<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225350</hangar_id>
 <dok_id>GO0381</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>81</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:81</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>81</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-03-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:59</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Omskärelse av pojkar Prop. 2000/01:81</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0381/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0381</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0381</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:81&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Omskärelse av pojkar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lag om omskärelse av pojkar. Lagen syftar till&lt;br&gt;att reglera sådan omskärelse av pojkar som inte är medicinskt betingad. I&lt;br&gt;lagen anges under vilka förutsättningar en omskärelse får utföras, vem&lt;br&gt;som får utföra omskärelse samt straffbestämmelser för den som utför&lt;br&gt;omskärelse utan att vara behörig. Smärtlindring blir obligatoriskt och&lt;br&gt;ingreppet får utföras endast av legitimerad läkare med den särskilda&lt;br&gt;kompetens som behövs eller av person som har fått särskilt tillstånd av&lt;br&gt;Socialstyrelsen. En sådan person skall vara knuten till ett trossamfund&lt;br&gt;där omskärelse ingår som en del i en religiös tradition. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få bemyndigande att&lt;br&gt;utfärda de ytterligare föreskrifter som behövs till skydd för liv, säkerhet&lt;br&gt;och hälsa. Lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag.........................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om omskärelse av pojkar............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)..........................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i patientskadclagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:799)..........................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område........10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter...............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varför, av vem och hur omskärs pojkar?.........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mänskliga rättigheter........................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslaget.....................................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Syftet med lagen...............................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för att omskärelse skall få utföras samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraven på utförandet.........................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information och samtycke..............................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hur ingreppet skall utföras.............................24 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vem som skall få utföra omskärelser...............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilka krav skall ställas på en person för att han eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hon skall kunna få tillstånd alt utföra omskärelse............27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återkallelse av tillstånd....................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörig myndighet att meddela och återkalla tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utföra omskärelser.......................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn...............................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överklagande av beslut i tillståndsärenden......................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffansvar för den som utför omskärelser utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vara behörig.................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ingripanden mot den som är behörig att utföra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omskärelse........................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågan om skadestånd vid felaktigt utförd omskärelse.... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess...........................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor om tillgänglighet och kostnader..........................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om omskärelse av pojkar.......................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)........................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i patientskadelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:799).....................................................  40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:531) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område........40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgruppens lagförslag.................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanser till promemorian Omskärelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pojkar (Ds 2000:5)............................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.............................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.............................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001.........49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om omskärelse av pojkar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i patientskadelagen (1996:799),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om omskärelse av pojkar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med omskärelse avses i denna lag ett sådant kirurgiskt ingrepp i syfte&lt;br&gt;att helt eller delvis avlägsna förhud runt penis, som inte anses utgöra&lt;br&gt;hälso- och sjukvård i den mening som avses i 1 § hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall tillämpas på omskärelse av pojkar upp till arton års&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När läkare utför omskärelse enligt denna lag gäller lagen (1998:531)&lt;br&gt;om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, patientskade-&lt;br&gt;lagen (1996:799) och patientjournallagen (1985:562).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Omskärelse får utföras på begäran av eller efter medgivande av&lt;br&gt;pojkens vårdnadshavare och efter det att vårdnadshavaren har informe-&lt;br&gt;rats om vad ingreppet innebär. Står pojken under vårdnad av två vård-&lt;br&gt;nadshavare, skall vad som nu sagts gälla båda. Den som skall utföra in-&lt;br&gt;greppet svarar själv för att informationen ges eller att den ges av en me-&lt;br&gt;dicinskt kunnig person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan information skall ges också till pojken, om han har uppnått den&lt;br&gt;ålder och mognad som krävs för att förstå informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pojkens inställning till ingreppet skall så långt det är möjligt klar-&lt;br&gt;läggas. Ett ingrepp får inte utföras mot en pojkes vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ingreppet skall utföras med den smärtlindring som ingreppet kräver,&lt;br&gt;under betryggande hygieniska förhållanden och med hänsyn till vad som&lt;br&gt;är bäst för pojken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Omskärelse får utföras endast av legitimerad läkare med sådan kom-&lt;br&gt;petens som föreskrivs med stöd av 11 § eller av den som har särskilt till-&lt;br&gt;stånd att utföra omskärelse av pojkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan person än legitimerad läkare får inte utföra omskärelse på&lt;br&gt;pojkar som är äldre än två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Särskilt tillstånd att utföra omskärelse får meddelas den som före-&lt;br&gt;slagits av ett trossamfund där omskärelse ingår som en del i en religiös&lt;br&gt;tradition, om personen bedöms kunna utföra ingreppet i enlighet med de&lt;br&gt;krav som gäller för ingreppet och i övrigt är lämplig att utföra omskärel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket meddelas av Socialstyrelsen efter ansö-&lt;br&gt;kan av den som föreslås få tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialstyrelsen kan återkalla ett särskilt tillstånd att utföra omskärelse&lt;br&gt;för en person som har utfört omskärelse på ett oskickligt eller annars&lt;br&gt;olämpligt sätt eller som av andra skäl är olämplig att utföra omskärelser&lt;br&gt;eller om tillståndet inte längre utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens beslut om återkallelse av tillstånd gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Socialstyrelsen har tillsyn över den verksamhet som utövas av perso- Prop. 2000/ 01:81&lt;br&gt;ner med särskilt tillstånd att utföra omskärelse. Socialstyrelsen har rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inspektera sådan verksamhet och får inhämta de upplysningar och ta del&lt;br&gt;av de handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som utför en omskärelse av en pojke utan att vara legitimerad&lt;br&gt;läkare eller utan att ha särskilt tillstånd döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vilken kompetens läkare som skall utföra omskärelse skall ha,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- smärtlindring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur ingreppet i övrigt skall utföras, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den information som skall lämnas till pojken och hans vårdnads-&lt;br&gt;havarc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat&lt;br&gt;följer av 2 §, inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården för uppgift om enskilds&lt;br&gt;hälsotillstånd eller andra person-&lt;br&gt;liga förhållanden, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men. Detsamma&lt;br&gt;gäller i annan medicinsk verksam-&lt;br&gt;het, såsom rättsmedicinsk och&lt;br&gt;rättspsykiatrisk undersökning, in-&lt;br&gt;semination, fastställande av köns-&lt;br&gt;tillhörighet, abort, sterilisering,&lt;br&gt;kastrering, åtgärder mot smitt-&lt;br&gt;samma sjukdomar och ärenden hos&lt;br&gt;nämnd med uppgift att bedriva&lt;br&gt;patientnämndsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat&lt;br&gt;följer av 2 §, inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården för uppgift om enskilds&lt;br&gt;hälsotillstånd eller andra person-&lt;br&gt;liga förhållanden, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men. Detsamma&lt;br&gt;gäller i annan medicinsk verksam-&lt;br&gt;het, såsom rättsmedicinsk och&lt;br&gt;rättspsykiatrisk undersökning, in-&lt;br&gt;semination, fastställande av köns-&lt;br&gt;tillhörighet, abort, sterilisering,&lt;br&gt;kastrering, omskärelse, åtgärder&lt;br&gt;mot smittsamma sjukdomar, och&lt;br&gt;ärenden hos nämnd med uppgift&lt;br&gt;att bedriva patientnämndsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos&lt;br&gt;myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn&lt;br&gt;över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av patient-&lt;br&gt;journal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälso-&lt;br&gt;tillstånd eller andra personliga förhållanden. Utan hinder av sekretessen&lt;br&gt;får uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs&lt;br&gt;för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften läm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommunal eller kommunal myndighet som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första stycket får lämna uppgift till annan sådan&lt;br&gt;myndighet för forskning och framställning av statistik eller för administ-&lt;br&gt;ration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Vidare får&lt;br&gt;utan hinder av sekretessen uppgift lämnas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen (1984:1140) om insemination, lagen (1988:1473) om&lt;br&gt;undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i patientskadelagen&lt;br&gt;(1996:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § patientskadelagen (1996:799) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvård: sådan verk-&lt;br&gt;samhet som omfattas av hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763) eller&lt;br&gt;tandvårdslagen (1985:125), annan&lt;br&gt;liknande medicinsk verksamhet&lt;br&gt;samt verksamhet inom detaljhan-&lt;br&gt;deln med läkemedel, allt under&lt;br&gt;förutsättning att det är fråga om&lt;br&gt;verksamhet som utövas av perso-&lt;br&gt;nal som omfattas av 1 kap. lagen&lt;br&gt;(1998:531) om yrkesverksamhet&lt;br&gt;på hälso- och sjukvårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvård: sådan verk-&lt;br&gt;samhet som omfattas av hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763), tand-&lt;br&gt;vårdslagen (1985:125) eller lagen&lt;br&gt;(2001:000) om omskärelse av poj-&lt;br&gt;kar, annan liknande medicinsk&lt;br&gt;verksamhet samt verksamhet inom&lt;br&gt;detaljhandeln med läkemedel, allt&lt;br&gt;under förutsättning att det är fråga&lt;br&gt;om verksamhet som utövas av per-&lt;br&gt;sonal som omfattas av 1 kap. lagen&lt;br&gt;(1998:531) om yrkesverksamhet&lt;br&gt;på hälso- och sjukvårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdgivare: statlig myndighet, landsting eller kommun i fråga om&lt;br&gt;sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen&lt;br&gt;har ansvar för (offentlig verksamhet) samt enskild som bedriver hälso-&lt;br&gt;och sjukvård (privat vårdgivare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:535.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om&lt;br&gt;yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverk-&lt;br&gt;samhet på hälso- och sjukvårdens område skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med hälso- och sjukvård avses i&lt;br&gt;denna lag sådan verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763), tandvårds-&lt;br&gt;lagen (1985:125) samt verksamhet&lt;br&gt;inom detaljhandel med läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hälso- och sjukvård avses i&lt;br&gt;denna lag sådan verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763), tandvårdslagen&lt;br&gt;(1985:125), lagen (2001:000) om&lt;br&gt;omskärelse av pojkar samt verk-&lt;br&gt;samhet inom detaljhandel med&lt;br&gt;läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 26 november 1998 gav regeringen en interdepartemental arbets-&lt;br&gt;grupp i uppdrag att föreslå hur omskärelse av pojkar bör regleras för att&lt;br&gt;tillgodose de krav som ställs i bl.a. FN:s konvention om barnets rättig-&lt;br&gt;heter när det gäller åtgärder som rör barn. I arbetsgruppens uppgift har&lt;br&gt;inte ingått att föreslå ett förbud mot omskärelse. Arbetsgruppen, som har&lt;br&gt;bestått av tjänstemän från Justitie-, Kultur- och Socialdepartementet,&lt;br&gt;redovisade i januari 2000 sitt uppdrag i promemorian Omskärelse av&lt;br&gt;pojkar (Ds 2000:5). Arbetsgruppens lagförslag finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. I bilaga 2 finns en förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna. Remissvaren och en remissammanställning finns&lt;br&gt;tillgängliga i Socialdepartementet (dnr. S2000/835/ST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 22 februari 2001 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande&lt;br&gt;finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets yttrande. Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande kommenteras närmare under avsnitten 5.1, 5.2.1, 5.3, 5.9 samt i&lt;br&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varför, av vem och hur omskärs pojkar?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Omskärelse av pojkar har praktiserats under mycket lång tid. Man har&lt;br&gt;bl.a. funnit målningar från ca 3 000 år f. Kr. som visar män som håller på&lt;br&gt;att omskäras. Omskärelse av pojkar är också i dag ett vanligt ingrepp i&lt;br&gt;stort sett över hela världen. Det förekommer inom flera befolknings-&lt;br&gt;grupper och görs av olika skäl. Ingreppet brukar motiveras med såväl&lt;br&gt;religiösa och kulturella skäl som med hygieniska skäl och det betraktas&lt;br&gt;av många som förebyggande hälsovård. Huruvida ingreppet generellt sett&lt;br&gt;faktiskt innebär någon medicinsk nytta och om denna i så fall är större än&lt;br&gt;riskerna är dock omdebatterade frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige görs inom hälso- och sjukvården den bedömningen att det&lt;br&gt;saknas medicinskt hållbara skäl för att här, med beaktande av svenska&lt;br&gt;förhållanden, generellt utföra ingreppet av medicinskt förebyggande skäl.&lt;br&gt;Omskärelser anses som medicinskt motiverade eller indikerade - och&lt;br&gt;därmed som hälso- och sjukvård - endast i sådana fall då de utförs vid&lt;br&gt;exempelvis förhudsförträngning samt vid vissa infektioner och skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende avses sådana omskärelser som företas på&lt;br&gt;religiöst eller kulturellt betingade grunder (dvs. sådana omskärelser som&lt;br&gt;ibland brukar betecknas som ”etniska” eller ”rituella”) och sådana om-&lt;br&gt;skärelser som företas på grund av uppfattningen att ingreppet generellt&lt;br&gt;sett främjar hygien och bör ses som förebyggande hälsovård. Det finns&lt;br&gt;anledning att påpeka att omskärelser ofta motiveras med alla dessa skäl&lt;br&gt;samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Gamla Testamentet finns flera verser om omskärelse. Den judiska&lt;br&gt;religiösa grunden för att omskära pojkar finns i första Mosebok. Om-&lt;br&gt;skärelsen är tecknet på förbundet med Gud och genom omskärelsen&lt;br&gt;upptas pojken i detta förbund, ”Brit Milah”. Reglerna för Brit Milah&lt;br&gt;finns i Talmud. Där framgår att det är varje fars skyldighet att se till att&lt;br&gt;hans son blir omskuren av honom själv eller av någon som han utser där-&lt;br&gt;till - en ”Mohel”. Det är en grundläggande regel att en pojke - förutsatt&lt;br&gt;att han är frisk - skall omskäras på sin åttonde levnadsdag. Man får dock&lt;br&gt;inte utsätta barnet för fara. Även bland flertalet sekulariserade judar&lt;br&gt;praktiseras omskärelse. Ingreppet anses som hygieniskt och sjukdoms-&lt;br&gt;förebyggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även muslimer beskriver omskärelsen som ett ”religiöst fundament”&lt;br&gt;men också som en viktig del av den muslimska identiteten. Omskärelse&lt;br&gt;av pojkar praktiseras därför också generellt av sekulariserade muslimer.&lt;br&gt;Omskärelsen är en del i uppfostran och visar att föräldrarna är rädda om&lt;br&gt;sina barn. Ingreppet anses förebygga sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stora delar av Afrika är omskärelse mycket vanlig också utanför reli-&lt;br&gt;gionernas sfär. Omskärelsen ses som en tradition som markerar inträdet i&lt;br&gt;vuxenvärlden. Numera omskärs pojkar i regel oavsett om de tillhör&lt;br&gt;någon religion eller inte. Även utanför Afrika, t.ex. i Sverige, förekom-&lt;br&gt;mer det bland personer med ursprung i Afrika att pojkar omskärs som en&lt;br&gt;del i denna tradition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den kristna uppfattningen ersattes genom Jesus det gamla för-&lt;br&gt;bundet med Gud med ett nytt förbund. Då kom också ett nytt förbunds-&lt;br&gt;tecken - Jesus instiftade dopet. Många kristna utanför Sverige omskär&lt;br&gt;dock sina pojkar av andra skäl än religiösa som en del i en kulturell tra-&lt;br&gt;dition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 USA och vissa andra länder har omskärelse dessutom mer eller&lt;br&gt;mindre rutinmässigt skett och sker alltjämt i viss utsträckning av hygie-&lt;br&gt;niska och sjukdomsförebyggande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och av vem utförs ingreppet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige utförs omskärelse i regel av hälso- och sjukvårdspersonal även i&lt;br&gt;de fall då ingreppet görs utan medicinsk indikation. Omskärelser av poj-&lt;br&gt;kar utan medicinsk indikation utförs inom såväl offentligt som privat&lt;br&gt;bedriven hälso- och sjukvård. Vanligast är att ingreppet utförs i öppen&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingreppet kan dock också utföras av personer som inte har medicinsk&lt;br&gt;kompetens. Inom de judiska församlingarna i Sverige finns sedan lång tid&lt;br&gt;en etablerad organisation för omskärelse av pojkar. Den som utför&lt;br&gt;judiska omskärelser kallas som tidigare sagts mohel. Det ställs inga krav&lt;br&gt;på att en person måste vara läkare för att utses till mohel, men det finns&lt;br&gt;moheler som också är läkare. En mohel måste vara jude och ha särskilda&lt;br&gt;kunskaper om den judiska religionen. Han måste också ha genomgått&lt;br&gt;särskild utbildning. Den blivande mohelen lärs upp av en erfaren mohel.&lt;br&gt;Det finns dock inte någon standardiserad utbildning. En judisk religiöst&lt;br&gt;betingad omskärelse utförs ofta i pojkens hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I muslimska länder utförs omskärelsen i regel av en speciell person&lt;br&gt;med religiösa kunskaper. Det finns dock inte något religiöst krav på att&lt;br&gt;omskärelsen skall utföras av en muslim. I Sverige vänder man sig i regel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till läkare, som kan men inte behöver vara muslim. Det förekommer&lt;br&gt;också att en mohel omskär muslimska pojkar. Ingreppet utförs i Sverige&lt;br&gt;både i hemmen och vid sjukhus och andra vårdinrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den afrikanska traditionen spelar det inte någon roll vem som&lt;br&gt;utför ingreppet. I Sverige utförs ingreppet framförallt inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har det härutöver också, om än såvitt är känt i liten ut-&lt;br&gt;sträckning, förekommit att ingreppet utförts av icke kunniga personer.&lt;br&gt;Detta problem beror i stor utsträckning på att Sverige har fått nya invand-&lt;br&gt;rargrupper, som inte har haft praktiska eller ekonomiska möjligheter att&lt;br&gt;bygga upp någon egen organisation för omskärelser. När de har vänt sig&lt;br&gt;till samhällets hälso- och sjukvård har de ibland avvisats, ibland fått be-&lt;br&gt;skedet att omskärelser endast utförs till självkostnadspris, som kan inne-&lt;br&gt;bära en avsevärd kostnad för familjen. Bristande kunskaper i svenska&lt;br&gt;språket och kännedom om det svenska samhället har också bidragit till&lt;br&gt;att de inte har vetat vart de skall vända sig för att få ingreppet utfört. Ris-&lt;br&gt;ken för att villrådiga föräldrar hamnar i händerna på personer som inte är&lt;br&gt;kompetenta har på detta sätt ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer också att föräldrar av olika skäl reser utomlands, ofta&lt;br&gt;till sina hemländer, och får ingreppet utfört där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur går ingreppet till?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omskärelse avses ett helt eller delvis avlägsnande av förhud runt&lt;br&gt;penis genom ett kirurgiskt ingrepp. Utförandet kan ske på olika sätt med&lt;br&gt;olika medicinska tekniker, likaså varierar hur stor del av förhuden som&lt;br&gt;avlägsnas. Ingreppet är som sådant medicinskt sett relativt okomplicerat.&lt;br&gt;Det tar med en erfaren operatör ca 30 sekunder. Ingreppet utförs normalt&lt;br&gt;under lokalbedövning eller narkos men det förekommer också att det&lt;br&gt;utförs helt utan bedövning då det utförs utanför hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omskärelse av pojkar under nyföddhetsperioden förekommer i Sverige&lt;br&gt;huvudsakligen bland judar och muslimer. Omskärelse enligt judisk tradi-&lt;br&gt;tion skall helst ske på pojkens åttonde levnadsdag och är förenad med en&lt;br&gt;religiös ceremoni. Även muslimska pojkar omskärs ofta under nyfödd-&lt;br&gt;hetsperioden, men ingreppet kan också göras på betydligt äldre barn.&lt;br&gt;Också bland muslimerna är ingreppet förenat med en ceremoni. Enligt&lt;br&gt;afrikansk tradition markerar omskärelsen pojkens inträde i vuxenvärlden&lt;br&gt;och ingreppet utförs därför när pojkarna är mer än 10 år gamla; oftast vid&lt;br&gt;12 års ålder. Pojkarnas ålder varierar dock. Ingreppet är förknippat med&lt;br&gt;en hel del ritualer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården används för mycket små barn i regel&lt;br&gt;bedövning i form av lokalbedövning genom injektion i kombination med&lt;br&gt;en smärtstillande salva. Vid mer omfattande ingrepp och ingrepp på&lt;br&gt;andra än mycket små pojkar används mer omfattande bedövning, bl.a.&lt;br&gt;narkos. Lokalbedövning är, rätt utförd, förenad med obetydlig risk för&lt;br&gt;komplikationer medan risken i samband med narkos är något större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de omskärelser som utförs av personer som saknar medicinsk&lt;br&gt;kompetens ges i regel inte någon bedövning. Det finns emellertid inte&lt;br&gt;något förbud i vare sig den judiska eller den muslimska religionen mot&lt;br&gt;att ge bedövning i samband med omskärelsen. Bland muslimer anses&lt;br&gt;bedövning både tillåten och önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många gånger i de fall där hela förhuden tas bort krävs morfin i upp- Prop. 2000/01:81&lt;br&gt;vakningsfasen. Smärtlindringen under efterförloppet ställer i sådana fall&lt;br&gt;också helt andra krav än vid mindre ingrepp. Komplikationer under efter-&lt;br&gt;förloppet och blödningar kan annars förekomma men är mycket ovanliga&lt;br&gt;och inte svårbemästrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allvarliga komplikationer som förekommit vid ingrepp i Sverige&lt;br&gt;avser i allt väsentligt bedövningen och biverkningar av smärtstillande&lt;br&gt;läkemedel. I de relativt fåtaliga fall, som kommit till myndigheternas och&lt;br&gt;rättsväsendets kännedom, där det förelegat brister i det tekniska utföran-&lt;br&gt;det och i hygienen har ingreppen utförts både av läkare och av personer&lt;br&gt;som inte har varit hälso- och sjukvårdspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur vanligt är ingreppet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är det framför allt hos den judiska och muslimska befolkningen&lt;br&gt;som omskärelse av pojkar praktiseras. Det finns inga säkra uppgifter om&lt;br&gt;hur många pojkar som varje år blir omskuma i Sverige men ingreppen&lt;br&gt;anses ha ökat under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har uppskattat att ca 2 000-3 000 omskärelser av poj-&lt;br&gt;kar förekommer årligen i Sverige, varav den allt övervägande delen&lt;br&gt;utförs av andra skäl än på medicinsk indikation. Det finns ett mörkertal i&lt;br&gt;fråga om de omskärelser som sker utanför hälso- och sjukvårdens ram&lt;br&gt;och i fråga om hur många av de i Sverige boende barnen som omskärs&lt;br&gt;utomlands. Det bör tilläggas att de uppskattningar som har skett avser&lt;br&gt;förhållandena i dag. Ändrade uppfattningar i fråga om omskärelse av&lt;br&gt;pojkar liksom förändringar av de invandrargrupper som kommer till&lt;br&gt;Sverige är förhållanden som kan medföra en ändrad omskärelsefrekvens i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt är ingreppen betydligt vanligare och i vissa delar av&lt;br&gt;världen är frekvensen av ingrepp hög. Omskärelse är t.ex. den vanligaste&lt;br&gt;av alla operationer i USA. Det har dock skett en nedgång i omskärelse-&lt;br&gt;frekvensen från ca 90 procent till ca 60 procent under de senaste 20 åren.&lt;br&gt;Enligt den officiella statistiken för år 1996 var 60,2 procent av männen i&lt;br&gt;genomsnitt för alla regioner i USA omskuma.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Mänskliga rättigheter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;FN:s konvention om barnets rättigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) sätter barnets&lt;br&gt;rättigheter, intressen och behov i centrum. Barnkonventionen genom-&lt;br&gt;syras av tanken att barn skall respekteras. I barnkonventionen regleras&lt;br&gt;inte frågan om omskärelse av pojkar specifikt, men konventionen inne-&lt;br&gt;håller ett flertal bestämmelser som är relevanta när det gäller företeelsen&lt;br&gt;omskärelse av pojkar. I ingressen till barnkonventionen framhålls att&lt;br&gt;konventionsstatema skall ta vederbörlig hänsyn till vikten av varje folks&lt;br&gt;traditioner och kulturella värden när det gäller barnets skydd och harmo-&lt;br&gt;niska utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av barnkonventionens grundläggande principer är att konventions-&lt;br&gt;statema skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdik-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något&lt;br&gt;slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hud-&lt;br&gt;färg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella,&lt;br&gt;etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i&lt;br&gt;övrigt (artikel 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grundläggande princip är att vid alla åtgärder som rör barn,&lt;br&gt;vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner,&lt;br&gt;domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall&lt;br&gt;barnets bästa komma i främsta rummet. Vidare åtar sig konventions-&lt;br&gt;statema att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som&lt;br&gt;behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldig-&lt;br&gt;heter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer&lt;br&gt;som har lagligt ansvar för barnet, och staterna skall för detta ändamål&lt;br&gt;vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder (artikel 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 12 behandlas barnets rätt att komma till tals i alla frågor som&lt;br&gt;rör barnet samt sägs att barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhål-&lt;br&gt;lande till dess ålder och mognad. Artikeln föreskriver en rätt för barnet&lt;br&gt;att uttrycka sina åsikter, inte en skyldighet. Däremot har staten en skyl-&lt;br&gt;dighet att se till att barnet bereds en möjlighet att komma till tals,&lt;br&gt;antingen direkt eller indirekt. Medicinsk behandling och liknande inne-&lt;br&gt;fattas i de åtgärder som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om hälso- och sjukvård återfinns i artikel 24. Konventions-&lt;br&gt;statema erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt&lt;br&gt;till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstatema skall sträva efter att&lt;br&gt;inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.&lt;br&gt;Vidare skall staterna vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att&lt;br&gt;minska spädbarnsdödligheten, bekämpa sjukdomar och undernäring samt&lt;br&gt;avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Bland de&lt;br&gt;skadliga sedvänjor som avses finns kvinnlig könsstympning, vilket har&lt;br&gt;lyfts fram såväl under utarbetandet av konventionen som av FN:s barn-&lt;br&gt;kommitté vid dess granskning av ländernas rapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 14 skall konventionsstatema respektera barnets rätt till&lt;br&gt;tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Föräldrarnas eller vård-&lt;br&gt;nadshavamas rättigheter och skyldigheter att, på ett sätt som är förenligt&lt;br&gt;med barnets fortlöpande utveckling, ge barnet ledning då barnet utövar&lt;br&gt;sin rätt skall respekteras. Båda föräldrarnas gemensamma ansvar för bar-&lt;br&gt;nets fostran och utveckling framgår av artikel 18. Där stadgas också att&lt;br&gt;barnets bästa skall komma i främsta rummet för föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan också artikel 19 nämnas i detta sammanhang. Den anger&lt;br&gt;att konventionsstatema skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administ-&lt;br&gt;rativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda&lt;br&gt;barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller över-&lt;br&gt;grepp, vanvård eller behandling, misshandel eller utnyttjande, inne-&lt;br&gt;fattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena&lt;br&gt;förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det all-&lt;br&gt;männa tillförsäkrad frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva&lt;br&gt;sin religion, dvs. religionsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionsfriheten - såsom den har definierats i paragrafen - får inte&lt;br&gt;begränsas. En annan sak är att de allmänna begränsningar som gäller för&lt;br&gt;människors handlande i samhället i vissa fall kan beröra åtgärder som&lt;br&gt;kan uppfattas som utövande av religionsfrihet. En i allmänhet straffbar&lt;br&gt;handling är t.ex. inte skyddad bara för att den förekommer i ett religiöst&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Europakonventionen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättig-&lt;br&gt;heterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) samt&lt;br&gt;dess tilläggsprotokoll gäller som lag i Sverige. Enligt 2 kap. 23 § rege-&lt;br&gt;ringsformen får inte lag eller annan föreskrift meddelas i strid med&lt;br&gt;Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Europakonventionen skall staterna garantera var och en som&lt;br&gt;befinner sig under deras jurisdiktion vissa fri- och rättigheter. Dit hör&lt;br&gt;respekten för privat- och familjelivet (artikel 8) och rätten till religions-&lt;br&gt;frihet (artikel 9). Rätten för föräldrar att bestämma över sina barns upp-&lt;br&gt;fostran och utbildning behandlas i artikel 2 i tilläggsprotokoll nr 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för&lt;br&gt;sitt privat- och familjeliv. Denna rätt innebär ett skydd mot godtycklig&lt;br&gt;myndighetsinblandning. Den kan också innebära att staterna är skyldiga&lt;br&gt;att skydda rättigheter och förhindra att andra kränker dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En offentlig myndighet får inskränka rätten till respekt för privat- och&lt;br&gt;familjelivet under vissa förutsättningar som anges i artikeln. Sålunda får&lt;br&gt;inskränkningar ske med stöd av lag och om det i ett demokratiskt sam-&lt;br&gt;hälle är nödvändigt med hänsyn bl.a. till förebyggande av brott eller&lt;br&gt;skydd för hälsa eller för andra personers fri- och rättigheter. Hänsyn till&lt;br&gt;barnets bästa är ett legitimt intresse i sistnämnda sammanhang. Varje&lt;br&gt;inskränkning måste framstå som mycket angelägen och stå i rimlig pro-&lt;br&gt;portion till det syfte som skall uppnås. Staterna har dock en viss bedöm-&lt;br&gt;ningsmarginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 9 har var och en rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och&lt;br&gt;religionsfrihet. Denna rätt innefattar bl.a. frihet att utöva sin religion eller&lt;br&gt;tro genom sedvänjor och ritualer. Friheten att utöva sin religion eller tro&lt;br&gt;får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag&lt;br&gt;och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn bl.a. till&lt;br&gt;skydd för hälsa eller för andra personers fri- och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionens bestämmelse om religionsfrihet gäller inte bara&lt;br&gt;för personer utan också för religiösa samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även FN:s båda konventioner från år 1966 om medborgerliga och&lt;br&gt;politiska rättigheter och om ekonomiska, sociala och kulturella rättig-&lt;br&gt;heter innehåller bestämmelser om religionsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Syftet med lagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En reglering av omskärelse av pojkar skall införas.&lt;br&gt;Den skall syfta till att pojkens bästa kommer i främsta rummet och före-&lt;br&gt;bygga att pojkar far illa. Den övergripande regleringen skall ske i lag.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få ut-&lt;br&gt;färda de närmare föreskrifter som behövs till skydd för liv, säkerhet och&lt;br&gt;hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall reglera sådan omskärelse som inte är att anse som hälso-&lt;br&gt;och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Lagen skall tillämpas på&lt;br&gt;sådan omskärelse av pojkar upp till arton års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När läkare utför omskärelse enligt denna lag skall bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens om-&lt;br&gt;råde, patientskadelagen (1996:799) samt patientjoumallagen (1985:562)&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I princip samtliga remissinstanser är eniga med&lt;br&gt;arbetsgruppen om behovet av en reglering av omskärelse. Socialstyrelsen&lt;br&gt;anser utifrån mer principiella utgångspunkter att omskärelse inte skall&lt;br&gt;genomföras annat än om det finns medicinska skäl för ingreppet, men att&lt;br&gt;detta måste vägas mot andra viktiga aspekter som gör sig gällande i&lt;br&gt;frågan. Judiska Centralrådet anser att existerande lagstiftning är tillräck-&lt;br&gt;lig, men motsätter sig inte den föreslagna regleringen. RFSU anser att&lt;br&gt;omskärelse av pojkar inte är acceptabel. Det strider mot individens rätt&lt;br&gt;till integritet och sexualitet. Samarbetsnämnden för statsbidrag till tros-&lt;br&gt;samfund anför att de skäl som betänkandet för fram för att införa en ny&lt;br&gt;lag är relativt svaga i förhållande till den eventuella skada som har kun-&lt;br&gt;nat påvisas, men nämnden är ändå beredd att acceptera lagstiftning på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har pekat på att det bör tydliggöras att lagen&lt;br&gt;(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område m.fl.&lt;br&gt;författningar skall tillämpas på läkare som utför omskärelse som inte är&lt;br&gt;hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omskärelse av pojkar av religiösa, kulturella eller hygieniska skäl är inte&lt;br&gt;att anse som hälso- och sjukvård i hälso- och sjukvårdslagens (1982:763)&lt;br&gt;mening, eftersom den görs utan att det föreligger en medicinsk indikation&lt;br&gt;och på frisk vävnad. De bestämmelser som gäller inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården är därför inte tillämpliga på sådan omskärelse av pojkar som här&lt;br&gt;avses. Det finns heller i dag inte någon särskild rättslig reglering av om-&lt;br&gt;skärelse av pojkar. Såsom arbetsgruppen har konstaterat är det, under&lt;br&gt;vissa förutsättningar, inte straffbart enligt gällande rätt att omskära&lt;br&gt;pojkar utanför hälso- och sjukvården. Förutsättningarna är att ingreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sker med samtycke från en behörig person samt att pojkarna inte utsätts&lt;br&gt;för onödig smärta eller för hälsorisker på grund av förhållandena vid om-&lt;br&gt;skärelsen. Denna ordning kan innebära vissa svårigheter för åklagarsidan&lt;br&gt;att bevisa att ett ingrepp har varit straffbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa vägar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan uppkommer då om omskärelse av pojkar skall regleras och på&lt;br&gt;vilket sätt. I princip tre vägar står till buds. Ett alternativ är att nöja sig&lt;br&gt;med den situation som gäller i dag, dvs. inte göra någonting. Ett annat&lt;br&gt;alternativ är att införa ett förbud mot all omskärelse som inte är betingad&lt;br&gt;av medicinska skäl. En tredje variant är att införa en reglering som syftar&lt;br&gt;till att förebygga att pojkar skadas av oskickligt utförda omskärelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens uppdrag har varit att, utifrån det faktum att det finns&lt;br&gt;stora grupper människor i vårt samhälle för vilka omskärelse har en reli-&lt;br&gt;giös och kulturell betydelse, föreslå en reglering som tillförsäkrar be-&lt;br&gt;rörda pojkar att ingreppet sker på ett för dem betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förbud mot omskärelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga man först måste ställa sig är om omskärelse är ett så skadligt&lt;br&gt;ingrepp att det motiverar inskränkningar i religionsfriheten. Religions-&lt;br&gt;friheten garanteras i grundlagen och i ett flertal internationella konven-&lt;br&gt;tioner som Sverige har anslutit sig till. Artikel 9 i Europakonventionen&lt;br&gt;stadgar att friheten att utöva sin religion eller sin tro endast får under-&lt;br&gt;kastas sådana inskränkningar som i ett demokratiskt samhälle är nödvän-&lt;br&gt;diga med hänsyn till bl.a. skydd för hälsa eller andra personers fri- och&lt;br&gt;rättigheter. Det finns olika uppfattningar bland såväl forskare som hos&lt;br&gt;övrig expertis om nyttan med omskärelse. Att omskärelse, utförd på ett&lt;br&gt;riktigt sätt, skulle vara skadligt har däremot aldrig kunnat visas. En om-&lt;br&gt;skärelse som utförs på ett riktigt sätt ger få och lätt bemästrade kompli-&lt;br&gt;kationer, som är snabbt övergående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i vårt land relativt stora befolkningsgrupper för vilka omskä-&lt;br&gt;relse är viktig ur religiösa och kulturella aspekter. Enligt Socialstyrelsens&lt;br&gt;beräkningar omskärs ca 3 000 pojkar i Sverige varje år. Det vore naivt att&lt;br&gt;tro att ett förbud mot omskärelse skulle medföra att människor slutade&lt;br&gt;omskära sina pojkar. Omskärelse är, som tidigare redogjorts för en&lt;br&gt;mångtusenårig tradition med djupa religiösa motiv för den judiska och&lt;br&gt;muslimska befolkningen. Regeringens uppfattning är att ett förbud mot&lt;br&gt;omskärelse är en sådan inskränkning av religionsfriheten som inte är&lt;br&gt;tillåten. Redan på den grunden är det således uteslutet att införa ett sådant&lt;br&gt;förbud. Vidare skulle ett förbud enbart medföra att verksamheten tvinga-&lt;br&gt;des ut i det illegala fältet och att utrymmet för s.k. köksbordskirurgi&lt;br&gt;skulle öka. Detta skulle inte på något sätt gagna de pojkar som det hand-&lt;br&gt;lar om. Snarare skulle det strida mot hänsynen till barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild lag om omskärelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beskrivna rättsläget ger inte anledning till att ändra bestämmelserna i&lt;br&gt;brottsbalken. Det kan däremot finnas skäl att införa en reglering av ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat slag, i syfte att skapa garantier för att omskärelser äger rum på ett&lt;br&gt;betryggande sätt i enlighet med vad hänsynen till barnets bästa kräver.&lt;br&gt;Omskärelse av pojkar strider i sig inte mot barnkonventionen. Detta till&lt;br&gt;skillnad mot vad som gäller könsstympning av kvinnor (se avsnitt 4.2).&lt;br&gt;Barnkonventionen ger dock pojken rätt att få ingreppet utfört på ett sätt&lt;br&gt;som är bra för honom och som inte åsamkar honom skada. Konventionen&lt;br&gt;ställer krav på staterna att se till barnets bästa vid alla åtgärder som rör&lt;br&gt;barn. Konventionen ställer också krav på att barnets inställning skall&lt;br&gt;klargöras så långt det är möjligt och att barnets vilja skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning skall samhället visa respekt för den&lt;br&gt;religiösa och kulturella betydelse omskärelse av pojkar har för stora&lt;br&gt;grupper och detta resonemang är helt i linje med vad respekten för&lt;br&gt;barnets bästa kräver. Religiöst och kulturellt betingade aspekter kan&lt;br&gt;ibland behöva vika för andra värden, som exempelvis att skydda barn&lt;br&gt;mot onödig smärta och andra risker för skador. Det är viktigt att om-&lt;br&gt;skärelse av pojkar utförs på ett korrekt sätt under betryggande förhållan-&lt;br&gt;den. Regeringen vill betona att den inte ser någon egentlig motsättning&lt;br&gt;mellan de religiöst och kulturellt betingade aspekterna och respekten för&lt;br&gt;barnets bästa. De grupper som generellt praktiserar omskärelse av pojkar&lt;br&gt;vill naturligtvis också barnets bästa och är angelägna om att åstadkomma&lt;br&gt;ett system som garanterar att ingreppet utförs på ett sätt som inte skadar&lt;br&gt;pojken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder att barnets bästa måste vara att ingreppet utförs på rätt sätt,&lt;br&gt;under betryggande förhållanden. Detta är ett angeläget intresse också för&lt;br&gt;föräldrarna, de berörda religiösa och kulturella grupperna och hela sam-&lt;br&gt;hället. Föräldrar och pojkar som samtycker till en omskärelse måste&lt;br&gt;kunna förlita sig på att ingreppet utförs på ett sådant sätt att pojkarna inte&lt;br&gt;utsätts för onödiga risker. Av betydelse är att föräldrarna och pojkarna&lt;br&gt;har möjlighet att vända sig till eller bli hänvisade till någon som har den&lt;br&gt;kompetens som krävs för att utföra ingreppet på ett riktigt sätt. Risken är&lt;br&gt;annars stor att föräldrarna och deras pojkar hamnar hos någon som inte&lt;br&gt;har den nödvändiga kompetensen. Då minskar också föräldrarnas, och i&lt;br&gt;förekommande fall pojkarnas, möjligheter att ta ställning till ingreppet&lt;br&gt;med utgångspunkt i vad som är bäst för pojken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de judiska församlingarna finns en etablerad organisation där in-&lt;br&gt;greppet i regel utförs i hemmet av en mohel, som inte är läkare. Det har&lt;br&gt;inte framkommit några belägg för att det inom denna organisation skulle&lt;br&gt;ha förekommit fall där pojkar skadats. Med nya invandrargrupper som&lt;br&gt;saknar liknande etablerade organisationer och som inte vet vart de skall&lt;br&gt;vända sig ökar dock riskerna för att föräldrar vänder sig till icke kompe-&lt;br&gt;tenta personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför motiverat att införa en särskild reglering när det gäller&lt;br&gt;omskärelse av pojkar för att förebygga att ingrepp sker på ett sätt som&lt;br&gt;inte är förenligt med pojkarnas bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att en sådan reglering är en i vart fall tillå-&lt;br&gt;ten inskränkning av religionsfriheten enligt Europakonventionen och i&lt;br&gt;övrigt förenlig med religionsfriheten enligt regeringsformen samt med&lt;br&gt;andra grundläggande fri- och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets bästa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de grundläggande principerna i FN:s konvention om barnets&lt;br&gt;rättigheter är att barnets bästa skall vara vägledande vid alla åtgärder som&lt;br&gt;rör barn. Inga åtgärder får vidtas när det gäller ett barn som strider mot&lt;br&gt;barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även barnets föräldrar är enligt konventionen skyldiga att tillförsäkra&lt;br&gt;att barnet kommer i åtnjutande av sina rättigheter och barnets bästa skall&lt;br&gt;för dem komma i främsta rummet. Staten är i den delen skyldig all ge&lt;br&gt;föräldrarna lämpligt bistånd i form av råd och stöd i deras föräldraskap.&lt;br&gt;Information om omskärelse i förhållande till vad som är bäst för barnet&lt;br&gt;kan vara en sådan fråga. Information till föräldrar är av betydelse när del&lt;br&gt;gäller barnets egna rättigheter, barnet som ett subjekt i förhållande till&lt;br&gt;föräldrarnas bestämmanderätt. I sammanhanget kan upplysas om att&lt;br&gt;regeringen har för avsikt att ge ett uppdrag till lämplig myndighet att&lt;br&gt;utveckla föräldrastödjande verksamheter (se skr. 1999/2000:137 Barn här&lt;br&gt;och nu, s. 105).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår från att när föräldrar låter omskära en pojke är det&lt;br&gt;som regel med pojkens bästa för ögonen. När det gäller omskärelse kan&lt;br&gt;man i och för sig föra ett resonemang om ingreppet över huvud taget är&lt;br&gt;förenligt med barnets bästa. I det sammanhanget gör sig emellertid inte&lt;br&gt;bara medicinska aspekter gällande. Inte minst för de berörda pojkarna&lt;br&gt;kan det vara av stor betydelse för den religiösa och kulturella identiteten&lt;br&gt;att de är omskuma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att här återigen understryka de grundläggande skillna-&lt;br&gt;derna mellan omskärelse av pojkar och könsstympning av flickor. Köns-&lt;br&gt;stympning är en företeelse som inte har någon som helst religiös förank-&lt;br&gt;ring och är totalförbjuden i Sverige och i stora delar av världen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utgångspunkt är att en reglering av omskärelse med&lt;br&gt;pojkens bästa för ögonen, skall syfta till att ingreppet utförs på ett sätt&lt;br&gt;som är bra för pojken. Ingreppet skall då ske med respekt för pojkens&lt;br&gt;person. Pojken får inte utsättas för onödig smärta eller risker för infek-&lt;br&gt;tioner eller framtida men. I de fall pojken har uppnått tillräcklig ålder och&lt;br&gt;mognad skall hans egen inställning till ingreppet klarläggas. Ingreppet&lt;br&gt;får aldrig utföras på en pojke som motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingreppet skall utföras på ett sätt som motsvarar vad som är vetenskap&lt;br&gt;och beprövad erfarenhet. Detta begrepp är kopplat till de allmänna skyl-&lt;br&gt;digheter enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens område, som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal när de utför&lt;br&gt;sitt arbete. Detta innebär beträffande omskärelse att ingreppet skall ut-&lt;br&gt;föras på ett kirurgiskt-tekniskt riktigt sätt samt att de allmänna regler som&lt;br&gt;gäller inom hälso- och sjukvården skall iakttas när det gäller hygieniska&lt;br&gt;förhållanden, respekt för patienten, smärtlindring etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare konstaterats är sådan omskärelse som inte är medicinskt&lt;br&gt;betingad, inte att anse som hälso- och sjukvård enligt den definition som&lt;br&gt;ges i 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Detta innebär att de reg-&lt;br&gt;ler till skydd för patienterna som finns i skilda författningar inte är auto-&lt;br&gt;matiskt tillämpliga på omskärelse som sker av religiösa, kulturella eller&lt;br&gt;hygieniska skäl. Därför bör det tydliggöras i lagen att bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råde, patientskadelagen (1996:779) samt patientjoumallagen (1985:562)&lt;br&gt;skall vara tillämpliga när läkare utför omskärelse enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att det vid sidan av regleringen i denna lag, bör&lt;br&gt;införas föreskrifter i patientskadelagen och lagen om yrkesverksamhet på&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens område varav framgår att nämnda lagar även&lt;br&gt;gäller omskärelse av pojkar enligt den nu föreslagna lagen. Regeringen&lt;br&gt;delar Lagrådets uppfattning. Även dessa lagar bör därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förutsättningar för att omskärelse skall få utföras&lt;br&gt;samt kraven på utförandet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Information och samtycke&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Omskärelse får utföras på begäran av eller efter&lt;br&gt;medgivande av en pojkes vårdnadshavare och efter att vårdnads-&lt;br&gt;havaren eller, om pojken står under vårdnad av två personer, vård-&lt;br&gt;nadshavama har informerats om vad ingreppet innebär. Den som skall&lt;br&gt;utföra ingreppet svarar för att informationen lämnas och att den ges av&lt;br&gt;en medicinskt kunnig person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan information skall ges också till pojken, om han har uppnått&lt;br&gt;den ålder och mognad som krävs för att förstå informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pojkens inställning till ingreppet skall så långt det är möjligt klar-&lt;br&gt;läggas. Ett ingrepp får inte utföras mot en pojkes vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i stort sett med regeringens.&lt;br&gt;Arbetsgruppen föreslår att vårdnadshavaren eller vårdnadshavama skall&lt;br&gt;lämna sitt samtycke till ingreppet för att det skall få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot promemorians&lt;br&gt;förslag. Många har framfört att det är viktigt att det framgår av lagtexten&lt;br&gt;att båda vårdnadshavama skall samtycka. Flera remissinstanser påpekar&lt;br&gt;svårigheterna med att utröna pojkens vilja. Flera påpekar också vikten av&lt;br&gt;att informationen sker av medicinskt kunnig person, på ett språk som&lt;br&gt;vårdnadshavama och pojken förstår och att tolk anlitas när så behövs.&lt;br&gt;Falu tingsrätt har invändningar mot begreppet samtycka och vill i stället&lt;br&gt;att det i lagtexten skall anges att ingrepp kan ske endast på begäran av&lt;br&gt;vårdnadshavare. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd anför att skyl-&lt;br&gt;digheten att inhämta båda vårdnadshavamas samtycke uttryckligen bör&lt;br&gt;anges i lagen. Det bör också anges i lagen att pojkens samtycke ska&lt;br&gt;inhämtas om han nått sådan ålder och mognad. Ombudsmannen mot&lt;br&gt;etnisk diskriminering anför att det bör tydliggöras att föräldrarnas sam-&lt;br&gt;tycke inte ersätter barnets vilja. Stockholms läns landsting efterlyser ett&lt;br&gt;förtydligande av hur man skall förfara om vårdnadshavama har olika&lt;br&gt;uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Enligt hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) skall hälso- och sjukvården bl.a. bygga på respekt för patien-&lt;br&gt;tens självbestämmande och integritet. Denna grundläggande princip skall&lt;br&gt;självfallet gälla även vid omskärelse, även om ingreppet som sådant inte&lt;br&gt;kan definieras som hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omskärelse av pojkar sker alltifrån på den åttonde levnadsdagen till&lt;br&gt;upp i tonåren. Det vore på sitt sätt önskvärt att ingreppet inte utfördes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förrän pojken är tillräckligt gammal för att själv kunna avgöra om in-&lt;br&gt;greppet skall få utföras. Mot detta talar att ju mindre pojken är, desto&lt;br&gt;lindrigare och mindre komplicerat är ingreppet. Dessutom finns det inom&lt;br&gt;framför allt judendomen religiösa skäl för att omskärelsen skall ske&lt;br&gt;tidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i föräldrabalken har vårdnadshavama rätt och&lt;br&gt;skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägen-&lt;br&gt;heter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och&lt;br&gt;utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Slår&lt;br&gt;barnet under vårdnad av två vårdnadshavare gäller det nu sagda dem till-&lt;br&gt;sammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det följer naturligen av bestämmelsens utformning att den som skall&lt;br&gt;utföra ingreppet är skyldig att förvissa sig om att vårdnadshavaren eller,&lt;br&gt;om pojken slår under vårdnad av två vårdnadshavare, båda vårdnads-&lt;br&gt;havama vill att omskärelsen skall utföras. Att vårdnadshavaren eller&lt;br&gt;vårdnadshavama begär ingreppet skall alltså vara ett nödvändigt villkor&lt;br&gt;för att ingreppet skall få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket små barn kan av naturliga skäl inte ge uttryck för en egen vilja.&lt;br&gt;För små pojkar gäller därför att åtgärden endast kan utföras på begäran&lt;br&gt;av vårdnadshavare. Omskärelse sker dock även på pojkar som har nått en&lt;br&gt;sådan ålder och mognad att de skall kunna tillfrågas om sin inställning.&lt;br&gt;Frågan är då i vilken mån pojken själv skall kunna inverka på beslutet.&lt;br&gt;Som tidigare framgått har vårdnadshavaren rätt och skyldighet att be-&lt;br&gt;stämma i frågor som rör barnets person. Bestämmanderätten är dock inte&lt;br&gt;oinskränkt. Barnet har otvivelaktigt rätt att själv bestämma i åtskilliga&lt;br&gt;personliga frågor. Ibland följer delta av uttryckliga lagregler, ibland&lt;br&gt;följer det enbart av att bamet anses ha tillräcklig mognad och tillräckligt&lt;br&gt;omdöme att ta ställning till den aktuella frågan. Den allmänna principen&lt;br&gt;om att ett barns vilja bör beaktas i takt med stigande ålder och mognad&lt;br&gt;bör gälla även på detta område. Om pojken förstår vad ingreppet innebär&lt;br&gt;och vill att det skall göras, bör det naturligtvis vara en omständighet av&lt;br&gt;stor betydelse. En pojke bör dock som regel inte självständigt, dvs. obe-&lt;br&gt;roende av vårdnadshavarens uppfattning, kunna få en omskärelse gjord.&lt;br&gt;Detta utesluter inte alt pojken ges en absolut rätt att säga nej till ett&lt;br&gt;ingrepp. Respekten för pojkens person och ingreppets art talar tvärtom&lt;br&gt;starkt för att han tilläggs en sådan rätt. En pojke skall inte få omskäras&lt;br&gt;om han tydligt visar att han motsätter sig att det sker. Pojken skall alltså&lt;br&gt;ges en vetorätt. Som framgått ovan strider det inte mot reglerna i föräld-&lt;br&gt;rabalken att ge pojken en sådan rätt. Regler som begränsar vårdnads-&lt;br&gt;havarens bestämmanderätt finns i bl.a. föräldrabalken när det gäller&lt;br&gt;adoption liksom i lagen (1995:831) om transplantation m.m. och i den&lt;br&gt;s.k. ”kvacksalverilagen” (4 kap. lagen (1998:531) om yrkesverksamhet&lt;br&gt;på hälso- och sjukvårdens område) när det gäller alternativ vård och be-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har efterlyst en diskussion om huruvida en pojke som&lt;br&gt;inte omskurils som liten, har rätt att göra det mot föräldrarnas vilja när&lt;br&gt;han är större men fortfarande omyndig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i denna fråga anfört att den föreslagna lydelsen av be-&lt;br&gt;stämmelsen om att omskärelse får utföras ”endast” på begäran av&lt;br&gt;pojkens vårdnadshavare inte står i god överensstämmelse med de prin-&lt;br&gt;ciper som i övrigt gäller enligt svensk rätt i fråga om förhållandet mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barn och deras vårdnadshavare och om ungas samtycke till medicinska&lt;br&gt;åtgärder och är diskutabel också utifrån religionsfrihetssynpunkt. Ungas&lt;br&gt;rättshabilitet i frågor som rör högst personliga angelägenheter utvecklas&lt;br&gt;successivt och det kan i sådana frågor inte dras någon klar gräns vid&lt;br&gt;artonårsåldem. Mycket unga kvinnor kan få abort t.o.m. utan vårdnads-&lt;br&gt;havamas vetskap, eftersom sjukvårdssekretessen kan gälla även gent-&lt;br&gt;emot dem (14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen). Vid behandlingen&lt;br&gt;av förslaget till lag om trossamfund anförde Lagrådet att i fråga om&lt;br&gt;sådana högst personliga angelägenheter som trostillhörighet fick det&lt;br&gt;antas följa av allmänna rättsgrundsatser att exempelvis en 17-åring har&lt;br&gt;möjlighet att träffa avgörandet på egen hand. Regeringen delade Lag-&lt;br&gt;rådets uppfattning. (Prop. 1997/98:116 s. 109 f och 197.) Lagrådet säger&lt;br&gt;sig inte inse varför en 17-åring som önskar konvertera till judendomen&lt;br&gt;inte skulle på egen begäran kunna bli omskuren, om han eller någon&lt;br&gt;annan betalar kostnaden och ingreppet utförs av en kompetent läkare.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening borde frågan överlämnas till praxis. Lagrådet&lt;br&gt;förordar därför att ordet ”endast” utgår ur lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjerättsligt sett finns det inte hinder mot att lagstiftaren bestämmer&lt;br&gt;sig för att reglera frågan och dra en klar gräns i lagstiftningen på ett viss&lt;br&gt;sätt. Huvudregeln i föräldrabalken när det gäller bestämmanderätten&lt;br&gt;säger att det är vårdnadshavarens rätt och skyldighet att bestämma i&lt;br&gt;frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall&lt;br&gt;därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hän-&lt;br&gt;syn till barnets synpunkter och önskemål. Detta hindrar inte att barn på&lt;br&gt;vissa områden i praxis tillerkänts självbestämmanderätt. När det gäller&lt;br&gt;t.ex. vävnadsdonation har dock vårdnadshavaren en vetorätt och en&lt;br&gt;mogen tonåring får inte besluta själv, 8 § lagen (1995:831) om trans-&lt;br&gt;plantation m.m, prop 1994/95:148 s. 181. Se även namnlagen (48 §) som&lt;br&gt;kräver att vårdnadshavaren gör anmälan/ansöker om namnbyte om bamet&lt;br&gt;inte fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har accepterat Lagrådets förslag till justering av lagtexten.&lt;br&gt;Regeringen vill emellertid framhålla att huvudregeln alltjämt är att det är&lt;br&gt;vårdnadshavaren som skall begära omskärelse. I det fall en 17-årig pojke&lt;br&gt;själv skulle uppsöka en läkare för att få en omskärelse utförd, ligger det i&lt;br&gt;läkarens ansvar att förvissa sig om att vårdnadshavaren är överens med&lt;br&gt;pojken om ingreppet och att vårdnadshavaren får den information som&lt;br&gt;föreskrivs. Detta bör komma till uttryck i lagtexten. Om det inte är vård-&lt;br&gt;nadshavaren som begär omskärelse, skall i vart fall vårdnadshavaren&lt;br&gt;medge ingreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett operativt ingrepp är alltid förenat med viss smärta och vissa risker.&lt;br&gt;Såväl pojken som hans vårdnadshavare måste för att kunna ta ställning&lt;br&gt;ha insikt om relevanta risker. Det är därför av betydelse att vårdnads-&lt;br&gt;havaren eller vårdnadshavama och, i förekommande fall, pojken infor-&lt;br&gt;meras om vad ingreppet och eftervården innebär, den smärta som ingrep-&lt;br&gt;pet kan förorsaka samt de risker och komplikationer som kan vara för-&lt;br&gt;enade med ingreppet. Den person som skall utföra omskärelsen har att&lt;br&gt;svara för att sådan information ges till pojkens vårdnadshavare och, i&lt;br&gt;förekommande fall, pojken innan ingreppet utförs. Ett ingrepp skall inte&lt;br&gt;få utföras om inte sådan information har lämnats. Såsom flera remiss-&lt;br&gt;instanser har påpekat är det viktigt att informationen lämnas av medi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cinskt kunnig person och att den ges på ett språk som både vårdnads-&lt;br&gt;havarna och pojken förstår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Ilur ingreppet skall utföras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ingreppet skall utföras med den smärtlindring&lt;br&gt;som ingreppet kräver, under betryggande hygieniska förhållanden och&lt;br&gt;i övrigt med hänsyn till vad som är bäst för pojken. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: 1 princip samtliga remissinstanser som har berört&lt;br&gt;frågan framhåller vikten av att ingreppet föregås av smärtlindring/-&lt;br&gt;bedövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Södermanlands län anför att den utformning som lag-&lt;br&gt;förslaget har ger ett alltför stort utrymme för ett skönsmässigt över-&lt;br&gt;vägande i fråga om behovet av smärtlindring. Socialstyrelsen anför att&lt;br&gt;det finns anledning att närmare precisera innebörden av adekvat smärt-&lt;br&gt;lindring. Lagförslaget måste förtydligas med en bestämmelse om att det&lt;br&gt;är hälso- och sjukvårdspersonal som skall svara för smärtlindring vid&lt;br&gt;omskärelse utanför hälso- och sjukvården. Judiska Centralrådet anser att&lt;br&gt;obligatorisk smärtlindring inte skall behöva införas på barn upp till&lt;br&gt;åttonde levnadsveckan. Kravet på smärtlindring genom lokalbedövning&lt;br&gt;eller lättare narkos kommer att medföra att en mohel, som inte har läkar-&lt;br&gt;utbildning, inte kommer att kunna utföra omskärelser. Svensk barn-&lt;br&gt;kirurgisk förening anför att det bland deras medlemmar råder en nästan&lt;br&gt;total enighet om att ingreppet bör göras i full narkos oberoende av bar-&lt;br&gt;nets ålder. Barnläkarföreningen påpekar att det kan vara komplicerat att&lt;br&gt;kräva smärtlindring i injektionsform vid t.ex. judisk omskärelse i hem-&lt;br&gt;met. Det kräver nämligen att en läkare medverkar. Om lokalbedövnings-&lt;br&gt;salvan EMLA appliceras i god tid före ingreppet har det klart smärt-&lt;br&gt;stillande effekt, vilket skulle göra det möjligt för en mohel alt utföra in-&lt;br&gt;greppet utan att en läkare är med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En i stort sett enig medicinsk expertis&lt;br&gt;säger i dag att små barn känner smärta i lika hög grad som vuxna. Inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården företas över huvud taget inga smärtsamma ingrepp&lt;br&gt;eller undersökningar på barn utan att smärtlindring ges. Omskärelse är ett&lt;br&gt;smärtsamt ingrepp, det gör ont såväl under ingreppet som under läk-&lt;br&gt;ningsprocessen. Ingreppet kräver därför smärtlindring. När omskärelse&lt;br&gt;görs inom hälso- och sjukvården ges regelmässigt smärtlindring, såväl&lt;br&gt;under själva ingreppet som under eftervården. Smärtans omfattning beror&lt;br&gt;dock bl.a. på hur stor del av förhuden som avlägsnas och pojkens ålder.&lt;br&gt;Vilken smärtlindring som i det enskilda fallet är adekvat kan därför&lt;br&gt;variera. För mycket små pojkar används inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;anestesi i form av lokalbedövning genom injektion kombinerad med&lt;br&gt;smärtstillande salva. Vid mer omfattande ingrepp och på andra än&lt;br&gt;mycket små pojkar används mer omfattande bedövning, bl.a. narkos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 5.3 föreslår regeringen att det skall finnas en&lt;br&gt;möjlighet för personer som inte är läkare att efter särskilt tillstånd få&lt;br&gt;utföra omskärelse. Samma krav på smärtlindring måste ställas vid sådana&lt;br&gt;omskärelser. Svårigheterna att lösa detta problem praktiskt i de fall om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skärelsen utförs i pojkens hem utanför hälso- och sjukvården bör inte&lt;br&gt;överdrivas. Det finns inga föreskrifter om viss behörighet för att ge be-&lt;br&gt;dövning genom injektion. Däremot är det enbart läkare som kan skriva ut&lt;br&gt;preparatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är att hänsynen till barnets bästa måste vara av-&lt;br&gt;görande när det gäller vilken smärtlindring som skall ges. Som framgår&lt;br&gt;av redogörelsen för remissinstansernas inställning i frågan, råder olika&lt;br&gt;uppfattningar också inom läkarkåren om vilken smärtlindring som är&lt;br&gt;adekvat i enskilda fall. Lagen bör därför endast föreskriva att det skall&lt;br&gt;krävas att omskärelse måste ske med adekvat smärtlindring. Vad som i&lt;br&gt;enskilda fall är adekvat smärtlindring är inte en fråga för lagstiftaren,&lt;br&gt;utan bör anförtros Socialstyrelsen att reglera i föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får också förutsättas att Socialstyrelsen behandlar frågan om&lt;br&gt;smärtlindring och andra förutsättningar som anges i lagen, såsom hygie-&lt;br&gt;niska förhållanden, information m.m. i allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Vem som skall få utföra omskärelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Omskärelse får endast utföras av legitimerad&lt;br&gt;läkare med sådan kompetens som Socialstyrelsen föreskriver eller av en&lt;br&gt;person som har fått särskilt tillstånd att utföra omskärelse. En person med&lt;br&gt;särskilt tillstånd får inte utföra omskärelse på pojkar som är äldre än två&lt;br&gt;månader. Socialstyrelsen föreslås få meddela föreskrifter om krav på sär-&lt;br&gt;skild läkarkompetens för att utföra omskärelse enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Arbetsgruppen föreslår att omskärelse endast&lt;br&gt;skall få utföras av därtill behörig hälso- och sjukvårdspersonal eller av en&lt;br&gt;person som har fått särskilt tillstånd att utföra omskärelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser, däribland Hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens ansvarsnämnd, Barnombudsmannen, Statens medicinsk-&lt;br&gt;etiska råd, Länsstyrelsen i Värmland, Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet, Landstinget Gävleborg, Rädda Barnen, Patient-&lt;br&gt;skadenämnden, Svensk barnkirurgisk förening, Svensk barnsmärtföre-&lt;br&gt;ning samt Vårdförbundet, anser att endast behörig hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal skall få utföra ingreppet samt att det i lagen bör tydliggöras att&lt;br&gt;det skall vara läkare med specialistkompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Judiska Centralrådet har ingenting emot att endast utbildad, kunnig,&lt;br&gt;auktoriserad och erfaren person utför omskärelser. Detta krav på kom-&lt;br&gt;petens föreligger redan inom de judiska församlingarna. Centralrådet och&lt;br&gt;Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund påpekar dock att det&lt;br&gt;föreslagna systemet med särskild tillståndsgivning begränsar möjligheten&lt;br&gt;att anlita experter från utlandet. Landstingsförbundet anser att förslaget&lt;br&gt;att Socialstyrelsen kan ge tillstånd kan vara värt att utveckla, särskilda&lt;br&gt;kompetenskrav för att ge smärtlindring och utföra det operativa ingreppet&lt;br&gt;skall dock vara uppfyllda. Svenska Läkaresällskapet anför att omskärelse&lt;br&gt;utanför hälso- och sjukvården endast kan accepteras när det gäller&lt;br&gt;mycket små barn och under förutsättning att adekvat smärtlindring ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Omskärelse är ett kirurgiskt ingrepp.&lt;br&gt;Ett grundläggande krav är att ingreppet sker på ett medicinskt och kirur-&lt;br&gt;giskt-tekniskt riktigt sätt och så att pojken inte utsätts för onödiga risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar också i regel om ett ingrepp på pojkar, som inte själva har&lt;br&gt;den ålder och mognad som krävs för att de skall kunna ta ställning till om&lt;br&gt;ingreppet skall utföras. Det är därför viktigt att den person som skall&lt;br&gt;utföra omskärelse har den kompetens som krävs för att kunna utföra&lt;br&gt;ingreppet på ett riktigt sätt. Vad som skall anses vara erforderlig kompe-&lt;br&gt;tens för en legitimerad läkare får regleras av Socialstyrelsen inom dess&lt;br&gt;föreskriftsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kunde mot denna bakgrund diskutera om omskärelse över huvud&lt;br&gt;taget skall få tillåtas utföras av andra än legitimerade läkare. Det är dock&lt;br&gt;samtidigt ett okomplicerat ingrepp som, rätt utfört, är förenat med små&lt;br&gt;risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning saknas det tillräckliga skäl att införa&lt;br&gt;bestämmelser som helt förbjuder att omskärelse utförs utanför hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Det har nämligen inte framkommit något som tyder på att&lt;br&gt;pojkar har farit illa när de har omskurits inom den etablerade organisa-&lt;br&gt;tion som de judiska församlingarna har byggt upp. Sådana omskärelser&lt;br&gt;ingår i en religiös tradition och det krävs mycket starka skäl för att göra&lt;br&gt;inskränkningar i religionsutövningen. Enligt samstämmiga uppgifter från&lt;br&gt;olika experter inom barnkirurgi så är den judiske mohelen oftast mycket&lt;br&gt;skicklig när det gäller att utföra själva omskärelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför skäl att i stället införa ett system som medger att ett&lt;br&gt;särskilt tillstånd att utföra omskärelse kan ges till en person, som är&lt;br&gt;knuten till ett samfund där omskärelse ingår som en del av den religiösa&lt;br&gt;traditionen och som därtill är lämplig att utföra ingreppet. Avsikten är&lt;br&gt;inte att öppna för en marknad av omskärare, utan det särskilda tillståndet&lt;br&gt;skall göra det möjligt att även fortsättningsvis utföra religiöst betingade&lt;br&gt;omskärelser under betryggande förhållanden utanför hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den. Genom det tillståndskrav som införs klargörs det att bara sådana&lt;br&gt;personer som bedömts kompetenta att utföra omskärelser får göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekats av Svenska Läkaresällskapet, är ingreppet som minst&lt;br&gt;komplicerat när pojken är riktigt liten. Omskärelser inom den judiska&lt;br&gt;församlingen sker heller inte på pojkar som är äldre än två månader. Det&lt;br&gt;kan därför finnas skäl att begränsa sådan behörighet till att gälla omskä-&lt;br&gt;relser på pojkar upp till två månaders ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har aktualiserat frågan om att ett krav på behö-&lt;br&gt;righet skulle kunna försvåra anlitandet av tillresande omskärare. Judiska&lt;br&gt;Centralrådet har i sammanhanget också hänvisat till EG-rättsliga regler.&lt;br&gt;Det förtjänar därför påpekas att det inte uppställs något krav på att vara&lt;br&gt;svensk medborgare eller att vara bosatt i Sverige för att få särskilt till-&lt;br&gt;stånd att utföra omskärelse. När det gäller läkare, följer det av de all-&lt;br&gt;männa reglerna inom hälso- och sjukvården vad som gäller för en läkare&lt;br&gt;med legitimation från ett annat EU-land. Problemet bör heller inte över-&lt;br&gt;drivas. Såvitt regeringen erfarit, finns det tämligen gott om såväl judiska&lt;br&gt;som muslimska läkare med rätt kompetens, vilka i sådana fall bör kunna&lt;br&gt;anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet har anfört torde omskärelse vara att anse som en tjänst.&lt;br&gt;Detta konstaterande påverkar dock inte bestämmelsens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vilka krav skall ställas på en person för att han eller Prop. 2000/01:81&lt;br&gt;hon skall kunna få tillstånd att utföra omskärelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att en person skall få tillstånd att utföra&lt;br&gt;omskärelse skall denne vara föreslagen av ett trossamfund, ha nödvän-&lt;br&gt;dig kompetens samt vara lämplig att utföra omskärelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anför att frågan om&lt;br&gt;vilka lämplighetskrav som skall vara uppfyllda för att tillstånd skall&lt;br&gt;kunna ges bör beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Ombudsmannen&lt;br&gt;mot etnisk diskriminering anser att kraven som ställs på den person, för-&lt;br&gt;utom kravet att vara föreslagen av ett trossamfund, bör vara likvärdiga&lt;br&gt;med dem som i dag ställs på en mohel. Sveriges advokatsamfund anför&lt;br&gt;att det bör övervägas om det måste vara ett trossamfund som föreslår&lt;br&gt;annan person än därtill behörig hälso- och sjukvårdspersonal. Det kan&lt;br&gt;diskuteras om grupper där omskärelse sker utanför religionens sfär skall&lt;br&gt;vara hänvisade till personer som trossamfund föreslagit eller till hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Riksförbundet för barnsjuksköterskor anför att den per-&lt;br&gt;son som skall utföra ingreppet skall ha medicinsk kompetens gällande&lt;br&gt;smärtlindring, anestesi och hygien/antiseptik. Barnläkarföreningen anför&lt;br&gt;att endast personer med dokumenterad kompetens bör få utföra ingrep-&lt;br&gt;pet. Samma krav som inom sjukvården på hygien och sterilitet bör krä-&lt;br&gt;vas, men kraven på smärtlindring bör ej ställas så höga att omskärelse i&lt;br&gt;hemmen omöjliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skälet till att tillåta omskärelser utan-&lt;br&gt;för hälso- och sjukvården, är hänsynen till religionsfriheten. Ett grund-&lt;br&gt;läggande krav för att en person skall kunna få särskilt tillstånd att utföra&lt;br&gt;omskärelse bör därför vara att personen i fråga är föreslagen av ett tros-&lt;br&gt;samfund, för vilket omskärelsen ingår som ett led i en religiös tradition.&lt;br&gt;Den person som ansöker om tillstånd att utföra omskärelser skall vidare&lt;br&gt;besitta de kunskaper som krävs för att kunna utföra omskärelse på ett sätt&lt;br&gt;som motsvarar vad som inom hälso- och sjukvården betecknas vetenskap&lt;br&gt;och beprövad erfarenhet. Personen i fråga skall kunna dokumentera sina&lt;br&gt;kunskaper. Han skall även i övrigt vara lämplig att inneha sådant till-&lt;br&gt;stånd. Han får t.ex. inte tidigare ha visat sig vara olämplig att utföra om-&lt;br&gt;skärelse och det får inte finnas en sjukdoms- eller missbruksbild som gör&lt;br&gt;att personen inte kan förväntas utföra ingreppet på ett sätt som är fören-&lt;br&gt;ligt med barnets bästa. Vid prövningen av om viss person skall ges behö-&lt;br&gt;righet, ligger naturligtvis också en bedömning av att han också kommer&lt;br&gt;att uppfylla de krav som ställs för att omskärelse skall få utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte har framkommit något behov av en möjlighet till&lt;br&gt;omskärelser utanför hälso- och sjukvårdens ram från något annat håll än&lt;br&gt;från de judiska församlingarna, kan det inte uteslutas att det även inom&lt;br&gt;andra trossamfund kan visa sig uppkomma motsvarande behov. Lagstift-&lt;br&gt;ningen bör därför utformas inte bara med hänsyn till förhållandena i dag&lt;br&gt;utan den bör vara neutral i fråga om vilka samfund det kan röra sig om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Återkallelse av tillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett särskilt tillstånd att utföra omskärelse skall&lt;br&gt;kunna återkallas om den som fått tillståndet är olämplig för uppgiften&lt;br&gt;eller om tillståndet inte längre utnyttjas. En återkallelse av tillstånd&lt;br&gt;skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft något att invända&lt;br&gt;mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett särskilt tillstånd att utföra omskä-&lt;br&gt;relse skall kunna återkallas om personen som har fått tillståndet visar sig&lt;br&gt;vara olämplig att fortsättningsvis utföra omskärelser. Om de allmänna&lt;br&gt;krav på lämplighet som uppställs för alt tillstånd skall ges inte längre är&lt;br&gt;uppfyllda skall tillståndet återkallas. Grunder för återkallelse kan vara&lt;br&gt;oskicklighet, att ingreppet har utförts på ett sätt eller under sådana för-&lt;br&gt;hållanden som äventyrar barnets hälsa samt andra former av bristande&lt;br&gt;omtanke och respekt för bamet. Andra skäl för återkallelse kan vara att&lt;br&gt;personen i fråga inte håller sig underrättad om vilka föreskrifter som&lt;br&gt;gäller för ingreppet. Det kan också vara fråga om sjukdom, tecken på&lt;br&gt;missbruk eller liknande omständigheter som gör att personen inte längre&lt;br&gt;är lämplig att inneha tillstånd att utföra omskärelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl kan vara alt förhållandena ändras så att det inte&lt;br&gt;längre är aktuellt för trossamfundet att anlita den som fått tillståndet.&lt;br&gt;Detta kan t.ex. vara att personen i fråga inte längre är verksam inom för-&lt;br&gt;samlingen eller religiösa eller andra skäl som inte är direkt kopplade till&lt;br&gt;personens yrkeskompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om återkallelse kan aktualiseras på Socialstyrelsens eget initia-&lt;br&gt;tiv eller efter en anmälan, och vem som helst skall kunna göra en anmä-&lt;br&gt;lan. Exempelvis kan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, föräldrar eller&lt;br&gt;annan som får kännedom om något som kan föranleda att en person inte&lt;br&gt;längre bör ha tillstånd att utföra omskärelse göra en anmälan. Även tros-&lt;br&gt;samfundet, som tillståndet är kopplat till, kan aktualisera att ett tillstånd&lt;br&gt;inte längre bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkallelse av tillstånd bör gälla omedelbart. I annat fall riskerar&lt;br&gt;utdragna rättsprocesser att återkallelsen är utan verkan. Den enskilde,&lt;br&gt;eller ett trossamfund vars omskärare har fått tillståndet återkallat, har&lt;br&gt;enligt allmänna förvaltningsrättsliga regler möjlighet att begära inhibition&lt;br&gt;om Socialstyrelsen beslut upplevs inte ha fog för sig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Behörig myndighet att meddela och återkalla tillstånd&lt;br&gt;att utföra omskärelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialstyrelsen skall vara behörig myndighet att&lt;br&gt;utfärda och återkalla tillstånd att utföra omskärelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker ut-&lt;br&gt;redningens förslag att Socialstyrelsen skall vara den myndighet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelar särskilt tillstånd att utföra omskärelser. Judiska Centralrådet Prop. 2000/01:81&lt;br&gt;har föreslagit att rådet skall få ge behörighet att utföra omskärelse och&lt;br&gt;rådet för detta ändamål skall inrätta ett medicinskt råd, som står som&lt;br&gt;garant för att endast personer med dokumenterade kunskaper ges behö-&lt;br&gt;righet att utföra omskärelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller frågan om vilken myn-&lt;br&gt;dighet som skall hantera frågan om tillstånd respektive återkallande av&lt;br&gt;tillstånd kan man tänka sig olika alternativ. Socialstyrelsen är den cen-&lt;br&gt;trala myndighet som hanterar frågor om samt har tillsynsansvaret över&lt;br&gt;hälso- och sjukvården i landet. Socialstyrelsen har en regional indelning.&lt;br&gt;Omskärelse är, som påpekats tidigare, inte hälso- och sjukvård, men till&lt;br&gt;sin natur näraliggande eftersom det är ett kirurgiskt ingrepp som kräver&lt;br&gt;bedövning. Omskärelse kan kategoriseras som ”annan medicinsk verk-&lt;br&gt;samhet”. Ingreppet utförs också oftast inom hälso- och sjukvården av&lt;br&gt;personer som står under Socialstyrelsens tillsyn i sin verksamhet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen kommer att få rätt att utfärda före-&lt;br&gt;skrifter och kommer att utfärda allmänna råd på området. Mycket talar&lt;br&gt;för att Socialstyrelsen skall vara den myndighet som beviljar och åter-&lt;br&gt;kallar tillstånd till omskärelse som utförs också utanför hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta talar att Socialstyrelsen i sin funktion som central myndighet&lt;br&gt;för hälso- och sjukvården inte skall belastas med allehanda frågor som&lt;br&gt;inte rör hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen hanterar dock redan andra&lt;br&gt;frågor som ligger i utkanten av vad som per definition är hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård. Den lösning som har anvisats av Judiska Centralrådet är intressant&lt;br&gt;och bör kunnas beaktas av Socialstyrelsen när den närmare reglerar hur&lt;br&gt;tillståndsprövningen skall gå till. Regeringen anser dock inte att det är&lt;br&gt;lämpligt att överlåta den myndighetsutövning som tillståndsgivningen&lt;br&gt;innefattar till ett privaträttsligt subjekt. Också den omständigheten att&lt;br&gt;lagstiftningen bör vara neutral i förhållande till olika religiösa samfund&lt;br&gt;talar emot en sådan delegering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialstyrelsen skall ha tillsyn över den verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs av personer med särskilt tillstånd att utföra om-&lt;br&gt;skärelse. Tillsynen omfattar en rätt att inspektera verksamheten,&lt;br&gt;inhämta upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för till-&lt;br&gt;synen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Arbetsgruppen har inte berört frågan om till-&lt;br&gt;syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen och Kammarrätten i Stockholm&lt;br&gt;har anfört att tillsynsfrågan bör regleras i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller omskärelse som utförs&lt;br&gt;av legitimerad läkare kommer bestämmelserna om tillsyn i lagen&lt;br&gt;(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens (LYHS) att&lt;br&gt;bli tillämpliga. Som Socialstyrelsen har påpekat är det rimligt att myn-&lt;br&gt;digheten ges tillsynsmöjligheter när det gäller sådan omskärelse som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utförs av personer med särskilt tillstånd. Regeringen förutsätter att myn-&lt;br&gt;digheten utövar sin tillsyn med respekt för religiöst betingade aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 överklagande av beslut i tillståndsärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut av Socialstyrelsen i tillståndsärenden&lt;br&gt;skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövnings-&lt;br&gt;tillstånd skall krävas vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inte någon av remissinstanserna har haft något att&lt;br&gt;invända mot arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett beslut av Socialstyrelsen i ett&lt;br&gt;ärende om tillstånd eller återkallelse av tillstånd att utföra omskärelse&lt;br&gt;skall kunna överklagas. Länsrätten skall vara första instans och pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd skall krävas vid överklagande till kammarrätt. De allmänna&lt;br&gt;reglerna i förvaltningslagen avgör vem som har rätt att överklaga ett&lt;br&gt;beslut av Socialstyrelsen, dvs. den som beslutet rör om det har gått&lt;br&gt;honom emot. Den som har ansökt om ett tillstånd kan således överklaga&lt;br&gt;ett beslut att inte ge tillstånd. Ett positivt beslut om tillstånd kan inte&lt;br&gt;överklagas. Däremot kan som nämnts under avsnitt 5.5 vem som helst&lt;br&gt;aktualisera frågan om återkallelse av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Straffansvar för den som utför omskärelser utan att&lt;br&gt;vara behörig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som utför en omskärelse av en pojke utan&lt;br&gt;att vara legitimerad läkare eller ha särskilt tillstånd skall kunna dömas&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: överensstämmer i stort sett med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksåklagaren (RÅ) tar upp frågan om betydelsen&lt;br&gt;av samtycke och social adekvans som straffbefrielse för den som inte är&lt;br&gt;behörig att utföra omskärelse. Rädda Barnen anser att straffvärdet på&lt;br&gt;brottet bör höjas. Detta för att vissa straffprocessuella tvångsmedel,&lt;br&gt;såsom anhållande, skall kunna komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett straffansvar bör införas för den&lt;br&gt;som utför omskärelse av pojkar utan att vara legitimerad läkare eller som&lt;br&gt;innehar särskilt tillstånd att utföra omskärelse. Detsamma skall gälla för&lt;br&gt;den som utför sådana ingrepp trots att han eller hon inte längre är behörig&lt;br&gt;att göra det. Straffet för icke behöriga bör i båda de nämnda fallen vara&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kan tillämpas på den som utför omskärelser utan att ha&lt;br&gt;ett gällande särskilt tillstånd och som inte är legitimerad läkare med den&lt;br&gt;kompetens som Socialstyrelsen föreskriver. Det skall för straffansvar&lt;br&gt;vara tillräckligt att en omskärelse har ägt rum och att den som har utfört&lt;br&gt;omskärelsen vid tidpunkten för ingreppet inte var behörig. Det skall så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledes inte behöva föras någon bevisning om hur ingreppet gått till, sam-&lt;br&gt;tycke, förhållandena vid omskärelsen, skador på bamet etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att det inte är förenligt med det system som i&lt;br&gt;övrigt gäller för ansvar på hälso- och sjukvårdens område att en legitime-&lt;br&gt;rad läkare skulle kunna straffas därför att det enligt Socialstyrelsens före-&lt;br&gt;skrifter finns någon formell brist i hans kompetens att utföra omskärelser&lt;br&gt;(jfr. 9 § abortlagen). Lagrådet förordar att uttrycket ”utan att vara behö-&lt;br&gt;rig” byts mot orden ”utan att vara legitimerad läkare eller ha särskilt till-&lt;br&gt;stånd”. Regeringen delar Lagrådets synpunkter och har justerat lagförsla-&lt;br&gt;get i enlighet därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omskärelse som utförs av en icke behörig person kan förutom att&lt;br&gt;föranleda ansvar enligt denna lag också föranleda ansvar enligt de all-&lt;br&gt;männa bestämmelserna i brottsbalken. Det förhållandet att en gärning&lt;br&gt;bedöms som brottslig enligt denna lag innebär dock inte automatiskt att&lt;br&gt;gärningen också föranleder ansvar enligt brottsbalken. Det kan fort-&lt;br&gt;farande finnas fall där de allmänna reglerna om samtycke och social&lt;br&gt;adekvans leder till att bestämmelserna om t.ex. misshandel inte kan&lt;br&gt;tillämpas. Utrymmet för att vid tillämpningen av brottsbalkens bestäm-&lt;br&gt;melser bedöma en omskärelse som utförs av någon som inte är behörig&lt;br&gt;att göra det som socialadekvat torde emellertid minska väsentligt till&lt;br&gt;följd av den nya regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild skyddad titel eller liknande behöver inte införas för att&lt;br&gt;motverka att någon osant ger sig ut för att ha behörighet. Detta bör kunna&lt;br&gt;motverkas på annat sätt. Den som utan att vara behörig faktiskt utför&lt;br&gt;ingrepp gör sig däremot skyldig till brott enligt vad som nyss sagts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Ingripanden mot den som är behörig att utföra&lt;br&gt;omskärelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Genom att det införs bestämmelser om att&lt;br&gt;lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område (LYHS) skall gälla för läkare som utför omskärelse, kommer&lt;br&gt;åtgärder att kunna vidtas enligt de bestämmelser som finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pojke som följd av ingreppet har tillfogats kroppsskada, sjuk-&lt;br&gt;dom eller smärta och detta har berott på uppsåt eller oaktsamhet, kan&lt;br&gt;också brottsbalkens bestämmelser bli tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer i stort sett med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksåklagaren (RÅ) påpekar att det synes som om&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal inte skulle kunna bli föremål för straffrätts-&lt;br&gt;lig bedömning enligt brottsbalkens regler vid felaktigt utförd omskärelse,&lt;br&gt;vilket däremot skulle vara fallet för den som har särskilt tillstånd. RÅ&lt;br&gt;efterlyser ett förtydligande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som framgår av avsnitt 5.1 före-&lt;br&gt;slår regeringen att det i lagen införs en bestämmelse om lagen (1998:531)&lt;br&gt;om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) skall&lt;br&gt;vara tillämplig på legitimerad läkare som utför omskärelse enligt denna&lt;br&gt;lag. Ingreppet skall då uppfylla hälso- och sjukvårdslagens (1982:763)&lt;br&gt;och LYHS krav på god vård, dvs. vården skall vara sakkunnig och om-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sorgsfull och stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfa-&lt;br&gt;renhet. Av detta följer att om omskärelsen utförs på ett oskickligt sätt kan&lt;br&gt;åtgärder vidtas mot den ansvarige enligt bestämmelserna om disciplin-&lt;br&gt;påföljd och återkallelse av legitimation i LYHS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som har fått särskilt tillstånd att utföra omskärelse, kan få&lt;br&gt;sin behörighet återkallad (se avsnitt 5.5) om ingreppet utförts på ett&lt;br&gt;oskickligt sätt eller utan att iaktta de föreskrifter som gäller för ingreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att en person är behörig all utföra omskärelse -&lt;br&gt;oavsett om det är fråga om en legitimerad läkare eller en person med sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd enligt denna lag - utesluter givetvis inte att straffansvar&lt;br&gt;enligt brottsbalkens bestämmelser kan komma ifråga. Sådant ansvar kan&lt;br&gt;t.ex. aktualiseras om de förutsättningar för ansvar som anges i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;brottsbalken (misshandel) är uppfyllda när ingreppet har skett ulan erfor-&lt;br&gt;derligt samtycke eller utan bedövning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Frågan om skadestånd vid felaktigt utförd omskärelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon särskild reglering av ersältnings-&lt;br&gt;frågan vid felaktigt utförd omskärelse bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har särskilt kommen-&lt;br&gt;terat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Genom att det dels i lagen införs&lt;br&gt;en bestämmelse om att patientskadelagen (1996:799) skall gälla vid&lt;br&gt;omskärelse som utförs av legitimerad läkare, dels införs en bestämmelse&lt;br&gt;i patientskadelagen om alt den lagen gäller vid omskärelse enligt denna&lt;br&gt;lag, kommer en skada alt kunna ersättas på samma sätt som annan hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdsverksamhet enligt bestämmelserna i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utför omskärelse utan att ha behörighet att göra det kommer,&lt;br&gt;om förslaget genomförs, att göra sig skyldig till brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas anledning att införa skadeståndsbestämmelser för sådana&lt;br&gt;fall där ingreppet inte har lett till någon skada för den pojke som har&lt;br&gt;omskurits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall den icke behörige omskäraren faktiskt har tillfogat en pojke&lt;br&gt;smärta eller annan skada är de allmänna bestämmelserna i skadestånds-&lt;br&gt;lagen tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pojke kan naturligtvis orsakas skada också i sådana fall då omskä-&lt;br&gt;relsen har utförts av en person som haft behörighet att utföra ingreppet.&lt;br&gt;Om denne har orsakat pojken skada genom uppsåt eller av oaktsamhet&lt;br&gt;blir skadeståndslagens allmänna bestämmelser tillämpliga. Detta torde&lt;br&gt;vara tillräckligt. Detta gäller särskilt eftersom de krav som nu ställs på&lt;br&gt;hur ingreppet skall utföras etc. rimligen måste beaktas vid prövningen av&lt;br&gt;uppsåt eller oaktsamhet. Det finns därför inte behov av någon särskild ny&lt;br&gt;regel om ersättning för de fall då en omskärelse av en därtill behörig per-&lt;br&gt;son har orsakat en pojke skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.12&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretesslagen (1980:100) kompletteras så att&lt;br&gt;det tydligt framgår att omskärelse omfattas av den sekretess som&lt;br&gt;gäller inom hälso- och sjukvården._________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen har inte berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagrådet har anfört att det i allmän&lt;br&gt;verksamhet bör råda motsvarande sekretess för omskärelser som gäller i&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Lagrådet anser dock att det är tvivelaktigt om&lt;br&gt;omskärelse av religiösa eller kulturella skäl kan betecknas som medi-&lt;br&gt;cinsk verksamhet. Lagrådet har därför föreslagit en ny tredje mening i 7&lt;br&gt;kap 1 § första stycket sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att omskärelse som sker av&lt;br&gt;ovan nämnda skäl bör omfattas av sekretess. Regeringen anser dock att&lt;br&gt;sådan omskärelse redan omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen. Med i sistnämnda bestämmelse förekommande&lt;br&gt;uttryck &amp;quot;i annan medicinsk verksamhet&amp;quot; åsyftas verksamhet som inte&lt;br&gt;primärt har vård- eller behandlingssyfte (se prop. 1979/80:2 s 167 och&lt;br&gt;Regner rn.fl., Sekretesslagen, s. 7:5). Förutom de exempel som nämns i&lt;br&gt;lagtexten nämns i förarbetena rättsmedicinsk undersökning och läkar-&lt;br&gt;undersökning som går ut på att fastställa en persons lämplighet för viss&lt;br&gt;befattning, t.ex. inom försvaret. I och med att den omskärelse som avses i&lt;br&gt;lagen utgör ett kirurgiskt ingrepp som måste ske på ett medicinskt riktigt&lt;br&gt;sätt, måste omskärelsen anses utgöra medicinsk verksamhet. Att den sker&lt;br&gt;av kulturella och religiösa skäl innebär ju endast att verksamheten inte&lt;br&gt;primärt har vård- eller behandlingssyfte. Regeringen anser således att&lt;br&gt;sådan omskärelse som sker av nyss nämnda skäl omfattas av den nu&lt;br&gt;gällande lagtexten. Även om regeringen anser att den befintliga lagstift-&lt;br&gt;ningen är tillräcklig kan det med hänsyn till att Lagrådet funnit tveksam-&lt;br&gt;heter föreligga finnas skäl att ytterligare förtydliga lagstiftningen.&lt;br&gt;Regeringen har därför valt att föra in ordet omskärelse i den exemplifie-&lt;br&gt;ring av annan medicinsk verksamhet som finns i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I privat hälso- och sjukvård får, till följd av de föreslagna ändringarna i&lt;br&gt;lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område, tystnadsplikt anses följa av 2 kap. 8 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Frågor om tillgänglighet och kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Landstingen bör inte åläggas att tillhanda-&lt;br&gt;hålla omskärelser. Frågorna om tillgänglighet och kostnader för&lt;br&gt;ingreppet har dock betydelse när det gäller att tillskapa garantier för&lt;br&gt;att ingreppet sker i enlighet med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Arbetsgruppen menade dock att frågan är komplicerad och bör utredas&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser kommenterar frågan&lt;br&gt;om tillgänglighet och kostnader. Flertalet av dessa anser att det är nöd-&lt;br&gt;vändigt för att den föreslagna regleringen skall få avsedd effekt att hälso-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukvården tillhandahåller omskärelse till en avgift i nivå med övriga&lt;br&gt;patientavgifter. Flera pekar också på att kostnaden för samhället är för-&lt;br&gt;sumbar. Landstingsförbundet anser principiellt att omskärelse inte kan&lt;br&gt;anses ingå i det generella åtagandet av hälso- och sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen. Respektive huvudman avgör därvid avgiften för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Även om omskärelse regleras på&lt;br&gt;så sätt att ingreppet huvudsakligen kommer att utföras av läkare, är det&lt;br&gt;inte självklart att landstingen skall ha skyldighet att utföra denna uppgift.&lt;br&gt;Dels finns det ett stort antal läkare och sjuksköterskor som inte vill med-&lt;br&gt;verka till omskärelse, dels måste frågan om omskärelse ses i belysning av&lt;br&gt;den diskussion som förs om prioriteringar inom sjukvården, vad resur-&lt;br&gt;serna skall användas till, vilka behov som är mest angelägna etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också andra ingrepp, t.cx. abort eller sterilisering, som inte&lt;br&gt;per definition är hälso- och sjukvård, men för vilka det föreskrivs att&lt;br&gt;ingreppet skall ske inom hälso- och sjukvården. Det är en fråga för&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter om personal av etiska skäl inte skall behöva&lt;br&gt;medverka mot sin vilja. Det ankommer då ändå på sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen att se till att ingreppet blir utfört inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån hänsynen till barnets bästa kan det anföras att den förebyg-&lt;br&gt;gande reglering som föreslås, för att bli effektiv och för att barn inte skall&lt;br&gt;behandlas olika utifrån var i landet de bor, förutsätter att det införs en rätt&lt;br&gt;att få ingreppet utfört inom den offentliga hälso- och sjukvården. En&lt;br&gt;sådan rätt förutsätter en motsvarande skyldighet för sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen att låta utföra ingreppet. Risken finns annars att föräldrar som bor&lt;br&gt;inom ett landsting där det inte går att få omskärelse utförd, hamnar hos&lt;br&gt;personer som inte är behöriga att utföra omskärelse. Detta skulle även-&lt;br&gt;tyra själva syftet med den reglering regeringen föreslår. I de fall en om-&lt;br&gt;skärelse sker utanför hälso- och sjukvården och ingreppet ger upphov till&lt;br&gt;komplikationer, måste pojken dessutom ändå tas om hand av sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det ett rimligt ställningstagande att landstingen&lt;br&gt;borde kunna åläggas att tillhandahålla omskärelser. Enskilda läkare och&lt;br&gt;sjuksköterskor som inte vill medverka till ingreppet skall självfallet&lt;br&gt;respekteras och inte tvingas till det, men landstingen borde ändå inom&lt;br&gt;ramen för sin organisation kunna tillgodose behovet av att få omskärelse&lt;br&gt;utförd på ett betryggande sätt. En sådan skyldighet vore ett sätt att säkra&lt;br&gt;tillgängligheten till korrekt genomförda omskärelser. Av hänsyn till den&lt;br&gt;diskussion som pågår om prioritering av hälso- och sjukvårdens resurser,&lt;br&gt;anser regeringen emellertid att det inte är lämpligt att lägga fram något&lt;br&gt;förslag i den delen. Regeringen vill dock framföra att även frågan om&lt;br&gt;tillgänglighet till riktigt utförd omskärelse måste beaktas i diskussionen&lt;br&gt;om vad hälso- och sjukvården skall användas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 7 och 8 §§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) regleras varje&lt;br&gt;landstings generella planeringsskyldighet för sin hälso- och sjukvård.&lt;br&gt;Planeringsansvaret omfattar inte bara den egna hälso- och sjukvården&lt;br&gt;utan också den vård som privata och andra vårdgivare tillhandahåller. Ett&lt;br&gt;landsting skall sålunda vid planeringen av sin verksamhet beakta omfatt-&lt;br&gt;ningen av och inriktningen på den hälso- och sjukvård som andra ansva-&lt;br&gt;rar för. Detta innebär att landstingen har en god överblick över de olika&lt;br&gt;vårdverksamheter som erbjuds. Även om landstingen inte åläggs att till-&lt;br&gt;handahålla omskärelse, bör de därför kunna stå till tjänst med att infor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mera föräldrar om var och hos vilken läkare det är möjligt att få en om-&lt;br&gt;skärelse utförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kostnaden för ingreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting bestämmer självt hur mycket ingreppet skall kosta för&lt;br&gt;den enskilde. Inom Stockholms läns landsting har man ett avtal med en&lt;br&gt;privatpraktiserande läkare, som får ersättning med 2 100 kr (år 2000) för&lt;br&gt;varje ingrepp, samtidigt som ingreppet är kostnadsfritt för familjen.&lt;br&gt;Andra landsting tillämpar självkostnad för den enskilde. Men inte heller&lt;br&gt;denna är enhetlig, utan beräkningarna görs på olika sätt. En omskärelse&lt;br&gt;till självkostnad kan därför kosta allt mellan 700 kronor och flera tusen&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många familjer kan den höga kostnaden vara mycket betungande,&lt;br&gt;samtidigt som religionen och traditionen ställer krav på att ingreppet&lt;br&gt;skall utföras. Detta är också en orsak till att små pojkar utsätts för&lt;br&gt;ingrepp av personer som inte har tillräcklig kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns argument både för och emot en offentlig finansiering av&lt;br&gt;omskärelse som sker av skäl som inte är medicinskt betingade. Mot en&lt;br&gt;offentlig finansiering talar att ingreppet inte är hälso- och sjukvård, att&lt;br&gt;det är en angelägenhet för den enskilda familjen som den själv bör stå&lt;br&gt;kostnaden för, att sjukvårdens resurser är ansträngda och att detta är inte&lt;br&gt;en prioriterad fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan kan man hävda att det för barnets bästa och av rättvise-&lt;br&gt;skäl borde finnas en offentlig finansiering eller åtminstone reglering av&lt;br&gt;vad ingreppet skall få kosta för familjen. Barnets bästa kräver att omskä-&lt;br&gt;relse utförs på ett korrekt sätt under betryggande förhållanden. Att säker-&lt;br&gt;ställa detta är till stor del en fråga om tillgänglighet och kostnader. Barn-&lt;br&gt;konventionen kräver att alla barn i landet behandlas på likvärdigt sätt;&lt;br&gt;inget barn får diskrimineras utifrån religiös eller etnisk tillhörighet eller&lt;br&gt;utifrån var i landet det bor. Barn, vars religion och sociala tillhörighet&lt;br&gt;kräver att omskärelse utförs, bör få tillgång till den bästa vård på likvär-&lt;br&gt;diga villkor som andra barn som behöver besöka hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse kan göras med våra nordiska grannländer, där det när-&lt;br&gt;mast är självklart att familjen betalar normal läkarvårdstaxa om ingreppet&lt;br&gt;utförs inom hälso- och sjukvården. Det går inte heller att bortse från att&lt;br&gt;kostnaden ur ett samhälleligt perspektiv lär vara närmast försumbar,&lt;br&gt;samtidigt som kostnaden för den enskilda familjen kan vara högst känn-&lt;br&gt;bar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att följa utvecklingen och vilka effekter den nya&lt;br&gt;lagen får för berörda pojkar och deras vårdnadshavare och vilken policy&lt;br&gt;som utvecklas hos de enskilda sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsökningarna av förslagen är mycket små och ryms inom nuva-&lt;br&gt;rande ramar för såväl rättsväsendet som Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det angeläget att lagen träder i kraft så snart som möj-&lt;br&gt;ligt. Socialstyrelsen har dock framfört synpunkter på att de behöver ges&lt;br&gt;rimlig tid att utfärda föreskrifter samt att ge erforderliga tillstånd.&lt;br&gt;Regeringen har förståelse för Socialstyrelsens synpunkter och föreslår&lt;br&gt;därför att lagen träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om omskärelse av pojkar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Med omskärelse avses i denna lag ett sådant kirurgiskt ingrepp, i&lt;br&gt;syfte att helt eller delvis avlägsna förhud runt penis, som inte anses ut-&lt;br&gt;göra hälso- och sjukvård i den mening som avses i 1 § hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall tillämpas på omskärelse av pojkar upp till arton års&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna inledande paragraf ges en definition av vad som avses med&lt;br&gt;omskärelse enligt lagen. Omskärelse som görs utifrån en medicinsk indi-&lt;br&gt;kation, exempelvis fimosis (förhudsförträngning), omfattas inte av denna&lt;br&gt;lag. För sådan omskärelse gäller hälso- och sjukvårdslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att lagen skall tillämpas på pojkar upp till arton&lt;br&gt;års ålder. Då denna lag är till för att skydda barn, är det lämpligt att knyta&lt;br&gt;tillämpningsområdet till barnkonventionens definition av bam - varje&lt;br&gt;människa under arton år, om inte bamet blir myndigt tidigare enligt den&lt;br&gt;lag som gäller för bamet. 1 Sverige är myndighetsåldern arton år och&lt;br&gt;barnkonventionen gäller således upp till den åldem för bam här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omskärelse utförs endast på pojkar, könsstympning av flickor - som är&lt;br&gt;något helt annat - är totalt förbjudet enligt lagen (1982:316) med förbud&lt;br&gt;mot könsstympning av kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När läkare utfor omskärelse enligt denna lag gäller lagen (1998:531)&lt;br&gt;om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, patientskade-&lt;br&gt;lagen (1996:799) och patientjournallagen (1985:562).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omskärelse som inte är medicinskt betingad är inte hälso- och sjukvård&lt;br&gt;enligt den definition som ges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För&lt;br&gt;att lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, patient-&lt;br&gt;skadelagen samt patientjoumallagen skall bli tillämpliga på sådan verk-&lt;br&gt;samhet, måste detta regleras särskilt. Denna bestämmelse syftar till att&lt;br&gt;göra tillämpliga bestämmelser i nämnda lagar tillämpliga på sådana om-&lt;br&gt;skärelser som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Omskärelse får utföras på begäran av eller efter medgivande av&lt;br&gt;pojkens vårdnadshavare och efter det att vårdnadshavaren har informe-&lt;br&gt;rats om vad ingreppet innebär. Står pojken under vårdnad av två vård-&lt;br&gt;nadshavare, skall vad som nu sagts gälla båda. Den som skall utföra&lt;br&gt;ingreppet svarar själv för att informationen ges eller att den ges av me-&lt;br&gt;dicinskt kunnig person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan information skall ges också till pojken, om han har uppnått den&lt;br&gt;ålder och mognad som krävs för att förstå informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pojkens inställning till ingreppet skall så långt det är möjligt klar-&lt;br&gt;läggas. Ett ingrepp får inte utföras mot en pojkes vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges förutsättningarna för att omskärelse skall få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens innehåll behandlas närmare i avsnitt 5.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena behandlas dels frågan om att det är pojkens&lt;br&gt;vårdnadshavare som skall begära eller medge omskärelsen, dels infor-&lt;br&gt;mation som en förutsättning för att omskärelse skall få ske. Information&lt;br&gt;om vad ingreppet innebär skall ges till pojkens vårdnadshavare och också&lt;br&gt;till pojken om han har uppnått sådan ålder och mognad att han kan förstå&lt;br&gt;informationen. Den som skall utföra ingreppet är ansvarig för att sådan&lt;br&gt;information ges. Om han själv inte kan ge informationen skall han tillse&lt;br&gt;att den ges av annan person som är medicinskt kunnig. Det åligger den&lt;br&gt;som skall utföra omskärelsen att förvissa sig om att informationen läm-&lt;br&gt;nats och att pojkens vårdnadshavare och, i förekommande fall, pojken&lt;br&gt;själv förstår den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att det är pojkens vårdnadshavare som skall begära&lt;br&gt;ingreppet. I det fall att en äldre pojke, som fortfarande är omyndig, begär&lt;br&gt;att få en omskärelse utförd, är det läkarens skyldighet att förvissa sig om&lt;br&gt;att vårdnadshavama är införstådda med att omskärelse skall utföras och&lt;br&gt;att de får den information som föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står bamet under vårdnad av två vårdnadshavare skall båda vårdnads-&lt;br&gt;havama begära att omskärelsen görs (se 6 kap. 13 § föräldrabalken) och&lt;br&gt;information om vad ingreppet innebär skall ges till båda vårdnads-&lt;br&gt;havama. Om vid gemensam vårdnad en av två vårdnadshavare inte vill&lt;br&gt;att omskärelse görs, får den inte utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket information om vad ingreppet innebär är avsett att innefatta&lt;br&gt;också information om vad eftervården innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger också den som skall utföra ingreppet att försöka ta reda på&lt;br&gt;pojkens inställning, om pojken är gammal och mogen nog att kunna ge&lt;br&gt;uttryck för en sådan. Denna bestämmelse knyter an till en av barnkon-&lt;br&gt;ventionens grundläggande principer, barnets rätt att bli hörd och respek-&lt;br&gt;terad i frågor som berör honom. Detta framgår av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges också ytterligare förutsättningar för att ingreppet&lt;br&gt;skall få ske. Pojken ges här en vetorätt. Även om pojkens vårdnadshavare&lt;br&gt;vill att ett ingrepp görs får det inte utföras om pojken motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ingreppet skall utföras med den smärtlindring som ingreppet kräver,&lt;br&gt;under betryggande hygieniska förhållanden och i övrigt med hänsyn till&lt;br&gt;vad som är bäst för pojken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsynen till vad som är bäst för pojken skall vara vägledande. Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att adekvat smärtlindring skall ges och att ingreppet skall&lt;br&gt;utföras under fullgoda hygieniska och andra förhållanden. Socialstyrel-&lt;br&gt;sen kommer att bemyndigas att utfärda närmare föreskrifter i fråga om&lt;br&gt;adekvat smärtlindring och övriga villkor för omskärelsen, se 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Omskärelse far utföras endast av legitimerad läkare med sådan kom-&lt;br&gt;petens som föreskrivits med stöd av 11 § eller av den som har särskilt&lt;br&gt;tillstånd att utföra omskärelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan person än legitimerad läkare får inte utföra omskärelse på&lt;br&gt;pojkar som är äldre än två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vilka som är behöriga att utföra omskärelser av&lt;br&gt;pojkar och förbjuder samtidigt andra att utföra ingreppet. Det ankommer&lt;br&gt;på Socialstyrelsen att inom ramen för sin föreskriftsrätt ange vilken&lt;br&gt;ytterligare kompetens som skall krävas av en legitimerad läkare för att&lt;br&gt;han eller hon skall vara behörig att utföra omskärelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket anges att särskilt tillstånd att utföra omskärelse endast&lt;br&gt;kan omfatta bam upp till två månaders ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Särskilt tillstånd att utföra omskärelse får meddelas den som har&lt;br&gt;föreslagits av ett trossamfund där omskärelse ingår som en del i en reli-&lt;br&gt;giös tradition, och om personen bedöms kunna utföra ingreppet i enlig-&lt;br&gt;het med de krav som gäller för ingreppet och i övrigt är lämplig att&lt;br&gt;utföra omskärelse eller om tillståndet inte längre utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket meddelas av Socialstyrelsen efter ansö-&lt;br&gt;kan av den som föreslås få tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4 och 5.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vad som krävs för att få särskilt tillstånd att&lt;br&gt;utföra omskärelse. Till ledning för vad som är ett trossamfund kan defini-&lt;br&gt;tionen i 2 § lagen (1998:1593) om trossamfund användas. Där anges att&lt;br&gt;ett trossamfund är en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det&lt;br&gt;ingår att anordna gudstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall, för att få tillstånd, kunna förväntas se till att de krav på&lt;br&gt;omskärelsen som ställs i 3 och 4 §§ denna lag samt anknytande före-&lt;br&gt;skrifter och allmänna råd uppfylls. Det krävs dock inte att sökanden själv&lt;br&gt;har kompetens att ge smärtlindring. Adekvat smärtlindring kan också ges&lt;br&gt;av en annan person. Däremot krävs att sökanden skall kunna ta ansvar för&lt;br&gt;att kraven på omskärelse uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att det är Socialstyrelsen som är behörig myndig-&lt;br&gt;het att ge tillstånd. Ansökan skall göras av den person som skall ha till-&lt;br&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Socialstyrelsen kan återkalla ett särskilt tillstånd att utföra omskä-&lt;br&gt;relse för en person har utfört omskärelse på ett oskickligt eller annars&lt;br&gt;olämpligt sätt eller som av andra skäl är olämplig att utföra omskärelse&lt;br&gt;eller om tillståndet inte längre utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse av tillstånd gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen bör vara den att en person som inte längre uppfyller de krav&lt;br&gt;som gäller för att få särskilt tillstånd att utföra omskärelse av pojkar inte&lt;br&gt;heller skall få behålla ett sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som utför omskärelser på ett sådant sätt eller under sådana&lt;br&gt;förhållanden som riskerar att skada bamet, förorsaka det smärta eller på&lt;br&gt;annat sätt äventyrar barnets utveckling bör naturligtvis inte få behålla sitt&lt;br&gt;tillstånd. Det bör inte heller en person som inte håller sig underrättad om&lt;br&gt;vilka regler och allmänna råd som gäller för ingreppet eller som åsido-&lt;br&gt;sätter sådana regler och råd. Detta kan vara fallet t.ex. om ingen eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast bristfällig information om ingreppet och dess konsekvenser läm-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person kan härutöver anses vara olämplig att utföra omskärelser av&lt;br&gt;pojkar exempelvis på grund av sjukdom, tecken på missbruk eller lik-&lt;br&gt;nande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har noterat att det i motivtexten anförs att Socialstyrelsen&lt;br&gt;skall kunna återkalla ett tillstånd när det inte längre behövs, t.ex. för att&lt;br&gt;tillståndshavaren av något skäl inte längre anlitas, och föreslagit ett&lt;br&gt;tillägg till paragrafens första stycke. Regeringen delar Lagrådets uppfatt-&lt;br&gt;ning och har justerat lagtexten i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att ett beslut om återkallelse av tillstånd&lt;br&gt;gäller omedelbart. Den som är missnöjd med ett återkallelsebeslut har&lt;br&gt;enligt allmänna förvaltningsrättsliga regler möjlighet att ansöka om in-&lt;br&gt;hibition hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Socialstyrelsen har tillsyn över den verksamhet som utövas av perso-&lt;br&gt;ner med särskilt tillstånd att utföra omskärelse. Socialstyrelsen har rätt&lt;br&gt;att inspektera sådan verksamhet och får inhämta de upplysningar och ta&lt;br&gt;del av de handlingar som behövs för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som utför en omskärelse utan att vara legitimerad läkare eller&lt;br&gt;ha särskilt tillstånd döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som kan överklagas är beslut om att inte bifalla en ansökan om&lt;br&gt;särskilt tillstånd samt beslut om återkallelse. I fråga om vem som skall ha&lt;br&gt;rätt att överklaga skall de allmänna förvaltningsrättsliga reglerna som&lt;br&gt;framgår av 22 § förvaltningslagen (1986:223) och 33 § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291). Där stadgas att ett beslut får överklagas av den&lt;br&gt;beslutet angår om det har gått honom emot. I normalfallet torde det vara&lt;br&gt;den som ansökt om tillstånd, dvs. den som vid bifall skall ha det särskilda&lt;br&gt;tillståndet att utföra omskärelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vilken kompetens läkare som skall utföra omskärelse skall ha,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- smärtlindring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur ingreppet i övrigt skall utföras, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den information som skall lämnas till pojken och hans vårdnads-&lt;br&gt;havare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;föreskriver, att utfärda de ytterligare föreskrifter som behövs till skydd&lt;br&gt;för enskilda. Föreskriftsrätten knyter an till dels bestämmelsen i 5 § om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetens, dels till de förutsättningar för omskärelse som anges i 3 och Prop. 2000/01:81&lt;br&gt;4§§.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg har gjorts i första stycket om att sekretess även gäller i verk-&lt;br&gt;samhet som avser omskärelse. Lagrådet har anfört att det i allmän verk-&lt;br&gt;samhet bör råda motsvarande sekretess för omskärelser som gäller i&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Regeringen har emellertid valt en annan lösning&lt;br&gt;än den Lagrådet förordat av skäl som framgår under avsnitt 5.12.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i patientskadelagen&lt;br&gt;(1996:799)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;«§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen har införts på Lagrådets inrådan och medför&lt;br&gt;att patientskadelagen blir tillämplig när läkare utför sådan omskärelse&lt;br&gt;som inte per definition är hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:531) om&lt;br&gt;yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen har införts på Lagrådets inrådan. Härigenom&lt;br&gt;blir det helt tydligt att läkare som utför omskärelse som inte per defini-&lt;br&gt;tion är hälso- och sjukvård omfattas av bestämmelserna i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsgruppens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om omskärelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Med omskärelse avses i denna lag ett sådant kirurgiskt ingrepp, i&lt;br&gt;syfte att helt eller delvis avlägsna förhud runt penis, som inte anses ut-&lt;br&gt;göra hälso- och sjukvård i den mening som avses i 1 § hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall tillämpas på omskärelse av pojkar upp till arton års ål-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Omskärelse får utföras endast om pojkens vårdnadshavare har infor-&lt;br&gt;merats om vad ingreppet innebär. Sådan information skall ges också till&lt;br&gt;pojken, om han har uppnått den ålder och mognad som krävs för att&lt;br&gt;kunna förstå informationen. Pojkens inställning till ingreppet skall så&lt;br&gt;långt det är möjligt klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke till ingreppet skall lämnas av pojkens vårdnadshavare. Ett&lt;br&gt;ingrepp får inte göras mot en pojkes vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingreppet skall utföras med den smärtlindring som ingreppet kräver&lt;br&gt;samt under betryggande hygieniska förhållanden och även i övrigt i en-&lt;br&gt;lighet med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Omskärelse får utföras endast av därtill behörig hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonal eller den som har särskilt tillstånd att utföra omskärelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Särskilt tillstånd att utföra omskärelse får meddelas den som har före-&lt;br&gt;slagits av ett sådant trossamfund för vilket omskärelse ingår som en del i&lt;br&gt;en religiös tradition, och som bedöms kunna utföra ingreppet i enlighet&lt;br&gt;med de krav som gäller för ingreppet och som i övrigt är lämplig att&lt;br&gt;utföra omskärelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket meddelas av Socialstyrelsen efter ansö-&lt;br&gt;kan av den som föreslås få tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Socialstyrelsen kan återkalla ett särskilt tillstånd att utföra omskärelse&lt;br&gt;för en person som utför eller har utfört en omskärelse på ett oskickligt&lt;br&gt;eller annars olämpligt sätt eller som av andra skäl får anses vara olämplig&lt;br&gt;att utföra omskärelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som utför en omskärelse utan att vara berättigad till det döms till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Socialstyrelsen, får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om smärtlindring och om hur ingreppet i övrigt skall&lt;br&gt;utföras samt om den information som skall lämnas till vårdnadshavare&lt;br&gt;och bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser till promemorian Omskärelse av&lt;br&gt;pojkar (Ds 2000:5)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Göta Hovrätt, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Göteborgs tingsrätt, Falu tingsrätt, Länsrätten i Skåne, Länsrätten i&lt;br&gt;Södermanland, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen i Hallands län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Värmlands län, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Domstols-&lt;br&gt;verket, Integrationsverket, Invandrarverket, Barnombudsmannen,&lt;br&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Statens medicinsk-etiska råd,&lt;br&gt;Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Juridiska&lt;br&gt;fakulteten vid Uppsala universitet, Judiska centralrådet, Judiska försam-&lt;br&gt;lingen i Stockholm, Sveriges muslimska förbund, Islamiska kultur-&lt;br&gt;centerunionen i Sverige, Förenade Islamiska Församlingar i Sverige,&lt;br&gt;Sveriges muslimska ungdomsförbund, Svenska islamiska samfundet,&lt;br&gt;Stiftelsen Islamic center, Islamiska shiasamfunden i Sverige, Sam-&lt;br&gt;arbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, Afrosvenskamas&lt;br&gt;riksförbund, Rädda Barnen, Barnens rätt i samhället (BRIS), Svenska&lt;br&gt;Röda Korset, Nätverket för barnkonventionen, Läkarsällskapet, Svenska&lt;br&gt;bamläkarföreningen, Svensk bamkirurgisk förening, Svensk barnsmärt-&lt;br&gt;förening, Riksförbundet för bamsjuksköterskor, Svensk sjuksköterske-&lt;br&gt;förening, Svenska bammorskeförbundet, Landstingsförbundet, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Landstinget i Stockholms län, Landstinget i&lt;br&gt;Jönköpings län, Landstinget i Gävleborgs län, RFSU, Hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens ansvarsnämnd, Patientskadenämnden, Vårdförbundet och&lt;br&gt;Sveriges läkarförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om omskärelse av pojkar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Med omskärelse avses i denna lag ett sådant kirurgiskt ingrepp i syfte&lt;br&gt;att helt eller delvis avlägsna förhud runt penis, som inte anses utgöra&lt;br&gt;hälso- och sjukvård i den mening som avses i 1 § hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag skall tillämpas på omskärelse av pojkar upp till arton års ål-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När läkare utför omskärelse enligt denna lag gäller lagen (1998:531)&lt;br&gt;om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, patientskade-&lt;br&gt;lagen (1996:799) och patientjoumallagen (1985:562).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Omskärelse får utföras endast på begäran av pojkens vårdnadshavare&lt;br&gt;och efter att vårdnadshavaren har informerats om vad ingreppet innebär.&lt;br&gt;Står pojken under vårdnad av två vårdnadshavare, skall vad som nu sagts&lt;br&gt;gälla båda. Den som skall utföra ingreppet svarar själv för att informatio-&lt;br&gt;nen ges eller att den ges av en medicinskt kunnig person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan information skall ges också till pojken, om han har uppnått den&lt;br&gt;ålder och mognad som krävs för att förstå informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pojkens inställning till ingreppet skall så långt det är möjligt klarläg-&lt;br&gt;gas. Ett ingrepp får inte utföras mot en pojkes vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ingreppet skall utföras med den smärtlindring som ingreppet kräver,&lt;br&gt;under betryggande hygieniska förhållanden och med hänsyn till vad som&lt;br&gt;är bäst för pojken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Omskärelse får utföras endast av legitimerad läkare med föreskriven&lt;br&gt;kompetens eller den som har särskilt tillstånd att utföra omskärelse av&lt;br&gt;pojkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan person än legitimerad läkare får inte utföra omskärelse på poj-&lt;br&gt;kar som är äldre än två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Särskilt tillstånd att utföra omskärelse får meddelas den som föresla-&lt;br&gt;gits av ett trossamfund där omskärelse ingår som en del i en religiös tra-&lt;br&gt;dition, om personen bedöms kunna utföra ingreppet i enlighet med de&lt;br&gt;krav som gäller för ingreppet och i övrigt är lämplig att utföra omskärel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket meddelas av Socialstyrelsen efter ansö-&lt;br&gt;kan av den som föreslås få tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialstyrelsen kan återkalla ett särskilt tillstånd att utföra omskärelse&lt;br&gt;för en person som har utfört omskärelse på ett oskickligt eller annars&lt;br&gt;olämpligt sätt eller som av andra skäl är olämplig att utföra omskärelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens beslut om återkallelse av tillstånd gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000:01/81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Socialstyrelsen har tillsyn över den verksamhet som utövas av perso-&lt;br&gt;ner med särskilt tillstånd att utföra omskärelse. Socialstyrelsen har rätt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inspektera sådan verksamhet och får inhämta de upplysningar och ta del&lt;br&gt;av de handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som utför en omskärelse av en pojke utan att vara behörig döms&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller, den myndighet regeringen bestämmer, får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vilken kompetens läkare som skall utföra omskärelse skall ha,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- smärtlindring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur ingreppet i övrigt skall utföras, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den information som skall lämnas till pojken och hans vårdnadshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000:01/81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen gäller inte omskärelse som skett före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-07&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 22 februari 2001 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;omskärelse av pojkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Carin Jahn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Varje form av könsstympning av kvinnor är förbjuden i vårt land (lag&lt;br&gt;1982:316). När förbudet infördes konstaterades att könsstympning av&lt;br&gt;kvinnor saknar religiös motivering till skillnad från vad som ofta är fallet&lt;br&gt;vid könsstympning av män (omskärelse), även om det förekommer att&lt;br&gt;omskärelse utförs utan vare sig medicinsk eller religiös motivering (prop.&lt;br&gt;1981/82:172). I bägge fallen utgör ingreppet ett intrång i individens per-&lt;br&gt;sonliga integritet som principiellt kräver individens eget samtycke (vilket&lt;br&gt;dock genom lagen 1982:316 blivit utan verkan vid kvinnlig könsstymp-&lt;br&gt;ning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom omskärelse av pojkar regelmässigt utförs när bamet är&lt;br&gt;mycket litet - enligt judisk sed på åttonde levnadsdagen och även bland&lt;br&gt;muslimer ofta under nyföddhetsperioden - aktualiseras i stället föräldrar-&lt;br&gt;nas bestämmanderätt över bamet. I rättsfallet NJA 1997 s. 636 fann&lt;br&gt;Högsta domstolen att föräldrars samtycke gjorde en omskärelse tillåten. 1&lt;br&gt;det målet förelåg inte stöd för tanken att ingreppet, utfört på betryggande&lt;br&gt;sätt, skulle vara så skadligt för bamet att föräldrarnas samtycke inte&lt;br&gt;skulle befria från ansvar. Som framgår av remissyttranden i detta lag-&lt;br&gt;stiftningsärende råder emellertid inte någon enighet om att ingreppet&lt;br&gt;regelmässigt är oskadligt för bamet, och det konstateras också att den&lt;br&gt;smärtlindring som är erforderlig - och som i och för sig väl kunde göras&lt;br&gt;obligatorisk, såsom förespråkats i en del remissvar - inte heller alltid är&lt;br&gt;utan komplikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synes emellertid inte nu föreligga tillräckliga skäl för att anse&lt;br&gt;omskärelse av pojkar vara en sådan för barnets hälsa skadlig sedvänja&lt;br&gt;som Sverige genom barnkonventionen (SÖ 1990:20, artikel 24.3) åtagit&lt;br&gt;sig att motverka. Inte heller kan det bortses från att ett förbud mot&lt;br&gt;omskärelse av pojkar - vare sig totalt eller begränsat till andra ingrepp än&lt;br&gt;sådana som görs inom hälso- och sjukvården - inte skulle efterlevas, utan&lt;br&gt;verksamheten skulle, som det anförs i remissen, tvingas ut i det illegala&lt;br&gt;fältet och utrymmet för ”köksbordskirurgi” skulle öka med åtföljande&lt;br&gt;ökade risker för barnens hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men värderingen av ingreppet synes ha förskjutits redan under den&lt;br&gt;korta tiden från Högsta domstolens nyss nämnda avgörande och det nu&lt;br&gt;föreliggande lagstiftningsärendet, och den avvägning mellan å ena sidan&lt;br&gt;barnets bästa och å andra sidan föräldrarnas bestämmanderätt över bamet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000:01/81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och deras rätt till fri religionsutövning som nu görs kan efter en tid visa Prop. 2000:01/81&lt;br&gt;sig föråldrad. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den föreslagna lagens EG-aspekt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det får antas att omskärelser - liksom t.ex. aborter, se mål C-159/90&lt;br&gt;Society for the Protection of Unborn Children Ireland Ltd mot Stephen&lt;br&gt;Grogan m.fl., [1991] ECR 1-4685 - är tjänster som omfattas av artikel 50&lt;br&gt;EG-fördraget och beträffande vilka följaktligen, enligt artikel 49 samma&lt;br&gt;fördrag, inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster inom gemen-&lt;br&gt;skapen skall förbjudas såvitt avser medborgare i annan medlemsstat än&lt;br&gt;den där mottagaren av tjänsten är bosatt. Hur detta förhållande kan på-&lt;br&gt;verka den föreslagna regleringen har inte berörts i remissen men bör be-&lt;br&gt;aktas under det fortsatta beredningsarbetet i Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör, vid sidan av förevarande bestämmelse,&lt;br&gt;även i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och i&lt;br&gt;patientskadelagen införas föreskrifter varav framgår att nämnda lagar&lt;br&gt;gäller även omskärelse enligt förevarande lag. I förstnämnda lag bör i 2 §&lt;br&gt;efter ”tandvårdslagen (1985:125)” läggas till ”, lagen (2001:000) om om-&lt;br&gt;skärelse av pojkar”. I patientskadelagen bör i 5 § första ledet efter ”hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen (1982:763)” skrivas ”, tandvårdslagen (1985:125)&lt;br&gt;eller lagen (2001:000) om omskärelse av pojkar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen att omskärelsen får utföras ”endast” på begäran av poj-&lt;br&gt;kens vårdnadshavare står inte i god överensstämmelse med de principer&lt;br&gt;som i övrigt gäller enligt svensk rätt i fråga om förhållandet mellan bam&lt;br&gt;och deras vårdnadshavare och om ungas samtycke till medicinska åtgär-&lt;br&gt;der och är diskutabel också från religionsfrihetssynpunkt. Ungas rätts-&lt;br&gt;habilitet i frågor som rör högst personliga angelägenheter utvecklas suc-&lt;br&gt;cessivt och det kan i sådana frågor inte dras någon klar gräns vid arton-&lt;br&gt;årsåldern. Mycket unga kvinnor kan få abort t.o.m. utan vårdnadshavar-&lt;br&gt;nas vetskap, eftersom sjukvårdssekretessen kan gälla även gentemot dem&lt;br&gt;(14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen). Vid behandlingen av förslaget&lt;br&gt;till lag om trossamfund anförde Lagrådet att i fråga om sådana högst per-&lt;br&gt;sonliga angelägenheter som trostillhörighet fick det antas följa av all-&lt;br&gt;männa rättsgrundsatser att exempelvis en 17-åring har möjlighet att träffa&lt;br&gt;avgörandet på egen hand. Regeringen delade Lagrådets uppfattning.&lt;br&gt;(Prop. 1997/98:116 s. 109 f och 197.) Här kan även hänvisas till&lt;br&gt;Elisabeth Rynning, Samtycke till medicinsk vård och behandling, 1984,&lt;br&gt;s. 285 ff, särskilt s. 286. Det inses inte varför en 17-åring som önskar&lt;br&gt;konvertera till judendomen inte skulle kunna på egen begäran bli&lt;br&gt;omskuren, om han eller någon annan betalar kostnaden och ingreppet&lt;br&gt;utförs av en kompetent läkare. Frågan borde överlämnas till praxis. Lag-&lt;br&gt;rådet förordar därför att ordet ”endast” utgår ur lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagtexten framgår att, om det finns två vårdnadshavare, bådas age-&lt;br&gt;rande skall kunna förstås så att de begär att ingreppet skall utföras. Det är&lt;br&gt;alltså inte tillräckligt att en av dem begär och den andra inte motsätter sig&lt;br&gt;ingreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hänsyn till barnets vilja brukar i familjerättsliga samman-&lt;br&gt;hang uttryckas så att sådan hänsyn skall tas med beaktande av barnets&lt;br&gt;ålder och mognad. I förevarande paragraf står att ett ingrepp inte får utfö-&lt;br&gt;ras mot pojkens vilja. Detta innebär att inte ens en liten pojke får omskä-&lt;br&gt;ras mot sin vilja om han kan ge utryck för att han inte vill vara med om&lt;br&gt;ingreppet. Häremot har Lagrådet inget alt erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt motiveringen är avsikten att Socialstyrelsen skall kunna återkalla&lt;br&gt;ett tillstånd, förutom i de fall som anges i lagtexten, också när tillståndet&lt;br&gt;inte längre behövs, t.ex. för att tillståndshavaren av något skäl inte längre&lt;br&gt;anlitas. Detta måste komma till uttryck i lagtexten för att kunna läggas&lt;br&gt;till grund för återkallelse. Till paragrafens första stycke kan förslagsvis&lt;br&gt;läggas orden ”, eller om tillståndet inte längre utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en läkare utför en omskärelse felaktigt kan han bli föremål för disci-&lt;br&gt;plinpåföljd enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område, därför att ingreppet inte har skett i överensstämmelse med&lt;br&gt;vetenskap och beprövad erfarenhet, eller åtalas enligt brottsbalken för&lt;br&gt;exempelvis misshandel eller vållande till kroppsskada. Däremot är det&lt;br&gt;inte väl förenligt med det system som i övrigt gäller för ansvar på hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens område att en legitimerad läkare skulle kunna straffas&lt;br&gt;därför att det enligt Socialstyrelsens föreskrifter finns någon formell brist&lt;br&gt;i hans kompetens att utföra omskärelser (jfr 9 § abortlagen). Lagrådet&lt;br&gt;förordar att uttrycket ”utan att vara behörig” byts mot orden ”utan att&lt;br&gt;vara legitimerad läkare eller ha särskilt tillstånd”.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 är överflödig och bör utgå. Den torde endast kunna vara av&lt;br&gt;intresse i fråga om möjligheten att erhålla skadestånd. Vid patientskade-&lt;br&gt;lagens tillkomst ansågs emellertid en motsvarande övergångsbestäm-&lt;br&gt;melse obehövlig, eftersom det i enlighet med allmänna rättsgrundsatser&lt;br&gt;ändå gällde att den nya lagen bara skulle tillämpas på skador som inträf-&lt;br&gt;fade efter ikraftträdandet (prop. 1995/96:187 s. 75).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I allmän verksamhet bör för omskärelser råda motsvarande sekretess som&lt;br&gt;gäller för hälso- och sjukvården. Det är tvivelaktigt om omskärelse av&lt;br&gt;religiösa skäl kan betecknas som medicinsk verksamhet, något som&lt;br&gt;motiverar en uttrycklig bestämmelse i ämnet. En sådan bör läggas till&lt;br&gt;som en ny tredje mening i 7 kap. 1 § första stycket sekretesslagen och&lt;br&gt;förslagsvis ges följande lydelse: &amp;quot;Sekretessen gäller även i verksamhet&lt;br&gt;som avser omskärelse enligt lagen (2001:000) om omskärelse av pojkar:”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I privat hälso- och sjukvård får till följd av de av regeringen respektive&lt;br&gt;Lagrådet föreslagna ändringarna i lagen om yrkesverksamhet på hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens område tystnadsplikt anses följa av 2 kap. 8 § samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000:01/81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:81 Omskärelse av pojkar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:81&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummcr för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infor, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (2001:000) om&lt;br&gt;omskärelse av pojkar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SoU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:06:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0381</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:06:18</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SoU17</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SoU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bertil Persson (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bertil Persson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carina Hägg (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carina Hägg (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chris Heister m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chris Heister m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Johansson m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Johansson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kia Andreasson och Kerstin-Maria Stalin (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kia Andreasson och Kerstin-Maria Stalin (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tasso Stafilidis m.fl. (V, S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:81&lt;br/&gt;
Omskärelse av pojkar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:81 Omskärelse av pojkar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tasso Stafilidis m.fl. (V, S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>