<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228750</hangar_id>
 <dok_id>GO0394</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>94</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:94</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>94</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-03-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:07:10</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005. 2000/01:94</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0394/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0394</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0394</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:94&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0394/prop_200001__94-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till de villkor och riktlinjer som skall&lt;br&gt;gälla under kommande tillståndsperiod för den radio- och TV-verksam-&lt;br&gt;het i allmänhetens tjänst som bedrivs av Sveriges Television AB,&lt;br&gt;Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tid av stora förändringar på radio- och TV-området är det viktigt&lt;br&gt;att en radio och TV i allmänhetens tjänst har en stark ställning och att&lt;br&gt;uppdraget är tydligt. Viktiga utgångspunkter är att programverksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika eko-&lt;br&gt;nomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället, och att&lt;br&gt;sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som&lt;br&gt;kännetecknas av hög kvalitet och som tillgodoser skiftande&lt;br&gt;förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Under den&lt;br&gt;kommande tillståndsperioden skall programföretagen bl.a. ägna ökad&lt;br&gt;uppmärksamhet åt program för och med barn och unga, vidga och&lt;br&gt;fördjupa sitt kulturansvar, samt värna om mångfalden i nyhets- och&lt;br&gt;samhällsbevakning. Programföretagen skall också öka insatserna för att&lt;br&gt;göra programmen tillgängliga för funktionshindrade och insatserna för&lt;br&gt;att beakta språkliga och etniska minoriteters intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall ha en decentraliserad organisation och den&lt;br&gt;regionala och lokala organisationen skall utformas och ges tillräckliga&lt;br&gt;resurser så att förhållandena i hela landet kan speglas. Den andel av all-&lt;br&gt;mänproduktionen som produceras av Sveriges Radio och Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision utanför Stockholm skall också under kommande tillståndsperiod&lt;br&gt;uppgå till minst 55 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbildningsradio skall i större utsträckning än i dag koncent-&lt;br&gt;rera sina insatser på utbildningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-sändningama skall även i fortsättningen nå 99,8&lt;br&gt;procent av den fast bosatta befolkningen via det analoga marknätet.&lt;br&gt;Regeringen avser att tillsätta en kommitté som får i uppdrag att utvärdera&lt;br&gt;den försöksverksamhet med digital radio som pågått sedan år 1995. I&lt;br&gt;avvaktan på en utvärdering skall Sveriges Radio minska kostnaderna för&lt;br&gt;sändningar med digital radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av verksamheten skall även i fortsättningen ske med&lt;br&gt;TV-avgiftsmedel. Reklam skall inte vara tillåten. Principerna för redo-&lt;br&gt;visning och revision skall förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade resurserna för kvalificerad programproduktion förstärks.&lt;br&gt;Programföretagen föreslås också få möjlighet att utveckla sitt public&lt;br&gt;service-uppdrag i digitala sändningar och på Internet. TV-avgiften&lt;br&gt;föreslås höjas med 6 kronor per månad till 1 740 kronor per helår fr.o.m.&lt;br&gt;den l januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningstillstånden för de tre programföretagen föreslås gälla under&lt;br&gt;en period av fyra år - från den 1 januari 2002 till den 31 december 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1989:41) om TV-avgift............6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Underlag för regeringens beslut........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningen om en radio och TV i allmänhetens tjänst.....7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissyttranden och skrivelser..........................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Public service-redovisningar..............................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Historik...............................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001............... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens beslut...........................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Programföretagen - organisation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programverksamhet........................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering....................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio-och TV-utbud........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medievanor.......................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning och granskning............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Yttrandefrihetsgrundlagen................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio-och TV-lagen........................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om TV-avgift.........................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Granskningsnämnden för radio och TV...........................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för regeringens förslag..........................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Public service-företagens särskilda förutsättningar..........25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Teknisk utveckling och hårdnande konkurrens................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Programutbudet och tillgängligheten för publiken...........27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medieanvändning och förtroende för medier...................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Slutsatser - radio och TV i allmänhetens tjänst i en ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mediesituation...................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer för programverksamheten...............................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mångfald i nyhetsutbud och samhällsbevakning.............35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturansvar.....................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgänglighet för funktionshindrade................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Programverksamhet för döva inom Sveriges Television.. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Spegling av hela landet.....................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Decentraliserad organisation..........................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utomståendes medverkan och utläggningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktion m m..............................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio Sweden...................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda riktlinjer för Sveriges Utbildningsradio..........................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Uppföljning och granskning av programverksamheten..................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Distribution av radio och TV..........................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Television.........................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio.................................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Beredskapsfrågor............................................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Ekonomiska förutsättningar............................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering av programföretagens verksamhet...............63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Systemet för medelsti lldelning.........................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medelstilldelning..............................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TV-avgiften......................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning och revision.................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Tillståndsperiodens längd m.m.......................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Radio och TV i allmänhetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst (SOU 2000:55)............................................................ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser.........................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001....... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41)&lt;br&gt;om TV-avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om riktlinjer för&lt;br&gt;programverksamheten (avsnitt 8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om Sveriges Utbildningsra-&lt;br&gt;dios verksamhet (avsnitt 9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om uppföljning och gransk-&lt;br&gt;ning av programverksamheten (avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om distribution av radio och&lt;br&gt;TV (avsnitt 11),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om beredskapsfrågor (avsnitt&lt;br&gt;12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om finansiering, system för&lt;br&gt;medelstilldelning samt redovisning och revision (avsnitt 13.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 och 13.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om tillståndsperiodens längd&lt;br&gt;(avsnitt 14),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om medelstilldelning (avsnitt&lt;br&gt;13.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41)&lt;br&gt;om TV-avgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgiften är 1 668 kronor för TV-avgiften är 1 740 kronor för&lt;br&gt;ett år. Den skall betalas i fyra poster ett år. Den skall betalas i fyra poster&lt;br&gt;om 417 kronor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om 435 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas&lt;br&gt;senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperio-&lt;br&gt;den skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgif-&lt;br&gt;ten som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt&lt;br&gt;antal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 2000:1187.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gällande riktlinjer för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB samt företagens dotterbolag i public&lt;br&gt;service-koncernen lades fast genom 1996 års riksdagsbeslut (prop.&lt;br&gt;1995/96:161, bet. 1995/96:KrU 12, rskr. 1995/96:297). Programföre-&lt;br&gt;tagens sändningstillstånd gäller under perioden 1997-2001 och en ny&lt;br&gt;tillståndsperiod inleds således den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 23 september 1999 bemyndigade regeringen chefen&lt;br&gt;för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;lägga fram ett brett underlag inför beredningen av de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod.&lt;br&gt;Med stöd av bemyndigandet förordnade chefen för Kulturdepartementet&lt;br&gt;samma dag Anders Ljunggren till särskild utredare. Utredningen över-&lt;br&gt;lämnade i juni 2000 betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - ett&lt;br&gt;beredningsunderlag (SOU 2000:55). En sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga på&lt;br&gt;Kulturdepartementet (dnr Ku2000/1913).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 8 juni 2000 att tillsätta en parlamentariskt&lt;br&gt;sammansatt arbetsgrupp med uppgift att medverka vid beredningen av&lt;br&gt;nya sändningstillstånd för public service-företagen. Gruppens ordförande&lt;br&gt;har varit statssekreteraren i Kulturdepartementet Gunilla Thorgren. Från&lt;br&gt;riksdagspartierna har medverkat riksdagsledamöterna Birgitta Ahlqvist&lt;br&gt;(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Åke Gustavsson (s), Agne Hansson (c),&lt;br&gt;Kenth Högström (s), Ola Karlsson (m), Dan Kihlström (kd), Ewa&lt;br&gt;Larsson (mp), Ana Maria Narti (fp) samt verkställande direktören Olof&lt;br&gt;Ehrenkrona, nominerad av (m).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift berör ett sådant&lt;br&gt;ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Eftersom&lt;br&gt;det endast är fråga om en ändring av beloppets storlek anser regeringen&lt;br&gt;att lagändringen inte är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande&lt;br&gt;behöver inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Underlag för regeringens beslut&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Utredningen om en radio och TV i allmänhetens&lt;br&gt;tjänst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 23 september 1999 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i&lt;br&gt;uppdrag att lägga fram ett brett underlag inför beredningen av de villkor&lt;br&gt;som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under tillståndspe-&lt;br&gt;rioden som inleds den 1 januari 2002 (dir. 1999:74). I uppdraget ingick&lt;br&gt;bl.a. att behandla programföretagens uppdrag och organisation, frågor&lt;br&gt;om teknik och distribution samt finansieringsfrågor. Enligt direktiven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle uppdraget utföras i samverkan med Sveriges Radio AB, Sveriges&lt;br&gt;Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Utredaren överläm-&lt;br&gt;nade betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - ett berednings-&lt;br&gt;underlag (SOU 2000:55) i juni 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre programföretagen har lämnat underlag till utredningen som&lt;br&gt;utredaren tagit ställning till. Programföretagens underlag har också&lt;br&gt;utgjort underlag för regeringens ställningstaganden i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven till utredningen angavs att det är värdefullt att villkoren för&lt;br&gt;en radio och TV i allmänhetens tjänst har en bred politisk förankring och&lt;br&gt;att förslag till riktlinjer för verksamheten, liksom tidigare, tas fram under&lt;br&gt;medverkan av en beredningsgrupp där samtliga riksdagspartier är före-&lt;br&gt;trädda. 1 juni 2000 tillsatte regeringen en arbetsgrupp med ledamöter från&lt;br&gt;samtliga riksdagspartier. Arbetsgruppens uppdrag har varit att bl.a.&lt;br&gt;utifrån det underlag som utredaren lämnat överväga vilka villkor som&lt;br&gt;skall gälla för den fortsatta public service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissyttranden och skrivelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt 58 remissinstanser har inkommit till Kulturdepartementet&lt;br&gt;med yttranden rörande betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst -&lt;br&gt;ett beredningsunderlag (SOU 2000:55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver remissyttranden har många andra skrivelser inkommit till&lt;br&gt;departementet med synpunkter på utredningen. Skrivelserna kommer&lt;br&gt;från en rad olika organisationer och behandlar frågor som rör program-&lt;br&gt;bolagens verksamhet för personer med olika typer av funktionshinder,&lt;br&gt;t.ex. hörselnedsättning, synproblem och läs- och skrivsvårigheter samt&lt;br&gt;funktionshinder hos barn. Vidare har skrivelser inkommit från organisa-&lt;br&gt;tioner som företräder etniska och språkliga minoriteter, utlandssvenskar,&lt;br&gt;journalister, oberoende filmare eller som sysslar med utbildningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Public service-redovisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande tillståndsperiod har programföretagen haft i uppgift&lt;br&gt;att på ett mer samlat och tydligt sätt än tidigare årligen redovisa hur man&lt;br&gt;uppfyller sitt uppdrag. Varje programföretag ansvarar för sin egen s.k.&lt;br&gt;public service-redovisning. Där redovisar programföretagen dels en tolk-&lt;br&gt;ning av hur man uppfattar sitt uppdrag, dels hur man har valt att bedriva&lt;br&gt;verksamheten för att klara detta uppdrag. Redovisningarna ger därmed en&lt;br&gt;detaljerad bild av vad public service-uppdraget för respektive företag&lt;br&gt;avser i konkreta termer när det gäller programverksamhet och hur TV-&lt;br&gt;avgiftsmedlen använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkterna för de resultatmått som programföretagen har i upp-&lt;br&gt;gift att ta fram är företagens tillstånds- och anslagsvillkor. I redovisning-&lt;br&gt;arna återfinns såväl den samlade utbuds- och kostnadsstatistiken som&lt;br&gt;resonemang och kommentarer om uppnådda resultat. De närmare kraven&lt;br&gt;på hur redovisningarna skall vara utformade finns i programföretagens&lt;br&gt;anslagsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningarna har flera syften: att skärpa företagens uppmärksamhet&lt;br&gt;på hur uppdraget uppfylls, att ge allmänheten information om hur medlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;använts, vilket bör kunna stimulera den offentliga debatten, samt att&lt;br&gt;möjliggöra och underlätta programföretagens intema uppföljning och&lt;br&gt;kvalitetssäkring samt att ge statsmakterna underlag för kommande till-&lt;br&gt;ståndsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV har uppgiften att granska före-&lt;br&gt;tagens public service-redovisningar med avseende på om de ger stats-&lt;br&gt;makterna och allmänheten ett tillräckligt underlag för en bedömning av&lt;br&gt;hur uppdraget uppfyllts. Nämnden konstaterade i sin granskning av de&lt;br&gt;senaste redovisningarna (år 1999) att de allmänt sett är väl genomförda i&lt;br&gt;förhållande till de krav och syften som statsmakterna angivit. Nämnden&lt;br&gt;har dock löpande i de granskningar som hittills gjorts avseende åren 1997&lt;br&gt;- 1999 pekat på vissa punkter där den har ansett att det finns behov av&lt;br&gt;kompletteringar och förtydliganden i företagens rapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagens public service-redovisningar utgör en viktig del av underla-&lt;br&gt;get för såväl utredningens förslag och bedömningar som för regeringens&lt;br&gt;förslag i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Historik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;År 1925 fick AB Radiotjänst ensamrätt till radiosändningar i Sverige.&lt;br&gt;Verksamheten reglerades genom avtal mellan staten och företaget.&lt;br&gt;Radion betraktades som ett företag i allmänhetens tjänst, fristående från&lt;br&gt;staten och andra maktcentra. Staten skulle dock utöva en kontrollerande&lt;br&gt;verksamhet och ytterst garantera den ekonomiska basen genom finansie-&lt;br&gt;ring av verksamheten via licensavgifter. I det ursprungliga uppdraget till&lt;br&gt;Radiotjänst ingick att främja folkupplysning och folkbildningsarbete.&lt;br&gt;Aktierna i Radiotjänst ägdes av pressen och ett näringslivskonsortium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När AB Radiotjänst år 1956 fick ensamrätt att sända TV-program fick&lt;br&gt;företaget namnet Sveriges Radio AB. I samband med detta tillkom en ny&lt;br&gt;ägargrupp i form av företrädare för olika folkrörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redogörs för några av de viktigaste händelserna när det gäller&lt;br&gt;public service-verksamheten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med beslut om avtalet mellan staten och Sveriges Radio år&lt;br&gt;1966 startades en andra kanal i TV årsskiftet 1969/1970. Syftet var bl.a.&lt;br&gt;att ge publiken större valfrihet och förbättra möjligheterna till debatt och&lt;br&gt;opinionsbildning. De två kanalerna skulle vara resursmässigt likställda,&lt;br&gt;ha i princip samma programuppdrag och ha egna nyhetsredaktioner.&lt;br&gt;Minst en fjärdedel av riksutbudet skulle produceras utanför Stockholm.&lt;br&gt;Tillståndsperioden omfattade tiden den 1 juli 1967 - den 30 juni 1979.&lt;br&gt;Reguljära farg-TV-sändningar startade år 1968.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1975 beslutades om en utbyggnad av lokalradion och ett tjugotal&lt;br&gt;stationer med länsvis täckning började byggas ut. Verksamheten samla-&lt;br&gt;des i det nya bolaget, Sveriges Lokalradio AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Utbildningsradio tillkom efter ett beslut år 1978 och syftet var&lt;br&gt;att samla utbildningsprogramverksamheten i ett bolag. Beslutet omfat-&lt;br&gt;tade även ett nytt avtal mellan staten och Sveriges Radio. Sveriges Radio&lt;br&gt;omorganiserades till en koncern med ett moderbolag (Sveriges Radio&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB) och fyra dotterbolag (Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB). Till-&lt;br&gt;ståndsperioden omfattade tiden den 1 juli 1979 - den 30 juni 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med 1986 års beslut fick moderbolaget stärkta styrbefogenheter&lt;br&gt;på vissa områden. En rad avregleringar infördes, tillstånd gavs till ett&lt;br&gt;fjärde FM-nät för ljudradio och Sveriges Television fick ändra inrikt-&lt;br&gt;ningen så att distriktsverksamheten koncentrerades till en kanal. Till-&lt;br&gt;ståndsperioden omfattade tiden den 1 juli 1986 - den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV4 fick som första reklamfinansierade kanal tillstånd att sända i&lt;br&gt;marknätet år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett beslut år 1992 upplöstes koncernen och moderbolaget lades&lt;br&gt;ned. De tre självständiga bolag som finns i dag bildades, dvs. Sveriges&lt;br&gt;Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbild-&lt;br&gt;ningsradio AB (UR). Programföretagen fick i huvudsak fri bestämman-&lt;br&gt;derätt i fråga om organisation, programinnehåll, sändningstid, distrikts-&lt;br&gt;indelning m.m. Tillståndsperioden omfattade perioden den 1 januari&lt;br&gt;1993 - den 31 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är 1993 beslutades att de tre programbolagen från den 1 januari 1994&lt;br&gt;skulle ägas av tre för ändamålet bildade stiftelser. Detta skedde efter det&lt;br&gt;att de tidigare ägargrupperna från näringslivet och dagspressen förklarat&lt;br&gt;att de inte längre ville kvarstå som ägare. Syftet med den nya organisa-&lt;br&gt;tionsformen var att främja självständigheten hos de tre public service-&lt;br&gt;företagen. Riksdagen beslutade samma år att tillåta privata reklamfinan-&lt;br&gt;sierade ljudradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två nya myndigheter inrättades år 1994, Radio- och TV-verket och&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio och TV (tidigare Radionämnden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett riksdagsbeslut år 1995 ändrades avtalet mellan staten och&lt;br&gt;SVT så att kravet på att distriktens produktion skall vara samlad i en&lt;br&gt;kanal upphörde. Modellen med två konkurrerande kanaler upphörde&lt;br&gt;därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1995 fattade riksdagen beslut om att låta SR och UR påbörja&lt;br&gt;digitala radiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade år 1996 om att ordningen med tre ägarstiftelser&lt;br&gt;skulle upphöra och att bolagen skulle ägas av en för ändamålet bildad&lt;br&gt;stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är 1996 fattade riksdagen beslut om riktlinjer för radio och TV i all-&lt;br&gt;mänhetens tjänst för innevarande tillståndsperiod. Riksdagens beslut&lt;br&gt;innebar inte några omfattande förändringar av uppdraget. Public service-&lt;br&gt;televisionens och radions centrala roll bekräftades och programföreta-&lt;br&gt;gens kulturpolitiska ansvar betonades. Tillståndperioden omfattar tiden&lt;br&gt;den 1 januari 1997 - den 31 december 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade år 1997 beslut om att införa markbundna digitala&lt;br&gt;TV-sändningar. SVT och UR har tillstånd att sända digital marksänd TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1996 medgav regeringen att SVT fick inleda sändningar över satel-&lt;br&gt;lit till en publik utanför Sverige och år 1997 beslutade regeringen att&lt;br&gt;SVT fick använda satellit även för att nå allmänheten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio och TV i allmänhetens tjänst 1997-2001&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1996 om riktlinjer för en radio och TV i all-&lt;br&gt;mänhetens tjänst (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr.&lt;br&gt;1995/96:297) för tillståndsperioden 1997-2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till den föregående tillståndsperioden som omfattade åren&lt;br&gt;1993-1996 gjordes inte några omfattande förändringar av public serivce-&lt;br&gt;uppdraget. Public service-verksamhetens centrala roll bekräftades och&lt;br&gt;uppgiften skulle även fortsättningsvis vara att tillgodose alla publikgrup-&lt;br&gt;per med ett mångsidigt programutbud. Vissa förtydliganden av program-&lt;br&gt;företagens kulturpolitiska ansvar gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beslutet framgår att programföretagen under tillståndsperioden&lt;br&gt;1997-2001 bl.a. skall vidga och fördjupa sitt kulturansvar, sanda fler&lt;br&gt;svenska program med hög kvalitet, öka samarbetet med kulturinstitutio-&lt;br&gt;nerna samt öka omfattningen av utomståendes medverkan, samarbets-&lt;br&gt;projekt och utläggningar av produktionsuppdrag på fristående producen-&lt;br&gt;ter. Vidare skall företagen tillhandahålla program som speglar det mång-&lt;br&gt;kulturella samhället och ägna ökad uppmärksamhet åt program för och&lt;br&gt;med barn och ungdomar. Programföretagen skall också under tillstånds-&lt;br&gt;perioden i ökad utsträckning beakta funktionshindrades och språkliga&lt;br&gt;och etniska minoriteters behov - företagens resurser skall på dessa områ-&lt;br&gt;den vara minst lika stora som under år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen av allmänproduktionen i SVT.s och SR:s rikssändningar som&lt;br&gt;produceras utanför Stockholm under tillståndsperioden skall enligt&lt;br&gt;beslutet öka till 55 procent. Kravet på att det skall finnas två självstän-&lt;br&gt;diga nyhetsredaktioner inom SVT kvarstår från den tidigare tillståndspe-&lt;br&gt;rioden. Programföretagen bestämmer själva om regional och lokal indel-&lt;br&gt;ning av organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beslutet skall verksamheten även fortsättningsvis finansieras&lt;br&gt;med TV-avgiftsmedel. Sponsring far förekomma i SVT:s sändningar i&lt;br&gt;samband med sportprogram och i SVT:s och SR:s sändningar av vissa&lt;br&gt;evenemang. Reklam är dock inte tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 1997 har uppföljningsrapporter, s.k. public service-&lt;br&gt;redovisningar, lämnats till Granskningsnämnden för radio och TV.&lt;br&gt;Nämnden granskar om redovisningarna ger statsmakterna och allmänhe-&lt;br&gt;ten tillräckligt underlag att bedöma hur företagen uppfyller villkoren i&lt;br&gt;sändningstillstånden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Programföretagen - organisation och&lt;br&gt;programverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande villkor för att radio och TV skall kunna bedrivas i&lt;br&gt;allmänhetens tjänst har varit och är att programföretagen kan upprätthålla&lt;br&gt;en redaktionell självständighet och integritet i förhållande till såväl staten&lt;br&gt;som olika intresseorganisationer och andra maktgrupper. Detta är ett skäl&lt;br&gt;till att staten i så liten utsträckning som möjligt skall påverka verksam-&lt;br&gt;hetens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har riksdag och regering ett ansvar för att programverksam-&lt;br&gt;heten regleras genom vissa grundläggande riktlinjer vad gäller mångsi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighet, hög kvalitet, tillgänglighet, hänsyn till minoritetsintressen m.m.&lt;br&gt;Det är också viktigt att programföretagen har en effektiv och ändamåls-&lt;br&gt;enlig organisation och att TV-avgiftsmedlen används effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa olika intressen tillgodoses genom en kombination av flera olika&lt;br&gt;åtgärder. Utöver den grundläggande lagstiftningen i form av yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen (YGL) och radio- och TV-lagen (1996:844) gäller föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Företagen ägs av en för ändamålet bildad förvaltningsstiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Varje enskilt programföretag svarar för att verksamheten bedrivs&lt;br&gt;självständigt i förhållande till såväl staten som olika intresseorgani-&lt;br&gt;sationer och andra maktgrupper i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Riksdagen fattar beslut om de allmänna förutsättningarna för public&lt;br&gt;service-verksamheten för varje tillståndsperiod. Mot bakgrund av&lt;br&gt;riksdagsbeslutet beslutar regeringen om sändningstillstånd och&lt;br&gt;årliga anslagsvillkor (villkor i samband med medelstilldelningen).&lt;br&gt;Dessa skall i princip vara oförändrade under tillståndsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Finansieringen via TV-avgiften ger programföretagen en säker&lt;br&gt;inkomst som inte är direkt knuten till statsbudgeten och påverkas&lt;br&gt;därmed inte på samma sätt som medel via statsbudgeten av det&lt;br&gt;statsfinansiella läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseformen för ägande av de tre public servicebolagen valdes (prop.&lt;br&gt;1992/93:236, bet. 1992/93 :KrU28, rskr 1992/93:377, samt prop.&lt;br&gt;1995/96:161) för att den ansågs bäst kunna tillgodose kravet på självstän-&lt;br&gt;dighet och integritet för programföretagen. Stiftelsens funktion är att&lt;br&gt;främja självständigheten hos programbolagen genom att äga och förvalta&lt;br&gt;aktierna i bolagen samt utöva de befogenheter som är förknippade med&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens styrelse består av en ordförande och tio ledamöter. Reger-&lt;br&gt;ingen utser ledamöterna på förslag av de politiska partierna i riksdagen. 1&lt;br&gt;riksdagens beslut från 1993 anges att en så bred parlamentarisk uppslut-&lt;br&gt;ning som möjligt är viktig vid val av stiftelsens styrelse. Eftersom stiftel-&lt;br&gt;sen skall arbeta långsiktigt bör dess sammansättning inte påverkas direkt&lt;br&gt;av valresultat eller regeringsskiften. Styrelsens mandatperioder är därför&lt;br&gt;relaterade till riksdagens så att ordföranden och hälften av ledamöterna&lt;br&gt;utses viss tid efter ordinarie riksdagsval. Ordföranden utses på fyra år&lt;br&gt;och ledamöterna på åtta år. Styrelsens huvudsakliga uppgifter är att utse&lt;br&gt;merparten av ledamöterna i programbolagens styrelser, ta ställning till&lt;br&gt;programbolagens årsredovisningar och besluta om ansvarsfrihet för sty-&lt;br&gt;relserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självständiga aktiebolag och redaktionellt oberoende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsstiftelsens styrelse utser ledamöterna i programföretagens&lt;br&gt;styrelser, med undantag för ordförandena som utses av regeringen efter&lt;br&gt;samråd med riksdagspartierna. Principen har hittills varit att ordförande-&lt;br&gt;posterna har fördelats mellan de fyra största partierna i riksdagen.&lt;br&gt;Regeringen utser även en suppleant i respektive styrelse. Enligt de rikt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;linjer som riksdagen lagt fast (prop. 1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;rskr. 1992/93:377) skall styrelserna innehålla bl.a. företagsekonomisk&lt;br&gt;kompetens och en bred kunskap om och förankring i det svenska sam-&lt;br&gt;hället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av programföretagens nu gällande sändningstillstånd framgår att verk-&lt;br&gt;samheten skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika&lt;br&gt;intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. Programföre-&lt;br&gt;tagen bestämmer själva om programverksamhetens inriktning. Statliga&lt;br&gt;myndigheter far inte förhandsgranska program och kan inte förbjuda&lt;br&gt;sändning på grund av det kända eller förväntade innehållet. Gransk-&lt;br&gt;ningsnämnden för radio och TV har till uppgift att genom efterhands-&lt;br&gt;granskning pröva om programföretagen har efterlevt bestämmelserna i&lt;br&gt;lag och sändningstillstånd. Dessa förutsättningar skapar ett allmänt skydd&lt;br&gt;för programverksamhetens integritet och oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även programföretagens inre organisation är ägnad att främja bolagens&lt;br&gt;självständighet. Styrelserna fastställer mål och långsiktiga planer samt&lt;br&gt;beslutar om grundläggande prioriteringar. De beslutar också om respek-&lt;br&gt;tive företags budget, budgetunderlag, övergripande planering och vikti-&lt;br&gt;gare utnämningar. Styrelsen har det slutliga ansvaret för programverk-&lt;br&gt;samhetens inriktning, bl.a. att den står i överensstämmelse med företa-&lt;br&gt;gens uppdrag så som det formulerats i sändningstillstånd och övrig&lt;br&gt;reglering, men har inte direkt inflytande på redaktionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett förhållande som ger programföretagen stabilitet och&lt;br&gt;självständighet är principen att riktlinjerna och förutsättningarna för&lt;br&gt;verksamheten skall gälla hela tillståndsperioden. Detta innebär att upp-&lt;br&gt;dragets omfattning och inriktning, och dess ekonomiska förutsättningar&lt;br&gt;inte bör förändras under tillståndsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre programbolagen äger även gemensamt ett antal bolag inom public&lt;br&gt;service-sfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för uppbörden av TV-&lt;br&gt;avgifter samt avgiftskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF) ansvarar för att tillhandahålla&lt;br&gt;gemensamma service- och stödfunktioner för programbolagen och övriga&lt;br&gt;företag inom public service-gruppen. SRF äger bl.a. de fastigheter där&lt;br&gt;SVT och SR bedriver programverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR och TV Teknisk Utveckling AB har en verksamhet som utgörs av&lt;br&gt;informationsutbyte och samråd mellan de tre programföretagen i frågor&lt;br&gt;som rör den tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningarnas omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR har flera rikstäckande kanaler med olika inriktning. P1 är SR:s kanal&lt;br&gt;för bl.a. nyheter, debatt, kultur och vetenskap. P2 sänder klassisk musik,&lt;br&gt;folkmusik och jazz. I P2 sänds också programmen på finska, samiska och&lt;br&gt;invandrarspråk. P3 betecknas som den unga kanalen och riktar sig i&lt;br&gt;huvudsak till personer under 35 år. P3 har också ett särskilt ansvar för&lt;br&gt;barn- och ungdomsprogram. I P4 sänds dels de 26 lokala kanalernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyheter, både lokala och nationella, samt lokala samhällsprogram, kultur,&lt;br&gt;underhållning och musik. Kanalen vänder sig i huvudsak till lyssnare&lt;br&gt;över 35 år. När de lokala kanalerna inte sänder egna program sänds ett&lt;br&gt;gemensamt riksutbud. P6 Radio Sweden International omfattar dels&lt;br&gt;utlandskanalen Radio Sweden, dels redaktionen för invandrarspråk. Den&lt;br&gt;finskspråkiga SR Sisuradio (P7) ansvarar för såväl rikssändningar som&lt;br&gt;regionala sändningar i P2, P4 och P7. Ar 2000 uppgick SR:s samman-&lt;br&gt;lagda sändningstid till 120 665 timmar varav 7 311 timmar var repriser&lt;br&gt;och 79 518 timmar bestod av lokala sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT sänder i sammanlagt nio kanaler. SVT1 och SVT2 sänds både&lt;br&gt;analogt och digitalt. SVT24 sänds digitalt liksom de fem regionala digi-&lt;br&gt;tala kanalerna. Vidare sänds SVT Europa som är en satellitsänd kanal&lt;br&gt;med inriktning på svensktalande i Finland och övriga Europa. SVT sände&lt;br&gt;sammanlagt 8 987 timmar år 2000 varav 5 453 timmar var förstasänd-&lt;br&gt;ningar och 3 534 timmar var repriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR sänder program i både radio och TV. UR:s sändningstider i TV&lt;br&gt;tillkommer efter förhandlingar med SVT. UR:s sändningstider i radio&lt;br&gt;baseras på ett flerårsavtal med SR. År 2000 uppgick det totala antalet&lt;br&gt;TV-sända timmar till 1 284 timmar varav 679 timmar var repriser. I&lt;br&gt;radion sändes UR:s program sammanlagt 686 timmar varav 313 timmar&lt;br&gt;var repriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre public service-företagens programverksamhet finansieras nästan&lt;br&gt;uteslutande med TV-avgiftsmedel. Programföretagen har vissa mycket&lt;br&gt;begränsade intakter från sponsring. De medel som betalas in av TV-&lt;br&gt;avgiftsbetalama placeras på det s.k. rundradiokontot hos Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret. Riksdagen anvisar medel ur rundradiokontot till public service-verk-&lt;br&gt;samheten. Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med&lt;br&gt;medel från rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna till public service-företagen värdesäkras enligt ett sär-&lt;br&gt;skilt kompensationsindex, SR-index. Om ingen behållning finns på rund-&lt;br&gt;radiokontot tillhandahåller staten genom Riksgäldskontoret en kredit för&lt;br&gt;rundradiorörelsens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR, SVT och UR har möjlighet att sända sponsrade program. SVT:s&lt;br&gt;intäkter för sponsring uppgick år 2000 till 33,5 miljoner kronor. SR och&lt;br&gt;UR hade inga intäkter från sponsring år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fastställer TV-avgiftens storlek. År 2001 uppgår TV-avgif-&lt;br&gt;ten till 1 668 kronor per år. Antalet registrerade TV-avgifter hos Radio-&lt;br&gt;tjänst i Kiruna AB (RIKAB) uppgick år 2000 till i genomsnitt 3 350 000&lt;br&gt;hushåll. De totala intäkterna på rundradiokontot uppgick under år 2000&lt;br&gt;till 5 802 miljoner kronor. De totala kostnaderna år 2000 uppgick till&lt;br&gt;6 124 miljoner kronor. Ränteintäkterna uppgick år 2000 till 32,6 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Radio- och TV-utbud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;TV-kanalernas programprofiler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har det totala TV-utbudet ökat kraftigt, men ett litet&lt;br&gt;antal TV-kanaler dominerar. Införandet av digitala sändningar i såväl&lt;br&gt;marknät, kabel-TV-nät som via satellit kommer sannolikt att innebära att&lt;br&gt;ytterligare TV-kanaler kommer att etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att studera radio-&lt;br&gt;och TV-företagens programverksamhet. Under de senaste åren har&lt;br&gt;nämnden presenterat olika studier av bl.a. det svenska TV-utbudet. I&lt;br&gt;tabell 5.1 redovisas programprofiler för åtta svenska TV-kanaler år 2000.&lt;br&gt;Studien utgår från programföretagens egna programtablåer och pro-&lt;br&gt;grammen har delats in utifrån ett klassificeringssystem för olika pro-&lt;br&gt;gramtyper. Studien har genomförts årligen sedan år 1998 är utformad för&lt;br&gt;att möjliggöra jämförelser över tid. Under dessa tre år har inga större för-&lt;br&gt;ändringar skett vad gäller mångfalden i programutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1 TV-kanalemas programprofiler år 2000 (procentandelar för olika&lt;br&gt;programområden)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVTl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVT2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVT 1+2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanal 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ZTV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fakta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biandprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nöje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV-scrier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Såpa&amp;amp;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sit-com&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Långfilm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minoriteter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Granskningsnämnden 2001 (under publicering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående figur redovisas i mer överskådlig form TV-kanalemas&lt;br&gt;programbredd inom fakta- och informationsområdet respektive förströ-&lt;br&gt;else och underhållning. Ju fler olika typer av program en TV-kanal kan&lt;br&gt;uppvisa i sitt programutbud, desto större bredd har TV-kanalen. Av figu-&lt;br&gt;ren framgår bl.a. att en TV-kanal kan uppvisa en stor bredd inom ett&lt;br&gt;område och en liten programbredd inom ett annat område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlormatlonslnrlktat&lt;br&gt;programutbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;st nr&lt;br&gt;pKMjuimbrrxkl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhällninglnrlktat&lt;br&gt;programutbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;si or&lt;br&gt;program brodd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 •&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SV12 (84)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SV11 (77)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HO ♦ SVT1 (80)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f TVä (54)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 | TV4 (48)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1V4 (69)&lt;br&gt;SVT2 (65)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV3 (57)&lt;br&gt;Kanal 5 (55)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ZTV(53)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; i&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0394/prop_200001__94-2.png" style="width:13pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt; I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV3 (20)&lt;br&gt;Karu.il 5(18)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV6 (13)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z1V(7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 !&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TVG (22)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TVB (16)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IMograrnbrrxjd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men&lt;br&gt;prograrnbirjdd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Granskningsnämnden 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det informationsinriktade programutbudet uppvisar SVT:s båda&lt;br&gt;kanaler den största programbredden eller mångfalden. ZTV, TV6,&lt;br&gt;kanal 5 och TV3 har den minsta programbredden medan TV8 och TV4&lt;br&gt;ligger ungefär mittemellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det undcrhållningsinriktade programutbudet är skillnaderna&lt;br&gt;något mindre mellan de olika TV-kanalcma. SVT1, TV4 och SVT2 upp-&lt;br&gt;visar den största programbredden, TV3, kanal 5 och ZTV följer därefter&lt;br&gt;och TV8 uppvisar den minsta programbredden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-utbudets produktionsursprung&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska TV-utbudets ursprung för några av de största kanalerna&lt;br&gt;framgår av tabell 5.2. Program från USA dominerar i det utländska pro-&lt;br&gt;gramutbudet, särskilt i TV3 och Kanal 5. USA-dominansen gäller inom&lt;br&gt;samtliga programområden med undantag för sportprogram. SVT har en&lt;br&gt;hög andel svenskproducerade program i jämförelse med samtliga övriga&lt;br&gt;programkanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.2 TV-utbudets produktionsursprung 2000 (procent).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVTl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVT2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SVT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanal 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig västv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rest världen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Okänt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Uppgifterna summerar inte till 100 procent på grund av avrundning.&lt;br&gt;Källa: Granskningsnämnden 2001 (under publicering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller TV-utbudets produktionsursprung finns inga större&lt;br&gt;skillnader mellan åren 1999 och 2000. Spännvidden är därmed fortsatt&lt;br&gt;stor. SVT1 och SVT2 har till 70 procent respektive 80 procent svensk-&lt;br&gt;producerat innehåll. I genomsnitt 8 procent av public service-televisio-&lt;br&gt;nens innehåll har amerikanskt produktionsursprung. För TV3 och&lt;br&gt;Kanal 5 är förhållandena nästan de omvända. Innehåll med amerikanskt&lt;br&gt;ursprung utgör 72 respektive 81 procent medan det svenskproducerade&lt;br&gt;utgör 17 till 13 procent av utbudet i TV3 respektive Kanal 5. Samtidigt&lt;br&gt;ligger generellt de nordiska programinslagen fortsatt på en relativt låg&lt;br&gt;nivå och utbudet med produktionsursprung i övriga Västeuropa, förutom&lt;br&gt;Storbritannien, är mycket litet. Andelen program från annat håll än Nor-&lt;br&gt;den, Västeuropa och USA är mycket låg i alla kanalers utbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal radio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns relativt få studier av det samlade programutbudet i radio.&lt;br&gt;Informationen om SR:s programutbud är omfattande och väl dokumente-&lt;br&gt;rad, men informationen om utbudet i den lokala kommersiella radion och&lt;br&gt;närradion, liksom jämförande undersökningar av utbudet i olika typer av&lt;br&gt;radio är ovanliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund genomförde Granskningsnämnden för radio och&lt;br&gt;TV år 1998 en studie av det lokala radioutbudet i Malmö, Karlstad och&lt;br&gt;Luleå (Granskningsnämnden för radio och TV, 1999, Hur lokal är den&lt;br&gt;lokala radion?). Bland resultaten i undersökningen kan nämnas att pro-&lt;br&gt;gramprofilema i den kommersiella lokalradion i huvudsak rymdes inom&lt;br&gt;kategorin populärkultur, där presentation och spelning av musik, företrä-&lt;br&gt;desvis pop- och rockmusik, var ett dominerande inslag. Redaktionell be-&lt;br&gt;vakning av lokala företeelser och händelser fanns huvudsakligen i P4 och&lt;br&gt;närradion. De regionala kommersiella radiostationerna producerar få&lt;br&gt;egna nyhetsinslag. De nyheter som sänds är huvudsakligen nationella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.3 Fördelning mellan olika sändningsformer i olika former av lokal Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;radio (Malmö, Karlstad och Luleå), maj 1998 (procent).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av inslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SR/P4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat lokal-&lt;br&gt;radio&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närradio&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blandat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: tlranskningsnämnden, 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radios programutbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de radioprogram som SR sänder har inte sin motsvarighet i&lt;br&gt;någon annan radiokanal. SR redovisar sitt programutbud i sju program-&lt;br&gt;områden, vilka framgår av tabell 5.4. Under de senaste fem åren har&lt;br&gt;sändningstiden för de olika programområdena varit mycket stabil. Pro-&lt;br&gt;gramområdet musik står för den största andelen av sändningstiden följt&lt;br&gt;av aktualiteter/samhälle och nyheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.4 SR:s programprofil 1996-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programtyp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent av total sändningstid&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Service&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktualiteter/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhälle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Sveriges Radios public service-redovisning 2000&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Medievanor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Medieanvändningen i Sverige uppvisar en mycket stor stabilitet över tid.&lt;br&gt;Bruttotiden för svenskarnas medieanvändning var år 2000 drygt sex&lt;br&gt;timmar per dygn, vilket är en liten ökning jämfört med året innan&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. Radio&lt;br&gt;och TV dominerar den tid som ägnas åt massmedier. Radiolyssnandet&lt;br&gt;uppgår till 35 procent av den totala tid som ägnas åt medier. Motsvarande&lt;br&gt;andel för TV-tittande är 28 procent. Nedanstående figur illustrerar hur&lt;br&gt;tiden som ägnas åt olika medier fördelas. Av figuren framgår dock inte&lt;br&gt;hur stor andel av befolkningen som använder olika medier, men det kan&lt;br&gt;vara värt att notera att morgontidningen är det medium som efter radio&lt;br&gt;och TV används av den största andelen av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Med bruttotid menas, enligt Nordicom-Sverige, den självuppskattade tiden för all&lt;br&gt;medieanvändning och tar inte hänsyn till att man kan använda olika medier samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassettband 1% CD-skiva 6% &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vecko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Istidning 3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio 3!&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0394/prop_200001__94-3.png" style="width:146pt;height:134pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Text-TV 1%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special-Zfacktidskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internet 6%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvällstidning 2%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Böcker 6%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Morgontidning 6%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Television 28%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Video 3%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bruttotid (totalt 6 timmar och 12 minuter) som befolkningen (9-79 år)&lt;br&gt;ägnar åt massmedier fördelad på olika medier år 2000 (procent).&lt;br&gt;Källa'. Mediebarometem 2000, Nordicom-Sverige (under publicering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid som svenskarna tittar på TV motsvarar närmare två timmar en&lt;br&gt;genomsnittlig dag, vilket är lägre än genomsnittet i Europa. Kvinnor och&lt;br&gt;män ägnar i stort sett lika mycket tid åt TV. Nordicoms undersökning&lt;br&gt;visar dock att den uppgivna tittartiden är mindre bland högutbildade än&lt;br&gt;bland lågutbildade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributionen av radio och TV sker i dag huvudsakligen via mark-&lt;br&gt;sändningar, satellitsändningar och genom vidareförmedling i kabel-TV-&lt;br&gt;nät. I dag är sändningarna i marknätet den distributionsform som i prak-&lt;br&gt;tiken når hela befolkningen. En viktig förändring på TV-området under&lt;br&gt;de senaste två decennierna har varit utvecklingen av satellitsänd TV.&lt;br&gt;Antalet tillgängliga TV-kanaler för hushåll med möjlighet att ta emot&lt;br&gt;satellitsända TV-program via parabol eller kabel har ökat kraftigt. Utbu-&lt;br&gt;det i marknätet ökar också genom digitaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala tiden för TV-tittande har endast ökat marginellt trots att&lt;br&gt;antalet TV-kanaler blivit många fler under senare år. Av tabell 5.5 fram-&lt;br&gt;går spridningen för de största satellitkanalema&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Spridningen begränsas av&lt;br&gt;dels hur många som väljer att skaffa sig den mottagningsutrustning eller&lt;br&gt;det abonnemang som krävs, dels hur långt kabel-TV-näten är utbyggda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Man bör skilja mellan de hushåll som har möjlighet att ta emot och de som faktiskt tar&lt;br&gt;emot satellitsändningar. Med spridning avses här den del av befolkningen som enligt egen&lt;br&gt;uppgift (i urvalsundersökningar) anger att de har tillgång till satellitkanaler. Bland de som&lt;br&gt;bar praktisk möjlighet, men av olika skäl väljer att avstå, finns de som inte investerat i&lt;br&gt;parabolutrustning och de som bor i fastigheter med kabel-TV, men som valt att inte&lt;br&gt;abonnera på något utbud utöver de tre marksända kanalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.5. Tillgång till olika satellit-TV-kanaler i befolkningen 3-99 år 1990- Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;1999 (procent).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanai 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eurosport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zrv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IV6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TV8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Å'&amp;lt;fc McdieSvcrige 1999/2000, TV-tittandet 1999 (MMS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT:s kanaler och TV4 är de populäraste TV-kanalema. Nedanstående&lt;br&gt;figur visar att drygt tre fjärdedelar av befolkningen som helhet tittar på&lt;br&gt;dessa kanaler en genomsnittlig dag. Satellitkanalema TV3, Kanal 5, TV6&lt;br&gt;och ZTV når en fjärdedel av befolkningen.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0394/prop_200001__94-4.png" style="width:263pt;height:178pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa'. Mediebarometem 2000 (under publicering), Nordicom-Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolyssnande är tidsmässigt det största mediet, vilket framgår av&lt;br&gt;nedanstående figur. Mer än hälften av befolkningen lyssnar på någon av&lt;br&gt;SR:s kanaler en genomsnittlig dag medan en dryg fjärdedel lyssnar på&lt;br&gt;någon privat lokalradiokanal. Den radiokanal som lockar flest lyssnare är&lt;br&gt;P4, som består av både lokala och rikstäckande sändningar. Varje dag&lt;br&gt;lyssnar 39 procent någon gång på P4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0394/prop_200001__94-5.png" style="width:296pt;height:182pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Mediebaromctcrn 2000 (under publicering), Nordicom-Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan de olika radiokanalerna finns tydliga generationsskillnader.&lt;br&gt;Såväl P4 som P1 har en stor andel av de äldre radiolyssnama. För P3&lt;br&gt;gäller det motsatta. Den privata lokalradion har sin största lyssnargrupp&lt;br&gt;bland unga människor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning och granskning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ger ett konstitutionellt skydd för ytt-&lt;br&gt;randefrihet i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt&lt;br&gt;filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar&lt;br&gt;och bygger på samma principer som tryckfrihetsförordningen. Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att principerna om censurförbud och etableringsfrihet gäller&lt;br&gt;för större delen av det moderna massmedieområdet. I fråga om använd-&lt;br&gt;ning av radiofrckvensspektrum har emellertid en etableringsfrihet i tryck-&lt;br&gt;frihetsrättslig mening inte kunnat införas. I YGL föreskrivs dock att det&lt;br&gt;allmänna skall eftersträva att radiofrekvensema tas i anspråk på ett sätt&lt;br&gt;som leder till vidast möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Vidare&lt;br&gt;gäller för ljudradio, television, filmer m.m. tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;principer om ensamansvar och källskydd, begränsning av möjligheter till&lt;br&gt;kriminalisering samt särskild rättegångsordning med tillgång till jury. De&lt;br&gt;principer som grundlagfasts i YGL har till stora delar även tidigare gällt&lt;br&gt;den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje radioprogram skall finnas en utgivare som är ensam ansvarig&lt;br&gt;för eventuella yttrandefrihetsbrott i programmen. Utgivaren är också&lt;br&gt;jämte programföretaget skadeståndsskyldig, men skadeståndsskyldighet&lt;br&gt;föreligger endast i de fall framställningen i ett program innefattar ett ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrott. YGL kompletteras av lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio- och TV-lagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-lagen (1996:844) är den grundläggande lagen för radio&lt;br&gt;och TV-verksamhet i Sverige (se prop. 1995/92:160, bet. 1995/96:KU29,&lt;br&gt;rskr. 1995/96:296). Lagens syfte är att ta tillvara de särskilda behov av&lt;br&gt;tillgänglighet och mångfald som anses föreligga på ljudradio- och TV-&lt;br&gt;området samt att ställa vissa krav i samband med förmedling av visst&lt;br&gt;innehåll genom dessa medier. Lagen omfattar sändningar av ljudradio-&lt;br&gt;och TV-program som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot&lt;br&gt;med tekniska hjälpmedel. Såväl marksändningar som trådsändningar och&lt;br&gt;satellitsändningar omfattas. Det saknar betydelse för lagens tillämplighet&lt;br&gt;om sändningen är analog eller digital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt radio- och TV-lagen krävs tillstånd av regeringen för sändningar&lt;br&gt;av ljudradio- och TV-program på radiofrekvenser under 3 gigahertz.&lt;br&gt;Sådant tillstånd gäller för viss tid. Programföretaget avgör ensamt vad&lt;br&gt;som skall förekomma i en sändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt gäller att programverksamheten som helhet skall präglas av&lt;br&gt;det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla männi-&lt;br&gt;skors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet (den&lt;br&gt;s.k. demokratibestämmelsen). Sändningar med tillstånd av regeringen far&lt;br&gt;därutöver förenas med särskilda villkor som innebär att sändningsrätten&lt;br&gt;skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt&lt;br&gt;yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion och televi-&lt;br&gt;sionen. Ett sändningstillstånd kan förenas med villkor rörande vissa&lt;br&gt;andra skyldigheter t.ex. geografisk täckningsgrad, tillgänglighet för syn-&lt;br&gt;och hörselskadade, programinnehåll samt användandet av viss sänd-&lt;br&gt;ningsteknik och vissa sändare. Tillståndsvillkor kan även avse förbud&lt;br&gt;mot sändning av reklam, annonser och sponsrade program. Ordningen&lt;br&gt;med tillståndsvillkor har ersatt det system med avtal mellan staten och&lt;br&gt;programföretagen som tidigare gällde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om TV-avgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1989:41) om TV-avgift skall den som innehar en TV-mot-&lt;br&gt;tagare betala TV-avgift för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna AB. I&lt;br&gt;lagen finns bestämmelser om avgiftens storlek, undantag från avgifts-&lt;br&gt;skyldigheten etc. Avgiftsbeloppen förs över till ett särskilt konto hos&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, det s.k. rundradiokontot. Radiotjänst i Kiruna AB&lt;br&gt;svarar för TV-avgiftsuppbörd och avgiftskontroll samt för förvaltningen&lt;br&gt;av medlen. Medlen används för verksamheten inom SR, SVT och UR&lt;br&gt;samt finansierar en del av kostnaderna för Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4 Granskningsnämnden för radio och TV&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV har till uppgift att genom efter-&lt;br&gt;handsgranskning övervaka att programföretagen utövar sin sändningsrätt&lt;br&gt;i enlighet med radio- och TV-lagen och villkoren i sändningstillstånden.&lt;br&gt;Vid bristande efterlevnad av bestämmelserna får nämnden besluta om&lt;br&gt;sanktioner. Nämnden skall även bedöma om rapporteringen om uppfölj-&lt;br&gt;ningen av public service-uppdraget från SR, SVT och UR ger staten och&lt;br&gt;allmänheten tillräckligt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden består av en ordförande och sex andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda uppdrag som gäller för radio- och TV-företagen i allmän-&lt;br&gt;hetens tjänst - på engelska public service&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; - har sin bakgrund i&lt;br&gt;massmediernas betydelse för det demokratiska samhället, för det svenska&lt;br&gt;språket och för kulturen i vid mening. Fria och självständiga medier för&lt;br&gt;mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning är av avgörande bety-&lt;br&gt;delse i en demokrati. Ett ständigt föränderligt informationssamhälle krä-&lt;br&gt;ver aktiva och välinformerade medborgare. Varje demokratiskt samhälle&lt;br&gt;förutsätter ett öppet och allsidigt kommunikationssystem som erbjuder&lt;br&gt;hela befolkningen på lika villkor tillgång till arenor för såväl information&lt;br&gt;och opinionsbildning som kultur och underhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns sedan länge ett starkt stöd för en radio och television av&lt;br&gt;hög kvalitet med ett brett och varierat utbud präglat av stor mångfald.&lt;br&gt;Det är viktigt att det finns nyhets- och samhällsbevakning av hög klass&lt;br&gt;där olika meningsriktningar far komma till tals och frågeställningar kan&lt;br&gt;belysas ur olika perspektiv. Vidare är radio och TV särskilt viktiga som&lt;br&gt;arenor för den svenska kulturen, det svenska språket och folkbildningen,&lt;br&gt;liksom för olika minoritetsgrupper och för tillgång till allsidig informa-&lt;br&gt;tion om vår omvärld. Radio och TV utgör också centrala krafter i kultur-&lt;br&gt;livet genom de uttrycksformer som är specifika för respektive medium.&lt;br&gt;Ett grundläggande krav är att radions och televisionens programutbud&lt;br&gt;skall komma alla till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta är i dag viktigare än kanske någonsin tidigare. Radio och TV&lt;br&gt;utgör en central del av många människors liv och påverkar värderingar,&lt;br&gt;livsstilar, debatt och demokrati. De senaste 10-15 åren har antalet aktörer&lt;br&gt;på radio- och TV-området blivit fler och valmöjligheterna har ökat. Som&lt;br&gt;framgår i avsnitt 3.4 har utvecklingen under det senaste decenniet emel-&lt;br&gt;lertid inte på något avgörande sätt förändrat mångfalden i det svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Begreppet public service broadcasting har sitt ursprung i Stoibritannien och&lt;br&gt;programverksamheten inom British Broadcasting Corporation (BBC) som utgjorde den&lt;br&gt;ursprungliga inspirationskällan för radio- och TV-verksamheten i övriga Europa. Begreppet&lt;br&gt;är vanligt förekommande också i svenskt språkbruk och är allmänt vedertaget inom Europa.&lt;br&gt;Den bästa svenska översättningen är radio och TV i allmänhetens tjänst. I denna&lt;br&gt;proposition används de båda uttrycken synonymt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radio- och TV-utbudet. Erfarenheterna visar att kommersiell radio och&lt;br&gt;TV har bidragit till ett större utbud inom vissa programkategorier, men&lt;br&gt;generellt kan sägas att utbudets omfattning har ökat i långt större&lt;br&gt;utsträckning än mångfalden. Tillgängligheten till det ökade utbudet är&lt;br&gt;dessutom begränsad i stora delar av landet. Trots 10-15 år med satellit-&lt;br&gt;och kabel-TV, har exempelvis fortfarande drygt en tredjedel av de&lt;br&gt;svenska hushållen endast tillgång till ett utbud bestående av tre svenska&lt;br&gt;TV-kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna nya mediesituation innebär att en radio- och TV-verksamhet i&lt;br&gt;allmänhetens tjänst har en central roll att spela också i fortsättningen.&lt;br&gt;Icke-reklamfinansierade och oberoende public service-företag måste vär-&lt;br&gt;nas och utvecklas för att kunna utgöra en stark kraft i ett medielandskap&lt;br&gt;där andra aktörer arbetar på kommersiella villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna för radio och TV i allmänhetens tjänst kan på ett allmänt&lt;br&gt;plan beskrivas som att ge alla tillgång till ett allsidigt och oberoende pro-&lt;br&gt;gramutbud av hög kvalitet fritt från reklambudskap. Detta innebär bl.a.&lt;br&gt;att sändningarna skall kunna tas emot i hela landet och att programverk-&lt;br&gt;samheten skall vara så sammansatt och varierad att den rör sig från det&lt;br&gt;breda anslaget till det mera särpräglade, samtidigt som medborgarna får&lt;br&gt;chansen till nya och oväntade val av program och genrer. Det innebär&lt;br&gt;också att sändningarna skall präglas av det demokratiska statsskickets&lt;br&gt;grundidéer samt uppfylla krav på opartiskhet, saklighet och oberoende av&lt;br&gt;såväl staten som privata intressen, av politiska, ekonomiska och andra&lt;br&gt;maktsfärer. Hela programverksamheten skall kännetecknas av hög kva-&lt;br&gt;litet. Ytterligare en viktig aspekt är att programverksamheten skall spegla&lt;br&gt;hela landet och att programproduktion därför skall ske i olika delar av&lt;br&gt;Sverige. En närmare precisering av public service-uppdraget inför nästa&lt;br&gt;tillståndsperiod följer av regeringens förslag i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som samtliga remissinstanser som kommenterat betänkandet&lt;br&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst - ett beredningsunderlag (SOU&lt;br&gt;2000:55) anser att den svenska public service-verksamheten också i&lt;br&gt;framtiden kommer att fylla viktiga demokratiska och kulturella behov.&lt;br&gt;Uppslutningen kring starka radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst är&lt;br&gt;långtifrån unik för Sverige. Samtliga EU:s medlemsstater har på senare&lt;br&gt;tid gjort kraftfulla markeringar av vikten av public service-radio och TV&lt;br&gt;som en betydande kraft i det europeiska medielandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen skapar förutsättningar för ytterligare mång-&lt;br&gt;fald och konkurrens bl.a. genom att fler sändningsmöjligheter tillkommer&lt;br&gt;och att ett större programutbud därigenom kan göras tillgängligt för dem&lt;br&gt;som önskar detta. Tekniska landvinningar kan också förbättra exempelvis&lt;br&gt;funktionshindrades möjligheter att fa tillgång till radio- och TV-sänd-&lt;br&gt;ningar. Det finns samtidigt en risk att teknikens utveckling förstärker de&lt;br&gt;klasskillnader som redan finns mellan de som skaffar sig tillgång till ett&lt;br&gt;kvalificerat informationsutbud och de som i högre grad begränsar sin&lt;br&gt;medieanvändning. Introduktionen av ny teknik på radio- och TV-området&lt;br&gt;får inte innebära att publikens valfrihet inskränks eller att public service-&lt;br&gt;företagens sändningar inte längre kan nå alla i hela landet. Radio- och&lt;br&gt;TV-verksamheten i allmänhetens tjänst bör i stället ges förutsättningar att&lt;br&gt;vidareutveckla såväl radions och televisionens som den nya teknikens&lt;br&gt;möjligheter att bilda ett gemensamt rum där frågor som är intressanta för&lt;br&gt;alla medborgare tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på medieområdet präglas också av tendenser som under-&lt;br&gt;stryker behovet av att skapa bästa möjliga förutsättningar för bredd och&lt;br&gt;mångfald i radio- och TV-utbudet. Lika tillgång till förutsättningar för&lt;br&gt;opinionsbildning och information för alla, liksom frånvaron av maktmo-&lt;br&gt;nopol över produktion och förmedling av mediebudskap är grundläg-&lt;br&gt;gande element i ett demokratiskt styrelseskick. Situationen på tidnings-&lt;br&gt;marknaden ger anledning till oro för mångfalden på regional och lokal&lt;br&gt;nivå. Radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst med en stark regional&lt;br&gt;och lokal förankring och med ett uppdrag att stå för ett mångsidigt och&lt;br&gt;oberoende programutbud tillgängligt för alla har en viktig uppgift att&lt;br&gt;fungera som en motvikt till en utveckling som går mot minskad mångfald&lt;br&gt;och en ökad koncentration av ägandet på medieområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Public service-företagens särskilda förutsättningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Själva konstruktionen av radio och TV i allmänhetens tjänst syftar till att&lt;br&gt;skapa förutsättningar för ett publicistiskt oberoende. Uppdraget att verka&lt;br&gt;i allmänheten tjänst är säkerställt bl.a. genom att de tre programföretagen&lt;br&gt;inte ägs vare sig direkt av staten eller av privata intressen och genom att&lt;br&gt;det i sändningstillstånden framgår att verksamheten skall bedrivas själv-&lt;br&gt;ständigt i förhållande till såväl staten som ekonomiska och politiska&lt;br&gt;intressen samt andra maktsfärer i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medieverksamheter som bedrivs på kommersiella villkor har natur-&lt;br&gt;ligt nog lönsamhetskrav som avgörande drivkraft. Reklamfinansierade&lt;br&gt;företag måste övertyga annonsörer om sitt värde som annonsorgan.&lt;br&gt;Omfattande medieforskning visar att finansieringsförutsättningarna&lt;br&gt;påverkar radio- och TV-företagens programutbud. Erfarenheterna från&lt;br&gt;såväl Sverige som andra länder visar att kommersiell radio och TV kon-&lt;br&gt;centrerar sig på ett begränsat antal programtyper som tilltalar en bred&lt;br&gt;allmän publik. Publikgrupper som är för små för att vara intressanta för&lt;br&gt;annonsörer har små möjligheter att få sina intressen tillgodosedda i helt&lt;br&gt;reklamfinansierade programföretags utbud. På liknande sätt är markna-&lt;br&gt;den för betal-TV normalt begränsad till vissa programtyper som t.ex.&lt;br&gt;film och sport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företag med TV-avgiftsfinansiering har inte ett sådant&lt;br&gt;lönsamhetskrav. Med denna finansiering behöver inte programverksam-&lt;br&gt;heten utformas utifrån annonsörers önskemål. Public service-företagen&lt;br&gt;kan därmed utgå från allmänhetens skilda behov, både den stora majori-&lt;br&gt;teten och minoriteter av olika slag. Med TV-avgiftsfinansiering följer ett&lt;br&gt;stort ansvar gentemot allmänheten, som är verksamhetens faktiska upp-&lt;br&gt;dragsgivare. I public service-företagens programutbud skall alla kunna&lt;br&gt;hitta något intressant, både när deras önskemål överensstämmer med&lt;br&gt;flertalets och när de inte gör det. Det är dessutom ett värde i sig att public&lt;br&gt;service-företagens sändningar i princip är fria från kommersiella bud-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Teknisk utveckling och hårdnande konkurrens&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen för både produktion och distribution av radio&lt;br&gt;och TV och andra kommunikationsformer förändrar ständigt förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för de traditionella medieföretagens verksamhet. Utvecklingen&lt;br&gt;påskyndas av att tekniken för distribution av radio och TV och annan&lt;br&gt;kommunikation effektiviseras genom digital teknik och att nya distribu-&lt;br&gt;tionssätt utvecklas. Detta har lett till att tillgängligt frekvensutrymme i&lt;br&gt;dag kan användas mer effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammansmältning (konvergens) som pågår mellan traditionella&lt;br&gt;medieformer som radio och TV å ena sidan och teletjänster och olika&lt;br&gt;datatjänster å andra sidan innebär att tjänster som tidigare var hänvisade&lt;br&gt;till ett visst distributionssätt i ökad utsträckning kan sändas ut med olika&lt;br&gt;slags teknik. Nya tjänster blir dessutom möjliga genom att delar från t.ex.&lt;br&gt;teletjänster och television kombineras. Internet och andra nya infra-&lt;br&gt;strukturer för distribution av ljud och bilder bidrar till fortsatt stora för-&lt;br&gt;ändringar i medielandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är 1985 fanns två rikstäckande TV-kanaler och fyra radiokanaler,&lt;br&gt;samtliga inom Sveriges Radio-koncernen. I dag finns dessutom ca 15&lt;br&gt;kommersiella TV-kanaler som särskilt vänder sig till den svenska publi-&lt;br&gt;ken, 83 kommersiella lokalradiostationer som sänder i 38 sändningsom-&lt;br&gt;råden samt ett antal nya TV-kanaler som sänder med marksänd digital&lt;br&gt;distribution. Därutöver kan de hushåll som har skaffat sig utrustning för&lt;br&gt;det ta emot ytterligare ett stort antal radio- och TV-kanaler via satellit&lt;br&gt;och kabel-TV och sedan en tid också via Internet. Sedan år 1979 har det&lt;br&gt;sänts närradio i Sverige. Antalet sändningsmöjligheter har ökat och&lt;br&gt;antalet sändande stationer uppgick i slutet av år 1999 till 168. Det största&lt;br&gt;antalet tillståndshavare finns i storstadslänen. Det finns också ett antal&lt;br&gt;företag och organisationer som sänder TV-program lokalt i kabelnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den kommersiella lokalradion ingår så gott som samtliga&lt;br&gt;av de 80-talet stationer som numera finns i ett mindre antal olika nät-&lt;br&gt;verk. Dessa nätverk är uppbyggda dels på ägarsamband, dels på samord-&lt;br&gt;nad programverksamhet och/eller reklamförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av den tekniska utvecklingen är att traditionella medie-&lt;br&gt;företag går samman med företag inom andra branscher och att ekono-&lt;br&gt;miskt starka aktörer, ofta med internationell verksamhet, bildas. Det eko-&lt;br&gt;nomiska trycket på medieföretagen ökar i takt med den hårdnande kon-&lt;br&gt;kurrensen om människors uppmärksamhet, tid och pengar. Utvecklingen&lt;br&gt;kan också komma att gå mot ökad vertikal integration, dvs. att enskilda&lt;br&gt;aktörer kontrollerar flera led i kedjan från produktion av program till&lt;br&gt;kontroll över distributionsvägarna hem till hushållen. I en sådan konkur-&lt;br&gt;renssituation ökar också pressen på radio- och TV-företag att nå en till-&lt;br&gt;räckligt attraktiv publik för höga annonsintäkter. Detta kan få negativa&lt;br&gt;konsekvenser för viljan och förmågan att investera i kvalitetsprogram,&lt;br&gt;när ett billigare programutbud kan ge samma publikandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling innebär först och främst att public service-verksam-&lt;br&gt;heten kommer att bedrivas parallellt med en allt större internationell och&lt;br&gt;kommersiellt driven mediemarknad. För utbudet på den svenska medie-&lt;br&gt;marknaden som helhet medför utvecklingen inte bara risk för ytlighet&lt;br&gt;och likriktning utan också risk för en begränsning av reell yttrandefrihet&lt;br&gt;och mångfald. En sådan utveckling bör motverkas, bl.a. genom att skapa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsatt goda förutsättningar för kvalitetsproduktion utan kommersiella&lt;br&gt;intressen inom ramen för radio och TV i allmänhetens tjänst. Samtidigt&lt;br&gt;kan konstateras att den tekniska utvecklingen också erbjuder public ser-&lt;br&gt;vice-företagen nya möjligheter att uppfylla public service-uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Programutbudet och tillgängligheten för publiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den genomgång av svenskt radio- och TV-utbud som Utredningen om&lt;br&gt;radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2000:55) gjort visar att för ett&lt;br&gt;begränsat antal programkategorier har antalet sändningstimmar ökat&lt;br&gt;kraftigt under den senaste tioårsperioden. Det gäller i särskilt hög grad&lt;br&gt;underhållningsprogram i TV och ett utländskt musikutbud i radio. Men&lt;br&gt;för ett stort antal programtyper är public service-företagen fortfarande&lt;br&gt;den enda eller den dominerande programkällan. Radio- och TV-utbudet&lt;br&gt;präglas också av stora skillnader mellan programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar tyder på att public service-televisionen är den breda&lt;br&gt;allmäntelevision som den har i uppdrag att vara. Ärliga undersökningar&lt;br&gt;genomförda av Granskningsnämnden för radio och TV visar att av de&lt;br&gt;fem största svenska TV-kanalema har endast SVT:s båda kanaler en stor&lt;br&gt;genremässig bredd både i det informationsinriktade och i det underhåll-&lt;br&gt;ningsinriktade utbudet. TV3 och Kanal 5 är nästan uteslutande inriktade&lt;br&gt;på underhållning, men bredden i dessa kanalers utbud är mindre än i&lt;br&gt;TV4, SVT1 och SVT2. TV4 har en likartad bredd som SVT vad gäller&lt;br&gt;underhållningsgenren, men en mindre variationsrikedom i det informa-&lt;br&gt;tionsinriktade programutbudet. Enligt undersökningar gjorda vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet, på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och&lt;br&gt;TV, har SVT:s programutbud vad gäller genremångfald inte närmat sig&lt;br&gt;de kommersiella TV-företagens. Tvärtom visar de att andelen nyhets-&lt;br&gt;och faktaprogram har ökat något under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också noteras att satellit-TV-hushållens ökade valmöjligheter i&lt;br&gt;stor utsträckning avser TV-kanaler med internationellt programmaterial.&lt;br&gt;Innehållet i dessa är anpassat för en publik i många länder och rymmer&lt;br&gt;inte program som ger uttryck för svensk kultur eller svenskt språk och&lt;br&gt;samhällsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också public service-radion har karaktären av en bred allmänradio.&lt;br&gt;Skillnaden mellan SR:s programutbud och utbudet i den kommersiella&lt;br&gt;lokalradion är stor. SR:s programutbud kännetecknas av stor program-&lt;br&gt;bredd. Det saknas jämförande programstatistik på nationell nivå mellan&lt;br&gt;SR och annan radio, men utredningen visar att flertalet av de program&lt;br&gt;som sänds i SR inte har sin motsvarighet i någon annan radiokanal. Den&lt;br&gt;kommersiella lokalradions utbud består till övervägande del av musik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också stora begränsningar i tillgängligheten till det ökade&lt;br&gt;radio- och TV-utbudet. Trots 10-15 år med satellit- och kabel-TV har&lt;br&gt;drygt en tredjedel av svenska folket fortfarande endast tillgång till ett&lt;br&gt;utbud bestående av tre svenska (marksända) TV-kanaler. I fråga om radio&lt;br&gt;är tillgången störst i storstäderna där det finns utrymme för flera frekven-&lt;br&gt;ser och därmed flera kommersiella lokalradiostationer. Även på medel-&lt;br&gt;stora orter finns ibland en eller två kommersiella radiokanaler, liksom&lt;br&gt;även närradio, medan betydande delar av befolkningen utanför tätortsom-&lt;br&gt;rådena endast har möjlighet att höra SR:s sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen är i stort sett ensamma om att producera och&lt;br&gt;sända program på olika minoritets- och invandrarspråk från ett svenskt&lt;br&gt;samhällsperspektiv. Detsamma gäller insatserna för att särskilt anpassa&lt;br&gt;programverksamheten och göra programmen tillgängliga for funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valmöjligheterna för delar av befolkningen är i dag relativt stora och&lt;br&gt;kommer sannolikt att öka. Men under överskådlig tid, så länge inte alla&lt;br&gt;kan ta emot radio- och TV-sändningar via parabol, kabelnät, telenät eller&lt;br&gt;liknande, så kommer marksändningar att vara den enda distributionsform&lt;br&gt;som i praktiken ger hela befolkningen tillgång till radio- och TV-sänd-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5 Medieanvändning och förtroende för medier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Framväxten av nya kanaler och ny kommunikationsteknik leder till för-&lt;br&gt;ändringar i människors användning av medier. Det är dock viktigt att inte&lt;br&gt;överskatta förändringstakten. Att tekniska förutsättningar för ett massivt&lt;br&gt;utbud av såväl radio- och TV-tjänster som nya informationstjänster ska-&lt;br&gt;pas innebär inte automatiskt att en efterfrågan på dessa tjänster uppstår i&lt;br&gt;samma omfattning. Medieforskningen visar tvärtom att människors&lt;br&gt;medievanor är stabila och att introduktionen av nya medier inte medfört&lt;br&gt;att traditionella medier har försvunnit. Samtidigt finns tendenser till mer&lt;br&gt;omfattande förändringar i medievanor hos vissa publikgrupper, exempel-&lt;br&gt;vis barn och unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala TV-tittandet i Sverige fördelas sedan flera år till ca 90 pro-&lt;br&gt;cent på de fem största TV-kanalema, dvs. SVT1, SVT2, TV3, TV4 och&lt;br&gt;Kanal 5. SVT och TV4 står tillsammans för mer än tre fjärdedelar av&lt;br&gt;svenska folkets TV-tittande. Det sammanlagda tittandet på alla övriga&lt;br&gt;TV-kanaler är alltså mycket begränsat. Av den totala tid människor ägnar&lt;br&gt;åt medier upptar radio och TV ca två tredjedelar, en andel som varit sta-&lt;br&gt;bil under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om radiolyssnandet och TV-tittandet i dag fördelas på fler kana-&lt;br&gt;ler än tidigare når det som tas upp i radio och TV snabbt stor spridning,&lt;br&gt;också via andra massmedier. Det framstår som klart att traditionella&lt;br&gt;medier som radio och TV, med ett utbud som tilltalar många och som&lt;br&gt;innehåller program på det egna språket, kommer att fylla viktiga behov&lt;br&gt;även i framtiden. Innehållet i dessa kommer dock att kompletteras med&lt;br&gt;nya tjänster som blir möjliga med ny teknik. Inte minst kommer det&lt;br&gt;interaktiva inslaget att öka, dvs. förutsättningar för kommunikation mel-&lt;br&gt;lan allmänheten och olika medieverksamheter. Konkurrensen om publi-&lt;br&gt;kens uppmärksamhet och tid kommer att intensifieras ytterligare. För-&lt;br&gt;måga att erbjuda programinnehåll av hög kvalitet kommer med all san-&lt;br&gt;nolikhet att vara avgörande i framtiden, liksom i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar om medieföretags förankring hos svenska folket visar&lt;br&gt;att public service-radio och TV tappat publikandelar under det senaste&lt;br&gt;decenniet, men att tendensen i slutet av 1990-talet var att SVT och SR&lt;br&gt;åter stärkte sin ställning något och fortfarande har, i europeisk jämfö-&lt;br&gt;relse, betydande publikandelar. Svenska folket har, sedan mätningar&lt;br&gt;inleddes år 1986, haft ett mycket stort förtroende för radio- och TV-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medierna. Störst förtroende åtnjuter public service-företagen, särskilt Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;inom kategorier som nyhets- och samhällsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.6 Slutsatser - radio och TV i allmänhetens tjänst i en&lt;br&gt;ny mediesituation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den genomgång som här har gjorts ger anledning till följande slutsatser&lt;br&gt;när det gäller public service-företagens framtida roll i det svenska&lt;br&gt;medielandskapet. Public service-företagen måste även i fortsättningen&lt;br&gt;kunna fylla uppgiften att erbjuda allmänheten program av många olika&lt;br&gt;slag. Regeringen anser att de grundläggande principerna för verksamhe-&lt;br&gt;ten skall fortsätta att gälla och uppfattar att det råder bred enighet om att&lt;br&gt;det skall finnas starka radio och TV-företag i den svenska allmänhetens&lt;br&gt;tjänst också i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programverksamheten inom SR, SVT och UR spelar fortfarande en&lt;br&gt;betydande och central roll för den mångsidighet, bredd och kvalitet i det&lt;br&gt;samlade radio- och TV-utbud som den svenska publiken har tillgång till.&lt;br&gt;En begränsning av public service-företagens uppdrag till färre program-&lt;br&gt;genrer än i dag skulle med all sannolikhet leda till minskad mångfald,&lt;br&gt;variation och kvalitet totalt sett i det utbud som kommer den svenska&lt;br&gt;allmänheten till del. Public service-företagen bör i stället stå för ett kva-&lt;br&gt;litetsaltemativ i det ökade utbud som nu finns, göra detta tillgängligt för&lt;br&gt;hela befolkningen och på olika sätt skapa ett mervärde i ett brett spekt-&lt;br&gt;rum av programgenrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar som rör kvaliteten på radio- och TV-marknaden i stort&lt;br&gt;visar att i länder där starka och populära public service-företag erbjuder&lt;br&gt;program av hög kvalitet inom olika genrer utövas ett positivt tryck på&lt;br&gt;kommersiella kanaler att närma sig public service-utbudet vad gäller&lt;br&gt;programvariation och kvalitet. Därigenom uppstår en för publiken gynn-&lt;br&gt;sam konkurrens om kvalitet. Detta visar på vikten av en fortsatt mångsi-&lt;br&gt;dig och varierad svensk public service-verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En livskraftig public service-radio och TV har förutsättningar att fun-&lt;br&gt;gera som en stark motkraft i ett medielandskap som annars riskerar att&lt;br&gt;domineras av ett fatal aktörer. Public service-företagens betydelse för&lt;br&gt;mångfalden på såväl den nationella som den lokala och regionala nivån&lt;br&gt;är stor. Företagens decentraliserade organisation skapar också förutsätt-&lt;br&gt;ningar för hög tillgänglighet och att hela landet kan delta i och speglas i&lt;br&gt;programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför en ny tillståndsperiod är det viktigt att ge public service-företa-&lt;br&gt;gen goda möjligheter att utvecklas. Programföretagen måste kunna möta&lt;br&gt;förändringar och anpassa sig till en delvis ny mediesituation samtidigt&lt;br&gt;som de grundläggande värdena i public service-uppdraget skall hävdas.&lt;br&gt;Public service-företagen måste göra fortsatta ansträngningar för att fram-&lt;br&gt;hålla sin särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens integritet och självständighet är grundläggande i&lt;br&gt;public service-uppdraget. I ljuset av hårdnande konkurrens och en allt&lt;br&gt;större internationell och kommersiellt driven mediemarknad blir det allt&lt;br&gt;viktigare att slå vakt om public service-företagens oberoende ställning&lt;br&gt;såväl i förhållande till statsmakterna som till kommersiella och andra&lt;br&gt;intressen. Dessa unika förutsättningar tillsammans med en mycket tyd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liginriktning på kvalitet i programverksamheten skall vara känneteck-&lt;br&gt;nande för den svenska public service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutsats som följer av detta är att den huvudsakliga finansierings-&lt;br&gt;källan för programverksamheten i public service-radio- och TV även i&lt;br&gt;fortsättningen skall vara TV-avgiftsmedel. En övervägande majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla vikten av att public service-företagen ges&lt;br&gt;möjligheter att ligga långt framme när det gäller utveckling och tillämp-&lt;br&gt;ning av ny teknik. Tekniska landvinningar skapar förutsättningar för en&lt;br&gt;mångfald av röster och ett brett utbud. Med framväxten av ny teknik&lt;br&gt;finns emellertid också en risk att informationsklyftor skapas mellan&lt;br&gt;informationsstarka och informationssvaga grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera skäl till att public service-företagen har en viktig roll&lt;br&gt;vid introduktionen av ny teknik på radio- och TV-området. Bland annat&lt;br&gt;är det en grundsten i public service-uppdraget att programmen skall vara&lt;br&gt;tillgängliga för alla. Det är också av stor betydelse att den mångfald och&lt;br&gt;kvalitet som länge präglat radio och TV i allmänhetens tjänst kan vid-&lt;br&gt;makthållas även i en framtid med ny teknik. Det är därför viktigt att pro-&lt;br&gt;gramföretagen ges goda förutsättningar att utveckla programutbudet och&lt;br&gt;skapa nya programformer samt göra detta utbud tillgängligt för hela den&lt;br&gt;svenska allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de regleringsmässiga förutsättningarna är olika beroende på&lt;br&gt;om det rör sig om tillståndspliktiga sändningar eller inte så är regeringens&lt;br&gt;uppfattning att de villkor som gäller för public service-verksamheten bör&lt;br&gt;tillämpas oavsett distributionsform. Regeringen utgår från att programfö-&lt;br&gt;retagen tillämpar principerna i detta uppdrag även i exempelvis verksam-&lt;br&gt;het på Internet eller annan icke tillståndspliktig verksamhet. Detta gäller&lt;br&gt;särskilt verksamhetens i grunden icke-kommersiella karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det nuvarande sättet att organisera public service-&lt;br&gt;verksamheten skall gälla också under nästa tillståndsperiod. Detta inne-&lt;br&gt;bär att det liksom i dag skall finnas tre programföretag, Sveriges Radio&lt;br&gt;AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB som&lt;br&gt;skall ägas av en förvaltningsstiftelse. Radiotjänst i Kiruna AB och&lt;br&gt;Sveriges Radio Förvaltnings AB skall fortfarande ägas gemensamt av de&lt;br&gt;tre programföretagen. De principer som gäller för utseende av stiftelsens&lt;br&gt;och programföretagens styrelser och som följer av riksdagens beslut skall&lt;br&gt;gälla oförändrade (prop. 1992/93:236, bet. 1992/93 :KrU28, rskr.&lt;br&gt;1992/93:377).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Riktlinjer för programverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programverksamheten inom Sveriges Radio,&lt;br&gt;Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio skall bedrivas&lt;br&gt;självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska,&lt;br&gt;politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens sändningsrätt skall utövas opartiskt och sakligt.&lt;br&gt;Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall beakta programverksamhetens betydelse för&lt;br&gt;den fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av åsikter&lt;br&gt;och meningsyttringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som&lt;br&gt;kännetecknas av hög kvalitet i alla programgenrer. Sändningarna skall&lt;br&gt;vara tillgängliga i hela landet och programmen skall utformas så att de&lt;br&gt;genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsätt-&lt;br&gt;ningar och intressen hos befolkningen i hela landet. Programutbudet&lt;br&gt;skall spegla förhållanden i hela landet och som helhet präglas av folk-&lt;br&gt;bildningsambitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet åt program för&lt;br&gt;och med barn och ungdomar samt i dessa program förmedla kulturella&lt;br&gt;och konstnärliga upplevelser, nyheter och information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall ta hänsyn till mediets särskilda genom-&lt;br&gt;slagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt&lt;br&gt;tiden för sändning av programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser som kom-&lt;br&gt;menterat frågan om public service-uppdragets allmänna inriktning till-&lt;br&gt;styrker att de principiella utgångspunkter som i dag är vägledande för&lt;br&gt;radio och TV i allmänhetens tjänst skall gälla också i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet anser att public service-företagen måste ges&lt;br&gt;förutsättningar att vara en motvikt till kommersiellt styrda medier.&lt;br&gt;Göteborgs universitet anser att public service-verksamheten måste kän-&lt;br&gt;netecknas av stor bredd för att nå den stora publiken, samtidigt som verk-&lt;br&gt;samheten måste utveckla en egen, medveten profil och undvika en&lt;br&gt;anpassning till den kommersiella sektorns programpolitik. Konstnärliga&lt;br&gt;och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), Svenska Musi-&lt;br&gt;kerförbundet, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) och&lt;br&gt;Teatrarnas Riksförbund understryker vikten av att bevara och stärka den&lt;br&gt;mångfald och kvalitet som public service-verksamheten inom radio och&lt;br&gt;TV ska värna om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att i tider då maktkoncentration&lt;br&gt;och ekonomiska intressen växer sig allt starkare kan public service-före-&lt;br&gt;tagen fungera som garanter för det fria ordet och spegla samhällsdebatten&lt;br&gt;utan hänsyn till statliga eller privata ägarintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Sveriges Utbild-&lt;br&gt;ningsradio (UR) anser att riksdagens och regeringens riktlinjer för verk-&lt;br&gt;samheten som de kommer till uttryck i sändningstillstånd och anslags-&lt;br&gt;villkor är rimliga, men bör ges en mer allmän utformning utan detaljre-&lt;br&gt;glering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningsutgivarna och Canal+ Television AB ifrågasätter att public&lt;br&gt;service-företagen, främst SVT, sänder programtyper som erbjuds av&lt;br&gt;kommersiella TV-företag. Canal+ anser att SVT, i stället för att öka&lt;br&gt;sändningstiden, borde renodla vad man kallar de särpräglade program-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Betydelsen av en radio och TV i all-&lt;br&gt;mänhetens tjänst för nyhets- och informationsförmedling, kritisk sam-&lt;br&gt;häll sbevakning, folkbildning och debatt och som skapare och förmedlare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kulturyttringar inom olika genrer är mycket stor. Public service-före-&lt;br&gt;tagens betydelse snarare ökar än minskar i dagens mediesituation. Det är&lt;br&gt;ur ett demokratiskt och kulturellt perspektiv viktigt att även i framtiden&lt;br&gt;stimulera en nationell radio- och TV-produktion av hög kvalitet. 1 en tid&lt;br&gt;där medieutbudet ökar kraftigt finns enligt regeringens mening starka&lt;br&gt;skäl att värna om oberoende svenska radio- och TV-företag i allmänhe-&lt;br&gt;tens tjänst med ett uppdrag som bedrivs på icke-kommersiell grund.&lt;br&gt;Radio- och TV-företag med sådana förutsättningar har ett uppdrag att&lt;br&gt;satsa på det nya och oprövade, och att utveckla programkvalitet och för-&lt;br&gt;djupning inom olika genrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-verksamhetens styrka ligger också i att programmen är&lt;br&gt;tillgängliga för hela Sveriges befolkning. Det är viktigt att understryka att&lt;br&gt;det finns stora grupper av befolkningen som enbart kan förlita sig på&lt;br&gt;dessa företag för att få tillgång till ett varierat programutbud. Public ser-&lt;br&gt;vice-företagen är i stort sett ensamma om att utifrån ett svenskt samhälls-&lt;br&gt;perspektiv sända program på olika minoritets- och invandrarspråk och&lt;br&gt;om att särskilt anpassa programverksamheten och göra programmen till-&lt;br&gt;gängliga för funktionshindrade. Även om det fortfarande kvarstår mycket&lt;br&gt;arbete för att göra programmen tillgängliga för alla oavsett individuella&lt;br&gt;förutsättningar visar också detta vikten av en fortsatt mångsidighet och&lt;br&gt;bredd i public service-företagens utbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som skett när det gäller programutbud och tillgänglig-&lt;br&gt;het till radio- och TV-program i Sverige under den senaste tillståndsperi-&lt;br&gt;oden ger, enligt regeringen, inte anledning att förändra grunderna i public&lt;br&gt;service-företagens allmänna uppdrag. Regeringen anser att de grundläg-&lt;br&gt;gande och allmänna principerna i programföretagens sändningstillstånd&lt;br&gt;skall fortsätta att gälla. På några punkter finns det dock anledning att&lt;br&gt;förtydliga och stärka public service-uppdraget inför kommande till-&lt;br&gt;ståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundsten i uppdraget för radio och TV i allmänhetens tjänst är att&lt;br&gt;programverksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till såväl&lt;br&gt;staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfä-&lt;br&gt;rer. En förutsättning för detta är att de riktlinjer som beslutas för pro-&lt;br&gt;gramverksamheten är tydliga utan att inkräkta på programföretagens&lt;br&gt;integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från medieföretag som arbetar på kommersiella villkor har&lt;br&gt;radio och TV i allmänhetens tjänst ett särskilt ansvar för vissa program-&lt;br&gt;områden. Även om public service-uppdraget skall omfatta en mångfald&lt;br&gt;av program och genrer vill regeringen understryka vikten av ett nyhets-&lt;br&gt;och faktautbud och en kultur- och samhällsbevakning med ett stort&lt;br&gt;utrymme för reflektion, analys och förklaring av alltmer komplicerade&lt;br&gt;samhälleliga och kulturella processer. Uppgiften att stimulera debatt och&lt;br&gt;allmänhetens efterfrågan på ett programutbud med hög kvalitet bör vara&lt;br&gt;ett särskilt kännetecken för public service-radio och TV. Programutbudet&lt;br&gt;bör som helhet kännetecknas av folkbildningsambitioner, vilket bl.a.&lt;br&gt;innebär att programverksamheten bör präglas av en strävan att i olika&lt;br&gt;programgenrer förmedla kunskap och bidra till allmänbildning. Pro-&lt;br&gt;gramverksamheten bör också, såväl i utformning som i innehåll, utgå&lt;br&gt;från ett perspektiv präglat av jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär emellertid inte att programföretagens ansvar är begränsat&lt;br&gt;till vissa programgenrer. I public service-uppdraget ligger att hänsyn bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas till olika smakriktningar inom såväl den stora majoriteten som olika&lt;br&gt;mindre grupper. Regeringen anser att public service-företagen, utifrån&lt;br&gt;sina särskilda förutsättningar, skall bedriva programverksamhet där kra-&lt;br&gt;ven på hög kvalitet och omsorg om detaljer skall gälla all programverk-&lt;br&gt;samhet, oavsett om huvudsyftet med programmen är att informera eller&lt;br&gt;underhålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen skall sträva efter att vara normbildande bland&lt;br&gt;svenska radio- och TV-företag samtidigt som de också måste hävda sin&lt;br&gt;särart. Regeringen utgår från att programföretagen på olika sätt strävar&lt;br&gt;efter att skapa ett mervärde i de programgenrer där man ligger nära ett&lt;br&gt;programutbud som i stor utsträckning erbjuds av kommersiella radio- och&lt;br&gt;TV-företag. Public service-företagen skall satsa på det nya och oprövade&lt;br&gt;och sträva efter att ständigt flytta fram gränserna för bra radio och TV&lt;br&gt;inom olika programgenrer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen har ett ansvar för att löpande utveckla olika sätt att&lt;br&gt;mäta och beskriva olika indikatorer på kvaliteten och särarten i program-&lt;br&gt;utbudet. Granskningsnämnden för radio och TV, som granskat program-&lt;br&gt;företagens public service-redovisningar, anser att företagen haft svårig-&lt;br&gt;heter att ta fram och redovisa indikatorer som bygger på något annat än&lt;br&gt;publikens användning och värdering av programmen. Regeringen anser&lt;br&gt;att det är av stor vikt att detta arbete utvecklas under kommande till-&lt;br&gt;ståndsperiod. Frågor om uppföljning och granskning av programverk-&lt;br&gt;samheten behandlas i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om undersökningar på medieområdet visar att public service-&lt;br&gt;företagen inte utvecklats i kommersiell riktning vad gäller variation i&lt;br&gt;programgenrer så finns risken att så sker. I likhet med riksdagens beslut&lt;br&gt;om riktlinjer för tillståndsperioden 1997-2001 anser regeringen att ett&lt;br&gt;förytligande av public service-företagens programutbud måste motver-&lt;br&gt;kas. Detta gäller naturligtvis i fråga om såväl variationen i programgenrer&lt;br&gt;som innehållet i enskilda programkategorier. Enbart lyssnar- och tittar-&lt;br&gt;siffror får inte vara styrande för public service-företagens programplane-&lt;br&gt;ring. Regeringen ställer sig därmed bakom den bedömning som gjordes&lt;br&gt;inför innevarande tillståndsperiod om att public service-företagen gene-&lt;br&gt;rellt skall prioritera höjd kvalitet före ökad kvantitet i utbudet (jfr prop.&lt;br&gt;1995/96:161, s. 58).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att public service-företagen skall kunna uppfylla de ambitioner&lt;br&gt;som ligger i uppdraget krävs att de har allmänhetens förtroende, att pro-&lt;br&gt;gramverksamheten är uppskattad i olika publik- och åldersgrupper och&lt;br&gt;att många tycker det är angeläget att titta och lyssna. Det är inte minst&lt;br&gt;viktigt för legitimiteten i TV-avgiftssystemet att allmänheten anser sig få&lt;br&gt;valuta för TV-avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatta insatser bör göras av programföretagen för att utveckla kon-&lt;br&gt;takter med allmänheten för att säkerställa att allmänhetens skiftande&lt;br&gt;behov och intressen utgör grunden för programverksamheten. I detta&lt;br&gt;sammanhang har företagens decentraliserade organisation en viktig&lt;br&gt;funktion att fylla. Företagen bör också aktivt använda såväl radio- och&lt;br&gt;TV-sändningama som nya kommunikationsformer som t. ex. Internet i&lt;br&gt;syfte att kommunicera med och informera allmänheten om hur program-&lt;br&gt;verksamheten utvecklas och hur resurserna inom företagen används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot bakgrund av dessa överväganden naturligt att slå vakt om&lt;br&gt;uppdraget för radio och TV i allmänhetens tjänst genom att vidmakthålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den principiella utformning som redan i dag gäller för programföretagens&lt;br&gt;allmänna programuppdrag. Genom särskilda villkor i kommande sänd-&lt;br&gt;ningstillstånd skall säkerställas att public service-företagens programut-&lt;br&gt;bud kommer att präglas av de värden som här har framhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratiska värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst har ett särskilt ansvar för att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för insikt om och förståelse av samhället och den gemen-&lt;br&gt;samma värdegrund som en levande demokrati kräver. Även om TV-&lt;br&gt;tittandet och radiolyssnandet i dag fördelas på fler kanaler än tidigare far&lt;br&gt;det som tas upp i televisionen och radion snabbt stor spridning, också via&lt;br&gt;andra massmedier. Genom att fortfarande mycket stora delar av befolk-&lt;br&gt;ningen nås av samma budskap samtidigt har radion och televisionen stor&lt;br&gt;genomslagskraft och därmed ett betydande inflytande över samhällsde-&lt;br&gt;batt och verklighetsbeskrivning. Radio och TV når inte bara dem som&lt;br&gt;aktivt söker information utan också personer med begränsade kunskaper&lt;br&gt;och ett mer ljumt intresse för samhällsfrågor. Public service-företagen&lt;br&gt;kan erbjuda ett gemensamt rum där frågor som är av intresse för alla i&lt;br&gt;Sverige kan tas upp ur olika aspekter och diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844) föreskrivs att program-&lt;br&gt;verksamheten som helhet skall präglas av det demokratiska statsskickets&lt;br&gt;grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den&lt;br&gt;enskilda människans frihet och värdighet. Denna bestämmelse gäller för&lt;br&gt;alla typer av TV-sändningar som omfattas av lagen samt för de ljudradio-&lt;br&gt;sändningar där regeringen ger tillstånd till sändningarna. Orden ”det&lt;br&gt;demokratiska statsskickets grundidéer” avser beteckningen på en stats-&lt;br&gt;form som bygger på fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt samt fria&lt;br&gt;och hemliga val. Uttrycket ”alla människors lika värde och den enskilda&lt;br&gt;människans frihet och värdighet” avser de sidor av demokratibegreppet&lt;br&gt;som anknyter till bl.a. förhållandet mellan människor, t.ex. fördömande&lt;br&gt;av rasism, våld och brutalitet samt hävdande av jämställdhet mellan&lt;br&gt;kvinnor och män. Bestämmelsen anses även innebära en skyldighet att&lt;br&gt;markera ett avståndstagande från eller att bemöta antidemokratiska utta-&lt;br&gt;landen och att verka för att rasfördomar bekämpas (jfr prop.&lt;br&gt;1995/96:160, s. 91 fl).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagens verksamhet innebär bl.a. att för allmänhetens&lt;br&gt;räkning beskriva och kritiskt granska skeenden, förmedla kunskap, för-&lt;br&gt;klara sammanhang, belysa mindre kända förhållanden och initiera&lt;br&gt;debatter. I detta arbete skall programföretagen sträva efter opartiskhet&lt;br&gt;och saklighet, (jfr prop. 1977/78:91, s. 228 ff). Saklighetskravet inrym-&lt;br&gt;mer också krav på relevans och väsentlighet. Det är viktigt att betona att&lt;br&gt;public service-företagens uppgift är att se till att väsentliga frågor lyfts&lt;br&gt;fram och diskuteras och att problem och frågeställningar analyseras ur&lt;br&gt;olika perspektiv så att alla relevanta fakta och synpunkter kommer fram.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att kraven på opartiskhet och saklighet skall&lt;br&gt;kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program för barn och unga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av public service-fbretagens viktigaste uppdrag handlar om det sär-&lt;br&gt;skilda ansvaret för barn och unga. Det är angeläget att det finns program&lt;br&gt;för barn och unga som förmedlar kulturella och konstnärliga upplevelser&lt;br&gt;samt berättelser och reportage från olika kulturer och länder. Det är&lt;br&gt;också viktigt att radion och televisionen gör nyheter och fakta tillgäng-&lt;br&gt;liga på barns och ungdomars egna villkor och att barn och ungdomar far&lt;br&gt;möjlighet att delta i programverksamheten. Public service-företagen har&lt;br&gt;också en viktig uppgift att ta hänsyn till de språkliga behoven hos barn&lt;br&gt;som tillhör en språklig eller etnisk minoritetsgrupp. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet åt program&lt;br&gt;för och med barn och ungdomar. Dessa frågor bör också uppmärksam-&lt;br&gt;mas särskilt i företagens public service-redovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediets genomslagskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) far program med ingående vålds-&lt;br&gt;skildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornografiska bilder&lt;br&gt;inte sändas under tider då det finns betydande risk att barn kan se pro-&lt;br&gt;grammen. Förbudet gäller inte om det finns särskilda skäl att visa pro-&lt;br&gt;grammet, t.ex. i nyhetssammanhang. Radio- och TV-program far inte&lt;br&gt;förhandsgranskas av någon myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningstillstånden för public service-företagen föreskriver att hän-&lt;br&gt;syn skall tas till ljudradions respektive televisionens särskilda genom-&lt;br&gt;slagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden&lt;br&gt;för sändning av programmen. SVT bör även ägna stor uppmärksamhet åt&lt;br&gt;sättet att skildra våld i nyhetsprogram och andra program som informerar&lt;br&gt;publiken om det faktiska våld som förekommer. Bestämmelsen tillämpas&lt;br&gt;av Granskningsnämnden för radio och TV vid bedömning av program&lt;br&gt;som behandlar eller innehåller t.ex. våld, sex och droger. Vidare prövas&lt;br&gt;program som kan uppfattas som diskriminerande, uppmana till brott etc.&lt;br&gt;mot denna bestämmelse. När det gäller förekomsten av våld har nämnden&lt;br&gt;i sin praxis tillämpat en strängare bedömning för program eller inslag&lt;br&gt;som sänds före kl. 21.00 än för sändningar senare på kvällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vilka program som barn lyssnar och tittar på så vilar ett&lt;br&gt;stort ansvar på föräldrarna. Det är dock viktigt att allmänheten kan lita på&lt;br&gt;att public service-företagen tar särskild hänsyn till mediets genomslags-&lt;br&gt;kraft och att detta innebär att det går att förutse när vissa typer av pro-&lt;br&gt;graminnehåll kan förekomma. De nuvarande villkoren som gäller medi-&lt;br&gt;ets genomslagskraft bör därför kvarstå oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Mångfald i nyhetsutbud och samhällsbevakning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nyhetsverksamheten inom programföretagen&lt;br&gt;skall bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kom-&lt;br&gt;mentarer är tydlig. Sveriges Televisions nyhetsverksamhet skall&lt;br&gt;bedrivas så att de olika självständiga nyhetsredaktionerna inom före-&lt;br&gt;taget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens nyhetsförmedling och samhällsbevakning skall&lt;br&gt;utgå från olika perspektiv så att händelser kan värderas utifrån olika&lt;br&gt;geografiska, sociala eller andra utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: När det gäller SVT:s nyhetsverksamhet&lt;br&gt;konstaterar utredningen att SVT:s styrelse beslutat att genomföra en&lt;br&gt;omorganisation av nyhetsverksamheten för att stärka den gemensamma&lt;br&gt;planeringen och samordningen, öka inslaget av granskning och fördjup-&lt;br&gt;ning, tydligare definiera redaktionernas självständighet för att garantera&lt;br&gt;mångfald samt att använda tillgängliga resurser så rationellt som möjligt.&lt;br&gt;Utredningen bedömer att SVT kan klara kravet på mångfald i nyhetsvär-&lt;br&gt;dering, urval och nyhetsförmedling, samtidigt som nyhetsarbetet kan&lt;br&gt;organiseras på ett sätt som stärker företagets samlade nyhetsverksamhet&lt;br&gt;och leder till ett effektivare resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stockholms universitet anser att etermedierna&lt;br&gt;generellt sett är ytligare informationsmedier än tryckta medier.&lt;br&gt;Stockholms universitet betonar därför vikten av fördjupning och för-&lt;br&gt;klaringar i programverksamheten och anser att det är viktigt att kom-&lt;br&gt;plettera informationen, särskilt i nyhets- och samhällsprogram, exempel-&lt;br&gt;vis med fördjupande information på Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet anser att förändringarna av SVT:s nyhetsorgani-&lt;br&gt;sation är rimliga, men att en utvärdering på sikt bör göras av hur mång-&lt;br&gt;falden i nyhets- och faktautbudet utvecklas. Göteborgs universitet påpe-&lt;br&gt;kar att forskning visar att förekomsten av skilda nyhetsredaktioner bidrar&lt;br&gt;till mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT anser att det anslagsvillkor som i dag gäller för företagets nyhets-&lt;br&gt;verksamhet bör tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nyhetsverksamheten inom public&lt;br&gt;service-företagen är av central betydelse för ett allsidigt utbud av infor-&lt;br&gt;mation och debatt i Sverige. En nyhetsverksamhet av hög klass med&lt;br&gt;utrymme för analys, fördjupning och förklaringar av sammanhang har&lt;br&gt;också mycket stor betydelse för allmänhetens bild av omvärlden. Public&lt;br&gt;service-företagens nyhetssändningar når hela befolkningen och publik-&lt;br&gt;undersökningar visar att stora delar av allmänheten tar del av program-&lt;br&gt;men regelbundet. Undersökningar visar också att förtroendet för pro-&lt;br&gt;gramföretagen i stor utsträckning hänger samman med företagens trovär-&lt;br&gt;dighet och pålitlighet inom programområden som nyheter, fakta och&lt;br&gt;samhälle. Radions Ekosändningar och televisionens Rapport, Aktuellt&lt;br&gt;samt företagens regionala nyhetsprogram tillhör de allra mest använda&lt;br&gt;och uppskattade nyhetsprogrammen i Sverige. Att bedriva en självstän-&lt;br&gt;dig och livskraftig nyhetsverksamhet och samhällsbevakning tillhör de&lt;br&gt;mest centrala uppgifterna för en radio och TV i allmänhetens tjänst och&lt;br&gt;det är en viktig anledning till att företagen har relativt omfattande resur-&lt;br&gt;ser till sitt förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för arbetet med nyheter och samhälls-&lt;br&gt;frågor är att public service-företagen, inom de ramar som kraven på&lt;br&gt;opartiskhet och saklighet ställer upp, kan arbeta med fullständig integritet&lt;br&gt;och är fria att välja de nyheter som skall presenteras och de frågor som&lt;br&gt;ska behandlas. Detta skall givetvis gälla också i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagens nyhetssändningar - och vikten av mångfald i&lt;br&gt;dessa - bör enligt regeringens mening tillmätas lika stor betydelse i dag.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utbudet av information ständigt ökar så visar undersökningar Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;att radio- och TV-mediema fortfarande tillhör de allra viktigaste nyhets-&lt;br&gt;medierna. Stora delar av publiken har visserligen i större utsträckning än&lt;br&gt;tidigare tillgång till ett ökat programutbud, som i varierande grad inne-&lt;br&gt;håller nyhetssändningar, drygt en tredjedel av landets befolkning har&lt;br&gt;dock fortfarande endast tillgång till tre TV-kanaler, SVT1, SVT2 och&lt;br&gt;TV4, och nyhetsverksamheten i flertalet andra kanaler är av begränsad&lt;br&gt;omfattning. Mycket viktig i sammanhanget är SR:s och SVT:s lokala och&lt;br&gt;regionala nyhetsverksamhet som bidrar till mångfald och förankring i&lt;br&gt;områden där antalet röster på mediemarknaden annars är få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT:s styrelse beslutade hösten 1999 att förändra företagets nyhetsor-&lt;br&gt;ganisation. Omorganisationen innebär bl.a. att en central nyhetsdesk&lt;br&gt;inrättats som en gemensam samordnings- och bokningscentral för olika&lt;br&gt;funktioner. Från nyhetsdesken hämtar de olika redaktionerna inom SVT&lt;br&gt;de resurser som behövs för att utföra de olika nyhetsuppdrag redaktio-&lt;br&gt;nerna har. Till nyhetsdesken har knutits produktionspersonal och report-&lt;br&gt;rar, översättare, arkivpersonal och grafisk personal m.fl. Även utrikes-&lt;br&gt;korrespondenter har knutits dit. Vaije nyhetsredaktion för de olika pro-&lt;br&gt;grammen i SVT, t.ex. Aktuellt och Rapport behåller dock enligt uppgift&lt;br&gt;från SVT ett antal nyckelmedarbetare, bl. a. redaktörer, programledare,&lt;br&gt;kommentatorer och planerare. Redaktionerna har var sin utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är av stor vikt att SVT:s nya organisation med&lt;br&gt;en central nyhetsdesk inte leder till att de redaktionella bedömningarna&lt;br&gt;centraliseras. Regeringen tar särskilt fasta på de målsättningar SVT har&lt;br&gt;redovisat för företagets nyhetsverksamhet och som ligger bakom den&lt;br&gt;genomförda omorganisationen. Det är särskilt angeläget att, som SVT&lt;br&gt;anför i sitt underlag till utredningen, de skilda redaktionernas självstän-&lt;br&gt;dighet bevaras och tydligare definieras för att ytterligare stärka mångfal-&lt;br&gt;den inom företaget. Allmänheten bör tydligt kunna se att SVT:s olika&lt;br&gt;redaktioner erbjuder mångfald i nyhetsförmedling och nyhetsurval och i&lt;br&gt;granskande och fördjupande reportage m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riktlinjerna för SVT i&lt;br&gt;denna del kvarstår. Det aktuella villkoret bör dock ändras. Regeringen&lt;br&gt;anser att nyhetsverksamheten inom SVT skall bedrivas så att en mång-&lt;br&gt;fald i nyhetsurval, analyser och kommentarer inom företaget är tydlig.&lt;br&gt;Arbetet skall bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom&lt;br&gt;företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv.&lt;br&gt;Förekomsten av flera redaktioner skall innebära att förutsättningarna för&lt;br&gt;variation garanteras beträffande såväl urvalet av nyheter som presenta-&lt;br&gt;tionen av dem och att redaktionerna kan komplettera varandra. Dessa&lt;br&gt;riktlinjer bör naturligtvis i tillämpliga delar gälla också för SR:s nyhets-&lt;br&gt;och samhällsutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom under innevarande tillståndsperiod bör programföretagen&lt;br&gt;eftersträva att nyhetsförmedlingen och samhällsbevakningen i ökad&lt;br&gt;utsträckning utgår från olika perspektiv. Bedömningar av vad som är&lt;br&gt;viktigt och oviktigt i rapportering och bevakning skiljer sig exempelvis åt&lt;br&gt;i olika delar av landet, vilket också skall avspeglas i programmen. Andra&lt;br&gt;perspektiv handlar om t.ex. kön, etnicitet och social tillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att de samordningsvinster som kan komma att göras&lt;br&gt;inom SVT bör kunna leda till en ökad satsning på fördjupning i nyhets-&lt;br&gt;och samhällsjoumalistiken. En sådan satsning bör även kunna komma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den regionala nyhetsverksamheten till del, vilket också har förutsatts i&lt;br&gt;förarbetena inför nuvarande tillståndsperiod. Regeringen delar utredning-&lt;br&gt;ens uppfattning och anser att det är väsentligt att noga följa upp den nya&lt;br&gt;organisationens verksamhet och att SVT i sin årliga redovisning redogör&lt;br&gt;för hur den nya organisationen lever upp till de syften som ligger bakom&lt;br&gt;omorganisationen. Regeringen avser också att under kommande till-&lt;br&gt;ståndsperiod ge Granskningsnämnden för radio och TV i uppdrag att&lt;br&gt;följa och utvärdera hur de gjorda förändringarna av nyhetsorganisationen&lt;br&gt;påverkar mångfalden i nyhetsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3 Kulturansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Public service-företagens kulturansvar skall&lt;br&gt;vara ett prioriterat område i public service-uppdraget. Programföreta-&lt;br&gt;gen skall vidga och fördjupa sitt kulturansvar i förhållande till verk-&lt;br&gt;samheten under innevarande tillståndsperiod. Nyskapande programin-&lt;br&gt;nehåll skall främjas liksom programföretagens egen skapande verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall öka samarbetet med kulturinstitutioner och&lt;br&gt;fria kulturproducenter i hela landet i syfte att öka antalet utsändningar&lt;br&gt;av föreställningar, konserter och andra kulturhändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall ha ett särskilt ansvar för det svenska språket&lt;br&gt;och dess ställning i samhället. Språkvårdsfrågor skall beaktas i pro-&lt;br&gt;gramverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall tillhandahålla ett mångsidigt utbud som&lt;br&gt;speglar de olika kulturer som i dag finns i Sverige. Det utländska pro-&lt;br&gt;gramutbudet skall spegla olika kulturkretsar och, i större omfattning&lt;br&gt;än i dag, innehålla program från olika delar av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen anser att programföretagens&lt;br&gt;kulturansvar är en mycket viktig del av public service-uppdraget och att&lt;br&gt;dess betydelse ökar. Utredningen konstaterar att det skett minskningar av&lt;br&gt;insatserna från public service-företagen på en rad områden. Främst gäller&lt;br&gt;detta inom SR där såväl utomståendes medverkan på kulturområdet som&lt;br&gt;musikutbudet fatt minskade resurser under tillståndsperioden. På vissa&lt;br&gt;områden har dock programföretagens insatser under perioden 1996-1999&lt;br&gt;förbättrats. Detta gäller bl.a. SR som har ökat resurserna för samarbeten&lt;br&gt;med kulturinstitutioner. SVT:s sändningar inom kulturområdet har ökat,&lt;br&gt;liksom insatserna för svensk film och utomståendes medverkan. Barn-&lt;br&gt;och ungdomsutbudet har stärkts såväl inom SR som SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som kommenterat frå-&lt;br&gt;gan instämmer i utredningens bedömning att kulturansvaret utgör en vik-&lt;br&gt;tig del av programföretagens ansvar. Flertalet organisationer som repre-&lt;br&gt;senterar det svenska kulturlivet anser att public service-företagen bör&lt;br&gt;avsätta större resurser för bevakning, spegling av och samarbeten med&lt;br&gt;det svenska kulturlivet. Bland andra KLYS, Svenska Musikerförbundet,&lt;br&gt;Kungliga Musikaliska Akadamien och STIM anser att public service-&lt;br&gt;företagens betydelse för svenska upphovsmän och utövare ökar och att&lt;br&gt;företagens uppdrag beträffande kulturansvaret bör formuleras tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd efterlyser en kraftig ökning av antalet samarbetsprojekt&lt;br&gt;mellan programföretagen och landets kulturinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR anser att dagens omfattning av programområdet Kultur är rimlig&lt;br&gt;med hänsyn till företagets resurser och ställda krav. SPT menar att&lt;br&gt;huvudansvaret för den närmare inriktningen av kulturansvaret måste&lt;br&gt;ligga på programföretaget utan detaljerade riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredningens upp-&lt;br&gt;fattning att kulturansvaret är en mycket viktig del av public service-upp-&lt;br&gt;draget. Radio och TV i allmänhetens tjänst är genom sin särställning&lt;br&gt;bland medieföretag en av landets viktigaste kulturskapare och kulturför-&lt;br&gt;medlare. Public service-företagen har en allt viktigare uppgift i ett allt&lt;br&gt;mer intemationaliserat och kommersialiserat kultur- och medieutbud.&lt;br&gt;Programföretagen bidrar dessutom i hög grad till att berika det svenska&lt;br&gt;kulturlivet genom de uttrycksformer som är specifika för radion och tele-&lt;br&gt;visionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För upphovsmän och konstutövare far programföretagens utbud allt&lt;br&gt;större betydelse som försöijningskälla. Programföretagens kulturansvar&lt;br&gt;innebär också att ta skälig hänsyn till medverkande upphovsmäns och&lt;br&gt;utövande konstnärers rättigheter till sina verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de programtyper som ryms inom programföretagens kul-&lt;br&gt;turansvar saknas till stora delar i det övriga radio- och TV-utbudet.&lt;br&gt;Många program skulle sannolikt inte produceras alls om inte public ser-&lt;br&gt;vice-företagen hade uppgiften att tillhandahålla dem. Genom att svenskt&lt;br&gt;kulturliv skildras och förmedlas i radio och TV kan kulturen ges en långt&lt;br&gt;större publik än vad enskilda kulturinstitutioner kan klara. För många&lt;br&gt;människor är radion och televisionen det enda sättet att regelbundet&lt;br&gt;komma i kontakt med ett stort antal konstarter såsom t.ex. film, teater,&lt;br&gt;bildkonst och musik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att de principer för kulturansva-&lt;br&gt;ret som riksdagen beslutade år 1996 skall vara vägledande för program-&lt;br&gt;företagen också under kommande tillståndsperiod (jfr prop. 1995/96:161&lt;br&gt;s. 49 ff., bet. 1995/96:KrU 12, rskr. 1995/96:297). Detta innebär att pro-&lt;br&gt;gramföretagen också i fortsättningen skall vidga och fördjupa sitt kul-&lt;br&gt;turansvar i förhållande till verksamheten under innevarande tillståndspe-&lt;br&gt;riod. Programföretagen skall stimulera till debatt kring viktigare sam-&lt;br&gt;hälls- och kulturfrågor, bevaka och granska händelser och utveckling på&lt;br&gt;kulturlivets olika områden och i samverkan med det övriga kulturlivet&lt;br&gt;producera och förmedla olika kulturaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande samarbete med kulturinstitutioner runt om i landet är en&lt;br&gt;förutsättning för att kulturuppdraget skall kunna uppfyllas. Programfö-&lt;br&gt;retagen har unika möjligheter att på ett aktivt sätt spegla det nya och&lt;br&gt;intressanta som sker på t.ex. teater- och musikområdena i livaktiga kul-&lt;br&gt;turcentra liksom den breda kulturverksamhet som sker runt om i landet.&lt;br&gt;Därför bör programföretagen under kommande tillståndsperiod ges i&lt;br&gt;uppdrag att öka samarbetet med kulturinstitutioner och fria kulturprodu-&lt;br&gt;center i hela landet i syfte att öka antalet utsändningar av föreställningar,&lt;br&gt;konserter och andra kulturhändelser. Programföretagens samarbeten med&lt;br&gt;utomstående och utläggningar av produktionsuppdrag (se avsnitt 8.7.2)&lt;br&gt;bör också i fortsättningen kunna komma landets kulturarbetare till del&lt;br&gt;och användas för en ökad omfattning av samarbeten med teatrar, orkest-&lt;br&gt;rar och andra kulturinstitutioner i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att SVT fortsatt skapar goda förutsättningar for&lt;br&gt;utläggningar av produktionsuppdrag och samarbetsprojekt med fria fil-&lt;br&gt;mare och producenter av kvalitetsfilm, kortfilm och dokumentärfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen har ett särskilt ansvar för ett mångsidigt utbud&lt;br&gt;av hög kvalitet på svenska språket och för att det svenska kulturlivet kan&lt;br&gt;skildras, bevakas och därigenom främjas i radio och TV. När det ökade&lt;br&gt;utbudet i allt högre grad domineras av musik- och underhållningspro-&lt;br&gt;gram, företrädesvis från den angloamerikanska kulturkretsen, är det en&lt;br&gt;särskilt angelägen uppgift att värna radio- och TV-företag med ett bre-&lt;br&gt;dare och djupare journalistiskt uppdrag och ett särskilt ansvar för svensk&lt;br&gt;produktion, svensk musik och svenska artister och upphovsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998:99/1, utg.omr. 17) kon-&lt;br&gt;staterade regeringen att det finns anledning att gå vidare i arbetet med att&lt;br&gt;främja det svenska språket. Regeringen bedömde att en utgångspunkt för&lt;br&gt;den svenska språkpolitiken skall vara att svenska språket bevaras som ett&lt;br&gt;samhällsbärande och komplett språk. Målsättningen är därför att det bl.a.&lt;br&gt;skall finnas ett varierat och rikligt utbud av kultur på svenska, som är&lt;br&gt;tillgängligt för alla. En parlamentarisk kommitté tillkallades i oktober&lt;br&gt;2000 med uppdrag att lägga fram förslag till ett handlingsprogram för det&lt;br&gt;svenska språket (dir. 2000:66). Uppdraget skall redovisas senast den 30&lt;br&gt;november 2001. Radio och TV har en särskilt viktig roll när det gäller&lt;br&gt;svenska språket. För programföretagen i allmänhetens tjänst skall upp-&lt;br&gt;giften att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av hög kvalitet på svenska&lt;br&gt;också fortsatt vara en prioriterad uppgift. Programföretagen bör även i&lt;br&gt;fortsättningen beakta språkvårdsfrågor i programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst har vidare ett stort ansvar när det&lt;br&gt;gäller speglingen av vårt alltmer mångkulturella samhälle. I public ser-&lt;br&gt;vice-uppdraget ingår att öka kunskapen om och förståelsen mellan män-&lt;br&gt;niskor med olika kulturell bakgrund. Programföretagen bör därför även&lt;br&gt;under kommande tillståndsperiod ges i uppdrag att spegla de olika kultu-&lt;br&gt;rer som finns i Sverige. Det är också viktigt att program från andra delar&lt;br&gt;av världen, särskilt länder utanför den västerländska kultursfären, far&lt;br&gt;större utrymme i radion och televisionen än i dag. Programföretagen bör&lt;br&gt;aktivt arbeta för att språkliga och etniska minoriteter får bättre möjlighe-&lt;br&gt;ter att ta del av programutbudet och att företagens verksamhet i övrigt på&lt;br&gt;ett tydligt sätt avspeglar de olika kulturer som i dag finns i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.4 Tillgänglighet för funktionshindrade&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall beakta funktionshind-&lt;br&gt;rades behov. Programföretagens insatser för att göra programmen till-&lt;br&gt;gängliga för funktionshindrade skall öka. Ett mål skall vara att uppläst&lt;br&gt;textremsa kan erbjudas under tillståndsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: I utredningen konstateras att en stor del av&lt;br&gt;public service-företagens program görs tillgängliga genom textning och&lt;br&gt;teckenspråk men att mycket kvarstår att göra. Utredningen anser att ett&lt;br&gt;mål bör vara att alla program skall göras tillgängliga för hela befolk-&lt;br&gt;ningen. Oavsett vilka tekniska lösningar som väljs är det viktigt att verka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att mottagarutrustningen får en sådan utformning att tillgängligheten Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;för funktionshindrade kan beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att redovisningen bör förbättras inför nästa till-&lt;br&gt;ståndsperiod så att det tydligare går att utläsa hur programföretagens&lt;br&gt;samlade insatser leder till ökad tillgänglighet för funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser utredningen att frågan om uppläst textremsa i TV snarast&lt;br&gt;bör få en lösning och att frågan om syntolkning bör prövas. Ambitionen&lt;br&gt;bör vara att också de regionala nyhetssändningarna textas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor andel av remissinstanserna pekar på vik-&lt;br&gt;ten av att programföretagens uppdrag preciseras och ges konkreta mål&lt;br&gt;och att tidsplaner för när olika åtgärder skall vara genomförda skall fin-&lt;br&gt;nas. Flera remissinstanser pekar på vikten av att störande bakgrundsljud&lt;br&gt;och bakgrundsmusik i radio undviks samt att de som framträder i medi-&lt;br&gt;erna har ett tydligt och distinkt tal. Flertalet remissinstanser anser också&lt;br&gt;att programföretagens redovisning av hur de samlade insatserna leder till&lt;br&gt;ökad tillgänglighet bör bli bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen (HO) anser att frågan om uppläsning av&lt;br&gt;textremsan bör få en lösning och att SVT:s regionala nyhetssändningar&lt;br&gt;bör textas. HO anser att grundläggande krav på tillgänglighet bör fast-&lt;br&gt;ställas i radio- och TV-lagen. Handikappförbundens samarbetsorgan&lt;br&gt;anser att programföretagen, utöver sitt ansvar att göra program tillgäng-&lt;br&gt;liga för funktionshindrade och att producera program som behandlar&lt;br&gt;olika grupper av funktionshindrades situation, har ett särskilt ansvar för&lt;br&gt;vilken bild som ges av människor med funktionshinder i det egna mediet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörselskadades Riksförbund anser att konkreta mål för hur många pro-&lt;br&gt;cent av det totala programutbudet som skall vara textat måste anges och&lt;br&gt;att denna andel måste öka varje år. Vidare anser förbundet att kvaliteten&lt;br&gt;på direkttextningen måste förbättras och att också de regionala nyhets-&lt;br&gt;sändningarna bör textas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synskadades Riksförbund anser det vara viktigt att de möjligheter som&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen erbjuder för att förbättra tillgängligheten för&lt;br&gt;synskadade tas till vara. Riksförbundet för döva, hörselskadade och&lt;br&gt;språkstörda barn anför i en skrivelse att antalet sändningstimmar med&lt;br&gt;textade och teckenspråkiga program för barn bör öka. Förbundet fönk-&lt;br&gt;tionshindrade med läs- och skrivsvårigheter anför att uppläsning av text-&lt;br&gt;remsan skulle underlätta för dess medlemmar att ta del av utbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT anser att företagets möjligheter att göra programutbudet tillgäng-&lt;br&gt;ligt för funktionshindrade är beroende av praktiska förutsättningar och&lt;br&gt;ekonomiska resurser. SVT anför att man tillsammans med andra parter&lt;br&gt;kommer att intensifiera arbetet med att ta fram långsiktiga och realistiska&lt;br&gt;lösningar beträffande uppläsning av textremsan, syntolkning och andra&lt;br&gt;åtgärder. UR delar utredarens uppfattning om vikten av en ökad andel&lt;br&gt;textade program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I nu gällande sändningstillstånd anges att företagen är&lt;br&gt;skyldiga att beakta funktionshindrades behov. Program skall även produ-&lt;br&gt;ceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja ny och befintlig teknik&lt;br&gt;skall programföretagen under tillståndsperioden öka möjligheterna för&lt;br&gt;funktionshindrade att ta del av programmen. I fråga om program om och&lt;br&gt;för funktionshindrade får programföretagen sinsemellan fördela ansvaret&lt;br&gt;för olika slags insatser. Vidare skall, enligt anslagsvillkoren, programfö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;retagens samlade resurser för detta område vara minst oförändrade i jäm-&lt;br&gt;förelse med verksamhetsåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut om en nationell handlingsplan för handikappoliti-&lt;br&gt;ken (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240)&lt;br&gt;har nationella mål samt inriktningen för den svenska handikappolitiken&lt;br&gt;slagits fast. Regeringens bedömning är att insatserna under de närmaste&lt;br&gt;åren bör koncentreras till tre huvudområden: att handikapperspektivet&lt;br&gt;skall genomsyra alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle&lt;br&gt;samt att förbättra bemötandet. Inom kultursektorn bör, enligt regeringen,&lt;br&gt;statens insatser för ökad tillgänglighet för funktionshindrade personer&lt;br&gt;förstärkas. Vidare anges att ett effektivt utnyttjande av ny teknik bör&lt;br&gt;uppmuntras i syfte att förbättra funktionshindrades livskvalitet och möj-&lt;br&gt;ligheter att delta i samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdag och regering har sedan länge&lt;br&gt;angett som ett villkor att public service-företagen skall beakta funktions-&lt;br&gt;hindrades behov. Public service-företagen är i stort sett ensamma om att&lt;br&gt;särskilt anpassa programverksamheten och göra programmen tillgängliga&lt;br&gt;för funktionshindrade. Regeringen föreslår att programföretagen också&lt;br&gt;fortsättningsvis skall beakta funktionshindrades behov och att insatserna&lt;br&gt;på detta område skall öka. Detta innebär att personer med funktionshin-&lt;br&gt;der successivt skall ges ökade möjligheter att ta del av nyheter, informa-&lt;br&gt;tion och underhållning via TV och radio. Program bör även produceras&lt;br&gt;för speciella målgrupper. De lösningar som programföretagen väljer för&lt;br&gt;att göra programverksamheten tillgänglig för personer med funktionshin-&lt;br&gt;der skall vara av tekniskt hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT:s insatser för ökad tillgänglighet för funktionshindrade har hittills&lt;br&gt;i huvudsak bestått av åtgärder för hörselhandikappade i form av tecken-&lt;br&gt;språksprogram och textade program. Inte enbart hörselhandikappade utan&lt;br&gt;även personer med språksvårigheter har stöd av textade program.&lt;br&gt;Regeringen anser att andelen textade program av det totala rikssända&lt;br&gt;utbudet med svenskt ursprung skall öka påtagligt under tillståndsperio-&lt;br&gt;den. SVT bör även pröva möjligheten att texta regionala nyhetssänd-&lt;br&gt;ningar. Regeringen föreslår i avsnitt 13.3 att ett engångsbelopp om 10&lt;br&gt;miljoner kronor skall tillföras SVT för år 2002 för insatser för ökad&lt;br&gt;tillgänglighet för funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från synskadade har sedan länge funnits ett önskemål om ökad till-&lt;br&gt;gänglighet genom uppläst textremsa. En sådan åtgärd skulle även under-&lt;br&gt;lätta för personer med andra funktionshinder, exempelvis läshandikap-&lt;br&gt;pade. Frågan om uppläst textremsa är inte helt lätt att lösa. De förslag till&lt;br&gt;tekniska lösningar som presenterats befinner sig fortfarande på utveck-&lt;br&gt;lingsstadiet. Detta innebär att det är svårt att i dag förutse vilken lösning&lt;br&gt;som är mest ändamålsenlig. Frågan kan inte heller lösas av enbart SVT.&lt;br&gt;Regeringen kan dock konstatera att SVT har intensifierat arbetet med att&lt;br&gt;ta fram långsiktiga och realistiska lösningar för uppläst textremsa.&lt;br&gt;Regeringen utgår från att detta arbete sker i nära samarbete med repre-&lt;br&gt;sentanter för olika grupper av funktionshindrade. SVT bör även samar-&lt;br&gt;beta med distributionsföretag och tillverkare av mottagarutrustning.&lt;br&gt;Regeringen anser att målet bör vara att uppläst textremsa kan erbjudas&lt;br&gt;under tillståndsperioden. För att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre programföretagen bör, liksom hittills, kunna lösa samarbetet i&lt;br&gt;fråga om tillgängligheten för funktionshindrade genom överenskommel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser mellan sig. Programföretagen skall i samband med public service-&lt;br&gt;redovisningen varje år redovisa till regeringen hur det samlade ansvaret&lt;br&gt;förvaltats. Där bör särskilt redovisas hur ny teknik har bidragit till eller&lt;br&gt;kommer att bidra till ökad tillgänglighet. Vidare bör programföretagens&lt;br&gt;planer för arbetet med att öka tillgängligheten redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5 Programverksamhet för döva inom Sveriges&lt;br&gt;Television&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Villkoren för Sveriges Televisions program-&lt;br&gt;verksamhet for döva (tidigare Dövas TV) skall fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Sveriges Dövas Riksförbund framhåller att döva&lt;br&gt;har ett stort behov av en utökning av program på teckenspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Sedan år 2000 finansieras SVT:s programverksamhet för&lt;br&gt;döva med TV-avgiftsmedel (prop. 1999/2000:1, utg.omr. 17, bet.&lt;br&gt;1999/2000:KrU:l, rskr. 1999/2000:87). I samband med denna förändring&lt;br&gt;blev SVT huvudman för verksamheten. Tidigare var Dövas TV en sek-&lt;br&gt;tion inom Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och finansierades med&lt;br&gt;statsbudgetmedel. Samtliga program producerade vid Dövas TV sändes&lt;br&gt;dock i SVT:s kanaler. Organisationsförändringen föreslogs i samband&lt;br&gt;med en utvärdering av verksamheten som slutfördes år 1999. Viktiga&lt;br&gt;skäl till förändringen var att program som sänds av SVT inte bör ha en&lt;br&gt;intresseorganisation som huvudman och att verksamheten bör vara själv-&lt;br&gt;ständig i förhållande till staten. En utgångspunkt var dock att bibehålla&lt;br&gt;det sammanlagda utbudet och ambitionsnivån för sändningarna på teck-&lt;br&gt;enspråk. Ett villkor för organisationsförändringen var att den kompetens&lt;br&gt;och de produktionsresurser som fanns inom Dövas TV skulle föras över&lt;br&gt;till SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De föreslagna åtgärderna i avsnittet&lt;br&gt;ovan syftar till att öka funktionshindrades tillgänglighet till programmen&lt;br&gt;i radio och TV. SVT har dessutom ett särskilt uppdrag att producera pro-&lt;br&gt;gram som har döva som sin främsta målgrupp. Programverksamheten&lt;br&gt;skall, enligt nu gällande villkor, främst inriktas på att sända nyheter,&lt;br&gt;information och kultur på teckenspråk. Barn och ungdomar bör priorite-&lt;br&gt;ras särskilt. Enligt villkoren skall produktionsanläggningama i Leksand&lt;br&gt;användas i minst samma utsträckning som tidigare i den fortsatta verk-&lt;br&gt;samheten. Regeringen föreslår att dessa villkor för verksamheten skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.6 Programverksamhet för språkliga och etniska minori-&lt;br&gt;teter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall beakta språkliga och&lt;br&gt;etniska minoriteters intressen. Programföretagens insatser på detta&lt;br&gt;område skall öka. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och&lt;br&gt;romani chib skall inta en särställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen anser att det officiella erkän-&lt;br&gt;nandet av ett antal minoritetsspråk som nyligen kommit till stånd bör&lt;br&gt;leda till att programföretagens ansvar ytterligare understryks. Minoritets-&lt;br&gt;språket romani chib bör enligt utredningen ges en särställning i program-&lt;br&gt;företagens uppdrag, motsvarande den som i dag ges samiska, finska och&lt;br&gt;tomedalsfmska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att företagen, i situationer när allvarliga händelser,&lt;br&gt;såsom stora katastrofer och svåra påfrestningar på samhället, inträffar,&lt;br&gt;bör ha en hög beredskap för att snabbt kunna ge nyhetsservice på såväl&lt;br&gt;de språk man normalt sänder som på andra relevanta språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att de svenska programföretagen inom ramen för&lt;br&gt;EBU-samarbetet bör söka gemensamma lösningar med andra europeiska&lt;br&gt;public service-företag för små språkgrupper som romani chib och&lt;br&gt;jiddisch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser vidare att det bör finnas en skyldighet att redovisa&lt;br&gt;hur programföretagens samlade ansvar har förvaltats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser pekar på den av riksdagen&lt;br&gt;nyligen beslutade minoritetspolitiken, som bl.a. innebär att samiska,&lt;br&gt;finska, meänkieli (tomedalsfmska), romani chib och jiddisch erkänns&lt;br&gt;som nationella minoritetsspråk och menar att detta bör leda till ytterligare&lt;br&gt;insatser från public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationsverket anser att företagen inte uppfyller uppdraget att till-&lt;br&gt;godose skiftande behov hos landets befolkning. Verket anser att reglerna&lt;br&gt;för public service-företagen när det gäller språkliga och etniska minori-&lt;br&gt;teters behov bör förtydligas. Verket tar också upp frågan om att även&lt;br&gt;SVT bör göra nyhetssändningar tillgängliga på de stora invandrarsprå-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Tomedalingamas Riksförbund anser att antalet sändnings-&lt;br&gt;timmar på meänkieli bör öka både i radio och TV. Sverigefinska Riksför-&lt;br&gt;bundet är kritiskt till att så stora delar av sändningarna på finska språket&lt;br&gt;är förlagda till digital radio som inte fått publikt genomslag. Förbundet&lt;br&gt;anser att det finska utbudet i analoga sändningar bör återställas till dess&lt;br&gt;att digitalradion får ett genombrott. När det gäller utbudet i SVT anser&lt;br&gt;förbundet att den finska nyhetsredaktionen bör få egna ekonomiska&lt;br&gt;anslag och en självständig ställning inom SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget anser att behovet av en samisk radio och TV ur ett urbe-&lt;br&gt;folkningsperspektiv bör uppmärksammas. Vidare föreslår Sametinget att&lt;br&gt;SR och SVT skall åläggas att säkerställa en ökad tillgänglighet till och&lt;br&gt;mångfald i det samiska programutbudet med målsättningen att på sikt&lt;br&gt;skapa ett samiskt kvalitetsaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Judiska Centralrådet i Sverige anser att utredningen inte i tillräcklig&lt;br&gt;utsträckning utgått från Sveriges ratificering av Europarådets konvention&lt;br&gt;om historiska minoritetsspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR delar inte utredningens förslag att frågan om en sameuropeiskt&lt;br&gt;ansvar för romani chib och jiddisch skulle kunna ske inom ramen för&lt;br&gt;EBU. SVT anser att det är tveksamt att göra uttryckliga preciseringar för&lt;br&gt;de olika minoritetsspråken i sändningstillståndet. Enligt SVT måste&lt;br&gt;sådana preciseringar kopplas till ställningstaganden om ekonomiska&lt;br&gt;resurser. SVT delar utredningens bedömning att företagen bör kunna&lt;br&gt;lämna en tydligare redovisning. UR tillstyrker utredningens förslag att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;public service-företagen skall redovisa hur man förvaltar det gemen-&lt;br&gt;samma uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I programbolagens nuvarande sändningstillstånd anges att&lt;br&gt;företagen är skyldiga att beakta språkliga och etniska minoriteters behov.&lt;br&gt;Samiska, finska och tomedalsfmska skall inta en särställning. SR och&lt;br&gt;SVT skall dessutom ta hänsyn till de språkliga behoven hos barn som&lt;br&gt;tillhör språkliga eller etniska minoriteter. I fråga om verksamhet på&lt;br&gt;invandrar- och minoritetsspråk far programbolagen sinsemellan fördela&lt;br&gt;ansvaret för olika slags insatser. Enligt anslagsvillkoren skall företagens&lt;br&gt;samlade resurser för verksamheten vara minst oförändrade i jämförelse&lt;br&gt;med verksamhetsåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1999 att erkänna samer, sverigefinnar,&lt;br&gt;tomedalingar, romer och judar som nationella minoriteter i Sverige.&lt;br&gt;Samtidigt fick samiska, finska, meänkieli (tomedalsfmska) romani chib&lt;br&gt;och jiddisch status som minoritetsspråk (prop. 1998/99:143, bet.&lt;br&gt;1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Public service-företagen har ett stort&lt;br&gt;ansvar när det gäller programutbud för språkliga och etniska minoriteter.&lt;br&gt;Det utbud på invandrar- och minoritetsspråk som SVT, SR och UR till-&lt;br&gt;handahåller är av betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser - i likhet med tidigare - att det finns särskilda skäl&lt;br&gt;som motiverar programservice på samiska i större utsträckning än vad&lt;br&gt;som motiveras av samemas antal. Detta med hänsyn tagen till bl.a.&lt;br&gt;samemas status som ursprungsbefolkning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den finskspråkiga gruppen intar en särställning. Deras rätt till&lt;br&gt;programservice i public service-företagens sändningar måste anses ha en&lt;br&gt;särskild karaktär med hänsyn tagen till såväl de historiska banden mellan&lt;br&gt;Sverige och Finland som den finskspråkiga gruppens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare intar meänkieli en särställning i programföretagens programut-&lt;br&gt;bud. Den tomedalska befolkningen i Norrbotten anses utgöra en del av&lt;br&gt;Sveriges ursprungliga inhemska befolkning och dess identitet hänger i&lt;br&gt;hög grad samman med såväl det egna språket som den egna kulturen i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den romska befolkningen i Sverige uppgår till minst 20 000 personer.&lt;br&gt;Romer har funnits i Sverige under en mycket lång tid. Det finns ett behov&lt;br&gt;av att språket romani chib lever vidare genom talad tradition. Vidare&lt;br&gt;finns ett behov av information och nyheter om folkgruppen som är spridd&lt;br&gt;i princip i hela Europa. Även romani chib bör därför inta en särställning i&lt;br&gt;programföretagens programutbud och romemas situation i Sverige skall&lt;br&gt;särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition om nationella minoriteter i Sverige (prop.&lt;br&gt;1998/99:143) angavs att en insats för jiddisch liknande den för samiska,&lt;br&gt;finska och meänkieli inte är aktuell då de jiddischtalande i Sverige i dag&lt;br&gt;är för fa för att motivera att språket far en särställning i public service-&lt;br&gt;företagens programutbud. Regeringen kan dock konstatera att det i dag&lt;br&gt;finns ett ökat intresse för språket och det är något som bör avspeglas i&lt;br&gt;programutbudet. Programföretagen bör därför ta hänsyn till det faktum&lt;br&gt;att även jiddisch har status som minoritetsspråk i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande anslagsvillkor skall de samlade resurserna på invand-&lt;br&gt;rar- och minoritetsspråk vara minst oförändrade i jämförelse med verk-&lt;br&gt;samhetsåret 1996. Enligt utredningen har SVT och UR successivt ökat de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurser som läggs på invandrar- och minoritetsspråk under tillståndspe-&lt;br&gt;rioden. SR har dock redovisat svårigheter att leva upp till detta uppdrag.&lt;br&gt;Utredningen har visat att resurserna som läggs på invandrar- och mino-&lt;br&gt;ritetsspråk minskat successivt under tillståndsperioden och att minsk-&lt;br&gt;ningen enbart drabbat sändningarna på finska och meänkieli. Tillgäng-&lt;br&gt;ligheten till de finska sändningarna minskade mellan 1996 och 1999 på&lt;br&gt;grund av att en stor del av sändningarna sedan år 1998 sker med digital&lt;br&gt;sändningsteknik. Eftersom det finns fa mottagare på marknaden så kan&lt;br&gt;endast ett fatal lyssna på de digitala finska sändningarna. SR förklarar de&lt;br&gt;minskade resurserna i sina public service-redovisningar för åren 1999&lt;br&gt;och 2000 med att all programverksamhet inom företaget påverkats av&lt;br&gt;minskad medelstilldelning och kostnader för datorisering och övergång&lt;br&gt;till ny digital produktionsteknik. Enligt SR har dock invandrar- och&lt;br&gt;minoritetsspråken behållit sin andel av de totala resurserna under till-&lt;br&gt;ståndsperioden. Det är också värt att notera att SR lägger större resurser&lt;br&gt;och sänder fler timmar på olika minoritets- och invandrarspråk än de&lt;br&gt;övriga programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR:s public service-redovisning för år 2000 visar att resurserna för&lt;br&gt;invandrar- och minoritetsspråken totalt sett har ökat, så även resurserna&lt;br&gt;för programverksamhet på finska. SR har under år 2000 också återställt&lt;br&gt;en del av antalet sändningstimmar på finska jämfört med år 1999. SR&lt;br&gt;lever dock inte upp till kraven på att resurserna skall vara minst&lt;br&gt;oförändrade i jämförelse med verksamhetsåret 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte acceptabelt att resurserna för språkliga och etniska minori-&lt;br&gt;teter minskar. Regeringen föreslår därför att de samlade resurserna till&lt;br&gt;programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter skall öka&lt;br&gt;under den kommande tillståndsperioden. Särskilt angeläget är att SR kan&lt;br&gt;säkerställa en ökad tillgänglighet för den finska språkgruppen jämfört&lt;br&gt;med verksamheten under nuvarande tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen bör ta hänsyn till att olika språkgruppers behov kan&lt;br&gt;förändras med tiden. Valet av språk i sändningarna bör vara något som,&lt;br&gt;liksom hittills, företagen själva far avgöra. Det är också viktigt att pro-&lt;br&gt;gramföretagen utvecklar former för publikkontakter med grupper som&lt;br&gt;representerar olika språkliga och etniska minoriteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen har ett särskilt ansvar för att kunna sända vid&lt;br&gt;katastrofer eller andra svåra påfrestningar på samhället. Erfarenheter har&lt;br&gt;visat att det är viktigt att olika språkgrupper kan nås av information vid&lt;br&gt;sådana händelser. Programföretagen bör ta hänsyn till detta när man pla-&lt;br&gt;nerar för beredskapen inför sådana situationer (se även avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre programföretagen bör, liksom hittills, kunna lösa samarbetet i&lt;br&gt;fråga om programverksamhet for språkliga och etniska minoriteter&lt;br&gt;genom överenskommelser mellan sig. Programföretagen skall i samband&lt;br&gt;med public service-redovisningen varje år redovisa till regeringen hur det&lt;br&gt;samlade ansvaret förvaltats. Programföretagen bör särskilt redovisa för-&lt;br&gt;ändringar i programproduktionen på samiska, finska, meänkieli och&lt;br&gt;romani chib samt hur hänsyn tagits till att jiddisch är ett av minoritets-&lt;br&gt;språken i Sverige. Vidare bör programföretagens planer för arbetet med&lt;br&gt;att öka programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter redo-&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Spegling av hela landet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Decentraliserad organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall ha en decentraliserad&lt;br&gt;organisation som skapar goda förutsättningar för mångfald och själv-&lt;br&gt;ständigt beslutsfattande även på regional och lokal nivå. Den regionala&lt;br&gt;och lokala organisationen skall utformas och ges tillräckliga resurser&lt;br&gt;så att förhållanden i hela landet kan speglas och representeras i pro-&lt;br&gt;gramutbudet och att människor från hela landet i stor utsträckning kan&lt;br&gt;delta i programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andel av allmänproduktionen i Sveriges Radios och Sveriges&lt;br&gt;Televisions sändningar som produceras utanför Stockholm skall också&lt;br&gt;under kommande tillståndsperiod uppgå till minst 55 procent. Den&lt;br&gt;andel av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna&lt;br&gt;utanför Stockholm skall behållas på minst nuvarande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens redovisning av verksamheten i den lokala och&lt;br&gt;regionala organisationen och av fördelningen av produktionsresurser&lt;br&gt;skall förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen lägger stor vikt vid att pro-&lt;br&gt;gramföretagen har en väl utvecklad lokal och regional organisation så att&lt;br&gt;företagen kan bidra till mångfald på lokala och regionala marknader som&lt;br&gt;i allt större utsträckning domineras av ett fåtal aktörer. Sammantaget&lt;br&gt;anser utredningen att det finns anledning att markera att den nuvarande&lt;br&gt;decentraliserade organisationen, både vad gäller dess andel av produktio-&lt;br&gt;nen och företagens resurser, minst bör upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser vidare att programföretagens redovisning när det&lt;br&gt;gäller decentraliserad organisation, produktion och spegling av hela lan-&lt;br&gt;det, bör förbättras och förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar utredningens upp-&lt;br&gt;fattning att det är viktigt att public service-företagen också i fortsätt-&lt;br&gt;ningen har en decentraliserad organisation och att programproduktion&lt;br&gt;kan ske i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att det i dag finns en oroande&lt;br&gt;tendens till centralisering av beslutsfattandet inom SVT. Länsstyrelsen&lt;br&gt;anser att programproduktion också fortsatt måste ske i hela landet med&lt;br&gt;bejakande av den regionala särarten. Göteborgs universitet menar att den&lt;br&gt;senaste omorganisationen av SVT förefaller ha medfört att regionernas&lt;br&gt;inflytande överlag har minskat. Göteborgs universitet delar utredarens&lt;br&gt;bedömning att nuvarande nivå på decentraliseringen bör behållas och&lt;br&gt;pekar samtidigt på vikten av att regionerna har goda möjligheter att själv-&lt;br&gt;ständigt utveckla programprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl SR som SVT anser att riktlinjerna på detta område bör hållas mer&lt;br&gt;allmänt formulerade och mer i princip ta sikte på att företagen skall ha en&lt;br&gt;bred och mångsidig spegling av hela landet. SVT kritiserar kravet på att&lt;br&gt;55 procent av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm. SVT&lt;br&gt;menar att villkoret är regionalpolitiskt och att det kan leda till att pro-&lt;br&gt;duktion som kräver stora resursinsatser i förhållande till sändningstid&lt;br&gt;koncentreras till Stockholm. Också SIF-klubbama vid SR SVT, UR och&lt;br&gt;R1KAB anser att dagens krav är alltför detaljerade, men menar att det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viktigt att markera att programföretagen behåller kanaler och distrikt lika Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;väl utspritt över landet som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Programföretagen har successivt givits större frihet att&lt;br&gt;själva avgöra hur verksamheten skall vara organiserad. Fr.o.m. den&lt;br&gt;tillståndsperiod som började gälla år 1993 bestämmer programföretagen&lt;br&gt;själva över utformningen av respektive distriktsorganisation. En&lt;br&gt;förutsättning är emellertid att verksamheten är organiserad så att förhål-&lt;br&gt;landena i hela landet kan speglas och att en stor del av allmänproduktio-&lt;br&gt;nen sker i decentraliserade former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande tillståndsperiod gäller dessutom att den del av all-&lt;br&gt;mänproduktionen i SVT:s och SR:s rikssändningar som produceras utan-&lt;br&gt;för Stockholm skall öka till minst 55 procent. Ökningen skall i första&lt;br&gt;hand ske genom ökat anlitande av fristående producenter och genom&lt;br&gt;utomståendes medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Radio och TV i allmänhetens tjänst&lt;br&gt;har en mycket viktig betydelse för mångfalden i det svenska medieland-&lt;br&gt;skapet såväl i landet som helhet som på regional och lokal nivå. Även om&lt;br&gt;företagens roll på den nationella nivån är den enskilt mest uppmärksam-&lt;br&gt;made och konkurrensen där är mest omfattande, så är public service-&lt;br&gt;verksamhetens bidrag till mångfalden, relativt andra medieföretag,&lt;br&gt;ofrånkomligen störst genom att förhållanden i hela landet kan speglas&lt;br&gt;och representeras och att människor från hela landet deltar i program-&lt;br&gt;verksamheten. Public service-verksamhetens lokala och regionala orga-&lt;br&gt;nisation utgör också en motkrafi och bidrar till mångfald och förankring i&lt;br&gt;områden där antalet röster på mediemarknaden annars är litet. För att&lt;br&gt;public service-företagen skall kunna spela denna viktiga roll också i fort-&lt;br&gt;sättningen krävs en inriktning på företagens organisation som medger&lt;br&gt;stor mångfald också inom programföretagen. Public service-företagens&lt;br&gt;decentraliserade organisation är en förutsättning för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en betydande del av programproduktionen således&lt;br&gt;också i fortsättningen skall ske i decentraliserade former. På detta sätt&lt;br&gt;skapas förutsättningar för att programmen präglas av olika perspektiv.&lt;br&gt;Det är därför viktigt att den regionala och lokala organisationen har till-&lt;br&gt;räckliga resurser och att beslutsfunktioner i programfrågor är utformade&lt;br&gt;så att självständighet på dessa nivåer främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag gäller att programföretagen skall ha en distriktsorganisation med&lt;br&gt;sådan uppbyggnad att förhållanden i olika delar av landet kan speglas.&lt;br&gt;Dessutom gäller för SR och SVT att 55 procent av allmänproduktionen&lt;br&gt;skall ske utanför Stockholm. Såväl SR som SVT lever i dag upp till detta&lt;br&gt;villkor. Under år 2000 bedrevs i båda företagen 56 procent av allmän-&lt;br&gt;produktionen utanför Stockholm. Denna andel har under tillståndsperio-&lt;br&gt;den varit i stort sett konstant i båda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de riktlinjer som i dag gäller är att den produktion som sker&lt;br&gt;ute i landet skall spegla lokal och regional särart, dvs. verksamheten skall&lt;br&gt;i verklig mening utgöra en radio och TV i allmänhetens tjänst. Samtidigt&lt;br&gt;skall den lokala och regionala organisationen bidra till mångfalden i pro-&lt;br&gt;grammen, särskilt på nyhets- och kultur- och samhällsområdet, och där-&lt;br&gt;igenom utgöra en motvikt till det Stockholmsperspektiv i rikssändning-&lt;br&gt;ama som annars hotar att dominera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret att 55 procent av allmänproduktionen skall ske ute i landet&lt;br&gt;har både för- och nackdelar. Bland fördelarna är att det fungerar som en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garanti för en viss grad av lokal och regional närvaro i public service-&lt;br&gt;verksamheten och att villkoret är mätbart. Kvoteringar är dock en trubbig&lt;br&gt;metod som kan ge oönskade konsekvenser. Programföretagen har fram-&lt;br&gt;fört invändningar mot villkorets nuvarande formulering. SVT menar att&lt;br&gt;det kan leda till att produktion som kräver stora resursinsatser, men som&lt;br&gt;ger begränsad sändningstid (volym), koncentreras till Stockholm. Den&lt;br&gt;programproduktion som sker ute i landet kan istället komma att inriktas&lt;br&gt;på produktionstyper som ger stor sändningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kravet är formulerat i dag avses volym, dvs. antal producerade&lt;br&gt;timmar som sänds i företagens rikssändningar. Denna information ger&lt;br&gt;naturligtvis endast begränsad kunskap om fördelningen av produktions-&lt;br&gt;resurser inom företagen. Uppgifter om fördelningen av resurser generellt&lt;br&gt;mellan Stockholm och den lokala och regionala organisationen är i dag&lt;br&gt;inte föremål för särskilda krav och redovisas heller inte fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de villkor som i dag gäller är av betydelse för att&lt;br&gt;garantera en viss nivå på produktionen i hela landet också i fortsätt-&lt;br&gt;ningen. Regeringen föreslår därför att villkoret att 55 procent av allmän-&lt;br&gt;produktionen skall ske utanför Stockholm skall kvarstå också under&lt;br&gt;kommande tillståndsperiod. Vidare skall den andel av resurserna för all-&lt;br&gt;mänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm behållas&lt;br&gt;på minst nuvarande nivå under tillståndsperioden. I praktiken innebär&lt;br&gt;detta att programföretagen under nästa tillståndsperiod skall bevara en&lt;br&gt;lokal och regional andel av allmänproduktionen på minst nuvarande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock, mot bakgrund av syftet med riktlinjer på detta område,&lt;br&gt;viktigt att redovisningen omfattar fler aspekter än i dag. Programföreta-&lt;br&gt;gen bör i fortsättningen redovisa såväl hur resurser och personal som&lt;br&gt;andel av allmänproduktionen fördelas mellan Stockholm och övriga delar&lt;br&gt;av landet. En sådan redovisning bör också innefatta uppgifter som&lt;br&gt;beskriver fördelningen av produktionsresurser generellt inom företagen.&lt;br&gt;Företagen bör också lämna en mer klargörande redovisning av vad som&lt;br&gt;kännetecknar den programproduktion som sker ute i landet, exempelvis&lt;br&gt;på vilka sätt lokal och regional produktion och medverkande i denna&lt;br&gt;faktiskt bidrar till att spegla förhållanden i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7.2 Utomståendes medverkan och utläggningar av produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att public service-verksamhetens särart inte&lt;br&gt;skall riskeras skall ytterligare utläggningar av produktioner inte&lt;br&gt;prioriteras av Sveriges Television. Ett riktmärke skall vara att omfatt-&lt;br&gt;ningen kan uppgå till ungefar nuvarande nivå men att den inte far öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio skall under kommande tillståndsperiod sträva efter&lt;br&gt;en högre grad av utläggningar, samarbetsprojekt och inköp av pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av utomståendes medverkan och fri lan smedverkan av&lt;br&gt;olika slag skall fortsatt hållas på en hög och jämn nivå inom Sveriges&lt;br&gt;Television och Sveriges Utbildningsradio. Sveriges Radio skall öka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattningen av utomståendes medverkan jämfört med utfallet hittills&lt;br&gt;under nuvarande tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens redovisning av dessa frågor skall förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen redovisar utfallet i de tre pro-&lt;br&gt;gramföretagens verksamhet, men lämnar inga förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Journalistförbundet pekar på vikten av&lt;br&gt;att public service-företagen även i fortsättningen har en relativt stor andel&lt;br&gt;egna medarbetare. KLYS anser att det behövs större satsningar på frilan-&lt;br&gt;sande svenska upphovsmän och utövande konstnärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR anser att den bild som utredaren ger av utvecklingen av utomståen-&lt;br&gt;des medverkan mellan åren 1996 och 1999 inte är helt rättvisande, främst&lt;br&gt;beroende på att år 1996 är ett olämpligt jämförelseår för företaget. SR&lt;br&gt;anser att omfattningen av utomståendes medverkan inte kan ökas med&lt;br&gt;nuvarande resursnivå. SVT.s strävan är att minska graden av egenpro-&lt;br&gt;duktion, vilket enligt företaget, kommer att leda till att en större del av&lt;br&gt;produktionen görs av fristående producenter och produktionsbolag. SVT&lt;br&gt;ställer sig därför bakom de ambitioner som uttrycks i de nu gällande&lt;br&gt;riktlinjerna om ökat anlitande av utomstående, ökade utläggningar av&lt;br&gt;produktion, samproduktioner och inköp m.m. Samtidigt framhåller SVT&lt;br&gt;att specificerade riktlinjer bör undvikas. UR bedömer inte att kravet på&lt;br&gt;ökad utomståendes medverkan hindrat företaget från att bedriva en&lt;br&gt;effektiv verksamhet under nuvarande tillståndsperiod. UR anser dock att&lt;br&gt;det är principiellt tveksamt om statsmaktema bör ange en viss nivå på&lt;br&gt;utomståendes medverkan under kommande tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Inom SVT har utomståendes medverkan under tillstånds-&lt;br&gt;perioden sjunkit både till antalet och när det gäller de resurser SVT&lt;br&gt;avsätter. Mellan åren 1996 och 2000 har utbetalningsnivån minskat med&lt;br&gt;ca fyra procent. När det gäller produktionsutläggningar, samproduktioner&lt;br&gt;och inköp har SVT kraftigt ökat resurserna, med 59 procent, mellan åren&lt;br&gt;1996 och 2000. De ökade insatserna har till största delen genomförts med&lt;br&gt;hjälp av de särskilda medel som företaget har fatt för kvalitetsproduktion&lt;br&gt;sedan juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR har redovisat svårigheter att uppfylla kravet på utomståendes med-&lt;br&gt;verkan jämfört med år 1996. SR har minskat resurserna med ca tio&lt;br&gt;procent under tillståndsperioden. Enligt SR beror detta främst på att år&lt;br&gt;1996 är ett olämpligt år att jämföra med, då SR detta år hade särskilt&lt;br&gt;stora resurser på grund av det sätt företaget valde att genomföra de&lt;br&gt;nedskärningar under perioden 1995-1998 som riksdagen fattat beslut om.&lt;br&gt;SR:s resurser för utomståendes medverkan har fortsatt att minska även&lt;br&gt;sedan år 1997. SR har redovisat en ambition att i större omfattning anlita&lt;br&gt;produktionsbolag. SR menar dock att de fristående produktionsbolagen&lt;br&gt;inom radiosektom än så länge är fa och inte har samma mångfald som&lt;br&gt;inom TV-sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR:s kostnader för utomståendes medverkan har ökat med drygt 40&lt;br&gt;procent. Den största ökningen har skett mellan åren 1998 och 1999.&lt;br&gt;Resursförstärkningen hänger enligt UR främst samman med att resurser&lt;br&gt;kunnat frigöras när besparingskravet för perioden 1995-1998 upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den del i public service-uppdraget&lt;br&gt;som avser mångfald i programverksamheten innebär bl.a. att det skall&lt;br&gt;finnas många produktionskällor och medverkan även från andra än före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagens egna anställda. Detta har resulterat i särskilda krav på verksam-&lt;br&gt;heten under nuvarande tillståndsperiod. Dels skall utomståendes medver-&lt;br&gt;kan och frilansmedverkan av olika slag öka, dels skall produktionen i&lt;br&gt;ökad utsträckning ske även utanför programföretagen genom utlägg-&lt;br&gt;ningar och samarbeten av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utläggningar av produktion m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen har i likhet med andra medieföretag behov av att&lt;br&gt;kunna välja den mest ändamålsenliga produktionsformen, utifrån publi-&lt;br&gt;cistiska och ekonomiska bedömningar. Men en radio och TV i allmän-&lt;br&gt;hetens tjänst har också ett särskilt ansvar att värna särarten i det pro-&lt;br&gt;gramutbud som produceras och sänds. Det är därför angeläget att pro-&lt;br&gt;gramföretagen själva kan bevara en tillräckligt bred kompetens inom&lt;br&gt;olika programområden så att de värden som ligger i public service-upp-&lt;br&gt;draget kan genomsyra produktionsverksamheten på ett tydligt sätt. Det är&lt;br&gt;också viktigt att programföretagen vid exempelvis de produktionsutlägg-&lt;br&gt;ningar som förekommer agerar som tydlig beställare så att den produk-&lt;br&gt;tion som läggs ut följer public service-uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att det inom SVT under tillståndsperioden&lt;br&gt;har skett en kraftig ökning av produktionsutläggningar, samarbetsprojekt&lt;br&gt;och inköp av färdiga program. Produktionsutläggningar inom SR och UR&lt;br&gt;har dock hittills varit av begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När villkoret om ökade utläggningar m.m. formulerades första gången&lt;br&gt;var ett viktigt syfte att public service-televisionen skulle bidra till att sti-&lt;br&gt;mulera framväxten av produktionsmiljöer också utanför public service-&lt;br&gt;sfären. Utvecklingen de senaste tio åren visar att produktionsmarknaden&lt;br&gt;för TV har vuxit kraftigt. Detta kan främst tillskrivas framväxten av&lt;br&gt;kommersiell TV i Sverige sedan början av 1990-talet. De kommersiella&lt;br&gt;TV-företagen har normalt en begränsad egenproduktion och lägger i&lt;br&gt;stället stora delar av sin produktion på fristående produktionsbolag.&lt;br&gt;Utvecklingen av en fristående produktion smarknad är emellertid också&lt;br&gt;ett resultat av att SVT i större utsträckning har kommit att anlita sådana&lt;br&gt;produktionsbolag under det senaste decenniet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ljuset av denna nya situation finns inte något behov av att ge SVT ett&lt;br&gt;särskilt uppdrag av detta slag. Det finns tvärtom anledning att uppmärk-&lt;br&gt;samma de risker som exempelvis alltför omfattande produktionsutlägg-&lt;br&gt;ningar kan medföra för ett public service-företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om SVT i alltför stor utsträckning minskar den egna produktionskom-&lt;br&gt;petensen, kan företaget göra sig beroende av utomstående produktions-&lt;br&gt;bolag. Detta skulle kunna leda till att SVT som public service-företag far&lt;br&gt;svårare att hävda sin särart. För konkurrensen på produktionsmarknaden&lt;br&gt;för kvalitets-TV är det av stor vikt att SVT själv utgör en stark aktör.&lt;br&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att SVT inte skall prioritera&lt;br&gt;exempelvis utläggningar av produktionsuppdrag ytterligare. Ett rikt-&lt;br&gt;märke bör i stället vara att omfattningen kan uppgå till ungefär nuva-&lt;br&gt;rande nivå men att den inte far öka. Bland de utläggningar och samar-&lt;br&gt;betsprojekt som är särskilt angelägna kan nämnas olika samarbeten med&lt;br&gt;landets kulturinstitutioner samt med fristående producenter av kvalitets-&lt;br&gt;film, kortfilm och dokumentärfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller radion konstaterar regeringen att SR har redovisat en&lt;br&gt;ambition att i större omfattning anlita fristående produktionsbolag. SR&lt;br&gt;menar dock att antalet fristående produktionsbolag inom radiosektom än&lt;br&gt;så länge är litet och att mångfalden är mindre än inom TV-sektom. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund anser regeringen att SR genom åtgärder för ökade&lt;br&gt;utläggningar, samarbeten och inköp, bör bidra till att stimulera den fria&lt;br&gt;produktionsmarknaden för radio vad gäller en programproduktion präg-&lt;br&gt;lad av mångfald och hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomståendes medverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen har en sådan central ställning att kraven på&lt;br&gt;mångfald gör programproduktion med en hög medverkan av utomstå-&lt;br&gt;ende nödvändig. Det är således viktigt att programproduktion kan ske&lt;br&gt;även med andra än företagens egna anställda inom exempelvis de konst-&lt;br&gt;närliga och opinionsbildande områdena. Även programföretagens kul-&lt;br&gt;turansvar skall innefatta en strävan efter en hög nivå av frilansmedverkan&lt;br&gt;och utomståendes medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att SVT och UR hittills under nuvarande&lt;br&gt;tillståndsperiod avsatt större resurser för utomståendes medverkan än&lt;br&gt;tidigare. SR har dock redovisat svårigheter att uppfylla uppdraget i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot denna bakgrund inte anledning att ställa krav på&lt;br&gt;SVT och UR om en ökad omfattning av utomståendes medverkan inför&lt;br&gt;kommande tillståndsperiod. Regeringen föreslår därför att omfattningen&lt;br&gt;av utomståendes medverkan och frilansmedverkan av olika slag under&lt;br&gt;nästa tillståndsperiod skall behållas på ungefär nuvarande nivå inom&lt;br&gt;dessa programföretag. För SR:s del skall gälla att omfattningen av utom-&lt;br&gt;ståendes medverkan skall öka jämfört med vad som uppnåtts hittills&lt;br&gt;under nuvarande tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall ägna frågor om utomståendes medverkan och&lt;br&gt;produktionsutläggningar m.m. särskild uppmärksamhet i sin årliga redo-&lt;br&gt;visning av hur public service-uppdraget uppfyllts. Programföretagen bör&lt;br&gt;lämna en mer klargörande redovisning av vad som kännetecknar de&lt;br&gt;medverkande som deltar i programmen och de produktionsutläggningar&lt;br&gt;och samarbeten med utomstående producenter som förekommer. Redo-&lt;br&gt;visningen av den produktion som sker utanför programföretagen skall&lt;br&gt;innehålla redogörelser för vilka typer av produktionsbolag som anlitas&lt;br&gt;och omfattningen av de produktioner som läggs ut. Det är också önskvärt&lt;br&gt;att de tre programföretagen tillsammans utvecklar redovisningar av sam-&lt;br&gt;arbeten med utomstående på ett likartat och jämförbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.8 Radio Sweden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sveriges Radios uppdrag att sända program till&lt;br&gt;utlandet skall vara oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Föreningen försvenskar i världen framhåller att&lt;br&gt;det är väsentligt att nuvarande omfattning och kvalitet på sändningarna&lt;br&gt;riktade till utlandet säkerställs och gärna utökas även om verksamheten&lt;br&gt;blir en del av SR:s samlade medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: SR:s utlandsprogramverksamhet,&lt;br&gt;Radio Sweden, riktar sig både till svenskar som befinner sig utomlands&lt;br&gt;och till en utländsk publik. Programmen syftar till att ge lyssnarna möj-&lt;br&gt;lighet att fa information om och upprätthålla kontakten med Sverige.&lt;br&gt;Sändningarna har pågått sedan år 1938 och består till största delen av&lt;br&gt;aktualitetsprogram. För närvarande sänds program på sex olika språk -&lt;br&gt;svenska, engelska, tyska, ryska, estniska och lettiska. Programmen sänds&lt;br&gt;över kortvåg, mellanvåg och satellit. En del av programmen återutsänds&lt;br&gt;också av andra radiostationer, t.ex. i Nordamerika. En särskild interna-&lt;br&gt;tionell kanal med bl.a. Radio Swedens program sänds på FM-bandet i&lt;br&gt;Stockholm. Radio Swedens sändningar är också tillgängliga via Internet.&lt;br&gt;År 2000 sände Radio Sweden totalt 6 350 timmar på de sex språken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår ingen förändring av den inriktning som Radio&lt;br&gt;Swedens verksamhet har i dag. Verksamheten finansieras sedan år 1995&lt;br&gt;med TV-avgiftsmedel istället för med anslag via statsbudgeten. Radio&lt;br&gt;Sweden har hittills tilldelats särskilda medel ur rundradiokontot. I avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 föreslår regeringen att Radio Swedens medelstilldelning skall bli en&lt;br&gt;del av SR:s samlade medelstilldelning. Denna förändring skall dock inte&lt;br&gt;påverka verksamhetens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Särskilda riktlinjer för Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sveriges Utbildningsradio skall i större&lt;br&gt;utsträckning än i dag koncentrera sina insatser på utbildningsprogram.&lt;br&gt;Samverkan mellan Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Television&lt;br&gt;respektive Sveriges Radio skall stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag. Utredningen konstaterar att UR:s nuvarande situation inte är&lt;br&gt;tillfredsställande. Det har alltsedan UR:s tillkomst funnits oklarheter&lt;br&gt;kring UR:s roll och programverksamhetens inriktning. Utredningen anser&lt;br&gt;att en stor del av UR:s program saknar ett uttalat utbildningssyfte och&lt;br&gt;därför till en stor del liknar de program av folkbildande karaktär som&lt;br&gt;produceras av SVT respektive SR. Utredningen anser bl.a. att UR i allt-&lt;br&gt;för liten utsträckning anpassat programmen med utbildningssyfte till&lt;br&gt;skolans behov. Utredningen menar vidare att UR:s nuvarande situation&lt;br&gt;och otydligheten i UR:s uppdrag verkar hämmande på UR:s utveckling&lt;br&gt;och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att det finns starka skäl för att utbildningsprogram&lt;br&gt;även fortsättningsvis skall ingå i det samlade public service-utbudet och&lt;br&gt;att det därför är naturligt att verksamheten finansieras via TV-avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen presenterar tre olika alternativ till organisation av UR.&lt;br&gt;Det första alternativet innebär att UR organiseras och finansieras som i&lt;br&gt;dag men ges förbättrade förutsättningar. Det andra alternativet går ut på&lt;br&gt;att UR integreras i de två övriga public service-företagens verksamhet i&lt;br&gt;syfte att stärka utbildningsprogrammens ställning och det samlade folk-&lt;br&gt;bildningsansvaret. Det tredje alternativet innebär att UR behåller sin&lt;br&gt;ställning som självständigt public service-företag men att verksamheten&lt;br&gt;renodlas mot utbildningsprogram samtidigt som SVT och SR fullt ut tar&lt;br&gt;över ansvaret för program av folkbildningskaraktär. Utredningen föror-&lt;br&gt;dar det första alternativet mot bakgrund av att den anser att regeringen&lt;br&gt;under nästa tillståndsperiod bör tillsätta en utredning med uppdrag att se&lt;br&gt;över förutsättningarna för en omorganisation av public service-verksam-&lt;br&gt;heten till ett sammanhållet företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att samverkan mellan UR och SVT respektive SR&lt;br&gt;stärks och att krav på samarbete kring de folkbildande programmen förs&lt;br&gt;in i sändningstillstånden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att det finns ett behov&lt;br&gt;av att tydliggöra UR:s roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser att UR har en allt viktigare funktion att fylla då bety-&lt;br&gt;delsen av utbildning ökar i samhället. Skolverket anser att ett av proble-&lt;br&gt;men är att UR glidit ifrån sitt ursprungliga uppdrag att producera pro-&lt;br&gt;gram för utbildningsväsendet. Verket anser att utbildningsprogrammen&lt;br&gt;borde ha en tydlig koppling till de övergripande intentionerna i läropla-&lt;br&gt;ner och andra styrdokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet menar att UR har en oklar profil vilket är ett&lt;br&gt;resultat av att statmaktema har varit otydliga i sitt uppdrag till UR men&lt;br&gt;också att UR självsvåldigt definierat sitt uppdrag. Dessa oklarheter moti-&lt;br&gt;verar enligt Göteborgs universitet en förändring av UR:s uppdrag redan&lt;br&gt;inför en ny tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT delar utredningens uppfattning att oklarheterna för UR är ett starkt&lt;br&gt;skäl till att organisationsstrukturen för public service-verksamheten på&lt;br&gt;sikt bör ses över. SVT anser dock att en större tydlighet vad gäller UR:s&lt;br&gt;roll kan åstadkommas redan nu genom att låta UR finnas kvar som ett&lt;br&gt;eget bolag med verksamhet renodlad mot utbildningsprogram samtidigt&lt;br&gt;som SVT och SR bör ta över ansvaret för allmänna program. SVT menar&lt;br&gt;att det finns starka skäl att överväga skattefinansiering av produktion av&lt;br&gt;utbildningsprogram. SVT anser inte att UR bör ges ett särskilt folkbil-&lt;br&gt;dande ansvar då det skulle skapa ytterligare oklarheter i gränsdragningen&lt;br&gt;mellan de tre företagens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR anser att utbildningsprogram också i fortsättningen bör utgöra en&lt;br&gt;del av public service-verksamheten. UR anser att uppdraget att producera&lt;br&gt;och sända utbildningsprogram bör skötas av ett självständigt programfö-&lt;br&gt;retag. Detta motiveras bl.a. med den särskilda kompetens som krävs för&lt;br&gt;produktion av utbildningsprogram och att det unika regelsystem som&lt;br&gt;sedan länge finns uppbyggt med olika upphovsrättsorganisationer utgår&lt;br&gt;från att UR är ett eget programföretag. UR anser att det krävs ett närmare&lt;br&gt;samarbete mellan de tre programföretagen och att företaget bör ges bättre&lt;br&gt;sändningstider för sina program, även i dagens analoga sändningar. UR&lt;br&gt;anser att samarbete och ansvarsfördelning mellan programföretagen i&lt;br&gt;fråga om folkbildningsansvaret bör kunna ske på samma sätt som redan&lt;br&gt;gäller för funktionshindrade samt etniska och språkliga minoriteter. UR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menar att företaget bör ha den dubbla uppgiften att producera och sända&lt;br&gt;dels utbildningsprogram som ett stöd och komplement till formell utbild-&lt;br&gt;ning dels kunskapsberikande folkbildande program med en pedagogisk&lt;br&gt;ambition. UR anser att det av sändningstillståndet klart bör framgå att&lt;br&gt;UR har en folkbildande uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I Distansutbildningskommitténs betänkande (SOU&lt;br&gt;1997:148) redovisades ett förslag på hur UR:s verksamhet skulle kunna&lt;br&gt;organiseras. Detta förslag har dock inte genomförts. I december 1998&lt;br&gt;beslutade riksdagen istället att förlänga UR:s sändningstillstånd med&lt;br&gt;oförändrade villkor till den 31 december 2001 för att UR:s framtid skulle&lt;br&gt;hanteras samtidigt med beredningen om nya tillstånd för SVT och SR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag far UR 4,76 procent av de samlade TV-avgiftsmedlen. Dessutom&lt;br&gt;får UR, efter ansökan hosUtbildningsdepartementet, ca 5 miljoner kronor&lt;br&gt;per år för att producera utbildningsprogram avsedda för kompetensut-&lt;br&gt;veckling av lärare. Av nuvarande sändningstillstånd framgår bl.a. att&lt;br&gt;UR:s programverksamhet skall bedrivas inom utbildningsområdena för-&lt;br&gt;skola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR har under år 2000 genomfört en omorganisation som bl.a. innebär&lt;br&gt;att programverksamheten har koncentrerats till en programavdelning som&lt;br&gt;är indelad i tre redaktioner, en för barn, en för ungdomar och en för&lt;br&gt;vuxna. UR har även startat ett pilotprojekt, ett mediebibliotek, som utgör&lt;br&gt;en fjärde redaktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det är viktigt att&lt;br&gt;den resurs som UR utgör för utbildningsprogram inom public service-&lt;br&gt;verksamheten tas till vara. På vissa punkter bör därför UR:s uppdrag för-&lt;br&gt;tydligas. Samarbetet mellan UR och SVT respektive SR bör stärkas, bl.a.&lt;br&gt;när det gäller folkbildningsuppdraget och arkivfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR bör i större utsträckning än i dag koncentrera sig på utbildnings-&lt;br&gt;program. Verksamhetens inriktning skall liksom i dag vara utbildnings-&lt;br&gt;program inom de fyra utbildningsområdena förskola, ungdomsskola,&lt;br&gt;högskola och vuxenutbildning. Inom samtliga utbildningsområden bör&lt;br&gt;särskilt stöd och särskild stimulans ges till grupper med olika funktions-&lt;br&gt;hinder och till språkliga och etniska minoriteter. Programverksamheten&lt;br&gt;bör, liksom i dag, bygga på radio och TV. Nya tekniska möjligheter, t.ex.&lt;br&gt;Intemetverksamhet, bör tas till vara för att öka användarnas tillgång till&lt;br&gt;UR:s programverksamhet. Det är viktigt att UR på rimliga villkor kan&lt;br&gt;använda arkivmaterial från radio och TV för olika utbildningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall liksom i dag finnas möjligheter för UR.s användare att fram-&lt;br&gt;föra synpunkter och önskemål på UR:s verksamhet. Detta gäller i särskilt&lt;br&gt;hög grad olika instanser inom det svenska utbildningsväsendet. Det bör&lt;br&gt;ankomma på UR att ansvara för att detta samarbete kan ske på ett nära&lt;br&gt;och förtroendefullt sätt, med beaktande av UR:s oberoende ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i avsnitt 8.1 att public service-företagens program-&lt;br&gt;verksamhet som helhet skall präglas av folkbildningsambitioner. Det&lt;br&gt;viktigaste är inte vilket av företagen som står för produktionen av pro-&lt;br&gt;gram av folkbildande karaktär, utan kvaliteten och ambitionen i de pro-&lt;br&gt;gram som når lyssnarna och tittarna. För att stärka det samlade folkbild-&lt;br&gt;ningsansvaret i radio och TV i allmänhetens tjänst bör programföretagen&lt;br&gt;därför under kommande tillståndsperiod genom överenskommelser lösa&lt;br&gt;samarbetet kring program som inte primärt är avsedda att användas i&lt;br&gt;utbildningssammanhang. Programföretagen bör gemensamt utarbeta en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plan för ett fördjupat samarbete kring dessa frågor. Resultatet av det&lt;br&gt;arbetet bör presenteras för regeringen vid halvårsskiftet 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsradions verksamhet skall liksom tidigare finansieras genom&lt;br&gt;medelstilldelning från rundradiokontot. UR har enligt nu gällande riks-&lt;br&gt;dagsbeslut om sändningstillstånd rätt att erhålla kompletterande finansie-&lt;br&gt;ring med allmänna medel för programverksamhet inriktad på särskilt&lt;br&gt;angelägen fortbildning av lärare, (jfr prop. 1987/88:125 bil. 5, bet.&lt;br&gt;1987/88:KrU23, rskr. 1987/88:287). Av riksdagsbeslutet framgår att den&lt;br&gt;särskilda resurs som UR utgör måste utnyttjas vid planeringen av sam-&lt;br&gt;hällets samlade utbildningsinsatser. Därför beslutades att allmänna medel&lt;br&gt;skulle kunna ställas till förfogande för utbildningsprograminsatser av&lt;br&gt;engångskaraktär som är utbildningspolitiskt och ekonomiskt motiverade.&lt;br&gt;En förutsättning är enligt beslutet att UR:s programmässiga integritet inte&lt;br&gt;beskärs och att programmen kan produceras inom ramarna för de villkor&lt;br&gt;som gäller för UR:s reguljära verksamhet. Bidragsgivningen far heller&lt;br&gt;inte åberopas som skäl för att påverka programmens innehåll och&lt;br&gt;utformning. Enligt beslutet bör det ankomma på UR att fastställa vilka&lt;br&gt;regler som bör gälla för användarnas möjligheter att framföra synpunkter&lt;br&gt;på programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att UR även i fortsättningen skall ha möjlighet att&lt;br&gt;ansöka om statliga medel av engångskaraktär för programverksamhet i&lt;br&gt;samband med särskilt angelägen kompetensutveckling av skolans perso-&lt;br&gt;nal. Regeringen förutsätter att UR:s program bereds plats såväl analogt&lt;br&gt;som digitalt i SVT:s och SR:s sändningsutrymme på tider som ger&lt;br&gt;utbildningsprogram goda möjligheter att nå sin publik. Eventuell oenig-&lt;br&gt;het vid fördelning och placering av sändningstid bör även fortsättningsvis&lt;br&gt;lösas enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Uppföljning och granskning av&lt;br&gt;programverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall årligen följa upp och&lt;br&gt;rapportera hur public service-uppdraget uppfyllts. De s.k. public ser-&lt;br&gt;vice-redovisningarna skall lämnas till regeringen och Gransknings-&lt;br&gt;nämnden för radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Programföretagen bör ge möjlighet för fri-&lt;br&gt;stående bedömare att analysera och granska verksamheten med&lt;br&gt;utgångspunkt i redovisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga instanser har invänt mot utredningens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Granskningsnämnden för radio och&lt;br&gt;TV har till uppgift att genom efterhandsgranskning av program övervaka&lt;br&gt;efterlevnaden av tillståndsvillkor och lagbestämmelser om sändningarnas&lt;br&gt;innehåll samt att granska programföretagens public service-redovis-&lt;br&gt;ningar. Utgångspunkterna för programföretagens redovisningar är sänd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillstånd och anslagsvillkor och i förekommande fall särskilda Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;regeringsbeslut. Det är programföretagens ledningar och styrelser som&lt;br&gt;har ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med angivna riktlin-&lt;br&gt;jer och det är respektive företag som ansvarar för en årlig redovisning av&lt;br&gt;hur uppdraget genomförts. Regeringen anser att denna ordning i princip&lt;br&gt;fungerar väl och att den bör gälla även i fortsättningen. Det finns emel-&lt;br&gt;lertid skäl att skapa ytterligare förutsättningar för en mer levande offent-&lt;br&gt;lig debatt om public service-företagens sätt att uppfylla sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen konstaterat i avsnitt 8 är det viktigt att programföreta-&lt;br&gt;gen fortsatt utvecklar sina kontakter med allmänheten för att säkerställa&lt;br&gt;att allmänhetens skiftande behov och intressen utgör en grund för pro-&lt;br&gt;gramverksamheten. Ett viktigt syfte med public service-redovisningarna&lt;br&gt;är, utöver att fungera som ett underlag för statsmakternas beslut om&lt;br&gt;framtida riktlinjer, att utgöra en grund för en fortlöpande allmän debatt&lt;br&gt;om public service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att de public service-redovisningar som&lt;br&gt;programföretagen hittills lämnat har ett stort informationsvärde och de&lt;br&gt;visar att ett stort arbete har lagts ned för att ta fram materialet. Redovis-&lt;br&gt;ningarna har bl.a. utgjort ett viktigt underlag för utredningens arbete och&lt;br&gt;för de bedömningar och förslag som lämnas i denna proposition. Reger-&lt;br&gt;ingen anser emellertid att ett viktigt syfte med redovisningarna inte har&lt;br&gt;uppnåtts i tillräcklig utsträckning, dvs. att utgöra en lättillgängligt&lt;br&gt;underlag för en mer levande offentlig debatt om public service-&lt;br&gt;företagens programverksamhet och av hur TV-avgiftsmedlen används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för närvarande bör public service-redovisningarna överlämnas&lt;br&gt;till regeringen och till Granskningsnämnden för radio och TV. Gransk-&lt;br&gt;ningsnämnden bör på samma sätt som hittills bedöma om redovisning-&lt;br&gt;arna ger tillräcklig information för att regeringen och allmänheten skall&lt;br&gt;kunna bedöma hur public service-uppdraget har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen bör emellertid också stimulera en offentlig diskus-&lt;br&gt;sion på grundval av public service-redovisningarna. Oberoende bedö-&lt;br&gt;mare bör regelbundet ges möjlighet att analysera och granska verksam-&lt;br&gt;heten med utgångspunkt i redovisningarna. Det kan också ske genom att&lt;br&gt;programföretagen skapar förutsättningar för olika programfora där publi-&lt;br&gt;ken ges möjlighet att lämna synpunkter på programverksamheten. Pro-&lt;br&gt;gramföretagen har goda möjligheter att ge en stor spridning åt diskussio-&lt;br&gt;nen, t.ex. genom den egna programverksamheten. På så sätt kan allmän-&lt;br&gt;heten i betydligt större utsträckning än hittills bli delaktig i den fortlö-&lt;br&gt;pande utvärderingen av hur public service-uppgiften utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att programföretagen, liksom i dag, på olika sätt&lt;br&gt;tar fram ett kortfattat och översiktligt material som kan användas för&lt;br&gt;information till den breda allmänheten om hur man uppfyller uppdraget&lt;br&gt;och hur TV-avgiftsmedlen används. Sådant material kan t.ex. göras till-&lt;br&gt;gängligt på programföretagens hemsidor på Internet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt anser regeringen att de syften och riktlinjer för de särskilda&lt;br&gt;uppföljningsrapporterna som angavs i förarbetena till innevarande till-&lt;br&gt;ståndsperiod skall fortsätta att gälla (jfr prop. 1995/96:161, s. 72 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Distribution av radio och TV&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;11.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av public service-uppdraget är att programmen skall vara&lt;br&gt;tillgängliga för alla. För att uppnå detta finns sedan många år ett&lt;br&gt;rikstäckande analogt nät av marksändare för TV och ljudradio. Nätet ägs&lt;br&gt;och drivs av Teracom AB. Enligt tillståndsvillkoren skall SVT och SR&lt;br&gt;sända program till hela landet. Detta innebär att minst 99,8 procent av&lt;br&gt;den fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot sändningarna. SVT och&lt;br&gt;SR skall köpa utsändningstjänster av Teracom AB. Sändningarna skall&lt;br&gt;ske med analog teknik. UR skall i samråd med SVT och SR köpa&lt;br&gt;utsändningstjänster från Teracom AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har tekniken för utsändning av radio och TV utveck-&lt;br&gt;lats. Detta gäller framför allt för utsändning av TV där alternativa distri-&lt;br&gt;butionssätt, via satellit och kabel, erbjuds vid sidan om marknätet. För&lt;br&gt;samtliga tekniska plattformar pågår också en övergång från analog till&lt;br&gt;digital teknik vid distribution av TV-program. Den digitala teknikens&lt;br&gt;viktigaste egenskaper är att den i jämförelse med analog teknik är mer&lt;br&gt;frekvenssnål, ger lägre distributionskostnader samt bättre bild- och ljud-&lt;br&gt;kvalitet. Tekniken innebär också förbättrade möjligheter att utveckla och&lt;br&gt;distribuera nya tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna ta emot digitala TV- eller ljudradioprogram krävs sär-&lt;br&gt;skild mottagarutrustning i form av en avkodare (en s.k. set top-box) som&lt;br&gt;omvandlar den digitala signalen till analog eller helt nya TV- och radio-&lt;br&gt;apparater som är anpassade för att ta emot digitala signaler. Digitala&lt;br&gt;marksändningar av TV-program pågår sedan år 1998 i Storbritannien och&lt;br&gt;sedan år 1999 i Sverige. Digitala ljudradiosändningar via marknätet&lt;br&gt;pågår i Storbritannien och Sverige sedan hösten 1995. Flera andra länder&lt;br&gt;har nyligen börjat eller planerar att börja med digitala radio- och TV-&lt;br&gt;sändningar i marknätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I september 1996 medgav regeringen att SVT fick inleda sändningar&lt;br&gt;över satellit till en publik utanför Sverige. 1 november 1997 beslutade&lt;br&gt;regeringen att SVT fick använda satellit även för att nå allmänheten i&lt;br&gt;Sverige. SVT startade satellitsändningar till den svenska publiken år&lt;br&gt;1999. Sändningar av radio via satellit har ännu inte samma betydelse som&lt;br&gt;för TV. Detta beror bl.a. på att de sändningar som är möjliga i dag inte&lt;br&gt;går att ta emot med rörlig mottagare. De senaste åren har det också blivit&lt;br&gt;praktiskt möjligt att distribuera radio via Internet, s.k. webbradio. Inte&lt;br&gt;heller webbradio kan för närvarande tas emot med rörliga mottagare.&lt;br&gt;Kapaciteten i Internet är inte heller alltid tillräcklig för stömingsfri mot-&lt;br&gt;tagning, särskilt inte som kapacitetsbehovet är beroende av hur många&lt;br&gt;som lyssnar samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digitaliseringen bidrar även till den s.k. konvergensen, som innebär att&lt;br&gt;samma slag av innehållstjänster kan spridas via olika slags distributions-&lt;br&gt;nätverk eller, omvänt, att ett nätverk kan innehålla tjänster av många&lt;br&gt;olika slag. Konvergensen skapar möjligheter att överföra TV- och ljudra-&lt;br&gt;dioprogram via olika bredbandsnät. Den gör det också möjligt att&lt;br&gt;använda rundradiosändningar för individuellt adresserade tjänster. Det är&lt;br&gt;ännu för tidigt att överblicka de närmare följderna av konvergensen.&lt;br&gt;Utbyggnaden av bredbandsnät har inletts, men antalet anslutna hushåll är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ännu så länge litet. Även tjänsteutvecklingen befinner sig i ett inledande Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;stadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer radio och TV att behandlas i olika avsnitt med&lt;br&gt;hänsyn till att utvecklingen för distributionen på TV- respektive radioom-&lt;br&gt;rådet skiljer sig åt. De förslag och bedömningar som avser SVT och SR i&lt;br&gt;avsnitten nedan gäller även UR, eftersom UR har egen sändningsrätt men&lt;br&gt;använder SR:s och SVT:s sändningsutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2 Television&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio&lt;br&gt;skall sända television till hela landet, vilket innebär att minst 99,8 pro-&lt;br&gt;cent av den fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot sändningarna&lt;br&gt;via det analoga marknätet. Sveriges Television och Sveriges Utbildnings-&lt;br&gt;radio skall sända med både analog och digital teknik i marknätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Televisions och Sveriges Utbildningsradios sändningar skall&lt;br&gt;vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning&lt;br&gt;utöver erlagd TV-avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio vill starta nya&lt;br&gt;programkanaler skall regeringens medgivande inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen framhåller att det är viktigt&lt;br&gt;att säkra de värden som radio och TV i allmänhetens tjänst står för även&lt;br&gt;med framtidens digitala distribution av TV. Detta innebär t.ex. att fortsatt&lt;br&gt;höga krav på tillgänglighet och mångfald i programutbudet skall ställas.&lt;br&gt;Enligt utredningen talar starka skäl för en fortsatt satsning på markbun-&lt;br&gt;den digital TV. TV-tittama bör kunna ta emot sändningarna utan andra&lt;br&gt;krav på motprestation än betald TV-avgift. Utredningen anser att SVT:s&lt;br&gt;program bör sändas i okodad form. I avvägningen mellan konsumenter-&lt;br&gt;nas behov av att anpassa sitt TV-innehav till digital mottagning och de&lt;br&gt;merkostnader som parallellsändningar innebär, menar utredningen att de&lt;br&gt;analoga sändningarna bör kunna upphöra mellan åren 2007 och 2012,&lt;br&gt;förutsatt att utbyggnaden av det digitala sändamätet följer Teracoms pla-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser menar att det är angelä-&lt;br&gt;get att göra perioden för övergången från analog till digital distribution i&lt;br&gt;marknätet så kort som möjligt, bl.a. NUTEK och Konkurrensverket.&lt;br&gt;Radio- och TV-verket och Post- och telestyrelsen framhåller att över-&lt;br&gt;gången till digital sändningsteknik gör distributionskostnaderna lägre och&lt;br&gt;att frekvenser frigörs. Senda i Sverige AB, SVT och Teracom AB invän-&lt;br&gt;der mot utredningens bedömning att SVT:s sändningar bör ske okodade&lt;br&gt;och menar att samarbetet i det digitala marknätet, vilket SVT är en del&lt;br&gt;av, bygger på det programkort som Senda tilhandahåller och att sänd-&lt;br&gt;ningarna även i fortsättningen måste vara kodade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under den kommande tillståndsperi-&lt;br&gt;oden är det ett lika viktigt krav som tidigare att hela befolkningen har&lt;br&gt;tillgång till det allsidiga programutbud som SVT erbjuder. Regeringen&lt;br&gt;anser att de analoga sändningarna via marknätet, liksom i dag, skall nå&lt;br&gt;minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen. Utsändningstjäns-&lt;br&gt;tema för de analoga sändningarna skall köpas från Teracom AB. SVT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och UR far dessutom bedriva sändningar via satellit för att nå allmänhe-&lt;br&gt;ten i Sverige, Finland och övriga Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV kommer under de kommande åren i ökande omfattning att distri-&lt;br&gt;bueras digitalt. Hushållens möjlighet att ta emot digital TV kommer att&lt;br&gt;öka när allt fler skaffar sig den nödvändiga mottagningsutrustningen.&lt;br&gt;Teknikutvecklingen får dock inte leda till att tillgängligheten till SVT:s&lt;br&gt;sändningar försämras. Snarare bör tillgängligheten kunna öka. I samband&lt;br&gt;med övergången till digital marksänd TV är det viktigt att uppmärk-&lt;br&gt;samma hur möjligheterna att ta emot SVT:s sändningar i övriga Norden&lt;br&gt;påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att sändningarna av digital TV i marknätet far&lt;br&gt;byggas ut till att omfatta hela landet (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 17,&lt;br&gt;bet. 2000/01 :KrU01, rskr. 2000/01: 59). Enligt en plan som har lagts fram&lt;br&gt;av Teracom AB skulle 98 procents befolkningstäckning kunna uppnås&lt;br&gt;under år 2002. Regeringen har med anledning av beslutet gett bl.a. SVT&lt;br&gt;och UR rätt att sända TV-program med digital sändningsteknik i hela&lt;br&gt;landet. UR har egen sändningsrätt men använder SVT:s sändningsut-&lt;br&gt;rymme. Det är viktigt att public service-företagen har möjlighet att&lt;br&gt;behålla en stark konkurrenskraft även när distributionstekniken föränd-&lt;br&gt;ras. Teknikskiftet kan innebära att det i framtiden blir möjligt att distri-&lt;br&gt;buera ytterligare TV-kanaler. Om SVT eller UR vill starta nya digitala&lt;br&gt;kanaler skall regeringens medgivande inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVT:s och UR:s digitala TV-sändningar finansieras med TV-avgifis-&lt;br&gt;medel. Sändningarna bör därför kunna tas emot utan någon ytterligare&lt;br&gt;kostnad än den som avser själva mottagarutrustningen. Under den inle-&lt;br&gt;dande perioden av digitala TV-sändningar i marknätet har det varit en&lt;br&gt;lämplig lösning att möjligheten att ta del av sändningarna har varit för-&lt;br&gt;enad med en särskild avgift. I samband med utbyggnaden av digital&lt;br&gt;marksänd TV till hela landet och att de analoga sändningarna i framtiden&lt;br&gt;upphör är det inte längre motiverat att allmänheten skall belastas med&lt;br&gt;ytterligare kostnader än TV-avgiften för att ta del av SVT:s programut-&lt;br&gt;bud. För att bl.a. möjliggöra avgiftsbeläggning är för närvarande SVT:s&lt;br&gt;och UR:s sändningar kodade i såväl det digitala marknätet som i satellit.&lt;br&gt;För att ta del av sändningarna krävs ett programkort som tillhandahålls&lt;br&gt;av det företag som svarar for kodningen. Detta kort ger även tillgång till&lt;br&gt;andra TV-kanaler, eventuellt för en ytterligare avgift. Det kan finnas&lt;br&gt;behov av att koda SVT:s sändningar även i fortsättningen, t.ex. av hän-&lt;br&gt;syn till det tekniska samarbetet. Det skall dock inte, även om sändning-&lt;br&gt;arna är kodade, vara förenat med någon särskild avgift, utöver TV-&lt;br&gt;avgiften, att ta emot enbart SVT:s sändningar. Regeringen avser att även&lt;br&gt;i fortsättningen uppmärksamma vilka konsekvenser kodningen av SVT:s&lt;br&gt;sändningar har för bl.a. tillgängligheten till programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kravet att SVT:s sändningar skall vara tillgängliga i hela landet&lt;br&gt;skall uppfyllas måste SVT fortsätta med de analoga marksändningarna&lt;br&gt;parallellt med att sändningar pågår via digitala distributionsvägar. Det är&lt;br&gt;ännu för tidigt att säga hur lång övergångsperioden skall vara. Det finns&lt;br&gt;dock goda skäl att inte göra denna period längre än absolut nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.3&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Radio&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio&lt;br&gt;skall sända ljudradio till hela landet, vilket innebär att minst 99,8 procent&lt;br&gt;av den fast bosatta befolkningen skall kunna ta emot sändningarna via&lt;br&gt;det analoga marknätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en utvärdering av den digitala radion skall Sveriges&lt;br&gt;Radio minska kostnaderna för de digitala sändningarna i marknätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio vill starta nya pro-&lt;br&gt;gramkanaler skall regeringens medgivande inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen menar att situationen för&lt;br&gt;utvecklingen av den digitala radion är svårbedömd. Detta beror bl.a. på&lt;br&gt;att det inte funnits någon sammanhållen kunskap och inriktning på områ-&lt;br&gt;det motsvarande den som gällt för digital-TV-satsningen. Utredningen&lt;br&gt;framhåller att SR bör, i avvaktan på att efterfrågan på mottagare tar fart,&lt;br&gt;visa återhållsamhet i samband med utbyggnaden av det digitala radionä-&lt;br&gt;tet. SR bör inte ta på sig ytterligare kostnader för den digitala distributio-&lt;br&gt;nen. Däremot finns skäl att fortsätta arbetet med att utveckla produktio-&lt;br&gt;nen av program. Utredningen föreslår att en kommitté tillsätts för att se&lt;br&gt;över den digitala radions framtida förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: ST? och UR stödjer förslaget att tillsätta en kom-&lt;br&gt;mitté för att utreda den digitala radions framtid. SR påpekar att denna&lt;br&gt;kommitté måste få i uppdrag att arbeta skyndsamt. Även Teracom AB&lt;br&gt;tillstyrker förslaget att tillsätta en kommitté och menar att uppdragets&lt;br&gt;främsta syfte bör vara att stimulera framväxten av digital radio i Sverige.&lt;br&gt;Statskontoret delar utredningens bedömning att SR inte bör ta på sig&lt;br&gt;ytterligare kostnader för digital distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Under den kommande tillståndsperi-&lt;br&gt;oden är det ett lika viktigt krav som tidigare att hela befolkningen har&lt;br&gt;tillgång till det allsidiga programutbud som SR erbjuder. Regeringen&lt;br&gt;anser att de analoga sändningarna via marknätet, liksom i dag, skall nå&lt;br&gt;minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen. Utsändningstjäns-&lt;br&gt;tema för de analoga sändningarna skall köpas från Teracom AB. Digitala&lt;br&gt;ljudradiosändningar via marknätet pågår i Sverige sedan år 1995. Till&lt;br&gt;fördelama med den digitala tekniken hör bättre ljudkvalitet och att sänd-&lt;br&gt;ningsutrymmet kan användas mer flexibelt. Detta gör t.ex. att tillfälliga&lt;br&gt;kanaler kan skapas för att kunna sända större evenemang i sin helhet.&lt;br&gt;Den digitala tekniken innebär också ökade möjligheter att utveckla såväl&lt;br&gt;nya programformer som nya tjänster i anknytning till programmen, t.ex.&lt;br&gt;fördjupad programinformation eller olika interaktiva tjänster. Inom pro-&lt;br&gt;duktionsverksamheten använder SR numera genomgående digital teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på radions stora betydelse för public service-verksamheten&lt;br&gt;är det angeläget att en radio i allmänhetens tjänst på olika sätt använder&lt;br&gt;ny teknik för att utveckla och förnya sin verksamhet. På detta sätt kan&lt;br&gt;radion erbjuda radiolyssnama intressanta alternativ i en tid då det finns&lt;br&gt;ett stort medieutbud och en rad olika medieformer att välja mellan. Det är&lt;br&gt;viktigt att public service-företagen har möjlighet att behålla en stark kon-&lt;br&gt;kurrenskraft även när distributionstekniken förändras. Den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen kan innebära att det i framtiden blir möjligt att distribuera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare radiokanaler. Om SR eller UR vill starta nya digitala kanaler&lt;br&gt;skall regeringens medgivande inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digital distribution av ljudradio har inte nått samma omfattning som&lt;br&gt;motsvarande utveckling för utsändning av TV. För närvarande håller&lt;br&gt;digital radio, som baseras på det digitala systemet DAB, på att introduce-&lt;br&gt;ras i flera länder. Förutom i Storbritannien pågår digitala radiosändningar&lt;br&gt;i delar av t.ex. Tyskland och Frankrike. Utvecklingen av digitala radio-&lt;br&gt;mottagare har emellertid gått långsamt, både i Sverige och i andra länder.&lt;br&gt;En förutsättning för att digital radio skall fa en större spridning är sanno-&lt;br&gt;likt att priset blir lägre på bärbara mottagare för digital mottagning. En&lt;br&gt;positiv utveckling i länder som utgör betydligt större marknader än den i&lt;br&gt;Sverige kan givetvis medföra att digitala radiomottagare börjar tillverkas&lt;br&gt;i större omfattning och att konsumentpriserna sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med riksdagsbeslutet om den digitala radion (prop.&lt;br&gt;1994/95.170, bet. 1994/95:Ku47, rskr. 1994/95:369) uttalades att verk-&lt;br&gt;samheten skulle utvärderas sedan mottagare hade funnits på marknaden&lt;br&gt;några år och företag och allmänheten hade fatt erfarenheter av den nya&lt;br&gt;tekniken. Detta bekräftades i samband med beslutet om digitala TV-&lt;br&gt;sändningar (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).&lt;br&gt;Villkoren för att utvärdera verksamheten har ännu inte uppnåtts. Reger-&lt;br&gt;ingen anser dock att verksamheten trots detta snarast måste utvärderas&lt;br&gt;med hänsyn till att sändningarna nu pågått i flera år. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att ge en kommitté i uppdrag att utvärdera den försöksverksamhet&lt;br&gt;av digital radio som pågått sedan år 1995. Kommittén bör också analy-&lt;br&gt;sera den digitala radions framtidsförutsättningar. Det är viktigt att de&lt;br&gt;kunskaper och erfarenheter som har byggts upp inom SR tas tillvara även&lt;br&gt;i fortsättningen. 1 avvaktan på regeringens ställningstagande med anled-&lt;br&gt;ning av utredningens resultat bör dock SR minska kostnaderna för de&lt;br&gt;digitala sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Beredskapsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nuvarande villkoren för verksamheten under&lt;br&gt;höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred skall fort-&lt;br&gt;sätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television och Sveriges Radio skall vara skyldiga att sända&lt;br&gt;meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen anser att utgångspunkten för&lt;br&gt;programbolagens beredskapsplanering bör vara att samma krav på bered-&lt;br&gt;skap, teknisk kvalitet och säkerhet som gäller för dagens analoga sänd-&lt;br&gt;ningar också skall gälla sändningar med digital teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försvarsmakten anser att det är viktigt att möj-&lt;br&gt;ligheten att sända vamingsmeddelanden och informationsmeddelanden&lt;br&gt;finns kvar. Styrelsen för psykologiskt försvar delar utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning och understryker att det är viktigt att företagen får såväl ekono-&lt;br&gt;miska, organisatoriska som tekniska möjligheter att kontinuerligt kunna&lt;br&gt;vidta de åtgärder som behövs för att undvika att ”bygga in” onödig sår-&lt;br&gt;barhet vid en övergång från analog till digital distribution av radio och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV. Teracom AB menar att det från beredskapssynpunkt och därmed sår-&lt;br&gt;barhetssynpunkt är viktigt att marknätet byggs ut i hela landet så att man&lt;br&gt;t.ex. i glesbygd inte är beroende av satellitsändningar i krig-, kris- eller&lt;br&gt;katastrofsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Radio och TV har stor betydelse ur&lt;br&gt;ett beredskapsperspektiv. Det handlar dels om en allmän skyldighet att nå&lt;br&gt;ut till lyssnare och tittare i alla situationer, dels funktionen att kunna nå&lt;br&gt;ut med information vid särskilda händelser, t.ex. vid större olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Radio&lt;br&gt;och TV under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i&lt;br&gt;fred (prop. 1996/97:158, bet. 1996/97:KU3, rskr. 1996/97:18) lägger fast&lt;br&gt;de grundläggande beredskapskrav som skall gälla för programföretagen.&lt;br&gt;Regeringen beslutade år 1997, som en följd av riksdagens beslut, om ett&lt;br&gt;tillägg till de gällande sändningstillstånden. Av detta tillägg framgår bl.a.&lt;br&gt;följande. De tre programföretagen skall, efter samråd med Teracom AB,&lt;br&gt;SPF och andra berörda myndigheter, utarbeta erforderliga beredskaps-&lt;br&gt;planer för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrest-&lt;br&gt;ningar på samhället i fred. Beredskapsplanerna skall årligen lämnas för&lt;br&gt;kännedom till regeringen och SPF. De bestämmelser om bolagens pro-&lt;br&gt;gramverksamhet som finns i tillstånds- och anslagsvillkor skall vara&lt;br&gt;vägledande även under dessa situationer. Programföretagen skall ställa&lt;br&gt;de krav på sina leverantörer av tjänster för utsändning och programin-&lt;br&gt;samling som är nödvändiga för att uppfylla de säkerhets- och bered-&lt;br&gt;skapskrav som företaget åläggs av regeringen. En hög säkerhet och&lt;br&gt;uthållighet i distributionen av radio och TV skall eftersträvas. Den digi-&lt;br&gt;tala utvecklingen ställer nya krav på radio- och TV-verksamheten för att&lt;br&gt;den höga beredskapen skall kunna upprätthållas även vid sändningar med&lt;br&gt;digital teknik. Dagens krav på säkerhet, beredskap och teknisk kvalitet&lt;br&gt;måste kunna uppfyllas även vid ett teknikskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sändningstillstånden för SVT och SR föreskrivs också, i enlighet med&lt;br&gt;3 kap. 2 § 15 p radio- och TV-lagen, en skyldighet att kostnadsfritt sända&lt;br&gt;meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det.&lt;br&gt;Meddelandena skall ges en lämplig utformning och inte genom sin&lt;br&gt;omfattning eller på annat sätt inverka menligt på programverksamheten.&lt;br&gt;Regeringen har nyligen i en skrivelse (skr. 2000/01:52) till riksdagen&lt;br&gt;redogjort för bl.a. de beredskapskrav som gäller för SVT, SR och UR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att public service-företagens beredskapsplanering är&lt;br&gt;god och att den verksamhet som bedrivs i dag fungerar väl och på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt svarar mot de ställda kraven på området. Några&lt;br&gt;ytterligare åtgärder är inte nödvändiga. De nu gällande villkoren för&lt;br&gt;verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på sam-&lt;br&gt;hället i fred bör därför kvarstå oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska förutsättningar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering av programföretagens verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagens verksamhet skall finansieras&lt;br&gt;med TV-avgiftsmedel. Reklam skall inte vara tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall inom tillgängliga ekonomiska ramar göra de&lt;br&gt;prioriteringar som krävs for att uppfylla public service-uppdraget.&lt;br&gt;Verksamheten skall inom ramen för uppdraget bedrivas rationellt och&lt;br&gt;syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för sponsring av programföretagens sändningar skall&lt;br&gt;vara oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även verksamhet som kompletterar radio- och TV-sändningama,&lt;br&gt;t.ex. Internetverksamhet, skall finansieras med TV-avgiftsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamheter till programföretagens sändningsverksamhet skall&lt;br&gt;bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt&lt;br&gt;i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjäns-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har formulerat vissa allmänna principer för hur program-&lt;br&gt;företagens uppgifter bör avgränsas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;All verksamhet som programföretagen bedriver skall ha anknyt-&lt;br&gt;ning till uppdraget att bedriva radio- och TV-sändningar i all-&lt;br&gt;mänhetens tjänst (kärnverksamheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;All medieverksamhet som programföretagen bedriver skall&lt;br&gt;uppfylla de krav som gäller för kärnverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Programföretagen skall inte bedriva verksamhet som kan hota&lt;br&gt;den publicistiska självständigheten eller som kan leda till att&lt;br&gt;kärnverksamheten utarmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till dessa principer uttalade utredningen att programföreta-&lt;br&gt;gen inte bör göra sig beroende av kommersiell finansiering. Om valet&lt;br&gt;står mellan större resurser och bibehållet oberoende skall public service-&lt;br&gt;företagen, menar utredningen, välja oberoendets väg. När resurserna inte&lt;br&gt;räcker till allt måste företagsledningarna göra hårdare och tydligare prio-&lt;br&gt;riteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamheter med anknytning till kärnverksamheten bör enligt&lt;br&gt;utredningen kunna bedrivas om de bidrar till att uppfylla målen för&lt;br&gt;public service-uppdraget och i övrigt svarar mot de villkor som gäller för&lt;br&gt;detsamma. I valet mellan att hålla kärnverksamheten på en rimlig nivå&lt;br&gt;och att bedriva en omfattande tilläggsverksamhet måste kärnverksamhe-&lt;br&gt;ten ges företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som kommenterat frå-&lt;br&gt;gan tillstyrker utredningens bedömning att TV-avgiften fortsatt skall&lt;br&gt;finansiera verksamheten och att reklam inte skall vara tillåten. Bl.a. Eko-&lt;br&gt;nomistyrningsverket, Statskontoret, Konsumentverket, Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet och Svenska Journalistförbundet understryker finansieringsfor-&lt;br&gt;mens betydelse för programföretagens integritet och oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser delar också utredningens bedömning att sidoverk-&lt;br&gt;samheter skall bära sina egna kostnader och tydligt särredovisas från&lt;br&gt;annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Finansieringssystemet för radio och&lt;br&gt;TV i allmänhetens tjänst bör uppfylla vissa grundläggande krav. En stark&lt;br&gt;radio och TV i allmänhetens tjänst kräver att programföretagen ges till-&lt;br&gt;räckliga resurser för att kunna utföra sina uppdrag. Samtidigt bör inte&lt;br&gt;finansieringssättet begränsa företagens oberoende eller på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverka programverksamheten på ett sätt som kan strida mot uppdraget. I&lt;br&gt;allmänhet har programföretagen små möjligheter att genom egna åtgär-&lt;br&gt;der påverka sina intäkter, varför det är viktigt att företagen kan över-&lt;br&gt;blicka de ekonomiska förutsättningarna för en så lång tidsperiod som&lt;br&gt;möjligt. Systemet för finansiering bör även vara lätt att överblicka och&lt;br&gt;enkelt att hantera samt gynna en effektiv och sund hushållning med till-&lt;br&gt;delade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig skillnad mellan public service-företag och kommersiell radio&lt;br&gt;och TV ligger i de ekonomiska förutsättningarna. Genom att vara garan-&lt;br&gt;terade en viss på förhand känd resursnivå är public service-företagen&lt;br&gt;oberoende av att maximera antalet tittare och lyssnare för att generera&lt;br&gt;intäkter. Istället har public service-företagen ett uppdrag att verka i all-&lt;br&gt;mänhetens tjänst beslutat av riksdag och regering. Viktigast i uppdraget&lt;br&gt;är den innehållsliga ambition som ligger i att erbjuda alla tittare och lyss-&lt;br&gt;nare ett mångsidigt och oberoende utbud av hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sätt som radio och TV i allmänhetens tjänst finansieras på är också&lt;br&gt;avgörande för möjligheten till bibehållet oberoende och för en fortsatt&lt;br&gt;stark förankring hos allmänheten. Enligt regeringens mening är verksam-&lt;br&gt;hetens icke-kommersiella karaktär - och därmed avsaknaden av lönsam-&lt;br&gt;hetskrav - grundläggande och en förutsättning för att människor skall&lt;br&gt;kunna lita på att public service-företagen inte går någon särskild grupps&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att TV-avgiften fortfarande är den finansieringsform&lt;br&gt;som bäst förenar en solidarisk betalningsform med goda förutsättningar&lt;br&gt;för en oberoende och icke-kommersiell verksamhet. Regeringen föreslår&lt;br&gt;mot denna bakgrund att programföretagens verksamhet även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall finansieras med TV-avgiftsmedel. Reklam skall inte vara&lt;br&gt;tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen bör inom tillgängliga ekonomiska ramar göra de&lt;br&gt;prioriteringar som krävs för att uppfylla public service-uppdraget. Verk-&lt;br&gt;samheten bör inom ramen för uppdraget bedrivas rationellt och syfta till&lt;br&gt;ökad effektivitet och förbättrad produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under beredningsarbetet framförts önskemål att de problem&lt;br&gt;som är förknippade med att programföretagen inte har rätt att göra&lt;br&gt;avdrag för mervärdesskatt som betalas på inköp till public service-verk-&lt;br&gt;samheten skall lösas. Denna fråga kommer att utredas vidare under år&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i avsnitt 13.3 till förslag om resurser för pro-&lt;br&gt;gramföretagen under kommande tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande verksamhet och sidoverksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den publicistiska självständigheten och oberoendet är grunden i public&lt;br&gt;service-uppdraget. I kraft av en självständig och oberoende ställning kan&lt;br&gt;programföretagen bedriva en allsidig nyhetsförmedling och på ett fritt&lt;br&gt;och trovärdigt sätt granska olika företeelser i samhället. Regelverk, ägar-&lt;br&gt;förhållanden, organisation och finansiering har utformats för att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för programföretagens självständighet och oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare var det relativt oproblematiskt att ange den verksamhet för&lt;br&gt;vilken dessa förutsättningar skulle gälla. Skillnaden mellan programverk-&lt;br&gt;samhet och sidoverksamheter var i allmänhet tydlig och gränsfallen var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få. Den tekniska utvecklingen, framför allt den s.k. konvergensen, har&lt;br&gt;emellertid gett programföretagen möjlighet att verka på nya områden,&lt;br&gt;exempelvis på Internet. Utvecklingen kan komma att leda till att grän-&lt;br&gt;serna mellan radio och TV och annan medieverksamhet blir allt otydli-&lt;br&gt;gare. Det finns därför anledning att inför den kommande&lt;br&gt;tillståndsperioden klargöra vilka förutsättningar som bör gälla när&lt;br&gt;programföretagen bedriver annan medieverksamhet än radio- och TV-&lt;br&gt;sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill särskilt betona vikten av att public service-företagen&lt;br&gt;slår vakt om det publicistiska oberoendet och att de är medvetna om ris-&lt;br&gt;ken att även ett relativt begränsat inslag av kommersiell finansiering kan&lt;br&gt;medföra att programföretagens självständighet och därmed allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för verksamheten tar skada. Även om reglerna skiljer sig åt&lt;br&gt;för olika verksamheter bör det inte råda något tvivel om att publicistisk&lt;br&gt;självständighet och oberoende är överordnade intressen för programfö-&lt;br&gt;retagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill vidare understryka att det är radio- och TV-sändningar&lt;br&gt;i allmänhetens tjänst som är public service-företagens kärnverksamhet.&lt;br&gt;Vid sidan av produktion och sändning av radio och TV kan programfö-&lt;br&gt;retagen bedriva kompletterande verksamhet, t.ex. använda andra medier&lt;br&gt;för att komplettera och stärka kärnverksamheten. Ett exempel är Internet&lt;br&gt;som har blivit en allt viktigare kommunikationsform. Internet kan skapa&lt;br&gt;ett mervärde i förhållande till radio- och TV-verksamheten och möjliggör&lt;br&gt;interaktivitet mellan publiken och programföretagen. Internet kan t.ex.&lt;br&gt;användas för att ge publiken möjlighet att ta del av redan sända program&lt;br&gt;och för allmän programinformation eller för att fortsätta diskussioner&lt;br&gt;som har inletts i programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens verksamhet i andra medier än radio- och TV-sänd-&lt;br&gt;ningar bör ha anknytning till kärnverksamheten och vara begränsad i för-&lt;br&gt;hållande till denna. De principer i form av opartiskhet, saklighet, omsorg&lt;br&gt;om demokratiska värden och frihet från kommersiell finansiering som&lt;br&gt;gäller för radio- och TV-sändningama bör givetvis tillämpas även på&lt;br&gt;kompletterande verksamhet. Det innebär t.ex. att public service-företa-&lt;br&gt;gens hemsidor på Internet inte bör innehålla reklamskyltar. TV-avgifts-&lt;br&gt;medel skall i första hand finansiera programföretagens kärnverksamhet,&lt;br&gt;men även kompletterande verksamhet bör ha denna finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom kärnverksamhet och kompletterande verksamhet kan pro-&lt;br&gt;gramföretagen liksom i dag bedriva sidoverksamheter. Det kan t.ex. gälla&lt;br&gt;försäljning av program eller uthyrning av lokaler, personal och utrust-&lt;br&gt;ning. Regeringen anser att sådana sidoverksamheter skall bära sina kost-&lt;br&gt;nader utan att TV-avgiftsmedel riskeras och i övrigt bedrivas på ett kon-&lt;br&gt;kurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller&lt;br&gt;motsvarande tjänster. Programföretagen bör inte bedriva sidoverksam-&lt;br&gt;heter som kan skada kärnverksamheten eller som kan uppfattas strida&lt;br&gt;mot de principer som kärnverksamheten skall uppfylla. Av detta skäl bör&lt;br&gt;programföretagen inte bedriva publicistisk verksamhet annat än inom&lt;br&gt;ramen för kärnverksamheten eller som kompletterande verksamhet. Det&lt;br&gt;är givetvis också angeläget att sidoverksamheterna inte far en sådan om-&lt;br&gt;fattning att behovet av intäkter till sidoverksamheter medför att kärn-&lt;br&gt;verksamheten kommer i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens redovisning av sidoverksamheter skall förtydligas.&lt;br&gt;Regeringen återkommer i avsnitt 13.5 till frågan om hur redovisningen&lt;br&gt;av sidoverksamheter skall vara utformad och vilka principer som i övrigt&lt;br&gt;skall gälla för revision av företagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) svarar för TV-avgiftsuppbörd och&lt;br&gt;avgiftskontroll. Sedan år 1998 har RIKAB också ansvaret för förvaltning&lt;br&gt;av rundradiomedlen. RIKAB ägs sedan den 1 januari 1994 gemensamt av&lt;br&gt;de tre programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIKAB bör behålla sina uppgifter att bedriva uppbörd och avgiftskon-&lt;br&gt;troll samt att svara för förvaltningen av rundradiorörelsens medel även&lt;br&gt;under kommande tillståndsperiod. Det avtal som gäller mellan staten och&lt;br&gt;RIKAB om förvaltning av rundradiomedlen skall fortsatt gälla. De tre&lt;br&gt;programföretagen ansvarar, liksom hittills, för att tillräckliga medel ställs&lt;br&gt;till RIKAB:s förfogande. Det är därvid nödvändigt att RIKAB redan vid&lt;br&gt;inledningen av den nya tillståndsperioden ges goda förutsättningar och&lt;br&gt;tillräckliga resurser för att bedriva en effektiv TV-avgiftsuppbörd och&lt;br&gt;avgiftskontroll. Utgångspunkten skall vara att avgiftsskolket kraftigt&lt;br&gt;reduceras. Om skolket exempelvis kan minska från dagens nivå till hälf-&lt;br&gt;ten skulle detta innebära ytterligare närmare 300 miljoner kronor per år i&lt;br&gt;intäkter till rundradiorörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också att ställa krav på programföretagen som ägare&lt;br&gt;av RIKAB att lämna en ingående redovisning av arbetet med att minska&lt;br&gt;skolkets omfattning och avgiftskontrollens effekter. En sådan analys bör&lt;br&gt;också innehålla bedömningar av vilka åtgärder som skulle krävas för att&lt;br&gt;ytterligare underlätta arbetet att uppnå målsättningen att minska skolket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgiftssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen genom TV-avgifter innebär att kostnaderna för radio och&lt;br&gt;TV i allmänhetens tjänst bärs solidariskt av alla som har en TV-motta-&lt;br&gt;gare. Det är därför av stor betydelse att de som innehar TV-mottagare&lt;br&gt;visar en god betalningsvilja. Det förekommer dock ett visst skolk från&lt;br&gt;skyldigheten att betala TV-avgift. Även om detta inte är något nytt så är&lt;br&gt;det naturligtvis inte en önskvärd situation. Ju fler som betalar TV-avgift,&lt;br&gt;desto större är möjligheterna att hålla denna på en rimlig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att exakt uppskatta hur många som inte betalar TV-avgift&lt;br&gt;men som har en TV-apparat, främst beroende på olika uppgifter om hur&lt;br&gt;många hushåll som finns i landet. Mot bakgrund av en debatt i medierna&lt;br&gt;hösten 2000 om skolkets omfattning har RIKAB gjort en analys av bort-&lt;br&gt;fallet bl.a. med ledning av uppgifter från SCB, Telia, Posten, Kommun-&lt;br&gt;förbundet och MMS (Mediamätningar i Skandinavien AB). Enligt SCB:s&lt;br&gt;uppskattningar, som baseras på urvalsundersökningar, är antalet hushåll i&lt;br&gt;Sverige 4,167 miljoner. Telia uppger att de har 3,9 miljoner privata tele-&lt;br&gt;fonabonnemang och att företaget har 99 procent av de svenska hushållen.&lt;br&gt;Posten uppger att man har 4,3 miljoner ”brevlådor” i Sverige, inklusive&lt;br&gt;fritidshus, inneboende etc. Uppgifterna om antalet hushåll varierar såle-&lt;br&gt;des relativt kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIKAB gör i sin analys en sammanvägning av dessa uppgifter och Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;räknar med att det hushållsbegrepp som ligger närmast lagen om TV-&lt;br&gt;avgift innebär 4 miljoner hushåll. Från dessa hushåll dras de som har&lt;br&gt;lagliga skäl att inte betala TV-avgift, t.ex. vissa studenter, interner, sjö-&lt;br&gt;män, diplomater och boende i särskilda boendeformer (t.ex. äldre, psy-&lt;br&gt;kiskt handikappade och missbrukare). Dessa grupper motsvarar enligt&lt;br&gt;RIKAB ca 310 000 hushåll. Dessutom räknar RIKAB med att två pro-&lt;br&gt;cent av hushållen saknar TV. Sammantaget innebär detta att antalet&lt;br&gt;avgiftsskyldiga hushåll uppgår till ca 3,6 miljoner enligt RIKAB:s ana-&lt;br&gt;lys. I dag betalar ca 3,28 miljoner hushåll TV-avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIKAB anger, på grund av de osäkra ingångsvärdena, att andelen hus-&lt;br&gt;håll som är avgiftsskyldiga men som inte betalar uppgår till tio procent,&lt;br&gt;med en felmarginal på en procentenhet. RIKAB genomfor också varje år&lt;br&gt;egna Temo-undersökningar som stöder de nivåer som beräkningen ovan&lt;br&gt;ger vid handen. RIKAB gör bedömningen att några större förändringar i&lt;br&gt;skolkets omfattning inte skett under den senaste tioårsperioden. RIKAB&lt;br&gt;hade som mål att genom en effektiv uppbördsverksamhet nå 10 000 nya&lt;br&gt;registrerade hushåll år 2000. Uppgifter från RIKAB visar nu att antalet&lt;br&gt;TV-avgiftshushåll ökade med ca 12 500 år 2000. För år 2001 avser&lt;br&gt;RIKAB nå ytterligare 10 000 hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga förändringar har skett sedan lagen (1989:41) om TV-avgift&lt;br&gt;trädde i kraft. Detta gäller både det sätt som TV-program sänds ut på och&lt;br&gt;i fråga om de apparater som kan ta emot TV-sändningar. Regeringen till-&lt;br&gt;satte i juni 2000 en utredning (dir: 2000:43) för att bl.a. göra en översyn&lt;br&gt;av lagen om TV-avgift. Utredaren skall bl.a. se över reglerna för avgifts-&lt;br&gt;skyldighet i syfte att anpassa dem till den utveckling som skett när det&lt;br&gt;gäller TV-distribution och TV-mottagning. Utredaren skall lämna sitt&lt;br&gt;förslag före utgången av maj 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det svenska TV-avgiftssystemet är väl funge-&lt;br&gt;rande. Regeringen kommer emellertid att noga följa utvecklingen av&lt;br&gt;betalningsviljan och förutsättningarna i övrigt för det svenska TV-&lt;br&gt;avgiftssystemet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;eventuella förslag till författningsändringar med anledning av den sär-&lt;br&gt;skilde utredarens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sponsring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sponsring av program i public service-företagens sändningar&lt;br&gt;är inte oproblematisk. Sponsorintäktema ger programföretagen&lt;br&gt;ytterligare möjligheter att förvärva vissa evenemang. Möjligheten att&lt;br&gt;sända sponsringsmeddelanden kan dessutom vara en förutsättning för&lt;br&gt;förvärv av sändningsrätt genom att sponsring och sändningsrätt till vissa&lt;br&gt;evenemang erbjuds som en odelbar helhet. Programföretagen får dock&lt;br&gt;inte göra sig så beroende av sponsring att den programmässiga&lt;br&gt;integriteten kan påverkas. Sponsring lämpar sig inte för program där&lt;br&gt;kraven på redaktionellt oberoende och trovärdighet är extra höga. Risken&lt;br&gt;för otillbörlig påverkan har ansetts mindre i sportsändningar vars innehåll&lt;br&gt;knappast kan påverkas och för att dessa normalt ändå innehåller mycket&lt;br&gt;reklam. Det bör emellertid påpekas att även om programinnehållet san-&lt;br&gt;nolikt inte påverkas så kan sponsringen i sig leda till att vissa idrotter&lt;br&gt;visas i större utsträckning än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkterna från sponsring är av mycket begränsad omfattning sett i&lt;br&gt;relation till verksamhetens totala intäkter. Under år 2000 uppgick SVT:s&lt;br&gt;sponsringsintäkter endast till ca 33,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inte finns anledning att begränsa programfö-&lt;br&gt;retagens möjlighet att sända sponsrade program i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller i dag. Nuvarande regler för sponsring skall därför vara oföränd-&lt;br&gt;rade. Detta innebär att sponsring skall fa förekomma dels i SVT:s sänd-&lt;br&gt;ningar i samband med sportevenemang, dels av program i SR och SVT&lt;br&gt;som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig till-&lt;br&gt;ställning där programföretaget är arrangör. Förutsättningen i det senare&lt;br&gt;fallet är dock att det är ett evenemang inom ramen för ett åtagande gent-&lt;br&gt;emot Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande&lt;br&gt;betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder (jfr prop.&lt;br&gt;1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredare som regeringen tillsatte i juni 2000 med uppgift&lt;br&gt;att se över reglerna i radio- och TV-lagen (dir. 2000:43) skall också be-&lt;br&gt;handla frågor om sponsring, t.ex. vad som skall gälla i fråga om spons-&lt;br&gt;ringsmeddelanden i samband med längre pauser i program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet för programföretagen att informera om varandras program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tillståndsvillkoren far programföretagen inte sända reklam. Förbu-&lt;br&gt;det omfattar inte sponsringsmeddelanden, reklam för egen programverk-&lt;br&gt;samhet, utbildningsmaterial eller andra liknande produkter med anknyt-&lt;br&gt;ning till programmen. Granskningsnämnden för radio och TV har&lt;br&gt;bedömt att villkorets nuvarande utformning inte medger t.ex. SR rätt att&lt;br&gt;sända programinformation för program i SVT eller vice versa (SB&lt;br&gt;495/97 och SB 494/97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att programföretagen inte skall hindras att informera&lt;br&gt;publiken om varandras program. Det är tvärtom av stor vikt att public&lt;br&gt;service-företagen kan ge publiken ökad information om det programut-&lt;br&gt;bud som erbjuds i samtliga public service-kanaler. Villkoren i sänd-&lt;br&gt;ningstillstånden bör därför inte förhindra att programföretagen hänvisar&lt;br&gt;till varandras programutbud. En sådan ändring av programföretagens&lt;br&gt;sändningstillstånd kräver inte en ändring i radio- och TV-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13.2 Systemet för medelstilldelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De medel som anvisas till programföretagen&lt;br&gt;från rundradiokontot skall liksom nu anvisas samlat till varje program-&lt;br&gt;företag. Medelstilldelningen till Sveriges Radios utlandsprogramverk-&lt;br&gt;samhet och Sveriges Televisions programverksamhet för döva skall&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 2002 ingå i Sveriges Radios respektive Sveriges&lt;br&gt;Televisions medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelningen till programföretagen från rundradiokontot&lt;br&gt;skall räknas upp med två procent årligen. Prisuppräkningen skall&lt;br&gt;reduceras i den mån TV-avgiftsskolket inte minskar, dock med högst&lt;br&gt;25 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt distributionskonto inrättas för att hantera kostnader för&lt;br&gt;TV-distribution i samband med övergången till digital sändningstek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nik. Till kontot förs medel från rundradiokontot. Under ett uppbygg-&lt;br&gt;nadsskede uppkommer ett underskott på kontot. Detta finansieras&lt;br&gt;genom lån i Riksgäldskontoret. När de analoga sändningarna har upp-&lt;br&gt;hört skall underskottet återbetalas genom betalningar från rundradio-&lt;br&gt;kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår en modell där intäkterna&lt;br&gt;från TV-avgiften tillfaller programföretagen direkt, utan att först placeras&lt;br&gt;på rundradiokontot. Som en följd av detta system skulle ordningen med&lt;br&gt;ett särskilt kompensationsindex upphöra att gälla. Riksdagen skulle dock&lt;br&gt;även med detta system fatta beslut om TV-avgiftens storlek och fördel-&lt;br&gt;ningen av medel mellan de tre programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på att införandet av en direktfinansieringsmodell&lt;br&gt;kan få konsekvenser för bl.a. programföretagens redovisningsprinciper&lt;br&gt;m.m. En övergång till ett system med direktfinansiering skulle t.ex.&lt;br&gt;kunna medföra att programföretagens möjligheter att föra outnyttjade&lt;br&gt;medel mellan åren förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att det inte är rimligt att TV-avgiftsbetalama ska&lt;br&gt;behöva bekosta teknikskiftet från analog till digital sändningsteknik för&lt;br&gt;TV i sin helhet. Utredningens bedömning är att de kostnader som upp-&lt;br&gt;kommer för parallellsändning bör kunna spridas ut över en längre tidspe-&lt;br&gt;riod genom lämplig lånefinansiering. Utredaren anser också att en del av&lt;br&gt;de kostnader som uppstår under tiden med parallellsändningar bör kunna&lt;br&gt;finansieras genom att staten drar fördel av det framtida värde som det&lt;br&gt;frigjorda sändningsutrymmet kommer att ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser tillstyrker utredarens för-&lt;br&gt;slag. F.konomistymingsverket (ESV), Riksrevisionsverket och Statskonto-&lt;br&gt;ret anser att de skäl utredaren lyft fram som motiv för en förändring av&lt;br&gt;systemet för medelstilldelning är bärande och att en förändring därför bör&lt;br&gt;genomföras. ESV betonar vikten av att riksdagen får ett ordentligt&lt;br&gt;underlag inför beslut om TV-avgiftsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Journalistförbundet tillstyrker förslaget med hänsyn till att det&lt;br&gt;skulle stärka företagens oberoende i förhållande till staten i och med att&lt;br&gt;det blir tydligare att de verkar i avgiftsbetalamas tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR och UR stöder i princip förslaget om direktfinansiering, men föror-&lt;br&gt;dar att inga förändringar sker i systemet för medelstilldelning under den&lt;br&gt;kommande tillståndsperioden. SVT stöder en förändring under förutsätt-&lt;br&gt;ning att det sker inom ramen för ett samlat ställningstagande till bl.a.&lt;br&gt;följande frågor: införande av mervärdesskatteplikt, balans mellan intäkter&lt;br&gt;och kostnader på rundradiokontot, tilldelning av medel för den digitala&lt;br&gt;verksamheten samt införande av en långsiktig modell för TV-avgiftens&lt;br&gt;storlek under tillståndsperioden. Dessa frågor berörs också av SR och&lt;br&gt;UR. Programföretagen har också pekat på vissa övergångseffekter av ett&lt;br&gt;förändrat system för medelstilldelning som enligt företagen bör hanteras&lt;br&gt;innan ett beslut tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Dövas Riksförbund markerar att verksamheten inom tidigare&lt;br&gt;Dövas TV inte får äventyras och att SVT bör garantera att teckenspråkiga&lt;br&gt;TV-program inte kommer att försämras kvantitativt och kvalitativt om&lt;br&gt;medelstilldelningen till verksamheten i framtiden går direkt till SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Systemet för medelstilldelning kännetecknas för närva-&lt;br&gt;rande av att nivån på TV-avgiften är angiven i nominella belopp medan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medelstilldelningen till programföretagen är värdesäkrad genom ett sär-&lt;br&gt;skilt index som avspeglar utvecklingen av löner och priser. Programfö-&lt;br&gt;retagens medelstilldelning sker alltid i ett tidigare års prisläge och den&lt;br&gt;faktiska medelsnivån blir därför inte känd förrän i efterhand. Utred-&lt;br&gt;ningen har anfört att nuvarande kompensationssystem med SR-index&lt;br&gt;leder till i huvudsak två problem. Dels uppstår en osäkerhet i budgetering&lt;br&gt;och planering, dels far programföretagen kompensation motsvarande&lt;br&gt;löneökningen för tjänstemän i den privata sektom. I förlängningen inne-&lt;br&gt;bär detta att medelstilldelningen till programföretagen beror på produkti-&lt;br&gt;vitetsutvecklingen inom det privata näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Dagens system för medelstilldelning&lt;br&gt;till public service-företagen har brister. Regering och riksdag har genom&lt;br&gt;konstruktionen av dagens system inte information om den faktiska&lt;br&gt;medelstilldelningen vid tiden för förslag respektive beslut. Även för pro-&lt;br&gt;gramföretagen innebär dagens system osäkerhet vid budgetering och pla-&lt;br&gt;nering. Eftersom det rör sig om stora summor som skall fördelas innebär&lt;br&gt;en relativt liten ökning eller minskning i SR-index ett stort tillskott&lt;br&gt;respektive bortfall för programföretagen. Det har under nuvarande till-&lt;br&gt;ståndsperiod visat sig svårt att göra prognoser för utvecklingen av det&lt;br&gt;särskilda SR-indexet, vilket riskerar att leda till obalans på rundradio-&lt;br&gt;kontot. Utfallet av index blir dessutom inte känt förrän långt i efterhand.&lt;br&gt;Regeringen anser att denna ordning bör förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i princip utredningens uppfattning att ett system med&lt;br&gt;direktfinansiering bör införas. En sådan förändring skulle kunna innebära&lt;br&gt;ett enklare och mer transparent medelstilldelningssystem, vilket skulle&lt;br&gt;öka legitimiteten i systemet. Utredningens förslag är emellertid inte&lt;br&gt;oproblematiskt. Regeringen gör bedömningen att de konsekvenser som&lt;br&gt;kan bli följden av ett nytt system är av sådan art att frågan kräver ytterli-&lt;br&gt;gare beredning. Regeringen är därför inte beredd att nu föreslå att ett helt&lt;br&gt;nytt system införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock mot bakgrund av de problem utredningen påvi-&lt;br&gt;sat att nuvarande system ändå kan förtydligas och förenklas. Den största&lt;br&gt;osäkerhetsfaktorn i nuvarande system är konstruktionen av det särskilda&lt;br&gt;kompensationsindexet. Detta index har haft fördelen att det fungerat som&lt;br&gt;en värdesäkring av programföretagens medelstilldelning och det har givit&lt;br&gt;möjlighet till viss långsiktighet. Men samtidigt har konstruktionen inne-&lt;br&gt;burit att den faktiska medelstilldelningen inte blir känd förrän i efterhand.&lt;br&gt;Detta skapar en osäkerhet för såväl regering och riksdag som för pro-&lt;br&gt;gramföretagen. Regeringen anser att de brister som dagens index har&lt;br&gt;motiverar en förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda kompensationsindex som hittills har använts skall därför&lt;br&gt;bytas ut mot en form för uppräkning av företagens medelstilldelning som&lt;br&gt;innebär att de negativa konsekvenser för budgetering, prognoser och pla-&lt;br&gt;nering som dagens system medfört kan undvikas. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att medelstilldelningen under den kommande tillståndsperioden&lt;br&gt;skall räknas upp med en fast prisuppräkning om två procent årligen. En&lt;br&gt;förutsättning för att prisuppräkningen skall betalas fullt ut är att TV-&lt;br&gt;avgiftsskolket minskas med minst 25 miljoner kronor per år. Om skolket&lt;br&gt;minskar med ett lägre belopp skall prisuppräkningen reduceras med&lt;br&gt;skillnaden mellan 25 miljoner kronor och detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att programföretagen med denna upp-&lt;br&gt;räkning far en god och rimligt förutsebar kompensation för prisutveck-&lt;br&gt;ling under den kommande tillståndsperioden. Det särskilda kompensa-&lt;br&gt;tionsindex som hittills tillämpats skall därmed upphöra fr.o.m. år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att riksdagen varje år efter förslag från regeringen beslutar&lt;br&gt;om medelstilldelning till de tre programföretagen skall gälla också under&lt;br&gt;kommande tillståndsperiod. TV-avgiftsmedlen skall liksom nu uppbäras&lt;br&gt;av Radiotjänst i Kiruna och placeras på ett särskilt konto i Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret (rundradiokontot).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en större förändring av systemet för medelstilldelning inte&lt;br&gt;kan genomföras nu kommer regeringen att bereda frågan vidare och&lt;br&gt;avser att återkomma till riksdagen med ett eventuellt förslag till föränd-&lt;br&gt;ring. En förutsättning för ett förslag är dock att en sådan förändring inte&lt;br&gt;rubbar de planeringsförutsättningar som följer av regeringens förslag i&lt;br&gt;denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt distrihutionskonto inrättas för finansiering av kostnader för TV-&lt;br&gt;distribution&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den kommande tillståndsperioden kommer medelsbehovet för&lt;br&gt;televisionen att vara högt på grund av att de analoga marksändningarna&lt;br&gt;måste pågå i full omfattning samtidigt som den digitala sändningsverk-&lt;br&gt;samheten byggs upp med högre kostnader som följd. På längre sikt, när&lt;br&gt;de analoga marksändningarna har upphört, kommer medelsbehovet&lt;br&gt;emellertid att minska eftersom den digitala distributionen är mindre kost-&lt;br&gt;sam än den analoga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kostnaderna skall utjämnas över en längre tidsperiod bör ett sär-&lt;br&gt;skilt distrihutionskonto inrättas. Från rundradiokontot till distributions-&lt;br&gt;kontot förs medel som successivt ökar och som efter fem år motsvarar&lt;br&gt;kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga TV-distribution. Från distribu-&lt;br&gt;tionskontot tillförs medel till programföretagen som motsvarar kostna-&lt;br&gt;derna för TV-distribution både via analoga och digitala marksändningar&lt;br&gt;för SVT och UR. Det underskott på distributionskontot som uppkommer&lt;br&gt;under uppbyggnadsskedet täcks genom lån i Riksgäldskontoret. När TV-&lt;br&gt;sändningarna i det analoga marknätet har upphört skall betalningarna&lt;br&gt;från rundradiokontot till distributionskontot fortsätta tills underskottet är&lt;br&gt;återbetalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda medelstilldelningen för Radio Sweden och programverksam-&lt;br&gt;heten för döva inom SVT skall upphöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två verksamheter inom SR respektive SVT har under innevarande till-&lt;br&gt;ståndsperiod fått särskild medelstilldelning. Det gäller utlandsprogram-&lt;br&gt;verksamheten inom SR (Radio Sweden) och programverksamheten för&lt;br&gt;döva inom SVT (tidigare Dövas TV). Anledningen till att dessa två verk-&lt;br&gt;samheter har haft en särskild medelstilldelning från rundradiokontot är&lt;br&gt;att de tidigare finansierades via anslag i statsbudgeten och att staten&lt;br&gt;ställde krav relaterade till dessa verksamheter i regleringsbrev. Ett syfte&lt;br&gt;har varit att genom särskild medelstilldelning väma dessa verksamheters&lt;br&gt;ställning i förhållande till andra verksamheter inom programföretagen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl SR som SVT har begärt att medelstilldelningen i framtiden skall&lt;br&gt;ske samlat utan särskilda anslag för vissa verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i avsnitt 8.5 respektive 8.8 att villkoren för Radio&lt;br&gt;Sweden och för programverksamheten för döva inom SVT skall fortsätta&lt;br&gt;att gälla. Regeringen anser inte att medel fortsatt behöver fördelas sär-&lt;br&gt;skilt till dessa verksamheter. Regeringen föreslår därför att medlen till&lt;br&gt;Radio Sweden och programverksamheten för döva inom SVT fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 2002 skall ingå i SR:s respektive SVT:s samlade medelstilldel-&lt;br&gt;ning. De särskilda villkor som i dag gäller för dessa verksamheter skall&lt;br&gt;under nästa tillståndsperiod i stället ingå i riktlinjerna för SR respektive&lt;br&gt;SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelning och fördelningsnyckel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som anvisas till verksamheten från rundradiokontot skall även&lt;br&gt;i fortsättningen anvisas samlat till varje programföretag. Mot bakgrund&lt;br&gt;av att medel till Radio Sweden och programverksamhet för döva inom&lt;br&gt;SVT skall ingå i medelstilldelningen samt behovet av resurser för digital&lt;br&gt;verksamhet och verksamhet med nya medier, bl.a. Internet, och på grund&lt;br&gt;av att medel till TV-distribution tillförs SVT och UR från distributions-&lt;br&gt;kontot, måste den fördelningsnyckel som i dag tillämpas av programfö-&lt;br&gt;retagen ändras. Fördelningsnyckeln för år 2002 skall vara 57,73 % för&lt;br&gt;Sveriges Television, 37,52 % för Sveriges Radio och 4,75 % för Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall även fortsättningsvis i samförstånd kunna&lt;br&gt;justera fördelningsnyckeln om de exempelvis kommer överens om att&lt;br&gt;omfördela ansvaret för olika gemensamma funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13.3 Medelstilldelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Programföretagen skall för år 2002 tilldelas&lt;br&gt;sammanlagt 5 780 miljoner kronor från rundradiokontot. Av dessa&lt;br&gt;skall 5 770 miljoner kronor anvisas enligt fördelningsnyckeln med&lt;br&gt;3 331 miljoner kronor till Sveriges Television, 2 165 miljoner kronor&lt;br&gt;till Sveriges Radio och 274 miljoner kronor till Sveriges Utbildnings-&lt;br&gt;radio. 10 miljoner kronor utgör engångsmedel till Sveriges Television&lt;br&gt;för insatser för ökad tillgänglighet för funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från distributionskontot skall för år 2002 anvisas 468 miljoner kro-&lt;br&gt;nor för distributionskostnader till Sveriges Television och 17 miljoner&lt;br&gt;kronor till Sveriges Utbildningsradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till distributionskontot skall för år 2002 föras 160 miljoner kronor&lt;br&gt;från rundradiokontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som föreslagits i det föregående skall&lt;br&gt;distributionskontot årligen tillföras medel från rundradiokontot. Mot&lt;br&gt;bakgrund av den utveckling som kan förutses på rundradiokontot bedö-&lt;br&gt;mer regeringen att 160 miljoner kronor bör tillföras distributionskontot&lt;br&gt;under vart och ett av åren 2002 och 2003, 260 miljoner kronor under år&lt;br&gt;2004, medan 410 miljoner kronor bör tillföras under år 2005. För tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter den nu föreslagna tillståndsperioden och till dess underskottet på&lt;br&gt;distributionskontot är återbetalt räknar regeringen med att distributions-&lt;br&gt;kontot skall tillföras 460 miljoner kronor per år, vilket bedöms ungefärli-&lt;br&gt;gen motsvara kostnaderna for SVT:s och UR:s analoga TV-distribution.&lt;br&gt;Från distributionskontot tillförs SVT och UR ett bidrag till kostnaderna&lt;br&gt;för marksändningar av TV i de analoga och digitala sändamäten. I takt&lt;br&gt;med att ett ökat antal hushåll använder sig av de digitala marksändning-&lt;br&gt;arna kommer kostnaderna för dessa sändningar att stiga. Under återsto-&lt;br&gt;den av den föreslagna tillståndsperioden beräknar regeringen att 520&lt;br&gt;miljoner kronor för år 2003, 550 miljoner kronor för år 2004 och 580&lt;br&gt;miljoner kronor för år 2005 kommer att anvisas som bidrag till distribu-&lt;br&gt;tionskostnader. Förslaget till medelstilldelning från rundradiokontot&lt;br&gt;innebär att medelstilldelningen till SVT och UR har minskats med de&lt;br&gt;belopp som tillförs företagen för analog distribution från distributions-&lt;br&gt;kontot. Som angetts i det föregående har fördelningsnyckeln justerats&lt;br&gt;med hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de åtgärder som regeringen föreslår kommer programföretagen&lt;br&gt;att disponera sammanlagt 6 265 miljoner kronor under år 2002. Resur-&lt;br&gt;serna för kvalificerad programproduktion och för att leva upp till de krav&lt;br&gt;i andra avseenden som ställs i denna proposition förstärks med samman-&lt;br&gt;lagt 125 miljoner kronor, varav 76 miljoner kronor för SVT, 43 miljoner&lt;br&gt;kronor för SR och 6 miljoner kronor för UR. Programföretagen kommer&lt;br&gt;vidare att kunna utveckla den digitala programverksamheten och verk-&lt;br&gt;samheten på Internet. SVT kommer att kunna använda ytterligare 100&lt;br&gt;miljoner kronor till digital programverksamhet medan SR får möjlighet&lt;br&gt;att använda upp till 23 miljoner kronor för digital ljudradio. För verk-&lt;br&gt;samhet med nya medier, bl.a. Internet, har regeringen beräknat 27 miljo-&lt;br&gt;ner kronor för SVT, 20 miljoner kronor för SR och 5 miljoner kronor för&lt;br&gt;UR. SVT kommer att med hjälp av engångsmedel om 10 miljoner kronor&lt;br&gt;även att kunna göra en kraftfull insats för att förbättra tillgängligheten för&lt;br&gt;funktionshindrade. Medlen från distributionskontot beräknas i stort sett&lt;br&gt;motsvara kostnaderna för SVT och UR för att programmen skall sändas&lt;br&gt;ut med både analog och digital teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributionskontot kommer att uppvisa underskott under de år när de&lt;br&gt;digitala sändningarna byggs ut. Skulden växer successivt och kan när de&lt;br&gt;analoga sändningarna avvecklas uppgå till betydande belopp. Därefter&lt;br&gt;kommer skulden att amorteras. För att finansiera detta underskott skall en&lt;br&gt;kreditram vara knuten till distributionskontot. Storleken på kreditramen&lt;br&gt;skall beslutas av riksdagen varje år. Regeringen avser att i budgetpropo-&lt;br&gt;sitionen för år 2002 återkomma med förslag till kreditram för detta år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13.4 TV-avgiften&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: TV-avgiften höjs med 6 kronor per månad till&lt;br&gt;1 740 kronor per helår fr.o.m, den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För närvarande är TV-avgiften 1 668&lt;br&gt;kronor per år eller 139 kronor per månad. Regeringen föreslår mot bak-&lt;br&gt;grund av förslagen i denna proposition att TV-avgiften höjs med 6 kronor&lt;br&gt;per månad till sammanlagt 1 740 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2002. Beräkningarna av rundradiokontots utveckling baseras på de för-&lt;br&gt;slag som lämnats i föregående avsnitt. Regeringens förslag om TV-&lt;br&gt;avgiften förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Förslaget&lt;br&gt;redovisas under avsnitt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rundradiokontot skall komma i balans under tillståndsperioden&lt;br&gt;räknar regeringen med att TV-avgiften kommer att behöva höjas även&lt;br&gt;under de följande åren. För närvarande förutser regeringen att höjningen&lt;br&gt;kommer att uppgå till ytterligare 6 kronor per månad under år 2003,&lt;br&gt;5 kronor per månad under år 2004 och 4 kronor per månad under år&lt;br&gt;2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13.5 Redovisning och revision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Principerna för redovisning och revision skall&lt;br&gt;förtydligas. Programföretagens public service-redovisningar, budget-&lt;br&gt;underlag och i förekommande fall uppdrag i särskilda regeringsbeslut&lt;br&gt;skall vara granskade av företagens revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som kommenterat frå-&lt;br&gt;gan instämmer i utredningens bedömning. Statskontoret, Ekonomistyr-&lt;br&gt;ningsverket och Riksrevisionsverket (RRV) delar utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning att företagens revisorer bör ges i uppdrag att revidera samtliga&lt;br&gt;dokument där företagen redovisar resursanvändning m.m. RRV pekar på&lt;br&gt;möjligheten att public service-företagen sätts upp på den förteckning&lt;br&gt;över statliga aktiebolag och stiftelser som verket har rätt att granska.&lt;br&gt;Svenska Journalistförbundet anser att kraven på öppenhet och insyn&lt;br&gt;måste ställas mycket högt på programföretag i allmänhetens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken SR eller SVT har kommenterat utredningens bedömning i&lt;br&gt;denna del. UR anser att förslaget att revisorerna bör granska underlaget i&lt;br&gt;samtliga dokument som programföretagen lämnar är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom TV-avgiften ställs betydande&lt;br&gt;resurser av allmänhetens medel till public service-företagens förfogande.&lt;br&gt;Det är naturligt att ställa höga krav på öppenhet och insyn i en verksam-&lt;br&gt;het med de förutsättningar som gäller för dessa företag. Den grundläg-&lt;br&gt;gande förutsättningen för public service-verksamheten, att programföre-&lt;br&gt;tagen skall ha en självständig och oberoende ställning, utesluter inte att&lt;br&gt;god insyn skall kunna ges i företagens ekonomiska förvaltning och att&lt;br&gt;bedömningar av effektivitetsfrågor m.m. skall kunna göras. Såväl För-&lt;br&gt;valtningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB som regering och riksdag är beroende av&lt;br&gt;en väl fungerande revision som granskar om verksamheterna bedrivs&lt;br&gt;effektivt och om programföretagens styrelser och ledningar har tillfreds-&lt;br&gt;ställande system och rutiner för uppföljning och kontroll, liksom om åter-&lt;br&gt;rapporteringen är rättvisande. Ett väl fungerande uppföljningssystem är&lt;br&gt;också en förutsättning för att kunna informera allmänheten om hur verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs och hur TV-avgiftsmedlen används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens styrelser och ledningar ansvarar för att verksamhe-&lt;br&gt;ten planeras, genomförs och utvecklas i enlighet med fastlagda riktlinjer&lt;br&gt;och villkor. I detta ansvar ingår att ha de system och rutiner som behövs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en löpande uppföljning och rapportering, liksom för den externa åter-&lt;br&gt;rapporteringen vad gäller uppfyllelsen av målen för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på vissa oklarheter i dagens system för redovisning&lt;br&gt;och revision. Programföretagen redovisar sin verksamhet i tre huvudsak-&lt;br&gt;liga dokument; årsredovisning, public service-redovisning och budgetun-&lt;br&gt;derlag. Av dessa dokument är det endast årsredovisningen som idag&lt;br&gt;utgör granskningsobjekt för företagens revisorer. Revisorerna granskar&lt;br&gt;alltså i princip inte de uppgifter som programföretagen lämnar i budget-&lt;br&gt;underlag och public service-redovisningar. Utredningen visar också att&lt;br&gt;revisorerna i sitt granskningsarbete endast i begränsad utsträckning utgår&lt;br&gt;från programföretagens anslagsvillkor, vilket bl.a. leder till att bolagens&lt;br&gt;uppfyllande av kravet på att sidoverksamheter skall bära sina egna kost-&lt;br&gt;nader i dag inte formellt ingår i revisorernas granskningsuppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns anledning att för-&lt;br&gt;tydliga systemet för kontroll och revision av public service-företagens&lt;br&gt;verksamhet. Programföretagens public service-redovisningar, budgetun-&lt;br&gt;derlag och i förekommande fall uppdrag i särskilda regeringsbeslut bör&lt;br&gt;därför vara granskade av företagens revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen av de olika dokumenten bör avse det underlag som det&lt;br&gt;redovisade materialet bygger på och företagsledningarnas organisation av&lt;br&gt;system och rutiner för kontroll, uppföljning och redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om uppföljning och granskning av programverksamheten&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 10. Regeringen har tidigare i detta kapitel anfört att&lt;br&gt;sidoverksamheter till företagens programverksamhet skall bära sina kost-&lt;br&gt;nader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till&lt;br&gt;andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Villkoret har hit-&lt;br&gt;tills inte varit förenat med något uttryckligt krav på särredovisning. Vill-&lt;br&gt;koret innebär i praktiken att TV-avgiftsmedel inte skall användas för att&lt;br&gt;finansiera de delar av företagens verksamhet som bedrivs på en konkur-&lt;br&gt;rensutsatt marknad och där finansieringen skall vara en annan än TV-&lt;br&gt;avgiftsmedel. Exempel på sådan verksamhet är programföretagens&lt;br&gt;uthyrning av produktionskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta område är ett förtydligande av kraven på företagens redovis-&lt;br&gt;ning särskilt angeläget. Regeringen anser att programföretagen skall ges i&lt;br&gt;uppdrag att redovisa sidoverksamheter som egna resultatområden och det&lt;br&gt;bör följaktligen finnas en resultaträkning och en balansräkning för de&lt;br&gt;sidoverksamheter som företagen bedriver. Programföretagen bör säker-&lt;br&gt;ställa att redovisningar av programföretagens sidoverksamheter och vill-&lt;br&gt;koret att sådana verksamheter bär sina kostnader är granskade av företa-&lt;br&gt;gens revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Tillståndsperiodens längd m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillståndet för Sveriges Radio, Sveriges Televi-&lt;br&gt;sion och Sveriges Utbildningsradio skall omfatta perioden den&lt;br&gt;1 januari 2002 t.o.m. den 31 december 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen anser, bl.a. mot bakgrund av&lt;br&gt;behovet av fortsatt översyn av vissa förutsättningar för public service-&lt;br&gt;verksamheten, att nästa tillståndsperiod inte bör vara längre än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som kommenterat frå-&lt;br&gt;gan delar utredningens bedömning att tillståndsperioden inte bör vara&lt;br&gt;längre än fem år. Riksrevisionsverket anser att utrymme bör skapas för att&lt;br&gt;redan under kommande tillståndsperiod kunna ändra vissa villkor om de&lt;br&gt;visar sig begränsa företagens förutsättningar att tillgodose viktiga åta-&lt;br&gt;ganden i public service-uppdraget. SVT delar utredningens bedömning att&lt;br&gt;tillståndsperioden inte bör bli längre än fem år. Under denna period bör,&lt;br&gt;enligt SVT, klarlägganden ske om den framtida organisationsstrukturen&lt;br&gt;för public service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt radio- och TV-lagen skall tillstånd som meddelas av&lt;br&gt;regeringen gälla för en viss tid. De senaste tillståndsperiodema för public&lt;br&gt;service-företagen har varit av olika längd. Perioden före nuvarande till-&lt;br&gt;ståndsperiod var fyra år (1993-1996) och nuvarande period är fem år&lt;br&gt;(1997-2001).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid bedömningen av en lämplig&lt;br&gt;längd på nästa tillståndsperiod för radio och TV i allmänhetens tjänst bör&lt;br&gt;olika förhållanden beaktas. Public service-företagen verkar på en mark-&lt;br&gt;nad där förutsättningarna ständigt förändras. Detta ställer krav på&lt;br&gt;anpassningsförmåga och utvecklingsarbete inom företagen, men det&lt;br&gt;innebär också att riksdag och regering med jämna mellanrum behöver&lt;br&gt;kunna ta ställning till behov av eventuella förändringar i public service-&lt;br&gt;verksamhetens förutsättningar i syfte att värna en fortsatt framgångsrik&lt;br&gt;och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst. Mot bakgrund av den&lt;br&gt;tid en beredningsprocess inför en ny tillståndsperiod tar så kan en till-&lt;br&gt;ståndsperiod dock inte vara alltför kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste skälet för en relativt lång tillståndsperiod är att program-&lt;br&gt;företagen kan ges långsiktiga planeringsförutsättningar, vilket skapar&lt;br&gt;stabilitet och underlättar företagens planering och deras relationer med&lt;br&gt;aktörer i deras omvärld. En rimligt lång tillståndsperiod understryker&lt;br&gt;också företagens oberoende ställning i förhållande till såväl politiska som&lt;br&gt;ekonomiska och andra intressen. Mot en alltför lång tillståndsperiod talar&lt;br&gt;bl.a. de stora förändringar på teknikens område som är att vänta också&lt;br&gt;under den närmaste perioden. Det rör särskilt frågan om övergång från&lt;br&gt;analog till digital sändningsteknik. Men det handlar också om utveck-&lt;br&gt;lingen av nya medieformer och tjänster samt hur denna utveckling&lt;br&gt;påverkar regelverk och andra förutsättningar för radio- och TV-företagen&lt;br&gt;i allmänhetens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning finner regeringen att en tillståndsperiod på&lt;br&gt;fyra år är lämplig. Det ger programföretagen goda planeringsförutsätt-&lt;br&gt;ningar och möjligheter att utveckla sin verksamhet. Samtidigt finns det&lt;br&gt;god tid att i olika sammanhang fortsätta att bereda en rad frågor som&lt;br&gt;aktualiseras av bl.a. den pågående tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående utredningsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen har föranlett ett omfattande utredningsarbete,&lt;br&gt;som delvis fortfarande pågår. Nedan redogörs för utredningar som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse för olika mediepolitiska ställningstaganden och för de framtida&lt;br&gt;förutsättningarna för radio och TV i allmänhetens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som konvergensen mellan bl.a. rundradio- och televerk-&lt;br&gt;samhet medför var ämnet för Konvergensutredningen, som avgav sitt&lt;br&gt;betänkande Konvergens och förändring (SOU 1999:55) år 1999. I betän-&lt;br&gt;kandet konstateras att konvergensutvecklingen med sammansmältning av&lt;br&gt;olika medieformer och framväxten av helt nya tjänster medför olika&lt;br&gt;gränsdragnings- och tolkningsproblem vid tillämpningen av gällande rätt.&lt;br&gt;Utredningen anser därför att det finns ett behov av samordning av den&lt;br&gt;aktuella lagstiftningen, vilket framför allt avser relationen mellan å ena&lt;br&gt;sidan telelagen och å andra sidan Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och&lt;br&gt;radio- och TV-lagen (1996:844). Hänsyn måste enligt utredningen tas till&lt;br&gt;de begränsningar i möjligheten att lagstifta som följer av YGL och&lt;br&gt;Sveriges förpliktelser enligt EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att konvergensutredningen presenterade sitt betänkande har&lt;br&gt;Mediegrundlagsutredningen behandlat vissa frågor om YGL. Medie-&lt;br&gt;grundlagsutredningen har bl.a. i uppdrag att analysera behovet och förut-&lt;br&gt;sättningarna för en mer teknikoberoende grundlagsreglering av yttrande-&lt;br&gt;friheten. Kommittén avser presentera sitt slutbetänkande vid utgången av&lt;br&gt;mars 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår vidare ett omfattande arbete inom EU med översyn av olika&lt;br&gt;regelverk mot bakgrund av konvergensutvecklingen. Kommissionen lade&lt;br&gt;i juli 2000 fram förslag till nya direktiv med regler för elektronisk infra-&lt;br&gt;struktur och elektroniska informationstjänster. Förslagen syftar bl.a. till&lt;br&gt;att gemensamma bestämmelser skall gälla för alla elektroniska informa-&lt;br&gt;tionsnät oberoende av om det rör sig om nät för t.ex. telekommunikation&lt;br&gt;eller sändamät för ljudradio- och TV-sändningar. Förslagen omfattar inte&lt;br&gt;innehållet i de tjänster som befordras med hjälp av elektroniska informa-&lt;br&gt;tionsnät. Men förslagen påverkar ändå förutsättningarna för radio och TV&lt;br&gt;i allmänhetens tjänst eftersom de behandlar distributionsformer som bär&lt;br&gt;såväl radio och TV-sändningar som nya medieformer och tjänster.&lt;br&gt;Kommissionens förslag behandlas för närvarande av EU:s ministerråd&lt;br&gt;och av Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kort kommer Kommissionen vidare att inleda en översyn av&lt;br&gt;direktivet Television utan gränser, som bl.a. innehåller gemensamma&lt;br&gt;regler om reklam, sponsring och europeiska programkvoter. Kommissio-&lt;br&gt;nens förslag till ändringar väntas i slutet av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att i dessa sammanhang särskilt&lt;br&gt;uppmärksamma hur konvergensutvecklingen påverkar möjligheterna att&lt;br&gt;också i framtiden säkerställa en stark radio och TV i allmänhetens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår för närvarande även annat utredningsarbete som har bety-&lt;br&gt;delse för de framtida förutsättningarna för public service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har i uppdrag att analysera och överväga behovet&lt;br&gt;av ändringar i framför allt radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen&lt;br&gt;(1989:41) om TV-avgift. Utredaren skall lägga fram förslag som gör att&lt;br&gt;samma regler kan tillämpas på samtliga TV-sändningar från ett företag,&lt;br&gt;oberoende av om sändningarna sker på ett sätt som kräver tillstånd, t.ex.&lt;br&gt;via marksändning eller på något annat sätt, t.ex. via satellit. Utredaren&lt;br&gt;skall vidare se över reglerna om avgiftsskyldighet för TV-mottagare i&lt;br&gt;syfte att anpassa dem till den utveckling som skett när det gäller TV-&lt;br&gt;distribution, bl.a. att Sveriges Television numera sänder även via satellit.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren skall också överväga vad som skall gälla i fråga om betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet för TV-avgift när den betalningsskyldige avlider. I&lt;br&gt;utredningsuppdraget ingår dessutom frågor om jurisdiktion, skydd av&lt;br&gt;barn mot olämpligt programinnehåll, program som sänds på uppdrag av&lt;br&gt;andra, myndighetsmeddelanden, placering av sponsringsmeddelanden,&lt;br&gt;åtgärder vid underlåtelse att lämna vissa uppgifter samt den europeiska&lt;br&gt;konventionen om gränsöverskridande television. Uppdraget beträffande&lt;br&gt;skydd av barn mot olämpligt programinnehåll skall redovisas före&lt;br&gt;utgången av oktober 2001 medan uppdraget i övrigt skall vara slutfört&lt;br&gt;före utgången av maj 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den parlamentariska Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06) har till upp-&lt;br&gt;gift att följa och utvärdera de markbundna digitala TV-sändningama.&lt;br&gt;Kommittén avser att avge sitt slutbetänkande i juni 2001, Regeringen&lt;br&gt;avser att därefter, med utgångspunkt i kommitténs förslag, återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag om hur övergången från analog till digital sänd-&lt;br&gt;ningsteknik skall gå till. Regeringen anser att det under alla förhållanden&lt;br&gt;finns behov av att fortsätta att följa och värdera den digitala televisionens&lt;br&gt;utveckling. Regeringen kommer att ta ställning till hur ett sådant arbete&lt;br&gt;bäst kan bedrivas efter det att Digital-TV-kommittén har lämnat sitt för-&lt;br&gt;slag och detta har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utredningsarbete som redovisats ovan handlar om att anpassa lag-&lt;br&gt;stiftning och andra förutsättningar till den pågående konvergensutveck-&lt;br&gt;lingen. Resultatet av utredningsarbetet kommer att i sedvanlig ordning att&lt;br&gt;remissbehandlas och regeringen avser återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;eventuella förslag till författningsändringar med anledning av detta&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt översyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De snabba förändringarna inom medieområdet ställer stora krav på pub-&lt;br&gt;lic service-företagens förmåga att utvecklas så att det blir möjligt att även&lt;br&gt;i framtiden bedriva en livskraftig radio- och TV-verksamhet i allmänhe-&lt;br&gt;tens tjänst. Det går inte att nu med någon större säkerhet förutse hur den&lt;br&gt;pågående konvergensutvecklingen kommer att påverka public service-&lt;br&gt;verksamhetens villkor. Hittills har utvecklingen främst medfört att public&lt;br&gt;service-företagen har påbörjat verksamhet i andra medier än radio och&lt;br&gt;TV, t.ex. Internet. Regeringen har i avsnitt 13.1 angivit under vilka förut-&lt;br&gt;sättningar sådan kompletterande verksamhet bör bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening emellertid naturligt att fortsatt&lt;br&gt;löpande belysa och värdera ett antal frågor som rör förutsättningarna för&lt;br&gt;radio och TV i allmänhetens tjänst, inklusive lagstiftningen på området.&lt;br&gt;En del av dessa frågor har berörts tidigare i denna proposition. I avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 om mångfald i nyhetsutbudet aviserar regeringen att ett uppdrag skall&lt;br&gt;ges till Granskningsnämnden för radio och TV att följa och utvärdera hur&lt;br&gt;de gjorda förändringarna av SVT:s nyhetsorganisation påverkar mång-&lt;br&gt;falden i nyhetsutbudet. I avsnitt 13 om ekonomiska förutsättningar före-&lt;br&gt;slår regeringen att programföretagen som ägare av Radiotjänst i Kiruna&lt;br&gt;AB skall verka för att avgiftsskolket minskar och att företagen skall&lt;br&gt;lämna en särskild redovisning av arbetet med att minska skolkets omfatt-&lt;br&gt;ning och avgiftskontrollens effekter. Regeringen gör i samma avsnitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också bedömningen att frågan om systemet för medelstilldelning till pro-&lt;br&gt;gramföretagen skall beredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också, som aviseras i avsnitt 11, att tillsätta en kom-&lt;br&gt;mitté som får i uppdrag att snarast göra en utvärdering av den försöks-&lt;br&gt;verksamhet med digital radio som pågått sedan år 1995. Den digitala ra-&lt;br&gt;dions framtidsförutsättningar skall också analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av massmediernas betydelse för det demokratiska sam-&lt;br&gt;hället är det värdefullt att beslut som berör mediernas villkor har bred&lt;br&gt;politisk förankring. Regeringen avser därför att tillsätta en parlamenta-&lt;br&gt;riskt sammansatt kommitté så att resultatet av dess arbete kan föreligga i&lt;br&gt;god tid före utgången av nästa tillståndsperiod. Uppdraget för en sådan&lt;br&gt;kommitté skall vara att utifrån en bred och djupgående omvärldsanalys&lt;br&gt;göra en samlad översyn av public service-uppdraget och public service-&lt;br&gt;företagens förutsättningar, bl.a. ekonomiska och organisatoriska, att upp-&lt;br&gt;fylla detta uppdrag i en ny och föränderlig mediesituation. Kommitténs&lt;br&gt;arbete skall bedrivas med utgångspunkt i olika utredningsförslag och&lt;br&gt;utvecklingen inom medieområdet, särskilt med avseende på konvergens-&lt;br&gt;utvecklingen. Regeringen avser att ta fram direktiv till en sådan utred-&lt;br&gt;ning efter samråd med riksdagens partier. Syftet är att på detta sätt med&lt;br&gt;en bred politisk förankring säkerställa de långsiktiga förutsättningarna&lt;br&gt;för en stark och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet Radio och TV i&lt;br&gt;allmänhetens tjänst (SOU 2000:55)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio är&lt;br&gt;public service-företag i internationell toppklass. En rad undersökningar&lt;br&gt;visar att public service-företagens betydelse för mångfald och kvalitet,&lt;br&gt;för information och kultur och för minoriteters tillgång till ett svenskt&lt;br&gt;radio- och TV-utbud är mycket stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen existerar dock i en medievärld under kraftfull&lt;br&gt;omvandling. Förmåga till förnyelse är därför avgörande för de svenska&lt;br&gt;företagens möjligheter att framgångsrikt möta tidens utmaningar. Det blir&lt;br&gt;också allt viktigare att public service-företagen kan bidra till mångfald&lt;br&gt;där lokala och regionala mediemonopol annars kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 2 Radio och TV i allmänhetens tjänst gör jag en genomgång&lt;br&gt;av den svenska public service-verksamhetens framväxt sedan starten av&lt;br&gt;rundradiosändningar på 1920-talet. Den visar att statsmakternas inbland-&lt;br&gt;ning i programföretagens inre angelägenheter under senare delen av&lt;br&gt;1900-talet har minskat. Företagens självständighet har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som public service-verksamhetens uppdrag, organisation&lt;br&gt;och omfattning har förändrats, har den grundläggande principen att pro-&lt;br&gt;gramverksamheten inte skall påverkas av statliga eller kommersiella&lt;br&gt;intressen legat fast. Programföretagens uppdrag att tillhandahålla ett&lt;br&gt;mångsidigt och brett programutbud, att erbjuda nyheter, samhällsbevak-&lt;br&gt;ning, kulturprogram i vid mening och underhållning av hög kvalitet har&lt;br&gt;snarast stärkts. Principen att programmen skall kunna tas emot av hela&lt;br&gt;befolkningen och att sändningarna skall vara icke-kommersiella och&lt;br&gt;finansieras genom avgifter har bibehållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programverksamheten inom public service-radio och TV har ökat&lt;br&gt;väsentligt. Det har skett genom att programföretagen både i radio och TV&lt;br&gt;valt att sända i fler kanaler och under en allt större del av dygnet. Dess-&lt;br&gt;utom har distriktsverksamheten byggts ut både i radio och TV. Stats-&lt;br&gt;makternas krav på programverksamheten har fortsatt att hållas allmänt&lt;br&gt;formulerade, men ökad tyngd har på senare tid lagts vid hög kvalitet och&lt;br&gt;vid programföretagens kulturansvar. Kraven på att en allt större del av&lt;br&gt;allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm har skärpts, liksom att&lt;br&gt;företagen i större utsträckning skall anlita utomstående i programverk-&lt;br&gt;samheten och lägga ut produktion på fristående producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig förändring de senaste åren är att programföretagen fått&lt;br&gt;uppgiften att på ett samlat och tydligt sätt redovisa hur man uppfyller sitt&lt;br&gt;uppdrag. I de s.k. public service-redovisningarna redogör programföre-&lt;br&gt;tagen varje år dels för hur man uppfattar sitt uppdrag, dels för hur man&lt;br&gt;valt att bedriva verksamheten för att klara detta uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3, Medier i förändring, konstateras att mediernas betydelse för&lt;br&gt;det demokratiska samhället och för kulturen i vid mening är stor. Medi-&lt;br&gt;erna är på många sätt sammanlänkade med det övriga samhälleliga livet,&lt;br&gt;inom politik, näringsliv och kulturliv. I och med att medieområdet&lt;br&gt;expanderat har också dess ekonomiska betydelse ökat. Massmediernas&lt;br&gt;största betydelse i samhället är dock inte i första hand ekonomiskt utan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlar om deras roll för den demokratiska processen, det svenska språ-&lt;br&gt;ket och kulturen i vid mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historien visar att publikens medievanor är relativt stabila. Introduk-&lt;br&gt;tionen av nya medier har inte medfört att traditionella medier har blivit&lt;br&gt;utkonkurrerade. Trots 10-15 år med satellit- och kabel-TV har en tredje-&lt;br&gt;del av svenska folket endast tillgång till ett utbud bestående av tre&lt;br&gt;svenska TV-kanaler. Det totala TV-tittandet fördelas till mer än 90 pro-&lt;br&gt;cent på de fem största svenska TV-kanalema. Den traditionella radio-&lt;br&gt;och TV-kanalen kommer sannolikt att fylla ett behov för den stora publi-&lt;br&gt;ken även inom överskådlig tid. Innehållet kommer dock att kompletteras&lt;br&gt;med nya tjänster med hjälp av ny teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad konkurrens och framväxten av allt starkare internationella aktö-&lt;br&gt;rer på mediemarknaden påverkar möjligheten att tillhandahålla inhemskt&lt;br&gt;producerad radio och TV av hög kvalitet. En nationell programproduk-&lt;br&gt;tion präglad av hög kvalitet och lokal förankring förutsätter enligt min&lt;br&gt;mening en politik som hävdar radio- och TV-verksamheten i allmänhe-&lt;br&gt;tens tjänst på bästa sätt. Public service-företagens betydelse för nyhets-&lt;br&gt;och informationsförmedling, kritisk samhällsbevakning, opinionsbild-&lt;br&gt;ning och som förmedlare av olika kulturyttringar, liksom att engagera&lt;br&gt;och främja människors identitet som medborgare, snarare ökar än mins-&lt;br&gt;kar i den föränderliga mediesituation vi nu befinner oss i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen på tidningsmarknaden ger anledning till oro för mångfal-&lt;br&gt;den på lokal och regional nivå. Endast på ett par utgivningsorter i landet&lt;br&gt;kan konkurrensläget sägas vara jämnt mellan olika tidningsägare. Bara&lt;br&gt;på ett femtontal utgivningsorter i landets 289 kommuner är det fler än en&lt;br&gt;ägare som utger tidningar. Tendensen på senare år är att andratidningama&lt;br&gt;far det allt svårare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att utvecklingen på radio- och TV-området skall&lt;br&gt;leda till mångfald och ett varierat programutbud av hög kvalitet hänger&lt;br&gt;inte bara samman med den tekniska utvecklingen och att fler sändnings-&lt;br&gt;möjligheter tillkommer. För kommersiella radio- och TV-företag är&lt;br&gt;intäktsmöjlighetema inom varje marknad av avgörande betydelse. Pri-&lt;br&gt;serna på rättigheter till attraktivt programinnehåll har redan stigit kraftigt&lt;br&gt;och kan förväntas stiga ännu mer i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att kommersiell&lt;br&gt;radio och TV koncentrerar sig på ett begränsat antal programtyper som&lt;br&gt;tilltalar en bred allmän publik. Publikgrupper som är för små för att vara&lt;br&gt;intressanta för annonsörer har liten chans att få sina intressen tillgodo-&lt;br&gt;sedda i det programutbud som erbjuds av reklamfinansierade företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av public service-företagen via TV-avgifter möjliggör&lt;br&gt;omfattande programsatsningar, även för program som tilltalar mindre&lt;br&gt;målgrupper och långsiktiga satsningar på hög kvalitet i hela programut-&lt;br&gt;budet. Public service-företag behöver därför inte anpassa programverk-&lt;br&gt;samheten utifrån krav på lönsamhet, utan är fria att utgå från publikens&lt;br&gt;skiftande behov och intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gjorda undersökningar visar att i länder där public service-företag&lt;br&gt;erbjuder ett högkvalitativt utbud inom alla programtyper utövas ett posi-&lt;br&gt;tivt tryck på kommersiella kanaler att närma sig public service-utbudet&lt;br&gt;vad gäller programvariation och kvalitet. Den konkurrens om kvalitet&lt;br&gt;som blir följden av detta förhållande är enligt min mening ett mycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftfullt argument för en fortsatt mångsidig radio och TV i allmänhetens&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på medieområdet innebär först och främst att public ser-&lt;br&gt;vice-verksamheten i framtiden kommer att bedrivas inom ramen för en&lt;br&gt;allt större internationell och kommersiellt driven mediemarknad. Den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen, som innebär en sammansmältning eller konver-&lt;br&gt;gens mellan såväl olika medieformer som olika medieföretag, innebär&lt;br&gt;utmaningar för en radio och TV i allmänhetens tjänst, men erbjuder&lt;br&gt;också nya möjligheter för företagen att uppfylla sitt public service-upp-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgången i kapitel 4 Svenskt radio och TV-utbud visar på en&lt;br&gt;betydande mångfald totalt sett. Inom radio och TV förekommer det&lt;br&gt;ojämförligt bredaste och mest varierade utbudet i public service-företa-&lt;br&gt;gen, såväl vad gäller information som underhållning. Programverksam-&lt;br&gt;heten präglas av stor mångfald och goda möjligheter för publiken att vid&lt;br&gt;olika tidpunkter finna program för olika intressen och smaker. TV4, som&lt;br&gt;uppvisar en förhållandevis stor programmångfald, intar en mellanställ-&lt;br&gt;ning mellan SVT:s och satellitsända kommersiella TV-kanalers utbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inget som tyder på att SVT:s programutbud vad gäller&lt;br&gt;genremångfald har utvecklats i kommersiell riktning under 1990-talet.&lt;br&gt;Tvärtom har andelen nyhets- och faktaprogram till och med förstärkts&lt;br&gt;något på senare år. Mycket stora delar av public service-företagens utbud&lt;br&gt;är producerade i Sverige, för SVT:s del nära 80 procent. Även när det&lt;br&gt;gäller programutbudets produktionsursprung intar TV4 en mellanställ-&lt;br&gt;ning, medan övriga kommersiella TV-kanaler i mycket stor utsträckning&lt;br&gt;präglas av ett programutbud från USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna mellan SR:s programutbud och utbudet i den privata&lt;br&gt;lokalradion är stora. SR.s totala programutbud kännetecknas av en stor&lt;br&gt;programbredd. Flertalet av de radioprogram som SR sänder har inte sin&lt;br&gt;motsvarighet i någon annan radiokanal. Även vad gäller musikutbudet&lt;br&gt;finns stora skillnader mellan SR och övrig radio, men även i SR.s utbud&lt;br&gt;utgör musik en betydande andel. Näst efter musiken ägnas en stor del av&lt;br&gt;sändningsutrymmet i SR åt aktualiteter och samhälle samt nyheter.&lt;br&gt;Andelen spelad musik i SR har inte förändrats över tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En radio och TV i allmänhetens tjänst måste, för att uppnå legitimitet,&lt;br&gt;vara väl förankrad hos sin publik. Publikens användning och värdering&lt;br&gt;av public service-företagen är central för denna förankring. I kapitel 5&lt;br&gt;Svenska folket om radio och TV i allmänhetens tjänst redovisas en&lt;br&gt;undersökning av svenska folkets användning av, inställning till och för-&lt;br&gt;troende för radio och TV i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som hela svenska folket har tillgång till public service-kana-&lt;br&gt;lerna i radio och TV. Varje dag tar knappt 5 av 10 svenskar del av utbu-&lt;br&gt;det i SR och lika många använder sig av SVT:s kanaler. Såväl SR som&lt;br&gt;SVT har dock tappat publikandelar under 1990-talet. Den svagaste posi-&lt;br&gt;tionen hade public service-företagen i mitten av detta decennium, men&lt;br&gt;tendensen i slutet av 1990-talet var att SR och SVT åter stärker sin ställ-&lt;br&gt;ning något. Det är också dessa medier som människor i huvudsak vänder&lt;br&gt;sig till vid större oväntade händelser och i krissituationer. Andelen som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aldrig tar del av det public service-företagen har att erbjuda är endast&lt;br&gt;någon procent av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV har, sedan mätningarna inleddes 1986, haft ett mycket&lt;br&gt;högt förtroende bland svenska folket. Störst förtroende har svenska folket&lt;br&gt;för public service-företagen, särskilt inom kategorier som nyhets- och&lt;br&gt;samhällsprogram. Den grupp där public service-företagen har sin sva-&lt;br&gt;gaste förankring och där man också tappat mest till de kommersiella&lt;br&gt;kanalerna är bland de yngre. Public service-företagens problem med de&lt;br&gt;unga gäller även en annan aspekt av mediernas förankring hos befolk-&lt;br&gt;ningen. De yngre har generellt sett en mer positiv syn på kommersiell&lt;br&gt;radio och TV, även om de också har stort förtroende för public service-&lt;br&gt;företagens kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kapitlet visas också att TV-avgiften som finansiering av public ser-&lt;br&gt;vice-verksamheten har ett stöd hos majoriteten av den svenska befolk-&lt;br&gt;ningen; drygt hälften anser att den är mycket eller ganska väl värd sitt&lt;br&gt;pris. Endast tio procent menar att avgiften inte alls är värd priset. Detta&lt;br&gt;ger en indikation på vilket stöd avgiftssystemet har, men man bör hålla i&lt;br&gt;åtanke att frågan gäller om avgiften är värd sitt pris och inte om det är&lt;br&gt;bra eller dåligt med avgiftsfinansiering. Andelen som anser att avgiften&lt;br&gt;är värd sitt pris har minskat under senare delen av 1990-talet. Detta skall&lt;br&gt;dock inte tolkas som att de som inte tycker att avgiften är värd sitt pris i&lt;br&gt;stället förordar reklamfinansiering. Under samma period har nämligen&lt;br&gt;även andelen som är positivt inställda till reklam i TV minskat, från en&lt;br&gt;redan låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 6 Programuppdraget behandlas de principer som enligt min&lt;br&gt;mening bör gälla för public service-företagens programuppdrag samt de&lt;br&gt;särskilda programfrågor som anges i utredningsdirektiven, bl.a. frågor&lt;br&gt;om avvägningen mellan kvalitet och kvantitet, företagens kulturansvar&lt;br&gt;och uppgifterna att särskilt beakta funktionshindrades situation samt&lt;br&gt;etniska och språkliga minoriteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som skett i Sverige vad gäller programutbudet i radion&lt;br&gt;och televisionen den senaste tioårsperioden ger enligt min mening inte&lt;br&gt;anledning för regering och riksdag att nu förändra inriktningen i public&lt;br&gt;service-företagens allmänna uppdrag. Jag har i utredningsarbetet funnit&lt;br&gt;att de principiella utgångspunkter som anges i företagens sändningstill-&lt;br&gt;stånd fortsatt är giltiga. Programföretagen bör även i fortsättningen ha&lt;br&gt;uppgiften att erbjuda ett mångsidigt och oberoende programutbud som&lt;br&gt;kännetecknas av hög kvalitet. Programmen bör utformas så att de genom&lt;br&gt;tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande&lt;br&gt;behov och intressen hos hela landets befolkning. En hög tillgänglighet till&lt;br&gt;en stor variation av radio- och TV-program ger många människor möj-&lt;br&gt;lighet att komma i kontakt med andra människors liv, kulturer och sed-&lt;br&gt;vänjor, vilket är en viktig del i den förståelse och tolerans som demokra-&lt;br&gt;tin vilar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-radio och TV måste emellertid hävda sin särart. Genom&lt;br&gt;finansieringen med TV-avgifter är programföretagen oberoende av&lt;br&gt;kommersiella överväganden och kan fokusera på publikens behov och&lt;br&gt;önskemål, satsa på det nya och det oprövade och utveckla programkvali-&lt;br&gt;tet inom olika genrer. Kraven på kvalitet gäller givetvis all programverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet, oavsett om syftet med programmen är att informera eller under-&lt;br&gt;hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att uppgiften att göra programutbudet tillgängligt&lt;br&gt;för hela befolkningen innefattar ett alldeles särskilt viktigt ansvar för att&lt;br&gt;alla kan ta del av programmen oavsett individuella förutsättningar. Public&lt;br&gt;service-företagen är ensamma i Sverige om att sända program på olika&lt;br&gt;minoritets- och invandrarspråk och att särskilt anpassa programverksam-&lt;br&gt;heten för funktionshindrade. Dessa två områden är och bör även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis vara två särskilt prioriterade områden i public service-uppdra-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutsats som kan dras av att SR, SVT och UR i dag är de enda&lt;br&gt;radio- och TV-företagen i Sverige som särskilt anpassar sin program-&lt;br&gt;verksamhet för funktionshindrade är att funktionshindrade är beroende&lt;br&gt;av att dessa företag erbjuder ett brett och varierat programutbud för att&lt;br&gt;dessa grupper skall kunna hävda sitt medborgarskap. Ett mål bör vara att&lt;br&gt;alla program skall göras tillgängliga för hela publiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om mycket kvarstår att göra är i dag en relativt stor del av public&lt;br&gt;service-företagens program tillgängliga genom exempelvis textning och&lt;br&gt;teckenspråk m.m. Utvecklingen går i rätt riktning, men bör, enligt min&lt;br&gt;mening, fortsätta med kraft. Jag föreslår bland annat att frågan om att&lt;br&gt;göra textremsan tillgänglig för synskadade bör ges en lösning innan en&lt;br&gt;ny tillståndsperiod inleds. Dessutom pekar jag på att ny teknik bör kunna&lt;br&gt;användas mer aktivt i syfte att ytterligare öka tillgängligheten för funk-&lt;br&gt;tionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller programföretagens ansvar för service och program på&lt;br&gt;invandrar- och minoritetsspråk kan jag konstatera att också här är public&lt;br&gt;service-företagen de enda rikstäckande radio- och TV-företag som erbju-&lt;br&gt;der en sådan service. Minskningar av företagens insatser har dock skett.&lt;br&gt;Framför allt gäller detta SR där sändningar och resurser för finskspråkiga&lt;br&gt;har minskat hittills under tillståndsperioden. Detta bör, enligt min&lt;br&gt;mening, beaktas vid formulering av krav på företaget inför nästa till-&lt;br&gt;ståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SR har velat ge den finska språkgruppen en starkare ställning genom&lt;br&gt;att samla redaktionella resurser och starta en särskild radiokanal för dessa&lt;br&gt;sändningar. Finska P7 är en helt digital kanal, men sändningar sker också&lt;br&gt;i P2 och P4. De digitala sändningarna har emellertid inte utvecklats&lt;br&gt;enligt förhoppningarna. Mycket tyder också på att SR har drabbats sär-&lt;br&gt;skilt hårt av den besparing som gjordes på public service-verksamheten&lt;br&gt;under perioden 1995-1998. Samtidigt har företaget varit väl medvetet&lt;br&gt;om de prioriteringar som riksdag och regering gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller ansvaret för funktionshindrade far programföre-&lt;br&gt;tagen sins emellan fördela ansvaret för olika insatser mellan sig. Företa-&lt;br&gt;gen är dock inte skyldiga att redovisa hur det samlade ansvaret har för-&lt;br&gt;valtats. En sådan skyldighet bör, enligt min mening, införas. Jag pekar&lt;br&gt;också på behovet av att både SR och SVT bidrar till ett fördjupat samar-&lt;br&gt;bete med public service-företagen i Norge och Finland för att bidra till&lt;br&gt;ökade insatser för radio- och TV-program på samiska språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl romema som de jiddisch-talande är betydande minoriteter i ett&lt;br&gt;europeiskt sammanhang, men små, eller rent av mycket små minoriteter,&lt;br&gt;i enskilda stater. Jag föreslår därför att Sverige i relevanta europeiska&lt;br&gt;fora aktualiserar frågan om ett sameuropeiskt public service-ansvar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;romani chib och jiddisch i radio och TV. Även de svenska programföre-&lt;br&gt;tagen bör, genom EBU och andra fora för samverkan mellan public ser-&lt;br&gt;vice-företag, kunna söka gemensamma lösningar på det ansvar som ingår&lt;br&gt;i public service-uppdraget när det gäller dessa språkgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen har ett särskilt ansvar för en hög beredskap att&lt;br&gt;kunna sända i situationer när allvarliga händelser inträffar, t.ex. vid stora&lt;br&gt;katastrofer eller andra allvarliga påfrestningar på samhället. Det är, enligt&lt;br&gt;min mening, rimligt att företagen i sådana situationer också har en hög&lt;br&gt;beredskap för att snabbt kunna ge nyhetsservice såväl på de språk man&lt;br&gt;normalt sänder på som på andra relevanta språk. Principen att programfö-&lt;br&gt;retagen själva avgör på vilka invandrarspråk sändningar bör ske, utifrån&lt;br&gt;situationen i dagens mångkulturella Sverige, är enligt min mening rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att även framgent hävda public service-företagens legimititet krävs&lt;br&gt;fortsatta insatser för öppenhet och tydlighet kring vad det är som ger&lt;br&gt;public service-företagens programverksamhet dess särprägel. Programfö-&lt;br&gt;retagens uppdragsgivare är ytterst den svenska allmänheten. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för att programföretagen skall åtnjuta en stor frihet att självständigt&lt;br&gt;utforma verksamheten är att man utvecklar sådana kontakter med all-&lt;br&gt;mänheten att publikens skiftande behov och intressen utgör grunden för&lt;br&gt;programverksamheten. Detta arbete bör ständigt utvecklas. I detta sam-&lt;br&gt;manhang har en decentraliserad organisation av programföretagens verk-&lt;br&gt;samhet en viktig funktion att fylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen har en stor och ökad betydelse för det svenska&lt;br&gt;kulturlivet genom de relativt omfattande resurser som kommer kulturli-&lt;br&gt;vet i olika former till del. Det programutbud som public service-företa-&lt;br&gt;gen erbjuder saknas till stora delar i det övriga radio- och TV-utbudet.&lt;br&gt;Många av de programtyper som ryms inom kulturansvaret skulle sanno-&lt;br&gt;likt inte bli gjorda om det inte vore för att public service-företagen har&lt;br&gt;uppdraget att tillhandahålla dem. Det är i dag mångdubbelt fler som tar&lt;br&gt;del av kulturutbudet i radio och TV än som besöker teater- och musikin-&lt;br&gt;stitutionema i andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan jag konstatera att det skett minskningar av insatserna&lt;br&gt;från public service-företagen på en rad områden. Inom SR har såväl&lt;br&gt;utomståendes medverkan på kulturområdet som musikutbudet i stort fatt&lt;br&gt;kännas vid minskade resurser under tillståndsperioden. På vissa områden&lt;br&gt;har dock programföretagens insatser förbättrats. Det gäller bl.a. att sam-&lt;br&gt;arbeten med kultur- och musikinstitutioner har ökat för SR, att barn- och&lt;br&gt;ungdom sutbudet har fått en stärkt ställning i SR och SVT och att SVT&lt;br&gt;kraftigt ökat insatserna för den svenska filmen, för utomståendes med-&lt;br&gt;verkan i produktionen och för fristående produktionsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns uppgifter som tyder på att det enskilda antalet svenska&lt;br&gt;musikverk i SR minskat under den senaste tioårsperioden. Samtidigt är&lt;br&gt;skillnaden mellan SR och kommersiell radio mycket stor när det gäller&lt;br&gt;antalet enskilda musikstycken som spelas under ett år. SR spelade år&lt;br&gt;1999 varje låt i genomsnitt fyra gånger, medan kommersiell radio, enligt&lt;br&gt;uppgifter från STIM, spelade varje låt i genomsnitt över ett tusen gånger&lt;br&gt;per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande samarbete med kultur- och musikinstitutioner är en för-&lt;br&gt;utsättning för att uppdraget i allmänhetens tjänst skall kunna uppfyllas.&lt;br&gt;De ökade samarbeten och utläggningar av produktionsuppdrag som&lt;br&gt;företagen har i uppdrag att prioritera bör även i fortsättningen kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma svenska kulturarbetare till del och i ökad grad användas för sam- Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;arbeten med kultur- och musikinstitutioner runt om i landet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kapitel 7 Organisation behandlar jag dels frågan om relationen mellan&lt;br&gt;statsmakterna och programföretagen, dels de frågor som rör villkor för&lt;br&gt;programföretagens inre organisation, exempelvis villkor om att en viss&lt;br&gt;del av programproduktionen skall ske utanför Stockholm, utomståendes&lt;br&gt;medverkan i programproduktionen och nyhetsverksamheten inom SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst har en viktig roll i det svenska&lt;br&gt;medielandskapet på alla nivåer. Public service-företagen är tillsammans&lt;br&gt;med TV4 de enda egentligen riksspridda dagliga medierna. Även om den&lt;br&gt;nationella nivån är den mest uppmärksammade så är public service-före-&lt;br&gt;tagens bidrag till mångfalden, relativt andra medieföretag, ofrånkomligen&lt;br&gt;störst genom att hela landet kan speglas och representeras och att männi-&lt;br&gt;skor från hela landet deltar i programverksamheten på lokal och regional&lt;br&gt;nivå. Public service-företagens decentraliserade organisation utgör en&lt;br&gt;förutsättning för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir därför allt viktigare att public service-företagen har en organi-&lt;br&gt;sation med ett så decentraliserat ansvar att man kan bidra till mångfald&lt;br&gt;där lokala och regionala mediemonopol annars kan uppstå. Detta gäller&lt;br&gt;inte minst på de lokala marknaderna, med tanke på situationen på tid-&lt;br&gt;ni ngsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan konstatera att de särskilda krav som statsmakterna ställt på&lt;br&gt;programföretagen i stor utsträckning efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kravet att 55 procent av allmänproduktionen skall ske utanför&lt;br&gt;Stockholm uppfylls under perioden 1996-1999 av både SR och&lt;br&gt;SVT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kravet att öka utomståendes medverkan under perioden uppfylls&lt;br&gt;av SVT och UR, medan SR:s resurser för detta minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kravet på SVT att öka utläggningar av produktion, samproduktio-&lt;br&gt;ner och inköp av svenska program uppfylls genom en kraftig&lt;br&gt;ökning av resurser, till stor del beroende på de särskilda kvali-&lt;br&gt;tetsmedel som utgått fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att kravet på att en viss andel av allmänproduktionen skall ske&lt;br&gt;utanför Stockholm har betydelse och att statsmakterna därför även fort-&lt;br&gt;satt behöver markera vikten av en fortsatt hög andel lokal och regional&lt;br&gt;närvaro i public service-företagens verksamhet. Jag har inte prövat att&lt;br&gt;föreslå radikalt ändrade villkor, men anser att det finns anledning att&lt;br&gt;markera att den nuvarande decentraliserade organisationen, både vad&lt;br&gt;gäller dess andel av produktionen och företagens resurser, minst bör upp-&lt;br&gt;rätthållas. Att det allmänna ställer upp vissa villkor är viktigt för att mot-&lt;br&gt;verka centralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nyhetsverksamheten inom SVT kan jag konstatera att&lt;br&gt;SVT:s styrelse nu fattat ett beslut om att genomföra en omorganisation&lt;br&gt;av nyhetsverksamheten. De viktigaste motiven är, enligt SVT, att stärka&lt;br&gt;den gemensamma planeringen och samordningen, öka inslaget av&lt;br&gt;granskning och fördjupning, tydligare definiera redaktionernas självstän-&lt;br&gt;dighet för att garantera mångfald samt att använda tillgängliga resurser så&lt;br&gt;rationellt som möjligt. Detta är naturligtvis ambitioner som ligger väl i&lt;br&gt;linje med uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock väsentligt att noga följa upp den nya organisationens verk-&lt;br&gt;samhet och att SVT redogör för i vilken mån den nya organisationen&lt;br&gt;lever upp till de syften som ligger bakom omorganisationen. Nyhetsverk-&lt;br&gt;samheten inom public service-företagen är en central del av program-&lt;br&gt;verksamheten. Nyhetsprogrammen upptar en stor del av programföreta-&lt;br&gt;gens sändningstid. Sändningarna når hela befolkningen och stora delar av&lt;br&gt;befolkningen tar också del av programmen flera gånger i veckan. Under-&lt;br&gt;sökningar visar att förtroendet i stor utsträckning hänger samman med&lt;br&gt;företagens trovärdighet och pålitlighet, särskilt inom programområden&lt;br&gt;som nyheter och samhälle. De två mest använda nyhetsprogrammen&lt;br&gt;bland alla etermedier är Rapport och Aktuellt. Även Ekots sändningar, de&lt;br&gt;lokala nyheterna i P4 och SVT:s regionala nyheter har en stor publik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att SVT:s nyhetsverksamhet kan klara att uppfylla kravet&lt;br&gt;på mångfald i nyhetsvärdering, urval och nyhetsförmedling, samtidigt&lt;br&gt;som den kan organiseras på ett sätt som stärker företagets samlade&lt;br&gt;nyhetsverksamhet och leder till ett effektivare resursutnyttjande. Det&lt;br&gt;nuvarande kravet i anslagsvillkoren vad gäller nyhetssändningar kan&lt;br&gt;således tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 8 Utbildningsprogram i radio och TV konstaterar jag att&lt;br&gt;utbildningsprogram är en värdefull del av det svenska public service-&lt;br&gt;utbudet. Det finns starka skäl, bland annat tillgängligheten för alla och&lt;br&gt;ökade utbildningsbehov i samhället, som talar för att sådana program&lt;br&gt;även fortsättningsvis bör ingå i det samlade public service-utbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UR:s uppdrag har varit otydligt. Statsmakterna har i huvudsak avsett&lt;br&gt;att UR skall producera program för utbildningsväsendet. UR producerar&lt;br&gt;även program som inte primärt är avsedda att användas i ett utbildnings-&lt;br&gt;sammanhang. Otydligheten i UR:s uppdrag har, enligt min mening, med-&lt;br&gt;fört gränsdragningsproblem gentemot SVT:s och SR:s programverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det finns en stor potential för utbildningsprogram i fram-&lt;br&gt;tiden, inte minst med användning av ny teknik. Utbildningsprogrammen&lt;br&gt;behöver dock ges bättre förutsättningar i det samlade public service-&lt;br&gt;utbudet för att denna potential skall kunna förverkligas. UR:s program&lt;br&gt;har en undanskymd plats i SVT:s och SR:s programtablåer och därmed&lt;br&gt;för allmänheten. UR tappar också andelar av skolornas användning av&lt;br&gt;etermedier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stärka såväl utbildningsprogrammens ställning som det&lt;br&gt;samlade folkbildningsansvaret i public service-verksamheten lämnar jag&lt;br&gt;förslag på olika organisatoriska lösningar för UR:s verksamhet. Jag för-&lt;br&gt;ordar dock att Utbildningsradions ställning som självständigt företag&lt;br&gt;består under nästa tillståndsperiod. Jag vill dock betona att denna slutsats&lt;br&gt;till stor del beror på att jag menar att det finns fog för att under nästa till-&lt;br&gt;ståndsperiod utreda förutsättningarna för en sammanhållen organisation&lt;br&gt;för public service-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 9 Distribution konstaterar jag att digitala marksändningar har&lt;br&gt;stora fördelar framför analog distribution. Det tillgängliga frekvensut-&lt;br&gt;rymmet utnyttjas effektivare och sändningskostnaderna kan nedbringas&lt;br&gt;avsevärt. Det frekvensutrymme som frigörs vid en övergång till digitala&lt;br&gt;sändningar har vidare ett betydande samhällsekonomiskt värde då det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan användas för annan angelägen trådlös kommunikation. Vidare möj-&lt;br&gt;liggör den digitala sändningstekniken ett större utbud och nya typer av&lt;br&gt;program med större utrymme för interaktivitet, vilket bör kunna gynna&lt;br&gt;publiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaderna för digital TV och digital radio har emellertid utvecklats&lt;br&gt;olika. I dagsläget tyder konsumenternas efterfrågan på att marksänd&lt;br&gt;digital TV har goda förutsättningar att bli etablerad på allvar. För digital&lt;br&gt;radio är situationen en annan. Höga priser på mottagare i kombination&lt;br&gt;med ett mer begränsat programutbud än i de analoga radiosändningama&lt;br&gt;har hittills lett till ett svagt intresse från konsumenternas sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06) har nyligen föreslagit att de&lt;br&gt;markbundna digitala TV-sändningama byggs ut i hela landet. Jag&lt;br&gt;instämmer i detta förslag. Enligt min mening är det viktigt att markbun-&lt;br&gt;den digital TV byggs ut till 99,8 procents befolkningstäckning så att lik-&lt;br&gt;värdiga villkor för mottagning etableras i hela landet. Markbunden digi-&lt;br&gt;tal TV är ett viktigt alternativ till landets kabel- och satellitoperatörer.&lt;br&gt;Det markbundna sändningsnätets möjligheter att ge plats åt ett flertal&lt;br&gt;regionalt och lokalt producerade program kan bidra till en ökad mångfald&lt;br&gt;på de lokala och regionala mediemarknadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, enligt min mening, rimligt att låta övergångsperioden från&lt;br&gt;analoga till digitala TV-sändningar påverkas av spridningsgraden för&lt;br&gt;digitala TV-boxar. Ju snabbare spridning, desto tidigare kan de analoga&lt;br&gt;sändningarna stängas av. För att underlätta konsumenternas och markna-&lt;br&gt;dens anpassning till den digitala sändningstekniken bör dock en yttre&lt;br&gt;gräns fastställas för när de analoga näten kan stängas. Förutsatt att&lt;br&gt;utbyggnaden av marknätet följer nu gällande planer bör de analoga sänd-&lt;br&gt;ningarna kunna stängas någon gång under perioden 2007-2012. Detta&lt;br&gt;utesluter inte att nätet stängs tidigare om spridningsgraden av digitala&lt;br&gt;TV-boxar är tillräckligt hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid parallella analoga och digitala sändningar måste ske&lt;br&gt;kommer SVT att ha betydande merkostnader. Det är, enligt min mening,&lt;br&gt;inte rimligt att TV-avgiftsbetalama under parallellsändningstiden helt&lt;br&gt;skall behöva stå för merkostnaden för teknikskiftet. De kostnader som&lt;br&gt;uppkommer bör kunna spridas ut över en längre tidsperiod genom lämp-&lt;br&gt;lig lånefinansiering. Ett sådant lån skulle relativt snabbt kunna betalas&lt;br&gt;tillbaks genom den avsevärda besparing i sändningskostnader som görs&lt;br&gt;från den dag de analoga sändningarna kan stängas. En del av parallell-&lt;br&gt;sändningskostnaderna bör vidare kunna finansieras genom att statsmak-&lt;br&gt;terna drar fördel av det framtida värde som det frigjorda analoga sänd-&lt;br&gt;ningsutrymmet kommer att ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till marksänd digital TV är situationen för digital radio&lt;br&gt;betydligt svårare att bedöma. Mottagarutrustningen måste bli billigare&lt;br&gt;och utbudet mer attraktivt för att konsumenternas intresse skall öka. San-&lt;br&gt;nolikt blir utvecklingen på de större marknaderna i Europa styrande för&lt;br&gt;utvecklingen av digital radio i Sverige. I avvaktan på att konsumenternas&lt;br&gt;efterfrågan ökar anser jag att SR inte bör ta på sig ytterligare kostnader&lt;br&gt;utöver de man redan har i dag för digital distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag diskuterar ett antal åtgärder för att öka den digitala radions genom-&lt;br&gt;slagskraft. Så länge som utbudet i digitalt utsänd radio är mer begränsat&lt;br&gt;än i den analoga radion är förutsättningarna små för ett genomslag. Jag&lt;br&gt;anser också att det bör prövas om en eventuell övergång från FM till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digitala sändningar kan främjas genom politiskt samarbete på europeisk&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 10 Finansiering av radio och TV behandlas frågan om vilka&lt;br&gt;konsekvenser det skulle få för den svenska public service-verksamheten&lt;br&gt;om även andra finansieringsformer än TV-avgiften skulle användas i&lt;br&gt;ökad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringssystemet för en radio och TV i allmänhetens tjänst bör&lt;br&gt;uppfylla vissa grundläggande krav. Programföretagen bör givetvis ges&lt;br&gt;tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppdrag. Samtidigt bör inte&lt;br&gt;finansieringsmodellen begränsa företagens oberoende eller på annat sätt&lt;br&gt;påverka programverksamheten på ett sätt som kan strida mot uppdraget.&lt;br&gt;Dessutom är det viktigt att det system som väljs för att finansiera radio&lt;br&gt;och TV i allmänhetens tjänst upplevs som rimligt och rättvist av de som&lt;br&gt;betalar. Tittare och lyssnare skall kunna se att det finns ett samband&lt;br&gt;mellan det de betalar och det de far tillgång till, dvs. att man får valuta&lt;br&gt;för pengarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har i jämförelse med de flesta länder en mycket hög grad av&lt;br&gt;renodlad finansiering genom TV-avgifter. Det har inneburit att public&lt;br&gt;service-radio och TV under det senaste decenniet kunnat utvecklas eko-&lt;br&gt;nomiskt sett i lugnare former än i andra länder. Den debatt som före-&lt;br&gt;kommit i stora delar av Europa om public service-företagens finansiering&lt;br&gt;har varit närmast frånvarande hos oss. Genom den renodlade finansie-&lt;br&gt;ringen har konkurrens kunnat undvikas mellan public service och kom-&lt;br&gt;mersiella företag om såväl TV-avgiftsmedel (som i t.ex. Danmark) som&lt;br&gt;om reklamintäkter (som i många andra länder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter såväl från Sverige som utomlands talar enligt min mening&lt;br&gt;för att möjligheterna att välja en annan finansiering för kärnan i public&lt;br&gt;service-verksamheten är små och, sett till alternativen, inte önskvärda.&lt;br&gt;Mycket talar för att nuvarande modell med åtskillnad i finansiering, dvs.&lt;br&gt;TV-avgifter för public service-företag och reklam och betal-TV för&lt;br&gt;kommersiella företag, är den mest lämpliga för svensk radio och TV&lt;br&gt;också i fortsättningen. Även utvecklingen inom EU vad gäller synen på&lt;br&gt;finansiering av public service-radio och TV ger, enligt min mening, stöd&lt;br&gt;för denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom finansieringen via TV-avgiften kan public service-företagens&lt;br&gt;ställning och uppdrag som oberoende aktör på mediemarknaden tryggas,&lt;br&gt;särskilt i små nationer som Sverige, där möjligheterna att få den totala&lt;br&gt;resurskakan för finansiering av radio och TV att växa är små och där&lt;br&gt;marknaden är för liten för att sidointäkter skall utgöra ett betydande&lt;br&gt;resurstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 11 TV-avgiften görs en analys av det svenska TV-avgiftssyste-&lt;br&gt;met under 1990-talet. Jag konstaterar att den svenska TV-avgiften är låg i&lt;br&gt;förhållande till TV-avgiften i andra länder. TV-avgiftens ökning var&lt;br&gt;störst under första hälften av 1990-talet. Eftersom hushållens disponibla&lt;br&gt;inkomster minskade under denna period kom TV-avgiftens andel av den&lt;br&gt;disponibla inkomsten att bli allt större. Från och med 1999 verkar det&lt;br&gt;som att den andelen kommer att kunna minska. Jag pekar i detta kapitel&lt;br&gt;också på behovet av att överväga olika sätt att öka antalet betalande TV-&lt;br&gt;hushåll. Det skolk från att betala avgiften som i dag förekommer innebär&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydande intäktsbortfall för public service-verksamheten. De resurser&lt;br&gt;som årligen uteblir på grund av skolk kan uppskattas till i storleksord-&lt;br&gt;ningen mellan 500 och 800 miljoner kronor. De uppgifter jag tagit del av&lt;br&gt;tyder dock inte på att skolket ökat nämnvärt, åtminstone inte under den&lt;br&gt;senaste tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 12 System för medelstilldelning behandlas programföretagens&lt;br&gt;medelstilldelning. Dagens medelstilldelningssystem kännetecknas av att&lt;br&gt;nivån på TV-avgiften är angiven i nominella belopp medan programfö-&lt;br&gt;retagens medelstilldelning är reglerad genom ett särskilt SR-index som&lt;br&gt;avspeglar löne- och prisutvecklingen. Jag kan konstatera att dagens&lt;br&gt;system har brister. Riksdag och regering har genom konstruktionen av&lt;br&gt;dagens medelstilldelningssystem inte information om den faktiska&lt;br&gt;medelstilldelningen vid tiden för förslag respektive beslut. Enligt syste-&lt;br&gt;met skall riksdagen besluta om hur stora medel som far disponeras ur&lt;br&gt;rundradiokontot, men riksdagen vet inte när beslutet tas hur stor medels-&lt;br&gt;tilldelningen slutligen blir. Således kan riksdagen inte i tillräcklig&lt;br&gt;utsträckning överblicka effekter och konsekvenser av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för programföretagen innebär dagens medelstilldelningssystem&lt;br&gt;osäkerhet vid budgetering och planering. Eftersom det är relativt stora&lt;br&gt;summor som skall fördelas (ca 5,5 miljarder kronor på de tre programfö-&lt;br&gt;retagen) innebär en relativt liten ökning/minskning i SR-index ett stort&lt;br&gt;tillskott/bortfall i kronor för respektive företag. En av de allvarligare&lt;br&gt;bristerna är således avsaknaden av enkelhet och förutsebarhet. Systemet&lt;br&gt;med slutjusteringar av SR-index leder till att vare sig statsmakterna eller&lt;br&gt;programföretagen vet hur stor medelstilldelningen kommer att bli förrän&lt;br&gt;långt efteråt. Vidare saknas med dagens system tydliga incitament för&lt;br&gt;produktivitetsförbättringar i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av analysen av dagens system och de problem som följer&lt;br&gt;av detta diskuteras olika sätt att förenkla systemet för medelstilldelning.&lt;br&gt;Det alternativ som jag förordar innebär att TV-avgiftsmedlen i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skulle tillfalla programföretagen direkt, utan att mellanlanda på&lt;br&gt;ett konto i Riksgäldskontoret (rundradiokontot). Riksdagen skulle med&lt;br&gt;ett sådant system i princip endast fatta ett beslut, nämligen om TV-av-&lt;br&gt;giftens storlek. Riksdagen skulle dock även behöva fatta beslut om att&lt;br&gt;programföretagen har rätt att disponera medlen under tillståndsperioden&lt;br&gt;och om fördelningen av medel mellan programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna med detta system är flera. För det första är systemet enkelt&lt;br&gt;och tydligt och råder bot på de oklarheter som i dag gäller för budgete-&lt;br&gt;ring och planering, såväl för riksdag och regering som för programföre-&lt;br&gt;tagen. Problemet med att medelstilldelningen sker i ett gammalt prisläge&lt;br&gt;skulle försvinna genom att kompensationsindex inte längre behövs. För&lt;br&gt;det andra skapas en tydligare och renare relation mellan programföreta-&lt;br&gt;gen och TV-avgiftsbetalama. Det kommer således framgå tydligare än i&lt;br&gt;dag att TV-avgiftsbetalama i realiteten betalar sin avgift för den verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs av public service-företagen. Sannolikt ökar också&lt;br&gt;incitamenten för programföretagen att genom ytterligare insatser få en&lt;br&gt;ökad inbetalning av TV-avgifter. Med ett system med direkt finansiering&lt;br&gt;får företagen ökade resurser om de kan få fler att betala sin TV-avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom direktfinansieringen markeras också programföretagens Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;oberoende i förhållande till staten ytterligare eftersom riksdag och Bilaga 1&lt;br&gt;regering inte längre skulle fatta årliga beslut om medelstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 13 Inkomster, intäkter och kostnader redovisas en lägesbe-&lt;br&gt;skrivning och en analys av programföretagens finansiella situation. I det&lt;br&gt;sammanhanget görs också beräkningar utifrån olika antaganden när det&lt;br&gt;gäller situationen på rundradiokontot de närmaste åren samt en bedöm-&lt;br&gt;ning av ordningen med att särskild medelstilldelning utgår till program-&lt;br&gt;företagen för vissa bestämda ändamål. Här konstaterar jag bland annat att&lt;br&gt;public service-företagens inkomster minskat från mitten av 1990-talet.&lt;br&gt;Dock hade programföretagen tillsammans totalt högre inkomster år 1999&lt;br&gt;jämfört med år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rundradiokontot kommer snabbt att förlora det överskott som nu finns,&lt;br&gt;vilket huvudsakligen beror på att Teracom AB från år 2000 inte längre&lt;br&gt;betalar in årliga medel till kontot för köpet av distributionsnätet. I de&lt;br&gt;beräkningar som gjorts i detta kapitel har endast alternativet höjda TV-&lt;br&gt;avgifter använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om TV-avgiften höjs i takt med KPI, dvs. realt oförändrad TV-avgift&lt;br&gt;(+128 kronor), under den kommande femårsperioden beräknas rundra-&lt;br&gt;diokontot med gjorda antaganden uppvisa ett stort underskott vid perio-&lt;br&gt;dens slut. För att täcka detta underskott krävs, enligt de beräkningar som&lt;br&gt;används här, en real höjning av TV-avgiften med drygt en procent per år,&lt;br&gt;eller i storleksordningen totalt 230 kronor under femårsperioden. Om&lt;br&gt;man dessutom skulle räkna med att programföretagen skall få ersättning&lt;br&gt;för de parallellsändningskostnader som kommer att uppstå skulle större&lt;br&gt;avgiftshöjningar bli nödvändiga. Då skulle TV-avgiften behöva höjas&lt;br&gt;realt med två procent, eller drygt 300 kronor totalt under femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jämförelse kan nämnas att det mediepolitiska avtal som träffades i&lt;br&gt;Danmark våren 2000 innebär att TV-avgiften under femårsperioden&lt;br&gt;2000-2004 kommer att höjas med motsvarande 460 svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ordningen med att särskilda medel anvisas programfö-&lt;br&gt;retagen för bestämda ändamål är min principiella uppfattning att detta&lt;br&gt;bör undvikas. Principen bör vara att programföretagen far en samlad&lt;br&gt;medelstilldelning, att de ekonomiska förutsättningarna är givna för en hel&lt;br&gt;tillståndsperiod och att inga ändringar sker under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag dock att de TV-avgiftshöjningar som&lt;br&gt;kommer att behöva göras inte är större än vad som är rimligt, särskilt inte&lt;br&gt;om en lösning för merkostnader vid parallellsändningar med analog och&lt;br&gt;digital sändningsteknik väljs i enlighet med vad jag förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 utredningsdirektiven anförs att jag skall analysera möjligheterna till och&lt;br&gt;konsekvenserna av att införa mervärdesskatt på TV-avgiften. I kapitel 14&lt;br&gt;Mervärdesskattefrågor görs en analys av dessa frågor i förhållande till&lt;br&gt;såväl EG-rätten som till svenska förhållanden och svensk lagstiftning.&lt;br&gt;Jag menar att en rad skäl talar för att public service-företagen bör göras&lt;br&gt;mervärdesskattepliktiga. Dagens mervärdesskatteregler medför problem&lt;br&gt;för de svenska public service-företagens verksamhet. Det finns, enligt&lt;br&gt;min mening, två avgörande skäl till varför public service-företagen bör&lt;br&gt;bli mervärdesskattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första har reglerna på skatteområdet en betydande inverkan på Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;det sätt som programföretagen väljer att bedriva sin produktionsverk- Bilaga 1&lt;br&gt;samhet. Det är helt enkelt dyrare för public service-företagen att köpa&lt;br&gt;produktion från utomstående, eftersom sådana tjänster innehåller moms-&lt;br&gt;kostnader som public service-företagen inte kan göra avdrag för. Detta&lt;br&gt;leder till att företagen hellre väljer att utföra tjänster i egen regi. Företa-&lt;br&gt;gen stimuleras på så vis att vara självförsörjande, särskilt vad gäller per-&lt;br&gt;sonalintensiva tjänster. Det bör, enligt min mening, vara publicistiska&lt;br&gt;och journalistiska bedömningar som avgör om en produktion skall göras&lt;br&gt;inom företagen eller om förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och&lt;br&gt;effektiv produktion skulle vara bättre om produktionen lades ut på en&lt;br&gt;utomstående producent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra hindras företagen i dag från att organisera verksamheten&lt;br&gt;på det mest ändamålsenliga sättet. Skattesystemet bör, enligt min upp-&lt;br&gt;fattning, inte styra företagens organisation och hantering av koncemge-&lt;br&gt;mensamma funktioner. I dag anpassas organisationen till skattesystemets&lt;br&gt;utformning. Jag anser att verksamheten måste kunna organiseras utifrån&lt;br&gt;vad som anses mest kostnadseffektivt och konkurrensneutralt. Sidoverk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs på en konkurrensmarknad måste hållas klart åtskild,&lt;br&gt;med egen finansiering och ekonomisk redovisning. Detta kan lämpligast&lt;br&gt;åstadkommas genom att sådan verksamhet läggs i separata bolag.&lt;br&gt;Sidoverksamheter skall inte som nu sammanblandas med företagens&lt;br&gt;kärnverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Public service-företagen har krävt att få bli mervärdesskattepliktiga av&lt;br&gt;bland annat dessa skäl. Jag anser att detta krav är berättigat. För att&lt;br&gt;komma till rätta med de effektivitetsproblem och de konkurrenssnedvri-&lt;br&gt;dande effekter som uppstår anser jag att frågan bör ges en lösning före&lt;br&gt;ingången av nästa tillståndsperiod, dvs. innan den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag diskuterar också frågan om vilken skattesats som bör väljas vid&lt;br&gt;införande av mervärdesskatt på TV-avgiften. Av den kostnadsredovis-&lt;br&gt;ning som jag har inhämtat från programföretagen framgår att mervärdes-&lt;br&gt;skattekostnaden för den samlade verksamheten uppgick till 470 mkr&lt;br&gt;under verksamhetsåret 1999. Detta utgör 8,3 procent av totala avgiftsme-&lt;br&gt;del erhållna under 1999 (5 658 miljarder kronor). För att balansera utgå-&lt;br&gt;ende mervärdesskatt med den ingående mervärdesskatten i verksamheten&lt;br&gt;krävs således att skattesatsen uppgår till minst 8,3 procent. Sverige till-&lt;br&gt;lämpar två reducerade skattesatser, 12 procent eller 6 procent. Bland de&lt;br&gt;verksamheter som i dag omfattas av en skattesats om 6 procent finns bl.a.&lt;br&gt;vissa kulturtjänster och allmänna nyhetstidningar m.m. En skattesats på&lt;br&gt;12 procent gäller för exempelvis livsmedel, persontransporter och hotell-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av olika skäl, bland annat med hänsyn till verksamhetens karaktär och&lt;br&gt;en omsorg om att TV-avgiften inte skall behöva höjas på grund av infö-&lt;br&gt;randet av moms, förordar jag att en skattesats på 6 procent väljs. Denna&lt;br&gt;skattesats tillämpas också för andra kulturtjänster och dagstidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 15 Reglering av programföretagens verksamheter behandlas&lt;br&gt;det regelverk som utgör en av grunderna för det allmännas inflytande på&lt;br&gt;public service-företagen. Genomgången av regelverket görs för att klar-&lt;br&gt;göra vilka de formella ramarna är och kan vara för verksamheten i en&lt;br&gt;föränderlig mediesituation och vad som eventuellt måste framgå på annat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt samt om det finns behov av ändringar i gällande lagstiftning. Publi-&lt;br&gt;kens rätt att fa program prövade hos Granskningsnämnden för radio och&lt;br&gt;TV kräver en ändamålsenlig reglering, anpassad till den tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen. I avsnittet behandlas också frågan om ordningen för uppföljning&lt;br&gt;och granskning av programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet inleds med principiella utgångspunkter för public service-&lt;br&gt;företagens ansvar gentemot sina uppdragsgivare, den svenska allmänhe-&lt;br&gt;ten. Jag konstaterar att följande allmänna principer bör gälla för hur pro-&lt;br&gt;gramföretagens uppgifter bör avgränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;All verksamhet som programföretagen bedriver skall ha anknyt-&lt;br&gt;ning till uppdraget att bedriva radio- och TV-sändningar i allmän-&lt;br&gt;hetens tjänst (kärnverksamheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;All medieverksamhet som programföretagen bedriver skall upp-&lt;br&gt;fylla de krav som gäller för kärnverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Programföretagen skall inte bedriva verksamhet som kan hota den&lt;br&gt;publicistiska självständigheten eller som kan leda till att kärn-&lt;br&gt;verksamheten utarmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 takt med att informationstekniken utvecklas förbättras möjligheterna att&lt;br&gt;ge radio- och TV-programmen ett mervärde för publiken. Internet kan&lt;br&gt;vara ett viktigt redskap för att komplettera och ge ytterligare information&lt;br&gt;i anslutning till programverksamheten i radio och TV. Radio- och TV-&lt;br&gt;verksamheten medför också att det inom företagen samlas produkter,&lt;br&gt;kompetenser och resurser som kan användas även för andra ändamål.&lt;br&gt;Detta gäller bl.a. uthyrning av tillfällig överkapacitet, att programidéer&lt;br&gt;eller färdiga program kan säljas till andra radio- och TV-företag och att&lt;br&gt;distributionsteknik som har anskaffats för den egna verksamheten också&lt;br&gt;kan betjäna andra programföretag. Mycket av detta sker redan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis viktigt att public service-företagen ges möjligheter&lt;br&gt;ligga långt framme när det gäller utveckling och tillämpning av ny tek-&lt;br&gt;nik. Programföretagen bör kunna bedriva verksamhet via andra medier&lt;br&gt;än radio och TV så länge det handlar om att stödja programverksamhe-&lt;br&gt;ten, öka tillgängligheten och skapa ett mervärde för publiken. Det skulle&lt;br&gt;däremot vara tveksamt eller direkt olämpligt om dessa verksamheter&lt;br&gt;utvecklades så att de förlorade sitt direkta samband med radio- och TV-&lt;br&gt;sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också rimligt att programföretagen kan sälja program eller hyra&lt;br&gt;ut resurser om det innebär att resurser som i första hand är anskaffade för&lt;br&gt;den egna verksamheten får en högre utnyttjandegrad. På så sätt blir det&lt;br&gt;möjligt att hålla en hög kompetens på olika specialområden där underla-&lt;br&gt;get annars kan bli för litet. En förutsättning är att sådan verksamhet&lt;br&gt;bedrivs på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som&lt;br&gt;tillhandahåller motsvarande tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir betydligt mer tveksamt om programföretagen skulle bygga&lt;br&gt;upp en organisation som är större än vad som behövs för att klara de&lt;br&gt;egna behoven och där t.ex. uthyrning till utomstående är en del av verk-&lt;br&gt;samhetsidén. Detta gäller givetvis i särskilt hög grad om verksamheten är&lt;br&gt;förenad med ett ekonomiskt risktagande eller om de priser som utomstå-&lt;br&gt;ende betalar inte avspeglar programföretagens alla kostnader, dvs. om det&lt;br&gt;finns risk att verksamheten subventioneras med TV-avgiftsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den publicistiska självständigheten och oberoendet är grunden i public Prop. 2000/01:94&lt;br&gt;service-uppdraget. Regelverk, ägarförhållanden och finansieringssätt Bilaga 1&lt;br&gt;syftar alla till att skapa förutsättningar för programföretagens självstän-&lt;br&gt;dighet och oberoende såväl i förhållande till staten som till kommersiella&lt;br&gt;och andra intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det nödvändigt att programföretagen inte&lt;br&gt;engagerar sig i verksamheter som skulle kunna hota självständigheten&lt;br&gt;eller oberoendet. Som exempel kan nämnas att programföretagen inte bör&lt;br&gt;göra sig beroende av samarbete med kommersiella aktörer eller av kom-&lt;br&gt;mersiell finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt är en utveckling mot att public service-företagens program&lt;br&gt;och tjänster görs tillgängliga på flera sätt än tidigare positiv för publiken.&lt;br&gt;Samtidigt bör man beakta att alla nya distributionsformer ännu inte är&lt;br&gt;tillgängliga för alla. Traditionella radio- och TV-sändningar når i dag i&lt;br&gt;princip samtliga hushåll i Sverige. Nära nog samtliga hushåll tar dess-&lt;br&gt;utom del av public service-företagens sändningar i dess traditionella&lt;br&gt;form. Frågan om att använda nya distributionsformer är givetvis också en&lt;br&gt;fråga om resurser. Public service-företagens kärnverksamhet finansieras&lt;br&gt;med TV-avgiftsmedel. Det finns gränser för hur mycket medel som kan&lt;br&gt;fas på denna väg, varför ett balanserat förhållningssätt i fråga om ett vid-&lt;br&gt;gat uppdrag till nya verksamheter blir nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag konstaterar också att de regleringsmässiga förutsättningarna är&lt;br&gt;olika beroende på vilket sätt programföretagen publicerar material. Av&lt;br&gt;den genomgång som gjorts kan jag dra slutsatsen att regeringen i dagslä-&lt;br&gt;get inte kan ställa upp särskilda villkor för SVT:s eller övriga programfö-&lt;br&gt;retags sändningar som sker via exempelvis satellit, text-TV eller Internet.&lt;br&gt;Den tekniska utvecklingen kan därmed få sådana konsekvenser att inne-&lt;br&gt;börden i public service-uppdraget riskerar att tunnas ut i takt med att allt&lt;br&gt;fler distributionsformer används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det olämpligt att de grundläggande regler som&lt;br&gt;alltjämt bör gälla för public service-verksamheten, t.ex. kraven på sak-&lt;br&gt;lighet och opartiskhet och förbudet mot reklam, inte är tillämpliga i den&lt;br&gt;mån företagen sänder i nya distributionsformer. Principen bör vara att&lt;br&gt;samma regler så långt möjligt gäller för sändningarna oavsett distribu-&lt;br&gt;tionsform. Mot denna bakgrund pekar jag på behovet av att se över gäl-&lt;br&gt;lande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i utredningsarbetet inte funnit några argument som talar emot&lt;br&gt;ordningen med att Granskningsnämnden för radio och TV genom efter-&lt;br&gt;handsgranskning av program övervakar efterlevnaden av tillståndsvillko-&lt;br&gt;ren och lagbestämmelserna om sändningarnas innehåll samt har uppgif-&lt;br&gt;ten att granska företagens public service-redovisningar. Denna ordning&lt;br&gt;bör, enligt min mening, gälla även fortsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 16 Åtskillnad mellan kärnverksamhet och sidoverksamheter&lt;br&gt;behandlas frågan om vilka verksamheter som bör kunna finansieras med&lt;br&gt;TV-avgiftsmedel och vilka som bör ha andra intäkter. I sammanhanget&lt;br&gt;tas särskilt frågan om programföretagens Intemetverksamhet upp. Slutli-&lt;br&gt;gen diskuteras också om ordningen för revision och redovisning i pro-&lt;br&gt;gramföretagen är ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått tidigare har stora förändringar påbötjats de senaste åren&lt;br&gt;vad gäller public service-företagens distribution. På sikt kan helt nya&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsformer komma att uppstå. Mot bakgrund av nuvarande pub-&lt;br&gt;lic service-uppdrag samt de beslut som riksdag och regering fattat de&lt;br&gt;senaste åren kan jag konstatera att följande verksamheter bör betraktas&lt;br&gt;som verksamheter som ingår i uppdraget och som därmed bör kunna&lt;br&gt;finansieras med avgiftsmedel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Produktion och inköp av radio- och TV-program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utsändning av radio- och TV-program via marksändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utveckling av nya programformer och programkanaler i samband&lt;br&gt;med övergången till digital sändningsteknik, t.ex. interaktiva&lt;br&gt;tjänster kopplade till radio- och TV-programmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Direkt programrelaterad verksamhet på Internet, t.ex. företagens&lt;br&gt;webbplatser med möjlighet att ta del av information och fördjup-&lt;br&gt;ning och att se och lyssna på radio- och TV-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt kan konstateras att de verksamheter som inte utgör en del av&lt;br&gt;kärnverksamheten och därmed inte skall finansieras med TV-avgiftsme-&lt;br&gt;del bör betraktas som sidoverksamheter. Sådana verksamheter skall såle-&lt;br&gt;des täcka sina egna kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensne-&lt;br&gt;utralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagens verksamhet på Internet är särskilt svår att bedöma i&lt;br&gt;detta avseende. Å ena sidan kan Internet betraktas som en självklar del av&lt;br&gt;public service-företagens verksamhet genom att det utgör ett sätt att&lt;br&gt;komplettera och ytterligare öka tillgängligheten till programföretagens&lt;br&gt;programverksamhet. I det fallet bör Intemetverksamheten självfallet&lt;br&gt;kunna finansieras med avgiftsmedel. Frågan är dock en annan om pro-&lt;br&gt;gramföretagen skulle bedriva verksamhet som enbart finns på nätet. Då&lt;br&gt;är det inte längre självklart att verksamheten kan finansieras med TV-&lt;br&gt;avgiftsmedel eller att företagen överhuvudtaget bör bedriva sådan verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga tre programföretag önskar utvidga sin verksamhet på Internet.&lt;br&gt;Dels handlar det om att bedriva verksamhet som kan ses som ett direkt&lt;br&gt;komplement till radio- och TV-programmen, dels vill företagen bland&lt;br&gt;annat ge publiken ytterligare möjligheter att genom egna val få tillgång&lt;br&gt;till program från t.ex. arkiven. Den exakta utformningen av verksamhe-&lt;br&gt;ten på Internet är ännu inte helt tydlig i något av företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför ett ställningstagande till omfattningen av public service-företa-&lt;br&gt;gens engagemang i verksamhet på Internet bör faktorer som tillgänglig-&lt;br&gt;het, regler, kostnader, integritet och oberoende och konkurrensneutralitet&lt;br&gt;vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip för public service-företagens programverk-&lt;br&gt;samhet bör även i fortsättningen vara att sändningarna skall vara till-&lt;br&gt;gängliga för alla utan krav på särskilda avgifter utöver erlagd TV-avgift.&lt;br&gt;Det kan dock på sikt komma att utvecklas tjänster som kräver extra&lt;br&gt;intäkter, t.ex. när program från arkiven görs tillgängliga på begäran av&lt;br&gt;enskilda. Kostnader uppstår då för exempelvis administration och upp-&lt;br&gt;hovsrättsersättningar. Det kan, enligt min mening, vara motiverat med&lt;br&gt;särskilda avgifter för de som önskar ta del av sådana tjänster som går&lt;br&gt;utöver radio- och TV-sändningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet konstaterar jag också att det finns anledning att förtydliga&lt;br&gt;systemet för kontroll och revision av de dokument där programföretagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnar redovisning till statsmakterna om resursanvändning m.m. Genom&lt;br&gt;TV-avgiften ställs allmänhetens medel till public service-företagens för-&lt;br&gt;fogande. Det är naturligt att ställa höga krav på öppenhet och insyn i en&lt;br&gt;verksamhet med de förutsättningar som gäller för dessa programföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ett större och mer samlat grepp på framtidsfrågorna för&lt;br&gt;radio och TV i allmänhetens tjänst ökar. Jag har på den korta tid som&lt;br&gt;stått till mitt förfogande inte kunnat göra en fullständig bedömning av&lt;br&gt;vilka större förändringar som kan bli nödvändiga med anledning av&lt;br&gt;denna utveckling. Nuvarande struktur med separata programföretag och&lt;br&gt;med dagens finansieringsförutsättningar kan, enligt min mening, fungera&lt;br&gt;väl ytterligare en tillståndsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 17 Övriga framtidsfrågor föreslår jag att en utredning bör till-&lt;br&gt;sättas redan vid ingången av en ny tillståndsperiod med uppgift att se&lt;br&gt;över frågan om public service-verksamhetens förutsättningar i ett större&lt;br&gt;sammanhang. En sådan utredning bör särskilt överväga vilken organisa-&lt;br&gt;tionsform för public service-verksamheten som på längre sikt är mest&lt;br&gt;ändamålsenlig med tanke på konvergens, nya medier, ökade förutsätt-&lt;br&gt;ningar för interaktivitet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare konstaterats sker stora förändringar inom medieområdet.&lt;br&gt;Utvecklingen går mot integration av olika medieformer i en och samma&lt;br&gt;verksamhet. Konvergensutvecklingen innebär att public service-verk-&lt;br&gt;samheten i framtiden kommer bedrivas inom ramen för en allt större&lt;br&gt;internationell och kommersiellt driven mediemarknad. Mycket talar för&lt;br&gt;att de kommersiella aktörer som överlever i konkurrensen kommer att bli&lt;br&gt;allt starkare. Utvecklingen går fort, men präglas också av en betydande&lt;br&gt;osäkerhet. Det är dock klart att public service-företagen kommer att stäl-&lt;br&gt;las inför nya utmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att public service-företagen kan planera för en verk-&lt;br&gt;samhet som är slagkraftig och kan möta publikens behov också på lång&lt;br&gt;sikt. Även i en konvergerad medievärld med stora tekniska förändringar&lt;br&gt;bör public service-företagens utgångspunkt vara att gamla såväl som nya&lt;br&gt;tjänster skall baseras på ett programinnehåll som motsvarar de högt&lt;br&gt;ställda förväntningar allmänheten har rätt att ha. Mycket talar därför för&lt;br&gt;att programföretagen bör utveckla en gemensam strategi för den samlade&lt;br&gt;programverksamheten. Utgångspunkten bör vara att publicistiska&lt;br&gt;bedömningar avgör i vilka medier programmen skall sändas i snarare än&lt;br&gt;en viss företagsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Radio- och TV-lagen skall tillstånd som meddelas av regeringen&lt;br&gt;gälla för en viss tid. De senaste tillståndsperiodema har varit av olika&lt;br&gt;längd. Perioden före nuvarande tillståndsperiod var fyra år (1993-1996)&lt;br&gt;och nuvarande period är fem år (1997-2001).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika förhållanden bör beaktas vid valet av en lämplig tillståndsperiod.&lt;br&gt;En fördel med en lång tillståndsperiod är att programföretagen kan ges&lt;br&gt;långsiktiga planeringsförutsättningar, vilket underlättar såväl företagens&lt;br&gt;egna planering som deras relationer med olika aktörer i omvärlden. Mot&lt;br&gt;en lång tillståndsperiod talar bl.a. de stora förändringar på teknikens&lt;br&gt;område som är att vänta också under den närmaste perioden. Vad som&lt;br&gt;särskilt komplicerar bedömningen är frågan om en övergång från analog&lt;br&gt;till digital sändningsteknik. Det finns en risk att ett beslut om riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en alltför lång period kan verka hämmande för företagens möjligheter&lt;br&gt;att anpassa sig till den pågående utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de resonemang jag fört ovan om behovet av att inom&lt;br&gt;en snar framtid se över förutsättningarna för public service-verksamheten&lt;br&gt;i större skala än som nu varit möjligt, anser jag att tillståndsperioden inte&lt;br&gt;bör vara längre än fem år (2002-2006).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissvar har inkommit från följande remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Försvarsmakten, Styrelsen för&lt;br&gt;psykologiskt försvar, Barnombudsmannen, Handikappombudsmannen,&lt;br&gt;Ekonomistymingsverket, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Konsu-&lt;br&gt;mentverket, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Arkivet för ljud och bild,&lt;br&gt;Stockholms universitet, Örebro universitet, Lunds universitet, Göteborgs&lt;br&gt;universitet, Statens kulturråd, lntegrationsverket, Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV, Radio- och TV-verket, Post- och telestyrelsen, När-&lt;br&gt;ings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Glesbygdsverket,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Mediegrundlagskom-&lt;br&gt;mittén, Våldsskildringsrådet, Canal + Television AB, Copyswede, Före-&lt;br&gt;ningen för Svenskar i Världen, Föreningen svenska kompositörer av&lt;br&gt;populärmusik (SKAP), Handikappförbundens Samarbetsorgan, Hjälp-&lt;br&gt;medelsinstitutet, Judiska Centralrådet, KLYS (Konstnärliga och Litterära&lt;br&gt;Yrkesutövares Samarbetsnämnd), Kungliga Musikaliska Akademien,&lt;br&gt;Svenska Musikerförbundet, Radiotjänst i Kiruna Ab, Sametinget, Sam-&lt;br&gt;verkansgruppen SIF-klubbama vid SVT, SR och UR, Senda i Sverige&lt;br&gt;AB, Skolverket, Svenska journalistförbundet, Svenska tonsättares inter-&lt;br&gt;nationella musikbyrå (STIM), Svenska Tornedalingars riksförbund,&lt;br&gt;Sverigefinska Riksförbundet, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;Hembygdsförbund, Sveriges Hörselskadades Riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Syn-&lt;br&gt;skadades Riksförbund, Teatrarnas riksförbund, Teracom AB och Tid-&lt;br&gt;ningsutgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk, Malmö högskola, Mitthögskolan, Pressens&lt;br&gt;samarbetsnämnds delegation för allmänhetens pressombudsman, IT-&lt;br&gt;kommissionen, Folkbildningsförbundet, Kanal 5 AB, Kunskaps-TV i&lt;br&gt;Sverige AB, Moderna Times Group AB, Publicistklubben, Radioutgi-&lt;br&gt;vareföreningen, Romemas riksförbund, SIOS, Svenska kabel-TV-före-&lt;br&gt;ningen, Teaterförbundet och TV4 AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har följande inkommit med svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl G. Friedner, Svenska samemas riksförbund (SSR), Riksförbundet&lt;br&gt;för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Svenska utlands-&lt;br&gt;skolors förening (SUF), Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige, Jour-&lt;br&gt;nalistklubben vid Sveriges Radio, Nätverket svenska oberoende produ-&lt;br&gt;center, Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och skrivsvårigheter&lt;br&gt;(FMLS), Föreningen svenska tonsättare (fst), Distansutbildningsmyndig-&lt;br&gt;heten (distum), Bengt Gullbring, Sverigefinska Synskadade förbundet,&lt;br&gt;SVT Utveckling Teknik, Pajala kommun och Filmproducenternas rättig-&lt;br&gt;hetsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kulturdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;br&gt;Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhe-&lt;br&gt;tens tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 61175. Stockholm 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om riktlinjer för programverksamheten (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Sveriges Utbildningsradios verksamhet (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Sveriges Utbildningsradios verksamhet (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om uppföljning och granskning av programverksamheten (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om uppföljning och granskning av programverksamheten (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om distribution av radio och TV (avnsitt 11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om distribution av radio och TV (avnsitt 11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om beredskapsfrågor (avsnitt 12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om beredskapsfrågor (avsnitt 12)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om finansiering, system för medelstilldelning samt redovisning och revision (avsnitt 13.1, 13.2 och 13.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om finansiering, system för medelstilldelning samt redovisning och revision (avsnitt 13.1, 13.2 och 13.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om tillståndsperiodens längd (avsnitt 14)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om tillståndsperiodens längd (avsnitt 14)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om medelstilldelning (avsnitt 13.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om medelstilldelning (avsnitt 13.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:KrU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kulturdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:35:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0394</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:35:05</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:KrU8</uppgift>
<ref_dok_id>GO01KrU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Radio och TV</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnel Wallin och Åke Sandström (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnel Wallin och Åke Sandström (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göte Jonsson (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göte Jonsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Björkman m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Björkman m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Sandlin-Hedman och Rinaldo Karlsson (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Sandlin-Hedman och Rinaldo Karlsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Kollmats m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Kollmats m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rigmor Stenmark (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rigmor Stenmark (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sonja Fransson (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:94&lt;br/&gt;
Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Kr9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonja Fransson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>