<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2333303</hangar_id>
 <dok_id>GO0384</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>84</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:84</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>84</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:59</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kommunal uppdragsverksamhet Prop. 2000/01:84</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0384/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0384</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0384</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:84&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Kommunal uppdragsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Lejon&lt;br&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0384/prop_200001__84-1.png" style="width:44pt;height:52pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att den försöksverksamhet som i dag pågår enligt&lt;br&gt;lagen (1996:637) om försöksverksamhet med rätt för kommunala&lt;br&gt;aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt&lt;br&gt;yrkestrafiklagen (1998:490) skall pågå ytterligare tre år, dvs. till&lt;br&gt;utgången av år 2005. I försökslagen preciseras också det nuvarande&lt;br&gt;villkoret om särredovisning på så sätt att i bolagens årsredovisning skall&lt;br&gt;upplysningar om intäkterna, kostnaderna och resultatet av uppdragsverk-&lt;br&gt;samheten lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554). Denna lagändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gör regeringen den bedömningen att det för närvarande inte&lt;br&gt;finns anledning att utvidga försöksverksamheten till att omfatta annan&lt;br&gt;kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:637) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag&lt;br&gt;att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt&lt;br&gt;yrkestrafiklagen (1998:490)...............................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1996:637)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om försöksverksamhet med rätt för kommunala&lt;br&gt;aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss&lt;br&gt;trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490)............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamheten inom kollektivtrafiken...................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en försökslagsliftning......................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En utvidgad möjlighet att bedriva kommunal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdragsverksamhet...........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvärdering av försöksverksamheten...............................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fortsatt giltighet av försökslagen.......................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Villkoret om särredovisning preciseras............................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppdragsverksamhet inom andra kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsområden.......................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser......................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet Kommunal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdragsverksamhet 1998 (SOU 1998:119).....................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser (SOU&amp;nbsp;1998:119).......... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Kommunal&lt;br&gt;uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken -&lt;br&gt;utvärdering av försöksverksamheten (SOU 1999:118)..... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser (SOU 1999:118)..........21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 2001.........22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:637) om försöksverksamhet med rätt&lt;br&gt;för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;viss trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om fortsatt giltighet av lagen (1996:637) om försöksverk-&lt;br&gt;samhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:637) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med rätt för kommunala&lt;br&gt;aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;viss trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:637) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;viss trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolagets årsredovisning&lt;br&gt;skall kostnaderna, intäkterna och&lt;br&gt;resulatet av uppdragsverksamhe-&lt;br&gt;ten redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redovisningen skall också&lt;br&gt;framgå vilka borgensförbindelser&lt;br&gt;och övriga ansvarsförbindelser&lt;br&gt;som kommunen eller landstinget&lt;br&gt;har ingått för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolagets årsredovisning&lt;br&gt;skall uppdragsverksamheten redo-&lt;br&gt;visas särskilt. Upplysningar om in-&lt;br&gt;täkterna, kostnaderna och resulta-&lt;br&gt;tet av uppdragsverksamheten skall&lt;br&gt;lämnas på det sätt som anges i&lt;br&gt;5 kap. 1 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av årsredovisningen skall också&lt;br&gt;framgå vilka borgensförbindelser&lt;br&gt;och övriga ansvarsförbindelser&lt;br&gt;som kommunen eller landstinget&lt;br&gt;har ingått för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1998:498.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen&lt;br&gt;(1996:637) om försöksverksamhet med rätt för&lt;br&gt;kommunala aktiebolag att bedriva&lt;br&gt;uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt&lt;br&gt;yrkestrafiklagen (1998:490)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1996:637) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss&lt;br&gt;trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490)', som gäller till utgången av år&lt;br&gt;2002, skall fortsätta att gälla till utgången av år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1998:498.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 21 augusti 1997 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle&lt;br&gt;utarbeta förslag om en utvidgning till andra verksamhetsområden av den&lt;br&gt;försöksverksamhet som bedrivs enligt lagen (1996:637) om försöks-&lt;br&gt;verksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet inom sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt alt&lt;br&gt;driva viss linjetrafik (dir. 1997:96). Lagen har numera rubriken lag&lt;br&gt;(1996:637) om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att&lt;br&gt;bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1998:490). Utredningen, som antog namnet Utredningen om vidgad&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal uppdragsverksamhet, överlämnade i&lt;br&gt;september 1998 sitt betänkande Kommunal uppdragsverksamhet 1998&lt;br&gt;(SOU 1998:119). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i Justitiedepartementet (Jul999/126/K).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 25 februari 1999 beslutade regeringen att en särskild utredare&lt;br&gt;skulle göra en uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten (dir.&lt;br&gt;1999:12). Utredningen antog namnet Utredningen om utvärdering av den&lt;br&gt;kommunala uppdragsverksamheten inom kollektivtrafiken. I oktober&lt;br&gt;1999 överlämnade utredningen sitt betänkande Kommunal uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet inom kollektivtrafiken - utvärdering av försöksverksamheten&lt;br&gt;(SOU 1999:118). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans-&lt;br&gt;erna finns i bilaga 4. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Justitiedepartementet (Jul999/4835/K).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen är av enkel beskaffenhet och innebär endast&lt;br&gt;att försökslagens giltighetstid förlängs och att det gällande kravet på&lt;br&gt;särredovisning av uppdragsverksamheten preciseras. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försöksverksamheten inom kollektivtrafiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en försökslagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Kommunal uppdragsverksamhet avseende kollektivtrafik&lt;br&gt;m.m. föreslog regeringen bl.a. att uppdragsverksamhet på försök skulle&lt;br&gt;få bedrivas av kommunala aktiebolag inom området för kollektivtrafik&lt;br&gt;(prop. 1995/96:167). Till grund för propositionen låg bl.a. departements-&lt;br&gt;promemorian Kommunal uppdragsverksamhet och kommunal samverkan&lt;br&gt;om myndighetsutövning (Ds 1995:13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försökslagen trädde i kraft år 1996 och gäller till utgången av år 2002.&lt;br&gt;Som skäl för en försöksverksamhet anförde regeringen i huvudsak&lt;br&gt;följande. En stor del av kollektivtrafiken upphandlas i dag i konkurrens.&lt;br&gt;Bussföretagen har dock sinsemellan inte samma förutsättningar att agera&lt;br&gt;på en konkurrensutsatt marknad. De kommunala företagen är av hänsyn&lt;br&gt;till den kommunalrättsliga lokaliseringsprincipen förhindrade att erbjuda&lt;br&gt;sina tjänster utanför sitt eget geografiska område. Lagen (1992:1528) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig upphandling medför att kommunerna och landstingen inte kan&lt;br&gt;anlita sina egna företag direkt utan upphandling för att bedriva&lt;br&gt;kollektivtrafik. Detta förhållande har lett till att när de kommunala&lt;br&gt;bussföretagen förlorar i en anbudstävling som trafikhuvudman, kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget anordnat, har de ingen rättslig möjlighet att&lt;br&gt;kompensera sig genom att söka sig till andra marknader. Kollektiv-&lt;br&gt;trafiken agerar på en konkurrensmarknad. De största aktörerna blir dock&lt;br&gt;allt större. Det finns en uppenbar risk för att de kommunala företag som i&lt;br&gt;dag finns kvar och som även framöver skulle kunna utgöra reella&lt;br&gt;konkurrenter antingen köps upp eller tvingas att samarbeta med varandra&lt;br&gt;i större bolag för att på så sätt öka möjligheterna att stanna kvar på&lt;br&gt;marknaden. Vidare finns en risk för att branschen inom en snar framtid&lt;br&gt;kan komma att karaktäriseras av bristande konkurrens. Även den höga&lt;br&gt;graden av skattefinansiering av kollektivtrafiken talar för att de&lt;br&gt;kommunala bolagen ges ökade möjligheter att utvecklas till konkurrens-&lt;br&gt;kraftiga aktörer under samma villkor som privata aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen angav regeringen att den avsåg att efter tre år göra en&lt;br&gt;uppföljning av hur försöket så långt hade utfallit. Denna utvärdering&lt;br&gt;skulle sedan ligga till grund för om den kommunala kompetensen skulle&lt;br&gt;utvidgas permanent på området. Regeringen tillsatte därför Utredningen&lt;br&gt;om utvärdering av den kommunala uppdragsverksamheten inom&lt;br&gt;kollektivtrafiken (se avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 En utvidgad möjlighet att bedriva kommunal&lt;br&gt;uppdragsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Kommunala kompetensfrågor behandlade konstitutions-&lt;br&gt;utskottet bl.a. frågan om att utvidga den kommunala kompetensen&lt;br&gt;beträffande näringsverksamhet (bet. 1996/97:KU12). Utskottet ansåg att&lt;br&gt;det var värdefullt att de kommunala trafikföretagen hade möjlighet att&lt;br&gt;försöksvis bedriva verksamhet i andra kommuner. Utskottet menade att&lt;br&gt;det fanns skäl att utvidga försöksverksamheten till att även omfatta annan&lt;br&gt;kommunal verksamhet och att regeringen därför snarast borde lägga fram&lt;br&gt;ett förslag för riksdagen med denna innebörd. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;tillsatte regeringen Utredningen om vidgad försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal uppdragsverksamhet (se avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utvärdering av försöksverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 Fortsatt giltighet av försökslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försöksverksamheten med kommunal uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet inom kollektivtrafiken skall pågå ytterligare tre år, dvs. till&lt;br&gt;utgången av år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 års utrednings förslag: Försökslagstiftningen bör varken&lt;br&gt;förlängas eller permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Statskontoret,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund samt Borlänge, Umeå och Piteå kommuner,&lt;br&gt;instämmer i utredningens bedömning. Företagarnas Riksorganisation&lt;br&gt;anser att det är orimligt att ha en lag som riktar sig till endast ett par&lt;br&gt;aktörer och som medger undantag från en central kommunalrättslig&lt;br&gt;princip. Sveriges Industriförbund anför att även om konkurrenstrycket&lt;br&gt;skulle ha varit svagt vid upphandling av kollektivtrafiktjänster så&lt;br&gt;motiverar detta inte en fortsatt försöksverksamhet. Ett av skälen till detta&lt;br&gt;är att kommunmedlemmarna inte har ett intresse av att skattemedel&lt;br&gt;riskeras i verksamheter som de själva inte har nytta av. Göteborgs och&lt;br&gt;Skellefteå kommuner, Uppsala läns landsting, Göteborgs Spårvägar AB,&lt;br&gt;Skelleftebuss AB, Svenska Kommunförbundet, Tjänstemännens Central-&lt;br&gt;organisation och Svenska Kommunalarbetareförbundet (avdelning väst)&lt;br&gt;anser att försökslagstiftningen bör permanentas. Flera av dessa&lt;br&gt;remissinstanser anser i andra hand att försöksperioden bör förlängas.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet pekar på de förhållanden som råder i&lt;br&gt;Göteborgsområdet, där många linjer går mellan Göteborgs centrala delar&lt;br&gt;och angränsande kommuner. Om försökslagstiftningen upphör att gälla&lt;br&gt;finns det en uppenbar risk att Göteborgs Spårvägar AB inte kan bedriva&lt;br&gt;trafik på sådana linjer. Göteborgs Spårvägar AB betonar att företaget på&lt;br&gt;sikt kommer att förlora all busstrafik till konkurrenterna om försöks-&lt;br&gt;lagstiftningen varken förlängs eller permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Aktörerna på marknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala och regionala persontrafiken med buss i Sverige bedrivs med&lt;br&gt;cirka 7 100 bussar fördelade på knappt 500 privata och kommunala&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan upphandlingarna av kollektivtrafik i Sverige inleddes på 1980-&lt;br&gt;talet har cirka 95 procent av bussmarknaden utsatts för konkurrens. Inom&lt;br&gt;bussbranschen omsätter den kontraktsbundna trafiken mellan 9 och&lt;br&gt;10 miljarder kronor per år. Självfinansieringsgraden uppgår till cirka&lt;br&gt;50 procent medan den för år 1993 var cirka 47 procent. Av den totala&lt;br&gt;kollektivtrafikkostnaden svarar landstingen för 75 procent och kom-&lt;br&gt;munerna för resterande 25 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 hela landet finns det cirka 300 gällande avtal mellan en trafik-&lt;br&gt;huvudman och ett bussföretag. Motsvarande siffra för år 1994 var 400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden domineras av de privata bussföretagen Swebus AB och&lt;br&gt;Linjebuss AB samt det kommunala bussföretaget BussLink AB, vilka har&lt;br&gt;3 000, 1 900 respektive 1 700 bussar vardera. Av dessa körs 2 500, 1 600&lt;br&gt;respektive 1 700 på uppdrag av en trafikhuvudman. År 1995 domine-&lt;br&gt;rades marknaden, förutom av 27 stycken kommunala bussföretag, av&lt;br&gt;Swebus AB och Linjebuss AB. I dag finns 13 kommunala bussföretag&lt;br&gt;som sammanlagt har drygt 2 800 bussar. Dessa kommunala bolags&lt;br&gt;andelar har minskat från cirka 39 procent år 1994 till cirka 21 procent år&lt;br&gt;2001, om man utgår från den totala vagnparken i yrkesmässig trafik. De&lt;br&gt;mindre privata bussföretagens andelar av den totala vagnparken i&lt;br&gt;yrkesmässig trafik har under motsvarande period legat i stort sett stilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de år som försöksverksamheten pågått har de tre största buss-&lt;br&gt;bolagen ytterligare förstärkt sina marknadspositioner. Många små och&lt;br&gt;medelstora bussföretag har under senare år gått samman i s.k. busspooler.&lt;br&gt;Även dessa har stärkt sina marknadspositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tendensen när det gäller kommunala bolag är däremot den motsatta.&lt;br&gt;Deras andelar av marknaden fortsätter att minska och många bolag har&lt;br&gt;sålts. Lönsamhetsutvecklingen inom hela bussbranschen är dålig och&lt;br&gt;detta förhållande gäller naturligtvis även de kommunala bolagen. I&lt;br&gt;betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken -&lt;br&gt;utvärdering av försöksverksamheten anges att dålig lönsamhet kan vara&lt;br&gt;en förklaring till att kommunala bussföretag sålts under senare år (SOU&lt;br&gt;1999:118). En annan tänkbar förklaring som nämns i betänkandet är att&lt;br&gt;kommunerna velat “rensa upp” i sina organisationer och då valt att inte&lt;br&gt;längre bedriva denna typ av verksamhet. Utredningen gör bedömningen&lt;br&gt;att denna “utförsäljning” av de kommunala bolagen fortsätter och att det&lt;br&gt;inom en ganska snar framtid endast kommer att finnas ett fåtal bolag&lt;br&gt;kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser för konkurrensförhållandena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansåg i förarbetena till försökslagen att det fanns risk för en&lt;br&gt;situation med bristande konkurrens inom kollektivtrafiken (prop.&lt;br&gt;1995/96:167). Enligt utredningens bedömning tycks dessa farhågor inte&lt;br&gt;ha besannats. Utredningen konstaterar att konkurrenssituationen vid&lt;br&gt;upphandling av kollektivtrafik i de allra flesta fall är god men att&lt;br&gt;förhållandena varierar över landet. De kommunala bolagens medverkan&lt;br&gt;har enligt utredningen inte påverkat konkurrensen i någon större&lt;br&gt;utsträckning. Sammanfattningsvis anser utredningen att det i dag finns en&lt;br&gt;fungerande konkurrens på kollektivtrafikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagens användning av försökslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1999 var det enligt utredningen endast fyra av tolv kommunala&lt;br&gt;trafikaktiebolag som använde sig av möjligheten att bedriva uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet enligt försökslagen. Dessa bolag var Göteborgs Spårvägar&lt;br&gt;AB, Uddevalla Omnibus AB, AB Mariestads Busstrafik och&lt;br&gt;Skelleftebuss AB. Av utredningens betänkande framgår att tre kommu-&lt;br&gt;nala bolag som ännu inte använt sig av försökslagen skulle kunna tänka&lt;br&gt;sig att göra det i framtiden. Ett av dessa bolag har lagt anbud vid några&lt;br&gt;tillfällen, men har inte lyckats vinna någon upphandling. De övriga fem&lt;br&gt;kommunala bolagen har angett att de inte har för avsikt att framöver&lt;br&gt;utnyttja möjligheten att bedriva uppdragsverksamhet. Ett skäl till detta&lt;br&gt;har uppgetts vara att försöksperioden är för kort med hänsyn till de&lt;br&gt;avtalstider som råder i bussbranschen. Ett bolag har anfört att det ingår i&lt;br&gt;bolagets affärsidé att verksamheten skall bedrivas inom den egna&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten hör fortsätta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bedömning av om försökslagstiftningen bör förlängas eller&lt;br&gt;permanentas kan inledningsvis konstateras att omfattningen av&lt;br&gt;försöksverksamheten har varit begränsad. Antalet kommunala trafik-&lt;br&gt;aktiebolag på marknaden är litet och endast ett fåtal av dessa bedriver&lt;br&gt;uppdragsverksamhet med stöd av försökslagen. Både svenska och&lt;br&gt;utländska aktörer har tillkommit på marknaden och de marknadsmässiga&lt;br&gt;skäl som regeringen anförde i förarbetena till försökslagen får numera&lt;br&gt;anses ha fallit bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden skulle det i och för sig kunna hävdas att&lt;br&gt;det inte finns något egentligt behov av en utvidgad kommunal kompetens&lt;br&gt;på kollektivtrafikområdet. Försöksverksamheten skulle i så fall kunna&lt;br&gt;avslutas vid utgången av år 2002. Regeringen anser emellertid att det&lt;br&gt;finns flera skäl som talar för att försöksverksamheten bör pågå ytterligare&lt;br&gt;några år. Just det förhållandet att omfattningen av verksamheten har varit&lt;br&gt;så marginell gör det svårt att dra några bestämda slutsatser vad gäller&lt;br&gt;kollektivtrafikområdet enbart utifrån den utvärdering som utredningen&lt;br&gt;gjort. En förlängning av försöksverksamheten skulle kunna ge ett bättre&lt;br&gt;underlag för ett definitivt ställningstagande om det behövs en permanent&lt;br&gt;lagstiftning på området eller inte. Flera remissinstanser pekar också på att&lt;br&gt;försökslagstiftningen bör förlängas för att ge ytterligare erfarenheter och&lt;br&gt;ett bättre beslutsunderlag. Det är vidare mycket som tyder på att de&lt;br&gt;kommunala trafikaktiebolag som bedriver uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;kollektivtrafiken skulle drabbas hårt om försökslagstiftningen inte&lt;br&gt;förlängs. Detta gäller inte minst inom Göteborgsområdet. Sammanfatt-&lt;br&gt;ningsvis anser regeringen att försöksverksamheten med kommunal&lt;br&gt;uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken bör pågå ytterligare tre år.&lt;br&gt;Försökslagens giltighetstid bör därför förlängas till utgången av år 2005.&lt;br&gt;Under denna försöksperiod bör ytterligare en utvärdering av försöks-&lt;br&gt;verksamheten göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller redan ingångna avtal vill regeringen peka på att det redan i&lt;br&gt;förarbetena till försökslagstiftningen förutsattes att avtal som ingicks&lt;br&gt;med stöd av den föreslagna lagen inte skulle sträcka sig längre än t.o.m.&lt;br&gt;utgången av år 2002 (prop. 1995/96:167, s. 28). När nu försöks-&lt;br&gt;lagstiftningen förlängs till utgången av år 2005 bör på motsvarande sätt&lt;br&gt;nya avtal som ingås med stöd av lagen självfallet inte sträcka sig längre&lt;br&gt;än till försöksperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Villkoret om särredovisning preciseras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande villkor om särredovisning i försöks-&lt;br&gt;lagen preciseras på så sätt att upplysningar om intäkterna, kostnaderna&lt;br&gt;och resultatet av uppdragsverksamheten skall lämnas i årsredovisningen&lt;br&gt;på det sätt som anges i 5 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 års utredning: Utredningen, som inte har lämnat något förslag i&lt;br&gt;denna del, har anfört att den inte funnit någon särredovisning i trafik-&lt;br&gt;aktiebolagens årsredovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Företagarnas Riksorganisation har pekat på att Prop. 2000/01:84&lt;br&gt;inget av trafikaktiebolagen synes ha uppfyllt kravet på att särredovisa&lt;br&gt;uppdragen. Svenska Arbetsgivareföreningen menar att det förhållandet&lt;br&gt;att särredovisning inte skett kan föranleda antaganden om att uppdrags-&lt;br&gt;verksamheten intemsubventionerats från annan verksamhet i bolagen&lt;br&gt;eller från andra källor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande villkor om redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § första stycket försökslagen framgår att i aktiebolagets årsredovis-&lt;br&gt;ning skall kostnaderna, intäkterna och resultatet av uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten redovisas särskilt. I andra stycket anges att av redovisningen skall&lt;br&gt;också framgå vilka borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser&lt;br&gt;som kommunen eller landstinget har ingått för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på särredovisning av uppdragsverksamheten infördes för att&lt;br&gt;tillse att konkurrensneutralitet råder och att kommuner och landsting inte&lt;br&gt;med skattemedel subventionerar en verksamhet som bedrivs åt annan.&lt;br&gt;Regeringen anförde i propositionen till försökslagen att det borde säker-&lt;br&gt;ställas att den verksamhet som bedrivs åt annan ges en sådan utformning&lt;br&gt;att det går att utläsa resultat samt de kostnader och intäkter som hänför&lt;br&gt;sig till uppdragsverksamheten (prop. 1995/96:167, s. 30). Särredovisning&lt;br&gt;ansågs även behövas för att kunna upprätta och följa upp de ekonomiska&lt;br&gt;kalkyler som skall göras. Regeringen pekade också på att särredovisning&lt;br&gt;säkerställer medborgarnas insynsmöjligheter i verksamheten. Kravet på&lt;br&gt;att även borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser skall redo-&lt;br&gt;visas motiverades med att det klart bör framgå om kommunen eller&lt;br&gt;landstinget stöder sitt företag på ett sätt som ger det otillbörliga&lt;br&gt;konkurrensfördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särredovisningen måste framgå av bolagens årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningslagen (1995:1554) är tillämplig på kommunala trafik-&lt;br&gt;aktiebolag. Av 5 kap. 1 § i denna lag följer att årsredovisningen skall&lt;br&gt;innehålla de upplysningar som anges i 2 - 26 §§ och att upplysningarna&lt;br&gt;skall lämnas i noter. Sådana upplysningar kan exempelvis handla om&lt;br&gt;nettoomsättningens fördelning på ett företags verksamhetsgrenar (6 §).&lt;br&gt;Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen får upplysningarna i stället lämnas i balansräk-&lt;br&gt;ningen eller resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra trafikaktiebolag som år 1999 bedrev uppdragsverksamhet med&lt;br&gt;stöd av försökslagen har efter förfrågan från utredningen uppgett att de&lt;br&gt;på olika sätt särredovisat uppdragsverksamheten i sina ekonomiska&lt;br&gt;system. Eftersom utredningen inte funnit någon särredovisning i&lt;br&gt;bolagens årsredovisningar har det inte varit möjligt att bedöma hur stor&lt;br&gt;andel av verksamheten som belöper på uppdragsverksamheten eller hur&lt;br&gt;denna har utfallit. Det har heller inte gått att få en uppfattning om hur ett&lt;br&gt;bortfall av intäkter från uppdragsverksamheten skulle påverka bolagen.&lt;br&gt;Utredningen anger vidare att ett kommunalt borgensåtagande endast&lt;br&gt;ingåtts för ett av de bolag som bedriver uppdragsverksamhet. Åtagandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingicks enligt uppgift före försökslagens tillkomst. Uppgift om Prop. 2000/01:84&lt;br&gt;borgensåtagandet saknas dock i bolagets årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § försökslagen skall särredovisningen göras i aktiebolagets&lt;br&gt;årsredovisning. Det är således inte förenligt med denna bestämmelse att&lt;br&gt;särredovisa uppdragsverksamheten på något annat sätt, exempelvis&lt;br&gt;internt i bolaget. Ett sådant förfarande strider mot de angivna syftena&lt;br&gt;med särredovisning. Det nuvarande villkoret om särredovisning bör&lt;br&gt;därför preciseras på så sätt att i ett trafikaktiebolags årsredovisning skall&lt;br&gt;upplysningar om intäkterna, kostnaderna och resultatet av uppdragsverk-&lt;br&gt;samheten lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554). Detta innebär som huvudregel att upplysningarna skall&lt;br&gt;lämnas i noter till årsredovisningen. Med en sådan lösning bör det enligt&lt;br&gt;regeringens mening vara möjligt att på ett enkelt sätt ta del av&lt;br&gt;särredovisningen och bl.a. få reda på hur stor andel av trafikaktie-&lt;br&gt;bolagens verksamhet som belöper på uppdragsverksamheten och hur&lt;br&gt;denna har fallit ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en resultaträkning anges först intäkter och därefter kostnader och&lt;br&gt;resultat. Denna ordning bör även gälla i 3 § första stycket. I andra stycket&lt;br&gt;bör slutligen förtydligas att den redovisning som nämns avser&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Uppdragsverksamhet inom andra kommunala&lt;br&gt;verksamhetsområden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns för närvarande inte anledning att&lt;br&gt;utvidga försöksverksamheten till att omfatta annan kommunal verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 års utrednings bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har också anfört att den saknar underlag för en bedömning&lt;br&gt;av om det finns tillräckliga skäl att införa en generell reglering om&lt;br&gt;kommunal uppdragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser instämmer i utredningens&lt;br&gt;bedömning att försöksverksamheten inte bör utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;annan kommunal verksamhet. Konkurrensverket anför att kommunala&lt;br&gt;bolag och förvaltningar inte bör driva näringsverksamhet på fungerande&lt;br&gt;konkurrensmarknader. En utvidgning av den kommunala kompetensen&lt;br&gt;att bedriva uppdragsverksamhet skulle enligt verkets bedömning riskera&lt;br&gt;att komma i konflikt med regeringens uttalade ambitioner att främja&lt;br&gt;småföretagandet. Vad gäller frågan om en generell reglering anser&lt;br&gt;Konkurrensverket att eventuell lagstiftning bör anstå tills en mer&lt;br&gt;ingående analys och bedömning av vilka regler som skall gälla vid&lt;br&gt;konkurrens mellan offentliga producenter och privata företag genom-&lt;br&gt;förts. Några remissinstanser, däribland Eskilstuna, Nässjö och Göteborgs&lt;br&gt;kommuner samt Svenska Kommunförbundet, föredrar en generell regle-&lt;br&gt;ring om kommunal uppdragsverksamhet. Göteborgs kommun menar att&lt;br&gt;en generell reglering skulle skapa ett mer överskådligt och lättförståeligt&lt;br&gt;system. Svenska Kommunförbundet anser att det är önskvärt att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införs bestämmelser som ger en kommun möjlighet att åta sig uppdrag åt Prop. 2000/01:84&lt;br&gt;en annan kommun inom bl.a. plan- och byggområdet, djurskyddsverk-&lt;br&gt;samheten och livsmedelskontrollen. Ett antal näringslivsorganisationer,&lt;br&gt;däribland Arkitekt- och ingenjörsforetagen, Byggentreprenörerna, Före-&lt;br&gt;tagarnas Riksorganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund och Svenska Åkeriförbundet, har i ett gemensamt remiss-&lt;br&gt;yttrande anfört att det vore oacceptabelt att utöka utrymmet för&lt;br&gt;kommunal uppdragsverksamhet och att, om det inte är angeläget att&lt;br&gt;ändra lagstiftningen för något enskilt delområde, det inte heller kan vara&lt;br&gt;angeläget med en generell reglering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första utgångspunkt för att utvidga försöksverksamheten till ett eller&lt;br&gt;flera kommunala verksamhetsområden är att det finns ett påtagligt behov&lt;br&gt;av det. Behovet bör dessutom vara gemensamt för ett större antal&lt;br&gt;kommuner eller landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grundläggande förutsättning är att verksamheten finns inom&lt;br&gt;den egna kommunen eller landstinget och är förenlig med den&lt;br&gt;kommunala kompetensen. De verksamhetsområden som skulle kunna&lt;br&gt;komma i fråga för en försöksverksamhet begränsas därför till sedvanlig&lt;br&gt;kommunal verksamhet och verksamheter som har en klar anknytning till&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som innefattar myndighetsutövning bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening falla utanför området för en försöksverksamhet med kommunal&lt;br&gt;uppdragsverksamhet. Inom speciallagstiftningen finns bestämmelser som&lt;br&gt;gör kommunal samverkan om myndighetsutövning möjlig, t.ex. inom&lt;br&gt;miljöområdet. I de fall det finns behov av ökade möjligheter för&lt;br&gt;kommuner och landsting att samverka om myndighetsutövning bör det&lt;br&gt;även i fortsättningen ske genom särskild reglering inom respektive&lt;br&gt;verks amhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter till kommunal samverkan som finns i dag bör beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har redan i dag möjlighet att med stöd av&lt;br&gt;speciallagstiftning bedriva uppdragsverksamhet åt andra kommuner och&lt;br&gt;landsting inom vissa verksamhetsområden, samt samverka i olika former.&lt;br&gt;Kommunalförbund och gemensamma nämnder är exempel på sådana&lt;br&gt;samverkansformer. Samverkan kan ske i olika syften och för att möta&lt;br&gt;olika behov. Inom ramen för kommunal samverkan har kommuner och&lt;br&gt;landsting följaktligen goda möjligheter att gemensamt bedriva verk-&lt;br&gt;samheter utan att lokaliseringsprincipen överträds. Bestämmelserna om&lt;br&gt;kommunalförbund i 3 kap. kommunallagen (1991:900) gäller för i stort&lt;br&gt;sett alla kommunala verksamhetsområden. Något undantag för kon-&lt;br&gt;kurrensutsatt verksamhet görs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting kan även samverka i kommunala företag&lt;br&gt;inom i princip alla kommunala verksamhetsområden om det inte är&lt;br&gt;särskilt föreskrivet att angelägenheten skall handhas av kommunen eller&lt;br&gt;landstinget i egen regi. Kommunala företag får i enlighet med 11 kap. 6 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket regeringsformen inte heller ägna sig åt myndighets-&lt;br&gt;utövning utan lagstöd. På det kommunaltekniska området, t.ex. inom&lt;br&gt;renhållningsverksamheten, är kommunalt samarbete i aktiebolagsform&lt;br&gt;vanligt förekommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berörda formerna för samverkan är av intresse främst när&lt;br&gt;kommuner och landsting har behov av ett mer regelbundet samarbete&lt;br&gt;över en längre tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen beslutat tillsätta en arbetsgrupp inom&lt;br&gt;Regeringskansliet som bl.a. har i uppdrag att föra ut kunskap om de&lt;br&gt;former och möjligheter som kommuner kan samverka inom&lt;br&gt;(Fi2000/4071). Arbetsgruppen skall vid behov rapportera eventuella&lt;br&gt;rättsliga hinder mot samverkan som kan framkomma under arbetets&lt;br&gt;gång. Resultatet av arbetet skall redovisas till regeringen senast den&lt;br&gt;2 november 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande inte anledning att utvidga försöksverksamheten&lt;br&gt;Försöksverksamheten med kommunal uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;kollektivtrafiken motiverades främst av behovet av ökad konkurrens&lt;br&gt;inom verksamhetsområdet (se avsnitt 4.1). Oavsett i vad mån dessa skäl&lt;br&gt;kvarstår bör det vid en jämförelse med konkurrenssituationen inom andra&lt;br&gt;kommunala verksamhetsområden beaktas att förutsättningarna på&lt;br&gt;marknaden för kollektivtrafiken i viktiga avseenden skiljer sig från vad&lt;br&gt;som gäller på andra konkurrensmarknader. Kommuner och landsting&lt;br&gt;ansvarar enligt lag för att denna trafik tillhandahålls invånarna. De är&lt;br&gt;också de enda köparna av dessa tjänster. Trafiken finansieras till ungefär&lt;br&gt;hälften med skattemedel medan övrig finansiering utgörs av avgifter från&lt;br&gt;resenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kartläggning som gjordes av Utredningen om vidgad försöks-&lt;br&gt;verksamhet med kommunal uppdragsverksamhet visar att många&lt;br&gt;kommuner och några landsting känner ett stort behov av att bedriva&lt;br&gt;uppdragsverksamhet för alt kunna upprätthålla kompetens och kvalitet&lt;br&gt;samt för att kunna utnyttja knappa resurser effektivare (SOU 1998:119).&lt;br&gt;Alla kommuner och landsting är dock inte av samma åsikt. Några&lt;br&gt;kommuner har framfört till utredningen att de inte anser sig ha behov av&lt;br&gt;en utvidgad möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen visar också att tillfrågade kommuner och landsting har&lt;br&gt;angett en rad olika verksamhetsområden som de anser lämpliga för en&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal uppdragsverksamhet. Det finns en&lt;br&gt;stor spridning mellan dessa verksamhetsområden. Regeringen konstaterar&lt;br&gt;att det behov som påtalats för en utvidgad försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal uppdragsverksamhet varierar mellan olika kommuner och&lt;br&gt;landsting. Behovet torde dessutom förändras från en tid till en annan.&lt;br&gt;Kartläggningen tyder således på att det inte finns något klart avgränsat&lt;br&gt;verksamhetsområde inom vilket det finns ett påtagligt behov av att&lt;br&gt;bedriva uppdragsverksamhet. Vidare är flera av de verksamhetsområden&lt;br&gt;som angetts för snäva för att överhuvudtaget komma i fråga. Detta gäller&lt;br&gt;exempelvis specialisttjänster av olika slag. Andra föreslagna verk-&lt;br&gt;samheter är inte aktuella av det skälet att det kan ifrågasättas om de är&lt;br&gt;förenliga med den kommunala kompetensen. Som anförts bör också&lt;br&gt;beaktas att kommunerna har stora möjligheter att samverka med stöd av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande lagstiftning. Det går heller inte att bortse från att en utvidgad Prop. 2000/01:84&lt;br&gt;försöksverksamhet kan komma att påverka konkurrensen och minska&lt;br&gt;effektiviteten i den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen att det för närvarande inte finns&lt;br&gt;anledning att utvidga den pågående försöksverksamheten till att omfatta&lt;br&gt;annan kommunal verksamhet. Av detta följer att det inte heller är aktuellt&lt;br&gt;att föreslå en generell reglering om kommunal uppdragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 3 § försökslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att försöksverksamheten med kommunal uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet inom kollektivtrafiken skall pågå i ytterligare tre år bedöms&lt;br&gt;inte föranleda några ökade kostnader för kommunerna eller landstingen.&lt;br&gt;Försöksverksamheten baseras på frivilligt deltagande från kommunala&lt;br&gt;aktiebolag. Förslaget om ändring i 3 § försökslagen bedöms inte heller&lt;br&gt;medföra några kostnadskonsekvenser för kommunerna och landstingen.&lt;br&gt;Inte heller för statens del uppkommer några ökade kostnader med&lt;br&gt;anledning av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Kommunal&lt;br&gt;uppdragsverksamhet 1998 (SOU 1998:119)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lag (1996:637) om försöksverksamhet med rätt för kommunala aktie-&lt;br&gt;bolag att bedriva uppdragsverksamhet inom sådan trafik som avses i&lt;br&gt;lagen (1985:449) om rätt att driva linjetrafik ges kommunala aktiebolag&lt;br&gt;rätt att under vissa förutsättningar bedriva försök med uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet inom området för kollektivtrafik. Lagen trädde i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1996. Utredningen har fått i uppdrag att föreslå inom vilket eller&lt;br&gt;vilka områden och på vilket sätt den pågående försöksverksamheten kan&lt;br&gt;utvidgas. Enligt utredningens tolkning tar direktiven inte sikte på en&lt;br&gt;generell reglering som omfattar alla kommunala verksamhetsområden.&lt;br&gt;Vidare skall den vidgade försöksverksamheten endast avse kommuners&lt;br&gt;och landstings möjligheter att bedriva uppdragsverksamhet ål andra&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kartläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av utredningens arbete har varit att kartlägga inom vilket&lt;br&gt;eller vilka verksamhetsområden det finns ett för flertalet kommuner eller&lt;br&gt;landsting mer framträdande behov av en vidgad kompetens att bedriva&lt;br&gt;uppdragsverksamhet åt varandra. Ett antal kommuner och landsting har&lt;br&gt;beretts tillfälle att lämna synpunkter till utredningen. För att kunna&lt;br&gt;bedöma kommunernas och landstingens behov har utredningen även&lt;br&gt;kartlagt vilken kompetens som kommunerna och landstingen har i dag&lt;br&gt;och vilka möjligheter till samverkan som ges inom det kommunala&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens kartläggning pekar inte entydigt på ett särskilt avgränsat&lt;br&gt;verksamhetsområde. Flertalet tillfrågade kommuner och några landsting&lt;br&gt;uppgav att de känner ett stort behov av att bedriva uppdragsverksamhet&lt;br&gt;för alt kunna upprätthålla kompetens och kvalitet samt för att kunna&lt;br&gt;utnyttja knappa resurser effektivare. Kommunerna angav en rad olika&lt;br&gt;verksamhetsområden såsom lämpliga för en försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal uppdragsverksamhet. Spridningen mellan vilka verksamhets-&lt;br&gt;områden som respektive kommun påtalade var stor och flera av&lt;br&gt;verksamhetsområdena snäva, t.ex. vissa specialisttjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens genomgång av gällande rätt visar att kommuner och&lt;br&gt;landsting redan i dag har möjlighet att med stöd av speciallagstiftning&lt;br&gt;bedriva uppdragsverksamhet åt andra kommuner och landsting inom&lt;br&gt;vissa verksamhetsområden samt att utbyta tjänster genom samverkan i&lt;br&gt;olika former.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens ställningstaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Effektivitets-, kvalitets- och kompetensskäl kan enligt utredningens&lt;br&gt;mening tala för att det också finns skäl att vidga kommunernas och&lt;br&gt;landstingens kompetens att bedriva uppdragsverksamhet. Samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste emellertid effekterna i den privata sektorn av en vidgad kompetens&lt;br&gt;beaktas. Åtgärden måste totalt sett ge en samhällelig effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillräckliga skäl skall anses föreligga att särskilt lagstifta om&lt;br&gt;den kommunala kompetensen att bedriva uppdragsverksamhet inom ett&lt;br&gt;visst klart avgränsat verksamhetsområde krävs att behovet av den&lt;br&gt;vidgade kompetensen är påtagligt och gemensamt för ett större antal&lt;br&gt;kommuner eller landsting. Tjänster som innefattar myndighetsutövning&lt;br&gt;bör falla utanför området för kommunal uppdragsverksamhet. De&lt;br&gt;verksamhetsområden som kan komma ifråga bör begränsas till sedvanlig&lt;br&gt;kommunal verksamhet och verksamheter som har en klar anknytning till&lt;br&gt;sådan verksamhet. Kommunal service- och tjänsteproduktion inom såväl&lt;br&gt;den obligatoriska som frivilliga sektorn kan komma ifråga. Verksamheter&lt;br&gt;som i huvudsak ankommer på det egentliga näringslivet bör däremot inte&lt;br&gt;ingå i försöksverksamheten. Vid behovsprövningen bör de möjligheter&lt;br&gt;till interkommunal samverkan som finns i dag beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovan nämnda förutsättningar och på grundval av&lt;br&gt;företagen kartläggning, konstaterar utredningen att det saknas förutsätt-&lt;br&gt;ningar att - inom ramen för en försöksverksamhet - vidga den kom-&lt;br&gt;munala kompetensen att bedriva uppdragsverksamhet inom ett eller flera&lt;br&gt;särskilt avgränsade verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsliga regleringen av kommunernas och landstingens kompetens&lt;br&gt;att samverka och bedriva uppdragsverksamhet är svåröverskådlig. Det&lt;br&gt;har framkommit att det hos kommuner och landsting råder en viss&lt;br&gt;osäkerhet beträffande den kommunala kompetensen i detta sammanhang.&lt;br&gt;Under senare år har det skett flera lagändringar och nya bestämmelser&lt;br&gt;tillkommit. Det finns anledning att ifrågasätta om kommunerna och&lt;br&gt;landstingen till fullo utnyttjar sina möjligheter enligt gällande rätt.&lt;br&gt;Utredningen föreslår därför att Inrikesdepartementet tillsammans med&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet bör verka för&lt;br&gt;ökade kunskaper hos kommuner och landsting om nuvarande möjligheter&lt;br&gt;till kommunal samverkan i olika former samt om kommunernas och&lt;br&gt;landstingens möjligheter att bedriva uppdragsverksamhet åt andra&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (SOU 1998:119)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss av betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet 1998 (SOU&lt;br&gt;1998:119) har svar kommit in från: Statskontoret, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län, Solna kommun, Eskilstuna kommun, Nässjö&lt;br&gt;kommun, Karlshamns kommun, Varbergs kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Arboga kommun, Bollnäs kommun, Timrå kommun, Älvsbyns kommun,&lt;br&gt;Södermanlands läns landsting, Hallands läns landsting, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Svenska Kommunförbundet, Svenska Renhållningsverks-&lt;br&gt;föreningen och Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gemensamt svar har kommit in från: Arkitekt- och Ingenjörs-&lt;br&gt;företagen, Byggentreprenörerna, Företagarnas Riksorganisation, Privat-&lt;br&gt;vårdens Arbetsgivarförbund, Svensk Handel, Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet&lt;br&gt;(SPUR), Svenska Åkeriförbundet, Sveriges Hotell- och Restaurang-&lt;br&gt;företagare (SHR), Sveriges Industriförbund, Sveriges Städentreprenörers&lt;br&gt;Förbund (SSEF) och Tjänsteförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hammarö kommun har svarat att kommunen avstår från att yttra sig.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län har svarat att länsstyrelsen inte har några&lt;br&gt;synpunkter på utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop, 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Kommunal&lt;br&gt;uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken -&lt;br&gt;utvärdering av försöksverksamheten (SOU 1999:118)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Uppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft i uppdrag att göra en uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;av lagen (1996:637) om försöksverksamhet med rätt för kommunala&lt;br&gt;aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss trafik enligt&lt;br&gt;yrkestrafiklagen (1998:490).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven, som fogas som bilaga 1 till betänkandet, har&lt;br&gt;utredningen haft att utreda i vilken omfattning rätten enligt försökslagen&lt;br&gt;har använts av kommunala aktiebolag, att göra en uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av dels den uppdragsverksamhet som bedrivs och har&lt;br&gt;bedrivits i enlighet med lagen, dels erfarenheterna från de upphandlingar&lt;br&gt;som har ägt rum innan ett kommunalt aktiebolag har fått bedriva&lt;br&gt;uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken, att utvärdera hur kon-&lt;br&gt;kurrensförhållandena har påverkats av den kommunala uppdrags-&lt;br&gt;verksamheten på kollektivtrafikområdet genom att bl.a. klarlägga&lt;br&gt;effekterna på kostnader, priser och kvalitet, att utvärdera vilka effekterna&lt;br&gt;blivit för konkurrerande företag på kort och om möjligt längre sikt, samt&lt;br&gt;att utifrån resultatet av utvärderingen bedöma om försöksverksamheten&lt;br&gt;bör förlängas eller inte eller om kommunala aktiebolag permanent bör få&lt;br&gt;möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken i andra&lt;br&gt;kommuner och landsting. Om utredaren finner att uppdragsverksamheten&lt;br&gt;bör fortsätta i någon form skall utredaren bedöma behovet av ändringar i&lt;br&gt;lagstiftningen och vid behov föreslå de förändringar som kan anses nöd-&lt;br&gt;vändiga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gällande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunala aktiebolag har genom försökslagen getts en möjlighet att på&lt;br&gt;försök bedriva kollektivtrafik i andra kommuner och landsting. I lagen&lt;br&gt;anges bl.a. följande villkor för att sådan uppdragsverksamhet skall få&lt;br&gt;bedrivas. Kommunala aktiebolag får bedriva verksamheten endast på&lt;br&gt;uppdrag av en kommun eller ett landsting eller av sådan trafikhuvudman&lt;br&gt;som avses i lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik.&lt;br&gt;Försöksverksamheten innebär att den kommunala kompetensen utvidgas&lt;br&gt;inom kollektivtrafiken på så sätt att verksamheten inte behöver ha sådan&lt;br&gt;anknytning till kommunen, landstinget eller dess medlemmar som avses i&lt;br&gt;2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900). Uppdragsverksamheten skall&lt;br&gt;drivas affärsmässigt och får inte stödjas på ett sådant sätt att kon-&lt;br&gt;kurrensen hämmas. En kommun eller ett landsting får inte heller i övrigt&lt;br&gt;tillämpa något annat konkurrensbegränsande förfarande. Försöksverk-&lt;br&gt;samheten avser tiden från och med den 1 juli 1996 till och med den&lt;br&gt;31 december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare presentation av försökslagstiftningen och motiven för&lt;br&gt;denna återfinns i kapitel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av försöksverksamheten har varit ytterst marginell. Endast&lt;br&gt;fyra av tolv kommunala aktiebolag har använt sig av möjligheten att&lt;br&gt;bedriva uppdragsverksamhet enligt försökslagen. Endast tre av de kom-&lt;br&gt;munala bolag som ännu inte använt sig av möjligheterna i försökslagen&lt;br&gt;kan tänka sig att framöver utnyttja möjligheten. De övriga fem&lt;br&gt;kommunala bolagen har inte för avsikt att framöver utnyttja möjligheten&lt;br&gt;att bedriva uppdragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av försöksverksamheten har också varit ytterst marginella.&lt;br&gt;Det är därför inte möjligt att dra några mera bestämda - om ens några -&lt;br&gt;slutsatser när det gäller effekter på konkurrens eller andra förhållanden.&lt;br&gt;Utredningen gör dock den bedömningen att det i dag finns en fungerande&lt;br&gt;konkurrens vid upphandling av kollektivtrafiktjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser inte att det föreligger behov av alt låta kommunala&lt;br&gt;trafikbolag få bedriva uppdragsverksamhet utanför den egna kommunen.&lt;br&gt;Försökslagstiftningen bör därför inte vare sig förlängas eller per-&lt;br&gt;manentas. Däremot förutser utredningen att gällande avtal mellan å ena&lt;br&gt;sidan de kommunala bolag som i dag bedriver uppdragsverksamhet och å&lt;br&gt;andra sidan länstrafikhuvudmännen får löpa ut i enlighet med villkoren i&lt;br&gt;respektive avtal. Härigenom får dessa bolag möjlighet att anpassa sin&lt;br&gt;organisation till kommande förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den viktiga roll som trafikhuvudmännen har när det&lt;br&gt;gäller upphandling av kollektivtrafik föreslår utredningen att de läns-&lt;br&gt;trafikansvarigas och därmed trafikhuvudmännens roller och uppgifter&lt;br&gt;närmare utreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (SOU 1999:118)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss av betänkandet Kommunal uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;kollektivtrafiken - utvärdering av försöksverksamheten (SOU 1999:118)&lt;br&gt;har svar kommit in från: Statskontoret, Konkurrensverket, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Hallands län, Länsstyrelsen i Västemorrlands län, Malmö kommun,&lt;br&gt;Ystads kommun, Göteborgs kommun, Mariestads kommun, Uddevalla&lt;br&gt;kommun, Borlänge kommun, Skellefteå kommun, Umeå kommun, Piteå&lt;br&gt;kommun, Pajala kommun, Uppsala läns landsting, Skåne läns landsting,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Göteborgs Spårvägar AB, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Skelleftebuss&lt;br&gt;AB, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Lokaltrafikföreningen, Sveriges Industriförbund och Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, Stockholms kommun, Eskilstuna kommun,&lt;br&gt;Trelleborgs kommun, Askersunds kommun och Södermanlands läns&lt;br&gt;landsting har svarat att de avstår från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar har också kommit in från Svenska Kommunalarbetareförbundet&lt;br&gt;(avdelning väst) och Ömsköldsviks kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, östros,&lt;br&gt;Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm,&lt;br&gt;Bodslröm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:84 Kommunal uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:KU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:57:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0384</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:57:50</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:KU24</uppgift>
<ref_dok_id>GO01KU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kommunal uppdragsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:84&lt;br/&gt;
Kommunal uppdragsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:84 Kommunal uppdragsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:84&lt;br/&gt;
Kommunal uppdragsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:84 Kommunal uppdragsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:84&lt;br/&gt;
Kommunal uppdragsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:84 Kommunal uppdragsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:84&lt;br/&gt;
Kommunal uppdragsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:84 Kommunal uppdragsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Stenberg m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:84&lt;br/&gt;
Kommunal uppdragsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:84 Kommunal uppdragsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Stenberg m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Helena Bargholtz m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:84&lt;br/&gt;
Kommunal uppdragsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:84 Kommunal uppdragsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Helena Bargholtz m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Svensson m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:84&lt;br/&gt;
Kommunal uppdragsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:84 Kommunal uppdragsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Svensson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Unckel m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:84&lt;br/&gt;
Kommunal uppdragsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:84 Kommunal uppdragsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Unckel m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>