot bakgrund av uttalandet i riktlinjcpropositioncn och det ovan an-<br>förda anser regeringen att enligt huvudregeln bör tre bruttoårsinkomster<br>ligga till grund för beräkningen av antagandcinkomsten. I dc allra flesta<br>fall far tre årsinkomster anses vara en lämplig avvägning mellan intresset<br>av ett stabilt underlag och intresset av att tiden innan ett fullgott försäk-<br>ringsskydd uppnås, inte skall vara för lång. Kan endast en eller två<br>bruttoårsinkomster tillgodoräknas under ramtiden skall två eller en<br>bruttoårsinkomst upptas till 0 kronor.</p> <p>Till skillnad från SAF anser regeringen att det är de tre högsta pen-<br>sionsgrundandc inkomsterna under ramtiden som skall utgöra underlaget<br>för antagandeinkomsten. Genom att använda de högsta inkomsterna torde<br>man i huvudsak uppnå att antagandcinkomsten beräknas på faktiska ar-<br>betsinkomster och i mindre utsträckning på ersättningar som sjukpen-<br>ning, arbetslöshetsersättning, föräldrapenning m.m.. Det är företrädesvis<br>dc arbetsinkomster som cn person har haft som bäst kan anses motsvara<br>det framtida inkomstbortfallet vid cn eventuell arbetsoförmåga. Generellt<br>sett är dc årsinkomster som utgörs av arbetsinkomster dessutom dc<br>högsta för personer som senare drabbas av en minskad arbetsförmåga,<br>eftersom de sociala ersättningarna så gott som alltid endast utgör en an-<br>del av den arbetsinkomst dc trätt i stället för. 1 regel är också den högsta<br>inkomsten den senaste arbetsinkomsten som tjänats in innan cn sjukdom<br>eller ett funktionshinder börjat inverka på arbetsförmågan. Denna in-<br>komst kan således i de flesta fall sägas vara mest representativ vid upp-<br>skattningen av det framtida inkomstbortfallet. Detta gäller särskilt för<br>yngre personer. Det förhållandet att ett enstaka års arbetsinkomst i vissa<br>fall kan sägas vara onormalt hög skall, mot bakgrund av det anförda, inte<br>medföra att den högsta inkomsten inte beaktas vid beräkningen av an-<br>tagandeinkomsten. Regeringen menar att den s.k. toppårseffekten i stället<br>skall hanteras genom att antagandcinkomsten beräknas på flera årsin-<br>komster. Sammanfattningsvis föreslår regeringen alltså att antagande-<br>inkomsten beräknas som genomsnittet av de tre högsta bruttoårs-<br>inkomster som tillgodoräknats den försäkrade under cn given period,<br>som närmast föregått det år då försäkringsfallet inträffar.</p> <p>Indexering civ inkomster vid beräkning av antagandeinkomst och<br>inkomsttaket</p> <p>När antagandeinkomsten skall beräknas anser regeringen att den inkomst<br>som beaktas bör värdesäkras och därför räknas om med hänsyn till den<br>ekonomiska utvecklingen mellan det år inkomsten hänför sig till och<br>försäkringsfallsåret. I nuvarande system sker en sådan omräkning med<br>utgångspunkt i prisutvecklingen genom anknytningen till prisbasbe-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>94</p> <p>loppet. Som framgår av avsnitt 15 är frågan om hur indexering av<br>ersättningen skall ske inte slutligt avgjord med förslaget i denna<br>proposition. I avvaktan på beredningen av denna fråga föreslås därför att<br>bruttoårsinkomsten för respektive år liksom antagandeinkomsten skall<br>räknas om med hänsyn till förändringen i prisbasbeloppet till och med<br>det år när ersättningen skall börja utges.</p> <p>I ålderspensions- och efterlevandepensionssystemen är det s.k. taket,<br>dvs. gränsen för hur höga pensionsgrundande inkomster som skall beak-<br>tas i pensionsunderlaget, fastställt till 7,5 förhöjda prisbasbelopp. Då<br>sjukersättning och aktivitetsersättning inte skall ingå i pensionssystemet<br>utan skall vara en del av sjukförsäkringssystemet är det, enligt rege-<br>ringens uppfattning, naturligt att samma tak skall gälla för dessa ersätt-<br>ningar som för andra ersättningar från detta system. Regeringen föreslår<br>därför att taket för hur höga bruttoårsinkomster som skall beaktas vid<br>antagandeinkomstberäkningen skall vara 7,5 prisbasbelopp.</p> <p>Försäkrade med aktivitetsersättning</p> <p>Mycket talar för att flertalet av de försäkrade som kommer att beviljas<br>aktivitetsersättning, dvs. försäkrade i åldersgruppen 19-29 år, av medi-<br>cinska skäl inte har haft möjlighet att genom förvärvsarbete bygga upp<br>ett eget försäkringsskydd. Dessa kommer att omfattas av grundskyddet i<br>försäkringen, den s.k. garantiersättningen. Det kommer också att finnas<br>en grupp ungdomar som till följd av t.ex. olycksfall eller sjukdom före 30<br>års ålder har fått sin arbetsförmåga helt eller delvis nedsatt. En del av<br>dessa kan förväntas ha hunnit förvärvsarbeta innan arbetsförmågan blev<br>nedsatt. Härigenom har de kvalificerat sig för en inkomstrelaterad<br>aktivitetsersättning.</p> <p>I den aktuella gruppen försäkrade är det i allmänhet fråga om personer<br>som saknar eller har få år på arbetsmarknaden bakom sig före tidpunkten<br>för försäkringsfallet. För att det för denna grupp inte skall ta för lång tid<br>att upparbeta ett gott försäkringsskydd, får det anses motiverat att kunna<br>anpassa reglerna om antagandeinkomstberäkning till att de flesta har<br>tjänat in förvärvsinkomster under ett begränsat antal år.</p> <p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att inkomstunderlaget för an-<br>tagandeinkomstberäkningen vid aktivitetsersättning skall få begränsas till<br>genomsnittet av de två högsta bruttoårsinkomstema under ramtiden - om<br>det är fördelaktigare för den försäkrade än en beräkning enligt huvud-<br>regeln i sjukersättningssystemet. Om den försäkrade bara tillgodoräknats<br>en bruttoårsinkomst skall den andra upptas till 0 kronor.</p> <p>Regeringen anser vidare att det vid tillämpning av den ovan föreslagna<br>regeln bör vara möjligt - även då om det är fördelaktigare för den försäk-<br>rade - att den pensionsgrundande inkomsten för det sista året under ram-<br>tiden får ersättas av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst som<br>gällde vid tidpunkten för försäkringsfallet. Därigenom kan antagande-<br>inkomsten bättre komma att spegla det inkomstbortfall den försäkrade<br>antas få på grund av sin arbetsoförmåga.</p> <p>De regler som förslås ovan för beräkning av antagandeinkomst vid ak-<br>tivitetsersättning utgör dock endast altemativregler till huvudregeln som<br>gäller för sjukersättning. Om detta är fördelaktigast skall således huvud-<br>regeln att genomsnittet av de tre högsta bruttoårsinkomstema under ram-<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>95</p> <p>tiden skall utgöra grunden för antagandeinkomsten tillämpas även för<br>aktivitetsersättningen. Detta för att inte onödigt stora skillnader skall<br>uppstå vid denna beräkning beroende på om en person blir berättigad till<br>inkomstrelaterad aktivitetsersättning vid t.ex. 29 års ålder eller till in-<br>komstrelaterad sjukersättning vid t.ex. 30 års ålder. Det är rimligt att den<br>beräkningsmetod som föreslås gälla för beräkning av sjukersättning även<br>skall kunna gälla den som blir berättigad aktivitetsersättning. Regeringen<br>föreslår därför att antagandeinkomsten skall kunna beräknas som genom-<br>snittet av de tre högsta bruttoårsinkomstema när detta beräkningssätt är<br>det mest fördelaktiga för den försäkrade. Genom denna regel över-<br>bryggas på ett naturligt sätt de skillnader som finns mellan beräknings-<br>metoderna för aktivitets- och sjukersättning för personer som efter flera<br>år av förvärvsarbete förlorar sin arbetsförmåga innan dc har fyllt 30 år.</p> <p>Försämrings- och förbättringsfall</p> <p>Nuvarande regler i AFL innebär att ett och samma inkomstunderlag<br>tillämpas under ett och samma pensionsfall oberoende av ändringar av<br>förtidspensionens ersättningsgrad. Det innebär att när en försäkrad som<br>uppbär partiell förtidspension blir försämrad och blir beviljad högre er-<br>sättningsgrad, t.ex. hel förtidspension, beräknas den hela tilläggspensio-<br>nen på samma mcdclpoäng som den partiella pensionen beräknats på.<br>När en försäkrad som uppbär t.ex. hel förtidspension blir förbättrad och<br>därför endast har rätt till partiell förtidspension, gäller motsvarande. 1 dc<br>flesta fall torde en sådan lösning ge ett rimligt resultat. Regeringen före-<br>slår därför att motsvarande regel bör gälla i sjukersättningssystemet.<br>Detta innebär att den inledningsvis fastställda antagandcinkomsten skall<br>tillämpas vid förändring av ersättningsgraden under pågående sjuk- eller<br>aktivitctscrsättningsfall.</p> <h4>8.3 Ramtidens längd</h4> <p>Regeringens förslag: Längden på ramtiden är beroende av den för-<br>säkrades ålder det år då försäkringsfallet inträffar. För den vars försäk-<br>ringsfall inträffar det år han eller hon uppnår en ålder av 53 år eller<br>högre är ramtiden 5 år. Ramtiden är 6 år när försäkringsfallet inträffar<br>det år den försäkrade uppnår 50, 51 eller 52 års ålder, 7 år när försäk-<br>ringsfallet inträffar det år den försäkrade uppnår 47, 48 eller 49 års<br>ålder och 8 år i dc fall då försäkringsfallet inträffat det år då den för-<br>säkrade uppnår cn ålder av 46 år eller lägre.</p> <p>Vid beräkning av antagandeinkomst vid aktivitetsersättning där un-<br>derlaget grundas på endast två bruttoårsinkomster skall ramtiden vara<br>tre år.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.<br>Regeringen föreslår dessutom att såväl en kortare som en längre ramtid<br>skall kunna tillämpas för aktivitetsersättning.</p> <p>Remissinstanserna: Riksrevisionsverket (RRV) ifrågasätter differentie-<br>rade ramtider beroende av den försäkrades ålder. Statens Pensionsverk</p> <p>96</p> <p>(SPV) anför att med kortare ramtid för äldre finns risk att dessa missgyn-<br>nas. De föreslagna åldersberoende ramtidema riskerar att inverka menligt<br>på förståelsen för och acceptansen av sjukersättningsreformen liksom<br>ambitionen att skapa ett lättadministrerat system. Centrala Studiestöds-<br>nämnden anser att från studiefinansiell synvinkel är ett alternativ en<br>ramtid om nio år. Försäkringskasseförbundet, Privattjänstemanna-<br>kartellen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorga-<br>nisation och Svenska Akademikers Centralorganisation avstyrker för-<br>slaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Den övergripande principen för<br>regeringens förslag i denna proposition är att det nya systemet med<br>inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättningen skall vara en<br>ren inkomstbortfalls försäkring. Det medför att de framtida inkomster<br>som bortfaller till följd av sjukdom eller funktionshinder skall utgöra<br>utgångspunkt för beräkningen av ersättning. Den inkomstrelaterade er-<br>sättningen skall således baseras på en uppskattning av den inkomst den<br>försäkrade skulle ha haft om inte nedsättningen av arbetsförmågan in-<br>träffat.</p> <p>Ramtiden bestämmer urvalet bruttoårsinkomster från vilket de in-<br>komster som direkt skall ligga till grund för beräkningen av antagandein-<br>komst skall väljas ut. Frågan hur ramtiden bör utformas rymmer flera<br>aspekter såsom</p> <p>- &nbsp;hur aktuella de inkomster bör vara som skall ligga till grund för an-<br>tagandeinkomsten,</p> <p>- hänsynstagande till de typiska sänkningar av inkomsten som följer<br>vid långvarig sjukdom, studier, barnledighet, uppbyggnad av närings-<br>verksamhet, arbetslöshet, m.m., dvs. möjligheten att undanta fler än<br>ett inkomstår med låga inkomster i ramtiden från de inkomstår som<br>direkt skall ligga till grund för beräkningen av antagandeinkomsten<br>samt</p> <p>- beaktande av den typiska inkomstutvecklingen över livscykeln.</p> <p>För att de inkomster som beaktas vid antagandeinkomstberäkningen<br>skall kunna spegla ett framtida inkomstbortfall, bör de vara så aktuella<br>som möjligt. Utgångspunkten för ramtiden bör därför vara det år då för-<br>säkringsfallet inträffar. Försäkringsfallsåret är det år då arbetsförmågan<br>blivit nedsatt i sådan utsträckning som förutsätts för rätt till sjuk- eller<br>aktivitetsersättning och då nedsättningen kan betraktas som varaktig eller<br>väntas bli bestående minst ett år. Eftersom arbetsinkomster i allmänhet<br>saknas under försäkringsfallsåret och den pensionsgrundande inkomsten<br>för detta år fastställs först under den andra halvan av det efterkommande<br>året, bör dock försäkringsfallsåret inte ingå i själva ramtiden. Genom att<br>koppla ramtiden till en bestämd tidpunkt blir antagandeinkomstsberäk-<br>ningen oberoende av när försäkringskassan fattar beslut om sjuk- eller<br>aktivitetsersättning. Den enskilda försäkringskassans administration kan<br>alltså inte påverka när ramtiden börjar.</p> <p>En betydande andel av dem som i dag beviljas förtidspension eller<br>sjukbidrag har en tid med sjukpenning före pensioneringen som över-<br>stiger två år. Att perioden med sjukpenning är så lång som mer än två år<br>är dock mest framträdande i yngre åldersgrupper. Då det i första hand bör<br>vara förvärvsinkomster som skall ligga till grund för beräkningen av den<br>inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen föreslås att</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>97</p> <p>4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 96</p> <p>två bruttoårsinkomster skall undantas när antagandeinkomsten fastställs.<br>Då antagandcinkomsten enligt regeringens förslag ovan skall grundas på<br>tre årsinkomster och två årsinkomster skall kunna undantas, måste ram-<br>tiden följaktligen vara fem år.</p> <p>I yngre åldrar finns av olika skäl såsom studier, vård av små barn, ar-<br>betslöshet, plikttjänstgöring m.m., många som gör ett uppehåll i eller<br>tidvis kraftigt reducerar sitt förvärvsarbete och som av den anledningen<br>under något eller några år helt saknar pensionsgrundande inkomster eller<br>endast har mycket låga sådana, utan att det för den skull kan sägas vara<br>representativt för dc framtida inkomstförhållandcna. Förhållandet torde<br>snarare vara det omvända. Om den yngre personen inte blivit arbets-<br>oformögen skulle han eller hon med stor sannolikhet ha förvärvsarbetat<br>oeh ha haft mer normala inkomster efter sådana förvärvsavbrott.</p> <p>Regeringen anser mot denna bakgrund att även cn tid med andra er-<br>sättningar än sjukpenning, såsom rehabiliteringspenning, föräldrapen-<br>ning, studiemedel eller arbetslöshetsersättning m.m. skall fa påverka<br>ramtidens längd. Utan cn sådan möjlighet skulle yngre personer inte<br>sällan kunna få sjuk- eller aktivitetsersättning endast i form av garantier-<br>sättning eller mycket låg inkomstrelaterad ersättning, när.dc drabbas av<br>långvarig medicinskt orsakad arbetsoförmåga. Det far anses motiverat att<br>den som blivit sjuk eller ägnat sig åt ovan exemplifierade aktiviteter inte<br>- utöver att bli arbetsoförmögen - dessutom skall fa sin långvariga för-<br>sörjning grundad på inkomster som inte kan anses representativa för hans<br>eller hennes framtida försörjningsförmåga om inte arbetsoförmågan in-<br>träffat.</p> <p>När långa perioder med sjukdom eller rehabilitering, eller ovan<br>nämnda aktiviteter, finns inom ramtiden krävs alltså att denna förlängs,<br>om antagandcinkomsten skall grundas på förvärvsinkomster. Samtidigt<br>bör ramtiden inte vara så lång att inkomster som inte längre kan anses<br>vara representativa för det framtida inkomstbortfallet beaktas. Ju längre<br>tillbaka i tiden cn inkomst ligger desto mindre kan dess nivå generellt<br>sett sägas vara representativ för framtida inkomstnivåer. Regeringen<br>menar att cn lämplig avvägning utifrån dessa olika faktorer är att som<br>längst undanta fem årsinkomster från beräkningen, dvs. längsta ramtiden<br>skall omfatta åtta år tillbaka i tiden från försäkringsfallsåret.</p> <p>I dc allra flesta fall torde resultatet av cn sådan lång ramtid bli att sjuk-<br>ersättningen eller aktivitetsersättningen beräknas på dc inkomster som<br>ligger i tiden före ett långt sjukfall. Dessutom medger ramtiden att perio-<br>der med studier, vård av små barn, näringsverksamhet i uppbyggnads-<br>skede. arbetslöshet m.m., som egentligen inte är representativa för den<br>försäkrades förvärvsförmåga, helt eller delvis kan undantas till den del de<br>tillsammans med sjukpenningperioder inte överstiger fem år.</p> <p>Enligt regeringens uppfattning finns dock ett starkt argument mot att,<br>som remissinstanserna anför, införa cn relativt lång ramtid som skall<br>gälla generellt för alla, oberoende av ålder. I diagrammet nedan redovisas<br>den genomsnittliga intjänade pensionspoängen 1996, fördelat efter kön<br>och ålder. Där framgår hur den genomsnittliga inkomstkarriären i nor-<br>malt förvärvsaktiv ålder ser ut. Inkomsterna stiger bland dc yngsta<br>åldersgrupperna relativt kraftigt i takt med ökad ålder. Inkomstökningar-<br>na fortgår sedan, om än i något minskad takt, fram till drygt 50 års ålder.<br>Därefter sjunker inkomsterna successivt fram till 65 års ålder.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>98</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Genomsnittlig intjänad ATP-poäng år 1996</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-7.png" style="width:216pt;height:142pt;"/> <p>Det framgår av de beräkningar som Socialdepartementet låtit göra, att en<br>ramtid, där det ingår inkomster så långt tillbaka i tiden som 8 - 10 år,<br>genomsnittligt sett leder till en antagandeinkomst som är missvisande för<br>dem som beviljas sjukersättning i åldrama över 50 år. Antagande-<br>inkomsten kommer i dessa fall att spegla ett inkomstläge som inte mot-<br>svarar den sänkning av de faktiska inkomsterna som genomsnittligt sett<br>sker från drygt 50 års ålder. Detta talar enligt regeringens uppfattning för<br>att ramtiden skall konstrueras så att de tidigare mindre representativa<br>inkomster för äldre försäkrade inte far ett alltför stort genomslag. Sam-<br>tidigt skall ramtiden inte heller för dessa grupper vara kortare än att<br>minst två årsinkomster skall kunna undantas från beräkningen, eftersom<br>det trots allt är vanligt även bland dessa åldersgrupper att förtidspension<br>föregås av en längre sjukskrivning. Av dem i åldrama 55-59 år som för-<br>tidspensionerades 1996 utgjorde andelen med en sjukskrivningstid upp<br>till två år 73 procent och i åldrama 60-64 år 86 procent.</p> <p>Även när det gäller andra slag av transfereringar än sjukpenning och<br>andra anledningar till inkomstsänkningar såsom studier, omvårdnad om<br>små bam, arbetslöshet m.m., torde detta vara betydligt mindre förekom-<br>mande i de äldre åldersgrupperna än bland yngre försäkrade och motive-<br>rar således en kortare ramtid för äldre försäkrade.</p> <p>Regeringen anser att behoven av att kunna bortse från vissa år med<br>låga inkomster är betydligt mer påtagliga i yngre åldrar än i åldrama från<br>50 år och uppåt. De sjukskrivningsperioder som föregår en förtidspen-<br>sion är generellt sett betydligt längre för yngre än för äldre och inkomst-<br>sänkningar till följd av barnledighet, studier etc. är betydligt mer sällan<br>förekommande för äldre försäkrade. Det betyder att en lång ramtid i<br>högre åldrar i många fall mer skulle komma att fungera så att antagan-<br>deinkomsten blev beräknad på ett antal av de högsta arbetsinkomsterna<br>än att år med låga inkomster till följd av sjukskrivning etc. skulle<br>undantas.</p> <p>Mot denna bakgrund och med beaktande av inkomstbortfallsprincipen<br>bör den ramtid som skall gälla i äldre åldrar successivt öka ju yngre den<br></p> <p>99</p> <p>försäkrade är. Utifrån tillgänglig statistik över pensionsgrundande in-<br>komst i olika åldrar och det ovan redovisade resonemanget anser rege-<br>ringen att den kortaste ramtiden, fem år, skall tillämpas för dem som<br>under försäkringsfallsåret uppnår en ålder av 53 år eller högre. För att i<br>någon mån undvika s.k. tröskclcffcktcr bör vidare ökningen av ramtiden<br>sträckas ut så att längderna på ramtiden mellan den längsta och den kor-<br>taste, dvs. längderna sex respektive sju år, tillämpas för i vart fall tre<br>årskullar vardera. Det innebär att den successiva avkortningen av ram-<br>tiden skall inledas vid 47 års ålder.</p> <p>För försäkrade som är berättigade till aktivitetsersättning föreslår rege-<br>ringen i föregående avsnitt att antagandeinkomsten skall kunna beräknas<br>på genomsnittet av endast två bruttoårsinkomster, om det är fördelak-<br>tigare för den försäkrade. För att den föreslagna regeln fullt ut skall<br>kunna fa avsedd effekt - dvs. ge unga personer med endast mycket kort<br>tid med förvärvsarbete före tidpunkten för försäkringsfall ett gott försäk-<br>ringsskydd - bör regeln kompletteras med en specialregel för den ramtid<br>som skall tillämpas i dessa fall. Enligt regeringens uppfattning och enligt<br>förslaget i departementspromemorian Ds 2000:40, bör ramtiden i detta<br>fall vara tre år.</p> <p>Sammanfattningsvis föreslår regeringen att ramtiden skall vara fem år<br>för dem vars försäkringsfall inträffar det år dc uppnår en ålder av 53 år<br>eller högre. När försäkringsfallet inträffar i lägre åldrar föreslås ramtiden<br>variera efter åldern på så sätt att den är sex år när försäkringsfallet inträf-<br>far det år den försäkrade uppnår 50, 51 eller 52 års ålder, sju år när för-<br>säkringsfallet inträffar det år den försäkrade uppnår 47, 48 eller 49 års<br>ålder och åtta år i dc fall då försäkringsfallet inträffat det år då den för-<br>säkrade uppnår en ålder av 46 år eller lägre. Vid beräkning av antagan-<br>deinkomst för aktivitetsersättning föreslås en altemativregel där ramtiden<br>är tre år.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h4>8.4 Ersättningsnivån</h4> <p>Regeringens förslag: Hel inkomstrelaterad sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning beräknas som 64 procent av antagandcinkomsten.<br>Partiell ersättning utges med så stor andel av hel ersättning som<br>motsvarar andelen av sjukersättning eller aktivitetsersättning som den<br>försäkrade har rätt till.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Akade-<br>mikers Centralorganisation och Tjänstemännens Centralorganisation<br>anser att ersättningsnivån skall vara 65 procent. De Handikappades<br>Riksförbund, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Riksförbundet för<br>hiv-posiliva och Synskadades Riksförbund anser att den föreslagna nivån<br>är för låg. De Handikappades Riksorganisation och Förbundet unga<br>funktionshindrade anser att den inkomstrelaterade ersättningen skall ut-<br>göra minst 75 procent av antagandeinkomsten, medan Neurologsikt<br>Handikappades Riksförbund och Sveriges Pensionärers Riksförbund för-<br>ordar att ersättningsgraden skall utgöra 80 respektive 70 procent.</p> <p>100</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de av riksdagen antagna rikt-<br>linjerna skall den inkomstrelaterade ersättningen vid reformerad<br>förtidspension utgöra cirka 65 procent av den uppskattade inkomsten.<br>Denna ersättningsnivå är i princip härledd från nuvarande förtids-<br>pensionssystem. Emellertid är det egentligen inte möjligt att på något<br>mer generellt sätt göra en sådan jämförelse.</p> <p>Förtidspension i form av tilläggspension (ATP) beräknas som 60<br>procent av produkten av prisbasbeloppet och den framräknade medelpen-<br>sionspoängen som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Den del av in-<br>komsten som ligger under denna gräns ersätts genom folkpensionen.<br>Folkpensionens storlek varierar dock beroende på civilstånd. För gifta<br>personer med förtidspension motsvarar den 72,5 procent av prisbasbe-<br>loppet och för ogifta 90 procent av prisbasbeloppet. Detta innebär att<br>ersättningsnivån, i förhållande till en tänkt inkomst motsvarande den ge-<br>nomsnittliga förvärvsinkomst som legat till grund för medelpensions-<br>poängen, varierar beroende på dels civilstånd, dels storleken på medel-<br>pensionspoängen. Eftersom ”kompensationsgraden” för det första bas-<br>beloppet i inkomst är högre (72,5 respektive 90 procent) än vad som<br>gäller den del av inkomsten som är högre än ett förhöjt prisbasbelopp blir<br>den totala ersättningsnivån - relaterad till den tänkta genomsnitts-<br>inkomsten - lägre ju högre medelpensionspoängen är. Detta kan konsta-<br>teras enbart genom analys av reglerna om beräkning av bruttoförmånen i<br>ATP-systemet. Om motsvarande jämförelse skall göras av nettoutfall,<br>blir bedömningen synnerligen komplex till följd av reglerna om det sär-<br>skilda grundavdraget för folkpensionärer (SGA).</p> <p>En jämförelse mellan förtidspensionssystemet och förslaget om beräk-<br>ning av inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning försvåras dess-<br>utom av att inkomstunderlagen beräknas på vitt skilda sätt. Valet av me-<br>tod att fastställa inkomstunderlagen är i själva verket i många fall betyd-<br>ligt mer avgörande för ersättningens bruttonivå än själva ersättnings-<br>nivån. Av detta följer att ersättningsnivån måste fastställas mer utifrån de<br>kostnadsramar som gäller för systemet för ersättning vid varaktig eller<br>långvarig nedsättning av arbetsförmågan och fördelningspolitiska av-<br>väganden än genom en jämförelse av tillämpade procentsatser.</p> <p>Regeringens utgångspunkt är att inkomstrelaterad sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning skall innebära en rimlig försäkring mot inkomstbort-<br>fall. Ersättningsnivån måste därför vara så hög att man kan tala om för-<br>säkringen som en inkomstbortfallsförsäkring i egentlig mening. I den<br>nödvändiga analysen ligger även att relatera till brutto- respektive netto-<br>utfall vid fortsatt förvärvsarbete på samma inkomstnivå som antagande-<br>inkomsten beräknats till.</p> <p>Ytterligare en faktor av betydelse är avvägningen i förhållande till de<br>kollektivavtalsreglerade ersättningar som arbetsmarknadens parter be-<br>slutat om. Det är således rimligt att ersättningsnivån innebär ett visst ut-<br>rymme för sådana kompletterande ersättningar.</p> <p>Sammanfattningsvis torde emellertid en ersättningsnivå kring den i<br>riktlinjepropositionen angivna siffran ligga linje med det ovan redovisade<br>resonemanget. En enhetlig ersättningsnivå om 65 procent har emellertid i<br>de beräkningar som genomförts visat sig ligga något för högt utifrån<br>nämnda kostnadsramar. Regeringen gör mot denna bakgrund istället be-<br>dömningen att ersättningsnivån för hel ersättning bör fastställas till 64<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>101</p> <p>procent av antagandeinkomsten. Partiell ersättning bör utges med så stor Prop. 2000/01:96<br>andel som motsvarar den andel av sjuk- eller aktivitetsersättning som den<br>försäkrade har rätt till.</p> <h4>8.5 Avräkning av utländska förmåner mot<br>inkomstrelaterad ersättning</h4> <p>Regeringens förslag: Invaliditetsförmåner som betalas ut enligt ut-<br>ländsk lag, såväl inkomstrelaterade förmåner som förmåner som är att<br>likställa med garantiersättning, skall avräknas mot inkomstrelaterad<br>sjukersättning eller aktivitetsersättning.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket och Statskontoret till-<br>styrker förslaget men påpekar att avräkningsregeln ger upphov till både<br>tolknings- och administrativa problem för försäkringskassorna.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Den som är försäkrad i Sverige för<br>inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning vid tidpunkten<br>för försäkringsfallet kommer enligt det framlagda förslaget att fa oav-<br>kortad inkomstrelaterad ersättning, dvs. ersättningen blir inte andelsbe-<br>räknad. En person, som omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71 och<br>som före tidpunkten för försäkringsfallet även har förvärvsarbetat och<br>varit försäkrad i ett eller flera länder inom EU/EES-området, kommer<br>dessutom att i vissa fall kunna ha rätt till förmån från detta eller dessa<br>länder. Detsamma kan gälla en försäkrad som har rätt till förmån från<br>land utanför EU/EES-området.</p> <p>För att undvika överkompensation föreslår regeringen att den inkomst-<br>relaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen minskas med de<br>invaliditetsförmåner som en person är berättigad till från andra länder.<br>Bestämmelserna i förordningen (EEG) nr 1408/71 medför dock att<br>ersättning antingen kommer att utbetalas endast från Sverige eller<br>beräknas enligt prorata-tcmporisprincipen. Reglerna vid samordning av<br>inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning och invaliditets-<br>förmåner inom EU finns beskrivna i avsnitt 17.</p> <h3>9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Garantiersättning</h3> <h4>9.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Allmänna utgångspunkter för valet av</h4> <h4>grundskyddsmodell</h4> <p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna (prop. 1997/98:111<br>Reformerad förtidspension m.m., bet. 1997/98:SfUl 1, rskr. 1997/98:237 )<br>skall den reformerade förtidspensionen även fortsättningsvis omfatta ett<br>ekonomiskt skydd för dem som under tiden före pensionsfallet haft låga<br>eller inga förvärvsinkomster. Detta skydd skall utformas med utgångs-<br>punkt i cn åldersberoende garantinivå och för dem vars inkomstrelaterade<br>förtidspension understiger garantinivån utbetalas som en utfyllnad upp</p> <p>102<br></p> <p>till garantinivån. För dem som saknar inkomstrelaterad förtidspension<br>skall utbetalas en ersättning som motsvarar den garanterade nivån.</p> <p>För rätt till oavkortad ersättning skall enligt riktlinjepropositionen<br>krävas aktuell bosättning i Sverige både vid tiden för beviljandet och<br>senare. Ersättningen skall dock vara oberoende av försäkringstid. En<br>flyttning från Sverige medför att rätten till ersättning upphör. Beträffande<br>förtidspension i form av garantibelopp antog regeringen att denna torde<br>vara en typ av förmån som inte skulle vara exportabel ens inom EU/EES.<br>Grundskyddet till arbetsoförmögna skulle alltså endast kunna utbetalas<br>till den som är bosatt i Sverige.</p> <p>Socialförsäkringsutskottet noterade bl.a. att med de föreslagna reglerna<br>kommer det inte att vara möjligt att uppbära förtidspension enligt<br>garantinivån vid bosättning utanför Sverige, såvitt avser EU/EES-<br>området under förutsättning att Europeiska unionens råd enhälligt<br>godkänner detta. Vilken den ekonomiska situationen blir i det enskilda<br>fallet beror då på hur trygghetssystemet är utformat i det nya landet. Ut-<br>skottet förutsatte att effekterna av detta skulle komma att analyseras i<br>samband med den fortsatta beredningen av ärendet.</p> <p>Den analys som socialförsäkringsutskottet efterlyste har genomförts<br>och visat att ett grundskydd i sjukersättningssystemet som inte görs<br>beroende av försäkringstid skulle kunna innebära mycket långtgående<br>åtaganden för Sveriges räkning och leda till resultat som kan ifrågasättas.<br>Som redovisas i det följande har regeringen funnit starka skäl att frångå<br>de ovan redovisade av riksdagen fastlagda principerna och föreslår därför<br>i stället att det nya grundskyddet till långvarigt eller varaktigt<br>arbetsoförmögna i form av garanti ersättning skall vara beroende av<br>försäkringstid. Förslaget innebär i korthet att garantiersättningen blir<br>andelsberäknad för den som inte kan tillgodoräknas minst 40 års försäk-<br>ringstid i Sverige. Som bakgrund till detta förslag kan en redovisning av<br>tidigare behandling av frågan om försäkringstid (bosättningstid) vara<br>motiverad.</p> <p>Tidigare behandling av frågan om tillgodoräknad<br>bosättningstid/försäkringstid</p> <p>Frågan om en socialförsäkringsförmån skall vara beroende av<br>bosättningstid/försäkringstid eller inte samt om förmånen skall kunna<br>utbetalas vid bosättning utomlands har varit föremål för överväganden<br>dels inför ikraftträdandet av EES-avtalet och då i fråga om folkpensionen<br>dels i samband med ställningstaganden till garantipensionen i ålders-<br>pensionssystemet och till vuxna efterlevande.</p> <p>Folkpension i form av förtidspension beräknas enligt två alternativa<br>regler, antingen i förhållande till det antal år den försäkrade har varit<br>bosatt i Sverige eller i förhållande till det antal år den försäkrade har<br>tillgodoräknats pensionspoäng. Reglerna gäller numera med lika villkor<br>för svenska och utländska medborgare. Dessa regler trädde i kraft den<br>1 januari 1993, sedan det inför ikraftträdandet av EES-avtalet och an-<br>passningen till regelverket inom EG konstaterats att de svenska reglerna<br>för folkpension, såsom de då var utformade, stod i strid med principerna<br>bakom förordningen (EEG) nr 1408/71.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>103</p> <p>De då gällande kvalifikationsreglerna om viss tids bosättning i Sverige<br>tor utlänningar hade fått avskaffas i fråga om personer som omfattas av<br>förordningen (EEG) nr 1408/71. Dessa personer skulle alltså ha fatt rätt<br>till oreducerad folkpension direkt från och med bosättning här, om övriga<br>förutsättningar för pensionsrätt då varit uppfyllda. Vidare skulle cn<br>anpassning av detta slag ha inneburit att de dåvarande begränsningarna<br>beträffande möjligheterna till export av folkpension skulle ha fatt upp-<br>hävas. Detta skulle ha lett till att den som en gång beviljats folkpension<br>skulle ha haft rätt att ta med sig hela pensionen vid flyttning till annat<br>EU-land. Dessutom skulle alla som är medborgare i något EES-land och<br>bosatta inom EES-området ha varit berättigade till oreducerad svensk<br>folkpension under förutsättning att de någon gång under livet varit<br>bosatta i Sverige.</p> <p>Av det ovan anförda framgår att cn tillämpning av förordningen (EEG)<br>nr 1408/71 skulle, om reglerna för folkpensioneringen inte ändrats, ha<br>lett till mycket långtgående åtaganden för Sveriges räkning och till<br>resultat som knappast kan anses vara acceptabla. Dc regler om krav på<br>tillgodoräknad bosättningstid som idag gäller för folkpensioneringen<br>tillkom således i syfte att undvika dessa konsekvenser samtidigt som cn<br>anpassning till principerna bakom EG:s regelsystem kom till stånd.</p> <p>Mot bakgrund av ovan redovisade skäl föreslog regeringen och<br>beslutade sedermera riksdagen (prop. 1997/98:152, 1997/98:SfU 13, rskr.<br>1997/98:315) att reglerna för garantipensionen i ålderspensionssystemet i<br>huvudsak skall motsvara de regler som nu gäller för folkpension i fråga<br>om tillgodoräknad försäkringstid. I princip samma motivering anfördes<br>beträffande försäkringstid för garantipension till vuxna efterlevande<br>(prop. 1999/2000:91). Dessa förmåner blir alltså beroende av viss full-<br>gjord försäkringstid i Sverige.</p> <p>Beträffande båda formerna av garantipension konstaterade regeringen i<br>nämnda propositioner att det torde vara klart att garantipension skall<br>betraktas som cn trygghetsförmån och därmed falla under tillämpnings-<br>området för förordningen (EEG) nr 1408/71 snarare än att betraktas som<br>cn socialhjälpsförmån. Skäl som talar för detta är att garantipensionen är<br>cn lagfäst rättighet som utges enligt klart avgränsade villkor och inte är<br>beroende av cn uppskattning av individuella behov. Av detta följer, som<br>cn följd av cxportabilitetsprincipcn, att garantipensionen skall betalas ut<br>vid bosättning inom EU/EES-området. Vidare konstaterades att garanti-<br>pension inte torde kunna hänföras till kategorin sådana särskilda icke<br>avgiftsfinansierade förmåner som är undantagna från exportskyldighet<br>inom gemenskapen.</p> <p>Till skillnad från regeringens uppfattning beträffande grundskyddet i<br>ålderspensionssystemet och till vuxna efterlevande som redovisas ovan,<br>anges i riktlinjcpropositionen att förtidspension i form av garantibclopp<br>är cn typ av förmån som inte bör vara cxportabcl ens inom EU/EES<br>eftersom garantibclopp torde vara att anse som en s.k. minimiförmån<br>enligt förordningen (EEG) nr 1408/71. Förmånen torde dock, så som det<br>nu bedöms, snarare eventuellt kunna inordnas under bestämmelsen för de<br>särskilda icke avgiftsfinansierade kontantförmåner som inte behöver<br>exporteras enligt artikel 10 a i förordningen. Enligt denna bestämmelse<br>skall personer för vilka förordningen gäller erhålla sådana kontant-<br>förmåner uteslutande i den medlemsstat där de är bosatta och i enlighet</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>104</p> <p>med den statens lag, under förutsättning att förmånen är förtecknad i<br>bilaga II a till förordningen. För att förmånen skall upptas i bilaga II a<br>fordras ett enhälligt beslut om detta av Europeiska unionens råd.</p> <p>Regeringens nuvarande ställningstagande</p> <p>Som angavs inledningsvis har regeringen funnit starka skäl att frångå de<br>av riksdagen antagna principerna och föreslår därför i stället att det nya<br>grundskyddet till långvarigt eller varaktigt arbetsoförmögna i form av<br>garantiersättning skall vara beroende av försäkringstid. Ett skäl att frångå<br>det tidigare förslaget är de konsekvenser som en sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning i form av garantiersättning, av den typ som föreslås i<br>riktlinjepropositionen, skulle kunna fa i förhållande till EG-rätten. Effek-<br>terna bedöms inte bli tillfredsställande vare sig för den enskilde eller för<br>staten.</p> <p>Den enskildes rätt till garantiersättning och den totala omfattningen av<br>svenska statens åtagande när det gäller denna ersättning skulle, som en<br>följd av reglerna i förordningen (EEG) nr 1408/71, inte vara kända förrän<br>Europeiska unionens råd fattat beslut i frågan om garantiersättning är att<br>betrakta som en sådan icke avgiftsfinansierad förmån för vilken det inte<br>föreligger exportskyldighet. Den omständighet som bedöms mest kritisk<br>för möjligheten att fa acceptans hos samtliga medlemsstater för att fa<br>garantiersättning upptagen i bilaga II a till förordningen (EEG) nr<br>1408/71 antas vara att garantiersättningen inte kommer att vara beroende<br>av en uppskattning av individuella behov (inkomstprövning).</p> <p>Om garantiersättning inte skulle bli accepterad som en särskild icke<br>avgiftsfinansierad förmån enligt artikel 10 a far det givetvis betydelse<br>både för exportskyldigheten och risken för överkompensation. Som fram-<br>går av motiven för nuvarande bestämmelser om krav på viss bosättnings-<br>tid för rätt till oavkortad folkpension och viss försäkringstid för garanti-<br>pension, skulle en garantiersättning som inte görs beroende av försäk-<br>ringstid kunna innebära mycket långtgående åtaganden för Sveriges räk-<br>ning och leda till tveksamma resultat. Ett sådant system skulle bl.a. inne-<br>bära att en person som endast varit bosatt i Sverige under mycket kort tid<br>skulle fa rätt till full garantiersättning oberoende av varifrån han eller hon<br>hade invandrat. Det skulle vidare innebära att en försäkrad som omfattas<br>av förordningen (EEG) nr 1408/71 skulle ha rätt att fa denna ersättning<br>utbetald inom hela EU/EES-området.</p> <p>Om garantiersättning å andra sidan blev undantagen från export-<br>skyldighet, skulle det medföra att den som beviljats garantiersättning går<br>miste om denna även när han eller hon flyttar till annat land inom<br>EU/EES-området. För den som inte omfattas av förordningen eller som<br>flyttar till ett land utanför detta område blir förhållandet givetvis det<br>samma. Att förmånen inte skulle exporteras ens inom EU/EES skulle<br>innebära en radikal förändring mot vad som gäller i dag beträffande<br>grundskyddet i dagens system. Förtidspension utbetalas till den som bor<br>utomlands endast om han eller hon dessutom är berättigad till ATP.<br>Denna begränsning har dock väsentliga undantag. Såväl 30-delsberäknad<br>som 40-delsberäknad folkpension samt pensionstillskott exporteras i dag<br>inom EU/EES. Folkpension exporteras även till ett antal andra länder<br>med vilka Sverige har träffat avtal om social trygghet.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>105</p> <p>Konsekvensen av att garantiersättning inte skulle utbetalas inom Prop. 2000/01:96<br>EU/EES-området blir att den flyttande står utan grundskydd om han eller<br>hon inte har rätt till någon förmån i det nya landet. För Sveriges del är<br>det bara bostadstillägg till pensionärer som i dag räknas som sådana<br>skattcfinansicradc förmåner som inte exporteras. Denna förmån kan,<br>enligt regeringens uppfattning, inte anses vara jämförbara med ett grund-<br>skydd som i många fall utgör den sjukes eller funktionshindrades hela<br>inkomst under många år.</p> <p>Ett annat tungt vägande skäl för regeringen att frångå riktlinjerna, oeh i<br>stället föreslå ett grundskydd i sjukersättningsssystemet som i princip<br>överensstämmer med dagens regler om förtidspension och reglerna för<br>rätt till garantipension, är det stora värde som ligger i gemensamma över-<br>gripande principer i de stora trygghetssystemen inom socialförsäkringen.<br>Med mer enhetliga förutsättningar för rätt till förmån ökar allmänhetens<br>möjlighet att förstå och acceptera systemen, samtidigt som administra-<br>tionen underlättas.</p> <p>Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår regeringen nu ett för-<br>säkringssystem för dem som inte har rätt till inkomstrelaterad sjuk- eller<br>aktivitetsersättning eller endast låg sådan som, till skillnad från vad som<br>föreslogs i riktlinjepropositionen, innebär att garantiersättningens storlek<br>blir beroende av försäkringstid och därmed bl.a. exportabel enligt förord-<br>ningen (EEG) nr 1408/71 inom EU/EES-området.</p> <h4>9.2 Försäkringstid</h4> <h5>9.2.1 Kvalifikationskrav</h5> <p>Regeringens förslag: Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av<br>garantiersättning skall vara beroende av försäkringstid. För att den<br>försäkrade skall ha rätt till garanti ersättning skall det krävas att han<br>eller hon har tillgodoräknats cn försäkringstid om minst tre år.</p> <p>För att den försäkrade skall ha rätt till oavkortad garantiersättning<br>skall det krävas att han eller hon kan tillgodoräknas minst 40 års<br>försäkringstid i Sverige. Är försäkringstiden kortare än 40 år skall<br>garantinivån avkortas med 1/40 för varje år som saknas.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig har<br>tagit ställning till förslaget om försäkringstid och förslaget om krav på<br>aktuell försäkring vid försäkringsfall i ett sammanhang. Integrations-<br>verket avstyrker förslagen. Verket anse att det förefaller märkligt att EU-<br>medborgare bosatta i Sverige skall ha större rätt till sjukersätt-<br>ning/garantiersättning än invandrande svenska medborgare. Social-<br>styrelsen menar att principen om en allmän försäkring som omfattar hela<br>befolkningen skall gälla. Kvalifikationsreglerna bör vara sådana att<br>människor som är långvarigt eller varaktigt sjuka eller funktionshindrade<br>inte hänvisas att leva på ekonomiskt bistånd (socialbidrag).<br>Handikappombudsmannen anser att förslaget är principiellt felaktigt. De<br>Handikappades Riksförbund, Handikappförbundens samarbetsorgan,</p> <p>106</p> <p>Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna och Prop. 2000/01:96<br>Riksförbundet för hiv-positiva är kritiska till förslaget</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Det huvudsakliga syftet med en<br>garantiersättning är att tillförsäkra i Sverige bosatta personer, som är<br>arbetsoförmögna på grund av medicinska orsaker och som saknar eller<br>har rätt till endast en låg inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning,<br>ett grundskydd, under förutsättning att de under tiden före försäkrings-<br>fallet har haft en rimlig anknytning till Sverige. Försäkringsfallet anses<br>ha inträffat vid den tidpunkt då den försäkrades nedsättning av arbets-<br>förmågan nått den grad och varaktighet som krävs för rätt till sjuk-<br>ersättning tills vidare eller tidsbegränsat eller till aktivitetsersättning som<br>alltid är tidsbegränsad.</p> <p>I syfte att undvika sådana konsekvenser och oacceptabla resultat som<br>redogjorts för i avsnitt 9.1, och med hänsyn till att reglerna måste<br>stämma överens med EG:s regelsystem, anser regeringen att övervägande<br>skäl talar för att garantiersättningen skall vara beroende av försäkringstid<br>och att det skall krävas en längre tids anknytning till Sverige för att det<br>skall föreligga rätt till oavkortad garantiersättning. Reglerna för garanti-<br>ersättning bör därför i huvudsak motsvara vad som nu gäller för<br>folkpension i form av förtidspension och för garantipension i ålders- och<br>efterlevandepensionssystemen. Det medför att för rätt till oavkortad<br>garantiersättning skall krävas att den försäkrade kan tillgodoräknas 40 års<br>försäkringstid i Sverige. Vid kortare tid minskas garantiersättningens<br>garantinivå proportionellt med 1/40 för varje år som saknas. Som<br>exempel kan nämnas att om den försäkrade kan tillgodoräknas 20 år med<br>försäkringstid innebär detta att garantiersättningen beräknas genom att<br>garantinivån avkortas till 20/40 av 2,4 gånger prisbasbeloppet. Den på<br>detta sätt avkortade garantinivån reduceras därefter med 100 procent av<br>den inkomstrelaterade sjukersättningen.</p> <p>I likhet med vad som är fallet beträffande garantipension i ålders-<br>pensionssystemet och till vuxna efterlevande, bör begreppet för-<br>säkringstid användas i stället för begreppet bosättningstid.</p> <p>För att garantiersättning inte skall behöva betalas ut med mycket små<br>belopp, och med hänsyn till värdet av så enhetliga regler som möjligt för<br>de olika grundskydden, föreslår regeringen att samma kvalifikationsregel<br>- minst tre års tillgodoräkad försäkringstid - som gäller för garanti-<br>pension även skall gälla för att kvalificeras sig för garantiersättning.</p> <p>Det kan påpekas att den som omfattas av förordningen (EEG) nr<br>1408/71 som kvalifikationstid far, till följd av den s.k. sammanläggnings-<br>principen i nämnda förordning, även tillgodoräkna sig försäkringstider<br>som har fullgjorts i andra EU/EES-länder. För att sammanläggning skall<br>kunna ske krävs dock att en försäkringstid om minst ett år kan<br>tillgodoräknas i Sverige.</p> <p>Den som inte uppfyller kvalifikationskraven på tre års försäkringstid<br>far enligt förslaget inte rätt till någon garantiersättning. Kravet på 40 års<br>försäkringstid för rätt till oavkortad garantiersättning medför att en<br>försäkrad som inte uppfyller detta krav far rätt till endast en avkortad<br>ersättning. Det kan fa till följd att den som på grund av dessa<br>kvalifikationsregler blir utan eller far en avkortad försäkringsersättning<br>kan bli ekonomiskt beroende av sin anhöriga eller av ekonomiskt bistånd</p> <p>107<br></p> <p>från kommunen. Regeringen utreder frågan om ersättning till denna Prop. 2OOO/O1:96<br>grupp och avser återkomma till riksdagen i frågan.</p> <h5>9.2.2 Beräkning av försäkringstid</h5> <p>Regeringens förslag: Som faktisk försäkringstid räknas den tid som<br>kan tillgodoräknas som försäkringstid i Sverige från och med det år<br>den försäkrade fyller 16 år till och med året före försäkringsfallsåret.</p> <p>Som försäkringstid skall tillgodoräknas tid under vilken en person<br>skall anses ha varit bosatt i Sverige enligt 2 kap. socialförsäk-<br>ringslagen (1999:799). Som försäkringstid skall även tillgodoräknas<br>tid under vilken cn person före tidpunkten för bosättningen oavbmtet<br>har vistats i Sverige efter att ha ansökt om uppehållstillstånd.</p> <p>Flyktingar skall, för tid före ankomsten till Sverige, tillgodoräknas<br>försäkringstid i hemlandet från och med 16 års ålder i förhållande till<br>det antal år som de har tillgodoräknats faktisk försäkringstid i Sverige.<br>Vid beräkningen skall det bortses från tid för vilken den försäkrade,<br>vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan invaliditetsersättning från<br>det andra landet som inte skall ligga till grund för beräkningen av<br>garantiersättning.</p> <p>Vid beräkning av försäkringstid för en person som enligt 2 kap. 4 §<br>socialförsäkringslagcn anses bosatt i Sverige även under vistelse<br>utomlands (biståndsarbetare m.fl.), skall det bortses från tid för vilken<br>den utsände, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan invaliditets-<br>ersättning från det andra landet som inte skall ligga till grund för be-<br>räkningen av garantiersättning.</p> <p>Som försäkringstid skall även kunna tillgodoräknas tid från och med<br>det år då försäkringsfallet inträffade till och med det år då den<br>försäkrade fyller 64 år (framtida försäkringstid). För att cn försäkrad<br>skall få tillgodoräkna sig all framtida försäkringstid skall det krävas att<br>han eller hon har varit bosatt i Sverige minst fyra femtedelar av den<br>tid som beräknas från och med det år då den försäkrade fyller 16 år till<br>och med året före försäkringsfallet. För den som varit bosatt här<br>kortare tid än fyra femtedelar av den möjliga tiden skall proportione-<br>ring göras på visst sätt.</p> <p>Om försäkringsfallet har inträffat före ingången av det år den<br>försäkrade fyllde 18 år får försäkringstiden i stället beräknas på<br>följande sätt. Svenska medborgare far räkna alla år mellan 16-64 år<br>som försäkringstid. Detta gäller under förutsättning att den försäkrade<br>inte anses har varit bosatt utomlands efter fyllda 16 år fram till<br>beviljandet av sjuk- eller aktivitetsersättningen. Om han eller hon har<br>varit bosatt utomlands under nämnda period bortses från dessa år.</p> <p>För utländska medborgare skall efter fem års bosättning i Sverige<br>samma beräkning gälla som för svenska medborgare.</p> <p>Endast hela antal månader med försäkringstid skall beaktas vid<br>sammanräkningen. Den sammanlagda försäkringstiden för garanti-<br>ersättning skall sättas ned till närmaste hela antal år.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>108</p> <p>Remissinstanserna: Inga remissinstanser har haft synpunkter i denna<br>del.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler kan<br>förtidspension utges från och med den månad den försäkrade fyller 16 år.<br>Som faktisk bosättningstid vid beräkningen av folkpension räknas den tid<br>som kan tillgodoräknas en försäkrad som bosättningstid i Sverige fr.o.m.<br>det år han eller hon fyller 16 år t.o.m. året före pensionsfallsåret. Även<br>vid beräkning av försäkringstid för rätt till garantipension till ålders-<br>pension börjar sådan tid räknas från 16 års ålder. För tiden mellan 16 och<br>24 år skall försäkringstid dock tillgodoräknas endast om det for den<br>försäkrade för samma tid har fastställts pensionsgrundande inkomst eller<br>pensionsgrundande belopp för förtidspension på minst ett inkomst-<br>basbelopp.</p> <p>I avsnitt 6.3 föreslås att den fasta nedre åldersgränsen för rätt till<br>aktivitetsersättning höjs till den 1 juli det år den försäkrade fyller 19 år.<br>Trots att detta skulle kunna tala för att höja gränsen då försäkringstid<br>böljar beräknas till 19 år, föreslår regeringen att 16-årsgränsen skall gälla<br>även vid beräkning av försäkringstid för sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning i form av garantiersättning.</p> <p>Regeringen anser vidare att samma principer som gäller för beräkning<br>av bosättningstid for rätt till folkpension bör gälla även vid beräkningen<br>av försäkringstid för rätt till garantiersättning. Detta innebär att den tid då<br>en person är bosatt i Sverige enligt 2 kap. socialförsäkringslagen<br>(1999:799) skall tillgodoräknas honom eller henne som försäkringstid för<br>garantiersättning.</p> <p>Garantiersättning skall liksom folkpension utbetalas på grundval av<br>den försäkringstid som kan tillgodoräknas den försäkrade till och med<br>året före försäkringsfallet. Tidpunkten för ett försäkringsfall infaller då<br>den försäkrades nedsättning av arbetsförmågan nått den grad och var-<br>aktighet som krävs för rätt till sjukersättning tills vidare eller tids-<br>begränsat eller till aktivitetsersättning.</p> <p>Som faktisk försäkringstid skall den tid räknas som kan tillgodoräknas<br>som försäkringstid i Sverige fr.o.m. året den försäkrade fyller 16 år t.o.m.<br>året före försäkringsfallsåret. En person som beviljats asyl i Sverige<br>(flykting) skall liksom enligt nuvarande regler, för tid före ankomsten till<br>Sverige, tillgodoräknas bosättningstid i hemlandet fr.o.m. 16 års ålder i<br>förhållande till det antal år som han eller hon har tillgodoräknats faktisk<br>försäkringstid i Sverige. Dock bör personer som beviljats uppehålls-<br>tillstånd av humanitära skäl inte omfattas av dessa särregler.</p> <p>Enligt socialförsäkringslagen skall en i Sverige bosatt person som<br>lämnar landet fortfarande anses bosatt här om utlandsvistelsen kan antas<br>vara längst ett år. För personer som utsänds från Sverige for arbete i<br>annat land av ett svenskt trossamfund eller organ som är knutet till ett<br>sådant samfund eller en svensk ideell organisation som bedriver<br>biståndsverksamhet finns dock undantagsregler. En biståndsarbetare<br>anses fortsatt bosatt i Sverige vid utlandsarbetet om utlandsvistelsen kan<br>antas vara längst fem år.</p> <p>Vid beräkning av försäkringstid för dessa personer och for flyktingar,<br>föreslår regeringen att särskilda regler skall tillämpas. De nämnda<br>grupperna kan under utsändningstiden eller under tiden i hemlandet<br>eventuellt ha tjänat in rätt till invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i det<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>109</p> <p>andra landet. Denna utländska förmån kan vara en sådan förmån som<br>utbetalas även vid bosättning i Sverige. Om förmånen liksom garanti-<br>ersättningen är av utfyllnadskaraktär kommer den enligt vad som föreslås<br>i avsnitt 9.3.4 inte att reducera garantiersättningen, dvs. förmånen är en<br>ersättning som inte är inkomstrelaterad. Dc grupper det är fråga om<br>kommer i sådana situationer att överkompenseras. För att undvika detta<br>bör man, enligt regeringens uppfattning, vid beräkning av försäkringstid<br>bortse från tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige, har rätt<br>till sådan invaliditetsförmån från det andra landet, som inte reducerar<br>garantiersättningen.</p> <p>Folkpensionsförmånen i dagens förtidspensionssystem utbetalas på<br>grundval av den faktiska bosättningstiden. Dessutom kan under vissa<br>förutsättningar även bosättningstid för tiden därefter tillgodoräknas - den<br>framtida bosättningstiden. Som framtida bosättningstid räknas tiden<br>fr.o.m. pensionsfallsåret t.o.m. året den försäkrade fyller 64 år. Den tid<br>en person maximalt har kunnat bo i Sverige fr.o.m. 16-årsåret t.o.m. året<br>före pensionsfallsåret - den möjliga tiden - har betydelse för beräk-<br>ningen av den framtida bosättningstiden, dvs. tiden fr.o.m. pensions-<br>fallsårct t.o.m. det 64:c året. För att fö tillgodoräkna sig all framtida<br>bosättningstid krävs att den försäkrade varit bosatt i Sverige minst fyra<br>femtedelar av den möjliga tiden. För den som har varit bosatt här kortare<br>tid görs en proportionering. Den framtida bosättningstiden minskas då i<br>förhållande till hur många år personen faktiskt har bott i Sverige jämfört<br>med fyra femtedelar av den möjliga tiden.</p> <p>Regeringen anser att även i ett framtida system skall det finnas en regel<br>som ger möjlighet att beakta framtida försäkringstid vid beräkningen av<br>garantiersättningens storlek. Utan en sådan beräkningsregel skulle man fö<br>ett system där cn yngre försäkrad får ett grundskydd från ersättnings-<br>systemet, som i förhållande till vad som gäller för äldre försäkrade kan<br>vara betydligt lägre just på grund av att försäkringsfallet inträffat i unga<br>år. En sådan regel kan inte accepteras. Regeringen föreslår därför att<br>beräkningen av framtida försäkringstid skall ske enligt de principer som<br>nu gäller för framtida bosättningstid vid beräkningen av folkpension i<br>form av förtidspension.</p> <p>Som föreslagits ovan skall faktisk försäkringstid kunna tillgodoräknas<br>cn försäkrad från och med 16 års ålder till och med försäkringsfallet.<br>Framtida försäkringstid beräknas som en andel av den faktiska försäk-<br>ringstiden. En konsekvens av detta beräkningssätt vore, om inte särskilda<br>bestämmelser fanns, att en försäkrad vars försäkringsfall inträffat före<br>försäkringstid kunnat börja räknas aldrig skulle kunna få någon försäk-<br>ringsersättning. För att förhindra cn sådan konsekvens finns i nuvarande<br>regelsystem en bestämmelse som innebär att om pensionsfallet inträffar<br>före det år den försäkrade fyller 18 år skall, om han eller hon är svensk<br>medborgare, hela tiden från och med 16 år till och med 64 år räknas som<br>försäkringstid. Det medför att dc får oavkortad garantiersättning. För en<br>utländsk medborgare gäller samma beräkning under förutsättning att han<br>eller hon är bosatt i Sverige sedan minst fem år. Dessa fem år kan även<br>ligga före 16-årsåret. Regeringen anser att en motsvarande regel bör<br>införas i sjukersättningssystemet.</p> <p>Vid sammanräkningen av försäkringstid skall endast hela antal<br>månader med försäkringstid beaktas. Den sammanlagda försäkringstiden<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>110</p> <p>för garantiersättning skall sättas ned till närmaste hela antal år.<br>Motsvarande gäller i folkpensions- och garantipensionssystemen.</p> <p>För att de försäkrade inte skall gå miste om ersättning på grund av<br>övergången från ett förtidspensionssystem till ett system med sjukersätt-<br>ning eller aktivitetsersättning, föreslår regeringen att för tiden före sjuk-<br>ersättningssystemet träder i kraft, bör som försäkringstid för garanti-<br>ersättning tillgodoräknas sådan tid som kunnat tillgodoräknas som bo-<br>sättningstid enligt nuvarande regler i AFL.</p> <h4>9.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Garantinivån</h4> <h5>9.3.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;En åldersberoende garantinivå</h5> <p>Regeringens förslag: En försäkrad som saknar eller har låg<br>inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning skall ha rätt till<br>garantiersättning upp till en viss garantinivå. För försäkrade i åldrarna<br>19-29 år skall garantinivåns storlek vara åldersberoende.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Principen om åldersberoende garantiersättning i<br>åldrarna 19-29 år accepteras av de allra flesta som yttrat sig under<br>förutsättning att nivåerna inte blir för låga. Ungdomsstyrelsen anser att<br>garantinivån bör vara densamma för all oavsett ålder. DHR förordar en<br>garantiersättning som inbegriper alla ersättning som den försäkrade kan<br>uppbära utom ersättning för merkostnader som funktionshindret medför.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt uttalanden i riktlinje-<br>propositionen skall grundskyddet i det reformerade förtidspensions-<br>systemet utformas med utgångspunkt i en åldersberoende garantinivå.</p> <p>I nuvarande folkpensionssystem tillämpas en grundnivå, bestående av<br>folkpension, pensionstillskott och särskilt gynnsamma skatteregler i form<br>av SGA. Denna grundnivå är helt oberoende av personens ålder och<br>motsvarar genom kopplingen till den allmänna prisutvecklingen med<br>prisbasbeloppet oförändrad köpkraft över tiden. Detta innebär att unga<br>personer med sjukbidrag eller förtidspension genom dagens system inte<br>kan få någon real förbättring av ersättningen med stigande ålder såvida<br>inte grundnivån förbättras genom politiska beslut, något som i praktiken<br>har inträffat då och då.</p> <p>Starka skäl talar därför enligt regeringens uppfattning för att<br>garantinivån - vilket föreslås i bl.a. departementspromemorian<br>Ds 2000:40 - närmare knyts till de inkomstförhållanden och den levnads-<br>standard som är normalt eller vanligen förekommande för personer i<br>motsvarande åldrar och som inte är drabbade av nedsatt arbetsförmåga<br>till följd av långvarig ohälsa. Det är normalt sett så att inkomst-<br>förhållandena för yngre personer efter etableringen på arbetsmarknaden<br>genomgår en snabb utveckling.</p> <p>Nästan samtliga ungdomar studerar i dag på gymnasium och många<br>fortsätter sedan att studera vid högskola eller universitet. Studerande har i<br>allmänhet en relativt måttlig ekonomisk standard. De ungdomar som<br>tidigt söker sig ut på arbetsmarknaden har ofta svårigheter att få ett fast<br>arbete och bra löne- och anställningsvillkor. En del av dessa ungdomar</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>111</p> <p>blir hänvisade till arbetsmarknadsåtgärder och tillhörande ersättningar<br>och ibland t.o.m. socialbidrag. Dc genomsnittliga förvärvsinkomsterna<br>ökar sedan successivt ganska markant upp till ungefär 30-årsåldem.</p> <p>Med hänsyn till detta anser regeringen att det är rimligt att den<br>garanterade nivån startar på cn lägre nivå för de allra yngsta, men att den<br>räknas upp realt med stigande ålder fram till 30 år. Dessutom skall<br>ersättningen - något som gäller för andra liknande förmåner - följa den<br>allmänna prisutvecklingen genom kopplingen till prisbasbeloppet.<br>Genom denna konstruktion blir visserligen begynnelsenivån förhållande-<br>vis måttlig, men jämnåriga ungdomar har också i regel låga inkomster.<br>Därefter ökar köpkraften successivt fram till 30 år. Fr.o.m. 30 års ålder<br>föreslås att garantiersättningens storlek skall vara oberoende av den<br>försäkrades ålder. Förslag om storleken på garantinivån redovisas i<br>avsnitt 9.3.3.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h5>9.3.2 En enhetlig garantinivå</h5> <p>Regeringens förslag: Garantinivån skall vara densamma för gifta och<br>för ogifta.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig ställer sig<br>bakom förslaget. TCO ställer sig inte avvisande till förslaget som sådant,<br>men anser att denna lösning far oacceptabla konsekvenser om inte nya<br>medel samtidigt tillförs.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som tidigare framhållits skall<br>ersättningen vid långvarig eller varaktig medicinskt orsakad arbets-<br>oförmåga vara en del av sjukförsäkringssystemet och inte längre ingå i<br>pensionssystemet. Nuvarande sjukförsäkringssystem är neutralt vad<br>gäller civilstånd. Sjukpenningens storlek bestäms enbart av den<br>försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och tar inte hänsyn till om<br>han eller hon är gift eller ogift eller skall anses vara det enligt någon<br>särskild regel. Den nu föreslagna sjuk- och aktivitetsersättningen har<br>också inkomstbortfallsprincipen som grund. Även dessa ersättningars<br>grundskyddsdel bör enligt riktlinjepropositionen kunna ses som en<br>ersättning för inkomstbortfall. Grundprincipen inom det reformerade<br>åldcrspensionssystcmct är däremot att ge ersättning i förhållande till den<br>försäkrades samlade livsinkomst när det gäller inkomstgrundad<br>ålderspension. För den som inte har haft några eller endast låga tidigare<br>förvärvsinkomster utgörs det ekonomiska skyddet av garantipension som<br>är beroende av ålderspensionärens civilstånd. Garantiersättning till sjuka<br>eller funktionshindrade och garantipension till ålderspensionärer skiljer<br>sig alltså åt på så sätt att den förra kan ses som cn ersättning för<br>inkomstbortfall medan den senare kompenserar den som inte tjänat in<br>någon ålderspensionsrätt.</p> <p>En enhetlig ersättningsnivå är cn viktig principiell fråga. Sverige har<br>haft individrclateradc socialförsäkringsersättningar sedan 1950-talet och<br>bör så långt det är möjligt fortsätta att verka för denna princip. Denna<br>princip stöds också av remissinstanserna i fråga om den modell för</p> <p>112</p> <p>beräkning av garantiersättning som regeringen föreslår i denna propo-<br>sition.</p> <p>Som argument för olika ersättningsnivåer för gifta respektive ogifta<br>brukar anföras att hushållskostnadema blir lägre per person för ett par<br>som delar på dessa än för två ensamboende personer. Argumentet om<br>lägre hushållskostnader kan hävdas i alla situationer då två eller flera<br>personer delar hushåll, oberoende av civilstånd eller förekomst av<br>gemensamma barn. Med det system som råder i dag, blir endast personer<br>i vissa former av sammanboende omfattade av reglerna för lägre ersätt-<br>ning, medan andra många gånger med lika långvarig och fast förbindelse<br>blir betraktade som ogifta och därmed omfattade av de förmånligare reg-<br>lerna. När två personer utan gemensamma barn eller tidigare äktenskap,<br>två syskon eller förälder och vuxet barn bor tillsammans, blir det inte<br>aktuellt att betrakta dessa som gifta. Då det numera är vanligt med många<br>olika samlevnadsformer ter sig de gällande civilståndsreglema många<br>gånger inkonsekventa, förlegade och svåra att sakligt motivera. Det är<br>dessutom rimligt att anta att det är betydligt vanligare att yngre personer,<br>dvs. personer under 65 år, förändrar sitt civilstånd, (inklusive ”AFL-<br>civilstånd”), kanske många gånger, än att ålderspensionärer gör det.</p> <p>Ett ytterligare skäl för enhetlig garantinivå är skillnaden i konstruktion<br>mellan folkpensionssystemet och den föreslagna garantiersättningen. I<br>nuvarande system uppbär alla folkpension. Utöver folkpension kan den<br>försäkrade ha rätt till tilläggspension (ATP) samt pensionstillskott som<br>betalas ut till pensionärer med låg eller ingen ATP. I det nu föreslagna<br>ersättningssystemet föreslås att den inkomstrelaterade sjuk- och<br>aktivitetsersättningen skall vara utgångspunkten och om denna under-<br>stiger garantinivån sker komplettering med garantiersättning upp till<br>denna nivå. Av detta följer att i nuvarande system behandlas alla för-<br>säkrade lika i fråga om civilståndets inverkan på ersättningsnivån, efter-<br>som alla har folkpension. I det kommande systemet skulle endast de gifta<br>och ogifta med låg eller ingen inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitets-<br>ersättning vara omfattade av civilståndsregeln. Ett sådant förhållande är<br>tveksamt utifrån likabehandlingsprincipen eller kan i övrigt anses vara<br>orättvist.</p> <p>Sammanfattningsvis talar, enligt regeringens bedömning, övervägande<br>skäl för att det skall finnas en enhetlig garantinivå i sjuk- och<br>aktivitetsersättningen, dvs. en nivå som är oberoende av den försäkrades<br>civilstånd.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>113</p> <h5>9.3.3</h5> <h5>Garantinivåns storlek</h5> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Regeringens förslag: En försäkrad som saknar eller har låg inkomst-<br>relaterad sjukersättning skall ha rätt till garantiersättning upp till en<br>garantinivå på 2,4 prisbasbelopp.</p> <p>En försäkrad, som saknar eller har låg inkomstrelaterad aktivitets-<br>ersättning skall ha rätt till cn garanti ersättning upp till cn ålders-<br>beroende garantinivå. Denna nivå skall motsvara 2,10 prisbasbclopp<br>per år för den som är under 21 år, 2,15 prisbasbclopp för den som är<br>21 eller 22 år, 2,20 prisbasbelopp för den som är 23 eller 24 år, 2,25<br>prisbasbclopp för den som är 25 eller 26 år, 2,30 prisbasbclopp för den<br>som är 27 eller 28 år samt 2,35 prisbasbelopp för den som har fyllt 29<br>år.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Samtliga handikapporganisationer anser att<br>garantinivåerna är låga eller för låga. Riksförsäkringsverket anser att<br>garantinivåns storlek är acceptabel. Socialstyrelsen anser att ersätt-<br>ningarna skall anpassas så att människor inte tvingas söka komplette-<br>rande ekonomiskt skydd. Ungdomsstyrelsen anser att de föreslagna<br>nivåerna för dc yngsta bedöms vara så låga att det kan vara svårt att klara<br>försörjningen. Garantinivån bör vara densamma för alla, dvs. 2,4<br>prisbasbclopp. Försäkringskasseförbundet finner det både skäligt och<br>önskvärt med en högre garantinivå för personer i yrkesverksam ålder.<br>Svenska Arbetsgivareföreningen anser att frågan om garantinivåns<br>storlek bör avgöras av de politiska partierna i samförstånd.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt riktlinjcpropositionen skall<br>den reformerade förtidspensionen kunna utges upp till cn viss högsta<br>nivå. Den garanterade nivån bör säkerställa att alla som drabbas av<br>sjukdom eller funktionshinder tillförsäkras cn rimlig levnadsstandard<br>som i princip täcker alla normala konsumtionsbehov, med undantag för<br>bostadskostnaden, dvs. i stort motsvara den nivå som tillämpas i<br>nuvarande system. Ersättningen skall bekostas av statsmedel och den<br>skall i sin helhet vara skattepliktig på samma sätt som förvärvsinkomster<br>och inkomstrelaterad förtidspension. Även för försäkrade med långvarig<br>eller varaktig arbetsoförmåga skall således det särskilda grundavdraget<br>för folkpensionärer (SGA) tas bort. Garantinivån bör ligga på cn sådan<br>bruttonivå att inkomsten efter skatt i princip motsvarar nuvarande nivå<br>inom folkpensionen.</p> <p>Det är enligt regeringens uppfattning rimligt att det även i framtiden<br>skall finnas ett högre grundskydd för den som i arbetsför ålder drabbas<br>av medicinskt orsakad arbetsoförmåga än vad som gäller för<br>ålderspensionärer. Garantinivån i sjukersättningsförsäkringen bör därför<br>vara högre än basnivån i garantipensionen.</p> <p>Vid dc beräkningar som gjorts inom Socialdepartementet för att finna<br>en lämplig garantinivå har utgångspunkten varit nu gällande civilstånds-<br>beroende grundskydd, dvs. folkpension och pensionstillskott till förtids-<br>pensionärer samt kompensation för det borttagna SGA. Värdet av SGA<br>är i hög grad beroende av vilken kommunalskattesats som gäller för den<br>försäkrade. Nettovärdet av SGA kan beräknas som kommunal-<br>skattesatsen multiplicerad med skillnaden mellan SGA och det vanliga</p> <p>114</p> <p>grundavdraget. Vid 34 procents kommunalskatt motsvarar folkpension,<br>PTS och SGA en garantinivå på 2,447 prisbasbelopp för en ogift<br>försäkrad. Vid en sådan garantinivå är nettovärdet av SGA vid 34<br>procent kommunalskatt ca 1 350 kronor högre per år än vid 27 procents<br>kommunalskatt. Även det vanliga grundavdraget varierar vid inkomster i<br>denna storleksordning. Att utifrån sådana förhållanden överföra en<br>skatteförmån till en bruttoförmån och samtidigt ändra från en civil-<br>ståndsberoende till en enhetlig garantinivå leder oundvikligen till vissa<br>avvikelser från nettoutfallet enligt dagens regler.</p> <p>Valet av 34 procents kommunalskattesats innebär i sig en kostnads-<br>ökning för staten jämfört med exempelvis en genomsnittlig kommunal-<br>skattesats på 30,64 procent. För att om möjligt undvika ytterligare<br>kostnadsökningar har beräkningar utförts för att undersöka var en<br>kostnadsneutral enhetlig garantinivå befinner sig i förhållande till de<br>civilståndsberoende garantinivåema 2,20 respektive 2,44 prisbasbelopp.<br>Beräkningarna grundas på uppgifter om försäkrade som beviljades<br>förtidspension på grundskyddsnivå åren 1996 och 1997. Utifrån dessa<br>uppgifter framräknades därför en kostnadsneutral gemensam nivå för<br>samtliga försäkrade som beviljades förtidspension på grundskyddsnivå<br>dessa två år. Denna nivå blev 2,33 prisbasbelopp för båda åren. Den<br>enhetliga och kostnadsneutrala garantinivån på 2,33 prisbasbelopp är<br>framräknad utifrån en kommunalskattesats på 34 procent för att i så stor<br>utsträckning som möjligt kompensera den lägre garantinivån för ogifta<br>som kostnadsneutralitet skulle innebära.</p> <p>Med utgångspunkt från genomförda beräkningar har 2,4 prisbasbelopp<br>- som för 2001 motsvarar ett årsbelopp om 88 560 kronor - bedömts<br>vara en rimlig garantinivå för sjukersättning i form av garantiersättning.</p> <p>Vid cn kommunalskattesats om 34 procent motsvarar skillnaden<br>mellan en garantinivå på 2,447 och den här föreslagna garantinivån på<br>2,4 prisbasbelopp ett nettobelopp på ca 100 kronor per månad för 2001.<br>Detta är vad en ogift person som saknar inkomstrelaterad ersättning kan<br>sägas förlora till följd av den enhetliga garantinivån. Det bör dock under-<br>strykas att det här är fråga om nybeviljade hela förmåner. Det är därför<br>inte någon verklig förlust i termer av ett plötsligt försämrat utfall utan<br>endast en jämförelse av nettoutfall utifrån olika tänkbara garantinivåer<br>där också hänsyn av naturliga skäl måste tas till systemets totala kost-<br>nader. Det ovan sagda gäller dessutom endast dem som uppbär enbart<br>garantiersättning. För dem som far garantiersättning som utfyllnad till<br>den inkomstrelaterade sjukersättningen blir effekten naturligtvis propor-<br>tionellt mindre. I fråga om omvandlingen av redan beviljade förtids-<br>pensioner till sjukersättning skulle däremot en reell nettoförlust komma<br>till stånd vid ett liknande förfaringssätt och därför har där en annan<br>lösning valts för att omvandla värdet av SGA till en bruttoförmån.</p> <p>Både 2,3 och 2,4 prisbasbelopp har övervägts som tänkbar garantinivå.<br>Med utgångspunkt i att grundskyddsnivån i dagens förtidspensions-<br>system har ansetts utgöra en sådan nivå att den försäkrade tillförsäkras en<br>rimlig levnadsstandard bör också garantinivån i det reformerade systemet<br>ge minst samma nettoutfall för en så stor andel av de försäkrade som<br>möjligt. Garantinivån bör då bestämmas utifrån förutsättningarna för<br>ogifta försäkrade med förhållandevis hög kommunalskatt. En enhetlig<br>garantinivå på 2,30 prisbasbelopp skulle innebära ett nettoutfall som är</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>115</p> <p>ca 250 kronor per månad lägre än vad 2,44 prisbasbelopp skulle ha<br>inneburit vid cn kommunalskattesats om 34 procent.</p> <p>Vid en sammanvägning av de redovisade faktorerna anser regeringen<br>att 2.4 prisbasbelopp skall utgöra garantinivå för sjukersättning i det<br>reformerade systemet. Med denna garantinivå begränsas antalet försäkra-<br>de som far ett något lägre nettoutfall än dagens grundskyddsnivå och<br>även storleken av det något lägre utfallet minskas. Mot denna bakgrund<br>får de nettodifferenser som blir följden av en enhetlig garantinivå anses<br>uppfylla ambitionerna om en garantinivå som ger ett nettoutfall på i<br>princip samma nivå som inom folkpensionssystemet.</p> <p>Det är naturligt att den ovan framräknade garantinivån för sjuker-<br>sättning på 2.4 prisbasbclopp har varit utgångspunkten vid utformningen<br>av den åldersrclatcradc garantinivån för aktivitetsersättning för försäkra-<br>de under 30 år. 1 avsnittet 9.3.1 har regeringen närmare redovisat skälen<br>för att införa en åldersrelaterad garantinivå för unga personer som be-<br>viljats aktivitetsersättning. På grund av dessa skäl och med beaktande av<br>dc samlade kostnaderna för reformeringen av förtidspensionssystemet<br>anser regeringen att det är rimligt att den garanterade nivån startar på<br>2,10 prisbasbelopp för dc allra yngsta men att nivån räknas upp realt<br>vartannat år med 0,05 prisbasbelopp. Det innebär att garantinivån uppgår<br>till 2,35 prisbasbelopp vid fyllda 29 år. Från och med 30 års ålder utgör<br>garantinivån för garantiersättning i form av sjukersättning således 2,4<br>prisbasbclopp.</p> <p>Flera remissinstanser har framfört att garantinivåema - främst för dc<br>allra yngsta - är låga eller alltför låga. Regeringen vill dock erinra om att<br>många av dc unga som blir berättigade till aktivitetsersättning på<br>garantinivå även kommer att kunna få kompletterande socialförsäkrings-<br>förmåner - inte bara för sina bostadskostnader - utan även för mer-<br>kostnader föranledda av sjukdom eller funktionshinder. Det kan dess-<br>utom i sammanhanget nämnas att den föreslagna begynnelsenivån på<br>2,10 prisbasbelopp skall jämföras med dc 2,0 reducerade basbelopp<br>vilket föreslogs av Förtidspcnsionsutredningen.</p> <h5>9.3.4 Beräkning av garantiersättning</h5> <p>Regeringens förslag: För den som saknar inkomstrelaterad<br>sjukersättning eller aktivitetsersättning skall det betalas en årlig<br>garantiersättning med belopp som motsvarar garantinivån.</p> <p>För den som har rätt till inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitets-<br>ersättning som understiger garantinivån uppgår den årliga garanti-<br>ersättningen till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan garanti-<br>nivån och den årliga inkomstrelaterade ersättningen. Med inkomst-<br>relaterad sjuk- eller aktivitetsersättning skall även avses invaliditcts-<br>förmån som utbetalas enligt utländsk lag och som inte är att likställa<br>med garantiersättning.</p> <p>Om den tillgodoräknade försäkringstiden är kortare än 40 år skall<br>garantiersättningens garantinivå först minskas med hänsyn till antalet<br>försäkringsår. Därefter görs avräkning mot den inkomstrelaterade<br>sjuk- eller aktivitetsersättningen inklusive invaliditetsförmån som<br>utbetalas enligt utländsk lag.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>116</p> <p>Vid partiell sjuk- eller aktivitetsersättning skall garantiersättningen<br>proportioneras i förhållanden till graden av sådan ersättning som den<br>försäkrade har rätt till.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Socialstyrelsen framhåller att det är rimligt att<br>ersättningsnivån är medvetet avstämd mot nivån i andra transfererings-<br>system för att undvika orättvisa och incitament till strömningar mellan<br>systemen. Svenska kommunförbundet tillstyrker att kollektivavtalade<br>tilläggsförsäkringar inte skall avräknas mot garantiersättning.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som tidigare redovisats föreslås att<br>för en försäkrad som har rätt till en inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitets-<br>ersättning som understiger garantinivån skall garantiersättning utbetalas<br>som utfyllnad upp till den garanterade nivån, dvs. uppgå till ett belopp<br>som motsvarar skillnaden mellan den årliga inkomstrelaterade sjuk- eller<br>aktivitetsersättningen och garantinivån.</p> <p>I de fall en försäkrad har rätt till partiell sjuk- eller aktivitetsersättning<br>är det naturligt att garantiersättningen motsvarar den grad av hel sådan<br>ersättning som han eller hon har rätt till.</p> <p>Om en invaliditets förmån, som inte är att jämställa med garantiersätt-<br>ning utbetalas enligt utländsk lag anser regeringen - för att överkompen-<br>sation skall undvikas - att denna förmån tillsammans med inkomst-<br>relaterad sjukersättning skall ingå i det underlag som reducerar garanti-<br>ersättningen. Den avkortningsmodell som regeringen förordar är att<br>garantinivån först minskas med hänsyn till bristande försäkringstid, när<br>denna är kortare än 40 år, och att hela den inkomstrelaterade sjuk- eller<br>aktivitetsersättningen (inklusive utländsk invaliditetsförmån) därefter<br>reducerar garantiersättningen.</p> <p>Förslaget om 40 års försäkringstid för rätt till oavkortad garanti-<br>ersättning överensstämmer med vad som föreslagits gälla för garanti-<br>pension till vuxna efterlevande. I prop. 1999/2000:91 Efterlevande-<br>pensioner och efterlevandestöd till barn hänvisas bl.a. till att den före-<br>slagna avkortningsmodellen beträffande försäkringstid kan tillämpas<br>även inom EU/EES-området. Då garantiersättningen i väsentliga avseen-<br>den liknar garantipensionen till efterlevande, är det rimligt att en av-<br>kortning av garantiersättningen med hänsyn till bristande försäkringstid<br>respektive till den inkomstrelaterade sjuk- eller aktivitetsersättningen<br>görs enligt samma principer som skall gälla för denna garantipension.<br>Det finns klara fördelar med att tillämpa samma förfarande i båda<br>systemen.</p> <p>I nuvarande regelsystem utgör folkpension, pensionstillskott och ATP<br>skattepliktig inkomst. Ålderspensionärer och förtidspensionärer samt<br>vuxna personer med efterlevandepension har rätt till särskilt grundavdrag<br>för folkpensionärer (SGA) vid beskattningen. Som mest kan detta år<br>2001 uppgå till 55 900 kronor för ogift. SGA innebär i korthet att<br>förtidspensionärer som saknar ATP eller har en låg sådan endast betalar<br>skatt på en mindre del av inkomsten. SGA reduceras av folkpension,<br>ATP, änkepension, kollektivavtalade tilläggsförsäkringar s.k. avtals-<br>ersättningar och viss utländsk pension, om dessa överstiger en viss nivå.<br>Vid beräkningen av SGA görs således ingen skillnad mellan allmän<br>pension och s.k. avtalsersättningar.</p> <p>117</p> <p>Kollektivavtalen! tilläggsförsäkring</p> <p>Anställda som beviljas förtidspension omfattas ofta av kollektivavtalade<br>förmåner som komplement till den allmänna försäkringen. Inom<br>exempelvis LO-SAF-området far den som har förtidspension eller sjuk-<br>bidrag kompletterande avtalsersättning i form av en månadsersättning<br>bestämd med utgångspunkt i sjukpenninggrundande inkomst. Utöver cn<br>särskild kompensation för lönedelar över 7.5 prisbasbclopp (taket) gäller<br>inom den kommunala sektorn motsvarande villkor. För privattjänstemän<br>utgör beloppet cirka 15 procent av den pensionsgnindande inkomsten.<br>Ersättning utges även inom vissa avtalsområden för lönedelar över taket.<br>För statsanställda finns högre ersättningar över taket. Ersättningsnivån<br>under taket ligger på drygt 20 procent.</p> <p>Garantiersättning föreslås, som redogjorts för ovan, bli reducerad av<br>inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning och vissa förmåner som<br>utbetalas enligt utländsk lag. Frågan om avtalsersättning i likhet med<br>dessa förmåner skall räknas av mot garantiersättning bör enligt rege-<br>ringens uppfattning ses utifrån dels cn principiell utgångspunkt, dels cn<br>praktisk.</p> <p>Av det föreslagna regelverket följer att cn försäkrad som har rätt till cn<br>inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning som överstiger garanti-<br>nivån inte behöver vidkännas någon reducering av denna ersättning på<br>grund av att han eller hon har rätt till avtalsersättning. En reducering<br>skulle alltså enbart komma ifråga för dem som är berättigade till garanti-<br>ersättning. dvs. den lägsta ersättningen. Regeringen anser att en regel<br>som far sådana konsekvenser inte bör införas. I det reformerade ålders-<br>pensionssystemet kommer garantipensionen för dem som är födda 1938<br>eller senare inte att minskas för dem som tillsammans med pensionen<br>uppbär en avtalsersättning. Det är också regeringens principiella upp-<br>fattning att avtalsförsäkringar skall anpassas till den allmänna försäk-<br>ringen och inte tvärt om, och att detta skall gälla även ifråga om garanti-<br>ersättning.</p> <p>För den händelse avtalsersättning skulle avräknas mot garantiersättning<br>skulle även praktiska problem uppkomma. Dessa sammanhänger med att<br>dc avtalsersättningar som kommer ifråga bestäms först efter det att det<br>har fattats beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning. Detta inne-<br>bär att den försäkrade far åläggas cn skyldighet att upplysa om eventuell<br>avtalsersättning eller att utbetalande organ åtar sig att informera försäk-<br>ringskassan eller Riksförsäkringsverket om storlek och utbetalning och<br>det första beslutet om eventuell garantiersättning skulle alltid bli preli-<br>minärt. Den slutliga garantiersättningen skulle kunna fastställas först där-<br>efter.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>118</p> <p>10</p> <h3>Vilande sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning vid förvärvsarbete</h3> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Regeringens förslag: Nuvarande regler om vilande förtidspension<br>skall på motsvarande sätt gälla för sjuk- och aktivitetsersättning.</p> <p>För en försäkrad som far aktivitetsersättning och som prövar att<br>förvärvsarbeta skall dock gälla att han eller hon skall kunna fa<br>aktivitetsersättningen vilande under återstoden av den period som den<br>beviljats för utan att den då uppvisade arbetsförmågan far läggas till<br>grund för indragning eller minskning av ersättningen.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: RFV tillstyrker att aktivitetsersättning skall kunna<br>vara vilande, men avstyrker att den försäkrade skall ha kvar rätten till<br>denna ersättning under den tid som återstår av ersättningsperioden med<br>motiveringen att reglerna skall vara så enhetliga som möjligt.<br>Statskontoret ser positivt på förslaget om vilande aktivitetsersättning,<br>men anser att kvalificeringsperioden på tolv månader för rätt att pröva att<br>arbeta blir särskilt olycklig i en tidsbegränsad ersättning, då denna i<br>praktiken innebär att den som har aktivitetsersättning inledningsvis är<br>förbjuden att pröva arbete mot betalning samtidigt som vederbörande<br>uppmanas delta i andra aktiviteter. Arbetsgivarverket ser det som rimligt<br>att det finns möjlighet till vilande aktivitetsersättning, men ställer sig<br>frågande till i vilken omfattning de aktuella gruppen verkligen återgår till<br>arbetslivet. Vidare framhålls att de nuvarande reglerna i lagen om<br>anställningsskydd (LAS) inte ger tillräckliga möjligheter att anställa<br>någon för en begränsad tid. En förutsättning för att en arbetsgivare skall<br>kunna anställa en person med aktivitetsersättning är enligt verkets<br>uppfattning att anställningen kan tidsbegränsas så att inte arbetsgivaren<br>blir uppbunden om det skulle visa sig att arbetet inte fungerar av någon<br>anledning. Därför föreslås att anställd med aktivitetsersättning jämställs<br>med ålderspensionär. Verket förutsätter också att LAS ändras så att både<br>sjuk- och aktivitetsersättning jämställs med nuvarande förtidspension/<br>sjukbidrag enligt 33 § andra stycket LAS. Försäkringskasseförbundet<br>stöder förslaget men betonar försäkringsgivarens ansvar att följa upp hur<br>arbetsförsöket faller ut.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog 1999 i prop.<br>1999/2000:4 Vilande förtidspension att regler om vilade förtidspension<br>skulle införas. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2000. Det innebär att<br>regeringen inte förde fram Förtidspensionsutredningens förslag om en<br>avräkningsmodell för alla som uppbär förtidspension vid ett eventuellt<br>förvärvsarbete. Regeringens strävan var att hitta ett system som gör att<br>den som har förtidspension/sjukbidrag vågar pröva att gå ut i arbetslivet,<br>samtidigt som systemets legitimitet inte urholkas. Regler om vilande<br>förtidspension bedömdes vara lätta för den enskilde att förstå och att<br>kunna se konsekvenserna av. Det är också av stor betydelse att reglerna<br>är enkla och kan tillämpas på ett enhetligt sätt. Ett viktigt skäl för att inte<br>föreslå en avräkningsmodell var, enligt propositionen, att den som prövat<br>att arbeta kan bli återbetalningsskyldig vid avstämning mot den taxerade</p> <p>119</p> <p>inkomsten året efter, på grund av att det ofta kan vara svårt att exakt<br>förutse inkomstens storlek så att rätt belopp avräknas.</p> <p>Enligt regeringens uppfattning bör motsvarande regler om vilande<br>ersättning gälla för den nu föreslagna sjukersättningen och garanti-<br>ersättningen. Detta innebär i korthet att när cn person som uppburit sjuk-<br>ellcr aktivitetsersättning under ett år anmäler till försäkringskassan att<br>han eller hon avser att pröva att förvärvsarbeta på hel- eller deltid, skall<br>kassan kunna besluta om att den sökande far behålla denna ersättning<br>under högst tre månader samtidigt som personen i fråga arbetar. Om<br>arbetsförsöket fungerar väl, och den försäkrade som uppburit sjuker-<br>sättning avser fortsätta att arbeta, skall denna ersättning kunna göras<br>vilande under resterande del av det första året. Sjukersättningen far inte<br>dras in på grund av att den försäkrade under detta första år har uppvisat<br>cn väsentligt förbättrad arbetsförmåga. Efter dessa tolv månader med<br>förvärvsarbete skall den försäkrade kunna ha sjukersättningen vilande<br>under ytterligare 24 månader. För denna tid gäller inte samma begräns-<br>ning för indragning som gällde för det första året. För cn person som<br>uppburit aktivitetsersättning under ett år föreslås att den ersättningen<br>skall kunna vara vilande helt eller delvis under den återstående tiden som<br>aktivitetsersättningen är beviljad för. Den försäkrade har därmed stora<br>möjligheter att pröva vad han eller hon i längden förmår att klara av,<br>samtidigt som rätten att fa tillbaka aktivitetsersättningen hela tiden finns<br>kvar.</p> <p>Förslaget skiljer sig i ett viktigt avseende från dc gällande reglerna om<br>vilande förtidspension. Skillnaden består i under vilken tid en försäkrad<br>med aktivitetsersättning ovillkorlig har kvar rätten till förmånen vid<br>förvärvsarbete, dvs. den tid som annars är maximerad till ett år när<br>ersättningen inte far dras in eller minskas på grund av att den försäkrade<br>har uppvisat väsentligt förbättrad arbetsförmåga. Denna tid föreslås<br>således vara hela den tid som återstår till dess rätten till aktivitets-<br>ersättning löper ut. Med hänsyn till att ersättningen kan beviljas för<br>längst tre år åt gången, kan det vara fråga om högst två år som den<br>försäkrade kan pröva att arbeta utan att rätten till aktivitetsersättning<br>riskerar att gå förlorad. Regeringens motiv för denna generösare regel är<br>att unga personer, som till följd av svåra funktionshinder och långvariga<br>sjukdomar i regel aldrig haft ett förvärvsarbete, generellt sett kan vara i<br>behov av cn längre tid än andra för att pröva ett arbete utan att rätten till<br>försörjningen från socialförsäkringen riskeras. För att understryka detta<br>kan nämnas att psykiska funktionshinder numera är den vanligaste or-<br>saken till förtidspension bland personer mellan 16-29 år.</p> <p>Ett system med vilande sjuk- och aktivitetsersättning bedöms av<br>regeringen kunna ge personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga<br>stimulans till att pröva att arbeta, eftersom förslaget gör detta möjligt<br>under minst 12 månader utan att rätten till ersättningen ifrågasätts. Den<br>försäkrade riskerar således att inte stå utan försörjning efter ett arbets-<br>försök.</p> <p>Administrativt sett är det som RFV framhållit givetvis angeläget att ha<br>så enhetliga regler som möjligt för personer som helt eller delvis saknar<br>arbetsförmåga när de önskar pröva att arbeta, oavsett deras ålder. Den<br>särregel som föreslås för personer med vilande aktivitetsersättning be-<br>döms dock inte vara av det slaget att den leder till betungande merarbete.<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>120</p> <p>Det är också viktigt att framhålla att förslaget bygger på att försäk-<br>ringskassan under den tid som aktivitetsersättningen är vilande aktivt<br>följer upp hur arbetet eller arbetsförsöket utfaller i varje enskilt fall.</p> <p>Syftet med vilandereglema är att den försäkrade med sjuk- eller<br>aktivitetsersättning skall våga pröva att arbeta. Därför är det naturligt att<br>den del av ersättningen som görs vilande svarar mot det arbete som en<br>person faktiskt utför. Den prövning som försäkringskassan skall göra, i<br>fråga om hur stor del av aktivitetsersättningen som skall vara vilande<br>måste således utgå från en bedömning av den försäkrades arbetsförmåga<br>i det arbete som finns tillgängligt för honom eller henne och som faktiskt<br>utförs. De regler som gäller vid nybeviljande av ersättningen i fråga om<br>bedömning av en försäkrads arbetsförmåga skall således inte vara<br>tillämpliga.</p> <p>Enligt samma ordning som nu gäller när en person har sin<br>förtidspension vilande är det enligt regeringen naturligt att en försäkrad,<br>som kommer att ha sin sjuk- eller aktivitetsersättning vilande skall kunna<br>fa sjuklön och sjukpenning utbetald på vanligt sätt på den del han eller<br>hon arbetar. Även föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och<br>havandeskapspenning föreslås kunna utbetalas under tid med vilande<br>sjuk-eller aktivitetsersättning. När det gäller föräldrapenning, tillfällig<br>föräldrapenning och havandeskapspenning vid vilande sjuk- eller<br>aktivitetsersättning anser regeringen att den försäkrade också skall kunna<br>uppbära de förmånerna, dock under förutsättning att det rör sig om<br>enstaka dagar eller kortare perioder. Vid upprepade avbrott i arbetet av<br>nämnda orsaker bör diskussion ske mellan försäkringskassan och den<br>försäkrade om hur frånvaron påverkar arbetsförsöket, varefter kassan har<br>att ta ställning till om sjuk- eller aktivitetsersättningen åter skall betalas<br>ut. Det bör också erinras om att inkomsterna av arbete kommer att<br>grunda rätt till ålderspension, varför avgift för ålderspension samt sociala<br>avgifter skall betalas på dessa inkomster.</p> <p>Frågan om de s.k. vilandereglema föranleder behov av ändringar i<br>lagen om anställningsskydd (LAS) behandlades ingående i prop.<br>1999/2000:4 Vilande förtidspension. Regeringen gjorde då bedömningen<br>att reglerna i LAS bör kunna gälla oförändrade för försäkrade som<br>arbetar och har vilande förtidspension. Frågan har på nytt aktualiserats av<br>Arbetsgivarverket i anledning av förslaget om vilande sjuk- och<br>aktivitetsersättning. Regeringen har därvid funnit att det nya förslaget om<br>vilanderegler inte innehåller några mer principiella avvikelser från<br>gällande godtagna ordning och att någon ändring i LAS således inte är<br>motiverad.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>121</p> <h3>11 Höjda åldersgränser för vårdbidrag och<br>handikappersättning</h3> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Regeringens förslag: Rätten till vårdbidrag för föräldrar till barn upp<br>till 16 års ålder skall utsträckas till att gälla längst till halvårsskiftet det<br>år den unge fyller 19 år.</p> <p>Åldersgränsen för rätt till handikappersättning skall höjas i<br>motsvarande mån och inträder därmed tidigast fr.o.m. andra kalender-<br>halvåret det år en person fyller 19 år.</p> <p>Rätt till handikappersättning skall prövas på nytt i samband med<br>beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning.</p> <p>Promemorians (Ds 2000:40) förslag: Överensstämmer med rege-<br>ringens.</p> <p>Remissinstanserna: Handikappombudsmannen stöder förslaget av<br>praktiska skäl. SISUS och Statens institut for handikappfrågor i skolan<br>anser att det är tveksamt att vårdbidrag skall utges till föräldrarna till<br>halvårsskiftet det år cn ung person fyller 19 år då frigörelsen från<br>föräldrarna kan försvåras. I stället förordas myndighetsåldern som övre<br>gräns för vårdbidrag, Riksförbundet för döva, hörselskadade och<br>språkstörda barn har inget emot den höjda åldersgränsen för vårdbidrag<br>men ställer sig frågande till hur det skall hanteras rent praktiskt när för-<br>äldrar uppbär vårdbidrag för en ungdom som är myndig och framhåller<br>att en åldersgräns på 18 år hade känts mer naturlig. Föreningen JAG<br>framhåller att dc unga blir ekonomiskt beroende av föräldrarna fram till<br>19 års ålder vilket är en oacceptabel försämring. Vidare framhålls att<br>rätten till vårdbidrag påverkas av rätten till personlig assistans. När ett<br>barn eller en ungdom beviljas assistansersättning brukar vårdbidraget<br>minskas eller dras in. Motsvarande koppling finns inte mellan förtids-<br>pension och personlig assistans. Förslaget kan således medföra en kraftig<br>ansträngning av familjens ekonomi.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som tidigare framhållits i de<br>allmänna utgångspunkterna för reformeringen av systemet, har samhälls-<br>utvecklingen inneburit - inte minst på utbildnings- och arbets-<br>marknadsområdena - att åldersgränsen 16 år för rätt till långvarig eller<br>varaktig försäkringsersättning i form av förtidspension eller sjukbidrag<br>blivit föråldrad. Det är därför, enligt regeringens uppfattning, naturligt att<br>den nedre åldersgränsen för sådan långvarig eller varaktig ersättning<br>flyttas fram till det år en försäkrad fyller 19 år, eftersom det först är i den<br>åldern som det allmänt sett framstår som sannolikt att en ung person kan<br>försörja sig långsiktigt genom arbete.</p> <p>Vårdbidrag är en pensionsgrundande ersättning som utges direkt till<br>föräldrar som vårdar sina funktionshindrade barn. Vårdbidraget avser<br>både ersättning för tillsyns- och vårdkostnader till följd av ett barns funk-<br>tionshinder och ersättning för merkostnader. En höjning av den övre<br>åldersgränsen för vårdbidrag kan sägas bättre anknyta till det särskilda<br>vårdnadsansvar som enligt föräldrabalkens regler åvilar föräldrarna fram<br>till dess barnet blir myndigt vid 18 års ålder. Detta skulle i sig kunna tala<br>för att rätten till vårdbidrag upphör vid 18 års ålder. Föräldrarnas under-<br>hållsskyldighet upphör dock inte utan vidare i och med 18-årsdagcn utan</p> <p>122</p> <p>förlängs vid viss skolgång. Om vårdbidraget då upphörde utan att ersättas<br>av någon annan ersättning skulle rätten till ersättning för föräldrarnas<br>vårdinsatser komma att upphöra i en ålder då de flesta ungdomar med<br>funktionshinder - liksom övriga ungdomar - alltjämt bor kvar hos<br>föräldrarna och i många fall har ett kvarstående behov av vårdinsatser<br>från föräldrarnas sida som det inte kan lämnas någon försäkrings-<br>ersättning för. En annan konsekvens av detta skulle bli att de ungdomar<br>som inte är berättigade till förmånen handikappersättning då inte kan få<br>någon ersättning alls för de merkostnader som de har till följd av sitt<br>funktionshinder.</p> <p>Ett mer tilltalande alternativ är, enligt regeringens uppfattning, att den<br>övre åldersgränsen för vårdbidrag kopplas till höjningen av den nedre<br>åldersgränsen för aktivitetsersättning. Det skulle innebära att vårdbidrag<br>utges fram till halvårsskiftet det år en person fyller 19 år. På så sätt<br>uppstår inte något tidsmässigt glapp i samhällets stöd. Vårdbidraget<br>kommer emellertid att då utges till föräldrarna till en person som fyllt 18<br>år och således är myndig. Det faktum att vårdbidrag utges till en förälder,<br>och inte till den unge, kan tyckas stå i konflikt med frigörelseprocessen<br>och den självständighet som ungdomar i den åldern bör uppnå. En sådan<br>ordning liknar dock den faktiska situationen för så gott som alla övriga<br>ungdomar i motsvarande ålder, eftersom de normalt sett inte förvärvs-<br>arbetar och således är beroende av sina föräldrar för sin försörjning. Det<br>kan dessutom konstateras att det är fråga om en ersättning som utges<br>under en tidsperiod då ungdomar normalt sett studerar, dvs. till och med<br>halvårsskiftet det år de fyller 19 år. Det innebär därmed endast att<br>föräldrarna får ersättning under den tid de oftast också har ansvar för den<br>unges underhåll. Det finns även stora fördelar med att det samlade<br>behovet av ersättning för vårdinsatser och merkostnader för en familj kan<br>hanteras i ett sammanhang. Det förhåller sig också givetvis så att för-<br>äldrarna har skyldighet att ge den unge de insatser och det stöd som vård-<br>bidraget syftar till. För de unga personer som här avses vilka beviljas<br>assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning kan<br>vårdbidraget till skillnad från förtidspensionen, komma att reduceras eller<br>dras in på grund av reglerna om omprövning av vårdbidrag vid ändrade<br>förhållanden. Regeringen är medveten om att detta kan påverka familje-<br>ekonomin, men anser att förslaget om aktivitetsersättning i sin helhet är<br>övervägande positivt eftersom det ytterst syftar till att ge dessa unga<br>personer ökade möjligheter till ett aktivare och ett i övrigt bättre liv<br>genom aktivitetsersättningens inriktning.</p> <p>Åldersgränsen för vårdbidrag fram till halvårsskiftet det år den unge<br>fyller 19 år medför också behov av en motsvarande höjning av ålders-<br>gränsen för rätt till handikappersättning för att inte dessa två ersätt-<br>ningsformer skall sammanfalla. Alla de merkostnader som kan grunda<br>rätt till handikappersättning bör därför kunna ersättas genom vårdbidrag i<br>form av en skattefri merkostnadsdel eller merkostnadsersättning. Detta<br>leder till slutsatsen att rätt till handikappersättning inte skall föreligga<br>under tiden från 16 års ålder fram till halvårsskiftet det år en försäkrad<br>fyller 19 år.</p> <p>Enligt nuvarande regler gäller att om cn försäkrad uppbär handi-<br>kappersättning, skall den förmånen prövas på nytt vid beslut om att<br>bevilja förtidspension. I det system som nu föreslås med sjuk- eller</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>123</p> <p>aktivitetsersättning som ekonomisk ersättning vid långvarigt nedsatt<br>arbetsförmåga, är det också motiverat att ha en motsvarande bestäm-<br>melse som innebär att rätten till handikappersättning skall prövas på nytt<br>i samband med beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning.</p> <h3>12 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Omvandling av förtidspension till förmån</h3> <h3>enligt sjukersättningssystemet</h3> <h4>12.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h4> <p>I anslutningen till reformeringen av åldcrspensionssystcmct framhölls att<br>cn viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet var att all ersättning från<br>såväl det reformerade ålderspensionssystemet som det reformerade<br>förtidspensionssystemet skall vara skattepliktig. Detta innebär att det<br>särskilda grundavdraget för folkpensionärer (SGA) skall avskaffas.</p> <p>I det reformerade ålderspensionssystemet har bruttonivån i grund-<br>skyddet lagts på cn sådan nivå att i princip inte någon ens med högsta<br>kommunalskatt skall fa cn sänkt nettopension. 1 eftcrlcvandcpcnsions-<br>systemet har garantinivån utformats så att i huvudsak inte någon<br>ersättningsberättigad far sin nettopension sänkt vid beskattningen. I båda<br>dessa system innebär förändringen att de med låg kommunalskatt<br>kommer att få en höjd nettopension.</p> <p>Vid utgången av 2000 uppbar cirka 435 000 personer förtidspension<br>eller sjukbidrag. Valet av metod, för att omvandla dessa förmåner till<br>förmåner enligt sjukersättningssystemet, är därför av stor betydelse för<br>såväl dc enskilda försäkrade som det nya systemet. Detta val är dock i<br>olika avseenden begränsat.</p> <p>Enligt riktlinjepropositionen skall omvandlingen av förtidspensionerna<br>göras så att ersättningens nivå behålls i princip oförändrad för alla, dvs.<br>det skall i princip inte finnas varken någon som får höjd eller någon som<br>får sänkt nettopension. När väl tidigare förtidspensioner och sjukbidrag<br>omvandlats till förmåner enligt det reformerade systemet bör dessutom, i<br>så stor utsträckning som möjligt, samma regler gälla för dessa som för<br>senare beviljade förmåner. Det förutsätts också att omvandlingen blir en<br>engångsinsats. Detta är betingat av en strävan att i möjligaste mån<br>undvika den administrativa belastning som det innebär att ha särskilda<br>övergångsbestämmelser och två parallella system i framtiden.</p> <p>Den princip för omvandlingen som regeringen nu föreslår innebär att<br>cn antagandcinkomst bestäms utifrån underlaget för nuvarande<br>tilläggspension (ATP). Denna antagandeinkomst ligger sedan till grund<br>för beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning (se avsnitt 12.2). Ut-<br>ifrån denna inkomstrelaterade ersättning beräknas därefter eventuell ut-<br>fyllnad i form av garantiersättning enligt samma regler som föreslås gälla<br>för nybeviljade sjukersättningar i form av garantiersättning. Det innebär<br>en ersättning upp till en garantinivå som inte är åldcrsrclaterad, dvs. 2,4<br>prisbasbelopp för alla. För den som saknar ATP omvandlas folkpension<br>och pensionstillskott till garantiersättning upp till garantinivån.</p> <p>För att åstadkomma ett i princip oförändrat ekonomisk utfall av för-<br>tidspensionerna även efter omvandlingen krävs också cn omvandling av</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>124</p> <p>värdet av SGA, dvs. den skatteförmån som skall ersättas med en<br>beskattningsbar bruttoförmån. Detta sker med hjälp av en beräknings-<br>modell som bl.a. bygger på relationen mellan SGA och det vanliga<br>grundavdraget vid inkomstbeskattning och som korrigerar de avvikelser i<br>det ekonomiska utfallet som uppkommer till följd av skillnader i<br>utformningen mellan dagens ersättningssystem och det föreslagna nya<br>ersättningssystemet. Den metod för beräkning av SGA-kompensationen<br>som föreslås i departementspromemorian Ds 2000:39 är tekniskt kom-<br>plicerad. Detta uppvägs, enligt regeringens uppfattning, av att syftet med<br>omvandlingen uppnås. Vid hel sjukersättning uppkommer ett relativt<br>oförändrat nettoutfall (ca +/- 20 kronor per månad) i förhållande till<br>folkpension, pensionstillskott, tilläggspension och SGA enligt nuvarande<br>regler, med bortseende från eventuella kollektivavtalade tilläggsförsäk-<br>ringar. Detta gäller oavsett vilken kommunalskattesats som gäller för den<br>försäkrade vid omvandlingstidpunkten.</p> <p>Uttrycket kommunalskattesats är något ofullständigt eftersom det<br>numera ingår begravningsavgift och i förekommande fall även kyrko-<br>avgift i den sammanlagda skatte- och avgiftssats som bestämmer vilken<br>tabell som är tillämplig i det enskilda fallet. I det följande avses med<br>uttrycket kommunalskattesats den sammanlagda skatte- och avgifts-<br>satsen.</p> <p>Bruttoersättningen efter omvandlingen kommer att variera mellan<br>försäkrade med i övrigt likartade förhållanden beroende på skillnader i<br>bl.a. den kommunalskattesats som var aktuell vid omvandlingstillfället.<br>Omvandlingen är, som nämnts ovan, en engångsinsats som endast görs i<br>samband med övergången till nya regler. Detta innebär att principen om<br>ett oförändrat ekonomiskt utfall endast är tillförsäkrad vid omvand-<br>lingstidpunkten. Om faktorer som skulle ha påverkat en tidigare netto-<br>ersättning eller som påverkar beskattningen förändras, är det ekonomiska<br>utfallet för den enskilde inte garanterat. Sådana förändringar kan vara<br>t.ex. förändringar i ersättningsgraden, i den totala inkomsten, i kom-<br>munalskattesatsen eller i civilståndet.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h4>12.2 Särskilda regler för försäkrade i åldern 16-29 år</h4> <p>Regeringens förslag: En försäkrad i åldern 16-29 år skall få<br>förtidspensionen eller sjukbidraget omvandlade till sjukersättning eller<br>tidsbegränsad sjukersättning,</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Inga remissinstanser har haft synpunkter i denna<br>del.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som tidigare påpekats skall om-<br>vandlingen av förtidspensionerna till förmåner enligt sjukersättnings-<br>systemet göras så att den försäkrades ekonomiska situation skall behållas<br>i princip oförändrad. Regeringen menar att den som har beviljats förtids-<br>pension eller sjukbidrag inte heller i andra avseenden bör få försämrade<br>villkor på grund av systemförändringen.</p> <p>Det innebär att försäkrade i åldern 16-29 år, som vid utgången av<br>december 2002 uppbär förtidspension eller sjukbidrag, skall få förmånen</p> <p>125</p> <p>omvandlad till en sjukersättning eller en tidsbegränsad sjukersättning.<br>Förslaget medför att dc regler om åldersrclaterad garantinivå som gäller<br>för försäkrade i åldersgruppen 19-29 år i sjukersättningssystemet, inte<br>skall gälla för dem som på detta sätt far sin förtidspension omvandlad till<br>sjukersättning.</p> <p>Förslaget medför även att den som har beviljats förtidspension i fort-<br>sättningen skall ha rätt till sjukersättning tills vidare, dvs. ersättningstiden<br>skall inte vara begränsad till som längst tre år. Inte heller de regler om<br>särskilda aktiviteter som föreslås i avsnitt 7 blir tillämpliga för den som<br>uppbär sjukersättning. Däremot kommer den åldersrclatcrade garanti-<br>nivån att gälla när tiden för den tidsbegränsade sjukersättningen löper ut.</p> <h4>12.3 Omvandling av förtidspensioner och sjukbidrag som<br>en engångsinsats</h4> <p>Regeringens förslag: Omvandling av förtidspension och sjukbidrag<br>till sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning skall ske vid ett<br>tillfälle.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Kammarrätten z Stockholm förutsätter att<br>omvandlingen i de enskilda fallen sker på ett sådant sätt att problem av<br>retroaktivitetskaraktär inte uppstår. Riksförsäkringsverket tillstyrker<br>förslaget liksom Försäkringskassejorbundet (FKF) som förutsätter att de<br>system som skall användas för omräkningen är noggrant testade innan de<br>tas i drift. FKF utgår även från att försäkringskassorna tilldelas extra<br>resurser för utbildning och information.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som framhållits i riktlinjcpropo-<br>sitionen är det av vikt att omvandlingen av förtidspensioner till förmåner<br>enligt sjukersättningssystemet till så stor del som möjligt blir av<br>engångskaraktär.</p> <p>Under förutsättning att åldersfördelningen bland förtidspensionärerna<br>inte förändras på något avgörande vis fram till införandet av<br>sjukersättningssystemet 2003, kommer cirka 70 procent av de förmåns-<br>berättigade att övergå i ålderspension inom en tidsrymd av cirka 15 år.<br>Redan under den första femårsperioden lämnar drygt 30 procent av<br>förtidspensionärerna i åldrarna 16-64 år systemet.</p> <p>Även om dc flesta förtidspensioner som utges vid ikraftträdandet av<br>det nya ersättningssystemet kan förväntas ha upphört inom en femton-<br>årsperiod, kan det ändå finnas personer som har förtidspension vid ikraft-<br>trädandet och som fortfarande har kvar rätt till ersättning år 2051. Att<br>under en tidsrymd om nära 50 år hantera två parallella system för<br>ersättning vid långvarig eller varaktig arbetsoförmåga får anses vara<br>alltför betungande från såväl administrativ som kostnadsmässig syn-<br>punkt. Omvandlingen av förtidspensioner och sjukbidrag till förmåner<br>enligt sjukersättningssystemet föreslås därför ske vid ett tillfälle per<br>person.</p> <p>Med regeringens förslag, som lämnas i det följande, blir skillnaderna<br>mellan dc omvandlade förtidspensionerna och nybeviljade sjuk- eller<br>aktivitetsersättningar mycket begränsade. I princip kommer dc omvand-</p> <p>126</p> <p>lade förtidspensionerna att behandlas på samma sätt som nybeviljade<br>ersättningar, bortsett från att den åldersrelaterade garantinivån för<br>försäkrade yngre än 30 år inte blir aktuell annat än när en till tids-<br>begränsad sjukersättning omvandlat sjukbidrag löper ut. Den generella<br>skillnaden ligger i den justering av ersättningen (i form av justerings-<br>belopp) som behövs för att åstadkomma ett i princip oförändrat<br>nettoutfall. Det gäller för vissa förtidspensionärer på grund av att SGA<br>avskaffas och garantinivån blir oberoende av den försäkrades civilstånd.</p> <p>Regeringen bedömer att det inte kommer att uppstå några problem av<br>retroaktivitetskaraktär. Den som ansökt om förtidspension eller<br>sjukbidrag före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna kommer att,<br>som närmare redovisas i avsnitt 18.2, fa beslut fattat enligt de regler som<br>gällde vid ansökningstillfället - oavsett att beslut fattas efter den<br>1 januari 2003. Därefter kommer den beviljade förtidspensionen eller<br>sjukbidraget att omvandlas enligt de regler som föreslås för sådana<br>förmåner beslutade före denna tidpunkt.</p> <h4>12.4 Beräkning av antagandeinkomst och<br>inkomstrelaterad sjukersättning</h4> <p>Regeringens förslag: En försäkrad som vid ikraftträdandet av<br>sjukersättningssystemet far förtidspension eller sjukbidrag i form av<br>tilläggspension (ATP) skall fa denna omvandlad till en inkomst-<br>relaterad sjukersättning.</p> <p>Det inkomstunderlag som skall ligga till grund för<br>antagandeinkomsten bestäms på grundval av den medelpensionspoäng<br>som använts vid beräkningen av ATP. Antagandeinkomsten utgör<br>summan av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet och produkten av<br>detta basbelopp och den medelpensionspoäng som legat till grund för<br>beräkningen av tilläggspensionen.</p> <p>Den inkomstrelaterade sjukersättningen skall utgöra 64 procent av<br>antagandeinkomsten multiplicerad med ersättningsgraden.</p> <p>Antagandeinkomsten fastställs vid omvandlingstillfället och indexe-<br>ras därefter enligt samma regler som skall gälla för antagandeinkomst<br>för nybeviljade sjukersättningar och aktivitetsersättningar.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Landsorganisationen i Sverige, Privattjänste-<br>mannakartellen, Tjänstemännens Centralorganisation, Riksförbundet för<br>hiv-positiva och Sveriges Pensionärers Riksförbund framhåller att det är<br>mycket viktigt att ersättningen inte blir försämrad. De Handikappades<br>Riksförbund anser att omvandlingen till sjukersättning skall ske till 75<br>procent av antagandeinkomsten.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Förslaget om beräkning av<br>inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning (avsnitt 8) skiljer sig på<br>avgörande punkter från reglerna för beräkning av tilläggspension (ATP).</p> <p>I ATP-systemet beaktas samtliga inkomstår, även år med antagande-<br>poäng, mellan 16 och 64 års ålder. I regeringens föreslagna system<br>grundas den inkomstrelaterade ersättningen i stället på de två eller tre<br>högsta bruttoårsinkomstema inom en ramtid som varierar med den</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>127</p> <p>försäkrades ålder. Också grundskyddet i försäkringen ändras - från<br>nuvarande system med folkpension för samtliga och ett pensionstillskott<br>för den som saknar eller har låg ATP - till att utgöra en ren utfyllnad av<br>den inkomstrelaterade förmånen upp till en viss nivå (avsnitt 9).</p> <p>ATP utgör den del av förtidspensionen som är direkt inkomstrelaterad.<br>Indirekt är emellertid också folkpensionen inkomstrelaterad, då den inte<br>bara är en del av grundskyddet utan också utgör en kompensation för det<br>första prisbasbeloppet av cn försäkrads inkomster, eftersom enbart<br>inkomster som överstiger ett prisbasbclopp utgör pensionsgrundande in-<br>komst och därmed ger pensionspoäng. Mcdclpensionspoängcn ökat med<br>talet ett och multiplicerad med prisbasbeloppet kan därför sägas motsvara<br>den genomsnittliga årsinkomsten för cn försäkrad. Det torde i princip<br>motsvara den inkomstförlust som legat till grund för den beviljade<br>förtidspensionen. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att antagande-<br>inkomsten vid omvandling av förtidspension till inkomstrelaterad sjuk-<br>ersättning skall utgöra summan av det för år 2003 gällande pris-<br>basbcloppct och produkten av detta basbelopp och den mcdclpcnsions-<br>poäng som legat till grund för beräkningen av tilläggspensionen.</p> <p>Den inkomstrelaterade ersättningen fastställs därefter genom att den<br>framräknade antagandeinkomsten multipliceras med 0,64, vilket är den<br>kompensationsnivå som föreslås gälla i sjukersättningssystemet. För<br>partiella förmåner multipliceras antagandeinkomsten dessutom med<br>ersättningsgraden som beror på arbetsförmågans nedsättning.</p> <p>Den omvandlade förtidspensionen kan, genom att antagandcinkomsten<br>beräknas på det föreslagna sättet, i fortsättningen hanteras i det närmaste<br>på samma sätt som cn nybeviljad inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitets-<br>ersättning.</p> <h4>12.5 Beräkning av garantiersättning</h4> <p>Regeringens förslag: För den som inte far någon inkomstrelaterad<br>sjukersättning eller vars inkomstrelaterade ersättning efter omvand-<br>lingen understiger garantinivån - och som uppfyller förutsättningarna<br>för rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning i form av garanti ersättning -<br>skall garantiersättning betalas ut. Den skall betalas med ett belopp<br>som motsvarar garantinivån för sjukersättning i form av garantiersätt-<br>ning och beräknas till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den<br>inkomstrelaterade ersättningen och garantinivån.</p> <p>Om den försäkrades tillgodoräknade försäkringstid är kortare än 40<br>år skall först garantinivån avkortas med 1/40 för vart år som fattas,<br>därefter skall avräkning ske mot inkomstrelaterad ersättning.</p> <p>Vid partiell förmån skall den på detta sätt beräknade garantiersätt-<br>ningen proportioneras i forhållande till graden av sjukersättning.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Landsorganisationen i Sverige, Privattjänste-<br>mannakartellen, Tjänstemännens Centralorganisation, Riksförbundet för<br>hiv-positiva och Sveriges Pensionärers Riksförbund framhåller att det är<br>mycket viktigt att ersättningen inte blir försämrad. De Handikappades<br>Riksförbund anser att omvandlingen till garantiersättning skall ske till 4,6</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>128</p> <p>prisbasbelopp. Handikappförbundens Samarbetsorgan anser att en Prop. 2000/01:96<br>reformering av systemet borde innebära att man passade på att anpassa<br>förhållandena så att de som i dag uppbär förtidspension får möjlighet till<br>bättre ekonomi och faktiskt klara sina grundläggande behov med<br>garantiersättning.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: De som har förtidspension eller<br>sjukbidrag vid ikraftträdandet av sjukersättningssystemet skall få sina<br>folkpensions- och ATP-förmåner omvandlade till inkomstrelaterad sjuk-<br>ersättning eller inkomstrelaterad tidsbegränsad sjukersättning och even-<br>tuell garantiersättning.</p> <p>Som beskrivs i det följande kommer den sammantagna sjukersätt-<br>ningen att justeras med avseende på bl.a. följderna av att det särskilda<br>grundavdraget för folkpensionärer (SGA) slopas vid omvandlingstill-<br>fållet. Den metod för justering av de omvandlade förtidspensionerna som<br>föreslås där korrigerar alla avvikelser i det ekonomiska utfallet som upp-<br>kommer till följd av skillnader i utformningen mellan dagens ersätt-<br>ningssystem och det föreslagna ersättningssystemet, oavsett anledningen<br>till avvikelsen.</p> <p>Garantiersättningen kan därför bestämmas utifrån den föreslagna<br>garantinivån 2,4 prisbasbelopp, enligt samma regler som gäller för<br>nybeviljad sjukersättning i form av garantiersättning (avsnitt 9.3). För att<br>ersättningen inte skall sänkas för försäkrade som är yngre än 30 år, skall<br>den föreslagna åldersrelaterade garantinivån inte tillämpas vid omvand-<br>lingen av förtidspensionen eller sjukbidraget för dessa försäkrade. Detta<br>innebär att några särregler för beräkning av garantiersättningen för de<br>omvandlade ersättningarna inte behöver införas. Däremot skall den som<br>vid omvandlingen får en tidsbegränsad sjukersättning när tiden för denna<br>ersättning löper ut omfattas av de nya reglerna om aktivitetsersättning<br>vilket då kan innebära en lägre garantinivå.</p> <p>Likaledes kan de bestämmelser som gäller i sjukersättningssystemet<br>vid avkortning av garantinivån på grund av bristande försäkringstid samt<br>beräkning av partiella förmåner, tillämpas fullt ut även för omvandlade<br>förmåner.</p> <p>I följande avsnitt redovisas de principer för beräkningen av det juste-<br>ringsbelopp som anpassar den totala nettoersättningen efter omvand-<br>lingen till det nettoutfall för den totala ersättningen som nuvarande regler<br>ger.</p> <h4>12.6 Beräkning av justeringsbelopp</h4> <p>Regeringens förslag: Vid omvandling av ATP och folkpensions-<br>förmåner till sjukersättning skall bruttobeloppet av sjukersättningen<br>anpassas så att den försäkrades nettoersättning blir i princip den-<br>samma efter som före omvandlingen.</p> <p>För att åstadkomma en sådan anpassning skall sjukersättningen<br>adderas med ett framräknat belopp (justeringsbelopp). Justeringsbe-<br>loppet beräknas som skillnaden mellan en beräkningsmässig garanti-<br>ersättning, dvs. ett ersättningsunderlag baserat på storleken av den<br>förtidspension som skulle ha utbetalats för januari 2003 förhöjt med<br>värdet av det särskilda grundavdraget för folkpensionärer (SGA), och</p> <p>5 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 96<br></p> <p>den garantiersättning som kan beräknas for den försäkrade vid<br>omvandlingstillfället i januari 2003. Justeringsbeloppet fastställs vid<br>omvandlingstillfället.</p> <p>För att fa fram den bcräkningsmässiga garantiersättningen används<br>cn omvandlad bruttoersättning. Denna utgör summan av den faktiska<br>bruttoersättningen före omvandlingen och värdet av SGA i förhållande<br>till det vanliga grundavdraget. Värdet av SGA i förhållande till det<br>vanliga grundavdraget utgör kvoten av en viss kommunalskattesats<br>och talet ett minskat med samma kommunalskattesats, därefter multi-<br>plicerad med skillnaden mellan SGA och grundavdraget vid den<br>faktiska bruttoersättningen. De ersättningar som skall ingå i den<br>faktiska bruttoersättningen består av folkpension, pensionstillskott<br>samt ATP och utbetald arbetsskadeiivränta jämte utländsk pension<br>som beskattas i Sverige.</p> <p>Som kommunalskattesats vid beräkningarna används den skattesats<br>som följer av den för den försäkrade under inkomståret 2002 tillämp-<br>liga skattetabellen. Om någon tillämplig skattetabell inte har beslutats<br>for den försäkrade för 2002 används den skattesats som följer av den<br>skattetabell som hade varit tillämplig om ett sådant beslut skulle ha<br>fattats.</p> <p>Den bcräkningsmässiga garantiersättningen utgör skillnaden mellan<br>den omvandlade bruttoersättningen, minskad på visst sätt och den<br>inkomstrelaterade sjukersättningen och i förekommande fall utbetald<br>arbetsskadeiivränta.</p> <p>Minskningen av bruttoersättningen görs med kvoten av kommunal-<br>skattesatsen och talet ett minskat med samma kommunalskattcsats,<br>därefter multiplicerad med förändringen av grundavdraget för den om-<br>vandlade bruttoersättningen i förhållande till grundavdraget för fak-<br>tiska bruttoersättningen.</p> <p>Ett justeringsbelopp som innebär avräkning på sjukersättningen<br>skall i första hand reducera garantiersättningen.</p> <p>Det som gäller för garantiersättning skall även gälla för justerings-<br>belopp som medför höjning av sjukersättningen. Ett sådant justerings-<br>belopp skall anknytas till prisbasbcloppet och omräknas vid föränd-<br>ringar av detta.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget men<br>påpekar att det blir svårt att förklara för den enskilde hur justerings-<br>bcloppct beräknas samt att det kan bli positivt eller negativt. Stats-<br>kontoret påpekar att personer som är gifta respektive bor i cn lågskattc-<br>kommun vid omvandlingstillfället missgynnas om de senare flyttar till cn<br>kommun med högre kommunalskatt och/eller skiljer sig. Riksskatteverket<br>anger att det behövs särskilda bestämmelser för hur det fiktiva SGA skall<br>beräknas för 2003. Privattjänstemannakartellen anser att det är nöd-<br>vändigt att positivt justeringsbelopp som betalas ut skall ge ålderspen-<br>sionsrätt.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för regeringens<br>överväganden är att förtidspensionerna, efter omvandling till ersättning<br>enligt sjukersättningssystemet, skall ge ett i princip oförändrat nettoutfall<br>jämfört med vad som är fallet med folkpension, tilläggspension (ATP)<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>130</p> <p>och särskilt grundavdrag för folkpensionärer (SGA) enligt nuvarande<br>regler. Det förslag till omvandlingsmodell, som lämnas i departements-<br>promemorian Ds 2000:39, uppfyller, enligt regeringens uppfattning, detta<br>krav. Modellen innebär att bruttovärdet av SGA (i form av justerings-<br>beloppet) justerar den framräknade sjukersättningen - oavsett vilken<br>kommunalskattesats som gäller vid omvandlingstidpunkten för den<br>försäkrade. Det framräknade justeringsbeloppet har alltså som uppgift att<br>anpassa nettoersättningen efter omvandlingen till den nettoersättning som<br>den försäkrade får med dagens regler. Justeringsbeloppet har därmed en<br>central roll i hela omvandlingsmodellen.</p> <p>Effekten av skilda kommunalskattesatser på det särskilda grundavdraget<br>(SGA)</p> <p>SGA innebär en förmånligare beskattning än det vanliga grundavdraget<br>och storleken av denna skatteförmån är beroende av den kommunalskatt<br>som är aktuell för den försäkrade. Som kommunalskattesats används den<br>skattesats som följer av den för den försäkrade under inkomståret 2002<br>tillämpliga skattetabellen. Om någon sådan inte har beslutats för detta år<br>används den skattesats som följer av den skattetabell som skulle ha varit<br>tillämplig för den försäkrade.</p> <p>När SGA nu föreslås bli ersatt med en bruttoförmån och förtids-<br>pensionärer därmed kommer att bli beskattade som förvärvsarbetande,<br>kompliceras detta av att det egentliga värdet av SGA varierar med<br>kommunalskatten. Hur stor avvikelsen i nettoutfallet blir mellan det nu-<br>varande systemet och sjukersättningssystemet är alltså direkt avhängigt<br>av vilken kommunalskatt som används vid jämförelsen.</p> <p>I den övergångsvisa garantipensionen för personer födda 1937 eller<br>tidigare har kompensationen för SGA beräknats med utgångspunkt i en<br>kommunalskatt i nivå med de högsta förekommande kommunalskatterna,<br>nämligen 34 kronor. År 2000 är den högsta kommunalskatten i landet<br>33,76 kronor. Då SGA har ett högre värde för den försäkrade ju högre<br>kommunalskatten är, leder detta till att de allra flesta, dvs. de med en<br>lägre kommunalskatt än 34 kronor, vid en sådan omvandling blir<br>överkompenserade i förhållande till det skattemässiga värde SGA hade<br>för dem.</p> <p>I riktlinjepropositionen framhålls att ersättningens nivå skall behållas i<br>princip oförändrad vid omvandlingen av redan beviljade förtids-<br>pensioner. Beroende på vilken kommunalskatt som används som grund<br>för beräkningen av SGA-kompensationen uppkommer över- respektive<br>underkompensation vid jämförelsen mellan nettoutfallen före respektive<br>efter omvandlingen. I departementspromemorian Ds 2000:39 konstateras<br>att det var svårt att åstadkomma ett för den enskilde i huvudsak oför-<br>ändrat ekonomiskt utfall efter omvandlingen, om kompensationen<br>baserades på högsta förekommande eller en genomsnittlig kommunal-<br>skatt. Avvikelser i utfallet före och efter omvandlingen blev då ound-<br>vikliga. Med en för gruppen förtidspensionärer genomsnittlig kommunal-<br>skatt som grund för beräkningen av SGA-kompensationen torde man<br>uppnå ett i det närmaste kostnadsneutralt alternativ medan en högre<br>kommunalskatt skulle innebära kostnadsökningar för sjukersätt-<br>ningssystemet.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>131</p> <p>I departementspromemorian Ds 2000:39 görs vissa beräkningar för att<br>bedöma storleken av den eventuella över- eller underkompensation som<br>uppstår med olika kommunalskatter som utgångspunkt för beräkningen<br>av SGA-kompensationen. Beräkningarna utgår från ersättningar på<br>grundskyddsnivå. Den underkompensation som blir resultatet med cn<br>SGA-kompensation baserad på en genomsnittlig kommunalskatt på<br>30.64 kronor för en person med hel förmån och cn kommunalskatt på 34<br>kronor blir i storleksordningen 100-120 kronor per månad. Om den<br>försäkrade i verkligheten har den lägre kommunalskatten på 27 kronor<br>uppkommer cn överkompensation med omkring 110-130 kronor per<br>månad netto. Om man istället utgår från en kommunalskatt på 34 kronor<br>vid beräkningen av SGA-kompensation för cn förtidspensionär med cn<br>kommunalskatt på 27 kronor innebär det en överkompensation på i<br>storleksordningen 220-260 kronor per månad netto. Med hänsyn till<br>regeringens utgångspunkt, att nettoersättningen skall vara i princip oför-<br>ändrad efter omvandlingen, kan inte så stor under- respektive över-<br>kompensation accepteras.</p> <p>Den omvandlingsmodcll som regeringen föreslår innebär att den<br>kommunalskatt som gäller för den enskilde försäkrade vid omvand-<br>lingstidpunkten ingår som cn faktor vid beräkningen av bruttovärdet av<br>SGA vid omvandlingen. Denna beräkning föreslås dock endast bli<br>genomförd vid omvandlingstillfället. Förslaget innebär således att ersätt-<br>ningens storlek inte förändras om den försäkrade efter omvandlingen<br>flyttar till cn kommun med annan kommunalskatt eller om skatten i den<br>egna kommunen ändras. Justeringen (i form av justeringsbelopp) för<br>avskaffandet av SGA fastställs vid ett enda tillfälle och ”fryses” sedan till<br>denna nivå.</p> <p>Genom denna konstruktion kommer, som Statskontoret påpekar, per-<br>soner som är gifta respektive bor i en lågskattekommun vid omvand-<br>lingstillfället att missgynnas jämfört med dagens regler om de senare<br>flyttar till cn kommun med högre kommunalskatt och/cllcr skiljer sig.<br>Det motsatta förhållandet kommer att gälla för den som efter omvand-<br>lingen får lägre kommunalskatt och/eller gifter sig.</p> <p>1 riktlinjcpropositioncn anges att, särskilt i fråga om cn sådan lång-<br>siktig ersättning som förtidspension, det är viktigt att ersättningens nivå<br>bibehålls i princip oförändrad vid övergången till det nya systemet. Den<br>omvandlingsmodcll som föreslås i denna proposition bedöms av rege-<br>ringen tillgodose detta krav, samtidigt som omvandlingen kan genom-<br>föras inom de givna kostnadsramarna. I riktlinjepropositionen konsta-<br>teras även att det blir orimligt att under lång tid framöver i varje enskilt<br>fall göra individuella jämförande beräkningar och, då det nya systemet<br>resulterar i en högre eller lägre ersättning, genomgående beräkna ersätt-<br>ningen enligt det för individen mest fördelaktiga alternativet. Övergångs-<br>bestämmelser med en sådan inriktning skulle kunna bli mycket<br>kostsamma och dessutom innebära cn mycket stor administrativ uppgift,<br>eftersom det medför ett kontinuerligt hänsynstagande till såväl nuvarande<br>som reformerade regler. Den föreslagna omvandlingsmodcllen medför<br>att sådana omräkningar inte behöver vidtas. Efter omvandlingen kan dc<br>omvandlade förmånerna handhas på samma sätt som förmåner beviljade<br>efter ikraftträdandet av sjukersättningssystemet.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>132</p> <p>Kollektivavtalade tilläggsförsäkringar — avtalsersättningar</p> <p>SGA reduceras med anledning av pensionsinkomster och även kollek-<br>tivavtalade tilläggsförsäkringar eller s.k. avtalsersättningar. Att avtals-<br>ersättningar reducerar SGA innebär att det egentliga värdet på SGA, som<br>vid omvandlingen av förtidspension till sjukersättning skall kompenseras<br>genom en bruttoförmån, också bestäms av om den försäkrade har en<br>avtalsersättning. Skatteförmånen reduceras alltså av avtalsersättningar.<br>Därmed uppkommer den mer principiella frågan i vilken mån även de<br>offentliga försäkringarna skall påverkas av avtalsersättningar i ett<br>reformerat ersättningssystem.</p> <p>Regeringen har föreslagit (avsnitt 8 och 9.3.4) att en försäkrad inte<br>skall fa vidkännas någon reducering av inkomstrelaterad sjuk- eller<br>aktivitetsersättning eller sådan ersättning i form av garantiersättning, på<br>grund av att han eller hon har rätt till avtalsersättning. Regeringen<br>föreslår mot denna bakgrund att avtalsersättning inte heller skall beaktas<br>vid beräkningen av ersättningen i samband med omvandlingen av förtids-<br>pension till sjukersättning.</p> <p>Förslaget medför att en viss överkompensation uppkommer för vissa<br>förtidspensionärer och även en viss ökad kostnad för staten. I departe-<br>mentspromemorian Ds 2000:39 anges att andelen förtidspensionärer med<br>avtalsersättning kan uppskattas till ungefär hälften. Ett rimligt antagande<br>är, enligt regeringens uppfattning, att en stor del av dessa har pensions-<br>inkomster som överstiger de nivåer som ger en utfyllnad med garanti-<br>ersättning. Vidare får det anses troligt att de förtidspensionärer som om-<br>fattats av SGA samt har avtalsersättningar är relativt få och att deras<br>avtalsersättning är relativt låg. Som framgår av den ekonomiska<br>konsekvensredovisningen (avsnitt 16) föranleder förslaget att inte låta<br>avtalsersättningen reducera den omvandlade förtidspensionen endast<br>måttliga kostnadsökningar.</p> <p>Beräkning av SGA-kompensationen</p> <p>Den metod som valts för beräkning av SGA-kompensationen, dvs.<br>omvandling av en skatteförmån till en beskattningsbar bruttoförmån, är<br>tekniskt komplicerad. Detta uppvägs, enligt regeringens uppfattning, av<br>att syftet med omvandlingen uppnås. Vid hel sjukersättning eller tids-<br>begränsad sjukersättning blir resultatet ett relativt oförändrat nettoutfall<br>(ca +/-20 kronor per månad) i förhållande till folkpension, pensions-<br>tillskott, ATP och SGA enligt nuvarande regler och med bortseende från<br>eventuella kollektivavtalade tilläggsförsäkringar. Detta gäller oavsett<br>vilken kommunalskattesats som gäller för den enskilde. Det förtjänar<br>också att åter framhållas att denna beräkning kan göras maskinellt och att<br>förslaget innebär att beräkningen endast görs vid omvandlingstillfället.</p> <p>I omvandlingen av förtidspension till sjukersättning ingår bl.a. ett<br>justeringsbelopp. Detta utgör det belopp som svarar mot den samman-<br>tagna effekten av att SGA slopas för den försäkrade och att garanti-<br>ersättning, till skillnad från folkpension, till sitt belopp blir oberoende av<br>civilstånd.</p> <p>Som ett led i beräkningen av justeringsbeloppet tas en beräknings-<br>rnässig garantiersättning fram. Denna utgör därmed endast en kom-<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>133</p> <p>ponent för beräkningen av justeringsbeloppet och behövs följaktligen<br>endast vid omvandlingstillfället. Den bcräkningsmässiga garantiersätt-<br>ningen kan sägas utgöra underlag för en korrigering av den inkomst-<br>relaterade ersättningen med syfte att uppnå en oförändrad nettoersättning<br>efter omvandlingen.</p> <p>Den bcräkningsmässiga garantiersättningen (BGE) kan i formler<br>beskrivas som</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Brutto2 = Brutto 1 + T/( 1-T)) * (SGA - GA 1)</p> <p>BGE - Brutto2 - (T/(1-T))*(GA2- GA1) - IRE - utbetald<br>arbetsskadeiivränta</p> <p>där Brutto 1 står för den faktiska bruttoersättningen enligt nuvarande<br>förtidspensionssystem inklusive utländsk pension som är skattepliktig i<br>Sverige (eventuella reduceringar som följd av 30-deis, 40-delsberäkning<br>eller yrkesskadelivränta inberäknat) samt utbetald arbetsskadeiivränta,<br>IRE för inkomstrelaterad ersättning efter eventuell samordning med<br>yrkesskadelivränta (inklusive utländsk pension), SGA för det särskilda<br>grundavdraget beräknat på Bruttol, GA1 för det vanliga grundavdraget<br>beräknat på Bruttol, GA2 för det vanliga grundavdraget beräknat på<br>Brutto2 och T för kommunalskattesatscn angiven som ett andclstal<br>mellan 0 och I. En härledning av hur försäkringsersättningen omräknas<br>till ett högre bruttobelopp med anledning av att SGA slopas finns intagen<br>som bilaga 5.</p> <p>Framtagandet av den bcräkningsmässiga garantiersättningen sker i två<br>steg. Först räknas ett tillägg till förtidspensionen fram utifrån differensen<br>mellan SGA beräknat på pensionsbeloppet (Bruttol) och ett vanligt<br>grundavdrag på samma belopp. Bruttovärdet av denna differens, dvs.<br>bruttovärdet av SGA i förhållande till ett vanligt grundavdrag, får man<br>genom att multiplicera differensen med T/(l—T), där T står för<br>kommunalskattesatscn uttryckt i ett andclstal mellan 0 och 1. Förtids-<br>pensionen jämte ett tillägg för SGA-effekten utgör därmed den om-<br>vandlade bruttoersättningen (Brutto2).</p> <p>Den bcräkningsmässiga garantiersättningen fastställs alltså till den<br>omvandlade bruttoersättningen, korrigerad med skillnaden i grundavdrag<br>och reducerad med den inkomstrelaterade sjukersättningen jämte, i<br>förekommande fall, utbetald arbetsskadeiivränta.</p> <p>Därefter beräknas storleken av justeringsbeloppet som utgör skillnaden<br>mellan den bcräkningsmässiga garantiersättningen och garantiersätt-<br>ningen i sjukersättningssystemet. Detta belopp, i kombination med den<br>civilståndsobcroendc garantinivån, utgör SGA-kompensationen för den<br>enskilde försäkrade och skall för framtiden reglera den sjukersättning<br>som faktiskt kommer att utges till denne efter omvandlingen av förtids-<br>pensionen. Då justeringsbeloppet utgör SGA-kompensation, anser<br>regeringen att detta belopp i alla avseenden skall behandlas på samma<br>sätt som garantiersättning.</p> <p>För att värdesäkra dc positiva justeringsbcloppcn bör dessa, enligt<br>regeringens uppfattning, behandlas på samma sätt som garantiersättning.<br>Det medför att justeringsbeloppet bör anknytas till prisbasbcloppet och<br>omräknas vid förändringar av detta.</p> <p>134</p> <p>Garantiersättningen efter omvandlingen skall beräknas efter samma<br>garantinivå på 2,4 prisbasbelopp som gäller för nybeviljade sjukersätt-<br>ningar. Regeringen föreslår att storleken på justeringsbeloppet sedan<br>skall ligga fast under den tid sjukersättning utges, förutsatt att den<br>försäkrades arbetsoförmågan är densamma som vid omvandlingstillfället.<br>Den totala ersättningen skall således justeras varje år med detta belopp.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Justeringsbelopp = BGE - Garantiersättning vid omvandlingstillfället<br>med avdrag för livränta</p> <p>Justeringsbeloppet innebär inte alltid en förhöjning av den totala<br>sjukersättningen. Justeringsbeloppet kan också bli negativt. Det innebär<br>att ersättningen även kan komma att justeras nedåt. Att så blir fallet<br>hänger samman med bl.a. hur den tidigare nettoersättningen förhåller sig<br>till den nya civilståndsoberoende garantinivå. Den omvandlade<br>ersättningen kan i vissa fall ge ett för högt belopp i förhållande till värdet<br>av det slopade SGA. Det innebär att den nya civilståndsoberoende<br>garantinivån i vissa fall ger en högre kompensation än tidigare ersättning<br>vid SGA. En justering nedåt av ersättningen (negativt justeringsbelopp)<br>kan därför bli nödvändig för att uppnå ett i huvudsak oförändrat netto-<br>utfall i förhållande till den tidigare förtidspensionen. På detta sätt kan<br>garantiersättningen efter omvandlingen behandlas på samma sätt som<br>garantiersättningar till försäkrade 30 år och äldre, som beviljas efter<br>ikraftträdandet.</p> <p>Ett negativt justeringsbelopp kan också ha sin grund i att beräkningen<br>av antagandeinkomsten genererat en inkomstrelaterad ersättning som<br>ligger något högre än summan av ATP, pensionstillskott och folkpension<br>för en gift förtidspensionär, när ATP beräknats på en medelpensions-<br>poäng som ligger över en viss nivå. För att inte nettoutfallet efter om-<br>vandlingen skall överstiga nettoutfallet enligt nuvarande regler justeras<br>ersättningen i dessa fall nedåt.</p> <p>Till skillnad från vad som föreslås för de positiva justeringsbeloppen<br>anser regeringen att de negativa justeringsbeloppen inte bör indexeras.<br>Det medför att dessa kontinuerligt kommer att förlora i värde.</p> <p>Sammanfattningsvis innebär den föreslagna beräkningsmetoden att en<br>eventuell utfyllnad i form av garantiersättning för personer som fått sin<br>förtidspension omvandlad till sjukersättning beräknas på i princip samma<br>sätt som gäller vid nybeviljade sjukersättningar. Garantiersättningen<br>bestäms utifrån garantinivån 2,4 prisbasbelopp och den totala ersätt-<br>ningen justeras sedan med avseende på effekterna av det slopade SGA<br>och civilståndsförhållandena vid omvandlingstillfället. Justeringen av<br>ersättningen avser alltså att i princip behålla ett nettoutfall som motsvarar<br>förhållandena före omvandlingen.</p> <p>Partiella försäkringsförmåner</p> <p>Enligt den kartläggning och analys av SGA som redovisas i<br>departementspromemorian Ds 2000:09 Förtidspensionssystemet -<br>Skattereglernas effekt på kompensationsnivåema, varierar kompen-<br>sationsnivåema i nuvarande förtidspensionssystem betydligt beroende på</p> <p>135</p> <p>inkomstnivå, eventuella kollektivavtalade tilläggsförsäkringar, pensions-<br>grad och civilstånd. Kombinationen partiell förtidspension och arbets-<br>inkomst kan i vissa fall innebära högre nettoinkomst än helt förvärvs-<br>arbete. Detta sammanhänger med att SGA inte är proportionellt i för-<br>hållande till ersättningsgraden utan är lika stort vid hel som vid partiell<br>förmån och att det i regel inte heller påverkas av eventuella förvärvs-<br>inkomster som den som har partiell ersättning kan ha.</p> <p>Förslaget till omvandling av redan beviljade förtidspensioner innebär<br>att SGA-kompensationen (justeringen av garantiersättningen) bestäms<br>vid omvandlingstillfället för att sedan behållas så länge arbetsoförmågan<br>består i samma omfattning. Eftersom det inte är möjligt att beakta de<br>faktiska förvärvsinkomster som en enskild försäkrad kan tänkas ha under<br>återstoden av den tid formånen kommer att utges, kan cn kompensation<br>för avskaffandet av SGA inte grundas på det verkliga förhållandet.<br>Möjligheten att i stället använda någon form av schabloniserad inkomst<br>för att anpassa kompensationen för borttagandet av SGA till försäkrade<br>med förvärvsinkomster vid sidan om cn partiell förmån har övervägts.<br>Detta har emellertid inte visat sig vara någon framkomlig väg. Beroende<br>på skillnaden mellan schabloninkomstcn och en faktisk förvärvsinkomst i<br>det enskilda fallet leder en sådan metod till icke avsedda nettoavvikelser.<br>Speciellt hårt skulle det drabba dem med låga förtidspensioner och låga<br>faktiska förvärvsinkomster. Att inte beakta förvärvsinkomster vid<br>beräkningen av SGA-kompensationen kan likställas med att använda cn<br>schabloninkomst på 0 kronor. Detta innebär att även då förvärvsinkomst-<br>er inte beaktas uppstår vissa avvikelser i förhållande till dagens netto-<br>utfall. Ett högre ncttoutfall blir främst aktuellt vid låga pensionsnivåer i<br>kombination med låga faktiska förvärvsinkomster, medan det omvända<br>gäller för lägre nettoutfall. Storleken av ncttoawikelsema ligger för<br>halva försäkringsförmåner i intcrvallct -150 till +250 kronor per månad.</p> <p>Det kan utifrån principiella utgångspunkter ifrågasättas om förvärvs-<br>inkomster skall tillåtas påverka, och i många fali reducera, cn generell,<br>icke behovsprövad socialförsäkringsförmån som sjukersättning. Det<br>förhållandet att SGA vid cn kombination av pension och förvärvs-<br>inkomster påverkar även beskattningen av förvärvsinkomsterna kan,<br>enligt regeringens uppfattning, inte anses utgöra skäl för att dessa skall<br>tillåtas få påverka ersättningens storlek i samband med omvandlingen.<br>Ersättningsgraden har bestämts av arbetsoförmågans omfattning och<br>påverkas inte av eventuella sidoinkomster. Regeringen anser därför inte<br>att det finns anledning att välja en annan lösning för partiella förmåner än<br>för hela vid beräkningen av justeringsbeloppet. Följaktligen bör samma<br>metod användas för omvandling av partiella som för hela förmåner.</p> <p>Den förmånliga beskattningen av förvärvsinkomster vid sidan av<br>partiell förtidspension som finns i dag kommer inte att finnas för dem<br>som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning i sjukersättningssystemet, där<br>ersättningen beskattas på samma sätt som andra förvärvsinkomster. Att<br>nettoersättningen så långt som möjligt skall vara oförändrad efter<br>omvandlingen av förtidspension till sjukersättning medför dock att<br>försäkrade med partiell förtidspension kommer att få tillgodogöra sig<br>effekterna av den nuvarande förmånliga beskattningen även i sjukersätt-<br>ningssystemet. Om SGA-rcglema skulle komma att ändras före ikraft-<br>trädandet av sjukersättningssystemet kan emellertid modellen för om-<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>136</p> <p>vandling fortfarande användas, eftersom konstruktionen utgår från Prop. 2000/01:96<br>relationen mellan SGA och det vanliga grundavdraget.</p> <h4>12.7 Särskilda omvandlingsregler för dem som inte är<br>oinskränkt skattskyldiga i Sverige</h4> <p>Regeringens förslag: För den som vid omvandlingen av<br>förtidspension till sjukersättning är bosatt utomlands och får<br>förtidspension som beskattas enligt bestämmelserna i lagen<br>(1991:586) om inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) skall den<br>beräkningsmässiga garantiersättningen utgöra skillnaden mellan en<br>omvandlad bruttoersättning och summan av den inkomstrelaterade<br>sjukersättningen.</p> <p>Den omvandlade bruttoersättningen utgörs av den faktiska<br>bruttoersättningen och värdet av det obeskattade pensionsbeloppet<br>enligt SINK. Värdet av det obeskattade beloppet utgör kvoten mellan<br>skattesatsen angiven som ett andelstal mellan 0 och 1 och talet ett<br>minskat med skattesatsen, likaledes angiven som ett andelstal mellan 0<br>och 1, allt därefter multiplicerat med det belopp som inte är skatte-<br>pliktigt.</p> <p>För den som vid omvandlingen har förtidspension, och som på<br>grund av dubbelbeskattningsavtal inte är skattskyldig i Sverige, skall<br>den omvandlade bruttoersättningen i stället utgöras den faktiska<br>bruttoersättningen.</p> <p>Promemorians (Ds 2000:39) förslag: Överensstämmer i huvudsak<br>med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att beslut om reglerna om<br>och i vilken mån utlandsboende förtidspensionärer bör kompenseras för<br>ökad skatt efter omvandlingen till sjukersättning inte bör fattas förrän de<br>skatteregler som skall gälla för utomlands bosatta från och med 2003 är<br>kända.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de särskilda beskattningsregler<br>i SINK som gäller för utlandsboende är förtidspension i form av<br>folkpension och viss del av pensionstillskottet inte beskattat. Med<br>folkpension avses också den del av utbetald tilläggspension (ATP) som<br>medfört minskning av pensionstillskottet. Den ATP som inte reducerat<br>pensionstillskottet beskattas med en särskild inkomstskatt på 25 procent.<br>Dessa personer är alltså, till skillnad mot personer som är bosatta i<br>Sverige, inte oinskränkt skattskyldiga här i landet enligt inkomst-<br>skattelagen (1999:1229).</p> <p>När tidigare beviljad förtidspension omvandlas till inkomstrelaterad<br>sjukersättning och garantiersättning från och med 2003, upphör folk-<br>pension och pensionstillskott som förmån vid långvarig och varaktigt<br>nedsatt arbetsförmåga. De nya förmånerna utges enligt lagen om allmän<br>försäkring och blir därmed i sin helhet skattepliktiga enligt SINK-lagen.<br>Några ändringar i den lagen är i och för sig inte nödvändiga med<br>anledning av omvandlingen av förtidspensionerna, så länge utgångspunk-<br>ten är att den nya ersättningen skall beskattas.</p> <p>137</p> <p>Motivet för att skattebefria de utomlands bosatta förtidspensionärerna<br>för ett belopp som svarar mot grundskyddet var bland många andra skäl<br>detsamma som föranlett ett förmånligare grundavdrag för här i landet<br>bosatta förtidspensionärer. För att inte heller de utomlands boende<br>förtidspensionärerna skall få sin nettopension sänkt, när förtids-<br>pensionerna omvandlas till sjukersättning bör också dessa kompenseras<br>för den skatteförmån som bortfaller vid omvandlingen. Eftersom<br>skattebefrielsen för de utlandsboende är knuten till de faktiskt utgivna<br>förmånerna, uppkommer inte de effekter som uppstår vid partiella för-<br>måner i systemet med SGA.</p> <p>Som redogjorts för ovan (avsnitt 12.6) är den bcräkningsmässiga<br>garantiersättningen för dc i Sverige bosatta förtidspensionärerna ett led i<br>beräkningen av justeringsbeloppet och motsvarar i huvudsak garanti-<br>ersättningen jämte bruttovärdet av SGA. Regeringen anser att brutto-<br>värdet av skattebefrielsen skall beaktas på samma sätt, när man konstrue-<br>rar en beräkningsmässig garantiersättning för dc utomlands bosatta<br>försäkrade. Eftersom dc utomlands bosatta förtidspensionärerna inte har<br>rätt till något grundavdrag och har en och samma skattesats, påverkar<br>detta beräkningen av den omvandlade bruttoersättningen. Den omvand-<br>lade bruttoersättning utgörs då av summan av den faktiska brutto-<br>ersättningen och bruttovärdet av skattebefrielsen.</p> <p>Den bcräkningsmässiga garantiersättningen (BGE) kan i formler<br>beskrivas som</p> <p>Brutto2 - Bruttol + (T/( 1—T) * det obeskattade beloppet<br>BGE = Brutto2 - IRE - utbetald arbetsskadeiivränta</p> <p>Bruttol står för bruttoersättning enligt nuvarande system (eventuella<br>reduceringar som följd av 30-dcls-, 40-dclsberäkning eller yrkes-<br>skadelivränta inräknat), IRE står för inkomstrelaterad ersättning och T<br>för skattesatsen angiven som ett andclstal mellan 0 och 1.</p> <p>Vissa utomlands boende personer som uppbär förtidspension omfattas<br>inte av SINK-lagen därför att Sverige har ingått dubbelbeskattningsavtal<br>med den stat där den pensionsberättigade är bosatt med innebörden att<br>beskattningen skall ske där. Dessa personer är därmed inte skattskyldiga i<br>Sverige och någon kompensation för SGA blir därför inte aktuell.<br>Justeringsbelopp kan trots detta uppstå för den som har rätt till folk-<br>pension i form av förtidspension, exempelvis på grund av personens<br>civilstånd. För den som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte är<br>skattskyldig i Sverige bör den omvandlade bruttoersättningen följaktligen<br>endast utgöras av den faktiska bruttoersättningen.</p> <h4>12.8 Omvandling av avkortade och reducerade<br>förtidspensioner</h4> <p>Regeringens förslag: När tilläggspensionen (ATP) är avkortad på<br>grund av att den försäkrade inte kunnat tillgodoräknas tillräckligt<br>många poängår för oavkortad förmån, skall antagandcinkomsten vid<br>omvandlingen av förtidspension till inkomstrelaterad sjukersättning<br>reduceras i motsvarande omfattning.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>138</p> <p>Promemorians (Ds 2000:39) förslag: Överensstämmer med<br>regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Inga remissinstanser har haft synpunkter i denna<br>del.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Förtidspension utges inte alltid med<br>oavkortat belopp. Förmånen kan reduceras för att den försäkrade inte har<br>varit bosatt i Sverige under tillräckligt antal år för rätt till oavkortad<br>folkpension eller tillgodoräknats färre år med pensionspoäng än som<br>krävs för oavkortad förmån. Den försäkrade kan också jämte förtids-<br>pension ha yrkesskadelivränta som enligt särskilda regler skall minska<br>förtidspensionen.</p> <p>De försäkrade som far sin förtidspension omvandlad till förmån enligt<br>sjukersättningssystemet kan antingen ha en oavkortad folkpension eller<br>en 40-delsberäknad eller en 30-delsberäknad folkpension. Garanti-<br>ersättning föreslås kräva 40 år med tillgodoräknad försäkringstid för rätt<br>till oavkortad ersättning (avsnitt 9.2). Regeringen anser att även de<br>försäkrade som far sin förtidspension omvandlad till sjukersättning skall<br>fa garantinivån 40-delsberäknäd efter omvandlingen, i likhet med dem<br>som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning efter att sjukersättnings-<br>systemet trätt i kraft. Genom att den avkortade folkpensionen kommer att<br>ingå som en komponent i den bcräkningsmässiga garantiersättningen,<br>kommer såväl den 30-delsberäknade som den 40-delsberäknade folk-<br>pensionen att beaktas vid beräkningen av justeringsbeloppet. Effekterna<br>av skillnaden i utformningen mellan dagens ersättningssystem och det<br>föreslagna kommer därmed att beaktas vid beräkningen av den totala<br>ersättningen efter omvandlingen.</p> <p>Regeringen menar vidare att de förtidspensionärer som inte har 30 år<br>med tillgodoräknade pensionspoäng, och som därför har haft sin ATP<br>avkortad, även skall fa antagandeinkomsten avkortad vid omvandlingen<br>av förtidspensionen till förmån enligt sjukersättningssystemet. Genom att<br>vid omvandlingstillfället 30-delsberäkna antagandeinkomsten blir<br>särbestämmelser obehövliga för den inkomstrelaterade ersättningen vid<br>beräkningen av garantiersättning och justeringsbelopp. Den avkortade<br>antagandeinkomsten multipliceras därefter med 0,64, på samma sätt som<br>när det gäller oavkortad antagandeinkomst, för att få fram den<br>inkomstrelaterade ersättningen.</p> <p>I den omvandlingsmodcll för beräkning av garantiersättning och<br>justeringsbelopp som föreslås beaktas samtliga reduktioner som gjorts på<br>de bruttoersättningar som utbetalats före omvandlingen oavsett orsak.<br>Den reducering för yrkesskadelivränta som gjorts på pensionstillskottet<br>och tilläggspensionen kommer därmed att beaktas vid beräkningen av<br>såväl den omvandlade bruttoersättningen som den faktiska brutto-<br>ersättningen och den bcräkningsmässiga garantiersättningen. Samma<br>inverkan har ett avdrag på folkpensionen.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>139</p> <h4>12.9 Samordning med arbetsskadeiivränta</h4> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Regeringens förslag: Har den försäkrade vid ikraftträdandet av<br>sjukersättningssystemet livränta enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring (LAF) som samordnats med förtidspensionen skall<br>arbetsskadelivräntan efter omvandlingen samordnas med sjuk-<br>ersättningen. Samordningen skall göras med den andel av ersättningen<br>som svarar mot den andel av förtidspensionen som före omvandlingen<br>föranlett samordning.</p> <p>Arbetsskadelivräntan samordnas med sjukersättning efter korrige-<br>ring med justeringsbeloppet. Livräntan betalas ut med den del som<br>överstiger denna ersättning. Därutöver betalas ett belopp ut, en<br>bruttoförhöjning, som motsvarar skillnaden mellan sjukersättningen<br>och den beräknade förtidspensionen vid omvandlingstillfället.</p> <p>Det som gäller för garantiersättning skall även gälla för brutto-<br>förhöjning. Denna skall anknytas till prisbasbcloppet och omräknas<br>vid förändringar av detta.</p> <p>Promemorians (Ds 2000:39) förslag: Överensstämmer med<br>regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker förslaget.<br>Landstingsförbundet framhåller att samordning bör göras även i de fall<br>den enskilde till följd av arbetsskada har invalidiserats till mindre del och<br>senare efter omplacering i nytt arbete beviljas t.ex. halv sjukersättning till<br>följd av en icke arbctsrclatcrad sjukdom. Förmånerna bör samordnas till<br>den del de avser att täcka samma inkomstbortfall.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Om förtidspension och arbets-<br>skadclivränta ersätter samma inkomstbortfall samordnas dessa förmåner.<br>Samordningen med förtidspensionen innebär att livräntan i regel endast<br>betalas ut med den del som överstiger förtidspensionen. Om arbets-<br>skadelivräntan endast täcker en del av det inkomstbortfall som ersätts<br>genom förtidspensionen, sker samordning med en mot inkomstbortfallet<br>svarande andel av förtidspensionen. Detta innebär att arbetsskade-<br>livräntan betalas ut med den del som överstiger den andel av förtids-<br>pensionen som skall samordnas med livräntan. Regeringen föreslår att<br>motsvarande regler skall gälla i sjukersättningssystemet.</p> <p>När arbetsskadeiivränta utbetalas samtidigt med förtidspension<br>påverkar även livräntan storleken av det särskilda grundavdraget för<br>folkpensionärer (SGA). Detta innebär att livräntan skall beaktas vid<br>beräkningen av det justeringsbelopp (avsnitt 12.6) som utgör kompen-<br>sation för det borttagna SGA vid omvandlingen av förtidspensioner till<br>förmåner enligt sjukersättningssystemet. Arbetsskadelivräntan ingår<br>därför i den faktiska bruttoersättningen. När den bcräkningsmässiga<br>garantiersättningen tas fram reducerar följaktligen även arbetsskade-<br>livräntan den omvandlade bruttoersättningen.</p> <p>Enligt regeringens uppfattning bör arbetsskadelivräntan även efter<br>omvandling av förtidspension till sjukersättning samordnas med den<br>ersättning som kompenserar för samma inkomstbortfall. Eftersom<br>sjukersättningen till sitt bruttobelopp oftast är högre än den tidigare<br>förtidspensionen, som en kompensation för att SGA tas bort, innebär<br>emellertid samordningen att denna förhöjning försvinner genom att</p> <p>140</p> <p>livräntan då faktiskt kommer att utbetalas med ett lägre belopp än<br>tidigare. Det innebär att även en försäkrad som har en arbetsskadeiivränta<br>som överstiger sjukersättningen berörs av SGA och han eller hon bör<br>följaktligen kompenseras för effekterna av att SGA slopas. Sådan<br>kompensation skall då utgöra ett tillägg till livräntan efter samordningen<br>så att livräntan inte förlorar sitt värde vid samordningen.</p> <p>Genom att - efter samordningen mellan arbetsskadelivräntan och den<br>sjukersättning som med hänsyn till justeringsbeloppet kommer att betalas<br>ut till den enskilde efter omvandlingen - lägga till ett belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan denna ersättning (inklusive positivt eller<br>negativt justeringsbelopp) och den beräknade förtidspensionen vid om-<br>vandlingstillfället, får den försäkrade i princip samma nettoutfall efter<br>omvandlingen som före denna.</p> <p>I praktiken innebär det att nettoeffekten av SGA, i förhållande till<br>förtidspensionen och livräntan, lyfts ut och läggs som en brutto-<br>förhöjning till den samordnade livräntan. Det får till följd att SGA-effek-<br>ten för förtidspensionen vid den livränta som utgavs vid omvandlings-<br>tillfållet utbetalas som en bruttoförmån till livräntan. I och med detta<br>kommer också de negativa justeringsbelopp, som orsakas av att netto-<br>utfallet med inkomstrelaterad sjukersättning och eventuell garanti-<br>ersättning blivit högre än med tidigare förtidspension, att påverka beräk-<br>ningen av kompensationen för bortfallet av SGA.</p> <p>Då bruttoförhöjningen, på liknande sätt som justeringsbeloppet, är en<br>korrigering för det borttagna SGA, föreslår regeringen att även brutto-<br>förhöjningen skall behandlas på samma sätt som garantiersättning. Det<br>innebär att denna skall anknytas till prisbasbeloppet och omräknas vid<br>förändringar av detta.</p> <p>Det förhållande som Landstingsförbundet påpekar har uppmärk-<br>sammats av Socialdepartementet. Frågan kommer att aktualiseras i<br>samband med den nu pågående översynen av arbetsskadeförsäkringen.</p> <h4>12.10 Förändringar efter omvandlingen</h4> <p>Regeringens förslag: Vid minskning eller ökning av graden av<br>sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning samt vid minskning<br>eller ökning av graden arbetsskade- eller yrkesskadelivränta skall den<br>försäkrade fortsättningsvis få sjukersättning eller tidsbegränsad sjuk-<br>ersättning utan beaktande av det justeringsbelopp respektive den<br>bruttoförhöjning som betalas ut som ett tillägg till arbetsskadeiivränta.</p> <p>Förändringar i övrigt i de förhållanden som varit avgörande för<br>storleken av justeringsbeloppet skall inte föranleda omräkning av detta<br>belopp.</p> <p>När en person som inte är oinskränkt skattskyldig i Sverige blir<br>oinskränkt skattskyldig här i landet skall justeringsbeloppet inte längre<br>påverka ersättningens storlek.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Promemorians (Ds 2000:39) förslag: I promemorian föreslås endast<br>att vid minskning eller ökning av graden av sjukersättning skall den för-<br>säkrade fortsättningsvis få sjukersättning utan beaktande av justerings-<br>belopp.</p> <p>141</p> <p>Remissinstanserna: Inga remissinstanser har haft synpunkter i denna<br>del.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har ovan föreslagit att<br>omvandlingen av förtidspensioner och sjukbidrag till förmåner enligt<br>sjukersättningssystemet skall ske vid ett enda tillfälle då även dc framtida<br>ersättningsnivåerna bestäms. Sjukersättning och tidsbegränsad sjukersätt-<br>ning fastställs i förhållande till den ersättningsgrad som gällde för den<br>försäkrades förtidspension eller sjukbidrag. Likaså fastställs ersättningen<br>med hänsynstagande till eventuell arbetsskade- eller yrkesskadelivränta.<br>Det framräknade justeringsbelopp och den bruttoförhöjning som betalas<br>ut som ett tillägg till arbetsskadeiivränta motsvarar värdet av det sär-<br>skilda grundavdraget för folkpcnsionärcr (SGA) för den förmån som den<br>försäkrade har vid omvandlingstillfället. Justeringsbeloppet och brutto-<br>förhöjningen varierar utifrån den kommunalskattesats och det civilstånd<br>som gällde för den försäkrade vid omvandlingstillfället. Justerings-<br>beloppet kan innebära såväl höjning som sänkning av ersättningen medan<br>bruttoförhöjningen, som namnet antyder, alltid är positiv.</p> <p>Förutsättningarna för rätten till sjukersättning eller tidsbegränsad sjuk-<br>ersättning kan dock komma att förändras. Om den försäkrades arbets-<br>förmåga försämras eller förbättras efter omvandlingen kommer<br>ersättningsgraden att ändras från t.ex. halv till hel eller från hel till halv<br>förmån. 1 dessa situationer övergår den försäkrade från en ersättnings-<br>situation till en annan inom socialförsäkringssystemet. Regeringen anser<br>att det är den ersättning som är knuten till den aktuella ersättnings-<br>situationen vid omvandlingstidpunkten som bör garanteras den<br>försäkrade. Utifrån detta principiella synsätt är det inte längre motiverat<br>att utge kompensation för eller göra avdrag för det borttagna SGA om<br>ersättningssituationen ändras efter omvandlingen. Vid det nya beslutet<br>om ersättning bör, enligt regeringens uppfattning, följaktligen denna<br>beräknas utan justeringsbelopp. Vidare föreslås att detsamma skall gälla<br>när tidsbegränsad ersättning upphör och därefter utges med en annan<br>ersättningsgrad för en ny påföljande period.</p> <p>Om den tidsbegränsade ersättningen däremot avlöses av ytterligare cn<br>period med samma ersättningsgrad eller om cn tidsbegränsad ersättning<br>övergår till att utges i form av cn ersättning tills vidare, anser regeringen<br>att ersättningssituationen kan anses vara oförändrad. Följaktligen bör<br>justeringsbeloppet i sådant fall även i fortsättningen reglera ersättningens<br>storlek.</p> <p>Även i det fall en försäkrad, som efter omvandlingen uppbär<br>sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning, far höjd eller sänkt<br>arbetsskade- eller yrkesskadelivränta, menar regeringen att den tidigare<br>ersättningssituationen kan anses ha upphört. Den försäkrade bör således<br>få sin ersättning samordnad med arbetsskade- eller yrkesskadelivräntan i<br>enlighet med dc regler som gäller i sjukersättningssystemet.</p> <p>Det justeringsbelopp och den bruttoförhöjning som framräknas mot-<br>svarar, som redovisats tidigare, värdet av SGA för den förmån som den<br>försäkrade har vid omvandlingstidpunkten. Regeringen anser därför att<br>det med visst fog kan hävdas att justeringsbeloppet och brutto-<br>förhöjningen är knutna till förmånens ersättningsgrad. Till skillnad från<br>dc ovan behandlade förändringar som inträffar efter omvandlingen, gäller<br>för senare förändringar av kommunalskatt och/eller civilstånd att dessa är<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>142</p> <p>beroende av andra faktorer än sådana som har med ersättningsgraden att<br>göra. Regeringens principiella utgångspunkt är att det är ersättningen i<br>förhållande till den ersättningssituation som rådde vid omvandlings-<br>tidpunkten som bör garanteras den försäkrade. Därför bör vare sig den<br>framräknade antagandeinkomsten, justeringsbeloppet eller bruttoförhöj-<br>ningen räknas om vid senare förändring av den försäkrades kommunal-<br>skatt eller civilstånd. Ett annat mycket tungt vägande skäl för denna<br>ståndpunkt är att ett system där sådana senare förändringar inte påverkar<br>ersättningens storlek har betydande administrativa fördelar.</p> <p>I avsnitt 12.7 föreslås särskilda omvandlingsregler för de ersättnings-<br>berättigade som är bosatta utomlands och som av den anledningen<br>antingen betalar en enhetlig skatt enligt lagen (1991:586) om inkomst-<br>skatt för utomlands bosatta (SINK) eller inte alls är skattskyldiga i<br>Sverige. För dessa personer medför omvandlingen av förtidspension till<br>sjukersättning att justeringsbeloppet troligen oftast blir negativt och inte<br>sällan med tämligen stort belopp. När en sådan person flyttar till Sverige<br>blir han eller hon oinskränkt skattskyldig här i landet enligt inkomst-<br>skattelagen (1999:1229). Det medför att han eller hon far betala skatt på<br>en ersättning som är omvandlad utifrån andra förutsättningar än för en<br>försäkrad som var oinskränkt skattskyldig vid omvandlingen. Enligt<br>regeringens uppfattning är de skatteeffekter som då uppstår för många<br>ersättningsberättigade inte rimliga. Regeringen föreslår därför att efter att<br>personen blivit oinskränkt skattskyldig i Sverige skall sjukersättningen<br>beräknas utan justeringsbelopp.</p> <h3>13 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ålderspensionsrätt</h3> <h4>13.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h4> <p>Reformeringen av ålderspensionssystemet innebär nya principer för såväl<br>beräkning som finansiering av ålderspensionsrätt. I ålderspensionssyste-<br>met tillämpas den så kallade livsinkomstprincipen. Enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) tillgodoräknas den<br>försäkrade i ålderspensionsrätt årligen ett belopp som motsvarar 18,5<br>procent av ett pensionsunderlag bestående av den pensionsgrundande<br>inkomsten och eventuella pensionsgrundande belopp under året. Enligt<br>de antagna principerna i riktlinjepropositionen skall den förtidspension<br>som täcker inkomstbortfallet grunda rätt till ålderspension. Vid den när-<br>mare utformningen av ålderspensionsrätten vid inkomstrelaterad förtids-<br>pension skall också frågan om ålderspensionsrätten för förtidspensionärer<br>med garantibelopp behandlas. Reformeringen av ålderspensionssystemet<br>medför således att regler för ålderspensionsrätt för sjuk- eller aktivitets-<br>ersättning måste införas.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>143</p> <p>De inkomster oeh soeiala ersättningar som ger rätt till tilläggspension<br>(ATP), dvs. skattepliktiga förvärvsinkomster liksom exempelvis sjuk-<br>penning, ger också pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssyste-<br>met.</p> <p>1 avvaktan på cn reformering av förtidspensionssystemet gäller enligt<br>LIP att cn förtidspensionär tillgodoräknas ålderspensionsrätt såsom ett<br>särskilt pensionsgrundande belopp, beräknat med utgångspunkt i den<br>antagandepoäng som fastställts för den försäkrade vid beräkningen av<br>förtidspension i form av ATP enligt 13 kap. 2 § AFL. Pensionsgrundande<br>belopp tillgodoräknas endast den försäkrade som fyllt högst 64 år.</p> <p>På dc pensionsgrundande inkomsterna betalar den enskilde allmän<br>pensionsavgift med 7 procent, enligt lagen (1994:1744) om allmän pen-<br>sionsavgift. Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift och egenföretagare<br>betalar egenavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter med 10,21<br>procent. För pensionsgnindande social- och arbetslöshetsersättningar<br>betalar staten statlig ålderspensionsavgift med 10,21 procent enligt lagen<br>(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.</p> <p>Dc pensionsgrundande beloppen finansieras enbart med statlig pen-<br>sionsavgift och tas ut med 18,5 procent.</p> <p>Vid beräkning av pensionsgnindande inkomst skall det belopp som ut-<br>gör allmän pensionsavgift avräknas från inkomst av anställning och annat<br>förvärvsarbete. Dessa inkomster är pensionsgnindande till den del de<br>före avdrag för allmän pensionsavgift inte överstiger 8,07 förhöjda pris-<br>basbclopp. vilket i termer av pensionsgnindande inkomst motsvarar 7,5<br>förhöjda prisbasbclopp. Till gntnd för avräkningen skall ligga den slutligt<br>debiterade allmänna pensionsavgiften, som fastställts med ledning av den<br>årliga taxeringen till statlig inkomstskatt.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h4>13.2 Ålderspensionsrätt grundad på inkomstrelaterad<br>sjukersättning eller aktivitetsersättning</h4> <p>Regeringens förslag: Den som far hel inkomstrelaterad sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning skall tillgodoräknas ålderspensionsrätt på hela<br>antagandcinkomsten efter avdrag för ett belopp som motsvarar allmän<br>pensionsavgift (reducerad antagandeinkomst). Vid partiell förmån be-<br>räknas ålderspensionsrätten på motsvarande andel av den reducerade<br>antagandcinkomsten. Om rätten till ersättning inträder eller upphör<br>under året tillgodoräknas den försäkrade ålderspensionsrätt på en<br>tolftedel av antagandeinkomsten för varje månad som ersättning be-<br>talats ut under året, dvs. längst till och med månaden före den månad<br>då den försäkrade fyller 65 år.</p> <p>Arbetsskadeiivränta som samordnats med inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning är inte ålderspensionsgnindande till<br>den del den har samordnats med sådan ersättning.</p> <p>Den utbetalda inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetser-<br>sättningen skall utgöra pensionsgnindande inkomst för ålderspension.<br>Skillnaden mellan den del av den reducerade antagandcinkomsten som<br>utgör underlag för beräkning av ålderspensionsrätt och den del av ut-<br>betald sjukersättning eller aktivitetsersättning som utgör pensions-<br>grundande inkomst tillgodoräknas som pensionsgrundande belopp.</p> <p>144</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-<br>ringens. Förslag om ålderspensionsrätt vid arbetsskadeiivränta har till-<br>kommit.</p> <p>Remissinstanserna: De remissinstanser som lämnat synpunkter har<br>tillstyrkt förslaget. Riksskatteverket förordar dock att den inkomstrelate-<br>rade ersättningen inte räknas in i den pensionsgnindande inkomsten så<br>länge den inte far hanteras som vilken pensionsgrundande inkomst som<br>helst och således även vara underlag för allmän pensionsavgift. I stället<br>bör hela antagandeinkomsten, minus sju procent, anses som ett pensions-<br>grundande belopp vid beräkningen av ålderspensionsrätt. Privattjänste-<br>mannakartellen (PTK) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)<br>är kritiska till att den allmänna pensionsavgiften skall dras av innan pen-<br>sionsrätten beräknas. De med inkomster över 7,5 basbelopp får då inte<br>pensionsrätt på hela inkomsten.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Den som drabbas av medicinskt<br>grundad långvarig eller varaktig arbetsoförmåga bör inte komma i vare<br>sig bättre eller sämre läge i ålderspensionshänseende än vad som skulle<br>bli fallet om han eller hon hade fortsatt att arbeta. Regeringen anser där-<br>för att inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning skall ut-<br>göra en försäkring såväl mot inkomstbortfallet under den tid den försäk-<br>rades arbetsförmåga är långvarigt eller varaktigt nedsatt som mot bort-<br>fallet av möjligheten att tjäna in ålderspensionsrätt. Av det följer att in-<br>komstrelaterad ersättning bör grunda ålderspensionsrätt inte enbart på<br>den utbetalda ersättningen utan även på det framtida antagna inkomst-<br>bortfallet (antagandeinkomsten).</p> <p>Pensionsrätten i ålderspensionssystemet grundas huvudsakligen på<br>pensionsgrundande inkomst. Förtidspension, vård av små barn, plikt-<br>tjänstgöring och studier med studiemedel skall enligt särskilda regler<br>också grunda ålderspensionsrätt. Sådan ålderspensionsrätt grundas på<br>fiktiva inkomster genom särskilt fastställda pensionsgrundande belopp.</p> <p>Enligt de nuvarande reglerna för förtidspensionärer tillgodoräknas<br>dessa ålderspensionsrätt vid förtidspension uteslutande genom ett pen-<br>sionsgnindande belopp. Regler om ålderspensionsrätt på den antagande-<br>inkomst som ligger till grund för inkomstrelaterad sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning bör dock, enligt regeringens uppfattning, ansluta så<br>nära som möjligt till den uppbyggnad av regelverket som gäller för<br>ålderspensionssystemet i övrigt. Regeringen föreslår därför att utbetald<br>ersättning skall utgöra pensionsgrundande inkomst och inte pensions-<br>gnindande belopp.</p> <p>Enligt LIP skall vid beräkning av pensionsgrundande inkomst göras<br>avdrag för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade skall be-<br>tala för dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensions-<br>avgift. I prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension m.m. (s 196)<br>behandlas denna avdragsfråga ingående. Regeringen konstaterade där<br>inledningsvis att reglerna för beräkning av pensionsgrundande inkomst<br>inte hade anpassats med hänsyn till att det hade införts en allmän pen-<br>sionsavgift och dessförinnan allmänna egenavgifter. Därigenom hade en<br>skillnad uppstått mellan hur avgifter enligt lagen om socialavgifter<br>respektive lagen om allmän pensionsavgift påverkar beräkningen av<br>sådan inkomst. Som en allmän utgångspunkt borde gälla att den pen-<br>sionsgrundande inkomsten, och därmed den pensionsrätt som tillgodo-<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>145</p> <p>räknas, skulle vara oberoende av i vilken form olika offentliga åtaganden<br>finansieras. Valet mellan finansiering med arbetsgivaravgift eller med<br>allmän pensionsavgift borde sålunda inte påverka den pensionsförmån<br>som tjänas in. Neutralitet mellan finansiering med arbetsgivar- respektive<br>allmän pensionsavgift krävde därför att den allmänna pensionsavgiften<br>drogs ifrån vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.</p> <p>I propositionen pekade regeringen även på principiella skäl för att<br>varken avgifter som den allmänna pensionsavgiften eller arbetsgivarav-<br>gifter borde inkluderas i den inkomst som grundar ålderspensionsrätt.<br>Det allmänna inkomstrelaterade pensionssystemet utgör cn försäkring av<br>inkomsten, i den meningen att ålderspensionen avser att till viss del er-<br>sätta den förvärvsinkomst som faller bort vid pensioneringen. Allmän<br>pensionsavgift tas ut på förvärvsinkomster, men inte på pensionsin-<br>komster. Ett rimligt betraktelsesätt är därför att den inkomstnivå som<br>försäkras i det allmänna ålderspensionssystemet inte skall inbegripa vare<br>sig allmän pensionsavgift eller arbetsgivaravgifter.</p> <p>1 fråga om beräkning av pensionsgrundande inkomst för inkomstrclatc-<br>rad sjukersättning eller aktivitetsersättning gör sig, enligt regeringens<br>uppfattning, samma motiv gällande för att göra avdrag för allmän pen-<br>sionsavgift vid beräkningen som de som redovisas ovan. I avsnitt 13.7<br>föreslås, av skäl som närmare anges där. att allmän pensionsavgift på<br>dessa förmåner tills vidare inte skall tas ut. I stället skall, som en proviso-<br>risk lösning, staten betala statlig ålderspensionsavgift även på denna del<br>av pensionsrätten på förmånerna. Detta innebär cn avvikelse från den<br>normala hanteringen av pensionsgrundande inkomster, men innebär inte<br>någon skillnad i den totala pensionsrätt på förmånerna som den försäk-<br>rade har rätt till.</p> <p>Regeringen anser vidare att hela det inkomstbortfall den försäkrade far<br>vidkännas på grund av sin medicinskt orsakade arbetsoförmåga bör<br>grunda rätt till ålderspension. Måttet för detta inkomstbortfall i dessa<br>sammanhang är antagandcinkomsten. I pensionsrättshänseende bör den-<br>na, för att efterlikna verkliga förhållanden, minskas med ett belopp mot-<br>svarande allmänna pensionsavgiften, dvs. sju procent av antagande-<br>inkomsten.</p> <p>Den pensionsgrundande inkomsten beräknas emellertid, som föreslås<br>ovan, på den utbetalade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen me-<br>dan inkomstbortfallet avspeglas i den antagandeinkomst som ligger till<br>grund för den inkomstrelaterade ersättningen.</p> <p>För att hela inkomstbortfallet skall kunna grunda ålderspensionsrätt<br>föreslår regeringen därför att ett belopp som motsvarar skillnaden mellan<br>pensionsgrundande inkomst och antagandcinkomsten, efter justering för<br>pensionsavgiften enligt ovan, skall tillgodoräknas den försäkrade som ett<br>pensionsgrundande belopp.</p> <p>Vid partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning skall ålderspen-<br>sionsrätten beräknas på motsvarande andel av antagandcinkomsten efter<br>avdrag för ett belopp motsvarande allmän pensionsavgift (reducerad an-<br>tagandcinkomst). Om rätt till sådan ersättning inträder eller upphör under<br>året bör detta på samma sätt fa påverka ålderspensionsrätten. En tolftedel<br>av underlaget for ålderspensionsrätten skall då tillgodoräknas den försäk-<br>rade för varje månad som ersättning utbetalats under året.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>146</p> <p>I det nuvarande systemet samordnas förtidspension med vissa liv-<br>räntor. I fall då förtidspensionen är samordnad med arbetsskadeiivränta<br>enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall livräntan enligt<br>LIP vara pensionsgrundande till sitt bruttobelopp. Om förtidspensionen<br>är helt samordnad med livräntan och antagandeinkomsten är högre än<br>livräntan, skall den försäkrade tillgodoräknas den överskjutande delen<br>som pensionsgrundande belopp. Är förtidspensionen endast delvis sam-<br>ordnad med livräntan skall motsvarande gälla den samordnade delen.<br>Motsvarande ordning bör gälla för pensionsgrundande belopp av sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning.</p> <p>Som nämnts ovan bör den utbetalda sjuk- och aktivitetsersättningen<br>utgöra pensionsgnindande inkomst. I fall av samordning av sådan förmån<br>med arbetsskadeiivränta, som också utgör pensionsgrundande inkomst,<br>måste därför en samordning av pensionsrätter göras. Eftersom den pen-<br>sionsgnindande inkomsten av sjuk- eller aktivitetsersättning motsvarar en<br>faktiskt utbetald ersättning bör pensionsgrundande inkomst av arbets-<br>skadeiivränta, till skillnad från dagens regler, tillgodoräknas endast till<br>den del som den betalas ut efter samordning med sådan ersättning.</p> <p>Enligt nu gällande regler i LIP tillgodoräknas en försäkrad pensions-<br>grundande belopp av förtidspension fram till och med 64 års ålder. Enligt<br>regeringens bedömning i prop. 1997/98:151 bör denna regel endast gälla<br>fram till dess reformerade regler om förtidspension träder i kraft. Rege-<br>ringens utgångspunkt var alltså att den valda lösningen var temporär och<br>inte styrande för den fortsatta beredningen av det framtida förtidspen-<br>sionssystemet.</p> <p>En naturlig följd av sjukersättningssystemets (det reformerade förtids-<br>pensionssystemet) konstruktion är, enligt regeringens uppfattning, att<br>ålderspensionsrätten knyts till den tid inkomstrelaterad sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning betalas ut och inte till att den försäkrade uppnår<br>en viss ålder. Eftersom ersättningen kan utges längst till och med måna-<br>den före den månad då den försäkrade fyller 65 år kommer ålderspen-<br>sionsrätt att som längst kunna tillgodoräknas till och med denna tidpunkt.<br>Om rätten till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning<br>inträder eller upphör under året bör den försäkrade tillgodoräknas ålders-<br>pensionsrätt på en tolftedel av den reducerade antagandeinkomsten för<br>varje månad som ersättning betalats ut under året.</p> <h4>13.3 Ålderspensionsrätt grundad på garantiersättning</h4> <p>Frågan om garantiersättning skall grunda ålderspensionsrätt bereds för<br>närvarande inom Regeringskansliet och ett ställningstagande beräknas<br>kunna redovisas i slutet av 2001.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>147</p> <h4>13.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ålderspensionsrätt efter omvandling av<br>förtidspension till inkomstrelaterad sjukersättning</h4> <p>Regeringens förslag: Förtidspension som omvandlats till inkomst-<br>relaterad sjukersättning skall ge ålderspensionsrätt på ett sätt som<br>svarar mot vad som gäller för nybeviljade sjukersättningar.</p> <p>Ålderspensionsrätt beräknad på detta sätt tillgodoräknas för tid från<br>och med ikraftträdandet av dc nya reglerna.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft synpunkter i denna<br>del.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 12 lämnas förslag om den<br>tekniska omvandlingen av förtidspensioner till inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning och garantiersättning för dem som uppbär förtidspension före<br>ikraftträdandet av sjukersättningssystemet. Den valda omvandlings-<br>modcllcn har utarbetats främst med syftet att uppnå för den enskilde för-<br>säkrade i princip oförändrat nettoutfall vid övergången från förtidspen-<br>sion till sjukersättning. Beträffande ålderspensionsrätten för dc omvand-<br>lade förtidspensionerna menar regeringen att dessa i så hög grad som<br>möjligt skall ge ålderspensionsrätt i en omfattning som kan jämföras med<br>sjukersättning eller aktivitetsersättningar som beviljas med stöd av dc<br>nya reglerna.</p> <p>Mcdclpcnsionspoängcn i förtidspensionssystemet grundas på genom-<br>snittet av den försäkrades tidigare faktiska och framtida antagna in-<br>komster. Den antagandcinkomst som vid omvandlingen tagits fram med<br>hjälp av mcdclpcnsionspoängcn motsvarar i princip den antagandein-<br>komst som kommer att beräknas enligt de nya reglerna. Enligt rege-<br>ringens uppfattning bör ålderspensionsrätt för den omvandlade inkomst-<br>relaterade ersättningen - i likhet med vad som gäller för nybeviljad sjuk-<br>ersättning - tillgodoräknas den försäkrade på den reducerade antagandc-<br>inkomsten. Även i övrigt bör vad som i ålderspensionshänseende gäller<br>för sjukersättning som beviljats efter ikraftträdandet av det nya systemet<br>gälla för sådan sjukersättning som trätt i stället för förtidspension.</p> <h4>13.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ålderspensionsrätt då ersättning inte betalas ut</h4> <p>Regeringens förslag: Den som har en beviljad sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning som inte betalas ut därför att förmånen är vilande,<br>tillgodoräknas inte ålderspensionsrätt på den andel av antagandc-<br>inkomsten som svarar mot den vilande ersättningen.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft synpunkter i denna<br>del.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Dc regler som gäller för vilande för-<br>tidspension föreslås i allt väsentligt överföras till sjukersättningssystemet<br>(avsnitt 10). I de fall sjukersättning eller aktivitetsersättning har för-<br>klarats vilande skall ersättning inte betalas ut för den tid som vilandcför-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>148</p> <p>klaringen avser. Ersättningen skall kunna vara vilande helt, till tre fjärde-<br>delar, halvt eller till en fjärdedel.</p> <p>Under den tid då ersättning inte betalas ut efter ett beslut om vilande-<br>förklaring, ersätter normalt sett en förvärvsinkomst den tidigare ersätt-<br>ningen. Förvärvsinkomsten ingår då i den pensionsgrundande inkomsten.<br>Regeringen menar därför att det inte är motiverat att tillgodoräkna den<br>försäkrade pensionsgrundande inkomst även på antagandeinkomsten<br>under tiden sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är vilande. Det<br>samma bör gälla då förvärvsinkomsten understiger den del av antagan-<br>deinkomsten som svarar mot den vilande ersättningen.</p> <p>Även i andra fall, då beviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning<br>inte betalas ut, bör den försäkrade inte tillgodoräknas någon ålderspen-<br>sionsrätt.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h4>13.6 Tidpunkt för uttag av ålderspension</h4> <p>Regeringens förslag: Den som far sjukersättning skall i likhet med<br>vad som gäller för de förvärvsverksamma ha möjlighet att ta ut<br>ålderspension från och med 61 års ålder utan att förlora rätten till<br>sjukersättningen.</p> <p>Promemorians (Ds 2000:39) förslag: Överensstämmer med rege-<br>ringens.</p> <p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget. Stats-<br>kontoret finner förslaget principiellt fel. Det delar inte uppfattningen att<br>det bara i undantagsfall ligger i den enskildes intresse att lyfta ålderspen-<br>sion samtidigt som sjukersättning.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: En försäkrad som uppbär hel ålders-<br>pension har inte rätt till förtidspension. Skälet till detta är att förtidspen-<br>sionen beräknas enligt samma principer som ålderspensionen och att den<br>i realiteten är en tidigarelagd ålderspension. En försäkrad som uppbär tre<br>fjärdedels, halv eller en fjärdedels ålderspension har inte rätt till mer än<br>en fjärdedels, halv respektive tre fjärdedels förtidspension.</p> <p>Ålderspensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, varför stor-<br>leken på ålderspensionen är beroende av pensionsbehållningen och del-<br>ningstalet, dvs. det förväntade antalet återstående levnadsår för den<br>årskull som den försäkrade tillhör. En ålderspension som tas ut vid den<br>tidigast möjliga tidpunkten, dvs. vid 61 års ålder, innebär en lägre be-<br>hållning som skall fördelas på fler år än den ålderspension som tas ut om<br>den försäkrade har arbetat i fler år och är äldre vid uttaget.</p> <p>Uttag av inkomstpension och premiepension i ålderspensionssystemet<br>far ske tidigast från 61 års ålder. Uttag av garantipension far ske tidigast<br>från 65 års ålder. Det är i detta sammanhang också värt att nämna att<br>garantipensionen alltid beräknas som om inkomstpension börjat lyftas<br>först vid 65-årsmånaden. Detta innebär att den lägre inkomstpension,<br>som blir följden av ett uttag före 65 års ålder, inte kompenseras med<br>garantipension.</p> <p>Frågan om sjukersättning helt eller delvis skall kunna utbetalas jäm-<br>sides med inkomstpension respektive premiepension från och med 61 års<br>ålder hänger samman med hur det skulle ha förhållit sig om den försäk-</p> <p>149</p> <p>rade inte hade haft sjukersättning utan hade varit förvärvsverksam.<br>Regeringen menar att den som uppbär sjukersättning så långt som möj-<br>ligt bör likställas med övriga grupper i samhället. Regeringen föreslår<br>därför att det skall vara möjligt, även för en försäkrad som uppbär sjuker-<br>sättning, att välja att ta ut ålderspension från och med 61 års ålder, utan<br>att han eller hon går miste om den försörjning som täcks genom sjuker-<br>sättningen. De farhågor som Statskontorets framför skall enligt rege-<br>ringens uppfattning inte överdrivas. Då konstruktionen av ålderspen-<br>sionssystemet innebär cn direkt koppling mellan uttag av pension och<br>behållen ålderspensionsrätt, menar regeringen att det inte annat än i<br>undantagsfall torde vara förenligt med den enskildes intresse att börja<br>lyfta ålderspension vid cn tidigare tidpunkt än den då rätten till sjuker-<br>sättning upphör, dvs. vid 65 års ålder.</p> <h4>13.7 Finansiering av ålderspensionsrätt grundad på<br>sjukersättning eller aktivitetsersättning</h4> <p>Regeringens förslag: Staten skall betala hela avgiften till ålderspen-<br>sionssystemet genom cn statlig ålderspensionsavgift på 18,5 procent<br>beräknad på underlaget för ålderspensionsrätten, dvs. antagandcin-<br>komsten reducerad med ett belopp som motsvarar allmän pensionsav-<br>gift på detta underlag,</p> <p>Promemoriornas (Ds 2000:39) förslag: Överensstämmer med reger-<br>ingens.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: En grundprincip i ålderspensions-<br>systemet är, som framgår ovan (avsnitt 13.1), att den som har förvärvsin-<br>komster själv skall svara för en del av avgifterna för sin ålderspension.<br>Avvikelse från den avgiftsstruktur som gäller i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet bör. enligt regeringens uppfattning, i möjligaste mån<br>undvikas. 1 avsnitt 13.2 föreslås att inkomstrelaterad sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning skall grunda rätt till ålderspension. Den utbetalda<br>ersättningen räknas därvid som pensionsgnindande inkomst av anställ-<br>ning. På sådan inkomst skall allmän pensionsavgift enligt lagen<br>(1994:1744) om allmän pensionsavgift betalas med sju procent av in-<br>komsten.</p> <p>1 2000 års budgetproposition anvisades cn metod för att på sikt ge full<br>kompensation för den allmänna pensionsavgiften. Metoden innebär att<br>pensionsavgiftens ncttobelastning kompenseras för varje enskild individ.<br>Fullt genomförd innebär metoden att den allmänna pensionsavgiftens<br>effekter på såväl det genomsnittliga skatte- och avgiftsuttaget som indi-<br>videns marginalskatt elimineras utan att uttaget av allmän pensionsavgift<br>påverkas i något avseende. Den använda tekniken innebär att den en-<br>skilde krediteras ett belopp motsvarande beskattningsårets pensionsavgift<br>i form av cn skattereduktion som reducerar hans eller hennes övriga<br>skatter. Eftersom metoden inte påverkar vare sig allmän pensionsavgift<br>eller intjänad pensionsrätt är den väl förenlig med pensionsuppgörelsen.</p> <p>Den år 2000 inledda reformen har fortsatt och för 2001 medför den att<br>den enskilde ges cn skattereduktion motsvarande 50 procent av den all-<br>männa pensionsavgiften för beskattningsåret (prop. 2000/01:1 volym 1).</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>150</p> <p>Denna reform påverkar utformningen av hur pensionsrätten för sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning bör finansieras. Den föreslagna ersätt-<br>ningsnivån för dessa ersättningar är beräknad utifrån förutsättningen att<br>den försäkrade skall betala allmän pensionsavgift och samtidigt kompen-<br>seras för denna avgift fullt ut genom en skattereduktion.</p> <p>I avvaktan på att samordningen av skatte- och avgiftssystemet är helt<br>genomförd föreslår regeringen att staten betalar hela avgiften med 18,5<br>procent statlig ålderspensionsavgift för ålderspensionsrätt på inkomst-<br>relaterad sjuk- och aktivitetsersättning. Den försäkrade betalar enligt<br>denna provisoriska ordning inte någon allmän pensionsavgift på den ut-<br>betalda ersättningen och erhåller inte heller något däremot svarande<br>skatteavdrag.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h3>14 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Samordning av sjukersättning eller</h3> <h3>aktivitetsersättning med andra förmåner</h3> <h4>14.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h4> <p>Förtidspension samordnas med vissa andra förmåner, bl.a. livräntor.<br>Skador som inträffat den 1 juli 1977 eller senare regleras i huvudsak<br>genom lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) och lagen<br>(1977:265) om statligt personskadeskydd. I fråga om ersättning för<br>skador som inträffat dessförinnan kan ersättning utges enligt ett trettiotal<br>äldre författningar. Beträffande ersättning för yrkes- eller arbetsskador<br>har nämligen som en allmän princip gällt att ersättning för skador som<br>inträffat under en äldre författnings giltighetstid fortfarande regleras en-<br>ligt bestämmelserna i denna författning. Till följd av detta utbetalas eller<br>kan i framtiden komma att utbetalas ersättningar enligt ett stort antal, i de<br>flesta fall upphävda, författningar om obligatorisk försäkring för yrkes-<br>skador eller motsvarande. Huvuddelen av dessa är livräntor som utges<br>enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL). Samlingsbe-<br>greppet för de aktuella livräntorna har därför kommit att bli yrkesskade-<br>livräntor.</p> <p>I det följande lämnas förslag till hur sjukersättning och aktivitetsersätt-<br>ning skall samordnas med andra förmåner. Arbetsskadelivräntor är aktu-<br>ella för samordning med båda dessa ersättningar medan yrkesskadeliv-<br>räntor, som utges enligt äldre lagstiftning, endast är aktuella för samord-<br>ning med sjukersättning.</p> <h4>14.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Samordning med arbetsskadelivräntor</h4> <p>Regeringens förslag: Samordning mellan sjukersättning eller aktivi-<br>tetsersättning och arbetsskadelivräntor skall ske på motsvarande sätt<br>som samordning mellan förtidspension och arbetsskadelivräntor.</p> <p>Promemorians (Ds 2000:39) förslag: Överensstämmer med rege-<br>ringens.</p> <p>151</p> <p>Remissinstanserna: Landstingsförbundet anser att samordning bör<br>göras även i dc fall den enskilde till följd av arbetsskada har invalidise-<br>rats till mindre del och senare efter omplacering i nytt arbete beviljas<br>t.ex. halv sjukersättning till följd av en icke arbetsrelaterad sjukdom.<br>Förmånerna bör samordnas till den del dc avser att täcka samma in-<br>komstförlust.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Den som på grund av cn arbetsskada<br>har fatt en bestående nedsättning av sin förmåga att skaffa sig inkomst<br>genom arbete, har enligt LAF rätt till livränta för den inkomstförlust som<br>uppkommer. Livräntan skall motsvara hela den inkomstförlust som or-<br>sakats av arbetsskadan. Om inkomsten före skadan är högre än 7,5 pris-<br>basbelopp kompenseras dock inte hela inkomstförlusten med livränta. En<br>förutsättning för rätt till livränta är att den försäkrades förmåga att skaffa<br>sig inkomst genom arbete är nedsatt med minst en femtondel samt att den<br>årliga inkomstförlusten uppgår till minst en fjärdedel av det basbelopp<br>som gällde vid ingången av det år då livräntan skall börja betalas. Om en<br>försäkrad, som på grund av arbetsskada fatt sin förmåga att skaffa sig<br>inkomst genom arbete nedsatt med mindre än en femtondel, drabbas av<br>ytterligare cn arbetsskada skall båda skadorna vägas in vid bedömningen<br>av om rätt till livränta föreligger med hänsyn till femtondelsregeln.</p> <p>Livränta beräknas med ledning av den försäkrades inkomst före skadan<br>(livränteunderlag) och utges med så stor del av livränteunderlaget som<br>motsvarar graden av nedsättning av den försäkrades förmåga att skaffa<br>sig inkomst genom arbete som förorsakats av arbetsskadan. Inkomst efter<br>skadan skall motsvara den inkomst av arbete som den försäkrade bedöms<br>kunna skaffa sig trots arbetsskadan. Årsbcloppct för egenlivränta utgör i<br>regel skillnaden mellan årsinkomsten före och efter skadan.</p> <p>Om cn försäkrad samtidigt med egenlivränta enligt LAF har rätt till<br>förtidspension som helt eller delvis täcker samma inkomstbortfall som<br>livräntan, skall förmånerna samordnas. Livräntan skall endast betalas ut i<br>den mån den överstiger den pension som täcker samma inkomstbortfall<br>som livräntan.</p> <p>Beviljas förtidspension för en försäkrad som sedan tidigare uppbär liv-<br>ränta och är rätten till förtidspensionen till viss del avhängig den in-<br>komstförlust som livräntan avser, skall livräntan samordnas med denna<br>del av förtidspensionen. Om däremot förtidspension beviljas fören annan<br>inkomstförlust än den som föranlett livräntan skall samordning mellan<br>livräntan och pensionen inte ske.</p> <p>Det förhållande som Landstingsförbundet påpekar har uppmärksam-<br>mats av Socialdepartementet. Frågan kommer att aktualiseras i samband<br>med den nu pågående översynen av arbetsskadeförsäkringen.</p> <p>Samordning mellan förtidspension och arbetsskadeiivränta innebär<br>alltså att livräntan reduceras av den förtidspension som utges helt eller<br>delvis i anledning av samma inkomstförlust. Regeringen anser att denna<br>metod bör behållas. Samordning mellan sjuk- eller aktivitetsersättning<br>och arbetsskadeiivränta bör alltså ske på sådant sätt att sjukersättningen<br>eller aktivitetsersättningen reducerar livräntan i de fall ersättningarna ut-<br>ges helt eller delvis för samma inkomstbortfall.</p> <p>Motsvarande kommer då också att gälla livräntor som utges enligt<br>lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>152</p> <h4>14.3 Samordning med yrkesskadelivräntor</h4> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Regeringens förslag: Ersättning i form av inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning samt sjukersättning i form av garantiersättning för den som<br>tillsammans med sjukersättning även far yrkesskadelivränta i form av<br>egenlivränta eller motsvarande ersättningar enligt äldre lagstiftning,<br>skall minskas med ett belopp som motsvarar tre ijärdedelar av den<br>yrkesskadelivränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp. Om den<br>försäkrade har rätt till flera livräntor skall sådan minskning gälla vaije<br>livränta för sig. Minskningen skall i första hand göras på garantier-<br>sättningen och därefter på den inkomstrelaterade ersättningen. Minsk-<br>ningen får dock inte leda till att den sammanlagda sjukersättningen<br>kommer att understiga fem procent av prisbasbeloppet per månad.<br>Motsvarande samordning skall ske mellan sjukersättning och livränta<br>enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.</p> <p>Promemorians (Ds 2000:39) förslag: Överensstämmer med rege-<br>ringens.</p> <p>Remissinstanserna: Inga remissinstanser har lämnat synpunkter i<br>denna del.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Yrkesskadelivränta kan endast utges<br>för skador som inträffat före den 1 juli 1977. Därav följer att samord-<br>ningsreglerna endast blir aktuella i förhållande till sjukersättning och inte<br>till aktivitetsersättning, då aktivitetsersättning endast kan beviljas försäk-<br>rade som den 1 januari 2003 inte har fyllt 30 år.</p> <p>Enligt 17 kap. 2 § AFL samordnas förtidspension med yrkesskadeliv-<br>räntor. Enligt huvudregeln skall folkpension, pensionstillskott och<br>tilläggspension (ATP) minskas med tre fjärdedelar av en egenlivränta.<br>Om den pensionsberättigade uppbär partiell förtidspension får minsk-<br>ningen av pensionen ske endast om skadan inträffat före den tidpunkt<br>från vilken pension utges. Avdrag på tilläggspensionen får vidare endast<br>göras om den pensionsberättigade kunnat tillgodoräkna sig pensions-<br>poäng för minst ett år vid den tidpunkt då skadan inträffade. Den pen-<br>sionsberättigade har alltid rätt att behålla en fjärdedel av den folkpension<br>som ”annars skulle ha utgått”. Minskning av pension skall även ske då<br>livräntan helt eller delvis bytts ut mot engångsbelopp.</p> <p>I riktlinjepropositionen uttalas att förtidspension i det reformerade sy-<br>stemet till den som tillsammans med pensionen uppbär yrkesskadeliv-<br>ränta i form av egenlivränta eller annan motsvarande ersättning enligt<br>äldre lagstiftning bör samordnas också enligt de reformerade reglerna.<br>Dessa bör som så långt möjligt överensstämma med de samordningsreg-<br>ler som finns i dag.</p> <p>Vid införandet av AFL ansågs det vara motiverat att vissa livräntetaga-<br>res minskade möjligheter att tjäna in ATP skulle påverka samordningens<br>omfattning. Av betydelse i sammanhanget är att yrkesskadelivräntor, till<br>skillnad från livräntor enligt LAF, inte grundar ålderspensionsrätt. Den<br>som till följd av en skada som ersätts enligt lagstiftningen om yrkes-<br>skadeförsäkring fråntagits möjligheten att genom arbete tjäna in in-<br>komstgrundad pension kan därför komma att få en ålderspension som är<br>lägre än om han eller hon inte hade skadats. Den princip som i nuvarande<br>reglering innebär att samordningen mellan yrkesskadelivräntor och för-</p> <p>153</p> <p>tidspension inte bör ske fullt ut, dvs. att en del av livräntan undantas från<br>samordningen med pensionen, har alltjämt giltighet. Regeringen föreslår<br>därför att samordningen mellan yrkesskadelivräntor och sjukersättning<br>skall ske med samma andel, tre fjärdedelar, som i det nuvarande syste-<br>met.</p> <p>Det är vidare rimligt att undanta den del av yrkesskadeersättningen<br>från samordning med sjukersättning som utifrån ett modernt synsätt kan<br>anses hänförlig till lyte och men, på samma sätt som gäller för ersättning<br>för arbetsskador. I likhet med vad som numera gäller vid samordning<br>mellan reformerad ålderspension och yrkesskadelivräntor bör det även i<br>sjukersättningssystemet finnas en regel som innebär att sjukersättningen<br>endast samordnas med yrkesskadelivräntor som överstiger cn sjättedels<br>prisbasbclopp.</p> <p>Enligt nu gällande regler skall yrkesskadelivräntor i första hand sam-<br>ordnas med ATP, i andra hand med pensionstillskott och i sista hand med<br>folkpension. Dessa olika pensionsformer ersätts emellertid i sjukersätt-<br>ningssystemet med inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning<br>där garantiersättningen är cn grundskyddsförmån. I likhet med vad som<br>gäller för den reformerade ålderspensionen bör därför yrkesskadeersätt-<br>ningen i första hand samordnas med garantiersättningen och i andra hand<br>med den inkomstrelaterade sjukersättningen.</p> <p>En förtidspensionär är alltid berättigad att behålla minst en fjärdedel av<br>den folkpension som skulle ha utgetts om inte förmånen samordnats med<br>yrkesskadelivränta. För att så nära som möjligt ansluta till nuvarande<br>samordningsregler krävs en motsvarande ”golvregel” för sjukersättning.<br>Enligt dagens regler fritas som mest cn fjärdedel av hel folkpension och<br>helt pensionstillskott från samordning. I det föreslagna systemet med<br>sjukersättning ersätts dagens grundskydd i form av folkpension, pen-<br>sionstillskott och särskilt grundavdrag för folkpensionärer med garantier-<br>sättning. Eftersom garantiersättning endast utges till den som saknar eller<br>har låg inkomstrelaterad sjukersättning och inte utgör cn baspension, är<br>en &quot;golvregel” av motsvarande slag som gäller enligt dagens regler inte<br>möjlig att knyta till garantiersättningen. En ”golvregel” för sjukersättning<br>får därför bestämmas till ett visst belopp och gälla för såväl garantiersätt-<br>ning som inkomstrelaterad sjukersättning. Med utgångspunkt i den före-<br>slagna garantinivån och med beaktande av att ersättningen i det före-<br>slagna systemet till ingen del är beroende av civilstånd föreslår reger-<br>ingen att fribcloppet bör motsvaras av fem procent av prisbasbcloppet<br>per månad.</p> <p>För samordning mellan sjukersättning och yrkesskadelivränta som ut-<br>gör egenlivränta föreslås således att tre fjärdedelar av den livränta som<br>överstiger en sjättedels prisbasbelopp skall reducera i första hand garan-<br>tiersättningen och därefter den inkomstrelaterade sjukersättningen, dock<br>att sjukersättningen aldrig far minskas i sådan utsträckning att det åter-<br>stående sammanlagda beloppet av garantiersättning och inkomstrelaterad<br>sjukersättning for en månad till följd av samordningen kommer att<br>understiga fem procent av prisbasbcloppet.</p> <p>Enligt dagens regler får reducering av partiell förtidspension endast ske<br>om skadan som berättigat till yrkesskadelivränta inträffat före den tid-<br>punkt från vilken pensionen utges och avdrag på tilläggspension endast<br>ske om den pensionsberättigade kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>154</p> <p>för minst ett år vid den tidpunkt då skadan inträffat. Eftersom de skador<br>som avses här har inträffat senast 1977 skall av naturliga skäl inte några<br>motsvarande regler införas i fråga om sjukersättning, eftersom sådan er-<br>sättning, enligt det framlagda förslaget, aldrig kan beräknas på grundval<br>av inkomster som är hänförliga till år som ligger mer än åtta år tillbaka.</p> <p>Regeringen anser att nu gällande regler, om att samordning skall ske<br>även i de fall en livränta bytts ut mot ett engångsbelopp, bör gälla även i<br>fråga om sjukersättning. På samma sätt som sker enligt dagens regler bör<br>vidare sjukersättning samordnas även med livränta som utges enligt ut-<br>ländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h3>15 Indexering</h3> <p>Förslagen i denna proposition innehåller inte något slutgiltigt förslag om<br>hur aktivitets- och sjukersättningen skall anpassas till den ekonomiska<br>utvecklingen över tiden. Frågan om vilken eller vilka indexeringsmetoder<br>som kan komma i fråga för beräkningen av dessa förmåner och andra<br>förmåner inom det s.k. ohälsoområdet bereds för närvarande inom<br>Regeringskansliet. Ett förslag är att vänta i slutet av 2001. I avvaktan<br>härpå har enbart prisindexering som indexeringsmetod föreslagits och<br>tillämpats vid beräkningen av de i propositionen redovisade uppgifterna<br>om utvecklingen över tiden.</p> <h3>16 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslagens konsekvenser</h3> <h4>16.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ekonomiska konsekvenser</h4> <h5>16.1.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h5> <p>Denna proposition innehåller förslag om nya regler för beräkning av er-<br>sättning vid varaktig eller långvarig medicinskt orsakad arbetsoförmåga.<br>Den framtida ersättningen - sjukersättningen eller aktivitetsersättningen<br>- far en helt annan konstruktion än dagens förtidspension. Utformningen<br>av reglerna har stor ekonomisk betydelse för den som av medicinska skäl<br>helt eller delvis förlorat förmågan att försöija sig själv genom eget ar-<br>bete. Även för de offentliga finanserna har utformningen av reglerna stor<br>ekonomisk betydelse. I detta avsnitt redovisas de ekonomiska konsek-<br>venserna för såväl stat och kommun som den enskilde.</p> <p>Systemet för ersättning vid långvarigt eller varaktigt nedsatt arbets-<br>förmåga har stor statsfinansiell betydelse. Utgifterna för förtidspensioner<br>för 2000 uppgick till ca 47,7 miljarder kronor, varav ca 8,7 miljarder<br>kronor avsåg statliga ålderspensionsavgifter. För 2001 är anslaget beräk-<br>nat till ca 49,7 miljarder kronor, varav ca 9,2 miljarder kronor utgör<br>ålderspensionsavgifter. Fr.o.m. 2003 ökar bruttoutgiftema naturligen som<br>en följd av att det särskilda grundavdraget för folkpensionärer (SGA)<br>avskaffas.</p> <p>Den statsfinansiella ramen för det reformerade förtidspensionssystemet<br>definierades i den av riksdagen godkända prop. 1997/98:111 Reformerad<br></p> <p>155</p> <p>förtidspension m.m. Ersättningen på individnivå i ett reformerat system<br>skall enligt propositionen vara i princip oförändrad i förhållande till den<br>nivå som uppnås i dagens system. I samband med det ekonomiska sane-<br>ringsprogrammet i mitten av 1990-talet har dock riksdagen ställt sig<br>bakom vissa förändringar inom nuvarande system när det gäller beräk-<br>ning av den s.k. antagandepoängen. Avsikten med dessa förändringar är<br>att på ett riktigare sätt bedöma den förväntade inkomstutvecklingen för<br>en person om arbetsoförmåga inte hade uppstått. Den av riksdagen be-<br>slutade förändringen, som innebär en viss successiv utgiftsminskning,<br>har beaktats i beräkningarna. I riktlinjcpropositioncn (prop. 1997/98:111)<br>fastställdes inte någon exakt ekonomisk ram, eftersom utgiftssumman är<br>beroende av bl.a. antalet personer som beviljas ersättning och deras<br>tidigare förvärvsinkomster. Det angavs dock att det är av största vikt att<br>den framtida utgiftsutvecklingen kan hållas inom de ramar som ges av<br>offentliga finanser i balans för att stabilitet skall uppnås i systemet. På<br>litet längre sikt är regeringens ambition att en bättre hälsa och arbets-<br>miljö, cn effektiv rehabilitering och samverkan samt en bättre fungerande<br>arbetsmarknad väsentligt skall reducera behovet av sjuk- och aktivitets-<br>ersättning och därmed försäkringens kostnader.</p> <p>De viktigaste faktorerna när det gäller kostnadsutvecklingen för för-<br>månssystemet för ersättning vid långvarigt eller varaktigt nedsatt arbets-<br>förmåga kan indelas i tre grupper. Dessa faktorer påverkar antingen an-<br>talet personer som för ersättning och/eller storleken på den ersättning<br>som utges.</p> <p>Systemets egenskaper, t.ex. utformning av kriterier för rätt till ersätt-<br>ning. tillämpning av regler och praxis, insatser för att förhindra eller be-<br>gränsa långvarig nedsättning av arbetsförmågan samt reglerna om beräk-<br>ning av ersättning och indexering av utgående ersättning m.m.</p> <p>Utvecklingen inom andra områden', såsom förändringen av andra<br>näraliggande system som ålderspensionssystemet (inkl, avtalsersättningar<br>och privata pensioner) och arbetslöshetsförsäkringen. Inte bara konstruk-<br>tionen av systemen kan påverka kostnaderna, utan också den allmänna<br>utvecklingen inom dessa områden.</p> <p>Strukturella faktorer, t.ex. den demografiska utvecklingen, sjuklighe-<br>tens eller ohälsans utveckling och fördelning inom befolkningen samt<br>inkomstutvecklingen. Hit räknas också attityder eller värderingar i sam-<br>hället till systemet i sig, vad som är att betrakta som nedsatt arbetsför-<br>måga etc.</p> <p>Föreslagna regler om beräkning av inkomstrelaterad sjuk- och aktivi-<br>tetsersättning. vilka kommer att tillämpas för dem som beviljas ersättning<br>efter ikraftträdandet av det nya systemet, innebär en relativt kraftig om-<br>daning i förhållande till nuvarande regler. Införandet av dessa regler<br>medför i sig cn viss nettoutgiftsminskning för dc offentliga finanserna.<br>Förtidspension eller sjukbidrag som beviljats före ikraftträdandet av det<br>nya systemet kommer att omvandlas till inkomstrelaterad sjukersättning.<br>Den tekniska omvandlingen är en engångsinsats och kommer att innebära<br>ett i princip oförändrat ncttoutfall för dem som inte uppbär avtalsersätt-<br>ningar. På kort sikt innebär omvandlingen cn viss ökning av ncttobclast-<br>ningen för statsfinanserna, eftersom reduceringen av SGA mot avtalser-<br>sättningar avskaffas.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>156</p> <p>Bnittoutgiftema ökar som följd av att SGA avskaffas och ersätts av en<br>höjning av bruttoersättningen, dvs. en skatteförmån ersätts med en be-<br>skattningsbar bruttoförmån. För dem som beviljats förtidspension eller<br>sjukbidrag före ikraftträdandet innebär den tekniska omvandlingen att<br>bruttoersättningen höjs så mycket att nettoersättningen förblir i princip<br>oförändrad. Även när det gäller dem som beviljas ersättning efter ikraft-<br>trädandet kommer bruttonivån i grundskyddet att anpassas till att SGA<br>avskaffas.</p> <p>Trots att bnittoutgiftema ökar innebär förslagen sammantaget en<br>nettobesparing, bl.a. på grund av att det reformerade systemet inte till<br>alla delar övertar de skatteffekter som SGA ger upphov till i nuvarande<br>system. Det reformerade systemet saknar den, i förhållande till hela er-<br>sättningar, för individen gynnsamma beskattningen av partiella ersätt-<br>ningar samt det skattemässiga gynnandet av individer med ATP som<br>överstiger nivån för pensionstillskott.</p> <p>Både effekten av förslagen och utgiftsutvecklingen för systemet i all-<br>mänhet är i hög grad beroende av utvecklingen av övriga ovan berörda<br>faktorer. För flertalet av dessa faktorer är den mer långsiktiga utveck-<br>lingen mycket svår att bedöma. Även den kortsiktiga utvecklingen är i<br>vissa fall vansklig att förutsäga. Detta innebär att osäkerheten när det<br>gäller de redovisade beräkningsresultaten är betydande.</p> <p>Propositionen innehåller inte några förslag till nya regler för indexe-<br>ring av förmånerna. De kostnadsjämförelser mellan nuvarande och före-<br>slagna regler som redovisas är därför genomgående jämförelser enligt<br>den indexeringsmodell som innebär enbart prisindexering Det är naturligt<br>eftersom dagens förtidspensionssystem är helt prisindexerat. Det bör<br>dock understrykas att detta inte är något slutgiltigt ställningstagande i<br>indexeringsfrågan. Som redovisats i avsnitt 15 är frågan om vilken in-<br>dexeringsmodell som skall gälla i det nu föreslagna förmånssystemet<br>under beredning inom Regeringskansliet. Ett förslag är att vänta i slutet<br>av 2001.</p> <p>Inom ramen för beredningsarbetet med departementspromemoriorna<br>inom Socialdepartementet utförde RFV ett omfattande beräkningsarbete.<br>Beräkningarna har huvudsakligen gjorts i två olika simuleringsmodeller.<br>I en s.k. statisk modell, har beräkningar gjorts på grundval av de in-<br>komstförhållanden m.m. som gällt för de individer som beviljats förtids-<br>pension eller sjukbidrag under åren 1996 och 1997, varvid jämförelser<br>gjorts mellan utfallen på individ- och gruppnivå enligt nuvarande re-<br>spektive nya regler. Den andra modellen, en s.k. dynamisk modell, är<br>konstruerad för mer långsiktig analys, där den framtida utgiftsutveck-<br>lingen m.m. över tiden uppskattas utifrån vissa antaganden rörande<br>huvuddelen av de faktorer som berörts ovan.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h5>16.1.2 Konsekvenser för den offentliga sektorns finanser</h5> <p>Den tekniska omvandlingen av beviljade förtidspensioner till sjukersätt-<br>ning innebär på kort sikt en viss ökning av nettobelastningen på stats-<br>finanserna, eftersom reduceringen av SGA mot avtalsersättningar slopas.<br>Denna nettoökning har med hjälp av SCB:s inkomstfördelningsunder-<br>sökning för 1997 och genom den statiska modellen skattats till cirka 100<br></p> <p>157</p> <p>miljoner kronor per år inledningsvis för att därefter avta. I övrigt är om-<br>vandlingen kostnadseutral för dc offentliga finanserna vid omvandlings-<br>tillfället. När antalet personer med ersättning enligt det gamla systemet<br>minskar blir de sammanlagda utgifterna för systemet lägre.</p> <p>Dc beräknade effekterna på dc offentliga finanserna med sjuk- och ak-<br>tivitetsersättning enligt de föreslagna reglerna har gjorts med hjälp av de<br>inkomstförhållanden m.m. som gällde för dc personer som beviljades<br>förtidspension under åren 1996 och 1997 i nämnda statiska simulerings-<br>odcll. Vid ett antagande om att 40 000 personer beviljas ersättning blir<br>nettoutgiftsminskningen beräknat på dc nybeviljade 1996 cirka 120<br>miljoner kronor per år och beräknat på nybeviljade 1997 cirka 130 miljo-<br>ner per år. Utgiftsminskningen per årskull nybeviljade ersättningar kan<br>alltså uppskattas till cirka 120 miljoner kronor per år. Denna minskning<br>kommer att ligga kvar och ackumuleras när det reformerade systemet<br>träder i funktion.</p> <p>Dc statsfinansiella konsekvenserna av att höja den nedre åldersgränsen<br>för rätt till ersättning vid långvarig medicinskt grundad nedsättning av<br>arbetsförmågan från 16 till halvårsskiftet det år en person fyller 19 be-<br>döms i princip vara kostnadsneutrala. Den utgiftsminskning som den åt-<br>gärden i sig ger upphov till uppvägs av att den övre gränsen för rätt till<br>vårdbidrag höjs i motsvarande mån samt att den nedre åldersgränsen för<br>rätt till handikappersättning också höjs från 16 år till halvårsskiftet det år<br>en försäkrad fyller 19 år. Sammantaget beräknas således dessa föränd-<br>ringar innebära i princip oförändrade offentliga kostnader för berörda<br>personer i åldersgruppen 16-9 år.</p> <p>Av tabell 16.1 framgår dc sammantagna effekterna i fasta priser fram<br>till 2005 av föreslagna regeländringar vid en årlig reallönökning på två<br>procent enligt beräkningar i den dynamiska simuleringsmodellen, med<br>reservation för den ovan redovisade osäkerheten i den framtida utveck-<br>lingen.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Tabell 16.1 Offentliga finansiella effekter av reformering av systemet, real-<br>lönctillviixt 2 %, mdkr, 1999 års priser, jämförelse av nuvarande regler med<br>reformerade regler.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>År</p></td><td> <p>2003</p></td><td> <p>2004</p></td><td> <p>2005</p></td></tr> <tr><td> <p>Ökning av bruttoersättning</p></td><td> <p>3,2</p></td><td> <p>3,0</p></td><td> <p>2,7</p></td></tr> <tr><td> <p>Ökning av skatteinkomster och egenavgifter (prel)</p></td><td> <p>3,0</p></td><td> <p>3,0</p></td><td> <p>3.0</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa förändrad nettoersättning</p></td><td> <p>+0,2</p></td><td> <p>-0,0</p></td><td> <p>-0,3</p></td></tr> <tr><td> <p>M inskade ålderspensionsavgi fter</p></td><td> <p>-0,1</p></td><td> <p>-0,2</p></td><td> <p>-0,2</p></td></tr> <tr><td> <p>Summa ■= Effekt på offentliga finanser</p></td><td> <p>+0,1</p></td><td> <p>- 0,2</p></td><td> <p>-0,5</p></td></tr> </table> <p>Av tabellen framgår att det uppkommer en mindre ökning av nettobelast-<br>ningen på statsfinanserna för 2003 som cn följd av den tekniska om-<br>vandlingen av beviljade förtidspensioner, men att ncttobclastningcn där-<br>efter successivt minskar som en följd av att antalet personer som uppbär<br>ersättning enligt dc äldre reglerna minskar samtidigt som dc nya beräk-<br>ningsrcglema innebär ett riktigare sätt att bedöma den förväntade in-<br>komstutvecklingen för cn person som beviljas ersättning.</p> <p>158</p> <h5>Långsiktiga finansiella effekter</h5> <p>Utgiftsutvecklingen följer av naturliga skäl utvecklingen av antalet er-<br>sättningsberättigade personer och deras inkomstutveckling relativt väl.<br>Utgiftsutvecklingen i tre olika scenarier för antalsutvecklingen har be-<br>räknats för åren 2000-2015. I ett huvudscenario har huvudsakligen de<br>genomsnittliga risker för män och kvinnor i olika åldrar som gällt under<br>åren 1997-1999 tillämpats, dock med viss justering med hänvisning till<br>den senaste utvecklingen av långa sjukfall. Under åren 2002-2004 sänks<br>riskerna successivt till de nivåer som i genomsnitt gällde åren 1997-1999<br>vilket innebär att tillströmningen under åren fram t.o.m. 2004 antas<br>överstiga vad som följer av de risker som gällt under åren 1997-2000.<br>Med risker avses här i princip den procentuella andelen män och kvinnor<br>i olika åldersgrupper som beviljats förtidspension eller sjukbidrag de ak-<br>tuella åren.</p> <p>Det bör framhållas att dessa risker är mycket osäkra att bedöma för de<br>närmaste åren, vilket innebär att de långsiktiga utgiftsberäkningama i<br>nedanstående tabeller innehåller ett betydande mått av osäkerhet. Stor-<br>leken på en eventuell ökning beror bl.a. på vilka åtgärder som kan<br>komma att vidtas för att få ner framför allt den långa sjukfrånvaron. De<br>långsiktiga beräkningarna belyser dock skillnaderna mellan nu gällande<br>och föreslagna regler i fråga om utgiftsbelastningen för de offentliga<br>finanserna.</p> <p>De två alternativen till huvudscenariot utgörs av ett basscenario och ett<br>negativt scenario och bygger på antaganden om förändrade risker till<br>följd av varierande utveckling för några av de ovan berörda faktorerna<br>som påverkar riskerna. Basscenariot innebär den mest positiva utveck-<br>lingen medan det negativa scenariot innebär den sämsta utvecklingen. I<br>tabell 16.2 redovisas de antaganden som görs över utvecklingen av an-<br>talet personer med förtidspension/sjukersättning. I december 2000 fanns<br>ca 435 000 personer med förtidspension eller sjukbidrag. En närmare<br>beskrivning av dessa scenarier finns redovisad i Ds 2000:39 bilaga 2.</p> <p>Tabell 16.2 Utveckling av antalet personer med förtidspension/sjukersättning<br>2000-2015, olika riskscenarier, tusental</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <table border="1"> <tr><td> <p>År</p></td><td> <p>Huvudscenario</p></td><td> <p>Neg.scenario</p></td><td> <p>Basscenario</p></td></tr> <tr><td> <p>2000</p></td><td> <p>435</p></td><td> <p>435</p></td><td> <p>435</p></td></tr> <tr><td> <p>2005</p></td><td> <p>453</p></td><td> <p>456</p></td><td> <p>453</p></td></tr> <tr><td> <p>2010</p></td><td> <p>445</p></td><td> <p>462</p></td><td> <p>442</p></td></tr> <tr><td> <p>2015</p></td><td> <p>425</p></td><td> <p>453</p></td><td> <p>419</p></td></tr> </table> <p>I tabell 16.3 visas den beräknade utvecklingen av nettoutgiftema för för-<br>tidspensionerna i nuvarande system (inkl, ålderspensionsavgiftema) vid<br>en antagen reallöneutveckling på 2 procent per år. Nettoutgiften definie-<br>ras som utbetald ersättning med avdrag för ökade skatteinkomster och<br>egenavgifter samt tillägg för statens utgifter för ålderspensionsavgift som<br>utgår på antagandeinkomsten. I beräkningarna används den genom-<br>snittliga kommunalskattesatsen i riket för 2000. Utgifterna förväntas öka<br>i alla tre scenarierna under de närmaste åren fram till omkring 2008. Där-<br>efter minskar utgifterna i huvudalternativet och i basalternativet.</p> <p>159</p> <p>Tabell 16.3 Beräknade nettoutgifter för utvecklingen enligt nuvarande regler<br>(inkl. Ålderspensionsavgifter) åren 2000-2015, olika scenarier för utveckling<br>av antalet förtidspensionärer, 2 % rcallönetillväxt, mdkr, 1999 års priser.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>År</p></td><td> <p>Huvudscenario</p></td><td> <p>Neg.scenario</p></td><td> <p>Basscenario</p></td></tr> <tr><td> <p>2000</p></td><td> <p>38,8</p></td><td> <p>38,8</p></td><td> <p>38,8</p></td></tr> <tr><td> <p>2005</p></td><td> <p>40,7</p></td><td> <p>40,7</p></td><td> <p>40,6</p></td></tr> <tr><td> <p>2010</p></td><td> <p>41,1</p></td><td> <p>42,2</p></td><td> <p>40,5</p></td></tr> <tr><td> <p>2015</p></td><td> <p>39,4</p></td><td> <p>41,6</p></td><td> <p>38,4</p></td></tr> </table> <p>I tabellerna 16.4-16.7 redovisas beräkningar av de finansiella effekterna<br>för den offentliga sektorn av de forslag om beräkning av ersättning och<br>ålderspensionsrätt som redovisats i departementspromemoriorna Sjuker-<br>sättning i stället för förtidspension (Ds 2000:39) och Aktivitetsersättning<br>(Ds 2000:40) De föreslagna reglerna i sistnämnda promemoria beträffan-<br>de 16-29-åringar har beaktats på så sätt att reglerna för beräkning av ak-<br>tivitetsersättning har tillämpats på hela gruppen trots att 16-18-åringar<br>inte omfattas av dessa. Härigenom blir jämförelser med nuvarande regler<br>möjliga. Den inkomstrelaterade aktivitetsersättningen har beräknats på<br>grundval av de två högsta bruttoårsinkomstema inom en ramtid av tre år<br>före det år försäkringsfallet inträffade. Följande garantinivåer har an-<br>vänts; för åldrarna 16-20 år 2,10 prisbasbelopp, 21-22 år 2,15 prisbas-<br>belopp. 23-24 år 2,20 prisbasbclopp, 25-26 år 2,25 prisbasbclopp, 27-28<br>år 2,30 prisbasbelopp och 29 år 2,35 prisbasbelopp. Samtliga beräkningar<br>enligt nuvarande och reformerade regler baseras på det s.k. huvudsce-<br>nariot och på en konstant årligt reallöneökning med två procent.</p> <p>Andra ersättningar än förtidspension eller sjukersättning som t.ex. bo-<br>stadstillägg till pensionärer (BTP) ingår inte i beräkningarna.</p> <p>Dc nya reglerna för beräkning av ersättning innebär att det särskilda<br>grundavdraget för folkpensionärer (SGA) avskaffas. Dc som uppbär för-<br>tidspension vid tidpunkten då reformen träder ikraft kommer att kompen-<br>seras för detta så att nettoersättningen blir i princip oförändrad. En följd<br>av omvandlingen av förtidspension till sjukersättning är emellertid att<br>såväl bruttoersättningama som skatteinkomsterna kommer att öka i för-<br>hållande till vad som gäller med nuvarande regler.</p> <p>I tabellerna 16.4 och 16.5 redovisas en jämförelse av utvecklingen av<br>brutto- respektive nettoutgifterna, cxkl. ålderspensionsavgifter. för åren<br>2000-2015.</p> <p>En betydande del av utgiftsökningen beror på en förväntad ökning av<br>antalet ersättningsberättigade under de närmaste åren. Till följd av att<br>förvärvsinkomsterna stiger ökar även ersättningarna, eftersom dessa till<br>största delen grundas på tidigare förvärvsinkomster.</p> <p>Tabell 16.4 Bruttoutgifter för förtidspensioncr/sjukersättningar (cxkl. ålders-<br>pensionsavgifter), åren 2000-2015, huvudscenario, 2 % rcallönetillväxt, mdkr,<br>1999 års priser.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Är</p></td><td> <p>Nuvarande regler</p></td><td> <p>Reformerade regler</p></td><td> <p>Diff. Ref.-Nuv.</p></td></tr> <tr><td> <p>2000</p></td><td> <p>38,2</p></td><td> <p>38,2</p></td><td> <p>0,0</p></td></tr> <tr><td> <p>2005</p></td><td> <p>40,3</p></td><td> <p>43,0</p></td><td> <p>2,7</p></td></tr> <tr><td> <p>2010</p></td><td> <p>40,9</p></td><td> <p>42,0</p></td><td> <p>1,1</p></td></tr> <tr><td> <p>2015</p></td><td> <p>39,4</p></td><td> <p>39,5</p></td><td> <p>0,1</p></td></tr> </table> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>160</p> <p>Av tabell 16.5 framgår att de reformerade reglerna successivt leder till en Prop. 2000/01:96<br>något mindre nettobelastning på de offentliga finanserna i förhållande till<br>nuvarande regler. År 2015 förväntas nettobelastningen enligt reforme-<br>rade regler vara knappt två miljarder kronor lägre jämfört med nuvarande<br>regler.</p> <p>16.5 Nettoutgifter för förtidspensioner/sjukersättningar (exkl. ålderspensions-<br>avgifter), åren 2000-2015, huvudscenario, 2 % reallönetillväxt, mdkr, 1999<br>års priser.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>År</p></td><td> <p>Nuvarande regler</p></td><td> <p>Reformerade regler.</p></td><td> <p>Diff. Ref-Nuv.</p></td></tr> <tr><td> <p>2000</p></td><td> <p>29,9</p></td><td> <p>29,9</p></td><td> <p>0,0</p></td></tr> <tr><td> <p>2005</p></td><td> <p>31,2</p></td><td> <p>30,9</p></td><td> <p>-0,3</p></td></tr> <tr><td> <p>2010</p></td><td> <p>31,4</p></td><td> <p>30,0</p></td><td> <p>-1,4</p></td></tr> <tr><td> <p>2015</p></td><td> <p>29,9</p></td><td> <p>28,0</p></td><td> <p>-1,9</p></td></tr> </table> <p>I tabell 16.6 redovisas bruttoutgiftema för åren 2000-2015 inklusive ut-<br>gifter för ålderspensionsavgifter. Som framgår av tabellen förväntas<br>bruttoavgiftema minska från 2010 och framåt.</p> <p>16.6 Bruttoutgifter för förtidspensioner/sjukersättningar (inkl, ålderspen-<br>sionsavgifter), åren 2000-2015, huvudscenario, 2 %<br>reallönetillväxt, mdkr, 1999 års priser.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>År</p></td><td> <p>Nuvarande regler</p></td><td> <p>Reformerade regler.</p></td><td> <p>Diff. Ref.-Nuv</p></td></tr> <tr><td> <p>2000</p></td><td> <p>47,1</p></td><td> <p>47,1</p></td><td> <p>0,0</p></td></tr> <tr><td> <p>2005</p></td><td> <p>49,7</p></td><td> <p>52,2</p></td><td> <p>2,5</p></td></tr> <tr><td> <p>2010</p></td><td> <p>50,5</p></td><td> <p>51,0</p></td><td> <p>0,5</p></td></tr> <tr><td> <p>2015</p></td><td> <p>48,8</p></td><td> <p>48,1</p></td><td> <p>-0,7</p></td></tr> </table> <p>Av tabell 16.7 framgår dels att nettobelastningen för offentlig sektor för-<br>väntas öka fram till 2005 för att därefter minska, dels att de reformerade<br>reglerna medför en mindre nettobelastning på de offentliga finanserna<br>jämfört med nuvarande regler. För 2015 beräknas nettoutgiftema vara<br>knappt tre miljarder kronor lägre än enligt nuvarande regelverk. Sam-<br>manfattningsvis innebär propositionens förslag om nya regler för beräk-<br>ning av sjukersättning att nettoutgiftema för den offentliga sektorn suc-<br>cessivt förväntas minska fram till 2015.</p> <p>16.7 Nettoutgifter för förtidspensioner/sjukersättningar (inkl, ålderspensions-<br>avgifter), åren 2000-2015, huvudscenario, 2 %</p> <p>reallönetillväxt, mdkr, 1999 års priser.</p> <table border="1"> <tr><td> <p>År</p></td><td> <p>Nuvarande regler</p></td><td> <p>Reformerade regler</p></td><td> <p>Diff. Ref.-Nuv.</p></td></tr> <tr><td> <p>2000</p></td><td> <p>38,8</p></td><td> <p>38,8</p></td><td> <p>0,0</p></td></tr> <tr><td> <p>2005</p></td><td> <p>40,7</p></td><td> <p>40,2</p></td><td> <p>-0,5</p></td></tr> <tr><td> <p>2010</p></td><td> <p>41,1</p></td><td> <p>39,1</p></td><td> <p>-2,0</p></td></tr> <tr><td> <p>2015</p></td><td> <p>39,4</p></td><td> <p>36,7</p></td><td> <p>-2,7</p></td></tr> </table> <p>161</p> <p>6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 96</p> <h5>16.1.3</h5> <h5>Ekonomiska konsekvenser for den enskilde</h5> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Som tidigare redovisats kommer de ekonomiska konsekvenserna för de<br>försäkrade som vid övergången till det reformerade systemet uppbär för-<br>tidspension eller sjukbidrag att bli mycket begränsade, dvs. nettoersätt-<br>ningen kommer att bli i princip oförändrad. I detta avsnitt redovisas där-<br>för i törsta hand vad dc nya reglerna betyder i ekonomiska termer för<br>försäkrade som beviljas ersättning efter det att dc nya reglerna trätt i<br>kraft.</p> <p>Det nya ersättningssystemet vilar på en delvis annorlunda principiell<br>grund än det nuvarande. En central utgångspunkt vid utformandet av de<br>nya reglerna har varit att de på ett mera direkt sätt än nuvarande regler<br>skall anknyta till det verkliga inkomstbortfall som den enskilde drabbas<br>av som följd av långvarig eller varaktig nedsättning av arbetsförmågan.<br>Utifrån denna utgångspunkt bör analysen av utfallet enligt de nya reg-<br>lerna i olika individuella ersättningsfall i första hand relateras till nivån<br>på det inkomstbortfall den enskilde drabbats av. Därvid är den s.k. kom-<br>pensationsgraden ett centralt analysinstrument. Med kompensationsgrad<br>avses hur stor andel nettoersättningen utgör av cn tidigare arbetsinkomst<br>efter skatt. Det är dock ett problem i sig att fastställa just arbetsinkoms-<br>ten, eftersom många individers arbetsinkomster varierar betydligt under<br>åren närmast före försäkringsfallet. Det är därför knappast lämpligt att<br>välja ut arbetsinkomsten under något enstaka år som mätpunkt. Dess-<br>utom saknas ofta arbetsinkomster helt under åren närmast före försäk-<br>ringsfallet eftersom individen varit långvarigt sjukskriven. I den följande<br>framställningen bygger beräkningen av kompensationsgraderna på dc<br>uppmätta antagandeinkomstema, dvs. den tidigare arbetsinkomsten antas<br>vara mätt på ett rättvisande sätt genom antagandcinkomsten. Genom-<br>gående gäller dock att det är nettoinkomster, dvs. inkomster efter skatt,<br>som jämförs.</p> <p>Samtidigt är det naturligt att utfallet av de nya reglerna jämförs med<br>utfallet i nuvarande system även på individnivå. De nya reglerna om be-<br>räkning av ersättning innebär på flera sätt en kraftig omstöpning i för-<br>hållande till nuvarande regler. Det innebär dock inte att skillnaden i<br>ncttoutfall för individen mellan nuvarande regler och nya regler behöver<br>bli särskilt stor. I många fall ligger respektive utfall relativt nära varand-<br>ra.</p> <p>Beräkningar av effekterna vid en övergång från dc nuvarande reglerna<br>till de nya reglerna visar således att i gruppen nybeviljade förtidspensio-<br>närer 1996 med hel ersättning uppgår andelen individer med en maximal<br>förändring på 5 procent uppåt eller nedåt av nettoersättningen till 46<br>procent. Motsvarande andel vid en maximal förändring på 10 procent<br>uppåt eller nedåt ligger på 67 procent. Det är enligt samma beräkningar<br>53 procent som med dc nya reglerna far cn högre ersättning, 46 procent<br>far lägre ersättning medan cn procent far oförändrad ersättning.</p> <p>Av kvinnorna beräknas 60 procent fa en högre ersättning vid beräkning<br>enligt dc nya reglerna och 40 procent en lägre. För männen är mot-<br>svarande 47 respektive 52 procent, medan en procent beräknas fa oför-<br>ändrad ersättning.</p> <p>Totalt sett innebär dc nya reglerna cn sänkning av den genomsnittliga<br>nettoersättningen för kvinnor respektive män med hel ersättning med 0,8</p> <p>162</p> <p>procent enligt beräkningar baserade på gruppen nybeviljade förtidspen-<br>sionärer 1996. Sänkningen ligger främst på männen betraktade som<br>grupp medan kvinnorna som grupp i stället far en genomsnittlig höjning<br>av ersättningen med 2,1 procent. Naturligtvis varierar förändringarna<br>starkt bland individerna inom grupperna kvinnor respektive män.</p> <p>I nuvarande system utgör det särskilda grundavdraget för folkpensio-<br>närer (SGA) en viktig del av grundskyddet. En bärande utgångspunkt<br>som gällt för förslagets utformning är att den skatteförmån som SGA<br>innebär skall slopas och ersättas av en höjning av bruttoersättningen, som<br>medför att nettoersättningen hamnar på i princip motsvarande nivå som<br>gäller vid folkpension och fullt pensionstillskott. Detta för alltså med sig<br>att bruttoersättningen, beräknad enligt de nya reglerna, för många indivi-<br>der kommer att ligga på än högre nivå än vad som är fallet i dag.</p> <p>Den högsta nivån för pensionstillskott vid förtidspension motsvarar<br>112,9 procent av prisbasbeloppet. Reglerna om pensionstillskott innebär<br>att ATP reducerar pensionstillskottet krona för krona ned till 0, dvs. pen-<br>sionstillskott utges till förtidspensionärer vars medelpoäng för ATP vid<br>beräkningen av förtidspensionen är som högst cirka 1,9. Höjningen av<br>bruttoersättningen i grundskyddet som sker genom garantinivån 2,4 pris-<br>basbelopp för försäkrade 30 år och äldre har fastställts efter denna nivå<br>(max 1,9) på medelpensionspoängen. SGA har emellertid för individen<br>gynnande effekt även vid en ATP som betydligt överstiger nivån för pen-<br>sionstillskott (vid hel förmån i vissa fall upp till cirka 3,7 ATP-poäng och<br>vid partiell förmån, främst halv och en fjärdedels ersättning, ända upp till<br>maximala 6,5 ATP-poäng). Det innebär att ett antal individer med en<br>inkomstrelaterad sjukersättning på motsvarande nivå far ett lägre nettout-<br>fall än vad som skulle varit fallet enligt nuvarande regler. Ett antal indi-<br>vider som är gifta och/eller bor i kommuner med genomsnittlig eller låg<br>kommunalskatt kompenseras samtidigt helt eller delvis för denna effekt<br>genom att den enhetliga garantinivån i princip motsvarar nettoutfallet för<br>ogifta personer med relativt hög kommunalskatt.</p> <p>En av de mest utslagsgivande förändringarna i förhållande till nu-<br>varande system när det gäller förändring av såväl brutto- som nettobe-<br>lopp är att endast i tiden relativt närliggande inkomster ligger till grund<br>för beräkningen av ersättning. Detta påverkar inte utfallet för den vars<br>nivå på arbetsinkomsterna varit stabil över tiden fram till försäkrings-<br>fallet. I de fall då den försäkrades inkomster legat högre under tiden före<br>ramtiden än under denna tid innebär de nya reglerna naturligtvis en sänkt<br>nivå på ersättningen. Detta ligger emellertid i linje med att ersättningen<br>skall anknyta till det faktiska inkomstbortfallet och inte till tidigare in-<br>komster som inte längre är representativa för det inkomstbortfall som den<br>enskilde drabbas av i anledning av arbetsoförmåga.</p> <p>Ytterligare en viktig förändring är att den s.k. 30-delsberäkningen av<br>inkomstrelaterade ersättning slopas. Det innebär framför allt en kraftig<br>förbättring av ersättningen för dem, främst äldre kvinnor, som inte kan<br>tillgodoräkna sig 30 år med pensionspoäng i ATP-systemet.</p> <p>Vidare föreslås att den nya ersättningen till skillnad från folkpensionen<br>skall vara oberoende av civilstånd. Detta innebär således att kompensa-<br>tionsgraden i förhållande till inkomstbortfall blir enhetlig för gifta och<br>ogifta personer. I nuvarande system kompenserar folkpensionen för bort-<br>fallet av det första basbeloppet i förvärvsinkomst. Eftersom folkpen-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>163</p> <p>sionens storlek varierar beroende på civilstånd har också kompensations-<br>graden varierat efter civilstånd för i princip alla förtidspensio-<br>närer/sjukbidragstagare. De allra flesta individer som kommer att upp-<br>bära sjukersättning kommer dock inte att omfattas av grundskyddet, dvs.<br>deras inkomstrelaterade sjukersättning kommer att överstiga garanti-<br>nivån.</p> <p>När det gäller den inkomstrelaterade ersättningen tillämpas cn enhetlig<br>ersättningsnivå om 64 procent av antagandeinkomsten. Nivån för den<br>enhetliga garantinivån som utgör grundskyddet i försäkringen motsvarar<br>i princip ncttoutfallct tor ogifta förtidspensionärer med pensionstillskott.<br>Det innebär att garantiersättningen enligt de nya reglerna blir högre för<br>dem som är gifta än vad som är fallet i nuvarande system, eftersom den<br>högre nivån för ogifta förtidspensionärer har använts som måttstock vid<br>fastställande av den generella garantinivån.</p> <p>Slopandet av SGA medför relativt påtagliga skillnader i fråga om<br>nettoersättningen för dem som beviljas partiell ersättning enligt dc före-<br>slagna reglerna. Detta har sin grund i att skatteförmånen SGA i nuvaran-<br>de regler i många fall över huvud taget inte påverkas av huruvida en för-<br>mån är hel eller partiell. Vid partiell förmån uppkommer därför i många<br>fall en mer eller mindre kraftig överkompensation i termer av nettoer-<br>sättning i förhållande till tidigare arbetsinkomster och i förhållande till<br>vad som gäller vid hel förmån.</p> <p>Den höjning av bruttoersättningen som ersätter SGA är utformad så att<br>hänsyn tas till huruvida sjukersättningen är hel eller partiell och. i före-<br>kommande fall, vilken nivå på den partiella ersättningen som är aktuell.<br>Även för dem med partiell förmån kommer bruttoersättningen att höjas i<br>förhållande till nuvarande regler, men ersättningen kommer att beskattas<br>såsom arbetsinkomst. Detta medför sänkta ersättningsnivåer vad avser<br>nettoersättningen för dc allra flesta personer med partiell ersättning i för-<br>hållande till vad som skulle varit fallet enligt nuvarande regler. En sådan<br>effekt är dock klart motiverad utifrån synsättet att ersättningen skall an-<br>knyta till det aktuella inkomstbortfallet. En närmare beskrivning av pro-<br>blemet med SGA vid partiell förtidspension finns i promemorian<br>Ds 2000:9 Förtidspensionssystemet Skattereglernas effekt på kompensa-<br>tionsnivåerna. 1 promemorian visas att SGA medför att partiell förtids-<br>pension i förening med förvärvsarbete i vissa fall kan medföra lika hög<br>eller högre nettoinkomst än heltidsarbete med cn inkomst motsvarande<br>den inkomst som pensionen beräknats utifrån.</p> <p>De nya reglerna innebär att de i nuvarande system mycket höga kom-<br>pensationsgraderna vid partiell ersättning kommer att närma sig kompen-<br>sationsgraderna vid hel ersättning. En närmare uppskattning av vad dc<br>nya reglerna innebär i termer av sänkt ersättning för individerna är<br>emellertid mycket svår att göra eftersom utfallet är beroende av vilka<br>förvärvsinkomster som individer med partiell ersättning har.</p> <p>Ordningen med reducering av grundskyddet med avta Isförmåner som i<br>nuvarande system finns i reglerna om SGA föreslås avskaffas. För dem<br>vars nettoersättning skulle ha sänkts till följd av reducering av SGA med<br>avtalsförmåncr innebär alltså dc nya reglerna cn högre ersättning. Detta<br>medför vidare rimligtvis betydligt förbättrade möjligheter för såväl indi-<br>viden som arbetsmarknadens parter att överblicka behovet av ersätt-<br>ningar som kompletterar den allmänna obligatoriska försäkringen.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>164</p> <h4>16.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Konsekvenser för jämställdheten</h4> <p>Förslagen angående beräkning och fastställande av den antagandein-<br>komst som läggs till grund för inkomstrelaterad sjukersättning eller akti-<br>vitetsersättning är i sig könsneutrala. Kvinnor och män har emellertid<br>genomsnittligt sett olika mönster för förvärvsinkomster dels när det<br>gäller nivåerna, dels hur inkomsten utvecklar sig över livscykeln. Kvin-<br>nor har i större utsträckning perioder med låga förvärvsinkomster eller<br>perioder då sådana inkomster helt saknas. De inkomstskillnader som<br>existerar i samhället slår följaktligen igenom även beträffande inkomst-<br>relaterad sjukersättning. Detta förhållande kan emellertid inte lösas inom<br>socialförsäkringens ram.</p> <p>Kvinnorna berörs såväl i dagens system som i det föreslagna i betyd-<br>ligt större utsträckning av grundskyddet i försäkringen. Förslaget om cn<br>enhetlig garantinivå på 2,4 prisbasbelopp far därför stor betydelse för<br>gruppen kvinnor. Denna garantinivå innebär att genomsnittet för grund-<br>skyddet höjs något i förhållande till nuvarande regler eftersom den i prin-<br>cip motsvarar den högre nivå för folkpension och SGA som i dag gäller<br>för ogifta personer.</p> <p>Ett förslag som framför allt gynnar gruppen äldre kvinnor är att den<br>inkomstrelaterade sjukersättningen föreslås bli oberoende av försäkrings-<br>tid vilket far till följd att denna, till skillnad från dagens ATP, inte blir<br>andelsberäknad (3 O-dels beräknad).</p> <p>I avsnittet 16.1.3 Ekonomiska konsekvenser för den enskilde redovisas<br>vilka ekonomiska effekter de föreslagna reglerna kan fa för kvinnor<br>respektive män. Av dessa kan utläsas att de nya reglerna medför att den<br>relativa skillnaden mellan kvinnors respektive mäns genomsnittliga<br>nettoersättning minskar.</p> <h4>16.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Konsekvenser för kommuner och landsting</h4> <p>Förslagen innebär att det särskilda grundavdraget för folkpensionärer<br>(SGA) avskaffas för samtliga som uppbär sjukersättning, dvs. det som i<br>dag utgörs av förtidspension och sjukbidrag. I stället skall bruttoersätt-<br>ningen höjas så att nettoersättningen för individer med enbart folkpen-<br>sion och pensionstillskott förblir i princip oförändrad. Den höjning av<br>bruttoersättningen som blir följden kan de första åren med det reforme-<br>rade systemet uppskattas till cirka 3,0 miljarder kronor. De ökade brutto-<br>ersättningarna gör att det kommunala skatteunderlaget ökar. Det kan<br>dock förutsättas att ökningen av pensionsutgiftema som övergången till<br>ett helt beskattat grundskydd innebär kommer att finansieras med de<br>samtidigt ökande skatteinkomsterna. I den ekonomiska vårpropositionen<br>för 2001 avser regeringen att föreslå att anslagen för förtidspensioner och<br>det generella statsbidraget till kommuner och landsting beräknings-<br>tekniskt justeras för detta.</p> <p>När det gäller de försäkrade som fram till ikraftträdandet av det nya<br>systemet har beviljats eller kommer att beviljas förtidspension eller sjuk-<br>bidrag är inriktningen att någon förändring av nettoersättningen i princip<br>inte skall ske som följd av övergången till det nya systemet. Samtidigt<br>innebär förslagen totalt sett en viss minskning av nettoutgiften i de<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>165</p> <p>offentliga finanserna såvitt avser dem som beviljas ersättning efter det att<br>dc nya reglerna trätt i kraft. Den årliga nettoutgiftsminskningen kan efter<br>ikraftträdandet av det nya systemet, bortsett från 2003, uppskattas till<br>cirka 0.2 miljarder kronor. De huvudsakliga fördelningspolitiska effek-<br>terna av förslagen innebär emellertid att individer som i nuvarande<br>system uppbär relativt låga ersättningar genomsnittligt sett kommer att få<br>en viss höjning av nettoersättningen. Utgiftsminskningen torde därför fa<br>relativt begränsade verkningar för kommunerna. Som följd av de regler<br>om tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen för inkomstrelaterad<br>sjukersättning som föreslås torde doek ett mindre antal individer komma<br>att sakna rätt till inkomstrelaterad ersättning. Detta är cn skillnad i för-<br>hållande till nuvarande regler om rätt till ATP som i princip innebär att<br>den individ som någon gång tjänat in pensionspoäng alltid har rätt till<br>viss förtidspension i form av ATP. I fråga om flertalet individer som är<br>bosatta i Sverige och som till följd av de nya reglerna kommer att sakna<br>rätt till inkomstrelaterad sjukersättning kommer dock grundskyddet i<br>form av garantiersättning att träda in. För kommunernas del torde effek-<br>terna av de nya reglerna om försäkringstillhörighet endast vara margi-<br>nella.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h4>16.4 Administrativa konsekvenser</h4> <p>Dc forslag som lämnas i denna proposition medför sannolikt att det be-<br>höver göras nya investeringar i Riksförsäkringsverkets IT-stöd. Stora<br>förändringar genomförs i datasystemen bl.a. med anledning av införandet<br>av det reformerade ålderspensionssystemet. Dessa förändringar bör också<br>kunna utnyttjas i det reformerade förtidspensionssystemet. Vidare före-<br>slås omvandlingen av redan beviljade förtidspensioner och sjukbidrag bli<br>cn engångsinsats som skall kunna göras helt maskinellt. Någon fullstän-<br>dig analys av dc effekter som förslagen i denna proposition har på IT-<br>systemen har ännu inte genomförts.</p> <p>För försäkringskassornas del torde administrationskostnaderna för den<br>löpande handläggningen av ärenden om sjukersättning inte påverkas på<br>något mer avgörande sätt med anledning av de föreslagna regeländ-<br>ringarna. Sannolikt medför dock de bestämmelser som innebär att in-<br>komstrelaterad sjukersättning görs oberoende av försäkringstid att färre<br>ärenden kommer att prövas.</p> <p>När det gäller dc administrativa effekterna av att införa den nya ersätt-<br>ningsformen aktivitetsersättning, som skall beviljas för högst tre år i<br>taget, blir dock situationen en annan. Under det första året, dvs. 2003,<br>blir det fråga om att utreda rätten till sådan ersättning för ca 1 600 perso-<br>ner i åldrarna 16-29 i stället för förtidspension eller sjukbidrag. Året där-<br>efter tillkommer lika många etc. Till detta kommer att nya prövningar av<br>rätten till ersättning skall göras åtminstone vart tredje år. Av förslaget<br>följer dessutom att försäkringskassan - i de fall den försäkrade så önskar<br>- skall planera och samordna olika aktiviteter så att möjligheterna till ut-<br>veckling och arbetsförmåga tas tillvara på bästa sätt mån. Det innebär<br>även att kassan kontinuerligt behöver följa utvecklingen för dessa per-<br>soner. Denna nya arbetsuppgift kräver att det finns tillräckliga resurser<br></p> <p>166</p> <p>med hög kompetens, vilket också framhållits av många remissinstanser.<br>Regeringen avser att återkomma i frågan.</p> <p>Regeringen förutsätter att RFV noga följer och till regeringen fort-<br>löpande redovisar hur många personer som är föremål för dessa plane-<br>rings- och samordningsinsatser samt resultatet av dessa.</p> <p>Avslutningsvis bör också framhållas att i samband med genomförande-<br>fasen ökar administrationskostnaderna som en följd av såväl nödvändig-<br>heten av sedvanliga insatser för utbildning och information som av ök-<br>ningen av antalet kontakter med allmänheten, andra myndigheter och<br>övriga samarbetspartners.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h3>17 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Internationella förhållanden</h3> <h4>17.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Allmänt</h4> <p>Syftet med EU:s regelsystem</p> <p>Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) medför bl.a. att EU:s<br>regler om samordning av social trygghet skall tillämpas i Sverige. De<br>grundläggande reglerna om personers fria rörlighet inom unionen finns i<br>Romfördraget. Enligt fördraget skall all diskriminering på grund av na-<br>tionalitet vara förbjuden. Rådet skall besluta om sådana åtgärder inom<br>den sociala trygghetens område som är nödvändiga för att genomföra fri<br>rörlighet för arbetstagare och därvid särskilt införa ett system som tillför-<br>säkrar migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar att alla<br>perioder som beaktas enligt lagstiftningen i de olika länderna läggs sam-<br>man för förvärvande och bibehållande av rätten till förmåner. Sådana<br>bestämmelser finns i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämp-<br>ningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller<br>deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.</p> <p>Genom detta regelverk kan personer som flyttar från ett land till ett an-<br>nat inom unionen för att arbeta få eller behålla ett socialförsäkrings-<br>skydd. Avsikten med förordningen är att i största möjliga utsträckning<br>samordna förmåner från de olika länderna. Genom samordning kan det<br>undvikas att personer som har tjänat in rätt till förmåner i ett land går<br>miste om dessa om de flyttar till ett annat land. Med samordningsregler<br>går det också att undvika att personer som flyttar till ett annat medlems-<br>land får rätt till dubbla förmåner.</p> <p>Genom EES-avtalet gäller förordningens (EEG) nr 1408/71 regler även<br>Island, Norge och Liechtenstein. Genom ett avtal mellan EU och<br>Schweiz kommer förordningens regler även att gälla i förhållande till<br>Schweiz.</p> <p>Proratatemporis-principen</p> <p>Principen gäller för ersättning vid ålderdom och dödsfall (pensionsför-<br>måner) samt vid invaliditet i vissa fall och avser beräkning av pensionens<br>storlek när den enskilde till följd av arbete eller bosättning i flera länder<br>har förvärvat rätt till förmån i mer än ett medlemsland. I ett sådant fall<br></p> <p>167</p> <p>har den enskilde rätt till en proportionellt beräknad förmån från vart och<br>ett av de länder som han eller hon tjänat in rätt till förmån i.</p> <p>I praktiken innebär principen att det i varje land görs en beräkning av<br>det belopp som personen skulle ha haft i pensions- eller invaliditetsför-<br>mån från det landet om försäkrings- eller bosättningstider i samtliga be-<br>rörda länder hade fullgjorts där.</p> <p>Med utgångspunkt från detta teoretiska Jormånsbelopp beräknas sedan<br>AeX faktiska fdrmånsbeloppet. Detta belopp utgör så stor del av det teore-<br>tiska beloppet som motsvarar förhållandet mellan å ena sidan den berät-<br>tigades försäkrings- eller bosättningstid i det aktuella landet före försäk-<br>ringsfallet och å andra sidan den sammanlagda försäkrings- och/eller bo-<br>sättningstiden före försäkringsfallet i samtliga medlemsländer. Av för-<br>ordningen följer att den förmånsberättigade skall ha rätt till den högsta av<br>den enligt nationella regler beräknade förmånen och förmånen beräknad<br>efter proratatemporis-principen.</p> <p>1 enlighet med den principen skall, vid beräkning av en förmån vars<br>storlek inte är beroende av försäkringstid (förmån i ett land med system<br>enligt s.k. A-modcll), förmånen som sådan utgöra det teoretiska beloppet.<br>Den tid som i dessa fall används vid beräkningen är den tid personen har<br>omfattats av detta lands lagstiftning.</p> <p>Exportabilitetsprincipen</p> <p>Enligt förordningen (EEG) nr 1408/71 far kontantförmåner vid bl.a. in-<br>validitet inte minskas, ändras, innehållas, dras in eller konfiskeras med<br>anledning av att mottagaren är bosatt inom en annan medlemsstat än den<br>som ansvarar för betalningen. Detta betyder att kontantförmåner som<br>någon har förvärvat i ett medlemsland skall kunna betalas ut om den be-<br>rättigade bor eller flyttar till ett annat medlemsland.</p> <p>Olika Jorscikringsmodeller</p> <p>1 förordningen (EEG) nr 1408/71 delas förmåner i samband med invali-<br>ditet in i två huvudgrupper. Den ena gäller anställda eller egenföretagare<br>som har omfattats av endast sådan lagstiftning enligt vilken invaliditcts-<br>förmånemas storlek är oberoende av försäkringsperiodens längd - s.k. A-<br>modcll eller sjukförsäkringsmodell. Den andra modellen gäller anställda<br>eller egenföretagare som har omfattats antingen av lagstiftning enligt<br>vilken invaliditetsförmånemas storlek är beroende av försäkrings- eller<br>bosättningsperiodemas längd, s.k. B och/eller C-modell eller av lagstift-<br>ning av både A- och B/C-modcll. För de båda huvudgrupperna gäller<br>olika regler i dc flesta avseenden. För invaliditetsförmåner av B/C-<br>modell gäller samma regler som gäller för förmåner vid ålderdom eller<br>dödsfall, dvs. pensioner.</p> <p>Det nuvarande svenska förtidspensionssystemet både i form av folk-<br>pension och tilläggspension (ATP) och det föreslagna systemet för sjuk-<br>ersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning är av s.k.<br>B/C modell, medan det föreslagna systemet för inkomstrelaterad ersätt-<br>ning torde vara av s.k. A-modell.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>168</p> <p>Invaliditetsförmån enligt modell A</p> <p>Invaliditetsförmåner i denna form är snarare en del av sjukförsäkringen<br>än en variant av ålderspensioneringen. Detta innebär att förmånen inte är<br>beroende av försäkringstidens längd utan det avgörande är att personen i<br>fråga är aktuellt försäkrad vid den tidpunkt då risken materialiseras, dvs.<br>vid tidpunkten för försäkringsfallet. I vissa länder kan det dessutom<br>krävas att försäkringen gällt under en viss bestämd tid omedelbart före<br>försäkringsfallet. Syftet med formånsordningar enligt denna modell är att<br>ge full kompensation till personer som omfattas av försäkringen vid tid-<br>punkten för försäkringsfallet. De ger däremot inget skydd for personer<br>som inte längre omfattas av försäkringen. InvaliditesfÖrmåner enligt<br>modell A finns bl.a. i Belgien, Frankrike, Spanien, Irland, Storbritannien<br>och Nederländerna.</p> <p>Den som i en följd eller växelvis har omfattats av två eller flera med-<br>lemsstaters lagstiftning och som har fullgjort försäkringsperioder wte-<br>slutande enligt sådan lagstiftning där invaliditetsförmånens storlek inte är<br>beroende av försäkringsperiodens längd, har rätt till förmåner enbart från<br>den stat där han eller hon var försäkrad vid tidpunkten för försäkrings-<br>fallet. Det innebär att om en försäkrad, utöver att vara försäkrad i Sverige<br>även har varit försäkrad i ett eller flera länder med system enligt A-<br>modell (samma som det föreslagna svenska inkomstrelaterade systemet),<br>t.ex. Frankrike och/eller Belgien, skall Sverige betala ut oavkortad in-<br>komstrelaterad ersättning. Det andra landet betalar inte något, dvs. pro-<br>ratatemporis-principen är inte aktuell.</p> <p>Om en medlemsstats lagstiftning kräver att försäkrings- eller bosätt-<br>ningsperioder har fullgjorts för att en person skall kunna förvärva, bibe-<br>hålla eller återfå en invaliditetsförmån, skall sådana perioder som full-<br>gjorts i andra medlemsstater beaktas. Denna sammanläggningsmöjlighet<br>gäller alltså även i länder med invaliditetsförmåner enligt A-modell.</p> <p>Invaliditetsförmåner enligt modell A skall anges i bilaga IV A till för-<br>ordningen (EEG) nr 1408/71. För att upptas i bilagan erfordras ett en-<br>hälligt beslut av Ministerrådet. För närvarande har Sverige ingen förmån<br>förtecknad i denna bilaga.</p> <p>Invaliditetsförmån enligt modell B och/eller C</p> <p>Utmärkande för lagstiftningen enligt system som beaktar tidigare försäk-<br>ringsperioder (modell B) är att förmånens belopp varierar med försäk-<br>ringstidens längd. I regel utges förmån, om viss kvalifikationstid är full-<br>gjord, oberoende av om personen i fråga är aktuellt försäkrad vid försäk-<br>ringsfallet eller inte. Syftet med formånsordningar enligt denna modell är<br>att ge kompensation som mer eller mindre står i proportion till erlagda<br>avgifter.</p> <p>Modellen med framräkning av försäkringstid (modell C) motsvarar<br>delvis modell B men innebär även att förmånsrätt kan tillgodoräknas för<br>framtida försäkringstid. Förmånens storlek är sålunda beroende av både<br>faktiska försäkringsperioder före tidpunkten för försäkringsfallet och av<br>tillgodoräknade perioder för tiden mellan försäkringsfallet och viss<br>senare tidpunkt, t.ex. gränsen för ålderspension.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>169</p> <p>Invaliditetsförmåner enligt modell B och/eller C finns för närvarande i<br>bl.a. Danmark, Finland, Grekland, Italien, Luxemburg, Portugal,<br>Tyskland. Sverige och Österrike.</p> <p>Personer som omfattas av flera medlemsländers försäkringssystem, av<br>vilka något bestämmer invalidförmånens storlek efter försäkrings- eller<br>bosättningstidens längd, dvs. modell B eller C, skall erhålla förmåner vid<br>invaliditet enligt samma regler som enligt förordningen gäller för ålders-<br>och efterlevandepensioner. Bestämmelsen innebär alltså att ersättningen i<br>dessa fall skall prorata-beräknas även inom ett land med A-modell.</p> <h4>17.2 Inkomstrelaterad sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning</h4> <p>Byte av regelsystem</p> <p>1 det nuvarande svenska förtidspensionssystemet är alla personer som har<br>tillgodoräknats pensionspoäng enligt AFL försäkrade för förtidspension i<br>form av tilläggspension (ATP). En förutsättning för rätt till ATP är att<br>personen tillgodoräknats minst tre år med pensionspoäng. För oavkortad<br>ATP fordras att den försäkrade kan tillgodoräkna sig 30 år med pen-<br>sionspoäng eller 40 bosättningsår. Är antalet år färre avkortas ATP i<br>motsvarande mån. Rätten till ersättning är alltså beroende av försäk-<br>ringstidens längd.</p> <p>De föreslagna reglerna om rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning innebär att endast personer, som enligt reglerna i<br>socialförsäkringslagcn (1999:799) är aktuellt försäkrade i Sverige för<br>sådan ersättning vid tidpunkten för försäkringsfallet, är berättigade till<br>ersättning, om medicinska och övriga förutsättningar är uppfyllda. Er-<br>sättningens storlek skall endast vara beroende av storleken på den försäk-<br>rades antagandcinkomst och inte av hur länge han eller hon har varit för-<br>säkrad. Försäkringsskyddet föreslås således inte bli beroende av tillgodo-<br>räknad försäkringstid och det finns inte några ”härledda rättigheter” en-<br>ligt socialförsäkringslagen. Det avgörande för rätten till ersättning är en-<br>ligt förslaget endast att personen är aktuellt försäkrad i Sverige vid tid-<br>punkten för försäkringsfallet. Till följd av beräkningsreglemas konstruk-<br>tion. att antagandcinkomsten beräknas som ett genomsnitt av vissa årsin-<br>komster. kommer storleken av utbetalad ersättning naturligtvis bli be-<br>roende av om den försäkrade under minst tre år tjänat in sådan inkomst<br>som beaktas vid beräkningen. I avsnitt 6.2 behandlas försäkringstil 1-<br>hörigheten mer ingående och i avsnitt 8.2 beskrivs närmare hur antagan-<br>deinkomsten beräknas och fastställs. Regeringen föreslår vidare att er-<br>sättningar vid invaliditet som utges enligt utländsk lagstiftning, både in-<br>komstrelaterade och ersättningar av grundskyddskaraktär, skall reducera<br>den inkomstrelaterade ersättningen.</p> <p>Den föreslagna inkomstrelaterade ersättningen överensstämmer i här<br>adekvata hänseenden i allt väsentligt med den av Förtidspensionsutrcd-<br>ningen föreslagna inkomstrelaterade förtidspensionen. Utredningen an-<br>såg att denna i EG-rättsliga sammanhang borde bedömas som en förmån<br>enligt den s.k. sjukförsäkringsmodcllen eller modell A, dvs. sådan för-<br>mån vars storlek är oberoende av försäkringsperiodens längd. Samma</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>170</p> <p>slutsats dras i departementspromemorian Sjukersättning istället for för-<br>tidspension (Ds 2000:39).</p> <p>Regeringen delar uppfattningen att inkomstrelaterad sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning i ett EG-rättsligt sammanhang torde anses vara<br>en invaliditetsförmån av A-modell eller sjukförsäkringsmodell.</p> <p>Sammanläggning</p> <p>Regeringen föreslår att antagandeinkomsten för beräkning av inkomst-<br>relaterad ersättning skall grundas på två eller tre bruttoårsinkomster som<br>en person tjänat in under en viss ramtid. Denna kan som längst sträcker<br>sig åtta år bakåt i tiden från det år försäkringsfallet inträffade. Under<br>ramtiden kan det hända att den försäkrade arbetat i ett annat land, t.ex.<br>kan det ingå perioder då han eller hon har omfattats av lagstiftningen i<br>annat EU/EES-land.</p> <p>En av grundprinciperna i förordning (EEG) nr 1408/71 är samman-<br>läggningsprincipen. Den har till syfte att personer, som flyttar till eller far<br>arbete i en annan medlemsstat, inte på grund av detta skall gå miste om<br>rättigheter som de tidigare tjänat in. Principen innebär att en viss tids<br>försäkring, arbete eller bosättning i en medlemsstat skall anses som om<br>den hade ägt rum i en annan medlemsstat, om sådan kvalifikationstid är<br>en förutsättning för att erhålla en viss förmån i den sistnämnda staten.<br>Sammanläggningsprincipen innebär att den sista delen av försäkrings-<br>perioden måste ha fullgjorts enligt den lagstiftning enligt vilken för-<br>månen skall utges, dvs. i Sverige.</p> <p>För att sammanläggningsprincipen inte skall bli innehållslös bör, enligt<br>regeringens uppfattning, även den tid under ramtiden som en person om-<br>fattats av en annan medlemsstats lagstiftning beaktas, när antagande-<br>inkomsten skall beräknas.</p> <p>Vid tillämpning av sammanläggningsprincipen har för Sverige i bilaga<br>VI till förordning (EEG) nr 1408/71 angetts att för rätten till föräldrapen-<br>ning skall försäkringsperioder som har fullgjorts i annat medlemsland än<br>Sverige anses baserade på samma genomsnittsinkomster som de svenska<br>försäkringsperioder med vilka de sammanräknas.</p> <p>Regeringen menar att en motsvarande regel som för närvarande gäller<br>för föräldrapenning i bilaga VI kan vara en lämplig lösning för antagan-<br>deinkomstberäkning för inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning.</p> <p>Samordning av inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning<br>och utländska invaliditetsförmåner</p> <p>Enligt förordningen (EEG) nr 1408/71 gäller att när två eller flera invali-<br>ditetsförmåner sammanträffar och samtliga är av s.k. A-modell samord-<br>nas inte dessa utan förmånen utbetalas endast av det land vars lagstift-<br>ning personen omfattades av när invaliditeten uppstod. Vid samman-<br>träffande av förmåner där minst en är av modell B eller C skall beräk-<br>ningen ske enligt proratatemporis-principen. Den ersättningsberättigade<br>skall då fa det högsta beloppet av den nationellt beräknade och den pro-<br>rata-beräknade förmånen. Den prorataberäknade förmånen beräknas med</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>171</p> <p>utgångspunkt från den tid personen omfattats av det aktuella landets för-<br>säkring i förhållande till sammanlagd försäkringstid inom EU/EES-om-<br>rådet.</p> <p>Den som är aktuellt försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkrings-<br>fallct kommer, enligt dc föreslagna svenska reglerna, att fa oavkortad<br>inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning, dvs. den nationellt be-<br>räknade ersättningen överstiger i dessa fall den prorataberäknade ersätt-<br>ningen. En person, som dessförinnan även har förvärvsarbetat och varit<br>försäkrad i ett eller flera länder utanför EU/EES-området, kommer dess-<br>utom att kunna ha rätt till förmån från detta eller dessa länder. För att<br>undvika överkompensation föreslås, enligt vad som anges i avsnitt 8.5,<br>cn avräkningsregel i den svenska lagstiftningen som innebär att den<br>svenska inkomstrelaterade ersättningen skall minskas med dc invalidi-<br>tctsförmånsbclopp som personen är berättigad till från andra länder.</p> <p>Personer som är försäkrade i ett land utanför EU/EES-området vid<br>försäkringsfallet</p> <p>En person som är försäkrad i ett land utanför EU/EES vid tidpunkten för<br>försäkringsfallet kommer inte att ha rätt till någon inkomstrelaterad sjuk-<br>ellcr aktivitetsersättning från Sverige, oavsett om vederbörande tidigare<br>arbetat och varit försäkrad länge här i landet. Inkomstrelaterad ersättning<br>grundas inte på intjänade rättigheter. Ersättningen blir helt avhängig av<br>vilka regler som gäller i försäkringslandct (och eventuellt något tredje<br>land om särskilda regler finns om detta).</p> <p>Export av förmåner</p> <p>Endast den som är försäkrad i Sverige för de arbetsbaserade förmånerna<br>inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning har, enligt det i<br>denna proposition lagda förslaget, rätt att uppbära sådan ersättning.</p> <p>Enligt 3 kap. 7 § socialförsäkringslagcn (1999:799) gäller den arbets-<br>baserade försäkringen så länge som cn arbetsbaserad förmån utges (av-<br>snitt 4.6). Det medför att en försäkrad som blivit beviljad hel inkomst-<br>relaterad sjuk- eller aktivitetsersättning har rätt att uppbära denna förmån<br>oberoende av var i världen han eller hon är bosatt, eftersom försäkringen<br>i Sverige består så länge förmånen utbetalas.</p> <p>Enligt 3 kap. 16 § socialförsäkringslagen gäller emellertid att den som,<br>i enlighet med förordningen (EEG) nr 1408/71, omfattas av lagstift-<br>ningen i cn annan medlemsstat inte är försäkrad för sådana förmåner i<br>socialförsäkringslagcn som motsvaras av förordningen, t.ex. förmåner<br>vid invaliditet. Enligt förordningen skall en person som omfattas av<br>denna bara vara försäkrad i den medlemsstat där han eller hon förvärvs-<br>arbetar.</p> <p>Som exempel kan nämnas att den danske medborgare som arbetar i<br>Sverige och blir beviljad partiell inkomstrelaterad sjukersättning, och<br>som därefter börjar arbeta deltid i Danmark då blir försäkrad endast i<br>Danmark. Då han inte längre är försäkrad i Sverige har han enligt dc<br>svenska reglerna inte rätt att uppbära sin partiella sjukersättning. Inom<br>EU/EES-området gäller emellertid enligt den s.k. exportablilitetsprin-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>172</p> <p>cipen (avsnitt 17.1) att en invaliditetsförmån som någon som omfattas av<br>förordningen har förvärvat i ett medlemsland skall kunna betalas ut även<br>om den berättigade bor eller flyttar till ett annat medlemsland.</p> <p>Sammanfattningsvis gäller alltså att inkomstrelaterad sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning kan utbetalas till en förmånsberättigad oavsett<br>var i världen han eller hon är bosatt.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h4>17.3 Garantiersättning</h4> <p>Systemets uppbyggnad och internationella ställning</p> <p>Regeringen föreslår att endast den som anses bosatt i Sverige enligt<br>socialförsäkringslagcn både vid tidpunkten för försäkringsfallet och<br>senare skall ha rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av<br>garantiersättning.</p> <p>Garantiersättning skall enligt förslaget vara beroende av tillgodoräknad<br>försäkringstid. För rätt till garantiersättning fordras minst tre års tillgodo-<br>räknad försäkringstid och för oavkortad ersättning fordras minst 40 års<br>försäkringstid inklusive framtida försäkringstid fram till 65 års ålder. Är<br>tiden kortare reduceras garantiersättningen med 1/40 för vaije år som<br>fattas. Reglerna för beräkning av försäkringstid föreslås i allt väsentligt<br>bli utformade enligt de principer som i dag gäller för beräkning av bo-<br>sättningstid för rätt till folkpension i form av förtidspension.</p> <p>Garantiersättningen föreslås alltså, såvitt avser kravet på försäkrings-<br>tid, bli konstruerad på i princip samma sätt som nuvarande folkpension i<br>form av förtidspension. Det torde medföra att garantiersättning faller in<br>under tillämpningsområdet för förordningen (EEG) nr 1408/71. Det<br>gjorda antagandet styrks även av att enligt regeringens bedömning i för-<br>arbetena till lagen (1998:702) om garantipension, prop. 1997/98:152<br>Garantipension, m.m., skall garantipension till ålderspension betraktas<br>som en trygghetsförmån och därmed falla under förordningens tillämp-<br>ningsområde snarare än att betraktas som en socialhjälpsförmån. Det<br>gäller garantipension såväl till personer med som till personer utan rätt<br>till inkomstgrundad ålderspension. Skäl som talar för denna bedömning<br>är att garantipension är en lagfäst rättighet som utges enligt klart avgrän-<br>sade villkor och inte är beroende av en uppskattning av individuella be-<br>hov. Garantipensionen är uppbyggd på i princip samma sätt som folkpen-<br>sion i form av ålders- eller förtidspension och den i denna proposition<br>föreslagna garantiersättningen.</p> <p>Mot bakgrund av ovanstående och då garanti ersättning föreslås bli be-<br>roende av försäkringstid menar regeringen att garantiersättning torde<br>komma att inordnas bland de system i förordningen som system enligt<br>modell B och C.</p> <p>Sammanräkning av försäkringstid och export av garantiersättning</p> <p>En person som anses bosatt i Sverige enligt socialförsäkringslagen och<br>som omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71 kommer med stöd av<br>den s.k. sammanläggningsprincipen att kunna tillgodoräkna sig försäk-<br>ringstid från annat EU/EES-land och på så sätt komma upp i erforderligt</p> <p>173</p> <p>antal försäkringsår för rätt till garantiersättning. Ett års bosättning här i<br>landet kommer doek att fordras för att sammanläggningsregeln skall<br>kunna tillämpas.</p> <p>Garantiersättning föreslås alltså enbart kunna utbetalas till försäkrade<br>som anses bosatta i Sverige. Denna regel kommer inte att kunna upprätt-<br>hållas inom EU/EES. Enligt exportabilitetsprincipen far en kontantför-<br>mån inte dras in eller minskas med anledning av att den berättigade är<br>bosatt i eller flyttar till ett annat medlemsland än det land som betalar ut<br>förmånen. Mot denna bakgrund far garantiersättning, på samma sätt som<br>gäller för folkpension i form av förtidspension och garantipension till<br>ålderspension, betalas ut även vid bosättning inom EU/EES-området.</p> <p>Om den som uppbär garantiersättning däremot flyttar från Sverige till<br>ett land utanför EU/EES-området och försäkringen därmed upphör att<br>gälla eller till land med vilket Sverige inte har tecknat socialförsäkrings-<br>avtal, upphör även rätten till förmånen. I detta fall blir rätten till ersätt-<br>ning alltså helt beroende av bosättning i Sverige.</p> <p>Beräkning av garantiersätlning enligt proratatemporis-principen</p> <p>Personer som omfattas av flera medlemsländers försäkringssystem, av<br>vilka något bestämmer invaliditetsförmånens storlek efter försäkrings-<br>cller bosättningstidens längd (B och/eller C modell), skall erhålla för-<br>måner vid invaliditet enligt samma regler som enligt förordningen gäller<br>för ålders- och efterlevandepensioner, dvs. ersättningen skall prorata-<br>temporis-beräknas. Det innebär att den som på grund av flyttning till ett<br>annat medlemsland inte har tjänat in rätt till oavkortad förmån i ett visst<br>land skall ha rätt att erhålla cn så stor andel av förmånen som svarar mot<br>intjänandetiden.</p> <p>Samordning av garantiersättning och utländska invaliditetsförmåner</p> <p>Garantiersättning är på samma sätt som garantipension till ålderspension<br>och vuxna efterlevande en utfyllnadsförmån och skall således avräknas<br>mot inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning. Enligt vad som<br>regeringen vidare föreslår, skall garantiersättning även avräknas mot ut-<br>ländska invaliditetsförmåner som inte är av utfyllnadskaraktär, dvs.<br>sådana som liknar garantiersättningen. Även garantipension till ålders-<br>pension och garantipension till vuxna efterlevande skall avräknas mot<br>utländska pensionsförmåner. Den som omfattas av förordningen (EEG)<br>nr 1408/71 och som även omfattats av lagstiftning enligt vilken invalidi-<br>tetsförmånens storlek är beroende av försäkrings- eller bosättningsperio-<br>dens längd (B och/eller C modell) skall fa förmåner enligt dc bestämmel-<br>ser i förordningen som gäller för pensioner. Det som sägs nedan beträf-<br>fande pensioner gäller därmed även en invaliditetsförmån med garantier-<br>sättningens konstruktion.</p> <p>Mot bakgrund av vad EG-domstolen uttalat (dom den 22 oktober 1998<br>i mål C-143/97, Office national des pensions./. Francesco Conti) tolkar<br>regeringen förordningens bestämmelser så att avtrappning av garantier-<br>sättning med hänsyn till svensk inkomstrelaterad sjukersättning eller ak-<br>tivitetsersättning kommer att ske först sedan garantiersättningen prorata-<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>174</p> <p>beräknats utifrån garantinivån för denna. Avkortningen av garantinivån<br>med hänsyn till bristande försäkringstid kommer således att, även i<br>EU/EES-förhållanden, ske före avtrappningen med hänsyn till inkomst-<br>relaterad ersättning.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h3>18 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</h3> <h4>18.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ikraftträdande</h4> <p>Regeringens förslag: Bestämmelserna om sjukersättning och aktivi-<br>tetsersättning skall träda i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.</p> <p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker förslaget.<br>RFV anser att den kalendertid som återstår från det att propositionen<br>föreläggs riksdagen till det föreslagna ikraftträdandet 2003 är mycket<br>kort. Eventuella förseningar äventyrar genomförandet.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Förtidspensioneringen är den sista<br>delen av den allmänna pensioneringen i form av folkpension och ATP<br>som återstår att anpassa till det reformerade ålderspensionssystemet. Den<br>ursprungliga utgångspunkten var att alla reformerade försäkringssystem<br>som ingick som delar av folk- och tilläggspensioneringen skulle träda i<br>kraft samtidigt som det nya ålderspensionssystemet slutligt trädde i kraft,<br>nämligen den 1 januari 2001. Denna tidsplan visade sig emellertid inte<br>vara genomförbar. De övriga delarna i det stora reformarbetet på den<br>allmänna pensioneringens område som har lagreglerats men ännu inte<br>trätt i kraft är efterlevandepensionerna och garantipensioner för personer<br>födda 1937 och tidigare. Bägge dessa regelverk skall träda i kraft den<br>1 januari 2003. Regeringen anser att starka skäl talar för att även det re-<br>formerade förtidspensionssystemet träder i kraft vid samma tidpunkt.<br>Därigenom kan all reglering som har sammanhang med folkpensione-<br>ringen upphöra vid ett och samma tillfälle, vilket har stora administrativa<br>fördelar. Det är också angeläget att de som i dag har förtidspension i<br>ålderspensionshänseende så snart som möjligt kan övergå till en beräk-<br>ning av pensionsrätt som gäller för övriga försäkrade. Ett ikraftträdande<br>vid den föreslagna tidpunkten innebär samtidigt att berörda myndigheter<br>och organ ges en skälig förberedelsetid för systembyggande, utbildning<br>och information.</p> <p>175</p> <h4>18.2</h4> <h4>Övergångsbestämmelser</h4> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Regeringens förslag: Omvandlingen av förtidspensioner till sjuker-<br>sättning regleras i övergångsbestämmelser.</p> <p>För en försäkrad som är född 1984 eller senare och som hade rätt till<br>sjukbidrag för december 2002 far tidsbegränsad sjukersättning be-<br>viljas även efter ikraftträdandet, dock inte längre än till och med juni<br>månad det år då han eller hon fyller 19 år.</p> <p>Förmåner som beviljas efter ikraftträdandet men där den beviljade<br>ersättningen till någon del avser tid före denna tidpunkt beräknas en-<br>ligt äldre bestämmelser.</p> <p>Med försäkringstid för garantiersättning skall för tid före 2003 avses<br>bosättningstid enligt 5 kap. AFL i lydelse före den 1 januari 2003.</p> <p>Promemoriornas förslag: Överensstämmer i behandlade delar med<br>regeringens, med undantag för att regelverket kring omvandlingen av<br>förtidspensioner till sjukersättning föreslås återgivet i form av lagtext.</p> <p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm invänder mot lös-<br>ningen att införa ett nytt kapitel i lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>när det gäller omvandling av redan beviljad förtidspension till sjukersätt-<br>ning m.m. Dc bestämmelser som kapitlet kommer att innehålla bör rätte-<br>ligen återges i form av övergångsbestämmelser.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: 1 avsnitt 12 har ingående redogjorts<br>för principerna för en omvandling av förtidspensioner och sjukbidrag till<br>sjukersättning respektive tidsbegränsad sjukersättning. Den modell för<br>omvandlingen som presenteras där har som utgångspunkt att cn försäk-<br>rads nettoersättning så långt möjligt skall vara densamma efter som före<br>omvandlingen. På grund av olika faktorer vid sidan av den egentliga för-<br>tidspensionen som i dag inverkar på den nettoersättning den försäkrade<br>far - däribland det särskilda grundavdraget vid beskattningen - blir reg-<br>lerna till en sådan omvandling av nödvändighet komplicerade. Av for-<br>mella skäl bör emellertid, såsom Kammarrätten i Stockholm påpekat,<br>dessa återges i form av övergångsbestämmelser.</p> <p>För en försäkrad som vid ikraftträdandet inte har fyllt 30 år föreslås i<br>avsnitt 12.2, att han eller hon trots sin ålder skall fa sin förtidspension<br>omvandlad till sjukersättning och inte till aktivitetsersättning. Skälet för<br>detta är att en redan beviljad formån som löper tills vidare inte bör för-<br>ändras på ett sätt som kan uppfattas som en försämring för den enskilde,<br>vilket en omvandling till tidsbegränsad aktivitetsersättning skulle kunna<br>göra. När det gäller försäkrade i den aktuella ålderskategorin, som vid<br>ikraftträdandet uppbär sjukbidrag gör sig inte samma resonemang<br>gällande. Dessa bör rimligen fa sjukersättning under den period som det<br>tidigare beviljade sjukbidraget löper, men därefter bör de vid en ansökan<br>om förnyad förmån beviljas aktivitetsersättning i enlighet med dc nya<br>bestämmelserna. Den antagandeinkomst som bestämts med ledning av<br>det ursprungliga underlaget kommer dock att vara densamma så länge<br>förmånen beviljas i oavbruten följd. Att så skall vara fallet följer av att cn<br>antagandcinkomst beräknas med utgångspunkt i pensionsfallet eller för-<br>säkringsfallet. En särskild fråga som uppkommer i detta sammanhang är<br>vad som skall ske med de försäkrade som uppbär sjukbidrag och som vid<br>omvandlingen inte har fyllt 19 år. Det kan nämligen inträffa att den tids-</p> <p>176</p> <p>begränsade sjukersättning han eller hon fatt vid omvandlingen löper ut<br>före den 1 juli det år han eller hon fyller 19 år. Utan någon särskild be-<br>stämmelse skulle en sådan försäkrad, trots att de medicinska förutsätt-<br>ningarna för rätt till aktivitetsersättning är uppfyllda, inte ha rätt till ak-<br>tivitetsersättning på grund av ålderskravet. En sådan konsekvens är enligt<br>regeringens mening inte acceptabel. Därför bör det finnas en övergångs-<br>bestämmelse med den innebörden att en sådan försäkrad efter ikraft-<br>trädandet skall kunna beviljas en ny period av tidsbegränsad sjukersätt-<br>ning. Dock inte längre än till och med juni månad det år han eller hon<br>fyller 19 år. Därefter kommer vederbörande att kunna få aktivitetsersätt-<br>ning.</p> <p>De olika beräkningsreglema för förtidspension å ena sidan och sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning å den andra innebär att en och samma<br>försäkrad kan komma att fa olika storlek på den inkomstrelaterade ersätt-<br>ningen beroende på vilken beräkningsmetod som används. Det är därför<br>viktigt av rättssäkerhetsskäl att tydliga regler finns om vilket beräknings-<br>sätt som skall användas i de försäkringsärenden som avgörs i nära an-<br>slutning till övergången mellan de båda systemen. En försäkrad kan fa<br>förtidspension eller de nya förmånerna sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning antingen efter att själv ha ansökt om förmånen eller genom att<br>försäkringskassan på eget initiativ byter ut t.ex. sjukpenning mot en<br>sådan förmån. I princip inträder en rätt att uppbära förtidspension eller<br>sjukersättning och aktivitetsersättning vid pensionsfallet eller försäk-<br>ringsfallet. Enligt de bestämmelser som reglerar utbetalning av förmåner<br>i 16 kap. AFL kan sådana förmåner dock inte utbetalas för längre tid till-<br>baka än tre månader före ansökan. I de s.k. utbytesfallen sker utbetalning<br>från och med månaden näst efter den då beslutet om förmånen meddela-<br>des. Av det sagda framgår att en övergångsreglering inte lämpligen kan<br>utgå vare sig från ansökan eller från tidpunkten för pensionsfallet. Enligt<br>regeringens mening bör i stället det avgörande för vilket system som<br>skall tillämpas vid beräkning av förmånens storlek vara om den beviljade<br>ersättningen till någon del hänför sig till tid före ikraftträdandet. Om så är<br>fallet bör de gamla bestämmelserna om beräkning av förtidspension<br>tillämpas oavsett om ansökan kommit in före eller strax efter ikraft-<br>trädandet. Förmånen kommer därefter omedelbart omvandlas till sjuker-<br>sättning.</p> <p>För att försäkringstid för garantiersättning skall kunna tillgodoräknas<br>före ikraftträdandet bör som sådan tid tillgodoräknas bosättningstid för<br>folkpension enligt äldre bestämmelser.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h3>19 Författningskommentar</h3> <p>De lagstiftningsåtgärder som föreslås i denna proposition berör huvud-<br>sakligen de centrala områdena inom socialförsäkringslagstiftningen. Det<br>nya regelverket om sjukersättning och aktivitetsersättning far emellertid<br>konsekvenser även på andra områden. Oftast gäller det dock så enkla<br>lagändringar som att byta ut ordet förtidspension mot begreppen för<br>nämnda ersättningar. På andra områden, som t.ex. skattelagstiftningen,</p> <p>177</p> <p>krävs mer genomgripande förändringar. Regeringen bedömer det lämp-<br>ligast att sådana lagstiftningsåtgärder vidtas i ett annat sammanhang och<br>då gemensamt med följdändringar i anledning av det reformerade syste-<br>met för efterlevandepensioner och systemet för övergångsvis garanti-<br>pension vilka också träder i kraft år 2003.</p> <h4>19.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h4> <p>De nya beräkningsreglerna för ersättning vid långvarig och varaktig<br>medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan har inarbetats i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (AFL). 1 den lagen återfinns regel-<br>verket rörande sjukförsäkringen, vilken det nya ersättningssystemet före-<br>slås tillhöra. Sjukförsäkringen är för övrigt den enda gren av den all-<br>männa försäkringen som alltjämt kommer att regleras i AFL, efter det att<br>försäkringen för folk- och tilläggspensionering upphör. I avvaktan på cn<br>större översyn av AFL har i detta sammanhang vissa redaktionella för-<br>ändringar gjorts för att anpassa AFL till de nya förhållandena. Vissa<br>rubriker i lagen har tagits bort, nämligen rubrikerna närmast före 5, 11<br>oeh 16 kap. Dessa rubriker anger avdelningar i AFL som behandlar folk-<br>och tilläggspension. Genom borttagandet av dessa kommer rubriken<br>närmast före 2 kap. med lydelsen Andra avdelningen. Sjukförsäkring att<br>gälla ända fram till 17 kap. Vidare har bestämmelserna om bosättningstid<br>för rätt till folkpension i 5 kap. omarbetats och flyttats över till 9 kap.<br>som behandlar garantiersättning. Övriga bestämmelser i 5 kap. har efter<br>år 2002 inte någon funktion att fylla för förhållanden därefter varför<br>kapitlet föreslås i sin helhet upphävas. Detsamma gäller 10 kap., som till<br>sin helhet tas bort på Lagrådets inrådan, samt 11 och 13 kap. Bort-<br>tagandet av 7 kap. 3 a § föranleds av att någon samordning mellan sjuk-<br>ersättning och ålderspension inte skall göras på det sätt som enligt denna<br>bestämmelse görs mellan förtidspension och ålderspension. Även be-<br>stämmelsen om utbetalning av förtidspension till kommunal myndighet<br>eller den försäkrades maka m.fl. i 16 kap. 12 § har, som Lagrådet före-<br>slagit, utgått. De allmänna förutsättningarna för rätt till sjukersättning<br>och aktivitetsersättning regleras i 7 kap. Det nya regelsystemet kräver<br>därutöver två nya kapitel med bestämmelser om inkomstrelaterad ersätt-<br>ning respektive garantiersättning. Dessa bestämmelser har placerats i de<br>återinförda 8 respektive 9 kap.</p> <p>1 kap.</p> <h5>1§</h5> <p>1 denna paragraf anges den allmänna försäkringens beståndsdelar. I en-<br>lighet med tidigare beslutade reformer på socialförsäkringsområdet och<br>med förslagen i denna proposition kommer sjukförsäkringen att vara den<br>enda försäkringsgren som regleras i AFL efter år 2002.</p> <p>3 kap.</p> <h5>3, 5, 5 e och 7 §§</h5> <p>Ändringarna i dessa paragrafer innebär i sak att ordet förtidspension er-<br>sätts med sjukersättning och aktivitetsersättning samt att, i förekomman-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>178</p> <p>de fall, hänvisning görs till lagen (2000:462) om införande av lagen<br>(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn vad<br>gäller särskild efterlevandepension. Därtill har vissa språkliga justeringar<br>gjorts. 3 kap. 7 § har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p> <h5>13 §</h5> <p>Paragrafens andra stycke innehåller i sin nuvarande lydelse en bestäm-<br>melse som innebär att om en person inte har rätt till förtidspension endast<br>på grund av att han eller hon inte uppfyller kraven för rätt till folkpension<br>enligt 5 kap. så skall vad som sägs om förtidspension i 3 kap. 3, 5 och<br>8 §§ ändå gälla för honom eller henne.</p> <p>I paragrafen har hänvisningen till 8 § ändrats till 7 §. Detta utgör<br>endast en rättelse. I övrigt har detta stycke anpassats till sjukersättningen<br>och aktivitetsersättningen på så sätt att i den mån 3, 5 och 7 §§ gäller<br>sådana förmåner skall de paragraferna tillämpas även i de fall den<br>försäkrade skulle haft rätt till garantiersättning om han eller hon uppfyllt<br>villkoren om försäkringstid i 9 kap.</p> <p>4 kap.</p> <p>?§</p> <p>Ändringen i paragrafen innebär bara en följdändring med hänsyn till det<br>nya sjukersättnings- och aktivitetsersättningssystemet.</p> <p>7 kap. Allmänna bestämmelser om sjukersättning och<br>aktivitetsersättning</p> <h5>1§</h5> <p>När det gäller de medicinska kvalifikationskraven för rätt till förmånerna<br>sjukersättning och aktivitetsersättning är någon förändring i förhållande<br>till vad som gäller för rätt till förtidspension i princip inte avsedd. Av<br>paragrafens första stycke framgår således att det krävs för rätt till sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning att den försäkrades arbetsförmåga skall<br>vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan<br>nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Nedsätt-<br>ningen av arbetsförmågan skall kunna antas vara minst ett år. Denna<br>tidsgräns motsvarar vad som enligt fast praxis anses gälla för rätt till<br>sjukbidrag som enligt nuvarande regler är den tidsbegränsade formen av<br>förtidspension. I 3 § detta kapitel anges närmare vad som gäller vid be-<br>dömningen av arbetsförmågans nedsättning. Den paragrafen gäller i dag<br>för förtidspension men avses framdeles oförändrad gälla för sjukersätt-<br>ning och aktivitetsersättning.</p> <p>Ett avsteg från kravet att arbetsförmågan skall konstateras vara nedsatt<br>på sätt som angetts i första stycket gäller funktionshindrade elever i de<br>olika grund- och gymnasieskolformema vilka på grund av sitt funktions-<br>hinder inte kan fullgöra sin skolgång inom ordinarie tid. Enligt para-<br>grafens andra stycke behöver för den aktuella gruppen försäkrade inte<br>någon arbetsförmågebedömning göras för att dessa skall kunna anses<br>berättigade till aktivitetsersättning. I avsnitt 6.4 har närmare redogjorts<br>för de överväganden som motiverar införandet av denna särskilda form<br>av aktivitetsersättning. Ytterligare bestämmelser om aktivitetsersättning i<br>dessa fall finns i 7 §.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>179</p> <p>I paragrafens tredje stycke anges att sjukersättning kan utges tidigast<br>från och med den månad den försäkrade fyller 30 år. Denna tidpunkt<br>korresponderar med den tidpunkt då möjligheten att uppbära aktivitetser-<br>sättning upphör. Något tidsmässigt glapp skall således inte behöva in-<br>träda mellan ersättningarna när en försäkrad som uppbär aktivitetsersätt-<br>ning fyller 30 år. För att fa sjukersättning därefter fordras emellertid att<br>ansökan görs därom. Den längsta tid cn försäkrad skall kunna uppbära<br>sjukersättning är, liksom vid förtidspension, till och med månaden före<br>den då han eller hon fyller 65 år.</p> <p>Sjukersättning skall, liksom förtidspension, kunna utges antingen tills<br>vidare eller under cn viss bestämd tid. Detta följer av fjärde stycket. Av-<br>görande för vilken form av ersättning som beviljas cn försäkrad är den<br>prognos för varaktigheten av nedsättningen av dennes arbetsförmåga som<br>kan göras. Kan arbetsförmågan anses varaktigt nedsatt skall sjukersätt-<br>ning beviljas tills vidare. Om arbetsförmågan däremot kan antas vara<br>nedsatt för en begränsad tid, vilken enligt första stycket måste vara minst<br>ett år, skall sjukersättningen, på samma sätt som nuvarande sjukbidrag, i<br>stället beviljas för viss tid. För bedömningar av detta slag finns en väl<br>etablerad praxis. För att i olika sammanhang kunna skilja dc till tidsom-<br>fattningen olika sjukersättningarna åt benämns den senare tidsbegränsad<br>sjukersättning. På samma sätt som sjukbidraget förhåller sig till förtids-<br>pensionen, gäller i övrigt detsamma för tidsbegränsad sjukersättning som<br>för sjukersättning som beviljas tills vidare. Detta gäller såväl bestäm-<br>melser i AFL som i andra författningar om inte annat särskilt anges.</p> <p>Aktivitetsersättning skall enligt femte stycket tidigast kunna utges från<br>och med juli månad det år då den försäkrade fyller 19 år. Vid samma tid-<br>punkt upphör möjligheten att uppbära vårdbidrag enligt lagen (1998:703)<br>om handikappersättning och vårdbidrag. Skälen för den i förhållande till<br>förtidspensionen höjda åldersgränsen finns angivna i avsnitten 6.3 och<br>11. Aktivitetsersättning kan utges längst till och med månaden före den<br>månad då den försäkrade fyller 30 år.</p> <p>Som framgår av sjätte stycket kan aktivitetsersättning inte som sjuker-<br>sättning utges tills vidare. Den längsta period ersättningen kan beviljas<br>för är tre år. En följande period av aktivitetsersättning skall, utom i såda-<br>na sällsynta fall som avses i 16 kap. 1 § tredje stycket, således föregås av<br>cn ny ansökan. På samma sätt som gäller för sjukbidrag skall rätten till<br>cn ny period med aktivitetsersättning i princip prövas förutsättningslöst. 1<br>fall där försäkrade har mycket svåra sjukdomar eller funktionshinder<br>kommer dock av naturliga skäl denna prövning att ske på ett mer summa-<br>riskt sätt än i andra fall.</p> <h5>2§</h5> <p>På samma sätt som gäller för förtidspension skall sjukersättning och ak-<br>tivitetsersättning kunna utges som hel eller partiell förmån. Avgörande<br>för till vilken omfattning förmånen beviljas är graden av nedsättning av<br>arbetsförmågan. Sålunda kan sjukersättning och aktivitetsersättning be-<br>viljas som hel förmån om arbetsförmågan är helt eller i det närmaste helt<br>nedsatt, som tre fjärdedels förmån vid lägre men minst tre fjärdedels ned-<br>sättning av arbetsförmågan, som halv förmån om arbetsförmågan är ned-<br>satt i mindre grad men med minst hälften samt en fjärdedels förmån i<br>övriga fall. I 1 § första stycket anges att arbetsförmågan måste vara ned-<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>180</p> <p>satt med minst en fjärdedel för att en försäkrad överhuvudtaget skall ha Prop. 2000/01:96<br>rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning.</p> <h5>3b§</h5> <p>I denna paragraf finns bestämmelser om försäkringskassans utredning<br>inför beslut i ärenden om förtidspension och under tid som förtidspension<br>utges. Paragrafen har inte ändrats i något annat avseende än att ordet för-<br>tidspension bytts ut mot sjukersättning och aktivitetsersättning och att en<br>mindre språklig justering har gjorts.</p> <h5>4§</h5> <p>I sin nuvarande lydelse anger denna paragraf bl.a. storleken av förmånen<br>folkpension i form av förtidspension. I den föreslagna lydelsen anges att<br>sjukersättning och aktivitetsersättning kan utges som inkomstrelaterad<br>ersättning och garantiersättning. Beräkningsregler för dessa former av<br>ersättning återfinns i var sitt nytt kapitel, åttonde respektive nionde<br>kapitlet.</p> <p>Särskilda bestämmelser om aktivitetsersättning</p> <h5>5§</h5> <p>Sjukersättningen är i allt väsentligt utformad som förtidspensionen vad<br>gäller de allmänna förutsättningarna för rätten att uppbära förmånen.<br>Även den aktivitetsersättning som förutsätter en nedsättning av arbets-<br>förmågan hos den försäkrade innehåller i väsentliga delar samma rek-<br>visit. Aktivitetsersättningen har emellertid inslag som gör den bättre an-<br>passad för unga människor än förtidspensionen. De överväganden som<br>den nya aktivitetsersättningen vilar på redovisas i avsnitt 6.3. Bestäm-<br>melserna i 5-7 §§ är nya. Dessa paragrafer reglerar vad som gäller spe-<br>ciellt för aktivitetsersättningen.</p> <p>Enligt första stycket i denna paragraf skall försäkringskassan i sam-<br>band med beslutet om aktivitetsersättning undersöka i vad mån den för-<br>säkrade har förutsättningar att under ersättningstiden delta i aktiviteter.<br>Med aktiviteter avses sådana verksamheter som kan antas ha en positiv<br>inverkan på den försäkrades sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska<br>prestationsförmåga. Aktiviteterna skall alltså kunna antas ha en gynnsam<br>inverkan på de förhållanden som medför att den försäkrades arbetsför-<br>måga är nedsatt. Aktiviteterna har med andra ord till syfte att förbättra<br>förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan. Detta utgör således en<br>skillnad mot rehabilitering vars syfte är att åstadkomma att den försäk-<br>rade skall kunna arbeta trots nedsatt arbetsförmåga. En närmare redogö-<br>relse för vilka aktiviteter som kan vara aktuella lämnas i avsnitt 7.</p> <p>Har kassan efter en sådan undersökning som avses i första stycket gjort<br>den bedömningen att förutsättningar finns för den försäkrade att delta i<br>någon form av aktiviteter, skall en närmare planering av vilka aktiviteter<br>som är lämpliga för den försäkrade inledas. Denna planering skall ske i<br>samråd med den försäkrade. Ett samråd syftar till att ge aktiviteterna<br>större möjligheter att bli framgångsrika, men även till att tillgodose<br>kravet på respekt för individens integritet och självbestämmande. I före-<br>kommande fall kan vid ett sådant samråd ytterligare personer komma att<br>behöva ingå. Det kan t.ex. röra sig om en god man eller någon annan som<br></p> <p>181</p> <p>har god inblick i den försäkrades förhållanden. Vid planeringen av akti-<br>viteter skall största möjliga hänsyn tas till den försäkrades önskemål.</p> <p>I paragrafens tredje stycke anges att försäkringskassan har ett ansvar<br>för att dc planerade aktiviteterna kommer till stånd. Det åligger även kas-<br>san att samordna dc insatser som behövs och att se till att åtgärder vidtas<br>för att underlätta för den försäkrade att delta i aktiviteterna. Försäkrings-<br>kassans ansvar innebär t.ex. att samordning sker av olika aktörers insat-<br>ser före och under aktiviteterna och att nödvändiga kontakter tas med<br>myndigheter och andra organ.</p> <p>Som inledningsvis angetts är ifrågavarande aktiviteter inte rehabilite-<br>ring. 1 paragrafens fjärde stycke anges att som aktiviteter enligt denna<br>paragraf avses inte sådana åtgärder som anges i 3 b §.</p> <h5>6§</h5> <p>Enligt denna paragraf kan särskild ersättning utges för kostnader som<br>uppstår för den försäkrade i samband med deltagande i aktiviteter. Be-<br>stämmelsen har sin motsvarighet i 22 kap. 10 § vad gäller rehabilitering.<br>Kostnader som avses här kan vara av liknande slag som ersätts med sär-<br>skilt bidrag under rehabilitering, dvs. resekostnader, kursavgifter, kost-<br>nader för studiematerial etc. De aktiviteter som kan komma ifråga är<br>emellertid av annan art än rehabiliteringsåtgärder. Därför kan i undan-<br>tagsfall även andra kostnader i samband med aktiviteterna ersättas. Det<br>kan t.ex. röra sig om andra typer av anmälningsavgifter och arbetsmate-<br>rial som inte ersätts inom ramen för andra förmånssystem.</p> <p>Närmare bestämmelser om ersättning för kostnader föreslås kunna<br>meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</p> <p>Aktivitetsersättning vid utbildning på grundskolenivå eller gymnasial<br>nivå</p> <h5>7§</h5> <p>Enligt denna paragraf kan aktivitetsersättning beviljas cn försäkrad som<br>på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin skolgång, utan att<br>någon prövning av om dennes arbetsförmåga är nedsatt eller inte görs.<br>Denna form för beviljande av ersättning saknar sin motsvarighet i<br>förtidspensionssystemet. Ersättning skall endast kunna utges under den<br>tid den försäkrade behöver för att kunna avsluta sin skolgång på<br>grundskole- eller gymnasienivå. Detta med beaktande av att studietiden<br>för en elev med funktionshinder ibland är längre i förhållande till vad<br>som är att anse som normal tid för avslutande av ifrågavarande studie-<br>form. Förlängningen kan även komma sig av att eleven på grund av sina<br>funktionshinder uppskjutit påbörjandet av skolgången. Eftersom aktivi-<br>tetsersättningen kan utges tidigast från och med juli månad det år den<br>försäkrade fyller 19 år torde det i de allra flesta fall vara fråga om gym-<br>nasiestudier. Rätten till denna ersättning är inte beroende av att den för-<br>säkrade studerar vid någon särskild skolform. De skolformer som kan<br>komma ifråga på grundskolenivå är grundskola, särskola och special-<br>skola. På gymnasienivå kan det vara utbildning inom gymnasieskolan,<br>gymnasicsärskolan eller likvärdig utbildning inom en fristående skola.<br>Detsamma skall gälla även i sådant fall då t.ex. gymnasiestudierna<br>avslutas inom den kommunala vuxenutbildningen eller vid folkhögskola<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>182</p> <p>som ibland kan vara ett alternativ som föredras av vissa funktions-<br>hindrade. I det fall ersättningen avser en elev som genomgår sin utbild-<br>ning i grundskola eller gymnasieskola torde det ofta krävas en mer om-<br>fattande utredning om att skoltiden är längre just på grund av funk-<br>tionshindret än för en elev som studerar vid skolformer som i sig riktar<br>sig till elever med svåra funktionshinder.</p> <p>Aktivitetsersättning enligt denna paragraf utges alltid som hel förmån.<br>Detta är en konsekvens av att någon bedömning av graden av nedsätt-<br>ningen av arbetsförmågan inte skall göras i dessa fall. På det sätt<br>Lagrådet förordat har lagrådsremissens föreslagna 8 § arbetats in i<br>förevarande paragraf.</p> <p>8 kap. Om inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning</p> <h5>1§</h5> <p>Den inkomstrelaterade ersättningen är sjukersättningens och aktivitetser-<br>sättningens huvudförmån. Denna syftar till att ge den försäkrade ett<br>skydd mot det bortfall av förvärvsinkomster som blir följden av en lång-<br>varig eller varaktig medicinskt betingad arbetsoförmåga. För att en för-<br>säkrad skall ha rätt till inkomstrelaterad ersättning krävs, utöver att han<br>eller hon är aktuellt försäkrad för förmånen enligt socialförsäkringslagen<br>och uppfyller de allmänna rekvisiten för rätt till sjukersättning eller akti-<br>vitetsersättning som anges i 7 kap., att det för honom eller henne har fast-<br>ställts pensionsgnindande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension för minst ett av de år som närmast föregått försäk-<br>ringsfallet. Den tidsperiod som närmast föregår året då försäkringsfallet<br>inträffar och från vilken inkomster hämtas benämns ram tid. Begreppet<br>försäkringsfall har i det föreslagna ersättningssystemet samma innebörd<br>som pensionsfall i förtidspensionssystemet.</p> <p>Att även den som inom ramtiden har tillgodoräknats pensionsgrundan-<br>de belopp för förtidspension kvalificerar sig för inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning framgår av övergångsbestämmelserna.</p> <h5>2§</h5> <p>I denna paragraf anges hur lång ramtiden är. För den som uppnår 53 år<br>eller mer det år försäkringsfallet inträffar är ramtiden 5 år. Detta är den<br>kortaste ramtiden enligt huvudregeln. I yngre åldrar är ramtiden längre.<br>Skälen för en differentierad ramtid för olika åldersgrupper har angivits i<br>avsnitt 8.3. Sålunda är ramtiden 6 år för den som uppnår 50 men inte 53<br>år under försäkringsfallsåret, 7 år för den som då uppnår 47 men inte 50<br>år och slutligen 8 år för den som inte uppnår 47 års ålder under försäk-<br>ringsfallsåret. Denna ramtid gäller för att fastställa om rätt till inkomst-<br>relaterad ersättning föreligger men också för att beräkna antagandein-<br>komstens storlek enligt vad som anges i 7 §. Ett undantag gäller dock i<br>detta avseende vid beräkning av antagandeinkomst för inkomstrelaterad<br>aktivitetsersättning enligt vad som anges i 8 §.</p> <h5>3§</h5> <p>Det mått som används för att uppskatta det inkomstbortfall den försäk-<br>rade far vidkännas med anledning av försäkringsfallet benämns antagan-<br>deinkomst. I denna paragraf anges att den inkomstrelaterade sjuk- och<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>183</p> <p>aktivitetsersättningen beräknas på grundval av en sådan antagandein-<br>komst.</p> <p>I paragrafens ctndra stycke anges att en beräknad antagandeinkomst<br>skall vara anknuten till prisbasbeloppet och omräknas vid förändringar av<br>detta. 1 enlighet med vad Lagrådet förordat har bestämmelsen<br>förtydligats genom att det anges att tidpunkten för när anknytningen till<br>prisbasbcloppet skall göras är det år då ersättningen skall börja utges.</p> <h5>4§</h5> <p>Som komponenter vid framräkningen av cn antagandcinkomst används<br>den försäkrades årliga förvärvsinkomster och därmed jämförliga in-<br>komster under ramtiden. Sådana inkomster benämns enligt förevarande<br>paragraf bruttoårsinkomster. Bruttoårsinkomst består närmare bestämt av<br>dels pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension med tillägg för debiterad allmän pensionsavgift,<br>dels pensionsgrundande belopp som tillgodoräknats en försäkrad som<br>uppburit sjukersättning eller aktivitetsersättning. Dock följer av 5 § att<br>taket för bruttoårsinkomster är 7,5 prisbasbelopp. Att pensionsgrundande<br>belopp av förtidspension också kan räknas som bruttoårsinkomst framgår<br>av övergångsbestämmelserna. Anledningen till att debiterade pensions-<br>avgifter åtcrläggs till dc pensionsgrundande inkomsterna är att brutto-<br>årsinkomster skall återspegla den försäkrades inkomstförhållanden under<br>dessa år före avdrag för inkomstskatter och avgifter.</p> <h5>5§</h5> <p>1 denna paragraf anges taket för hur stora bruttoårsinkomster som far an-<br>vändas vid beräkningen av antagandeinkomst. Inkomster som överstiger<br>7.5 gånger prisbasbcloppet skall inte medräknas. Detta tak motsvarar det<br>som i övrig gäller i sjukförsäkringen.</p> <h5>H</h5> <p>Eftersom bruttoårsinkomstema skall användas för att räkna fram en an-<br>tagandcinkomst som ett mått för den försäkrades inkomstförlust vid för-<br>säkringsfallct. bör dessa inkomster räknas om till aktuellt penningvärde.<br>Detta sker genom att bruttoårsinkomsten multipliceras med kvoten av<br>prisbasbcloppet för det år då sjuk- eller aktivitetsersättningen skall börja<br>utges och prisbasbcloppet för det år bruttoårsinkomsten hänför sig till.</p> <h5>7§</h5> <p>Denna paragraf anger huvudregeln för hur antagandcinkomsten framräk-<br>nas. Antagandcinkomsten utgörs av genomsnittet av dc tre högsta om-<br>räknade bruttoårsinkomstema under ramtiden. Om det vid denna beräk-<br>ning endast finns en eller två bruttoårsinkomster under ramtiden kommer<br>resterande årsinkomst att i beräkningen tas upp med noll kronor.</p> <h5>8§</h5> <p>För beräkning av antagandcinkomst vid aktivitetsersättning har i denna<br>paragraf inforts cn altcmativrcgcl. Skälet härför är att yngre personer<br>som drabbas av arbetsoförmåga i större utsträckning än äldre saknar cn<br>sådan långvarig ctablcring på arbetsmarknaden med flera års inkomster<br>som ger det bästa utfallet vid tillämpning av huvudregeln. Sålunda inne-<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>184</p> <p>bär denna altemativregel att antagandcinkomsten vid aktivitetsersättning Prop. 2000/01:96<br>far beräknas på de två högsta bruttoårsinkomstema under en ramtid av tre<br>år om detta innebär en högre antagandeinkomst än huvudregeln skulle<br>göra för den försäkrade. Finns bara en bruttoårsinkomst under denna<br>ramtid upptas det andra året med noll kronor. Som ett komplement till<br>denna altemativregel anges i tredje stycket att om den försäkrade kan<br>tillgodoräknas bruttoårsinkomst året för försäkringsfallsåret, far den<br>sjukpenninggrundande inkomsten denne har vid försäkringsfallet, eller<br>den inkomst som då skulle ha utgjort hans eller hennes sjukpenninggrun-<br>dande inkomst om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden, i<br>stället användas som bruttoårsinkomst om denna inkomst är högre.</p> <h5>9§</h5> <p>Den inkomsteralterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen utges<br>vid hel förmån för år räknat med 64 procent av antagandeinkomsten.<br>Partiell förmån motsvarar samma andel av hel förmån som den försäk-<br>rade har rätt till enligt 7 kap. 2 § andra - fjärde styckena, dvs. tre fjärde-<br>dels, halv och en fjärdedels förmån.</p> <h5>10 §</h5> <p>Utländska förmåner som enligt denna paragraf skall avräknas mot in-<br>komstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning är sådana invalidi-<br>tetsförmåner som motsvarar dessa förmåner och pension vid invaliditet,<br>såväl inkomstrelaterade förmåner som grundskyddsförmåner.</p> <p>9 kap. Om sjukersättning och aktivitetsersättning i form av<br>garantiersättning</p> <h5>1§</h5> <p>Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, för-<br>kortat garantiersättning, utgör som närmare beskrivits i avsnitt 9 en<br>utfyllnad av den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen för<br>dem som enligt SofL är aktuellt försäkrade för garantiersättning och som<br>saknar eller endast har en låg inkomstrelaterad ersättning. Den för år räk-<br>nat beloppsmässiga nivå upp till vilken garantiersättning fyller ut den<br>inkomstrelaterade sjukersättningen benämns garantinivå.</p> <p>I likhet med vad som gäller för folkpension i form av förtidspension<br>och pensionstillskott skall garantiersättningen andelsberäknas i för-<br>hållande till den försäkrades tidsmässiga anknytning till den svenska för-<br>säkringen. Avgörande för hur stor andel av en hel garantiersättning som<br>skall utges är den försäkringstid som kan tillgodoräknas den försäkrade.</p> <h5>2§</h5> <p>Nuvarande bestämmelser om andelsberäkning av folkpension finns i 5<br>kap. Enligt dessa beräknas folkpension antingen i förhållande till tid för<br>bosättning i Sverige eller i relation till antalet år för vilka har tillgodo-<br>räknats pensionspoäng. Garantiersättning skall enbart beräknas i för-<br>hållande till försäkringstid dvs. i princip samma beräkningssätt som<br>gäller för bosättningstid i nuvarande 5 kap. Bestämmelserna om försäk-<br>ringstid har överförts till förevarande kapitel samtidigt som 5 kap. före-<br>slagits upphävt.</p> <p>I denna paragraf anges att försäkringstid skall kunna tillgodoräknas<br>den försäkrade från och med det år då han eller hon fyller 16 år till och<br>med året före det år då försäkringsfallet inträffar (faktisk försäkringstid)<br>och för tiden därefter till och med det år då han eller hon fyller 64 år<br>(framtida försäkringstid). Den faktiska försäkringstiden beräknas enligt<br>3-5 §§ och den framtida försäkringstiden enligt 6 §. I de fall försäkrings-<br>fallet inträffat före 18 års ålder finns cn alternativ regel för beräkning av<br>försäkringstid i 7 §.</p> <p>Såväl faktisk som framtida försäkringstid skall avnindas till närmast<br>antal hela månader. Den sammanlagda försäkringstiden, dvs. summan av<br>faktisk och framtida försäkringstid, skall sedan sättas ned till närmast<br>antal hela år. Detta framgår av paragrafens andra stycke och utgör ingen<br>skillnad mot dagens bestämmelser om beräkning av bosättningstid.</p> <h5>3§</h5> <p>1 denna paragraf anges vad som räknas som faktisk försäkringstid. Inne-<br>hållet i paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 6 § a) och b). Enligt<br>punkten I räknas sådan tid då en person anses ha varit bosatt i Sverige<br>enligt 2 kap. SofL. Enligt huvudregeln i 1 § sistnämnda kapitel skall cn<br>person sålunda anses bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga<br>hemvist här. Vidare skall, om inte synnerliga skäl talar emot det, den som<br>kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid<br>än ett år anses bosatt här. Slutligen gäller att den som lämnar landet skall<br>fortfarande anses bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett<br>år. Därutöver finns i 2 kap. SofL särskilda bestämmelser för när vissa<br>personkategorier i andra fall skall anses bosatta i Sverige. Enligt punkten</p> <p>2 far även tid då en person före bosättningen i Sverige oavbrutet vistats<br>här efter att ha ansökt om uppehållstillstånd räknas.</p> <p>4§</p> <p>Denna paragraf medger att den som beviljas uppehållstillstånd i Sverige<br>som flykting eller skyddsbehövande i övrigt som försäkringstid även far<br>tillgodoräkna sig del av tid från det tidigare hemlandet. Bestämmelsen<br>motsvarar vad som gäller för förtidspension i 5 kap. 7 § AFL.</p> <h5>5§</h5> <p>För biståndsarbetare m.fl. gäller enligt 2 kap. 4 § SofL att de alltjämt an-<br>ses bosatta i Sverige när dc lämnar landet för arbete för arbetsgivarens<br>räkning. Som framgår av 3 § ovan får dessa räkna denna tid som försäk-<br>ringstid. Enligt den nu aktuella paragrafen gäller doek den begränsningen<br>att om personen i fråga under den tid han eller hon varit utsänd tjänat in<br>invalidpension i det andra landet far han eller hon inte tillgodoräkna sig<br>den tiden som försäkringstid. Bestämmelsen motsvarar i princip 3 kap.<br>4§ lagen (1998:702) om garantipension i dess lydelse fr.o.m. den<br>1 januari 2003.</p> <p>Metoden att beräkna framtida försäkringstid för garantiersättning mot-<br>svarar med några redaktionella ändringar den som gäller för beräkning av<br>framtida bosättningstid för folkpension i form av förtidspension i 5 kap.<br>9 § i dess nuvarande lydelse.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>186</p> <h5>7§</h5> <p>Faktisk försäkringstid far tillgodoräknas en försäkrad från och med 16-<br>årsåret till och med försäkringsfallet. Framtida försäkringstid beräknas<br>som en andel av den faktiska försäkringstiden. En konsekvens av detta<br>sätt att räkna försäkringstid vore, om ytterligare bestämmelser inte fanns,<br>att en försäkrad vars försäkringsfall inträffat innan försäkringstid kunnat<br>börja räknas aldrig skulle kunna få någon sjuk- eller aktivitetsersättning.<br>För att förhindra en sådan icke önskvärd konsekvens har i denna paragraf<br>införts en bestämmelse som innebär att om försäkringsfallet inträffat före<br>det år en försäkrad fyllde 18 år skall, om han eller hon är svensk<br>medborgare, hela tiden från och med 16 till och med 64 år räknas som<br>försäkringstid. Hänsyn skall dock inte tas till tid då den försäkrad efter<br>fyllda 16 år inte har uppfyllt förutsättningarna för tillgodoräknande av<br>försäkringstid enligt 3-5 §§. För utländska medborgare gäller mot-<br>svarande under förutsättning att han eller hon är bosatt i Sverige sedan<br>minst fem år. Paragrafen som i princip motsvarar nuvarande 5 kap. 10 §<br>har införts efter Lagrådets granskning. Det innebär att följande<br>paragrafers numrering har förskjutits i förhållande till lagrådsremissens<br>förslag.</p> <h5>8§</h5> <p>Garantiersättningen är konstruerad som en utfyllnad till den inkomstre-<br>laterade ersättningen upp till en viss garantinivå. För försäkrade som har<br>rätt till sjukersättning motsvarar garantinivån för år räknat 2,4 gånger<br>prisbasbeloppet.</p> <h5>9§</h5> <p>Garantinivån för aktivitetsersättning, till skillnad för den som gäller sjuk-<br>ersättning, varierar beroende på den försäkrades ålder. Till och med<br>månaden före den månad den försäkrade fyller 21 år motsvarar garanti-<br>nivån 2,10 gånger prisbasbeloppet. Därefter höjs nivån med 0,05 gånger<br>prisbasbeloppet varje tvåårsintervall upp till 30 års ålder.</p> <h5>10 §</h5> <p>Denna bestämmelse motsvarar vad som i dag gäller för folkpension i<br>form av förtidspension och även för garantipension i det reformerade<br>ålderspensionssystemet. Den har kommit till för att undvika att andelsbe-<br>räknad ersättning ges ut med alltför små belopp. Till följd av samman-<br>läggningsregeln i artikel 45 i förordningen (EEG) nr 1408/71 kommer<br>den som har försäkringstid från andra länder inom EU/EES dock att få<br>räkna med den tiden för att uppnå de tre kvalifikationsåren. En förut-<br>sättning för en sådan sammanläggning är emellertid att den försäkrade<br>kunnat tillgodoräknas minst ett år med försäkringstid i Sverige.</p> <h5>11 §</h5> <p>Till följd av garantiersättningens funktion som utfyllnadsförmån är ut-<br>gångspunkten för beräkning av denna ersättning sjukersättningens eller<br>aktivitetsersättningens huvudförmån, den inkomstrelaterade ersättningen.<br>Denna princip anges i första stycket av förevarande paragraf. Här anges<br>även att det är den inkomstrelaterade sjukersättningen före samordning<br>med eventuell yrkesskadelivränta som avses.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>187</p> <p>I paragrafens andra stycke anges att med inkomstrelaterad sjukersättning<br>oeh aktivitetsersättning likställs i detta sammanhang liknande utländsk<br>ersättning som inte är av utfyllnadskaraktär. De särskilda frågeställningar<br>som uppkommer vid beräkning av garantiersättning när den försäkrade<br>har varit försäkrad enligt flera länders lagstiftningar inom EU/EES redo-<br>visas i avsnitt 17.</p> <h5>12§</h5> <p>1 denna paragraf anges hur garantiersättningen beräknas. Garantiersätt-<br>ningen är konstruerad som cn utfyllnad till den inkomstrelaterade ersätt-<br>ningen upp till en garantinivå. Storleken på garantiersättningen är alltså<br>beroende av hur stor den inkomstrelaterade ersättningen är såsom denna<br>anges i 11 §. För den som helt saknar inkomstrelaterad ersättning mot-<br>svarar hel garantiersättningen garantinivån. Om den försäkrade har rätt<br>till hel inkomstrelaterad förmån men så låg sådan att den understiger<br>garantinivån, utgör garantiersättningen ett belopp motsvarande skillnaden<br>mellan den inkomstrelaterade ersättningen och garantinivån.</p> <p>I tredje stycket anges i förtydligande syfte att en minskning av garanti-<br>nivån med inkomstrelaterad ersättning görs först sedan denna avkortats<br>enligt 13 §.</p> <p>Paragrafens andra stycke har justerats i språkligt hänseende efter<br>Lagrådets granskning.</p> <h5>13 §</h5> <p>Rätten till garantiersättning är beroende av försäkringstid som beräknas<br>enligt 2 - 7 §§. I 10 § anges vidare att det krävs minst tre års tillgodoräk-<br>nad försäkringstid för att garantiersättning skall utges. För att den försäk-<br>rade skall vara berättigad till oavkortad garantiersättning krävs att antalet<br>år med försäkringstid som enligt detta kapitel kan tillgodoräknas honom<br>eller henne uppgår till minst 40. I annat fall görs enligt denna paragraf cn<br>avkortning av garantinivån till så stor andel som svarar mot förhållandet<br>mellan det antal år som kan tillgodoräknas den försäkrade och talet 40.<br>Därefter sker som nämnts under 12 § en reducering med hänsyn till stor-<br>leken på den inkomstrelaterade ersättningen. Som exempel kan nämnas<br>att om den försäkrade kan tillgodoräknas 20 år med försäkringstid inne-<br>bär detta att garantiersättningen beräknas genom att garantinivån avkor-<br>tas till 20/40 av 2,4 gånger prisbasbcloppet. Den på detta sätt avkortade<br>garantinivån minskas därefter med 100 procent av den inkomstrelaterade<br>ersättningen som denna anges i 11 §.</p> <h5>H §</h5> <p>1 paragrafen anges hur beräkningen av garantiersättning sker för den som<br>har rätt till partiell ersättning enligt 7 kap. 2 §. Beräkningen skall ske så<br>att det först beräknas vad hel garanti ersättning skulle ha blivit om rätt till<br>sådan hade förelegat. Därefter sker andelsbcräkningen. Om den försäk-<br>rade inte kan tillgodoräknas en försäkringstid om 40 år för garanti ersätt-<br>ning och garantiersättningen därför enligt 13 § skall avkortas i förhållan-<br>de till antalet 40-dclar, skall sådan avkortning ske först och andclsbcräk-<br>ningen därefter.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>188</p> <p>16 kap. Om utbetalning av sjukersättning och aktivitetsersättning<br>m.m.</p> <h5>1§</h5> <p>I denna paragraf i dess nuvarande lydelse finns bestämmelser om hur en<br>prövning av en försäkrads rätt till förtidspension och särskild efterlevan-<br>depension initieras. Det kan ske genom att den försäkrade ansöker om<br>förmånen. Vidare finns en möjlighet för försäkringskassan att på eget<br>initiativ byta ut vissa sjukförsäkringsförmåner mot förtidspension eller<br>sjukbidrag. Om ett sådant utbyte skett till sjukbidrag ankommer det där-<br>efter på den försäkrade att ansöka om att fa ytterligare perioder med<br>sjukbidrag. I tredje stycket finns emellertid en bestämmelse som ger för-<br>säkringskassan möjlighet att förlänga tiden för sjukbidrag utan att någon<br>ansökan gjorts. Avsikten med bestämmelsen är att förhindra att det upp-<br>står en lucka i utbetalningen till den försäkrade när denne t.ex. på grund<br>av han eller hon saknar sjukdomsinsikt underlåter att ansöka om förnyat<br>sjukbidrag. Slutligen finns i ljärde stycket en bestämmelse om ersättning<br>för vissa kostnader för läkarundersökning m.m.</p> <p>De ändringar som gjorts i paragrafen innebär endast att den i stället för<br>att gälla pensionsförmåner skall gälla för sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning. Därutöver har bestämmelser som gäller särskild efterlevande-<br>pension tagits bort, här liksom i flera av de följande paragraferna.<br>Motsvarande reglering återfinns i stället i lagen (2000:462) om införande<br>av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till<br>barn. Dessutom har några språkliga ändringar gjorts.</p> <h5>2§</h5> <p>I denna paragraf anges att som villkor för rätt till förtidspension och sär-<br>skild efterlevandepension far anges att den försäkrade skall underkasta<br>sig vissa former av medicinsk utredning m.m. Bestämmelsen komplette-<br>rar utredningsbestämmelsen i 7 kap. 3 b §. Ändringarna som gjorts i<br>paragrafen innebär en begreppsmässig anpassning till sjuk- och aktivi-<br>tetsersättningen som är de enda förmåner bestämmelsen skall vara<br>tillämplig på.</p> <h5>4§</h5> <p>Paragrafen behandlar vissa bestämmelser om utbetalning av pensions-<br>förmåner. Bestämmelsen har omarbetats för att gälla sjuk- och aktivitets-<br>ersättning.</p> <h5>5§</h5> <p>I denna paragraf finns bestämmelser om från när förtidspension och<br>sjukbidrag jämte vissa andra pensionsförmåner kan utges. Den grund-<br>läggande principen är att ersättning skall utges från och med den månad<br>då rätten till förmånen inträtt, dvs. den månad pensionsfallet har inträffat.<br>I de fall då en sjukförsäkringsförmån på försäkringskassans initiativ bytts<br>ut mot förtidspension eller sjukbidrag utges emellertid inte ersättningen<br>förrän månaden näst efter den då beslutet om pension meddelades. I de<br>fall pensionsärendet initieras genom ansökan kan ersättning betalas ut<br>tidigast från tre månader före ansökningsmånaden. Dessa bestämmelser<br>har innehållsmässigt behållits oförändrade med endast en begrepps-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>189</p> <p>mässig anpassning till sjuk- och aktivitetsersättningen som är de enda Prop. 2000/01:96<br>förmåner paragrafen skall omfatta. Vad som anges i paragrafen om<br>efterlevandepension har därför också tagits bort.</p> <p>6§</p> <p>Paragrafen som reglerar vad som gäller vid ändring av pension har endast<br>anpassats för att gälla sjuk- och aktivitetsersättning.</p> <h5>7§</h5> <p>Denna paragraf innehåller bestämmelser om indragning eller minskning<br>av förtidspension när den försäkrades arbetsförmåga förbättrats. Paragra-<br>fen har nyligen ändrats genom tillförandet av cn presumtionsregel för<br>bedömningen av cn sådan förbättring (jmf. prop. 1999/2000:4) samt an-<br>passats till systemet med vilande förtidspension. Paragrafen har nu an-<br>passats begreppsmässigt för att gälla sjuk- och aktivitetsersättning.</p> <p>Vidare har ett nytt tredje stycke införts. I detta anges att aktivitetser-<br>sättning inte far dras in eller minskas på grund av att den försäkrade del-<br>tar i sådan aktivitet som avses i 7 kap. 5 §. Denna bestämmelse har in-<br>förts för att inte riskera att den som deltar i sådana aktiviteter på grund<br>därav skall kunna anses ha större arbetsförmåga än vad som förutsatts i<br>beslutet om aktivitetsersättning.</p> <h5>7b§</h5> <p>Paragrafen har kommit till i samband med systemet för vilande förtids-<br>pension, se 14-18 §§. Den har endast anpassats begreppsmässigt för att<br>gälla sjuk- och aktivitetsersättning.</p> <h5>«§</h5> <p>Paragrafen reglerar skyldigheten för cn försäkrad att utan oskäligt dröjs-<br>mål anmäla till försäkringskassan om förbättring av arbetsförmågan in-<br>trätt. Sanktionen mot underlåtenhet av sådan anmälan är indragning eller<br>nedsättning av förtidspensionen. Paragrafen har ändrats från att gälla<br>förtidspension till att gälla sjuk- och aktivitetsersättning. Vidare har vad<br>som sägs om efterlevandepension tagits bort.</p> <h5>9§</h5> <p>Paragrafen har ändrats för att endast gälla för sjuk- och aktivitetsersätt-<br>ning.</p> <h5>14-18 §§</h5> <p>Dessa paragrafer reglerar det nyligen införda systemet för vilande för-<br>tidspension (jmf. prop. 1999/2000:4). Detta system skall även gälla vid<br>sjukersättning och aktivitetsersättning. I 16 § har ett tredje stycke införts<br>med innebörden att aktivitetsersättning kan vilandeförklaras ända till<br>utgången av perioden med sådan ersättning utan att rätten till ersättning<br>kan ifrågasättas på grund av att den försäkrade provar på att arbeta. För<br>sjukersättningens del är motsvarande tidsperiod begränsad till tolv<br>månader.</p> <p>190</p> <p>17 kap. Om sammanträffande av förmåner m.m.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h5>1§</h5> <p>Paragrafen som bl.a. handlar om samordning av förmåner vid retroaktiv<br>utbetalning anger i sitt tredje stycke att för minskning av förtidspension<br>med s.k. yrkesskadelivränta gäller 2 §. Ordet förtidspension har bytts ut<br>mot sjukersättning.</p> <h5>2§</h5> <p>Bestämmelsen motsvarar genom ändringen i huvudsak nuvarande sam-<br>ordningsbestämmelse som gäller när förtidspension och s.k. yrkes-<br>skadelivränta utges samtidigt. Samordningen skall ske på så sätt att sjuk-<br>ersättning i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning<br>minskas med tre Värdedelar av den livränta som överstiger en sjättedels<br>prisbasbelopp. Reduceringen skall i första hand göras på garantiersätt-<br>ningen. I likhet med nuvarande regler föreslås en bestämmelse om att<br>den försäkrade alltid skall ha rätt till ett visst minsta belopp av sjuker-<br>sättning. Detta belopp bör för att motsvara nuvarande nivå för månad<br>räknat vara 5 procent av prisbasbeloppet.</p> <p>Paragrafen behandlar endast samordning mellan sjukersättning och<br>yrkesskadelivränta. Att någon motsvarande samordning inte kommer i<br>fråga för aktivitetsersättning beror på att den personkrets som kan upp-<br>bära sådan ersättning har för låg ålder för att kunna ha omfattats av reg-<br>lerna i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Denna lag upphörde<br>att gälla den 1 juli 1977.</p> <p>I förhållande till lagrådsremissens förslag har även, på Lagrådets in-<br>rådan, vissa redaktionella förändringar gjorts i förtydligande syfte.</p> <p>18 kap. Om allmänna försäkringskassor</p> <h5>17§</h5> <p>I paragrafen har, förutom namnändringar, införts en bestämmelse om<br>garantiersättning av motsvarande innebörd som den som enligt para-<br>grafen inskränker socialförsäkringsnämnds beslutskompetens i förtids-<br>pensionsärenden. Således skall nämndens beslut inte omfatta en prövning<br>av förutsättningarna för och storleken av garantiersättning med tillämp-<br>ning av reglerna om försäkringstid.</p> <p>20 kap.</p> <h5>3§</h5> <p>Denna paragraf innehåller en reglering av när ersättning enligt AFL far<br>dras in eller sättas ned. Paragrafens andra stycke behandlar denna åtgärd<br>vid en vägran utan giltig anledning att genomgå behandling, utredning<br>och rehabilitering som, för förtidspensionärer, avses i 7 kap. 3 b §. Sådan<br>indragning eller nedsättning av pensionen kan i dessa fall göras tills vida-<br>re. Om den försäkrade därefter ändrar sig och påbörjar den beslutade åt-<br>gärden kan pensionen börja betalas ut igen. Denna reglering föreslås att i<br>stället för förtidspension gälla sjuk- och aktivitetsersättning. Därutöver<br>tas motsvarande bestämmelse om särskild efterlevandepension bort.</p> <p>191</p> <h5>21 kap.</h5> <p>Ändringen innebär endast att ordet förtidspension byts ut mot sjukersätt-<br>ning eller aktivitetsersättning.</p> <h5>Övergångsbestämmelserna</h5> <p>1. 1 denna punkt anges tidpunkten för ikraftträdandet av dc nya bestäm-<br>melserna om sjukersättning och aktivitetsersättning. Överväganden kring<br>ikraftträdandetidpunkten har redovisats i avsnitt 18.1. Vidare anges att de<br>nya bestämmelserna även skall gälla i fall då rätten till sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning grundas på pensionsfall som inträffat före<br>ikraftträdandet, om inte annat följer av övriga övergångsbestämmelser.<br>Bestämmelsen har bl.a. funktionen att säkerställa att sjuk- eller aktivi-<br>tetsersättning skall kunna beviljas när pensionsfallet inträffat före ikraft-<br>trädandet men ansökan eller beslut kommer så sent efter ikraftträdandet<br>att ersättning inte avser tid före den tidpunkten.</p> <p>2. Bestämmelsen innebär bl.a. att det är den tid ersättningen avser som<br>avgör vilka bestämmelser som skall tillämpas. Om någon del av ersätt-<br>ningen avser tid före januari 2003 skall således förmånen beräknas enligt<br>dc äldre bestämmelserna om förtidspension.</p> <p>3. Genom denna bestämmelse kommer pensionsgrundande belopp av<br>förtidspension som beräknats för en försäkrad före ikraftträdandet kunna<br>dels ge rätt till inkomstrelaterad ersättning i sig, dels kunna användas vid<br>beräkning av bruttoårsinkomst. Bestämmelsen tar sikte på fall där en för-<br>säkrad tidigare under ramtiden uppburit förtidspension men upphört med<br>detta och för vilken efter ikraftträdandet ett nytt försäkringsfall inträffar.</p> <p>4. Försäkringstid för garantiersättning motsvaras av äldre bestämmel-<br>ser om bosättningstid för folkpension. Bestämmelsen anger att för tid för<br>ikraftträdandet skall med försäkringstid avses sådan bosättningstid.</p> <p>5. Vid ikraftträdandet av dc nya bestämmelserna kommer det att finnas<br>ett stort antal, över 400 000, personer som uppbär förtidspension eller<br>sjukbidrag. 1 avsnitt 12 har redovisats en modell för hur dessa förmåner<br>skall omvandlas till sjukersättning vid ikraftträdandet. I denna punkt an-<br>ges den grundläggande principen för denna omvandling. Förtidspension<br>eller sjukbidrag som cn försäkrad hade rätt att uppbära för december<br>2002 och som han eller hon alltjämt i januari 2003 skulle haft rätt att<br>uppbära om äldre bestämmelser fortfarande hade tillämpats, skall vid<br>ikraftträdandet omvandlas till motsvarande grad av hel sjukersättning<br>respektive hel tidsbegränsad sjukersättning.</p> <p>Att samma grad av ersättning skall utges efter omvandlingen som före<br>innebär bl.a. att de som övergångsvis har två tredjedels förtidspension får<br>behålla den graden tills en förändring av nedsättningen av arbetsför-<br>mågan föranleder något annat.</p> <p>Tidsbegränsad sjukersättning efter omvandling skall omfatta samma<br>tid som bestämts för sjukbidraget. Förtidspension skali omvandlas till<br>sjukersättning oavsett den försäkrades ålder. För en försäkrad som är<br>född 1984 eller senare och som hade rätt att uppbära sjukbidrag för<br>december 2002 får tidsbegränsad sjukersättning beviljas även för längre<br>tid än vad som bestämts för sjukbidraget, dock inte längre än till och med<br>juni månad det år då han eller hon fyller 19 år.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>192</p> <p>I övrigt gäller vad som föreskrivs om förtidspension i övergångs- Prop. 2000/01:96<br>bestämmelserna även för sjukbidrag.</p> <p>6. Tilläggspension i form av förtidspension grundas på de inkomster<br>som den försäkrade har haft före förtidspensioneringen. I regel påverkas<br>storleken av tilläggspensionen i hög grad av de två högsta inkomsterna<br>under en tidsrymd om fyra år före pensionsfallet. Även andra inkomster<br>som kan ligga långt tillbaka i tiden påverkar i regel också beräkningen.<br>Beräkningen skiljer sig därmed avsevärt från beräkningen av antagande-<br>inkomsten för sjuk- och aktivitetsersättning. Tilläggspensionen utgör<br>dock den inkomstrelaterade ersättningen i nuvarande system och skall<br>därför enligt denna punkt omvandlas till inkomstrelaterad sjukersättning.</p> <p>7. I denna punkt beskrivs närmare hur omvandlingen av tilläggspen-<br>sion i form av förtidspension till inkomstrelaterad sjukersättning skall gå<br>till. Den inkomstrelaterade sjukersättningen beräknas på en antagandein-<br>komst. För omvandlingen av tilläggspensionen inom förtidspensione-<br>ringen till inkomstrelaterad sjukersättning krävs således att en antagan-<br>deinkomst fastställs. Därefter kan de omvandlade tilläggspensionerna<br>fortsättningsvis behandlas på samma sätt som de nybeviljade inkomst-<br>relaterade sjukersättningarna.</p> <p>Tilläggspensionen grundas på medeltalet av de femton högsta pen-<br>sionspoäng eller - om den försäkrade tillgodoräknats endast ett lägre an-<br>tal - det antal som tillgodoräknats den försäkrade. Medelpensions-<br>poängen grundas följaktligen på genomsnittet av den försäkrades in-<br>komster. Pensionspoäng fastställs dock endast på de inkomster som över-<br>stiger ett prisbasbelopp. Det innebär att ett prisbasbelopp måste läggas<br>till den inkomst som kan räknas fram med hjälp av medelpensions-<br>poängen för att den skall kunna sägas motsvara den genomsnittliga in-<br>komst som bör utgöra antagandeinkomsten efter omvandlingen.</p> <p>Om den försäkrade inte har tillgodoräknats 30 år med pensionspoäng<br>skall tilläggspensionen avkortas och utges med så stor andel som svarar<br>mot antalet år med pensionspoäng. För att anpassa även den inkomst-<br>relaterade sjukersättningen till denna avkortning måste antagandein-<br>komsten reduceras i motsvarande omfattning. Antagandeinkomsten redu-<br>ceras med en andel som svarar mot det antal pensionspoängår som tillgo-<br>doräknats i förhållande till talet trettio. Genom att på detta sätt reducera<br>antagandeinkomsten kan denna i fortsättningen ligga till grund för beräk-<br>ningen av den nya inkomstrelaterade sjukersättningen utan ytterligare<br>anpassning.</p> <p>8. Skillnaden i nettoutfallet mellan en inkomstrelaterad sjukersättning<br>som grundas på en antagandeinkomst beräknad enligt punkten 7 samt, i<br>förekommande fall, en garantiersättning som beräknas enligt 9 kap. och<br>förtidspensionen beräknad enligt dagens regler förklaras i huvudsak av<br>effekterna av den skatteförmån som ligger i det särskilda grundavdraget<br>(SGA). För att de förtidspensionärer som far sina förtidspensioner<br>omvandlade till inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning<br>skall fa samma nettoersättning även efter omvandlingen måste skillnaden<br>mellan förtidspensionen beräknad enligt dagens regler och den<br>omvandlade sjukersättningen räknas fram för att korrigera den<br>sammantagna sjukersättningen efter omvandlingen. Denna korrigering<br>eller justering görs med hjälp av ett justeringsbelopp. Detta räknas i<br>princip fram som en skillnad mellan den tidigare utgivna förtids-</p> <p>7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 96<br></p> <p>pensionen, uppräknad med bruttovärdet av SGA för den enskilde försäk-<br>rade vid den kommunalskatt som gäller för denne vid omvandlings-<br>tidpunkten, och den nya sjukersättningen. Beräkningen är komplicerad<br>och innefattar omvandling av en skatteförmån till en bruttoförmån.<br>Grundskyddet i det nuvarande ersättningssystemet uppräknat med<br>bruttovärdet av SGA utgör därvid det omvandlade grundskyddet eller en<br>beräkningsmässig garantiersättning. Metoden är ingående beskriven i<br>avsnitt 12.6. Den använda metoden medför också att ersättningsregler<br>som sammanhänger med utformningen av folkpension och pensions-<br>tillskott i nuvarande system och som inte kommer att ha någon<br>motsvarighet i det föreslagna ersättningssystemet påverkar den totala<br>ersättningen även efter omvandlingen så att nettoersättningen blir<br>densamma såväl före som efter omvandlingen.</p> <p>Ett justeringsbelopp som kommer att utgöra ett tillägg till sjukersätt-<br>ningen behandlas i allt väsentligt som garantiersättning. Detta innebär<br>bl.a. att det blir cn bosättningsbaserad förmån. Däremot kan det inte re-<br>duceras mot yrkeskadelivräntan vid omvandlingen eftersom justerings-<br>bcloppet utgör resultatet av en jämförelse mellan ersättningar från<br>respektive system.</p> <p>De negativa justeringsbelopp som uppstår sammanhänger så gott som<br>uteslutande med dels nivån på kommunalskatten för den enskilde försäk-<br>rade, dels att den nya enhetliga garantinivån ger högre ersättning än<br>dagens grundskydd för gifta. Eftersom garantiersättningen utgör en ut-<br>fyllnad till den inkomstrelaterade sjukersättningen är det naturligt att av-<br>räkningen sker i första hand på garantiersättningen.</p> <p>Ett positivt justcringsbelopps reala storlek över tiden behålls<br>oförändrad genom att beloppet anknyts till prisbasbeloppet och räknas<br>om vid förändringar av detta. Någon motsvarande indexering föreslås<br>inte för negativa justeringsbelopp.</p> <p>9—11. Till grund för framtagandet av den bcräkningsmässiga garantier-<br>sättningen ligger en bruttoersättning som består av dc förmåner som på-<br>verkar SGA. dvs. folkpension, pensionstillskott, tilläggspension (med<br>avdrag för eventuell yrkesskadelivränta) samt utbetald arbetsskadeiiv-<br>ränta. Denna faktiska bruttoersättning höjs med bruttovärdet av SGA i<br>förhållande till värdet av det vanliga grundavdraget vid den kommunal-<br>skatt som gäller eller skall gälla för den försäkrade vid utgången av 2002.<br>Denna omvandlade bruttoersättning korrigeras därefter med avseende på<br>skillnaderna i grundavdraget mellan den högre nivå som SGA-kompen-<br>sationen gett och den ursprungliga nivån.</p> <p>Den bcräkningsmässiga garantiersättningen är vad som därefter åter-<br>står sedan den inkomstrelaterade sjukersättning som den försäkrade har<br>rätt till i det nya systemet och eventuellt förekommande utbetald arbets-<br>skadeiivränta dragits av.</p> <p>Yrkesskadelivränta reducerar i det nuvarande systemet i första hand<br>tilläggspensionen. I det föreslagna systemet kommer yrkesskadelivräntan<br>att i första hand reducera garantiersättningen. Genom att yrkesskadeiiv-<br>räntan reducerar tilläggspensionen kommer den att påverka storleken av<br>SGA-kompensationen, dvs. justeringsbeloppet. Yrkcsskadclivräntans<br>effekt på SGA före omvandlingen fastställs därmed en gång för alla.<br>Denna effekt kvarstår även om yrkesskadelivräntan jämkas med avseen-<br>de på invaliditetsgraden. Eftersom yrkesskadelivräntan efter sådan jämk-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>194</p> <p>ning kommer att påverka sjukersättningens storlek enligt de föreslagna<br>nya samordningsbestämmelser saknas det anledning att vidta någon änd-<br>ring av det vid omvandlingen fastställda justeringsbeloppet.</p> <p>12. I de beräkningar som skall göras enligt punkterna 9-11 ingår<br>kommunalskattesatsen för inkomståret 2002 som en komponent. Därvid<br>skall användas den avgifts- och skattesats som följer av den skattetabell<br>som beslutats tillämplig för den försäkrade detta inkomstår. Har skatte-<br>myndigheten inte fattat något beslut om tillämplig skattetabell för en för-<br>säkrad, t.ex. på grund av att han eller hon har F-skattsedel, far man i<br>stället simulera ett sådant beslut genom att med ledning av folkbok-<br>föringsuppgifter för den 1 november 2001 bedöma vilken skattetabell<br>som hade varit tillämplig för den försäkrade.</p> <p>13-14. Justeringsbeloppet i kombination med den enhetliga garanti-<br>nivån utgör SGA-kompensationen för den enskilde försäkrade. För för-<br>säkrade som är bosatta utomlands och far förtidspension som beskattas<br>enligt bestämmelserna i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands<br>bosatta (SINK) kommer någon SGA-kompensation inte ifråga. Med an-<br>ledning av detta sker beräkningen av den omvandlade bruttoersättningen<br>på annat sätt för denna grupp försäkrade än för dem som är obegränsat<br>skattskyldiga enligt inkomstskattelagen. Till summan av de faktiska er-<br>sättningarna läggs här i stället bruttovärdet av skatteförmånen, dvs.<br>skattebefrielsen enligt SINK på folkpensionen och en del av pensionstill-<br>skottet. I övrigt sker beräkningen av justeringsbeloppet på samma sätt<br>som för dem som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. För dem som är<br>bosatta utomlands och på grund av dubbelbeskattningsavtal inte skall<br>betala skatt på sina socialförsäkringsförmåner i Sverige innebär omvand-<br>lingsformeln att den omvandlade bruttoersättningen är samma som<br>bruttoersättningen. Bestämmelsen i punkten 14 har omformulerats i<br>enlighet med vad Lagrådet anfört.</p> <p>15. Justeringen av ersättningar med anledning av omvandlingen syftar<br>till att ge den försäkrade en så oförändrad nettoersättning efter omvand-<br>lingen som möjligt. Vid efterföljande händelser som innebär förändringar<br>av grunderna för den ersättning som den försäkrade uppbär finns inte<br>längre skäl att justera ersättningen. Således anges i denna punkt att sjuk-<br>ersättning inte längre skall justeras om ersättningen skall utges med en<br>annan kompensationsgrad än tidigare, om samordning med yrkesskade-<br>och arbetsskadeiivränta skall ske i annan omfattning och slutligen om en<br>försäkrad som beskattas enligt SINK, eller inte beskattas alls i Sverige,<br>genom hemflyttning blir obegränsat skattskyldig här.</p> <h4>19.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1755) om<br>särskilda insatser för personer med tre fjärdedels<br>förtidspension eller sjukbidrag</h4> <p>Förslaget innebär att rubriken till lagen samt dess paragrafer (1-3 §§)<br>anpassas till det reformerad försäkringssystemet genom att orden förtids-<br>pension och sjukbidrag byts ut mot orden sjukersättning och aktivitets-<br>ersättning.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>195</p> <h4>19.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:703) om<br>handikappersättning och vårdbidrag</h4> <h5>5§</h5> <p>1 denna paragraf anges dc förutsättningar som skall vara uppfyllda för att<br>en försäkrad skall ha rätt till handikappersättning. I första stycket har<br>åldersgränsen för när handikappersättning tidigast kan uppbäras höjts<br>från 16 år till juli månad det år den försäkrade fyller 19 år. Detta är cn<br>konsekvens av att vårdbidrag skall kunna utges till och med juni månad<br>detta år. Tidpunkten för handikappersättningen är också densamma som<br>den från vilken aktivitetsersättning tidigast kan uppbäras.</p> <h5>6§</h5> <p>Bedömningen av behovet av handikappersättning sker med beaktande av<br>bl.a. vilka pensionsförmåner som den försäkrade har. Paragrafen har änd-<br>rats i det avseendet att vad som enligt nuvarande regler gäller förtidspen-<br>sion framdeles skall gälla för sjukersättning och aktivitetsersättning.</p> <h5>8§</h5> <p>Vårdbidraget utgör cn ersättning till en försäkrad förälder för vård av<br>bam under 16 år om bamet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning<br>eller annat funktionshinder under minst sex månader är i behov av vård.<br>Även merkostnader till följd av barnets sjukdom eller funktionshinder<br>kan ersättas. Av skäl som utvecklats i avsnitt 11 föreslås att gränsen för<br>hur länge vårdbidrag kan uppbäras skall höjas till att motsvara den tid-<br>punkt då rätten för den unge att uppbära aktivitetsersättning inträder, dvs.<br>vid utgången av juni månad det år då han eller hon fyller 19 år. Även<br>ändringen i paragrafens andra stycke är en konsekvens av detta.</p> <h5>U §</h5> <p>Ändringen är cn följd av den höjda åldersgränsen för rätt att uppbära<br>vårdbidrag.</p> <h5>17§</h5> <p>Paragrafen anger hur avrundning skall ske beträffande vissa förmåner när<br>ersättningsbeloppet för handikappersättning och vårdbidrag beräknas för<br>viss månad. Paragrafen har ändrats genom att ordet förtidspension bytts<br>ut mot sjukersättning och aktivitetsersättning. Vad gäller övriga förmåner<br>som regleras i nuvarande lydelse har dc här tagits bort eftersom<br>motsvarande avrundningsbestämmelsc finns i var och cn av de för dessa<br>förmåner aktuella lagarna.</p> <h5>Övergångsbestämmelserna</h5> <p>1. Lagen träder i kraft den 1 januari 2003, dvs. samtidigt som de nya be-<br>stämmelserna om sjukersättning och aktivitetsersättning.</p> <p>2. Åldersgränsen för rätt att tidigast fa handikappersättning har enligt<br>5 § lagförslaget höjts från 16 år till juli månad det år den försäkrade<br>fyller 19 år. Denna övergångsbestämmelse medför att dc som vid ikraft-<br>trädandet har handikappersättning men inte har uppnått det nya ålders-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>196</p> <p>kravet ändå far behålla förmånen. Bestämmelsen har på inrådan av<br>Lagrådet gjorts om i förhållande till motsvarande bestämmelse i det till<br>Lagrådet remitterade förslaget.</p> <p>3. Enligt denna övergångsbestämmelse kan föräldrar inte heller efter<br>ikraftträdandet av de nya bestämmelserna få vårdbidrag om deras barn<br>får förtidspension eller sjukbidrag som omvandlas till sjukersättning.<br>Liksom punkten 2 har bestämmelsen omformulerats i enlighet med vad<br>Lagrådet anfört.</p> <h4>19.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension</h4> <p>Förtidspension som grundar sig på ATP-poäng ger enligt nuvarande reg-<br>ler ålderspensionsrätt. Sådan pensionsrätt fastställs årligen som ett pen-<br>sionsgrundande belopp som beräknas på antagandeinkomsten. I för-<br>arbetena till lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension anges<br>att denna ordning utgör ett provisorium i avvaktan på en reformering av<br>förtidspensioneringen (prop. 1997/98:151, s. 203 ff.). De i denna propo-<br>sition föreslagna reglerna för beräkning av ålderspensionsrätt för in-<br>komstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning<br>anknyter i högre grad till den reformerade ålderspensioneringens syste-<br>matik än vad nuvarande regler gör i det att den del av ersättningen som<br>betalas ut till den försäkrade kommer att behandlas som andra inkomster<br>av anställning. Det innebär att denna utbetalade del utgör pensions-<br>grundande inkomst. Emellertid måste pensionsrätten på sjuk- och<br>aktivitetsersättning även fortsättningsvis till viss del beräknas på en fiktiv<br>inkomst för att den försäkrade skall erhålla en pensionsrätt som svarar<br>mot de inkomster som bortfallit på grund av försäkringsfallet. Denna del<br>som framräknas som skillnaden mellan antagandeinkomsten, reducerad<br>med ett belopp som motsvarar en tänkt pensionsavgift på denna, och den<br>utbetalda ersättningen utgör ett pensionsgrundande belopp. Till följd av<br>det förändrade sättet att beräkna ålderspensionsrätt på de aktuella ersätt-<br>ningarna har även nya regler om samordning av pensionsrätter behövt<br>införas för de fall då sjuk- eller aktivitetsersättning är samordnad med<br>livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.</p> <h5>2 kap.<br>5§</h5> <p>1 denna paragraf anges de socialförsäkringsersättningar m.m. som skall<br>anses vara pensionsgrundande inkomster av anställning. Som närmare<br>beskrivits i avsnitt 13 föreslås för närvarande att det endast är den in-<br>komstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen som skall grunda ålders-<br>pensionsrätt. Sådan ålderspensionsrätt tillgodoräknas på ett underlag som<br>utgörs av antagandeinkomsten efter avdrag för vad som på en sådan in-<br>komst skulle ha betalts som allmän pensionsavgift, dvs. sju procent av<br>inkomsten. Den utbetalda ersättningen, vilken motsvarar 64 procent av<br>antagandeinkomsten, utgör pensionsgnindande inkomst. Till paragrafens<br>uppräkning av förmåner har således inkomstrelaterad sjukersättning och<br>aktivitetsersättning lagts. Den del av ålderspensionsrätten som överstiger</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>197</p> <p>den faktiskt utbetalda ersättningen utgör en fiktiv inkomst och behandlas Prop. 2000/01:96<br>som sådan som ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap.</p> <h5>17 §</h5> <p>1 dc fall sådan förtidspension som ger pensionsrätt och livränta enligt<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring beviljas samtidigt för för-<br>fluten tid skall det anses som om förtidspensionen betalats ut före liv-<br>räntan. Denna samordningsbestämmelse som finns i paragrafens andra<br>stycke har endast anpassats språkligt för att oförändrad gälla de nya in-<br>komstrelaterade förmånerna.</p> <h5>17 a §</h5> <p>Bestämmelsen är ny och innebär att arbetsskadeiivränta som är samord-<br>nad med inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning inte skall vara<br>pensionsgrundande till den samordnade delen. Pensionsrätten på denna<br>del tillgodoräknas ju på den andra ersättningen. I 3 kap. 6 § finns cn mot-<br>svarande bestämmelse beträffande samordning av pensionsrätter av ar-<br>bctsskadelivränta och pensionsgrundande belopp av sjuk- eller aktivitets-<br>ersättning.</p> <p>3 kap.</p> <h5>1§</h5> <p>Detta kapitel innehåller bestämmelser om andra pensionsgrundande be-<br>lopp än pensionsgrundande inkomst. Som cn provisorisk lösning i<br>ålderspensionssystemet har ålderspensionsrätt hittills tillgodoräknats på<br>ATP-grundad förtidspension som pensionsgrundande belopp. Dc nya<br>reglerna innebär att inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning utgör<br>pensionsgrundande inkomst till den del ersättningen betalas ut. Pensions-<br>rätt tillgodoräknas emellertid på hela antagandeinkomsten minskad med<br>vad som motsvarar allmän pensionsavgift. Den del av pensionsrätten som<br>således överstiger den utbetalda ersättningen är en fiktiv inkomst. Som<br>sådan hänförs den enligt systematiken för ålderspensionssystemet till<br>pensionsgrundande belopp enligt detta kapitel.</p> <h5>4§</h5> <p>1 sin nuvarande lydelse anges att den som för någon del av ett år har upp-<br>burit ATP-grundad förtidspension skall tillgodoräknas ett pensionsgrun-<br>dande belopp om inte annat följer av vissa senare paragrafer. Vidare an-<br>ges att detta endast gäller för försäkrade som under det året har fyllt<br>högst 64 år. Ändringen av paragrafen innebär, förutom att den i stället för<br>förtidspension skall gälla sjuk- och aktivitetsersättning. att den åldcrs-<br>mässiga begränsningen för tillgodoräknande av pensionsrätt upphör. På<br>Lagrådets inrådan har av pedagogiska skäl införts ett nytt andra stycke<br>med cn upplysning om att bestämmelser om pensionsgrundande inkomst<br>med anledning av förmånerna finns i 2 kap.</p> <h5>5§</h5> <p>Paragrafen har ändrats så att i stället för att ange hur beräkningen av pen-<br>sionsgrundande belopp för förtidspension skall ske, ange hur cn sådan<br>beräkning skall göras för inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning.<br>Beräkningen utgår från vad som utgör den totala pensionsrätten för</p> <p>198</p> <p>ersättningen, nämligen antagandeinkomsten minskad med ett belopp<br>motsvarande den allmänna pensionsavgift som skulle ha belöpt på denna<br>om den varit en pensionsgrundande inkomst av anställning. Det pen-<br>sionsgrundande beloppet utgör därefter, för varje månad som ersätt-<br>ningen uppburits, skillnaden mellan en tolftedel av den på nämnda sätt<br>minskade antagandeinkomsten och den pensionsgnindande inkomsten av<br>ersättningen.</p> <p>I andra stycket anges att vid partiell förmån skall antagandeinkomsten<br>enligt första stycket proportioneras i relation till graden av ersättning.</p> <h5>6§</h5> <p>Tillsammans med bestämmelserna 2 kap. 17 a § har denna paragraf i sin<br>ändrade lydelse till funktion att förhindra att en försäkrad får för stor to-<br>tal ålderspensionsrätt i situationer då livränta enligt lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring är samordnad med inkomstrelaterad sjuk- eller<br>aktivitetsersättning. En princip för denna samordning av pensionsrätter är<br>att pensionsgrundande inkomst skall tillgodoräknas före pensionsgrun-<br>dande belopp. Sålunda innebär den samordningsregel som återges i<br>denna paragraf att pensionsgrundande belopp av sjuk- eller aktivitetser-<br>sättning tillgodoräknas endast i den utsträckning det överstiger livräntan<br>efter samordningen.</p> <h5>⁷§</h5> <p>Till sin ändrade lydelse kompletterar paragrafen vad som gäller för sam-<br>ordning av pensionsrätt enligt 2 kap 17 § såvitt avser pensionsgnindande<br>belopp av sjuk- eller aktivitetsersättning.</p> <h5>19 §</h5> <p>Paragrafen har endast ändrats så att ordet förtidspension bytts ut mot in-<br>komstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning.</p> <p>4 kap.</p> <h5>1§</h5> <p>Det avsnitt i andra stycket som rör ATP-grundad förtidspension har<br>tagits bort då det är överflödigt i det nya systemet.</p> <h5>9§</h5> <p>Denna paragraf innehåller i sin nuvarande lydelse bestämmelser om till-<br>godoräknande av pensionspoäng i anledning av ATP-grundad förtidspen-<br>sion. Med det nya systemet med sjuk- och aktivitetsersättning har be-<br>stämmelserna inte längre någon funktion. Paragrafen har ändrats genom<br>att i stället ange att pensionsgnindande belopp av sjuk- och aktivitetser-<br>sättning skall likställas med pensionsgrundande inkomst vid beräkning<br>av pensionspoäng enligt 8 §.</p> <p>5 kap.</p> <h5>13 §</h5> <p>I denna paragraf som behandlar det s.k. förvärvsvillkoret har endast ordet<br>förtidspension bytts ut mot sjukersättning och aktivitetsersättning.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>199</p> <p>6 kap.</p> <h5>16§</h5> <p>Tillägget i paragrafen är betingat av att bestämmelserna om förtidspen-<br>sion upphör den 1 januari 2003.</p> <p>12 kap.</p> <h5>1 och 2 §§</h5> <p>Ändringarna innebär endast att ordet förtidspension byts ut mot sjuker-<br>sättning och att hänvisningen beträffande särskild efterlevandepension<br>sker till den lag där denna ersättning kommer att regleras fr.o.m. år 2003.</p> <h4>19.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om<br>allmän pensionsavgift</h4> <h5>4§</h5> <p>Den som uppbär sådana inkomster som är pensionsgnindande enligt</p> <p>2 kap. LIP skall enligt bestämmelserna i denna lag betala allmän<br>pensionsavgift med 7 procent av inkomsten. Vid beräkning av avgiften<br>bortses från sådana inkomster till den del summan därav överstiger 8,07<br>förhöjda prisbasbclopp. Avgiften används till finansiering av inkomst-<br>och tilläggspension enligt LIP samt tilläggspension i form av ålders-<br>pension enligt AFL.</p> <p>1 den nya försäkringen för sjukersättning och aktivitetsersättning är den<br>inkomstrelaterade ersättningen pensionsgnindande. Den utbetalda ersätt-<br>ningen utgör därvid pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap. 5 § 17 LIP.<br>Som närmare redogjorts för i avsnitt 13.7 föreslår regeringen emellertid<br>att staten tills vidare skall betala hela den pensionsavgift som belöper på<br>den inkomstrelaterade ersättningen genom statlig ålderspensionsavgift.<br>Den här aktuella paragrafen har därför tillförts ett andra stycke i vilket<br>anges att allmän pensionsavgift inte skall betalas på sådan ersättning.</p> <h4>19.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:676) om<br>statlig ålderspensionsavgift</h4> <h5>5§</h5> <p>Statlig ålderspensionsavgift betalas bl.a. på socialförsäkringsförmåner<br>som är ålderspensionsgrundande. Avgiften motsvarar för flertalet för-<br>måner endast den del som annars cn arbetsgivare svarar för enligt social-<br>avgiftslagen (2000:980). På sådana ersättningar betalar den som uppbär<br>förmånen allmän pensionsavgift på 7 procent av ersättningen. Statlig<br>ålderspensionsavgift motsvarar även hela avgiften om 18,5 procent på<br>pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. LIP och sådan del av arbets-<br>skadeiivränta som på grund av samordning med förtidspension inte be-<br>talas ut. 1 det reformerade systemet med sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning kommer staten i enlighet med gällande ordning betala 18,5 pro-<br>cent av den del av den inkomstrelaterade ersättningen som utgör pen-<br>sionsgrundandc belopp. Därutöver kommer staten, i enlighet med den<br>provisoriska ordning för avgifter som redovisas i avsnitt 13.7, att även</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>200</p> <p>betala hela avgiften om 18,5 procent på den utbetalda ersättningen. Detta Prop. 2000/01:96<br>framgår av det tillägg som gjorts i paragrafen.</p> <h5>6§</h5> <p>Arbetsskadeiivränta är enligt nuvarande bestämmelser i LIP pensions-<br>grundande till sitt bruttobelopp. I de fall livräntan är samordnad med<br>förtidspension måste emellertid pensionsavgiften på den del som på<br>grund av samordningen inte betalas ut finansieras helt med statlig<br>ålderspensionsavgift med 18,5 procent. Detta beror på att förtids-<br>pensionen enligt gällande regler inte är pensionsgrundande inkomst. I<br>stället beräknas för den ATP-grundade förtidspensionen ett pensions-<br>gnindande belopp. Vid samordning med arbetsskadeiivränta tillgodo-<br>räknas ett sådant belopp emellertid endast till den del det överstiger<br>livräntan före samordning. I det reformerade systemet med sjukersättning<br>och aktivitetsersättning utgör emellertid den utbetalda inkomstrelaterade<br>ersättningen pensionsgrundande inkomst. Enligt en i denna proposition<br>föreslagen ny paragraf i LIP, 2 kap. 17 a §, samordnas pensionsgrundande<br>inkomst av arbetsskadeiivränta och sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning på sådant sätt att livräntan inte är pensionsgnindande till den<br>del den samordnats med sådan ersättning. Någon avgift skall då inte<br>heller betalas för den samordnade livräntan varför bestämmelsen om<br>avgift vid samordning mellan livränta och förtidspension kan tas bort.</p> <h4>19.7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring</h4> <p>4 kap.</p> <h5>12 §</h5> <p>I paragrafens andra stycke anges i den nuvarande lydelsen att ett beslut<br>om vilande förtidspension också skall omfatta sådan livränta som enligt<br>6 kap. 1 § är samordnad med pensionen. Ändringen i paragrafen innebär<br>endast att motsvarande skall gälla beträffande livränta som är samordnad<br>med sjuk- eller aktivitetsersättning.</p> <h4>19.8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:465) om<br>ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring</h4> <p>6 kap.</p> <h5>1§</h5> <p>Samordning av sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsskadeiivränta<br>finns beskriven i avsnitt 14.2. Sådan samordning skall ske efter samma<br>principer som gäller beträffande samordning av förtidspension och sådan<br>livränta. Således skall arbetsskadelivräntan endast utges till den del den<br>överstiger den sjuk- eller aktivitetsersättning som helt eller delvis utges<br>med anledning av samma inkomstförlust som föranlett livräntan.</p> <p>201</p> <h5>Övergångsbestämmelser</h5> <p>5. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2003, samtidigt som de nya<br>reglerna om sjuk- och aktivitetsersättning i AFL. För förtidspension som<br>avser tid före ikraftträdandet skall äldre regler om samordning alltjämt<br>tillämpas.</p> <p>6. Förtidspension och sjukbidrag som utges vid utgången av år 2002<br>kommer enligt det förslag som läggs fram i denna proposition att vid<br>ikraftträdandet av det nya systemet tekniskt omvandlas till sjukersättning.</p> <p>Vid denna omvandling kommer det särskilda grundavdrag som för-<br>tidspensionärer har rätt till vid inkomstbeskattningen att ersättas av cn<br>högre beskattningsbar bruttoersättning. Detta kan vid omvandlingen i<br>vissa fall när cn försäkrad har arbetsskadeiivränta som är samordnad med<br>förtidspensionen innebära att nettoersättningen av livräntan blir lägre än<br>före omvandlingen. För att komma tillrätta med denna effekt anges i<br>denna punkt att vid samordning mellan sjukersättning som omvandlats<br>från förtidspension och arbetsskadeiivränta skall utöver den livränta som<br>överstiger sjukersättningen utges ett tillägg i form av cn bruttoförhöjning<br>som svarar mot skillnaden mellan den utbetalda sjukersättningen i januari<br>2003 och den förtidspension som skulle ha betalats ut för samma månad<br>om äldre bestämmelser fortfarande skulle ha varit gällande. Denna<br>bruttoförhöjning anknyts till prisbasbeloppct och omräknas vid föränd-<br>ringar av detta och behandlas även i övrigt som garantiersättning enligt 9<br>kap. AFL. Om samordningsgraden mellan sjukersättningen och arbets-<br>skadelivräntan förändras efter omvandlingen bortfaller bruttoförhöj-<br>ningen.</p> <h4>19.9 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen<br>(1999:799)</h4> <p>Utöver de ändringar som föranleds av det nya systemet för sjukersättning<br>och aktivitetsersättning föreslås här vissa ändringar med anledning av<br>den reformerade cfterlevandepensioneringen. Dessa sistnämna lagförslag<br>har tidigare ingått i den lagrådsremiss som föregick prop. 1999/2000:91<br>Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn.</p> <p>3 kap.</p> <h5>1§</h5> <p>Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning tillhör,<br>så som närmare beskrivits i avsnitt 6.2.2, enligt systematiken i denna lag<br>de bosättningsbaserade förmånerna. I denna paragraf har de därför upp-<br>tagits i förteckningen över förmåner i AFL som cn person som är bosatt i<br>Sverige är försäkrad för. Garantiersättning har placerats i punkten 3 i<br>denna förteckning, som i nuvarande lydelse anger folkpension i form av<br>förtidspension och efterlevandepension beräknad i förhållande till det<br>antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i Sverige.</p> <h5>2§</h5> <p>I denna paragraf upptas andra bosättningsbaserade socialförsäkringsför-<br>måner än sådana som regleras i AFL. Sist i uppräkningen har lagts till de</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>202</p> <p>bosättningsbaserade förmånerna enligt lagen (2000:461) om efterlevan-<br>depension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om<br>införande av nämnda lag.</p> <p>Vidare har punkten 2 i paragrafen tagits bort på grund av att lagen<br>(1969:205) om pensionstillskott upphävs.</p> <h5>4§</h5> <p>Den inkomstrelaterade sjuk- eller aktivitetsersättningen är, som angetts i<br>avsnitt 6.2.1, till sin karaktär en arbetsbaserad förmån. Den skall därför<br>upptas i förteckningen i denna paragraf över sådana förmåner. Punkterna<br>3 och 4 i paragrafens nuvarande lydelse upptar såväl tilläggspension som<br>ATP-beräknad folkpension i form av förtidspension och efterlevandepen-<br>sion. Ingen av dessa förmåner kommer att finnas kvar efter utgången av<br>2002. De nya inkomstrelaterade förmånerna som ersätter förtidspen-<br>sionen har placerats i punkten 3 och punkten 4 har utgått.<br>Efterlevandepensionen regleras fr.o.m. 2003 i en egen lag och tas därför<br>upp i förteckningen i 5 §.</p> <h5>5§</h5> <p>Till förteckningen i denna paragraf över arbetsbaserade förmåner som<br>regleras i annan lagstiftning än AFL har lagts de inkomstgrundade för-<br>månerna i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd<br>till barn sedan dessa har utgått i 4 §.</p> <h5>6§</h5> <p>Försäkringen för arbetsbaserade förmåner upphör enligt huvudregeln att<br>gälla tre månader efter den dag då arbetet har upphört av någon annan<br>anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande uppehåll.<br>Denna tidsfrist benämns efterskyddstid. Av skäl som närmare redovisats<br>i avsnitt 6.2.1 bör efterskyddstiden för inkomstrelaterad sjuk- och aktivi-<br>tetsersättning i stället vara ett år. Denna bestämmelse har tillförts para-<br>grafens andra stycke.</p> <h5>8§</h5> <p>Hänvisningarna i paragrafens första stycke har ändrats med anledning av<br>att den inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen inte<br>som den ATP-grundade förtidspensionen är förmåner som baseras på<br>intjänade pensionsrättigheter.</p> <h5>12 §</h5> <p>I paragrafens nuvarande lydelse anges att en person är försäkrad för in-<br>tjänande av ålderspensionsrätt om han eller hon har förtidspension som<br>har beräknats utifrån antagandepoäng. Det kan förekomma att en person<br>som aldrig genom arbete varit försäkrad för någon arbetsbaserad förmån,<br>men som har antagandepoängberäknad förtidspension baserad på pen-<br>sionspoäng för t.ex. vårdbidrag. Utan denna bestämmelse skulle han eller<br>hon inte vara försäkrad för intjänande av ålderspensionsrätt. I den änd-<br>rade lydelsen ger bestämmelsen samma skydd för den som uppbär in-<br>komstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning som grundar sig på mot-<br>svarande förmåner.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>203</p> <h5>13 §</h5> <p>Ändringen i denna paragraf innebär att den som inte genom arbete är<br>försäkrad för arbetsbaserade förmåner vid tidpunkten för försäkrings-<br>fallct ändå skall vara försäkrad för inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitets-<br>ersättning om lian eller hon då uppbär någon av de i paragrafen uppräk-<br>nade förmånerna. För fullständighctcns skull har här även lagts till att det<br>även gäller försäkring för inkomstrelaterad efterlevandepension.</p> <p>4 kap.</p> <h5>2§</h5> <p>1 paragrafen har gjorts dels en hänvisningsändring med hänsyn till att<br>bosättningsbaserade cftcrlcvandeförmåner nu regleras i 3 kap. 2 §, dels<br>den justeringen att ordet pensionsförmåner bytts ut mot ordet förmåner.<br>Detta för att paragrafen skall tillämpas även på sjuk- och aktivitets-<br>ersättning i form av garantiersättning, vilka inte är pensionsförmåner.</p> <h5>6§</h5> <p>Då inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning inte är pensionsför-<br>måner har paragrafen justerats på samma sätt som 2 §.</p> <h5>8§</h5> <p>I denna paragraf som är ny anges att bestämmelserna i kapitlet även<br>gäller för dc efterlevande eftersom det är den avlidne som är den för-<br>säkrade vid cftcrlcvandeförmåner.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <h4>19.10 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1969:205)<br>om pensionstillskott</h4> <p>Som en konsekvens av att den allmänna pensioneringen i form av folk-<br>pension och ATP upphör vid utgången av år 2002 kommer inte längre<br>några bestämmelser om pensionstillskott att behövas. Lagen därom upp-<br>hävs därför i sin helhet.</p> <p>204</p> <p>Sammanfattning av departementspromemorian<br>Sjukersättning i stället för förtidspension - Ersättning<br>och ålderspensionsrätt vid långvarig eller varkaktig<br>medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan<br>Ds 2000:39</p> <p>Inledning</p> <p>I departementspromemorian lämnas förslag till reformerade regler för<br>beräkning av ersättning till den som drabbats av medicinskt grundad<br>långvarig (minst ett år) eller varaktig nedsättning av arbetsförmågan.<br>Utgångspunkten för förslagen är de riktlinjer som riksdagen beslutade på<br>grundval av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension m.m. (bet.<br>1997/98:SfUl 1, rskr. 1997/98:237). Propositionen bygger i sin tur på<br>Förtidspensionsutredningens förslag i betänkandet Ohälsoförsäkringen -<br>Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166).</p> <p>Det reformerade förtidspensionssystemet omfattar såväl ett standard-<br>skydd enligt inkomstbortfallsprincipen (inkomstrelaterad sjukersättning)<br>som ett grundskydd för dem som inte har haft några förvärvsinkomster<br>eller endast låga inkomster före det att den medicinskt grundade<br>arbetsoförmågan inträffade (sjukersättning i form av garantiersättning).</p> <p>Personkrets</p> <p>Sjukersättning skall kunna utges till försäkrade i åldern 30 - 64 år vilkas<br>arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den<br>fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst en<br>fjärdedel och där nedsättningen kan anses varaktig eller kan antas bli<br>bestående i minst ett år. Det innebär att såväl en ersättning beviljad<br>tillsvidare som en tidsbegränsad ersättning kommer att finnas även i det<br>reformerade systemet. För yngre försäkrade föreslås ett nytt försäkrings-<br>system i Ds 2000:40 Aktivitetsersättning - Nytt försäkringsstöd för unga<br>med långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan.</p> <p>Bestämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799), som träder i kraft<br>den 1 januari 2001, får konsekvenser för i vilka situationer en person<br>skall anses försäkrad för sjukersättning. Förslaget innebär att omfatt-<br>ningen av försäkringen anknyter till försäkringsbegreppen som enligt<br>socialförsäkringslagen gäller för arbetsbaserade respektive bosätt-<br>ningsbaserade förmåner. Med hänsyn till den inkomstrelaterade sjuker-<br>sättningens särskilda karaktär föreslås en längre efterskyddstid (ett år) än<br>vad som gäller exempelvis för sjukpenning.</p> <p>Inkomstrelaterad sjukersättning</p> <p>Den inkomstrelaterade sjukersättningen skall beräknas på grundval av en<br>antagandeinkomst. Antagandeinkomsten föreslås bli beräknad som<br>genomsnittet av de tre högsta bruttoårsinkomstema som tjänats in av den<br>försäkrade under en given period, som närmast föregått det år då försäk-<br>ringsfallet inträffar (ramtiden). Det högsta belopp en bruttoårsinkomst</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 1</p> <p>205</p> <p>kan upptas till vid beräkningen av antagandeinkomst skall doek vara 7,5<br>förhöjda prisbasbelopp. Inkomstrelaterad sjukersättning föreslås bli<br>beräknad som 64 procent av antagandeinkomsten.</p> <p>Bruttoårsinkomstema utgörs av dc pensionsgrundande inkomsterna<br>enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med<br>tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter för respektive år samt<br>pensionsgrundande belopp som tillgodoräknats vid förtidspension resp,<br>sjukersättning.</p> <p>Ramtidens längd och möjligheten att undanta fler än ett inkomstår med<br>låga inkomster är mycket väsentlig för nivån på sjukersättningen. Även<br>antalet inkomster, som direkt skall ligga till grund för beräkning av<br>antagandcinkomsten, har stor betydelse. Ramtiden bestämmer urvalet<br>årsinkomster från vilket de inkomster som skall ligga till grund för be-<br>räkningen av antagandcinkomst skall väljas ut. Vid ramtidens utformning<br>har bl.a. hänsyn tagits till, intresset av att de inkomster som ligger till<br>grund för antagandcinkomsten skall vara så aktuella som möjligt, till de<br>typiska sänkningar av inkomsten som följer vid långvarig sjukdom,<br>arbetslöshet, barnledighet, studier, uppbyggnad av näringsverksamhet<br>m.m. samt till den typiska inkomstutvecklingen över livscykeln.</p> <p>Mot bakgrund av det ovanstående föreslås längden på ramtiden bli<br>beroende av den försäkrades ålder det år då försäkringsfallet inträffar.<br>För dem som detta år är 53 år eller äldre är ramtiden fem år. Ramtiden är<br>6 år när försäkringsfallet inträffar det år den försäkrade är 50, 51 eller 52<br>år, 7 år när försäkringsfallet inträffar det år den försäkrade är 47, 48 eller<br>49 år och 8 år när försäkringsfallet inträffat det år då den försäkrade är 46<br>år eller yngre.</p> <p>En väsentlig skillnad mellan inkomstrelaterad sjukersättning och<br>dagens förtidspension i form av allmän tilläggspension (ATP) är att<br>beräkningen av inkomstrelaterad sjukersättning i högre grad kommer att<br>anknyta till det faktiska framtida inkomstbortfallet än vad ATP gör.<br>Vidare kommer inkomstrelaterad sjukersättning till skillnad från ATP att<br>beräknas på grundval av den försäkrades hela förvärvsinkomst upp till ett<br>visst tak och inte enbart på den del av inkomsten som överstiger ett<br>förhöjt prisbasbelopp.</p> <p>En annan väsentlig skillnad mellan de två systemen är att den<br>inkomstrelaterade sjukersättningens storlek inte blir beroende av hur<br>länge personen varit försäkrad (försäkringstid) och till skillnad mot ATP<br>blir den därmed inte heller 30-dels beräknad.</p> <p>Garantiersättning</p> <p>Den inkomstrelaterade sjukersättningen skall kompletteras med ett<br>grundskydd för dem som under tiden före försäkringsfallet haft låga<br>förvärvsinkomster eller saknat sådana inkomster. Garantiersättning skall<br>kunna betalas ut upp till en garanterad nivå till den som är bosatt i<br>Sverige och som är försäkrad för sjukersättning i form av garanti-<br>ersättning både vid tidpunkten för försäkringsfallet och senare.</p> <p>Garantinivån för hel sjukersättning föreslås för år räknat motsvara 2,4<br>prisbasbclopp och vara oberoende av den försäkrades civilstånd. För den<br>som saknar inkomstrelaterad sjukersättning föreslås den årliga<br>garantiersättningen vid hel arbetsoförmåga uppgå till ett belopp som<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 1</p> <p>206</p> <p>motsvarar garantinivån. För den som har rätt till inkomstrelaterad Prop. 2000/01:96<br>sjukersättning som understiger garantinivån föreslås den årliga Bilaga 1<br>garantiersättningen uppgå till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan<br>den årliga inkomstrelaterade sjukersättningen och garantinivån. Med<br>inkomstrelaterad sjukersättning bör även avses invaliditetsförmån som<br>utbetalas med stöd av utländsk lag och som inte är av utfyllnadskaraktär.</p> <p>För den som har rätt till partiell sjukersättning bör garantiersättningen<br>motsvara den grad av hel sjukersättning som han eller hon har rätt till.</p> <p>Garantiersättning föreslås bli beroende av den tid personen har varit<br>försäkrad i Sverige för sjukersättning i form av garantiersättning<br>(försäkringstiden). För att garantiersättning skall kunna betalas ut skall<br>den försäkrade ha tillgodoräknats försäkringstid om sammanlagt minst<br>tre år. För rätt till oavkortad garantiersättning krävs att försäkringstiden<br>uppgår till minst 40 år. Är försäkringstiden kortare reduceras garanti-<br>ersättningen med 1/40 för vaije år som saknas. Samma principer som<br>gäller för beräkning av bosättningstid för rätt till folkpension i form av<br>förtidspension föreslås gälla även vid beräkningen av försäkringstid för<br>rätt till garantiersättning.</p> <p>Omvandling av förtidspension till inkomstrelaterad sjukersättning och<br>garantiersättning</p> <p>Personer som vid ikraftträdandet av det nya systemet uppbär ersättning i<br>form av förtidspension skall få denna omvandlad till inkomstrelaterad<br>sjukersättning respektive garantiersättning. Omvandlingen föreslås bli en<br>engångsinsats och den skall i princip kunna göras maskinellt med hjälp<br>av de uppgifter som finns i Riksförsäkringsverkets register.</p> <p>Vid omvandlingen anpassas sjukersättningens bruttobelopp så att den<br>försäkrade i princip far oförändrad nettoersättning. Förtidspension i form<br>av ATP görs om till antagandeinkomst med hjälp av den medelpensions-<br>poäng som använts vid beräkningen av ATP. Antagandeinkomsten<br>erhålls genom att talet ett läggs till medelpensionspoängen och summan<br>därefter multipliceras med det prisbasbelopp som fastställts för år 2003.<br>Den inkomstrelaterade sjukersättningen föreslås utgöra 64 procent av<br>antagandeinkomsten.</p> <p>För den vars inkomstrelaterade sjukersättning understiger garantinivån<br>skall garantiersättningen beräknas till ett belopp som motsvarar<br>skillnaden mellan den inkomstrelaterade sjukersättningen och garanti-<br>nivån (2,4 prisbasbelopp). För den som inte får inkomstrelaterad sjuk-<br>ersättning beräknas garantiersättningen till ett belopp som svarar mot<br>garantinivån.</p> <p>Ett justeringsbelopp reglerar att ersättningen efter skatt blir i princip<br>oförändrad efter omvandlingen. Beräkningen av justeringsbeloppet utgår<br>från förhållandena under den sista månaden med ersättning enligt<br>nuvarande regler. Det innebär bl.a. att den kommunalskattesats och det<br>civilstånd som gäller vid omvandlingen läggs till grund för beräkningen<br>och ”fryses”, dvs. senare förändringar i dessa avseenden påverkar inte<br>ersättningens storlek.</p> <p>207</p> <p>Ålderspensionsrätt vid sjukersättning</p> <p>Den utbetalda inkomstrelaterade sjukersättningen skall utgöra pensions-<br>grundande inkomst för ålderspension. Den som uppbär hel inkomst-<br>relaterad sjukersättning skall dock tillgodoräknas ålderspensionsrätt på<br>hela antagandcinkomsten efter avdrag för ett belopp som motsvarar<br>allmän pensionsavgift. Vid partiell förmån beräknas ålderspensionsrätten<br>på motsvarande andel av antagandcinkomsten.</p> <p>För att hela antagandeinkomsten skall ge rätt till ålderspension skall<br>skillnaden mellan den del av antagandeinkomsten som utgör underlag för<br>beräkning av ålderspensionsrätt och den del av utbetald ersättning som<br>ingår i den pensionsgrundande inkomsten utgöra pensionsgrundande<br>belopp.</p> <p>Garantiersättning skall inte grunda rätt till ålderspension. Vid en<br>sammantagen bedömning har det bedömts att kostnaden för ålders-<br>pensionsrätt även på garantiersättningen inte ryms inom de ekonomiska<br>ramarna för ett reformerat förtidspensionssystem.</p> <p>Ålderspensionsrätt tillgodoräknas den försäkrade fram till dess rätten<br>till sjukersättning upphör, längst till den månad då den försäkrade fyller<br>65 år.</p> <p>Förtidspension som omvandlats till sjukersättning skall ge ålders-<br>pensionsrätt på ett sätt som svarar mot vad som gäller för nybeviljade<br>sjukersättningar.</p> <p>Staten skall betala hela avgiften till ålderspensionssystemet genom cn<br>statliga ålderspensionsavgift på 18,5 procent beräknad på underlaget för<br>ålderspensionsrätten i avvaktan på att den skattereform som syftar till en<br>kompensation för uttag av allmän pensionsavgift genomförs fullt ut.</p> <p>Tidpunkt för uttag av ålderspension</p> <p>Den som uppbär sjukersättning föreslås, i likhet med vad som gäller för<br>dc förvärvsverksamma, ha möjlighet att ta ut ålderspension från och med<br>61 års ålder utan att förlora rätten till sjukersättningen.</p> <p>Indexering - anpassning till den ekonomiska utvecklingen över tid</p> <p>Det lämnas inte några förslag till regler för indexering av beräknings-<br>underlag eller utgående sjukersättning. Frågan om indexering är av<br>väsentlig betydelse även för andra socialförsäkringsförmåner och bör<br>därför behandlas i ett sammanhang i det fortsatta s.k. ohälsoarbetet inom<br>regeringskansliet. En redogörelse finns för nuvarande indexering i<br>sjukförsäkrings- och ålderspensionssystemen samt resonemang kring för-<br>och nackdelar med olika indexeringsaltemativ. Vidare redovisas fem<br>olika alternativ till indexering i det reformerade förtidspensionssystemet<br>och dc långsiktiga ekonomiska effekterna av de olika alternativen.</p> <p>Bostadsstöd till sjukersättning</p> <p>Det lämnas inga konkreta förslag utan endast vissa riktlinjer för ett<br>framtida bostadsstöd till personer som kommer att vara berättigade till</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 1</p> <p>208</p> <p>sjukersättning. Bostadsstödet behandlas i samband med den fortsatta<br>beredningen av BTP-utredningens betänkande Inkomstprövning av<br>bostadstillägg till pensionärer (SOU 1999:52). Enligt riktlinjerna bör en<br>person som erhåller minst tre fjärdedels sjukersättning vara berättigad till<br>ett bostadsstöd av BTP-karaktär.</p> <p>Sjukersättning i ett internationellt perspektiv</p> <p>Grunden för rätt till inkomstrelaterad sjukersättning är att den som gör<br>anspråk på ersättning är försäkrad i Sverige för sådan förmån vid<br>tidpunkten för försäkringsfallet. Ersättningens storlek är inte beroende av<br>hur länge vederbörande har varit försäkrad i Sverige. Sverige betalar<br>enligt huvudregeln oreducerad ersättning. För den som är försäkrad i<br>Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet, och som dessförinnan varit<br>försäkrad i ett eller flera andra länder, gäller särskilda avräkningsregler<br>beroende på i vilket eller vilka länder den försäkrade tidigare varit<br>försäkrad. Olika regler gäller dels vid tidigare försäkring i länder utanför<br>EU/EES-området, dels inom detta område beroende på vilken typ av<br>försäkringssystem respektive medlemsland har.</p> <p>Om personen är försäkrad i ett annat land vid tidpunkten för<br>försäkringsfallet, kommer han eller hon enligt huvudregeln inte att ha rätt<br>till någon inkomstrelaterad sjukersättning från Sverige, oavsett om<br>vederbörande tidigare arbetat och varit försäkrad länge här i landet.<br>Undantag gäller dock för personer som tidigare varit försäkrade i vissa<br>EU/EES-länder.</p> <p>Garantiersättning är på samma sätt som folkpension och garanti-<br>pension till ålderspension beroende dels av försäkringstid dels av bosätt-<br>ning i Sverige. Det innebär bl.a. att när en person flyttar från Sverige<br>upphör rätten till förmånen. Denna regel kan inte upprätthållas inom<br>EU/EES i förhållande till den som omfattas av förordningen (EEG) nr<br>1408/71, vilket far till följd att garanti ersättning i sådana fall kommer att<br>prorata-beräknas och utbetalas vid bosättning inom detta område.</p> <p>Ikraftträdande</p> <p>De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 1</p> <p>209</p> <p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande<br>över departementspromemorian Sjukersättning i<br>stället för förtidspension - Ersättning och<br>ålderspensionsrätt vid långvarig eller varaktig<br>medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan<br>(Ds 2000:39)</p> <p>Följande remissinstanser har inkommit med yttrande: Kammarrätten<br>i Stockholm, Länsrätten i Jönköpings län, Integrationsverket, Riks-<br>försäkringsverket, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Stats-<br>kontoret. Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket,<br>Statens löne- och pensionsverk, Centrala studiestödsnämnden, Arbetar-<br>skyddsstyrelscn, Jämställdhctsombudsmannen, Försäkringskasseför-<br>bundet, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Privat-<br>tjänstemannakartellen, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska<br>Kommunförbundet, Sveriges Akademikers centralorganisation, Tjänste-<br>männens Centralorganisation, Sveriges Försäkringsförbund, De<br>Handikappades Riksförbund, Handikappförbundens samarbetsorgan,<br>Ncurologiskt Handikappades Riksförbund, Riksförbundet Cystisk Fibros,<br>Riksförbundet för hiv-positiva. Riksförbundet för social och mental<br>hälsa. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna,<br>Synskadades Riksförbund, Sveriges Pensionärers Riksförbund och<br>Sveriges pensionärsförbund.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 2</p> <p>210</p> <p>Sammanfattning av departementspromemorian<br>Aktivitetsersättning - Nytt försäkringsstöd för unga<br>med långvarig medicinskt grundad nedsättning av<br>arbetsförmågan Ds 2000:40</p> <p>Inledning</p> <p>I departementspromemorian presenteras förslag om hur systemet med<br>ersättning från den allmänna försäkringen till unga personer med<br>långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan skall kunna<br>reformeras. Förslaget syftar till att - i högre grad än nuvarande ordning<br>med sjukpenning, sjukbidrag och förtidspension - tillgodose inte bara<br>behovet av ekonomisk trygghet utan även leda till aktivitet och<br>självständighet och ytterst en ökad grad av självförsörjning i denna<br>grupp. Inom ramen för i stort sett oförändrade försäkringskostnader<br>föreslås därför att den nuvarande ordningen reformeras på ett sätt som<br>ger berörda personer ett bättre utgångsläge när de träder in i vuxenlivet.</p> <p>Den bärande tanken bakom förslagets utformning är att 16-års-gränsen<br>för förtidspension/sjukbidrag är otidsenlig, samtidigt som den dessutom<br>har en passiviserande effekt på unga personer med funktionshinder eller<br>långvariga sjukdomar.</p> <p>Det otidsenliga består i att åldersgränsen 16 år tillkom under 1960-<br>talet, då skolgången för de allra flesta upphörde vid den åldern. I dag<br>fortsätter nästan alla ungdomar att studera på åtminstone gymnasienivå.<br>Detta i sig talar för att långvarig försäkringsersättning för uteblivna<br>förvärvsinkomster, beroende på medicinska orsaker, normalt sett skall<br>kunna betalas ut tidigast från 19 års ålder, dvs. när långsiktig försörjning<br>i praktiken kan komma i fråga för ungdomar i allmänhet.</p> <p>Det passiviserande består i att nuvarande system med förtidspension<br>från 16 års ålder nästan helt saknar inslag som tydligt uppmuntrar till<br>eller förutsätter egna insatser av den ersättningsberättigade för att kunna<br>komma ut på arbetsmarknaden. Det innebär i praktiken att systemet har<br>en uppenbar inlåsningseffekt.</p> <p>Ny ersättningsform, aktivitetsersättning</p> <p>Mot den bakgrunden föreslås att en ny form av försäkringsstöd införs vid<br>långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. Den bör<br>benämnas aktivitetsersättning och kunna betalas ut tidigast fr.o.m. den<br>1 juli det år en person fyller 19 år. Denna ersättning skall kunna lämnas<br>under längst tre år i taget upp till 30 års ålder. Först därefter kan det bli<br>fråga om sjukersättning enligt regler som förslås i den parallellt med<br>denna utarbetade departementspromemorian Sjukersättning i stället för<br>förtidspension (Ds 2000:39).</p> <p>Beroende på arbetsförmågans nedsättning lämnas hel, tre fjärdedels,<br>halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 3</p> <p>211</p> <p>Inkomstrelaterad aktivitetsersättning</p> <p>Storleken på aktivitetsersättningen beräknas med utgångspunkt i<br>inkomsterna under de tre år som föregår det år då rätten till ersättningen<br>uppkommer. Ersättningen skall utgöra 64 procent av genomsnittet av de<br>två inkomstmässigt sett bästa av dessa tre år. Om det är mer fördelaktigt<br>för den enskilde föreslås dessutom att inkomstunderlaget för det sista av<br>de tre åren tår ersättas av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst<br>(SGI) som gäller vid beslutet.</p> <p>G arai 1t i ersät t ni ng</p> <p>Om en försäkrad saknar eller har en låg inkomstrelaterad aktivitets-<br>ersättning utges ett utfyllnadsbclopp upp till cn åldcrsrclatcrad garanti-<br>nivå som skall vara densamma för gifta och ogifta. För att en person skall<br>ha rätt till inkomstrelaterad aktivitetsersättning krävs att han eller hon är<br>aktuellt försäkrad för förmånen, dvs. har påbörjat en anställning eller ha<br>påbörjat verksamhet som t.ex. egenföretagare. För rätt till garantiersätt-<br>ning krävs att vissa villkor om försäkringstid är uppfyllda. För att någon<br>sådan ersättning skall kunna utges måste den försäkrade ha tillgodo-<br>räknats försäkringstid under minst tre år.</p> <p>När det nya systemet träder i kraft skall denna garantinivå vara 2,10<br>prisbasbclopp per år för den som inte fyllt 21 år, 2,15 prisbasbclopp för<br>den som är 21 eller 22 år, 2,20 prisbasbelopp för den som är 23 eller 24<br>år, 2,25 prisbasbelopp för den som är 25 eller 26 år, 2,30 prisbasbelopp<br>för den som är 27 eller 28 år samt 2,35 prisbasbclopp för den som är 29<br>år.</p> <p>Aktiviteter</p> <p>Till skillnad från det gällande systemet med förtidspension/sjukbidrag,<br>som således har ett förhållandevis restriktivt förhållningssätt till aktivitet,<br>föreslår vi nu en modell med aktivitetsersättning för unga personer som<br>skall stimulera till aktivitet utan att den ekonomiska tryggheten påverkas.<br>Om en försäkrad av försäkringskassan - med hänsyn taget till personens<br>individuella förutsättningar - inte bedöms uppfylla vissa krav på<br>medverkan i aktivitet, kan rätten till ersättning upphöra.</p> <p>En viktig förutsättning för att stimulera till aktivitet är att den enskilde<br>i största möjliga utsträckning skall fa avgöra vilken/vilka slags<br>aktivitet/aktiviteter han eller hon vill ägna sig åt. Det föreslås dock vara<br>cn uppgift för försäkringskassan att i samråd med den försäkrade planera<br>och samordna dc aktiviteter som kan vara aktuella, så att den enskildes<br>utvecklingsmöjligheter alltid skall kunna tas tillvara. Kassan skall också<br>ha tillsyn över dc aktiviteter som en försäkrad deltar i.</p> <p>Vilande aktivitetsersättning</p> <p>Om cn försäkrad som far aktivitetsersättning önskar pröva att förvärvs-<br>arbeta skall han eller hon kunna fa behålla ersättningen högst tre månader<br>under en 12-månadcrspcriod. Om personen fortsätter att arbeta därefter<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 3</p> <p>212</p> <p>skall aktivitetsersättningen kunna vara vilande under återstående delen av Prop. 2000/01:96<br>beviljandeperioden, utan att rätten till ersättningen går förlorad. Bilaga 3<br>Aktivitetsersättningen skall kunna vara helt eller delvis vilande.</p> <p>Förlängd skolgång</p> <p>En ung försäkrad som på grund av funktionshinder uppfyller villkoren<br>för aktivitetsersättning skall - utan särskild prövning av arbetsförmågan<br>- ha rätt till sådan ersättning på lägst garantinivå så länge förlängd<br>skolgång bedrivs upp t.o.m. gymnasienivå fram till 30 års ålder.</p> <p>Konsekvensändringar m.m.</p> <p>Höjningen av den nedre gränsen för rätt till ett långvarigt försörjnings-<br>stöd i form av aktivitetsersättning från 16 år till halvårsskiftet det år en<br>person fyller 19 år innebär att övre åldersgränsen för rätt vårdbidrag höjs<br>i motsvarande mån. En annan konsekvens är att även nedre åldersgränsen<br>för rätt till handikappersättning höjs från nuvarande 16 år till halvårs-<br>skiftet det år en ung person fyller 19 år.</p> <p>Promemorian innehåller också en redovisning av hur ett framtida<br>bostadsstöd bör utformas för personer som kommer att erhålla aktivitets-<br>ersättning. Ett detaljerat förslag om hur bostadstillägget till aktivitets-<br>ersättning skall konstrueras avses behandlas i den fortsatta beredningen<br>av betänkandet från Utredningen för översyn av systemet för inkomst-<br>prövning av bostadstillägget till pensionärer (BTB-utredningen) och<br>resultatet redovisas i en lagrådsremiss om bostadsstöd i slutet av året.</p> <p>213</p> <p>Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande<br>över departementspromemorian Aktivitetsersättning -<br>Nytt försäkringsstöd för unga med långvarig<br>medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan<br>(Ds 2000:40)</p> <p>Följande remissinstanser har inkommit med yttrande: Kammarrätten<br>i Stockholm, Länsrätten i Jönköpings län, Integrationsverket, Riks-<br>försäkringsverket, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Statens<br>institut för särskilt utbildningsstöd. Statens institut for handikappfrågor i<br>skolan. Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbets-<br>givarverket, Statens löne- och pensionsverk, Centrala studiestöds-<br>nämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbctarskyddsstyrelscn, Jämställd-<br>hetsombudsmannen. Ungdomsstyrelsen, Institutet för arbetsmarknads-<br>politisk utvärdering, Försäkringskasseförbundet, Landsorganisationen i<br>Sverige, Landstingsförbundet, Privattjänstemannakartcllen, Svenska<br>Arbetsgivareföreningen, Svenska Kommunförbundet. Sveriges Akade-<br>mikers centralorganisation. Tjänstemännens Centralorganisation,<br>Sveriges Försäkringsförbund, De Handikappades Riksförbund,<br>Handikappförbundens samarbetsorgan, Ncurologiskt Handikappades<br>Riksförbund, Riksförbundet Cystisk Fibros, Riksförbundet för döva,<br>hörselskadade och språkstörda barn, Riksförbundet för hiv-positiva,<br>Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Riksförbundet för<br>social och mental hälsa, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn,<br>ungdomar och vuxna, Synskadades Riksförbund, Föreningen JAG,<br>Förbundet Unga funktionshindrade. Särskolans yrkesvalslärares<br>intresseförening (SYVI) och Sveriges Pensionärers Riksförbund.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 4</p> <p>214</p> <h3>Härledning av höjd försäkringsersättning med<br>anledning av att det särskilda grundavdraget slopas</h3> <p>I det nya förmånssystemet sker en omräkning av bruttoförmånen, som<br>föranleds av att det särskilda grundavdraget (SGA) slopas.</p> <p>Den nya bruttoersättningen ges av följande formel:</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 5</p> <p>1. Brutto2 = Brutto 1 + (T/( 1 - T)) * (SGA - GA 1)</p> <p>2. NYBRUTTO ~ Brutto2 + (T/(l - T))*(GA1 - GA2)</p> <p>• &nbsp;Bruttol = Bruttoersättningen nuvarande förtidspensioneringssystem</p> <p>• &nbsp;SGA = Särskilt grundavdrag vid Brutto 1.</p> <p>• &nbsp;GA1 = Allmänt grundavdrag vid Bruttol</p> <p>• &nbsp;T=Kommunalskattesatsen uttryckt som andelstal (ett tal mellan 0 och<br>1)</p> <p>• &nbsp;Brutto2 = Preliminärt beräknad bruttoersättning, där avskaffandet av<br>SGA har beaktats.</p> <p>• &nbsp;GA2 = Allmänt grundavdrag, om bruttoersättningen = Brutto2</p> <p>• &nbsp;NYBRUTTO = Ny bruttoersättning, där den förändring av<br>grundavdraget har beaktats, som beror på den höjda brutto förmånen.</p> <p>I ovanstående ekvationssystem förefaller det som om Brutto2 i formel 2<br>kan ersättas med formel 1 och därigenom reducera ekvationssystemet till<br>en formel. Detta går emellertid inte, då man måste bestämma Brutto2<br>innan GA2 kan beräknas.</p> <p>Ovanstående formler kan härledas enligt följande:</p> <p>Utgångspunkten är att inkomst efter skatt skall vara lika vare sig SGA<br>eller allmänt grundavdrag används.</p> <p>Vid antagande att bruttoersättningen behöver höjas med X kronor för att<br>nettoersättningen vid allmänt grundavdrag skall vara lika stor som<br>nettoersättningen vid särskilt grundavdrag, kan följande likhet ställas<br>upp.</p> <p>Bruttol + X- T*(Bruttol + X - SG1) = Bruttol - T*(Bruttol - SGA)<br>Bruttol bortreduceras i vänster och höger led.</p> <p>X- T*Bruttol -T*X + T*SG1 = - T*Bruttol + T*SGA</p> <p>- T*Bruttol bortreduceras i vänster och höger led.</p> <p>X*(l - T) = T*(SGA - SG1)</p> <p>X=((T/(1 - T))*(SGA - SG1)</p> <p>Det vill säga: Bnitto2 = Bruttol + T/( 1 - T) * (SGA - GA1)</p> <p>215</p> <p>På detta vis erhålls cn preliminär beräkning av den nya bruttoförmånen.<br>Emellertid skiljer sig grundavdraget vid Brutto2 (SGA2) från<br>grundavdraget vid Bruttol (SGA1), varför ytterligare en omräkning bör<br>göras. På samma sätt som ovan kan för ett tillskott på Y kronor, följande<br>likhet ställas upp:</p> <p>Brutto2 + Y - T*(Brutto2 + Y - GA2) - Brutto2 - T*(Brutto2 - GA 1)</p> <p>Y - T*Brutto2 - T*Y + T*GA2 = - T*Bmtto2 + T*GA1</p> <p>Y*(l -T)-T*(GA1 -GA2)</p> <p>Y- - (T/( 1 - T))*(GA2 - GA 1)</p> <p>Det vill säga: NYBRUTTO - Brutto2 - (T/( 1 - T))*(GA2 - GA1)</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 5</p> <p>Principiellt är NYBRUTTO återigen bara en preliminärt beräknad<br>bruttoersättning, men det slutliga värdet ligger nu så nära det preliminära<br>värdet att ytterligare en omräkning är onödig.</p> <p>NYBRUTTO avviker från BGE i Ds 2000:39 och propositionen genom att IRE och<br>arbetsskadeiivränta inte dras av. Dessa komponenter dras av i prop. for att<br>garantiersättning och justeringsbelopp skall kunna redovisas på särskilt sätt.</p> <p>216</p> <h3>Lagförslag i Lagrådsremissen</h3> <h3>2 Lagtext</h3> <p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <h4>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h4> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring¹</p> <p>dels att 5 kap., 7 kap. 3 a §, 10 kap 1 §, 11 kap. och 13 kap. skall upp-<br>höra att gälla,</p> <p>dels att rubriken närmast före 5 kap., rubriken närmast före 11 kap. och<br>rubriken närmast före 16 kap. skall utgå,</p> <p>dels att rubriken till 7 och 16 kap. samt 3 kap. 3, 5, 5 c, 7 och 13 §§,<br>4 kap. 9 §, 7 kap. 1, 2, 3 b och 4 §§, 16 kap. 1, 2, 4-7, 7 b-9, 12 och 14-<br>18 §§, 17 kap. 1 och 2 §§, 18 kap. 17 §, 20 kap. 3 § och 21 kap. 1 § skall<br>ha följande lydelse,</p> <p>dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 7 kap. 5-8 §§,<br>samt två nya kapitel, 8 och 9 kap., av följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <h5>3 kap.</h5> <p>En försäkrad, som uppbär hel<br>förtidspension eller hel särskild<br>efterlevandepension enligt denna<br>lag eller uppburit sådan pension<br>under månaden närmast före den<br>då han böljat uppbära hel ålders-<br>pension, har inte rätt till sjukpen-<br>ning. För tid efter ingången av den<br>månad då den försäkrade fyllt 70<br>år eller dessförinnan börjat upp-<br>bära hel ålderspension enligt<br>denna lag far sjukpenning utgå för<br>högst 180 dagar.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1982:120.<br>Senaste lydelse av</p> <p>5 kap. 1 § 2000:775.<br>5 kap. 3 § 2000:774.<br>5 kap. 4 § 1998:704.</p> <p>5 kap. 5 § 1992:1277.</p> <p>5 kap. 6 § 1999:800.</p> <p>5 kap. 7 § 1998:704.</p> <p>5 kap. 9 § 1992:1277.</p> <p>5 kap. 10 § 1992:1277.</p> <p>² Senaste lydelse 1988:881.</p> <p>En försäkrad, som uppbär hel<br>sjukersättning, aktivitetsersättning<br>eller hel särskild efterlevandepen-<br>sion enligt denna lag eller uppburit<br>sådan ersättning eller pension<br>under månaden närmast före den<br>då han eller hon har börjat upp-<br>bära hel ålderspension, har inte rätt<br>till sjukpenning. För tid efter in-<br>gången av den månad då den för-<br>säkrade Zzar fyllt 70 år eller dess-<br>förinnan har börjat uppbära hel<br>ålderspension enligt denna lag får</p> <p>5 kap. 15 § 2000:774.</p> <p>7 kap. 3 a § 2000:774.</p> <p>10 kap. 1 § 2000:774.</p> <p>11 kap. 1 § 1998:677.</p> <p>13 kap. 1 § 1995:508.</p> <p>13 kap. 2 § 2000:774.</p> <p>13 kap. 3 § 2000:774.</p> <p>13 kap. 4 § 2000:774.</p> <p>217</p> <p>sjukpenning utges för högst 180 Prop. 2000/01:96</p> <p>dagar. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 6</p> <h5>5§³</h5> <p>Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en försäkrads till-<br>hörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundan-<br>de inkomst. För cn försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så<br>snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av be-<br>slutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att<br>hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäk-<br>ringen skall omprövas</p> <p>a) när kassan fatt kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-<br>den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för<br>rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,</p> <p>b) när fortidspension eller sär-<br>skild efterlevandepension enligt<br>denna lag beviljas den försäkrade<br>eller redan utgående sådan pen-<br>sion ändras med hänsyn till änd-<br>ring i den försäkrades arbetsför-<br>måga eller, vid särskild efter-<br>levandepension, förmåga eller<br>möjlighet att bereda sig inkomst<br>genom arbete.</p> <p>b) när sjukersättning, aktivitets-<br>ersättning eller särskild efter-<br>levandepension enligt denna lag<br>beviljas den försäkrade eller sådan<br>ersättning eller pension som redan<br>utges ändras med hänsyn till änd-<br>ring i den försäkrades arbetsför-<br>måga eller, vid särskild efter-<br>levandepension, förmåga eller<br>möjlighet att bereda sig inkomst<br>genom arbete,</p> <p>c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan<br>utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades<br>arbets- eller inkomstförhållanden.</p> <p>d) när tjänstepension beviljas den försäkrade, samt</p> <p>c) när ett beslut om vilandeför- e) när ett beslut om vilandcför-<br>klaring av Jortidspension enligt 16 klaring av sjukersättning eller ak-<br>kap. 16 eller 17 § upphör. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;tivitetsersättning enligt 16 kap. 16</p> <p>eller 17 § upphör.</p> <p>Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då<br>anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande in-<br>komst som ändrats enligt första stycket a far dock läggas till grund för<br>ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som<br>inträffar i anslutning till att försäkringskassan fatt kännedom om in-<br>komständringen.</p> <p>Under tid som anges under 1-6 far, om inte första stycket b, c eller d är<br>tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst<br>till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då<br>känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade</p> <p>1. bedriver studier, för vilka hon eller han uppbär studiestöd enligt<br>studiestödslagen (1999:1395), bidrag enligt förordningen (1995:938) om<br>utbildningsbidrag för doktorander eller särskilt utbildningsbidrag,</p> <p>3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark-<br>nadsutbildning som beslutats av cn arbetsmarknadsmyndighet.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1999:1397.</p> <p>218</p> <p>4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast<br>sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,</p> <p>5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av bam, om den<br>försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 §<br>föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Mot-<br>svarande gäller vid adoption av bam som ej fyllt tio år eller vid mot-<br>tagande av sådant bam i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har<br>förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,</p> <p>6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</p> <p>För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-<br>kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på<br>en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av en-<br>bart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas fa under<br>denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller<br>delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på<br>grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas<br>ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.</p> <p>För en försäkrad som far sådan behandling eller rehabilitering som av-<br>ses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid far livränta enligt<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning<br>enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under<br>den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenning-<br>grundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst<br>av eget arbete som den försäkrade kan antas fa under denna tid.</p> <p>För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock<br>under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte<br>uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen<br>beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-<br>tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad<br>på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.</p> <p>Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6<br>när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.</p> <p>Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej<br>omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av<br>sådant förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Vid utgången av en period då<br>en försäkrad helt eller delvis har<br>haft förtidspension enligt denna<br>lag skall den sjukpenninggrundan-<br>de inkomsten motsvara den sjuk-<br>penninggrundande inkomst som<br>den försäkrade skulle ha varit be-<br>rättigad till omedelbart före en<br>eller flera sådana perioder eller<br>vad som löneutvecklingen inom<br>yrkesområdet därefter föranleder.</p> <p>c§⁴</p> <p>Vid utgången av en period då<br>en försäkrad helt eller delvis har<br>haft sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning enligt denna lag skall<br>den sjukpenninggrundande in-<br>komsten motsvara den sjukpen-<br>ninggrundande inkomst som den<br>försäkrade skulle ha varit berät-<br>tigad till omedelbart före en eller<br>flera sådana perioder eller vad som<br>löneutvecklingen inom yrkesom-<br>rådet därefter föranleder</p> <p>Senaste lydelse 1997:562.</p> <p>219</p> <p>Bestämmelserna i första stycket gäller endast för tid före 65 års ålder<br>och till den del den försäkrade är arbetslös och beredd att anta erbjudet<br>arbete i en omfattning som svarar mot närmast föregående förvärvs-<br>arbete.</p> <h5>7§⁵</h5> <p>Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbets-<br>förmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom före-<br>ligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och<br>liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt<br>arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts<br>och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.</p> <p>Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om ar-<br>betsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar<br>utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre<br>grad men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en<br>fjärdedels sjukpenning.</p> <p>Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall,<br>om den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete, särskilt<br>beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra<br>sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt er-<br>bjuder den anställde. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver<br>avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbets-<br>tid cn viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst mot-<br>svarande mån den dagen.</p> <p>Om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete<br>eller till annat arbete hos arbetsgivaren, skall vid bedömningen av arbets-<br>förmågans nedsättning särskilt beaktas om den försäkrade kan försörja<br>sig genom sådant arbete efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap.</p> <p>Om det efter prövning enligt fjärde stycket bedöms att den försäkrade<br>inte kan återgå till arbete hos arbetsgivaren eller försörja sig själv genom<br>annat förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden,<br>skall vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning särskilt beaktas<br>om den försäkrade efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap. kan för-<br>sörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekomman-<br>de på arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är till-<br>gängligt för den försäkrade.</p> <p>Om det finns särskilda skäl för det far vid bedömningen av arbetsför-<br>mågans nedsättning beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades<br>bosättningsförhållandcn, utbildning, tidigare verksamhet och andra lik-<br>nande omständigheter. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning<br>enligt fjärde och femte styckena skall göras i förhållande till högst ett<br>heltidsarbete.</p> <p>Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under<br>vilken han annars skulle ha uppburit föräldrapenning, skall arbetsför-<br>mågan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades för-<br>måga att vårda barnet är nedsatt på grund av sjukdomen.</p> <p>Om den försäkrade uppbär for- Om den försäkrade har sjuker-<br>tidspension eller särskild efter- sättning, aktivitetsersättning eller</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1996:1542.</p> <p>220</p> <p>levandepension enligt denna lag,<br>skall vid prövning av den försäk-<br>rades rätt till sjukpenning bedöm-<br>ningen av hans arbetsförmåga ske<br>med bortseende från den nedsätt-<br>ning av förmågan eller möjlig-<br>heten att bereda sig inkomst<br>genom arbete som ligger till grund<br>för utgående pension.</p> <p>särskild efterlevandepension enligt<br>denna lag, skall vid prövning av<br>den försäkrades rätt till sjukpen-<br>ning bedömningen av hans eller<br>hennes arbetsförmåga ske med<br>bortseende från den nedsättning av<br>förmågan eller möjligheten att<br>bereda sig inkomst genom arbete<br>som ligger till grund för den sjuk-<br>ersättning, aktivitetsersättning<br>eller pension som utges.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>13 §⁶</p> <p>Frågor om förmåner enligt detta kapitel prövas av den allmänna för-<br>säkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) skall<br>avgöra ett ärende avseende den försäkrade. Denna försäkringskassa far<br>dock uppdra åt en annan försäkringskassa att pröva sådana frågor med<br>undantag av frågor som avses i 5 §.</p> <p>Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§ i<br>fråga om förtidspension tillämpas<br>även där den försäkrade skulle ha<br>erhållit sådan pension, om han<br>hade haft rätt till folkpension en-<br>ligt bestämmelserna i 5 kap.</p> <p>Bestämmelserna i 3, 5 och 7 §§<br>i fråga om sjukersättning och akti-<br>vitetsersättning tillämpas även där<br>den försäkrade skulle ha erhållit<br>sådan ersättning i form av garan-<br>tiersättning om han eller hon hade<br>haft rätt till sådan ersättning en-<br>ligt bestämmelserna om försäk-<br>ringstid i 9 kap.</p> <p>Har en försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § är tillämpliga,<br>efter ingången av den månad då han uppnådde sextiofem års ålder, er-<br>hållit sjukpenning under etthundraåttio dagar, far den allmänna försäk-<br>ringskassan besluta att sjukpenning inte längre skall utgå. Lag<br>(1999:800).</p> <p>4 kap.</p> <h5>9§⁷</h5> <p>Villkoret om försäkring för viss sjukpenning enligt 6 § andra stycket<br>anses uppfyllt om föräldern inte har varit försäkrad för viss sjukpenning,<br>men skulle ha varit det om kassan känt till samtliga förhållanden.</p> <p>När det skall bestämmas om När det skall bestämmas om</p> <p>villkoret om försäkring för viss<br>sjukpenning enligt 6 § andra<br>stycket är uppfyllt för en försäkrad<br>som avses i 3 kap. 5 b § skall bort-<br>ses från tiden för utlandsvistelsen.<br>När det bestäms om villkoret är<br>uppfyllt för en förälder som upp-<br>burit förtidspension skall sjukpen-<br>ninggrundande inkomst beräknad<br></p> <p>villkoret om försäkring för viss<br>sjukpenning enligt 6 § andra<br>stycket är uppfyllt för en försäkrad<br>som avses i 3 kap. 5 b § skall bort-<br>ses från tiden för utlandsvistelsen.<br>När det bestäms om villkoret är<br>uppfyllt för en förälder som haft<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning skall sjukpenninggrun-</p> <p>Senaste lydelse 1999:800.</p> <p>Senaste lydelse 1999:800.</p> <p>221</p> <p>enligt 3 kap. 5 c § anses ha gällt<br>hela den tid som föräldern upp-<br>burit förtidspension.</p> <p>7 kap. Om förtidspension</p> <p>Rätt till folkpension i form av<br>förtidspension har försäkrad, som<br>fyllt sexton år, för tid före den<br>månad, då han fyller sextiofem år,<br>om hans arbetsförmåga på grund<br>av sjukdom eller annan nedsätt-<br>ning av den fysiska eller psykiska<br>prestationsförmågan är nedsatt<br>med minst en fjärdedel och ned-<br>sättningen kan anses varaktig.</p> <p>Kan nedsättningen av arbets-<br>förmågan inte anses varaktig men<br>kan den antas bli bestående avse-<br>värd tid, har den försäkrade rätt<br>till folkpension i form av sjuk-<br>bidrag. Sådant bidrag skall vara<br>begränsat till viss tid; och skal! i<br>övrigt vad som är föreskrivet om<br>förtidspension enligt första stycket<br>gälla beträffande sjukbidrag.</p> <p>dande inkomst beräknad enligt Prop. 2000/01:96</p> <p>3 kap. 5 c § anses ha gällt hela den Bilaga 6<br>tid som föräldern haft sådan er-<br>sättning.</p> <p>1 kap. Allmänna bestämmelser<br>om sjukersättning och<br>aktivitetsersättning</p> <h5>1§⁸</h5> <p>En försäkrad vars arbetsför-<br>måga är nedsatt med minst en<br>fjärdedel på grund av sjukdom<br>eller annan nedsättning av den<br>fysiska eller psykiska prestations-<br>förmågan har enligt bestämmel-<br>serna i detta kapitel rätt till sjuk-<br>ersättning eller aktivitetsersätt-<br>ning, om nedsättningen kan antas<br>bestå under minst ett år.</p> <p>En försäkrad som på grund av<br>funktionshinder ännu inte har av-<br>slutat sin skolgång på grundskole-<br>nivå eller gymnasial nivå har en-<br>ligt vad som närmare anges i 8<br>och 9 §§ rätt till aktivitetsersätt-<br>ning oavsett om arbetsförmågan<br>är nedsatt eller inte.</p> <p>Sjukersättning kan tidigast ut-<br>ges från och med den månad den<br>försäkrade fyller 30 år och längst<br>till och med månaden före den<br>månad han eller hon fyller 65 år.</p> <p>Kan arbetsförmågan anses var-<br>aktigt nedsatt skall sjukersättning<br>utges tills vidare. Kan arbetsför-<br>mågan antas nedsatt under en be-<br>gränsad tid skall sjukersättning<br>utges för viss tid (tidsbegränsad<br>sjukersättning). Vad som i övrigt<br>sägs om sjukersättning gäller även<br>tidsbegränsad sjukersättning.</p> <p>Aktivitetsersättning kan tidigast<br>utges från och med juli månad det<br>år den försäkrade fyller 19 år och<br>längst till och med månaden före<br>den månad han eller hon fyller 30<br>år.</p> <p>⁸ Senaste lydelse 1992:1702.</p> <p>222</p> <p>Försäkrad, vars arbetsförmåga<br>är helt eller i det närmaste helt<br>nedsatt, erhåller hel förtidspen-<br>sion.</p> <p>Försäkrad, vars arbetsförmåga<br>inte är nedsatt i sådan grad men<br>med minst tre fjärdedelar, erhåller<br>tre fjärdedels förtidspension.</p> <p>Är den försäkrades arbetsför-<br>måga nedsatt i mindre grad men<br>med minst hälften, utges halv för-<br>tidspension.</p> <p>I övriga fall utges en fjärdedels<br>förtidspension.</p> <h5>3</h5> <p>Försäkringskassan skall, när det<br>kan anses nödvändigt för bedöm-<br>ningen av om rätt till förtidspen-<br>sion föreligger, begära att den för-<br>säkrade genomgår undersökning<br>av viss läkare eller genomgår an-<br>nan utredning såsom arbetspröv-<br>ning eller arbetsträning, för be-<br>dömning av den försäkrades medi-<br>cinska tillstånd, arbetsförmågan<br>och behovet av och möjligheterna<br>till rehabilitering.</p> <p>När det kan anses nödvändigt<br>för bedömning av rätt till förtids-<br>pension, skall försäkringskassan<br>även</p> <p>1. infordra utlåtande av viss<br>läkare eller annan sakkunnig,</p> <p>2. göra förfrågan hos den för-<br>säkrade, den försäkrades arbets-<br>givare, läkare eller någon annan<br>som kan antas kunna lämna nöd-<br>vändiga uppgifter,</p> <p>⁹ Senaste lydelse 1998:283.</p> <p>¹⁰ Senaste lydelse 1996:1063.</p> <p>Aktivitetsersättning utges alltid<br>för viss tid, som inte får vara<br>längre än tre år.</p> <h5>§⁹</h5> <p>Försäkrad, vars arbetsförmåga<br>är helt eller i det närmaste helt<br>nedsatt, erhåller hel sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning.</p> <p>Försäkrad, vars arbetsförmåga<br>inte är nedsatt i sådan grad men<br>med minst tre fjärdedelar, erhåller<br>tre fjärdedels sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning.</p> <p>Är den försäkrades arbetsför-<br>måga nedsatt i mindre grad men<br>med minst hälften, utges halv<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning.</p> <p>I övriga fall utges en fjärdedels<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-8.png" style="width:12pt;height:12pt;"/> <p>Försäkringskassan skall, när det<br>kan anses nödvändigt för bedöm-<br>ningen av om rätt till sjukersätt-<br>ning eller aktivitetsersättning före-<br>ligger, begära att den försäkrade<br>genomgår undersökning av viss<br>läkare eller genomgår annan ut-<br>redning såsom arbetsprövning<br>eller arbetsträning, för bedömning<br>av den försäkrades medicinska<br>tillstånd, arbetsförmågan och be-<br>hovet av och möjligheterna till<br>rehabilitering.</p> <p>När det kan anses nödvändigt<br>för bedömning av rätt till sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning,<br>skall försäkringskassan även</p> <p>1. begära in utlåtande av viss<br>läkare eller annan sakkunnig,</p> <p>2. göra förfrågan hos den för-<br>säkrade, den försäkrades arbets-<br>givare, läkare eller någon annan<br>som kan antas kunna lämna nöd-<br>vändiga uppgifter,</p> <p>223</p> <p>3. hesöka den försäkrade, samt</p> <p>4. undersöka om den försäkrade<br>efter sådan åtgärd som avses i<br>3 kap. 7 b § eller 22 kap. helt eller<br>delvis kan försörja sig själv genom<br>arbete.</p> <p>Försäkringskassan skall i sam-<br>band med beslut omförtidspension<br>också bedöma om förnyad utred-<br>ning av arbetsförmågan skall göras<br>efter viss tid.</p> <p>Försäkringskassan kan även<br>under tid som pension utges vidta<br>åtgärder enligt första och andra<br>styckena. Innan beslut fattas om<br>medicinsk utredning enligt första<br>eller andra stycket skall försäk-<br>ringsläkarcns bedömning inhäm-<br>tas.</p> <p>För kostnader som den enskilde<br>har med anledning av sådan utred-<br>ning som avses i första och andra<br>styckena lämnas ersättning i enlig-<br>het med vad regeringen eller, efter<br>regeringen bemyndigande, Riks-<br>försäkringsverket föreskriver.</p> <p>//&lt;?/ förtidspension utgör, om<br>inte annat följer av vad i andra<br>stycket sägs, för år räknat 90 pro-<br>cent av basbeloppet eller, för gift<br>försäkrad, 72,5 procent av basbe-<br>loppet.</p> <p>Om förtidspension utges för tid<br>efter det att ålderspension med<br>stöd av 12 kap. 3 § lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension upphört att utges,<br>skall förtidspensionen minskas<br>med motsvarande tillämpning av<br>6 kap. 3 och 4 §§ denna lag i<br>paragrafernas lydelse före den 1<br>januari 21)01.</p> <p>Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>3. besöka den försäkrade, samt</p> <p>4. undersöka om den försäkrade<br>efter sådan åtgärd som avses i<br>3 kap. 7 b § eller 22 kap. helt eller<br>delvis kan försörja sig själv genom<br>arbete.</p> <p>Försäkringskassan skall i sam-<br>band med beslut om sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning också<br>bedöma om förnyad utredning av<br>arbetsförmågan skall göras efter<br>viss tid.</p> <p>Försäkringskassan kan även<br>under tid som sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning utges vidta<br>åtgärder enligt första och andra<br>styckena. Innan beslut fattas om<br>medicinsk utredning enligt första<br>eller andra stycket skall försäk-<br>ringsläkarens bedömning inhäm-<br>tas.</p> <p>För kostnader som den enskilde<br>har med anledning av sådan utred-<br>ning som avses i första och andra<br>styckena lämnas ersättning i enlig-<br>het med vad regeringen eller, efter<br>regeringen bemyndigande, Riks-<br>försäkringsverket föreskriver.</p> <p>4§‘*</p> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning utges i form av</p> <p>1. &nbsp;inkomstrelaterad ersättning<br>enligt 8 kap. samt</p> <p>2. &nbsp;&nbsp;&nbsp;garantiersättning enligt<br>9 kap.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>224</p> <p>Särskilda bestämmelser om akti-<br>vitetsersättning</p> <p>5§</p> <p>Försäkringskassan skall, i sam-<br>band med ett beslut om att bevilja<br>en försäkrad aktivitetsersättning,<br>undersöka om han eller hon under<br>den tid ersättningen skall utges<br>kan delta i aktiviteter som kan<br>antas ha en gynnsam inverkan på<br>hans eller hennes sjukdomstill-<br>stånd eller fysiska eller psykiska<br>prestationsförmåga.</p> <p>Om den försäkrade bedöms<br>kunna delta i aktiviteter skall för-<br>säkringskassan i samråd med ho-<br>nom eller henne utarbeta en plan<br>för sådana aktiviteter. Försäk-<br>ringskassan skall därvid i möj-<br>ligaste mån tillgodose den försäk-<br>rades önskemål.</p> <p>Försäkringskassan skall verka<br>för att de planerade aktiviteterna<br>kommer till stånd. Försäkrings-<br>kassan skall också samordna de<br>insatser som behövs och se till att<br>åtgärder vidtas för att underlätta<br>för den försäkrade att delta i akti-<br>viteterna.</p> <p>Som aktiviteter enligt denna<br>paragraf avses inte sådana åt-<br>gärder som anges i 3 b §.</p> <p>6§</p> <p>Särskild ersättning kan utges för<br>kostnader som uppstår för den<br>försäkrade i anledning av de akti-<br>viteter som han eller hon deltar i.<br>Ytterligare föreskrifter om sådan<br>ersättning meddelas av regeringen<br>eller den myndighet regeringen<br>bestämmer.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>225</p> <p>Aktivitetsersättning vid utbildning<br>på grundskolenivå eller gymnasial<br>nivå</p> <p>7§</p> <p>En försäkrad som vid den tid-<br>punkt som anges i 1 § femte<br>stycket på grund av funktions-<br>hinder ännu inte har avslutat ut-<br>bildning på grundskolenivå eller<br>gymnasial nivå har rätt till aktivi-<br>tetsersättning under den tid skol-<br>gången varar.</p> <p>Vid prövning av rätten till akti-<br>vitetsersättning enligt första<br>stycket bortses från vad som i<br>detta kapitel sägs om arbetsför-<br>mågans nedsättning.</p> <p>8§</p> <p>Aktivitetsersättning enligt 8 § ut-<br>ges alltid som hel förmån.</p> <p>8 kap.¹² Om inkomstrelaterad<br>sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning</p> <p>Rätt till inkomstrelaterad sjuk-<br>ersättning eller inkomstrelaterad<br>aktivitetsersättning har en försäk-<br>rad som avses i 7 kap. om det for<br>honom eller henne har fastställts<br>pensionsgrundande inkomst enligt<br>lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension under en<br>viss tidsperiod (ramtid) närmast<br>före det år då försäkringsfallet<br>inträffat.</p> <p>Om ramtid</p> <p>2§</p> <p>Ramtiden är</p> <p>5 år för den som uppnår 53 års<br>eller högre ålder det år då försäk-<br>ringsfallet inträffar,</p> <p>6 år för den som uppnår 50 men</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>¹² Tidigare S kap. upphävt genom 2000:461</p> <p>226</p> <p>inte 53 års ålder det år då försäk-<br>ringsfallet inträffar,</p> <p>7 år för den som uppnår 4 7 men<br>inte 50 års ålder det år då försäk-<br>ringsfallet inträffar, samt</p> <p>8 år för den som inte uppnår 4 7<br>års ålder det år då försäkrings-<br>fallet inträffar.</p> <p>Om antagandeinkomst</p> <p>3§</p> <p>Inkomstrelaterad sjukersättning<br>och inkomstrelaterad aktivitetser-<br>sättning beräknas på grundval av<br>en antagandeinkomst som beräk-<br>nas enligt 4-8</p> <p>Antagandeinkomsten anknyts<br>till prisbasbeloppet och omräknas<br>vid förändringar av detta.</p> <p>4§</p> <p>Antagandeinkomsten beräknas<br>med ledning av den försäkrades<br>bruttoårsinkomster inom ramtiden.</p> <p>Med bruttoårsinkomst avses,<br>med den begränsning som anges i<br>5§,</p> <p>1. pensionsgrundande inkomst<br>enligt 2 kap. lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension<br>med tillägg för debiterade all-<br>männa pensionsavgifter för<br>respektive år, samt</p> <p>2. &nbsp;pensionsgrundande belopp<br>som tillgodoräknats vid sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning.</p> <p>5§</p> <p>Vid beräkning av bruttoårs-<br>inkomst bortses från pensions-<br>grundande inkomster och pen-<br>sionsgrundande belopp som sam-<br>mantagna överstiger 7,5 gånger<br>det för aktuellt år gällande pris-<br>basbeloppet.</p> <p>6§</p> <p>Bruttoårsinkomsten räknas om<br>med hänsyn till förändringar i<br>prisbasbeloppet genom att brutto-</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>227</p> <p>årsinkomsten multipliceras med Prop. 2000/01:96<br>kvoten av prisbasbeloppet för det Bilaga 6<br>år sjukersättningen eller aktivi-<br>tetsersättningen skall börja utges<br>och prisbasbeloppet för det år<br>bruttoårsinkomsten hänför sig till.</p> <p>78</p> <p>A ntagandeinkomsten utgör<br>genomsnittet av de tre högsta och<br>enligt 6§ omräknade bruttoårsin-<br>komsterna inom ramtiden.</p> <p>Om endast en eller två brutto-<br>årsinkomster kan tillgodoräknas<br>inom ramtiden upptas vid beräk-<br>ning av antagandeinkomst enligt<br>första stycket två respektive en<br>brutloårsinkomst med noll kronor.</p> <p>fl 8</p> <p>Vid beräkning av inkomstrelate-<br>rad aktivitetsersättning får, om det<br>medför en högre antagandein-<br>komst, vid tillämpning av 7 / i<br>stället användas de två högsta och<br>enligt 6 § omräknade bruttoårs-<br>inkomsterna inom en ramtid av tre<br>år.</p> <p>Om, vid tillämpning av första<br>stycket, endast en hruttoårs-<br>inkomst lam tillgodoräknas inom<br>ramtiden upptas vid beräkning av<br>antagandeinkomsten en brutto-<br>årsinkomst med noll kronor.</p> <p>Om, vid beräkning av antagan-<br>deinkomst enligt denna paragraf,<br>den försäkrade kan tillgodoräknas<br>en bruttoårsinkomst året före det<br>år då försäkringsfallet inträffar<br>men denna är lägre än den sjuk-<br>penninggrundande inkomst enligt<br>3 kap. den försäkrade har vid tid-<br>punkten för försäkringsfallet eller<br>den inkomst som då skulle ha ut-<br>gjort hans eller hennes sjukpen-<br>ninggrundande inkomst om för-<br>säkringskassan hade känt till<br>samtliga förhållanden, får den<br>sjukpenninggrundande inkomsten i<br>stället utgöra bruttoårsinkomst Jör<br>detta år.</p> <p>228</p> <p>Om ersättning</p> <p>9§</p> <p>Hel inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning<br>utges för år räknat med 64 procent<br>av den försäkrades antagandein-<br>komst.</p> <p>Partiell inkomstrelaterad sjuk-<br>ersättning och aktivitetsersättning<br>utges for år räknat med så stor<br>andel av hel sådan ersättning som<br>motsvarar den andel av sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning<br>som den försäkrade har rätt till<br>enligt 7 kap. 2 § andra - fjärde<br>styckena.</p> <p>10 §</p> <p>Från inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning skall avräknas sådana<br>förmåner som utges till den för-<br>säkrade enligt utländsk lagstift-<br>ning och som motsvarar sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning<br>eller som utgör pension vid inva-<br>liditet.</p> <p>9 kap.¹³ Om garantiersättning</p> <p>1§</p> <p>Rätt till garantiersättning har en<br>försäkrad som avses i 7 kap. som<br>saknar inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning<br>enligt 8 kap. eller vars inkomst-<br>relaterade ersättning enligt sam-<br>ma kapitel understiger en viss nivå<br>(garantinivå).</p> <p>Garantiersättningen är beroen-<br>de av försäkringstid.</p> <p>Om försäkringstid</p> <p>2§</p> <p>Försäkringstid för rätt till<br>garantiersättning tillgodoräknas<br>en försäkrad</p> <p>1. enligt 3 - 5 §§ under tiden</p> <p>¹³ Tidigare 9 kap. upphävt genom 2000:774<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>229</p> <p>från och med det år då han eller<br>hon fyllde 16 år till och med tid-<br>punkten för försäkringsfallet (fak-<br>tisk försäkringstid) och</p> <p>2. enligt 6 § for tiden därefter<br>till och med det år då han eller<br>hon fyller 64 år (framtida försäk-<br>ringstid).</p> <p>Faktisk försäkringstid och<br>framtida försäkringstid avrundas<br>var för sig till närmaste antal hela<br>månader. Den sammanlagda<br>försäkringstiden utgör summan av<br>faktisk försäkringstid och framtida<br>försäkringstid. Denna skall sättas<br>ned till närmaste antal hela år.</p> <p>3§</p> <p>Som faktisk försäkringstid räk-<br>nas</p> <p>1. tid då en person anses ha<br>varit bosatt i Sverige enligt 2 kap.<br>socialförsäkringslagcn<br>(1999:799),</p> <p>2. tid då en person före tid-<br>punkten för bosättning enligt 1<br>oavbrutet har vistats i Sverige<br>efter att ha ansökt om uppehålls-<br>tillstånd.</p> <p>4 8</p> <p>Om den försäkrade har beviljats<br>uppehållstillstånd i Sverige med<br>stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlän-<br>ningslagen (1989:529) skall som<br>faktisk försäkringstid även tillgo-<br>doräknas tid då han eller hon har<br>varit bosatt i sitt tidigare hemland<br>från och med det år då han eller<br>hon fyllde 16 år till tidpunkten då<br>han eller hon först ankom till<br>Sverige. Därvid skall en så stor<br>andel av tiden i hemlandet till-<br>godoräknas som svarar mot för-<br>hållandet mellan den tid under<br>vilken den försäkrade har varit<br>bosatt i Sverige från den första<br>ankomsten till landet till och med<br>året före försäkringsfallet och hela<br>tidsrymden från det att den försäk-<br>rade första gången kom till landet</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>230</p> <p>till och med året före försäkrings-<br>fallet. Vid beräkning enligt detta<br>stycke bortses från tid för vilken<br>den försäkrade, vid bosättning i<br>Sverige, har rätt till sådan ersätt-<br>ning från det andra landet som<br>inte enligt 9 § andra stycket skall<br>ligga till grund för beräkning av<br>garantiersättning.</p> <p>Med tid för bosättning i hem-<br>landet likställs tid då den försäk-<br>rade före den första ankomsten till<br>Sverige befunnit sig i annat land<br>där han eller hon beretts en till-<br>fällig fristad.</p> <p>5§</p> <p>Vid beräkning av faktisk försäk-<br>ringstid för en person som enligt<br>2 kap. 4 § socialförsäkringslagen<br>(1999:799) anses bosatt i Sverige<br>även under vistelse utomlands<br>skall bortses från tid för vilken den<br>utsände, vid bosättning i Sverige,<br>har rätt till sådan ersättning från<br>det andra landet som inte enligt<br>10 § andra stycket skall ligga till<br>grund för beräkning av garantier-<br>sättning.</p> <p>6§</p> <p>Om den faktiska försäkrings-<br>tiden enligt 3 — 5 §§ utgör minst<br>fyra femtedelar av tiden från och<br>med det år då den försäkrade<br>fyllde 16 år till och med året före<br>försäkringsfallet räknas hela tiden<br>därefter till och med det år den<br>försäkrade fyller 64 år som fram-<br>tida försäkringstid.</p> <p>Om den faktiska försäkrings-<br>tiden utgör mindre än fyra fem-<br>tedelar av tiden från och med det<br>år då den försäkrade fyller 16 år<br>till och medförsäkringsfallet skall<br>som framtida försäkringstid räk-<br>nas en så stor andel av tiden som<br>motsvarar förhållandet mellan den<br>faktiska försäkringstiden och fyra<br>femtedelar av tiden från och med<br>det år den försäkrade fyllde 16 år</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>231</p> <p>till och medförsäkringsfallet.</p> <p>Om garantinivå</p> <p>7§</p> <p>Garantinivån för hel sjukersätt-<br>ning motsvarar för år räknat 2.40<br>gånger prishasheloppet.</p> <p>Garantinivån för hel aktivitets-<br>ersättning motsvarar för år räknat</p> <p>2,10 gånger prishasheloppet till<br>och med månaden före den månad<br>den försäkrade fyller 21 år,</p> <p>2,15 gånger prishasheloppet<br>från och med den månad den för-<br>säkrade fyller 21 år till och med<br>månaden före den månad den för-<br>säkrade fyller 23 år,</p> <p>2,20 gånger prishasheloppet<br>från och med den månad den för-<br>säkrade fyller 23 år till och med<br>månaden före den månad den för-<br>säkrade fyller 25 år,</p> <p>2,25 gånger prishasheloppet<br>från och med den månad den för-<br>säkrade fyller 25 år till och med<br>månaden före den månad den för-<br>säkrade fyller 2 7 år,</p> <p>2,30 gånger prishasheloppet<br>från och med den månad den för-<br>säkrade fyller 27 år till och med<br>månaden före den månad den för-<br>säkrade fyller 29 år samt</p> <p>2,35 gånger prishasheloppet<br>från och med den månad den för-<br>säkrade fyller 29 år till och med<br>månaden före den månad den för-<br>säkrade fyller 30 år.</p> <p>Om beräkning</p> <p>Garantiersättning utges endast<br>till den som kan tillgodoräknas en<br>försäkringstid om minst tre år.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>232</p> <p>10 §</p> <p>Till grund för beräkning av<br>garantiersättning skall ligga den<br>inkomstrelaterade sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning enligt<br>8 kap. som den försäkrade har rätt<br>till för samma år, före reducering<br>med livränta enligt 17 kap. 2 §.</p> <p>Med inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning<br>avses i detta kapitel även sådana<br>utländska förmåner som enligt<br>8 kap. 10 § skall avräknas från<br>inkomstrelaterad ersättning, dock<br>inte om de är att likställa med<br>garantiersättning enligt detta<br>kapitel.</p> <p>11 §</p> <p>För den som saknar inkomst-<br>relaterad sjukersättning eller akti-<br>vitetsersättning utgör årlig hel<br>garantiersättning ett belopp mot-<br>svarande garantinivån.</p> <p>För den som har inkomstrelate-<br>rad sjukersättning eller aktivitets-<br>ersättning men for vilken denna<br>ersättning för år räknat under-<br>stiger garantinivån utgör årlig<br>garantiersättning ett belopp mot-<br>svarande skillnaden mellan<br>garantinivån och den årliga in-<br>komstrelaterade ersättningen en-<br>ligt 10 §.</p> <p>Beräkning enligt andra stycket<br>görs efter det att garantinivån av-<br>kortats enligt 12 §.</p> <p>12 §</p> <p>För den som inte kan tillgodo-<br>räknas 40 års försäkringstid skall<br>garantinivån enligt 7 eller 8 §§ av-<br>kortas till så stor andel av denna<br>som svarar mot förhållandet<br>mellan det antal år för vilka<br>försäkringstid kan tillgodoräknas<br>och talet 40.</p> <p>13 §</p> <p>Garantiersättning till den som<br>har rätt till partiell sjukersättning<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>233</p> <p>eller aktivitetsersättning enligt Prop. 2000/01:96<br>7 kap. 2 § utgör en så stor andel Bilaga 6<br>av hel garantiersättning beräknad<br>enligt 9-12 §§ som svarar mot<br>den grad av sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning den försäkrade<br>har rätt till.</p> <p>16 kap. Om utgivande av pension</p> <p>m.m.</p> <p>Den som önskar pension skall<br>göra ansökan hos allmän försäk-<br>ringskassa i enlighet med vad<br>regeringen förordnar.</p> <p>Uppbär en försäkrad sjukpen-<br>ning eller ersättning för sjukhus-<br>vård eller rehabilitcringspcnning<br>enligt denna lag. får försäkrings-<br>kassan tillerkänna honom förtids-<br>pension utan hinder av att han inte<br>gjort ansökan därom. Detsamma<br>skall gälla då cn försäkrad uppbär<br>sjukpenning, ersättning för sjuk-<br>husvård eller livränta enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring eller motsvarande ersättning<br>som utgår enligt annan författning<br>eller på grund av regeringens för-<br>ordnande.</p> <p>Uppbär cn försäkrad sjukbidrag.<br>får den tid för vilken förmånen<br>skall utges förlängas utan att an-<br>sökan har gjorts. Motsvarande<br>gäller i fråga om särskild efter-<br>levandepension som tillerkänts en<br>efterlevande för begränsad tid.</p> <p>För kostnader för läkarunder-<br>sökning oeh läkarutlåtande vid<br>ansökan om förtidspension eller<br>särskild efterlevandepension skall<br>ersättning lämnas i enlighet med<br>vad regeringen eller, efter rege-<br>ringens bemyndigande, Riksför-<br>säkringsverket föreskriver.</p> <p>16 kap. Om utbetalning av<br>sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning m.m.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-9.png" style="width:19pt;height:12pt;"/> <p>Den som önskar sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning skall göra<br>ansökan hos allmän försäkrings-<br>kassa i enlighet med vad rege-<br>ringen förordnar.</p> <p>Om en försäkrad har sjukpen-<br>ning eller ersättning för sjukhus-<br>vård eller rehabilitcringspcnning<br>enligt denna lag, far försäkrings-<br>kassan tillerkänna honom eller<br>henne sjukersättning eller aktivi-<br>tetsersättning utan hinder av att<br>han eller hon inte gjort ansökan<br>därom. Detsamma skall gälla då en<br>försäkrad har sjukpenning, ersätt-<br>ning för sjukhusvård eller livränta<br>enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande<br>ersättning som utges enligt annan<br>författning eller på grund av<br>regeringens förordnande.</p> <p>Om en försäkrad har tidsbe-<br>gränsad sjukersättning eller akti-<br>vitetsersättning, far den tid för<br>vilken förmånen skall utges för-<br>längas utan att ansökan har gjorts.</p> <p>För kostnader för läkarunder-<br>sökning och läkarutlåtande vid<br>ansökan om sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning skall ersättning<br>lämnas i enlighet med vad rege-<br>ringen eller, efter regeringens be-<br>myndigande, Riksförsäkrings-<br>verket föreskriver.</p> <p>¹⁴ Senaste lydelse 2000:775.</p> <p>234</p> <p>Som villkor för rätt till förtids-<br>pension far anges att den försäk-<br>rade skall under högst 30 dagar<br>vara intagen på visst sjukhus, vis-<br>tas på vårdinrättning för försäk-<br>ringsmedicinsk utredning eller<br>underkasta sig undersökning av<br>viss läkare. Motsvarande gäller i<br>fråga om särskild efterlevande-<br>pension. För kostnader som upp-<br>står med anledning av ett sådant<br>villkor skall ersättning lämnas i<br>enlighet med vad regeringen för-<br>ordnar.</p> <p>I fråga om rätt till fortidspension<br>gäller även vissa bestämmelser om<br>utredning i 7 kap. 3 b §.</p> <p>Pension skall betalas ut månads-<br>vis. Om årspensionen uppgår till<br>högst 2 400 kronor skall dock, om<br>det inte finns särskilda skäl,<br>utbetalning ske i efterskott en eller<br>två gånger per år. Efter överens-<br>kommelse med den pensions-<br>berättigade far utbetalning även i<br>annat fall ske en eller två gånger<br>per år.</p> <p>Vid beräkning av pensions-<br>belopp för månad skall den års-<br>pension, som beräkningen grundar<br>sig på, avrundas till närmaste hela<br>krontal som är jämnt delbart med<br>tolv. Ar årspensionsbeloppet lägre<br>än tolv kronor, bortfaller pen-<br>sionen för den månad som beräk-<br>ningen avser. Vid tillämpning av<br>vad nu sagts skall samtliga den<br>pensionsberättigade tillkommande<br>pensionsförmåner anses som en<br>pension. Avrundning skall i första<br>hand göras på folkpension enligt 7<br>eller 8 kap.</p> <h5>2§¹⁵</h5> <p>Som villkor för rätt till sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning<br>far anges att den försäkrade skall<br>under högst 30 dagar vara intagen<br>på visst sjukhus, vistas på vårdin-<br>rättning för försäkringsmedicinsk<br>utredning eller genomgå under-<br>sökning av viss läkare. För kost-<br>nader som uppstår med anledning<br>av ett sådant villkor skall ersätt-<br>ning lämnas i enlighet med vad<br>regeringen förordnar.</p> <p>I fråga om rätt till sjukersättning<br>och aktivitetsersättning gäller även<br>vissa bestämmelser om utredning i<br>7 kap. 3 b §.</p> <h5>4§¹⁶</h5> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning skall betalas ut månads-<br>vis. Om det årliga beloppet av<br>sådana förmåner uppgår till högst<br>2 400 kronor skall dock, om det<br>finns särskilda skäl, utbetalning<br>ske i efterskott en eller två gånger<br>per år. Efter överenskommelse<br>med den försäkrade far utbetal-<br>ning även i annat fall ske en eller<br>två gånger per år.</p> <p>Vid beräkning av jwåwrK&amp;belopp<br>för sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning skall det årliga belopp,<br>som beräkningen grundar sig på,<br>avrundas till närmaste hela krontal<br>som är jämnt delbart med tolv. Är<br>det årliga beloppet av sjukersätt-<br>ning och aktivitetsersättning lägre<br>än tolv kronor, bortfaller ersätt-<br>ningen för den månad som beräk-<br>ningen avser. Avrundning skall i<br>första hand göras på garantiersätt-<br>ning enligt 9 kap.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>¹⁵ Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>¹⁶ Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>235</p> <p>Förtidspension utges från och<br>med den månad då rätt till pensio-<br>nen inträtt. I fall som avses i 1 §<br>andra stycket utges dock förtids-<br>pension från och med månaden<br>näst efter den då beslutet om pen-<br>sion meddelats.</p> <p>Efterlevandepension utges från<br>oeh med den månad då den för-<br>säkrade avlidit eller, om han eller<br>hon vid sin död uppbar förtidspen-<br>sion eller ålderspension enligt<br>lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension, från oeh<br>med månaden näst efter den då<br>dödsfallet inträffat.</p> <p>Inträder rätt till efterlevande-<br>pension vid annan tidpunkt än som<br>avses i andra stycket, skall pen-<br>sionen betalas ut för tid från och<br>med den månad då rätten inträtt.</p> <p>Pension far inte betalas ut för<br>längre tid tillbaka än tre månader<br>eller i fråga om barnpension, två<br>år före ansökningsmånaden.</p> <p>Det belopp som först förfaller<br>till betalning efter beslut om barn-<br>pension enligt 14 kap. 2 § skall<br>minskas med vad som utbetalats i<br>omslällningspension enligt 14 kap.<br>4 § eller särskild efterlevandepen-<br>sion enligt 14 kap. 5 § för den tid<br>som barnpensionsbeloppet avser<br>utöver vad som skulle ha utgetts<br>om beslutet om barnpension före-<br>legat vid utbetalningen av om-<br>slällningspensionen eller den sär-<br>skilda efterlevandepensionen.</p> <p>Ändring av pension skall gälla<br>från och med månaden näst efter<br>den varunder anledning till änd-<br>ringen uppkommit.</p> <p>Vad som föreskrivs i 1 § första,<br>andra och fjärde styckena samt 2 §</p> <h5>5§'⁷</h5> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning utges från och med den<br>månad då rätt till förmånen inträtt.<br>1 fall som avses i 1 § andra stycket<br>utges dock sjukersättning och ak-<br>tivitetsersättning från och med<br>månaden näst efter den då beslutet<br>om förmånen meddelats.</p> <p>Sjukersättning oeh aktivitetser-<br>sättning far inte betalas ut för<br>längre tid tillbaka än tre månader<br>före ansökningsmånaden.</p> <p>⁶§¹⁸</p> <p>Ändring av sjukersättning och<br>aktivitetsersättning skall gälla från<br>och med månaden näst efter den<br>under vilken anledning till änd-<br>ringen uppkommit.</p> <p>Vad som föreskrivs i 1 § första,<br>andra och fjärde styckena samt 2 §</p> <p>¹⁷ Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>¹⁸ Senaste lydelse 1988:881.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>236</p> <p>gäller även i fråga om ökning av<br>pension. I fall då ökningen kräver<br>ansökan av den pensionsberättiga-<br>de tillämpas 5 § femte stycket.</p> <p>Vad som sägs i denna paragraf<br>skall inte tillämpas i fråga om änd-<br>ring av pension i anledning av för-<br>ändring av basbeloppet.</p> <p>Om arbetsförmågan väsentligt<br>förbättras för en försäkrad som<br>uppbär förtidspension, skall pen-<br>sionen dras in eller minskas med<br>hänsyn till förbättringen. En för-<br>säkrad som regelbundet och under<br>en längre tid har uppvisat en ar-<br>betsförmåga som han eller hon<br>antogs sakna när beslutet om för-<br>tidspension fattades skall därvid,<br>om inte annat framkommer, antas<br>ha en väsentligt förbättrad arbets-<br>förmåga.</p> <p>Sådan pension som omfattas av<br>ett beslut enligt 15 § eller som har<br>vilandeförklarats enligt 16 § far<br>inte dras in eller minskas på grund<br>av att den försäkrade under den tid<br>och i den omfattning som anges i<br>beslutet genom förvärvsarbete har<br>uppvisat en väsentligt förbättrad<br>arbetsförmåga.</p> <h5>7</h5> <p>En försäkrad som förvärvsar-<br>betar med utnyttjande av en ar-<br>betsförmåga som han eller hon<br>antogs sakna när beslutet om för-<br>tidspension fattades har inte rätt att<br></p> <p>gäller även i fråga om ökning av<br>sjukersättning och aktivitetsersätt-<br>ning. I fall då ökningen kräver<br>ansökan av den som är berättigad<br>till sådan ersättning tillämpas 5 §<br>andra stycket.</p> <p>Vad som sägs i denna paragraf<br>skall inte tillämpas i fråga om änd-<br>ring av sjukersättning och aktivi-<br>tetsersättning i anledning av för-<br>ändring av prisbasbeloppet.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-10.png" style="width:13pt;height:12pt;"/> <p>Om arbetsförmågan väsentligt<br>förbättras för en försäkrad som<br>uppbär sjukersättning eller aktivi-<br>tetsersättning, skall förmånen dras<br>in eller minskas med hänsyn till<br>förbättringen. En försäkrad som<br>regelbundet och under en längre<br>tid har uppvisat en arbetsförmåga<br>som han eller hon antogs sakna när<br>beslutet om sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning fattades skall<br>därvid, om inte annat framkom-<br>mer, antas ha en väsentligt förbätt-<br>rad arbetsförmåga.</p> <p>Sådan sjukersättning eller akti-<br>vitetsersättning som omfattas av<br>ett beslut enligt 15 § eller som har<br>vilandeförklarats enligt 16 § far<br>inte dras in eller minskas på grund<br>av att den försäkrade under den tid<br>och i den omfattning som anges i<br>beslutet genom förvärvsarbete har<br>uppvisat en väsentligt förbättrad<br>arbetsförmåga.</p> <p>Aktivitetsersättning får inte dras<br>in eller minskas på grund av att<br>den försäkrade deltar i sådan akti-<br>vitet som avses i 7 kap. 6 §.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-11.png" style="width:13pt;height:12pt;"/> <p>En försäkrad som förvärvsar-<br>betar med utnyttjande av en ar-<br>betsförmåga som han eller hon<br>antogs sakna när beslutet om sjuk-<br>ersättning eller aktivitetsersättning</p> <p>¹⁹ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>²⁰ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>237</p> <p>uppbära fortidspension for samma<br>tid och i den omfattning som för-<br>värvsarbetet utförs. Detta gäller<br>dock inte sådan förtidspension<br>som omfattas av ett beslut enligt<br>15 §.</p> <p>Den som uppbär förtidspension<br>enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §<br>är skyldig att utan oskäligt dröjs-<br>mål anmäla till allmän försäk-<br>ringskassa om han eller hon börjar<br>förvärvsarbeta, börjar förvärvs-<br>arbeta i större omfattning än tidi-<br>gare, fortsätter att förvärvsarbeta<br>efter tid som avses i 15-17 §§ eller<br>om hans eller hennes arbetsför-<br>måga väsentligt förbättras utan att<br>han eller hon börjar förvärvs-<br>arbeta. börjar förvärvsarbeta i<br>större utsträckning än tidigare eller<br>fortsätter att förvärvsarbeta efter<br>tid som avses i 15-17 §§. Mot-<br>svarande skall gälla den som upp-<br>bär efterlevandepension, om för-<br>hållandena ändras så att rätten till<br>pensionen påverkas. Ar den för-<br>säkrade omyndig, åvilar anmäl-<br>ningsskyldigheten förmyndaren.<br>Om den försäkrade har en god<br>man eller förvaltare enligt föräld-<br>rabalkcn. har denne motsvarande<br>skyldighet att göra anmälan, om<br>det kan anses ingå i uppdraget.</p> <p>Underlåts anmälan som avses i<br>första stycket utan giltigt skäl, far<br>pensionen dras in för viss tid eller<br>tills vidare.<br></p> <p>fattades har inte rätt att uppbära<br>sådan ersättning för samma tid<br>och i den omfattning som för-<br>värvsarbetet utförs. Detta gäller<br>dock inte sådan sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning som om-<br>fattas av ett beslut enligt 15 §.</p> <h5>8§²¹</h5> <p>Den som har sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning är skyldig<br>att utan oskäligt dröjsmål anmäla<br>till allmän försäkringskassa om<br>han eller hon börjar förvärvs-<br>arbeta. börjar förvärvsarbeta i<br>större omfattning än tidigare, fort-<br>sätter att förvärvsarbeta efter tid<br>som avses i 15-17 §§ eller om<br>hans eller hennes arbetsförmåga<br>väsentligt förbättras utan att han<br>eller hon börjar förvärvsarbeta,<br>börjar förvärvsarbeta i större ut-<br>sträckning än tidigare eller fort-<br>sätter att förvärvsarbeta efter tid<br>som avses i 15-17 §§. Om den<br>försäkrade har en god man eller<br>förvaltare enligt föräldrabalken,<br>har denne motsvarande skyldighet<br>att göra anmälan, om det kan anses<br>ingå i uppdraget.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Underlåts anmälan som avses i<br>första stycket utan giltigt skäl, far<br>sjukersättningen eller aktivitetser-<br>sättningen dras in för viss tid eller<br>tills vidare.</p> <p>²¹ Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>238</p> <p>Pension utges, om inte något<br>annat är särskilt föreskrivet, till<br>och med den månad då den pen-<br>sionsberättigade avlidit eller rätten<br>till förmånen annars upphört.</p> <p>Omställningspension och sär-<br>skild efterlevandepension utges<br>längst till och med månaden före<br>den då den efterlevande fyller 65<br>år.</p> <p>9 §²²</p> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning utges, om inte något annat<br>är särskilt föreskrivet, till och med<br>den månad då den försäkrade av-<br>lidit eller rätten till förmånen<br>annars upphört.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Är en pensionsberättigad till<br>följd av ålderdomssvaghet, sjuk-<br>lighet, långvarigt missbruk av be-<br>roendeframkallande medel eller<br>annan därmed jämförlig orsak ur<br>stånd att själv ha hand om sin pen-<br>sion, far allmän försäkringskassa<br>besluta att pensionen helt eller<br>delvis skall utbetalas till kommu-<br>nal myndighet eller den pensions-<br>berättigades make eller annan per-<br>son för att användas till den pen-<br>sionsberättigades och hans familjs<br>nytta.</p> <p>¹² §²³..</p> <p>Är den som är berättigad till<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning till följd av ålderdoms-<br>svaghet, sjuklighet, långvarigt<br>missbruk av beroendeframkallande<br>medel eller annan därmed jäm-<br>förlig orsak ur stånd att själv ha<br>hand om sin ersättning, får allmän<br>försäkringskassa besluta att ersätt-<br>ningen helt eller delvis skall be-<br>talas ut till kommunal myndighet<br>eller den ersättningsberättigades<br>make eller annan person för att<br>användas till den ersättningsbe-<br>rättigades och hans eller hennes<br>familjs nytta.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-12.png" style="width:24pt;height:12pt;"/> <p>Försäkringskassan får efter an-<br>sökan av den försäkrade besluta att<br>dennes förtidspension i den om-<br>fattning som anges i 15 och 16 §§<br>skall betalas ut eller förklaras<br>vilande under tid som den försäk-<br>rade förvärvsarbetar med ut-<br>nyttjande av en arbetsförmåga som<br>han eller hon antogs sakna när<br>beslutet om förtidspension fatta-<br>des. Ett sådant beslut får endast<br>fattas om den försäkrade under<br>minst tolv månader omedelbart<br>dessförinnan har uppburit förtids-<br>pension.</p> <p>Försäkringskassan får efter an-<br>sökan av den försäkrade besluta att<br>dennes sjukersättning eller aktivi-<br>tetsersättning i den omfattning<br>som anges i 15 och 16 §§ skall<br>betalas ut eller förklaras vilande<br>under tid som den försäkrade för-<br>värvsarbetar med utnyttjande av en<br>arbetsförmåga som han eller hon<br>antogs sakna när beslutet om for-<br>månen fattades. Ett sådant beslut<br>får endast fattas om den försäkrade<br>under minst tolv månader omedel-<br>bart dessförinnan har haft sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning.</p> <p>²² Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>²³ Senaste lydelse 1981:1246.</p> <p>²⁴ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>239</p> <p>Förtidspension som har för-<br>klarats vilande skall inte betalas ut<br>för den tid som vilandeför-<br>klaringen avser.</p> <p>Vilandeförklaring far avse hel<br>förtidspension eller cn sådan kvot-<br>del av pension som anges i 7 kap.<br>2 §. Vid bedömning av hur stor del<br>av pensionen som skall vilande-<br>förklaras skall beaktas omfatt-<br>ningen av det förvärvsarbete som<br>den försäkrade avser att utföra.</p> <p>Försäkringskassan far besluta att<br>den försäkrade under en period om<br>tolv månader för förvärvsarbeta<br>högst tre månader utan att utbetal-<br>ningen av förtidspensionen<br>minskas med hänsyn till förvärvs-<br>arbetet.</p> <p>Försäkringskassan får förklara<br>förtidspensionen vilande för tid<br>efter den period som har bestämts i<br>beslut enligt 15 §. Om något beslut<br>enligt 15 § inte har fattats får för-<br>säkringskassan i stället besluta att<br>förtidspensionen skall förklaras<br>vilande från oeh med den månad<br>som anges i ansökan.</p> <p>Förtidspensionen får vilande-<br>förklaras enligt första stycket<br>under högst tolv månader, dock<br>längst till utgången av tolfte<br>månaden från och med den första<br>månad som beslutet enligt 15 §<br>omfattar. Om något beslut enligt<br>15 § inte har fattats får förtidspen-<br>sionen vilandeförklaras längst till<br>utgången av tolfte månaden från<br>och med den första månad som<br>beslutet omfattar.</p> <p>Sjukersättning och aktivitetser-<br>sättning som har förklarats vilande<br>skall inte betalas ut för den tid som<br>vilandeförklaringen avser.</p> <p>Vilandeförklaring för avse hel<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning eller en sådan kvotdel<br>därav som anges i 7 kap. 2 §. Vid<br>bedömning av hur stor del av för-<br>månen som skall vilandeförklaras<br>skall beaktas omfattningen av det<br>förvärvsarbete som den försäkrade<br>avser att utföra.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-13.png" style="width:12pt;height:12pt;"/> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Försäkringskassan får besluta att<br>den försäkrade under cn period om<br>tolv månader får förvärvsarbeta<br>högst tre månader utan att utbetal-<br>ningen av sjukersättningen eller<br>aktivitetsersättningen minskas<br>med hänsyn till förvärvsarbetet.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-14.png" style="width:12pt;height:12pt;"/> <p>Försäkringskassan för förklara<br>sjukersättningen eller aktivitetser-<br>sättningen vilande för tid efter den<br>period som har bestämts i beslut<br>enligt 15 §. Om något beslut enligt<br>15 § inte har fattats får försäk-<br>ringskassan i stället besluta att<br>sjukersättningen eller aktivitetser-<br>sättningen skall förklaras vilande<br>från och med den månad som an-<br>ges i ansökan.</p> <p>Sjukersättningen får vilandcför-<br>klaras enligt första stycket under<br>högst tolv månader, dock längst<br>till utgången av tolfte månaden<br>från och med den första månad<br>som beslutet enligt 15 § omfattar.<br>Om något beslut enligt 15 § inte<br>har fattats får sjukersättningen<br>vilandeförklaras längst till ut-<br>gången av tolfte månaden från och<br>med den första månad som be-<br>slutet omfattar.</p> <p>²⁵ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>²⁶ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>240</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>För tid efter den period med<br>vilande förtidspension som har<br>bestämts enligt 16 § eller for tid<br>efter utgången av tolfte månaden<br>från och med den första månad<br>som ett beslut enligt 15 § omfattar<br>far försäkringskassan, på ansökan<br>av den försäkrade, förklara för-<br>tidspensionen vilande under högst<br>24 månader. Därvid skall bestäm-<br>melserna i 14 § andra och tredje<br>styckena tillämpas.</p> <p>Ett beslut om vilandeförklaring<br>enligt 16 eller 17 § skall upphävas<br>om den försäkrade begär det.</p> <p>Försäkringskassan far utan att<br>den försäkrade har begärt det upp-<br>häva ett beslut om vilandeför-<br>klaring om den försäkrade insjuk-<br>nar och beräknas bli långvarigt<br>sjuk. Detsamma gäller om den<br>försäkrade har vilande förtidspen-<br>sion enligt 16 § och helt eller del-<br>vis avbryter det arbetsförsök som<br>legat till grund för beslutet om<br>vilandeförklaring för att i stället<br>uppbära föräldrapenning, tillfällig<br>föräldrapenning eller havande-<br>skapspenning.</p> <p>Aktivitetsersättningen får vilan-<br>deförklaras enligt första stycket<br>längst till utgången av den period<br>som beslutet om aktivitetsersätt-<br>ning omfattar.</p> <p>17 §²⁷</p> <p>För tid efter den period med<br>vilande sjukersättning som har<br>bestämts enligt 16 § eller för tid<br>efter utgången av tolfte månaden<br>från och med den första månad<br>som ett beslut enligt 15 § omfattar<br>far försäkringskassan, på ansökan<br>av den försäkrade, förklara sjuker-<br>sättningen vilande under högst 24<br>månader. Därvid skall bestämmel-<br>serna i 14 § andra och tredje<br>styckena tillämpas.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0396/prop_200001__96-15.png" style="width:24pt;height:12pt;"/> <p>Ett beslut om vilandeförklaring<br>enligt 16 eller 17 § skall upphävas<br>om den försäkrade begär det.</p> <p>Försäkringskassan far utan att<br>den försäkrade har begärt det upp-<br>häva ett beslut om vilandeför-<br>klaring om den försäkrade insjuk-<br>nar och beräknas bli långvarigt<br>sjuk. Detsamma gäller om den<br>försäkrade har vilande sjukersätt-<br>ning eller aktivitetsersättning en-<br>ligt 16 § och helt eller delvis av-<br>bryter det arbetsförsök som legat<br>till grund för beslutet om vilande-<br>förklaring för att i stället uppbära<br>föräldrapenning, tillfällig föräldra-<br>penning eller havandeskapspen-<br>ning.</p> <p>Har en ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning be-<br>talats ut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa och<br>beviljas senare en annan ersättning retroaktivt enligt denna lag för<br>samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen skall den retroaktiva<br>ersättningen minskas. Minskningen skall ske med det belopp som över-</p> <p>²⁷ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>²⁸ Senaste lydelse 1999:1363.</p> <p>²⁹ Senaste lydelse 1997:315.</p> <p>241</p> <p>stiger vad som skulle ha utgetts för perioden om beslut om båda ersätt-<br>ningarna hade förelegat samtidigt.</p> <p>Om någon i väsentlig mån har fått sin försörjning genom ekonomiskt<br>bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan villkor om återbetalning<br>får socialnämnden från försäkringskassan uppbära retroaktivt beviljad<br>periodisk ersättning enligt denna lag, till den del den motsvarar vad<br>socialnämnden sammanlagt har betalat ut till dennes samt hans makes<br>och minderåriga barns försörjning för den tid som den retroaktiva ersätt-<br>ningen avser.</p> <p>I fråga om minskning av pen-<br>sion då livränta utgår enligt äldre</p> <p>lagstiftning om yrkesskador gäller äldre lagstiftning om yrkesskador<br>2 §. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;gäller 2 §.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>I fråga om minskning av sjuker-<br>sättning då livränta utges enligt</p> <p>Äger pensionsberättigad rätt till<br>livränta på grund av obligatorisk<br>försäkring jämlikt lagen om för-<br>säkring för olycksfall i arbete,<br>lagen om försäkring för vissa<br>yrkessjukdomar eller lagen om<br>yrkesskadeförsäkring eller äger<br>han jämlikt annan lag eller sär-<br>skild författning eller enligt<br>regeringens förordnande rätt till<br>livränta, som bestämmes av eller<br>utbetalas från Riksförsäkrings-<br>verket, minskas honom eljest till-<br>kommande pension enligt vad<br>nedan stadgas. Motsvarande skall<br>äga tillämpning i fäll då livränta<br>utgår enligt utländsk lagstiftning<br>om yrkesskadeförsäkring. Medför<br>skada, för vilken livränta börjat<br>utgivas, återigen sjukdom som<br>berättigar till sjukpenning, skall<br>det anses som om livränta utginge<br>under sjukdomstiden. Har livränta<br>eller de! därav eller livränta för<br>viss tid utbytts mot ett engångs-<br>belopp, skall anses som om liv-<br>ränta utginge eller den utgående<br>livräntan vore förhöjd med belopp<br>som enligt de vid utbytet tillämpa-<br>de försäkringstekniska grunderna<br>svarar mot engångsbeloppet.</p> <p>Folkpension och tilläggspension<br>i form av förtidspension minskas<br>med tre fjärdedelar av den liv-</p> <p>2§”</p> <p>Inkomstrelaterad sjukersättning<br>och garantiersättning skall<br>minskas enligt vad som sägs i<br>andra stycket om den försäkrade<br>har rätt till livränta på grund av<br>obligatorisk försäkring enligt<br>lagen (1954:243) om yrkesskade-<br>försäkring eller annan lag eller<br>särskild författning eller enligt<br>regeringens förordnande har rätt<br>till annan livränta, som bestäms av<br>eller betalas ut av Riksförsäkrings-<br>verket.</p> <p>Motsvarande skall gälla i fall då<br>livränta utges enligt utländsk lag-<br>stiftning om yrkesskadeförsäkring.<br>Minskning skal! däremot inte ske<br>på grund av livränta enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring eller annan livränta som<br>bestäms med tillämpning av den<br>lagen. Medför en skada för vilken<br>livränta har börjat utges återigen<br>sjukdom som berättigar till sjuk-<br>penning, skall del anses som om<br>livränta utgavs under sjukdoms-<br>tiden. Ilar livränta eller del därav<br>eller livränta för viss tid bytts ut<br>mot ett engångsbelopp, skall det<br>vid beräkning enligt andra stycket<br>anses som om den livränta som ut-<br>ges har höjts med ett belopp som<br>svarar mot engångsbeloppet enligt<br>de försäkringstekniska grunder</p> <p>Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>242</p> <p>ränta som den pensionsberättiga-<br>de för samma tid har rätt till så-<br>som skadad. Avdrag på annan<br>förtidspension än hel sådan får<br>dock göras endast om skadan in-<br>träffat före den tidpunkt från<br>vilken pensionen utges. Avdrag på<br>tilläggspension får göras endast<br>om den pensionsberättigade kun-<br>nat tillgodoräkna sig pensions-<br>poäng för minst ett år vid den tid-<br>punkt då skadan inträffat.</p> <p>Folkpension och tilläggspension<br>i form av efterlevandepension<br>minskas med tre fjärdedelar av<br>den livränta som den pensions-<br>berättigade för samma tid har rätt<br>till såsom efterlevande. Avdrag på<br>tilläggspension får dock göras<br>endast om den avlidne kunnat till-<br>godoräkna sig pensionspoäng för<br>minst ett år vid den tidpunkt då<br>skadan inträffat.</p> <p>Minskning enligt denna para-<br>graf skall i första hand göras på<br>tilläggspension. Utan hinder av<br>vad som föreskrivs i paragrafen<br>skall folkpension i form av förtids-<br>pension eller barnpension alltid<br>utges med minst en fjärdedel av<br>det belopp som annars skulle ha<br>utgetts.</p> <p>I fråga om samordning av pen-<br>sion med livränta som utgår enligt<br>eller eljest bestämmes med<br>tillämpning av lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring före-<br>skrives i 4 kap. 4 § och 6 kap. 1 §<br>sagda lag.</p> <p>som tillämpas vid utbytet. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 2000/01:96</p> <p>Summan av inkomstrelaterad Bilaga 6<br>sjukersättning och garantiersätt-<br>ning skall minskas med tre fjärde-<br>delar av varje livränta som över-<br>stiger en sjättedel av prisbasbe-<br>loppet och som den sjukersätt-<br>ningsberättigade uppbär som<br>skadad. Minskning skall därvid i<br>första hand göras på garantier-<br>sättningen. Sammanlagd sjuker-<br>sättning skall dock aldrig, på<br>grund av bestämmelserna i denna<br>paragraf för månad räknat under-<br>stiga 5 procent av prisbasbe-<br>loppet.</p> <p>En socialförsäkringsnämnd skall<br>avgöra ärenden om rätt till förtids-<br>pension och särskild efterlevande-<br>pension, dock inte när det gäller<br>förutsättningarna för rätt till pen-<br>sion enligt 5 kap.</p> <p>18 kap.</p> <p>17 §³’</p> <p>En socialförsäkringsnämnd skall<br>avgöra ärenden om rätt till sjuker-<br>sättning och aktivitetsersättning,<br>dock inte när det gäller förutsätt-<br>ningarna för rätt till sådan ersätt-<br>ning enligt bestämmelserna om<br>försäkringstid i 9 kap.</p> <p>31</p> <p>Senaste lydelse 2000:774.</p> <p>243</p> <p>Socialförsäkringsnämnden skall<br>även avgöra ärenden om vilande-<br>förklaring av förtidspension enligt<br>16 kap. när det samtidigt med pen-<br>sionen utgetts sådan livränta som<br>samordnats med pensionen enligt<br>6 kap. 1 § lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring. Socialför-<br>säkringsnämnden skall dessutom<br>avgöra ärenden om rätt till för-<br>måner enligt vad som föreskrivs i<br>andra för fa ttn i n ga r.</p> <p>Socialförsäkringsnämnden skall<br>även avgöra ärenden om vilande-<br>förklaring av sjukersättning och<br>aktivitesersättning enligt 16 kap.<br>när det samtidigt med den ersätt-<br>ningen utgetts sådan livränta som<br>samordnats med ersättningen en-<br>ligt 6 kap. 1 § lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring. Social-<br>försäkringsnämnden skall dess-<br>utom avgöra ärenden om rätt till<br>förmåner enligt vad som föreskrivs<br>i andra författningar.</p> <p>Om ett ärende som avgjorts av en socialförsäkringsnämnd överklagas,<br>skall nämnden företräda den allmänna försäkringskassan om försäkrings-<br>kassan skall föra det allmännas talan i målet. Nämnden får bemyndiga cn<br>tjänsteman vid försäkringskassan att företräda nämnden vid domstol.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Ersättning enligt denna lag far dras in eller sättas ned, om den som är<br>berättigad till ersättningen</p> <p>a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har<br>dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;</p> <p>b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares<br>föreskrifter;</p> <p>c) underlåter att ge in sådant läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran eller<br>särskild försäkran som skall ges in till försäkringskassan enligt 3 kap.</p> <p>s§;</p> <p>d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande<br>uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersätt-</p> <p>ning.</p> <p>Vägrar cn försäkrad utan giltig<br>anledning att genomgå sådan be-<br>handling. utredning eller rehabili-<br>tering som avses i 3 kap. 7 b och<br>8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap. 4,<br>5 och 7 §§ får sjukpenning eller<br>förtidspension helt eller delvis tills<br>vidare förvägras honom, under<br>förutsättning att han erinrats om<br>denna påföljd. Motsvarande skall<br>gälla i fråga om särskild efter-<br>levandepension, om den efter-<br>levande utan giltig anledning väg-<br>rar att följa ett villkor som upp-<br>ställts med stöd av 16 kap. 3 §.</p> <p>Vägrar en försäkrad utan giltig<br>anledning att genomgå sådan be-<br>handling, utredning eller rehabili-<br>tering som avses i 3 kap. 7 b och<br>8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap. 4,<br>5 och 7 §§ far sjukpenning, sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning<br>helt eller delvis tills vidare förväg-<br>ras honom eller henne, under för-<br>utsättning att han eller hon erinrats<br>om denna påföljd. Motsvarande<br>skall gälla i fråga om särskild<br>efterlevandepension, om den efter-<br>levande utan giltig anledning<br>vägrar att följa ett villkor som<br>uppställts med stöd av 16 kap. 3 §.</p> <p>Senaste lydelse 1997:275.</p> <p>244</p> <p>Om någon som är berättigad till ersättning enligt denna lag i annat fall<br>underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad som anges i 8 § eller<br>vägrar att ta emot besök som anges där, far ersättningen dras in eller<br>sättas ned om omständigheterna motiverar det.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>21 kap.</p> <h5>IF</h5> <p>Den som är bosatt här i landet, men inte är försäkrad for en sjukpen-<br>ning som, beräknad enligt 3 kap. 4 § första stycket 2, uppgår till 60<br>kronor, skall från och med den månad då han eller hon fyller sexton år<br>kunna genom frivilliga avgifter försäkra sig för erhållande av sjukpen-<br>ning eller sjukpenningtillägg.</p> <p>Den som inte har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § far försäkra sig<br>för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst 60 kronor. Den<br>som har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § far försäkra sig för sjuk-<br>penningtillägg, som tillsammans med den sjukpenning som han är berät-<br>tigad till enligt 3 kap. 4 § första stycket 2 uppgår till lägst 20 kronor och<br>högst 60 kronor.</p> <p>En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning<br>enligt 3 kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tillämp-<br>ning av 5 § sjätte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.</p> <p>Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla med en karenstid av<br>3 eller 30 dagar eller utan sådan karenstid.</p> <p>Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av gällan-<br>de karenstid enligt fjärde stycket tillkommer endast den som är under 55<br>år.</p> <p>Ersättning enligt denna paragraf<br>utges inte för tid efter ingången av<br>den månad då den försäkrade<br>böljar uppbära hel förtidspension<br>enligt denna lag eller hel ålders-<br>pension enligt lagen (1998:674)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p> <p>Ersättning enligt denna paragraf<br>utges inte för tid efter ingången av<br>den månad då den försäkrade<br>böljar uppbära hel sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning enligt<br>denna lag eller hel ålderspension<br>enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Bestämmelserna i denna<br>lag gäller också, om inte annat följer av punkterna 2-15, i fall då rätten<br>till sjukersättning eller aktivitetsersättning grundas på pensionsfall som<br>inträffat före ikraftträdandet.</p> <p>2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande beträffande ersättning som<br>avser tid före ikraftträdandet.</p> <p>3. I fråga om rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomst-<br>relaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap 1 § och beräkning av antagan-<br>deinkomst enligt 8 kap. 4 § skall i förekommande fall pensionsgnindande<br>belopp av förtidspension likställas med pensionsgrundande inkomst eller<br>pensionsgrundande belopp av sjukersättning eller aktivitetsersättning.</p> <p>4. Med försäkringstid för garantiersättning skall för tid före år 2003<br>avses bosättningstid enligt 5 kap. i dess lydelse före den 1 januari 2003.</p> <p>³³ Senaste lydelse 2000:775.</p> <p>245</p> <p>5. Förtidspension eller sjukbidrag som en försäkrad hade rätt till för<br>december månad 2002 oeh som han eller hon alltjämt i januari månad<br>2003 skulle haft rätt till om äldre bestämmelser fortfarande hade tilläm-<br>pats. skall vid ikraftträdandet omvandlas till motsvarande grad av hel<br>sjukersättning respektive hel tidsbegränsad sjukersättning enligt vad som<br>anges i punkterna 6-14.</p> <p>Tidsbegränsad sjukersättning enligt första stycket skall omfatta samma<br>tid som bestämts för sjukbidraget. För en försäkrad som är född 1984<br>eller senare och som hade rätt till sjukbidrag för december månad 2002<br>tar tidsbegränsad sjukersättning beviljas även för längre tid än som be-<br>stämts för sjukbidraget, dock inte längre än till och med juni månad det<br>år då han eller hon fyller 19 år.</p> <p>Vad som i övrigt föreskrivs om förtidspension i dessa övergångsbe-<br>stämmelser skall även gälla sjukbidrag.</p> <p>6. Om den försäkrade vid utgången av år 2002 har rätt till tilläggspen-<br>sion i form av förtidspension utges därefter inkomstrelaterad sjukersätt-<br>ning enligt 8 kap. Antagandcinkomsten skall därvid i stället för vad som<br>sägs i det kapitlet beräknas enligt punkten 7.</p> <p>7. Antagandcinkomsten utgör summan av det för år 2003 gällande<br>prishasheloppet och produkten av detta basbelopp och den medelpen-<br>sionspoäng som legat till grund för beräkningen av tilläggspensionen.</p> <p>Om tilläggspensionen är avkortad på grund av att den försäkrade<br>tillgodoräknats pensionspoäng för mindre än 30 år skall antagandc-<br>inkomsten avkortas. Avkortning skall ske med cn trettiondel av antagan-<br>deinkomsten för varje år som antalet år med pensionspoäng understiger<br>30.</p> <p>8. Sjukersättning som avses i punkterna 6 och 7 och garantiersättning<br>enligt 9 kap. skall efter omvandlingen justeras med ett belopp (juste-<br>ringsbclopp) som fastställs som skillnaden mellan det underlag som av-<br>ses i punkterna 9 eller 13 (beräkningsmässig garanti ersättning) och<br>garantiersättningen, i förekommande fall minskad enligt 17 kap. 2 §. Ett<br>justeringsbelopp som medför avräkning på sjukersättningen skall i första<br>hand reducera garantiersättningen.</p> <p>Vad som föreskrivs om garantiersättning skall även gälla justerings-<br>belopp som medför höjning av sjukersättning. Ett sådant justeringsbelopp<br>skall anknytas till prisbasbcloppet och omräknas vid förändringar av<br>detta.</p> <p>9. För den som vid omvandlingen är obegränsat skattskyldig enligt in-<br>komstskattelagen (1999:1229) utgör den bcräkningsmässiga garantier-<br>sättningen skillnaden mellan en omvandlad bruttoersättning enligt punk-<br>ten 11, minskad på visst sätt, och summan av den inkomstrelaterade<br>sjukersättningen, i förekommande fall minskad enligt 17 kap. 2 §, och<br>utbetald livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, eller<br>motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen (ar-<br>betsskadclivränta).</p> <p>Minskning av den omvandlade bruttoersättningen enligt första stycket<br>skall göras med kvoten av kommunalskattesatsen enligt punkten 12 och<br>talet ett minskat med samma kommunalskattcsats multiplicerad med<br>skillnaden mellan grundavdraget enligt 63 kap. 3 § inkomstskattclagen<br>för den omvandlade bruttoersättningen i förhållande till grundavdraget<br>enligt samma paragraf för bruttoersättningen enligt punkten 10.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>246</p> <p>10. Bruttoersättning enligt punkten 9 utgörs av folkpension i form av<br>förtidspension, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstill-<br>skott, tilläggspension i form av förtidspension och utbetald arbetsskade-<br>iivränta, samtliga med de belopp som skulle ha betalats ut i januari 2003<br>om bestämmelserna därom fortfarande varit gällande, samt även sådan<br>utländsk pension som avses i 63 kap. 6 § inkomstskattelagen och som<br>skall betalas ut i januari 2003.</p> <p>11. Den omvandlade bruttoersättningen enligt punkten 9 utgör sum-<br>man av bruttoersättningen och bruttovärdet av det särskilda grundav-<br>draget enligt 63 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) i förhållande<br>till grundavdraget enligt 3 § samma kapitel.</p> <p>Bruttovärdet av det särskilda grundavdraget i förhållande till grundav-<br>draget utgörs av kvoten av kommunalskattesatsen enligt punkten 12 och<br>talet ett minskat med samma kommunalskattesats multiplicerad med<br>skillnaden mellan det särskilda grundavdraget och grundavdraget vid<br>bruttoersättningen.</p> <p>12. Vid beräkning enligt punkterna 10 och 11 skall med kommunal-<br>skattesats avses den skatte- och avgiftssats som följer av den för den för-<br>säkrade under inkomståret 2002 tillämpliga skattetabellen.</p> <p>Om det för den försäkrade inte har beslutats tillämplig skattetabell en-<br>ligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) för detta inkomstår, skall<br>den skattesats användas som följer av den skattetabell som hade varit<br>tillämplig om sådant beslut skulle ha fattats.</p> <p>13. Den beräkningsmässiga garantiersättningen för den som vid om-<br>vandlingen uppbär förtidspension som beskattas enligt lagen (1991:586)<br>om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller som på grund av<br>dubbelbeskattningsavtal inte är skattskyldig i Sverige utgör skillnaden<br>mellan en omvandlad bruttoersättning enligt punkten 14 och summan av<br>den inkomstrelaterade sjukersättningen och utbetald arbetsskadeiivränta.</p> <p>14. Den omvandlade bruttoersättningen utgör summan av bruttoersätt-<br>ningen och, om förtidspensionen beskattas enligt lagen (1991:586) om<br>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, bruttovärdet av det obe-<br>skattade pensionsbelopp som avses i 5 § 4 den lagen. Bruttovärdet av det<br>obeskattade beloppet utgör därvid kvoten av skattesatsen i nämnda lag<br>och talet ett minskat med samma skattesats.</p> <p>De ersättningar som ingår i bruttoersättningen utgörs av folkpension i<br>form av förtidspension, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pen-<br>sionstillskott samt tilläggspension i form av förtidspension och utbetald<br>livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller mot-<br>svarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen, samtliga<br>med de belopp som skulle ha betalats ut i januari 2003 om bestämmel-<br>serna därom fortfarande varit gällande.</p> <p>15. Sjukersättning skall inte längre justeras enligt punkten 8 om</p> <p>- sjukersättning efter omvandling skall utges med högre eller lägre er-<br>sättningsgrad än tidigare,</p> <p>- sjukersättning efter omvandling skall samordnas i högre eller lägre<br>grad med livränta som avses i 17 kap. 2 § eller arbetsskadeiivränta, eller</p> <p>- obegränsad skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229)<br>inträder för en försäkrad som avses i punkten 13.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>247</p> <h4>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1755) om<br>särskilda insatser för personer med tre fjärdedels<br>förtidspension eller sjukbidrag</h4> <p>Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1998:1755) om särskilda<br>insatser för personer med tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag<br>samt 1-3 §§ skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <h5>Lag (1998:1755) om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels<br>sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning</h5> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>För den som får tre fjärdedels<br>förtidspension eller sjukbidrag en-<br>ligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring skall särskilda insatser<br>göras för att han eller hon skall<br>kunna fa cn anställning motsvaran-<br>de den återstående arbetsförmågan.</p> <p>Den allmänna försäkringskassan<br>ansvarar för att särskilda insatser<br>kommer till stånd för att bereda<br>försäkrade med tre fjärdedels för-<br>tidspension eller sjukbidrag en an-<br>ställning motsvarande den åter-<br>stående arbetsförmågan.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>§</p> <p>För den som far tre fjärdedels<br>sjukersättning, tidsbegränsad sjuk-<br>ersättning eller aktivitesersättning<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring skall särskilda insatser<br>göras för att han eller hon skall<br>kunna fa en anställning motsvaran-<br>de den återstående arbetsförmågan.</p> <p>§</p> <p>Den allmänna försäkringskassan<br>ansvarar för att särskilda insatser<br>kommer till stånd för att bereda<br>försäkrade med tre fjärdedels sjuk-<br>ersättning, tidsbegränsad sjuker-<br>sättning eller aktivitesersättning en<br>anställning motsvarande den åter-<br>stående arbetsförmågan.</p> <p>För den som far tre fjärdedels<br>förtidspension eller sjukbidrag och<br>som bereds cn anställning med<br>lönebidrag eller hos Samhall Ak-<br>tiebolag motsvarande den åter-<br>stående arbetsförmågan, betalas<br>ersättning för kostnaderna för an-<br>ställningen från den allmänna för-<br>säkringen enligt grunder som rege-<br>ringen bestämmer.</p> <h5>3§</h5> <p>För den som far tre fjärdedels sjuk-<br>ersättning, tidsbegränsad sjuker-<br>sättning eller aktivitesersättning<br>och som bereds cn anställning med<br>lönebidrag eller hos Samhall Ak-<br>tiebolag motsvarande den åter-<br>stående arbetsförmågan, betalas<br>ersättning för kostnaderna för an-<br>ställningen från den allmänna för-<br>säkringen enligt grunder som rege-<br>ringen bestämmer.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande för särskilda insatser som<br>avser tid före ikraftträdandet.</p> <p>248</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>den som har fyllt sexton år och som<br>innan han eller hon har fyllt 65 år<br>för avsevärd tid har fatt sin funk-<br>tionsförmåga nedsatt i sådan om-<br>fattning att han eller hon</p> <h4>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om<br>handikappersättning och vårdbidrag</h4> <p>Härigenom föreskrivs att 5, 6, 8, 14 och 17 §§ lagen (1998:703) om<br>handikappersättning och vårdbidrag skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <h5>5§*</h5> <p>Rätt till handikappersättning har<br>en försäkrad från och med juli<br>månad det år han eller hon fyller<br>19 år och som innan han eller hon<br>har fyllt 65 år för avsevärd tid har<br>fatt sin funktionsförmåga nedsatt i<br>sådan omfattning att han eller hon</p> <p>1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,</p> <p>2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan,<br>eller</p> <p>3. i annat fall har betydande merutgifter.</p> <p>Om den funktionshindrade behöver hjälp antingen i den dagliga livs-<br>föringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i något av dessa båda av-<br>seenden, och dessutom har merutgifter i anledning av funktionshindret,<br>grundas bedömningen av rätten till handikappersättning på det samman-<br>lagda behovet av stöd.</p> <p>Vid tillämpning av denna paragraf skall med en person som förvärvs-<br>arbetar likställas en studerande som far studiestöd enligt studiestödslagen<br>(1999:1395) eller som endast på grund av bestämmelser om behovspröv-<br>ning är utesluten från sådan förmån.</p> <p>Handikappersättning utges alltid till den som är blind, döv eller gravt<br>hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt före 65<br>års ålder.</p> <h5>6§</h5> <p>Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgiftemas storlek utgör<br>handikappersättning för år räknat 69, 53 eller 36 procent av prisbasbe-</p> <p>loppet.</p> <p>Handikappersättning kan begrän-<br>sas till viss tid. Behovet av handi-<br>kappersättning skall omprövas i<br>samband med beslut om förtids-<br>pension enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och när den som<br>uppbär handikappersättning be-<br>viljas ålderspension enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension eller garantipension<br>enligt lagen (1998:702) om garan-<br>tipension. Omprövning skall också<br></p> <p>Handikappersättning kan begränsas<br>till viss tid. Behovet av handikapp-<br>ersättning skall omprövas i sam-<br>band med beslut om sjukersättning<br>eller aktivitetsersättning enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring och när den som har handi-<br>kappersättning beviljas ålderspen-<br>sion enligt lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension eller<br>garantipension enligt lagen<br>(1998:702) om garantipension.</p> <p>Senaste lydelse 1999:1412.</p> <p>249</p> <p>ske när förhållanden som påverkar<br>behovet av handikappersättning har<br>ändrats.</p> <p>För tid före den månad, då hel<br>förtidspension eller hel ålderspen-<br>sion börjar utges, utgör handikapp-<br>ersättningen till den som är blind,<br>för år räknat, 69 procent av pris-<br>basbeloppet. För tid därefter utgör<br>ersättningen till den som är blind<br>36 procent av prisbasbeloppet om<br>inte stödbehovet ger anledning till<br>högre ersättning.</p> <p>Handikappersättning till den som<br>36 procent av prisbasbeloppet om<br>högre ersättning.</p> <p>En förälder har rätt till vård-<br>bidrag för barn .vo/w inte har fyllt 16<br>år om</p> <p>1. barnet på grund av sjukdom,<br>utvecklingsstörning eller annat<br>funktionshinder behöver särskild<br>tillsyn och vård under minst sex<br>månader, eller</p> <p>2. det på grund av barnets sjuk-<br>dom eller funktionshinder upp-<br>kommer merkostnader.</p> <p>Har föräldern flera funktions-<br>hindrade bam som inte har fyllt 16<br>år grundas bedömningen av rätten<br>till vårdbidrag på det sammanlagda<br>behovet av tillsyn och vård samt på<br>hur stora merkostnaderna är.</p> <p>8§</p> <p>En förälder har rätt till vård-<br>bidrag för barn till och med juni<br>månad det år då barnet fyller 19 år<br>om</p> <p>1. barnet på grund av sjukdom,<br>utvecklingsstörning eller annat<br>funktionshinder behöver särskild<br>tillsyn och vård under minst sex<br>månader, eller</p> <p>2. det på gnind av barnets sjuk-<br>dom eller funktionshinder upp-<br>kommer merkostnader.</p> <p>Har föräldern flera funktionshind-<br>rade barn som avses i första stycket<br>grundas bedömningen av rätten till<br>vårdbidrag på det sammanlagda<br>behovet av tillsyn och vård samt på<br>hur stora merkostnaderna är.</p> <p>Handikappersättning utges till<br>och med den månad då den ersätt-<br>ningsberättigade har avlidit eller<br>rätten till förmånen annars har<br>upphört. Motsvarande gäller för<br>vårdbidrag, som dock utges längst<br>till och med månaden före den då<br>barnet fyller 16 år.</p> <p>Omprövning skall också ske när<br>förhållanden som påverkar behovet<br>av handikappersättning har ändrats.</p> <p>För tid före den månad, då hel<br>sjukersättning, aktivitetsersättning<br>eller hel ålderspension böljar utges,<br>utgör handikappersättningen till<br>den som är blind, för år räknat, 69<br>procent av prisbasbcloppet. För tid<br>därefter utgör ersättningen till den<br>som är blind 36 procent av prisbas-<br>bcloppct om inte stödbehovet ger<br>anledning till högre ersättning.</p> <p>är döv eller gravt hörselskadad utgör<br>inte stödbehovet ger anledning till</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>14 §</p> <p>Handikappersättning utges till<br>och med den månad då den ersätt-<br>ningsberättigade har avlidit eller<br>rätten till förmånen annars har<br>upphört. Motsvarande gäller för<br>vårdbidrag, som dock utges längst<br>till och med juni månad del år då<br>barnet fyller 19 år.</p> <h5>17 §</h5> <p>Handikappersättning och Handikappersättning och vård-<br>vårdbidrag skall betalas ut månads- bidrag skall betalas ut månadsvis,<br>vis. När ersättningsbeloppet beräk- När ersättningsbeloppet beräknas</p> <p>250</p> <p>nas för månad skall den ersättning<br>för år räknat från vilken beräk-<br>ningen utgår avrundas till närmaste<br>krontal som är jämnt delbart med<br>tolv. Om den ersättningsberättigade<br>förutom handikappersättningen<br>eller vårdbidraget även uppbär<br>förtidspension eller efterlevande-<br>pension enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, ålderspension<br>enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension eller<br>garantipension enligt lagen<br>(1998:702) om garantipension skall<br>samtliga dessa ersättningar anses<br>som en ersättning vid avrund-<br>ningen. Avrundning skall i första<br>hand göras på garantipensionen,<br>därefter på folkpensionen och<br>sedan på handikappersättningen<br>eller vårdbidraget.</p> <p>för månad skall den ersättning för<br>år räknat från vilken beräkningen<br>utgår avrundas till närmaste krontal<br>som är jämnt delbart med tolv. Om<br>den ersättningsberättigade förutom<br>handikappersättningen eller vård-<br>bidraget även uppbär sjukersätt-<br>ning eller aktivitetsersättning enligt<br>lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring, efterlevandepension<br>enligt lagen (2000:461) om<br>efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till barn, ålderspension<br>enligt lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension eller<br>garantipension enligt lagen<br>(1998:702) om garantipension skall<br>samtliga dessa ersättningar anses<br>som en ersättning vid avrund-<br>ningen. Avrundning skall i första<br>hand göras på sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning i form av<br>garantiersättning eller garantipen-<br>sionen, därefter på handikapp-<br>ersättningen eller vårdbidraget.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>2. Äldre föreskrifter gäller för försäkrade som före ikraftträdandet<br>uppbär handikappersättning och som under 2003 inte har uppnått 19 års<br>ålder.</p> <p>3. Äldre föreskrifter gäller för vårdbidrag för försäkrade föräldrar vars<br>barn före ikraftträdandet uppbär förtidspension eller sjukbidrag.</p> <p>251</p> <h4>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension</h4> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension</p> <p>dels att 1 kap. 10 § och 15 kap. 19 § skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att 2 kap. 5 och 17 §§, 3 kap. 1,4-7 och 19 §§, 4 kap. 1 och<br>9 §§. 5 kap. 13 §, 6 kap. 16 §, 12 kap. 1 och 2 §§ samt rubriken närmast<br>före 3 kap. 4 § skall ha följande lydelse</p> <p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 17 a §, av<br>följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>2 kap.</p> <h5>5 §'</h5> <p>Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare</p> <p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan<br>författning eller på gnind av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen har trätt i stället för cn försäkrads inkomst som arbetstagare i<br>allmän eller enskild tjänst,</p> <p>2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,</p> <p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård,</p> <p>4. ersättning som cn allmän försäkringskassa har utgett enligt 20 §<br>lagen (1991:1047) om sjuklön,</p> <p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller mot-<br>svarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p> <p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p> <p>7. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och<br>vårdbidrag, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostna-<br>der.</p> <p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p> <p>10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt pro-</p> <p>gram,</p> <p>11. utbildningsbidrag för doktorander,</p> <p>13. särskilt utbildningsbidrag,</p> <p>14. ersättning till deltagare i teckcnspråksutbildning för vissa föräldrar</p> <p>(TUFF),</p> <p>15. dagpenning till totalförsvars-<br>pliktiga som tjänstgör enligtlagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt<br>och till andra som far dagpenning<br>enligt dc grunder som gäller förto-<br>talförsvarspliktiga, sc/zn/</p> <p>16. &nbsp;bidrag från Sveriges för-<br>fattarfond och Konstnärsnämnden i</p> <p>15. dagpenning till totalförsvars-<br>pliktiga som tjänstgör enligtlagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt<br>och till andra som får dagpenning<br>enligt de grunder som gäller förto-<br>talförsvarspliktiga,</p> <p>16. &nbsp;bidrag från Sveriges för-<br>fattarfond och Konstnärsnämnden i</p> <p>Senaste lydelse 2000:1405.</p> <p>252</p> <p>den utsträckning som regeringen så den utsträckning som regeringen så<br>föreskriver. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;föreskriver samt</p> <p>17. inkomstrelaterad sjukersätt-<br>ning och inkomstrelaterad aktivi-<br>tetsersättning enligt 8 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <h5>17 §</h5> <p>Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken det skall<br>beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § eller pensions-<br>poäng enligt 4 kap. 9 §, liar betalats ut av en allmän försäkringskassa<br>eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för<br>samma månad har beviljats annan ersättning som är pensionsgrundande<br>och samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är den senare<br>beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den del den avser tid<br>före utbetalningsmånaden.</p> <p>Beviljas vid samma tidpunkt<br>förtidspension for vilken det skall<br>beräknas ett pensionsgrundande<br>belopp enligt 3 kap. 4 § denna lag<br>och arbetsskadeiivränta enligt<br>4 kap. lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande<br>livränta som bestämsmed tillämp-<br>ning av den lagen, skall det vid<br>tillämpning av första stycket anses<br>som om förtidspensionen har be-<br>talats utföre arbetsskadelivräntan.</p> <p>Beviljas vid samma tidpunkt in-<br>komstrelaterad sjukersättning eller<br>inkomstrelaterad aktivitetsersätt-<br>ning enligt 8 kap. lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring och arbets-<br>skadeiivränta enligt 4 kap. lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring eller motsvarande livränta som<br>bestäms med tillämpning av den<br>lagen, skall det vid tillämpning av<br>första stycket anses som om sjuker-<br>sättningen eller aktivitetsersätt-<br>ningen har betalats ut före arbets-<br>skadelivräntan.</p> <h5>77a$</h5> <p>Utges arbetsskadeiivränta enligt</p> <p>4 kap. lagen (1976:380) om ar-<br>betsskadeförsäkring eller mot-<br>svarande livränta som bestäms<br>med tillämpning av den lagen till-<br>sammans med sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>är livräntan inte pensionsgrundan-<br>de till den del den har samordnats<br>med inkomstrelaterad sådan er-<br>sättning.</p> <p>Andra pensionsgrundande<br>lopp än pensionsgrundande</p> <p>3 kap.<br>1§²</p> <p>be- Andra______pensionsgnindande</p> <p>in- belopp än pensionsgrundande in-</p> <p>² Senaste lydelse 1999:1408.</p> <p>253</p> <p>komst är belopp som beräknats på<br>visst sätt för en försäkrad som har<br>uppburit &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;för en för-</p> <p>säkrad som har fullgjort plikt-<br>tjänstgöring, för cn försäkrad för-<br>älder till små barn samtför cn för-<br>säkrad som har studerat med<br>studiemedel.</p> <p>Förtidspension</p> <p>En försäkrad som för någon del<br>av ett år har uppburit förtidspen-<br>sion som hor beräknats enligt 13<br>kap. 2 § lagen( 1962:381) om all-<br>män försäkring, skall tillgodoräk-<br>nas ett pensionsgrundande belopp<br>för det året, om inte annat följer av<br>6 eller 7 §. Detta gäller dock en-<br>dast för försäkrade som under det<br>året har fyllt högst 64 år.</p> <p>Ett pensionsgrundande belopp<br>enligt 4 § skall, Jör varje månad för<br>vilken förtidspensionen har upp-<br>burits, motsvara en tolftedel av<br>summan av det för året gällande<br>förhöjda prisbasbeloppet enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkringoch produkten av detta<br>basbelopp oeh det poängmedeltal<br>som avses i 13 kap. 2 § den lagen.</p> <p>Har den försäkrade för cn månad<br>uppburit en fjärdedels, halv, två<br>tredjedels eller tre fjärdedels för-<br>tidspension skall detpensions-<br>grundandc beloppet enligt 4 § för<br>den månaden avse motsvarande<br>andel av det belopp som anges i<br>första stycket idenna paragraf.<br></p> <p>komst är belopp som beräknats på<br>visst sätt för cn försäkrad som har<br>uppburit inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning eller inkomstrelaterad<br>aktivitetsersättning, för en försäk-<br>rad som har fullgjort plikttjänst-<br>göring, för cn försäkrad förälder till<br>små barn samtför en försäkrad som<br>har studerat med studiemedel.</p> <p>Sjukersättning och aktivitetsersätt-<br>ning</p> <p>§</p> <p>En försäkrad som för någon del<br>av ett år har uppburit inkomstrela-<br>terad sjukersättning eller inkomst-<br>relaterad aktivitetsersättning enligt<br>8 kap. lagcn(1962:381) om allmän<br>försäkring, skall tillgodoräknas ett<br>pensionsgnindande belopp för det<br>året, om inte annat följer av 6 eller<br>7§.</p> <p>^;§</p> <p>Ett pensionsgrundande belopp<br>enligt 4 § skall för hel inkomst-<br>relaterad sjukersättning och hel<br>inkomstrelaterad aktivitetsersätt-<br>ning beräknas enligt följande.</p> <p>Den antagandeinkomst som<br>ligger till grund för den inkomst-<br>relaterade ersättningen skall<br>minskas med ett belopp mot-<br>svarande 7 procent av antagande-<br>inkomsten. Det pensionsgrundande<br>beloppet utgör för varje månad<br>som hel inkomstrelaterad sjuker-<br>sättning eller hel inkomstrelaterad<br>aktivitetsersättning uppburits, skill-<br>naden mellan en tolftedel av den<br>minskade antagandcinkomsten och<br>den pensionsgrundande inkomsten<br>av nämnda ersättning efter avdrag<br>enligt 2 kap. 21 §.</p> <p>Har den försäkrade för en månad<br>uppburit en fjärdedels, halv, två<br>tredjedels eller tre fjärdedels sjuk-<br>ersättning eller aktivitetsersättning<br>skall vid beräkning enligt första</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>254</p> <p>Om förtidspensionen med<br>tillämpning av 6 kap. 1 § lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring har varit samordnad med pen-<br>sionsgrundande livränta skall<br>följande gälla.</p> <p>Det pensionsgrundande belopp<br>som avses i 5 § eller, om endast en<br>del av pensionen har varit samord-<br>nad med livräntan, en andel av det<br>beloppet som svarar mot den sam-<br>ordnade delen av pensionen, skall<br>tillgodoräknas den försäkrade en-<br>dast om och i den utsträckning det<br>överstiger den försäkrades livränta<br>före samordning.</p> <p>Om en pensionsgrundande er-<br>sättning har betalats ut av en all-<br>män försäkringskassa eller en ar-<br>betslöshetskassa till en försäkrad<br>och den försäkrade senare för<br>samma månad har beviljats förtids-<br>pension som är samordnad med<br>den tidigare utbetalade ersätt-<br>ningen, skall pensionsgrundande<br>belopp med anledning av förtids-<br>pensionen inte tillgodoräknas till<br>den del förtidspensionen avser tid<br>före den månad då den har betalats<br>ut.</p> <p>Vid beräkning enligt 17 § första<br>stycket 1 skall summan av den<br>pensionsgrundande inkomst och<br>det pensionsgrundande belopp för<br>förtidspension enligt 4 § som avser<br>året före barnets födelse räknas om<br>med hänsyn till förändringar av<br></p> <p>stycket användas så stor andel av<br>antagandeinkomsten som svarar<br>mot graden av sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning.</p> <h5>§</h5> <p>Om sjukersättningen eller ak-<br>tivitetsersättningen med tillämp-<br>ning av 6 kap. 1 § lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring har varit<br>samordnad med pensionsgrundan-<br>de livränta skall följande gälla.</p> <p>Den del av antagandcinkomsten<br>som avses i 5 § eller, om endast en<br>del av sjukersättningen eller akti-<br>vitetsersättningen har varit sam-<br>ordnad med livräntan, en andel av<br>det beloppet som svarar mot den<br>samordnade delen av sjukersätt-<br>ningen eller aktivitetsersättningen,<br>skall tillgodoräknas den försäkrade<br>som pensionsgrundande belopp<br>endast om och i den utsträckning<br>det överstiger den försäkrades liv-<br>ränta före samordning.</p> <h5>§</h5> <p>Om en pensionsgrundande er-<br>sättning har betalats ut av en all-<br>män försäkringskassa eller en ar-<br>betslöshetskassa till en försäkrad<br>och den försäkrade senare för<br>samma månad har beviljats sjuker-<br>sättning eller aktivitetsersättning<br>som är samordnad med den tidigare<br>utbetalade ersättningen, skall pen-<br>sionsgrundande belopp med anled-<br>ning av sjukersättningen eller akti-<br>vitetsersättningen inte tillgodoräk-<br>nas till den del denna ersättning<br>avser tid före den månad då den har<br>betalats ut.<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>19 §</p> <p>Vid beräkning enligt 17 § första<br>stycket 1 skall summan av den<br>pensionsgrundande inkomst och<br>det pensionsgnindande belopp för<br>inkomstrelaterad sjukersättning<br>eller inkomstrelaterad aktivitetser-<br>sättning enligt 4 § som avser året</p> <p>255</p> <p>prisbasbeloppet enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.<br>Den omräknade summan skall<br>rundas av till närmaste lägre hund-<br>ratal kronor.</p> <p>före barnets födelse räknas om med<br>hänsyn till förändringar av prisbas-<br>beloppet enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring. Den omräk-<br>nade summan skall mndas av till</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>närmaste lägre hundratal kronor.<br>Om den försäkrade inte inom föreskriven tid till fullo har betalat</p> <p>ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för inkomster av annat<br>förvärvsarbete som hänför sig till året före barnets födelse, skall det, vid<br>sådan beräkning som avses i första stycket, bortses från pcnsionsgmn-<br>dande inkomster av annat förvärvsarbete för det året till den del avgifter-<br>na inte har betalats för inkomsterna.</p> <p>4 kap.</p> <h5>1 §</h5> <p>För varje år för vilket det för en försäkrad har fastställts pensions-<br>grundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp, skall, om inte<br>annat följer av 4 §, pensionsrätt fastställas för den försäkrade. För det år<br>då den försäkrade har avlidit skall endast pensionsrätt för premiepension<br>fastställas. Pensionsrätt skall inte fastställas för den som är född år 1937</p> <p>eller tidigare.</p> <p>För varje år för vilket pensions-<br>grundande inkomst har fastställts<br>eller Jör vilket en fiirsäkrad har<br>uppburit'förtidspension &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;enligt</p> <p>13 kap. 2 § lagen (1962:381) om<br></p> <p>allmän försäkring skall också, om<br>inte annat följer av 8 och 9 §§, pen-<br>sionspoäng fastställas för den för-<br>säkrade. Pensionspoäng skall dock<br>inte fastställas för det år då den<br>försäkrade har avlidit eller för år<br>efter det då en försäkrad har fyllt<br>64 år.</p> <p>För varje år för vilket pensions-<br>grundande inkomst har fastställts<br>skall också, om inte annat följer av<br>8 och 9 §§, pensionspoäng fast-<br>ställas för den försäkrade. Pen-<br>sionspoäng skall dock inte fast-<br>ställas för det år då den försäkrade<br>haravlidit eller för år efter det då en<br>försäkrad har fyllt 64 år.</p> <p>Vårdår skall tillgodoräknas en försäkrad under de förutsättningar som<br>anges i 12 §. Vårdår skall dock inte tillgodoräknas för år före det då den<br>försäkrade fyllt 16 år och inte heller för det år då han eller hon har avlidit<br>eller för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år. Vårdår skall inte<br>heller tillgodoräknas om den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng<br>för samma år eller om pensionspoäng för det året enligt 8 § andra stycket<br>inte tillgodoräknats den försäkrade på grund av bristande eller underlåten<br>avgiftsbetalning.</p> <p>En försäkrad som fiir någon del<br>av året har uppburit förtidspension<br>enligt 13 kap. 2 § lagen (1962:381)<br>om allmänförsäkring, skall, utöver<br>pensionspoäng enligt 8 §, för varje<br>månad fiir vilken han eller hon har<br>uppburit sådan pensiontillgodo-</p> <p>9§</p> <p>Vid tillämpning av 8 § skall med<br>pensionsgrundande inkomst lik-<br>ställas pensionsgrundande belopp<br>enligt 3 kap. 4 §.</p> <p>räknas en tolftedel av det poäng-<br>medeltal som avses i 13 kap. 2 §<br>andra stycket lagen om allmän för-<br>säkring. Har den försäkrade upp-<br>burit en fjärdedels, halv, två<br>tredjedels ellertre fjärdedels för-<br>tidspension skall han eller hon till-<br>godoräknas motsvarande andel av<br>detta poängmedeltal. Ompensionen<br>har varit samordnad med livränta<br>med tillämpning av 6 kap. 1 §<br>lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring skall vad som föreskrivs<br>i 3 kap. 6 § denna lag på mot-<br>svarande sätt tillämpas på pen-<br>sionspoäng enligt denna paragraf.<br>Aven 3 kap. 7 § denna lag skall på<br>motsvarande sätt tillämpas vidbe-<br>stämmande av pensionspoäng.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>5 kap.</p> <h5>13 §³</h5> <p>Vid beräkning av inkomstpension skall hänsyn tas till pensionsbehåll-<br>ning som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring en-<br>ligt 3 kap. 8 §, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn en-<br>ligt 3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap.<br>24 § endast om det för den pensionsberättigade, senast det år han eller<br>hon fyller 70 år, har fastställts pensionsgrundande inkomster som för vart<br>och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive<br>intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.</p> <p>Pension på den pensionsbehållning som avses i första stycket skall inte<br>utges för tid före året efter fastställelseåret för pensionsgrundande in-<br>komst det sista år som avses i första stycket.</p> <p>Vid bedömning enligt första och<br>andra styckena skall bortses från<br>pensionsgrundande inkomst som<br>enligt bestämmelserna om bris-<br>tande eller underlåten avgiftsbetal-<br>ning i 4 kap. 4 § inte legat till<br>grund för beräkning av pensions-<br>rätt. Vidare skall vid bedömning<br>enligt första och andra styckena<br>medpensionsgrundande inkomst<br>likställas pensionsgrundande be-<br>lopp för förtidspension enligt 3<br>kap. 4 §.</p> <p>Vid bedömning enligt första och<br>andra styckena skall bortses från<br>pensionsgrundande inkomst som<br>enligt bestämmelserna om bris-<br>tande eller underlåten avgiftsbetal-<br>ning i 4 kap. 4 § inte legat till<br>grand för beräkning av pensions-<br>rätt. Vidare skall vid bedömning<br>enligt första och andra styckena<br>medpensionsgrundande inkomst<br>likställas pensionsgrundande be-<br>lopp för sjukersättning och aktivi-<br>tetsersätning enligt 3 kap. 4 §.</p> <p>³ Senaste lydelse 1999:1408.</p> <p>257</p> <p>För en pensionsberättigad som är<br>född under något av åren 1911—<br>1927 skall tilläggspension beräknas<br>som om pensionspoäng kunnat till-<br>godoräknas om han eller hon hade<br>fatt rätt till förtidspension enligt<br>13 kap. 1 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring från och med<br>januari månad det år han eller hon<br>uppnått 65 års ålder. Detta gäller<br>dock endast om pensionen där-<br>igenom blir större.</p> <p>6 kap.</p> <p>16§</p> <p>För en pensionsberättigad som är<br>född under något av åren 1911—<br>1927 skall tilläggspension beräknas<br>som om pensionspoäng kunnat till-<br>godoräknas om han eller hon hade<br>fatt rätt till förtidspension enligt<br>13 kap. 1 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, / dess lydelse<br>före den 1 januari 2003, från och<br>med januari månad det år han eller<br>hon uppnått 65 års ålder. Detta<br>gäller dock endast om pensionen<br>därigenom blir större.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>12 kap.</p> <h5>1 §⁴</h5> <p>Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan<br>skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. En pensions-<br>berättigad som är född under något av åren 1938-1953 och som uppbär<br>inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall dock, utan sär-<br>skild ansökan, erhålla tilläggspension från och med den månad då han<br>eller hon fatt rätt till sistnämnda pension.</p> <p>Om en person som har rätt till<br>ålderspension enligt denna lag och<br>är bosatt i Sverige inte tre månader<br>före ingången av den månad då han<br>eller hon fyller 70 år har ansökt om<br>uttag avinkomst- eller tilläggspen-<br>sion, skall den allmänna försäk-<br>ringskassan utreda om den pen-<br>sionsberättigade vill ta utålderspcn-<br>sion. För den som månaden före<br>den då han eller hon fyller 65 år<br>har uppburit förtidspension eller<br>särskildefterlevandepension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring skall motsvarande gälla,<br>om ansökan om inkomst- eller<br>tilläggspension enligt denna lag<br>inte har gjorts senast förstnämnda<br>månad.</p> <p>Om en person som har rätt till<br>ålderspension enligt denna lag och<br>är bosatt i Sverige inte tre månader<br>före ingången av den månad då han<br>eller hon fyller 70 år har ansökt om<br>uttag avinkomst- eller tilläggspen-<br>sion, skall den allmänna försäk-<br>ringskassan utreda om den pen-<br>sionsberättigade vill ta utåldcrspen-<br>sion. För den som månaden före<br>den då han eller hon fyller 65 år<br>har uppburit sjukersättning eller<br>särskildefterlevandepcnsion enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring skall motsvarande gälla,<br>om ansökan om inkomst- eller<br>tilläggspension enligt denna lag<br>inte har gjorts senast förstnämnda<br>månad.</p> <h5>2§</h5> <p>Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i an-<br>sökan, dock tidigast från och med månaden efter det att ansökan kom in<br>till den allmänna försäkringskassan.</p> <p>Senaste lydelse 1999:802.</p> <p>258</p> <p>Har den pensionsberättigade<br>uppburit förtidspension eller sär-<br>skild efterlevandepension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring omedelbart före 65 års<br>ålder far inkomst- och tilläggspen-<br>sion beviljas för högst tre månader<br>före ansökningsmånaden, dock<br>tidigast från och med den månad då<br>den pensionsberättigade fyllde 65<br>år.</p> <p>Har den pensionsberättigade<br>uppburit sjukersättning eller sär-<br>skild efterlevandepension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring omedelbart före 65 års<br>ålder far inkomst- och tilläggspen-<br>sion beviljas för högst tre månader<br>före ansökningsmånaden, dock<br>tidigast från och med den månad då<br>den pensionsberättigade fyllde 65<br>år.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>Äldre bestämmelser gäller fortfarande beträffande pensionsrätt för tid<br>före ikraftträdandet.</p> <p>259</p> <h4>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om<br>allmän pensionsavgift</h4> <p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1744) om allmän pensions-<br>avgift skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Avgift skall inte betalas av den<br>som har sådana inkomster som av-<br>ses i 3 §, om inkomsterna under-<br>stiger 27 procent av detför året<br>gällande prisbasbeloppet enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p> <h5>4§'</h5> <p>Avgift skall inte betalas av den<br>som har sådana inkomster som av-<br>ses i 3 §, om inkomsterna under-<br>stiger 27 procent av detför året<br>gällande prisbasbcloppct enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p> <p>Avgift skall inte heller betalas på<br>sådan inkamstrelaterad sjukersätt-<br>ning eller inkamstrelaterad aktivi-<br>tetsersättning som anges i 2 kap. 5<br>§17 lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>Senaste lydelse 2000:1007.</p> <p>260</p> <p>2.6</p> <h4>Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om<br>statlig ålderspensionsavgift</h4> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Härigenom föreskrivs att 5 och &lt;<br>derspensionsavgifi skall ha följande</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Avgiften utgör 18,5 procent av<br>sådana pensionsgnindande belopp<br>som fastställs enligt 3 kap. lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p> <p>5 §§ lagen (1998:676) om statlig ål-<br>lydelse.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <h5>5§</h5> <p>Avgiften utgör 18,5 procent av<br>sådana pensionsgrundande belopp<br>som fastställs enligt 3 kap. lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension och sådan inkomst-<br>relaterad sjukersättning och in-<br>komstrelaterad aktivitetsersättning<br>som anges i 2 kap. 5 § 17 samma<br>lag.</p> <h5>6§</h5> <p>Om sådan livränta som avses i Om sådan livränta som avses i</p> <p>2 § 5 med tillämpning av 6 kap. 1 §<br>lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring har varit samordnad<br>med förtidspension eller efter-<br>levandepension utgör avgiften 18,5<br>procent av det belopp som på<br>grund av samordningen inte betalas<br>ut.</p> <p>2 § 5 med tillämpning av 6 kap. 1 §<br>lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring har varit samordnad<br>med efterlevandepension utgör<br>avgiften 18,5 procent av det belopp<br>som på grund av samordningen inte<br>betalas ut.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>261</p> <h4>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring</h4> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring’ att 4 kap. 12 § skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>4 kap.</p> <h5>12 §²</h5> <p>Ett beslut om livränta skall omprövas, om ändring av betydelse har<br>skett i de förhållanden som var avgörande för beslutet. Livränta för för-<br>fluten tid får doek inte minskas eller dras in.</p> <p>Ett beslut om vilandeförklaring<br>av förtidspension enligt 16 kap.<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring skall oekså omfatta sådan<br>livränta som enligt 6 kap. 1 § första<br>styeket denna lag samordnats med<br>pensionen.</p> <p>Ett beslut om vilandeförklaring<br>av sjukersättning eller aldivitetser-<br>sättning enligt 16 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>skall också omfatta sådan livränta<br>som enligt 6 kap. 1 § första stycket<br>denna lag samordnats med sjuker-<br>sättningen eller aktivitetsersätt-</p> <p>ningen.</p> <p>För den tid under vilken en sådan vilandeförklaring gäller skall be-<br>slutas om livränta beräknad utifrån dels det livränteunderlag som legat<br>till grund för bestämmande av livräntan före vilandeförklaringen, dels de<br>inkomstförhållanden som råder under tiden med vilandeförklaring. Vid<br>bestämmande av livräntcundcrlagct skall detta omräknas med hänsyn till<br>de förändringar av prisbasbeloppet som skett sedan livräntan senast fast-<br>ställdes.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande beträffande ersättning som<br>avser tid före ikraftträdandet.</p> <p>' I.agen omtryckt 1993:357.</p> <p>² Senaste lydelse 1999:1364.</p> <p>262</p> <h4>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:465) om<br>ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring</h4> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om ändring i lagen (2000:465)<br>om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring att 6 kap. 1 §<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Är någon som har rätt till liv-<br>ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt<br>berättigad till folkpension eller<br>tilläggspension i form av förtids-<br>pension enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring eller efterlevan-<br>depension enligt lagen (2000:461)<br>om efterlevandepension och efter-<br>levandestöd till barn med anled-<br>ning av den inkomstförlust som har<br>föranlett livräntan, utges livräntan<br>endast i den mån den överstiger<br>pensionen.</p> <h5>6 kap.</h5> <p>Är någon som har rätt till liv-<br>ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt<br>berättigad till sjukersättning eller<br>aktivitetsersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>eller efterlevandepension enligt<br>lagen (2000:461) om efterlevande-<br>pension och efterlevandestöd til)<br>barn med anledning av den in-<br>komstförlust som har föranlett liv-<br>räntan, utges livräntan endast i den<br>mån den överstiger sjukersätt-<br>ningen, aktivitetsersättningen eller<br>pensionen.</p> <p>Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 kap.<br>och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får livränta<br>för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension<br>som utgått för samma tid.</p> <p>Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt sy-<br>stem för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.</p> <p>Om bestämmelserna om beräkning av pensionspoäng vid underlåten<br>eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket lagen om all-<br>män försäkring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, eller<br>4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion har tillämpats för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid<br>tillämpning av denna paragraf hänsyn tas till den tilläggspension som<br>skulle ha utgivits om full avgift hade erlagts.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande beträffande ersättning som<br>avser tid före ikraftträdandet.</p> <p>3. Vid samordning mellan sjukersättning, som enligt övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (2001:000) om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring omvandlats från förtidspension, och livränta enligt<br>denna lag skall utöver den livränta som överstiger sjukersättningen utges<br>ett tillägg i form av en bruttoförhöjning som svarar mot skillnaden<br>mellan den utbetalda sjukersättningen i januari 2003 och den förtidspen-</p> <p>Senaste lydelse 2000:465.</p> <p>263</p> <p>sion som skulle ha betalats ut för samma månad om äldre bestämmelser<br>fortfarande skulle ha varit gällande. Bruttoförhöjningen anknyts till pris-<br>basbeloppet och omräknas vid förändringar av detta. Om graden av sam-<br>ordning av livräntan och sjukersättningen förändras efter omvandlingen<br>bortfaller bruttoförhöjningen. För bruttoförhöjning skall i övrigt gälla vad<br>som föreskrivs om garantiersättning i 9 kap. lagen om allmän försäkring.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>264</p> <p>2.9</p> <h4>Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen<br>(1999:799)</h4> <p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 2, 4 - 6, 8, 12 och 13 §§ och 4 kap.<br>2, 6 och 7 §§ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>3 kap.</p> <h5>1§</h5> <p>Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som<br>anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p> <p>1. ersättning för sjukvård m.m.<br>enligt 2 kap. i fråga om förmåner<br>som beslutas av de allmänna för-<br>säkringskassorna,</p> <p>2. &nbsp;föräldrapenning på garanti-<br>nivå,</p> <p>3. folkpension i form av förtids-<br>pension och efterlevandepension<br>beräknad i förhållande till det an-<br>tal år som har tillgodoräknats som<br>bosättningstid i Sverige, samt</p> <p>4. rehabilitering och särskilt bi-<br>drag enligt 22 kap. i fråga om för-<br>måner som beslutas av de allmänna<br>försäkringskassorna.</p> <p>1. ersättning för sjukvård m.m.<br>enligt 2 kap. i fråga om förmåner<br>som beslutas av de allmänna för-<br>säkringskassorna,</p> <p>2. &nbsp;föräldrapenning på garanti-<br>nivå,</p> <p>3. sjukersättning och aktivitets-<br>ersättning i form av garantiersätt-<br>ning, samt</p> <p>4. &nbsp;rehabilitering och särskilt<br>bidrag enligt 22 kap. i fråga om<br>förmåner som beslutas av de all-<br>männa försäkringskassorna.</p> <h5>2§</h5> <p>Den som är bosatt i Sverige omfattas även av</p> <p>1. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,</p> <p>2. lagen (1969:205) om pensionstillskott,</p> <p>3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,</p> <p>4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-<br>kappade,</p> <p>5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,</p> <p>6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för<br>långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,</p> <p>7. lagen (1993:389) om assistansersättning,</p> <p>8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,</p> <p>9. lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,</p> <p>10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,</p> <p>11. lagen (1998:702) om garan-</p> <p>tipension, och</p> <p>12. lagen (1998:703) om handi-<br>kappersättning och vårdbidrag.</p> <p>11. lagen (1998:702) om garan-<br>tipension,</p> <p>12. lagen (1998:703) om handi-<br>kappersättning och vårdbidrag, och</p> <p>13. lagen (2000:461) om efter-<br>levandepension och efterlevande-<br>stöd till barn i fråga om</p> <p>- garantipension till omställ-<br>ningspension och änkepension,</p> <p>265</p> <p>- efterlevandestöd till barn, och</p> <p>- pension enligt 6 kap. 5 § första<br>stycket 2 samma lag, pension enligt<br>5 § andra stycket 2 och 7 § tredje<br>stycket 2 lagen (2000:462) om in-<br>förande av lagen om efterlevande-<br>pension och efterlevandestöd till<br>barn beräknad i förhållande till det<br>antal år som har tillgodoräknats<br>som bosättningstid i Sverige.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <h5>4§</h5> <p>Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p> <p>1. &nbsp;sjukpenning och havande-<br>skapspenning.</p> <p>2. föräldrapenning över garanti-<br>nivå och tillfällig föräldrapenning,</p> <p>3. tilläggspension i form av för-<br>tidspension och efterlevandepen-<br>sion,</p> <p>4. folkpension i form av förtids-<br>pension och efterlevandepension<br>beräknad i förhållande till det an-<br>tal år för vilka tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng för tillläggspension,<br>samt</p> <p>5. rehabilitering oeh rehabilite-<br>ringsersättning enligt 22 kap. i<br>fråga om förmåner som beslutas av<br>de allmänna försäkringskassorna.</p> <p>1. &nbsp;sjukpenning och havande-<br>skapspenning,</p> <p>2. föräldrapenning över garanti-<br>nivå och tillfällig föräldrapenning,</p> <p>3. &nbsp;inkamstrelaterad sjukersätt-<br>ning och inkamstrelaterad aktivi-<br>tetsersättning, samt</p> <p>5. rehabilitering och rehabilite-<br>ringsersättning enligt 22 kap. i<br>fråga om förmåner som beslutas av<br>de allmänna försäkringskassorna.</p> <h5>5§</h5> <p>Den som arbetar i Sverige omfattas även av</p> <p>1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</p> <p>2. lagen (1988:1465) om ersätt-<br>ning och ledighet för närstående-<br>vård. och</p> <p>3. lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension.</p> <p>2. lagen (1988:1465) om ersätt-<br>ning och ledighet för närstående-<br>vård,</p> <p>3. lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension, och</p> <p>4. lagen (2000:461) om efter-<br>levandepension och efterlevande-<br>stöd till barn i fråga om inkomst-<br>grundad efterlevandepension och<br>änkepension med undantag av<br>sådan pension som avses i 2 § 13.</p> <h5>6§</h5> <p>För arbetstagare gäller försäkringen enligt 4 och 5 §§ från och med den<br>första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen dock från<br>och med den dag då arbetet har påbörjats.</p> <p>266</p> <p>Försäkringen upphör att gälla tre<br>månader efter den dag då arbetet<br>har upphört av någon annan anled-<br>ning än ledighet för semester, ferier<br>eller motsvarande uppehåll (efter-<br>skyddstid). Försäkringen upphör<br>tidigare än som nu sagts om den<br>enskilde påbörjat arbete i ett annat<br>land och omfattas av motsvarande-<br>försäkring i det landet eller om det<br>finns andra särskilda skäl.</p> <p>Försäkringen upphör att gälla tre<br>månader, eller för sådana förmåner<br>som anges i 4 § 3 ett år, efter den<br>dag då arbetet har upphört av<br>någon annan anledning än ledighet<br>för semester, ferier eller mot-<br>svarande uppehåll (efterskyddstid).<br>Försäkringen upphör tidigare än<br>som nu sagts om den enskilde på-<br>börjat arbete i ett annat land och<br>omfattas av motsvarande försäk-<br>ring i det landet eller om det finns<br>andra särskilda skäl.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Försäkringen för pensioner eller<br>skadeersättningar som avses i 4 § 3<br>och 4 samt 5 § 1 och 3 skall gälla<br>när rättentill en förmån enligt de<br>lagar som anges där kan härledas<br>från ett arbete i Sverige. Detsamma<br>gäller försäkringen förföräldrapen-<br>ning över garantinivå enligt 4 § 2</p> <p>Försäkringen för pensioner enligt<br>fall rätten till förmånen kan härledas<br>och 13 §§.</p> <h5>§</h5> <p>Försäkringen för pensioner eller<br>skadeersättningar som avses i 5 §<br>1, 3 och 4 skall gälla när rätten till<br>en förmån enligt de lagar som an-<br>ges där kan härledas från ett arbete<br>i Sverige. Detsamma gäller försäk-<br>ringen för föräldrapenning över<br>garantinivå enligt 4 § 2.</p> <p>första stycket skall också gälla i det<br>från sådan ersättning som anges i 12</p> <p>En person som har förtidspen-<br>sion som beräknats enligt 13 kap. 2<br>§ lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring är försäkrad för inkomst-<br>grundad ålderspension enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension beräknad på denna<br>förtidspension.</p> <h5>12 §</h5> <p>En person som har inkomstrela-<br>terad sjukersättning eller inkomst-<br>relaterad aktivitetsersättning enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring är försäkrad för inkomst-<br>grundad ålderspension enligt lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension beräknad på denna<br>sjukersättning eller aktivitetser-<br>sättning.</p> <h5>13 §</h5> <p>Den som uppbär någon av<br>följande förmåner är försäkrad för<br>inkomstgrundad ålderspension en-<br>ligt lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension och tilläggs-<br>pension i form av förtidspension<br>och efterlevandepension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-</p> <p>Den som uppbär någon av<br>följande förmåner är försäkrad för<br>inkomstgrundad ålderspension en-<br>ligt lagen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension, inkomst-<br>relaterad sjukersättning och in-<br>komstrelaterad aktivitetsersättning<br>enligt lagen (1962:381) om allmän</p> <p>Senaste lydelse 2000:1403.</p> <p>267</p> <p>säkring:</p> <p>försäkring och inkomstrelaterad Prop. 2000/01:96<br>efterlevandepension enligt lagen Bilaga 6<br>(2000:461) om efterlevandepension<br>och efterlevandestöd till barn:</p> <p>1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 § lagen</p> <p>(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,</p> <p>2. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p> <p>3. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt pro-</p> <p>gram,</p> <p>4. utbildningsbidrag för doktorander,</p> <p>6. särskilt utbildningsbidrag,</p> <p>7. ersättning till deltagare i tcckenspråksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF),</p> <p>8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som far dagpenning en-<br>ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller</p> <p>9. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattclagcn (1999:1229)</p> <p>skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.</p> <p>4 kap.</p> <h5>2§</h5> <p>Förmåner far utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex<br>månader.</p> <p>När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas<br>särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.</p> <p>Pensionsförmåner enligt 3 kap. Förmåner enligt 3 kap. 1 § 3 samt<br>1 § 3 samt 2 § 2, 6 och 11 utges så 2 § 2, 6, 11 och 13 utges så länge<br>länge den försäkrades bosättning i den försäkrades bosättning i<br>Sverige består enligt 2 kap. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Sverige består enligt 2 kap.</p> <p>Pensionsförmåner och skadeer-<br>sättningar enligt 3 kap. 4 § 3 och 4<br>samt 5 § 1 och 3 utges för tid då<br>den försäkrade vistas utomlands så<br>länge rätten till förmånen består.<br>Detta gäller också i fråga om för-<br>äldrapenning över garantinivå cn-</p> <p>ligt 3 kap. 4 § 2,</p> <p>1. om barnet är bosatt i Sverige, eller</p> <p>2. om försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband<br>med adoption.</p> <h5>6§</h5> <p>Förmåner och skadeersättningar<br>enligt 3 kap. 4 § 3 samt 5 § 1, 3 och<br>4 utges för tid då den försäkrade<br>vistas utomlands så länge rätten till<br>förmånen består. Detta gäller också<br>i fråga om föräldrapenning över<br>garantinivå enligt 3 kap. 4 § 2,</p> <p>268</p> <h5>7§</h5> <p>För utbetalning av en förmån utomlands far krävas bevis om att rätten</p> <p>till förmånen består.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Beträffande efterlevandeför-<br>måner skall vad som sägs i detta<br>kapitel om försäkrad gälla den för-<br>säkrades efterlevande.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.</p> <p>269</p> <h4>2.10 Förslag till lag om upphävande av lagen (1969:205)<br>om pensionstillskott</h4> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1969:205) om pensionstillskott¹ skall<br>upphöra att gälla vid utgången av år 2002. Lagen gäller fortfarande be-<br>träffande ersättning som avser tid före upphörandet.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Senaste lydelse av</p> <p>1 § 1999:807</p> <p>2 § 2000:777</p> <p>2 a § 2000:777<br>2 b § 2000:777<br>2c § 1996:1589<br>.1 § 2000:777</p> <p>4 § 1998:690</p> <p>5 § 1996:1589<br>7 § 1974:785</p> <p>270</p> <h3>Lagrådets yttrande</h3> <p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-02-27</p> <p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson,<br>regeringsrådet Rune Lavin.</p> <p>Enligt en lagrådsremiss den 8 februari 2001 (Socialdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p> <p>1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p> <p>2. lag om ändring i lagen (1998:1755) om särskilda insatser för personer<br>med tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag,</p> <p>3. lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och vård-<br>bidrag,</p> <p>4. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,</p> <p>5. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,</p> <p>6. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,</p> <p>7. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</p> <p>8. lag om ändring i lagen (2000:465) om ändring i lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring,</p> <p>9. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) och</p> <p>10. lag om upphävande av lagen (1969:205) om pensionstillskott.</p> <p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Henrik<br>Jansson.</p> <p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p> <h5>Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring</h5> <p>Förslaget innebär bl.a. att tre hela kapitel i lagen och tre avdelnings-<br>rubriker upphävs. Detta kan ske genom att förslaget föreslås träda i kraft<br>den 1 januari 2003, samtidigt med åtskilliga andra ändringar i den stora<br>pensionsreformen. Därmed upphör behovet av att i lagen om allmän för-<br>säkring ha bestämmelser om folkpension och tilläggspension.</p> <p>Efter tidigare och nu företagna ändringar blir lagen full av luckor.<br>Inom den avdelning, andra avdelningen, som behandlar sjukförsäkringen<br>kommer närmast efter 4 kap., Om föräldraförsäkrings förmåner, först i<br>7-9 kap. bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning. Där-<br>efter blir det, fortfarande inom andra avdelningen, en ny lucka fram till<br>16 kap. (frånsett 10 kap. som Lagrådet återkommer till). Sedan kommer<br>efter andra avdelningen sjätte, sjunde och åttonde avdelningarna, av vilka<br>åttonde avdelningen, som innehåller bestämmelser om rehabilitering,<br>närmast hör hemma i andra avdelningen om sjukförsäkring. Lagen om<br>allmän försäkring, som inte längre kan sägas behandla den allmänna för-<br>säkringen, framstår för den icke initierade läsaren närmast som en ruin.</p> <p>Lagrådet inser svårigheten, främst med tanke på sådana hänvisningar<br>till olika bestämmelser i lagen som kan finnas både i lagen själv och i<br>andra lagar, att hinna med en välbehövlig omdisposition av lagens olika<br>avdelningar och kapitel under den korta tid som återstår innan förslag<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 7</p> <p>271</p> <p>måste föreläggas riksdagen for att inte förberedande arbeten för pen-<br>sionsreformen skall försenas. Det framstår emellertid som önskvärt att<br>till den 1 januari 2003 en sådan omdisposition görs eller, hellre, en ny lag<br>om sjukförsäkring antas, varvid 18 kap., Om allmänna försäkringskassor,<br>och åtskilliga proccssuella bestämmelser i 20 kap. borde kunna föras<br>över till socialförsäkringslagen.</p> <p>På vissa punkter anser Lagrådet att förenklingar borde kunna göras<br>redan nu.</p> <p>Som nämnts upphävs vissa kapitel därför att det efter den 1 januari<br>2003 inte längre behövs bestämmelser om folkpension och tilläggspen-<br>sion i lagen om allmän försäkring. Lagrådet inser inte varför inte detta<br>gäller även om återstoden av 10 kap.. Särskilda bestämmelser om folk-<br>pension. Behålls dessa särskilda bestämmelser om folkpension kommer<br>de att stå som en isolerad ö bland bestämmelser och i en avdelning som<br>handlar om sjukförsäkring. Ingen vanlig läsare kommer att söka dem där.<br>Lagrådet förordar att i det fortsatta beredningsarbetet en noggrann analys<br>görs av behovet av dessa bestämmelser. Om behovet består i att det finns<br>hänvisningar i andra lagar bör undersökas om inte motsvarande bestäm-<br>melser kan tas in i dessa lagar. Lagrådet finner det önskvärt att hela<br>kapitlet upphävs.</p> <p>Motsvarande gäller om vissa bestämmelser om samordning med sär-<br>skild efterlevandepension ”enligt denna lag”. Det finns inte någon efter-<br>levandepension som utges enligt lagen om allmän försäkring i dess lydel-<br>se efter den 1 januari 2003. Åsyftas efterlevandepension som utges över-<br>gångsvis bör frågan om samordning regleras i övergångsbestämmelserna<br>till förevarande lag.</p> <p>Därjämte bör I kap. 1 § skrivas om så att paragrafen inte inger den fel-<br>aktiga föreställningen att lagen handlar om folkpension och tilläggspen-<br>sion. Första stycket är under alla omständigheter felaktigt eftersom folk-<br>pensioneringen avskaffas. Behålls 10 kap. bör en uttrycklig hänvisning<br>till detta kapitel göras i paragrafen.</p> <p>3 kap. 7 §</p> <p>1 sista stycket föreslås vissa redaktionella ändringar. Bland annat skall<br>ordet ”uppbär” i första satsen bytas ut mot ordet ”har” med det resultat<br>att konstruktionen blir ”att ha en ersättning”. ”Ha” är inte synonymt med<br>&quot;uppbära&quot; och för närmast tankarna till &quot;äga”, &quot;besitta” eller ”inneha”. 1<br>vilket fall som helst kommer den föreslagna lagtexten inte att återge den<br>korrekta rättsliga innebörden av bestämmelsen. Om inte ordet ”uppbära”<br>anses kunna behållas, bör något annat alternativ väljas, såsom ”fa” eller<br>”erhålla&quot;. Konstruktionen &quot;ha en ersättning” förekommer på flera ställen<br>i förslaget och bör även där bytas ut (se 4 kap. 9 §, 16 kap. I och 8 §§).</p> <p>7 kap. 8 §</p> <p>Förslaget innebär att aktivitetsersättning i samband med grundskole- och<br>gymnasiestudier enligt 7 kap. 7 § alltid skall utgå som hel ersättning.<br>Detta kan enkelt uttryckas genom att det i 7 § anges att de där avsedda<br>försäkrade har rätt till hel aktivitetsersättning. Därmed kan 8 § utgå. Följs<br>Lagrådets förslag medför det ändring dels i ingressen, dels i fråga om<br>hänvisningen i 7 kap. 1 §.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 7</p> <p>272</p> <p>8 kap. 3 §</p> <p>Bestämmelsen i sista stycket är alltför vagt formulerad för att ge tillräck-<br>lig ledning för rättstillämpningen. Detta gäller dels till vilken tidpunkt<br>anknytningen skall hänföras, dels hur omräkningen skall gå till. I först-<br>nämnda hänseende kan efter ordet ”prisbasbeloppet” läggas till orden<br>”för det år då ersättningen skall bötja utges”.</p> <p>9 kap.</p> <p>Under föredragningen inför Lagrådet har blivit upplyst att en motsvarig-<br>het till nuvarande 5 kap. 10 § inte har blivit infört i förslaget men att be-<br>hov finns av en sådan bestämmelse. Lagrådet som delar denna uppfatt-<br>ning förordar att ett förslag till bestämmelse, som lämpligen bör placeras<br>efter 6 § i kapitlet, utarbetas under det fortsatta beredningsarbetet i Rege-<br>ringskansliet.</p> <p>16 kap. 12 §</p> <p>I paragrafen föreslås att sjukersättning och aktivitetsersättning i vissa fall<br>skall kunna betalas ut till kommunal myndighet eller till den ersättnings-<br>berättigades make eller annan. Motsvarande bestämmelse saknas i lagen<br>om inkomstgrundad ålderspension. Under förarbetena till den lagen ut-<br>talades bl.a. att en sådan bestämmelse återspeglade en äldre tids för-<br>hållanden och värderingar (prop. 1997/98:191 s. 464). Av samma skäl<br>som anfördes i förslaget till lagen om inkomstgrundad ålderspension bör<br>bestämmelsen utgå även ur förevarande lagförslag.</p> <h5>Rubrikerna närmast före 17 kap.</h5> <p>Rubrikerna lyder Sjätte avdelningen - För försäkringen gemensamma<br>bestämmelser. Efter de ändringar som föreslås i remissen blir avdel-<br>ningen den tredje i ordningen. I avvaktan på en större översyn av lagen<br>eller, hellre, en ny lag kan dock kontinuitetsskäl tala för att rubriken<br>Sjätte avdelningen bibehålls. Däremot kan man knappast längre tala om<br>gemensamma bestämmelser för försäkringen i betydelsen den allmänna<br>försäkringen, eftersom i stort sett endast bestämmelser om sjukförsäkring<br>blir kvar i lagen. Lagrådet förordar att avdelningsrubriken genom före-<br>skrift i ingressen ges lydelsen ”Gemensamma bestämmelser”.</p> <p>17 kap. 2 §</p> <p>Bestämmelsen i andra stycket första meningen skulle vinna i tydlighet,<br>om den formulerades om på följande sätt: ”Summan av inkomstrelaterad<br>sjukersättning och garantiersättning skall minskas med tre fjärdedelar av<br>varje livränta vars årsbelopp överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet<br>och som den sjukersättningsberättigade har rätt till som skadad.”</p> <h5>Övergångsbestämmelserna</h5> <p>Punkten 14. Lagrådet har funnit att första stycket i det remitterade för-<br>slaget har getts en onöjaktig formulering. Där talas om summan av ett<br>bruttovärde och bruttovärdet av ett närmare angivet obeskattat belopp.<br>Det är emellertid inte det obeskattade beloppet utan förmånen av att be-<br></p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 7</p> <p>273</p> <p>loppet är obeskattat som skall adderas till bruttovärdet. Vidare är be-<br>stämmelsen om beräkningen av skatteförmånens värde ofullständig.</p> <p>På grundval av ett i Regeringskansliet under föredragningen utarbetat<br>utkast förordar Lagrådet att första stycket delas på två stycken som ges<br>följande lydelse:</p> <p>”14. Den omvandlade bruttoersättningen utgör, om förtidspensionen<br>beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands<br>bosatta, summan av den faktiska bruttoersättningen och värdet av den<br>begränsning i skatteplikten som anges i 5 § 4 den lagen. Detta värde ut-<br>gör kvoten av skattesatsen i nämnda lag och talet ett minskat med samma<br>skattesats, multiplicerad med det belopp som inte är skattepliktigt.</p> <p>För den som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte är skattskyldig i<br>Sverige utgörs den omvandlade bruttoersättningen av den faktiska<br>bruttoersättningen.”</p> <p>Det andra stycket i det remitterade förslaget blir därmed tredje stycket i<br>punkten.</p> <h5>Förslaget till lag om ändring i lagen om handikappersättning och<br>vårdbidrag</h5> <h5>Övergångsbestämmelserna</h5> <p>Punkten 2. Lagen träder i kraft den 1 januari 2003. Bestämmelser om<br>bl.a. samordning med sjukersättning måste då omedelbart kunna tilläm-<br>pas. eftersom det inte längre finns någon förtidspension. Bestämmelsen<br>bör därför begränsas till att avse rätten till handikappersättning. Avsikten<br>med bestämmelsen är enligt författningskommentaren att ange, att den<br>som har handikappersättning vid ikraftträdandet men ännu inte uppfyller<br>det nya ålderskravet skall få behålla ersättningen. Bestämmelsen kan för-<br>slagsvis ges följande lydelse: &quot;Den som vid ikraftträdandet uppbär han-<br>dikappersättning har rätt till sådan ersättning utan hinder av att kravet i<br>5 § första stycket nya lydelsen på viss ålder inte är uppfyllt.”</p> <p>Punkten 3. Avsikten med bestämmelsen är enligt författningskom-<br>mentaren att ange att föräldrar inte heller efter ikraftträdandet kan fa<br>vårdbidrag, om deras barn har förtidspension eller sjukbidrag som om-<br>vandlas till sjukersättning. Det går inte att hänvisa till äldre föreskrifter<br>eftersom rätt till vårdbidrag och rätt till förtidspension p.g.a. ålderskraven<br>inte enligt den äldre lydelsen kan sammanfalla. Bestämmelsen kan för-<br>slagsvis ges följande lydelse: ”Föräldrar har inte rätt till vårdbidrag enligt<br>8 § nya lydelsen under tid då barnet uppbär sjukersättning eller tidsbe-<br>gränsad sjukersättning.” Skulle mot förmodan inträffa att rätt till tidsbe-<br>gränsad sjukersättning upphör före den 1 juli det år då barnet fyller 19 år,<br>hindrar en sådan bestämmelse inte att föräldrarna då far vårdbidrag, om<br>förutsättningar därför eljest skulle föreligga.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 7</p> <p>274</p> <h5>Förslaget till lag om ändring i lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension</h5> <p>3 kap. 4 §</p> <p>En viktig nyhet i förslaget är att en försäkrad med anledning av inkomst-<br>relaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning får dels<br>pensionsgrundande inkomst, dels pensionsgrundande belopp. Av peda-<br>gogiska skäl bör detta anges i paragrafen. Så kan ske om till paragrafen<br>läggs ett nytt andra stycket av förslagsvis följande lydelse: ”Bestämmel-<br>ser om pensionsgrundande inkomst med anledning av inkomstrelaterad<br>sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning finns i 2 kap.”</p> <h5>Övriga lagförslag</h5> <p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Bilaga 7</p> <p>275</p> <h3>Socialdepartementet</h3> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001</p> <p>Prop. 2000/01:96</p> <p>Närvarande: statsrådet Hjclm-Wallcn, ordförande, och statsråden Thalen,</p> <p>Winberg, Ulvskog. Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,</p> <p>Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm</p> <p>Föredragande: statsrådet Thalen</p> <p>Regeringen beslutar proposition prop. 2000/01:96 Sjukersättning och<br>aktivitetsersättning i stället för förtidspension</p> 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till bifall =utskottet 2000/01:SfU15 ? 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till ? B Bordläggning 2001-03-22 00:00:00 inträffat 2 hanvisning INL Inlämning 2001-03-22 00:00:00 inträffat 60 hantering HÄN Hänvisning 2001-03-23 00:00:00 inträffat 3 hanvisning REG Registrering 2001-03-23 00:00:00 inträffat 70 hantering MOT Motionstid slutar 2001-04-06 00:00:00 inträffat 4 hanvisning inlamnatav Inlämnat av Näringsdepartementet 2014-11-23 15:48:59 statustext statustext Ärendet är avslutat GO0396 2019-05-22 17:19:42 tilldelat Tilldelat Socialförsäkringsutskottet 2014-11-23 15:48:59 behandlas_i 2000/01:SfU15 GO01SfU15 bet 2000/01 SfU15 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf30 mot 2000/01 Sf30 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf31 mot 2000/01 Sf31 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf32 mot 2000/01 Sf32 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf33 mot 2000/01 Sf33 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf34 mot 2000/01 Sf34 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf35 mot 2000/01 Sf35 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension Motion följdmotion av Birgitta Carlsson m.fl. (C)<br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf32 mot 2000/01 Sf32 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension av Birgitta Carlsson m.fl. (C) Motion följdmotion av Bo Könberg m.fl. (FP)<br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf33 mot 2000/01 Sf33 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension av Bo Könberg m.fl. (FP) Motion följdmotion av Kerstin-Maria Stalin och Barbro Feltzing (MP)<br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf35 mot 2000/01 Sf35 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension av Kerstin-Maria Stalin och Barbro Feltzing (MP) Motion följdmotion av Margit Gennser m.fl. (M)<br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf31 mot 2000/01 Sf31 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension av Margit Gennser m.fl. (M) Motion följdmotion av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)<br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf30 mot 2000/01 Sf30 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) Motion följdmotion av Rose-Marie Frebran m.fl. (KD)<br/> med anledning av prop. 2000/01:96<br/> Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension GO02Sf34 mot 2000/01 Sf34 med anledning av prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension av Rose-Marie Frebran m.fl. (KD) Motion