<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286196</hangar_id>
 <dok_id>GO0378</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>78</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:78</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>78</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:59</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Rätt att arbeta till 67 års ålder Prop. 2000/01:78</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0378/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0378</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0378</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:78&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Rätt att arbeta till 67 års ålder&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0378/prop_200001__78-1.png" style="width:36pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd (anställningsskyddslagen). Förslaget lämnas mot bakgrund av det&lt;br&gt;nya pensionssystemet och den överenskommelse som träffats mellan de&lt;br&gt;partier som står bakom pensionsreformen, enligt vilken en arbetstagare&lt;br&gt;skall ges möjlighet att fortsätta med förvärvsarbete längre upp i åren än&lt;br&gt;vad som hittills varit möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås en ny tvingande bestämmelse i anställningsskyddslagen&lt;br&gt;som ger en arbetstagare rätt, men inte skyldighet, att kvarstå i anställ-&lt;br&gt;ningen till 67 års ålder. Den föreslagna regleringen innebär att det fort-&lt;br&gt;sättningsvis inte kommer att vara tillåtet att träffa avtal om avgångsskyl-&lt;br&gt;dighet före 67 års ålder. Avtal om ålder för när arbetstagare har rätt att&lt;br&gt;lämna anställningen med pension kan emellertid träffas även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergångsbestämmelse föreslås om att kollektivavtal som ingåtts&lt;br&gt;före lagens ikraftträdande gäller trots den nya tvingande bestämmelsen i&lt;br&gt;anställningsskyddslagen fram till dess avtalet löpt ut, dock längst till och&lt;br&gt;med utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt föreslås att föreskrifterna av vilka följer avgångs-&lt;br&gt;skyldighet enligt förordningen (1991:1427) om tjänstepension och&lt;br&gt;tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställ-&lt;br&gt;ning i dess lydelse den 1 januari 2001, tillämpas utan hinder av den nya&lt;br&gt;bestämmelsen i anställningsskyddslagen till dess Pensionsplanen för&lt;br&gt;arbetstagare hos staten m.fl. (PA-91) löpt ut, dock längst till och med&lt;br&gt;utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en höjning av åldersgränsen för när en arbetstagare en-&lt;br&gt;dast har en månads uppsägningstid och inte företrädesrätt från 65 till 67&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som ger möjlighet till tidsbegränsad anställning av den&lt;br&gt;som pensionerats ändras så att tidsbegränsad anställning blir möjlig av&lt;br&gt;den som fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också ändringar i lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, lagen&lt;br&gt;(1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik samt i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. En person som arbetar och är försäkrad för sjuk-&lt;br&gt;penning efter att ha fyllt 65, men inte 67 år och till följd av arbetsskada&lt;br&gt;under den tiden far sin arbetsförmåga bestående nedsatt skall ha rätt till&lt;br&gt;livränta enligt bestämmelserna i lagen om arbetsskadeförsäkring. Ålders-&lt;br&gt;gränsen för läkarvårdsersättning, tandvårdsersättning respektive sjuk-&lt;br&gt;gymnastikersättning föreslås höjd från 65 år till 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller rätt till arbetslöshetsersättning och möjlighet till deltagande&lt;br&gt;i arbetsmarknadspolitiska program föreslås inga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsskydd................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring.........................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkarvårdsersättning............................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen&amp;nbsp;(1993:1652) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för sjukgymnastik............................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen&amp;nbsp;(1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring..........................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt....................................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om anställningsskydd............................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiska insatser.....................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialförsäkringsfrågor....................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella konventioner...........................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare ställningstaganden och förslag.........................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensionsberedningen........................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensionsarbetsgruppen.....................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandegruppen.....................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Departementspromemorians (Ds&amp;nbsp;1999:39) förslag.........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden.................................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt att kvarstå i anställningen till&amp;nbsp;67 års ålder................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsbegränsad anställning................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppsägningstid och företrädesrätt....................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatser..............................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialförsäkringssystemet m.m........................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av anpassningar beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukpenning, rehabiliteringsersättning och&lt;br&gt;förtidspension.................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsskadeförsäkringen................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Läkarvårdsersättning och ersättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukgymnastik.................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tandvårdsersättning.......................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser..................................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Författningskommentar...................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsskydd..............................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbctsskadeförsäkring.......................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag..............................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Departementspromemorians lagförslag................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser..........................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Sammanfattning av promemorians förslag...........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Promemorians lagförslag......................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser..........................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B i laga 9 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 2001.........67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår alt riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgym-&lt;br&gt;nastik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 33 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 32 a §, och närmast&lt;br&gt;före 32 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning far träffas i följande fäll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av&lt;br&gt;arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år,&lt;br&gt;om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja sådan&lt;br&gt;tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, som skall&lt;br&gt;pågå mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser 5. Avtal för viss tid, när arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställning efter pensionering, om &amp;nbsp;&amp;nbsp;tagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagaren har uppnått den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålder som medför skyldighet att&lt;br&gt;avgå från anställningen med&lt;br&gt;ålderspension eller, om någon&lt;br&gt;sådan avgångsskyldighet inte&lt;br&gt;finns, när arbetstagaren har fyllt 67&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i&lt;br&gt;sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren, övergår anställ-&lt;br&gt;ningen till en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1424.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätt att kvarstå i anställningen till 67 år&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare har rätt att&lt;br&gt;kvarstå i anställningen till ut-&lt;br&gt;gången av den månad då han eller&lt;br&gt;hon fyller 67 år, om inte annat&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som vill att en&lt;br&gt;arbetstagare skall lämna sin an-&lt;br&gt;ställning när arbetstagaren upp-&lt;br&gt;når den ålder som medför skyldig-&lt;br&gt;het att avgå med ålderspension&lt;br&gt;eller, om någon sådan avgångs-&lt;br&gt;skyldighet inte finns, vid fyllda 67&lt;br&gt;år, skall skriftligen ge arbets-&lt;br&gt;tagaren besked om detta minst en&lt;br&gt;månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i&lt;br&gt;samband med att arbetstagaren far rätt till hel förtidspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, skall arbetsgivaren skriftligen ge&lt;br&gt;arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom&lt;br&gt;om pensionsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 65&lt;br&gt;år eller uppnått den lägre ålder&lt;br&gt;som medför skyldighet att avgå&lt;br&gt;med ålderspension har inte rätt till&lt;br&gt;längre uppsägningstid än en&lt;br&gt;månad och har inte heller före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vill att en&lt;br&gt;arbetstagare skall lämna sin an-&lt;br&gt;ställning vid utgången av den&lt;br&gt;månad då han eller hon fyller 67&lt;br&gt;år skall arbetsgivaren skriftligen&lt;br&gt;ge arbetstagaren besked om detta&lt;br&gt;minst en månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 67&lt;br&gt;år har inte rätt till längre upp-&lt;br&gt;sägningstid än en månad och har&lt;br&gt;inte heller företrädesrätt enligt 22,&lt;br&gt;23, 25 eller 25 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädesrätt enligt 22, 23, 25 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, gäller&lt;br&gt;utan hinder av 32 a § till dess avtalet löpt ut, dock längst till och med&lt;br&gt;utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Föreskrifter av vilka avgångsskyldighet följer enligt förordningen&lt;br&gt;(1991:1427) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa&lt;br&gt;arbetstagare med icke-statlig anställning, i dess lydelse den&lt;br&gt;1 januari 2001, tillämpas utan hinder av 32 a § till dess Pensionsplanen&lt;br&gt;för arbetstagare hos staten m.fl. löpt ut, dock längst till och med utgången&lt;br&gt;av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1424.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livränta utges längst till den&lt;br&gt;månad under vilken den för-&lt;br&gt;säkrade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livränta utges längst till den&lt;br&gt;månad under vilken den för-&lt;br&gt;säkrade fyller 65 år, om inte annat&lt;br&gt;anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livränta utges längst till den&lt;br&gt;månad under vilken den för-&lt;br&gt;säkrade fyller 67 år, om skadan&lt;br&gt;inträffar den månad då den för-&lt;br&gt;säkrade fyller 65 år eller senare.&lt;br&gt;En förutsättning för rätt till sådan&lt;br&gt;livränta är att den försäkrade är&lt;br&gt;sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap.&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;1.agen omtryckt 1993:357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;br&gt;läkarvårdsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1651) om läkarvårds-&lt;br&gt;ersättning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas inte till en läkare som är anställd i något&lt;br&gt;landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rättsligt bestämmande&lt;br&gt;inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om läkaren är tjänstledig och&lt;br&gt;vikarierar för en annan läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas inte&lt;br&gt;företagshälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en läkare som vid&lt;br&gt;vårdtillfället har fyllt sextiofem år&lt;br&gt;om inte landstinget medger något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en läkare för verksamhet inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en läkare som vid&lt;br&gt;vårdtillfället har fyllt 67 år om inte&lt;br&gt;landstinget medger något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:842.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om&lt;br&gt;ersättning för sjukgymnastik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1652) om ersättning för sjuk-&lt;br&gt;gymnastik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas inte till en sjukgymnast som är an-&lt;br&gt;ställd i något landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan&lt;br&gt;juridisk person inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rätts-&lt;br&gt;ligt bestämmande inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om sjuk-&lt;br&gt;gymnasten är tjänstledig och vikarierar för en annan sjukgymnast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas inte till en sjukgymnast för verksam-&lt;br&gt;het inom företagshälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en sjukgymnast som&lt;br&gt;vid behandlingstillfället har fyllt&lt;br&gt;sextiofem år om inte landstinget&lt;br&gt;medger något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en sjukgymnast som&lt;br&gt;vid behandlingstillfället har fyllt&lt;br&gt;67 år om inte landstinget medger&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:843.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0378/prop_200001__78-2.png" style="width:23pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för tandvård lämnas om vården ges vid en folktandvårds-&lt;br&gt;klinik, en högskola där odontologisk utbildning och forskning bedrivs&lt;br&gt;eller annars genom det allmännas försorg. Ersättning lämnas också om&lt;br&gt;vården ges hos en enskild näringsidkare, ett bolag eller annan juridisk&lt;br&gt;person, under förutsättning att vårdgivaren är uppförd på en förteckning&lt;br&gt;som upprättats av den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bli uppförd på en förteckning enligt första stycket skall vård-&lt;br&gt;givaren antingen själv vara legitimerad tandläkare eller legitimerad tand-&lt;br&gt;hygienist eller ha tillgång till en eller flera legitimerade tandläkare eller&lt;br&gt;tandhygienister. Vidare krävs att vårdgivaren har F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas enligt grunder&lt;br&gt;som regeringen fastställer. Ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas endast om tandvården&lt;br&gt;utförts av en legitimerad tand-&lt;br&gt;läkare eller legitimerad tand-&lt;br&gt;hygienist som inte har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas inte för tandvård åt en försäkrad som fyller högst 19&lt;br&gt;år under det år då vården ges. Om avgiftsfri tandvård åt sådan försäkrad&lt;br&gt;föreskrivs i tandvårdslagen (1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas enligt grunder&lt;br&gt;som regeringen fastställer. Ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas endast om tandvården&lt;br&gt;utförts av en legitimerad tand-&lt;br&gt;läkare eller legitimerad tand-&lt;br&gt;hygienist som inte har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1752.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementet utarbetades under våren 1999 en departe-&lt;br&gt;mentspromemoria, Höjd ålder för avgångsskyldighet till 67 år (Ds&lt;br&gt;1999:39). I departementspromemorian redovisas olika alternativ för att&lt;br&gt;genomföra en höjd ålder för avgångsskyldighet till 67 år. I departements-&lt;br&gt;promemorian förordas att det i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;(anställningsskyddslagen) införs en bestämmelse om att ett avtal som&lt;br&gt;föreskriver en avgångsskyldighet mellan 65 och 67 år skall sakna verkan&lt;br&gt;i den delen och i stället skall gälla en avgångsskyldighet vid fyllda 67 år.&lt;br&gt;En sammanfattning av departementspromemorians innehåll finns i av-&lt;br&gt;snitt 7. Departementspromemorians lagförslag finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian har remissbehandlats och en förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna finns i bilaga 2. En remissammanställning finns&lt;br&gt;tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N1999/8786/ARM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter har i november 2000 inom Näringsdepartementet prome-&lt;br&gt;morian Rätt att arbeta till 67 års ålder upprättats (dnr N2000/8583/RS).&lt;br&gt;Promemorian innehåller bland annat förslag till införande av en&lt;br&gt;tvingande bestämmelse i anställningsskyddslagen om rätt att kvarstå i&lt;br&gt;anställningen till 67 års ålder, samt därutöver rätt till livränta på visst sätt&lt;br&gt;enligt lagen om arbetsskadeförsäkring till 67 år och om höjning av&lt;br&gt;åldersgränsen för läkarvårdsersättning, tandvårdsersättning respektive&lt;br&gt;sjukgymnastikersättning från 65 till 67 år. En sammanfattning av&lt;br&gt;promemorians innehåll finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i&lt;br&gt;bilaga 4. Den har behandlats vid ett remissammanträde den 18 december&lt;br&gt;2000. En förteckning över de remissinstanser som lämnat synpunkter&lt;br&gt;finns i bilaga 5. Protokoll från remissammanträdet och en remissamman-&lt;br&gt;ställning finns att tillgå i Näringsdepartementet (dnrN2000/8583/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 februari 2001 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över det lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 7. Regeringen har i huvudsak beaktat Lagrådets synpunkter. Lag-&lt;br&gt;rådets synpunkter behandlas i avsnitt 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beslutade regeringen den 8 mars 2001 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över det förslag till ytterligare en övergångsbestämmelse som&lt;br&gt;finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Lagrådet har lämnat&lt;br&gt;förslaget i den delen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen har vissa redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagen om anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 33 § första stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen) gäller att en arbetsgivare som vill att en arbetstagare&lt;br&gt;skall lämna sin anställning när arbetstagaren uppnår den ålder som med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för skyldighet att avgå med ålderspension eller, om någon sådan av-&lt;br&gt;gångsskyldighet inte finns, vid fyllda 67 år, skall ge arbetstagaren skrift-&lt;br&gt;ligt besked om detta minst en månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 33 § andra stycket framgår att om en arbetsgivare vill att en&lt;br&gt;arbetstagare skall lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren&lt;br&gt;far rätt till hel fortidspension, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbets-&lt;br&gt;tagaren besked om detta så snart arbetsgivaren fått kännedom om&lt;br&gt;pensionsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen gäller enligt 33 § tredje stycket att en arbetstagare som fyllt&lt;br&gt;65 år eller uppnått den lägre ålder som medför skyldighet att avgå med&lt;br&gt;ålderspension inte har rätt till längre uppsägningstid än en månad och&lt;br&gt;inte heller har företrädesrätt enligt 22, 23, 25 och 25 a §§ samma lag.&lt;br&gt;Arbetstagaren har således inte företrädesrätt när turordning skall be-&lt;br&gt;stämmas i samband med uppsägning enligt 22 § och inte heller möjlighet&lt;br&gt;att åberopa den särskilda skyddsregeln för arbetstagare med nedsatt&lt;br&gt;arbetsförmåga i 23 §. Vidare saknar dessa arbetstagare företrädesrätt till&lt;br&gt;återanställning och till anställning med högre sysselsättningsgrad enligt&lt;br&gt;25 och 25 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § anställningsskyddslagen gäller att avtal om tidsbegränsad&lt;br&gt;anställning far träffas bland annat avseende anställning efter pensione-&lt;br&gt;ring, om arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att&lt;br&gt;avgå från anställningen med ålderspension eller, om någon sådan av-&lt;br&gt;gångsskyldighet inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § anställningsskyddslagen får det genom kollektivavtal som&lt;br&gt;har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation göras av-&lt;br&gt;vikelser från 33 §. Även bestämmelserna i 5,22, 25 och 25 a §§ är dispo-&lt;br&gt;sitiva för parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten när en arbetstagare är skyldig att avgå med ålderspension&lt;br&gt;regleras inte i anställningsskyddslagen. Denna tidpunkt kan istället&lt;br&gt;framgå av kollektivavtal, enskilt avtal eller förordning. Om åldern för&lt;br&gt;avgångsskyldigheten inte är avtalad eller reglerad i förordning gäller att&lt;br&gt;arbetsgivaren kan meddela arbetstagaren att hon eller han skall lämna&lt;br&gt;anställningen vid fyllda 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetstagaren uppnår åldern för avgångsskyldighet enligt avtal&lt;br&gt;eller förordning eller uppnår 67 års ålder har arbetsgivaren således rätt att&lt;br&gt;utan uppsägning skriftligen meddela arbetstagaren att hon eller han skall&lt;br&gt;lämna sin anställning. Om en arbetsgivare inte iakttar kravet på skriftlig-&lt;br&gt;het utan i stället lämnar en muntlig underrättelse, får underrättelsen ändå&lt;br&gt;rättslig verkan för anställningens upphörande. Stadgandet har således i&lt;br&gt;den delen endast karaktären av en ordningsföreskrift och arbetsgivaren&lt;br&gt;kan således bli skyldig att betala skadestånd på grund av brott mot skrift-&lt;br&gt;lighetskravet. Om arbetsgivaren inte lämnar besked till arbetstagaren om&lt;br&gt;att arbetsgivaren önskar att arbetstagaren skall lämna anställningen kvar-&lt;br&gt;står arbetstagaren automatiskt i anställningen. Om arbetsgivaren därefter&lt;br&gt;vill att arbetstagaren skall lämna anställningen gäller en månads uppsäg-&lt;br&gt;ningstid. Vill arbetsgivaren å andra sidan att en arbetstagare skall sluta&lt;br&gt;sin anställning tidigare än vid den tidpunkt då avgångsskyldighet före-&lt;br&gt;ligger, måste arbetsgivaren enligt vanliga regler vidta uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anställdas rätt och skyldighet att avgå med ålderspension regleras&lt;br&gt;normalt i pensionsavtal. För flertalet arbetstagare på den svenska arbets-&lt;br&gt;marknaden gäller idag, på grund av bestämmelser i kollektivavtal, att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgångsskyldighet inträder före 67 års ålder, i regel vid 65 år. För vissa&lt;br&gt;yrkeskategorier inträder avgångsskyldighet tidigare än vid 65 års ålder&lt;br&gt;enligt kollektivavtal eller enligt förordningen (1991:1427) om tjänste-&lt;br&gt;pension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-&lt;br&gt;statlig anställning (den s.k. PISA-förordningen). Bland arbetstagare som&lt;br&gt;är avgångsskyldiga före 65 års ålder kan nämnas flygledare, militär&lt;br&gt;personal, brandmän samt arbetstagare med vissa konstnärliga yrken. Ett&lt;br&gt;flertal av kollektivavtalen om avgångsskyldighet gäller tills vidare. Av-&lt;br&gt;talen är dock vanligtvis uppsägningsbara per utgången av kalenderår med&lt;br&gt;en ömsesidig uppsägningstid om tre till sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Arbetsmarknadspolitiska insatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Grunden för arbetsmarknadspolitiken är en väl fungerande förmedling av&lt;br&gt;arbetssökande till lediga platser samt att arbetsgivare av arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen anvisas lämpliga arbetssökande. För den arbetssökande finns idag&lt;br&gt;inga åldersgränser. Även äldre sökande - 65 år och äldre - kan således ta&lt;br&gt;del av arbetsförmedlingens service i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är arbetslös kan - under vissa förutsättningar - få ekonomiskt&lt;br&gt;stöd i form av arbetslöshetsersättning under tiden han eller hon söker&lt;br&gt;arbete. Bestämmelser om arbetslöshetsersättning finns i lagen (1997:238)&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring. Rätten till arbetslöshetsersättning upphör vid&lt;br&gt;månadsskiftet före den månad då den arbetslöse fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslös kan också erbjudas stöd av olika slag för att åter komma i&lt;br&gt;arbete eller för att komma in på arbetsmarknaden. Det kan vara del-&lt;br&gt;tagande i olika arbetsmarknadspolitiska program vilka syftar till att&lt;br&gt;stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. Vid del-&lt;br&gt;tagande i sådant program utgår aktivitetsstöd eller annan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska programmen enligt förordningen&lt;br&gt;(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program är arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning, arbetspraktik, stöd till start av näringsverksamhet, aktivitets-&lt;br&gt;garantin, ungdomsinsatser, förberedande insatser samt projekt med&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitisk inriktning. Enligt 6 § samma förordning skall en&lt;br&gt;anvisning till sådant program vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad.&lt;br&gt;Det betyder att en anvisning far göras endast om den framstår som lämp-&lt;br&gt;lig både för den enskilde och ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv.&lt;br&gt;Någon åldersgräns beträffande hur länge en sökande kan anvisas till ett&lt;br&gt;program finns således inte, förutom beträffande ungdomsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet anställ-&lt;br&gt;ningsstöd finns i förordningen (1997:1275) om anställningsstöd. Anställ-&lt;br&gt;ningsstöd finns av tre slag, nämligen allmänt, förstärkt och särskilt an-&lt;br&gt;ställningsstöd. Det lämnas till arbetsgivare i syfte att stimulera anställ-&lt;br&gt;ningar av personer som har svårt att fa ett reguljärt arbete. Målgruppen är&lt;br&gt;långtidsarbetslösa. Allmänt anställningsstöd lämnas 6 eller 12 månader,&lt;br&gt;förstärkt och särskilt anställningsstöd under 24 månader. Anställning&lt;br&gt;med allmänt respektive förstärkt anställningsstöd omfattas av anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen, medan anställning med särskilt anställningsstöd är&lt;br&gt;undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser beträffande arbetsmarknadspolitiska program för&lt;br&gt;personer med arbetshandikapp finns i forordningen (2000:630) om sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda insatser för personer med arbetshandikapp. Anställning med löne-&lt;br&gt;bidrag är en sådan särskild insats. I samma förordning regleras också&lt;br&gt;bland annat stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, särskilda insatser för&lt;br&gt;syn- och hörselskadade, stöd till personligt biträde samt särskilt stöd vid&lt;br&gt;start av näringsverksamhet. Också här är förutsättningen för insatserna&lt;br&gt;att de skall vara arbetsmarknadspolitiskt motiverade, vilket innebär att de&lt;br&gt;får lämnas endast om de framstår som lämpliga både för den enskilde&lt;br&gt;och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Anställning&lt;br&gt;med lönebidrag omfattas av anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för de arbetsmarknadspolitiska insatser som nämnts ovan&lt;br&gt;är att någon bestämd övre åldersgräns inte finns angiven. Bedömningen&lt;br&gt;skall i stället göras utifrån såväl ett individuellt som ett övergripande&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. I praktiken torde det i dag vara&lt;br&gt;mycket ovanligt att en person deltar i något arbetsmarknadspolitiskt&lt;br&gt;program efter det att han eller hon har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom rätten att erhålla arbetslöshetsersättning upphör vid 65 års&lt;br&gt;ålder, medan rätt till garantipension i stället inträder, kan det i normal-&lt;br&gt;fallet inte anses arbetsmarknadspolitiskt motiverat att anvisa den som&lt;br&gt;fyllt 65 år till en arbetsmarknadspolitisk insats. Det innebär att om en&lt;br&gt;person skulle delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitets-&lt;br&gt;stöd efter den tidpunkten så utgår inte längre aktivitetsstöd motsvarande&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning utan stödet blir 143 kronor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd är pensionsgrundande. De&lt;br&gt;ingår som en inkomst i underlaget för beräkning av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst. På arbetsinkomster efter 65 år betalas av socialavgifterna endast&lt;br&gt;ålderspensionsavgift. I stället betalas särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Socialförsäkringsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskador som inträffat efter den 30 juni 1977 regleras i lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF). Även andra förvärvs-&lt;br&gt;arbetande än arbetstagare dvs. uppdragstagare och egna företagare är&lt;br&gt;försäkrade enligt LAF. En förutsättning för att få ersättning enligt LAF är&lt;br&gt;att skadan godkänns som arbetsskada. Den som har drabbats av en&lt;br&gt;arbetsskada kan, utom i vissa speciella fall, få ersättning enligt LAF först&lt;br&gt;när sjukdomstillståndet har upphört och skadan gett en bestående ned-&lt;br&gt;sättning av arbetsförmågan. Ersättningen betalas då ut i form av livränta.&lt;br&gt;En livränta kan tidsbegränsas eller utges tills vidare. För rätt till livränta&lt;br&gt;krävs att arbetsförmågan är nedsatt med minst en femtondel, och att in-&lt;br&gt;komstbortfallet för år räknat uppgår till en fjärdedel av det prisbasbelopp&lt;br&gt;som gällde vid början av det år från vilket livränta ska böija utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeförsäkringen tar sikte på den faktiska nedsättningen av den&lt;br&gt;skadades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete. Ersätt-&lt;br&gt;ning för arbetsskada i form av livränta ska i princip utgöra skillnaden&lt;br&gt;mellan den inkomst som den arbetsskadade kan antas ha haft om han inte&lt;br&gt;hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få. Det&lt;br&gt;är med andra ord fråga om en hundraprocentig kompensation av in-&lt;br&gt;komstbortfallet till följd av arbetsskada. För livränteunderlaget gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma högsta gräns som för sjukpenninggrundande inkomst enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring (AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer födda år 1937 eller tidigare samordnas arbetsskadcliv-&lt;br&gt;räntan med ålderspensionen från 65-årsmånaden. För personer som har&lt;br&gt;fyllt 65 år utges livränta endast i den mån personen i fråga inte har rätt&lt;br&gt;till en ålderspension som motsvarar 65 % av livräntan. Vid förtida och&lt;br&gt;uppskjutna uttag av ålderspension beräknas livräntan som om hel ålders-&lt;br&gt;pension hade börjat utges vid 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer födda 1938 eller senare avskaffades däremot möjlig-&lt;br&gt;heterna att uppbära arbetsskadelivränta efter 65 års ålder i samband med&lt;br&gt;att reglerna för det reformerade ålderspensionssystemet trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet att avskaffa rätten till livränta efter 65 års ålder motiverades&lt;br&gt;med att det inte skulle vara förenligt med ett livsinkomstbaserat system&lt;br&gt;att tillämpa en förmånsbaserad bestämmelse som innebär att den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade alltid skulle vara garanterad ett visst belopp (prop.&lt;br&gt;1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315 och&lt;br&gt;320). Vidare skulle det faktum att arbetsskadelivräntan är pensions-&lt;br&gt;grundande till sitt bruttobelopp innebära administrativa problem i och&lt;br&gt;med att pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet kan tjänas&lt;br&gt;in även efter 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbeten framgår vidare att det speciellt har beaktats huruvida av-&lt;br&gt;skaffandet av möjligheterna till arbetsskadelivränta efter 65 års ålder&lt;br&gt;skulle strida mot ILO-konventioncn (nr 121) om förmåner vid yrkes-&lt;br&gt;skada. Yttrande har därvid inhämtas från ILO-kommittén. Slutsatsen var&lt;br&gt;att ILO-konventionens krav huvudsakligen är uppfyllda genom den&lt;br&gt;garantipension som finns i ålderspensionssystemet. Således avser arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen att täcka risken för bortfallet av förvärvsinkomster.&lt;br&gt;När en person med arbetsskadelivränta uppnår pensionsåldern riskerar&lt;br&gt;inte han eller hon längre att förlora inkomsterna på grund av arbets-&lt;br&gt;skadan utan på grund av åldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning och ersättning för sjukgymnastik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) och i lagen&lt;br&gt;(1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik (LOS) finns bestämmelser&lt;br&gt;om vissa ersättningar till läkare och sjukgymnaster i privat verksamhet i&lt;br&gt;den öppna hälso- och sjukvården. Lagarna reglerar ersättning från ett av&lt;br&gt;landstingen finansierat och administrerat offentligt ersättningssystem.&lt;br&gt;Ersättning lämnas endast till vårdgivare som träffat samverkansavtal med&lt;br&gt;landstinget rörande sin verksamhet. Om det däremot föreligger ett vård-&lt;br&gt;avtal mellan vårdgivaren och landstinget gäller vårdavtalet i stället för&lt;br&gt;bestämmelserna i LOL och LOS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att läkarvårdsersättning skall lämnas krävs bland annat att läkaren&lt;br&gt;har specialistkompetens och bedriver mottagningsverksamhet inom sin&lt;br&gt;specialitet i öppen vård för enskilda patienter. Sjukgymnastikersättning&lt;br&gt;lämnas för sjukgymnastik som ges av legitimerad sjukgymnast. Vård-&lt;br&gt;givaren måste bedriva sin verksamhet på heltid. Vårdgivaren får inte vara&lt;br&gt;anställd i något landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan&lt;br&gt;juridisk person inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rätts-&lt;br&gt;ligt bestämmande inflytande i. Vårdgivaren far inte heller vid vårdtill-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fallet ha fyllt 65 år, men landstinget kan medge undantag. Det huvudsak-&lt;br&gt;liga motivet till att införa en åldersgräns i LOL och LOS var att pen-&lt;br&gt;sionsåldern för offentliganställda läkare och sjukgymnaster var 65 år.&lt;br&gt;Läkare och sjukgymnaster kan i och för sig arbeta kvar efter 65 år, men&lt;br&gt;någon ersättning enligt ovan angivna lagar betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvårdsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring lämnas tand-&lt;br&gt;vårdsersättning till tandläkare och tandhygienister om tandvården utförts&lt;br&gt;av en legitimerad tandläkare eller tandhygienist som inte har fyllt 65 år.&lt;br&gt;Motivet för denna åldersgräns var att samma åldersgräns som gäller för&lt;br&gt;den allmänna pensionsåldern även bör gälla här (prop. 1997/98:112). Det&lt;br&gt;var också en åtgärd i syfte att bl.a. underlätta för yngre tandläkare och&lt;br&gt;tandhygienister att utöva sin verksamhet. I likhet med vad som gäller för&lt;br&gt;läkare och sjukgymnaster finns inget formellt hinder mot att tandläkare&lt;br&gt;fortsätter att arbeta efter 65 år men praktiskt är möjligheterna begränsade&lt;br&gt;eftersom någon ersättning inte utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjulrförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1991:1047) om sjuklön finns ingen övre åldersgräns för rätt till&lt;br&gt;sjuklön. Sjuklön betalas ut till den som arbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan sjuk-&lt;br&gt;penning normalt utges till den månad en försäkrad fyller 70 år. Undantag&lt;br&gt;gäller för den som uppbär hel förtidspension eller hel särskild efterlevan-&lt;br&gt;depension eller uppburit sådan förmån månaden innan han eller hon har&lt;br&gt;börjat uppbära hel ålderspension. För tid efter 70 års ålder eller när den&lt;br&gt;försäkrade dessförinnan har börjat uppbära hel ålderspension kan sjuk-&lt;br&gt;penning utges under högst 180 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen till 180 dagar kan dock enligt 3 kap. 13 § samma lag&lt;br&gt;gälla även mellan 65 och 70 års ålder. Av förarbetena framgår att denna&lt;br&gt;begränsning kan bli aktuell i de fall den försäkrade är arbetsoförmögen&lt;br&gt;och på grund därav skulle ha varit berättigad till förtidspension om han&lt;br&gt;eller hon varit under 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 kap. 7 § lagen om allmän försäkring utges rehabiliteringser-&lt;br&gt;sättning längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Internationella konventioner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Europarådets sociala stadga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets reviderade sociala stadga trädde i kraft den 1 juli 1999. I&lt;br&gt;artikel 6 i stadgan regleras den kollektiva förhandlingsrätten. De under-&lt;br&gt;tecknande parterna åtar sig där att främja gemensamt samråd mellan&lt;br&gt;arbetstagare och arbetsgivare samt att där så är nödvändigt och lämpligt,&lt;br&gt;främja ett förfarande med frivilliga förhandlingar mellan arbetsmark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nådens parter for att uppnå en reglering av arbetsvillkoren genom&lt;br&gt;kollektivavtal. Huvudregeln när det gäller inskränkningar av de rättig-&lt;br&gt;heter och principer som parterna åtnjuter enligt stadgan är att de endast&lt;br&gt;kan ske med stöd av artikel G. I denna anges att förutom de inskränk-&lt;br&gt;ningar och begränsningar som anges särskilt i vissa delar av stadgan kan&lt;br&gt;inskränkningar göras av rättigheterna och principerna för sådana be-&lt;br&gt;stämmelser som anges i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt&lt;br&gt;samhälle som garanti för andras fri- och rättigheter eller som skydd för&lt;br&gt;samhällets intresse, den nationella säkerheten eller allmän hälsa eller&lt;br&gt;moral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella arbetsorganisationen (ILO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1949 års konvention om tillämpning av principerna för organisations-&lt;br&gt;rätten och den kollektiva förhandlingsrätten (nr 98) framgår bland annat&lt;br&gt;att åtgärder skall vidtas för att säkerställa att föreningsrätten respekteras.&lt;br&gt;Det anges också att staterna skall agera för att uppmuntra och främja en&lt;br&gt;föll utveckling och användning av systemet för frivilliga förhandlingar&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadens parter i syfte alt reglera villkor och förutsätt-&lt;br&gt;ningar för anställning genom kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1981 års konvention om främjandet av kollektiva förhandlingar (nr&lt;br&gt;154) slås bland annat fast att åtgärder skall vidtas i syfte att främja&lt;br&gt;kollektiva förhandlingar. Syftet med dessa åtgärder skall vara att möjlig-&lt;br&gt;göra kollektiva förhandlingar inom de områden som täcks av konven-&lt;br&gt;tionen. Syftet skall också vara att successivt utsträcka kollektiva för-&lt;br&gt;handlingar till de frågor som räknas upp i konventionen som exempelvis&lt;br&gt;bestämmandet av arbetsvillkor och anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa konventioner var aktuella i ett ärende som behandlades av ILO:s&lt;br&gt;styrelse 1994, vilket avsåg Sverige. Bakgrunden var den att Landsorga-&lt;br&gt;nisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;br&gt;och Fria fackföreningsintemationalen (FFI) i februari 1994 inlämnade en&lt;br&gt;anmälan mot Sveriges regering för överträdelser av de båda konventio-&lt;br&gt;nerna. Anmälan föranleddes av ändringar i anställningsskyddslagen.&lt;br&gt;Lagändringarna innebar bland annat att den dispositiva regeln om längsta&lt;br&gt;tillåtna provanstäliningsperioden utvidgades från sex till tolv månader.&lt;br&gt;Regeln skulle även fortsättningsvis vara dispositiv. 1 en särskild över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse föreskrevs dock att de kollektivavtal som hade träffats&lt;br&gt;före den 1 januari 1994 skulle vara utan verkan till den del som avtalen&lt;br&gt;föreskrev kortare tider för de tidsbegränsade anställningarna än de nya&lt;br&gt;lagreglerna lämnade utrymme för. ILO:s styrelse konstaterade enhälligt i&lt;br&gt;ett beslut i juni 1994 att övergångsbestämmelsen ledde till ett undan-&lt;br&gt;röjande av vissa kollektivavtal som hade träffats innan lagändringen&lt;br&gt;trädde i kraft. Från styrelsens sida betonades det att förhandlingsfriheten&lt;br&gt;var ett väsentligt inslag i föreningsfriheten och att offentliga myndigheter&lt;br&gt;därför borde avhålla sig från åtgärder som begränsade parternas möjlig-&lt;br&gt;het att förhandla kollektivt. Av avgörande betydelse var enligt styrelsen&lt;br&gt;att tidigare ingångna avtal sattes åt sidan. Styrelsen rekommenderade&lt;br&gt;regeringen att i fortsättningen avstå från lagstiftningsåtgärder som röjer&lt;br&gt;undan tidigare ingångna kollektivavtal. Dessutom anmodades regeringen&lt;br&gt;att ändra övergångsbestämmelsen i fråga, vilket skedde 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också en konvention och en rekommendation som rör pen-&lt;br&gt;sionsförhållanden. Det är dels konvention (nr 128) om invaliditets-,&lt;br&gt;ålders-, och efterlevandeförmåner, dels rekommendation (nr 162) om&lt;br&gt;äldre arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konvention nr 128 i del III om åldersförmåner anges i artikel 15.2 att&lt;br&gt;den föreskrivna åldersgränsen för rätt till pension inte får överstiga 65 år.&lt;br&gt;Högre ålder får dock fastställas av behörig myndighet i enlighet med de&lt;br&gt;särskilda grunder som anges i konventionen. I ILO-rekommendation nr&lt;br&gt;162 om äldre arbetstagare anges vidare i del IV punkten 21 att åtgärder i&lt;br&gt;mån av möjlighet bör vidtas för att göra den ålder som kvalificerar för&lt;br&gt;ålderspension flexibel. I punkten 29 rekommenderas att äldre arbets-&lt;br&gt;tagare som är arbctsdugliga bör kunna uppskjuta sina anspråk på ålders-&lt;br&gt;förmåner utöver den ålder, som normalt kvalificerar arbetstagare för&lt;br&gt;sådana förmåner, i syfte exempelvis att uppfylla alla kvalifikationer för&lt;br&gt;förmåner eller att förbättra sina förmåner med hänsyn till den högre ålder&lt;br&gt;då förmånerna tas ut och i förekommande fall det ytterligare arbete som&lt;br&gt;utförts eller de ytterligare avgifter som erlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare ställningstaganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensionsberedningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1984 tillsattes en parlamentariskt sammansatt kommitté — som&lt;br&gt;även inkluderade företrädare för arbetsmarknadens parter - med uppdrag&lt;br&gt;att göra en samlad genomgång av erfarenheterna av reglerna inom det&lt;br&gt;allmänna pensionssystemet. Kommittén tog namnet Pensionsbered-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet Förtidspension och rörlig pensionsålder (SOU&lt;br&gt;1989:101) behandlades, förutom generella förslag angående pensions-&lt;br&gt;systemet, frågan om tidpunkten för avgångsskyldighet med pension. Pen-&lt;br&gt;sionsberedningen föreslog att åldersgränsen i 33 § lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd (anställningsskyddslagen) skulle höjas från 65 år till&lt;br&gt;67 år. Frågan aktualiserades eftersom det inte skulle finnas någon övre&lt;br&gt;åldersgräns för intjänande av pension i ett nytt pensionssystem. Ålders-&lt;br&gt;pensionens storlek skulle komma att påverkas av tidpunkten för pen-&lt;br&gt;sionsuttaget, dvs. ju senare pensioneringstidpunkt, desto högre pension.&lt;br&gt;Huruvida en regel om anställningsskydd och avgångsskyldighet i anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen skulle vara tvingande eller dispositiv diskuterades,&lt;br&gt;varvid konstaterades att en tvingande lagreglering skulle bli tekniskt&lt;br&gt;mycket besvärlig och att svåra gränsdragningsproblem skulle upp-&lt;br&gt;komma. Vidare konstaterades att en tvingande reglering även skulle&lt;br&gt;innebära avsteg från vad som allmänt sett gäller om lagens dispositiva&lt;br&gt;karaktär. Det föreslogs därför att det även fortsättningsvis skulle vara&lt;br&gt;möjligt att i avtal reglera tidpunkten för avgångsskyldigheten. I be-&lt;br&gt;tänkandet framhölls dock att en utgångspunkt för ställningstagandet att&lt;br&gt;inte förorda tvingande lagstiftning var att Pensionsberedningen förutsatte&lt;br&gt;att avtalen så långt som möjligt ändrades i enlighet med den föreslagna&lt;br&gt;lagändringen. Pensionsberedningen påpekade också att om det senare&lt;br&gt;skulle visa sig att förslaget inte blev förverkligat i praktiken borde ytter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligarc åtgärder prövas, däribland även tvingande lagstiftning trots de in-&lt;br&gt;vändningar som kan riktas mot en sådan åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1990/91 (prop. 1990/91:25 bilaga 6) föreslogs en höjning av&lt;br&gt;åldersgränsen i 33 § anslällningsskyddslagen från 65 år till 67 år. Vidare&lt;br&gt;uttalades att parterna även i fortsättningen måste ha möjlighet att träffa&lt;br&gt;avtal om skyldighet att avgå från anställningen före 67 års ålder. En höj-&lt;br&gt;ning av den dispositiva åldersgränsen i anställningsskyddslagcn för av-&lt;br&gt;gångsskyldighet från 65 till 67 år skedde därefter genom en lagändring&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 april 1991 (bet. 1990/91: AU 15,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:99).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Pensionsarbetsgruppen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I november 1991 bemyndigades statsrådet Bo Könberg att tillkalla en&lt;br&gt;parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag&lt;br&gt;till ett nytt system för den allmänna pensionen. Denna arbetsgrupp -&lt;br&gt;Pensionsarbetsgruppen - bestod av representanter för samtliga riksdags-&lt;br&gt;partier. I september 1993 fick Pensionsarbetsgruppen tilläggsdirektiv att&lt;br&gt;lämna förslag om en successiv höjning av pensionsåldern till 66 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1994 avlämnade Pensionsarbetsgruppen sitt betänkande Re-&lt;br&gt;formerat pensionssystem (SOU 1994:20). I betänkandet presenterades&lt;br&gt;förslag till ett nytt reformerat ålderspensionssystem. Förslagen byggde på&lt;br&gt;en överenskommelse mellan representanter i arbetsgruppen för de då-&lt;br&gt;varande fyra regeringspartierna och socialdemokraterna. I fråga om&lt;br&gt;rätten att kvarstå i arbete efter 65 år uttalade Pensionsarbetsgruppen att&lt;br&gt;med ett pensionssystem där pensionsåldern är flexibel och där pensioner&lt;br&gt;beräknas på huvudsakligen försäkringsmässiga grunder finns det starka&lt;br&gt;skäl för att de försäkrade ges en möjlighet att fortsätta med förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet längre upp i åren än vad som i praktiken var möjligt. Pensions-&lt;br&gt;arbetsgruppen uttalade som sin principiella mening att det inte skulle&lt;br&gt;vara orimligt att de försäkrade fick stanna kvar i arbete så länge de själva&lt;br&gt;ville och orkade. Enligt överenskommelsen borde i vart fall möjlig-&lt;br&gt;heterna bli större än vad som var fallet enligt den gällande ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsarbetsgruppen uttalade vidare, trots den principiella inställ-&lt;br&gt;ningen, att gruppen insåg att gränser som anger när arbetstagarens ålder&lt;br&gt;medför avgångsskyldighet också i framtiden skulle komma att vara nöd-&lt;br&gt;vändiga. Det påpekades också att vissa yrkeskategorier är avgångs-&lt;br&gt;skyldiga tidigare än vid 65 års ålder. I betänkandet uppskattades cirka&lt;br&gt;40 000 personer vara avgångsskyldiga före 65 års ålder. I samband&lt;br&gt;därmed uppkom frågan om arbetsmarknadens parter även fortsättningsvis&lt;br&gt;och med det reformerade pensionssystemet borde få råda över tidpunkten&lt;br&gt;för avgångsskyldigheten, dvs. om man utan lagstiftningsåtgärder kunde&lt;br&gt;förvänta sig att arbetsmarknadspartema skulle komma att höja den mer&lt;br&gt;eller mindre allmänna gränsen för avgångsskyldighet som ligger vid 65&lt;br&gt;år. Arbetsgruppen konstaterade att frågan varit uppe redan under&lt;br&gt;Pensionsberedningens arbete, men att någon anpassning av&lt;br&gt;kollektivavtalen i anledning av den då genomförda lagändringen inte ägt&lt;br&gt;rum. Arbetsgruppen uttalade att man inte var beredd att låta frågan om&lt;br&gt;gränsen för avgångsskyldigheten bero med en vädjan till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadspartema att genom förhandlingar, med oviss utgång,&lt;br&gt;försöka åstadkomma en höjning av gränserna för avgångsskyldigheten.&lt;br&gt;Förslaget blev slutligen att det genom tvingande lagstiftning skulle&lt;br&gt;införas en lagstadgad rätt att kvarstå i arbete till 66 års ålder fr.o.m. år&lt;br&gt;1997 och till 67 års ålder fr.o.m. år 1998. Möjligheter till undantag skulle&lt;br&gt;dock finnas i viss utsträckning bland annat av säkerhetshänsyn, främst i&lt;br&gt;fråga om yrkeskategorier som enligt gällande avtal var avgångsskyldiga&lt;br&gt;före 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare som fortsatte att arbeta efter 65 års ålder skulle inte om-&lt;br&gt;fattas av de särskilda turordningsreglema eller reglerna om företrädesrätt&lt;br&gt;till återanställning som annars gäller vid uppsägning på grund av arbets-&lt;br&gt;brist. Sådana arbetstagare skulle inte heller ha rätt till längre uppsäg-&lt;br&gt;ningstid än en månad. I dessa hänseenden innebar förslaget således inga&lt;br&gt;förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den s.k. princippropositionen (prop. 1993/94:250) anslöt sig rege-&lt;br&gt;ringen i huvudsak till de förslag som Pensionsarbetsgruppen hade&lt;br&gt;lämnat. Dock ansåg regeringen att höjningen av åldersgränsen för av-&lt;br&gt;gångsskyldigheten i första hand borde ske genom avtal mellan arbets-&lt;br&gt;marknadens parter. Regeringen uttalade att om det visade sig att arbets-&lt;br&gt;marknadens parter inte senast under början av år 1996 träffat avtal med&lt;br&gt;innebörd att åldersgränsen höjdes på sätt som föreslagits, borde det bli&lt;br&gt;fråga om tvingande lagstiftning. Följden skulle bli att kollektivavtal som&lt;br&gt;anger en lägre generell ålder för avgångsskyldigheten därmed skulle bli&lt;br&gt;ogiltiga i den delen. I samband med detta framhöll regeringen att det&lt;br&gt;finns yrkesområden inom vilka det, bland annat av säkerhetshänsyn, inte&lt;br&gt;rimligen kan begäras av arbetsgivaren att den anställde far fortsätta sin&lt;br&gt;tidigare sysselsättning. Det borde därför under vissa förutsättningar&lt;br&gt;kunna göras undantag från den föreslagna åldersgränsen för särskilda&lt;br&gt;yrkesgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godtog regeringens förslag (bet. 1993/94 :SfU 24, rskr.&lt;br&gt;1993/94:439).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Genomforandegruppen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I princippropositionen uttalade regeringen att den avsåg att tillkalla en&lt;br&gt;genomförandegrupp med företrädare för de partier som stod bakom över-&lt;br&gt;enskommelsen. Gruppen skulle ha som uppgift att medverka vid den&lt;br&gt;fortsatta beredningen av reformen och att vårda överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandegruppen inbjöd i november 1994 företrädare för&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter till ett samråd om den framtida finansieringen&lt;br&gt;av det allmänna pensionssystemet. Vid samråd den 14 november 1994&lt;br&gt;diskuterades även frågan om åldersgränsen för avgångsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års budgetproposition (prop. 1996/97:1) föreslog regeringen,&lt;br&gt;efter samråd med Genomförandegruppen, att tidpunkten för en eventuell&lt;br&gt;tvingande reglering i anställningsskyddslagen skulle senareläggas för att&lt;br&gt;möjligheten att träffa avtal skulle förlängas till utgången av november&lt;br&gt;månad år 1997. Anledningen till detta ytterligare anstånd för parterna att&lt;br&gt;finna lösningar i enlighet med principöverenskommelsen var, dels den&lt;br&gt;dåvarande situationen på arbetsmarknaden, dels att den tidigare uttalade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndpunkten att frågor om avgångsskyldighet regleras smidigare i&lt;br&gt;kollektivavtal än genom tvingande lagstiftning kvarstod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godtog regeringens förslag (bet. 1996/97:SfU 1, rskr.&lt;br&gt;1996/97:126).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Departementspromemorians (Ds 1999:39)&lt;br&gt;förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian, Höjd ålder för avgångsskyldighet till 67 år&lt;br&gt;(Ds 1999:39), presenteras förslag om höjd ålder för avgångsskyldighet&lt;br&gt;till 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian konstateras att frågan om höjd ålder för&lt;br&gt;arbetstagares avgångsskyldighet varit aktuell sedan i vart fall början av&lt;br&gt;1990-talet och att frågan skulle lösas på bästa sätt genom en reglering i&lt;br&gt;kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Det konstateras&lt;br&gt;emellertid också att en ändring av avtalen inte kommit till stånd och att&lt;br&gt;det framstår som nödvändigt att reglera frågan genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet bakom en lagreglering är, enligt departementspromemorian, att&lt;br&gt;arbetstagare skall ges reella möjligheter att fortsätta med förvärvsarbete&lt;br&gt;längre upp i åren än dagens bestämmelser i praktiken tillåter. Bak-&lt;br&gt;grunden är att enligt det nya pensionssystemet kommer inkomsten under&lt;br&gt;hela livet att ligga till grund för pensionen och att det inte skall finnas&lt;br&gt;någon övre åldersgräns för intjänande av pension. I det nya systemet kan&lt;br&gt;en försäkrad efter fyllda 61 år själv välja när han eller hon vill gå i pen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian innehåller en redovisning av olika alter-&lt;br&gt;nativ för att genomföra en höjd ålder för avgångsskyldighet till 67 år&lt;br&gt;samt konsekvenserna av dessa alternativ. Ett alternativ som presenteras&lt;br&gt;är införande av en helt tvingande bestämmelse i anställningsskyddslagen&lt;br&gt;om anställningsskydd till 67 år. En annan lösning är en tvingande be-&lt;br&gt;stämmelse med lagstadgade undantag beträffande särskilda yrkesgrupper.&lt;br&gt;Andra alternativ som föreslås är en huvudregel om rätt att kvarstå i an-&lt;br&gt;ställning till 67 års ålder, men med möjlighet till undantag genom&lt;br&gt;kollektivavtal om det föreligger särskilda i lagtexten angivna skäl, eller&lt;br&gt;med möjlighet till undantag genom kollektivavtal för avgångsskyldighet&lt;br&gt;före 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian förordas dock att det i anställnings-&lt;br&gt;skyddslagen införs en bestämmelse om att avtal som föreskriver en av-&lt;br&gt;gångsskyldighet mellan 65 och 67 år skall sakna verkan i den delen och&lt;br&gt;att enligt dessa avtal skall i stället gälla en avgångsskyldighet vid fyllda&lt;br&gt;67 år. Effekten av en sådan regel blir, enligt departementspromemorian,&lt;br&gt;att avtalsbestämmelser - såväl i kollektivavtal som i enskilda anställ-&lt;br&gt;ningsavtal - om en avgångsskyldighet före 65 år inte påverkas utan ges&lt;br&gt;fortsatt giltighet, medan de avtalsbestämmelser som innebär avgångs-&lt;br&gt;skyldighet mellan 65 och 67 år kommer att ändras. Skälet till att det&lt;br&gt;alternativet förordas är att det alternativet i största möjliga utsträckning&lt;br&gt;bibehåller det nuvarande systemet med avtalsfrihet för parterna att i avtal&lt;br&gt;avgöra åldern för avgångsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian konstateras slutligen att huruvida det för-&lt;br&gt;ordade förslaget skulle komma att påverka andra regelsystem som utgår&lt;br&gt;från avgångsskyldighet vid 65 år far analyseras för sig. Några ställnings-&lt;br&gt;taganden beträffande socialförsäkringssystemet respektive det arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska systemet görs alltså inte i departementspromemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Rätt att kvarstå i anställningen till 67 års ålder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetstagare ges ökat anställningsskydd. En&lt;br&gt;arbetstagare skall ha rätt att kvarstå i anställningen till 67 års ålder. En&lt;br&gt;tvingande reglering införs i lagen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;br&gt;Kollektivavtal som ingåtts före lagens ikraftträdande gäller utan&lt;br&gt;hinder av den nya bestämmelsen till dess avtalet löpt ut, dock längst&lt;br&gt;till och med utgången av år 2002. Likaså skall föreskrifterna av vilka&lt;br&gt;följer avgångsskyldighet enligt den s.k. PISA-förordningen, i dess&lt;br&gt;lydelse den 1 januari 2001, tillämpas utan hinder av den nya bestäm-&lt;br&gt;melsen till dess PA-91 löpt ut, dock längst till och med utgången av år&lt;br&gt;2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians (Ds 1999:39) förslag: En särskild be-&lt;br&gt;stämmelse i anställningsskyddslagen förordas med innehåll att ett avtal&lt;br&gt;som föreskriver en avgångsskyldighet mellan 65 och 67 år skall sakna&lt;br&gt;verkan i den delen och att i stället skall en avgångsskyldighet vid fyllda&lt;br&gt;67 år gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av 28 inkomna remissyttranden tillstyrker endast&lt;br&gt;en remissinstans, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, det i&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1999:39) förordade förslaget. Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, Sveriges Advokatsamfund, samt de flesta arbetsgivar- och&lt;br&gt;arbetstagarorganisationerna avstyrker uttryckligen förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Privattjänstemanna-&lt;br&gt;kartellen {PTK) och Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) i gemen-&lt;br&gt;samt yttrande, samt Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF) ifrågasätter om inte förfarandet innebär ett&lt;br&gt;ingrepp i avtalen som strider mot ILO-konventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILO-kommittén ifrågasätter om det förslag som läggs fram i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian är förenligt med Sveriges åtaganden enligt ILO-&lt;br&gt;konventionema nr 98 och 154. Vidare anser kommittén att ärendet även&lt;br&gt;bör prövas mot Sveriges åtaganden enligt konvention 128. ILO-&lt;br&gt;kommittén delar däremot uppfattningen som framförs i departements-&lt;br&gt;promemorian att förslaget om helt tvingande lagstiftning om anställ-&lt;br&gt;ningsskydd till 67 år, förefaller bäst överensstämma med internationella&lt;br&gt;förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska Fakultetsstyrelsen vid Lunds Universitet och Arbetslivsinsti-&lt;br&gt;tutet anser att de internationella åtagandena inte bör hindra tvingande&lt;br&gt;lagstiftning om ökat anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige är mycket tveksam till den i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian föreslagna lagstiftningen med hänsyn till lagstift-&lt;br&gt;ningens retroaktiva verkan och till att lagändringen kan komma att på-&lt;br&gt;verka partemas pensionsavtal även i andra delar än såvitt avser ålders-&lt;br&gt;gränsen. Arbetslivsinstitutet och Arbetsgivarverket tar upp frågan om&lt;br&gt;ingrepp i gällande kollektivavtal och föreslår att övergångsregler som tar&lt;br&gt;hänsyn till ingångna avtal skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen har inget att invända mot förslaget i depar-&lt;br&gt;tementspromemorian men vill fasta uppmärksamhet vid åldersgränser i&lt;br&gt;bestämmelserna om arbetslöshetsersättning och om åtgärder i samband&lt;br&gt;med arbetslöshet. Vidare framhålls att det finns anledning att se över&lt;br&gt;övre åldersgränsen för rätt till medlemskap i arbetslöshetskassan och rätt&lt;br&gt;till arbetslöshetsersättning. Flera andra remissinstanser påpekar att för-&lt;br&gt;slaget har brister då analys av kopplingen till bl.a. socialförsäkrings-&lt;br&gt;systemet saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är efter remittering av promemorian fortfarande&lt;br&gt;starkt negativ. Endast en remissinstans, Riksförsäkringsverket, tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Riksförsäkringsverket menar att det är angeläget att de som vill&lt;br&gt;kvarstå i anställningen efter 65 år kan göra så, eftersom pensionen&lt;br&gt;grundas på livsinkomstprincipen. Arbetsgivarverket, Försvarsmakten,&lt;br&gt;ILO-kommittén, LO, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;TCO, Landstingsförbundet, SAF, Svenska Kommunförbundet, OFR, PTK,&lt;br&gt;samt Legitimerade Sjukgymnasters förbund avstyrker uttryckligen för-&lt;br&gt;slaget. Hovrätten för Västra Sverige hänvisar till tidigare yttrande, vari&lt;br&gt;domstolen förklarat sig mycket tveksam till förslaget. Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt och Svenska Metallindustriarbetareförbundet förklarar sig mycket&lt;br&gt;tveksamma till förslaget. En huvudinvändning från såväl arbetsgivar-&lt;br&gt;som arbetstagarorganisationerna är fortfarande att frågan om avgångs-&lt;br&gt;skyldighet även fortsättningsvis bör regleras avtalsvägen. TCO, OFR och&lt;br&gt;PTK (nedan benämnt TCO med flera) anser i ett gemensamt yttrande,&lt;br&gt;liksom LO, Landstingsförbundet och SAF, att förslagen strider mot inter-&lt;br&gt;nationella konventioner, såväl avseende ingrepp i gällande avtal som be-&lt;br&gt;träffande inskränkningen att träffa framtida avtal. Även Svenska Metall-&lt;br&gt;industriarbetareförbundet anser att en lagstiftning som upphäver&lt;br&gt;kollektivavtal principiellt strider mot den fria förhandlingsrätten och mot&lt;br&gt;de internationella konventioner Sverige ratificerat. TCO och SAF anför&lt;br&gt;vidare att risk föreligger för ett stort antal kollektivavtalstvister avseende&lt;br&gt;vilka konsekvenser en ogiltighetsregel av avgångsskyldigheten har på&lt;br&gt;avtalets övriga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har inte några rättsliga invändningar mot förslaget,&lt;br&gt;men anför att förslaget kan få långtgående konsekvenser och att be-&lt;br&gt;greppet saklig grund passar illa i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser invänder, för det fall det skulle bli fråga om&lt;br&gt;tvingande lagstiftning, att förslaget skulle medföra långtgående kon-&lt;br&gt;sekvenser för dem som idag har en ålder för avgångsskyldighet under-&lt;br&gt;stigande 65 år. Stockholms tingsrätt, Svenska Metallindustriarbetareför-&lt;br&gt;bundet och TCO med flera anför att, för det fall det skulle bli fråga om&lt;br&gt;tvingande lagstiftning, någon form av undantagsregel är nödvändig för&lt;br&gt;de grupper som idag har en lägre ålder för avgångsskyldighet än 65 år.&lt;br&gt;Teatrarnas Riksförbund, Sveriges Yrkesmusikers förbund, Svenska&lt;br&gt;musikerförbundet och Teaterförbundet i gemensamt yttrande (nedan be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnt Teatrarnas Riksförbund med flera) anser att undantag från en&lt;br&gt;tvingande regel måste göras för de kategorier som omfattas av den s.k.&lt;br&gt;PISA-förordningen. Försvarsmakten invänder att förslaget skulle för-&lt;br&gt;svåra för Försvarsmakten att föryngra officersstyrkan i den takt som&lt;br&gt;verksamheten kräver samt att det är nödvändigt att det finns möjlighet att&lt;br&gt;träffa såväl kollektivavtal som enskilda avtal med avvikelse från den&lt;br&gt;tvingande bestämmelsen. SACO och SAF anser att en helt tvingande&lt;br&gt;reglering skulle tvinga fram att långvariga anställningsförhållanden&lt;br&gt;måste brytas genom uppsägning, vilket kommer att leda till tvister som&lt;br&gt;ytterst måste avgöras av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förslaget till övergångsbestämmelse anser flera remiss-&lt;br&gt;instanser, däribland Göteborgs tingsrätt, Arbetsdomstolen, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, SAF och Svenska Kommunförbundet, att ett omedelbart&lt;br&gt;genomslag för en tvingande bestämmelse vid ikraftträdandet är oaccep-&lt;br&gt;tabelt, eftersom arbetsmarknadens parter måste fa visst handlingsut-&lt;br&gt;rymme. RFV menar att förslaget bör genomföras i god tid före 2003, då&lt;br&gt;den första gruppen som kommer att beröras av det nya systemet fyller 65&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behov av lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya ålderspensionssystemet är i väsentliga delar annorlunda än ATP-&lt;br&gt;systemet. En grundläggande princip är livsinkomstprincipen som innebär&lt;br&gt;att hela livets inkomster påverkar pensionen. Ett bakomliggande syfte&lt;br&gt;med denna princip är att stimulera till arbete och att det under betydligt&lt;br&gt;längre tid än tidigare skall vara möjligt att påverka sin pension. Även&lt;br&gt;efter 65 år och även sedan pensionen har börjat lyftas skall det vara möj-&lt;br&gt;ligt att genom arbete förbättra sin pension. En viktig förutsättning är då&lt;br&gt;att minska arbetshindren så att denna möjlighet blir reell för en större&lt;br&gt;grupp. För att öka människors möjligheter att förbättra sin pension är det&lt;br&gt;därför väsentligt att åldem för avgångsskyldighet höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bland annat LO, TCO och SAF har anfört att&lt;br&gt;något behov av lagstiftning inte föreligger. Huvudskälen som framförts&lt;br&gt;är att frågan bäst regleras av partema samt att den faktiska pensions-&lt;br&gt;åldern idag ofta är väsenligt lägre än 65 år. Regeringen delar bedöm-&lt;br&gt;ningen som förts fram att många inte orkar eller kan arbeta längre än till&lt;br&gt;65 år eller ens så långt, men detta är en särskild problematik som fordrar&lt;br&gt;andra åtgärder. Även om många idag inte orkar arbeta efter 65 års ålder&lt;br&gt;är det viktigt att den som kan, vill och orkar, ges rätten att arbeta ytter-&lt;br&gt;ligare ett par år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om möjlighet att arbeta till 67 års ålder och därmed kunna höja&lt;br&gt;sin pension bör, enligt regeringens mening, vara en rättighet för den en-&lt;br&gt;skilde individen. Avsikten är således inte att den enskilde arbetstagaren&lt;br&gt;skall vara skyldig att arbeta till 67 års ålder, utan han eller hon skall&lt;br&gt;kunna lämna sitt arbete och gå i pension genom egen uppsägning tidi-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl för att höja åldem för avgångsskyldighet är&lt;br&gt;följande. Medellivslängden i Sverige har ökat kontinuerligt under åt-&lt;br&gt;skilliga decennier. I allmänhet består ökningen av att det är år då den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilde är frisk som tillkommer. Under samma tid har den officiella&lt;br&gt;pensionsåldern sänkts från 67 år till 65 år. Den faktiska pensionsåldern&lt;br&gt;tor personer som vid 50 års ålder fanns i arbetskraften är drygt 62 år för&lt;br&gt;män och knappt 62 år för kvinnor. Antalet pensionärer i förhållande till&lt;br&gt;yrkesverksamma stiger naturligen också, dvs. allt färre yrkesverksamma&lt;br&gt;måste försörja allt flera pensionärer. Den demografiska utvecklingen med&lt;br&gt;stora pensionsavgångar inom några år förstärker bilden ytterligare. Mot&lt;br&gt;bakgrund av detta är det sannolikt att vi går in i en period med allmän&lt;br&gt;arbetskraftsbrist, vilket på sikt blir tillväxthämmande och påverkar väl-&lt;br&gt;färden. Det är därför angeläget att vidta åtgärder som motverkar arbets-&lt;br&gt;kraftsbristen. En sådan åtgärd är att minska hindren för dem som vill och&lt;br&gt;kan arbeta längre än till 65 års ålder genom att höja åldem för avgångs-&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör återigen betonas att fråga inte är om att generellt höja pen-&lt;br&gt;sionsåldern och det föreslås inga ändringar i rätten till pension eller hur&lt;br&gt;denna skall beräknas. Även fortsättningsvis finns rätten till garanti-&lt;br&gt;pension från 65 års ålder. Likaså kommer förtidspension, på samma sätt&lt;br&gt;som idag, kunna beviljas den som av medicinska orsaker blir arbetsoför-&lt;br&gt;mögen före 65 års ålder. I prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivi-&lt;br&gt;tetsersättning i stället för förtidspension har regeringen nyligen föreslagit&lt;br&gt;bland annat att från och med den 1 januari 2003 skall förtidspension er-&lt;br&gt;sättas av sjukersättning vid långvarig eller varaktig medicinskt grundad&lt;br&gt;arbetsoförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid flera tillfällen klargjort att frågan om att införa en&lt;br&gt;möjlighet för den enskilde att kvarstå i anställningen till 67 års ålder är&lt;br&gt;bäst lämpad för att lösas genom kollektivavtal. Emellertid har inte några&lt;br&gt;åtgärder vidtagits av partema på arbetsmarknaden för att försöka reglera&lt;br&gt;denna fråga trots att den varit aktuell och diskuterats vid flera tillfällen&lt;br&gt;sedan början av 1990-talet. Det är därför nödvändigt att nu genomföra&lt;br&gt;denna förändring genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökat anställningsskydd - tvingande reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsskyddslagen reglerar inte vid vilken ålder en arbetstagare&lt;br&gt;skall sluta sin anställning på grund av pension. Som beskrivits tidigare&lt;br&gt;regleras dock avgångsskyldigheten för de flesta arbetstagare i kollektiv-&lt;br&gt;avtal. Den vanligaste åldem för avgångsskyldighet är 65 år. Som också&lt;br&gt;nämnts finns dessutom i förordningen (1991:1427) om tjänstepension&lt;br&gt;och tjänstegruppl i vförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig an-&lt;br&gt;ställning bestämmelser om avgångsskyldighet för vissa arbetstagare. Om&lt;br&gt;ingen avgångsskyldighet finns reglerad i avtal eller förordning gäller an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagens förenklade förfarande för att arbetstagaren skall&lt;br&gt;lämna sin anställning när arbetstagaren fyller 67 år. Frågan är då vad som&lt;br&gt;krävs för att de arbetstagare som vill fortsätta sitt arbete till 67 års ålder,&lt;br&gt;men som omfattas av en genom avtal eller på annat sätt reglerad av-&lt;br&gt;gångsskyldighet vid 65 års ålder eller tidigare, skall ha rätt till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian (Ds 1999:39) förordas att det i anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen införs en bestämmelse om att avtal som föreskriver&lt;br&gt;skyldighet att avgå med ålderspension mellan 65 och 67 år skall vara&lt;br&gt;utan verkan i den delen. I stället skall gälla en avgångsskyldighet vid&lt;br&gt;67 års ålder. Enligt förslaget syftar det till att i största möjliga mån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bibehålla den avtalsfrihet som idag finns på området. I stort sett alla&lt;br&gt;remissinstanser har dock framfört invändningar mot detta förslag. I&lt;br&gt;promemorian förordas därför i stället en tvingande reglering om rätt att&lt;br&gt;kvarstå i anställningen till 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser, däribland Stockholms tingsrätt, LO, TCO&lt;br&gt;med flera, Landstingsförbundet, SAF och Svenska Metallindustriarbeta-&lt;br&gt;reförbundet har pekat på problematiken med förslagen såväl i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian som i promemorian i relation till de internationella&lt;br&gt;konventionerna. TCO med flera har anfört att såväl ingrepp i nu gällande&lt;br&gt;kollektivavtal som inskränkningar i möjligheten att i framtiden träffa&lt;br&gt;kollektivavtal, strider mot Sveriges internationella åtaganden och är&lt;br&gt;principiellt oacceptabelt. LO, Landstingsförbundet och SAF har mycket&lt;br&gt;bestämt framhållit att ingrepp i gällande kollektivavtal endast kan till-&lt;br&gt;gripas i mycket angelägna frågor och med stor försiktighet samt att nu&lt;br&gt;aktuell fråga inte är av sådan dignitet som krävs. ILO-kommittén har&lt;br&gt;ifrågasatt om förslaget i departementspromemorian är förenligt med&lt;br&gt;Sveriges åtaganden enligt ILO-konventionema nr 98 och 154.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska Fakultetsstyrelsen vid Lunds Universitet och Arbetslivsinsti-&lt;br&gt;tutet har en delvis annan uppfattning. Juridiska Fakultetsstyrelsen har&lt;br&gt;framfört att de internationella åtaganden till skydd för den kollektiva för-&lt;br&gt;handlingsrätten m.m. inte lägger några hinder i vägen för tvingande be-&lt;br&gt;stämmelser om ökat anställningsskydd av den typ det är fråga om i&lt;br&gt;departementspromemorian, men att alternativet med tvingande lagstift-&lt;br&gt;ning med undantag borde övervägas närmare. Det framförs också att ökat&lt;br&gt;anställningsskydd utgör just en sådan garanti för berörda arbetstagares&lt;br&gt;fri- och rättigheter som medger avsteg från den principiella skyldigheten&lt;br&gt;att främja frivilliga förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter enligt&lt;br&gt;artikel 6 i Europarådets sociala stadga. Arbetslivsinstitutet har framfört&lt;br&gt;att man på goda grunder kan hävda intresset av att bereda arbetstagare&lt;br&gt;möjlighet att arbeta till 67 års ålder och därmed förbättra pensionen är&lt;br&gt;sådant att inskränkningar i möjligheten att träffa kollektivavtal bör få ske.&lt;br&gt;Däremot påpekar institutet att huvudprincipen beträffande gällande&lt;br&gt;kollektivavtal torde vara den att inskränkningar inte får göras däri, ens&lt;br&gt;om det finns godtagbara skäl att inskränka utrymmet för framtida avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser har ifrågasatt förfaringssättet att gripa in i&lt;br&gt;gällande kollektivavtal på sätt som förordas i departementspromemorian.&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet och ILO-kommittén har framfört att helt tvingande&lt;br&gt;lagstiftning torde stå i bättre överensstämmelse med internationella&lt;br&gt;åtaganden. Regeringen delar denna bedömning och föreslår därför att en&lt;br&gt;tvingande reglering införs i lagen om anställningsskydd. Alla arbets-&lt;br&gt;tagare som omfattas av lagen bör ges rätt till anställningsskydd till 67 års&lt;br&gt;ålder. En tvingande reglering är visserligen mer ingripande i det nu&lt;br&gt;rådande systemet än förslaget i departementspromemorian, men en sådan&lt;br&gt;reglering om ett utökat anställningsskydd kan dock, enligt regeringens&lt;br&gt;mening, inte anses strida mot Sveriges internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan inte avsikten med de internationella&lt;br&gt;konventionerna på området vara att en stat i och med ratificeringen av&lt;br&gt;dessa avhänder sig möjligheten att för all framtid lagstifta inom ett om-&lt;br&gt;råde som tidigare varit lämnat åt parterna att reglera. Förslaget syftar till&lt;br&gt;att införa ett utökat anställningsskydd för att arbetstagare skall ges en&lt;br&gt;reell möjlighet att kunna utöka sin pension i enlighet med grunderna för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det nya pensionssystemet. Detta är en mycket angelägen fråga, som är en&lt;br&gt;viktig del av hela pensionsreformen. Regeringen anser att frågan är av&lt;br&gt;stor dignitet och av stort samhällsintresse. Såväl Arbetslivsinstitutet som&lt;br&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet har bedömt att internationella&lt;br&gt;åtaganden inte bör lägga hinder i vägen för en tvingande reglering. För-&lt;br&gt;slaget står också i överensstämmelse med ILO-rekommendationen nr 162&lt;br&gt;och vad som där sägs om flexibel pensionsålder, eftersom förslaget i&lt;br&gt;praktiken gör det möjligt för fler grupper att utnyttja flexibiliteten i det&lt;br&gt;nya pensionssystemet. Regeringen anser inte heller att förslaget kan an-&lt;br&gt;ses strida mot konvention nr 128 (artikel 15.2) om invaliditets-, ålders-&lt;br&gt;och efterlevandeförmåner då förslaget som nu framförs reglerar rätten att&lt;br&gt;kvarstå i anställningen till 67 års ålder och inte rätten till pensionsför-&lt;br&gt;måner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att Lagrådet saknar underlag för att bedöma om&lt;br&gt;den föreslagna ändringen föranleder följdändringar i lagstiftningen om&lt;br&gt;offentlig anställning (jfr 5 § lagen om fullmaktsanställning). Regeringen&lt;br&gt;kommer, som Lagrådet förordat, att fortsättningsvis överväga frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelns utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att införa en helt tvingande reglering togs kortfattat upp i&lt;br&gt;departementspromemorian. En helt tvingande reglering skulle innebära&lt;br&gt;att det i anställningsskyddslagen införs en rätt att kvarstå i anställningen&lt;br&gt;till 67 års ålder eller en skyldighet att avgå från anställningen vid denna&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har anförts att regleringen enklast och tydligast genom-&lt;br&gt;förs genom införandet av en ny bestämmelse i anställningsskyddslagen&lt;br&gt;som anger att en arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till 67 års&lt;br&gt;ålder. Regeringen instämmer i detta och föreslår därför att regeln ut-&lt;br&gt;formas som en rätt att kvarstå i anställning till 67 år. Genom en sådan&lt;br&gt;utformning blir avtal som strider mot denna rätt ogiltiga enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket anställningsskyddslagen beträffande tidpunkten för avgång. Den&lt;br&gt;bestämmelsen anger att avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller in-&lt;br&gt;skränker arbetstagarnas rättigheter enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan reglering innebär att det i framtiden inte kommer att vara&lt;br&gt;tillåtet att träffa avtal om skyldighet att lämna anställningen - avgångs-&lt;br&gt;skyldighet - före 67 års ålder. Detta gäller både kollektivavtal och en-&lt;br&gt;skilda avtal. Avtal om ålder för när arbetstagaren har rätt att lämna an-&lt;br&gt;ställningen med pension kan dock träffas även framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagaren innebär regleringen att han eller hon kan säga upp&lt;br&gt;sig när han eller hon inte längre vill kvarstå i anställningen. En arbets-&lt;br&gt;givare som anser att en arbetstagare av åldersskäl inte bör kvarstå i sin&lt;br&gt;anställning får säga upp arbetstagaren enligt sedvanliga regler om upp-&lt;br&gt;sägning. Detta innebär att arbetsgivaren måste kunna påvisa saklig grund&lt;br&gt;för uppsägning enligt 7 § anställningsskyddslagen. I sådana situationer&lt;br&gt;blir det således fråga om att göra en individuell bedömning av en arbets-&lt;br&gt;tagares förmåga. Till skillnad mot vad som gäller idag enligt kollektiv-&lt;br&gt;avtal eller förordning som föreskriver lämplig ålder för avgång för olika&lt;br&gt;yrkesgrupper får i stället en bedömning göras av varje enskild arbetstaga-&lt;br&gt;res arbetsförmåga i de fall arbetsgivaren inte önskar att arbetstagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kvarstå i anställningen. Vid tvist om avgångsskyldighet kommer&lt;br&gt;saken således slutligen att prövas av tingsrätt eller av Arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvingande regel med undantag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts gäller enligt förordningen (1991:1427) om tjänste-&lt;br&gt;pension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-&lt;br&gt;statlig anställning, den s.k. PISA-förordningen, lägre åldrar för avgångs-&lt;br&gt;skyldighet för vissa arbetstagare med konstnärliga yrken. I förordningen&lt;br&gt;anges åldem för avgångsskyldighet för t.ex. dansare till 44 år, sångsolist&lt;br&gt;till 55 år, skådespelare till 61 år, balettchef, chef för Stockholms Kon-&lt;br&gt;serthusstiftelse, danspedagog, koreograf, teaterchef till 63 år och dirigent,&lt;br&gt;annan musiker än vid hovkapellet till 65 år. För andra arbetstagare, t.ex.&lt;br&gt;brandmän, militärer och flygledare, gäller lägre ålder för avgångsskyl-&lt;br&gt;dighet genom bestämmelser i kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Stockholms tingsrätt, Försvarsmakten,&lt;br&gt;TCO med flera, SACO, SAF, Svenska Metallindustriarbetareförbundet,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Teatrarnas Riksförbund med flera har&lt;br&gt;framfört farhågor för att en tvingande reglering som omfattar alla&lt;br&gt;arbetstagare utan undantag, skulle kunna medföra problem. Med en&lt;br&gt;sådan reglering skulle arbetstagare som idag av olika skäl har en av-&lt;br&gt;gångsskyldighet före 65 års ålder kunna välja att kvarstå i anställning&lt;br&gt;efter egna önskemål upp till 67 års ålder, vilket, enligt remissinstanserna,&lt;br&gt;skulle kunna la negativa konsekvenser i en rad hänseenden. Teatrarnas&lt;br&gt;Riksförbund med flera har anfört att reglerna i den s.k. PISA-förord-&lt;br&gt;ningen är betingade av såväl hälso- och säkerhetsskäl som av kulturpoli-&lt;br&gt;tiska skäl och att det för de aktuella grupperna allmänt sett är omöjligt att&lt;br&gt;fullgöra sina arbetsuppgifter då kroppen åldras. SACO har invänt att för-&lt;br&gt;slaget medför risk för kränkningar av den personliga integriteten i fram-&lt;br&gt;tida uppsägningssituationer. SAF har framfört att det är en nackdel om&lt;br&gt;långvariga anställningsförhållanden måste brytas genom uppsägning.&lt;br&gt;Försvarsmakten har påpekat att en sådan tvingande reglering försvårar&lt;br&gt;möjligheterna att föryngra officersstyrkan i den omfattning som verk-&lt;br&gt;samheten kräver. Svenska Metallindustriarbetareförbundet har anfört att&lt;br&gt;en tvingande reglering måste kompletteras med undantag för grupper,&lt;br&gt;t.ex. gruvarbetare, som av hälsoskäl inte kan arbeta så länge. De har an-&lt;br&gt;fört att sådana undantag exempelvis skulle kunna åstadkommas genom&lt;br&gt;en regel i anställningsskyddslagen som ger parterna på arbetsmarknaden&lt;br&gt;rätt att teckna kollektivavtal om - såsom det får förstås - tidigare ålder&lt;br&gt;för avgångsskyldighet till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa negativa konsekvenser kan uppstå om en tvingande reglering&lt;br&gt;utan undantag införs. De lägre åldrarna för avgångsskyldighet inom vissa&lt;br&gt;delar av arbetsmarknaden, till exempel konstnärsområdet och inom För-&lt;br&gt;svarsmakten, är bland annat motiverade av att de fysiska förutsättning-&lt;br&gt;arna för arbetet minskar vid tilltagande ålder. Arbetsgivare inom konst-&lt;br&gt;närsområdet och Försvarsmakten har normalt begränsade möjligheter att&lt;br&gt;erbjuda alternativa uppgifter, vilket skulle kunna leda till att dessa&lt;br&gt;arbetsgivare tvingas säga upp arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ lösning skulle därför kunna vara att införa en tvingande&lt;br&gt;bestämmelse om rätt att kvarstå i anställning till 67 års ålder, men att i&lt;br&gt;bestämmelsen eller i bilaga till lagen ange vilka yrkesgrupper som skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av en lägre ålder för avgångsskyldighet samt vilken ålder som&lt;br&gt;då skulle gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en tvingande regel utan undantag framgår det tydligt att fråga är&lt;br&gt;om en rättighet for arbetstagaren, vilket enligt regeringens mening, starkt&lt;br&gt;talar for en sådan lösning. Varje arbetstagare ges därmed möjlighet att&lt;br&gt;själv avgöra om han eller hon vill utnyttja sitt anställningsskydd och&lt;br&gt;tjäna in pension under längre tid än vad som är möjligt idag. Det skulle&lt;br&gt;således komma att finnas möjlighet för de arbetstagare som tidigare, en-&lt;br&gt;ligt avtal eller förordning, varit avgångsskyldiga vid relativt låg ålder att&lt;br&gt;kvarstå i anställningen efter egna önskemål, låt vara att arbetsgivaren kan&lt;br&gt;säga upp arbetstagaren om saklig grund kan påvisas. Tidigare har dessa&lt;br&gt;arbetstagare enbart kunnat kvarstå i anställningen efter överenskommelse&lt;br&gt;med arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har framfört att några rättsliga in-&lt;br&gt;vändningar inte kan riktas mot den i promemorian föreslagna regle-&lt;br&gt;ringen. ILO-kommittén har beträffande departementspromemorians för-&lt;br&gt;slag anfört att det var en brist att vissa grupper uteslöts från möjligheten&lt;br&gt;att vara kvar i anställningen, vilket stod i strid med bestämmelserna i&lt;br&gt;rekommendation nr 162 angående möjlighet till flexibel pensionsålder.&lt;br&gt;Argumentet är enligt regeringens mening relevant även i detta samman-&lt;br&gt;hang. En annan fördel med ett tvingande alternativ utan undantag är så-&lt;br&gt;ledes att ingen yrkesgrupp särbehandlas i förhållande till andra grupper.&lt;br&gt;En lösning såsom den föreslagna innebär att alla arbetstagare behandlas&lt;br&gt;lika vilket, såsom påpekats av någon remissinstans, dessutom står i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med utvecklingen inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en reglering med tvingande bestämmelse med i lagen eller i bilaga&lt;br&gt;angivna undantag talar också enligt regeringens mening, även med be-&lt;br&gt;aktande av de invändningar som framförts, att det skulle bli en uppgift&lt;br&gt;för lagstiftaren att fastställa vilka yrkesgrupper på arbetsmarknaden som&lt;br&gt;bör ha en lägre ålder för avgångsskyldighet. Orsakerna till att vissa&lt;br&gt;grupper, eller till och med enskilda arbetstagare, idag har en lägre ålder&lt;br&gt;för avgångsskyldighet kan vara skiftande. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;förefaller det därför vara ytterst komplicerat att bedöma vilka grupper&lt;br&gt;som bör ha en lägre ålder för avgångsskyldighet samt vilken ålder som&lt;br&gt;bör gälla. Dessutom skulle det kunna uppstå svårigheter med att ut-&lt;br&gt;tömmande ange dessa grupper på förhand. Det framstår således, enligt&lt;br&gt;regeringens mening, trots allt som lämpligast med en tvingande reglering&lt;br&gt;utan undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemoriorna har angivits att ett av problemen med denna lösning&lt;br&gt;är att den skulle kunna medföra en avsevärd ökning av antalet tvister i&lt;br&gt;domstol. Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning så kommer att bli&lt;br&gt;fallet. Denna konsekvens torde dock fa accepteras. Arbetsdomstolen har&lt;br&gt;vidare pekat på att begreppet saklig grund inte riktigt passar i samman-&lt;br&gt;hanget. Liksom i andra uppsägningsfall bör det emellertid ankomma på&lt;br&gt;domstolarna att närmare utveckla innebörden av kravet på saklig grund i&lt;br&gt;de fall som uppkommer till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella regler blir normalt tillämpliga endast på sådana rättsförhållan-&lt;br&gt;den som uppkommer efter lagens ikraftträdande. Tvingande regler har&lt;br&gt;visserligen ibland fått slå igenom även på bestående rättsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men därvid har iakttagits största restriktivitet. Sveriges internationella&lt;br&gt;åtaganden har visat sig ha betydelse även för lagstiftarens möjligheter att&lt;br&gt;utforma övergångsbestämmelser. ILO:s styrelse uttalade i det tidigare&lt;br&gt;omnämnda ärendet från 1994 att Sverige i fortsättningen borde avstå från&lt;br&gt;att anta bestämmelser som undanröjde tidigare träffade kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian presenteras två alternativ beträffande tidpunkten för&lt;br&gt;genomslag av regleringen. Enligt det ena kommer en tvingande reglering&lt;br&gt;att fa genomslag först när kollektivavtalen löpt ut, dock senast den&lt;br&gt;1 januari 2003, medan enligt det andra kommer en tvingande reglering&lt;br&gt;att fa genomslag omedelbart vid lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast Riksförsäkringsverket har anfört att reformen bör genomföras i&lt;br&gt;god tid före 2003, då det nya pensionssystemet första gången far effekt i&lt;br&gt;praktiken. Flertalet remissinstanser, däribland LO, TCO, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet och SAF har starkt ifrågasatt förfaringssättet att göra ingrepp i&lt;br&gt;gällande kollektivavtal. Beträffande den tekniska utformningen har SAF&lt;br&gt;och Svenska Kommunförbundet anfört att det är oacceptabelt med ett&lt;br&gt;omedelbart genomslag vid den föreslagna ikraftträdandetidpunkten.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet har vidare anfört att för arbetstagare födda&lt;br&gt;före 1938 kan en omedelbar övergång innebära en mer eller mindre kraf-&lt;br&gt;tig reducering av den förväntade ålderspensionen. Göteborgs tingsrätt&lt;br&gt;och Arbetsdomstolen har uttryckt att parterna måste få viss tid att anpassa&lt;br&gt;sina avtal, varför de har förordat alternativet med ett genomslag senast&lt;br&gt;den 1 januari 2003. Arbetslivsinstitutet har anfört att huvudprincipen be-&lt;br&gt;träffande möjligheten att göra inskränkningar i gällande kollektivavtal&lt;br&gt;torde vara den att sådana inskränkningar inte far göras, ens om det finns&lt;br&gt;godtagbara skäl att inskränka utrymmet för framtida avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teatrarnas Riksförbund och Teaterförbundet har gemensamt i ett&lt;br&gt;kompletterande yttrande framfört att om förslaget med en helt tvingande&lt;br&gt;reglering trots allt genomförs måste man inom teater, dans- och musik-&lt;br&gt;området ges samma omställningsstöd som på arbetsmarknaden i övrigt.&lt;br&gt;De har vidare anfört att den föreslagna övergångsregeln beträffande&lt;br&gt;kollektivavtal som innebär att kollektivavtal som ingåtts före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande gäller till dess avtalen löpt ut, dock längst till och med&lt;br&gt;utgången av år 2002, bör gälla även den s.k. PISA-förordningen, som i&lt;br&gt;detta sammanhang har samma ställning som ett kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrepp i gällande kollektivavtal bör undvikas. Ingrepp i gällande en-&lt;br&gt;skilda avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare bör också undvikas.&lt;br&gt;Den nya tvingande regleringen borde därför i princip inte fa effekt på&lt;br&gt;gällande kollektivavtal om avgångsskyldighet utan få genomslag först&lt;br&gt;när tiden för avtalen löpt ut. Kollektivavtalen kan dock vara formulerade&lt;br&gt;på många olika sätt och med olika förlängningsklausuler som kan göra&lt;br&gt;det svårt att entydigt utläsa när avtalen löper ut och därmed den nya&lt;br&gt;regleringen börjar gälla. Ett flertal kollektivavtal löper automatiskt vidare&lt;br&gt;om de inte sägs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att även om livsinkomstprincipen leder till att en&lt;br&gt;rätt att kvarstå längre i anställningen kan vara ett starkt intresse för an-&lt;br&gt;ställda kan det inte med någon säkerhet sägas att en övergångsbestäm-&lt;br&gt;melse som innebär ingrepp i gällande kollektivavtal är väl förenlig med&lt;br&gt;Sveriges åtaganden enligt de konventioner som berörs i lagrådsremissen.&lt;br&gt;Lagrådet har med hänvisning till beslutet av ILO:s styrelse från 1994&lt;br&gt;anfört att principen att myndigheter bör avhålla sig från ingrepp i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällande kollektivavtal inte synes relatera till om ingreppen är dikterade&lt;br&gt;av ett starkt intresse för de berörda arbetstagarna eller om de i och for sig&lt;br&gt;väl ansluter till ILO:s rekommendation om flexiblare pensionsålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill påpeka att det fall som ILO-styrelsen prövade 1994&lt;br&gt;avsåg en för parterna fortsatt dispositiv bestämmelse. Det är nu emeller-&lt;br&gt;tid fråga om att infora en tvingande bestämmelse om förstärkt anställ-&lt;br&gt;ningsskydd. I ett sådant fall måste syftet med bestämmelsen, dvs. ett ökat&lt;br&gt;anställningsskydd for att ge arbetstagare en faktisk möjlighet att förbättra&lt;br&gt;sin pension, ha betydelse för avgörandet av om det är rimligt att den&lt;br&gt;tvingande lagstiftningen far genomslag innan de gamla kollektivavtalen&lt;br&gt;löpt ut. Regeringen anser att det är angeläget med ett tämligen snabbt&lt;br&gt;genomslag för den föreslagna regleringen. Från och med ingången av år&lt;br&gt;2003 kommer nämligen frågan om möjlighet att arbeta till 67 års ålder att&lt;br&gt;ha direkt betydelse for dem som omfattas av det nya pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undanröja den osäkerhet som kan finnas om avtalens löptider&lt;br&gt;och för att lagstiftningen om ökat anställningsskydd skall få genomslag&lt;br&gt;inom en rimlig tidsperiod bör därför den tvingande regleringen gälla&lt;br&gt;framför en kollektivavtalsreglering från och med den 1 januari 2003.&lt;br&gt;Tidsperioden får anses rimlig med hänsyn till att frågan om en höjd ålder&lt;br&gt;for avgångsskyldighet och en eventuell lagreglering varit känd för&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter sedan länge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den bedömning som framförts från Teatrarnas Riks-&lt;br&gt;förbund och Teaterförbundet och föreslår därför på motsvarande sätt en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse beträffande dem som omfattas av bestämmelser&lt;br&gt;av vilka följer avgångsskyldighet enligt den s.k. PISA-förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kollektivavtal som idag reglerar tidpunkten for avgångsskyldighet&lt;br&gt;kommer således att sakna verkan i den delen, för det fall de inte löpt ut&lt;br&gt;vid utgången av år 2002. TCO och SAF har invänt att promemorian inte&lt;br&gt;belyser vad som gäller angående kollektivavtalens fortsatta giltighet i&lt;br&gt;övrigt. Hur det rättsligt förhåller sig med giltigheten av de inte utlöpta&lt;br&gt;kollektivavtalen i olika hänseenden är dock en tolkningsfråga som får&lt;br&gt;avgöras från fall till fall med utgångspunkt inte bara i de förutsättningar&lt;br&gt;som gällde vid avtalets tillkomst och den förändring av dessa förutsätt-&lt;br&gt;ningar som de nya lagreglerna utgör, utan även i en rad andra omständig-&lt;br&gt;heter som brukar läggas till grund för domstolarnas avtalstolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon övergångsbestämmelse såvitt avser de enskilda avtal om ålder&lt;br&gt;för avgångsskyldighet som träffats före lagens ikraftträdande bör inte&lt;br&gt;införas. Dessa avtal gäller således även efter i kraffträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Tidsbegränsad anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas&lt;br&gt;när en arbetstagare fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har uttalat sig.&lt;br&gt;LO, SACO och TCO med flera stöder förslaget. TCO med flera påpekar&lt;br&gt;dock att risken finns att en bestämmelse med anknytning till ålder kan&lt;br&gt;leda till att de som pensioneras tidigare får svårare att få arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF är tveksam till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 5 § punkt 5 anställnings- Prop. 2000/01:78&lt;br&gt;skyddslagen är det möjligt att tidsbegränsa en anställning för den som&lt;br&gt;pensionerats och som önskar stå kvar en tid i det ordinarie arbetet och för&lt;br&gt;den som efter pensioneringen vill pröva andra arbetsuppgifter. Detta&lt;br&gt;gäller om arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att&lt;br&gt;avgå från anställningen med ålderspension eller, om någon sådan av-&lt;br&gt;gångsskyldighet inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år. Det är&lt;br&gt;pensionsbestämmelsema i den tilltänkta anställningen som är avgörande&lt;br&gt;för rätten att tidsbegränsa anställningen. Att arbetstagaren har avgått med&lt;br&gt;pension från en anställning till exempel i en annan bransch har därvid&lt;br&gt;ingen betydelse. Bestämmelsen är tillämplig både vid regelrätta nyan-&lt;br&gt;ställningar och i de fall då parterna i samband med pensionsavgången vill&lt;br&gt;omvandla en tidigare tillsvidareanställning till en tidsbegränsad anställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom regeringen föreslår att det fortsättningsvis inte kommer att få&lt;br&gt;träffas giltiga avtal om avgångsskyldighet före 67 års ålder anser rege-&lt;br&gt;ringen att även regeln om tidsbegränsad anställning bör ändras till följd&lt;br&gt;av den föreslagna bestämmelsen om ökat anställningsskydd. Frågan är på&lt;br&gt;vilket sätt en sådan ändring skall ske. Möjligheten att tidsbegränsa en&lt;br&gt;anställning skulle kunna utgå från antingen tidpunkten för faktisk pen-&lt;br&gt;sionering - oavsett ålder för avgångsskyldighet — eller den tidpunkt till&lt;br&gt;vilken fullt anställningsskydd föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO med flera har pekat på risken med att en bestämmelse som inne-&lt;br&gt;bär anknytning till ålder, nämligen att avtal om tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;far träffas när arbetstagaren har fyllt 67 år, medför att de som pensione-&lt;br&gt;rats tidigare i realiteten får svårare att erhålla ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna antas att arbetsgivare drar sig för att tillsvidare-&lt;br&gt;anställa pensionerade personer under 67 år. Å andra sidan finns det i 5 §&lt;br&gt;andra situationer, utöver den som anges i femte punkten, där avtal om&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning tillåts, vilka är tillämpliga även fortsättningsvis&lt;br&gt;och som gäller även pensionerade arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet, en anknytning till begreppet pensionering,&lt;br&gt;skulle kunna medföra risk för tolkningssvårigheter. Fråga uppkommer till&lt;br&gt;exempel om det krävs att arbetstagaren har tagit ut hela sin pension. Flera&lt;br&gt;andra liknande frågeställningar torde finnas. Därtill kommer att tidpunk-&lt;br&gt;ten för pensionering i det nya systemet till sin konstruktion varken är&lt;br&gt;förutbestämd eller absolut. Med tanke på att det kan vara så att pensions-&lt;br&gt;åldern - inte åldem för avgångsskyldighet - även fortsättningsvis in-&lt;br&gt;träffar relativt tidigt för vissa grupper skulle det alternativet dessutom&lt;br&gt;kunna innebära att anställningsskyddet urholkas för dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att bestämmelsen bör utformas så att avtal om&lt;br&gt;tidsbegränsad anställning far träffas när en arbetstagare har fyllt 67 år.&lt;br&gt;Regeln bör även fortsättningsvis vara dispositiv för arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Uppsägningstid och företrädesrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Åldersgränsen tor när en arbetstagare inte har&lt;br&gt;rätt till längre uppsägningstid än en månad och inte heller har före-&lt;br&gt;trädesrätt enligt 22, 23, 25 och 25 a §§ anställningsskyddslagen ändras&lt;br&gt;från 65 till 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig. LO, SACO&lt;br&gt;och TCO med flera stöder förslaget och menar att anställningsskyddet&lt;br&gt;bör gälla fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt och SAF avstyrker förslaget. Stockholms tingsrätt&lt;br&gt;menar att den som uppnått 65 år har sin försörjning tryggad genom&lt;br&gt;garantipension och att det knappast kan vara förenligt med en skyddslag-&lt;br&gt;stiftning att en sådan arbetstagare skall ha företrädesrätt framför yngre&lt;br&gt;arbetstagare utan motsvarande inkomsttrygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt nuvarande regler i an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagen gäller att en arbetstagare fram till 65 års ålder har&lt;br&gt;rätt till viss uppsägningstid i relation till anställningstiden och till före-&lt;br&gt;trädesrätt dels när turordning skall bestämmas i samband med uppsäg-&lt;br&gt;ning på grund av arbetsbrist (22 §), dels till återanställning (25 §), dels&lt;br&gt;till högre sysselsättningsgrad (25 a §). Därtill kommer den tvingande&lt;br&gt;bestämmelsen om att arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga som beretts&lt;br&gt;särskild sysselsättning har företräde till fortsatt arbete oberoende av tur-&lt;br&gt;ordning (23 §). Enligt 33 § tredje stycket anställningsskyddslagen gäller&lt;br&gt;dock att en arbetstagare som fyllt 65 år eller uppnått den lägre ålder som&lt;br&gt;medför skyldighet att avgå med ålderspension inte har rätt till längre&lt;br&gt;uppsägningstid än en månad och inte heller har företrädesrätt enligt 22,&lt;br&gt;23, 25 och 25 a §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om åldersgränsen i 33 § tredje stycket behandlades redan i&lt;br&gt;propositionen med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud-&lt;br&gt;getåret 1990/91 (prop. 1990/91:25). Propositionen behandlade inled-&lt;br&gt;ningsvis frågan om det förenklade förfarande som enligt 33 § anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen gällde, då cn arbetsgivare ville att en anställd skulle&lt;br&gt;lämna anställningen vid den ålder som medförde skyldighet att avgå med&lt;br&gt;ålderspension, eller om någon sådan avgångsskyldighet inte fanns, vid&lt;br&gt;fyllda 65 år. Pensionsberedningen, som utrett frågan, hade i delbetänkan-&lt;br&gt;det (SOU 1989:101) Förtidspension och rörlig pensionsålder föreslagit&lt;br&gt;en ändring av regeln. Ändringen skulle innebära att det förenklade för-&lt;br&gt;farandet skulle tillämpas först då den anställde fyllde 67 år i stället för&lt;br&gt;vad som då gällde 65 år, vilket skulle medföra en rätt för den enskilde alt&lt;br&gt;med bibehållet anställningsskydd fortsätta förvärvsarbeta fram till 67 års&lt;br&gt;ålder. Det föreslogs att regeln fortsättningsvis skulle vara dispositiv.&lt;br&gt;Beredningen hade också föreslagit att reglerna om företrädesrätt när tur-&lt;br&gt;ordning skall bestämmas i samband med uppsägning på grund av arbets-&lt;br&gt;brist eller till återanställning skulle utsträckas till 67 år. I den nämnda&lt;br&gt;propositionen förklarade regeringen sig ha samma uppfattning som&lt;br&gt;beredningen vad gällde förslaget om att anställningsskyddet skulle för-&lt;br&gt;stärkas och fortsätta att gälla till 67 års ålder. Vad däremot gällde för-&lt;br&gt;slaget om företrädesrätt var regeringen inte beredd att förorda att den&lt;br&gt;som hade sin försörjning tryggad genom ålderspension skulle ges före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träde till fortsatt arbete framför dem som inte hade samma inkomsttrygg-&lt;br&gt;het. Av samma skäl ansåg regeringen att regeln om en månads uppsäg-&lt;br&gt;ningstid för den som fyllt 65 år borde behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan i 33 § tredje stycket behandlades därefter på nytt i den s.k.&lt;br&gt;princippropositionen (prop. 1993/94:250) i samband med att frågan om&lt;br&gt;rätt att kvarstå i arbete efter 65 års ålder var aktuell. Regeringen konstate-&lt;br&gt;rade då, liksom Pensionsarbetsgruppen gjort i betänkandet Reformerat&lt;br&gt;pensionssystem (SOU 1994:20), att en arbetstagare som uppnått 65 års&lt;br&gt;ålder och därmed den s.k. garantipensionsåldem i det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet inte borde anses ha sådant behov av ett långt-&lt;br&gt;gående anställningsskydd att det kunde anses motiverat att höja ålders-&lt;br&gt;gränsen i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det kan fortfarande, såsom Stock-&lt;br&gt;holms tingsrätt anfört, göras gällande att den som uppnått 65 års ålder&lt;br&gt;och därmed den s.k. garantipensionsåldem och har sin försörjning&lt;br&gt;tryggad genom garantipension inte har samma behov av anställnings-&lt;br&gt;skydd i form av längre uppsägningstid och företrädesrätt som yngre&lt;br&gt;arbetstagare, som är beroende av arbetsinkomsten för sin försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom rätten att kvarstå i anställning till 67 års ålder nu föreslås&lt;br&gt;genomföras genom en tvingande bestämmelse om rätt att kvarstå i an-&lt;br&gt;ställningen till 67 år, föreligger å andra sidan enligt regeringens mening&lt;br&gt;starkare skäl för att lagens regler om uppsägningstid och företrädesrätt&lt;br&gt;också skall gälla till 67 års ålder. Regeringen anser att det far anses rim-&lt;br&gt;ligt att en arbetstagare som valt att kvarstå i anställning till 67 års ålder&lt;br&gt;erhåller ett lika långtgående skydd enligt anställningsskyddslagen som&lt;br&gt;arbetstagare i övrigt. Dessutom är det viktigt att regelsystemet i anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen om ett ökat anställningsskydd är konsekvent. Ett för-&lt;br&gt;svagat anställningsskydd mellan 65 och 67 års ålder skulle vidare fa&lt;br&gt;störst effekt under dålig konjunktur på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att åldersgränsen såvitt avser uppsägnings-&lt;br&gt;tid och företrädesrätt höjs till 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 33 § föreslås även fortsättningsvis vara dispositiv för&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska insatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vad gäller rätt till arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;och möjlighet till deltagande i arbetsmarknadspolitiska program före-&lt;br&gt;slås inga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fatal remissinstanser har yttrat sig. LO,&lt;br&gt;TCO med flera och SACO avvisar med bestämdhet bedömningen. De&lt;br&gt;anser att samma regler bör gälla som för den som inte fyllt 65 år. TCO&lt;br&gt;med flera anför att de som fyllt 65 år annars kommer att betraktas som&lt;br&gt;”andra klassens arbetstagare”. De anför vidare att det är en viktig likabe-&lt;br&gt;handlingsprincip att även funktionshindrade ges möjlighet att höja sin&lt;br&gt;pension genom att arbeta till 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om rätt att kvarstå i anställningen till 67 års ålder påverkar inte&lt;br&gt;arbetsförmedlingens service till dem som inte har arbete. Den som varit&lt;br&gt;arbetslös en tid och fortfarande när han eller hon fyller 65 år vill söka&lt;br&gt;arbete kommer, liksom i dag, att kunna få del av arbetsförmedlingens&lt;br&gt;allmänna service till arbetssökande. Det handlar om information om&lt;br&gt;lediga platser, sökande och förmedling av platser samt att kunna bli an-&lt;br&gt;visad till en ledig plats. Sådan allmän arbetsformedlingsservice lämnas&lt;br&gt;också till den som valt pensionslivet en tid och efter fyllda 65 år vill&lt;br&gt;pröva om han eller hon kan finna ett arbete vid sidan av pensionen eller i&lt;br&gt;stället för pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har övervägts om förslaget om rätt att kvarstå i anställningen till 67&lt;br&gt;års ålder borde föranleda rätt till arbetslöshetsersättning till 67 år. Några&lt;br&gt;remissinstanser har bestämt ifrågasatt promemorians bedömning att inte&lt;br&gt;ändra åldersgränsen. Förslaget om ändring i anställningsskyddslagen&lt;br&gt;innebär en möjlighet för den enskilde att arbeta längre. Reglerna for&lt;br&gt;ålderspension ligger dock fast, vilket bland annat innebär att rätten till&lt;br&gt;garantipension finns från och med 65 års ålder. Mot bakgrund av att 65-&lt;br&gt;årsgränsen i pensionssystemet finns kvar har utgångspunkten varit att&lt;br&gt;endast mindre ändringar skall göras inom angränsande områden. Arbets-&lt;br&gt;tagare som uppnått 65 års ålder bedöms vid närmare övervägande inte ha&lt;br&gt;behov av ekonomiskt stöd genom arbetslöshetsersättning, eftersom&lt;br&gt;arbetstagaren ändå har sin försörjning tryggad genom möjligheten att gå i&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså inte skäl att ändra regleringen så att fortsatt arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättning skall utgå till den som är arbetslös när han eller hon fyller&lt;br&gt;65 år på grund av att den som har ett arbete ges möjlighet att kvarstå i det&lt;br&gt;arbetet. Det förhållandet att arbetslöshetsersättning inte lämnas efter 65&lt;br&gt;år hindrar dock inte den som faktiskt finner ett nytt arbete efter 65 års&lt;br&gt;ålder att ta det arbetet och en tid avstå från pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte heller att arbetslöshetsersättning bör utges till&lt;br&gt;den som arbetat en tid efter 65 år och lämnar sin anställning före 67 års&lt;br&gt;ålder, vare sig detta sker på egen begäran eller genom uppsägning av&lt;br&gt;arbetsgivaren. Även i dessa fall erbjuder samhället inkomst i form av&lt;br&gt;pension. Inget hindrar heller denna kategori arbetssökande att, när den&lt;br&gt;finner en ny anställning efter 65 års ålder, avstå från fortsatt pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ändring av åldersgränsen avseende arbetslöshetsersättning bör&lt;br&gt;således enligt regeringens mening inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arbetsmarknadspolitiska program enligt förordningen&lt;br&gt;(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program finns ingen övre ålders-&lt;br&gt;gräns. Insatserna får endast lämnas om de är motiverade av såväl indivi-&lt;br&gt;duella som arbetsmarknadspolitiska skäl. Det kan naturligtvis vara värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullt ur individuell synpunkt att kunna delta t.ex. i en arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning eller arbetspraktik även efter fyllda 65 år. Detta kan dock&lt;br&gt;knappast anses arbetsmarknadspolitiskt motiverat, eftersom dessa&lt;br&gt;program syftar till en återgång i reguljärt arbete. En bibehållen ålders-&lt;br&gt;gräns om 65 år för arbetslöshetsförsäkringen leder dessutom till ett akti-&lt;br&gt;vitetsstöd om 143 kr per dag efter 65 år, varför de flesta nog skulle välja&lt;br&gt;pension i stället. Något behov av dessa arbetsmarknadspolitiska insatser&lt;br&gt;efter 65 års ålder föreligger normalt inte och då inte heller något behov&lt;br&gt;av förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller beträffande anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275)&lt;br&gt;om anställningsstöd finns någon övre åldersgräns. Här rör det sig om&lt;br&gt;personer som har fatt en anställning där anställningsstödet syftar till an-&lt;br&gt;tingen att personen skall bli kvar på den arbetsplatsen även efter det att&lt;br&gt;stödet upphört eller att personen genom stödet ges en kompetens att gå&lt;br&gt;vidare till en annan anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt anställningsstöd far lämnas under 6 eller 12 månader, medan&lt;br&gt;förstärkt och särskilt anställningsstöd lämnas under 24 månader. Stöden&lt;br&gt;kan inte lämnas under kortare tid än de angivna och kan inte heller för-&lt;br&gt;längas. Om anställningstiden är kortare än den tid då stöd utgår, dvs. om&lt;br&gt;anställningen är tidsbegränsad, kan dock stödet utges endast under an-&lt;br&gt;ställningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningar med allmänt anställningsstöd och förstärkt anställnings-&lt;br&gt;stöd omfattas av anställningsskyddslagen. Det utökade anställnings-&lt;br&gt;skyddet till 67 år omfattar således även dessa anställningar. Det skulle&lt;br&gt;därför kunna anses skäligt att fa erhålla sådant stöd, längst till 67 år, om&lt;br&gt;det anses arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Å andra sidan kan det in-&lt;br&gt;vändas att alla arbetsmarknadspolitiska insatser bör ges till samma ålder,&lt;br&gt;oavsett om det är fråga om anställning eller inte. Den som har fyllt 65 år&lt;br&gt;har vidare sin försörjning tryggad genom garantipension. Dessutom&lt;br&gt;skulle det kunna ifrågasättas om en arbetstagares intjänandeunderlag&lt;br&gt;efter 65 år skall höjas genom en statlig subvention. Även om det är fråga&lt;br&gt;om anställningar anser regeringen därför att det inte finns skäl att anställ-&lt;br&gt;ningsstöd skall utges upp till 67 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebidrag enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för&lt;br&gt;personer med arbetshandikapp syftar till att kompensera den nedsättning&lt;br&gt;i arbetsförmågan som finns hos personer med arbetshandikapp och att&lt;br&gt;stärka dessa personers möjligheter att få eller behålla ett arbete. Inte&lt;br&gt;heller beträffande lönebidrag finns det någon övre åldersgräns. Om löne-&lt;br&gt;bidrag inte kan utges upp till 67 år skulle det kunna innebära att arbets-&lt;br&gt;handikappade med lönebidrag i princip inte skulle kunna använda sig av&lt;br&gt;rätten att arbeta till 67 års ålder, vilket någon remissinstans påpekat. Å&lt;br&gt;andra sidan kan även beträffande lönebidrag göras samma invändningar&lt;br&gt;som beträffande anställningsstöd. Regeringen anser således inte heller att&lt;br&gt;det finns skäl att lönebidrag skall utges upp till 67 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Socialförsäkringssystemet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5.1 Behovet av anpassningar beträffande sjukpenning,&lt;br&gt;rehabiliteringsersättning och förtidspension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Reglerna för sjukpenning, rehabiliterings-&lt;br&gt;ersättning och förtidspension bör inte ändras med anledning av för-&lt;br&gt;slaget om höjd ålder för avgångsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: För att rätten att arbeta till 67 års ålder skall fa en&lt;br&gt;reell innebörd anser LO att trygghetssystemen helt måste anpassas till&lt;br&gt;den höjda åldem för avgångsskyldighet. Även TCO med flera framför att&lt;br&gt;det sociala skyddet måste gälla fullt ut och anmärker att frågan om för-&lt;br&gt;tidspension efter 65 år inte behandlats i promemorian. Organisationen&lt;br&gt;anser att den som har partiell förtidspension och fortsätter att arbeta efter&lt;br&gt;65 år skall få behålla sin partiella förtidspension. 1 annat fall begränsas&lt;br&gt;rätten att arbeta efter 65 år för denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Förslaget att höja åldem för av-&lt;br&gt;gångsskyldigheten till 67 år innebär inte att pensionsåldern höjs. För-&lt;br&gt;slagen i denna proposition gäller för övrigt inte i något avseende reglerna&lt;br&gt;för ålderspension. Alla regler ligger fast, vilket bland annat innebär att&lt;br&gt;rätten till garantipension finns från och med 65 års ålder. I stället är det&lt;br&gt;fråga om att erbjuda den enskilde möjlighet att stanna kvar i arbete ytter-&lt;br&gt;ligare två år och därmed kunna påverka storleken på sin framtida pen-&lt;br&gt;sion. Möjligheten att arbeta kvar efter 65 år finns för en del av befolk-&lt;br&gt;ningen redan idag. Ilär handlar det om att göra denna möjlighet till en&lt;br&gt;generell rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att 65-årsgränsen i pensionssystemet finns kvar har&lt;br&gt;utgångspunkten varit att inga eller endast mindre ändringar skall göras&lt;br&gt;inom angränsande försäkringsområden. Förmåner och försäkringar skall i&lt;br&gt;möjligaste mån följa de regler som idag gäller för dem som är över 65 år&lt;br&gt;och förvärvsarbetar. Samtidigt är det av vikt att undanröja hinder som&lt;br&gt;motverkar syftet med att höja åldern för avgångsskyldigheten. Vissa för-&lt;br&gt;ändringar föreslås därför i reglerna för arbetsskadeförsäkring samt vad&lt;br&gt;gäller ersättning till läkare, sjukgymnaster, tandläkare och tandhygienis-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om höjd ålder för avgångsskyldighet föranleder däremot inga&lt;br&gt;ändringar i reglerna om sjukpenning eller rehabiliteringsersättning. Sjuk-&lt;br&gt;penningreglema gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;även mellan 65 och 70 år på samma sätt som före 65 år, med undantag&lt;br&gt;för dem som uppbär ålderspension enligt lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;eller som på grund av sjukdom är varaktigt arbetsoförmögna. I det&lt;br&gt;reformerade ålderspensionssystemet kan pensionsrätt tjänas in under hela&lt;br&gt;livet och det finns ingen formell pensionsålder. I lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring har det därför inte förts in någon bestämmelse om att sjukpenning&lt;br&gt;skall begränsas för den som uppbär ålderspension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de föreslagna ändringarna finns ett gott försäkringsskydd för dem&lt;br&gt;som väljer att arbeta efter 65 år. Reglerna efter 65 års ålder är dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt likvärdiga med dem före 65 år. Skälet för detta är som framhållits att&lt;br&gt;det finns en gräns för ekonomisk trygghet vid 65 års ålder - en gräns som&lt;br&gt;det enligt regeringens mening bör vämas om. Regeringen föreslår av just&lt;br&gt;detta skäl inga förändringar beträffande förtidspension. En förlängning&lt;br&gt;av förtidspensionen upp till 67 år skulle urholka legitimiteten för en bi-&lt;br&gt;behållen 65-årsgräns för garantipensionen. Den som arbetar och har&lt;br&gt;partiell förtidspension och vill arbeta kvar efter 65 år kan också göra&lt;br&gt;detta och förbättra sin ålderspension genom att kombinera arbetet med&lt;br&gt;partiellt uttag av ålderspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5.2 Arbetsskadeförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En person som arbetar och är försäkrad för&lt;br&gt;sjukpenning efter att ha fyllt 65 men inte 67 år och till följd av arbets-&lt;br&gt;skada får sin arbetsförmåga bestående nedsatt skall ha rätt till livränta&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;(LAF). Ersättning skall betalas ut längst till den månad då personen&lt;br&gt;fyller 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: TCO med flera anser att livränta som beviljats&lt;br&gt;före 65 år skall fortsätta att betalas efter 65 år för en person som fort-&lt;br&gt;sätter att arbeta efter 65 år. Organisationen pekar också på det ologiska i&lt;br&gt;att det enligt promemorian skall vara möjligt att fa livränta efter 65 år&lt;br&gt;men inte arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare framgått har rätten till&lt;br&gt;arbetsskadelivränta efter 65 år nyligen avskaffats. I sak har uppfattningen&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkringens omfattning inte ändrats utan överväganden&lt;br&gt;i prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension m.m. kan fortfarande&lt;br&gt;anses ha giltighet i de fall arbetsskadan har inträffat före 65 års ålder.&lt;br&gt;Som tidigare påpekats innebär den höjda åldem för avgångsskyldighet&lt;br&gt;inga förändringar i reglerna för ålderspension vad gäller åldersgränser.&lt;br&gt;Fortfarande finns grundskyddet i form av garantipension från och med 65&lt;br&gt;års ålder, vilket innebär att livräntan täcker inkomstförlust till dess för-&lt;br&gt;säkringsskyddet för ålderdom träder in. Även fortsättningsvis bör därför&lt;br&gt;gälla att livränta som grundar sig på arbetsskada som inträffat före 65 år&lt;br&gt;betalas ut till dess att livräntetagaren uppnår 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid bör, vad gäller skador som inträffat efter 65 års ålder, även&lt;br&gt;andra hänsyn tas än de som redovisades i prop. 1997/98:151. Framförallt&lt;br&gt;bör det beaktas att möjligheterna till högre inkomst både under de yrkes-&lt;br&gt;verksamma åren och under pensioneringen därefter torde vara en viktig&lt;br&gt;faktor, när den enskilde överväger att stanna kvar i arbete efter 65 års&lt;br&gt;ålder. Den som drabbas av arbetsskada efter 65 års ålder skulle helt eller&lt;br&gt;delvis fråntas denna möjlighet utan att någon annan ersättning i stället&lt;br&gt;skulle utges, om arbetsskadelivränta inte skulle beviljas för den yrkes-&lt;br&gt;verksamma tiden efter 65 års ålder. Därför är det viktigt att möjligheten&lt;br&gt;att stanna kvar i arbete efter 65 års ålder kombineras med en försäkring&lt;br&gt;som täcker eventuella inkomstförluster som förorsakas av en arbetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således föreslås det att en person som arbetar efter att ha fyllt 65 men&lt;br&gt;inte 67 år och till följd av arbetsskada under denna tid far sin arbetsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måga bestående nedsatt skall ha rätt till livränta enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;LAF. Det kan anses som rimligt att det finns en någorlunda fast anknyt-&lt;br&gt;ning till arbetsmarknaden för att arbetsskadeförsäkringen skall gälla.&lt;br&gt;Därför föreslås att en person, förutom det nämnda kravet om arbete,&lt;br&gt;måste vara försäkrad för sjukpenning för att kunna fa rätt till livränta.&lt;br&gt;Ersättning enligt LAF skall därvid betalas ut längst till den månad då&lt;br&gt;personen fyller 67 år. Bestämmelserna skall gälla oavsett den försäkrades&lt;br&gt;födelseår. Således skall även en person som är född år 1937 eller tidigare&lt;br&gt;och som väljer att kvarstå i arbete efter 65 års ålder vara försäkrad för&lt;br&gt;arbetsskador fram till 67 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har ifrågasatt de skilda synsätten för rätten till&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning och livränta. Avsikten har som tidigare påpekats&lt;br&gt;varit att göra begränsade förändringar i kringsystemen. En möjlighet som&lt;br&gt;övervägts har därvid varit att rätt till arbetsskadelivränta inte alls skall&lt;br&gt;finnas efter 65 år. Regeringen har dock ansett det vara olämpligt ur bland&lt;br&gt;annat arbetsmiljösynpunkt att ha en generell möjlighet att arbeta till 67 år&lt;br&gt;och samtidigt säga att denna grupp skall vara försäkringsmässigt&lt;br&gt;oskyddad mot arbetsskada. I detta avseende finns en skillnad vad gäller&lt;br&gt;försäkring mot arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5.3 Läkarvårdsersättning och ersättning för sjukgymnastik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande åldersgräns på 65 år i lagen&lt;br&gt;(1993:1651) om läkarvårdsersättning och i lagen (1993:1652) om er-&lt;br&gt;sättning för sjukgymnastik skall höjas till 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges läkarförbund anser att åldersgränsen bör&lt;br&gt;anpassas till pensionsreformen. Privatpraktiserande läkare bör medges&lt;br&gt;möjlighet att uppbära läkarvårdsersättning så länge som läkaren bedriver&lt;br&gt;läkarverksamhet. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund anser vad&lt;br&gt;gäller anställda sjukgymnaster att gränsen för avgångsskyldighet bör vara&lt;br&gt;70 år eftersom denna gräns finns inom ålderspensionssystemet. För-&lt;br&gt;bundet betonar dock att betingelserna för egna företagare är annorlunda&lt;br&gt;eftersom ersättningsetablering inte finns. Till följd av detta kan en sjuk-&lt;br&gt;gymnast som arbetar i gruppraktik där en kollega går i pension rent&lt;br&gt;praktiskt ha svårt att driva verksamheten och därmed få svårt att arbeta&lt;br&gt;till 65 år idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är väsentligt att möjligheten till&lt;br&gt;att arbeta efter 65 års ålder är reell och att inte andra regler motverkar&lt;br&gt;detta. Som en konsekvens av den föreslagna höjda åldem för avgångs-&lt;br&gt;skyldighet för arbetstagare föreslås att även åldersgränsen i lagen&lt;br&gt;(1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) för privata läkare och lagen&lt;br&gt;(1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik (LOS) för privata sjuk-&lt;br&gt;gymnaster skall höjas till den höjda nivån för avgångsskyldighet, dvs. till&lt;br&gt;67 år. Regeringen anser det däremot inte rimligt att föreslå ytterligare&lt;br&gt;höjning av åldersnivån för läkarvårdsersättning och ersättning för sjuk-&lt;br&gt;gymnastik ovanför den generella gränsen för avgångsskyldighet.&lt;br&gt;Gränserna bör enligt regeringens uppfattning följas åt. Det bör i sam-&lt;br&gt;manhanget betonas att ålderspensionssystemet saknar en övre gräns för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl intjänande av pensionsrätt som uttag av pension. 67-årsgränsen har&lt;br&gt;därför ingen direkt anknytning till reglerna om ålderspension lika litet&lt;br&gt;som en 7O-årsgräns skulle ha det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höjda gränsen bör gälla för alla som vid ikraftträdandet är under&lt;br&gt;67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för samverkan mellan offentlig och privat hälso- och&lt;br&gt;sjukvård har lämnat slutbetänkandet Klara Spelregler (SOU 1997:179).&lt;br&gt;Utredningen föreslår att förutsättningarna för de privata vårdgivarna bör&lt;br&gt;vara lika över hela landet. Även andra legitimerade vårdgivare än läkare&lt;br&gt;och sjukgymnaster skall omfattas av samma grundläggande villkor. För-&lt;br&gt;slaget innebär bl.a. att nu gällande lagstiftning rörande villkoren för&lt;br&gt;läkare och sjukgymnaster, LOL och LOS, upphävs och ersätts med en lag&lt;br&gt;om etablering för enskilda vårdgivare med vårdavtal. Frågan om sjuk-&lt;br&gt;vårdsupphandling har utretts i betänkandet Upphandling av hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdstjänster (SOU 1999:149). Utredningarna är för närvarande&lt;br&gt;under beredning inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5.4 Tandvårdsersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Åldersgränsen för tandvårdsersättning till vård-&lt;br&gt;givare för vård utförd av tandläkare och tandhygienist i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring höjs från 65 till 67 år. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians forslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Tandläkarförbund anser att en gräns på&lt;br&gt;67 år är bättre än 65 år. Förbundet anser vidare att undantag från gränsen&lt;br&gt;skall kunna medges på samma sätt som för läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: En tandläkare eller tandhygienist kan&lt;br&gt;idag arbeta vidare efter 65 år men får då ingen tandvårdsersättning från&lt;br&gt;försäkringskassan utan måste ta ut hela behandlingsarvodet av patienten.&lt;br&gt;Det medför att vårdgivaren inte konkurrerar på samma villkor som sina&lt;br&gt;yngre kollegor. Om denna åldersgräns bibehålls så skulle gränsen, på&lt;br&gt;samma sätt som gäller för läkare och sjukgymnaster, i praktiken fungera&lt;br&gt;som ett arbetshindcr som motverkade syftet med den höjda åldem för&lt;br&gt;avgångsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i promemorian finns det starka principiella skäl för att det&lt;br&gt;skall vara möjligt att arbeta längre än till 65 år och att denna möjlighet&lt;br&gt;skall vara generell. Det är då väsentligt att undanröja faktiska hinder. Det&lt;br&gt;föreslås således att den nu gällande åldersgränsen höjs från 65 till 67 år.&lt;br&gt;Åtgärden bedöms också leda till att bristen på vårdgivarresurser i detta&lt;br&gt;avseende på vissa ställen i landet kan avhjälpas betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För läkarvårdsersättning och ersättning för sjukgymnastik kan lands-&lt;br&gt;tinget medge undantag från åldersgränsen. Till skillnad mot läkarna och&lt;br&gt;sjukgymnasterna är dock flertalet tandläkare inte knutna till landstinget&lt;br&gt;varför en motsvarande undantagsbestämmelse inte är aktuell här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höjda gränsen bör gälla för alla som vid ikraftträdandet är under&lt;br&gt;67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen med en tvingande bestämmelse i anställ-&lt;br&gt;ningsskyddslagen som ger arbetstagare rätt att arbeta till 67 års ålder&lt;br&gt;samt den föreslagna förändringen beträffande bland annat turordnings-&lt;br&gt;reglema kan komma att påverka såväl små som stora företag. Kost-&lt;br&gt;naderna kan komma att öka avseende löner, men även beträffande&lt;br&gt;arbetsanpassningsåtgärder och rehabilitering. För ett litet företag kan&lt;br&gt;dessa kostnader innebära en högre belastning jämfört med för ett stort&lt;br&gt;företag. Särskilt höga kostnader riskerar de arbetsgivare som har an-&lt;br&gt;ställda med låga åldrar för avgångsskyldighet, t.ex. teatrarna och För-&lt;br&gt;svarsmakten. Det är emellertid inte möjligt att bedöma hur stort antal&lt;br&gt;arbetstagare som kommer att utnyttja möjligheten att kvarstå i anställning&lt;br&gt;till 67 års ålder. De ekonomiska konsekvenser som kan uppstå i anled-&lt;br&gt;ning av förslagets effekter på kollektivavtal går inte heller att förutse.&lt;br&gt;Vidare kan den föreslagna regleringen, som tidigare nämnts, komma att&lt;br&gt;medföra en ökning av antalet tvister i domstol. Det är dock svårt att be-&lt;br&gt;döma i vilken utsträckning så kommer att bli fallet. Klart är dock att en&lt;br&gt;sådan process skulle få större konsekvenser för små företag än för stora.&lt;br&gt;Förslagen kan komma att bidra till en ökning av arbetskraftsutbudet.&lt;br&gt;Detta får i så fall en positiv effekt på möjligheten att möta den arbets-&lt;br&gt;kraftsbrist som den demografiska utvecklingen kommer att medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen vad gäller höjda åldersgränser för läkarvårdsersättning,&lt;br&gt;tandvårdsersättning respektive ersättning för sjukgymnastik medför att de&lt;br&gt;berörda yrkeskategorierna efter fyllda 65 år konkurrerar på lika villkor&lt;br&gt;som sina yngre kollegor, för det fall de väljer att fortsätta arbeta till&lt;br&gt;67 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets företrädare har fått möjligheter att lämna synpunkter på&lt;br&gt;förslaget enligt vad som beskrivs i avsnitt 3. Av dessa synpunkter har det&lt;br&gt;dock inte framkommit att de föreslagna lagändringarna särskilt skulle&lt;br&gt;missgynna små företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur jämställdhetssynpunkt görs bedömningen att betydelsen av för-&lt;br&gt;slagen är marginell. Eftersom kvinnor under den period barnen växer upp&lt;br&gt;fortfarande ofta arbetar deltid skulle förslaget kunna medföra att kvinnor&lt;br&gt;genom att arbeta längre upp i åren kan höja sin pension. Å andra sidan är&lt;br&gt;det svårt att bedöma hur många som kommer att välja att kvarstå i an-&lt;br&gt;ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagarna skall träda i kraft den 1 september&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte uttalat sig om själva&lt;br&gt;ikraftträdandetidpunklen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Anställningsskyddslagens ikraftträdandebes-&lt;br&gt;tämmelse anger tidpunkten för när bland annat nya giltiga avtal - såväl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektivavtal som enskilda avtal - om avgångsskyldighet före 67 års Prop. 2000/01:78&lt;br&gt;ålder inte längre far träffas. Det är angeläget med ett snabbt ikraft-&lt;br&gt;trädande. I promemorian föreslås ikraftträdandetidpunkten till den 1 juli&lt;br&gt;2001. Det föreslås dock nu att lagarna skall träda i kraft den 1 september&lt;br&gt;2001. Regeln kompletteras med särskilda övergångsbestämmelser, se&lt;br&gt;avsnitt 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5 har ändrats på så sätt att möjligheten till tidsbegränsad&lt;br&gt;anställning inte längre knyts till pensionering och tidpunkten i avtal om&lt;br&gt;avgångsskyldighet, eftersom några sådana avtal i fortsättningen inte&lt;br&gt;kommer att finnas. I stället har angetts att avtal om tidsbegränsad anställ-&lt;br&gt;ning medges när arbetstagaren fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är även fortsättningsvis dispositiv för arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, har behandlats i avsnitt 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger arbetstagaren rätt att kvarstå i anställningen till ut-&lt;br&gt;gången av den månad då han eller hon fyller 67 år. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;om annat följer av anställningsskyddslagen, t.ex. att det föreligger saklig&lt;br&gt;grund för uppsägning eller skäl för avskedande. Arbetstagaren kan säga&lt;br&gt;upp sig när han eller hon inte längre vill kvarstå i anställningen, t.ex. för&lt;br&gt;att gå i pension. En arbetsgivare som anser att en arbetstagare före 67 års&lt;br&gt;ålder inte orkar fullgöra sitt arbete och därför inte bör kvarstå i sin an-&lt;br&gt;ställning far säga upp arbetstagaren enligt sedvanliga regler om uppsäg-&lt;br&gt;ning. Det innebär att arbetsgivaren måste kunna påvisa saklig grund för&lt;br&gt;uppsägning enligt 7 § anställningsskyddslagen. I sådana situationer får&lt;br&gt;således en individuell bedömning av en arbetstagares förmåga göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln innebär att det inte kommer att vara tillåtet att träffa avtal om&lt;br&gt;avgångsskyldighet före 67 års ålder, vilket följer av 2 § andra stycket&lt;br&gt;anställningsskyddslagen. Detta gäller såväl kollektivavtal som enskilda&lt;br&gt;avtal. Bestämmelsen är tvingande. Avtal om ålder för när arbetstagaren&lt;br&gt;har rätt att lämna anställningen med pension kan emellertid träffas även i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.3 och innehåller regler om för-&lt;br&gt;farandet när arbetsgivaren önskar att arbetstagaren skall lämna sin an-&lt;br&gt;ställning vid ålderspension eller förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket reglerar det förenklade förfarande som gäller när en&lt;br&gt;arbetsgivare vill att arbetstagaren skall lämna sin anställning på grund av&lt;br&gt;ålder. Bestämmelsen har ändrats i konsekvens med den nya bestämmel-&lt;br&gt;sen i 32 a § på så sätt att tidpunkten bestäms till utgången av den månad&lt;br&gt;arbetstagaren fyller 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har införts införs en justering till att avgångsskyldighet&lt;br&gt;inträder vid 67 års ålder enligt 32 a §. Därvid gäller att en arbetstagare,&lt;br&gt;som är kvar i anställningen efter fyllda 67 år inte kan göra anspråk på&lt;br&gt;fortsatt arbete i turordnings- och foreträdessituationer. Också kortare&lt;br&gt;uppsägningstid gäller för dessa arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är även fortsättningsvis dispositiv för arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergångsbestämmelse har införts som anger att kollektivavtal som&lt;br&gt;ingåtts före lagens ikraftträdande gäller utan hinder av 32 a § fram till&lt;br&gt;dess avtalet löpt ut, dock längst till och med utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kollektivavtal som idag reglerar tidpunkten för avgångsskyldighet&lt;br&gt;kommer att sakna verkan i den delen, för det fall de inte löpt ut vid ut-&lt;br&gt;gången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur det rättsligt förhåller sig med giltigheten av de inte utlöpta kollek-&lt;br&gt;tivavtalen i andra hänseenden är en tolkningsfråga som får avgöras från&lt;br&gt;fall till fall med utgångspunkt inte bara i de förutsättningar som gällde&lt;br&gt;vid avtalets tillkomst och den förändring av dessa förutsättningar som de&lt;br&gt;nya lagreglerna utgör, utan även i en rad andra omständigheter som&lt;br&gt;brukar läggas till grund för domstolarnas avtalstolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsplanen för arbetstagare hos staten m.fl. (PA-91) och därtill an-&lt;br&gt;slutande föreskrifter har genom förordningen (1991:1427) om tjänste-&lt;br&gt;pension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-&lt;br&gt;statlig anställning gjorts tillämplig på vissa arbetstagare med icke-statlig&lt;br&gt;anställning. I förordningen finns föreskrifter som bland annat reglerar&lt;br&gt;tidpunkten för avgångsskyldighet för vissa icke-statligt anställda. Av 1 §&lt;br&gt;framgår att PA-91 skall tillämpas på de arbetstagare som anges i bilaga A&lt;br&gt;till förordningen samt på de arbetstagare som har personlig pensionsrätt&lt;br&gt;enligt särskilt beslut av regeringen eller Statens pensionsverk. Av 4 §&lt;br&gt;framgår att en arbetstagare som har en lägre pensionsålder än 65 år är&lt;br&gt;avgångsskyldig vid utgången av den kalendermånad då i bilaga B an-&lt;br&gt;given ålder uppnås, om inte arbetsgivaren medger annat. Vidare framgår&lt;br&gt;av 6 § att en arbetstagare, som uppnått pensionsåldern men inte den tid-&lt;br&gt;punkt då avgångsskyldighet föreligger, är skyldig att avgå om det kan&lt;br&gt;antagas att han inte längre kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt, ett kvarstående i anställningen på grund av arbetets särskilda art&lt;br&gt;innebär risk för hans egen eller andras säkerhet eller hälsa, hans avgång&lt;br&gt;från anställningen är önskvärd i samband med omorganisation, som berör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hans tjänsteställe, eller rationalisering av arbetsförhållandena på tjänste-&lt;br&gt;stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldem för avgångsskyldighet är således antingen 65 år på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna i PA-91 genom hänvisningen från 1 §, eller 65 år eller&lt;br&gt;lägre för de arbetstagare som framgår av bilaga B till förordningen.&lt;br&gt;Genom övergångsbestämmelsen kommer de föreskrifter av vilka följer&lt;br&gt;avgångsskyldighet enligt förordningen i dess lydelse den 1 januari 2001,&lt;br&gt;att tillämpas till utgången av år 2002, om PA-91 inte dessförinnan upp-&lt;br&gt;hört att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare om ålder för&lt;br&gt;avgångsskyldighet som träffats före lagens ikraftträdande kommer att&lt;br&gt;gälla även fortsättningsvis. I denna del har det inte ansetts erforderligt&lt;br&gt;med någon övergångsbestämmelse, eftersom i svensk rätt den principen&lt;br&gt;råder att materiella regler normalt blir tillämpliga endast på sådana rätts-&lt;br&gt;förhållanden som uppkommer efter den nya lagens ikraftträdande (se&lt;br&gt;prop. 1975/76:105 s.520).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 4 § i dess sedan den 1 januari 1999 gällande lydelse anges att&lt;br&gt;livränta utges längst till den månad under vilken den försäkrade fyller 65&lt;br&gt;år. Före den 1 januari 1999 fanns en särskild garantiregel som innebar att&lt;br&gt;egenlivränta i vissa fall kunde fortsätta att utges efter denna ålder. I över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser till lagändringen 1999 (SFS 1998:678) anges att&lt;br&gt;äldre bestämmelser i paragrafen fortfarande gäller för personer födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke anges nu att livränta under vissa förutsättningar&lt;br&gt;kan utges längst till den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år.&lt;br&gt;För att livränta skall kunna beviljas efter 65 års ålder krävs att skadan&lt;br&gt;skall ha inträffat den månad som den försäkrade fyller 65 år eller senare&lt;br&gt;och att den försäkrade skall vara sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap.&lt;br&gt;AFL. Denna nya bestämmelse gäller alla förvärvsarbetande, även de som&lt;br&gt;är födda år 1937 eller tidigare. Den tidigare nämnda övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelsen för denna ålderskategori gäller fortfarande för skador som&lt;br&gt;inträffat före 65 år medan den nya bestämmelsen endast gäller för liv-&lt;br&gt;ränta för tiden mellan 65 och 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av att nuvarande åldersgräns på 65 år i lagen&lt;br&gt;(1993:1651) om läkarvårdsersättning, lagen (1993:1652) om ersättning&lt;br&gt;för sjukgymnastik, samt i lagen (1962:381) om allmän försäkring om&lt;br&gt;tandvårdsersättning till vårdgivare för vård utförd av tandläkare och&lt;br&gt;tandhygienist, höjs till 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;skall införas en ny paragraf, 32 a §, med följande lydelse samt att&lt;br&gt;rubriken närmast före 33 § skall sättas närmast före 32 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som föreskriver skyldighet för en arbetstagare ett avgå med&lt;br&gt;ålderspension mellan 65 och 67 år är utan verkan i den delen. I stället&lt;br&gt;skall gälla en avgångsskyldighet från den dag arbetstagaren fyller 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över Höjd ålder för avgångsskyldighet till 67 år (Ds&lt;br&gt;1999:39) har avgetts av Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt, Göteborgs tingsrätt, Riksförsäkringsverket, Arbetsgivarverket, Juri-&lt;br&gt;diska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsdomstolen, Jäm-&lt;br&gt;ställdhetsombudsmannen, Jämställdhetsnämnden, Försäkringskasseför-&lt;br&gt;bundet, Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO), Landsorgani-&lt;br&gt;sationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, gemensamt från Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation (TCO) Offentliganställdas förhandlingsråd&lt;br&gt;och Privattjänstemannakartellen (PIK), Sveriges Akademikers Central-&lt;br&gt;organisation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Svenska Kyrkans Församlingsförbund, Svenska Tid-&lt;br&gt;ningsutgivareföreningen, Sveriges Advokatsamfund och ILO-kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter har på eget initiativ inkommit från Statens pensionsverk och&lt;br&gt;Grafiska Fackförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorians förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Rätt att arbeta till 67 års ålder presenteras ett förslag som&lt;br&gt;skiljer sig från det tidigare i departementspromemorian Höjd ålder för&lt;br&gt;avgångsskyldighet till 67 år (Ds 1999:39) förordade förslaget. Det före-&lt;br&gt;slås en ny tvingande bestämmelse i anställningsskyddslagen som ger en&lt;br&gt;arbetstagare rätt att kvarstå i anställningen till 67 års ålder. Den före-&lt;br&gt;slagna regleringen innebär att det fortsättningsvis inte kommer att vara&lt;br&gt;tillåtet att träffa avtal om avgångsskyldighet före 67 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergångsbestämmelse föreslås om att kollektivavtal som ingåtts&lt;br&gt;före lagens ikraftträdande gäller trots den nya tvingande bestämmelsen i&lt;br&gt;anställningsskyddslagen fram till dess avtalet löpt ut, dock längst till och&lt;br&gt;med utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en höjning av åldersgränsen för när en arbetstagare en-&lt;br&gt;dast har en månads uppsägningstid och inte företrädesrätt från 65 till 67&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som ger möjlighet till tidsbegränsad anställning av den&lt;br&gt;som pensionerats ändras så att tidsbegränsad anställning blir möjlig av&lt;br&gt;den som fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås också ändringar i lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring, lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, lagen&lt;br&gt;(1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik samt i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. En person som arbetar och är försäkrad för sjuk-&lt;br&gt;penning efter att ha fyllt 65, men inte 67 år och till följd av arbetsskada&lt;br&gt;under den tiden får sin arbetsförmåga bestående nedsatt skall ha rätt till&lt;br&gt;livränta enligt bestämmelserna i lagen om arbetsskadeförsäkring. Ålders-&lt;br&gt;gränsen för läkarvårdsersättning, tandvårdsersättning respektive ersätt-&lt;br&gt;ning för sjukgymnastik föreslås höjd från 65 år till 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller rätt till arbetslöshetsersättning och möjlighet till deltagande&lt;br&gt;i arbetsmarknadspolitiska program föreslås ingen ändring av nuvarande&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 33 § skall utgå,&lt;br&gt;dels att 5 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 32 a §, och närmast&lt;br&gt;före 32 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning far träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av&lt;br&gt;arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år,&lt;br&gt;om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja sådan&lt;br&gt;tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, som skall&lt;br&gt;pågå mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser 5. Avtal för viss tid, när arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställning efter pensionering, om &amp;nbsp;&amp;nbsp;tagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagaren har uppnått den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålder som medför skyldighet att&lt;br&gt;avgå från anställningen med&lt;br&gt;ålderspension eller, om någon&lt;br&gt;sådan avgångsskyldighet inte&lt;br&gt;finns, när arbetstagaren har fyllt 67&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i&lt;br&gt;sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren, övergår anställ-&lt;br&gt;ningen till en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätt att kvarstå i anställningen till 67 år m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare har rätt att&lt;br&gt;kvarstå i anställningen till ut-&lt;br&gt;gången av den månad då han eller&lt;br&gt;hon fyller 67 år, om inte annat&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1424.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vill att en&lt;br&gt;arbetstagare skall lämna sin an-&lt;br&gt;ställning vid utgången av den&lt;br&gt;månad han eller hon fyller 67 år&lt;br&gt;skall arbetsgivaren skriftligen ge&lt;br&gt;arbetstagaren besked om detta&lt;br&gt;minst en månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som vill att en&lt;br&gt;arbetstagare skall lämna sin an-&lt;br&gt;ställning när arbetstagaren upp-&lt;br&gt;når den ålder som medför skyldig-&lt;br&gt;het att avgå med ålderspension&lt;br&gt;eller, om någon sådan avgångs-&lt;br&gt;skyldighet inte finns, vid fyllda 67&lt;br&gt;år, skall skriftligen ge arbets-&lt;br&gt;tagaren besked om detta minst en&lt;br&gt;månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i&lt;br&gt;samband med att arbetstagaren får rätt till hel förtidspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, skall arbetsgivaren skriftligen ge&lt;br&gt;arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom&lt;br&gt;om pensionsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 65&lt;br&gt;år eller uppnått den lägre ålder&lt;br&gt;som medför skyldighet att avgå&lt;br&gt;med ålderspension har inte rätt till&lt;br&gt;längre uppsägningstid än en&lt;br&gt;månad och har inte heller före-&lt;br&gt;trädesrätt enligt 22, 23, 25 och 25&lt;br&gt;a§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 67&lt;br&gt;år har inte rätt till längre uppsäg-&lt;br&gt;ningstid än en månad och har inte&lt;br&gt;heller företrädesrätt enligt 22, 23,&lt;br&gt;25 och 25 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Alternativ 1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, gäller utan&lt;br&gt;hinder av 32 a § till dess avtalet löpt ut, dock längst till och med ut-&lt;br&gt;gången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Alternativ 2&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande är utan verkan&lt;br&gt;i den mån avtalet innefattar avvikelser från lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1424.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0378/prop_200001__78-3.png" style="width:28pt;height:15pt;"/&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livränta utges längst till den&lt;br&gt;månad under vilken den försäk-&lt;br&gt;rade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livränta utges längst till den&lt;br&gt;månad under vilken den försäk-&lt;br&gt;rade fyller 65 år, om inte annat&lt;br&gt;anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livränta utges längst till den&lt;br&gt;månad under vilken den försäk-&lt;br&gt;rade fyller 67 år, om skadan in-&lt;br&gt;träffar den månad som den för-&lt;br&gt;säkrade fyller 65 år eller senare.&lt;br&gt;En förutsättning för rätt till sådan&lt;br&gt;livränta är att den försäkrade är&lt;br&gt;sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap.&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om&lt;br&gt;läkarvårdsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas inte till en läkare som är anställd i något&lt;br&gt;landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rättsligt bestämmande&lt;br&gt;inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om läkaren är tjänstledig och&lt;br&gt;vikarierar för en annan läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas inte&lt;br&gt;företagshälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en läkare som vid&lt;br&gt;vårdtillfället har fyllt sextiofem år&lt;br&gt;om inte landstinget medger något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en läkare för verksamhet inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en läkare som vid&lt;br&gt;vårdtillfället har fyllt 67 år om inte&lt;br&gt;landstinget medger något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000/01.78&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;för sjukgymnastik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;1 aga&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1652) om ersättning för sjuk-&lt;br&gt;gymnastik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas inte till en sjukgymnast som är an-&lt;br&gt;ställd i något landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan&lt;br&gt;juridisk person inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rätts-&lt;br&gt;ligt bestämmande inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om sjuk-&lt;br&gt;gymnasten är tjänstledig och vikarierar för en annan sjukgymnast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas inte till en sjukgymnast för verksam-&lt;br&gt;het inom företagshälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en sjukgymnast som&lt;br&gt;vid behandlingstillfället har fyllt&lt;br&gt;sextiofem år om inte landstinget&lt;br&gt;medger något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en sjukgymnast som&lt;br&gt;vid behandlingstillfället har fyllt&lt;br&gt;67 år om inte landstinget medger&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:843.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 .&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för tandvård lämnas om vården ges vid en folktandvårds-&lt;br&gt;klinik, en högskola där odontologisk utbildning och forskning bedrivs&lt;br&gt;eller annars genom det allmännas försorg. Ersättning lämnas också om&lt;br&gt;vården ges hos en enskild näringsidkare, ett bolag eller annan juridisk&lt;br&gt;person, under förutsättning att vårdgivaren är uppförd på en förteckning&lt;br&gt;som upprättats av den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bli uppförd på en förteckning enligt första stycket skall vård-&lt;br&gt;givaren antingen själv vara legitimerad tandläkare eller legitimerad tand-&lt;br&gt;hygienist eller ha tillgång till en eller flera legitimerade tandläkare eller&lt;br&gt;tandhygienister. Vidare krävs att vårdgivaren har F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas enligt grunder&lt;br&gt;som regeringen fastställer. Ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas endast om tandvården&lt;br&gt;utförts av en legitimerad tand-&lt;br&gt;läkare eller legitimerad tandhygie-&lt;br&gt;nist som inte har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas inte för tandvård åt en försäkrad som fyller högst 19&lt;br&gt;år under det år då vården ges. Om avgiftsfri tandvård åt sådan försäkrad&lt;br&gt;föreskrivs i tandvårdslagen (1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas enligt grunder&lt;br&gt;som regeringen fastställer. Ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas endast om tandvården&lt;br&gt;utförts av en legitimerad tand-&lt;br&gt;läkare eller legitimerad tandhygie-&lt;br&gt;nist som inte har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1752.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissynpunkter över promemorian Rätt att arbeta till 67 års ålder har&lt;br&gt;lämnats av Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Göte-&lt;br&gt;borgs tingsrätt, Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket, Arbetsgivarverket, Karlstads universitet, Juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden vid Lunds universitet, Arbetsdomstolen, ILO-kommittén, Jäm-&lt;br&gt;ställdhetsombudsmannen (JämO), Jämställdhetsnämnden, Landsorgani-&lt;br&gt;sationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO), gemensamt från Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;Offentliganställdas Förhandiingsråd (OFR) och Privattjänstemanna-&lt;br&gt;kartellen (PTK), Landstingsförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;(SAF), Svenska Kommunförbundet, Legitimerade Sjukgymnasters Riks-&lt;br&gt;förbund, Sveriges läkarförbund, Sveriges Tandläkarförbund samt gemen-&lt;br&gt;samt från Teatrarnas riksförbund, Sveriges Yrkesmusikerförbund, och&lt;br&gt;Teaterförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på eget initiativ har inkommit från Svenska Musikerför-&lt;br&gt;bundet (gemensamt yttrande med Teatrarnas riksförbund med flera),&lt;br&gt;Svenska Metallindustriarbetareförbundet samt Sveriges Privattandläkar-&lt;br&gt;förening och Tjänstetandläkarföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 33 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 32 a §, och närmast&lt;br&gt;före 32 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av&lt;br&gt;arbetets särskilda beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år,&lt;br&gt;om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja sådan&lt;br&gt;tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, som skall&lt;br&gt;pågå mer än tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avtal för viss tid som avser 5. Avtal för viss tid, när arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställning efter pensionering, om &amp;nbsp;&amp;nbsp;tagaren har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagaren har uppnått den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålder som medför skyldighet att&lt;br&gt;avgå från anställningen med&lt;br&gt;ålderspension eller, om någon&lt;br&gt;sådan avgångsskyldighet inte&lt;br&gt;finns, när arbetstagaren har fyllt 67&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i&lt;br&gt;sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren, övergår anställ-&lt;br&gt;ningen till en tillsvidareanställning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätt att kvarstå i anställningen till 67 år&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 af&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare har rätt att&lt;br&gt;kvarstå i anställningen till ut-&lt;br&gt;gången av den månad då han eller&lt;br&gt;hon fyller 67 år, om inte annat&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1424.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som vill att en&lt;br&gt;arbetstagare skall lämna sin an-&lt;br&gt;ställning när arbetstagaren upp-&lt;br&gt;når den ålder som medför skyldig-&lt;br&gt;het att avgå med ålderspension&lt;br&gt;eller, om någon sådan avgångs-&lt;br&gt;skyldighet inte finns, vid fyllda 67&lt;br&gt;år, skall skriftligen ge arbetstaga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vill att en&lt;br&gt;arbetstagare skall lämna sin an-&lt;br&gt;ställning vid utgången av den&lt;br&gt;månad han eller hon fyller 67 år&lt;br&gt;skall arbetsgivaren skriftligen ge&lt;br&gt;arbetstagaren besked om detta&lt;br&gt;minst en månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren besked om detta minst en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i&lt;br&gt;samband med att arbetstagaren får rätt till hel förtidspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, skall arbetsgivaren skriftligen ge&lt;br&gt;arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom&lt;br&gt;om pensionsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 65&lt;br&gt;år eller uppnått den lägre ålder&lt;br&gt;som medför skyldighet att avgå&lt;br&gt;med ålderspension har inte rätt till&lt;br&gt;längre uppsägningstid än en&lt;br&gt;månad och har inte heller före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 67&lt;br&gt;år har inte rätt till längre uppsäg-&lt;br&gt;ningstid än en månad och har inte&lt;br&gt;heller företrädesrätt enligt 22, 23,&lt;br&gt;25 eller 25 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädesrätt enligt 22, 23, 25 och 25&lt;br&gt;a§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, gäller&lt;br&gt;utan hinder av 32 a § till dess avtalet löpt ut, dock längst till och med&lt;br&gt;utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1424.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadcförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livränta utges längst till den Livränta utges längst till den&lt;br&gt;månad under vilken den for- månad under vilken den för-&lt;br&gt;säkrade fyller 65 år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;säkrade fyller 65 år, om inte annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livränta utges längst till den&lt;br&gt;månad under vilken den för-&lt;br&gt;säkrade fyller 67 år, om skadan&lt;br&gt;inträffar den månad som den för-&lt;br&gt;säkrade fyller 65 år eller senare.&lt;br&gt;En förutsättning för rätt till sådan&lt;br&gt;livränta är att den försäkrade är&lt;br&gt;sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap.&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersätt-&lt;br&gt;ning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas inte till en läkare som är anställd i något&lt;br&gt;landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rättsligt bestämmande&lt;br&gt;inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om läkaren är tjänstledig och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vikarierar för en annan läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas inte&lt;br&gt;företagshälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en läkare som vid&lt;br&gt;vårdtillfället har fyllt sextiofem år&lt;br&gt;om inte landstinget medger något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en läkare för verksamhet inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarvårdsersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en läkare som vid&lt;br&gt;vårdtillfället har fyllt 67 år om inte&lt;br&gt;landstinget medger något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för&lt;br&gt;sjukgymnastik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1652) om ersättning för sjuk-&lt;br&gt;gymnastik skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas inte till en sjukgymnast som är an-&lt;br&gt;ställd i något landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan&lt;br&gt;juridisk person inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rätts-&lt;br&gt;ligt bestämmande inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om sjuk-&lt;br&gt;gymnasten är tjänstledig och vikarierar för en annan sjukgymnast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas inte till en sjukgymnast för verksam-&lt;br&gt;het inom företagshälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en sjukgymnast som&lt;br&gt;vid behandlingstillfället har fyllt&lt;br&gt;sextiofem år om inte landstinget&lt;br&gt;medger något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnastikersättning lämnas&lt;br&gt;inte heller till en sjukgymnast som&lt;br&gt;vid behandlingstillfället har fyllt&lt;br&gt;67 år om inte landstinget medger&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:843.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0378/prop_200001__78-4.png" style="width:22pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för tandvård lämnas om vården ges vid en folktandvårds-&lt;br&gt;klinik, en högskola där odontologisk utbildning och forskning bedrivs&lt;br&gt;eller annars genom det allmännas försorg. Ersättning lämnas också om&lt;br&gt;vården ges hos en enskild näringsidkare, ett bolag eller annan juridisk&lt;br&gt;person, under förutsättning att vårdgivaren är uppförd på en förteckning&lt;br&gt;som upprättats av den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bli uppförd på en förteckning enligt första stycket skall vård-&lt;br&gt;givaren antingen själv vara legitimerad tandläkare eller legitimerad tand-&lt;br&gt;hygienist eller ha tillgång till en eller flera legitimerade tandläkare eller&lt;br&gt;tandhygienister. Vidare krävs att vårdgivaren har F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas enligt grunder&lt;br&gt;som regeringen fastställer. Ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas endast om tandvården&lt;br&gt;utförts av en legitimerad tand-&lt;br&gt;läkare eller legitimerad tandhygie-&lt;br&gt;nist som inte har fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas inte för tandvård åt en försäkrad som fyller högst 19&lt;br&gt;år under det år då vården ges. Om avgiftsfri tandvård åt sådan försäkrad&lt;br&gt;föreskrivs i tandvårdslagen (1985:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas enligt grunder&lt;br&gt;som regeringen fastställer. Ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas endast om tandvården&lt;br&gt;utförts av en legitimerad tand-&lt;br&gt;läkare eller legitimerad tandhygie-&lt;br&gt;nist som inte har fyllt 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1752.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thors-&lt;br&gt;son, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 15 februari 2001 (Näringsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymna-&lt;br&gt;stik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Inger&lt;br&gt;Andersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet saknar underlag för att bedöma, om den föreslagna ändringen&lt;br&gt;föranleder följdändringar i lagstiftningen om offentlig anställning (jfr 5 §&lt;br&gt;lagen om fullmaktsanställning). Lagrådet förordar att den frågan över-&lt;br&gt;vägs under det fortsatta beredningsarbetet i Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen diskuteras förslagets förenlighet med Sveriges internationella&lt;br&gt;förpliktelser. Vidare refereras ett beslut av Internationella arbetsorgani-&lt;br&gt;sationens styrelse av år 1994. När den i lagen om anställningsskydd&lt;br&gt;tillåtna provanställningsperioden förlängdes, föreskrevs i en övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse att gällande kollektivavtal med kortare period skulle vara&lt;br&gt;utan verkan i den delen. ILO:s styrelse betonade att offentliga&lt;br&gt;myndigheter borde avhålla sig från åtgärder som begränsade parternas&lt;br&gt;möjligheter att förhandla kollektivt. I beslutet rekommenderades Sverige&lt;br&gt;att avstå från åtgärder som undanröjer ingångna kollektivavtal. Styrelsen&lt;br&gt;anmodade också Sverige att ändra den aktuella bestämmelsen, vilket&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom övergångsbestämmelsen i punkten 2 kommer vissa kollektiv-&lt;br&gt;avtal att, låt vara först efter en viss tid, undanröjas till del. Principen att&lt;br&gt;myndigheter bör avhålla sig från sådana ingrepp synes inte relatera till&lt;br&gt;om ingreppen är dikterade av ett starkt intresse för de berörda arbets-&lt;br&gt;tagarna eller om de i och för sig väl ansluter till ILO:s rekommendation&lt;br&gt;om flexiblare pensionsålder. Även om livsinkomstprincipen leder till att&lt;br&gt;en rätt att kvarstå längre i anställningen kan vara ett starkt intresse för&lt;br&gt;anställda kan det alltså inte med någon säkerhet sägas att lagstiftningsåt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärden är väl förenlig med Sveriges åtaganden enligt de konventioner Prop. 2000/01:78&lt;br&gt;som berörs i remissen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Rätt att kvarstå i anställningen till 67 år&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare har rätt att&lt;br&gt;kvarstå i anställningen till ut-&lt;br&gt;gången av den månad då han eller&lt;br&gt;hon fyller 67 år, om inte annat&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare, som vill att en&lt;br&gt;arbetstagare skall lämna sin an-&lt;br&gt;ställning när arbetstagaren upp-&lt;br&gt;når den ålder som medför skyldig-&lt;br&gt;het att avgå med ålderspension&lt;br&gt;eller, om någon sådan avgångs-&lt;br&gt;skyldighet inte finns, vid fyllda 67&lt;br&gt;år, skall skriftligen ge arbetstaga-&lt;br&gt;ren besked om detta minst en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vill att en&lt;br&gt;arbetstagare skall lämna sin an-&lt;br&gt;ställning vid utgången av den&lt;br&gt;månad han eller hon fyller 67 år&lt;br&gt;skall arbetsgivaren skriftligen ge&lt;br&gt;arbetstagaren besked om detta&lt;br&gt;minst en månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i&lt;br&gt;samband med att arbetstagaren far rätt till hel förtidspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, skall arbetsgivaren skriftligen ge&lt;br&gt;arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom&lt;br&gt;om pensionsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 65&lt;br&gt;år eller uppnått den lägre ålder&lt;br&gt;som medför skyldighet att avgå&lt;br&gt;med ålderspension har inte rätt till&lt;br&gt;längre uppsägningstid än en&lt;br&gt;månad och har inte heller före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fyllt 67&lt;br&gt;år har inte rätt till längre uppsäg-&lt;br&gt;ningstid än en månad och har inte&lt;br&gt;heller företrädesrätt enligt 22, 23,&lt;br&gt;25 eller 25 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädesrätt enligt 22, 23, 25 och&lt;br&gt;25 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, gäller&lt;br&gt;utan hinder av 32 a § till dess avtalet löpt ut, dock längst till och med&lt;br&gt;utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Föreskrifter av vilka avgångsskyldighet följer enligt förordningen&lt;br&gt;(1991:1427) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa&lt;br&gt;arbetstagare med icke-statlig anställning, i dess lydelse den 1 januari&lt;br&gt;2001, tillämpas utan hinder av 32 a § till dess Pensionsplanen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1424.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare hos staten m.fl. löpt ut, dock längst till och med utgången av Prop. 2000/01:78&lt;br&gt;år 2002. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 8 mars 2001 (Näringsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd, såvitt avser övergångs-&lt;br&gt;bestämmelsen punkten 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Andersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget till punkten 3 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till förslaget till lag om ändring i lagen om anställningsskydd utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;N äringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Thalén, Sahlin, Östros, Engqvist, Larsson, Lövdén, Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:AU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med viss redaktionell ändring</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:AU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:AU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:AU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:AU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-04-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:47:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0378</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:47:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:AU10</uppgift>
<ref_dok_id>GO01AU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Feltzing m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Feltzing m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Cristina Husmark Pehrsson (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Cristina Husmark Pehrsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Andersson m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Andersson m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Andersson m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Andersson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maria Larsson m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maria Larsson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mikael Odenberg m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:78&lt;br/&gt;
Rätt att arbeta till 67 års ålder</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:78 Rätt att arbeta till 67 års ålder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Odenberg m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>