<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2746793</hangar_id>
 <dok_id>GO0363</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>63</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:63</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>63</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-01-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:49</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Proposition 2000/01:63</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skarven</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0363/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0363</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0363</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:63&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Kvalificerad yrkesutbildning&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0363/prop_200001__63-1.png" style="width:40pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 januari 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingegerd Wärnersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om kvalificerad yrkesutbildning som&lt;br&gt;ersätter lagen (1996:339) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning den 1 januari år 2002.1 propositionen läggs förslag att en&lt;br&gt;ny reguljär eftergymnasial utbildningsform skall införas den 1 januari&lt;br&gt;2002. Utbildningen skall kunna anordnas av statliga universitet och&lt;br&gt;högskolor, kommuner, landsting samt av enskilda fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer. Utbildningsanordnare får anordna utbildningen i samverkan&lt;br&gt;med andra. Kvalificerad yrkesutbildning skall anordnas, med statsbidrag&lt;br&gt;eller särskilda medel, som fördelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer efter ansökan från utbildningsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska&lt;br&gt;kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra&lt;br&gt;kvalificerade uppgifter i ett modernt organiserat arbetsliv. Utbildningen&lt;br&gt;skall präglas av såväl teoretiskt djup som en stark arbetslivsanknytning.&lt;br&gt;Utbildningen skall utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv&lt;br&gt;och utbildningsanordnare samt bidra till att bryta traditioner i fråga om&lt;br&gt;könsbundna utbildnings- och yrkesval och motverka social&lt;br&gt;snedrekrytering. Utbildningen skall bygga på de kunskaper som eleverna&lt;br&gt;får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller&lt;br&gt;motsvarande kunskaper. Utbildningen skall ha sin grund dels i kunskap&lt;br&gt;som genererats i produktionen av varor och tjänster och dels i vetenskap&lt;br&gt;samt utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås.&lt;br&gt;Utbildningsformen skall benämnas kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens inriktning och omfattning bör bestämmas utifrån&lt;br&gt;bedömningar om den framtida efterfrågan i arbetslivet. Den normala&lt;br&gt;utbildningstiden för en kvalificerad yrkesutbildning bör vara två års&lt;br&gt;heltidsstudier eller deltidsstudier av motsvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen bör ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under&lt;br&gt;cirka en tredjedel av utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillträde till kvalificerad yrkesutbildning bör gälla att sökanden&lt;br&gt;uppfyller motsvarande krav på grundläggande behörighet som gäller for&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildning. Utbildningsanordnaren bör kunna&lt;br&gt;ställa upp särskilda behörighetskrav, om det finns särskilda skäl. Det bör&lt;br&gt;finnas möjligheter tor en utbildningsanordnare att besluta om undantag&lt;br&gt;från kraven på behörighet, om den sökande kan antas fullfölja&lt;br&gt;utbildningen trots att han eller hon inte uppfyller samtliga&lt;br&gt;behörighetskrav. Urvalsbestämmelser bör utformas så att olika modeller&lt;br&gt;kan användas vid antagning beroende på utbildningens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få&lt;br&gt;meddela föreskrifter om antagning till utbildningen och om vilka&lt;br&gt;examina som får avläggas. Utbildningsanordnaren skall få utfärda&lt;br&gt;utbildningsbevis och examensbevis enligt de föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. En&lt;br&gt;kvalificerad yrkesexamen bör definieras genom nationella mål och&lt;br&gt;dokumenteras i examensbevis där innehåll, omfattning och inriktning&lt;br&gt;ingår. Därutöver kan respektive utbildningsanordnares mål enligt&lt;br&gt;utbildningsplanen anges. Utbildningens omfattning bör uttryckas i K.Y-&lt;br&gt;poäng, där en veckas heltidsstudier motsvarar en KY-poäng. Det bör&lt;br&gt;inrättas en särskild examen för kvalificerad yrkesutbildning som benämns&lt;br&gt;kvalificerad yrkesexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningar bör kunna ges på heltid och deltid samt utformas utifrån&lt;br&gt;individernas och utbildningens särskilda förutsättningar. Utbildningar bör&lt;br&gt;kunna genomföras fortlöpande och utan bindning till traditionell&lt;br&gt;terminstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare och handledare skall genom utbildning eller erfarenhet ha&lt;br&gt;kompetens för den undervisning som de skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studerande skall ha rätt att utöva inflytande över kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning. Övcrklagandenämnden för högskolan bör pröva&lt;br&gt;överklaganden av vissa beslut som berör de studerande i den nya&lt;br&gt;utbildningsformen. Högskolans avskiljandenämnd bör pröva frågor om&lt;br&gt;avskiljande inom den kvalificerade yrkesutbildningen Studiemedel bör&lt;br&gt;kunna lämnas till studerande i kvalificerad yrkesutbildning. Utbildningen&lt;br&gt;bör vara avgiftsfri för de studerande. De studerande bör ges ett&lt;br&gt;personskadeskydd som i huvudsak motsvarar det som gäller för&lt;br&gt;studerande i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsplatser inom försöksverksamheten med kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning bör övergå i den nya kvalificerade yrkesutbildningen den&lt;br&gt;1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild myndighet bör inrättas med uppgift att administrera den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas en ledningsgrupp för varje enskild kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning. Företrädare för arbetslivet bör ingå i varje utbildnings&lt;br&gt;ledningsgrupp och där utgöra en majoritet. Dessutom bör det i&lt;br&gt;ledningsgruppen finnas minst en företrädare för en högskola, minst en&lt;br&gt;företrädare för det kommunala skolväsendet och minst en företrädare för&lt;br&gt;de studerande i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om kvalificerad yrkesutbildning...............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter.................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny eftergymnasial yrkesutbildning............................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningarnas innehåll och organisation.....................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningarnas inriktning och omfattning......................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärande i arbete (LIA)......................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörighet och urval........................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Examen, examination och betyg.......................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgänglighet...................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärare och handledare......................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studerandefrågor..............................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inordnande och överföring av befintliga utbildningsformer...........32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrning...........................................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningsformen............................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningarna..................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande och ekonomiska konsekvenser..............................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Bakgrund........................................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande över&lt;br&gt;betänkandet Kvalificerad yrkesutbildning (SOU 1999:122):.........61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande över&lt;br&gt;departementsskrivelsen En ny eftergymnasial yrkesutbildning&lt;br&gt;(Ds 2000:33)...................................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 25 januari 2001.........................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kvalificerad yrkesutbildning kan anordnas av statliga universitet och&lt;br&gt;högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer.&lt;br&gt;Utbildningsanordnama får anordna utbildningen i samverkan med andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utbildningen skall anordnas med statsbidrag eller särskilda medel efter&lt;br&gt;ansökan av utbildningsanordnaren. Bidragen eller medlen skall fördelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utbildningen skall bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella&lt;br&gt;eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Utbildningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ha sin grund dels i kunskap som genererats i produktionen av varor och&lt;br&gt;tjänster och dels i vetenskap samt utformas så att en hög kvalitet och&lt;br&gt;yrkesrelevans nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för&lt;br&gt;att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i ett&lt;br&gt;modernt organiserat arbetsliv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. präglas av såväl teoretiskt djup som en stark arbetslivsanknytning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och&lt;br&gt;utbildningsanordnare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och&lt;br&gt;yrkesval samt motverka social snedrekrytering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lärare och handledare skall genom utbildning eller erfarenhet ha kompetens&lt;br&gt;för den undervisning som de skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om antagning till utbildningen och om vilka examina som får&lt;br&gt;avläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Utbildningsanordnaren far utfärda utbildningsbevis och examensbevis&lt;br&gt;enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § De studerande skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en studerande tills vidare&lt;br&gt;skall avskiljas från utbildningen i fall då den studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lider av psykisk störning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av&lt;br&gt;något sådant förhållande som avses i första stycket 1-3, bedöms föreligga en&lt;br&gt;påtaglig risk att den studerande kan komma att skada annan person eller&lt;br&gt;värdefull egendom under utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En särskild nämnd skall pröva frågor om avskiljande. Nämndens&lt;br&gt;ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut i avskiljandefrågor får överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol av den studerande och utbildningsanordnaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskiljts begär det,&lt;br&gt;omprövas efter två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § För prövning av överklaganden av vissa andra beslut än de som avses i&lt;br&gt;10 § svarar en särskild överklagandenämnd. Nämndens beslut med anledning av&lt;br&gt;ett överklagande dit får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 2002, då lagen (1996:339) om en&lt;br&gt;försöksverksamhet ined viss kvalificerad yrkesutbildning skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen Kvalificerad yrkesutbildning m.m. (prop. 1995/96:145)&lt;br&gt;som lämnades till riksdagen i februari 1996 föreslog regeringen att en ny&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå skulle utvecklas.&lt;br&gt;Förslagen grundade sig på betänkandet Yrkeshögskolan - Kvalificerad&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning (SOU 1995:38), den s.k. KEY-&lt;br&gt;utredningen, och påföljande remissbehandling. Den nya utbildningen&lt;br&gt;skulle enligt regeringen bidra till att tillgodose arbetslivets behov av&lt;br&gt;kompetens för en modernt organiserad produktion av varor och tjänster&lt;br&gt;och förena praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper.&lt;br&gt;Utbildningen skulle därför ges formen av lärande i arbete på en&lt;br&gt;arbetsplats under cirka en tredjedel av utbildningstiden. Vidare lämnade&lt;br&gt;regeringen förslag om utformningen av en försöksverksamhet i syfte att&lt;br&gt;vinna erfarenheter när det gäller att pröva nya utbildningar, nya&lt;br&gt;pedagogiska former och nya utbildningsanordnare. Försöket skulle enligt&lt;br&gt;propositionen belysa arbetslivets och de studerandes intresse och ge&lt;br&gt;underlag för ställningstaganden till hur utbildning av detta slag kan&lt;br&gt;inordnas i utbildningssystemet. Försöksverksamheten inleddes den 1 juli&lt;br&gt;1996 och skulle omfatta intagning av elever under åren 1996, 1997 och&lt;br&gt;1998. Inledningsvis omfattade försöksverksamheten 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsstudieplatser. Regeringen beslutade att försöksverksamheten skulle&lt;br&gt;ledas av en kommitté (dir. 1996:26). Försöksverksamheten har förlängts&lt;br&gt;t.o.m. 2001 och regeringens utgångspunkt är att den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen därefter skall övergå i reguljär verksamhet. I dag&lt;br&gt;omfattar försöksverksamheten 12 000 årsstudieplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1999 lämnade Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning ett&lt;br&gt;betänkande - Kvalificerad yrkesutbildning (SOU 1999:122) -&lt;br&gt;tillsammans med en oberoende utvärdering av försöksverksamheten -&lt;br&gt;Utvärderingen av KY (SOU 1999:119) - som genomfördes av en&lt;br&gt;forskargrupp vid Luleå tekniska universitet. Betänkandet och&lt;br&gt;utvärderingen har remissbehandlats och en sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr&lt;br&gt;U1999/4011/V). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1999 förordnade chefen för Utbildningsdepartementet,&lt;br&gt;statsrådet Östros, en projektgrupp inom departementet med uppgift att&lt;br&gt;fortsatt bereda frågan om eftergymnasial yrkesutbildning i syfte att ge ett&lt;br&gt;breddat beslutsunderlag. Några av utgångspunkterna för projektgruppens&lt;br&gt;arbete finns redovisade i regeringens skrivelse Samverkan, ansvar och&lt;br&gt;utveckling - Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning&lt;br&gt;(skr. 1998/99:121). Projektgruppen lämnade sitt förslag En ny&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning (Ds 2000:33) i maj 2000. Rapporten har&lt;br&gt;remissbehandlats och en sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr U2000/2405/V). En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1980- och 90-talen har i hög grad präglats av den elektroniska revolution&lt;br&gt;som i grunden förändrat villkoren för arbete, ekonomi och&lt;br&gt;kommunikation. Behovet av och förutsättningar för lärande har som en&lt;br&gt;följd av denna utveckling förändrats. Lärandet kan inte avgränsas till&lt;br&gt;ungdomsåren och några avgränsade perioder under yrkeslivet därefter.&lt;br&gt;Kraven på flexibilitet och förändring är stora såväl i arbetslivet som i&lt;br&gt;samhällslivet i övrigt. Lärandet blir i allt högre grad en daglig och ständig&lt;br&gt;följeslagare. För att kunna utföra och behålla arbetet, för att kunna byta&lt;br&gt;arbete och för att fungera väl som samhällsmedborgare kommer alla&lt;br&gt;kontinuerligt att behöva lära nytt och lära om. Att under barn- och&lt;br&gt;ungdomsåren ha skaffat sig en bred plattform för fortsatt lärande och&lt;br&gt;successivt kunnat vidga denna blir än mer avgörande. Bara en bred grund&lt;br&gt;och goda möjligheter att bygga på denna med den kunskap som krävs vid&lt;br&gt;varje tillfälle ger individen valfrihet och möjligheter att påverka vid&lt;br&gt;förändringar i arbets- och samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har efterfrågan på eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning stadigt ökat i samhället. För att möta denna efterfrågan&lt;br&gt;har det inom och utanför det offentliga utbildningsväsendet utvecklats&lt;br&gt;utbildningar som kombinerar teori med praktik och aktivt lärande i&lt;br&gt;arbetslivet. De kunskaper och färdigheter som en studerande förvärvar i&lt;br&gt;sådan utbildning bidrar till utveckling av produktionen av varor och&lt;br&gt;tjänster och därmed ekonomisk tillväxt. Den ökar den enskildes&lt;br&gt;möjligheter till ett mera aktivt samhällsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av högre utbildning i Sverige har under de senaste åren&lt;br&gt;varit stor och är en viktig del av utbildningspolitiken. Universitet och&lt;br&gt;högskolor tillförs under perioden 1997-2003 ytterligare resurser för&lt;br&gt;närmare 100 000 nya platser. Trots delta finns det från arbetslivet en&lt;br&gt;efterfrågan på kvalificerad kompetens från eftergymnasiala studier vid&lt;br&gt;sidan av högskolans nuvarande utbud. Försöksverksamheten med viss&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning har visat detta. Denna efterfrågan finns inom&lt;br&gt;samhällets alla sektorer. Det arbetsliv som tillförs ny kompetens återfinns&lt;br&gt;inom såväl privat som offentlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Långtidsutredningen (SOU 2000:7) konstateras att de som drabbades&lt;br&gt;hårdast av den minskade sysselsättningen i samband med&lt;br&gt;konjunkturnedgången i början av 1990-talet var anställda med kort&lt;br&gt;formell utbildning. När efterfrågan på arbetskraft sedan steg under&lt;br&gt;perioden 1993-1995 gynnade sysselsättningsutvecklingen framför allt&lt;br&gt;personer med eftergymnasial utbildning upp till tre år. Denna grupp&lt;br&gt;drabbades alltså minst av sysselsältningsneddragningama och gynnades&lt;br&gt;mest när efterfrågan på arbetskraft åter steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den snabba samhällsutvecklingen kommer krav på redan&lt;br&gt;yrkesverksamma att fortbilda sig inom sitt yrkesområde eller&lt;br&gt;vidareutbilda sig för att övergå till annan yrkesverksamhet. Regeringen&lt;br&gt;ser det därför som viktigt att bygga upp en ram och förutsättningar som&lt;br&gt;underlättar för olika aktörer inom utbildnings- och&lt;br&gt;arbetsmarknadssektorema att medverka till att öka möjligheterna till&lt;br&gt;lärande i olika skeden i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivets medverkan och engagemang har varit av största betydelse&lt;br&gt;for utformningen av den kvalificerade yrkesutbildningen. Med arbetslivet&lt;br&gt;avses därvid produktionen av varor och tjänster inom såväl privat som&lt;br&gt;offentlig sektor. Arbetslivet representeras av företrädare för såväl&lt;br&gt;arbetsgivare som arbetstagare. Försöksverksamheten har tydligt visat att&lt;br&gt;det krävs samverkan mellan olika aktörer inom arbetsliv och&lt;br&gt;utbildningssektor för att åstadkomma en utbildning med relevans och&lt;br&gt;legitimitet. Varken arbetslivet eller utbildningssektorn klarar av att på&lt;br&gt;egen hand tillhandahålla en utbildning som kan svara mot efterfrågan&lt;br&gt;från både arbetsliv och individ. Avgörande villkor för att utbildningen&lt;br&gt;skall komma till stånd är både att det finns ett verkligt behov i arbetslivet&lt;br&gt;av den kompetens som utbildningen avser att ge och att arbetslivet&lt;br&gt;engagerar sig i genomförandet av utbildningen. Arbetslivets medverkan&lt;br&gt;blir därför ett viktigt instrument för att säkra utbildningarnas relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har i olika internationella sammanhang aktivt deltagit i arbetet&lt;br&gt;med att utveckla förhållningssätt och strategier som rör det livslånga&lt;br&gt;lärandet. Våra erfarenheter av i internationellt perspektiv närmast unika&lt;br&gt;satsningar på vuxnas lärande under det senaste kvartsseklet har därvid&lt;br&gt;varit en tillgång men också skapat högt ställda förväntningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att samhället anpassar sina system för att främja&lt;br&gt;lärande och kompetensutveckling till de behov av och villkor för lärande&lt;br&gt;som kan förutses för de första årtiondena av 2000-talet. De resurser som&lt;br&gt;stat och kommun avsätter för att stödja lärande måste användas effektivt.&lt;br&gt;Utgångspunkten är att individen, inom ramen för givna resurser, skall&lt;br&gt;kunna fa ett stöd vid den tidpunkt, i det sammanhang och med den&lt;br&gt;inriktning han eller hon behöver. Möjligheten till lärande och stödet till&lt;br&gt;detta måste i ökad grad finnas när medborgaren behöver och söker ny&lt;br&gt;kunskap. Han eller hon måste i möjligaste mån själv kunna bestämma&lt;br&gt;innehåll, tid och form. Den kunskap som individen söker följer inte alltid&lt;br&gt;utbildningssystemets indelning i nivåer, program och kurser. En individs&lt;br&gt;behov av ny kunskap, som aktualiseras av strävan att kunna utföra och&lt;br&gt;behålla arbetet, att kunna byta arbete och att utvecklas i arbetet, kräver&lt;br&gt;inte sällan studier på olika stadier och inom olika ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta dessa behov måste utbildningens tillgänglighet ökas&lt;br&gt;genom att utbildningen genomförs på ett flexibelt sätt anpassat till&lt;br&gt;individernas efterfrågan. I dag står nya och effektiva verktyg till buds när&lt;br&gt;det gäller att stödja lärande. Varken social bakgrund, eventuella&lt;br&gt;funktionshinder eller ekonomiska förutsättningar får stå i vägen för den&lt;br&gt;enskildes möjligheter att ta del av utbildning så långt det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förhoppning inför försöksverksamheten med viss kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning var att utbildningsformen skulle locka studerande som&lt;br&gt;inte annars skulle ha sökt sig till eftergymnasial utbildning. Kommittén&lt;br&gt;för kvalificerad yrkesutbildning redovisar i sitt betänkande att andelen&lt;br&gt;deltagare med s.k. arbetarbakgrund i försöksverksamheten är större än för&lt;br&gt;högskolenybörjare. Kommittén redovisar vidare att en tredjedel av KY-&lt;br&gt;nybörjamas föräldrar har en kortare gymnasial utbildning som högsta&lt;br&gt;utbildning. Bland högskolenybörjama var motsvarande andel 1996/97&lt;br&gt;lägre, 26 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalificerade yrkesutbildningen rekryterar också i högre grad&lt;br&gt;studerande från yrkesförberedande gymnasieutbildningar. En större andel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av KY-nybörjama, 35 procent, har två- och treåriga yrkesförberedande&lt;br&gt;gymnasieutbildningar i botten än bland högskolenybörjarna, 19 procent.&lt;br&gt;Studerande som av olika skäl inte anser sig mogna för högskolestudier&lt;br&gt;kan också genom studier i kvalificerad yrkesutbildning få motivation till&lt;br&gt;att senare gå vidare till andra studier. Att fortsatt utveckla denna typ av&lt;br&gt;utbildning kan bidra till att öka rekryteringen av studerande från&lt;br&gt;yrkesinriktade program i gymnasiet till eftergymnasial utbildning och&lt;br&gt;bidrar på så sätt till en minskad social snedrekrytering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalificerade yrkesutbildning kan också medverka till att förbättra&lt;br&gt;möjligheterna för personer med utländsk bakgrund att komma in på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Inslaget av lärande i arbete som en del i utbildningen&lt;br&gt;ger en direktkontakt med arbetslivet som på ett konkret sätt kan leda den&lt;br&gt;studerande närmare en anställning efter avslutad utbildning. Den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningen kan också vara ett alternativ för den med&lt;br&gt;utländsk bakgrund som redan har en högskoleutbildning och behöver&lt;br&gt;komplettera för att öka sina möjligheter att etablera sig på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. En ökad mångfald har ett stort värde för utvecklingen i&lt;br&gt;samhället om vi förmår att ta vara på denna resurs. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att mångfaldsperspektivet i stor utsträckning beaktas i&lt;br&gt;utbildningspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för all utbildning är att den skall bidra till att bryta&lt;br&gt;traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval. Detta är ett&lt;br&gt;övergripande mål även i försöksverksamheten med kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning. Jämställdhet är en viktig demokrati fråga och det är&lt;br&gt;därför en central uppgift för statsmakterna att ge kvinnor och män lika&lt;br&gt;möjligheter till en kvalificerad utbildning och i förlängningen samma&lt;br&gt;förutsättningar alt möta de framtida kraven på arbetsmarknaden. I&lt;br&gt;försöksverksamheten återspeglas traditionerna i fråga om könsbundna&lt;br&gt;utbildnings- och yrkesval. Över tiden skymtas dock vissa förbättringar.&lt;br&gt;Inom utbildningsområdet vård har andelen kvinnor minskat från 100&lt;br&gt;procent 1996 till 93 procent 1998. Inom utbildningsområdet tillverkning&lt;br&gt;har andelen kvinnor ökat från 24 procent 1996 till 30 procent 1998. Inom&lt;br&gt;områden som t.ex. IT är könsfördelningen jämnare. Svårast har det varit&lt;br&gt;att rekrytera män till traditionellt kvinnodominerade områden. Ett aktivt&lt;br&gt;och målmedvetet arbete krävs för att den kvalificerade yrkesutbildningen&lt;br&gt;i framliden i högre utsträckning skall kunna bidra till att bryta de&lt;br&gt;traditionellt könsbundna utbildnings- och yrkesvalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som lämnas och de bedömningar som regeringen gör i&lt;br&gt;denna proposition är ett viktigt bidrag till att förverkliga en strategi för&lt;br&gt;det livslånga lärandet bl.a. mot bakgrund av det memorandum om&lt;br&gt;livslångt lärande som EU-kommissionen presenterade i november år&lt;br&gt;2000. Regeringen avser också att, som ett led i denna strategi och för att&lt;br&gt;förbättra och bredda rekryteringen till högre studier, lämna ett uppdrag&lt;br&gt;med uppgift att se över och analysera behovet av kortare&lt;br&gt;yrkesutbildningar inom högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;En ny eftergymnasial yrkesutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny reguljär eftergymnasial utbildningsform&lt;br&gt;skall införas den 1 januari 2002. Utbildningen skall ge sådana&lt;br&gt;fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att&lt;br&gt;självständigt och i arbetslag utföra kvalificerade uppgifter i ett&lt;br&gt;modernt organiserat arbetsliv. Utbildningen skall präglas av såväl&lt;br&gt;teoretiskt djup som en stark arbetslivsanknytning. Utbildningen skall&lt;br&gt;utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och&lt;br&gt;utbildningsanordnare samt bidra till att bryta traditioner i fråga om&lt;br&gt;könsbundna utbildnings- och yrkesval och motverka social&lt;br&gt;snedrekrytering. Utbildningen skall bygga på de kunskaper som&lt;br&gt;eleverna får på nationella eller specialutformade program i&lt;br&gt;gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utbildningen skall ha&lt;br&gt;sin grund dels i kunskap som genererats i produktionen av varor och&lt;br&gt;tjänster och dels i vetenskap samt utformas så att en hög kvalitet och&lt;br&gt;yrkesrelevans nås. Utbildningens huvudsakliga inriktning skall anges i&lt;br&gt;lag. Utbildningsformen skall benämnas kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs överväganden och förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Resultaten av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamheten är så goda att den kvalificerade yrkesutbildningen&lt;br&gt;bör ges en reguljär form i det svenska utbildningsväsendet. De&lt;br&gt;övergripande målen för K.Y bör i huvudsak vara desamma som för&lt;br&gt;försöksverksamheten, dvs. att KY skall ge fördjupade teoretiska och&lt;br&gt;praktiska kunskaper samt präglas av såväl ämnesteoretiskt djup som en&lt;br&gt;stark arbetsplatsintegrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: Eftergymnasial yrkesutbildning skall vara&lt;br&gt;en egen utbildningsform som regleras i särskild lag och förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergymnasial yrkesutbildning skall bygga på kunskaper från&lt;br&gt;gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller&lt;br&gt;motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande målen för den eftergymnasiala yrkesutbildningen&lt;br&gt;skall uttrycka en nationell ambition och inriktning. Målen skall&lt;br&gt;tydliggöra statens avsikt med eftergymnasial yrkesutbildning samtidigt&lt;br&gt;som de skall spegla såväl individens som arbetslivets behov. Målen skall&lt;br&gt;bidra till en sammanhållande identitet för eftergymnasial yrkesutbildning&lt;br&gt;vid sidan av de utbildningar som genomförs inom högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild examen för eftergymnasial yrkesutbildning skall inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppen har avstått från att lämna förslag på namn för den&lt;br&gt;föreslagna utbildningsformen. De alternativ som projektgruppen nämner&lt;br&gt;är eftergymnasial yrkesutbildning, kvalificerad eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskolan.&lt;br&gt;Projektgruppen bedömer att eftergymnasial yrkesutbildning respektive&lt;br&gt;kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning är mindre önskvärda&lt;br&gt;benämningar som inte ger rätt associationer. När det gäller benämningen&lt;br&gt;yrkeshögskola anser projektgruppen att fördelen är att den för många&lt;br&gt;personer kan upplevas som tilltalande genom att ge associationer till&lt;br&gt;någonting enhetligt av hög kvalitet, men nackdelen är att namnet skapar&lt;br&gt;oklarhet om vad utbildningsformen står för. Benämningen kvalificerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesutbildning har genom försöksverksamheten fått genomslag och är&lt;br&gt;allmänt känd. En nackdel kan vara att ordet kvalificerad kan ge olika&lt;br&gt;associationer och bl.a. inte ger en tydlig vägledning om utbildningarnas&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Både vad gäller kommitténs betänkande och&lt;br&gt;projektgruppens förslag bekräftar i det närmaste samtliga remissinstanser&lt;br&gt;behovet av alt det inrättas en reguljär eftergymnasial yrkesutbildning med&lt;br&gt;utgångspunkt i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning.&lt;br&gt;De instanser som berört namnfrågan vill först och främst poängtera&lt;br&gt;vikten av ett gångbart begrepp för att främja utvecklingen&lt;br&gt;(Disansutbildningsmyndigheten) och stärka utbildningens identitet och&lt;br&gt;särprägel (Högskolan i Gävle). Ett flertal bland de som tar ställning är&lt;br&gt;positiva till namnet yrkeshögskola (Centrala studiestödsnämnden, CSN,&lt;br&gt;Karlstads universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Ersta Sköndal&lt;br&gt;högskola, Sveriges akademikers centralorganisation, SACO, Sveriges&lt;br&gt;KY-förening, Nässjö kommun, Jönköpings kommun och Olofströms&lt;br&gt;kommun).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instanser som uttalat ställer sig negativa till alternativet&lt;br&gt;yrkeshögskola, stöder sig i första hand på de argument som&lt;br&gt;projektgruppen lagt fram. Högskolan i Skövde menar att avgränsningen&lt;br&gt;till högskoleutbildningen måste vara tydlig och att namnet yrkeshögskola&lt;br&gt;därför inte får användas. Några instanser förordar det nu inarbetade&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning som namn. Svenska arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;SAF menar att det behövs starka skäl för att frångå den benämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare i 1998 års&lt;br&gt;ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) och&lt;br&gt;budgetpropositionerna för 1999 (prop. 1998/99:1), 2000 (prop.&lt;br&gt;1999/2000:1) och 2001 (prop. 2000/01:1) aviserat att utgångspunkten är&lt;br&gt;att försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning skall övergå i&lt;br&gt;reguljär verksamhet efter 2001. De resultat som redovisas i bl.a.&lt;br&gt;kommitténs betänkande och utvärderingen av K.Y samt&lt;br&gt;remissbehandlingen ligger till grund för regeringens förslag att den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningen skall övergå i reguljär verksamhet 2002.&lt;br&gt;Under försöksverksamheten har kvalificerad yrkesutbildning anordnats&lt;br&gt;av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda&lt;br&gt;utbildningsanordnare. Utbildningen har kunnat anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;efter ansökan hos kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.&lt;br&gt;Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har i allt&lt;br&gt;väsentligt tillgodosett två viktiga behov: dels arbetslivets behov av&lt;br&gt;kvalificerad arbetskraft som bidrar till utvecklingen av produktionen, dels&lt;br&gt;de studerandes behov av utbildning som både leder till arbete och goda&lt;br&gt;utvecklingsmöjligheter yrkesmässigt och personligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för att starta kvalificerad yrkesutbildning har varit och är&lt;br&gt;fortfarande stort - både för att engagera sig i planering och&lt;br&gt;genomförande av utbildningen och att anställa dem som har gått igenom&lt;br&gt;en utbildning. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) uppföljning sex&lt;br&gt;månader efter utbildningens slut har drygt 80 procent arbete eller är&lt;br&gt;företagare och ungefar 15 procent bedriver studier av de studerande i KY&lt;br&gt;under perioden år 1996 till september år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att utbildningssektom behöver en&lt;br&gt;utbildningsform på eftergymnasial nivå där arbetslivsgenererad kunskap&lt;br&gt;är en huvudkomponent. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att&lt;br&gt;försöksverksamheten skall övergå i reguljär verksamhet. Utbildningen&lt;br&gt;skall, liksom i dag, anordnas med statsbidrag eller särskilda medel som&lt;br&gt;fördelas efter ansökan. I överensstämmelse med vad som gäller enligt&lt;br&gt;försöksverksamheten skall vidare utbildningen kunna anordnas av&lt;br&gt;statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer. Regeringens förslag och skälen härför&lt;br&gt;såvitt gäller frågor om anordnandet och statsbidrag behandlas i avsnitt&lt;br&gt;8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbildning som skall präglas av teoretiskt djup och aktivt lärande i&lt;br&gt;arbetet, förutsätter dels att den har sin grund i kunskap som genererats i&lt;br&gt;produktionen av varor och tjänster och dels i vetenskap, med förankring i&lt;br&gt;aktuella forskningsresultat, dels består av en viss del arbetsplatsförlagd&lt;br&gt;utbildning som kan ge förståelse- och förtrogenhetskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I all produktion av varor och tjänster utvecklas i själva produktionen en&lt;br&gt;kunskap, som sällan är dokumenterad och därmed ofta lågt värderad. Det&lt;br&gt;handlar om en förståelse- och förtrogenhetskunskap, som har mycket stor&lt;br&gt;betydelse för produktionsresultatet, men som inte går att överföra genom&lt;br&gt;skolförlagd utbildning. Att denna kunskap sällan är dokumenterad&lt;br&gt;innebär inte att den inte kan beskrivas och systematiseras. Det är den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningens särart att ta fasta på detta kunskapsstoff&lt;br&gt;och integrera det i utbildningen i form av lärande i arbete (LLA). Det&lt;br&gt;innebär att LIA kan och bör styras av kursplaner och mål på samma sätt&lt;br&gt;som andra delar av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kunskap som inhämtas genom lärande i arbete bidrar till att&lt;br&gt;fördjupa yrkesutbildningen genom en stark koppling till verkliga och&lt;br&gt;aktuella arbetssituationer. Lärande i arbete innebär att den studerande&lt;br&gt;under handledning på en arbetsplats skall tillgodogöra sig ny kunskap&lt;br&gt;samt öva och utveckla sin förmåga att tillämpa och omsätta sina&lt;br&gt;kunskaper i en verklig arbetslivssituation. Den studerande lär sig&lt;br&gt;därigenom att bemästra uppkommande problem i produktionen av varor&lt;br&gt;och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall också utformas så att en hög kvalitet och&lt;br&gt;yrkesrelevans nås. Den enskilda kvalificerade yrkesutbildningen skall,&lt;br&gt;liksom idag, initieras av arbetslivet i samverkan med&lt;br&gt;utbildningsväsendet. Lokala, regionala eller nationella&lt;br&gt;arbetsmarknadsbehov skall utgöra en grund för initiativ till KY-&lt;br&gt;utbildningar. Utbildningen skall utformas i samverkan mellan arbetslivet&lt;br&gt;och utbildningsanordnare och prövas sedan för att komma i fråga för&lt;br&gt;statsbidragsberättigande. Enligt regeringens bedömning i avsnitt 6.4 kan&lt;br&gt;en utbildningsanordnare ställa upp ytterligare mål än de som anges i lag&lt;br&gt;om kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eftergymnasial yrkesutbildning som grundar sig på&lt;br&gt;försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning skall enligt&lt;br&gt;regeringens förslag vara en egen utbildningsform som avgränsas mot&lt;br&gt;andra utbildningsformer. Ett syfte är att ge den tydlig identitet. De&lt;br&gt;övergripande målen för den nya utbildningsformen skall bidra till en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhållande identitet för eftergymnasial yrkesutbildning vid sidan av Prop. 2000/01:63&lt;br&gt;de utbildningar som genomförs inom högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I:n eftergymnasial yrkesutbildningsform med utgångspunkt i&lt;br&gt;försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning bidrar enligt&lt;br&gt;regeringens mening till att minska klyftorna och förbättra&lt;br&gt;kommunikationen mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Den har&lt;br&gt;därmed gynnsamma effekter för arbetslivsanknytning av andra delar av&lt;br&gt;utbildningssektorn och kan på så sätt förbättra förutsättningarna för&lt;br&gt;kompetensutveckling både i arbetslivet och i utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall en kvalificerad eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning bygga på de kunskaper de studerande får på ett nationellt&lt;br&gt;eller specialutformal program i gymnasieskolan eller motsvarande.&lt;br&gt;Utbildningen skall utgöra både en breddning och en fördjupning av den&lt;br&gt;kunskapsbas som ges i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utbildningsformen skiljer sig från högskolans&lt;br&gt;utbildningar på tre väsentliga punkter som motiverar att den bildar en&lt;br&gt;egen utbildningsform. För det första bygger utbildningen i väsentlig mån&lt;br&gt;på kunskap som genererats i produktionen av varor och tjänster och&lt;br&gt;präglas av ett stort inslag av lärande i arbete (LIA). Anknytningen till&lt;br&gt;vetenskap och forskning är sekundär och har formen av tillämpning av&lt;br&gt;dess resultat i produktionen. För det andra bygger utbildningen på en&lt;br&gt;grundläggande gymnasial yrkesutbildning. För det tredje utformas&lt;br&gt;utbildningen i samspel med arbetslivet och med utgångspunkt i de lokala&lt;br&gt;eller regionala arbelsmarknadsbehov som bedöms föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens eftergymnasiala nivå markeras sålunda dels genom&lt;br&gt;innehållets karaktär, dels genom behörighetskrav, dels genom att&lt;br&gt;arbetssätt och verksamhetsformer ställer högre krav på de studerandes&lt;br&gt;självständighet, mognad och ansvarstagande för sill eget lärande än vad&lt;br&gt;som är vanligt i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall enligt regeringens förslag ge sådana fördjupade&lt;br&gt;teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i&lt;br&gt;arbetslag utföra kvalificerade uppgifter i ett modernt organiserat&lt;br&gt;arbetsliv. Den skall vidare präglas av såväl teoretiskt djup som cn stark&lt;br&gt;arbetslivsanknytning samt utvecklas och bedrivas i samverkan mellan&lt;br&gt;arbetsliv och utbildningsanordnare. Den skall också bidra till att bryta&lt;br&gt;traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval samt&lt;br&gt;motverka social snedrekrytering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den nya eftergymnasiala utbildningsformen&lt;br&gt;skall benämnas kvalificerad yrkesutbildning. Namnet har under&lt;br&gt;försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning blivit ett inarbetat&lt;br&gt;och känt begrepp som det finns skäl att bevara när utbildningsformen blir&lt;br&gt;reguljär. Namnet kvalificerad yrkesutbildning markerar ambitionen alt&lt;br&gt;utbildningarna skall kännetecknas av hög kvalitet och yrkesrelevans.&lt;br&gt;Samtidigt associerar namnet även till en kompetensnivå som efterfrågas&lt;br&gt;och krävs för många arbetsuppgifter på dagens arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningarnas innehåll och organisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Utbildningarnas inriktning och omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utbildningens inriktning och omfattning&lt;br&gt;bör bestämmas utifrån bedömningar om den framtida efterfrågan i&lt;br&gt;arbetslivet. Den normala utbildningstiden för en kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning bör vara två års heltidsstudier eller deltidsstudier av&lt;br&gt;motsvarande omfattning. Det bör finnas möjligheter att genomföra&lt;br&gt;utbildningar som har en annan omfattning, dock motsvarande lägst ett&lt;br&gt;års och högst tre års heltidsstudier efter prövning i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs överväganden och förslag: Det är svårt att åstadkomma en&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning med lärande i arbete som ett kännetecknande&lt;br&gt;och väsentligt inslag av god kvalitet under kortare tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att kompetensbehovet i arbetslivet självfallet skall&lt;br&gt;styra utbildningarnas längd, men ser en fördel i att utbildningarna inte&lt;br&gt;blir för långa, eftersom de syftar till att fylla snabbt uppkommande behov&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Dessutom är det enligt kommittén viktigt att det i&lt;br&gt;utbildningsväsendet finns ett utbildningsalternativ för dem som vill&lt;br&gt;skaffa sig en kvalificerad eftergymnasial utbildning, men som inte önskar&lt;br&gt;studera under många år. Genom att erbjuda relativt korta yrkesinriktade&lt;br&gt;utbildningar har man förutsättningar att rekrytera dem som inte ser de&lt;br&gt;relativt långa högskoleutbildningarna som ett alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare en risk för att alltför långa KY tenderar att, både i&lt;br&gt;omfattning och till innehåll, bli mer lika utbildningar som redan finns&lt;br&gt;inom högskolan. För att undvika utbildningsmässiga dubbleringar bör de&lt;br&gt;utbildningar som ges inom ramen för KY normalt vara kortare yrkesnära&lt;br&gt;utbildningar som snabbt leder till arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden där det inte finns några andra eftergymnasiala alternativ&lt;br&gt;eller där branschen uttryckligen efterfrågar en mer omfattande utbildning&lt;br&gt;bör dock längre utbildningar kunna komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: Utbildningsutbudet inom eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning skall huvudsakligen styras utifrån bedömningar om den&lt;br&gt;framtida efterfrågan i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbudet av utbildningar som kan komma i fråga för statsbidrag inom&lt;br&gt;ramen för eftergymnasial yrkesutbildning utgörs främst av ett urval bland&lt;br&gt;de ansökningar som inkommer till prövning. Genom ett sådant&lt;br&gt;ansökningsförfarande erhålls efterfrågesfyming av utbildningsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ansvarstagande för eftergymnasial yrkesutbildning bör grunda&lt;br&gt;sig på en urvalsprocess där efterfrågesfyming i kombination med&lt;br&gt;nationellt fastställda kriterier skall garantera utbildningens relevans.&lt;br&gt;Kriterierna bör spegla högt ställda kvalitetskrav och efterfrågestymingen&lt;br&gt;bör påvisa en klar förankring inom aktuellt arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den normala utbildningstiden för en eftergymnasial yrkesutbildning&lt;br&gt;skall vara två års heltidsstudier eller motsvarande. I enskilda fall skall det&lt;br&gt;finnas möjlighet att genomföra utbildningar som har en annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning, dock motsvarande lägst ett års och högst tre års Prop. 2000/01:63&lt;br&gt;heltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt projektgruppens uppfattning rimligt alt det finns utrymme&lt;br&gt;för olika långa utbildningar men att riktvärdet skall vara en längd som&lt;br&gt;motsvarar två års heltidsstudier. Undantag skall kunna göras mot&lt;br&gt;bakgrund av arbetslivets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och&lt;br&gt;Industriförbundet menar att det finns risk för att utbildningar inom smala&lt;br&gt;områden utkonkurreras av de som för tillfallet får många sökande. Det är&lt;br&gt;angeläget att utbildningsbehovet tillgodoses även inom smala bransch-&lt;br&gt;och yrkesområden. SLU anser att bedömningen av vilka KY som skall&lt;br&gt;genomföras måste ske mot bakgrund av en samlad bedömning där&lt;br&gt;efterfrågan definieras såväl av studenterna som av arbetslivet som helhet,&lt;br&gt;och där anställningsbarhet är lika viktigt kriterium som sökandetryck.&lt;br&gt;Skolledarna framhåller vikten av att den lokala och/eller regionala nivån&lt;br&gt;ges stort inflytande över KY, samtidigt som det är viktigt att&lt;br&gt;utbildningarna fastställs på nationell nivå. SAF och Industriförbundet&lt;br&gt;anser att det är angeläget att branschvisa och regionala&lt;br&gt;kompetensbehovsanalyser kommer till stånd och att en väl fungerande&lt;br&gt;kompetensförsörjning fortlöpande får en styrande effekt över&lt;br&gt;dimensionering och utveckling av KY.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande delen av svaren delar kommitténs bedömning att&lt;br&gt;utbildningen inte böra vara kortare än ett år. Många anser att den inte&lt;br&gt;heller bör vara längre än två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå tekniska universitet menar att utbildningens längd är en fråga om&lt;br&gt;vad som dels är nödvändigt för yrket, dels hur stor del av samhällets&lt;br&gt;utbildningsresurser som det är lämpligt att avsätta. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbotten betonar att utbildningens längd är av betydelse vid&lt;br&gt;rekryteringen. De som vill utveckla kvalificerade yrkeskunskaper och&lt;br&gt;som inte ser den traditionella högskolan som ett alternativ, far inte stötas&lt;br&gt;bort därför att man uppfattar utbildningstiden som alltför lång. Det är&lt;br&gt;också centralt att utbildningens längd är i överensstämmelse med&lt;br&gt;arbetsmarknadens krav och de tilltänkta arbetsuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utbildning som genomförs i dag&lt;br&gt;måste även ha ett värde i framtiden. Att utbilda enbart med hänsyn till&lt;br&gt;den dagsaktuella arbetsmarknadens behov är varken rationellt eller&lt;br&gt;effektivt. Bedömningar av de framtida behoven måste därför ständigt&lt;br&gt;ligga till grund för prioritering och planering av utbildningsinsatser. En&lt;br&gt;direkt indikation på arbetslivets efterfrågan får man genom de&lt;br&gt;ansökningar som tas upp till prövning, eftersom det förutsätts att&lt;br&gt;arbetslivet aktivt medverkar vid utformningen av utbildningen och&lt;br&gt;ansökningen. Ansökningarna speglar såväl den inriktning som efterfrågas&lt;br&gt;som den omfattning som krävs för att utbildningen skall leda fram till&lt;br&gt;nödvändig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka utbildningar som skall komma i fråga inom kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning bör avgöras genom en urvalsprocess där&lt;br&gt;efterfrågestyming i kombination med nationellt fastställda kriterier&lt;br&gt;garanterar utbildningens relevans. Högt ställda kvalitetskrav, bred&lt;br&gt;förankring i arbetslivet och en balans mellan lokala, regionala och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationella intressen och behov krävs för att balansera ett alltför ensidigt&lt;br&gt;och företagsspecifikt utbildningsutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag för beslut om statsbidrag bör utöver själva ansökan&lt;br&gt;finnas prognoser och bedömningar av aktuella och framtida&lt;br&gt;arbetsmarknadsbehov på lokal, regional och nationell nivå. Därutöver bör&lt;br&gt;den i det följande föreslagna myndigheten väga in behovet av smala&lt;br&gt;utbildningar inom specifika branscher eller områden. Det kan vara&lt;br&gt;utbildningar som inte omfattas av en direkt efterfrågan på lokal eller&lt;br&gt;regional nivå, men som ändå kan tillskrivas ett värde i ett vidare regionalt&lt;br&gt;eller nationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om arbetslivets egna bedömningar bör utgöra en viktig grund för&lt;br&gt;ställningstagande om statsbidrag för att anordna kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning, bör det även finnas utrymme för att styra resurserna i&lt;br&gt;takt med politiska bedömningar och prioriteringar samt förändringar på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. En sådan styrning kan balansera en ensidig anpassning&lt;br&gt;till efterfrågan inom vissa sektorer och ge möjlighet att bredda&lt;br&gt;utbildningsutbudet när behov uppstår såväl inom offentlig som privat&lt;br&gt;sektor. Det är också önskvärt att utbildningar avvecklas när behov inte&lt;br&gt;längre finns. När det gäller dimensioneringen av den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen är denna avhängig arbetslivet och dess möjligheter att&lt;br&gt;tillhandahålla platser för arbetsplatsförlagd utbildning men även intresset&lt;br&gt;hos de studerande för denna typ av studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl studerande som kommer direkt från gymnasieskolan som de med&lt;br&gt;en tids arbetslivsdeltagande och yrkeserfarenhet kan komma i fråga för&lt;br&gt;den föreslagna utbildningsformen. I perspektivet av ett livslångt lärande&lt;br&gt;där olika utbildningar varvas med verksamhet i arbetslivet är&lt;br&gt;möjligheterna begränsade för många människor att under en längre&lt;br&gt;sammanhållen tid utbilda sig för att sedan återkomma till&lt;br&gt;yrkesverksamhet. Regeringen bedömer att ett riktvärde för&lt;br&gt;utbildningarnas längd bör vara två år men att utgångspunkten i varje&lt;br&gt;enskilt fall skall vara arbetsmarknadens efterfrågan och behov. Därför&lt;br&gt;bör det vara möjligt att genomföra utbildningar som är både kortare och&lt;br&gt;längre än två år, dock motsvarande lägst ett års och högst tre års&lt;br&gt;heltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att ta hänsyn till att möjligheterna för människor att delta&lt;br&gt;i studier varierar. I vissa livssituationer kan utbildningens längd vara en&lt;br&gt;avgörande faktor vid valet mellan studier eller annan sysselsättning.&lt;br&gt;Långa utbildningar kan motverka en bred social rekrytering och försvåra&lt;br&gt;för yrkesverksamma att delta i utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 2000 har Landsorganisationen i Sverige, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen och Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;inkommit med en gemensam skrivelse till Utbildningsdepartementet (dnr&lt;br&gt;U2000/4888/V). I skrivelsen påtalas ett behov av en flexibel finansiering&lt;br&gt;där det finns möjlighet att genomföra KY-utbildning som finansieras med&lt;br&gt;t.ex. arbetsmarknads-, strukturfonds- eller andra medel. Regeringen avser&lt;br&gt;att uppdra åt den i avsnitt 8.1 föreslagna myndigheten att utreda och&lt;br&gt;lägga fram förslag om hur uppdragsutbildning skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lärande i arbete (LIA)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utbildningen bör ges formen av lärande i&lt;br&gt;arbete på en arbetsplats under cirka en tredjedel av utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs överväganden och förslag: Det skall finnas kursplaner för&lt;br&gt;LIA på samma sätt som för de teoretiska kurserna. LIA föreslås omfatta&lt;br&gt;ett intervall på 25-35 procent av den totala utbildningstiden. Kommittén&lt;br&gt;anser inte att omfattningen av LIA bör öka tidsmässigt i någon större&lt;br&gt;utsträckning eftersom utrymmet for övriga utbildningsinslag blir&lt;br&gt;begränsat. Det är viktigt att de teoretiska inslagen har en omfattning och&lt;br&gt;kvalitet som säkerställer också en teoretisk kunskapsbas såväl för den&lt;br&gt;enskildes förmåga i det aktuella yrket som för den fortsatta yrkesmässiga&lt;br&gt;och personliga utvecklingen. Däremot kan det vara lämpligt att öppna för&lt;br&gt;möjligheten att ha ett intervall som också medger något kortare tid.&lt;br&gt;Kommittén anser vidare att utbildningstiden i det närmaste undantagslöst&lt;br&gt;skall innefatta minst två block med LIA tor att möjliggöra reflektion,&lt;br&gt;återföring och inhämtandet av ny kunskap som kan användas i en&lt;br&gt;efterföljande LIA-period. En kortare period bör normalt ligga tidigare i&lt;br&gt;utbildningen och den sista perioden bör inte förläggas till de sista&lt;br&gt;veckorna i utbildningen. Längden på varje LIA-period bör avgöras i varje&lt;br&gt;enskilt fall. LIA bör förläggas på minst två olika arbetsplatser. LIA kan&lt;br&gt;skolförläggas i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En problembaserad inlärningsmodell är mycket lämplig inom den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningen. En sådan uppläggning bidrar också till&lt;br&gt;att utveckla det egna ansvarstagandet i såväl pågående utbildning som&lt;br&gt;kommande verksamhet i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: Projektgruppen instämmer med kommittén&lt;br&gt;när det gäller omfattningen av lärande i arbete som bör vara ett spann&lt;br&gt;mellan 25 och 35 procent. Det finns emellertid anledning att överväga&lt;br&gt;undantag beroende på vad som är ändamålsenligt för utbildningen.&lt;br&gt;Prövningen får inte bli statisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland de remissinstanser som yttrat sig över LIA&lt;br&gt;råder enighet om att det är en nödvändig del i den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen och att LIA skall ha en betydande omfattning. Många&lt;br&gt;instämmer i kommitténs förslag att LIA bör utgöra 25-35 procent av hela&lt;br&gt;utbildningen, att LIA skall innefatta minst två block och vara förlagd till&lt;br&gt;minst två arbetsplatser samt att LIA i princip inte skall få förläggas till&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för kommunal och statlig vuxenutbildning ser intervallet&lt;br&gt;som ett riktvärde, som i speciella fall kan under- eller överskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Gävleborg menar att det bör vara ett strävansmål att&lt;br&gt;LIA omfattar minst två block. En i övrigt bra utbildning bör inte avslås&lt;br&gt;om bara en arbetsplatsförlagd utbildningsdel ingår. Norrköpings kommun&lt;br&gt;anser att de lokala anordnama bör ha stor frihet när det gäller antalet&lt;br&gt;arbetsplatser för varje studerande. Metallindustriarbetarförbundet anser&lt;br&gt;att LIA-arbetsplatscn måste granskas ur lärandesynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En problembaserad inlärningsmodell är särskilt lämplig för KY, anser&lt;br&gt;Ungdomsstyrelsen, Blekinge tekniska högskola ( namnbyte från&lt;br&gt;Högskolan i Karlskrona/Ronneby den 12 oktober 2000), \andstingen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävleborg och Kronoberg, Falu kommun, Kommunalarbetareförbundet,&lt;br&gt;m.jl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskoga och Köpings kommuner anser att det inte finns anledning att&lt;br&gt;föreskriva någon särskild inlärningsmodell för KY. Lernia AB menar att&lt;br&gt;flexibelt lärande innebär att lärstilen anpassas efter ämnesinnehåll och&lt;br&gt;elevernas individuella förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Lärande i arbete (LIA) har&lt;br&gt;utvecklats till att vara det utbildningsmoment där kunskaper som bara&lt;br&gt;återfinns i arbetslivet kan förvärvas av den studerande. LIA-perioden&lt;br&gt;skall ge den unika förståelse- och förtrogenhetskunskap som bara kan&lt;br&gt;inhämtas i en lärsituation som är förlagd till en arbetsplats. Som tidigare&lt;br&gt;beskrivits (kap. 5) innebär LIA att den studerande under handledning på&lt;br&gt;en arbetsplats skall tillgodogöra sig ny kunskap samt öva och utveckla sin&lt;br&gt;förmåga att tillämpa och omsätta sina kunskaper i en verklig&lt;br&gt;arbetslivssituation. LIA-periodema utgör således fortsatt utbildning&lt;br&gt;lokaliserad till arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den traditionella kunskapssynen har ofta delat upp kunskap som&lt;br&gt;praktisk eller teoretisk. Detta synsätt är inte relevant för en modem&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning. Kunskap kan indelas i olika former, såsom&lt;br&gt;fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. De olika formerna har inget&lt;br&gt;hierarkiskt samband men är förutsättningar för och samspelar med&lt;br&gt;varandra. Kortfattat kan formerna definieras enligt följande. Fakta är&lt;br&gt;kunskap som information, förståelse är kunskap som meningsskapande,&lt;br&gt;färdighet är kunskap som utförande och förtrogenhet är kunskap som&lt;br&gt;erfarenhet. Tyngdpunkten av den ena eller andra formen kan förskjutas i&lt;br&gt;olika utbildningssituationer. Förståelse är den kunskapsform där en nära&lt;br&gt;samverkan mellan skola och arbetsplats kan ge ömsesidigt förstärkande&lt;br&gt;effekter. Förtrogenhetskunskap är den form där lärande i arbete bör ha sin&lt;br&gt;tyngdpunkt. Det är förmågan att använda kunskapen i olika situationer,&lt;br&gt;att utveckla ett förhållningssätt till andra människor, att kunna&lt;br&gt;kommunicera internt inom arbetsplatsen men även med externa kontakter&lt;br&gt;som är det viktiga att tillägna sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skolförlagda undervisningen och den arbetsplatsförlagda&lt;br&gt;utbildningen måste ha ett tydligt samband för att bli meningsfulla.&lt;br&gt;Avgörande är att kvaliteten i LIA upprätthålls. Berörda, dvs.&lt;br&gt;utbildningsledning, studerande och LIA-företag bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening se till att de skol- och arbetsplatsförlagda momenten verkligen&lt;br&gt;ges ett innehåll som är integrerat och ansluter till de mål och syften som&lt;br&gt;satts upp för utbildningen. Detta säkerställs om det finns kursplaner för&lt;br&gt;LIA på samma sätt som för de övriga kursmomenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LIA bör ges en omfattning motsvarande 25-35 procent av den&lt;br&gt;sammanlagda utbildningstiden med hänsyn tagen till de speciella&lt;br&gt;förutsättningar som råder för varje enskild utbildning. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att en LIA-period som motsvarar en fjärdedel av den totala&lt;br&gt;utbildningstiden är en lägsta gräns för att utbildningen skall präglas av en&lt;br&gt;stark koppling till arbetslivet. Dessutom måste erforderlig tid finnas för&lt;br&gt;att kunna förvärva den förståelse- och förtrogenhetskunskap som är ett av&lt;br&gt;utbildningsformens viktigaste kännetecken. Den övre gränsen är satt med&lt;br&gt;hänsyn till att utbildningen också skall präglas av ett teoretiskt djup.&lt;br&gt;Regeringen bedömer i likhet med kommittén att de teoretiska inslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör ha en omfattning och kvalitet som garanterar en tillräcklig Prop. 2000/01:63&lt;br&gt;ämnestcoretisk kunskapsbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare enligt regeringens uppfattning eftersträvas att LIA&lt;br&gt;förläggs till minst två arbetsplatser och i två block där så är möjligt. Detta&lt;br&gt;måste emellertid vara avpassat till utbildningens totala längd. För en&lt;br&gt;utbildning om 40 veckors heltidsstudier skulle ett krav på två block av&lt;br&gt;LIA kunna innebära t.ex. att vardera block endast omfattar fem veckor.&lt;br&gt;En sådan kort tid medger inte ett inhämtande av förståelse- och&lt;br&gt;förtrogenhetskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den närmare utformningen av LIA är en uppgift&lt;br&gt;för ansvarig utbildningsanordnare och bör behandlas i samband med&lt;br&gt;beslut om statsbidrag för att anordna en kvalificerad yrkesutbildning och&lt;br&gt;i det fortsatta utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De studerande utbildas för att kunna verka på arbetsplatser som är eller&lt;br&gt;utvecklas till lärande organisationer och de skall själva kunna bidra till&lt;br&gt;denna utveckling. Regeringen gör bedömningen att en problembaserad&lt;br&gt;inlärningsmodell ofta är mycket lämplig inom en utbildning där den&lt;br&gt;studerande förväntas ta ett stort eget ansvar för sitt lärande. Härigenom&lt;br&gt;grundläggs den studerandes förmåga att söka kunskap för att lösa&lt;br&gt;problem i samverkan med andra och genom att utnyttja olika&lt;br&gt;kompetenser och kunskapskällor. En sådan uppläggning bidrar också till&lt;br&gt;att utveckla det egna ansvarstagandet såväl i pågående utbildning som i&lt;br&gt;kommande verksamheter i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant arbetssätt medverkar också till att överbrygga de skillnader i&lt;br&gt;fråga om utbildningsbakgrund, ålder och yrkeserfarenhet, som kan råda&lt;br&gt;mellan de studerande. I försöksverksamheten har de olika utbildningarna&lt;br&gt;rekryterat studerande från åldern 19 år och uppåt. Omkring hälften är 25&lt;br&gt;år eller äldre. Det är viktigt att de studerande bemöts utifrån dessa&lt;br&gt;förutsättningar. Pedagogik och kursuppläggning måste anpassas och&lt;br&gt;bedrivas så att de studerande ges ett tydligt ansvar för sitt lärande, får ett&lt;br&gt;stort inflytande över arbetet och så att deras medverkan i kvalitetsarbetet&lt;br&gt;säkerställs. Valet av pedagogisk modell blir slutligen en fråga för&lt;br&gt;utbildningsanordnare, berörd personal och de studerande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Behörighet och urval&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens &amp;nbsp;&amp;nbsp;bedömning:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillträde till kvalificerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesutbildning bör gälla att sökanden uppfyller motsvarande krav på&lt;br&gt;grundläggande &amp;nbsp;&amp;nbsp;behörighet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gäller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grundläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskoleutbildning. Utbildningsanordnaren bör kunna ställa upp&lt;br&gt;särskilda behörighetskrav, om del finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas möjligheter för en utbildningsanordnare att besluta&lt;br&gt;om undantag från kraven på behörighet, om den sökande kan antas&lt;br&gt;tillgodogöra sig utbildningen trots att han eller hon inte uppfyller&lt;br&gt;samtliga behörighetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urvalsbestämmelser bör utformas så att olika modeller kan&lt;br&gt;användas vid antagning beroende på utbildningens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs överväganden och förslag: I huvudsak måste innehållet i&lt;br&gt;varje KY definieras i förhållande till arbetslivets behov, men enligt&lt;br&gt;kommitténs mening får det inte innebära att utbildningar på vilka nivåer&lt;br&gt;som helst skall kunna inrymmas inom KY. Detta markeras också av&lt;br&gt;kravet på minst grundläggande behörighet för inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs förslag till förordning föreslås bestämmelser om urval&lt;br&gt;som överensstämmer med de bestämmelser som gäller för&lt;br&gt;försöksverksamheten. De urvalsgrunder som föreslås är betyg, särskilt&lt;br&gt;prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: För tillträde till eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning skall gälla att sökanden uppfyller kraven för&lt;br&gt;grundläggande behörighet till högskolan eller har förvärvat motsvarande&lt;br&gt;kunskaper. Särskilda behörighetskrav utöver den grundläggande&lt;br&gt;behörigheten skall undvikas. Det skall finnas nationellt giltiga&lt;br&gt;bestämmelser om hur urval av behöriga sökande till eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning skall ske. Dessa skall utformas så att olika&lt;br&gt;urvalsmodeller kan användas vid antagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Högskoleverket ser risken att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undervisningsgrupperna blir alltför heterogena om behörighetsvillkoren&lt;br&gt;blir alltför generösa. Verket förordar att kravet för grundläggande&lt;br&gt;behörighet till KY skall vara lägst betyget Godkänd i Svenska B,&lt;br&gt;Engelska A och Matematik A. Även krav på lägst betyget Godkänd i&lt;br&gt;Samhällskunskap A bör övervägas. Det bör finnas möjlighet att kräva&lt;br&gt;kunskaper från ett visst program eller område som behörighetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbotten anser att det är angeläget att en nedre&lt;br&gt;behörighetsgräns klart definieras, även om det är viktigt att inte på grund&lt;br&gt;av för höga behörighetskrav utestänga vissa studerandegrupper. Falu&lt;br&gt;kommun anser att behörighetskrav som utestänger de som gått&lt;br&gt;yrkesinriktade gymnasieprogram bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för kommunal och statlig vuxenutbildning önskar att&lt;br&gt;regler om antagning utformas så att de verkligen ger möjlighet för&lt;br&gt;människor med mer arbetslivserfarenhet än formella betyg att delta i&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk delar inte uppfattningen att vaije utbildningsanordnare&lt;br&gt;fritt skall få avgöra urvalsgrunder och urvalsprocess för enskilda KY.&lt;br&gt;Processen kring ansökan och urval bör utgå från ett i grunden gemensamt&lt;br&gt;och för den sökande känt förfaringssätt. Högskoleverket har inget att&lt;br&gt;invända mot att utbildningsanordnama ges förhållandevis stor frihet&lt;br&gt;beträffande urvalsgrunder. Även högskoleprovet bör enligt verket kunna&lt;br&gt;användas. Verket framhåller också vikten av att urvalsgrunder och&lt;br&gt;urvalsmetoder noga beskrivs och motiveras i informationsmaterialet.&lt;br&gt;Integrationsverket framhåller att KY fyller ut ett tomrum för personer&lt;br&gt;med utländsk utbildning och yrkeserfarenhet och kan bli en viktig&lt;br&gt;kompletterande utbildningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt vad som har föreslagits i&lt;br&gt;avsnitt 5 skall utbildningen bygga på de kunskaper som de studerande får&lt;br&gt;på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller&lt;br&gt;motsvarande kunskaper. Enligt regeringen bör det därför ställas upp krav&lt;br&gt;på grundläggande behörighet för kvalificerad yrkesutbildning. Kraven på&lt;br&gt;behörighet bör överensstämma med vad som gäller för tillträde till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundläggande högskoleutbildning (7 kap. 4 och 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskoleförordningen, 1993:100). Grundläggande behörighet till&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning bör sålunda den ha som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat progrant i&lt;br&gt;gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar&lt;br&gt;minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt&lt;br&gt;program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller fått samlat&lt;br&gt;betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget&lt;br&gt;Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng&lt;br&gt;som krävs för ett slutbetyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1&lt;br&gt;eller 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. genom någon annan verksamhet än utbildning har förvärvat&lt;br&gt;kunskaper som motsvarar dem som utbildningar i 1 eller 2 ger, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig&lt;br&gt;till högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande behörighet bör också den ha som fyller 25 år senast&lt;br&gt;det kalenderår som utbildningen börjar, har arbetat sammanlagt under&lt;br&gt;minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar eller på något&lt;br&gt;annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet, och har kunskaper i&lt;br&gt;svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelser om grundläggande behörighet som&lt;br&gt;överensstämmer med vad som gäller för tillträde till grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning ges förutsättningar för en gemensam grund för&lt;br&gt;eftergymnasial utbildning som skiljer den från den gymnasiala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalificerade yrkesutbildningen bör till sin karaktär normalt vara&lt;br&gt;sådan att nödvändiga förkunskaper kan uppnås inom ett program i&lt;br&gt;gymnasieskolan. Den som efter avslutat gymnasieprogram eller&lt;br&gt;motsvarande önskar fortsätta på vidare studier kan då göra det utan&lt;br&gt;omfattande kompletteringar för att uppnå behörigheten.&lt;br&gt;Utbildningsformen får därigenom hög tillgänglighet som främjar det&lt;br&gt;livslånga lärandet. Det kan ge en bred rekrytering med tillvaratagande av&lt;br&gt;kompetens och kort väg mellan utbildning och arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kommer utbildningarna att ha en klar profil&lt;br&gt;mot ett visst yrkesområde. För att hålla en kvalificerad nivå och hög&lt;br&gt;kvalitet på undervisningen kan det enligt regeringens mening i särskilda&lt;br&gt;fall finnas behov för utbildningsanordnaren av att ställa upp särskilda&lt;br&gt;förkunskapskrav avseende karaktärsämnen inom ett yrkesområde. Andra&lt;br&gt;krav som kan komma i fråga är yrkeserfarenhet med betydelse för&lt;br&gt;utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen&lt;br&gt;förbereder för. För utbildning som genomförs i form av fortbildning och&lt;br&gt;utbildning inom områden som kräver individuell mognad och erfarenhet&lt;br&gt;kan det också finnas skäl att ställa upp särskilda behörighetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening viktigt att göra det möjligt för en&lt;br&gt;utbildningsanordnare att besluta om undantag från kraven på behörighet&lt;br&gt;om den sökande kan antas tillgodogöra sig den sökta utbildningen trots&lt;br&gt;att han eller hon inte uppfyller behörighetskraven. Erhållna färdigheter,&lt;br&gt;erfarenheter samt eventuellt annan utbildning som komplement bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna värderas på ett generöst sätt. Individens förmåga att tillgodogöra&lt;br&gt;sig aktuell utbildning kan därför i enskilda fall bli vägledande för&lt;br&gt;möjligheterna att få tillträde till en kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att meddela bestämmelser om urval&lt;br&gt;till utbildningen. Urvalsgrundema bör avse kriterier av vikt för den&lt;br&gt;aktuella utbildningen såsom betyg, särskilda prov och yrkeserfarenhet.&lt;br&gt;Särskilda meriter eller omständigheter av betydelse bör också beaktas.&lt;br&gt;Urvalsgrunderna bör utformas på ett sådant sätt att utbildningsanordnare&lt;br&gt;kan använda olika urvalsmodeller med hänsyn till utbildningens mål,&lt;br&gt;inriktning och andra särskilda förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Examen, examination och betyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer skall få meddela föreskrifter om antagning till utbildningen&lt;br&gt;och om vilka examina som får avläggas. Utbildningsanordnaren skall&lt;br&gt;få utfärda utbildningsbevis och examensbevis enligt de föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En kvalificerad yrkesexamen bör definieras&lt;br&gt;genom nationella mål och dokumenteras i examensbevis där innehåll,&lt;br&gt;omfattning och inriktning ingår. Därutöver kan respektive&lt;br&gt;utbildningsanordnares mål enligt utbildningsplanen anges.&lt;br&gt;Utbildningens omfattning bör uttryckas i KY-poäng, där en veckas&lt;br&gt;heltidsstudier motsvarar en KY-poäng. Det bör inrättas en särskild&lt;br&gt;examen för kvalificerad yrkesutbildning som benämns Kvalificerad&lt;br&gt;yrkesexamen. Det bör ankomma på ansvarig utbildningsanordnare att&lt;br&gt;utförda examina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs överväganden och förslag: För att öka tydligheten bör&lt;br&gt;begreppet poäng förtydligas så att man i bestämmelser och annat&lt;br&gt;konsekvent använder uttrycket ”KY-poäng”. För tillgodoräknande i&lt;br&gt;högskolan föreslås att samma regler tillämpas som i fråga om&lt;br&gt;tillgodoräknande av annan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: Examen skall definieras genom nationella&lt;br&gt;mål. En examen dokumenteras med examensbevis där mål, innehåll,&lt;br&gt;omfattning och inriktning ingår. Även för' den eftergymnasiala&lt;br&gt;yrkesutbildningen skall det finnas ett poängsystem där en veckas&lt;br&gt;heltidsstudier motsvarar en poäng. Det skall införas ett standardiserat&lt;br&gt;betygssystem. Det skall finnas möjligheter att tillgodoräkna&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning vid övergång till studier i högskolan och&lt;br&gt;tvärtom. Tillgodoräknandet skall avgöras av mottagande institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Införandet av begreppet KY-poäng tillstyrks av&lt;br&gt;de flesta, men det finns också remissvar där förslaget avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket, Mitthögskolan, Växjö universitet, Länsstyrelserna i&lt;br&gt;Blekinge och Norrbotten, Lärarförbundet, Sveriges Förenade&lt;br&gt;Studentkårer m.fl. tillstyrker att beteckningen KY-poäng införs. Det&lt;br&gt;påpekas att det är viktigt att man konsekvent använder uttrycket KY-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;poäng. Stockholms Handelskammare instämmer i att KY-poäng får ett&lt;br&gt;eget värde och att man bör komma bort från jämförelser med högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet menar att en situation med KY-poäng som är&lt;br&gt;förvillande lika högskolepoäng bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av en korrekt information om KY, som klargör relationen till&lt;br&gt;högskolan och vilka förväntningar den studerande kan ha på&lt;br&gt;tillgodoräknande och behörighet för vidare studier betonas i flera svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet och Luleå tekniska universitet anser att den rätt&lt;br&gt;till tillgodoräknande av tidigare kunskaper som studenter inom högskolan&lt;br&gt;har genom högskoleförordningen (1993:100) är tillräcklig för att&lt;br&gt;tillgodose KY-studerandes behov. Högskolorna behöver förbättra&lt;br&gt;tillämpningen av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser efterlyser system för validering av kunskaper och&lt;br&gt;meritvärdering för övergång till och från andra utbildningar. Det behövs&lt;br&gt;ett väl fungerande system för validering av inhämtade kunskaper för att&lt;br&gt;underlätta övergångar till och från högskolornas utbildning i såväl&lt;br&gt;nationellt som internationellt perspektiv. Det gäller både övergång från&lt;br&gt;KY till högskolan och omvänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det är viktigt att den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningen får en examen som kan legitimera&lt;br&gt;utbildningsformen och bidrar till en sammanhållande identitet. Eftersom&lt;br&gt;examen skall dokumentera uppnådda kursfordringar i en ny&lt;br&gt;utbildningsform, är det angeläget att skapa en examensbenämning som&lt;br&gt;speglar särarterna hos den föreslagna kvalificerade yrkesutbildningen. En&lt;br&gt;examensbenämning som kan associeras till andra utbildningsformer bör&lt;br&gt;därför undvikas. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer skall enligt förslaget få meddela föreskrifter om vilka&lt;br&gt;examina som får avläggas. Enligt regeringens bedömning bör&lt;br&gt;utbildningen leda fram till en examen som benämns Kvalificerad&lt;br&gt;yrkesexamen. Vidare skall regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om antagning till&lt;br&gt;utbildningen. Härigenom kan utbildningsanordnaren anförtros denna&lt;br&gt;uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvalificerad yrkesexamen bör utformas utifrån nationella mål som&lt;br&gt;definierar utbildningen nationellt och internationellt. Genom att fastställa&lt;br&gt;de nationella målen för kvalificerad yrkesutbildning når man de&lt;br&gt;övergripande ambitioner för utbildningsformen som ger utrymme för&lt;br&gt;lokal och regional nivå att anpassa utbildningarna efter de behov som&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Examensbevis bör utfärdas vid fullföljd utbildning med godkänt&lt;br&gt;resultat, oavsett utbildningens längd. I de fall då en studerande inte&lt;br&gt;fullföljer en hel utbildning till examen bör det finnas möjlighet att få ett&lt;br&gt;utbildningsbevis eller kursdokumentation som beskriver uppnådda&lt;br&gt;resultat. Enligt regeringens förslag skall därför utbildningsanordnaren få&lt;br&gt;utfärda utbildnings- och examensbevis enligt de föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvalificerad yrkesexamen bör uppnås efter fullgjorda kursfordringar&lt;br&gt;om 40-120 KY-poäng. Målen anges i 4 § i lagen om kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning och därutöver bör gälla de mål som respektive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsanordnare anger i sin utbildningsplan. I examensbeviset bör&lt;br&gt;examens huvudsakliga inriktning anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för kunskapskontroll varierar i försöksverksamheten med&lt;br&gt;viss kvalificerad yrkesutbildning. Utbildningsanordnaren bör kunna välja&lt;br&gt;om en två eller tregradig betygskala skall användas. Betygen bör alltså&lt;br&gt;vara Icke godkänd och Godkänd alternativt Icke godkänd, Godkänd och&lt;br&gt;Väl godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att ett poängsystem för den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningen får ett eget värde som kan bedömas i ett&lt;br&gt;eget sammanhang. För den föreslagna utbildningsformen bör en veckas&lt;br&gt;heltidsstudier motsvaras av en poäng men benämnas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;poängen inte förväxlas med högskolepoäng. Poängen bör därför&lt;br&gt;benämnas KY-poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuellt tillgodoräknande av studier inom kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning vid övergång till högskolestudier bör prövas enligt&lt;br&gt;gällande regelverk. Såväl tillgodoräknande av grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning inom högskolan som tillgodoräknande i högskolan av&lt;br&gt;annan utbildning regleras i högskoleförordningen (1993:100). Där anges i&lt;br&gt;6 kap. 13-14 §§ att högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller&lt;br&gt;verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Det är viktigt att man inom&lt;br&gt;den kvalificerade yrkesutbildningen på motsvarande sätt har möjlighet att&lt;br&gt;tillgodoräkna kunskaper som tidigare förvärvats genom studier eller på&lt;br&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av tillgodoräknande ställer stora krav på dokumentationen av&lt;br&gt;de kunskaper och färdigheter som de studerande har tillägnat sig.&lt;br&gt;Möjligheterna för tillgodoräknande av kunskaper förvärvade inom&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning bygger inte minst på det förtroende som har&lt;br&gt;utvecklats mellan den aktuella utbildningen å ena sidan och högskolan&lt;br&gt;och andra utbildningsformer å den andra. Mot denna bakgrund är det&lt;br&gt;viktigt att det utvecklas former för en samverkan mellan varje anordnare&lt;br&gt;av kvalificerad yrkesutbildning och en eller flera högskolor och de övriga&lt;br&gt;utbildningsanordnare som kan vara berörda. Om ett förtroendefullt&lt;br&gt;samarbete byggts upp finns det förutsättningar för att i förväg ge de&lt;br&gt;studerande tydliga och hållbara besked när det gäller tillgodoräknande&lt;br&gt;vid övergång till t.ex. högskolan. Även behovet av att kunna&lt;br&gt;tillgodoräkna tidigare högskoleutbildning inom den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen kräver ett sådant samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom inom utbildningsväsendet i övrigt är det angeläget att den&lt;br&gt;ansvarige utbildningsanordnaren inom kvalificerad yrkesutbildning&lt;br&gt;beaktar möjligheter till validering av tidigare erhållna erfarenheter och&lt;br&gt;kunskaper. I perspektivet av ett livslångt lärande blir validering och&lt;br&gt;tillgodoräknande viktiga inslag för att undvika onödiga omvägar och&lt;br&gt;repetition och i stället främja anpassning till individuella behov, ökad&lt;br&gt;tillgänglighet och ett effektivt resursutnyttjande. Frågor om validering&lt;br&gt;inom den kvalificerade yrkesutbildningen blir särskilt betydelsefulla med&lt;br&gt;hänsyn till den nära kopplingen till arbetsliv och olika yrken. Eftersom&lt;br&gt;den kvalificerade yrkesutbildningen är ett viktigt instrument för livslångt&lt;br&gt;lärande är det angeläget att alternativa vägar för tillträde underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Tillgänglighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utbildningar bör kunna ges på heltid och&lt;br&gt;deltid samt utformas utifrån individernas och utbildningens särskilda&lt;br&gt;förutsättningar. Utbildningar bör kunna genomföras fortlöpande och&lt;br&gt;utan bindning till traditionell terminstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs överväganden och förslag: Kommittén berör möjligheten&lt;br&gt;att bedriva KY även på deltid. Genom att kombinera arbete med&lt;br&gt;deltidsutbildning som t.ex. kan bedrivas på distans, kan man ytterligare&lt;br&gt;förbättra möjligheterna till studier för den som har svårt att på heltid&lt;br&gt;lämna sin arbetsplats. Det finns således anledning att bedriva KY även på&lt;br&gt;deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: Utbildningar skall kunna ges på heltid och&lt;br&gt;deltid samt i form av distansutbildning. Utbildningsstarter skall kunna&lt;br&gt;ske vid flera tillfallen under året och inte bara knutet till de traditionella&lt;br&gt;terminsstartema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med något undantag tillstyrks överlag att KY&lt;br&gt;skall kunna arrangeras på deltid. Synpunkter har också framförts&lt;br&gt;angående möjlighet till distansstudier och att genomföra utbildningen i&lt;br&gt;delar under en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsverket framhåller att möjligheten till deltids- och&lt;br&gt;distansutbildning inom KY är av stor betydelse för många mindre&lt;br&gt;företag. Högskolan i Borås anser att KY på halvfart skulle ge&lt;br&gt;studiemöjlighet för ett stort antal anställda, som inte kan vara borta från&lt;br&gt;arbetet under två år. Blekinge tekniska högskola menar att möjligheten att&lt;br&gt;bedriva KY på deltid gör att nya grupper kan använda sig av KY.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lernia AB anser att deltidsutbildning måste läggas upp så att den totala&lt;br&gt;utbildningstiden inte blir alltför omfattande. Modem teknik öppnar nya&lt;br&gt;möjligheter och det bör vara möjligt att prova utbildningar med stora&lt;br&gt;inslag av distansutbildning. Det skulle ge möjligheter för orter med ett&lt;br&gt;något lägre deltagarantal att påbörja utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen framhåller att de mål som har ställts upp i&lt;br&gt;propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan&lt;br&gt;för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) skall fullföljas i det fortsatta&lt;br&gt;arbete med att utveckla en ny eftergymnasial yrkesutbildning och att&lt;br&gt;FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med&lt;br&gt;funktionshinder måste beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;bör utbildningar kunna genomföras fortlöpande och utan bindning till&lt;br&gt;traditionell terminstid. Regeringen anser att det är viktigt att&lt;br&gt;utbildningsformen präglas av hög tillgänglighet. För att stödja&lt;br&gt;möjligheterna till ett livslångt lärande måste verksamhetsformerna i stor&lt;br&gt;utsträckning anpassas till deltagarnas behov och förutsättningar. Utöver&lt;br&gt;utbildning som bedrivs på helfart dagtid under traditionell terminstid i en&lt;br&gt;särskild skollokal, bör det enligt regeringens bedömning finnas ett utbud&lt;br&gt;av utbildningar där undervisningen kan ges på deltid, under kvällstid och&lt;br&gt;helger, på distans med hjälp av ny teknik, löpande över året eller på andra&lt;br&gt;sätt som de studerande efterfrågar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling i arbetslivet är en förutsättning för&lt;br&gt;konkurrenskraft och tillväxt. Utbildning ger tillgång till kunskap och&lt;br&gt;kompetens som kan omsättas i produktionen av varor och tjänster.&lt;br&gt;Utbildning ökar också individens förutsättningar att anpassa sig till ny&lt;br&gt;teknik och nya organisationsformer. Dessutom skapas förutsättningar för&lt;br&gt;en hög förmåga att ta till sig och utveckla innovationer från andra länder.&lt;br&gt;Arbetslivets möjligheter är å andra sidan många gånger begränsade när&lt;br&gt;det gäller att låta nyckelpersonal utbilda sig under en längre&lt;br&gt;sammanhållen period. Svårigheterna blir uppenbara inte minst bland&lt;br&gt;småföretagen som sällan kan utnyttja säsongsvariationer eller&lt;br&gt;konjunkturcykler för att låta sin personal vidareutbilda sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individens behov är också mångskiftande. Privat familjesituation eller&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar men också geografisk hemort kan vara starkt&lt;br&gt;avgörande för att kunna delta i en utbildning eller inte. Hög tillgänglighet&lt;br&gt;blir därför ett viktigt argument för att motverka såväl social&lt;br&gt;snedrekrytering som att endast boende i tätorter kan ta del av utbildning.&lt;br&gt;Informationsteknik och utnyttjande av distansutbildning är värdefulla och&lt;br&gt;självklara verktyg när utbildningar skall rekrytera nya grupper av&lt;br&gt;studerande som inte har möjlighet att delta i utbildning av traditionell&lt;br&gt;skolmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning måste också finnas tillgänglig för den som har ett&lt;br&gt;funktionshinder. Delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade i&lt;br&gt;samhället och arbetslivet förutsätter delaktighet och jämlikhet i alla&lt;br&gt;former av utbildning. Det bör ankomma på de ansvariga&lt;br&gt;utbildningsanordnama inom den kvalificerade yrkesutbildningen att se&lt;br&gt;till att studiemiljön så långt det är möjligt, görs tillgänglig för alla. Såväl&lt;br&gt;lokaler som information och olika hjälpmedel bör i möjligaste mån&lt;br&gt;utformas för att undanröja eventuella hinder för funktionshindrades&lt;br&gt;deltagande i utbildningen. En annan viktig aspekt är bemötandet av&lt;br&gt;studerande med funktionshinder. För att förbättra undervisningsmiljön&lt;br&gt;och kunskaperna hos utbildningsanordnarens personal krävs insatser för&lt;br&gt;fortbildning och information rörande funktionshindrades situation. I&lt;br&gt;propositionen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan&lt;br&gt;för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) har regeringen anvisat medel&lt;br&gt;för en flerårig kompetensutveckling för personal inom olika&lt;br&gt;samhällsområden kring frågor som rör bemötande av personer som har&lt;br&gt;funktionshinder. Statens institut för särskilt utbildningsstöd har fått ett&lt;br&gt;särskilt ansvar för genomförande av denna kompetensutveckling och har&lt;br&gt;för ändamålet fått tolv miljoner kronor ff.o.m. budgetåret 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Lärare och handledare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lärare och handledare skall genom utbildning&lt;br&gt;eller erfarenhet ha kompetens för den undervisning som de skall&lt;br&gt;bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs överväganden och förslag: Kommittén föreslår en&lt;br&gt;bestämmelse i förordningen om kvalificerad yrkesutbildning som&lt;br&gt;överensstämmer med den bestämmelse som tillämpas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamheten: Lärarna i kvalificerad yrkesutbildning skall ha den&lt;br&gt;teoretiska utbildning och den erfarenhet från arbetslivet som behövs för&lt;br&gt;att säkerställa hög kvalitet i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: I projektgruppens förslag till lag om&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning finns en bestämmelse som innebär att det&lt;br&gt;i utbildningen skall användas lärare som har kompetens för den&lt;br&gt;undervisning de skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärar- och handledarfunktioner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsfrågor tas upp i några svar. Västra Götalandsregionen anser&lt;br&gt;att varje elev skall ha en personlig handledare på företaget som stödjer,&lt;br&gt;hjälper till rätta på arbetsplatsen och är behjälplig vid&lt;br&gt;kunskapsinhämtandet. Handledaren skall ha en helhetssyn på&lt;br&gt;utbildningen och kunna anpassa uppläggningen till utbildningens krav.&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO) framhåller att KY för sin&lt;br&gt;uppbyggnad behöver en genomtänkt utbildning av den personal som skall&lt;br&gt;ingå i verksamheten. Vid en permanentning av KY är det nödvändigt att&lt;br&gt;regeringen överväger en förstärkning av lärarutbildningen. Nässjö&lt;br&gt;kommun anser att en lärarutbildning behövs som ger struktur och&lt;br&gt;sammanhang samt didaktisk konsekvens åt kravet på yrkesrelevans i&lt;br&gt;utbildningen. Staten skulle kunna stimulera ett pedagogiskt&lt;br&gt;utvecklingsarbete inom ett didaktiskt område som är relativt oprövat i&lt;br&gt;Sverige. Metall anser att man, för att ta vara på det gynnsamma och unika&lt;br&gt;lärandet på arbetsplatser, bör ge yrkesutövare med intresse att förmedla&lt;br&gt;yrkeskunnande möjlighet att som yrkespedagoger kombinera sitt dagliga&lt;br&gt;yrkesarbete med att lära andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rätt kompetens hos de som&lt;br&gt;undervisar i en utbildning är en nyckelfaktor för att uppnå hög kvalitet i&lt;br&gt;den kvalificerade yrkesutbildningen. Detta gäller såväl för lärare i de&lt;br&gt;skolförlagda momenten som för handledare under den arbetsplatsförlagda&lt;br&gt;delen av utbildningen, LIA. Lärarens och handledarens pedagogiska&lt;br&gt;förmåga samt kunskaper och erfarenheter från aktuellt yrkesområde är av&lt;br&gt;avgörande betydelse för de studerandes möjligheter att tillgodogöra sig&lt;br&gt;undervisningen. Under försöksverksamheten har det varit ett krav att&lt;br&gt;utbildningsplanen skall innehålla en redovisning av kraven på lärarnas&lt;br&gt;och handledarnas kompetens. Det kan avse t.ex. formella krav, krav på&lt;br&gt;yrkesteknisk kompetens och erfarenhet eller krav på pedagogisk&lt;br&gt;utbildning eller visad pedagogisk skicklighet. Lärare och handledare&lt;br&gt;inom den föreslagna utbildningsformen skall enligt regeringens förslag&lt;br&gt;ha kompetens för den undervisning som de skall bedriva. Sådan&lt;br&gt;kompetens kan ha förvärvats genom utbildning eller erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på lärarutbildning för att få undervisa inom den föreslagna&lt;br&gt;utbildningsformen kan försvåra möjligheterna att ta tillvara den kunskap&lt;br&gt;och kompetens som finns tillgänglig bland berörda aktörer. I den&lt;br&gt;föreslagna utbildningsformen skall därför även icke-formella meriter&lt;br&gt;värderas och bedömas när det gäller kraven på lärare och handledare. Det&lt;br&gt;är viktigt att utnyttja lärare med erfarenhet från olika delar av&lt;br&gt;utbildningsväsendet och arbetslivet för att ge utbildningarna avsedd&lt;br&gt;kvalitet och relevans. Den kvalificerade yrkesutbildningen kommer att&lt;br&gt;bestå av utbildningsmoment med inslag från såväl arbetsliv och högskola&lt;br&gt;som annan utbildning. Kurser vars ämnesinnehåll motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolekurser skall genomföras av lärare som är behöriga att ge sådan&lt;br&gt;undervisning i högskolan. Detta gör en samverkan med högskolan&lt;br&gt;betydelsefull för att få rätt lärarkompetens för sådana moment.&lt;br&gt;Utbildningsmoment från annan utbildning bör förmedlas av därtill&lt;br&gt;kompetent personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsmomenten under LIA bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;handledas av personal från arbetslivet med nödvändig kompetens från&lt;br&gt;aktuellt och relevant yrkesområde. Det bör också ligga i&lt;br&gt;utbildningsanordnarnas intresse att med omsorg välja LIA-arbetsplatser&lt;br&gt;utifrån deras kapacitet när det gäller handledning under LIA-perioden.&lt;br&gt;Det är viktigt att undvika att LIA omvandlas till en vanlig praktikperiod&lt;br&gt;t.ex. till följd av kraftig belastning på verksamheten i övrigt. Handledning&lt;br&gt;under LIA-perioden har en viktig roll när det gäller att bidra till att&lt;br&gt;kursplanemålen under LIA-perioden uppnås och fullföljs. Handledning&lt;br&gt;kan därför inte ges formen av enbart ett kontaktmannaskap utan skall&lt;br&gt;aktivt medverka och stödja under den arbetsplatsförlagda&lt;br&gt;utbildningsdelen. Handledare måste ha en helhetssyn på utbildningen och&lt;br&gt;vara väl insatta i utbildningsmålen. Det är därför angeläget att ansvarig&lt;br&gt;utbildningsanordnare har en väl utvecklad kommunikation med de&lt;br&gt;arbetsplatser som genomför LIA. Därtill bör handledare ha nödvändiga&lt;br&gt;pedagogiska färdigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att upprätthålla och höja nivån på lärarnas och handledarnas&lt;br&gt;pedagogiska förmåga bör den ansvarige utbildningsanordnaren inom&lt;br&gt;ramen för anvisade medel vid behov genomföra lärar- och&lt;br&gt;handledarfortbildning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Studerandefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studerande skall ha rätt att utöva inflytande&lt;br&gt;över kvalificerad yrkesutbildning. En särskild överklagandenämnd&lt;br&gt;skall svara för prövning av överklagande av vissa beslut inom den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningens område. Studerande skall kunna&lt;br&gt;avskiljas från utbildning. Regeringen skall få meddela föreskrifter om&lt;br&gt;avskiljande under vissa förutsättningar. En särskild nämnd skall pröva&lt;br&gt;frågor om avskiljande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Överklagandenämnden för högskolan bör&lt;br&gt;pröva överklaganden av vissa beslut som berör de studerande i den&lt;br&gt;nya utbildningsformen. Föreskrifter om avskiljande bör gälla för&lt;br&gt;enbart utbildningar som anordnas av statliga universitet och högskolor,&lt;br&gt;kommuner och landsting. Högskolans avskiljandenämnd bör pröva&lt;br&gt;frågor om avskiljande inom den kvalificerade yrkesutbildningen&lt;br&gt;Studiemedel bör kunna lämnas till studerande i kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning. Utbildningen bör vara avgiftsfri för de studerande. De&lt;br&gt;studerande bör ges ett personskadeskydd som i huvudsak motsvarar&lt;br&gt;det som gäller för studerande i högskolan. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs överväganden och förslag: De studerande skall ha goda&lt;br&gt;möjligheter att framföra sina synpunkter både i fråga om utbildningarnas&lt;br&gt;uppläggning och det dagliga arbetet. För att nå goda utbildningsresultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det också viktigt alt de studerande är reellt involverade i Prop. 2000/01:63&lt;br&gt;kvalitetsarbetet. Eftersom inlärningen bygger på ett stort eget ansvar från&lt;br&gt;de studerande är det inte möjligt att upprätthålla en sådan pedagogisk&lt;br&gt;metod utan att de studerande har stort inflytande på utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslag till forordning för kvalificerad yrkesutbildning finns en&lt;br&gt;bestämmelse som gäller överklagande av beslut av ansvarig&lt;br&gt;utbildningsanordnare som helt överensstämmer med den som finns för&lt;br&gt;försöksverksamheten: Beslut av den ansvariga utbildningsanordnaren om&lt;br&gt;avslag på en studerandes begäran att få examensbevis eller&lt;br&gt;utbildningsbevis får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: Rättssäkerhet för studerande i&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning skall garanteras genom bestämmelser i&lt;br&gt;författningstext. Överklagandenämnden för högskolan skall vara instans&lt;br&gt;för överklagande av vissa beslut inom eftergymnasial yrkesutbildning.&lt;br&gt;Studentinflytande och representation i olika beslutsorgan skall garanteras.&lt;br&gt;Frågor om avskiljande från utbildning skall regleras i författningstext. De&lt;br&gt;studerandes möjligheter avseende personskadeskydd, studievägledning,&lt;br&gt;särskilt stöd till funktionshindrade och övriga studiesociala frågor bör ses&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppen bedömer att principen om avgiftsfri utbildning bör&lt;br&gt;gälla eftergymnasial yrkesutbildning precis som för högskoleutbildning.&lt;br&gt;Det är viktigt att ge alla samma ekonomiska förutsättningar att delta i den&lt;br&gt;nya eftergymnasiala yrkesutbildningen. Genom avgiftsffihet kan&lt;br&gt;rekryteringsbasen breddas samtidigt som social snedrekrytering kan&lt;br&gt;motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser betonar att de studerande&lt;br&gt;skall vara representerande i ledningsgrupperna. Det poängteras att de&lt;br&gt;studerande skall ha verkligt inflytande över sin utbildning. Högskolorna&lt;br&gt;tycker sammantaget att KY-studerande skall ha samma rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter som högskolestuderande. Högskoleverket förutsätter att&lt;br&gt;möjligheten skall föreligga att till Överklagandenämnden överklaga&lt;br&gt;beslut om avslag på begäran om att få examensbevis eller&lt;br&gt;utbildningsbevis. Möjlighet bör föreligga för den som söker en KY att&lt;br&gt;överklaga beslut om att sökande inte uppfyller kraven for behörighet.&lt;br&gt;Överklagandemyndigheten måste vara fristående från KY-styrelsen.&lt;br&gt;Överklagandenämndcn för högskolan kan vara ett alternativ, men också&lt;br&gt;andra möjligheter kan övervägas. Rättssäkerheten för KY-studerande bör&lt;br&gt;garanteras och regleras i samma omfattning och i samma former som för&lt;br&gt;studenter i högskolan. Verket understryker vikten av att de studerandes&lt;br&gt;rättigheter iakttas även under LIA-perioderna. Viktiga aspekter är t.ex.&lt;br&gt;försäkringsskydd och skydd mot kränkande särbehandling beroende på&lt;br&gt;kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting anser att ansvarsfördelningen mellan skola&lt;br&gt;och arbetsplats måste klarläggas under LIA. Det gäller framför allt&lt;br&gt;arbetsmiljö- och skyddsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning:&lt;br&gt;Studerandeinflytande förverkligas först då de studerande har möjlighet att&lt;br&gt;verka aktivt både individuellt och samlat i frågor som rör utbildning och&lt;br&gt;undervisning eller mera övergripande principiella frågor.&lt;br&gt;Studeranderepresentation i olika organ är viktigt för att stärka och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjliggöra verkligt inflytande men inte tillräcklig. Det är nödvändigt att&lt;br&gt;utbildningsanordnarna också uppmuntrar de studerande att engagera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten tar på sig ett ansvar varje gång en utbildning blir godkänd och&lt;br&gt;finansieras med statsbidrag. Därför är det självklart att studerande i den&lt;br&gt;nya utbildningsformen skall omfattas av bestämmelser som syftar till&lt;br&gt;rättssäkerhet och verkligt inflytande. Regeringen föreslår därför att de&lt;br&gt;studerande skall ha rätt att utöva inflytande över kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning. De studerande bör vara representerade i de&lt;br&gt;beslutsfattande och rådgivande organ som kan bli aktuella i den&lt;br&gt;organisation som utformas för den nya kvalificerade yrkesutbildningen.&lt;br&gt;Det gäller på såväl nationell som regional eller lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall en särskild överklagandenämnd svara&lt;br&gt;för prövning av överklagande av vissa beslut inom den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningens område. Enligt regeringens bedömning bör&lt;br&gt;Överklagandenämnden för högskolan vara den instans som hanterar vissa&lt;br&gt;beslut som berör de studerande. Det bör gälla beslut om behörighet vid&lt;br&gt;antagning eller utfärdande av examensbevis. Nämndens beslut med&lt;br&gt;anledning av ett överklagande dit får enligt den föreslagna lagen inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i avsnitt 6.2 anfört att ett problem- eller&lt;br&gt;projektbaserat lärande ofta är mycket lämpligt inom en utbildning där den&lt;br&gt;studerande förväntas ta ett stort eget ansvar för sitt lärande. Det ställer&lt;br&gt;höga krav på de studerande och deras förmåga att arbeta självständigt och&lt;br&gt;i grupp. Deltagande i utbildning är en investering i tid och pengar för den&lt;br&gt;enskilde som kräver en stabil utbildningssituation. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;är det viktigt att det finns bestämmelser om avskiljande som kan&lt;br&gt;tillämpas i förekommande fall. Det skall därför enligt regeringens förslag&lt;br&gt;vara möjligt att avskilja studerande från utbildningen under samma&lt;br&gt;förutsättningar som gäller studerande vid universitet och högskolor (4&lt;br&gt;kap. 6 § högskolelagen, 1992:1434). Enligt förslaget skall regeringen få&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att en studerande tills vidare skall avskiljas från&lt;br&gt;utbildningen i fall då den studerande lider av psykisk störning,&lt;br&gt;missbrukar alkohol eller narkotika, eller har gjort sig skyldig till allvarlig&lt;br&gt;brottslighet. Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande skall gälla&lt;br&gt;att det, till följd av något av ovan angivet förhållande, bedöms föreligga&lt;br&gt;en påtaglig risk att den studerande kan komma att skada annan person&lt;br&gt;eller värdefull egendom under utbildningen. Nämndens beslut får enligt&lt;br&gt;förslagen överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den studerande&lt;br&gt;och utbildningsanordnaren. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten. Ett beslut om avskiljande skall, om den som avskiljts&lt;br&gt;begär det, kunna omprövas efter två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att Högskolans avskiljandenämnd bör vara den&lt;br&gt;instans som prövar frågor om avskiljande inom den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen. I likhet med vad som gäller för studerande hos bl.a.&lt;br&gt;enskilda utbildningsanordnare som har examenstillstånd enligt lagen&lt;br&gt;(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina eller som anordnar&lt;br&gt;kompletterande utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt&lt;br&gt;stöd till kompletterandeutbildningar, bör det enligt regeringens mening&lt;br&gt;inte meddelas några föreskrifter om att en studerande tills vidare skall&lt;br&gt;kunna avskiljas från kvalificerad yrkesutbildning som anordnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda fysiska eller juridiska personer. Enligt regeringens synsätt bör&lt;br&gt;frågan om ett avskiljande av en studerande hos en enskild&lt;br&gt;utbildningsanordnare regleras privaträttsligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter för de studerande att få statligt studiestöd för en utbildning&lt;br&gt;är en avgörande faktor för möjligheterna att rekrytera brett till en&lt;br&gt;utbildning. Ett viktigt mål för det svenska studiestödet är att det skall ge&lt;br&gt;så många som möjligt en chans att välja att utbilda sig oavsett&lt;br&gt;ekonomiska och andra sociala förutsättningar. För att den föreslagna&lt;br&gt;utbildningsformen skall bli ett verkligt utbildningsalternativ på&lt;br&gt;eftergymnasial nivå bör den berättiga till studiemedel och vara avgiftsfri&lt;br&gt;för de studerande. Regeringen bedömer att del är viktigt att värna om&lt;br&gt;avgiftsfrihet för de studerande. Kvalificerad yrkesutbildning bör vara&lt;br&gt;avgiftsfri för de studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör de studerande ges ett skydd för&lt;br&gt;personskador som kan uppstå i samband med utbildningen, som i&lt;br&gt;huvudsak motsvarar det som gäller för studerande i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De studerandes möjligheter till vägledning har stor betydelse.&lt;br&gt;Information om t.ex. olika studiealtemativ, antagning, behörighetsfrågor&lt;br&gt;och arbetsmarknad bör möjliggöras genom varje utbildningsanordnares&lt;br&gt;försorg. När det gäller särskilt stöd till funktionshindrade är det en&lt;br&gt;uppgift som bör ankomma på ansvarig utbildningsanordnare. Se vidare&lt;br&gt;avsnittet 6.5 Tillgänglighet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Inordnande och överföring av befintliga&lt;br&gt;utbildningsformer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningsplatser inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning bör övergå i&lt;br&gt;den nya kvalificerade yrkesutbildningen den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: Uppdraget till projektgruppen berörde&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningar (PU) inom den kommunala vuxenutbildningen&lt;br&gt;(komvux) och som anordnas av Statens skolor för vuxna (SSV),&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning (KY), vissa kompletterandeutbildningar,&lt;br&gt;vissa yrkesutbildningar inom folkbildningen, yrkesteknisk högskola&lt;br&gt;(YTH), vissa andra kortare yrkesutbildningar inom högskolan och vissa&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildningar. Det är dessa utbildningar som nedan&lt;br&gt;omfattas av begreppet berörda utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inordnandet av angivna utbildningar i den nya utbildningsformen skall&lt;br&gt;genomföras successivt under en övergångsperiod. Syftet med den nya&lt;br&gt;eftergymnasiala yrkesutbildningen bör vara att ta tillvara&lt;br&gt;utbildningskapacitet i samhället för alt skapa en utbildning som utformas&lt;br&gt;i nära samverkan med arbetslivet och svarar mot arbetslivets behov. Steg&lt;br&gt;ett är att skapa en sådan utbildningsform som regleras med särskild&lt;br&gt;lagstiftning. Att sedan inordna berörda utbildningar i den nya&lt;br&gt;utbildningsformen får bli en mera långsiktig ambition med tid för&lt;br&gt;mognad och omställning. I detta nästa steg kan berörda utbildningar&lt;br&gt;successivt införlivas i utbildningsformen. Detta kan ske dels genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsanordnare själva ansöker om att få tillträde till Prop. 2000/01:63&lt;br&gt;utbildningsformen för utbildningar som i dag regleras inom andra&lt;br&gt;regelverk, dels genom politiska beslut om överföring av vissa&lt;br&gt;utbildningar eller en hel utbildningsform. Under en övergångsperiod bör&lt;br&gt;en incitamentsstruktur skapas som främjar övergång till eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De instanser som berört förslagen runt&lt;br&gt;inordnande av berörda utbildningar ställer sig till största delen bakom att&lt;br&gt;detta bör ske successivt under ledning av en organisationskommitté&lt;br&gt;(Distum, Umeå universitet, Arboga kommun, Jönköpings kommun,&lt;br&gt;Norrköpings kommun m.fl.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser, exempelvis Ungdomsstyrelsen, vill peka på behovet&lt;br&gt;av att skyndsamt utveckla en mer permanent form av verksamhet. En&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning finns i flertalet europeiska länder och&lt;br&gt;behovet av en sådan form även i Sverige har blivit allt mer tydlig under&lt;br&gt;senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges KY-förening och Nässjö kommun framhåller att med det&lt;br&gt;ansökningsförfarande om att få inordnas som föreslås skulle&lt;br&gt;utbildningsformens eftergymnasiala nivå, yrkesrelevans och&lt;br&gt;arbetslivssamverkan kunna bibehållas som kännetecken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I den beredning som har föregått&lt;br&gt;denna proposition har det i olika sammanhang behandlats frågor om vilka&lt;br&gt;befintliga utbildningsformer som skulle kunna ingå i en framtida&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildningsform vid sidan av högskolan.&lt;br&gt;Projektgruppen hade att bl.a. beakta möjligheterna att samlat, var för sig&lt;br&gt;eller i olika grupperingar inordna de utbildningar som berördes av&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur en ny eftergymnasial yrkesutbildning skall introduceras&lt;br&gt;i det reguljära utbildningssystemet är komplex och svåröverskådlig och&lt;br&gt;ett successivt inordnande är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att möta behovet av eftergymnasial yrkesutbildning bör enligt&lt;br&gt;regeringen i ett första steg ges högre prioritet än att tillhandahålla en&lt;br&gt;komplett lösning för att inordna all utbildning med offentligt stöd, vid&lt;br&gt;sidan av högskolan, som kan betraktas som eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning i en samlad administrativ struktur. Regeringen bedömer&lt;br&gt;därför att det primära är att försöksverksamheten med kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning övergår i reguljär form och därmed överförs till den&lt;br&gt;föreslagna utbildningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har pågått&lt;br&gt;sedan år 1996 och under denna tid expanderat väsentligt till att under&lt;br&gt;innevarande budgetår omfatta 12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;000 årsstudieplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten har funnit sina former och regeringen bedömer&lt;br&gt;därför att de i försöksverksamheten ingående utbildningarna kan&lt;br&gt;överföras utan något mera omfattande förändringsarbete. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att utbildningsplatser inom försöksverksamheten med&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning skall övergå i den nya kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen den 1 januari 2002. De utbildningar som ingår i&lt;br&gt;försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning och där det finns&lt;br&gt;intresse från utbildningsanordnama att fortsätta med den aktuella&lt;br&gt;utbildningen bör inordnas i den nya kvalificerade yrkesutbildningen utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild ansökan. Regeringen avser att återkomma till riksdagen avseende&lt;br&gt;dimensionering av den kvalificerade yrkesutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens ambition att utbildningsformen kan utvecklas&lt;br&gt;volymmässigt så att det ges utrymme för inordnande av andra&lt;br&gt;eftergymnasiala yrkesutbildningar vid sidan av högskolan t.ex. vissa&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningar inom kommunal vuxenutbildning,&lt;br&gt;kompletterande utbildningar och utbildningar inom folkbildningen. Ett&lt;br&gt;sådant inordnande förutsätter att de berörda utbildningarna lever upp till&lt;br&gt;de kriterier som kommer att gälla för att bli godkänd som en kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning. I takt med att utrymme ges, t.ex. genom fortlöpande&lt;br&gt;omprövning av medgivanden om statsbidrag, kan det på sikt bli möjligt&lt;br&gt;för utbildningsanordnare inom andra utbildningsformer att inordnas i den&lt;br&gt;föreslagna utbildningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på arbetsmarknaden och strukturomvandlingen till följd&lt;br&gt;av bl.a. informations- och kommunikationsteknologin innebär&lt;br&gt;övergripande förändringar avseende kompetenskrav och&lt;br&gt;kompetensbehov på både kort och lång sikt. Befintliga utbildningar bör&lt;br&gt;kunna uppgraderas till både innehåll och omfattning för att bättre kunna&lt;br&gt;tillgodose dessa nya krav. Ett inordnande i den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen kan öka möjligheterna till en närmare och effektivare&lt;br&gt;koppling till arbetslivet, dess förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Styrning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Utbildningsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En särskild myndighet bör inrättas med&lt;br&gt;uppgift att administrera den kvalificerade yrkesutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kvalificerad yrkesutbildning bör kvalitetskriterier fastställas av&lt;br&gt;regeringen. Ett medgivande om att starta en utbildning bör inte&lt;br&gt;omfatta mer än fem starter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs överväganden och förslag: Den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen bör vara en egen utbildningsform med en samlad&lt;br&gt;nationell administration i huvudsak som den nuvarande&lt;br&gt;försöksverksamheten. Det innebär att den politiska nivån lägger fast mål,&lt;br&gt;ställer upp verksamhetskrav och anger volymer, medan den närmare&lt;br&gt;administrationen, uppföljningen, utvärderingen och tillsynen handhas av&lt;br&gt;en instans under regeringen. Beviljandefunktionen och tillsynsfunktionen&lt;br&gt;bör hållas samman. En KY-styrelse med allsidig förankring bland&lt;br&gt;arbetslivets intressenter, i politiken, i högskolan och på det kommunala&lt;br&gt;området får ansvaret för hanteringen av den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen. Skälen till detta är att det måste finnas inslag av&lt;br&gt;skönsmässighet och värderingar vid prövning av ärenden. Det är enligt&lt;br&gt;kommittén svårare för tjänstemannabedömningar att i fråga om sådana&lt;br&gt;beslut vinna legitimitet än beslut som bygger på ett mer konkret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regelverk. Kommittén tror inte att det i fråga om den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen är möjligt att konstruera ett sådant detaljerat regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både utvärdering, uppföljning och tillsyn måste utformas så att de&lt;br&gt;bidrar till att säkerställa att utbildningarna bedrivs med rätt kvalitet, har&lt;br&gt;en god arbetslivsförankring och för individen lägger grunden till&lt;br&gt;framgångar i arbetslivet och god utvecklingsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En oberoende utvärdering av KY bör bedrivas. Utvärderingen bör ses&lt;br&gt;som ett instrument för verksamhetsutveckling snarare än som en&lt;br&gt;beskrivning. Utvärderingsuppdragen bör också innefatta återkoppling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för finansiering och beställning bör även fortsättningsvis&lt;br&gt;ligga på KY-styrelsen (nu kommittén). Detta bör också innefatta att&lt;br&gt;säkerställa att relevant samordning kommer till stånd. Uppföljningen bör&lt;br&gt;anknyta till högskolans uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen bör liksom hittills, ha två huvudsakliga syften, dels att vidga&lt;br&gt;kunskapen om den kvalificerade yrkesutbildningen, dels att, som ett led i&lt;br&gt;en verksamhetsutveckling, föra en dialog med huvudsakligen studerande&lt;br&gt;och utbildningsanordnare om utbildningarnas kvalitet i vid mening.&lt;br&gt;Kommittén föreslår vidare en sanktionstrappa i samband med tillsyn och&lt;br&gt;förekommande kvalitetsbrister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningarnas eget kvalitetsarbete måste innefatta både arbetslivet&lt;br&gt;och de studerande. En tidsbegränsning är nödvändig för att kunna skapa&lt;br&gt;ett flexibelt och dynamiskt system där en reell prövning av&lt;br&gt;utbildningarnas aktualitet faktiskt kan genomföras. Ett medgivande om&lt;br&gt;att starta en utbildning bör inte få omfatta mer än fem starter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: Projektgruppen har i enlighet med sitt&lt;br&gt;uppdrag analyserat tre alternativa organisationsmodeller för styrning av&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning som presenterades i regeringens skrivelse&lt;br&gt;Samverkan, ansvar och utveckling - Utvecklingsplan för förskola, skola&lt;br&gt;och vuxenutbildning (skr. 1998/99:121). Dessa tre modeller är, en&lt;br&gt;funktion knuten till högskolan, inrättande av en särskild myndighet och&lt;br&gt;operativt ansvar hos organ knutet till regionala kompetensråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppen föreslår att en särskild myndighet för eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning skall inrättas med uppgift att ansvara för planering,&lt;br&gt;administration och övergripande information samt dokumentation och&lt;br&gt;uppföljning av eftergymnasial yrkesutbildning. Det är den&lt;br&gt;organisationsmodell som har störst möjligheter att utveckla en ny&lt;br&gt;utbildningsform som bygger på försöksverksamheten med viss&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning. Vid etablerandet av en ny utbildningsform&lt;br&gt;är det av stor vikt med en samordning på nationell nivå. Detta uppnås&lt;br&gt;bäst genom en myndighet som har ett övergripande ansvar för&lt;br&gt;utbildningsformen och till uppgift att utveckla dess identitet. Det är också&lt;br&gt;den organisationsform som bäst bidrar till organisatorisk klarhet och&lt;br&gt;tillgodoser kravet på ett rationellt resursutnyttjande. Det är angeläget att&lt;br&gt;undvika uppbyggnad av en mängd regionala kanslifunktioner för&lt;br&gt;administration av utbildningsformen som skapar merkostnader. I en&lt;br&gt;centraliserad modell ges bättre möjligheter att undvika att likartad&lt;br&gt;utbildning genomförs på för många platser i landet. Effektivitetsförluster&lt;br&gt;genom att parallella utbildningar bedrivs i för stor omfattning kan i större&lt;br&gt;utsträckning undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskriterier för eftergymnasial yrkesutbildning skall fastställas på&lt;br&gt;nationell nivå. Högskoleverket skall vara den instans som svarar för&lt;br&gt;kvalitetsgranskning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursfördelning skall ske genom eget anslag eller separata&lt;br&gt;anslagsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hur KY som utbildningsform skall inordnas i det&lt;br&gt;svenska utbildningsväsendet är en fråga som delvis delat&lt;br&gt;remissinstanserna både vad gäller kommitténs förslag och överväganden&lt;br&gt;och projektgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissyttrandena över kommitténs betänkande tillstyrker de flesta en&lt;br&gt;fortsättning som egen fristående utbildningsform. Några instanser&lt;br&gt;förespråkar högskolan som huvudman. Ett fåtal ser en rcgionalisering&lt;br&gt;som det bästa alternativet. Universitet och högskolor tillstyrker i&lt;br&gt;allmänhet att KY finns kvar som utbildningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig över projektgruppens&lt;br&gt;förslag förordar inrättandet av en särskild yrkesutbildningsmyndighet,&lt;br&gt;framför allt med hänvisning till de argument som förs fram i&lt;br&gt;departementsskrivelsen. Av det tjugotal instanser som förordar&lt;br&gt;alternativet med en organisation knuten till högskolan återfinns de flesta&lt;br&gt;bland universitet och högskolor. Endast en instans förordar alternativet&lt;br&gt;att verksamheten underställs de regionala kompetensråden, men flera har&lt;br&gt;betonat samarbete mellan myndigheten och de regionala&lt;br&gt;kompetensråden. Några instanser har angett alternativa modeller till de&lt;br&gt;föreslagna, exempelvis en prolongering av nuvarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket menar att med ett strikt principiellt resonemang kan&lt;br&gt;man, med utgångspunkt i det högskolebegrepp som lades fast genom&lt;br&gt;1977 års högskolereform, hävda att all eftergymnasial utbildning bör&lt;br&gt;förläggas till högskolan. Emellertid skulle, om KY förlädes till&lt;br&gt;högskolan, fokus riktas mot bristerna i högskolemässigheten hos KY. Ett&lt;br&gt;sådant förhållande skulle inte vara till gagn, varken för högskolan eller&lt;br&gt;för KY. Verket drar därför i likhet med projektgruppen slutsatsen att&lt;br&gt;inrättandet av en ny yrkesutbildningsmyndighet är den mest&lt;br&gt;ändamålsenliga lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat argument som betonats av liera instanser, bl.a. Lernia AB, är&lt;br&gt;att den form av styrning och upphandling som försöksverksamheten&lt;br&gt;använt har lett till en hög grad av flexibilitet och valmöjligheter för&lt;br&gt;individen. En egen myndighet har större möjligheter att profilera och&lt;br&gt;skapa en flexibel utbildning än om verksamheten utgör en liten del i ett&lt;br&gt;stort etablerat system som högskolan. Efterfrågestymingen via&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter har bättre förutsättningar i en egen myndighet&lt;br&gt;med fokus på en avgränsad uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk menar att den eftergymnasiala yrkesutbildningen inte&lt;br&gt;skall vara högskola i högskolelagens mening men att det finns många&lt;br&gt;likheter i övrigt. I en utvidgad högskola med den nya eftergymnasiala&lt;br&gt;yrkesutbildningen inlemmad skulle möjligheter öppnas for strukturella&lt;br&gt;förändringar som inte diskuterats i rapporten. Om de eftergymnasiala&lt;br&gt;yrkesutbildningarna placeras i högskolan, skulle risken minska för att&lt;br&gt;utbildningar får olika status på grund av olika organisationstillhörighet.&lt;br&gt;Utbildningarnas karakteristika och släktskap med andra yrkesutbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ligger i högskolan talar i stället for att den nya utbildningsformen&lt;br&gt;knyts till högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mälardalens högskola menar att många och starka skäl talar för att den&lt;br&gt;eftergymnasiala utbildningen bör organiseras inom högskolan. De&lt;br&gt;framhåller högskolans erfarenhet och kompetens, att utbildningarnas&lt;br&gt;plats inom det nationella utbildningssystemet klargörs, rekryteringsbasen&lt;br&gt;för fortsatta högskolestudier breddas samt att utbildningsutbudet styrs&lt;br&gt;bättre av efterfrågan och lokalt engagemang än med en planstyrd&lt;br&gt;utbudsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av kvalitetsbedömning för utveckling av verksamheten&lt;br&gt;ifrågasätts inte av någon av de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet från kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. Däremot&lt;br&gt;finns olika uppfattningar om t.ex. hur detta skall ske och av vem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket anser att ansvaret för utvärdering, uppföljning och&lt;br&gt;tillsyn av KY bör knytas till någon annan myndighet eller organisation&lt;br&gt;inom utbildningsväsendet. Landstinget Gävleborg betonar att betydelsen&lt;br&gt;av utvärderingen av den kvalificerade yrkesutbildningens effekter på&lt;br&gt;arbetsmarknaden bör betonas ytterligare. Blekinge tekniska högskola,&lt;br&gt;Landstinget Gävleborg, Gislaveds och Hässleholms kommuner, Sveriges&lt;br&gt;KY-förening och Volvo anser att extern medverkan vid tillsynen framför&lt;br&gt;allt skall bestå av yrkesverksamma personer från aktuell bransch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaren är samstämmiga när det gäller betydelsen av att tillsynen skärps&lt;br&gt;över anordnamas eget kvalitetsarbete och att det skall framgå av ansökan&lt;br&gt;om bidrag hur anordnaren avser att genomföra detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det gäller projektgruppens resonemang runt kvalitetskriterier&lt;br&gt;ställer sig huvuddelen av de svarande bakom dessa. Integrationsverket&lt;br&gt;anser att jämställdhets- och mångfaldsperspektivet bör finnas med som&lt;br&gt;kvalitetskriterier på nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många instanser trycker på vikten av kvalitetssäkring och vissa ställer&lt;br&gt;sig positiva till att Högskoleverket föreslås ansvara för detta, medan&lt;br&gt;andra instanser är mera tveksamma. IFAU anser att utvärderingen skall&lt;br&gt;skötas av en oberoende myndighet eller forskningsinstitut men tar inte&lt;br&gt;ställning till om det skall vara Högskoleverket eller inte. Ålmhults&lt;br&gt;kommun menar att den som skall göra det måste ha goda insikter i&lt;br&gt;arbetslivet och dess funktion. Sveriges Förenade Studentkårer anser att&lt;br&gt;Högskoleverket säkert skulle vara bra för uppgiften men att de bör&lt;br&gt;fokusera sig på högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser att den ti llståndsgivande myndigheten&lt;br&gt;skall vara ansvarig för utvärdering, kvalitetsgranskning och tillsyn av&lt;br&gt;KY-utbildningama. Därmed tillskapas en sammanhållen&lt;br&gt;målstymingsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instanser som uttalar sig om projektgruppens förslag om&lt;br&gt;resurstilldelning är generellt positiva. Statskontoret anser att det är en&lt;br&gt;utgångspunkt för att åstadkomma en snabbare samordning av statens&lt;br&gt;insatser. Genom att samla myndighetsanslag och statsbidrag i ett första&lt;br&gt;steg budgetmässigt till ett utgiftsområde och i ett andra steg även&lt;br&gt;organisatoriskt skulle staten relativt snabbt kunna stärka sina möjligheter&lt;br&gt;att utöva en sammanhållen styrning. Statens skolverk tillstyrker förslaget&lt;br&gt;som innebär att en övergripande dimensionering fastställs på nationell&lt;br&gt;nivå. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser det glädjande att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;projektgruppen så klart tagit ställning för en sådan nationell styrning. Det&lt;br&gt;är enligt LO:s mening bekymmersamt att staten i så stor utsträckning&lt;br&gt;dragit sig tillbaka som styrande instans och ersatt detta med en så kallad&lt;br&gt;målstyrning som vi ännu vet mycket litet om hur och om den över huvud&lt;br&gt;laget fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svaren tillstyrks att medgivande att starta utbildning skall begränsas&lt;br&gt;till lem starter. Falkenbergs kommun förslår att anordnare medges att&lt;br&gt;starta utbildning tre gånger med möjlighet att fortsätta ytterligare två&lt;br&gt;omgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storumans kommun anser att för en liten glesbygdskommun måste&lt;br&gt;flexibiliteten vara extremt stor. Ett riksintag är ett måste for en kommun&lt;br&gt;som Storuman. Även med riksintag kan det vara svårt att komma upp i de&lt;br&gt;maximalt fem utbildningsstarter som skisseras i utredningen. Det är&lt;br&gt;sannolikare att det blir fråga om engångssatsningar inom varje&lt;br&gt;yrkesområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det är viktigt att ta tillvara&lt;br&gt;erfarenheter från försöksverksamheten och samtidigt utveckla en ny&lt;br&gt;utbildningsform som bygger vidare på denna. En viktig uppgift är att&lt;br&gt;samordna de lokala behoven av utbildning med nära koppling till&lt;br&gt;arbetslivet med ett övergripande nationellt perspektiv. Utbildningsformen&lt;br&gt;kommer under en tid att befinna sig i ett uppbyggnadsskede, varför en&lt;br&gt;nationell funktion med en uttalad uppgift att svara för denna uppbyggnad&lt;br&gt;bedöms som mest ändamålsenlig. En viktig uppgift för denna funktion&lt;br&gt;blir att markera och skapa en tydlig identitet för den nya&lt;br&gt;utbildningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns behov av en nationell överblick för att avväga och göra&lt;br&gt;prioriteringar för hur de resurser som avsätts för den föreslagna&lt;br&gt;utbildningsformen bäst tillgodoser ett intresse som omfattar både de&lt;br&gt;enskilda individerna och samhället i stort. Bättre möjligheter ges för att&lt;br&gt;undvika att likartad utbildning genomförs på för många platser i landet.&lt;br&gt;Effektivitetsförluster genom att parallella utbildningar bedrivs i för stor&lt;br&gt;omfattning kan i större utsträckning undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den fyraåriga försöksperioden har en verksamhetsstruktur&lt;br&gt;utvecklats, som kännetecknas av ett antal viktiga särarter, som ger&lt;br&gt;utbildningsformen unika egenskaper. Utbildningsformen är&lt;br&gt;efterfrågestyrd med tyngdpunkten på arbetslivets efterfrågan. Arbetslivet&lt;br&gt;deltar aktivt i utformandet av utbildningen och finansierar den&lt;br&gt;arbetsplatsförlagda utbildningsdclen. Dessutom finns arbetslivet&lt;br&gt;representerat i de olika utbildningarnas ledningsgrupper och utgör där en&lt;br&gt;majoritet. Lärande i arbete utgör en tredjedel av den totala&lt;br&gt;utbildningstiden och ingår som ett obligatoriskt moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den starka betoningen på arbetslivets medverkan är det enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning inte lämpligt att integrera den nya&lt;br&gt;utbildningsformen i en redan etablerad struktur med andra&lt;br&gt;huvuduppgifter. Organisationen för den nya utbildningsformen måste ha&lt;br&gt;ett odelat fokus på uppgiften att etablera och fortsatt utveckla&lt;br&gt;verksamheten. Den måste också bidra till en organisatorisk klarhet som&lt;br&gt;underlättar för styrning och ger tydliga ansvarförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör det inrättas en ny myndighet med&lt;br&gt;uppgift att handha frågor som berör den nya kvalificerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesutbildningen. Ett av de främsta argumenten för en organisation med&lt;br&gt;en ansvarig myndighet är organisationsmodellens möjligheter att utveckla&lt;br&gt;en ny utbildningsform som bygger på försöksverksamheten med viss&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning. Det är också den organisationsform som&lt;br&gt;enligt regeringen bäst bidrar till organisatorisk klarhet. En myndighet&lt;br&gt;med ett övergripande nationellt ansvar kan svara för en överblick som&lt;br&gt;gynnar ett effektivt och flexibelt resursutnyttjande inom&lt;br&gt;utbildningsformen i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör ledas av en styrelse med en bred och allsidig&lt;br&gt;förankring bland arbetslivets intressenter, i politiken, i högskolan och det&lt;br&gt;kommunala området samt de studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall pröva ansökningar om statsbidrag från&lt;br&gt;utbildningsanordnare som vill bedriva utbildning inom den nya&lt;br&gt;utbildningsformen. Förslag till utbildningar tas fram på lokal eller&lt;br&gt;regional nivå och borgar på så sätt för en lokal eller regional förankring i&lt;br&gt;en verklig efterfrågan och ett intresse från det berörda arbetslivet.&lt;br&gt;Statsbidraget berörs närmare i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver uppgiften att fatta beslut om vilka utbildningar som skall&lt;br&gt;anordnas med statsbidrag skall myndigheten ha ett övergripande&lt;br&gt;nationellt planeringsansvar och lämna underlag till beslut om de&lt;br&gt;ekonomiska ramarna för hela utbildningsformen. I detta ansvar för&lt;br&gt;planering ligger att utifrån givna förutsättningar prioritera och fördela&lt;br&gt;anslagna medel för genomförande av kvalificerade yrkesutbildningar.&lt;br&gt;Myndigheten bör då beakta att utbildningar som har ett nationellt intresse&lt;br&gt;utifrån arbetsmarknadens behov kommer till stånd. Sådan planering bör&lt;br&gt;bedrivas i nära samarbete med aktuella myndigheter och funktioner inom&lt;br&gt;närings- och arbetsmarknadspolitikens område. Samråd inbegriper&lt;br&gt;kommunikation såväl regionalt med exempelvis regionala kompetensråd&lt;br&gt;och företrädare för regionala tillväxtavtal samt länsarbetsnämnder som&lt;br&gt;nationellt gentemot t.ex. Arbetsmarknadsstyrelsen. Myndigheten bör&lt;br&gt;vidare ha ett ansvar för att utforma och svara för en strategi för&lt;br&gt;utveckling av utbildningsformen. Därutöver bör myndigheten ges ansvar&lt;br&gt;för dokumentation av genomförd kvalificerad yrkesutbildning.&lt;br&gt;Dokumentationen bör kunna ligga till grund för uppföljning av mål och&lt;br&gt;resultat. Myndigheten bör upprätta en struktur för informationshantering&lt;br&gt;såväl internt som externt i syfte att marknadsföra utbildningsformen och&lt;br&gt;informera om de enskilda utbildningarna. 1 detta informationsansvar&lt;br&gt;ligger att göra utbildningsformen tydlig och känd för allmänheten och&lt;br&gt;särskilt för presumtiva studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning i&lt;br&gt;uppdrag att lämna förslag på kvalitetskriterier för utbildningsformen.&lt;br&gt;Kriterierna bör utformas med utgångspunkt i de mål för den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen som formuleras i lag och utformas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;de främjar mångfald och bredd inom utbildningsformen. Om kriterierna&lt;br&gt;formuleras för strikt och normerande kan de allvarligt hämma den&lt;br&gt;flexibilitet som bör känneteckna den nya kvalificerade yrkesutbildningen.&lt;br&gt;Det främsta syftet med kvalitetskriterierna bör vara att bidra till en&lt;br&gt;genomgående hög kvalitet och fortsatt utveckling av utbildningsformen.&lt;br&gt;Detta är nödvändigt för att skapa trovärdighet och legitimitet för&lt;br&gt;utbildningarna hos såväl de studerande som arbetslivet. En kvalificerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesexamen måste kunna innebära garantier för att den aktuella&lt;br&gt;utbildningen lever upp till fastställda kvalitetskriterier och&lt;br&gt;utbildningsmål. Det bör ankomma på regeringen att fastställa dessa&lt;br&gt;kvalitetskriterier som bör gälla fr.o.m. den 1 januari 2002, då den nya&lt;br&gt;utbildningsformen skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kvalitetskriterierna fastställs på nationell nivå möjliggörs&lt;br&gt;en kvalitetssäkring som gör utbildningarna likvärdiga oavsett inriktning&lt;br&gt;och geografisk hemvist. Kvalitetskriterierna bör ligga till grund for&lt;br&gt;bedömningen av ansökan om att få anordna kvalificerad yrkesutbildning&lt;br&gt;och utgöra grund för bl.a. tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör ansvara för löpande tillsyn och ekonomisk&lt;br&gt;uppföljning och viss utvärdering av utbildningarna. Tillsynens tre&lt;br&gt;huvudsakliga syften bör vara att dels se till att utbildningar följer&lt;br&gt;gällande bestämmelser, dels vidga kunskapen om den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildning, dels föra en dialog med huvudsakligen studerande och&lt;br&gt;utbildningsanordnare om utbildningarnas kvalitet i vid mening. Tillsynen&lt;br&gt;bör ha karaktären av utvecklingssamtal och resultera i en rapport som kan&lt;br&gt;innehålla både påpekanden om formella och kvalitativa brister och krav&lt;br&gt;på åtgärder av olika slag. Det bör finnas sanktionsmöjligheter i samband&lt;br&gt;med tillsyn och förekommande kvalitetsbrister, där ett påpekande och&lt;br&gt;kanske en rekommendation är den mildaste formen, ett åläggande att&lt;br&gt;vidta någon åtgärd, ett andra steg och det sista att dra in bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering av hela utbildningsformen, ett visst utbildningsområde&lt;br&gt;eller av myndighetens verksamhet bör göras av en oberoende instans. Det&lt;br&gt;bör vara regeringens uppgift att lämna uppdrag till lämplig instans att&lt;br&gt;genomföra utvärderingar av och inom den föreslagna utbildningsformen.&lt;br&gt;I ett sådant uppdrag bör det markeras att utbildningarnas yrkesrelevans&lt;br&gt;skall väga mycket tungt vid utvärderingen. Vid utvärderingen bör det&lt;br&gt;finnas en bedömargrupp som är väl insatt i förhållandena inom aktuellt&lt;br&gt;yrkesområde eller bransch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall även ges ett ansvar att verka för en omprövning av&lt;br&gt;beslut om statsbidrag. Enligt regeringens bedömning bör ett medgivande&lt;br&gt;om att starta en utbildning därför inte fa omfatta mer än fem starter.&lt;br&gt;Utbildningar inom utbildningsformen måste kunna avföras med hänsyn&lt;br&gt;till rådande arbetsmarknadssituation och efterfrågan såväl från arbetsliv&lt;br&gt;som från de studerande. Utbildningar måste som tidigare nämnts även&lt;br&gt;kunna avföras när givna kvalitetskrav inte uppnås eller om utbildning inte&lt;br&gt;genomförs i enlighet med bestämmelserna för den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Utbildningarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utbildningen skall kunna anordnas av statliga&lt;br&gt;universitet och högskolor, kommuner, landsting samt enskilda fysiska&lt;br&gt;eller juridiska personer. Utbildningsanordnare får anordna&lt;br&gt;utbildningen i samverkan med andra. Kvalificerad yrkesutbildning&lt;br&gt;skall anordnas, med statsbidrag eller särskilda medel, som fördelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer efter&lt;br&gt;ansökan från utbildningsanordnare. Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer skall få meddela ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör finnas en ledningsgrupp för varje&lt;br&gt;enskild kvalificerad yrkesutbildning. Företrädare för arbetslivet bör&lt;br&gt;ingå i varje utbildnings ledningsgrupp och där utgöra en majoritet.&lt;br&gt;Dessutom bör det i ledningsgruppen finnas minst en företrädare för en&lt;br&gt;högskola, minst en företrädare för det kommunala skolväsendet och&lt;br&gt;minst en företrädare för de studerande i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag och överväganden: Det bör alltid finnas en&lt;br&gt;ansvarig utbildningsanordnare då flera intressenter går samman och&lt;br&gt;skapar en utbildning tillsammans, så att det inte råder några tvivel om&lt;br&gt;vem som bär det yttersta ansvaret för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsgruppernas uppgifter bör vara i stort sett desamma som i&lt;br&gt;försöksverksamheten, dvs. att se till att utbildning genomförs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lag och förordning i enlighet med kommitténs (i&lt;br&gt;kommitténs förslag KY-styrelsens) beslut, anta studerande till&lt;br&gt;utbildningen och att utfärda utbildnings- och examensbevis efter&lt;br&gt;genomförd utbildning. Dessutom vill kommittén tillföra till reglerna att&lt;br&gt;ledningsgruppen skall besluta om förslag om ändringar i&lt;br&gt;utbildningsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsgrupperna bör innehålla representation från de grupper av&lt;br&gt;anställda som medverkar i utbildningen. Det är också viktigt att det&lt;br&gt;konkreta arbetslivet finns med i ledningsgrupperna och inte enbart&lt;br&gt;representanter för branschorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den koppling som finns nu, att högskolan skall vara företrädd i&lt;br&gt;ledningsgruppen, bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén bedömer att ett upphandlingsförfarande med dess relativt&lt;br&gt;formalistiska utformning och begränsade möjligheter att förhandla om&lt;br&gt;priset i efterhand inte kunnat fungera lika smidigt som en bidragsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall inte vara tillåtet för en utbildningsanordnare att ta emot&lt;br&gt;dubbla statsbidrag för en utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppens förslag: Utbildningsanordnarens rättsliga ställning&lt;br&gt;skall i sig inte utgöra något hinder för att vara anordnare av en&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för arbetslivet skall ingå i varje utbildnings ledningsgrupp&lt;br&gt;och där utgöra en majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inte vara möjligt för en utbildning som kan komma i fråga för&lt;br&gt;statsbidrag inom ramen för eftergymnasial yrkesutbildning att samtidigt&lt;br&gt;omfattas av ett annat regelsystem inom det reguljära utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vikten av en tydlig markering av arbetslivets&lt;br&gt;aktiva medverkan i utveckling och genomförande framhålls&lt;br&gt;genomgående i remissvaren till betänkandet från Kommittén för&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning. Hässleholms kommun, Sveriges KY-&lt;br&gt;förening, Volvo m.fl. menar att nyckelfaktorerna för arbetslivets&lt;br&gt;engagemang är tilldelning av utbildningsplatser som tillgodoser adekvat&lt;br&gt;yrkeskompetens, sammansättning av ledningsgruppen med majoritet från&lt;br&gt;arbetslivet, medverkan i utbildningens planering, dimensionering och&lt;br&gt;genomförande samt medverkan i utbildningens förändringsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Gävle anser att arbetslivets inflytande inte får innebära att&lt;br&gt;grundläggande praktiska och teoretiska erfarenheter, som är viktiga för&lt;br&gt;det livslånga lärandet, kommer i andra hand. Inflytandet får inte vara så&lt;br&gt;starkt att utbildningen blir en uppdragsutbildning som finansieras av KY.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsgruppernas betydelse understryks och förslaget till&lt;br&gt;sammansättning av dem tillstryks i huvudsak av remissinstanserna. Ett&lt;br&gt;flertal framhåller att arbetslivet skall ha majoritet i grupperna.&lt;br&gt;Länsstyrelserna i Gävleborg och Norrbotten anser det önskvärt att&lt;br&gt;studerande erbjuds representation i ledningsgruppen.&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Metall och&lt;br&gt;Kommunalarbetarförbundet understryker att båda parter på&lt;br&gt;arbetsmarknaden skall vara representerade i grupperna. Metall förutsätter&lt;br&gt;att förordningen säkerställer den fackliga representationen i grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges KY-förening och Nässjö kommun framhåller att i samband&lt;br&gt;med prövning av statsbidragets storlek till en sökt utbildning måste&lt;br&gt;hänsyn tas till de verkliga kostnaderna. Detta medför, att bidragen till&lt;br&gt;olika utbildningar måste tillåtas variera kraftigare än för nuvarande KY.&lt;br&gt;Föreningen och kommunen föreslår, att statsbidraget utformas som ett&lt;br&gt;grundbidrag, som baseras på beviljad utbildning samt ett platsrelaterat&lt;br&gt;bidrag. Därmed kan bidragen hänföras till kostnadsposter för&lt;br&gt;utbildningen, som är av fast respektive rörlig karaktär. Arboga kommun&lt;br&gt;poängterar också vikten av hänsyn till olika kostnader och menar att detta&lt;br&gt;bör utredas noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kiruna kommun framhåller vikten av att fler kriterier än studieplatser&lt;br&gt;vägs in vid prövning för medel. Älmhults kommun menar att nuvarande&lt;br&gt;system som finns för KY-utbildningarna inte är bra. Kurser med&lt;br&gt;inriktning mot industrin är betydligt dyrare än IT-kurser. Indelning i olika&lt;br&gt;grupper liknande högskolans system bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning:&lt;br&gt;Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har genomförts i&lt;br&gt;syfte att bl.a. pröva nya utbildningsanordnare. Regeringen anser att det i&lt;br&gt;den föreslagna utbildningsformen skall finnas möjligheter att använda en&lt;br&gt;mångfald av anordnare. I försöksverksamheten har enskilda fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer (enskilda utbildningsanordnare), kommuner, landsting&lt;br&gt;samt statliga universitet och högskolor kunnat anordna en kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning. Det är angeläget att en sådan mångfald av olika&lt;br&gt;alternativ finns att tillgå för att bibehålla och utveckla faktorer som&lt;br&gt;flexibilitet, ämnesspecifik kompetens och bred arbetslivsförankring.&lt;br&gt;Enligt regeringens förslag skall därför utbildningen även fortsättningsvis&lt;br&gt;kunna anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner,&lt;br&gt;landsting samt av enskilda fysiska eller juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en utbildningsanordnare får statsbidrag för att genomföra en&lt;br&gt;utbildning och därmed tillstånd att utfärda examen ställs sedan samma&lt;br&gt;krav på motprestation oavsett vilken organisationsform anordnaren har.&lt;br&gt;Det är viktigt att de olika nivåernas ansvar tydliggörs. Det är den&lt;br&gt;utbildningsanordnaren som ansvarar för att utbildningen genomförs&lt;br&gt;enligt det regelverk som kommer att gälla och myndigheten som granskar&lt;br&gt;i vilken mån reglerna efterlevs. Med ansvarig utbildningsanordnare avses&lt;br&gt;den anordnare som efter ansökan erhållit statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ansvarige utbildningsanordnaren bör inrätta en ledningsgrupp för&lt;br&gt;utbildningen. Ledningsgruppen för utbildningen utses i&lt;br&gt;försöksverksamheten av ansvarig utbildningsanordnare och fastställs i&lt;br&gt;samband med att utbildningsplanen prövas och godkänns av kommittén&lt;br&gt;för kvalificerad yrkesutbildning. Ledningsgruppen bör behandla frågor&lt;br&gt;som rör utbildningens innehåll, kvalitet och organisation, antagning av&lt;br&gt;studerande, urval mellan sökande och examination.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör ledningsgruppen liksom i&lt;br&gt;försöksverksamheten bestå av företrädare för de delar av arbetslivet som&lt;br&gt;berörs av utbildningen. Dessa bör utgöra gruppens flertal. Minst en&lt;br&gt;företrädare för en högskola och minst en företrädare för det kommunala&lt;br&gt;skolväsendet liksom minst en företrädare för de studerande bör också&lt;br&gt;ingå i gruppen. Därutöver får den ansvarige utbildningsanordnaren utse&lt;br&gt;ledamöter utifrån utbildningens specifika behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet av företrädare för arbetslivet är det viktigt att såväl&lt;br&gt;arbetsgivare som arbetstagare kommer i fråga. Arbetslivet har i&lt;br&gt;försöksverksamheten en aktiv roll i utformningen av de enskilda&lt;br&gt;utbildningarna och finansierar den arbetsplatsförlagda delen av&lt;br&gt;utbildningen, LIA. Arbetslivets medverkan är också avgörande för ett&lt;br&gt;kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete för att säkerställa&lt;br&gt;utbildningens kvalitet och relevans i ett föränderligt samhälle. Formerna&lt;br&gt;för arbetslivets medverkan vid utformning och tillkomst av en föreslagen&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning är viktiga kriterier när man prövar om den&lt;br&gt;skall komma i fråga för statsbidrag. En kvalificerad yrkesutbildning&lt;br&gt;växer fram genom lokala initiativ där arbetslivet och&lt;br&gt;utbildningsanordnare samverkar. En viktig uppgift för arbetslivet i denna&lt;br&gt;process är att identifiera det utbildningsbehov som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försöksverksamheten deltar ett mindre antal företag i arbetet med att&lt;br&gt;ta fram en ansökan om att få anordna en kvalificerad yrkesutbildning&lt;br&gt;medan flera företag anges som presumtiva arbetsplatser för LIA. En&lt;br&gt;viktig förutsättning för att en utbildning skall komma i fråga är att det&lt;br&gt;finns tillgång till platser för LIA i tillräcklig omfattning. Arbetslivets&lt;br&gt;medverkan är därför avgörande för den totala dimensioneringen av hela&lt;br&gt;utbildningsformen. I själva genomförandet deltar oftast arbetslivet även i&lt;br&gt;den skolförlagda delen, antingen med hela kurser eller som föreläsare och&lt;br&gt;inspiratörer. De företag som deltagit vid utformningen av en ansökan är&lt;br&gt;ofta de som från början finns representerade i utbildningens&lt;br&gt;ledningsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa förankringen i arbetslivet är det viktigt att dess&lt;br&gt;representation har tillräcklig tyngd och därför har arbetslivet utgjort en&lt;br&gt;majoritet i ledningsgrupperna. Regeringen bedömer att den starka&lt;br&gt;anknytningen till arbetslivet bör bibehållas när försöksverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergår i reguljär verksamhet och att flertalet i ledningsgrupperna för de&lt;br&gt;enskilda utbildningarna skall representera de delar av arbetslivet som&lt;br&gt;berörs av utbildningen. Det är viktigt att poängtera att arbetslivet inte är&lt;br&gt;att likställa enbart med näringslivet utan omfattar hela arbetsmarknaden&lt;br&gt;och att både arbetsgivar- och arbetstagarsidan ges tillfälle att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans och det kommunala skolväsendets representation i&lt;br&gt;ledningsgruppen bidrar till att främja samordning och samverkan mellan&lt;br&gt;olika utbildningsformer. Högskolans medverkan syftar till att främja&lt;br&gt;kvalitet, upprätthålla utbildningens eftergymnasiala nivå, underlätta&lt;br&gt;samverkan i ett bredare perspektiv, t.ex. avseende tillgodoräknande av&lt;br&gt;studieresultat mellan ulbildningsformerna och i övrigt medverka i en&lt;br&gt;samordning av det totala utbudet av eftergymnasial yrkesutbildning i en&lt;br&gt;region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan har lång erfarenhet av kvalitetssäkring av eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning. Högskolans medverkan i kvalitetsarbetet vid enskilda&lt;br&gt;utbildningar bidrar till att verka för en självreglerande funktion och&lt;br&gt;ytterst bidra till förnyelse och utveckling av den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen. Högskolan kan bistå med bl.a. metodutveckling för&lt;br&gt;lokalt bedömnings- och utvärderingsarbete. Genom högskolans&lt;br&gt;medverkan skapas kontaktytor för erfarenhetsutbyte kring kvalitetsfrågor&lt;br&gt;på nationell nivå i ett eftergymnasialt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att minst en av ledamöterna i ledningsgruppen&lt;br&gt;skall vara en av de studerande i aktuell utbildning. De studerande står i&lt;br&gt;fokus för varje utbildningssatsning. Studier innebär en avsevärd&lt;br&gt;investering i tid och pengar för den studerande. Det är därför av stor vikt&lt;br&gt;att de studerande får ökade möjligheter att påverka sin situation och delta&lt;br&gt;aktivt i det fortlöpande förändrings- och utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom representation från högskolan, det kommunala skolväsendet&lt;br&gt;och de studerande samt eventuellt andra företrädare för arbetslivet än de&lt;br&gt;direkt berörda, får ledningsgruppen en balanserad sammansättning och&lt;br&gt;utbildningen en bred förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag skall regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer fa meddela ytterligare föreskrifter om kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning. Sådana föreskrifter kan avse organisationen av&lt;br&gt;utbildningen hos utbildningsanordnaren och om deras befattning i övrigt&lt;br&gt;med utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalificerade yrkesutbildningen bör, liksom försöksverksamheten,&lt;br&gt;finansieras gemensamt av staten och de berörda delarna av arbetslivet.&lt;br&gt;Staten bör finansiera utbildningskostnaderna under ungefär två&lt;br&gt;tredjedelar av utbildningstiden, medan arbetslivet svarar för&lt;br&gt;utbildningskostnaderna för den tid de studerande deltar i lärande i arbete.&lt;br&gt;Statens ersättning till utbildningsanordnama skall enligt regeringens&lt;br&gt;förslag lämnas i form av statsbidrag, eller i de fall den ansvarige&lt;br&gt;anordnaren är en statlig myndighet i form av särskilda medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett statsbidragssystem liknande det som tillämpats under&lt;br&gt;försöksverksamheten bör användas under ett inledande skede. Utöver&lt;br&gt;utbildningskostnaderna föreslås staten svara för möjligheter till&lt;br&gt;studiestöd för de studerande under hela studietiden i enlighet med de&lt;br&gt;regler som gäller för studier på eftergymnasial nivå enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:135).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att organisera verksamheten inom ramen för ett Prop. 2000/01:63&lt;br&gt;statsbidragssystem, med ett inslag av förhandling mellan anordnare och&lt;br&gt;företrädare för staten skapas förutsättningar för lokal kvalitetssäkring&lt;br&gt;samtidigt som nationella intressen kan tillvaratas. Initiativ till utbildning&lt;br&gt;ges möjlighet att växa fram lokalt och regionalt med stark koppling till&lt;br&gt;arbetslivet i samarbete med utbildningsväsendet. Statsbidraget verkar för&lt;br&gt;att främja samordning och effektivt resursutnyttjande och samtidigt ges&lt;br&gt;möjligheter till att snabbt styra utbildningsinsatser till prioriterade&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet för statsbidrag till KY-utbildningama baserar&lt;br&gt;sig på en modell där utbildningsanordnama ersätts för sina kostnader för&lt;br&gt;att bedriva utbildningen. Bidraget fastställs av KY-kommittén i varje&lt;br&gt;särskilt fall efter förhandling mellan kommittén och&lt;br&gt;utbildningsanordnaren. Enligt regeringens mening har denna ordning&lt;br&gt;bidragit till att hålla nere kostnaderna för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragssystemet bör vara stabilt över tid och uppmana till&lt;br&gt;kostnadseffektivitet hos utbildningsanordnama samt ge incitament till&lt;br&gt;anordnama att upprätthålla god kvalitet och effektivitet i utbildningarna.&lt;br&gt;Inledningsvis bör myndigheten bygga vidare på det nuvarande systemet.&lt;br&gt;De återkommande förhandlingarna med utbildningsanordnama ger&lt;br&gt;sannolikt tillfälle till en effektiv kostnads- och kvalitetskontroll. Metoden&lt;br&gt;är dock resurskrävande och kan bli svår att upprätthålla med ökande&lt;br&gt;utbildningsvolymer. På sikt bör statsbidragssystemet därför ses över.&lt;br&gt;Man bör då pröva om ett system liknande det som tillämpas inom&lt;br&gt;högskolan med fasta ersättningsbelopp och prestationsbaserade inslag&lt;br&gt;skulle kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Genomförande och ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående (kap. 8) gjort bedömningen att en&lt;br&gt;särskild myndighet bör skapas för att fullgöra uppgifter av det slag som&lt;br&gt;under försöksverksamheten fullgörs av kommittén för kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning. Den nya myndigheten bör enligt förslaget inrättas den 1&lt;br&gt;oktober 2001. Kostnaderna för verksamheten under år 2001 kan täckas&lt;br&gt;genom tillgängliga medel under utgiftsområde 16. Regeringen avser att i&lt;br&gt;avvaktan på riksdagens beslut tillsätta en organisationskommitté med&lt;br&gt;uppdrag att förbereda den nya myndigheten. Kostnaderna för&lt;br&gt;myndighetens verksamhet beräknas vid full till högst 20 miljoner kronor.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till&lt;br&gt;medelsanvisning för 2002 i budgetpropositionen. Den nya myndigheten&lt;br&gt;beräknas på sikt fa 15-20 medarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har det&lt;br&gt;faktiska genomsnittliga statsbidraget per årsprestation (40 poäng) ökat&lt;br&gt;från inledningsvis drygt 50 000 kronor till drygt 53 000 kronor under år&lt;br&gt;2000. För budgetåret 2001 anvisades medel för 12 000 platser till en&lt;br&gt;kostnad av ca 65 000 kronor per årsstudieplats. Att den faktiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnittskostnaden för staten har blivit lägre än den budgeterade är&lt;br&gt;resultatet av dels en medveten strävan från kommitténs sida att hålla nere&lt;br&gt;kostnaderna, dels den aktuella sammansättningen av utbildningsutbudet.&lt;br&gt;Därtill har vissa utbildningar inte fatt den omfattning som planerats&lt;br&gt;beroende på att utbildningarna inte kommit igång och att&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget varit gynnsamt. Det är angeläget att de ekonomiska&lt;br&gt;ramarna för den kvalificerade yrkesutbildningen inledningsvis fastställs&lt;br&gt;så att utveckling av mer kostnadskrävande utbildningar inte omgående&lt;br&gt;förutsätter omprövning av ersättningen till andra anordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten omfattar innevarande budgetår 12 000 årsplatser&lt;br&gt;(40 Ky-poäng). Projektgruppen har, som tidigare nämnts, föreslagit att ett&lt;br&gt;antal påbyggnadsutbildningar och kompletterande utbildningar liksom&lt;br&gt;viss yrkesutbildning inom folkhögskolan successivt skall inordnas i den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningen. Som framgått av det föregående förordar&lt;br&gt;regeringen att omvandling sker inom ramen för den föreslagna&lt;br&gt;myndighetens kontinuerliga prövning av ansökningar från&lt;br&gt;utbildningsanordnare. För att skapa utrymme bl.a. för denna process&lt;br&gt;avser regeringen att i budgetpropositionen för 2002 återkomma med&lt;br&gt;förslag om utökning av volymen med 500 platser från och med den 1&lt;br&gt;januari 2002. Regeringen anser därför att nivån på statsbidraget bör vara&lt;br&gt;något högre än det faktiska belopp som betalats ut till&lt;br&gt;utbildningsanordnama under försöksverksamheten. För år 2002 bör&lt;br&gt;statsbidragsnivån beräknas utifrån en genomsnittskostnad per årsplats på&lt;br&gt;58 000 kronor. Såväl dimensionering (volymerna) som nivån på&lt;br&gt;genomsnittskostnaden bör enligt regeringen vara föremål för omprövning&lt;br&gt;inom ramen för ordinarie budgetarbete mot bakgrund av de förändringar&lt;br&gt;och krav som ställs på utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;i §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att den eftergymnasiala utbildningen benämns&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning och i den anges vilka som kan anordna&lt;br&gt;utbildningen. Paragrafen har behandlats i avsnitt 8.2 och den motsvarar&lt;br&gt;1 § andra stycket lagen (1996:339) om en försöksverksamhet med viss&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att en utbildningsanordnare kan ansöka om&lt;br&gt;statsbidrag eller särskilda medel för en utbildning. 1 den mån bidrag eller&lt;br&gt;medel fördelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer blir utbildningen att betrakta som en kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning enligt lagen. Motsvarande gäller enligt 1 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.&lt;br&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de kunskaper som utbildningen skall bygga på.&lt;br&gt;Paragrafen har berörts i avsnitt 5. Bestämmelsen motsvarar 3 § lagen om&lt;br&gt;en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5. Den anger de övergripande målen för&lt;br&gt;utbildningen och motsvarar delvis 2 § lagen om en försöksverksamhet&lt;br&gt;med viss kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vilka krav som skall gälla för lärare och handledare i&lt;br&gt;fråga om kompetens. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;antagning och om vilka examina som får avläggas. Med stöd av detta&lt;br&gt;bemyndigande kan utbildningsanordnare anförtros uppgiften att anta&lt;br&gt;studerande till utbildningen. Paragrafen har berörts i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att utbildningsanordnaren anförtros uppgiften att&lt;br&gt;utfärda utbildningsbevis och examensbevis enligt de föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.4 och motsvarar 5 § lagen om en&lt;br&gt;försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studerandeinflytande behandlas i denna paragraf. Detta har berörts i&lt;br&gt;avsnitt 6.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att regeringen får meddela föreskrifter om att en&lt;br&gt;studerande tills vidare får avskiljas från utbildningen under vissa&lt;br&gt;förutsättningar. Högskolelagen (1992:1434) innehåller en motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i 4 kap. 6 §. Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som berörts i avsnitt 6.7, innehåller bestämmelser om vem&lt;br&gt;som skall pröva frågor om avskiljande och om överklagande av sådana&lt;br&gt;frågor. Motsvarande bestämmelser finns i 4 kap. 7 § högskolelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att det skall finnas en särskild överklagandenämnd som&lt;br&gt;prövar frågor om överklagande av vissa beslut. Vilka beslut som bör&lt;br&gt;kunna överklagas anges i avsnitt 6.7. Nämndens beslut får inte&lt;br&gt;överklagas. Motsvarande föreskrifter finns i 5 kap. 1 § högskolelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges att regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning. Av avsnitt 8.2 framgår vilka föreskrifter som kan avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inför försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;KEY-utredningens betänkande kom efter remissbehandling att ligga till&lt;br&gt;grund för propositionen Kvalificerad yrkesutbildning m.m. (prop.&lt;br&gt;1995/96:145). I denna proposition lämnade regeringen förslag om&lt;br&gt;utformningen av en försöksverksamhet i syfte att öka utbudet av&lt;br&gt;utbildning som är yrkesinriktad, som bygger på de kunskaper som&lt;br&gt;gymnasieskolan ger och som vänder sig till både redan yrkesverksamma&lt;br&gt;och elever, vilka kommer direkt från gymnasiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen angavs utgångspunkten för de förslag som lämnades&lt;br&gt;enligt följande. ”Regeringens förslag är att en ny kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning på eftergymnasial nivå skall utvecklas. Den skall bidra&lt;br&gt;till att tillgodose arbetslivets behov av kompetens för en modernt&lt;br&gt;organiserad produktion av varor och tjänster. Utbildningen skall förena&lt;br&gt;en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Den skall&lt;br&gt;därför ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under cirka en&lt;br&gt;tredjedel av arbetstiden. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att inrätta en försöksverksamhet kunde regeringen få underlag&lt;br&gt;för senare ställningstagande om hur denna typ av utbildning bäst kan&lt;br&gt;inordnas i det befintliga utbildningssystemet. Den skulle vara&lt;br&gt;organisatoriskt fri från andra befintliga system för att ge möjlighet att&lt;br&gt;skapa en flexibel utbildningsorganisation. Enligt regeringen skulle olika&lt;br&gt;utbildningsanordnare kunna anordna utbildning inom&lt;br&gt;försöksverksamheten och samarbete mellan olika anordnare eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömde att försöksverksamheten borde ledas av en&lt;br&gt;kommitté och att utbildningen borde anordnas efter beslut av kommittén&lt;br&gt;av den anordnare eller kombination av anordnare som är mest lämpad i&lt;br&gt;varje enskilt fall. Vidare gjordes bedömningen att utbildningens&lt;br&gt;omfattning borde beskrivas med ett veckopoängsystem av det slag som&lt;br&gt;tillämpas i högskolan. Den borde få avslutas med kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildningsexamen. Deltagarna skulle ges rätt till studiemedel under&lt;br&gt;utbildningstiden. Regeringen konstaterade också att inte all&lt;br&gt;eftergymnasial utbildning är högskoleutbildning. Eftergymnasial&lt;br&gt;utbildning anordnas också inom den kommunala vuxenutbildningen i&lt;br&gt;form av påbyggnadsutbildningar, inom folkhögskolan och vid de s.k.&lt;br&gt;kompletterande skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fattade den 14 mars 1996 beslut om direktiv till en&lt;br&gt;organisationskommitté med uppgift att påbörja en försöksverksamhet&lt;br&gt;med viss kvalificerad yrkesutbildning (dir. 1996:26). Bestämmelser om&lt;br&gt;försöksverksamheten finns i lagen (1996:339) om en försöksverksamhet&lt;br&gt;med viss kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (1996:372) om&lt;br&gt;en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten med viss kvalificerad yrkesutbildning startade&lt;br&gt;den 1 juli 1996. Ett syfte är enligt direktiven att vinna erfarenheter när&lt;br&gt;det gäller att pröva nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya&lt;br&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anordnare. Försöket skall vidare belysa arbetslivets och de studerandes&lt;br&gt;intresse. Slutligen syftar försöket till att finna former för hur utbildning&lt;br&gt;av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet. I direktiven angavs att&lt;br&gt;organisationskommittén med förbehåll för riksdagens beslut skulle fatta&lt;br&gt;preliminära beslut om statsbidrag under budgetåret 1995/96. I&lt;br&gt;tilläggsdirektiv till Organisationskommittén för kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning (dir. 1996:41) angavs att de före utgången av år 1999&lt;br&gt;skulle lämna underlag för ställningstaganden till hur utbildningen kan&lt;br&gt;inordnas i utbildningssystemet. Försöksverksamheten är förlängd t.o.m.&lt;br&gt;år 2001 och regeringens utgångspunkt är att den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen därefter skall övergå i reguljär verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundsten i försöksverksamheten med viss kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning är att utbildningarna utformas i nära samverkan med&lt;br&gt;arbetslivet, innefattar arbetsplatsförlagd utbildning samt att arbetslivet&lt;br&gt;finansierar denna del. Genom denna direkta kontakt med arbetslivet&lt;br&gt;anpassas utbildningen till vad som efterfrågas från arbetslivet och som&lt;br&gt;kvalitetsmässigt svarar mot arbetsmarknadens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortfattat kan särarterna hos den kvalificerade yrkesutbildningen&lt;br&gt;beskrivas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Lärande i arbete (en tredjedel av utbildningen sker på en&lt;br&gt;arbetsplats),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;arbetslivet finansierar den arbetsplatsförlagda delen och deltar&lt;br&gt;aktivt i utformning och genomförande av utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;flexibilitet i organisation avseende utbud, innehåll, omfattning och&lt;br&gt;tidsåtgång för att uppnå smidig anpassning till arbetsmarknadens&lt;br&gt;efterfrågan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;olika utbildningsanordnare används beroende på utbildningens&lt;br&gt;behov och anordnamas olika kompetenser (högskola, kommun,&lt;br&gt;landsting samt företag och andra privata utbildningsanordnare)&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;formellt inflytande från arbetslivet genom ledamöter i&lt;br&gt;utbildningarnas ledningsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;KY - Kvalificerad yrkesutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning lämnar i sitt betänkande ett&lt;br&gt;antal synpunkter och förslag grundade på erfarenheterna från&lt;br&gt;försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. De lämnar bl.a.&lt;br&gt;följande förslag och synpunkter avseende den fortsatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;KY kan producera god utbildning i former och av ett slag som&lt;br&gt;normalt inte tillhandahålls inom del reguljära&lt;br&gt;utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Försöksverksamheten har visat ett starkt engagemang från&lt;br&gt;arbetslivets sida, ett stort intresse att fä starta utbildningar, ett&lt;br&gt;oftast gott studerandeintresse och hög grad av&lt;br&gt;anställningsbarhet hos dem som har genomgått utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Resultaten av försöksverksamheten är så goda att KY bör ges en&lt;br&gt;reguljär form i det svenska utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av KY är goda, men&lt;br&gt;på vissa områden har man rekryteringsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Man bör tydligare markera att KY är en utbildningsform där,&lt;br&gt;renodlat, arbetslivet aktivt medverkar redan vid utbildningarnas&lt;br&gt;tillkomst både genom initiativ och vid utformningen av&lt;br&gt;utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;De övergripande målen för KY bör i huvudsak vara desamma&lt;br&gt;som för försöksverksamheten, dvs. att KY skall ge fördjupade&lt;br&gt;teoretiska och praktiska kunskaper samt präglas av såväl&lt;br&gt;ämnesteoretiskt djup som en stark arbetsplatsintegrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Jämställdheten bör markeras tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;En problembaserad inlärningsmodell är mycket lämplig inom&lt;br&gt;den kvalificerade yrkesutbildningen. En sådan uppläggning&lt;br&gt;bidrar också till att utveckla det egna ansvarstagandet i såväl&lt;br&gt;pågående utbildning som kommande verksamhet i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;En referensgrupp till KY-styrelsen bildas med expertis på&lt;br&gt;arbetsmarknadens personal- och kompetensbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Ledningsgrupperna bör innehålla representation från de grupper&lt;br&gt;av anställda som medverkar i utbildningen. Det är också viktigt&lt;br&gt;att det konkreta arbetslivet finns med i ledningsgrupperna och&lt;br&gt;inte enbart representanter för branschorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Både utvärdering, uppföljning och tillsyn måste utformas så att&lt;br&gt;de bidrar till att säkerställa att utbildningarna bedrivs med rätt&lt;br&gt;kvalitet, har en god arbetslivsförankring och för individen&lt;br&gt;lägger grunden till framgångar i arbetslivet och god&lt;br&gt;utvecklingsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;En oberoende utvärdering av KY bör bedrivas. Utvärderingen&lt;br&gt;bör ses som ett instrument för verksamhetsutveckling snarare än&lt;br&gt;som en beskrivning. Utvärderingsuppdragen bör också innefatta&lt;br&gt;återkoppling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Ansvaret för finansiering och beställning bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis ligga på KY-styrelsen (nu kommittén). Detta&lt;br&gt;bör också innefatta att säkerställa att relevant samordning&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Uppföljningen bör anknyta till högskolans uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Tillsynen bör liksom hittills, ha två huvudsakliga syften: dels att&lt;br&gt;vidga kunskapen om den kvalificerade yrkesutbildningen, dels&lt;br&gt;att, som ett led i en verksamhetsutveckling, föra en dialog med&lt;br&gt;huvudsakligen studerande och utbildningsanordnare om&lt;br&gt;utbildningarnas kvalitet i vid mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utbildningarnas eget kvalitetsarbete måste innefatta både&lt;br&gt;arbetslivet och de studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;KY har inte utvecklat någon tydlig gräns mot andra&lt;br&gt;utbildningsformer, utan hämtar sitt innehåll från arbetslivet,&lt;br&gt;gymnasieskolan, påbyggnadsutbildningar i komvux och&lt;br&gt;högskolan. Att göra en tydlig gränsdragning vore meningslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;KY bör vara en kompletterande utbildningsform genom att&lt;br&gt;producera eftergymnasial utbildning som inte kommer till stånd&lt;br&gt;i resten av utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Med tillämpning av finansieringsprincipen bör staten och&lt;br&gt;kommunerna komma överens om att de medel som&lt;br&gt;kommunerna använder för påbyggnadsutbildningar förs över till&lt;br&gt;ett nytt KY-anslag och att påbyggnadsutbildningama och KY&lt;br&gt;hanteras inom samma administrativa funktion och en gemensam&lt;br&gt;ekonomisk ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Högskolan kan lämna stora bidrag till kvalitetsarbetet inom KY&lt;br&gt;och som direkt leverantör av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den koppling som finns nu, att högskolan skall vara företrädd i&lt;br&gt;ledningsgruppen, bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;För att öka tydligheten bör begreppet poäng förtydligas så att&lt;br&gt;man i bestämmelser och annat konsekvent använder uttrycket&lt;br&gt;KY-poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;1 fråga om tillgodoräkning i högskolan skall samma regler&lt;br&gt;tillämpas som i fråga om tillgodoräkning av annan utbildning än&lt;br&gt;KY.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kompetensbehovet i arbetslivet skall styra utbildningarnas&lt;br&gt;längd. Det är dock en fördel om utbildningarna inte blir alltför&lt;br&gt;långa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det är inte heller önskvärt att utbildningstiden blir för kort. Det&lt;br&gt;är svårt att åstadkomma en kvalificerad yrkesutbildning, med&lt;br&gt;lärande i arbete som ett kännetecknande och väsentligt inslag,&lt;br&gt;av god kvalitet under en kortare tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Man bör kunna bedriva KY även på deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Man bör även fortsättningsvis undvika höga behörighetskrav i&lt;br&gt;framför allt matematik och naturvetenskapliga ämnen som&lt;br&gt;utestänger studerande från yrkesinriktade gymnasieprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det är viktigt att alltid se till att könsskillnader uppmärksammas&lt;br&gt;i såväl utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete som i centralt&lt;br&gt;initierad uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;För att få mer variation och djup i åtgärder för att motverka&lt;br&gt;könsmässigt traditionella val kan en metod vara att arbeta fram&lt;br&gt;en handledning där konkreta åtgärder beskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;En tidsbegränsning är nödvändig för att kunna skapa ett&lt;br&gt;flexibelt och dynamiskt system där en reell prövning av&lt;br&gt;utbildningarnas aktualitet faktiskt kan genomföras. Ett&lt;br&gt;medgivande om att starta en utbildning bör inte få omfatta mer&lt;br&gt;än fem starter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det bör alltid finnas en ansvarig utbildningsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;KY bör vara en egen utbildningsform med en samlad nationell&lt;br&gt;administration i huvudsak som den nuvarande&lt;br&gt;försöksverksamheten. Det innebär att den politiska nivån lägger&lt;br&gt;fast mål, ställer upp verksamhetskrav och anger volymer,&lt;br&gt;medan den närmre administrationen, uppföljningen,&lt;br&gt;utvärderingen och tillsynen handhas av en instans under&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;En KY-styrelse med allsidig förankring bör ansvara för&lt;br&gt;hanteringen av KY.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Beviljandefunktionen och tillsynsfunktionen bör hållas Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samman. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Omfattningen på lärande i arbete får ett intervall på 25-35&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det bör finnas sanktionsmöjligheter i samband med tillsyn och&lt;br&gt;förekommande kvalitetsbrister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning redovisar vidare i&lt;br&gt;betänkandet uppgifter som rör de studerande i kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning bl.a. avseende könsfördelning, åldersstruktur,&lt;br&gt;födelseland, studiebakgrund och social bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T.o.m. den 31 december 1998 hade sammanlagt 10 000 studerande&lt;br&gt;påbörjat en KY-utbildning och var kvar tre veckor efter start. Av dem var&lt;br&gt;46 procent kvinnor och 54 procent män. 1 högskolan var andelen&lt;br&gt;nybörjare bland kvinnor 54 procent och män 46 procent perioden hösten&lt;br&gt;1996 - hösten 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersfördelningen bland de som påbörjade en KY-utbildning t.o.m.&lt;br&gt;den 31 december 1998 var 54 procent 24 år och yngre, 32 procent 25-34&lt;br&gt;år och 14 procent 35 år och äldre. Detta ger en medelålder vid start på&lt;br&gt;27,1 för kvinnor och 25,7 för män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller geografisk rekrytering har t.o.m. 1998 i genomsnitt 73&lt;br&gt;procent varit från det egna länet, tolv procent från omgivande län och 15&lt;br&gt;procent från övriga län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tio procent av KY-nyböijama är födda utomlands. Av dessa är den&lt;br&gt;största gruppen, 78 procent, födda i länder utanför EU, 6 procent i länder&lt;br&gt;inom EU men utanför Norden och 16 procent i Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) har på kommitténs uppdrag tagit fram&lt;br&gt;uppgifter om gymnasial bakgrund för nybörjare inom den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen t.o.m. 1998 och högskolenybörjare hösten 1996 -&lt;br&gt;hösten 1998. En betydligt större andel, 35 procent, av KY-nybörjama har&lt;br&gt;två- och treåriga yrkesförberedande gymnasieutbildningar i botten än&lt;br&gt;bland högskolenybörjama, 19 procent. Männen står för merparten av&lt;br&gt;skillnaden. 43 procent av männen i KY har yrkesförberedande&lt;br&gt;gymnasium och 18 procent av männen bland högskolenyböijama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik som SCB har tagit fram visar att andelen studerande med&lt;br&gt;arbetarbakgrund är större bland KY-nybörjama än bland&lt;br&gt;högskolenybörjama, 29 respektive 23 procent. I den underliggande&lt;br&gt;populationen i motsvarande åldrar, yngre än 35 år, kom drygt en tredjedel&lt;br&gt;från arbetarhem. Detta innebär att studerande från arbetarhem är&lt;br&gt;underrepresenterade i båda utbildningsformema, men att&lt;br&gt;underrepresentationen är mindre bland KY-nybörjare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utvärderingen av KY&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utvärderingen av KY drar forskargruppen från Luleå tekniska&lt;br&gt;universitet ett antal slutsatser och gör reflektioner om&lt;br&gt;försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning fram till början av&lt;br&gt;år 1999. De konstaterar att intresset för att delta i försöksverksamheten&lt;br&gt;har varit stort. Fram till den 15 mars 1999 hade KY-kansliet tagit emot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;819 ansökningar om att få starta utbildning och beviljat 208 av dessa.&lt;br&gt;Branscherna tillverkning och IT svarar för nästan hälften av&lt;br&gt;utbi Idningsplatsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskargruppen karaktäriserar drygt 80 av utbildningarna som&lt;br&gt;yrkesutbildningar, medan de övriga har en sådan bredd att de kan&lt;br&gt;betecknas som branschutbildningar. De har i utvärderingen inte funnit&lt;br&gt;någon utbildning som är så generell att den inte kan leda till anställning&lt;br&gt;direkt efter att den avslutats. Relativt många utbildningar inriktar sig på&lt;br&gt;befordran till någon form av arbetsledande befattning inom den bransch&lt;br&gt;där den studerande redan har sin utbildning och anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försöksverksamheten kan utbildningarna anordnas av statliga&lt;br&gt;universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda&lt;br&gt;utbildningsanordnare. Kommuner har varit ansvariga&lt;br&gt;utbildningsanordnare i 59 procent av fallen och driver utbildningar inom&lt;br&gt;alla branscher. Privata anordnare utgör 19 procent och återfinns inom de&lt;br&gt;flesta branscher men med cn viss koncentration inom ekonomi och IT.&lt;br&gt;Högskolor och universitet är huvudmän i 15 procent av fallen och är&lt;br&gt;huvudsakligen ansvariga utbildningsanordnare för kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning inom områdena tillverkning och IT. Landstingen är&lt;br&gt;engagerade inom branscherna vård samt jord, skog och trädgård, och är&lt;br&gt;ansvariga utbildningsanordnare i tre procent av fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 procent av de studerande har anställning sex månader efter&lt;br&gt;avslutade studier. Till detta kommer drygt fyra procent egna företagare,&lt;br&gt;vilket innebär att nästan 80 procent har arbete. Av dessa är 84 procent&lt;br&gt;verksamma inom det yrkesområde som utbildningen omfattat.&lt;br&gt;Övergången till högskolestudier är relativt låg och var 1999 sju procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om hur en framtida kvalificerad yrkesutbildning&lt;br&gt;efter försöksverksamheten skall utformas, poängterar forskargruppen att&lt;br&gt;det oavsett organisatorisk placering är viktigt att utbildningarna fokuserar&lt;br&gt;på yrke, alt lärande i arbete bevaras, att näringslivets engagemang säkras&lt;br&gt;och att flexibiliteten mot arbetsmarknadens krav bevaras. Vidare pekar de&lt;br&gt;på problem som måste lösas om försöksverksamheten övergår i reguljär&lt;br&gt;form. Kvalificerad yrkesutbildning måste få en egen identitet eller&lt;br&gt;kopplas till en etablerad identitet och kopplingarna till högskolan måste&lt;br&gt;klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvärderingen presenteras fyra olika möjliga utvecklingslinjer för den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningen som de kallar likvidation, prolongation,&lt;br&gt;integration och separation. Likvidation innebär att de olika&lt;br&gt;utbildningsuppdragen helt integreras i det nuvarande skolsystemet, vilket&lt;br&gt;i praktiken skulle innebära en kommunalisering av den kvalificerade&lt;br&gt;yrkesutbildningen. En sådan reform skulle enligt forskargruppen innebära&lt;br&gt;en utbyggnad av de gymnasiala påbyggnadsutbildningama. Prolongation&lt;br&gt;innebär att KY-kommittén övergår till att bli en myndighet med ansvar&lt;br&gt;för utveckling, planering, prioritering, kvalitetssäkring, utvärdering och&lt;br&gt;finansiering av utbildningarna. För genomförandet svarar många olika&lt;br&gt;utbildningsanordnare och företag. Integration innebär att den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningen skulle bli en del av det reguljära&lt;br&gt;universitets- och högskolesystemet. Separation står i utvärderingen för att&lt;br&gt;de kvalificerade yrkesutbildningarna organiseras som en egen&lt;br&gt;yrkeshögskola. För att ge den en egen identitet skulle det finnas särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnader och campusområden, vilket kräver en större koncentration av&lt;br&gt;resurser till större enheter än dagens kvalificerade yrkesutbildningar och&lt;br&gt;forskargruppen finner en länsindelning lämplig. I utvärderingen förs ett&lt;br&gt;resonemang om för- och nackdelar med de olika alternativen men&lt;br&gt;förordar inte uttryckligen någon av dem framför de andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen konstateras i utvärderingen att försöksverksamheten med&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning har varit framgångsrik. Studerande har sökt&lt;br&gt;sig till utbildningarna, utbildningsanordnama har tagit sig an uppgiften&lt;br&gt;på ett seriöst sätt, företagen har ställt upp med platser för lärande i arbete&lt;br&gt;och de studerande har i stor utsträckning fått arbeten efter avslutad&lt;br&gt;utbildning. De problem som utvärderingen har observerat förtar inte det&lt;br&gt;övergripande intrycket att det har fungerat bra. Forskargruppens&lt;br&gt;uppfattning är att den kvalificerade yrkesutbildningen bör övergå i&lt;br&gt;reguljär verksamhet på något sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Projektet eftergymnasial yrkesutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse Samverkan, ansvar och utveckling -&lt;br&gt;Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr.&lt;br&gt;1998/99:121) gjordes bedömningen att det på sikt behövs ett samlat&lt;br&gt;system för de eftergymnasiala yrkesutbildningarna, vid sidan av&lt;br&gt;högskolan, och att detta skall vara tydligt anpassat till arbetsmarknadens&lt;br&gt;behov. Genom ett samlat system där staten har det övergripande ansvaret&lt;br&gt;avseende dimensionering, resurstilldelning och tillsyn ges bättre&lt;br&gt;möjligheter att möta efterfrågan av återkommande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget till projektet Eftergymnasial yrkesutbildning anges att&lt;br&gt;målsättningen är att lämna ett samlat förslag om den eftergymnasiala&lt;br&gt;yrkesutbildningens dimensionering och organisation så att den väl svarar&lt;br&gt;mot nya behov på arbetsmarknaden, grundat på den försöksverksamhet&lt;br&gt;med viss kvalificerad yrkesutbildning (KY) som pågått sedan år 1996.&lt;br&gt;Utgångspunkten bör vara att de eftergymnasiala yrkesutbildningarna skall&lt;br&gt;kännetecknas av en tydlig arbetslivsanknytning och flexibilitet.&lt;br&gt;Uppdraget berörde påbyggnadsutbildningar (PU), inom den kommunala&lt;br&gt;vuxenutbildningen (komvux) och som anordnas av Statens skolor för&lt;br&gt;vuxna (SSV), kvalificerad yrkesutbildning (KY), vissa utbildningar som&lt;br&gt;anordnas av kompletterande skolor, vissa yrkesutbildningar inom&lt;br&gt;folkbildningen, yrkesteknisk högskola (YTH) och vissa andra kortare&lt;br&gt;yrkesutbildningar inom högskolan och vissa arbetsmarknadsutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för projektet genomfördes två seminarier vid&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet våren 2000. Vid dessa deltog totalt omkring 60&lt;br&gt;representanter från olika myndigheter, kommuner och organisationer med&lt;br&gt;intressen på området. Teman som diskuterades var bl.a. individens och&lt;br&gt;samhällets behov av eftergymnasial yrkesutbildning utifrån förändrade&lt;br&gt;kvalifikationskrav i arbetslivet, förhållandet till högskolan och den&lt;br&gt;enskildes möjligheter att kunna gå vidare i utbildningssystemet,&lt;br&gt;arbetslivets medverkan, social snedrekrytering, integration och mångfald&lt;br&gt;samt kvalitets- och tillsynsfrågor. Projektgruppen besökte bl.a. Finland&lt;br&gt;för att informera sig om de finska yrkeshögskolorna och Tyskland, då&lt;br&gt;studiebesök vid s.k. Fachhochschulen ingick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppen lämnade sitt förslag En ny eftergymnasial Prop. 2000/01:63&lt;br&gt;yrkesutbildning (Ds 2000:33) i maj 2000. Projektgruppens överväganden Bilaga 1&lt;br&gt;och bedömningar har utmynnat i ett antal förslag om vilka kriterier som&lt;br&gt;bör gälla för den eftergymnasiala yrkesutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den eftergymnasiala yrkesutbildningen skall vara en egen&lt;br&gt;utbildningsform som regleras i särskild lag och förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den skall bygga på kunskaper från gymnasieskolans nationella&lt;br&gt;eller specialutformade program eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utbildningsanordnarens rättsliga ställning skall i sig inte utgöra&lt;br&gt;något hinder för att vara anordnare av cn eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Företrädare för arbetslivet skall ingå i varje utbildnings&lt;br&gt;ledningsgrupp och där utgöra en majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;För tillträde till eftergymnasial yrkesutbildning skall gälla att&lt;br&gt;sökanden uppfyller kraven för grundläggande behörighet till&lt;br&gt;högskolan eller har förvärvat motsvarande kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det skall finnas nationellt giltiga bestämmelser om hur urval av&lt;br&gt;behöriga sökande skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det skall finnas möjligheter att tillgodoräkna eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning vid övergång till studier i högskolan och&lt;br&gt;tvärtom. Tillgodoräknandet skall avgöras av mottagande&lt;br&gt;institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den normala utbildningstiden skall vara två års heltidsstudier&lt;br&gt;eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utbildningsutbudet skall huvudsakligen styras utifrån&lt;br&gt;bedömningar om den framtida efterfrågan i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det skall imättas en särskild examen for eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning och införas ett standardiserat betygssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kvalitetskriterier skall fastställas på nationell nivå.&lt;br&gt;Högskoleverket skall svara för tillsyn, kvalitetsgranskning och&lt;br&gt;utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Resursfördelning skall ske genom eget anslag eller separata&lt;br&gt;anslagsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det skall finnas en systematik för omprövning av medgivanden&lt;br&gt;om anordnande av eftergymnasial yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utbildningar skall kunna ges på heltid, deltid, i form av&lt;br&gt;distansutbildning och inte enbart terminsbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Rättssäkerhet och inflytande för studerande i eftergymnasial&lt;br&gt;yrkesutbildning skall garanteras genom bestämmelser i&lt;br&gt;författningstext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Delar av eftergymnasial yrkesutbildning och eventuellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhörande fristående kurser skall på samma sätt som&lt;br&gt;högskoleutbildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kunna&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upphandlas&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgruppen har i enlighet med sitt uppdrag också analyserat de tre&lt;br&gt;alternativa organisationsmodeller för eftergymnasial yrkesutbildning som&lt;br&gt;presenterades i regeringens skrivelse Samverkan, ansvar och utveckling -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning (skr. Prop. 2000/01:63&lt;br&gt;1998/99:121). Dessa tre modeller är anknuten till högskolan, inrättande Bilaga 1&lt;br&gt;av en särskild myndighet och operativt ansvar hos organ knutet till&lt;br&gt;regionala kompetensråd. Projektgruppen föreslår att en särskild&lt;br&gt;myndighet skall inrättas för att ansvara för utbildningsformen fr.o.m. år&lt;br&gt;2002. Vidare föreslås att en organisationskommitté får uppdraget att&lt;br&gt;under en övergångsperiod organisera myndigheten och successivt&lt;br&gt;inordna berörda utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tertiärbegreppet och internationell utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Internationellt och kanske framfor allt i OECD-sammanhang (OECD -&lt;br&gt;Organisation for Economic Co-operation and Development) används&lt;br&gt;begreppet tertiär utbildning (tertiary education) för att beskriva&lt;br&gt;eftergymnasial utbildning såväl inom universitets- och högskolesektor&lt;br&gt;som vid sidan av denna. Med tertiär utbildning avses många olika typer&lt;br&gt;av institutioner och utbildningsprogram som placerar sig ovanför&lt;br&gt;gymnasienivån, dvs. på eftergymnasial nivå. Detta beskrivs i OECD:s&lt;br&gt;rapport Redefining tertiary education från 1998. Denna placering är inte&lt;br&gt;enbart definierad i akademiska termer, eftersom erfarenhet och mognad&lt;br&gt;också kan tillmätas värde vid behörighetsprövning och urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För OECD-ländema finns behov av att definiera den tertiära&lt;br&gt;utbildningsnivån för främst statistiska sammanhang. Medlemsländerna&lt;br&gt;har emellertid mycket olika utbildningssystem. Vissa medlemsländer gör&lt;br&gt;tidigt en uppdelning på yrkesutbildningar och mer teoretiska, akademiska&lt;br&gt;utbildningar. Andra länder, däribland Sverige gör inte denna uppdelning&lt;br&gt;utan har hittills samlat nästan all eftergymnasial utbildning inom en&lt;br&gt;samlad organisation, högskolan. Begreppet eftergymnasial är inte&lt;br&gt;relevant för länder som inte har ett samlat gymnasiebegrepp som i&lt;br&gt;Sverige. Därför är tertiär nivå ett begrepp som blir mer begripligt vid&lt;br&gt;jämförelser mellan olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom tertiär utbildning är den del av utbildningsprogrammen som inte&lt;br&gt;är universitets- och högskoleutbildning ofta kortare och närmare knutna&lt;br&gt;till arbetsmarknaden. Begreppet har kommit att omfatta ett bredare&lt;br&gt;spektrum av studerande, aktörer och ämnesområden, än vad som&lt;br&gt;traditionellt återfinns inom universitetssektom. En stor del av&lt;br&gt;utvecklingen inom utbildningsväsendet när det gäller yrkesutbildning tar&lt;br&gt;i dag plats utanför det traditionella universitetsväsendet. Tertiär&lt;br&gt;utbildning medger såväl heltids- som deltidsstudier, studerande i alla&lt;br&gt;åldrar och täcker ett brett utbud för olika intressen och fallenheter. Det&lt;br&gt;kan inbegripa olika tolkningar av vad man i skilda länder menar med ”de&lt;br&gt;första åren&amp;quot;. Begreppet de första åren används inom OECD och avser&lt;br&gt;den första utbildningsperiod efter gymnasienivån eller motsvarande&lt;br&gt;utbildningsform som leder till någon form av examen för yrkesarbete&lt;br&gt;eller till fortsatta studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tertiär utbildning medger även ett brett utbud av olika anordnare, från&lt;br&gt;universitet till tvååriga yrkeshögskolor och en stor mängd erkännanden&lt;br&gt;och examina på olika nivåer. Ett ökat deltagande i tertiär utbildning&lt;br&gt;avspeglar samtida livsstilar och ambitioner hos unga, ett ökat intresse hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxna för lärande på en kvalificerad nivå och framväxten av&lt;br&gt;kunskapssamhället där cn längre utbildningsbakgrund blir en social&lt;br&gt;norm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet tertiär utbildning har ingen rättslig innebörd. Vid&lt;br&gt;internationella jämförelser krävs därför särskild omsorg för att precisera&lt;br&gt;sammanhang, strukturer och processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ny lagstiftning 1991 om temporära yrkeshögskolor inleddes&lt;br&gt;arbetet med att utveckla en ny typ av akademisk examen och att skapa en&lt;br&gt;ny icke-akademisk sektor som erbjuder utbildning på eftergymnasial&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkeshögskolorna antar studerande som avlagt cn studentexamen,&lt;br&gt;grundläggande yrkesexamen eller någon motsvarande internationell eller&lt;br&gt;utländsk examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland har 29 yrkeshögskolor. Flest studieplatser återfinns inom&lt;br&gt;teknik och kommunikation, handel och administration. De studerande&lt;br&gt;väljer mellan olika utbildningsprogram som leder fram till en&lt;br&gt;yrkeshögskoleexamen. Programmen varar mellan tre och ett halvt år och&lt;br&gt;fyra år. Programmen är utvecklade utifrån arbetslivets krav och&lt;br&gt;utvecklingsbehov och är inriktade på bestämda uppgiftsområden i&lt;br&gt;arbetslivet. Varje program innehåller grund- och yrkcsstudier, fritt&lt;br&gt;valbara studier, praktik och slutprov. Alla utbildningar inom&lt;br&gt;yrkeshögskolan skall innehålla en praktikperiod om minst 20 veckor.&lt;br&gt;Omfattning och förläggning är i övrigt inte reglerade och kan därför&lt;br&gt;variera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland finns drygt ca 150 s.k. Fachhochschulen. Ungefär en tredjedel&lt;br&gt;av dem som fortsätter till högre utbildning i Tyskland studerar vid en&lt;br&gt;Fachhochschulc. Här ges en mera yrkesnära utbildning än vid de&lt;br&gt;traditionella universiteten. Lärarna hämtas vanligen från arbetslivet och&lt;br&gt;de studerande tillbringar ofta en eller två terminer på cn arbetsplats. Det&lt;br&gt;finns ett 50 program inom 11 olika branschområden. Utbildning ges&lt;br&gt;främst inom tillverkning, IT, ekonomi, offentlig förvaltning, socialt&lt;br&gt;arbete samt design. Utbildningstiden är runt fyra år. Efter avslutad&lt;br&gt;utbildning kan de studerande få ett särskilt diplom från en&lt;br&gt;Fachhochschule. De som önskar kan efter grundutbildningen läsa en&lt;br&gt;påbyggnadsutbildning som i allmänhet omfattar 3 terminer. Sedan 1998&lt;br&gt;går det att studera till en internationell Bachelor- eller Masterexamen. I&lt;br&gt;Tyskland finns även Berufsakademien sedan 1970-talet. Utbildningarna&lt;br&gt;är treåriga och främst inriktade på ekonomi, teknik och socialt arbete.&lt;br&gt;Skolförlagd utbildning varvas med arbete på en arbetsplats i block om&lt;br&gt;tolv veckor då de studerande får lön. Utbildningsplanen utformas i&lt;br&gt;samarbete mellan skolorna och de arbetsplatser som deltar och fastställs&lt;br&gt;av utbildningsministeriet i delstaten. Utbildningen är inte inordnad i&lt;br&gt;systemet för högre utbildning. De studerande antas av de medverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagen och de får skriva kontrakt för att jobba för aktuellt företag Prop. 2000/01:63&lt;br&gt;under en period efter examen, ett särskilt diplom från en Berufsakademie. Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre utbildning har på Irland traditionellt bedrivits vid universitet,&lt;br&gt;tekniska högskolor och lärarhögskolor. Dessa har i huvudsak varit statligt&lt;br&gt;finansierade och har varit självständiga och självstyrda. Under senare år&lt;br&gt;har ett flertal oberoende privata högskolor inom främst handelsområdet&lt;br&gt;etablerats. De tekniska högskolorna samarbetar med näringslivet i fråga&lt;br&gt;om utbildningsinnehåll och vid examination men arbetslivet deltar inte&lt;br&gt;aktivt i utbildningarna. Ett studiealtemativ är de tvååriga&lt;br&gt;yrkesförberedande utbildningarna som leder till ett National Certificate.&lt;br&gt;Drygt 40 procent av studerande inom IT väljer detta alternativ.&lt;br&gt;Studerande som önskar fördjupa sig kan läsa ytterligare en National&lt;br&gt;Diploma eller en längre akademisk examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre utbildning ges vid universitet och institut för högre utbildning.&lt;br&gt;Man brukar skilja mellan de ”gamla” och de ”nya” universiteten. De&lt;br&gt;gamla universiteten erbjuder utbildningar inom olika områden som leder&lt;br&gt;till en generell akademisk examen. Alla universitet är självständiga men&lt;br&gt;finansieras huvudsakligen genom offentliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya universiteten kallades fram till 1992 för Polytechnics och var&lt;br&gt;ursprungligen inrättade genom donationer för att ge kvinnor och män från&lt;br&gt;arbetarklassen en möjlighet att gå igenom olika former av&lt;br&gt;yrkesutbildningar. Dagens nya universitet erbjuder i stort sett samma&lt;br&gt;utbud som de äldre universiteten, men lägger en något större tonvikt på&lt;br&gt;yrkesinriktad utbildning. Antagningskrav och examina är i princip de&lt;br&gt;samma som vid de gamla universiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett komplement till universiteten finns även Open University som&lt;br&gt;erbjuder distansundervisning. Studenter kan välja mellan 134 kurser&lt;br&gt;inom grundutbildning och högre nivå. Vissa behörighetskrav kan&lt;br&gt;förekomma, men man eftersträvar att anta alla sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på vidareutbildningsinstitutioner är Further Education&lt;br&gt;Colleges som traditionellt sett har varit yrkesinriktade, men som idag&lt;br&gt;även erbjuder teoretisk utbildning. Det finns vissa skolor med speciella&lt;br&gt;inriktningar som t.ex. konstskolor och jordbruksskolor. Ett annat exempel&lt;br&gt;på vidareutbildningsinstitutioner är Tertiary Colleges som kombinerar&lt;br&gt;utbildning som erbjuds vid Further Education Colleges och 5A/A Form&lt;br&gt;Colleges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien utvecklas för närvarande en försöksverksamhet med en&lt;br&gt;ny examen inom högskolesystemet benämnd Foundation degree.&lt;br&gt;Utbildningarna är tvååriga samt syftar till att ge den specialistkompetens&lt;br&gt;som arbetsmarknaden kräver och utformas därför i samverkan med&lt;br&gt;arbetslivet. Varje program skall innehålla en blandning av akademisk&lt;br&gt;kunskap och specifika eller tekniska färdigheter för aktuellt område. Ett&lt;br&gt;viktigt inslag i utbildningarna är lärande i arbete. Utbildningarna skall&lt;br&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;präglas av flexibilitet avseende pedagogik, tillgänglighet och skall kunna Prop. 2000/01:63&lt;br&gt;bedrivas i form av distansstudier. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre utbildning erbjuds vid institutioner for högre yrkesutbildning&lt;br&gt;(HBO), universitet (WO) och Open University (OU). Både universitet&lt;br&gt;och HBO erbjuder lärarutbildning. Instituten för högre utbildning har&lt;br&gt;traditionellt haft en hög grad av akademisk frihet och&lt;br&gt;självbestämmanderätt. De ansvarar för examensprogrammens innehåll&lt;br&gt;och mottar cn årlig budget från staten. Dessutom får studenterna betala&lt;br&gt;årliga avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre yrkesutbildningen innehåller både teoretisk och praktisk&lt;br&gt;utbildning. Det finns sju olika ämnesprogram med anknytning till olika&lt;br&gt;yrkesområden. De flesta utbildningar innehåller en obligatorisk&lt;br&gt;praktikdel. Det finns ca 70 stycken s.k. hogeschools och 70 procent av&lt;br&gt;dessa är privata. Normal utbildningstid är fyra år. Studier kan bedrivas&lt;br&gt;under maximalt sex år på heltid eller nio år på deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbildning som leder till en examen (doctoraalprogrammes)&lt;br&gt;omfattar i allmänhet fyra år men kan ta upp till sex år. Studenterna måste&lt;br&gt;inom två år godkännas på en grundexamen. En slutexamen sker i slutet&lt;br&gt;av det fjärde året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Open university erbjuder liknande kurser som universitet och&lt;br&gt;högskolor men i form av distansundervisning. Det finns inga&lt;br&gt;antagningskrav och det råder stor valfrihet vid utformandet av&lt;br&gt;studieprogram. Utbildningen kan avslutas med enbart betyg i de kurser&lt;br&gt;som lästs eller med en fullständig HBO-examcn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1992 har en försöksverksamhet pågått med så kallad&lt;br&gt;&amp;quot;samarbetsutbildning&amp;quot;. Studenterna växlar mellan perioder av studier och&lt;br&gt;heltidsarbete inom något relevant arbetsområde. Utbildningen leder till&lt;br&gt;en examen (getuigschrift van HBO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som avgivit&lt;br&gt;yttrande över betänkandet Kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning (SOU 1999:122):&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Statens invandrarverk,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Ekonomistymingsverket,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Nämnden för offentlig upphandling, Dramatiska&lt;br&gt;institutet, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Borås,&lt;br&gt;Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad, Högskolan i&lt;br&gt;Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Skövde, Högskolan i&lt;br&gt;Trollhättan/Uddevalla , Högskolan i Kristianstad, Idrottshögskolan i&lt;br&gt;Stockholm, Karlstads universitet, Karolinska Institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstfack, Kungliga, Musikhögskolan i Stockholm, Kungliga Tekniska&lt;br&gt;högskolan, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds&lt;br&gt;universitet Lärarhögskolan i Stockholm, Mitthögskolan, Mälardalens&lt;br&gt;högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet,&lt;br&gt;Växjö universitet, Örebro universitet, Kunskapslyftskommittén,&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen Högskolan i Jönköping,&lt;br&gt;Statens institut för handikappfrågor i skolan, Internationella&lt;br&gt;Programkontoret för utbildningsområdet, Högskoleverket, Verket för&lt;br&gt;högskoleservice Institutet för framtidstudier, Statens skolverk, Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet,&lt;br&gt;Jämställdhetsombudsmannen, Närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;Glesbygdsverket, Integrationsverket, Länsstyrelsen i Blekinge län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jönköpings län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Södermanlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västra Götaland,&lt;br&gt;Gävleborgs Läns Landsting, Kronobergs Läns Landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Läns Landsting, Östergötlands Läns Landsting Bengtsfors&lt;br&gt;kommun, Borlänge kommun, Botkyrka kommun, Falkenbergs kommun,&lt;br&gt;Faluns kommun, Gislaveds kommun, Gävle kommun, Göteborgs stad,&lt;br&gt;Hudiksvall kommun, Hässleholms kommun, Jönköpings kommun,&lt;br&gt;Karlskoga kommun, Köpings kommun, Landskrona kommun, Mariestads&lt;br&gt;kommun, Olofströms kommun, Stockholms stad, Storuman kommun,&lt;br&gt;Strömsunds kommun, Sundsvalls kommun, Trelleborg kommun, Åmål&lt;br&gt;kommun, Östersunds kommun, Lärarförbundet Läramas riksförbund,&lt;br&gt;Svenska metallarbetarförbundet, Svenska kommunalarbetarförbundet,&lt;br&gt;Svenska arbetsgivarföreningen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges akademikers&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;skogsindustri förbund Civilingenjörsförbundet, Sveriges förenade&lt;br&gt;studentkårer, Svenska industriförbundet, Landstingsförbundet Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungliga&lt;br&gt;vetenskapsakademien Folkbildningsrådet, Sveriges vägledarförening,&lt;br&gt;Sveriges KY-förening, Skolledarna Friskolomas riksförbund,&lt;br&gt;Företagamas riksorganisation Stockholms handelskammare,&lt;br&gt;Naturbrukets Yrkesnämnd, Verkstadsindustrins Yrkesnämnd, VVS-&lt;br&gt;branschens, yrkesnämnd, Lemia AB, Telia, Volvo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa har följande antal spontana remissyttranden inkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stads hantverksförening, Föreningen underhållsteknik,&lt;br&gt;Sametinget, Skellefteå kommun, Nässjö kommun, Riksförbundet för&lt;br&gt;statlig och kommunal vuxenutbildning, Samverkansgruppen för KY i&lt;br&gt;mälardalen, AlV-nätverk för forskning och utveckling av arbete i&lt;br&gt;Västsverige, KY-ansvariga i kalix kommun, Teatrarnas riksförbund,&lt;br&gt;Målaremästama, VVS-installatörema, Föreningen V, Elektriska&lt;br&gt;installatörsorganisationcn-EIO, Kylentrcprenöremas förening, Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet, Regionala kompetensrådet i Östergötland, Västra&lt;br&gt;götalandsrcgionen, svensk teaterunion, Sveriges verkstadsindustrier,&lt;br&gt;Svenska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;distanshögskolan,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aimega,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Saco-student,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansutbildningsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som avgivit&lt;br&gt;yttrande över departementsskrivelsen En ny&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning (Ds 2000:33)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Statens invandrarverk,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Ekonomistymingsverket,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Nämnden tor offentlig upphandling, Uppsala&lt;br&gt;universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms&lt;br&gt;universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska&lt;br&gt;institutet, Kungl. Tekniska Högskolan, Luleå tekniska universitet,&lt;br&gt;Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet,&lt;br&gt;Mitthögskolan, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Malmö högskola,&lt;br&gt;Danshögskolan, Dramatiska institutet, Högskolan i Borås, Högskolan&lt;br&gt;Dalarna, Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle, Högskolan i Kalmar,&lt;br&gt;Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i&lt;br&gt;Trollhättan/Uddevalla, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan,&lt;br&gt;Lärarhögskolan i Stockholm, Mälardalens högskola, Operahögskolan i&lt;br&gt;Stockholm, Södertörns högskola, Teaterhögskolan i Stockholm, Sveriges&lt;br&gt;Lantbruksuniversitet, Chalmers tekniska högskola AB,&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Ersta&lt;br&gt;Sköndal högskola, Internationella programkontoret för&lt;br&gt;utbildningsområdet, Högskoleverket, Statens skolverk, Centrala studie-&lt;br&gt;stödsnämnden, Överklagandenämnden för högskolan, Distansutbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten, Ungdomsstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet, Jämställdhetsombudsmannen, Institutet för arbets-&lt;br&gt;marknadspolitisk utvärdering, Närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;Glesbygdsverket, Integrationsverket, Länsstyrelsen i Gävleborgs län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västra Götaland, Länsstyrelsen i Östergötlands län,&lt;br&gt;Gävleborgs Läns Landsting, Västra Götalandsregionen (f.d. Göteborg&lt;br&gt;och Bohusläns Landsting samt Skaraborgs Läns Landsting),&lt;br&gt;Västerbottens Läns Landsting, Arboga kommun, Botkyrka kommun,&lt;br&gt;Falkenbergs kommun, Falu kommun, Gislaveds kommun, Gävle&lt;br&gt;kommun, Göteborgs stad, Jönköpings kommun, Karlskoga kommun,&lt;br&gt;Kiruna kommun, Kramfors kommun, Köpings kommun, Landskrona&lt;br&gt;kommun, Motala kommun, Norrköpings kommun, Olofströms kommun,&lt;br&gt;Stockholms stad, Sundsvalls kommun, Trelleborg kommun, Uppsala&lt;br&gt;kommun, Älmhults kommun, Östersunds kommun, Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, Skolledarna, Svenska&lt;br&gt;arbetsgivareföreningen, Svenska kommunalarbetareförbundet, Sveriges&lt;br&gt;akademikers centralorganisation, Sveriges skogsindustriförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges förenade studentkårer,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska industriförbundet, Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet, Sveriges verkstadsindustrier, Folkbildningsrådet, Friskolomas&lt;br&gt;riksförbund, Företagarnas riksorganisation, Stockholms handelskammare,&lt;br&gt;Sveriges KY-förening, Sveriges vägledarförening, Verkstadsindustrins&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesnämnd (Svenska metallarbetareförbundet), Lcmia AB, Telia,&lt;br&gt;Volvo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa har även ett antal spontana yttranden inkommit: Sveriges&lt;br&gt;Hantverks och Småföretag samt Stockholms Hantverksförening,&lt;br&gt;Skogsbrukets yrkesnämnd, Västerås stad, Föreningen Underhållsteknik,&lt;br&gt;Nässjö kommun, Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, Sveriges&lt;br&gt;Universitets &amp;amp; Högskoleförbund, Utbildningsföretagens Förening,&lt;br&gt;Haninge kommun, Fristående konst- och hantverksskolors samråd,&lt;br&gt;ALMEGA, Studentkåren i Sundsvall, Samverkansgruppen för KY i&lt;br&gt;Mälardalen (Arbetsgruppen för fortsättningsår på Kvalificerad&lt;br&gt;Yrkesutbildning), Tolk- och översättarinstitutet Stockholms universitet,&lt;br&gt;Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Nyckelviksskolan,&lt;br&gt;Svenska folkhögskolans lärarförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 januari 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson,&lt;br&gt;Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Ingegerd Wämersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om kvalificerad yrkesutbildning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om kvalificerad yrkesutbildning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-01-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-01-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-02-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-02-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-02-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 05:44:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 05:44:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:UbU14</uppgift>
<ref_dok_id>GO01UbU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Ahlqvist och Monica Öhman (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Ahlqvist och Monica Öhman (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Johansson (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Johansson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sofia Jonsson m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sofia Jonsson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Nilsson m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Nilsson m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Andersson m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:63&lt;br/&gt;
Kvalificerad yrkesutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:63 Kvalificerad yrkesutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Andersson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>