<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230445</hangar_id>
 <dok_id>GO0376</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>76</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:76</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>76</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-02-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:59</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Från anstalt till frihet Prop. 200010/012:76</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0376/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0376</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0376</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:76&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Från anstalt till frihet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 februari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0376/prop_200001__76-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vikten av att kriminalvårdens arbete inriktas på att förhindra återfall i&lt;br&gt;brott har allt mer kommit att uppmärksammas. Det finns ett behov av att&lt;br&gt;ytterligare intensifiera och strukturera arbetet med att förbereda de&lt;br&gt;intagna för ffigivningen. Mot den bakgrunden föreslås i propositionen en&lt;br&gt;treårig försöksverksamhet med en sådan inriktning. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;frigivningssituationen utreds och planeras på ett strukturerat sätt och i&lt;br&gt;samarbete med berörda myndigheter, organisationer och enskilda. En&lt;br&gt;samlad lagreglering av denna innebörd föreslås i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för försöksverksamheten skall det också vara möjligt att i&lt;br&gt;vissa fall genomföra frigivningsförberedelser utanför anstalten. Detta blir&lt;br&gt;möjligt genom att intagna som avtjänar långa fängelsestraff ges möjlighet&lt;br&gt;att, under vissa förutsättningar, avtjäna den sista tiden av straffet genom&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll. Målsättningen på sikt är&lt;br&gt;att alla intagna, som har behov av det, skall kunna få någon form av&lt;br&gt;strukturerad, successiv övergång från anstaltsliv till ett liv i frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att Kriminalvårdsstyrelsen skall ges&lt;br&gt;möjlighet att till de lokala kriminalvårdsmyndighetema delegera sin&lt;br&gt;beslutanderätt när det gäller verkställighet med intensivövervakning som&lt;br&gt;ersättning för korta fängelsestraff. Vidare görs i propositionen&lt;br&gt;bedömningen att det, åtminstone för närvarande, inte finns tillräckliga&lt;br&gt;skäl att lagreglera möjligheten att använda intensivövervakning i&lt;br&gt;samband med permissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kriminalvård i anstalt..........................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:451) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll.................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frigivningsförberedelser.................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriminalvårdens ansvar för att minska återfall&amp;nbsp;i brott......11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verkställigheten skall redan från början vara inriktad på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frigivningsförberedelser....................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergången från anstalt till frihet kan förbättras..............12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Intensivövervakning med elektronisk kontroll................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Från försöksverksamhet till en permanent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställighetsform...........................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Formerna för verkställigheten...........................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvärdering av försöksverksamheten...............................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffsystemkommitténs förslag.......................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frigivningsförberedclsema intensifieras och&amp;nbsp;struktureras..............16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försök med intensivövervakning med elektronisk kontroll som ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;led i frigivningsförberedelserna..................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En försöksverksamhet inleds............................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Långtidsdömda omfattas av försöksverksamheten...........20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verkställighetens närmare innehåll..................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den dömde skall inte betala någon avgift.........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriminalvårdsstyrelsen beslutar om verkställighet&amp;nbsp;genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll.................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriminalvårdsstyrelsens möjligheter att delegera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutsfattandet.................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övervakningsnämnden beslutar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intensivövervakningens upphörande................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den dömde är inskriven vid anstalten fram till tidpunkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för villkorlig frigivning.....................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Intensivövervakning i samband med permissioner.........................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtekniska frågor...........................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Utvärdering......................................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kriminalvård i anstalt........................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:451) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intensivövervakning med elektronisk&amp;nbsp;kontroll.................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagförslagen i departementspromemorian........................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser......................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.............................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.............................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 2001.... 56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:451) om intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har lämnat följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7, 35, 39, 58 a och 59 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 33-33 b och&lt;br&gt;56 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelning av de intagna mellan öppna och slutna anstalter skall&lt;br&gt;följande iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intagen bör placeras i en öppen anstalt, om inte placering i en sluten&lt;br&gt;anstalt är nödvändig av säkerhetsskäl eller för att den intagne skall fa&lt;br&gt;möjlighet till sådant arbete eller sådan undervisning, utbildning eller&lt;br&gt;särskild behandling som inte lämpligen kan ordnas i en öppen anstalt.&lt;br&gt;Vid bedömningen av om det av säkerhetsskäl är nödvändigt med&lt;br&gt;placering i en sluten anstalt skall bland andra omständigheter beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns risk för att den intagne&lt;br&gt;verksamhet. Vidare skall den som&lt;br&gt;sätt ta befattning med narkotika&lt;br&gt;placeras i en sluten anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avtjänar fängelse i&lt;br&gt;lägst fyra år skall det särskilt&lt;br&gt;beslutas om de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för verkställigheten när det&lt;br&gt;gäller placering i anstalt samt&lt;br&gt;permissioner och vistelser utanför&lt;br&gt;anstalt enligt 11, 14, 32 och 34 §§.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl skall&lt;br&gt;sådana villkor beslutas också för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all avvika eller fortsätta med brottslig&lt;br&gt;kan befaras missbruka eller på annat&lt;br&gt;under verkställigheten företrädesvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avtjänar fängelse i&lt;br&gt;lägst fyra år skall det särskilt&lt;br&gt;beslutas om de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för verkställigheten när det&lt;br&gt;gäller placering i anstalt samt&lt;br&gt;permissioner, vistelser och verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt enligt 11,&lt;br&gt;14, 32, 33 a och 34 §§. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl skall sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan intagen som dömts till&lt;br&gt;fängelse i lägst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor beslutas också för annan&lt;br&gt;intagen som dömts till fängelse i&lt;br&gt;lägst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av vilka särskilda villkor som skall gälla för verkställigheten&lt;br&gt;enligt tredje stycket skall ske så snart verkställigheten påbörjas eller&lt;br&gt;annars så snart behov därav uppkommer. Villkoren skall omprövas när&lt;br&gt;det finns anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:1011.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 16 § 1981:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:599.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstaltsplacering,&lt;br&gt;förflyttning till annan anstalt samt&lt;br&gt;permissioner och vistelser utanför&lt;br&gt;anstalt enligt 11, 14, 32 och 34 §§&lt;br&gt;som strider mot de särskilda&lt;br&gt;villkoren får inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstaltsplacering,&lt;br&gt;förflyttning till annan anstalt samt&lt;br&gt;permissioner, vistelser och&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;11, 14, 32, 33 a och 34 §§ som&lt;br&gt;strider mot de särskilda villkoren&lt;br&gt;får inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den sista tiden i anstalt&lt;br&gt;skall förberedelserna för den&lt;br&gt;intagnes frigivning vara särskilt&lt;br&gt;inriktade på konkreta åtgärder för&lt;br&gt;att underlätta övergången till ett&lt;br&gt;liv i frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagnes bostads- och&lt;br&gt;sysselsättningssituation samt hans&lt;br&gt;eller hennes behov av stöd- och&lt;br&gt;behandlingsinsatser efter frigiv-&lt;br&gt;ningen skall utredas. Utredningen&lt;br&gt;skall syfta till att den intagne vid&lt;br&gt;frigivningen i möjligaste mån skall&lt;br&gt;ha sin försörjning ordnad genom&lt;br&gt;arbete eller på annat sätt och att&lt;br&gt;han eller hon skall ha tillgång till&lt;br&gt;bostad. Om den intagne behöver&lt;br&gt;undervisning, utbildning eller&lt;br&gt;ekonomiskt, socialt eller medi-&lt;br&gt;cinskt stöd efter frigivningen skall&lt;br&gt;åtgärder vidtas så att dessa behov,&lt;br&gt;så långt som möjligt, kan&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att bevilja&lt;br&gt;den intagne frigång enligt 11 §,&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt&lt;br&gt;enligt 33 a § eller vistelse utanför&lt;br&gt;anstalt enligt 34 § skall särskilt&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelserna skall ske i nära&lt;br&gt;samverkan med den intagne och i&lt;br&gt;samarbete med berörda myndig-&lt;br&gt;heter, organisationer och enskilda&lt;br&gt;personer som kan främja den&lt;br&gt;intagnes anpassning i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder och ställningstagan-&lt;br&gt;den enligt denna paragraf skall&lt;br&gt;dokumenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Tidigare 33 § upphävd genom 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33a£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intagen som avtjänar&lt;br&gt;fängelse i lägst två år kan, för att&lt;br&gt;underlätta hans eller hennes&lt;br&gt;anpassning i samhället, medges att&lt;br&gt;avtjäna högst fyra månader av&lt;br&gt;straffet omedelbart före villkorlig&lt;br&gt;frigivning genom verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt. Verkställigheten&lt;br&gt;skall ske genom intensivöver-&lt;br&gt;vakning med elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande till sådan verk-&lt;br&gt;ställighet får inte lämnas om det&lt;br&gt;kan befaras att den intagne&lt;br&gt;kommer att avvika, återfalla i brott&lt;br&gt;eller missbruka alkohol, narkotika&lt;br&gt;eller andra beroendeframkallande&lt;br&gt;medel eller om särskilda skäl i&lt;br&gt;övrigt talar mot verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 § följer att beslut enligt&lt;br&gt;denna bestämmelse inte får strida&lt;br&gt;mot de särskilda villkor som gäller&lt;br&gt;för verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om formerna för&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a § till-&lt;br&gt;lämpas 3, 4, 6 och 7 §§ samt 8 §&lt;br&gt;första stycket 1-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen (1994:451) om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektro-&lt;br&gt;nisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vilka&lt;br&gt;villkor och föreskrifter som skall&lt;br&gt;gälla för verkställigheten skall&lt;br&gt;särskilt beaktas att syftet med&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a § är att&lt;br&gt;underlätta den intagnes anpass-&lt;br&gt;ning i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en intagen avtjänar straff för ett brott som har riktat sig mot&lt;br&gt;någons liv, hälsa, frihet eller frid, skall målsäganden tillfrågas om han&lt;br&gt;eller hon vill bli underrättad om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i vilken anstalt den intagne befinner sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne förflyttas till öppen anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne far permission enligt 32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne vistas utanför anstalt enligt 11, 14, 34, 37 eller 43 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne avtjänar en&lt;br&gt;del av straffet genom verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;33 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne friges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne rymmer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne uteblir efter permission eller någon annan vistelse&lt;br&gt;utanför anstalten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begärd underrättelse behöver inte lämnas angående en planerad&lt;br&gt;vistelse utanför anstalten när en underrättelse på grund av beslutad&lt;br&gt;bevakning eller andra förhållanden framstår som uppenbart obehövlig.&lt;br&gt;Detsamma gäller när en underrättelse kan befaras medföra fara för den&lt;br&gt;intagnes liv eller hälsa. Underrättelse till målsägande angående frigivning&lt;br&gt;skall lämnas i lämplig tid före frigivningen och i andra fall så tidigt som&lt;br&gt;möjligt. Underrättelsen skall utformas på ett sätt som är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för vistelse utanför anstalt&lt;br&gt;enligt 11 §, 14 § andra stycket&lt;br&gt;eller 32, 34 eller 37 § räknas in i&lt;br&gt;verkställighetstiden, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för vistelse eller verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;11 §, 14 § andra stycket eller 32,&lt;br&gt;33 a, 34 eller 37 § räknas in i verk-&lt;br&gt;ställighetstiden, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den intagne med&lt;br&gt;tillämpning av 33 a § skall få&lt;br&gt;undergå verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt prövas på skriftlig ansökan&lt;br&gt;av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala kriminalvårds-&lt;br&gt;myndigheten skall verka för att&lt;br&gt;intagna som kan komma i fråga&lt;br&gt;för verkställighet enligt 33 a §&lt;br&gt;informeras om innehållet i lagen&lt;br&gt;(1994:451) om intensivöver-&lt;br&gt;vakning med elektronisk kontroll&lt;br&gt;och skall ombesörja den utredning&lt;br&gt;som behövs för prövningen av en&lt;br&gt;ansökan om sådan verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkställighet enligt&lt;br&gt;33 a § och upphörande av sådan&lt;br&gt;verkställighet tillämpas i övrigt&lt;br&gt;13 § första stycket första meningen&lt;br&gt;samt andra och tredje styckena,&lt;br&gt;14-16 §§, 17 § första stycket samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-20 §§ lagen om intensivöver- Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;vakning med elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far beträffande en&lt;br&gt;viss intagen besluta att ett ärende&lt;br&gt;om vistelse utom anstalt skall&lt;br&gt;överlämnas till regeringens pröv-&lt;br&gt;ning, om det är påkallat med&lt;br&gt;hänsyn till rikets säkerhet eller till&lt;br&gt;risken för att den intagne under&lt;br&gt;verkställigheten i anstalt med-&lt;br&gt;verkar till brott som innefattar&lt;br&gt;användande av våld, hot eller&lt;br&gt;tvång för politiska syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 a §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far beträffande en&lt;br&gt;viss intagen besluta att ett ärende&lt;br&gt;om vistelse eller verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt skall överlämnas&lt;br&gt;till regeringens prövning, om det&lt;br&gt;är påkallat med hänsyn till rikets&lt;br&gt;säkerhet eller till risken för att den&lt;br&gt;intagne under verkställigheten i&lt;br&gt;anstalt medverkar till brott som&lt;br&gt;innefattar användande av våld, hot&lt;br&gt;eller tvång för politiska syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Beslut i fråga om&lt;br&gt;vistelse eller verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt för en intagen för vilken&lt;br&gt;regeringen har meddelat förord-&lt;br&gt;nande enligt 31 § överklagas dock&lt;br&gt;hos regeringen. Detsamma gäller&lt;br&gt;andra beslut av styrelsen enligt&lt;br&gt;denna lag än som nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt denna lag far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Beslut i fråga om&lt;br&gt;vistelse utanför anstalt för en&lt;br&gt;intagen för vilken regeringen har&lt;br&gt;meddelat förordnande enligt 31 §&lt;br&gt;överklagas dock hos regeringen.&lt;br&gt;Detsamma gäller andra beslut av&lt;br&gt;styrelsen enligt denna lag än som&lt;br&gt;nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om överklagande av beslut som avses i 49 § första meningen&lt;br&gt;finns bestämmelser i 38 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:451) om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1994:451) om intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen prövar&lt;br&gt;på skriftlig ansökan av den dömde&lt;br&gt;frågan, om denne skall få undergå&lt;br&gt;verkställighet av dom på fängelse&lt;br&gt;utanför anstalt. Styrelsen får&lt;br&gt;föreskriva att frågan i stället skall&lt;br&gt;prövas av en regionmyndighet.&lt;br&gt;Har ett beslut fattats av en&lt;br&gt;regionmyndighet får det ändras av&lt;br&gt;styrelsen. Den som beslutet angår&lt;br&gt;lår påkalla styrelsens prövning,&lt;br&gt;om beslutet gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut få&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen prövar&lt;br&gt;på skriftlig ansökan av den dömde&lt;br&gt;frågan, om denne skall få undergå&lt;br&gt;verkställighet av dom på fängelse&lt;br&gt;utanför anstalt. Styrelsen får&lt;br&gt;föreskriva att frågan i stället skall&lt;br&gt;prövas av en lokal kriminalvårds-&lt;br&gt;myndighet. Har ett beslut fattats av&lt;br&gt;en lokal kriminalvårdsmyndighet&lt;br&gt;får det ändras av styrelsen. Den&lt;br&gt;som beslutet angår får påkalla&lt;br&gt;styrelsens prövning, om beslutet&lt;br&gt;gått honom eller henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är väl känt att omständigheterna i samband med frigivningen från&lt;br&gt;fängelse har stor betydelse när det gäller risken för återfall i brott. Det är&lt;br&gt;därför angeläget att åtgärder vidtas för att på olika sätt underlätta de&lt;br&gt;intagnas övergång från anstalt till frihet. Mot den bakgrunden har det&lt;br&gt;inom Justitiedepartementet utarbetats en promemoria med förslag till en&lt;br&gt;försöksverksamhet med ett intensifierat arbetssätt inom kriminalvården&lt;br&gt;och möjlighet for långtidsdömda att - som ett led i frigivningsforberedel-&lt;br&gt;sema - avtjäna de sista månaderna av straffet genom intensivöver-&lt;br&gt;vakning med elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian Från anstalt till frihet (Ds 2000:37) har&lt;br&gt;remissbehandlats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning&lt;br&gt;av remissvaren finns tillgänglig i ärendet (dnr Ju 2000/2959).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 14 december 2000 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns&lt;br&gt;i bilaga 4. Lagrådet har haft synpunkter av framför allt lagteknisk&lt;br&gt;karaktär. Regeringen har justerat lagförslagen efter Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter. Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitten och 9 och 12.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frigivningsförberedelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriminalvårdens ansvar för att minska återfall i brott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medvetenheten om behovet av att på olika sätt förebygga brott har vuxit&lt;br&gt;sig allt starkare. Kriminalvårdens ansvar för det återfallsförebyggande&lt;br&gt;arbetet har också uppmärksammats allt mer. En stor del av dem som&lt;br&gt;friges från fängelsestraff återfaller i brott. Det är en angelägen uppgift för&lt;br&gt;samhället att på olika sätt försöka förändra denna situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdens brottsförebyggande ansvar kan sägas vara tudelat.&lt;br&gt;Dels skall kriminalvården genom ett långtgående säkerhetstänkande, där&lt;br&gt;samhällsskyddsaspekter tillmäts stor vikt, förhindra att intagna begår&lt;br&gt;brott under straffverkställigheten. Dels skall kriminalvården tillvarata de&lt;br&gt;möjligheter till påverkan och förändring som anstaltsvistelsen ger för att&lt;br&gt;minska riskerna för återfall efter frigivningen. Ofta är det fråga om att&lt;br&gt;finna en lämplig balans mellan dessa båda intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra de intagnas möjligheter att leva ett liv utan kriminalitet&lt;br&gt;och droger erbjuder kriminalvården utbildning, arbetsträning, social&lt;br&gt;färdighetsträning samt olika påverkans- och behandlingsprogram. De&lt;br&gt;insatser som görs inom kriminalvården kan emellertid inte ses isolerade&lt;br&gt;utan måste — för att kunna fylla sitt syfte - utgöra del av en större helhet.&lt;br&gt;Det innebär bl.a. att behandlingsplaneringen måste ta sikte på den&lt;br&gt;intagnes situation efter frigivningen. Kriminalvårdens insatser måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också kunna fullföljas och följas upp även efter frigivningen och metoder&lt;br&gt;måste utvecklas för att underlätta för den intagne att vidmakthålla&lt;br&gt;uppnådda resultat efter frigivningen. I arbetet med frigivnings-&lt;br&gt;förberedelser måste dessa frågor fokuseras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verkställigheten skall redan från början vara inriktad&lt;br&gt;på frigivningsförberedelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av 4 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) framgår att&lt;br&gt;verkställigheten i anstalt redan från början skall inriktas på insatser som&lt;br&gt;förbereder den intagne för tillvaron utanför anstalten, om detta kan ske&lt;br&gt;utan att kravet på samhällsskydd eftersätts. Enligt 6 § förordningen&lt;br&gt;(1974:248) om kriminalvård i anstalt (KvaF) skall en behandlingsplan&lt;br&gt;upprättas för varje intagen. Planen skall vara inriktad på åtgärder som är&lt;br&gt;ägnade att främja den intagnes anpassning i samhället och att förbereda&lt;br&gt;honom eller henne tor tillvaron utanför anstalten. Varje intagen skall&lt;br&gt;också ha en kontaktman på anstalten och det är denne som ansvarar bl.a.&lt;br&gt;för utformningen av behandlingsplanen och för frigivningsförbcredel-&lt;br&gt;sema i stort (Grundnorm for kontaktmannaskap och kontaktmanna-&lt;br&gt;utbildning, KVS 9511-0323).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förberedande av den intagnes frigivning skall eftersträvas att han&lt;br&gt;eller hon har en lämplig sysselsättning och bostad efter frigivningen samt&lt;br&gt;tillgång till de olika former av stöd m.m. som det kan finnas behov av&lt;br&gt;(16 § KvaL). Enligt 11 § KvaF skall förberedelsen av den villkorliga&lt;br&gt;frigivningen - om det behövs - ske genom att den lokala kriminalvårds-&lt;br&gt;myndigheten samråder med berörda myndigheter, organisationer och&lt;br&gt;enskilda personer som kan främja den intagnes anpassning i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergången från anstalt till frihet kan förbättras&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har på regeringens uppdrag kartlagt&lt;br&gt;kriminalvårdens och andra myndigheters arbete med att förbereda&lt;br&gt;frigivningssituationen för de intagna. I BRÅ-rapporten Frigivning från&lt;br&gt;fängelse (1998:6) konstateras att intagna i anstalt har allvarligare sociala&lt;br&gt;problem än befolkningen i stort men också jämfört med andra kategorier&lt;br&gt;dömda personer. Ett flertal hinder för optimala frigivningsförberedelser&lt;br&gt;identifieras och BRÅ:s slutsats är att förbättringar bör övervägas bl.a.&lt;br&gt;vad avser samarbetet mellan olika berörda myndigheter. Som en&lt;br&gt;fortsättning på regeringsuppdraget driver BRÅ för närvarande projektet&lt;br&gt;”Från anstalt till livet i frihet” där syftet är att undersöka på vilket sätt&lt;br&gt;kriminalvården och andra myndigheter arbetar för att minska risken för&lt;br&gt;återfall bland olika grupper av anstaltsklientcr. Som ett första led har&lt;br&gt;BRÅ studerat hur anstalterna arbetat med en grupp intagna under&lt;br&gt;anstaltstiden och hur de intagnas sociala och personliga situation såg ut&lt;br&gt;cirka en månad före frigivning. Resultaten har presenterats i en&lt;br&gt;delrapport hösten 2000 (Från anstalt till livet i frihet, BRÅ-rapport&lt;br&gt;2000:20). I rapporten identifierar BRÅ ett antal områden där&lt;br&gt;kriminalvården bör förstärka sina insatser. Det gäller bl.a. arbetet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlingsplanering och dokumentationen av det. En andra delrapport Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;planeras till mars 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har med stöd&lt;br&gt;av Kriminalvårdsstyrelsen gjort en kartläggning av personer som dömts&lt;br&gt;till fängelse med särskild inriktning på att utröna under vilka&lt;br&gt;förhållanden dessa personer lever när de befinner sig ute i samhället och&lt;br&gt;om det finns skillnader mot befolkningen i övrigt. Resultaten&lt;br&gt;publicerades av kriminalvården år 1999 i rapporten Fångars levnads-&lt;br&gt;förhållanden. Rapporten visar på avsevärda skillnader mellan fångarna&lt;br&gt;och normalbefolkningen. Som exempel kan nämnas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En av sju fångar saknar fullbordad grundskoleutbildning eller&lt;br&gt;motsvarande, jämfört med en av hundra i normalbefolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Före frihetsberövandet var tre av fyra av de dömda utan anställning,&lt;br&gt;jämfört med tre av tio i normalbefolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tre av tio fångar saknade egen bostad före frihetsberövandet, jämfört&lt;br&gt;med fyra av hundra i normalbefolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett levnadsnivåperspektiv framstår fångarna, enligt författarna, som&lt;br&gt;en grupp förlorare i välfärdssamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, bl.a. mot bakgrund av dessa resultat, uppenbart att ytterligare&lt;br&gt;ansträngningar måste göras för att underlätta de intagnas övergång från&lt;br&gt;anstaltsliv till ett liv i frihet. I denna proposition föreslås att insatser med&lt;br&gt;denna inriktning skall intensifieras och struktureras. Som ett led i denna&lt;br&gt;strävan föreslås en försöksverksamhet med bl.a. verkställighet genom&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll i slutskedet av ett&lt;br&gt;långvarigt straff för att det skall vara möjligt att genomföra frigivnings-&lt;br&gt;förberedelser även utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Från försöksverksamhet till en permanent&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;verkställ ighetsform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 augusti 1994 inleddes i Sverige en försöksverksamhet med&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll (se prop. 1993/94:184, bet.&lt;br&gt;1993/94:JuU28, rskr. 1993/94:322, lagen [1994:451] om försöks-&lt;br&gt;verksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll samt&lt;br&gt;förordningen [1994:1060] i samma ämne). Försöksverksamheten innebar&lt;br&gt;inledningsvis att den som dömts till fängelse i högst två månader och var&lt;br&gt;bosatt inom något av fem utvalda frivårdsdistrikt kunde få verkställa sitt&lt;br&gt;fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten utvidgades den 1 januari 1997 till att gälla hela&lt;br&gt;landet och fängelsestraff på upp till tre månader (se prop. 1995/96:156).&lt;br&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1999 är försöksverksamheten permanentad (se&lt;br&gt;prop. 1997/98:96).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Formerna för verkställigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll sker&lt;br&gt;under ledning av den lokala kriminalvårdsmyndighcten, i praktiken&lt;br&gt;frivården. Verkställigheten innebär att den dömde förbjuds att lämna sin&lt;br&gt;bostad annat än för vissa, av frivården, bestämda ändamål och på särskilt&lt;br&gt;angivna tider. Sådana ändamål kan vara arbete, studier, behandling eller&lt;br&gt;deltagande i kriminalvårdens programverksamhet. Det krävs att den&lt;br&gt;dömde har någon form av sysselsättning som kan schemaläggas men det&lt;br&gt;behöver inte vara ett ordinarie, avlönat arbete. Det kan också vara fråga&lt;br&gt;om en samhällstjänstliknande sysselsättning som frivården ordnar eller&lt;br&gt;en sysselsättningsfrämjande åtgärd som arbetsförmedlingen erbjuder.&lt;br&gt;Frivården kan även meddela andra föreskrifter för verkställigheten. Att&lt;br&gt;utegångsförbudet efterlevs kontrolleras med elektroniska hjälpmedel och&lt;br&gt;genom frivårdens hembesök. I samband med hembesöken kontrolleras&lt;br&gt;också att alkohol- och drogförbudet efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det elektroniska kontrollsystemet består av tre delar; en sändare som&lt;br&gt;den övervakade bär runt fotleden, en mottagare som placeras i den&lt;br&gt;övervakades bostad och ansluts till telenätet samt en centraldator hos&lt;br&gt;kriminalvården. Om den övervakade, under tid då han eller hon har&lt;br&gt;utegångsförbud, avlägsnar sig längre från mottagaren än sändarens&lt;br&gt;räckvidd medger informerar mottagaren via telenätet centraldatorn om&lt;br&gt;det inträffade. Frivården kan då vidta erforderliga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan försöksverksamheten inleddes har de tekniska förutsättningarna&lt;br&gt;för intensivövervakningen blivit allt bättre. Efter en upphandling under&lt;br&gt;hösten 1999 har kriminalvården träffat avtal om ett nytt övervaknings-&lt;br&gt;system som testas under slutet av år 2000 och början av år 2001. Med&lt;br&gt;detta system kommer det bl.a. att vara möjligt att övervaka vissa klienter&lt;br&gt;elektroniskt även under arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Utvärdering av försöksverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På regeringens uppdrag har Brottsförebyggande rådet (BRÅ) utvärderat&lt;br&gt;den utvidgade försöksverksamheten med intensivövervakning.&lt;br&gt;Utvärderingen redovisas i BRÅ:s rapport, Intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll (1999:4). Av rapportens sammanfattning framgår&lt;br&gt;bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7 739 personer påbörjade sin verkställighet med intensiv-&lt;br&gt;övervakning under åren 1997 och 1998. För 357 personer, ca sex&lt;br&gt;procent, avbröts verkställigheten på grund av misskötsamhet,&lt;br&gt;vanligen i form av överträdelse av alkohol- och drogförbudet eller&lt;br&gt;avvikelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kontrollnivån med avseende på den tid som den dömde befann sig&lt;br&gt;i hemmet var hög. Oanmälda hembesök utfördes i genomsnitt tre&lt;br&gt;gånger per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kontrollen under sysselsättningstiden var inte tillfredsställande,&lt;br&gt;enligt BRÅ. BRÅ föreslog därför skärpta krav på kontrollerbara&lt;br&gt;syssclsätlningsplatser i kombination med en kraftig ökning av&lt;br&gt;frivårdens arbetsplatsbesök. I genomsnitt vistades de dömda på&lt;br&gt;respektive sysselsättningsplats ca 30 timmar per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ca 90 procent av de dömda deltog i frivårdens påverkansprogram,&lt;br&gt;i genomsnitt ca tre timmar per vecka. Utöver sysselsättning och&lt;br&gt;programverksamhet vistades de dömda utanför hemmet for&lt;br&gt;utevistelser, personliga ärenden m.m. i genomsnitt ca tre timmar&lt;br&gt;per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Frivårdens erfarenheter av arbetet med intensivövervakning var&lt;br&gt;positiva. Frivården ansåg dock att det fanns behov av att förbättra&lt;br&gt;tekniken och kontrollsituationen på sysselsättningsplatsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De dömda och deras sammanboende var generellt sett mycket&lt;br&gt;positiva till intensivövervakning med elektronisk kontroll. Över 90&lt;br&gt;procent av de dömda skulle föredra denna verkställighetsform&lt;br&gt;framför fängelse om de skulle dömas till samma straff en gång till.&lt;br&gt;Motsvarande siffra för de sammanboende var ca 80 procent. Båda&lt;br&gt;grupper var mycket nöjda med frivårdens bemötande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kostnaden för intensivövervakning var 500-850 kronor mindre per&lt;br&gt;dygn än för fängelse. Systemet innebar också samhälls- och&lt;br&gt;privatekonomiska vinster eftersom den dömde vanligtvis kunde&lt;br&gt;fortsätta sitt ordinarie arbete och därmed undvika inkomstbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- BRÅ konstaterar att intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;br&gt;är en i huvudsak lika ingripande verkställighetsform som fängelse&lt;br&gt;men utan de negativa verkningar som fängelsevistelsen har. Det är&lt;br&gt;också en mindre resurskrävande verkställighetsform än fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Straffsystemkommitténs förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte år 1992 den s.k. Straffsystemkommittén. En av&lt;br&gt;kommitténs huvuduppgifter var att överväga möjligheterna att&lt;br&gt;vidareutveckla olika alternativ till fängelsestraffet. I sitt betänkande Ett&lt;br&gt;reformerat straffsystem (SOU 1995:91) föreslår kommittén en&lt;br&gt;genomgripande förändring av påföljdssystemet som bl.a. innebär att&lt;br&gt;elektronisk övervakning införs i det ordinarie straffsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet behandlar kommittén även den villkorliga frigivningen&lt;br&gt;och övergången till vistelse utanför anstalt. Kommittén föreslår att ett&lt;br&gt;försök skall inledas med utslussning från anstalt genom intensiv-&lt;br&gt;övervakning, ett s.k. back-door system. Något konkret förslag läggs dock&lt;br&gt;inte fram i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt resonemang konstaterar kommittén bl.a. att back-door systemet&lt;br&gt;skulle innebära en möjlighet till gradvis utslussning från längre&lt;br&gt;fängelsestraff. Under den första tiden efter anstaltsvistelsen skulle flera&lt;br&gt;åtgärder, som inte är möjliga på en anstalt, kunna vidtas i syfte att&lt;br&gt;underlätta övergången till ett liv i frihet. Samtidigt skulle kriminalvården&lt;br&gt;ha mycket god kontroll över att den dömde uppfyller sina förpliktelser.&lt;br&gt;Möjligheten till verkställighet utanför anstalt skulle, enligt kommittén,&lt;br&gt;sannolikt också fungera som en &amp;quot;morot&amp;quot; för de intagna och på så sätt&lt;br&gt;främja skötsamheten på anstalterna. Sammanfattningsvis anser kom-&lt;br&gt;mittén att det är angeläget att införa ett sådant system i Sverige.&lt;br&gt;Kommitténs bedömning är att införandet bör föregås av en försöks-&lt;br&gt;verksamhet på motsvarande sätt som tidigare försök med intensiv-&lt;br&gt;övervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrat sig över kommitténs synpunkter när det Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;gäller utslussning genom intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;br&gt;har ställt sig positiva till införandet av en sådan försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Frigivningsförberedelserna intensifieras och&lt;br&gt;struktureras&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kriminalvårdens insatser för att förbereda de&lt;br&gt;intagna för frigivningen och underlätta övergången från anstaltsliv till ett&lt;br&gt;liv i frihet skall under en försöksperiod intensifieras och struktureras. En&lt;br&gt;bestämmelse av den innebörden tas in i lagen (1974:203) om kriminal-&lt;br&gt;vård i anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kriminalvårdsstyrelsen är positiv till det&lt;br&gt;fördjupade arbetet med frigivningsförberedelser som föreslås och delar&lt;br&gt;målsättningen på sikt att alla intagna, med behov av det, bör ha någon&lt;br&gt;form av strukturerad övergång från anstalt till frihet. Även de övriga&lt;br&gt;remissinstanserna har i allt väsentligt varit positiva till förslaget. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Riksdagens ombudsmän, har emellertid&lt;br&gt;betonat att kriminalvården inte har möjlighet eller till uppgift att bistå&lt;br&gt;den intagne med bostad, arbete osv. inför frigivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En viktig grundläggande princip i&lt;br&gt;svensk kriminalvårdslagstiftning är att kriminalvården i anstalt skall&lt;br&gt;utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas. Verk-&lt;br&gt;samheten i anstalt skall redan från början inriktas på åtgärder som&lt;br&gt;förbereder den intagne för frigivningen, 4 § lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt (KvaL). Den behandlingsplan som skall upprättas&lt;br&gt;för varje intagen inom tre veckor från intagningen i anstalt skall också&lt;br&gt;vara inriktad på situationen efter frigivning och åtgärder som kan&lt;br&gt;förbättra denna, 6 § förordningen (1974:248) om kriminalvård i anstalt&lt;br&gt;(KvaF) och 38 § Kriminalvårdsstyrelsens anstaltsföreskrifter (KVVFS&lt;br&gt;1998:8). Förslagen i denna proposition innebär inte någon förändring i&lt;br&gt;detta sätt att arbeta med behandlingsplanering och frigivningsför-&lt;br&gt;beredelser under hela verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av verkställighetstiden är det emellertid naturligt att&lt;br&gt;frigivningsförberedelserna får en mer praktisk inriktning och att olika&lt;br&gt;åtgärder vidtas för att underlätta själva övergången från anstaltsliv till ett&lt;br&gt;liv i frihet. Att denna övergång, i vart fall vid längre frihetsstraff, utgör&lt;br&gt;ett kritiskt moment är väl känt. Det är därför önskvärt att utveckla former&lt;br&gt;som möjliggör en successiv övergång. Enligt gällande rätt finns i&lt;br&gt;huvudsak två alternativ till en sådan successiv övergång; s.k. frigång&lt;br&gt;enligt 11 § KvaL och placering enligt 34 § KvaL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frigång innebär att den intagne mot slutet av verkställigheten får&lt;br&gt;tillstånd att vistas utanför anstalten under arbetstid för att t.ex. utföra&lt;br&gt;arbete, utbilda sig eller tå behandling. Enligt Kriminalvårdsstyrelsens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praxis bör frigång endast i undantagsfall medges för längre tid än sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En placering utanför anstalten enligt 34 § KvaL kan vara aktuell om&lt;br&gt;den intagne på så sätt kan bli föremål för särskilda åtgärder som kan&lt;br&gt;antas underlätta hans anpassning i samhället. Normalt är det fråga om en&lt;br&gt;placering på någon vård- eller behandlingsinrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idealiskt sett bör den successiva övergången från anstalt till frihet&lt;br&gt;innebära att frigivningsförberedelserna kan fortsätta utanför anstalten.&lt;br&gt;Systemet med s.k. halvvägshus där intagna bor under slutskedet av&lt;br&gt;verkställigheten med större frihet och i huvudsak självhushåll möjliggör&lt;br&gt;en sådan ordning. Halvvägshus förekommer i andra länder i&lt;br&gt;strukturerade former. I Sverige finns viss verksamhet med denna&lt;br&gt;inriktning inom ramen för 34 § KvaL. Verksamheten bör dock kunna&lt;br&gt;utvecklas ytterligare. Detta torde kunna ske med stöd av gällande rätt&lt;br&gt;men regeringen kommer också att följa kriminalvårdens arbete i frågan&lt;br&gt;och överväga eventuella lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att använda verkställighet genom intensivövervakning som ett led i&lt;br&gt;frigivningsförberedelserna är ytterligare en möjlighet att åstadkomma&lt;br&gt;den önskvärda övergången från anstalt till frihet. Regeringen anser det&lt;br&gt;angeläget att pröva en sådan metod och lämnar i denna proposition&lt;br&gt;förslag om detta (se avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen bör vara att det för varje intagen med en längre strafftid&lt;br&gt;skall finnas planering för en strukturerad övergång från anstalt till frihet.&lt;br&gt;I normalfallet bör det innebära någon form av placering eller aktivitet&lt;br&gt;åtminstone delvis utanför anstalten. Detta kommer dock inte att vara&lt;br&gt;möjligt för alla intagna t.ex. på grund av säkerhetsskäl eller bristande&lt;br&gt;motivation hos den intagne. För alla intagna bör emellertid gälla att den&lt;br&gt;aktuella frigivningssituationen utreds och att erforderliga kontakter med&lt;br&gt;andra myndigheter, organisationer och enskilda personer tas. Syftet bör&lt;br&gt;vara att, när behov finns, hjälpa den intagne att bygga upp fungerande&lt;br&gt;nätverk både av social och samhällsstödjande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När frigivningen förbereds skall kriminalvården redan enligt gällande&lt;br&gt;rätt verka för att den intagne efter frigivningen har tillgång till bl.a.&lt;br&gt;försörjning, bostad, utbildning och stöd av olika slag efter frigivningen&lt;br&gt;(16 § KvaL). I 11 § KvaF slås fast att det är den lokala kriminal vårds-&lt;br&gt;myndigheten som skall förbereda den villkorliga frigivningen och att&lt;br&gt;samråd skall ske bl.a. med andra myndigheter. (Se även avsnitt 4.2).&lt;br&gt;Skall den intagne stå under övervakning efter frigivningen handhas&lt;br&gt;övervakningen av den lokala kriminalvårdsmyndigheten. Det är normalt&lt;br&gt;frivården som har kontakterna och lokalkännedomen på den intagnes&lt;br&gt;hemort. Det är därför självklart att frigivningen måste förberedas i nära&lt;br&gt;samverkan mellan anstalt och frivård och att denna samverkan måste&lt;br&gt;intensifieras mot slutet av verkställigheten i anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att kriminalvårdens åligganden när det gäller de intagnas&lt;br&gt;övergång från anstaltsliv till ett liv i frihet tydliggörs och lyfts fram,&lt;br&gt;vilket också föreslagits i promemorian. Riksdagens ombudsmän har&lt;br&gt;påpekat att det finns en risk för att förslaget leder till att alltför stora&lt;br&gt;förhoppningar ställs till kriminalvårdens möjligheter att ordna bostad,&lt;br&gt;arbete osv. till de intagna. Det är därför angeläget att särskilt poängtera&lt;br&gt;att den s.k. normaliseringsprincipen innebär att det är de vanliga&lt;br&gt;samhällsorganen som ansvarar för de intagnas behov av arbete, vård,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostad m.m., på samma sätt som för medborgare i allmänhet. Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;Kriminalvården har inte till uppgift att tillgodose sådana behov och har&lt;br&gt;inte heller resurser till detta. Vad som däremot bör krävas av&lt;br&gt;kriminalvården är att man under verkställigheten och inför frigivningen&lt;br&gt;på ett aktivt sätt verkar för att sådana behov identifieras och, i möjligaste&lt;br&gt;mån, tillgodoses. Det innebär att kriminalvården måste förmedla&lt;br&gt;kontakter mellan den intagne och olika samhällsorgan men också att&lt;br&gt;kriminalvården måste vara drivande när det gäller att utveckla formerna&lt;br&gt;för samarbetet med de andra huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder och ställningstaganden i det enskilda fallet bör dokumenteras.&lt;br&gt;Detta är viktigt för att uppnå struktur och enhetlighet men också av&lt;br&gt;uppföljnings- och utvärderingsskäl. Det bör ankomma på regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om hur dokumentationen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för arbetet med att underlätta de intagnas övergång från&lt;br&gt;anstalt till frihet bör vara reglerade i lag. Regeringen föreslår därför att en&lt;br&gt;ny paragraf införs i KvaL och att denna placeras i anslutning till 34 § och&lt;br&gt;de bestämmelser om verkställighet genom intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll som föreslås i avsnitt 7. Detta innebär att 16 § KvaL,&lt;br&gt;som också behandlar förberedelser för frigivningen, kan upphävas. Den&lt;br&gt;föreslagna regleringen bör prövas under en försöksperiod i enlighet med&lt;br&gt;vad som närmare utvecklas i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Försök med intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll som ett led i&lt;br&gt;frigivningsförberedelserna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 En försöksverksamhet inleds&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En treårig försöksverksamhet skall inledas med&lt;br&gt;verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.&lt;br&gt;Intensivövervakningen skall vara ett led i frigivningsförberedelserna och&lt;br&gt;det intensifierade arbetet för en strukturerad övergång från anstalt till&lt;br&gt;frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt varit&lt;br&gt;positiva till förslaget. Kriminalvårdsstyrelsen välkomnar möjligheten att&lt;br&gt;använda intensivövervakning med elektronisk kontroll som ett led i&lt;br&gt;frigivningsförberedelserna. Rikspolisstyrelsen anser att det ligger ett&lt;br&gt;särskilt värde i att intensivövervakning med elektronisk kontroll används&lt;br&gt;för att under kontrollerade former låta intagna få en stegvis övergång till&lt;br&gt;ett liv i frihet. Endast Riksåklagaren har uttryckt tveksamhet till&lt;br&gt;förslaget. Ilan har hänvisat till att behovet av att minska fängelsestraffets&lt;br&gt;negativa skadeverkningar inte gör sig gällande beträffande den aktuella&lt;br&gt;målgruppen samt att det finns risk att trovärdigheten i vcrkställighets-&lt;br&gt;formen påverkas negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare anförts finns ett behov&lt;br&gt;av att vidareutveckla formerna för övergången från anstaltsliv till ett liv i&lt;br&gt;frihet. Detta behov är särskilt starkt för intagna med långa strafftider. De&lt;br&gt;behöver en period i slutet av verkställigheten där de successivt anpassas&lt;br&gt;till ett liv i frihet. En sådan ordning kan sägas ligga i linje med kravet i&lt;br&gt;lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) att verkställigheten i&lt;br&gt;anstalt skall vara utformad på ett sådant sätt att den intagnes anpassning i&lt;br&gt;samhället främjas och skadliga följder av frihetsberövandet motverkas&lt;br&gt;(4 §). Samtidigt måste utslussningen utformas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;verkställigheten av fängelsestraffet inte urholkas. Verkställigheten måste&lt;br&gt;uppfattas som trovärdig. Utslussningen måste därför ske i strikt&lt;br&gt;kontrollerade former. Tekniken med elektronisk övervakning erbjuder&lt;br&gt;här ett alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av det nuvarande systemet med intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll är mycket goda. Det framgår bl.a. av den&lt;br&gt;utvärdering av försöksverksamheten med intensivövervakning som&lt;br&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har gjort, se avsnitt 5.3, och kon-&lt;br&gt;staterades också i samband med att försöksverksamheten permanentades&lt;br&gt;(prop. 1997/98:96 s. 113). Verkställighetsformen har kommit att fa en&lt;br&gt;hög trovärdighet vilket är mycket positivt. Regeringen kan i och för sig&lt;br&gt;förstå Riksåklagarens oro över att trovärdigheten i intensivövervakning&lt;br&gt;som verkställighetsform skulle kunna påverkas negativt om försöks-&lt;br&gt;verksamheten inte slår väl ut. Dessa farhågor bör dock inte överdrivas&lt;br&gt;och de bör inte heller medföra att man avstår från att pröva tekniken på&lt;br&gt;ett sätt som kan bidra till att ytterligare utveckla innehållet i&lt;br&gt;straffverkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken med övervakning genom elektronisk kontroll gör det möjligt&lt;br&gt;att fortsätta förberedelserna för den intagnes frigivning utanför anstalten.&lt;br&gt;Ett sådant system har ett flertal såväl praktiska som psykologiska&lt;br&gt;fördelar. Det möjliggör för den intagne att tillbringa den sista tiden före&lt;br&gt;villkorlig frigivning utanför anstalten och ägna sig åt arbete eller någon&lt;br&gt;annan form av sysselsättning och att i övrigt bygga upp sin tillvaro&lt;br&gt;samtidigt som han eller hon kan stå under effektiv övervakning och få&lt;br&gt;del av den hjälp och det stöd som frivården tillsammans med andra&lt;br&gt;ansvariga myndigheter kan erbjuda. Detta innebär stora möjligheter till&lt;br&gt;social och personlig träning under kontrollerade former. Den intagnes&lt;br&gt;övergång från anstaltsliv till ett liv i frihet kan på så sätt underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av intensivövervakning med elektronisk kontroll som&lt;br&gt;verkställighetsform vid korta fängelsestraff kommer givetvis att vara till&lt;br&gt;stor nytta när intensivövervakning används som ett led i frigiv-&lt;br&gt;ningsförberedelsema. Det regelverk som finns kan i huvudsak tillämpas&lt;br&gt;även i dessa fall. Det finns emellertid flera skillnader mellan den grupp&lt;br&gt;lagöverträdare som dömts till korta fängelsestraff och den grupp som&lt;br&gt;avtjänar långa straff till största delen i anstalt, t.ex. vad gäller&lt;br&gt;institutionaliseringseffekter och tillgången till bostad, sysselsättning och&lt;br&gt;positiva nätverk. Dessa skillnader måste särskilt uppmärksammas och&lt;br&gt;bedömas. En försöksverksamhet kan ge värdefulla kunskaper om och&lt;br&gt;erfarenheter av hur intensivövervakning med elektronisk kontroll kan&lt;br&gt;fungera som övergång mellan anstalt och frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har på regeringens uppdrag i en nyligen&lt;br&gt;publicerad rapport (Frigivningsförberedelser, oktober 2000) redovisat hur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man inom kriminalvården arbetar med planering av de intagnas&lt;br&gt;frigivning. Styrelsen har även pekat ut vissa problemområden och lämnat&lt;br&gt;förslag till förbättringar. Inom BRÅ pågår också ett projekt med fokus på&lt;br&gt;kriminalvårdens arbete med frigivningsförberedelser i anstalt och hur&lt;br&gt;frivården sedan tar över arbetet med stöd och kontroll av klienterna (se&lt;br&gt;avsnitt 4.3). En första delrapport har nyligen publicerats (Från anstalt till&lt;br&gt;livet i frihet, BRÅ-rapport 2000:20) och ytterligare en rapport planeras&lt;br&gt;till mars 2001. Resultatet av dessa undersökningar kommer att studeras&lt;br&gt;noga och eventuellt resultera i ytterligare förslag när det gäller arbetet&lt;br&gt;med frigivningsförberedelser. Hela frigivningssituationen är alltså&lt;br&gt;föremål för övervägande och det är därför lämpligt att de förändringar&lt;br&gt;som föreslås i denna proposition prövas under en försöksperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försöksperiodens längd skall å ena sida beaktas att det&lt;br&gt;redan finns kunskaper om och erfarenheter av själva systemet med&lt;br&gt;intensivövervakning. Å andra sidan måste försökstiden ha viss längd för&lt;br&gt;att åtgärderna skall kunna utvärderas och bedömas på ett adekvat sätt.&lt;br&gt;Med hänsyn till det sistnämnda torde krävas en försökstid på tre år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Långtidsdömda omfattas av försöksverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som avtjänar fängelse i lägst två år skall efter&lt;br&gt;ansökan och individuell prövning kunna medges att avtjäna högst fyra&lt;br&gt;månader av straffet, omedelbart före villkorlig frigivning, genom&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt varit&lt;br&gt;positiva till förslaget. Några instanser har dock uttryckt farhågor om att&lt;br&gt;urvalsprocessen kan innebära att de intagna som har störst behov av den&lt;br&gt;föreslagna verkställigheten är den grupp som kommer att ha sämst&lt;br&gt;möjligheter att få den. Brottsförebyggande rådet har ansett att ett års&lt;br&gt;frihetsberövande och däröver i sig bör kunna motivera behov av en&lt;br&gt;successiv utslussning, även om synliga sociala anpassningsproblem&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Behovet av en strukturerad, successiv&lt;br&gt;övergång från anstalt till frihet och möjlighet till frigivningsförberedelser&lt;br&gt;utanför anstalten gör sig särskilt starkt gällande i fråga om de&lt;br&gt;långtidsdömda. I vart fall under försöksperioden bör möjligheten att&lt;br&gt;verkställa sista delen av straffet genom intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll begränsas till dem som avtjänar domar på fängelse i&lt;br&gt;två år eller mer eller, om flera straff verkställs samtidigt, fängelsestraff&lt;br&gt;på sammanlagt minst två år. Linder år 1999 frigavs 893 personer efter&lt;br&gt;strafftider på två år eller mer. Ilur många av dessa som skulle kunnat&lt;br&gt;komma i fråga för verkställighet genom intensivövervakning är&lt;br&gt;svårbedömt, 118 av dem skulle utvisas och hade därför inte varit aktuella&lt;br&gt;(se nedan). De krav som bör ställas när det gäller säkerhet och personliga&lt;br&gt;förutsättningar innebär sannolikt att ytterligare ett antal kan räknas bort.&lt;br&gt;Gruppen torde sammantaget vara så liten att det inte är nödvändigt eller&lt;br&gt;önskvärt att ha några geografiska begränsningar för försöksverk-&lt;br&gt;samheten. Effekterna av tvåårsgränsen bör dock särskilt studeras under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamheten så att man därefter kan bedöma om tillämpnings-&lt;br&gt;området bör utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1999 gäller som huvudregel att villkorlig&lt;br&gt;frigivning skall ske när två tredjedelar av strafftiden har avtjänats&lt;br&gt;(26 kap. 6 § första stycket brottsbalken). Det finns emellertid fortfarande&lt;br&gt;intagna med långa strafftider som verkställer sina straff enligt äldre&lt;br&gt;regler och därmed har möjlighet till villkorlig frigivning efter halvtid.&lt;br&gt;Denna grupp bör också kunna komma i fråga för verkställighet genom&lt;br&gt;intensivövervakning. Det är viktigt att verkställigheten är noga planerad&lt;br&gt;och att den intagne har god tid att förbereda sin ansökan. När det gäller&lt;br&gt;den grupp som kan komma i fråga för halvtidsfrigivning krävs därför&lt;br&gt;särskild framförhållning eftersom beslutet om halvtidsfrigivning normalt&lt;br&gt;fattas när bara sex månader återstår till frigivningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det nuvarande systemet med intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll kan en dom på fängelse på upp till tre månader&lt;br&gt;verkställas utanför anstalt i denna form. På grund av reglerna om&lt;br&gt;villkorlig frigivning innebär det att den effektiva tiden med&lt;br&gt;intensivövervakning i normalfallet är högst två månader. Som skäl för&lt;br&gt;den valda tidsbegränsningen har anförts bl.a. att längre tider av&lt;br&gt;intensivövervakning skulle innebära större påfrestningar för de dömda&lt;br&gt;och att det skulle vara svårt att upprätthålla de rigorösa reglerna som&lt;br&gt;gäller för verkställigheten i mer än ett par månader (prop. 1997/98:96&lt;br&gt;s. 110). För att uppnå syftet med den successiva övergången till livet i&lt;br&gt;frihet och möjligheten till frigivningsförberedelser utanför anstalt torde i&lt;br&gt;många fall behövas en längre tid än två månader. Intensivövervakning&lt;br&gt;som ett led i frigivningsförberedelserna bör därför kunna användas under&lt;br&gt;en något längre period än intensivövervakning som ersättning för ett kort&lt;br&gt;fängelsestraff. Detta kan motiveras också av att andelen icke övervakad&lt;br&gt;tid bör kunna vara större och dessutom utökas under verkställighetens&lt;br&gt;gång, se vidare avsnitt 7.3. För att möjliggöra individuellt anpassade&lt;br&gt;lösningar föreslås att intensivövervakningstiden kan vara upp till fyra&lt;br&gt;månader. Avgörande för verkställighetens exakta längd bör vara de&lt;br&gt;personliga behoven och förutsättningarna i varje enskilt fall. Alltför korta&lt;br&gt;tider bör dock vara uteslutna av praktiska skäl. Mindre än en månad torde&lt;br&gt;bara vara aktuellt i rena undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om verkställighet genom intensivövervakning&lt;br&gt;skall medges i det enskilda fallet bör de riktlinjer som gäller för&lt;br&gt;verkställigheten av korta fängelsestraff genom intensivövervakning vara&lt;br&gt;vägledande (se 2 § lagen [1994:451] om intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll [IövL], prop. 1997/98:96 s. 113 ff och prop.&lt;br&gt;1993/94:184 s. 34 ff). Särskild hänsyn måste emellertid tas till att det här&lt;br&gt;är fråga om personer som är dömda för allvarlig brottslighet till långa&lt;br&gt;straff. Såsom Brottsoffermyndigheten anfört innebär det att samhälls-&lt;br&gt;skyddsaspektema måste tillmätas stor vikt och att riskbedömningar måste&lt;br&gt;utgöra en viktig del av den individuella prövningen. Det blir en uppgift&lt;br&gt;för den beslutande myndigheten att utveckla de närmare formerna för&lt;br&gt;dessa riskbedömningar. Verkställighet genom intensivövervakning under&lt;br&gt;slutskedet av ett straff bör - liksom frigång enligt 11 § lagen (1974:203)&lt;br&gt;om kriminalvård i anstalt (KvaL) - inte komma i fråga om det kan&lt;br&gt;befaras att den intagne kommer att avvika, återfalla i brott eller ägna sig&lt;br&gt;åt missbruk. Syftet med riskbedömningen blir att bedöma om någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan risk föreligger. Självfallet får ett beslut om sådan verkställighet&lt;br&gt;inte heller stå i strid mot de särskilda villkor som gäller för&lt;br&gt;verkställigheten enligt 7 § tredje stycket KvaL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att intensivövervakningen överhuvudtaget skall kunna komma till&lt;br&gt;stånd krävs, liksom vid korta fängelsestraff, i princip att den intagne har&lt;br&gt;tillgång till bostad, telefon, elektricitet och ordnad sysselsättning. Många&lt;br&gt;långtidsdömda kan antas sakna dessa förutsättningar. Det fordras därför, i&lt;br&gt;de flesta fall, en aktiv och målinriktad insats från de intagna som vill&lt;br&gt;komma i fråga för detta övergångsaltemativ. Givetvis krävs också aktivt&lt;br&gt;bistånd från kriminalvårdens sida och inte minst från socialtjänst,&lt;br&gt;bostadsförmedling, arbetsförmedling m.fl. Arbetet med att bygga upp&lt;br&gt;förutsättningar för att den sista delen av straffet skall kunna verkställas&lt;br&gt;genom intensivövervakning bör utgöra en del av de frigivnings-&lt;br&gt;förberedelser som skall pågå under hela straffverkställigheten.&lt;br&gt;Intensivövervakningsperioden i sig kan betraktas som förberedelsernas&lt;br&gt;slutfas. Eftersom avsikten med verkställigheten med intensivövervakning&lt;br&gt;är att underlätta den intagnes anpassning i samhället skulle i och för sig&lt;br&gt;kunna ifrågasättas om de intagna som redan har arbete, bostad och en&lt;br&gt;ordnad situation i övrigt skall anses ingå i försöksverksamhetens&lt;br&gt;målgrupp. Enbart ett sådant förhållande bör dock inte vara avgörande.&lt;br&gt;Behovet av en successiv övergång från anstalt till frihet måste bedömas&lt;br&gt;med utgångspunkt i förhållandena i varje enskilt fall. Övergången till ett&lt;br&gt;liv utanför anstalt kan många gånger vara svår och problemfylld även för&lt;br&gt;den vars yttre sociala förhållanden är goda. Rent allmänt kan således&lt;br&gt;sägas att ett flerårigt frihetsberövande i sig kan innebära att det finns&lt;br&gt;behov av anpassningsfrämjandc åtgärder som den nu aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uttalanden som gjorts i förarbetena till IövL är i stor utsträckning&lt;br&gt;tillämpliga även på den nu aktuella verkställigheten. Det innebär bl.a.&lt;br&gt;följande. Den som sammanbor med den intagne måste samtycka till att&lt;br&gt;verkställigheten sker i bostaden. Vikten av att sammanboendes intressen&lt;br&gt;tillvaratas betonades särskilt när försöksverksamheten med intensiv-&lt;br&gt;övervakning permanentades (prop. 1997/98:96 s. 114). Har brottet riktats&lt;br&gt;mot en familjemedlem bör verkställigheten inte ske i det gemensamma&lt;br&gt;hemmet. En utlänning som skall utvisas bör inte verkställa någon del av&lt;br&gt;ett fängelsestraff med intensivövervakning. Framstår det som orealistiskt&lt;br&gt;att den intagne skall kunna hantera intensivövervakning utgör detta också&lt;br&gt;ett särskilt skäl mot verkställighet utanför anstalt. Det kan också finnas&lt;br&gt;andra fall då brottets karaktär eller gärningsmannens person gör att det&lt;br&gt;skulle te sig direkt oförsvarligt att bifalla en ansökan. Det bör emellertid&lt;br&gt;framhållas att syftet med den föreslagna verkställigheten genom&lt;br&gt;intensivövervakning skall vara att främja den intagnes anpassning i&lt;br&gt;samhället. Bara om verkställigheten kan antas fylla ett sådant syfte bör&lt;br&gt;den beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intensivövervakning som verkställighetsform vid korta&lt;br&gt;fängelsestraff gäller den begränsningen att om den dömde tidigare har&lt;br&gt;verkställt straff genom intensivövervakning så måste i princip tre år ha&lt;br&gt;förflutit utan att denne gjort sig skyldig till nya brott innan sådan&lt;br&gt;verkställighet på nytt kan beviljas. Riksåklagaren har ansett att&lt;br&gt;bestämmelsen bör tillämpas även i de nu aktuella fallen. Eftersom&lt;br&gt;verkställighet genom intensivövervakning som ett led i frigivnings-&lt;br&gt;förberedelserna förutsätter en strafftid på minst två år kommer det att gå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandevis lång tid mellan tillfällena då sådan verkställighet kan vara Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;aktuell. Det innebär att behovet av en liknande begränsning inte på&lt;br&gt;samma sätt gör sig gällande i dessa fall. Tidigare erfarenheter av&lt;br&gt;intensivövervakning, som ersättning för ett kort fängelsestraff eller som&lt;br&gt;övergångsaltemativ, får dock betydelse för bedömningen av om&lt;br&gt;intensivövervakning skall beviljas. Har t.ex. tidigare verkställigheter&lt;br&gt;avbrutits på grund av misskötsamhet är det en omständighet som talar&lt;br&gt;mot att en ny ansökan skall beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om det skall vara möjligt att kombinera olika&lt;br&gt;övergångsaltemativ. Eftersom det som skall eftersträvas är en&lt;br&gt;individuellt anpassad lösning för att öka den intagnes möjligheter att leva&lt;br&gt;ett liv utan kriminalitet och droger bör sådana kombinationer inte vara&lt;br&gt;uteslutna under försöksverksamheten. Med de nu aktuella övergångs-&lt;br&gt;altemativen är det huvudsakligen kombinationer av frigång eller § 34-&lt;br&gt;placering och intensivövervakning som kan komma i fråga. Av 34 §&lt;br&gt;tredje stycket KvaL framgår visserligen att placeringar enligt paragrafen i&lt;br&gt;regel inte skall påbörjas så tidigt att den planerade vård- eller behand-&lt;br&gt;lingstiden blir kortare än den beräknade återstående verkställighetstiden.&lt;br&gt;Bestämmelsen tar emellertid sikte på normalfallen och syftet är att&lt;br&gt;förhindra att en intagen tvingas fullfölja strafftiden på anstalt efter en&lt;br&gt;§ 34-vistelse (prop. 1986/87:106 s. 58 och 81). En välmotiverad intagen&lt;br&gt;som själv önskar och bedöms ha förutsättningar att t.ex. först genomgå&lt;br&gt;behandling för sitt missbruk under en § 34-placering och därefter avsluta&lt;br&gt;verkställigheten med intensivövervakning med elektronisk kontroll bör&lt;br&gt;kunna fa en sådan utslussning. Däremot torde det inte vara aktuellt att&lt;br&gt;inleda utslussningen med intensivövervakning och avsluta den med&lt;br&gt;frigång eller en § 34-placering. Hur misskötsamhet i samband med en&lt;br&gt;form av verkställighet utanför anstalt skall påverka möjligheterna att&lt;br&gt;komma i fråga för ett annat alternativ kan inte anges generellt utan måste&lt;br&gt;avgöras från fall till fall. Olika effekter av kombinationsmöjligheterna&lt;br&gt;bör särskilt uppmärksammas under försöksperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Verkställighetens närmare innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fråga om formerna för verkställigheten skall&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1994:451) om intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll tillämpas. Syftet att verkställigheten skall bidra till&lt;br&gt;den dömdes återanpassning i samhället måste dock särskilt beaktas i den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen, t.ex. när villkor och föreskrifter ställs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt varit&lt;br&gt;positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Försöksverksamheten med&lt;br&gt;intensivövervakning vid övergången från anstalt till frihet har, som&lt;br&gt;tidigare konstaterats, stora likheter med verkställigheten av korta&lt;br&gt;fängelsestraff. När det gäller formerna för kontroll, tillsyn och den&lt;br&gt;dömdes åligganden kan därför i allt väsentligt hänvisas till&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om intensivövervakning med elektronisk&lt;br&gt;kontroll. Det innebär först och främst att det är den lokala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kriminalvårdsmyndigheten som har huvudansvaret för verkställigheten.&lt;br&gt;Detta är naturligt med tanke på den erfarenhet och kompetens på området&lt;br&gt;som byggts upp där. En skillnad jämfört med situationen vid&lt;br&gt;intensivövervakning som ersättning för korta fängelsestraff är att det är&lt;br&gt;nödvändigt med täta kontakter och ett nära samarbete mellan frivården&lt;br&gt;och den intagnes anstalt. Det gäller framför allt under planerings- och&lt;br&gt;utredningsfasen men också därefter. Om det är möjligt med hänsyn till de&lt;br&gt;geografiska förhållandena är det också tänkbart att anstaltspersonal i&lt;br&gt;vissa fall har cn aktiv roll även under intensivövervakningsperioden. En&lt;br&gt;annan skillnad ligger i det uttalade syftet med att verkställa den sista&lt;br&gt;delen av straffet utanför anstalt, nämligen att den dömdes återanpassning&lt;br&gt;i samhället skall främjas. Detta bör komma till uttryck i de närmare&lt;br&gt;föreskrifter för verkställigheten som Kriminalvårdsstyrelsen kommer att&lt;br&gt;utfärda och i det praktiska arbetet med de dömda. Det får dock inte ske&lt;br&gt;på ett sådant sätt att trovärdigheten äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av lagen om intensivövervakning med elektronisk&lt;br&gt;kontroll förbjuds den dömde att lämna sin bostad under verkställigheten&lt;br&gt;utanför anstalt annat än för vissa, av den lokala kriminalvårds-&lt;br&gt;myndigheten bestämda, ändamål och på särskilt angivna tider. Att&lt;br&gt;förbudet efterlevs kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Under&lt;br&gt;verkställighetstiden kan olika åtgärder sältas in för att underlätta för den&lt;br&gt;dömde att anpassa sig till ett liv i frihet, bl.a. har den lokala&lt;br&gt;kriminalvårdsmyndigheten möjlighet att meddela olika föreskrifter (se&lt;br&gt;avsnitt 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grupp betraktat skiljer sig deltagarna i den nu aktuella&lt;br&gt;försöksverksamheten i flera avseenden från de som verkställer korta&lt;br&gt;fängelsestraff genom intensivövervakning. Syftet att förbereda de intagna&lt;br&gt;för ett liv i frihet utan kriminalitet och droger är också specifikt för den&lt;br&gt;verkställighet som nu föreslås. Dessa skillnader bör få vissa praktiska&lt;br&gt;konsekvenser för verkställigheten framför allt vad gäller kriminalvårdens&lt;br&gt;arbete med de dömda, t.ex. vid hembesöken och i samband med att det&lt;br&gt;individuella övervakningsschemat görs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställt större delen av ett långt fängelsestraff på anstalt bör&lt;br&gt;i de flesta fall ha genomgått den programverksamhet som han eller hon&lt;br&gt;har behov av. Icke desto mindre torde det finnas ett stort behov av stöd&lt;br&gt;och hjälp från kriminalvården. Risken för isolering är sannolikt betydligt&lt;br&gt;större än för den som verkställer ett kort straff. Den övervakade bör&lt;br&gt;därför ges stöd och uppmuntran när det gäller att hålla kontakten med&lt;br&gt;barn och andra anhöriga och att bygga upp ett positivt socialt nätverk i&lt;br&gt;den mån ett sådant inte redan existerar. Samarbetet och kontakterna med&lt;br&gt;olika frivilligorganisationer är i det sammanhanget mycket viktiga.&lt;br&gt;Kriminalvården bör också verka för att den övervakade upprätthåller&lt;br&gt;kontakterna med det nätverk av myndighetsrepresentanter från t.ex.&lt;br&gt;socialtjänst, bostadsförmedling och arbetsförmedling som han eller hon&lt;br&gt;bör ha byggt upp under verkställigheten. Kriminalvårdens hembesök och&lt;br&gt;övriga kontakter med den dömde kan mot denna bakgrund förväntas fä&lt;br&gt;ett något annorlunda och mer kurativt innehåll när det gäller denna&lt;br&gt;grupp. Brottsförebyggande rådet har pekat på de problem som&lt;br&gt;kriminalvårdens användning av externa kontrollörer kan innebära i det&lt;br&gt;sammanhanget. Med externa kontrollörer avses icke-kriminalvårds-&lt;br&gt;anställda som kriminalvården av ekonomiska, organisatoriska eller andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl i vissa fall anlitar för att göra hembesök och därmed Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;sammanhängande kontroller hos de som verkställer straff genom&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll, jfr 6 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll (IövL).&lt;br&gt;Användningen av sådana externa kontrollörer bör givetvis övervägas&lt;br&gt;särskilt noga i de nu aktuella fallen. Under förutsättning att de som&lt;br&gt;anlitas är personer med kunskaper, fallenhet och intresse för uppgiften&lt;br&gt;torde några principiella hinder mot en sådan ordning emellertid inte&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare har pekat på lekmanna-&lt;br&gt;övervakarens möjligheter att hjälpa till med att bygga upp och/eller&lt;br&gt;utveckla ett positivt socialt nätverk runt den dömde. Förbundet anser att&lt;br&gt;lekmannaövervakaren bör vara tillsatt redan innan verkställigheten&lt;br&gt;utanför anstalt inleds. Regeringen delar helt förbundets uppfattning om&lt;br&gt;den betydelse en lekmannaövervakare kan ha i dessa avseenden. Det är&lt;br&gt;också självklart att lekmannaövervakarens möjligheter att påverka och&lt;br&gt;hjälpa den intagne ökar ju tidigare under verkställigheten han eller hon&lt;br&gt;far kontakt med den intagne. Frågan om lekmannaövervakarens roll och&lt;br&gt;tillsättning i de fall straffverkställigheten avslutas med intensivöver-&lt;br&gt;vakning är dock en fråga som bör behandlas i de närmare föreskrifter för&lt;br&gt;verkställigheten som Kriminalvårdsstyrelsen kommer att utfärda och inte&lt;br&gt;i den aktuella lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omständighet som måste beaktas när verkställigheten utformas är&lt;br&gt;att den dömde under slutet av sin anstaltsvistelse sannolikt varit inne i&lt;br&gt;ordinarie permissionsgång. Riksåklagaren anser att det bör ske genom att&lt;br&gt;möjligheten till normalpermissioner finns kvar även under verkställig-&lt;br&gt;heten genom intensivövervakning. Kriminalvårdsstyrelsen däremot anser&lt;br&gt;att ett system med en gradvis nedtrappning av den övervakade tiden&lt;br&gt;ersätter behovet av permissioner. Enligt regeringens uppfattning ligger&lt;br&gt;det närmast till hands att behovet av fri tid beaktas när det individuella&lt;br&gt;övervakningsschemat görs upp. I de flesta fall, och under förutsättning av&lt;br&gt;skötsamhet, bör den icke övervakade tiden kunna utökas vartefter - som&lt;br&gt;ett viktigt led i den successiva övergången från anstalt till frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överhuvudtaget måste syftet med verkställigheten, nämligen den&lt;br&gt;dömdes återanpassning i samhället, särskilt beaktas när det individuella&lt;br&gt;övervakningsschemat görs upp. Såsom Föreningen Sveriges frivårds-&lt;br&gt;tjänstemän påpekat bör här finnas utrymme för större flexibilitet och&lt;br&gt;individuella lösningar än vid intensivövervakning som ersättning för&lt;br&gt;korta fängelsestraff. Det är exempelvis önskvärt att den långtidsdömdes&lt;br&gt;möjligheter att odla positiva sociala kontakter med familj och andra, söka&lt;br&gt;arbete och utveckla olika fritidsintressen osv. underlättas. Generellt&lt;br&gt;gäller dock att balansen mellan fri och övervakad tid noga måste&lt;br&gt;övervägas så att verkställigheten inte urholkas på ett sätt som gör att dess&lt;br&gt;trovärdighet kan ifrågasättas. Frivårdsföreningen har också lämnat&lt;br&gt;förslag till hur den fria tiden successivt kan utökas. På samma sätt som&lt;br&gt;vid intensivövervakning som ersättning för korta fängelsestraff gäller&lt;br&gt;emellertid att detaljer av det slaget inte bör vara reglerade i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Den dömde skall inte betala någon avgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den som verkställer cn del av sitt&lt;br&gt;fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;br&gt;som ett led i förberedelserna for frigivning bör inte betala någon sådan&lt;br&gt;avgift som avses i 5 § lagen (1994:451) om intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Brottsförebyggande rådet har ifrågasatt varför&lt;br&gt;den nu aktuella gruppen dömda skall behandlas annorlunda när det gäller&lt;br&gt;avgiften enligt 5 § lagen (1994:451) om intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll (IövL) än de som verkställer ett kort fängelsestraff&lt;br&gt;genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. De remissinstanser&lt;br&gt;i övrigt som uttalat sig i frågan har delat promemorians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 5 § IövL skall den dömde&lt;br&gt;betala 50 kronor per verkställighetsdag om det är motiverat med hänsyn&lt;br&gt;till hans eller hennes möjligheter att erhålla inkomst under verkställig-&lt;br&gt;hetstiden. Som skäl för avgiftens införande anfördes att det framstår som&lt;br&gt;orättvist att den som verkställer sitt straff utanför anstalt skall kunna få&lt;br&gt;stora ekonomiska fördelar jämfört med den som avtjänar straffet i anstalt&lt;br&gt;och alltså inte kan behålla sin vanliga inkomst (prop. 1993/94:184 s. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från de som verkställer korta fängelsestraff genom&lt;br&gt;intensivövervakning har den nu aktuella gruppen dömda suttit i fängelse&lt;br&gt;under lång tid och kan typiskt sett antas ha mycket dåliga ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar. Vid övriga övergångsaltemativ utgår inte heller någon&lt;br&gt;särskild avgift. Övervägande skäl talar därför enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning för att 5 § IövL inte skall tillämpas under försöksperioden&lt;br&gt;med intensivövervakning som ett led i frigivningsförberedelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Kriminalvårdsstyrelsen beslutar om verkställighet&lt;br&gt;genom intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kriminalvårdsstyrelsen beslutar om verkställighet&lt;br&gt;genom intensivövervakning med elektronisk kontroll som ett led i&lt;br&gt;frigivningsförberedelserna. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av remissinstanserna är det endast Kriminal-&lt;br&gt;vårdsnämnden som har invänt mot förslaget. Nämnden anser att den och&lt;br&gt;inte Kriminalvårdsstyrelsen bör besluta om den föreslagna verkställig-&lt;br&gt;heten genom intensivövervakning. Som skäl för det anför nämnden att de&lt;br&gt;aktuella besluten i praktiken innebär att det av domstolen bestämda&lt;br&gt;straffet byts ut och att de därför bör fattas av en domstol eller domstols-&lt;br&gt;liknande nämnd och inte en administrativ myndighet. Nämnden pekar&lt;br&gt;vidare på de komplikationer det kan innebära att olika myndigheter&lt;br&gt;beslutar om verkställigheten genom intensivövervakning och om § 34-&lt;br&gt;placcringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Försöksverksamheten med intensiv-&lt;br&gt;övervakning som ett led i frigivningsförberedelserna har stora likheter&lt;br&gt;med verkställighet av korta fängelsestraff genom intensivövervakning. I&lt;br&gt;det senare fallet är det Kriminalvårdsstyrelsen som fattar beslut om att&lt;br&gt;verkställigheten far inledas (9 § lagen [1994:451] om intensiv-&lt;br&gt;övervakning med elektronisk kontroll [IövL]). Den verkställighet som nu&lt;br&gt;föreslås kommer emellertid att utgöra ett alternativ för övergången från&lt;br&gt;anstalt till frihet på samma sätt som frigång och placering enligt 34 §&lt;br&gt;lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL). I fråga om frigång&lt;br&gt;beslutar Kriminalvårdsstyrelsen (58 § KvaL) och i fråga om § 34-&lt;br&gt;placeringar (för den aktuella målgruppen) beslutar Kriminalvårds-&lt;br&gt;nämnden (54 § KvaL). Detta innebär att det i fråga om vilken myndighet&lt;br&gt;som skall besluta om verkställighet enligt 33 a § finns i princip två&lt;br&gt;alternativ; antingen skall beslutet fattas av Kriminalvårdsstyrelsen eller&lt;br&gt;av Kriminalvårdsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsnämnden inrättades i samband med brottsbalkens&lt;br&gt;införande. Från början skulle nämnden vara besvärsinstans för övervak-&lt;br&gt;ningsnämndemas beslut i frågor rörande fängelsedömda. Kriminalvårds-&lt;br&gt;nämnden har också kommit att bli första instans i frågor om villkorlig&lt;br&gt;frigivning och § 34-placeringar för långtidsdömda. Inom nämnden finns&lt;br&gt;således stor kompetens och lång erfarenhet när det gäller individuella&lt;br&gt;risk- och farlighetsbedömningar. Sedan möjligheten till halvtids-&lt;br&gt;frigivning avskaffades den 1 januari 1999 har emellertid Kriminalvårds-&lt;br&gt;nämndens största arbetsuppgift försvunnit och nämndens arbetssituation&lt;br&gt;därmed väsentligt förändrats. Det är mot den bakgrunden nödvändigt att&lt;br&gt;noga överväga nämndens roll i framtiden. Detta är en komplex fråga som&lt;br&gt;i sin tur aktualiserar ett antal nya frågeställningar. Dessutom finns ett&lt;br&gt;generellt behov av att se över beslutsvägarna inom kriminalvården. Det&lt;br&gt;finns inte något underlag för att i detta sammanhang göra de erforderliga&lt;br&gt;ställningstagandena till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prövningar som Kriminalvårdsstyrelsen har att göra t.ex. vid&lt;br&gt;fastställande av de särskilda villkor som skall gälla för verkställigheten&lt;br&gt;för de som avtjänar långa fängelsestraff (7 § KvaL) gör att erfarenheten&lt;br&gt;och kompetensen när det gäller riskbedömningar även här är mycket stor.&lt;br&gt;Inom Kriminalvårdsstyrelsen finns också erfarenheten av intensiv-&lt;br&gt;övervakning som verkställighetsform och de speciella förutsättningar&lt;br&gt;som gäller för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen är, till skillnad från Kriminalvårdsnämnden, en&lt;br&gt;rent administrativ myndighet. Kriminalvårdsnämnden har framhållit att&lt;br&gt;de nu aktuella besluten i praktiken innebär att det straff som bestämts av&lt;br&gt;domstolen byts ut mot en annan påföljd och att besluten därför bör fattas&lt;br&gt;av en domstol eller domstolsliknande nämnd och inte av en administrativ&lt;br&gt;myndighet. Något principiellt hinder mot att anförtro en administrativ&lt;br&gt;myndighet beslutanderätten i sådana frågor finns emellertid inte.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen beslutar redan i dag om intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll som ersättning för korta fängelsestraff. Enligt den&lt;br&gt;europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna (Europakonventionen) har var och en då hans&lt;br&gt;eller hennes civila rättigheter eller skyldigheter berörs rätt att fa sin sak&lt;br&gt;prövad av en domstol. Kriminalvårdsstyrelsens beslut kan överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol vilket innebär att konventionens krav är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyllda. Möjligheten till domstolsprövning liksom möjligheten att i&lt;br&gt;föreskrifter och allmänna råd förtydliga olika beslutskriterier medför&lt;br&gt;också fördelar när det gäller utvecklingen av en fast praxis. Kriminal-&lt;br&gt;vårdsnämndens beslut kan inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall beslut om den aktuella verkställigheten fattas av Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen innebär det att olika myndigheter kommer att besluta om&lt;br&gt;intensivövervakning respektive § 34-placeringar for den aktuella gruppen&lt;br&gt;intagna. I normalfallet bör en sådan ordning inte leda till komplikationer&lt;br&gt;eftersom det kommer att framgå av planeringen for verkställighetens&lt;br&gt;slutfas hur en eventuell kombination av de olika övergångsalternativen&lt;br&gt;bör se ut. Det kan emellertid tänkas att frågan om verkställighet genom&lt;br&gt;intensivövervakning i något fall uppkommer i ett sent skede, då en § 34-&lt;br&gt;vistclse redan inletts. I sådana fall krävs att de inblandade myndigheterna&lt;br&gt;samarbetar för att förberedelserna för den intagnes frigivning skall bli så&lt;br&gt;bra som möjligt. Såsom Kriminalvårdsstyrelsen framhållit kommer&lt;br&gt;kriminalvården - till skillnad från vid § 34-placeringar - att behålla hela&lt;br&gt;kontrollen och det fulla ansvaret for verkställighetens innehåll under&lt;br&gt;intensivövervakningsperioden. Detta är ett förhållande som kan motivera&lt;br&gt;att skilda beslutsordningar gäller. Som tidigare framgått (se avsnitt 7.2)&lt;br&gt;är emellertid olika effekter av möjligheten att kombinera övergångs-&lt;br&gt;altemativ en av de frågor som bör studeras under försöksperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är skillnaderna mellan de aktuella myndigheterna&lt;br&gt;vad gäller kompetens, erfarenhet och karaktär inte av sådan art att någon&lt;br&gt;av dem utgör ett självklart val. I övrigt finns skäl som kan anföras for&lt;br&gt;Kriminalvårdsnämnden som beslutsmyndighet (t.ex. att nämnden&lt;br&gt;beslutar om § 34-placeringarna) och skäl som kan anföras for&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen som beslutsmyndighet (t.ex. kriminalvårdens&lt;br&gt;erfarenhet av beslut om verkställighet genom intensivövervakning som&lt;br&gt;ersättning för korta fängelsestraff). Valet av beslutsmyndighet förutsätter&lt;br&gt;en samlad bedömning av dessa omständigheter och en allmän&lt;br&gt;lämplighetsavvägning. Som tidigare konstaterats måste Kriminalvårds-&lt;br&gt;nämndens framtida roll och arbetsuppgifter övervägas i särskild ordning.&lt;br&gt;Mot den bakgrunden är det enligt regeringens mening mindre lämpligt att&lt;br&gt;nu ålägga nämnden nya arbetsuppgifter med de konsekvenser det får för&lt;br&gt;organisationen. Regeringen gör därför bedömningen att Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen bör fatta de aktuella besluten under försöksperioden. Valet av&lt;br&gt;beslutsmyndighct är emellertid en av de frågor som kan komma att kräva&lt;br&gt;ett förnyat ställningstagande i samband med ett eventuellt permanentande&lt;br&gt;av försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om verkställighet genom intensivövervakning förutsätter - på&lt;br&gt;samma sätt som vid verkställighet av korta fängelsestraff genom&lt;br&gt;intensivövervakning - en ansökan av den intagne och en utredning av&lt;br&gt;förutsättningarna i det enskilda fallet (jfr 9 och 10 §§ lagen [1994:451]&lt;br&gt;om intensivövervakning med elektronisk kontroll). Det är naturligt att&lt;br&gt;den lokala kriminalvårdsmyndigheten, som sedan också handhar själva&lt;br&gt;verkställigheten, utför utredningen. En väsentlig skillnad - jämfört med&lt;br&gt;verkställigheten av korta fängelsestraff genom intensivövervakning - är&lt;br&gt;emellertid att sökanden i det nu aktuella fallet befinner sig på en anstalt.&lt;br&gt;Detta innebär att utredningen måste ske i mycket nära samarbete mellan&lt;br&gt;frivården och anstalten och att det till stor del kommer att vara&lt;br&gt;anstaltspersonalen som tillhandahåller underlag för utredningen. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geografiska avståndet mellan anstalten och frivården (i den intagnes&lt;br&gt;hemkommun) kan dessutom vara stort. Detta är ett förhållande som redan&lt;br&gt;nu komplicerar arbetet med frigivningsförberedelser och som kriminal-&lt;br&gt;vården måste hitta former att bemästra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Kriminalvårdsstyrelsens möjligheter att delegera&lt;br&gt;beslutsfattandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kriminalvårdsstyrelsen ges möjlighet att till de&lt;br&gt;lokala kriminalvårdsmyndighetema delegera beslut om intensivöver-&lt;br&gt;vakning som ett alternativ till korta fängelsestraff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget har inte haft någonting att invända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kriminalvårdsstyrelsens beslutande-&lt;br&gt;rätt i ärenden om intensivövervakning framgår av 9 § lagen (1994:451)&lt;br&gt;om intensivövervakning med elektronisk kontroll (IövL). Paragrafen ger&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen möjlighet att föreskriva att frågan i stället skall&lt;br&gt;prövas av en regionmyndighet och den möjligheten har i praktiken&lt;br&gt;utnyttjats av Kriminalvårdsstyrelsen. Den 15 februari 2000 avskaffades&lt;br&gt;regionmyndighetema inom kriminalvården och beslut enligt 9 § IövL har&lt;br&gt;därefter fattats av Kriminalvårdsstyrelsen. Styrelsen har hemställt om att&lt;br&gt;få möjlighet att delegera sin beslutanderätt till de lokala kriminal-&lt;br&gt;vårdsmyndighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att försöksverksamheten med intensivövervakning&lt;br&gt;inleddes uttalade dåvarande departementschefen att Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen delegationsrätt - åtminstone under försöksperioden - borde&lt;br&gt;begränsas till regionmyndighetema (prop. 1993/94:184 s.26). Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen har anfört att man på lokal nivå numera är väl förtrogen&lt;br&gt;med systemet med intensivövervakning, att den juridiska kompetensen&lt;br&gt;på lokal nivå har stärkts i den nya organisationen och att en relativt fast&lt;br&gt;praxis på området har utbildats. Med hänsyn till detta torde hinder inte&lt;br&gt;möta mot en utvidgad delegationsmöjlighet. När det gäller intensiv-&lt;br&gt;övervakning som ett led i frigivningsförberedelserna gör sig - som&lt;br&gt;tidigare framhållits - säkerhetsskyddsaspektema särskilt gällande. Det är&lt;br&gt;mot den bakgrunden och då det är fråga om en försöksverksamhet inte&lt;br&gt;lämpligt att besluten i dessa fall fattas på lokal nivå. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att införa den begränsningen i Kriminalvårdsstyrelsens generella&lt;br&gt;delegationsrätt enligt förordningen (1974:248) om kriminalvård i anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Övervakningsnämnden beslutar om intensiv-&lt;br&gt;övervakningens upphörande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övervakningsnämnden skall besluta om&lt;br&gt;intensivövervakningens upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;har inte haft någonting att invända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid verkställighet av korta&lt;br&gt;fängelsestraff genom intensivövervakning skall verkställighetsbeslutet&lt;br&gt;upphävas bl.a. om den dömde åsidosätter vad som åligger honom och&lt;br&gt;åsidosättandet inte är av mindre betydelse (14 § lagen [1994:451] om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll [IövL]). Kravet på&lt;br&gt;skötsamhet är i praktiken mycket högt. Detsamma bör gälla när den sista&lt;br&gt;delen av ett fängelsestraff verkställs genom intensivövervakning Precis&lt;br&gt;som i verkställighetsfallet bör den lokala kriminalvårdsmyndigheten ha&lt;br&gt;möjlighet att fatta interimistiska beslut (se 16 § IövL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är övervakningsnämnden som, efter anmälan av den lokala&lt;br&gt;kriminalvårdsmyndigheten, prövar frågan om upphävande av beslut om&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt (15 § IövL). Eftersom övervaknings-&lt;br&gt;nämnden normalt bemyndigats av Kriminalvårdsnämnden att besluta om&lt;br&gt;placering av den intagne enligt 34 § KvaL har övervakningsnämnden&lt;br&gt;också i dessa fall möjlighet att besluta om placeringens upphörande.&lt;br&gt;Övervakningsnämnden bör besluta också om upphörande av&lt;br&gt;verkställigheten när intensivövervakning används som ett led i&lt;br&gt;frigivningsförberedelserna. En sådan lösning är mest ägnad att främja en&lt;br&gt;enhetlig praxis i frågan. Även i detta hänseende bör således en&lt;br&gt;hänvisning göras till bestämmelserna i IövL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om övervakningsnämnden bestämmer att beslutet om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt skall upphävas eller tills vidare inte skall gälla skall den&lt;br&gt;dömde föras till en kriminalvårdsanstalt för att fortsätta verkställigheten&lt;br&gt;av straffet där (17 § första stycket IövL). Kan det bedömas ske utan fara&lt;br&gt;för att den dömde avviker får polismyndigheten i stället förelägga den&lt;br&gt;dömde att själv inställa sig vid kriminalvårdsmyndigheten (17 § andra&lt;br&gt;stycket IövL). Det senare alternativet bör inte vara öppet när&lt;br&gt;intensivövervakning används under slutskedet av ett fängelsestraff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakningsnämndcns beslut bör, precis som när intensiv-&lt;br&gt;övervakningen ersätter ett kort fängelsestraff, kunna överklagas till&lt;br&gt;Kriminalvårdsnämnden (19 § andra stycket IövL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Den dömde är inskriven vid anstalten fram till&lt;br&gt;tidpunkten för villkorlig frigivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den dömde bör fortsätta att vara inskriven vid&lt;br&gt;anstalten när den sista delen av straffet verkställs genom intensiv-&lt;br&gt;övervakning med elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig har inte haft&lt;br&gt;någonting att invända mot promemorians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Precis som vid frigång och § 34-&lt;br&gt;placeringar bör den som deltar i försöksverksamheten med intensiv-&lt;br&gt;övervakning som ett led i frigivningsförberedelserna vara inskriven vid&lt;br&gt;anstalten fram till tidpunkten för villkorlig frigivning. Det innebär att han&lt;br&gt;eller hon i socialförsäkringshänseende etc. behandlas på samma sätt som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid verkställighet i anstalt. Utgångspunkten är att de intagna som slussas Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;ut genom intensivövervakning skall arbeta och ha inkomster så att de&lt;br&gt;själva kan betala sin hyra och andra omkostnader. När så inte är fallet har&lt;br&gt;kriminalvården emellertid - på samma sätt som vid frigång och § 34-&lt;br&gt;placeringar - ett kostnadsansvar som utgår från hur förhållandena hade&lt;br&gt;varit om den dömde vistats i anstalten. Som exempel kan nämnas att om&lt;br&gt;den som har frigång inte får avtalsenlig lön, föll ersättning från annan&lt;br&gt;myndighet eller inte har beviljats särskilt vuxenstudiestöd skall&lt;br&gt;kriminalvårdsmyndigheten, enligt Kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter,&lt;br&gt;betala timersättning motsvarande studier i anstalten, studiematerial,&lt;br&gt;kursavgifter, nödvändiga resor samt sörja för den intagnes kost (46 §&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsens anstaltsföreskrifter, KWFS 1998:8). När det&lt;br&gt;gäller intensivövervakning som ett led i frigivningsförberedelserna&lt;br&gt;kommer kostnadsansvaret emellertid att bli mer omfattande, bl.a.&lt;br&gt;tillkommer kostnader för boende. Det bör ankomma på Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen att med stöd av bemyndigandet i 43 § förordningen (1974:248)&lt;br&gt;om kriminalvård i anstalt meddela de närmare bestämmelser som behövs&lt;br&gt;för att kriminalvården skall kunna follgöra sitt kostnadsansvar i dessa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Intensivövervakning i samband med&lt;br&gt;permissioner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns för närvarande inte tillräckliga skäl&lt;br&gt;att lagreglcra möjligheterna att använda intensivövervakning i samband&lt;br&gt;med permissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar promemorians&lt;br&gt;bedömning. Brottsoffermyndigheten och Sveriges Domareförbund anser&lt;br&gt;att det finns anledning att i ett senare sammanhang överväga frågan om&lt;br&gt;intensivövervakning i samband med permissioner ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Under senare tid har&lt;br&gt;permissionsinstitutet och dess tillämpning diskuterats intensivt i olika&lt;br&gt;sammanhang. Inom kriminalvården har en särskild utredning granskat de&lt;br&gt;långtidsdömdas utevistelser och funnit bl.a. att tillämpningen av gällande&lt;br&gt;regelverk varit mycket generös och att planeringen och kontrollen av&lt;br&gt;utevistelser varit bristfällig (Långtidsdömdas utevistelser, 1999 års&lt;br&gt;permissionsutredning). I debatten har intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll framförts som ett alternativ när det gäller att höja&lt;br&gt;graden av kontroll under permissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt far en permission&lt;br&gt;förenas med de villkor beträffande vistelseort, anmälningsskyldighet&lt;br&gt;eller annat som anses nödvändiga. Om noggrann tillsyn behövs kan det&lt;br&gt;föreskrivas att den intagne skall vara ställd under bevakning under&lt;br&gt;permissionen (32 §). Kriminalvårdens permissionsutredning har fönnit&lt;br&gt;att det i många fall saknats adekvata villkor vid de långtidsdömdas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utevistelser. Utredningen föreslår därför att kriminalvårdens permissions-&lt;br&gt;föreskrifter skall ändras så att det därav framgår att permissionsvillkor&lt;br&gt;skall meddelas och att villkoren i större utsträckning också skall gälla&lt;br&gt;under hela verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 5.2 innebär intensivövervakningen med&lt;br&gt;elektronisk kontroll att kriminalvården larmas om den övervakade&lt;br&gt;lämnar sitt hem under tid då han har utegångsförbud. Systemet med&lt;br&gt;intensivövervakning medger i sig inte möjlighet till kontroll av den&lt;br&gt;dömdes förehavanden på sådan tid som inte omfattas av utegångs-&lt;br&gt;förbudet. Något hinder mot att begå brott utgör systemet således inte. De&lt;br&gt;kontroll- och stödeffekter som skulle kunna uppnås med intensiv-&lt;br&gt;övervakning torde vidare i de flesta fall kunna uppnås genom en utökad&lt;br&gt;användning av möjligheten att ställa villkor vid permission, t.ex. om&lt;br&gt;vistelseadress, anmälningsplikt hos polis- eller kriminalvårdsmyndighet&lt;br&gt;och hembesök av kriminalvårdspersonal. Den utredning som måste&lt;br&gt;föregå intensivövervakningen och installationen av det tekniska systemet&lt;br&gt;är dessutom resurskrävande och torde inte stå i proportion till de vinster&lt;br&gt;som eventuellt kan uppnås jämtört med andra alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården arbetar för närvarande intensivt med att följa upp och&lt;br&gt;genomföra de förslag som framförts av den ovannämnda permissions-&lt;br&gt;utredningen. Resultatet av det arbetet följs noga av Justitiedepartementet.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund finns det, åtminstone för närvarande, inte anledning&lt;br&gt;att närmare överväga en lagreglering av möjligheten att använda&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll vid permissioner.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Lagtekniska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att den föreslagna försöksverksamheten med intensifierade&lt;br&gt;frigivningsförberedelser mot slutet av verkställigheten och användningen&lt;br&gt;av intensivövervakning som ett led i förberedelserna ses som en del i en&lt;br&gt;större helhet där övriga övergångsaltemativ och kriminalvårdens arbete&lt;br&gt;med frigivningsförberedelser i stort utgör andra viktiga delar. I&lt;br&gt;lagrådsremissen föreslog regeringen därför att försöksverksamheten&lt;br&gt;skulle regleras genom tidsbegränsade ändringar i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt (Kval.) och inte i en särskild försökslag. Enligt vad&lt;br&gt;som tidigare framgått (avsnitt 7.3) kan regleringen av verkställigheten i&lt;br&gt;allt väsentligt ske genom hänvisningar till lagen (1994:451) om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll. De skillnader som finns&lt;br&gt;mellan de olika typerna av verkställighet bör framför allt komma till&lt;br&gt;uttryck i Kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter och i den praktiska&lt;br&gt;tillämpningen. Den reglering som bör ske i lag är därför inte så&lt;br&gt;omfattande att den kan anses tynga KvaL i någon större utsträckning.&lt;br&gt;Eftersom den intagne fortsätter att vara inskriven vid anstalten under&lt;br&gt;intensivövervakningsperioden (se avsnitt 7.8) finns inte heller några&lt;br&gt;principiella hinder mot att verkställigheten regleras i KvaL. Sveriges&lt;br&gt;Domareförbund delar denna uppfattning men anser att en särskild&lt;br&gt;försökslag vore att föredra eftersom man på så sätt kan undvika&lt;br&gt;hänvisningar till andra författningar. Av de ovan anförda skälen anser&lt;br&gt;regeringen emellertid att en reglering i KvaL är att föredra. Lagrådet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttryckt förståelse för detta ställningstagande. Däremot har Lagrådet&lt;br&gt;ifrågasatt den valda tekniken med tidsbegränsade ändringar i KvaL.&lt;br&gt;Lagrådet har påpekat bl.a. att en sådan ordning kan medföra olägenheter&lt;br&gt;om ändringar av permanent karaktär behöver göras i de aktuella&lt;br&gt;paragraferna under försöksperioden. Lagrådet har istället föreslagit att&lt;br&gt;någon bestämd giltighetstid för lagen inte föreskrivs utan att den&lt;br&gt;föreslagna regleringen omprövas när erforderlig erfarenhet har vunnits av&lt;br&gt;dess tillämpning. Regeringen ansluter sig till den lagtekniska lösning&lt;br&gt;som Lagrådet förordar. Regeringen avser att återkomma till riksdagen&lt;br&gt;efter tre år med en redovisning av erfarenheterna av försöks-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt KvaL kan en intagen i vissa fall fa tillstånd att vistas utanför&lt;br&gt;anstalten (se t.ex. 11, 14 och 34 §§). Av 39 § KvaL framgår att sådana&lt;br&gt;vistelser skall räknas in i verkställigheten av straffet. Den föreslagna&lt;br&gt;verkställigheten med intensivövervakning syftar till att möjliggöra en&lt;br&gt;successiv övergång från anstaltsliv till ett liv i frihet och utgör på det&lt;br&gt;sättet ett alternativ och komplement till frigång enligt 11 § KvaL och&lt;br&gt;placering enligt 34 § KvaL. Skäl hade därför kunnat anföras för att&lt;br&gt;verkställigheten också skulle kategoriseras som en vistelse utanför&lt;br&gt;anstalt. Likheterna med intensivövervakning som ersättning för korta&lt;br&gt;fängelsestraff är dock så stora att det faller sig mer naturligt att på samma&lt;br&gt;sätt som i det sammanhanget tala om verkställighet utanför anstalt. Det&lt;br&gt;senare begreppet beskriver också mer korrekt den aktuella situationen.&lt;br&gt;För tydlighetens skull föreslås att 39 § KvaL ändras så att det klart&lt;br&gt;framgår att även verkställigheten genom intensivövervakning skall&lt;br&gt;räknas in i verkställighetstiden. I en senare översyn av KvaL bör&lt;br&gt;emellertid dessa - och andra - begreppsfrågor uppmärksammas ytter-&lt;br&gt;ligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Domareförbund har påpekat att enligt 9 § lagen om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll far Kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;på eget initiativ ändra en underlydande myndighets beslut samtidigt som&lt;br&gt;den underlydande myndighetens beslut kan överklagas till styrelsen av&lt;br&gt;den som beslutet gått emot. Enligt förbundet avviker regleringen från vad&lt;br&gt;som i allmänhet gäller när beslutanderätten delegeras till underlydande&lt;br&gt;organ. Den beskrivna ordningen gäller generellt inom kriminalvården&lt;br&gt;(enligt KvaL) och det finns inte utrymme att inom ramen för detta&lt;br&gt;projekt behandla och ta ställning till de underliggande principfrågorna.&lt;br&gt;De kommer däremot med största säkerhet att aktualiseras i samband med&lt;br&gt;den ovannämnda översynen av KvaL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den försöksverksamhet som föreslås i propositionen innebär totalt sett en&lt;br&gt;ambitionshöjning när det gäller kriminalvårdens arbete med&lt;br&gt;förberedelserna av de intagnas frigivning. Sannolikt finns stora lokala&lt;br&gt;variationer. På sina håll arbetar och dokumenterar man redan i dag på det&lt;br&gt;föreslagna sättet. På andra håll kommer förslagen att innebära större&lt;br&gt;förändringar och också kräva större personalresurser än som i dag avsätts&lt;br&gt;för de aktuella arbetsuppgifterna. Några remissinstanser, däribland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen, har ansett att kriminalvården behöver tillföras&lt;br&gt;resurser för att arbetet med frigivningsförberedelser skall kunna&lt;br&gt;intensifieras på det avsedda sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen innebär att ett antal intagna kommer att&lt;br&gt;verkställa en del av sina fängelsestraff genom intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll i stället för på anstalt. Som tidigare konstaterats är&lt;br&gt;det svårt att bedöma hur många intagna det kan bli fråga om. År 1999 var&lt;br&gt;det 775 personer som frigavs från straff på mer än två år och som inte var&lt;br&gt;utvisade och som därmed kunnat komma i fråga för verkställigheten. Av&lt;br&gt;dem var 110 föremål för § 34-placeringar och hade därför antagligen inte&lt;br&gt;varit aktuella. Dessutom måste ett okänt antal räknas bort på grund av&lt;br&gt;bristande personliga förutsättningar eller motivation. Sannolikt rör det sig&lt;br&gt;om maximalt 200 intagna per år som kan komma i fråga för den aktuella&lt;br&gt;verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den befintliga tekniken för intensivövervakning med elektronisk&lt;br&gt;kontroll kan användas även för det nu aktuella ändamålet. Enligt vad som&lt;br&gt;upplysts från kriminalvården finns också cn sådan överkapacitet att det&lt;br&gt;åtminstone inledningsvis inte krävs någon större nyanskaffning av&lt;br&gt;teknisk utrustning. Den klientgrupp som det här är fråga om kan&lt;br&gt;eventuellt förväntas vara mer resurskrävande under intensivöver-&lt;br&gt;vakningsperioden än de korttidsdömda. Trots detta och trots att det inte&lt;br&gt;är fråga om några stora årliga volymer gör Kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;bedömningen att förslaget i denna del på sikt i vart fall inte kommer att&lt;br&gt;medföra en ökning av kriminalvårdens kostnader. I ett kortare perspektiv&lt;br&gt;- under ett utvecklingsskede på något eller några år - bedömer styrelsen&lt;br&gt;emellertid att en viss kostnadsökning kommer att uppstå. Eftersom&lt;br&gt;dygnskostnaden för verkställigheten genom intensivövervakning, även&lt;br&gt;enligt styrelsens egen bedömning, kommer att vara lägre än dygns-&lt;br&gt;kostnaden för verkställighet på anstalt är det enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning troligt att verkställigheten på sikt t.o.m. kommer alt innebära&lt;br&gt;en viss kostnadsbesparing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att remisstiden har gått ut har riksdagen antagit regeringens&lt;br&gt;budgetproposition for år 2001. Enligt den skall kriminalvården få ett&lt;br&gt;ekonomiskt tillskott de närmaste åren. Ett av de områden som pekas ut&lt;br&gt;som prioriterade i propositionen är just kriminalvårdens arbete med&lt;br&gt;frigivningsförberedelser. De eventuella kostnadsökningar som det&lt;br&gt;intensifierade arbetssättet på sina håll kommer att innebära bör därför&lt;br&gt;kunna tillgodoses inom ramen för kriminalvårdens interna budgetarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län har påpekat att försöksverksamheten&lt;br&gt;innebär att domstolen kommer att tillföras ett icke ringa antal&lt;br&gt;kriminalvårdsmål. Möjligheten att verkställa korta fängelsestraff genom&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll har bara medfört ett&lt;br&gt;begränsat antal nya mål för domstolarna. De dåvarande regionmyn-&lt;br&gt;dighetema tog under år 1999 ställning till 4 398 ansökningar om sådan&lt;br&gt;verkställighet. I 51 fall överklagades regionmyndighetens beslut till&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen. Av dessa ärenden fördes 13 vidare till länsrätten.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att det nu aktuella&lt;br&gt;förslaget inte heller kommer att föranleda någon större måltillströmning.&lt;br&gt;Resursbehovet hos beslutsmyndigheter och överprövningsinstanser&lt;br&gt;förväntas således inte bli nämnvärt påverkat av försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget görs bedömningen att den föreslagna försöksverk- Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;samheten inte kommer att innebära några beaktansvärda kostnads-&lt;br&gt;ökningar för kriminalvården eller berörda myndigheter i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I Kriminalvårdsstyrelsens ordinarie uppgifter ingår att kontinuerligt följa&lt;br&gt;upp verksamheten. Detta är särskilt viktigt när det gäller en&lt;br&gt;försöksverksamhet. Kriminalvårdsstyrelsen bör därför ägna särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet åt att försöksverksamheten utformas så att den är lätt att&lt;br&gt;följa upp och utvärdera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag för regeringens och riksdagens fortsatta överväganden i&lt;br&gt;frågan är det viktigt att en mer övergripande utvärdering av försöks-&lt;br&gt;verksamheten görs. Det gäller både det intensifierade arbetssättet och&lt;br&gt;användningen av intensivövervakning med elektronisk kontroll som ett&lt;br&gt;led i frigivningsförberedelserna. Som exempel på frågor som bör&lt;br&gt;studeras har tidigare nämnts effekterna av kravet på två års strafftid för&lt;br&gt;verkställighet genom intensivövervakning samt effekterna av att olika&lt;br&gt;myndigheter kommer att besluta om § 34-placeringar för långtidsdömda&lt;br&gt;respektive verkställighet genom intensivövervakning. Överhuvudtaget&lt;br&gt;bör utvärderingen innehålla en beskrivning av försöksverksamheten och&lt;br&gt;- så långt möjligt - dess effekter samt en analys av behovet av&lt;br&gt;förändringar inför ett eventuellt permanentande. Brottsförebyggande&lt;br&gt;rådet kommer att ges i uppdrag att göra en sådan utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att verkställighet utanför anstalt enligt 33 a §, såvitt&lt;br&gt;avser beslut om särskilda villkor, behandlas på samma sätt som&lt;br&gt;permissioner och vistelser utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har behandlats i kapitel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tidigare gäller att verkställigheten i anstalt redan från början&lt;br&gt;skall vara inriktad på åtgärder som främjar den intagnes möjligheter att&lt;br&gt;leva ett liv utan kriminalitet och droger efter frigivningen, se bl.a. 4 §.&lt;br&gt;Flera av de åtgärder som nämns i 33 § vidtas också i ett tidigt skede av&lt;br&gt;verkställigheten eller vid upprepade tillfallen under verkställigheten.&lt;br&gt;Härvidlag innebär den nya bestämmelsen ingen förändring. Syftet med&lt;br&gt;bestämmelsen är att markera och tydliggöra de åtgärder som också skall&lt;br&gt;vidtas mot slutet av verkställigheten. Den påverkar således inte det arbete&lt;br&gt;med frigivningsförberedelser som enligt nuvarande reglering skall prägla&lt;br&gt;hela verkställighetstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall den sista tiden i anstalt vara inriktad på&lt;br&gt;konkreta förberedelser av den intagnes övergång från anstaltsliv till ett&lt;br&gt;liv i frihet. När frigivningsförberedelserna bör gå in i denna avslutande&lt;br&gt;fas kan inte anges generellt utan beror på strafftid, personliga och sociala&lt;br&gt;förutsättningar m.m. i det enskilda fallet. Det viktiga är att varje&lt;br&gt;frigivning föregås av en sådan fas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att den intagnes frigivningssituation skall&lt;br&gt;utredas. Detta sker givetvis i stor utsträckning redan i dag. Som anförts i&lt;br&gt;avsnitt 6 är det emellertid angeläget att man inom kriminalvården strävar&lt;br&gt;efter att utredningarna skall göras på ett mer strukturerat och enhetligt&lt;br&gt;sätt. Det är också viktigt att man utvecklar arbetsformer som bidrar till att&lt;br&gt;de intagna, andra myndigheter och övriga berörda engageras i&lt;br&gt;förberedelserna för frigivningen. De åtgärder som vidtas och de&lt;br&gt;kontakter som tas skall dokumenteras. Hur detta närmare skall ske bör&lt;br&gt;framgå av de föreskrifter som Kriminalvårdsstyrelsen kommer att&lt;br&gt;utförda. I fall där strafftiden är kort och de sociala och personliga&lt;br&gt;förutsättningarna är goda kan det räcka med att olika aspekter av&lt;br&gt;frigivningssituationen tas upp och diskuteras med den intagne och att&lt;br&gt;detta dokumenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården skall också vidta åtgärder för att den intagnes behov&lt;br&gt;av undervisning, utbildning, ekonomiskt, socialt och medicinskt stöd&lt;br&gt;efter frigivningen i möjligaste mån skall kunna tillgodoses. Regleringen&lt;br&gt;är i huvudsak densamma som enligt den upphävda 16 §. Skillnaden i&lt;br&gt;uttryckssätt innebär dock att i den mån de behov som den intagne ger&lt;br&gt;uttryck för kan bedömas som realistiska är kriminalvården skyldig att&lt;br&gt;vidta aktiva åtgärder så att dessa behov kan tillgodoses. Kriminalvården&lt;br&gt;har givetvis varken skyldighet eller möjlighet att tillhandahålla arbete,&lt;br&gt;bostad, vård m.m. efter frigivningen. Den centrala uppgiften för&lt;br&gt;kriminalvården är i stället att förmedla kontakter med aktuella myndig-&lt;br&gt;heter och organisationer ute i samhället. Syftet bör därvid vara att bygga&lt;br&gt;upp kontaktnät som kan fungera även efter frigivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits är det eftersträvansvärt att övergången från&lt;br&gt;anstaltsliv till ett liv i frihet - åtminstone efter längre frihetsstraff - sker&lt;br&gt;successivt t.ex. genom frigång, placering enligt 34 § eller verkställighet&lt;br&gt;enligt 33 a §. Enligt tredje stycket skall sådana möjligheter övervägas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket regleras samverkansfrågor. Frigivningsförberedelserna&lt;br&gt;skall självfallet ske i en nära dialog mellan kriminalvårdens personal och&lt;br&gt;den intagne. I normalfallet bör det vara den intagne som rent faktiskt har&lt;br&gt;kontakterna med andra myndigheter och organisationer. Om detta av&lt;br&gt;något skäl inte är möjligt måste dock kriminalvårdens personal vara&lt;br&gt;beredd att inta en mer aktiv roll. Saknar den intagne helt motivation att&lt;br&gt;delta i förberedelserna av frigivningen bör detta dokumenteras liksom&lt;br&gt;eventuella åtgärder som vidtagits av personalen. Olika frivillig-&lt;br&gt;organisationer, religiösa sammanslutningar, lekmannaövervakare m.fl.&lt;br&gt;bör i många fall kunna fungera som stöd i samband med frigivningen.&lt;br&gt;Även här har kriminalvården en viktig roll när det gäller att initiera&lt;br&gt;kontakter mellan den intagne och aktuella organisationer och enskilda.&lt;br&gt;Inför frigivningen är det också viktigt att de som står den intagne nära -&lt;br&gt;om de och den intagne vill det - engageras i förberedelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;br&gt;Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en förutsättning för verkställigheten anges i första stycket att den&lt;br&gt;skall vara ägnad att främja den intagnes anpassning i samhället. Det&lt;br&gt;innebär att verkställigheten skall vara noga planerad och ha ett uttalat&lt;br&gt;syfte när det gäller den intagnes återanpassning i samhället. En annan&lt;br&gt;förutsättning för verkställighet enligt paragrafen är att den dömde&lt;br&gt;avtjänar fängelse i lägst två år. Något krav på att det skall vara ett enda&lt;br&gt;utdömt straff ställs inte upp. Det kan alltså vara fråga om flera straff som&lt;br&gt;lagts samman. Verkställighet enligt paragrafen sker utanför anstalt men&lt;br&gt;det är fortfarande fråga om verkställighet av ett fängelsestraff och lagen&lt;br&gt;(1974:202) om beräkning av strafftid är därför tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges riktlinjerna för bedömningen om verkställigheten&lt;br&gt;skall beviljas. Den praxis som utbildats vid beslut om intensivöver-&lt;br&gt;vakning som ersättning för korta fängelsestraff bör kunna ge viss&lt;br&gt;vägledning. Som tidigare framhållits måste emellertid samhällsskydds-&lt;br&gt;aspektema särskilt beaktas. Vid den individuella bedömning som måste&lt;br&gt;göras bör givetvis erfarenheterna från den intagnes tid i anstalt tillmätas&lt;br&gt;stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har behandlats i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas till lagen (1994:451) om intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll (IövL) när det gäller formerna för&lt;br&gt;verkställigheten. Där finns närmare bestämmelser om övervakningen och&lt;br&gt;utegångsförbudet (3 §), alkohol- och drogförbudet (4 §), den lokala&lt;br&gt;kriminalvårdsmyndighetens åligganden (6 §), den dömdes åligganden&lt;br&gt;(7 §) och de föreskrifter som kan meddelas (8 §). I paragrafen klargörs&lt;br&gt;emellertid också att det utpräglade syftet med verkställighet enligt 33 a §&lt;br&gt;att främja den dömdes återanpassning i samhället kan medföra skillnader&lt;br&gt;i tillämpningen av bestämmelserna. Som närmare utvecklats i avsnitt 7.3&lt;br&gt;bör det få effekter framfor allt på kriminalvårdens arbete med de dömda i&lt;br&gt;samband med hembesök m.m. samt på utformningen av det individuella&lt;br&gt;övervakningsschemat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsäganden skall i vissa fall tillfrågas om han eller hon vill bli&lt;br&gt;underrättad om eventuella utevistelser som den intagne beviljas.&lt;br&gt;Ändringen innebär att detsamma skall gälla i fråga om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt enligt 33 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 9. Den innebär ett tydliggörande av att&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt enligt 33 a §, på samma sätt som vistelser&lt;br&gt;utanför anstalt, skall räknas in i verkställighetstiden. Syftet med&lt;br&gt;ändringen är att undvika oklarheter i den frågan. Frågan om särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot att tiden utanför anstalt räknas in i verkställighetstiden&lt;br&gt;prövas när det gäller vistelser utanför anstalt av Kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;(se 58 §). Om ett beslut om verkställighet utanför anstalt enligt 33 a §&lt;br&gt;upphävs är det övervakningsnämnden som, i samband med det, fastställer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur många dagar av straffet som har verkställts utanför anstalt (se 56 a § Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;och 15 § IövL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har i huvudsak utformats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den har behandlats i avsnitten 7.5 och 7.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslog regeringen att frågor om beslut om&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a § skulle regleras genom en hänvisning till 9-&lt;br&gt;10 §§ IövL. Lagrådet invände emellertid bl.a. att det skulle innebära att&lt;br&gt;det skulle finnas två bestämmelser (9 § IövL och 59 § KvaL) som anvisar&lt;br&gt;samma klagoordning för beslut om verkställighet enligt 33 a §. I enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag har hänvisningen till IövL i denna del utgått och&lt;br&gt;erforderliga bestämmelser i stället förts in i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att det är den intagne som skall&lt;br&gt;ansöka om verkställighet enligt 33 a § och att ansökan skall vara skriftlig&lt;br&gt;(jfr. 9 § IövL). Självfallet har kriminalvården ett ansvar för att bistå&lt;br&gt;intagna som behöver hjälp med att utforma en ansökan. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;förslag skulle det av paragrafen framgå att det är Kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;som prövar ansökningarna. Någon uttrycklig bestämmelse av den&lt;br&gt;innebörden har dock inte ansetts erforderlig eftersom det enligt&lt;br&gt;huvudregeln i 58 § är styrelsen som fattar beslut enligt KvaL. Av 59 §&lt;br&gt;framgår att styrelsens beslut får överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som vid verkställighet genom intensivövervakning som&lt;br&gt;ersättning för korta fängelsestraff åligger det den lokala kriminalvårds-&lt;br&gt;myndigheten att informera de intagna som kan komma i fråga för&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a § om innehållet i IövL samt göra den utredning&lt;br&gt;som krävs för att pröva ansökan (jfr 10 § IövL). Detta framgår av&lt;br&gt;paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas vidare i tredje stycket till reglerna i IövL när det&lt;br&gt;gäller beslut om föreskrifter under verkställigheten (13, 18 och 20 §§)&lt;br&gt;och beslut om upphörande av verkställigheten (14-17, 18 a och 19 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 26 kap. 7 § brottsbalken finns regler om senareläggning av villkorlig&lt;br&gt;frigivning vid verkställighet i anstalt. Verkställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;33 a § omfattas inte av bestämmelsen utan i fråga om sådan verk-&lt;br&gt;ställighet gäller att den upphör vid misskötsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i vissa fall besluta att ärenden om vistelse utanför anstalt&lt;br&gt;beträffande en viss intagen skall avgöras av regeringen. Ändringen&lt;br&gt;innebär att detsamma skall gälla i fråga om verkställighet utanför anstalt&lt;br&gt;enligt 33 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om vistelse utanför anstalt beträffande intagna för vilka&lt;br&gt;regeringen meddelat förordnande enligt 31 § överklagas till regeringen.&lt;br&gt;Ändringen innebär att detsamma skall gälla i fråga om beslut om&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt enligt 33 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:451) om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;?§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 7.6 och innebär att Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen ges möjlighet att delegera sin rätt att besluta om&lt;br&gt;intensivövervakning som ersättning för korta fängelsestraff till de lokala&lt;br&gt;kriminalvårdsmyndighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i departementspromemorian Från&lt;br&gt;anstalt till frihet (Ds2000:37)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7, 35, 39 och 58-59 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 33-33 b och&lt;br&gt;56 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelning av de intagna mellan öppna och slutna anstalter skall&lt;br&gt;följande iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F.n intagen bör placeras i en öppen anstalt, om inte placering i en sluten&lt;br&gt;anstalt är nödvändig av säkerhetsskäl eller för att den intagne skall få&lt;br&gt;möjlighet till sådant arbete eller sådan undervisning, utbildning eller&lt;br&gt;särskild behandling som inte lämpligen kan ordnas i en öppen anstalt.&lt;br&gt;Vid bedömningen av om det av säkerhetsskäl är nödvändigt med&lt;br&gt;placering i en sluten anstalt skall bland andra omständigheter beaktas om&lt;br&gt;det finns risk för att den intagne skall avvika eller fortsätta med brottslig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. Vidare skall den som&lt;br&gt;sätt ta befattning med narkotika&lt;br&gt;placeras i en sluten anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avtjänar fängelse i&lt;br&gt;lägst fyra år skall det särskilt&lt;br&gt;beslutas om de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för verkställigheten när det&lt;br&gt;gäller placering i anstalt samt&lt;br&gt;permissioner och vistelser utanför&lt;br&gt;anstalt enligt 11, 14, 32 och 34 §§.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl skall&lt;br&gt;sådana villkor beslutas också för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan befaras missbruka eller pa annat&lt;br&gt;under verkställigheten företrädesvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avtjänar fängelse i&lt;br&gt;lägst fyra år skall det särskilt&lt;br&gt;beslutas om de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för verkställigheten när det&lt;br&gt;gäller placering i anstalt samt&lt;br&gt;permissioner, vistelser och verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt enligt 11,&lt;br&gt;14, 32, 33 a och 34 §§. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl skall sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan intagen som dömts till&lt;br&gt;fängelse i lägst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor beslutas också för annan&lt;br&gt;intagen som dömts till fängelse i&lt;br&gt;lägst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av vilka särskilda villkor som skall gälla för verkställigheten&lt;br&gt;enligt tredje stycket skall ske så snart verkställigheten påbörjas eller&lt;br&gt;annars så snart behov därav uppkommer. Villkoren skall omprövas när&lt;br&gt;det finns anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstaltsplacering, Beslut om anstaltsplacering,&lt;br&gt;förflyttning till annan anstalt samt &amp;nbsp;&amp;nbsp;förflyttning till annan anstalt samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:1011.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 16 § 1981:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:599.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;permissioner och vistelser utanför&lt;br&gt;anstalt enligt 11, 14, 32 och 34 §§&lt;br&gt;som strider mot de särskilda&lt;br&gt;villkoren får inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;permissioner, vistelser och&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;11, 14, 32, 33 a och 34 §§ som&lt;br&gt;strider mot de särskilda villkoren&lt;br&gt;får inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sista tiden i anstalt skall&lt;br&gt;vara särskilt inriktad på konkreta&lt;br&gt;åtgärder för att förbereda den&lt;br&gt;intagnes frigivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagnes bostads- och&lt;br&gt;sysselsättningssituation samt hans&lt;br&gt;eller hennes behov av stöd- och&lt;br&gt;behandlingsinsatser efter frigiv-&lt;br&gt;ningen skall utredas. Utredningen&lt;br&gt;skall syfta till att den intagne vid&lt;br&gt;frigivningen i möjligaste mån skall&lt;br&gt;ha sin försörjning ordnad genom&lt;br&gt;arbete eller på annat sätt och att&lt;br&gt;bostadsfrågan skall vara löst. Om&lt;br&gt;den intagne behöver undervisning,&lt;br&gt;utbildning eller ekonomiskt,&lt;br&gt;socialt eller medicinskt stöd efter&lt;br&gt;frigivningen skall åtgärder vidtas&lt;br&gt;för att så långt möjligt tillgodose&lt;br&gt;dessa behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att bevilja&lt;br&gt;den intagne frigång enligt 11 §,&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt&lt;br&gt;enligt 33 a § eller vistelse utanför&lt;br&gt;anstalt enligt 34 § skall särskilt&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelserna skall ske i nära&lt;br&gt;samverkan med den intagne och i&lt;br&gt;samarbete med berörda myndig-&lt;br&gt;heter, organisationer och enskilda&lt;br&gt;personer som kan främja den&lt;br&gt;intagnes anpassning i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder och ställningstagan-&lt;br&gt;den enligt denna paragraf skall&lt;br&gt;dokumenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intagen som avtjänar&lt;br&gt;fängelse i lägst två år kan, för att&lt;br&gt;underlätta hans eller hennes&lt;br&gt;anpassning i samhället, medges att&lt;br&gt;verkställa högst fyra månader av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Tidigare 33 § upphävd genom 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffet omedelbart före villkorlig Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;frigivning utanför anstalt. Verk- Bilaga 1&lt;br&gt;ställigheten skall ske genom&lt;br&gt;intensivövervakning med elektro-&lt;br&gt;nisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande till sådan verk-&lt;br&gt;ställighet får inte lämnas om det&lt;br&gt;kan befaras att den intagne&lt;br&gt;kommer att avvika, återfalla i brott&lt;br&gt;eller missbruka alkohol, narkotika&lt;br&gt;eller andra beroendeframkallande&lt;br&gt;medel eller särskilda skäl i övrigt&lt;br&gt;talar mot verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 § följer att beslut enligt&lt;br&gt;denna bestämmelse inte får strida&lt;br&gt;mot de särskilda villkor som gäller&lt;br&gt;för verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om formerna för&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a §&lt;br&gt;tillämpas 3, 4, 6 och 7 samt 8 §&lt;br&gt;första stycket 1-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen (1994:451) om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektro-&lt;br&gt;nisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vilka&lt;br&gt;villkor och föreskrifter som skall&lt;br&gt;gälla för verkställigheten skall&lt;br&gt;särskilt beaktas att syftet med&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a § är att&lt;br&gt;underlätta den dömdes anpassning&lt;br&gt;i samhället.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0376/prop_200001__76-2.png" style="width:20pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Om en intagen avtjänar straff för&lt;br&gt;ett brott som har riktat sig mot&lt;br&gt;någons liv, hälsa, frihet eller frid,&lt;br&gt;skall målsäganden tillfrågas om&lt;br&gt;han eller hon vill bli underrättad&lt;br&gt;om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i vilken anstalt den intagne&lt;br&gt;befinner sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en intagen avtjänar straff för&lt;br&gt;ett brott som har riktat sig mot&lt;br&gt;någons liv, hälsa, frihet eller frid,&lt;br&gt;skall målsäganden tillfrågas om&lt;br&gt;han eller hon vill bli underrättad&lt;br&gt;om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne förflyttas till&lt;br&gt;öppen anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i vilken anstalt den intagne&lt;br&gt;befinner sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne får permission&lt;br&gt;enligt 32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne förflyttas till&lt;br&gt;öppen anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne vistas utanför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne får permission&lt;br&gt;enligt 32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-om den intagne vistas utanför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anstalten enligt 11, 14, 34, 37 eller&lt;br&gt;43 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne friges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne rymmer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne uteblir efter&lt;br&gt;permission eller någon annan&lt;br&gt;vistelse utanför anstalten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anstalten enligt 11, 14, 34, 37 eller&lt;br&gt;43 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne verkställer en&lt;br&gt;del av straffet utanför anstalt&lt;br&gt;enligt 33 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne friges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne rymmer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne uteblir efter&lt;br&gt;permission eller någon annan&lt;br&gt;vistelse utanför anstalten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begärd underrättelse behöver inte lämnas angående en planerad&lt;br&gt;vistelse utanför anstalten när en underrättelse på grund av beslutad&lt;br&gt;bevakning eller andra förhållanden framstår som uppenbart obehövlig.&lt;br&gt;Detsamma gäller när en underrättelse kan befaras medföra fara för den&lt;br&gt;intagnes liv eller hälsa. Underrättelse till målsägande angående frigivning&lt;br&gt;skall lämnas i lämplig tid före frigivningen och i andra fall så tidigt som&lt;br&gt;möjligt. Underrättelse skall utformas på ett sätt som är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för vistelse utanför anstalt&lt;br&gt;enligt 11 §, 14 § andra stycket&lt;br&gt;eller 32, 34 eller 37 § räknas in i&lt;br&gt;verkställighetstiden, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för vistelse eller verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;11 §, 14 § andra stycket eller 32,&lt;br&gt;33 a, 34 eller 37 § räknas in i verk-&lt;br&gt;ställighetstiden, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag i andra&lt;br&gt;frågor än som avses i 54-56 §§&lt;br&gt;meddelas av kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 af&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z fråga om beslut om&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a § och&lt;br&gt;upphörande av sådan verk-&lt;br&gt;ställighet tillämpas 9—10 §§, 13 §&lt;br&gt;första stycket första meningen,&lt;br&gt;andra och tredje styckena, 14-&lt;br&gt;16 §§, 17 § första stycket samt 18-&lt;br&gt;20 §§ lagen (1994:451) om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektro-&lt;br&gt;nisk kontroll. Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen får dock inte föreskriva&lt;br&gt;att frågan om verkställighet enligt&lt;br&gt;33 a § skall prövas av en lokal&lt;br&gt;kriminalvårdsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag i andra&lt;br&gt;frågor än som avses i 54-56 a §§&lt;br&gt;meddelas av Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor på vilka första stycket är tillämpligt gäller omedelbart, Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;om inte något annat förordnas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far beträffande en&lt;br&gt;viss intagen besluta att ett ärende&lt;br&gt;om vistelse utom anstalt skall&lt;br&gt;överlämnas till regeringens pröv-&lt;br&gt;ning, om det är påkallat med&lt;br&gt;hänsyn till rikets säkerhet eller till&lt;br&gt;risken för att den intagne under&lt;br&gt;verkställigheten i anstalt med-&lt;br&gt;verkar till brott som innefattar&lt;br&gt;användande av våld, hot eller&lt;br&gt;tvång för politiska syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 a §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får beträffande en&lt;br&gt;viss intagen besluta att ett ärende&lt;br&gt;om vistelse eller verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt skall överlämnas&lt;br&gt;till regeringens prövning, om det&lt;br&gt;är påkallat med hänsyn till rikets&lt;br&gt;säkerhet eller till risken för att den&lt;br&gt;intagne under verkställigheten i&lt;br&gt;anstalt medverkar till brott som&lt;br&gt;innefattar användande av våld, hot&lt;br&gt;eller tvång för politiska syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Beslut i fråga om&lt;br&gt;vistelse eller verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt för en intagen för vilken&lt;br&gt;regeringen har meddelat förord-&lt;br&gt;nande enligt 31 § överklagas dock&lt;br&gt;hos regeringen. Detsamma gäller&lt;br&gt;andra beslut av styrelsen enligt&lt;br&gt;denna lag än som nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Beslut i fråga om&lt;br&gt;vistelse utanför anstalt för en&lt;br&gt;intagen för vilken regeringen har&lt;br&gt;meddelat förordnande enligt 31 §&lt;br&gt;överklagas dock hos regeringen.&lt;br&gt;Detsamma gäller andra beslut av&lt;br&gt;styrelsen enligt denna lag än som&lt;br&gt;nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av beslut som avses i 49 § första meningen&lt;br&gt;finns bestämmelser i 38 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 2001 och gäller till och med&lt;br&gt;den 31 augusti 2004. Lagen skall dock även därefter tillämpas på&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt som pågår eller som har beslutats när lagen&lt;br&gt;upphör att gälla. En ansökan om verkställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;33 a § som har gjorts innan lagen upphört att gälla skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen. Beslutas det i sådant fall om verkställighet enligt 33 a § skall lagen&lt;br&gt;fortsätta att tillämpas på denna verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:451) om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1994:451) om intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen prövar&lt;br&gt;på skriftlig ansökan av den dömde&lt;br&gt;frågan, om denne skall få undergå&lt;br&gt;verkställighet av dom på fängelse&lt;br&gt;utanför anstalt. Styrelsen får&lt;br&gt;föreskriva att frågan istället skall&lt;br&gt;prövas av en regionmyndighet.&lt;br&gt;Har ett beslut fattats av en&lt;br&gt;regionmyndighet får det ändras av&lt;br&gt;styrelsen. Den som beslutet angår&lt;br&gt;far påkalla styrelsens prövning,&lt;br&gt;om beslutet gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut fr&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen prövar&lt;br&gt;på skriftlig ansökan av den dömde&lt;br&gt;frågan, om denne skall få undergå&lt;br&gt;verkställighet av dom på fängelse&lt;br&gt;utanför anstalt. Styrelsen far&lt;br&gt;föreskriva att frågan istället skall&lt;br&gt;prövas av en lokal kriminalvårds-&lt;br&gt;myndighet. Har ett beslut fattats av&lt;br&gt;en lokal kriminalvårdsmyndighet&lt;br&gt;får det ändras av styrelsen. Den&lt;br&gt;som beslutet angår får påkalla&lt;br&gt;styrelsens prövning, om beslutet&lt;br&gt;gått honom eller henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;departementspromemorian Från anstalt till frihet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Göta hovrätt,&lt;br&gt;Sundsvalls tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i&lt;br&gt;Östergötlands län, Justitiekanslem, Domstolsverket, Riksåklagaren,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsnämnden,&lt;br&gt;Övervakningsnämnden i Helsingborg, Övervakningsnämnden Stockholm&lt;br&gt;Söder, Brottsförebyggande rådet, Datainspektionen, Brottsoffer-&lt;br&gt;myndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Akademikerförbundet SSR (SACO i&lt;br&gt;kriminalvården), Facket för Service och Kommunikation (SEKO),&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Domareförbund, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges frivårdstjänstemän och Riksförbundet Frivilliga&lt;br&gt;samhällsarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden från Åklagarkammaren i&lt;br&gt;Stockholm, Ekobrottsmyndigheten i Stockholm, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg, Åklagarkammaren i Malmö, Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Linköping, Åklagarkammaren i Norrköping, Åklagarkammaren i Växjö,&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Västerås, Åklagarmyndigheten i Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statstjänstemannaförbundet-OFR, Kriminalvårdens lokala ledare,&lt;br&gt;Kriminellas revansch i samhället, Svenska fångvårdssällskapet och&lt;br&gt;Svenska skyddsförbundet har beretts tillfälle att yttra sig men har avstått&lt;br&gt;från det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7, 35, 39 och 58-59 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 33-33 b och&lt;br&gt;56 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelning av de intagna mellan öppna och slutna anstalter skall&lt;br&gt;följande iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intagen bör placeras i en öppen anstalt, om inte placering i en sluten&lt;br&gt;anstalt är nödvändig av säkerhetsskäl eller för att den intagne skall få&lt;br&gt;möjlighet till sådant arbete eller sådan undervisning, utbildning eller&lt;br&gt;särskild behandling som inte lämpligen kan ordnas i en öppen anstalt.&lt;br&gt;Vid bedömningen av om det av säkerhetsskäl är nödvändigt med&lt;br&gt;placering i en sluten anstalt skall bland andra omständigheter beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns risk för att den intagne&lt;br&gt;verksamhet. Vidare skall den som&lt;br&gt;sätt ta befattning med narkotika&lt;br&gt;placeras i en sluten anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avtjänar fängelse i&lt;br&gt;lägst fyra år skall det särskilt&lt;br&gt;beslutas om de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för verkställigheten när det&lt;br&gt;gäller placering i anstalt samt&lt;br&gt;permissioner och vistelser utanför&lt;br&gt;anstalt enligt 11, 14, 32 och 34 §§.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl skall&lt;br&gt;sådana villkor beslutas också för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;all avvika eller fortsätta med brottslig&lt;br&gt;kan befaras missbruka eller på annat&lt;br&gt;under verkställigheten företrädesvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som avtjänar fängelse i&lt;br&gt;lägst fyra år skall det särskilt&lt;br&gt;beslutas om de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för verkställigheten när det&lt;br&gt;gäller placering i anstalt samt&lt;br&gt;permissioner, vistelser och verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt enligt 11,&lt;br&gt;14, 32, 33 a och 34 §§. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl skall sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan intagen som dömts till&lt;br&gt;fängelse i lägst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor beslutas också för annan&lt;br&gt;intagen som dömts till fängelse i&lt;br&gt;lägst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av vilka särskilda villkor som skall gälla för verkställigheten&lt;br&gt;enligt tredje stycket skall ske så snart verkställigheten påbörjas eller&lt;br&gt;annars så snart behov därav uppkommer. Villkoren skall omprövas när&lt;br&gt;det finns anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstaltsplacering,&lt;br&gt;förflyttning till annan anstalt samt&lt;br&gt;permissioner och vistelser utanför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om anstaltsplacering,&lt;br&gt;förflyttning till annan anstalt samt&lt;br&gt;permissioner, vistelser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1990:1011.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 16 § 1981:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:599.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anstalt enligt 11, 14, 32 och 34 §§&lt;br&gt;som strider mot de särskilda&lt;br&gt;villkoren tär inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;11, 14, 32, 33 a och 34 §§ som&lt;br&gt;strider mot de särskilda villkoren&lt;br&gt;får inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sista tiden i anstalt skall&lt;br&gt;förberedelserna av den intagnes&lt;br&gt;frigivning vara särskilt inriktade&lt;br&gt;på konkreta åtgärder för att&lt;br&gt;underlätta övergången till ett liv i&lt;br&gt;frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intagnes bostads- och&lt;br&gt;sysselsättningssituation samt hans&lt;br&gt;eller hennes behov av stöd- och&lt;br&gt;behandlingsinsatser efter frigiv-&lt;br&gt;ningen skall utredas. Utredningen&lt;br&gt;skall syfta till att den intagne vid&lt;br&gt;frigivningen i möjligaste mån skall&lt;br&gt;ha sin försörjning ordnad genom&lt;br&gt;arbete eller på annat sätt och att&lt;br&gt;han eller hon skall ha tillgång till&lt;br&gt;bostad. Om den intagne behöver&lt;br&gt;undervisning, utbildning eller&lt;br&gt;ekonomiskt, socialt eller medi-&lt;br&gt;cinskt stöd efter frigivningen skall&lt;br&gt;åtgärder vidtas så att dessa behov,&lt;br&gt;så långt som möjligt, kan&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att bevilja&lt;br&gt;den intagne frigång enligt 11 §,&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt&lt;br&gt;enligt 33 a § eller vistelse utanför&lt;br&gt;anstalt enligt 34 § skall särskilt&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelserna skall ske i nära&lt;br&gt;samverkan med den intagne och i&lt;br&gt;samarbete med berörda myndig-&lt;br&gt;heter, organisationer och enskilda&lt;br&gt;personer som kan främja den&lt;br&gt;intagnes anpassning i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder och ställningstagan-&lt;br&gt;den enligt denna paragraf skall&lt;br&gt;dokumenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intagen som avtjänar&lt;br&gt;fängelse i lägst två år kan, för att&lt;br&gt;underlätta hans eller hennes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Tidigare 33 § upphävd genom 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassning i samhället, medges att&lt;br&gt;verkställa högst fyra månader av&lt;br&gt;straffet omedelbart före villkorlig&lt;br&gt;frigivning utanför anstalt. Verk-&lt;br&gt;ställigheten skall ske genom&lt;br&gt;intensivövervakning med elektro-&lt;br&gt;nisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medgivande till sådan verk-&lt;br&gt;ställighet får inte lämnas om det&lt;br&gt;kan befaras att den intagne&lt;br&gt;kommer att avvika, återfalla i brott&lt;br&gt;eller missbruka alkohol, narkotika&lt;br&gt;eller andra beroendeframkallande&lt;br&gt;medel eller särskilda skäl i övrigt&lt;br&gt;talar mot verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 § följer att beslut enligt&lt;br&gt;denna bestämmelse inte får strida&lt;br&gt;mot de särskilda villkor som gäller&lt;br&gt;för verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;33b§&lt;/sup&gt; .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om formerna för&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a § till-&lt;br&gt;lämpas 3, 4, 6 och 7 samt 8 §&lt;br&gt;första stycket 1-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen (1994:451) om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektro-&lt;br&gt;nisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vilka&lt;br&gt;villkor och föreskrifter som skall&lt;br&gt;gälla för verkställigheten skall&lt;br&gt;särskilt beaktas att syftet med&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a § är att&lt;br&gt;underlätta den intagnes anpass-&lt;br&gt;ning i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en intagen avtjänar straff för ett brott som har riktat sig mot&lt;br&gt;någons liv, hälsa, frihet eller frid, skall målsäganden tillfrågas om han&lt;br&gt;eller hon vill bli underrättad om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i vilken anstalt den intagne befinner sig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne förflyttas till öppen anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne får permission enligt 32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne vistas utanför anstalt enligt 11, 14, 34, 37 eller 43 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om den intagne verkställer en&lt;br&gt;del av straffet utanför anstalt&lt;br&gt;enligt 33 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne friges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne rymmer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om den intagne uteblir efter permission eller någon annan vistelse&lt;br&gt;utanför anstalten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begärd underrättelse behöver inte lämnas angående en planerad&lt;br&gt;vistelse utanför anstalten när en underrättelse på grund av beslutad&lt;br&gt;bevakning eller andra förhållanden framstår som uppenbart obehövlig.&lt;br&gt;Detsamma gäller när en underrättelse kan befaras medföra fara för den&lt;br&gt;intagnes liv eller hälsa. Underrättelse till målsägande angående frigivning&lt;br&gt;skall lämnas i lämplig tid före frigivningen och i andra fall så tidigt som&lt;br&gt;möjligt. Underrättelsen skall utformas på ett sätt som är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för vistelse utanför anstalt&lt;br&gt;enligt 11 §, 14 § andra stycket&lt;br&gt;eller 32, 34 eller 37 § räknas in i&lt;br&gt;verkställighetstiden, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid för vistelse eller verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;11 §, 14 § andra stycket eller 32,&lt;br&gt;33 a, 34 eller 37 § räknas in i verk-&lt;br&gt;ställighetstiden, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut om&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a § och&lt;br&gt;upphörande av sådan verk-&lt;br&gt;ställighet tillämpas 9-10 §§, 13 §&lt;br&gt;första stycket första meningen,&lt;br&gt;andra och tredje styckena, 14-&lt;br&gt;16 §§, 17 § första stycket samt 18-&lt;br&gt;20 §§ lagen (1994:451) om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektro-&lt;br&gt;nisk kontroll. Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen får dock inte föreskriva&lt;br&gt;att frågan om verkställighet enligt&lt;br&gt;33 a § skall prövas av en lokal&lt;br&gt;kriminalvårdsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag i andra&lt;br&gt;frågor än som avses i 54-56 §§&lt;br&gt;meddelas av kriminalvårds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag i andra&lt;br&gt;frågor än som avses i 54-56 a §§&lt;br&gt;meddelas av Kriminalvårds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor på vilka första stycket är tillämpligt gäller omedelbart,&lt;br&gt;om inte något annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 a §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får beträffande en Regeringen får beträffande en&lt;br&gt;viss intagen besluta att ett ärende viss intagen besluta att ett ärende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vistelse utom anstalt skall&lt;br&gt;överlämnas till regeringens pröv-&lt;br&gt;ning, om det är påkallat med&lt;br&gt;hänsyn till rikets säkerhet eller till&lt;br&gt;risken för att den intagne under&lt;br&gt;verkställigheten i anstalt med-&lt;br&gt;verkar till brott som innefattar&lt;br&gt;användande av våld, hot eller&lt;br&gt;tvång för politiska syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vistelse eller verkställighet Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;utanför anstalt skall överlämnas Bilaga 3&lt;br&gt;till regeringens prövning, om det&lt;br&gt;är påkallat med hänsyn till rikets&lt;br&gt;säkerhet eller till risken för att den&lt;br&gt;intagne under verkställigheten i&lt;br&gt;anstalt medverkar till brott som&lt;br&gt;innefattar användande av våld, hot&lt;br&gt;eller tvång för politiska syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Beslut i fråga om&lt;br&gt;vistelse utanför anstalt för en&lt;br&gt;intagen för vilken regeringen har&lt;br&gt;meddelat förordnande enligt 31 §&lt;br&gt;överklagas dock hos regeringen.&lt;br&gt;Detsamma gäller andra beslut av&lt;br&gt;styrelsen enligt denna lag än som&lt;br&gt;nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av beslut som avses i 49 § första meningen&lt;br&gt;finns bestämmelser i 38 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;särskilda fall enligt denna lag far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Beslut i fråga om&lt;br&gt;vistelse eller verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt för en intagen för vilken&lt;br&gt;regeringen har meddelat förord-&lt;br&gt;nande enligt 31 § överklagas dock&lt;br&gt;hos regeringen. Detsamma gäller&lt;br&gt;andra beslut av styrelsen enligt&lt;br&gt;denna lag än som nu har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001 och gäller till och med den&lt;br&gt;30 september 2004. Lagen skall dock även därefter tillämpas på&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt som pågår eller som har beslutats när lagen&lt;br&gt;upphör att gälla. En ansökan om verkställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;33 a § som har gjorts innan lagen upphört att gälla skall prövas enligt&lt;br&gt;lagen. Beslutas det i sådant fall om verkställighet enligt 33 a § skall lagen&lt;br&gt;fortsätta att tillämpas på denna verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:451) om&lt;br&gt;intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1994:451) om intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen prövar&lt;br&gt;på skriftlig ansökan av den dömde&lt;br&gt;frågan, om denne skall fä undergå&lt;br&gt;verkställighet av dom på fängelse&lt;br&gt;utanför anstalt. Styrelsen får&lt;br&gt;föreskriva att frågan i stället skall&lt;br&gt;prövas av en regionmyndighet.&lt;br&gt;Har ett beslut fattats av en&lt;br&gt;regionmyndighet får det ändras av&lt;br&gt;styrelsen. Den som beslutet angår&lt;br&gt;får påkalla styrelsens prövning,&lt;br&gt;om beslutet gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut få&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen prövar&lt;br&gt;på skriftlig ansökan av den dömde&lt;br&gt;frågan, om denne skall få undergå&lt;br&gt;verkställighet av dom på fängelse&lt;br&gt;utanför anstalt. Styrelsen far&lt;br&gt;föreskriva att frågan i stället skall&lt;br&gt;prövas av en lokal kriminalvårds-&lt;br&gt;myndighet. Har ett beslut fattats av&lt;br&gt;en lokal kriminalvårdsmyndighet&lt;br&gt;får det ändras av styrelsen. Den&lt;br&gt;som beslutet angår får påkalla&lt;br&gt;styrelsens prövning, om beslutet&lt;br&gt;gått honom eller henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-01-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif&lt;br&gt;Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 14 december 2000 (Justitiedepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:451) om intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Anne Holm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om kriminalvård i anstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissen innebär att den föreslagna nya formen för verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt till en böijan skall införas såsom en försöksverksamhet.&lt;br&gt;Häremot har Lagrådet inte något att erinra. Lagrådet har också förståelse&lt;br&gt;för att den nya verkställighetsformen inte regleras i en särskild lag utan i&lt;br&gt;lagen om kriminalvård i anstalt, eftersom den kan nära samspela med&lt;br&gt;andra former för utslussning från anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot vill Lagrådet allvarligt ifrågasätta den valda lagtekniken.&lt;br&gt;Denna innebär bl.a. att för den tid under vilken försöksverksamheten&lt;br&gt;skall pågå ändringar sker i fråga om vissa nu gällande paragrafer. Vidtas&lt;br&gt;inga lagstiftningsåtgärder vid försöksperiodens slut återgår lydelsen&lt;br&gt;automatiskt till den tidigare gällande. Detta medför den från språkliga&lt;br&gt;synpunkter egendomliga konsekvensen att en paragraf, 16 §, som enligt&lt;br&gt;ändringslagen ”skall upphöra att gälla”, plötsligt återupplivas, om&lt;br&gt;ändringslagen inte längre ”gäller”. I sak allvarligare är frågan vad som&lt;br&gt;händer om nu gällande paragrafer, t.ex. 7 eller 35 §, behöver ändras på&lt;br&gt;längre sikt under den tid försöksverksamheten pågår. Hur skall&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till en sådan ändring utformas för att dels&lt;br&gt;föreskrifter om försöksverksamheten skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;försöksverksamhetens slut, dels de mer permanenta ändringarna inte&lt;br&gt;skall göra det? Lagrådet har svårt att föreställa sig någon godtagbar form&lt;br&gt;för sådana övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om någon bestämd giltighetstid för de föreslagna lagändringarna&lt;br&gt;inte föreskrivs i övergångsbestämmelserna står det naturligtvis riksdagen&lt;br&gt;fritt att upphäva dem, om försöket misslyckas. Oavsett vilken tid som&lt;br&gt;anges kan riksdagen genom att ändra lagen om kriminalvård i anstalt&lt;br&gt;avbryta försöket i förtid. Och skall ändringarna upphöra att gälla vid&lt;br&gt;försöksverksamhetens slut måste riksdagen ändå lagstifta åtminstone för&lt;br&gt;att överföra innehållet i 33 § - som regeringen ansett bättre än nuvarande&lt;br&gt;16 § ge uttryck för lagstiftarens intentioner - till den permanenta&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är det en bättre ordning att inte nu föreskriva&lt;br&gt;någon bestämd giltighetstid för den föreslagna lagen. Det synes fullt&lt;br&gt;tillräckligt att riksdagen nu förklarar sig vilja ompröva de föreslagna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringarna när erforderlig erfarenhet vunnits av deras tillämpning. Prop. 2000/01:76&lt;br&gt;Därtill kan riksdagen, om så anses behövligt, ange viss tid inom vilken Bilaga 4&lt;br&gt;regeringen skall till riksdagen redovisa de vunna erfarenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås att bl.a. 9 och 9 a §§ lagen om intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll skall tillämpas i fråga om beslut om&lt;br&gt;verkställighet enligt 33 a §. Det innebär främst att Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen på skriftlig ansökan av den dömde skall pröva frågan om denne&lt;br&gt;skall få undergå verkställighet av dom på fängelse utanför anstalt. Av&lt;br&gt;andra meningen i den föreslagna paragrafen framgår emellertid att&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen inte skall ha den möjlighet att delegera&lt;br&gt;beslutanderätt till en lokal kriminalvårdsmyndighet som eljest finns&lt;br&gt;enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att Kriminalvårdsstyrelsen skall vara enda beslutande&lt;br&gt;myndighet framstår hänvisningen till 9 a § som oförklarlig.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 9 a § fyller en uppgift endast i det fall att en annan&lt;br&gt;myndighet än styrelsen beslutar i första instans. När Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen själv meddelar det första beslutet, kommer bestämmelserna i&lt;br&gt;7 a § förvaltningsprocesslagen att automatiskt medföra att styrelsen blir&lt;br&gt;den enskildes motpart sedan handlingarna i ärendet överlämnats till&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreskrivs i 9 § lagen om intensivövervakning med elektronisk&lt;br&gt;kontroll att Kriminalvårdsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten. Hänvisningen i den nu föreslagna paragrafen kommer att&lt;br&gt;omfatta båda reglerna. I 59 § lagen om kriminalvård i anstalt finns dock&lt;br&gt;redan en bestämmelse i vilken föreskrivs alt Kriminalvårdsstyrelsens&lt;br&gt;beslut i särskilda fall enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätt. Styrelsens beslut om verkställighet enligt den föreslagna&lt;br&gt;33 a § kan anses som ett sådant beslut i det särskilda fallet som måste&lt;br&gt;anses falla inom ramen för 59 §. Det skulle med andra ord komma att&lt;br&gt;finnas två bestämmelser som anvisade samma klagoordning. Lagrådet&lt;br&gt;förordar därför att hänvisningen till 9 och 9 a §§ lagen om&lt;br&gt;intensivövervakning utgår och att sista meningen i den föreslagna&lt;br&gt;paragrafen stryks. I den nuvarande första meningen bör orden ”om&lt;br&gt;beslut” utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås ytterligare att 10 § lagen om intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll skall tillämpas vid beslut om verkställighet&lt;br&gt;enligt 33 a §. Enligt den nämnda 10 § skall den lokala kriminalvårds-&lt;br&gt;myndigheten verka för att den som dömts till fängelse högst tre månader&lt;br&gt;skall informeras om innehållet i lagen samt ombesörja erforderlig&lt;br&gt;utredning. Det förra ledet är uppenbarligen inte tillämpligt efter bokstaven,&lt;br&gt;även om det måste antas vara avsikten att åsyfta den grupp intagna som&lt;br&gt;omfattas av 33 a §. Detta kunde tidigare uttryckas med lokutionen att 10 §&lt;br&gt;skulle äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar sålunda att 56 a § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kriminalvårdsstyrelsen prövar på skriftlig ansökan av den intagne&lt;br&gt;frågan, om denne med tillämpning av 33 a § skall få undergå verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala kriminalvårdsmyndigheten skall verka för att intagna som&lt;br&gt;kan komma i fråga för verkställighet enligt 33 a § informeras om&lt;br&gt;innehållet i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk&lt;br&gt;kontroll och skall ombesörja den utredning som behövs för prövningen&lt;br&gt;av en ansökan om sådan verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkställighet enligt 33 a § och upphörande av sådan&lt;br&gt;verkställighet tillämpas i övrigt 13 § första stycket första meningen samt&lt;br&gt;andra och tredje styckena, 14-16 §§, 17 § första stycket samt 18-20 §§&lt;br&gt;lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följs Lagrådets förslag att någon begränsning av lagens giltighetstid inte&lt;br&gt;skall föreskrivas nu, behövs endast en föreskrift om tidpunkten för den&lt;br&gt;nya lagens ikraftträdande. De föreslagna föreskrifterna om övergångsvis&lt;br&gt;fortsatt tillämpning av ändringslagen, vilka i sig är välgrundade, kan&lt;br&gt;meddelas om och när ändringarna upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;J ustitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, statsråden Thalén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Ulvskog, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Engqvist,&lt;br&gt;Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:76 Från anstalt till frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 61083, Stockholm 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:JuU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-03-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-03-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-03-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-03-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-03-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:03:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0376</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:03:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:JuU21</uppgift>
<ref_dok_id>GO01JuU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Från anstalt till frihet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:76&lt;br/&gt;
Från anstalt till frihet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ju8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:76 Från anstalt till frihet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:76&lt;br/&gt;
Från anstalt till frihet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ju9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:76 Från anstalt till frihet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:76&lt;br/&gt;
Från anstalt till frihet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ju10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:76 Från anstalt till frihet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:76&lt;br/&gt;
Från anstalt till frihet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ju10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:76 Från anstalt till frihet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:76&lt;br/&gt;
Från anstalt till frihet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ju9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:76 Från anstalt till frihet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:76&lt;br/&gt;
Från anstalt till frihet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ju8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:76 Från anstalt till frihet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>