<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2226942</hangar_id>
 <dok_id>GO0380</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>80</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:80</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>80</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-03-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:59</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny socialtjänstlag m.m. Prop. 2000/01:80</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0380/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0380</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0380</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:80&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ny socialtjänstlag m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Engqvist&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny socialtjänstlag. Den nya lagen är kapitel-&lt;br&gt;indelad och språkligt moderniserad i förhållande till den nuvarande&lt;br&gt;socialtjänstlagen. I den nya socialtjänstlagen föreslås också vissa materi-&lt;br&gt;ella ändringar i förhållande till den nuvarande. Det föreslås också en ny&lt;br&gt;lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Målsättningen&lt;br&gt;för lagen är att se till att socialtjänsten har möjlighet att utnyttja modem&lt;br&gt;informationsteknik för att höja effektiviteten och kvaliteten i arbetet.&lt;br&gt;Lagen skall gälla utöver personuppgiftslagen (1998:204) och innehålla&lt;br&gt;de särbestämmelser som är nödvändiga i socialtjänstens verksamhet.&lt;br&gt;Vidare föreslås vissa ändringar i lagen (1988:870) om vård av missbru-&lt;br&gt;kare i vissa fall (LVM), lagen (1990:52) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga (LVU) samt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten&lt;br&gt;ungdomsvård (LSU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna materiella ändringarna i socialtjänstlagen innebär att&lt;br&gt;rätten till bistånd för den enskilde vidgas och att rätten att överklaga&lt;br&gt;genom förvaltningsbesvär skall omfatta i princip alla typer av bistånds-&lt;br&gt;beslut, att länsstyrelserna ges utökade tillsynsinstrument samt att det blir&lt;br&gt;obligatoriskt att upprätta vårdplaner när barn och unga skall vårdas utan-&lt;br&gt;för hemmet. Regeringen föreslår även en samlad strategi kring kun-&lt;br&gt;skapsutvecklingen inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i LVM, LVU och LSU innebär att det införs&lt;br&gt;en möjlighet att ta urin-, blod- och utandningsprov på tvångsintagna i s.k.&lt;br&gt;LVM-hem och särskilda ungdomshem. Vidare föreslås avseende LVM&lt;br&gt;och LVU att vissa tvångsbefogenheter flyttas från socialtjänstförord-&lt;br&gt;ningen (1981:750) till respektive lag. Dessutom föreslås vissa föränd-&lt;br&gt;ringar i LVM i syfte att klargöra dels när ett beslut om tvångsvård upphör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att gälla vid olovlig frånvaro, dels vem som ansvarar för ledningen av&lt;br&gt;verksamheten vid hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ikraftträdandedag föreslås beträffande ändringarna i LVM, LVU&lt;br&gt;och LSU den 1 juli 2001, för lagen om behandling av personuppgifter&lt;br&gt;inom socialtjänsten den 1 oktober 2001 samt för socialtjänstlagen den&lt;br&gt;1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag.........................................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till socialtjänstlag...................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om behandling av personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom socialtjänsten...........................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i rättegångsbalken.................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i föräldrabalken.....................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i brottsbalken.........................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om ändring&amp;nbsp;i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring........................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare..............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763)...............................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)........47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;homosexuella sambor.......................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård av missbrukare i vissa fall........................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:14) om&lt;br&gt;erkännande och verkställighet av utländska&lt;br&gt;vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av barn..............................................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga.........................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1402) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övertagande av vissa sjukhem och andra vårdin-&lt;br&gt;rättningar...........................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1404) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och&lt;br&gt;sjukvård............................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;psykiatrisk tvångsvård......................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481)........................................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagande av asylsökande m.fl.......................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilt försvar......................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsförmedlingsregister.................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.....66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.......67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:191) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen&lt;br&gt;om skydd av barn och samarbete vid internationella&lt;br&gt;adoptioner.........................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adoptionsförmedling.........................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:297) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamhet med samtjänst vid medborgar-&lt;br&gt;kontor................................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialförsäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rcgisterlagen (1997:934)...................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av sluten ungdomsvård.....................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1656) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;patientnämndsverksamhet m.m........................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.........................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1229)......................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till steriliserade i vissa fall...............................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.33 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterlevandepension och efterlevandestöd till barn..........78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.34 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadspolitiska program...................  79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter...............................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny socialtjänstlag.......................................................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätten till bistånd............................................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning...........................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den enskildes rätt till bistånd skall stärkas.......................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överklagande....................................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsynen över socialtjänsten...........................................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innebörden av tillsynsbegreppet.......................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utökade tillsynsinstrument.............................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning av tillsynen.................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdplan för barn som behöver vårdas i ett annat hem än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det egna ........................................................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskaffande av samhällsrepresentanter i de auktoriserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adoptionsorganisationemas styrelser............................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Stöd för anhöriga och närstående..................................................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Nationellt stöd för kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten.....111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Vissa SiS-frågor............................................................................115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Möjlighet att ta blod-, urin- och utandningsprov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på intagna i LVM-hem och särskilda ungdomshem.......115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågan om ledning av verksamheten vid LVM-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemmen..........................................................................119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Klargörande av när ett LVM-beslut upphör att gälla.....120 Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tvångsbefogenheter i socialtjänstförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flyttas till LVM och LVU...............................................121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.....................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningsreglering av socialtjänstens behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av personuppgifter..........................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagteknisk utformning...................................................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningsområde.......................................................135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändamålen med behandlingen av personuppgifter........139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kategorier av personuppgifter........................................143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personuppgiftsansvar......................................................145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sökbegrepp.....................................................................146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samköming.....................................................................147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlämnande av personuppgifter på medium för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;automatiserad behandling...............................................148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktåtkomst.................................................................149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Information.....................................................................150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhet vid behandling och tillsynsmyndighetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befogenheter...................................................................154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälan till tillsynsmyndigheten, m.m.........................154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bevarande och gallring...................................................155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess.........................................................................157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättelse...........................................................................158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skadestånd......................................................................158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande..................................................................159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om s.k. sammanställningsregister......................159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av förslagen.......................................162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Ikraftträdande................................................................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Författningskommentar.................................................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till socialtj änstlag............................................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om behandling av personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom socialtjänsten.........................................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:870)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vård av missbrukare i vissa fall................................177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:52) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga.......................179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:603) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställighet av sluten ungdomsvård............................180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet Socialtjänst i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling (SOU 1999:97)..............................................181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningsförslag i betänkandet Socialtjänst i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling (SOU 1999:97).............................................. 196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanser till betänkandet Socialtjänst i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling (SOU 1999:97)..............................................215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet Behandling av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109).... 216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Författningsförslag i betänkandet Behandling av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109).... 225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Remissinstanser till betänkandet Behandling av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109).... 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämförelse mellan den nuvarande och den föreslagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya socialtjänstlagen.......................................................230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremisscns lagförslag...........................................235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande...........................................................264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001.......276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................277&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;socialtjänstlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;unga lagöverträdare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet&lt;br&gt;av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av&lt;br&gt;barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjuk-&lt;br&gt;hem och andra vårdinrättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1990:1404) om kommunernas betalnings-&lt;br&gt;ansvar för viss hälso- sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande&lt;br&gt;m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet&lt;br&gt;med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och&lt;br&gt;sjukvård och socialtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdeskattekonton för&lt;br&gt;kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges till-&lt;br&gt;träde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid&lt;br&gt;internationella adoptioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptions-&lt;br&gt;förmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1997:297) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;samtjänst vid medborgarkontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ung-&lt;br&gt;domsvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i&lt;br&gt;vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och&lt;br&gt;efterlevandestöd till barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till socialtjänstlag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Socialtjänstens mål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund&lt;br&gt;främja människomas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ekonomiska och sociala trygghet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-jämlikhet i levnadsvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktiva deltagande i samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för&lt;br&gt;sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla&lt;br&gt;enskildas och gruppers egna resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall bygga på respekt för människomas självbestäm-&lt;br&gt;manderätt och integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När åtgärder rör bam skall det särskilt beaktas vad hänsynen till&lt;br&gt;barnets bästa kräver. Med bam avses varje människa under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelser om vård utan samtycke ges i lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall och i lagen (1990:52) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vård av unga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Kommunens ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Vaqe kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommu-&lt;br&gt;nen får det stöd och den hjälp som de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på&lt;br&gt;andra huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § och 16 kap. 2 § finns föreskrifter om ansvar i vissa fall för annan&lt;br&gt;kommun än den som den enskilde vistas i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En person som önskar flytta till en annan kommun, men till följd av&lt;br&gt;ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov&lt;br&gt;av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig&lt;br&gt;där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos&lt;br&gt;den kommunen ansöka om sådana insatser. En sådan ansökan skall be-&lt;br&gt;handlas som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen&lt;br&gt;får inte beaktas vid prövning av en sådan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som&lt;br&gt;inflyttningskommunen kan behöva för att kunna pröva ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de&lt;br&gt;nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd&lt;br&gt;gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kommunen får sluta avtal med annan om att utföra kommunens upp-&lt;br&gt;gifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun till-&lt;br&gt;handahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myn-&lt;br&gt;dighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överläm-&lt;br&gt;nas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild&lt;br&gt;individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden om alt, inom ramen&lt;br&gt;för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare&lt;br&gt;användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansie-&lt;br&gt;ringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket får granska sådan verksamhet som bedrivits i sam-&lt;br&gt;verkan med och delvis finansierats av försäkringskassan eller länsarbets-&lt;br&gt;nämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionsverket rätt att ta del&lt;br&gt;av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Socialnämndens uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Till socialnämndens uppgifter hör att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra sam-&lt;br&gt;hällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i&lt;br&gt;kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informera om socialtjänsten i kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för goda levnadsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, eko-&lt;br&gt;nomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på&lt;br&gt;nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utform-&lt;br&gt;ningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall&lt;br&gt;också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer ut-&lt;br&gt;formas så att de blir lätt tillgängliga för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgär-&lt;br&gt;der vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för&lt;br&gt;bam och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets&lt;br&gt;särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskil-&lt;br&gt;des rätt till arbete, bostad och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal&lt;br&gt;med lämplig utbildning och erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas&lt;br&gt;och säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om&lt;br&gt;socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är&lt;br&gt;lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och&lt;br&gt;med organisationer och andra föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genom-&lt;br&gt;föras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan&lt;br&gt;med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en åtgärd rör ett bam skall barnets inställning så långt det är möj-&lt;br&gt;ligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess&lt;br&gt;ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan&lt;br&gt;liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha&lt;br&gt;kontakt med andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom råd-&lt;br&gt;givningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan där-&lt;br&gt;med jämförlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj&lt;br&gt;med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i per-&lt;br&gt;sonliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det.&lt;br&gt;För bam som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om bar-&lt;br&gt;nets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år&lt;br&gt;får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialnämnden skall arbeta för att förebygga och motverka missbruk&lt;br&gt;av alkohol och andra beroendeframkallande medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall genom information till myndigheter, gropper och&lt;br&gt;enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skade-&lt;br&gt;verkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Rätten till bistånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgo-&lt;br&gt;dosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin för-&lt;br&gt;sörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.&lt;br&gt;Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter&lt;br&gt;att leva ett självständigt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det&lt;br&gt;finns skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa&lt;br&gt;och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i&lt;br&gt;fackförening och arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad&lt;br&gt;regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande&lt;br&gt;norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika&lt;br&gt;hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda&lt;br&gt;skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre&lt;br&gt;nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en&lt;br&gt;lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under&lt;br&gt;viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetens-&lt;br&gt;höjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon&lt;br&gt;lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har fyllt tjugofem år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetens-&lt;br&gt;höjande insatser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning&lt;br&gt;men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktik eller kompetenshöj ande verksamhet som avses i första stycket&lt;br&gt;skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden för-&lt;br&gt;sörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att&lt;br&gt;komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt ut-&lt;br&gt;bildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes indivi-&lt;br&gt;duella önskemål och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut&lt;br&gt;fattas enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller&lt;br&gt;annan kompctcnshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 §, får fortsatt&lt;br&gt;försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller&lt;br&gt;hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetens-&lt;br&gt;höjande verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöj ande verksamhet&lt;br&gt;enligt 3 § skall därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den&lt;br&gt;enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar&lt;br&gt;sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock&lt;br&gt;likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap.&lt;br&gt;1-4 §§ och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 §§ och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbels-&lt;br&gt;miljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Barn och unga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Socialnämnden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för att bam och ungdom växer upp under trygga och goda för-&lt;br&gt;hållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsut-&lt;br&gt;veckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos bam och ung-&lt;br&gt;dom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos bam och ung-&lt;br&gt;dom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbrak bland bam och&lt;br&gt;ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusnings- eller beroende-&lt;br&gt;framkallande medel samt dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i nära samarbete med hemmen sörja för att bam och ungdom som&lt;br&gt;riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver&lt;br&gt;och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran&lt;br&gt;utanför det egna hemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i sin omsorg om bam och ungdom tillgodose det särskilda behov av&lt;br&gt;stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad,&lt;br&gt;boende, umgänge eller adoption har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden förbjuda eller be-&lt;br&gt;gränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att&lt;br&gt;i hemmet ta emot andras bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant förbud omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda&lt;br&gt;omständigheter är uppenbart befogat att ett bam tas emot i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kommunen skall sörja för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att&lt;br&gt;nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge (samarbets-&lt;br&gt;samtal) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att föräldrar får hjälp att träffa avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra&lt;br&gt;stycket eller 15 a § andra stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens&lt;br&gt;försorg eller annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare kan erbjudas&lt;br&gt;dem som begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som består i&lt;br&gt;samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och&lt;br&gt;familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre människor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialnämnden skall, med respekt för äldre människors självbestäm-&lt;br&gt;mande och integritet, verka för att äldre människor får möjlighet att leva&lt;br&gt;och bo självständigt, under trygga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder&lt;br&gt;och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan&lt;br&gt;lättåtkomlig service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och om-&lt;br&gt;vårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena&lt;br&gt;i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet&lt;br&gt;upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall&lt;br&gt;kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och&lt;br&gt;organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människor med funktionshinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psy-&lt;br&gt;kiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får&lt;br&gt;möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull&lt;br&gt;sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hen-&lt;br&gt;nes behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till&lt;br&gt;följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena&lt;br&gt;i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder&lt;br&gt;samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksam-&lt;br&gt;het på dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och&lt;br&gt;psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med&lt;br&gt;landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbrukare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får&lt;br&gt;den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån miss-&lt;br&gt;bruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen&lt;br&gt;och vården och noga bevaka att planen fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anhörigvårdare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem&lt;br&gt;som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har&lt;br&gt;funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsoffer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och&lt;br&gt;dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt&lt;br&gt;beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra över-&lt;br&gt;grepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § För insatser inom omsorger om äldre människor eller människor&lt;br&gt;med funktionshinder får regeringen, eller den myndighet som regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmer, meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för en-&lt;br&gt;skildas liv, personliga säkerhet eller hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om vård utom hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i&lt;br&gt;ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för&lt;br&gt;vård eller boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har&lt;br&gt;tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med&lt;br&gt;anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem och&lt;br&gt;hem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas&lt;br&gt;och bo utanför det egna hemmet. Enligt 3 § skall dock behovet av vissa&lt;br&gt;hem tillgodoses av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall skall tillgodoses av staten.&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för dessa&lt;br&gt;hem. Styrelsen leder och har tillsyn över verksamheten vid hemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse får, om det finns särskilda skäl för det,&lt;br&gt;genom avtal uppdra åt ett landsting eller en kommun att inrätta och driva&lt;br&gt;ett sådant hem som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård i ett hem som avses i denna paragraf får staten ta ut avgift av&lt;br&gt;den kommun som begärt placeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vård i familjehem och hem för vård eller boende skall bedrivas i&lt;br&gt;samråd med socialnämnden. Detta gäller även sådana hem som avses i&lt;br&gt;3§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om vård i familjehem och hem för vård eller bo-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om mottagande av barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När ett bam placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan&lt;br&gt;tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för&lt;br&gt;barnet skall dock enligt 1 kap. 2 § alltid beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett bam får inte utan socialnämndens medgivande tas emot för&lt;br&gt;stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av&lt;br&gt;föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne.&lt;br&gt;Som ett medgivande anses socialnämndens beslut att bereda den under-&lt;br&gt;årige vård i ett visst familjehem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden får inte lämna medgivande utan att förhållandena i det&lt;br&gt;enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialnämnden skall i fråga om de bam som avses i 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma&lt;br&gt;uppväxtförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för att de får lämplig utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämna vårdnadshavama och dem som vårdar sådana barn råd, stöd&lt;br&gt;och annan hjälp som de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vårdas ett bam med stöd av denna lag i ett annat hem än del egna,&lt;br&gt;skall socialnämnden minst cn gång var sjätte månad överväga om vården&lt;br&gt;fortfarande behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett medgivande enligt 6 § att ta emot ett bam för stadigvarande vård&lt;br&gt;och fostran meddelas av socialnämnden i vårdnadshavarens hem-&lt;br&gt;kommun. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun,&lt;br&gt;skall nämnden informera och samråda med den kommunen innan den&lt;br&gt;fattar sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 6 § fullgör skyldig-&lt;br&gt;heterna enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verksam-&lt;br&gt;het som syftar till att förmedla bam till hem som avses i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om vårdnaden av ett bam flyttats över till en eller två särskilt för-&lt;br&gt;ordnade vårdnadshavare som barnet tidigare varit familj ehemsplacerad&lt;br&gt;hos, får kommunen fortsätta att betala dessa vårdnadshavare skälig&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella adoptioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Är det fråga om att ta emot ett bam med hemvist utomlands i syfte&lt;br&gt;att adoptera det, skall ett medgivande enligt 6 § inhämtas innan barnet&lt;br&gt;lämnar det land där det har sitt hemvist. Medgivande får lämnas endast&lt;br&gt;om den eller de som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper om&lt;br&gt;bam och deras behov och har blivit informerade om den planerade adop-&lt;br&gt;tionens innebörd. Medgivandet upphör att gälla om inte barnet har tagits&lt;br&gt;emot i hemmet inom två år från det medgivandet lämnades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till social-&lt;br&gt;nämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid&lt;br&gt;medgivandet gäller. Medgivandet skall återkallas, om förutsättningarna&lt;br&gt;för det inte längre finns. Medgivandet kan återkallas även när barnet har&lt;br&gt;tagits emot av den eller de som vill adoptera, om en fortsatt vistelse hos&lt;br&gt;dem inte vore förenlig med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När ett visst bam har föreslagits för adoption, skall socialnämnden&lt;br&gt;skyndsamt och senast inom två veckor från det att den eller de som vill&lt;br&gt;adoptera kommit in med en anmälan om detta pröva om samtycke skall&lt;br&gt;ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Om det är fråga om ett&lt;br&gt;adoptionsförfarande som omfattas av lagen (1997:191) med anledning av&lt;br&gt;Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av bam och samarbete&lt;br&gt;vid internationella adoptioner, skall därvid 3 § i den lagen tillämpas. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid inom vilken prövning enligt detta stycke skall ske får förlängas om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett medgivande enligt 12 § om att ta emot ett bam med hemvist&lt;br&gt;utomlands i syfte att adoptera det och ett samtycke enligt 14 § till adop-&lt;br&gt;tionsförfarandet meddelas av socialnämnden i den eller de sökandes&lt;br&gt;hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall samtycke enligt 14 § lämnats av socialnämnden i en annan&lt;br&gt;kommun fullgör i stället den nämnden skyldigheterna enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla&lt;br&gt;bam från utlandet för adoption finns bestämmelser i lagen (1997:192) om&lt;br&gt;internationell adoptionsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Föreskrifter om enskild verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild&lt;br&gt;individ får inte utan tillstånd av länsstyrelsen yrkesmässigt bedriva verk-&lt;br&gt;samhet i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hem för vård eller boende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket eller 5 kap. 7 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hem för viss annan heldygnsvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av&lt;br&gt;dygnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen i det län där verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom&lt;br&gt;avtal enligt 2 kap. 5 § har överlämnat till en enskild att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas&lt;br&gt;endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och säker-&lt;br&gt;heten i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall&lt;br&gt;nytt tillstånd sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i 11 kap. 5 och 6 §§ gäller i tillämpliga delar i en-&lt;br&gt;skild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt denna lag.&lt;br&gt;Dokumentationen skall bevaras så länge den kan antas ha betydelse för&lt;br&gt;åtgärder i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En handling i en personakt i enskild verksamhet som står under läns-&lt;br&gt;styrelsens tillsyn enligt denna lag skall, om det begärs av den som akten&lt;br&gt;rör, så snart som möjligt tillhandahållas denne för läsning eller avskriv-&lt;br&gt;ning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat följer av 15 kap.&lt;br&gt;1§. °&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utlämnande enligt första stycket prövas av den som ansva-&lt;br&gt;rar för personakten. Anser denne att personakten eller någon del av den&lt;br&gt;inte bör lämnas ut skall han eller hon genast med eget yttrande över-&lt;br&gt;lämna frågan till länsstyrelsen för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Länsstyrelsen får besluta att en personakt i enskild verksamhet som&lt;br&gt;står under länsstyrelsens tillsyn enligt denna lag skall tas om hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten upphör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att&lt;br&gt;handhas enligt föreskrifterna i denna lag eller enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns&lt;br&gt;ett påtagligt behov av att akten tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omhändertagen personakt skall återlämnas, om det är möjligt och&lt;br&gt;det inte finns skäl för omhändertagande enligt första stycket. Beslut i&lt;br&gt;fråga om återlämnande meddelas av länsstyrelsen efter ansökan av den&lt;br&gt;som vid beslutet om omhändertagande ansvarade för personakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personakter som har tagits om hand skall förvaras avskilda hos arkiv-&lt;br&gt;myndigheten i den kommun där akterna omhändertagits. Personaktema&lt;br&gt;skall bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten.&lt;br&gt;En myndighet som har hand om en personakt som har omhändertagits&lt;br&gt;har, om en uppgift ur akten begärs för ett särskilt fall, samma skyldighet&lt;br&gt;att lämna uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhänder-&lt;br&gt;tagandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnads-&lt;br&gt;ansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträf-&lt;br&gt;fande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av miss-&lt;br&gt;bruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller&lt;br&gt;behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Rege-&lt;br&gt;ringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för&lt;br&gt;varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än&lt;br&gt;det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kom-&lt;br&gt;munens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Social-&lt;br&gt;nämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om tjänster för vilka&lt;br&gt;avgift har bestämts enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För familjerådgivning, hemtjänst, verksamhet för bam och ungdom&lt;br&gt;enligt 5 kap. 1 § som inte är stöd- och hjälpinsatser av behandlings-&lt;br&gt;karaktär, sådant boende som avses i 5 kap 5 § andra stycket eller 7 §&lt;br&gt;tredje stycket eller annan liknande social tjänst får kommunen ta ut&lt;br&gt;skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna&lt;br&gt;får dock inte överstiga kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hemtjänst får inte, tillsammans med avgifter som avses i&lt;br&gt;26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så&lt;br&gt;stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina&lt;br&gt;personliga behov, boendekostnader och andra normala levnadskostnader.&lt;br&gt;När avgifterna fastställs skall kommunen försäkra sig om att omsorgs-&lt;br&gt;tagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekono-&lt;br&gt;misk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Återkrav m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att&lt;br&gt;lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får social-&lt;br&gt;nämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant&lt;br&gt;ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen&lt;br&gt;borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut&lt;br&gt;för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1 §, återkräva bistånd&lt;br&gt;som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 § endast om det har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som förskott på en förmån eller ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat&lt;br&gt;råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 § får&lt;br&gt;socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om&lt;br&gt;återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas&lt;br&gt;enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör&lt;br&gt;grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte åter-&lt;br&gt;betalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 § eller för&lt;br&gt;kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 § första eller andra&lt;br&gt;stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens&lt;br&gt;kostnader uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den&lt;br&gt;enskilde är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige&lt;br&gt;genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur&lt;br&gt;stånd att klara sin försötjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller&lt;br&gt;annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet&lt;br&gt;som avses i 1 och 2 § § och i 8 kap. 1 § första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Nämndorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För en socialnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialnämnden skall själv eller genom ombud föra kommunens talan&lt;br&gt;i mål och ärenden som enligt denna lag eller annan författning ankommer&lt;br&gt;på socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Socialnämnden skall hos fullmäktige, kommunstyrelsen och övriga&lt;br&gt;nämnder och hos andra myndigheter göra de framställningar som nämn-&lt;br&gt;den finner påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden får inhämta yttranden och upplysningar från kommun-&lt;br&gt;styrelsen och övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i den&lt;br&gt;egna kommunen, när det behövs för nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en&lt;br&gt;särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i&lt;br&gt;ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8 och 11-12 §§&lt;br&gt;denna lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § tredje&lt;br&gt;stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vård av unga samt 11 och 13 §§ lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 13 § om samtycke&lt;br&gt;vägras och beslut enligt 9 kap. 3 § om att föra talan om återkrav enligt&lt;br&gt;9 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller för-&lt;br&gt;äldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 4 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt&lt;br&gt;9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad&lt;br&gt;utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 5, 6 och 8 § § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket föräldra-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 19 § föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål&lt;br&gt;och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att&lt;br&gt;underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte omfatta befo-&lt;br&gt;genhet att meddela beslut i frågor som avses i 5 kap. 2 § denna lag eller&lt;br&gt;att fullgöra nämndens uppgifter enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag eller 17 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelser om rätt att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens&lt;br&gt;ställe finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Handläggning av ärenden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som&lt;br&gt;genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom&lt;br&gt;och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett&lt;br&gt;ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns&lt;br&gt;skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser,&lt;br&gt;konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utred-&lt;br&gt;ningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller&lt;br&gt;olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat&lt;br&gt;av omständigheterna i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom&lt;br&gt;fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att för-&lt;br&gt;länga utredningen för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en ut-&lt;br&gt;redning inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När ett bam behöver vårdas i ett annat hem än det egna skall en plan&lt;br&gt;upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna. Planen skall&lt;br&gt;även uppta åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialnämnden är skyldig att slutföra en utredning enligt 2 § och fatta&lt;br&gt;beslut i ärendet även om barnet byter vistelsekommun. Detsamma gäller&lt;br&gt;om en utredning inletts enligt 1 § och ärendet avser vård av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen samtycker till&lt;br&gt;att ta över utredningen av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av&lt;br&gt;beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Doku-&lt;br&gt;mentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt&lt;br&gt;faktiska omständigheter och händelser av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så&lt;br&gt;att obehöriga inte får tillgång till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes inte-&lt;br&gt;gritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de joumalanteckningar&lt;br&gt;och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den en-&lt;br&gt;skilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta&lt;br&gt;antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialnämnden skall i alla ärenden tillämpa bestämmelserna i 13 §&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot&lt;br&gt;någon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 § om motivering av beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 21 § om underrättelse av beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 26 § om rättelse av skrivfel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte upp-&lt;br&gt;gifter som rör någon annan sökande i ett ärende om ett sådant boende&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 7 § tredje stycket eller om&lt;br&gt;någon annan liknande social tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också när del är fråga om en an-&lt;br&gt;sökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som&lt;br&gt;rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som enligt vad som sägs i 8 § skall ges tillfälle att yttra sig enligt&lt;br&gt;17 § förvaltningslagen (1986:223) har rätt att få företräde inför nämnden,&lt;br&gt;om inte särskilda skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ges tillfälle att yttra sig skall underrättas om sin rätt att få&lt;br&gt;företräde inför nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bam som har fyllt 15 år har rätt att själva föra sin talan i mål och&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre bör höras, om det kan vara till nytta för utredningen&lt;br&gt;och bamet inte kan antas ta skada av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Socialnämnden har rätt att av de allmänna försäkringskassorna eller&lt;br&gt;erkända arbetslöshetskassorna få uppgifter om ekonomisk hjälp som har&lt;br&gt;lämnats till enskilda, som har ärenden hos nämnden. Socialnämnden har&lt;br&gt;vidare rätt att få uppgifter som lämnats till kommunen i ärenden om eko-&lt;br&gt;nomisk hjälp enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § I mål och ärenden enligt denna lag som avser myndighetsutövning&lt;br&gt;mot enskild får delgivning inte ske med tillämpning av 12 eller 15 § del-&lt;br&gt;givningslagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Behandling av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Register m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § 1 sammanställningar av personuppgifter hos socialnämnden får det&lt;br&gt;inte tas in uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta hindrar inte att det i en sådan sammanställning tas in uppgifter&lt;br&gt;om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär myn-&lt;br&gt;dighetsutövning och den bestämmelse som ett beslut om en sådan åtgärd&lt;br&gt;grundar sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket hindrar heller inte att personuppgifter&lt;br&gt;behandlas hos socialnämnden för uppföljning, utvärdering, kvalitetssäk-&lt;br&gt;ring, forskning och framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om sammanställning av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden&lt;br&gt;som tillhör sådan sammanställning av uppgifter som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket skall gallras fem år efter det sista anteckningen gjordes i akten.&lt;br&gt;Uppgifterna skall dock inte gallras så länge uppgifter om samma person&lt;br&gt;inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i en sammanställning som avses i 1 § första stycket skall&lt;br&gt;gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gall- Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;ringsskyldigheten inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I fråga om automatiserad och viss manuell behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter finns, utöver bestämmelserna i denna lag, föreskrifter i lagen&lt;br&gt;(2001:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Följande handlingar får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om faderskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att en&lt;br&gt;underårig har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, i&lt;br&gt;ett familjehem eller i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av för-&lt;br&gt;äldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § andra stycket&lt;br&gt;föräldrabalken som godkänts av socialnämnden får inte gallras förrän&lt;br&gt;barnet fyller arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar skall vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kom-&lt;br&gt;muner och i övriga kommuner beträffande ett representativt urval av per-&lt;br&gt;soner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens uppgiftsskyldighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Socialnämnden skall, enligt vad regeringen närmare föreskriver,&lt;br&gt;lämna ut personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Socialnämnden skall lämna ut personuppgifter till statliga myndig-&lt;br&gt;heter, när detta begärs för forskningsändamål och det kan ske utan risk&lt;br&gt;för att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet lämna upp-&lt;br&gt;gifter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika&lt;br&gt;felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämn-&lt;br&gt;der skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga&lt;br&gt;lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser&lt;br&gt;inom särskilda boendeformer i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgifter som&lt;br&gt;omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Har någon som påföljd för brott överlämnats till vård inom social-&lt;br&gt;tjänsten, skall socialnämnden underrätta åklagarmyndigheten, om vården&lt;br&gt;eller de andra åtgärder som redovisats i vårdplanen inte kommer till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om den som överlämnats till vård inom socialtjänsten&lt;br&gt;bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 31 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket 2 brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om socialnämnden i sin verksamhet iakttagit något som tyder på att&lt;br&gt;nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i miss-&lt;br&gt;bruksmönster av kända medel, skall nämnden utan dröjsmål anmäla detta&lt;br&gt;till Statens folkhälsoinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Av 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) framgår att socialnämnden&lt;br&gt;utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens&lt;br&gt;verksamhet. Detsamma gäller enligt 14 kap. 2 § femte stycket samma lag&lt;br&gt;beträffande vissa brott som riktar sig mot underåriga. Av samma stycke&lt;br&gt;följer också att sekretess inte hindrar att uppgifter, som angår misstanke&lt;br&gt;om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,&lt;br&gt;lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet&lt;br&gt;som har att ingripa mot brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från socialtjänsten skall utan hinder av sekretess lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende,&lt;br&gt;om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet,&lt;br&gt;polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende&lt;br&gt;om att avskilja denne från högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Tillsyn över socialtjänsten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i landet. Styrelsen skall&lt;br&gt;följa och vidareutveckla socialtjänsten. Till ledning för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag utfärdar Socialstyrelsen allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna&lt;br&gt;inom länet svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- följa socialnämndernas tillämpning av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna&lt;br&gt;och andra samhällsorgan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida&lt;br&gt;behov av bistånd i form av hemtjänst samt sådant boende som avses i&lt;br&gt;5 kap. 5 § andra stycket och 5 kap. 7 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Länsstyrelsen har tillsyn över sådan enskild verksamhet som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 7 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhet som kommunen genom avtal enligt 2 kap. 5 § har över- Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;lämnat till en enskild att utföra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan enskild verksamhet än sådan som omfattas av 1-2 och som&lt;br&gt;kommunen upphandlar tjänster från för att fullgöra skyldigheter enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Länsstyrelsen har rätt att inspektera verksamhet som står under dess&lt;br&gt;tillsyn och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar och&lt;br&gt;annat material som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vars verksamhet inspekteras är skyldig att lämna den hjälp som&lt;br&gt;behövs vid inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Verksamhet för vilken tillstånd krävs enligt 7 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;står under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten och får&lt;br&gt;inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för till-&lt;br&gt;synen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om socialnämnden får kännedom om missförhållanden i enskild verk-&lt;br&gt;samhet som står under länsstyrelsens tillsyn, skall socialnämnden under-&lt;br&gt;rätta länsstyrelsen om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det förekommer något missförhållande i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. annat hem för vård eller boende än sådant som avses i 6 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hemtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådant boende som avses i 5 kap 5 § andra stycket och 5 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket,&lt;br&gt;får länsstyrelsen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa&lt;br&gt;missförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande skall innehålla uppgifter om de åtgärder som till-&lt;br&gt;synsmyndigheten anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet&lt;br&gt;skall kunna avhjälpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är allvarligt och länsstyrelsens föreläggande inte&lt;br&gt;följs, får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om länsstyrelsen finner att en kommun inte fullgör vad som ålagts&lt;br&gt;kommunen i en lagakraftvunnen dom om rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 §&lt;br&gt;får länsstyrelsen förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Föreläggandet&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får inte meddela ett vitesföreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket om verkställighet av domen redan har sökts enligt utsöknings-&lt;br&gt;balken. Ett meddelat vitesföreläggande förfaller om verkställighet söks&lt;br&gt;enligt utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap. Anmälan om missförhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Var och en som får kännedom om något som kan innebära att social-&lt;br&gt;nämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter vars verksamhet berör bam och ungdom samt andra&lt;br&gt;myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får känne-&lt;br&gt;dom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till&lt;br&gt;ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myn-&lt;br&gt;digheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verk-&lt;br&gt;samma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör bam&lt;br&gt;och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgiv-&lt;br&gt;ning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast&lt;br&gt;anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att&lt;br&gt;ett bam utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i&lt;br&gt;andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan&lt;br&gt;vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;lagen (1993:335) om Barnombudsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller&lt;br&gt;människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god om-&lt;br&gt;vårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar&lt;br&gt;eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om&lt;br&gt;någon enskild skall genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte&lt;br&gt;missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhål-&lt;br&gt;landet till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven&lt;br&gt;enskild verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig för&lt;br&gt;verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa miss-&lt;br&gt;förhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 kap. Tystnadsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven&lt;br&gt;enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehöri-&lt;br&gt;gen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning&lt;br&gt;får inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende&lt;br&gt;eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överflyttning av ärende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en&lt;br&gt;enskild person kan flyttas över till en annan socialnämnd, om denna&lt;br&gt;nämnd samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ansvar i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om någon efter beslut av en socialnämnd vistas i en annan kommun i&lt;br&gt;familjehem, hem för vård eller boende eller sådan boendeform eller bo-&lt;br&gt;stad som avses i 5 kap. 5 § andra stycket, 7 § tredje stycket och 7 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 2, har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret för&lt;br&gt;det bistånd enligt 4 kap. 1 § samt det individuellt behovsprövade stöd och&lt;br&gt;de individuellt behovsprövade sociala tjänster enligt 3 kap. 6 § och 5 kap.&lt;br&gt;1 och 9 §§ som den enskilde kan behöva. Placeringskommunens ansvar&lt;br&gt;upphör om ärendet överflyttas enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där den enskilde är folkbokförd har samma ansvar som&lt;br&gt;en placeringskommun enligt första stycket för bistånd, stöd och sociala&lt;br&gt;tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. under kriminalvård i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ&lt;br&gt;av någon annan än en kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ansökan enligt 2 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bistånd enligt 4 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medgivande enligt 6 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samtycke enligt 6 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt&lt;br&gt;eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först&lt;br&gt;sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Länsstyrelsens beslut i ärenden om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillstånd enligt 7 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om avslag på en begäran om vitesföreläggande enligt 13 kap. 7 § får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 4 §&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om omhändertagande av personakt enligt 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § och om föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 § samt domstols&lt;br&gt;motsvarande beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den&lt;br&gt;hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av&lt;br&gt;personakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Böter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Till böter döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överträder ett förbud eller en begränsning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 5 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åsidosätter någon av bestämmelserna i 6 kap. 6 § första stycket eller&lt;br&gt;12 §, eller, om inte gärningen är belagd med straff i lagen (1997:192) om&lt;br&gt;internationell adoptionsförmedling, 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utan tillstånd driver sådan verksamhet som avses i 7 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 13 kap. 6 § fortsätter&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av socialnämnden,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berusningsmedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 1 den mån huvudmannen för ett hem för vård eller boende, som drivs&lt;br&gt;av landsting eller kommun, beslutar det, får de som bereds vård där inte&lt;br&gt;inneha alkohol eller andra berusningsmedel. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;injektionssprutor eller kanyler som kan användas för insprutning i män-&lt;br&gt;niskokroppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sådan egendom påträffas hos en intagen eller någon annanstans&lt;br&gt;inom hemmet utan att det finns känd ägare till den, får den omhändertas.&lt;br&gt;Den som förestår hemmet skall låta förstöra eller försälja egendomen&lt;br&gt;enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket&lt;br&gt;lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Belopp&lt;br&gt;som erhålls vid försäljning tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner utanför landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vad som sägs i denna lag om landsting skall tillämpas också på en&lt;br&gt;kommun som inte tillhör något landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänsten i krig m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om socialtjänsten enligt&lt;br&gt;denna lag, om riket kommer i krig eller krigsfara eller om det råder&lt;br&gt;sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av&lt;br&gt;krigsfara som riket har befunnit sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 då socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) upphör alt gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett tillstånd eller ett förbud enligt den gamla lagen skall anses som&lt;br&gt;ett tillstånd eller förbud enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett överklagande av socialnämnds eller länsstyrelses beslut som&lt;br&gt;fattats före ikraftträdandet av denna lag skall prövas enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i&lt;br&gt;7 kap. 1 § som gjorts före denna lags ikraftträdande, men som gäller tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter den 1 januari 2002 skall prövas i enlighet med bestämmelserna i Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Lag om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om&lt;br&gt;uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av&lt;br&gt;personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning&lt;br&gt;enligt särskilda kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med socialtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda&lt;br&gt;lagstiftningen om vård ulan samtycke av unga eller av missbrukare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet som i övrigt bedrivs av Statens institutionsstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. handläggning av ärenden om bistånd som lämnas av socialnämnd&lt;br&gt;enligt lagstiftning om mottagande av asylsökande m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar&lt;br&gt;och vissa andra utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehind-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst avses även tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitets-&lt;br&gt;säkring och administration av verksamhet som avses i första stycket 1-8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lagen tillämpas inte vid behandling av personuppgifter hos dom-&lt;br&gt;stolar. Den tillämpas inte heller vid behandling av personuppgifter för&lt;br&gt;forsknings- och statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§ Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten, om inte annat följer av denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag eller annars av 2 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Enligt socialtjänstlagen (2001:000) gäller särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet, viss registrering och gallring hos socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När behandling av personuppgifter är tillåten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Personuppgifter får behandlas bara om behandlingen är nödvändig&lt;br&gt;för att arbetsuppgifter inom socialtjänsten skall kunna utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter får även behandlas för uppgiftsutlämnande som före-&lt;br&gt;skrivs i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrerad person har inte rätt att motsätta sig sådan behandling av&lt;br&gt;uppgifter som är tillåten enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Personuppgifter som får behandlas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialtjänsten får behandla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. person- och samordningsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål,&lt;br&gt;straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter enligt första stycket får behandlas endast om uppgif-&lt;br&gt;terna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § I fråga om utlämnande av personuppgifter som finns inom social-&lt;br&gt;tjänsten gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100),&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000) och lagen (1993:387) om stöd och service&lt;br&gt;till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och&lt;br&gt;skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Beslut inom socialtjänsten om rättelse och om avslag på ansökan&lt;br&gt;om information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vilka som är personuppgiftsansvariga och om&lt;br&gt;begränsning av den i 6 § tillåtna behandlingen av personuppgifter samt&lt;br&gt;om sökbegrepp, direktåtkomst och samköming av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får även meddela föreskrifter om när personuppgifter får&lt;br&gt;föras över till tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i lagen skall inte börja tillämpas förrän den&lt;br&gt;1 oktober 2007 när det gäller manuell behandling av personuppgifter,&lt;br&gt;som påbörjats före den 24 oktober 1998 och sådan behandling som utförs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ett visst bestämt ändamål, om manuell behandling för ändamålet på-&lt;br&gt;börjats före den 24 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har en begäran om registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289)&lt;br&gt;kommit in innan denna lag träder i kraft men har utdraget inte expedie-&lt;br&gt;rats före ikraftträdandet, skall framställan anses som en ansökan om&lt;br&gt;information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelsen om skadestånd skall tillämpas endast om den&lt;br&gt;omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter det att denna&lt;br&gt;lag har trätt i kraft för den aktuella behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Hänvisningar i denna lag till socialtjänstlagen (2001:000) skall till&lt;br&gt;utgången av år 2001 i stället avse motsvarande bestämmelser i social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;36 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa&lt;br&gt;lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan&lt;br&gt;tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor, psyko-&lt;br&gt;loger, psykoterapeuter, familje-&lt;br&gt;rådgivare enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) och deras biträden får&lt;br&gt;höras som vittnen om något som i&lt;br&gt;denna deras yrkesutövning anför-&lt;br&gt;trotts dem eller som de i samband&lt;br&gt;därmed erfarit, endast om det är&lt;br&gt;medgivet i lag eller den, till vars&lt;br&gt;förmån tystnadsplikten gäller,&lt;br&gt;samtycker till det. Den som till&lt;br&gt;följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;inte får lämna uppgifter som avses&lt;br&gt;där får höras som vittne om dem&lt;br&gt;endast om det är medgivet i lag&lt;br&gt;eller den till vars förmån sekre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;barnmorskor, sjuksköterskor, psyko-&lt;br&gt;loger, psykoterapeuter, familje-&lt;br&gt;rådgivare enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) och deras biträden får&lt;br&gt;höras som vittnen om något som i&lt;br&gt;denna deras yrkesutövning anför-&lt;br&gt;trotts dem eller som de i samband&lt;br&gt;därmed erfarit, endast om det är&lt;br&gt;medgivet i lag eller den, till vars&lt;br&gt;förmån tystnadsplikten gäller,&lt;br&gt;samtycker till det. Den som till&lt;br&gt;följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;inte får lämna uppgifter som avses&lt;br&gt;där får höras som vittne om dem&lt;br&gt;endast om det är medgivet i lag&lt;br&gt;eller den till vars förmån sekre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tessen gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tessen gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om&lt;br&gt;vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger&lt;br&gt;skyldighet att vittna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 §&lt;br&gt;femte stycket sekretesslagen (1980:100) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het enligt 71 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) i mål enligt 25 eller&lt;br&gt;27 § samma lag eller enligt lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het enligt 14 kap. 1 § socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (2001:000) i mål enligt 5&lt;br&gt;kap. 2 § och 6 kap. 6 § och&lt;br&gt;13-14 §§ samma lag eller enligt&lt;br&gt;lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant sam-&lt;br&gt;fund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som&lt;br&gt;han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:293.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om för-&lt;br&gt;hållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som&lt;br&gt;vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med&lt;br&gt;den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 14, 17 a och 18 §§ samt 21 kap. 9 och&lt;br&gt;10 §§ föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten för bam och&lt;br&gt;vårdnadshavare att få stöd och&lt;br&gt;hjälp hos socialnämnden finns&lt;br&gt;bestämmelser i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). Socialnämnden för-&lt;br&gt;medlar kontakter med andra råd-&lt;br&gt;givande samhällsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten för bam och&lt;br&gt;vårdnadshavare att få stöd och&lt;br&gt;hjälp hos socialnämnden finns&lt;br&gt;bestämmelser i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000). Socialnämnden för-&lt;br&gt;medlar kontakter med andra råd-&lt;br&gt;givande samhällsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan enligt 5 kap. 3 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000) få&lt;br&gt;hjälp att träffa avtal om vårdnad,&lt;br&gt;boende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan enligt 12 a § soci-&lt;br&gt;altjänstlagen (1980:620) få hjälp&lt;br&gt;att träffa avtal om vårdnad, boende&lt;br&gt;och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett&lt;br&gt;avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § andra&lt;br&gt;stycket skall godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin prövning av föräldrarnas avtal skall socialnämnden se till att&lt;br&gt;frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan&lt;br&gt;hinder av sekretess enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) är en annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar&lt;br&gt;som kan vara av betydelse för frågans bedömning skyldig att lämna&lt;br&gt;sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som skall pröva&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut enligt andra stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan enligt 5 kap. 3 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000) genom&lt;br&gt;samarbetssamtal få hjälp att nå&lt;br&gt;enighet i frågor om vårdnad, bo-&lt;br&gt;ende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar kan enligt 12 a § soci-&lt;br&gt;altjänstlagen (1980:620) genom&lt;br&gt;samarbetssamtal få hjälp att nå&lt;br&gt;enighet i frågor om vårdnad, bo-&lt;br&gt;ende och umgänge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om vårdnad, boende eller umgänge får rätten uppdra åt social-&lt;br&gt;nämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samarbets-&lt;br&gt;samtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten lämnar uppdrag enligt andra stycket, kan den förklara att&lt;br&gt;målet skall vila under en viss tid. Detsamma gäller om samarbetssamtal&lt;br&gt;redan har inletts och fortsatta samtal kan antas vara till nytta. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, kan rätten förlänga den utsatta tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;5&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Hämtning och annan åtgärd som rör barnet skall utföras på ett sätt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är så skonsamt som möjligt för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid hämtning skall någon som&lt;br&gt;kan vara till stöd för barnet när-&lt;br&gt;vara. Finns det en sådan kontakt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person för barnet som avses i soci-&lt;br&gt;altjänstlagen (1980:620) bör denne&lt;br&gt;anlitas. Om möjligt skall också en&lt;br&gt;barnläkare, barnpsykiater eller&lt;br&gt;barnpsykolog medverka. Om bar-&lt;br&gt;net på grund av sjukdom inte bör&lt;br&gt;flyttas eller om det möter något&lt;br&gt;annat särskilt hinder, skall hämt-&lt;br&gt;ningen uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid hämtning skall någon som&lt;br&gt;kan vara till stöd för barnet när-&lt;br&gt;vara. Finns det en sådan kontakt-&lt;br&gt;person för barnet som avses i soci-&lt;br&gt;altjänstlagen (2001:000) bör denne&lt;br&gt;anlitas. Om möjligt skall också en&lt;br&gt;barnläkare, bampsykiater eller&lt;br&gt;barnpsykolog medverka. Om bar-&lt;br&gt;net på grund av sjukdom inte bör&lt;br&gt;flyttas eller om det möter något&lt;br&gt;annat särskilt hinder, skall hämt-&lt;br&gt;ningen uppskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger i mål enligt detta kapitel fara för att barnet förs ur landet&lt;br&gt;eller är saken av annan anledning brådskande, kan länsrätten omedelbart&lt;br&gt;förordna att barnet skall tas om hand på det sätt som länsrätten finner&lt;br&gt;lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan ett beslut enligt första&lt;br&gt;stycket inte avvaktas, får polis-&lt;br&gt;myndigheten, oavsett om något&lt;br&gt;mål är anhängigt, vidta sådana&lt;br&gt;omedelbara åtgärder som kan ske&lt;br&gt;utan skada för barnet. När en&lt;br&gt;sådan åtgärd vidtas skall om möj-&lt;br&gt;ligt närvara en läkare samt före-&lt;br&gt;trädare för socialtjänsten eller i&lt;br&gt;förekommande fall en sådan kon-&lt;br&gt;taktperson för barnet som avses i&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620). Åt-&lt;br&gt;gärden skall genast anmälas till&lt;br&gt;länsrätten, som utan dröjsmål prö-&lt;br&gt;var om den skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan ett beslut enligt första&lt;br&gt;stycket inte avvaktas, får polis-&lt;br&gt;myndigheten, oavsett om något&lt;br&gt;mål är anhängigt, vidta sådana&lt;br&gt;omedelbara åtgärder som kan ske&lt;br&gt;utan skada för barnet. När en&lt;br&gt;sådan åtgärd vidtas skall om möj-&lt;br&gt;ligt närvara en läkare samt före-&lt;br&gt;trädare för socialtjänsten eller i&lt;br&gt;förekommande fall en sådan kon-&lt;br&gt;taktperson för barnet som avses i&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000). Åt-&lt;br&gt;gärden skall genast anmälas till&lt;br&gt;länsrätten, som utan dröjsmål prö-&lt;br&gt;var om den skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kan den som är under tjugoett&lt;br&gt;år och som begått brott bli föremål&lt;br&gt;för vård eller annan åtgärd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) eller&lt;br&gt;lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga får&lt;br&gt;rätten överlämna åt socialnämnden&lt;br&gt;att föranstalta om nödvändig vård&lt;br&gt;inom socialtjänsten enligt en för&lt;br&gt;den tilltalade av nämnden upp-&lt;br&gt;gjord vårdplan. Överlämnande får&lt;br&gt;ske endast om socialtjänstens pla-&lt;br&gt;nerade åtgärder, i förekommande&lt;br&gt;fall i förening med böter eller med&lt;br&gt;särskild föreskrift om ungdoms-&lt;br&gt;tjänst enligt tredje stycket, kan&lt;br&gt;anses tillräckligt ingripande med&lt;br&gt;hänsyn till brottslighetens straff-&lt;br&gt;värde och art samt den tilltalades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan den som är under tjugoett&lt;br&gt;år och som begått brott bli föremål&lt;br&gt;för vård eller annan åtgärd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000) eller&lt;br&gt;lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga får&lt;br&gt;rätten överlämna åt socialnämnden&lt;br&gt;att föranstalta om nödvändig vård&lt;br&gt;inom socialtjänsten enligt en för&lt;br&gt;den tilltalade av nämnden upp-&lt;br&gt;gjord vårdplan. Överlämnande får&lt;br&gt;ske endast om socialtjänstens pla-&lt;br&gt;nerade åtgärder, i förekommande&lt;br&gt;fall i förening med böter eller med&lt;br&gt;särskild föreskrift om ungdoms-&lt;br&gt;tjänst enligt tredje stycket, kan&lt;br&gt;anses tillräckligt ingripande med&lt;br&gt;hänsyn till brottslighetens straff-&lt;br&gt;värde och art samt den tilltalades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare brottslighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tidigare brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår det av den upprättade planen att den tilltalade skall bli före-&lt;br&gt;mål för vård eller annan åtgärd med stöd av socialtjänstlagen, skall rätten&lt;br&gt;meddela föreskrift om att han skall genomgå sådan vård eller åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller art eller&lt;br&gt;den tilltalades tidigare brottslighet, får rätten förena ett överlämnande till&lt;br&gt;vård inom socialtjänsten med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dagsböter, högst tvåhundra, vare sig böter har föreskrivits för brottet&lt;br&gt;eller inte, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en särskild föreskrift om att den tilltalade skall utföra oavlönat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete eller delta i annan särskilt anordnad verksamhet (ungdomstjänst) i&lt;br&gt;lägst tjugo och högst etthundra timmar, om den tilltalade samtycker till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreskrift om ungdomstjänst får ändras eller upphävas på talan av&lt;br&gt;åklagare, när det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och det bedöms&lt;br&gt;vara ägnat att främja den dömdes anpassning i samhället, får rätten, i&lt;br&gt;samband med överlämnande enligt första stycket, föreskriva att den&lt;br&gt;dömde på tid och sätt som anges i domen skall biträda den skadelidande&lt;br&gt;med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:604.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt. Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;Sådan föreskrift får meddelas endast med den skadelidandes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan den som har begått en&lt;br&gt;brottslig gärning bli föremål för&lt;br&gt;vård enlist lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall får&lt;br&gt;rätten överlämna åt socialnämnden&lt;br&gt;eller, i fråga om den som redan är&lt;br&gt;intagen i ett hem där sådan vård&lt;br&gt;meddelas, åt styrelsen för hemmet&lt;br&gt;att föranstalta om behövlig vård.&lt;br&gt;Innan rätten beslutar om överläm-&lt;br&gt;nande skall socialnämnden eller&lt;br&gt;styrelsen höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är för brottet stadgat strängare s&lt;br&gt;nande enligt första stycket ske enda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan den som har begått en&lt;br&gt;brottslig gärning bli föremål för&lt;br&gt;vård enligt lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall får&lt;br&gt;rätten överlämna åt socialnämnden&lt;br&gt;eller, i fråga om den som redan är&lt;br&gt;intagen i ett hem där sådan vård&lt;br&gt;meddelas, åt den som förestår&lt;br&gt;hemmet att föranstalta om behöv-&lt;br&gt;lig vård. Innan rätten beslutar om&lt;br&gt;överlämnande skall socialnämnden&lt;br&gt;eller styrelsen höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aff än fängelse i ett år, får överläm-&lt;br&gt;om det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft i fråga om 2 § den 1 juli 2001 och i fråga om&lt;br&gt;1 § den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 §, 10 kap. 3 § och 17 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fullgör annan tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt än grundutbildning som är längre än 60 dagar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) i annat fall än under b) eller c) sagts av annan orsak än sjukdom&lt;br&gt;tagits om hand på det allmännas bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad&lt;br&gt;bereds vård i ett sådant hem för&lt;br&gt;vård eller boende eller familjehem&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;som ger vård och behandling åt&lt;br&gt;missbrukare av alkohol eller nar-&lt;br&gt;kotika, skall sjukpenningen på&lt;br&gt;begäran av den som svarar för&lt;br&gt;vårdkostnaderna minskas med&lt;br&gt;80 kronor, dock med högst en&lt;br&gt;tredjedel av sjukpenningens be-&lt;br&gt;lopp. Därvid skall det belopp var-&lt;br&gt;med minskning sker avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre hela krontal. Det&lt;br&gt;belopp som sjukpenningen mins-&lt;br&gt;kas med skall betalas ut till den på&lt;br&gt;vars begäran minskningen har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som&lt;br&gt;avses under c) vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom&lt;br&gt;anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje dag då en försäkrad&lt;br&gt;bereds vård i ett sådant hem för&lt;br&gt;vård eller boende eller familjehem&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (2001:000)&lt;br&gt;som ger vård och behandling åt&lt;br&gt;missbrukare av alkohol eller nar-&lt;br&gt;kotika, skall sjukpenningen på&lt;br&gt;begäran av den som svarar för&lt;br&gt;vårdkostnaderna minskas med&lt;br&gt;80 kronor, dock med högst en&lt;br&gt;tredjedel av sjukpenningens be-&lt;br&gt;lopp. Därvid skall det belopp var-&lt;br&gt;med minskning sker avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre hela krontal. Det&lt;br&gt;belopp som sjukpenningen mins-&lt;br&gt;kas med skall betalas ut till den på&lt;br&gt;vars begäran minskningen har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därest pensionsberättigad i annat fall än som avses i 2 § under hel&lt;br&gt;månad är intagen i annan anstalt än sjukhus eller ock tillfälligt vistas&lt;br&gt;utom anstalten, äger den som driver anstalten att, i den mån regeringen så&lt;br&gt;förordnar, uppbära så stor del av den pensionsberättigades å månaden&lt;br&gt;belöpande folkpension, som svarar mot kostnaderna för vården eller för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:743.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sörjningen på anstalten, varvid den pensionsberättigade dock skall äga&lt;br&gt;erhålla visst belopp för sina personliga behov. Vad nu sagts skall äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning för det fall att den pensionsberättigade åtnjuter&lt;br&gt;vård eller försörjning mot avgift, som erlägges av kommun eller lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga om pensionsberättigad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är helinackorderad i en sådan 1. är helinackorderad i en sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boendeform som avses i 5 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boendeform som avses i 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i bostad med särskild service som avses i lagen (1993:387) om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd och service till vissa funktionshindrade, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skall betala ersättning enligt 3. skall betala ersättning enligt&lt;br&gt;34 § första stycket socialtjänst- 8 kap. 1 § första stycket social-&lt;br&gt;lagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning be-&lt;br&gt;talats ut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa och&lt;br&gt;beviljas senare en annan ersättning retroaktivt enligt denna lag för&lt;br&gt;samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen skall den retroaktiva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ske med det belopp som över-&lt;br&gt;perioden om beslut om båda ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i väsentlig mån har&lt;br&gt;fått sin försörjning genom eko-&lt;br&gt;nomiskt bistånd enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen (2001:000) utan villkor&lt;br&gt;om återbetalning får socialnämn-&lt;br&gt;den från försäkringskassan upp-&lt;br&gt;bära retroaktivt beviljad periodisk&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag, till den&lt;br&gt;del den motsvarar vad social-&lt;br&gt;nämnden sammanlagt har betalat&lt;br&gt;ut till dennes samt hans makes och&lt;br&gt;minderåriga barns försörjning för&lt;br&gt;den tid som den retroaktiva ersätt-&lt;br&gt;ningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iå livränta utgår enligt äldre lagstift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen minskas. Minskningen&lt;br&gt;stiger vad som skulle ha utgetts för&lt;br&gt;ningama hade förelegat samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i väsentlig mån har&lt;br&gt;fått sin försörjning genom eko-&lt;br&gt;nomiskt bistånd enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) utan villkor&lt;br&gt;om återbetalning får socialnämn-&lt;br&gt;den från försäkringskassan upp-&lt;br&gt;bära retroaktivt beviljad periodisk&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag, till den&lt;br&gt;del den motsvarar vad social-&lt;br&gt;nämnden sammanlagt har betalat&lt;br&gt;ut till dennes samt hans makes och&lt;br&gt;minderåriga barns försörjning för&lt;br&gt;den tid som den retroaktiva ersätt-&lt;br&gt;ningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om minskning av pension&lt;br&gt;ning om yrkesskador gäller 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:315.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 och 17 §§ lagen (1964:167) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om unga lagöverträdare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som misstänks&lt;br&gt;för att ha begått brott innan han&lt;br&gt;fyllt arton år skall åklagaren, innan&lt;br&gt;han fattar beslut i åtalsfrågan, in-&lt;br&gt;hämta yttrande från socialnämn-&lt;br&gt;den i den kommun som enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) har&lt;br&gt;ansvaret för den unge, om denne&lt;br&gt;har erkänt gärningen eller det&lt;br&gt;annars finns skälig misstanke att&lt;br&gt;han har begått brottet. Yttrande&lt;br&gt;behöver inte inhämtas om brottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som misstänks&lt;br&gt;för att ha begått brott innan han&lt;br&gt;fyllt arton år skall åklagaren, innan&lt;br&gt;han fattar beslut i åtalsfrågan, in-&lt;br&gt;hämta yttrande från socialnämn-&lt;br&gt;den i den kommun som enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000) har&lt;br&gt;ansvaret för den unge, om denne&lt;br&gt;har erkänt gärningen eller det&lt;br&gt;annars finns skälig misstanke att&lt;br&gt;han har begått brottet. Yttrande&lt;br&gt;behöver inte inhämtas om brottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är ringa, om det är uppenbart att&lt;br&gt;det finns förutsättningar för åtals-&lt;br&gt;underlåtelse eller om det annars är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är ringa, om det är uppenbart att&lt;br&gt;det finns förutsättningar för åtals-&lt;br&gt;underlåtelse eller om det annars är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obehövligt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett yttrande enligt första stycket skall innehålla en redogörelse för&lt;br&gt;vilka åtgärder som nämnden tidigare har vidtagit i fråga om den unge&lt;br&gt;samt en plan för de åtgärder som nämnden avser att vidta, varvid arten,&lt;br&gt;omfattningen och varaktigheten av åtgärderna skall framgå. Yttrandet&lt;br&gt;skall, om åklagaren begär det eller om nämnden finner det nödvändigt,&lt;br&gt;även innehålla en redogörelse för den unges personliga utveckling och&lt;br&gt;hans levnadsomständigheter i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall även utan samband med yttrande lämna åklagaren de&lt;br&gt;upplysningar som denne begär i fråga om den unge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsunderlåtelse får beslutas, om den unge blir föremål för sådan åt-&lt;br&gt;gärd som anges nedan och det med skäl kan antas att därigenom vidtas&lt;br&gt;vad som är lämpligast för den unge:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vård eller annan åtgärd enligt 1. vård eller annan åtgärd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialtjänstlagen (1980:620), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;socialtjänstlagen (2001:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vård eller annan åtgärd enligt lagen (1990:52) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vård av unga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan åtgärd som innebär att den unge får hjälp eller stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsunderlåtelse får också beslutas, om det är uppenbart att brottet har&lt;br&gt;skett av okynne eller förhastande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om åtalsunderlåtelse skall meddelas skall åklaga-&lt;br&gt;ren utöver vad som följer av första och andra styckena särskilt beakta den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:608.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1760.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;unges vilja att ersätta målsäganden för skada som uppkommit genom&lt;br&gt;brottet, att avhjälpa eller begränsa skadan eller att på annat sätt gottgöra&lt;br&gt;målsäganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsunderlåtelse får inte beslutas, om något väsentligt allmänt eller&lt;br&gt;enskilt intresse därigenom åsidosätts. Vid bedömningen av om något&lt;br&gt;väsentligt allmänt intresse åsidosätts skall särskilt beaktas om den unge&lt;br&gt;tidigare har gjort sig skyldig till brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § samt 16 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)* skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller&lt;br&gt;dock inte beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke&lt;br&gt;eller beslut om sluten ungdomsvård. Utan hinder av sekretessen får upp-&lt;br&gt;gift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av&lt;br&gt;betydelse för att denne skall få vetskap om vilka hans biologiska föräld-&lt;br&gt;rar är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som&lt;br&gt;enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med&lt;br&gt;rådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftningen om social-&lt;br&gt;tjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av miss-&lt;br&gt;brukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag hand-&lt;br&gt;has av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse. Till socialtjänst&lt;br&gt;räknas också verksamhet hos annan myndighet som innefattar ompröv-&lt;br&gt;ning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verk-&lt;br&gt;samhet samt verksamhet hos kommunal invandrarbyrå. Med socialtjänst&lt;br&gt;jämställs ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar, ären-&lt;br&gt;den om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar, ärenden om tillstand till&lt;br&gt;om allmän omvårdnad hos nämnd&lt;br&gt;nämndsverksamhet samt verksamhet&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet&lt;br&gt;som avser omhändertagande av&lt;br&gt;personakt enligt 70 c § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den. Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift lämnas till socialnämnd&lt;br&gt;om uppgiften behövs för hand-&lt;br&gt;läggning av ärende eller genom-&lt;br&gt;förande av beslut om stödinsatser,&lt;br&gt;vård eller behandling och det är av&lt;br&gt;synnerlig vikt att uppgiften läm-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enng för rörelsehindrade, ärenden&lt;br&gt;med uppgift att bedriva patient-&lt;br&gt;enligt lagstiftningen om stöd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet&lt;br&gt;som avser omhändertagande av&lt;br&gt;personakt enligt 7 kap. 5 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (2001:000) för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den. Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift lämnas till socialnämnd&lt;br&gt;om uppgiften behövs för hand-&lt;br&gt;läggning av ärende eller genomfö-&lt;br&gt;rande av beslut om stödinsatser,&lt;br&gt;vård eller behandling och det är av&lt;br&gt;synnerlig vikt att uppgiften läm-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kom-&lt;br&gt;munal hälso- och sjukvård, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom kommunal hälso- och sjukvård gäller sekretess om det kan antas att&lt;br&gt;den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihctsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt&lt;br&gt;är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 71 c § socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. har upphävts genom lag (1998:624).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihctsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt&lt;br&gt;är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 75 kap 2 § socialtjänstlagen (2001:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. har upphävts genom lag (1998:624).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18, 22 och 26 §§ hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall erbjuda en&lt;br&gt;god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som bor i en sådan boendeform&lt;br&gt;eller bostad som avses i 20 § andra&lt;br&gt;stycket och 21 § tredje stycket&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) eller&lt;br&gt;som efter beslut av kommunen bor&lt;br&gt;i sådan särskild boendeform som&lt;br&gt;avses i 69 § första stycket 2&lt;br&gt;samma lag. Varje kommun skall&lt;br&gt;även i samband med dagverksam-&lt;br&gt;het, som omfattas av 10 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen, erbjuda en god hälso-&lt;br&gt;och sjukvård åt dem som vistas&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije kommun skall erbjuda en&lt;br&gt;god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som bor i en sådan boendeform&lt;br&gt;eller bostad som avses i 5 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket eller 5 kap. 7 $&lt;br&gt;tredje stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) eller som efter beslut&lt;br&gt;av kommunen bor i sådan särskild&lt;br&gt;boendeform som avses i 7 kap 1 §&lt;br&gt;första stycket 2 samma lag. Varje&lt;br&gt;kommun skall även i samband&lt;br&gt;med dagverksamhet, som omfattas&lt;br&gt;av 3 kap. 6 § socialtjänstlagen,&lt;br&gt;erbjuda en god hälso- och sjukvård&lt;br&gt;åt dem som vistas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen&lt;br&gt;hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten&lt;br&gt;att erbjuda sådan vård, som sägs i andra stycket, om landstinget och&lt;br&gt;kommunen kommer överens om det samt regeringen medger det. Över-&lt;br&gt;enskommelsen får avse även ansvar för förbrukningsartiklar som avses i&lt;br&gt;3 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens ansvar enligt första och tredje styckena och kommunens&lt;br&gt;befogenhet enligt andra stycket omfattar inte sådan hälso- och sjukvård&lt;br&gt;som meddelas av läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter&lt;br&gt;som kommunen ansvarar för enligt denna lag. En uppgift som innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse över-&lt;br&gt;lämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av kommunens&lt;br&gt;hälso- och sjukvård utövas av den&lt;br&gt;eller de nämnder som kommun-&lt;br&gt;fullmäktige enligt 4 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av kommunens&lt;br&gt;hälso- och sjukvård utövas av den&lt;br&gt;eller de nämnder som kommun-&lt;br&gt;fullmäktige enligt 2 kap. 4 § soci-&lt;br&gt;altjänstlagen (2001:000) bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:316.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kommun som inte ingår i ett landsting utövas ledningen av den Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;hälso- och sjukvård som avses i 18 § första eller andra stycket i enlighet&lt;br&gt;med 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av patienter får vårdavgifter tas ut enligt grunder som landstinget eller&lt;br&gt;kommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet.&lt;br&gt;Patienter som är bosatta inom landstinget respektive kommunen, liksom&lt;br&gt;patienter som avses i 3 c §, skall därvid behandlas lika. Landstinget får&lt;br&gt;dock för sluten vård fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och&lt;br&gt;besluta om vilka regler om nedsättning av avgiften som skall gälla.&lt;br&gt;Högsta avgiftsbelopp för sluten vård är 80 kronor för varje vårddag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast kommunen får ta ut vårdavgifter för sådan vård som den har&lt;br&gt;betalningsansvar för enligt 2 § lagen (1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om sådan psykiatrisk långtidssjukvård med huvudsaklig omvårdnads-&lt;br&gt;inriktning för vilken kommunen enligt 9 § samma lag har åtagit sig&lt;br&gt;betalningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för vård enligt 18 §, för&lt;br&gt;förbrukningsartiklar enligt 18 c §&lt;br&gt;eller för sådan långtidssjukvård&lt;br&gt;som en kommun har betalnings-&lt;br&gt;ansvar för enligt 2 eller 9 § lagen&lt;br&gt;(1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso-&lt;br&gt;och sjukvård får inte, tillsammans&lt;br&gt;med avgifter som avses i 35 §&lt;br&gt;andra stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), uppgå till så stort be-&lt;br&gt;lopp att den enskilde inte förbe-&lt;br&gt;hålls tillräckliga medel för sina&lt;br&gt;personliga behov, boendekostnad&lt;br&gt;och andra normala levnadskostna-&lt;br&gt;der. När avgifterna fastställs skall&lt;br&gt;kommunen försäkra sig om all&lt;br&gt;vårdtagarens make eller sambo&lt;br&gt;inte drabbas av en oskäligt försäm-&lt;br&gt;rad ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för vård enligt 18 §, för&lt;br&gt;förbrukningsartiklar enligt 18 c §&lt;br&gt;eller för sådan långtidssjukvård&lt;br&gt;som en kommun har betalnings-&lt;br&gt;ansvar för enligt 2 eller 9 § lagen&lt;br&gt;(1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso-&lt;br&gt;och sjukvård får inte, tillsammans&lt;br&gt;med avgifter som avses i 8 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000), uppgå till så stort be-&lt;br&gt;lopp att den enskilde inte förbe-&lt;br&gt;hålls tillräckliga medel för sina&lt;br&gt;personliga behov, boendekostnad&lt;br&gt;och andra normala levnadskostna-&lt;br&gt;der. När avgifterna fastställs skall&lt;br&gt;kommunen försäkra sig om att&lt;br&gt;vårdtagarens make eller sambo&lt;br&gt;inte drabbas av en oskäligt försäm-&lt;br&gt;rad ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 2000:356.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 a kap. 9 § skollagen (1985:1100)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 a kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i&lt;br&gt;sin utveckling skall anvisas plats i förskola eller fritidshem, om inte bar-&lt;br&gt;nens behov av sådant stöd tillgodoses på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka bam&lt;br&gt;som behöver anvisas plats enligt första stycket. Kommunen skall verka&lt;br&gt;för att barnen utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna&lt;br&gt;om verksamheten och syftet med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bam efter beslut av en Om ett bam efter beslut av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun vistas i familjehem eller i&lt;br&gt;hem för vård eller boende i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun vistas i familjehem eller i&lt;br&gt;hem för vård eller boende i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan kommun, har den kommun&lt;br&gt;som beslutat om vistelsen ansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan kommun, har den kommun&lt;br&gt;som beslutat om vistelsen ansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det individuellt behovsprövade&lt;br&gt;stöd enligt första stycket som bar-&lt;br&gt;net kan behöva. Placeringskom-&lt;br&gt;munens ansvar upphör om ärendet&lt;br&gt;överflyttas enligt 72 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det individuellt behovsprövade&lt;br&gt;stöd enligt första stycket som bar-&lt;br&gt;net kan behöva. Placeringskom-&lt;br&gt;munens ansvar upphör om ärendet&lt;br&gt;överflyttas enligt 16 kap. 1 § soci-&lt;br&gt;altjänstlagen (2001:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1997:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:352.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 och 12 §§ lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa&lt;br&gt;innehav av finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen&lt;br&gt;(1997:157),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 4 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 7 och 9 § § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. säkerhetsskyddslagen (1996:627),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall&lt;br&gt;vid 1997-2001 års taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 35 § andra stycket social- 19. 8 kap. 2 § andra stycket social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tjänstlagen (2001:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. 2 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. 12 § 1 stycket 2 lagen (2001:000) om svenskt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser all samborna skall vara&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2001:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 4, 12, 22, 29, 34, 44 och 47 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 32 a och 33 a §§ av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) angivna målen för&lt;br&gt;samhällets socialtjänst skall vara&lt;br&gt;vägledande för all vård som syftar&lt;br&gt;till att hjälpa enskilda människor&lt;br&gt;att komma ifrån missbruk av alko-&lt;br&gt;hol, narkotika eller flyktiga lös-&lt;br&gt;ningsmedel. Vården skall bygga&lt;br&gt;på respekt för den enskildes själv-&lt;br&gt;bestämmanderätt och integritet&lt;br&gt;och skall så långt det är möjligt&lt;br&gt;utformas och genomföras i sam-&lt;br&gt;verkan med den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård inom socialtjänsten ges en&lt;br&gt;missbrukare i samförstånd med&lt;br&gt;honom enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620). En&lt;br&gt;missbrukare skall dock beredas&lt;br&gt;vård oberoende av eget samtycke&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges&lt;br&gt;i denna lag (tvångsvård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tvångsvårdens innehåll och&lt;br&gt;socialtjänstlagen, om inte något ann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsvård skall beslutas, om&lt;br&gt;någon till följd av ett fortgående&lt;br&gt;missbruk av alkohol, narkotika&lt;br&gt;eller flyktiga lösningsmedel är i&lt;br&gt;behov av vård för att komma ifrån&lt;br&gt;sitt missbruk och vårdbehovet inte&lt;br&gt;kan tillgodoses enligt socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620) eller på något&lt;br&gt;annat sätt och han till följd av&lt;br&gt;missbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) angivna målen för&lt;br&gt;samhällets socialtjänst skall vara&lt;br&gt;vägledande för all vård som syftar&lt;br&gt;till att hjälpa enskilda människor&lt;br&gt;att komma ifrån missbruk av alko-&lt;br&gt;hol, narkotika eller flyktiga lös-&lt;br&gt;ningsmedel. Vården skall bygga&lt;br&gt;på respekt för den enskildes själv-&lt;br&gt;bestämmanderätt och integritet&lt;br&gt;och skall så långt det är möjligt&lt;br&gt;utformas och genomföras i sam-&lt;br&gt;verkan med den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård inom socialtjänsten ges en&lt;br&gt;missbrukare i samförstånd med&lt;br&gt;honom enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000). En&lt;br&gt;missbrukare skall dock beredas&lt;br&gt;vård oberoende av eget samtycke&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges&lt;br&gt;i denna lag (tvångsvård).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformning gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;at anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsvård skall beslutas, om&lt;br&gt;någon till följd av ett fortgående&lt;br&gt;missbruk av alkohol, narkotika&lt;br&gt;eller flyktiga lösningsmedel är i&lt;br&gt;behov av vård för att komma ifrån&lt;br&gt;sitt missbruk och vårdbehovet inte&lt;br&gt;kan tillgodoses enligt socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (2001:000) eller på något&lt;br&gt;annat sätt och han till följd av&lt;br&gt;missbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon när-&lt;br&gt;stående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten beslutat om tvångsvård skall socialnämnden se till att&lt;br&gt;beslutet verkställs genom att missbrukaren bereds vård i ett hem som&lt;br&gt;avses i 22 § eller, i fall som avses i 24 § första stycket, på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens beslut upphör att gälla, om vården inte har påbörjats inom fyra&lt;br&gt;veckor från den dag då beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet upphör också att gälla&lt;br&gt;om missbrukaren, sedan vården&lt;br&gt;har påbörjats, under minst sex må-&lt;br&gt;nader i följd antingen har vistats&lt;br&gt;olovligen utanför ett hem som av-&lt;br&gt;ses i 22 § eller varit intagen i&lt;br&gt;häkte eller kriminalvårdsanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet upphör också att gälla&lt;br&gt;om, sedan vården har påbörjats,&lt;br&gt;den tid som enligt 21 § inte skall&lt;br&gt;räknas som vårdtid, uppgår till&lt;br&gt;sammanlagt minst sex månader i&lt;br&gt;följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsvård lämnas genom hem&lt;br&gt;som är särskilt avsedda att lämna&lt;br&gt;vård enligt denna lag (LVM-hem).&lt;br&gt;Ett sådant hem skall ha en styrelse&lt;br&gt;som utses av Statens institutions-&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemmets styrelse förestår vår-&lt;br&gt;den vid hemmet i den mån uppgif-&lt;br&gt;ten inte har överlåtits på en sär-&lt;br&gt;skild föreståndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsvård lämnas genom hem&lt;br&gt;som är särskilt avsedda att lämna&lt;br&gt;vård enligt denna lag (LVM-hem).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en intagen vistats i ett&lt;br&gt;LVM-hem i tre månader utan alt&lt;br&gt;vård i annan form kommit till&lt;br&gt;stånd skall föreståndaren anmäla&lt;br&gt;detta till hemmets styrelse med&lt;br&gt;angivande av orsaken till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en intagen vistats i ett&lt;br&gt;LVM-hem i tre månader utan att&lt;br&gt;vård i annan form kommit till&lt;br&gt;stånd skall den som förestår vår-&lt;br&gt;den vid hemmet anmäla detta till&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse och&lt;br&gt;ange orsaken till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagne är, om inte annat&lt;br&gt;föranleds av medicinska eller lik-&lt;br&gt;nande skäl, skyldig att efter upp-&lt;br&gt;maning, vid ankomsten till LVM-&lt;br&gt;hemmet och inför vistelse i annan&lt;br&gt;form enligt 27 §, lämna blod-,&lt;br&gt;urin- eller utandningsprov för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att halva första stycket och andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vårdas enligt denna lag&lt;br&gt;i ett LVM-hem för särskilt nog-&lt;br&gt;grann tillsyn får hindras att lämna&lt;br&gt;hemmet och i övrigt underkastas&lt;br&gt;den begränsning i rörelsefriheten&lt;br&gt;som är nödvändig för att vården&lt;br&gt;skall kunna genomföras. Hans&lt;br&gt;rörelsefrihet far också inskränkas&lt;br&gt;när det behövs av hänsyn till&lt;br&gt;andra intagnas eller till perso-&lt;br&gt;nalens säkerhet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll av om han eller hon är&lt;br&gt;påverkad av narkotika, alkohol-&lt;br&gt;haltiga drycker, andra berus-&lt;br&gt;ningsmedel, sådana medel som&lt;br&gt;avses i 1 § lagen (1991:1969) om&lt;br&gt;förbud mot vissa dopningsmedel&lt;br&gt;eller sådana medel som omfattas&lt;br&gt;av lagen (1999:42) om förbud mot&lt;br&gt;vissa hälsofarliga varor, om det&lt;br&gt;kan misstänkas att den intagne är&lt;br&gt;påverkad av något sådant medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vårdas enligt denna&lt;br&gt;lag i ett LVM-hem har rätt att&lt;br&gt;ringa och ta emot telefonsamtal&lt;br&gt;samt ta emot besök. Den intagne&lt;br&gt;får dock förvägras telefonsamtal&lt;br&gt;och besök om det kan äventyra&lt;br&gt;vården eller ordningen vid hem-&lt;br&gt;met. Beslut om inskränkning i&lt;br&gt;rätten att föra telefonsamtal och ta&lt;br&gt;emot besök fattas av den som före-&lt;br&gt;står vården vid hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1996:981) om besöksin-&lt;br&gt;skränkningar vid viss tvångsvård&lt;br&gt;finns bestämmelser om besök på&lt;br&gt;vårdinstitutioner enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vårdas enligt denna lag&lt;br&gt;i ett LVM-hem för särskilt nog-&lt;br&gt;grann tillsyn får hindras att lämna&lt;br&gt;hemmet och i övrigt underkastas&lt;br&gt;den begränsning i rörelsefriheten&lt;br&gt;som är nödvändig för att vården&lt;br&gt;skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagne får beredas vård&lt;br&gt;vid en enhet som är låsbar eller på&lt;br&gt;annat sätt inrättad för särskilt&lt;br&gt;noggrann tillsyn, om det är nöd-&lt;br&gt;vändigt med hänsyn till den intag-&lt;br&gt;nes, övriga intagnas eller perso-&lt;br&gt;nalens säkerhet, eller om det är&lt;br&gt;nödvändigt för att förhindra att&lt;br&gt;den intagne avviker eller för att i&lt;br&gt;övrigt genomföra vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagne får vårdas inom en&lt;br&gt;sådan enhet under högst två&lt;br&gt;månader i följd. Om särskilda be-&lt;br&gt;handlingsskäl föranleder det, får&lt;br&gt;dock vården vid enheten pågå&lt;br&gt;längre tid, förutsatt att något av de&lt;br&gt;fall som anges i andra stycket&lt;br&gt;fortfarande föreligger och att den&lt;br&gt;intagne samtidigt ges möjlighet till&lt;br&gt;vistelse i öppnare former eller&lt;br&gt;utanför hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är särskilt påkallat på&lt;br&gt;grund av att den intagne upp-&lt;br&gt;träder våldsamt eller är så påver-&lt;br&gt;kad av berusningsmedel att han&lt;br&gt;eller hon inte kan hållas till ord-&lt;br&gt;ningen, får den intagne hållas av-&lt;br&gt;skild från de övriga vid hemmet.&lt;br&gt;Han eller hon skall då stå under&lt;br&gt;fortlöpande uppsikt av personalen.&lt;br&gt;Den intagne får dock inte hållas i&lt;br&gt;sådan avskildhet längre tid än vad&lt;br&gt;som är oundgängligen nödvändigt&lt;br&gt;och inte i något fall under längre&lt;br&gt;tid än 24 timmar i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av den som förestår vår-&lt;br&gt;den vid ett LVM-hem får överkla-&lt;br&gt;gas av den enskilde hos länsrätten,&lt;br&gt;om beslutet avser överflyttning&lt;br&gt;enligt 25 §, avslag på begäran om&lt;br&gt;utskrivning eller förstörande av&lt;br&gt;egendom enligt 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av den som förestår vår-&lt;br&gt;den vid ett LVM-hem får överkla-&lt;br&gt;gas av den enskilde hos länsrätten,&lt;br&gt;om beslutet avser överflyttning&lt;br&gt;enligt 25 §, innebär inskränk-&lt;br&gt;ningar i särskilt fall av rätten för&lt;br&gt;den som vistas i hemmet att enligt&lt;br&gt;33 a § föra telefonsamtal eller ta&lt;br&gt;emot besök eller avser avslag på&lt;br&gt;begäran om utskrivning eller för-&lt;br&gt;störande av egendom enligt 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av den som föreslår vården vid ett LVM-&lt;br&gt;hem får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om läkarundersökning enligt 9 § eller 11 § tredje stycket får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om omhändertagande enligt 13 § första stycket eller andra&lt;br&gt;stycket får inte överklagas. Överklagande av rättens beslut om omhän-&lt;br&gt;dertagande enligt 13 § tredje stycket är inte inskränkt till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialnämnden avses i&lt;br&gt;denna lag socialnämnden i den&lt;br&gt;kommun som enligt 3 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) har ansva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialnämnden avses i&lt;br&gt;denna lag socialnämnden i den&lt;br&gt;kommun som enligt 2 kap 2 § so-&lt;br&gt;cialtjänstlagen (2001:000) har an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ret för att den enskilde får det stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och den hjälp som han behöver.&lt;br&gt;Att överflyttning av ärenden till en&lt;br&gt;annan socialnämnd kan ske i vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svaret för att den enskilde får det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd och den hjälp som han behö-&lt;br&gt;ver. Att överflyttning av ärenden&lt;br&gt;till en annan socialnämnd kan ske i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall framgår av 16 kap. 1 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall framgår av 72 § socialtjänst-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tvångsvård enligt 5 § och med anledning av omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 13 § fattas av den länsrätt inom vars domkrets den ansva-&lt;br&gt;riga kommunen är belägen. Den länsrätt som meddelade beslutet om vård&lt;br&gt;beslutar också i frågor som avses i 44 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hänvisningar i denna lag till socialtjänstlagen (2001:000) skall till&lt;br&gt;utgången av år 2001 i stället avse motsvarande bestämmelser i social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:14) om&lt;br&gt;erkännande och verkställighet av utländska&lt;br&gt;vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av&lt;br&gt;barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflytt-&lt;br&gt;ning av bam skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan enligt denna lag inte&lt;br&gt;väckts eller kan ett beslut enligt&lt;br&gt;19 § första stycket inte avvaktas,&lt;br&gt;får polismyndigheten genast om-&lt;br&gt;händerta barnet eller vidta andra&lt;br&gt;omedelbara åtgärder som kan ske&lt;br&gt;utan skada för barnet. När en&lt;br&gt;sådan åtgärd vidtas skall om möj-&lt;br&gt;ligt en läkare samt en företrädare&lt;br&gt;för socialtjänsten eller i förekom-&lt;br&gt;mande fall en sådan kontaktperson&lt;br&gt;för barnet som avses i social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) vara närva-&lt;br&gt;rande. Åtgärden skall genast an-&lt;br&gt;mälas till länsrätten, som utan&lt;br&gt;dröjsmål prövar om den skall be-&lt;br&gt;stå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan enligt denna lag inte&lt;br&gt;väckts eller kan ett beslut enligt&lt;br&gt;19 § första stycket inte avvaktas,&lt;br&gt;får polismyndigheten genast om-&lt;br&gt;händerta barnet eller vidta andra&lt;br&gt;omedelbara åtgärder som kan ske&lt;br&gt;utan skada för barnet. När en så-&lt;br&gt;dan åtgärd vidtas skall om möjligt&lt;br&gt;en läkare samt en företrädare för&lt;br&gt;socialtjänsten eller i förekom-&lt;br&gt;mande fall en sådan kontaktperson&lt;br&gt;för barnet som avses i social-&lt;br&gt;tjänstlagen (2001:000) vara närva-&lt;br&gt;rande. Åtgärden skall genast an-&lt;br&gt;mälas till länsrätten, som utan&lt;br&gt;dröjsmål prövar om den skall be-&lt;br&gt;stå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:52) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vård av unga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 10, 24, 25 och 42 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 15 a-c och&lt;br&gt;17 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser inom socialtjänsten för&lt;br&gt;bam och ungdom skall göras i&lt;br&gt;samförstånd med den unge och&lt;br&gt;hans vårdnadshavare enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är under 18 år skall dock beredas vård enligt denna lag, om&lt;br&gt;någon av de situationer som anges i 2 eller 3 § föreligger och det kan&lt;br&gt;antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller&lt;br&gt;dem som har vårdnaden om honom och, när den unge har fyllt 15 år, av&lt;br&gt;honom själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård med stöd av 3 § får även beredas den som har fyllt 18 men inte&lt;br&gt;20 år, om sådan vård med hänsyn till den unges behov och personliga&lt;br&gt;förhållanden i övrigt är lämpligare än någon annan vård och det kan&lt;br&gt;antas att behövlig vård inte kan ges med den unges samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser inom socialtjänsten för&lt;br&gt;bam och ungdom skall göras i&lt;br&gt;samförstånd med den unge och&lt;br&gt;hans vårdnadshavare enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården skall anses påbörjad när den unge på grund av ett beslut om&lt;br&gt;omedelbart omhändertagande eller om vård har placerats utanför sitt eget&lt;br&gt;hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vårdens innehåll och ut-&lt;br&gt;formning gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) och&lt;br&gt;föreskrifterna i 11-20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vårdens innehåll och ut-&lt;br&gt;formning gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000) och&lt;br&gt;föreskrifterna i 11-20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagne har rätt att ringa&lt;br&gt;och ta emot telefonsamtal, ta emot&lt;br&gt;besök samt vistas utanför hemmet i&lt;br&gt;den utsträckning som lämpligen&lt;br&gt;kan ske. Den intagne far dock för-&lt;br&gt;vägras telefonsamtal och besök,&lt;br&gt;om det kan äventyra vården eller&lt;br&gt;ordningen vid hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vistelse utanför hemmet skall&lt;br&gt;avse en på förhand bestämd tid,&lt;br&gt;dock högst fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om inskränkning i rätten&lt;br&gt;att föra telefonsamtal, ta emot be-&lt;br&gt;sök samt om vistelse utanför hem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;met fattas av den som förestår&lt;br&gt;vården vid hemmet. Beslut om&lt;br&gt;vistelse utanför hemmet skall&lt;br&gt;fattas efter samråd med social-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1996:981) om besöksin-&lt;br&gt;skränkningar vid viss tvångsvård&lt;br&gt;finns bestämmelser om besök på&lt;br&gt;vårdinstitutioner enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagne får beredas vård&lt;br&gt;vid en enhet inom hemmet som är&lt;br&gt;låsbar eller på annat sätt inrättad&lt;br&gt;för särskilt noggrann tillsyn, om&lt;br&gt;det är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;den intagnes, övriga intagnas eller&lt;br&gt;personalens säkerhet, eller om det&lt;br&gt;är nödvändigt för att förhindra att&lt;br&gt;den intagne avviker eller för att i&lt;br&gt;övrigt genomföra vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagne får vårdas vid en&lt;br&gt;sådan enhet under högst två må-&lt;br&gt;nader i följd. Om särskilda be-&lt;br&gt;handlingsskäl föranleder det, får&lt;br&gt;dock vården vid enheten pågå&lt;br&gt;längre tid, förutsatt att något av de&lt;br&gt;fall som anges i första stycket&lt;br&gt;fortfarande föreligger och att den&lt;br&gt;intagne samtidigt ges möjlighet till&lt;br&gt;vistelse i öppnare former eller&lt;br&gt;utanför hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är särskilt påkallat på&lt;br&gt;grund av att den intagne upp-&lt;br&gt;träder våldsamt eller är så påver-&lt;br&gt;kad av berusningsmedel att han&lt;br&gt;eller hon inte kan hållas till ord-&lt;br&gt;ningen, får den intagne hållas av-&lt;br&gt;skild från de övriga vid hemmet.&lt;br&gt;Han eller hon skall då stå under&lt;br&gt;fortlöpande uppsikt av personalen.&lt;br&gt;Den intagne får dock inte hållas i&lt;br&gt;sådan avskildhet längre tid än vad&lt;br&gt;som är oundgängligen nödvändigt&lt;br&gt;och inte i något fall under längre&lt;br&gt;tid än 24 timmar i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År den intagne under 15 år skall&lt;br&gt;läkare skyndsamt yttra sig om&lt;br&gt;varje åtgärd som vidtas enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket. Om läkaren begär Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;det skall åtgärden genast avbrytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagne är, om inte annat&lt;br&gt;föranleds av medicinska eller lik-&lt;br&gt;nande skäl, skyldig att efter upp-&lt;br&gt;maning vid ankomsten till hemmet&lt;br&gt;samt inför vistelse utanför hemmet&lt;br&gt;lämna blod-, urin- eller utand-&lt;br&gt;ningsprov för kontroll av om han&lt;br&gt;eller hon är påverkad av narko-&lt;br&gt;tika, alkoholhaltiga drycker, andra&lt;br&gt;berusningsmedel, sådana medel&lt;br&gt;som avses i 1 § lagen (1991:1969)&lt;br&gt;om förbud mot vissa dopnings-&lt;br&gt;medel eller sådana medel som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1999:42) om&lt;br&gt;förbud mot vissa hälsofarliga&lt;br&gt;varor, om det kan misstänkas att&lt;br&gt;den intagne är påverkad av något&lt;br&gt;sådant medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får efter ansökan av&lt;br&gt;socialnämnden för viss tid eller&lt;br&gt;tills vidare förbjuda den som har&lt;br&gt;vårdnaden om en underårig att ta&lt;br&gt;denne från ett hem som avses i&lt;br&gt;25 § socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;om det finns en påtaglig risk för&lt;br&gt;att den unges hälsa eller utveck-&lt;br&gt;ling skadas om han skiljs från&lt;br&gt;hemmet (flyttningsförbud).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får efter ansökan av&lt;br&gt;socialnämnden för viss tid eller&lt;br&gt;tills vidare förbjuda den som har&lt;br&gt;vårdnaden om en underårig att ta&lt;br&gt;denne från ett hem som avses i&lt;br&gt;6 kap. 6 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) om det finns en påtag-&lt;br&gt;lig risk för att den unges hälsa&lt;br&gt;eller utveckling skadas om han&lt;br&gt;skiljs från hemmet (flyttningsför-&lt;br&gt;bud).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om flyttningsförbud&lt;br&gt;görs av den socialnämnd som har&lt;br&gt;lämnat medgivande enligt 25 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) att ta&lt;br&gt;emot den unge i ett enskilt hem.&lt;br&gt;Samma nämnd beslutar om till-&lt;br&gt;fälligt flyttningsförbud enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av den som förestår&lt;br&gt;vården vid ett hem för särskilt&lt;br&gt;noggrann tillsyn får överklagas&lt;br&gt;hos länsrätten, om beslutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om flyttningsförbud&lt;br&gt;görs av den socialnämnd som har&lt;br&gt;lämnat medgivande enligt 6 kap.&lt;br&gt;6 § socialtjänstlagen (2001:000)&lt;br&gt;att ta emot den unge i ett enskilt&lt;br&gt;hem. Samma nämnd beslutar om&lt;br&gt;tillfälligt flyttningsförbud enligt&lt;br&gt;27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av den som förestår vår-&lt;br&gt;den vid ett hem för särskilt nog-&lt;br&gt;grann tillsyn får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten, om beslutet innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstörande eller försäljning av inskränkningar i särskilt fall av&lt;br&gt;egendom enligt 20 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rätten för den som vistas i hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att enligt 15 a § föra telefonsamtal&lt;br&gt;eller ta emot besök eller avser för-&lt;br&gt;störande eller försäljning av egen-&lt;br&gt;dom enligt 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hänvisningar i denna lag till socialtjänstlagen (2001:000) skall till&lt;br&gt;utgången av år 2001 i stället avse motsvarande bestämmelser i social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1402) om&lt;br&gt;övertagande av vissa sjukhem och andra&lt;br&gt;vårdinrättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:1402) om övertagande av&lt;br&gt;vissa sjukhem och andra vårdinrättningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukhem och andra vårdinrätt-&lt;br&gt;ningar, som övertagits av kommu-&lt;br&gt;nerna med stöd av denna lag, skall&lt;br&gt;anses som sådana boendeformer&lt;br&gt;som anges i 20 § andra stycket&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukhem och andra vårdinrätt-&lt;br&gt;ningar, som övertagits av kommu-&lt;br&gt;nerna med stöd av denna lag, skall&lt;br&gt;anses som sådana boendeformer&lt;br&gt;som anges i 5 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket socialtjänstlagen (2001:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1404) om&lt;br&gt;kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och&lt;br&gt;sjukvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård åt personer som är folkbokförda i kommunen enligt&lt;br&gt;vad som sägs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsansvaret för personer&lt;br&gt;som efter beslut av en kommun&lt;br&gt;vistas i en annan kommun i sådan&lt;br&gt;särskild boendeform eller bostad&lt;br&gt;som avses i 20 § andra stycket,&lt;br&gt;21 § tredje stycket och 69 § första&lt;br&gt;stycket 2 socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;har dock den kommun som be-&lt;br&gt;slutat om vistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om lan&lt;br&gt;ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsansvaret för personer&lt;br&gt;som efter beslut av en kommun&lt;br&gt;vistas i en annan kommun i sådan&lt;br&gt;särskild boendeform eller bostad&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 5 § andra stycket,&lt;br&gt;5 kap. 7 § tredje stycket och 7 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 2 socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) har dock den kommun&lt;br&gt;som beslutat om vistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ing gäller även kommuner som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:317.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 a §&lt;br&gt;tvångsvård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en patient önskar att stöd-&lt;br&gt;personens uppdrag skall övergå till&lt;br&gt;ett uppdrag som kontaktperson&lt;br&gt;enligt 10 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) när tvångsvården upp-&lt;br&gt;hört och stödpersonen samtycker&lt;br&gt;till det, skall den nämnd som avses&lt;br&gt;i 30 § underrätta socialnämnden i&lt;br&gt;den kommun där patienten är&lt;br&gt;folkbokförd om patientens önske-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en patient önskar att stöd-&lt;br&gt;personens uppdrag skall övergå till&lt;br&gt;ett uppdrag som kontaktperson&lt;br&gt;enligt 3 kap. 6 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) när tvångsvården upp-&lt;br&gt;hört och stödpersonen samtycker&lt;br&gt;till det, skall den nämnd som avses&lt;br&gt;i 30 § underrätta socialnämnden i&lt;br&gt;den kommun där patienten är&lt;br&gt;folkbokförd om patientens önske-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 § folkbokföringslagen (1991:481) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för service och om-&lt;br&gt;vårdnad har en sådan bostad för&lt;br&gt;äldre människor som avses i 20 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) i en&lt;br&gt;annan församling än den, där han&lt;br&gt;var eller borde ha varit folkbok-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för service och om-&lt;br&gt;vårdnad har en sådan bostad för&lt;br&gt;äldre människor som avses i 5 kap.&lt;br&gt;5 § socialtjänstlagen (2001:000) i&lt;br&gt;en annan församling än den, där&lt;br&gt;han var eller borde ha varit folk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förd när han flyttade till den aktu-&lt;br&gt;ella bostaden, får folkbokföras i&lt;br&gt;sistnämnda församling. Han folk-&lt;br&gt;bokförs då på den fastighet där han&lt;br&gt;förut var eller borde ha varit folk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokförd när han flyttade till den&lt;br&gt;aktuella bostaden, får folkbokföras&lt;br&gt;i sistnämnda församling. Han folk-&lt;br&gt;bokförs då på den fastighet där han&lt;br&gt;förut var eller borde ha varit folk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokförd eller endast i församlingen&lt;br&gt;eller, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;på en annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokförd eller endast i församlingen&lt;br&gt;eller, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;på en annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för service och omvårdnad har en sådan bostad som anges i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket och är folkbokförd i den församling där bostaden ligger får&lt;br&gt;folkbokföras på en annan fastighet i församlingen om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena skall även tillämpas på den som vistas i ett&lt;br&gt;hem för äldre som drivs av någon annan än kommunen, om boendet med&lt;br&gt;hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård kan anses motsvara vis-&lt;br&gt;telse som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:137) om mottagande av asyl-&lt;br&gt;sökande m.fl. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till&lt;br&gt;utlänningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige enligt 3 kap. 2 eller 3 §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529) (asylsökande),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 kap. 4 a § utlänningslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl&lt;br&gt;medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av denna lag&lt;br&gt;har inte rätt till bistånd enligt 6 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) för&lt;br&gt;förmåner av motsvarande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av denna lag&lt;br&gt;har inte rätt till bistånd enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) för förmåner av mot-&lt;br&gt;svarande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på&lt;br&gt;en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnads-&lt;br&gt;havare som har uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;br&gt;civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 11 § lagen (1994:1720) om civilt för-&lt;br&gt;svar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuners och landstings&lt;br&gt;skyldighet att ta hand om utrym-&lt;br&gt;mande och utlänningar som söker&lt;br&gt;skydd i Sverige regleras&lt;br&gt;i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) och lagen (1994:137)&lt;br&gt;om mottagande av asylsökande&lt;br&gt;m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuners och landstings&lt;br&gt;skyldighet att ta hand om utrym-&lt;br&gt;mande och utlänningar som söker&lt;br&gt;skydd i Sverige regleras&lt;br&gt;i socialtjänstlagen (2001:000),&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) och lagen (1994:137)&lt;br&gt;om mottagande av asylsökande&lt;br&gt;m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:949.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om&lt;br&gt;arbetsförmedlingsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 och 8 §§ lagen (1994:459) om arbets-&lt;br&gt;förmedlingsregister skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrering enligt 6 § 2-4 får&lt;br&gt;innehålla uppgift om den arbets-&lt;br&gt;sökandes sjukdom eller hälso-&lt;br&gt;tillstånd och om den arbetssökande&lt;br&gt;fått ekonomisk hjälp med stöd av&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620). Den&lt;br&gt;får också innehålla omdömen och&lt;br&gt;andra värderande upplysningar om&lt;br&gt;den arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om den arbetssökande&lt;br&gt;stycket skall grundas antingen på&lt;br&gt;sökande eller på skriftliga uppgifter&lt;br&gt;den arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrering enligt 6 § 2-4 får&lt;br&gt;innehålla uppgift om den arbets-&lt;br&gt;sökandes sjukdom eller hälso-&lt;br&gt;tillstånd och om den arbetssökande&lt;br&gt;fått ekonomisk hjälp med stöd av&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000). Den&lt;br&gt;får också innehålla omdömen och&lt;br&gt;andra värderande upplysningar om&lt;br&gt;den arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som registreras med stöd av första&lt;br&gt;muntliga uppgifter från den arbets-&lt;br&gt;i en handling som förs till en akt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av daganteckning skall framgå att den arbetssökande har tagit del av&lt;br&gt;uppgift som avses i första stycket och att han skriftligen har samtyckt till&lt;br&gt;att uppgiften registrerats. Av daganteckning skall också framgå att den&lt;br&gt;arbetssökande skriftligen har samtyckt till registrering enligt 6 § 1.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0380/prop_200001__80-1.png" style="width:19pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;En registrering enligt någon av 5-7 §§ får inte innehålla uppgifter om&lt;br&gt;att den arbetssökande misstänks eller har dömts för brott eller har av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänat straff eller har fått annan påföljd för brott eller har varit föremål för&lt;br&gt;tvångsingripande enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsy-&lt;br&gt;kiatrisk vård eller smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen får inte heller in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om att den arbets-&lt;br&gt;sökande har vårdats med stöd av&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) eller&lt;br&gt;varit föremål för åtgärd enligt ut-&lt;br&gt;länningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen får inte heller in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om att den arbets-&lt;br&gt;sökande har vårdats med stöd av&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000) eller&lt;br&gt;varit föremål för åtgärd enligt ut-&lt;br&gt;länningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:729.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om&lt;br&gt;lokal försöksverksamhet med finansiell samordning&lt;br&gt;mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;socialtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:566) om lokal försöksverk-&lt;br&gt;samhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och&lt;br&gt;sjukvård och socialtjänst skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som enligt 2 § skall bedriva försöksverksamheten får de parter&lt;br&gt;som deltar i försöket överföra medel för sådana kostnader som är hänför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga till försöksperioden och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hälso- och sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukreseersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;verksamhet enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620), lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga och lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbru-&lt;br&gt;kare i vissa fall och verksamhet&lt;br&gt;som i annat fall enligt lag skall&lt;br&gt;handhas av socialnämnd och inte&lt;br&gt;omfattas av 1, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen (2001:000), lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga och lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbru-&lt;br&gt;kare i vissa fall och verksamhet&lt;br&gt;som i annat fall enligt lag skall&lt;br&gt;handhas av socialnämnd och inte&lt;br&gt;omfattas av 1, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring och medel avsedda för den allmänna försäkringskassans&lt;br&gt;köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna får också till den som bedriver försöksverksamheten överföra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel för beräknade kostnader för administration av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver försöksverksamheten övertar ansvaret för att i för-&lt;br&gt;söksområdet täcka de kostnader som parterna beslutat skall ingå i&lt;br&gt;försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om&lt;br&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1995:1518) om mervärdesskatte-&lt;br&gt;konton för kommuner och landsting skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av ersättning&lt;br&gt;enligt 5 § tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;br&gt;Bestämmelsen i 8 kap. 9 § första&lt;br&gt;stycket 1 mervärdesskattelagen&lt;br&gt;skall dock inte tillämpas i fråga&lt;br&gt;om sådana boendeformer som an-&lt;br&gt;ges i 20 § andra stycket och 21 §&lt;br&gt;tredje stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) samt 9 § 8 och 9 lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av ersättning&lt;br&gt;enligt 5 § tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;br&gt;Bestämmelsen i 8 kap. 9 § första&lt;br&gt;stycket 1 mervärdesskattelagen&lt;br&gt;skall dock inte tillämpas i fråga&lt;br&gt;om sådana boendeformer som an-&lt;br&gt;ges i 5 kap. 5 § andra stycket och&lt;br&gt;5 kap. 7 £ tredje stycket social-&lt;br&gt;tjänstlagen (2001:000) samt 9 § 8&lt;br&gt;och 9 lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:588.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:191) med&lt;br&gt;anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen&lt;br&gt;om skydd av barn och samarbete vid internationella&lt;br&gt;adoptioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:191) med anledning av&lt;br&gt;Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av bam och samarbete&lt;br&gt;vid internationella adoptioner skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar som avses i artikel 14 i konventionen skall göras hos&lt;br&gt;socialnämnden i sökandens eller sökandenas hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sammanställa rapporter enligt artikel 15.1. i konventionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) pröva frågor om samtycke enligt artikel 17.c i konventionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vidta åtgärder enligt artikel 21 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 25 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) finns bestämmelser om&lt;br&gt;att socialnämnden prövar frågor&lt;br&gt;om medgivande att i adoptions-&lt;br&gt;syfte ta emot bam med hemvist&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap 12-15 §§ socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (2001:000) finns bestäm-&lt;br&gt;melser om att socialnämnden prö-&lt;br&gt;var frågor om medgivande att i&lt;br&gt;adoptionssyfte ta emot bam med&lt;br&gt;hemvist utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell&lt;br&gt;adoptionsförmedling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 11 §§ lagen (1997:192) om internatio-&lt;br&gt;nell adoptionsförmedling skall upphöra att gälla vid utgången av juni&lt;br&gt;månad 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:297) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med samtjänst vid&lt;br&gt;medborgarkontor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1997:297) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med samtjänst vid medborgarkontor skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbets- eller uppdragstagare som omfattas av ett särskilt avtal enligt&lt;br&gt;5 § får i den kommunala myndighetens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bereda ärenden om bistånd 1. bereda ärenden om bistånd&lt;br&gt;enligt 6 § socialtjänstlagen enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) till den som fyllt 65 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för dennes försörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta emot ansökningar om plats&lt;br&gt;i förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg, fördela sådana plat-&lt;br&gt;ser och lämna erbjudanden om&lt;br&gt;plats enligt 14 a § socialtjänstla-&lt;br&gt;gen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämna ekonomiskt stöd till&lt;br&gt;inackordering för elever i gymna-&lt;br&gt;sieskolan och kommunal vuxen-&lt;br&gt;utbildning enligt skollagen&lt;br&gt;(1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2001:000) till den som fyllt 65 år&lt;br&gt;för dennes försörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ta emot ansökningar om plats&lt;br&gt;och, med undantag för barn som&lt;br&gt;behöver särskilt stöd enligt&lt;br&gt;2 a kap. 9§ skollagen (1985:1100),&lt;br&gt;fördela platser och lämna erbju-&lt;br&gt;danden om plats för barn som&lt;br&gt;skall tillhandahållas förskoleverk-&lt;br&gt;samhet och skolbarnsomsorg en-&lt;br&gt;ligt 2 a kap. skollagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämna ekonomiskt stöd till in-&lt;br&gt;ackordering för elever i gymnasie-&lt;br&gt;skolan och kommunal vuxenut-&lt;br&gt;bildning enligt skollagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ge tillstånd till att inrätta annat slag av toalett än vattentoalett enligt&lt;br&gt;en kommunal föreskrift, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i enklare fall bevilja parkeringstillstånd för handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.27 Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som särskilda ärendeuppgifter får inte registreras sådana uppgifter som&lt;br&gt;avses i 13 och 21 §§ personuppgiftslagen (1998:204) eller som utgör&lt;br&gt;omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tidpunkter, tidsperioder och belopp dels för ersättningar, dels för&lt;br&gt;ersättningsgrundande förhållanden, i ärenden som omfattas av 1 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. grad av nedsatt arbetsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygs-&lt;br&gt;givare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i&lt;br&gt;rehabiliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna reha-&lt;br&gt;biliteringsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre&lt;br&gt;bostadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller&lt;br&gt;delvis på det allmännas bekostnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. om den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller i&lt;br&gt;övrigt har tagits om hand på det allmännas bekostnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. om den registrerade vistas&lt;br&gt;eller bor i en särskild boendeform&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;eller vistas eller bor på annat lik-&lt;br&gt;nande sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. om den registrerade vistas&lt;br&gt;eller bor i en särskild boendeform&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (2001:000)&lt;br&gt;eller vistas eller bor på annat lik-&lt;br&gt;nande sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. om fråga om återbetalningsskyldighet har uppkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. vilken personkrets enligt 5 § förordningen (1988:890) om bilstöd&lt;br&gt;till handikappade som den bilstödsberättigade hör till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. att godmanskap eller förvaltarskap är anordnat enligt föräldra-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. att en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt sak-&lt;br&gt;nar förmåga att vårda bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. att den registrerade får aktivitets stöd enligt 5 § tredje stycket för-&lt;br&gt;ordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. att den registrerade har rätt till ersättning enligt 16-22 §§ förord-&lt;br&gt;ningen om aktivitetsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. bevakningsanledning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop.2000/01:69.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. anledningen till att ett ärende avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringsrcgistcr som förs för handläggning av ärenden om&lt;br&gt;ersättning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring och förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa får dessutom, i&lt;br&gt;fråga om vårdgivare, registreras uppgift om namn på praktik. I sådana&lt;br&gt;register får vidare registreras uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förekomsten av begäran om förhandsprövning enligt förordningen&lt;br&gt;om tandvårdstaxa samt kod för behandlingsförslag som begäran avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kod för behandling som avses i förordningen om tandvårdstaxa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att den registrerade har rätt till ersättning enligt 9, 13 eller 14 § för-&lt;br&gt;ordningen om tandvårdstaxa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förhållanden som anges i 15 § andra stycket förordningen om tand-&lt;br&gt;vårdstaxa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet&lt;br&gt;på den vårdgivare till vilken remiss har skett, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. patientavgift och tandvårdsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.28 Lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet&lt;br&gt;av sluten ungdomsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1998:603) om verkställighet av&lt;br&gt;sluten ungdomsvård skall införas en ny paragraf, 18 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde är, om inte annat&lt;br&gt;föranleds av medicinska eller lik-&lt;br&gt;nande skäl, skyldig att efter upp-&lt;br&gt;maning vid ankomsten till det sär-&lt;br&gt;skilda ungdomshemmet samt infor&lt;br&gt;vistelse utanför hemmet enligt 18 §&lt;br&gt;lämna blod-, urin- eller utand-&lt;br&gt;ningsprov för kontroll av om han&lt;br&gt;eller hon är påverkad av nar-&lt;br&gt;kotika, alkoholhaltiga drycker,&lt;br&gt;andra berusningsmedel, sådana&lt;br&gt;medel som avses i 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel eller sådana medel&lt;br&gt;som omfattas av lagen (1999:42)&lt;br&gt;om förbud mot vissa hälsofarliga&lt;br&gt;varor, om det kan misstänkas att&lt;br&gt;den dömde är påverkad av något&lt;br&gt;sådant medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1656) om&lt;br&gt;patientnämndsverksamhet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1998:1656) om patientnämnds-&lt;br&gt;verksamhet m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje landsting och kommun skall det finnas en eller flera nämnder&lt;br&gt;med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;br&gt;som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den hälso- och sjukvård enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) som bedrivs av kom-&lt;br&gt;muner eller enligt avtal med&lt;br&gt;kommuner och den allmänna om-&lt;br&gt;vårdnad enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) som ges i samband&lt;br&gt;med sådan hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den hälso- och sjukvård enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) som bedrivs av kom-&lt;br&gt;muner eller enligt avtal med&lt;br&gt;kommuner och den allmänna om-&lt;br&gt;vårdnad enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) som ges i samband&lt;br&gt;med sådan hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs av&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.30 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 8 § lagen (1998:674) om inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en person som är berättigad&lt;br&gt;till pension enligt denna lag i&lt;br&gt;väsentlig omfattning har fått sin&lt;br&gt;försörjning genom ekonomiskt&lt;br&gt;bistånd enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) utan villkor om åter-&lt;br&gt;betalning, får retroaktivt beviljad&lt;br&gt;sådan pension betalas ut till soci-&lt;br&gt;alnämnden till den del den mot-&lt;br&gt;svarar vad socialnämnden sam-&lt;br&gt;manlagt har betalat ut till den&lt;br&gt;pensionsberättigades och dennes&lt;br&gt;familjs försörjning för den tid som&lt;br&gt;den retroaktiva pensionen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person som är berättigad&lt;br&gt;till pension enligt denna lag i&lt;br&gt;väsentlig omfattning har fått sin&lt;br&gt;försörjning genom ekonomiskt&lt;br&gt;bistånd enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) utan villkor om åter-&lt;br&gt;betalning, får retroaktivt beviljad&lt;br&gt;sådan pension betalas ut till soci-&lt;br&gt;alnämnden till den del den mot-&lt;br&gt;svarar vad socialnämnden sam-&lt;br&gt;manlagt har betalat ut till den&lt;br&gt;pensionsberättigades och dennes&lt;br&gt;familjs försörjning för den tid som&lt;br&gt;den retroaktiva pensionen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.31 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bistånd enligt socialtjänstlagen Bistånd enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) och liknande ersätt- (2001:000) och liknande ersätt-&lt;br&gt;ningar är skattefria. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningar är skattefria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.32 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;ersättning till steriliserade i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1999:332) om ersättning till&lt;br&gt;steriliserade i vissa fall skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har fått ersättning enligt denna lag skall tillgångar upp-&lt;br&gt;gående till ett belopp om etthundrasjuttiofemtusen (175 000) kr anses&lt;br&gt;som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 5 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 6 och 35 §§ socialtjänstlagen 3. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § soci-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;altjänstlagen (2001:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 26 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshind-&lt;br&gt;rade, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 8 § första stycket lagen om bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer behöver inte göras på grund av ersättning som har utgetts enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.33 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om&lt;br&gt;efterlevandepension och efterlevandestöd till barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § lagen (2000:461) om efterlevande-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension och efterlevandestöd ti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person som är berättigad&lt;br&gt;till efterlevandepension eller efter-&lt;br&gt;levandestöd till bam i väsentlig&lt;br&gt;omfattning har fått sin försörjning&lt;br&gt;genom ekonomiskt bistånd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) utan&lt;br&gt;villkor om återbetalning, får retro-&lt;br&gt;aktivt beviljad sådan pension eller&lt;br&gt;efterlevandestöd betalas ut till&lt;br&gt;socialnämnden till den del ersätt-&lt;br&gt;ningen motsvarar vad socialnämn-&lt;br&gt;den sammanlagt har betalat ut till&lt;br&gt;den ersättningsberättigades och&lt;br&gt;dennes familjs försörjning för den&lt;br&gt;tid som den retroaktiva ersätt-&lt;br&gt;ningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■n skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person som är berättigad&lt;br&gt;till efterlevandepension eller efter-&lt;br&gt;levandestöd till barn i väsentlig&lt;br&gt;omfattning har fått sin försörjning&lt;br&gt;genom ekonomiskt bistånd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:000) utan&lt;br&gt;villkor om återbetalning, får retro-&lt;br&gt;aktivt beviljad sådan pension eller&lt;br&gt;efterlevandestöd betalas ut till&lt;br&gt;socialnämnden till den del ersätt-&lt;br&gt;ningen motsvarar vad socialnämn-&lt;br&gt;den sammanlagt har betalat ut till&lt;br&gt;den ersättningsberättigades och&lt;br&gt;dennes familjs försörjning för den&lt;br&gt;tid som den retroaktiva ersätt-&lt;br&gt;ningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.34 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska program&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2000:625) om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska program skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad till ersättning enligt lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring har vid deltagande i verksamhet som anordnas av&lt;br&gt;kommunen enligt 3 § rätt till aktivitetsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall till den som tar&lt;br&gt;del av verksamhet enligt 3 § och&lt;br&gt;som uppbär försörjningsstöd enligt&lt;br&gt;6 och 6 b §§ socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) när han eller hon bör-&lt;br&gt;jar delta i verksamheten utge er-&lt;br&gt;sättning med ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar försörjningsstödet. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla beträffande den&lt;br&gt;för vilken fattas beslut om sådant&lt;br&gt;försörjningsstöd som avses i första&lt;br&gt;stycket under tid som han eller hon&lt;br&gt;deltar i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall till den som tar&lt;br&gt;del av verksamhet enligt 3 § och&lt;br&gt;som uppbär försörjningsstöd enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 och 2 §§ socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) när han eller hon bör-&lt;br&gt;jar delta i verksamheten utge er-&lt;br&gt;sättning med ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar försöijningsstödet. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla beträffande den&lt;br&gt;för vilken fattas beslut om sådant&lt;br&gt;försörjningsstöd som avses i första&lt;br&gt;stycket under tid som han eller hon&lt;br&gt;deltar i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall till deltagare som inte erhåller ersättning enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket betala ut ersättning med 2 562 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen enligt andra och tredje stycket skall benämnas utveck-&lt;br&gt;lingsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 2000:1360.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 25 september 1997 bemyndigade regeringen dåva-&lt;br&gt;rande statsrådet Margot Wallström att tillkalla en särskild utredare med&lt;br&gt;uppgift att göra en översyn av vissa frågor om socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620). Utredaren skulle analysera och lämna förslag som bl.a. berör&lt;br&gt;lagens konstruktion och struktur, socialtjänstens finansiering, social-&lt;br&gt;tjänstens uppgift att främst bistå vid tillfälliga sociala eller ekonomiska&lt;br&gt;problem samt formerna för tillsynen över socialtjänsten (dir. 1997:109).&lt;br&gt;Utredningen antog namnet Socialtjänstutredningen. Regeringen besluta-&lt;br&gt;de den 3 september 1998 om tilläggsdirektiv till utredaren att lämna för-&lt;br&gt;slag till hur den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare ska ut-&lt;br&gt;formas (dir. 1998:70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har avgett slutbetänkandet Socialtjänst i utveckling (SOU&lt;br&gt;1999:97). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Utred-&lt;br&gt;ningens lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbchandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr&lt;br&gt;S1999/7149/ST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 september 1997 att tillkalla en särskild ut-&lt;br&gt;redare för att utarbeta ett förslag till särskild författningsreglering av&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten. Utredningen, som&lt;br&gt;antog namnet Socialdatautredningen (S 1997:15), har avlämnat betän-&lt;br&gt;kandet Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SOU&lt;br&gt;1999:109). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 4. Utred-&lt;br&gt;ningens lagförslag finns i bilaga 5. Betänkandet har remissbehandlats&lt;br&gt;och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. En samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet&lt;br&gt;(dnr S1999/8114/ST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vidare framställningar från Statens institu-&lt;br&gt;tionsstyrelse SiS om ändringar i vissa lagar och författningar inom SiS&lt;br&gt;ansvarsområde. Förslagen har remissbehandlats. En sammanställning&lt;br&gt;över remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr&lt;br&gt;S1996/3966/IFO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom behandlas ett förslag ur Bampsykiatriutredningens betän-&lt;br&gt;kande Det gäller livet (SOU 1998:31). Förslaget har remissbehandlats.&lt;br&gt;En sammanställning av remissyttrandena finns tillgängliga i Social-&lt;br&gt;departementet (dnr S1998/987/HS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen behandlas också cn skrivelse från Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det om gallringsregler i socialtjänsten, dnr S98/6675/ST.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 8 februari 2001 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit vissa förtydliganden och justeringar i lagför-&lt;br&gt;slagen. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande kommenteras närmare under avsnitt 6.2, 7.2, 13.2-5 samt i för-&lt;br&gt;fattningskommentaren .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagändringar har, på grund av att de enbart är av enkel beskaf- Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;fenhet, inte underställts Lagrådets granskning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänsten utgör en central del av välfärdspolitiken. Genom att till-&lt;br&gt;godose individuella behov hos socialt och ekonomiskt utsatta grupper&lt;br&gt;utgör socialtjänstens insatser ett viktigt komplement till de generella&lt;br&gt;ekonomiska stödsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon form av rättslig reglering för den enskildes rätt till stöd för&lt;br&gt;överlevnad har funnits sedan 1700-talet. Denna rätt har ytterst sin ideolo-&lt;br&gt;giska grund i uppfattningen att staten har plikt att vårda medborgarna och&lt;br&gt;att medlemskap i samhället innebär att ha vissa rättigheter som samtidigt&lt;br&gt;kräver motprestationer. Denna uppfattning om relationen mellan staten&lt;br&gt;och individen utvecklades under upplysningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ideologiska synsättet men även ekonomiska orsaker har föranlett&lt;br&gt;ändringar i den lagstiftning som sedan dess avsett att skydda den enskil-&lt;br&gt;des försörjning. Bl.a. har omfattningen av rätten till stöd för försörjning&lt;br&gt;samt rätten till domstolsprövning av beslut om socialbidrag i vissa tider&lt;br&gt;begränsats med hänsyn till samhällets bristande resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett rättighetsbegrepp finns alltså i socialrätten sedan lång tid tillbaka.&lt;br&gt;Som lagstiftningsstrategi har det använts till att förverkliga och bygga&lt;br&gt;upp välfärdsstaten. Begreppet har i dessa sammanhang dels betecknat&lt;br&gt;behovet av samhällelig resursfördelning, dels varit ett verktyg för att lösa&lt;br&gt;konflikter när enskildas intressen kolliderar med offentliga myndigheters.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1980 års socialtjänstreform lades de grundläggande målsätt-&lt;br&gt;ningarna och värderingarna som nu gäller för socialtjänsten fast. Det&lt;br&gt;gäller principerna om helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspek-&lt;br&gt;tivet och att den enskildes egna resurser skall tas tillvara. Individens&lt;br&gt;delaktighet och egna ansvar skall beaktas. Socialtjänsten skall också&lt;br&gt;präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet,&lt;br&gt;normalisering, närhet och valfrihet. Det finns anledning att betona att de&lt;br&gt;grundläggande värderingar som präglade 1980 års socialtjänstreform&lt;br&gt;alltjämt skall gälla. Principerna ger inte bara vägledning för socialtjäns-&lt;br&gt;tens praktiska verksamhet, utan för den människosyn som alltjämt skall&lt;br&gt;prägla reformarbetet inom socialtjänsten. Det är emellertid angeläget att&lt;br&gt;påpeka att begreppen måste konkretiseras och manifesteras i det dagliga&lt;br&gt;arbetet, så att de inte utvecklas till tomma honnörsord utan konkret inne-&lt;br&gt;håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under 1990-talet har i flera avseenden påverkat förutsätt-&lt;br&gt;ningar för socialtjänsten arbete. Sedan år 1992 har kommunerna stor&lt;br&gt;möjlighet att själva utforma sin nämnd- och förvaltningsorganisation&lt;br&gt;samtidigt som ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting har&lt;br&gt;förändrats. Det har på sina håll påverkat helhetssynen i det praktiska&lt;br&gt;arbetet. Den djupa ekonomiska kris som präglade 1990-talets första hälft,&lt;br&gt;med en femdubbling av arbetslösheten, förde med sig stora ned-&lt;br&gt;skärningar i statsbudgeten för att komma tillrätta med obalansen i statens&lt;br&gt;finanser. För medborgarna innebar nedskärningarna bl.a. sänkta nivåer&lt;br&gt;eller ändrade förutsättningar i sjuk-, arbetslöshets- och föräldraför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringarna samt höjda kommunala taxor och avgifter. Detta drabbade&lt;br&gt;inte minst barnfamiljerna hårt. Allt fler människor hamnade under s.k.&lt;br&gt;skälig levnadsnivå och blev därmed berättigade till socialbidrag. Med en&lt;br&gt;fördubbling av socialbidragskostnadcma mellan åren 1990 och 1997&lt;br&gt;innebar utvecklingen för kommunernas del kraftigt ökade kostnader. Ut-&lt;br&gt;vecklingen sammanföll med en rekordstor flyktinginvandring år 1994&lt;br&gt;samt flera olika reformer som innebar nya uppgifter för kommunerna och&lt;br&gt;ett vidgat ansvar för dem som bor eller vistas i kommunen. År 1998&lt;br&gt;genomfördes vissa förändringar i socialtjänstlagen. I förarbetena betona-&lt;br&gt;des att det inte fanns skäl att frångå grundtankarna i 1980 års reform,&lt;br&gt;men att det mot bakgrund av samhällsutvecklingen sedan reformens infö-&lt;br&gt;rande fanns anledning att ompröva medlen för att uppnå målen.&lt;br&gt;Ändringarna innebar bl.a. att en riksnorm för försörjningsstöd infördes,&lt;br&gt;att rätten till bistånd därutöver preciserades samt att rätten att överklaga&lt;br&gt;biståndsbeslut genom förvaltningsbesvär inskränktes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under 1990-talets sista och 2000-talets första år har dock&lt;br&gt;gått i en annan och för landet positiv riktning. Den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen vände vid mitten av 1990-talet åter uppåt, och den svenska eko-&lt;br&gt;nomin har sedan dess utvecklats positivt. Den tidigare åtstramningspoli-&lt;br&gt;tiken har ersatts av en reformpolitik, med mer resurser till vård, skola och&lt;br&gt;omsorg. Arbetslösheten har sjunkit, vilket inneburit att målet om att&lt;br&gt;sänka den öppna arbetslösheten till fyra procent har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd härav har antalet socialbidragshushåll minskat och där-&lt;br&gt;med kommunernas kostnader för socialbidragen. Det finns emellertid&lt;br&gt;människor grupper som oavsett arbetsmarknadsläget har svårt att hävda&lt;br&gt;sig på arbetsmarknaden. Det kan bero på personliga problem eller sämre&lt;br&gt;sociala förutsättningar. För dessa utgör socialtjänstens insatser ett&lt;br&gt;skyddsnät i utsatta situationer eller perioder i livet. Ett kompromisslöst&lt;br&gt;mål är att välfärden skall omfatta samtliga medborgare. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att stärka det yttersta skyddsnätet, så att människor som av&lt;br&gt;skilda anledningar utsätts för ekonomiska eller sociala påfrestningar ges&lt;br&gt;förutsättningar att leva ett värdigt och självständigt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer för socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstlagen är en välfärdslag. De övergripande målen för social-&lt;br&gt;tjänsten har definierats i lagens portalparagraf. Även om bestämmelsens&lt;br&gt;juridiska status i den rättsliga processen kan diskuteras har den haft stor&lt;br&gt;betydelse för inriktningen av det sociala arbetet. Den tydliggör och anger&lt;br&gt;riksdagens ambitioner med lagverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstlagen avspeglar den lagstiftningsteknik som vann insteg&lt;br&gt;under 1970-talet. Ramlagstekniken ansågs vara det effektivaste sättet för&lt;br&gt;regleringar som syftar till att uppnå välfärdsmålen. Den kom därför att&lt;br&gt;användas både när socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;utformades. Ramlagstekniken har också gjort det möjligt att anpassa&lt;br&gt;dessa lagar till nya behov och på så sätt bidragit till att de överlevt trots&lt;br&gt;de förändringar som skett i samhället under de senaste tjugo åren. Men&lt;br&gt;förändringar har gjorts och för socialtjänstlagens del har det inneburit att&lt;br&gt;flera detaljerade regler har införts. Dess karaktär av ramlag har dock inte&lt;br&gt;ifrågasatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramlagstiftning, samt rättighets- och skyldighetslagstiftning är de lag-&lt;br&gt;stiftningsstrategier som används för att reglera det sociala arbetet. Ram-&lt;br&gt;lagstiftningen innehåller regler av flera olika slag. De varierar inom ett&lt;br&gt;brett spektrum från mycket detaljerade regler till så generella bestämmel-&lt;br&gt;ser, som anger mål eller operativa riktlinjer och som är avsedda att ge&lt;br&gt;vägledning. Socialtjänstlagen har också kritiserats från flera håll för att&lt;br&gt;ett spänningsförhållande mellan statens, kommunernas och den enskilde&lt;br&gt;individens intressen finns inbyggt i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramlagstekniken och det kommunala utjämningssystemet har varit de&lt;br&gt;verktyg som riksdag och regering främst använt för att styra sam-&lt;br&gt;hällsutvecklingen på det kommunala området. Dessutom tillkommer&lt;br&gt;någon form av statligt kontrollsystem ofta utformat som en skyldighet för&lt;br&gt;någon statlig myndighet att ha tillsyn över verksamheterna. Även riks-&lt;br&gt;dagens möjlighet att genom lagstiftning föreskriva rätt till domstolspröv-&lt;br&gt;ning kan anses vara statlig kontroll eller statligt styrmedel eftersom&lt;br&gt;prövningen skall tillgodose den enskildes intressen ur de aspekter som&lt;br&gt;staten anser väsentliga och som huvudmannen för verksamheten är skyl-&lt;br&gt;dig att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärsinstitut och den statliga tillsynen liksom formaliserade hand-&lt;br&gt;läggningsregler kan också anses kompensera de brister som ramlagstek-&lt;br&gt;niken innebär med allmänt formulerade mål och riktlinjer i förhållande&lt;br&gt;till en detaljerad/preciserad lagstiftning för olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramlagstekniken har kunnat användas under lång tid utan att behöva&lt;br&gt;ändras i någon större utsträckning. I stället har de verksamheter som&lt;br&gt;kommuner eller statliga förvaltningsmyndigheter bedriver anpassats.&lt;br&gt;Vissa menar också att tekniken är fördelaktig eftersom den kan innebära&lt;br&gt;att socialtjänstens arbetsmetoder utvecklas på ett positivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon definition av vad en rättighetslag eller en skyldig-&lt;br&gt;hetslag är. Ingen lagprodukt är heller enbart en rättighets- eller skyldig-&lt;br&gt;hetslag. Vad det handlar om är regler i en lagstiftningsprodukt som regle-&lt;br&gt;rar en skyldighet eller en rättighet för något subjekt. Den skyldighet som&lt;br&gt;regleras är ofta en huvudmans ansvar. I socialtjänstlagen finns t.ex. regler&lt;br&gt;om skyldigheter för kommunerna att bedriva vissa verksamheter för att&lt;br&gt;tillgodose medborgarnas behov. Med denna utgångspunkt kan kommu-&lt;br&gt;nen bestämma hur verksamheterna skall bedrivas. Kommunen frihet i&lt;br&gt;detta avseende begränsas bara i den mån det i lagen finns bestämmelser&lt;br&gt;som inskränker den. De kommunala beslut som grundas på en allmän&lt;br&gt;skyldighet att bedriva viss verksamhet överklagas enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en lagbestämd social rättighet i juridiskt hänseende skall anses&lt;br&gt;föreligga måste den uppfylla vissa krav. Även om utformningen av&lt;br&gt;rättighetsbestämmelser inte alltid uppfyller dessa krav tycks det råda&lt;br&gt;enighet inom doktrinen om dem. Rättigheten skall vara noggrant precise-&lt;br&gt;rad både vad gäller innehåll och förutsättningar och den skall vara&lt;br&gt;utkrävbar. För att vara utkrävbar fordras möjlighet till överprövning för&lt;br&gt;att den enskilde genom ett domstolsutslag skall kunna hävda sin rätt mot&lt;br&gt;den ansvarige huvudmannen. Ibland krävs också statlig tillsyn och kon-&lt;br&gt;troll av de myndigheter som har hand om förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens styrning och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ansvar för medborgarnas sociala välstånd har i socialtjänstlagen&lt;br&gt;ålagts kommunerna. I enlighet med den decentraliserade förvaltnings-&lt;br&gt;politikens syfte är bestämmelserna i socialtjänstlagen generellt utfor-&lt;br&gt;made. Ett undantag är lagens rättighetsbestämmelser, med möjlighet till&lt;br&gt;domstolsprövning som syftar till att stärka den enskildes ställning och ge&lt;br&gt;likhet i tillämpningen över landet. Den kontroll som sker via den statliga&lt;br&gt;tillsynen över socialtjänsten är ett viktigt komplement till den kontroll&lt;br&gt;som sker genom att den enskilde har rätt att överklaga beslut via förvalt-&lt;br&gt;ningsbesvär. En aktiv statlig tillsyn syftar till att trygga rättssäkerheten&lt;br&gt;och lagligheten i det kommunala åtagandet men också att skapa en lik-&lt;br&gt;värdig verksamhet över hela landet. En väl fungerande tillsyn är ett vik-&lt;br&gt;tigt instrument för att se till att socialtjänstlagen efterlevs och för att&lt;br&gt;garantera den enskilde god kvalitet och säkerhet i de insatser som ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av en fortsatt decentralisering, generella istället för&lt;br&gt;riktade statsbidrag och en tilltagande privatisering av vården har tillsyns-&lt;br&gt;frågorna under senare år fått ökad tyngd. Uppmärksammade fall av bris-&lt;br&gt;ter i vård och omsorg har understrukit behovet av en effektivare och mer&lt;br&gt;slagkraftig tillsyn. Frågan om hur den statliga regionala tillsynen över&lt;br&gt;kommunala verksamheter bör vara ordnad är och har varit föremål för&lt;br&gt;överväganden i flera olika utredningar. Tillsynen har kritiserats för att&lt;br&gt;vara otydlig och svag. Behov av ökade befogenheter för tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heterna, motsvarande vad som gäller inom hälso- och sjukvården har&lt;br&gt;efterlysts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande (bet.&lt;br&gt;1996/97:SoU13, rskr. 1996/97:185) uttalat att tillsynen över äldreomsor-&lt;br&gt;gen bör förbättras. Tillsynen måste skärpas och inriktas på frågor om&lt;br&gt;laglighet och rättssäkerhet. Tillsynen måste också inriktas på att säkra&lt;br&gt;kvalitet och kompetens i vården och omsorgen, så att de äldres själv-&lt;br&gt;bestämmande, integritet, trygghet och värdighet säkras. Utskottet ansåg&lt;br&gt;vidare att det är angeläget att skapa en tydligare organisation för tillsy-&lt;br&gt;nen. Det får inte råda någon tvekan om vart den enskilde skall vända sig&lt;br&gt;med sina synpunkter och klagomål. Informationen om möjligheten att&lt;br&gt;klaga måste förbättras. Utskottet pekar också på hur uppdelningen mellan&lt;br&gt;länsstyrelsen och Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter medför&lt;br&gt;svårigheter och en otydlighet vid tillsynen i gränsområdet mellan kom-&lt;br&gt;munal och landstingskommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har olika roller i fråga om tillsyn&lt;br&gt;över den kommunala socialtjänsten. Socialstyrelsen har den övergripande&lt;br&gt;tillsynen över socialtjänsten i riket och skall följa och vidareutveckla&lt;br&gt;denna. Länsstyrelserna svarar för den primära tillsynen över socialnämn-&lt;br&gt;dernas tillämpning av socialtjänstlagen. Länsstyrelsen skall inom länet&lt;br&gt;bl.a. informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten,&lt;br&gt;biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet samt se till att soci-&lt;br&gt;alnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen ansvarar för tillsynen av verksamheter inom såväl offentlig som&lt;br&gt;privat regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen svarar för såväl den övergripande som den primära till-&lt;br&gt;synen över hälso- och sjukvården och dess personal. Styrelsen utövar&lt;br&gt;tillsyn över all hälso- och sjukvård oavsett driftsform. Socialstyrelsens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn över hälso- och sjukvården utövas främst genom sex regionala Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;tillsynsenheter. Inom hälso- och sjukvården finns en rättslig reglering&lt;br&gt;som saknar motsvarighet inom socialtjänstområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstlagen är i stora delar en ramlag, även om den innehåller&lt;br&gt;rättighetsbestämmelser, där den enskildes rättssäkerhet tryggas genom&lt;br&gt;möjligheter att överklaga beslut till domstol. Ifråga om tillsynen över&lt;br&gt;sådana verksamheter som ligger inom ramen för den kommunala själv-&lt;br&gt;styrelsen finns ett behov av samordning på nationell nivå för en enhetlig&lt;br&gt;tillämpning vilket skulle kunna bidra till en utveckling av tillsynen över&lt;br&gt;socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför angeläget att Socialstyrelsen och länsstyrelserna i sam-&lt;br&gt;verkan utvecklar tillsynen över socialtjänsten för att göra tillsynen effek-&lt;br&gt;tivare. Redan idag görs mycket för att förbättra och effektivisera den&lt;br&gt;sociala tillsynen såväl på regional som på nationell nivå. För en tillräck-&lt;br&gt;ligt effektiv tillsyn krävs dock en starkare samordning mellan den regio-&lt;br&gt;nala och nationella nivån än vad som hittills varit fallet. Samordningen&lt;br&gt;mellan tillsynen på socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens områden&lt;br&gt;måste också utvecklas vidare och förstärkas. Bland de frågor som bör&lt;br&gt;ställas i centrum för tillsynen är personalens kompetens, effekt och&lt;br&gt;resultat av verksamheterna samt bemötande av klienter och allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 En ny socialtjänstlag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialtjänstlagen redigeras om och delas in i&lt;br&gt;kapitel. Lagens karaktär av ramlag för det sociala arbetet bibehålls.&lt;br&gt;Likaså skall helhetssynen på den enskildes behov alltjämt prägla det&lt;br&gt;sociala arbetet. Rätten till bistånd regleras i ett särskilt kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstutredningens förslag: Bestämmelserna om ekonomiskt&lt;br&gt;bistånd lyfts ut ur socialtjänstlagen och regleras i en särskild lag om&lt;br&gt;socialbidrag. Beträffande lagen i övrigt föreslår utredningen vissa redige-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissopinionen är splittrad när det gäller frågan&lt;br&gt;om en särskild socialbidragslag. Flera remissinstanser, bl.a. Social-&lt;br&gt;styrelsen och Länsstyrelsen i Västra Götaland, framhåller risken med att&lt;br&gt;helhetsperspektivet inom socialtjänsten förloras med en sådan konstruk-&lt;br&gt;tion. Kammarrätten i Stockholm och Socialstyrelsen m.fl. påtalar risken&lt;br&gt;för tillämpnings- och tolkningsproblem, då den nya lagen medför en&lt;br&gt;oklar uppdelning av vilka behov som skall bedömas. Statskontoret anför&lt;br&gt;att förslaget saknar tillräcklig analys för att kunna bedömas. Några&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Folkhälsoinstitutet anser att förslaget är posi-&lt;br&gt;tivt om det innebär att resurser frigörs för det förebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget om att social-&lt;br&gt;tjänstlagen redigeras om. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller dock&lt;br&gt;att det inte är helt utan komplikationer att numrera om i stort sett alla&lt;br&gt;paragrafer och anför att en kapitelindelning bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: Nuvarande socialtjänstlag trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1982 efter ett omfattande reformarbete (prop.&lt;br&gt;1979:80:1, bet. SoU 1979/80:44). Genom socialtjänstlagen samlades&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare vårdlagar - socialhjälpslag, bamavårdslag, nykterhetsvårdslag&lt;br&gt;samt bamomsorgslag i en gemensam lag för hela det sociala området.&lt;br&gt;Syftet med detta var bl.a. att skapa en helhetssyn på människans behov&lt;br&gt;och förutsättningar i det sociala arbetet. Genom åren har lagen ändrats ett&lt;br&gt;flertal gånger, nya bestämmelser har tillkommit och andra har upphört att&lt;br&gt;gälla. Utvecklingen i samhället har bl.a. medfört att en stor del av det&lt;br&gt;vård- och behandlingsarbete som tidigare utfördes av kommuner eller&lt;br&gt;landsting numera utförs som enskild verksamhet. Den enskildes rätt till&lt;br&gt;bistånd har detaljreglerats på ett sätt som inte var avsett när socialtjänst-&lt;br&gt;lagen ursprungligen kom till. Detta har lett till att lagen kommit att bli&lt;br&gt;alltmer svåröverskådlig och förlorat sin ursprungliga konstruktion och&lt;br&gt;tydlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de ändringar som har skett under åren har, förutom att nya&lt;br&gt;bestämmelser inte alltid har placerats på ett genomtänkt sätt, också språ-&lt;br&gt;ket i själva lagtexten kommit att verka något föråldrat och brista i kon-&lt;br&gt;sekvens. Förslaget innebär därför också att språket moderniseras och&lt;br&gt;görs mer enhetligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem som har framhållits är också blandningen av bestämmelser&lt;br&gt;av målsättningskaraktär, bestämmelser som reglerar skyldigheter för&lt;br&gt;kommunerna och bestämmelser som ger enskilda särskilda rättigheter.&lt;br&gt;Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra lagens karaktär i det&lt;br&gt;avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den föreslagna konstruktionen är att göra lagen mer lättill-&lt;br&gt;gänglig och överskådlig. Bestämmelsernas olika karaktär blir därigenom&lt;br&gt;tydligare, vad som är målsättningsbestämmclser, kommunernas direkta&lt;br&gt;skyldigheter respektive individens rättigheter. Rätten till bistånd föreslås&lt;br&gt;regleras i ett särskilt kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär inte att lagens karaktär av ramlag för det&lt;br&gt;sociala arbetet ändras. Inte heller innebär den föreslagna lydelsen att&lt;br&gt;lagens grundläggande utgångspunkter såsom individens självbestäm-&lt;br&gt;mande, inflytande och helhetssynen i det sociala arbetet förändras. De&lt;br&gt;ändringar i de materiella bestämmelserna som föreslås, behandlas i&lt;br&gt;kommande avsnitt i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätten till bistånd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1998 gäller beträffande rätten till bistånd att den som&lt;br&gt;inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat&lt;br&gt;sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin&lt;br&gt;livsföring i övrigt (annat bistånd) på särskilt angivna villkor. Vad som&lt;br&gt;skall anses ingå i försörjningsstödet preciseras i lagen och en riksnorm&lt;br&gt;som innefattar skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och&lt;br&gt;fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och&lt;br&gt;TV-avgift fastställs av regeringen för varje år. Utöver det belopp som&lt;br&gt;utgör riksnormen har den enskilde rätt till bistånd för skäliga kostnader&lt;br&gt;för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, läkarvård, akut tand-&lt;br&gt;vård, glasögon samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med annat bistånd preciseras också i lagen, nämligen&lt;br&gt;hjälp i hemmet samt särskilt boende för service och omvårdnad för äldre&lt;br&gt;eller bostad med särskild service för funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har därutöver getts en befogenhet att kunna utge bistånd&lt;br&gt;även i annan form eller utöver vad som anges om det finns skäl för det.&lt;br&gt;Sådant bistånd är dock inte utformat som en rättighet för den enskilde,&lt;br&gt;utan som en möjlighet för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biståndsbeslut som avser försörjningsstöd eller annat bistånd kan&lt;br&gt;överklagas av den enskilde genom förvaltningsbesvär, vilket innebär att&lt;br&gt;domstolen prövar såväl beslutets laglighet som dess lämplighet och kan&lt;br&gt;fatta ett nytt beslut med en annan innebörd. Övriga biståndsbeslut kan&lt;br&gt;enbart bli föremål för laglighetsprövning enligt kommunallagens&lt;br&gt;(1991:900) bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Den enskildes rätt till bistånd skall stärkas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialtjänstlagens bestämmelser om rätt till&lt;br&gt;bistånd ändras på så sätt att de begränsningar i fråga om annat bistånd&lt;br&gt;som gäller i dag tas bort. Bestämmelsen kommer i princip att återgå&lt;br&gt;till vad som gällde före den 1 januari 1998. Den som inte själv kan&lt;br&gt;tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt skall ha&lt;br&gt;rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning eller sin livsfö-&lt;br&gt;ring i övrigt. Begreppet skälig levnadsnivå skall kvarstå i lagen med&lt;br&gt;den innebörd som begreppet har vad gäller innehåll och nivåbestäm-&lt;br&gt;ning av biståndet. Likaså kvarstår bestämmelsen om att biståndet skall&lt;br&gt;utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett själv-&lt;br&gt;ständigt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsstödet preciseras till att avse, förutom de poster som&lt;br&gt;ingår i riksnormen, skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbets-&lt;br&gt;resor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbets-&lt;br&gt;löshetskassa. Övriga poster som nu finns i uppräkningen ingår, utan&lt;br&gt;precisering, i begreppet livsföring i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens. Utredningen föreslog dock att bestämmelserna om försörj-&lt;br&gt;ningsstöd skulle regleras i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser välkomnar förslaget om&lt;br&gt;att rättssäkerheten skall stärkas för den enskilde genom att det återigen&lt;br&gt;blir möjligt att överklaga biståndsbeslut genom förvaltningsbesvär. Bland&lt;br&gt;kommunerna är bilden splittrad, hälften av de kommuner och kommun-&lt;br&gt;förbund som har yttrat sig tillstyrker förslaget. Den enskildes rättssäker-&lt;br&gt;het och demokratiskäl väger tungt hos de kommuner som tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget att återinföra överklagningsrätten. Oxelösunds kommun framhåller&lt;br&gt;dock att kommunalekonomiska restriktioner är ett legitimt intresse vid&lt;br&gt;avvägning av bistånd i enskilda fall, men ställer sig bakom utredarens&lt;br&gt;förslag. Stockholms stad anför att det är en grundläggande rättssäkerhets-&lt;br&gt;fråga att beslut inom socialtjänsten skall kunna överklagas av den&lt;br&gt;enskilde, och välkomnar förslaget i den delen. Lidköpings kommun anför&lt;br&gt;att det är positivt att myndigheten får sin tolkning av lagen prövad i&lt;br&gt;högre instans, vilket innebär en kvalitetssäkring såväl för den enskilde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som för beslutsfattaren. Bland övriga kommuner som tillstyrker kan&lt;br&gt;nämnas Jönköping, Gävle, Hällefors, Karlsborg, Skellefteå och&lt;br&gt;Skinnskatteberg. Kommunförbundet Stockholms län anser att en åter-&lt;br&gt;införd besvärsrätt måste följas av preciserade anvisningar från Social-&lt;br&gt;styrelsen och andra myndigheter så att domstolsprövningar av besvär i&lt;br&gt;allmänhet kan utfalla så att utslaget kan uppfattas som rimligt av såväl&lt;br&gt;medborgare som landets socialnämnder. De kommuner, bl.a. Haninge,&lt;br&gt;Gnosjö, Mörbylånga, Karlstad, Sala och Luleå, och kommunförbund&lt;br&gt;som avstyrker förslaget anför framförallt att det strider mot den kommu-&lt;br&gt;nala självbestämmanderätten samt att det har gått för kort tid sedan de&lt;br&gt;nya bestämmelserna trädde i kraft. Många kommuner anför att det är&lt;br&gt;politiker och professionella som vet bäst och att det är viktigare att&lt;br&gt;utveckla tjänstegarantier och klagomålshantering. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet anser att den enskilde skall ha en allmän rätt till omprövning&lt;br&gt;av tjänstemannabeslut i en politisk instans. Statskontoret avstyrker för-&lt;br&gt;slaget. Man bedömer att ett utökat rättighetsinslag skulle innebära ökade&lt;br&gt;bidragskostnader och kostnader inom förvaltningsdomstolarna. Avväg-&lt;br&gt;ningen mellan rättighets- och skyldighetslagstiftning samt betydelsen för&lt;br&gt;det kommunala självstyret bör belysas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid reformeringen av socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620) år 1998 (prop. 1996/97:124, bet. 1996/97:SoU18, rsk.&lt;br&gt;1996/97:264) infördes förändringar när det gäller den enskildes rätt till&lt;br&gt;vissa biståndsinsatser genom att det dels infördes en precisering av för-&lt;br&gt;sörjningsstödet, dels att rätten till prövning av ett biståndsbeslut genom&lt;br&gt;förvaltningsbesvär begränsades till beslut om försörjningsstöd och vissa&lt;br&gt;andra preciserade insatser, nämligen färdtjänst, hjälp i hemmet samt sär-&lt;br&gt;skilt boende för service och omvårdnad för äldre eller bostad med sär-&lt;br&gt;skild service för funktionshindrade. Färdtjänst har sedermera utmönstrats&lt;br&gt;ur socialtjänsten. Som skäl för denna begränsning av den enskildes rätt&lt;br&gt;till prövning av biståndsbeslut anförde regeringen bl.a. att genom&lt;br&gt;bestämmelserna om att socialnämndens insatser för den enskilde skall&lt;br&gt;utformas och genomföras tillsammans med honom, den enskilde är till-&lt;br&gt;försäkrad ett inflytande över insatserna. Den enskilde själv spelar en mer&lt;br&gt;aktiv roll när det gäller bedömningen av behovet av olika åtgärder och&lt;br&gt;bestämmandet av målet för en viss insats. Vad den enskilde och kommu-&lt;br&gt;nen kan ha olika uppfattningar om är i första hand valet av insats eller&lt;br&gt;utformningen av insatsen. Regeringen konstaterade mot denna bakgrund&lt;br&gt;att möjligheten att anföra förvaltningsbesvär över denna typ av beslut&lt;br&gt;inte behövdes för att kommunerna skulle tillgodose varierande behov av&lt;br&gt;stöd, vård eller behandling som enskilda kan ha. Regeringen betonade&lt;br&gt;samtidigt det stora ansvar som kommuner har för att det finns lämpliga&lt;br&gt;åtgärder att sätta in för bl.a. bam och unga i svårigheter och för män-&lt;br&gt;niskor med missbruksproblem. Regeringen utgick vidare från att kom-&lt;br&gt;munen även i fortsättningen tillförsäkrar den enskilde en skälig levnads-&lt;br&gt;nivå och att stödet utformas så att det stärker dennes resurser att leva ett&lt;br&gt;självständigt liv. Begreppet skälig levnadsnivå kvarstod i lagen likväl&lt;br&gt;som den hittillsvarande tolkningen av ambitionsnivåer och kvalitet på&lt;br&gt;stödinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utvärderingar som har gjorts av dels Socialstyrelsen, dels läns-&lt;br&gt;styrelserna har emellertid visat att ändringarna i socialtjänstlagen har fått&lt;br&gt;vissa effekter som inte var avsedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens uppföljning av ändringarna i lagen har redovisats till&lt;br&gt;regeringen i rapporten Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999:3.&lt;br&gt;Uppföljningen har bl.a. innefattat frågan hur kommunerna har utnyttjat&lt;br&gt;den ökade friheten att bestämma. Hur har t.ex. bedömningen av tandvård&lt;br&gt;påverkats när det numera i lagen anges att endast akut tandvård ingår i&lt;br&gt;försörjningsstödet? Har hushåll med korta hjälptider bedömts på annat&lt;br&gt;sätt än hushåll med längre? Socialstyrelsens uppföljning grundar sig på&lt;br&gt;en rad olika studier, både egna och andras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen kommuner som generellt avslår olika 6 g §-poster har inte&lt;br&gt;ökat enligt Socialstyrelsen. Starka restriktioner för socialbidrag till&lt;br&gt;semesterresor och psykoterapi fanns t.ex. redan före lagändringen. De&lt;br&gt;flesta kommuner hade även sänkt socialbidragsnormen för barnfamiljer&lt;br&gt;redan före lagändringen. Socialbidragsprövningen är dock både till inne-&lt;br&gt;håll och karaktär komplex, vilket ger utrymme för den enskilde hand-&lt;br&gt;läggarens personliga bedömningar och värderingar även sedan hänsyn&lt;br&gt;tagits till riktlinjer och praxis. Flera studier visar att socialbidragshand-&lt;br&gt;läggare som ställs inför en och samma fallbeskrivning kan göra mycket&lt;br&gt;olika bedömningar, såväl vid jämförelse mellan handläggare i olika&lt;br&gt;kommuner som mellan handläggare inom samma kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rapport till regeringen redovisade Socialstyrelsen i juni 1999 samt&lt;br&gt;i rapporten Rättssäkerheten inom äldreomsorgen (februari 2001) en upp-&lt;br&gt;följning av konsekvenserna av ändringarna vad gäller överklagnings-&lt;br&gt;rätten inom äldreomsorgen. Resultatet visar att det även inom äldreom-&lt;br&gt;sorgen skett en uppdelning av biståndsprövningen på två olika bestäm-&lt;br&gt;melser, 6 f § och 6 g §, och därmed två besvärs vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har haft regeringens uppdrag att i sin verksamhets- och&lt;br&gt;individtillsyn uppmärksamma effekterna av ändringarna i överklagnings-&lt;br&gt;rätten när det gäller bistånd till vård- och behandlingskostnader samt&lt;br&gt;annat ekonomiskt stöd än försörjningsstöd. Länsstyrelserna har kunnat&lt;br&gt;konstatera att många kommuner har infört en mer restriktiv bedömning&lt;br&gt;av biståndsansökningama samt att det råder stor skillnad mellan olika&lt;br&gt;kommuner och olika handläggare. Flera av länsstyrelserna pekar där-&lt;br&gt;utöver på de problem som uppdelningen av biståndsprövningen på två&lt;br&gt;olika bestämmelser har medfört. Ändringarna i överklagningsrätten har&lt;br&gt;medfört att vissa beslut tas med stöd av 6 g § trots att de borde höra&lt;br&gt;hemma under 6 b §, vilket fått till följd att den enskilde fått felaktig&lt;br&gt;information om hur man överklagar, och därigenom kanske gått förlustig&lt;br&gt;rätten till bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De indikationer som getts genom dessa uppföljningar tillsammans med&lt;br&gt;det starka stöd som utredarens förslag har fått bland remissinstanserna&lt;br&gt;visar på behovet av en återgång till tidigare ordning där den enskilde som&lt;br&gt;inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat&lt;br&gt;sätt ges en rätt till bistånd för såväl sin försörjning som för sin livsföring&lt;br&gt;i övrigt. Den uppdelning eller gradering av olika gruppers behov, som&lt;br&gt;den nuvarande ordningen ger uttryck för, tycks inte ha lett till några&lt;br&gt;positiva effekter vare sig för enskilda eller kommunerna, utan snarare&lt;br&gt;bidragit till ökad administration på socialbyråerna och en osäkerhet om&lt;br&gt;vad som gäller. En ökad rättssäkerhet för den enskilde är därför även av&lt;br&gt;vikt för att undvika oskäliga skillnader i biståndsprövningen. Den före-&lt;br&gt;slagna ändringen innebär inte någon ändring när det gäller den enskildes&lt;br&gt;eget ansvar att efter sin förmåga bidra till sin försörjning. Inte heller före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slår regeringen någon ändring i de bestämmelser som reglerar vilka krav&lt;br&gt;socialtjänsten kan ställa på den enskilde för att bistånd skall komma i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med rättighetsbestämmelser är att garantera enskilda människor&lt;br&gt;det stöd som de är i behov av i de fall detta inte kan tillgodoses av dem&lt;br&gt;själva eller någon annan. Detta är ett uttryck för människans eget ansvar&lt;br&gt;alt klara sin livsföring. Men det är också ett uttryck för all samhället i&lt;br&gt;vissa fall skall träda in med stöd när den enskilde inte kan klara detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser framhåller att en återgång till det tidigare&lt;br&gt;gällande systemet med rätt att överklaga alla typer av biståndsbeslut till&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, står i strid med det kommunala självstyret.&lt;br&gt;Exempelvis innebär prövning genom förvaltningsbesvär ett mer in-&lt;br&gt;gripande förfarande för kommunerna än laglighetsprövning. Ingrepp i&lt;br&gt;den kommunala självstyrelsen är inte unikt, utan detta gäller hela social-&lt;br&gt;tjänstlagen och även hälso- och sjukvårdslagstiftningen som kan sägas&lt;br&gt;vara en inskränkning av det kommunala självstyret. Regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning är dock att hänsynen till den enskildes rättssäkerhet väger tyngre än&lt;br&gt;kommunernas intresse i detta fall och att förslaget därför är motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för den föreslagna ändringen är att alla personer skall&lt;br&gt;ha rätt till insats efter behov. Ingen grupps behov skall vara starkare&lt;br&gt;skyddat än andras. Det kan inte vara rimligt att personer med behov av&lt;br&gt;olika vårdinsatser eller bam och unga som behöver vård inte ges samma&lt;br&gt;rättstrygghet som t.ex. äldre och personer med funktionshinder. Social-&lt;br&gt;tjänstlagen skall säkra att de medborgare som har behov av socialt stöd,&lt;br&gt;men även vård- och behandlingsinsatser, får det stöd och den behandling&lt;br&gt;som de behöver. Ofta är det fråga om människor som lever i en utsatt och&lt;br&gt;pressad situation och som därför är i behov av hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att den nuvarande preciseringen till försörjningsstöd och&lt;br&gt;bistånd i form av hjälp i hemmet eller särskilt boende för äldre och per-&lt;br&gt;soner med funktionshinder upphör och att rätten till bistånd kommer att&lt;br&gt;gälla insatser som avser den enskildes livsföring, oavsett vilken grupp&lt;br&gt;den enskilde tillhör. Innehållet i insatserna behöver därmed inte preci-&lt;br&gt;seras i lagen. Begreppet ”för sin livsföring” sammanfattar en lång rad&lt;br&gt;olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Be-&lt;br&gt;hoven kan tillgodoses med olika insatser, som i vissa fall varierar utifrån&lt;br&gt;såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser. Möjliga insat-&lt;br&gt;ser påverkas också genom metodutveckling och över tid. Här är social-&lt;br&gt;tjänstens professionella kunskap av stor betydelse och också samspelet&lt;br&gt;med den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att bestämma nivån för biståndet har det som tidigare&lt;br&gt;kopplats till begreppet skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå innebär&lt;br&gt;inte bara en nivåbestämning utan ger också uttryck för vilken form av&lt;br&gt;insats, vård och behandling, andra stödformer eller ekonomiskt bistånd,&lt;br&gt;som kan komma ifråga. Att tydligt särskilja nivå från innehåll är omöjligt&lt;br&gt;utan att den skäliga levnadsnivån blir ett uttryck för kvaliteten i insatsen&lt;br&gt;och vilken ambitionsnivå som kan vara rimlig i ett enskilt fall mot bak-&lt;br&gt;grund av rättighetsbestämmelsens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom kravet på anpassning till enskildas behov och den nivå som&lt;br&gt;kan komma ifråga måste en bestämmelse av detta slag kunna användas&lt;br&gt;oberoende av de samhällsförändringar som sker. Förändringar sker stän-&lt;br&gt;digt på andra områden och särskilt förändringar i socialförsäkringssystem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och inom hälso- och sjukvården har konsekvenser för hur socialtjänst-&lt;br&gt;verksamheterna skall utformas. Även ändrade förutsättningar i själva&lt;br&gt;arbetsformerna till följd av metodutveckling kräver en generell utform-&lt;br&gt;ning. Därtill kommer att över tiden ändrade ekonomiska förutsättningar&lt;br&gt;ställer krav på en flexibel användning. En alltför detaljerad lagstiftning&lt;br&gt;kan därmed antas innebära att tillämpningen över tiden skulle försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta anser regeringen att det är viktigt att markera&lt;br&gt;socialtjänstlagens grundläggande syfte att garantera att medborgarna får&lt;br&gt;sina behov av bistånd tillgodosedda. Nivåerna på insatserna måste därför&lt;br&gt;vara sådana att detta uppfylls. I detta hänseende blir begreppet skälig&lt;br&gt;levnadsnivå ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kva-&lt;br&gt;liteten. Många gånger har begreppet emellertid vållat problem eftersom&lt;br&gt;det har givit upphov till tvister om olika alternativ och kostnaderna för&lt;br&gt;dessa. Vid bedömningen av vilken insats som kan komma ifråga måste&lt;br&gt;en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade&lt;br&gt;insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i&lt;br&gt;jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. Det kan en-&lt;br&gt;ligt regeringens mening inte finnas en obegränsad frihet för den enskilde&lt;br&gt;att välja sociala tjänster oberoende av kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I både kommunens och den enskildes intresse ligger att biståndet skall&lt;br&gt;utformas så att det svarar mot det mål man vill uppnå. Oftast innebär det&lt;br&gt;att det råder samstämmighet mellan den enskilde och tjänstemannen om&lt;br&gt;lämplig insats. I de fall det inte är möjligt måste tolkningen av begreppet&lt;br&gt;skälig levnadsnivå ske mot bakgrund av rättighetsbestämmelsens grund-&lt;br&gt;läggande syfte dvs. en yttersta garanti för medborgarnas livsföring i olika&lt;br&gt;avseenden. Detta utesluter emellertid inte att kommunen när likvärdiga&lt;br&gt;insatser finns att tillgå, ges möjlighet att välja det billigaste alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan enskildas krav på social service i olika former och&lt;br&gt;vad som kan erbjudas dem kan i större utsträckning förtydligas. Rikt-&lt;br&gt;linjer, tjänstegarantier och även klagomålshantering är olika uttryck för&lt;br&gt;detta. Om dessa utformas utifrån den enskildes perspektiv på vad som&lt;br&gt;kan förväntas, men även vad som är möjligt att erhålla, kan med-&lt;br&gt;borgarnas krav anpassas till de lokala förutsättningarna. Avvägningen är&lt;br&gt;svår men sannolikt nödvändig för att upprätthålla enskildas förtroende&lt;br&gt;för socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konflikter kan uppstå i all samverkan oavsett hur professionell en&lt;br&gt;tjänsteman är och hur välformulerade riktlinjerna än är och även om de&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningarna är goda. Dessa konflikter måste hanteras.&lt;br&gt;Rättighetsbestämmelsen är i detta hänseende en nödvändighet. Risken är&lt;br&gt;annars stor att den enskildes förtroende för socialtjänsten försvagas vilket&lt;br&gt;sannolikt leder till sämre förutsättningar för att bedriva verksamheten.&lt;br&gt;Detta gäller såväl individuellt arbete som arbete av förebyggande karak-&lt;br&gt;tär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försörjningsstödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försörjningsstödet föreslås, liksom tidigare, bestå av två delar. Dels den&lt;br&gt;schablonberäknade ”riksnormen”, som är lika för alla, dels de poster som&lt;br&gt;varierar individuellt. Från uppräkningen i nuvarande 6 b § första stycket&lt;br&gt;2. socialtjänstlagen har läkarvård, akut tandvård och glasögon tagits bort.&lt;br&gt;Detta innebär inte att socialbidrag inte skall kunna utgå för dessa behov,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men genom den ändring som föreslås i övrigt, omfattas dessa poster av&lt;br&gt;begreppet livsföring i övrigt. Försörjningsstödet renodlas på det sättet till&lt;br&gt;att enbart omfatta sådana kostnader som är regelbundet återkommande.&lt;br&gt;Detta utan att innebära någon försämring för den enskilde eller att kost-&lt;br&gt;naderna ökar för kommunerna. När det gäller riksnormen föreslår&lt;br&gt;regeringen ingen förändring från vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att det saknas anledning att bibehålla den nuva-&lt;br&gt;rande regleringen av s.k. försörjningstöd, eftersom den nuvarande upp-&lt;br&gt;räkningen av poster hör samman med att beslut om försörjningsstöd kan&lt;br&gt;överklagas genom förvaltningsbesvär. Lagrådet föreslår därför att be-&lt;br&gt;stämmelsen i paragrafen utformas annorlunda och att ordet försörjnings-&lt;br&gt;stöd i lagen i övrigt byts ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet försörjningsstöd är emellertid inte enbart kopplat till rätten&lt;br&gt;att överklaga, utan också till de krav som socialnämnden kan ställa på en&lt;br&gt;person, framförallt gäller detta ungdomar, för att denne skall få rätt till&lt;br&gt;försörjningsstöd. Regeringen anser därför att begreppet försörjningsstöd&lt;br&gt;och uppräkningen av vilka poster som skall ingå har en vidare betydelse&lt;br&gt;än enbart kopplingen till överklagandemöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Livsföring i övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”livsföring i övrigt” har funnits med allt sedan socialtjänst-&lt;br&gt;lagen trädde i kraft för snart tjugo år sedan. Den begränsning av begrep-&lt;br&gt;pet, till att endast avse hjälp i hemmet och särskilt boende för service och&lt;br&gt;omvårdnad för äldre eller bostad med särskild service för funktionshind-&lt;br&gt;rade, som skedde i samband med ändringen av biståndsbestämmelsen&lt;br&gt;den 1 januari 1998, föreslås tas bort. Med begreppet avses alla de olika&lt;br&gt;behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå&lt;br&gt;och som inte omfattas av försörjningsstödet. Det kan vara fråga om&lt;br&gt;bistånd till läkarvård eller tandvård, glasögon, möbler, husgeråd, vinter-&lt;br&gt;kläder, vård- och behandlingsinsatser för missbrukare, hemtjänst, särskilt&lt;br&gt;boende för äldre eller funktionshindrade m.m. Det är inte möjligt att&lt;br&gt;lämna en uttömmande uppräkning av vilka insatser eller behov som skall&lt;br&gt;anses ingå. En individuell bedömning måste, liksom är fallet nu, göras i&lt;br&gt;varje enskilt fall. Den rättspraxis som har utvecklats under de snart tjugo&lt;br&gt;år socialtjänstlagen har varit i kraft, liksom allmänna råd från Social-&lt;br&gt;styrelsen bör kunna tjäna till ledning vid bedömningen av vilken&lt;br&gt;biståndsinsats som kan komma i fråga. Regeringen vill dock här kom-&lt;br&gt;mentera några insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om ekonomiskt bistånd till tandvård och bedömningen av&lt;br&gt;vilken omfattning och kostnad som kan godtas för detta är ständigt före-&lt;br&gt;kommande hos socialnämnderna. Som framkommit av de uppföljningar&lt;br&gt;som Socialstyrelsen och länsstyrelserna har gjort så är det framförallt&lt;br&gt;bistånd till tandvård som har reducerats sedan förändringen år 1998. Ofta&lt;br&gt;är det fråga om personer som skjutit upp behovet av tandvård alltför&lt;br&gt;länge på grund av knappa ekonomiska resurser. Följden av detta har bli-&lt;br&gt;vit en eftersatt tandvård som ofta kräver omfattande insatser till höga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader. Nya regler har genom tandvårdsreformen införts som inne- Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;burit högre kostnader för den enskilde och för många innebär att behovet&lt;br&gt;av tandvård blivit än mer eftersatt. Akuta åtgärder är ofta av provisorisk&lt;br&gt;karaktär och kräver inte sällan efterföljande behandling för att ge en mer&lt;br&gt;permanent effekt. Det är därför inte rimligt att begränsa rätten till bistånd&lt;br&gt;för tandvård till enbart akut sådan. Självfallet skall i detta fall liksom vid&lt;br&gt;andra biståndsansökningar en skälighetsbedömning göras av kostnaden&lt;br&gt;för ingreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan vad som skall anses vara nödvändig tandvård och vad som är&lt;br&gt;skälig kostnad, ligger naturligtvis först och främst en bedömning av en&lt;br&gt;tandläkare. Många kommuner anlitar redan i dag en förtroendetandläkare&lt;br&gt;för att bedöma behov och insatser. En professionell bedömning av behov&lt;br&gt;och insatser behöver inte automatiskt leda till en restriktivare bedömning,&lt;br&gt;utan till att den enskilde erhåller adekvat behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskildes behov av ekonomiskt bistånd bedöms vara av kort-&lt;br&gt;varig art och denne själv kan tillgodose sitt behov inom en rimlig tid, bör&lt;br&gt;detta naturligtvis vägas in i bedömningen av hur omfattande biståndet till&lt;br&gt;tandvård skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård och behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vård och behandling som närmast avses är sådan som ligger inom&lt;br&gt;socialtjänstens ansvarsområde, dvs. framför allt behandling för missbruk&lt;br&gt;av alkohol, narkotika och liknande. Men även behandling för spelmiss-&lt;br&gt;bruk kan i vissa fall vara en insats som ligger inom socialtjänstens an-&lt;br&gt;svarsområde. Vård- och behandling av bam och unga är också sådana&lt;br&gt;insatser som blir föremål för biståndsbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skiljelinje som måste dras är, enligt regeringens uppfattning, mot&lt;br&gt;sådana insatser som är att hänföra till hälso- och sjukvård och som är&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmannens ansvar att tillgodose. Det kan inte vara rimligt&lt;br&gt;att t.ex. kostnader för psykoterapi, alternativ medicinsk behandling eller&lt;br&gt;andra sjukvårdande insatser skall bekostas av socialtjänsten. Det är vik-&lt;br&gt;tigt att markera att kommunernas yttersta ansvar för att de som vistas i&lt;br&gt;kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver inte skall omfatta&lt;br&gt;insatser som åligger annan huvudman. Att enskilda i vissa fall kan vara&lt;br&gt;missnöjda med att de inte får den behandling de önskar inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården får inte medföra att kommunerna tvingas ta över det ansvaret&lt;br&gt;från landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste vikten av att socialtjänsten och sjukvården utvecklar&lt;br&gt;samverkan kring personer som har problem, vilka kräver insatser från&lt;br&gt;båda huvudmännen, betonas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;”Inte själv kan tillgodose sina behov” - biståndsbedömningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lydelse av biståndsparagrafema innebär ingen ändring i för-&lt;br&gt;hållande till nuvarande reglering eller praxis vad gäller den enskildes&lt;br&gt;ansvar att göra vad han eller hon kan för att försörja sig själv. Försörj-&lt;br&gt;ningsstödets karaktär av ett yttersta skyddsnät för den som inte själv kan&lt;br&gt;tillgodose sina behov kvarstår. I uttrycket ”inte själv kan tillgodose sina&lt;br&gt;behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt” ligger bl.a. att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som normalt står honom eller&lt;br&gt;henne till buds. Den som kan arbeta är skyldig att söka arbete. I skyldig-&lt;br&gt;heten att söka arbete inbegrips också en skyldighet att delta i verksam-&lt;br&gt;heter som anordnas för arbetslösa, kompetenshöj ande verksamhet etc.&lt;br&gt;liksom att söka andra former av bidrag som finns, såsom bostadsbidrag,&lt;br&gt;studiebidrag, a-kasseersättning. Den som har ekonomiska tillgångar&lt;br&gt;måste först använda sig av dem innan försörjningsstöd kan komma i&lt;br&gt;fråga. Det är dock viktigt att betona att det alltid måste göras en indivi-&lt;br&gt;duell bedömning vid prövning av rätt till bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda situationer som har aktualiserats i olika sammanhang,&lt;br&gt;och som också har berörts av utredningen, är hur man skall se på ideella&lt;br&gt;skadestånd och barns tillgångar vid prövning av rätten till ekonomiskt&lt;br&gt;bistånd. Ytterligare en fråga som har aktualiserats är i vilken utsträckning&lt;br&gt;den enskildes ekonomiska situation skall beaktas vid prövning av andra&lt;br&gt;former av bistånd än rent ekonomiska, t.ex. hemtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsmarknadspolitiken finns olika system som särskilt riktar&lt;br&gt;sig till ungdomar som har svårighet att få arbete eller personer som är&lt;br&gt;beroende av socialbidrag under lång tid, t.ex. aktivitetsgaranlin och&lt;br&gt;utvecklingsgarantin för ungdomar mellan 20-24 år. Biståndsbehov till-&lt;br&gt;godoses genom de särskilda ersättningarna som utgår. Dessutom ges i&lt;br&gt;socialtjänstlagen socialnämnden rätt att kräva att den som har social-&lt;br&gt;bidrag och är under 25 år deltar i praktik eller annan kompetenshöjande&lt;br&gt;verksamhet som villkor för att få socialbidrag. Regeringen avser ta&lt;br&gt;initiativ till en översyn som belyser samspelet mellan dessa regelverk och&lt;br&gt;olika huvudmäns ansvar för utbildning och arbete när det gäller social-&lt;br&gt;bidragsberoende ungdomar. Översynen skall också innefatta en utvärde-&lt;br&gt;ring av hur dessa bestämmelser tillämpats inom socialtjänstlagen och hur&lt;br&gt;utvecklingen på arbetsmarknaden svarat mot bestämmelserna, samt över-&lt;br&gt;väga bestämmelser av mindre tvingande karaktär i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att undanta ideella skadestånd från socialbidragsprövningen&lt;br&gt;har berörts i flera sammanhang. Skadeståndsrätten skiljer mellan ekono-&lt;br&gt;miskt och ideellt skadestånd. Det ekonomiska skadeståndet är till för att&lt;br&gt;kompensera ekonomiska förluster, medan det ideella skadeståndet avser&lt;br&gt;att ersätta bl.a. fysiskt och psykiskt lidande vid personskador och kränk-&lt;br&gt;ning av den personliga integriteten. Den fråga som uppkommit är då om&lt;br&gt;det är rimligt att kräva att en person som har fått ett ideellt skadestånd&lt;br&gt;skall behöva använda detta till sin försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågeställningen måste ses mot bakgrund av socialbidragets funktion&lt;br&gt;som det yttersta skyddsnätet för människors försörjning. De flesta män-&lt;br&gt;niskor försöker med egen kraft lösa sina ekonomiska problem och först&lt;br&gt;när inga andra möjligheter står till buds till försörjning kan socialbidrag&lt;br&gt;komma i fråga. För att principen för socialbidrag skall kunna upprätt-&lt;br&gt;hållas gentemot de som gör sitt yttersta för att klara sin försörjning kan&lt;br&gt;det inte vara rimligt att tillgångar inte avräknas i sedvanlig utsträckning&lt;br&gt;vid prövningen. Utan att i grunden göra om socialbidragets konstruktion,&lt;br&gt;är det därför inte möjligt att generellt skydda vissa tillgångar mot att&lt;br&gt;beaktas vid prövning av rätt till ekonomiskt bistånd. I sammanhanget kan&lt;br&gt;även nämnas att kommunerna enligt kommunallagen (1991:900) har att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;annat (likställighetsprincipen). Ömmande skäl utgör i sig inte något sak-&lt;br&gt;ligt skäl för särbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste dock samtidigt betonas att en individuell bedömning alltid&lt;br&gt;måste göras i varje enskilt fall. Ibland kan det därför vara rimligt att det&lt;br&gt;individuella synsättet vidgas eftersom förutsättningarna avviker från det&lt;br&gt;som normalt förekommer vid socialbidragshantering. Ett sådant exempel&lt;br&gt;kan vara en enskild som har fått ett ideellt skadestånd på grund av att han&lt;br&gt;eller hon har varit utsatt för ett brott av något slag, och t.ex. kan ha behov&lt;br&gt;av långvariga och kostsamma behandlingar. Detta bör då rimligtvis&lt;br&gt;beaktas vid biståndsbedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns tillgångar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller barns tillgångar, måste först och främst slås fast att bam&lt;br&gt;aldrig är försörjningsskyldiga gentemot sina föräldrar. Däremot kan före-&lt;br&gt;komsten av tillgångar hos ett bam beaktas när det gäller barnets del av&lt;br&gt;försöijningsstödet eller en ansökan om ekonomiskt bistånd som avser&lt;br&gt;barnet. Även här är det dock viktigt att poängtera att det måste göras en&lt;br&gt;individuell bedömning i det enskilda fallet. Enbart det förhållandet att&lt;br&gt;barnets tillgångar är satta under s.k. överförmyndarspärr är inte i sig ett&lt;br&gt;hinder för att ta i anspråk barnets tillgångar till barnets behov. Tillgångar&lt;br&gt;som i realiteten inte kan disponeras bör dock inte tas med vid bedöm-&lt;br&gt;ningen. Det kan vara fråga om försäkringsersättningar som är avsedda att&lt;br&gt;täcka framtida inkomstbortfall, bankmedel eller fast egendom som inte är&lt;br&gt;möjligt att förfoga över på grund av en bestämmelse i gåvobrev eller&lt;br&gt;testamente. Däremot kan det finnas fall där det är uppenbart att föräldrar&lt;br&gt;skänkt/skrivit över tillgångar på sina underåriga bam i syfte att undgå&lt;br&gt;beskattning eller få tillgång till olika former av bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som då och då dyker upp, är hur man ska se på pengar&lt;br&gt;som bam tjänar på sommararbete. Detta kan svårligen regleras i lag, utan&lt;br&gt;att rucka på hela konstruktionen av socialbidraget. Men här måste, lik-&lt;br&gt;som vid alla andra situationer, göras en individuell bedömning. Som&lt;br&gt;sagts i föregående stycke, är bam dock aldrig försöijningsskyldiga visavi&lt;br&gt;sina föräldrar. Utan vad det närmast handlar om är i vilken utsträckning&lt;br&gt;ett bam som lever i en familj beroende av socialbidrag, liksom sina kam-&lt;br&gt;rater skall ha möjlighet att tjäna lite egna pengar. Den enskilda kommu-&lt;br&gt;nen har själv möjlighet att besluta om vilken policy som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemtjänst m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bistånd i form av vård- och behandlingsinsatser, stöd och&lt;br&gt;hjälp, bistånd som inte har karaktären av ekonomiskt stöd för livsfö-&lt;br&gt;ringen, blir biståndsbedömningen en annan. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;får inte den enskildes ekonomi avgöra om han eller hon skall få&lt;br&gt;biståndsinsatser som han eller hon är i behov av. Äldre eller funktions-&lt;br&gt;hindrade människor ska inte behöva få sina biståndsbehov bedömda i&lt;br&gt;relation till sin ekonomi. Enligt nuvarande 35 § SoL har kommunerna&lt;br&gt;rätt att ta ut inkomstrelaterade avgifter för den typen av insatser. Den&lt;br&gt;ekonomiska bedömningen kommer därför in vid bestämmandet av vilken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift som den enskilde skall betala. Regeringen är oroad över den ut-&lt;br&gt;veckling som har framskymtat från en del håll i landet där äldre&lt;br&gt;människor blivit nekade hemtjänst, i främst ordinärt boende men även i&lt;br&gt;särskilt boende, med hänvisning till att han eller hon har tillräckligt med&lt;br&gt;pengar att själva bekosta t.ex. städning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Alla former av biståndsbeslut enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen skall kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Se redogörelsen under 6.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens uppfattning att lagändringen inte kommer att ta i anspråk&lt;br&gt;ökade resurser för domstolarna delas inte av någon av rättsinstanserna.&lt;br&gt;Tvärtom menar samtliga att förslaget kommer att innebära ökade kostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som en följd av att regeringen nu&lt;br&gt;föreslår att biståndsbcstämmelsen i socialtjänstlagen skall utformas som&lt;br&gt;en rättighetsbestämmelse avseende alla former av socialt bistånd, bör&lt;br&gt;också överklagandebestämmelsema ändras. För att kunna förverkliga en&lt;br&gt;rättighet måste det finnas ett sätt för den enskilde som är missnöjd med&lt;br&gt;ett myndighetsbeslut att kunna få det prövat på rättslig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laglighetsprövning innebär enbart en kontroll av att beslutet har fattats&lt;br&gt;i laga ordning och kan inte i materiell mening gynna den som överklagar.&lt;br&gt;I inget fall har ett överklagande bifallits. Delta visar dels kommunernas&lt;br&gt;svårigheter att informera om möjligheterna till laglighetsprövning på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det inte skapar felaktiga förväntningar hos dem som söker&lt;br&gt;bistånd, dels på ett onödigt merarbetc för förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av länsstyrelserna pekar också, som anförts ovan, i sina uppfölj-&lt;br&gt;ningar av 1998 års ändringar i socialtjänstlagen, på de problem som en&lt;br&gt;uppdelning av biståndsprövningen på två olika bestämmelser har med-&lt;br&gt;fört. Ändringarna i övcrklagningsrätten har medfört att vissa beslut tas&lt;br&gt;med slöd av 6 g § irots att de borde höra hemma under 6 b §. Detta får till&lt;br&gt;följd att den enskilde inte bara fått felaktig information om hur man&lt;br&gt;överklagar, ulan också gått miste om möjligheten att få sin sak prövad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser befarar att en ökad rätt till domstolsprövning av&lt;br&gt;biståndsbeslut kommer att leda till en ökad belastning på förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna. De utvärderingar som har gjorts av såväl Socialstyrelsen&lt;br&gt;som länsstyrelserna tyder inte på något sätt på att så kommer att bli fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en bedömning av vilka effekter de nu föreslagna reglerna kommer&lt;br&gt;att få på domstolarna är förändringarna av måltillströmningen i den aktu-&lt;br&gt;ella målgruppen under senare år av särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets statistik över inkomna mål till länsrätterna i&lt;br&gt;målgruppen mål enligt socialtjänstlagen visar på en nedgång mellan åren&lt;br&gt;1997 och 1998 med ca 14 000 mål (från 34 259 mål år 1997 till&lt;br&gt;20 388 mål år 1998). Antalet inkommande mål i denna målgrupp har&lt;br&gt;fortsatta att sjunka och under år 2000 inkom 13 744 mål till länsrätterna.&lt;br&gt;Hur många av dessa mål som gäller prövning av bistånd finns inte sär-&lt;br&gt;redovisat. Nedgången i antalet inkomna mål torde emellertid till stor del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara en följd av de ändringar i möjligheterna att överklaga beslut om&lt;br&gt;bistånd som trädde ikraft den 1 januari 1998. En annan viktig faktor i&lt;br&gt;detta sammanhang är också den riksnorm för försörjningsstödet som&lt;br&gt;infördes den 1 januari 1998. Riksnormen har rimligen inneburit att bi-&lt;br&gt;ståndsbeslut avseende socialbidragets storlek inte längre blir föremål för&lt;br&gt;överklagande i någon större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har därutöver under hand redovisat att under samma&lt;br&gt;period ökade antalet inkomna laglighetsprövningsmål med 2 616 mål,&lt;br&gt;vilket innebär mer än en fördubbling av antal inkomna mål. Någon sär-&lt;br&gt;redovisning över hur många av dessa mål som avser socialtjänstlagen&lt;br&gt;föreligger inte. Eftersom inga andra större förändringar i lagstiftningen&lt;br&gt;genomförts vid samma tidpunkt, som kan förklara den stora ökningen, är&lt;br&gt;det rimligt att anta att den beror på den reducerade besvärsrätten när det&lt;br&gt;gäller beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen har i den&lt;br&gt;tidigare refererade utvärderingen (1999:3) gjort den bedömningen att det&lt;br&gt;också är rimligt att anta att överklagandena i första hand avser ekono-&lt;br&gt;miskt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna ändringarna av möjligheterna att överklaga innebär i&lt;br&gt;princip en återgång till de regler om överklagande som gällde före den&lt;br&gt;1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör den bedömningen att måltillströmningen till de all-&lt;br&gt;männa förvaltningsdomstolarna därmed också kommer att öka. Det är&lt;br&gt;emellertid svårt att dra några säkra slutsatser om hur stor måltillström-&lt;br&gt;ningen, och därmed också resursåtgången i de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna, kommer att bli. Den nyss nämnda riksnormen innebär med&lt;br&gt;all sannolikhet att betydligt färre beslut kommer att överklagas än som&lt;br&gt;överklagades under 1997 och åren dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om domstolarnas kapacitet och möjlighet att ta hand om över-&lt;br&gt;klaganden är viktig, inte minst ur den enskildes rättsäkerhetsperspektiv.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att noga följa utvecklingen och förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarnas eventuella behov av resursförstärkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Tillsynen över socialtjänsten&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över den enskilda och kommunala socialtjänsten utövas av&lt;br&gt;Socialstyrelsen och länsstyrelserna. Socialstyrelsen har enligt 67 § i den&lt;br&gt;nuvarande socialtjänstlagen (SoL) tillsynen över socialtjänsten i riket.&lt;br&gt;Styrelsen skall följa och vidareutveckla socialtjänsten bl.a. genom att&lt;br&gt;bedriva en kvalificerad uppföljning, utvärdering och kunskapsförmed-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har enligt 68 § SoL det regionala tillsynsansvaret över&lt;br&gt;hur kommunerna tillämpar socialtjänstlagen. Länsstyrelserna skall vidare&lt;br&gt;informera och ge råd till allmänhet och biträda socialnämnderna med råd&lt;br&gt;i deras verksamhet, främja samverkan på socialtjänstens område mellan&lt;br&gt;kommunerna och andra samhällsorgan samt i övrigt se till att social-&lt;br&gt;nämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av regeringens proposition Ändring i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (prop. 1996/97:124, bet. 1996/97:SoU18, rskr. 1996/97:264)&lt;br&gt;beslutade riksdagen att precisera länsstyrelsernas tillsynsansvar och&lt;br&gt;utvidga deras uppgifter i samband med tillståndsgivning för vissa enskilt&lt;br&gt;bedrivna verksamheter. Sedan den 1 januari 1998 krävs därmed läns-&lt;br&gt;styrelsens tillstånd för att yrkesmässigt bedriva hem för vård eller&lt;br&gt;boende, särskilda boendeformer, hem för viss heldygnsvård, samt hem&lt;br&gt;eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet. Till-&lt;br&gt;ståndspliktig verksamhet som regleras i socialtjänstlagen skall stå under&lt;br&gt;länsstyrelsernas tillsyn (69 b § SoL). Tillsynen skall omfatta också viss&lt;br&gt;annan verksamhet. Häri ingår både entreprenadverksamhet och sådan&lt;br&gt;icke tillståndspliktig enskild verksamhet från vilken kommunen upp-&lt;br&gt;handlar tjänster för att fullgöra sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen.&lt;br&gt;Länsstyrelsens tillsyn omfattar också hem för vård och boende enligt&lt;br&gt;23 § SoL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har således enligt 69 b § SoL ett särskilt tillsynsansvar&lt;br&gt;för enskilt bedrivna verksamheter och för hem för vård eller boende oav-&lt;br&gt;sett driftsform. Länsstyrelsen har rätt att inspektera sådan verksamhet&lt;br&gt;samt har rätt att inhämta upplysningar och ta del av de handlingar som&lt;br&gt;behövs för tillsynen. Länsstyrelsen kan om den upptäcker något miss-&lt;br&gt;förhållande i verksamheten, förelägga den som ansvarar för verksamhe-&lt;br&gt;ten att avhjälpa missförhållandet. Någon möjlighet att kombinera före-&lt;br&gt;läggandet med vite finns dock inte. Om missförhållandet är allvarligt och&lt;br&gt;föreläggandet inte åtlyds får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.&lt;br&gt;Den som driver verksamhet utan tillstånd eller som i strid med förbud&lt;br&gt;fortsätter att driva verksamhet kan dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över andra kommunala verksamheter, bl.a. sådana kommu-&lt;br&gt;nala särskilda boendeformer och bostäder med särskild service som sägs&lt;br&gt;i 20 § andra stycket och 21 § tredje stycket SoL samt kommunal hem-&lt;br&gt;tjänst är således inte formellt förenad med åtgärder som inspektion,&lt;br&gt;inhämtande av upplysningar och handlingar, föreläggande och förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har fr.o.m. den 1 juli 2000 fått ökad möjlighet att ingripa&lt;br&gt;mot domstolstrots. I enlighet med de ändringar som skett i lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och&lt;br&gt;socialtjänstlagen får länsstyrelsen förelägga en kommun eller - i vissa&lt;br&gt;fall - ett landsting vid vite att avhjälpa brister i verkställigheten av en&lt;br&gt;lagakraftägande dom som ger en enskild rätt till vissa förmåner enligt&lt;br&gt;någon av lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som sagts är länsstyrelsens sanktionsmöjligheter gentemot&lt;br&gt;kommunerna begränsade. Socialstyrelsen har inga sanktionsmöjligheter.&lt;br&gt;Länsstyrelsen kan vid behov påkalla ändring och göra påpekanden hos&lt;br&gt;kommunens socialnämnd men saknar med vissa undantag befogenhet att&lt;br&gt;ålägga kommunen att genomföra viss åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag i regeringens proposition Nationell handlingsplan för äld-&lt;br&gt;repolitiken (prop.l997/98:113) har införts en bestämmelse i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen, nuvarande 71 a §, som ålägger var och en som är verksam inom&lt;br&gt;omsorger om äldre och funktionshindrade att vaka över att enskilda får&lt;br&gt;god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärk-&lt;br&gt;sammar eller på annat sätt får kännedom om allvarliga missförhållanden i&lt;br&gt;omsorgen om någon enskild är skyldig att utan dröjsmål anmäla detta till&lt;br&gt;socialnämnden eller till den som är ansvarig för verksamheten. Om miss-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandena inte kan åtgärdas omedelbart skall den verksamhetsansva-&lt;br&gt;rige anmäla missförhållandena till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Innebörden av tillsynsbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det tydliggörs i socialtjänstlagen att länsstyrel-&lt;br&gt;sen har tillsyn över den socialtjänst kommuner och enskilda bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstutredningens förslag: Utredningen föreslår att det i soci-&lt;br&gt;altjänstlagen införs en bestämmelse som bl.a. klargör att tillsyn är kon-&lt;br&gt;troll av laglighet och rättssäkerhet i individärenden och verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget. Många av länsstyrelserna ser en fara i att ge tillsynen en för snäv&lt;br&gt;innebörd. Det begränsar utvecklingen att finna nya sätt att utöva tillsyn&lt;br&gt;och sprida kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den statliga tillsynen är viktig för att&lt;br&gt;stärka efterlevnaden av de föreskrifter regering och riksdag beslutat. En&lt;br&gt;aktiv statlig tillsyn syftar till att bevaka den enskildes rättssäkerhet och&lt;br&gt;lagligheten i socialtjänstens verksamheter men också till att uppnå en&lt;br&gt;likvärdig verksamhet över hela landet. Den statliga tillsynen har sedan&lt;br&gt;länge utvecklats mot en mindre grad av kontroll och med ökad tonvikt på&lt;br&gt;uppföljning, utvärdering, kunskapsförmedling och rådgivning. Bakgrun-&lt;br&gt;den till denna utveckling är en medveten strävan att minska inslaget av&lt;br&gt;detaljanvisningar och myndighetskontroll till förmån för ett mer aktivt&lt;br&gt;arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan dock konstatera att det alltsedan socialtjänstlagens till-&lt;br&gt;komst rått en viss oklarhet kring innebörden av tillsynsbegreppet. Som&lt;br&gt;framgår av redogörelsen ovan används tillsyn som en övergripande&lt;br&gt;beteckning för delvis olikartade verksamheter såsom normering, infor-&lt;br&gt;mation och rådgivning. Det framgår t.ex. inte tydligt i lagstiftningen att&lt;br&gt;länsstyrelsens uppgifter i förhållande till kommunerna definieras som&lt;br&gt;tillsyn. Det har i olika sammanhang påpekats att oklarheter i tillsynsbe-&lt;br&gt;greppets innebörd bidrar till osäkerhet om hur tillsyn bör bedrivas. Det&lt;br&gt;kan också finnas en risk för dubbelarbete mellan de båda tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heterna eftersom deras roller till viss del är överlappande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan därför finnas fördelar med att som utredningen föreslår, tyd-&lt;br&gt;liggöra och avgränsa tillsynsbegreppcts innebörd i lagstiftningen. En mer&lt;br&gt;precis definition av tillsyn skulle också kunna ge bättre förutsättningar&lt;br&gt;för nationell enhetlighet när det gäller hur länsstyrelserna bedriver sin&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan kan en snävare definition av tillsynen begränsa utveck-&lt;br&gt;lingen att finna nya sätt att utöva tillsyn och sprida kunskap. Denna&lt;br&gt;invändning har framförts av många länsstyrelser. Det finns risk att verk-&lt;br&gt;samheten blir statisk och fattig på idéer, passiv och ineffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det i socialtjänstlagen tydliggörs att länsstyrel-&lt;br&gt;sen har tillsyn över socialtjänsten i länet. Detta innebär emellertid inte att&lt;br&gt;länsstyrelsernas tillsynsuppgifter begränsas i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserade i samband med propositionen Statlig förvaltning&lt;br&gt;i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:126) att den skulle återkomma till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagen med en samlad redovisning av den statliga tillsynsverksamhe-&lt;br&gt;ten. Regeringen har nyligen tillkallat en särskild utredare med uppdrag&lt;br&gt;att utreda hur den statliga tillsynen kan göras till ett tydligare och effekti-&lt;br&gt;vare förvaltningspolitiskt instrument som bättre bidrar till kontroll och&lt;br&gt;genomförandet av demokratiskt fattade beslut (Ju 2000:06, dir. 2000:62).&lt;br&gt;Regeringen avser alt i detta sammanhang ytterligare belysa frågan om&lt;br&gt;tillsynsbegreppets innebörd och tillsynens reglering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Utökade tillsynsinstrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsstyrelsen skall ha rätt att inspektera all&lt;br&gt;socialtjänst verksamhet som står under dess tillsyn och skall få inhämta&lt;br&gt;de upplysningar och ta del av handlingar och annat material som krävs&lt;br&gt;för tillsynen. Länsstyrelsen ges vidare en utvidgad rätt att ingripa mot&lt;br&gt;missförhållanden i vissa kommunala verksamheter. Om det föreligger&lt;br&gt;något missförhållande i kommunala boendeformer för service och&lt;br&gt;omvårdnad för äldre, bostäder med särskild service för funklions-&lt;br&gt;hindrade samt kommunal hemtjänst får länsstyrelsen förelägga den&lt;br&gt;som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstutredningens förslag: överensstämmer delvis med rege-&lt;br&gt;ringens. Utredningens förslag är dock betydligt vidare och ger bl.a. till-&lt;br&gt;synsmyndigheterna rätt att med föreläggande och vite ingripa mot miss-&lt;br&gt;förhållande i hela socialtjänstens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser ställer sig bakom försla-&lt;br&gt;get att förstärka tillsynsinstrumenten. Däremot finns viss tveksamhet till&lt;br&gt;ett sanktionsinstrument som vite. JO påpekar att lagtexten delvis är oklar&lt;br&gt;när det gäller i vilka situationer som en tillsynsmyndighet skall tillgripa&lt;br&gt;ett föreläggande. Svenska Kommunförbundet menar att förslaget om vite&lt;br&gt;är oacceptabelt. Länsstyrelserna i Stockholms län, Kronobergs län,&lt;br&gt;Östergötlands län och Dalarnas län är tveksamma till sanktionsinstru-&lt;br&gt;ment som ger rätt att förelägga och utdöma vite. Flera länsstyrelser anser&lt;br&gt;att påtalade missförhållanden löses bättre genom konstruktiv dialog och&lt;br&gt;inte genom vite och föreläggande. Ett antal kommuner, bl.a. Malmö,&lt;br&gt;Göteborg och Lidköping avstyrker förslaget med motiveringen att läns-&lt;br&gt;styrelsen tillsammans med kommunerna skall försöka utveckla verksam-&lt;br&gt;hetens kvalitet och inte reducera sin roll till att vara kontrollorgan och&lt;br&gt;klagomur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Länsstyrelsen har i dag ingen formell&lt;br&gt;rätt att inspektera verksamheten inom socialtjänsten eller inhämta de&lt;br&gt;upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Även&lt;br&gt;om utredningen inte redovisar några svårigheter för länsstyrelserna att&lt;br&gt;hittills kunna få de upplysningar och handlingar de begär, är det enligt&lt;br&gt;regeringens mening rimligt att tydliggöra lagstiftningen på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har som tidigare nämnts, enligt nuvarande 69 b § social-&lt;br&gt;tjänstlagen, ett förstärkt tillsynsansvar för enskild verksamhet, entrepre-&lt;br&gt;nadverksamhet och hem för vård eller boende. Det innebär bl.a. att läns-&lt;br&gt;styrelsen kan ingripa mot missförhållanden genom att förelägga den som&lt;br&gt;ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet. Regeringen&lt;br&gt;anser att det finns behov att utvidga denna möjlighet till att gälla även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsynen över ytterligare kommunala verksamheter utöver vad som gäller&lt;br&gt;beträffande hem för vård eller boende. Det gäller särskilda boende-&lt;br&gt;former, bostäder med särskild service samt kommunal hemtjänst. I&lt;br&gt;sådana verksamheter bedrivs ofta både hälso- och sjukvård och social-&lt;br&gt;tjänst och tillsynen sker således genom olika tillsynsmyndigheter. Beho-&lt;br&gt;vet av en bättre samordning av tillsynen motiverar att länsstyrelsens&lt;br&gt;befogenheter i högre grad likställs med de befogenheter Socialstyrelsen&lt;br&gt;har när det gäller tillsynen över hälso- och sjukvården. Regeringen före-&lt;br&gt;slår därför att länsstyrelsen ges rätt att rikta ett föreläggande att avhjälpa&lt;br&gt;missförhållanden vid kommunala boendeformer och bostäder med sär-&lt;br&gt;skild service enligt nuvarande 20 § andra stycket respektive 21 § tredje&lt;br&gt;stycket socialtjänstlagen samt kommunal hemtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens uppgift är att bedöma kvalitet och säkerhet i den&lt;br&gt;verksamhet som är föremål för tillsyn. Ett föreläggande skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om de åtgärder tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att de&lt;br&gt;påtalade missförhållandena skall kunna avhjälpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt hur sanktion smöjligheten böter skall kunna&lt;br&gt;tillämpas när det är en kommun som är huvudman för verksamheten, och&lt;br&gt;anfört att om sanktionsmöjligheter anses behövas även gentemot kom-&lt;br&gt;muner, en annan lösning bör väljas på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring som regeringen föreslår innebär inte någon egentlig&lt;br&gt;nyhet, utan är en utvidgning av vad som gäller i dag. Redan i dag kan en&lt;br&gt;länsstyrelse rikta ett föreläggande eller förbud mot kommunal verk-&lt;br&gt;samhet i form av hem för vård eller boende, och sanktionen böter kan&lt;br&gt;användas när en kommun som driver en sådan verksamhet vidare i strid&lt;br&gt;mot ett förbud. Lagrådet har ifrågasatt hur sanktionsmöjligheten böter&lt;br&gt;skall kunna tillämpas när det är en kommun som är huvudman för verk-&lt;br&gt;samheten och anfört att en annan lösning bör väljas på denna punkt om&lt;br&gt;sanktionsmöjligheter anses behövas även gentemot kommuner. Lagrådet&lt;br&gt;har därvid utgått från att den gällande möjligheten att förbjuda fortsatt&lt;br&gt;verksamhet endast omfattar enskild verksamhet. En länsstyrelse kan dock&lt;br&gt;redan i dag rikta ett föreläggande eller ett förbud mot kommunal verk-&lt;br&gt;samhet i form av hem för vård eller boende. Sanktionen böter kan också&lt;br&gt;användas när en kommun driver en sådan verksamhet vidare i strid mot&lt;br&gt;ett förbud. Den ändring som regeringen föreslår är därför inte någon&lt;br&gt;principiell nyhet utan innebär endast en utvidgning av vad som redan&lt;br&gt;gäller. Såvitt regeringen erfarit har det aldrig förekommit att en kommun&lt;br&gt;i detta sammanhang blivit föremål för en bötessanktion. Som framgår av&lt;br&gt;paragrafen skall ett åtal föregås av ett medgivande av socialnämnden,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller Socialstyrelsen. Man bör kunna utgå ifrån att de miss-&lt;br&gt;förhållanden som är anledningen till ett förbud regelmässigt kan rättas till&lt;br&gt;i samråd med tillsynsmyndigheterna. Även om det således kan förutsättas&lt;br&gt;att situationer där det blir aktuellt att utdöma böter för överträdelse av&lt;br&gt;förbud som avser kommunal verksamhet i praktiken blir mycket sällan&lt;br&gt;förekommande bör det ytterst finnas en möjlighet att utdöma böter, om&lt;br&gt;det t.ex. skulle förekomma att den ansvarige medvetet nonchalerar före-&lt;br&gt;lägganden och därefter fortsätter att bedriva viss verksamhet i strid med&lt;br&gt;förbud. Från principiell synpunkt kan det också ifrågasättas om det är&lt;br&gt;rimligt att behandla kommunal och enskild verksamhet olika i detta&lt;br&gt;avseende. Enligt allmänna straffrättsliga principer kan en juridisk person,&lt;br&gt;exempelvis en kommun, inte bli föremål för böter utan sanktionen måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktas mot en företrädare för den juridiska personen. Vem som är före- Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;trädare för kommunen kan variera och får utredas i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Samordning av tillsynen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En utökad samordning och samverkan&lt;br&gt;mellan Socialstyrelsen och länsstyrelserna i deras tillsynsfunktion är&lt;br&gt;angelägen. Det pågående samarbetet mellan Socialstyrelsen och läns-&lt;br&gt;styrelserna i syfte att stärka tillsynsarbetet och utveckla tillsynen mot&lt;br&gt;en större samordning och enhetlighet i tillsynen bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstutredningens förslag: Utredningen föreslår att Social-&lt;br&gt;styrelsen ges en tillsynsvägledande roll i fråga om tillsynen över social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser föredrar ett mer långt-&lt;br&gt;gående förslag där tillsynsrollen förläggs till en myndighet. De som för-&lt;br&gt;klarat sig positiva till förslaget har sett utredarens förslag som ett steg på&lt;br&gt;vägen mot en gemensam tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;socialtjänst. Samtliga länsstyrelser är kritiska mot förslaget. Man anser&lt;br&gt;det vara oacceptabelt att Socialstyrelsen ges rätt att förfoga över delar av&lt;br&gt;länsstyrelsens uppgifter. Socialstyrelsen anser att författningsförslaget&lt;br&gt;bör kompletteras så att det tydligare uttrycker innebörden i Socialstyrel-&lt;br&gt;sens roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Länsstyrelsen och Socialstyrel-&lt;br&gt;sen har som tidigare nämnts olika roller i fråga om tillsyn över den&lt;br&gt;kommunala socialtjänsten. Länsstyrelsen ansvarar för den operativa till-&lt;br&gt;synen genom uppgiften att följa de kommunala nämndernas tillämpning&lt;br&gt;av socialtjänstlagen och även i övrigt se till att nämnderna fullgör sina&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten på ett ändamålsenligt sätt. Socialstyrelsens&lt;br&gt;roll är att på olika sätt följa och vidareutveckla socialtjänsten. Social-&lt;br&gt;styrelsen har formellt sett ingen särskild roll i förhållande till länsstyrel-&lt;br&gt;sernas uppgifter och ingen formell möjlighet att styra länsstyrelserna när&lt;br&gt;det gäller hur dessa skall fullgöra sina tillsynsuppgifter. Däremot före-&lt;br&gt;kommer sedan flera år en väl utvecklad och delvis formaliserad samver-&lt;br&gt;kan mellan Socialstyrelsen och länsstyrelserna i frågor som rör tillsyn&lt;br&gt;över socialtjänsten. Till skillnad från vad som gäller inom socialtjänsten&lt;br&gt;svarar Socialstyrelsen via sina regionala tillsynsenheter ensam för till-&lt;br&gt;synen över hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande tillsynsorganisationcns effektivitet har ifrågasatts av&lt;br&gt;flera skäl. Organisationen har ansetts hindra en nödvändig samordning av&lt;br&gt;tillsynsresultat och metoder på nationell nivå som en förutsättning för att&lt;br&gt;skapa en enhetlig tillämpning och möjlighet till gemensam utveckling av&lt;br&gt;tillsynen. Många länsstyrelser har relativt små tillsynsfunktioner vilket&lt;br&gt;kan leda till sårbarhet och försvåra tillsynsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att den regionala tillsynen över socialtjänsten respektive&lt;br&gt;hälso- och sjukvården sker genom olika myndigheter har på vissa hålla&lt;br&gt;fört med sig samordningsproblem mellan Socialstyrelsens regionala&lt;br&gt;enheter och länsstyrelserna. Genom ÄDEL-reformen har kommunerna&lt;br&gt;fått större ansvar för sjukvårdsinsatser i särskilda boendeformer för äldre&lt;br&gt;och i bostäder för särskild service för funktionshindrade. I ungefär hälf-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten av landets kommuner har kommunen också tagit över ansvaret för&lt;br&gt;hemsjukvården i ordinärt boende. Svårigheterna med det delade tillsyns-&lt;br&gt;ansvaret är särskilt tydliga inom dessa verksamheter. De boende har&lt;br&gt;många gånger behov av såväl medicinska insatser och omvårdnadsinsat-&lt;br&gt;ser som av sociala omsorgsinsatser. De förra omfattas av Socialstyrelsens&lt;br&gt;tillsyn medan de senare omfattas av länsstyrelsernas tillsyn. Även om&lt;br&gt;problemen med samordning av den medicinska och sociala tillsynen är&lt;br&gt;störst inom äldre- och handikappomsorgen förekommer samma problem&lt;br&gt;på andra områden. Det gäller t.ex. inom missbrukarvården och den öppna&lt;br&gt;vården av psykiskt sjuka där sociala och medicinska insatser ofta behövs&lt;br&gt;parallellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet uttalade i sitt betänkande (bet. 1996/97:SoU 13) att till-&lt;br&gt;synen över äldreomsorgen bör förbättras. Tillsynen måste skärpas och&lt;br&gt;inriktas på frågor om laglighet och rättssäkerhet. Tillsynen måste också&lt;br&gt;inriktas på att säkra kvalitet och kompetens i vården och omsorgen, så att&lt;br&gt;de äldres självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet säkras.&lt;br&gt;Informationen om möjligheten att klaga måste förbättras. Utskottet pekar&lt;br&gt;också på hur uppdelningen mellan länsstyrelsen och Socialstyrelsens&lt;br&gt;regionala tillsynsenheter medför svårigheter och en otydlighet vid till-&lt;br&gt;synen i gränsområdet mellan kommunal och landstingskommunal verk-&lt;br&gt;samhet. Enligt utskottet bör övervägas om tillsynen kan läggas på samma&lt;br&gt;statliga myndighet för såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården för&lt;br&gt;att härigenom skapa en slagkraftigare organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mycket som talar för att tillsynen över hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och socialtjänsten bör organiseras och utövas enhetligt i en gemensam&lt;br&gt;tillsynsmyndighet. Utredningen har övervägt detta och andra alternativ&lt;br&gt;och stannar vid att föreslå att samordningen mellan länsstyrelserna och&lt;br&gt;Socialstyrelsen förstärks ytterligare genom att Socialstyrelsen får en för-&lt;br&gt;fattningsreglerad ställning som tillsynsvägledare i förhållande till länssty-&lt;br&gt;relserna innefattande en rätt att utfärda föreskrifter och allmänna råd. För&lt;br&gt;de verksamheter som gränsar till hälso- och sjukvården innebär detta att&lt;br&gt;Socialstyrelsen ges en formell rätt att styra länsstyrelserna så att samord-&lt;br&gt;ning kan ske om, när och hur tillsyn skall ske i nämnda verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att behovet av en ökad samordning och sam-&lt;br&gt;verkan mellan myndigheterna i deras tillsynsfunktion är angelägen. Där-&lt;br&gt;emot är regeringen tveksam till att formalisera denna samverkan genom&lt;br&gt;att ge Socialstyrelsen i uppgift att leda länsstyrelsernas tillsyn genom&lt;br&gt;allmänna råd och föreskrifter. Enligt vad som också uttalas i betänkandet&lt;br&gt;skulle förslaget leda till att länsstyrelserna förlorar en del av sin själv-&lt;br&gt;ständighet. Det bör inte bortses ifrån att detta kan leda till att länsstyrel-&lt;br&gt;sernas tillsyn inte kan anpassas till de regionala förhållandena och efter&lt;br&gt;kunskapen om förhållandena i olika kommuner. En förändring av läns-&lt;br&gt;styrelsemas självständighet i detta avseende kan på sikt leda till att deras&lt;br&gt;auktoritet minskar. Förslaget innebär också oklarheter vad gäller led-&lt;br&gt;ningsfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har sedan några år tillbaka i regleringsbreven för Social-&lt;br&gt;styrelsen och länsstyrelserna pekat på nödvändigheten av att Social-&lt;br&gt;styrelsen och länsstyrelserna i samverkan utvecklar tillsynen över social-&lt;br&gt;tjänsten för att kunna göra tillsynen effektivare. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening har Socialstyrelsen därför redan i dag de befogenheter som krävs&lt;br&gt;för att kunna stödja, samordna och följa upp länsstyrelsernas tillsyns-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla det om-&lt;br&gt;fattande arbete som äger rum mellan Socialstyrelsen och länsstyrelserna&lt;br&gt;för att samordna och effektivisera tillsynen över hela det sociala området.&lt;br&gt;I detta arbete har Socialstyrelsen i praktiken en tillsynsvägledande roll&lt;br&gt;genom utvärdering, uppföljning och samordning av den operativa till-&lt;br&gt;synen samt genom att ge råd och stöd till den operativa tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten. Regeringen kan konstatera att det finns en enighet kring det nuva-&lt;br&gt;rande samarbetet och därmed en bra grund för fortsatt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Vårdplan för bam som behöver vårdas i ett&lt;br&gt;annat hem än det egna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När ett bam behöver vårdas utom hemmet skall&lt;br&gt;socialnämnden ansvara för att en vårdplan upprättas. Av vårdplanen&lt;br&gt;skall det tydligt framgå vem som ansvarar för vad i genomförandet av&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpsykiatrikommitténs förslag: överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. Kommitténs förslag begränsas dock till den situa-&lt;br&gt;tionen att ett bam skall placeras i ett hem för vård eller boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har lämnat syn-&lt;br&gt;punkter på utredningens förslag om individuell vårdplan. Socialstyrelsen&lt;br&gt;tillstyrker förslaget om individuella planer i sig, men ställer sig tveksam&lt;br&gt;till själva begreppet. Länsstyrelsen i Hallands län anser att individuella&lt;br&gt;vårdplaner bör omfatta allt behandlingsarbete som rör bam. Stockholms&lt;br&gt;stad anser att kravet på en plan inte bör begränsas till hem för vård eller&lt;br&gt;boende utan gälla vid alla placeringar utom hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När ett bam placeras för vård i ett&lt;br&gt;annat hem än det egna innebär detta ett stort ingrepp för såväl barnet som&lt;br&gt;för dess familj. Samtidigt tar socialnämnden på sig ett stort ansvar för att&lt;br&gt;barnet får en god vård. Bam och ungdomar som placeras utanför det egna&lt;br&gt;hemmet har sällan en renodlad problembild och de befinner sig ofta i en&lt;br&gt;komplicerad social situation. En övergripande vårdplan som innefattar&lt;br&gt;barnets behov, behandlingsmål m.m. utgör en förutsättning för att social-&lt;br&gt;nämnden skall kunna ta ett vårdansvar för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets behov i fokus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande syftet med den vårdplanen är att tydliggöra mål och&lt;br&gt;medel utifrån det enskilda barnets behov. Vårdplanen utgör ett dokument&lt;br&gt;där socialtjänstens bedömning tydligt framgår för barnet och dess vård-&lt;br&gt;nadshavare och blir på så sätt en bra utgångspunkt i arbetet med att&lt;br&gt;genomföra vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdplanen tydliggör om det enskilda barnet har flera olika behov. Det&lt;br&gt;kan t.ex. handla om olika behov när det gäller social situation, fysisk och&lt;br&gt;psykisk hälsa samt utbildning. 1 de fall barnets problembild är komplex&lt;br&gt;krävs ofta samarbete mellan barnets vårdnadshavare, socialtjänsten och&lt;br&gt;andra huvudmän. Med en vårdplan som tydligt och gemensamt avstamp i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett sådant samarbete skapas bättre förutsättningar för ett lyckat utfall av&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdplanen bör bidra till genomtänkta placeringar, vilket på lång sikt&lt;br&gt;innebär en mer kvalitativ och effektiv användning av socialtjänstens och&lt;br&gt;andra vårdgivares resurser. Vidare torde den kostnad i resurser själva&lt;br&gt;upprättandet av vårdplanen innebär, mer än väl kompenseras av de be-&lt;br&gt;handlingsmässiga vinster som vårdplanen ger. Bland annat handlar vins-&lt;br&gt;terna om att tydlighet vid samtycket till vård ger mer välplanerade&lt;br&gt;placeringar samt ett bättre underlag vid övervägande om fortsatt vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad rättssäkerhet för barnet och dess vårdnadshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är vårdplan obligatorisk vid ansökan om vård enligt lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. En vård-&lt;br&gt;plan skall presenteras för länsrätten i samband med ansökan om vård och&lt;br&gt;utgör i praktiken ett underlag för den enskilde att samtycka eller inte till&lt;br&gt;vården. Detsamma gäller när socialnämnden skall avge yttrande enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga&lt;br&gt;lagöverträdare. Ett sådant yttrande skall bl.a. innehålla en plan över de&lt;br&gt;åtgärder som nämnden avser att vidta beträffande den unge. Arten, om-&lt;br&gt;fattningen och varaktigheten av de åtgärder som nämnden avser att vidta&lt;br&gt;skall framgå av planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnets problembild är emellertid ofta densamma oavsett om barnet&lt;br&gt;bereds vård på frivillig eller tvångsmässig grund. Skillnaden är att den&lt;br&gt;frivilliga vården grundar sig på samtycke från barnets vårdnadshavare&lt;br&gt;och i förekommande fall även barnet. För såväl barnet som för dess&lt;br&gt;vårdnadshavare, vanligen en eller båda föräldrarna, är det ett rättssäker-&lt;br&gt;hetskrav att det oberoende av placeringsgrund finns en individuell vård-&lt;br&gt;plan vid en så pass ingripande åtgärd som en placering utanför hemmet&lt;br&gt;utgör. Socialnämnden måste på ett lättfattligt sätt kunna visa vilka syften&lt;br&gt;som placeringen har och hur man ämnar uppnå dessa syften. Det är&lt;br&gt;vidare viktigt att vårdplanen är realistisk och att den följs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampsykiatrikommittén föreslog att en vårdplan skulle upprättas vid&lt;br&gt;beslut om vård vid hem för vård eller boende, s.k. HVB-hem. Det finns&lt;br&gt;inga sakliga skäl för en sådan uppdelning. Barnets behov av en planerad&lt;br&gt;vård är detsamma oavsett om barnet placeras i ett familjehem eller på ett&lt;br&gt;HVB-hem. Placeringen är snarare ett led i vården och beroende av vilket&lt;br&gt;vårdbehov barnet har. En vårdplan bör därför upprättas för alla bam som&lt;br&gt;placeras utanför det egna hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydlighet för barnet och dess vårdnadshavare, socialtjänsten och andra&lt;br&gt;huvudmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En noggrant utformad vårdplan utgör ett i flera avseenden viktigt doku-&lt;br&gt;ment. Dels för att underlätta tydlighet och kommunikation mellan social-&lt;br&gt;nämnden och barnet och dess vårdnadshavare, dels som underlag för&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av vård och behandling av barnet. Vård-&lt;br&gt;planen kan också skapa tydlighet mellan olika huvudmäns ansvar. I&lt;br&gt;planen skall även redovisas åtgärder och insatser som andra huvudmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har ansvar för. Det kan t.ex. handla om extra stödinsatser i skolan eller&lt;br&gt;behandling inom bam- och ungdomspsykiatrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårdplaneringen är det viktigt att så långt möjligt söka inkludera&lt;br&gt;barnets vårdnadshavare, och i förekommande fall andra närstående.&lt;br&gt;Familjens engagemang har många gånger visat sig vara en värdefull&lt;br&gt;faktor för barnets behandlingsmotivation och utfall och underlättar även&lt;br&gt;barnets återkomst till det egna hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdplanen utgör också ett viktigt dokument, inte minst för barnet&lt;br&gt;och/eller dennes vårdnadshavare, för att kunna följa och förstå syftet med&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdplanens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i en vårdplan måste avgöras utifrån förhållandena i det indivi-&lt;br&gt;duella fallet. Det är därför inte lämpligt att i lag fastställa vad en vårdplan&lt;br&gt;skall innehålla. Ett grundläggande krav på en vårdplan är dock att det&lt;br&gt;tydligt framgår vilken vård som socialnämnden har för avsikt att&lt;br&gt;anordna. Detta är en förutsättning för att barnet och dess vårdnadshavare&lt;br&gt;skall kunna ta ställning till vården. Den form för vårdplan som utvecklats&lt;br&gt;vid vård enligt LVU bör kunna vara tillämplig även vid vård som sker i&lt;br&gt;frivillig form. Detta skapar förutsättningar för ett mer enhetligt system&lt;br&gt;både för socialtjänsten och det enskilda barnet oberoende av skälen till&lt;br&gt;och formen för placeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdplanen behöver sedan kompletteras med en behandlingsplan som&lt;br&gt;beskriver hur insatserna skall genomföras. Vårdplanen tydliggör det&lt;br&gt;enskilda barnets behov, hur dessa konkret skall täckas framgår i en&lt;br&gt;behandlingsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen förutsätts bli undertecknad av vårdnadshavaren, barnet när han&lt;br&gt;eller hon är över 15 år, vårdgivaren samt handläggande tjänsteman hos&lt;br&gt;den socialnämnd som beslutar om placeringen. Alla som berörs av vård-&lt;br&gt;planeringen blir på så sätt införstådda med vad som förväntas av just&lt;br&gt;honom eller henne. Vårdplanen blir ett dokument att gemensamt konsul-&lt;br&gt;tera och revidera under vårdtiden så att den kontinuerliga uppföljningen&lt;br&gt;av vården blir en angelägenhet för alla inblandade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid generella utvärderingar och planering för socialnämndens fortsatta&lt;br&gt;arbete kan en genomgång av befintliga vårdplaner och deras resultat vara&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Avskaffande av samhällsrepresentanter i de&lt;br&gt;auktoriserade adoptionsorganisationernas&lt;br&gt;styrelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen (1997:192) om inter-&lt;br&gt;nationell adoptionsförmedling om samhällsrepresentanter i de auktori-&lt;br&gt;serade adoptionsorganisationema styrelser skall upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag från Statens Nämnd för Internationella Adoptionsfrågor&lt;br&gt;(NIA): 1 en skrivelse från den 12 augusti 1998 föreslår NIA att de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling&lt;br&gt;som reglerar samhällsrepresentanter i adoptionsorganisationemas styrel-&lt;br&gt;ser och deras arbetsuppgifter skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakter med adoptionsorganisationer och samhällsrepresentan-&lt;br&gt;ter: NIA har diskuterat frågan om samhällsrepresentantemas arbets-&lt;br&gt;uppgifter i den nya situationen med de auktoriserade organisationerna&lt;br&gt;och med samhällsrepresentantema. Inga vägande invändningar mot&lt;br&gt;NIA:s förslag har framförts. Det har påpekats att samhällsrepresentan-&lt;br&gt;tema ibland stött organisationerna med råd i andra typer av frågor än&lt;br&gt;förmedlingsbeslut. Likaså har de, genom den koppling till länsstyrelserna&lt;br&gt;de i regel haft, stött länsstyrelserna i deras tillsyn av kommunernas verk-&lt;br&gt;samhet när det gäller familjehemsprövningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: När lagen (1979:552) om interna-&lt;br&gt;tionell adoptionsförmedling tillkom (prop. 1978/79:108, bet. SoU&lt;br&gt;1978/79:41, rskr. 1978/79:346) förutsattes att adoptionsorganisationema&lt;br&gt;skulle fatta självständiga förmedlingsbeslut. Det ansågs då rimligt att det&lt;br&gt;fanns en samhällelig insyn i detta förmedlingsarbete, varför regler om&lt;br&gt;samhällsrepresentanter infördes. Förmedlingsverksamheten har varit&lt;br&gt;skälet för att ha offentliga företrädare i organisationernas styrelser och&lt;br&gt;denna verksamhet har varit deras huvudsakliga arbetsuppgift. I regel har&lt;br&gt;dessa samhällsrepresentanter utsetts bland länsstyrelsernas socialkonsu-&lt;br&gt;lenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala arbetsuppgiften för samhällsrepresentantema har varit att&lt;br&gt;delta i beslut om sökande par eller enskilda är lämpliga som adoptiv-&lt;br&gt;föräldrar. Genom de lagändringar som gjordes i samband med Sveriges&lt;br&gt;anslutning till Haagkonventionen om skydd av bam och samarbete vid&lt;br&gt;internationella adoptioner (prop. 1996/97:91, bet. 1996/97:SoU15, rskr&lt;br&gt;1996/97:192) är det inte längre en uppgift för organisationerna att göra&lt;br&gt;en sådan prövning. Reglerna om samhällsrepresentanter fördes dock&lt;br&gt;oförändrade över till den nya lagen (1997:192) om internationell adop-&lt;br&gt;tionsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adoptionsorganisationema skall inte längre göra någon egen prövning&lt;br&gt;av adoptantemas lämplighet. De beslut som i frågan fattas av de kommu-&lt;br&gt;nala socialnämnderna, med möjlighet att överklaga beslut till länsrätt,&lt;br&gt;kammarrätt och regeringsrätt skall vara tillfyllest när det gäller föräldrar-&lt;br&gt;nas lämplighetsprövning. Detta innebär att samhällsrepresentantemas&lt;br&gt;huvudsakliga arbetsuppgift bortfallit. Det finns därför inte längre skäl att&lt;br&gt;förordna samhällsrepresentanter och bestämmelserna i dessa avseenden&lt;br&gt;kan därför avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mer inofficiella funktion samhällsrepresentantema haft som&lt;br&gt;rådgivare åt sina organisationer bör i fortsättningen ingå i NIA:s all-&lt;br&gt;männa rådgivningsverksamhet. Tillsynen över kommunernas verksamhet&lt;br&gt;med att pröva blivande adoptivföräldrars lämplighet enligt socialtjänst-&lt;br&gt;lagen åvilar länsstyrelsen. Denna uppgift bör tas på lika stort allvar även i&lt;br&gt;fortsättningen oavsett att samhällsrepresentantema i de auktoriserade&lt;br&gt;adoptionsorganisationemas styrelser försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Stöd för anhöriga och närstående&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den nya bestämmelsen i socialtjänstlagen&lt;br&gt;om stöd och avlösning för dem som vårdar närstående samt det av&lt;br&gt;riksdagen under åren 1999-2001 beslutade stimulansbidraget för&lt;br&gt;insatser riktade mot anhöriga har medfört en positiv utveckling av&lt;br&gt;anhörigstödet i kommunerna. Satsningen kommer att fortsätta inom&lt;br&gt;ramen för arbetet med att genomföra Nationella handlingsplanen för&lt;br&gt;hälso- och sjukvården under åren 2002-2004, &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att kommunerna skall bli&lt;br&gt;skyldiga att erbjuda stöd och avlastning åt närstående som vårdar anhö-&lt;br&gt;riga samt att målgruppen för stödet utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna tillstyrker i stort&lt;br&gt;utredningens förslag. Riksrevisionsverket framhåller att förslaget kan&lt;br&gt;innebära ökade kostnader för kommunerna och saknar en uppskattning&lt;br&gt;av dessa kostnader i utredningen. Handikappombudsmannen tillstyrker&lt;br&gt;förslaget under förutsättning att förarbetsuttalandena är tydliga avseende&lt;br&gt;individens valmöjligheter samt rätt till självbestämmande och personliga&lt;br&gt;integritet. De flesta kommuner ställer sig positiva till utredningens för-&lt;br&gt;slag. Många kommuner, däribland Västerås, Vingåker och Stockholms&lt;br&gt;kommun, framhåller dock att förslaget sannolikt kommer att innebära&lt;br&gt;utökade kostnader för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utvecklingen under senare decennier&lt;br&gt;har inneburit att samhället har tagit över många vård- och omsorgs-&lt;br&gt;uppgifler som tidigare omhändertagits inom familjen. Ett antal studier&lt;br&gt;från senare år har dock visat att anhörigas insatser alltjämt är mycket&lt;br&gt;stora. När det gäller äldreomsorg finns uppgifter från början av 1990-&lt;br&gt;talet som visar att omfattningen på dessa insatser uppgår till i runda tal&lt;br&gt;två tredjedelar av den samlade omsorg som ges till äldre. Det är de äldre&lt;br&gt;kvinnorna samt döttrarna och svärdöttrarna som i stor utsträckning står&lt;br&gt;för dessa insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för anhörigas insatser i vård och omsorg har ökat under 1990-&lt;br&gt;talet bl.a. till följd av det kraftigt ökade antalet äldre i befolkningen. De&lt;br&gt;strukturförändringar inom vård och omsorg som kommuner och lands-&lt;br&gt;ting genomfört bl.a. till följd av lågkonjunkturen i början av decenniet&lt;br&gt;har också medfört att vård- och omsorgsuppgifter som dessa huvudmän&lt;br&gt;tidigare svarade för delvis har övertagits av anhöriga och andra när-&lt;br&gt;stående. Därtill kommer huvudmannaskapsförändringar inom ramen för&lt;br&gt;Ädel-reformen som delvis förändrat förutsättningarna för främst kom-&lt;br&gt;munerna att tillgodose äldres behov av vård- och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland annat mot bakgrund av den ökade betydelse som anhörigas&lt;br&gt;insatser fått inom vård och omsorg föreslog Socialtjänstkommittén i dess&lt;br&gt;huvudbetänkande Ny socialtjänstlag (SOU 1994:139) att socialtjänstens&lt;br&gt;uppgift att ge stöd till anhöriga skulle lagfästas. Enligt kommittén skulle&lt;br&gt;detta medföra en markering från samhällets sida att omsorgen om bl.a.&lt;br&gt;äldre skall bygga på ett samarbete mellan den offentliga vården/-&lt;br&gt;omsorgen och de anhöriga/närstående. Den preventiva ansatsen skulle&lt;br&gt;enligt kommittén vara ledstjärnan för ett utökat anhörigstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års proposition om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(prop. 1996/97:124) föreslog regeringen en ny bestämmelse om stöd för&lt;br&gt;anhöriga som utgick från kommitténs förslag. Genom ett tillägg i 5 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), som reglerar socialtjänstens uppgifter, gavs&lt;br&gt;socialnämnden uppgiften att ”... genom stöd och avlösning underlätta för&lt;br&gt;dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som&lt;br&gt;har funktionshinder”. Som exempel på anhöriginsatser nämns allt från&lt;br&gt;socialt stöd, tillsyn och praktisk hjälp med hushållssysslor till mer om-&lt;br&gt;fattande hjälp med personlig omvårdnad och uppgifter av sjukvårds-&lt;br&gt;karaktär. Förslaget utformades som en frivillig insats för kommunen&lt;br&gt;som, enligt regeringen, borde ha stort inflytande över utformningen av&lt;br&gt;stödinsatsen. Socialutskottet tillstyrkte förslaget och anförde bl.a. att&lt;br&gt;avsikten med den nya bestämmelsen inte skall vara att öka trycket på&lt;br&gt;anhöriga utan att stödja och underlätta för dem som vårdar närstående.&lt;br&gt;Viktiga förutsättningar för att intentionerna med bestämmelsen skall&lt;br&gt;uppnås är, enligt utskottet, tidiga och förebyggande insatser, förbättrat&lt;br&gt;och utvecklat innehåll i olika stödinsatser och en medveten strategi för att&lt;br&gt;organisera stödet till anhöriga. Riksdagen beslutade i enlighet med&lt;br&gt;utskottets förslag (bet. 1996/97:SoU18, rskr. 1996/97:264).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett stöd för kommunerna att utveckla anhörigstödet i enlighet med&lt;br&gt;den nya bestämmelsen fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att&lt;br&gt;fördela vissa utvecklings- och stimulansbidrag inom området. Under år&lt;br&gt;1997 fördelades totalt 7,5 miljoner kronor till 25 projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens uppföljning av den nya bestämmelsen visar att nästan&lt;br&gt;två tredjedelar av kommunerna har tagit särskilda initiativ för att&lt;br&gt;utveckla anhörigstödet. Exempel på initiativ som tagits är kartläggning&lt;br&gt;av behov, uppsökande verksamhet, utökat antal korttidsplatser samt&lt;br&gt;utveckling av stödgrupper för anhöriga. När det gäller vidareutveckling&lt;br&gt;och utbyggnad av befintligt anhörigstöd har flertalet kommuner satsat på&lt;br&gt;avlösning, stöd i samband med demenssjukdom samt information och&lt;br&gt;utbildning. Uppföljningen visar dock att det är förhållandevis få kommu-&lt;br&gt;ner som utvecklat nya och individuella former av anhörigstöd. De vanli-&lt;br&gt;gaste stödformerna är alltjämt växelvård, dag verksamhet samt ekono-&lt;br&gt;miskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag till&lt;br&gt;Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop.l997/98:113, bet.&lt;br&gt;1997/98:SoU24, rskr 1997/98:307) som förelädes riksdagen i april 1998&lt;br&gt;beslutades att sammanlagt 300 miljoner kronor under en treårsperiod&lt;br&gt;skulle fördelas till kommunerna för anhöriginsatser i samverkan med&lt;br&gt;anhöriga och frivilligorganisationer. I det regeringsbeslut om medlens&lt;br&gt;närmare användning som regeringen fattade i december samma år angavs&lt;br&gt;att inriktningen på arbetet skulle vara att åstadkomma en varaktig kvali-&lt;br&gt;tetshöjning i det stöd som kommunerna erbjuder anhöriga. I beslutet gav&lt;br&gt;riksdagen också regeringen i uppdrag att överväga en tydligare lag-&lt;br&gt;reglering av anhörigstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, som gavs i uppgift att fördela medlen till samtliga&lt;br&gt;kommuner och följa upp dess användning, har i en delrapport till rege-&lt;br&gt;ringen redovisat de första erfarenheterna och resultaten av stimulans-&lt;br&gt;bidraget. Socialstyrelsen konstaterar att kommunerna i hög utsträckning&lt;br&gt;har ägnat det första året av satsningen (Anhörig 300) åt planering av&lt;br&gt;insatser inom ramen för bidraget. Planeringsarbetet har bl.a. innehållit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utarbetande av handlingsplaner och mer än hälften av kommunerna har&lt;br&gt;genomfört någon form av behovsinventering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framgår att många kommuner fortsätter att utveckla de former&lt;br&gt;av stöd som redan etablerats. I flera kommuner har även utveckling av&lt;br&gt;nya stödformer påbörjats, t.ex. individuellt utformade stöd och centraler/-&lt;br&gt;träffpunkter för anhöriga. Uppföljningen pekar på en tydlig utökning av&lt;br&gt;olika typer av anhörigstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner anser att den hittills viktigaste effekten av sats-&lt;br&gt;ningen är att anhörigas situation fått ökad uppmärksamhet bland besluts-&lt;br&gt;fattare, vårdpersonal och allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de anhörigas insatser är av avgörande betydelse&lt;br&gt;för att äldre, sjuka och andra grupper skall få den vård och omsorg, det&lt;br&gt;stöd och den hjälp i övrigt som de behöver. Samhället kan av flera skäl&lt;br&gt;inte överta mer än en del av detta ansvar. Det är heller inget självändamål&lt;br&gt;att så ska ske men det är viktigt att påpeka att samhället skall ha det&lt;br&gt;yttersta ansvaret för att alla människor får hjälp och stöd i relevanta for-&lt;br&gt;mer när/om behov av hjälp uppstår. I den mån anhöriga vill och kan&lt;br&gt;svara för hela eller delar av hjälpen skall samhället på olika sätt under-&lt;br&gt;lätta för de anhöriga att kunna genomföra dessa insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som tidigare redovisats har de anhörigas insatser inom bl.a.&lt;br&gt;vård och omsorg uppmärksammats betydligt mer än tidigare under 1990-&lt;br&gt;talet. I dag är dessa insatser allmänt erkända och behovet av dem är väl&lt;br&gt;dokumenterade. Fortfarande finns dock brister i det stöd som samhället&lt;br&gt;erbjuder anhöriga. Ett väl utbyggt anhörigstöd är viktigt både ur de anhö-&lt;br&gt;rigas och ur samhällets synpunkt. För de anhöriga handlar det om att&lt;br&gt;känna stöd och uppskattning för att orka med de insatser man vill göra&lt;br&gt;för en närstående, samtidigt som det också handlar om att ibland få t.ex.&lt;br&gt;avlösning. För samhället handlar det om att kunna se att anhöriginsatser&lt;br&gt;faktiskt kan begränsa och fördröja behovet av insatser från kommunen&lt;br&gt;eller landstinget. Att satsa på anhörigstöd blir då också ett bidrag till en&lt;br&gt;effektiv användning av offentliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd för anhöriga som är beredda att ta på sig ett ansvar - eller ett delat&lt;br&gt;ansvar - för vård och omsorg har haft hög prioritet i regeringens arbete&lt;br&gt;på det socialpolitiska området under 1990-talet. Som tidigare redovisats&lt;br&gt;har detta bl.a. resulterat i ny lagstiftning på området samt stimulans-&lt;br&gt;bidrag för utvecklingsinsatser inom bl.a. det kommunala anhörigstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stort sett alla kommuner erbjuder i dag någon form av stöd till anhö-&lt;br&gt;riga som vårdar närstående. I många kommuner pågår också en utbygg-&lt;br&gt;nad av anhörigstödet bl.a. som ett resultat av det statliga stimulansbidra-&lt;br&gt;get. Kommunerna har dock kommit olika långt i detta arbete vilket inne-&lt;br&gt;bär att omfattningen av och inriktningen på stödet liksom kvaliteten&lt;br&gt;varierar mellan olika kommuner. Stimulansbidragen kommer att utgå&lt;br&gt;t.o.m. år 2001. I Nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och&lt;br&gt;sjukvården (prop.1999/2000:149) som regeringen överlämnade till&lt;br&gt;riksdagen i juni 2000 föreslog regeringen att den särskilda satsningen för&lt;br&gt;att utveckla stödet till anhöriga skulle fortsätta också under åren 2002-&lt;br&gt;2004. Regeringen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;har i avtal enats om vilka utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen&lt;br&gt;som inom ramen för de utökade resurserna skall prioriteras under åren&lt;br&gt;2002-2004. I avtalet anges att kommunerna svarar för att anhöriga som&lt;br&gt;vårdar svårt sjuka eller äldre eller människor med funktionshinder även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsättningsvis skall erhålla stärkt stöd i enlighet med den nationella&lt;br&gt;handlingsplanen för äldrepolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i socialtjänstlagen om anhörigstöd har varit i kraft i&lt;br&gt;drygt tre år. Det är ännu för tidigt att dra några långtgående slutsatser om&lt;br&gt;effekterna av detta. Inte heller effekterna av det statliga stimulansbidra-&lt;br&gt;get kan utläsas fullt ut förrän tidigast om två till tre år. De uppföljningar&lt;br&gt;som genomförts av kommunernas insatser till följd av dessa förändringar&lt;br&gt;visar dock på i huvudsak positiva resultat. Det är uppenbart att det pågår&lt;br&gt;ett omfattande arbete i flertalet kommuner med att utveckla såväl befint-&lt;br&gt;ligt anhörigstöd som nya stödformer och att anhöriga och frivilligorgani-&lt;br&gt;sationer deltar aktivt i detta arbete. Den i den nationella handlingsplanen&lt;br&gt;för utveckling av hälso- och sjukvården aviserade satsningen på fortsatt&lt;br&gt;utveckling av anhörigstöd i kommunerna under perioden 2002-2004&lt;br&gt;kommer att ytterligare säkerställa och påskynda denna utveckling. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund bedömer regeringen att det inte nu är motiverat att&lt;br&gt;genomföra ytterligare förändringar i befintlig lagstiftning i syfte att på-&lt;br&gt;skynda utvecklingen inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Nationellt stöd för kunskapsutvecklingen&lt;br&gt;inom socialtjänsten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör tas ett samlat grepp kring kun-&lt;br&gt;skapsläget inom socialtjänsten. Ytterst är detta en rättvise- och rätts-&lt;br&gt;säkerhetsfråga för de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att lämna ett uppdrag till Socialstyrelsen att påbörja&lt;br&gt;genomförandet av en strategi för nationellt stöd för kunskapsutveck-&lt;br&gt;lingen inom socialtjänsten och avsätter under en treårsperiod&lt;br&gt;50 miljoner kronor för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning. Utredningen framhåller vikten av att främja en&lt;br&gt;metodutveckling i det sociala arbetet, med inriktning på tidiga insatser i&lt;br&gt;form av social rådgivning och personligt stöd. Utredningen föreslår att&lt;br&gt;Socialstyrelsen får i uppdrag att fördela särskilda stimulansmedel för att&lt;br&gt;stödja en sådan metodutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kriminalvårdsstyrelsen och Statens Institutions-&lt;br&gt;styrelse välkomnar särskilt utredningens förslag. De länsstyrelser som&lt;br&gt;yttrat sig stödjer utredningens förslag men menar att det finns starka skäl&lt;br&gt;att låta länsstyrelserna fördela stimulansmedlen. De flesta kommuner&lt;br&gt;som yttrat sig tillstyrker utredningens förslag och betonar vikten av att&lt;br&gt;metodutveckling sker i nära samarbete mellan forskning och praktik.&lt;br&gt;Malmö kommun och Göteborgs kommun ser hellre en utveckling av kva-&lt;br&gt;litativt inriktade forskningsstudier eftersom enskilda projekt ofta upphör&lt;br&gt;när bidraget upphör. Akademikerförbundet SSR understryker vikten av&lt;br&gt;metodutveckling och vill se en satsning på ökat förebyggande stöd vilket&lt;br&gt;skulle leda till att socialtjänsten får en ökad folklig legitimitet. Före-&lt;br&gt;ningen Sveriges Socialchefer tillstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsläget inom socialtjänsten, det vill säga individ- och familje-&lt;br&gt;omsorg samt vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, har varit&lt;br&gt;föremål för debatt i åtminstone tre decennier. Ett flertal utredningar har&lt;br&gt;belyst området, bland andra Socialutredningen (SOU 1974:39) och&lt;br&gt;Socialtjänstkommittén (SOU 1994:139 och SOU 1995:58).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stora drag handlar det om två områden. Det ena rör frågor som&lt;br&gt;hänger ihop med socialarbetarnas kompetens och socialtjänstens organi-&lt;br&gt;sation och ledning. Det handlar om socionom- och sociala omsorgs-&lt;br&gt;programmens utformning, socialarbetarnas fortbildning och vidare-&lt;br&gt;utbildning, förmåga att skapa systematiska erfarenheter av god praktik&lt;br&gt;samt hur arbetsledama och arbetsorganisationen stödjer detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra området rör frågor om kunskapsproduktionen och kunskaps-&lt;br&gt;utvecklingen inom socialt arbete. Det handlar om utvecklingen av ämnet&lt;br&gt;socialt arbete och studiepraktiken på högskolorna, förhållandet mellan&lt;br&gt;central och lokal kunskapsproduktion, samspelet mellan utbildning,&lt;br&gt;praktik och forskning samt huvudmannaskap och ansvar för kunskaps-&lt;br&gt;produktion/kunskapsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet att i ökad utsträckning kunna värdera effekter och resultat av&lt;br&gt;socialtjänstens verksamhet har länge uppmärksammats. Vikten av upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering av de sociala insatsernas värde för klien-&lt;br&gt;ter/brukarc och för samhället har betonats av de utredningar som varit&lt;br&gt;verksamma inom socialtjänstområdet under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som saknats är bl.a. statistiska basuppgifter inom socialtjänst-&lt;br&gt;området, en mer systematisk process av prövning och utvärdering av&lt;br&gt;metoder och arbetssätt och ett systematiskt tillvaratagande av erfaren-&lt;br&gt;heter från kommunernas lokala utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med andra ord är frågan mångfacetterad och rymmer ett stort antal&lt;br&gt;samspelande faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nationellt program för kunskapsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt med en samlad strategi för kunskaps-&lt;br&gt;utvecklingen inom socialtjänsten. Ytterst är detta en rättvise- och rätts-&lt;br&gt;säkerhetsfråga för de mest utsatta grupperna i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen fick därför under 1999 i uppdrag att i samråd med&lt;br&gt;berörda intressenter utforma ett förslag till program för nationellt stöd till&lt;br&gt;kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Socialstyrelsen har haft pro-&lt;br&gt;grammet ute på remiss och i november 2000 avrapporterat uppdraget&lt;br&gt;(SoS-rapport 2000:12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens program innehåller ett antal förslag till hur ett natio-&lt;br&gt;nellt stöd för kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten bör utformas. I&lt;br&gt;7 a § SoL fastslås att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet&lt;br&gt;samt att det för utförande av socialnämndens insatser skall finnas perso-&lt;br&gt;nal med lämplig utbildning och erfarenhet. Socialstyrelsen ser ett behov&lt;br&gt;av att kommunerna med utgångspunkt i bestämmelserna i 7 a § SoL&lt;br&gt;utformar en strategi för kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten.&lt;br&gt;Vidare finns enligt planen behov av nationella riktlinjer baserade på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskning, utvärdering och utvecklingsarbete samt nationella och inter-&lt;br&gt;nationella kunskapsöversikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser har yttrat sig över de olika förslagen i&lt;br&gt;Socialstyrelsens plan. Generellt ser remissinstanserna positivt på att&lt;br&gt;regeringen lyfter fram kunskapsutvecklingen vilken uppfattas som en av&lt;br&gt;de mer centrala frågorna inom socialtjänsten. Bland andra Örebro&lt;br&gt;Universitet, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;SKTF, Linköpings kommun och Riksförbundet för Social och Mental&lt;br&gt;Hälsa anser att det är viktigt för att ge det sociala forskningsarbetet och&lt;br&gt;utvecklingsarbetet stabilitet, kontinuitet och samordning. Behovet av att&lt;br&gt;utveckla en kunskapsbaserad verksamhet där utfallet av olika insatser så&lt;br&gt;långt möjligt kan förutses och värderas ur såväl de enskilda klienternas,&lt;br&gt;olika gruppers som samhällets perspektiv, lyfts också fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nationellt program för kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten&lt;br&gt;omfattar ett stort antal intressenter. Nya samarbets- och samverkans-&lt;br&gt;former ska initieras och det är viktigt att alla relevanta intressenter invol-&lt;br&gt;veras i processen. Regeringen har i budgetpropositionen för år 2001 av-&lt;br&gt;satt 50 miljoner kronor under en treårsperiod för att stödja denna process.&lt;br&gt;Medlen kommer att disponeras och fördelas av Socialstyrelsen.&lt;br&gt;Regeringen anser att Socialstyrelsen som nationell expert och tillsyns-&lt;br&gt;myndighet är bäst lämpad att fungera som samordnare och motor i arbe-&lt;br&gt;tet med kunskapsutvecklingen. I den plan som Socialstyrelsen presenterat&lt;br&gt;finns ett antal förslag som faller inom styrelsens eget ansvarsområde och&lt;br&gt;där arbetet med att realisera förslagen bör kunna komma igång relativt&lt;br&gt;snabbt. Andra förslag måste för att kunna genomföras diskuteras och&lt;br&gt;förankras med respektive huvudman. Det är dock av yttersta vikt att&lt;br&gt;andra intressenter även fortsättningsvis är nära involverade i arbetet. Inte&lt;br&gt;minst gäller detta klient och brukarorganisationema inklusive pensionärs-&lt;br&gt;och handikapporganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strategi för kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten bör enligt&lt;br&gt;regeringen vara en förutsättning för att kommunerna ska kunna leva upp&lt;br&gt;till målen i 7 a § SoL. Socialstyrelsen lyfter i sin plan fram behovet av&lt;br&gt;kunskapsunderlag för både kompetensutveckling och kompetenskrav&lt;br&gt;samt för utbildningsanordnare. Kompetenskrav inom socialtjänsten är en&lt;br&gt;fråga som diskuterats i många sammanhang. I dag saknas underlag för att&lt;br&gt;precisera vilka kompetenskrav som bör gälla i socialtjänstens olika verk-&lt;br&gt;samheter. För den enskilde som är i behov av socialtjänstens insatser är&lt;br&gt;det dock viktigt att mötas av rätt kompetens. Socialstyrelsen bör därför,&lt;br&gt;även fortsättningsvis, tillsammans med berörda intressenter undersöka&lt;br&gt;förutsättningarna för vilken kompetens som är nödvändig i socialtjäns-&lt;br&gt;tens olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns behov av att utveckla och sammanställa kunskap om vad&lt;br&gt;som är god praktik inom skilda områden av socialtjänsten och ge stöd till&lt;br&gt;systematiskt arbete med jämförande studier mellan kommuner. Den till-&lt;br&gt;gängliga kunskapen på socialtjänstområdet måste också sammanställas&lt;br&gt;och samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken inom socialtjänsten behöver enligt regeringen förbättras och&lt;br&gt;detta arbete måste ske i nära samråd med de organisationer som före-&lt;br&gt;träder socialtjänstens brukare samt övriga berörda. Det är i dag mycket&lt;br&gt;svårt att bedöma tillståndet och utvecklingen inom socialtjänsten. De&lt;br&gt;studier som bland annat Socialstyrelsen gjort tyder på en rådande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begreppsförvirring vilket försvårar uppföljning och tillsyn. Regeringen&lt;br&gt;ser därför behov av att utveckla en enhetlig terminologi inom social-&lt;br&gt;tjänsten. Detta utgör en nödvändig grund för att kunna hämta in uppgifter&lt;br&gt;av god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller organisation och ledning ser regeringen dels att frågan&lt;br&gt;om förutsättningar och former för ledarutbildning för socialtjänsten, dels&lt;br&gt;att behovet av forskning kring ledning och organisering av socialtjänsten&lt;br&gt;uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen presenterar i sin plan ett antal förslag som rör&lt;br&gt;socionom- och social omsorgsutbildningama. Det handlar såväl om&lt;br&gt;utbildningens utformning och resurser som förhållandet mellan utbild-&lt;br&gt;ningen och studiepraktiken. Enligt planen behöver även fortbildning och&lt;br&gt;vidareutbildning inom ramen för magisterutbildningen utvecklas. För de&lt;br&gt;grupper som enbart har grundskole- och/eller gymnasiekompetens måste&lt;br&gt;det också skapas en stabil struktur för fortbildning och vidareutbildning&lt;br&gt;inom socialtjänsten. Enligt 1993 års högskolereform är det inte rege-&lt;br&gt;ringens sak att ta ställning till hur olika högskoleutbildningar utformas.&lt;br&gt;Högskoleverket presenterade år 2000 en utvärdering av socionom-&lt;br&gt;utbildningar (Högskoleverkets rapportserie 2000:6 R) som för närva-&lt;br&gt;rande remissbehandlas. I utvärderingen poängteras bl.a. vikten av att&lt;br&gt;lärarna har praktisk kunskap om hur socionomers arbete gestaltar sig i&lt;br&gt;verkligheten. Kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten skulle sannolikt&lt;br&gt;gynnas av en systematisk dialog mellan yrkespraktiken, utbildningen och&lt;br&gt;forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen erfar kommer socialtjänsten få ökade personal-&lt;br&gt;och kompetensförsörjningsproblem i framtiden. Detta är en fråga som&lt;br&gt;måste följas på både kort och lång sikt. Socialstyrelsen föreslår i sin plan&lt;br&gt;att en referensgrupp bildas med representanter för berörda myndigheter&lt;br&gt;och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktiga programstöd bör enligt socialstyrelsens plan ges till&lt;br&gt;(forskningsmässigt) underförsörjda kunskapsområden. Det gäller frågor&lt;br&gt;om de sociala insatsernas värde för klienter/brukare inom samtliga verk-&lt;br&gt;samhetsområden inom socialtjänsten. Det gäller också ledarskaps- och&lt;br&gt;organisationsutveckling samt socialtjänstekonomi. I den nyligen lagda&lt;br&gt;Forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop.&lt;br&gt;2000/01:3) beskrivs det fr.o.m. årsskiftet 2000/2001 nyinrättade Forsk-&lt;br&gt;ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Forskningsrådet skall&lt;br&gt;främja såväl grundläggande forskning som behovsslyrd forskning&lt;br&gt;rörande välfärd, folkhälsa, omsorg, arbetsmarknad, arbetsorganisation&lt;br&gt;och arbetsmiljö. Ansvarsområdet innefattar även socialtjänstens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till lokala och regionala FoU-enheter bör enligt&lt;br&gt;regeringen utvärderas för att se om stödet bör ges en annan eller tydligare&lt;br&gt;inriktning. När det gäller satsningen på regionala FoU-center inom äldre-&lt;br&gt;området omfattar den inte bara äldreomsorgen utan även äldrevården.&lt;br&gt;Detta har varit ett krav från regeringen för att erhålla stimulansbidrag.&lt;br&gt;När det gäller utvärdering av denna satsning stödjer regeringen en utvär-&lt;br&gt;dering, som genomförs av Göteborgs Universitet på uppdrag av Social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför framtiden har riksdagen godkänt regeringens förslag om fortsatt&lt;br&gt;stimulansbidrag till regionala FoU-center inom äldreområdet under åren&lt;br&gt;2002-2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten är ytterst en rättvise- och&lt;br&gt;rättssäkerhetsfråga för de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Detta&lt;br&gt;gör det enligt regeringen särskilt angeläget att de etiska överväganden&lt;br&gt;som uppstår blir ordentligt belysta, inte minst ur klient och brukar-&lt;br&gt;perspektiv. Det är även angeläget att utveckla kunskaperna om hur&lt;br&gt;socialtjänsten fungerar ur ett könsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samlat grepp på kunskapsutvecklingen innebär att vissa frågor&lt;br&gt;berör flera politikområden, vilket kräver en fördjupad samordning i den&lt;br&gt;fortsatta beredningen inomregeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Vissa SiS-frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Möjlighet att ta blod-, urin- och utandningsprov på&lt;br&gt;intagna i LVM-hem och särskilda ungdomshem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En likalydande bestämmelse införs i lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga samt lagen (1998:603) om&lt;br&gt;verkställighet av sluten ungdomsvård som ger Statens institutions-&lt;br&gt;styrelse (SiS) möjlighet att ta blod-, urin- och utandningsprov på&lt;br&gt;tvångsintagna i LVM-hem och i särskilda ungdomshem samt på dem&lt;br&gt;som bereds sluten ungdomsvård vid sådana ungdomshem. Av rätts-&lt;br&gt;säkerhetsskäl skall ett positivt resultat åtföljas av en verifikations-&lt;br&gt;analys för att undanröja eventuella misstankar om ett falskt positivt&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelses förslag: Överensstämmer i stort med&lt;br&gt;regeringens förslag. SiS föreslog dock att drogkontroll även skulle&lt;br&gt;omfatta dem som frivilligt vårdas på SiS institutioner. Sedan SiS&lt;br&gt;skrivelse inkom har påföljden sluten ungdomsvård införts i straff-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen, Barnombudsmannen, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Göteborgs kommun, Stockholms kommun, Luleå kommun, Sundsvalls&lt;br&gt;kommun, Svenska Kommunförbundet, Föreningen Sveriges socialchefer,&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen i Örebro län samt Norrköpings&lt;br&gt;kommun stöder förslaget om lagreglering av drogkontroller inom tvångs-&lt;br&gt;vården. Några remissinstanser är tveksamma till om förslaget också skall&lt;br&gt;gälla de frivilligt vårdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser det angeläget att drogkontroller inom tvångsvår-&lt;br&gt;den lagregleras, men anser att frågan bör beredas ytterligare, eftersom&lt;br&gt;förslaget avser en tvångsåtgärd och det saknas vetenskaplig utvärdering&lt;br&gt;av konsekvenserna, för bl.a. den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet samt Malmö&lt;br&gt;kommun avstyrker förslaget om lagreglering av drogkontroller i tvångs-&lt;br&gt;vården. Skälen är främst att LVM och LVU är vårdlagar med andra mål&lt;br&gt;än kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vård och behandling av vuxna miss-&lt;br&gt;brukare sker i de allra flesta fall på frivillig väg, som bistånd enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialtjänstlagen (1980:620). Detsamma gäller när det är fråga om insat-&lt;br&gt;ser för ungdomar med missbruks- eller andra sociala problem. Det finns&lt;br&gt;dock tillfällen när det är nödvändigt att utan den enskildes samtycke&lt;br&gt;meddela behandlingsinsatser. Detta regleras i fråga om vuxna missbru-&lt;br&gt;kare i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och&lt;br&gt;när det gäller ungdomar i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om vård av unga (LVU). För vård av ungdomar som behöver stå under&lt;br&gt;särskild tillsyn skall det enligt 12 § LVU finnas särskilda ungdomshem,&lt;br&gt;ibland kallade § 12-hem. Statens institutionsstyrelse är huvudman för de&lt;br&gt;hem som avses i 12 § LVU samt 22 och 23 §§ LVM (s.k. LVM-hem).&lt;br&gt;Vid de särskilda ungdomshemmen verkställs också påföljden sluten ung-&lt;br&gt;domsvård. Påföljden, som infördes den 1 januari 1999, kan bli aktuell för&lt;br&gt;den som begått brott före fyllda 18 år och är tänkt som ett alternativ till&lt;br&gt;fängelse. Vid påföljdsbestämningen skall domstolen - om den finner att&lt;br&gt;en ung lagöverträdare har begått så allvarliga brott att påföljden skall&lt;br&gt;bestämmas till fängelse - först pröva om påföljden i stället kan bestäm-&lt;br&gt;mas till sluten ungdomsvård. Vid påföljdsbestämningen skall den unges&lt;br&gt;behov av vård inte tillmätas någon betydelse. Den unges behov av vård&lt;br&gt;skall däremot tillmätas stor betydelse vid verkställigheten. Frågor om&lt;br&gt;verkställigheten av påföljden regleras i lagen (1998:603) om verkställig-&lt;br&gt;het av sluten ungdomsvård (LSU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SiS har i två skrivelser till regeringen (dnr. S1995/1528/IFO och&lt;br&gt;S1998/1061/ST) med likartat innehåll tagit upp frågan om lagreglering&lt;br&gt;av drogkontroller i tvångsvården. SiS anser att det i vissa fall finns behov&lt;br&gt;av att kunna förelägga en intagen klient att lämna prov för kontroll av&lt;br&gt;drogfrihet. Det gäller främst vid intagning i och inför vistelse utanför&lt;br&gt;institutionen. Lagstödet bör enligt SiS också gälla dem som frivilligt&lt;br&gt;vårdas på SiS institutioner samt dem som är dömda till sluten ungdoms-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer vid såväl LVM-hemmen som vid de särskilda ung-&lt;br&gt;domshemmen situationer då den intagnes drogfrihet behöver kontrol-&lt;br&gt;leras. Detta förekommer i större utsträckning inom LVM-vården än inom&lt;br&gt;vården vid de särskilda ungdomshemmen. Sådan kontroll sker inte sällan&lt;br&gt;med urinprov. Urinprov tas vid SiS institutioner i regel dels vid intagning&lt;br&gt;som underlag för bedömning av avgiftning, dels inför överflyttning till&lt;br&gt;öppnare vårdformer, inför utevistelse på egen hand samt inför placering i&lt;br&gt;annan vårdform med stöd av 27 § LVM. Det händer också att urinprov&lt;br&gt;tas vid misstanke om drogpåverkan samt ibland även slickprovsvis. Det&lt;br&gt;finns dock varken i LVM, LVU eller LSU något lagstöd för att kräva att&lt;br&gt;en intagen lämnar urinprov för att styrka drogfrihet. Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män (JO) har vid flera tillfällen uttalat att det inte finns någon anledning&lt;br&gt;att kritisera användningen av urinprov så länge en intagen vid ett LVM-&lt;br&gt;hem, som frågeställningarna för JO:s prövning har gällt, frivilligt lämnar&lt;br&gt;ett sådant prov. Däremot skulle det enligt JO inge betänkligheter om en&lt;br&gt;myndighet utan lagstöd förvägrar en intagen någon förmån eller beslutar&lt;br&gt;om bestraffning enbart för att han vägrar lämna urinprov. I ett beslut år&lt;br&gt;1994 (JO:s ämbctsbcrättclse 1995/96 s. 294) som rörde en anmälan från&lt;br&gt;en grupp intagna vid ett LVM-hem ansåg JO att de regler som gällde inte&lt;br&gt;var tillräckligt tydliga i fråga om urinprovstagning och kanske inte heller&lt;br&gt;tillräckliga för att effektiv vård skall kunna bedrivas. JO konstaterade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför med tillfredsställelse att SiS övervägt att till regeringen inkomma&lt;br&gt;med förslag om närmare lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen för en intagen i kriminalvårdsanstalt påminner i viss mån&lt;br&gt;om den som gäller för en intagen i LVM-hem respektive särskilt ung-&lt;br&gt;domshem. Även i kriminalvården används blod-, urin- och utandnings-&lt;br&gt;prov för att kontrollera drogfrihet. Detta regleras i 52 d § lagen&lt;br&gt;(1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL). Där regleras att en intagen&lt;br&gt;är skyldig att på anmaning lämna blod-, urin- eller utandningsprov för&lt;br&gt;kontroll att han inte är påverkad av beroendeframkallande medel eller&lt;br&gt;något dopningsmedel. Ett positivt urinprov kan vara en signal om att&lt;br&gt;motivationsinsatsema behöver ökas. Det kan också föranleda begräns-&lt;br&gt;ningar i rörelsefriheten för den intagne, t.ex. att permission eller förflytt-&lt;br&gt;ning till öppen anstalt inte beviljas samt påverka tidpunkten för villkorlig&lt;br&gt;frigivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SiS har utarbetat interna allmänna råd för verksamheten vid LVM-&lt;br&gt;hemmen och de särskilda ungdomshemmen. I de interna allmänna råden&lt;br&gt;för verksamheten vid LVM-hemmen (1997:2) anges att urinprov kan&lt;br&gt;vara ett viktigt pedagogiskt instrument i vården, men att det skall använ-&lt;br&gt;das restriktivt och med urskiljning. Urinprov skall framför allt inte ersätta&lt;br&gt;den professionella bedömningen av om en klient är drogpåverkad som&lt;br&gt;behandlingspersonalen gör i den nära kontakten med klienten. Uppkom-&lt;br&gt;mer misstanke om att en intagen är narkotikapåverkad och denne nekar&lt;br&gt;till det, kan klienten erbjudas lämna urinprov för att styrka sin drogfrihet.&lt;br&gt;Accepterar inte klienten detta erbjudande är personalens bedömning&lt;br&gt;avgörande för den fortsatta behandlingen. Ett positivt urinprov skall som&lt;br&gt;regel alltid innebära att klienten konfronteras med resultatet och att&lt;br&gt;behandlings- och motivationsinsatsema anpassas därtill. Däremot utgör&lt;br&gt;ett positivt urinprov eller vägran att lämna urinprov inte grund för&lt;br&gt;bestraffning eller indragen förmån. För att undvika felkällor och felaktig&lt;br&gt;hantering av urinproven bör institutionschefen utse ett begränsat antal&lt;br&gt;personer att handha provtagningen och analysen av proverna. Ett positivt&lt;br&gt;urinprov bör inte föranleda polisanmälan om misstänkt narkotikabrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande formuleringar finns i SiS interna allmänna råd för verksam-&lt;br&gt;heten vid de särskilda ungdomshemmen (1997:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SiS bedömning kräver urinprov som ett behandlingsinstrument&lt;br&gt;inte någon särskild lagreglering. Med hantering av urinprov i enlighet&lt;br&gt;med de interna allmänna råden är frivilligheten för klienten i de allra&lt;br&gt;flesta fall reell. Som framgår av de interna allmänna råden erbjuds en&lt;br&gt;intagen att lämna ett urinprov för att styrka sin drogfrihet i det fall perso-&lt;br&gt;nalen misstänker att den intagne är drogpåverkad. Det finns dock situa-&lt;br&gt;tioner som enligt SiS bedömning kräver en närmare lagreglering för att&lt;br&gt;skapa den klarhet som bl.a. JO har efterlyst. Den ena gäller vid intagning.&lt;br&gt;Vid det tillfället är det enligt SiS viktigt att kunna avkräva den intagne ett&lt;br&gt;prov för att fastställa aktuellt missbruk, både för hantering av avgift-&lt;br&gt;ningen och för den fortsatta behandlingsplaneringen. Eftersom klienten&lt;br&gt;vid intagningstillfället är ny för institutionspersonalen, torde det vara&lt;br&gt;svårt att i den situationen förlita sig på personalens iakttagelser av om&lt;br&gt;den intagne är påverkad av någon drog och vilken eller vilka droger det i&lt;br&gt;sådant fall kan röra sig om. En annan situation är inför permission (LVU&lt;br&gt;och LSU) eller placering i annan vårdform (LVM). Om en intagen vid ett&lt;br&gt;sådant tillfälle har droger i kroppen kan den tilltänkta åtgärden innebära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en uppenbar risk för rymning eller återfall i missbruk eller brott, vilket&lt;br&gt;kan äventyra hela behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de av SiS framförda skälen till lagreglering av&lt;br&gt;användning av drogtester inom tvångsvården är väl underbyggda. Främst&lt;br&gt;rättssäkerhetsskäl, men också behandlingsaspekter, talar för att det finns&lt;br&gt;starka motiv att frångå den i princip frivilliga hanteringen som gäller vid&lt;br&gt;institutionerna i dag. Av rättssäkerhetsskäl är det viktigt att det tydligt&lt;br&gt;framgår vilka tester den intagne kan bli skyldig att genomgå. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att en intagen är, om inte annat föranleds av medicinska eller&lt;br&gt;liknande skäl, skyldig alt vid ankomst till ett LVM-hem eller särskilt&lt;br&gt;ungdomshem och inför vistelse utanför institutionen efter uppmaning&lt;br&gt;lämna blod-, urin- eller utandningsprov för kontroll om han eller hon är&lt;br&gt;påverkad av narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel,&lt;br&gt;något sådant dopningsmedel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om för-&lt;br&gt;bud mot vissa dopningsmedel eller sådana medel som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, om det kan misstänkas&lt;br&gt;att den intagne är påverkad av något sådant medel. Ett positivt utslag i ett&lt;br&gt;drogtest vid en sållningsanalys bör alltid följas upp av en verifikations-&lt;br&gt;analys. Detta är särskilt viktigt om den intagne förnekar att han eller hon&lt;br&gt;har intagit droger. Med en verifikationsanalys undviker man risken att en&lt;br&gt;intagen oskyldigt blir misstänkt för att ha varit drogpåverkad. Det torde&lt;br&gt;också vara betydelsefullt för vårdens fortsatta genomförande, eftersom en&lt;br&gt;förtroendefull relation mellan personal och intagna är en viktig förutsätt-&lt;br&gt;ning för ett framgångsrikt påverkans- och motivationsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler bör därför införas i LVM, LVU och LSU där skyldig-&lt;br&gt;heten att vid misstanke om drogpåverkan lämna prov för drogkontroll vid&lt;br&gt;intagning i institutionen samt inför vistelse utanför hemmet regleras. Det&lt;br&gt;är emellertid viktigt att understryka att den föreslagna regleringens syfte&lt;br&gt;är att under vissa förutsättningar möjliggöra kontroll av drogfriheten med&lt;br&gt;hjälp av blod-, urin- eller utandningsprov, inte att utvidga användningen&lt;br&gt;av sådana kontroller så att de sker mer eller mindre rutinmässigt. Prov-&lt;br&gt;tagning bör ske med urskiljning och skall endast genomföras då det på&lt;br&gt;grund av omständigheterna i det särskilda fallet finns anledning att&lt;br&gt;misstänka att en intagen är drogpåverkad. De vägledande principerna för&lt;br&gt;urinprovstagning i SiS intema allmänna råd bör vara gällande även i de&lt;br&gt;fall kontroll sker med stöd av här föreslagen lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering av drogtest genom urinprov av de som tvångsvårdas vid&lt;br&gt;SiS institutioner får inte förväxlas med den reglering som finns i dag&lt;br&gt;inom ramen för polisens befogenheter i samband med utredning av brott-&lt;br&gt;mål, bl.a. urinprov som bevis vid misstanke om narkotikakonsumtion.&lt;br&gt;Dessa drogtester omfattar inte unga under 15 år eftersom dessa inte är&lt;br&gt;straffmyndiga. När regeringen föreslår en lagreglering av urinprovs-&lt;br&gt;tagning vid SiS institutioner finns ingen nedre åldersgräns och kan&lt;br&gt;således även omfatta unga under 15 år som befinner sig under tvångsvård&lt;br&gt;enligt LVU. Då handlar det inte om att säkra bevis vid misstanke om&lt;br&gt;narkotikakonsumtion utan om ett verksamt och relevant instrument för&lt;br&gt;att vid behov säkra en god behandling av ungdomar som också kan upp-&lt;br&gt;levas som ett stöd för den unge t.ex. i samband med permissioner eller&lt;br&gt;inför placering i annan vårdform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har viss förståelse för SiS förslag att också de som vårdas&lt;br&gt;frivilligt på SiS institutioner skall omfattas av lagstödet. Det kan dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varken anses rimligt eller möjligt att vidta tvångsåtgärder mot någon som&lt;br&gt;på frivillig grund sökt vård för sina missbruksproblem på någon av SiS&lt;br&gt;institutioner. Tvångsbefogenheter mot en frivilligt vårdad skulle i de allra&lt;br&gt;flesta fall tendera att bli ett slag i luften, eftersom personen i fråga är fri&lt;br&gt;att lämna institutionen så snart han eller hon inte accepterar en sådan&lt;br&gt;åtgärd. Kravet på drogfrihet, som utan tvekan skall råda på SiS institutio-&lt;br&gt;ner, måste dock självfallet också gälla för frivilligt vårdade. Det bör&lt;br&gt;framgå av den behandlingsplan eller motsvarande som ligger till grund&lt;br&gt;för utformning av vården, och som såväl SiS som den enskilde och den&lt;br&gt;betalande kommunen har ställt sig bakom. Här bör också konsekvenserna&lt;br&gt;av att bryta mot detta villkor framgå. Kravet på drogfrihet bör som för de&lt;br&gt;tvångsvårdade upprätthållas och kontrolleras på det sätt som beskrivs i&lt;br&gt;SiS interna allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Frågan om ledning av verksamheten vid LVM-&lt;br&gt;hemmen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ändring görs i lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall med innebörden att ett LVM-hem skall ledas&lt;br&gt;av en chef, inte en styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelses förslag: Överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har uttalat sig om&lt;br&gt;uppgiften att leda verksamheten vid LVM-hemmen är positiva till för-&lt;br&gt;slaget. Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet har pekat&lt;br&gt;på vikten av att utveckla former för insyn i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 11 § lagen (1988:870) om vård&lt;br&gt;av missbrukare i vissa fall (LVM) skall ett LVM-hem ledas av en sty-&lt;br&gt;relse som också förestår vården, i den mån detta inte har överlåtits på en&lt;br&gt;särskild föreståndare. SiS har föreslagit en ändring av LVM som innebär&lt;br&gt;att ett LVM-hem skall ledas av en chef som utses av SiS. Skälen härtill är&lt;br&gt;att SiS, efter huvudmannaskapsändringen år 1993, i praktiken övertagit&lt;br&gt;det ansvar för verksamheten vid LVM-hemmen som tidigare åvilade&lt;br&gt;LVM-styrelsen. SiS svarar enligt sin instruktion för planering, ledning&lt;br&gt;och drift av samt tillsyn över hemmen samt för ekonomisk styrning,&lt;br&gt;resultatuppföljning och kontroll. LVM-styrelsens roll vid chefstillsätt-&lt;br&gt;ningar är efter huvudmannaskapsförändringen enligt SiS endast en for-&lt;br&gt;malitet som inte längre används i praktiken. LVM-styrelsens enda kvar-&lt;br&gt;varande uppgift är att ta emot anmälningar om intagna som varit i LVM-&lt;br&gt;vård tre månader utan att vård i annan form kommit till stånd (29 §&lt;br&gt;LVM). Uppdraget att utveckla vården så att vård i annan form kan&lt;br&gt;komma till stånd samt att tillgodose kravet på rättssäkerhet i detta avse-&lt;br&gt;ende är också viktiga delar i SiS huvudmannaskap, bl.a. inom ramen för&lt;br&gt;myndighetens tillsynsuppdrag. Sammantaget innebär situationen att&lt;br&gt;LVM-styrelsen efter det statliga huvudmannaskapet har förlorat sin roll&lt;br&gt;och att styrelsen därför bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om LVM-styrelsema behandlades i propositionen om ändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap för vissa institutioner inom ungdoms- och missbrukar-&lt;br&gt;vård (prop. 1992/93:61) som låg till grund för förändring av huvudman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naskapet år 1993. Regeringen fann då skäl för att det även efter ett stat-&lt;br&gt;ligt övertagande av huvudmannaskapet skulle finnas en styrelse för&lt;br&gt;LVM-hemmen. Lokala styrelserepresentanter förmodades underlätta&lt;br&gt;samverkan med kommunerna, samtidigt som styrelsens uppgift att följa&lt;br&gt;vårdens innehåll var en styrka ur rättssäkerhetssynpunkt. Samtidigt me-&lt;br&gt;nade regeringen att SiS nära skulle följa utvecklingen och vid behov&lt;br&gt;återkomma till regeringen med förslag till ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i SiS bedömning att LVM-styrelsen med det&lt;br&gt;samlade huvudmannaskapet över LVM-vården förlorat det mesta av sin&lt;br&gt;tidigare funktion. Det gäller framför allt frågor som har att göra med&lt;br&gt;styrning av verksamheten och rättssäkerheten, där SiS lednings- och till-&lt;br&gt;synsfunktion i allt väsentligt ersätter den roll som LVM-styrelsen tidigare&lt;br&gt;har spelat. I prop. 1992/93:61 förväntades LVM-styrelsen utgöra en länk&lt;br&gt;till samarbete med kommuner och andra lokala aktörer. SiS verkar på&lt;br&gt;socialtjänstens uppdrag. Utan en förtroendefull relation med kommuner&lt;br&gt;och andra lokala aktörer torde det vara svårt all få till stånd en effektiv&lt;br&gt;verksamhet som svarar mot kraven i LVM och socialtjänstlagen. LVM-&lt;br&gt;styrelsens roll att stärka det samspelet förefaller av allt att döma ha spelat&lt;br&gt;ut sin roll. För en väl fungerande verksamhet är det viktigt att det inte&lt;br&gt;finns någon tvekan om chefs- och ledningsfunktionen. Med nuvarande&lt;br&gt;ordning kan det innebära tveksamhet vem som innehar den funktionen på&lt;br&gt;ett LVM-hem, styrelsen eller den av SiS tillsatta institutionschefen.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför en ändring i LVM med innebörden att verk-&lt;br&gt;samheten vid ett LVM-hem skall ledas av en chef, som utses av SiS.&lt;br&gt;Regeringen utgår ifrån att SiS i sin ledningsfunktion strävar efter alt till-&lt;br&gt;godose de krav på öppenhet och insyn i verksamheten som LVM-&lt;br&gt;styrelsen förmodats tillgodose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Klargörande av när ett LVM-beslut upphör att gälla&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Ett beslut om vård enligt lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall upphör att gälla, i del fall den intagne&lt;br&gt;olovligen under sammanlagt sex månader har vistats utanför institu-&lt;br&gt;tionen eller varit intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelses förslag: överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;är positiva till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett förtydligande bör göras i 12 §&lt;br&gt;lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) om när ett&lt;br&gt;beslut om vård upphör att gälla. Nuvarande utformning av bestämmelsen&lt;br&gt;innebär att ett sådant beslut upphör att gälla om en missbrukare under&lt;br&gt;minst sex månader i följd antingen vistats olovligen utanför hemmet eller&lt;br&gt;varit intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt. Justitiekanslem beslutade&lt;br&gt;år 1996 att utge ersättning till en missbrukare för vilken beslutet inte&lt;br&gt;upphört trots att hon varit frånvarande från LVM-hemmet under mer än&lt;br&gt;sex månader, först som avviken och därefter omhändertagen av polis och&lt;br&gt;inlagen i kriminalvårdsanstalt. JK ansåg i sitt beslut att den språkliga&lt;br&gt;utformning av 12 § inte överensstämde med motivskrivningama i propo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitionen som föregick lagen. Enligt JK talar lagens förarbeten för att det&lt;br&gt;är den sammanlagda bortovaron från vården som skall vara avgörande&lt;br&gt;för om beslut om tvångsvård skall anses upphört att gälla eller inte. JK&lt;br&gt;anser därför att det i ett framtida lagstiftningssammanhang kan finnas&lt;br&gt;anledning att uppmärksamma frågan om när tvångsvård skall anses upp-&lt;br&gt;höra enligt 12 § LVM. Regeringen föreslår mot den bakgrunden en pre-&lt;br&gt;cisering av 12 § LVM så att det klart framgår att det är den sammanlagda&lt;br&gt;tiden för bortovaron som avgör när ett beslut om tvångsvård upphör att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Tvångsbefogenheter i socialtjänstförordningen flyttas&lt;br&gt;till LVM och LVU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De bestämmelser i socialtjänstförordningen&lt;br&gt;(1981:750) som medger användning av vissa tvångsåtgärder mot&lt;br&gt;intagna i LVM-hem och särskilda ungdomshem flyttas till lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) respektive&lt;br&gt;lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Verksamheten vid LVM-hemmen&lt;br&gt;och de särskilda ungdomshemmen regleras i lagen (1988:870) om vård&lt;br&gt;av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga (LVU). Inom båda lagområdena finns&lt;br&gt;bestämmelser om särskilda befogenheter för vårdgivaren. Bestämmel-&lt;br&gt;serna är i princip desamma i de båda lagarna. De innebär förbud för en&lt;br&gt;intagen att inneha alkohol och andra berusningsmedel, regler för hur&lt;br&gt;sådan egendom, om den har anträffats, skall hanteras, regler om kropps-&lt;br&gt;visitering och ytlig kroppsbesiktning samt regler om att en intagen får&lt;br&gt;förhindras att lämna institutionen samt i övrigt underkastas begräns-&lt;br&gt;ningar i rörelsefriheten. I lagen (1998:603) om verkställighet av sluten&lt;br&gt;ungdomsvård (LSU) finns motsvarande bestämmelser. Som framgått&lt;br&gt;ovan föreslår regeringen därutöver att det i LVU, LVM och LSU införs&lt;br&gt;en bestämmelse om att drogkontroll av en intagen får genomföras med&lt;br&gt;blod-, urin- eller utandningsprov. I socialtjänstförordningen (1981:750)&lt;br&gt;finns utöver regleringen i LVM och LVU bestämmelser som gäller för&lt;br&gt;intagna i hem för särskild tillsyn, dvs. hem som avses i 12 § LVU och&lt;br&gt;23 § LVM. Bestämmelserna innebär att en intagen får beredas vård vid&lt;br&gt;låsbar enhet upp till två månader samt att en intagen vid behov kan&lt;br&gt;avskiljas från övriga vid institutionen upp till 24 timmar. En intagens rätt&lt;br&gt;att i lämplig utsträckning ta emot telefon och besök regleras också här.&lt;br&gt;Vad gäller LSU återfinns motsvarande bestämmelser i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vårda någon utan dennes samtycke är en grannlaga uppgift. Hur&lt;br&gt;välmotiverat ingreppet än är, ställer tvångsvården särskilda krav på vår-&lt;br&gt;dens innehåll och utformning av insatserna. Vården bör därför i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning planeras och utformas i samråd och samförstånd&lt;br&gt;med den enskilde och med respekt för dennes integritet. Det finns dock&lt;br&gt;tillfällen då tvångsåtgärder måste tillgripas för att vården skall kunna&lt;br&gt;genomföras. I dag återfinns, som framgår ovan, regleringen av dessa i&lt;br&gt;såväl LVM och LVU som i socialtjänstförordningen. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning bör de bestämmelser som nu återfinns i socialtjänstförord-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen och som medger att tvångsåtgärder kan vidtas mot en intagen&lt;br&gt;föras över till LVM och LVU. Skälen är alt de grundläggande fri- och&lt;br&gt;rättigheter som regeringsformen garanterar en medborgare enligt dess&lt;br&gt;2 kap. 6 § endast kan begränsas genom lag. Nuvarande ordning, som&lt;br&gt;medger relativt ingripande frihetsinskränkningar utan direkt lagstöd, är&lt;br&gt;därför enligt regeringens uppfattning inte tillfredsställande. Det gäller&lt;br&gt;främst möjligheten till inlåsning samt isolering från övriga intagna, men&lt;br&gt;det finns enligt regeringens uppfattning skäl att också i lag reglera be-&lt;br&gt;stämmelsen om möjligheten att i lämplig utsträckning ta emot telefon-&lt;br&gt;samtal och besök.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behandling av personuppgifter inom&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;socialtjänsten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningsreglering av socialtjänstens behandling&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;av personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande författningsreglering - nationella och internationella&lt;br&gt;regler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Någon lagstiftning som direkt avser behandling av personuppgifter som&lt;br&gt;förekommer inom socialtjänstens område finns i princip inte. Det finns&lt;br&gt;dock en rad bestämmelser som tar sikte på en mer generell behandling av&lt;br&gt;personuppgifter oberoende av på vilket samhällsområde registren kom-&lt;br&gt;mer till användning. Inom socialtjänstens område finns dessutom bestäm-&lt;br&gt;melser som siktar till att bygga upp ett integritetsskydd för enskilda i&lt;br&gt;samband med att socialtjänsten griper in och hjälper den enskilde i olika&lt;br&gt;situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas några av de viktigaste bestämmelserna av&lt;br&gt;intresse när det gäller behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande skyddet för den personliga integriteten finns i rege-&lt;br&gt;ringsformen. I 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen anges bl.a. att&lt;br&gt;det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. En sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse om den personliga integriteten och automatisk data-&lt;br&gt;behandling finns i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen. Där anges&lt;br&gt;att varje medborgare skall i den utsträckning som närmare anges i lag&lt;br&gt;skyddas mot alt hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om&lt;br&gt;honom registreras med hjälp av automatisk databehandling. Den närmare&lt;br&gt;reglering som åsyftas i lagrummet återfinns sedan den 24 oktober 1998 i&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretesslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen (1980:100) innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i&lt;br&gt;det allmännas verksamhet och om förbud alt lämna ut allmänna hand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingar. I det sistnämnda avseendet innefattar sekretesslagens bestämmel-&lt;br&gt;ser begränsningar i den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta&lt;br&gt;del av allmänna handlingar. Sekretessen innebär ett förbud att röja en&lt;br&gt;uppgift oberoende av hur detta sker. Sekretessen gäller både mot enskilda&lt;br&gt;och mot andra myndigheter men också i förhållandet mellan olika verk-&lt;br&gt;samhetsgrenar inom samma myndighet om de är att betrakta som själv-&lt;br&gt;ständiga i förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess på socialtjänstens område regleras i 7 kap. 4 § sekretess-&lt;br&gt;lagen. Sekretessen avgränsas med ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter får&lt;br&gt;därmed inte lämnas ut om det inte står klart att dessa kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom närstående lider men. Beslut om omhän-&lt;br&gt;dertagande, beslut om vård utan samtycke och beslut om sluten ung-&lt;br&gt;domsvård är emellertid alltid offentliga. Vidare får utan hinder av sekre-&lt;br&gt;tessen uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhål-&lt;br&gt;landen av betydelse för att denne skall få vetskap om vilka hans biolo-&lt;br&gt;giska föräldrar är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess för personuppgifter i personregister regleras i 7 kap. 16 §.&lt;br&gt;Sekretess gäller om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att&lt;br&gt;uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 4 § sekretesslagen regleras den s.k. statistiksekretessen. Sekre-&lt;br&gt;tess gäller i sådan verksamhet hos myndighet som avser framställning av&lt;br&gt;statistik samt, i den utsträckning regeringen föreskriver det samt i annan&lt;br&gt;därmed jämförbar undersökning som utförs av myndighet, för uppgift&lt;br&gt;som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som&lt;br&gt;kan hänföras till den enskilde. Sekretessen är enligt huvudregeln absolut&lt;br&gt;men det finns fem undantag för vilka det gäller ett omvänt skaderekvisit.&lt;br&gt;Till undantagen hänförs bl.a. uppgifter som behövs för forsknings- och&lt;br&gt;statistikändamål och uppgift som inte är direkt hänförlig till den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Datalagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 24 oktober 1998 upphörde datalagen (1973:289) att gälla och&lt;br&gt;ersattes av personuppgiftslagen (1998:204), som genomför Europaparla-&lt;br&gt;mentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd&lt;br&gt;för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter&lt;br&gt;och om det fria flödet av sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom datalagen i enlighet med övergångsbestämmelserna till per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen fortsätter att i vissa fall gälla ytterligare en tid in på&lt;br&gt;2000-talet, finns det anledning att redovisa regelsystemet i datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt datalagen får personregister inrättas, varmed förstås även&lt;br&gt;insamling av uppgifter som skall ingå i registret, och föras endast av den&lt;br&gt;som har anmält sig hos Datainspektionen och fått licens. En licens berät-&lt;br&gt;tigar den registeransvarige att föra ett eller flera personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp av ADB för Datainspektionen ett register över licensanmäl-&lt;br&gt;ningar, licensregistret. Licensregistret får Datainspektionen använda för&lt;br&gt;sin tillsyns- och informationsverksamhet samt som underlag för uppbörd&lt;br&gt;av licensavgifter. För vissa typer av register med känsliga personuppgif-&lt;br&gt;ter krävs utöver licens även ett särskilt tillstånd från Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter inom socialtjänsten behöver inte ha tillstånd för att inrätta&lt;br&gt;och föra personregister som innehåller uppgifter om att någon fått eko-&lt;br&gt;nomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten. Enligt förarbetena avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana kommunala register, vilka som ett led i en myndighets normala&lt;br&gt;verksamhet innehåller uppgift om social omsorg. De uppgifter som får&lt;br&gt;registreras är sådana som behövs för de verksamheter som regleras av&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), lagen om vård av missbrukare i vissa fall&lt;br&gt;(1988:870) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga. Enligt Datainspektionens praxis innebär delta att det endast är upp-&lt;br&gt;gift om beslut om ekonomisk hjälp eller vård samt den paragraf som&lt;br&gt;beslutet grundar sig på som får registreras. Skall andra känsliga uppgifter&lt;br&gt;registreras blir registret tillståndspliktigt. Detsamma gäller om registret&lt;br&gt;skall användas för annat än administrativt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs synnerliga skäl för alt andra än myndigheter som enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning har att föra förteckning över sådana uppgifter&lt;br&gt;skall kunna få tillstånd att inrätta och föra personregister som innehåller&lt;br&gt;vissa angivna typer av känsliga uppgifter, såsom exempelvis uppgift om&lt;br&gt;att någon misstänks eller har dömts för brott eller varit föremål för vissa&lt;br&gt;tvångsingripanden. Tillstånd att inrätta och föra personregister som i&lt;br&gt;övrigt innehåller uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd eller&lt;br&gt;sexualliv eller uppgift om alt någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom&lt;br&gt;socialtjänsten får bara om det finns särskilda skäl meddelas någon annan&lt;br&gt;än en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Personuppgiftslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Pcrsonuppgiftslagen (1998:204) som trädde i kraft den 24 oktober 1998,&lt;br&gt;har ersatt den tidigare datalagen. Lagen innebär ett genomförande i&lt;br&gt;svensk lagstiftning av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG&lt;br&gt;av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på&lt;br&gt;behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i personuppgiftsförordningen (1998:1191) gett komp-&lt;br&gt;letterande föreskrifter beträffande sådan behandling av personuppgifter&lt;br&gt;som omfattas av personuppgiftslagen. Vidare har Datainspektionen med-&lt;br&gt;delat föreskrifter om, dels skyldigheten att anmäla behandlingar av per-&lt;br&gt;sonuppgifter till inspektionen (D1FS 1998:2), dels undantag från förbudet&lt;br&gt;för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdel-&lt;br&gt;ser m.m. (DIFS 1998:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen omfattar all behandling av personuppgifter som är&lt;br&gt;helt eller delvis automatiserad (5 §). Lagen gäller även för manuell be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att&lt;br&gt;ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för&lt;br&gt;sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier, dvs. i ett register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen gäller inte för sådan behandling av personuppgif-&lt;br&gt;ter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat&lt;br&gt;natur (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller också en bestämmelse som anger att personuppgifts-&lt;br&gt;lagen inte skall tillämpas, om en sådan tillämpning skulle inskränka&lt;br&gt;myndigheternas skyldighet att lämna ut uppgifter enligt 2 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom personuppgiftslagen utmönstras en rad begrepp som använts i&lt;br&gt;datalagen, t.ex. personregister och i stället införs en rad nya begrepp,&lt;br&gt;vilka definieras i 3 §. Med behandling (av personuppgifter) avses varje&lt;br&gt;åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare&lt;br&gt;sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering,&lt;br&gt;organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande,&lt;br&gt;användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat till-&lt;br&gt;handahållande av uppgifter, sammanställning eller samköming, blocke-&lt;br&gt;ring, utplåning eller förstöring. Personuppgifter definieras som all slags&lt;br&gt;information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person&lt;br&gt;som är i livet. Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsam-&lt;br&gt;mans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behand-&lt;br&gt;lingen av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen läggs fast vissa grundläggande krav på behandlingen av person-&lt;br&gt;uppgifter (9 §). Den personuppgiftsansvarige skall se till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet&lt;br&gt;med god sed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och&lt;br&gt;berättigade ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt&lt;br&gt;med det för vilket uppgifterna samlades in,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i för-&lt;br&gt;hållande till ändamålen med behandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hän-&lt;br&gt;syn till ändamålen med behandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nöd-&lt;br&gt;vändigt, aktuella,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna&lt;br&gt;sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn&lt;br&gt;till ändamålen med behandlingen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nöd-&lt;br&gt;vändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behandlingen av personuppgifter för historiska, statistiska eller&lt;br&gt;vetenskapliga ändamål gäller vissa särregler. Behandling för sådana&lt;br&gt;ändamål skall inte anses oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna&lt;br&gt;samlades in och personuppgifter insamlade för sådana ändamål får be-&lt;br&gt;varas under en längre tid än vad som sägs i punkten i) ovan. Dock gäller&lt;br&gt;att uppgifterna inte får bevaras under en längre tid än som behövs för&lt;br&gt;dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller en uttömmande uppräkning av de fall då personupp-&lt;br&gt;gifter får behandlas. Om känsliga personuppgifter, uppgifter om lag-&lt;br&gt;överträdelser m.m. eller personnummer skall behandlas, måste behand-&lt;br&gt;lingen dessutom vara tillåten i enlighet med 13-22 §§. Innebär behand-&lt;br&gt;lingen att personuppgifter överförs till tredje land, dvs. till en stat som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet, måste också 33-35 §§ följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter är emellertid inte&lt;br&gt;undantagslöst (14 §). I 15-19 §§ regleras under vilka omständigheter en&lt;br&gt;behandling av känsliga uppgifter trots förbudet är tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 21 § är det förbjudet för andra än myndigheter att behandla per-&lt;br&gt;sonuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål,&lt;br&gt;straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden.&lt;br&gt;Som exempel på administrativa frihetsberövanden nämns i förarbetena&lt;br&gt;(prop. 1997/98:44 s. 76) tvångsingripanden enligt lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;dock meddela föreskrifter om undantag från förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något tillslåndsförfarande - motsvarande det som finns i datalagen -&lt;br&gt;förekommer inte i personuppgiftslagen. Däremot föreskrivs i lagen att&lt;br&gt;behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad&lt;br&gt;skall anmälas till tillsynsmyndigheten, dvs. Datainspektionen (36 §)&lt;br&gt;Undantag från sådan anmälningsskyldighet gäller bl.a. för sådan behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter som regleras genom särskilda föreskrifter i lag&lt;br&gt;eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23-27 §§ finns bestämmelser om information till den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § skall den personuppgiftsansvarige i samband med att upp-&lt;br&gt;gifter om en person samlas in från personen själv, självmant lämna den&lt;br&gt;registrerade information om behandlingen av uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uppgifterna samlas in från någon annan källa än den registrerade,&lt;br&gt;skall den personuppgiftsansvarige självmant lämna den registrerade&lt;br&gt;information om behandlingen av uppgifterna när de registreras (24 §). Är&lt;br&gt;uppgifterna avsedda att lämnas ut till tredje man, behöver informationen&lt;br&gt;dock inte ges förrän uppgifterna lämnas ut för första gången. Information&lt;br&gt;enligt 24 § behöver dock inte lämnas, om det finns bestämmelser om&lt;br&gt;registrerandet eller utlämnandet i en lag eller någon annan författning&lt;br&gt;(24 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt samma lagrum behöver information inte heller lämnas om detta&lt;br&gt;visar sig omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbets-&lt;br&gt;insats. Om uppgifterna används för att vidta åtgärder som rör den regist-&lt;br&gt;rerade, skall dock information lämnas senast i samband med att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 25 § anges vilken information som skall lämnas självmant. Informa-&lt;br&gt;tionen enligt 23 eller 24 § skall omfatta uppgift om den personuppgifts-&lt;br&gt;ansvariges identitet, uppgift om ändamålen med behandlingen och all&lt;br&gt;övrig information som behövs för att den registrerade skall kunna ta till&lt;br&gt;vara sina rättigheter i samband med behandlingen, såsom information om&lt;br&gt;mottagarna av uppgifterna, skyldighet att lämna uppgifter och rätten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansöka om information och få rättelse. Information behöver dock inte&lt;br&gt;lämnas om sådant som den registrerade redan känner till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 26 § är den personuppgiftsansvarige skyldig att till var och en&lt;br&gt;som ansöker om det en gång per kalenderår gratis lämna besked om per-&lt;br&gt;sonuppgifter som rör den sökande behandlas eller ej. Behandlas sådana&lt;br&gt;uppgifter skall skriftlig information lämnas också om vilka uppgifter om&lt;br&gt;den sökande som behandlas, varifrån dessa uppgifter har hämtats, ända-&lt;br&gt;målen med behandlingen, och till vilka mottagare eller kategorier av&lt;br&gt;mottagare som uppgifterna lämnas ut. I 26 § andra stycket finns det&lt;br&gt;bestämmelser dels om den registrerades ansökan om information, dels&lt;br&gt;om vid vilken tidpunkt efter ansökan som den personuppgiftsansvarige&lt;br&gt;skall lämna informationen. I 26 § tredje stycket finns vissa undantags-&lt;br&gt;bestämmelser beträffande personuppgifter i löpande text. Med mottagare&lt;br&gt;avses (3 §) den till vilken personuppgifter lämnas ut. När personuppgifter&lt;br&gt;lämnas ut för att en myndighet skall kunna utföra sådan tillsyn, kontroll&lt;br&gt;eller revision som den är skyldig att sköta, anses dock inte myndigheten&lt;br&gt;som mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning eller i beslut som har meddelats med stöd av författning att upp-&lt;br&gt;gifter inte får lämnas ut till den registrerade gäller, enligt 27 §, inte&lt;br&gt;bestämmelserna om information. En personuppgiftsansvarig som inte är&lt;br&gt;myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) vägra att lämna ut uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt personuppgiftslagen om annat än fö-&lt;br&gt;reskrifter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Myndigheten&lt;br&gt;får dock bestämma att beslutet skall gälla även om det överklagas. Pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 48 § föreskrivs att den personuppgiftsansvarige skall ersätta den regi-&lt;br&gt;strerade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en&lt;br&gt;behandling av personuppgifter i strid med lagen vid behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter har orsakat. Ersättningsskyldigheten kan dock i den&lt;br&gt;utsträckning det är skäligt jämkas om den personuppgiftsansvarige visar&lt;br&gt;att felet inte berodde på honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Socialtjänstlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dokumentation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande 50-52 §§ socialtjänstlagen (1980:620), ges bestämmelser om&lt;br&gt;dokumentation inom socialtjänsten. Dessa bestämmelser infördes, enligt&lt;br&gt;vad regeringen uttalade i prop. 1996/97:124 (s. 149 f.), främst i förtyd-&lt;br&gt;ligande syfte och som ett komplement till förvaltningslagens regler.&lt;br&gt;Reglerna om dokumentation är vidare generellt tillämpliga på sådan&lt;br&gt;enskilt bedriven verksamhet inom socialtjänsten som står under läns-&lt;br&gt;styrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare regler om dokumentation finns i socialtjänstförordningen&lt;br&gt;(1981:750) och i förordningen (1998:641) om verkställighet av sluten&lt;br&gt;ungdomsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av&lt;br&gt;beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Enligt&lt;br&gt;förarbetena (a. prop. s. 151 f. och 181) avses med handläggning av ären-&lt;br&gt;den alla åtgärder från det att ett ärende anhängiggörs - genom ansökan&lt;br&gt;eller på något annat sätt, t.ex. på initiativ av myndigheten själv - till dess&lt;br&gt;att det avslutas genom beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integ-&lt;br&gt;ritet samt att den enskilde bör hållas underrättad om de joumalanteck-&lt;br&gt;ningar och andra anteckningar som förs om honom. Vad som har kommit&lt;br&gt;fram vid utredning som har betydelse för ett ärendes avgörande skall till-&lt;br&gt;varatas på ett betryggande sätt, och handlingar som rör enskildas person-&lt;br&gt;liga förhållanden skall förvaras så att den som är obehörig inte får till-&lt;br&gt;gång till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos en socialnämnd finns personuppgifter om de enskilda klienterna i&lt;br&gt;nämndens protokoll och i bilagor till dessa, i olika sammanställnings-&lt;br&gt;register som kan föras manuellt eller med hjälp av ADB, och - framför&lt;br&gt;allt - i personaktema. Dessa personakter innehåller en mängd uppgifter&lt;br&gt;om klienten och hans anhöriga. Som regel innehåller akten löpande&lt;br&gt;anteckningar från samtal som förts med den enskilde i samband med&lt;br&gt;planerade eller genomförda insatser. Dessutom finns det i personaktema&lt;br&gt;handlingar av skiftande natur. Där förvaras utredningar och kopior av&lt;br&gt;beslut i tidigare ärenden, kopior av yttranden till andra myndigheter,&lt;br&gt;inkomna anmälningar och rapporter, läkarintyg, skriftväxling med andra&lt;br&gt;sociala myndigheter m.m. Som sökregister till personaktema finns ofta&lt;br&gt;ett slag- eller sökregister som är upplagt på namn och personnummer. Ett&lt;br&gt;sådant sökregister - som numera oftast torde föras med hjälp av ADB -&lt;br&gt;med därtill hörande personakter bildar ett personregister (prop. 1979/80:1&lt;br&gt;Del A s. 435). Det blir vidare allt mer vanligt att även personaktema förs&lt;br&gt;med hjälp av ADB, s.k. elektroniska akter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana personregister hos en socialnämnd som utgör sammanställ-&lt;br&gt;ningar av uppgifter får inte tas in uppgifter om ömtåliga personliga för-&lt;br&gt;hållanden. Denna bestämmelse gäller inte innehållet i de personakter som&lt;br&gt;ingår i socialnämndernas personregister utan endast sådana register i mer&lt;br&gt;inskränkt bemärkelse som utgör sammanställning av uppgifterna (prop.&lt;br&gt;1979/80:1 Del A s. 568 f.). Enligt förarbetena hör framför allt de data-&lt;br&gt;baserade personregistren hit men även alla former av manuella register&lt;br&gt;såsom t.ex. kortregister över utbetalningar, bevakningsregister av olika&lt;br&gt;slag, servicekort etc. I dc register som avses i bestämmelsen får inte&lt;br&gt;integritetskänsliga uppgifter tas in rörande t.ex. sjukdom, arbetsförmåga,&lt;br&gt;missbruk, kriminalitet. Om sådana anteckningar behöver göras, blir det&lt;br&gt;nödvändigt att lägga upp en personakt. I registret får sedan göras hänvis-&lt;br&gt;ning till personakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialnämnd får dock i personregister av angivet slag ta in uppgifter&lt;br&gt;om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär myn-&lt;br&gt;dighetsutövning samt den bestämmelse på vilken ett beslut om en sådan&lt;br&gt;åtgärd grundas. Ett exempel på detta är beslut i ärenden om bistånd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 60 § i den nuvarande socialtjänstlagen gäller som huvudregel att&lt;br&gt;anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör socialnämn-&lt;br&gt;dens personregister skall gallras fem år efter det att sista anteckningen&lt;br&gt;gjordes i akten. Från denna gallringsregel undantas handlingar i fader-&lt;br&gt;skapsärenden, adoptionsärenden och i ärenden om placering av bam.&lt;br&gt;Därutöver undantas från gallring vissa handlingar av hänsyn till forsk-&lt;br&gt;ningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifts- och underrättelseskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 63-66 §§ nuvarande socialtjänstlag finns vissa bestämmelser om upp-&lt;br&gt;gifts- och underrättelseskyldighet för socialnämnd. Bl.a. skall social-&lt;br&gt;nämnden, enligt vad regeringen närmare föreskriver, ur personregister&lt;br&gt;lämna ut uppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.&lt;br&gt;Sådana närmare föreskrifter har meddelats i förordningen (1981:1370)&lt;br&gt;om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. Vidare&lt;br&gt;skall socialnämnden lämna ut uppgifter ur personregister till statliga&lt;br&gt;myndigheter, när detta begärs för forskningsändamål och det kan ske&lt;br&gt;utan risk för att den enskilde eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arkivlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arkivlagen (1990:782) innehåller bestämmelser om myndigheternas och&lt;br&gt;vissa andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna. Enligt 3 § bildas&lt;br&gt;en myndighets arkiv enbart av de allmänna handlingarna från myndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet samt av sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen (vissa minnesanteckningar och utkast eller kon-&lt;br&gt;cept) och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;EG:s dataskyddsdirektiv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober&lt;br&gt;1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av&lt;br&gt;personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter ålägger EU:s&lt;br&gt;medlemsstater att inom tre år genom lagstiftning eller på annat sätt ge&lt;br&gt;föreskrifter av det innehåll som framgår av direktivet. Sedan den&lt;br&gt;24 oktober 1998 gäller i Sverige personuppgiftslagen (1998:204), vars&lt;br&gt;bestämmelser i huvudsak följer direktivets text och disposition. Syftet&lt;br&gt;med direktivet är dels att skydda fysiska personers grundläggande fri-&lt;br&gt;och rättigheter, särskilt rätten till privatliv i samband med behandling av&lt;br&gt;personuppgifter, dels att främja det fria flödet av personuppgifter mellan&lt;br&gt;EU:s medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dataskyddsdirektivet är endast bindande i fråga om det resultat som&lt;br&gt;skall uppnås och överlämnar åt medlemsländerna att själva välja form&lt;br&gt;och metod för detta. Medlemsstaterna får inom den ram som ges i direk-&lt;br&gt;tivet närmare precisera villkoren för när behandling av personuppgifter&lt;br&gt;får förekomma. Dessa preciseringar får dock inte hindra det fria flödet av&lt;br&gt;personuppgifter inom unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Europarådets dataskyddskonvention&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Europarådets ministerkommitté antog år 1980 en konvention till skydd&lt;br&gt;för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (SÖ&lt;br&gt;1982:50), den s.k. dataskyddskonventionen. Konventionen trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 oktober 1985 och har ratificerats av ett antal länder, bl.a. Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med konventionen är att säkerställa respekten för grundläggande&lt;br&gt;fri- och rättigheter, särskilt den enskildes rätt till personlig integritet i&lt;br&gt;samband med automatisk databehandling av personuppgifter. Utgångs-&lt;br&gt;punkten är att vissa av den enskildes rättigheter kan behöva skyddas i&lt;br&gt;förhållande till den princip om fritt flöde av information, oberoende av&lt;br&gt;gränser, som finns inskriven i internationella överenskommelser om&lt;br&gt;mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje konventionsstat kan göra vissa allmänna inskränkningar eller&lt;br&gt;utvidgningar i tillämpningsområdet för konventionen i dess helhet. Där-&lt;br&gt;utöver finns vissa möjligheter att göra undantag från några av de enskilda&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Europarådets rekommendationer om dataskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Europarådet har antagit ett flertal rekommendationer om dataskydd inom&lt;br&gt;olika områden. Dessa rekommendationer är i och för sig inte bindande&lt;br&gt;för medlemsländerna men genom att anta en rekommendation utan reser-&lt;br&gt;vation anses medlemslandet i princip åtagit sig att följa den och försöka&lt;br&gt;anpassa sin nationella lagstiftning till rekommendationens innehåll. Av&lt;br&gt;intresse torde vara endast rekommendationen om skydd för personupp-&lt;br&gt;gifter som används för forskning och statistik, No. R (83) 10.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;OECD:s riktlinjer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)&lt;br&gt;har en expertgrupp utarbetat vissa riktlinjer i fråga om integritetsskyddet&lt;br&gt;och persondataflödet över gränserna. Riktlinjerna antogs år 1980 av&lt;br&gt;OECD:s råd tillsammans med en rekommendation till medlemsstaternas&lt;br&gt;regeringar om att beakta riktlinjerna i nationell lagstiftning. Samtliga&lt;br&gt;medlemsländer, däribland Sverige, har godtagit rekommendationen och&lt;br&gt;därmed åtagit sig att följa denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Behandlingen av personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten författningsregleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser är positiva till för-&lt;br&gt;slaget och anser att det finns behov av en lagreglering. Barnens rätt i&lt;br&gt;samhället (BRIS), Håby kommun och Riksförbundet PensionärsGemen-&lt;br&gt;skap anser att behoven av reglering borde kunna lösas i befintliga lagar.&lt;br&gt;Solna och Gävle tingsrätter anser att en reglering i stället kan göras&lt;br&gt;genom undantag i personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Särskilda registerförfattningar har på&lt;br&gt;senare år blivit allt mer vanliga. En registerförfattning innebär en special-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglering i förhållande till personuppgiftslagen i syfte att komplettera den&lt;br&gt;eller i vissa delar ersätta den. En särskild författning anses under vissa&lt;br&gt;förutsättningar innebära en bättre garanti för utformning av integritets-&lt;br&gt;skyddet i särskilt känsliga register. Sådan särskild författningsreglering&lt;br&gt;av personregister har skett utifrån det principiella ställningstagandet att&lt;br&gt;personregister med ett stort antal registrerade personer och ett integritets-&lt;br&gt;känsligt innehåll bör vara reglerade i lag (prop. 1990/91:60 s. 56 ff. och&lt;br&gt;bet. 1990/91 :KU11 s. 11). Detta framhålls också i förarbetena till person-&lt;br&gt;uppgiftslagen (prop. 1997/98:44 s. 41). Registerförfattningar finns i dag&lt;br&gt;inom flera områden och omfattar bl.a. behandling av personuppgifter om&lt;br&gt;totalförsvarspliktiga, skatteregister, hälsodataregister, vårdregister, social&lt;br&gt;och polisregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har länge funnits krav på en reglering av behandlingen av person-&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten. Frågan om författningsreglering av social-&lt;br&gt;tjänstens personregister har tidigare behandlats av Socialtjänstkommittén&lt;br&gt;(se kommitténs slutbetänkande dokumentation och socialtjänstregister&lt;br&gt;SOU 1995:86). Regeringen fann emellertid att utredningen inte gav ett&lt;br&gt;tillräckligt tillfredställande underlag för att förelägga riksdagen ett för-&lt;br&gt;slag i frågan (prop. 1996/97:124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behandling av personuppgifter inom socialtjänstens område gäller i&lt;br&gt;dag personuppgiftslagen (1998:204) och övergångsvis datalagen&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten inom socialtjänsten är det nödvändigt med en&lt;br&gt;omfattande hantering av känsliga personuppgifter. Det är i dag inte helt&lt;br&gt;känt i vilken utsträckning personuppgifter behandlas automatiserat i&lt;br&gt;kommunerna för socialtjänständamål. Ar 1995 gjorde Socialtjänstkom-&lt;br&gt;mittén i sitt slutbetänkande Dokumentation och socialtjänst register&lt;br&gt;(SOU 1995:86 s. 43) bedömningen att de flesta kommuner i landet vid&lt;br&gt;den tidpunkten använde sig av automatiserad databehandling (ADB) för&lt;br&gt;åtminstone något av socialtjänstens verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de ADB-system som byggts upp i kommunerna lagras i huvudsak&lt;br&gt;individrelaterade person-, ärende-, beslut- och verkställighetsuppgifter&lt;br&gt;inom socialtjänsten. Personregistren används i första hand som stöd för&lt;br&gt;handläggningen av de uppgifter där socialtjänsten har en utredningsskyl-&lt;br&gt;dighet och som stöd för de beslut som utredningen mynnar ut i. Även&lt;br&gt;under verkställighetsfasen används personregister som administrativt&lt;br&gt;stöd vid handläggningen av arbetsplaner, genomförandet av olika insat-&lt;br&gt;ser, utbetalningar av ekonomiskt bistånd, hanteringen av egenavgifter&lt;br&gt;inom äldreomsorg m.m. Därutöver används personregistren - om än i&lt;br&gt;mindre omfattning - som underlag för tillsyn, uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ring av socialtjänstens verksamhet. Registren underlättar också rapporte-&lt;br&gt;ringen av uppgifter till Socialstyrelsen som underlag för den officiella&lt;br&gt;statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänsten bör på samma sätt som i övrigt inom offentlig och privat&lt;br&gt;förvaltning ha möjlighet att utnyttja modem informationsteknik för att&lt;br&gt;höja effektiviteten och kvalitén i arbetet. Det gäller inte bara arbetet i&lt;br&gt;enskilda ärenden utan även i hög grad möjligheten att uppfylla ökade&lt;br&gt;krav i fråga om att följa, analysera och utveckla verksamheten, dvs.&lt;br&gt;dokumentationen samt framställning av olika sammanställningar och&lt;br&gt;statistik. En särskild författningsreglering av behandlingen av person-&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten kan ses som ett led i denna strävan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialtjänstens område hanteras många uppgifter av mycket&lt;br&gt;känslig natur och behandlingen av personuppgifter kan därför av den&lt;br&gt;enskilde ses som ett intrång i den personliga integriteten. Mångfalden av&lt;br&gt;uppgifter och det behov som finns inom socialtjänstens område av att&lt;br&gt;hantera känsliga uppgifter av detta slag medför enligt regeringens&lt;br&gt;mening att det finns behov av en särskild författningsreglering. Eftersom&lt;br&gt;en sådan behandling bör få ske oavsett den enskildes inställning är det av&lt;br&gt;vikt alt författningen garanterar ett för detta område specialanpassat&lt;br&gt;integritetsskydd för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna skall gälla för sådan behandling av personuppgifter som&lt;br&gt;utförs av en socialnämnd i sin verksamhet eller av annan motsvarande&lt;br&gt;kommunal inrättning vid handläggning av ärenden, den verksamhet som&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse utför inom socialtjänstens område och sådan&lt;br&gt;behandling som för tillsyn m.m. utförs av centrala förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heter. Även enskilda som behandlar personuppgifter inom socialtjänstens&lt;br&gt;område kommer att omfattas av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Lagteknisk utformning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny lag om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten skall införas som anpassas till bestämmelserna i person-&lt;br&gt;uppgiftslagen (1998:204). Förslaget innebär bl.a. att lagen utgår från&lt;br&gt;personuppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi.&lt;br&gt;Bestämmelserna anger de undantag och preciseringar i förhållande till&lt;br&gt;pcrsonuppgiftslagen som är motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall ges namnet lag om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser är positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag. Några menar dock att lagen i sig framstår som&lt;br&gt;otymplig och innehållsfattig och föreslår i stället andra lösningar för att&lt;br&gt;få den mer ändamålsenlig. Justitieombudsmannen (JO) och Hovrätten för&lt;br&gt;Övre Norrland anser att lagen även bör innefatta regler om undantag från&lt;br&gt;eller kompletteringar till pcrsonuppgiftslagen (1998:204). Juridiska&lt;br&gt;fakulteten vid Uppsala universitet ifrågasätter om förslaget uppfyller&lt;br&gt;målsättningen att styra och precisera. För att fylla en funktion bör det i&lt;br&gt;lagen anges närmare avgränsningar för när personuppgifter skall få&lt;br&gt;behandlas. Datainspektionen framhåller att det är nödvändigt att införa&lt;br&gt;begränsningar beträffande ändamål, personuppgiftsansvar, sökmöjlig-&lt;br&gt;heter och direktåtkomst samt särskilda bestämmelser om information i&lt;br&gt;samband med att uppgifterna registreras och om rätt att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Verksamheten inom socialtjänsten&lt;br&gt;innefattar en omfattande hantering av personuppgifter som är känsliga&lt;br&gt;från integritetssynpunkt. Därtill kommer att verksamheten berör ett&lt;br&gt;mycket stort antal enskilda individer. Redan detta förhållande talar för att&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten bör regleras i lag.&lt;br&gt;Ett annat skäl är att regeringen i samband med införandet av person-&lt;br&gt;uppgiftslagen (prop. 1997/98:44 s. 40 f.) uttalade att den nya lagen i&lt;br&gt;princip bara bör innehålla generella regler och att behovet av undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och särregler för mer speciella områden får tillgodoses genom andra för-&lt;br&gt;fattningar. Det framhölls att registerförfattningarna innehåller många&lt;br&gt;preciserade och viktiga regler som inte rimligen kan ersättas av de gene-&lt;br&gt;rella bestämmelser som den nya lagen innehåller. Vid utskottsbehand-&lt;br&gt;lingen av förslaget till personuppgiftslag uttalade Konstitutionsutskottet,&lt;br&gt;i sitt av riksdagen godkända betänkande, att det saknas anledning att nu&lt;br&gt;avvika från den tidigare fastlagda målsättningen att myndighetsregister&lt;br&gt;med ett stort antal registrerade personer och ett särskilt känsligt innehåll&lt;br&gt;skall regleras särskilt i lag (bet. 1997/98:KU 18 s. 43, rskr. 1997/98:180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid även andra skäl som talar för en särskild lag-&lt;br&gt;reglering, bl.a. rätt att behandla personuppgifter som är att anse som&lt;br&gt;känsliga i personuppgiftslagens mening. Även vissa andra undantag, som&lt;br&gt;regeringen återkommer till, behöver göras från regleringen i personupp-&lt;br&gt;giftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är visserligen inget som hindrar att sådana undantag som nämnts&lt;br&gt;ovan görs i annan form än i en särskild lag, t.ex. får enligt 20 § person-&lt;br&gt;uppgiftslagen regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddela föreskrifter om ytterligare undantag från förbudet i 13 § mot att&lt;br&gt;behandla känsliga personuppgifter. Eftersom frågan om undantag från&lt;br&gt;personuppgiftslagens bestämmelser rör en så integritetskänslig verksam-&lt;br&gt;het som socialtjänsten, bör dock saken underställas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med lagstiftningen är inte att på något sätt utvidga social-&lt;br&gt;tjänstens nuvarande möjligheter att registrera uppgifter om medborgarna.&lt;br&gt;Huruvida personuppgifter i det enskilda fallet skall samlas in eller läm-&lt;br&gt;nas ut avgörs av annan lagstiftning (t.ex. tryckfrihetsförordningen, sek-&lt;br&gt;retesslagen (1980:100) och socialtjänstlagen (1980:620)) och inte av per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen eller av den lag som nu föreslås. Vad som däremot är&lt;br&gt;viktigt att åstadkomma är att den lagstiftning som skall reglera under&lt;br&gt;vilka förutsättningar personuppgifter i övrigt får behandlas inom social-&lt;br&gt;tjänsten, inte hindrar att personuppgifter får behandlas när så krävs för att&lt;br&gt;socialtjänsten skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för en ny lag bör vara att lagen innehåller de bestäm-&lt;br&gt;melser om behandling av personuppgifter som avviker från person-&lt;br&gt;uppgiftslagen. Den föreslagna lagen kommer inte att innehålla en full-&lt;br&gt;ständig reglering utan kan mer ses som en ramlag som reglerar de frågor&lt;br&gt;som är av särskild betydelse inom socialtjänstens område. Sambandet&lt;br&gt;med personuppgiftslagen görs tydligt genom att det införs en särskild&lt;br&gt;bestämmelse som markerar detta förhållande och att rubriksättningen -&lt;br&gt;så långt möjligt - anknyter till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt om inte lagen har fått alltför mycket karaktär&lt;br&gt;av ramlag och om inte fler materiella bestämmelser bör införas på detta&lt;br&gt;integritetskänsliga område samt att detta bör övervägas i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet. Ett alternativ som regeringen har övervägt har varit&lt;br&gt;att utforma lagen på ett sådant sätt att den blir mer ”självbärande” i för-&lt;br&gt;hållande till personuppgiftslagen (1998:204). En fördel med en sådan&lt;br&gt;lösning skulle vara att regelsystemet för socialtjänsten då skulle bli mer&lt;br&gt;lättöverskådligt. Enligt regeringens mening råder det inte heller något&lt;br&gt;tvivel om att det från integritetssynpunkt skulle vara en fördel om det i&lt;br&gt;lagtext på ett mer konkret sätt kunde anges fler materiella regler, t.ex.&lt;br&gt;precisera för vilka ändamål personuppgifter får behandlas inom social-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsten. Regeringen har emellertid bedömt del som i praktiken omöjligt&lt;br&gt;att göra så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i yttrande i propositionen 2000/01:33 Behandling av&lt;br&gt;personuppgifter inom skatt, tull och exekution, där man använde sig av&lt;br&gt;en lagstiftningsteknik för att få hanteringen mer självbärande i för-&lt;br&gt;hållande till personuppgiftslagen, uttalat att en sådan teknik som där&lt;br&gt;användes var otillfredsställande. Även om tekniken användes i ett annat&lt;br&gt;sammanhang och inte går att överföra direkt på socialtjänstens område&lt;br&gt;bäddar, enligt regeringens mening, en mer självbärande lagstiftning för&lt;br&gt;särskilda risker samt kan leda till ofullständighet och dubbelreglering i&lt;br&gt;förhållande till personuppgiftslagen. Därför bör den nu föreslagna lagen&lt;br&gt;begränsas till alt avse sådant som är specifikt för socialtjänstområdet med&lt;br&gt;dess höga krav när det gäller integritetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgörande skäl för att hålla sig till en mer allmän reglering är att&lt;br&gt;socialtjänstens område är mångfacetterad och svår att detaljreglera. Möj-&lt;br&gt;ligheterna att mer ingående reglera själva behandlingen av person-&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten är små. Graden av integritetskänslighet&lt;br&gt;varierar i stor utsträckning och inom socialtjänsten finns behov av att&lt;br&gt;behandla ett synnerligen stort antal olika personuppgifter. Stora delar av&lt;br&gt;den kommunala verksamheten, Statens institutionsstyrelses verksamhet&lt;br&gt;och även olika typer av enskild verksamhet kommer att omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna (se avsnitt 13.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen görs inte någon uppräkning av för vilka ändamål som behand-&lt;br&gt;ling får ske (se avsnitt 13.4). I stället anges att behandling av uppgifter&lt;br&gt;får ske endast om behandlingen är nödvändig för att arbetsuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten skall kunna utföras. Såvitt gäller ärendehandläggningen i&lt;br&gt;en verksamhet som socialtjänsten har regeringen i direktiven till Social-&lt;br&gt;datautredningen uttalat att regler som begränsar vad som får registreras&lt;br&gt;för att uppnå ett integritetsskydd är det som mest försvårar ett rationellt&lt;br&gt;utnyttjande av informationstekniken i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kategorier av personuppgifter kommer i och för sig att få&lt;br&gt;behandlas inom socialtjänsten (se avsnitt 13.5). Det finns dock särskilda&lt;br&gt;regler i socialtjänstlagen (2001:000) som begränsar och preciserar social-&lt;br&gt;nämnds m.fl. hantering av personuppgifter. Dessutom finns det särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om tystnadsplikts- och sekretessbestämmelser i sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100), socialtjänstlagen (2001:000) och i lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa funktionshindrade som begränsar hante-&lt;br&gt;ringen av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan det dock vara befogat att ytterligare&lt;br&gt;begränsa den tillåtna behandlingen samt direktåtkomst, sökbegrepp och&lt;br&gt;samköming inom särskilda verksamhetsområden. För att skapa ett effek-&lt;br&gt;tivt integritetsskydd som inte sätter hinder i vägen för en föränderlig&lt;br&gt;verksamhet bör regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer ges rätt att meddela föreskrifter i detta avseende. Därutöver bör&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ges rätt att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om personuppgiftsansvaret. Regeringen bör även ges rätt&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om i vilken utsträckning personuppgifter får&lt;br&gt;föras över till tredje land. Se avsnitt 13.6-13.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan även tilläggas att begränsningar i fråga om vad som får regi-&lt;br&gt;streras, m.m. inte är den enda möjligheten att skapa ett effektivt integri-&lt;br&gt;tetsskydd. Möjligheterna att skapa ett verksamt skydd genom fortlöpande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll av användning i efterhand (loggning) och andra säkerhetsfunk-&lt;br&gt;tioner har förbättrats starkt genom teknik- och systemutvecklingen under&lt;br&gt;senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den föreslagna lagen bör ha samma tillämpningsområde som&lt;br&gt;personuppgiftslagen och enhetliga regler bör gälla för såväl manuell&lt;br&gt;behandling av uppgifter som automatiserad används inte register-&lt;br&gt;begreppet i lagen. Lagen ges därför namnet lag om behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten skall tillämpas vid behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten. Begreppet socialtjänst föreslås bli definierat i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall - liksom personuppgiftslagen (1998:204) - gälla för sådan&lt;br&gt;behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad och&lt;br&gt;även för annan behandling, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att&lt;br&gt;ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för&lt;br&gt;sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier, dvs. för manuell&lt;br&gt;behandling av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det införs inte några särbestämmelser för den automatiserade behand-&lt;br&gt;lingen av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar myndigheter och enskilda som behandlar personupp-&lt;br&gt;gifter inom socialtjänstens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte tillämplig vid behandling av personuppgifter för forsk-&lt;br&gt;nings- och statistikändamål och inte heller vid behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter hos domstolar. Behandling för sådana ändamål kommer att få&lt;br&gt;regleras av bestämmelserna i personuppgiftslagen och av eventuell annan&lt;br&gt;särlagstiftning på området. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte yttrat sig i&lt;br&gt;frågan. Hovrätten för Övre Norrland, Stockholm kommun, Lessebo kom-&lt;br&gt;mun, Skara kommun och Föreningen Sveriges socialchefer tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Gävle tingsrätt avstyrker förslaget då det inte behövs någon&lt;br&gt;särskild definition av begreppet socialtjänst just för detta område.&lt;br&gt;Justitieombudsmannen (JO) anger att det bör uttryckas tydligare att&lt;br&gt;begreppet socialtjänst även inrymmer verksamhet i enskild regi. Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Stockholms län anser att socialtjänstbegreppet i stället bör tas&lt;br&gt;in i socialtjänstlagen. Skolverket anger att deras tillsyn av den utbildning&lt;br&gt;som anordnas på särskilda ungdomshem inte bör omfattas av begreppet&lt;br&gt;socialtjänst. Socialvetenskapliga forskningsrådet anger att gränsdrag-&lt;br&gt;ningen mellan forskning och utvärdering är oklar och att även forskning&lt;br&gt;bör omfattas av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Begreppet socialtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till socialtjänst räknas sedan socialtjänstlagen (1980:620) trädde i kraft&lt;br&gt;inte enbart verksamhet enligt denna lag utan även på området närlig-&lt;br&gt;gande verksamhet som regleras enligt annan lagstiftning. Reglerna i&lt;br&gt;socialtjänstlagen tillämpas i den mån dessa lagar saknar särskilda&lt;br&gt;bestämmelser i frågan. Enligt regeringens mening är verksamhetsom-&lt;br&gt;rådet så vidsträckt att det behövs en särskild definition av begreppet&lt;br&gt;socialtjänst. Det kan inte, som Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår,&lt;br&gt;anses tillräckligt att ta in socialtjänstbegreppet i socialtjänstlagen. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är det väsentligt att regleringen av hur person-&lt;br&gt;uppgifter behandlas får en gemensam grund att stå på. En lämplig väg är&lt;br&gt;att samla all verksamhet som innefattar socialtjänst och reglera hante-&lt;br&gt;ringen av personuppgifter särskilt. Som tidigare nämnts föreligger det&lt;br&gt;även andra skäl som talar för att behandlingen av personuppgifter bör&lt;br&gt;regleras särskilt (se avsnitt 13.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller definitionen av begreppet socialtjänst får det, såsom&lt;br&gt;utredningen framhållit anses lämpligt att söka ledning i den definition av&lt;br&gt;begreppet socialtjänst som återfinns i 7 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100). Det är också praktiskt att begreppet därvidlag inte skiljer sig&lt;br&gt;alltför mycket åt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skall med socialtjänst förstås;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verksamhet enligt lagstiftning om socialtjänst och anslutande särskild&lt;br&gt;lagstiftning om vård av unga och av missbrukare utan samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verksamhet som i annat fall bedrivs av socialnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verksamhet som bedrivs av Statens institutionsstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verksamhet hos kommunal invandrarbyrå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handläggning av ärenden om bistånd som lämnas av socialnämnd&lt;br&gt;enligt lagstiftning om mottagande asylsökande m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar&lt;br&gt;och vissa andra utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelse-&lt;br&gt;hindrade samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration,&lt;br&gt;under förutsättning att del anknyter till det huvudsakliga verksamhets-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär - när det gäller Statens institutionsstyrelse - emeller-&lt;br&gt;tid en viss avvikelse från vad som gäller enligt 7 kap. 4 § tredje stycket&lt;br&gt;sekretesslagen. Detta har sin grund i att styrelsen även bedriver verk-&lt;br&gt;samhet som endast är reglerad i förordning, men som lämpligen bör&lt;br&gt;omfattas av den föreslagna lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda uppräkningen av verksamheter m.m. som innefattas i&lt;br&gt;begreppet socialtjänst är uttömmande. Förslaget inkluderar även sådan&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av enskilda. Det bör dock framhållas att sådan&lt;br&gt;verksamhet som inte omfattas av denna lag eller av annan särlagstiftning&lt;br&gt;omfattas av personuppgiftslagen (1998:204). Konsekvensen av att man&lt;br&gt;låter en verksamhet falla utanför lagens tillämpningsområde blir alltså&lt;br&gt;inte att behandlingen av personuppgifter i den verksamheten förblir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oreglerad. Huruvida de personuppgifter som har samlats in med stöd av&lt;br&gt;denna lag får behandlas för t.ex. sådan verksamhet som nu nämnts, dvs.&lt;br&gt;utanför socialtjänsten, får således avgöras efter en tillämpning av person-&lt;br&gt;uppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhet förstås inte enbart den verksamhet som utgörs av&lt;br&gt;handläggning av ett ärende utan även rent faktisk verksamhet, som t.ex.&lt;br&gt;handlingar och uppgifter i övrigt som gäller uppsökande verksamhet,&lt;br&gt;social hemhjälp, kommunal färdtjänst, behandlingshem och servicehus&lt;br&gt;samt socialnämnds utredning och framställning enligt särskild lagstift-&lt;br&gt;ning om vård av unga och av missbrukare utan samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Manuell samt hel och delvis automatiserad behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) gäller för sådan behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter som helt eller delvis är automatiserad. Lagen gäller även för&lt;br&gt;annan behandling av personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller är&lt;br&gt;avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är till-&lt;br&gt;gängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (5 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör en lag som avser behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten ha samma tillämpningsområde som per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen. Det finns flera skäl för en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första förekommer det fortfarande i en inte obetydlig utsträck-&lt;br&gt;ning att personuppgifter inom socialtjänsten behandlas manuellt i regis-&lt;br&gt;ter. Det finns skäl att tro att det kommer att förhålla sig på det viset under&lt;br&gt;en längre övergångsperiod. Vidare kan det väl knappast uteslutas att det&lt;br&gt;alltid kommer att finnas ett visst behov av att behandla personuppgifter&lt;br&gt;manuellt i register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillämpningsområdet för lagen om behandling av personuppgifter&lt;br&gt;inom socialtjänsten begränsades till att avse endast automatiserad&lt;br&gt;behandling av personuppgifter, skulle den manuella behandlingen av&lt;br&gt;sådana uppgifter i ett register komma att regleras enbart av personupp-&lt;br&gt;giftslagen. Personuppgiftslagen gäller i den mån det inte i annan lag eller&lt;br&gt;författning finns avvikande bestämmelser. Detta skulle få till följd att&lt;br&gt;känsliga personuppgifter inte skulle kunna behandlas manuellt i ett&lt;br&gt;register inom socialtjänsten. Lagen bör därför gälla inte bara för all auto-&lt;br&gt;matiserad behandling av personuppgifter utan även för manuell behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i&lt;br&gt;en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sök-&lt;br&gt;ning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida manuell behandling av personuppgifter i personakter kom-&lt;br&gt;mer att omfattas av lagens tillämpningsområde är beroende av om de&lt;br&gt;personaktsystem som används inom socialtjänsten är att anse som regis-&lt;br&gt;ter i personuppgiftslagens mening, dvs. om de är sökbara på det sätt som&lt;br&gt;där krävs. De sökregister som finns till personakterna är slag- och sökre-&lt;br&gt;gister som är upplagda på namn och personnummer. När en stor mängd&lt;br&gt;personuppgifter på papper behandlas på sådant sätt får de anses ha&lt;br&gt;struktur av ett register (proposition 1997/98:44 s. 39) För att så skall&lt;br&gt;anses vara fallet talar också det förhållandet att sökregistret och akten bör&lt;br&gt;ses i ett sammanhang (proposition 1979/80:1 s.438 samt betänkandet&lt;br&gt;Socialtjänst och socialförsäkringstillägg - Lagar och motiv SOU 1977:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 740). Utanför lagens tillämpningsområde faller således manuell&lt;br&gt;behandling av personuppgifter som inte ingår i och inte heller är avsedda&lt;br&gt;att ingå i ett register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör lagen - i likhet med personupp-&lt;br&gt;giftslagen - inte innehålla några särregler för när uppgifter behandlas&lt;br&gt;automatiserat. Det är viktigt att den nya lagen så litet som möjligt häm-&lt;br&gt;mar användningen av modem informationsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och statistikändamål samt behandling av personuppgifter&lt;br&gt;hos domstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till personuppgiftslagen uttalade regeringen (prop.&lt;br&gt;1997/98:44 s. 71) att vikten av att värna om forskningens frihet gör att&lt;br&gt;det förefaller lämpligare att göra en avvägning i varje enskilt fall än att i&lt;br&gt;den nya lagen införa generella regler om vilken forskning och statistik&lt;br&gt;som skall tillåtas. Regeringen tilläde att många av dessa olikartade forsk-&lt;br&gt;nings- och statistikprojekt som regel pågår bara under en begränsad tid.&lt;br&gt;(s. 71)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bedömning som regeringen gjorde i lagstiftningsärendet om en ny&lt;br&gt;personuppgiftslag bör gälla även inom detta område. Inte heller lagen om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten kommer således&lt;br&gt;explicit ange när personuppgifter får behandlas för forskning och&lt;br&gt;statistik. Behandling för sådana ändamål faller således utanför lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde. I lagen skall därför - eftersom definitionen av soci-&lt;br&gt;altjänst i vissa fall kan innefatta även t.ex. forskning, se t.ex. 2 § första&lt;br&gt;stycket 4 förordningen (1996:610) med instruktion för Statens institu-&lt;br&gt;tionsstyrelse - tas in en uttrycklig bestämmelse om att lagen inte skall&lt;br&gt;tillämpas vid behandling av personuppgifter för forsknings- och statistik-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast i den mån förutsättningarna i personuppgiftslagen är uppfyllda&lt;br&gt;kommer behandling av personuppgifter inom socialtjänsten att kunna&lt;br&gt;användas för forsknings- och statistikändamål. Av 9 § andra stycket per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagcn följer att behandling för historiska, statistiska och&lt;br&gt;vetenskapliga ändamål inte skall anses oförenlig med det ändamål för&lt;br&gt;vilka uppgifterna ursprungligen samlades in. I 19 § pcrsonuppgiftslagen&lt;br&gt;finns en allmän bestämmelse i ämnet. Känsliga personuppgifter får&lt;br&gt;behandlas för forsknings- och statistikändamål, om behandlingen är nöd-&lt;br&gt;vändig enligt särskilda förutsättningar och om samhällsintresset av det&lt;br&gt;forsknings- eller statistikprojekt där behandlingen ingår klart överväger&lt;br&gt;den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet som&lt;br&gt;behandlingen kan innebära. Det är i första hand den personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarige som på eget ansvar gör avvägningen (undantag om behand-&lt;br&gt;lingen godkänts av en forskningsetisk kommitté). Personuppgiften får&lt;br&gt;lämnas ut för att användas i sådana projekt om inte något annat följer av&lt;br&gt;regler om sekretess och tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet forskning bör beröras något eftersom forskning inte får för-&lt;br&gt;växlas med uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring. I proposi-&lt;br&gt;tionen Rättspsykiatriskt forskningsregister (prop. 1998/99:72 s. 36 f.)&lt;br&gt;hänvisar regeringen till bl.a. ett uttalande i betänkandet Forskningsetisk&lt;br&gt;prövning - Organisation, information och utbildning (SOU 1989:74&lt;br&gt;s. 25) samt framhålls att det är svårt att ge någon mera exakt definition av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begreppet forskning. Där uttalade Forskningsetiska utredningen att&lt;br&gt;begreppet forskning i ett OECD-dokument från år 1970 har fått en&lt;br&gt;tvådelad förklaring, och tilläde;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där talar man om dels grundforskning, dels tillämpad forskning, riktad&lt;br&gt;forskning. I båda fallen finns det emellertid en gemensam kärna som&lt;br&gt;getts formuleringen att man med forskning menar ”ett systematiskt och&lt;br&gt;metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer”. Denna allmänt&lt;br&gt;inriktade och vida definition utgår jag också i från, när jag talar om&lt;br&gt;”forskning”, oberoende av inriktning, område och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till personuppgiftslagen (prop. 1997/98:44 s. 127) uttalades&lt;br&gt;om begreppet forskning bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med forskning avses i paragrafen [19 §] i första hand den verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs vid etablerade institutioner, såsom universitet och hög-&lt;br&gt;skolor eller privata, väletablerade forskningsinstitut. Även sådana epi-&lt;br&gt;demiologiska undersökningar som utförs vetenskapligt omfattas. Släkt-&lt;br&gt;forskning faller utanför, liksom annan forskning eller utredningsverk-&lt;br&gt;samhet av mera privat natur. Det måste finnas ett samhällsintresse av&lt;br&gt;att forskningen bedrivs, och den måste vara vetenskaplig i någon me-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets förslag har tillagts att lagen inte heller tillämpas&lt;br&gt;vid behandling av personuppgifter hos domstolar. Lagrådet har anmärkt&lt;br&gt;att en sådan undantagsbestämmelse innebär att automatiserad behandling&lt;br&gt;av personuppgifter i mål hos domstolar faller under personuppgiftslagen,&lt;br&gt;om inte annat följer av lag eller förordning. I detta sammanhang kan&lt;br&gt;nämnas att regeringen har tillsatt en utredning, den s.k. Domstols-&lt;br&gt;datautredningen (Ju 2000:08), som har i uppdrag att se över behand-&lt;br&gt;lingen av personuppgifter hos samtliga domstolar samt föreslå de författ-&lt;br&gt;ningsändringar som behövs för den framtida behandlingen av personupp-&lt;br&gt;gifter hos dessa. Utredningen beräknas lämna ett delbetänkande den&lt;br&gt;31 mars 2001 och lägga fram förslag som är föranledda av att den över-&lt;br&gt;gångsvisa tillämpningen av datalagen upphör att gälla den 30 september&lt;br&gt;2001. Uppdraget i sin helhet skall redovisas den 31 december 2001.&lt;br&gt;Regeringen förbehåller sig därför möjlighet att återkomma i frågan vid&lt;br&gt;ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.4 Ändamålen med behandlingen av personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personuppgifter får behandlas bara om behand-&lt;br&gt;lingen är nödvändig för att arbetsuppgifter inom socialtjänsten skall&lt;br&gt;kunna utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda har inte rätt att motsätta sig sådan behandling som är tillåten&lt;br&gt;enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter får lämnas ut om det följer av lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter som begränsar den tillåtna behandlingen av person-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag överensstämmer med regeringens,&lt;br&gt;förutom att utredningen föreslår att det får ankomma på den personupp-&lt;br&gt;giftsansvarige i respektive verksamhet att med beaktande av personupp-&lt;br&gt;giftslagen (1998:204) ange för vilka ändamål personuppgifter behandlas.&lt;br&gt;Endast ändamål som är nödvändiga för att en arbetsuppgift inom social-&lt;br&gt;tjänsten skall kunna utföras kan därvid vara berättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig till-&lt;br&gt;styrker eller har inget att invända mot förslaget. Riksdagens ombudsman&lt;br&gt;(JO), kammarrätten i Göteborg och Datainspektionen anser att ända-&lt;br&gt;målen bör specificeras alternativt exemplifieras i lagen. Hovrätten för&lt;br&gt;Övre Norrland ställer sig tveksam till om förslaget uppfyller EG-direkti-&lt;br&gt;vet och anser att ändamålen borde preciseras i förordning eller föreskrif-&lt;br&gt;ter för respektive verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt personuppgiftslagen gäller att&lt;br&gt;personuppgifter får samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och&lt;br&gt;berättigade ändamål samt att uppgifterna senare inte får behandlas för&lt;br&gt;något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades&lt;br&gt;in. Tanken är att den personuppgiftsansvarige själv, redan när uppgif-&lt;br&gt;terna samlas in, skall ange särskilda ändamål för sin behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifterna. Dessa ändamål sätter sedan gränser för hur uppgifterna&lt;br&gt;får behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen innehåller vidare en uppräkning av när behandling&lt;br&gt;av personuppgifter är tillåten. Det är bl.a. tillåtet att behandla personupp-&lt;br&gt;gifter efter den registrerades samtycke. I vissa fall får personuppgifter&lt;br&gt;behandlas trots att samtycke från den registrerade saknas. En förutsätt-&lt;br&gt;ning i samtliga fall är att behandlingen är nödvändig för ändamålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett allmänintresse att socialtjänstens verksamhet bedrivs&lt;br&gt;effektivt och säkert. Även med beaktande av den enskildes krav på integ-&lt;br&gt;ritet bör personuppgifter få behandlas i verksamheten utan att den som&lt;br&gt;uppgiften avser har gett sitt samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av personuppgifter inom socialtjänstens område är integ-&lt;br&gt;ritetskänsliga i de flesta fall. Behandling kommer därutöver att omfatta&lt;br&gt;även särskilt känsliga uppgifter, t.ex. uppgifter om lagöverträdelser och&lt;br&gt;frihetsberövanden. För att bibehålla förtroendet för en sådan behandling&lt;br&gt;är det viktigt att grundläggande krav ställs på behandlingen och att den&lt;br&gt;tillgodoser den enskildes integritetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå ett tillräckligt integritetsskydd för den enskilde anser&lt;br&gt;flera remissinstanser att ändamålen för behandling av uppgifter bör pre-&lt;br&gt;ciseras eller åtminstone exemplifieras. Det kan därför finnas skäl att&lt;br&gt;närmare diskutera olika alternativ. I det följande redovisas kortfattat de&lt;br&gt;modeller för ändamålsbestämning som utredningen lagt fram i betänkan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens modeller för ändamålsbestämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första modell som utredningen har diskuterat innebär att det i en&lt;br&gt;ändamålsbestämmelse anges endast ett ändamål. Enligt utredningen&lt;br&gt;skulle en sådan bestämmelse med nödvändighet bli ganska vid till sin&lt;br&gt;utformning, eftersom det inte är möjligt att i en ändamålsbestämmelse,&lt;br&gt;av det slag som Datainspektionen har meddelat i sina tillståndsbeslut,&lt;br&gt;fånga en verksamhet som är så omfattande och mångskiftande som&lt;br&gt;socialtjänsten. Ändamålsbestämmelsen skulle kunna utformas så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den innebär att personuppgifter får behandlas för att en arbetsuppgift&lt;br&gt;inom socialtjänsten skall kunna utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är fördelarna med en sådan lösning att person-&lt;br&gt;uppgifterna samlas in och att de sedan kan - i den mån sekretess inte&lt;br&gt;lägger hinder i vägen - flöda fritt inom socialtjänsten och används för&lt;br&gt;alla de skilda arbetsuppgifter som förekommer där. Detta innebär inte&lt;br&gt;något negativt för den enskilde eftersom det i en och samma akt redan&lt;br&gt;finns uppgifter som rör olika delar av socialtjänstverksamheten (till&lt;br&gt;skillnad från vad som är fallet vid nästan all annan offentlig handlägg-&lt;br&gt;ning är hanteringen inom socialtjänsten uppbyggd efter person i stället&lt;br&gt;för ärende). En ändamålsbestämmelse som är något lite vidare till sin&lt;br&gt;utformning blir, enligt utredningen också mer flexibel och hindrar eller&lt;br&gt;försvårar inte en förändring av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nackdel med att ha alltför preciserade ändamålsbestämmelser är,&lt;br&gt;enligt utredningen, dock att det finns en risk för att vissa arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter inte kan utföras, eftersom de inte går att föra in under en ändamåls-&lt;br&gt;bestämmelse. Det är även mycket tveksamt om en sådan ändamålsbe-&lt;br&gt;stämmelse uppfyller EG-direktivets och personuppgiftslagens krav på&lt;br&gt;att ändamålen skall vara särskilda. En annan fråga är om det ffan&lt;br&gt;integritetssynpunkt är godtagbart att den stora mängd personuppgifter&lt;br&gt;som finns och kommer att finnas inom socialtjänsten utan hinder av&lt;br&gt;lagen kan flöda så fritt inom socialtjänsten som skulle bli fallet om&lt;br&gt;ändamålet utformades på det sätt som nu diskuteras. Enligt utred-&lt;br&gt;ningen torde detta kunna avhjälpas genom interna föreskrifter. Men&lt;br&gt;sekretesslagen ställer dock vissa hinder i vägen mot utlämnande och&lt;br&gt;det finns även annan lagstiftning som begränsar fritt flöde av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är den kanske mest allvarliga invändningen som&lt;br&gt;kan riktas mot den nu diskuterade modellen emellertid att den registre-&lt;br&gt;rade skulle ha mycket svårt att bilda sig en uppfattning om i vilka&lt;br&gt;sammanhang uppgifter som samlas in beträffande honom eller henne&lt;br&gt;kan användas. Den enda information som den registrerade skulle få om&lt;br&gt;man angav ändamålet på det sätt som nu diskuteras, är att de person-&lt;br&gt;uppgifter som samlas in får behandlas för att en arbetsuppgift inom&lt;br&gt;socialtjänsten - vilken som helst - skall kunna utföras. Så snart en&lt;br&gt;arbetsuppgift inom socialtjänsten - en verksamhet som spänner över&lt;br&gt;ett mycket stort område - behöver utföras skulle uppgifterna således&lt;br&gt;kunna användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning anser därför utredningen att det - även&lt;br&gt;om det skulle innebära vissa fördelar - inte är någon framkomlig väg&lt;br&gt;att i lagen ange endast ett ändamål för behandlingen av personupp-&lt;br&gt;gifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en andra modell som utredningen har diskuterat anges det flera&lt;br&gt;särskilda ändamål för när personuppgifter får behandlas mom social-&lt;br&gt;tjänsten. Denna uppräkning är tänkt att vara uttömmande. Enligt utred-&lt;br&gt;ningen är den största fördelen med en sådan modell att den enskilde,&lt;br&gt;genom att det är angivet flera olika preciserade ändamål, skulle få en&lt;br&gt;bättre och klarare uppfattning om i vilka sammanhang insamlade per-&lt;br&gt;sonuppgifter beträffande honom kan användas. Enligt utredningen kan&lt;br&gt;dock samma kritik som i den första modellen i allt väsentligt riktas mot&lt;br&gt;denna bestämmelse. Eftersom det är svårt att förutse för vilka ändamål&lt;br&gt;personuppgifter kan behöva behandlas inom socialtjänsten, beroende&lt;br&gt;på att det är fråga om en mycket bred verksamhet, har ändamålsbe-&lt;br&gt;stämmelsen - för att inget ändamål skall falla utanför - fått en förhål-&lt;br&gt;landevis allmän utformning. Det finns, enligt utredningen, även med&lt;br&gt;denna modell en viss risk för att den inte uppfyller EG-direktivets och&lt;br&gt;pcrsonuppgiftslagens krav på att ändamålen skall vara särskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare menar utredningen framstår en sådan ändamålsbestämmelse&lt;br&gt;för den registrerade som föga upplysande. Den ger knappast den&lt;br&gt;enskilde mer information om vad insamlade personuppgifter kan&lt;br&gt;användas till än den tidigare diskuterade modellen. En möjlighet att&lt;br&gt;lösa detta menar utredningen vore att göra ändamålen mer preciserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än som nu redovisats. Utredningen bedömer dock att en sådan lista&lt;br&gt;över olika ändamål skulle bli mycket lång och att det ändå skulle kvar-&lt;br&gt;stå en risk för att ett angeläget ändamål inte tagits med i den&lt;br&gt;uttömmande uppräkningen. Dessutom anger utredningen att ändamålen&lt;br&gt;även skulle behöva utformas på olika sätt beroende på hur verksam-&lt;br&gt;heten är organiserad i det enskilda fallet, t.ex. i en kommun. Enligt&lt;br&gt;utredningens uppfattning är nackdelarna även med denna modell&lt;br&gt;alltför stora för att den skall kunna användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Istället förordar utredningen en tredje modell enligt vilken det&lt;br&gt;överlåts på den personuppgiftsansvarige att ange de särskilda ändamål&lt;br&gt;för behandlingen som just denne vill uppnå. Enligt utredningen är det&lt;br&gt;viktigt att en författningsreglering, som anger under vilka förutsätt-&lt;br&gt;ningar personuppgifter skall få behandlas, datoriserat eller manuellt i&lt;br&gt;register inom socialtjänsten, inte innebär sådana begränsningar att det&lt;br&gt;går ut över effektiviteten och behovet av flexibilitet. Modellen medför&lt;br&gt;att den personuppgiftsansvarige skräddarsyr ändamålen så att de passar&lt;br&gt;den aktuella verksamheten och hur den är organiserad. Personuppgifter&lt;br&gt;inom socialtjänsten kan även behandlas för andra ändamål, under för-&lt;br&gt;utsättning att dessa nya ändamål inte är oförenliga med de ändamål för&lt;br&gt;vilka uppgifterna ursprungligen samlades in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot modellen kan, anser utredningen, invändas att den i ett avse-&lt;br&gt;ende måhända inte utgör ett tillräckligt skydd för den personliga inte-&lt;br&gt;griteten. Utredningen menar dock att denna farhåga inte bör över-&lt;br&gt;drivas. I första hand är naturligtvis utfallet av denna ”oförenlighets-&lt;br&gt;prövning” beroende av hur pass preciserat det ursprungliga ändamålet&lt;br&gt;är. Vid en sådan prövning blir det fråga om en tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melsen i 9 § första stycket d pcrsonuppgiftslagen och utrymmet för att&lt;br&gt;behandla redan insamlade personuppgifter för andra ändamål blir följ-&lt;br&gt;aktligen litet. Utredningen framhåller särskilt att det är den modell man&lt;br&gt;faktiskt enats om inom EU och att de personuppgiflsansvariga har ett&lt;br&gt;EG-rättsligt grundat anspråk på att få använda personuppgifter för alla&lt;br&gt;tillåtna ändamål som inte är oförenliga med de ursprungliga. Vidare&lt;br&gt;utgör redan det förhållandet, att denna oförenlighetsprövning måste&lt;br&gt;göras, ett skydd för integriteten. Alternativet är ju att ange ett enda&lt;br&gt;mycket brett ändamål. För att personuppgifter inom socialtjänsten inte&lt;br&gt;skall kunna samlas in för vilka ändamål som helst bör dock, enligt&lt;br&gt;utredningen, i lagen anges en yttersta ram inom vilken de särskilda,&lt;br&gt;uttryckligt angivna ändamålen måste hålla sig. Endast sådana ändamål&lt;br&gt;kan anses som berättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose den enskildes integritet bör denne ges en så klar upp-&lt;br&gt;fattning som möjligt om i vilka sammanhang insamlade personuppgifter&lt;br&gt;rörande honom/henne kan användas. Ändamålen bör vara så preciserade&lt;br&gt;att förhållandena utgör ett tillräckligt skydd för den personliga integri-&lt;br&gt;teten samtidigt som de inte utgör ett hinder vid förändring av verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har uttryckt att lagen saknar en föreskrift om ändamålet med&lt;br&gt;personuppgiftsbehandlingen, vilket får anses vara en brist. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening blir det emellertid ohanterligt att ange ändamålen direkt i&lt;br&gt;lagen - på sätt som Socialdatautredningen också gett uttryck för i redo-&lt;br&gt;visningen ovan av olika tänkbara modeller. 1 likhet med utredningen&lt;br&gt;anser regeringen att det är tillräckligt att det föreskrivs i lagen om att per-&lt;br&gt;sonuppgifter får behandlas bara om behandling är nödvändig för att&lt;br&gt;arbetsuppgifter inom socialtjänsten skall kunna utföras. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer ges därutöver rätt att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om de begränsningar som är nödvändiga i detta hänseende.&lt;br&gt;En sådan lösning är mer flexibel och ställer inte hinder i vägen eller för-&lt;br&gt;svårar en förändrad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen föreskrivs vidare att lagen - liksom är fallet&lt;br&gt;enligt personuppgiftslagen - inte hindrar att personuppgifter lämnas ut&lt;br&gt;om det följer av lag eller förordning. Det finns en rad författningar/före-&lt;br&gt;skrifter som innebär att myndigheter eller enskilda får eller skall lämna ut&lt;br&gt;uppgifter. När bestämmelser om sådant uppgiftslämnande har införts får&lt;br&gt;det förutsättas att det har gjorts en avvägning mellan intresset av att upp-&lt;br&gt;giften lämnas ut och intresset av att skydda enskilda personers integritet,&lt;br&gt;vid vilken avvägning man funnit att uppgiften bör lämnas ut. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening saknas det därför anledning att i en integritets-&lt;br&gt;skyddslagstiftning, som den nu föreslagna, särskilt reglera dessa fall av&lt;br&gt;redan författningsreglerat uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.5 Kategorier av personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga kategorier av personuppgifter kommer&lt;br&gt;att få behandlas inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild bestämmelse införs i lagen för att tillåta hanteringen av&lt;br&gt;vissa känsliga personuppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om i vilka fall personuppgifter får&lt;br&gt;överföras till tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag överensstämmer i stort med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig är överlag posi-&lt;br&gt;tiva till förslaget. Kammarrätten i Göteborg och Datainspektionen anger&lt;br&gt;att känsliga uppgifter om enskilds politiska åsikter inte bör behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Enligt regeringens mening skulle det&lt;br&gt;vara en fördel om det direkt i lag på ett konkret sätt kunde anges vilka&lt;br&gt;personuppgifter som får behandlas inom socialtjänsten. I praktiken hand-&lt;br&gt;lar det emellertid om en mycket omfattande och mångskiftande verksam-&lt;br&gt;het och socialtjänstens behov av att behandla ett synnerligen stort antal&lt;br&gt;olika personuppgifter, som när det gäller graden av integritetskänslighet&lt;br&gt;varierar i stor utsträckning. En reglering skulle antingen innebära stora&lt;br&gt;risker för att socialtjänstarbetet försvårades eller - om listan över vilka&lt;br&gt;uppgifter som fick behandlas gjordes mycket omfattande - knappast&lt;br&gt;medföra några vinster från integritetssynpunkt. Såvitt gäller ärendehand-&lt;br&gt;läggning i en verksamhet som socialtjänst kan konstateras att en sådan&lt;br&gt;väg att uppnå ett integritetsskydd är den som mest försvårar ett rationellt&lt;br&gt;utnyttjande av informationstekniken i verksamheten. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör det därför inte införas några begränsningar när det gäller&lt;br&gt;vilka kategorier av personuppgifter som bör få behandlas. Det bör dock&lt;br&gt;understrykas att socialtjänsten skall iaktta försiktighet vid behandlingen&lt;br&gt;av personuppgifter, varför det har ansetts motiverat att ta in en erinran&lt;br&gt;om detta i lagen som bygger på 9 § första stycket e och f person-&lt;br&gt;uppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlingen av vissa kategorier av personuppgifter, närmare bestämt&lt;br&gt;känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser som inne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattar brott m.m. samt överföring av personuppgifter till tredje land har&lt;br&gt;reglerats restriktivt i personuppgiftslagen (1998:204). Även uppgifter om&lt;br&gt;personnummer och samordningsnummer har reglerats särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Person- och samordningsnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt personuppgiftslagen får person- och samordningsnummer som&lt;br&gt;huvudregel behandlas endast om samtycke lämnats (22 §). Sådana upp-&lt;br&gt;gifter får dock behandlas även när det är klart motiverat med hänsyn till&lt;br&gt;a) ändamålet med behandlingen, b) vikten av cn säker identifiering, eller&lt;br&gt;c) något annat beaktansvärt skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att få en säker identifiering finns det inom socialtjänsten behov&lt;br&gt;av att regelmässigt behandla uppgifter om person- och samordnings-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsliga personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I personuppgiftslagen finns ett principiellt förbud mot att behandla per-&lt;br&gt;sonuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter,&lt;br&gt;religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, eller&lt;br&gt;som rör hälsa eller sexualliv (13 §). Uppgifter av den angivna arten&lt;br&gt;betecknas i lagen som känsliga personuppgifter. Det finns - för att&lt;br&gt;socialtjänsten skall kunna klara sina uppgifter - ett behov av att behandla&lt;br&gt;även personuppgifter som är känsliga i personuppgiftslagens mening.&lt;br&gt;Sådana uppgifter bör enligt regeringens mening få behandlas. Att social-&lt;br&gt;tjänsten skall kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt är ett viktigt allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen och Kammarrätten i Göteborg har uttryckt att käns-&lt;br&gt;liga personuppgifter av politisk natur generellt bör undantas. Lagrådet&lt;br&gt;har påpekat alt det kan förekomma fall där behandling av personuppgif-&lt;br&gt;ter som avslöjar sådana uppgifter framstår som klart motiverat även inom&lt;br&gt;socialtjänsten. Som exempel har Lagrådet framhållit ungdomar som bl.a.&lt;br&gt;på grund av sina politiska åsikter ägnar sig åt kriminalitet eller annat&lt;br&gt;beteende som föranleder att socialnämnden skall ta sig an dem eller att&lt;br&gt;det bland invandrare från ett land finns grupper som är starkt politiskt&lt;br&gt;fientliga mot varandra och där socialnämnden behöver veta vilken grup-&lt;br&gt;pering en viss individ tillhör för att undvika att personen placeras till-&lt;br&gt;sammans med politiska motståndare och riskerar alt råka illa ut. Rege-&lt;br&gt;ringen konstaterar att de exempel som Lagrådet fört fram visar att det&lt;br&gt;kan finnas fog för att behandla även uppgifter av sådan karaktär i ett&lt;br&gt;ärende inom socialtjänsten. Naturligtvis bör det inte ske slentrianmässigt.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör sådana uppgifter behandlas i ett ärende i&lt;br&gt;första hand i det fall det har särskild betydelse för att garantera framför&lt;br&gt;allt ungdom en nödvändig vård- eller behandlingsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott, domar i brottmål m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I personuppgiftslagen ges ett förbud för andra än myndigheter att&lt;br&gt;behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott,&lt;br&gt;domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frihetsberövanden (21 §). Som exempel på administrativa frihets-&lt;br&gt;berövanden nämns i förarbetena (proposition 1997/98:44 s. 76) tvångs-&lt;br&gt;ingripanden enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård&lt;br&gt;av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Efter-&lt;br&gt;som det uppenbarligen finns ett behov inom socialtjänsten av att låta&lt;br&gt;såväl myndigheter som andra än myndigheter behandla personuppgifter&lt;br&gt;om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffproces-&lt;br&gt;suella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden, bör lagen&lt;br&gt;tillåta att även sådana uppgifter får behandlas generellt inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock särskilt framhållas att de personuppgifter som behandlas&lt;br&gt;enligt dessa bestämmelser skall vara nödvändiga med hänsyn till den&lt;br&gt;behandling som är tillåten. Ett särskilt stycke om detta tas därför in i den&lt;br&gt;föreslagna lagen i anslutning till bestämmelsen som anger vilka person-&lt;br&gt;uppgifter som får behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I personuppgiftslagen finns vidare en bestämmelse om att förbud mot&lt;br&gt;överföring av personuppgifter till tredje land (33-35 §§). Med tredje land&lt;br&gt;förstås en stat som inte ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta förbud är emellertid&lt;br&gt;inte undantagslöst. I personuppgiftslagen finns en uppräkning av i vilka&lt;br&gt;fall det är tillåtet att föra över personuppgifter till tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om undantag från förbudet, om det behövs med hänsyn&lt;br&gt;till ett viktigt allmänt intresse eller om det finns tillräckliga garantier till&lt;br&gt;skydd för de registrerades rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det även göras möjligt att inom social-&lt;br&gt;tjänsten föra över personuppgifter till tredje land. Sådana behov kan t.ex.&lt;br&gt;finnas i ett faderskapsmål. Regeringen bör därför ges rätt att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om när personuppgifter får föras över till tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.6 Personuppgiftsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela föreskrifter om vem eller vilka som är person-&lt;br&gt;uppgiftsansvariga för behandling av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag: Utredningen föreslår att den person-&lt;br&gt;uppgiftsansvarige för viss behandling av personuppgifter skall avgöras&lt;br&gt;efter en tillämpning av bestämmelserna i personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204). Enligt utredningens mening behövs det inte någon lagregel&lt;br&gt;härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har avstyrkt förslaget och&lt;br&gt;menar att den personuppgiftsansvarige bör anges i lagen. Borås kommun,&lt;br&gt;Falköpings kommun och Lessebo kommun har uttryckt behov av metoder&lt;br&gt;för hanteringen och att man bör göra kontinuerliga uppföljningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Enligt definitionen i 3 § personupp-&lt;br&gt;giftslagen (1998:204) är den personuppgiftsansvarige den som ensam&lt;br&gt;eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter. Av definitionen följer att personupp-&lt;br&gt;giftsansvaret kan delas av flera. Pcrsonuppgiftsansvaret innebär bl.a. en&lt;br&gt;skyldighet att se till att de i 9 § personuppgiftslagen angivna grundläg-&lt;br&gt;gande kraven på behandlingen av personuppgifter iakttas. Vidare innebär&lt;br&gt;personuppgiftsansvaret en skyldighet att lämna information till den regi-&lt;br&gt;strerade (23-27 §§), att på begäran av den registrerade rätta, blockera&lt;br&gt;eller utplåna personuppgifter som inte behandlats i enlighet med per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen (28 § ), att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska&lt;br&gt;åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas (31 §), att -&lt;br&gt;enligt huvudregeln i 36 § - anmäla all automatiserad behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter till Datainspektionen, samt att ersätta den registrerade för&lt;br&gt;den skada en lagstridig behandling av personuppgifter för med sig (48 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I särlagstiftningen som är knuten till personuppgiftslagen finns det&lt;br&gt;exempel dels på att det direkt i författningen angetts vem som är person-&lt;br&gt;uppgiftsansvarig, dels på att frågan om personuppgiftsansvaret inte&lt;br&gt;berörts. Båda varianter förekommer således. Den sistnämnda lösningen&lt;br&gt;innebär att personuppgiftslagcns regler gäller och att frågan om vem som&lt;br&gt;är personuppgiftsansvarig får avgöras genom en tillämpning av den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning ter det sig inte lämpligt att, i en lagstift-&lt;br&gt;ning som omfattar ett så stort verksamhetsfält som socialtjänsten och&lt;br&gt;som berör så många olika aktörer, direkt i lag reglera personuppgifts-&lt;br&gt;ansvaret. Ett lämpligare sätt att begränsa och synliggöra den krets som&lt;br&gt;kan komma i fråga är att i en förordning eller i föreskrifter närmare upp-&lt;br&gt;lysa om vem eller vilka som faktiskt bestämmer vilken behandling som&lt;br&gt;är tillåten och medlen för behandlingen av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.7 Sökbegrepp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar i sökmöjligheterna&lt;br&gt;för särskilt känsliga personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag: Utredningen föreslår inte någon sär-&lt;br&gt;skild begränsning i sökmöjligheterna. Bestämmelserna i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100), personuppgiftslagen (1998:204) och socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) bedöms utgöra ett tillräckligt integritetsskydd för den&lt;br&gt;enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg och Datainspektion avstyrker förslaget och menar att begräns-&lt;br&gt;ning av sökmöjligheterna bör göras generellt i lag eller förordning.&lt;br&gt;Datainspektionen anser att begränsning bör göras åtminstone för känsliga&lt;br&gt;personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En myndighets möjligheter - och&lt;br&gt;därmed allmänhetens - att få tillgång till sammanställningar av sådana&lt;br&gt;uppgifter som finns i myndighetens ADB-systcm kan underkastas såväl&lt;br&gt;tekniska som rättsliga begränsningar. När det gäller personregister följer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av 2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen att en myndighets&lt;br&gt;befogenhet att göra upptagningar tillgängliga för egen räkning kan&lt;br&gt;begränsas genom lag, förordning eller särskilda beslut, som grundar sig&lt;br&gt;på lag. Rättsliga begränsningar av detta slag kan ske genom föreskrifter&lt;br&gt;om användningen av s.k. sökbegrepp i personregister. Om inga begräns-&lt;br&gt;ningar görs av sökbegreppen i ett personregister, följer av offentlighets-&lt;br&gt;principen att en myndighet måste använda sig av alla till buds stående&lt;br&gt;sökmöjligheter när någon begär uppgifter ur myndighetens ADB-regis-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i ett antal olika författningar exempel på att användningen av&lt;br&gt;sökbegrepp har begränsats. Sådana begränsningar finns t.ex. i 18 §&lt;br&gt;socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), i 7 § lagen (1998:544) om&lt;br&gt;vårdregister och i 14 § lagen (1998:938) om behandling av personupp-&lt;br&gt;gifter om totalförsvarspliktiga. Även lagstiftning som har anpassats till&lt;br&gt;regleringen i personuppgiftslagen, vilket är fallet med de båda sist-&lt;br&gt;nämnda författningarna, innehåller sålunda begränsningar beträffande&lt;br&gt;vilka sökbegrepp som får användas. Vanligen omfattar en sådan&lt;br&gt;begränsning uppgifter som anses som särskilt känsliga från integritets-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits anser regeringen att det inte är möjligt att i&lt;br&gt;lagen ange några begränsningar när det gäller vilka kategorier av person-&lt;br&gt;uppgifter som bör få behandlas inom socialtjänsten. Det ligger i sakens&lt;br&gt;natur att många av dessa personuppgifter kommer att vara av integritets-&lt;br&gt;känslig natur, t.ex. kommer det att finnas uppgifter om utbetalda social-&lt;br&gt;bidrag, missbruk och andra sociala problem. Uppgifter om sjukdomar&lt;br&gt;kan också förekomma. Vidare kan man anta att användningen av elektro-&lt;br&gt;nisk akthantering inom socialtjänsten kommer att öka i omfattning, vilket&lt;br&gt;- med de möjligheter tekniken innebär - ger i princip obegränsade möj-&lt;br&gt;ligheter att söka information. Detta förhållande talar för att användningen&lt;br&gt;av sökbegrepp av integritetshänsyn bör begränsas i något avseende, dvs.&lt;br&gt;att det inte blir möjligt att söka uppgifter eller göra sammanställningar&lt;br&gt;efter eget gottfinnande. Sökordsbegränsningen bör därför inriktas på de&lt;br&gt;mest känsliga personuppgifterna enligt personuppgiftslagens mening.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör därför ges rätt&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om begränsning av sökmöjligheterna i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår även från att den personuppgiftsansvariga utformar&lt;br&gt;de tekniska systemen så att endast behöriga personer kan göra sökningar&lt;br&gt;samt att det finns behörighetskontrollsystem. Det skall i efterhand gå att&lt;br&gt;fastställa vilka personer som har tagit del av informationen (loggning).&lt;br&gt;Den enskilde handläggarens sökmöjligheter borde kunna begränsas&lt;br&gt;mycket kraftigt. Den personkrets som arbetar med uppföljning, utvärde-&lt;br&gt;ring, kvalitetssäkring, forskning och framställning av statistik borde&lt;br&gt;kunna begränsas till vad som är ytterst nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.8 Samköming&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela föreskrifter om villkoren för samköming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag: Utredningen föreslår inte någon sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse som tillåter eller förbjuder att uppgifter som finns&lt;br&gt;inom socialtjänsten samkörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i stort inte yttrat sig i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204), som innebär ett tillståndslöst system, är samköming tillåten&lt;br&gt;så länge behandlingen är förenlig med det ändamål för vilka personupp-&lt;br&gt;gifterna ursprungligen samlades in. Vidare måste behandlingen - sam-&lt;br&gt;kömingen - för det nya ändamålet, liksom behandlingen för de ursprung-&lt;br&gt;liga ändamålen, kunna hänföras under något av de tillåtna fall av&lt;br&gt;behandling som anges i 10 § pcrsonuppgiftslagen och, om känsliga per-&lt;br&gt;sonuppgifter skall behandlas, dessutom vara tillåten enligt 13-20 §§&lt;br&gt;samma lag. Sekretessbestämmelser och bestämmelsen i nuvarande 59 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) kan också hindra att uppgifter samkörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att samköra personregister är en vanlig anledning till&lt;br&gt;den oro som enskilda kan känna inför behandling av känsliga uppgifter.&lt;br&gt;En sådan oro kan uppstå trots det skydd som sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;och socialtjänstlagen ger. Samköming bör med hänsyn till de vidgade&lt;br&gt;möjligheterna att nyttja insamlade data inte förbjudas, men inhämtande&lt;br&gt;av uppgifter från andra register som hanterar personuppgifter bör dock&lt;br&gt;begränsas när den enskildes integritet kan påverkas negativt. Eftersom&lt;br&gt;saken i hög grad kommer att anknyta till begränsning av den tillåtna&lt;br&gt;behandlingen, som kommer att regleras i en förordning eller i föreskrif-&lt;br&gt;ter, bör även villkoren för samköming få meddelas i sådan form.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.9 Utlämnande av personuppgifter på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon regel som tillåter att personuppgifter&lt;br&gt;inom socialtjänsten får lämnas ut på medium för automatiserad behand-&lt;br&gt;ling bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens bedömning överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204) behövs inte tillstånd för att behandla - t.ex. registrera - per-&lt;br&gt;sonuppgifter. Om inget annat har föreskrivits får personuppgifter - under&lt;br&gt;förutsättning att utlämnandet (behandlingen) är tillåten enligt pcrson-&lt;br&gt;uppgiftslagen och eventuellt anslutande speciallagstiftning - lämnas ut&lt;br&gt;på vilket medium som helst, även på medium för automatiserad behand-&lt;br&gt;ling. Bestämmelser om sekretess kan dock hindra att uppgifterna över&lt;br&gt;huvud taget får lämnas ut. I vissa fall, t.ex. i nuvarande 64 § socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620), finns särskilda bestämmelser om utlämnande av per-&lt;br&gt;sonuppgifter som tar över personuppgiftslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följaktligen behövs ingen regel som tillåter att personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten får lämnas ut på medium för automatiserad behandling.&lt;br&gt;Inte heller finns det från integritetssynpunkt tillräckliga skäl för att i lag-&lt;br&gt;stiftningen förbjuda att personuppgifter inom socialtjänsten lämnas ut på&lt;br&gt;ett sådant medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.10 Direktåtkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela föreskrifter om vilka som skall få ha direkt-&lt;br&gt;åtkomst till personuppgifter som behandlas automatiserat inom social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag: Utredningen föreslår inte någon&lt;br&gt;regel som begränsar åtkomsten till personuppgifter som behandlas auto-&lt;br&gt;matiserat inom socialtjänsten utan anser att bestämmelserna i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100) och personuppgiftslagen (1998:204) ger ett till-&lt;br&gt;räckligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte yttrat sig i&lt;br&gt;frågan. Hovrätten för Övre Norrland anser att generella regler härom bör&lt;br&gt;föras in i lag eller förordning. Datainspektionen anger att åtkomsten bör&lt;br&gt;begränsas åtminstone för de institutioner för vilka Statens institutions-&lt;br&gt;styrelse ansvarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De sekretessbestämmelser som gäller&lt;br&gt;vid behandling av personuppgifter inom socialtjänsten innebär, oavsett&lt;br&gt;om det är fråga att lämna ut uppgifter på papper eller om det rör sig om&lt;br&gt;direktåtkomst, ett mycket starkt skydd för personuppgifterna. Vidare&lt;br&gt;innebär personuppgiftslagens regler om att personuppgifter inte får&lt;br&gt;behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgif-&lt;br&gt;terna samlades in, att de personuppgifter som behandlas skall vara ade-&lt;br&gt;kvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, samt&lt;br&gt;att inte fler personuppgifter får behandlas än som är nödvändigt med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålen med behandlingen (9 § första stycket d, e och f),&lt;br&gt;ett ytterligare skydd för personuppgifterna. Även detta gäller oavsett på&lt;br&gt;vilket medium uppgifterna tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den särlagstiftning som är knuten till personuppgiftslagen har direkt-&lt;br&gt;åtkomsten preciserats, antingen direkt i lag eller i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns skäl för en regel som innebär att direkt-&lt;br&gt;åtkomsten till personuppgifter som behandlas automatiserat inom social-&lt;br&gt;tjänsten begränsas. Starka integritetsskäl talar också för detta. Som tidi-&lt;br&gt;gare nämnts spänner socialtjänsten inom ett vitt område och hanterar en&lt;br&gt;ansenlig mängd känsliga personuppgifter. Ett riktmärke bör vara att&lt;br&gt;åtkomsten begränsas till att avse uppgifter som behövs för handlägg-&lt;br&gt;ningen av ett ärende inom socialtjänsten. Det finns uppgifter vilka myn-&lt;br&gt;digheterna inte har något eller mycket lite behov att få del av. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör en begränsning av direktåtkomsten kopplas till&lt;br&gt;de områden där den tillåtna behandlingen begränsas och endast före-&lt;br&gt;komma när det finns starka effektivitetsskäl som talar för det. Eftersom&lt;br&gt;begränsningar av den tillåtna behandlingen kommer att regleras i förord-&lt;br&gt;ning, bör regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer även ges&lt;br&gt;rätt att meddela föreskrifter om direktåtkomst till personuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.11 Information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Personuppgiftslagens (1998:204) bestämmel-&lt;br&gt;ser om den personuppgiftsansvariges informationsplikt bör gälla även när&lt;br&gt;personuppgifter behandlas inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens bedömning överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens utom i den del det gäller att regler om dokumentation som finns&lt;br&gt;bl.a. i socialtjänstlagen (1980:620) utgör ett sådant undantag från infor-&lt;br&gt;mationsskyldigheten som avses i pcrsonuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan. Riksdagens ombudsmän (JO) anser att förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;inte kan användas för att generellt tillämpa undantaget i personuppgifts-&lt;br&gt;lagen (1998:204) beträffande verksamhet enligt lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funktionshindrade/LSS. Datainspektionen&lt;br&gt;anser att information alltid ska lämnas om behandling av personuppgifter&lt;br&gt;och tillstyrker att även tredje man bör informeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I 23-27 §§ personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204) finns bestämmelser om information som den personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarige skall lämna till den registrerade. Dessa bestämmelser har sin&lt;br&gt;motsvarighet i EG-dircktivet. Personuppgiftslagen går i detta avseende&lt;br&gt;inte längre än vad direktivet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall personuppgifter inom socialtjänsten få&lt;br&gt;behandlas oavsett vilken inställning den enskilde har till att uppgifterna&lt;br&gt;blir behandlade. Mot bakgrund härav är det ur integritetssynpunkt ange-&lt;br&gt;läget att den enskilde får information om att personuppgifterna behand-&lt;br&gt;las, syftet med behandlingen, vad för slags uppgifter som behandlas, vem&lt;br&gt;som är personuppgiftsansvarig för behandlingen och vilka rättigheter den&lt;br&gt;enskilde har i anledning av behandlingen. Information är även viktig för&lt;br&gt;att skapa en nödvändig grund för allmänhetens förtroende för behand-&lt;br&gt;lingen. Enligt regeringens mening finns det inget behov av att i detta&lt;br&gt;sammanhang utvidga informationsskyldigheten utöver vad som följer av&lt;br&gt;personuppgiftslagen. Några ytterligare inskränkningar i densamma kan&lt;br&gt;man inte göra. När personuppgifter behandlas inom socialtjänsten har&lt;br&gt;man således att utgå från personuppgiftslagens bestämmelser om infor-&lt;br&gt;mation. I sammanhanget kan nämnas att det åvilar den personuppgiftsan-&lt;br&gt;svarige att skapa rutiner som garanterar att informationsskyldigheten&lt;br&gt;fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande genomgång av personuppgiftslagens regler om information&lt;br&gt;och dess tillämplighet på socialtjänstens område är inte avsedd att vara&lt;br&gt;heltäckande, men kan ge vägledning i tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information skall lämnas självmant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uppgifter om en person samlas in från personen själv, skall den per-&lt;br&gt;sonuppgiftsansvarige i samband med insamlandet självmant lämna den&lt;br&gt;registrerade information om behandlingen av uppgifterna (23 § person-&lt;br&gt;uppgiftslagen). Från denna informationsskyldighet har inte föreskrivits&lt;br&gt;något uttryckligt undantag. I praktiken torde informationen kunna lämnas&lt;br&gt;t.ex. i en broschyr som lämnas till den registrerade eller på den blankett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där denne lämnar sina uppgifter. Denna informationsskyldighet torde&lt;br&gt;knappast förorsaka socialtjänsten något större arbete eller innebära några&lt;br&gt;särskilda svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer problematiskt kan det naturligtvis bli i de sannolikt ofta förekom-&lt;br&gt;mande situationer där uppgifterna samlas in från annan än den registre-&lt;br&gt;rade. Enligt regleringen i personuppgiftslagen skall information i sådana&lt;br&gt;fall lämnas i princip när uppgifterna registreras (24 § första stycket).&lt;br&gt;Denna regel är emellertid försedd med några undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från informationsskyldigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information behöver inte lämnas om det finns bestämmelser om regist-&lt;br&gt;rerandet eller utlämnandet av personuppgifter i en lag eller någon annan&lt;br&gt;författning (24 § andra stycket personuppgiftslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har dragit den slutsatsen att de regler om dokumentation&lt;br&gt;som finns i 15 § förvaltningslagen (1986:223), 51 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), i 14 § socialtjänstförordningen (1981:750) och i 6 § förord-&lt;br&gt;ningen (1998:641) om verkställighet av sluten ungdomsvård utgör&lt;br&gt;sådana särskilda bestämmelser som avses med undantaget. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening är det emellertid inte sådana allmänna bestämmelser som&lt;br&gt;man i första hand avser i 24 § andra stycket. De bestämmelser som avses&lt;br&gt;torde behöva vara mer preciserade, t.ex. i form av sådan särlagstiftning&lt;br&gt;som den regeringen nu föreslår. Eftersom regeringens avsikt är att denna&lt;br&gt;lag och till den hörande förordning på området kommer att innehålla&lt;br&gt;sådana bestämmelser som personuppgiftslagen avser kommer det att&lt;br&gt;finnas ett betydande utrymme för socialtjänsten att på den grunden&lt;br&gt;underlåta att lämna information i samband med att uppgifterna registre-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid framhållas att avsikten inte är att de uppgifter som&lt;br&gt;registreras skall undanhållas den registrerade. Denne kommer förr eller&lt;br&gt;senare att få del av uppgifterna men då med stöd av andra bestämmelser,&lt;br&gt;t.ex. socialtjänstlagens regel om att den enskilde bör hållas underrättad&lt;br&gt;om de joumalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom&lt;br&gt;(52 §), 15 § förvaltningslagen (1986:223) eller då han eller hon ansöker&lt;br&gt;om information enligt 26 § personuppgiftslagen. Undantaget innebär&lt;br&gt;emellertid att socialtjänsten befrias från bördan att omedelbart lämna&lt;br&gt;information till den registrerade om förhållanden som har att göra med&lt;br&gt;att uppgifterna behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information behöver inte heller lämnas när uppgifter samlats in från en&lt;br&gt;annan källa än den registrerade, om det visar sig vara omöjligt eller&lt;br&gt;skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats (24 § tredje stycket&lt;br&gt;personuppgiftslagen). Om uppgifterna används för att vidta åtgärder som&lt;br&gt;rör den registrerade, skall dock informationen lämnas senast i samband&lt;br&gt;med att så sker. När det gäller behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten torde dock detta undantag endast mera sällan komma att&lt;br&gt;tillämpas. Dock att det kan få en viss betydelse i de situationer där per-&lt;br&gt;sonuppgifter inom socialtjänsten antecknas om andra personer än den&lt;br&gt;som är föremål för åtgärd. Något som lär förekomma i en inte obetydlig&lt;br&gt;utsträckning, det kan t.ex. röra sig om uppgifter om anhöriga, kontakt-&lt;br&gt;personer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan det inte anses tillåtet att göra ytterligare&lt;br&gt;undantag från informationsskyldigheten. I de allra flesta fall kan man&lt;br&gt;förmodligen underlåta att lämna information med hänvisning till den nu&lt;br&gt;föreslagna lagen och till den hörande förordning. Det är också möjligt att&lt;br&gt;åberopa undantaget i 24 § tredje stycket personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tredje man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som i informationshänseende kan betraktas som ”tredje&lt;br&gt;man” bör man kunna hävda alt så länge det är fråga om ett fåtal harmlösa&lt;br&gt;personuppgifter bör en avvägning göras om den registrerades intresse av&lt;br&gt;att bli informerad står i någon rimlig proportion till den arbetsinsats som&lt;br&gt;krävs för att kunna lämna information. Den personuppgiftsansvarige&lt;br&gt;måste i varje enskilt fall göra cn bedömning av hur stort intresset är av att&lt;br&gt;informera. Det kan ju inte uteslutas att de uppgifter som antecknats om&lt;br&gt;&amp;quot;tredje man&amp;quot; är så pass integritetskänsliga eller så pass omfattande att det&lt;br&gt;framstår som högst motiverat att vederbörande informeras om att dessa&lt;br&gt;uppgifter samlats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ”tredje man” kanske inte känner till att personuppgifter om&lt;br&gt;honom eller henne behandlas och därför inte på samma sätt kan bevaka&lt;br&gt;sin rätt bör det inte var lämpligt att helt undanta &amp;quot;tredje man&amp;quot; från kravet&lt;br&gt;på information i 24 § personuppgiftslagen. Under förutsättning att per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagens bestämmelser om information tillämpas på ett rimligt&lt;br&gt;och förnuftigt sätt behöver de inte försvåra eller hindra socialtjänsten&lt;br&gt;från att arbeta på ett rationellt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan tolkning av undantagsbestämmelsen i 24 § tredje stycket per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen kan enligt regeringens mening vara godtagbar från&lt;br&gt;integritetssynpunkt. Det bör alltså inte - annat än om någon sekretess-&lt;br&gt;bestämmelse kan åberopas - bli fråga om att dölja för den enskilde att&lt;br&gt;vissa uppgifter som gäller denne eller dennes förhållanden har samlats in.&lt;br&gt;En avvägning får dock göras från fall till fall. Förhållandet innebär att -&lt;br&gt;vid tvist om undantaget är tillämpligt - bevisbördan torde ligga på den&lt;br&gt;personuppgiftsansvarige, en viss spärr mot en alltför generös tillämpning&lt;br&gt;av undantagsbestämmelsen. Den som avstår från att lämna information&lt;br&gt;löper således en viss risk att bli skadeståndsskyldig gentemot den regi-&lt;br&gt;strerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra undantag från informationsskyldigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett undantag i personuppgiftslagen från informationsskyldig-&lt;br&gt;het återfinns i 27 § personuppgiftslagen. Information behöver inte lämnas&lt;br&gt;i den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan författning&lt;br&gt;eller i beslut som har meddelats med stöd av författning att uppgifter inte&lt;br&gt;får lämnas ut till den registrerade. En personuppgiftsansvarig som inte är&lt;br&gt;en myndighet får därför i motsvarande fall som avses i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) vägra att lämna ut uppgifter till den registrerade. Bestäm-&lt;br&gt;melser om sekretess och tystnadsplikt gäller således alltid före skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna information. Ibland hindrar bestämmelser om sekretess&lt;br&gt;och tystnadsplikt att någon får reda på uppgifter om sig själv, t.ex. 7 kap.&lt;br&gt;6 § sekretesslagen (paragrafen innehåller bestämmelser till skydd för den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som lämnar uppgifter till bl.a. socialvårdsmyndigheter om andras för-&lt;br&gt;hållanden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan nämnas att information inte behöver lämnas om sådant&lt;br&gt;som den registrerade redan känner till (25 § andra stycket personupp-&lt;br&gt;giftslagen). Det förhållandet att - vid tvist om undantaget är tillämpligt -&lt;br&gt;bevisbördan torde ligga på den personuppgiftsansvarige, innebär en viss&lt;br&gt;spärr mot en alltför generös tillämpning av undantagsbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information efter ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken information som skall lämnas efter ansökan regleras i 26 § första&lt;br&gt;stycket personuppgiftslagen. Denna bestämmelse är självfallet tillämpbar&lt;br&gt;även inom socialtjänsten. Där sägs att skriftlig information skall lämnas&lt;br&gt;om a) vilka uppgifter om den sökande som behandlas, b) varifrån dessa&lt;br&gt;uppgifter har hämtats, c) ändamålen med behandlingen, och d) till vilka&lt;br&gt;mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna lämnas ut.&lt;br&gt;Informationen om vilka personuppgifter som behandlas skall, enligt EG-&lt;br&gt;direktivet, vara begriplig för den registrerade. När det gäller information&lt;br&gt;om varifrån uppgifterna kommer, behöver den personuppgiftsansvarige&lt;br&gt;bara lämna all den information som finns tillgänglig för honom eller&lt;br&gt;henne. Den personuppgiftsansvarige behöver således inte hålla reda på&lt;br&gt;varifrån uppgifterna har hämtats, men vet han eller hon det när den regi-&lt;br&gt;strerade begär information skall det uppges (prop. 1997/98:44 s. 81 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;omfattar samtliga personuppgifter om den registrerade som den person-&lt;br&gt;uppgiftsansvarige behandlar. Även personuppgifter i löpande text i ett&lt;br&gt;ordbehandlingsdokument omfattas, dock att det i 26 § tredje stycket&lt;br&gt;personuppgiftslagen görs undantag för personuppgifter i löpande text&lt;br&gt;som inte fått sin slutliga utformning när ansökan gjordes eller som utgör&lt;br&gt;minnesanteckning eller liknande. Beträffande sådana personuppgifter&lt;br&gt;finns det särskilda svårigheter att söka fram alla uppgifter om en och&lt;br&gt;samma person som behandlas. I förarbetena till personuppgiftslagen har&lt;br&gt;emellertid regeringen uttalat (prop. 1997/98:44 s. 82 f.) att den person-&lt;br&gt;uppgiftsansvarige bara är skyldig att utnyttja alla de sök- och samman-&lt;br&gt;ställningsmöjligheter som han eller hon har tillgång till för att få fram&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om förbudet i 59 § första stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;mot att i s.k. sammanställningsregister ta in uppgifter om ömtåliga per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, kan utgöra hinder mot att hos en socialnämnd göra&lt;br&gt;de sökningar och sammanställningar som är nödvändiga för att uppfylla&lt;br&gt;kraven på information enligt 26 § personuppgiftslagen. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening innebär nuvarande 59 § första stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;inget sådant hinder. Syftet med förbudet i den bestämmelsen är nämligen&lt;br&gt;att skydda den enskildes personliga integritet och den kan därför knap-&lt;br&gt;past tillämpas när en sökning eller sammanställning skall göras på den&lt;br&gt;enskildes egen begäran, just för att denne skall kunna ta tillvara sina&lt;br&gt;intressen gentemot myndigheten. För övrigt är det inte fråga om en sam-&lt;br&gt;manställning av uppgifter om den enskilde som skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.12 Säkerhet vid behandling och tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;befogenheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Personuppgiftslagens (1998:204) bestämmel-&lt;br&gt;ser om säkerhet vid behandlingen och tillsynsmyndighetens befogenheter&lt;br&gt;bör gälla också när personuppgifter behandlas inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens bedömning överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig särskilt i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Personuppgiftslagens (1998:204)&lt;br&gt;bestämmelser om säkerheten vid behandling av personuppgifter och till-&lt;br&gt;synsmyndighetens befogenheter skall gälla även när personuppgifter&lt;br&gt;behandlas inom socialtjänsten. Några särskilda regler därutöver behövs&lt;br&gt;inte i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock i sammanhanget framhållas att de uppgifter som finns&lt;br&gt;och kommer att finnas inom socialtjänsten mycket ofta kommer att vara&lt;br&gt;av integritetskänslig natur. Regeringen förutsätter att myndigheterna&lt;br&gt;bedriver ett aktivt arbete i syfte att vidmakthålla en hög säkerhetsnivå.&lt;br&gt;Datainspektionen har även möjlighet att med stöd av 13 § personupp-&lt;br&gt;giftsförordningen meddela närmare föreskrifter om de säkerhetsåtgärder&lt;br&gt;som behövs. Som regeringen uttalade i propositionen om hälsodata- och&lt;br&gt;vårdregister (prop. 1997/98:108 s. 86) rör säkerhetsfrågor ofta sådana&lt;br&gt;områden som behörighetskontrollsystem, förvaring av datamedia, säker-&lt;br&gt;hetskopiering, m.m., dvs. frågor med klar inriktning på teknik. Sådana&lt;br&gt;frågor lämpar sig, menade regeringen, mindre väl för en reglering på lag-&lt;br&gt;eller förordningsnivå och bör i stället - liksom hittills - hanteras på myn-&lt;br&gt;dighetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.13 Anmälan till tillsynsmyndigheten, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon särskild bestämmelse om anmälan till&lt;br&gt;tillsynsmyndighet m.m. bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens bedömning överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i stort inte yttrat sig särskilt i denna fråga.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) uttrycker att det bör övervägas om inte 36 §&lt;br&gt;första stycket och 37 § personuppgiftslagen bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 36 § första stycket per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen (1998:204) omfattas behandling av personuppgifter&lt;br&gt;som är helt eller delvis automatiserad av anmälningsskyldighet. Den per-&lt;br&gt;sonuppgiftsansvarige skall göra en skriftlig anmälan till tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten innan en sådan behandling eller en serie av sådana behandlingar&lt;br&gt;med samma eller liknande ändamål genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna anmälningsskyldighet är emellertid inte utan undantag. Av per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagcn följer att anmälan inte behöver göras om den person-&lt;br&gt;uppgiftsansvarige har anmält att ett personuppgiftsombud har utsetts och&lt;br&gt;vem det är (37 §). Vidare får regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer enligt 36 § tredje stycket personuppgiftslagen meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten för sådana typer&lt;br&gt;av behandlingar som sannolikt inte kommer att leda till otillbörligt in-&lt;br&gt;trång i den personliga integriteten. Sådana föreskrifter finns i 3-5 §§ per-&lt;br&gt;sonuppgiftsförordningen (1998:1191) och i 4 och 5 §§ i Datainspektio-&lt;br&gt;nens föreskrifter (DIFS 1998:2) i fråga om skyldigheten att anmäla&lt;br&gt;behandlingar av personuppgifter till Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § 3 personuppgiftsförordningen föreskrivs, såvitt här är av intresse,&lt;br&gt;att anmälningsskyldigheten enligt 36 § första stycket personuppgiftslagen&lt;br&gt;inte gäller för behandling av personuppgifter som regleras genom sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter i lag eller förordning. Denna bestämmelse innebär att&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten som sker med stöd av&lt;br&gt;denna lag inte kommer att omfattas av den nämnda anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inte framkommit tillräckliga skäl för att före-&lt;br&gt;skriva att anmälningsskyldighet för berörda myndigheter skall gälla.&lt;br&gt;Allmänhetens intresse av information tillgodoses även om behandling av&lt;br&gt;personuppgifter inom socialtjänsten är undantaget från kravet på anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet. Personuppgiftslagens bestämmelser om informations-&lt;br&gt;skyldighet (23-27 § §) torde vara tillräckliga. Upplysningarna skall - med&lt;br&gt;vissa undantag - omfatta det som en anmälan enligt personuppgiftslagen&lt;br&gt;skulle ha omfattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan nämnas bestämmelsen i 15 kap. 11 § första stycket sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100), där det föreskrivs att varje myndighet skall för all-&lt;br&gt;mänheten hålla tillgänglig beskrivning av de register, förteckningar eller&lt;br&gt;andra anteckningar hos myndigheten som förs med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling (ADB-register). En förutsättning är att registret till någon&lt;br&gt;del utgör allmän handling och att beskrivningen inte är obehövlig från&lt;br&gt;offentlighetssynpunkt. I bestämmelsens andra stycke anges vad en sådan&lt;br&gt;beskrivning skall innehålla, bl.a. skall beskrivningen ge upplysning om&lt;br&gt;registrets ändamål och vilka typer av uppgifter som myndigheten har&lt;br&gt;tillgång till och på vilket sätt dessa uppgifter normalt inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.14 Bevarande och gallring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bevarande och gallring skall ske med beak-&lt;br&gt;tande av reglerna i personuppgiftslagen (1998:204) och socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av socialnämnden godkända avtal om vårdnad, boende och&lt;br&gt;umgänge får inte gallras förrän barnet fyller arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag överensstämmer i stort med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har överlag inte yttrat sig i frågan. Riksarkivet&lt;br&gt;avstyrker förslaget eftersom socialtjänstlagens regler om bevarande och&lt;br&gt;gallring är allt mer obsoleta och det är angeläget med en översyn. De&lt;br&gt;nuvarande reglerna tillgodoser endast delvis forskningens behov. Möjlig-&lt;br&gt;heterna att i framtiden allsidigt forska om vår tids samhälle minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt bestämmelserna i arkivlagen&lt;br&gt;(1990:782), som är tillämpliga på bl.a. myndigheter inom socialtjänsten,&lt;br&gt;skall allmänna handlingar bevaras så att de tillgodoser rätten att ta del av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana handlingar, behovet av information för rättsskipningen och för-&lt;br&gt;valtningen samt forskningens behov (3 § arkivlagen). Vidare föreskrivs&lt;br&gt;att allmänna handlingar får gallras, varvid hänsyn skall tas till dessa&lt;br&gt;ändamål samt till att arkiven är en del av kulturarvet (10 §). Beträffande&lt;br&gt;vissa handlingar inom socialtjänsten finns dock särskilda bestämmelser&lt;br&gt;rörande gallring, närmare bestämt beträffande anteckningar och andra&lt;br&gt;uppgifter i en personakt som tillhör socialnämndens personregister och&lt;br&gt;personregister som avses i nuvarande 59 § socialtjänstlagen (1980:620).&lt;br&gt;Sådana uppgifter skall enligt huvudregeln gallras fem år efter det att sista&lt;br&gt;anteckningen gjordes i akten (60 § socialtjänstlagen). Undantag från gall-&lt;br&gt;ring skall dock göras bl.a. med hänsyn till forskningens behov i ett repre-&lt;br&gt;sentativt urval av kommuner och i övriga kommuner beträffande ett&lt;br&gt;representativt urval av personer (62 §). I 51 § socialtjänstförordningen&lt;br&gt;(1981:750) preciseras de urvalsmetoder som skall komma till använd-&lt;br&gt;ning. Metoderna är ett datumurval och urval enligt intensivdataområdes-&lt;br&gt;modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet har särskilt påtalat att den aktuella gallringsbestämmelsen&lt;br&gt;endast delvis tillgodoser forskningens behov. Enligt Riksarkivet har&lt;br&gt;metoden att bevara ett urval främst tillkommit för att tillgodose sådan&lt;br&gt;forskning som bedrivs med statistiska metoder: socialt material används&lt;br&gt;emellertid för många andra typer av forskning. Riksarkivet anger att det&lt;br&gt;t.ex. har blivit allt vanligare med longitudinella studier där enskilda följs&lt;br&gt;under en längre tid, ibland i flera generationer. 1 och med ADB-tcknikens&lt;br&gt;senaste utveckling har, enligt Riksarkivets mening, även skälen för gall-&lt;br&gt;ring i kombination med ett urvalsbevarande i stora delar försvunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att den nuvarande regleringen i social-&lt;br&gt;tjänstlagen avseende anteckningar och andra uppgifter i en personakt&lt;br&gt;som tillhör socialnämndens personregister och sådana personregister som&lt;br&gt;avses i 59 § socialtjänstlagen kan innebära begränsningar beträffande&lt;br&gt;forskningen i olika avseenden. Bestämmelserna om bevarande och gall-&lt;br&gt;ring utgör dock resultatet av avvägningar mellan å den ena sidan integri-&lt;br&gt;letsskyddsintressen och å den andra sidan insyns- och rällssäkerhets-&lt;br&gt;aspekter, myndigheternas informationsbehov samt forskningsintresset (se&lt;br&gt;prop. 1989/90:72 s. 51 ff och prop,1997/98:108 s. 80). Regeringen är mot&lt;br&gt;denna bakgrund inte beredd att i nuläget föreslå någon ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten bör erin-&lt;br&gt;ras om att gallring skall ske med beaktande av bestämmelser i person-&lt;br&gt;uppgiftslagen. I 9 § läggs det fast vissa grundläggande krav på behand-&lt;br&gt;lingen av personuppgifter. Bland annat anges att personuppgifter inte&lt;br&gt;skall bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;ändamålen med behandlingen. Personuppgifter får dock bevaras för&lt;br&gt;historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål under en längre tid än&lt;br&gt;vad som nu sagts. Vidare bör med hänsyn till den stora praktiska bety-&lt;br&gt;delse som socialtjänstlagens regler om bevarande och gallring har, en&lt;br&gt;hänvisning härtill göras i lagtexten. Någon hänvisning till arkivlagens&lt;br&gt;bestämmelser behöver däremot inte göras (jfr prop. 1997/98:108 s. 80).&lt;br&gt;Av 8 § andra stycket personuppgiftslagen följer nämligen uttryckligen att&lt;br&gt;lagen inte hindrar att en myndighet bevarar allmänna handlingar eller att&lt;br&gt;arkivmaterial tas om hand av en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda gallringsreglerför avtal om vårdnad m.m. inom socialtjänsten Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;Sedan den 1 oktober 1998 kan föräldrar som är överens reglera frågor om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge genom avtal som godkänns av social-&lt;br&gt;nämnden. Ett avtal som har godkänts av socialnämnden gäller och kan&lt;br&gt;verkställas som ett lagakraftvunnet domstolsavgörande (prop. 1997/98:7&lt;br&gt;och bet. 1997/98:LU12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos socialnämnden gäller i dag som huvudregel att en personakt skall&lt;br&gt;gallras fem år efter det att sista anteckningen gjorts i akten. I social-&lt;br&gt;tjänstlagen görs vissa undantag från gallringsskyldigheten dock inte&lt;br&gt;såvitt avser avtal om vårdnad m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet har i en framställning till Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet (S98/6675/ST) anhållit om att departementet tar initiativ till en&lt;br&gt;ändring av gallringsreglema i socialtjänstlagen, så att avtal om vårdnad&lt;br&gt;m.m. inte får gallras förrän barnet fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommunförbundet påpekar finns det behov av att bevara avtal om&lt;br&gt;vårdnad, boende och umgänge till dess att barnet blir myndigt. En föräl-&lt;br&gt;der kan t.ex. behöva få en kopia av avtalet för att kunna begära verkstäl-&lt;br&gt;lighet hos länsrätten. Det är vidare av största vikt att det alltid går att slå&lt;br&gt;fast vem som har vårdnaden om ett bam. Regeringen delar därför upp-&lt;br&gt;fattningen att godkända avtal bör bevaras till dess att barnet fyller 18 år.&lt;br&gt;Gallringsbestämmelsema uppmärksammades inte i samband med 1998&lt;br&gt;års reform men bör ändras nu.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.15 Sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagtexten införs en uttrycklig erinran om de sek-&lt;br&gt;retessregler som skall beaktas vid behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte särskilt yttrat sig i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: I det allmännas verksamhet gäller&lt;br&gt;sekretesslagens (1980:100) regler om handlingssckretess och tystnads-&lt;br&gt;plikt. I socialtjänstlagen (1980:620) finns föreskrifter om tystnadsplikt&lt;br&gt;för den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven&lt;br&gt;enskild verksamhet. Motsvarande regel finns i lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken utsträckning uppgifter som finns inom socialtjänsten om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden kan lämnas ut, prövas mot bakgrund av&lt;br&gt;bestämmelserna i främst 7 kap. 4 § sekretesslagen, under förutsättning att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs av det allmänna. Bedrivs i stället verksamheten i&lt;br&gt;privat regi, görs prövningen enligt nuvarande 71 b § eller 71 c § social-&lt;br&gt;tjänstlagen, och 29 § lagen om stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller den verksamhet som bedrivs av det allmänna bör&lt;br&gt;det dessutom framhållas att sekretess gäller inte bara mellan myndigheter&lt;br&gt;utan även mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, om&lt;br&gt;dessa är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (1 kap.&lt;br&gt;3 § sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa grundläggande integritetsskyddsbestämmelser kompletteras av&lt;br&gt;en bestämmelse i nuvarande 51 § andra stycket socialtjänstlagen. I&lt;br&gt;bestämmelsen sägs att handlingar som rör enskildas personliga förhållan-&lt;br&gt;den skall förvaras så att den som är obehörig inte får tillgång till dem.&lt;br&gt;Enligt förarbetena skall alla som inte har legitim anledning att la del av&lt;br&gt;handlingen i sin tjänsteutövning anses vara obehöriga (prop. 1979/80:1&lt;br&gt;om socialtjänsten s. 563).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu redovisade lagstiftningen innebär ett väl avvägt skydd för de&lt;br&gt;uppgifter som kan förekomma inom socialtjänsten. Att ytterligare komp-&lt;br&gt;lettera dessa regler till följd av att en lag om behandling av personupp-&lt;br&gt;gifter införs är därför inte nödvändigt. Eftersom frågan om skydd mot&lt;br&gt;okontrollerat utlämnande av uppgifter är en fråga som för den enskilde är&lt;br&gt;av mycket stor betydelse är det dock motiverat att i lagen ta in en&lt;br&gt;uttrycklig erinran om de sekretessregler som skall beaktas vid ut-&lt;br&gt;lämnande av personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.16 Rättelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De bestämmelser om rättelse som finns i person-&lt;br&gt;uppgiftslagen (1998:204) skall gälla även behandlingar som utförts i strid&lt;br&gt;med lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Enligt 28 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204) är den personuppgiftsansvarige skyldig att på begäran av den&lt;br&gt;registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter&lt;br&gt;som inte har behandlats i enlighet med personuppgiftslagen eller före-&lt;br&gt;skrifter som har utfärdats med stöd av den. Med blockering avses en&lt;br&gt;åtgärd som vidtas för att personuppgifterna skall vara förknippade med&lt;br&gt;information om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för&lt;br&gt;att personuppgifterna inte skall lämnas ut till tredje man annat än med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. tryckfrihetsförordningen (3 § personuppgiftslagen). Den&lt;br&gt;personuppgiftsansvarige skall också enligt 28 § personuppgiftslagen,&lt;br&gt;under vissa förutsättningar, underrätta tredje man till vilken uppgifterna&lt;br&gt;har lämnats ut om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skall personuppgiftslagens bestämmelser&lt;br&gt;om rättelse gälla även behandling som utförts i strid med lagen om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Beroende på det sätt&lt;br&gt;som 28 § personuppgiftslagen har utformats är det nödvändigt att i de&lt;br&gt;särskilda ”registerförfattningama” ha en egen bestämmelse om rättelse&lt;br&gt;eller att ha en uttrycklig hänvisning till denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.17 Skadestånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De bestämmelser om skadestånd som finns i&lt;br&gt;pcrsonuppgiftslagen (1998:204) skall gälla även behandlingar som ut-&lt;br&gt;förts i strid med lagen om behandling av personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte särskilt yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Enligt 48 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204) skall den personuppgiftsansvarige ersätta den registrerade för&lt;br&gt;skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av&lt;br&gt;personuppgifter i strid med den lagen har orsakat. Ersättningsskyldig-&lt;br&gt;heten kan i den utsträckning det är skäligt jämkas, om den personupp-&lt;br&gt;giftsansvarige visar att felet inte berodde på honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör personuppgiftslagens bestämmelser om&lt;br&gt;skadestånd gälla även behandling som utförts i strid med lagen om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Eftersom personupp-&lt;br&gt;giftslagens regler om skadestånd endast gäller för uppgifter som&lt;br&gt;behandlats i strid med den lagen är det nödvändigt att i lagen om behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter inom socialtjänsten göra en uttrycklig hänvisning&lt;br&gt;till personuppgiftslagens bestämmelser om skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.18 Överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En myndighets beslut om att avslå en ansökan om&lt;br&gt;information och om rättelse skall kunna överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd skall krävas vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningens förslag: Utredningen har föreslagit att det&lt;br&gt;inte införs någon särskild regel om överklagande av beslut i olika frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: har i stort inte yttrat sig över detta förlag.&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Datainspektionen och Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Lunds universitet avstyrker förslaget och anser det angeläget att den&lt;br&gt;enskilde ges möjlighet att överklaga besluten. Falköpings och Skara&lt;br&gt;kommun tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Regeringen är av den meningen att&lt;br&gt;beslut angående behandling av personuppgifter som direkt berör den&lt;br&gt;enskilde skall kunna överklagas. En myndigheters beslut att avslå en&lt;br&gt;ansökan om information enligt 26 § personuppgiftslagen bör därför&lt;br&gt;kunna överklagas. Även beslut om rättelse av beslut bör kunna över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluten bör överklagas till allmän förvaltningsdomstol och det bör&lt;br&gt;krävas prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som en myndighet fattar i sin verksamhet som rör&lt;br&gt;behandling av personuppgifter är interna eller administrativa. Dessa&lt;br&gt;beslut rör inte den enskilde direkt och bör inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.19 Särskilt om s.k. sammanställningsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbudet mot att i s.k. sammanställningsregister&lt;br&gt;anteckna uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden skall inte hindra&lt;br&gt;att personuppgifter behandlas hos socialnämnden för uppföljning, utvär-&lt;br&gt;dering, kvalitetssäkring, forskning och framställan av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdatautredningen forslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser är negativa till för-&lt;br&gt;slaget i denna fråga och anser alt bestämmelsen bör upphävas då den&lt;br&gt;utgör ett hinder för socialtjänstens hantering av uppgifter. Socialstyrelsen&lt;br&gt;anser att förslaget bör sträcka sig längre än vad som föreslås. Hovrätten&lt;br&gt;för Övre Norrland, Datainspektionen, Sveriges akademikers Central-&lt;br&gt;organisation (SACO) och Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och&lt;br&gt;läkemedelsberoende tillstyrker förslaget. Hovrätten för Övre Norrland&lt;br&gt;uttrycker att behovet av enskild integritet väger tyngre än socialtjänstens&lt;br&gt;behov. SACO ställer sig positiv till att socialtjänstens metoder i framtiden&lt;br&gt;stimuleras att bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Justitieom-&lt;br&gt;budsmannen (JO) anser att förslaget inte är tillräckligt underbyggt för att&lt;br&gt;bryta förbudet i socialtjänstlagen, medan Socialvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet menar risken för oklarhet i tillämpningen är stor då förslaget till&lt;br&gt;lagen där forskning undantas inte är konsistent med den föreslagna&lt;br&gt;regeln. Göteborgs kommun menar att möjligheten att sammanställa per-&lt;br&gt;sonuppgifter bör tas in i den föreslagna lagen om behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Enligt 59 § i den nuvarande social-&lt;br&gt;tjänstlagen gäller att i sådana personregister hos socialnämnden som&lt;br&gt;utgör sammanställningar av uppgifter inte får tas in uppgifter om öm-&lt;br&gt;tåliga personliga förhållanden. Dock att det i sådana register får tas in&lt;br&gt;uppgifter om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som&lt;br&gt;innebär myndighetsutövning och den bestämmelse på vilken ett beslut&lt;br&gt;om en sådan åtgärd grundas. Bestämmelsen gäller inte innehållet i de&lt;br&gt;personakter som ingår i socialnämndernas personregister utan endast&lt;br&gt;sådana av socialnämnden förda register som utgör sammanställning av&lt;br&gt;uppgifter om klienterna. Hit hör framför allt de databaserade person-&lt;br&gt;registren. Till register av förevarande slag räknas, enligt förarbetena till&lt;br&gt;socialtjänstlagen emellertid även alla former av manuella register, såsom&lt;br&gt;t.ex. kortregister över utbetalningar, bevakningsregister av olika slag,&lt;br&gt;servicckort etc. (prop. 1979/80:1 s. 568).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har med stöd av 50 § socialtjänstförordningen&lt;br&gt;(1981:750) meddelat föreskrifter om personregister inom socialtjänsten&lt;br&gt;(SOSFS S 1981:26). Enligt föreskrifterna får i s.k. sammanställnings-&lt;br&gt;register tas in endast uppgifter som i allmänhet framstår som neutrala,&lt;br&gt;t.ex. namn, personnummer, adress, civilstånd och övriga familjeförhål-&lt;br&gt;landen, uppgift om vårdnadshavare, förmyndare eller god man samt nära&lt;br&gt;anhörig eller annan liknande uppgift, yrke, arbetsgivare, bostadsförhål-&lt;br&gt;landen, samt inkomst- och förmögenhetsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att bestämmelsen om förbud för s.k. sammanställ-&lt;br&gt;ningsregister i socialtjänstlagen infördes för snart tjugo år sedan finns det&lt;br&gt;skäl att fråga om inte bestämmelsen har spelat ut sin roll. Den moderna&lt;br&gt;tekniken att söka information som finns lagrad i datorer är nämligen&lt;br&gt;sådan att information, även om den inte finns i ett register, kan tas fram&lt;br&gt;sekundsnabbt med de sökmotorer som numera finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har uppgett att informationsflödet ökar inom&lt;br&gt;socialtjänsten och måste kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt.&lt;br&gt;Inkommet material som inte leder till ett ärende och därmed personakt,&lt;br&gt;kan med nuvarande och med den utformningen som bestämmelsen har&lt;br&gt;inte förvaras på ett sätt som är mest ändamålsenligt för verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dvs. på ett sätt som möjliggör sökning. Upprepade anmälningar av&lt;br&gt;oskyldig karaktär kan sammantaget tyda på behov av insatser från&lt;br&gt;socialtjänstens sida. Det är vare sig lämpligt eller ens möjligt enligt soci-&lt;br&gt;altjänstlagen att vid varje situation inleda en utredning och sedan&lt;br&gt;avskriva i de fall det inte finns anledning att vidta någon åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot att i s.k. sammanställningsregister anteckna uppgifter om&lt;br&gt;ömtåliga personliga förhållanden har tillkommit för att värna den enskil-&lt;br&gt;des personliga integritet. Enligt regeringens mening bör det - om förbu-&lt;br&gt;det i något avseende skall lättas upp - kunna presenteras ett starkt behov&lt;br&gt;därav; ett behov som får anses väga tyngre än behovet av att skydda den&lt;br&gt;enskildes personliga integritet. Det kan därför inte rent allmänt hävdas att&lt;br&gt;bestämmelsen inte längre fyller någon funktion. Den moderna tekniken&lt;br&gt;och dess sökmöjligheter kan t.o.m. medföra att behovet av en sådan&lt;br&gt;bestämmelse är större i dag än tidigare då sådana sökmotorer möjliggör&lt;br&gt;att ett sådant s.k. sammanställningsregister kan skapas på ett ögonblick.&lt;br&gt;Naturligtvis får bestämmelsen inte - om det inte finns starka integritets-&lt;br&gt;skäl som talar i den andra riktningen - hindra att personuppgifter kan&lt;br&gt;behandlas inom socialtjänsten på ett modernt, effektivt och rationellt sätt.&lt;br&gt;Remissinstansernas invändning att det finns behov av att hålla lämnade&lt;br&gt;uppgifter till socialtjänsten ordnade i sökbart skick, dvs. i personnum-&lt;br&gt;merföljd är emellertid den typen av register som bestämmelsen är avsedd&lt;br&gt;att förhindra. En möjlighet som även utredningen tar upp är att social-&lt;br&gt;tjänsten i en sådan situation lägger upp ett ärende och därmed en person-&lt;br&gt;akt och sedan, när man kan konstatera att det inte behövs någon åtgärd&lt;br&gt;avskriver ärendet. Detta kan visserligen, som remissinstanserna också&lt;br&gt;invänt, ses som både tidsödande och arbetsbetungande men enligt reger-&lt;br&gt;ingen innebär det samtidigt en garanti och en säkerhet i hanteringen. Man&lt;br&gt;får en ansvarig handläggare för ärendet, vilket inte ges i annat fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anger att från förbudet bör kunna undantas sådana&lt;br&gt;inkomna uppgifter till nämnden som kan innebära att nämnden framöver&lt;br&gt;behöver inleda en utredning till skydd för den enskilde. Ett sådant&lt;br&gt;undantag är emellertid förenat med nackdelar för den enskilde. Det&lt;br&gt;överlåts på socialnämnden att avgöra när en uppgift bör lagras i person-&lt;br&gt;registren. Därigenom läggs ett mycket stort ansvar på nämnden för att&lt;br&gt;den behandling som den ägnar sig åt är laglig. Förslaget ger stort&lt;br&gt;utrymme för skälighetsbedömningar. Det kan ifrågasättas om inte ett&lt;br&gt;sådant undantag i allt för hög grad luckrar upp det integritetsskydd som&lt;br&gt;är avsikten med bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det inte fog för att vare sig göra ett&lt;br&gt;generellt undantag eller ta bort förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit en viss utvidgning av undantaget från för-&lt;br&gt;budet i den nämnda bestämmelsen i de situationer där personuppgifter&lt;br&gt;behandlas hos socialnämnden för uppföljning, utvärdering, kvalitets-&lt;br&gt;säkring, forskning och framställning av statistik. I sådant fall rör det sig&lt;br&gt;om tillfälliga sammanställningar av uppgifter, som förstörs efter en viss&lt;br&gt;tid. Ett sådant undantag gör det också möjligt att för sådana ändamål&lt;br&gt;använda modem informationsteknik genom att bearbeta redan insamlade&lt;br&gt;personuppgifter. Enligt regeringens mening kan inte hänsynen till&lt;br&gt;enskildas personliga integritet anses utgöra hinder mot att tillåta att upp-&lt;br&gt;gifter om ömtåliga personliga förhållanden får antecknas i ett s.k. sam-&lt;br&gt;manställningsregister för sådana mer övergripande ändamål. Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslår därför ett undantag från förbudet i sådana situationer. Det är vik-&lt;br&gt;tigt att ett sådant sammanställningsregister endast blir tillgängligt för ett&lt;br&gt;begränsat antal personer. Det får ankomma på Socialstyrelsen att, enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen meddela ytterligare före-&lt;br&gt;skrifter, om det anses påkallat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet menar att ett sådant undantag i&lt;br&gt;socialtjänstlagen som det föreslagna synes inkonsekvent med förslaget i&lt;br&gt;den nya lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten att&lt;br&gt;exkludera hanteringen för sådana ändamål. Göteborgs kommun har fram-&lt;br&gt;hållit att regleringen av sammanställningsregister m.m. bör föras in i den&lt;br&gt;nu föreslagna lagen. Regeringen hänvisar till tidigare avsnitt var de när-&lt;br&gt;mare skälen anges för att den nya lagen inte skall tillämpas för behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter för forskning och statistik (se avsnitt 11.3). Bear-&lt;br&gt;betning för forskning m.m. av redan insamlade uppgifter ska ske med&lt;br&gt;stöd av förekommande bestämmelser i personuppgiftslagen och social-&lt;br&gt;tjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Ekonomiska konsekvenser av förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En viktig princip för socialtjänstens arbete är att insatserna skall utformas&lt;br&gt;utifrån den enskildes behov och livssituation. Reformeringen av social-&lt;br&gt;tjänstlagen år 1998 innebar inget avsteg från denna viktiga princip. I&lt;br&gt;samband med förslaget om att beslut om annat ekonomiskt stöd än för-&lt;br&gt;sörjningsstöd inte skulle kunna överklagas genom förvaltningsbesvär,&lt;br&gt;utgick regeringen ifrån att kommunerna även fortsättningsvis skulle till-&lt;br&gt;försäkra den enskilde en skälig levnadsnivå samt att stödet skulle utfor-&lt;br&gt;mas så att det stärker dennes resurser att leva ett självständigt liv. Be-&lt;br&gt;greppet skälig levnadsnivå kvarstod i lagen likväl som den hittillsvarande&lt;br&gt;tolkningen av ambitionsnivåer och kvalitet på stödinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningar har visat alt det råder stor skillnad mellan olika kommu-&lt;br&gt;ner och olika handläggare vid biståndsbedömningen. Av den anledningen&lt;br&gt;anser regeringen att det är viktigt att stärka rättssäkerheten för den&lt;br&gt;enskilde. Ett annat skäl är att det inte anses rimligt att personer med&lt;br&gt;behov av olika vårdinsatser eller bam och unga som behöver vård inte&lt;br&gt;ges samma rättstrygghet som t.ex. äldre och funktionshindrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för den föreslagna ändringen är att alla personer skall&lt;br&gt;ha rätt till insats efter behov, enligt den princip som hela tiden varit&lt;br&gt;bärande inom socialtjänstlagen. Förslag till ny socialtjänstlag bedöms&lt;br&gt;således inte innebära ökade kostnader för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör den bedömningen att de förslag som innebär föränd-&lt;br&gt;ringar i möjligheterna att överklaga myndigheternas beslut kommer alt&lt;br&gt;innebära en ökad arbetsbelastning i framförallt de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna. Regeringen avser därför att noga följa utvecklingen och&lt;br&gt;behovet av resursförstärkningar i domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de övriga förslag som föreslås i propositionen&lt;br&gt;inte kommer att medföra några ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya socialtjänstlagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2002. Här-&lt;br&gt;igenom ges kommuner och Socialstyrelsen tid för översyn av rutiner,&lt;br&gt;riktlinjer, allmänna råd m.m. samt för de informations- och utbild-&lt;br&gt;ningsinsatser som bedöms nödvändiga innan lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen som reglerar behandling av personuppgifter inom socialtjänsten&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 oktober 2001. Av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till personuppgiftslagen (1998:204), som trädde ikraft den 24 oktober&lt;br&gt;1998, följer att för sådan behandling av personuppgifter som påbörjats&lt;br&gt;före ikraftträdandet skall till och med den 30 september 2001 datalagen&lt;br&gt;(1973:289) tillämpas. Sådan behandling får således fortsätta oberörd av&lt;br&gt;personuppgiftslagen fram till dess att lagen om behandling av personupp-&lt;br&gt;gifter inom socialtjänsten (2001:000) träder ikraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådan manuell behandling av personuppgifter som påbörjats&lt;br&gt;före den 24 oktober 1998 eller manuell behandling av personuppgifter&lt;br&gt;som utförs för ett visst ändamål, om manuell behandling för ändamålet&lt;br&gt;påbörjats före den 24 oktober 1998, skall bestämmelserna i den nya lagen&lt;br&gt;inte börja tillämpas förrän den 1 oktober 2007. När det gäller begäran om&lt;br&gt;registerutdrag enligt 10 § datalagen, som kommit in innan den nya lagen&lt;br&gt;träder i kraft men inte hunnit expedieras dessförinnan, skall framställan&lt;br&gt;anses som en ansökan om information enligt den nya lagen. Den nya&lt;br&gt;lagens bestämmelser om skadestånd skall tillämpas endast om den&lt;br&gt;omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter det att den&lt;br&gt;nya lagen trätt i kraft. För behandling av personuppgifter som har&lt;br&gt;påbörjats före ikraftträdandet kommer skadeståndsbestämmelsema i&lt;br&gt;datalagen att vara tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,&lt;br&gt;lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt lagen&lt;br&gt;(1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till socialtjänstlag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 1 § första - tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 1 § fjärde stycket. Ett tillägg har gjorts i&lt;br&gt;avsikt att förtydliga vad som skall avses med uttrycket barn. I enlighet&lt;br&gt;med den definition av bam som ges i FN:s konvention om barnets rättig-&lt;br&gt;heter, skall med bam avses varje människa under 18 år. Lagrådet har&lt;br&gt;påpekat att det i lagen används såväl uttrycket barn som uttrycket under-&lt;br&gt;årig, vilket synes ha samma betydelse men som ibland kan ge anledning&lt;br&gt;till tvekan om vilken åldersgräns som avses. Med detta förtydligande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn konsekvent användning fortsättningsvis i lagen av ordet bam när det&lt;br&gt;gäller personer under 18 år, torde den källan till missförstånd vara undan-&lt;br&gt;röjd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen som är ny erinras om att det finns bestämmelser avseende&lt;br&gt;vård utan samtycke i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Kommunens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 3 §. Ändringarna är endast språkliga&lt;br&gt;och redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 6 h §. Endast språkliga justeringar har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 4 § första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 4 § tredje stycket, med en språklig&lt;br&gt;justering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 4 § fjärde och femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Socialnämndens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § första stycket, dock med en redak-&lt;br&gt;tionell justering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 7 a § första - tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5-6 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 9 och 10 §§. Endast språkliga juste-&lt;br&gt;ringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 11 § första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Rätten till bistånd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har sin motsvarighet i nuvarande 6 §. Den ändring som&lt;br&gt;har skett är att begränsningen av rätten till bistånd till endast försörj -&lt;br&gt;ningsstöd och sådant bistånd som benämndes annat bistånd och definie-&lt;br&gt;rades i 6 f § har tagits bort. Rätten till bistånd skall således omfatta olika&lt;br&gt;insatser som den enskilde kan vara i behov av för sin livsföring om hans&lt;br&gt;eller hennes behov inte kan tillgodoses på annan sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar den nuvarande 6 a §. Ordet resurser har bytts&lt;br&gt;ut mot möjligheter, utan att någon ändring i sak har avsetts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och ger kommunerna en befogenhet att ge bistånd även&lt;br&gt;i andra fall än de som omfattas av 1 § om det finns skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i anledning av bestämmelsen i 9 kap. 2 § som ger social-&lt;br&gt;nämnden rätt att återkräva ekonomisk hjälp som har lämnats i annat fall&lt;br&gt;än som avses i 4 kap. 1 §, väckt frågan om när kommunen kan betala ut&lt;br&gt;ekonomisk hjälp till en enskild utan att det föreligger någon rätt till&lt;br&gt;bistånd. Lagrådet anför att detta visserligen tidigare har förekommit i&lt;br&gt;praxis, men att en sådan befogenhet bör ges lagstöd. Regeringen delar&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning och föreslår därför att lagen kompletteras med en&lt;br&gt;bestämmelse som ger kommunen en sådan befogenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak den nuvarande 6 b §. I första&lt;br&gt;stycket 2. har den ändringen skett att posterna läkarvård, akut tandvård&lt;br&gt;och glasögon tagits bort ur uppräkningen av vad som skall anses ingå i&lt;br&gt;försörjningsstödet. Genom den ändring som har gjorts i 1 § avseende&lt;br&gt;omfattningen av rätten till bistånd, ingår sådant i vad som benämns livs-&lt;br&gt;föring i övrigt. Försörjningsstödet kan härigenom renodlas till regelbun-&lt;br&gt;det återkommande kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar helt nuvarande 6 b § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4-6 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 6 c-6 e §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 12 §. I fjärde strecksatsen har uttrycket&lt;br&gt;beroendeframkallande medel kompletterats med berusningsmedel. Syftet&lt;br&gt;med detta är att täcka in, förutom alkohol, alla typer av narkotika och&lt;br&gt;hälsofarliga varor som ungdomar kan tänkas använda sig av i berusnings-&lt;br&gt;eller annat syfte som kan vara farligt för deras hälsa och utveckling. Jfr.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § narkotikastrafflagen (1968:64) och lagen (1999:42) om förbud mot&lt;br&gt;vissa hälsofarliga varor. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 27 §. I första stycket har ordet under-&lt;br&gt;åriga strukits som en konsekvens av vad som anförts under kommen-&lt;br&gt;taren till 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att bestämmelsen, som gäller socialnämndens&lt;br&gt;befogenhet att i vissa fall förbjuda eller begränsa möjligheterna för någon&lt;br&gt;att i hemmet ta emot andras underåriga barn, hellre bör placeras i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse har emellertid en vidare räckvidd än situationer&lt;br&gt;som gäller mottagande av bam för vård och fostran utanför det egna&lt;br&gt;hemmet. Regeringen har därför valt att ta in bestämmelsen som en all-&lt;br&gt;män bestämmelse till skydd för bam. Syftet med bestämmelsen är att&lt;br&gt;socialnämnden skall kunna ingripa när det behövs för att skydda barn&lt;br&gt;från att vistas i olämpliga miljöer. Exempel på situationer när bestäm-&lt;br&gt;melsen torde kunna tillämpas är vid missförhållanden i feriehem eller&lt;br&gt;privata familjedaghem. Det finns också situationer när en person upplåter&lt;br&gt;sitt hem till ungdomar och där bjuder på alkohol e.d. och där miljön är&lt;br&gt;klart olämplig för bam att vistas i. Jfr även prop. 1996/97:124 s. 177 f.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 12 a §. Endast redaktionella och språk-&lt;br&gt;liga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4-6 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 19-20 a §§. Endast språkliga ändring-&lt;br&gt;ar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7-8 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 21 och 21 a §§. Endast språkliga änd-&lt;br&gt;ringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 11 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;H §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 8 a § i den lydelse som föreslås i prop.&lt;br&gt;2000/01:79.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Vård i familjehem och i hem for vård eller boende&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 22 § första - tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2-4 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 23-24 §§ med vissa språkliga och&lt;br&gt;redaktionella justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 22 § fjärde stycket med en språklig&lt;br&gt;justering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 25 § första och andra styckena med&lt;br&gt;vissa språkliga ändringar. Ordet underårig har bytts ut mot barn i konse-&lt;br&gt;kvens med vad som anförts i kommentaren till 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa språkliga och redaktionella ändringar har gjorts. Även här har&lt;br&gt;uttrycket underårig bytts ut mot barn i konsekvens med vad som anförts&lt;br&gt;ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 28 §. Även här har underårig bytts ut&lt;br&gt;mot barn i konsekvens med vad som tidigare anförts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 30 § första stycket och tredje stycket&lt;br&gt;första meningen. Redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 31 §. Språkliga och redaktionella änd-&lt;br&gt;ringar har gjorts. I konsekvens med vad som tidigare anförts har uttrycket&lt;br&gt;underårig bytts ut mot barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 72 b §. Även i denna paragraf har&lt;br&gt;uttrycket underårig ersatts med bam i konsekvens med vad som tidigare&lt;br&gt;anförts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12-14 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 25 § tredje - femte styckena, med&lt;br&gt;endast en redaktionell ändring i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 30 § andra stycket och tredje stycket&lt;br&gt;andra meningen. Vissa redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 31 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Föreskrifter om enskild verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1-2 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 69-69 a §§ med vissa språkliga och&lt;br&gt;redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3-5 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 70 a-70 c §§ med vissa språkliga och&lt;br&gt;redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 34 §. Uttrycket underårig har bytts ut&lt;br&gt;mot barn i konsekvens med vad som anförts i kommentaren till 1 kap.&lt;br&gt;2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört alt grunden för de bemyndiganden som förekom-&lt;br&gt;mer i nuvarande 34 § är oklar. Lagrådet ifrågasätter om 8 kap. 9 § rege-&lt;br&gt;ringsformen jämfört med 8 kap. 5 och 7 §§ medger ett bemyndigande på&lt;br&gt;det aktuella området. Det är i så fall endast verkställighetsföreskrifter&lt;br&gt;som kan komma ifråga. Regeringen delar Lagrådets uppfattning, varför&lt;br&gt;bestämmelsen har justerats i enlighet med Lagrådets påpekande. Rege-&lt;br&gt;ringen har för avsikt att meddela verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 35 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Äterkrav m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 33 a §. I andra stycket har endast en&lt;br&gt;språklig justering gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iförsta stycket anges att socialnämnden får återkräva bistånd som den&lt;br&gt;enskilde har fått enligt 4 kap. 1 §. Detta är en ändring mot tidigare, då&lt;br&gt;bestämmelsen endast gällde rätt att återkräva försörjningsstöd som den&lt;br&gt;enskilde fått under angivna förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket reglerar den situationen att den enskilde har fått ekono-&lt;br&gt;misk hjälp i annat fall än som avses i 4 kap. 1 §. Sådan ekonomisk hjälp&lt;br&gt;får återkrävas endast om den har getts under villkor om återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3- 4 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 36-37 §§ med vissa språkliga juste-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Nämndorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;br&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 38-40 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4- 6 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 47-49 §§ med vissa redaktionella&lt;br&gt;justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Handläggning av ärenden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 50 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 50 a § med vissa språkliga justeringar.&lt;br&gt;Uttrycket en underårigs har i konsekvens med vad som anförts under&lt;br&gt;1 kap 2 § bytts ut mot ett barns.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger att en vårdplan skall upprättas i de fall ett bam&lt;br&gt;behöver vårdas i ett annat hem än det egna. Planen skall även uppta&lt;br&gt;åtgärder och insatser som andra huvudmän ansvarar för. Det kan t.ex.&lt;br&gt;gälla insatser från den psykiatriska bam- och ungdomsvården, vilken&lt;br&gt;landstinget ansvarar för. Vid en ansökan om vård enligt lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vård av unga skall en vårdplan medfölja&lt;br&gt;ansökan. Med denna bestämmelse blir det obligatoriskt att upprätta en&lt;br&gt;vårdplan även i de fall en utredning leder till att vård kan ges under fri-&lt;br&gt;villiga former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 50 b §. Även här har uttrycket under-&lt;br&gt;årig bytts ut mot barn i konsekvens med vad som anförts tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5-7 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 51-53 §§ med vissa språkliga och&lt;br&gt;redaktionella justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 54 §. Bestämmelsen har kompletterats&lt;br&gt;med en hänvisning även till 21 § förvaltningslagen (1986:223). I den&lt;br&gt;bestämmelsen ges föreskrifter om underrättelse av beslut. Någon mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse finns inte i nuvarande socialtjänstlag, vilket&lt;br&gt;snarast torde bero på ett förbiseende. Regeringen finner det därför lämp-&lt;br&gt;ligt att nu komplettera förevarande bestämmelse i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Behandling av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 59 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med Lagrådets påpekande har uttrycket personregister i&lt;br&gt;första och andra stycket bytts ut mot uttryckssätt som ansluter till per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen (1998:204) och den föreslagna lagen om behandling av&lt;br&gt;personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och behandlas i avsnitt 10.19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar nuvarande tredje stycket. Uttrycket register&lt;br&gt;har bytts mot sammanställning av uppgifter i enlighet med vad som&lt;br&gt;anförs ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 60 §. Även här har uttrycket person-&lt;br&gt;register ersatts i enlighet med vad anförs ovan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 61 §. Ett tillägg har gjorts som hänvisar&lt;br&gt;till lagen (2001:000) om behandling av personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första och tredje stycke motsvarar nuvarande 62 §. Språkliga&lt;br&gt;och redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt. I bestämmelsen slås fast alt av socialnämnden&lt;br&gt;godkända avtal om vårdnad, boende och umgänge, trots vad som sägs i&lt;br&gt;2 §, inte får gallras förrän barnet har fyllt 18 år. Bestämmelsen behandlas&lt;br&gt;i avsnitt 9.14.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5-6 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 63-64 §§ med vissa språkliga juste-&lt;br&gt;ringar. Personregister har bytts ut i enlighet med vad som anförts i&lt;br&gt;kommentaren till 1 §, ulan att någon förändring i sak avses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7-8 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 65-65 a §§ med endast en språklig&lt;br&gt;justering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 65 b §. En ändring har gjorts så till vida&lt;br&gt;att Folkhälsoinstitutet har bytts ut mot Statens Folkhälsoinstitut i enlighet&lt;br&gt;med vad regeringen föreslagit i prop. 2000/01:99.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av nuvarande 66 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Tillsyn över socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 67 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket är nytt och tydliggör att länsstyrelsen har tillsyn över&lt;br&gt;den socialtjänst som kommunerna ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar nuvarande 68 §. Ändringen under femte&lt;br&gt;strecksatsen innebär ingen ändring i sak. Den tidigare hänvisningen till&lt;br&gt;6 §, som inte längre finns, har ersatts med en uppräkning av de bislånds-&lt;br&gt;behov som avses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 69 b §. Skillnaden mot tidigare är att&lt;br&gt;bestämmelsen nu enbart anger den enskilt bedrivna verksamhet som&lt;br&gt;länsstyrelsen har tillsyn över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och anger de tillsynsinstrument som länsstyrelsen skall&lt;br&gt;ha. Paragrafen behandlas i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar i princip andra stycket i nuvarande 69 b §.&lt;br&gt;Det som är nytt är att bestämmelsen nu utsträcks till att gälla all verk-&lt;br&gt;samhet inom socialtjänsten, således även den som bedrivs i kommunal&lt;br&gt;regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges en skyldighet för den som svarar för verksamheten&lt;br&gt;att bistå tillsynsmyndigheten vid inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 69 c § med redaktionella och språkliga&lt;br&gt;justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i viss utsträckning nuvarande 70 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i första stycket ges länsstyrelsen möjlighet att&lt;br&gt;meddela föreläggande för att komma till rätta med uppdagade missför-&lt;br&gt;hållanden i verksamheter inom socialtjänsten. Länsstyrelsen har tidigare&lt;br&gt;haft denna befogenhet gentemot enskilt och viss kommunalt bedriven&lt;br&gt;verksamhet. Nu utsträcks denna befogenhet till att gälla även kommu-&lt;br&gt;nernas hemtjänst, särskilda boendeformer för service och omvårdnad för&lt;br&gt;äldre samt bostäder med särskild service för funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att ett föreläggande skall innehålla uppgift om de&lt;br&gt;åtgärder som länsstyrelsen anser nödvändiga för att missförhållandena&lt;br&gt;skall kunna avhjälpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att länsstyrelsen vid allvarliga missförhållanden&lt;br&gt;får förbjuda fortsatt verksamhet, om ett föreläggande om att avhjälpa&lt;br&gt;brister inte har följts. Även denna bestämmelse finns sedan tidigare (70 §&lt;br&gt;tredje stycket), men utsträcks nu till gälla fler kommunalt drivna verk-&lt;br&gt;samheter än hem för vård eller boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 68 a §. Den ändring som har gjorts är att&lt;br&gt;hänvisningen till 6 b eller 6 f § har ersatts med en hänvisning till 4 kap.&lt;br&gt;1 §. Innebörden av detta är inte enbart redaktionell, då den föreslagna&lt;br&gt;biståndsbestämmelsen omfattar fler former av bistånd. Detta medför att&lt;br&gt;länsstyrelsen kan förelägga en kommun att fullgöra ett domslut om bi-&lt;br&gt;stånd även i andra fall än enligt tidigare 6 b eller 6 f §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Anmälan om missförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1-2 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 71 och 71 a §§ med redaktionella och&lt;br&gt;språkliga justeringar. I 1 § har uttrycket underårig bytts ut mot barn i&lt;br&gt;konsekvens med vad som anförts tidigare, jfr 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1-2 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 71 b och 71 c §§. Språkliga juste-&lt;br&gt;ringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller en erinran om att sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) gäller i den offentliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 72 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 72 a §. Redaktionella ändringar har&lt;br&gt;gjorts. Innebörden av att hänvisningen till 6 § har ersatts med en hänvis-&lt;br&gt;ning till 4 kap. 1 § är inte enbart redaktionell, då den föreslagna bistånds-&lt;br&gt;bestämmclsen omfattar fler former av bistånd än nuvarande 6 §. Jfr. för-&lt;br&gt;fattningskommentaren till 4 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 73 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har den ändringen gjorts att rätten att överklaga beslut&lt;br&gt;om bistånd gäller alla beslut enligt 4 kap. 1 §. Detta behandlas i avsnitt&lt;br&gt;5.3.1 övrigt har endast redaktionella justeringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande andra stycket har strukits då det ej fyller någon funktion.&lt;br&gt;Av bestämmelserna i 22 § förvaltningslagen (1986:223) och 33 § för-&lt;br&gt;valtningsprocesslagen (1971:291) följer att ett beslut endast får över-&lt;br&gt;klagas av den som beslutet angår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt om hänvisningen till förvaltningslagen till fullo&lt;br&gt;tillgodoser syftet med det nuvarande stycket. Det framgår emellertid inte&lt;br&gt;av förarbetena vad lagstiftarens syfte med bestämmelsen varit, vilka&lt;br&gt;överklaganden man har velat undvika. Regeringens anser därför att då&lt;br&gt;syftet med bestämmelsen är diffust och den uppenbarligen inte fyller&lt;br&gt;något behov, den kan undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar nuvarande tredje stycket i 73 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4-8 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 74-77 §§ med vissa redaktionella och&lt;br&gt;språkliga justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 78 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet har anfört har lagen kompletterats med de&lt;br&gt;övergångsbestämmelser som regeringen finner nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 Förslaget till lag om behandling av personuppgifter&lt;br&gt;inom socialtjänsten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger - med de begränsningar som följer av 3 § - lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall tillämpas vid behandling av personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om&lt;br&gt;uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register (s.k. manuellt&lt;br&gt;register). Lagen avser således samma typ av behandling och personupp-&lt;br&gt;gifter som personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen behandling och personuppgifter definieras i 3 § person-&lt;br&gt;uppgiftslagen. Med behandling av personuppgifter avses varje åtgärd&lt;br&gt;eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det&lt;br&gt;sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organi-&lt;br&gt;sering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande,&lt;br&gt;användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat till-&lt;br&gt;handahållande av uppgifter, sammanställning eller samköming, blocke-&lt;br&gt;ring, utplåning eller förstöring. Med personuppgifter avses all slags&lt;br&gt;information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person&lt;br&gt;som är i livet. Uppgifter om avlidna och ännu inte födda personer&lt;br&gt;omfattas således varken av personuppgiftslagen eller av denna lag (prop.&lt;br&gt;1997/98:44 s. 117).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig endast om det är fråga om behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten och så som detta begrepp definieras i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen återfanns tidigare i 3 § men har nu, i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter, flyttats till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf definieras uttömmande begreppet socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig oavsett vilket subjekt som behandlar personupp-&lt;br&gt;gifter, under förutsättning att åtgärden är att anse som socialtjänst. Det&lt;br&gt;innebär att även enskilda som behandlar personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten har att tillämpa lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verksamhet enligt lagstiftning om socialtjänst.&lt;br&gt;Detta följer av första stycket punkten 1. Vidare avses med socialtjänst&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall&lt;br&gt;och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Verk-&lt;br&gt;samheten består inte enbart i handläggning av ärende utan kan utgöras av&lt;br&gt;faktisk verksamhet som uppsökande verksamhet, social hemhjälp, vård&lt;br&gt;och behandling vid behandlingshem, servicehus och annan social service&lt;br&gt;som lämnas av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 förstås med socialtjänst också verksamhet som i annat&lt;br&gt;fall enligt lag handhas av socialnämnd. T.ex. finns i föräldrabalken regler&lt;br&gt;om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap och under-&lt;br&gt;hållsbidrag till bam, om medverkan i frågor om vårdnad, boende och&lt;br&gt;umgänge samt om medverkan i samband med adoptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 3 följer att verksamhet som bedrivs av Statens institu-&lt;br&gt;tionsstyrelse är socialtjänst i lagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för sådana&lt;br&gt;hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga (särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§ lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem). Vidare&lt;br&gt;bedriver institutionsstyrelsen verksamhet som är att hänföra till social-&lt;br&gt;tjänst enligt förordningen (1996:610) med instruktioner för Statens&lt;br&gt;institutionsstyrelse samt enligt lagen (1998:603) om verkställighet av&lt;br&gt;sluten ungdomsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även verksamheten vid en kommunal invandrarbyrå hänförs i detta&lt;br&gt;sammanhang - liksom i sekretesshänseende - till socialtjänsten. Detta&lt;br&gt;framgår av punkten 4. Men med stöd av även denna punkt så kommer all&lt;br&gt;behandling av personuppgifter vid en kommunal invandrarbyrå att om-&lt;br&gt;fattas av lagen. T.ex. kommer behandling av personuppgifter som sker&lt;br&gt;inom ramen för kommunens tolkförmedling att omfattas av lagen, om&lt;br&gt;den äger rum vid en kommunal invandrarbyrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade förslås i detta sammanhang som socialtjänst. Detta&lt;br&gt;framgår av punkten 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 6 förstås som socialtjänst också handläggning av ären-&lt;br&gt;den om bistånd som lämnas av socialnämnd enligt lagstiftning om mot-&lt;br&gt;tagande av asylsökande m.fl. Beträffande vissa av utlänningarna - de&lt;br&gt;som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl&lt;br&gt;medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas - beslutar och betalar&lt;br&gt;socialnämnden i den kommun där utlänningen vistas ut bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar&lt;br&gt;och vissa andra utlänningar är också att anse som socialtjänst vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag. Detta följer av punkten 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upp-&lt;br&gt;låtelser av offentlig plats, m.m. och i vägtrafikkungörelsen (1972:603)&lt;br&gt;finns bl.a. bestämmelser om att rörelsehindrade av kommunen får befrias&lt;br&gt;från skyldighet att erlägga parkeringsavgift och att kommunen när det&lt;br&gt;gäller rörelsehindrade får besluta om undantag från bestämmelser som&lt;br&gt;avser stannande och parkering. Ansökningar om parkeringstillstånd för&lt;br&gt;rörelsehindrade prövas av en kommunal nämnd. Även denna verksamhet&lt;br&gt;anses, enligt punkten 8, som socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen förstås enligt andra stycket som socialtjänst tillsyn, uppfölj-&lt;br&gt;ning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration av verksamhet som&lt;br&gt;avses i första stycket punkterna 1-8.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På Lagrådets inrådan har bestämmelsen flyttats från 2 § till 3 §. Rubriken&lt;br&gt;närmast före denna paragraf har tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges att lagen inte tillämpas vid behandling av&lt;br&gt;personuppgifter för forsknings- och statistikändamål. I enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag har tillagts att lagen inte heller tillämpas vid behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter hos domstolar. Lagrådet har anmärkt att en sådan&lt;br&gt;undantagsbestämmelse innebär att automatiserad behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter i mål hos domstolar faller under personuppgiftslagen, om inte&lt;br&gt;annat följer av lag eller förordning. Saken har kommenterats under&lt;br&gt;avsnitt 13.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppgifter för forsknings- och statistikändamål är det&lt;br&gt;emellertid inte något som hindrar att de uppgifter som samlats in för att&lt;br&gt;myndigheter och andra skall kunna utföra sina arbetsuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten, dvs. med stöd av denna lag, även används för forsknings-&lt;br&gt;och statistikändamål. Vid sådan behandling tillämpas i stället bestämmel-&lt;br&gt;serna i personuppgiftslagen och eventuell särlagstiftning på området. I&lt;br&gt;den mån det finns särskilda föreskrifter i lag eller förordning om utläm-&lt;br&gt;nande av uppgifter för forskningsändamål, gäller emellertid dessa&lt;br&gt;bestämmelser före personuppgiftslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf uttrycks förhållandet mellan personuppgiftslagen&lt;br&gt;och denna lag på det sättet att personuppgiftslagen gäller om inget annat&lt;br&gt;sägs i denna lag. Lagen om behandling av personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten har utformats så att den endast gör vissa undantag från person-&lt;br&gt;uppgiftslagen och i övrigt preciserar vissa för behandlingen viktiga för-&lt;br&gt;hållanden. Enligt Lagrådets förslag har även hänvisats till 2 § person-&lt;br&gt;uppgiftslagen (1998:204) eftersom även andra bestämmelser avviker från&lt;br&gt;den lagen, t.ex. bestämmelser i den föreslagna socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen erinras om att det finns särskilda bestämmelser om re-&lt;br&gt;gister, uppgiftsskyldighet, gallring hos socialnämnden i socialtjänstlagen.&lt;br&gt;I socialtjänstlagen ges förbud mot att i s.k. sammanställningsregister ta in&lt;br&gt;uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden. Övriga bestämmelser&lt;br&gt;avser gallring och uppgiftsskyldighet (se nuvarande 59-60 och 62-66 §§&lt;br&gt;SoL (1980:620) och föreslagna 11 kap. 13-14 §§ och 16-22 §§ social-&lt;br&gt;tjänstlagen (2001:000)). Bestämmelsen har ändrats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådet förslag i syfte att tydliggöra förhållandet mellan denna lag och&lt;br&gt;socialtjänstlagen (se även föreslagna 11 kap. 15 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000)).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När behandling av personuppgifter är tillåten&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsens första stycke, som ersätter 10 § personuppgiftslagen,&lt;br&gt;följer att samtliga kategorier av personuppgifter i och för sig får behand-&lt;br&gt;las. Någon uttömmande reglering av för vilka ändamål personuppgifter&lt;br&gt;skall få behandlas inom socialtjänsten görs inte i lagen. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär emellertid att det läggs fast en yttersta ram när behandling av&lt;br&gt;personuppgifter är tillåten. Endast sådan behandling kan anses berättigad.&lt;br&gt;I syfte att tydliggöra detta har rubriken närmast före paragrafen ändrats.&lt;br&gt;Regeringen bemyndigas därutöver att meddela föreskrifter om de&lt;br&gt;begränsningar som därvid kan vara nödvändiga, se 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt andra stycket har infogats som tidigare återfanns i 6 § (se&lt;br&gt;nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att den enskilde inte kan motsätta sig att per- Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;sonuppgifter behandlas enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka personuppgifter som får behandlas&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom socialtjänsten får, enligt första stycket, behandlas också uppgifter&lt;br&gt;om person- och samordningsnummer och sådana känsliga personupp-&lt;br&gt;gifter som avses i 13 § pcrsonuppgiftslagen (1998:204). Vidare får&lt;br&gt;socialtjänsten och då även andra än myndigheter behandla personupp-&lt;br&gt;gifter som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångs-&lt;br&gt;medel eller administrativa frihetsberövanden. Lagrådets synpunkter, att&lt;br&gt;det kan förekomma fall där behandling av personuppgifter som avslöjar&lt;br&gt;politiska åsikter framstår som klart motiverat även inom socialtjänsten,&lt;br&gt;har godtagits. Som Lagrådet framhållit kan det gälla ungdomar som bl.a.&lt;br&gt;på grund av sina politiska åsikter ägnar sig åt kriminalitet eller annat&lt;br&gt;beteende som föranleder att socialnämnden skall ta sig an dem eller att&lt;br&gt;det bland invandrare från ett land finns grupper som är starkt politiska&lt;br&gt;fientliga mot varandra och där socialnämnden behöver veta vilken&lt;br&gt;gruppering en viss individ tillhör för att undvika att personen placeras&lt;br&gt;tillsammans med politiska motståndare och riskerar att råka illa ut. Se&lt;br&gt;även avsnitt 13. 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör särskilt understrykas att socialtjänsten iakttar försiktighet vid&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter. Därför har det ansetts motiverat att i&lt;br&gt;tredje stycket ta in en erinran som bygger på 9 § första stycket e och f&lt;br&gt;personuppgiftslagen. I enlighet med vad Lagrådet anfört bör stycket&lt;br&gt;inbegripa att personuppgifter även får behandlas om de är nödvändiga för&lt;br&gt;verksamheten. Regeringen delar Lagrådets synpunkter om oklarheter vad&lt;br&gt;gäller andra stycket som handlar om utlämnande av uppgiftsutlämnande&lt;br&gt;enligt lag eller förordning. Eftersom även placeringen kan ifrågasättas&lt;br&gt;har bestämmelsen flyttats till 6 § där de övriga bestämmelserna om när&lt;br&gt;behandling av uppgifter är tillåtna återfinns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av rubrik närmast före 6 § föranleder en ny rubrik även före&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen erinras om de tystnadsplikts- och sekretessbestämmelser&lt;br&gt;som gäller för utlämnande av personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagens bestämmelser skall tillämpligas även i de fall över-&lt;br&gt;trädelser sker enligt lagen om behandling av personuppgifter inom soci-&lt;br&gt;altjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstens beslut om rättelse och om avslag på ansökan om infor-&lt;br&gt;mation skall kunna överklagas. Talan mot dessa beslut förs vid allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Bestämmelsen har utformats enligt Lagrådets för-&lt;br&gt;slag. Lagrådet har anmärkt att lydelsen ”andra beslut enligt denna lag”&lt;br&gt;inte torde vara avsett att omfatta beslut om skadestånd som grundas på&lt;br&gt;9§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns behov av att närmare begränsa den behandling som tillås enligt&lt;br&gt;lagen, direktåtkomst, sökmöjligheter och samköming samt precisera per-&lt;br&gt;sonuppgiftsansvaret samt vilka personuppgifter som får föras över till&lt;br&gt;tredje land (se avsnitt 13.4-13.8 och 13.10). Enligt Lagrådets förslag har&lt;br&gt;meddelar ersatts med får meddela då det också är fråga om att ge ett&lt;br&gt;bemyndigande som inte bara avser regler för myndigheter utan även -&lt;br&gt;och framför allt - s.k. betungande föreskrifter för kommuner och&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har omformulerats på Lagrådets inrådan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten kommer att&lt;br&gt;gälla för all automatiserad behandling oavsett när den påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om manuell behandling av personuppgifter innebär över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna (punkten 2) att lagen - när det gäller sådan be-&lt;br&gt;handling som har påbörjats före den 24 oktober 1998 - träder i kraft först&lt;br&gt;den 1 oktober 2007. Manuell behandling av personuppgifter som har&lt;br&gt;påbörjats efter den 24 oktober 1998 kommer emellertid att omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om behandling av personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten den 1 oktober 2001. Enligt Lagrådets förslag har ytterligare en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse lagts till samt ett tillägg gjorts i punkten 3 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 12.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär ett förtydligande av att ett beslut om tvångsvård&lt;br&gt;upphör att gälla om missbrukaren sammanlagt minst sex månader i följd&lt;br&gt;har vistats olovligen utanför ett s.k. LVM-hem, eller varit intagen i häkte&lt;br&gt;eller kriminalvårdsanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;br&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte längre ansetts nödvändigt att ha kvar styrelserna för LVM-&lt;br&gt;hemmen. Bestämmelserna om styrelser tas därför bort. Någon särskild&lt;br&gt;lagreglering om att det skall finnas en chef som förestår vården behövs&lt;br&gt;inte. Någon sådan reglering finns heller inte i lagen (1990:52) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga i fråga om de särskilda ungdoms-&lt;br&gt;hemmen. Av 7 § förordningen (1996:620) med instruktion för Statens&lt;br&gt;institutionsstyrelse framgår att chefen för de särskilda ungdomshemmen&lt;br&gt;och LVM-hemmen anställs av Statens institutionsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av alt styrelserna för LVM-hemmen tas bort (se 22 §) änd-&lt;br&gt;ras paragrafen på så sätt att det är den som förestår vården som skall göra&lt;br&gt;en anmälan enligt paragrafen till Statens institutionsstyrelse i stället för&lt;br&gt;som tidigare hemmets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen ges en skyldighet, och motsvarande befogenhet, för en&lt;br&gt;person som är intagen i ett LVM-hem att vid ankomsten lämna blod-,&lt;br&gt;urin- eller utandningsprov för kontroll av om han eller hon påverkad av&lt;br&gt;alkohol, narkotika, andra berusningsmedel, hälsofarliga varor eller dop-&lt;br&gt;ningsmedel, om det föreligger misstanke att han eller hon är påverkad av&lt;br&gt;något sådant medel. För att ett prov skall få tas krävs att misstanken är&lt;br&gt;välgrundad. Detsamma gäller inför vistelse utanför hemmet enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 27 §. Ett positivt prov eller vägran att lämna prov får&lt;br&gt;dock inte utgöra grund för bestraffning eller indragen förmån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 12.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket införs en bestämmelse om rätt för den som vårdas i ett&lt;br&gt;LVM-hem alt meddela sig med andra genom telefonsamtal och att ta&lt;br&gt;emot besök i den utsträckning som det kan ske med hänsyn till vården&lt;br&gt;eller ordningen vid hemmet. Motsvarande bestämmelse finns i dag i 28 §&lt;br&gt;social tjänstförordningen (1981:750). Det har ansetts lämpligt att nu i lag&lt;br&gt;reglera frågan om rätt att föra telefonsamtal. Lagrådet har anfört att det&lt;br&gt;till bestämmelsen bör fogas en rätt för den intagne att ta emot besök samt&lt;br&gt;även lämnat förslag på utformningen av bestämmelsen. Regeringen har&lt;br&gt;följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skall fattas av den som förestår vården vid hemmet. Detta mot-&lt;br&gt;svarar också vad som gäller i dag enligt socialtjänstförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård har&lt;br&gt;införts regler för att anpassa svensk lagstiftning i fråga om besöksrestrik-&lt;br&gt;tioner så att de uppfyller bestämmelserna i den europeiska konventionen&lt;br&gt;om skydd för mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna. En&lt;br&gt;erinran om bestämmelserna i nämnda lag görs i paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;34 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 12.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har lyfts in de bestämmelser om inskränkning av en inta-&lt;br&gt;gens rörelsefrihet som nu återfinns i 26 och 27 §§ socialtjänstförord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen (1981:750). Bestämmelsen har i huvudsak utformats i enlighet Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;med vad Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;44 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. Genom tillägget i&lt;br&gt;första stycket ges en intagen i ett LVM-hem, möjlighet att överklaga&lt;br&gt;beslut i enskilt fall av rätten att föra telefonsamtal. Generella beslut om&lt;br&gt;begränsningar i fråga om telefonsamtal eller besök kan däremot inte&lt;br&gt;överklagas enligt denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;15 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 12.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket införs en bestämmelse om rätt för den som vårdas i ett&lt;br&gt;särskilt ungdomshem att meddela sig med andra genom telefonsamtal&lt;br&gt;och att ta emot besök i den utsträckning som det kan ske med hänsyn till&lt;br&gt;vården eller ordningen vid hemmet samt möjligheten att under en i för-&lt;br&gt;väg bestämd tid vistas utanför hemmet. Motsvarande bestämmelse finns i&lt;br&gt;dag i 28 § socialtjänstförordningen (1981:750). Det har ansetts lämpligt&lt;br&gt;att nu i lag reglera dessa frågor. Lagrådet har anfört att det till bestäm-&lt;br&gt;melsen bör fogas en rätt för den intagne att ta emot besök samt även&lt;br&gt;lämnat förslag på utformningen av bestämmelsen. Regeringen har följt&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut skall fattas av den som förestår vården vid hemmet. Detta mot-&lt;br&gt;svarar vad som gäller i dag enligt socialtjänstförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård har&lt;br&gt;införts regler för att anpassa svensk lagstiftning i fråga om besöksrestrik-&lt;br&gt;tioner så att de uppfyller bestämmelserna i den europeiska konventionen&lt;br&gt;om skydd för mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna.&lt;br&gt;Erinring om bestämmelserna i nämnda lag görs i paragrafens andra&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 12.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen ges befogenheter att under vissa angivna förhållanden&lt;br&gt;placera en intagen på ett hem för särskild noggrann tillsyn vid enhet som&lt;br&gt;är låsbar eller på annat sätt inrättad för särskilt noggrann tillsyn.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar vad som gäller i dag enligt 26 § socialtjänstför-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 c §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även denna paragraf är ny och behandlas i avsnitt 12.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar bestämmelserna i fråga om den som är intagen i&lt;br&gt;ett särskilt ungdomshem i nuvarande 27 § socialtjänstförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen ges en skyldighet, och motsvarande befogenhet, för en&lt;br&gt;person som är intagen i ett särskilt ungdomshem att vid ankomsten lämna&lt;br&gt;blod-, urin- eller utandningsprov för kontroll av om han eller hon påver-&lt;br&gt;kad av alkohol, narkotika, andra berusningsmedel, hälsofarliga varor&lt;br&gt;eller dopningsmedel, om det föreligger misstanke att han eller hon är&lt;br&gt;påverkad av något sådant medel. För att ett prov skall få tas krävs att&lt;br&gt;misstanken är välgrundad. Detsamma gäller inför vistelse i utanför hem-&lt;br&gt;met. Ett positivt prov eller vägran att lämna prov får dock inte utgöra&lt;br&gt;grund för bestraffning eller indragen förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;42 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. Genom tillägget i&lt;br&gt;första stycket införs en möjlighet för en intagen i ett hem för särskilt&lt;br&gt;noggrann tillsyn möjlighet att överklaga beslut i enskilt fall av rätten att&lt;br&gt;föra telefonsamtal eller ta emot besök. Generella beslut om begräns-&lt;br&gt;ningar i fråga om telefonsamtal eller att ta emot besök kan däremot inte&lt;br&gt;överklagas enligt denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:603) om&lt;br&gt;verkställighet av sluten ungdomsvård&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;18 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, behandlas i avsnitt 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs alt den dömde vid ankomst till ett särskilt ung-&lt;br&gt;domshem och inför vistelse utanför hemmet är skyldig att efter uppma-&lt;br&gt;ning lämna blod-, urin- eller utandningsprov för kontroll om han eller&lt;br&gt;hon är påverkad av narkotika, alkoholhaltiga drycker, dopningsmedel&lt;br&gt;eller hälsofarliga varor, om det föreligger misstanke att den dömde är&lt;br&gt;påverkad av något sådant medel. För att ett prov skall få tas krävs att&lt;br&gt;misstanken är välgrundad. Ett positivt prov eller vägran att lämna prov&lt;br&gt;får inte utgöra grund för bestraffning eller indragen förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Socialtjänst i&lt;br&gt;utveckling (SOU 1999:97)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1997 fick jag regeringens uppdrag att se över vissa frågor om&lt;br&gt;socialtjänstlagen, dess uppgifter och tillsynen över den. Mot bakgrund av&lt;br&gt;de lagändringar och organisatoriska eller ekonomiska förändringar som&lt;br&gt;skett i samhället under 1990-talet skulle förslag lämnas om bl.a. lagens&lt;br&gt;struktur och konstruktion, sambandet mellan socialbidrag och övriga&lt;br&gt;trygghetssystem, socialtjänstens finansiering och tillsynen över social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tilläggsdirektiv utvidgades uppdraget till att även lämna förslag&lt;br&gt;till hur den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare ska utfor-&lt;br&gt;mas. Vidare uppdrog regeringen i december 1998 åt utredningen att&lt;br&gt;överväga en tydligare reglering av anhörigstödet och att analysera effek-&lt;br&gt;tiviteten i tillsynen av vård, service och stöd till psykiskt störda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som stöd i utredningsarbetet har förutom sekretariatet funnits sakkun-&lt;br&gt;niga och experter. Flera departement, myndigheter och intresseorganisa-&lt;br&gt;tioner har varit representerade. Till största delen råder enighet om de för-&lt;br&gt;slag som läggs. I vissa delar har dock särskilda yttranden lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grundläggande principer för socialtjänsten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Översyn av socialtjänstlagen och socialtjänstens uppgifter har skett med&lt;br&gt;utgångspunkten att grundläggande målsättningar och värderingar för&lt;br&gt;socialtjänsten ska ligga fast. Detta anges i direktiven. Det gäller princi-&lt;br&gt;perna om helhetssyn, det förebyggande perspektivet och att den enskildes&lt;br&gt;resurser ska tas tillvara. Men förutsättningarna för kommunala verksam-&lt;br&gt;heter är i dag annorlunda än när förarbetena till socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:682) utarbetades. Det gäller såväl ansvarsfördelning som organisa-&lt;br&gt;toriska och ekonomiska förhållanden. Med hänsyn till detta har utred-&lt;br&gt;ningen funnit skäl att närmare analysera begreppet helhetssyn, som har&lt;br&gt;varit ett centralt begrepp när vårdsektorn successivt har reformerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När socialtjänstreformen genomfördes i början av 1980-talet innebar&lt;br&gt;helhetssynen ett uppbrott från den traditionella socialvårdens arbetsme-&lt;br&gt;toder med dess uppdelning på olika funktioner. Helhetssynen innebär att&lt;br&gt;en individs totala situation och omgivning ska beaktas i skilda behand-&lt;br&gt;lings- och servicesammanhang. För att underlätta ett sådant förhållnings-&lt;br&gt;sätt skulle huvudansvaret för socialtjänsten ligga på en nämnd. Social-&lt;br&gt;tjänstens indelning i verksamhetsnivåer - individinriktade, allmänt&lt;br&gt;inriktade och strukturinriktade insatser - var också ett uttryck för det&lt;br&gt;inflytande helhetssynen hade, liksom socialtjänstlagens karaktär av ram-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1992 har kommunerna stor frihet att själva utforma sin&lt;br&gt;nämnd- och förvaltningsorganisation. Det är t.ex. inte längre obligato-&lt;br&gt;riskt att ha en socialnämnd. Att ansvarsfördelningen mellan landsting och&lt;br&gt;kommuner förändrats under 1990-talet har också bidragit till organisa-&lt;br&gt;toriska förändringar. Helhetssynen som organisatorisk princip har därför&lt;br&gt;inte samma tyngd som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta är utredningen av den uppfattningen att en helhetssyn med&lt;br&gt;fokus på den enskildes behov fortfarande är en grundläggande utgångs-&lt;br&gt;punkt för det sociala arbetet. Socialtjänsten ska ha ett brett perspektiv på&lt;br&gt;enskilda människors situation, problem och resurser. Det gäller att förstå&lt;br&gt;den enskildes situation i förhållande till det sammanhang och den&lt;br&gt;omgivning som han eller hon ingår i eller är en del av. De stödinsatser&lt;br&gt;som behövs ska också ges på sådant sätt att den enskilde kan ta tillvara&lt;br&gt;och utveckla sina egna resurser. Principen om att ta tillvara den enskildes&lt;br&gt;egna resurser äger alltså fortfarande stor giltighet liksom principen om&lt;br&gt;det förebyggande perspektivet i socialt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialtjänstlagens struktur och konstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under utredningsarbetet har socialtjänstlagens struktur och konstruktion&lt;br&gt;ingående diskuterats och analyserats. Den slutsats utredningen kommit&lt;br&gt;fram till är densamma som socialtjänstkommitténs (SOU 1994:139),&lt;br&gt;nämligen att socialtjänstlagens grundläggande struktur och konstruktion&lt;br&gt;inte bör förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dess grundläggande karaktär av ramlag ska alltså behållas. De främsta&lt;br&gt;skälen för detta är att den öppna karaktären på bestämmelser i en sådan&lt;br&gt;lag ger utrymme för att anpassa tillämpningen av den till såväl omstän-&lt;br&gt;digheterna i det enskilda fallet som till samhällsutvecklingen och&lt;br&gt;huvudmannens inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men socialtjänstlagen är ingen renodlad ramlag. Den innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser som är mer styrande och formella till sin karaktär. Att ha&lt;br&gt;sådana bestämmelser i en ramlag har ibland ifrågasatts med hän visning&lt;br&gt;till det kommunala självbestämmandet. Behov från regeringens och riks-&lt;br&gt;dagens sida att särskilt framhålla och genomdriva en viss viljeinriktning&lt;br&gt;eller skapa ett särskilt skydd för vissa personer eller värden kommer dock&lt;br&gt;alltid att finnas. Men också detta är uttryck för den demokratiska process&lt;br&gt;som kommer till uttryck i lagstiftningen. Det bör inte i sig ge anledning&lt;br&gt;till att överge ramlagstekniken och de fördelar den ger så länge inslagen&lt;br&gt;av detaljerad styrning är begränsad. En ramlag för socialtjänsten som&lt;br&gt;anger övergripande ambitioner och mål för vissa verksamheter i social-&lt;br&gt;tjänsten och stödet till vissa grupper i samhället är alltså enligt social-&lt;br&gt;tjänstutredningen att föredra framför en detaljreglering. En sådan lag ger&lt;br&gt;möjligheter att anpassa tillämpningen efter lokala behov och förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Men det finns också nackdelar såsom att lagen tillämpas på olika&lt;br&gt;sätt, dvs. med bristande likvärdighet, i skilda delar av landet. En aktiv&lt;br&gt;tillsyn, uppföljning och utvärdering kan motverka och utjämna sådana&lt;br&gt;nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En särskild lag om socialbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En förändring i socialtjänstlagens konstruktion bör ändå göras. Social-&lt;br&gt;bidragshanteringen ska visserligen även fortsättningsvis vara en del av&lt;br&gt;socialtjänstens verksamhet, men utredningen föreslår att bestämmelserna&lt;br&gt;om ekonomiskt bistånd i form av socialbidrag lyfts ut ur socialtjänstlagen&lt;br&gt;och regleras i en särskild lag om socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta skälet för ett sådant förslag är att socialbidraget under Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;1990-talet mist sin karaktär av tillfälligt ekonomiskt stöd. Antalet perso- Bilaga 1&lt;br&gt;ner som är långvarigt beroende av socialbidrag har flerdubblats under&lt;br&gt;detta decennium. Oberoende av konjunkturläget tyder också utveck-&lt;br&gt;lingen på att fler människor än för ett tiotal år sedan kommer att vara&lt;br&gt;beroende av socialbidrag för mer varaktiga behov. Socialbidraget kan då&lt;br&gt;också förväntas få en svagare koppling till renodlade sociala problem,&lt;br&gt;medan dess koppling till bristande fotfäste på arbetsmarknad eller utbild-&lt;br&gt;ning förstärks. Det blir alltså människors försörjningsproblem som står i&lt;br&gt;fokus. Mer generella lösningar som alternativ till socialbidrag torde&lt;br&gt;åtminstone på kort sikt anses alltför kostsamma för att vara reella alter-&lt;br&gt;nativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många verksamhetsföreträdare har länge förespråkat att socialbidraget&lt;br&gt;organisatoriskt skiljs ut från övrigt socialt arbete. Detta är också vanligt i&lt;br&gt;länder utanför Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på helhetssyn är inget hinder för en särskild lag om social-&lt;br&gt;bidrag. Det är viktigt att slå fast att de grundläggande värderingar, som&lt;br&gt;gäller för socialtjänstens arbete och som kommer till uttryck i social-&lt;br&gt;tjänstlagens portalparagraf, fortfarande ska ha giltighet för socialbidraget.&lt;br&gt;Dessutom föreslås en övergripande bestämmelse, som anger målinrikt-&lt;br&gt;ningen för lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialbidraget är och ska vara det yttersta ekonomiska skyddsnätet för&lt;br&gt;medborgarna. En viktig uppgift för socialtjänsten är att i nära samverkan&lt;br&gt;med arbetsmarknadsmyndigheter och försäkringskassor stödja enskilda&lt;br&gt;att efter förmåga ta ansvar för sin och sin familjs försörjning. Socialbi-&lt;br&gt;draget ska träda in när det inte finns några andra möjligheter till försörj-&lt;br&gt;ning. Denna princip upprätthålls i dag genom kravet på individuell&lt;br&gt;behovsprövning. Den fyller väl sin funktion och ska gälla också fram-&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den individuella behovsbedömningen har i vissa fall uppfattats om&lt;br&gt;åldersrelaterad. Exempelvis finns det skäl att ha en särskilt restriktiv&lt;br&gt;hållning vad gäller socialbidrag till ungdomar. Samhällets insatser för&lt;br&gt;unga människor bör koncentreras på områden som stödjer positiva attity-&lt;br&gt;der till och ger möjligheter till egenförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna för socialbidraget föreslås utformas som rättighetsbe-&lt;br&gt;stämmelser. Beslut om socialbidrag ska alltså kunna överklagas med för-&lt;br&gt;valtningsbesvär. Detta är i huvudsak fallet redan i dag och gäller även för&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen till socialbidrag för akut tandvård upphör. Det ska vara&lt;br&gt;möjligt att få socialbidrag också för annan tandvård.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En samlad lag om vård och omsorg fordrar en särskild översyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Äldreomsorg är inget entydigt begrepp. Det används ibland för att be-&lt;br&gt;teckna de sociala insatser för äldre som ryms i socialtjänstlagens regle-&lt;br&gt;ring. Men det är också ett samlande begrepp för olika insatser i form av&lt;br&gt;vård och omsorg som ges till äldre. Det omfattar då både allmänna och&lt;br&gt;individinriktade insatser och såväl sociala som medicinska insatser. I&lt;br&gt;denna betydelse är äldreomsorgen en verksamhet som regleras av två&lt;br&gt;lagar, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Att samla de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser som i dag reglerar äldreomsorgen i en särskild vård- och Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;omsorgslag har i olika sammanhang framförts som ett alternativ. Under Bilaga 1&lt;br&gt;utredningsarbetet har möjligheterna till en sådan lag analyserats. Men&lt;br&gt;socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen har principiellt olika&lt;br&gt;strukturer och konstruktioner. En förändring i riktning mot en särskild&lt;br&gt;vård- och omsorgslag är en så komplex och omfattande förändring att&lt;br&gt;den fordrar en särskild översyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändringar i och omredigering av socialtjänstlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen regleras socialnämndens (motsvarande) uppgifter i&lt;br&gt;samma omfattning som tidigare med undanlag av behovet av ekonomiskt&lt;br&gt;stöd till grundläggande försörjning. Ekonomiskt stöd till vård- och&lt;br&gt;behandlingsinsatser ska alltså prövas enligt socialtjänstlagen. Några för-&lt;br&gt;ändringar när det gäller socialtjänstens uppgifter att verka för att män-&lt;br&gt;niskor ska ha goda levnadsförhållanden och svara för enskildas behov av&lt;br&gt;upplysningar, råd, stöd, omsorg och vård föreslås i princip inte. Likaså&lt;br&gt;kvarstår bestämmelserna som reglerar omsorg om bam och ungdomar,&lt;br&gt;äldre och personer med funktionshinder och åtgärder för missbrukare.&lt;br&gt;Däremot behöver socialtjänstlagen redigeras om. Detta är en följd av&lt;br&gt;såväl denna utrednings förslag om regleringen av socialbidraget och&lt;br&gt;vissa preciseringar i socialtjänstlagen som tidigare ändringar som gjorts i&lt;br&gt;lagen under årens lopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättssäkerheten for den enskilde förstärks&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen införs en bestämmelse om att den enskilde som har&lt;br&gt;behov av stöd och hjälp, service, vård, omsorg och behandling ska ha rätt&lt;br&gt;till bistånd om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Det råder också&lt;br&gt;stor samstämmighet om att frågor om enskilda människors rättsäkerhet&lt;br&gt;ska väga tungt. Hur den enskildes rättssäkerhet ska utformas finns det&lt;br&gt;dock skilda uppfattningar om, vilka också varierar över tid, mellan olika&lt;br&gt;samhällssektorer och mellan skilda politiska uppfattningar. Hur rätts-&lt;br&gt;säkerheten kommer till uttryck beror slutligen alltid på vilka avvägningar&lt;br&gt;som görs mellan skilda intressen och viljor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den prövning och analys som skett inom utredningens ram leder fram&lt;br&gt;till ställningstagandet att den enskildes ställning inom socialtjänsten&lt;br&gt;måste få ett särskilt skydd. Även om lagens materiella bestämmelser är&lt;br&gt;ett skydd i sig för den enskilde, är det inte alltid verkningsfullt i det indi-&lt;br&gt;viduella fallet för att hävda lagens mening mot det offentliga. Det ska&lt;br&gt;därför i alla situationer finnas en möjlighet för enskilda att kunna över-&lt;br&gt;klaga biståndsbeslut genom förvaltningsbesvär. För detta talar särskilt att&lt;br&gt;socialtjänsten vänder sig till människor, som av olika skäl kan ha svårt att&lt;br&gt;hävda sin rätt i den offentliga debatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;- och ska vara lika för alla&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstlagen ska alltså innehålla en bestämmelse av rättighetskarak-&lt;br&gt;tär för att tillgodose enskildas behov av insatser. Alla medborgare som&lt;br&gt;berörs av lagen ska då också ha samma skydd och rätt till stöd. Utred-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen kan inte finna några skäl vare sig för att utmönstra några indivi-&lt;br&gt;ders behov av stöd och hjälp bara för att de hänförs till någon särskild&lt;br&gt;grupp eller för att ha olika regler för olika slags insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genom stödet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nivån på biståndet har kopplats till begreppet skälig levnadsnivå. Men&lt;br&gt;med ledning av detta begrepp ska inte bara nivån på biståndet, utan också&lt;br&gt;vilken form av insats som kan komma i fråga, bestämmas. Det är inte&lt;br&gt;möjligt att tydligt skilja nivån från innehållet utan att den skäliga lev-&lt;br&gt;nadsnivån blir ett uttryck också för kvaliteten i insatsen och för vilken&lt;br&gt;ambitionsnivå som kan anses vara rimlig i vaije enskilt fall mot bakgrund&lt;br&gt;av rättighetsbestämmelsens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse av detta slag, dvs. att tillförsäkra den enskilde en skä-&lt;br&gt;lig levnadsnivå, ska kunna användas även om förutsättningarna förändras&lt;br&gt;genom samhällsutvecklingen. Över tiden ändrade ekonomiska och andra&lt;br&gt;förutsättningar, liksom metodutveckling, som medför ändrade arbetsfor-&lt;br&gt;mer, kräver en generell utformning som tillåter en flexibel uttolkning och&lt;br&gt;användning. Även om nackdelarna med en såväl till nivå som innehåll&lt;br&gt;allmänt hållen bestämmelse är kända ser utredningen i dag inget bättre&lt;br&gt;alternativ för att säkerställa den enskildes behov av stöd än en i lag före-&lt;br&gt;skriven individuell rätt till insats för livsföringen i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättigheter och de kommunala resurserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Både den nya lagen om socialbidrag och den reviderade socialtjänstlagen&lt;br&gt;innebär utökade möjligheter att överklaga för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För båda lagarna ska enligt utredningens uppfattning gälla att det i det&lt;br&gt;enskilda fallet ska tas rimliga hänsyn till kommunens resurser. Ekono-&lt;br&gt;miska restriktioner är ett legitimt intresse som ska få vägas in vid beslut&lt;br&gt;om bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stödet for anhöriga/närstående förtydligas i socialtjänstlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med att vissa förändringar gjordes i socialtjänstlagen år 1998&lt;br&gt;infördes en ny bestämmelse om stöd för anhöriga som vårdar närstående&lt;br&gt;som är långvarigt sjuka, gamla eller funktionshindrade. Detta skedde&lt;br&gt;genom ett tillägg i den paragraf (5 § SoL), som reglerar socialtjänstens&lt;br&gt;uppgifter. Anhöriga och andra närstående gör omfattande och mycket&lt;br&gt;betydelsefulla insatser vid vården av äldre och sjuka personer. Att stödja&lt;br&gt;dem i detta arbete är så viktigt att det bör vara en särskilt reglerad skyl-&lt;br&gt;dighet för kommunen att göra det. Utredningen föreslår att detta sker&lt;br&gt;genom att en ny paragraf införs i socialtjänstlagen, där skyldigheten för-&lt;br&gt;tydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för anhörigstödet är enligt utredningens mening trehövdat. Det&lt;br&gt;första handlar om att visa anhörigvårdarna samhällets uppskattning, det&lt;br&gt;andra är att medverka till anhörigvårdares livskvalitet trots deras vård-&lt;br&gt;åtagande och det tredje är att förebygga utbrändhet. I detta sammanhang&lt;br&gt;är det viktigt att framhålla att skyldigheten för kommunerna att ge stöd&lt;br&gt;inte får bli eller upplevas som krav på anhöriga. Det får heller inte inne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bära att personer med behov av vård och omsorg känner krav på att ta&lt;br&gt;emot vård av anhöriga. Ömsesidigheten i förtroendet vårdtagare - vård-&lt;br&gt;givare kan inte nog betonas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda stimulansmedel för att främja metodutvecklingen i det&lt;br&gt;sociala arbetet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tidiga insatser i form av social rådgivning och personligt stöd är centrala&lt;br&gt;inslag i ett effektivt och framgångsrikt socialt arbete. Det är viktigt att&lt;br&gt;regering och riksdag främjar en fortsatt metodutveckling inom detta om-&lt;br&gt;råde. Detta kan ske genom att Socialstyrelsen får i uppdrag att fördela&lt;br&gt;särskilda stimulansmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Begreppet skälig levnadsnivå fyller väl sin funktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget har omfattat uppgiften att analysera begreppet skä-&lt;br&gt;lig levnadsnivå och då behandla frågan om det med hänsyn till den&lt;br&gt;enskildes rättssäkerhet är möjligt att ge kommunerna mer utrymme för&lt;br&gt;lokalt anpassade lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet skälig levnadsnivå avser innehåll och nivåer för alla former&lt;br&gt;av bistånd, inte bara det ekonomiska. Socialnämnden kan utfärda&lt;br&gt;rekommendationer eller riktlinjer till vägledning vid biståndsbedöm-&lt;br&gt;ningar om vad som i den egna kommunen är att betrakta som skälig lev-&lt;br&gt;nadsnivå. Detta gäller med undantag av de preciseringar som gäller för&lt;br&gt;försörjningsstödet. Men begreppets grundläggande betydelse anges i&lt;br&gt;socialtjänstlagens portalparagraf. Oavsett vilka riktlinjer som finns måste&lt;br&gt;en prövning av rätten till bistånd i varje enskild fall alltid ske utifrån den&lt;br&gt;enskildes behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättsvetenskaplig undersökning av begreppet skälig levnadsnivå&lt;br&gt;inom socialtjänstlagen och motsvarande begrepp i LSS har nyligen pre-&lt;br&gt;senterats. Efter att ha gått igenom Regeringsrättens domar konstaterar&lt;br&gt;författaren att det från början vaga begreppet skälig levnadsnivå har pre-&lt;br&gt;ciserats genom domstolens avgöranden när det gäller socialbidrag men&lt;br&gt;inte för andra former av bistånd. Utredningens slutsats efter en samlad&lt;br&gt;analys är att lagen i sin nuvarande utformning ger kommunerna ett bety-&lt;br&gt;dande utrymme för lokalt anpassade lösningar. I detta måste också ligga&lt;br&gt;att domstolarna i valet mellan olika instanser ska ha att väga in kostnads-&lt;br&gt;aspekter när biståndsinsatser vägs mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Försörjning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan socialbidraget och övriga trygghetssystem ska, enligt&lt;br&gt;direktiven, analyseras utifrån övergripande förändringar i samhället&lt;br&gt;under 1990-talet, särskilt när det gäller förändringar i de statliga transfe-&lt;br&gt;reringarna. Dessutom ska förslag lämnas om hur individ- och familjeom-&lt;br&gt;sorgen kan förändras så att den bättre stämmer överens med den avsedda&lt;br&gt;funktionen att främst stödja enskilda med ett individuellt bistånd som är&lt;br&gt;föranlett av tillfälliga sociala eller ekonomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen får inte medföra att de sammantagna offentliga åtagandena&lt;br&gt;utökas. Om detta även avser kostnader bör noteras att utredningen inte&lt;br&gt;kunnat lägga förslag som, utan kostnadskonsekvenser för den offentliga&lt;br&gt;sektorn, påtagligt minskar socialbidragsberoendet. Detta beror i huvud-&lt;br&gt;sak på socialbidragets kostnadseffektivitet genom dess träffsäkerhet och&lt;br&gt;den individuella behovsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Socialbidraget under 1990-talet - en försörjningskälla&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talets första sju år fördubblades kostnaderna, i reala termer,&lt;br&gt;för socialbidraget. Under samma tidsperiod mer än fördubblades den&lt;br&gt;andel hushåll som under flera år var beroende av socialbidrag. Social-&lt;br&gt;bidraget fungerar därmed inte längre enbart som ett yttersta skyddsnät,&lt;br&gt;utan har stor betydelse för många människors försörjning. Den huvud-&lt;br&gt;sakliga förklaringen till detta är utvecklingen på arbetsmarknaden med&lt;br&gt;hög arbetslöshet särskilt bland nya invandrare och ungdomar. Att många&lt;br&gt;bland dem inte lyckades etablera sig på arbetsmarknaden medförde i sin&lt;br&gt;tur att de inte omfattades av de försäkringar som byggts upp till skydd för&lt;br&gt;den enskilde vid arbetslöshet och sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns svaga budgetssituation till följd av problemen i&lt;br&gt;den svenska ekonomin i början av 1990-talet bidrog också till att social-&lt;br&gt;bidragskostnadema ökade. Staten tvingades bl.a. sänka nivåerna i social-&lt;br&gt;försäkringssystemet samtidigt som kommunerna ökade brukaravgiftema,&lt;br&gt;särskilt inom barnomsorgen. Till detta kom att skattepolitiken lades om i&lt;br&gt;början av 1990-talet. Växlingen från direkt till indirekt beskattning kom&lt;br&gt;att missgynna hushåll med låga inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att påpekas att utvecklingen med ökade socialbidrag bru-&lt;br&gt;tits under de senaste två åren. Kostnaderna för socialbidrag var en mil-&lt;br&gt;jard kronor lägre år 1998 jämfört med år 1997. Detta beror främst på den&lt;br&gt;förbättrade arbetsmarknaden, men kommunernas möjligheter att kräva&lt;br&gt;deltagande i kompetenshöjande åtgärder kan också haft en viss inverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samstämmiga uppgifter från kommunföreträdare är det unga män-&lt;br&gt;niskor med förhållandevis goda förutsättningar som fatt arbete, medan&lt;br&gt;många andra är fortsatt beroende av socialbidrag för sin försörjning.&lt;br&gt;Detta gäller särskilt gruppen nya invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett långvarigt beroende av socialbidrag riskerar att påverka den enskil-&lt;br&gt;des motivation och förmåga att försörja sig själv. Om det ekonomiska&lt;br&gt;utbytet av arbete uteblir genom höga marginaleffekter eller om den&lt;br&gt;enskildes kunskaper och färdigheter inte utnyttjas ökar risken att den&lt;br&gt;enskilde anpassar sig till ett liv utanför arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oroande i detta sammanhang är att många barnfamiljer är långvarigt&lt;br&gt;beroende av socialbidrag. År 1996 levde 120 000 bam i sådana familjer.&lt;br&gt;Hur deras självbild och attityder påverkas finns skäl att fundera över.&lt;br&gt;Oroande är också att en inte obetydlig grupp människor &amp;quot;faller mellan&amp;quot;&lt;br&gt;arbetsförmedling och socialtjänst. De är arbetslösa men bedöms av&lt;br&gt;arbetsförmedlingen som inte förmedlingsbara och får därför ingen eller&lt;br&gt;begränsad service. Socialtjänsten menar ofta att samma personer står till&lt;br&gt;arbetsmarknadens förfogande och därför bör få del av arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vägar ut ur beroendet av socialbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att minska beroendet av socialbidrag behövs insatser inom flera poli-&lt;br&gt;tikområden inte bara socialpolitiken. Det förslag och de bedömningar&lt;br&gt;som utredningen gör har en socialpolitisk grund, som inte helt kunnat&lt;br&gt;avvägas mot andra berörda områden. Bedömningarna bör därför närmast&lt;br&gt;ses som en katalog över tänkbara förändringar som behöver beredas&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;- introduktionsersättning i stället for socialbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att&lt;br&gt;betala ut introduktionsersättning i stället för socialbidrag till skyddsbe-&lt;br&gt;hövande och andra som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet&lt;br&gt;under den tid de introduceras i det svenska samhället. Ofta handläggs det&lt;br&gt;i dag som ett socialbidrag. Men vid handläggningen av introduktionser-&lt;br&gt;sältningen ska det vara tydligt att det är en ersättning för det introduk-&lt;br&gt;tionsprogram den enskilde deltar i och inte ett socialt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om cn statlig beskattad introduktionsersättning infördes skulle det bli&lt;br&gt;än tydligare att försörjningsstödet under introduktionstiden inte är ett&lt;br&gt;socialbidrag. Enligt utredningens bedömning finns det skäl att överväga&lt;br&gt;att på längre sikt införa en sådan typ av ersättning till flyktingar som får&lt;br&gt;permanent uppehållstillstånd. Den skulle kunna utbetalas under en två-&lt;br&gt;årsperiod och inte prövas mot andra inkomster. Ersättningen bör inte&lt;br&gt;kvalificera till ersättningar inom socialförsäkringssystemet eller räknas&lt;br&gt;som kvalifikationstid för arbetslöshetsersättning. En introduktionser-&lt;br&gt;sättning av detta slag skulle stärka flyktingarnas möjlighet att etablera sig&lt;br&gt;på den svenska arbetsmarknaden. Men det är en relativt kostnadskrä-&lt;br&gt;vande reform.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;- förändringar i vissa transfereringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vissa beräkningar inom ramen för utredningsarbetet&lt;br&gt;bedömer utredningen att förändringar i vissa transfereringar skulle bidra&lt;br&gt;till att minska beroendet av socialbidrag. Att höja studiemedlen till stude-&lt;br&gt;rande med barn är en sådan förändring. Antalet studenter med bam har&lt;br&gt;ökat under 1990-talet. I dagens studiemedelssystem saknas dock möjlig-&lt;br&gt;heter att utöka studiemedlen genom extra lån eller bidrag för barnfamil-&lt;br&gt;jer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långvariga socialbidragsberoendet skulle minska påtagligt om de&lt;br&gt;lägsta ersättningarna vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;höjdes. Det är idag stora skillnader i nivå på ersättning till personer som&lt;br&gt;deltar i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Många tvingas söka&lt;br&gt;kompletterande socialbidrag för att klara sin försörjning. Del torde vara&lt;br&gt;en dålig användning av offentliga resurser att välja nivåer i försörjnings-&lt;br&gt;systemet så att regelmässigt flera delar av den offentliga förvaltningen&lt;br&gt;engageras vid handläggning av en enskilds försörjning vid studier eller&lt;br&gt;annan kompetenshöj ande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet försämrades försörjningssituationen för många barn-&lt;br&gt;familjer. En höjning av barndelen i bostadsbidraget skulle ha en relativt&lt;br&gt;stor effekt på socialbidragskostnadema. En höjning med 300 kronor per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad skulle till mer än en tredjedel återvinnas genom sänkta social-&lt;br&gt;bidragskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för barnomsorg bör inte bekostas med socialbidrag. Men i&lt;br&gt;vissa kommuner tillämpas riktlinjer som innebär att så sker i stället för&lt;br&gt;att hushållet får en nedsatt bamomsorgsavgift. Detta strider mot en tidi-&lt;br&gt;gare rekommendation från Socialstyrelsen. Barnomsorgen är numera en&lt;br&gt;del av utbildningspolitiken och en sådan rekommendation saknar därför&lt;br&gt;lagstöd. I årets vårproposition förutskickade regeringen en s.k. maximi-&lt;br&gt;taxereform. Utredningen vill framhålla att det också ur socialbidragssyn-&lt;br&gt;punkt finns behov av sänkta avgifter för barnomsorgen. Därför är det&lt;br&gt;väsentligt att förslaget om maximitaxa utformas på sådant sätt att det&lt;br&gt;väger in marginaleffekterna för hushåll med låga och mycket låga in-&lt;br&gt;komster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också en vidgad användning av lönesubventioner skulle enligt utred-&lt;br&gt;ningens bedömning kunna minska det långvariga socialbidragsberoendet.&lt;br&gt;För närvarande ökar lönebidragsanställningar möjligheterna för personer&lt;br&gt;med nedsatt arbetsförmåga, och vissa arbetshandikappade, att få anställ-&lt;br&gt;ning på den öppna marknaden. Våren 1999 var drygt 50 000 personer&lt;br&gt;anställda med lönebidrag, vilket är en ökning jämfört med år 1997. Men&lt;br&gt;denna utveckling har inte inrymt den grupp som varit långvarigt bero-&lt;br&gt;ende av socialbidrag, dvs. i regel personer som har stora svårigheter på&lt;br&gt;arbetsmarknaden men oftast varken är arbetshandikappade eller har ned-&lt;br&gt;satt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgade kriterier för anställning med lönesubvention skulle kunna t&lt;br&gt;spela en viktig roll för att underlätta introduktionen på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Kriterierna skulle vara andra än de som gäller för lönebidrag till arbets-&lt;br&gt;handikappade. Det klart uttalade syftet skulle vara att den är en övergång&lt;br&gt;till ordinarie arbetsmarknad. Bristande kunskaper i svenska kan vara ett&lt;br&gt;sådant kriterium.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;- samverkan ger resultat, ytterligare incitament behövs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Att hjälp och stödåtgärder till en enskild genomförs på ett samordnat sätt&lt;br&gt;är viktigt för att det ska leda till avsett resultat. Många försök med sam-&lt;br&gt;verkan har genomförts och det är sannolikt att samverkan mellan den&lt;br&gt;offentliga sektorns skilda delar minskar socialbidragsberoendet. Men det&lt;br&gt;kan och bör göras mer för att stimulera samverkan. Så kan t.ex. arbets-&lt;br&gt;förmedlingsnämndernas roll utvidgas och utvecklingsgarantin utvidgas&lt;br&gt;till att omfatta fler kategorier. Redan idag har nämnderna ett uttryckligt&lt;br&gt;ansvar inom ramen för utvecklingsgarantin. En annan uppgift är att&lt;br&gt;ansvara för att en individuell handlingsplan upprättas. Det som utmärker&lt;br&gt;utvecklingsgarantin är gränsöverskridandet mellan utbildning, personlig&lt;br&gt;utveckling och arbete. Den arbetslöses idéer står i centrum och får möj-&lt;br&gt;lighet att utvecklas. Det är naturligt att arbetsförmedlingsnämnderna får&lt;br&gt;ett utökat ansvar i linje med ansvaret inom ramen för utvecklingsgaran-&lt;br&gt;tin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara möjligt för en kommun att ordna försörjning via en sär-&lt;br&gt;skild aktiveringsersättning i stället för socialbidrag till personer som&lt;br&gt;deltar i aktiveringsprogram som ordnas av kommunen eller av kommu-&lt;br&gt;nen i samverkan med arbetsförmedlingen. Detta är idag inte möjligt&lt;br&gt;enligt principen om fikabehandling i kommunallagen. Ersättningens nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör bestämmas av respektive kommun. Det bör också vara möjligt att&lt;br&gt;samordna utbetalningen med t.ex. försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Organisation av och metoder vid socialbidragshandläggning har&lt;br&gt;betydelse for kostnaderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera studier under senare år har visat att socialbidragskostnaderna inte&lt;br&gt;enbart beror på strukturella faktorer. Hur kommunerna organiserar hand-&lt;br&gt;läggningen och vilka arbetsmetoder som tillämpas spelar också in och&lt;br&gt;kan förklara en del av variationerna i socialbidragskostnader mellan&lt;br&gt;skilda kommuner. Dessa frågor bör ägnas ökad uppmärksamhet i kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomisk trygghet för vissa äldre invandrare m.fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bland människor som till följd av låg eller ingen pension har svårt att&lt;br&gt;försörja sig återfinns de som kommit till Sverige vid relativt hög ålder&lt;br&gt;från länder utanför EU och som beviljats permanent uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 § utlänningslagen. Enligt tilläggsdirektiv (Dir. 1998:70)&lt;br&gt;ska förslag lämnas till hur deras ekonomiska trygghet ska utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillförsäkra den som är bosatt i Sverige och 65 år eller äldre en&lt;br&gt;grundläggande försörjning föreslås att ett äldreförsörjningsstöd införs.&lt;br&gt;Det ska regleras i en särskild lag och finansieras av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande krav som ställs på äldreförsörjningsstödet och som på-&lt;br&gt;verkat utformningen är att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bygger på krav på bosättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;gäller lika för alla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;innebär en individuell behovsprövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;har karaktären av en social hjälpförmån snarare än en trygghetsför-&lt;br&gt;mån och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;är enkelt att administrera och kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om försörjningsstöd till äldre är inte tänkt att kompensera dem&lt;br&gt;som väljer att använda sig av ålderspensionssystemets möjligheter att&lt;br&gt;anpassa pensionsutbetalningama efter personliga önskemål. Äldreför-&lt;br&gt;sörjningsstödet ska heller inte kunna utnyttjas för att kompensera ett&lt;br&gt;tidigt eller partiellt uttag enligt de möjligheter som pensionsbestämmel-&lt;br&gt;sema ger utrymme för. För att förhindra detta måste undantagsbestäm-&lt;br&gt;melser fastställas. Den som inte har tillgodoräknats pensionsrätt eller&lt;br&gt;vars pensionspoäng har reducerats på grund av att han eller hon inte be-&lt;br&gt;talat sina avgifter fullt ut ska heller inte ha rätt till äldreförsörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstödet föreslås administreras av Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket och de allmänna försäkringskassorna. Ansökan om stöd ska&lt;br&gt;lämnas personligen till försäkringskassan, som både prövar och beslutar&lt;br&gt;om ärendet. Stöd kan beviljas för högst tolv sammanhängande månader.&lt;br&gt;För tid därefter krävs en ny ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt beräknas kostnaderna för äldrestödet uppgå till&lt;br&gt;700 miljoner kronor. Samtidigt beräknas kommunernas socialbidrags-&lt;br&gt;kostnader minska med 500 miljoner kronor. På något längre sikt be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas ytterligare kostnader på mellan 40 och 200 miljoner kronor att Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;tillkomma. Finansieringsförslag har presenterats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialtjänstens finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utredningens uppdrag ingår att analysera eventuella behov av att för-&lt;br&gt;ändra principerna för socialtjänstens finansiering för att få till stånd en&lt;br&gt;mer långsiktig stabilitet i resurserna inom socialtjänstens omsorgs-&lt;br&gt;områden. Några konkreta förslag läggs inte fram när det gäller finansie-&lt;br&gt;ringsfrågorna. Däremot diskuteras behovet av ett ökat statligt ansvar för&lt;br&gt;socialbidragskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett generellt finansiellt stöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip för statens bidrag till kommunerna är att de&lt;br&gt;inte riktas till någon särskild verksamhet. Skälet för detta är uppfatt-&lt;br&gt;ningen att kommunala verksamheter bedrivs bättre och effektivare om de&lt;br&gt;så långt möjligt styrs av lokalpolitiska överväganden mot bakgrund av&lt;br&gt;mål som formulerats på nationell nivå. Därför finns det heller ingen stat-&lt;br&gt;lig finansiering direkt riktad till socialtjänsten. Ett annat viktigt skäl för&lt;br&gt;generella statsbidrag är att de ger en bättre överblick och kontroll över&lt;br&gt;den samlade kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet består av tre&lt;br&gt;delar; ett invånarbaserat statsbidrag, en långtgående inkomstutjämning&lt;br&gt;och en kostnadsutjämning. Det förstnämnda innebär att knappt 6 000&lt;br&gt;kronor per invånare lämnas till kommunerna. Inkomstutjämningen med-&lt;br&gt;för en omfördelning av medel mellan kommunerna på ca åtta miljarder&lt;br&gt;kronor. Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella behovs- och kost-&lt;br&gt;nadsskillnader mellan kommunerna. De ska i princip neutralisera kost-&lt;br&gt;nadsskillnader som kommunerna själva inte kan påverka. Det finns 15&lt;br&gt;delmodeller inom kostnadsutjämningen där bl.a. individ- och familje-&lt;br&gt;omsorgen liksom äldreomsorgen ingår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vissa riktade statsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall förekommer riktade statsbidrag trots att den generella finan-&lt;br&gt;sieringen är grundprincipen. De riktade bidragen motiveras med att verk-&lt;br&gt;samheterna är så speciella att generella finansieringsformer inte anses&lt;br&gt;lämpliga. Ett exempel på detta är flyktingmottagandet. Andra är riktade&lt;br&gt;statsbidrag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, där kommunerna har en&lt;br&gt;central roll som arbetsgivare, och med särskilda utbildningsinsatser för&lt;br&gt;vuxna, bl.a. kunskapslyftet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kopplingen mellan resurs- och behovsutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid årliga överläggningar mellan representanter för regeringen och&lt;br&gt;kommunerna bedöms för varje sektor hur stort resursutrymmet är. Där-&lt;br&gt;emot finns det i statsbidrags- och utjämningssystemen som sådana inga&lt;br&gt;automatiskt verkande mekanismer för att anpassa resurserna till behovs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen. Den enda automatiskt rörliga delen i det kommunala finan-&lt;br&gt;sieringssystemet är därför skattebasen. För att öka resurserna på annat&lt;br&gt;sätt krävs alltså särskilda beslut av statsmakterna eller kommunerna&lt;br&gt;själva, t.ex. beslut om att höja anslaget till de generella statsbidragen och&lt;br&gt;beslut om att höja den kommunala skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär bl.a. att det finns ett negativt samband mellan föränd-&lt;br&gt;ringar i skattebasen och förändringar i behovet av socialbidrag. Även om&lt;br&gt;behoven inom övrig individ- och familjeomsorg inte följer samma&lt;br&gt;mönster som socialbidragen påverkas de i viss mån av det samhällseko-&lt;br&gt;nomiska tillståndet. Sannolikt finns det också här ett liknande negativt&lt;br&gt;samband som mellan skattebas och socialbidrag. När det gäller äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorgerna är det däremot svårt att se några kortsiktiga kopp-&lt;br&gt;lingar mellan skattebas och behovsutveckling. Istället har demografiska&lt;br&gt;faktorer en kraftig påverkan på behovsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är huvudsakligen kostnaderna för socialbidragen som är proble-&lt;br&gt;matiska genom att de inte är stabila i ett kortare tidsperspektiv. I den mån&lt;br&gt;denna instabilitet inte följer tydliga mönster som går att förutse försämras&lt;br&gt;kommunernas planeringsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett ökat statligt ansvar för socialbidragskostnaderna bör övervägas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att staten och kommunerna bör dela på ansvaret för varia-&lt;br&gt;tioner i kostnaderna för socialbidragen. Det är främst tre skäl som talar&lt;br&gt;för detta. Det första har samband med de förslag som utredningen lägger&lt;br&gt;fram när det gäller lagregleringen av socialbidragen. Det andra skälet är&lt;br&gt;det starka samband som finns mellan det statliga trygghetssystemet och&lt;br&gt;kommunernas kostnader för socialbidragen och det tredje är att variatio-&lt;br&gt;nerna i ekonomin får effekter för socialbidragskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns olika modeller för hur ett delat ekonomiskt ansvar kan&lt;br&gt;utformas, t.ex. riktade statsbidrag, formaliserade förhandlingar och en&lt;br&gt;&amp;quot;särskild påse&amp;quot; i kombination med formaliserade förhandlingar. Den&lt;br&gt;förstnämnda modellen medför risker för att insatser för att underlätta för&lt;br&gt;långvarigt socialbidragsberoende att bli självförsörjande inte prioriteras.&lt;br&gt;Nackdelarna med denna modell överväger fördelarna. De andra två&lt;br&gt;modellerna har såväl för- som nackdelar, där kopplingen mellan kommu-&lt;br&gt;nernas kostnader för socialbidragen och statsbidragen är tydligast i den&lt;br&gt;sistnämnda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samverkan och gemensamt ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är utredningens uppfattning att frågorna om socialtjänstens finansie-&lt;br&gt;ring till inte oväsentlig del handlar om samordning av de resurser som&lt;br&gt;finns hos flera offentliga aktörer. Socialtjänstens verksamhetsområde&lt;br&gt;tangerar såväl statlig som landstingskommunal verksamhet. En god sam-&lt;br&gt;verkan bör leda till en effektiv användning av de tillgängliga resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i samhället under 1990-talet har dock kommit att inne-&lt;br&gt;bära att fördelningen av ansvaret inom den offentliga sektorn för försörj-&lt;br&gt;ningsfrågoma har blivit otydligare. Utredningens bedömning om ett ökat&lt;br&gt;statligt ansvar för socialbidragskostnaderna ska ses mot den bakgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett delat ansvar bör öka förutsättningarna för att den offentliga sektorns Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;olika delar ska uppfatta försörjningsfrågoma som gemensamma. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen att på lång sikt finansiera äldreomsorgen måste bedömas&lt;br&gt;som stora. Detta finansieringsproblem bör mötas bl.a. genom lösningar&lt;br&gt;som ger resurser. Därför måste de offentliga styr- och finansierings-&lt;br&gt;systemen vidareutvecklas, med inriktning på samverkan och gemensamt&lt;br&gt;ansvar, så att de bidrar till att ge goda förutsättningar till försörjning&lt;br&gt;genom arbete för befolkningen i yrkesaktie ålder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillsynen över socialtjänsten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över socialtjänsten utövas av Socialstyrelsen och länsstyrel-&lt;br&gt;serna. Länsstyrelserna har det operativa ansvaret för tillsynen. De ska&lt;br&gt;följa socialnämndens tillämpning av lagen och se till att den fullgör sina&lt;br&gt;uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens tillsynsroll när det gäller socialtjänsten är att sam-&lt;br&gt;ordna, följa upp och utvärdera socialtjänsten. Styrelsen strävar också&lt;br&gt;efter att i samråd med länsstyrelserna utveckla enhetliga tillsynssystem&lt;br&gt;och strukturer för tillsyn. Socialstyrelsen har vidare det direkta ansvaret&lt;br&gt;för tillsynen över hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag har i olika sammanhang uttalat att tillsynen över&lt;br&gt;socialtjänsten behöver effektiviseras. Det gäller framför allt tillsynen&lt;br&gt;över äldreomsorgen och stödet till personer med psykiska funktionshin-&lt;br&gt;der. Socialutskottet har efterlyst en skarpare tillsyn som inriktas på frågor&lt;br&gt;om laglighet och rättssäkerhet och på att säkra kvaliteten i vården och&lt;br&gt;omsorgen (bet. 1996/97:SoU13). Riksdagen har också givit regeringen&lt;br&gt;tillkänna att den bör överväga om tillsynen kan läggas på en och samma&lt;br&gt;myndighet för såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården för att på&lt;br&gt;så sätt skapa en slagkraftigare organisation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsynsbegreppet förtydligas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Begreppet tillsyn är inte enhetligt. Det är inte klart avgränsat mot andra&lt;br&gt;närliggande begrepp såsom uppföljning och utvärdering. I detta betän-&lt;br&gt;kande används begreppet tillsyn för att beteckna kontroll av rättssäkerhet&lt;br&gt;och laglighet i individärenden och verksamheter. Tillsynen görs i för-&lt;br&gt;hållande till lagens mål och bestämmelser. Uppföljning är en kontinuer-&lt;br&gt;lig eller regelmässig produktion av data om vissa verksamheter. Utvär-&lt;br&gt;dering är att analysera och värdera resultatet av verksamheten i relation&lt;br&gt;till fastställda mål. Utvärderingen grundas bl.a. på uppgifter från uppfölj-&lt;br&gt;ning och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra att tillsyn enligt socialtjänstlagen handlar om kontroll&lt;br&gt;av laglighet och rättssäkerhet i individärenden och verksamheter i för-&lt;br&gt;hållande till lagens mål och bestämmelser föreslås innebörden i be-&lt;br&gt;greppet bli lagreglerad. Laglighetskontrollen ska också omfatta kontroll&lt;br&gt;av att det i verksamheterna finns ett väl fungerande kvalitetssystem med&lt;br&gt;regler för kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Socialstyrelsen ska ha en vägledande roll i tillsynen över&lt;br&gt;socialtjänsten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för utredningsarbetet har olika organisatoriska alternativ för&lt;br&gt;att få en mer samordnad tillsyn över socialtjänst och hälso- och sjukvård&lt;br&gt;skisserats och analyserats. Varje sådant alternativ har sina för och nack-&lt;br&gt;delar. Utredningen är inte beredd att i detta sammanhang föreslå en så&lt;br&gt;omfattande omorganisation av den statliga tillsynen över socialtjänsten&lt;br&gt;och hälso- och sjukvården att all tillsyn över dessa verksamheter sam-&lt;br&gt;ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning utredningen föreslår bygger i stället på att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen behålls tills vidare. Länsstyrelserna är alltså operativt ansva-&lt;br&gt;riga för tillsynen över socialtjänsten och Socialstyrelsen operativt ansva-&lt;br&gt;rig för hälso- och sjukvården. Men för att åstadkomma en bättre samord-&lt;br&gt;ning ska Socialstyrelsen ha en tydlig vägledande roll vid tillsynen av&lt;br&gt;socialtjänsten. Det innebär att styrelsen ska ha en formell rätt att styra&lt;br&gt;länsstyrelsernas tillsynsverksamhet på sådant sätt att en reell samordning&lt;br&gt;i praktiken kan ske. Detta är framför allt viktigt när det gäller tillsyns-&lt;br&gt;insatser inom boendeformer för äldre, bostäder med särskild service för&lt;br&gt;funktionshindrade och hemtjänst för äldre och personer med funktions-&lt;br&gt;hinder. På så sätt är det möjligt att tillgodose önskemålen om att sam-&lt;br&gt;ordna tillsynen över socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Såväl&lt;br&gt;kommunen eller den enskilde vårdgivaren som vårdtagaren kan möta en&lt;br&gt;gemensam statlig tillsynsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsynsinstrumenten utökas och förstärks&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också att en författningsreglerad möjlighet för läns-&lt;br&gt;styrelserna att inspektera all verksamhet inom socialtjänsten införs.&lt;br&gt;Dessutom ska länsstyrelserna få möjlighet att meddela förelägganden för&lt;br&gt;att avhjälpa missförhållanden. När tillsynen gäller sådana verksamheter&lt;br&gt;där sociala och medicinska insatser ges parallellt ska även Socialstyrel-&lt;br&gt;sen kunna ge förelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan vårdtagamas medgivande får inspektioner inte ske i deras bostä-&lt;br&gt;der. Vårdrum vid kommunala och enskilda sjukhem liksom rum i andra&lt;br&gt;boendeformer eller bostäder med särskild service räknas som vårdtagar-&lt;br&gt;nas bostäder, varför samtycke krävs. Men detta torde knappast vålla&lt;br&gt;några problem i praktiken. Om den enskilde själv på grund av sitt fysiska&lt;br&gt;eller psykiska tillstånd inte kan lämna sitt medgivande kan en nära an-&lt;br&gt;hörig eller god man sannolikt bedöma hur den enskilde skulle vilja ha det&lt;br&gt;om han eller hon själv kunde bestämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag har länsstyrelserna med stöd av socialtjänstlagen möjlig-&lt;br&gt;heter att utfärda förelägganden, med eller utan vite, och besluta om att&lt;br&gt;förbjuda verksamheter när det gäller sådana som drivs i enskild regi men&lt;br&gt;också i hem för vård eller boende som drivs av kommunen. Denna möj-&lt;br&gt;lighet föreslås nu utvidgas till att gälla hela socialtjänstområdet oavsett&lt;br&gt;verksamheternas driftform. Det skulle göra det lättare att komma till rätta&lt;br&gt;med missförhållanden som uppdagas i samband med besök eller inspek-&lt;br&gt;tioner vid särskilda boendeformer för äldre och bostäder med särskild&lt;br&gt;service för funktionshindrade. Föreläggandet föreslås också kunna kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bineras med vite i de fall tillsynsmyndigheten anser att det är nödvändigt&lt;br&gt;för att föreläggandet ska bli åtlytt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda brukarråd inrättas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna och Socialstyrelsens regionala enheter har i dag god&lt;br&gt;insikt om hur tillsyn bör bedrivas. Men de kan inte ha sådan total över-&lt;br&gt;blick att de alltid upptäcker vad som kan kräva särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;från deras sida. Här kan särskilda brukarråd spela en roll. Utredningen&lt;br&gt;föreslår därför att särskilda brukarråd inrättas som kan stödja länsstyrel-&lt;br&gt;serna och Socialstyrelsens regionala enheter när det gäller att bedöma&lt;br&gt;vilka verksamheter som kräver särskild uppmärksamhet från staten. Bru-&lt;br&gt;karråden ska alltså informera om människors sociala situation och lämna&lt;br&gt;förslag till myndigheterna om områden som kan vara angelägna att&lt;br&gt;granska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i betänkandet Socialtjänst i&lt;br&gt;utveckling (SOU 1999:97)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i Socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 a-g §§, 69 b skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 6 h §, skall betecknas 15 §, att nuvarande 7 och 7 a&lt;br&gt;§§ skall betecknas 6 och 7 §§, att nuvarande 8 a § skall betecknas 12 §,&lt;br&gt;att nuvarande 11-12 a §§ skall betecknas 16-18 §§, att nuvarande 20 a-&lt;br&gt;28 §§ skall betecknas 21-31 §§, att nuvarande 30-40 §§ skall betecknas&lt;br&gt;32-43 §§, att nuvarande 47-66 §§ skall betecknas 44-67 §§, att nuva-&lt;br&gt;rande 67-68 §§ skall betecknas 75-76 §§, att nuvarande 69-69 a §§ skall&lt;br&gt;betecknas 68-69 §§, att nuvarande 69 c § skall betecknas 70 §, att nuva-&lt;br&gt;rande 70 a-70 c § skall betecknas 71-73 §§, att nuvarande 71-78 §§&lt;br&gt;skall betecknas 80-93 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3, 5 och 10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att de nya 11 §, 25-26 §§, 32-33 §§, 35-40 §§ 44-45 §§, 49 §,&lt;br&gt;53-54 §§, 59 §, 61 §, 68-78 §§, samt rubriken före 11 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 6 skall sättas närmast före 14, att rubri-&lt;br&gt;ken närmast före 7 skall sättas närmast före 6, att rubriken närmast före&lt;br&gt;11 skall sättas närmast före 16, att rubriken närmast före 12 skall sättas&lt;br&gt;närmast före 17, att rubriken närmast före 21 skall sättas närmast före 22,&lt;br&gt;att rubriken närmast före 22 skall sättas närmast före 24, att rubriken&lt;br&gt;närmast före 25 skall sättas närmast före 28, att rubriken närmast före 33&lt;br&gt;skall sättas närmast före 35, alt rubrikerna närmast före 38 skall sättas&lt;br&gt;närmast före 41, att rubriken närmast före 47, skall sättas närmast före&lt;br&gt;44, att rubriken närmast före 50 skall sättas närmast före 47, att rubriken&lt;br&gt;närmast före 59 skall sättas närmast före 58, att rubriken närmast före 67&lt;br&gt;skall sättas närmast före 74, att rubriken närmast före 69 skall ställas&lt;br&gt;närmast före 68, att rubrikerna närmast före 71 skall ställas närmast före&lt;br&gt;80, att rubriken närmast före 71a skall ställas närmast före 81, att rubri-&lt;br&gt;ken närmast före 71 b skall ställas närmast före 82, att rubriken närmast&lt;br&gt;före 72 skall ställas närmast före 84, att rubriken närmast före 73 skall&lt;br&gt;ställas närmast före 87, att rubriken närmast före 75 skall ställas närmast&lt;br&gt;före 90, att rubriken närmast före 77 skall ställas närmast före 92, att&lt;br&gt;rubriken närmast före 78 skall ställas närmast före 93,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya paragrafer 13-15 §§, 29 §, 41-45&lt;br&gt;§§, 79 §, 85 §, 87-88 §§, 90 § av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 6 h § 1997:740, 7 a §, 35,71 a§ 1998:855, 8 a § 1998:409, 11-12 a §§&lt;br&gt;65 b § 1999:48,20 a §,71 b § 1993:390,21 § 1990:1403,21 a § 1994:1098,23 §,27 §, 30,&lt;br&gt;33 §, 33 a §, 37 §, 47 §, 50-52 §§, 68-71 §§, 72 b §, 75 § 1997:313, 23 a § 1993:1,25 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § 1997:193,28 §, 32 §, 49 § 1990:53, 34 § 1987:377,36 § 1997:1091, 38-39 §§, 76-&lt;br&gt;77 §§ 1991:1667,48 § 1998:323,53 §,55 § 1986:1186,54 §,65,72a§ 1997:1229,57 §&lt;br&gt;1992:1071, 60 §, 62 § 1990:789, 61 § 1998:719, 53 § 1995;608, 65 a § 1998:615, 66 §&lt;br&gt;1991:526, 71 c § 1996:140, 73-74 a §§ 1998:384, 78 § 1987:380.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen&lt;br&gt;får det stöd och den hjälp som de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på&lt;br&gt;andra huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 h och 72 a §§ finns före-&lt;br&gt;skrifter om ansvar i vissa fall för&lt;br&gt;annan kommun än den i vilken den&lt;br&gt;enskilde vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 och 85 §§ finns föreskrifter&lt;br&gt;om ansvar i vissa fall för annan&lt;br&gt;kommun än den i vilken den en-&lt;br&gt;skilde vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till socialnämndens uppgifter hör att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,&lt;br&gt;medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhälls-&lt;br&gt;organ, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i&lt;br&gt;kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;informera om socialtjänsten i kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arna för goda levnadsförhållanden,&lt;br&gt;svara för omsorg och service,&lt;br&gt;upplysningar, råd, stöd och vård,&lt;br&gt;ekonomisk hjälp och annat bistånd&lt;br&gt;till familjer och enskilda som be-&lt;br&gt;höver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden bör genom stöd&lt;br&gt;och avlösning underlätta för dem&lt;br&gt;som vårdar närstående som är&lt;br&gt;långvarigt sjuka eller äldre eller&lt;br&gt;som har funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svara för omsorg och service,&lt;br&gt;upplysningar, råd, stöd och vård,&lt;br&gt;ekonomisk hjälp och annat bistånd&lt;br&gt;till familjer och enskilda som be-&lt;br&gt;höver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan&lt;br&gt;liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha&lt;br&gt;kontakt med andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom råd-&lt;br&gt;givningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan där-&lt;br&gt;med jämförlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden kan utse en särskild&lt;br&gt;person (kontaktperson) eller en&lt;br&gt;familj med uppgift att hjälpa den&lt;br&gt;enskilde och hans närmaste i per-&lt;br&gt;sonliga angelägenheter, om den&lt;br&gt;enskilde begär eller samtycker till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:855.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det. För barn som inte har fyllt 15&lt;br&gt;år får kontaktperson utses endast&lt;br&gt;om barnets vårdnadshavare begär&lt;br&gt;eller samtycker till det. Har barnet&lt;br&gt;fyllt 15 år får kontaktperson utses&lt;br&gt;endast om barnet självt begär eller&lt;br&gt;samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciella riktlinjer för social-&lt;br&gt;nämndens verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall genom stöd&lt;br&gt;och avlösning underlätta för dem&lt;br&gt;som vårdar närstående.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0380/prop_200001__80-2.png" style="width:20pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nämnden kan utse en särskild&lt;br&gt;person (kontaktperson) eller en&lt;br&gt;familj med uppgift att hjälpa den&lt;br&gt;enskilde och hans närmaste i per-&lt;br&gt;sonliga angelägenheter, om den&lt;br&gt;enskilde begär eller samtycker till&lt;br&gt;det. För barn som inte har fyllt 15&lt;br&gt;år får kontaktperson utses endast&lt;br&gt;om barnets vårdnadshavare begär&lt;br&gt;eller samtycker till det. Har barnet&lt;br&gt;fyllt 15 år får kontaktperson utses&lt;br&gt;endast om barnet självt begär eller&lt;br&gt;samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte själv kan tillgo-&lt;br&gt;dose sina behov för sin livsföring&lt;br&gt;eller kan få dem tillgodosedda på&lt;br&gt;annat sätt har rätt till bistånd av&lt;br&gt;socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde skall genom bi-&lt;br&gt;ståndet tillförsäkras en skälig lev-&lt;br&gt;nadsnivå. Biståndet skall utformas&lt;br&gt;så att det stärker hans eller hennes&lt;br&gt;resurser att leva ett självständigt&lt;br&gt;liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om eko-&lt;br&gt;nomiskt stöd i form av socialbi-&lt;br&gt;drag finns i lagen om socialbidrag&lt;br&gt;(1999:00).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Tidigare 13 § upphävd genom 1997:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Tidigare 14 § upphävd genom 1997:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som önskar flytta till&lt;br&gt;en annan kommun, men till följd&lt;br&gt;av ålderdom, funktionshinder eller&lt;br&gt;allvarlig sjukdom har ett varaktigt&lt;br&gt;behov av omfattande vård- och&lt;br&gt;omsorgsinsatser och därför inte&lt;br&gt;kan bosätta sig där utan att inflytt-&lt;br&gt;ningskommunen erbjuder behöv-&lt;br&gt;liga insatser, får hos den kommu-&lt;br&gt;nen ansöka om sådana insatser&lt;br&gt;enligt 14 §. En sådan ansökan&lt;br&gt;skall behandlas som om den en-&lt;br&gt;skilde var bosatt i inflyttnings-&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som önskar flytta till&lt;br&gt;en annan kommun, men till följd&lt;br&gt;av ålderdom, funktionshinder eller&lt;br&gt;allvarlig sjukdom har ett varaktigt&lt;br&gt;behov av omfattande vård- och&lt;br&gt;omsorgsinsatser och därför inte&lt;br&gt;kan bosätta sig där utan att inflytt-&lt;br&gt;ningskommunen erbjuder behöv-&lt;br&gt;liga insatser, får hos den kommu-&lt;br&gt;nen ansöka om sådana insatser&lt;br&gt;som avses i 6 f §. En sådan ansö-&lt;br&gt;kan skall behandlas som om den&lt;br&gt;enskilde var bosatt i inflyttnings-&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen&lt;br&gt;får inte beaktas vid prövning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av inflyttningskommunen är hemkommunen skyldig att bi-&lt;br&gt;stå den förra kommunen med den utredning som kan behövas för be-&lt;br&gt;dömningen av ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun ansvarar för att&lt;br&gt;det finns tillgång till familjehem&lt;br&gt;och hem för vård eller boende för&lt;br&gt;enskilda och familjer som behöver&lt;br&gt;vårdas och bo utanför det egna&lt;br&gt;hemmet. Enligt 23 a § skall dock&lt;br&gt;behovet av vissa hem tillgodoses&lt;br&gt;av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun ansvarar för att&lt;br&gt;det finns tillgång till familjehem&lt;br&gt;och hem för vård eller boende för&lt;br&gt;enskilda och familjer som behöver&lt;br&gt;vårdas och bo utanför det egna&lt;br&gt;hemmet. Enligt 26 § skall dock&lt;br&gt;behovet av vissa hem tillgodoses&lt;br&gt;av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall skall tillgodoses av staten.&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för dessa&lt;br&gt;hem. Styrelsen leder och har tillsyn över verksamheten vid hemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten kan om det finns särskilda skäl för det genom avtal uppdra åt ett&lt;br&gt;landsting eller en kommun att inrätta och driva hem som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård i ett sådant hem som avses i första stycket får avgift tas ut av&lt;br&gt;den kommun som begärt placeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 24 § gäller Bestämmelserna i 27 § gäller&lt;br&gt;även i fråga om vård i hem som även i fråga om vård i hem som&lt;br&gt;avses i denna paragraf. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avses i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:740.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:193.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall medverka&lt;br&gt;till att dc underåriga som avses i&lt;br&gt;28 § får god vård och fostran och i&lt;br&gt;övrigt gynnsamma uppväxtförhål-&lt;br&gt;landen, verka för att de får lämplig&lt;br&gt;utbildning och lämna vårdnads-&lt;br&gt;havama och dem som vårdar så-&lt;br&gt;dana underåriga råd, stöd och an-&lt;br&gt;nan hjälp som de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall medverka&lt;br&gt;till att de underåriga som avses i&lt;br&gt;25 § får god vård och fostran och i&lt;br&gt;övrigt gynnsamma uppväxtförhål-&lt;br&gt;landen, verka för att dc får lämplig&lt;br&gt;utbildning och lämna vårdnads-&lt;br&gt;havama och dem som vårdar så-&lt;br&gt;dana underåriga råd, stöd och an-&lt;br&gt;nan hjälp som de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande enligt 28 § förs-&lt;br&gt;ta stycket meddelas av social-&lt;br&gt;nämnden i vårdnadshavarens hem-&lt;br&gt;kommun. Om nämndens prövning&lt;br&gt;gäller ett hem i en annan kommun,&lt;br&gt;skall nämnden informera och&lt;br&gt;samråda med den kommunen&lt;br&gt;innan den fattar sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande enligt 28 §&lt;br&gt;tredje stycket och ett samtycke&lt;br&gt;enligt 28 § femte stycket meddelas&lt;br&gt;av socialnämnden i den eller de&lt;br&gt;sökandes hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnd som har lämnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande enligt 25 § förs-&lt;br&gt;ta stycket meddelas av social-&lt;br&gt;nämnden i vårdnadshavarens hem-&lt;br&gt;kommun. Om nämndens prövning&lt;br&gt;gäller ett hem i en annan kommun,&lt;br&gt;skall nämnden informera och&lt;br&gt;samråda med den kommunen&lt;br&gt;innan den fattar sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande enligt 25 §&lt;br&gt;tredje stycket och ett samtycke&lt;br&gt;enligt 25 § femte stycket meddelas&lt;br&gt;av socialnämnden i den eller de&lt;br&gt;sökandes hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnd som har lämnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande enligt 25 § fullgör&lt;br&gt;skyldigheterna enligt 26 §. I de fall&lt;br&gt;samtycke enligt 25 § femte stycket&lt;br&gt;lämnats av socialnämnden i en&lt;br&gt;annan kommun fullgör i stället den&lt;br&gt;nämnden skyldigheterna enligt&lt;br&gt;26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande enligt 28 § fullgör&lt;br&gt;skyldigheterna enligt 29 §. I de fall&lt;br&gt;samtycke enligt 28 § femte stycket&lt;br&gt;lämnats av socialnämnden i en&lt;br&gt;annan kommun fullgör i stället den&lt;br&gt;nämnden skyldigheterna enligt&lt;br&gt;29#.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda personer eller sam-&lt;br&gt;manslutningar får inte bedriva&lt;br&gt;verksamhet som syftar till att för-&lt;br&gt;medla underåriga till hem som&lt;br&gt;avses i 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda personer eller sam-&lt;br&gt;manslutningar får inte bedriva&lt;br&gt;verksamhet som syftar till att för-&lt;br&gt;medla underåriga till hem som&lt;br&gt;avses i 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla&lt;br&gt;bam från utlandet för adoption finns bestämmelser i lagen (1997:192) om&lt;br&gt;internationell adoptionsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;1S&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden får, i andra fall Socialnämnden får, i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 33 a §, återkräva än som avses i 36 §, återkräva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Tidigare 29 § upphävd genom 1990:53.&lt;br&gt;”Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:855.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försörjningsstöd som den enskilde&lt;br&gt;har erhållit enligt 6 b § endast om&lt;br&gt;det har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som förskott på en förmån&lt;br&gt;eller ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till den som är indragen i ar-&lt;br&gt;betskonflikt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till den som på grund av för-&lt;br&gt;hållanden som han eller hon inte&lt;br&gt;kunnat råda över hindrats från att&lt;br&gt;förfoga över sina inkomster och&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ekonomisk hjälp lämnats&lt;br&gt;med stöd av 6 g §, får socialnämn-&lt;br&gt;den återkräva hjälpen, om den har&lt;br&gt;getts under villkor om återbetal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiskt bistånd som den en-&lt;br&gt;skilde har erhållit enligt 14 § om&lt;br&gt;det har getts under villkor om&lt;br&gt;återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas en-&lt;br&gt;ligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift&lt;br&gt;om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund&lt;br&gt;för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 £&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon genom oriktiga upp-&lt;br&gt;gifter eller genom underlåtenhet&lt;br&gt;att lämna uppgifter eller på annat&lt;br&gt;sätt förorsakat att ekonomiskt bi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon genom oriktiga upp-&lt;br&gt;gifter eller genom underlåtenhet&lt;br&gt;alt lämna uppgifter eller på annat&lt;br&gt;sätt förorsakat att ekonomiskt bi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt 14 § utgått obehörigen&lt;br&gt;eller med för högt belopp, får&lt;br&gt;socialnämnden återkräva vad som&lt;br&gt;har betalats ut för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt 6 b eller 6 g § utgått&lt;br&gt;obehörigen eller med för högt be-&lt;br&gt;lopp, får socialnämnden återkräva&lt;br&gt;vad som har betalats ut för&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i annat fall än som avses i första stycket uppburit sådant&lt;br&gt;ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen&lt;br&gt;borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut&lt;br&gt;för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnads-&lt;br&gt;ansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträf-&lt;br&gt;fande underårig, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av&lt;br&gt;missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård&lt;br&gt;eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem.&lt;br&gt;Regeringen bemyndigas meddela föreskrifter om den högsta ersättning&lt;br&gt;som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser än som&lt;br&gt;angetts nu får kommunen ta ut skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en underårig genom socialnämndens försorg får vård i ett annat&lt;br&gt;hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning delta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1091.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver Social-&lt;br&gt;nämnden får i sådant fall uppbära underhållsbidrag som avser den under-&lt;br&gt;årige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte i fråga om tjänst för&lt;br&gt;vilken avgift har bestämts enligt&lt;br&gt;35$.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte i fråga om tjänst för&lt;br&gt;vilken avgift har bestämts enligt&lt;br&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3S£&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För familjerådgivning, hem-&lt;br&gt;tjänst, verksamhet för bam och&lt;br&gt;ungdom enligt 17 § som inte är&lt;br&gt;stöd- och hjälpinsatser av behand-&lt;br&gt;lingskaraktär, sådant boende som&lt;br&gt;avses i 20 § andra stycket eller&lt;br&gt;22 § tredje stycket eller annan lik-&lt;br&gt;nande social tjänst får kommunen&lt;br&gt;ta ut skäliga avgifter enligt grun-&lt;br&gt;der som kommunen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För familjerådgivning, hem-&lt;br&gt;tjänst, verksamhet för bam och&lt;br&gt;ungdom enligt 12 § som inte är&lt;br&gt;stöd- och hjälpinsatser av behand-&lt;br&gt;lingskaraktär, sådant boende som&lt;br&gt;avses i 20 § andra stycket eller&lt;br&gt;21 § tredje stycket eller annan lik-&lt;br&gt;nande social tjänst får kommunen&lt;br&gt;ta ut skäliga avgifter enligt grun-&lt;br&gt;der som kommunen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna får dock inte överstiga&lt;br&gt;kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna får dock inte överstiga&lt;br&gt;kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hemtjänst får inte, tillsammans med avgifter som avses i&lt;br&gt;26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så&lt;br&gt;stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina&lt;br&gt;personliga behov, boendekostnad och andra normala levnadskostnader.&lt;br&gt;När avgifterna fastställs skall kommunen försäkra sig om att omsorgs-&lt;br&gt;tagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekono-&lt;br&gt;misk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 £&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill socialnämnden föra talan&lt;br&gt;om ersättning som en enskild inte&lt;br&gt;betalar godvilligt för ekonomisk&lt;br&gt;hjälp som avses i 35 eller 36 §&lt;br&gt;eller för kostnad som kommunen&lt;br&gt;har haft enligt 37 § första eller&lt;br&gt;andra stycket, skall talan väckas&lt;br&gt;hos länsrätten inom tre år från det&lt;br&gt;kommunens kostnad uppkom. Ta-&lt;br&gt;lan väcks vid den länsrätt inom&lt;br&gt;vars domkrets den enskilde är bo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill socialnämnden föra talan&lt;br&gt;om ersättning som en enskild inte&lt;br&gt;betalar godvilligt för ekonomisk&lt;br&gt;hjälp som avses i 33 eller 33 a §&lt;br&gt;eller för kostnad som kommunen&lt;br&gt;har haft enligt 34 § första eller&lt;br&gt;andra stycket, skall talan väckas&lt;br&gt;hos länsrätten inom tre år från det&lt;br&gt;kommunens kostnad uppkom. Ta-&lt;br&gt;lan väcks vid den länsrätt inom&lt;br&gt;vars domkrets den enskilde är bo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;satt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige ge-&lt;br&gt;nom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd&lt;br&gt;att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars&lt;br&gt;synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1667.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1091.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden får helt eller&lt;br&gt;delvis efterge den ersättningsskyl-&lt;br&gt;dighet som avses i 35 och 36 §&lt;br&gt;samt 37 § första och andra styck-&lt;br&gt;ena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden får helt eller&lt;br&gt;delvis efterge den ersättningsskyl-&lt;br&gt;dighet som avses i 33 och 33 a §§&lt;br&gt;samt 34 § första och andra styck-&lt;br&gt;ena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får ges endast åt&lt;br&gt;en särskild avdelning som består&lt;br&gt;av ledamöter eller ersättare i&lt;br&gt;nämnden i ärenden som ankommer&lt;br&gt;på nämnden enligt 25 första-&lt;br&gt;fjärde styckena och 28 § denna&lt;br&gt;lag, 4 och 6 §§, 11 § första och&lt;br&gt;andra styckena, 13 §, 14 § tredje&lt;br&gt;stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och&lt;br&gt;43 §§ lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga samt 11 och 13 §§ lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbru-&lt;br&gt;kare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även i&lt;br&gt;ärenden enligt 25 § femte stycket&lt;br&gt;om samtycke vägras och beslut&lt;br&gt;enligt 36 § om att föra talan om&lt;br&gt;återkrav enligt 33 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får ges endast åt&lt;br&gt;en särskild avdelning som består&lt;br&gt;av ledamöter eller ersättare i&lt;br&gt;nämnden i ärenden som ankommer&lt;br&gt;på nämnden enligt 28 § första-&lt;br&gt;fjärde styckena och 31 § denna&lt;br&gt;lag, 4 och 6 §§, 11 § första och&lt;br&gt;andra styckena, 13 §, 14 § tredje&lt;br&gt;stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och&lt;br&gt;43 §§ lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga samt 11 och 13 §§ lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbru-&lt;br&gt;kare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även i&lt;br&gt;ärenden enligt 28 § femte stycket&lt;br&gt;om samtycke vägras och beslut&lt;br&gt;enligt 39 § om att föra talan om&lt;br&gt;återkrav enligt 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräld-&lt;br&gt;rabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt&lt;br&gt;9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad&lt;br&gt;utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket föräldra-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 19 § föräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål och&lt;br&gt;ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 § föräldrabalken beträffande godkännande av avtal om att un-&lt;br&gt;derhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får inte heller&lt;br&gt;omfatta befogenhet att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får inte heller&lt;br&gt;omfatta befogenhet att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Tidigare 44 § upphävd genom 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Tidigare 45 § upphävd genom 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut i frågor som avses i 27 §&lt;br&gt;denna lag eller att fullgöra vad&lt;br&gt;som ankommer på nämnden enligt&lt;br&gt;5 § lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag eller 17 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut i frågor som avses i 30 § Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;denna lag eller att fullgöra vad Bilaga 2&lt;br&gt;som ankommer på nämnden enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag eller 17 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden är skyldig att&lt;br&gt;slutföra en utredning enligt 50 a §&lt;br&gt;och fatta beslut i ärendet även om&lt;br&gt;den underårige byter vistelse-&lt;br&gt;kommun. Detsamma gäller om en&lt;br&gt;utredning inletts enligt 50 § och&lt;br&gt;ärendet avser vård av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om den&lt;br&gt;att ta över utredningen av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden är skyldig att&lt;br&gt;slutföra en utredning enligt 48 §&lt;br&gt;och fatta beslut i ärendet även om&lt;br&gt;den underårige byter vistelse-&lt;br&gt;kommun. Detsamma gäller om en&lt;br&gt;utredning inletts enligt 47 § och&lt;br&gt;ärendet avser vård av missbrukare.&lt;br&gt;ra vistelsekommunen samtycker till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot&lt;br&gt;någon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om motivering av beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om rättelse av skrivfel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 och 17 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen gäller dock inte&lt;br&gt;uppgifter som rör någon annan&lt;br&gt;sökande i ett ärende om ett sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 och 17 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen gäller dock inte&lt;br&gt;uppgifter som rör någon annan&lt;br&gt;sökande i ett ärende om ett sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boende som avses i 20 § andra&lt;br&gt;stycket eller 21 § tredje stycket&lt;br&gt;eller om någon annan liknande&lt;br&gt;social tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boende som avses i 20 § andra&lt;br&gt;stycket eller 22 § tredje stycket&lt;br&gt;eller om någon annan liknande&lt;br&gt;social tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansö-&lt;br&gt;kan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som&lt;br&gt;rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt vad som sägs i&lt;br&gt;54 § skall ges tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;enligt 17 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) har rätt att få företräde&lt;br&gt;inför nämnden, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ges tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;reträde inför nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt vad som sägs i&lt;br&gt;53 § skall ges tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;enligt 17 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) har rätt att få företräde&lt;br&gt;inför nämnden, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all underrättas om sin rätt att få fö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:53.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1186.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör social-&lt;br&gt;nämndens personregister skall gallras fem år efter det sista anteckningen&lt;br&gt;gjordes i akten. Gallring skall dock inte ske så länge uppgifter om samma&lt;br&gt;person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i personregister som&lt;br&gt;avses i 59 £ första stycket skall&lt;br&gt;gallras fem år efter det att de för-&lt;br&gt;hållanden som uppgiften avser har&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gall-&lt;br&gt;ringsskyldigheten inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i personregister som&lt;br&gt;avses i 58 § första stycket skall&lt;br&gt;gallras fem år efter det att de för-&lt;br&gt;hållanden som uppgiften avser har&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar får inte&lt;br&gt;gallras med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 59 § första stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handlingar som kommit in&lt;br&gt;eller upprättats i samband med&lt;br&gt;utredning om faderskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handlingar som kommit in&lt;br&gt;eller upprättats i samband med&lt;br&gt;utredning om adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handlingar som kommit in&lt;br&gt;eller upprättats i samband med att&lt;br&gt;en underårig har placerats eller&lt;br&gt;tagits emot i ett hem för vård eller&lt;br&gt;boende, i ett familjehem eller i ett&lt;br&gt;annat enskilt hem som inte tillhör&lt;br&gt;någon av hans föräldrar eller&lt;br&gt;någon annan som har vårdnaden&lt;br&gt;om honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar skall vidare undan-&lt;br&gt;tas från gallring enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 59 § av hänsyn till forsk-&lt;br&gt;ningens behov i ett representativt&lt;br&gt;urval av kommuner och i övriga&lt;br&gt;kommuner beträffande ett repre-&lt;br&gt;sentativt urval av personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar får inte&lt;br&gt;gallras med stöd av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 60 § första stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handlingar som kommit in&lt;br&gt;eller upprättats i samband med&lt;br&gt;utredning om faderskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handlingar som kommit in&lt;br&gt;eller upprättats i samband med&lt;br&gt;utredning om adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handlingar som kommit in&lt;br&gt;eller upprättats i samband med att&lt;br&gt;en underårig har placerats eller&lt;br&gt;tagits emot i ett hem för vård eller&lt;br&gt;boende, i ett familjehem eller i ett&lt;br&gt;annat enskilt hem som inte tillhör&lt;br&gt;någon av hans föräldrar eller&lt;br&gt;någon annan som har vårdnaden&lt;br&gt;om honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar skall vidare undan-&lt;br&gt;tas från gallring enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 60 § av hänsyn till forsk-&lt;br&gt;ningens behov i ett representativt&lt;br&gt;urval av kommuner och i övriga&lt;br&gt;kommuner beträffande ett repre-&lt;br&gt;sentativt urval av personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag, en förening, en sam-&lt;br&gt;fällighet, en stiftelse eller en en-&lt;br&gt;skild individ får inte utan tillstånd&lt;br&gt;av länsstyrelsen yrkesmässigt be-&lt;br&gt;driva verksamhet i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hem för vård eller boende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilda boendeformer mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag, en förening, en sam-&lt;br&gt;fällighet, en stiftelse eller en en-&lt;br&gt;skild individ får inte utan tillstånd&lt;br&gt;av länsstyrelsen yrkesmässigt be-&lt;br&gt;driva verksamhet i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hem för vård eller boende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilda boendeformer mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:719.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande sådana som avses i 20 §&lt;br&gt;andra stycket eller 21 § tredje&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hem för viss annan heldygns-&lt;br&gt;vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande sådana som avses i 20 §&lt;br&gt;andra stycket eller 22 § tredje&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hem för viss annan heldygns-&lt;br&gt;vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hem eller öppen verksamhet&lt;br&gt;för vård under en begränsad del av&lt;br&gt;dygnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hem eller öppen verksamhet&lt;br&gt;för vård under en begränsad del av&lt;br&gt;dygnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen i det län där verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas. Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom avtal enligt 4 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att&lt;br&gt;utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 69 § får bevil-&lt;br&gt;jas endast om verksamheten upp-&lt;br&gt;fyller kraven på god kvalitet och&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med villkor&lt;br&gt;i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;§&lt;/sub&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 68 § får bevil-&lt;br&gt;jas endast om verksamheten upp-&lt;br&gt;fyller kraven på god kvalitet och&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' betydelse för kvalitet och säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall&lt;br&gt;nytt tillstånd sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 8&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet för vilken tillstånd&lt;br&gt;krävs enligt 69 § första stycket står&lt;br&gt;under löpande tillsyn av social-&lt;br&gt;nämnden i den kommun där verk-&lt;br&gt;samheten är belägen. Nämnden&lt;br&gt;har rätt att inspektera verksamhe-&lt;br&gt;ten och får inhämta de upplys-&lt;br&gt;ningar och ta del av de handlingar&lt;br&gt;som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om socialnämnden får kännedom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet för vilken tillstånd&lt;br&gt;krävs enligt 68 § första stycket står&lt;br&gt;under löpande tillsyn av social-&lt;br&gt;nämnden i den kommun där verk-&lt;br&gt;samheten är belägen. Nämnden&lt;br&gt;har rätt att inspektera verksamhe-&lt;br&gt;ten och får inhämta de upplys-&lt;br&gt;ningar och ta del av de handlingar&lt;br&gt;som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om missförhållanden i enskild verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som står under länsstyrelsens tillsyn, skall socialnämnden under-&lt;br&gt;rätta länsstyrelsen om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 51 och 52 §§&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar i enskild&lt;br&gt;verksamhet som slår under läns-&lt;br&gt;styrelsens tillsyn enligt 69 b §.&lt;br&gt;Dokumentationen skall bevaras så&lt;br&gt;länge den kan antas ha betydelse&lt;br&gt;för åtgärder i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 50 och 51 §§&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar i enskild&lt;br&gt;verksamhet som står under läns-&lt;br&gt;styrelsens tillsyn enligt 76 §. Do-&lt;br&gt;kumentationen skall bevaras så&lt;br&gt;länge den kan antas ha betydelse&lt;br&gt;för åtgärder i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;’ Senaste lydelse 1997:313.&lt;br&gt;“Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handling i en personakt i en-&lt;br&gt;skild verksamhet som står under&lt;br&gt;länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b §&lt;br&gt;skall, om det begärs av den som&lt;br&gt;akten rör, så snart som möjligt&lt;br&gt;tillhandahållas denne för läsning&lt;br&gt;eller avskrivning på stället eller i&lt;br&gt;avskrift eller kopia, om inte annat&lt;br&gt;följer av 71 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utlämnande enligt första stycket prövas av den som ansva-&lt;br&gt;rar för personakten. Anser denne att personakten eller någon del av den&lt;br&gt;inte bör lämnas ut, skall han genast med eget yttrande överlämna frågan&lt;br&gt;till länsstyrelsen för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handling i en personakt i en-&lt;br&gt;skild verksamhet som står under&lt;br&gt;länsstyrelsens tillsyn enligt 76 §&lt;br&gt;skall, om det begärs av den som&lt;br&gt;akten rör, så snart som möjligt&lt;br&gt;tillhandahållas denne för läsning&lt;br&gt;eller avskrivning på stället eller i&lt;br&gt;avskrift eller kopia, om inte annat&lt;br&gt;följer av 81 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 S&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får besluta att en&lt;br&gt;personakt i enskild verksamhet&lt;br&gt;som står under länsstyrelsens till-&lt;br&gt;syn enligt 69 b § skall tas om hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten upphör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det på sannolika skäl kan&lt;br&gt;antas att personakten inte kommer&lt;br&gt;att handhas enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;denna lag eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av lagen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den som ansvarar för per-&lt;br&gt;sonakten ansöker om det och det&lt;br&gt;finns ett påtagligt behov av att&lt;br&gt;akten tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får besluta att en&lt;br&gt;personakt i enskild verksamhet&lt;br&gt;som står under länsstyrelsens till-&lt;br&gt;syn enligt 76 § skall tas om hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten upphör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det på sannolika skäl kan&lt;br&gt;antas att personakten inte kommer&lt;br&gt;att handhas enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;denna lag eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av lagen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den som ansvarar för per-&lt;br&gt;sonakten ansöker om det och det&lt;br&gt;finns ett påtagligt behov av att&lt;br&gt;akten tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omhändertagen personakt skall återlämnas, om det är möjligt och&lt;br&gt;det inte finns skäl för omhändertagande enligt första stycket. Beslut i&lt;br&gt;fråga om återlämnande meddelas av länsstyrelsen efter ansökan av den&lt;br&gt;som vid beslutet om omhändertagande ansvarade för personakten. Per-&lt;br&gt;sonakter som har tagits om hand enligt första stycket skall förvaras av-&lt;br&gt;skilda hos arkivmyndigheten i den kommun där akterna omhändertagits.&lt;br&gt;Personaktema skall bevaras i minst två år från det att de kom in till&lt;br&gt;arkivmyndigheten. En myndighet som har hand om en personakt som har&lt;br&gt;omhändertagits har, om en uppgift ur akten begärs för särskilt fall,&lt;br&gt;samma skyldighet att lämna uppgiften som den haft som ansvarat för&lt;br&gt;akten före omhändertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn i denna lag är kontroll&lt;br&gt;av laglighet och rättssäkerhet i&lt;br&gt;individärenden i kommunal och&lt;br&gt;enskild verksamhet som svarar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter inom socialtjänsten samt&lt;br&gt;att verksamheten uppfyller de krav&lt;br&gt;som anges i 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har tillsyn över&lt;br&gt;socialtjänsten i riket utom sådan&lt;br&gt;verksamhet som Statens institu-&lt;br&gt;tionsstyrelse skall svara för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen skall följa och&lt;br&gt;vidareutveckla socialtjänsten. Till&lt;br&gt;ledning för kommuner och en-&lt;br&gt;skilda som svarar för uppgifter&lt;br&gt;inom socialtjänsten får Social-&lt;br&gt;styrelsen utfärda allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen leder genom fö-&lt;br&gt;reskrifter och allmänna råd läns-&lt;br&gt;styrelserna i deras tillsyn över&lt;br&gt;socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har tillsyn över&lt;br&gt;den socialtjänst som kommuner&lt;br&gt;och enskilda inom länet svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;informera och ge råd till all-&lt;br&gt;mänheten i frågor som rör social-&lt;br&gt;tjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främja samverkan på social-&lt;br&gt;tjänstens område mellan kommu-&lt;br&gt;nerna och andra samhällsorgan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biträda socialnämnderna med&lt;br&gt;råd i deras verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålla Socialstyrelsen under-&lt;br&gt;rättad om vad som framkommer&lt;br&gt;under länsstyrelsernas tillsyns-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TI §&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som står under Social-&lt;br&gt;styrelsens och länsstyrelsens till-&lt;br&gt;syn är skyldig att på tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighetens begäran lämna hand-&lt;br&gt;lingar och annat material som rör&lt;br&gt;verksamheten samt lämna de upp-&lt;br&gt;lysningar som tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;behöver för sin tillsyn eller upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;53&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1667.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:380.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följning och utvärdering av so-&lt;br&gt;cialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får före-&lt;br&gt;lägga den som svarar för verk-&lt;br&gt;samheten att lämna vad som be-&lt;br&gt;gärs. I föreläggandet får vite sät-&lt;br&gt;tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att&lt;br&gt;inspektera verksamhet som står&lt;br&gt;under dess tillsyn. Vid tillsynen&lt;br&gt;har myndigheten rätt att få till-&lt;br&gt;träde till de lokaler och andra&lt;br&gt;utrymmen, dock ej bostäder, som&lt;br&gt;arrvänds for verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utför inspektionen har&lt;br&gt;rätt att tillfälligt omhänderta&lt;br&gt;handlingar och annat material&lt;br&gt;som rör verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vars verksamhet inspekte-&lt;br&gt;ras är skyldig att lämna den hjälp&lt;br&gt;som behövs vid inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillsynsmyndighet får kän-&lt;br&gt;nedom om att verksamhet inom&lt;br&gt;socialtjänsten inte uppfyller kra-&lt;br&gt;ven på laglighet och rättssäkerhet&lt;br&gt;eller de krav som anges i 7 § och&lt;br&gt;om missförhållandet är av bety-&lt;br&gt;delse for enskildas möjligheter att&lt;br&gt;få de insatser de har rätt till, får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten förelägga den&lt;br&gt;som svarar för verksamheten att&lt;br&gt;avhjälpa missförhållandet. I före-&lt;br&gt;läggandet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om de åtgärder som till-&lt;br&gt;synsmyndigheten anser nödvän-&lt;br&gt;diga for att de påtalade missför-&lt;br&gt;hållandena skall kunna avhjälpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande att av-&lt;br&gt;hjälpa ett missförhållande inte&lt;br&gt;följs och om detta är allvarligt får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten helt eller del-&lt;br&gt;vis förbjuda fortsatt verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande innebär att&lt;br&gt;kommunen skall se till att viss&lt;br&gt;verksamhet skall förbättras eller&lt;br&gt;tillskapas och föreläggandet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:380.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följs skall delta rapporteras till Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;regeringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett missförhållande innebär&lt;br&gt;fara för enskildas liv, säkerhet,&lt;br&gt;eller hälsa får tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;utan föregående föreläggande&lt;br&gt;förbjuda fortsatt verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket går i&lt;br&gt;omedelbar verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon efter beslut av en&lt;br&gt;socialnämnd vistas i en annan&lt;br&gt;kommun i familjehem, hem för&lt;br&gt;vård eller boende eller sådan bo-&lt;br&gt;endeform eller bostad som avses i&lt;br&gt;20 § andra stycket, 21 § tredje&lt;br&gt;stycket och 69 § första stycket 2,&lt;br&gt;har den kommun som beslutat om&lt;br&gt;vistelsen ansvaret för det bistånd&lt;br&gt;enligt 6 § samt det individuellt&lt;br&gt;behovsprövade stöd och de indivi-&lt;br&gt;duellt behovsprövade sociala&lt;br&gt;tjänster enligt 10-12 §§ som den&lt;br&gt;enskilde kan behöva. Placerings-&lt;br&gt;kommunens ansvar upphör om&lt;br&gt;ärendet överflyttas enligt 72 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där den enskilde&lt;br&gt;är folkbokförd har samma ansvar&lt;br&gt;som en placeringskommun enligt&lt;br&gt;första stycket för bistånd, stöd och&lt;br&gt;sociala tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. under kriminalvård i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under vård på sjukhus eller i&lt;br&gt;annan sjukvårdsinrättning på ini-&lt;br&gt;tiativ av någon annan än en kom-&lt;br&gt;mun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som aktualiserats inför av-&lt;br&gt;slutningen av vård enligt 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon efter beslut av en&lt;br&gt;socialnämnd vistas i en annan&lt;br&gt;kommun i familjehem, hem för&lt;br&gt;vård eller boende eller sådan bo-&lt;br&gt;endeform eller bostad som avses i&lt;br&gt;20 § andra stycket, 22 § tredje&lt;br&gt;stycket och 68 § första stycket 2,&lt;br&gt;har den kommun som beslutat om&lt;br&gt;vistelsen ansvaret för det social-&lt;br&gt;bidrag enligt 5 § lagen om social-&lt;br&gt;bidrag (1999:00) och bistånd en-&lt;br&gt;ligt 14 § samt det individuellt be-&lt;br&gt;hovsprövade stöd och de indivi-&lt;br&gt;duellt behovsprövade sociala&lt;br&gt;tjänster enligt 10, 13, 16-17 §§&lt;br&gt;som den enskilde kan behöva.&lt;br&gt;Placeringskommunens ansvar&lt;br&gt;upphör om ärendet överflyttas&lt;br&gt;enligt 84 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där den enskilde&lt;br&gt;är folkbokförd har samma ansvar&lt;br&gt;som en placeringskommun enligt&lt;br&gt;första stycket för socialbidrag&lt;br&gt;enligt lagen om socialbidrag&lt;br&gt;(1999:00) och bistånd enligt 14 §,&lt;br&gt;stöd och sociala tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. under kriminalvård i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under vård på sjukhus eller i&lt;br&gt;annan sjukvårdsinrättning på ini-&lt;br&gt;tiativ av någon annan än en kom-&lt;br&gt;mun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som aktualiserats inför av-&lt;br&gt;slutningen av vård enligt 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut får över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut får över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol, om nämnden har med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol, om nämnden har med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delat beslut i fråga om&lt;br&gt;försörjningsstöd enligt 6 b §,&lt;br&gt;vägran eller nedsättning av fort-&lt;br&gt;satt försörjningsstöd enligt 6 d §,&lt;br&gt;annat bistånd enligt 6f§,&lt;br&gt;ansökan enligt 6h §,&lt;br&gt;medgivande, återkallelse av&lt;br&gt;medgivande eller om samtycke&lt;br&gt;enligt 25 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud eller begränsning enligt&lt;br&gt;27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om bistånd till annan får inte överklagas enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt&lt;br&gt;eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först&lt;br&gt;sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delat beslut i fråga om&lt;br&gt;bistånd enligt 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan enligt 15 §,&lt;br&gt;medgivande, återkallelse av&lt;br&gt;medgivande eller om samtycke&lt;br&gt;enligt 28 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud eller begränsning enligt&lt;br&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut om&lt;br&gt;föreläggande enligt 77 £ andra&lt;br&gt;stycket eller 78 § fösta stycket&lt;br&gt;samt förbud enligt 78 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 79 § får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åsidosätter bestämmelserna i&lt;br&gt;25 § eller 31 § första stycket, om&lt;br&gt;inte gärningen i sistnämnda fall är&lt;br&gt;belagd med straff i lagen&lt;br&gt;(1997:192) om internationell&lt;br&gt;adoptionsförmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överträder förbud eller be-&lt;br&gt;gränsning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 27 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utan tillstånd driver sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i strid mot ett förbud som har&lt;br&gt;meddelats enligt 70 § fortsätter&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åsidosätter bestämmelserna i&lt;br&gt;28 § eller 33 § första stycket, om&lt;br&gt;inte gärningen i sistnämnda fall är&lt;br&gt;belagd med straff i lagen&lt;br&gt;(1997:192) om internationell&lt;br&gt;adoptionsförmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överträder förbud eller be-&lt;br&gt;gränsning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 30 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utan tillstånd driver sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 68 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i strid mot ett förbud som har&lt;br&gt;meddelats enligt 78 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 79 § fortsätter verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av socialnämnden,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om socialbidrag (1999:00)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller enskildas rätt till ekonomiskt slöd i form av social-&lt;br&gt;bidrag samt rådgivning för att tillgodose behov av grundläggande för-&lt;br&gt;sörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialbidraget skall främja människors ekonomiska trygghet och&lt;br&gt;utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt&lt;br&gt;liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som inte själv kan tillgodose sina grundläggande behov av för-&lt;br&gt;sörjning eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till social-&lt;br&gt;bidrag av socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till socialbidrag förutsätter att den enskilde efter sin förmåga&lt;br&gt;ansvarar för sin försörjning genom arbete, utbildning eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den enskilde skall genom socialbidraget tillförsäkras en skälig lev-&lt;br&gt;nadsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Socialbidrag lämnas för skäliga kostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa&lt;br&gt;och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. boende, hushållscl, arbetsresor, hemförsäkring, läkarvård, tandvård,&lt;br&gt;glasögon samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra grundläggande ekonomiska försörjningsbehov som inte avser&lt;br&gt;vård- eller behandlingsinsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ekonomisk rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad&lt;br&gt;regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande&lt;br&gt;norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar rörande&lt;br&gt;olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en&lt;br&gt;högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till&lt;br&gt;en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Socialnämnden får begära att den som uppbär socialbidrag under viss&lt;br&gt;tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetens-&lt;br&gt;höjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon&lt;br&gt;lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har fyllt tjugofem år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetens-&lt;br&gt;höjande insatser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning&lt;br&gt;men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktik eller kompetenshöj ande verksamhet som avses i första stycket&lt;br&gt;skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden för-&lt;br&gt;sörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att&lt;br&gt;komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes indi-&lt;br&gt;viduella önskemål och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut&lt;br&gt;fattas enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller&lt;br&gt;annan kompetenshöj ande verksamhet som anvisats enligt 6 §, får fortsatt&lt;br&gt;socialbidrag vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon&lt;br&gt;utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet&lt;br&gt;enligt 6 § skall därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den&lt;br&gt;enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar&lt;br&gt;sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock&lt;br&gt;likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4&lt;br&gt;§§ och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 §§ och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 10 §, återkräva social-&lt;br&gt;bidrag som den enskilde har erhållit enligt 5 § 1 och 2 endast om det har&lt;br&gt;lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som förskott på en förmån eller ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat&lt;br&gt;råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har socialbidrag lämnats med stöd av 5 § 3 får socialnämnden åter-&lt;br&gt;kräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avser socialbidrag som kan komma att återkrävas enligt&lt;br&gt;denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för&lt;br&gt;återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att&lt;br&gt;lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att socialbidrag enligt 5 §&lt;br&gt;utgått obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva&lt;br&gt;vad som har betalats ut för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i annat fall än som avses i första stycket uppburit social-&lt;br&gt;bidrag obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett&lt;br&gt;detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte&lt;br&gt;betalar godvilligt för socialbidrag som avses i 9 § eller 10 §, skall talan&lt;br&gt;väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom.&lt;br&gt;Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige&lt;br&gt;genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur&lt;br&gt;stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller&lt;br&gt;annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;som avses i 9 och 10 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol, om nämnden har meddelat beslut ifråga om socialbidrag enligt 5 §&lt;br&gt;eller vägran eller nedsättning av socialbidrag enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt&lt;br&gt;eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först&lt;br&gt;sedan del har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av be-&lt;br&gt;slut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser till betänkandet Socialtjänst i&lt;br&gt;utveckling (SOU 1999:97)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten&lt;br&gt;i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län, Länsrätten i Jönköpings län, Länsrätten i Örebro län, Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen, Statskontoret, Statens invandrarverk, Utlännings-&lt;br&gt;nämnden, Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, Social-&lt;br&gt;styrelsen, Folkhälsoinstitutet, Statens institutionsstyrelse, Handikapp-&lt;br&gt;ombudsmannen, Hjälpmedelsinstitutet, Barnombudsmannen, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Arbetsgivarverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Östergötlands&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Örebro län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län,&lt;br&gt;Ungdomsstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen, Integrationsverket,&lt;br&gt;Landstinget i Stockholms län, Landstinget i Kalmar län, Landstinget i&lt;br&gt;Skåne län, Landstinget i Västerbottens län, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Haninge kommun, Järfälla kommun, Nynäshamns kommun, Stockholms&lt;br&gt;kommun, Tyresö kommun, Oxelösunds kommun, Vingåkers kommun,&lt;br&gt;Ödeshögs kommun, Gnosjö kommun, Jönköpings kommun, Mörbylånga&lt;br&gt;kommun, Hörby kommun, Trelleborgs kommun, Örkelljunga kommun,&lt;br&gt;Burlövs kommun, Malmö kommun, Falkenbergs kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Partille kommun, Karlsborgs kommun, Marks kommun,&lt;br&gt;Töreboda kommun, Ulricehamns kommun, Lidköpings kommun,&lt;br&gt;Mariestads kommun, Karlstads kommun, Degerfors kommun, Hällefors&lt;br&gt;kommun, Örebro kommun, Sala kommun, Skinnskattebergs kommun,&lt;br&gt;Västerås kommun, Avesta kommun, Gagnefs kommun, Malungs&lt;br&gt;kommun, Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Skellefteå kommun,&lt;br&gt;Åsele kommun, Haparanda kommun, Luleå kommun, Rädda Barnen,&lt;br&gt;Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund,&lt;br&gt;Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens Central-&lt;br&gt;organisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorga-&lt;br&gt;nisationen i Sverige, Akademikerförbundet SSR, Familjehemmens&lt;br&gt;Riksförbund, Föreningen Sveriges socialchefer, Grekiska Riksförbundet,&lt;br&gt;Kommunförbundet i Stockholms län, Kommunförbundet i Skåne län,&lt;br&gt;Kommunförbundet i Gävleborgs län, Kommunförbundet i Norrbottens&lt;br&gt;län, Länsstyrelsernas socialtjänstförening, Neurologiskt Handikappades&lt;br&gt;Riksförbund, Reumatikerförbundet, Riksförbundet för behandlingshem,&lt;br&gt;Riksförbundet för Hjälp åt Narkotika- och Läkemedelsberoende, Riks-&lt;br&gt;förbundet för Mag- och Tarmsjuka, Riksförbundet för Rörelsehindrade&lt;br&gt;Bam och Ungdomar, Riksförbundet för social och mental hälsa, Riks-&lt;br&gt;förbundet för utvecklingsstörda Bam, Riksförbundet Pensionärs-&lt;br&gt;Gemenskap, Samarbetsorgan för invandrarorganisationer, Stadsmissio-&lt;br&gt;nen, Sverige-fmska Riksförbundet, Sveriges Dövas Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, Synskadades Riksförbund och&lt;br&gt;Sällskapet Länkamas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Behandling av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P' 2000/01:80&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109) &lt;sup&gt;Bllaga 4&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att socialtjänstens behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter författningsregleras och anpassas till bestämmelserna i person-&lt;br&gt;uppgiftslagen (1998:204). Förslaget utgår från personuppgiftslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde, begrepp och terminologi och bestämmelserna har&lt;br&gt;utformats så att de anger de undantag och preciseringar i förhållande till&lt;br&gt;pcrsonuppgiftslagen som är motiverade. Lagen föreslås få namnet lag om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (avsnitten 6.1.1-&lt;br&gt;6.1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär vidare vissa ändringar i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den föreslagna lagstiftningen är inte att utvidga social-&lt;br&gt;tjänstens nuvarande möjligheter att registrera uppgifter om medborgarna.&lt;br&gt;Huruvida personuppgifter i det enskilda fallet skall samlas in eller läm-&lt;br&gt;nas ut avgörs av annan lagstiftning och inte av pcrsonuppgiftslagen eller&lt;br&gt;av den föreslagna lagstiftningen. Avsikten med utredningens förslag är&lt;br&gt;bl.a. att anpassa de regler som styr förutsättningarna för när personupp-&lt;br&gt;gifter får behandlas inom socialtjänsten så att de inte hindrar att person-&lt;br&gt;uppgifter får behandlas när så krävs för att socialtjänsten skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen skall tillämpas vid behandling av personuppgifter&lt;br&gt;inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen är generellt tillämplig på behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter och anger de begränsningar i fråga om att behandla personupp-&lt;br&gt;gifter som kan anses nödvändiga för att skydda den personliga integrite-&lt;br&gt;ten. Att pcrsonuppgiftslagen är generell innebär att lagen är tillämplig vid&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, om inte särskilda&lt;br&gt;bestämmelser meddelas som avviker från personuppgiftslagens. Den fö-&lt;br&gt;reslagna lagen innehåller sådana bestämmelser. Om inget annat följer av&lt;br&gt;den föreslagna lagen, tillämpas emellertid personuppgiftslagen vid be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet socialtjänst definieras i lagen (avsnitt 6.2.1). Med social-&lt;br&gt;tjänst förstås i detta sammanhang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda&lt;br&gt;lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet som bedrivs av Statens institutionsstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. handläggning av ärenden om bistånd som lämnas av socialnämnd åt&lt;br&gt;asylsökande och andra utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar&lt;br&gt;och vissa andra utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelse-&lt;br&gt;hindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration&lt;br&gt;av verksamhet som avses i 1-8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda uppräkningen av verksamheter m.m. som innefattas i be-&lt;br&gt;greppet socialtjänst är uttömmande. Utanför lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;kommer därmed att falla t.ex. färdtjänstverksamhet samt förskoleverk-&lt;br&gt;samhet m.m., vilka verksamheter regleras av lagen (1997:735) om riks-&lt;br&gt;färdtjänst och lagen (1997:736) om färdtjänst respektive skollagen&lt;br&gt;(1985:1100). Det bör dock framhållas att sådan verksamhet och annan&lt;br&gt;verksamhet som inte omfattas av denna lag eller av annan särlagstiftning&lt;br&gt;omfattas av personuppgiftslagen. Konsekvensen av att man låter en verk-&lt;br&gt;samhet falla utanför den föreslagna lagens tillämpningsområde blir alltså&lt;br&gt;inte att behandlingen av personuppgifter i den verksamheten förblir&lt;br&gt;oreglerad. Huruvida de personuppgifter som har samlats in med stöd av&lt;br&gt;denna lag får behandlas för t.ex. sådan verksamhet som nu nämnts, dvs.&lt;br&gt;utanför socialtjänsten, får således avgöras efter en tillämpning av person-&lt;br&gt;uppgiftslagen. Frågan om uppgifterna får lämnas ut måste naturligtvis&lt;br&gt;också prövas enligt sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget är lagen tillämplig oavsett vilket subjekt som behand-&lt;br&gt;lar personuppgifter, under förutsättning att det är fråga om socialtjänst i&lt;br&gt;lagens mening. Det innebär att inte bara myndigheter utan även enskilda&lt;br&gt;som behandlar personuppgifter inom socialtjänsten har att tillämpa lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom personuppgiftslagen föreslås lagen gälla inte endast för be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad utan&lt;br&gt;även för annan behandling, om uppgifterna ingår i eller är avsedda att&lt;br&gt;ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för&lt;br&gt;sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier, dvs. för manuell&lt;br&gt;behandling av personregister (avsnitt 6.2.2). Det föreslås inte några sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser för den automatiserade behandlingen av personupp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är dock inte tillämplig vid behandling av personuppgifter för&lt;br&gt;forsknings- och statistikändamål (avsnitt 6.2.3). Behandling för sådana&lt;br&gt;ändamål regleras av bestämmelserna i personuppgiftslagen och av even-&lt;br&gt;tuell annan särlagstiftning på området. Det bör dock påpekas att det inte&lt;br&gt;är något som hindrar att de uppgifter som samlats in för att myndigheter&lt;br&gt;och andra skall kunna utföra sina arbetsuppgifter inom socialtjänsten,&lt;br&gt;dvs. med stöd av den föreslagna lagen, även används för forsknings- och&lt;br&gt;statistikändamål. Av 9 § andra stycket personuppgiftslagen följer nämli-&lt;br&gt;gen att behandling för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål&lt;br&gt;inte skall anses oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna ur-&lt;br&gt;sprungligen samlades in. Huruvida behandlingen av personuppgifterna,&lt;br&gt;t.ex. själva utlämnandet, är tillåten i det enskilda fallet får emellertid av-&lt;br&gt;göras av bestämmelserna i personuppgiftslagen och sekretesslagen. I&lt;br&gt;19 § tredje stycket personuppgiftslagen finns en allmän bestämmelse i&lt;br&gt;ämnet. I den mån det, som t.ex. i 64 § socialtjänstlagen, finns särskilda&lt;br&gt;föreskrifter i lag eller förordning om utlämnande av uppgifter för forsk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsändamål, gäller dessa bestämmelser före personuppgiftslagens reg- Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;ler (2 § personuppgiftslagen). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När personuppgifter får behandlas och ändamålen med&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämningen av ändamål för behandlingen av personuppgifter anses&lt;br&gt;vara av central betydelse från integritetssynpunkt. Utredningen har därför&lt;br&gt;noga övervägt om det skulle vara möjligt att direkt i lagen uttömmande&lt;br&gt;ange för vilka ändamål personuppgifter skall få behandlas inom social-&lt;br&gt;tjänsten. Utredningen har emellertid av skäl som redovisas utförligt i&lt;br&gt;avsnitt 6.3 ansett att det inte är möjligt att föreslå en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i stället stannat för en modell som innebär att det&lt;br&gt;överlåts på de personuppgiftsansvariga i respektive verksamhet att -&lt;br&gt;inom en i lagen angiven ram - ange de ändamål för vilka personuppgifter&lt;br&gt;skall få behandlas inom socialtjänsten. En sådan modell framstår - menar&lt;br&gt;utredningen - som den bästa inte bara när det gäller skyddet för den en-&lt;br&gt;skildes personliga integritet utan även när det gäller verksamheten inom&lt;br&gt;socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär således att det i lagen föreskrivs att per-&lt;br&gt;sonuppgifter, förutom med den registrerades samtycke, får behandlas&lt;br&gt;bara om behandlingen är nödvändig för att en arbetsuppgift inom social-&lt;br&gt;tjänsten skall kunna utföras. Lagen hindrar dock inte att personuppgifter&lt;br&gt;lämnas ut, om det följer av lag eller förordning. I lagen regleras inte för&lt;br&gt;vilka ändamål personuppgifter skall få behandlas inom socialtjänsten.&lt;br&gt;Det ankommer således på de personuppgiftsansvariga i respektive verk-&lt;br&gt;samhet att med beaktande av 9 § första stycket c personuppgiftslagen -&lt;br&gt;dvs. bestämmelsen att personuppgifter bara får samlas in för särskilda,&lt;br&gt;uttryckligt angivna och berättigade ändamål - ange för vilka ändamål&lt;br&gt;personuppgifter behandlas. Endast ändamål som är nödvändiga för att en&lt;br&gt;arbetsuppgift inom socialtjänsten skall kunna utföras kan därvid vara&lt;br&gt;berättigade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vilka kategorier av personuppgifter bör få behandlas?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 9 § första stycket e och f pcrsonuppgiftslagen - att dc&lt;br&gt;personuppgifter som behandlas skall vara adekvata och relevanta i för-&lt;br&gt;hållande till ändamålen med behandlingen samt alt inte fler personupp-&lt;br&gt;gifter får behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen&lt;br&gt;med behandlingen - och viss annan lagstiftning, t.ex. socialtjänstlagens&lt;br&gt;bestämmelser om dokumentation, innebär viktiga begränsningar av vilka&lt;br&gt;personuppgifter som får behandlas. Det skydd som dessa föreskrifter ger&lt;br&gt;för den personliga integriteten är menar utredningen tillräckligt. I den&lt;br&gt;föreslagna lagen finns det därför inte några särskilda begränsningar be-&lt;br&gt;träffande vilka kategorier av personuppgifter som får behandlas inom&lt;br&gt;socialtjänsten (avsnitt 6.4). Samtliga kategorier av personuppgifter kom-&lt;br&gt;mer således i och för sig att få behandlas inom socialtjänsten, även bl.a.&lt;br&gt;känsliga personuppgifter i personuppgiftslagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller att det inte råder något tvivel om att det från&lt;br&gt;integritetssynpunkt skulle vara en fördel om det i lagtexten på ett konkret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt kunde anges vilka personuppgifter som får behandlas inom social- Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;tjänsten. Utredningen har emellertid bedömt det som i praktiken omöjligt Bilaga 4&lt;br&gt;att göra så. Det beror på den mycket omfattande och mångskiftande&lt;br&gt;verksamhet som lagstiftningen skall omfatta och socialtjänstens behov av&lt;br&gt;att behandla ett synnerligen stort antal olika personuppgifter, som när det&lt;br&gt;gäller graden av integritetskänslighet varierar i stor utsträckning. En&lt;br&gt;reglering skulle nämligen - menar utredningen - antingen innebära stora&lt;br&gt;risker för att socialtjänstarbetet försvårades eller - om listan över vilka&lt;br&gt;uppgifter som fick behandlas gjordes mycket omfattande - knappast&lt;br&gt;medföra några vinster från integritetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Personuppgiftsansvaret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen anges inte vem som skall vara personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarig för de behandlingar av personuppgifter som utförs inom social-&lt;br&gt;tjänsten (avsnitt 6.5). Frågan om vem som är personuppgiftsansvarig för&lt;br&gt;en viss behandling av personuppgifter enligt lagen om behandling av&lt;br&gt;personuppgifter inom socialtjänsten får i stället avgöras efter en tillämp-&lt;br&gt;ning av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Någon särskild regel om&lt;br&gt;detta behövs inte i den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med sökbegrepp förstås bokstäver eller siffror med vars hjälp man kan&lt;br&gt;söka fram lagrad information. Frågan om sökbegränsningar har behand-&lt;br&gt;lats i avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sekretessbestämmelser som gäller för personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten (bl.a. 7 kap. 4 § sekretesslagen 1980:100 och 51 § andra stycket&lt;br&gt;socialtjänstlagen) innebär ett mycket starkt skydd för uppgifterna, inte&lt;br&gt;bara i förhållande till verksamhet utanför socialtjänsten, utan även mellan&lt;br&gt;myndigheter på socialtjänstens område samt inom en och samma myn-&lt;br&gt;dighet. Möjligheterna att söka information begränsas emellertid inte en-&lt;br&gt;dast av sekretessbestämmelser, utan även av personuppgiftslagens be-&lt;br&gt;stämmelse (9 § första stycket d) om att redan insamlade personuppgifter&lt;br&gt;inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det ändamål&lt;br&gt;för vilket uppgifterna ursprungligen samlades in. Vidare innebär be-&lt;br&gt;stämmelsen i 59 § socialtjänstlagen om förbud mot att i s.k. samman-&lt;br&gt;ställningsregister hos socialnämnd ta in uppgifter om ömtåliga personliga&lt;br&gt;förhållanden ytterligare begränsningar av sökmöjligheterna. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser innebär ett tillräckligt integritetsskydd. I lagen föreslås därför&lt;br&gt;inte någon särskild begränsning i möjligheten att med olika sökbegrepp&lt;br&gt;hämta information som finns inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller dock att det vid denna bedömning förutsätts att&lt;br&gt;den personuppgiftsansvarige utformar de tekniska systemen så att i prin-&lt;br&gt;cip endast behöriga personer kan göra sökningar samt att det finns behö-&lt;br&gt;righetskontrollsystem och att det i efterhand går att fastställa vilka perso-&lt;br&gt;ner som har tagit del av information (loggning). Den enskilde handlägga-&lt;br&gt;rens sökmöjligheter torde kunna begränsas mycket kraftigt (jfr bl.a. 51 §&lt;br&gt;andra stycket socialtjänstlagen). Den personkrets som arbetar med upp-&lt;br&gt;följning, utvärdering, kvalitetssäkring, forskning och framställning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statistik - och som naturligtvis är beroende av att kunna söka information&lt;br&gt;i en helt annan omfattning än en enskild handläggare - torde i de flesta&lt;br&gt;fall kunna begränsas till ett minimum.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samköming&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen saknas det anledning att i den föreslagna lagen ha en&lt;br&gt;särskild bestämmelse som tillåter eller förbjuder att de personuppgifter&lt;br&gt;som finns inom socialtjänsten samkörs (avsnitt 6.7). Personuppgifts-&lt;br&gt;lagens bestämmelser (9 § första stycket d, e och f) - att personuppgifter&lt;br&gt;får behandlas för andra ändamål än de för vilka uppgifterna ursprung-&lt;br&gt;ligen samlades in bara om de nya ändamålen inte är oförenliga med de&lt;br&gt;ursprungliga ändamålen, att de personuppgifter som behandlas skall vara&lt;br&gt;adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen&lt;br&gt;samt att inte fler uppgifter får behandlas än som är nödvändigt med hän-&lt;br&gt;syn till ändamålen med behandlingen - innebär ett tillräckligt integritets-&lt;br&gt;skydd för den enskilde. I praktiken begränsar dessa bestämmelser möj-&lt;br&gt;ligheterna till samköming på ett sätt som är godtagbart från integritets-&lt;br&gt;synpunkt samtidigt som de innebär att personuppgifter kan samköras när&lt;br&gt;det är ändamålsenligt och lämpligt. Även 59 § socialtjänstlagen och be-&lt;br&gt;stämmelserna i sekretesslagen kan hindra att personuppgifter samkörs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av personuppgifter på medium för automatiserad&lt;br&gt;behandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen behövs ingen regel som tillåter att personuppgifter&lt;br&gt;inom socialtjänsten får lämnas ut på medium för automatiserad behand-&lt;br&gt;ling (avsnitt 6.8). Personuppgifter får lämnas ut på vilket medium som&lt;br&gt;helst om behandlingen - utlämnandet - inte är oförenlig med det ända-&lt;br&gt;mål för vilket uppgifterna ursprungligen samlades in. Detta följer direkt&lt;br&gt;av personuppgiftslagen. Det finns inte heller tillräcklig anledning att för-&lt;br&gt;bjuda alt personuppgifter lämnas ut på ett sådant medium. Sekretesslagen&lt;br&gt;eller andra bestämmelser kan dock hindra att uppgifterna över huvud&lt;br&gt;taget får lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direktåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som har direktåtkomst till information som behandlas automatiserat&lt;br&gt;kan, när han eller hon vill, ta del av informationen på en bildskärm. Åt-&lt;br&gt;komsten kan avse all information som finns eller endast en del av denna.&lt;br&gt;Direktåtkomst ger inte i sig möjlighet att påverka informationsinnehållet.&lt;br&gt;Frågan om direktåtkomst har behandlats i avsnitt 6.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sekretessbestämmelser som gäller vid behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten (bl.a. 7 kap. 4 § sekretesslagen och 51 §&lt;br&gt;andra stycket socialtjänstlagen) innebär, oavsett om det är fråga att lämna&lt;br&gt;ut uppgifter på papper eller om det rör sig om direktåtkomst, ett mycket&lt;br&gt;starkt skydd för personuppgifterna. Vidare innebär personuppgiftslagens&lt;br&gt;regler om att personuppgifter inte får behandlas för något ändamål som&lt;br&gt;är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, att de per-&lt;br&gt;sonuppgifter som behandlas skall vara adekvata och relevanta i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till ändamålen med behandlingen, samt att inte fler person-&lt;br&gt;uppgifter får behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen&lt;br&gt;med behandlingen (9 § första stycket d, e och f), ett ytterligare skydd för&lt;br&gt;personuppgifterna. Även detta gäller oavsett på vilket medium uppgif-&lt;br&gt;terna tas fram. Det finns inget behov av att härutöver föreslå en regel&lt;br&gt;som innebär begränsningar av åtkomsten till personuppgifter som be-&lt;br&gt;handlas automatiserat inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller att en förutsättning för att en lösning som den&lt;br&gt;föreslagna skall ge ett tillräckligt integritetsskydd är att den personupp-&lt;br&gt;giftsansvarige begränsar den krets av personer som har direktåtkomst till&lt;br&gt;information - vilket redan med hänsyn till gällande sekretessregler är&lt;br&gt;nödvändigt - och att det finns system för behörighetskontroll. Utred-&lt;br&gt;ningen har vid sin bedömning också utgått från att så blir fallet och att de&lt;br&gt;tekniska systemen utformas så att det i efterhand går att fastställa vilka&lt;br&gt;personer som har tagit del av information.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagens bestämmelser om den personuppgiftsansvariges&lt;br&gt;informationsplikt skall gälla även när personuppgifter behandlas inom&lt;br&gt;socialtjänsten (avsnitt 6.10). Några särskilda bestämmelser om informa-&lt;br&gt;tion behövs inte i den föreslagna lagen. I betänkandet gör utredningen en&lt;br&gt;bedömning av hur personuppgiftslagens bestämmelser om information&lt;br&gt;kan komma att tillämpas inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerheten vid behandling och tillsynsmyndighetens befogenheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagens bestämmelser om säkerheten vid behandling och&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens befogenheter skall gälla också när personuppgifter&lt;br&gt;behandlas inom socialtjänsten (avsnitt 6.11). Några särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser därutöver behövs inte i den föreslagna lagen. Datainspektionen skall&lt;br&gt;vara tillsynsmyndighet även enligt den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet erinrar dock utredningen om att de uppgifter som finns&lt;br&gt;och kommer att finnas inom socialtjänsten mycket ofta kommer att vara&lt;br&gt;av integritetskänslig natur. Utredningen understryker därför betydelsen&lt;br&gt;av att det bedrivs ett aktivt arbete i syfte att vidmakthålla en hög säker-&lt;br&gt;hetsnivå. Det kan också, framhåller utredningen, förväntas att Datain-&lt;br&gt;spektionen med stöd av 13 § personuppgiftsförordningen (1998:1191)&lt;br&gt;kommer att meddela närmare föreskrifter om de säkerhetsåtgärder som&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan till tillsynsmyndigheten, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 36 § första stycket personuppgiftslagen gäller att behandling av&lt;br&gt;personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad omfattas av an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet. Den personuppgiftsansvarige skall göra en skriftlig&lt;br&gt;anmälan till tillsynsmyndigheten (Datainspektionen) innan en sådan be-&lt;br&gt;handling eller serie av sådana behandlingar med samma eller liknande&lt;br&gt;ändamål genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid innebär bestämmelsen i 3 § 3 personuppgiftsförordningen Prop. 2000/01:80&lt;br&gt;att den anmälningsskyldighet som följer av 36 § första stycket person- Bilaga 4&lt;br&gt;uppgiftslagen inte gäller för behandling av personuppgifter som regleras&lt;br&gt;genom särskilda föreskrifter i lag eller förordning. Denna undantagsbe-&lt;br&gt;stämmelse från anmälningsskyldigheten bör - menar utredningen - gälla&lt;br&gt;också när personuppgifter behandlas med stöd av lagen om behandling&lt;br&gt;av personuppgifter inom socialtjänsten (avsnitt 6.12). När personuppgif-&lt;br&gt;ter behandlas automatiserat inom socialtjänsten behöver anmälan således&lt;br&gt;inte göras till Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagens bestämmelse (42 §) om att den personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarige till var och en som begär det skall lämna upplysningar om så-&lt;br&gt;dana automatiserade eller andra behandlingar av personuppgifter som&lt;br&gt;inte har anmälts till tillsynsmyndigheten, skall däremot gälla även vid&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (avsnitt 6.12).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande och gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns inget behov av bestämmelser i fråga om bevarande och gallring&lt;br&gt;som avviker från regleringen härav i andra författningar (avsnitt 6.13).&lt;br&gt;Detta innebär att bevarande och gallring skall ske med beaktande av&lt;br&gt;reglerna i personuppgiftslagen och socialtjänstlagen. En bestämmelse&lt;br&gt;härom tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen tas inte in någon särskild reglering av sekretess-&lt;br&gt;frågor som avviker från gällande lagstiftning (avsnitt 6.14). I lagtexten&lt;br&gt;införs dock en uttrycklig erinran om de sekretessregler som skall beaktas&lt;br&gt;vid behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om rättelse och skadestånd som finns i pcrsonupp-&lt;br&gt;giftslagen skall gälla även behandlingar som utförts i strid med lagen om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (avsnitten 6.15 och&lt;br&gt;6.16). En föreskrift som anger detta förhållande tas in i den sistnämnda&lt;br&gt;lagen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår inga särskilda regler om överklagande av den per-&lt;br&gt;sonuppgiftsansvariges beslut i olika frågor (avsnitt 6.17). Frågan om en&lt;br&gt;sådan överklaganderätt bör finnas är av principiellt slag och bör därför&lt;br&gt;övervägas i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, menar utredningen, ingen lämplig ordning att riksdagen i varje&lt;br&gt;enskilt fall i olika specialförfattningar om behandling av personuppgifter,&lt;br&gt;skall ta ställning till om vissa beslut som den personuppgiftsansvarige&lt;br&gt;fattar bör kunna överklagas. Den bästa lösningen är att riksdagen i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhang - lämpligen i ett lagstiftningsärende rörande personupp-&lt;br&gt;giftslagen - får ta ställning till om en sådan överklaganderätt bör finnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen om behandling av personuppgifter föreslås träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;2000 (avsnitt 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis nämndes bygger lagen om behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten på personuppgiftslagen och skall tillämpas&lt;br&gt;sida vid sida med den. Mot denna bakgrund bör, menar utredningen, den&lt;br&gt;föreslagna lagens övergångsreglering och personuppgiftslagens i princip&lt;br&gt;överensstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår därför i fråga om automatiserad behandling av&lt;br&gt;personuppgifter, en övergångsbestämmelse som innebär att lagen - lik-&lt;br&gt;som personuppgiftslagen - skall tillämpas först den 1 oktober 2001 på&lt;br&gt;sådana automatiserade behandlingar som har påbörjats före den&lt;br&gt;24 oktober 1998. Detsamma bör - liksom enligt personuppgiftslagen -&lt;br&gt;gälla beträffande automatiserad behandling som utförs för ett visst&lt;br&gt;ändamål, om behandling för ändamålet har påbörjats före den 24 oktober&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten kommer&lt;br&gt;således att gälla för de automatiserade behandlingar som pågår den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 och som har påbörjats efter den 24 oktober 1998. Den 1 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2001 kommer denna lag - liksom personuppgiftslagen - i princip att&lt;br&gt;gälla fullt ut för all automatiserad behandling av personuppgifter, oavsett&lt;br&gt;när den har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller manuell behandling av personuppgifter som på-&lt;br&gt;börjats före den 24 oktober 1998, anser utredningen att den föreslagna&lt;br&gt;lagen bör träda i kraft först den 1 oktober 2007. För sådan manuell be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter inom socialtjänsten kommer således endast&lt;br&gt;personuppgiftslagen att gälla till och med den 30 september 2007. När&lt;br&gt;det gäller manuell behandling som påbörjats efter den 24 oktober 1998&lt;br&gt;gäller däremot såväl personuppgiftslagens bestämmelser som lagen om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten redan den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär vidare att det i socialtjänstlagen tas in en ny&lt;br&gt;bestämmelse, 59 a §, som innebär att förbudet i 59 § första stycket&lt;br&gt;samma lag mot att i s.k. sammanställningsregister hos socialnämnden&lt;br&gt;anteckna uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden inte skall hindra&lt;br&gt;att personuppgifter behandlas hos socialnämnden för uppföljning, utvär-&lt;br&gt;dering, kvalitetssäkring, forskning och framställning av statistik (avsnitt&lt;br&gt;6.1.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en ändring i 61 § socialtjänstlagen, som innebär att det&lt;br&gt;i den paragrafen tas in en hänvisning inte bara till personuppgiftslagen&lt;br&gt;utan även till lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ändringarna i socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 juli Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 (avsnitt 7.2). Beträffande 61 § socialtjänstlagen föreslås en viss Bilaga 4&lt;br&gt;övergångsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i betänkandet Behandling av&lt;br&gt;personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om&lt;br&gt;uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av&lt;br&gt;personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning&lt;br&gt;enligt särskilda kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen tillämpas inte vid behandling av personuppgifter för forsk-&lt;br&gt;nings- och statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med socialtjänst förstås i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda&lt;br&gt;lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet som bedrivs av Statens institutionsstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. handläggning av ärenden om bistånd som lämnas av socialnämnd åt&lt;br&gt;asylsökande och andra utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar&lt;br&gt;och vissa andra utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehind-&lt;br&gt;rade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration&lt;br&gt;av verksamhet som avses i 1-8.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om inget annat följer av denna lag, tillämpas personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204) vid behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I socialtjänstlagen (1980:620) finns särskilda bestämmelser om re-&lt;br&gt;gister m.m. hos socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personuppgifter får behandlas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Personuppgifter får, förutom med den registrerades samtycke, be- bilaga $&lt;br&gt;handlas bara om behandlingen är nödvändig för att en arbetsuppgift inom&lt;br&gt;socialtjänsten skall kunna utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen hindrar dock inte att personuppgifter lämnas ut om det följer av&lt;br&gt;lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändamålen med behandlingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Det ankommer på den personuppgiftsansvarige att, inom den ram&lt;br&gt;som anges i 6 § och med beaktande av 9 § första stycket c personupp-&lt;br&gt;giftslagen (1998:204), bestämma för vilka ändamål personuppgifter får&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Känsliga personuppgifter, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § En tillåten behandling av personuppgifter enligt 6 § innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att även uppgifter om personnummer och sådana känsliga person-&lt;br&gt;uppgifter som avses i 13 § pcrsonuppgiftslagen (1998:204) får behandlas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att även andra än myndigheter får behandla personuppgifter om lag-&lt;br&gt;överträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella&lt;br&gt;tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att personuppgifter får föras över till tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 9 § första stycket e och f personuppgiftslagen följer att de person-&lt;br&gt;uppgifter som behandlas skall vara adekvata och relevanta i förhållande&lt;br&gt;till ändamålen med behandlingen samt att inte fler personuppgifter får&lt;br&gt;behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med be-&lt;br&gt;handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande och gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Utöver vad som följer av personuppgiftslagen (1998:204) finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om bevarande och gallring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § För utlämnande av personuppgifter som finns inom socialtjänsten&lt;br&gt;gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100), social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) och lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och&lt;br&gt;skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om automatiserad behandling av personuppgifter, som på-&lt;br&gt;börjats före den 24 oktober 1998 och sådan behandling som utförs för ett&lt;br&gt;visst ändamål, om behandling för ändamålet påbörjats före den&lt;br&gt;24 oktober 1998, skall lagen tillämpas först den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om manuell behandling av personuppgifter, som påbörjats&lt;br&gt;före den 24 oktober 1998 och sådan behandling som utförs för ett visst&lt;br&gt;ändamål, om manuell behandling för ändamålet påbörjats före den&lt;br&gt;24 oktober 1998, skall lagen tillämpas först den 1 oktober 2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 59 a §,&lt;br&gt;dels att 61 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om automatiserad och&lt;br&gt;viss manuell behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter finns bestämmelser i&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 59 § första&lt;br&gt;stycket hindrar inte att personupp-&lt;br&gt;gifter behandlas hos socialnämn-&lt;br&gt;den för uppföljning, utvärdering,&lt;br&gt;kvalitetssäkring, forskning och&lt;br&gt;framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om automatiserad och&lt;br&gt;viss manuell behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter finns bestämmelser i&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204)&lt;br&gt;och i lagen (2000:000) om be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Under den tid datalagen (1973:289) skall tillämpas på viss behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter, gäller dock 61 § i dess lydelse före den&lt;br&gt;24 oktober 1998 för sådan behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser till betänkandet Behandling av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^P- 2000/01:80&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;personuppgifter inom socialtjänsten (SOU 1999:109) &lt;sup&gt;Bllaga 6&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten för Övre Norrland, Solna tings-&lt;br&gt;rätt, Norrköpings tingsrätt, Gävle tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Justitiekanslem (JK), Datainspektionen, Statistiska centralbyrån, Statens&lt;br&gt;invandrarverk, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statens institu-&lt;br&gt;tionsstyrelse, Riksrevisionsverket, Skolverket, Riksarkivet, Juridiska&lt;br&gt;fakulteten vid Uppsala universitet, Juridiska fakulteten vid Lunds&lt;br&gt;universitet, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholm län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kronobergs län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra&lt;br&gt;Götalands län, Göteborgs kommun, Malmö kommun, Stockholms&lt;br&gt;kommun, Håbo kommun, Partille kommun, Täby kommun, Borås&lt;br&gt;kommun, Gävle kommun, Östersunds kommun, Avesta kommun,&lt;br&gt;Falköpings kommun, Ronneby kommun, Degerfors kommun, Lessebo&lt;br&gt;kommun, Sandvikens kommun, Färgelanda kommun, Herrljunga&lt;br&gt;kommun, Valdemarsviks kommun, Dorotea kommun, Malungs kommun,&lt;br&gt;Sollefteå kommun, Marks kommun, Norrtälje kommun, Skara kommun,&lt;br&gt;Hammarö kommun, Strömstads kommun, Åmåls kommun, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Sveriges kommunaltjänstemannaförbund (SKTF), Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen (SAF), Föreningen Sveriges socialchefer, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensio-&lt;br&gt;närsförbund, Riksförbundet PensionärsGemenskap, Statspensionärernas&lt;br&gt;Riksförbund, Svenska Kommunalpensionäremas förbund, Riksförbundet&lt;br&gt;för hjälp åt läkemedelsmissbrukare, Sällskapet Länkarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Rädda Barnen och Barnens rätt i samhället (BRIS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jämförelse mellan den nuvarande socialtjänstlagen&lt;br&gt;och den föreslagna nya socialtjänstlagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande socialtjänstlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första-tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § jjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 f jjärde och femte styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen socialtjänstlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 d § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 e § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6f§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6g§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 h §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a § första - tredje styckena&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a § jjärde stycket&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 £&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 $&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13-18 a §§ upphävda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 § första - tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 § jjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 § jjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 § femte stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 § upphävd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 § första stycket och tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första meningen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 § andm stycket och tredje stycket&lt;br&gt;andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;upphävs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33a§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 3 £&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41-46 §§ upphävda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 b § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 3 $&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 b § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 c §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 c §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7/f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7/fl£&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 c§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72a§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74a§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 7 £&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till socialtjänstlag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Socialtjänstens mål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund&lt;br&gt;främja människomas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ekonomiska och sociala trygghet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-jämlikhet i levnadsvillkor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktiva deltagande i samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för&lt;br&gt;sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla en-&lt;br&gt;skildas och gruppers egna resurser. Socialtjänstens verksamhet skall&lt;br&gt;bygga på respekt för människomas självbestämmanderätt och integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När åtgärder rör bam skall det särskilt beaktas vad hänsynen&lt;br&gt;till barnets bästa kräver.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Kommunens ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Vaije kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas där får det&lt;br&gt;stöd och den hjälp som de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på&lt;br&gt;andra huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § och 14 kap. 2 § finns föreskrifter om ansvar i vissa fall för annan&lt;br&gt;kommun än den där den enskilde vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En person som önskar flytta till en annan kommun, men till följd av&lt;br&gt;ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov&lt;br&gt;av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig&lt;br&gt;där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos&lt;br&gt;den kommunen ansöka om sådana insatser. En sådan ansökan skall be-&lt;br&gt;handlas som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen&lt;br&gt;får inte beaktas vid behandling av en sådan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som&lt;br&gt;inflyttningskommunen kan behöva för att kunna pröva ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de&lt;br&gt;nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd&lt;br&gt;gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kommunen får sluta avtal med annan om att utföra kommunens upp-&lt;br&gt;gifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun till-&lt;br&gt;handahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överläm- Prop.2000/01:80&lt;br&gt;nas till ett bolag, en förening, en samPällighet, en stiftelse eller en enskild Bilaga 8&lt;br&gt;individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att, inom ramen&lt;br&gt;för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare&lt;br&gt;användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansie-&lt;br&gt;ringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Riksrevisionsverket får granska sådan verksamhet som bedrivits i&lt;br&gt;samverkan med och delvis finansierats av försäkringskassan eller läns-&lt;br&gt;arbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionsverket rätt att&lt;br&gt;ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Socialnämndens uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Till socialnämndens uppgifter hör att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra sam-&lt;br&gt;hällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i&lt;br&gt;kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informera om socialtjänsten i kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för goda levnadsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, eko-&lt;br&gt;nomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på&lt;br&gt;nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utform-&lt;br&gt;ningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall&lt;br&gt;också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer ut-&lt;br&gt;formas så att de blir lätt tillgängliga för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgär-&lt;br&gt;der vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för&lt;br&gt;bam och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets&lt;br&gt;särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskil-&lt;br&gt;des rätt till arbete, bostad och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal&lt;br&gt;med lämplig utbildning och erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas&lt;br&gt;och säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om&lt;br&gt;socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är&lt;br&gt;lämpligt skall nämnden samverka med andra samhällsorgan och med&lt;br&gt;organisationer och andra föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genom-&lt;br&gt;föras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan&lt;br&gt;med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en åtgärd rör ett bam skall barnets inställning så långt det är möj-&lt;br&gt;ligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess&lt;br&gt;ålder och mognad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan&lt;br&gt;liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha&lt;br&gt;kontakt med andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom råd-&lt;br&gt;givningsbyråer, socialcentraler och liknande, samt genom social jour&lt;br&gt;eller annan liknande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj&lt;br&gt;med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i per-&lt;br&gt;sonliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det.&lt;br&gt;För bam som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om bar-&lt;br&gt;nets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år&lt;br&gt;får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialnämnden skall arbeta för att förebygga och motverka missbruk&lt;br&gt;av alkohol och andra beroendeframkallande medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall genom information till myndigheter, grupper och&lt;br&gt;enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skade-&lt;br&gt;verkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Rätten till bistånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgo-&lt;br&gt;dosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin för-&lt;br&gt;sörjning och för sin livsföring i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.&lt;br&gt;Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter&lt;br&gt;att leva ett självständigt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Försöijningsstöd lämnas för skäliga kostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa&lt;br&gt;och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i&lt;br&gt;fackförening och arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad re-&lt;br&gt;geringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande&lt;br&gt;norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika&lt;br&gt;hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda&lt;br&gt;skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre&lt;br&gt;nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en&lt;br&gt;lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under&lt;br&gt;viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon&lt;br&gt;lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har fyllt tjugofem år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetens-&lt;br&gt;höjande insatser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning&lt;br&gt;men under lid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket&lt;br&gt;skall syfta till all utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden för-&lt;br&gt;sörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att&lt;br&gt;komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt ut-&lt;br&gt;bildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes indivi-&lt;br&gt;duella önskemål och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut&lt;br&gt;fattas enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller&lt;br&gt;annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 3 §, får fortsatt&lt;br&gt;försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller&lt;br&gt;hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetens-&lt;br&gt;höjande verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet&lt;br&gt;enligt 3 § skall inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den en-&lt;br&gt;skilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar&lt;br&gt;sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock&lt;br&gt;likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap.&lt;br&gt;1-4 §§ och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 §§ och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbets-&lt;br&gt;miljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får&lt;br&gt;den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån miss-&lt;br&gt;bruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen&lt;br&gt;och vården och noga bevaka att planen fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialnämnden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för att bam och ungdom växer upp under trygga och goda för-&lt;br&gt;hållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsut-&lt;br&gt;veckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos bam och ung-&lt;br&gt;dom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos bam och ung-&lt;br&gt;dom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland bam och&lt;br&gt;ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel samt dop-&lt;br&gt;ningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i nära samarbete med hemmen sörja för att bam och ungdom som&lt;br&gt;riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran&lt;br&gt;utanför det egna hemmet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i sin omsorg om bam och ungdom tillgodose det särskilda behov av&lt;br&gt;stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad,&lt;br&gt;boende, umgänge eller adoption har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden förbjuda eller be-&lt;br&gt;gränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att&lt;br&gt;i hemmet ta emot andras underåriga bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant förbud omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda&lt;br&gt;omständigheter är uppenbart befogat att ett bam tas emot i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommunen skall sörja för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att&lt;br&gt;nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge (samarbets-&lt;br&gt;samtal) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att föräldrar får hjälp att träffa avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra&lt;br&gt;stycket eller 15 a § andra stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens&lt;br&gt;försorg eller annars genom lämplig rådgivare kan erbjudas dem som be-&lt;br&gt;gär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av det allmänna eller yrkesmässigt av en enskild och som består i samtal&lt;br&gt;med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och fa-&lt;br&gt;miljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att&lt;br&gt;leva och bo självständigt, under trygga förhållanden och med respekt för&lt;br&gt;sitt självbestämmande och sin integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder&lt;br&gt;och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan&lt;br&gt;lättåtkomlig service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och om-&lt;br&gt;vårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena&lt;br&gt;för äldre människor i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet&lt;br&gt;upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall&lt;br&gt;kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och or-&lt;br&gt;ganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psy-&lt;br&gt;kiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får&lt;br&gt;möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull&lt;br&gt;sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hen-&lt;br&gt;nes behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till Prop.2000/01:80&lt;br&gt;följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant Bilaga 8&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder&lt;br&gt;samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksam-&lt;br&gt;het på dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och&lt;br&gt;psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med&lt;br&gt;landstinget och med andra samhällsorgan och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem&lt;br&gt;som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har&lt;br&gt;funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Socialnämnden bör verka för att kvinnor som är eller har varit ut-&lt;br&gt;satta för våld eller andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att&lt;br&gt;förändra sin situation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Vård i familjehem och i hem for vård eller boende&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i&lt;br&gt;ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för&lt;br&gt;vård eller boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har&lt;br&gt;tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med&lt;br&gt;anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett bam placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan&lt;br&gt;tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för&lt;br&gt;barnet skall dock alltid beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem och&lt;br&gt;hem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas&lt;br&gt;och bo utanför det egna hemmet. Enligt 3 § skall dock behovet av vissa&lt;br&gt;hem tillgodoses av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall skall tillgodoses av staten.&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för dessa&lt;br&gt;hem. Styrelsen leder och har tillsyn över verksamheten vid hemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten kan, om det finns särskilda skäl för det, genom avtal uppdra åt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett landsting eller en kommun att inrätta och driva ett sådant hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård i ett sådant hem som avses i första stycket får avgift tas ut av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den kommun som begärt placeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vård i familjehem, hem för vård eller boende och sådana hem som&lt;br&gt;avses i 3 § skall bedrivas i samråd med socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om vård i sådana hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler till skydd for underåriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En underårig får inte utan socialnämndens medgivande tas emot för&lt;br&gt;stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av&lt;br&gt;föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne.&lt;br&gt;Som ett medgivande anses socialnämndens beslut att bereda den under-&lt;br&gt;årige vård i ett visst familjehem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden får inte lämna medgivande utan att förhållandena i det&lt;br&gt;enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Är det fråga om att ta emot ett bam med hemvist utomlands i syfte att&lt;br&gt;adoptera det, skall medgivandet inhämtas innan barnet lämnar det land&lt;br&gt;där det har sitt hemvist. Medgivande får lämnas endast om den eller de&lt;br&gt;som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper om bam och deras be-&lt;br&gt;hov och har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd.&lt;br&gt;Medgivandet upphör att gälla om inte barnet har tagits emot i hemmet&lt;br&gt;inom två år från det medgivandet lämnades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till socialnämn-&lt;br&gt;den om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid med-&lt;br&gt;givandet gäller. Medgivandet skall återkallas, om förutsättningarna för&lt;br&gt;det inte längre finns. Medgivandet kan återkallas även när barnet har ta-&lt;br&gt;gits emot av den eller de som vill adoptera, om en fortsatt vistelse hos&lt;br&gt;dem inte vore förenlig med barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När ett bam har föreslagits för adoption, skall socialnämnden skynd-&lt;br&gt;samt och senast inom två veckor från det att den eller de som vill adop-&lt;br&gt;tera kommit in med en anmälan om detta pröva om samtycke skall ges&lt;br&gt;till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Om det är fråga om ett adop-&lt;br&gt;tionsförfarande som omfattas av lagen (1997:191) med anledning av&lt;br&gt;Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av bam och samarbete&lt;br&gt;vid internationella adoptioner, skall 3 § i den lagen tillämpas. Den tid&lt;br&gt;inom vilken prövning enligt detta stycke skall ske får förlängas om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Socialnämnden skall i fråga om de underåriga som avses i 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma&lt;br&gt;uppväxtförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för att de får lämplig utbildning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämna vårdnadshavama och dem som vårdar sådana underåriga råd,&lt;br&gt;stöd och annan hjälp som de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vårdas en underårig med stöd av denna lag i ett annat hem än det&lt;br&gt;egna, skall socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om&lt;br&gt;vården fortfarande behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett medgivande att ta emot en underårig för stadigvarande vård och&lt;br&gt;fostran enligt 5 § meddelas av socialnämnden i vårdnadshavarens hem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun,&lt;br&gt;skall nämnden informera och samråda med den kommunen innan den&lt;br&gt;fattar sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande om att ta emot ett bam med hemvist utomlands i syfte&lt;br&gt;att adoptera det enligt 6 § och ett samtycke till adoptionsförfarandet en-&lt;br&gt;ligt 8 § meddelas av socialnämnden i den eller de sökandes hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 5 § fullgör skyldighe-&lt;br&gt;terna enligt 9 §. I de fall samtycke enligt 8 § lämnats av socialnämnden i&lt;br&gt;en annan kommun fullgör i stället den nämnden skyldigheterna enligt&lt;br&gt;9§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verksam-&lt;br&gt;het som syftar till att förmedla underåriga till hem som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla&lt;br&gt;bam från utlandet för adoption finns bestämmelser i lagen (1997:192) om&lt;br&gt;internationell adoptionsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Föreskrifter om enskild verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild&lt;br&gt;individ får inte utan tillstånd av länsstyrelsen yrkesmässigt bedriva verk-&lt;br&gt;samhet i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hem för vård eller boende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket eller 5 kap. 8 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hem för viss annan hel dygns vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dyg-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen i det län där verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom&lt;br&gt;avtal enligt 2 kap. 5 § har överlämnat till en enskild att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas&lt;br&gt;endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och säker-&lt;br&gt;heten i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall&lt;br&gt;nytt tillstånd sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i 11 kap. 5 och 6 §§ gäller i tillämpliga delar i en-&lt;br&gt;skild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn. Dokumentationen&lt;br&gt;skall bevaras så länge den kan antas ha betydelse för åtgärder i verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En handling i en personakt i enskild verksamhet som står under läns-&lt;br&gt;styrelsens tillsyn skall, om det begärs av den som akten rör, så snart som&lt;br&gt;möjligt tillhandahållas denne för läsning eller avskrivning på stället eller&lt;br&gt;i avskrift eller kopia, om inte annat följer av 14 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utlämnande enligt första stycket prövas av den som ansva-&lt;br&gt;rar för personakten. Anser denne att personakten eller någon del av den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bör länmas ut skall han eller hon genast med eget yttrande över-&lt;br&gt;lämna frågan till länsstyrelsen för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Länsstyrelsen får besluta att en personakt i enskild verksamhet som&lt;br&gt;står under länsstyrelsens tillsyn skall tas om hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om verksamheten upphör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att&lt;br&gt;handhas enligt föreskrifterna i denna lag eller enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns&lt;br&gt;ett påtagligt behov av att akten tas om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omhändertagen personakt skall återlämnas, om det är möjligt och&lt;br&gt;det inte finns skäl för omhändertagande enligt första stycket. Beslut i&lt;br&gt;fråga om återlämnande meddelas av länsstyrelsen efter ansökan av den&lt;br&gt;som vid beslutet om omhändertagande ansvarade för personakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personakter som har tagits om hand skall förvaras avskilda hos arkiv-&lt;br&gt;myndigheten i den kommun där akterna omhändertagits. Personaktema&lt;br&gt;skall bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten.&lt;br&gt;En myndighet som har hand om en personakt som har omhändertagits&lt;br&gt;har, om en uppgift ur akten begärs för ett särskilt fall, samma skyldighet&lt;br&gt;att lämna uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhänder-&lt;br&gt;tagandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnads-&lt;br&gt;ansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom för un-&lt;br&gt;deråriga, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk&lt;br&gt;av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller be-&lt;br&gt;handling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Rege-&lt;br&gt;ringen får meddela föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut&lt;br&gt;för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en underårig genom socialnämndens försorg får vård i ett annat&lt;br&gt;hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till&lt;br&gt;kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Social-&lt;br&gt;nämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser den un-&lt;br&gt;derårige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om tjänster för vilka&lt;br&gt;avgift har bestämts enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För familjerådgivning, hemtjänst och verksamhet för bam och ung-&lt;br&gt;dom enligt 5 kap. 2 § som inte är stöd- och hjälpinsatser av behandlings-&lt;br&gt;karaktär, sådant boende som avses i 5 kap 6 § andra stycket eller 8 §&lt;br&gt;tredje stycket eller annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skä-&lt;br&gt;liga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får&lt;br&gt;dock inte överstiga kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hemtjänst får inte, tillsammans med avgifter som avses i&lt;br&gt;26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så&lt;br&gt;stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina&lt;br&gt;personliga behov, boendekostnader och andra normala levnadskostnader.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avgifterna fastställs skall kommunen försäkra sig om att omsorgs- Prop.2000/01:80&lt;br&gt;tagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekono- Bilaga 8&lt;br&gt;misk situation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Återkrav m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att&lt;br&gt;lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd en-&lt;br&gt;ligt 4 kap. 1 § utgells obehörigen eller med för högt belopp, får social-&lt;br&gt;nämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i annat fall än som avses i första stycket fått sådant ekono-&lt;br&gt;miskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde&lt;br&gt;ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1 §, återkräva bistånd&lt;br&gt;som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 § endast om del har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som förskott på en förmån eller ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat&lt;br&gt;råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 § får&lt;br&gt;socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om&lt;br&gt;återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas&lt;br&gt;enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör&lt;br&gt;grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte åter-&lt;br&gt;betalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 § eller för&lt;br&gt;kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 § första eller andra&lt;br&gt;stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens&lt;br&gt;kostnader uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den&lt;br&gt;enskilde är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersätlningsskyldige ge-&lt;br&gt;nom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd&lt;br&gt;att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars&lt;br&gt;synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet&lt;br&gt;som avses i 1 och 2 §§ och i 8 kap. 1 § första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Nämndorganisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För en socialnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialnämnden skall själv eller genom ombud föra kommunens talan&lt;br&gt;i mål och ärenden som enligt denna lag eller annan författning är en upp-&lt;br&gt;gift för socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Socialnämnden skall hos fullmäktige, kommunstyrelsen och övriga&lt;br&gt;nämnder och hos andra myndigheter göra de framställningar som nämn-&lt;br&gt;den finner påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden får inhämta yttranden och upplysningar från kommun-&lt;br&gt;styrelsen och övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i den&lt;br&gt;egna kommunen, när det behövs för nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en&lt;br&gt;särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i&lt;br&gt;ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap 5-7 och 10 §§ denna&lt;br&gt;lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § tredje stycket,&lt;br&gt;21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om vård av unga samt 11 och 13 §§ lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 8 § om samtycke väg-&lt;br&gt;ras och beslut enligt 8 kap. 5 § om att föra talan om återkrav enligt 8 kap.&lt;br&gt;2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller för-&lt;br&gt;äldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 4 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt&lt;br&gt;9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad&lt;br&gt;utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket föräldra-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6 kap. 19 § föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål&lt;br&gt;och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att&lt;br&gt;underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte omfatta befo-&lt;br&gt;genhet att meddela beslut i frågor som avses i 5 kap. 3 § denna lag eller&lt;br&gt;att fullgöra nämndens uppgifter enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag eller 17 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelser om rätt att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens&lt;br&gt;ställe finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Handläggning av ärenden m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som ge-&lt;br&gt;nom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och&lt;br&gt;som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett&lt;br&gt;ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till en under-&lt;br&gt;årigs skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av in-&lt;br&gt;satser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs.&lt;br&gt;Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada&lt;br&gt;eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är moti-&lt;br&gt;verat av omständigheterna i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom&lt;br&gt;fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att för-&lt;br&gt;länga utredningen för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som berörs av en sådan utredning som anges i första stycket skall&lt;br&gt;underrättas om att en utredning inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När ett bam behöver vårdas utom hemmet skall en plan upprättas för&lt;br&gt;den vård som socialnämnden avser att anordna. Planen skall även uppta&lt;br&gt;åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialnämnden är skyldig att slutföra en utredning enligt 2 § och fatta&lt;br&gt;beslut i ärendet även om den underårige byter vistelsekommun. Det-&lt;br&gt;samma gäller om en utredning inletts enligt 1 § och ärendet avser vård av&lt;br&gt;missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen samtycker till&lt;br&gt;att ta över utredningen av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av&lt;br&gt;beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Doku-&lt;br&gt;mentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt&lt;br&gt;faktiska omständigheter och händelser av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så&lt;br&gt;att obehöriga inte får tillgång till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integ-&lt;br&gt;ritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de joumalanteckningar och&lt;br&gt;andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde&lt;br&gt;anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta anteck-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialnämnden skall tillämpa bestämmelserna i 13 § förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1986:223) om remiss i alla ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot&lt;br&gt;någon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 § om motivering av beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 26 § om rättelse av skrivfel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte upp-&lt;br&gt;gifter som rör någon annan sökande i ett ärende om ett sådant boende&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 6 § andra stycket eller 8 § tredje stycket eller om nå-&lt;br&gt;gon annan liknande social tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansö-&lt;br&gt;kan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som&lt;br&gt;rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som enligt vad som sägs i 8 § skall ges tillfälle att yttra sig enligt&lt;br&gt;17 § förvaltningslagen (1986:223) har rätt att få företräde inför nämnden,&lt;br&gt;om inte särskilda skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ges tillfälle att yttra sig skall underrättas om sin rätt att få fö-&lt;br&gt;reträde inför nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Bam som har fyllt 15 år har rätt att själva föra sin talan i mål och&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam som är yngre bör höras, om det kan vara till nytta för utredningen&lt;br&gt;och barnet inte kan antas ta skada av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Socialnämnden har rätt att av de allmänna försäkringskassorna eller&lt;br&gt;erkända arbetslöshetskassorna få uppgifter om ekonomisk hjälp som har&lt;br&gt;lämnats till enskilda, som har ärenden hos nämnden. Socialnämnden har&lt;br&gt;vidare rätt att få uppgifter som lämnats till kommunen i ärenden om eko-&lt;br&gt;nomisk hjälp enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § I mål och ärenden enligt denna lag som avser myndighetsutövning&lt;br&gt;mot enskild får delgivning inte ske med tillämpning av 12 eller 15 § del-&lt;br&gt;givningslagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I sådana personregister hos socialnämnden som utgör sammanställ-&lt;br&gt;ningar av uppgifter får det inte tas in uppgifter om ömtåliga personliga&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta hindrar inte att det i ett personregister tas in uppgifter om åtgär-&lt;br&gt;der som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär myndighets-&lt;br&gt;utövning och den bestämmelse som ett beslut om en sådan åtgärd grun-&lt;br&gt;dar sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket hindrar heller inte att personuppgifter&lt;br&gt;behandlas hos socialnämnden för uppföljning, utvärdering, kvalitetssäk-&lt;br&gt;ring, forskning och framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör social-&lt;br&gt;nämndens personregister skall gallras fem år efter det sista anteckningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjordes i akten. Uppgifterna skall dock inte gallras så länge uppgifter om&lt;br&gt;samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i personregister som avses i 13 § första stycket skall gallras&lt;br&gt;fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gall-&lt;br&gt;ringsskyldigheten inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I fråga om automatiserad och viss manuell behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) och i&lt;br&gt;lagen (2001 :xxx) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Följande handlingar får inte gallras med stöd av bestämmelserna i&lt;br&gt;14 § första stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning&lt;br&gt;om faderskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning&lt;br&gt;om adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att en un-&lt;br&gt;derårig har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, i ett&lt;br&gt;familjehem eller i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräld-&lt;br&gt;rarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket&lt;br&gt;föräldrabalken som godkänts av socialnämnden får inte gallras förrän&lt;br&gt;barnet fyller arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar skall vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;14 § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kom-&lt;br&gt;muner och i övriga kommuner för ett representativt urval av personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Socialnämnden skall, enligt vad regeringen närmare föreskriver, ur&lt;br&gt;personregister lämna ut uppgifter till Socialstyrelsen för angelägna sta-&lt;br&gt;tistiska ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Socialnämnden skall lämna ut uppgifter ur personregister till statliga&lt;br&gt;myndigheter, när detta begärs för forskningsändamål och det kan ske&lt;br&gt;utan risk för att den enskilde eller någon honom eller henne närstående&lt;br&gt;lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet lämna upp-&lt;br&gt;gifter till denna om utgiven ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika&lt;br&gt;felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämn-&lt;br&gt;der skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga&lt;br&gt;lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser&lt;br&gt;inom särskilda boendeformer i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgifter som&lt;br&gt;omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens uppgiftsskyldighet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Har någon som påföljd för brott överlämnats till vård inom social-&lt;br&gt;tjänsten, skall socialnämnden underrätta åklagarmyndigheten, om vården&lt;br&gt;eller de andra åtgärder som redovisats i vårdplanen inte kommer till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller om den som överlämnats till vård inom socialtjänsten&lt;br&gt;bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 31 kap. 1 § tredje&lt;br&gt;stycket 2 brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om socialnämnden i sin verksamhet iakttagit något som tyder på att&lt;br&gt;nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i miss-&lt;br&gt;bruksmönster av kända medel, skall nämnden utan dröjsmål anmäla detta&lt;br&gt;till Folkhälsoinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Socialnämnden kan enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) utan&lt;br&gt;hinder av sekretess polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet.&lt;br&gt;Detsamma gäller enligt 14 kap. 2 § femte stycket samma lag för vissa&lt;br&gt;brott som riktar sig mot underåriga. Av samma stycke följer också att&lt;br&gt;sekretess inte hindrar att uppgifter, som gäller misstanke om brott för&lt;br&gt;vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, lämnas till&lt;br&gt;en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att&lt;br&gt;ingripa mot brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från socialtjänsten skall utan hinder av sekretess lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende,&lt;br&gt;om uppgiften för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet,&lt;br&gt;polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende&lt;br&gt;om att avskilja denne från högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. Tillsyn över socialtjänsten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i landet. Styrelsen skall&lt;br&gt;följa och vidareutveckla socialtjänsten. Till ledning för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag utfärdar Socialstyrelsen allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommuner och&lt;br&gt;enskilda inom länet svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Länsstyrelsen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- följa socialnämndernas tillämpning av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna&lt;br&gt;och andra samhällsorgan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida&lt;br&gt;behov av bistånd i form av hemtjänst samt sådant boende som avses i&lt;br&gt;5 kap. 6 § andra stycket och 5 kap. 8 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Länsstyrelsen har rätt att inspektera verksamhet som står under dess&lt;br&gt;tillsyn och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar och&lt;br&gt;annat material som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vars verksamhet inspekteras är skyldig att lämna den hjälp som&lt;br&gt;behövs vid inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Verksamhet för vilken tillstånd krävs enligt 7 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;står under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksam-&lt;br&gt;heten finns. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten och får in-&lt;br&gt;hämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om socialnämnden får kännedom om missförhållanden i enskild verk-&lt;br&gt;samhet som står under länsstyrelsens tillsyn, skall socialnämnden under-&lt;br&gt;rätta länsstyrelsen om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det förekommer något missförhållande i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. annat hem för vård eller boende än sådant som avses i 6 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 7 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet som kommunen genom avtal enligt 2 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket har överlämnat till en enskild att utföra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan enskild verksamhet än sådan som omfattas av 1-3 och som&lt;br&gt;kommunen upphandlar tjänster från för att fullgöra skyldigheter enligt&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hemtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. sådant boenden som avses i 5 kap 6 § andra stycket och 5 kap. 8 §&lt;br&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får länsstyrelsen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa&lt;br&gt;missförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande skall innehålla uppgifter om de åtgärder som till-&lt;br&gt;synsmyndigheten anser nödvändiga för att de påtalade missförhållandena&lt;br&gt;skall kunna avhjälpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandena är allvarliga och länsstyrelsens föreläggande&lt;br&gt;inte följs, får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om länsstyrelsen finner att en kommun inte fullgör vad som ålagts&lt;br&gt;kommunen i en lagakraftvunnen dom om rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 §&lt;br&gt;får länsstyrelsen förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Föreläggandet&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får inte meddela ett vitesföreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket om verkställighet av domen redan har sökts enligt utsökningsbal-&lt;br&gt;ken. Ett meddelat vitesföreläggande förfaller om verkställighet söks en-&lt;br&gt;ligt utsökningsbalkcn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Anmälan om missförhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Var och en som får kännedom om något som kan innebära att social-&lt;br&gt;nämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter vars verksamhet berör bam och ungdom samt andra&lt;br&gt;myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får känne-&lt;br&gt;dom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till&lt;br&gt;en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana&lt;br&gt;myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verk-&lt;br&gt;samma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör bam&lt;br&gt;och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgiv-&lt;br&gt;ning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast&lt;br&gt;anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att&lt;br&gt;en underårig utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i&lt;br&gt;andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan&lt;br&gt;vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;lagen (1993:335) om Barnombudsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller&lt;br&gt;människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god om-&lt;br&gt;vårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar&lt;br&gt;eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om&lt;br&gt;någon enskild skall genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte&lt;br&gt;missförhållandet utan dröjsmål avhjälps, skall nämnden anmäla för-&lt;br&gt;hållandet till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven&lt;br&gt;enskild verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig för&lt;br&gt;verksamheten. Den ansvarige skall utan dröjsmål avhjälpa missförhål-&lt;br&gt;landet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap. Tystnadsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven en-&lt;br&gt;skild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen&lt;br&gt;röja vad han eller hon därvid har fått reda på om enskildas personliga&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning&lt;br&gt;får inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende&lt;br&gt;eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överflyttning av ärende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en en-&lt;br&gt;skild person kan flyttas över till en annan socialnämnd, om denna nämnd&lt;br&gt;samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om någon efter beslut av en socialnämnd vistas i en annan kommun i&lt;br&gt;familjehem, hem för vård eller boende eller sådan boendeform eller bo-&lt;br&gt;stad som avses i 5 kap. 6 § andra stycket, 8 § tredje stycket och 7 kap. 1 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 2, har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret för&lt;br&gt;det bistånd enligt 4 kap. 1 § samt det individuellt behovsprövade stöd och&lt;br&gt;de individuellt behovsprövade sociala tjänster enligt 2 kap 6 § och 5 kap&lt;br&gt;1 och 2 §§ som den enskilde kan behöva. Placeringskommunens ansvar&lt;br&gt;upphör om ärendet överflyttas enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där den enskilde är folkbokförd har samma ansvar som&lt;br&gt;en placeringskommun enligt första stycket för bistånd, stöd och sociala&lt;br&gt;tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. under kriminalvård i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ&lt;br&gt;av någon annan än en kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om vårdnaden av en underårig flyttats över till en eller två särskilt&lt;br&gt;förordnade vårdnadshavare som den underårige tidigare varit familje-&lt;br&gt;hemsplacerad hos, får kommunen fortsätta alt betala dessa vårdnads-&lt;br&gt;havare skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ansökan enligt 2 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bistånd enligt 4 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbud eller begränsning enligt 5 kap. 3 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medgivande, återkallelse av medgivande eller om samtycke enligt&lt;br&gt;6 kap. 5-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt&lt;br&gt;eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först&lt;br&gt;sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 7 kap. 1 §, om fö-&lt;br&gt;reläggande eller förbud enligt 12 kap. 5 § och om omhändertagande av&lt;br&gt;personakt enligt 7 kap 5 § och beslut om avslag på en begäran om vites-&lt;br&gt;föreläggande enligt 12 kap. 6 § får överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 7 kap.&lt;br&gt;4 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 12 kap. 5 §&lt;br&gt;och om omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § samt domstols&lt;br&gt;motsvarande beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den&lt;br&gt;hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av&lt;br&gt;personakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Böter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Till böter döms den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överträder ett förbud eller en begränsning som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 5 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åsidosätter bestämmelserna i 6 kap. 5 § första stycket, 6 § och 12 §&lt;br&gt;första stycket, om inte gärningen i sistnämnda fall är belagd med straff i&lt;br&gt;lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utan tillstånd driver sådan verksamhet som avses i 7 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 12 kap. 5 § fortsätter&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av socialnämnden,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I den mån huvudmannen för ett hem för vård eller boende, som drivs&lt;br&gt;av landsting eller kommun, beslutar det, får de som bereds vård där inte&lt;br&gt;inneha alkohol eller andra berusningsmedel. Det gäller även injektions-&lt;br&gt;sprutor eller kanyler som kan användas för insprutning i människokrop-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sådan egendom påträffas hos en intagen eller någon annanstans&lt;br&gt;inom hemmet utan att det finns känd ägare till den, får den omhändertas.&lt;br&gt;Den som förestår hemmet skall låta förstöra eller försälja egendomen&lt;br&gt;enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket&lt;br&gt;lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Belopp&lt;br&gt;som erhålls vid försäljning tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner utanför landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vad som sägs i denna lag om landsting skall tillämpas också på en&lt;br&gt;kommun som inte tillhör något landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § För insatser inom omsorger om äldre människor eller människor&lt;br&gt;med funktionshinder får regeringen, eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer, meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för en-&lt;br&gt;skildas liv, personliga säkerhet eller hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänsten i krig m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om socialtjänsten en-&lt;br&gt;ligt denna lag, om riket kommer i krig eller krigsfara eller om det råder&lt;br&gt;sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av&lt;br&gt;krigsfara som riket har befunnit sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter inom social-&lt;br&gt;tjänsten, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om&lt;br&gt;uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av&lt;br&gt;personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning&lt;br&gt;enligt särskilda kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen tillämpas inte vid behandling av personuppgifter för forsk-&lt;br&gt;nings- och statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § I denna lag avses med socialtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda&lt;br&gt;lagstiftningen om vård utan samtycke av unga och av missbrukare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet som bedrivs av Statens institutionsstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. handläggning av ärenden om bistånd som lämnas av socialnämnd åt&lt;br&gt;asylsökande och andra utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. handläggning av ärenden om introduktionsersättning för flyktingar&lt;br&gt;och vissa andra utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. handläggning av ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehind-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst avses även tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitets-&lt;br&gt;säkring och administration av verksamhet som avses i 1-8.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen, tillämpas pcrsonuppgiftslagen (1998:204) vid be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I socialtjänstlagen (2001:000) finns särskilda bestämmelser om upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet, register och gallring m.m. hos socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Personuppgifter får behandlas bara om behandlingen är nödvändig&lt;br&gt;för att en arbetsuppgift inom socialtjänsten skall kunna utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrerad person har inte rätt att motsätta sig sådan behandling av&lt;br&gt;uppgifter som är tillåten enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Socialtjänsten får behandla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. person- och samordningsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204) med undantag för uppgifter om politiska åsikter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål,&lt;br&gt;straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter får även behandlas för uppgiftsutlämnande som före-&lt;br&gt;skrivs i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter enligt första och andra styckena får behandlas endast&lt;br&gt;om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för hand-&lt;br&gt;läggningen av det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § För utlämnande av personuppgifter som finns inom socialtjänsten&lt;br&gt;gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100), social-&lt;br&gt;tjänstlagen (2001:000) och lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och&lt;br&gt;skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Socialtjänstens beslut om rättelse och om information som skall&lt;br&gt;lämnas efter ansökan får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar föreskrifter om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas,&lt;br&gt;om personuppgiftsansvaret för behandlingen samt om sökbegrepp,&lt;br&gt;direktåtkomst och samköming av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar även föreskrifter om i vilka fall personuppgifter&lt;br&gt;får behandlas för tillhandahållande av information som behövs inom&lt;br&gt;socialtjänsten för fullgörande av åligganden som följer av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i lagen skall inte börja tillämpas förrän den&lt;br&gt;1 oktober 2007 när det gäller manuell behandling av personuppgifter,&lt;br&gt;som påbörjats före den 24 oktober 1998 och sådan behandling som utförs&lt;br&gt;för ett visst ändamål, om manuell behandling för ändamålet påbörjats&lt;br&gt;före den 24 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har en begäran om registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289)&lt;br&gt;kommit in innan denna lag träder i kraft men har utdraget inte expedie-&lt;br&gt;rats före ikraftträdandet, skall framställan anses som en ansökan om in-&lt;br&gt;formation enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelsen om skadestånd skall tillämpas endast om den&lt;br&gt;omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter det att denna&lt;br&gt;lag har trätt i kraft för den aktuella behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12, 22, 29, och 44 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 27 a och 34 a-c §§,&lt;br&gt;med följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätten beslutat om tvångsvård skall socialnämnden se till att be-&lt;br&gt;slutet verkställs genom att missbrukaren bereds vård i ett hem som avses&lt;br&gt;i 22 § eller, i fall som avses i 24 § första stycket, på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens beslut upphör att gälla, om vården inte har påbörjats inom fyra&lt;br&gt;veckor från den dag då beslutet vanna laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet upphör också att gälla&lt;br&gt;om missbrukaren, sedan vården&lt;br&gt;har påbörjats, under minst sex må-&lt;br&gt;nader i följd antingen har vistats&lt;br&gt;olovligen utanför ett hem som av-&lt;br&gt;ses i 22 § eller varit intagen i häkte&lt;br&gt;eller kriminalvårdsanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet upphör också att gälla&lt;br&gt;om missbrukaren, sedan vården&lt;br&gt;har påbörjats, under sammanlagt&lt;br&gt;minst sex månader i följd har vis-&lt;br&gt;tats olovligen utanför ett hem som&lt;br&gt;avses i 22 § eller varit intagen i&lt;br&gt;häkte eller kriminalvårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsvård lämnas genom hem&lt;br&gt;som är särskilt avsett att lämna&lt;br&gt;vård enligt denna lag (LVM-hem).&lt;br&gt;Ett sådant hem skall ha en styrelse&lt;br&gt;som utses av Statens institutions-&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemmets styrelse förestår vår-&lt;br&gt;den vid hemmet i den mån uppgif-&lt;br&gt;ten inte har överlåtits på en sär-&lt;br&gt;skild föreståndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsvård lämnas genom hem&lt;br&gt;som är särskilt avsett att lämna&lt;br&gt;vård enligt denna lag (LVM-hem).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vårdas enligt denna&lt;br&gt;lag i ett LVM-hem har rätt att i&lt;br&gt;den utsträckning som det kan ske&lt;br&gt;utan att äventyra vården eller&lt;br&gt;ordningen vid hemmet ta emot och&lt;br&gt;föra telefonsamtal. Beslut fattas av&lt;br&gt;den som förestår vården vid hem-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1996:981) om besöksin-&lt;br&gt;skränkningar vid viss tvångsvård&lt;br&gt;finns bestämmelser om besök på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en intagen vistats vid ett&lt;br&gt;LVM-hem i tre månader utan att&lt;br&gt;vård i annan form kommit till&lt;br&gt;stånd skall föreståndaren anmäla&lt;br&gt;detta till hemmets styrelse med&lt;br&gt;angivande av orsaken till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdinstitutioner enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en intagen vistats vid ett&lt;br&gt;LVM-hem i tre månader utan att&lt;br&gt;vård i annan form kommit till&lt;br&gt;stånd skall den som förestår vår-&lt;br&gt;den vid hemmet anmäla detta till&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse och&lt;br&gt;ange orsaken till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagne får vid någon av de&lt;br&gt;omständigheter som anges i 34 §&lt;br&gt;vårdas vid en enhet som är låsbar&lt;br&gt;eller på annat sätt inrättad för&lt;br&gt;särskilt noggrann tillsyn. Den in-&lt;br&gt;tagne får vårdas inom en sådan&lt;br&gt;enhet under högst två månader i&lt;br&gt;följd. Om särskilda behandlings-&lt;br&gt;skäl föranleder det, får dock vår-&lt;br&gt;den vid enheten pågå längre tid,&lt;br&gt;förutsatt att någon av de omstän-&lt;br&gt;digheter som anges i 34 § fortfa-&lt;br&gt;rande föreligger och att den in-&lt;br&gt;tagne samtidigt ges möjlighet till&lt;br&gt;vistelse i öppnare former eller&lt;br&gt;utanför hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattas av den som förestår&lt;br&gt;vården vid hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 34 § får, om han eller&lt;br&gt;hon uppträder våldsamt eller är så&lt;br&gt;påverkad av berusningsmedel att&lt;br&gt;han eller hon inte kan hållas till&lt;br&gt;ordningen, hållas avskild från de&lt;br&gt;övriga vid hemmet. Han eller hon&lt;br&gt;skall då stå under fortlöpande&lt;br&gt;uppsikt av personalen. Den in-&lt;br&gt;tagne får dock inte hållas i sådan&lt;br&gt;avskildhet längre tid än vad som&lt;br&gt;är oundgängligen nödvändigt och&lt;br&gt;inte i något fall under längre tid&lt;br&gt;än 24 timmar i foljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattas av den som förestår&lt;br&gt;vården vid hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vårdas enligt denna&lt;br&gt;lag vid ett LVM-hem är, om inte&lt;br&gt;annat föranleds av medicinska&lt;br&gt;eller liknande skäl, skyldig att ef-&lt;br&gt;ter uppmaning, vid ankomsten till&lt;br&gt;LVM-hemmet och inför vistelse i&lt;br&gt;annan form enligt 27 §, lämna&lt;br&gt;blod-, urin- eller utandningsprov&lt;br&gt;för kontroll av att han eller hon&lt;br&gt;inte är påverkad av narkotika,&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker, andra be-&lt;br&gt;rusningsmedel, sådana medel som&lt;br&gt;avses i 1 § lagen (1991:1969) om&lt;br&gt;förbud mot vissa dopningsmedel&lt;br&gt;eller sådana medel som omfattas&lt;br&gt;av lagen (1999:42) om förbud mot&lt;br&gt;vissa hälsofarliga varor, om det&lt;br&gt;kan misstänkas att den intagne är&lt;br&gt;påverkad av något sådant medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av den som förestår vår-&lt;br&gt;den vid ett LVM-hem får överkla-&lt;br&gt;gas av den enskilde hos länsrätten,&lt;br&gt;om beslutet avser överflyttning&lt;br&gt;enligt 25 §, avslag på begäran om&lt;br&gt;utskrivning eller förstörande av&lt;br&gt;egendom enligt 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av den som förestår vår-&lt;br&gt;den vid ett LVM-hem får överkla-&lt;br&gt;gas av den enskilde hos länsrätten,&lt;br&gt;om beslutet avser överflyttning&lt;br&gt;enligt 25 §, innebär inskränk-&lt;br&gt;ningar i särskilt fall av rätten för&lt;br&gt;den som vistas i hemmet att enligt&lt;br&gt;27 § föra telefonsamtal eller avser&lt;br&gt;avslag på begäran om utskrivning&lt;br&gt;eller förstörande av egendom en-&lt;br&gt;ligt 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av den som förestår vården vid ett LVM-&lt;br&gt;hem får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om läkarundersökning enligt 9 § eller 11 § tredje stycket får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om omhändertagande enligt 13 § första stycket eller andra&lt;br&gt;stycket får inte överklagas. Överklagande av rättens beslut om omhän-&lt;br&gt;dertagande enligt 13 § tredje stycket är inte inskränkt till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:52) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vård av unga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 42 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 15 a, 15b, 15c&lt;br&gt;och 17 a §§, med följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melsen i 15 § har rätt att i den&lt;br&gt;utsträckning det lämpligen kan ske&lt;br&gt;med hänsyn till vården eller ord-&lt;br&gt;ningen vid hemmet ta emot och&lt;br&gt;föra telefonsamtal och vistas&lt;br&gt;utanför hemmet. En vistelse utan-&lt;br&gt;för hemmet skall avse en bestämd&lt;br&gt;tid, dock högst fyra veckor. Beslut&lt;br&gt;fattas av den som förestår vården.&lt;br&gt;Beslut om vistelse utanför hemmet&lt;br&gt;skall fattas efter samråd med soci-&lt;br&gt;alnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1996:981) om besöksin-&lt;br&gt;skränkningar vid viss tvångsvård&lt;br&gt;finns bestämmelser om besök på&lt;br&gt;vårdinstitutioner enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är intagen i ett hem för&lt;br&gt;särskilt noggrann tillsyn får vid&lt;br&gt;någon av de omständigheter som&lt;br&gt;anges i 15 § vårdas vid en enhet&lt;br&gt;som är låsbar eller på annat sätt&lt;br&gt;inrättad för särskilt noggrann till-&lt;br&gt;syn. Den unge får vårdas vid en&lt;br&gt;sådan enhet under högst två må-&lt;br&gt;nader i följd. Om särskilda be-&lt;br&gt;handlingsskäl föranleder det, får&lt;br&gt;dock vården vid enheten pågå&lt;br&gt;längre tid, förutsatt att någon av&lt;br&gt;de omständigheter som anges i&lt;br&gt;15 § fortfarande föreligger och att&lt;br&gt;den unge samtidigt ges möjlighet&lt;br&gt;till vistelse i öppnare former eller&lt;br&gt;utanför hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattas av den som förestår&lt;br&gt;vården vid hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vårdas av en sådan&lt;br&gt;anledning som anges i 3 § och som&lt;br&gt;vistas i ett hem för särskilt nog-&lt;br&gt;grann tillsyn får, om det är särskilt&lt;br&gt;påkallat på grund av att den in-&lt;br&gt;tagne uppträder våldsamt eller är&lt;br&gt;så påverkad av berusningsmedel&lt;br&gt;att han eller hon inte kan hållas&lt;br&gt;till ordningen, hållas avskild från&lt;br&gt;de övriga vid hemmet. Han eller&lt;br&gt;hon skall då stå under fortlöpande&lt;br&gt;uppsikt av personalen. Den in-&lt;br&gt;tagne får dock inte hållas i sådan&lt;br&gt;avskildhet längre tid än vad som&lt;br&gt;är oundgängligen nödvändigt och&lt;br&gt;inte i något fall under längre tid&lt;br&gt;än 24 timmar i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År den intagne under 15 år skall&lt;br&gt;läkare skyndsamt yttra sig om&lt;br&gt;varje åtgärd som vidtas enligt för-&lt;br&gt;sta stycket. Om läkaren begär det&lt;br&gt;skall åtgärden genast avbrytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattas av den som förestår&lt;br&gt;vården vid hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vårdas av en sådan&lt;br&gt;anledning som anges i 3 § är, om&lt;br&gt;inte annat föranleds av medicinska&lt;br&gt;eller liknande skäl, skyldig att&lt;br&gt;efter uppmaning vid ankomsten till&lt;br&gt;ett sådant hem som avses i 12 §&lt;br&gt;samt inför vistelse utanför hemmet&lt;br&gt;enligt 15 a § lämna blod-, urin-&lt;br&gt;eller utandningsprov för kontroll&lt;br&gt;av att han eller hon inte är påver-&lt;br&gt;kad av narkotika, alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker, andra berusningsmedel,&lt;br&gt;sådana medel som avses i 1 § la-&lt;br&gt;gen (1991:1969) om förbud mot&lt;br&gt;vissa dopningsmedel eller sådana&lt;br&gt;medel som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1999:42) om förbud mot vissa&lt;br&gt;hälsofarliga varor, om det kan&lt;br&gt;misstänkas att den intagne är på-&lt;br&gt;verkad av något sådant medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av den som förestår Beslut av den som förestår vår-&lt;br&gt;vården vid ett hem för särskilt den vid ett hem för särskilt nog-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;noggrann tillsyn får överklagas&lt;br&gt;bos länsrätten, om beslutet avser&lt;br&gt;förstörande eller försäljning av&lt;br&gt;egendom enligt 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grann tillsyn får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten, om beslutet avser för-&lt;br&gt;störande eller försäljning av egen-&lt;br&gt;dom enligt 20 § eller innebär in-&lt;br&gt;skränkningar i särskilt fall av rät-&lt;br&gt;ten for den som vistas i hemmet att&lt;br&gt;enligt 15 a § föra telefonsamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten&lt;br&gt;ungdomsvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:603) om verkställighet&lt;br&gt;av sluten ungdomsvård att det i lagen skall införas en ny paragraf, 18 a §,&lt;br&gt;med följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde är, om inte annat&lt;br&gt;föranleds av medicinska eller lik-&lt;br&gt;nande skäl, skyldig att efter upp-&lt;br&gt;maning vid ankomsten till det sär-&lt;br&gt;skilda ungdomshemmet samt inför&lt;br&gt;vistelse utanför hemmet enligt 18 §&lt;br&gt;lämna blod-, urin- eller utand-&lt;br&gt;ningsprov för kontroll av att han&lt;br&gt;eller hon inte är påverkad av nar-&lt;br&gt;kotika, alkoholhaltiga drycker,&lt;br&gt;andra berusningsmedel, sådana&lt;br&gt;medel som avses i 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel eller sådana medel&lt;br&gt;som omfattas av lagen (1999:42)&lt;br&gt;om förbud mot vissa hälsofarliga&lt;br&gt;varor, om det kan misstänkas att&lt;br&gt;den dömde är påverkad av något&lt;br&gt;sådant medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet&lt;br&gt;Susanne Billum, justitierådet Göran Regner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 8 februari 2001 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. socialtjänstlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ung-&lt;br&gt;domsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Carin Jahn och&lt;br&gt;kammarrättsassessorn Maria Norberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till socialtjänstlag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås en ny socialtjänstlag vilken skall ersätta den nuva-&lt;br&gt;rande lagen från 1980. Bestämmelserna har omgrupperats och indelats i&lt;br&gt;kapitel. Samtidigt föreslås vissa materiella förändringar, främst beträf-&lt;br&gt;fande möjligheterna att överklaga beslut om bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner det tillfredsställande att den nuvarande lagen, vilken&lt;br&gt;genom olika tillägg blivit alltmera svårtillgänglig, ersätts av en ny och&lt;br&gt;mera överskådlig lag. Kapitelindelning och placering av bestämmelser&lt;br&gt;kan i vissa fall diskuteras. Lagrådet tar i det följande upp sådana frågor&lt;br&gt;under respektive kapitel. Vidare kan konstateras att vissa oklarheter i de&lt;br&gt;nuvarande bestämmelserna, vilka överförts i huvudsak oförändrade till&lt;br&gt;den nya lagen, kvarstår. Som exempel kan nämnas användningen av ut-&lt;br&gt;trycken ”underårig” och ”bam”, vilka synes ha samma betydelse men&lt;br&gt;som ibland kan ge anledning till tvekan om samma åldersgräns avses,&lt;br&gt;dvs. arton år. Enligt Lagrådets mening bör en mera konsekvent be-&lt;br&gt;greppsbildning eftersträvas. Det kan även ifrågasättas om inte flera be-&lt;br&gt;stämmelser bort göras till föremål för kritisk granskning när dc nu över-&lt;br&gt;förs till en ny lag. Det gäller t.ex. de bestämmelser som reglerar förhål-&lt;br&gt;landet till den nu gällande förvaltningslagen. En sådan omfattande&lt;br&gt;granskning har inte varit möjlig inom ramen för Lagrådets behandling av&lt;br&gt;ärendet. Dessa frågor bör övervägas ytterligare i det fortsatta lagstift-&lt;br&gt;ningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den närmare utformningen av lagförslaget vill Lagrådet&lt;br&gt;anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller bestämmelser av allmän räckvidd rörande kommu-&lt;br&gt;nens ansvar för socialtjänsten och förutsättningarna för samverkan med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra huvudmän. I 3 § finns emellertid en mera speciell bestämmelse rö-&lt;br&gt;rande rätten för äldre m.fl. som är bosatta i annan kommun att före flytt-&lt;br&gt;ning ansöka om vissa insatser. Lagrådet har förståelse för om paragrafen&lt;br&gt;anses ha särskild betydelse och därför anses böra ges en framträdande&lt;br&gt;placering. Sakligt sett hör dock paragrafen mera hemma i ett senare&lt;br&gt;kapitel, t.ex. 5 kap. vilket innehåller särskilda bestämmelser om kommu-&lt;br&gt;nens skyldigheter gentemot bl.a. äldre och funktionshindrade. Lagrådet&lt;br&gt;anser att en sådan placering av paragrafen bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna 2 kap. 5 § innehåller i första stycket bestämmelser om&lt;br&gt;avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten.&lt;br&gt;I andra stycket finns en mera speciell bestämmelse om samverkan med&lt;br&gt;landstinget, den allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden i&lt;br&gt;syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. I 6 §&lt;br&gt;finns en bestämmelse om Riksrevisionsverkets granskning av sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i andra stycket av 5 §. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;skulle lagtexten bli klarare om 5 § första stycket fick bilda en egen para-&lt;br&gt;graf, varefter 5 § andra stycket samt 6 § sammanfördes i en följande pa-&lt;br&gt;ragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1 och 2 §§ föreslås vissa ändringar jämfört med nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser om bistånd. Dessa sammanhänger med att det enligt remissförslaget&lt;br&gt;skall bli möjligt att överklaga alla beslut om bistånd med förvaltnings-&lt;br&gt;besvär. Under dessa omständigheter saknas emellertid anledning att bi-&lt;br&gt;behålla den nuvarande regleringen av s.k. försörjningsstöd, innebärande&lt;br&gt;att vissa angivna poster beräknas enligt en riksnorm medan vissa andra&lt;br&gt;beräknas efter omständigheterna i det individuella fallet. Den nuvarande&lt;br&gt;uppräkningen av poster sammanhänger ju med att beslut om försörj-&lt;br&gt;ningsstöd kan överklagas genom förvaltningsbesvär, medan ekonomiskt&lt;br&gt;bistånd därutöver endast kan överklagas genom laglighetsprövning enligt&lt;br&gt;kommunallagen. Vad som behövs i fortsättningen är endast en preci-&lt;br&gt;sering av vilka poster som skall ingå i den av regeringen bestämda riks-&lt;br&gt;normen. Alla beslut kommer ju att kunna överklagas genom förvalt-&lt;br&gt;ningsbesvär. Lagrådet föreslår mot denna bakgrund att första meningen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § utformas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid,&lt;br&gt;förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-&lt;br&gt;avgift skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas&lt;br&gt;enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella&lt;br&gt;prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör ändringar göras i 3 och 4 §§ på så sätt att ordet ”försörj-&lt;br&gt;ningsstöd” ersätts med uttrycket ”bistånd för sin försörjning”, vilket&lt;br&gt;återfinns i 1 §. (Även i 15 kap. 4 § bör en sådan ändring göras.) Det kan&lt;br&gt;även vara lämpligt att komplettera 1 § första stycket med en mening som&lt;br&gt;anger att det i 2-5 §§ finns vissa föreskrifter om bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet finns ett antal bestämmelser som preciserar kommunens skyl-&lt;br&gt;digheter gentemot vissa särskilda grupper. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;skulle kapitlet bli betydligt överskådligare om det försågs med under-&lt;br&gt;rubriker som preciserade vilka grupper de olika bestämmelserna handlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om. Sådana rubriker kan t.ex. vara ”Bam och unga”, ”Missbrukare”,&lt;br&gt;”Äldre människor”, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 5 kap. 2 §, vilken anger kommunens allmänna skyldigheter när det&lt;br&gt;gäller bam och unga, har den förändringen vidtagits att uttrycket ”andra&lt;br&gt;beroendeframkallande medel” ersatts med ”andra berusningsmedel”. I&lt;br&gt;författningskommentaren anges alt detta är en anpassning till den ändring&lt;br&gt;av begreppet som gjorts i bl.a. narkotikastrafflagen. Detta är emellertid&lt;br&gt;inte korrekt. Enligt 8 § narkotikastrafflagen (i lydelse enligt SFS&lt;br&gt;1999:43) förstås med narkotika ”läkemedel eller andra hälsofarliga varor&lt;br&gt;med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller&lt;br&gt;varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper&lt;br&gt;eller effekter”. I lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor talas om&lt;br&gt;”varor som används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning&lt;br&gt;eller annan påverkan”. Den senare lagen är emellertid endast avsedd att&lt;br&gt;ge möjlighet till kontroll av varor som inte anses som narkotika. Den&lt;br&gt;ändring som föreslås i remissen skulle därför enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;medföra ett ändrat och något snävare tillämpningsområde för bestämmel-&lt;br&gt;sen än för närvarande. Detta kan knappast vara åsyftat. Lagrådet föreslår&lt;br&gt;därför alt det nuvarande uttrycket behålls. Ett alternativ kan vara att, så-&lt;br&gt;som i den föreslagna 17 a § LVU, använda uttryckssättet ”narkotika,&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel I sammanhanget kan&lt;br&gt;erinras om att det i 3 § LVU används uttrycket ”andra beroendeframkal-&lt;br&gt;lande medel”. I remissen föreslås ingen ändring i denna del. Ett mera&lt;br&gt;konsekvent uttryckssätt är önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 3 § förekommer en bestämmelse av annorlunda slag än de&lt;br&gt;övriga i kapitlet. Den gäller socialnämndens befogenhet att i vissa fall&lt;br&gt;förbjuda eller begränsa möjligheterna för någon att i hemmet ta emot&lt;br&gt;andras underåriga bam. Enligt Lagrådets mening bör en sådan bestäm-&lt;br&gt;melse hellre placeras i 6 kap. under avsnittet ”Särskilda regler till skydd&lt;br&gt;för underåriga”, vilket innehåller mera närliggande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 11 § finns en bestämmelse rörande socialnämndens stöd till&lt;br&gt;kvinnor som varit utsatta för våld eller andra övergrepp. I en annan lag-&lt;br&gt;rådsremiss om stöd till brottsoffer föreslås att motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;1980 års lag (8 a §) ändras till en mera generell regel rörande stöd till&lt;br&gt;brottsoffer med ikraftträdande den 1 juli 2001. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;bör det nu aktuella lagförslaget anpassas med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet förekommer dels allmänna bestämmelser om vård i familjehem&lt;br&gt;och i hem för vård eller boende, dels speciella bestämmelser till skydd&lt;br&gt;för bam och unga som vårdas i annat hem än det egna, över det senare&lt;br&gt;avsnittet finns en underrubrik. Enligt Lagrådets mening kan det vara&lt;br&gt;lämpligt att förse även det första avsnittet med en underrubrik, t.ex.&lt;br&gt;”Allmänna bestämmelser om vård utanför det egna hemmet”. Den senare&lt;br&gt;underrubriken, ”Särskilda bestämmelser till skydd för underåriga”, fram-&lt;br&gt;står som mindre upplysande eftersom sådana bestämmelser finns på olika&lt;br&gt;ställen i lagen. Lagrådet föreslår att rubriken ändras till exempelvis ”Sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om mottagande av bam”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 1 § fjärde stycket finns en särskild bestämmelse om att när&lt;br&gt;bam placeras det i första hand skall övervägas om barnet kan tas emot av&lt;br&gt;någon anhörig eller närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltid beaktas. Enligt Lagrådets mening skulle bestämmelsen hellre göras&lt;br&gt;till en egen paragraf och placeras under den rubrik som gäller särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om bam. Den andra meningen i bestämmelsen bör samti-&lt;br&gt;digt utformas som en hänvisning till bestämmelsen om beaktande av bar-&lt;br&gt;nets bästa i 1 kap. 1 §, eftersom detta gäller vid all tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6-8 §§ rör samtliga mottagande av bara för adoption&lt;br&gt;enligt reglerna om internationella adoptioner. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;kan det vara lämpligt att sammanföra dessa i en paragraf eller under en&lt;br&gt;särskild rubrik så att eventuella skillnader gentemot socialnämndens&lt;br&gt;kontroll av vanliga familjehem klarläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet erinrar också om vad som inledningsvis anförts om den väx-&lt;br&gt;lande användningen av uttrycken ”bam” och ”underårig”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 1 § första stycket förekommer ett bemyndigande till regeringen&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje&lt;br&gt;dag. Bemyndigandet kan möjligen uppfattas som om det omfattar också&lt;br&gt;föreskrifter om skälig ersättning för andra stöd- och hjälpinsatser. I andra&lt;br&gt;stycket av samma paragraf finns en bestämmelse om att föräldrarna i&lt;br&gt;skälig utsträckning skall bidra till kostnaderna för vård av ett bam i ett&lt;br&gt;annat hem än det egna enligt grander som regeringen föreskriver. Om det&lt;br&gt;senare är ett bemyndigande eller en erinran om rätten att besluta verk-&lt;br&gt;ställighetsföreskrifter (8 kap. 13 § första stycket 1 regeringsformen) är&lt;br&gt;inte helt klart. Bestämmelserna har sin motsvarighet i nuvarande 34 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen. Granden för bemyndigande berörs inte i remissen. Lag-&lt;br&gt;rådet ifrågasätter emellertid om 8 kap. 9 § regeringsformen jämfört med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 och 7 §§ medger ett bemyndigande på det aktuella området (jfr&lt;br&gt;Strömberg: Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 3 uppl.&lt;br&gt;s. 94). Det är i så fall endast verkställighetsföreskrifter som kan komma i&lt;br&gt;fråga. Enligt Lagrådets mening bör därför paragrafen utformas så att den&lt;br&gt;inte innehåller några bemyndiganden eller något som kan uppfattas som&lt;br&gt;bemyndiganden. En erinran om att regeringen kan meddela verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter behöver inte tas in i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 2 § andra stycket finns en bestämmelse om att, om ekonomisk&lt;br&gt;hjälp har lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 §, socialnämnden&lt;br&gt;får återkräva hjälpen om den har getts under villkor om återbetalning.&lt;br&gt;Bestämmelsen väcker frågan om när kommunen kan betala ut ekonomisk&lt;br&gt;hjälp till en enskild utan att det föreligger någon rätt till bistånd. Detta&lt;br&gt;har visserligen tidigare förekommit i praxis. Enligt Lagrådets mening bör&lt;br&gt;emellertid en sådan befogenhet framgå av lagen. När nu reglerna om bi-&lt;br&gt;stånd görs om kommer ingen motsvarighet till den nuvarande 6 g § att&lt;br&gt;finnas. Det bör därför övervägas att komplettera 4 kap. med en bestäm-&lt;br&gt;melse som ger socialnämnden rätt att ge ekonomisk hjälp även i andra&lt;br&gt;fall när det finns skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet, som är tämligen omfattande, finns underrubriker över två av-&lt;br&gt;snitt, ”Register m.m.” samt ”Socialnämndens uppgiftsskyldighet m.m.”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening skulle lagen vinna i överskådlighet om kapitlet&lt;br&gt;delades upp, förslagsvis så att de två senare avsnitten fick bilda ett eget&lt;br&gt;kapitel. En lämplig beteckning för ett sådant kapitel kan vara ”Behand-&lt;br&gt;ling av uppgifter”. De båda underrubrikerna är mindre adekvata och bör&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13, 14, 17 och 18 §§ finns bestämmelser som talar om personregister.&lt;br&gt;Den föreslagna nya lagen om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten reglerar - i anslutning till personuppgiftslagens avfattning&lt;br&gt;- vad som kallas automatiserad behandling av personuppgifter samt viss&lt;br&gt;manuell registrering. Som anges i remissen (avsnitt 9.1) används i pcr-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen inte längre begreppet personregister, vilket däremot&lt;br&gt;förekommer i datalagen som alltjämt är tillämplig i viss utsträckning (se&lt;br&gt;punkt 2 i övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen). Inte heller&lt;br&gt;i den nya lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten&lt;br&gt;används något registerbegrepp (se avsnitt 9.2 i remissen). Eftersom da-&lt;br&gt;talagen inte längre kommer att vara tillämplig när den nya socialtjänst-&lt;br&gt;lagen träder i kraft, bör enligt Lagrådets mening begreppet personregister&lt;br&gt;inte användas i den lagen utan i stället uttryckssätt som ansluter till per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen och lagen om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten. Bl.a. undviker man då risk för missförståndet att ”person-&lt;br&gt;register” innefattar sådan manuell registrering som de två sistnämnda&lt;br&gt;lagarna är tillämpliga på men som datalagen inte omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § hänvisas i fråga om automatiserad och viss manuell behandling&lt;br&gt;av personuppgifter till dels pcrsonuppgiftslagen, dels den föreslagna nya&lt;br&gt;lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Den sist&lt;br&gt;nämnda lagens 5 § hänvisar på liknande sätt till socialtjänstlagen. Man&lt;br&gt;kan då fråga sig hur de olika lagarnas bestämmelser förhåller sig till var-&lt;br&gt;andra. Avsikten torde vara att socialtjänstlagen skall innehålla vissa mera&lt;br&gt;detaljerade bestämmelser om personuppgiftsbehandling, medan den&lt;br&gt;andra nya lagen är av ramlagskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening skulle förhållandet mellan de två lagarna bli&lt;br&gt;något tydligare om socialtjänstlagens paragraf löd, förslagsvis: ”1 fråga&lt;br&gt;om automatiserad behandling och viss manuell behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter finns, utöver bestämmelserna i denna lag, föreskrifter i lagen&lt;br&gt;(2001:000) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204).”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i 5 § lagen om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten skulle i så fall lyda: ”Enligt socialtjänstlagen (2001:000)&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser om uppgiftsskyldighet, viss registrering&lt;br&gt;och gallring hos socialnämnderna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 §, som inte har någon motsvarighet i den nu gällande social-&lt;br&gt;tjänstlagen, har länsstyrelsen tillsyn över den socialtjänst som kommuner&lt;br&gt;och enskilda inom länet svarar för. Av 4 § framgår att länsstyrelsen har&lt;br&gt;rätt att inspektera verksamhet som står under dess tillsyn samt ta del av&lt;br&gt;handlingar m.m. Av 7 kap. 3 § framgår vidare att dokumentationsskyl-&lt;br&gt;digheten i enskild verksamhet är knuten till om den står under länsstyrel-&lt;br&gt;sens tillsyn. Frågan är då vilken enskild verksamhet som står under läns-&lt;br&gt;styrelsens tillsyn. Detta framgår inte klart av förslaget. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening är det - mot bakgrund av de rättsverkningar för enskilda som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundna med att deras verksamhet står under tillsyn enligt de aktuella&lt;br&gt;bestämmelserna - nödvändigt att i lagen precisera vilka verksamheter&lt;br&gt;som omfattas. Lagrådet anser alltså att förslaget måste kompletteras med&lt;br&gt;en motsvarighet till den nuvarande 69 b § socialtjänstlagen. Det kan där-&lt;br&gt;vid vara lämpligt att sammanföra bestämmelserna om tillsyn över kom-&lt;br&gt;munal verksamhet respektive om tillsyn över enskild verksamhet. Följd-&lt;br&gt;ändringar bör göras i 6 § första stycket punkterna 2-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § tredje stycket finns en bestämmelse om att länsstyrelsen, om dess&lt;br&gt;föreläggande inte följs och missförhållandena är allvarliga, får förbjuda&lt;br&gt;fortsatt verksamhet. Motsvarande bestämmelse i den nu gällande social-&lt;br&gt;tjänstlagen (70 § andra stycket) omfattar endast enskild verksamhet. En-&lt;br&gt;ligt förslaget skall länsstyrelsens föreläggande- och förbudsmöjlighet&lt;br&gt;omfatta även kommunal verksamhet. Sanktionen är dock fortfarande&lt;br&gt;endast böter (se 15 kap. 7 §). Man kan fråga sig hur detta skall tillämpas&lt;br&gt;när det gäller en kommun som huvudman för verksamheten. Enligt Lag-&lt;br&gt;rådets mening bör, om sanktionsmöjligheter anses behövas även gent-&lt;br&gt;emot kommuner, en annan lösning väljas på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller bestämmelser om tystnadsplikt. Dessa gäller dock&lt;br&gt;enbart enskild verksamhet. Ingenting sägs om vad som gäller i den&lt;br&gt;offentliga verksamheten. Lagrådet föreslår att det av tydlighetsskäl läggs&lt;br&gt;till en ny paragraf vari anges att för det allmännas verksamhet gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i sekretesslagen (1980:100). Jfr t.ex. 2 kap. 8-10 §§ lagen&lt;br&gt;(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrubriken före 1 §, Överflyttning av ärende, gäller egentligen endast&lt;br&gt;1 § medan 2 § utpekar vilken kommun som i vissa fall har ansvaret. En&lt;br&gt;annan underrubrik bör väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § behandlar inte frågor om vilken kommun som har ansvaret utan av-&lt;br&gt;ser att ge en befogenhet för en tidigare placeringskommun att ge skälig&lt;br&gt;ersättning till tidigare familjehemsföräldrar som fått vårdnaden om bar-&lt;br&gt;net överflyttad till sig. Bestämmelsen bör enligt Lagrådets mening place-&lt;br&gt;ras i ett tidigare kapitel, t.ex. i anslutning till de särskilda reglerna i&lt;br&gt;6 kap. om mottagande av bam i annat hem än det egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § finns regler om överklagande, vari bl.a. anges att beslut om bi-&lt;br&gt;stånd enligt 4 kap. 1 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Vidare har den förändringen vidtagits jämfört med den nuvarande över-&lt;br&gt;klagandebestämmelsen (73 §) att det stycke som f.n. anger att beslut om&lt;br&gt;bistånd till annan inte får överklagas enligt första stycket har utgått. Detta&lt;br&gt;motiveras i författningskommentaren med en hänvisning till 22 § förvalt-&lt;br&gt;ningslagen. Enligt nämnda lagrum får ett beslut överklagas av den som&lt;br&gt;beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas.&lt;br&gt;Det kan diskuteras om detta till fullo tillgodoser syftet med det nuva-&lt;br&gt;rande stycket. Ett beslut angår självfallet den det riktar sig till, men det&lt;br&gt;kan också angå andra som mer eller mindre direkt berörs. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening bör en ytterligare analys göras av rättsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § finns bestämmelser om böter. Det gäller bl.a. för mottagande av&lt;br&gt;underårig för stadigvarande vård och fostran utan att först ha inhämtat&lt;br&gt;socialnämndens medgivande. Frågan kan ställas om bestämmelsen verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligen avser all straffsanktionera samtliga fall då någon under 18 år bo- Prop.2000/01:80&lt;br&gt;sätter sig i ett annat hem, eventuellt med föräldrarnas medgivande. Detta Bilaga 9&lt;br&gt;bekräftar behovet av att se över innebörden av uttrycket ”underårig”,&lt;br&gt;vilket Lagrådet berört i det föregående. Lagrådet hänvisar vidare till vad&lt;br&gt;som anförts under 12 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § finns ett bemyndigande till regeringen att för insatser inom om-&lt;br&gt;sorger om äldre människor eller människor med funktionshinder meddela&lt;br&gt;sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personliga&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa. Bestämmelsen bör enligt Lagrådets mening hellre&lt;br&gt;placeras i anslutning till bestämmelserna om sådana omsorger i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissförslaget har inte upptagits några övergångsbestämmelser. Vid&lt;br&gt;lagrådsföredragningen har upplysts att sådana inte ansetts behövliga.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening kan detta starkt ifrågasättas. Det gäller främst&lt;br&gt;olika beslut som meddelats enligt den nuvarande lagen och som gäller&lt;br&gt;vid den nya lagens ikraftträdande eller sådana som överklagats och ännu&lt;br&gt;inte avgjorts av domstolarna. Ett exempel kan vara överklagade beslut&lt;br&gt;om bistånd enligt de nuvarande reglerna. Enligt vilka regler skall det&lt;br&gt;överklagade beslutet prövas efter den nya lagens ikraftträdande? Ett&lt;br&gt;annat exempel kan vara ett gällande förbud att fortsätta viss enskild verk-&lt;br&gt;samhet, vilket är straffsanktionerat. I avsaknad av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;ser torde i sådant fall grund saknas för en straffrättslig sanktion efter den&lt;br&gt;nya lagens ikraftträdande. Lagrådet anser med hänvisning till det anförda&lt;br&gt;att lagförslaget måste kompletteras med en analys av samtliga fall där&lt;br&gt;behov av övergångsbestämmelser kan finnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om behandling av personuppgifter inom&lt;br&gt;socialtjänsten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet instämmer i det angelägna i att behandlingen av personuppgif-&lt;br&gt;ter inom socialtjänsten görs till föremål för en särskild författnings-&lt;br&gt;reglering. Som framhålls i remissen (avsnitt 9.2) rör det sig om en så&lt;br&gt;integritetskänslig verksamhet med ett stort antal registrerade personer att&lt;br&gt;registreringen bör lagregleras. Avsikten är att den nya lagen skall inne-&lt;br&gt;hålla de bestämmelser om behandling av personuppgifter som avviker&lt;br&gt;från de allmänna bestämmelserna i personuppgiftslagen. Lagrådet har&lt;br&gt;förståelse för att en ny lag inte kan innehålla en detaljerad reglering av&lt;br&gt;personuppgiftsbehandlingen inom socialtjänsten. Frågan är emellertid om&lt;br&gt;inte lagen har fått alltför mycket karaktär av ramlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i lagförslaget som är av egentlig materiell karaktär,&lt;br&gt;dvs. reglerar själva behandlingen av personuppgifter, är 6 och 7 §§.&lt;br&gt;Dessa två paragrafer framstår närmast som en reglering som gör undan-&lt;br&gt;tag från de restriktioner som gäller sådan behandling av personuppgifter&lt;br&gt;som faller under personuppgiftslagen. I övrigt hänvisas till annan lag-&lt;br&gt;stiftning (4, 5, 8 och 9 §§) eller bemyndigas regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter (11 §). Slut-&lt;br&gt;ligen finns det i 1-3 §§ bestämmelser om lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;samt i 10 § regler om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan frågan ställas om inte riksdagen bör under-&lt;br&gt;ställas förslag till fler materiella bestämmelser på detta integritetskäns-&lt;br&gt;liga verksamhetsområde. Lagrådet anser därför att det i det fortsatta lag-&lt;br&gt;stiftningsarbetet bör övervägas om inte fler regler om behandlingen av&lt;br&gt;personuppgifter bör tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de särskilda bestämmelserna vill Lagrådet anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § anges vad som avses med begreppet socialtjänst i bl.a. 1 §. Paragra-&lt;br&gt;fen är därmed snarare ett komplement till den inledande paragrafen om&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde än en ”definitionsparagraf ’ där man skulle&lt;br&gt;förvänta sig fler definitioner, t.ex. av vad som avses med personuppgifter&lt;br&gt;och andra termer som är hämtade främst från personuppgiftslagen. Lag-&lt;br&gt;rådet anser att lagen blir klarare utformad om rubriken före 3 § slopas&lt;br&gt;och paragrafen sålunda kommer under rubriken ”Lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vad som avses med uttrycket socialtjänst efter möns-&lt;br&gt;ter av bestämningen av denna term i 7 kap. 4 § sekretesslagen. Den be-&lt;br&gt;stämningen innefattar också omprövning i förvaltningsdomstolarna av&lt;br&gt;beslut i verksamheten. Den beskrivning av verksamheter som finns i&lt;br&gt;förevarande paragraf torde också inbegripa sådan omprövning och dess-&lt;br&gt;utom visst beslutsfattande av domstol som första instans, t.ex. beträf-&lt;br&gt;fande vård utan samtycke enligt LVU eller LVM. Vid lagrådsföredrag-&lt;br&gt;ningen har emellertid upplysts att domstolars behandling av personupp-&lt;br&gt;gifter inte är avsedd att regleras i lagen. Detta bör i så fall uttryckligen&lt;br&gt;framgå av denna, förslagsvis i 2 § som upptar ett annat undantag från&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde. Eftersom den paragrafen då skulle ange ett&lt;br&gt;undantag närmast från 3 § i det remitterade förslaget, bör 2 och 3 § § byta&lt;br&gt;plats, och den sålunda nya 3 § kunna ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Lagen tillämpas inte vid behandling av personuppgifter hos dom-&lt;br&gt;stolar. Den tillämpas inte heller vid behandling av personuppgifter för&lt;br&gt;forsknings- eller statistikändamål.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill anmärka att en sådan undantagsbestämmelse innebär att&lt;br&gt;automatiserad behandling av personuppgifter i mål hos domstolar faller&lt;br&gt;under personuppgiftslagen, om inte annat följer av lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens avfattning ger intrycket att endast avvikande bestämmelser i&lt;br&gt;den nya lagen och föreskrifter meddelade med stöd av denna innebär&lt;br&gt;undantag från personuppgiftslagens tillämpningsområde såvitt gäller&lt;br&gt;socialtjänsten. Enligt 2 § personuppgiftslagen gäller dock också andra&lt;br&gt;bestämmelser som avviker från den lagen i stället för denna. Detta för-&lt;br&gt;hållande skulle enligt Lagrådets mening kunna komma till tydligare ut-&lt;br&gt;tryck om 4 § avfattades t.ex. som följer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter inom socialtjänsten, om inte annat följer av denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag eller annars av 2 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar till vad som sagts beträffande 11 kap. 15 § social- Bilaga 9&lt;br&gt;tjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avsikt med första stycket i paragrafen torde vara (se avsnitt 9.4 i re-&lt;br&gt;missen) att den skall ange ett ändamål för behandlingen av personupp-&lt;br&gt;gifter inom socialtjänsten (jfr 9 § första stycket personuppgiftslagen).&lt;br&gt;Paragrafen framstår emellertid som en motsvarighet till 10 § personupp-&lt;br&gt;giftslagen och inte som en ändamålsbestämning. Lagen torde därför&lt;br&gt;sakna en föreskrift om ändamålet med personuppgiftsbehandlingen,&lt;br&gt;vilket får anses som en brist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om vissa typer av&lt;br&gt;uppgifter, vilkas behandling är särskilt reglerad i 13-22 §§ personupp-&lt;br&gt;giftslagen. I punkten 2 tillåts behandling av sådana känsliga uppgifter&lt;br&gt;som avses i 13 § personuppgiftslagen. Ett undantag görs dock för upp-&lt;br&gt;gifter om politiska åsikter. Detta undantag från undantaget från 13 § pcr-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen torde innebära att uppgifter om politiska åsikter aldrig&lt;br&gt;får behandlas inom socialtjänsten, alltså inte ens i de fall där detta skulle&lt;br&gt;vara tillåtet om saken reglerades enbart i personuppgiftslagen (se dennas&lt;br&gt;14-18 §§). Man kan då undra om ett sådant totalförbud inte är alltför&lt;br&gt;långtgående. Det kan förekomma fall där behandling av personuppgifter&lt;br&gt;som avslöjar politiska åsikter framstår som klart motiverad även inom&lt;br&gt;socialtjänsten. Ett exempel är ungdomar som bl.a. på grund av sina poli-&lt;br&gt;tiska åsikter ägnar sig åt kriminalitet eller annat beteende som föranleder&lt;br&gt;att socialnämnden skall ta sig an dem. Ett annat exempel kan vara att det&lt;br&gt;bland invandrare från ett land finns grupper som är starkt politiskt fient-&lt;br&gt;liga mot varandra. Socialnämnden kan då behöva veta vilken gruppering&lt;br&gt;en viss individ tillhör för att undvika att denna person placeras tillsam-&lt;br&gt;mans med sina politiska motståndare och därmed riskerar att råka illa ut.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att den nu diskuterade frågan övervägs ytterligare i det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket i 7 § får personuppgifter enligt första och andra&lt;br&gt;styckena behandlas endast om uppgifterna lämnats i ett ärende eller är&lt;br&gt;nödvändiga för handläggningen av det. Som stycket är avfattat inbegriper&lt;br&gt;det inte faktisk verksamhet, trots att en stor del av socialtjänsten utgörs&lt;br&gt;av sådan (jfr 3 § i remissförslaget). Det synes vidare oegentligt att tala&lt;br&gt;om personuppgifter enligt andra stycket, eftersom detta anger att person-&lt;br&gt;uppgifter får behandlas även för uppgiftslämnande som föreskrivs i lag&lt;br&gt;eller förordning och alltså inte tar sikte på någon eller några angivna&lt;br&gt;typer av personuppgifter. Det förefaller vidare oklart vad hänvisningen&lt;br&gt;till andra stycket innebär över huvud taget, eftersom det handlar om&lt;br&gt;utlämnande av personuppgifter generellt och även till någon utanför&lt;br&gt;socialtjänsten. En möjlighet kan vara att det tredje stycket bara bör&lt;br&gt;reglera behandlingen av personuppgifter enligt första stycket. Lagrådet&lt;br&gt;förordar att styckets avfattning övervägs ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande överklagande inom socialtjänsten av beslut om information&lt;br&gt;som skall lämnas efter ansökan torde avsikten vara att det skall vara&lt;br&gt;fråga om avslag på en ansökan om information enligt 26 § personupp-&lt;br&gt;giftslagen. Detta skulle framgå bättre om första stycket gavs följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Beslut inom socialtjänsten om rättelse eller om avslag på ansökan om&lt;br&gt;information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag får inte&lt;br&gt;överklagas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill anmärka att ”andra beslut enligt denna lag” inte torde&lt;br&gt;vara avsett att omfatta beslut om skadestånd som grundas på 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om delegation av normgivnings-&lt;br&gt;kompetens. Det är utformat på det sätt som är vanligt när det är fråga om&lt;br&gt;att erinra om regeringens normgivningsbefogenhet enligt 8 kap. 13 §&lt;br&gt;regeringsformen. Emellertid lär det också vara fråga om att ge ett be-&lt;br&gt;myndigande som inte bara avser regler för myndigheter under regeringen&lt;br&gt;utan också - och framför allt - s.k. betungande föreskrifter för kommu-&lt;br&gt;ner och enskilda. Det är då ett bemyndigande enligt 8 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket 8 regeringsformen. Med hänsyn härtill föreslår Lagrådet att&lt;br&gt;”meddelar” ersätts av ”får meddela” i paragrafens båda stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkten att 11 § är avsedd att utgöra bemyndiganden en-&lt;br&gt;ligt 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen vill Lagrådet påpeka att det&lt;br&gt;är viktigt att paragrafen täcker de behov av delegation som anses kunna&lt;br&gt;föreligga. Det förefaller tveksamt om paragrafen skulle tillåta regeringen&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om när personuppgifter får föras över till tredje&lt;br&gt;land (jfr avsnitt 9.5 i remissen). Lagrådet förordar att paragrafens ut-&lt;br&gt;formning ses över i belysning av det nu anförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall träda i kraft den 1 oktober 2001, dvs. innan den föreslagna&lt;br&gt;socialtjänstlagens ikraftträdande vid årsskiftet 2001/2002. Lagen har i&lt;br&gt;5 och 8 §§ hänvisningar till den nya socialtjänstlagen, men det saknas&lt;br&gt;någon övergångsbestämmelse som ”översätter” dessa hänvisningar till att&lt;br&gt;under den sista delen av år 2001 gälla motsvarande bestämmelser i 1980&lt;br&gt;års socialtjänstlag. Lagrådet föreslår därför att det i ytterligare en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse anges t.ex. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Hänvisningar i denna lag till socialtjänstlagen (2001:000) skall till ut-&lt;br&gt;gången av år 2001 i stället avse motsvarande bestämmelser i social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620).”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I analogi med det som Lagrådet anfört angående lydelsen av 10 § för-&lt;br&gt;ordas att punkt 3 i de föreslagna övergångsbestämmelserna i slutet skall&lt;br&gt;lyda: ”... en ansökan om information enligt 26 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204).”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid lagrådsgranskningen har uppmärksammats att t.ex. 47 § LVM inne-&lt;br&gt;håller en hänvisning till 1980 års socialtjänstlag som inte föreslås ersatt&lt;br&gt;av någon hänvisning till den nya socialtjänstlagen. Jfr också bl.a. 24 §&lt;br&gt;LVU. Lagrådet förutsätter att även sådana bestämmelser ändras i det&lt;br&gt;aktuella lagstiftningsärendet och förenas med en övergångsbestämmelse&lt;br&gt;av det slag som Lagrådet förordat beträffande den nya lagen om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke i nuvarande lydelse föreskrivs att beslut om&lt;br&gt;tvångsvård upphör att gälla om missbrukaren, sedan vården har påbör-&lt;br&gt;jats, under minst sex månader i följd antingen har vistats olovligen utan-&lt;br&gt;för ett hem som avses i 22 § eller varit intagen i häkte eller kriminal-&lt;br&gt;vårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styckets lydelse har i tillämpningen vållat problem. 1 syfte att klar-&lt;br&gt;lägga att det är den sammanlagda tiden för bortovaron som avgör när ett&lt;br&gt;beslut om tvångsvård upphör att gälla föreslås i lagrådsremissen viss&lt;br&gt;ändring i lagtexten. Enligt Lagrådets mening kvarstår emellertid med&lt;br&gt;remissförslaget ovisshet om när ett LVM-beslut upphör att gälla. Lag-&lt;br&gt;rådet föreslår att tredje stycket i stället ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Beslutet upphör också att gälla om, sedan vården har påbörjats, den&lt;br&gt;tid som enligt 21 § inte skall räknas som vårdtid, uppgår till sammanlagt&lt;br&gt;minst sex månader i följd.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstförordningen finns bestämmelser som medger att vissa&lt;br&gt;tvångsåtgärder får vidtas mot en intagen. Dessa bestämmelser, som rätte-&lt;br&gt;ligen borde ha fått sin plats i LVM och LVU redan från lagarnas till-&lt;br&gt;komst, föreslås nu bli överförda till LVM och LVU. Till förevarande&lt;br&gt;paragraf överförs från 28 § socialtjänstförordningen bestämmelser om&lt;br&gt;rätt till telefonsamtal och om inskränkningar i denna rätt. Enligt Lag-&lt;br&gt;rådets mening bör i likhet med vad som gäller enligt 16 § lagen om verk-&lt;br&gt;ställighet av sluten ungdomsvård till förevarande paragraf fogas också en&lt;br&gt;bestämmelse om rätt till besök. Paragrafens första stycke kan lämpligen&lt;br&gt;utformas med nämnda 16 § som förebild. I lagrådsremissen föreslås att i&lt;br&gt;stycket även förs in en bestämmelse om att beslut fattas av den som före-&lt;br&gt;står vården i hemmet. Lagrådet anser att bestämmelsen bör ges en mer&lt;br&gt;preciserad utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att första stycket ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den som vårdas enligt denna lag i ett LVM-hem har rätt att ringa och&lt;br&gt;ta emot telefonsamtal samt ta emot besök i den utsträckning som lämpli-&lt;br&gt;gen kan ske. Den intagne får dock förvägras telefonsamtal och besök, om&lt;br&gt;det kan äventyra vården eller ordningen vid hemmet. Beslut om in-&lt;br&gt;skränkning i rätten att föra telefonsamtal och ta emot besök fattas av den&lt;br&gt;som förestår vården vid hemmet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bör vidare placeras som 33 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in bestämmelser i fråga om intagen som vårdas vid&lt;br&gt;enhet som är låsbar eller på annat sätt inrättad för särskilt noggrann till-&lt;br&gt;syn. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 26 § socialtjänstförordningen.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets uppfattning bör första meningen i första stycket till&lt;br&gt;förevarande paragraf utformas med förordningens 26 § som förebild och&lt;br&gt;brytas ut till ett nytt första stycke. Återstoden av det första stycket i&lt;br&gt;remissförslaget får bilda ett nytt andra stycke. I det föreslagna andra&lt;br&gt;stycket har tagits in en bestämmelse om att beslut fattas av den som före-&lt;br&gt;står vården vid hemmet. Bestämmelsen saknar betydelse i lagen och&lt;br&gt;stycket bör därför utgå. Lagrådet föreslår med hänsyn till det anförda att&lt;br&gt;paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den intagne får beredas vård vid en enhet inom hemmet som är låsbar&lt;br&gt;eller på annat sätt inrättad för särskilt noggrann tillsyn, om det är nöd-&lt;br&gt;vändigt med hänsyn till den intagnes, övriga intagnas eller personalens&lt;br&gt;säkerhet, eller om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne av-&lt;br&gt;viker eller för att i övrigt genomföra vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagne får vårdas inom en sådan enhet under högst två månader i&lt;br&gt;följd. Om särskilda behandlingsskäl föranleder det, får dock vården vid&lt;br&gt;enheten pågå längre tid, förutsatt att något av de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket fortfarande föreligger och att den intagne samtidigt ges möjlighet&lt;br&gt;till vistelse i öppnare former eller utanför hemmet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vad Lagrådet anfört i anslutning till föregående paragraf godtas bör&lt;br&gt;före varande paragraf betecknas 34 a §. Bestämmelsen i det andra stycket&lt;br&gt;om att beslut fattas av den som förestår vården vid hemmet är liksom&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i 34 a § betydelselös och bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bör lämpligen placeras i anslutning till 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i 27 a § för med sig en följdändring i föreva-&lt;br&gt;rande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet erinrar om vad som anförs angående LVM inledningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser motsvarande de i remissen föreslagna 27 a §, 34 a §,&lt;br&gt;34 b § och 34 c § LVM har tagits in i 15 a §, 15 b §, 15 c § och 17 a § i&lt;br&gt;förevarande lag. Bestämmelserna bör ändras i enlighet med vad Lagrådet&lt;br&gt;föreslår beträffande de förstnämnda paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om verkställighet av sluten&lt;br&gt;ungdomsvård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;br&gt;Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;infor, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstlagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2001:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (2001:000) om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandling av personupp-&lt;br&gt;gifter inom socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:53:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0380</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:53:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SoU18</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SoU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alice Åström och Yvonne Oscarsson (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alice Åström och Yvonne Oscarsson (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Johansson m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Johansson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Sandlin-Hedman och Carin Lundberg (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Sandlin-Hedman och Carin Lundberg (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lotta Nilsson-Hedström och Kerstin-Maria Stalin (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lotta Nilsson-Hedström och Kerstin-Maria Stalin (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:80&lt;br/&gt;
Ny socialtjänstlag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>