<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284610</hangar_id>
 <dok_id>GO038</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>8</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:8</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>8</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-09-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:29</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny socialavgiftslag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO038/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO038</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO038</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:8&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ny socialavgiftslag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO038/prop_200001__8-1.png" style="width:42pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 september 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny socialavgiftslag som är självständig i för-&lt;br&gt;hållande till lagen (1962:381) om allmän försäkring. Den nya lagen inne-&lt;br&gt;bär främst en lagteknisk och språklig bearbetning av nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser om socialavgifter. Skyldigheten att betala socialavgifter anpassas i&lt;br&gt;den nya lagen till socialförsäkringslagen (1999:799) så att avgifter skall&lt;br&gt;betalas på arbetsinkomster för personer som omfattas av den arbetsbase-&lt;br&gt;rade socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om fördelning av socialavgifterna samlas i en&lt;br&gt;ny lag, lagen om fördelning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa mindre förändringar i skyldigheten att&lt;br&gt;betala socialavgifter. För arbetsgivare som sysselsätter sjömän föreslås att&lt;br&gt;sjömanspensionsavgiften slopas och att nedsättningen av sjukförsäkrings-&lt;br&gt;avgiften och arbetsmarknadsavgiften upphör. Det innebär sammantaget&lt;br&gt;en mindre höjning av arbetsgivaravgifterna för arbetsgivare som&lt;br&gt;sysselsätter sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås också att det undantag som gäller för lönetillägg vid ut-&lt;br&gt;landsarbete vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och underlaget&lt;br&gt;för arbetsgivaravgifter avskaffas. Dessa ersättningar skall fortsättningsvis&lt;br&gt;vara förmånsgrundande och avgiftspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya socialavgiftslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut.................................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till socialavgiftslag.................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om fördelning av socialavgifter................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring..............................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1366) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring.......................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483)........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.........................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter..............................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedsättning av socialavgifter............................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1379) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter.....................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuklön..............................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1271) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utomlands bosatta........................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader...........................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:16) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring mot vissa semesterlönekostnader....................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän löneavgift..............................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning, förtullning och folkbokföring under krig&lt;br&gt;eller krigsfara m.m............................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1229)......................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna pensionsfonder (AP-fonder)..............................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterlevandepension och efterlevandestöd till barn..........52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialavgifterna...............................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Arbetsgivaravgifterna.......................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsskyldigheten........................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsunderlaget...........................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgifterna.......................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt avdrag från arbetsgivaravgifterna......59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Egenavgiftema..................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsskyldigheten........................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgifterna och avgiftsunderlaget...................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt avdrag från egenavgiftema................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning, redovisning och betalning av socialavgifter... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivaravgifterna.....................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Egenavgiftema................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialavgifter i ett internationellt perspektiv..................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemenskapsrätten om social trygghet och avgifter..........64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtal med andra stater om social trygghet.......................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nordiska avtalet........................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtal med stater utanför Norden....................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialförsäkringslagen......................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny socialavgiftslag.....................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslagets allmänna inriktning....................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagteknisk utformning......................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Disposition......................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivare och arbetstagare........................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftspliktigt och avgiftsfritt........................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattsedelns betydelse....................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Egenavgifter......................................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalningsperioden för arbetsgivaravgifter......................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsskyldigheten i ett internationellt perspektiv..........79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättningar som ges ut av privatpersoner........................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i skyldigheten att betala socialavgifter......................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivaravgifter för sjömän.........................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lönetillägg vid utlandsarbete...........................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till socialavgiftslag............................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om fördelning av socialavgifter...........118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring............................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1366) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring..........122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring.....................................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483)......................................................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.......................................124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter............................124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster................124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedsättning av socialavgifter..........................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1379) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter...................................................................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuklön............................................................................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1271) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utomlands bosatta......................................................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader.........................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:16) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring mot vissa semesterlönekostnader..................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän löneavgift............................................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:439) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning, förtullning och folkbokföring under krig&lt;br&gt;eller krigsfara m.m..........................................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1229)....................................................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna pensionsfonder (AP-fonder)............................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:461) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterlevandepension och efterlevandestöd till barn........128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;Socialavgiftslagen (SOU 1998:67)..................................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredningens förslag till socialavgiftslag............................135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Socialavgiftslagen (SOU 1998:67)................. 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådremissens förslag till&amp;nbsp;lagtext....................................151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 september 2000 182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. socialavgiftslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om fördelning av socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1999:1366) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av social-&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1999:1379) om ändring i lagen (1990:912)&lt;br&gt;om nedsättning av socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1999:1271) om ändring i lagen (1991:586)&lt;br&gt;om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semes-&lt;br&gt;terlönekostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och&lt;br&gt;folkbokföring under krig eller krigsfara m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder&lt;br&gt;(AP-fonder),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och&lt;br&gt;efterlevandestöd till barn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till socialavgiftslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Innehåll och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om avgifter för finansiering av syste-&lt;br&gt;men för social trygghet (socialavgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen&lt;br&gt;finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen&lt;br&gt;(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fördelning av socialavgifter finns i lagen (2000:000)&lt;br&gt;om fördelning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialavgifter utgörs av arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. eller egen-&lt;br&gt;avgifter enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Gemenskapsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtal om social trygghet som&lt;br&gt;ingåtts med andra stater kan medföra begränsningar i skyldigheten att&lt;br&gt;betala avgifter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Termer och uttryck som används i denna lag omfattar också motsva-&lt;br&gt;rande utländska företeelser, om inte annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skattsedel: sådan skattsedel som innebär att innehavaren skall betala&lt;br&gt;F-skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet: näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomst av tjänst: inkomst i inkomstslaget tjänst enligt inkomstskatte-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om handelsbolag och om delägare i dem&lt;br&gt;gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar&lt;br&gt;(EEIG) och delägare i dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med arbete i Sverige avses förvärvsarbete i verksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige som avses i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229) skall verksamhet hänförlig dit anses bedriven här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete på fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Arbete på fartyg anses som arbete i Sverige i samma utsträckning&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 8 § socialförsäkringslagen (1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Arbete för en arbetsgivare som utförs i ett annat land än det där&lt;br&gt;arbetsgivaren bedriver sin verksamhet anses som arbete i Sverige i&lt;br&gt;samma utsträckning som enligt 2 kap. 9 § socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diplomater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbete som utförs av en person som tillhör en utländsk stats beskick-&lt;br&gt;ning eller karriärkonsulat anses som arbete i Sverige endast om det är&lt;br&gt;förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konven-&lt;br&gt;tioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privi-&lt;br&gt;legier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons personliga tjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till&lt;br&gt;en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om&lt;br&gt;immunitet och privilegier i vissa fall, anses som arbete i Sverige endast i&lt;br&gt;den utsträckning det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga&lt;br&gt;eller avtal som anges i bilagan till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Med arbete i utlandet avses annat förvärvsarbete än arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsskyldigheten&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som utger avgiftspliktig ersättning skall betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avgiftspliktig ersättning finns i 10 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelsen i 1 § första stycket skall inte tillämpas om en av-&lt;br&gt;giftspliktig ersättning utgörs av rabatt, bonus eller annan ersättning på&lt;br&gt;grund av kundtrohet eller liknande. I fråga om sådana avgiftspliktiga er-&lt;br&gt;sättningar skall arbetsgivaravgifter i stället betalas av den som slutligt har&lt;br&gt;stått för de kostnader som ligger till grund för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelsen i 1 § första stycket skall inte tillämpas om en av-&lt;br&gt;giftspliktig ersättning utges av en fysisk person som är bosatt utomlands&lt;br&gt;eller en utländsk juridisk person och ersättningen har sin grund i en an-&lt;br&gt;ställning i Sverige hos någon annan än den som utgett ersättningen. I så-&lt;br&gt;dant fall skall arbetsgivaravgifter i stället betalas av den hos vilken&lt;br&gt;mottagaren är anställd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Situationer när avgifter skall betalas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Arbetsgivaravgifter skall, om inte annat följer av 5-9 §§, betalas på&lt;br&gt;avgiftspliktig ersättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbete i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbete i utlandet till en person som när arbetet utförs omfattas av&lt;br&gt;svensk socialförsäkring enligt gemenskapsrätten inom Europeiska&lt;br&gt;unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;eller enligt avtal med andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagaren av ersättningen har F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Arbetsgivaravgifter skall inte betalas om den som tar emot ersättning&lt;br&gt;för arbete har en F-skattsedel antingen när ersättningen bestäms eller när&lt;br&gt;den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattsedel får godtas om&lt;br&gt;uppgiften lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig&lt;br&gt;handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens&lt;br&gt;namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer, sam-&lt;br&gt;ordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av&lt;br&gt;en F-skattsedel får dock inte godtas om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsmottagaren har en F-skattsedel med sådant villkor som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483), skall arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter inte betalas om F-skattsedeln åberopas skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som utges av privatpersoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Arbetsgivaravgifter skall inte betalas av en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo, om det kan antas att den sammanlagda avgiftspliktiga ersätt-&lt;br&gt;ningen till mottagaren under året kommer att understiga 10 000 kronor&lt;br&gt;och annat inte anges i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna i 6 § gäller inte om den avgiftspliktiga ersättningen&lt;br&gt;utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en utgift i en av utgivaren bedriven näringsverksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan ersättning till en förmyndare, god man eller förvaltare som av-&lt;br&gt;ses i 12 kap. 16 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 § gäller inte heller om utgivaren och mottagaren&lt;br&gt;har kommit överens om att arbetsgivaravgifter skall betalas på ersätt-&lt;br&gt;ningen. En sådan överenskommelse gäller dock inte om mottagaren har&lt;br&gt;en F-skattsedel utan sådant villkor som avses i 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om betalning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Arbetsgivaravgifter skall inte betalas av en fysisk person som är bo-&lt;br&gt;satt utomlands eller en utländsk juridisk person, om utgivaren och motta-&lt;br&gt;garen har kommit överens om att arbetsgivaravgifter inte skall betalas på&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar från handelsbolag till delägare i bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett handelsbolag skall inte betala arbetsgivaravgifter på ersättning till&lt;br&gt;delägare i handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftspliktig ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete är av-&lt;br&gt;giftspliktiga. Detsamma gäller annat som utges med anledning av ett av-&lt;br&gt;tal om arbete, dock inte pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om värdering av förmåner finns i 9 kap. 2 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Med ersättning för arbete likställs i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnadsersättning, utom sådan som enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483) skall undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. garantibelopp enligt lönegarantilagen (1992:497),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning som utges till en allmän försäkringskassa enligt 24 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön, varvid ersättningen skall&lt;br&gt;anses ha betalats ut till den person som sjuklönen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. forskarstipendium från Europeiska gemenskaperna (Marie Curie-&lt;br&gt;stipendium), om stipendiet utges av en fysisk person bosatt i Sverige eller&lt;br&gt;av en svensk juridisk person, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsfri ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefria ersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En ersättning är avgiftsfri om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. undantas från skatteplikt enligt 6 § 2 eller 3 lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till utomlands bosatta artister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En ersättning, för vilken särskild inkomstskatt skall betalas enligt&lt;br&gt;lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister&lt;br&gt;m.fl. eller som enligt den lagen undantas från skatteplikt, är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning understigande visst belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En ersättning till en person är avgiftsfri om ersättningen till den per-&lt;br&gt;sonen under året understigit 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ersättningar vid sjukdom m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En ersättning till en person vid sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;barn eller med anledning av barns födelse är avgiftsfri, till den del ersätt-&lt;br&gt;ningen motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller&lt;br&gt;22 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ersättningar för vilka särskild löneskatt skall betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ersättningar från avtalsförsäkringar m.m., som enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 1-5 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster utgör underlag för nämnda skatt, är avgiftsfria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för vilken statlig ålder spensionsavgift skall betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En ersättning, för vilken statlig ålderspensionsavgift skall betalas&lt;br&gt;enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller från någon an-&lt;br&gt;nan juridisk person med motsvarande ändamål, som enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring inte skall beaktas&lt;br&gt;vid beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst, är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till idrottsutöväre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som&lt;br&gt;avses i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet är avgiftsfri, om er-&lt;br&gt;sättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt pris-&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för skilj emannauppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En ersättning för skiljemannauppdrag är avgiftsfri om parterna i&lt;br&gt;skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som motsvarar utgifter i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om en ersättning till viss del motsvarar utgifter i arbetet är ersätt-&lt;br&gt;ningen till den delen avgiftsfri, om ifrågavarande utgifter under året kan&lt;br&gt;beräknas uppgå till minst 10 procent av ersättningen från utgivaren under&lt;br&gt;samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte ersättning som beskattas enligt lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna får för bestämda yrkesgrupper beräknas enligt schablon&lt;br&gt;grundad på de genomsnittliga utgifterna inom respektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till barn i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ersättning för arbete till barn är avgiftsfri, om avdrag för utgiften för&lt;br&gt;ersättningen inte får göras enligt 60 kap. 2 § inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förmåner och ersättningar från fåmansföretag och fåmanshandels-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Sådan utdelning och kapitalvinst som enligt 49 kap. 16 §, 50 kap.&lt;br&gt;7 § eller 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) skall tas upp i inkomst-&lt;br&gt;slaget tjänst är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsunderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter (avgiftsunderlaget)&lt;br&gt;är summan av de avgiftspliktiga ersättningar som den avgiftsskyldige har&lt;br&gt;utgett under en kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avgiftsunderlaget skall också ingå tidigare under året utgiven avgifts-&lt;br&gt;fri ersättning som sammanräknad med en ersättning som utgetts under&lt;br&gt;kalendermånaden blir avgiftspliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § När avgiftsunderlaget bestäms skall ersättning till företagsledare,&lt;br&gt;make och barn anses ha utgetts till den som enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;60 kap. 12-14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skall beskattas för&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifterna och avgiftsberäkningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Arbetsgivaravgifterna är 30,13 procent av avgiftsunderlaget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,80 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. föräldraförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. ålderspensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,21 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevandepensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,70%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsmarknadsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,84 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsskadeavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,38 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för personer som har fyllt 65 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år skall&lt;br&gt;bara ålderspensionsavgiften betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt avdrag vid avgiftsberäkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna skall avdrag göras med&lt;br&gt;5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 3 550 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om flera avgiftsskyldiga ingår tillsammans i en koncern, skall de&lt;br&gt;vid bedömningen av avdragsrätten enligt 28 § anses som en avgiftsskyl-&lt;br&gt;dig. Avdraget skall i sådant fall i första hand göras av moderföretaget.&lt;br&gt;Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnytt-&lt;br&gt;jas av dotterföretagen i den ordning moderföretaget bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsskyldigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En fysisk person som har avgiftspliktig inkomst skall betala egen-&lt;br&gt;avgifter enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avgiftspliktig inkomst finns i 3-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Situationer när avgifter skall betalas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Egenavgifter skall betalas på avgiftspliktig inkomst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbete i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbete i utlandet om den avgiftsskyldige när arbetet utförs omfattas&lt;br&gt;av svensk socialförsäkring enligt gemenskapsrätten inom Europeiska&lt;br&gt;unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) el-&lt;br&gt;ler enligt avtal med andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Överskott av näringsverksamhet är avgiftspliktig, om den som har&lt;br&gt;inkomsten har arbetat i verksamheten i inte oväsentlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftspliktig inkomst av tjänst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av självständigt bedriven verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Inkomst av tjänst från verksamhet som bedrivs självständigt men som&lt;br&gt;inte räknas som näringsverksamhet är avgiftspliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som utges av privatpersoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En ersättning för arbete som utförts åt en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo är avgiftspliktig, om den skall tas upp i inkomstslaget tjänst och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 § inte skall betalas på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster som omfattas av avtal om betalning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En ersättning för arbete som utförts åt en fysisk person som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller en utländsk juridisk person är avgiftspliktig, om den skall&lt;br&gt;tas upp i inkomstslaget tjänst och arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 8 §&lt;br&gt;inte skall betalas på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marie Curie-stipendier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Forskarstipendium från Europeiska gemenskaperna (Marie Curie-&lt;br&gt;stipendium) är avgiftspliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte om stipendiet utges av en fysisk person bosatt i&lt;br&gt;Sverige eller av en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster för den som har F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete är&lt;br&gt;avgiftspliktiga, om den som gett ut ersättningen enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 5 § inte skall betala arbetsgivaravgifter. Detsamma gäller annat&lt;br&gt;som utges med anledning av ett avtal om arbete samt sådan ersättning&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 11 § 1,2 eller 4 likställs med ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsfri inkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar under 1 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Sådana ersättningar för arbete från en utbetalare som sammanlagt&lt;br&gt;under året understiger 1 000 kronor är avgiftsfria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte om ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning och rehabiliteringspenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller också sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring och motsvarande ersättning som utges enligt annan för-&lt;br&gt;fattning eller på grund av regeringens förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till näringsidkare utan F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En ersättning för arbete som utgör inkomst i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet är avgiftsfri, om den som utger ersättningen skall&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter på den enligt bestämmelserna i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsunderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Underlaget för beräkning av egenavgifter (avgiftsunderlaget) är&lt;br&gt;summan av de avgiftspliktiga nettoinkomsterna vid den avgiftsskyldiges&lt;br&gt;taxering till inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett underskott i en näringsverksamhet får inte minska ett överskott i en&lt;br&gt;annan näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlag skall inte fastställas, om den avgiftsskyldige avlidit Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;under året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifterna och avgiftsberäkningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Egenavgiftema är 28,32 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,53 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. föräldraförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. ålderspensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,21 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevandepensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,70 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsmarknadsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,30 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsskadeavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,38 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlag mindre än 1000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Inga egenavgifter skall betalas om avgiftsunderlaget understiger&lt;br&gt;1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för personer som har fyllt 65 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65 år skall&lt;br&gt;bara betala ålderspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för personer som har pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som har haft hel ålderspension enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring hela året före taxeringsåret skall bara betala ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgiften. Detsamma gäller den som har haft hel förtidspension enligt&lt;br&gt;den lagen någon del av året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgift vid karenstid för sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den för vilken sjukpenningförsäkring enligt 3 kap. 11 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring gäller med karenstid skall betala sjuk-&lt;br&gt;försäkringsavgift efter en procentsats som beräknas med hänsyn till hur&lt;br&gt;karenstiden bedöms påverka försäkringens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt avdrag vid avgiftsberäkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid beräkning av egenavgifter skall avdrag göras med 5 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget, dock högst med 9 000 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag, får det sam-&lt;br&gt;manlagda avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till inkomsten&lt;br&gt;från handelsbolaget för samtliga delägare i bolaget inte överstiga 42 600&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor per år. Avdraget skall fördelas mellan delägarna i proportion till&lt;br&gt;hur den skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om den avgiftsskyldige under året även har gjort avdrag från&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28 och 29 §§, får avdraget från egen-&lt;br&gt;avgiftema tillsammans med avdraget från arbetsgivaravgifterna inte&lt;br&gt;överstiga 42 600 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag och bolaget un-&lt;br&gt;der året har gjort avdrag från arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28 och&lt;br&gt;29 §§, får det sammanlagda avdraget från de egenavgifter som är hänför-&lt;br&gt;liga till inkomsten från handelsbolaget för samtliga delägare i bolaget&lt;br&gt;tillsammans med avdraget från arbetsgivaravgifterna inte överstiga&lt;br&gt;42 600 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Förfarandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Betalning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifter om bestämmande, debitering, redovisning och betalning&lt;br&gt;av avgifter enligt denna lag finns i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebrott m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om avgift som avses i denna lag gäller vad som föreskrivs om&lt;br&gt;skatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m., och&lt;br&gt;-lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 2 kap. 21 § tredje stycket&lt;br&gt;och 3 kap. 17 § meddelas av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser om arbetsgivaravgifter gäller fortfarande i fråga&lt;br&gt;om ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre bestämmelser om egenavgifter gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;inkomster som uppbärs före ikraftträdandet. Om beskattningsåret omfat-&lt;br&gt;tar tid såväl före som efter utgången av år 2000 skall, om den avgifts-&lt;br&gt;skyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses&lt;br&gt;hänförlig till tiden efter utgången av år 2000 som svarar mot förhållandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen i 2 kap. 27 § gäller inte för den som är född år 1937&lt;br&gt;eller tidigare. På ersättning till en sådan person skall inga avgifter betalas&lt;br&gt;om denna vid årets ingång har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelsen i 3 kap. 15 § gäller inte för den som är född år 1937&lt;br&gt;eller tidigare. På inkomster som en sådan person har skall inga avgifter&lt;br&gt;betalas, om personen har fyllt 65 år vid ingången av året före taxe-&lt;br&gt;ringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Arbetsgivaravgifter skall inte betalas på ersättning för arbetsskada&lt;br&gt;som har inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid&lt;br&gt;därefter eller på ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av&lt;br&gt;år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av&lt;br&gt;juni 1993, allt under förutsättning att ersättningen utgår på grund av an-&lt;br&gt;svarighetsförsäkring vilken meddelats enligt grunder som fastställts i&lt;br&gt;kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer. Detta gäl-&lt;br&gt;ler emellertid endast ersättning som inte avser de första 180 dagarna efter&lt;br&gt;skadetillfället och som för en och samma arbetstagare beräknas på löne-&lt;br&gt;delar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. En förbindelse som avses i 2 kap. 11 eller 12 § eller 15 kap. 18 §&lt;br&gt;lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension i dess lydelse före&lt;br&gt;den 1 januari 2001 skall alltjämt gälla, om arbetsgivaravgifter enligt 2&lt;br&gt;kap. 4 § denna lag inte skall betalas på den ersättning som omfattas av&lt;br&gt;förbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om fördelning av socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om fördelning av socialavgifterna&lt;br&gt;enligt socialavgiftslagen (2000:000) för finansiering av systemen för so-&lt;br&gt;cial trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse&lt;br&gt;som i socialavgiftslagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Sjukförsäkringsavgifter skall finansiera kostnader för följande ersätt-&lt;br&gt;ningar som utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och andra ersättningar enligt 3 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpension i form av förtidspension enligt 7 kap. för personer som&lt;br&gt;har rätt till tilläggspension i form av förtidspension enligt 13 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspension i form av förtidspension enligt 13 kap., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rehabiliteringspenning och andra ersättningar enligt 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Sjukförsäkringsavgifter skall också finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att&lt;br&gt;studielån som avser en sjukperiod inte behöver återbetalas enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1999:1395) eller bestämmelser som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltningskostnader,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift som betalas för förmåner enligt 1 och 2 ovan&lt;br&gt;samt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Föräldraförsäkringsavgifter skall finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föräldrapenningförmåner enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader för administration av föräldrapenningförmåner, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift som betalas för föräldrapenningförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den andel av influtna ålderspensionsavgifter som beräknas utgöra&lt;br&gt;avgifter för inkomster som överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall föras till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andel av avgifterna som beräknas motsvara pensionsrätt för pre-&lt;br&gt;miepension för samma år skall föras till Riksgäldskontoret för tillfällig&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstoden av avgifterna skall föras till Första-Fjärde AP-fondema för&lt;br&gt;förvaltning enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-&lt;br&gt;fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Beräknade andelar av ålderspensionsavgifter enligt 6 § skall stämmas&lt;br&gt;av mot de slutliga avgifter som avser fastställda pensionsrätter och pen-&lt;br&gt;sionspoäng samt inkomster som överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp&lt;br&gt;enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan beräknade belopp och de belopp som slutligt fram-&lt;br&gt;räknas för det aktuella året skall regleras vid en kommande överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som regleras gentemot staten skall beräknas med sådan ränta&lt;br&gt;som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Medel som&lt;br&gt;regleras gentemot Riksgäldskontoret skall beräknas med sådan ränta som&lt;br&gt;anges i avtal som avses i 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepensionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Efterlevandepensionsavgifter skall finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. folkpension i form av efterlevandepension enligt 8 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring och tilläggspension i form av efterle-&lt;br&gt;vandepension enligt 14 kap. samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. änkepension enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader för administration av efterlevandepension och änkepen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbetsmarknadsavgifter skall finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring och kostnader för tillsyn av utbetalning av sådan ersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktivitetsstöd till den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt pro-&lt;br&gt;gram, under förutsättning att han eller hon uppfyller villkoren för&lt;br&gt;inkomstrelaterad ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader enligt lönegarantilagen (1992:497), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift som betalas på ersättningar enligt 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Arbetsskadeavgifter skall finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader för administration av ersättningar enligt 1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift som betalas på ersättningar enligt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Influtna arbetsgivaravgifter skall fördelas mellan avgiftsändamålen&lt;br&gt;enligt beskattningsbeslut som följer av 11 kap. skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483). Avdrag som görs enligt 2 kap. 28 och 29 §§ socialavgifts-&lt;br&gt;lagen (2000:000) skall avse arbetsmarknadsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på avgifts- och&lt;br&gt;räntebelopp som betalas ut till arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om fördelningen får meddelas av regeringen eller, efter re-&lt;br&gt;geringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omföring av egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Riksförsäkringsverket får varje år tillgodoföra sig ett visst belopp&lt;br&gt;från varje inkomsttitel på statsbudgeten där egenavgifter redovisats. Be-&lt;br&gt;loppet motsvarar summan av de under det föregående året debiterade&lt;br&gt;egenavgiftema minskad med summan av de avgifter som under samma år&lt;br&gt;satts ned eller återbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket får under respektive period om tolv månader&lt;br&gt;som preliminär skatt betalas som förskott på belopp enligt första stycket&lt;br&gt;tillgodoföra sig 8,6 procent av den preliminära skatt som debiterats fy-&lt;br&gt;siska personer före den 1 februari under perioden. Förskottet tillgodoförs&lt;br&gt;med en tolftedel varje månad. Riksskatteverket skall varje år senast den&lt;br&gt;15 februari lämna Riksförsäkringsverket uppgift om summan av den före&lt;br&gt;den 1 februari samma år debiterade preliminära skatten för fysiska perso-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksförsäkringsverket under en sådan tolvmånadersperiod som an-&lt;br&gt;ges i andra stycket tillgodoförts förskott som överstiger beloppet enligt&lt;br&gt;första stycket skall skillnaden regleras genom avräkning på belopp som&lt;br&gt;närmast därefter skall tillgodoföras enligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Avdrag enligt 3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:000) skall i angi-&lt;br&gt;ven ordning avse arbetsmarknadsavgiften, sjukförsäkringsavgiften,&lt;br&gt;arbetsskadeavgiften, efterlevandepensionsavgiften och föräldraförsäk-&lt;br&gt;ringsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bara ålderspensionsavgiften skall betalas enligt 3 kap. 15 eller 16 §&lt;br&gt;socialavgiftslagen skall avdraget enligt 3 kap. 18 § den lagen anses avse&lt;br&gt;skatten enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Regeringen meddelar närmare föreskrifter om de regleringar som&lt;br&gt;avses i 7 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer för varje år de beräknade andelarna av influtna&lt;br&gt;ålderspensionsavgifter som avses i 6 § efter förslag från Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser om fördelningen av socialavgifter i 4 kap. lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter gäller fortfarande i fråga om avgifter som&lt;br&gt;hänför sig till tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser om andelar för fördelning av ålderspensions-&lt;br&gt;avgifter skall tillämpas till och med år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Hänvisningen i 4 § 1 till studiestödslagen (1999:1395) skall fram till&lt;br&gt;den 1 juli 2001 i stället avse studiestödslagen (1973:349). Sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsavgifter skall därefter även finansiera Centrala studiestödsnämndens&lt;br&gt;kostnader enligt 4 § 1 i fråga om studiestöd som beviljats enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studie-&lt;br&gt;stödslagen (1999:1395).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Utöver vad som sägs i 10 § skall arbetsskadeavgifter alltjämt finan-&lt;br&gt;siera ersättningar på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen&lt;br&gt;(1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om&lt;br&gt;försäkring för vissa yrkessjukdomar och lagen (1954:243) om yrkesska-&lt;br&gt;deförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 kap.&lt;br&gt;säkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter för finansiering av&lt;br&gt;sjukförsäkringen m.m., föräldra-&lt;br&gt;försäkringen och efterlevandepen-&lt;br&gt;sioner föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ lagen (1962:381) om allmän för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter för finansiering av&lt;br&gt;sjukförsäkringen m.m., föräldra-&lt;br&gt;försäkringen och efterlevandepen-&lt;br&gt;sioner föreskrivs i socialavgifts-&lt;br&gt;lagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1366) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1366) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningrundande inkomst&lt;br&gt;är den årliga inkomst i pengar som&lt;br&gt;en försäkrad kan antas komma att&lt;br&gt;tills vidare få för eget arbete här i&lt;br&gt;landet, antingen såsom arbets-&lt;br&gt;tagare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning) eller på&lt;br&gt;annan grund (inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete). I fråga om arbete&lt;br&gt;som utförs utomlands av den som&lt;br&gt;av en statlig arbetsgivare sänts till&lt;br&gt;ett annat land för arbete för ar-&lt;br&gt;betsgivarens räkning bortses vid&lt;br&gt;beräkningen av sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst från sådana löne-&lt;br&gt;tillägg som betingas av ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader och andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden i sysselsättningslan-&lt;br&gt;det. Som inkomst av anställning&lt;br&gt;eller inkomst av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete räknas inte heller inkomst&lt;br&gt;som avses i 10 kap. 3 § 1-3&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 1-5 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster. Som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte sådan&lt;br&gt;ersättning enligt gruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring eller trygghetsförsäkring vid&lt;br&gt;arbetsskada som enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt. Den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;fastställs av försäkringskassan.&lt;br&gt;Inkomst av anställning och in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningrundande inkomst&lt;br&gt;är den årliga inkomst i pengar som&lt;br&gt;en försäkrad kan antas komma att&lt;br&gt;tills vidare få för eget arbete här i&lt;br&gt;landet, antingen såsom arbetsta-&lt;br&gt;gare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning) eller på&lt;br&gt;annan grund (inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete). Som inkomst av&lt;br&gt;anställning eller inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte inkomst&lt;br&gt;som avses i 10 kap. 3 § 1-3&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 1-5 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster. Som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte sådan&lt;br&gt;ersättning enligt gruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring eller trygghetsförsäkring vid&lt;br&gt;arbetsskada som enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt. Den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;fastställs av försäkringskassan.&lt;br&gt;Inkomst av anställning och in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;skall därvid var för sig avrundas&lt;br&gt;till närmast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall därvid var för sig avrundas&lt;br&gt;till närmast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan&lt;br&gt;inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och&lt;br&gt;en halv gånger prisbasbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas&lt;br&gt;skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersätt-&lt;br&gt;ning för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av&lt;br&gt;anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kro-&lt;br&gt;nor, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen.&lt;br&gt;I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och&lt;br&gt;den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete&lt;br&gt;för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000&lt;br&gt;kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning skall bortses från ersättning som enligt 2 a § skall anses som&lt;br&gt;inkomst annat förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutövare får från&lt;br&gt;sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att&lt;br&gt;främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året&lt;br&gt;inte kan antas uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp. Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av anställning bortses även från ersätt-&lt;br&gt;ning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose eko-&lt;br&gt;nomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbets-&lt;br&gt;givare som lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en&lt;br&gt;annan juridisk person med motsvarande ändamål, om ersättningen avser&lt;br&gt;en sådan anställd och inte utgör ersättning för arbete för den juridiska&lt;br&gt;personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren&lt;br&gt;lämnat till den juridiska personen varit avsedda att vara bundna under&lt;br&gt;minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande&lt;br&gt;del av de anställda. Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett få-&lt;br&gt;manshandelsbolag skall vid beräkningen inte bortses från ersättning som&lt;br&gt;den juridiska personen lämnar till sådan företagsledare eller delägare i&lt;br&gt;företaget eller en person som är närstående till någon av dem. Med få-&lt;br&gt;mansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående person&lt;br&gt;avses detsamma som i inkomstskattelagen. Vid beräkning av sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst av anställning skall alltid bortses från ersättning&lt;br&gt;från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren&lt;br&gt;lämnat under åren 1988-1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för-&lt;br&gt;hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplys-&lt;br&gt;ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets-&lt;br&gt;givare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts&lt;br&gt;av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits&lt;br&gt;i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning&lt;br&gt;skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får ej&lt;br&gt;beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för&lt;br&gt;annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 2 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter för finansiering av&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen föreskrivs&lt;br&gt;i lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter för finansiering av&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen föreskrivs&lt;br&gt;i socialavgiftslagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgifter som hänför sig till tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:900.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 8 kap. 22 §, 9 kap. 1 och 3 §§&lt;br&gt;samt 11 kap. 10 och 12 §§ skattebetalningslagen (1997:483) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betal-&lt;br&gt;ning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgift enligt lagen (1981:691)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. avgift enligt socialavgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om socialavgifter, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (2000:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat tros-&lt;br&gt;samfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller avgift&lt;br&gt;som avses i 1-7, kontrollavgift enligt 15 kap. 6 a §, förseningsavgift en-&lt;br&gt;ligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) samt kontrollavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1-8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat särskilt anges gäller lagen inte när skatt skall tas ut en-&lt;br&gt;ligt mervärdesskattelagen vid import av varor. I sådant fall gäller tullagen&lt;br&gt;(0000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnader i arbetet än de som avses i 21 § får räknas av endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetstagaren är en fysisk person som får dra av kostnaderna vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 % av arbetstagarens&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan schablon som fast-&lt;br&gt;ställts enligt 2 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter är tillämplig på&lt;br&gt;arbetstagaren, skall kostnaderna&lt;br&gt;beräknas enligt schablonen. Finns&lt;br&gt;det inte någon schablon skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 21 § tredje stycket&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000) föl-&lt;br&gt;jer att arbetstagarens utgifter i&lt;br&gt;vissa fall skall beräknas enligt&lt;br&gt;schablon. Finns det inte någon&lt;br&gt;schablon skall skattemyndigheten&lt;br&gt;på begäran av arbetsgivaren be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten på begäran av stämma hur kostnaderna skall be- Prop. 2000/01:&lt;br&gt;arbetsgivaren bestämma hur kost- räknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naderna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagarens kostnader har beräknats enligt andra stycket, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall beräknas för varje redovisningsperiod efter de&lt;br&gt;procentsatser och på det underlag som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 kap. 7-5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;££ lagen 1.2 kap. socialavgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1981:691) om socialavgifter, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2000:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får vid beräk-&lt;br&gt;ningen av arbetsgivaravgifter göra&lt;br&gt;avdrag för sådana kostnader som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 4 § första stycket 6&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter och som arbetstagaren&lt;br&gt;haft, om kostnaderna kan beräknas&lt;br&gt;uppgå till minst 10 % av arbetsta-&lt;br&gt;garens ersättning för arbete från&lt;br&gt;arbetsgivaren under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av kostnaderna&lt;br&gt;gäller 8 kap. 22 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare har utgett&lt;br&gt;ersättning som till viss del motsva-&lt;br&gt;rar utgifter i arbetet och ersätt-&lt;br&gt;ningen till den delen är avgiftsfri&lt;br&gt;enligt 2 kap. 21 § socialavgifts-&lt;br&gt;lagen (2000:000), gäller vid be-&lt;br&gt;räkningen av utgifterna bestäm-&lt;br&gt;melserna i 8 kap. 22 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutlig skatt ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgift som avses i 3 kap. 2. egenavgift som avses i 3 kap.&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social- socialavgiftslagen (2000:000),&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte&lt;br&gt;ingår i avgiften enligt 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådan mervärdesskatt som enligt 10 kap. 31 § första stycket denna&lt;br&gt;lag skall redovisas i självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avgift som avses i 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat tros-&lt;br&gt;samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:315.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den slutliga skatten bestäms gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter de-&lt;br&gt;biteras på grundval av uppgifter&lt;br&gt;om försäkringsförhållanden som&lt;br&gt;lämnas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. egenavgifter enligt social-&lt;br&gt;av giftslagen (2000:000) debiteras&lt;br&gt;på grundval av uppgifter om för-&lt;br&gt;säkringsförhållanden som lämnas&lt;br&gt;av den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;san,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), som inte&lt;br&gt;ingår i avgift enligt 3, räknas ut med ledning av den avgiftssats som för&lt;br&gt;inkomståret gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter som lämnats&lt;br&gt;för den församling eller kommun som avgiften skall betalas till, och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat tros-&lt;br&gt;samfund räknas ut med ledning av den avgiftssats som för inkomståret&lt;br&gt;gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter som lämnats av trossam-&lt;br&gt;fundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1300.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 16 § och 8 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen och kostnaderna&lt;br&gt;för förvaltningen av den skall fi-&lt;br&gt;nansieras genom ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter, all-&lt;br&gt;männa pensionsavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1744) om allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift och statliga ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1998:676) om statlig ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgift samt genom avkastning&lt;br&gt;på avgiftsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen och kostnaderna&lt;br&gt;för förvaltningen av den skall fi-&lt;br&gt;nansieras genom ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgifter enligt social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000), allmänna&lt;br&gt;pensionsavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1744) om allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift och statliga ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1998:676) om statlig ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgift samt genom avkastning&lt;br&gt;på avgiftsmedel&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkt som avses i 10 kap. 3 § 1-4 inkomstskattelagen (1999:1229) är&lt;br&gt;inte pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensions grundande inkomst är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte heller sådana lönetillägg som,&lt;br&gt;vid arbete som har utförts utom-&lt;br&gt;lands, har betingats av ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader och andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden i sysselsättnings-&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;skall ansvara för förvaltningen av&lt;br&gt;de avgiftsmedel som enligt 4 kap.&lt;br&gt;3 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter skall placeras på konto&lt;br&gt;hos Riksgäldskontoret till dess att&lt;br&gt;de förs över enligt 2 § till annan&lt;br&gt;förvaltning. Myndigheten skall&lt;br&gt;träffa avtal med kontoret om för-&lt;br&gt;räntning och andra villkor för pla-&lt;br&gt;ceringen av medlen. Myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;skall ansvara för förvaltningen av&lt;br&gt;de avgiftsmedel som enligt 6 §&lt;br&gt;lagen (2000:000) om fördelning av&lt;br&gt;socialavgifter skall placeras på&lt;br&gt;konto hos Riksgäldskontoret till&lt;br&gt;dess att de förs över enligt 2 § till&lt;br&gt;annan förvaltning. Myndigheten&lt;br&gt;skall träffa avtal med kontoret om&lt;br&gt;förräntning och andra villkor för&lt;br&gt;placeringen av medlen. Myndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall sträva efter att med ett lågt&lt;br&gt;risktagande och med hänsyn till&lt;br&gt;kravet på betalningsberedskap&lt;br&gt;uppnå så god avkastning på med-&lt;br&gt;len som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten skall sträva efter att med ett&lt;br&gt;lågt risktagande och med hänsyn&lt;br&gt;till kravet på betalningsberedskap&lt;br&gt;uppnå så god avkastning på med-&lt;br&gt;len som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen skall fördelas mellan pensionssparama i förhållande till&lt;br&gt;storleken av vars och ens fastställda pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande tillämpas i fråga om inkomster som uppburits före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 25 § och 3 kap. 9 och 60 §§ lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag och rederi för&lt;br&gt;registreringspliktigt fartyg skall&lt;br&gt;varje år till ledning för delägares&lt;br&gt;taxering lämna uppgifter som av-&lt;br&gt;ses i 19 § första och andra&lt;br&gt;styckena samt för varje delägare&lt;br&gt;uppgifter om hans andel av bola-&lt;br&gt;gets eller rederiets inkomst av&lt;br&gt;varje förvärvskälla och värdet av&lt;br&gt;hans andel eller lott i bolaget eller&lt;br&gt;rederiet. Uppgift skall också läm-&lt;br&gt;nas om delägares andel av avdrag&lt;br&gt;från arbetsgivaravgift enligt 2 kap.&lt;br&gt;28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ socialavgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag och rederi för&lt;br&gt;registreringspliktigt fartyg skall&lt;br&gt;varje år till ledning för delägares&lt;br&gt;taxering lämna uppgifter som av-&lt;br&gt;ses i 19 § första och andra&lt;br&gt;styckena samt för varje delägare&lt;br&gt;uppgifter om hans andel av bola-&lt;br&gt;gets eller rederiets inkomst av&lt;br&gt;varje förvärvskälla och värdet av&lt;br&gt;hans andel eller lott i bolaget eller&lt;br&gt;rederiet. Uppgift skall också läm-&lt;br&gt;nas om delägares andel av avdrag&lt;br&gt;från arbetsgivaravgift enligt 2 kap.&lt;br&gt;5 a § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsbolag som under beskattningsåret avyttrat fastighet skall till&lt;br&gt;ledning för delägares taxering lämna de uppgifter som behövs för att be-&lt;br&gt;räkna skattepliktig realisationsvinst. Detsamma gäller om handelsbolaget&lt;br&gt;under beskattningsåret överfört eller upplåtit fastighet under sådana för-&lt;br&gt;hållanden att överlåtelsen eller upplåtelsen enligt 25 § 2 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt skall jämställas med avyttring av fas-&lt;br&gt;tighet. Kan intäktens totala belopp inte fastställas på grund av att den är&lt;br&gt;beroende av viss framtida händelse, skall uppgift lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall lämnas enligt bestämmelserna för särskild självdek-&lt;br&gt;laration och på det sätt som anges i 28 och 29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 32 § om anstånd gäller i tillämpliga delar för upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för&lt;br&gt;varje belopp anges om arbetsgiva-&lt;br&gt;ren skall betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;enligt lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för&lt;br&gt;varje belopp anges om arbetsgiva-&lt;br&gt;ren skall betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;socialavgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1405.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:774.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnadskostnader eller kostnader för resa med&lt;br&gt;egen bil eller förmånsbil i tjänsten som enligt 8 kap. 19 och 20 §§ skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483) skall ligga till grund för beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag, skall i kontrolluppgift anges som lön, arvode eller motsvarande.&lt;br&gt;Har ersättning för ökade levnadskostnader som enligt 8 kap. 19 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen inte skall ligga till grund för beräkning av skatteavdrag&lt;br&gt;utgått för en eller flera tjänsteresor som omfattat en sammanhängande&lt;br&gt;period av mer än tre månader, skall detta anges i kontrolluppgift som&lt;br&gt;också skall innehålla upplysning om i vad mån fråga är om inrikes eller&lt;br&gt;utrikes förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda vär-&lt;br&gt;det av andra kostnadsersättningar än sådana som enligt 5 § 3 a-c skall&lt;br&gt;uppges först efter föreläggande av skattemyndigheten. Dock skall ersätt-&lt;br&gt;ningen, då det är uppenbart att den avser kostnader som inte är avdrags-&lt;br&gt;gilla vid mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt&lt;br&gt;belopp, till denna del anges som lön, arvode eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant skatteavdrag&lt;br&gt;som har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 S&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som läm-&lt;br&gt;nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 §&lt;br&gt;skall fogas särskild uppgift&lt;br&gt;(sammandrag av kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter). I sådant sammandrag skall&lt;br&gt;anges namn, postadress och per-&lt;br&gt;sonnummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer för den uppgiftsskyldige,&lt;br&gt;antalet lämnade kontrolluppgifter&lt;br&gt;samt det sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;de skatteavdrag som har verkställts&lt;br&gt;under året före taxeringsåret. Om&lt;br&gt;skattemyndigheten har tilldelat den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige ett särskilt redo-&lt;br&gt;visningsnummer, skall detta, i an-&lt;br&gt;nat sammandrag än sådant som&lt;br&gt;avser kontrolluppgift om ränta,&lt;br&gt;utdelning eller betalning till eller&lt;br&gt;från utlandet, anges i stället för&lt;br&gt;personnummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer. Om den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;har gjort avdrag för en arbetstaga-&lt;br&gt;res kostnader enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 6 lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter, skall denna&lt;br&gt;kostnad också anges i samman-&lt;br&gt;draget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som läm-&lt;br&gt;nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 §&lt;br&gt;skall fogas särskild uppgift&lt;br&gt;(sammandrag av kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter). I sådant sammandrag skall&lt;br&gt;anges namn, postadress och per-&lt;br&gt;sonnummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer för den uppgiftsskyldige,&lt;br&gt;antalet lämnade kontrolluppgifter&lt;br&gt;samt det sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;de skatteavdrag som har verkställts&lt;br&gt;under året före taxeringsåret. Om&lt;br&gt;skattemyndigheten har tilldelat den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige ett särskilt redo-&lt;br&gt;visningsnummer, skall detta, i an-&lt;br&gt;nat sammandrag än sådant som&lt;br&gt;avser kontrolluppgift om ränta,&lt;br&gt;utdelning eller betalning till eller&lt;br&gt;från utlandet, anges i stället för&lt;br&gt;personnummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer. Om den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;har gjort avdrag för en arbetstaga-&lt;br&gt;res utgifter enligt 2 kap. 21 §&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000),&lt;br&gt;skall dessa utgifter också anges i&lt;br&gt;sammandraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som lämnas enligt 17 a, 25 a, 26 a, 32 a, 44 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § skall fogas sammandrag, som skall uppta namn, postadress och per-&lt;br&gt;sonnummer eller organisationsnummer för den uppgiftsskyldige samt&lt;br&gt;antalet lämnade kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2002 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;uppgifter som avser ersättningar och inkomster som betalas ut respektive&lt;br&gt;uppbärs före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1990:659) om särskild löne-&lt;br&gt;skatt på vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 16,16 pro-&lt;br&gt;cent på lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är&lt;br&gt;65 år eller äldre och i övrigt med 24,26 procent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller&lt;br&gt;kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, det för kommunerna och landstingen gemensamma&lt;br&gt;organet för administration av personalpension eller Sjukvårdens och&lt;br&gt;socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning&lt;br&gt;att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan&lt;br&gt;arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun,&lt;br&gt;kommunalförbund, Svenska Kommunförbundet eller Landstings-&lt;br&gt;förbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-&lt;br&gt;sion eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångs-&lt;br&gt;belopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med&lt;br&gt;undantag för bidrag som lämnas till en pensions eller personalstiftelse&lt;br&gt;enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som&lt;br&gt;avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt&lt;br&gt;i form av rabatt, bonus eller annan förmån som ges ut på grund av kund-&lt;br&gt;trohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig enligt denna lag,&lt;br&gt;om inte denne är den som är skattskyldig till inkomstskatt för förmånen. I&lt;br&gt;fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt i inkomstslaget tjänst i&lt;br&gt;form av en förmån eller ersättning som getts ut eller anses utgiven av&lt;br&gt;fysisk person som är bosatt utomlands eller av utländsk juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:1263.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige anses som skatt-&lt;br&gt;skyldig enligt denna lag, om förmånen eller ersättningen kan anses ha sin&lt;br&gt;grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställningsför-&lt;br&gt;hållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteun- Vid bestämmande av skatteun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derlaget tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;i 2 kap. 4-15 och 17-25 §§&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derlaget tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;i 2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter med undantag&lt;br&gt;av 4 § första stycket 13 och 5 §&lt;br&gt;andra stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bort-&lt;br&gt;ses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-&lt;br&gt;skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-&lt;br&gt;män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-&lt;br&gt;dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar&lt;br&gt;som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett&lt;br&gt;dödsbo skall för varje år till staten&lt;br&gt;betala särskild löneskatt med 24,26&lt;br&gt;procent på överskott av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:1229) här i lan-&lt;br&gt;det samt på ersättning som utges&lt;br&gt;enligt sådan avtalsgruppsjukför-&lt;br&gt;säkring som avses i 15 kap. 9 §&lt;br&gt;inkomstskattelagen eller enligt&lt;br&gt;sådan trygghetsförsäkring som&lt;br&gt;avses i nämnda lagrum till den del&lt;br&gt;ersättningen utges i form av en-&lt;br&gt;gångsbelopp som inte utgör kom-&lt;br&gt;pensation för mistad inkomst. Om&lt;br&gt;en skattskyldig före årets början&lt;br&gt;har fyllt 65 år eller inte har fyllt 65&lt;br&gt;år men under hela året uppburit hel&lt;br&gt;ålderspension skall särskild löne-&lt;br&gt;skatt betalas med 16,16 procent&lt;br&gt;eller, om en skattskyldig avlidit&lt;br&gt;under året, med 24,26 procent på&lt;br&gt;inkomst som avses i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteunder-&lt;br&gt;laget gäller i tillämpliga delar be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett&lt;br&gt;dödsbo skall för varje år till staten&lt;br&gt;betala särskild löneskatt med 24,26&lt;br&gt;procent på överskott av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:1229) här i lan-&lt;br&gt;det samt på ersättning som utges&lt;br&gt;enligt sådan avtalsgruppsjukför-&lt;br&gt;säkring som avses i 15 kap. 9 §&lt;br&gt;inkomstskattelagen eller enligt&lt;br&gt;sådan trygghetsförsäkring som&lt;br&gt;avses i nämnda lagrum till den del&lt;br&gt;ersättningen utges i form av en-&lt;br&gt;gångsbelopp som inte utgör kom-&lt;br&gt;pensation för mistad inkomst. Om&lt;br&gt;en skattskyldig före årets början&lt;br&gt;har fyllt 65 år eller inte har fyllt 65&lt;br&gt;år men under hela året uppburit hel&lt;br&gt;ålderspension skall särskild löne-&lt;br&gt;skatt betalas med 16,16 procent&lt;br&gt;eller, om en skattskyldig avlidit&lt;br&gt;under året, med 24,26 procent på&lt;br&gt;inkomst som avses i 3 kap. 3-8 §§&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteunder-&lt;br&gt;laget gäller i tillämpliga delar be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1263.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsema i 3 kap. 5 § lagen stämmelsema i 3 kap. 9-11 §§ och Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;om socialavgifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 § första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild löneskatt&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter och vad som i fråga om&lt;br&gt;avgifter enligt den lagen är före-&lt;br&gt;skrivet i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild löneskatt&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000) och&lt;br&gt;vad som i fråga om avgifter enligt&lt;br&gt;den lagen är föreskrivet i lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 1 § tillämpas på lön eller annan ersättning&lt;br&gt;som betalas ut från och med den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 2 § tillämpas i fråga om inkomster som&lt;br&gt;uppbärs från och med den 1 januari 2001. Om beskattningsåret omfattar&lt;br&gt;tid såväl före som efter utgången av år 2000 skall, om den skattskyldige&lt;br&gt;inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig&lt;br&gt;till tiden efter utgången av år 2000 som svarar mot förhållandet mellan&lt;br&gt;den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1263.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 5 och 8 §§ lagen (1990:912) om nedsätt-&lt;br&gt;ning av socialavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller arbetsgivare och&lt;br&gt;sådana försäkrade som avses i 1&lt;br&gt;kap. 2 § lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter. Den gäller dock&lt;br&gt;inte kommuner eller andra statliga&lt;br&gt;myndigheter än statens affärs-&lt;br&gt;drivande verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av socialavgifter&lt;br&gt;enligt 3 eller 4 § gäller endast om&lt;br&gt;verksamheten eller, i fall som av-&lt;br&gt;ses i 4 §, arbetet inom företaget&lt;br&gt;eller organisationen bedrivs vid&lt;br&gt;arbetsgivarens eller den försäkra-&lt;br&gt;des fasta driftställe i område som&lt;br&gt;anges i 1 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller för sådana perso-&lt;br&gt;ner som är skyldiga att betala&lt;br&gt;socialavgifter enligt social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000). Den gäl-&lt;br&gt;ler dock inte kommuner eller andra&lt;br&gt;statliga myndigheter än statens&lt;br&gt;affärsdrivande verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av socialavgifter&lt;br&gt;enligt 3 eller 4 § gäller endast om&lt;br&gt;verksamheten eller, i fall som av-&lt;br&gt;ses i 4 §, arbetet inom företaget&lt;br&gt;eller organisationen bedrivs vid&lt;br&gt;den avgiftsskyldiges fasta drift-&lt;br&gt;ställe i område som anges i 1 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en arbetsgivare eller en för-&lt;br&gt;säkrad som är berättigad till stöd&lt;br&gt;för verksamhet som avses i 6 §&lt;br&gt;eller för arbete som avses i 7 §&lt;br&gt;skall den procentsats efter vilken&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter respektive&lt;br&gt;egenavgifter sammanlagt skall tas&lt;br&gt;ut sättas ned med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om en arbetsgivare:&lt;br&gt;åtta procentenheter till och med&lt;br&gt;utgiftsåret 2000, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om en försäkrad: åtta&lt;br&gt;procentenheter till och med in-&lt;br&gt;komståret 2000, om den försäkra-&lt;br&gt;des hemortskommun enligt 2 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket skattebetalnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en avgiftsskyldig som är be-&lt;br&gt;rättigad till stöd för verksamhet&lt;br&gt;som avses i 6 § eller för arbete&lt;br&gt;som avses i 7 § skall den procent-&lt;br&gt;sats efter vilken arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter respektive egenavgifter&lt;br&gt;sammanlagt skall betalas sättas&lt;br&gt;ned med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter: åtta procentenheter till och&lt;br&gt;med utgiftsåret 2000, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om egenavgifter: åtta&lt;br&gt;procentenheter till och med in-&lt;br&gt;komståret 2000, om den avgifts-&lt;br&gt;skyldiges hemortskommun enligt 2&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket skattebetal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:548.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:548.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1267,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1997:483) för inkomståret&lt;br&gt;är belägen inom stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättningen enligt första&lt;br&gt;stycket kan kombineras med ned-&lt;br&gt;sättning enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslagen (1997:483) för in-&lt;br&gt;komståret är belägen inom stöd-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättningen enligt första&lt;br&gt;stycket kan kombineras med ned-&lt;br&gt;sättning enligt socialavgiftslagen&lt;br&gt;(2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgifter som hänför sig till tid före den 1 januari&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1379) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 3 a och 4 §§ i stället för dess lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1999:1379) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1999:1379) om ändring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 3, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges föreskrifter om&lt;br&gt;stöd till näringslivet m.m. genom&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifter enligt&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges föreskrifter om&lt;br&gt;stöd till näringslivet m.m. genom&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet lämnas i stödområde A, med undantag av Östersunds, Frösö,&lt;br&gt;Sunne, Lockne, Marieby, Brunflo, Kyrkås och Lits församlingar i Öster-&lt;br&gt;sunds kommun och Aspås, Ås och Rödöns församlingar i Krokoms&lt;br&gt;kommun i den omfattning som framgår av 6-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare föreskrifter om stödområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgiftsskyldig vars verksam-&lt;br&gt;het huvudsakligen hänför sig till&lt;br&gt;stödberättigad verksamhet, skall&lt;br&gt;beviljas nedsättning av avgifter för&lt;br&gt;hela sin verksamhet om övriga&lt;br&gt;förutsättningar för detta är upp-&lt;br&gt;fyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den avgiftsskyldige påverkas&lt;br&gt;på grund av lagens bestämmelser i&lt;br&gt;mer betydande grad av konkur-&lt;br&gt;rens, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare eller en försäk-&lt;br&gt;rad vars verksamhet huvudsakli-&lt;br&gt;gen hänför sig till stödberättigad&lt;br&gt;verksamhet, skall beviljas nedsätt-&lt;br&gt;ning av avgifter för hela sin verk-&lt;br&gt;samhet om övriga förutsättningar&lt;br&gt;för detta är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten bara i mindre omfattning hänför sig till sådan verk-&lt;br&gt;samhet, får nedsättning beviljas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetsgivaren eller den för-&lt;br&gt;säkrade påverkas på grund av la-&lt;br&gt;gens bestämmelser i mer bety-&lt;br&gt;dande grad av konkurrens, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den del av verksamheten som berättigar till nedsättning kan avgrän-&lt;br&gt;sas från den övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket får nedsättning beviljas endast efter sär-&lt;br&gt;skild prövning av regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Nedsättning får beviljas bara för den del av avgifterna som&lt;br&gt;hänför sig till den nedsättningsberättigade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas även på avgifter som är hänförliga till sådant arbete&lt;br&gt;inom ett företag eller inom en organisation som är berättigat till stöd&lt;br&gt;inom ett stödområde enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättningen får dock beviljas&lt;br&gt;endast om arbetet kan avgränsas&lt;br&gt;från arbetsgivarens eller den för-&lt;br&gt;säkrades övriga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbete som sägs i första stycket ingår i stödberättigad verksamhet&lt;br&gt;enligt 6 §, tillämpas 3 § i stället för denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättningen får dock beviljas&lt;br&gt;endast om arbetet kan avgränsas&lt;br&gt;från den avgiftsskyldiges övriga&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 1 §&lt;br&gt;om socialavgifter enligt social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000) och i 3 a&lt;br&gt;och 4 §§ om den avgiftsskyldige&lt;br&gt;gäller i fråga om avgifter som&lt;br&gt;hänför sig till tid efter utgången av&lt;br&gt;år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars samman-&lt;br&gt;lagda lönekostnader under ett ka-&lt;br&gt;lenderår inte beräknas överstiga&lt;br&gt;130 gånger det för året gällande&lt;br&gt;basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;kan försäkra sig hos den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan för kostnader&lt;br&gt;för sjuklön enligt denna lag. Vid&lt;br&gt;beräkningen av de sammanlagda&lt;br&gt;lönekostnaderna bortses från av-&lt;br&gt;gifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter och lagen&lt;br&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift&lt;br&gt;samt från skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver närmare x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars samman-&lt;br&gt;lagda lönekostnader under ett ka-&lt;br&gt;lenderår inte beräknas överstiga&lt;br&gt;130 gånger det för året gällande&lt;br&gt;prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring kan försäkra sig hos den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan för&lt;br&gt;kostnader för sjuklön enligt denna&lt;br&gt;lag. Vid beräkningen av de&lt;br&gt;sammanlagda lönekostnaderna&lt;br&gt;bortses från avgifter enligt&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000) och&lt;br&gt;lagen (1994:1920) om allmän&lt;br&gt;löneavgift samt från skatt enligt&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kor för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgifter på ersättningar som betalas ut före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1062.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1271) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § i dess lydelse enligt lagen (1999:1271) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1999:1271) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning&lt;br&gt;eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an-&lt;br&gt;ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun,&lt;br&gt;i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap&lt;br&gt;av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten&lt;br&gt;utövats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del&lt;br&gt;beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som upp-&lt;br&gt;burits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som&lt;br&gt;uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet över-&lt;br&gt;stiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som&lt;br&gt;uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats&lt;br&gt;med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till&lt;br&gt;den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan&lt;br&gt;samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten el-&lt;br&gt;ler svensk kommun;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-&lt;br&gt;pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för-&lt;br&gt;säkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av&lt;br&gt;ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i&lt;br&gt;Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension&lt;br&gt;eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande&lt;br&gt;tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller la-&lt;br&gt;gen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om er-&lt;br&gt;sättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått&lt;br&gt;till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av mili-&lt;br&gt;tärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. återfört avdrag för egen-&lt;br&gt;avgifter enligt socialavgiftslagen&lt;br&gt;(2000:000), egenavgifter som satts&lt;br&gt;ned genom ändrad debitering, i&lt;br&gt;den mån avdrag har medgetts för&lt;br&gt;avgifterna samt avgifter som avses&lt;br&gt;i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229) och som satts ned&lt;br&gt;genom ändrad debitering i den&lt;br&gt;mån avdrag har medgetts för av-&lt;br&gt;gifterna och dessa inte hänför sig&lt;br&gt;till näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till&lt;br&gt;sjömän;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad&lt;br&gt;inkomst av tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. återfört avdrag för egen-&lt;br&gt;avgifter enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter, egenavgifter&lt;br&gt;som satts ned genom ändrad debi-&lt;br&gt;tering, i den mån avdrag har med-&lt;br&gt;getts för avgifterna samt avgifter&lt;br&gt;som avses i 62 kap. 6 § inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:1229) och som&lt;br&gt;satts ned genom ändrad debitering&lt;br&gt;i den mån avdrag har medgetts för&lt;br&gt;avgifterna och dessa inte hänför&lt;br&gt;sig till näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sjöinkomst som avses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst enligt första stycket 1-3 anses också förskott på sådan in-&lt;br&gt;komst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den&lt;br&gt;enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.&lt;br&gt;Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här&lt;br&gt;i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfäl-&lt;br&gt;liga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kring-&lt;br&gt;resande (t.ex. handelsresande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst&lt;br&gt;som skulle ha beskattats hos en obegränsat skattskyldig enligt inkomst-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2001 och tillämpas på in-&lt;br&gt;komst som uppbärs efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2001 och tillämpas på in-&lt;br&gt;komst som uppbärs efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 5 §&lt;br&gt;första stycket 12 gäller fortfarande&lt;br&gt;i fråga &lt;sup&gt;om&lt;/sup&gt; avgifter som belöper på&lt;br&gt;inkomst som uppbärs före den 1&lt;br&gt;januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo som drar av utgifter för premier för&lt;br&gt;pensionsförsäkring enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;skall för det beskattningsåret till staten betala särskild löneskatt med&lt;br&gt;24,26 procent på avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller för enskild person som drar av utgifter för inbetalning&lt;br&gt;på pensionssparkonto enligt nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall dock&lt;br&gt;inte betalas till den del avdraget&lt;br&gt;måste göras från sådan ersättning&lt;br&gt;som utgjort underlag för uttag av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 1 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter eller, vad avser arbets-&lt;br&gt;tagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre, särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall dock&lt;br&gt;inte betalas till den del avdraget&lt;br&gt;måste göras från sådan ersättning&lt;br&gt;som utgjort underlag för uttag av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000) el-&lt;br&gt;ler, vad avser arbetstagare som vid&lt;br&gt;årets ingång är 65 år eller äldre,&lt;br&gt;särskild löneskatt enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på ersättning&lt;br&gt;som betalas ut efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1273.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:16) om&lt;br&gt;försäkring mot vissa semesterlönekostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1993:16) om försäkring mot vissa&lt;br&gt;semesterlönekostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare kan försäkra sig&lt;br&gt;hos den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;san för kostnader för den del av en&lt;br&gt;arbetstagares semesterlön som&lt;br&gt;grundar sig på frånvaro enligt 17 §&lt;br&gt;semesterlagen (1977:480) om de&lt;br&gt;sammanlagda lönekostnaderna&lt;br&gt;under ett kalenderår inte beräknas&lt;br&gt;överstiga 90 gånger det för året&lt;br&gt;gällande basbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. Vid beräkningen bort-&lt;br&gt;ses från avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och&lt;br&gt;lagen (1994:1920) om allmän lö-&lt;br&gt;neavgift samt från skatt enligt la-&lt;br&gt;gen (1990:659) om särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterligai&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare kan försäkra sig&lt;br&gt;hos den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;san för kostnader för den del av en&lt;br&gt;arbetstagares semesterlön som&lt;br&gt;grundar sig på frånvaro enligt 17 §&lt;br&gt;semesterlagen (1977:480) om de&lt;br&gt;sammanlagda lönekostnaderna&lt;br&gt;under ett kalenderår inte beräknas&lt;br&gt;överstiga 90 gånger det för året&lt;br&gt;gällande prisbasbeloppet enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen bortses från avgifter enligt&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000) och&lt;br&gt;lagen (1994:1920) om allmän&lt;br&gt;löneavgift samt från skatt enligt&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter rörande villkoren för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgifter på ersättningar som betalas ut före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om&lt;br&gt;allmän löneavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2 och&lt;br&gt;löneavgift skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall för varje år&lt;br&gt;betala allmän löneavgift. Löne-&lt;br&gt;avgiften beräknas på det underlag&lt;br&gt;som gäller för arbetsgivaravgift till&lt;br&gt;efterlevandepensioneringen enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 1 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter skall&lt;br&gt;betala egenavgifter skall för varje&lt;br&gt;år betala allmän löneavgift. Löne-&lt;br&gt;avgiften beräknas på det underlag&lt;br&gt;som gäller för egenavgift till&lt;br&gt;efterlevandepensioneringen enligt&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmän löneavgift&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter och vad som är föreskrivet&lt;br&gt;i fråga om avgifter enligt den lagen&lt;br&gt;i lagen (1990:325) om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §§ lagen (1994:1920) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 2 kap. social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000) skall be-&lt;br&gt;tala arbetsgivaravgifter skall för&lt;br&gt;varje år betala allmän löneavgift.&lt;br&gt;Löneavgiften beräknas på det un-&lt;br&gt;derlag som gäller för arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter enligt socialavgiftslagen&lt;br&gt;(2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 3 kap. social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000) skall be-&lt;br&gt;tala egenavgifter skall för varje år&lt;br&gt;betala allmän löneavgift. Löne-&lt;br&gt;avgiften beräknas på det underlag&lt;br&gt;som gäller för egenavgift till&lt;br&gt;efterlevandepensioneringen enligt&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmän löneavgift&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000) och&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i fråga om&lt;br&gt;avgifter enligt den lagen i lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 1 och 4 §§ gäller fortfarande i fråga om ersätt-&lt;br&gt;ning som betalas ut före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser i 2 och 4 §§ gäller fortfarande i fråga om in-&lt;br&gt;komster som uppbärs före ikraftträdandet. Om beskattningsåret omfattar&lt;br&gt;tid såväl före som efter utgången av år 2000 skall, om den avgiftsskyldige&lt;br&gt;inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig&lt;br&gt;till tiden efter utgången av år 2000 som svarar mot förhållandet mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:439) om&lt;br&gt;beskattning, förtullning och folkbokföring under krig&lt;br&gt;eller krigsfara m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1995:439) om beskattning, förtull-&lt;br&gt;ning och folkbokföring under krig eller krigsfara m.m. skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 6-8 §§ om skatter och tullar gäller även för av-&lt;br&gt;gifter som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1981:691) om social- 1. socialavgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2000:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1 kap. 1 § första stycket 1 lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:949.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 43 kap. 12, 15 och 16 §§&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om egen-&lt;br&gt;avgifter skall tillämpas inte bara på&lt;br&gt;egenavgift enligt 3 kap. lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter utan&lt;br&gt;också på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskild löneskatt enligt 2 § la&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om egen-&lt;br&gt;avgifter skall tillämpas inte bara på&lt;br&gt;egenavgift enligt 3 kap. social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000) utan&lt;br&gt;också på&lt;br&gt;a (1990:659) om särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Löneunderlaget skall beräknas&lt;br&gt;på grundval av ersättning som in-&lt;br&gt;går i underlaget för beräkning av&lt;br&gt;avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter eller&lt;br&gt;1 § lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster och som under året före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneunderlaget skall beräknas&lt;br&gt;på grundval av ersättning som in-&lt;br&gt;går i underlaget för beräkning av&lt;br&gt;avgifter enligt 2 kap. social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000) eller skatt&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster och som under året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsåret har lämnats till&lt;br&gt;arbetstagarna i företaget och i dess&lt;br&gt;dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före beskattningsåret har lämnats&lt;br&gt;till arbetstagarna i företaget och i&lt;br&gt;dess dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är hel-&lt;br&gt;ägt, skall så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moder-&lt;br&gt;företagets andel av antalet aktier i dotterföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelsägaren året före be-&lt;br&gt;skattningsåret varit verksam i be-&lt;br&gt;tydande omfattning i företaget el-&lt;br&gt;ler i dess dotterföretag, skall löne-&lt;br&gt;underlag beräknas bara om andels-&lt;br&gt;ägaren för nämnda år har fått er-&lt;br&gt;sättning från företagen som ingår i&lt;br&gt;underlaget för beräkning av avgif-&lt;br&gt;ter enligt 2 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter eller&lt;br&gt;1 § lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster med belopp som sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelsägaren året före be-&lt;br&gt;skattningsåret varit verksam i be-&lt;br&gt;tydande omfattning i företaget el-&lt;br&gt;ler i dess dotterföretag, skall löne-&lt;br&gt;underlag beräknas bara om andels-&lt;br&gt;ägaren för nämnda år har fått er-&lt;br&gt;sättning från företagen som ingår i&lt;br&gt;underlaget för beräkning av av-&lt;br&gt;gifter enligt 2 kap. social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000) eller skatt&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster med belopp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manlagt inte understiger det lägsta sammanlagt inte understiger det&lt;br&gt;av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lägsta av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 120 procent av den högsta löneunderlagsgrundande ersättningen&lt;br&gt;samma år till en arbetstagare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tio prisbasbelopp för året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en andelsägare som avses i&lt;br&gt;15 § får löneunderlaget inte över-&lt;br&gt;stiga ett belopp som motsvarar 50&lt;br&gt;gånger den ersättning som andels-&lt;br&gt;ägaren för året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret fått från företaget eller&lt;br&gt;dess dotterföretag och som ingår i&lt;br&gt;underlaget för beräkning av avgif-&lt;br&gt;ter enligt 2 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter eller&lt;br&gt;1 § lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster. Begränsningen gäller för&lt;br&gt;andelsägarens sammanlagda inne-&lt;br&gt;hav av andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en andelsägare som avses i&lt;br&gt;15 § får löneunderlaget inte över-&lt;br&gt;stiga ett belopp som motsvarar 50&lt;br&gt;gånger den ersättning som andels-&lt;br&gt;ägaren för året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret fått från företaget eller&lt;br&gt;dess dotterföretag och som ingår i&lt;br&gt;underlaget för beräkning av av-&lt;br&gt;gifter enligt 2 kap. social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000) eller skatt&lt;br&gt;enligt 1 § lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster. Begränsningen&lt;br&gt;gäller för andelsägarens samman-&lt;br&gt;lagda innehav av andelar i företa-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om&lt;br&gt;allmänna pensionsfonder (AP-fonder)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna&lt;br&gt;pensionsfonder (AP-fonder) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första-Fjärde AP-fondema för-&lt;br&gt;valtar de medel som enligt 4 kap.&lt;br&gt;3 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter, 8 § lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift och 6 §&lt;br&gt;lagen (1994:1744) om allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift skall föras till Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 8 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall föras&lt;br&gt;till Premiesparfonden eller Premievalsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-Fjärde AP-fondema för-&lt;br&gt;valtar de medel som enligt 6 § la-&lt;br&gt;gen (2000:000) om fördelning av&lt;br&gt;socialavgifter, 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:676) om statlig ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgift och 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1744) om allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift skall föras till Första-&lt;br&gt;Fjärde AP-fondema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om&lt;br&gt;efterlevandepension och efterlevandestöd till barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 § lagen (2000:461) om efterlevande-&lt;br&gt;pension och efterlevandestöd till barn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgrundad efterlevande-&lt;br&gt;pension och änkepension enligt&lt;br&gt;denna lag samt kostnaderna för&lt;br&gt;administrationen av sådana pen-&lt;br&gt;sioner skall finansieras genom&lt;br&gt;efterlevandepensionsavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter. Garantipension till om-&lt;br&gt;ställningspension och änkepension&lt;br&gt;samt efterlevandestöd till barn&lt;br&gt;skall finansieras med statsmedel.&lt;br&gt;Även kostnader för administratio-&lt;br&gt;nen av garantipension och efter-&lt;br&gt;levandestöd till barn skall finansie-&lt;br&gt;ras med statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgrundad efterlevande-&lt;br&gt;pension och änkepension enligt&lt;br&gt;denna lag samt kostnaderna för&lt;br&gt;administrationen av sådana pen-&lt;br&gt;sioner skall finansieras genom&lt;br&gt;efterlevandepensionsavgifter enligt&lt;br&gt;socialavgiftslagen (2000:000).&lt;br&gt;Garantipension till omställ-&lt;br&gt;ningspension och änkepension&lt;br&gt;samt efterlevandestöd till barn&lt;br&gt;skall finansieras med statsmedel.&lt;br&gt;Även kostnader för administratio-&lt;br&gt;nen av garantipension och efter-&lt;br&gt;levandestöd till barn skall finansie-&lt;br&gt;ras med statsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 juli 1995 att en särskild utredare skulle till-&lt;br&gt;kallas med uppgift att göra en samlad översyn av begreppet försäkrad&lt;br&gt;inom socialförsäkringen och lämna förslag med inriktning mot att enhet-&lt;br&gt;liga försäkringsvillkor skall gälla för likartade förmåner. I utredningsupp-&lt;br&gt;draget ingick också att göra en översyn av de regler som gäller för betal-&lt;br&gt;ning av socialavgifter och allmänna egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tog namnet Utredningen om socialförsäkringens person-&lt;br&gt;krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen gav under riksdagsbehandlingen av propositionen Vissa&lt;br&gt;socialförsäkringsfrågor (prop. 1995/96:69) regeringen tillkänna att en&lt;br&gt;snabb lagteknisk översyn av lagen (1981:691) om socialavgifter borde&lt;br&gt;göras (bet. 1995/95:SfU2, rskr. 1995/96:87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 mars 1996 att uppdraget för Utredningen&lt;br&gt;om socialförsäkringens personkrets skulle utökas till att också avse en&lt;br&gt;lagteknisk översyn av lagen (1981:691) om socialavgifter. Översynen&lt;br&gt;skulle syfta till att lagen blev mer fristående från lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring och att det tydligt skulle framgå vem som är skyldig att&lt;br&gt;betala socialavgifter och för vilka ersättningar socialavgifter skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har lämnat två betänkanden. I april 1997 överlämnade ut-&lt;br&gt;redningen betänkandet En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72), vil-&lt;br&gt;ket behandlar den första delen av uppdraget. Betänkandet ligger till grund&lt;br&gt;för regeringens proposition Socialförsäkringens personkrets (prop.&lt;br&gt;1998/99:119). Propositionen, som innehåller förslag till en ny socialför-&lt;br&gt;säkringslag, har antagits av riksdagen (bet. 1999/2000:SfU3, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:12). Den nya socialförsäkringslagen (1999:799) träder i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del av uppdraget som avsåg socialavgifter och allmänna egen-&lt;br&gt;avgifter skulle utredaren göra en genomgång av de bestämmelser som&lt;br&gt;gäller för betalning av sådana avgifter och därvid särskilt beakta de kon-&lt;br&gt;sekvenser som en tillämpning av Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av&lt;br&gt;den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när&lt;br&gt;anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom ge-&lt;br&gt;menskapen får för svenskt vidkommande vad gäller möjligheterna att ta&lt;br&gt;ut avgifter. Utredaren skulle också lämna förslag till hur det administra-&lt;br&gt;tiva samband som finns mellan avgifter och inkomstskatter vid uppbör-&lt;br&gt;den kan ersättas med någon annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Socialavgiftslagen&lt;br&gt;(SOU 1998:67) i april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens sammanfattning av förslagen finns i bilaga 1. Utredning-&lt;br&gt;ens förslag till lagtext finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 3. Remissyttrandena samt en remissammanställning&lt;br&gt;finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi98/1804).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nämnda slutbetänkandet innehåller flera olika förslag. Regeringen&lt;br&gt;tar i propositionen upp utredningens förslag om ny socialavgiftslag och&lt;br&gt;om ändringar i reglerna om arbetsgivaravgifter för arbetsgivare som&lt;br&gt;sysselsätter sjömän. Regeringen tar också upp förslagen om att löne-&lt;br&gt;tillägg vid utlandsarbete skall vara förmånsgrundande och avgiftspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag har utformats på ett sätt som skiljer sig åt från&lt;br&gt;utredningens förslag. Synpunkter på utformningen av regeringens förslag&lt;br&gt;har därför inhämtats under hand från Riksskatteverket och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i propositionen inte upp utredningens förslag om ett&lt;br&gt;särskilt förfarande för uttag av socialavgifter i vissa internationella fall&lt;br&gt;och därmed sammanhängande frågor, t.ex. att allmän pensionsavgift skall&lt;br&gt;betalas också i de fall den enskilde inte taxeras i Sverige. Inte heller tar&lt;br&gt;regeringen upp förslagen om vissa nationella begränsningar av skyl-&lt;br&gt;digheten att betala särskild löneskatt på förvärvsinkomster och allmän&lt;br&gt;löneavgift och om en utvidgad skyldighet att betala socialavgifter i de fall&lt;br&gt;lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister&lt;br&gt;m.fl. är tillämplig. Dessa förslag kommer att behandlas i ett annat sam-&lt;br&gt;manhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas lagförlag beträffande den höjning av&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgiften som regeringen i budgetpropositionen för 2001&lt;br&gt;(prop. 2000/01:1 avsnitt 9.2.3) föreslår skall gälla från och med den 1&lt;br&gt;januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 8 juni 2000 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lagrådet har haft synpunkter på i vilka författningar vissa&lt;br&gt;bestämmelser bör föras in. Vi behandlar detta i avsnitt 6.2.1. Lagrådet har&lt;br&gt;också haft synpunkter på vissa paragrafers utformning. Detta behandlas i&lt;br&gt;anslutning till respektive paragraf i avsnitt 9. Vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar har vidare gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Lagrådets granskning har tillkommit 13 lagförslag, som i&lt;br&gt;propositionen har tagits in under rubrikerna 2.8 - 2.20. Ändringarna i de&lt;br&gt;lagarna avser endast konsekvensändringar med anledning av att lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter upphör och ersätts av den föreslagna&lt;br&gt;socialavgiftslagen. Dessa ändringar är av den beskaffenheten att&lt;br&gt;Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Socialavgifterna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbets-&lt;br&gt;givaravgifter betalas i princip av den som är arbetsgivare medan egen-&lt;br&gt;avgifter betalas av främst enskilda näringsidkare och personer som är&lt;br&gt;delägare i handelsbolag. Bestämmelserna om socialavgifter finns i lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter (SAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före år 1982 var de materiella reglerna om skyldighet att betala social-&lt;br&gt;avgifter utspridda i ett flertal olika författningar, bl.a. i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring (AFL). Genom den nu gällande lagen, som trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1982, har de materiella reglerna samlats i en lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter skall enligt huvudprincipen betalas på alla skattepliktiga&lt;br&gt;förvärvsinkomster som är förmånsgrundande. Med förmånsgrundande&lt;br&gt;inkomst avses sådan inkomst som ligger till grund för beräkning av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension (LIP) och sjukpenninggrundande inkomst enligt AFL.&lt;br&gt;Motsatsvis skall alltså socialavgifter inte betalas på förvärvsinkomster&lt;br&gt;som inte ger rätt till förmåner, t.ex. inkomst av passiv näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifterna tas ut för att finansiera den allmänna försäkringen,&lt;br&gt;ålderspensioneringen och vissa andra sociala ändamål (1 kap. 1 § SAL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivaravgifterna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsskyldigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall betalas av den som är arbetsgivare. Skyldig-&lt;br&gt;heten att betala arbetsgivaravgifter träffar dock betydligt fler personer än&lt;br&gt;enbart sådana som normalt betecknas som arbetsgivare. Vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av lagen gäller en mycket vid definition av vem som anses vara&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste utvidgningen, vilken genomfördes i samband med 1990&lt;br&gt;års skattereform (prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, rskr.&lt;br&gt;1989/90:356, SFS 1990:658) är att man anses vara arbetsgivare redan om&lt;br&gt;man har utgett ersättning för utfört arbete som under ett år uppgått till&lt;br&gt;minst 1 000 kr och ersättningen vid beräkning av mottagarens sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst utgör inkomst av anställning enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;AFL. Detta gäller oavsett om mottagaren av ersättningen är anställd hos&lt;br&gt;den som utger ersättningen eller om han eller hon är anlitad som upp-&lt;br&gt;dragstagare. Det gäller även om det inte finns något uppdragsförhållande&lt;br&gt;över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att i de allra flesta fall inträder skyldigheten att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter i och med att man betalar ut ersättning för arbete. En&lt;br&gt;annan sak är att ersättningen i vissa fall inte skall ingå i underlaget för&lt;br&gt;bestämmande av arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall anses man emellertid vara arbetsgivare även om man i&lt;br&gt;praktiken inte är den som ger ut ersättningen för arbetet. Det gäller i tre&lt;br&gt;speciella situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första situationen avser skattepliktiga intäkter i form av rabatter,&lt;br&gt;bonus eller andra förmåner som ges ut på grund av kundtrohet eller lik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande. I de fallen anses den som slutligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen vara arbetsgivare, om denne är någon an-&lt;br&gt;nan än den som är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra situationen tar sikte på skattepliktiga förmåner eller ersätt-&lt;br&gt;ningar som getts ut eller anses utgivna av en fysisk person som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller av en utländsk juridisk person. Om förmånen eller ersätt-&lt;br&gt;ningen har sin grund i en anställning i Sverige anses den svenska arbets-&lt;br&gt;givaren vara arbetsgivare också i fråga om förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;från utlandet, under förutsättning att det inte finns ett anställningsförhål-&lt;br&gt;lande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och den som är&lt;br&gt;skattskyldig för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sista situationen gäller s.k. ATP-förbindelser (numera förbindelser&lt;br&gt;om ålderspensionsavgift enligt LIP) där det är den som åtagit sig betal-&lt;br&gt;ningsansvaret för ålderspensionsavgiften som anses som arbetsgivare&lt;br&gt;(2 kap. 11 och 12 §§ LIP). Möjligheten att ingå sådana förbindelser&lt;br&gt;upphör från och med den 1 januari 2001. De förbindelser som ingåtts före&lt;br&gt;den dagen gäller alltjämt i fråga om skyldigheten att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, dock längst till och med år 2005 (prop. 1998/99:119,&lt;br&gt;bet. 1999/2000:SfU3, rskr. 1999/2000:12, SFS 1999:802).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Avgiftsunderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter är summan av vad&lt;br&gt;arbetsgivaren under året har utgett som lön i pengar eller annan ersättning&lt;br&gt;för utfört arbete eller annars med anledning av tjänsten eller andra skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmåner (2 kap. 3 § SAL). Det saknar betydelse om ersättning-&lt;br&gt;arna getts ut inom ramen för en anställning eller ett uppdrag. Pension&lt;br&gt;skall inte ingå i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. garantibelopp enligt lönegarantilagen (1992:497),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnadsersättningar som inte undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning som en arbetsgivare utger till försäkringskassan i de fall&lt;br&gt;kassan inträtt i arbetstagarens rätt vid tvist om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön i pengar avses även bl.a. provision, sjuklön, semesterersätt-&lt;br&gt;ning och övertidsersättning. I avgiftsunderlaget skall också ingå avgångs-&lt;br&gt;vederlag som utan samband med försäkring utbetalas direkt från arbets-&lt;br&gt;givaren och skattepliktigt skadestånd som arbetsgivaren betalar till en&lt;br&gt;anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla slags ersättningar för arbete som arbetsgivaren gett ut skall dock&lt;br&gt;inte ingå i underlaget för arbetsgivaravgifterna. I 2 kap. 4 § SAL anges&lt;br&gt;närmare vilka ersättningar som inte skall ingå i avgiftsunderlaget.&lt;br&gt;Undantagen är många. Det principiellt viktigaste undantaget avser ersätt-&lt;br&gt;ning som vid beräkning av mottagarens sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;utgör inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 a § AFL. Vilka er-&lt;br&gt;sättningar som anses utgöra inkomst av annat förvärvsarbete behandlas&lt;br&gt;utförligare i nästföljande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra exempel på ersättningar som inte skall ingå i underlaget för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter är ersättning till en arbetstagare som under året inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har uppgått till 1 000 kr och ersättning till en idrottsutövare från sådana&lt;br&gt;allmännyttiga ideella föreningar vars huvudsakliga syfte är att främja&lt;br&gt;idrottslig verksamhet, om ersättningen under året inte har uppgått till ett&lt;br&gt;halvt prisbasbelopp (18 300 kr för år 2000).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inkomst av annat förvärvsarbete som inte ingår i underlaget för arbets-&lt;br&gt;givaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts skall ersättning för arbete som enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 a § AFL anses utgöra inkomst av annat förvärvsarbete för mot-&lt;br&gt;tagaren inte ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. Av lagrummet&lt;br&gt;framgår framför allt betydelsen av att mottagaren av ersättningen har en&lt;br&gt;F-skattsedel. Vad som utgör inkomst av annat förvärvsarbete regleras&lt;br&gt;också i 2 kap. LIP. Dessa bestämmelser behandlas dock i samband med&lt;br&gt;egenavgiftema i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip gäller att arbetsgivaravgifter inte skall betalas på ersättning&lt;br&gt;för arbete om mottagaren av ersättningen har en F-skattsedel. Det åligger&lt;br&gt;då i stället mottagaren av ersättningen att själv betala eventuella social-&lt;br&gt;avgifter i form av egenavgifter. F-skattsedelns avgörande betydelse för&lt;br&gt;skyldigheten att betala socialavgifter, och även preliminär skatt, infördes&lt;br&gt;1993 genom den s.k. F-skattereformen (prop. 1991/92:112, bet.&lt;br&gt;1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utfärdande av skattsedlar finns i skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:483, SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattsedel skall utfärdas för den som uppger sig bedriva eller har&lt;br&gt;för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, om det inte finns&lt;br&gt;skälig anledning att anta att näringsverksamheten varken bedrivs eller&lt;br&gt;kommer att bedrivas (4 kap. 7 § SBL). För personer med inkomst av så-&lt;br&gt;väl anställning som näringsverksamhet kan skattemyndigheterna utfärda&lt;br&gt;en F-skattsedel med villkor att den endast åberopas i personens närings-&lt;br&gt;verksamhet (4 kap. 9 § SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för utfört arbete räknas som inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;om den har betalats ut till en mottagare som har en F-skattsedel antingen&lt;br&gt;när ersättningen bestäms eller när den betalas ut. Om mottagaren har en&lt;br&gt;F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § SBL, skall den utbetalda ersätt-&lt;br&gt;ningen räknas som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skatt-&lt;br&gt;sedeln åberopas skriftligen (3 kap. 2 a § andra stycket AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utbetalaren av ersättningen inte skall ha en alltför krävande ut-&lt;br&gt;redningsskyldighet vad gäller mottagarens skattsedelsinnehav finns en&lt;br&gt;presumtionsregel i 20 kap. 2 § femte stycket AFL. Presumtionen säger att&lt;br&gt;mottagaren av ersättningen skall anses ha en F-skattsedel om han eller&lt;br&gt;hon i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig hand-&lt;br&gt;ling - som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalnings-&lt;br&gt;mottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer, sam-&lt;br&gt;ordningsnummer eller organisationsnummer - har uppgett att han eller&lt;br&gt;hon har en sådan skattsedel. Presumtionen gäller dock inte om den som&lt;br&gt;har betalat ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av F-&lt;br&gt;skattsedel är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar för arbete som uppbärs av den som har eller anses ha en F-&lt;br&gt;skattsedel eller skriftligen åberopar en sådan skattsedel skall alltså räknas&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsarbete och ersättningen skall inte ingå i&lt;br&gt;underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation där arbetsgivaravgifter inte skall betalas på grund&lt;br&gt;av att inkomsten anses vara inkomst av annat förvärvsarbete för mottaga-&lt;br&gt;ren avser ersättningar för arbete som betalas ut av fysiska personer eller&lt;br&gt;dödsbon och utgiften inte utgör en kostnad i utbetalarens näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Om den sammanlagda ersättningen för arbete från utbetalaren&lt;br&gt;under inkomståret i ett sådant fall kan antas komma att understiga 10 000&lt;br&gt;kr skall ersättningen räknas som inkomst av annat förvärvsarbete. Arvo-&lt;br&gt;den för uppdrag som förordnad förmyndare, god man eller förvaltare en-&lt;br&gt;ligt föräldrabalken omfattas dock inte av dessa bestämmelser. Det finns&lt;br&gt;också en möjlighet för utbetalaren och mottagaren av ersättningen att i nu&lt;br&gt;angivna situationer komma överens om att ersättningen skall anses som&lt;br&gt;inkomst av anställning, dvs. att arbetsgivaravgifter skall betalas på&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en situation där arbetsgivaravgifter inte skall betalas avser&lt;br&gt;ersättningar som omfattas av ett s.k. omvänt likställighetsavtal, dvs. en&lt;br&gt;överenskommelse mellan en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller&lt;br&gt;en utländsk juridisk person och en arbetstagare om att en ersättning för&lt;br&gt;arbete i Sverige skall hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen räknas som inkomst av annat förvärvsarbete ersättning som&lt;br&gt;utbetalas av ett handelsbolag till en delägare i bolaget. Motsvarande gäl-&lt;br&gt;ler för utbetalning av ersättning från en europeisk ekonomisk intresse-&lt;br&gt;gruppering till en delägare i grupperingen. Inte heller sådana ersättningar&lt;br&gt;skall alltså ingå i underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 Avgifterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall på avgiftsunderlaget för varje år betala följande&lt;br&gt;avgifter (enligt de procentsatser som gäller för år 2000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8,50&amp;nbsp;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efterlevandepensionsavgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,70 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ålderspensionsavgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10,21&amp;nbsp;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föräldraförsäkringsavgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2,20&amp;nbsp;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1,38&amp;nbsp;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsmarknadsavgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,84&amp;nbsp;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna uppgår sammanlagt till 29, 83 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare som sysselsätter sjömän (redare) gäller i fråga om&lt;br&gt;sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsavgiften att dessa skall betalas efter&lt;br&gt;de procentsatser som årligen fastställs av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket. Redare skall även betala&lt;br&gt;sjömanspensionsavgift med 1,20 procent. För innevarande år uppgår för&lt;br&gt;redare sjukförsäkringsavgiften till 7,17 procent och arbetsmarknads-&lt;br&gt;avgiften till 4,93 procent. Sammanlagt betalar alltså redare arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter med 28,79 procent av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare är utgångspunkten för skyldigheten att betala&lt;br&gt;socialavgifter att de skall betalas på skattepliktiga förvärvsinkomster som&lt;br&gt;är förmånsgrundande. I vissa fall ger dock en ersättning endast rätt till ett&lt;br&gt;slags förmån, t.ex. inkomstgrundad ålderspension, och inte till andra&lt;br&gt;förmåner. I vissa fall kan det därför bli aktuellt att enbart betala&lt;br&gt;ålderspensionsavgiften på ersättningen och inga andra avgifter. Det van-&lt;br&gt;ligaste är dock att skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter omfattar&lt;br&gt;samtliga avgifter. Bestämmelser om i vilka situationer ersättningar inte&lt;br&gt;skall ingå i underlaget för ålderspensionsavgiften respektive övriga av-&lt;br&gt;gifter finns i 2 kap. 5 § SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan situation avser ersättningar till arbetstagare som vid årets in-&lt;br&gt;gång har fyllt 65 år. På sådana ersättningar kan det endast bli aktuellt att&lt;br&gt;betala ålderspensionsavgiften. Detsamma gäller i fråga om ersättning för&lt;br&gt;arbete som utges till personer som inte är försäkrade enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, dvs. i första hand personer som&lt;br&gt;inte förvärvsarbetar i verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgiften skall däremot inte betalas på ersättning för&lt;br&gt;arbete utanför Sverige till arbetstagare som varken är svenska&lt;br&gt;medborgare eller bosatta här. Ålderspensionsavgiften skall inte heller&lt;br&gt;betalas av utomlands bosatta arbetsgivare eller utländska juridiska&lt;br&gt;personer på ersättningar till arbetstagare som inte sysselsatts i Sverige&lt;br&gt;och inte heller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ingått en ATP-förbindelse skall dock alltid betala ålders-&lt;br&gt;pensionsavgift på ersättning som omfattas av förbindelsen. Vad nyss&lt;br&gt;sagts om ålderspensionsavgiften vid arbete utomlands, medborgarskap&lt;br&gt;och om att den faktiska arbetsgivaren är bosatt utomlands eller är en&lt;br&gt;utländsk juridisk person gäller alltså inte om ersättningen omfattas av en&lt;br&gt;ATP-förbindelse. Som nämnts tidigare upphör möjligheten att ingå ATP-&lt;br&gt;förbindelser den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.4 Särskilt avdrag från arbetsgivaravgifterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får varje månad göra avdrag från arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 3 550 kr. Om flera&lt;br&gt;arbetsgivare tillsammans ingår i en koncern skall de vid bedömningen av&lt;br&gt;avdragsrätten anses som en arbetsgivare, varvid avdraget i första hand&lt;br&gt;skall göras av moderföretaget. En arbetsgivare som enligt skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen har medgetts dispens från skyldigheten att redovisa arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna varje månad får i stället göra avdrag med 5 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget varje år, dock med högst 3 550 kr för varje månad som&lt;br&gt;verksamheten har bedrivits.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Egenavgifterna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsskyldigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Egenavgifter skall betalas av den som har inkomst av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § AFL eller 2 kap. LIP, om denne är&lt;br&gt;försäkrad enligt någon av dessa lagar (1 kap. 2 § första stycket SAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala egenavgifter framgår alltså av bestämmelserna&lt;br&gt;om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (3 kap. AFL) och av&lt;br&gt;bestämmelserna om beräkning av pensionsgrundande inkomst (2 kap.&lt;br&gt;LIP). Definitionerna av vilka inkomster som enligt dessa bestämmelser&lt;br&gt;utgör inkomst av annat förvärvsarbete överensstämmer i princip med var-&lt;br&gt;andra. Det finns dock skillnader mellan dem som i vissa fall får till följd&lt;br&gt;att de enskilda avgifterna tas ut på olika underlag (se avsnitt 4.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsskyldigheten beror också på om den som har inkomsten är för-&lt;br&gt;säkrad enligt AFL eller LIP. Försäkrad enligt dessa lagar är dels svenska&lt;br&gt;medborgare, dels personer som utan att vara svenska medborgare är bo-&lt;br&gt;satta i Sverige. Om en försäkrad lämnar Sverige skall han eller hon fort-&lt;br&gt;farande anses vara bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara&lt;br&gt;längst ett år. Den som arbetar utomlands som utsänd för en statlig arbets-&lt;br&gt;givare anses däremot vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden.&lt;br&gt;Det sistnämnda gäller även medföljande maka - eller därmed likställd -&lt;br&gt;samt barn under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad enligt LIP är dessutom utländsk sjöman på svenskt handels-&lt;br&gt;fartyg, även om han eller hon inte är bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Annat förvärvsarbete vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vilka inkomster som utgör inkomst av annat förvärvsarbete har delvis&lt;br&gt;redovisats i samband med redogörelsen för arbetsgivaravgifterna.&lt;br&gt;Arbetsgivaravgifter skall ju inte betalas på sådan inkomst. I det samman-&lt;br&gt;hanget togs endast upp det slag av inkomst av annat förvärvsarbete som&lt;br&gt;skall undantas från underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter, näm-&lt;br&gt;ligen ersättningar för utfört arbete. Uppräkningen som gjordes i det sam-&lt;br&gt;manhanget behöver dock kompletteras på ett par punkter när det gäller&lt;br&gt;skyldigheten att betala egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av annat förvärvsarbete när det gäller beräkning av sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst utgörs i första hand av inkomst i pengar för eget&lt;br&gt;arbete på annan grund än som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.&lt;br&gt;På grund av den lagtekniska utformningen har bestämmelsen emellertid i&lt;br&gt;praktiken en inskränkt betydelse och omfattar huvudsakligen endast in-&lt;br&gt;komster som består av ersättningar för något annat än en direkt arbets-&lt;br&gt;insats. Som ett exempel kan nämnas inkomster av handel med varor från&lt;br&gt;en livsmedelsbutik som drivs av ägaren som enskild näringsverksamhet.&lt;br&gt;Inkomsten av den verksamheten är till en del ett resultat av ägarens eget&lt;br&gt;arbete men ersättningen till honom betalas inte i första hand för hans&lt;br&gt;arbetsinsats, utan för varan. I sådana fall är det alltså fråga om inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete för butiksinnehavaren som han eller hon skall betala&lt;br&gt;egenavgifter på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det däremot fråga om ersättningar för utfört arbete är det andra kri-&lt;br&gt;terier än att inkomsten har annan grund än en anställning som avgör om&lt;br&gt;inkomsten skall räknas som inkomst av annat förvärvsarbete. Dessa er-&lt;br&gt;sättningar utgör inkomst av annat förvärvsarbete i de situationer som har&lt;br&gt;redovisats i avsnitt 4.1.2 och avser sammanfattningsvis främst ersätt-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— där mottagaren har F-skattsedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— som utges av en fysisk person eller ett dödsbo, om ersättningen&lt;br&gt;understiger 10 000 kr per inkomstår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— som utbetalas av ett handelsbolag till en delägare i bolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— som omfattas av ett s.k. omvänt likställighetsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Annat förvärvsarbete vid beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Framför allt är det inkomst av aktiv näringsverksamhet i Sverige som i&lt;br&gt;pensionssammanhang räknas som inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;(2 kap. 6 § LIP). Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas också till-&lt;br&gt;fälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet, främst&lt;br&gt;hobbyinkomster. Även ersättning för arbete för någon annans räkning i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga förmåner räknas som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete. Sjukpenning och rehabiliteringspenning räknas också&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsarbete, om sjuk- eller rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ningen träder i stället för annan sådan inkomst som nämnts ovan. Slutli-&lt;br&gt;gen räknas också Marie Curiestipendium som betalas från utlandet som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppräknade inkomsterna utgör dock inkomst av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete endast under förutsättning att inkomsterna inte skall räknas som&lt;br&gt;inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Ett&lt;br&gt;handelsbolags ersättning för arbete till delägare i bolaget räknas emeller-&lt;br&gt;tid alltid som inkomst av annat förvärvsarbete för mottagaren. Vad som&lt;br&gt;utgör inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst framgår framför allt av 2 kap. 3-5 §§ LIP. I första hand rör det sig&lt;br&gt;om lön och annan ersättning vid anställning, dvs. ersättningar för vilka&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter skall betalas, samt om olika sociala förmåner och er-&lt;br&gt;sättningar, för vilka statlig ålderspensionsavgift skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete vid beräkning av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst räknas dessutom inkomster som vid beräkning av sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst utgör inkomst av annat förvärvsarbete (2 kap.&lt;br&gt;7, 8 och 10 §§ LIP).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Avgifterna och avgiftsunderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Egenavgiftema beräknas efter vissa procenttal av det fastställda avgifts-&lt;br&gt;underlaget. Egenavgiftema utgörs av följande avgifter (enligt de&lt;br&gt;procentsatser som gäller för år 2000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,23 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. efterlevandepensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,70 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. ålderspensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,21 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. föräldraförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,38 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsmarknadsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,30 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna uppgår sammanlagt till 28, 02 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För år efter det år då den försäkrade har fyllt 65 år skall bara ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgiften betalas. Detsamma gäller om den försäkrade uppburit hel&lt;br&gt;förtidspension någon del av året eller uppburit hel ålderspension hela&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underlaget för den aktuella avgiften understiger 1 000 kr skall inga&lt;br&gt;avgifter betalas. Avgifter skall inte heller betalas för det år då den försäk-&lt;br&gt;rade avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte samma underlag som används för beräkning av samtliga&lt;br&gt;avgifter. Underlaget för beräkning av sjukförsäkringsavgift, föräldraför-&lt;br&gt;säkringsavgift, arbetsskadeavgift och arbetsmarknadsavgift utgörs av&lt;br&gt;sådan inkomst av annat förvärvsarbete som är sjukpenninggrundande,&lt;br&gt;dvs. sådan inkomst som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § AFL, dock med den&lt;br&gt;skillnaden i jämförelse med dessa bestämmelser, att också andra skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmåner än ersättning i pengar skall ingå i underlaget för beräk-&lt;br&gt;ning av avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för beräkning av ålderspensionsavgift och efterlevandepen-&lt;br&gt;sionsavgift utgörs däremot av sådan inkomst av annat förvärvsarbete som&lt;br&gt;är pensionsgrundande, dvs. sådan inkomst som avses i 2 kap. 6 § LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna har alltså delats in så att pensionsanknutna avgifter skall be-&lt;br&gt;räknas med ledning av vad som utgör pensionsgrundande inkomst, me-&lt;br&gt;dan övriga avgifter beräknas med ledning av bestämmelserna om beräk-&lt;br&gt;ning av sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall läg-&lt;br&gt;gas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt avseende det aktuel-&lt;br&gt;la året. Detta innebär att egenavgifter endast tas ut om det finns en in-&lt;br&gt;komst att taxera till statlig inkomstskatt. Avser taxeringen beskattningsår&lt;br&gt;som inte sammanfaller med kalenderår, skall inkomster under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret anses ha åtnjutits under det kalenderår som närmast föregått&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning för&lt;br&gt;arbete för någon annans räkning, om ersättningen från denne under året&lt;br&gt;inte har uppgått till 1 000 kr. Detta gäller emellertid inte om ersättningen&lt;br&gt;utgör inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall bortses från sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt&lt;br&gt;AFL och sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 Särskilt avdrag från egenavgifterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 procent av det av-&lt;br&gt;giftsunderlag som baserar sig på den sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;dock högst med 9 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade under året även har betalat ut lön eller annan för-&lt;br&gt;mån till arbetstagare och gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna, får&lt;br&gt;emellertid avdrag från egenavgiftema medges med högst ett så stort be-&lt;br&gt;lopp att det sammanlagda avdraget inte överstiger 42 600 kr per år.&lt;br&gt;Gjorda avdrag skall i angiven ordning avse arbetsmarknadsavgiften,&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften, efterlevandepensions-&lt;br&gt;avgiften och föräldraförsäkringsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade är delägare i ett handelsbolag, får det sammanlagda&lt;br&gt;avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till handelsbolagets in-&lt;br&gt;komster för samtliga delägare i handelsbolaget inte överstiga 42 600 kr&lt;br&gt;per år. Avdraget skall fördelas mellan delägarna i proportion till hur den&lt;br&gt;skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan dem. Kan&lt;br&gt;en eller flera delägare helt eller delvis inte utnyttja avdraget, får reste-&lt;br&gt;rande avdrag fördelas mellan övriga delägare på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handelsbolaget under året även har betalat ut lön eller annan för-&lt;br&gt;mån till arbetstagare och gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna enligt&lt;br&gt;2 kap. 5 a § SAL, skall delägarna medges avdrag från egenavgiftema&lt;br&gt;med högst ett så stort belopp att delägarnas sammanlagda avdrag från de&lt;br&gt;egenavgifter som är hänförliga till inkomsten från handelsbolaget och&lt;br&gt;handelsbolagets avdrag från arbetsgivaravgifterna inte överstiger&lt;br&gt;42 600 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning, redovisning och betalning av&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivaravgifterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om beräkning av arbetsgivaravgifter finns i 9 kap. skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483). Sådana avgifter skall för varje redovisnings-&lt;br&gt;period beräknas efter de procentsatser och på det underlag som anges i&lt;br&gt;2 kap. 1-5 §§ SAL. Beslut om arbetsgivaravgifter fattas av skattemyndig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattedeklaration skall bl.a. lämnas av den som varit skyldig att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifterna skall redovisas i skattedekla-&lt;br&gt;rationen och betalas tillsammans med gjorda skatteavdrag till den skatte-&lt;br&gt;myndighet som beslutar om skatten. En skattedeklaration skall normalt&lt;br&gt;lämnas för varje redovisningsperiod. Varje redovisningsperiod omfattar&lt;br&gt;en kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattedeklarationen skall i fråga om arbetsgivaravgifter redovisas den&lt;br&gt;sammanlagda ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, sammanlagt avdrag för kostnader som arbetstagarna&lt;br&gt;haft i arbetet, i den mån kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10&lt;br&gt;procent av varje arbetstagares ersättning från arbetsgivaren under be-&lt;br&gt;skattningsåret, och periodens sammanlagda avgifter. De redovisade&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna är inte preliminära utan definitiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattedeklaration skall ha inkommit till skattemyndigheten senast&lt;br&gt;den 12 i varje månad, med undantag för augusti och januari då senaste&lt;br&gt;dag är den 17. För den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på ett&lt;br&gt;beskattningsunderlag som för beskattningsåret överstiger 40 miljoner&lt;br&gt;kronor skall skattedeklarationen lämnas senast den 26 i vaije månad, i&lt;br&gt;december dock senast den 27.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfallodagen för arbetsgivaravgifterna är däremot i princip densamma&lt;br&gt;för alla skattskyldiga och infaller den 12 i månaden efter redovisnings-&lt;br&gt;perioden. I januari och, för vissa skattskyldiga, augusti infaller dock för-&lt;br&gt;fallodagen den 17 i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utländsk arbetsgivare, som saknar fast driftställe här i landet kan av&lt;br&gt;skattemyndigheten medges rätt att redovisa arbetsgivaravgifter på annat&lt;br&gt;sätt än genom skattedeklaration eller att lämna sådan deklaration vid an-&lt;br&gt;nan tidpunkt än den som anges i skattebetalningslagen, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 Egenavgifterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till grund för beräkning av egenavgiftema ett visst intjänandeår skall&lt;br&gt;läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt det året. Inkomst-&lt;br&gt;taxeringen grundar sig främst på de uppgifter som lämnats i en självdek-&lt;br&gt;laration och i viss mån på kontrolluppgifter. Egenavgiftemas storlek be-&lt;br&gt;stäms genom skattemyndighetens grundläggande beslut om slutlig skatt i&lt;br&gt;samband med den årliga inkomsttaxeringen. Avgifterna ingår i den slut-&lt;br&gt;liga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under inkomståret skall preliminär skatt betalas. Preliminär skatt be-&lt;br&gt;talas i form av A-skatt, särskild A-skatt eller F-skatt. A-skatt betalas ge-&lt;br&gt;nom skatteavdrag och ombesörjs av arbetsgivaren. Om skatteavdraget&lt;br&gt;beräknas enligt tabell ingår inte några egenavgifter i skatteavdraget. F-&lt;br&gt;skatt och särskild A-skatt betalas däremot av den skattskyldige själv en-&lt;br&gt;ligt särskild debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt beräknas första gången vanligen med led-&lt;br&gt;ning av en preliminär taxering och grundar sig i första hand på en preli-&lt;br&gt;minär självdeklaration. Meningen är att den preliminära skatten, i vilken&lt;br&gt;ingår bl.a. egenavgifter, så nära som möjligt skall överensstämma med&lt;br&gt;den slutliga skatten. F-skatt och särskild A-skatt betalas normalt med lika&lt;br&gt;stora belopp varje månad under perioden februari - januari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med inkomsttaxeringen avstäms de preliminära inbetalning-&lt;br&gt;arna mot den slutliga skatten. Uppkommer underskott måste den skatt-&lt;br&gt;skyldige göra en kompletterande betalning. Vid överskott återbetalas det&lt;br&gt;överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Socialavgifter i ett internationellt perspektiv&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Gemenskapsrätten om social trygghet och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I gemenskapsrätten inom EU finns inga särskilda bestämmelser om skyl-&lt;br&gt;digheten att betala socialavgifter eller andra avgifter för finansiering av&lt;br&gt;sociala trygghetssystem. Skyldigheten att betala sådana avgifter bestäms i&lt;br&gt;respektive medlemsstats nationella lagstiftning. Rätten att ta ut avgifter&lt;br&gt;inom gemenskapen (och EES) på en inkomst beror emellertid på om den&lt;br&gt;person som har inkomsten också omfattas av medlemsstatens lagstiftning&lt;br&gt;om social trygghet enligt de lagvalsregler som finns i Rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av systemen för&lt;br&gt;social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familje-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemmar flyttar inom gemenskapen. Bestämmelserna i förordning Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 är därför av betydelse för avgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i nämnda förordning avser att samordna tillämpningen av&lt;br&gt;medlemsstaternas olika sociala trygghetssystem. Den som rör sig mellan&lt;br&gt;medlemsstaterna skall vara garanterad att han eller hon omfattas av nå-&lt;br&gt;gon stats lagstiftning om social trygghet. Det är inte heller meningen att&lt;br&gt;någon skall omfattas av två eller flera staters trygghetssystem samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen gäller för följande grenar av de sociala trygghets-&lt;br&gt;systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmåner vid sjukdom och moderskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmåner vid invaliditet, även sådana som är avsedda att bevara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller förbättra förvärvsförmågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmåner vid&amp;nbsp;ålderdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmåner till&amp;nbsp;efterlevande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmåner vid&amp;nbsp;olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dödsfallsersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmåner vid&amp;nbsp;arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Familjeförmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen är tillämplig i fråga om anställda och egenföretagare som&lt;br&gt;omfattas eller har omfattats av lagstiftningen om social trygghet i en eller&lt;br&gt;flera medlemsstater och som är medborgare i en medlemsstat samt deras&lt;br&gt;familjemedlemmar och efterlevande. Den omfattar också statslösa och&lt;br&gt;flyktingar som är bosatta i en medlemsstat samt deras familjemedlemmar.&lt;br&gt;Den som omfattas av en medlemsstats lagstiftning skall ha samma rättig-&lt;br&gt;heter och skyldigheter som denna medlemsstats egna medborgare har&lt;br&gt;enligt lagstiftningen om social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln vid bestämmande av vilken medlemsstats lagstiftning om&lt;br&gt;social trygghet som en person skall omfattas av är att personen skall om-&lt;br&gt;fattas av lagstiftningen i den stat där han arbetar. Den som arbetar i en&lt;br&gt;medlemsstat skall alltså omfattas av denna stats lagstiftning om social&lt;br&gt;trygghet, oberoende av var han är bosatt. Om någon bor i Sverige och&lt;br&gt;arbetar i Danmark är det således dansk lagstiftning om social trygghet&lt;br&gt;som är tillämplig på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall är det dock bosättningslandets lagstiftning som är tillämplig.&lt;br&gt;Det gäller t.ex. om en person arbetar samtidigt både i den medlemsstat&lt;br&gt;där han är bosatt och i en annan medlemsstat. I det fallet skall han&lt;br&gt;omfattas av bosättningslandets lagstiftning om social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller för s.k. utsända personer. Med en utsänd person&lt;br&gt;avses en anställd som normalt arbetar inom en medlemsstats territorium&lt;br&gt;hos ett företag och av företaget sänds till en annan medlemsstat för att där&lt;br&gt;tillfälligt utföra arbete för arbetsgivarens räkning. Om arbetet inte antas&lt;br&gt;vara längre tid än tolv månader, skall den anställde alltjämt omfattas av&lt;br&gt;lagstiftningen i den stat där han normalt arbetar. Utsändningsperioden&lt;br&gt;kan förlängas med ytterligare tolv månader, om det är påkallat av om-&lt;br&gt;ständigheter som inte kunnat förutses och samtycke lämnas av den&lt;br&gt;medlemsstat till vilken utsändningen skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande lagvalsregler gäller också egenföretagare när dessa arbe-&lt;br&gt;tar i en annan stat under utsändningsliknande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa grupper av anställda gäller särskilda regler i fråga om vilket&lt;br&gt;lands lagstiftning som skall tillämpas. Offentligt anställda skall omfattas&lt;br&gt;av lagstiftningen i den medlemsstat inom vars förvaltning de är verk-&lt;br&gt;samma. Sjömän skall som regel omfattas av lagstiftningen i det land vars&lt;br&gt;flagga fartyget för. Särregler finns också för annan resande personal. Per-&lt;br&gt;soner som är anställda på beskickningar och konsulat (den diplomatiska&lt;br&gt;personalen undantagen) skall enligt huvudregeln omfattas av lagstift-&lt;br&gt;ningen i arbetslandet men har, om de är medborgare i den utsändande&lt;br&gt;staten, möjlighet att välja att omfattas av lagstiftningen i den senare sta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller enligt gemenskapsrätten i fråga om skyldigheten att&lt;br&gt;betala socialavgifter följer i första hand av EG-domstolens praxis. Om en&lt;br&gt;arbetstagare för samma inkomst påförs sociala avgifter enligt flera natio-&lt;br&gt;nella lagstiftningar, samtidigt som han endast kan vara försäkrad enligt en&lt;br&gt;av dessa lagstiftningar, innebär det enligt EG-domstolen att arbetstagaren&lt;br&gt;utsätts för ett dubbelt uttag av avgifter som strider mot bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 13 i förordning (EEG) nr 1408/71 (se bland annat dom av den 5&lt;br&gt;maj 1977 i mål 102/76, Perenboom, REG 1977, s. 815, punkt 13, och av&lt;br&gt;den 29 juni 1994 i mål C-60/93, Aldewereld, REG 1994, s. 1-2991, punkt&lt;br&gt;26). Socialavgifter eller andra avgifter för finansiering av de sociala&lt;br&gt;trygghetssystem som avses i förordningen skall därför endast betalas i&lt;br&gt;den stat vars lagstiftning om social trygghet den anställde eller egenföre-&lt;br&gt;tagaren omfattas av. Rätten för en medlemsstat att ta ut avgifter är alltså&lt;br&gt;avhängig av förordningens bestämmelser om tillämplig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsstats lagstiftning om social trygghet skall tillämpas på&lt;br&gt;en person enligt bestämmelserna i förordningen skall avgifter som hänför&lt;br&gt;sig till dennes förvärvsinkomster betalas enligt den medlemsstatens lag-&lt;br&gt;stiftning. Det gäller oberoende av var den anställde eller egenföretagaren&lt;br&gt;är bosatt och oavsett var arbetsgivaren bor eller företaget har sitt säte. Det&lt;br&gt;är oförenligt med gemenskapsrätten att en arbetstagare med tillämpning&lt;br&gt;av flera olika nationella lagstiftningar skall betala avgifter i flera med-&lt;br&gt;lemsstater för samma inkomst. Bosättningslandet får alltså inte ta ut av-&lt;br&gt;gifter på inkomster som en person fått av arbete i ett annan medlemsstat,&lt;br&gt;om personen skall omfattas av arbetslandets lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall också tillämpa ett stort antal avtal som ingåtts mellan nå-&lt;br&gt;gon av gemenskaperna (EEG, EURATOM eller Kol- och stålunionen)&lt;br&gt;och ett eller flera tredje länder. Detsamma gäller i fråga om s.k. blandade&lt;br&gt;avtal, dvs. överenskommelser och avtal som de tidigare medlemsstaterna,&lt;br&gt;eller vissa av dem, tillsammans med någon av gemenskaperna har ingått&lt;br&gt;med tredje land. Flera av dessa avtal innehåller bestämmelser om social&lt;br&gt;trygghet av olika slag. I dessa avtal finns inte några uttryckliga bestäm-&lt;br&gt;melser om skyldighet att betala socialavgifter. Däremot innehåller avtalen&lt;br&gt;i huvudsak bestämmelser om likabehandling i fråga om rätt till särskilt&lt;br&gt;angivna förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Avtal med andra stater om social trygghet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nordiska avtalet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska avtalet om social trygghet bygger i stor utsträckning på för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71. Avtalet har dock ett vidare tillämpnings-&lt;br&gt;område än förordningen. Det gäller bland annat personkretsen. Förord-&lt;br&gt;ningen gäller i princip bara för medborgare i medlemsstaterna som är&lt;br&gt;eller har varit förvärvsverksamma och deras familjemedlemmar. Det nor-&lt;br&gt;diska avtalet däremot omfattar i princip alla som är bosatta i Norden och&lt;br&gt;anknyter inte till förvärvsverksamhet. Personer som inte är eller har varit&lt;br&gt;förvärvsverksamma och personer som är bosatta på Grönland eller&lt;br&gt;Färöarna, omfattas av avtalet men inte av förordningen. Avtalet gäller&lt;br&gt;vidare medborgare i länder utanför EES som flyttar mellan de nordiska&lt;br&gt;länderna eller tillfälligt uppehåller sig i ett annat nordiskt land än det där&lt;br&gt;de har sin hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder att avtalet och inte förordning (EEG) nr 1408/71 skall&lt;br&gt;tillämpas när det gäller avgifter för förvärvsarbetande i förhållande till&lt;br&gt;Grönland eller Färöarna samt även inom Norden i övrigt när den för-&lt;br&gt;värvsarbetande inte är medborgare i ett land inom EES. De regler som då&lt;br&gt;gäller i fråga om avgiftsuttag innebär i huvudsak att socialavgifter skall&lt;br&gt;betalas i det land där den förvärvsaktive är bosatt eller, om han inte utför&lt;br&gt;förvärvsarbetet i bosättningslandet, i sysselsättningslandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtal med stater utanför Norden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sveriges åtaganden i fråga om social trygghet i förhållande till andra sta-&lt;br&gt;ter kommer i stor utsträckning även i framtiden att regleras genom bilate-&lt;br&gt;rala och multilaterala avtal. Avtal gäller för närvarande i förhållande till&lt;br&gt;de övriga nordiska länderna, samtliga EU-länder utom Irland och Belgien&lt;br&gt;samt till Chile, Israel, Jugoslavien (fr.o.m. 1992 även Kroatien och&lt;br&gt;Slovenien), Kanada, Marocko, Schweiz, Turkiet, USA och Kap Verde.&lt;br&gt;Sverige har också träffat en överenskommelse om social trygghet med&lt;br&gt;den kanadensiska provinsen Québec. Dessutom gäller särskilda överens-&lt;br&gt;kommelser om sjukvårdsförmåner med Ungern, Algeriet, Australien,&lt;br&gt;Polen och Estland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om social trygghet ingås av regeringen med stöd av 10 kap. 1 §&lt;br&gt;regeringsformen och särskilda bemyndiganden i lag (20 kap. 15 § AFL)&lt;br&gt;Avtalen underställs numera regelmässigt riksdagen för godkännande i&lt;br&gt;enlighet med 10 kap. 2 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet avtal är för Sveriges del tillämpliga på bl.a. sjukförsäkring,&lt;br&gt;föräldraförsäkring, inkomstgrundad ålderspension, arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;och arbetslöshetsförsäkring. Vissa avtal är dock mera begränsade i sin&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i avtal om social trygghet som träffats mellan två eller&lt;br&gt;flera medlemsstater i EU ersätts av bestämmelserna i förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 om de avser samma person och samma förmån. Avtalen be-&lt;br&gt;håller dock sin giltighet i fråga om personer och förhållanden som inte&lt;br&gt;omfattas av förordningen. Avtalen med andra medlemsstater behåller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således sin giltighet för personer som är medborgare i ett land utanför&lt;br&gt;EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom avtalen utsträcks eller inskränks i vissa fall tillämpningen av&lt;br&gt;vad som föreskrivs i respektive lands nationella lagstiftning om social&lt;br&gt;trygghet. De flesta avtal som Sverige ingått med utomnordiska länder&lt;br&gt;innebär att det är sysselsättningslandets lagstiftning som skall tillämpas.&lt;br&gt;Som huvudregel gäller alltså att den som flyttar mellan Sverige och ett&lt;br&gt;land som Sverige har ett avtal om social trygghet med, blir omfattad av&lt;br&gt;sysselsättningslandets försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga avtal finns regler om utsända, som till en del modifierar&lt;br&gt;principen om tillämpning av sysselsättningslandets lagstiftning. Reglerna&lt;br&gt;innebär att en arbetstagare skall omfattas av det utsändande landets lag-&lt;br&gt;stiftning även under tjänstgöringen i det andra landet. Enligt vissa avtal&lt;br&gt;gäller detta endast om utsändningstiden inte överstiger viss angiven tid.&lt;br&gt;Utsändningsperioden är i de flesta konventioner begränsad till 24 måna-&lt;br&gt;der. Det förekommer dock variationer från 12 månader och upp till 60&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjömän och för resande personal gäller särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;tillämplig lagstiftning. Sjömännen omfattas i regel av lagstiftningen i det&lt;br&gt;land vars flagga fartyget för. Resande personal vid järnvägs- eller väg-&lt;br&gt;trafikföretag eller flygföretag, som arbetar i flera avtalsslutande länder,&lt;br&gt;omfattas vanligen av lagstiftningen i det avtalsslutande land där företaget&lt;br&gt;har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de avtal om social trygghet som Sverige har ingått med andra länder&lt;br&gt;finns inga uttryckliga bestämmelser om i vilket av de avtalsslutande län-&lt;br&gt;derna socialavgifter skall betalas. Det anses emellertid följa av avtalens&lt;br&gt;lagvalsregler. En person som omfattas av avtalet anses inte bara vara&lt;br&gt;underkastad eller omfattad av ett visst lands lagstiftning om rätt till&lt;br&gt;förmåner. Han anses därmed också vara omfattad av lagstiftningen om&lt;br&gt;skyldighet att betala socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett avtal avser endast ett begränsat antal grenar av den sociala&lt;br&gt;tryggheten, tillämpas det i avgiftshänseende så att endast motsvarande&lt;br&gt;socialavgifter tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Socialförsäkringslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringslagen (1999:799) träder i kraft den 1 januari 2001. Den&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om vem som omfattas av social trygghet genom&lt;br&gt;svensk socialförsäkring och vissa bidragssystem {socialförsäkringen).&lt;br&gt;Till begreppet socialförsäkring hänförs de flesta trygghetssystem som&lt;br&gt;administreras av Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten och&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till en förmån skall enligt socialförsäkringslagen grundas på bo-&lt;br&gt;sättning eller förvärvsarbete i Sverige om inte något annat särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bosättningsbaserade försäkringen avser garantibelopp och bidrag,&lt;br&gt;t.ex. ersättning för sjukvård, barnbidrag och bostadsbidrag. Vilka förmå-&lt;br&gt;ner som avses framgår närmare av 3 kap. 1 och 2 §§ socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsbaserade försäkringen avser inkomstförlust och omfattar&lt;br&gt;t.ex. sjukpenning och inkomstgrundad ålderspension (3 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;socialförsäkringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett försäkringsvillkor gäller för vardera försäkringsgrenen&lt;br&gt;nämligen bosättning i Sverige respektive arbete i Sverige. Varken svenskt&lt;br&gt;medborgarskap eller inskrivning hos försäkringskassan är något&lt;br&gt;försäkringsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsbaserade försäkringen börjar gälla för en arbetstagare från&lt;br&gt;och med den första anställningsdagen. För övriga, icke anställda, gäller&lt;br&gt;att ett arbete skall ha påbörjats för att försäkringen skall bölja gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skyldigheten att betala socialavgifter är försäkringsvillkoren för att&lt;br&gt;omfattas av den arbetsbaserade försäkringen av betydelse. Den arbets-&lt;br&gt;baserade försäkringen omfattar den som arbetar i Sverige. Bestämmelser&lt;br&gt;om vad som avses med arbete i Sverige finns i 2 kap. 7-10 §§ socialför-&lt;br&gt;säkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbete i Sverige avses i första hand förvärvsarbete i verksamhet&lt;br&gt;här i landet. I fråga om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet&lt;br&gt;gäller att verksamhet hänförlig till fast driftställe i Sverige skall anses be-&lt;br&gt;driven här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömän som arbetar ombord på svenskt handelsfartyg anses arbeta i&lt;br&gt;Sverige. Som arbete i Sverige avses också anställning vid s.k. bare-boat&lt;br&gt;charter (2 kap. 8 § socialförsäkringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte endast arbete som rent fysiskt bedrivs i Sverige som skall&lt;br&gt;anses som arbete i Sverige. Även arbete utomlands som utsänd arbetsta-&lt;br&gt;gare kan under vissa förutsättningar vara att anse som arbete i Sverige.&lt;br&gt;Om arbetet utomlands kan antas vara längst ett år skall det anses bedrivet&lt;br&gt;i Sverige. Omvänt gäller att en arbetstagare som av en utländsk arbets-&lt;br&gt;givare sänds till Sverige för arbete här inte anses arbeta i Sverige, om&lt;br&gt;arbetet kan antas räcka längst ett år. Den som sänds ut av en svensk&lt;br&gt;statlig arbetsgivare för arbete i annat land skall däremot anses utföra ar-&lt;br&gt;bete i Sverige under hela utsändningstiden, även om denna tid överstiger&lt;br&gt;ett år. En person som av en utländsk stat sänds till Sverige för arbete här&lt;br&gt;skall på motsvarande sätt anses utföra arbete i det utsändande landet un-&lt;br&gt;der hela utsändningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om vad som skall anses som arbete i Sverige&lt;br&gt;gäller vidare sådant arbete som utförs av ambassadpersonal m.fl. Sådant&lt;br&gt;arbete skall anses som arbete i Sverige om det är förenligt med bestäm-&lt;br&gt;melserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2&lt;br&gt;och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Ar-&lt;br&gt;bete som en person utför för en särskild internationell organisation och&lt;br&gt;som omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privile-&lt;br&gt;gier i vissa fall skall anses vara utfört i Sverige, om det är förenligt med&lt;br&gt;vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny socialavgiftslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslagets allmänna inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny socialavgiftslag skall införas som är&lt;br&gt;självständig i förhållande till lagen om allmän försäkring. Förslaget&lt;br&gt;innebär att bestämmelserna om socialavgifter genomgår en betydande&lt;br&gt;lagteknisk och språklig bearbetning samt anpassas till socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen. Det innehåller dock få materiella förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en ny och mer fristående socialavgiftslag som är&lt;br&gt;anpassad till såväl nationella som internationella förhållanden. Utred-&lt;br&gt;ningens förslag innebär, förutom en lagteknisk förändring, en allmän mo-&lt;br&gt;dernisering av bestämmelserna om socialavgifter innefattande språkliga&lt;br&gt;förenklingar och förtydliganden av i vilka fall socialavgifter skall betalas&lt;br&gt;och av vem. I utredningens lagförslag lyfts fram att socialavgifter skall&lt;br&gt;tas ut på ersättning för arbete som till sin natur är skattepliktig och som&lt;br&gt;utges till personer som omfattas av svensk arbetsbaserad socialförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser är positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag. Flertalet av dem menar att reglerna blir tydligare&lt;br&gt;och enklare att begripa. Kammarrätten i Stockholm anser att förslaget&lt;br&gt;innebär en avsevärd förbättring i fråga om lättillgänglighet och över-&lt;br&gt;skådlighet genom att den nya socialavgiftslagen i stor utsträckning fri-&lt;br&gt;kopplas från lagen om allmän försäkring. Länsrätten i Stockholms län&lt;br&gt;och Landsorganisationen i Sverige framför i stort sett samma positiva&lt;br&gt;synpunkter. Riksskatteverket konstaterar med tillfredsställelse att tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna om socialavgifter blir enklare genom att de&lt;br&gt;många hänvisningarna försvinner och reglerna samlas i en lag. Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket ser positivt på att förenkla och förtydliga lagstiftningen&lt;br&gt;samt att förtydliga sambandet mellan avgift och förmån. Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, Sveriges Industriförbund och Sveriges Akademikers&lt;br&gt;centralorganisation ser också positivt på ett tydligare samband mellan&lt;br&gt;avgift och förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Socialavgifter betalas antingen som&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) knyter ge-&lt;br&gt;nom ett flertal hänvisningar starkt an till lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL) och lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-&lt;br&gt;sion (LIP) och dessa lagars bestämmelser om sjukpenninggrundande re-&lt;br&gt;spektive pensionsgrundande inkomst. Både sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst och pensionsgrundande inkomst är uppdelade i inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning respektive inkomst av annat förvärvsarbete (än anställning). Skyl-&lt;br&gt;digheten att betala socialavgifter är i dag utformad på så sätt att arbets-&lt;br&gt;givaravgifter skall betalas på ersättning som utgör inkomst av anställning&lt;br&gt;för mottagaren av ersättningen. Om ersättningen i stället utgör inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete för mottagaren skall i princip egenavgifter beta-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala socialavgifter på en ersättning för arbete beror&lt;br&gt;alltså på om ersättningen utgör inkomst av anställning eller annat för-&lt;br&gt;värvsarbete enligt AFL eller LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om inkomst av anställning respektive annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skiljer sig åt både&lt;br&gt;innehållsmässigt och lagtekniskt från motsvarande bestämmelser om be-&lt;br&gt;räkning av pensionsgrundande inkomst. Det finns alltså i princip fyra&lt;br&gt;olika slags inkomsttyper som skyldigheten att betala socialavgifter är&lt;br&gt;sammankopplad med. Reglerna har bl.a. av den anledningen blivit svåra&lt;br&gt;att överblicka och tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsskyldigheten beror vidare på om en person som mottar en er-&lt;br&gt;sättning för arbete eller uppbär en inkomst är försäkrad enligt AFL eller&lt;br&gt;LIP. Även det förhållandet att en person är försäkrad enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring har betydelse för avgiftsskyldig-&lt;br&gt;heten. En persons försäkringstillhörighet har framför allt betydelse för&lt;br&gt;skyldigheten att betala socialavgifter i internationella förhållanden. Be-&lt;br&gt;hovet av klarläggande regler för när och i vilka situationer det finns en&lt;br&gt;skyldighet att betala socialavgifter i Sverige har blivit alltmer påtagligt.&lt;br&gt;Det gäller särskilt i förhållande till gemenskapsrätten inom EU. Social-&lt;br&gt;försäkringslagen (1999:799) innebär klara förbättringar i det avseendet&lt;br&gt;när det gäller försäkringssidan. Det återstår dock att anpassa skyldigheten&lt;br&gt;att betala socialavgifter till den lagens bestämmelser om försäkringstill-&lt;br&gt;hörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en ny socialavgiftslag bör införas som lagtekniskt&lt;br&gt;är mer fristående i förhållande till AFL och LIP. Det samband mellan&lt;br&gt;socialförsäkringstillhörighet och avgiftsskyldighet som gäller i dag bör&lt;br&gt;dock vidmakthållas. Sambandet bör dessutom göras tydligare än i dag. I&lt;br&gt;likhet med i stort sett samtliga remissinstanser anser regeringen att utred-&lt;br&gt;ningens förslag till ny socialavgiftslag utgör en påtaglig förbättring i för-&lt;br&gt;hållande till nuvarande lag vad gäller struktur, lagteknisk lösning, språk&lt;br&gt;och överskådlighet. Den nya socialavgiftslagen bör därför baseras på ut-&lt;br&gt;redningens lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utredningen avslutat sitt arbete har lagen om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension och socialförsäkringslagen antagits av riksdagen. Den sist-&lt;br&gt;nämnda lagen träder i kraft den 1 januari 2001. Vidare har inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:1229) införts. Inkomstskattelagen ersätter både kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt från och med 2002 års taxering. Regeringens förslag till social-&lt;br&gt;avgiftslag har anpassats till den lagstiftning som tillkommit efter det att&lt;br&gt;utredningen avslutat sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Lagteknisk utformning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Disposition&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialavgiftslagens bestämmelser skall delas in i&lt;br&gt;fyra kapitel i stället för de fem som nuvarande SAL är indelad i.&lt;br&gt;Bestämmelserna om fördelning av influtna avgifter i 4 kap. SAL förs inte&lt;br&gt;in i den nya socialavgiftslagen utan samlas i en ny lag, lagen om fördel-&lt;br&gt;ning av socialavgifter. I den lagen förs också in bestämmelserna om för-&lt;br&gt;delning av arbetsgivaravgifter och omföring av egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemen för social trygghet införs som ett övergripande begrepp för&lt;br&gt;att beskriva vad socialavgifterna skall finansiera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att bestämmelser om fördelning av influtna av-&lt;br&gt;gifter och omföring av egenavgifter skall finnas i socialavgiftslagen. Den&lt;br&gt;föreslår vidare att avgifterna i socialavgiftslagen skall finansiera social-&lt;br&gt;försäkringen och vissa andra sociala ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande lag om socialavgifter in-&lt;br&gt;nehåller fem kapitel där det fjärde kapitlet behandlar fördelningen av&lt;br&gt;influtna avgifter. Bestämmelser om fördelning av arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;omföring av egenavgifter finns också i kapitlen om dessa avgifter (2 kap.&lt;br&gt;6 § och 3 kap. 6 § SAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. SAL anges vad respektive avgift - sjukförsäkringsavgift,&lt;br&gt;ålderspensionsavgift etc. - skall finansiera och vart avgifterna skall föras&lt;br&gt;när de flyter in. Numera förs alla avgifter utom ålderspensionsavgiften&lt;br&gt;direkt till staten för finansiering av de offentliga kostnaderna för framför&lt;br&gt;allt socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall fördelas mellan olika avgiftsändamål så som&lt;br&gt;de belöper på dessa enligt arbetsgivarnas redovisning eller ett beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut enligt skattebetalningslagen (1997:483). I fråga om egen-&lt;br&gt;avgifter gäller att Riksförsäkringsverket varje år från vederbörlig in-&lt;br&gt;komsttitel i statsbudgeten får tillgodoföra sig ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;summan av de under nästföregående år debiterade egenavgiftema mins-&lt;br&gt;kad med summan av de avgifter som under samma år satts ned eller åter-&lt;br&gt;betalats. Verket får ett förskott på detta belopp beräknat som en andel av&lt;br&gt;den preliminära skatt som debiterats fysiska personer före en viss tid-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. SAL och i de två nyss omnämnda paragra-&lt;br&gt;ferna reglerar endast statens redovisning av influtna avgifter och hur&lt;br&gt;dessa skall fördelas på olika ändamål. De övriga reglerna om social-&lt;br&gt;avgifter i SAL reglerar främst åliggandena för enskilda, företag och andra&lt;br&gt;som är skyldiga att betala socialavgifter och riktar sig därför till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att de materiella reglerna om social-&lt;br&gt;avgifter blir mer överskådliga om bestämmelserna som rör redovisningen&lt;br&gt;inom den offentliga sektorn av socialavgifterna förs över till en egen lag,&lt;br&gt;som lämpligen kan benämnas lagen om fördelning av socialavgifter. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 kap. 6 § och 3 kap. 6 § SAL har betydelse redan på ett&lt;br&gt;preliminärt stadium. I enlighet med Lagrådets synpunkter bör dessa&lt;br&gt;lämpligen föras samman med bestämmelserna om fördelning av social-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifterna. Detsamma gäller bestämmelserna i 3 kap. 5 a § tredje stycket&lt;br&gt;SAL om i vilken ordning som det särskilda avdraget vid beräkning av&lt;br&gt;egenavgiftema skall räknas av mot respektive avgift i egenavgiftema.&lt;br&gt;Lagrådet har vidare pekat på att det bör övervägas om de nämnda före-&lt;br&gt;skrifterna är av det slaget att de bör finnas i en lag. Det är regeringens&lt;br&gt;uppfattning att den frågan bör behandlas i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag anges syftet med socialavgifterna vara att finansiera den allmänna&lt;br&gt;försäkringen, ålderspensioneringen och vissa andra sociala ändamål. Ut-&lt;br&gt;redningen har föreslagit att syftet med socialavgifterna skall anges vara&lt;br&gt;att finansiera socialförsäkringen och vissa andra sociala ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka slags offentliga försäkringar som ingår i socialförsäkringen anges&lt;br&gt;numera i socialförsäkringslagen. Den innebär en viktig förändring i&lt;br&gt;rättsläget som skett efter utredningens förslag, nämligen att arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen inte omfattas av socialförsäkringslagen. Arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen utgör alltså i det här avseendet inte en del av socialförsäk-&lt;br&gt;ringen. Arbetsmarknadsavgiften i socialavgifterna används dock för&lt;br&gt;finansiering av bl.a. arbetslöshetsförsäkringen. Socialavgifterna finansie-&lt;br&gt;rar alltså förmåner som inte ingår i socialförsäkringen. Ett uttryck som&lt;br&gt;används både inom EG-rätten och i avtal med andra stater om social&lt;br&gt;trygghet för att beskriva de områden som socialavgifterna skall finansiera&lt;br&gt;är systemen för social trygghet. Enligt regeringens uppfattning är det&lt;br&gt;lämpligt att ange att syftet med socialavgifterna är att finansiera systemen&lt;br&gt;för social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Arbetsgivare och arbetstagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uttrycken arbetsgivare respektive arbetstagare slo-&lt;br&gt;pas som rättsliga begrepp när det gäller skyldigheten att betala social-&lt;br&gt;avgifter. Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter knyts till den som&lt;br&gt;utger avgiftspliktig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att med arbetsgivare skall avses den som betalar&lt;br&gt;ut ersättning för vilken han är skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Med&lt;br&gt;arbetstagare skall enligt utredningen avses den som tar emot ersättning&lt;br&gt;för vilken någon annan är skyldig att betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: LO anser att utredningens definition av arbets-&lt;br&gt;givare är rimlig för att uppnå tydlighet. Övriga remissinstanser har inte&lt;br&gt;haft några synpunkter i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vad som avses med arbetsgivare är&lt;br&gt;av central betydelse vid tillämpningen av nuvarande SAL. Skyldigheten&lt;br&gt;att betala arbetsgivaravgifter är knuten till den som är arbetsgivare. Det är&lt;br&gt;vad en arbetsgivare ger ut i lön m.m. som skall läggas till grund för be-&lt;br&gt;räkning av avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av såväl SAL som AFL och LIP gäller ett utvidgat&lt;br&gt;arbetsgivarbegrepp. I avgiftssammanhang gäller att den som utger sådan&lt;br&gt;ersättning som enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket AFL eller&lt;br&gt;2 kap. 11 eller 12 § LIP är att hänföra till inkomst av anställning anses&lt;br&gt;som arbetsgivare och den som mottar ersättningen anses som arbetsta-&lt;br&gt;gare. Detta gäller även om ett anställningsförhållande inte föreligger.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av anställning räknas framför allt ersättning för arbete som Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;under ett år uppgår till minst 1 000 kr (3 kap. 2 § andra stycket AFL).&lt;br&gt;Utgångspunkten är alltså att alla som betalar ut ersättning för arbete som&lt;br&gt;under ett år uppgår till minst 1 000 kr till en viss person anses som ar-&lt;br&gt;betsgivare. Det gäller oberoende av hur avtalsförhållandet ser ut mellan&lt;br&gt;den som utger ersättningen och den som utför arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utger ersättning för arbete är alltså skyldig att betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter på lön eller annan ersättning, om ersättningen överstiger ett&lt;br&gt;visst minsta belopp. Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter gäller&lt;br&gt;därmed för betydligt fler än bara arbetsgivare i den betydelse uttrycket&lt;br&gt;har både inom andra rättsområden och i dagligt tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna flertydiga betydelse av uttrycket arbetsgivare har utredningen&lt;br&gt;försökt komma till rätta med och har därför föreslagit att arbetsgivare&lt;br&gt;skall användas som ett uttryck med särskild betydelse vid tillämpning av&lt;br&gt;socialavgiftslagen. Med arbetsgivare skall enligt utredningen avses den&lt;br&gt;som betalar ut ersättning för vilken han är skyldig att betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter. Arbetsgivaravgifter skall, enligt den föreslagna huvudregeln,&lt;br&gt;betalas på skattepliktig ersättning för arbete i Sverige till en fysisk person&lt;br&gt;som inte har en F-skattsedel. Den som ger ut sådan ersättning skall såle-&lt;br&gt;des enligt utredningsförslaget anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till definition av arbetsgivare kan jämföras med&lt;br&gt;den som gäller enligt skattebetalningslagen. I den lagen (1 kap. 6 §) anses&lt;br&gt;som arbetsgivare den som betalar ut ersättning för arbete. Samma defini-&lt;br&gt;tion skulle kunna användas i socialavgiftslagen, eftersom den i princip&lt;br&gt;motsvarar det utvidgade arbetsgivarbegrepp som gäller i dag. Emellertid&lt;br&gt;har arbetsgivare, som nämnts ovan, en mer inskränkt betydelse inom&lt;br&gt;andra rättsområden. Även i dagligt tal har uttrycket en snävare betydelse.&lt;br&gt;Regeringen menar därför att en särskild betydelse av uttrycket arbets-&lt;br&gt;givare bör införas i socialavgiftslagen bara om det finns en påtaglig lag-&lt;br&gt;teknisk fördel med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag till socialavgiftslag används uttrycket arbets-&lt;br&gt;givare i ett tiotal paragrafer. Det är emellertid möjligt att i dessa utesluta&lt;br&gt;uttrycket arbetsgivare eller att ersätta det med ”den som utger ersättning”,&lt;br&gt;utan att bestämmelsernas sakliga innehåll ändras. Inte heller medför det&lt;br&gt;att lagtexten blir mer tungläst eller att bestämmelserna förlorar i strin-&lt;br&gt;gens. Uttrycket arbetsgivare bör därför inte användas som ett särskilt be-&lt;br&gt;grepp i avgiftssammanhang. Avgiftsskyldigheten för arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;bör i stället kopplas ihop med den som utger avgiftspliktig ersättning.&lt;br&gt;Vad som avses med avgiftspliktig ersättning behandlas i avsnitt 6.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också föreslagit att uttrycket arbetstagare skall ha en&lt;br&gt;särskild betydelse vid tillämpningen av socialavgiftslagen. Med arbetsta-&lt;br&gt;gare skall enligt utredningen avses den som tar emot ersättning för vilken&lt;br&gt;någon annan är skyldig att betala arbetsgivaravgifter. I skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen anses som arbetstagare den som tar emot ersättning för arbete.&lt;br&gt;Även denna definition skulle kunna användas i socialavgiftslagen. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening uppnås dock inga lagtekniska fördelar med att an-&lt;br&gt;vända begreppet arbetstagare för att peka ut någon som tar emot ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete, vilket är den principiella betydelse uttrycket har i nuva-&lt;br&gt;rande lagstiftning. Inte heller arbetstagare bör därför användas som ett&lt;br&gt;särskilt begrepp i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Avgiftspliktigt och avgiftsfritt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uttrycken avgiftspliktig ersättning och av-&lt;br&gt;giftspliktig inkomst införs som uttryck för ersättning respektive inkomst&lt;br&gt;som är av den arten att socialavgifter skall betalas på dem. Ersättning och&lt;br&gt;inkomst som socialavgifter inte skall betalas på benämns avgiftsfri ersätt-&lt;br&gt;ning respektive avgiftsfri inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår inget särskilt uttryck för ersättning respektive&lt;br&gt;inkomst som socialavgifter skall betalas på. Om avgifter inte skall betalas&lt;br&gt;på en ersättning eller inkomst föreslås att dessa undantas från avgifts-&lt;br&gt;underlaget eller från avgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Underlaget för beräkning av arbets-&lt;br&gt;givaravgifter är enligt 2 kap. 3 § första stycket SAL summan av vad ar-&lt;br&gt;betsgivaren under året har utgett som lön i pengar eller annan ersättning&lt;br&gt;för utfört arbete eller eljest för tjänsten, dock inte pension, eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner. I andra stycket omnämns ersättningar som lik-&lt;br&gt;ställs med lön, bl.a. garantibelopp enligt lönegarantilagen (1992:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nästföljande paragraf finns en uppräkning av ersättningar som man&lt;br&gt;skall bortse från vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgiftema skall beräknas på ett avgiftsunderlag som består av in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete enligt vissa bestämmelser i AFL och LIP&lt;br&gt;(3 kap. 1 och 4 §§ SAL). Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall&lt;br&gt;bortses från vissa inkomster. Vid beräkning av inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete skall ett flertal ersättningar inte medräknas, i första hand så-&lt;br&gt;dan ersättning eller inkomst som skall anses utgöra inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning. Motsvarande gäller vid beräkning av inkomst av anställning. Detta&lt;br&gt;följer inte direkt av bestämmelserna i SAL utan av bestämmelser i AFL&lt;br&gt;och LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avgöra om en ersättning eller inkomst utgör inkomst av anställning&lt;br&gt;eller annat förvärvsarbete ingår som ett led i att bestämma avgiftsunder-&lt;br&gt;laget enligt nuvarande ordning. Metoden att bestämma underlaget för&lt;br&gt;socialavgifterna är således indirekt utformad och dessutom onödigt&lt;br&gt;komplicerad. I en socialavgiftslag som är fristående från AFL och LIP&lt;br&gt;bör man i stället använda en direkt metod med särskilda benämningar på&lt;br&gt;ersättningar eller inkomster som skall ingå eller inte ingå i avgiftsunder-&lt;br&gt;laget. Regeringens uppfattning är att det skulle vara klargörande i av-&lt;br&gt;giftssammanhang om ersättningar för vilka arbetsgivaravgifter skall be-&lt;br&gt;talas, dvs. i första hand lön, arvode etc. benämns som avgiftspliktig er-&lt;br&gt;sättning. Inkomster för vilka egenavgifter skall betalas bör benämnas som&lt;br&gt;avgiftspliktig inkomst. Om arbetsgivaravgifter eller egenavgifter inte&lt;br&gt;skall betalas bör ersättningen respektive inkomsten i konsekvens härmed&lt;br&gt;benämnas som avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsernas innebörd blir enligt regeringens mening tydligare än i&lt;br&gt;dag om ersättningar och inkomster kan uttryckas som avgiftspliktiga re-&lt;br&gt;spektive avgiftsfria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.4&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Skattsedelns betydelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande koppling mellan skyldigheten att betala&lt;br&gt;egenavgifter och F-skattsedel slopas. Om mottagaren av en ersättning har&lt;br&gt;en F-skattsedel skall detta i stället endast innebära att arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;inte skall betalas på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att egenavgifter skall betalas av en fysisk person&lt;br&gt;som tar emot skattepliktig ersättning för arbete om han har en F-skatt-&lt;br&gt;sedel när ersättningen bestäms eller när den betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid bestämmande av underlaget för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter skall det bortses från ersättning som enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. 2 a § AFL skall anses som inkomst av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas bl.a. ersättning för&lt;br&gt;arbete till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen&lt;br&gt;bestäms eller när den betalas ut. Om F-skattsedeln är förenad med villkor&lt;br&gt;enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen räknas ersättningen som inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren av en ersättning för arbete har en F-skattsedel befrias&lt;br&gt;alltså den som utger ersättningen från skyldigheten att betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter. F-skattsedeln har motsvarande betydelse i fråga om skyldigheten&lt;br&gt;att göra skatteavdrag på en ersättning, vilket framgår av 5 kap. 5 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattsedel skall normalt utfärdas för den som uppger sig bedriva&lt;br&gt;eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgifter skall enligt 1 kap. 2 § SAL betalas av den som har in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete. Som nämnts ovan anses den som har en&lt;br&gt;F-skattsedel och mottar en ersättning för arbete ha inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete. Dessutom räknas som inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;framför allt inkomst av aktiv näringsverksamhet eller annan självständigt&lt;br&gt;bedriven verksamhet. Ett kännetecknande drag för sådan verksamhet är&lt;br&gt;att intäkterna i verksamheten oftast är förenade med kostnader av olika&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete ett visst år&lt;br&gt;skall läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt det året. Det&lt;br&gt;innebär att underlaget för beräkning av egenavgifter är beroende av det&lt;br&gt;skattemässiga resultatet av verksamheten, vilket innefattar att kostnader i&lt;br&gt;verksamheten beaktas. Överstiger kostnaderna intäkterna i verksamheten&lt;br&gt;finns inget underlag att beräkna egenavgifter på. Om t.ex. en person som&lt;br&gt;har F-skattsedel mottar en ersättning för arbete i sin näringsverksamhet är&lt;br&gt;han skyldig att betala egenavgifter endast om verksamheten ger ett över-&lt;br&gt;skott. Uppkommer inget överskott skall inte heller egenavgifter betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär detta att F-skattsedeln i princip inte har&lt;br&gt;någon avgörande betydelse för skyldigheten av betala egenavgifter. F-&lt;br&gt;skattsedelns funktion är i första hand i stället att klargöra när en utgivare&lt;br&gt;av en ersättning för arbete skall betala arbetsgivaravgifter på ersätt-&lt;br&gt;ningen. Utredningens förslag att ett innehav av F-skattsedel skall kopplas&lt;br&gt;samman med skyldigheten att betala egenavgifter bör därför inte genom-&lt;br&gt;föras. I stället bör i den nya socialavgiftslagen skyldigheten att betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egenavgifter kopplas samman med vissa slag av inkomster enligt Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;inkomstskattelagen. Denna fråga behandlas utförligare i nästföljande&lt;br&gt;avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Egenavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyldigheten att betala egenavgifter knyts till den&lt;br&gt;som har avgiftspliktig inkomst. Avgiftspliktig inkomst för egenavgifter&lt;br&gt;skall utgöras av vissa särskilt angivna inkomster enligt inkomstskatte-&lt;br&gt;lagen. Samtliga egenavgifter skall beräknas på ett och samma underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår att skyldigheten att betala egenavgifter kopplas samman&lt;br&gt;med den som tar emot skattepliktig ersättning för arbete i Sverige i vissa&lt;br&gt;särskilt angivna situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Underlaget för socialavgifter i form&lt;br&gt;av egenavgifter bestäms slutligt i samband med inkomsttaxeringen och&lt;br&gt;till grund för detta ligger de vid taxeringen till statlig inkomstskatt be-&lt;br&gt;stämda inkomsterna. Egenavgiftema beräknas och debiteras i samband&lt;br&gt;med beräkning och debitering av den slutliga skatten. Vid utformningen&lt;br&gt;av en ny socialavgiftslag är det därför naturligt att knyta skyldigheten att&lt;br&gt;betala egenavgifter till den som har en viss inkomst enligt inkomstskatte-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inkomster för vilka egenavgifter skall betalas utgörs av antingen&lt;br&gt;inkomst av aktiv näringsverksamhet eller av vissa inkomster av tjänst,&lt;br&gt;t.ex. annan självständigt bedriven verksamhet än näringsverksamhet eller&lt;br&gt;Marie Curie-stipendier i vissa fall. Någon materiell skillnad i förhållande&lt;br&gt;till nuvarande regler är det inte fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster som ingår i näringsverksamheten eller tjänsteinkomsten men&lt;br&gt;som avgifter inte skall betalas på benämns som avgiftsfri inkomst. Ett&lt;br&gt;exempel på sådan inkomst är sjukpenning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgifter beräknas i dag på två olika avgiftsunderlag. Underlaget&lt;br&gt;för efterlevandepensionsavgift och ålderspensionsavgift skall grunda sig&lt;br&gt;på sådan inkomst av annat förvärvsarbete som utgör pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst enligt 2 kap. 6 § LIP. Underlaget för övriga avgifter skall grunda&lt;br&gt;sig på sådan inkomst av annat förvärvsarbete som utgör sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst enligt 3 kap. 2 eller 2 a § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger endast ett fåtal skillnader mellan inkomstbegreppen&lt;br&gt;varav en har betydelse i avgiftssammanhang. Skillnaden är att inkomst&lt;br&gt;från en näringsverksamhet bedriven utomlands skall anses utgöra in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete vid beräkning av sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst men inte vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Det in-&lt;br&gt;nebär i dag att pensionsanknutna avgifter inte betalas på sådan inkomst.&lt;br&gt;Övriga avgifter skall dock betalas. Det krav på arbete i Sverige som&lt;br&gt;socialförsäkringslagen ställer för att en person skall omfattas av de&lt;br&gt;arbetsbaserade försäkringarna, bl.a. sjukpenning enligt AFL och in-&lt;br&gt;komstgrundad pension enligt LIP, innebär att samma försäkringsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller för försäkringarna. Med hänsyn till detta bör även underlagen för Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;beräkning av egenavgiftema vara desamma.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Betalningsperioden för arbetsgivaravgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Betalningsperioden för arbetsgivaravgifter en-&lt;br&gt;ligt socialavgiftslagen skall vara en kalendermånad. Det innebär att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna skall beräknas och betalas enligt huvudregeln i&lt;br&gt;skattebetalningslagen för redovisning och betalning av avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär ingen förändring av den period för vil-&lt;br&gt;ken arbetsgivaravgifter skall beräknas och betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Arbetsgivaravgifter skall i dag betalas&lt;br&gt;för varje år (2 kap. 1 § SAL) och beräknas på summan av vad arbetsgiva-&lt;br&gt;ren under året har utgett i lön etc. (2 kap. 3 § SAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skattebetalningslagen skall arbetsgivaravgifter beräknas för&lt;br&gt;varje redovisningsperiod (9 kap. 1 §). En redovisningsperiod omfattar en&lt;br&gt;kalendermånad. Arbetsgivaravgifter för en redovisningsperiod skall redo-&lt;br&gt;visas i en skattedeklaration nästföljande månad. Avgifterna skall också&lt;br&gt;betalas under den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken innebär detta att arbetsgivaravgifter i de allra flesta fall be-&lt;br&gt;räknas, debiteras och betalas per kalendermånad. Den beräkning och be-&lt;br&gt;talning av avgifterna som skall göras enligt skattebetalningslagen är slut-&lt;br&gt;lig och inte enbart preliminär. Både systematiska och pedagogiska skäl&lt;br&gt;talar för att betalningsperioden för arbetsgivaravgifter enligt social-&lt;br&gt;avgiftslagen bör vara densamma som i skattebetalningslagen. Arbets-&lt;br&gt;givaravgifter bör därför betalas och beräknas per kalendermånad i stället&lt;br&gt;för per år. Arbetsgivaravgifterna bör således i fortsättningen beräknas på&lt;br&gt;ett underlag som utgörs av summan av den avgiftspliktiga ersättning som&lt;br&gt;har utgetts under en kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall i vissa fall betalas på en ersättning endast om&lt;br&gt;den under ett år sammanlagt överstiger ett visst belopp. Det gäller t.ex. en&lt;br&gt;idrottsförenings ersättning till idrottsutövare. På en sådan ersättning skall&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter betalas om ersättningen under året uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger ett halvt prisbasbelopp (18 300 kr för år 2000). Betalas ersätt-&lt;br&gt;ningen ut successivt med ett lägre belopp under två eller flera månader så&lt;br&gt;att avgiftsskyldigheten inträder först vid en senare utbetalning skall&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter beräknas på hela det ackumulerade beloppet under&lt;br&gt;redovisningsperioden för den senare utbetalningen. I den upphävda lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL) fanns&lt;br&gt;en uttrycklig bestämmelse (4 § andra stycket) om att när avgifts-&lt;br&gt;skyldighet hade inträtt för en arbetstagares lön skulle redovisningen om-&lt;br&gt;fatta också den lön som utbetalats till arbetstagaren tidigare under året.&lt;br&gt;Någon motsvarande bestämmelse ansågs inte nödvändig i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen. I och med att arbetsgivaravgifterna skall beräknas och betalas&lt;br&gt;per kalendermånad behövs emellertid i socialavgiftslagen en be-&lt;br&gt;stämmelse motsvarande den som fanns i USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen bör dock inte vara tillämplig i fråga om&lt;br&gt;ersättningar som ges ut av privatpersoner. För dessa ersättningar föreslås&lt;br&gt;en annan lösning när det gäller beloppsgränsen i avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång från att beräkna och betala arbetsgivaravgifterna per år till&lt;br&gt;att göra detta per kalendermånad har praktisk betydelse i endast några&lt;br&gt;speciella fall. Det avser situationer där skattemyndigheterna beslutat att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna får redovisas på något annat sätt eller vid någon&lt;br&gt;annan tidpunkt än vad som följer av de normala reglerna (10 kap. 12 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen). Sådan dispens kan lämnas för arbetsgivare som är&lt;br&gt;bosatt utomlands eller för utländsk juridisk person som saknar fast drift-&lt;br&gt;ställe i Sverige. Enligt nuvarande regler har dispensen kunnat innebära att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter redovisas för flera månader vid ett tillfälle. I och med&lt;br&gt;att avgifterna beräknas per kalendermånad kan en dispens inte fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis ha denna innebörd. En dispens bör i stället innebära att redovis-&lt;br&gt;ningen av arbetsgivaravgifterna får ske vid en senare tidpunkt men inte&lt;br&gt;att avgifterna skall beräknas på något annat underlag än vad som följer av&lt;br&gt;de vanliga reglerna. Även i dispensfallen bör alltså arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;beräknas på summan av den avgiftspliktiga ersättning som har utgetts&lt;br&gt;under respektive kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär vidare att det avdrag som får göras från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 3 550 kr/mån,&lt;br&gt;fortsättningsvis bör beräknas på det avgiftsunderlag som gäller för re-&lt;br&gt;spektive kalendermånad även i de fall då redovisningen till följd av ett&lt;br&gt;dispensbeslut får avse flera månader åt gången. Avdraget kan alltså inte&lt;br&gt;beräknas på ett under året ackumulerat avgiftsunderlag utan skall beräk-&lt;br&gt;nas för vaije kalendermånad för sig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Avgiftsskyldigheten i ett internationellt perspektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyldigheten att betala socialavgifter skall gälla&lt;br&gt;för ersättning för eller inkomst av arbete i Sverige i den betydelse ut-&lt;br&gt;trycket arbete i Sverige har enligt socialförsäkringslagen. Även om det&lt;br&gt;inte är fråga om arbete i Sverige skall socialavgifter betalas, om den som&lt;br&gt;utför arbetet omfattas av svensk arbetsbaserad socialförsäkring enligt&lt;br&gt;gemenskapsrätt eller enligt avtal med andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig till-&lt;br&gt;styrker eller har inget att invända mot utredningens förslag. Svea hovrätt&lt;br&gt;ställer sig dock tveksam till om utredningens förslag i 5 kap. 4 § social-&lt;br&gt;avgiftslagen, som ger regeringen ett bemyndigande att träffa överens-&lt;br&gt;kommelser med andra stater eller internationella organ om en utsträckt&lt;br&gt;tillämpning av lagen eller om undantag i vissa fall från lagens bestäm-&lt;br&gt;melser, står i överensstämmelse med regeringsformen. Hovrätten påpekar&lt;br&gt;att den föreslagna lagstiftningen tillhör det s.k. obligatoriska lagområdet.&lt;br&gt;Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund anser att&lt;br&gt;regeln om att avgifter inte skall tas ut för arbete i Sverige, om den som&lt;br&gt;utför arbetet inte omfattas av den svenska socialförsäkringen på grund av&lt;br&gt;gemenskapsrätt eller avtal med annan stat, inte framgår med önskvärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydlighet. Organisationerna menar att denna otydlighet kan åtgärdas ge-&lt;br&gt;nom att det i 2 kap. 1 § i utredningens förslag till socialavgiftslag läggs&lt;br&gt;till som villkor, att den fysiska personen omfattas av svensk lagstiftning&lt;br&gt;om social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den grundläggande principen för den&lt;br&gt;nu gällande skyldigheten att betala socialavgifter är att avgifter skall be-&lt;br&gt;talas på fysiska personers inkomster av arbete, om personen i fråga är&lt;br&gt;försäkrad enligt AFL, LIP eller lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring, LAF. Principen framgår beträffande arbetsgivaravgifter av&lt;br&gt;2 kap. 5 § SAL och i fråga om egenavgifter av 1 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;och 3 kap. 3 § andra stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringslagen, som träder i kraft den 1 januari 2001, innebär&lt;br&gt;att bestämmelserna om den personkrets som är försäkrad enligt de trygg-&lt;br&gt;hetssystem som utgör socialförsäkringen, bl.a. systemen enligt AFL, LIP&lt;br&gt;och LAF, samlas i den lagen. De bestämmelser om försäkringstillhörighet&lt;br&gt;som i dag är avgörande för skyldigheten att betala socialavgifter kommer&lt;br&gt;därmed att upphöra när socialförsäkringslagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen är enligt socialförsäkringslagen indelad i en bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserad försäkring som avser garantibelopp och bidrag och en&lt;br&gt;arbetsbaserad försäkring som avser inkomstförlust. Det enda försäk-&lt;br&gt;ringsvillkoret för att en person skall omfattas av den arbetsbaserade för-&lt;br&gt;säkringen är att han arbetar i Sverige. Med arbete i Sverige avses enligt&lt;br&gt;huvudregeln förvärvsarbete i verksamhet i Sverige (2 kap. 7 § social-&lt;br&gt;försäkringslagen). För personer som bedriver näringsverksamhet gäller&lt;br&gt;att verksamhet hänförlig till ett fast driftsställe i Sverige skall anses be-&lt;br&gt;driven här i landet. Vissa speciella regler om vad som anses som arbete i&lt;br&gt;Sverige gäller vidare för sjömän, för personer som är utsända att arbeta i&lt;br&gt;ett annat land och för diplomater m.fl. (2 kap. 8-10 §§ socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsbaserade försäkringen utgörs av bl.a. sjukpenning, föräldra-&lt;br&gt;penning över garantinivå, tilläggspension i form av förtidspension och&lt;br&gt;efterlevandepension, allt enligt AFL. Den arbetsbaserade försäkringen&lt;br&gt;består också av arbetsskadeförsäkringen och den inkomstgrundade&lt;br&gt;ålderspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För anställda gäller den arbetsbaserade försäkringen från och med&lt;br&gt;första anställningsdagen. För andra än anställda gäller försäkringen från&lt;br&gt;och med den första arbetsdagen. I fråga om pensioner och skadeersätt-&lt;br&gt;ningar skall försäkringen gälla när rätten till en förmån enligt de bestäm-&lt;br&gt;melser som reglerar dessa förmåner kan härledas till ett arbete i Sverige.&lt;br&gt;Det innebär t.ex. att om en person blivit utsatt för skadlig inverkan i sitt&lt;br&gt;arbete i Sverige, men arbetsskadan visar sig först efter det att arbetet i&lt;br&gt;Sverige har upphört, kan han få ersättning från arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;även om han vid det tillfället inte arbetar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter betalas som nämnts ovan på fysiska personers arbetsin-&lt;br&gt;komster. Den arbetsbaserade försäkringen enligt socialförsäkringslagen&lt;br&gt;är en försäkring avseende inkomstförlust. Regeringen anser, i likhet med&lt;br&gt;flertalet remissinstanser, att sambandet mellan socialförsäkringstillhörig-&lt;br&gt;het och skyldigheten att betala socialavgifter bör förstärkas och bli tydli-&lt;br&gt;gare än i dag. I den nya socialavgiftslagen bör därför skyldigheten att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala socialavgifter anknytas till sådant arbete som medför att man om- Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;fattas av den arbetsbaserade försäkringen enligt socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att sambandet mellan den arbetsbaserade&lt;br&gt;försäkringen och avgiftsskyldigheten skall komma till uttryck genom att&lt;br&gt;avgiftsskyldigheten skall gälla om ersättningen eller inkomsten grundar&lt;br&gt;sig på arbete i Sverige. Med arbete i Sverige skall enligt utredningens&lt;br&gt;förslag avses detsamma som enligt vissa paragrafer i socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning är att avgiftsskyldigheten bör kopplas sam-&lt;br&gt;man med arbete i Sverige i den betydelse det uttrycket har enligt social-&lt;br&gt;försäkringslagen. En annan lagteknisk lösning skulle dock kunna vara att&lt;br&gt;knyta avgiftsskyldigheten direkt till att personen omfattas av den arbets-&lt;br&gt;baserade försäkringen. Den lösningen har emellertid den nackdelen att&lt;br&gt;man i många fall får svar på frågan om socialavgifter skall betalas eller&lt;br&gt;inte först efter att ha tagit del av flera bestämmelser i socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som bör väljas är den som bäst ger tillräcklig och relevant&lt;br&gt;information om i vilka situationer socialavgifter skall betalas. Regeringen&lt;br&gt;anser att den lämpligaste lösningen är att ta in socialförsäkringslagens&lt;br&gt;huvudregel om vad som anses som arbete i Sverige i en särskild bestäm-&lt;br&gt;melse i socialavgiftslagen. I socialavgiftslagen bör också anges att det&lt;br&gt;finns särskilda regler om vad som anses som arbete i Sverige för sjömän,&lt;br&gt;utsända personer och diplomater m.fl. Eftersom dessa undantagsfall en-&lt;br&gt;dast omfattar ett litet antal personer bör det dock vara tillräckligt att hän-&lt;br&gt;visa till bestämmelserna om dessa situationer i socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anledning till att en sådan lagteknisk lösning är att föredra är att&lt;br&gt;”arbete i Sverige” används som ett rättsligt begrepp i socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen och inte alltid överensstämmer med den betydelse uttrycket har i&lt;br&gt;dagligt tal. Med arbete i Sverige kan i vissa fall avses förvärvsarbete som&lt;br&gt;utförs utomlands. Det kan också vara så att ett förvärvsarbete som utförs i&lt;br&gt;Sverige, inte anses som arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lösningen innebär att huvudregeln om i vilka fall&lt;br&gt;socialavgifter skall betalas klart och tydligt kommer till uttryck i social-&lt;br&gt;avgiftslagen. I de ovannämnda undantagsfallen är det dock nödvändigt att&lt;br&gt;i första hand gå till socialförsäkringslagens bestämmelser om när en per-&lt;br&gt;son omfattas av den arbetsbaserade försäkringen för att få svar på frågan&lt;br&gt;om avgifter skall betalas eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringslagens bestämmelser om vad som skall anses som ar-&lt;br&gt;bete i Sverige innebär en mindre förändring av den krets personer som&lt;br&gt;omfattas av svensk socialförsäkring i jämförelse med de personer som är&lt;br&gt;försäkrade enligt AFL, LIP och LAF. Dessa förändringar medför motsva-&lt;br&gt;rande förändringar för skyldigheten att betala socialavgifter. I detta sam-&lt;br&gt;manhang skall också erinras om att avgiftsskyldigheten på ersättningar&lt;br&gt;för arbete i Sverige endast gäller om den inte strider mot Sveriges inter-&lt;br&gt;nationella förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten och avtal med andra stater om social trygghet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala socialavgifter bör alltså kopplas till att den ersätt-&lt;br&gt;ning en person får eller den inkomst denne har grundar sig på arbete i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige i den betydelsen att han därmed omfattas av svensk arbetsbaserad&lt;br&gt;socialförsäkring. Denna huvudregel omfattar dock inte alla situationer då&lt;br&gt;en person kan komma att omfattas av svensk arbetsbaserad försäkring.&lt;br&gt;Det kan också följa av gemenskapsrätt eller avtal med annan stat om&lt;br&gt;social trygghet. Även i dessa fall bör det finnas en skyldighet att betala&lt;br&gt;svenska socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu sagts avser alltså situationer där en person, som inte arbetar&lt;br&gt;i Sverige, och därför inte heller omfattas av svensk arbetsbaserad försäk-&lt;br&gt;ring enligt socialförsäkringslagen, ändå skall omfattas av svensk lagstift-&lt;br&gt;ning om social trygghet på grund av gemenskapsrättens lagvalsregler&lt;br&gt;eller Sveriges avtal med andra stater. Det kan exempelvis inträffa om en&lt;br&gt;person som är bosatt i Sverige arbetar samtidigt i Sverige och i en annan&lt;br&gt;medlemsstat inom EU. Gemenskapsrättens lagvalsregler innebär i sådant&lt;br&gt;fall att denne endast skall omfattas av svensk lagstiftning om social&lt;br&gt;trygghet. Avgifter för finansiering av dessa system skall då endast betalas&lt;br&gt;i Sverige på arbetsinkomsten från både Sverige och den andra medlems-&lt;br&gt;staten. I det fallet ger gemenskapsrätten en möjlighet att utvidga skyldig-&lt;br&gt;heten att betala socialavgifter i Sverige. Även Sveriges avtal med andra&lt;br&gt;stater om social trygghet kan ge sådana utvidgningsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår regler som klargör att socialavgifter skall betalas i&lt;br&gt;Sverige om tillämpningen av gemenskapsrätten eller avtal med andra&lt;br&gt;stater innebär att en person skall omfattas av svensk socialförsäkring.&lt;br&gt;Regeringen instämmer i utredningens bedömning att klargörande regler&lt;br&gt;behövs i dessa fall. Regeringens förslag till reglering innebär att arbets-&lt;br&gt;givaravgifter skall betalas på ersättning för arbete i utlandet, dvs. annat&lt;br&gt;förvärvsarbete än arbete i Sverige, till en person som när arbetet utförs&lt;br&gt;omfattas av svensk socialförsäkring enligt gemenskapsrätt eller enligt&lt;br&gt;avtal med andra stater. En motsvarande bestämmelse föreslås i fråga om&lt;br&gt;egenavgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till gemenskapsrätten och avtal med andra stater om so-&lt;br&gt;cial trygghet kan också den motsatta situationen än den nyss beskrivna&lt;br&gt;uppkomma. Om personen i exemplet ovan i stället är bosatt i den andra&lt;br&gt;medlemsstaten skall han enligt gemenskapsrätten endast omfattas av den&lt;br&gt;andra statens lagstiftning om social trygghet. Avgifter för finansiering av&lt;br&gt;systemen för social trygghet skall då endast betalas i den staten, även om&lt;br&gt;personen arbetar i Sverige och enligt socialförsäkringslagens huvudregel&lt;br&gt;sedd för sig skulle ha omfattats av svensk arbetsbaserad försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringslagen innehåller i detta hänseende en hänvisning till&lt;br&gt;att gemenskapsrätten eller avtal med andra stater om social trygghet kan&lt;br&gt;medföra begränsningar i tillämpligheten av socialförsäkringslagens be-&lt;br&gt;stämmelser (1 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag i denna del innebär dels att socialavgiftslagen inte&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om ersättning till en person som när arbetet utförs&lt;br&gt;omfattas av ett annat lands lagstiftning om social trygghet, antingen till&lt;br&gt;följd av gemenskapsrätten eller avtal med andra stater, dock inte alla av-&lt;br&gt;tal med andra stater, dels att om en person omfattas av en viss gren av de&lt;br&gt;sociala trygghetssystemen, t.ex. pensionssystemet, så skall endast avgifter&lt;br&gt;som finansierar den grenen av systemet betalas. För närvarande kan detta&lt;br&gt;i praktiken inträffa endast vid tillämpningen av avtalen med USA,&lt;br&gt;Kanada och Québec.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationerna som utredningsförslaget tar sikte på har det gemensamt Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;att de begränsar skyldigheten att betala sociala avgifter i två fall. I det ena&lt;br&gt;fallet gäller begränsningen samtliga avgifter och i det andra enbart en&lt;br&gt;eller några av avgifterna. Regeringen anser att situationerna inte behöver&lt;br&gt;regleras var för sig utan att de kan sammanföras i en gemensam bestäm-&lt;br&gt;melse. Den bör lämpligen utformas som den ovan angivna bestämmelsen&lt;br&gt;i socialförsäkringslagen. I sammanhanget bör noteras att gemenskaps-&lt;br&gt;rätten har företräde framför svensk lag och därför gäller oberoende av&lt;br&gt;vad som anges i lagen eller om en hänvisning görs till den. Med hänsyn&lt;br&gt;till gemenskapsrättens betydelse för skyldigheten att betala socialavgifter&lt;br&gt;är det av särskilt värde att i socialavgiftslagen peka ut att väsentliga reg-&lt;br&gt;ler i detta avseende också finns i gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att varken gemenskapsrätten eller avtal om social&lt;br&gt;trygghet med andra stater kan, tagna var för sig eller sammantaget, utgöra&lt;br&gt;grund för skyldigheten att betala socialavgifter. Den skyldigheten måste&lt;br&gt;också ha stöd i svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att regeringen bemyndigas att träffa över-&lt;br&gt;enskommelse med andra stater eller internationella organ om utsträckt&lt;br&gt;tillämpning av socialavgiftslagen eller om undantag i vissa fall. Som&lt;br&gt;Svea Hovrätt påpekar avses här en lagstiftning inom det obligatoriska&lt;br&gt;lagområdet, varför någon delegationsbestämmelse av den föreslagna&lt;br&gt;innebörden inte kan införas i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Ersättningar som ges ut av privatpersoner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beloppsgränsen på 10 000 kr för privat-&lt;br&gt;personers skyldighet att betala arbetsgivaravgifter skall kunna över-&lt;br&gt;skridas utan att arbetsgivaravgifter skall betalas på ersättning som ut-&lt;br&gt;getts tidigare under året till samma person, om det vid tidigare utbe-&lt;br&gt;talningar funnits anledning att anta att den sammanlagda ersättningen&lt;br&gt;under året kommer att understiga 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte föreslagit någon förändring av nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om en fysisk person eller ett dödsbo&lt;br&gt;betalar ut ersättning för arbete till en privatperson och ersättningen inte&lt;br&gt;utgör en utgift i en näringsverksamhet gäller särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;fråga om skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;behöver bl.a. inte betalas om ersättningen till en och samma person&lt;br&gt;understiger 10 000 kr under ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatpersoners skyldighet att betala arbetsgivaravgifter ändrades i&lt;br&gt;vissa avseenden den 1 januari 2000 (prop. 1999/2000:6, bet.&lt;br&gt;1999/2000:SkU7, rskr. 1999/2000:66, SFS 1999:1051). Ändringarna be-&lt;br&gt;stod i att ersättningar för arbete som förordnad förmyndare, god man eller&lt;br&gt;förvaltare enligt föräldrabalken inte skall omfattas av nämnda bestäm-&lt;br&gt;melser och att det infördes en möjlighet för utbetalare och mottagare att&lt;br&gt;komma överens om att arbetsgivaravgifter i stället för egenavgifter skall&lt;br&gt;betalas på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen som föregick ändringarna anges (s. 50) att belopps-&lt;br&gt;gränsen som gäller för skyldigheten för privatpersoner att betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter i sig kan skapa vissa tillämpningssvårigheter. Dessa upp-&lt;br&gt;kommer särskilt i fråga om ersättningar som ligger strax under belopps-&lt;br&gt;gränsen på 10 000 kr om uppdragstagaren vill ha kompensation för att&lt;br&gt;han själv måste betala egenavgifter på ersättningen. Kompensationen för&lt;br&gt;egenavgiftema kan då leda till att beloppsgränsen överskrids och att pri-&lt;br&gt;vatpersonen i stället skall betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett annat snarlikt problem med beloppsgränsen som kan be-&lt;br&gt;skrivas med följande exempel. Antag att en privatperson träffar ett avtal&lt;br&gt;med en uppdragstagare (som inte har F-skattsedel) i början av året om att&lt;br&gt;utföra ett visst arbete för 9 000 kr. Priset är bestämt utifrån att uppdrags-&lt;br&gt;tagaren skall betala eventuella egenavgifter. Arbetet utförs och uppdrags-&lt;br&gt;givaren betalar den överenskomna summan. Senare samma år behöver ett&lt;br&gt;tilläggsarbete utföras som inte omfattades av det tidigare avtalet och som&lt;br&gt;inte heller förutsågs när det avtalet träffades. Uppdragstagaren begär&lt;br&gt;2 000 kr för att utföra tilläggsarbetet. Om ersättning för det arbetet beta-&lt;br&gt;las under samma år som det första arbetet, understiger den sammanlagda&lt;br&gt;ersättningen under året inte längre 10 000 kr och arbetsgivaravgifter skall&lt;br&gt;därför betalas på hela ersättningen samtidigt som inga egenavgifter skall&lt;br&gt;betalas. Det tillkommande arbetet och ersättningen för det förändrar alltså&lt;br&gt;i efterhand förutsättningarna för det första avtalet. Uppdragsgivarens ut-&lt;br&gt;gifter för arbetet enligt det avtalet ökar med drygt 30 procent och upp-&lt;br&gt;dragstagaren kan å sin sida ha betalat preliminär skatt beräknad på att han&lt;br&gt;skall betala egenavgifter på ersättningen. Sammantaget innebär detta så-&lt;br&gt;dana komplikationer att i praktiken anlitas antagligen en annan upp-&lt;br&gt;dragstagare för tilläggsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen mellan de fall då arbetsgivaravgifter respektive egen-&lt;br&gt;avgifter skall betalas bör inte ha den utformningen att oförutsedda till-&lt;br&gt;kommande arbeten inte utan uppbörds- och avtalstekniska komplikatio-&lt;br&gt;ner kan utföras av den som påbörjat arbetet. Bestämmelserna bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening i stället utformas på följande sätt. Om den samman-&lt;br&gt;lagda ersättningen under året uppgår till eller överstiger 10 000 kr skall&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter trots det inte betalas på den del av ersättningen som&lt;br&gt;understiger detta belopp. Detta under förutsättning att det vid utbetal-&lt;br&gt;ningen kan antas att den sammanlagda ersättningen under året kommer&lt;br&gt;att understiga 10 000 kr. Om den föreslagna regeln tillämpas på exemplet&lt;br&gt;ovan skall arbetsgivaravgifter inte betalas på ersättningen för det först&lt;br&gt;utförda arbetet utan endast på ersättningen för tilläggsarbetet, eftersom&lt;br&gt;det då finns kännedom om att den sammanlagda ersättningen inte kom-&lt;br&gt;mer att understiga 10 000 kr. Arbetsgivaravgifter skall alltså i detta fall&lt;br&gt;betalas på 2 000 kr. Den ersättning som arbetsgivaravgifter inte betalas&lt;br&gt;på är avgiftspliktig för egenavgifter för mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om arbetsgivaravgifter skall betalas på en ersättning för arbete&lt;br&gt;som ges ut av privatpersoner får bedömas utifrån vad som kan antas om&lt;br&gt;storleken på den sammanlagda ersättningen under året när ersättningen&lt;br&gt;betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i skyldigheten att betala&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;socialavgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivaravgifter för sjömän&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De särskilda regler om sjukförsäkringsavgift,&lt;br&gt;arbetsmarknadsavgift och sjömanspensionsavgift som gäller för&lt;br&gt;arbetsgivare som sysselsätter sjömän avskaffas. Dessa arbetsgivare&lt;br&gt;skall i stället betala arbetsgivaravgifter efter de regler och procent-&lt;br&gt;satser som gäller för övriga avgiftsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan. Riksförsäkringsverket tillstyrker att nedsättningen av sjukförsäk-&lt;br&gt;rings- och arbetsmarknadsavgiften slopas men avstyrker att sjömanspen-&lt;br&gt;sionsavgiften avskaffas redan den 1 januari 2001. Verket menar att det&lt;br&gt;råder stor osäkerhet om utvecklingen av intäkter och kostnader när det&lt;br&gt;gäller sjömanspensionsavgiften och sjömanspensionema. Det är enligt&lt;br&gt;verket för tidigt att ställa en prognos på kommande avgiftsinbetalningar,&lt;br&gt;bl.a. med hänsyn till inverkan på färjetrafiken av slopad tax-free-försälj-&lt;br&gt;ning. SMBF/Sjöbefälen tillstyrker att sjömanspensionsavgiften avskaffas&lt;br&gt;och att sjömanspensionema finansieras genom statsmedel. Förbundet&lt;br&gt;menar också att sett ur ett snävt försäkringstekniskt perspektiv finns det i&lt;br&gt;princip inte längre några vägande skäl som talar för att arbetsgivare som&lt;br&gt;sysselsätter sjömän skall betala lägre arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sj ömanspensioneringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som sysselsätter sjömän (redare) betalar utöver sedvanliga&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter en särskild sjömanspensionsavgift på 1,20 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget. Avgiften skall användas för beredande av pension åt&lt;br&gt;sjömän som varit påmönstrade som manskap på svenska handelsfartyg i&lt;br&gt;utrikes fart (4 kap. 11 § SAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda sjömanspensioneringen enligt kungörelsen (1972:412)&lt;br&gt;om sjömanspension upphörde vid utgången av år 1989 (prop. 1989/90:4,&lt;br&gt;bet. 1989/90:TU7, rskr. 1989/90:62, SFS 1989:996). En sjöman som vid&lt;br&gt;utgången av år 1989 beviljats pension eller som då fyllt 55 år har dock&lt;br&gt;rätt till full pension enligt den upphävda kungörelsen även efter utgången&lt;br&gt;av år 1989. Sjömän som då befann sig i åldersintervallet 46 år och 8 må-&lt;br&gt;nader till 55 år och som kvalificerat sig för pension hade rätt till reduce-&lt;br&gt;rad pension. Det innebär att nya sjömanspensioner inte beviljas efter april&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver pension enligt 1972 års kungörelse utges fortfarande sjömans-&lt;br&gt;pension enligt äldre författningar. Vissa av dessa pensioner är livsvariga.&lt;br&gt;För närvarande utgår 614 sjömanspensioner per månad, varav 137&lt;br&gt;livsvariga. Antalet utgående sjömanspensioner minskar successivt. Pen-&lt;br&gt;sionsutgiftema beräknas för år 2000 uppgå till 9 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömanspensionema är alltså under avveckling. Fram t.o.m. år 2008&lt;br&gt;kommer pensioner att kunna utges både enligt 1972 års kungörelse och&lt;br&gt;enligt äldre författningar. Därefter kan utges endast livsvariga pensioner&lt;br&gt;enligt äldre författningar, vilket får antas avse ett obetydligt antal perso-&lt;br&gt;ner. Under tiden kommer kostnaderna för pensionerna att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömanspensionema skall finansieras genom fonderade medel jämte&lt;br&gt;avkastning och den särskilda sjömanspensionsavgiften. Tidigare under-&lt;br&gt;skott i finansieringen har täckts genom upplåning i Riksgäldskontoret.&lt;br&gt;Någon skuld hos Riksgäldskontoret för pensionerna finns emellertid inte&lt;br&gt;numera. De fonderade medlen för sjömanspensioner uppgick vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1999 till 36 mkr. Vid bibehållen storlek på sjömanspen-&lt;br&gt;sionsavgiften överstiger från och med i år intäkterna från avgiften kost-&lt;br&gt;naderna för sjömanspensionema. Intäkterna från sjömanspensionsav-&lt;br&gt;giften beräknas för år 2000 till 30 mkr, vilket innebär att de fonderade&lt;br&gt;medlen vid utgången av år 2000 kan beräknas till ca 55 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömanspensionsavgiften avser alltså att finansiera sjömanspensio-&lt;br&gt;nema. Emellertid beviljas inte längre några sjömanspensioner. Det under-&lt;br&gt;skott i finansieringen som tidigare funnits är numera reglerat. Med bibe-&lt;br&gt;hållen nivå på sjömanspensionsavgiften överstiger i stället intäkterna från&lt;br&gt;avgiften kostnaderna för sjömanspensionema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningen är inte att sjömanspensionsavgiften skall medföra en över-&lt;br&gt;finansiering av sjömanspensionema utan avgiften borde justeras ned med&lt;br&gt;hänsyn till de sjunkande kostnaderna. En årlig justering av avgiften är&lt;br&gt;emellertid ingen tillfredsställande lösning. I stället bör sjömanspen-&lt;br&gt;sionsavgiften avskaffas och finansieringen av återstående pensioner tryg-&lt;br&gt;gas på annat sätt, om inte de fonderade medlen är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av nästa avsnitt föreslår regeringen att nedsättningen av&lt;br&gt;sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsavgiften som gäller för redare av-&lt;br&gt;skaffas och att redare skall betala arbetsgivaravgifter efter samma pro-&lt;br&gt;centsats som andra avgiftsskyldiga. En kombination av en slopad ned-&lt;br&gt;sättning och ett avskaffande av sjömanspensionsavgiften beräknas inne-&lt;br&gt;bära en inkomstförstärkning för staten. Inkomstökningen hänförs bl.a. till&lt;br&gt;ökade intäkter från sjukförsäkringsavgiften med ca 20 Mkr. De återstå-&lt;br&gt;ende pensionskostnaderna bör med hänsyn till detta fortsättningsvis fi-&lt;br&gt;nansieras med sjukförsäkringsavgiften, om de fonderade medlen inte&lt;br&gt;täcker de återstående kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare betalar något lägre sjukförsäkringsavgift och arbetsmarknads-&lt;br&gt;avgift än andra avgiftsskyldiga. De lägre procentsatserna, som fastställs&lt;br&gt;årligen av Riksförsäkringsverket, skall svara mot förhållandet mellan&lt;br&gt;antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg.&lt;br&gt;För år 2000 är sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften för&lt;br&gt;redare 7,17 procent respektive 4,93 procent av avgiftsunderlaget. Mot-&lt;br&gt;svarande procentsatser för andra som betalar arbetsgivaravgifter är 8,50&lt;br&gt;procent respektive 5,84 procent. I jämförelse med andra avgiftsskyldiga&lt;br&gt;betalar alltså redare sammanlagt 2,24 procentenheter lägre avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till saken hör att redare, som framgår av föregående avsnitt, utöver de&lt;br&gt;vanliga arbetsgivaravgifterna också betalar en sjömanspensionsavgift på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,20 procent av avgiftsunderlaget. Sammanlagt betalar alltså redare 1,04&lt;br&gt;procentenheter lägre arbetsgivaravgifter än andra som betalar arbets-&lt;br&gt;givaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för redare var föremål för&lt;br&gt;överväganden i samband med sjömansskattens avskaffande (prop.&lt;br&gt;1995/96:227 s. 78 ff). Regeringen gjorde då den bedömningen att frågan&lt;br&gt;om nivån på avgiftsuttaget för redare måste utredas ytterligare, bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn till att flera särregler gäller för sjömän på förmånssidan, innan&lt;br&gt;ställning kunde tas till om särreglerna kunde slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för de lägre sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsavgifterna för&lt;br&gt;redare har bl.a. varit att en del av besättningen inte är bosatt i Sverige och&lt;br&gt;därför inte heller berättigad till de förmåner som avgifterna är avsedda att&lt;br&gt;täcka. Som regeringen konstaterade redan i prop. 1995/96:227 har för-&lt;br&gt;hållandena emellertid ändrats, bl.a. beroende på det svenska EU-medlem-&lt;br&gt;skapet. Det är mycket få sjömän på svenska handelsfartyg som inte om-&lt;br&gt;fattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Utländska sjömän på&lt;br&gt;svenska handelsfartyg som inte är bosatta i Sverige är i och för sig för&lt;br&gt;närvarande endast försäkrade för inkomstgrundad ålderspension (1 kap.&lt;br&gt;4 § LIP). När socialförsäkringslagen träder i kraft den 1 januari 2001&lt;br&gt;kommer emellertid sjömän på svenska handelsfartyg oavsett medborgar-&lt;br&gt;skap att omfattas av den arbetsbaserade försäkringen. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;de omfattas av inkomstgrundad ålderspension och arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;samt att de är försäkrade för sjukpenning och föräldrapenning enligt AFL&lt;br&gt;(2 kap. 8 § och 3 kap. 4 § SofL). Detta gäller också anställning som sjö-&lt;br&gt;man vid s.k. bare-boat charter med svensk anknytning. Det angivna moti-&lt;br&gt;vet för lägre arbetsgivaravgifter för redare saknar alltså numera bärkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare har emellertid vissa särskilda skyldigheter enligt sjömanslagen&lt;br&gt;(1973:282) som bör vägas in vid en bedömning av frågan om de lägre&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna för redare bör slopas. En skyldighet avser&lt;br&gt;kontantförmåner vid sjukdom eller skada. I sådana fall kan lön utgå vid&lt;br&gt;sjukdom eller skada såväl under pågående befattning som efter det be-&lt;br&gt;fattningen lämnats, dock högst 60 dagar vid befattning i utrikes fart och&lt;br&gt;högst 30 dagar vid befattning i inrikes fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare som har haft kostnader enligt sjömanslagen för en anställd till&lt;br&gt;följd av sjukdom eller skada har rätt till ersättning från försäkringskassan&lt;br&gt;enligt förordningen (1982:842) om vissa sjukförsäkringsersättningar för&lt;br&gt;sjömän. Ersättningen beräknas på den lön redaren betalat till sjömannen&lt;br&gt;under sjukdomstiden och på de kostnader som redaren haft för fri kost&lt;br&gt;och logi för honom under denna tid. För de första 28 dagarna av en sjuk-&lt;br&gt;period lämnas ersättning med 30 procent av utgiven lön och kostnader&lt;br&gt;och för tid därefter med 90 procent av lön och kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare är alltså skyldiga enligt sjömanslagen att inledningsvis betala&lt;br&gt;högre sjuklön och för längre tid än andra arbetsgivare. Den ersättning&lt;br&gt;som lämnas för sjuklönen begränsar emellertid ansvaret och sammantaget&lt;br&gt;skiljer sig inte en redares ansvar på något avgörande sätt från det ansvar&lt;br&gt;andra arbetsgivare har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare har också enligt sjömanslagen en skyldighet att sörja för att en&lt;br&gt;sjuk eller skadad sjöman får betryggande vård. Även i detta fall har reda-&lt;br&gt;ren emellertid rätt till ersättning från den allmänna försäkringen för kost-&lt;br&gt;naderna. Ersättning lämnas för kostnader för öppen hälso- och sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tandvård, sjukhusvård och läkarvård (2 kap. 7 § AFL). Rätten till ersätt-&lt;br&gt;ning omfattar kostnader för sjömän som är bosatta i Sverige eller som till&lt;br&gt;följd av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 har rätt till&lt;br&gt;vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moderskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gäller att det utvidgade ansvar som én redare har&lt;br&gt;enligt sjömanslagen för lön vid sjukdom och skada och för sjukvård i&lt;br&gt;betydande utsträckning kompenseras av redarens möjligheter till ersätt-&lt;br&gt;ning från försäkringskassan för sina kostnader. Skillnaden mellan en re-&lt;br&gt;dares ansvar för sjömän enligt sjömanslagen och det ansvar som arbets-&lt;br&gt;givare generellt har mot sina arbetstagare kan med hänsyn till detta inte&lt;br&gt;anses så stor att den motiverar en fortsatt nedsättning av sjukförsäkrings-&lt;br&gt;och arbetsmarknadsavgiften, särskilt som sjömanspensionsavgiften sam-&lt;br&gt;tidigt slopas. Den särskilda nedsättningen av dessa avgifter som gäller för&lt;br&gt;redare bör därför avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Lönetillägg vid utlandsarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det undantag som gäller för lönetillägg vid&lt;br&gt;utlandsarbete vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och underla-&lt;br&gt;get för arbetsgivaravgifter avskaffas. Dessa ersättningar skall fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis vara förmånsgrundande och avgiftspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivarföreningen och Sveriges Industriförbund avstyrker&lt;br&gt;förslaget. Konsekvenserna blir enligt deras mening att arbetsgivaren får&lt;br&gt;olika kostnader för anställda med för övrigt samma lön beroende på att&lt;br&gt;dessa vistas i olika länder. På samma sätt får den anställde olika förmå-&lt;br&gt;ner. Arbetsgivarverket avstyrker också att förslaget genomförs på grund&lt;br&gt;av de konsekvenser det får för såväl statligt anställda som statliga arbets-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som pensionsgrundande inkomst en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 16 § andra stycket LIP räknas inte sådana lönetillägg som, vid&lt;br&gt;arbete som utförts utomlands, har betingats av ökade levnadskostnader&lt;br&gt;och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter skall inte heller beräknas på sådana lönetillägg (2 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 8 SAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst gäller vidare att hän-&lt;br&gt;syn inte skall tas till lönetillägg vid utlandsarbete såvitt avser personer&lt;br&gt;som är utsända av en statlig arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inkomstbeskattningen gäller inte några särskilda regler för dessa&lt;br&gt;lönetillägg. De behandlas som lön eller kostnadsersättning som utgått för&lt;br&gt;tjänsten och är skattepliktiga i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att de lönetillägg som avses här inte är den kostnads-&lt;br&gt;ersättning i form av utlandstillägg och därmed likställda förmåner som&lt;br&gt;ges till personal vid utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksam-&lt;br&gt;het som är stationerad utomlands. Sådana kostnadsersättningar tas inte&lt;br&gt;upp till beskattning och är redan av den anledningen varken förmåns-&lt;br&gt;eller avgiftsgrundande. Det handlar inte heller om sedvanlig ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ökade levnadskostnader (traktamente) vid tjänsteresor som arbets-&lt;br&gt;givaravgifter under vissa förutsättningar inte skall betalas på. Den kost-&lt;br&gt;nadsersättningen behandlas i andra bestämmelser än de för lönetillägg vid&lt;br&gt;utlandsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda reglerna beträffande beräkning av pensionsgrundandade&lt;br&gt;inkomst respektive arbetsgivaravgifter för lönetillägg vid utlandsarbete&lt;br&gt;infördes år 1982 (prop. 1981/82:199, bet. 1981/82:SfU16, rskr.&lt;br&gt;1981/82:435, SFS 1982:531). Som motiv härför angavs att det var otill-&lt;br&gt;fredsställande att såväl pensionsförmånernas som arbetsgivaravgifternas&lt;br&gt;storlek var beroende av utlandstillägget, vilket varierar med levnadskost-&lt;br&gt;naderna i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om att lönetilläggen vid utlandsarbete inte skall räk-&lt;br&gt;nas in i den sjukpenninggrundande inkomsten för statligt utsända inför-&lt;br&gt;des år 1985 (prop. 1984/85:78, bet. 1984/85:SfU10, rskr. 1984/85:96,&lt;br&gt;SFS 1984:1104) tillsammans med bestämmelserna om att statligt an-&lt;br&gt;ställda skall anses bosatta i Sverige även om utsändningstiden överstiger&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönetilläggen vid utlandsarbete skall vara betingade av ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet för att&lt;br&gt;vara undantagna från förmåner och avgifter. Vad som gäller för löne-&lt;br&gt;tilläggen bör därför jämföras med de allmänna regler som gäller om&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner och arbetsgivaravgifter för ersättningar som&lt;br&gt;har samband med arbetstagarens kostnader i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsersättning är inte förmånsgrundande och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;skall inte heller betalas på den, om ersättningen skall undantas från skat-&lt;br&gt;teavdrag enligt 8 kap. 19 eller 20 § SBL (2 kap. 3 § första stycket LIP&lt;br&gt;och 2 kap. 3 § andra stycket 2 SAL). Från skatteavdrag enligt dessa be-&lt;br&gt;stämmelser undantas ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänste-&lt;br&gt;resa utanför den vanliga verksamhetsorten som varit förenad med över-&lt;br&gt;nattning, till den del ersättningen inte överstiger de avdragsgilla scha-&lt;br&gt;blonbelopp som gäller vid inkomsttaxeringen eller, när det gäller utgifter&lt;br&gt;för logi, den faktiska utgiften (19 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från andra ersättningar för kostnader i arbetet skall skatteavdrag endast&lt;br&gt;göras om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som mottaga-&lt;br&gt;ren inte får dra av vid inkomsttaxeringen. Om det är uppenbart att ersätt-&lt;br&gt;ningen överstiger det belopp som mottagaren får dra av vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen, skall skatteavdrag beräknas på den överstigande delen (20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får också vid beräkningen av arbetsgivaravgifter i vissa&lt;br&gt;fall minska underlaget med hänsyn till arbetstagarens avdragsgilla kost-&lt;br&gt;nader i arbetet. Det gäller dock endast om arbetstagarens kostnader i ar-&lt;br&gt;betet kan beräknas uppgå till minst 10 procent av ersättningen under året&lt;br&gt;från arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid t.ex. tjänsteresor utomlands kan således arbetsgivaren ge ut ersätt-&lt;br&gt;ning för merkostnader för måltider och småutgifter upp till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar det avdragsgilla schablonbeloppet för landet i fråga och&lt;br&gt;därtill ersättning för utgifter för logi utan skatte-, avgifts- eller förmåns-&lt;br&gt;konsekvenser. Därutöver kan arbetsgivaren enligt nuvarande regler ge ut&lt;br&gt;lönetillägg betingade av andra ökade levnadskostnader och särskilda för-&lt;br&gt;hållanden i sysselsättningslandet utan att betala arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;tillägget. Sådana lönetillägg är inte heller pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågan om skyldighet att betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter på lönetillägg vid utlandsarbete bör också beaktas vad som gäller&lt;br&gt;om socialavgifter i internationella förhållanden. Skyldigheten att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter är i princip beroende av vilket lands lagstiftning om&lt;br&gt;social trygghet arbetstagaren omfattas av. I detta avseende gäller enligt&lt;br&gt;socialförsäkringslagen, som träder i kraft den 1 januari 2001, att den som&lt;br&gt;är utsänd av en arbetsgivare med verksamhet i Sverige för arbete utom-&lt;br&gt;lands skall trots det omfattas av svensk arbetsbaserad socialförsäkring,&lt;br&gt;om arbetet utomlands kan antas vara längst ett år. För utsända statligt&lt;br&gt;anställda finns ingen tidsgräns utan dessa omfattas av svensk arbetsbase-&lt;br&gt;rad socialförsäkring, oavsett hur länge arbetet utomlands pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att andra än statliga arbetsgivare normalt inte heller skall&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter på ersättning till en person som är utsänd utom-&lt;br&gt;lands för arbete under längre tid än ett år. Även utan nuvarande undantag&lt;br&gt;för lönetilläggen vid utlandsarbete skulle alltså arbetsgivaravgifter inte&lt;br&gt;behöva betalas på dem, om arbetet utomlands antas vara längre än ett år.&lt;br&gt;Lönetilläggen torde ha störst betydelse vid längre utlandsvistelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgående princip inom socialförsäkringssystemet är att lön och&lt;br&gt;andra former av ersättning för arbete som är skattepliktiga också skall&lt;br&gt;vara förmånsgrundande för mottagaren av ersättningen. Om ersättningen&lt;br&gt;är förmånsgrundande skall i konsekvens därmed socialavgifter betalas på&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del lönetilläggen vid utlandsarbetet inte motsvarar avdragsgilla&lt;br&gt;ökade levnadskostnader vid tjänsteresor eller andra kostnader i arbetet är&lt;br&gt;tilläggen att betrakta som ersättning för arbete. Det strider mot princi-&lt;br&gt;perna i 1990 års skattereform om en likformig och neutral beskattning av&lt;br&gt;arbetsinkomster att varken socialavgifter eller särskild löneskatt betalas&lt;br&gt;på lönetillägg vid utlandsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare komplikation med nuvarande ordning för lönetilläggen&lt;br&gt;vid utlandsarbete är att motsvarande undantag inte gäller för hitsända&lt;br&gt;anställda från utlandet i de fall då svensk socialförsäkring skall gälla en-&lt;br&gt;ligt exempelvis EG-rätten. I de fallen ingår eventuella lönetillägg i av-&lt;br&gt;giftsunderlaget och är pensionsgrundande. Nuvarande undantag för löne-&lt;br&gt;tillägg vid utsändning från Sverige skulle behöva utvidgas till alla ut-&lt;br&gt;sända personer till Sverige för att undvika att diskriminera dessa. En så-&lt;br&gt;dan ordning skulle strida mot de grundläggande principer som bör gälla&lt;br&gt;för avgiftsuttaget och är därför mindre lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning talar övervägande skäl för att de särreg-&lt;br&gt;ler som gäller vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst och un-&lt;br&gt;derlaget för arbetsgivaravgifter för lönetillägg vid utlandsarbete bör av-&lt;br&gt;skaffas. Det innebär att sådana lönetillägg blir pensionsgrundande och att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter skall betalas på dem. I konsekvens härmed bör löne-&lt;br&gt;tilläggen utomlands för statligt utsända också beaktas vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst. Förslaget innebär ändringar i 2 kap. 16 §&lt;br&gt;LIP och 3 kap. 2 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny socialavgiftslag innebär att skyldigheten att betala social-&lt;br&gt;avgifter anpassas till situationer där den som har arbetsinkomsten för vil-&lt;br&gt;ken socialavgifter skall betalas också omfattas av svensk arbetsbaserad&lt;br&gt;socialförsäkring. I den mån detta medför förändringar i skyldigheten att&lt;br&gt;betala socialavgifter förklaras det av motsvarande förändringar på för-&lt;br&gt;månssidan. Utgångspunkten är då att en ökning eller minskning av&lt;br&gt;inkomsterna från socialavgifterna innebär en motsvarande ökning eller&lt;br&gt;minskning av kostnaderna för den arbetsbaserade socialförsäkringen och&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen. I princip alla föreslagna förändringar i fråga&lt;br&gt;om skyldigheten att betala socialavgifter bedöms därför vara kostnads-&lt;br&gt;neutrala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i avsnitt 7.1 om att avskaffa sjömanspensionsavgiften och&lt;br&gt;slopa nedsättningen av sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknads-&lt;br&gt;avgiften för arbetsgivare som sysselsätter sjömän medför en ökning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna för dessa arbetsgivare med 1,04 procentenheter.&lt;br&gt;Det kan beräknas innebära en ökning av statens inkomster på ca 20 Mkr&lt;br&gt;per år. Motivet för slopandet av nedsättningen är emellertid att sjö-&lt;br&gt;männen numera omfattas av svensk arbetsbaserad socialförsäkring, vilket&lt;br&gt;i sin tur kan antas medföra ökade kostnader på förmånssidan av i princip&lt;br&gt;motsvarande storleksordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt medför alltså förslaget till ny socialavgiftslag inga eko-&lt;br&gt;nomiska nettoeffekter för det offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till socialavgiftslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Innehåll och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att syftet med socialavgifterna skall vara att&lt;br&gt;finansiera systemen för social trygghet. Skälen för ändringen i förhål-&lt;br&gt;lande till nuvarande lydelse och den som utredningen föreslagit redovisas&lt;br&gt;i avsnitt 6.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges upplysningsvis att det finns bestämmelser om av-&lt;br&gt;gifter för finansiering av ålderspensioneringen också i två andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka utgifter inom de sociala trygghetssystemen som respektive avgift&lt;br&gt;i socialavgifterna närmare skall finansiera framgår av bestämmelserna i&lt;br&gt;den föreslagna lagen om fördelning av socialavgifter, vartill en&lt;br&gt;hänvisning görs i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från utredningsförslaget anges inte i denna inledande pa- Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;ragraf att socialavgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta anges i stället i en egen paragraf (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller sägs i paragrafen att avgifterna skall betalas på ersättningar&lt;br&gt;och inkomster som fysiska personer får för arbete. Bestämmelser av så-&lt;br&gt;dan materiell innebörd passar lagtekniskt bättre i ett senare avsnitt av&lt;br&gt;lagen (2 kap. 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att socialavgifter förekommer i två olika former - arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och egenavgifter - är av central betydelse för tillämpningen av lagen. Det&lt;br&gt;anges därför i denna inledande paragraf att socialavgifterna utgörs av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. eller egenavgifter enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen saknar motsvarighet i nuvarande lag om socialavgifter.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att konsekvenserna av gemenskapsrätten och&lt;br&gt;avtal om social trygghet med andra stater återges i olika sammanhang i&lt;br&gt;tre paragrafer. Den första finns i utredningens förslag till det inledande&lt;br&gt;kapitlet (1 kap. 7 §) och innebär att lagen inte skall tillämpas i fråga om&lt;br&gt;ersättning till en person som när arbetet utförs omfattas av ett annat lands&lt;br&gt;lagstiftning om social trygghet, antingen till följd av gemenskapsrätten&lt;br&gt;eller av avtal med andra stater, dock inte avtal med alla stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två andra paragraferna (2 kap. 8 § och 3 kap. 13 § i utredningens&lt;br&gt;förslag) avser att reglera en annan situation nämligen den att en person&lt;br&gt;endast omfattas av en viss gren av de sociala trygghetssystemen, t.ex.&lt;br&gt;pensionssystemet, och att endast den eller de avgifter som finansierar den&lt;br&gt;grenen av systemen skall tas ut i en sådan situation. För närvarande kan&lt;br&gt;det i praktiken inträffa endast vid tillämpningen av avtalen med USA,&lt;br&gt;Kanada och Québec.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till USA kan t.ex. den situationen uppkomma att en per-&lt;br&gt;son utsänd från USA till Sverige enligt vår interna rätt skall omfattas av&lt;br&gt;svensk socialförsäkringslagstiftning, dvs. han är utsänd för längre tid än&lt;br&gt;ett år. Avtalet med USA anger dock att en från USA utsänd person skall&lt;br&gt;omfattas av USA:s lagstiftning om pensionsförmåner under en viss längre&lt;br&gt;tid än ett år. En konsekvent koppling mellan förmåner och avgifter inne-&lt;br&gt;bär i detta fall att pensionsanknutna socialavgifter inte skall betalas på en&lt;br&gt;ersättning till denna från USA utsända person. Övriga avgifter skall där-&lt;br&gt;emot betalas på ersättningen. I praktiken tillämpas också reglerna på&lt;br&gt;detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beskrivna situationerna som utredningens föreslagna paragrafer av-&lt;br&gt;ser att reglera har det gemensamt att de begränsar skyldigheten att betala&lt;br&gt;socialavgifter i vissa fall. I det ena fallet gäller begränsningen samtliga&lt;br&gt;avgifter och i det andra enbart en eller några av avgifterna. Paragrafen&lt;br&gt;har utformats med den utgångspunkten och i överensstämmelse med mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse i 1 kap. 3 § socialförsäkringslagen (1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att bestämmelsen har främst informativ betydelse.&lt;br&gt;Gemenskapsrätten har företräde framför svensk lag och gäller därför obe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roende av vad som anges i lagen eller om en hänvisning görs till gemen-&lt;br&gt;skapsrätten. Annorlunda förhåller det sig med hänvisningen till att avtal&lt;br&gt;om social trygghet med andra stater kan medföra begränsningar i skyl-&lt;br&gt;digheten att betala socialavgifter. Genomförandet av dessa avtal har van-&lt;br&gt;ligtvis förordningsform och har alltså inte företräde framför lagen. Att&lt;br&gt;avtal om social trygghet med andra stater indirekt kan ha en begränsande&lt;br&gt;effekt på skyldigheten att betala socialavgifter bör det erinras om i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att varken gemenskapsrätten eller avtal om social&lt;br&gt;trygghet med andra stater i sig utgör grund för skyldigheten att betala&lt;br&gt;socialavgifter. Den skyldigheten måste ha stöd i svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för bl.a. inkomstskattelagen är utgångs-&lt;br&gt;punkten att termer och uttryck som används i lagen också omfattar mot-&lt;br&gt;svarande utländska företeelser, om inget annat anges. Det innebär t.ex. att&lt;br&gt;bestämmelserna om semesterkassa i 2 kap. 5 § också är tillämpliga på en&lt;br&gt;motsvarande utländsk semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att markera att det endast är fråga om en svensk företeelse används&lt;br&gt;i lagen uttrycket att något gäller eller utgår enligt vissa lagrum eller viss&lt;br&gt;lag, dvs. företeelsen kopplas till en viss lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa termer och uttryck som används i lagen har en särskild betydelse&lt;br&gt;som behöver definieras. Definitionerna har förts samman i en paragraf.&lt;br&gt;Jämfört med utredningens förslag (1 kap. 2 §) innehåller regeringens för-&lt;br&gt;slag färre definitioner och avser dessutom inte samma termer och uttryck.&lt;br&gt;Anledningen till att uttrycken arbetsgivare, arbetstagare och arbete i&lt;br&gt;Sverige inte definieras, som utredningen föreslagit, framgår av avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 och 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också föreslagit att skattepliktig ersättning respektive&lt;br&gt;skattepliktig inkomst skall definieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter tas ut på ersättningar och inkomster som grundar sig på&lt;br&gt;arbete. Sådana ersättningar och inkomster är i princip skattepliktiga. I&lt;br&gt;regeringens förslag till socialavgiftslag undantas ersättningar och&lt;br&gt;inkomster från avgifter i de fall de är skattefria vilket i princip motsvarar&lt;br&gt;vad som gäller enligt nuvarande lag om socialavgifter. Någon definition&lt;br&gt;av vad som utgör skattepliktig ersättning respektive skattepliktig inkomst&lt;br&gt;behövs då inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare föreslagit att termen skattsedel definieras. Som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 6.2.4 har regeringen valt en något annan lagteknisk&lt;br&gt;lösning än den utredningen föreslagit. Det rör bl.a. skattsedelns betydelse&lt;br&gt;för avgiftsskyldigheten. Vad som avses med skattsedel behöver därför&lt;br&gt;inte heller definieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annorlunda förhåller det sig med F-skattsedel. Som framgår av 4 §&lt;br&gt;skall termer och uttryck som används i lagen omfatta också motsvarande&lt;br&gt;utländska företeelser, om inget annat anges. Denna bestämmelse innebär&lt;br&gt;att utländska motsvarigheter till den svenska F-skattsedeln ges samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsverkningar som den svenska. Det är emellertid inte avsikten. Det an-&lt;br&gt;ges därför att med F-skattsedel avses sådan skattsedel som medför att F-&lt;br&gt;skatt skall betalas enligt skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke definieras också uttrycken näringsverksam-&lt;br&gt;het respektive inkomst av tjänst. Näringsverksamhet betyder i fråga om&lt;br&gt;socialavgifter en verksamhet som enligt bestämmelserna i inkomstskatte-&lt;br&gt;lagen skall hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet och att&lt;br&gt;resultatet av verksamheten skall beräknas enligt bestämmelserna i den&lt;br&gt;lagen. Att det skall vara fråga om näringsverksamhet enligt inkomst-&lt;br&gt;skattelagen betyder inte att någon måste vara skattskyldig för verksam-&lt;br&gt;heten i Sverige. Skattskyldigheten för näringsverksamheten och taxe-&lt;br&gt;ringen har däremot betydelse när det gäller att bestämma underlaget för&lt;br&gt;socialavgifterna. Den frågan behandlas i kommentaren till 3 kap. 12 §.&lt;br&gt;Motsvarande resonemang gäller också för inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att uttrycket år skall definieras. Det är ve-&lt;br&gt;dertaget språkbruk att med ett år avses ett kalenderår. Vad som avses med&lt;br&gt;ett år medför i avgiftssammanhang inte några särskilda komplikationer,&lt;br&gt;som t.ex. i lagen om inkomstgrundad ålderspension. Någon definition av&lt;br&gt;uttrycket behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bl.a. 2 kap. 9 § och 3 kap. 18 och 19 §§ finns bestämmelser som gäl-&lt;br&gt;ler för handelsbolag och delägare i handelsbolag. Bestämmelserna om&lt;br&gt;socialavgifter skall också gälla sådana europeiska ekonomiska intresse-&lt;br&gt;grupperingar som avses i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25&lt;br&gt;juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). I den&lt;br&gt;nu aktuella paragrafens andra stycke har tagits in en bestämmelse om&lt;br&gt;detta. I utredningsförslaget finns motsvarande bestämmelse i 3 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 kap. 7 § socialförsäkringslagen. Bestämmelserna&lt;br&gt;om vad som utgör arbete i Sverige skall tillämpas på samma sätt och ges&lt;br&gt;samma innebörd som i den lagen. Någon skillnad i tillämpning beroende&lt;br&gt;på om det är fråga socialavgifter eller om tillhörigheten till den arbets-&lt;br&gt;baserade försäkringen bör alltså inte kunna bli aktuell. I prop.&lt;br&gt;1998/99:119 s. 102 ff Socialförsäkringens personkrets redogörs närmare&lt;br&gt;för vad som anses utgöra arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för paragrafens utformning redovisas i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete på fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjömän gäller särskilda regler om vad som anses som arbete i&lt;br&gt;Sverige. Var dessa bestämmelser finns pekas ut i denna paragraf. Som&lt;br&gt;arbete i Sverige anses enligt bestämmelsen i socialförsäkringslagen ar-&lt;br&gt;bete som sjöman på svenskt handelsfartyg. Som arbete i Sverige räknas&lt;br&gt;också arbete som utförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i en anställning på utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr&lt;br&gt;i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos någon&lt;br&gt;arbetsgivare som redaren har anlitat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en anställning hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg eller hos nå-&lt;br&gt;gon arbetsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en ut-&lt;br&gt;ländsk redare i huvudsak obemannat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens utformning kommenteras i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utsändning gäller särskilda regler om vad som menas med arbete i&lt;br&gt;Sverige. Vid utsändning gäller en ettårsregel. Ett arbete utomlands för en&lt;br&gt;arbetsgivare med verksamhet i Sverige skall anses som arbete i Sverige,&lt;br&gt;om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara&lt;br&gt;längst ett år. Motsvarande ettårsregel gäller om en utländsk arbetsgivare&lt;br&gt;sänder någon till Sverige för arbete. Om arbetet antas vara längst ett år&lt;br&gt;skall det alltså inte betraktas som arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivna ettårsregeln gäller inte för statligt anställda som sänds ut&lt;br&gt;av arbetsgivaren för arbete utomlands. För statligt anställda gäller i stället&lt;br&gt;att arbetet alltid betraktas som arbete i Sverige, oavsett hur länge det va-&lt;br&gt;rar utomlands (jfr 2 kap. 2 § socialförsäkringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diplomater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bl.a. diplomater gäller särskilda regler för vad som anses utgöra&lt;br&gt;arbete i Sverige enligt 2 kap. 10 § socialförsäkringslagen. En&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse har tagits in här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala socialavgifter är avhängig av att förvärvsarbetet&lt;br&gt;antingen anses som arbete i Sverige eller att förvärvsarbetet inte är arbete&lt;br&gt;i Sverige men att gemenskapsrätten eller avtal om social trygghet med&lt;br&gt;andra stater föreskriver att personen i fråga ändå skall omfattas av svensk&lt;br&gt;lagstiftning om social trygghet. Huvudregeln i gemenskapsrätten är att en&lt;br&gt;person skall omfattas av lagstiftningen om social trygghet i den stat där&lt;br&gt;han arbetar. Den som arbetar i Sverige omfattas alltså vanligen av svensk&lt;br&gt;lagstiftning om social trygghet. Som framgår av avsnitt 6.5 förekommer&lt;br&gt;också lagvalsregler i gemenskapsrätten som innebär att tillämplig&lt;br&gt;lagstiftning inte skall vara arbetslandets utan lagstiftningen i den stat i&lt;br&gt;vilken personen är bosatt. Det gäller t.ex. om en person arbetar samtidigt&lt;br&gt;både i bosättningslandet och en annan medlemsstat. Skyldigheten att&lt;br&gt;betala socialavgifter enligt socialavgiftslagen gäller också i dessa fall,&lt;br&gt;dvs. även vid annat förvärvsarbete än arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 § och 3 kap. 2 § socialavgiftslagen anges att arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter respektive egenavgifter skall betalas dels vid arbete i Sverige,&lt;br&gt;dels vid arbete utomlands i vissa fall. Med arbete utomlands avses här&lt;br&gt;annat förvärvsarbete än arbete i Sverige. Ett arbete behöver inte rent&lt;br&gt;fysiskt utföras i Sverige för att det skall anses som arbete här i landet.&lt;br&gt;Även ett förvärvsarbete som utförs i utlandet kan i vissa fall anses som&lt;br&gt;arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom med arbete i utlandet avses annat förvärvsarbete än sådant&lt;br&gt;förvärvsarbete som anses som arbete i Sverige kan ett arbete utomlands&lt;br&gt;rent fysiskt utföras i Sverige. Det kan t.ex. gälla en arbetstagare som är&lt;br&gt;utsänd av sin arbetsgivare i utlandet för arbete i Sverige under en tid som&lt;br&gt;antas vara längst ett år. Arbetet anses i ett sådant fall inte som arbete i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten har utformats så att arbete i utlandets bestäms negativt, dvs.&lt;br&gt;att arbete i utlandet utgörs av annat förvärvsarbete än sådant som anses&lt;br&gt;som arbete i Sverige, i den betydelse det senare uttrycket har enligt&lt;br&gt;socialavgiftslagen och socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Arbetsgivaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet om arbetsgivaravgifter har sex underrubriker;&lt;br&gt;”Avgiftsskyldigheten”, ”Situationer när avgifter skall betalas”,&lt;br&gt;”Avgiftspliktig ersättning”, ”Avgiftsfri ersättning”, ”Avgiftsunderlaget”&lt;br&gt;och slutligen ”Avgifterna och avgiftsberäkningen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av utredningens föreslagna paragrafer har bearbetats i redak-&lt;br&gt;tionellt hänseende. Det gäller också paragrafer där utredningsförslaget&lt;br&gt;överensstämmer med bestämmelsens nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala socialavgifter kan ankomma på två olika sub-&lt;br&gt;jekt; antingen på den som utger en ersättning eller på den som tar emot en&lt;br&gt;ersättning. I det första fallet skall socialavgifter i form av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter beror på flera olika omstän-&lt;br&gt;digheter. Den är beroende av egenskaper hos den som utger ersättningen,&lt;br&gt;t.ex. om ersättningen ges ut i egenskap av privatperson eller som nä-&lt;br&gt;ringsidkare, och på egenskaper hos den som tar emot ersättningen, t.ex.&lt;br&gt;vilket slag av skattsedel på preliminär skatt som mottagaren har. Den be-&lt;br&gt;ror vidare på egenskaper som är förknippade med ersättningen, t.ex. att&lt;br&gt;den uppgår till visst belopp. I vissa fall är det en kombination av dessa&lt;br&gt;egenskaper som avgör betalningsskyldigheten för avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna som behandlar de avgörande omständigheterna för&lt;br&gt;skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter har sorterats in under kapitlets&lt;br&gt;underrubriker efter vilken typ av omständighet som bestämmelsen tar&lt;br&gt;sikte på. Som ett exempel kan nämnas att under rubriken&lt;br&gt;”Avgiftsskyldigheten” har tagits in bestämmelser som anger vem som är&lt;br&gt;avgiftsskyldig i vid mening men inga bestämmelser om t.ex. att ersätt-&lt;br&gt;ningen skall uppgå till viss storlek för att arbetsgivaravgifter skall beta-&lt;br&gt;las. Bestämmelser av det slaget finns i stället under rubriken ”Avgiftsfri&lt;br&gt;ersättning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsskyldigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ingen motsvarighet i utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges huvudregeln för skyldigheten att betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter, enligt vilken det är den som utger en avgiftspliktig ersätt-&lt;br&gt;ning som skall betala arbetsgivaravgifter. Vid tillämpningen av SAL&lt;br&gt;gäller skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter den som anses vara&lt;br&gt;arbetsgivare. Som arbetsgivare räknas då den som till en person ger ut&lt;br&gt;ersättning för arbete på minst 1 000 kr under ett år. Som framgår av&lt;br&gt;avsnitt 6.2.2 anser regeringen att uttrycket arbetsgivare inte bör användas&lt;br&gt;som ett särskilt begrepp i socialavgiftslagen. Den föreslagna huvudregeln&lt;br&gt;om vem som skall betala arbetsgivaravgifter tar alltså sikte på det&lt;br&gt;utvidgade arbetsgivarbegrepp som gäller enligt nuvarande ordning i detta&lt;br&gt;sammanhang. Den för avgiftsskyldigheten gällande beloppsgränsen på&lt;br&gt;1 000 kr regleras i socialavgiftslagen på det sättet att ersättningar som&lt;br&gt;under ett år understiger detta belopp är avgiftsfria. Den föreslagna lag-&lt;br&gt;tekniska regleringen av avgiftsskyldigheten innebär inte någon föränd-&lt;br&gt;ring i materiellt hänseende utan är endast ett klargörande av det som re-&lt;br&gt;dan gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs en hänvisning till bestämmelserna om avgiftsplik-&lt;br&gt;tig ersättning. Med avgiftspliktig ersättning avses olika former av ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete (10 och 11 §§). Det är bara den som utger sådan ersätt-&lt;br&gt;ning som är avgiftsskyldig. Skyldigheten att utge ersättningen skall alltså&lt;br&gt;ha sin grund i en arbetsinsats av något slag eller i ett avtal om arbete för&lt;br&gt;att utgivaren skall vara avgiftsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudregeln att det är utgivaren av en ersättning som är avgifts-&lt;br&gt;skyldig finns två undantag, vilka anges i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande bestämmelse finns i dag i 1 kap. 2 § andra stycket SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsförslaget finns en motsvarande bestämmelse i 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har omarbetats såväl lagtekniskt som redaktionellt.&lt;br&gt;Någon saklig skillnad är dock inte avsedd. Bestämmelsen tar sikte i första&lt;br&gt;hand på s.k. frequent flyer-rabatter. Innebörden av bestämmelsen är att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på avgiftspliktig ersättning i form av rabatter, bonus&lt;br&gt;eller liknande som ges ut t.ex. på grund av regelbundna flygresor i tjäns-&lt;br&gt;ten, skall betalas av den som slutligt stått för kostnaden, dvs. vanligen&lt;br&gt;arbetsgivaren, och inte den som gett ut ersättningen, t.ex. ett flygbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser skall det röra sig om rabatter m.m. som&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt enligt inkomstskattelagen. Arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;skall enligt socialavgiftslagen betalas på avgiftspliktig ersättning, om den&lt;br&gt;inte är skattefri (jfr 12 §). Dessa rabatter m.m. är skattepliktiga i samma&lt;br&gt;utsträckning som de är avgiftspliktiga, dvs. i de fall då de utgör en ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete. Det behöver därför inte anges i paragrafen att det skall&lt;br&gt;vara fråga om en skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsskyldigheten uppkommer självklart inte vid alla slags rabatter&lt;br&gt;m.m. vid kundtrohet, utan förutsättningen är att dessa utgör en av-&lt;br&gt;giftspliktig ersättning, dvs. en ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande motsvarigheten till denna paragraf finns i 1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket SAL och infördes efter det att utredningen slutfört sitt arbete.&lt;br&gt;Paragrafen har därför ingen motsvarighet i utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen infördes i samband med förändringarna i beskattnings-&lt;br&gt;tidpunkten för personaloptioner och tar sikte på situationer där en förmån&lt;br&gt;(eller ersättning) som utges av ett utländskt företag har sin grund i en an-&lt;br&gt;ställning i Sverige. I sådant fall skall arbetsgivaravgifter betalas på för-&lt;br&gt;månen av arbetsgivaren i Sverige, under förutsättning att förmånen inte&lt;br&gt;grundar sig på en anställning i det utländska företaget.&lt;br&gt;Arbetsgivaravgifterna skall alltså i dessa fall betalas av den svenska&lt;br&gt;arbetsgivare hos vilken mottagaren av förmånen har den anställning som&lt;br&gt;förmånen har sin grund i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i förhållande till sin nuvarande lydelse arbetats om re-&lt;br&gt;daktionellt. Skälen för att inte föreskriva att det skall röra sig om skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt enligt inkomstskattelagen är desamma som anges i kom-&lt;br&gt;mentaren till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Situationer när avgifter skall betalas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken finns bestämmelser som kopplar ihop skyldigheten att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter med den arbetsbaserade försäkringen enligt&lt;br&gt;socialförsäkringslagen, dvs. regler som innebär att avgifter i princip en-&lt;br&gt;dast skall betalas på ersättning som utges till personer som omfattas av&lt;br&gt;svensk lagstiftning om social trygghet. Bestämmelser som reglerar för-&lt;br&gt;hållandet mellan skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter och skyldig-&lt;br&gt;heten att betala egenavgifter finns också under denna rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;O&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar direkt motsvarighet i utredningens förslag. Den är i&lt;br&gt;stället en blandning av utredningens förslag till 2 kap. 2 § och första ledet&lt;br&gt;i 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter skall i princip endast betalas på ersättning till personer&lt;br&gt;som omfattas av de arbetsbaserade försäkringarna enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;socialförsäkringslagen, vilket är innebörden av första punkten. För att&lt;br&gt;omfattas av försäkringarna skall en person arbeta i Sverige. I avsnitt 6.5&lt;br&gt;redogörs närmare för sambandet mellan skyldigheten att betala social-&lt;br&gt;avgifter och socialförsäkringslagens bestämmelser om försäkringstill-&lt;br&gt;hörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med arbete i Sverige framgår av 1 kap. 6-9 §§.&lt;br&gt;Huvudregeln om vad som anses utgöra arbete i Sverige finns i 1 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person arbetar i Sverige men till följd av EG-rätten eller ett av-&lt;br&gt;tal om social trygghet med annan stat inte skall omfattas av de svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsbaserade försäkringarna, skall inte heller arbetsgivaravgifter betalas&lt;br&gt;på ersättningen till honom. Att en sådan begränsning av skyldigheten att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter kan inträffa anges i 1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person arbetar i utlandet skall arbetsgivaravgifter endast betalas&lt;br&gt;om personen enligt EG-rätten eller avtal om social trygghet med annan&lt;br&gt;stat ändå skall omfattas av de svenska arbetsbaserade försäkringarna, vil-&lt;br&gt;ket anges i andra punkten. Av 1 kap. 10 § framgår att med arbete i utlan-&lt;br&gt;det avses annat förvärvsarbete än arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter skall i princip betalas på alla inkomster som fysiska perso-&lt;br&gt;ner får av arbete, om inkomsttagaren omfattas av svensk arbetsbaserad&lt;br&gt;socialförsäkring. Den vanligaste situationen är att det är den som betalar&lt;br&gt;ut en ersättning för arbete som också skall betala de socialavgifter som&lt;br&gt;belöper på ersättningen i form av arbetsgivaravgifter. Från denna huvud-&lt;br&gt;regel finns några betydelsefulla undantag. Det viktigaste undantaget in-&lt;br&gt;nebär att avgifterna skall betalas i form av egenavgifter. Det finns alltså&lt;br&gt;situationer där den som utger en i och för sig avgiftspliktig ersättning till&lt;br&gt;en person som omfattas av den arbetsbaserade socialförsäkringen trots&lt;br&gt;det inte skall betala arbetsgivaravgifter beroende på olika faktorer. Dessa&lt;br&gt;undantag behandlas i bestämmelserna under denna rubrik. De avser situ-&lt;br&gt;ationer där mottagaren av ersättningen har en F-skattsedel (5 §), vissa&lt;br&gt;mindre ersättningar för arbete som ges ut av privatpersoner (6 och 7 §§),&lt;br&gt;ersättningar från utländska arbetsgivare där parterna har kommit överens&lt;br&gt;om att arbetsgivaravgifter inte skall betalas (8 §) och ersättningar från&lt;br&gt;handelsbolag till delägare i bolagen (9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagaren av ersättningen har F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i princip utredningens förslag till 2 kap. 1 §. Nuva-&lt;br&gt;rande bestämmelser om F-skattsedelns innebörd för skyldigheten att be-&lt;br&gt;tala arbetsgivaravgifter finns i 3 kap. 2 a § och 20 kap. 2 § femte stycket&lt;br&gt;AFL och i 2 kap. 7 § LIP. Innebörden av bestämmelserna är att ersätt-&lt;br&gt;ningar till personer som har F-skattsedel skall behandlas som inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete och att sådan inkomst skall undantas från underlaget&lt;br&gt;för beräkning av arbetsgivaravgifter (2 kap. 4 § första stycket 11 SAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att göra skatteavdrag och skyldigheten att betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter motsvarar varandra på så sätt att om mottagaren av en er-&lt;br&gt;sättning har en skattsedel som befriar utgivaren av ersättningen att göra&lt;br&gt;skatteavdrag så skall han eller hon inte heller betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;på ersättningen. En bestämmelse om F-skattsedelns betydelse för skyl-&lt;br&gt;digheten att betala arbetsgivaravgifter motsvarande den bestämmelse om&lt;br&gt;skyldigheten att göra skatteavdrag som finns i 5 kap. 5 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen har därför förts in i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket finns ett undantag från regeln att en F-skattsedel hos&lt;br&gt;mottagaren av en ersättning skall befria utgivaren av ersättningen från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. Det gäller ersättning som be- Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;talas ut från semesterkassa. Att F-skattsedeln saknar betydelse i fråga om&lt;br&gt;dessa ersättningar framgår i dag av 2 kap. 7 § LIP jämförd med 3 kap. 4 §&lt;br&gt;SAL. Motsvarande undantag finns också i fråga om skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag (5 kap. 6 § SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit (2 kap. 3 § i utredningsförslaget) att ett in-&lt;br&gt;nehav av F-skattsedel inte skall få genomslag på skyldigheten att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter i ytterligare två fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första avser s.k. konstnärsbidrag som utgör pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst för mottagaren enligt vad regeringen föreskriver. Numera skall&lt;br&gt;statliga ålderspensionsavgifter betalas på sådant bidrag (2 § 16 lagen&lt;br&gt;[1998:676] om statliga ålderspensionsavgifter) och i konsekvens härmed&lt;br&gt;skall då inte heller arbetsgivaravgifter betalas på dessa bidrag (2 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 19 SAL jämförd med 2 kap. 5 § 16 LIP). Att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter inte skall betalas på dessa konstnärsbidrag enligt den&lt;br&gt;nu föreslagna lagen framgår av 2 kap. 17 §. F-skattsedelns betydelse i&lt;br&gt;fråga om sådant konstnärsbidrag, som enligt regeringens förordnande&lt;br&gt;skall vara pensionsgrundande inkomst av anställning, behöver därför inte&lt;br&gt;regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra fallet avser Marie Curie-stipendier. Egenavgifter skall i vissa&lt;br&gt;fall betalas på sådana stipendier (jfr 2 kap. 11 § och 3 kap. 7 §). Något&lt;br&gt;undantag från F-skattsedelns betydelse i fråga om skyldigheten att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter för stipendierna har därför inte förts in. Arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter skall alltså inte betalas på stipendiet, om mottagaren har en F-&lt;br&gt;skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som utges av privatpersoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en fysisk person eller ett dödsbo i vissa fall inte skall betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter på ersättningar för arbete följer enligt nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser av 2 kap. 4 § SAL och 3 kap. 2 a § andra stycket 2 AFL. I utred-&lt;br&gt;ningens förslag finns motsvarande bestämmelser i 3 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av i vilka situationer privatpersoner inte skall betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på ersättningar för arbete är komplex och innehåller&lt;br&gt;flera förutsättningar. I syfte att göra bestämmelserna mer överskådliga&lt;br&gt;har de delats upp i två paragrafer. De har också utformats som ett direkt&lt;br&gt;undantag från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter i stället för som&lt;br&gt;en indirekt följd av att egenavgifter skall betalas på dessa slag av ersätt-&lt;br&gt;ningar, vilket är den utformning som bestämmelserna har enligt nuva-&lt;br&gt;rande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 6.6 framgår också att vissa ändringar i bestämmelserna&lt;br&gt;förelås i fråga om tillämpningen av den beloppsgräns som gäller beträf-&lt;br&gt;fande avgiftsskyldigheten för ersättningar för arbete som ges ut av privat-&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller de viktigaste förutsättningarna för att arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter inte skall betalas på en ersättning. De är dels att den som utger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen skall vara en fysisk person eller ett dödsbo, dels att mottaga-&lt;br&gt;rens sammanlagda ersättning från utbetalaren under året understiger&lt;br&gt;10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för att införa rekvisitet att arbetsgivaravgifter inte skall betalas&lt;br&gt;på en ersättning ”om det kan antas att den sammanlagda avgiftspliktiga&lt;br&gt;ersättningen till mottagaren under året kommer att understiga 10 000 kr”&lt;br&gt;redovisas i avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att den bestämmelse som föreslås i 2 kap. 24 § andra&lt;br&gt;stycket om att avgiftsskyldigheten i vissa fall inträder för ersättning som&lt;br&gt;betalats ut tidigare kalendermånader under året, nämligen om en be-&lt;br&gt;loppsgräns som gäller för att ersättningen skall vara avgiftsfri överskrids,&lt;br&gt;inte är tillämplig i fråga om ersättning för arbete som ges ut av&lt;br&gt;privatpersoner. Avgiftsskyldigheten för dessa ersättningar omfattar alltså&lt;br&gt;inte utbetalningar som gjorts tidigare månader, som kan vara fallet för&lt;br&gt;avgiftsfria ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättningar för arbete som ges ut av privatpersoner skall&lt;br&gt;frågan om avgiftsskyldigheten bedömas mot bakgrund av de förhållanden&lt;br&gt;som gäller vid utbetalningstillfället. Kan det vid den tidpunkten antas att&lt;br&gt;den sammanlagda ersättningen till mottagaren under året kommer att&lt;br&gt;understiga 10 000 kr skall arbetsgivaravgifter inte betalas på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 5 § finns en bestämmelse om att egenavgifter skall betalas på&lt;br&gt;ersättningar för arbete åt privatpersoner, om arbetsgivaravgifter inte skall&lt;br&gt;betalas på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förutsättningar som gäller för att privatpersoner inte skall betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på ersättningar för arbete regleras inte uttömmande i&lt;br&gt;6 §. De ytterligare förutsättningar som gäller framgår av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen för arbetet får inte utgöra en utgift i en näringsverksamhet&lt;br&gt;som den fysiska personen eller dödsboet bedriver, vilket framgår av&lt;br&gt;första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda bestämmelser som gäller i fråga om ersättningar för arbete&lt;br&gt;som ges ut av privatpersoner gäller inte för ersättning för arbete som&lt;br&gt;utförs av en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare enligt för-&lt;br&gt;äldrabalken, vilket framgår av första stycket 2. Nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;om detta finns i 3 kap. 2 a § andra stycket 2 e AFL. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 2000 (se avsnitt 6.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket bygger på den möjlighet som finns till överenskommelse&lt;br&gt;mellan utbetalare och mottagare om att arbetsgivaravgifter skall betalas&lt;br&gt;på ersättning för arbete som ges ut av privatpersoner, dvs. ersättningar&lt;br&gt;som avses i 6 §. Den möjligheten infördes också den 1 januari 2000 (se&lt;br&gt;avsnitt 6.6). Om parterna träffat en sådan överenskommelse gäller inte&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 §. Om mottagaren har en F-skattsedel utan villkor&lt;br&gt;kan han däremot inte avtala bort skyldigheten att betala egenavgifter på&lt;br&gt;inkomster av sin verksamhet. Arbetsgivaravgifter skall alltså inte betalas&lt;br&gt;i sådant fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om betalning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall finns en möjlighet för utgivaren av en ersättning att träffa ett&lt;br&gt;avtal med mottagaren om att arbetsgivaravgifter inte skall betalas på er-&lt;br&gt;sättningen. Sådant avtal kan träffas om utgivaren är bosatt utomlands&lt;br&gt;eller är en utländsk juridisk person. Avtalen kallas ”omvända lik-&lt;br&gt;ställighetsavtal”, vilket härrör från den tid då det var möjligt att träffa&lt;br&gt;likställighetsavtal, dvs. avtal där en uppdragstagare likställdes med en&lt;br&gt;anställd och uppdragsgivaren därför skulle betala arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;ersättning till uppdragstagaren. Möjligheten att träffa likställighetsavtal&lt;br&gt;upphörde i och med F-skattereformen den 1 april 1993. Benämningen&lt;br&gt;”omvänt likställighetsavtal” på dessa avtal är därför numera mindre&lt;br&gt;lämplig. De bör fortsättningsvis kallas avtal om betalning av social-&lt;br&gt;avgifter eller socialavgiftsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att avtala bort skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;på en ersättning i vissa fall följer enligt nuvarande bestämmelser av&lt;br&gt;3 kap. 2 a § AFL, 2 kap. 10 § andra stycket LIP och 2 kap. 5 § SAL. I&lt;br&gt;utredningens förslag finns i princip motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;3 kap. 4 §. Anledningen till att andra punkten i utredningens förslag inte&lt;br&gt;behövs är de förändringar i skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;ersättningar eller förmåner från utlandet för svenska arbetsgivare som&lt;br&gt;genomfördes i samband med att beskattningen av personaloptioner änd-&lt;br&gt;rades. Dessa bestämmelser, som trädde i kraft den 1 juli 1998, kommen-&lt;br&gt;teras i kommentaren till 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att egenavgifter skall betalas på ersättning som omfattas av ett social-&lt;br&gt;avgiftsavtal följer av 3 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar från handelsbolag till delägare i bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar utredningens förslag till 2 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;och 3 kap. 3 §. Nuvarande bestämmelse om att handelsbolag inte skall&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter på ersättningar till delägare i handelsbolaget&lt;br&gt;finns i 2 kap. 4 § 11 SAL och 3 kap. 2 a § andra stycket 3 AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftspliktig ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för vilken arbetsgivaravgifter skall betalas rubriceras som&lt;br&gt;”Avgiftspliktig ersättning”. Vad som utgör avgiftspliktig ersättning be-&lt;br&gt;handlas i två paragrafer - 10 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 2 kap. 5 § 1, 2 och 5 i utredningens förslag.&lt;br&gt;Nuvarande bestämmelser om vilka slags ersättningar som skall läggas till&lt;br&gt;grund för beräkning av arbetsgivaravgifter finns i 2 kap. 3 § SAL. I prin-&lt;br&gt;cip har paragrafen endast bearbetats redaktionellt i förhållande till sist-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda paragrafs första stycke. Uttrycket ”annat som utges med Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;anledning av ett avtal om arbete” avser att markera att en ersättning inte&lt;br&gt;nödvändigtvis behöver utgöra en direkt ersättning för arbete för att vara&lt;br&gt;avgiftspliktig. Det är tillräckligt att ersättningen har sin grund i ett&lt;br&gt;bakomliggande avtal om arbete. Avgångsvederlag och arbetsrättliga&lt;br&gt;skadestånd är exempel på sådana avgiftspliktiga ersättningar. Med avtal&lt;br&gt;om arbete avses både anställningsavtal och uppdragsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner värderas enligt nuvarande ordning enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;9 kap. 2 § skattebetalningslagen. Någon ändring av det förhållandet bör&lt;br&gt;inte göras. I socialavgiftslagen bör det emellertid hänvisas till detta&lt;br&gt;lagrum i fråga om värdering av förmåner, vilket görs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vilka slag av ersättningar som skall likställas med er-&lt;br&gt;sättning för arbete. Vad gäller punkterna 1-3 finns motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser i dag i 2 kap. 3 § andra stycket SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 anges att Marie Curie-stipendium skall likställas med ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete om det utges av en i Sverige bosatt person eller en svensk&lt;br&gt;juridisk person. Det innebär att arbetsgivaravgifter i sådana fall skall be-&lt;br&gt;talas på stipendiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 5 har tagits in ett klargörande om att ersättning från semester-&lt;br&gt;kassa skall likställas med ersättning för arbete. Här avses semesterersätt-&lt;br&gt;ning som betalas ut till medlemmar i semesterkassan och inte ersättning&lt;br&gt;till den personal som kassan eventuellt har. Att avgifter skall betalas på&lt;br&gt;ersättning till personalen följer redan av 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit (2 kap. 6 § i utredningens förslag) att med&lt;br&gt;ersättning för arbete skall också likställas ersättningar som omnämns i 11&lt;br&gt;kap. 2 § AFL (lagrummet motsvaras numera i princip av 2 kap. 5 § LIP).&lt;br&gt;Utredningen föreslår vidare att de flesta av dessa ersättningar undantas&lt;br&gt;när avgiftsunderlaget skall bestämmas. De ersättningar som inte skall&lt;br&gt;undantas när avgiftsunderlaget bestäms är pensionsgrundande konstnärs-&lt;br&gt;bidrag, vissa Marie Curie-stipendier, tillfälliga förvärvsinkomster av&lt;br&gt;verksamhet som inte bedrivs självständigt och ersättning från semester-&lt;br&gt;kassa. Innebörden av detta är att arbetsgivaravgifter skall betalas på de&lt;br&gt;ersättningar som inte undantas när avgiftsunderlaget bestäms, dvs. de&lt;br&gt;nyss nämnda ersättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utformning 10 och 11 §§ har fått utgör redan dessa ersätt-&lt;br&gt;ningar, utom konstnärsbidrag, avgiftspliktig ersättning. Vad gäller konst-&lt;br&gt;närsbidrag skall numera statlig ålderspensionsavgift betalas på bidraget&lt;br&gt;och inte arbetsgivaravgifter. Någon motsvarighet till utredningens förslag&lt;br&gt;till 2 kap. 6 § behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsfri ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som redovisas i avsnitt 6.2.3 benämns ersättning på vilka socialavgifter&lt;br&gt;inte skall betalas som avgiftsfri ersättning. Ersättningarna är i de flesta&lt;br&gt;fall av det slaget att de enligt bestämmelserna i 10 och 11 §§ skulle vara&lt;br&gt;avgiftspliktiga, om de inte undantas härifrån, t.ex. ersättning till en per-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;son som sammanlagt under ett år inte uppgår till 1 000 kr. De utgör alltså&lt;br&gt;i de flesta fall ersättningar för arbete. En del ersättningar anges som av-&lt;br&gt;giftsfria i klargörande syfte eftersom de kan uppfattas som ersättning för&lt;br&gt;arbete i vid bemärkelse men inte i ett mer begränsat perspektiv, t.ex. ut-&lt;br&gt;delningar från fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefria ersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen klargörs att arbetsgivaravgifter inte skall betalas på vissa&lt;br&gt;skattefria ersättningar. Någon motsvarighet finns inte i nuvarande lag-&lt;br&gt;stiftning. I stället följer det indirekt av olika bestämmelser att det endast&lt;br&gt;är skattepliktiga ersättningar som skall läggas till grund för beräkning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter (jfr 2 kap. 3 § första stycket SAL, 2 kap. 3 § LIP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första punkten framgår att arbetsgivaravgifter inte skall betalas på&lt;br&gt;ersättningar som utgör skattefri inkomst för mottagaren enligt inkomst-&lt;br&gt;skattelagen. Vilka slags ersättningar som utgör skattefri inkomst framgår&lt;br&gt;i första hand av 8 kap. inkomstskattelagen. Som skattefri ersättning i&lt;br&gt;detta sammanhang skall också räknas sådana ersättningar som inte skall&lt;br&gt;tas upp som intäkt i inkomstlaget tjänst enligt 11 kap. den lagen. Inte&lt;br&gt;heller på sådana ersättningar skall alltså arbetsgivaravgifter betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första punkten har ingen motsvarighet i utredningens förslag. I det för-&lt;br&gt;slaget är utgångspunkten i stället att avgifter endast skall betalas, om er-&lt;br&gt;sättningen är skattepliktig, jfr 1 kap. 2 §, 2 kap. 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra punkten undantas från avgiftsplikt vissa kostnadsersättningar&lt;br&gt;enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.&lt;br&gt;De ersättningar som avses är ersättning vid tillfälliga arbeten för utgifter&lt;br&gt;för vissa resor till och från Sverige och för logi i Sverige. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse finns i utredningens förslag till 2 kap. 12 § 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 § första stycket 10 SAL undantas från underlaget för beräk-&lt;br&gt;ning av arbetsgivaravgifter vissa ersättningar enligt lagen (1984:947) om&lt;br&gt;beskattningen av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige. Någon&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse behövs inte i socialavgiftslagen, eftersom de&lt;br&gt;särskilda bestämmelserna om beskattning av utländska forskare numera&lt;br&gt;finns i inkomstskattelagen (11 kap. 22 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till utomlands bosatta artister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande bestämmelse i 2 kap. 4 § första stycket 4&lt;br&gt;SAL om att ersättning, för vilken skatt enligt lagen (1991:591) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall betalas, skall&lt;br&gt;undantas vid bestämmande av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning understigande visst belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;70&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande bestämmelse i 2 kap. 4 § första stycket 1&lt;br&gt;SAL. I utredningens förslag finns motsvarande bestämmelse i 2 kap.&lt;br&gt;12 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ersättningar vid sjukdom m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande bestämmelse i 2 kap. 4 § första stycket 3&lt;br&gt;SAL. I utredningens förslag finns motsvarande bestämmelse i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ersättningar för vilka särskild löneskatt skall betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande bestämmelse i 2 kap. 4 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 SAL. I utredningens förslag finns motsvarande bestämmelse i 2 kap.&lt;br&gt;12 § 11. Sedan utredningen lämnat sitt förslag har 1 § lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ändrats så att punkterna&lt;br&gt;2-6 numera motsvarar punkterna 1-5 (Prop. 1997/98:151, bet.&lt;br&gt;1997/98:SfU 13, rskr. 1997/98:315 och 1997/98:316, SFS 1998:685).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för vilken statlig ålderspensionsavgift skall betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande undantag från avgiftsunderlaget för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter i 2 kap. 4 § första stycket 19 avseende ersättningar&lt;br&gt;som omnämns i 2 kap. 5 § LIP. På dessa ersättningar skall statlig ålders-&lt;br&gt;pensionsavgift betalas enligt 2 § lagen (1998:676) om statlig ålders-&lt;br&gt;pensionsavgift. Innebörden av paragrafen är alltså densamma som enligt&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande bestämmelse i 2 kap. 4 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 SAL. I utredningens förslag finns motsvarande bestämmelse i 2 kap.&lt;br&gt;12 § 13. Något behov av att, som i dag, hänvisa till ”de fyra sista me-&lt;br&gt;ningarna” i det angivna lagrummet i AFL finns inte. Några andra be-&lt;br&gt;stämmelser om vinstandelsstiftelser än de omnämnda finns inte i lag-&lt;br&gt;rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till idrottsutövare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande bestämmelse i 2 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;14 SAL. I utredningens förslag finns motsvarande bestämmelse i 2 kap.&lt;br&gt;12 § 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för skilj emannäuppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande bestämmelse i 2 kap. 4 § första stycket 9&lt;br&gt;SAL. I utredningens förslag finns motsvarande bestämmelse i 2 kap.&lt;br&gt;12 §9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som motsvarar utgifter i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om undantag för ersättningar som till en del&lt;br&gt;motsvarar utgifter i arbetet som mottagaren av ersättningen haft finns i&lt;br&gt;2 kap. 4 § första stycket 6 och andra stycket SAL. I utredningens förslag&lt;br&gt;finns motsvarande bestämmelse i 2 kap. 12 § 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges den huvudregel som gäller, att den del av ersätt-&lt;br&gt;ningen som motsvarar utgifter i arbetet som mottagaren av ersättningen&lt;br&gt;haft är avgiftsfri. Detta förutsätter dock att mottagarens utgifter under&lt;br&gt;året har uppgått till minst 10 procent av ersättningen under samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för särskild inkomstskatt för utomlands bo-&lt;br&gt;satta får inte dra av utgifter i arbetet. Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;skall därför inte gälla i fråga om ersättning för vilken sådan skatt skall&lt;br&gt;betalas, vilket framgår av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I&lt;br&gt;nuvarande motsvarande lagrum anges också att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer får fastställa denna schablon. En&lt;br&gt;erinran om att det behövs verkställighetsföreskrifter för tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelsen återfinns i 4 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till barn i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande bestämmelse i 2 kap. 4 § första stycket 5&lt;br&gt;SAL. I utredningens förslag finns motsvarande bestämmelse i 2 kap.&lt;br&gt;12 § 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förmåner och ersättningar från fåmansföretag och fåmanshandels-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om att ersättningar m.m. från fåmansföretag&lt;br&gt;och fåmanshandelsbolag inte skall ingå i underlaget för arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter finns i 2 kap. 4 § första stycket 12 SAL. Dessa regler avsåg&lt;br&gt;tidigare även ersättningar som omfattades av de s.k. stoppreglema skall&lt;br&gt;undantas från arbetsgivaravgifter. Stoppreglema har numera avskaffats&lt;br&gt;utom vad gäller förbjudna lån (prop. 1999/2000:15, bet.&lt;br&gt;1999/2000:SkU5, rskr. 1999/2000:117). Sådana lån skall fortfarande tas&lt;br&gt;upp som intäkt i inkomstslaget tjänst hos låntagaren (11 kap. 45 §&lt;br&gt;inkomstskattelagen). Ett lån, om än förbjudet, kan däremot inte betraktas&lt;br&gt;som en ersättning och omfattas därför inte heller av bestämmelserna om&lt;br&gt;avgiftspliktig ersättning enligt 10 §. Det behöver således inte heller anges&lt;br&gt;att ett sådant lånebelopp är avgiftsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgiftsfria ersättningar anges därför i paragrafen endast kapital-&lt;br&gt;vinster vid avyttring av andelar i handelsbolag och fåmansföretag samt&lt;br&gt;utdelningar från sådana företag, i den mån dessa skall tas upp i inkomst-&lt;br&gt;slaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsunderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande huvudregel om underlaget för beräkning av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter finns i 2 kap. 3 § första stycket SAL. I utredningens förslag finns&lt;br&gt;en huvudregel vad gäller avgiftsunderlaget i 2 kap. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att arbetsgivaravgifterna skall beräknas på summan&lt;br&gt;av de avgiftspliktiga ersättningar som den avgiftsskyldige har utgett un-&lt;br&gt;der en kalendermånad. Skälen härför redovisas i avsnitt 6.4. Underlaget&lt;br&gt;enligt nuvarande regler skall avse vad arbetsgivaren har utgett under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan i vissa fall enligt 10 kap. 12 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen gå med på att arbetsgivare som saknar fast driftsställe i Sverige&lt;br&gt;redovisar arbetsgivaravgifterna på något annat sätt eller vid någon annan&lt;br&gt;tidpunkt än vad som normalt gäller. Om det innebär att arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna redovisas för flera månader samtidigt skall avgifterna ändå&lt;br&gt;beräknas på avgiftsunderlaget för respektive kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket kommenteras i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om att reglerna vid inkomstbeskattningen om&lt;br&gt;vem som i vissa fall skall beskattas för en ersättning från fåmansföretag&lt;br&gt;och fåmanshandelsbolag också skall tillämpas när avgiftsunderlaget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter bestäms finns i 2 kap. 4 § fjärde stycket SAL. I utred-&lt;br&gt;ningens förslag finns en motsvarande bestämmelse i 2 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifterna och avgiftsberäkningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om avgifterna och efter vilka procentsatser de&lt;br&gt;skall betalas finns i 2 kap. 1 § SAL. I utredningens förslag finns en mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse i 2 kap. 7 §. Av tydlighetsskäl anges i paragrafen&lt;br&gt;också avgifternas sammanlagda procentsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgiftens procentsats motsvarar den som regeringen i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 avsnitt 9.2.3.) föreslår&lt;br&gt;skall gälla från och med den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för personer som har fyllt 65 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det endast kan bli aktuellt att betala ålderspensionsavgiften på&lt;br&gt;ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år framgår i dag&lt;br&gt;av 2 kap. 5 § andra stycket första meningen SAL. Detta gäller emellertid&lt;br&gt;inte om personen i fråga är född 1937 eller tidigare. På ersättning till en&lt;br&gt;sådan person skall inga arbetsgivaravgifter betalas, om de har fyllt 65 år&lt;br&gt;vid årets ingång. En bestämmelse med den innebörden har förts in i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till socialavgiftslagen (punkt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt avdrag vid avgiftsberäkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 och 29 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifterna finns i&lt;br&gt;dag i 2 kap. 5 a § SAL. I utredningens förslag finns motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser i 2 kap. 15-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 § återges huvudregeln att avdrag skall göras från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 3 550&lt;br&gt;kronor. Att avdraget skall göras månadsvis framgår av att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna skall beräknas på ett underlag som utgörs av av-&lt;br&gt;giftspliktig ersättning som utgetts under en kalendermånad. Avdrag skall&lt;br&gt;beräknas på det underlaget och dras från de avgifter som skall betalas för&lt;br&gt;den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur avdraget skall göras om flera avgiftsskyldiga ingår tillsammans i&lt;br&gt;en koncern framgår av 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser får i vissa fall avdrag göras varje år&lt;br&gt;med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 3 550 kronor för&lt;br&gt;varje månad verksamheten bedrivits. Detta förutsätter att dispens har&lt;br&gt;medgetts från skyldigheten att redovisa arbetsgivaravgifterna varje må-&lt;br&gt;nad med stöd av 10 kap. 12 § skattebetalningslagen. Eftersom underlaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall utgöras av den avgiftspliktiga ersättning som utgetts under en&lt;br&gt;kalendermånad fyller den bestämmelsen inte längre någon funktion. Som&lt;br&gt;framgår av kommentaren till 24 § skall, även om redovisning inte&lt;br&gt;behöver lämnas för varje månad, arbetsgivaravgifterna ändå beräknas på&lt;br&gt;avgiftsunderlaget för varje kalendermånad. Det särskilda avdraget som&lt;br&gt;behandlas i 28 § skall beräknas på samma underlag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Egenavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet om egenavgifter har sju underrubriker; ”Avgiftsskyldigheten”,&lt;br&gt;”Situationer när avgifter skall betalas”, ”Avgiftspliktig inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet”, ”Avgiftspliktig inkomst av tjänst”, ”Avgiftsfri in-&lt;br&gt;komst”, ”Avgiftsunderlaget” och ”Avgifterna och avgiftsberäkningen”.&lt;br&gt;Som framgår av avsnitt 6.3 har skyldigheten att betala egenavgifter knu-&lt;br&gt;tits till förekomsten av visst slag av inkomst enligt inkomstskattelagen -&lt;br&gt;överskott av näringsverksamhet och vissa tjänsteinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet används uttrycken avgiftspliktig respektive avgiftsfri inkomst&lt;br&gt;för att beteckna inkomster för vilka egenavgifter skall betalas respektive&lt;br&gt;inte skall betalas, på liknande sätt som i 2 kap. om arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet om arbetsgivaravgifter används genomgående uttrycket&lt;br&gt;”ersättning” som beteckning på den lön, förmån eller annat av ekono-&lt;br&gt;miskt värde som utges till en person för arbete. I det uttrycket ligger att&lt;br&gt;det är ett bruttobelopp som arbetsgivaravgifterna skall betalas på. Egen-&lt;br&gt;avgifter betalas på ett nettobelopp efter det att hänsyn tagits till eventu-&lt;br&gt;ella kostnader för intäktens förvärvande. När det t.ex. gäller skyldigheten&lt;br&gt;att betala egenavgifter på inkomst i inkomstslaget näringsverksamhet är&lt;br&gt;det överskottet av verksamheten som egenavgiftema betalas på. I fråga&lt;br&gt;om skyldigheten att betala egenavgifter används därför genomgående&lt;br&gt;uttrycket inkomst för att beskriva att det är nettoinkomsten, dvs. det&lt;br&gt;överskott som återstår efter det att intäkten minskats med eventuella&lt;br&gt;kostnader för intäktens förvärvande, som egenavgifter skall betalas på.&lt;br&gt;Detta framgår uttryckligen av 12 § första stycket. När det gäller&lt;br&gt;inkomster i inkomstslaget tjänst skall vid beräkningen av egenavgiftema&lt;br&gt;samma avdrag för kostnader göras som vid beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap. 21 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension. Det innebär att avdrag från inkomsterna&lt;br&gt;skall göras för kostnader som den avgiftsskyldige haft i arbetet, i den&lt;br&gt;utsträckning kostnaderna, minskade med kostnadsersättning, överstiger&lt;br&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsskyldigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om skyldigheten av betala egenavgifter finns i&lt;br&gt;1 kap. 2 § SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges den regel som gäller för skyldigheten att betala&lt;br&gt;egenavgifter. Endast fysiska personer som har avgiftspliktig inkomst är&lt;br&gt;avgiftsskyldiga. Vilka inkomster som är avgiftspliktiga framgår av 3-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §§. Dessa motsvarar i princip de inkomster som enligt 3 kap. 2 a § AFL Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;och 2 kap. LIP anses som inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Situationer när avgifter skall betalas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf kopplar samman avgiftsskyldigheten&lt;br&gt;med de situationer där den avgiftsskyldige omfattas av de svenska arbets-&lt;br&gt;baserade socialförsäkringarna. Innebörden av bestämmelserna är den-&lt;br&gt;samma som i 2 kap. 4 § men nu i fråga om egenavgifter. Beträffande&lt;br&gt;bestämmelsernas innebörd och motiven för dem hänvisas därför till&lt;br&gt;kommentaren till den paragrafen och till avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om skyldighet att betala egenavgifter på&lt;br&gt;näringsinkomster finns i 3 kap. 4 § SAL och 2 kap. 6 § första stycket 1&lt;br&gt;LIP. Enligt sistnämnda bestämmelse skall inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;här i landet räknas som inkomst av annat förvärvsarbete och läggas till&lt;br&gt;grund för beräkning av pensionsanknutna egenavgifter. Som framgår av&lt;br&gt;avsnitt 6.3 bör samtliga egenavgifter beräknas på ett och samma under-&lt;br&gt;lag. Den avgiftspliktiga inkomsten av näringsverksamhet har därför inte&lt;br&gt;begränsats till att avse enbart verksamhet som bedrivs i Sverige. Om den&lt;br&gt;som har näringsinkomsten arbetat i verksamheten i inte oväsentlig om-&lt;br&gt;fattning är inkomsten alltså avgiftspliktig oberoende av var verksamheten&lt;br&gt;bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att egenavgifter skall betalas på inkomsten är att&lt;br&gt;den ingår i den avgiftsskyldiges taxering till inkomstskatt, dvs. att den&lt;br&gt;beskattas i Sverige. Denna förutsättning framgår av 3 kap. 12 § och&lt;br&gt;kommenteras i anslutning till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar direkt motsvarighet i utredningsförslaget. Att egen-&lt;br&gt;avgifter enligt utredningens förslag skall betalas på dessa närings-&lt;br&gt;inkomster framgår dock av utredningens förslag till 3 kap. 5 §. En förkla-&lt;br&gt;ring till skillnaderna mellan regeringens förslag och utredningens är att&lt;br&gt;skattsedeln getts olika lagteknisk betydelse i förslagen. I avsnitt 6.2.4&lt;br&gt;redogörs närmare för regeringens överväganden i fråga om skattsedelns&lt;br&gt;betydelse för skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter respektive egen-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning som grundar sig på förvärvsinkomst på grund av&lt;br&gt;näringsverksamhet skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. I ett&lt;br&gt;överskott av näringsverksamhet kan alltså ingå sjukpenning.&lt;br&gt;Socialavgifter skall inte betalas på sjukpenning. I 10 § anges därför att&lt;br&gt;bl.a. sjukpenning är avgiftsfri. Vid beräkning av egenavgiftema skall&lt;br&gt;således bortses från sjukpenning som ingår i ett överskott av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftspliktig inkomst av tjänst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av självständigt bedriven verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om att egenavgifter skall betalas på de in-&lt;br&gt;komster som anges i paragrafen finns i 2 kap. 4 § och 2 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 LIP. De inkomster det är fråga om är i första hand s.k.&lt;br&gt;hobbyinkomster. Men också andra inkomster av självständigt bedriven&lt;br&gt;verksamhet som inte uppfyller kraven för att betraktas som&lt;br&gt;näringsverksamhet är avgiftspliktiga enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;yrkesmässigt och självständigt (13 kap. 1 § inkomstskattelagen). Vad&lt;br&gt;som är avgiftspliktigt är alltså inkomst av en självständig verksamhet&lt;br&gt;som inte bedrivs yrkesmässigt. Att egenavgifter skall betalas på överskott&lt;br&gt;av näringsverksamhet framgår av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsplikten enligt denna paragraf omfattar dock inte ersättningar för&lt;br&gt;arbete. Med ersättning för arbete avses sådana ersättningar som är&lt;br&gt;avgiftspliktiga enligt 2 kap. 10 och 11 §§, dvs. i första hand lön och&lt;br&gt;arvode. I fråga om sådana ersättningar är utgångspunkten att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter skall betalas på ersättningen. Undantag härifrån görs&lt;br&gt;endast i fyra olika situationer, vilka anges i 2 kap. 5-9 §§. Det första&lt;br&gt;undantaget avser det förhållandet att arbetsgivaravgifter inte skall betalas&lt;br&gt;på grund av att mottagaren av ersättningen har en F-skattsedel. Om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter inte skall betalas av den anledningen skall&lt;br&gt;ersättningen i de allra flesta fall tas upp i en av mottagaren bedriven&lt;br&gt;näringsverksamhet. Om så mot förmodan inte är fallet är ersättningen&lt;br&gt;emellertid ändå avgiftspliktig enligt 8 §. Det andra undantaget från&lt;br&gt;skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter avser mindre ersättningar som&lt;br&gt;utges av privatpersoner. Att egenavgifter skall betalas i sådana fall&lt;br&gt;regleras i 5 §. Det tredje undantaget gäller ersättningar som omfattas av&lt;br&gt;ett avtal om betalning av socialavgifter. Skyldigheten att betala&lt;br&gt;egenavgifter på ersättningar som omfattas av ett sådant avtal regleras i&lt;br&gt;6 §. Det sista undantaget gäller ersättningar från handelsbolag till&lt;br&gt;delägare i bolaget. Ersättningar från handelsbolag tas antingen upp i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet eller i inkomstslaget kapital. Om&lt;br&gt;inkomsten från handelsbolaget tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;är, som sagts tidigare, ett överskott från verksamheten avgiftspliktigt&lt;br&gt;enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar därmed avgiftsplikten för inkomster som inte består&lt;br&gt;av ersättningar för arbete och inte heller utgör inkomst av en&lt;br&gt;yrkesmässigt och självständigt bedriven förvärvsverksamhet. De&lt;br&gt;inkomster som alltså är avgiftspliktiga enligt paragrafen är sådana som&lt;br&gt;uppkommer på grund av försäljningsverksamhet av skilda slag men som&lt;br&gt;inte är av den omfattningen eller av det slaget att verksamheten utgör&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som utges av privatpersoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att egenavgifter i vissa fall skall betalas på inkomst av arbete åt privat-&lt;br&gt;personer framgår enligt nuvarande bestämmelser av 3 kap. 2 a § andra&lt;br&gt;stycket 2 SAL. Socialavgiftslagen har utformats så att dessa fall utgör ett&lt;br&gt;direkt undantag från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. Egen-&lt;br&gt;avgifter skall betalas endast i de fall arbetsgivaravgifter inte skall betalas&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 2 kap. 6 §. I vilka fall egenavgifter skall betalas&lt;br&gt;kommenteras alltså ytterligare i anslutning till 2 kap. 6 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten av arbete åt privatpersoner kan redovisas antingen som&lt;br&gt;näringsverksamhet eller tjänst. Paragrafen reglerar avgiftsskyldigheten&lt;br&gt;om inkomsten tas upp som inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster som omfattas av avtal om betalning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om att egenavgifter skall betalas på inkomster i&lt;br&gt;fall som avses i paragrafen framgår av 3 kap. 2 a § första stycket AFL.&lt;br&gt;Bestämmelserna om dessa avtal har utformats som en möjlighet att avtala&lt;br&gt;bort skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter på en ersättning för&lt;br&gt;arbete. Huvudbestämmelsen om dessa avtal finns i 2 kap. 8 §. I anslut-&lt;br&gt;ning till den paragrafen kommenteras dessa avtalsmöjligheter närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag behandlas dessa avtal om betalning av social-&lt;br&gt;avgifter i 3 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marie Curie-stipendier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett forskarstipendium från Europeiska gemenskaperna (Marie Curie-&lt;br&gt;stipendium) utges av en fysisk person som är bosatt utomlands eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person så skall egenavgifter betalas på stipendiet. Det&lt;br&gt;följer enligt nuvarande bestämmelser av 2 kap. 4 § och 6 § första stycket&lt;br&gt;5 LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stipendiet i stället utges av en fysisk person bosatt i Sverige eller&lt;br&gt;av en svensk juridisk person skall arbetsgivaravgifter betalas på stipen-&lt;br&gt;diet, vilket framgår av att stipendiet skall likställas med ersättning för&lt;br&gt;arbete enligt 2 kap. 11 § 4. Om arbetsgivaravgifter skall betalas på ersätt-&lt;br&gt;ningen skall stipendiet inte vara avgiftspliktigt för egenavgifter, vilket är&lt;br&gt;innebörden av bestämmelsen i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster för den som har F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inträffa att en person som har en F-skattsedel har anställnings-&lt;br&gt;inkomster. I sådana fall skall utgivaren av ersättningen enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 kap. 5 § inte betala arbetsgivaravgifter. Det behövs därför en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompletterande bestämmelse som anger att lön, arvode, förmån och an-&lt;br&gt;nan ersättning för arbete samt annat som utges med anledning av ett avtal&lt;br&gt;om arbete i dessa fall är avgiftspliktig för egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma sak skall gälla om ersättningen är av det slag att den skall lik-&lt;br&gt;ställas med ersättning för arbete enligt 2 kap. 11 §, dock med undantag&lt;br&gt;för ersättning från semesterkassa. Även om mottagaren har en F-skatt-&lt;br&gt;sedel befriar det inte semesterkassan från skyldigheten att betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter på ersättningen (jfr 2 kap. 5 § tredje stycket). Ersättning&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 11 § 3 utgör inte inkomst för en fysisk person och be-&lt;br&gt;höver därför inte göras avgiftspliktig för egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsfri inkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar under 1 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om att ersättning för arbete från en utbetalare&lt;br&gt;som sammanlagt under ett år understiger 1 000 kronor inte skall ingå i&lt;br&gt;underlaget för beräkning av egenavgifter finns i 3 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;SAL. Att detta inte gäller om ersättningen utgör en intäkt i näringsverk-&lt;br&gt;samhet framgår av samma lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag finns motsvarande bestämmelser i 3 kap. 18 §&lt;br&gt;första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning och rehabiliteringspenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sjukpenning och rehabiliteringspenning som omnämns i paragrafen&lt;br&gt;inte skall ingå i underlaget för beräkning av egenavgifter framgår enligt&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser av 3 kap. 5 § andra stycket SAL. I utredningens&lt;br&gt;förslag finns motsvarande bestämmelser i 3 kap. 19 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser hänvisar till vad som gäller vid beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete. I det avseendet&lt;br&gt;gäller att sjukpenning och rehabiliteringspenning skall utgöra&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete i den utsträckning&lt;br&gt;ersättningen trätt i stället för annan inkomst av annat förvärvsarbete,&lt;br&gt;t.ex. inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgifter skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;betalas&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på sjukpenning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rehabiliteringspenning. I socialavgiftslagen behöver dessa ersättningar i&lt;br&gt;princip endast &amp;nbsp;undantas från&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgifter&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&amp;nbsp;&amp;nbsp;de utgör intäkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet. Ersättningarna utgör intäkt i näringsverksamhet bara&lt;br&gt;om de träder i stället för andra intäkter i näringsverksamheten, dvs. om&lt;br&gt;sjukpenningen grundar sig på förvärvsinkomst på grund av&lt;br&gt;näringsverksamhet (jfr 15 kap. 8 § inkomstskattelagen). Att dessa&lt;br&gt;ersättningar är avgiftsfria i den utsträckning de trätt i stället för annan&lt;br&gt;avgiftspliktig inkomst behöver därför inte anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till näringsidkare utan F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaravgifter skall betalas på en ersättning som utgör en intäkt&lt;br&gt;i näringsverksamhet skall den ersättningen undantas från egenavgifter.&lt;br&gt;Den situationen kan t.ex. inträffa om en näringsidkare har fått sin F-skatt-&lt;br&gt;sedel återkallad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsunderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges på vilket underlag som egenavgiftema skall beräk-&lt;br&gt;nas. Att underlaget skall utgöras av summan av de avgiftspliktiga in-&lt;br&gt;komsterna vid den avgiftsskyldiges taxering till inkomstskatt innebär att&lt;br&gt;egenavgifter skall betalas på avgiftspliktiga inkomster, endast om de är&lt;br&gt;skattepliktiga i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om att den avgiftsskyldiges taxering till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall läggas till grund för underlaget för beräkning av&lt;br&gt;egenavgifter finns i 3 kap. 5 § tredje stycket SAL och 2 kap. 18 § LIP. I&lt;br&gt;utredningens förslag finns motsvarande bestämmelser i 3 kap. 16 § första&lt;br&gt;stycket. Någon särskild taxering till statlig inkomstskatt förekommer inte&lt;br&gt;efter det att inkomstskattelagens bestämmelser börjar tillämpas.&lt;br&gt;Paragrafen har utformats med hänsyn till detta. Med uttrycket&lt;br&gt;”nettoinkomsterna” avses att markera principen att det är det överskott&lt;br&gt;som återstår av intäkterna sedan de har minskats med kostnaderna för att&lt;br&gt;förvärva dem som skall utgöra underlaget för beräkning egenavgifter. Att&lt;br&gt;beskriva underlaget som nettoinkomst är en anpassning till hur uttrycket&lt;br&gt;”inkomst” används i inkomstskattelagen. Den närmare innebörden av vad&lt;br&gt;som avses med nettoinkomsterna i inkomstslaget tjänst kommenteras i&lt;br&gt;anslutning till kapitelrubriken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar nuvarande bestämmelse om att ett underskott i&lt;br&gt;en förvärvskälla inte får dras av från inkomst av en annan förvärvskälla&lt;br&gt;vid beräkning av pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;br&gt;Den bestämmelsen finns i 2 kap. 22 § andra stycket LIP. Den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen i andra stycket har anpassats till de uttryck som används i&lt;br&gt;inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje stycket motsvarar i fråga om ålders-&lt;br&gt;pensionsavgiften nuvarande bestämmelse i 3 kap. 3 § tredje stycket SAL.&lt;br&gt;Beträffande övriga egenavgifter finns nuvarande bestämmelse i 3 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket SAL jämförd med 1 kap. 5 § AFL om när en person skall&lt;br&gt;vara inskriven hos allmän försäkringskassa. Tillsammans innebär alltså&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser att egenavgifter inte skall betalas för inkomster&lt;br&gt;under dödsfallsåret. Eftersom underlaget för egenavgifter fastställs vid en&lt;br&gt;viss taxering, dvs. normalt året efter det år då inkomsterna uppburits, an-&lt;br&gt;ges att inget avgiftsunderlag skall fastställas, om den avgiftsskyldige av-&lt;br&gt;lidit under året före taxeringsåret. Med taxeringsår avse detsamma som&lt;br&gt;enligt taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifterna och avgiftsberäkningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om avgifterna och efter vilka procentsatser de&lt;br&gt;skall betalas finns 3 kap. 1 § SAL. I utredningens förslag finns en mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse i 3 kap. 12 §. Av tydlighetsskäl anges i paragrafen&lt;br&gt;också avgifternas sammanlagda procentsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgiftens procentsats motsvarar den som regeringen i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, avsnitt 9.2.3) föreslår&lt;br&gt;skall gälla från och med den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlag mindre än 1000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att egenavgifter inte skall betalas om avgiftsunderlaget är mindre än&lt;br&gt;1 000 kronor framgår enligt nuvarande bestämmelser av 3 kap. 3 § fjärde&lt;br&gt;stycket SAL. I utredningens förslag finns en motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;3 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för personer som har fyllt 65 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inga andra avgifter än ålderspensionsavgiften skall betalas för år efter&lt;br&gt;det år då den avgiftsskyldige fyllt 65 år framgår enligt nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelser av 3 kap. 3 § första stycket SAL. Egenavgifter fastställs för&lt;br&gt;visst taxeringsår, dvs. normalt under året efter det år inkomsten uppbärs.&lt;br&gt;Den som under hela det år som inkomsten uppbärs är minst 65 år skall&lt;br&gt;alltså endast betala ålderspensionsavgiften. I förhållande till taxeringsåret&lt;br&gt;innebär det att om den avgiftsskyldige har fyllt 65 år vid ingången av året&lt;br&gt;före taxeringsåret skall han eller hon bara betala ålderspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om att ålderspensionsavgift skall betalas även av den som&lt;br&gt;fyllt 65 år infördes i anslutning till lagen om inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension. Den reformerade inkomstpensionen gäller endast för personer&lt;br&gt;som är födda 1938 eller senare. För avgiftsskyldiga som är födda 1937&lt;br&gt;eller tidigare gäller att de inte skall betala några egenavgifter, om de vid&lt;br&gt;ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65 år. En bestämmelse med&lt;br&gt;den innebörden har förts in i övergångsbestämmelserna till social-&lt;br&gt;avgiftslagen (punkt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag finns i princip motsvarande bestämmelse i 3 kap.&lt;br&gt;9 § 1, dock att utredningen inte kunnat ta hänsyn till de förändringar som&lt;br&gt;pensionsreformen inneburit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för personer som har pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den som har haft hel ålderspension enligt AFL hela året eller haft hel&lt;br&gt;förtidspension någon del av året bara skall betala ålderspensionsavgiften&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgår enligt nuvarande bestämmelser av 3 kap. 3 § andra stycket SAL.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser infördes i samband med pensionsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag finns i princip motsvarande bestämmelse i 3 kap.&lt;br&gt;9 § 2, dock utan beaktande av de förändringar som pensionsreformen&lt;br&gt;inneburit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgift vid karenstid för sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till nedsatt sjukförsäkringsavgift med hänsyn till den ka-&lt;br&gt;renstid som gäller vid sjukpenningförsäkringen framgår enligt nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser av 3 kap. 2 § SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En erinran om att verkställighetsföreskrifter behövs för tillämpningen&lt;br&gt;av bestämmelsen återfinns i 4 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt avdrag vid avgiftsberäkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 19 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avdrag vid beräkning av egenavgiftema finns i dag i&lt;br&gt;3 kap. 5 a § SAL. I utredningens förslag finns motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;i 3 kap. 20-22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om särskilt avdrag vid avgiftsberäkningen är i sak&lt;br&gt;oförändrade. De har dock omarbetats både lagtekniskt och redaktionellt.&lt;br&gt;En uppdelning av bestämmelserna har gjorts mellan de fall som enbart&lt;br&gt;avser avdrag från egenavgiftema (18 §) och de fall där också avdrag&lt;br&gt;gjorts från arbetsgivaravgifter. Bestämmelserna om i vilken ordning&lt;br&gt;avdraget skall påverka respektive avgift har i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag tagits in den föreslagna lagen om fördelning av socialavgifter&lt;br&gt;(13 §)■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § första stycket återges huvudregeln att avdrag skall göras med 5&lt;br&gt;procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 9 000 kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller i fråga om avdraget om den avgiftsskyldige är delägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett handelsbolag framgår av 18 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 § första stycket anges den regel som gäller i fall den avgiftsskyl-&lt;br&gt;dige också gjort avdrag från arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 28 och&lt;br&gt;29 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119 § andra stycket finns de regler som gäller om den avgiftsskyldige&lt;br&gt;är delägare i ett handelsbolag och bolaget gjort avdrag från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna enligt bestämmelserna om särskilt avdrag från dessa avgifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Förfarandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser enligt nuvarande ordning om att social-&lt;br&gt;avgifterna bestäms, debiteras, redovisas och betalas enligt skattebetal-&lt;br&gt;ningslagens föreskrifter finns i 5 kap. 3 § SAL. Dessa föreskrifter inbe-&lt;br&gt;griper skattebetalningslagens bestämmelser om befrielse i vissa fall från&lt;br&gt;skyldighet att betala arbetsgivaravgifter. Någon bestämmelse motsva-&lt;br&gt;rande den i 5 kap. 1 § SAL har därför inte tagits in i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag finns i princip motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;5 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebrott m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att socialavgifter skall likställas med skatt vid tillämpningen av de i&lt;br&gt;paragrafen angivna lagarna framgår i dag av 5 kap. 5 § SAL.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser finns i utredningens förslag i 5 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar föreskrifter för beräkning av utgifter i arbetet framgår enligt&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser av 3 kap. 4 § andra stycket SAL och finns i&lt;br&gt;anslutning till bestämmelserna om underlaget för beräkning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Motsvarande bestämmelser om sjukförsäkrings-&lt;br&gt;avgiften vid karenstid finns i dag i 3 kap. 2 § SAL&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya socialavgiftslagen skall träda i kraft den 1 januari 2001 samtidigt&lt;br&gt;som lagen om socialavgifter skall upphöra att gälla (punkterna 1 och 2).&lt;br&gt;Om frågan om avgiftsskyldighet för arbetsgivaravgifter uppkommer efter&lt;br&gt;ikraftträdandet men avser en ersättning som betalats ut före ikraftträdan-&lt;br&gt;det skall dock bestämmelserna i den upphävda lagen om socialavgifter&lt;br&gt;tillämpas, vilket framgår av punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenavgifter betalas till övervägande del av näringsidkare. Dessa kan i&lt;br&gt;vissa fall ha ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret,&lt;br&gt;t.ex. i samband med att en verksamhet påbörjas. Avgifterna kan då avse&lt;br&gt;inkomster som förvärvats både före och efter ikraftträdandet. Av punkt 4&lt;br&gt;framgår att i sådant fall skall, om den avgiftsskyldige inte visar annat,&lt;br&gt;inkomsten proportioneras på beskattningsåret efter hur stor del av det&lt;br&gt;som infaller före respektive efter ikraftträdandet. För inkomst som enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den proportioneringen hänförs till tid efter ikraftträdandet skall social-&lt;br&gt;avgiftslagens bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 5 och 6 föranleds av att det nya pensionssystemet inte om-&lt;br&gt;fattar personer som är födda år 1937 eller tidigare. I fråga om arbets-&lt;br&gt;givaravgifter skall alltså inga avgifter betalas på ersättningar till sådana&lt;br&gt;personer som dessutom fyllt 65 år vid årets ingång. När det gäller&lt;br&gt;egenavgifter skall inga avgifter betalas om den avgiftsskyldige fyllt 65 år&lt;br&gt;vid ingången av året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda övergångsregler gäller beträffande skyldigheten att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på vissa ersättningar för arbetsskador, vilket anges i&lt;br&gt;punkt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att ingå förbindelser om att i vissa fall betala ålders-&lt;br&gt;pensionsavgift upphör att gälla den 1 januari 2001 då socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen träder i kraft. Ingångna förbindelser skall dock alltjämt gälla för&lt;br&gt;ytterligare högst fem år. Om arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen&lt;br&gt;inte skall betalas på en ersättning som omfattas av en sådan förbindelse&lt;br&gt;skall trots det ålderspensionsavgift betalas i enlighet med en alltjämt gäl-&lt;br&gt;lande förbindelse. Detta framgår av punkt 8, som har utformats i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om fördelning av socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialavgiftslagen (1 kap. 1 §) anges att socialavgifterna utgör avgifter&lt;br&gt;för finansiering av systemen för social trygghet. Bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;om fördelning om socialavgifter anger närmare vilka förmåner, ersätt-&lt;br&gt;ningar och kostnader i dessa system som respektive avgift skall finansi-&lt;br&gt;era. De språkliga förändringar som har gjorts i förhållande till nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser är inte avsedda att medföra några förändringar i materiellt&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att en term eller ett uttryck som används i lagen&lt;br&gt;om fördelning av socialavgifter skall ha samma betydelse som i social-&lt;br&gt;avgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sj ukforsäkringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande bestämmelser i 4 kap. 1 § 1 SAL. I för-&lt;br&gt;hållande till nuvarande bestämmelser har endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts, vilka framför allt innebär att de olika slagen av ersättningar enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring som sjukförsäkringsavgifter skall finansiera&lt;br&gt;anges i punktform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande bestämmelser i 4 kap. 1 § 2-6 SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelsen i första punkten motsvarar 4 kap. 1 § 2 SAL i den lydelse&lt;br&gt;punkten har enligt SFS 1999:1400 och som träder i kraft den 1 juli 2001&lt;br&gt;(prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96) sam-&lt;br&gt;tidigt med den nya studiestödslagen (1999:1395). Av punkt 4 av över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen om fördelning av socialavgifter framgår&lt;br&gt;att sjukförsäkringsavgifter skall finansiera motsvarande kostnader enligt&lt;br&gt;den äldre studiestödslagen (1973:349) fram till dess den nya studiestöds-&lt;br&gt;lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 4 kap. 4 § SAL. I förhållande till det&lt;br&gt;lagrummet har endast redaktionella ändringar gjorts, vilka framför allt&lt;br&gt;innebär att de förmåner och kostnader som föräldraförsäkringsavgiftema&lt;br&gt;skall finansiera anges i punktform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om den preliminära fördelningen av&lt;br&gt;ålderspensionsavgifter och motsvarar nuvarande bestämmelser i 4 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges beräkningsgrunden för den andel av ålders-&lt;br&gt;pensionsavgiftema som skall föras till staten, som en följd av att avgif-&lt;br&gt;terna belöper på inkomster som överstiger inkomsttaket för pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att den andel av ålderspensionsavgiftema&lt;br&gt;som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension skall föras till&lt;br&gt;Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Bestämmelser om den tillfäl-&lt;br&gt;liga förvaltningen finns i bl.a. 8 kap. 1 § första stycket LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan andelarna som skall föras till staten respektive Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret har avskiljts skall återstoden av ålderspensionsavgiftema föras till&lt;br&gt;Första-Fjärde AP-fondema för förvaltning enligt lagen (2000:192) om&lt;br&gt;allmänna pensionsfonder (AP-fonder), vilket anges i tredje stycket. Det&lt;br&gt;anges däremot inte, som i nuvarande bestämmelser i lagen om social-&lt;br&gt;avgifter, att pensionsfondernas tillgångar skall täcka kostnaderna för bl.a.&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension. Vilka kostnader som AP-fondemas&lt;br&gt;tillgångar skall täcka framgår av lagen om allmänna pensionsfonder (AP-&lt;br&gt;fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på andelarna av ålderspensionsavgiftema som skall föras till&lt;br&gt;staten, Riksgäldskontoret och AP-fondema fastställs för varje år av rege-&lt;br&gt;ringen, vilket framgår av 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om den slutliga fördelningen av ålders-&lt;br&gt;pensionsavgiftema. Den motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser i&lt;br&gt;4 kap. 3 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att de preliminära avgifterna skall stämmas&lt;br&gt;av mot de slutliga avgiftsbelopp som belöper på fastställda pensionsrätter&lt;br&gt;och pensionspoäng samt på inkomster över inkomsttaket för pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att skillnaden mellan preliminära och slutliga&lt;br&gt;avgifter skall regleras vid en kommande överföring. Att ränta skall be-&lt;br&gt;räknas på skillnadsbeloppen framgår av tredje stycket. Regeringen&lt;br&gt;utfärdar närmare föreskrifter om dessa regleringar, vilket framgår av 14 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepensionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om vad efterlevandepensionsavgiftema skall fi-&lt;br&gt;nansiera finns i 4 kap. 2 § SAL. I förhållande till det lagrummet har en-&lt;br&gt;dast redaktionella ändringar gjorts, vilka framför allt innebär att de pen-&lt;br&gt;sioner och kostnader som avgifterna skall finansiera anges i punktform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om vad arbetsmarknadsavgifterna skall finansi-&lt;br&gt;era finns i 4 kap. 7 § SAL. I förhållande till den paragrafen har endast&lt;br&gt;mindre redaktionella ändringar gjorts. Punkten 2 har dock ändrats till att&lt;br&gt;avse kostnaderna för aktivitetsstöd. Ändringen föranleds av ändringar i&lt;br&gt;de arbetsmarknadspolitiska författningarna, jfr prop. 1999/2000:1 och&lt;br&gt;prop. 1999/2000:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om vad arbetsskadeavgiftema skall finansiera&lt;br&gt;finns i 4 kap. 6 § SAL. Vad som anges i nuvarande bestämmelser om att&lt;br&gt;avgifterna utöver ersättningar enligt arbetsskadeförsäkringen också skall&lt;br&gt;finansiera ersättningar som utgår enligt motsvarande äldre försäkringar&lt;br&gt;har tagits in i punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen. I övrigt har&lt;br&gt;i förhållande till nuvarande bestämmelser endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med endast mindre redaktionella ändringar&lt;br&gt;nuvarande 2 kap. 6 § SAL. I avsnitt 6.2.1 redovisas skälen för att dessa&lt;br&gt;bestämmelser inte bör tas in i socialavgiftslagen utan i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omföring av egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med endast mindre redaktionella ändringar&lt;br&gt;nuvarande 3 kap. 6 § SAL. I avsnitt 6.2.1 redovisas skälen för att dessa&lt;br&gt;bestämmelser bör tas in i denna lag i stället för i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentsatsen i andra stycket är anpassad till den procentsats för&lt;br&gt;ålderspensionsavgiften som gäller sedan 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt avdrag vid beräkning av egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar nuvarande bestämmelser i 3 kap. 5 a § sista&lt;br&gt;stycket SAL. I enlighet med Lagrådets förslag har bestämmelserna om i&lt;br&gt;vilken ordning avdrag vid avgiftsberäkningen skall avräknas mot&lt;br&gt;respektive avgift tagits i in denna lag i stället för i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det särskilda avdraget vid beräkningen av egenavgiftema enbart&lt;br&gt;avser ålderspensionsavgiften skall avdraget i stället avräknas mot den&lt;br&gt;särskilda löneskatten, vilket anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket saknar motsvarighet i nuvarande lag om socialavgifter.&lt;br&gt;Regeringen har utfärdat föreskrifter om slutlig fördelning av ålders-&lt;br&gt;pensionsavgifter i 6 § förordningen (1998:1512) om statliga ålders-&lt;br&gt;pensionsavgifter m.m. I fråga om dessa avgifter finns en bestämmelse om&lt;br&gt;slutlig avstämning av avgifterna i 9 § lagen (1998:676) om statlig ålders-&lt;br&gt;pensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anges i lagen om fördelning av socialavgifter att regeringen&lt;br&gt;meddelar närmare föreskrifter om de regleringar mellan slutliga och&lt;br&gt;preliminära ålderspensionsavgifter som skall göras enligt 7 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att regeringen fastställer andelarna av influtna ålderspensionsavgifter,&lt;br&gt;vilket anges i andra stycket, framgår i nuvarande bestämmelser av 4 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om fördelning av socialavgifter bör träda i kraft samtidigt med&lt;br&gt;socialavgiftslagen. Detta framgår av punkt 1. De nya bestämmelserna bör&lt;br&gt;dock endast gälla i fråga om avgifter som hänför sig till tid efter det att&lt;br&gt;lagen har trätt i kraft, vilket framgår av punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om den preliminära fördelningen av ålders-&lt;br&gt;pensionsavgiftema bör dock gälla under år 2001 även om avgifterna&lt;br&gt;hänför sig till tid efter ikraftträdandet, vilket anges i punkt 3.&lt;br&gt;Anledningen till detta är att andelama för fördelningen fastställs före&lt;br&gt;ikraftträdandet av lagen om fördelning av socialavgifter och grundar sig&lt;br&gt;på bestämmelserna i SAL. Detta förhållande bör inte ändras förrän efter&lt;br&gt;utgången av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 4 framgår att sjukförsäkringsavgiften skall täcka vissa av&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämndens kostnader enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) fram till den 1 juli 2001 då den nya studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:1395) träder i kraft. Det framgår också att sjukförsäkringsavgifter&lt;br&gt;skall finansiera dessa kostnader beträffande studiestöd som beviljats en-&lt;br&gt;ligt den äldre lagen eller enligt övergångsbestämmelserna till den nya&lt;br&gt;studiestödslagen, jfr kommentaren till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar för arbetsskador utgår inte endast enligt nuvarande lag&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring utan också enligt vissa upphävda&lt;br&gt;författningar, t.ex. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Enligt&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser (4 kap. 6 § SAL) skall arbetsskadeavgifter&lt;br&gt;finansiera även dessa ersättningar. Så bör också ske fortsättningsvis, vil-&lt;br&gt;ket anges i punkt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är endast en konsekvens av införandet av socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1366) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 7.2 om att lönetillägg vid ut-&lt;br&gt;landsarbete som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden i sysselsättningslandet i fortsättningen skall läggas till grund&lt;br&gt;för beräkning av sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst.&lt;br&gt;Ändringen beträffande sjukpenninggrundande inkomst berör dock endast&lt;br&gt;den som har statlig arbetsgivare. Dessa lönetillägg vid utlandsarbete skall&lt;br&gt;alltså i fråga om statligt anställda i fortsättningen beaktas vid beräkningen&lt;br&gt;av sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är endast en konsekvens av införandet av socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §, som föreslås upphöra att gälla, innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;grunderna för att bestämma procentsatsen för avgiften till arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkringen. Av 4 kap. 6 § SAL följer att arbetsskadeavgifter skall&lt;br&gt;finansiera kostnaderna som omnämns i 7 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring. Avgiften skall bestämmas så att den täcker&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser motsvarande de i 4 kap. 6 § SAL föreslås i lagen om&lt;br&gt;fördelning av socialavgifter. Vilka ersättningar och kostnader som avgif-&lt;br&gt;terna skall finansiera regleras i lagen om fördelning av socialavgifter.&lt;br&gt;Eftersom bestämmelserna i 7 kap. 2 § lagen om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;inte längre behövs bör de upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har omarbetats lagtekniskt och redaktionellt, tar sikte på&lt;br&gt;den situationen att en arbetsgivares ersättning för arbete också skall täcka&lt;br&gt;utgifter som arbetstagaren har i arbetet. Under vissa förutsättningar får då&lt;br&gt;arbetsgivaren minska underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;med utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats så att den är tillämplig om en arbetsgivare&lt;br&gt;utger ersättning som är avgiftsfri enligt angivna bestämmelser i social-&lt;br&gt;avgiftslagen. Om så sker tillämpas vissa bestämmelser i skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen om hur utgifterna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga ändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringar i skattebetalningslagen är endast konsekvenser av infö-&lt;br&gt;randet av socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;76#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 7.2 om att lönetillägg vid ut-&lt;br&gt;landsarbete som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden i sysselsättningslandet i fortsättningen skall läggas till grund&lt;br&gt;för beräkning av sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst.&lt;br&gt;Ändringen innebär att dessa lönetillägg vid utlandsarbete i fortsättningen&lt;br&gt;skall räknas som pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga ändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringar i lagen om inkomstgrundad ålderspension är endast&lt;br&gt;konsekvenser av införandet av socialavgiftslagen och lagen om fördel-&lt;br&gt;ning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 2 kap. 5 a § SAL om avdrag från arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;har ändrats till att avse motsvarande bestämmelse i socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till SAL har ändrats till att avse socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till bestämmelsen i SAL om att utgifter i arbetet i vissa fall&lt;br&gt;skall undantas från underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter har&lt;br&gt;ändrats till att avse den bestämmelse i socialavgiftslagen som har&lt;br&gt;motsvarande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 3-5 §§ SAL skall i princip tillämpas när&lt;br&gt;underlaget för den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster skall&lt;br&gt;bestämmas. Till skillnad mot vad som gäller vid bestämmande av&lt;br&gt;underlaget för arbetsgivaravgifter skall dock inte bortses från sådana&lt;br&gt;ersättningar som särskild löneskatt skall betalas för. Inte heller skall vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmande av underlaget för den särskilda löneskatten göras något&lt;br&gt;undantag för ersättningar till arbetstagare som fyllt 65 år vid årets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa hänvisningar till bestämmelser i SAL har ändrats till att avse&lt;br&gt;socialavgiftslagens bestämmelser med motsvarande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 3 kap. 4 § andra stycket SAL innebär att särskild löne-&lt;br&gt;skatt i dessa fall skall betalas med 24,26 procent av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete. Som framgår av avsnitt 6.3 bör samtliga&lt;br&gt;egenavgifter fortsättningsvis beräknas på ett och samma avgiftsunderlag.&lt;br&gt;Någon skillnad i fråga om skyldigheten att betala egenavgifter beroende&lt;br&gt;på om inkomsten är pensionsgrundande eller sjukpenninggrundande&lt;br&gt;kommer alltså inte att finnas i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av hänvisningen i första stycket till socialavgiftslagen är&lt;br&gt;således att särskild löneskatt skall betalas med den angivna procentsatsen&lt;br&gt;på alla slags inkomster som är avgiftspliktiga för egenavgifter, dvs.&lt;br&gt;sådana inkomster som avses i 3 kap. 3-8 §§ socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har hänvisningen till bestämmelserna om avgiftsunder-&lt;br&gt;laget för egenavgifter ändrats till att avse de bestämmelser i&lt;br&gt;socialavgiftslagen som har motsvarande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 5 kap. SAL har ändrats till att avse 4 kap. social-&lt;br&gt;avgiftslagen, som innehåller bestämmelser med motsvarande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912) om&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycken ”arbetsgivare” och ”försäkrade” används inte i&lt;br&gt;socialavgiftslagen för att peka ut den som är skyldig att betala&lt;br&gt;socialavgifter. Paragrafen har därför ändrats på så sätt att den anger att&lt;br&gt;lagen om nedsättning av socialavgifter gäller för sådana personer som är&lt;br&gt;skyldiga att betala socialavgifter enligt socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 8§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan används inte i socialavgiftslagen uttrycken&lt;br&gt;”arbetsgivare” och ”försäkrade” för att peka ut den som är skyldig att&lt;br&gt;betala socialavgifter. Dessa uttryck har ersatts med” avgiftsskyldig” i 5 £&lt;br&gt;och 8 § första stycket. Av samma skäl har ”arbetsgivare” och ”försäkrad”&lt;br&gt;i 8 § första stycket 1 och 2 ersatts med ”arbetsgivaravgifter” respektive&lt;br&gt;”egenavgifter”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § andra stycket har hänvisningen till SAL ändrats till att avse&lt;br&gt;socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1379) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till SAL har ändrats till att avse socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom uttrycken ”arbetsgivare” och ”försäkrade” inte används i social-&lt;br&gt;avgiftslagen för att peka ut den som är skyldig att betala socialavgifter&lt;br&gt;har dessa uttryck ersatts med ”avgiftsskyldig” i paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till avgifter enligt SAL har ändrats till att avse avgifter en-&lt;br&gt;ligt socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1271) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till egenavgifter enligt SAL har ändrats till att avse sådana&lt;br&gt;avgifter enligt socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 1 kap 2 § SAL har ändrats till att avse bestämmelserna&lt;br&gt;om arbetsgivaravgifter i 2 kap. socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:16) om&lt;br&gt;försäkring mot vissa semesterlönekostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till avgifter enligt SAL har ändrats till att avse avgifter en-&lt;br&gt;ligt socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;allmän löneavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen har&lt;br&gt;kopplats till den som ger ut avgiftspliktig ersättning i stället för till den&lt;br&gt;som anses som arbetsgivare, som gäller enligt nuvarande ordning (se&lt;br&gt;avsnitt 6.2.2). Som en konsekvens av detta har skyldigheten att betala&lt;br&gt;allmän löneavgift kopplats till den som skall betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;enligt 2 kap. socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 1 kap. 2 § SAL har ändrats till att avse skyldigheten att&lt;br&gt;betala egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;O&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 5 kap. SAL har ändrats till att avse socialavgiftslagens&lt;br&gt;bestämmelser med motsvarande innebörd, vilka återfinns i den lagens&lt;br&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:439) om&lt;br&gt;beskattning, förtullning och folkbokföring under krig&lt;br&gt;eller krigsfara m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till SAL har ändrats till att avse socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.18 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till egenavgifter enligt 3 kap. SAL har ändrats till att avse&lt;br&gt;egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12, 15 och 16 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna till avgifter enligt 2 kap. 3 § SAL har ändrats till att avse&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192) om&lt;br&gt;allmänna pensionsfonder (AP-fonder)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 4 kap. 3 § SAL har ändrats till att avse motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i lagen om fördelning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:461) om&lt;br&gt;efterlevandepension och efterlevandestöd till barn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SJ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till efterlevandepensionsavgifter enligt SAL har ändrats till&lt;br&gt;att avse efterlevandepensionsavgifter enligt socialavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Socialavgiftslagen (SOU 1998:67)&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;En ny socialavgiftslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkringens personkrets föreslår i detta betän-&lt;br&gt;kande att den nuvarande lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) er-&lt;br&gt;sätts med en ny socialavgiftslag (NSAL). Samtidigt föreslås ändringar i&lt;br&gt;lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift (APL) och flera andra för-&lt;br&gt;fattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är föranledda av dels en lagteknisk översyn av SAL som vi&lt;br&gt;har gjort, dels konsekvenser som i avgiftshänseende följer av EG-rätt och&lt;br&gt;annan internationell rätt om social trygghet. Vi har även beaktat förslag&lt;br&gt;som vi lagt fram i vårt huvudbetänkande (SOU 1997:72) En lag om&lt;br&gt;socialförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi skall enligt våra utredningsdirektiv göra en översyn av de regler som&lt;br&gt;gäller för betalning av socialavgifter och allmänna egenavgifter (numera&lt;br&gt;allmän pensionsavgift). Vi skall beakta de konsekvenser som följer av&lt;br&gt;EG-rätt om social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras&lt;br&gt;familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Översynen skall också&lt;br&gt;avse avgiftsfrågor i förhållande till områden utanför EU och EES. Mera&lt;br&gt;allmänt har vi i uppdrag att göra en teknisk översyn av SAL. Översynen&lt;br&gt;skall syfta till att avgiftslagstiftningen blir mer fristående från lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring (AFL). Det skall på ett lättillgängligt&lt;br&gt;sätt gå att utläsa vem som är skyldig att betala socialavgifter och för vilka&lt;br&gt;slags ersättningar sådana avgifter skall betalas. Vidare skall vi beakta&lt;br&gt;intresset av att underlagen för skatt och avgifter blir så lika som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt uppdrag består således av två huvuddelar. Den ena är av mer for-&lt;br&gt;mell karaktär och innefattar en teknisk översyn av avgiftslagstiftningen.&lt;br&gt;Den andra delen är av materiellt slag och innebär att vi skall lämna lag-&lt;br&gt;förslag som gör det möjligt att ta ut de socialförsäkringsavgifter som&lt;br&gt;Sverige har rätt att ta ut med stöd av EG-rätten eller internationella avtal&lt;br&gt;om social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsgrundande ersättningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den i dag gällande huvudprincipen för uttag av socialförsäkringsavgifter&lt;br&gt;(socialavgifter och allmän pensionsavgift) är att alla skattepliktiga för-&lt;br&gt;värvsinkomster som till sin natur är förmånsgrundande, dvs. kan ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av bl.a. pensionsgrundande och sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst enligt AFL, skall vara föremål för uttag av avgifter. Flera&lt;br&gt;skäl talar för att en koppling mellan försäkringstillhörighet och uttag av&lt;br&gt;socialförsäkringsavgifter bör finnas även i en ny avgiftslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i värt huvudbetänkande föreslagit dels att vissa gemensamma&lt;br&gt;bestämmelser för socialförsäkringen skall samlas i en ny socialförsäk-&lt;br&gt;ringslag (SofL), dels att socialförsäkringssystemet skall indelas i två&lt;br&gt;huvudgrenar, en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad del. Enligt&lt;br&gt;SofL skall alla som arbetar i Sverige vara omfattade av det arbetsbase-&lt;br&gt;rade socialförsäkringsskyddet, oavsett bosättning och medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De socialförsäkringsavgifter som tas ut i dag finansierar främst sådana&lt;br&gt;förmåner - oftast ersättningar för inkomstförluster - som kan hänföras till&lt;br&gt;den föreslagna arbetsbaserade delen av försäkringen. Det framstår därför&lt;br&gt;som naturligt att ersättning för arbete, som medför att inkomsttagaren&lt;br&gt;skall omfattas av den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen, också&lt;br&gt;skall vara föremål för uttag av avgifter. Den grundläggande principen bör&lt;br&gt;således vara att socialförsäkringsavgifter skall tas ut på ersättning som en&lt;br&gt;fysisk person får för arbete i Sverige. Vi föreslår därför att socialavgifter&lt;br&gt;- arbetsgivaravgifter eller egenavgifter - och allmän pensionsavgift nor-&lt;br&gt;malt skall beräknas på den försäkrades ersättning för arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan emellertid den situationen uppstå att en person, på&lt;br&gt;grund av EG-rätten eller en socialförsäkringskonvention, är försäkrad för&lt;br&gt;svenska arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner även för arbete som&lt;br&gt;inte utförs i Sverige. Även i sådana fall bör socialförsäkringsavgifter tas&lt;br&gt;ut, och vi föreslår att uttryckliga bestämmelser om detta tas in i den nya&lt;br&gt;socialavgiftslagen. Avgifter skall å andra sidan inte tas ut för arbete i&lt;br&gt;Sverige om den som utför arbetet inte omfattas av svensk socialförsäk-&lt;br&gt;ring på grund av gemenskapsrätt eller överenskommelser med andra sta-&lt;br&gt;ter. Detta regleras också i den nya lagen. Bestämmelser med motsvarande&lt;br&gt;innebörd föreslås införda även i APL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattepliktig ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En annan grundläggande princip bakom den nuvarande avgiftslagstift-&lt;br&gt;ningen är att avgifter skall betalas på ersättningar som är skattepliktiga&lt;br&gt;enligt svensk lag. Denna princip bör bestå, och våra lagförslag innebär att&lt;br&gt;socialavgifter och allmän pensionsavgift skall beräknas på ersättning som&lt;br&gt;är skattepliktig enligt kommunalskattelagen (1928:370, KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av EG-rätten och olika konventioner om social trygghet&lt;br&gt;medför att även personer som inte är skattskyldiga i Sverige i vissa fall&lt;br&gt;skall omfattas av den svenska socialförsäkringen. Motsvarande gäller&lt;br&gt;utomlands bosatta personer som beskattas enligt lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) eller lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;br&gt;(LSI). Även det förslag till socialförsäkringslag (SofL) som vi lagt fram i&lt;br&gt;vårt huvudbetänkande kan medföra att svensk socialförsäkring skall om-&lt;br&gt;fatta personer som inte är skattskyldiga här i landet eller som beskattas&lt;br&gt;enligt SINK eller LSI. Även i dessa fall bör avgifter tas ut. Med skatte-&lt;br&gt;pliktig ersättning avses därför enligt våra förslag ersättning som till sin&lt;br&gt;natur inte är skattefri enligt KL. Det krävs däremot inte att den som tar&lt;br&gt;emot ersättningen är skattskyldig i Sverige. Det avgörande skall i stället&lt;br&gt;vara att ersättningen skulle ha tagits upp som intäkt, om inkomsttagaren&lt;br&gt;hade taxerats i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett särskilt förfarande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan skall enligt vårt förslag den grundläggande principen&lt;br&gt;framdeles vara att socialavgifter skall tas ut på all ersättning för arbete&lt;br&gt;som medför att inkomsttagaren skall vara försäkrad i Sverige. Det är&lt;br&gt;därför inte möjligt att som i dag låta uttaget av egenavgifter och allmän&lt;br&gt;pensionsavgift vara helt beroende av om den enskilde skall inkomsttaxe-&lt;br&gt;ras i Sverige. Flertalet försäkrade taxeras emellertid, och av bl.a. admi-&lt;br&gt;nistrativa skäl är det därför lämpligt att behålla den nuvarande kopp-&lt;br&gt;lingen till inkomsttaxeringen. Om egenavgifter och allmän pensionsavgift&lt;br&gt;generellt skall kunna tas ut på inkomst som är förmånsgrundande, behövs&lt;br&gt;därutöver metoder för att fastställa avgiftsunderlag och avgifter när in-&lt;br&gt;komsten inte taxeras i Sverige. Dessutom behövs betalningsrutiner som&lt;br&gt;fungerar även i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uttag av egenavgifter och allmän pensionsavgift skall kunna&lt;br&gt;verkställas även när de avgiftspliktiga inkomsterna inte taxeras i Sverige&lt;br&gt;måste således ett särskilt förfarande tillskapas. Vi föreslår ett system för&lt;br&gt;detta som innebär att preliminära avgifter skall betalas under inkomståret.&lt;br&gt;Den avgiftsskyldige skall när han börjar sitt arbete i Sverige lämna en&lt;br&gt;preliminär avgiftsdeklaration. Är han anställd hos en svensk arbetsgivare&lt;br&gt;skall i stället arbetsgivaren lämna en preliminär inkomstuppgift. Avgifts-&lt;br&gt;deklarationen eller inkomstuppgiften skall läggas till grund för beslut om&lt;br&gt;uttag av preliminära avgifter. Den avgiftsskyldige får året efter in-&lt;br&gt;komståret lämna en slutlig avgiftsdeklaration. Detta skall dock normalt&lt;br&gt;vara frivilligt. Lämnas inte en slutlig deklaration kommer de preliminära&lt;br&gt;avgifterna - med vissa undantag -att fastställas som slutliga. I förekom-&lt;br&gt;mande fall skall den avgiftsskyldiges svenske arbetsgivare svara för in-&lt;br&gt;betalningen av de preliminära avgifterna efter avdrag på lönen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagstiftningens struktur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De förslag som vi lägger fram föranleder vissa överväganden rörande&lt;br&gt;regelverkets struktur. Den nuvarande lagstiftningen är strukturerad så att&lt;br&gt;bestämmelser om skyldighet att betala avgifter och om beräkning av av-&lt;br&gt;giftsunderlag finns i den särskilda lagstiftningen om socialförsäkrings-&lt;br&gt;avgifter (SAL, etc.) medan förfarandebestämmelser, dvs. regler om redo-&lt;br&gt;visning och uppbörd m.m., finns i skattelagstiftningen och då huvudsak-&lt;br&gt;ligen i skattebetalningslagen (1997:483, SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att samtliga materiella bestämmelser om socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare eller egna företagare samlas i en ny socialavgiftslag&lt;br&gt;(NSAL), som blir mer fristående och tydlig än dagens sammanvävning av&lt;br&gt;SAL och AFL. Detta gäller såväl när fråga är om uttag av avgifter i för-&lt;br&gt;hållanden där endast intern svensk rätt är tillämplig som i fall då hänsyn&lt;br&gt;måste tas till internationella överenskommelser och, inte minst, EG-rät-&lt;br&gt;ten. När det gäller de materiella reglerna om uttag av allmän pensions-&lt;br&gt;avgift väljer vi att behålla den ordning som finns i dag, dvs. att dessa be-&lt;br&gt;stämmelser är samlade i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen innebär den väg vi har valt att särskilda lagregler föreslås an-&lt;br&gt;gående det förfarande som är nödvändigt för att socialförsäkringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna tas ut i vissa internationella förhållanden. Dessa regler inne-&lt;br&gt;håller ett i väsentliga delar enhetligt förfarande för uttag av såväl allmän&lt;br&gt;pensionsavgift som socialavgifter i form av egenavgifter. Vi har övervägt&lt;br&gt;att samla bestämmelser om detta förfarande i en särskild lag men slutli-&lt;br&gt;gen stannat för att i stället föreslå kompletterande bestämmelser i den&lt;br&gt;befintliga lagstiftningen (huvudsakligen SBL).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagtekniska förenklingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt SAL skall arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare. I lagen finns&lt;br&gt;emellertid varken någon definition av begreppet eller någon bestämmelse&lt;br&gt;som klart utpekar vem som är arbetsgivare, utan detta framgår endast&lt;br&gt;indirekt genom koppling till bestämmelser i AFL. Vi har övervägt olika&lt;br&gt;lösningar på frågan om hur arbetsgivarbegreppet skall definieras i en ny&lt;br&gt;socialavgiftslag. Den lösning vi förordar är praktiskt betingad. Arbetsgi-&lt;br&gt;vare enligt NSAL är helt enkelt den som betalar ut ersättning för vilken&lt;br&gt;han enligt bestämmelserna därom är skyldig att betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter. Begreppet arbetsgivare har alltså i detta sammanhang ingen&lt;br&gt;självständig betydelse, utan används i stället som ett gemensamt begrepp&lt;br&gt;för dem som är skyldiga att betala avgifterna. Härigenom undviks de&lt;br&gt;problem som i dag kan uppstå på grund av tveksamhet i fråga om inne-&lt;br&gt;börden av det mera allmänna begreppet arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter betalas antingen som arbetsgivaravgifter eller som egen-&lt;br&gt;avgifter. Avgörande för i vilken form avgifterna skall betalas är enligt&lt;br&gt;gällande ordning betalningsmottagarens skattsedelsinnehav. Detta fram-&lt;br&gt;går emellertid endast indirekt av lagtexten. I NSAL har dessa regler&lt;br&gt;gjorts tydligare. Huvudregeln är enligt förslaget att arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;skall betalas av den som för arbete i Sverige utger skattepliktig ersättning&lt;br&gt;till en fysisk person som saknar skattsedel på preliminär skatt eller som&lt;br&gt;har en A-skattsedel eller en ej åberopad F-skattsedel med villkor enligt 4&lt;br&gt;kap. 9 § SBL. Egenavgifter skall enligt huvudregeln betalas av den som&lt;br&gt;tar emot ersättning för arbete om han har en F-skattsedel. Om F-skatt-&lt;br&gt;sedeln är förenad med villkor enligt 4 kap. 9 § SBL, skall egenavgifter&lt;br&gt;betalas endast om skattsedeln åberopas skriftligen i arbetsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uttag av egenavgifter skall enligt gällande rätt beräknas två olika&lt;br&gt;avgiftsunderlag. Det ena (för pensionsanknutna avgifter) har sin grund i&lt;br&gt;sådan inkomst av annat förvärvsarbete än anställning som utgör pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst enligt 11 kap. AFL, medan det andra (för övriga&lt;br&gt;avgifter) utgår från sådan inkomst av annat förvärvsarbete än anställning&lt;br&gt;som utgör sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. samma lag. Vi&lt;br&gt;har gjort bedömningen att skillnaderna i inkomstbegreppen enligt 3 kap.&lt;br&gt;respektive 11 kap. AFL inte längre är av sådan art att olika underlag be-&lt;br&gt;hövs för de olika egenavgiftema. Tvärtom kommer, genom de materiella&lt;br&gt;förändringar som föreslås i SofL och följdändringar i andra lagar på&lt;br&gt;grund av den lagen, de få faktiska skillnader som finns i dag att för-&lt;br&gt;svinna. Vi föreslår således att det införs ett gemensamt underlag för uttag&lt;br&gt;av samtliga egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Några övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter för sjömän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som sysselsätter sjömän (redare) betalar f.n. en något lägre&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift än andra arbetsgivare.&lt;br&gt;Reduktionen - som för 1998 uppgår till 1,36 respektive 1,15 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget - har motiverats bl.a. med att en del av besättningen&lt;br&gt;inte är bosatt i Sverige och därför inte heller berättigad till förmåner som&lt;br&gt;avgifterna är avsedda att täcka. Samtidigt betalar redarna en särskild sjö-&lt;br&gt;manspensionsavgift om 1,20 procent av underlaget. Sjömanspensione-&lt;br&gt;ringen är under avveckling och den senaste tidpunkt som sjömanspension&lt;br&gt;kan nybeviljas infaller nu under april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ursprungliga motivet för reduktion av sjukförsäkringsavgiften och&lt;br&gt;folkpensionsavgiften för redare är inte längre relevant, och vi föreslår&lt;br&gt;därför att reduktionen skall slopas. Vi föreslår samtidigt att sjömanspen-&lt;br&gt;sionsavgiften skall avskaffas och att återstående sjömanspensioner skall&lt;br&gt;finansieras genom statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomlands bosatta artister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomlands bosatta artister och idrottsmän betalar för ersättning för artis-&lt;br&gt;tisk eller idrottslig verksamhet i Sverige skatt enligt lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fi. (LSI). Skatten är&lt;br&gt;en definitiv källskatt och tas ut med 15 procent av beskattningsunder-&lt;br&gt;laget. Någon inkomsttaxering sker således inte i dessa fall. Ersättning för&lt;br&gt;vilken det skall betalas skatt enligt LSI skall enligt gällande lagstiftning&lt;br&gt;undantas från underlaget för arbetsgivaravgifter. Eftersom sådana ersätt-&lt;br&gt;ningar inte inkomsttaxeras i Sverige, kan inte heller egenavgifter tas ut på&lt;br&gt;ersättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att inkomster som beskattas enligt LSI skall kunna ingå i&lt;br&gt;underlaget för arbetsgivaravgifter på samma sätt som andra ersättningar&lt;br&gt;för arbete i Sverige. På samma sätt skall egenavgifter - om det blir aktu-&lt;br&gt;ellt - kunna tas ut på sådana ersättningar under samma förutsättningar&lt;br&gt;som gäller för andra arbetsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönetillägg vid utlandsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler skall lönetillägg som utgår vid arbete utomlands&lt;br&gt;och som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhål-&lt;br&gt;landen i sysselsättningslandet inte inräknas i underlaget för arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter. Sådana lönetillägg skall enligt bestämmelserna i AFL inte tas&lt;br&gt;med vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst. Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst skall inte hänsyn tas till lönetillägg såvitt&lt;br&gt;avser personer som är utsända av en statlig arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det är principiellt tveksamt att särbehandla lönetilläggen&lt;br&gt;vid utlandsarbete på det angivna sättet. Dessa lönetillägg skall därför en-&lt;br&gt;ligt vårt förslag vara såväl pensionsgrundande som sjukpenninggrun-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande hos mottagaren, och de skall ingå i underlaget för arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter enligt allmänna regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift skall enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift&lt;br&gt;betalas av arbetsgivare och av den som enligt SAL skall betala egen-&lt;br&gt;avgifter. Avgiften beräknas på underlaget för folkpensionsavgift enligt&lt;br&gt;SAL. Avgiften används till finansieringen av Sveriges medlemskap i EU&lt;br&gt;samt som allmän förstärkning av statens finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna löneavgiften är i både rättslig och ekonomisk mening en&lt;br&gt;skatt. Vi har mot bakgrund av detta gjort bedömningen att allmän löne-&lt;br&gt;avgift inte bör tas ut av utländska rättssubjekt och förslår en ändring i&lt;br&gt;lagen som gör klart att avgift skall betalas bara av arbetsgivare som är&lt;br&gt;bosatta i Sverige eller har fast driftställe här i landet (svenska arbets-&lt;br&gt;givare). Bestämmelserna om skyldighet för egenföretagare m.fl. att betala&lt;br&gt;allmän löneavgift ges efter en mindre ändring samma innehåll. Motsva-&lt;br&gt;rande förslag lämnas i fråga om pålagor enligt lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genomförandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NSAL föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Ikraftträdandet av övriga&lt;br&gt;lagförslag har anpassats till detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag kommer enligt de beräkningar som vi gjort att samman-&lt;br&gt;taget öka statens avgiftsintäkter med ca 120 milj kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens förslag till socialavgiftslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till socialavgiftslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillämpn ingsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om avgifter för finansiering av social-&lt;br&gt;försäkringen och vissa andra sociala ändamål (socialavgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Av-&lt;br&gt;gifterna betalas på ersättningar och inkomster som fysiska personer får&lt;br&gt;för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete i Sverige: detsamma som i 2 kap. 7-9 §§ socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(0000:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för vilken han enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-6 §§ denna lag är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare: den som tar emot ersättning för vilken någon annan en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 1-6 §§ är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egenföretagare: den som har inkomst för vilken han enligt 3 kap. 1-8&lt;br&gt;§§ är skyldig att betala egenavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattepliktig ersättning: ersättning som till sin natur inte är skattefri&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattepliktig inkomst: inkomst som till sin natur inte är skattefri enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattsedel: detsamma som i 4 kap. 6 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år: kalenderår, om inget annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska motsvarigheter till svenska begrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Begrepp som används i denna lag omfattar i tillämpliga fall också&lt;br&gt;motsvarande utländska företeelser, om inget annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningar till andra lagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelser i denna lag tillämpas även när det föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och i lagen&lt;br&gt;(1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift finns bestämmelser om&lt;br&gt;allmän pensionsavgift för finansiering av försäkringen för tilläggspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. I 19 kap. sistnämnda lag&lt;br&gt;finns också bestämmelser om försäkringens finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om nedsättning av avgifter som regionalpolitiskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Denna lag tillämpas inte i fråga om ersättning till personer som när&lt;br&gt;arbetet utförs omfattas av en annan stats lagstiftning om social trygghet&lt;br&gt;enligt vad som följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gemenskapsrätt om fri rörlighet för personer inom Europeiska&lt;br&gt;unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana överenskommelser mellan Sverige och andra stater eller in-&lt;br&gt;ternationella organ som avses i 1 kap. 4 § andra stycket socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen (0000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 gäller inte i fråga om Sveriges överenskommelser om&lt;br&gt;social trygghet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Amerikas Förenta Stater den 27 maj 1985,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kanada den 10 april 1985, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Québec den 20 september 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsskyldigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel vid arbete i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Arbetsgivaravgifter skall betalas av den som för arbete i Sverige be-&lt;br&gt;talar ut skattepliktig ersättning till en fysisk person som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. saknar skattsedel på preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har en A-skattsedel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningsl-&lt;br&gt;agen (1997:483) och inte skriftligen åberopar skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fall som avses i 3 kap. 1-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel vid arbete utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Arbetsgivaravgifter skall betalas av den som för arbete utomlands&lt;br&gt;betalar ut skattepliktig ersättning till en fysisk person som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket och som när arbetet utförs omfattas av svensk lagstiftning&lt;br&gt;om social trygghet enligt vad som följer av gemenskapsrätt om fri rörlig-&lt;br&gt;het för personer inom EU eller EES eller av överenskommelser mellan&lt;br&gt;Sverige och andra stater eller internationella organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fall som avses i 3 kap. 1-4 §§ jämförda med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa stipendier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Arbetsgivaravgifter skall, oavsett betalningsmottagarens innehav av&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt, betalas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden när det gäller sådant&lt;br&gt;bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svensk semesterkassa när det gäller semesterersättning som betalas&lt;br&gt;ut därifrån, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som betalar ut sådant forskarstipendium (Marie Curie-stipen-&lt;br&gt;dium) som avses i punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), om denne är en fysisk person bosatt i&lt;br&gt;Sverige eller en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kundrabatter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I fråga om skattepliktig intäkt av tjänst i form av rabatt, bonus eller&lt;br&gt;annan förmån som ges på grund av kundtrohet eller liknande skall vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag den som slutligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen anses ha utgett denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition av ersättning för arbete, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med ersättning för arbete avses i detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning i pengar för arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmåner som utges på grand av arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483) skall undantas vid beräkning av skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. garantibelopp enligt lönegarantilagen (1992:497),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. annat som utges med anledning av ett arbetsavtal, dock inte pen-&lt;br&gt;sion, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utges till en allmän försäkringskassa enligt 24 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön, varvid ersättningen skall&lt;br&gt;anses ha betalats ut till den person som sjuklönen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med ersättning för arbete skall likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningar eller förmåner som utges i samband med sådan utbild-&lt;br&gt;ning eller verksamhet som avses i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sociala förmåner som anges i nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-13 §§ för vatje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift med 7,90 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 6,83 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspensionsavgift med 6,40 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsmarknadsavgift med 5,42 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. arbetarskyddsavgift med 0,17 procent, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lönegarantiavgift med 0,25 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa internationella fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För fall då frågan om en arbetstagare omfattas av svensk lagstiftning&lt;br&gt;om social trygghet skall avgöras med tillämpning av gemenskapsrätt om&lt;br&gt;fri rörlighet för personer inom EU eller EES eller av en sådan överens-&lt;br&gt;kommelse som anges i 1 kap. 7 § andra stycket får regeringen föreskriva&lt;br&gt;undantag från 7 § detta kapitel. Sådana undantag skall göras med hänsyn&lt;br&gt;till i vilken utsträckning gemenskapsrätten eller överenskommelsen om-&lt;br&gt;fattar sådana sociala ändamål som avses i den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsbidrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden skall i fråga om bidrag&lt;br&gt;som avses i 3 § 1 betala endast tilläggspensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsu nderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter skall vara summan av&lt;br&gt;sådana ersättningar som avses i 1-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) om fördelning av ersättning mellan företagsledare&lt;br&gt;och make eller barn tillämpas när avgiftsunderlaget bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När avgiftsunderlaget bestäms skall bortses från följande ersätt-&lt;br&gt;ningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ersättning till en och samma arbetstagare om den under året inte har&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ersättning till arbetstagare som vid årets ingång har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen mot-&lt;br&gt;svarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som&lt;br&gt;arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ersättning som en arbetsgivare har betalat ut till barn för arbete som&lt;br&gt;utförts i hans förvärvsverksamhet, om avdrag för sådan ersättning enligt&lt;br&gt;20 § andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) inte får göras vid&lt;br&gt;inkomsttaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som ar-&lt;br&gt;betstagaren har haft att täcka med ersättningen. Detta gäller emellertid&lt;br&gt;endast om kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av ar-&lt;br&gt;betstagarens ersättning från arbetsgivaren under året. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa schablon för be-&lt;br&gt;räkning av arbetstagarens kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall&lt;br&gt;avse bestämda yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostna-&lt;br&gt;derna inom respektive grupp. Denna punkt gäller inte ersättning som be-&lt;br&gt;skattas enligt lagar som anges i punkterna 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Ersättning som, enligt 6 § 2 och 3 lagen (1991:586) om särskild in-&lt;br&gt;komstskatt för utomlands bosatta, undantas från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Ersättning som, enligt 8 § första stycket 1, 5 och 6 lagen (1991:591)&lt;br&gt;om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., undantas&lt;br&gt;från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Ersättning som, enligt 5 § lagen (1984:947) om beskattning av ut-&lt;br&gt;ländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige, inte utgör skattepliktig&lt;br&gt;intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfa-&lt;br&gt;randet är av utländsk nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen i form av utdelning på aktier i fåmansföretag, vinst&lt;br&gt;vid avyttring av aktier i fåmansföretag eller andelar i handelsbolag, för-&lt;br&gt;måner och ersättningar m.m. från fåmansföretag eller otillåtna penning-&lt;br&gt;lån. Detta gäller även beträffande utländska arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Ersättningar från avtalsförsäkringar m.m. som enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster utgör underlag för nämnda skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Ersättning till en och samma idrottsutövare från en sådan ideell fö-&lt;br&gt;rening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om&lt;br&gt;ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt bas-&lt;br&gt;belopp enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk&lt;br&gt;person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista mening-&lt;br&gt;arna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall bortses&lt;br&gt;vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Ersättning för arbetsskada som har inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt ersättning för arbetsskada&lt;br&gt;som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa efter utgången av juni 1993, allt under förutsättning att&lt;br&gt;ersättningen utgår på grund av ansvarighetsförsäkring vilken meddelas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;huvudorganisationer. Detta gäller emellertid endast ersättning som inte Bilaga 2&lt;br&gt;avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och&lt;br&gt;samma arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en&lt;br&gt;halv gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När avgiftsunderlaget bestäms skall även bortses från sådana sociala&lt;br&gt;ersättningar och förmåner som anges i 11 kap. 2 § första stycket a-d, f-1,&lt;br&gt;n, p och r lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § I skattebetalningslagen (1997:483) finns bestämmelser om att&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter i regel skall beräknas särskilt för varje månad fortlö-&lt;br&gt;pande under året.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilt avdrag vid avgiftsberäkningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Månatligt avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en arbetsgivare från arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna varje månad göra avdrag med 5 procent av avgiftsunder-&lt;br&gt;laget, dock högst med 3 550 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag inom koncern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om flera arbetsgivare ingår tillsammans i en koncern, skall de vid&lt;br&gt;bedömningen av avdragsrätten enligt 15 § anses som en arbetsgivare.&lt;br&gt;Avdraget skall i sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Om&lt;br&gt;avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotter-&lt;br&gt;företagen i den ordning moderföretaget bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årligt avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en arbetsgivare med stöd av 10 kap. 12 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) har medgivits dispens från skyldigheten att redovisa arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna varje månad, får han, i stället för vad som föreskrivs i 15&lt;br&gt;§, från arbetsgivaravgifterna varje år göra avdrag med 5 procent av av-&lt;br&gt;giftsunderlaget, dock högst med 3 550 kronor för varje månad verksam-&lt;br&gt;heten bedrivits.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fördelning av redovisade avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § Arbetsgivaravgifter skall i den mån de inflyter fördelas mellan olika&lt;br&gt;avgifts ändamål så som de belöper på dessa enligt arbetsgivarnas redovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar eller avvikande beskattningsbeslut enligt skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483). Avdrag som görs enligt 15-17 §§ skall avse arbetsmarknads-&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på avgifts- och&lt;br&gt;räntebelopp som betalas ut till arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om fördelningen får meddelas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsskyldigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel vid arbete i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Egenavgifter skall betalas av en fysisk person som tar emot skatte-&lt;br&gt;pliktig ersättning för arbete i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han när ersättningen bestäms eller när den betalas ut har en F-&lt;br&gt;skattsedel utan villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483),&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han när ersättningen bestäms eller när den betalas ut har en F-&lt;br&gt;skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen och skriftli-&lt;br&gt;gen åberopar skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket skall bestämmelserna i 20 kap. 2 §&lt;br&gt;sjätte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring tillämpas angående&lt;br&gt;uppgift om innehav av F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa mindre ersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Egenavgifter skall betalas av en fysisk person som tar emot skatte-&lt;br&gt;pliktig ersättning för arbete i Sverige, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ersättningen från en och samma utbetalare under året kan antas&lt;br&gt;komma att understiga 10 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i handelsbolag m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Egenavgifter skall betalas av en fysisk person som tar emot skatte-&lt;br&gt;pliktig ersättning för arbete i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han är delägare i ett handelsbolag och ersättningen betalas ut av&lt;br&gt;bolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han är medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering och&lt;br&gt;ersättningen betalas ut av grupperingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar från utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Egenavgifter skall betalas av en fysisk person som tar emot skatte-&lt;br&gt;pliktig ersättning för arbete i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ersättningen, i ett anställningsförhållande, betalas ut av en fysisk&lt;br&gt;person bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person eller ett an-&lt;br&gt;nat utländskt organ och parterna har träffat en överenskommelse om att&lt;br&gt;ersättningen vid tillämpning av lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall hänföras till inkomst av annat förvärvsarbete än anställning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om ersättningen, utan att ett anställningsförhållande föreligger, be-&lt;br&gt;talas ut av en fysisk person bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk&lt;br&gt;person eller ett annat utländskt organ och ersättningen utgör inkomst av&lt;br&gt;tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra inkomster av arbete i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Egenavgifter skall även betalas av en fysisk person som har annan&lt;br&gt;skattepliktig inkomst av arbete i Sverige än som avses i 1-4 §§. Detta&lt;br&gt;gäller emellertid endast om inkomsten inte utgörs av ersättning för arbete&lt;br&gt;för vilken någon annan är skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt 2&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Egenavgifter skall betalas av en fysisk person som har skattepliktig&lt;br&gt;inkomst av arbete utomlands i fall som i övrigt avses i 1-5 §§, om han när&lt;br&gt;arbetet utförs omfattas av svensk lagstiftning om social trygghet enligt&lt;br&gt;vad som följer av gemenskapsrätt om fri rörlighet för personer inom EU&lt;br&gt;eller EES eller av överenskommelser mellan Sverige och andra stater&lt;br&gt;eller internationella organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa stipendier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Egenavgifter skall, oavsett innehav av skattsedel på preliminär skatt,&lt;br&gt;betalas av en fysisk person som tar emot sådant forskarstipendium (Marie&lt;br&gt;Curie-stipendium) som avses i punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), om utbetalaren är någon an-&lt;br&gt;nan än en fysisk person bosatt i Sverige eller en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 3 § följer att egenavgifter inte skall betalas av den som tar&lt;br&gt;emot Marie Curie-stipendium eller annan ersättning i fall som avses där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner m.m. som likställs med inkomst av arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Med ersättning för eller inkomst av arbete enligt 1-7 §§ skall likstäl-&lt;br&gt;las&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. andra förmåner på grund av arbete än pengar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättningar eller förmåner som utges i samband med sådan utbild-&lt;br&gt;ning eller verksamhet som avses i 11 kap. 2 eller 3 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sociala förmåner som anges i sistnämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undantag från avgiftsskyldigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Egenavgifter skall inte betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för år efter det då egenföretagaren har fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för år då egenföretagaren för hela året har uppburit hel ålderspension&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för det år då egenföretagaren har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Andra avgifter än tilläggspensionsavgift enligt 12 § 3 skall inte be-&lt;br&gt;talas för år då egenföretagaren för någon del av året har uppburit hel för-&lt;br&gt;tidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta avgiftsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Egenavgifter skall inte betalas för år då det avgiftsunderlag som&lt;br&gt;anges i 15-19 §§ understiger 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En egenföretagare skall på det avgiftsunderlag som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15-19 §§ för varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift med 8,66 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 6,83 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspensionsavgift med 6,40 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa internationella fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För fall då frågan om en egenföretagare omfattas av svensk lagstift-&lt;br&gt;ning om social trygghet skall avgöras med tillämpning av gemenskapsrätt&lt;br&gt;om fri rörlighet för personer inom EU eller EES eller av en sådan över-&lt;br&gt;enskommelse som anges i 1 kap. 7 § andra stycket får regeringen före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriva undantag från 12 §. Sådana undantag skall göras med hänsyn till i&lt;br&gt;vilken utsträckning gemenskapsrätten eller överenskommelsen omfattar&lt;br&gt;sådana sociala ändamål som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fall med karenstid för sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En egenföretagare för vilken sjukpenningförsäkringen enligt 3 kap.&lt;br&gt;11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller med karenstid skall&lt;br&gt;betala sjukförsäkringsavgift efter den procentsats som regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket fastställer med&lt;br&gt;hänsyn till hur karenstiden bedöms påverka försäkringens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsunderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Underlag för beräkning av egenavgifter skall vara sådan inkomst&lt;br&gt;som avses i 1-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxerad inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § När avgiftsunderlaget bestäms skall till grund för beräkning av in-&lt;br&gt;komsten under ett visst år läggas egenföretagarens taxering till statlig&lt;br&gt;inkomstskatt avseende det året. Avser taxeringen beskattningsår som inte&lt;br&gt;sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret hän-&lt;br&gt;föras till det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket gäller även 4 § tredje och femte&lt;br&gt;styckena lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § I fråga om inkomster för vilka taxering till statlig inkomstskatt inte&lt;br&gt;skall ske tillämpas 11 kap. 9 § första stycket andra meningen skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § När avgiftsunderlaget bestäms skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning från en och samma utbetalare, om den under året inte har&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kr och inte anses som inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;enligt 21 § kommunalskattelagen (1928:370), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av näringsverksamhet som avses i 21 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen och som inte utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 6 § skall vid tillämpning av första stycket 2 inte bort- Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;ses från inkomst enbart på grund av att näringsverksamheten bedrivs i Bilaga 2&lt;br&gt;utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § När avgiftsunderlaget bestäms skall även bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan sjukpenning eller rehabiliteringspenning som anges i 11 kap. 3&lt;br&gt;§ första stycket d lagen (1962:381) om allmän försäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana sociala ersättningar och förmåner som anges i 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket b-d, f-1, n och p lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilt avdrag vid avgiftsberäkningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Årligt avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Vid beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget, dock högst med 9 000 kronor per år. Om egenföretaga-&lt;br&gt;ren under året även har betalat ut lön eller annan förmån till arbetstagare&lt;br&gt;och som arbetsgivare gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap.&lt;br&gt;15-17 §§, får dock avdrag från egenavgiftema medges högst med ett så&lt;br&gt;stort belopp att det sammanlagda avdraget från egenavgiftema och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna inte överstiger 42 600 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i handelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om egenföretagaren är delägare i ett handelsbolag, får det samman-&lt;br&gt;lagda avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till handelsbolagets&lt;br&gt;inkomster för samtliga delägare i handelsbolaget inte överstiga 42 600&lt;br&gt;kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall fördelas mellan delägarna i proportion till hur den&lt;br&gt;skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan dem. Kan&lt;br&gt;en eller flera av delägarna helt eller delvis inte utnyttja avdraget, får res-&lt;br&gt;terande avdrag fördelas mellan övriga delägare på motsvarande sätt. Om&lt;br&gt;handelsbolaget under året även har betalat ut lön eller annan förmån till&lt;br&gt;arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;enligt 2 kap. 15-17 §§, skall delägarna medges avdrag från egen-&lt;br&gt;avgiftema högst med så stort belopp att delägarnas sammanlagda avdrag&lt;br&gt;från de egenavgifter som är hänförliga till inkomsten från handelsbolaget&lt;br&gt;och handelsbolagets avdrag från arbetsgivaravgifterna inte överstiger 42&lt;br&gt;600 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Avdrag enligt 20 § skall i angiven ordning avse arbetsmarknads-&lt;br&gt;avgiften, sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften, folkpensions-&lt;br&gt;avgiften, delpensionsavgiften och tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omföring av debiterade avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Riksförsäkringsverket får varje år från vederbörlig inkomsttitel i&lt;br&gt;statsbudgeten tillgodoföra sig ett belopp som motsvarar summan av de&lt;br&gt;under nästföregående år debiterade egenavgiftema minskad med summan&lt;br&gt;av de avgifter som under samma år satts ned eller restituerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket får under respektive period om tolv månader&lt;br&gt;som preliminär skatt betalas enligt skattebetalningslagen (1997:483) som&lt;br&gt;förskott på belopp enligt första stycket tillgodoföra sig 5,4 procent av den&lt;br&gt;preliminära skatt som har debiterats fysiska personer före den 1 februari&lt;br&gt;under perioden. Förskottet tillgodoförs med en tolftedel varje månad.&lt;br&gt;Riksskatteverket skall varje år senast den 15 februari lämna Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket uppgift om summan av den före den 1 februari samma år de-&lt;br&gt;biterade preliminära skatten för fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksförsäkringsverket under en sådan tolvmånadersperiod som an-&lt;br&gt;ges i andra stycket har tillgodoförts förskott som överstiger beloppet en-&lt;br&gt;ligt första stycket, skall skillnaden regleras genom avräkning på belopp&lt;br&gt;som närmast därefter skall tillgodoföras enligt första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Fördelning av influtna socialavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Sjukförsäkringsavgifter förs till staten för finansiering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader för ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap., sjukpenning&lt;br&gt;m.m. enligt 3 kap., föräldrapenningförmåner enligt 4 kap., folkpension i&lt;br&gt;form av förtidspension enligt 7 kap. och rehabiliteringsersättning m.m.&lt;br&gt;enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring samt pensionstill-&lt;br&gt;skott till förtidspension enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födel-&lt;br&gt;sekontrollerande verksamhet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader för förmåner enligt lagen (1996:1150) om högkostnads-&lt;br&gt;skydd vid köp av läkemedel m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att så-&lt;br&gt;dana studielån som belöper på en studerandes sjukperiod enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349) inte skall återbetalas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltningskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Folkpensionsavgifter förs till staten som bidrag till finansieringen av&lt;br&gt;folkpensioneringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Av influtna tilläggspensionsavgifter förs 7 procent till staten och&lt;br&gt;placeras 22,4 procent på konto hos Riksgäldskontoret. Återstoden förs till&lt;br&gt;en fond, Allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar kostnaderna för&lt;br&gt;försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fast-&lt;br&gt;ställer särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Delpensionsavgifter förs till en fond, Delpensionsfonden, med vars&lt;br&gt;tillgångar kostnaderna för pensioner enligt lagen (1979:84) om delpen-&lt;br&gt;sionsförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser skall täckas. Fon-&lt;br&gt;den förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Arbetsskadeavgifter förs till en fond, Arbetsskadefonden, med vars&lt;br&gt;tillgångar kostnaderna för ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser samt förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader skall täckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen&lt;br&gt;fastställer särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetsmarknadsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Arbetsmarknadsavgifter förs till staten för finansiering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader för tillsyn av arbetslöshetskassornas utbetalning av&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbildningsbidrag till sådan deltagare i arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning eller yrkes-&lt;br&gt;inriktad rehabilitering enligt förordningen (1987:405) om den arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska verksamheten som uppfyller villkoren för inkomst-&lt;br&gt;relaterad ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetarskyddsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Arbetarskyddsavgifter förs till staten för finansiering av Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsverkets och övriga arbetslivsmyndigheters verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönegarantiavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Lönegarantiavgifter förs till staten för finansiering av kostnader enligt&lt;br&gt;lönegarantilagen (1992:497).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Fonder som avses i detta kapitel skall, i den mån annat inte före-&lt;br&gt;skrivs, förvaltas enligt grunder som regeringen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från betalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I 13 kap. skattebetalningslagen (1997:483) finns bestämmelser om&lt;br&gt;befrielse i vissa fall från skyldighet att betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §1 skattebetalningslagen (1997:483) finns bestämmelser om bestäm-&lt;br&gt;mande, debitering, redovisning och betalning av avgifter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebrott m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som föreskrivs i skattebrottslagen (1971:69) om skatt gäller även&lt;br&gt;i fråga om avgift enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift enligt denna lag omfattas även av lagen (1971:1072) om för-&lt;br&gt;månsberättigade skattefordringar m.m. och lagen (1978:880) om betal-&lt;br&gt;ningssäkring för skatter, tullar och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella överenskommelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen får träffa överenskommelse med andra stater eller inter-&lt;br&gt;nationella organ om utsträckt tillämpning av denna lag eller om undantag&lt;br&gt;i vissa fall från lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser om arbetsgivaravgifter gäller fortfarande i fråga&lt;br&gt;om ersättning som betalas ut före den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre bestämmelser om egenavgifter gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;inkomster som uppbärs före den 1 januari 2001. Om det i fall då&lt;br&gt;inkomsttaxering skall ske är fråga om ett beskattningsår som omfattar tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl före som efter utgången av år 2000 skall, om den avgiftsskyldige&lt;br&gt;inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig&lt;br&gt;till tiden efter utgången av år 2000 som svarar mot förhållandet mellan&lt;br&gt;den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet Socialavgiftslagen (SOU 1998:67)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avgett yttrande. Svea hovrätt, Kammarrätten&lt;br&gt;i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län, Statens&lt;br&gt;Invandrarverk, Riksförsäkringsverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Arbetsgivarverket, Statens löne- och pensionsverk,&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslöshetskassornas Samorganisation,&lt;br&gt;Forum Syd, Företagamas Riksorganisation, Försäkringskasseförbundet,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholms&lt;br&gt;läns allmänna försäkringskassa, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;SMBF/Sjöbefälen, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Sveriges Riksidrottsförbund, Teatrarnas Riksförbund&lt;br&gt;och Tjänstemännens centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har&lt;br&gt;avgett ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer, Landstingsförbundet, SEKO -&lt;br&gt;Facket för Service och Kommunikation, SIOS - Samarbetsorgan för&lt;br&gt;invandrar- och flyktingorganisationer i Sverige, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Sveriges Fartygsbefälsförening, Svenska&lt;br&gt;Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Redareförening och Sveriges&lt;br&gt;Redareförening för mindre passagerarfartyg har inbjudits att lämna&lt;br&gt;synpunkter, men har avstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådremissens förslag till lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till socialavgiftslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Innehåll och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om avgifter för finansiering av syste-&lt;br&gt;men för social trygghet (socialavgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen&lt;br&gt;finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen&lt;br&gt;(1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fördelning av socialavgifter finns i lagen (2000:000)&lt;br&gt;om fördelning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Socialavgifter skall betalas i form av arbetsgivaravgifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;eller egenavgifter enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Gemenskapsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtal om social trygghet som&lt;br&gt;ingåtts med andra stater kan medföra begränsningar i skyldigheten att&lt;br&gt;betala avgifter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Termer och uttryck som används i denna lag omfattar också motsva-&lt;br&gt;rande utländska företeelser, om inget annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skattsedel: sådan skattsedel som innebär att innehavaren skall betala&lt;br&gt;F-skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet: näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomst av tjänst: inkomst i inkomstslaget tjänst enligt inkomstskatte-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om handelsbolag och om delägare i dem,&lt;br&gt;gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar&lt;br&gt;(EEIG) och delägare i dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med arbete i Sverige avses förvärvsarbete i verksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige som avses i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229) skall verksamhet hänförlig dit anses bedriven här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete på fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Arbete som sjöman anses som arbete i Sverige i samma utsträckning&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 8 § socialförsäkringslagen (1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Arbete för en arbetsgivare i ett annat land än det där arbetsgivaren&lt;br&gt;bedriver sin verksamhet anses som arbete i Sverige i samma utsträckning&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 9 § socialförsäkringslagen (1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diplomater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbete som utförs av en person som tillhör en utländsk stats beskick-&lt;br&gt;ning eller karriärkonsulat anses som arbete i Sverige endast om det är&lt;br&gt;förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konven-&lt;br&gt;tioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privi-&lt;br&gt;legier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons personliga tjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till&lt;br&gt;en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om&lt;br&gt;immunitet och privilegier i vissa fall, anses som arbete i Sverige endast i&lt;br&gt;den utsträckning det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga&lt;br&gt;eller avtal som anges i bilagan till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Med arbete i utlandet avses annat arbete än arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsskyldigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som utger avgiftspliktig ersättning skall betala arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avgiftspliktig ersättning finns i 10 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelsen i 1 § första stycket skall inte tillämpas om en av-&lt;br&gt;giftspliktig ersättning utgörs av rabatt, bonus eller annan ersättning på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av kundtrohet eller liknande. I fråga om sådana avgiftspliktiga er-&lt;br&gt;sättningar skall arbetsgivaravgifter i stället betalas av den som slutligt har&lt;br&gt;stått för de kostnader som ligger till grund för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelsen i 1 § första stycket skall inte tillämpas om en av-&lt;br&gt;giftspliktig ersättning utges av en fysisk person som är bosatt utomlands&lt;br&gt;eller en utländsk juridisk person och ersättningen har sin grund i en&lt;br&gt;anställning i Sverige. I sådant fall skall arbetsgivaravgifter i stället beta-&lt;br&gt;las av den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige, om det inte finns&lt;br&gt;ett anställningsförhållande mellan mottagaren av ersättningen och den i&lt;br&gt;utlandet bosatta personen eller den utländska juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Situationer när avgifter skall betalas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Arbetsgivaravgifter skall, om inte annat följer av 5-9 §§, betalas på&lt;br&gt;avgiftspliktig ersättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbete i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbete i utlandet till en person som när arbetet utförs omfattas av&lt;br&gt;svensk socialförsäkring enligt gemenskapsrätt inom Europeiska unionen&lt;br&gt;(EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller enligt&lt;br&gt;avtal med andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagaren av ersättningen har F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Arbetsgivaravgifter skall inte betalas om den som tar emot ersättning&lt;br&gt;för arbete har en F-skattsedel antingen när ersättningen bestäms eller när&lt;br&gt;den betalas ut. En uppgift om innehav av en F-skattsedel får godtas om&lt;br&gt;uppgiften lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig&lt;br&gt;handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens&lt;br&gt;namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer eller organi-&lt;br&gt;sationsnummer. Uppgiften om innehav av en F-skattsedel får dock inte&lt;br&gt;godtas om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är&lt;br&gt;oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsmottagaren har en F-skattsedel med sådant villkor som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483), skall arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter inte betalas om F-skattsedeln åberopas skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som utges av privatpersoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Arbetsgivaravgifter skall inte betalas av en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo, om det kan antas att den sammanlagda avgiftspliktiga ersätt-&lt;br&gt;ningen till mottagaren under året kommer att understiga 10 000 kronor&lt;br&gt;och annat inte anges i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna i 6 § gäller inte om den avgiftspliktiga ersättningen&lt;br&gt;utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en utgift i en av utgivaren bedriven näringsverksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan ersättning till en förmyndare, god man eller förvaltare som&lt;br&gt;avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 § gäller inte heller om utgivaren och mottagaren&lt;br&gt;har kommit överens om att arbetsgivaravgifter skall betalas på ersätt-&lt;br&gt;ningen. En sådan överenskommelse gäller dock inte om mottagaren har&lt;br&gt;en F-skattsedel utan sådant villkor som avses i 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om betalning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Arbetsgivaravgifter skall inte betalas av en fysisk person som är bo-&lt;br&gt;satt utomlands eller en utländsk juridisk person, om utgivaren och motta-&lt;br&gt;garen har kommit överens om att arbetsgivaravgifter inte skall betalas på&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar från handelsbolag till delägare i bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Handelsbolag skall inte betala arbetsgivaravgifter på ersättning till&lt;br&gt;delägare i handelsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftspliktig ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete är av-&lt;br&gt;giftspliktiga. Detsamma gäller annat som utges med anledning av ett ar-&lt;br&gt;betsavtal, dock inte pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om värdering av förmåner finns i 9 kap. 2 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Med ersättning för arbete likställs i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnadsersättning, utom sådan som enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483) skall undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. garantibelopp enligt lönegarantilagen (1992:497),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning som utges till en allmän försäkringskassa enligt 24 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön, varvid ersättningen skall&lt;br&gt;anses ha betalats ut till den person som sjuklönen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. forskarstipendium från Europeiska gemenskaperna (Marie Curie-&lt;br&gt;stipendium), om stipendiet utges av en fysisk person bosatt i Sverige eller&lt;br&gt;av en svensk juridisk person, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsfri ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § I 13-24 §§ anges vilka ersättningar som är avgiftsfria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefria ersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En ersättning är avgiftsfri om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. undantas från skatteplikt enligt 6 § 2 eller 3 lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till utomlands bosatta artister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En ersättning för vilken särskild inkomstskatt skall betalas enligt&lt;br&gt;lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister&lt;br&gt;m.fl. eller som enligt den lagen undantas från skatteplikt, är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning understigande visst belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En ersättning till en person är avgiftsfri om ersättningen till den per-&lt;br&gt;sonen under året inte uppgått till 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ersättningar vid sjukdom m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En ersättning till en person vid sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;barn eller med anledning av barns födelse är avgiftsfri, till den del ersätt-&lt;br&gt;ningen motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspen-&lt;br&gt;ning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22&lt;br&gt;kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ersättningar för vilka särskild löneskatt skall betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ersättningar från avtalsförsäkringar m.m. som enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 1-5 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster utgör underlag för nämnda skatt, är avgiftsfria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för vilken statlig ålderspensionsavgift skall betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En ersättning för vilken statlig ålderspensionsavgift skall betalas&lt;br&gt;enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juri-&lt;br&gt;disk person med motsvarande ändamål som enligt 3 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring inte utgör sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst, är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till idrottsutövare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som&lt;br&gt;avses i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet är avgiftsfri, om er-&lt;br&gt;sättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt pris-&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för skilj emannauppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En ersättning för skiljemannauppdrag är avgiftsfri om parterna i&lt;br&gt;skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som motsvarar utgifter i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om en ersättning till viss del motsvarar utgifter i arbetet är ersätt-&lt;br&gt;ningen till den delen avgiftsfri, om ifrågavarande utgifter under året kan&lt;br&gt;beräknas uppgå till minst 10 procent av ersättningen från utgivaren under&lt;br&gt;samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte ersättning som beskattas enligt lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att utgifterna i vissa fall får be-&lt;br&gt;stämmas schablonmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till barn i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ersättning för arbete till barn är avgiftsfri, om avdrag för ersätt-&lt;br&gt;ningen inte får göras enligt 60 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förmåner och ersättningar från fåmansföretag och fåmanshandels-&lt;br&gt;bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Sådan utdelning och kapitalvinst som enligt 49 kap. 16 §, 50 kap.&lt;br&gt;7 § eller 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) skall tas upp i inkomst-&lt;br&gt;slaget tjänst, är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsunderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter (avgiftsunderlaget)&lt;br&gt;är summan av de avgiftspliktiga ersättningar som den avgiftsskyldige har&lt;br&gt;utgett under en kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avgiftsunderlaget skall också ingå tidigare under året utgiven avgifts-&lt;br&gt;fri ersättning som sammanräknad med en ersättning som utgetts under&lt;br&gt;kalendermånaden blir avgiftspliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § När avgiftsunderlaget bestäms skall ersättning till företagsledare,&lt;br&gt;make och barn anses ha utgetts till den som enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;60 kap. 12-14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skall beskattas för&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifterna och avgiftsberäkningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Arbetsgivaravgifterna är 29,83 procent av avgiftsunderlaget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,50 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. föräldraförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. ålderspensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,21 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevandepensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,70 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsmarknadsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,84 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsskadeavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,38 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för personer som har fyllt 65 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år skall&lt;br&gt;bara ålderspensionsavgift betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt avdrag vid avgiftsberäkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna skall avdrag göras med 5&lt;br&gt;procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 3 550 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om flera avgiftsskyldiga ingår tillsammans i en koncern, skall de&lt;br&gt;vid bedömningen av avdragsrätten enligt 29 § anses som en avgiftsskyl-&lt;br&gt;dig. Avdraget skall i sådant fall i första hand göras av moderföretaget.&lt;br&gt;Till den del avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget, får det utnytt-&lt;br&gt;jas av dotterföretagen i den ordning moderföretaget bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsskyldigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En fysisk person som har avgiftspliktig inkomst skall betala egen-&lt;br&gt;avgifter enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avgiftspliktig inkomst finns i 3-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Situationer när avgifter skall betalas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Egenavgifter skall betalas på avgiftspliktig inkomst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbete i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbete i utlandet om den avgiftsskyldige när arbetet utförs omfattas&lt;br&gt;av svensk socialförsäkring enligt gemenskapsrätt inom Europeiska unio-&lt;br&gt;nen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller&lt;br&gt;enligt avtal med andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Överskott av näringsverksamhet är avgiftspliktig, om den som har&lt;br&gt;inkomsten har arbetat i verksamheten i inte oväsentlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftspliktig inkomst av tjänst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av självständigt bedriven verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Inkomst av tjänst från verksamhet som bedrivs självständigt men som&lt;br&gt;inte räknas som näringsverksamhet, är avgiftspliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som ges ut av privatpersoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En ersättning för arbete som utförts åt en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo och som skall tas upp i inkomstslaget tjänst är avgiftspliktig, om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter inte skall betalas på ersättningen enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster som omfattas av avtal om betalning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En ersättning för arbete som utförts åt en fysisk person som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller en utländsk juridisk person och som skall tas upp i&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst är avgiftspliktig, om arbetsgivaravgifter inte skall&lt;br&gt;betalas på ersättningen enligt bestämmelserna i 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarstipendium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Forskarstipendium från Europeiska gemenskaperna (Marie Curie-&lt;br&gt;stipendium) är avgiftspliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte om stipendiet utges av en fysisk person bosatt i&lt;br&gt;Sverige eller av en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster för den som har F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete är&lt;br&gt;avgiftspliktiga, om den som gett ut ersättningen enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 5 § inte skall betala arbetsgivaravgifter. Detsamma gäller annat&lt;br&gt;som utges med anledning av ett arbetsavtal samt sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt 2 kap. 11 § 1,2 eller 4 likställs med ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsfri inkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar under 1 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Sådana ersättningar för arbete från en utbetalare som sammanlagt&lt;br&gt;under året understiger 1 000 kronor, är avgiftsfria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte om ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring är avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller också sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring och motsvarande ersättning som utges enligt annan för-&lt;br&gt;fattning eller på grund av regeringens förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till näringsidkare utan F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En ersättning för arbete som utgör inkomst av näringsverksamhet är&lt;br&gt;avgiftsfri, om den som utger ersättningen skall betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;på den enligt bestämmelserna i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgiftsunderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Underlaget för beräkning av egenavgifter (avgiftsunderlaget) är&lt;br&gt;summan av de avgiftspliktiga inkomsterna vid den avgiftsskyldiges taxe-&lt;br&gt;ring till statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett underskott i en näringsverksamhet får inte minska ett överskott i en&lt;br&gt;annan näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlag skall inte fastställas, om den avgiftsskyldige avlidit&lt;br&gt;under året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifterna och avgiftsberäkningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Egenavgiftema är 28,02 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,23 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. föräldraförsäkringsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. ålderspensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,21 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. efterlevandepensionsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,70%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsmarknadsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,30 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsskadeavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,38 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlag mindre än 1000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Inga egenavgifter skall betalas om avgiftsunderlaget är mindre än&lt;br&gt;1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för personer som har fyllt 65 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65 år skall&lt;br&gt;bara betala ålderspensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för personer som har pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som har haft hel ålderspension enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring hela året före taxeringsåret skall bara betala ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgift. Detsamma gäller den som har haft hel förtidspension enligt&lt;br&gt;den lagen någon del av året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgift vid karenstid för sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den för vilken sjukpenningförsäkringen enligt 3 kap. 11 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring gäller med karenstid skall betala sjuk-&lt;br&gt;försäkringsavgift efter den procentsats som föreskrivits särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt avdrag vid avgiftsberäkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid beräkning av egenavgifter skall avdrag göras med 5 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget, dock högst med 9 000 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag, får det sam-&lt;br&gt;manlagda avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till inkomsten&lt;br&gt;från handelsbolaget för samtliga delägare i bolaget inte överstiga 42 600&lt;br&gt;kronor per år. Avdraget skall fördelas mellan delägarna i proportion till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur den skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan Prop. 2000/01:8&lt;br&gt;dem. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller om särskilt avdrag gjorts från arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om den avgiftsskyldige under året även har gjort avdrag från&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 29 och 30 §§, får avdraget från&lt;br&gt;egenavgiftema tillsammans med avdraget från arbetsgivaravgifterna inte&lt;br&gt;överstiga 42 600 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag och bolaget&lt;br&gt;under året har gjort avdrag från arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 29 och&lt;br&gt;30 §§, får det sammanlagda avdraget från de egenavgifter som är&lt;br&gt;hänförliga till inkomsten från handelsbolaget för samtliga delägare i&lt;br&gt;bolaget tillsammans med avdraget från arbetsgivaravgifterna inte&lt;br&gt;överstiga 42 600 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka avgifter som avdraget avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Avdrag enligt 18 § skall i angiven ordning avse arbetsmarknads-&lt;br&gt;avgiften, sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften, efterlevandepen-&lt;br&gt;sionsavgiften och föräldraförsäkringsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Förfarandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Betalning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreskrifter om bestämmande, debitering, redovisning och betalning&lt;br&gt;av avgifter enligt denna lag finns i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebrott m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om avgift som avses i denna lag gäller vad som föreskrivs om&lt;br&gt;skatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;fastställa schablon för beräkning av arbetstagarens utgifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;22 § i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda yrkesgrupper och&lt;br&gt;grundas på de genomsnittliga utgifterna inom respektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket skall fastställa den procentsats som skall gälla för sjukförsäkrings-&lt;br&gt;avgift som skall betalas av den för vilken sjukpenningförsäkringen enligt&lt;br&gt;3 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller med karenstid.&lt;br&gt;Procentsatsen skall fastställas med hänsyn till hur karenstiden bedöms&lt;br&gt;påverka försäkringens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser om arbetsgivaravgifter gäller fortfarande i fråga&lt;br&gt;om ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre bestämmelser om egenavgifter gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;inkomster som uppbärs före ikraftträdandet. Om beskattningsåret&lt;br&gt;omfattar tid såväl före som efter utgången av år 2000 skall, om den av-&lt;br&gt;giftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst&lt;br&gt;anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2000 som svarar mot för-&lt;br&gt;hållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid&lt;br&gt;och hela beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelserna i 2 kap. 28 § gäller inte för den som är född 1937&lt;br&gt;eller tidigare. På ersättning till sådan person skall inga avgifter betalas&lt;br&gt;om denne vid årets ingång har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelserna i 3 kap. 15 § gäller inte för avgiftsskyldiga som är&lt;br&gt;födda 1937 eller tidigare. På inkomster som en sådan person har skall&lt;br&gt;inga avgifter betalas, om den avgiftsskyldige har fyllt 65 år vid ingången&lt;br&gt;av året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Arbetsgivaravgifter skall inte betalas på ersättning för arbetsskada&lt;br&gt;som har inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid&lt;br&gt;därefter samt ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år&lt;br&gt;1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av&lt;br&gt;juni 1993, allt under förutsättning att ersättningen utgår på grund av an-&lt;br&gt;svarighetsförsäkring vilken meddelats enligt grunder som fastställts i&lt;br&gt;kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer. Detta gäl-&lt;br&gt;ler emellertid endast ersättning som inte avser de första 180 dagarna efter&lt;br&gt;skadetillfället och som för en och samma arbetstagare beräknas på löne-&lt;br&gt;delar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Den som åtagit sig att svara för ålderspensionsavgiften på en ersätt-&lt;br&gt;ning enligt en sådan förbindelse som avses i 2 kap. 11 eller 12 § eller&lt;br&gt;15 kap. 18 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension i dess&lt;br&gt;lydelse före den 1 januari 2001 skall, om arbetsgivaravgifter inte skall&lt;br&gt;betalas på ersättningen enligt 2 kap. 4 §, alltjämt vara skyldig att betala&lt;br&gt;ålderspensionsavgift på sådan ersättning som omfattas av förbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till lag om fördelning av socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om fördelning av socialavgifterna&lt;br&gt;enligt socialavgiftslagen (2000:000) för finansiering av systemen för so-&lt;br&gt;cial trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse&lt;br&gt;som i socialavgiftslagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Sjukförsäkringsavgifter skall finansiera kostnader för följande ersätt-&lt;br&gt;ningar som utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och andra ersättningar enligt 3 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpension i form av förtidspension enligt 7 kap. för personer som&lt;br&gt;har rätt till tilläggspension i form av förtidspension enligt 13 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspension i form av förtidspension enligt 13 kap., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rehabiliteringspenning och andra ersättningar enligt 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Sjukförsäkringsavgifter skall också finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att&lt;br&gt;studielån som avser en sjukperiod inte behöver återbetalas enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1999:1395) eller bestämmelser som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltningskostnader,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift som betalas för förmåner enligt 1 och 2 ovan&lt;br&gt;samt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Föräldraförsäkringsavgifter skall finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föräldrapenningförmåner enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader för administration av föräldrapenningförmåner, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift som belöper på föräldrapenningförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den andel av influtna ålderspensionsavgifter som beräknas utgöra&lt;br&gt;avgifter för inkomster som överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall föras till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andel av avgifterna som beräknas motsvara pensionsrätt för pre-&lt;br&gt;miepension för samma år skall föras till Riksgäldskontoret för tillfällig&lt;br&gt;förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstoden av avgifterna skall föras till Första-Fjärde AP-fondema för&lt;br&gt;förvaltning enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-&lt;br&gt;fonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Beräknade ålderspensionsavgifter enligt 6 § skall stämmas av mot de&lt;br&gt;slutliga avgifter som avser fastställda pensionsrätter och pensionspoäng&lt;br&gt;samt på inkomster som överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan beräknade belopp och de belopp som slutligt fram-&lt;br&gt;räknas för det aktuella året skall regleras vid en kommande överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som regleras gentemot staten skall beräknas med sådan ränta&lt;br&gt;som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Medel som&lt;br&gt;regleras gentemot Riksgäldskontoret skall beräknas med sådan ränta som&lt;br&gt;anges i avtal som avses i 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepensionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Efterlevandepensionsavgifter skall finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. folkpension i form av efterlevandepension enligt 8 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring och tilläggspension i form av efterle-&lt;br&gt;vandepension enligt 14 kap. samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. änkepension enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader för administration av efterlevandepension och änkepen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbetsmarknadsavgifter skall finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring och kostnader för tillsyn av utbetalning av sådan ersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbildningsbidrag i form av dagpenning till deltagare i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning, yrkesinriktad rehabilitering eller sådan verksamhet för&lt;br&gt;ungdomar mellan 20 och 24 år som anordnas av en kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnader enligt lönegarantilagen (1992:497), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift som betalas på ersättningar enligt 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 gäller endast om deltagarna uppfyller villkoren för&lt;br&gt;inkomstrelaterad ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Arbetsskadeavgifter skall finansiera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader för administration av ersättningar enligt 1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift som betalas på ersättningar enligt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Regeringen skall meddela närmare föreskrifter om de regleringar&lt;br&gt;som avses i 7 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall för varje år fastställa de beräknade andelarna av in-&lt;br&gt;flutna ålderspensionsavgifter som avses i 6 § efter förslag från&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser om fördelningen av socialavgifter i 4 kap. lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter gäller fortfarande i fråga om avgifter som&lt;br&gt;hänför sig till tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre motsvarande bestämmelser till 6 § om andelar för fördelning&lt;br&gt;av ålderspensionsavgifter skall tillämpas till och med år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Hänvisningen i 4 § 1 till studiestödslagen (1999:1395) skall fram till&lt;br&gt;den 1 juli 2001 i stället avse studiestödslagen (1973:349). Sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsavgifter skall därefter även finansiera Centrala studiestödsnämndens&lt;br&gt;kostnader enligt 4 § 1 i fråga om studiestöd som beviljats enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studie-&lt;br&gt;stödslagen (1999:1395).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Utöver vad som sägs i 10 § skall arbetsskadeavgifter alltjämt finan-&lt;br&gt;siera ersättningar på grund av obligatorisk försäkring enligt den upp-&lt;br&gt;hävda lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, den upp-&lt;br&gt;hävda lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar och den&lt;br&gt;upphävda lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter för finansiering av&lt;br&gt;sjukförsäkringen m.m., föräldra-&lt;br&gt;försäkringen och efterlevandepen-&lt;br&gt;sioner föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter för finansiering av&lt;br&gt;sjukförsäkringen m.m., föräldra-&lt;br&gt;försäkringen och efterlevandepen-&lt;br&gt;sioner föreskrivs i socialavgifts-&lt;br&gt;lagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1366) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1366) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningrundande inkomst&lt;br&gt;är den årliga inkomst i pengar som&lt;br&gt;en försäkrad kan antas komma att&lt;br&gt;tills vidare få för eget arbete här i&lt;br&gt;landet, antingen såsom arbets-&lt;br&gt;tagare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning) eller på&lt;br&gt;annan grund (inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete). I fråga om arbete&lt;br&gt;som utförs utomlands av den som&lt;br&gt;av en statlig arbetsgivare sänts till&lt;br&gt;ett annat land för arbete för ar-&lt;br&gt;betsgivarens räkning bortses vid&lt;br&gt;beräkningen av sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst från sådana löne-&lt;br&gt;tillägg som betingas av ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader och andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden i sysselsättningslan-&lt;br&gt;det. Som inkomst av anställning&lt;br&gt;eller inkomst av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete räknas inte heller inkomst&lt;br&gt;som avses i 10 kap. 3 § 1-3&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 1-5 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster. Som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte sådan&lt;br&gt;ersättning enligt gruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring eller trygghetsförsäkring vid&lt;br&gt;arbetsskada som enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt. Den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;fastställs av försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningrundande inkomst&lt;br&gt;är den årliga inkomst i pengar som&lt;br&gt;en försäkrad kan antas komma att&lt;br&gt;tills vidare få för eget arbete här i&lt;br&gt;landet, antingen såsom arbetsta-&lt;br&gt;gare i allmän eller enskild tjänst&lt;br&gt;(inkomst av anställning) eller på&lt;br&gt;annan grund (inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete). Som inkomst av&lt;br&gt;anställning eller inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte inkomst&lt;br&gt;som avses i 10 kap. 3 § 1-3&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 1-5 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster. Som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte sådan&lt;br&gt;ersättning enligt gruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring eller trygghetsförsäkring vid&lt;br&gt;arbetsskada som enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster utgör&lt;br&gt;underlag för nämnda skatt. Den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;fastställs av försäkringskassan.&lt;br&gt;Inkomst av anställning och in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;skall därvid var för sig avrundas&lt;br&gt;till närmast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av anställning och in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;skall därvid var för sig avrundas&lt;br&gt;till närmast lägre hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan&lt;br&gt;inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och&lt;br&gt;en halv gånger prisbasbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas&lt;br&gt;skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersätt-&lt;br&gt;ning för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av&lt;br&gt;anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kro-&lt;br&gt;nor, även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen.&lt;br&gt;I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och&lt;br&gt;den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete&lt;br&gt;för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000&lt;br&gt;kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;anställning skall bortses från ersättning som enligt 2 a § skall anses som&lt;br&gt;inkomst annat förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutövare får från&lt;br&gt;sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att&lt;br&gt;främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året&lt;br&gt;inte kan antas uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp. Vid beräkning av&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av anställning bortses även från ersätt-&lt;br&gt;ning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose eko-&lt;br&gt;nomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbets-&lt;br&gt;givare som lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en&lt;br&gt;annan juridisk person med motsvarande ändamål, om ersättningen avser&lt;br&gt;en sådan anställd och inte utgör ersättning för arbete för den juridiska&lt;br&gt;personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren&lt;br&gt;lämnat till den juridiska personen varit avsedda att vara bundna under&lt;br&gt;minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande&lt;br&gt;del av de anställda. Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett&lt;br&gt;fåmanshandelsbolag skall vid beräkningen inte bortses från ersättning&lt;br&gt;som den juridiska personen lämnar till sådan företagsledare eller delägare&lt;br&gt;i företaget eller en person som är närstående till någon av dem. Med&lt;br&gt;fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående per-&lt;br&gt;son avses detsamma som i inkomstskattelagen. Vid beräkning av sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst av anställning skall alltid bortses från ersätt-&lt;br&gt;ning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren&lt;br&gt;lämnat under åren 1988-1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för-&lt;br&gt;hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplys-&lt;br&gt;ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets-&lt;br&gt;givare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts&lt;br&gt;av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits&lt;br&gt;i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning&lt;br&gt;skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för&lt;br&gt;annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 2 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter för finansiering av&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen föreskrivs&lt;br&gt;i lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter för finansiering av&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen föreskrivs&lt;br&gt;i socialavgiftslagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgifter som hänför sig till tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:900.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 8 kap. 22 §, 9 kap. 1 och 3 §§ samt 11 kap. 10 och&lt;br&gt;12 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 16 kap. 14 och&lt;br&gt;15 §§, samt närmast före 16 kap. 14 och 15 §§ nya rubriker av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgift enligt&lt;br&gt;lagen (2000:000),&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betal-&lt;br&gt;ning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan skatt eller avgift som&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgift enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt enligt lagen (1990:659)&lt;br&gt;värvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat tros-&lt;br&gt;samfund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller avgift&lt;br&gt;som avses i 1-7, kontrollavgift enligt 15 kap. 6 a §, förseningsavgift en-&lt;br&gt;ligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) samt kontrollavgift enligt lagen&lt;br&gt;(1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1-8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat särskilt anges gäller lagen inte när skatt skall tas ut en-&lt;br&gt;ligt mervärdesskattelagen vid import av varor. I sådant fall gäller tullagen&lt;br&gt;(0000:000).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kostnader i arbetet än de som avses i 21 § får räknas av endast&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetstagaren är en fysisk person som får dra av kostnaderna vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 % av arbetstagarens&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan schablon som fast- Om en sådan schablon som fast-&lt;br&gt;ställts enligt 2 kap. 4 § andra &amp;nbsp;&amp;nbsp;ställts enligt 4 kap. 3 § social-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter är tillämplig på&lt;br&gt;arbetstagaren, skall kostnaderna&lt;br&gt;beräknas enligt schablonen. Finns&lt;br&gt;det inte någon schablon skall&lt;br&gt;skattemyndigheten på begäran av&lt;br&gt;arbetsgivaren bestämma hur kost-&lt;br&gt;naderna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiftslagen (2000:000) är&lt;br&gt;tillämplig på arbetstagaren, skall&lt;br&gt;kostnaderna beräknas enligt scha-&lt;br&gt;blonen. Finns det inte någon scha-&lt;br&gt;blon skall skattemyndigheten på&lt;br&gt;begäran av arbetsgivaren be-&lt;br&gt;stämma hur kostnaderna skall be-&lt;br&gt;räknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagarens kostnader har beräknats enligt andra stycket, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall beräknas för varje redovisningsperiod efter de&lt;br&gt;procentsatser och på det underlag som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 kap. 1-5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ lagen 1.2 kap. socialavgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1981:691) om socialavgifter, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2000:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får vid beräk-&lt;br&gt;ningen av arbetsgivaravgifter göra&lt;br&gt;avdrag för sådana kostnader som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 4 § första stycket 6&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter och som arbetstagaren&lt;br&gt;haft, om kostnaderna kan beräknas&lt;br&gt;uppgå till minst 10 % av arbetsta-&lt;br&gt;garens ersättning för arbete från&lt;br&gt;arbetsgivaren under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av kostnaderna&lt;br&gt;gäller 8 kap. 22 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare har utgett&lt;br&gt;ersättning som till viss del&lt;br&gt;motsvarar utgifter i arbetet och&lt;br&gt;ersättningen till den delen är av-&lt;br&gt;giftsfri enligt 2 kap. 22 § social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000), gäller vid&lt;br&gt;beräkningen av utgifterna be-&lt;br&gt;stämmelserna i 8 kap. 22 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutlig skatt ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgift som avses i 3 kap. 2. egenavgift som avses i 3 kap.&lt;br&gt;lagen (1981:691) om social- socialavgiftslagen (2000:000),&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte&lt;br&gt;ingår i avgiften enligt 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:315.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådan mervärdesskatt som enligt 10 kap. 31 § första stycket denna&lt;br&gt;lag skall redovisas i självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avgift som avses i 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat tros-&lt;br&gt;samfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. egenavgifter enligt social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000) debiteras&lt;br&gt;på grundval av uppgifter om för-&lt;br&gt;säkringsförhållanden som lämnas&lt;br&gt;av den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;san,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den slutliga skatten bestäms gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter de-&lt;br&gt;biteras på grundval av uppgifter&lt;br&gt;om försäkringsförhållanden som&lt;br&gt;lämnas av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), som inte&lt;br&gt;ingår i avgift enligt 3, räknas ut med ledning av den avgiftssats som för&lt;br&gt;inkomståret gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter som lämnats&lt;br&gt;för den församling eller kommun som avgiften skall betalas till, och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat tros-&lt;br&gt;samfund räknas ut med ledning av den avgiftssats som för inkomståret&lt;br&gt;gäller för den skattskyldige enligt de uppgifter som lämnats av trossam-&lt;br&gt;fundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Influtna arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;skall fördelas mellan de avgifts-&lt;br&gt;ändamål som anges i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om fördelning av&lt;br&gt;socialavgifter enligt beskattnings-&lt;br&gt;beslut som följer av 11 kap.&lt;br&gt;Avdrag som görs enligt 2 kap. 29&lt;br&gt;och 30 &amp;nbsp;§§ socialavgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2000:000) skall avse arbets-&lt;br&gt;marknadsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;skall tillämpas också på av gifts-&lt;br&gt;och räntebelopp som betalas ut till&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om fördelningen får&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1300.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omföring av egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket får varje&lt;br&gt;år tillgodoföra sig ett visst belopp&lt;br&gt;från varje inkomsttitel på stats-&lt;br&gt;budgeten där egenavgifter redo-&lt;br&gt;visats. Beloppet motsvarar sum-&lt;br&gt;man av de under föregående året&lt;br&gt;debiterade egenavgiftema minskad&lt;br&gt;med summan av de avgifter som&lt;br&gt;under samma år satts ned eller&lt;br&gt;återbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket får under&lt;br&gt;respektive period om tolv månader&lt;br&gt;som preliminär skatt betalas som&lt;br&gt;förskott på belopp enligt första&lt;br&gt;stycket tillgodoföra sig 5,4 % av&lt;br&gt;den preliminära skatt som debite-&lt;br&gt;rats fysiska personer före den 1&lt;br&gt;februari under perioden. För-&lt;br&gt;skottet tillgodoförs med en tolfte-&lt;br&gt;del varje månad. Riksskatteverket&lt;br&gt;skall varje år senast den 15&lt;br&gt;februari lämna Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket uppgift om summan av den&lt;br&gt;före den 1 februari samma år de-&lt;br&gt;biterade preliminära skatten för&lt;br&gt;fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksförsäkringsverket under&lt;br&gt;en sådan tolvmånadersperiod som&lt;br&gt;anges i andra stycket tillgodoförts&lt;br&gt;förskott som överstiger beloppet&lt;br&gt;enligt första stycket skall skillna-&lt;br&gt;den regleras genom avräkning på&lt;br&gt;belopp som närmast därefter skall&lt;br&gt;tillgodoföras enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 16 § och 8 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen och kostnaderna&lt;br&gt;för förvaltningen av den skall fi-&lt;br&gt;nansieras genom ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter, all-&lt;br&gt;männa pensionsavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1744) om allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift och statliga ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1998:676) om statlig ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgift samt genom avkastning&lt;br&gt;på avgiftsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen och kostnaderna&lt;br&gt;för förvaltningen av den skall fi-&lt;br&gt;nansieras genom ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgifter enligt social-&lt;br&gt;avgiftslagen (2000:000), allmänna&lt;br&gt;pensionsavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1744) om allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift och statliga ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1998:676) om statlig ålderspen-&lt;br&gt;sionsavgift samt genom avkastning&lt;br&gt;på avgiftsmedel&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkt som avses i 10 kap. 3 § 1-4 inkomstskattelagen (1999:1229) är&lt;br&gt;inte pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande inkomst är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte heller sådana lönetillägg som,&lt;br&gt;vid arbete som har utförts utom-&lt;br&gt;lands, har betingats av ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader och andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden i sysselsättnings-&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;skall ansvara för förvaltningen av&lt;br&gt;de avgiftsmedel som enligt 6 §&lt;br&gt;lagen (2000:000) om fördelning av&lt;br&gt;socialavgifter skall placeras på&lt;br&gt;konto hos Riksgäldskontoret till&lt;br&gt;dess att de förs över enligt 2 § till&lt;br&gt;annan förvaltning. Myndigheten&lt;br&gt;skall träffa avtal med kontoret om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiepensionsmyndigheten&lt;br&gt;skall ansvara för förvaltningen av&lt;br&gt;de avgiftsmedel som enligt 4 kap.&lt;br&gt;3 f lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter skall placeras på konto&lt;br&gt;hos Riksgäldskontoret till dess att&lt;br&gt;de förs över enligt 2 § till annan&lt;br&gt;förvaltning. Myndigheten skall&lt;br&gt;träffa avtal med kontoret om för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:1301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntning och andra villkor för pla-&lt;br&gt;ceringen av medlen. Myndigheten&lt;br&gt;skall sträva efter att med ett lågt&lt;br&gt;risktagande och med hänsyn till&lt;br&gt;kravet på betalningsberedskap&lt;br&gt;uppnå så god avkastning på med-&lt;br&gt;len som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förräntning och andra villkor för&lt;br&gt;placeringen av medlen. Myndig-&lt;br&gt;heten skall sträva efter att med ett&lt;br&gt;lågt risktagande och med hänsyn&lt;br&gt;till kravet på betalningsberedskap&lt;br&gt;uppnå så god avkastning på med-&lt;br&gt;len som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen skall fördelas mellan pensionssparama i förhållande till&lt;br&gt;storleken av vars och ens fastställda pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande tillämpas i fråga om inkomster som uppburits före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-08-31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 8 juni 2000 (Finansdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. socialavgiftslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om fördelning av socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1999:1366) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Ulf Rehnberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen innehåller få sakliga nyheter. De båda förslagen till social-&lt;br&gt;avgiftslag och lag om fördelning av socialavgifter ersätter den nuvarande&lt;br&gt;lagen om socialavgifter. I förhållande till denna har lagförslagens teknik&lt;br&gt;och disposition betydande fördelar, bl.a. genom att antalet hänvisningar&lt;br&gt;främst till lagen om allmän försäkring minskat betydligt. Förslagen står&lt;br&gt;också i god samklang med den nya lagstiftningen på socialförsäkrings-&lt;br&gt;området, t.ex. lagen om inkomstgrundad ålderspension och socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På enstaka punkter har de föreslagna bestämmelserna blivit så ab-&lt;br&gt;strakta att den genomsnittlige läsaren har svårt att förstå deras betydelse&lt;br&gt;och genomskåda om de i förening med andra bestämmelser täcker alla&lt;br&gt;praktiska situationer. Dessa bestämmelser är med andra ord föga pedago-&lt;br&gt;giska. Lagrådet tänker härvid främst på bestämmelserna om avgiftspliktig&lt;br&gt;inkomst i 3 kap. 3 och 4 §§ och har bl.a. frågat sig om det i förhållande&lt;br&gt;till dessa är tillräckligt att i 3 kap. 10 § göra undantag endast för sjukpen-&lt;br&gt;ning och rehabiliteringspenning. En närmare analys synes emellertid ge&lt;br&gt;vid handen att bestämmelserna är korrekt utformade. Att då bygga ut dem&lt;br&gt;ytterligare i pedagogiskt syfte skulle kunna medföra att de brister i strin-&lt;br&gt;gens. En lösning kan vara att författningskommentaren görs fylligare, inte&lt;br&gt;såsom lagstiftning genom motiv utan enbart för att förklara syftet med&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till socialavgiftslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna bestämmelsen kan, förutom gemenskapsrätten inom&lt;br&gt;Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet (EES), avtal om social trygghet som ingåtts med andra stater med-&lt;br&gt;föra begränsningar i skyldigheten att betala avgifter enligt denna lag.&lt;br&gt;Bestämmelsen indikerar att avtalen om social trygghet kan innehålla&lt;br&gt;föreskrifter som utgör en del av den svenska rättsordningen. Detta förut-&lt;br&gt;sätter dock att avtalen inkorporerats med den svenska rätten genom beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den ordning som gäller för författningars beslutande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ifrågavarande avtalen är i allmänhet inkorporerade i svensk rätt,&lt;br&gt;men detta har i vissa fall skett genom en förordning som beslutats av&lt;br&gt;regeringen. Socialavgifterna är enligt svensk rättsuppfattning att jämställa&lt;br&gt;med skatter, vilket bl.a. framgår av att lagförslaget i åtskilliga hänseenden&lt;br&gt;knyter an till inkomstskattelagen och skattebetalningslagen. Enligt 8 kap.&lt;br&gt;3 § regeringsformen skall riksdagen besluta föreskrifter om skatt till sta-&lt;br&gt;ten. Regeringen får på sin höjd besluta verkställighetsföreskrifter till en&lt;br&gt;skattelag. De hänvisningar till avtal om social trygghet som lagförslaget&lt;br&gt;innehåller åsyftar regler som materiellt sett skall komplettera social-&lt;br&gt;avgiftslagen. Lagrådet vill här påpeka att i den mån föreskrifterna skulle&lt;br&gt;finnas i en av regeringen beslutad förordning de inte kan anses ha beslu-&lt;br&gt;tats i den för skattelag gällande ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger endast innehållet av följande paragrafer. Detta innehåll&lt;br&gt;framgår emellertid dels av avsnittets rubrik, dels av varje enskild paragraf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det inte alltför långa avsnittet. Paragrafen saknar varje praktisk funktion&lt;br&gt;och bör därför utgå, så mycket mer som andra avsnitt i lagen saknar mot-&lt;br&gt;svarande innehållsförteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som anförs under 4 kap. 3 och 4 §§ bör den materiella regel&lt;br&gt;som 4 kap. 3 § andra meningen innehåller komma till uttryck i föreva-&lt;br&gt;rande paragraf. Lagrådet förordar att tredje stycket ges följande lydelse:&lt;br&gt;&amp;quot;Utgifterna får för bestämda yrkesgrupper beräknas enligt schablon grun-&lt;br&gt;dad på de genomsnittliga utgifterna inom respektive grupp.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som anförs under 4 kap. 3 och 4 §§ bör den materiella regel&lt;br&gt;som 4 kap. 4 § tredje meningen innehåller komma till uttryck i föreva-&lt;br&gt;rande paragraf. Lagrådet förordar att paragrafen ges följande lydelse:&lt;br&gt;&amp;quot;Den för vilken sjukpenningsförsäkring enligt 3 kap. 11 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring gäller med karenstid skall betala sjuk-&lt;br&gt;försäkringsavgift efter en procentsats som beräknas med hänsyn till hur&lt;br&gt;karenstiden bedöms påverka försäkringens utgifter.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger i vilken ordning särskilda avdrag vid avgiftsberäk-&lt;br&gt;ningen skall avräknas på de olika avgiftsformema. Detta är emellertid en&lt;br&gt;fråga som saknar betydelse för förhållandet mellan den enskilda och det&lt;br&gt;allmänna och som inte bör regleras i förevarande lag. Paragrafen bör&lt;br&gt;därför utgå. Enligt Lagrådets mening är det, av skäl motsvarande dem&lt;br&gt;som utvecklas under 16 kap. 14 och 15 §§ förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;skattebetalningslagen, tveksamt om bestämmelsen över huvud taget bör&lt;br&gt;finnas i lag. Om frågan anses böra lagregleras, har paragrafen närmast sin&lt;br&gt;plats i förslaget till lag om fördelning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om socialavgifter tillhör det obligatoriska lagområdet.&lt;br&gt;Eftersom det i konstitutionellt hänseende är fråga om skatt finns inte ut-&lt;br&gt;rymme för något normbemyndigande enligt 8 kap. 7 § regeringsformen.&lt;br&gt;Det är därför endast föreskrifter enligt 8 kap. 13 § regeringsformen som&lt;br&gt;regeringen kan meddela. Att detta också är regeringens ståndpunkt fram-&lt;br&gt;går av att paragraferna föregås av rubriken &amp;quot;Verkställighetsföreskrifter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När verkställighetsföreskrifter används för att komplettera en lag inom&lt;br&gt;det obligatoriska lagområdet får regleringen inte tillföras något väsentligt&lt;br&gt;nytt genom föreskrifterna. Det sakliga innehållet i paragrafernas andra&lt;br&gt;respektive tredje mening måste därför ges lagform. Bestämmelser i ämnet&lt;br&gt;bör emellertid ges i anslutning till bestämmelserna i 2 kap. 22 § och&lt;br&gt;3 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ser inte något hinder i och för sig mot att verkställighetsföre-&lt;br&gt;skrifter skall kunna meddelas för tillämpningen av de aktuella bestäm-&lt;br&gt;melserna. Huruvida sådana föreskrifter blir konstitutionellt godtagbara&lt;br&gt;beror självfallet på deras innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inte komma i fråga att riksdagen ålägger regeringen att meddela&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter (jfr Håkan Strömberg, Normgivningsmakten&lt;br&gt;enligt 1974 års regeringsform, 3 uppl. 1999, s. 145 f). Lagen bör därför&lt;br&gt;endast innehålla en erinran om att det behövs tillämpningsföreskrifter. En&lt;br&gt;sådan erinran kan för båda de berörda frågorna ges i samma paragraf, 4&lt;br&gt;kap. 3 §, av förslagsvis följande innehåll: &amp;quot;Närmare föreskrifter för&lt;br&gt;tillämpningen av 2 kap. 22 § tredje stycket och 3 kap. 17 § meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 8 skall betalningsskyldigheten enligt tidigare ingångna för-&lt;br&gt;bindelser att betala ålderspensionsavgift kvarstå efter socialavgiftslagens&lt;br&gt;ikraftträdande. 1 vissa fall kommer sådana förbindelser att bli överflödiga&lt;br&gt;på grund av att avgiftsskyldigheten utvidgas genom den föreslagna lagen.&lt;br&gt;I övriga fall skall förbindelserna alltjämt gälla. Övergångsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör utformas så att den avspeglar sistnämnda förhållande och inte, som i&lt;br&gt;det remitterade förslaget, synas ålägga betalningsskyldighet. Bestämmel-&lt;br&gt;sen kan lämpligen ges följande lydelse: &amp;quot;8. En förbindelse som avses i 2&lt;br&gt;kap. 11 eller 12 § eller 15 kap. 18 § lagen (1998:674) om inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension i dess lydelse före den 1 januari 2001 skall alltjämt&lt;br&gt;gälla, om arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 4 § denna lag inte skall betalas&lt;br&gt;på den ersättning som omfattas av förbindelsen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om fördelning av socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna torde vara avsedda att utgöra en erinran om att rege-&lt;br&gt;ringen meddelar föreskrifter i de angivna ämnena. De bör därför inte ut-&lt;br&gt;formas som ett åläggande för regeringen att meddela föreskrifterna.&lt;br&gt;Enklast kan detta rättas till genom att ordet &amp;quot;skall&amp;quot; utmönstras ur texten&lt;br&gt;till de båda bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till vad som anförts under 2 kap. 22 § förslaget till&lt;br&gt;socialavgiftslag förordar Lagrådet att andra stycket första meningen ges&lt;br&gt;följande lydelse: &amp;quot;Av 2 kap. 22 § tredje stycket socialavgiftslagen&lt;br&gt;(2000:000) följer att arbetstagarens kostnader i vissa fall skall beräknas&lt;br&gt;enligt schablon.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 14 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de föreslagna föreskrifterna regleras, som framgår av rubrikerna, för-&lt;br&gt;delning av arbetsgivaravgifter respektive omföring av egenavgifter. Det&lt;br&gt;är alltså inte fråga om den betalningsskyldighet som åvilar enskild enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen. När de föreslagna föreskrifterna kommer att aktu-&lt;br&gt;aliseras, har avgifterna redan influtit till statskassan. Vad som regleras i&lt;br&gt;föreskrifterna är den interna, statliga fördelningen av medlen. Med hän-&lt;br&gt;syn härtill hör föreskrifterna knappast hemma i skattebetalningslagen. Av&lt;br&gt;de lagförslag som är aktuella i ärendet skulle föreskrifterna hellre kunna&lt;br&gt;passa in i lagen om fördelning av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser av ifrågavarande art berör inte förhållandet mellan en-&lt;br&gt;skilda och det allmänna och faller således inte inom ramen för 8 kap. 3 §&lt;br&gt;regeringsformen. Rätten att förfoga över statens medel utgör i själva ver-&lt;br&gt;ket en del av finansmakten, vilken huvudsakligen regleras i 9 kap. rege-&lt;br&gt;ringsformen. Redan i 1 kap. 4 § andra stycket regeringsformen föreskrivs&lt;br&gt;att riksdagen bestämmer hur statens medel skall användas. I 9 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket sägs vidare att statens medel inte får användas på annat sätt&lt;br&gt;än riksdagen har bestämt. Det framgår inte av 9 kap. i vilken form riks-&lt;br&gt;dagen skall besluta om användningen av statsmedel. Riksdagen bör&lt;br&gt;självfallet ha rätt att välja att ge beslutet i form av lag (märk här möjlig-&lt;br&gt;heten till s.k. specialdestination i sista meningen andra stycket av 2 §). Jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Om&lt;br&gt;normgivning på finansmaktens område, se uttalanden av departe-&lt;br&gt;mentschefen i prop. 1973:90 s. 212 samt också s. 347 f. (beträffande&lt;br&gt;tillämpningen av 9 §). Avsikten med bestämmelsen i 9 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket är dock inte att riksdagen i detalj skall bestämma över statens ut-&lt;br&gt;gifter. I 9 kap. 8 § föreskrivs också uttryckligen att statens medel och&lt;br&gt;dess övriga tillgångar står till regeringens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör i den fortsatta beredningen av ärendet&lt;br&gt;övervägas om föreskrifterna är av det slag att de bör finnas i en lag eller&lt;br&gt;om innehållet i dem skulle kunna ges som direktiv i regleringsbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 september 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Freivalds, Thalén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om fördelning av&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;n§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60402, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SkU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med redaktionell ändring</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SfU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-09-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-09-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-09-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:05:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO038</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:05:40</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SfU5</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SfU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny socialavgiftslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SkU3</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SkU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ny tullag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>