2226928GO03662000/0166propproppropProposition 2000/01:66PropositionPropositionUtrikesdepartementet6602001-01-25 00:00:002025-12-19 14:06:492001-01-01 00:00:00Uppehållstillstånd för adopterade Prop. 2000/01:66digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GO0366/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GO0366https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0366
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>2000/01:66</h1>
<h2>Uppehållstillstånd för adopterade</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0366/prop_200001__66-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>2000/01:66</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 25 januari 2001</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Maj-Inger Klingvall</p>
<p>(Utrikesdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås att en bestämmelse om möjligheten att ge<br>uppehållstillstånd på grund av adoption förs in i utlänningslagen. Vidare<br>föreslås att utlänningsmyndighetema alltid skall godta den anknytning<br>som uppkommit genom ett beslut om adoption som meddelats av svensk<br>domstol och att svenska domstolar skall inhämta yttrande från<br>Migrationsverket i adoptionsärenden som rör utomnordiska medborgare<br>som är tolv år eller äldre.</p>
<p>Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.</p>
<p>1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 66</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4</p>
<p>2 Förslag till lagtext.............................................................................5</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529).. 5</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:796) om</p>
<p>internationella rättsförhållanden rörande adoption.............8</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning..............................................................9</p>
<p>4 Gällande rätt......................................................................................9</p>
<p>4.1 Uppehållstillstånd...............................................................9</p>
<p>4.1.1 Uppehållstillstånd på grund av anknytning.... 10</p>
<p>4.2 Adoption...........................................................................12</p>
<p>4.2.1 Svenska adoptioner.........................................12</p>
<p>4.2.2 Internationella adoptioner...............................13</p>
<p>4.3 Uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap för</p>
<p>adopterade.........................................................................14</p>
<p>5 Internationella överenskommelser..................................................15</p>
<p>5.1 Konventioner och EU-rätt................................................15</p>
<p>5.2 Utländska förhållanden.....................................................17</p>
<p>6 Utredningens undersökningar.........................................................18</p>
<p>6.1 Utgångspunkter.................................................................18</p>
<p>6.2 Beslutade adoptioner och beviljade uppehållstillstånd.....18</p>
<p>6.3 Yttranden från Migrationsvcrket......................................19</p>
<p>6.4 Möjligheten för adopterade att få uppehållstillstånd i</p>
<p>Sverige..............................................................................19</p>
<p>7 Regeringens överväganden och förslag..........................................21</p>
<p>7.1 Utgångspunkter.................................................................21</p>
<p>7.2 Uppehållstillstånd för underåriga och vuxna adopterade. 25</p>
<p>7.3 Adoptionsanknytning som godtas i ett ärende om</p>
<p>uppehållstillstånd..............................................................30</p>
<p>7.4 Domstolarnas beslutsunderlag..........................................33</p>
<p>7.5 Bättre information.............................................................35</p>
<p>8 Genomförande och ekonomiska konsekvenser...............................37</p>
<p>9 Författningskommentar...................................................................38</p>
<p>9.1 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)38</p>
<p>9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:796) om</p>
<p>internationella rättsförhållanden rörande adoption...........39</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Uppehållstillstånd för<br>adopterade (SOU 2000:32).....................................40</p>
<p>Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet Uppehållstillstånd för adopterade<br>(SOU 2000:32)...................................................44</p>
<p>Bilaga 3 Remissinstanser...................................................47</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag....................................48</p>
<p>Bilaga 5 Lagrådets yttrande................................................51</p>
<p>Utdrag ur protokoll från regeringssammanträde</p>
<p>den 25 februari 2001............................................................53</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår alt riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i utlänningslagen,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden<br>rörande adoption.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<h2>2 Förslag till lagtext</h2>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen<br>(1989:529)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 5 §§ utlänningslagen<br>(1989:529)’ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>2 kap.</h4>
<p>4 r</p>
<p>Uppehållstillstånd får ges till</p>
<p>1. en utlänning som är gift med eller sambo till någon som är bosatt i<br>Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, om<br>makarna eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands,</p>
<p>2. en utlänning som är under 18 år och ogift och som är eller har varit<br>hemmavarande barn till någon som är bosatt i Sverige eller som har<br>beviljats uppehållstillstånd för bosättning här,</p>
<p>2 a. en utlänning som är under<br>18 år och ogift och som adopterats<br>eller som avses bli adopterad av<br>någon som vid tidpunkten för<br>adoptionsbeslutet var och som<br>fortfarande är bosatt i Sverige<br>eller har beviljats uppehållstill-<br>stånd för bosättning här, om<br>utlänningen inte omfattas av 2 och<br>om adoptionsbeslutet</p>
<p>- har meddelats eller avses<br>komma att meddelas av svensk<br>domstol,</p>
<p>- gäller i Sverige enligt lagen<br>(1971:796) om internationella<br>rättsförhållanden rörande adop-<br>tion, eller</p>
<p>- gäller i Sverige enligt lagen<br>(1997:191) med anledning av<br>Sveriges tillträde till Haagkonven-<br>tionen om skydd av barn och sam-<br>arbete vid internationella adop-<br>tioner,</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1994:515.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 2000:292.</p>
<p>1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 66</p>
<p>3. cn utlänning som på något<br>annat sätt än som avses i 1-2 a är<br>nära anhörig till någon som är<br>bosatt i Sverige eller som har<br>beviljats uppehållstillstånd for<br>bosättning här och som ingått i<br>samma hushåll som den personen,</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>3. en utlänning som på något<br>annat sätt än som avses under 1<br>och 2 är nära anhörig till någon<br>som är bosatt i Sverige eller som<br>har beviljats uppehållstillstånd för<br>bosättning här oeh som ingått i<br>samma hushåll som den personen,</p>
<p>4. en utlänning som annars har särskild anknytning till Sverige,</p>
<p>5. en utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i<br>Sverige,</p>
<p>6. en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin<br>försörjning ordnad på något annat sätt, och</p>
<p>7. en utlänning som önskar vistas här i landet for studier eller<br>besök.</p>
<p>Uppehållstillstånd får också ges till cn utlänning som</p>
<p>1. är gift med eller sambo till någon som är bosatt i Sverige eller<br>har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, utan att makarna<br>eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands, eller</p>
<p>2. har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett<br>samboförhållande med en person som är bosatt i Sverige eller som<br>har fått uppehållstillstånd för bosättning här,</p>
<p>om förhållandet framstår som seriöst och särskilda skäl inte talar<br></p>
<p>mot att tillstånd ges.</p>
<p>en ansökan om uppehålls-<br>tillstånd grundas på ett heslut om<br>adoption som har meddelats av<br>svensk domstol, skall den an-<br>knytning som har uppkommit<br>genom beslutet godtas i ärendet<br>om uppehållstillstånd.</p>
<p>Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt denna<br>paragraf skall beaktas om utlänningen kan förväntas föra en hederlig<br>vandel.</p>
<p>5§<sup>3</sup></p>
<p>En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige skall ha utverkat<br>ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd<br>får inte bifallas efter inresan.</p>
<p>Detta gäller dock inte om</p>
<p>1. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 4 a §<br>eller har rätt till uppehållstillstånd här enligt 3 kap. 4 §,</p>
<p>2. utlänningen av humanitära skäl bör få bosätta sig här,</p>
<p>3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbe-<br>gränsat uppehållstillstånd som getts en utlänning med familjeanknytning</p>
<p>med stöd av 4 § andra stycket, eller</p>
<p>4. det annars finns synnerliga skäl.</p>
<p>En utlänning får beviljas uppe-<br>hållstillstånd trots vad som sägs i<br>första stycket</p>
<p>- om utlänningen enligt 4 §</p>
<p>En utlänning får beviljas uppe-<br>hållstillstånd trots vad som sägs i<br>första stycket om</p>
<p>- utlänningen enligt 4 § första</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 2000:292.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>första stycket 1,2,3 eller 4 eller</p>
<p>4 § andra stycket 1 eller 2 har stark<br>anknytning till en person som är<br>bosatt i Sverige, och</p>
<p>- om det inte skäligen kan<br>krävas att utlänningen återvänder<br>till ett annat land för att ge in an-<br>sökan där.</p></td><td>
<p>stycket 1, 2, 2 a, 3 eller 4 eller 4 § Prop. 2000/01:66<br>andra stycket 1 eller 2 har stark<br>anknytning till en person som är</p>
<p>bosatt i Sverige, och</p>
<p>- det inte skäligen kan krävas att<br>utlänningen återvänder till ett<br>annat land för att ge in ansökan<br>där.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:796) om<br>internationella rättsförhållanden rörande adoption</h3>
<p>Härigenom föreskrivs alt 2 § lagen (1971:796) om internationella rätts-<br>förhållanden rörande adoption skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2§</p>
<p>Ansökan om adoption prövas enligt svensk lag.</p>
<p>Avser ansökningen barn under aderton år, skall särskilt beaktas,<br>huruvida sökande eller barnet genom medborgarskap eller hemvist eller<br>på annat sätt har anknytning till främmande stat och det skulle medföra<br>avsevärd olägenhet för barnet, om adoptionen ej blir gällande där.</p>
<p>Rätten skall inhämta yttrande<br>från Migrationsverket, när den<br>som adoptionen avser är<br>utomnordisk medborgare och tolv<br>är eller äldre.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Efter beslut av regeringen i oktober 1999 tillkallade statsrådet Maj-Inger<br>Klingvall f.d. överdirektören Ulla Fredriksson som särskild utredare med<br>uppdrag att ta ställning till vilken betydelse en adoption av en vuxen<br>person bör ha vid bedömningen av ett ärende om uppehållstillstånd för<br>den adopterade och även ta ställning till hur administrativa frågor kring<br>detta skall lösas samt att utreda vissa likartade frågor som rör adoption av<br>barn. Utredningen, som antog namnet Utredningen om uppehållstillstånd<br>vid adoption (UD 1999:01), lade i april 2000 fram betänkandet<br>Uppehållstillstånd för adopterade (SOU 2000:32).</p>
<p>En sammanfattning av betänkandet och utredningens lagförslag finns i<br>bilagorna 1 och 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning<br>över remissinstanserna finns i bilaga 3.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 14 december 2000 att inhämta Lagrådets<br>yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.</p>
<p>Lagrådets synpunkter berörs i avsnitten 7.2 och 7.4 samt i<br>författningskommentaren.</p>
<h2>4 Gällande rätt</h2>
<h3>4.1 Uppehållstillstånd</h3>
<p>Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt har en principiell rätt till uppe-<br>hållstillstånd. Bestämmelser om detta finns i 3 kap. utlänningslagen<br>(1989:529, UtlL).</p>
<p>Andra möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige regleras i 2 kap.<br>UtlL. De bestämmelserna är inte formulerade så att de ger en absolut rätt<br>till uppehållstillstånd utan i stället anges att uppehållstillstånd får ges<br>under angivna förutsättningar. I huvudsak gäller de nuvarande reglerna,<br>som finns i 2 kap. 4 § UtlL, sedan den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:25,<br>bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80). Vissa ändringar trädde i kraft den<br>1 juli 2000 (prop. 1999/2000:43, bet. 1999/2000:SfU9, rskr.<br>1999/2000:159).</p>
<p>En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige skall som<br>huvudregel ha ordnat uppehållstillståndet före inresan hit. När ansökan<br>om uppehållstillstånd skall prövas skall man vidare beakta om<br>utlänningen kan förväntas föra en hederlig vandel.</p>
<p>4.1.1</p>
<h4>Uppehållstillstånd på grund av anknytning</h4>
<p>I 2 kap. 4 § UtlL sägs att uppehållstillstånd far beviljas för en viss<br>närmare angiven anhörigkrets. 1 annat fall hade det varit nödvändigt att i<br>lagen göra undantag för en rad situationer där det - trots att det rör sig<br>om familjemedlemmar - inte alltid finns skäl att bevilja uppehålls-<br>tillstånd. När det gäller familjeåterförening förutsätts att den i Sverige<br>bosatta personen har uppehållstillstånd eller är bosatt här utan att behöva<br>tillstånd. En utlänning som beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd<br>för en kortare vistelse här är inte en sådan anhörig som avses i paragrafen<br>(prop. 1996/97:25 s. 285 och Wikrén/Sandesjö, Utlänningslagen med<br>kommentarer, 1999, s. 65 f.).</p>
<p>Enligt lagstiftning som trädde i kraft år 1997 sänktes åldersgränsen till<br>18 år för uppehållstillstånd for ogifta barn som önskar återförena sig med<br>sina föräldrar. Vidare bedömdes att det var en rimlig avvägning att<br>anhöriga utanför kärnfamiljen inte skulle beviljas uppehållstillstånd i<br>Sverige i samma utsträckning som tidigare. Här syftades främst på<br>kategorier som föräldrapar, ensamstående föräldrar och ”sisla-länken-<br>fall”. Med "sista-länken-fall" avsågs en person vars samtliga nära<br>släktingar var bosatta i Sverige.</p>
<p>Uppehållstillstånd kan beviljas den som är under 18 år och ogift och<br>som är eller har varit hemmavarande barn till någon som är bosatt i<br>Sverige eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här (2 kap.<br>4 § första stycket 2 UtlL). Regeringen framhöll i prop. 1996/97:25 att<br>minderåriga barn har en principiell rätt till uppehållstillstånd om någon<br>förälder är bosatt i Sverige. Utlänningsnämnden har också i ett vägledande<br>avgörande ansett att ett utländskt barn som är under 18 år och ogift och<br>som är eller har varit hemmavarande barn till en här i Sverige bosatt legal<br>vårdnadshavarc i princip har en ovillkorlig rätt att få återförena sig med<br>denne här i landet (Utlänningslagen - Vägledande beslut, UN 342-97).<br>Samlingen av beslut finns tillgänglig via Utlänningsnämndens webbplats<br><a href="http://www.un.se">www.un.se</a>).</p>
<p>Uppehållstillstånd kan också beviljas en nära anhörig som ingått i<br>samma hushåll som den i Sverige bosatta personen (2 kap. 4 § första<br>stycket 3 UtlL). 1 prop. 1996/97:25 (s. 113) uttalades följande.</p>
<p>”Regeringen bedömer att en rimlig avvägning är att anhöriga utöver<br>kärnfamiljen i princip skall ha rätt till uppehållstillstånd här endast om de<br>i hemlandet ingått i samma hushållsgemenskap som den härvarande. En<br>sådan avvägning torde också ligga i linje med Europadomstolens tolkning<br>av Europakonventionens stadgande (artikel 8) om skydd för familjelivet<br>även om praxis inte innehåller någon uttömmande definition av<br>familjebegreppet.</p>
<p>Det kan här röra sig om hemmavarande, ogifta barn över 18 år eller om<br>föräldrar som i hemlandet tagits om hand av något bam. Särskild hänsyn<br>måste tas till att det i många kulturer är mer eller mindre omöjligt för<br>ensamstående kvinnor att leva i en egen bostad. De är i stället hänvisade<br>till att bo tillsammans med någon manlig släkting. Det kan därför inte<br>uteslutas att till den krets av anhöriga som bör beviljas uppehållstillstånd<br>på grund av att de ingått i samma familjegemenskap kan hänföras<br>exempelvis en äldre, ensamstående faster.</p>
<p>Gemensamt för de släktingar som kan komma i fråga för<br>uppehållstillstånd på grund av tidigare hushållsgemenskap måste vidare</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>10</p>
<p>vara att det också finns någon form av beroendeförhållande, som gör det<br>svårt för släktingarna att leva åtskilda. Det innebär att det måste krävas att<br>de levt i samma hushåll omedelbart före den härvarandes flyttning till<br>Sverige och att ansökan om familjeåterförening görs relativt snart efter<br>det att den härvarande bosatt sig här. Om dessa förutsättningar inte är<br>uppfyllda torde det vara svårt att visa att något beroendeförhållande<br>förelegat. Självfallet måste dock hänsyn tas till att praktiska svårigheter<br>kan ha medfört att det inte varit möjligt för släktingen utomlands att ge in<br>ansökan om uppehållstillstånd omedelbart efter det att den härvarande<br>bosatt sig här.”</p>
<p>Utlänningar som på annat sätt har särskild anknytning till Sverige kan<br>beviljas uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL. I prop.<br>1996/97:25 s. 285 sägs att genom den precisering som gjorts i punkterna<br>1-3 av vilket släktskap som skall ligga till grund för uppehållstillstånd i<br>Sverige, kan det i undantagsfall bli nödvändigt att bevilja<br>uppehållstillstånd med stöd av punkten 4 för vissa anhöriga som inte helt<br>uppfyller kraven för tillstånd enligt punkterna 1-3. Det kan exempelvis<br>röra sig om en anhörig till en skyddsbehövande som i undantagsfall, när<br>det finns synnerliga skäl, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. Härtill<br>kommer ett uttalande i prop. 1983/84:144 om utlännings- och<br>flyktingpolitiken s. 75, om att hänsyn i möjlig mån bör tas till fall där<br>udda och ömmande omständigheter åberopas. Detta uttalande har ansetts<br>ha fortsatt giltighet.</p>
<p>Enligt den tidigare lagstiftningen innebar begreppet ”annan särskild<br>anknytning till Sverige” något annat än släktanknytning. Det kunde vara<br>fråga om en tidigare längre vistelse i Sverige eller om svenskt ursprung. 1<br>avsaknad av förarbetsuttalanden får det antas att någon ändring härav inte<br>varit avsedd (jfr Wikrén/Sandesjö, Utlänningslagen med kommentarer,<br>1999, s. 70).</p>
<p>Före den 1 januari 1997 fick uppehållstillstånd ges till en utlänning<br>som var nära anhörig till en i Sverige bosatt person. Enligt tidigare praxis<br>hade en förhållandevis vid krets av anhöriga rätt att invandra till Sverige<br>om de i hemlandet tillhört samma familjegemenskap som den härvarande<br>eller om det rörde sig om en anhörig som kunde betecknas som ”sista<br>länk”, dvs. en person vars samtliga nära släktingar var bosatta i Sverige.<br>Enligt den tidigare lagstiftningen och rättstillämpningen kunde<br>adopterade vuxna betraktas som en s.k. ”sista länk” och beviljas<br>uppehållstillstånd på denna grund (jfr Sandesjö/Björk, Utlänningsärenden<br>-Praxis, 1995, UN-205).</p>
<p>Det huvudsakliga materiella innehållet i 2 kap. 4 § UtlL i dess nu<br>gällande lydelse har gällt sedan den 1 januari 1997. Vissa ändringar i<br>paragrafen trädde i kraft den 1 juli 2000 (prop. 1999/2000:43, bet.<br>1999/2000:SfU9, rskr. 1999/2000:159). Ändringarna har gjorts för att<br>ordningen med uppskjuten invandringsprövning för den som åberopar en<br>nyligen etablerad anknytning till en make, maka, sambo eller blivande<br>sådan, tydligt skall framgå av lagstiftningen.</p>
<p>Regeringen beslutade i maj 2000 om direktiv till en parlamentarisk<br>kommitté som skall utreda utlänningslagens bestämmelser om<br>anhöriginvandring (dir. 2000:36).</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<h3>4.2</h3>
<h3>Adoption</h3>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<h4>4.2.1 Svenska adoptioner</h4>
<p>De grundläggande bestämmelserna om adoption finns i 4 kap.<br>föräldrabalken (FB). 1 ett adoplionsförhållande kallas den som adopterar<br>adoptanten. Den som adopteras benämns adoptivbarnet. För adoption<br>krävs tillstånd från domstol. Adoptionen uppkommer genom att<br>domstolen ger sitt tillstånd (se 4 kap. 1 § FB). Både barn och vuxna kan<br>adopteras. Enligt huvudregeln skall sökanden ha fyllt 25 år för att kunna<br>adoptera. Om adoptionen gäller ett eget barn, makes barn eller makes<br>adoptivbarn eller om det annars finns synnerliga skäl, kan adoption<br>medges så snart adoptanten fyllt arton år (se 4 kap. 1 § FB). Det finns<br>varken några åldersgränser för adoptivbarnet eller regler om någon<br>minsta åldersskillnad mellan adoptanten och adoptivbarnet.</p>
<p>Domstolen skall inhämta upplysningar om bl.a. adoptivbarnet och den<br>som vill adoptera (se 4 kap. 10 § FB). När den som adopteras är över 18<br>år betonas det i prop. 1980/81:112 s. 15 att det kan vara lämpligt att<br>domstolen inhämtar yttrande från någon annan myndighet som kan<br>tillföra ärendet upplysningar av värde, t.ex. arbetsmarknads- eller<br>utbildningsmyndighetcr eller - när en medborgare i ett utomnordiskt land<br>skall adopteras - Migrationsverket (tidigare Statens invandrarverk)<br>Enligt propositionen kan verkets inställning behöva inhämtas även i fall<br>då den som skall adopteras är under 18 år. Det gäller särskilt om det finns<br>anledning alt misstänka att adoptionen syftar till att kringgå gällande<br>invandringsbestämmelser.</p>
<p>Domstolen prövar om det är lämpligt att adoptionen genomförs.<br>Adoptionen måste vara till fördel för barnet. Adoptanten skall ha<br>uppfostrat barnet eller vilja uppfostra del eller skall det annars med<br>hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finnas<br>särskild anledning till adoptionen (4 kap. 6 första stycket FB).</p>
<p>Att sökanden har uppfostrat eller vill uppfostra barnet förutsätter i<br>regel att barnet är under 18 år. Även när det i andra fall finns anledning<br>att genom en adoption befästa ett personligt förhållande mellan sökanden<br>och adoptivbarnet bör det normalt vara fråga om ett förhållande av<br>väsentligen samma innehåll som det som föreligger mellan biologiska<br>föräldrar och deras barn. En allmän önskan att bereda någon möjlighet att<br>vistas i Sverige för att han eller hon skall få bättre levnadsvillkor är inte<br>ensamt skäl för en adoption. Inte heller är det grund för att tillåta<br>adoptionen om den inte har något annat syfte än att göra det möjligt för<br>den som skall adopteras att få uppehållstillstånd i Sverige (jfr prop.<br>1980/81:112 om samtycke och tillstånd till adoption, s. 14).</p>
<p>I utredningens betänkande Uppehållstillstånd för adopterade finns en<br>redovisning av ett antal domstolsreferat rörande lämplighetsprövningen<br>vid adoption (SOU 2000:32 s. 36 ff.).</p>
<p>Beträffande den adopterades ställning efter adoptionen skiljer man<br>mellan svaga och starka adoptioner. En svag adoption innebär att en viss<br>rättslig anknytning behålls mellan adoptivbarnet och hans eller hennes<br>biologiska släkt. Det kan även finnas en möjlighet att häva en sådan<br></p>
<p>12</p>
<p>adoption. I Sverige tillämpas dock stark adoption. Då upphör de rättsliga Prop. 2000/01:66<br>banden med de biologiska föräldrarna helt. Adoptivbarnet ärver<br>adoptanten och adoptantens släkt, och omvänt. Om en make adopterar<br>den andre makens barn eller adoptivbarn skall barnet dock anses som<br>makarnas gemensamma.</p>
<h4>4.2.2 Internationella adoptioner</h4>
<p>När det gäller internationella adoptioner finns det särskilda bestämmelser<br>i lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption<br>- 1971 års lag - och i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges<br>tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid<br>internationella adoptioner - 1997 års lag. Förordningen (1931:429) om<br>vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och<br>förmynderskap innehåller bestämmelser avseende intemordiska<br>förhållanden.</p>
<p>Enligt 1971 års lag gäller ett utländskt adoptionsbeslut automatiskt i<br>Sverige om adoptanten/adoptanterna var medborgare eller hade hemvist i<br>den främmande staten när adoptionsbeslutet meddelades. Om den<br>utländska adoptionen gäller ett adoptivbarn som var svensk medborgare<br>eller hade hemvist i Sverige krävs att den godkänns av Statens nämnd för<br>internationella adoptionsfrågor (NIA) för att adoptionen skall gälla här.<br>Ett utländskt adoptionsbeslut får dock inte erkännas om detta skulle vara<br>uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen, dvs<br>skulle strida mot ordre public (6 §). En adoption som inte syftar till att<br>upprätta en verklig familjeanknytning mellan adoptanten och den<br>adopterade torde klart kunna betecknas som stridande mot svensk<br>rättsuppfattning. Om en utländsk medborgare med hemvist i Sverige i sitt<br>hemland adopterar en vuxen person uteslutande i tanke att därmed<br>underlätta för honom eller henne att få uppehållstillstånd och<br>arbetstillstånd i Sverige och på längre sikt svenskt medborgarskap bör<br>adoptionen inte gälla här (prop. 1971:113 s. 48).</p>
<p>I princip har adoptivbarn samma rättsliga ställning som biologiska<br>barn. Enligt motivuttalanden kan det dock t.ex. vid tillämpningen av<br>medborgarskaps- och utlänningslagstiftningen finnas utrymme för en mer<br>nyanserad bedömning av familjeanknytningens styrka i det enskilda<br>fallet. Om det finns anledning att anta att adoptionen har kommit till<br>stånd huvudsakligen för att den adopterade skall fa en gynnsammare<br>behandling i just det ärende som är i fråga bör detta kunna beaktas, även<br>om adoptionen i sig inte strider mot ordre public (jfr a. prop. s. 37 f.).<br>En grundtanke bakom 1997 års lag och den bakomliggande<br>Haagkonventionen är att ansvaret för adoptioner skall delas mellan<br>ursprungs- och mottagarlandet. Principen om barnets bästa skall vara<br>vägledande. Mottagarlandet skall bl.a. ha fastställt att de samtycken som<br>behövs har lämnats, att de blivande adoptivföräldrarna är lämpliga och<br>att adoptivbarnet har eller kommer att fa tillstånd att resa in i landet och<br>bosätta sig där. En genomförd adoption skall erkännas omedelbart enligt<br>de andra konventionsstatemas lagstiftning. Genom erkännandet god-<br>känns a) det rättsliga bam-föräldraförhållandet mellan barnet och dess<br>adoptivföräldrar, b) adoptivföräldrarnas föräldraansvar för barnet, och c)</p>
<p>1 ** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 66<br></p>
<p>att det tidigare rättsliga förhållandet mellan barnet och dess biologiska<br>föräldrar har upphört, om adoptionen har denna verkan i den<br>fördragsslutande stat där den ägde rum.</p>
<h3>4.3 Uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap för<br>adopterade</h3>
<p>Varken i lagtexten i utlänningslagen eller i motivuttalanden nämns något<br>om adopterades möjligheter att få uppehållstillstånd. Utgångspunkten bör<br>dock vara att adoptivbarn i princip skall ha samma ställning som<br>biologiska barn i frågor om uppehållstillstånd.</p>
<p>Barn under 18 år får beviljas uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § första<br>stycket 2 UtlL om barnet är ogift och är eller har varit hemmavarande<br>barn till en person som är bosatt i Sverige. I praxis omfattas både<br>biologiska och adopterade barn av lagrummet. Om den adopterade har<br>varit hemmavarande bam till de i Sverige bosatta adoptivföräldrarna<br>under bosättning utomlands, kan uppehållstillstånd ges enligt denna<br>bestämmelse.</p>
<p>Adopterade barn under 18 år som inte uppfyller kravet på att ha varit<br>hemmavarande barn till i Sverige bosatta adoptivföräldrar beviljas i regel<br>uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL på grund av att<br>de har särskild anknytning till Sverige.</p>
<p>Utlänningsmyndigheterna har olika uppfattning om vilken punkt i lag-<br>stiftningen som skall tillämpas för vissa adopterade som är under 18 år.<br>Detta gäller när det inte är fråga om ett tidigare sammanboende<br>utomlands men väl ett sammanboende i Sverige i samband med att<br>adoptionen meddelas. En sådan situation kan uppstå när ett tilltänkt<br>adoptivbarn först beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2<br>kap. 4 tj första stycket 4 UtlL och sedan adopteras genom beslut vid<br>svensk domstol. När ansökan om permanent uppehållstillstånd görs har<br>barnet oftast varit bosatt hos adoptivföräldrarna en tid.<br>Utlänningsnämnden har i flera sådana fall beviljat adoptivbarnet<br>uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4§ första stycket 2 UtlL. Vid<br>Migrationsverket tycks emellertid - oavsett omständigheterna i ärendet -<br>i regel underåriga adoptivbarn beviljas uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 §<br>första stycket 4 UtlL.</p>
<p>Vuxna barn får beviljas uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § första<br>stycket 3 UtlL om barnet och de i Sverige bosatta föräldrarna tidigare<br>ingått i samma hushåll. Enligt förarbetena (prop. 1996/97:25 s. 113)<br>måste det dessutom finnas någon form av beroendeförhållande som gör<br>del svårt för släktingarna att leva åtskilda. Detta sägs vidare innebära att<br>det måste krävas att de levt i samma hushåll omedelbart före den<br>härvarandes flyttning till Sverige och att ansökan om familjeåterförening<br>görs relativt snart efter det att den härvarande bosatt sig här. I praxis<br>tillämpas lagrummet för både biologiska och adopterade vuxna barn.</p>
<p>En ansökan om uppehållstillstånd av en vuxen adopterad, som inte<br>tidigare har ingått i hushållsgemenskap med adoptivföräldrarna, prövas<br>normalt enligt 2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL. Liksom beträffande<br>underåriga adopterade krävs för alt uppehållstillstånd skall beviljas enligt<br>denna punkt att den adopterade har särskild anknytning till Sverige.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>14</p>
<p>Efter lagändringen den 1 januari 1997 var det tveksamt om Prop. 2000/01:66<br>vuxenadoptioner rymdes inom punkt 4, särskilt eftersom bestämmelsen<br>till sin karaktär var en undantagsbestämmelse. Regeringen fann i beslut<br>den 1 december 1997 att punkt 4 kunde användas för bevilja uppehålls-<br>tillstånd i ett ärende som hade överlämnats av Utlänningsnämnden.<br>Regeringen framhöll i beslutet att uttalandena i prop. 1996/97:25 inte<br>kunde anses uttömmande och att andra tänkbara situationer för<br>bestämmelsens tillämpning måste kunna beaktas (se regeringens beslut<br>den 11 december 1997 i ärende 97/928/MP).</p>
<p>Ett barn som inte fyllt 12 år och som adopteras av svenska medborg-<br>are förvärvar - enligt 1 a § lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap -<br>automatiskt svenskt medborgarskap om</p>
<p>1. barnet adopteras i Sverige eller något av de övriga nordiska länderna<br>eller</p>
<p>2. barnet adopteras genom ett utländskt adoptionsbeslut som godkänts i<br>Sverige enligt lagen (1971:796) om internationella förhållanden rörande<br>adoption eller som gäller här i landet enligt lagen (1997:191) med<br>anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn<br>och samarbete vid internationella adoptioner.</p>
<p>Ett adoptivbarn över 12 år och bam som adopteras av utländska<br>adoptivföräldrar blir alltså inte automatiskt svenska medborgare, oavsett<br>om föräldrarna är bosatta i Sverige. Detsamma gäller för bam som<br>adopteras utomlands av svenska adoptivföräldrar i de fall adoptions-<br>beslutet har automatisk giltighet i Sverige till följd av bestämmelserna i<br>lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption. I<br>regeringens proposition Lag om svenskt medborgarskap (prop.<br>1999/2000:147) föreslås bl.a. att även ett utomnordiskt adoptionsbeslut<br>som gäller i Sverige på grund av lag skall medföra automatiskt förvärv<br>av svenskt medborgarskap för adoptivbarnet, om någon av dem som<br>adopterar är svensk medborgare och barnet inte har fyllt tolv år.<br>Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2001. Även vissa<br>övergångsbestämmelser föreslås beträffande denna kategori av<br>adoptivbarn, se prop. 1999/2000:147, s. 80. Propositionen överlämnades<br>till riksdagen i juni 2000.</p>
<h2>5 Internationella överenskommelser</h2>
<h3>5.1 Konventioner och EU-rätt</h3>
<p>Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga<br>rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), SÖ<br>1952:35 m.fl., gäller sedan den 1 januari 1995 som svensk lag.</p>
<p>Artikel 8 i Europakonventionen har av Europadomstolen tolkats så att<br>den också omfattar en rätt till familjeåterförening:</p>
<p>1. Var och en har rätt till respekt for sitt privat- och familjeliv, sitt hem<br>och sin korrespondens.</p>
<p>15</p>
<p>2. Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet<br>annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är<br>nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten,<br>landets ekonomiska välstånd eller till lorcbyggande av oordning eller<br>brott eller till skydd lör hälsa eller moral eller för andra personers fri- och<br>rättigheter.</p>
<p>Rätten till familjeåterförening är alltså inte ovillkorlig. Undantag får<br>göras bl.a. med hänsyn till den allmänna säkerheten och landets<br>ekonomiska välstånd. När statens beslut leder till att en familj splittras,<br>och fråga uppkommer om att rätten enligt artikel 8 till respekt för<br>familjelivet kränkts, måste det bedömas om splittringen i familjen är<br>proportionerlig och nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Statens<br>intresse av cn effektiv ullänningspolitik och av begränsningar i<br>invandringen bör avvägas mot de enskilda personernas intresse av att<br>leva tillsammans i en familjegemenskap (Danelius, II, Mänskliga<br>rättigheter i europeiskt perspektiv, 1997, s. 246). Europadomstolen har<br>bl.a. i målen Giil mot Schweiz och Ahmut mot Nederländerna prövat<br>frågor om att sökanden kommit att skiljas från sin make eller maka,<br>sambo eller bam.</p>
<p>EU-resolutionen om harmonisering av ländernas nationella politik<br>beträffande familjeåterförening (SN 2828/93 WGI 1497 REV 1) tar sikte<br>på anhöriga till utländska personer som är medborgare i länder utanför EU<br>men som är permanent bosatta i ett medlemsland. I normalfallet är det<br>makar och barn som kan komma i fråga för familjeåterförening.<br>Adoptivbarn kan vägras familjeåterförening om det finns anledning att<br>anta att adoptionen skett i syfte att kringgå utlänningslagstiftningen.<br>Medlemsländerna kan ställa krav på att bostad är ordnad och att försörj-<br>ningen är tryggad.</p>
<p>I januari 2000 presenterades EG-kommissionens forslag till direktiv om<br>rätt till familjeåterförening. Förslaget behandlas sedan dess i rådsarbets-<br>gruppen för migrationsfrågor och kan komma att antas av Europeiska<br>unionens råd under år 2001.</p>
<p>Syftet med direktivförslaget är att trcdjelandsmedborgare i stort sett<br>skall ha samma rätt till familjeåterförening oavsett i vilket medlemsland<br>de bor. Med sökande i direktivet avses en medborgare i tredje land som<br>bor lagligt på en medlemsstats territorium, oberoende av skälen för att han<br>eller hon fatt bosätta sig där.</p>
<p>Enligt förslaget skall medlemsstaterna tillåta inresa och bosättning för<br>bam under följande förutsättningar:</p>
<p>• minderåriga barn inbegripet barn som har adopterats av<br>sökanden eller dennes make/maka eller ogifta partner, om en<br>av de två har vårdnad om och försörjningsansvar för barnet;<br>om vårdnaden är delad krävs den andra förälderns medgivande,</p>
<p>• minderåriga barn inbegripet barn som har adopterats av<br>sökanden eller dennes make/maka eller ogifta partner, om en<br>av de två har vårdnad om och försörjningsansvar för barnet;<br>om vårdnaden är delad krävs den andra förälderns medgivande,</p>
<p>• myndiga barn till sökanden eller dennes make/maka eller<br>ogifta partner, om de är ogifta och om de av hälsoskäl objektivt<br>sett inte kan försörja sig själva.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>16</p>
<p>Minderåriga bam tår inte ha uppnått legal myndighetsålder i den<br>berörda medlemsstaten och får inte vara gifta.</p>
<p>Enligt kommentaren till direktivforslaget skall någon särbehandling inte<br>ske av bam som är födda utom äktenskapet, i tidigare äktenskap eller som<br>är adopterade. Medlemsländerna har rätt att ställa upp försörjningskrav.</p>
<p>År 1990 ratificerade Sverige FN:s konvention om barnets rättigheter<br>{Barnkonventionen) utan förbehåll, SÖ 1990:20, prop. 1989/90:107, bet.<br>1989/90 SoU:28, rskr. 1989/90:350. I Barnkonventionens ingress sägs att<br>familjen är den grundläggande enheten i samhället och den naturliga<br>miljön för alla dess medlemmar och särskilt viktig för barnens utveckling<br>och välfärd. I alla beslut som rör det enskilda barnet skall barnets bästa<br>beaktas. Ett bam skall ha rätt till särskilt skydd och bistånd från statens<br>sida om bamet av olika skäl har skilts från det egna hemmet, antingen för<br>en längre eller kortare tid (artikel 20). Det kan då vara fråga om situationer<br>där barnets hemförhållanden är sådana att bamet - för sitt eget bästa - inte<br>kan stanna kvar i sin familjemiljö. Adoption nämns i artikeln som en<br>alternativ lösning i en sådan situation.</p>
<p>I artikel 21 behandlar konventionen huvudsakligen de frågor som rör<br>adoptivbarns särskilda behov och intressen. I artikeln framhålls att barnets<br>bästa skall vara styrande vid alla överväganden som rör adoption.<br>Konventionsstaten skall säkerställa att adoption endast får ske efter beslut<br>av behörig myndighet och efter samtycke av berörda föräldrar, anhöriga<br>eller deras ställföreträdare. Samma krav skall ställas vid internationella<br>adoptioner som vid en adoption inom landet. Konventionsstaten skall vidta<br>alla lämpliga åtgärder i syfte att förhindra obehörig vinning för någon som<br>medverkar vid en adoption. En internationell adoption skall, om bamet<br>inte kan få en tillfredsställande vård i hemlandet, kunna övervägas som en<br>alternativ form av omvårdnad. En konventionsstat skall sträva efter att<br>placering av bam i ett annat land sker genom behörig myndighet eller<br>organisation.</p>
<p>Den 1 januari 1997 infördes en portalparagraf i utlänningslagen, 1 kap.<br>1 § (prop. 1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80). I<br>bestämmelsen anges att barnets hälsa, utveckling och bästa i övrigt<br>särskilt skall beaktas. Detta innebär att Migrationsverket och<br>Utlänningsnämnden samt alla andra domstolar och myndigheter bl.a. i<br>frågor om uppehållstillstånd särskilt skall beakta vad barnets hälsa,<br>utveckling och bästa i övrigt kräver. Regeringen anförde i prop.<br>1996/97:25 s. 248 att en portalbestämmelse om barnets bästa i<br>utlänningslagen får en stark och meningsfull innebörd, utan att barnets<br>bästa generellt tar över samhällsintresset att reglera invandringen.</p>
<h3>5.2 Utländska förhållanden</h3>
<p>I utredningens betänkande finns en redogörelse för utländska<br>förhållanden avseende uppehållstillstånd för adopterade (se SOU<br>2000:32, s. 66-72). De länder som tagits upp är Finland, Island och<br>Norge samt Storbritannien och Tyskland.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>17</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<h2>6 Utredningens undersökningar</h2>
<h3>6.1 Utgångspunkter</h3>
<p>Utredningen om uppehållstillstånd vid adoption hade bl.a. i uppdrag alt<br>kartlägga omfattningen och arten av de konflikter som kan uppkomma<br>mellan adoptionsreglerna och utlänningslagstiftningen. Som ett led i<br>kartläggningen gjorde utredningen några olika undersökningar for att ta<br>reda på i vad mån uppehållstillstånd beviljas för adopterade utländska<br>personer. Den mest omfattande undersökningen bestod i att utredningen<br>undersökte om personer som adopterats genom beslut av svensk domstol<br>- och som då var 12 år eller äldre - fått uppehållstillstånd i Sverige.</p>
<p>Anledningen till att utredningen utgick från den nedre åldersgränsen 12<br>år var främst bestämmelserna i medborgarskapslagen att barn som inte<br>fyllt 12 år och som adopteras av svenska medborgare i de flesta fall blir<br>svenska medborgare vid adoptionen. Plågan om uppehållstillstånd är då<br>utan intresse. Migrationsverket hade dessutom förklarat alt när det gäller<br>underåriga adopterade är det främst beträffande tonårsbarn som det i<br>vissa enstaka fall kan komma i fråga att avslå en ansökan om<br>uppehållstillstånd.</p>
<p>En närmare redogörelse for utredningens undersökningar finns i<br>betänkandet (SOU 2000:32 s. 73-95). I de följande avsnitten redovisas en<br>sammanfattning av undersökningarna och utredningens slutsatser.</p>
<h3>6.2 Beslutade adoptioner och beviljade uppehållstillstånd</h3>
<p>Utredningens slutsats är att det endast finns ett litet antal adoptioner i<br>Sverige som gäller utomnordiska medborgare där personen i fråga är<br>äldre än 12 år. Av de cirka 140 adoptionsansökningar av detta slag som<br>redovisades av landets tingsrätter under en fyraårsperiod (åren 1995-<br>1998) bifölls något mer än 100.1 de ärenden som ledde till bifall var den<br>adopterade i åldern 12-17 år i drygt 60 fall, och 18 år eller däröver i 40<br>fall. I genomsnitt rör det sig således om cirka 25 beslutade adoptioner om<br>året vid svenska domstolar där den som adopterats är utomnordisk<br>medborgare och 12 år eller äldre. (Utredningen bortsåg dock från att<br>adoptionsärendena i några fall avsåg fler än ett barn.) Av de adoptioner<br>som meddelats i Sverige och där den adopterade ansökt om<br>uppehållstillstånd har nästan samtliga beviljats uppehållstillstånd, i de<br>allra flesta fall ett permanent sådant.</p>
<p>I genomsnitt under åren 1995 1998 har fyra ansökningar gjorts årligen<br>om godkännande av utomlands meddelade adoptionsbeslut där den<br>adopterade varit 12 år eller äldre. NIA handlägger sådana ansökningar<br>Av de 15 utomlands meddelade adoptionsbesluten som godkänts av NIA<br>eller regeringen avslogs ansökan om uppehållstillstånd for endast en av<br>de adopterade.</p>
<p>18</p>
<p>Utredningen har inte redovisat någon uppfattning om hur många<br>utomlands beviljade adoptioner där den adopterade varit 12 år eller äldre<br>som automatiskt blivit gällande i Sverige. Utredningen har funnit knappt<br>en handfull ärenden om uppehållstillstånd där adoptionen beviljats<br>utomlands och som gällt automatiskt i Sverige. I dessa fall har ansökan<br>om uppehållstillstånd bifallits. Utredningen har därutöver, genom<br>Migrationsverkets och Utlänningsnämndens försorg, tagit del av två<br>sådana ärenden där ansökan om uppehållstillstånd avslagits.</p>
<h3>6.3 Yttranden från Migrationsverket</h3>
<p>I 25 % av de undersökta adoptionsärendena vid svensk domstol hade<br>Migrationsverket yttrat sig. Enligt utredningen har det inte gått att fa<br>fram vilken tyngd som domstolarna har lagt vid Migrationsverkets<br>synpunkter. Av de 22 adoptionsansökningar där Migrationsverket<br>avstyrkte adoptionen avslog domstolarna 13.</p>
<h3>6.4 Möjligheten för adopterade att få uppehållstillstånd i<br>Sverige</h3>
<p>Utredningen har kommit fram till att det tycks vara ovanligt att adop-<br>terade i åldern 12-17 år nekas uppehållstillstånd i Sverige. De två<br>ärenden i utredningens undersökningar där detta förekom gällde<br>utomlands beviljade adoptioner. Vad gäller adopterade i åldem 18 år<br>eller äldre har två avslagsbeslut påträffats. I dessa fall hade adoptionen<br>skett i Sverige. Även om inte alltför långtgående slutsatser bör dras av så<br>fa beslut, ansåg utredningen att det kunde förmodas att de två sistnämnda<br>avslagsbesluten var en följd av att möjligheterna till uppehållstillstånd för<br>anhöriga som tidigare betraktats som ”sista länk” minskat. Utredningen<br>framhöll dock att detta emellertid var en skärpning av lagstiftningen som<br>inte endast berör vuxenadopterade utan också andra kategorier av<br>anhöriga än de som anges i 2 kap. 4 § första stycket 1-3 utlänningslagen,<br>således även biologiska bam som är 18 år eller äldre. Enligt utredningen<br>har dock begränsningen av möjligheterna till uppehållstillstånd i viss<br>mån mjukats upp i rättstillämpningen.</p>
<p>I flera av de ärenden som utredningen gick igenom hade utlännings-<br>myndighetema gjort en bedömning av om adoptionen var ett sätt att<br>försöka kringgå utlänningslagstiftningen. Någon skillnad i detta betrak-<br>telsesätt i tiden före och efter den 1 januari 1997 har inte utredningen<br>noterat. I det tidigare redovisade regeringsbeslutet (regeringens beslut<br>den 11 december 1997 i ärende 97/928/MP) uttalade regeringen att<br>prövningen huvudsakligen borde avse frågan om adoptionen tillkommit<br>för att fa uppehållstillstånd i Sverige. Sökanden i regeringsbeslutet var<br>över 18 år och adoptionen var beviljad vid svensk domstol. Utredningen<br>har sett exempel på att liknande formuleringar förekommit även<br>beträffande adopterade underåriga såväl när adoptionen beviljats i<br>Sverige som utomlands. I undersökningarna har det dock inte<br>förekommit något ärende där ansökan om uppehållstillstånd avslagits på<br>denna grund när adoptionen skett i Sverige.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>19</p>
<p>I de enstaka fall där ansökan om uppehållstillstånd avslagits har detta<br>berott antingen på att den rättsliga regleringen inte ansetts medge att<br>uppehållstillstånd ges eller på att adoptionen har bedömts vara ett sätt alt<br>kringgå utlänningslagstiftningen.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>20</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<h2>7 Regeringens överväganden och förslag</h2>
<h3>7.1 Utgångspunkter</h3>
<p>Som framgår av avsnitt 4.3 är den rättsliga regleringen inte särskilt<br>avpassad till adopterades situation. I det stora flertalet fall som rör<br>adoptioner av utländska personer uppkommer dock inte några konflikter<br>mellan adoptionsreglerna och utlänningslagstiftningen. Först och främst<br>gäller detta fall där adoptivbarnet är under 12 år och omständigheterna är<br>sådana att han eller hon blir svensk medborgare automatiskt genom<br>adoptionsbeslutet. Inte heller adoptioner där underåriga adopterade utom-<br>lands har varit hemmavarande bam till någon som är bosatt i Sverige ger<br>upphov till konflikter. Denna grupp adopterade beviljas liksom andra<br>underåriga bam i samma situation uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 §<br>första stycket 2 utlänningslagen (1989:529,UtlL). Samma sak gäller för<br>vuxna adopterade som uppfyller kraven på hushållsgemenskap<br>utomlands enligt 2 kap. 4 § första stycket 3 UtlL. Inte heller här kan det<br>finnas någon konflikt mellan adoptionsbestämmelsema och<br>utlänningslagstiftningen.</p>
<p>Utredningen har riktat fokus mot de situationer där den adopterade vid<br>adoptionstillfället hade sin bosättning utomlands medan adoptivföräl-<br>drarna var bosatta i Sverige, eller där den adopterade i och för sig var<br>bosatt i Sverige men utan att ha permanent uppehållstillstånd.</p>
<p>Från nu angivna adoptioner skall även adoptioner enligt 1993 års<br>Haagkonvention undantas. Adoptioner enligt denna konvention<br>förutsätter att den mottagande statens behöriga myndigheter har fastställt<br>att bamet har eller kommer att fa tillstånd att resa in i och stadigvarande<br>bosätta sig i den staten. Några konflikter mellan regleringarna uppkom-<br>mer då inte. Vad gäller personer som har medborgarskap i något av de<br>nordiska länderna finns inga krav på uppehållstillstånd. Även denna<br>grupp av adopterade faller således utanför vad som kan kallas konflikter<br>mellan de olika rättsliga regleringarna.</p>
<p>Av de undersökningar som utredningen redovisat framgår att<br>adopterade i åldern mellan 12 år och 17 år sällan nekas uppehållstillstånd<br>i Sverige. Något fler avslag på ansökan om uppehållstillstånd har noterats<br>såvitt gäller adopterade som är 18 år eller äldre.</p>
<p>Ett avslagsbeslut på en ansökan om uppehållstillstånd som avser ett<br>adoptivbarn bör inte automatiskt leda till slutsatsen att det finns en<br>konflikt mellan adoptionsreglerna och utlänningslagstiftningen. Det är<br>viktigt att komma ihåg att domstolarna som beslutar i adoptionsärenden<br>gör en annan materiell prövning än den prövning som<br>utlänningsmyndigheterna gör i uppehållstillståndsfrågan. Domstolen<br>beviljar en adoptionsansökan endast om adoptionen är till fördel för<br>bamet samt om sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det,<br>eller om det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan</p>
<p>21</p>
<p>sökanden och den som skall adopteras finns särskild anledning till<br>adoptionen. När det gäller adoption av vuxna eller något äldre bam är det<br>företrädesvis det sistnämnda ledet som tillämpas. För att tillstånd skall<br>ges fordras normalt att det är fråga om ett förhållande av väsentligen<br>samma innehåll som det som finns mellan biologiska föräldrar och deras<br>barn. Utlänningsmyndighctcrnas uppgift är att bedöma om<br>uppehållstillstånd bör beviljas utifrån de kriterier som anges i<br>utlänningslagstiftningen. Domstolarnas och utlänningsmyndighetemas<br>olika utgångspunkter kan i en del fall leda till att adopterades ansökan<br>om uppehållstillstånd avslås. Det är dock främst när adopterade på något<br>sätt missgynnas i jämförelse med biologiska barn som<br>adoptionsbestämmelserna och utlänningslagstiftningen sinsemellan<br>framstår som motstridiga och där det kan finns anledning att tala om en<br>konflikt.</p>
<p>Utredningen har tagit upp tre olika typer av situationer som den anser<br>bör uppmärksammas i det aktuella hänseendet. linligt utredningen kan<br>undersökningsresultatet dock knappast anses ge stöd ål att konflikter av<br>någon större omfattning finns, eftersom nästan alla adopterade i<br>utredningens undersökningar som ansökt om uppehållstillstånd har<br>beviljats detta. Den första situationen som utredningen har<br>uppmärksammat är när utlänningsmyndigheterna frånkänner ett<br>adoptionsbeslut rättsverkan i ärendet om uppehållstillstånd. Denna<br>situation är hämtad från utlänningsmyndighctcrnas material. De andra två<br>situationerna handlar om otydligheter i lagstiftningen och om brister i<br>informationen om lagstiftningen. Regeringen delar utredningens<br>uppfattning all del är främst de angivna situationerna som bör<br>uppmärksammas.</p>
<p>Adoptioners rättsverkan i ärenden om uppehållstillstånd</p>
<p>Vid genomgången av utlänningsmyndighetemas material fann<br>utredningen två avslagsbeslut som berodde på att utlännings-<br>myndighetema ansett att adoptionen främst hade tillkommit som ett<br>försök att kringgå svensk utlänningslagstiftning. I ett sådant fäll får<br>adoptionen privaträttsliga verkningar i Sverige, men anses inte ha<br>medfört en anknytning av sådan styrka som krävs, för att reglerna om<br>anhöriginvandring skall bli tillämpliga.</p>
<p>Den ursprungliga kritiken mot hur reglerna om uppehållstillstånd för<br>adopterade tillämpades tog främst sikte på inkonsekvensen mellan en<br>svensk domstols beslut alt medge adoptionen och utiänningsmyndig-<br>hetemas beslut att därefter avslå den adopterades ansökan om<br>uppehållstillstånd. De undersökningar som utredningen har gjort har<br>också främst gällt utgången i de ärenden om uppehållstillstånd där<br>adoptionsbeslutet fattats av svensk domstol. En undersökning har<br>emellertid även gjorts beträffande de utomlands beviljade adoptioner<br>som kräver godkännande av Statens nämnd för internationella<br>adoptionsfrågor (NIA) för att gälla i Sverige.</p>
<p>Ilur stort antal utomlands beviljade adoptioner som automatiskt gäller i<br>Sverige och som leder till en ansökan om uppehållstillstånd har, enligt<br>utredningen, inte gått att undersöka. Detta eftersom det inte är praktiskt<br>möjligt att genom Migrationsverkets register särskilja gruppen</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>22</p>
<p>adopterade annat än i fråga om bifallsbesluten. Utredningen har därför<br>inte kunnat redovisa någon uppfattning om ifall de utomlands beviljade<br>adoptionerna oftare ifrågasätts av utlänningsmyndighetema än<br>adoptioner som beviljats i Sverige.</p>
<p>Genom att öka domstolarnas utredningsskyldighet i ärenden om<br>adoption borde det finnas möjlighet att bredda det underlag som läggs till<br>grund för beslutet i varje enskilt ärende. Av naturliga skäl är detta inte<br>möjligt beträffande beslut som fattas utomlands. Dessa omständigheter<br>kommer i viss mån att påverka de fortsatta ställningstagandena.</p>
<p>Situationen att utlänningsmyndighetema frånkänner en adoption<br>rättsverkan i ärendet om uppehållstillstånd - trots att adoptionen gäller i<br>Sverige - visar dock inte entydigt på några motsättningar mellan två<br>beslut som bygger på svenska regleringar. Det är tveksamt om det<br>verkligen föreligger en sådan konflikt som särskilt bör uppmärksammas i<br>detta sammanhang. Dessutom ger den gällande ordningen ett visst<br>utrymme för att i ett ärende om uppehållstillstånd beakta det<br>bakomliggande syftet med en utomlands beslutad adoption.</p>
<p>I vissa ärenden i undersökningen, där adoptionen meddelats av svensk<br>domstol, förekom enligt utredningen formuleringar i utlännings-<br>myndighetemas beslut som kunde ge intryck av att utlänningsmyndig-<br>hetema ansåg sig ha möjlighet att pröva om inte syftet med adoptionen<br>främst varit att försöka kringgå utlänningslagstiftningen. Om<br>utlänningsmyndighetema verkligen gör en prövning av det<br>bakomliggande syftet med en i Sverige beslutad adoption finns det, enligt<br>utredningens uppfattning, en konflikt. Regeringen instämmer i detta.</p>
<p>Utlänningsmyndighetemas prövning av om adoptionen syftat till att<br>kringgå utlänningslagstiftningen har vissa likheter med samma myndig-<br>heters prövning av om ett äktenskap är seriöst. En skillnad är emellertid<br>att ett äktenskap kan ingås av var och en om vissa formella krav är<br>uppfyllda. För att en adoption skall beviljas vid en svensk domstol krävs<br>däremot - åtminstone när adoptionen avser något äldre bam och vuxna -<br>att det föreligger ett särskilt förhållande mellan adoptanten och den som<br>avses bli adopterad. Om en svensk domstol kommer fram till att ett<br>sådant förhållande föreligger och beslutar om adoption måste utlännings-<br>myndighetema av principiella skäl godta den anknytning som uppkom-<br>mit genom adoptionsbeslutet.</p>
<p>Situationen är dock något mer komplicerad än vad som först kan verka<br>vara fallet. Det är exempelvis inte säkert att alla adopterade ansöker om<br>uppehållstillstånd. Det kan också vara så att den adopterade och adoptiv-<br>föräldrarna planerar att i framtiden bo utomlands och inte i Sverige.</p>
<p>Man kan också tänka sig situationen att domstolen inte har vägt in<br>vissa omständigheter i beslutet, t.ex. om adoptionen syftar till att kringgå<br>utlänningslagstiftningen. Det kan exempelvis bero på att det besluts-<br>underlag som domstolen haft att tillgå inte gett upphov till någon<br>närmare prövning av detta förhållande. Domstolens beslut är primärt<br>inriktat på att konstatera om det finns ett föräldra-bamliknande<br>förhållande mellan adoptanten och adoptivbarnet och att bedöma om<br>adoptionen är i enlighet med principen om vad som är bäst för bamet. I<br>praxis har dock domstolarna även vägt in i beslutet om syftet med<br>adoptionen varit att bereda en person bättre möjligheter till försörjning än<br>i hemlandet och kringgå utlänningslagstiftningen. Det är naturligt att så</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>23</p>
<p>sker och i praktiken torde fall där det samtidigt finns ett föräldra-<br>barnliknandc förhållande och en avsikt att kringgå utlänningslag-<br>stiftningen vara utomordentligt sällsynta, om de ens förekommer.</p>
<p>Redan enligt nuvarande ordning kan dock domstolarna fa vägledning<br>för att bedöma om adoptionen syftar till att kringgå utlänningslagstift-<br>ningen. Det sker genom att domstolen begär in ett yttrande från<br>Migrationsverket i det enskilda adoptionsärendet. Enligt regeringens<br>mening finns det anledning att föreskriva alt domstolarna i framtiden<br>alltid skall inhämta yttrande från Migrationsverket när den person som<br>adoptionen avser är en utomnordisk medborgare och 12 år eller äldre.<br>Denna fråga behandlas utförligare i avsnitt 7.4.</p>
<p>Otydligheter i den rättsliga regleringen</p>
<p>Frågan om uppehållstillstånd för adopterade berörs inte i den proposition<br>som bl.a. ledde till att reglerna om uppehållstillstånd för anhöriga<br>ändrades den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:25). Utlänningsmyndig-<br>heterna har emellertid i rättstillämpningen i regel prövat frågan om<br>uppehållstillstånd för adopterade som inte före ansökan levt i samma<br>hushållsgemenskap med adoptanten eller adoptanterna enligt 2 kap. 4 §<br>första stycket 4 UtlL (jfr regeringens beslut den 11 december 1997 i<br>ärende 97/928/MP). Något annat lagrum enligt vilket prövningen av<br>uppehållslillståndsfrågan för adopterade kan ske finns oftast inte. Detta<br>gäller för såväl underåriga som vuxna.</p>
<p>Uppehållstillstånd får beviljas underåriga ogifta bam som är eller har<br>varit hemmavarande barn till någon som sedermera har bosatt sig i<br>Sverige (2 kap. 4 § första stycket 2 UtlL). Merparten av biologiska<br>utländska barn till en i Sverige bosatt person har vid något tillfälle varit<br>hemmavarande barn till den i Sverige bosatta föräldern. För adopterade<br>som inte bott i samma land som adoptanten/adoptanterna när adoptionen<br>genomfördes är det sällsynt att rekvisitet ”hemmavarande” kan uppfyllas.</p>
<p>1 rättstillämpningen anses, som nämnts, underåriga oftast redan genom<br>adoptionen ha fått sådan särskild anknytning till Sverige som krävs för<br>att uppehållstillstånd skall beviljas enligt punkt 4. Denna tillämpning<br>framgår inte av lagtextens ordalydelse och inte heller behandlas frågan i<br>förarbetena. I likhet med utredningen anser regeringen att det är en brist<br>att den rättsliga regleringen inte är bättre avpassad till underåriga<br>adopterades situation.</p>
<p>Den rättsliga regleringen är inte heller särskilt avpassad till vuxna<br>adopterades situation. Även i detta fall finns det därför skäl att se över<br>lagstiftningen.</p>
<p>Brister i informationen</p>
<p>För adoptanter och adopterade är det många gånger naturligt att ett<br>avslagsbeslut i frågan om uppehållstillstånd i sig framstår som ett uttryck<br>för en konflikt mellan regleringarna. Om adoptanten och det blivande<br>adoptivbarnet oriktigt under adoptionsförfarandet utgår från att<br>adoptionen kommer att leda till ett uppehållstillstånd för den sistnämnda,<br>kan ett avslag på ansökan om uppehållstillstånd knappast uppfattas på<br></p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>24</p>
<p>annat sätt än att det strider mot adoptionsbeslutet. Även om avslags- Prop. 2000/01:66<br>beslutet inte orsakats av någon konflikt går det således inte att bortse från<br>att brister i informationen kan föranleda rättsförluster för enskilda<br>adopterade. Den bristande kunskapen om lagstiftningens innehåll måste<br>därför tas på allvar.</p>
<h3>7.2 Uppehållstillstånd för underåriga och vuxna<br>adopterade</h3>
<p>Regeringens förslag: En bestämmelse som uttryckligen reglerar<br>möjligheten att ge uppehållstillstånd på grund av adoption för bam<br>under arton år förs in i utlänningslagen. </p>
<p>Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>när det gäller frågan om reglering av uppehållstillstånd för bam under<br>arton år. Utredningen föreslog dessutom en ändring av 2 kap. 4 § första<br>stycket 4 som tog sikte på vuxenadoptionsfallen.</p>
<p>Remissinstanserna: Sveriges Advokatsamfund och Svenska flykting-<br>rådet anser att det finns en risk att utlänningsmyndighetema även i<br>framtiden kommer att ompröva domstolars adoptionsbeslut. Samfundet<br>anser vidare att förslaget till författningstext är oklart och har brister ur<br>rättssäkerhetssynpunkt. Enligt samfundet bör det framgå direkt av<br>lagtexten att frågor om uppehållstillstånd för adopterade skall prövas i<br>sak även om sökanden är i Sverige och att en ny ansökan om uppehålls-<br>tillstånd som görs enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529, UtlL)<br>skall bifallas om ett adoptionsbeslut meddelats och om det i övrigt finns<br>förutsättningar för det enligt 2 kap. 4 § UtlL. Stockholms tingsrätt och<br>Umeå tingsrätt menar att utlänningsmyndighetemas skyldighet att godta<br>den familjeanknytning som uppkommit genom en domstols beslut om<br>adoption uttryckligen bör framgå direkt av lagstiftningen. Stockholms<br>tingsrätt ifrågasätter vidare om inte Migrationsverket borde kunna<br>överklaga en tingsrätts beslut om adoption. Enligt Migrationsverket<br>tenderar bestämmelsen i 2 kap. 4 § (UtlL) att bli otymplig och verket<br>föreslår därför att en översyn bör göras av hela strukturen i<br>utlänningslagens andra kapitel.</p>
<p>Utlänningsnämnden framhåller att det föreslagna uttrycket "bör fa<br>bosätta sig här" i den föreslagna punkten 5 indikerar att endast permanent<br>uppehållstillstånd far beviljas, trots att bestämmelsen kan bli tillämplig i<br>fall då en tilltänkt adopterad kan beviljas ett tidsbegränsat uppehålls-<br>tillstånd. Umeå tingsrätt anser att det angivna uttrycket kan innebära att<br>ändringen far en vidlyftigare innebörd än avsett. Adoptionscentrum<br>betonar, beträffande samma punkt, att ärenden med de vuxna adopterade<br>som är 18-21 år är ovanliga och ömmande och att möjligheterna att ge<br>dem uppehållstillstånd särskilt bör anges i motiven till lagstiftningen.</p>
<p>En majoritet av remissinstanserna anser inte att det skall vara någon<br>skillnad i utlänningsrättsligt hänseende mellan vuxna adopterade och<br>biologiska bam. Sveriges Advokatsamfund menar tvärtom att det måste<br>accepteras att adopterade i vissa fall far en bättre ställning än biologiska<br>bam.</p>
<p>25</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En redovisning av bestämmelserna<br>om uppehållstillstånd för anhöriga finns i avsnitt 4.1.1. Den betydelse<br>som ett adoptionsbeslut har i ett ärende om uppehållstillstånd beror inte<br>bara på om utlänningsmyndighetema godtar den anknytning som<br>uppkommit genom adoptionen, utan även på vad utlänningslagstiftningen<br>föreskriver om uppehållstillstånd för adopterade. Migrationsverket - som<br>tillämpar utlänningslagstiftningen - har en betydelsefull roll då verket i<br>enskilda adoptionsärenden yttrar sig till den domstol som skall besluta<br>om adoptionen. Yttrandet syftar till alt ge domstolen ett så bra<br>beslutsunderlag som möjligt. Regeringen anser emellertid inte att del<br>finns anledning att - som Stockholms tingsrätt har föreslagit - ge<br>Migrationsverket en generell rätt att överklaga ett beslut om att bevilja en<br>adoptionsansökan. För det första kan Migrationsverket inte anses ha<br>något självständigt intresse i adoptionsärendet även om verket som<br>central utlänningsmyndighet har till uppgift att se till att den lagstiftning<br>som ligger till grund för ordningen med reglerad invandring tillämpas på<br>ett konsekvent sett. En adoption har privaträttsliga verkningar och<br>Migrationsverkets intressen bör inte tillåtas påverka enskildas<br>handlingsfrihet i detta avseende. En sådan rätt skulle dessutom medföra<br>negativa konsekvenser för den adopterade i form av väntetider och oro<br>medan överklagandet prövades och även innebära ökade kostnader hos<br>Migrationsverket och domstolarna som inte står i proportion till den<br>eventuella nytta förfarandet skulle innebära.</p>
<p>Principen om att vuxna adopterade bam skall ha samma ställning som<br>vuxna biologiska bam bör även gälla for möjligheterna att få en ansökan<br>om uppehållstillstånd prövad medan sökanden befinner sig i Sverige.<br>Enligt regeringens mening finns det således inte anledning att ha någon<br>särskild reglering för adopterade i detta avseende. Något sådant förslag<br>läggs därför inte fram.</p>
<p>Regeringen delar inte Sveriges Advokatsamfunds uppfattning att ett<br>beslut om adoption ensamt skall utgöra grund för bifall vid prövningen<br>av en ny ansökan om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b § UtlL. Även<br>efter ett lagakraftvunnet beslut kan olika nya omständigheter åberopas i<br>ett ärende om avvisning eller utvisning, t.ex. kan det i en ny ansökan om<br>uppehållstillstånd förekomma att sökanden åberopar att han eller hon har<br>ingått nytt äktenskap eller att familjesituationen förändrats på något annat<br>sätt. Enligt regeringens mening finns det inte anledning att i det här<br>sammanhanget detaljreglera frågan om adoption. Betydelsen av ett inte<br>tidigare åberopat beslut om adoption bör, liksom andra nya<br>omständigheter i olika typer av ärenden, prövas inom ramen för den nu<br>gällande lagstiftningen, dvs. främst om det skulle strida mot<br>humanitetens krav att beslutet om avvisning eller utvisning verkställs.</p>
<p>Flera remissinstanser har riktat kritik mot att utredningens förslag till<br>författningsändringar inte är tillräckligt klara och tydliga i fråga om<br>adopterades möjligheter att få uppehållstillstånd. Som Migrationsverket<br>har påpekat i sitt remissyttrande tenderar bestämmelsen i 2 kap. 4 § UtlL<br>att bli otymplig. För närvarande bereds ett förslag till cn ny utlänningslag<br>inom Regeringskansliet. Frågan om en mer omfattande omstrukturering<br>av bestämmelsen bör behandlas i samband med det förslaget.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>26</p>
<p>Underåriga adopterade</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Adoptivbarn som har varit hemmavarande bam till någon som är bosatt i<br>Sverige beviljas i likhet med andra bam uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4<br>§ första stycket 2 UtlL. Ett underårigt och ogift bam med en<br>vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som är eller har varit<br>hemmavarande bam till denne har i princip en ovillkorlig rätt att få<br>uppehållstillstånd i Sverige. Detta har Utlänningsnämnden slagit fast i ett<br>vägledande avgörande (Utlänningslagen - Vägledande beslut, UN 342-<br>97). För dem som adopterats av en i Sverige bosatt person medan de<br>själva varit bosatta utomlands är det dock sällan som kravet på att ha<br>varit hemmavarande bam är uppfyllt.</p>
<p>För adopterade underåriga som inte tidigare bott tillsammans med<br>adoptivföräldrarna prövas frågan om uppehållstillstånd i dag enligt 2 kap.<br>4 § första stycket 4 UtlL. Enligt detta lagrum krävs för att<br>uppehållstillstånd skall beviljas att den sökande har en särskild<br>anknytning till Sverige. I praxis har en adoption av en underårig i regel<br>medfört att sådan särskild anknytning ansetts föreligga. Bestämmelsens<br>utformning lämnar emellertid utrymme för en mer ingående prövning.</p>
<p>Regeringen delar utredningens uppfattning att regleringen av<br>uppehållstillstånd för underåriga adopterade, som inte tidigare bott<br>tillsammans med adoptivföräldrarna, bättre bör stämma överens med<br>praxis. Dessutom bör regleringen för adopterade anpassas till vad som<br>gäller för biologiska barn.</p>
<p>Liksom andra underåriga har adopterade bam behov av rättsordningens<br>uttalade skydd. Ett avslag på en ansökan om uppehållstillstånd för en<br>adopterad underårig kan fa olyckliga konsekvenser. Om ansökan om<br>uppehållstillstånd avslås, kan ändå adoptivföräldrarnas föräldraansvar<br>finnas kvar samtidigt som barnets rättsliga förhållande till sina biologiska<br>föräldrar helt eller delvis har upphört.</p>
<p>Att underåriga adoptivbarn beviljas uppehållstillstånd enligt punkt 4<br>står inte i överensstämmelse med att bestämmelsen enligt förarbetena<br>skall tillämpas endast i undantagsfall när det gäller släktanknytningar. De<br>adopterade som är i åldem 12-17 år och som ingått i utredningens<br>undersökningar är i och för sig till antalet relativt fa. De är dock betydligt<br>flera än de adopterade som är 18 år eller äldre. Härtill kommer att även<br>beträffande bam under 12 år som inte automatiskt blivit svenska<br>medborgare vid adoptionen tillämpas punkt 4 i stor utsträckning i den<br>praktiska tillämpningen. Detta gäller alltså många bam som inte<br>adopteras av svenska medborgare och även bam som adopteras av<br>svenska medborgare om adoptionen gäller automatiskt i Sverige enligt<br>1971 års lag. Beträffande sistnämnda grupp föreslås dock, som nämnts,<br>en ändrad ordning i propositionen Lag om svenskt medborgarskap (prop.<br>1999/2000:147). Oavsett vad som blir utgången av detta förslag är<br>adopterade underåriga en betydelsefull och antalsmässigt inte helt liten<br>grupp av sökande som i dag regelmässigt beviljas uppehållstillstånd<br>enligt en bestämmelse som är avsedd att endast användas i undantagsfall.</p>
<p>I detta sammanhang bör betonas att regeringen och riksdagen<br>beträffande en annan grupp av tillståndssökande som hittills beviljats<br>uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § första stycket 4, har ansett att möjlig-<br>heten till uppehållstillstånd bör framgå direkt av utlänningslagen. Detta</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0366/prop_200001__66-2.png" style="width:12pt;height:11pt;"/>
<p>gäller för sökande som inte sedan tidigare är gifta eller sammanboende<br>med någon som bor här i landet oeh som skall komma hit för att ingå<br>äktenskap eller inleda ett samboförhållande. I regeringens proposition<br>1999/2000:43 - Uppehållstillstånd på grund av anknytning - har det med<br>hänsyn till denna grupps storlek inte ansetts att uppehållstillstånd längre<br>bör beviljas enligt 2 kap. 4 § första stycket 4 (jfr prop. s. 50). Förslaget<br>har antagits av riksdagen (bet. 1999/2000:SfU9, rskr. 1999/2000:159).<br>Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 2000.</p>
<p>Som tidigare angetts krävs enligt huvudregeln att barn under 18 år är<br>eller har varit hemmavarande barn till den i Sverige bosatta personen för<br>att uppehållstillstånd skall beviljas (2 kap. 4 § första stycket 2 UtlL). Om<br>underåriga adoptivbarns rätt till uppehållstillstånd reglerades i lagen utan<br>att särskilda kriterier angavs skulle adopterade kunna få en förmånligare<br>ställning än biologiska barn som aldrig varit hemmavarande hos den i<br>Sverige bosatta föräldern.</p>
<p>Detta är emellertid inte avsikten med förslaget. De adoptioner som<br>övervägandena tar sikte på är de där adoptivföräldern eller adoptivföräl-<br>drarna är bosatta i Sverige såväl vid tidpunkten för adoptionen som när<br>utlänningsmyndighetema fattar beslut i frågan om uppehållstillstånd.<br>Den nu föreslagna särskilda regleringen för adopterade bör endast vara<br>avsedd för adopterade som inte kan uppfylla kravet på att ha varit<br>hemmavarande barn till adoptivföräldrarna. Det är således inte fråga om<br>att ge adopterade underåriga en förmånligare ställning i förhållande till<br>biologiska barn utan endast om en anpassning till deras speciella<br>situation.</p>
<p>Sammantaget föreslår regeringen att underåriga adoptivbarns möjlighet<br>att få uppehållstillstånd skall framgå direkt av utlänningslagen. Detta<br>behövs för att förtydliga underåriga adopterades rättsliga ställning.<br>Lämpligen bör ett tillägg beträffande denna grupp göras genom att en ny<br>punkt sätts in i 2 kap. 4 § första stycket UtlL.</p>
<p>Adoptionscentrum har bl.a. påpekat att bestämmelsen i 2 kap. 4 §<br>första stycket 4 även använts i fall då tilltänkta adopterade beviljats<br>tidsbegränsade uppehållstillstånd för att kunna vistas i Sverige i avvaktan<br>på domstolsprövningen av en adoptionsansökan. Organisationen anser att<br>det är otillfredsställande att en undantagsregel används för att reglera<br>tillståndsfrågan för denna kategori. Även Lagrådet har denna<br>uppfattning. Regeringen instämmer med Lagrådets torslag att den<br>bestämmelse som utredningen föreslagit beträffande uppehållstillstånd<br>för bam under arlon år bör kompletteras så att den även omfattar<br>möjligheten att ge tidsbegränsat uppehållstillstånd för den nu aktuella<br>kategorin. En viss modifiering av lagförslaget i förhållande till<br>utredningens lagförslag görs därför.</p>
<p>Vuxna adopterade</p>
<p>För barn som blivit myndiga är möjligheterna alt få uppehållstillstånd i<br>Sverige mer begränsade än för underåriga. Detta gäller både biologiska<br>bam och adopterade. Ett sådant barns möjlighet till uppehållstillstånd i<br>Sverige är i princip begränsad till att personen i fråga ingått i samma<br>hushåll som den i Sverige bosatta personen eller att han eller hon annars<br>har särskild anknytning hit.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>28</p>
<p>Begreppet hushållsgemenskap kommenteras i prop. 1996/97:25 s. 113. Prop. 2000/01:66<br>Där sägs att de anhöriga skall ha levt i samma hushåll omedelbart före den<br>härvarandes flyttning till Sverige samt att ansökan om familjeåterförening<br>skall göras relativt snart efter det att den härvarande bosatt sig här. Om<br>dessa förutsättningar inte är uppfyllda föreligger inte ett sådant<br>beroendeförhållande som gör det svårt för släktingarna att leva åtskilda,<br>vilket krävs för att bestämmelsen skall bli tillämplig.</p>
<p>Adopterade vuxna som uppfyller kravet på tidigare<br>hushållsgemenskap, så som det närmare angivits i förarbeten och praxis,<br>beviljas idag — liksom andra vuxna bam och andra anhöriga -<br>uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § första stycket 3 UtlL. Utredningen har<br>i sina undersökningar inte sett något fall där adopterade vuxna uppfyllt<br>dessa förutsättningar. Det är emellertid inte så ovanligt att inte heller<br>vuxna biologiska bam uppfyller kravet på tidigare hushållsgemenskap.</p>
<p>Sådana anhöriga som inte ryms inom 2 kap. 4 § första stycket 1-3 UtlL<br>kan i undantagsfall beviljas uppehållstillstånd enligt punkt 4. Enligt ett<br>regeringsbeslut kan adopterade vuxna omfattas av bestämmelsens<br>tillämpningsområde (regeringens beslut den 11 december 1997 i ärende<br>97/928/MP).</p>
<p>Som konstaterats tidigare har den ändring i lagstiftningen om<br>uppehållstillstånd för anhöriga som trädde i kraft den 1 januari 1997<br>inneburit minskade möjligheter att få uppehållstillstånd för adopterade<br>vuxna. Detta är emellertid en ändring som inte endast berör adopterade<br>utan även andra kategorier av anhöriga som inte anges i punkt 1-3, dvs.<br>även t.ex. biologiska vuxna bam som inte uppfyller kraven på tidigare<br>hushållsgemenskap.</p>
<p>I någon mån har denna ändring mjukats upp i rättstillämpningen i fråga<br>om vuxna adopterade. I tre beslut som ingått i utredningens undersök-<br>ningar beviljades adopterade vuxna uppehållstillstånd eftersom de ansågs<br>ha särskild anknytning till Sverige. I alla tre ärendena gjordes en samlad<br>bedömning av omständigheterna. Efter vad som kan utläsas av besluten<br>har uppehållstillstånd beviljats dels för att adoptionen antagits ha haft<br>som främsta syfte att befästa den personliga relationen mellan den<br>adoptionssökande och den adopterade, dels för att den adopterade under<br>en längre tid vistats i Sverige samt dels för att en nära faktisk anknytning<br>till adoptivföräldrarna visats föreligga.</p>
<p>Kraven på särskild anknytning för vuxna adopterade enligt punkt 4<br>skiljer sig inte från vad som gäller för andra anhöriga än de under punkt<br>1-3. Regeringen anser inte att det i motivuttalanden generellt går att säga att<br>en viss ålderskategori av sökande är särskilt ömmande eller ovanlig. Detta är<br>naturligtvis beroende av olika förhållanden som växlar över tiden. Varje<br>enskilt ärende skall självklart noga prövas efter omständigheterna i just det<br>ärendet och den uppgiften svarar rättstillämpningen för.</p>
<p>Sveriges advokatsamfund anser att det måste accepteras att adopterade<br>i vissa fall får en förmånligare ställning än biologiska bam, särskilt i<br>frågan om vuxna adopterade skall ha större möjligheter än vuxna<br>biologiska bam att få uppehållstillstånd och bo hos sina föräldrar i<br>Sverige. Som Adoptionscentrum påpekar kan en skillnad i detta<br>hänseende få märkliga konsekvenser, bl.a. skulle det kunna leda till att<br>invandrande föräldrar skulle kunna lockas att adoptera sina egna<br>biologiska vuxna bam för att på så sätt ge dem större möjligheter att få<br></p>
<p>29</p>
<p>uppehållstillstånd. Regeringen kan därmed inte instämma i Advokatsam-<br>fundets uppfattning utan anser att det är en viktig principiell inställning<br>att adoptivbarn och biologiska barn så långt som möjligt skall ha samma<br>rättsliga ställning i Irågan om uppehållstillstånd.</p>
<p>När det gäller kritiken mot utredningen från Sveriges Advokatsamfund<br>och Svenska flyktingrådet som lar sikte på utlänningsmyndighctcrnas<br>prövning av frågor om uppehållstillstånd gällande vuxna adopterade gör<br>regeringen närmare överväganden i avsnitt 7.3.</p>
<p>Adopterade vuxna torde utgöra endast en mycket liten del av alla<br>tillståndssökande. Prövningen av en vuxen adopterads ansökan om<br>uppehållstillstånd är därmed förenlig med den karaktär av undantags-<br>bestämmelse som punkt 4, när det gäller släktanknytningar, anses ha.<br>Regeringen anser mot den bakgrunden att det inte finns anledning att<br>införa ett nytt lagrum enligt vilket de vuxna adopterades möjligheter till<br>uppehållstillstånd regleras särskilt. Även fortsättningsvis bör således frågan<br>om uppehållstillstånd för adopterade vuxna prövas enligt 2 kap. 4 § första<br>stycket 4.</p>
<p>1 syfte att bestämmelsen skulle bli så informativ och tydlig som möjligt<br>föreslog utredningen att det av lagtexten borde framgå att den avser både<br>släktanknytning och annan särskild anknytning. Såväl Utlännings-<br>nämnden som Umeå tingsrätt har kritiserat utredningens lagförslag i<br>denna del. Nämnden är främst kritisk mot att uttrycket "att utlänningen<br>bör få bosätta sig här" används. Lagrådet har förordat att bestämmelsen<br>får behålla sin nuvarande lydelse. Mot bakgrund av att det redan slagits<br>fast i praxis att vuxenadopterade personer får ges uppehållstillstånd enligt<br>2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL och då denna kategori väl passar in under<br>bestämmelsens undantagskaraktär delar regeringen Lagrådets uppfattning<br>att bestämmelsen inte behöver ändras. Därtill kommer, som Lagrådet<br>påpekat, att de problem som föranlett utredningens förslag löses genom<br>det nya stycke i 2 kap. 4 § som närmare behandlas i avsnitt 7.3.<br>Utredningens förslag skall således inte genomföras i denna del.</p>
<h3>7.3 Adoptionsanknytning som godtas i ett ärende om<br>uppehållstillstånd</h3>
<p>Regeringens förslag: 1 utlänningslagen skall uttryckligen anges att<br>den anknytning som har uppkommit genom en svensk domstols beslut<br>i ett adoptionsärende skall godtas i utlänningsmyndighetemas ärenden<br>om uppehållstillstånd.</p>
<p>Utredningens bedömning av denna fråga överensstämmer i sak med<br>regeringens förslag. Utredningen lade dock inte fram något lagförslag<br>med denna innebörd.</p>
<p>Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser delar utredningens<br>bedömning beträffande svenska domstolars adoptionsbeslut och flertalet<br>har ingen erinran mot dess bedömning att motsvarande skall gälla<br>beträffande utomlands beslutade adoptioner, såvida inte starka skäl talar<br>mot det. Familjeföreningen för internationell adoption betonar att det<br>inte är förenligt med principen om barnets bästa att adoptivbarn och<br>adoptivföräldrar tvingas leva åtskilda i olika länder som en följd av att<br></p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>30</p>
<p>utlänningsmyndighetema inte godtar vissa svenska adoptionsbeslut.<br>Diskrimineringsombudsmannen redovisar uppfattningen att utredningens<br>ansats beträffande utomlands meddelade adoptioner alltför mycket präg-<br>las av ett allmänt misstänkliggörande av syftet med sådana adoptioner.<br>Rädda barnen anser att utomlands beslutade adoptioner skall ha samma<br>rättsliga betydelse som svenska adoptioner. Adoptionscentrum betonar att<br>det är viktigt att ordningen finns kvar som innebär att adoptivbarn som<br>förmedlats av en auktoriserad adoptionsorganisation - mot uppvisande<br>av ett intyg vid passkontroll - inte behöver ha uppehållstillstånd för att<br>resa in i Sverige. Som nämnts tidigare anser slutligen bl.a. Stockholms<br>tingsrätt och Umeå tingsrätt att utlänningsmyndighetemas skyldighet att<br>godta den familjeanknytning som uppkommit genom en svensk domstols<br>adoptionsbeslut bör framgå direkt av lagtexten.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den anknytning som uppkommit<br>genom ett beslut om adoption som meddelats av svensk domstol skall<br>godtas av utlänningsmyndighetema. Det följer såväl av den prövning<br>som domstolarna gör innan adoptionsbeslutet fattas som av adoptionens<br>rättsverkningar enligt svensk lag. När det är fråga om att genom<br>adoptionen befästa ett personligt förhållande mellan sökanden och den<br>som avses bli adopterad, ställer domstolarna normalt krav på att<br>förhållandet i allt väsentligt är som det mellan föräldrar och deras<br>biologiska bam. Om utlänningsmyndighetema inte godtar den genom<br>adoptionen uppkomna anknytningen, blir det närmast fråga om en<br>omprövning av domstolens bedömning. Enligt regeringens mening kan<br>en sådan ordning av principiella skäl inte accepteras. En uttrycklig<br>bestämmelse om detta bör föras in i utlänningslagen.</p>
<p>Utlänningsmyndighetema skall således fullt ut ha samma syn även på<br>förhållandet mellan ett vuxet adoptivbarn-adoptivförälder som ett vuxet<br>biologiskt bam-biologisk förälder. Denna grundläggande princip innebär<br>också att det inte är godtagbart att vuxna adopterade bam hamnar i en<br>bättre ställning än vuxna biologiska bam i frågor som gäller<br>uppehållstillstånd.</p>
<p>Den omständigheten att ett svenskt adoptionsbeslut utan vidare skall<br>läggas till grund för bedömningen av frågan om uppehållstillstånd väcker<br>frågan om inte domstolarna, som ett led i sin bedömning av om ett<br>förälder-barn liknande förhållande föreligger, mer konsekvent bör<br>uppmärksamma om adoptionen främst kan tänkas vara ett led i ett försök<br>att gå vid sidan om utlänningslagstiftningen. I avsnitt 7.4 kommer rege-<br>ringen bl.a. att behandla i vilken utsträckning domstolarna i framtiden<br>skall vara skyldiga att begära yttrande från Migrationsverket.</p>
<p>Regeringen har i och för sig förståelse för Advokatsamfundets och<br>Svenska flyktingrådets synpunkt att det vid en första anblick kan tyckas<br>märkligt att utlänningsmyndighetema - beträffande vuxna adopterade -<br>kan komma att pröva vissa omständigheter som rör relationen mellan den<br>adopterade och adoptivföräldrarna. Regeringen erinrar dock om att den<br>anknytning som uppkommit genom domstolens beslut om adoption inte<br>skall omprövas av utlänningsmyndighetema. Som både Advokat-<br>samfundet och Svenska flyktingrådet påpekar är det viktigt att inte<br>förvaltningsmyndigheter i ärenden om uppehållstillstånd omprövar<br>domstolars beslut. Emellertid har domstolarna och utlänningsmyndig-<br>hetema olika uppgifter i detta avseende. Medan domstolarna har att<br></p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>31</p>
<p>pröva om del föreligger ett verkligt förälder-bamförhållande skall<br>utlänningsmyndighetema pröva om utlänningslagstiftningen medger att<br>uppehållstillstånd beviljas. Förutsättningarna för domstolarnas prövning<br>framgår i princip av bestämmelser i föräldrabalkcn, medan utlännings-<br>myndighetemas prövning främst regleras i 2 kap. 4 § utlänningslagen. I<br>sammanhanget bör erinras om den grundläggande principen att<br>adopterade vuxna bam inte skall ha en bättre ställning än utländska<br>vuxna biologiska bam som vill bo med sina föräldrar i Sverige.</p>
<p>Ett utomlands meddelat adoptionsbeslut som inte strider mot ordre<br>public gäller i Sverige antingen automatiskt eller efter godkännande av<br>Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA). Det är främst<br>när del är fråga om rena skenhandlingar som det kommer i fråga att<br>frånkänna en adoption giltighet på grund av ordre public.</p>
<p>Utlänningsmyndighetemas prövning av om syftet med en utomlands<br>beslutad adoption som gäller i Sverige främst varit ett försök till<br>kringgående av svenska ullänningsregler har slöd i förarbetena till 1971<br>års lag när det gäller adoptionsbeslut som meddelats utomlands (jfr prop.<br>1971:113 s. 38). Utrymmet för alt avslå en ansökan om uppehållstillstånd<br>på denna grund är dock mycket begränsat. I propositionen anges att det<br>bör beaktas om det llnns anledning anta att adoptionen har kommit till<br>stånd huvudsakligen för all den adopterade skall få cn gynnsammare<br>behandling i just det ärende som är i fråga.</p>
<p>Ett ytterligare stöd för alt en prövning bör kunna företas av om en<br>utomlands beslutad adoption främst varit ett sätt att försöka kringgå<br>utlänningslagstiftningen ger prop. 1996/97:25. Enligt propositionen s.<br>111 f. har bestämmelsen om uppehållstillstånd utformats som en<br>principiell rätt, dvs. uppehållstillstånd får beviljas för anhöriga inom<br>kärnfamiljen. I propositionen anges några av de undantag från anhörigas<br>principiella rätt till uppehållstillstånd som beaktas i rättstillämpningen.<br>Såvitt nu är av intresse kan nämnas att undantag gjorts i praxis för<br>situationer med månggifte, äktenskap mellan minderåriga samt när det<br>framstår som sannolikt att det rör sig om skenförhållanden eller alt<br>släktskapet inte visar sig stämma överens med de verkliga förhållandena.<br>I praktiken är det emellertid också så att utlänningsmyndighetema när det<br>gäller äktenskap eller samboförhållanden i sin prövning beaktar om<br>förhållandet är seriöst och inte tillkommet för att ge någon<br>uppehållstillstånd i Sverige (jfr prop. 1996/97:25 s. 104). Denna praxis<br>har, med vissa tillägg, lagfästs den 1 juli 2000 (prop. 1999/2000:43, bet.<br>1999/2000: SfU9, rskr. 1999/2000:159). Eftersom en sådan s.k.<br>seriositetsprövning hittills godtagits inom ramen för tillståndsprövningen<br>när det gäller äktenskap och samboförhållanden, får det anses vara<br>förenligt med utlänningslagstiftningen att en liknande prövning görs på<br>det sätt som anges i prop. 1971:113 beträffande utomlands beviljade<br>adoptioner.</p>
<p>Det finns således utrymme för att inom ramen för gällande lagstiftning<br>göra en prövning av om adoptionen varit ett led i ett kringgående av<br>utlänningslagstiftningen. Trots detta övervägde utredningen en ändrad<br>ordning som skulle medföra att utlänningsmyndighetema har att godta<br>utländska adoptionsbeslut i samma utsträckning som svenska<br>adoptionsbeslut. Det främsta syftet med en sådan ändring skulle vara att<br>undvika rättsförluster for underåriga adopterade. Genom adoptionen har</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>32</p>
<p>vanligtvis de juridiska banden till vårdnadshavaren i hemlandet helt eller Prop. 2000/01:66<br>delvis klippts av.</p>
<p>Självfallet finns det en risk för olyckliga konsekvenser om en<br>underårig inte tillåts bosätta sig hos sina adoptivföräldrar i Sverige.<br>Emellertid kan det också finnas fall där det skulle vara direkt stötande<br>om adoptionsbeslutet utan någon vidare prövning lades till grund för<br>bedömningen av ansökan om uppehållstillstånd. I utredningens<br>undersökningar redovisas två sådana fall (avslagsbeslut 3 och 4 i avsnitt<br>7.3.3, SOU 2000:32, s. 89 f). Utredningen kom därför fram till att<br>utlänningsmyndighetema i ärendet om uppehållstillstånd även<br>fortsättningsvis, på sätt som anges i prop. 1971:113 jämfört med prop.<br>1996/97:25, borde kunna beakta det bakomliggande syftet med en<br>adoption som skett i utlandet. Regeringen delar den uppfattningen. Detta<br>gäller såväl adoptioner där den adopterade är underårig som där den<br>adopterade är vuxen.</p>
<p>De fall där det kan bli aktuellt att ffånkänna den utomlands meddelade<br>adoptionen verkan i ärendet om uppehållstillstånd är troligen mycket<br>sällsynta. Som Diskrimineringsombudsmannen påpekat finns det inte<br>skäl till något allmänt misstänkliggörande av utomlands beslutade<br>adoptioner. Om det utländska adoptionsbeslutet strider mot ordre public<br>är adoptionen dock inte gällande i Sverige. Har möjligheten till<br>uppehållstillstånd i Sverige varit en bidragande orsak till adoptionen,<br>men inte den främsta anledningen, bör utlänningsmyndighetema godta<br>den anknytning som uppkommit genom det utländska adoptionsbeslutet.<br>Endast beträffande fall som ryms mellan dessa båda situationer bör det<br>komma i fråga att frånkänna adoptionen verkan i ärendet om<br>uppehållstillstånd.</p>
<p>Den nu gällande ordningen för inresa i Sverige för adoptivbarn som<br>förmedlats av en auktoriserad adoptionsorganisation berörs inte av de<br>förslag som läggs fram nu.</p>
<h3>7.4 Domstolarnas beslutsunderlag</h3>
<p>Regeringens förslag: Svenska domstolar skall alltid inhämta yttrande<br>från Migrationsverket i adoptionsärenden, om adoptionen gäller en<br>utomnordisk medborgare som är 12 år eller äldre. Domstolarnas<br>skyldighet att inhämta yttrande skall regleras i lag.</p>
<p>Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.<br>Utredningen ansåg dock att föreskrifterna kunde tas in i en förordning<br>och att yttrande inte skulle inhämtas om det var uppenbart obehövligt.</p>
<p>Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser är positiva till<br>utredningens förslag. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar<br>menar dock att yttrandet från Migrationsverket endast skall omfatta<br>frågan om adoptivbarnet tidigare sökt uppehållstillstånd. Rädda barnen<br>påpekar att ett yttrande från Migrationsverket kan vara en viktig del i<br>domstolarnas möjligheter att göra en riktig bedömning av om ett reellt<br>förälder-barnliknande förhållande föreligger.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: De krav som skall vara uppfyllda för<br>att en adoption skall beviljas vid svensk domstol anges i föräldrabalken.<br></p>
<p>33</p>
<p>Domstolarna skall göra en prövning av om det är lämpligt att adoptionen Prop. 2000/01:66<br>äger rum. När det är fråga om att genom adoptionen befasta ett personligt<br>förhållande mellan sökanden och den som avses bli adopterad, skall<br>förhållandet normalt ha väsentligen samma innehåll som det som<br>föreligger mellan föräldrar och barn. För att domstolen skall få ett<br>tillräckligt underlag för sin bedömning kan domstolen behöva inhämta<br>vissa upplysningar även från andra myndigheter än de som anges i 4 kap.</p>
<p>10 § FB (jfr uttalandena i prop. 1980/81:112 om samtycke och tillstånd<br>till adoption s. 15).</p>
<p>Utredningens undersökning visade att domstolarna hade inhämtat<br>information från Migrationsverket om de personer som avsågs adopteras<br>i en fjärdedel av de ärenden som undersöktes.</p>
<p>Regeringen delar utredningens uppfattning att de adoptioner som<br>beslutas i Sverige bör grundas på ett så brett beslutsunderlag som<br>möjligt. Samtliga omständigheter som kan vara av betydelse för om<br>adoptionen är lämplig bör beaktas. Eftersom den anknytning som<br>uppkommer genom svenska adoptionsbeslut skall godtas av utlännings-<br>myndigheterna (sc avsnitt 7.3), finns det skäl att låta domstolarna mer<br>konsekvent - och som ett led i bedömningen av om ett förälder-bam-<br>liknande förhållande föreligger - uppmärksamma om det främsta syftet<br>med adoptionen kan antas vara att kringgå utlänningslagstiftningen.</p>
<p>Mot denna bakgrund bör ett yttrande från Migrationsverket alltid<br>inhämtas när det gäller adoption av en utländsk medborgare som är 12 år<br>eller äldre. I vissa fall kan det vara lämpligt att Migrationsverkets<br>inställning inhämtas även när den som avses adopteras är under 12 år.<br>Något hinder mot att domstolen inhämtar yttrande också i dessa fall<br>föreligger inte. Detta behöver dock inte regleras i författning (jfr a. prop.<br>1980/81:1 12).</p>
<p>Enligt utredningens uppfattning skulle ett yttrande inte behöva<br>inhämtas om ett sådant var uppenbart obehövligt. Regeringen konstaterar<br>att de undersökningar som utredningen gjort visar att det är fråga om ett<br>litet antal ärenden per år i vilka inhämtande av yttrande kan bli aktuellt.<br>En klar och tydlig rutin - med innebörden att yttrande alltid skall in-<br>hämtas i detta slags ärenden - är att föredra, jämfört med att domstolen<br>skall lägga ned tid och resurser på att pröva om ett yttrande kan anses<br>uppenbart obehövligt i varje enskilt fall. Omfattningen och innehållet av<br>Migrationsverkets yttranden bör givetvis anpassas efter de aktuella<br>förhållandena. Exempelvis kan ett yttrande till cn tingsrätt i ett adop-<br>tionsärende, om personen ifråga redan har permanent uppehållstillstånd,<br>inskränka sig till ett kort meddelande som innehåller den uppgiften.</p>
<p>1 övrigt bör ett inhämtat yttrande, liksom i dag, innehålla hos<br>Migrationsverket tillgänglig information om den person som adoptionen<br>avser. I den mån Migrationsverket anser att adoptionen främst syftar till<br>att kringgå utlänningslagstiftningen, finns det ingenting som hindrar att<br>Migrationsverket redovisar sin uppfattning om det. Det är naturligtvis av<br>stor betydelse för domstolens handläggning att Migrationsverkets<br>yttrande är väl underbyggt och ger en god och allsidig bild av den<br>information som finns och som kan ha betydelse för domstolens<br>handläggning och beslutsfattande i frågan om adoption. Regeringen anser<br>inte att det finns anledning att inskränka omfattningen av Migrations-<br>verkets yttranden i förhållande till vad som gäller idag.</p>
<p>34</p>
<p>Utredningen föreslog att domstolarnas skyldighet att inhämta yttrande<br>från Migrationsverket med stöd av bemyndigandet i 5 § 1971 års lag<br>skulle tas in i en förordning. Lagrådet har haft synpunkter på den<br>föreslagna ordningen. Enligt Lagrådet bör saken regleras i lag.<br>Regeringen godtar denna uppfattning. Lagrådet har föreslagit att<br>bestämmelserna inarbetas i 1971 års lag. Det skulle kunna övervägas om<br>inte i stället 4 kap. 10 § föräldrabalken vore en naturlig plats. Syftet med<br>detta skulle vara att föreskrifterna där lätt hittas av domstolarna. Mot<br>bakgrund av att domstolarnas skyldighet att inhämta yttrande inskränker<br>sig till internationella adoptioner instämmer dock regeringen i att<br>bestämmelserna bör tas in i 1971 års lag. Ett förslag till ändrad lydelse av<br>2 § i 1971 års lag läggs därför fram.</p>
<p>I samband med att Migrationsverket yttrar sig i ärendet bör de som<br>ansöker om adoption informeras om utlänningslagens bestämmelser om<br>uppehållstillstånd. Regeringen återkommer till detta i nästa avsnitt.</p>
<h3>7.5 Bättre information</h3>
<p>Regeringens bedömning: Informationen om lagstiftningen som gäller<br>uppehållstillstånd och adoption bör bli bättre. Domstolsverket och<br>Migrationsverket bör gemensamt ta fram ett skriftligt informa-<br>tionsmaterial på flera språk som är tydligt och lätt att förstå.<br>Informationen bör ges till blivande adoptivföräldrar som bor i Sverige.<br>Informationen bör också finnas hos utlandsmyndigheterna och på<br>Internet.</p>
<p>Utredningens förslag överensstämmer med regeringens bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Domstolsverket påpekar att verket främst kan<br>bidra med information om adoptioners rättsverkan. Diskriminerings-<br>ombudsmannen erinrar om att informationen bör finnas tillgänglig på<br>flera språk. Adoptionscentrum påpekar i sammanhanget att kraven på<br>förbättrad information även bör omfatta domstolarnas interna hand-<br>böcker.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den enda skriftliga information om<br>uppehållstillstånd vid adoption som utredningen’ funnit är intagen i en<br>broschyr som ges ut av Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor<br>(NIA) och som heter ”Till er som går i adoptionstankar”. Det här är en<br>första, grundläggande information som delas ut till den som vill veta hur<br>det går till att adoptera ett utländskt bam. I broschyren beskrivs främst<br>hur de blivande adoptivföräldrarna faktiskt skall göra för att ansöka om<br>uppehållstillstånd för adoptivbarnet. Den är i första hand framtagen med<br>tanke på dem som avser att adoptera ett utländskt bam under 12 år.<br>Regeringskansliet har vidare gett ut en informationsbroschyr om<br>familjerätt. I den lämnas en kortfattad redogörelse för förutsättningarna<br>för att en ansökan om adoption skall beviljas och för adoptionens<br>rättsverkningar.</p>
<p>När det gäller adoption av bam mellan 12 och 17 år som förmedlas<br>genom någon adoptionsorganisation svarar organisationen för att de<br>adoptionssökande far erforderlig information. Information lämnas också<br>av NIA i de fall NIA prövar om förfarandet vid en enskild adoption är<br></p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>35</p>
<p>godtagbart. Vid adoption av en person under 18 år upprättas också Prop. 2000/01:66<br>regelmässigt en kontakt mellan socialnämnden och de adoptionssökande<br>när dc blivande adoptivföräldrarna är bosatta i Sverige och adoptionen<br>sker vid svensk domstol. Genom denna kontakt kan de adoptionssökande<br>få information.</p>
<p>När det gäller underåriga mellan 12 och 17 år är det således främst när<br>adoptionen sker utomlands och automatiskt gäller i Sverige som det är<br>osäkert om information om lagstiftningen verkligen kommer fram.</p>
<p>Vad gäller adoption av vuxna saknas oftast naturliga informations-<br>kanaler. Varken socialnämnden, NIA eller någon av adoptions-<br>organisationerna kommer då vanligtvis i kontakt med de adoptions-<br>sökande eller den som avses bli adopterad. Inte heller i de fall adoptionen<br>av cn vuxen sker utomlands förekommer det av naturliga skäl någon<br>information om den svenska lagstiftningen.</p>
<p>Det är angeläget att ingen adoption genomförs under den oriktiga<br>föreställningen att adoptionen automatiskt kommer att medföra att den<br>adopterade beviljas uppehållstillstånd i Sverige. När en i Sverige bosatt<br>person adopterar cn utländsk person är avsikten i de flesta fall att även<br>den adopterade skall bosätta sig i Sverige. Detta kan rentav vara ett<br>villkor från de inblandade parternas sida for alt adoptionen skall<br>genomföras. Givetvis kan adoptionens rättsverkningar medföra att ett<br>avslag på en ansökan om att få bosätta sig i Sverige får olyckliga följder,<br>framför allt när den adopterade är underårig. Mot denna bakgrund bör det<br>inte förekomma att någon adoptionssökande står utan information.</p>
<p>Att behovet av information tillgodoses ligger, när det gäller underåriga,<br>väl i linje med vad som anges i 1993 års Haagkonvcntion angående<br>rådgivning (artikel 4 och 5) samt med 25 § tredje stycket social-<br>tjänstlagen (1980:620, SoL) som är en anpassning till konventionen.<br>Enligt 25 § tredje stycket SoL får socialnämndens medgivande lämnas<br>endast om den eller de som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper<br>om bam och deras behov och har blivit informerade om den planerade<br>adoptionens innebörd.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör mot denna bakgrund informationen<br>om lagstiftningen om uppehållstillstånd och adoption förbättras.<br>Domstolsverket bör därför gemensamt med Migrationsverket utarbeta ett<br>skriftligt informationsmaterial om en adoptions rättsverkningar och<br>förutsättningarna för uppehållstillstånd vid adoption. Informationen bör<br>vara tydlig och lätt att förstå och arbetas fram med utgångspunkten att<br>både underåriga och vuxna kan adopteras. Informationsmaterialet bör<br>översättas till de vanligaste invandrarspråken.</p>
<p>Oavsett om adoptionen sker i Sverige eller utomlands och oavsett om<br>adoptionen avser en underårig eller en vuxen bör det finnas myndigheter<br>eller andra organ som tillhandahåller i Sverige bosatta adoptionssökande<br>uppgifter om innehållet i svensk lagstiftning.</p>
<p>Ett sätt att sprida skriftlig information till enskilda när det gäller<br>adoption av underåriga kan vara genom domstolarna,<br>adoptionsorganisationerna, NIA och socialnämnderna.</p>
<p>När ett utländskt adoptionsbeslut automatiskt blir gällande i Sverige<br>kan adoptionen ske utan att NIA eller socialnämnden kommer i kontakt<br>med ärendet. Om en adoptionssökande i ett sådant fall ändå tar kontakt</p>
<p>36<br></p>
<p>med socialnämnden eller NIA, bör han eller hon få hjälp med rådgivning Prop. 2000/01:66<br>inför adoptionen.</p>
<p>Migrationsverket skall också genom utlandsmyndigheterna<br>tillhandahålla information om möjligheten till uppehållstillstånd i Sverige<br>för adopterade. Informationen bör finnas tillgänglig för enskilda som<br>vänder sig till utlandsmyndigheten såväl i anledning av adoptionen som<br>när det gäller ansökan om uppehållstillstånd i Sverige på grund av<br>adoption. Givetvis bör information om lagstiftningen också finnas på<br>Internet.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att i kommande regleringsbrev eller på annat<br>liknande sätt uppdra åt Domstolsverket och Migrationsverket att ta fram<br>nödvändigt informationsmaterial.</p>
<h2>8 Genomförande och ekonomiska<br>konsekvenser</h2>
<p>Regeringen bedömer att förslagen inte kommer att ge upphov till några<br>kostnader. Vad gäller kostnaderna för att ta fram och distribuera<br>information, gör regeringen den bedömningen att dessa täcks inom<br>berörda myndigheters ramar.</p>
<p>Förslagen bör kunna träda i kraft den 1 juli 2001. Några särskilda<br>övergångsbestämmelser föreslås inte.</p>
<p>37</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<h2>9 Författningskommentar</h2>
<h3>9.1 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen<br>(1989:529)</h3>
<h4>2 kap.<br>4§</h4>
<p>Ändringen i första stycket behandlas närmare i avsnitt 7.2.</p>
<p>2 a punkten i första stycket är ny. Genom denna slås fast att ogifta<br>underåriga adopterade, som adopterats enligt en svensk domstols beslut<br>eller ett adoptionsbeslut som annars gäller i Sverige och av någon som<br>vid tidpunkten for adoptionsbeslutet var och fortfarande är bosatt här<br>eller har beviljats uppehållstillstånd for bosättning här, får beviljas<br>uppehållstillstånd. Genom lagtextens utformning klargörs att det endast<br>är adopterade som inte kan uppfylla kravet på att vara hemmavarande<br>barn till den i Sverige bosatta personen som punkt 2 a är tillämplig på.<br>Andra adopterade barns rätt till uppehållstillstånd bör liksom i dag i<br>första hand prövas enligt punkten 2. Genom en reglering där underåriga<br>adopterades möjlighet till uppehållstillstånd kommer till uttryck lagfästs<br>den ordning som i stort sett redan gäller i rättstillämpningen. Att det i<br>paragrafen endast är fråga om att reglera möjligheten för adopterade att<br>beviljas uppehållstillstånd kommer, på samma sätt som redan gäller för<br>övriga kategorier av anhöriga, till uttryck genom att det anges att<br>uppehållstillstånd Jör ges. I enlighet med vad som sägs i tidigare<br>förarbeten skulle undantag annars behöva göras i lagen för en rad<br>situationer där det inte alltid är rimligt att tillstånd beviljas. Jämför prop.<br>1996/97:25 s. 111 f. och 284. På förslag av Lagrådet har bestämmelsen<br>utformats så den inte enbart tar sikte på fall där permanent<br>uppehållstillstånd skall meddelas utan också uttryckligen reglerar<br>möjligheten att exempelvis ge uppehållstillstånd för barn som kommit till<br>Sverige i avvaktan på att adoptionsfrågan prövas av svensk domstol.<br>Denna möjlighet finns redan i dag i rättstillämpningen. En viss språklig<br>bearbetning har gjorts av Lagrådets förslag till författningstext. Någon<br>saklig skillnad är inte avsedd i förhållande till Lagrådets förslag.</p>
<p>De adoptioner som gäller i Sverige kan ha meddelats av en svensk eller<br>utländsk domstol. Utomlands meddelade adoptioner där den adopterade<br>är utomnordisk medborgare gäller i Sverige i enlighet med vad som<br>anges dels i lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden<br>rörande adoption, dels i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges<br>tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid<br>internationella adoptioner. En förutsättning för att adoptionen skall gälla<br>i Sverige är dock enligt båda lagarna att adoptionen inte är uppenbart<br>oförenlig med grunderna för rättsordningen här i landet.</p>
<p>38</p>
<p>Om omständigheterna kring en utomlands beslutad adoption på ett<br>påtagligt sätt visar att adoptionen huvudsakligen tillkommit för att bereda<br>någon uppehållstillstånd i Sverige, kan detta beaktas på så sätt att adop-<br>tionen frånkänns verkan i ärendet om uppehållstillstånd. Liksom<br>beträffande andra typer av anknytningar som kan antas vara<br>skenförhållanden eller främst ha tillkommit för att ge någon möjlighet till<br>bosättning i Sverige, lämnar bestämmelsen i sin föreslagna lydelse<br>utrymme för en sådan prövning också när det är fråga om adoption. Även<br>av andra särskilda skäl kan det finnas anledning att göra undantag från<br>möjligheten att bevilja uppehållstillstånd. (Exempel på skäl som avser<br>samtliga anhöriga inom kärnfamiljen ges i prop. 1996/97:25 s. 111 f.)</p>
<p>I tredje punkten i första stycket har gjorts en ändring av redaktionellt<br>slag.</p>
<p>Ett nytt tredje stycke införs. Enligt den föreslagna författningstexten<br>skall den anknytning som uppkommit genom en adoption som beslutats<br>av svensk domstol alltid godtas i ett ärende om uppehållstillstånd.<br>Utlänningsmyndighetema skall således inte ompröva den anknytning<br>som prövats i adoptionsärendet utan i stället se på förhållandet mellan<br>adoptant och adoptivbarn på samma sätt som ett biologiskt förälder-<br>bamförhållande varvid adoptionen och den underliggande relationen<br>mellan adoptivbarn och adoptant inte skall ifrågasättas. Den skillnad i<br>uppgifter som råder mellan å ena sidan en domstol i ett adoptionsärende<br>och å andra sidan utlänningsmyndighetema i ett ärende där ansökan om<br>uppehållstillstånd grundar sig på adoptionen, innebär emellertid att<br>utlänningsmyndighetema undantagsvis - även om den uppkomna<br>anknytningen som sådan godtas i enlighet med domstolsbeslutet — kan<br>komma fram till att adoptionen inte kan ligga till grund för att bevilja<br>uppehållstillstånd. Den grundläggande principen är här att adopterade<br>bam inte skall få en bättre ställning än biologiska bam. Bakgrunden till<br>den föreslagna lydelsen behandlas närmare i avsnitt 7.3.</p>
<h4>5§</h4>
<p>Ändringen är föranledd av den nya punkten 2 a i 4 §. Genom den före-<br>slagna ändringen blir adopterade bam under arton år uttryckligen<br>likställda med biologiska bam när det gäller möjligheterna att få en<br>ansökan om uppehållstillstånd prövad när de befinner sig i Sverige.</p>
<h3>9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:796) om<br>internationella rättsförhållanden rörande adoption</h3>
<h4>2§</h4>
<p>Genom det nya tredje stycket regleras i vilka fall som svensk domstol<br>skall inhämta yttrande från Migrationsverket när rätten handlägger<br>ärenden enligt 1 § i 1971 års lag. Enligt bestämmelsen skall rätten alltid<br>inhämta ett sådant yttrande när den som adoptionen avser är utomnordisk<br>medborgare och tolv år eller äldre. Det nya stycket skall tillämpas även<br>på ansökningar som kommit in till rätten före ikraftträdandet.<br>Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7. 4.</p>
<p>Prop. 2001/02:66</p>
<p>39</p>
<h2>Sammanfattning av betänkandet Uppehållstillstånd<br>för adopterade (SOU 2000:32)</h2>
<h4>Utgångspunkter</h4>
<p>Bakgrunden till utredningens uppdrag är den kritik som i den allmänna<br>debatten vid flera tillfällen riktats mot att ett domstolsbeslut om adoption<br>av en utländsk medborgare inte ger en ovillkorlig rätt till uppehålls-<br>tillstånd for den adopterade. Utredningens uppdrag har varit att ta<br>ställning till vilken betydelse en adoption av en vuxen person bör ha vid<br>bedömningen av ett ärende om uppehållstillstånd för den adopterade och<br>även att ta ställning till hur administrativa frågor kring detta skall lösas.<br>Enligt utredningsdirektiven skall även vissa likartade frågor som avser<br>bam utredas. I uppdraget har ingått att kartlägga omfattningen och arten<br>av de konflikter som kan uppkomma mellan adoptionsreglerna och<br>utlänningslagstiftningen och bedöma om det finns anledning att vidta<br>några åtgärder.</p>
<p>Det finns adoptioner där det redan från början står klart att några<br>konflikter mellan adoptionsbestämmelsema och utlänningslagstiftningen<br>inte uppkommer. Detta gäller exempelvis när den adopterade är under 12<br>år och omständigheterna är sådana att han eller hon automatiskt vid<br>adoptionen blir svensk medborgare. Även adoptioner där en adopterad,<br>som är underårig, utomlands varit hemmavarande barn till en person som<br>är bosatt i Sverige, eller där en adopterad vuxen tidigare utomlands ingått<br>i samma hushållsgemenskap som en adoptivförälder, faller utanför<br>uppdraget. I de sistnämnda fallen överensstämmer möjligheterna till<br>uppehållstillstånd helt med vad som gäller för invandrares biologiska<br>bam. Inte heller adoptioner som skett enligt 1993 års Haagkonvcntion om<br>skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner eller<br>adoptioner av nordiska medborgare berörs av uppdraget.</p>
<h4>Kartläggningen</h4>
<p>Som ett led i kartläggningen av konflikterna har utredningen gjort olika<br>undersökningar för att utröna i vad mån adopterade ulomnordiska<br>personer som är 12 år eller äldre har getts uppehållstillstånd i Sverige. 1<br>undersökningarna har besluten om uppehållstillstånd delats upp i två<br>grupper, en for adoptionsbeslut som meddelats i Sverige och en för<br>adoptionsbeslut som meddelats utomlands. Den sistnämnda gruppen har i<br>sin tur delats upp efter adoptionsbeslut som gäller automatiskt i Sverige<br>och adoptionsbeslut som gäller efter godkännande av Statens nämnd for<br>internationella adoplionslrågor (NIA). Totalt har utredningen undersökt<br>cirka 130 ärenden om uppehållstillstånd för adopterade. Av de som<br>adopterats enligt beslut av svensk domstol eller enligt ett adoptionsbeslut<br>som meddelats utomlands och godkänts av NIA hade vid<br>undersökningstillfället nästan alla som sökt uppehållstillstånd beviljats<br>ett sådant. 1 vissa fall avslogs ansökan om uppehållstillstånd av<br>Invandrarverket men beviljades av Utlänningsnämnden. Vad gäller<br></p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>40</p>
<p>adopterade som adopterats enligt ett utomlands meddelat adoptionsbeslut<br>som gäller automatiskt i Sverige, saknas det möjligheter att undersöka i<br>vilken omfattning uppehållstillstånd sökts och beviljats.</p>
<h4>Konflikter</h4>
<p>Utredningen har kommit till uppfattningen att det främst är när<br>adopterade på något sätt missgynnas i jämförelse med andra bam, som<br>adoptionsbestämmelserna och utlänningslagstiftningen sinsemellan blir<br>motstridiga och det finns anledning att tala om en konflikt. Utredningen<br>har i detta sammanhang ansett att tre olika situationer särskilt bör<br>uppmärksammas.</p>
<p>Den första situationen handlar om adoptionens rättsverkan i ärenden<br>om uppehållstillstånd. I utredningens undersökningar hittades två fall där<br>utlänningsmyndighetema avslog en ansökan om uppehållstillstånd<br>eftersom en utomlands beslutad adoption som var gällande i Sverige<br>ansågs främst ha syftat till att den adopterade skulle ges<br>uppehållstillstånd här. Utredningen har emellertid varit tveksam till att<br>betrakta denna situation som en konflikt. Detta beror främst på att några<br>motsättningar mellan beslut som bygger på svenska regleringar inte<br>föreligger när den familjeanknytning som uppkommit genom ett<br>utländskt adoptionsbeslut värderas i ärendet om uppehållstillstånd i<br>Sverige. Om en sådan värdering skulle företas beträffande en<br>familjeanknytning som uppkommit genom ett i Sverige meddelat<br>adoptionsbeslut skulle en konflikt däremot uppstå.</p>
<p>De andra två situationerna rör sig om otydligheter i reglerna om<br>uppehållstillstånd och om brister i informationen om lagstiftningen. I<br>dessa fall föreligger det sådana risker för vad utredningen anser vara<br>konflikter, att det finns anledning att vidta åtgärder.</p>
<h4>Utredningens förslag och ställningstaganden</h4>
<p>Adoptionens rättsverkan i ärenden om uppehållstillstånd</p>
<p>Utredningen har ansett att det först och främst finns anledning att slå fast<br>vilken rättsverkan ett adoptionsbeslut bör ha i ett ärende om<br>uppehållstillstånd för den adopterade.</p>
<p>Den familjeanknytning som uppkommit genom ett beslut om adoption<br>som meddelats av svensk domstol skall alltid godtas av<br>utlänningsmyndighetema. Detta följer såväl av den prövning som<br>domstolarna gör innan adoptionsbeslutet meddelas, som av adoptionens<br>rättsverkningar enligt svensk lag. Om utlänningsmyndighetema inte<br>godtar den genom adoptionen uppkomna familjeanknytningen blir det<br>närmast fråga om en omprövning av domstolens bedömning. En sådan<br>ordning kan av principiella skäl inte accepteras.</p>
<p>När det gäller utomlands meddelade adoptioner som gäller i Sverige<br>enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande<br>adoption finns ett utrymme, att i ett ärende om uppehållstillstånd kunna<br></p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>41</p>
<p>beakta om adoptionen kommit till stånd huvudsakligen för att den<br>adopterade skall få en förmånligare ställning i detta ärende, och i sådant<br>fall frånkänna adoptionen verkan (jfr prop. 1971:113 s. 38 och prop.<br>1996/97:25 s. 111 f). Utredningen har funnit att det föreligger ett behov<br>av ett sådant utrymme. Liksom hittills skall det således kunna beaktas i<br>ärendet om uppehållstillstånd att adoptionen tillkommit som ett försök<br>till kringgående av utlänningslagstiftningen när det finns starka skäl<br>härför. De fall där det kan bli aktuellt att frånkänna en utländsk adoption<br>rättsverkan i ärendet om uppehållstillstånd torde vara få.</p>
<p>Den rättsliga regleringen</p>
<p>Den betydelse en adoption har i ett ärende om uppehållstillstånd beror<br>inte bara på adoptionens rättsverkan, utan också på de möjligheter till<br>uppehållstillstånd som ges i den invandringsrättsliga regleringen. Varken<br>i den bestämmelse som handlar om uppehållstillstånd för anhöriga (2<br>kap. 4 § UtlL) eller i förarbetena till denna (prop. 1996/97:25) nämns<br>adopterades möjligheter till uppehållstillstånd. I rättstillämpningen har i<br>sådana fall såväl underåriga som vuxna adopterades ansökan om<br>uppehållstillstånd prövats enligt en bestämmelse som anger, att ett<br>uppehållstillstånd får beviljas om den sökande har särskild anknytning<br>till Sverige (2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL). Enligt utredningens<br>bedömning krävs det en anpassning av lagstiftningen till adopterades<br>situation.</p>
<p>I praxis har underåriga adopterade i regel redan genom<br>adoptionsbeslutet ansetts ha sådan särskild anknytning till Sverige att<br>uppehållstillstånd beviljats. Bestämmelsens utformning lämnar<br>emellertid utrymme åt cn mer ingående prövning. Punkt 4 - som enligt<br>förarbetena i detta hänseende är avsedd att vara en<br>undantagsbestämmelse - lämpar sig dessutom dåligt för underåriga<br>adopterade som är en viktig och antalsmässigt inte helt obetydlig grupp<br>av sökande. Utredningen anser att underåriga adopterades möjlighet till<br>uppehållstillstånd bättre bör överensstämma med den ordning som<br>utvecklats i rättstillämpningen och med vad som gäller för de bam som<br>har varit hemmavarande barn till någon som är bosatt i Sverige.<br>Utredningen föreslår därför ett tillägg i 2 kap. 4 § första stycket UtlL<br>varav underåriga adopterades principiella rätt till uppehållstillstånd skall<br>framgå.</p>
<p>Adopterade, som är 18 år eller äldre, skall även fortsättningsvis kunna<br>beviljas uppehållstillstånd enligt det lagrum som i dag tillämpas. Ett<br>förtydligande föreslås emellertid så att det av lagen framgår att med<br>särskild anknytning till Sverige avses såväl släktanknytning som annan<br>särskild anknytning. Härigenom kommer adopterade vuxna som inte<br>tidigare haft hushållsgemenskap med adoptivföräldrarna att på ett tydligt<br>sätt omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde.</p>
<p>Yttrande från Invandrarverket</p>
<p>Det är utredningens uppfattning att de adoptionsbeslut som fattas i<br>Sverige bör grunda sig på ett så brett beslutsunderlag som möjligt. Som</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>42</p>
<p>framhållits i prop. 1980/81:112 kan det vara lämpligt, när en medborgare<br>från ett utomnordiskt land adopteras, att yttrande inhämtas från<br>Invandrarverket. Utredningens undersökningar har visat att det i dag<br>inhämtas ett sådant yttrande i en fjärdedel av ärendena där den som avses<br>adopteras är utomnordisk medborgare och 12 år eller äldre. Eftersom<br>utlänningsmyndighetema utan vidare har att godta den familjeanknytning<br>som uppkommit ge-nom ett adoptionsbeslut som meddelats av svensk<br>domstol, finns det anledning att i adoptionsärendet mer konsekvent<br>uppmärksamma om det främsta syftet med adoptionen kan vara att<br>försöka kringgå utlänningslagstiftningen. Utredningen föreslår därför att<br>svenska domstolar regelmässigt skall inhämta yttrande från<br>Invandrarverket. Detta gäller när adoptionen avser en utomnordisk<br>medborgare som är 12 år eller däröver, om ett sådant yttrande inte är<br>uppenbart obehövligt — t.ex. när den som skall adopteras redan har<br>permanent uppehållstillstånd.</p>
<p>Utredning från barnets hemland</p>
<p>Det är utredningens bestämda uppfattning att, när adoptionen avser ett<br>utländskt underårigt bam, yttrande från behörig myndighet eller<br>organisation i barnets hemland bör finnas i adoptionsärendet, om det rent<br>faktiskt är möjligt att få fram ett sådant yttrande. Förslag om en sådan<br>ordning har lämnats redan av Förmynderskapsutredningen i betänkandet<br>Adoptionsfrågor (SOU 1989:100). Att ett sådant yttrande finns är också<br>ett krav när det gäller adoptioner enligt 1993 års Haagkonvention om<br>skydd av bam och samarbete vid internationella adoptioner. Genom<br>yttrande från barnets hemland skulle domstolens beslutsunderlag breddas<br>ytterligare. Eftersom denna fråga bereds i annat sammanhang lämnar<br>utredningen dock inte något förslag om rättslig reglering.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Information</p>
<p>Brister i informationen om lagstiftningen kan leda till rättsförluster för<br>enskilda adopterade. Utredningens uppfattning är därför att<br>informationen om lagstiftningen måste förbättras. Utredningen föreslår<br>att Domstolsverket och Invandrarverket gemensamt skall utarbeta ett<br>lättförståeligt informationsmaterial om adoptioners rättsverkningar och<br>adopterades möjligheter att fa uppehållstillstånd i Sverige. Materialet bör<br>på olika sätt tillställas personer i Sverige som ansöker om adoption.<br>Invandrarverket skall också genom utlandsmyndigheterna tillhandahålla<br>information om möjligheterna till uppehållstillstånd i Sverige för<br>adopterade</p>
<p>43</p>
<h2>Lagförslag i betänkandet Uppehållstillstånd för<br>adopterade (SOU 2000:32)</h2>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h4>Förslag till Lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529) att 2 kap.<br>4 och 5 §§ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>Uppehållstillstånd får ges till</p>
<p>1. en utlänning som är gift med eller sambo till någon som är bosatt i<br>Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, om<br>makarna eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands,</p>
<p>2. en utlänning som är under 18 år och ogift och som är eller har varit<br>hemmavarande barn till någon som är bosatt i Sverige eller som har<br>beviljats uppehållstillstånd för bosättning här,</p>
<p>3. cn utlänning som på något<br>annat sätt än som avses under 1<br>och 2 är nära anhörig til) någon<br>som är bosatt i Sverige eller som<br>har beviljats uppehålls tillstånd för<br>bosättning här och som ingått i<br>samma hushåll som den personen,</p>
<p>4. en utlänning som annars har</p>
<p>3. en utlänning som är under 18</p>
<p>år och ogift och som adopterats av<br>någon som vid tidpunkten för<br>adoptionsbeslutet var och<br>fortfarande är bosatt i Sverige<br>eller har beviljats</p>
<p>uppehållstillstånd för bosättning<br>här, om adoptionsbeslutet</p>
<p>- har meddelats av svensk<br>domstol,</p>
<p>- gäller i Sverige enligt lagen</p>
<p>(1971:796) om internationella<br>rättsförhållanden rörande</p>
<p>adoption, eller</p>
<p>- gäller i Sverige enligt lagen<br>(1997:191) med anledning av<br>Sveriges tillträde till Haag-<br>konventionen om skydd av barn<br>och samarbete vid internationella<br>adoptioner,</p>
<p>4. en utlänning som på något<br>annat sätt än som avses under 1-3<br>är nära anhörig till någon som är<br>bosatt i Sverige eller som har<br>beviljats uppehållstillstånd för<br>bosättning här och som ingått i<br>samma hushåll som den personen,</p>
<p>5. en utlänning som - utan att</p>
<p>Lydelse enligl prop. 1999/2000:43.</p>
<p>44</p>
<p>särskild anknytning till Sverige,</p>
<p>5. en utlänning som av<br>humanitära skäl bör få bosätta sig i<br>Sverige,</p>
<p>6. en utlänning som har fått<br>arbetstillstånd eller som har sin<br>försörjning ordnad på något annat<br>sätt och</p>
<p>7. en utlänning som önskar<br>vistas här i landet för studier eller<br></p>
<p>förutsättningarna under 2-4 är<br>uppfyllda — genom släkt-<br>anknytning eller på annat sätt har<br>sådan särskild anknytning till<br>Sverige att utlänningen bör få<br>bosätta sig här,</p>
<p>6. en utlänning som av<br>humanitära skäl bör få bosätta sig i<br>Sverige,</p>
<p>7. en utlänning som har fått<br>arbetstillstånd eller som har sin<br>försörjning ordnad på något annat<br>sätt och</p>
<p>8. en utlänning som önskar vistas<br>här i landet för studier eller besök.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>besök</p>
<p>Uppehållstillstånd får också ges till en utlänning som</p>
<p>1. är gift med eller sambo till någon som är bosatt i Sverige eller har<br>beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, utan att makarna eller<br>samborna stadigvarande sammanbott utomlands, eller</p>
<p>2 .har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande<br>med en person som är bosatt i Sverige eller som har fått<br>uppehållstillstånd för bosättning här,</p>
<p>om förhållandet framstår som seriöst och särskilda skäl inte talar mot<br></p>
<p>att tillstånd ges.</p>
<p>Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt denna<br>paragraf skall beaktas om utlänningen kan förväntas föra en hederlig<br>vandel.</p>
<p>En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige skall ha utverkat<br>ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd<br>får inte bifallas efter inresan.</p>
<p>Detta gäller dock inte om</p>
<p>1. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 4 a §<br>eller har rätt till uppehållstillstånd enligt 3 kap. 4 §,</p>
<p>2. utlänningen av humanitära skäl bör få bosätta sig här,</p>
<p>3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett<br>tidsbegränsat uppehållstillstånd som getts en utlänning med<br>familjeanknytning med stöd av 4 § andra stycket, eller</p>
<p>4. det annars finns synnerliga skäl.</p>
<p>En utlänning får beviljas<br>uppehållstillstånd trots vad som<br>sägs i första stycket</p>
<p>- om utlänningen enligt 4 §<br>första stycket 1, 2, 3 eller 4 eller<br>4 § andra stycket 1 eller 2 har stark<br>anknytning till en person som är</p>
<p>En utlänning får beviljas<br>uppehållstillstånd trots vad som<br>som sägs i första stycket</p>
<p>- om utlänningen enligt 4 §<br>första stycket 1, 2, 3, 4 eller 5 eller<br>4 § andra stycket 1 eller 2 har stark<br>anknytning till en person som är</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt bet. 1999/2000:SfU9.</p>
<p>45</p>
<p>bosalt i Sverige, och</p>
<p>- om det inte skäligen kan<br>krävas att utlänningen återvänder<br>till ett annat land för alt ge in<br>ansökan där.</p>
<p>bosatt i Sverige, och</p>
<p>- om det inte skäligen kan<br>krävas att utlänningen återvänder<br>till ett annat land för att ge in<br>ansökan där.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.</p>
<p>46</p>
<h2>Remissinstanser</h2>
<p>Nedanstående myndigheter och organisationer erbjöds att yttra sig över<br>betänkandet Uppehållstillstånd för adopterade (SOU 2000:32)</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1. Göta hovrätt</p>
<p>2. Stockholms tingsrätt</p>
<p>3. Göteborgs tingsrätt</p>
<p>4. Umeå tingsrätt</p>
<p>5. Domstolsverket</p>
<p>6. Statskontoret</p>
<p>7. Migrationsverket</p>
<p>8. Utlänningsnämnden</p>
<p>9. Socialstyrelsen</p>
<p>10. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor NIA</p>
<p>11. Barnombudsmannen BO</p>
<p>12. Riksrevisionsverket</p>
<p>13. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO</p>
<p>14. Integrationsverket</p>
<p>15. Svenska Kommunförbundet</p>
<p>16. Stockholms stad</p>
<p>17. Sveriges Domareförbund</p>
<p>18. Sveriges Advokatsamfund</p>
<p>19. Svenska Röda Korset</p>
<p>20. Rädda barnens riksförbund</p>
<p>21. Barnens rätt i samhället BRIS</p>
<p>22. Caritas</p>
<p>23. Flyktinggruppernas och asylkommittémas Riksråd FARR</p>
<p>24. Svenska flyktingrådet</p>
<p>25. Sveriges Kristna Råd</p>
<p>26. Isalmiska samarbetsrådet</p>
<p>27. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar</p>
<p>28. Svenska kyrkans församlingsnämnd (numera Nämnden för<br>kyrkolivets utveckling)</p>
<p>29. Adoptionscentrum</p>
<p>30. Adoptionsföreningen La Casa</p>
<p>31. Barnet Framför Allt - Adoptioner</p>
<p>32. Barnens vänner - internationell adoptionsförening</p>
<p>33. Familjeföreningen för Internationell Adoption</p>
<p>34. Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige SIOS</p>
<p>47</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h3>Förslag til! lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 5 §§ utlänningslagen<br>(1989:529)' skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>2 kap.</h4>
<p>4§<sup>5</sup></p>
<p>Uppehållstillstånd får ges till</p>
<p>1. en utlänning som är gift med eller sambo till någon som är bosatt i<br>Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, om<br>makarna eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands,</p>
<p>2. en utlänning som är under 18 år och ogift och som är eller har varit<br>hemmavarande barn till någon som är bosatt i Sverige eller som har<br>beviljats uppehållstillstånd för bosättning här,</p>
<p>3. en utlänning som på något<br>annat sätt än som avses under 1<br>och 2 är nära anhörig till någon<br>som är bosatt i Sverige eller som<br>har beviljats uppehållstillstånd för<br>bosättning här och som ingått i<br>samma hushåll som den personen.</p>
<p>2 a. en utlänning som är under<br>18 år och ogift och som adopterats<br>av någon som vid tidpunkten för<br>adoptionsbeslutet var och som<br>fortfarande är bosatt i Sverige<br>eller har beviljats uppehållstill-<br>stånd för bosättning här, om adop-<br>tionsbeslutet</p>
<p>- har meddelats av svensk<br>domstol,</p>
<p>- gäller i Sverige enligt lagen<br>(1971:796) om internationella<br>rättsförhållanden rörande adop-<br>tion, eller</p>
<p>- gäller i Sverige enligt lagen<br>(1997:191) med anledning av<br>Sveriges tillträde till Haagkonven-<br>tionen om skydd av barn och sam-<br>arbete vid internationella adop-<br>tioner,</p>
<p>3. en utlänning som på något<br>annat sätt än som avses i 1-2 a är<br>nära anhörig till någon som är<br>bosatt i Sverige eller som har<br>beviljats uppehållstillstånd för<br>bosättning här och som ingått i<br>samma hushåll som den personen,</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1994:5 15.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 2000:292.</p>
<p>48</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>4. en utlänning som annars har 4. en utlänning som - utan att</p>
<p>särskild anknytning till Sverige, någon av förutsättningarna i 2-3</p>
<p>är uppfyllda — genom släktanknyt-<br>ning eller på annat sätt har sådan<br>särskild anknytning till Sverige att<br>utlänningen bör få bosätta sig här,</p>
<p>5. en utlänning som av humanitära skäl bör fa bosätta sig i<br>Sverige,</p>
<p>6. en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin<br>försörjning ordnad på något annat sätt, och</p>
<p>7. en utlänning som önskar vistas här i landet för studier eller<br>besök.</p>
<p>Uppehållstillstånd får också ges till en utlänning som</p>
<p>1. är gift med eller sambo till någon som är bosatt i Sverige eller<br>har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, utan att makarna<br>eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands, eller</p>
<p>2. har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett<br>samboförhållande med en person som är bosatt i Sverige eller som<br>har fått uppehållstillstånd för bosättning här,</p>
<p>om förhållandet framstår som seriöst och särskilda skäl inte talar mot<br>att tillstånd ges.</p>
<p>När en ansökan om uppehålls-<br>tillstånd grundas på ett beslut om<br>adoption som har meddelats av<br>svensk domstol, skall den an-<br>knytning som har uppkommit<br>genom beslutet godtas i ärendet<br>om uppehållstillstånd.</p>
<p>Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt denna<br>paragraf skall beaktas om utlänningen kan förväntas föra en hederlig<br>vandel.</p>
<p>5§<sup>3</sup></p>
<p>En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige skall ha utverkat<br>ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd<br>får inte bifallas efter inresan.</p>
<p>Detta gäller dock inte om</p>
<p>1. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 4 a §<br>eller har rätt till uppehållstillstånd här enligt 3 kap. 4 §,</p>
<p>2. utlänningen av humanitära skäl bör få bosätta sig här,</p>
<p>3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbe-<br>gränsat uppehållstillstånd som getts en utlänning med familjeanknytning</p>
<p>med stöd av 4 § andra stycket, eller</p>
<p>4. det annars finns synnerliga skäl.</p>
<p>En utlänning får beviljas uppe-<br>hållstillstånd trots vad som sägs i<br>första stycket</p>
<p>- om utlänningen enligt 4 §</p>
<p>En utlänning får beviljas uppe-<br>hållstillstånd trots vad som sägs i<br>första stycket om</p>
<p>- utlänningen enligt 4 § första</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 2000:292.</p>
<p>49</p>
<p>första stycket 1, 2, 3 eller 4 eller</p>
<p>4 § andra stycket 1 eller 2 har stark<br>anknytning till en person som är<br>bosatt i Sverige, och</p>
<p>- om det inte skäligen kan<br>krävas att utlänningen återvänder<br>till ett annat land för att ge in an-<br>sökan där.<br></p>
<p>stycket 1, 2, 2 a, 3 eller 4 eller 4 §<br>andra stycket 1 eller 2 har stark<br>anknytning till cn person som är.<br>bosatt i Sverige, och</p>
<p>- det inte skäligen kan krävas att<br>utlänningen återvänder till ett<br>annat land for att ge in ansökan<br>där.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.</p>
<p>50</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-12-20</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif<br>Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 14 december 2000 (Utrikesdepartementet)<br>har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag<br>om ändring i utlänningslagen (1989:529).</p>
<p>Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Ingela<br>Fridström.</p>
<p>Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>2 kap. 4 §</p>
<p>Lagrådet ifrågasätter förslaget att ändra första stycket 4 i paragrafen.</p>
<p>De fall av adoptioner som torde vara mest vanliga i dag och som kan<br>sägas utgöra typfallet av internationella adoptioner är när två i Sverige<br>bosatta makar adopterar ett litet bam med hemvist i tredje världen. Enligt<br>regleringen i 1993 års Haagkonvention om skydd av bam och samarbete<br>vid internationella adoptioner skall i ett sådant fall - om övriga<br>förutsättningar för adoption föreligger - från svensk sida fastställas att<br>barnet har eller kommer att fa tillstånd att resa in i och stadigvarande<br>bosätta sig i Sverige (artikel 17 d). Det ter sig då svårförenligt med<br>Sveriges internationella åtaganden att uppehållstillstånd skall beviljas<br>enligt en undantagsbestämmelse. Visserligen kunde detta synas naturligt<br>så länge frågan om uppehållstillstånd för adoptivbarn inte reglerades<br>uttryckligen i paragrafen, eftersom i absoluta tal antalet uppehållstillstånd<br>på grund av adoption torde vara mycket litet i förhållande till totala<br>antalet uppehållstillstånd. Men när nu adoptionsfallet särregleras kunde<br>man vänta sig att det typfall som förut omnämnts också fick sin<br>uttryckliga reglering i första stycket 2 a.</p>
<p>Det kan tilläggas att även i icke konventionsfall socialnämnden enligt<br>25 § socialtjänstlagen skall lämna medgivande för att ett bam med<br>hemvist utomlands skall fa tas emot i ett enskilt hem i syfte att det skall<br>adopteras och att medgivandet skall inhämtas innan bamet lämnar<br>hemvistlandet. Även i detta fall står sålunda inresan under kontroll av<br>svensk myndighet.</p>
<p>Såvitt angår vuxenadoptioner synes de problem som föranlett<br>lagförslaget ha fått sin lösning genom tillägget av det nya fjärde stycket,<br>varför första stycket 4 inte behöver ändras för dessa adoptioners del.</p>
<p>Om första stycket 4 lämnades oförändrad skulle man slippa det under<br>remissbehandlingen påpekade missförhållandet att punkten - genom<br>uttrycket ”bör få bosätta sig här” - synes syfta på permanent<br>uppehållstillstånd medan den i själva verket till stor del reglerar även<br>frågan om tillfälliga uppehållstillstånd.</p>
<p>Lagrådet förordar att punkten 2 a i förslaget ändras på så sätt att i<br>inledningen efter ”som adopterats” läggs till orden ”eller avses skola<br></p>
<p>51</p>
<p>adopteras” och i första strecksatsen efter ”har meddelats” läggs till orden<br>”eller avses skola meddelas”.</p>
<p>I nu aktuella fall bör uppehållstillståndet meddelas tillfälligt i avvaktan<br>på att adoptionsfrågan prövas av den svenska domstolen.</p>
<p>Lagrådet förordar vidare att första stycket 4 lämnas oförändrad.</p>
<p>Domstolarnas beslutsunderlag</p>
<p>Av motiven framgår att svenska domstolar alltid skall inhämta yttrande<br>från Migrationsverket i adoptionsärendcn, om adoptionen gäller en<br>utomnordisk medborgare som är tolv år eller äldre. Avsikten är att<br>bestämmelserna om denna skyldighet skall tas in i en förordning. De<br>bestämmelser som torde avses bör i princip sorteras in under 11 kap. 4 §<br>regeringsformen och således tillhöra det obligatoriska lagområdet. Om<br>begreppet rättskipning, se Petrén och Ragnemalm, Sveriges grundlagar<br>och tillhörande författningar med förklaringar (1980) s. 34-37. Det<br>betyder att enligt gällande regeringsform dylika bestämmelser inte ens<br>med stöd av någon delegationsregel i lag kan meddelas i cn förordning.<br>Innehållet i bestämmelserna är också av den art att dessa inte gärna kan<br>ges som verkställighetsföreskrifter. Om enbart regeringsformens<br>normgivningsregler vore tillämpliga, skulle bestämmelserna således<br>behöva finnas i en lag.</p>
<p>I motiven sägs att bestämmelserna skulle kunna beslutas med stöd av<br>bemyndigandet i 5 § lagen om internationella rättsförhållanden rörande<br>adoption. I detta föreskrivs att Konungen eller myndighet som Konungen<br>bestämmer kan meddela föreskrifter om den utredning som skall äga rum<br>i ärende som avses i denna lag. Som framgår av ordvalet har<br>bestämmelsen med bemyndigandet beslutats före ikraftträdandet av 1974<br>års regeringsform. Enligt punkten 6 övergångsbestämmelserna till<br>regeringsformen får ett dylikt bemyndigande utnyttjas även efter det att<br>regeringsformen trätt i kraft. Såvitt Lagrådet har sig bekant, har<br>bemyndigandet aldrig tidigare kommit till användning. Det framstår<br>därför som anmärkningsvärt om delta skulle ske först nu, 25 år efter det<br>att regeringsformen trädde i kraft och möjligheten att besluta ett dylikt<br>bemyndigande upphörde. Dessutom föreslås i det bakomliggande<br>betänkandet (SOU 2000:32 s. 26) att den tilltänkta förordningen skulle<br>bestå av endast ett lagrum.</p>
<p>Mot bakgrund av det ovan sagda förordar Lagrådet att bestämmelserna<br>om domstols skyldighet att inhämta yttrande från Migrationsverket i de<br>ifrågavarande adoptionsärendena inarbetas i lagen om internationella<br>rättsförhållanden rörande adoption. Härigenom skulte uppnås en mera<br>sammanhållen lagstiftning och en bättre överensstämmelse med<br>nuvarande normgivningsregler i regeringsformen. Jfr i sammanhanget 4<br>kap. 10 § föräldrabalken.</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>52</p>
<h2>Utrikesdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 januari 2001</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-<br>Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,</p>
<p>Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,<br>Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström</p>
<p>Föredragande: Statsrådet Klingvall</p>
<p>Prop. 2000/01:66</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 2000/01:66 Uppehållstillstånd för<br>adopterade</p>
<p>53</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tillBifall=utskottet2000/01:SfU12?INLInlämning2001-01-31 00:00:00inträffat60hanteringBBordläggning2001-02-01 00:00:00inträffat2hanvisningHÄNHänvisning2001-02-02 00:00:00inträffat3hanvisningREGRegistrering2001-02-02 00:00:00inträffat70hanteringMOTMotionstid slutar2001-02-16 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avUtrikesdepartementet2014-11-23 09:55:07statustextstatustextÄrendet är avslutatGO03662019-05-22 17:19:39tilldelatTilldelatSocialförsäkringsutskottet2014-11-23 09:55:07behandlas_i2000/01:SfU12GO01SfU12bet2000/01SfU12Uppehållstillstånd för adopteradeBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:66<br/>
Uppehållstillstånd för adopteradeGO02Sf17mot2000/01Sf17med anledning av prop. 2000/01:66 Uppehållstillstånd för adopteradeMotionföljdmotionav Magda Ayoub m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:66<br/>
Uppehållstillstånd för adopteradeGO02Sf17mot2000/01Sf17med anledning av prop. 2000/01:66 Uppehållstillstånd för adopteradeav Magda Ayoub m.fl. (KD)Motion