2287259 GO036 2000/01 6 prop prop prop Proposition 2000/01:6 Proposition Proposition Socialdepartementet 6 0 2000-09-14 00:00:00 2025-12-19 14:06:29 2001-01-01 00:00:00 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GO036/text https://data.riksdagen.se/dokument/GO036 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO036 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 2000/01:6</h1> <h2>Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO036/prop_200001__6-1.png" style="width:44pt;height:57pt;"/> Prop. 2000/01:6 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den den 14 september 2000 Göran Persson Ingela Thalén (Socialdepartementet) <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen föreslås att kommunerna ges möjlighet att träffa avtal om nytt eller i vissa fall bibehållet kostnadsansvar för insatser enligt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, i en annan kommun än hemkommunen för en enskild person som genom insatser enligt 9 § 8 eller 9 blivit folkbokförd i den andra kommunen. Sådana avtal far träffas med en annan kommun än hemkommunen eller en enskild vårdgivare i en annan kommun. Tillägget görs i syfte att underlätta för enskilda, t.ex. personer som har en ovanlig diagnos eller som har komplicerade funktionshinder, att få tillgång till anpassade boendelösningar och särskild kompetens som det kan vara svårt att till- handahålla i små kommuner. Tillägget ger också möjlighet för kommuner med ett litet befolkningsunderlag att samverka om bl.a. gemensamma gruppbostäder för att kunna erbjuda fler boendealternativ än vad som annars varit fallet. 1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 6 <h2>Innehållsförteckning</h2> Prop. 2000/01:6 1    Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3 2   Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade...............................................................4 3   Ärendet och dess beredning..............................................................5 4   Bakgrund...........................................................................................5 5   Avtal mellan kommuner....................................................................6 6   Ekonomiska konsekvenser..............................................................10 Bilaga 1 Utdrag ur Ds 1999:72 om kostnadsutjämning.......................12 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser..........................................13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 september 2000...................................................................................14 <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshind- rade. Prop. 2000/01:6 <h2>Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) ProP- 2000/01:6 om stöd och service till vissa</h2> <h2>funktionshindrade</h2> Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall införas en ny paragraf, 17a §, av föl- jande lydelse. <table border="1"> <tr><td> Nuvarande lydelse</td><td> Föreslagen lydelse</td></tr> <tr><td></td><td> 17a§ Utan hinder av 16 § första stycket för en kommun om synner- liga skäl föreligger träffa avtal om kostnadsansvar för insatser enligt 9 § för en enskild som genom insats enligt 9 § 8 eller 9 inte längre är eller inte kommer att vara bosatt i kommunen. Sådant avtal får träffas med en annan kommun eller med en enskild vårdgivare i en annan kommun.</td></tr> </table> Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. <h2>Ärendet och dess beredning</h2> Prop. 2000/01:6 Våren 1999 gav regeringen en arbetsgrupp i uppdrag att utforma förslag till ett statsbidrag för utjämning mellan kommuner av kostnader för verk- samhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade (LSS). Arbetsgruppen har bestått av företrädare från Regerings- kansliet, Socialstyrelsen, Statskontoret och Svenska Kommunförbundet. I november 1999 överlämnade arbetsgruppen promemorian Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för LSS-verksamhet (Ds 1999:72). I promemorian föreslås att kommunerna skall ges en utvidgad rätt att fa träffa avtal om kostnadsansvar för personer som efter den 1 januari 1996 flyttat till annan kommun för att ta del av LSS-verksamhet där (bilaga 7). Promemorian har remissbehandlats. En remissammanställ- ning i ärendet finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fil999/4579) och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. I propositionen om vissa kommunalekonomiska frågor (prop. 1999/2000:115) föreslog regeringen att ett statsbidrag införs för kommu- ner med höga kostnader för verksamhet enligt LSS. För särskilt dyra insatser enligt LSS föreslogs därutöver att ett extra statsbidrag införs. Riksdagen beslutar senare i höst om förslaget. Statsbidragen finansieras genom medel från utgiftsområde 25, anslaget Generella statsbidrag till kommuner och landsting samt Bidrag för särskilda insatser i vissa kom- muner och landsting. I propositionen aviserade regeringen dessutom ett förslag om utvidgad rätt att träffa avtal om kostnadsansvar för personer som genom insatser enligt 9 § 8 eller 9 LSS är eller kommer att bli folk- bokförda i annan kommun. Svenska Kommunförbundet har inkommit med en skrivelse till Social- departementet (dnr SI999/1520/ST) angående placeringskommunens ansvar när barn och ungdomar placerats i familjehem eller bostad med särskild service i en annan kommun med stöd av LSS eller socialtjänst- lagen (1980:620). <h2>Bakgrund</h2> Nuvarande utjämningssystem för kommuner och landsting baseras på förslag från beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn i betänkandet Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting (SOU 1994:144). Förslaget berörde även utjämning av kostna- der för verksamhet för funktionshindrade. Frågan om kostnader, utjäm- ning och avtal har därefter behandlats av flera utredningar. Socialtjänstkommittén har i sina betänkanden framhållit betydelsen av att samverkan mellan kommuner underlättas. Den föreslog en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (1980:620), som ger kommunerna möj- lighet att träffa avtal om vård eller boende för personer som inte längre är folkbokförda i kommunen. Kommittén framhöll också i sitt betänkande Rätten till bistånd inom socialtjänsten (SOU 1993:30) att om nya bestämmelser om kommunernas kostnadsansvar införs i socialtjänstlagen bör även motsvarande ändringar i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) övervägas. Vid remissbehandlingen ansåg flera remissinstanser att bestämmelserna i socialtjänstlagen och LSS behöver harmoniseras. År 1995 fick en arbetsgrupp inom Socialdepartementet i uppdrag att lämna förslag till utjämning av kostnader för insatser enligt LSS. Rege- ringen framhöll i propositionen Vissa frågor om personlig assistans och kostnadsansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1994/95:77) att frågan om en mer genom- gripande ändring av LSS borde prövas samtidigt med beredningen av Socialtjänstkommitténs betänkande. Mot denna bakgrund fann arbets- gruppen i sin promemoria Utjämning av kostnadsskillnader för verksam- het enligt LSS (Ds 1996:47) inte skäl att lämna några förslag om vidgad rätt för kommunerna att avtala om kostnadsansvar för insatser enligt LSS. Arbetsgruppen ansåg dock att om det var svårt att komplettera systemet med nationell kostnadsutjämning med en faktor som avser LSS-insatser bör det finnas anledning att ge kommunerna vidgade möjligheter inom ramen för LSS att avtala om kostnadsansvar för stöd och service. Arbets- gruppen bedömde att ett vidgat ansvar i en sådan situation var en viktig förutsättning för att LSS-verksamhet på regional eller riksnivå skulle kunna etableras och fungera. Arbetsgruppen kunde också tänka sig en kombination av nationell kostnadsutjämning och en vidgad möjlighet att avtala om kostnadsansvar. Arbetsgruppens rapport överlämnades till Kommunala utjämningsberedningen. Kommunala utjämningsberedningen konstaterade i sitt betänkande Kostnadsutjämning för kommuner och landsting - en översyn av stats- bidrags- och utjämningssystemet (SOU 1998:151) att kostnadsskillna- derna mellan kommunerna avseende verksamhet enligt LSS var så stora att någon form av utjämning behövs. Prop. 2000/01:6 <h2>5 Avtal mellan kommuner</h2> Regeringens förslag: Kommuner ges möjlighet att om synnerliga skäl föreligger träffa avtal om kostnadsansvar för insatser för stöd och ser- vice enligt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk- tionshindrade, LSS, för en enskild person som genom insats enligt 9 § 8 eller 9 LSS inte längre är eller inte kommer att vara bosatt i kom- munen. Sådant avtal far träffas med en annan kommun än hemkom- munen eller en enskild vårdgivare i en annan kommun. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet påpekar bristen på samordning mellan LSS och socialtjänstlagen och att det förslag som arbetsgruppen lagt fram inte är tillräckligt tydligt. Några remissinstanser, t.ex. Länsstyrelsen i Västman- land och Kommunförbundet Sörmland, föreslår att ett liknande kostnads- ansvar som uttrycks i 72 a § socialtjänstlagen bör införas i LSS. De remissinstanser som förordar en avtalslösning vill hellre att lagstiftningen uttrycker en skyldighet att teckna avtal om kostnadsansvar. Socialstyrel- sen instämmer med arbetsgruppens förslag och lyfter även fram möjligheterna som kommunerna har att samverka genom gemensam nämnd eller kommunalförbund för att bygga upp speciella verksamheter när underlaget är för litet i respektive kommun. Denna lösning innebär att berörda personer kan vara folkbokförda och fullvärdiga kommuninnevå- nare där de bor samtidigt som kommunerna delar på kostnaderna och ansvaret för verksamheten. Statskontoret tillstyrker arbetsgruppens för- slag, men anser att ett sådant system bör ses som en försöksverksamhet och utvärderas efter tre år. Svenska Kommunförbundet efterlyser en utredning av de oklarheter som finns rörande ansvaret för barn och ung- domar som placerats i familjehem med stöd av LSS, socialtjänstlagen eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Målsättningen bör vara ett sammanhållet kostnadsansvar för insatser enligt LSS och socialtjänstlagen för placeringskommunen. Gnesta kommun föreslår en permanent förändring i LSS så att place- ringskommunen far en skyldighet att ersätta bosättningskommunen för kostnaderna. Luleå kommun anser att möjligheten att träffa avtal mellan kommuner är en förutsättning som särskilt gynnar framväxt av specialise- rade boende- och stödformer där underlaget är litet i respektive kommun, men rätten att flytta till annan kommun far inte kopplas samman med avtalsmöjligheten. Örebro kommun menar att det vore principiellt felak- tigt att ge kommunerna möjlighet att avtala om ett framtida kostnads- ansvar för en person som flyttat till annan kommun. Kommunen menar att det skulle innebära en omständlig och tungarbetad administration. Skälen för regeringens förslag Effekter av bosättningskravet i LSS Avsikten med införandet av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) var att trygga svårt funktionshindrades rätt till god service och stöd utifrån sina specifika behov oavsett var man bor i landet. Som framgår av 16 § LSS är den grundläggande utgångspunkten att insatserna skall tillgodoses i den kommun där man är bosatt, alltså hemkommunen. Enligt förarbetena (prop. 1992/93:159 s. 185) skall man vid bedömningen av om en person skall anses vara bosatt i kommunen se till bestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481). Innebörden i folk- bokföringslagen är att en person skall anses vara bosatt i den kommun där han har sin huvudsakliga dygnsvila och att han skall vara folkbokförd i denna kommun. Om en enskild person önskar flytta till en annan kom- mun finns möjligheten att begära förhandsbesked enligt 16 § LSS om de insatser enligt denna lag hon eller han anser sig behöva i inflyttnings- kommunen. När en person beviljas bostad med särskild service enligt 9 § 8 eller 9 LSS övergår ansvaret enligt nuvarande regler till den kommun där bostaden är belägen eftersom personen enligt folkbokföringslagen måste betraktas som bosatt där han eller hon har sin dygnsvila. Den praxis som vuxit fram mellan kommunerna är emellertid annorlunda. Kommuner betalar i vissa fall för boendeplatser i andra kommuner eller hos enskilda Prop. 2000/01:6 vårdgivare i annan kommun trots att personen blivit folkbokförd i den kommunen. Dessa köp regleras i avtalsform. De avtal som finns inom detta område är vanligtvis tidsbegränsade och löper tills dess någon part säger upp det. I dag finns inget egentligt lagstöd för att träffa dessa avtal. Behov av enskilda insatser I undantagsfall kan det individuella behovet av anpassade lösningar och särskild kompetens i omvårdnaden vara så speciellt, t.ex. för personer som har ovanliga diagnoser eller har komplicerade funktionshinder, att det kan vara svårt att utforma insatser med god kvalitet i den egna kom- munen. Behovet av mycket särskilda insatser kan bl.a. uppstå under sär- skilda skeenden i livet eller den tid som kommunen behöver för att bygga upp motsvarande stöd på hemorten, t.ex. utbilda erforderlig personal. Det kan t.ex. gälla dövblinda personer som har behov av personal som kom- municerar på dövblindas teckenspråk och behöver fa vistas i en tecken- språkig miljö. Det tillfälliga boendet i en annan kommun än hemkommunen bör enligt regeringens mening ingå som en del i en individuell plan enligt LSS. Målet i planen bör vara att den enskilde efter en kortare eller längre tid skall flytta hem och att hemkommunen under tiden skapat ett stöd med god kvalitet på hemmaplan. I kommuner med ett litet befolkningsunderlag och få personer med funktionshinder kan det i vissa fall vara svårt att anordna även permanent bostad med särskild service med god kvalitet för dem som är bosatta i den egna kommunen. Framförallt kan det uppstå svårigheter att erbjuda valmöjligheter för den enskilde mellan olika boendegrupper, t.ex. vad gäller åldersfördelning och personalens kompetens. Det kan därför undantagsvis finnas behov för sådana kommuner att samverka med ett antal grannkommuner om gemensamma gruppbostäder för att tillsam- mans kunna erbjuda fler alternativ som passar för funktionshindrade med olika behov av stöd. Enligt kommunallagen (1991:900) far kommunerna endast svara för insatser som ges till den egna kommunens medlemmar. En kommun far således inte betala för vård eller omsorg som ges åt någon som är bosatt i en annan kommun. Kommunallagens bestämmelser gäller om inte annat är föreskrivet i speciallagstiftning. Länsstyrelsen far fr.o.m. den 1 juli 2000 förelägga en kommun eller ett landsting vid vite att följa en lagakraftvunnen dom som ger en enskild rätt till vissa insatser enligt LSS. Huvudmännen dröjer i dag i vissa fall med att vidta åtgärder enligt domstolsbeslut som ger enskilda personer rätt till insatser enligt LSS och socialtjänstlagen. Regeringen anser att kommunerna måste fa en möjlighet att kunna verkställa besluten genom att upphandla de insatser som krävs för boende i en annan kommun eller i enskild verksamhet under tiden man planerar för åtgärder på hemmaplan. Prop. 2000/01:6 Bibehållet kostnadsansvar i annan lagstiftning Enligt 17 § första stycket LSS får en kommun, med bibehållet ansvar, sluta avtal med någon annan om att tillhandahålla insatser enligt LSS till personer som är bosatta i kommunen. Kommunen kan uppdra åt någon annan (enskild, stiftelse, foretag, annan kommun, etc.) att tillhandahålla insatser genom avtal. Det skall vara fråga om själva utförandet av stödet eller servicen. Myndighetsutövning innefattas inte i de uppgifter som kan överlåtas till någon annan. Någon motsvarande rätt att träffa avtal om insatser för personer som inte bor i kommunen finns inte i LSS. Arbetsgruppen konstaterar att en kommun kan ha ett bibehållet kost- nadsansvar för personer som flyttat från kommunen om lagstöd finns för ett sådant ansvar. Sådana möjligheter finns redan i dag i socialtjänstlagen (1980:620), skollagen (1985:1100) och lagen om betalningsansvar för medicinskt fardigbehandlade (1990:1404). För barn och ungdomar under 18 år som har sitt egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga gäller enligt 11 § folkbokföringslagen att dessa anses bosatta där även om de till följd av skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på annat håll. Denna bestämmelse tillämpas även efter det att eleven fyllt 18 år så länge hon eller han genomgår grund- eller gymna- sieskola eller motsvarande utbildning. Enligt 4 § lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade ges kommuner en möjlighet att träffa avtal för personer som flyttat från kommunen före den 1 januari 1996. I övrigt ger LSS i dag inga sådana möjligheter. Bibehållet kostnadsansvar bör vara möjligt enligt LSS Vid tiden för arbetsgruppens arbete fanns det drygt 1 000 personer med insatsen särskilt boende enligt LSS för vilka det finns en annan betalande kommun än hemkommunen. Arbetsgruppen föreslog därför att kommu- nerna bör ges en utvidgad möjlighet att skriva avtal om kostnadsansvar mellan kommuner för LSS-insatser. Regeringen föreslår således att en ny bestämmelse införs i LSS, med innebörden att en kommun får teckna avtal om kostnadsansvar för insat- ser enligt 9 § LSS för en enskild person som är eller har varit bosatt i kommunen om denne beviljats insats enligt 9 § 8 eller 9 LSS i en annan kommun och därmed blir folkbokförd där. Regeringen föreslår att sådant avtal får ingås med en annan kommun eller en enskild vårdgivare i en annan kommun. Den utvidgade möjligheten skall till skillnad från lagen (1993:388) om införande av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade omfatta även personer som flyttar till annan kommun efter den 1 januari 1996 samt personer som ingår i personkret- sens tredje grupp enligt 1 § LSS. Om den enskilde senare själv väljer att stadigvarande bosätta sig på den nya orten kan dock detta inte ifrågasättas med hänvisning till det upprättade avtalet. I sådana fall övergår ansvaret till den nya kommunen. Möjligheten för en kommun att teckna avtal med en annan kommun eller en enskild vårdgivare i en annan kommun förändrar inte den grund- läggande utgångspunkten i LSS. Den är att insatserna i första hand skall Prop. 2000/01:6 tillgodoses i den kommun där man är folkbokförd dvs. i hemkommunen. Kommunerna har ett grundläggande ansvar för sina invånares tillgång till bostäder med god tillgänglighet, och standard oberoende av stöd- och vårdbehov. Bestämmelsen i 9 § 9 LSS ger dessutom den som tillhör lagens personkrets rätt till en personligt anpassad bostad med nödvändigt personellt stöd och service. Den utökade avtalsmöjligheten innebär inte heller någon förändring vad gäller rätten att flytta till en annan kommun. Avtalsmöjligheten påverkar inte den enskildes rätt att ansöka om för- handsbesked enligt 16 § LSS. Om han eller hon önskar flytta skall ansö- kan liksom som tidigare behandlas som om den enskilde var bosatt i kommunen dit ansökan lämnas. För personer som själva väljer att flytta till en annan kommun föreligger inget ansvar hos den ursprungliga hem- kommunen. Samordning av socialtjänstlagen och LSS vad gäller kostnadsansvar? Flera remissinstanser har föreslagit en samordning av kostnadsansvaret mellan socialtjänstlagen och LSS. Detta skulle förutsätta att kommuner- nas kostnadsansvar enligt LSS ges en utformning motsvarande den i 72 a § socialtjänstlagen, vilket innebär att placeringskommunen, som beslutat om biståndet, har kvar ansvaret under tid som den enskilde vistas i en annan kommun. Socialtjänstlagen utgår vanligtvis från att place- ringen i en annan kommun är tillfällig och att den enskilde skall åter till hemkommunen medan beslut enligt 9 § LSS i normala fall utgår ifrån att den enskilde som fatt beslut om insatsen flyttar till den nya kommunen. Endast undantagsvis är det fråga om ett boende under begränsad tid. En harmonisering mellan LSS och socialtjänstlagen vore i och för sig önskvärd. Utgångspunkten ifråga om de LSS-insatser i en annan kommun som regeringen nu avser är dock att dessa i flertalet fall kommer att vara tidsbegränsade till sin karaktär, även om det gäller en längre tidsperiod och att kommuner bygger upp verksamheter för sina invånare i stället för att köpa dem av andra kommuner. Regeringen föreslår således ingen samordning i denna del. Enligt regeringens förslag att ge rätt att teckna avtal om kostnadsansvar för bostad med särskild service enligt 9 § LSS i en annan kommun eller i en enskild verksamhet skall sådana avtal även kunna omfatta andra LSS- insatser som kan bli aktuella. Prop. 2000/01:6 <h2>6 Ekonomiska konsekvenser</h2> Regeringen bedömer att förslaget att ge kommunerna möjlighet att träffa avtal om kostnadsansvar enligt 9 § LSS för personer som genom insats enligt 9 § 8 eller 9 inte längre är eller inte kommer att vara bosatta i kommunen inte medför några ekonomiska konsekvenser för vare sig sta- ten eller kommunerna. Avtalet reglerar endast vilken kommun som ansvarar för de faktiska kostnader som uppstår i samband med tillhandahållandet av insatser enligt LSS. 10 Uppföljning och utvärdering Regeringen kommer att noggrant följa utvecklingen av tecknande av avtal och vilka effekter dessa far för den enskilde. Regeringen avser där- för att ge Socialstyrelsen och länsstyrelserna i uppdrag att under åren 2001-2002 tillsammans göra en utvärdering av effekterna. Prop. 2000/01:6 11 <h2>Utdrag ur Ds 1999:72 om kostnadsutjämning</h2> Utvidgad möjlighet att träffa avtal om kostnadsansvar Som komplement till ovanstående föreslagna utjämning, modell 1, före- slår arbetsgruppen också en utvidgad rätt för kommunerna att träffa avtal om kostnadsansvar för personer som flyttar till annan kommun för att ta del av LSS-verksamhet där. Behov av sådan ersättning kan föreligga där den nationella utjäm- ningen ger otillräcklig kompensation och när det sker inflyttning till kommuner som byggt upp specialresurser eller när mindre kommuner samverkar för att bygga upp kompetens och insatser. Det gäller t.ex. för kostnader som är högre än schablonersättningen, men lägre än vad som ersätts med det särskilda bidraget. Det gäller då också för personkrets 3 om dessa personer inte omfattas av utjämningen. En kommun kan fortsätta att ha kostnadsansvar för personer som flyttat från kommunen om lagstöd finns. I socialtjänstlagen finns detta i §72a. Lagstiftning om kostnadsansvar i förhållande till annan kommun eller landsting finns på andra områden också i skollagen (1985:1100) och lagen om betalningsansvar för medicinskt fardigbehandlade (1990:1404). I dagsläget finns drygt 1 000 personer med insatsen särskilt boende enligt LSS för vilka det finns en annan betalande kommun än boende- kommunen. En sådan betalning från tidigare hemkommun fungerar idag som en typ av ekonomisk utjämning mellan kommuner med olika mycket verksamhet. I 4 § införandelagen till LSS (lag 1994:1703) ges kommuner möjlighet att träffa avtal för personer som flyttat från kommunen. De per- soner som avses är endast de som flyttat före den 1 januari 1996. I ett system med en nationell kostnadsutjämning utifrån kostnadsansva- rig kommun kan de avtal om direkt betalning som tecknats mellan kom- muner för LSS-insatser i många fall kunna upphöra, om det inte är fråga om köp av vissa speciella typer av insatser. Det mest naturliga utifrån LSS är att boendekommunen både svarar för och bekostar insatserna. Utjämningssystemet är dock neutralt till fortsatt kostnadsansvar eftersom ersättningen i utjämningssystemet går till kostnadsansvarig kommun. Arbetsgruppen föreslår att denna möjlighet utvidgas till att omfatta även personer som flyttar till annan kommun efter 1 januari 1996 samt personer som ingår i personkretsens tredje grupp. En komplettering av lagstiftningen (LSS) föreslås och bör ha ungefar följande lydelse: 17a § Utan hinder utöver vad som sägs i 16 och 17 §§ lagen om stöd och ser- vice till vissa funktionshindrade (LSS) får en kommun träffa avtal om kostnadsansvar för insatser enligt 9 § samma lag för enskild som är eller tidigare har varit bosatt i kommunen. Avtal far ingås med annan kommun eller enskild vårdgivare i annan kommun. Prop. 2000/01:6 Bilaga 1 12 <h2>Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för LSS-verksamhet (Ds 1999:72)</h2> Prop. 2000/01:6 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser Remissyttranden har avgetts av Kammarrätten i Jönköping, Ekonomistymingsverket, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Borlänge kommun, Botkyrka kommun, Bräcke kommun, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Eslövs kommun, Falkenbergs kommun, Finspångs kommun, Gnesta kommun, Gällivare kommun, Halmstads kommun, Hjo kommun, Kalmar kommun, Karlskoga kommun, Kristianstads kommun, Lindesbergs kommun, Linköpings kommun, Ljungby kommun, Luleå kommun, Mariestads kommun, Melleruds kommun, Norsjö kommun, Perstorps kommun, Sollefteå kommun, Stockholms kommun, Säters kommun, Södertälje kommun, Tingsryds kommun, Torsby kommun, Tyresö kommun, Umeå kommun, Vaggeryds kommun, Vännäs kommun, Växjö kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun, Östhammars kommun, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Svenska Kommunförbundet, De Handikappades Riksförbund, Föreningen Sveriges Dövblinda, Handi- kappförbundens samarbetsorgan, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, Riksföreningen Autism, Riks-IFS, Riks- förbundet av Intresseföreningar för schizofreni. Därutöver har yttranden inkommit från Pingstförsamlingarnas Handikappverksamhet, Tranås kommun, Norbergs kommun, Kommun- förbundet Stockholms län, Värnamo kommun, Habo och Mullsjö kommun, Kommunförbundet Skaraborg, Sundbybergs kommun, Simris- hamns kommun, Sölvesborgs kommun, Malmö kommunstyrelse, Jokkmokks kommun, Gnosjö kommun, Sävsjö kommun, Burlövs kommun, Lessebo kommun, Bjurholms kommun, Älmhults kommun, Höganäs kommun, Nora kommun, Dals-Eds kommun, Alvesta kommun, Kommunförbundet Skåne, Täby kommun, Piteå kommun, Olofströms kommun, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Kalix kommun, Kommunförbundet Sörmland, Karlskrona kommun, Norrtälje kommun, Nykvarns kommun, Svenska Parkinsonförbundet, Älvsbyns kommun, Göteborgsregionens kommunalförbund, Grästorps kommun, Kommun- förbundet Norrbotten, Kungsörs kommun, Övertomeå kommun, Östra Göinge kommun, Individuellt Liv i Gemenskap, Staffanstorps kommun, Resurscenter Mo Gård AB, Lilla Edets kommun, Bodens kommun, Socialförvaltningen i Karlskoga, Hultsfreds kommun, Solna kommun, Storfors kommun, Markaryds kommun, Arvidsjaurs kommun, Skellefteå kommun, Karlstads kommun, Helsingborgs Stad, Göteborgs kommun- styrelse, Bollnäs kommun, Vellinge kommun, Haparanda kommun, Stiftelsen Årsta Gård, Svalövs kommun, Kungsbacka kommun, Strömstads kommun, Sunne kommun, Lerums kommun. 13 <h2>Socialdepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 september 2000. Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds, Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Messing, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm Föredragande: statsrådet Thalén Prop. 2000/01:6 Regeringen beslutar proposition 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar for insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 14 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. ? 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. bifall =utskottet 2000/01:SoU4 ? B Bordläggning 2000-09-21 00:00:00 inträffat 2 hanvisning INL Inlämning 2000-09-21 00:00:00 inträffat 60 hantering HÄN Hänvisning 2000-09-26 00:00:00 inträffat 3 hanvisning MOT Motionstid slutar 2000-10-06 00:00:00 inträffat 4 hanvisning REG Registrering 2000-11-26 00:00:00 inträffat 70 hantering inlamnatav Inlämnat av Socialdepartementet 2014-11-23 13:41:34 statustext statustext Ärendet är avslutat GO036 2019-05-22 17:19:39 tilldelat Tilldelat Socialutskottet 2014-11-23 13:41:34 behandlas_i 2000/01:SoU4 GO01SoU4 bet 2000/01 SoU4 Avtal om visst kostnadsansvar enligt LSS Betänkande följdmotion med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade GO02So18 mot 2000/01 So18 med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Motion följdmotion med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade GO02So19 mot 2000/01 So19 med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Motion följdmotion med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade GO02So20 mot 2000/01 So20 med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Motion följdmotion med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade GO02So21 mot 2000/01 So21 med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Motion följdmotion av Carina Adolfsson Elgestam (S) med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade GO02So20 mot 2000/01 So20 med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade av Carina Adolfsson Elgestam (S) Motion följdmotion av Chris Heister m.fl. (M) med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade GO02So18 mot 2000/01 So18 med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade av Chris Heister m.fl. (M) Motion följdmotion av Cinnika Beiming m.fl. (S, MP) med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade GO02So21 mot 2000/01 So21 med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade av Cinnika Beiming m.fl. (S, MP) Motion följdmotion av Kerstin Heinemann m.fl. (FP) med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade GO02So19 mot 2000/01 So19 med anledning av prop. 2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade av Kerstin Heinemann m.fl. (FP) Motion