<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284950</hangar_id>
 <dok_id>GO0371</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>71</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:71</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>71</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-03-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:59</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar Prop. 2000/01:71 </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0371/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0371</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0371</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:71&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Nytt huvudmannaskap för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Landstingen och Gotlands kommun är i dag huvudmän för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama, dvs. utbildning till arbetsterapeut,&lt;br&gt;audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör,&lt;br&gt;sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och tand-&lt;br&gt;hygienist samt utbildning inom social omsorg. I propositionen föreslås&lt;br&gt;att staten från och med den 1 januari 2002 övertar huvudmannaskapet för&lt;br&gt;dessa utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett övertagande av huvudmannaskapet avses att staten tar över det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för att organisera, genomföra och finansiera&lt;br&gt;utbildningarna. Samtliga landsting med undantag av Jönköpings läns&lt;br&gt;landsting och Gotlands kommun har under 1995-1999 genom avtal&lt;br&gt;överlämnat ett utbildningsuppdrag till den statliga högskolan. Parterna&lt;br&gt;avser att träffa avtal om att dessa avtal skall upphöra att gälla i samband&lt;br&gt;med att staten tar över huvudmannaskapet för vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen skall vara kostnadsneutral, och en ekonomisk reglering bör&lt;br&gt;ske genom att det generella statsbidraget till landstingen från och med&lt;br&gt;2002 reduceras med 1 420 miljoner kronor. Som en konsekvens av ett&lt;br&gt;förstatligande av vårdhögskoleutbildningarna föreslås att lagen&lt;br&gt;(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen&lt;br&gt;(1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting skall&lt;br&gt;ändras så att det för varje landsting och Gotlands kommun inte längre&lt;br&gt;skall beräknas standardkostnad för högskoleutbildning. Vidare bör det&lt;br&gt;särskilda statsbidraget till landstingen under utgiftsområde 16, vilket för&lt;br&gt;2000 uppgick till 246 miljoner kronor, upphöra från samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uljämningsbidrag till kommuner och landsting..................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kommuner och landsting...............................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund............................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhandlingsdelegationerna................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudmannaskap..............................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare utredningar om huvudmannaskap för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdhögskoleutbildningar...................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudsakliga skillnader mellan staten och landstinget som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudman.........................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtal mellan staten och landstingen om vårdhögskoleutbildning.. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillkomst och utformning av avtalen................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalens tecknande, godkännande och giltighet..............15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Granskning och utvärdering av avtalen............................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvärdering av vårdhögskoleutbildningar......................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdhögskoleutbildningama 2000..................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokalisering......................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enkätundersökningen.......................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principöverenskommelsen................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens övertagande av huvudmannaskapet....................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett förändrat huvudmannaskap.........................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jönköpings läns landsting.................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De enskilda utbildningsanordnama i Stockholm och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet.....................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gotlands kommun.............................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Klinisk praktik..................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan mellan universitet eller högskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och vårdgivare................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgång på praktikplatser...............................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning för klinisk praktik..........................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningssatsningar inom vårdhögskoleutbildningama. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomisk reglering.......................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minskning av det generella statsbidraget till landstingen 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upphörande av statsbidraget till utbildning för vårdyrken36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i utjämningssystemet för landstingen..............37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens planerade utökning av utbildningsplatser 2001 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2003..................................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll 10 vid regeringssammanträde..................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkätundersökning inför förhandlingar..................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsbeslut 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till&lt;br&gt;kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för&lt;br&gt;kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad regeringen föreslår om ett förändrat huvudmannaskap for&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. principöverenskommelsen mellan svenska staten och&lt;br&gt;Landstingsförbundet av den 11 januari 2001 om ett statligt&lt;br&gt;övertagande av huvudmannaskapet för landstingens&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun beräknas standardkostnad för barnomsorg,&lt;br&gt;äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola,&lt;br&gt;vatten och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och sysselsättnings-&lt;br&gt;främjande åtgärder, byggkostnader, uppvärmningskostnader, kallorts-&lt;br&gt;tillägg, merkostnader till följd av befolkningsminskning och svagt&lt;br&gt;befolkningsunderlag, barn och ungdomar med utländsk bakgrund samt&lt;br&gt;administration, resor och räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landsting beräknas&lt;br&gt;standardkostnad för hälso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landsting beräknas&lt;br&gt;standardkostnad för hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvård, högskoleutbildning&lt;br&gt;kallortstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardkostnad beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukvård och kallortstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också för kollektivtrafik. Kostnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:675.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Lag om ändring i lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift&lt;br&gt;för kommuner och landsting skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun beräknas standardkostnad för barnomsorg,&lt;br&gt;äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola,&lt;br&gt;vatten och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och sysselsättnings-&lt;br&gt;främjande åtgärder, byggkostnader, uppvärmnings- kostnader, kallorts-&lt;br&gt;tillägg, merkostnader till följd av befolkningsminskning och svagt&lt;br&gt;befolkningsunderlag, barn och ungdomar med utländsk bakgrund samt&lt;br&gt;administration, resor och räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landsting beräknas&lt;br&gt;standardkoslnad för hälso-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landsting beräknas&lt;br&gt;standardkostnad fiör hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvård, högskoleutbildning&lt;br&gt;kallortstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardkostnad beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukvård och kallortstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också för kollektivtrafik. Kostnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:676.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Landstingen och Gotlands kommun är i dag huvudmän för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama, dvs. utbildning till arbetsterapeut,&lt;br&gt;audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör,&lt;br&gt;sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och&lt;br&gt;tandhygienist samt utbildning inom social omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte i juni 1998 den s.k. Vårdkommissionen med&lt;br&gt;uppgift att bl.a. kartlägga rekryteringsbehovet inom vård- och&lt;br&gt;omsorgssektom, analysera villkor som påverkar rekryteringen samt ge&lt;br&gt;förslag till åtgärder mot kommande bristsituation inom vårdyrken.&lt;br&gt;Kommissionen hade också som del i sitt uppdrag att ”överväga en&lt;br&gt;långsiktig lösning av dimensioneringsfrågan för högre utbildning inom&lt;br&gt;vård- och omsorgssektom”. I detta sammanhang skulle kommissionen&lt;br&gt;även diskutera huvudmannaskapet för vårdutbildningarna och dess&lt;br&gt;effekter för såväl dimensionering av som rekrytering till vård- och&lt;br&gt;omsorgsutbildningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen redovisade sitt arbete i rapporten Den ljusnande&lt;br&gt;framtid är vård (Ds 1999:44) och föreslog beträffande landstingens&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar att huvudmannaskapet för dessa i sin helhet&lt;br&gt;skulle överföras till staten senast år 2001. Av rapporten framgick också&lt;br&gt;att kommissionen ansåg att regeringen i detta syfte snarast borde inleda&lt;br&gt;diskussioner med landstingen. Som skäl för kommissionens uppfattning&lt;br&gt;angavs den otydliga rollfördelningen som kommissionen ansåg förelåg&lt;br&gt;med ett huvudmannaskap där landstingen är finansiär medan den statliga&lt;br&gt;högskolan är utförare av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representanter för Regeringskansliet och Landstingförbundet&lt;br&gt;utarbetade 1998 promemorian Underlag för samtal kring&lt;br&gt;vårdhögskolornas huvudmannaskap - en lägesrapport (dnr&lt;br&gt;U2000/1461/UH). Syftet med promemorian var att redovisa dagsläget för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama avseende kostnader, hur den kliniska&lt;br&gt;praktiken var anordnad och finansierad, utbildningsvolym samt styrning&lt;br&gt;och inflytande över utbildningen. Promemorian redovisade en&lt;br&gt;kartläggning av förhållandena 1999 som underlag för fortsatta samtal&lt;br&gt;kring vårdhögskolornas huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1) framförde&lt;br&gt;regeringen att den hade för avsikt att inleda förhandlingar med&lt;br&gt;landstingen i syfte att klargöra under vilka förutsättningar det samlade&lt;br&gt;huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar skulle&lt;br&gt;kunna överföras till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet inbjöd den 6 april 2000 Landstings-&lt;br&gt;förbundet, samtliga landsting och Gotlands kommun till ett möte för att&lt;br&gt;diskutera promemorians innehåll. Vid mötet informerades deltagarna om&lt;br&gt;regeringens avsikt att tillkalla en förhandlingsdelegation för den fortsatta&lt;br&gt;beredningen av ärendet. De närvarande ställde sig positiva till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandlingar skulle komma till stånd och några övriga synpunkter på&lt;br&gt;promemorians innehåll framfördes inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Förhandlingsdelegationerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringssammanträdet den 27 april 2000 bemyndigades chefen för&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet, statsrådet Östros, att tillkalla en&lt;br&gt;förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla med landstingen och&lt;br&gt;Gotlands kommun i syfte att klargöra under vilka förutsättningar det&lt;br&gt;samlade huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar&lt;br&gt;kunde överföras till staten (dnr U2000/1813/UII).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktiven till förhandlingsdelegationen (bilaga 1) framgår bl.a. att&lt;br&gt;en förutsättning för ett ändrat huvudmannaskap är att det sker&lt;br&gt;kostnadsneutralt samt att utgångspunkten skall vara att en eventuell&lt;br&gt;ändring av huvudmannaskapet blir rikstäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Utbildningsdepartementets initiativ i budget-&lt;br&gt;propositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1) till inledande diskussioner,&lt;br&gt;utsåg Landstingsförbundets styrelse den 17 mars 2000, en förhandlings-&lt;br&gt;delegation inför kommande överläggningar med regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna har koncentrerats till två huvuduppgifter: dels att&lt;br&gt;utforma, bearbeta och sammanställa en enkätundersökning (bilaga 2) till&lt;br&gt;samtliga högskolor och landsting som underlag för beräkning av&lt;br&gt;kostnader och utbildningsvolymer, dels att utforma en princip-&lt;br&gt;överenskommelse (bilaga 3) om ett förändrat huvudmannaskap för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama från landstingen och Gotlands kommun till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principöverenskommelsen undertecknades av staten och Landstings-&lt;br&gt;förbundet den 11 januari 2001 och godkändes av regeringen den 18&lt;br&gt;januari 2001 och av Landstingsförbundets styrelse den 19 januari 2001.&lt;br&gt;För att äga giltighet fordras att principöverenskommelsen också&lt;br&gt;godkänns av riksdagen, samtliga landsting och Gotlands kommun.&lt;br&gt;Landstingens och Gotlands kommuns godkännande beräknas vara klart i&lt;br&gt;god tid före riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudmannaskap&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare utredningar om huvudmannaskap för&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;vårdhögskoleutbildningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det som i denna proposition kallas vårdhögskolcutbildningar är de&lt;br&gt;utbildningar för vilka landstingen är huvudmän och som i samband med&lt;br&gt;högskolereformen 1977 kom att betecknas som de s.k. medellånga&lt;br&gt;vårdutbildningarna, i jämförelse med de kortare gymnasieutbildningarna&lt;br&gt;och de långa högskoleutbildningarna till bl.a. läkare och tandläkare. Till&lt;br&gt;dessa medellånga vårdutbildningar räknades med dagens benämningar&lt;br&gt;utbildningar till arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk&lt;br&gt;analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska, sjuksköterska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med specialistkompetens och tandhygienist samt yrken inom social&lt;br&gt;omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett förstatligande av landstingens vårdutbildningar har&lt;br&gt;debatterats alltsedan betänkandet Högskolan (SOU 1973:2) som lades&lt;br&gt;fram av 1968 års utbildningsutredning (U68). Enligt utredningen skulle&lt;br&gt;med högskoleutbildning avses sådan utbildning som förutsätter högre&lt;br&gt;skolunderbyggnad än grundskola eller ställer krav på bestämda&lt;br&gt;erfarenheter utöver grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och riksdagen anslöt sig till U68:s förslag till definition&lt;br&gt;och avgränsning av begreppet högskoleutbildning. Beteckningen&lt;br&gt;högskola skulle omfatta alla läroanstalter med högskoleutbildning och&lt;br&gt;därtill hörande forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Reformering av högskoleutbildningen (prop. 1975:9)&lt;br&gt;framhöll regeringen att det fanns skäl för ett enhetligt, och då i första&lt;br&gt;hand statligt huvudmannaskap för vårdutbildningarna genom att detta&lt;br&gt;skulle främja en helhetssyn på den grundläggande högskoleutbildningen.&lt;br&gt;Huvudmannaskapet behövde dock ses i ett vidare perspektiv än enbart&lt;br&gt;högskolans och flera faktorer ansågs inverka på möjligheten för ett&lt;br&gt;statligt huvudmannaskap. Hit hörde t.ex. frågor som rörde avgränsningen&lt;br&gt;mellan kommunernas och landstingens verksamhetsområden,&lt;br&gt;fördelningen mellan stat och kommun av det ekonomiska ansvaret för&lt;br&gt;skilda slag av offentlig verksamhet, liksom de kommunala&lt;br&gt;vårdutbildningarnas kopplingar till gymnasieskolan och sjukvården. Ett&lt;br&gt;fortsatt kommunalt huvudmannaskap ansågs dock inte innebära att&lt;br&gt;vårdutbildningarna enbart skulle planeras utifrån enskilda landstings-&lt;br&gt;kommunala behov utan att samma mål som för den statliga högskolan&lt;br&gt;skulle gälla även i ett regionalt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Om utbildning och forskning inom högskolan m.m.&lt;br&gt;(prop. 1976/77:59) framhölls åter att ett enhetligt huvudmannaskap&lt;br&gt;skulle främja en helhetssyn på den grundläggande högskoleutbildningen.&lt;br&gt;Regeringen var dock inte beredd att ta ställning till huvudmannaskapet i&lt;br&gt;den blivande kommunala högskolan innan mera övergripande frågor&lt;br&gt;kring det kommunala och landstingskommunala verksamhetsområdets&lt;br&gt;utveckling klarlagts. I samband med högskolereformen den 1 juli 1977&lt;br&gt;tillsatte regeringen en kommitté, Vård 77 (U1977:06), som i sitt&lt;br&gt;betänkande Ny vårdutbildning (SOU 1978:50) lämnade förslag till en ny&lt;br&gt;organisation av de medellånga vårdutbildningarna. Regeringen&lt;br&gt;behandlade detta i propositionen Vårdutbildningen inom högskolan&lt;br&gt;(prop. 1978/78:197). Riksdagen fattade beslut i december 1979 (bet.&lt;br&gt;1979/80: UbU 7, rskr. 1979/80:100). Ledningen av och ansvaret för den&lt;br&gt;kommunala högskolan blev en uppgift i huvudsak för styrelserna för de&lt;br&gt;olika landstingen. I Göteborg och Malmö fick kommunerna motsvarande&lt;br&gt;ansvar. I Stockholm fanns dessutom, och finns fortfarande, tre fristående&lt;br&gt;sjuksköterskeskolor med egna styrelser som kom att underställas beslut i&lt;br&gt;Stockholms läns landsting. Landstingen inrättade för sin högskole-&lt;br&gt;utbildning vårdhögskolor. Några vårdhögskolor ändrade sedan namnet&lt;br&gt;till hälsohögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård 77 gjorde inte någon genomlysning av huvudmannaskapsfrågan&lt;br&gt;varför regeringen tillsatte en särskild kommitté, Huvudmannaskaps-&lt;br&gt;kommittén (U1978:16). Kommittén lade i januari 1981 fram sitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkande Enhetligt huvudmannaskap för högskolan - Förstatligande av Prop. 2000/01:71&lt;br&gt;de medellånga vårdutbildningarna (SOU 1981:9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen behandlade huvudmannaskapsfrågan i propositionen om&lt;br&gt;kommunal högskoleutbildning m.m. (prop. 1981/82:89) och tog där fasta&lt;br&gt;på resonemang såväl i Vård 77 som i Huvudmannaskapskommittén att&lt;br&gt;både ett enhetligt landstingskommunalt och ett enhetligt statligt&lt;br&gt;huvudmannaskap var fullt genomförbart. Därmed blev alternativens&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser av avgörande betydelse. Enligt Iluvudmanna-&lt;br&gt;skapskommitténs beräkning skulle den totala kostnadsöverföringen&lt;br&gt;uppgå till drygt 300 miljoner kronor, vilket enligt kommitténs&lt;br&gt;bedömning skulle vara statsfinansiellt neutralt. Denna uppfattning&lt;br&gt;delades inte av regeringen som ansåg att det av statsfinansiella skäl inte&lt;br&gt;var möjligt att genomföra kommitténs förslag att överföra de kommunala&lt;br&gt;högskoleutbildningarna till staten. Detta blev också riksdagens beslut&lt;br&gt;(bet. 1981/82:UbU20, rskr. 1981/82:248).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1981/82:89 föreslogs dock en rad andra&lt;br&gt;genomgripande organisatoriska förändringar för den landstings-&lt;br&gt;kommunala högskoleutbildningen inom vårdsektorn. Förslag lämnades&lt;br&gt;om ny studieorganisation, nytt statsbidragssystem, ny beslutsordning för&lt;br&gt;dimensionering och lokalisering, Universitets- och högskoleämbetet&lt;br&gt;(UHÄ) som ny central myndighet, en ny central antagningsnämnd&lt;br&gt;inrättad av Landstingsförbundet liksom övergång till en ny tjänste-&lt;br&gt;organisation för den kommunala högskolan. Den nya organisationen&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1982 och den nya tjänsteorganisationen den 1 juli&lt;br&gt;1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhögskolornas situation aktualiserades åter i samband med&lt;br&gt;högskoleutredningens betänkande Frihet - Ansvar - Kompetens:&lt;br&gt;Grundutbildningens villkor i högskolan (SOU 1992:1).&lt;br&gt;Högskoleutredningen uppmärksammade vårdhögskolornas situation och&lt;br&gt;med anledning härav fick en arbetsgrupp inom utredningen till uppgift att&lt;br&gt;särskilt studera vårdhögskolorna. Arbetsgruppen avlämnade i februari&lt;br&gt;1990 en delrapport - Vårdhögskolornas situation (SOU 1992:1) i vilken&lt;br&gt;det påpekades att landstingens vårdhögskolor intar en särställning inom&lt;br&gt;Sveriges högskoleorganisation, vilket till stora delar ansågs hänga&lt;br&gt;samman med huvudmannaskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppens redovisning utgör vårdhögskolorna en heterogen&lt;br&gt;grupp där det finns avsevärda skillnader beträffande kunskapssyn,&lt;br&gt;kompetens, studieorganisation och inte minst i fråga om resurser mellan&lt;br&gt;olika huvudmän och olika högskolor. Rapporten pekade på att den&lt;br&gt;högskolereform som genomfördes 1977 startade en process som lade&lt;br&gt;grunden till en radikal förändring av villkoren för vårdutbildningarna,&lt;br&gt;vilket lett till en förändringsprocess som knappast någon annan sektor&lt;br&gt;inom högskolan genomgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten gav upphov till intensiva diskussioner kring&lt;br&gt;vårdhögskolcutbildningarnas situation. En rad övriga rapporter och&lt;br&gt;utredningar presenterades därefter och bl.a. kan nämnas Statskontorets&lt;br&gt;översyn av statsbidraget till vårdhögskolorna (rapport 1991: 25),&lt;br&gt;Landstingsförbundets utredning om vårdhögskolornas organisation och&lt;br&gt;styrformer (Ställdal, Lindqvist, 1991), UHÄ:s översyn av&lt;br&gt;Vårdhögskolornas organisation och innehåll (Aldskogius m.fl., 1991)&lt;br&gt;samt Landstingsförbundets skrivelse hösten 1991 (dnr Lf 666/90) där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundet redogjorde för pågående åtgärder när det gällde styrelseformer&lt;br&gt;för vårdhögskolorna, landstingens insatser beträffande forskningsanknyt-&lt;br&gt;ning, förstärkning av handledarfunktionen inom klinisk praktik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens utbildningsutskott har vid flera tillfällen (bet.&lt;br&gt;1988/89:UbU5, bet. 1989/90:UbU21) kommit till slutsatsen att&lt;br&gt;principiella skäl talar för ett statligt huvudmannaskap för vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningama men att det statsfinansiella läget inte har gjort detta&lt;br&gt;möjligt. Vid riksmötet 1990/91 begärde riksdagen emellertid att&lt;br&gt;huvudmannaskapsfrågan för vårdhögskoleutbildningama återigen skulle&lt;br&gt;utredas (bet. 1990/91 :UbUl2, rskr.l990/91:355). Med anledning härav&lt;br&gt;tillkallades en särskild utredare med uppdrag att undersöka möjligheterna&lt;br&gt;att överföra vårdhögskolorna till statligt huvudmannaskap (dir. 1992:03).&lt;br&gt;Utredaren lade i februari 1993 fram sitt betänkande Vårdhögskolor-&lt;br&gt;Kvalitet-Utveckling-Huvudmannaskap (SOU 1993:12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren ansåg att det fanns skäl att överföra vissa delar av&lt;br&gt;utbildningarna till statligt huvudmannaskap för att därigenom uppnå ett&lt;br&gt;mer rationellt utnyttjande av utbildningsresurserna, kunna utveckla&lt;br&gt;sambandet mellan utbildning och forskning samt att generellt stärka&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningamas ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen Universitet och högskolor - frihet för kvalitet (prop.&lt;br&gt;1992/93:1) låg till gmnd för den nya högskolelag (1992:1434) och&lt;br&gt;högskoleförordning (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 1993 och&lt;br&gt;som gav universitet och högskolor ändrade planeringsförutsättningar.&lt;br&gt;Högskolans allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer avskaffades&lt;br&gt;och generella examina på olika nivåer infördes. De allmänna utbildnings-&lt;br&gt;linjerna ersattes av en examensordning för yrkesexamina för de yrken&lt;br&gt;som hade särskilda behörighetskrav. Detta innebar också att flera av&lt;br&gt;utbildningarna förlängdes. Ett nytt ersättningssystem baserat på helårs-&lt;br&gt;studenter och helårsprestationer infördes från och med budgetåret&lt;br&gt;1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44), föreslås att&lt;br&gt;huvudmannaskapet för landstingskommunala vårdutbildningar inom&lt;br&gt;högskolan i sin helhet överförs till staten senast 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Huvudsakliga skillnader mellan staten och&lt;br&gt;landstinget som huvudman&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Landstingen har haft en viktig roll i uppbyggnaden av vårdhögskolorna&lt;br&gt;och för att ge dessa förutsättningar att utvecklas. I många landsting har&lt;br&gt;också, särskilt under senare år, stora ansträngningar gjorts för att höja&lt;br&gt;kvaliteten hos vårdhögskoleutbildningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. högskolelagen (1992:1434) och i 2 kap. högskoleförordningen&lt;br&gt;(1993:100) ges riktlinjer för statliga universitet och högskolor och i 11&lt;br&gt;kap. högskoleförordningen ges bestämmelser om kommuners och&lt;br&gt;landstings högskoleutbildning. Därutöver regleras landstingens&lt;br&gt;verksamhet av kommunallagen (1991:900). Vårdhögskolorna intar&lt;br&gt;därmed en annan ställning särskilt beträffande forskning och forskar-&lt;br&gt;utbildning än statliga universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan följer en jämförelse beträffande hur styr- och ledningsfunktion, Prop. 2000/01:71&lt;br&gt;anställningsstruktur, forskning/forskarutbildning och resurstilldelning&lt;br&gt;påverkas om en högskola har staten eller ett landsting som huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten som huvudman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styr- och ledningsfunktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. högskoleförordningen.&lt;br&gt;Styrelsen för en högskola består,&lt;br&gt;förutom av ordföranden och&lt;br&gt;rektor, av högst tretton ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor anställs av regeringen för&lt;br&gt;högst sex år. Behörig är den som&lt;br&gt;uppfyller kraven för anställning&lt;br&gt;som professor eller lektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget som huvudman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styr- och ledningsfunktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. högskoleförordningen.&lt;br&gt;Som styrelse för högskolorna skall&lt;br&gt;finnas en eller flera nämnder. För&lt;br&gt;sådan nämnd gäller vad som är&lt;br&gt;föreskrivet om nämnder i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor får i egenskap av utbild-&lt;br&gt;ningschef vara föredragande i&lt;br&gt;nämnden men ej ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor utses av landstingsnämnd&lt;br&gt;ofta en utbildningsnämnd.&lt;br&gt;Reglering av behörighet finns ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser ordförande i&lt;br&gt;högskolans styrelse och flertalet av&lt;br&gt;styrelsens ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen utgörs av en politisk&lt;br&gt;nämnd i enlighet med 3 kap.&lt;br&gt;kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare och studenter har rätt att Lärare och studenter är ej&lt;br&gt;vara representerade i styrelsen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;representerade i styrelsen men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studenter har rätt att vara&lt;br&gt;representerade &amp;nbsp;&amp;nbsp;i beslutsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under styrelsen som behandlar&lt;br&gt;frågor om utbildning och&lt;br&gt;studenternas situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolelagen och högskoleför-&lt;br&gt;ordningen reglerar styrelsens&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;reglerar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsens uppgifter. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får dock&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;br&gt;organisationen av landstings&lt;br&gt;högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nställningsstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nställn ingsstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna far anställa lärare&lt;br&gt;som professorer, lektorer,&lt;br&gt;adjunkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;forskarassistenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(inbegripet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;adjungerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;professorer, lektorer och&lt;br&gt;adjunkter) samt timlärare och&lt;br&gt;gästlärare. Högskolorna far inte&lt;br&gt;anställa några andra kategorier av&lt;br&gt;lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting skall för sin högskole-&lt;br&gt;utbildning ha lärare med samma&lt;br&gt;behörighet som gäller for&lt;br&gt;adjunkter och lektorer vid statliga&lt;br&gt;universitet eller högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting far inte anställa lärare&lt;br&gt;som professorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna får anställa&lt;br&gt;assistenter, amanuenser eller&lt;br&gt;klinisk assistent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna får ha särskilda&lt;br&gt;anställningar för doktorander för&lt;br&gt;att dessa skall genomföra sin&lt;br&gt;forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lärosäten har fasta&lt;br&gt;forskningsresurser. Lärosäten som&lt;br&gt;är universitet eller lärosäten som&lt;br&gt;har vetenskapsområden har rätt att&lt;br&gt;anordna forskarutbildning och&lt;br&gt;utfärda doktorsexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande anställningar finns&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhögskolor saknar fasta&lt;br&gt;forskningsresurser. Landsting far&lt;br&gt;inte bedriva forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurstilldelningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten tilldelar sina universitet och&lt;br&gt;högskolor ersättning för utförda&lt;br&gt;prestationer upp till ett takbelopp.&lt;br&gt;Ersättningen består av två delar,&lt;br&gt;ersättning för helårsstudenter och&lt;br&gt;helårsprestationer. Riksdagen&lt;br&gt;beslutar årligen om storleken på&lt;br&gt;ersättningen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsområden. Dessutom&lt;br&gt;kan högskolorna få ersättning för&lt;br&gt;särskilda åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurstilldelningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens kostnader för&lt;br&gt;utbildning beräknas av Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån (SCB) som en&lt;br&gt;schablonkostnad; en standard-&lt;br&gt;kostnad för landstingens&lt;br&gt;högskoleutbildning baserad på&lt;br&gt;helårsstudenter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Standard-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnaden ingår i det kommunala&lt;br&gt;utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen erhåller statligt stöd&lt;br&gt;till vårdhögskoleutbildning i form&lt;br&gt;av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtal mellan staten och landstingen om&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;vårdhögskoleutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Utbildning och forskning - kvalitet och konkurrenskraft&lt;br&gt;(prop. 1993/94:177) anfördes beträffande vårdhögskolor att det borde&lt;br&gt;skapas alternativa samarbetsformer med universitet och högskolor för att&lt;br&gt;garantera kvaliteten, mångfalden och den akademiska anknytningen i&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama. Det övergripande målet för detta var att&lt;br&gt;höja vårdhögskoleutbildningamas kvalitet och akademiska anknytning.&lt;br&gt;Forskning och utvecklingsarbete inom vårdhögskoleutbildningarnas&lt;br&gt;karaktärsämnen angavs som viktiga medel för att ge dessa ämnen en&lt;br&gt;klarare profil. Vidare borde vårdhögskolornas kontaktvägar till den&lt;br&gt;statliga forskningsorganisationen stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå detta angav regeringen olika alternativ:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;staten övertar huvudmannaskapet för vårdutbildning och landstinget&lt;br&gt;utgör huvudsaklig beställare av utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;staten övertar huvudmannaskapet samt hela bcställaransvaret för&lt;br&gt;vårdutbildningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;landstingen fortsätter att driva utbildning vid vårdhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga lösningar förutsatte kostnadsneutralitet som skulle regleras&lt;br&gt;genom avtal mellan staten och berörda landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillkomst och utformning av avtalen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillkomsten av avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 14 juli 1994 att tillkalla en särskild förhandlare&lt;br&gt;(dir. 1994:76) med uppgift att utifrån de förslag som förelagts riksdagen i&lt;br&gt;ovan nämnda proposition, utarbeta forhandlingsunderlag, inklusive&lt;br&gt;ramavtal mellan staten och berörda landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En modell för ett kommunalt beställaransvar där landstinget köper&lt;br&gt;utbildning av den statliga högskolan inom ramen för ett långsiktigt avtal&lt;br&gt;utformades. I modellen ingick även att vårdhögskolans personal skulle&lt;br&gt;erbjudas anställning vid den statliga högskolan. I avtalen skulle också de&lt;br&gt;ekonomiska villkoren i samband med övergången regleras, t.ex. vad&lt;br&gt;gäller lokaler, utrustning och landstingets pensionsåtagande gentemot&lt;br&gt;personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden och utformningen av avtalen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen skulle enligt direktiv från regeringen kunna omfatta såväl&lt;br&gt;kommunalt beställaransvar som statligt beställaransvar. Utformningen av&lt;br&gt;ramavtalet skulle omfatta en mall för utbildningsavtal mellan landsting&lt;br&gt;och statlig högskola, ersättningsbelopp för teoretisk och klinisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning inklusive lokaler, personalöverföringsfrågor inklusive&lt;br&gt;reglering av pensionsfrågor samt former for redovisning. De avtal som&lt;br&gt;slöts kom att bestå av tre delar: ett ramavtal, ett överflyttingsavtal och ett&lt;br&gt;utbildningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ramavtalet regleras de övergripande villkoren för överlämnande av&lt;br&gt;uppdraget till staten, avtalets varaktighet samt former för förlängning och&lt;br&gt;uppsägning av avtalen, former för ersättning m.m. Överflyttningsavtalet&lt;br&gt;omfattar själva överförandet till den statliga högskolan, formerna för&lt;br&gt;övertagande av personal, frågor som rör de studenter som antagits till&lt;br&gt;utbildning, ersättningen för lokaler, inredning och utrustning m.m. I&lt;br&gt;utbildningsavtalen fastställs den ekonomiska ersättningen för&lt;br&gt;helårsstudenter och helårsprestationer, utbildningarnas inplacering i olika&lt;br&gt;utbildningsområden, utbildningens lokalisering samt övriga individuella&lt;br&gt;överenskommelser som bedömdes nödvändiga. För avtalens giltighet&lt;br&gt;erfordrades godkännande dels från respektive landstingsfullmäktige, dels&lt;br&gt;från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tecknade avtalen kom att fa två olika utformningar. Dels de avtal&lt;br&gt;som tecknades före den 1 december 1997, dels de som tecknades efter&lt;br&gt;den 1 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje avtalstyp finns två modeller där den ena har en&lt;br&gt;uppdragsliknande och mera preciserad utformning medan den andra&lt;br&gt;endast har en generell ram med fastställt belopp. Klinisk praktik är&lt;br&gt;antingen inräknad i det totala beloppet eller ”utan kostnad&lt;br&gt;tillhandahållen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tecknade avtalen innebär att statliga universitet och högskolor&lt;br&gt;anordnar vårdhögskoleutbildningar på uppdrag av ett, i förekommande&lt;br&gt;fall två, landsting. Dessa avtal innebär dock inte att huvudmannaskapet&lt;br&gt;för utbildningarna har flyttats över på staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Avtalens tecknande, godkännande och giltighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tecknande och godkännande av avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 12 april 1995 godkände regeringen sex överflyttningsavtal som&lt;br&gt;tecknats mellan Mitthögskolan och Jämtlands läns landsting,&lt;br&gt;Mitthögskolan och Västemorrlands läns landsting, Mälardalens högskola&lt;br&gt;och Västmanlands läns landsting, Mälardalens högskola och&lt;br&gt;Södermanlands läns landsting, Högskolan i Örebro och Örebro läns&lt;br&gt;landsting samt Högskolan i Halmstad och Hallands läns landsting.&lt;br&gt;Senare under året tecknade även Östergötlands läns landsting avtal med&lt;br&gt;staten avseende överförande av vårdhögskoleutbildning till Linköpings&lt;br&gt;universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1998 tecknade ett flertal övriga landsting avtal med staten&lt;br&gt;antingen genom tilläggsavtal till äldre avtal eller helt nya avtal baserade&lt;br&gt;på förändringar som Riksrevisionsverket (RRV) hade föreslagit (se&lt;br&gt;vidare avsnitt 5.4.). Den 1 januari 2000 hade samtliga landsting tecknat&lt;br&gt;avtal med staten med undantag för Jönköpings läns landsting som saknar&lt;br&gt;statlig högskola i länet. Inte heller Gotlands kommun har något avtal med&lt;br&gt;staten om vårdhögskoleutbildning (se avsnittet 8.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalens giltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid eller med ett&lt;br&gt;fast datum för upphörande. Inget avtal löper ut under 2000 eller 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de avtal som har tecknats med landstingen i Södermanlands län,&lt;br&gt;Västmanlands län, Örebro län, Jämtlands län, Västemorrlands län och&lt;br&gt;Norrbottens län gäller att ramavtalen skall upphöra att gälla i förtid, om&lt;br&gt;riksdagen beslutar om ett förändrat huvudmannaskap&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Granskning och utvärdering av avtalen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets granskning av avtal 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför regeringens godkännande av de sex avtal om&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildning som 1995 slöts med landstingen i Västmanlands&lt;br&gt;län, Hallands län, Södermanlands län, Örebro län, Jämtlands län och&lt;br&gt;Västemorrlands län uppdrog regeringen åt RRV att för statens räkning&lt;br&gt;göra en bedömning av avtalen avseende kostnadsneutralitet, enhetlighet&lt;br&gt;mellan avtalen med respektive landsting, överflyttningsavtalens&lt;br&gt;regleringar avseende tillgångar och skulder liksom regleringar avseende&lt;br&gt;landstingens avtal med tredje part, t.ex. hyresavtal, forskningsprojekt&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV:s granskning (RRV dnr 20-95-0559) omfattade såväl de ramavtal&lt;br&gt;som tecknats mellan staten och respektive landsting som de utbildnings-&lt;br&gt;och överflyttningsavtal som tecknats mellan respektive högskola och&lt;br&gt;landsting. I sin analys av avtalen påpekade RRV att vissa delar i avtalen&lt;br&gt;borde ha utformats annorlunda. Det gällde de avsnitt som reglerar&lt;br&gt;betalningstidpunkter, ränteberäkning, reservation av medel inom&lt;br&gt;takbelopp, prisjustering, hyresavtal, moms, inventarier, klassificering av&lt;br&gt;utbildningsområden samt praklikplatser. RRV ansåg sig inte kunna&lt;br&gt;fastslå om kostnadsneutralitet förelegat i samtliga fall bl.a. beroende på&lt;br&gt;att definitiva hyreskostnader inte var kända när avtalen tecknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets granskning av avtal 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1997 lämnades avtal in, för regeringens godkännande, om ett&lt;br&gt;utbildningsuppdrag som upprättats mellan Stockholms läns landsting och&lt;br&gt;Karolinska institutet, Västerbottens läns landsting och Umeå universitet&lt;br&gt;samt Bohuslandstinget och Göteborgs kommun med Göteborgs&lt;br&gt;universitet. RRV fick i uppdrag att granska avtalen och rekommenderade&lt;br&gt;i sin rapport (RRV dnr 20-97-2498):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att tilläggsavtal skulle tecknas med krav på att övertagandebokslut&lt;br&gt;per den 31 december 1997 skulle upprättas, enligt enhetliga principer&lt;br&gt;för att säkerställa ett för båda parter kostnadsneutralt övertagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att avtalet skulle kompletteras med en klausul om hur ansvaret för&lt;br&gt;framtida över- och underskott skulle regleras under den första&lt;br&gt;perioden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att personalförteckningen skulle revideras före övergången den&lt;br&gt;1 januari 1998 för att undvika övertalighet efter denna tidpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att ett förtydligande skulle göras under vilka betingelser som avtalet Prop. 2000/01:71&lt;br&gt;inte skall gälla, dvs. villkor for omförhandling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att avtal med tredje part skulle granskas före den 1 januari 1998 för&lt;br&gt;att eliminera avtal som inte var förenliga med det statliga regelverket,&lt;br&gt;t.ex. leasingavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten Vårdhögskolorna nu och i framtiden - särskild utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1997 tillsatte regeringen en utredare med uppgift att utvärdera de&lt;br&gt;under 1995 ingångna avtalen. Utredaren skulle framför allt analysera om&lt;br&gt;avtalen som slutits var kostnadsneutrala för staten, dvs. om det i&lt;br&gt;efterhand visat sig att avtalen var konstruerade på ett sådant sätt att de&lt;br&gt;garanterade att staten inte påtagit sig större kostnader än före&lt;br&gt;genomförandet av utbildningarnas överföring till den statliga högskolan.&lt;br&gt;Därutöver skulle utredaren göra en bedömning om de huvudsakliga&lt;br&gt;skälen för tillkomsten av avtalen tillgodosetts beträffande utbildningarnas&lt;br&gt;kvalitetsförstärkning, om nya utbildningsområden uppstått till följd av&lt;br&gt;integreringen med vårdhögskoleutbildningama samt om forsknings-&lt;br&gt;anknytningen stärkts. Vidare skulle utredaren ge regeringen underlag för&lt;br&gt;en bedömning om huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama i&lt;br&gt;sin helhet borde övergå till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren skulle också analysera de avtal som i januari 1997 inkom&lt;br&gt;från Göteborg, Stockholm och Umeå efter att dessa granskats av RRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av uppdraget presenterades i oktober 1997 i rapporten&lt;br&gt;Vårdhögskolorna nu och i framtiden (dnr U1997/3561/UH). Av&lt;br&gt;rapporten framgår att erfarenheterna från de vårdhögskolor som&lt;br&gt;överflyttats till den statliga högskolan var mycket positiva, vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningama hade successivt integrerats i den statliga högskolan och&lt;br&gt;samverkan etablerats mellan olika utbildningsprogram. Intresset att&lt;br&gt;tillvarata vårdhögskolornas erfarenheter hade varit stort bland de statliga&lt;br&gt;högskolorna och antalet disputerade lärare inom vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningama hade ökat markant. Mot bakgrund av vad som fram-&lt;br&gt;kommit vid den genomförda utvärderingen lämnades följande förslag till&lt;br&gt;regeringen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att godkänna avtalen mellan Stockholms läns landsting och&lt;br&gt;Västerbottens läns landsting, samt Bohus läns landsting och&lt;br&gt;Göteborgs kommun å ena sidan och Karolinska institutet, Umeå&lt;br&gt;universitet och Göteborgs universitet å andra sidan med verkan från&lt;br&gt;den 1 januari 1998 under förutsättning att RRV:s krav på tilläggsavtal&lt;br&gt;tecknades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att övriga till regeringen insända avtal borde godkännas eventuellt&lt;br&gt;med tilläggsavtal som garanterar kostnadsneutralitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att regeringen rekommenderar att förhandlingar snarast påbörjas med&lt;br&gt;övriga landsting som önskar ingå avtal och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att statsmakterna snarast tar ställning till frågan vad som skall ske&lt;br&gt;med vårdhögskoleutbildningen när huvuddelen av landstingen träffat&lt;br&gt;avtal med högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla avtal som har slutits sedan dess har dessa klausuler infogats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Utvärdering av vårdhögskoleutbildningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverkets utvärdering 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1994 gav regeringen dåvarande Kanslersämbetet i uppdrag&lt;br&gt;att utvärdera de medellånga vårdutbildningarna. Uppdraget var ett led i&lt;br&gt;statsmakternas ambitioner att uppnå ökad kvalitet oeh bättre&lt;br&gt;forskningsanknytning i vårdhögskoleutbildningama. Uppdraget om-&lt;br&gt;fattade dels utbildningen vid vårdhögskolorna, dels de statliga sjuk-&lt;br&gt;gymnastutbildningarna i Stockholm och Lund, sammanlagt 113&lt;br&gt;utbildningsprogram. Syftet var att ge underlag för regeringens senare&lt;br&gt;bedömning av lärosätenas rätt att utfärda examina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande föreskrifterna om examina i högskolan finns i den&lt;br&gt;s.k. examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).&lt;br&gt;Här anges vilka examina som får avläggas inom grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning och vilka krav som skall uppfyllas för respektive&lt;br&gt;examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingsuppdraget redovisades till regeringen i april 1996 i&lt;br&gt;rapporten Vårdutbildningar i högskolan - en utvärdering (1996:7 R).&lt;br&gt;Högskoleverket konstaterade i rapporten att utvecklingen av de&lt;br&gt;medellånga vårdutbildningarna hade intensifierats under de senaste åren.&lt;br&gt;Av de granskade 113 utbildningsprogrammen bedömdes 69 uppfylla&lt;br&gt;Högskoleverkets kvalitetskriterier medan 44 program inte ansågs&lt;br&gt;uppfylla dessa kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av Högskoleverkets granskningar ledde till en massiv&lt;br&gt;satsning på att utveckla de olika utbildningsprogrammen liksom på att&lt;br&gt;öka lärarkompetensen, forskarutbildningen av lärare intensifierades och&lt;br&gt;andelen lektorer ökade markant. I avvaktan på effekterna av dessa,&lt;br&gt;utvecklingssatsningar gjordes inga ställningstaganden beträffande&lt;br&gt;lärosätenas rätt att utfärda examina. 1 augusti 1996 fick Högskoleverket i&lt;br&gt;uppdrag att bl.a. beakta om tillräckligt utrymme givits i utbildningarna åt&lt;br&gt;förmedlande av yrkeskunnande och yrkeskompetens. I rapporten&lt;br&gt;Högskoleutbildningar inom vård och omsorg - En utredning (1997:2 R)&lt;br&gt;redovisas bl.a. att utbildningarnas teoretiska och tillämpade kliniska delar&lt;br&gt;bör ömsesidigt kunna stärka varandra genom större integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverkets uppföljande utvärdering 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1998 initierade Högskoleverket en uppföljande utvärdering av&lt;br&gt;vård- och omsorgsutbildningama som genomfördes under 1999. Flertalet&lt;br&gt;landsting hade då genom avtal lämnat utbildningsuppdrag till den statliga&lt;br&gt;högskolan och vårdhögskoleutbildningama hade börjat etableras i den&lt;br&gt;statliga högskolemiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppföljande utvärderingen omfattade nio yrkesexamina:&lt;br&gt;arbetsterapeut-, audionom-, barnmorske-, biomedicinsk analytiker-,&lt;br&gt;ortopedingenjörs-, sjukgymnast-, sjuksköterske-, social omsorgs- och&lt;br&gt;tandhygienistexamen. Resultatet av den uppföljande utvärderingen&lt;br&gt;redovisade Högskoleverket i december 1999 (2000:5 R).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten omfattade bedömningen av 84 program fördelade på 25 Prop. 2000/01:71&lt;br&gt;lärosäten. Av dessa bedömdes 75 program uppfylla Högskoleverkets&lt;br&gt;kvalitetskriterier medan nio program inte gjorde det. En jämförelse från&lt;br&gt;föregående utvärdering visar att de vårdhögskoleutbildningar som&lt;br&gt;uppfyllde Högskoleverkets kvalitetskriterier ökat från 60 procent till 90&lt;br&gt;procent på tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de nio utbildningsprogram som inte bedömdes uppfylla&lt;br&gt;kvalitetskriterierna ingick tre program som hade godkänts vid den första&lt;br&gt;utvärderingen. Dessa lärosäten ålades att till Högskoleverket inkomma&lt;br&gt;med en handlingsplan med de åtgärder som lärosätet avsåg att vidta med&lt;br&gt;anledning av utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga sex program återkallade Högskoleverket examenstillståndet&lt;br&gt;från och med den 1 juli 2000. Detta gällde tre tandhygienistprogram, ett&lt;br&gt;bammorskeprogram, ett sjuksköterskeprogram och en utbildning inom&lt;br&gt;social omsorg vid totalt sex olika lärosäten. Av dessa har tre lärosäten&lt;br&gt;omstrukturerat sina program med stöd från övriga lärosäten och ansökt&lt;br&gt;om nya examenstillstånd. Högskolan Dalarna har åter erhållit&lt;br&gt;examensrätt för tandhygienister. Av de övriga tre lärosätena har två&lt;br&gt;avvecklat de ej godkända utbildningarna och det tredje har avbrutit&lt;br&gt;antagningen av studenter till berörd utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdhögskoleutbildningama 2000&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som har framgått av den tidigare redogörelsen har samtliga&lt;br&gt;landsting, med undantag av Jönköpings läns landsting och Gotlands&lt;br&gt;kommun, i avtal med staten överlämnat ett utbildningsuppdrag till statlig&lt;br&gt;högskola eller universitet. Detta innebär att landstingens&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar i dag bedrivs vid följande universitet och&lt;br&gt;högskolor: Stockholms läns landsting - Karolinska institutet (inklusive&lt;br&gt;de tre enskilda utbildningsanordnama Ersta Diakonisällskap för Ersta&lt;br&gt;Sköndal högskola, Stiftelsen Rödakorshemmet för Röda Korsets&lt;br&gt;Högskola och Stiftelsen Sophiahemmet för Sophiahemmets&lt;br&gt;sjuksköterskehögskola samt Stockholms universitet och Gotlands&lt;br&gt;kommun), Uppsala läns landsting - Uppsala universitet, Södermanlands&lt;br&gt;läns landsting - Mälardalens högskola, Östergötlands läns landsting -&lt;br&gt;Linköpings universitet, Kronobergs läns landsting - Växjö universitet,&lt;br&gt;Kalmar läns landsting - Högskolan i Kalmar, Blekinge läns landsting -&lt;br&gt;Blekinge tekniska högskola, Skåne läns landsting - Lunds universitet,&lt;br&gt;Malmö högskola och Högskolan Kristianstad, Hallands läns landsting -&lt;br&gt;Högskolan i Halmstad, Västra Götalands läns landsting - Göteborgs&lt;br&gt;universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan i&lt;br&gt;Trollhättan/Uddevalla, Värmlands läns landsting - Karlstads universitet,&lt;br&gt;Örebro läns landsting — Örebro universitet, Västmanlands läns landsting&lt;br&gt;- Mälardalens högskola, Dalarnas läns landsting - Högskolan Dalarna,&lt;br&gt;Gävleborgs läns landsting - Högskolan i Gävle, Västemorrlands läns&lt;br&gt;landsting - Mitthögskolan, Jämtlands läns landsting - Mitthögskolan,&lt;br&gt;Västerbottens läns landsting - Umeå universitet och Norrbottens läns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting - Luleå tekniska universitet. Jönköpings läns landsting bedriver Prop. 2000/01:71&lt;br&gt;utbildning vid Hälsohögskolan i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Enkätundersökningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att ge staten och Landstingsförbundet ett aktuellt underlag för&lt;br&gt;kommande beräkningar inför ett eventuellt överflyttande av&lt;br&gt;huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama utformades av&lt;br&gt;Landstingsförbundets och regeringens utsedda förhandlingsdelegationer&lt;br&gt;en gemensam enkät (bilaga 2). I enkäten efterfrågades uppgifter om del&lt;br&gt;totala antalet helårsstudenter och nybörjarplatser utifrån gällande&lt;br&gt;grundavtal och eventuella tilläggsavtal, hur studenterna fördelade sig på&lt;br&gt;program och fristående kurser samt högskolans ekonomiska ersättning&lt;br&gt;för grundutbildning, forskning samt klinisk praktik. Den kliniska&lt;br&gt;praktikens omfattning, tillgång till praktikplatser och hur dessa fördelade&lt;br&gt;sig mellan olika vårdgivare efterfrågades också. Därutöver fanns det&lt;br&gt;möjlighet att i enkäten ge öppna kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt ställningstagande var att enkäten skulle besvaras och&lt;br&gt;undertecknas gemensamt av företrädare för landstinget och respektive&lt;br&gt;högskola. Principen var således ett enkätsvar per avtal mellan högskola&lt;br&gt;och landsting. En sammanställning av del insamlade materialet kom&lt;br&gt;därefter att utgöra en gemensam plattform som underlag för fortsatta&lt;br&gt;diskussioner och förhandlingar om ett förändrat huvudmannaskap. I&lt;br&gt;forhandlingsdiskussionerna enades parterna om att 2000 skulle vara det&lt;br&gt;år för vilket totalkostnaden skulle beräknas för statens övertagande av&lt;br&gt;huvudmannaskapet. Nedanstående redovisningar av enkätsvaren baserar&lt;br&gt;sig därför huvudsakligen på de förhållanden som gällde 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdhögskoleutbildningarnas volym och fördelning per lärosäte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av enkätundersökningens sammanställning visar följande&lt;br&gt;fördelning och omfattning av de olika lärosätenas&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildning, se tabell 1. Av tabellen framgår att det är stor&lt;br&gt;spridning av antal program och att antalet studenter varierar kraftigt&lt;br&gt;mellan olika lärosäten och program. En dominans av&lt;br&gt;sjuksköterskeutbildning med påbyggnadsutbildningar till spccialistsjuk-&lt;br&gt;sköterskor framgår av sammanställningen medan utbildning till&lt;br&gt;ortopedingenjör endast ges vid Hälsohögskolan i Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen framgår vidare att utbildning bedrivs vid 25 lärosäten.&lt;br&gt;Därutöver ger vissa högskolor utbildning på flera orter som t.ex.&lt;br&gt;Mälardalens högskola med vårdhögskoleutbildning i Västerås och&lt;br&gt;Eskilstuna, Högskolan i Halmstad bedriver utbildning i Halmstad och&lt;br&gt;Varberg. Karolinska institutet bedriver även utbildning på Gotland och&lt;br&gt;har också lämnat uppdrag till de enskilda utbildningsanordnama i&lt;br&gt;Stockholm och till Stockholms universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 1 redovisas fördelningen av antal helårsstudenter per program&lt;br&gt;och lärosäte 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Fördelning av antal helårsstudenter per program och lärosäte, 2000.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0371/prop_200001__71-1.png" style="width:333pt;height:530pt;"/&gt;
&lt;p&gt;* Summan räknad per program blir 306 helårsstudenter större än beräkning enligt avtal tabell 2 beroende på visst överintag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Mitthögskolan: Barnmorskeutbildningen nedlagd från 1/1-01. Örebro universitet: Tandhygienstutbildningen nedlagd från ht-OO. Mälardalens högskola: Ingen antagning till sociala omsorgsprogrammeL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattning och fördelning av klinisk praktik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På enkätfrågan om klinisk praktik, ombads lärosätena att redovisa antalet&lt;br&gt;poäng i klinisk praktik för de olika utbildningsprogrammen samt hur&lt;br&gt;poängen fördelade sig inom landstingens, kommunernas eller annan&lt;br&gt;vårdgivares verksamhet och i vilken omfattning högskolans lokaler&lt;br&gt;användes. Redovisningen visade att 61 procent av samtliga praktikplatser&lt;br&gt;finns inom landstingen. Inom kommunernas verksamhet återfinns&lt;br&gt;18 procent av samtliga praktikplatscr och här dominerar utbildningarna&lt;br&gt;inom social omsorg, men även andra utbildningsprogram är&lt;br&gt;representerade med undantag av utbildningarna till barnmorska och&lt;br&gt;tandhygienist. Inom högskolan sker 19 procent av tillämpad klinisk&lt;br&gt;praktik och två procent av praktikplatserna återfinns hos annan&lt;br&gt;vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens kostnad/ersättning till lärosätena för vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningarnas grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 enkätundersökningen efterfrågades hur stor ersättning som landstingen&lt;br&gt;lämnade till högskolorna för att dessa skall genomföra utbildning.&lt;br&gt;Ersättningen skulle anges både avseende grundavtal och eventuella&lt;br&gt;tilläggsavtal som tecknats mellan landsting och respektive lärosäte. Av&lt;br&gt;det sammanställda beloppet framgår att denna ersättning uppgår till&lt;br&gt;1,05 miljarder kronor. Tillsammans med en schablonberäkning av klinisk&lt;br&gt;praktik, motsvarande 1 200 konor per student och praktikvecka, och det&lt;br&gt;statsbidrag som utgår till landstingen för vårdhögskoleutbildning blir&lt;br&gt;totalsumman för vårdhögskolcutbildningen drygt 1,5 miljarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan for klinisk praktik avser endast den summa som överförts&lt;br&gt;från landstingen i uppgörelsen med staten och som enligt ovanstående&lt;br&gt;utgör 61 procent av den totala praktikkostnaden. Se vidare avsnitt 8.5&lt;br&gt;Klinisk praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna per capitasiffran per helårsstudent är beräknad utifrån den&lt;br&gt;totala kostnaden för grundutbildning och enligt avtal angivet antal&lt;br&gt;helårsstudenter. Sammanställningen visar att stora skillnader mellan&lt;br&gt;lärosätena föreligger med en minsta ersättning på 43 256 tkr till en&lt;br&gt;högsta ersättningen med 84 399 tkr per helårsstudent. En&lt;br&gt;sammanställning redovisas i tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens kostnad/ersättning till lärosätena för forskning och särskilda&lt;br&gt;insatser avseende vårdhögskoleutbildningama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de utbildningsavtal som tecknats ingår även ersättning till högskolorna&lt;br&gt;för forskning antingen inom ramen för avtalet eller som separata&lt;br&gt;tilläggsavtal. Därutöver har flera landsting gjort särskilda tidsbegränsade&lt;br&gt;åtaganden och insatser. Såväl medlen för forskning som de medel som&lt;br&gt;tillförts lärosätena för särskilda insatser ingår i det belopp som i&lt;br&gt;förhandlingar överförts till staten att disponera för vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildning. Tillsammans utgör detta ett avrundat belopp på 130 miljoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. En sammanställning hur detta belopp fördelar sig mellan olika Prop. 2000/01:71&lt;br&gt;landsting och lärosäten redovisas i tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2: Sammanställning av kostnader (tkr) för landstingens vårdhögskoleutbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens utbyggnad av vårdhögskoleutbildningen 2000 - 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den brist på vårdpersonal och då framfor allt&lt;br&gt;sjuksköterskor som råder i landet har landstingen under de senaste åren&lt;br&gt;initierat en volymökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägg till ingångna utbildningsavtal har en utbyggnad&lt;br&gt;alltsedan 1998 påbörjats som för 2000 motsvarar 393 helårsstudenter&lt;br&gt;eller 287 nybörjarplatser. För 2001 är motsvarande siffror 674 helårs-&lt;br&gt;studenter och 350 nybörjarplatser. Tilläggsavtalen gäller huvudsakligen&lt;br&gt;en utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen samt i någon mån utbildning&lt;br&gt;till specialistsjuksköterska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett statligt övertagande av huvudmannaskapet avser regeringen att&lt;br&gt;fortsätta den utbyggnad som landstingen har initierat för att uppnå&lt;br&gt;Vårdkommissionens mål om 1 000 nybörjarplatser senast 2003 på&lt;br&gt;sjuksköterskeutbildningen. Fullt utbyggt på en treårig utbildning ger&lt;br&gt;detta en volym på totalt 3 000 helårsstudenter. En sammanställning av&lt;br&gt;statens och landstingens utbyggnad finns presenterat i avsnitt 9.4 och&lt;br&gt;tabell 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Principöverenskommelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På grundval av ovan redovisade enkätsvar har svenska staten och&lt;br&gt;Landstingsförbundet slutit en principöverenskommelse om ett statligt&lt;br&gt;övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningar. Syftet med överenskommelsen (bilaga 3) är att&lt;br&gt;dokumentera de principiella förhållanden som parterna ömsesidigt anser&lt;br&gt;skall ligga till grund för ett överförande av huvudmannaskapet. Av&lt;br&gt;principöverenskommelsen framgår hur parterna vill utveckla fortsatta&lt;br&gt;samverkansformer mellan landstingen och högskolorna inom vård- och&lt;br&gt;omsorgsutbildningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som parterna har ansett som särskilt angelägna att lyfta fram&lt;br&gt;i principöverenskommelsen gäller förutsättningarna för vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningarnas volymökning och då speciellt sjuksköterskeutbildningen,&lt;br&gt;klinisk praktik, etableringen i den statliga högskolemiljön, forsknings-&lt;br&gt;möjlighet, fortsatt samverkan mellan högskola och landsting. Därutöver&lt;br&gt;innehåller överenskommelsen bestämmelser som rör Jönköpings läns&lt;br&gt;landsting, de enskilda utbildningsanordnama i Stockholm samt Gotlands&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån resultatet av enkätundersökningen har ett totalbelopp för&lt;br&gt;statens övertagande av huvudmannaskapet fastställts. Övertagandet skall&lt;br&gt;vara kostnadsneutralt. Härmed menas att staten inte skall åsamkas större&lt;br&gt;kostnader än landstingen för vårdhögskoleutbildningama och att&lt;br&gt;landstingen varken skall vinna eller förlora på att staten tar över&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principöverenskommelsen undertecknades av staten och Landstings-&lt;br&gt;förbundet den 11 januari 2001 och godkändes av regeringen den 18&lt;br&gt;januari 2001 och av Landstingsförbundets styrelse den 19 januari 2001.&lt;br&gt;För principöverenskommelsens giltighet krävs även godkännande av&lt;br&gt;riksdagen, samtliga landstings fullmäktige samt Gotlands kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs att de ramavtal som har slutits angående överflyttning av Prop. 2000/01:71&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningen (se ovan avsnitt 5) skall upphöra att gälla den&lt;br&gt;dag som ett förändrat huvudmannaskap träder i kraft. Här avser staten&lt;br&gt;och landstingen alt sluta särskilda avtal, och regeringen har genom beslut&lt;br&gt;den 18 januari 2001 (dnr U2001/88/UII) uppdragit åt en person att för&lt;br&gt;statens räkning sluta sådana avtal med respektive landsting. Påpekas bör&lt;br&gt;att de ramavtal som staten har slutit med Södermanlands läns landsting,&lt;br&gt;Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Västemorrlands läns&lt;br&gt;landsting, Jämtlands läns landsting och Norrbottens läns landsting redan&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om att avtalen skall upphöra att gälla vid ett&lt;br&gt;förändrat huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Statens övertagande av huvudmannaskapet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Ett förändrat huvudmannaskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;forslag:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudmannaskapet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdhögskolcutbildningar skall övergå från landstingen och Gotlands&lt;br&gt;kommun till staten den 1 januari 2002. Vidare skall princip-&lt;br&gt;överenskommelsen av den 11 januari 2001 om ett statligt övertagande&lt;br&gt;av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar&lt;br&gt;mellan svenska staten och Landstingsförbundet godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vid ett statligt övertagande bör&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama överföras till det eller de statliga lärosäten&lt;br&gt;som finns i respektive landsting med undantag av Jönköpings läns&lt;br&gt;landsting och Gotlands kommun. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsdelegationens förslag: Den av regeringen utsedda&lt;br&gt;förhandlingsdelegationen (dnr U2000/1813/UH) och Landstings-&lt;br&gt;förbundet har föreslagit att staten skall överta huvudmannaskapet för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar den 1 januari 2002, vilket har kommit till&lt;br&gt;uttryck i den principöverenskommelse som har slutits mellan svenska&lt;br&gt;staten och Landstingsförbundet. Rnligt principöverenskommelsen skall&lt;br&gt;samtliga landsting och Gotlands kommun godkänna överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser: Vid remissmöte den 6 april 2000 ställde sig&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala,&lt;br&gt;Landstinget i Jönköpings län, Landstinget i Kalmar län, Landstinget&lt;br&gt;Blekinge, Region Skåne, Landstinget Halland, Västra Götalands-&lt;br&gt;regionen, Landstinget i Värmland, Örebro läns landsting, Landstinget&lt;br&gt;Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget&lt;br&gt;Västernorrland, Jämtlands läns landsting, Norrbottens läns landsting,&lt;br&gt;Gotlands kommun positiva till att förhandlingar rörande&lt;br&gt;huvudmannaskapsfrågan skulle komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen tor regeringens förslag och bedömning: Högre utbildning är&lt;br&gt;enligt regeringens mening en nationell angelägenhet, och staten har ett&lt;br&gt;ansvar för att högskoleutbildning av hög kvalitet bedrivs inom samtliga&lt;br&gt;samhällssektorer. Ett fullständigt överförande av huvudmannaskapet för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama till staten innebär att dessa utbildningar på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lika villkor och med samma förutsättningar som övrig högskole-&lt;br&gt;utbildning kommer att ingå i den statliga universitets- och högskole-&lt;br&gt;kulturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Utbildning och forskning - kvalitet och konkurrens-&lt;br&gt;kraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU13, rskr. 1993/94:400) fram-&lt;br&gt;förde regeringen att utrymme skulle skapas för alternativa samarbets- och&lt;br&gt;huvudmannaskapsformer för vårdhögskoleutbildningama i syfte att höja&lt;br&gt;utbildningarnas kvalitet och forskningsanknytning. Av det skälet&lt;br&gt;tecknades de avtal som har redovisats i avsnitt 5 och som innebär att&lt;br&gt;statliga universitet och högskolor anordnar vårdhögskoleutbildning på&lt;br&gt;uppdrag av landsting. Dessa avtal har i flera fall medverkat till att&lt;br&gt;påskynda kvalitetsutvecklingen inom berörda utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdsektorn lider i dag av en väl dokumenterad brist på personal,&lt;br&gt;särskilt sjuksköterskor med eller utan specialistkompetens. I Vård-&lt;br&gt;kommissionens rapport Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44)&lt;br&gt;påtalades detta problem och kommissionen gjorde bedömningen att ett&lt;br&gt;utökat behov med 1000 nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildningen&lt;br&gt;behövdes senast hösten 2002. Genom att staten övertar det fulla ansvaret&lt;br&gt;för vårdhögskoleutbildningama från landstingen har lärosätena möjlighet&lt;br&gt;att på ett adekvat sätt göra en övergripande bedömning av samtliga&lt;br&gt;utbildningars behov av dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett statligt huvudmannaskap förbättrar förut-&lt;br&gt;sättningarna för vårdhögskoleutbildningarnas samarbete och samverkan&lt;br&gt;både inom respektive lärosäte men också med övriga utbildningar inom&lt;br&gt;universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att huvudmannaskapet för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama - dvs. utbildning till arbetsterapeut,&lt;br&gt;audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör,&lt;br&gt;sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och tand-&lt;br&gt;hygienist samt utbildning inom social omsorg - skall övergå från&lt;br&gt;landstingen och Gotlands kommun till staten. Denna övergång föreslås&lt;br&gt;ske per den 1 januari 2002. Tidpunkten är vald med hänsyn till att medge&lt;br&gt;tid för anpassning till byte av huvudman och inordning i förändrat&lt;br&gt;regelverk. Statens övertagande av huvudmannaskapet föreslås ske i&lt;br&gt;överensstämmelse med den principöverenskommelse om ett statligt&lt;br&gt;övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningar som har slutits mellan svenska staten och Landstings-&lt;br&gt;förbundet (bilaga 3). I de följande avsnitten redovisas regeringens&lt;br&gt;bedömningar med anledning av principöverenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgått av avsnitt 7.3 är principöverenskommelsens giltighet&lt;br&gt;beroende av att den har godkänts av riksdagen, regeringen och&lt;br&gt;Landstingsförbundets styrelse, samtliga landsting samt Gotlands&lt;br&gt;kommun. Vidare krävs det för att överenskommelsen skall bli gällande&lt;br&gt;att staten och samtliga landsting har enats om att de ramavtal som har&lt;br&gt;slutits angående överflyttning av vårdhögskoleutbildning (se avsnitt 7.3)&lt;br&gt;skall upphöra att gälla den dag som ett ändrat huvudmannaskap träder i&lt;br&gt;kraft. Regeringen föreslår därför att riksdagen skall godkänna&lt;br&gt;principöverenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och Landstingsförbundets styrelse har godkänt&lt;br&gt;principöverenskommelsen den 18 januari 2001 respektive den 19 januari&lt;br&gt;2001. Landstingen och Gotlands kommun avser att inom kort godkänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskommelsen. När det gäller upphörande av de ramavtal som gäller&lt;br&gt;mellan staten och landstingen avser parterna att sluta ett avtal om att&lt;br&gt;dessa ramavtal skall upphöra att gälla den dag som ett ändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att informera riksdagen när ovan redovisade&lt;br&gt;förutsättningar för principöverenskommelsens giltighet är uppfyllda.&lt;br&gt;Detta kan förväntas ske i god tid före riksdagens ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utbildningsuppdrag som i dag finns gällande vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildning vid de statliga högskolorna har lett till att olika former av&lt;br&gt;samverkan inom utbildning och forskning har etablerats mellan vård-&lt;br&gt;högskoleutbildningarna och den övriga högskoleverksamheten. Detta har&lt;br&gt;på ett påtagligt sätt gynnat studenters och lärares ctablering och&lt;br&gt;utveckling i högskolemiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården har som tidigare nämnts stor brist på personal och framför allt&lt;br&gt;beskrivs tillgången på sjuksköterskor som prekär. Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsens undersökning i oktober 2000 visar att sjuksköterskeyrket är det&lt;br&gt;största bristyrket av 180 undersökta yrken med ett bristindextal på 4,53&lt;br&gt;(skala 1 - 5) med små variationer över landet. Norrbotten utnyttjar viss&lt;br&gt;möjlighet att rekrytera sjuksköterskor från Finland men i övrigt råder det&lt;br&gt;viss brist eller stor brist över hela landet. Åldersstrukturen inom kåren&lt;br&gt;innebär stora pensionsavgångar inom en snar framtid och efter 2005&lt;br&gt;beräknar SCB att de som lämnar yrket är fler än nytillkomna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är i dag ett mångkulturellt samhälle och den etniska mång-&lt;br&gt;falden i vården rymmer en rad olika aspekter. Detta återspeglas inte alltid&lt;br&gt;i den studentsammansättning som finns inom vårdutbildningarna. F.n&lt;br&gt;allsidigt sammansatt studentgrupp ökar förståelsen för skillnader i&lt;br&gt;tradition och synsätt mellan olika etniska grupper vilket är en viktig del&lt;br&gt;för att bibringa studenterna kunnande om olika patientgruppers särskilda&lt;br&gt;behov och hur de bör tillgodoses i vårdverksamheten. Det är också&lt;br&gt;angeläget att tillvarata det kunnande som finns hos människor med&lt;br&gt;utländsk vårdutbildning och underlätta för dem att på olika sätt göra de&lt;br&gt;eventuella kompletteringar som bedöms nödvändiga för svenska behov.&lt;br&gt;Vid den utbyggnad som staten nu initierar bör mångfaldsperspektivet&lt;br&gt;beaktas och rekrytering av studenter med olika bakgrund eftersträvas.&lt;br&gt;Inte minst gäller detta stockholmsområdet och andra större städer som&lt;br&gt;uppvisar en rik provkarta på den etniska mångfaldens olika aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på sökande till vårdhögskoleprogrammen är god.&lt;br&gt;Sökandetrycket till sjuksköterskeprogrammen är högt över hela landet&lt;br&gt;med ett medeltal av 3,1 förstahandssökande per antagen student för&lt;br&gt;höstterminen 2000. Variationer förekommer dock, lägsta siffran var 1,8&lt;br&gt;och den högsta siffran var 5,9. Även övriga utbildningsprogram har god&lt;br&gt;tillgång på sökande och sjukgymnastprogrammet visar ett medeltal för&lt;br&gt;höstterminen 2000 på 7,5 förstahandssökande per utbildningsplats.&lt;br&gt;Lägsta tillgången på sökande har utbildningsprogrammen till audionom&lt;br&gt;och biomedicinsk analytiker där motsvarande siffra är 1,0 respektive 0,7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att staten vid övertagandet av huvudmannaskapet bör&lt;br&gt;ta tillvara nuvarande struktur i form av de högskolor där&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildning i dag bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Jönköpings läns landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vid ett statligt övertagande av&lt;br&gt;huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama bör Stiftelsen&lt;br&gt;Högskolan i Jönköping erbjudas ett utbildningsuppdrag av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Landstinget i Jönköping bedriver&lt;br&gt;sedan högskolereformen 1977 vårdhögskoleutbildning vid Hälso-&lt;br&gt;högskolan i Jönköping. Utbildningsprogrammen omfattar utbildning till&lt;br&gt;arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör, sjuksköterska,&lt;br&gt;specialistsjuksköterska, tandhygienist samt utbildning inom social&lt;br&gt;omsorg. Dessutom ges utbildning inom diagnostisk och radiologisk&lt;br&gt;diagnostik. Hälsohögskolan i Jönköping redovisade vid årsredovisningen&lt;br&gt;for 1999 en volym av 1 422 helårsstudenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid högskolereformens införande 1993 och i enlighet med förslaget i&lt;br&gt;propositionen Högskolor i stiftelseform (prop. 1992/93:231) beslutade&lt;br&gt;regeringen den 16 september 1993 att bl.a. Högskolan i Jönköping skulle&lt;br&gt;övergå i stiftelseform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En funktionell samverkan mellan Stiftelsen Högskolan i Jönköping och&lt;br&gt;Hälsohögskolan i Jönköping inleddes 1994 och har därefter fördjupats&lt;br&gt;och intensifierats på en rad områden för att kunna utnyttja samverkans-&lt;br&gt;och stordriftsfördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings län saknar statlig högskola och olika alternativa lösningar&lt;br&gt;har diskuterats. Staten har redan i dag ett långsiktigt avtal med Stiftelsen&lt;br&gt;Högskolan i Jönköping om ett utbildnings- och forskningsuppdrag. Vid&lt;br&gt;ett statligt övertagande av vårdhögskoleutbildningama som i dag&lt;br&gt;anordnas av Hälsohögskolan i Jönköping, ser regeringen att redan&lt;br&gt;påbörjade samverkansformer med Stiftelsen Högskolan i Jönköping är så&lt;br&gt;betydande att det utgör stora praktiska fördelar för högskole-&lt;br&gt;verksamheten i Jönköping att från och med den 1 januari 2002 samlas i&lt;br&gt;en enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör Stiftelsen Högskolan i Jönköping&lt;br&gt;därför erbjudas ett utökat utbildningsuppdrag som i huvudsak omfattar&lt;br&gt;den utbildning som Jönköpings läns landsting bedriver vid&lt;br&gt;Hälsohögskolan i Jönköping. Detta aktualiserar frågan om bl.a. staten&lt;br&gt;och Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall ändra det långsiktiga ramavtal&lt;br&gt;som slutits mellan partema den 8 juli 1994 och förutsätter att Jönköpings&lt;br&gt;läns landsting och stiftelsen har slutit ett avtal om övertagande av&lt;br&gt;Hälsohögskolans personal, studenter, lokaler, inventarier, avtal med&lt;br&gt;tredje man m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 De enskilda utbildningsanordnama i Stockholm och&lt;br&gt;Stockholms universitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Staten bör erbjuda Ersta Diakonisällskap&lt;br&gt;för Ersta Sköndal högskola, Stiftelsen Rödakorshemmet för Röda&lt;br&gt;Korsets Högskola och Stiftelsen Sophiahemmet för Sophiahemmets&lt;br&gt;sjuksköterskehögskola ett utbildningsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det avtal som Stockholms läns&lt;br&gt;landsting har tecknat med Karolinska institutet, vilket har redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 5.4, omfattar även den utbildning som bedrivs av tre enskilda&lt;br&gt;utbildningsanordnare i Stockholm. Vid ett statligt övertagande av&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar upphör denna koppling till Karolinska&lt;br&gt;institutet och Stockholms läns landsting. Vidare har Karolinska institutet,&lt;br&gt;såsom framgått av nämnda avsnitt, tecknat ett avtal med Stockholms&lt;br&gt;universitet om att institutet ersätter universitetet för att genomföra den&lt;br&gt;utbildning inom social omsorg som Stockholms läns landsting i&lt;br&gt;utbildningsuppdrag lämnat till institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör, vilket också följer av princip-&lt;br&gt;överenskommelsen, staten från och med 2002 erbjuda Ersta Sköndal&lt;br&gt;högskola, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmets sjukskölerske-&lt;br&gt;högskola ett utbildningsuppdrag beträffande vårdhögskoleutbildningama&lt;br&gt;som i huvudsak motsvarar det uppdrag som erhålls från Stockholms läns&lt;br&gt;landsting via Karolinska institutet. De berörda huvudmännen är Ersta&lt;br&gt;Diakonisällskap för Ersta Sköndal högskola, Stiftelsen Rödakors-&lt;br&gt;hemment för Röda Korsets Högskola och Stiftelsen Sophiahemmet för&lt;br&gt;Sophiahemmets sjuksköterskehögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts har Karolinska institutet i särskilt avtal med&lt;br&gt;Stockholms universitet lämnat ett utbildningsuppdrag till universitetet,&lt;br&gt;eftersom institutet inte själv ger utbildning inom detta ämnesområde. För&lt;br&gt;detta betalar Karolinska institutet en årlig ersättning på 11 miljoner&lt;br&gt;kronor till Stockholms universitet för antagning och examination av&lt;br&gt;studenterna samt för utbildningens genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör Stockholms universitet vid ett förändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap tilldelas medel som i huvudsak motsvarar det uppdrag&lt;br&gt;inom socialt omsorgsutbildning som Karolinska institutet lämnar i dag&lt;br&gt;till Stockholms universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Gotlands kommun&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Staten bör uppdra åt Karolinska institutet&lt;br&gt;att anordna vårdhögskoleutbildning på Gotland. Detta bör ske i&lt;br&gt;samverkan med Gotlands kommun och utgöra en fortsättning på det&lt;br&gt;samarbete som sker i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I varje län finns i dag&lt;br&gt;högskoleutbildning inom vårdområdet. I Gotlands län fullgörs dessa&lt;br&gt;uppgifter av Gotlands kommun. Kommunen har emellertid inte själv&lt;br&gt;bedrivit någon vårdutbildning och något överförande av utbildning till&lt;br&gt;statligt huvudmannaskap är därftir inte aktuellt på Gotland. Viss&lt;br&gt;vårdutbildning har i stället utförts av statliga högskolor genom särskilda&lt;br&gt;avtal med Gotlands kommun. Sedan ett par år tillbaka har kommunen&lt;br&gt;avtal med Karolinska institutet om alt sjuksköterskcutbildning förläggs&lt;br&gt;till Visby. Avtalet avser en antagning om tolv studenter 2000 och&lt;br&gt;ytterligare ett intag av samma omfattning 2001. Utbildningen bedrivs&lt;br&gt;som distansutbildning, och Gotlands kommun medverkar i betydande&lt;br&gt;omfattning genom att tillhandahålla lokaler, handledare, vissa lärare och&lt;br&gt;administration liksom klinisk praktik. Avtalet har inte karaktär av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramavtal, vilka reglerar verksamheten i övriga län, utan anknyter genom&lt;br&gt;samverkansavtal mellan Stockholms läns landsting och Gotlands&lt;br&gt;kommun till ramavtal och utbildningsavtal mellan Karolinska institutet&lt;br&gt;och Stockholms läns landsting. Därigenom omfattas studenterna i denna&lt;br&gt;utbildning av samma villkor och regler som gäller för övriga&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar, vilka den statliga högskolan utför på uppdrag&lt;br&gt;av landstingen. Den statliga högskolan på Gotland medverkar i&lt;br&gt;utbildningen genom att tillhandahålla viss infrastruktur men har inte&lt;br&gt;någon egen kompetens på vårdhögskoleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan Gotlands kommun och Karolinska institutet har främst&lt;br&gt;ingåtts i syfte att trygga kommunens tillgång på sjuksköterskor. Detta är&lt;br&gt;förvisso ett viktigt syfte med vårdhögskoleutbildningen generellt sett.&lt;br&gt;Gotlands län bör dock, liksom övriga län, tillförsäkras vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildning i syfte att vara en generell resurs på högskoleområdet.&lt;br&gt;Omfattning, inriktning och periodicitet måste dock anpassas till&lt;br&gt;studenternas efterfrågan och andra förutsättningar för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avtalsreglerade samarbetet mellan Gotlands kommun och&lt;br&gt;Karolinska institutet synes ha utvecklats väl. Studenternas intresse för&lt;br&gt;denna utbildning är stort, vilket visar sig i bl.a. ett stort antal sökande till&lt;br&gt;utbildningsplatserna. Vid ett statligt huvudmannaskap för vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningama avser regeringen att uppdra åt Karolinska institutet att&lt;br&gt;långsiktigt trygga tillgången på vårdhögskoleutbildning på Gotland i&lt;br&gt;överensstämmelse med principöverenskommelsen. På grund av de&lt;br&gt;speciella förhållanden som råder, inte minst i geografiskt hänseende,&lt;br&gt;behövs ett samarbete med Gotlands kommun och med Högskolan på&lt;br&gt;Gotland. Karolinska institutet bör här ha den statliga högskolans frihet att&lt;br&gt;bestämma utbildningens volym, inriktning och kvalitet, men resurser bör&lt;br&gt;särskilt anvisas för institutets åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan på Gotland har ingen egen kompetens på vårdhögskole-&lt;br&gt;området. Det är inte heller motiverat att utveckla sådan kompetens för&lt;br&gt;den förhållandevis ringa utbildningsvolym som det kommer att handla&lt;br&gt;om. Högskolan erbjuder dock i form av lokaler, datasalar, bibliotek och&lt;br&gt;uppehållsutrymmen en viktig infrastruktur för studenterna och deras&lt;br&gt;utbildning. Denna infrastruktur är ett viktigt stöd för Karolinska&lt;br&gt;institutets studenter på Gotland. Den verksamhet som studentkåren vid&lt;br&gt;Högskolan på Gotland bedriver är också av stor betydelse i samman-&lt;br&gt;hanget. Institutets studenter på Gotland måste få tillgång till det stöd och&lt;br&gt;den gemenskap som en studentkår erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommunens medverkan i vårdhögskoleutbildningen förut-&lt;br&gt;sätter regeringen att en överenskommelse träffas mellan Gotlands&lt;br&gt;kommun och Karolinska institutet där bl.a. frågor om ekonomisk&lt;br&gt;ersättning till kommunen regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Klinisk praktik&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan mellan universitet eller högskola och&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;vårdgivare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör samverka&lt;br&gt;med landstingen och andra vårdgivare för att utveckla en väl&lt;br&gt;fungerande klinisk praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den kliniska praktiken är en&lt;br&gt;nödvändig del av utbildningen och utgör för studenten den brygga som&lt;br&gt;skall knyta an de teoretiska studierna med den kommande yrkesverksam-&lt;br&gt;heten. Högskolan har ansvar för att såväl den teoretiska utbildningen som&lt;br&gt;den utbildning som är förlagd till klinik eller motsvarande kvalitets-&lt;br&gt;mässigt ligger på en hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens hälso- och sjukvård med allt kortare vårdtider för patienterna&lt;br&gt;och med hög arbetsbelastning för personalen har det visat sig nödvändigt&lt;br&gt;att utveckla olika samverkansformer. Inom vården förskjuts fokus alltmer&lt;br&gt;från de stora akutsjukhusens vårdavdelningar till mer avancerad sjukvård&lt;br&gt;i hemmiljö. Detta ställer stora krav på flexibiliteten för den kliniska&lt;br&gt;praktiken. Under senare år har olika initiativ och förändringar skett som&lt;br&gt;ett led i att utveckla möjligheten för studenterna att på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt få ta del av den verksamhet som skall bli deras framtida&lt;br&gt;arbetsplats. Satsningar har gjorts för att tydligare koppla teoretiska&lt;br&gt;studier till klinisk verksamhet genom inrättande av kliniska adjunkts- och&lt;br&gt;lektorstjänster, kombinationstjänster som gör det möjligt att förena egen&lt;br&gt;klinisk verksamhet med undervisning, liksom utveckling av olika former&lt;br&gt;av centrumbildningar. I några fall har även särskilda kliniska utbildnings-&lt;br&gt;avdelningar inrättats där studenter från olika utbildningsprogram gemen-&lt;br&gt;samt under handledning driver egna vårdavdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett statligt huvudmannaskap for vårdhögskoleutbildningama förändrar&lt;br&gt;inte behoven av kliniska utbildningsplatser. I principöverenskommelsen&lt;br&gt;framhålls att partema är ense om vikten av samverkan mellan högskola&lt;br&gt;och vårdgivare för att utveckla den kliniska praktiken och ett huvud-&lt;br&gt;mannaskapsskifte kan tjäna som startskott för olika utvecklingsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor bör samverka med landstingen samt andra&lt;br&gt;vårdgivare för att utveckla en väl fungerande klinisk praktik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5.2 Tillgång på praktikplatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Universitet och högskolor, landsting,&lt;br&gt;kommuner och andra vårdgivare bör samverka så att praktikplatser&lt;br&gt;tillhandahålls i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Även vid ett statligt&lt;br&gt;huvudmannaskap är det angeläget att landstingen tillhandahåller&lt;br&gt;praktikplatser i sin verksamhet. Enligt principöverenskommelsen är&lt;br&gt;inriktningen att landstingen skall erbjuda minst det antal praktikplatser&lt;br&gt;med inriktning mot landstingens verksamhet som högskolan disponerar&lt;br&gt;vid övertagandet och att genom ytterligare praktikplatser tillgodose&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtida behov. Tillgången på praktikplatser är enligt samstämmiga Prop. 2000/01:71&lt;br&gt;bedömningar utbildningarnas kritiska moment. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;landstingen är huvudman for vårdhögskoleutbildningama återfinns av&lt;br&gt;naturliga skäl de flesta utbildningsplatserna i klinisk praktik inom&lt;br&gt;landstingens verksamhetsområden. I den genomförda enkätunder-&lt;br&gt;sökningen framkom att cirka 60 procent av samtliga praktikplatser var&lt;br&gt;förlagda till landstingen som vårdgivare. Resterande platser fördelade sig&lt;br&gt;mellan kommunal vårdgivare och privat vårdgivare. Viss praktisk&lt;br&gt;utbildning bedrevs också i högskolans egna lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de enkätsvar som har redovisats i avsnitt 7.2 har högskolorna&lt;br&gt;framfört att bristen på praktikplatser är ett allt mer växande bekymmer&lt;br&gt;som med få undantag gäller generellt över hela landet. Särskilt gäller&lt;br&gt;detta klinisk praktik för studenter på sjuksköterskeutbildningen, men&lt;br&gt;även för studenter på arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen och i&lt;br&gt;vissa fall inom social omsorgsverksamhet. Flera högskolor påpekar också&lt;br&gt;att ansträngningarna att hitta väl fungerande praktikplatser kräver&lt;br&gt;orimligt hög personalinsats. I de utbildningsavtal som har tecknats&lt;br&gt;mellan landsting och högskola garanterar landstingen att tillhandahålla&lt;br&gt;viss volym av utbildningsplatser. Skulle landstinget i något fall inte&lt;br&gt;kunna uppfylla detta åtagande förbinder sig landstinget att ersätta&lt;br&gt;högskolan för detta, den s.k. garantiklausulen. Av enkätundersökningen&lt;br&gt;framgår att denna endast behövt tillämpas i några enstaka fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på praktikplatser är sedan lång tid tillbaka väl känd och&lt;br&gt;påtalades redan i Vård 77-utredningens behandling av praktikffågoma&lt;br&gt;(SOU 1978:15). Konkurrensen om praktikplatsema medförde enligt&lt;br&gt;utredningen att utbildningen inte kunde bedrivas i önskvärd omfattning.&lt;br&gt;En förutsättning for en kommande volymökning inom vården är således&lt;br&gt;att tillgången på platser i klinisk praktik kan säkras på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt. Stora ansträngningar görs redan i dag, och såväl&lt;br&gt;landsting och kommuner som lärosäten är väl medvetna om det&lt;br&gt;gemensamma ansvaret för att denna fråga löses på bästa möjliga sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändrade vårdsituationen med allt kortare vårdtider, vårdens&lt;br&gt;strukturförändringar mot allt mera akutsjukvård i hemmen, en hårt&lt;br&gt;ansträngd personalsituation samt brist på handledare gör det nödvändigt&lt;br&gt;for högskolorna och de olika vårdgivarna att gemensamt på ett kreativt&lt;br&gt;sätt finna nya lösningar och former for den kliniska praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5.3 Ersättning for klinisk praktik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den kliniska praktiken bör regleras i avtal&lt;br&gt;mellan respektive högskola och landsting senast vid den tidpunkt då&lt;br&gt;huvudmannaskapet övergår till staten. Om inte annat överenskoms&lt;br&gt;mellan högskola och landsting, bör landstinget få ersättning från&lt;br&gt;högskolan för den kliniska praktik, som är förlagd till landstingets&lt;br&gt;verksamheter, med 1 200 kronor per student och praktikvecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I förhandlingarna mellan staten&lt;br&gt;och Landstingsförbundet har kostnaden for den kliniska praktiken utgjort&lt;br&gt;en komplicerad fråga. I dag tillhandahåller landstingen huvudsakligen&lt;br&gt;praktikplatser utan särskild ersättning från högskolan. Av redovis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama i enkätundersökningen (se avsnitt 7.2) framgår att det Prop. 2000/01:71&lt;br&gt;förhållandet där högskolan ersätter landstinget för klinisk praktik endast&lt;br&gt;föreligger vid tre lärosäten. Det är Lunds universitet som betalar&lt;br&gt;ersättning inom logoped- och sjukgymnastprogrammen, Högskolan i&lt;br&gt;Halmstad som ersätter för sjuksköterskor och spccialistsjuksköterskor&lt;br&gt;samt Hälsohögskolan i Jönköping som betalar ersättning för tand-&lt;br&gt;hygieniststudenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från högskolornas sida har det framhållits att man anser att rådande&lt;br&gt;förhållande fungerat väl men att det finns ett värde i att högskolan själv&lt;br&gt;förfogar över medel för klinisk praktik. Härigenom ges högskolorna en&lt;br&gt;valfrihet att disponera platser i klinisk praktik på det sätt som gagnar&lt;br&gt;utbildningens bästa. Från landstingens sida har det framhållits att det&lt;br&gt;vore en fördel om reformen blir så komplett som möjligt genom att&lt;br&gt;kostnad för klinisk praktik ingår i den ekonomiska överföringen från&lt;br&gt;landstingen till staten för att sedan återgå till landstingen i form av&lt;br&gt;praktikersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som överenskommits i principöverenskommelsen baseras&lt;br&gt;beräkningen av kostnaden för klinisk praktik inom landstingens&lt;br&gt;vårdverksamhet på en schablonberäkning som motsvarar 1 200 kronor&lt;br&gt;per student och praktikvecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan kring frågor som rör den kliniska praktiken är av så&lt;br&gt;fundamental betydelse att regeringen bedömer att parterna genom avtal&lt;br&gt;bör överenskomma hur utformningen av den kliniska praktiken i de&lt;br&gt;enskilda fallen bäst organiseras. Här finns stort utrymme för alternativa&lt;br&gt;samverkansformer. Skulle landstinget och den enskilda högskolan&lt;br&gt;däremot inte komma överens i fråga om den kliniska praktiken, bör&lt;br&gt;ovanstående ekonomiska överenskommelse att klinisk praktik ersätts&lt;br&gt;med 1 200 kronor per student och praktikvecka gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom landstingens vårdorganisation har allt sedan Ädelreformcns&lt;br&gt;ikraftträdande också primärkommunerna utgjort sjukvårdshuvudmän&lt;br&gt;med ansvar för en allt växande vårdorganisation liksom olika privata&lt;br&gt;vårdgivare. För flera av vårdhögskoleutbildningama utgör primärvården&lt;br&gt;en stor arbetsmarknad för utexaminerade studenter. Ilär bedömer&lt;br&gt;regeringen att det finns ett gemensamt intresse för högskolorna och&lt;br&gt;primärvårdens personalrekryterare att utveckla olika samverkansformer&lt;br&gt;för att studenterna i sin utbildning även skall ha tillgång till den sjuk- och&lt;br&gt;socialvård som kommunerna bedriver. Någon överenskommelse mellan&lt;br&gt;staten och kommunerna om ersättning för klinisk praktik inom ramen för&lt;br&gt;denna överenskommelse har inte kunnat göras varför regeringen&lt;br&gt;förutsätter att berörda kommuner fortsätter att tillgodose behovet av&lt;br&gt;praktikplatser på samma sätt som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Forskningssatsningar inom vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningama&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Lärosätena bör i ökad utsträckning&lt;br&gt;samverka med varandra, i syfte att utveckla och stärka miljöerna för&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vårdforskningen är ett nytt&lt;br&gt;forskningsområde som får allt större betydelse för utvecklingen av hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Genom den medicinska vetenskapens utveckling ändras&lt;br&gt;förutsättningarna för hälso- och sjukvården. Fler människor kan&lt;br&gt;behandlas allt högre upp i åldrarna, och fler sjukdomar botas. Hälso- och&lt;br&gt;sjukvården har under senare år genomgått omfattande strukturella&lt;br&gt;förändringar, samtidigt som det tekniska innehållet i vården ständigt&lt;br&gt;ökar. Dessutom kortas vårdtiden på sjukhus, och hemvården blir alltmer&lt;br&gt;omfattande. Detta skapar nya krav på vård och omsorg. Forskningen&lt;br&gt;bidrar till att utveckla och förbättra vårdmetodema och höja vård-&lt;br&gt;personalens kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att öka antalet forskarutbildade lärare inom&lt;br&gt;vårdområdet samt att utveckla vårdforskningen för att därigenom&lt;br&gt;ytterligare stärka forskningsanknytningen av vårdutbildningarna. Detta är&lt;br&gt;särskilt viktigt mot bakgrund av de stora pensionsavgångar som väntar&lt;br&gt;inom lärarkåren de kommande 10-15 åren. Riksdagen har efter förslag&lt;br&gt;av regeringen i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) och&lt;br&gt;propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) för det&lt;br&gt;ändamålet beslutat att tillföra området nya resurser - totalt 35 miljoner&lt;br&gt;kronor under 2001-2003. Av dessa 35 miljoner kronor skall 20 miljoner&lt;br&gt;kronor fördelas inom Vetenskapsrådets ram och 15 miljoner kronor&lt;br&gt;fördelas till en forskarskola inom vård och omsorg. Dessutom fördelar&lt;br&gt;Vårdalstifielsen cirka 100 miljoner kronor per år till vård- och&lt;br&gt;allergiforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de utbildningsavtal som tecknats ingår även ersättning till&lt;br&gt;högskolorna för forskning och vissa särskilda insatser, totalt cirka 130&lt;br&gt;miljoner kronor (avsnitt 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inom vård och omsorg har utvecklats snabbt under de&lt;br&gt;senaste åren, även sett ur ett internationellt perspektiv. Utredningen om&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation konstaterade&lt;br&gt;emellertid i sitt betänkande God vård på lika villkor (SOU 1996:66) att&lt;br&gt;forskningsmiljöerna ofta är alltför små och utspridda för att en nödvändig&lt;br&gt;kritisk massa skall uppnås. Regeringen anser därför att det är viktigt att&lt;br&gt;lärosätena i betydligt större omfattning samverkar med varandra för att&lt;br&gt;därigenom utveckla goda forskningsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomisk reglering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minskning av det generella statsbidraget till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;landstingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Del under utgiftsområde 25 Allmänna&lt;br&gt;statsbidrag till kommuner uppförda anslaget 91:1 Generellt statsbidrag&lt;br&gt;till kommuner och landsting, anslagsposten 3 bidrag till landsting, bör&lt;br&gt;från och med 2002 minskas med 1 420 miljoner kronor till följd av det&lt;br&gt;statliga övertagandet av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbild-&lt;br&gt;ningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kommunala&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;finansieringsprincipen innebär att statligt beslutade åtgärder som direkt&lt;br&gt;tar sikte på den kommunala verksamheten och som får ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser, bör regleras (prop. 1994/95:150, bet. 1993/94:FiU 19, rskr.&lt;br&gt;1993/94:442). Från och med 1996 sker sådana regleringar genom att det&lt;br&gt;generella statsbidraget till kommuner och landsting ökas eller minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med principöverenskommelsen mellan staten och&lt;br&gt;Landstingsförbundet om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet&lt;br&gt;för landstingens vårdhögskoleutbildningar, bör det generella statsbidraget&lt;br&gt;till landstingen under utgiftsområde 25, från och med 2002 reduceras&lt;br&gt;med 1 420 miljoner kronor. Regeringen återkommer i denna anslagsfråga&lt;br&gt;i budgetpropositionen för 2002.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Upphörande av statsbidraget till utbildning för&lt;br&gt;vårdyrken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det statsbidrag som för närvarande ges till&lt;br&gt;landstingen till utbildning för vårdyrken bör upphöra från och med&lt;br&gt;2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Under utgiftsområde 16 linns&lt;br&gt;upptaget ett anslag 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar&lt;br&gt;m.m. Från detta anslag erhåller landstingen årligen en ersättning för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildning. För 2001 fördelades drygt 250 miljoner kronor&lt;br&gt;till de olika landstingen och Gotlands kommun för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett överförande av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbild-&lt;br&gt;ningarna från landstingen och Gotlands kommun till staten bör detta&lt;br&gt;statsbidrag till landstingen upphöra. Regeringen återkommer även i&lt;br&gt;denna anslagsfråga i budgetpropositionen för 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Ändringar i utjämningssystemet för landstingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Som en konsekvens av förstatligandet av&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama skall kostnadsutjämningen för&lt;br&gt;landstingen från och med 2002 inte omfatta högskoleutbildning.&lt;br&gt;Lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting&lt;br&gt;och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och&lt;br&gt;landsting skall därför ändras så att standardkostnad för högskole-&lt;br&gt;utbildning inte längre skall beräknas för varje landsting. Med&lt;br&gt;landsting avses också kommuner som inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsdelegationens förslag: Den av regeringen utsedda&lt;br&gt;förhandlingsdelegation (dnr U2000/1813/UH) har tillsammans med&lt;br&gt;Landstingsförbundet föreslagit att kostnadsutjämning inte längre skall&lt;br&gt;omfatta högskoleutbildning enligt lagen (1995:1515) om utjämnings-&lt;br&gt;bidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner och landsting. Detta har staten och&lt;br&gt;Landstingsförbundet enats om i den principöverenskommelse som slutits&lt;br&gt;mellan parterna den 11 januari 2001 och som skall godkännas av bl.a.&lt;br&gt;samtliga landsting och Gotlands kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Landstingen omfattas av det&lt;br&gt;kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet är uppbyggt som&lt;br&gt;två parallella system, ett för kommunerna och ett för landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utjämningssystemet ingår dels utjämning för skillnader i&lt;br&gt;skatteunderlag per invånare, dels utjämning för s.k. strukturella kostnads-&lt;br&gt;skillnader. Med strukturella kostnadsskillnader avses kostnadsskillnader&lt;br&gt;som beror på faktorer som i huvudsak är opåverkbara för kommuner och&lt;br&gt;landsting. Kommuner och landsting med gynnsamma förutsättningar&lt;br&gt;betalar en utjämningsavgift till staten, medan kommuner och landsting&lt;br&gt;med ogynnsamma förutsättningar erhåller ett statligt utjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsutjämningen är uppbyggd av flera olika beräkningsmodeller,&lt;br&gt;en för varje verksamhet eller kostnadsslag som ingår i utjämningen. Både&lt;br&gt;systemet som helhet och varje enskild beräkningsmodell är uppbyggda&lt;br&gt;som ett nollsummespel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I landstingens kostnadsutjämning ingår en modell för utjämning av&lt;br&gt;kostnadsskillnader inom vårdhögskoleutbildning (högskoleutbildning),&lt;br&gt;baserad på antalet helårsstudenter. Med landsting avses också kommuner&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting. Som en konsekvens av förstatligandet av&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama skall kostnadsutjämningen för landstingen&lt;br&gt;och Gotlands kommun från och med 2002 inte omfatta högskole-&lt;br&gt;utbildning. Lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och&lt;br&gt;landsting skall därför ändras i enlighet därmed. Vidare ankommer det på&lt;br&gt;regeringen att ändra förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statens planerade utökning av utbildningsplatser&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2001 -2003&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Enligt regeringen bör utbyggnaden av&lt;br&gt;sjuksköterskeutbildningen ske med en ökning av antagningen från och&lt;br&gt;med hösten 2001 med cirka 500 nybörjarplatser samt med ytterligare&lt;br&gt;cirka 400 nybörjarplatser från och med våren 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Med anledning av 1999 års&lt;br&gt;ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27,&lt;br&gt;rskr. 1998/99:249) beslöt riksdagen att utbyggnaden av grund-&lt;br&gt;utbildningen vid universitet och högskolor skulle fortsätta. Medel för&lt;br&gt;10 000 nya platser tillfördes högskolan från och med den 1 juli 2001 och&lt;br&gt;för ytterligare 10 000 platser från och med den 1 juli 2002. I enlighet&lt;br&gt;med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2000 har riksdagen&lt;br&gt;senare beslutat att denna utökning får omfatta ett större antal platser&lt;br&gt;(prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:UbUl, rskr. 1999/2000:94). I&lt;br&gt;budgetpropositionen för 2000 redovisade regeringen en fördelning av&lt;br&gt;platserna på olika lärosäten och på olika utbildningsområden. Härvid&lt;br&gt;reserverades 1 000 platser utan angivande av utbildningsområde för vart&lt;br&gt;och ett av åren 2001 och 2002 för senare fördelning. Samtidigt gjorde&lt;br&gt;regeringen den bedömningen att vårdutbildningar hörde till de&lt;br&gt;utbildningar som skulle prioriteras vid utbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de ramavtal som landstingen slutit med universitet och högskolor&lt;br&gt;anges omfattningen av den vårdutbildning som lärosätena skall svara för.&lt;br&gt;I tilläggsavtal mellan landsting och lärosäten finns överenskommelser&lt;br&gt;om en utbyggnad av framför allt sjuksköterskeutbildningen som 2000&lt;br&gt;motsvarar cirka 350 nybörjarplatser. För att fullfölja denna av&lt;br&gt;landstingen inledda utbyggnad krävs enligt regeringens beräkningar ett&lt;br&gt;tillskott på 41 miljoner kronor från och med 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av utbyggnad är stort såväl inom sjuksköterskeutbildningen&lt;br&gt;som inom utbildningar för specialistsjuksköterskor. Tillsammans med&lt;br&gt;den ökning som följer av tilläggsavtalen mellan landstingen och läro-&lt;br&gt;sätena innebär statens utbyggnad jämte lärosätenas omfördelning en&lt;br&gt;permanent ökning av antagningen till sjuksköterskeutbildningen med&lt;br&gt;cirka 1 200 nybörjare per år. Fördelningen av nya platser inom sjuk-&lt;br&gt;sköterskeprogrammet redovisas i tabell 3. Härvid har den utökning som&lt;br&gt;kan ske inom ramen för nuvarande takbelopp markerats med * intill&lt;br&gt;antalet nybörjarplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3: Sammanställning av helårsstudenter (Hst) och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nybörjarplatser (Npl) enligt grundavtal (G) och tilläggsavtal (T) mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 och 2001, redovisade i enkätundersökningen samt statens&lt;br&gt;utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen från 2001&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="8"&gt;
&lt;p&gt;Landstingens grundavtal och utbyggnad (hst)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Statens&lt;br&gt;utbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2001 ’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(G)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(T)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(G+T)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Npl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(G)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(T)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(G+T)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Npl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Npl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm/KI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala/UU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södermanland/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MdH&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Östergötland/LiU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköpinq/HHJ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronoberg/VU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;809&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalmar/HK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Blekinge/BTH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skåne/MaH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skåne/LU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 404&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skåne/HKr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halland/HH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vä Götaland/GU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vä Götaland/HB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;692&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vä Götaland/HTU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vä Götaland/HS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmland/KU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Örebro/ÖU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanland/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MdH&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dalama/HD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborg/HGä&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrland/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;548&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;604&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MH &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtland/MH &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbotten/UmU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten/LTU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gotlands kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 467&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ökningen avser höstterminsantagning. För hösten 2002 beräknas antalet nybörjarplatser&lt;br&gt;totalt vara detsamma. Från 2003 beräknas ytterligare 400 nybörjarplatser tillkomma genom&lt;br&gt;en ökning av antalet platser på värantagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Statens utbyggnad avser Mitthögskolan och Mälardalens högskola utan uppdelning på län.&lt;br&gt;Utökning inom oförändrat takbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose ett akut behov av utbildade specialistsjuksköterskor bör&lt;br&gt;även antagningen till de ettåriga specialistutbildningarna tillfälligt öka&lt;br&gt;under läsåret 2001/02. En avvägning måste härvid göras mellan behovet&lt;br&gt;av utbildade och lärosätenas möjlighet att rekrytera studenter. Bristen på&lt;br&gt;sjuksköterskor innebär svårigheter för arbetsgivaren att ge de anställda&lt;br&gt;sjuksköterskorna möjlighet till vidareutbildning inom olika specialiteter.&lt;br&gt;En avvägning måste här göras mellan kortsiktiga och långsiktiga behov.&lt;br&gt;Efter att ha inhämtat lärosätenas bedömning av möjligheterna att öka&lt;br&gt;specialistsjuksköterskeutbildningama fördelar regeringen engångsvis 381&lt;br&gt;nybörjarplatser för dessa utbildningar läsåret 2001/02. Se tabell 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4: Engångssatsning på utbildning av specalistsjuksköterskor&lt;br&gt;läsåret 2001/02&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Universitet/högskola/landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyb.pl&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hst.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hst&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala unlversitet/Uppsala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet/Vä Götaland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Karolinska institutet/Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luleå tekniska universitet/Norrbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Malmö höqskola/Skåne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Borås/Vä Götaland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan Dalarna/Dalarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Halmstad/Halland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan Kristianstad/Skåne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Skövde/Vä Götaland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Avser höstterminsantagningama av specialistsjuksköterskor 40 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Antalet helårsstudenter bygger på halvårseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utökningen inom oförändrat takbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för den här skisserade utbyggnaden under budgetåren&lt;br&gt;2001—2003 beräknas kunna rymmas inom ramen for de medel som&lt;br&gt;tidigare beräknats för utbyggnaden 2001 och 2002. För 2004 och 2005&lt;br&gt;krävs ytterligare medel. Dessa ryms dock inom ramen för de 500&lt;br&gt;miljoner kronor som riksdagen i 2000 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;(prop. 1999/2000:100) anvisat för en fortsatt utbyggnad av&lt;br&gt;grundutbildningen från och med 2003. Den totala årliga kostnaden för&lt;br&gt;utbyggnaden beräknas till 209 miljoner kronor. Härav avser 168 miljoner&lt;br&gt;kronor statens utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen med 400&lt;br&gt;nybörjarplatser från och med 2001 och ytterligare 400 nybörjarplatser&lt;br&gt;från och med 2003 inklusive ett engångsbelopp för utökning av&lt;br&gt;specialistutbildningarna för sjuksköterskor under läsåret 2001/02. Den&lt;br&gt;statliga ökningen av volymen motsvarar 2 400 helårsstudenter vilket är&lt;br&gt;drygt 10 procent av vårdutbildningens omfattning år 2000. Till grund för&lt;br&gt;den angivna totalkostnaden ligger en beräknad kostnad på drygt cirka&lt;br&gt;70 000 kronor per helårsstudent inklusive kostnader för klinisk praktik.&lt;br&gt;Återstående 41 miljoner kronor avser fullföljandet av den ökning med&lt;br&gt;cirka 300 nybörjarplatser inom sjuksköterskeutbildningen från och med&lt;br&gt;2000 som följer av tilläggsavtal mellan landstingen och lärosätena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna utbyggnad kommer de cirka 100 platser som lärosätena från&lt;br&gt;och med 2001 kan tillföra sjuksköterskeutbildningen genom&lt;br&gt;omfördelning från andra utbildningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för kostnadsberäkningen har varit den faktiska&lt;br&gt;kostnaden för vårdhögskoleutbildningama under 2000. Sammantaget tor&lt;br&gt;alla lärosäten uppgick denna kostnad för grundutbildningen till 1 506&lt;br&gt;miljoner kronor, inkluderande såväl ersättningar enligt ramavtal och&lt;br&gt;tilläggsavtal som statsbidrag och kostnader för klinisk praktik men&lt;br&gt;exklusive kostnaden för forskning m.m. som uppgick till 130 miljoner&lt;br&gt;kronor. Antalet helårsstudenter enligt grundavtalen och tilläggsavtalen&lt;br&gt;för 2000 uppgick totalt till 22 467 och det faktiska antalet helårsstudenter&lt;br&gt;uppgick till 22 773. Detta innebär en per capita-kostnad på cirka 67 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabell 2 är variationen mycket stor mellan de olika&lt;br&gt;lärosätenas kostnader per helårsstudent. För den utbildning som nu&lt;br&gt;genom byte av huvudman förs över till den statliga högskolan innebär&lt;br&gt;detta att en anpassning på sikt måste ske. Regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma till frågan om hur en sådan anpassning skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Protokoll 10 vid regeringssammanträde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2000-04-27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dnr U200/1813/UH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla om en&lt;br&gt;överföring av huvudmannaskapet för de landstingskommunala&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama till staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigar chefen för Utbildningsdepartementet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillkalla en förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla med&lt;br&gt;landstingen och Gotlands kommun i syfte att klargöra under vilka&lt;br&gt;förutsättningar det samlade huvudmannaskapet för de nuvarande&lt;br&gt;landstingskommunala vårdhögskoleutbildningama kan överföras till&lt;br&gt;staten, samt att till förhandlingsdelegationen knyta en referensgrupp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utse de personer som skall ingå i förhandlingsdelegationen ocg utse&lt;br&gt;en av dem att leda delegationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;besluta om biträde åt förhandlingsdelegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsdelegationen skall följa de direktiv som framgår av bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna skall belasta anslaget i Cl Regeringskansliet m.m.,&lt;br&gt;anslagsposten Utbildningsdepartementet inom utgiftsområde 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet (Fi/Ba, Fi/Ke)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N äringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliets förvaltningsavdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F örhandlingsdelegationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bilaga till protokoll till regeringssammanträde 2000-04-27&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla om en&lt;br&gt;överföring av huvudmannaskapet för de landstingskommunala&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama till staten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 beslöt riksdagen att huvudmannaskapsfrågan skulle utredas för&lt;br&gt;de s.k. medellånga vårdutbildningarna. Riksdagen beslutade våren 1994,&lt;br&gt;med anledning av propositionen Utbildning och forskning - Kvalitet och&lt;br&gt;konkurrenskraft (prop. 1993/1994:177, bet. 1993/1994:UbU12, rskr.&lt;br&gt;1993/94: 399) att skapa utrymme för alternativa samarbetsformcr i syfte&lt;br&gt;att höja kvaliteten och forskningsanknytningen i vårdutbildningen.&lt;br&gt;Däribland föreslogs möjligheter att genom avtal mellan staten och&lt;br&gt;berörda landsting flytta över genomförandet av vårdutbildningarna till&lt;br&gt;statliga högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund tillkallades i juli 1994 en särskild utredare med&lt;br&gt;uppdrag att förhandla med landsting och kommuner om statens möjlighet&lt;br&gt;att genom avtal med landstingen anordna vårdhögskole-utbildningar.&lt;br&gt;Förutsättningen för att teckna avtal var att kostnads-neutralitet skulle&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna ledde fram till att under åren 1995 - 1999 samtliga&lt;br&gt;landsting utom ett tecknade avtal med statliga universitet och högskolor.&lt;br&gt;Undantaget är Jönköpings läns landsting som saknar statlig högskola&lt;br&gt;samt de tre enskilda stiftelsehögskolorna Röda Korsets högskola, Ersta-&lt;br&gt;Sköndals högskola samt Sophiahemmets sjuksköterskehögskola för vilka&lt;br&gt;Karolinska institutet är ansvarigt genom sitt avtal med Stockholms läns&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen innebär att landstingen lämnar ett utbildningsuppdrag till staten&lt;br&gt;där landstingen som uppdragsgivare svarar för den övergripande&lt;br&gt;inriktningen av utbildningen, utbildningens volym och finansiering&lt;br&gt;medan de statliga universiteten och högskolorna som utbildnings-&lt;br&gt;anordnare svarar för planering, innehåll och genomförande av&lt;br&gt;utbildningen samt intagning av sökande och examination av studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens avtal med statliga universitet och högskolor har inneburit&lt;br&gt;att all vårdhögskoleutbildning i landet, med undantag för Jönköpings läns&lt;br&gt;landsting och de enskilda stiftelsehögskolorna, från och med den 1&lt;br&gt;januari 2000 är överflyttad till den statliga högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtal som tecknats mellan landsting och respektive högskola omfattar&lt;br&gt;ramavtal, överflyttningsavtal och utbildningsavtal. Av ramavtalen&lt;br&gt;framgår villkoren för överlämnande av utbildningsuppdraget till staten,&lt;br&gt;avtalets varaktighet samt former för förlängning/uppsägning av avtalen,&lt;br&gt;former för ersättning m.m. Av överflyttningsavtalen framgår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrationen i den statliga högskolan, formerna för övertagande av&lt;br&gt;personal, frågor som rör de studerande som antagits till utbildning, frågor&lt;br&gt;som rör lokaler, inredning och utrustning m.m. Av utbildningsavtalen&lt;br&gt;framgår landstingens ekonomiska ersättning för utbildningens&lt;br&gt;genomförande inom högskolan samt övriga individuella&lt;br&gt;överenskommelser som bedöms nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Den ljusnande framtid är vård (DS 1999:44), som&lt;br&gt;Kommissionen för rekrytering till Vård och omsorg lade fram i juli 1999,&lt;br&gt;anfördes beträffande avtalen att nuvarande avtalskonstruktion innebar en&lt;br&gt;oklar ansvarsfördelning mellan stat, landsting och högskola. Med&lt;br&gt;anledning av detta framförde kommissionen att de landstingskommunala&lt;br&gt;utbildningarna i sin helhet borde överföras till staten senast under 2001&lt;br&gt;och att diskussioner mellan regeringen och landstingen borde inledas&lt;br&gt;snarast. Som skäl för detta angav kommissionen bl.a. att ett samlat&lt;br&gt;statligt huvudmannaskapet utgör en viktig princip för att staten skall&lt;br&gt;kunna göra en helhetsbedömning och ta ansvar för den högre&lt;br&gt;utbildningens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (1999/2000:1, bet. 1999/2000:UbUl, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:96) framhåller regeringen att man har för avsikt att under&lt;br&gt;hösten inleda förhandlingar med landstingen i syfte att klargöra under&lt;br&gt;vilka förutsättningar de landstingskommunala utbildningarna kan&lt;br&gt;överföras till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda skall en förhandlingsdelegation tillsättas&lt;br&gt;och till denna knytas en referensgrupp med representanter för&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet, Socialdepartementet&lt;br&gt;och Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsdelegationen skall genom överläggningar med företrädare&lt;br&gt;för landstingen klargöra under vilka förutsättningar det samlade&lt;br&gt;huvudmannaskapet för de nuvarande landstingskommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdhögskoleutbildningama kan överföras till staten. En förutsättning för&lt;br&gt;ett ändrat huvudmannaskap är att det sker kostnadsneutralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överläggningarna med landstingen skall frågor behandlas som rör&lt;br&gt;totalkostnader inklusive pris- och löneomkostnader för ett statligt&lt;br&gt;övertagande, utbildningsplatser, statlig resursfördelning, kostnader för&lt;br&gt;volymökning, kostnader för praktik samt övriga frågor som delegationen&lt;br&gt;finner nödvändiga för uppdragets fullföljande. En utgångspunkt skall&lt;br&gt;vara att en eventuell ändring av huvudmannaskapet skall vara&lt;br&gt;rikstäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skall slutredovisas skriftligt till regeringen senast den 31&lt;br&gt;oktober 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Enkätundersökning inför förhandlingar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2000-05-22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dnr U2000/2244/UH&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Enkätundersökning inför förhandlingar om ett överförande av&lt;br&gt;huvudmannaskapet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;landstingskommunala&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;vårdutbildningarna till staten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Syftet med enkäten är att få en korrekt redovisning av dimensionering&lt;br&gt;och kostnader för den vårdhögskoleutbildning som bedrivs via de s.k.&lt;br&gt;vårdhögskoleavtalen. I redovisningen skall endast sådana uppgifter som&lt;br&gt;direkt hör samman med grundutbildningen och den därtill knutna&lt;br&gt;forskningen, kompetensutvecklingen eller forskarutbildning ingå. Om det&lt;br&gt;i avtalen förekommer uppdragsutbildning, forsknings-&lt;br&gt;/utvecklingsprojekt eller andra tidsbegränsade insatser skall detta&lt;br&gt;redovisas separat. Vid ett eventuellt förstatligande skall den sist nämnda&lt;br&gt;verksamheten ingå i den externa verksamheten som varje högskola&lt;br&gt;normalt bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkäten är uppdelad i 4 huvudområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Grundutbildningens dimensionering och finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Klinisk praktik eller motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkäten skall ifyllas och besvaras av landstinget och högskolan&lt;br&gt;gemensamt dvs. ett enkätsvar per samverkansavtal. För att underlätta&lt;br&gt;ifyllandet distribueras enkäten såväl per brev som med elektronisk post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den besvarade enkäten sändes i 3 exemplar per post till&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet, U/H-enheten, 103 33 Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Sänd gärna också en version per E-post till gunilla.borjesson@&lt;br&gt;education.ministry.se).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkätsvaren skall vara Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm&lt;br&gt;tillhanda senast den 16 juni 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor kring enkäten besvaras av Gunilla Börjesson per E-post&lt;br&gt;gunilla.borjesson@ education.ministry.se eller tel 08/405 1327.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Landstingets namn:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftslämnare:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Namn:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Telefon:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-post:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Högskolan/universitetets namn:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftslämnare:&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Namn: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[ Telefon:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| E-post:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. GRUNDUTBILDNINGENS DIMENSIONERING OCH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINANSIERING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Totala antalet helårsstudenter (HÅS) enligt gällande&lt;br&gt;utbildningsavtal mellan landstinget och högskolan samt&lt;br&gt;faktiskt utfall 1998 och 1999.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;d)&lt;br&gt;HÅS&lt;br&gt;enligt&lt;br&gt;avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2)&lt;br&gt;HÅS enligt ev.&lt;br&gt;tilläggsavtal&lt;br&gt;eller&lt;br&gt;motsvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3)&lt;br&gt;Totala HÅS&lt;br&gt;enligt avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4)&lt;br&gt;HÅS enligt&lt;br&gt;årsredovisning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2. Om tilläggsavtal eller motsvarande har träffats ange antalet&lt;br&gt;nybörjarplatser (NPL) och antalet helårsstudenter (HÅS)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsprogram:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsprogram:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3. Högskolans intäkter (tkr) för grundutbildningen 1998 - 2002&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redovisa i tabellen intäkterna för 1998 och 1999 samt den&lt;br&gt;beräknade intäkten för 2000-2002. Om det i utbildningsavtalet anges&lt;br&gt;specificerat belopp för grundutbildning skall detta belopp anges. Om&lt;br&gt;utbildningsavtalet omfattar totalram för grundutbildning och forskning&lt;br&gt;skall det belopp som disponeras för grundutbildning anges.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landstinget&lt;br&gt;enligt avtal&lt;br&gt;exklusive,&lt;br&gt;statsbidrag&lt;br&gt;enl fråga 1:1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ev. övriga&lt;br&gt;tilläggsavtal&lt;br&gt;eller&lt;br&gt;motsvarande&lt;br&gt;enligt fråga 1:2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;br&gt;Intäkter&lt;br&gt;(tkr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4. Har resultatet av Högskoleverkets senaste utvärdering&lt;br&gt;föranlett några särskilda åtgärder utöver avtalets ram. Ange i så&lt;br&gt;fall vilka åtgärder och den beräknade resursinsatsen för dessa&lt;br&gt;per år samt hur finansieringen har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ högskoleverkets senaste utvärdering har ett antal högskolor fått&lt;br&gt;påpekanden resp indragna examensrättigheter. Dessa har sannolikt&lt;br&gt;föranlett satsningar för att rätta till de uppkomna bristerna. Om&lt;br&gt;sådana åtgärder har beslutats ange i så fall vilka åtgärder som&lt;br&gt;högskolan vidtagit, vilken tidsperiod samt den beräknade&lt;br&gt;resursinsatsen. Bifoga eventuella avtal om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ange antalet nybörjarplatser (NPL) och totala antalet&lt;br&gt;helårsstudenter (HÅS) fördelade på utbildningsprogram&lt;br&gt;eller motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens totala dimensionering redovisas för resp år fördelade&lt;br&gt;efter program. (Den totala summan skall vara lika med summan som&lt;br&gt;har redovisats under fråga 1 och 2)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Poäng&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÄS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HÅS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HAS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsterapeut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Audionom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biomed. analytiker’’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnmorska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjuksköterska”’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialistsjuksk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tandhygienist&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fristående kurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TOTALT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;^inklusiveklinisk fysiologi&lt;br&gt;inklusive diagnostisk radiologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B. KLINISK PRAKTIK ELLER MOTSVARANDE&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;6. Redovisa totala antalet poäng enligt utbildningsplanen som&lt;br&gt;utgörs av klinisk praktik eller motsvarande samt hur dessa&lt;br&gt;är fördelade enligt nedan.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken &amp;quot;Annan” avses klinisk praktik hos t. ex. privat&lt;br&gt;vårdgivare/motsvarande. Under rubriken &amp;quot;Högskola” avses&lt;br&gt;tillämpningsmoment, instuderingsuppgifter eller liknande som ingår i&lt;br&gt;klinisk praktik men som genomförs vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildnings-&lt;br&gt;program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt antal&lt;br&gt;poäng enl.&lt;br&gt;utbildnings&lt;br&gt;plan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av poäng&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Landsting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög-&lt;br&gt;skola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsterapeut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Audionom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnmorska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biomed. analytiker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjuksköterska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialistsjuksk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social omsorg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukgymnast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tandhygienist&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7. Erhåller högskolan platser i klinisk praktik eller&lt;br&gt;motsvarande, inom avtalets ram, utan extra kostnad?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;/ avtalen har tillgången till praktikplatser lösts antingen genom att&lt;br&gt;högskolan ersätter landstinget för utnyttjad praktikplats eller att&lt;br&gt;landstinget ställer praktikplatser till förfogande utan ersättning. I&lt;br&gt;det senare fallet har det i avtalen skrivits in att landstinget får&lt;br&gt;betala antingen ett fast belopp eller faktiska kostnader ifall&lt;br&gt;praktikplats inte har kunnat tillhandahållas. Fråga 7a skall&lt;br&gt;besvaras av dem som normalt har tillgång till praktikplatser utan&lt;br&gt;ersättning men där landstinget har fått betala för att praktikplats&lt;br&gt;inte har kunnat tillhandahållits. Fråga 7 b skall endast besvaras&lt;br&gt;av de högskolor som ersätter landstinget/motsv. för&lt;br&gt;praktikplatserna&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;7a Om Ja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har garantiklausulen tillämpats och i så fall i vilken&lt;br&gt;omfattning?&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal platser:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig kostnad(tkr):&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;7b Om Nej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken ersättning per poäng har använts och hur stor är den&lt;br&gt;totala kostnaden?&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning per poäng&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa total kostnad för klinisk praktik, tkr:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;8. Vilka erfarenheter finns vad gäller tillgången på&lt;br&gt;praktikplatser? &lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. FORSKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Hur regleras resurserna för forskning mellan landstinget och&lt;br&gt;högskolan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisa det aktuella läget för högskolan ifråga. För 1998 och 1999&lt;br&gt;gäller det redovisade beloppet i högskolans årsredovisning. För 2000&lt;br&gt;2002 redovisas det budgeterade beloppet. I vissa avtal har man&lt;br&gt;hänvisat till att särskilda avtal om forskningsverksamhet skulle slutas. I&lt;br&gt;så fall skall innehåll och resursnivå i detta avtal redovisas särskilt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt belopp&lt;br&gt;finns angivet i&lt;br&gt;avtalet&lt;br&gt;tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inom totalramen där&lt;br&gt;följande belopp&lt;br&gt;disponerats&lt;br&gt;tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt separat&lt;br&gt;avtal eller&lt;br&gt;motsvarande&lt;br&gt;tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;D. ÖVRIGT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Finns det i utbildningsavtalet specificerade överenskommelser&lt;br&gt;om forsknings eller grundutbildningsresurser som skall&lt;br&gt;användas till annat än den reguljära verksamheten? T.ex.&lt;br&gt;uppdragsutbildning (enl. förordningen om uppdragsutbildning vid&lt;br&gt;universitet och högskolor; SFS1997:845), forskning/&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet eller liknande om vänder sig till landstingets&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som finns i avtalen är avsedda för någon annan&lt;br&gt;verksamhet än den som är direkt hänförbar till den reguljära&lt;br&gt;grundutbildningen skall detta i så fall redovisas. (Exempel på sådan&lt;br&gt;verksamhet är regionala satsningar för vårdområdet, forskningscentra&lt;br&gt;som är gemensamma för landstinget och högskolan och som även&lt;br&gt;har verksamhet utanför själva grundutbildningen)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidsperiod&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;br&gt;kkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11. Finns det i avtal andra ekonomiska åtagande av långsiktig&lt;br&gt;natur? Ange i så fall tidsperiod och belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ vissa avtal finns särskilda garantier för t.ex. lokalkostnader,&lt;br&gt;kompetenshöjning mm Redovisa, i förekommande fall, tidsperioden&lt;br&gt;samt omfattningen av dessa åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtagande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidsperiod&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;br&gt;tkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;SÄRSKILDA KOMMENTARER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;som tillägg eller kompletteringar till tidigare svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsbeslut 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2001-01-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dnr U2001/100/UH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av principöverenskommelse mellan svenska staten&lt;br&gt;och Landstingsförbundet om ett statligt övertagande av&lt;br&gt;huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ärendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska staten och Landstingsförbundet har träffat en&lt;br&gt;principöverenskommelse om ett statligt övertagande av&lt;br&gt;huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar.&lt;br&gt;Överenskommelsen är träffad med förbehåll för bl.a. regeringens&lt;br&gt;godkännande. Överenskommelsen fogas som bilaga till detta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen godkänner principöverenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunilla Börjesson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopia till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F inansdepartementet&lt;br&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns landsting&lt;br&gt;Västerbottens läns landsting&lt;br&gt;Norrbottens läns landsting&lt;br&gt;Gotlands kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket (3)&lt;br&gt;Uppsala universitet (3)&lt;br&gt;Lunds universitet (3)&lt;br&gt;Göteborgs universitet (3)&lt;br&gt;Umeå universitet (3)&lt;br&gt;Linköpings universitet (3)&lt;br&gt;Karolinska institutet (3)&lt;br&gt;Luleå tekniska universitet (3)&lt;br&gt;Karlstads universitet (3)&lt;br&gt;Växjö universitet (3)&lt;br&gt;Örebro universitet (3)&lt;br&gt;Mitthögskolan (3)&lt;br&gt;Blekinge tekniska högskola (3)&lt;br&gt;Malmö högskola (3)&lt;br&gt;Högskolan i Kalmar (3)&lt;br&gt;Mälardalens högskola (3)&lt;br&gt;Högskolan i Borås (3)&lt;br&gt;Högskolan Dalarna (3)&lt;br&gt;Högskolan i Gävle (3)&lt;br&gt;Högskolan i Halmstad (3)&lt;br&gt;Högskolan Kristianstad (3)&lt;br&gt;Högskolan i Skövde (3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (3)&lt;br&gt;Hälsohögskolan i Jönköping&lt;br&gt;Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala läns landsting&lt;br&gt;Södermanlands läns landsting&lt;br&gt;Östergötlands läns landsting&lt;br&gt;Jönköpings läns landsting&lt;br&gt;Kronobergs läns landsting&lt;br&gt;Kalmar läns landsting&lt;br&gt;Blekinge läns landsting&lt;br&gt;Skåne läns landsting (Region Skåne)&lt;br&gt;Hallands läns landsting&lt;br&gt;Västra Götalands läns landsting&lt;br&gt;(Västra Götalandsregionen)&lt;br&gt;Värmlands läns landsting&lt;br&gt;Örebro läns landsting&lt;br&gt;Västmanlands läns landsting&lt;br&gt;Dalarnas läns landsting&lt;br&gt;Gävleborgs läns landsting&lt;br&gt;Västemorrlands läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRINCIPÖVERENSKOMMELSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan&lt;br&gt;svenska staten&lt;br&gt;och&lt;br&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting, Uppsala läns landsting (Landstinget i Uppsala&lt;br&gt;län), Södermanlands läns landsting (Landstinget Sörmland),&lt;br&gt;Östergötlands läns landsting (Landstinget i Östergötland), Jönköpings&lt;br&gt;läns landsting (Landstinget i Jönköpings län), Kronobergs läns landsting&lt;br&gt;(Landstinget Kronoberg), Kalmar läns landsting (Landstinget i Kalmar&lt;br&gt;län), Blekinge läns landsting (Landstinget Blekinge), Skåne läns&lt;br&gt;landsting (Region Skåne), Hallands läns landsting (Landstinget Halland),&lt;br&gt;Västra Götalands läns landsting (Västra Götalandsregionen), Värmlands&lt;br&gt;läns landsting (Landstinget i Värmland), Örebro läns landsting,&lt;br&gt;Västmanlands läns landsting (Landstinget Västmanland), Dalarnas läns&lt;br&gt;landsting (Landstinget Dalarna), Gävleborgs läns landsting (Landstinget&lt;br&gt;Gävleborg), Västemorrlands läns landsting (Landstinget Västernorrland),&lt;br&gt;Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns&lt;br&gt;landsting och Gotlands kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är i dag huvudmän tor vårdhögskoleutbildningama, dvs. utbildning till&lt;br&gt;arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker,&lt;br&gt;sjukgymnast, sjuksköterska (inkl specialistutbildningar) och&lt;br&gt;tandhygienist samt utbildning inom social omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvudmannaskap förstås i denna överenskommelse det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för att organisera, genomföra och finansiera&lt;br&gt;högskoleutbildningar inom vårdområdet. De förhållanden, som redovisas&lt;br&gt;nedan, där den statliga högskolan på uppdrag av landstingen svarar för&lt;br&gt;själva genomförandet av nämnda utbildningar innebär inte att staten är&lt;br&gt;huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med landsting avses i det följande samtliga landsting, inklusive Region&lt;br&gt;Skåne och Västra Götalandsregionen, och Gotlands kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BAKGRUND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977 omorganiserades den svenska högskolan och högskolebegreppet&lt;br&gt;vidgades. Detta som en följd av Högskoleutredningcn, U68, som i sitt&lt;br&gt;betänkande (SOU 1973:2) presenterade ett förslag till omstrukturering av&lt;br&gt;den svenska högskolan där högskolan indelades i en statlig och en&lt;br&gt;kommunal högskolesektor. Med anledning av omorganisationen&lt;br&gt;föreskrevs i då gällande högskolelag, (1977:218), att huvudman för&lt;br&gt;högskolan är staten samt, efter medgivande av regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen utser, kommun och landstingskommun. Enligt&lt;br&gt;nu gällande högskolelag (1992:1434) får kommuner och landsting&lt;br&gt;anordna högskolor endast med regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama har varit föremål för&lt;br&gt;utredningar och diskussioner alltsedan reformen 1977 och riksdagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslöt 1991 att huvudmannaskapsfrågan for de s.k. medellånga&lt;br&gt;vårdutbildningarna åter skulle utredas. I enlighet med innehållet i&lt;br&gt;propositionen Utbildning och forskning - Kvalitet och konkurrenskraft&lt;br&gt;(prop,1993/1994:177) beslöt regeringen att skapa utrymme för&lt;br&gt;alternativa samarbetsformer i syfte att höja kvaliteten och&lt;br&gt;forskningsanknytningen i vårdhögskoleutbildningama. Därmed gavs&lt;br&gt;landstingen möjlighet att genom avtal med staten överlämna&lt;br&gt;utbildningsuppdrag till statliga universitet och högskolor. Under åren&lt;br&gt;1995 — 1999 kom samtliga landsting med undantag av Jönköpings läns&lt;br&gt;landsting och Gotlands kommun att teckna sådana avtal med staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1998 tillsatte regeringen den s.k. Vårdkommissionen med uppgift&lt;br&gt;att bland annat kartlägga rekryteringsbehovet inom vård- och&lt;br&gt;omsorgssektom, analysera villkor som påverkar rekryteringen samt ge&lt;br&gt;förslag till åtgärder mot kommande bristsituation inom vårdyrken.&lt;br&gt;Kommissionen redovisade sitt arbete i rapporten Den ljusnande framtid&lt;br&gt;är vård (Ds 1999:44). I rapporten föreslog kommissionen beträffande&lt;br&gt;landstingens vårdhögskole-utbildningar att huvudmannaskapet för dessa i&lt;br&gt;sin helhet borde överföras till staten senast år 2001. Regeringen avsåg att&lt;br&gt;i detta syfte snarast inleda diskussioner med landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 2000 (1999/2000:1) framförde regeringen&lt;br&gt;också att man hade för avsikt att inleda förhandlingar med landstingen i&lt;br&gt;syfte att klargöra under vilka förutsättningar det samlade&lt;br&gt;huvudmannaskapet för de nuvarande landstingskommunala&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama kan överföras till staten. Med anledning av&lt;br&gt;detta tillsatte regeringen i april 2000 en förhandlingsdelegation med&lt;br&gt;representanter för Utbildningsdepartementet och Finansdepartementet.&lt;br&gt;Likaså utsåg Landstingsförbundets styrelse i mars 2000 en&lt;br&gt;förhandlingsdelegation inför kommande överläggningar med staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NULÄGE OCH GÄLLANDE AVTAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen som 1995 - 1999 tecknats mellan landsting och respektive&lt;br&gt;högskola omfattar ramavtal, överflyttningsavtal och utbildningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ramavtalen framgår de övergripande villkoren för överlämnande av&lt;br&gt;uppdraget till staten, avtalens varaktighet samt former för&lt;br&gt;förlängning/uppsägning av avtalen, former för ersättning m.m.&lt;br&gt;Överflyttningsavtalen omfattar själva överförandet till den statliga&lt;br&gt;högskolan, formerna för övertagande av personal, frågor som rör de&lt;br&gt;studenter som antagits till utbildning, ersättningen för lokaler, inredning&lt;br&gt;och utrustning m.m. I utbildningsavtalen regleras den ekonomiska&lt;br&gt;ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer, utbildningarnas&lt;br&gt;inplacering i olika utbildningsområden, utbildningens lokalisering samt&lt;br&gt;övriga individuella överenskommelser som har bedömts nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två typer av utbildningsavtal förekommer. Dels de som tecknades före&lt;br&gt;den 1 december 1997 dels de som tecknades efter detta datum. Inom&lt;br&gt;varje avtalstyp finns två modeller där den ena har en uppdragsliknande&lt;br&gt;och mer preciserad utformning medan den andra endast har en generell&lt;br&gt;ram med fastställt belopp. Klinisk praktik är antingen inräknad i det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totala beloppet eller ”utan kostnad tillhandahållen”. Avtalens giltighet&lt;br&gt;anges som tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid eller med ett fast&lt;br&gt;datum för upphörande. Inget avtal löper ut under år 2000 och 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående har parterna denna dag träffat följande&lt;br&gt;överenskommelse och enats om följande avsiktsförklaring, vilka grundar&lt;br&gt;sig på en samsyn att utbildningarna i fråga bäst genomförs och utvecklas&lt;br&gt;under ett statligt huvudmannaskap men i ett nära samarbete med&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRÄNDRAT HUVUDMANNASKAP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är överens om att huvudmannaskapet för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningama skall övergå till staten den 1 januari 2002 i&lt;br&gt;enlighet med vad som anförs nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PARTERNAS AVSIKTSFÖRKLARING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partema är överens om att utbildningsvolymen inom&lt;br&gt;vårdhögskoleområdet skall öka. På grundval av utbildningsvolymen&lt;br&gt;1998 bedömde Vårdkommissionen, att utbildningen av sjuksköterskor&lt;br&gt;borde ökas med 1000 nybörjarplatser för att tillgodose en förväntad&lt;br&gt;efterfrågeökning. Denna volymökning är till betydande delar redan&lt;br&gt;förverkligad genom landstingens insatser under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall att riksdagen under våren 2001 beslutar om ett förändrat&lt;br&gt;huvudmannaskap avser regeringen att föreslå riksdagen att redan under&lt;br&gt;år 2001 tillföra nya utbildningsplatser till vårdhögskoleområdet. Vidare&lt;br&gt;avser staten att, vid ett förändrat huvudmannaskap, under de närmaste&lt;br&gt;åren verka för en fortsatt volymökning inom vårdhögskoleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbyggd vårdhögskoleutbildning förutsätter ett effektivt utnyttjande&lt;br&gt;av såväl högskolans utbildningskapacitet som landstingens&lt;br&gt;vårdorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övertagandet av huvudmannaskapet har staten för avsikt att ta&lt;br&gt;tillvara nuvarande struktur i form av de högskolor där&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildning idag bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten avser att erbjuda de fristående högskolorna, Röda Korsets&lt;br&gt;högskola, Sophiahemmets sjuksköterskehögskola och Ersta Sköndal&lt;br&gt;högskola ett utbildningsuppdrag med i huvudsak samma omfattning och&lt;br&gt;inriktning som då Karolinska institutet erhöll utbildningsuppdraget&lt;br&gt;beträffande vårdhögskoleutbildningama från Stockholms läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överförande av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama&lt;br&gt;till staten medför att dessa blir en del av den etablerade högskolekultur&lt;br&gt;som finns vid statliga universitet och högskolor. Detta ger vårdhögskole-&lt;br&gt;utbildningama samma villkor och möjligheter som gäller för övrig&lt;br&gt;högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen inleder redan år 2001 en förstärkning av forskningen inom&lt;br&gt;vårdområdet vilket framgår av regeringens proposition om Forskning och&lt;br&gt;förnyelse (prop. 2000/01:3) liksom av budgetproposition för 2001 (prop.&lt;br&gt;2000/01:1) om satsning på forskarskola och forskning inom vård- och&lt;br&gt;omsorgsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande klinisk praktik är av grundläggande betydelse för en&lt;br&gt;bra vårdhögskoleutbildning. Vid ett statligt huvudmannaskap är&lt;br&gt;högskolan beroende av att landstingen även fortsättningsvis&lt;br&gt;tillhandahåller praktikplatser i sin verksamhet. Inriktningen är att&lt;br&gt;landstingen skall erbjuda minst det antal praktikplatser med inriktning&lt;br&gt;mot landstingskommunal verksamhet som högskolan disponerar vid&lt;br&gt;övertagandet och att genom ytterligare praktikplatser tillgodose framtida&lt;br&gt;behov. Parterna är ense om vikten av samverkan mellan högskola och&lt;br&gt;vårdgivare för att utveckla den kliniska praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uppdrag som landstingen lagt på den statliga högskolan har lett till&lt;br&gt;ett förtroendefullt samarbete. Parterna är ense om vikten av en fortsatt&lt;br&gt;och utvecklad samverkan mellan landsting och högskola i&lt;br&gt;utbildningsfrågor även vid ett statligt huvudmannaskap för&lt;br&gt;vårdhögskolorna. I denna samverkan utgör landstingens representation i&lt;br&gt;berörda högskolestyrelser ett betydelsefullt inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala frågorna har kommit alltmer i fokus för landstingen och&lt;br&gt;kommunerna. Parterna är därför ense om att samverkansformema&lt;br&gt;behöver utvecklas mellan landstingen och högskolan för en gemensam&lt;br&gt;strävan att förbättra förutsättningarna för tillväxt i regionen. Denna&lt;br&gt;samverkan är en viktig del i högskolans fullgörande av sin s.k. tredje&lt;br&gt;uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EKONOMISK REGLERING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama till&lt;br&gt;staten medför en reducering av det generella statsbidraget till landstingen&lt;br&gt;under utgiftsområde 25 från och med år 2002 med 1 420 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statsbidrag som för närvarande utgår till landstingen för utbildning&lt;br&gt;till vårdyrken upphör att gälla från och med år 2002. Detta gäller den&lt;br&gt;särskilda fördelningen till landsting/kommun som finns angiven under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgiftsområde 16, anslag 25:69 avseende Enskilda och kommunala&lt;br&gt;högskoleutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen omfattas av det kommunala utjämningssystemet. I&lt;br&gt;utjämningssystemet ingår bl.a. utjämning för kostnadsskillnader&lt;br&gt;(kostnadsutjämning) avseende landstingskommunal högskoleutbildning.&lt;br&gt;Som en konsekvens av förstatligandet av vårdhögskolorna skall&lt;br&gt;kostnadsutjämningen från och med år 2002 inte omfatta&lt;br&gt;högskoleutbildning. Regeringen avser därför att föreslå riksdagen att&lt;br&gt;ändra i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting och i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner&lt;br&gt;och landsting i enlighet därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det belopp som anges i § 9 ingår ersättning för klinisk praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna är överens om att frågor rörande den kliniska praktiken skall&lt;br&gt;regleras i avtal mellan högskola och landsting senast vid den tidpunkt då&lt;br&gt;huvudmannaskapet övergår till staten. Om inte annat överenskoms&lt;br&gt;mellan högskola och landsting erhåller landstinget ersättning från&lt;br&gt;högskolan för den kliniska praktik, som är förlagd till landstingets&lt;br&gt;verksamheter, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 200 kr per student och praktikvecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I så kallade överflyttningsavtal, som samtliga landsting med undanlag för&lt;br&gt;Jönköpings läns landsting och Gotlands kommun under åren 1995 - 1999&lt;br&gt;tecknat med staten, regleras kostnader för statens övertagande av&lt;br&gt;personal, studenter, lokaler, inventarier, avtal med tredje man m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Jönköpings läns landsting, som bedriver utbildning vid&lt;br&gt;Hälsohögskolan i Jönköping, är ovanstående förhållanden orcglcrade&lt;br&gt;gentemot staten. Även vid ett statligt huvudmannaskap kommer&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar att bedrivas i Jönköpings län. I det fall staten&lt;br&gt;avser att själv bedriva utbildningen behöver en särskild&lt;br&gt;överenskommelse i form av ett överflyttningsavtal tecknas mellan staten&lt;br&gt;och Jönköpings läns landsting. I den reglering som avses i 9 — 12 §§&lt;br&gt;ingår inte de ekonomiska konsekvenserna av ett sådant&lt;br&gt;överflyttningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Gotlands kommun där kommunen inte själv bedriver någon&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildning är tecknande av överflyttningsavtal inte aktuellt.&lt;br&gt;Karolinska institutet har idag, genom avtal med Gotlands kommun och i&lt;br&gt;samverkan med kommunen, viss vårdhögskoleutbildning förlagd till&lt;br&gt;Visby. Regeringen avser att vid ett statligt huvudmannaskap uppdra åt&lt;br&gt;Karolinska institutet alt långsiktigt fortsätta sitt engagemang på Gotland.&lt;br&gt;Detta behöver regleras i särskild överenskommelse mellan kommunen&lt;br&gt;och instilutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVERENSKOMMELSENS IKRAFTTRÄDANDE&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna överenskommelse blir gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när den har godkänts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;regeringen och Landstingsförbundets styrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;samtliga landsting inkl. Region Skåne, Västra Götalandsregionen och&lt;br&gt;Gotlands kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt när staten och samtliga landsting, förutom Jönköpings läns&lt;br&gt;landsting och Gotlands kommun, har enats om att de ramavtal som har&lt;br&gt;slutits angående överflyttning av vårdhögskoleutbildning skall upphöra&lt;br&gt;att gälla den dag som ett ändrat huvudmannaskap träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknat i Stockholm den 11 januari 2001 i två likalydande&lt;br&gt;exemplar av vilka parterna tagit var sitt.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0371/prop_200001__71-2.png" style="width:114pt;height:68pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För Landstingsförbundet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0371/prop_200001__71-3.png" style="width:143pt;height:119pt;"/&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;br&gt;Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för&lt;br&gt;vårdhögskoleutbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 61177, Stockholm 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett förändrat huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett förändrat huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principöverenskommelsen mellan svenska staten och Landstingsförbundet av den 11 januari 2001 om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principöverenskommelsen mellan svenska staten och Landstingsförbundet av den 11 januari 2001 om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-03-19 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-03-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-03-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-04-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-04-05 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:14:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0371</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:14:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:UbU17</uppgift>
<ref_dok_id>GO01UbU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:71&lt;br/&gt;
Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:71&lt;br/&gt;
Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:71&lt;br/&gt;
Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maud Ekendahl och Margareta Cederfelt (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:71&lt;br/&gt;
Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maud Ekendahl och Margareta Cederfelt (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>