<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284357</hangar_id>
 <dok_id>GO0355</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>55</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:55</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>55</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-12-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:49</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Ett avtal inom sju sektorer. Prop. 2000/01:55 </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0355/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0355</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0355</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:55&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess&lt;br&gt;medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra&lt;br&gt;sidan. Ett avtal inom sju sektorer.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 december 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Pagrotsky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna avtalet mellan Eu-&lt;br&gt;ropeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz&lt;br&gt;å andra sidan om fri rörlighet för personer. Avtalet ingår i ett gemensamt&lt;br&gt;paket tillsammans med sex andra avtal mellan Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;å ena sidan och Schweiz å andra sidan inom områdena luftfart, gods-,&lt;br&gt;och persontransporter på väg och järnväg, handel med jordbruksproduk-&lt;br&gt;ter, ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstäm-&lt;br&gt;melse, vissa aspekter rörande offentlig upphandling respektive veten-&lt;br&gt;skapligt och tekniskt samarbete. 1 propositionen redogörs kortfattat för&lt;br&gt;bakgrunden till avtalet liksom för de sex EG-avtalen. Avtalet om fri rör-&lt;br&gt;lighet för personer och dess bilagor presenteras ingående. I propositionen&lt;br&gt;lämnas också förslag till de ändringar i svenska lagar som godkännandet&lt;br&gt;av avtalet om fri rörlighet för personer kräver. Lagändringarna föreslås&lt;br&gt;träda i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehål 1 sförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring i rättegångsbalken...................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1946:819) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring i passlagen (1978:302).......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:515) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;auktorisation av handclskamrar........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:528)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om revisorer......................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring.....................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område........19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:678) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utstationering av arbetstagare...........................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:799)........................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1395).....................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalets disposition.........................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges ratifikation av avtalet........................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet om fri rörlighet för personer...............................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande bestämmelser...........................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga I till avtalet om fri rörlighet för personer.............................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel I Allmänna bestämmelser....................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel II Arbetstagare.....................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel III Egenföretagare................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel IV Tillhandahållande av tjänster..........................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel V Personer som inte utövar ekonomisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsverksamhet..........................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel VI Förvärv av fast egendom................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel VII Övergångsbestämmelser samt avtalets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtida utveckling...........................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga II Samordningen av socialförsäkringssystemen..................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Centrala element...............................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt...................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag..............................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 111: Ömsesidigt erkännande av yrkesbehörighet..................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet med Schweiz........................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångs- och liberaliseringsdirektiven.........................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på yrkeskunskap, allmän kommersiell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskap eller yrkesskicklighet.......................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på god vandel.........................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på konkursfrihet.....................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på att den sökande ej varit föremål för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativa disciplinära åtgärder...............71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bevis på ekonomisk ställning samt giltig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring........................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det första generella direktivet..........................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det andra generella direktivet...........................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktiv för särskilda yrken..............................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Juridiska yrken - Advokat.............................  74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa yrken inom hälso- och sjukvården........76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Veterinär.........................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arkitektur.......................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrken inom sjöfartens område.......................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Revisorer........................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Övriga sektorsavtal.........................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet om luftfart............................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet om gods- och persontransporter på väg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och järnväg.......................................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet om handel med j ordbruksprodukter.....................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet om ömsesidigt erkännande i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning av överensstämmelse.....................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet om vissa aspekter rörande offentlig upphandling 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete............89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken..............90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ändring i lagen (1946:819) om upptagande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ed för rättighets tillvaratagande i utlandet........................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302).......92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:529).......................................................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:515) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;auktorisation av handel skamrar........................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:528) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorer............................................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring.....................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:531) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område........94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:678) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utstationering av arbetstagare...........................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:799)........................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1395)......................................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Avtalet om personers&amp;nbsp;fria rörlighet...........................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian (Ds 2000:52) Avtalet mellan&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz å andra sidan. Ett avtal inom sju sektorer.......................222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagförslag Ds 2000:52............................................................223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser DS 2000:52.......................247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 december 2000.248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................249&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena&lt;br&gt;sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för rättig-&lt;br&gt;hets tillvaratagande i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i passlagen (1978:302),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:515) om auktorisation av handels-&lt;br&gt;kamrar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 9-11 §§, 12 kap. 2 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap. 8 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledamot av advokatsam-&lt;br&gt;fundet får endast den antas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är svensk medborgare eller&lt;br&gt;medborgare i en annan stat inom&lt;br&gt;Europeiska unionen, Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området eller i Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har hemvist i Sverige eller i&lt;br&gt;en annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen, Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledamot av advokatsam-&lt;br&gt;fundet får endast den antas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är svensk medborgare eller&lt;br&gt;medborgare i en annan stat inom&lt;br&gt;Europeiska unionen eller Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har hemvist i Sverige eller i&lt;br&gt;en annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen eller Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till&lt;br&gt;domarämbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teore-&lt;br&gt;tisk utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. har gjort sig känd för redbarhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från an-&lt;br&gt;tagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2. Detsamma gäller an-&lt;br&gt;tagningskraven enligt första stycket 3 och 4 beträffande den som är auk-&lt;br&gt;toriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har genomgått en ut-&lt;br&gt;bildning som krävs för att bli ad-&lt;br&gt;vokat i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen eller Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet och som i&lt;br&gt;Sverige genomgått ett prov som&lt;br&gt;visar att han har tillräckliga kun-&lt;br&gt;skaper om den svenska rätts-&lt;br&gt;ordningen, skall anses uppfylla&lt;br&gt;kraven enligt första stycket 3 och&lt;br&gt;4. Detsamma gäller den som regi-&lt;br&gt;strerats enligt 2 a § och som däref-&lt;br&gt;ter under minst tre år bedrivit fak-&lt;br&gt;tisk och regelbunden advokat-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige, under förut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har genomgått en ut-&lt;br&gt;bildning som krävs för att bli ad-&lt;br&gt;vokat i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen, Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i Schweiz&lt;br&gt;och som i Sverige genomgått ett&lt;br&gt;prov som visar att han har tillräck-&lt;br&gt;liga kunskaper om den svenska&lt;br&gt;rättsordningen, skall anses uppfyl-&lt;br&gt;la kraven enligt första stycket 3&lt;br&gt;och 4. Detsamma gäller den som&lt;br&gt;registrerats enligt 2 a § och som&lt;br&gt;därefter under minst tre år bedrivit&lt;br&gt;faktisk och regelbunden advokat-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige, under förut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:172.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning antingen att verksamheten&lt;br&gt;huvudsakligen omfattat svensk rätt&lt;br&gt;eller att, om verksamheten inte&lt;br&gt;huvudsakligen omfattat svensk&lt;br&gt;rätt, den registrerade på annat sätt&lt;br&gt;har förvärvat tillräckliga kunska-&lt;br&gt;per och erfarenheter för att antas&lt;br&gt;till ledamot i samfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning antingen att verksamheten&lt;br&gt;huvudsakligen omfattat svensk rätt&lt;br&gt;eller att, om verksamheten inte&lt;br&gt;huvudsakligen omfattat svensk&lt;br&gt;rätt, den registrerade på annat sätt&lt;br&gt;har förvärvat tillräckliga kunska-&lt;br&gt;per och erfarenheter för att antas&lt;br&gt;till ledamot i samfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland, Is-&lt;br&gt;land eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som där-&lt;br&gt;efter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som&lt;br&gt;biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla kraven&lt;br&gt;enligt första stycket 3-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken far inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till le-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;damot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig råd-&lt;br&gt;givning i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän&lt;br&gt;åklagare eller kronofogde far inte antas till ledamot; inte heller den som&lt;br&gt;annars är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller hos någon annan&lt;br&gt;enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undan-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i rättegångsbalken eller i&lt;br&gt;någon annan lag föreskrivs om&lt;br&gt;advokater skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla även den som är auktoriserad&lt;br&gt;som advokat i någon annan stat&lt;br&gt;inom Europeiska unionen eller&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet när denne är verk-&lt;br&gt;sam i Sverige. Därvid skall han&lt;br&gt;använda den yrkesbeteckning som&lt;br&gt;används i den stat där han är auk-&lt;br&gt;toriserad, uttryckt på denna stats&lt;br&gt;språk och med hänvisning till den&lt;br&gt;yrkesorganisation som han tillhör&lt;br&gt;eller till den domstol vid vilken&lt;br&gt;han enligt den statens lag får&lt;br&gt;tjänstgöra. Om rätten kräver det,&lt;br&gt;skall den som uppger sig uppfylla&lt;br&gt;kraven i första meningen förete&lt;br&gt;bevis härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen&lt;br&gt;stycket om advokatverksamhet i l&lt;br&gt;skyldig att vara registrerad enligt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i rättegångsbalken eller i&lt;br&gt;någon annan lag föreskrivs om&lt;br&gt;advokater skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla även den som är auktoriserad&lt;br&gt;som advokat i någon annan stat&lt;br&gt;inom Europeiska unionen, Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet eller i Schweiz när denne är&lt;br&gt;verksam i Sverige. Därvid skall&lt;br&gt;han använda den yrkesbeteckning&lt;br&gt;som används i den stat där han är&lt;br&gt;auktoriserad, uttryckt på denna&lt;br&gt;stats språk och med hänvisning till&lt;br&gt;den yrkesorganisation som han&lt;br&gt;tillhör eller till den domstol vid&lt;br&gt;vilken han enligt den statens lag&lt;br&gt;får tjänstgöra. Om rätten kräver&lt;br&gt;det, skall den som uppger sig upp-&lt;br&gt;fylla kraven i första meningen fö-&lt;br&gt;rete bevis härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattar bestämmelsen i 4 § andra&lt;br&gt;&amp;gt;olag endast i fråga om den som är&lt;br&gt;a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:791.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokatsamfundets styrelse skall underrätta behörig myndighet eller Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;organisation i den stat där advokaten är auktoriserad om beslut i vilket&lt;br&gt;det har konstaterats att han åsidosatt sina plikter som advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan att vara behörig&lt;br&gt;till det utger sig för att vara aukto-&lt;br&gt;riserad som advokat i Sverige eller&lt;br&gt;i en annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen eller Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet, döms till&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta kapitel om&lt;br&gt;registrering av den som är auktori-&lt;br&gt;serad som advokat i en stat inom&lt;br&gt;Europeiska unionen också skall&lt;br&gt;omfatta den som är auktoriserad&lt;br&gt;som advokat i en stat inom Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan att vara behörig&lt;br&gt;till det utger sig för att vara aukto-&lt;br&gt;riserad som advokat i Sverige eller&lt;br&gt;i en annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen, Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i Schweiz,&lt;br&gt;döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta kapitel om&lt;br&gt;registrering av den som är auktori-&lt;br&gt;serad som advokat i en stat inom&lt;br&gt;Europeiska unionen också skall&lt;br&gt;omfatta den som är auktoriserad&lt;br&gt;som advokat i en stat inom Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet eller i Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom ombud får inte brukas annan än den som rätten med hänsyn till&lt;br&gt;redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud&lt;br&gt;i målet. Ombudet skall behärska svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombud skall ha hemvist i Sveri- Ombud skall ha hemvist i Sveri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge eller i en annan stat inom Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet; dock får även annan brukas&lt;br&gt;såsom ombud, om rätten med hän-&lt;br&gt;syn till omständigheterna finner&lt;br&gt;det lämpligen kunna ske.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge, i en annan stat inom Europeis-&lt;br&gt;ka ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;eller i Schweiz', dock får även an-&lt;br&gt;nan brukas såsom ombud, om rät-&lt;br&gt;ten med hänsyn till omständighe-&lt;br&gt;terna finner det lämpligen kunna&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må den vara ombud, som är underårig eller i konkurstillstånd eller&lt;br&gt;som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;33 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ilar part, som saknar hemvist&lt;br&gt;inom riket, inte hos rätten uppgivit&lt;br&gt;ombud, som har hemvist i riket&lt;br&gt;eller i en annan stat inom Europe-&lt;br&gt;iska ekonomiska samarbetsom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har part, som saknar hemvist&lt;br&gt;inom riket, inte hos rätten uppgivit&lt;br&gt;ombud, som har hemvist i riket, i&lt;br&gt;en annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:791.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:791.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådet och som äger att för parten ta&lt;br&gt;emot delgivning i målet, får rätten&lt;br&gt;förelägga honom, då han första&lt;br&gt;gången för talan, att för sig ställa&lt;br&gt;sådant ombud och göra anmälan&lt;br&gt;därom hos rätten. Underlåter han&lt;br&gt;det, far delgivning med honom ske&lt;br&gt;genom att handlingen med posten&lt;br&gt;sänds till honom under hans senas-&lt;br&gt;te kända adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller i Schweiz och som äger att&lt;br&gt;för parten ta emot delgivning i&lt;br&gt;målet, får rätten förelägga honom,&lt;br&gt;då han första gången för talan, att&lt;br&gt;för sig ställa sådant ombud och&lt;br&gt;göra anmälan därom hos rätten.&lt;br&gt;Underlåter han det, får delgivning&lt;br&gt;med honom ske genom att hand-&lt;br&gt;lingen med posten sänds till ho-&lt;br&gt;nom under hans senaste kända&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:819) om&lt;br&gt;upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i ut-&lt;br&gt;landet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:819) om upptagande av ed&lt;br&gt;för rättighets tillvaratagande i utlandet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver någon få en uppgift bekräftad med ed, antingen av honom&lt;br&gt;själv eller av någon annan, för att i utlandet ta till vara sin rätt till arv,&lt;br&gt;försäkring, pension, skadestånd, underhållsbidrag eller någon annan rät-&lt;br&gt;tighet som tillkommer honom, får sådan ed tas upp av tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller också den som för att få&lt;br&gt;idka näring inom Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet behö-&lt;br&gt;ver bekräfta med ed att han inte&lt;br&gt;varit försatt i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller också den som för att få&lt;br&gt;idka näring inom Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz behöver bekräfta med ed&lt;br&gt;att han inte varit försatt i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:1590.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § passlagen (1978:302) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk medborgare lär ej resa ut ur riket utan att medföra giltigt pass.&lt;br&gt;Vad som har sagts nu gäller dock ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på fartyg mönstrat sjöfolk under tjänstgöring ombord på fartyget el-&lt;br&gt;ler fiskare under yrkesutövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medlem av besättning på luftfartyg under tjänstgöring ombord på&lt;br&gt;luftfartyget, om han har luftfartscertifikat eller därmed jämförlig hand-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är medborgare även i annat land än Sverige och som med-&lt;br&gt;för av myndighet i det landet utfärdad legitimationshandling vilken gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som pass,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som reser till någon av de&lt;br&gt;stater som har tillträtt eller anslutit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som reser till någon av de&lt;br&gt;stater som har tillträtt eller anslutit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till konventionen om tillämp-&lt;br&gt;ning av Schengenavtalet av den 14&lt;br&gt;juni 1985 eller som har slutit avtal&lt;br&gt;om samarbete enligt konventionen&lt;br&gt;med konventionsstatema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till konventionen om tillämp-&lt;br&gt;ning av Schengenavtalet av den 14&lt;br&gt;juni 1985 eller som har slutit avtal&lt;br&gt;om samarbete enligt konventionen&lt;br&gt;med konventionsstatema eller till&lt;br&gt;Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. passagerare på fartyg som efter utresan med återvändande tur anlö-&lt;br&gt;per svensk hamn, om passageraren enligt de villkor som gäller för resan&lt;br&gt;inte tillåts stiga i land i främmande stat och medför särskilt passerkort för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på polisen att&lt;br&gt;övervaka efterlevnaden av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket. Den&lt;br&gt;som enligt första stycket skall&lt;br&gt;medföra pass vid utresa ur riket är&lt;br&gt;skyldig att på begäran visa upp sitt&lt;br&gt;pass för polisman, särskilt förord-&lt;br&gt;nad passkontrollant, tulltjänsteman&lt;br&gt;eller tjänsteman vid Kustbevak-&lt;br&gt;ningen eller vid Migrationsverket.&lt;br&gt;Motsvarande skyldighet föreligger&lt;br&gt;vid inresa från en stat som inte har&lt;br&gt;tillträtt eller anslutit sig till kon-&lt;br&gt;ventionen om tillämpning av&lt;br&gt;Schengenavtalet av den 14 juni&lt;br&gt;1985 och inte heller har slutit avtal&lt;br&gt;om samarbete enligt konventionen&lt;br&gt;med konventionsstatema, om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på polisen att&lt;br&gt;övervaka efterlevnaden av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket. Den&lt;br&gt;som enligt första stycket skall&lt;br&gt;medföra pass vid utresa ur riket är&lt;br&gt;skyldig att på begäran visa upp sitt&lt;br&gt;pass för polisman, särskilt förord-&lt;br&gt;nad passkontrollant, tulltjänsteman&lt;br&gt;eller tjänsteman vid Kustbevak-&lt;br&gt;ningen eller vid Migrationsverket.&lt;br&gt;Motsvarande skyldighet gäller vid&lt;br&gt;inresa från annat land än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en stat som har tillträtt eller&lt;br&gt;anslutit sig till konventionen om&lt;br&gt;tillämpning av Schengenavtalet av&lt;br&gt;den 14juni 1985,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en stat som har slutit avtal om&lt;br&gt;samarbete enligt konventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:346.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;svenska medborgarskapet&lt;br&gt;styrks på annat sätt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inte med konventionsstatema eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att uppvisa pass&lt;br&gt;vid inresa gäller endast om det&lt;br&gt;svenska medborgarskapet inte kan&lt;br&gt;styrkas på annat sätt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § samt 11 kap. 1 och 3 §§ utlän-&lt;br&gt;ningslagen (1989:529)* skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 4 a § får regeringen meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppehållstillstånd för studier eller besök, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppehållstillstånd av humanitära skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får också meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att en ansökan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far också meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att en ansökan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillstånd får bifallas om&lt;br&gt;det följer av en överenskommelse&lt;br&gt;med främmande stat, samt att up-&lt;br&gt;pehållstillstånd får återkallas för&lt;br&gt;de utlänningar som omfattas av&lt;br&gt;avtalet om ett Europeiskt ekono-&lt;br&gt;miskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;även i andra fall än de som anges i&lt;br&gt;11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillstånd får bifallas om&lt;br&gt;det följer av en överenskommelse&lt;br&gt;med främmande stat, samt att up-&lt;br&gt;pehållstillstånd får återkallas för&lt;br&gt;de utlänningar som omfattas av&lt;br&gt;avtalet om ett Europeiskt ekono-&lt;br&gt;miskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller avtalet mellan Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen och dess medlems-&lt;br&gt;stater å ena sidan och Schweiz å&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra sidan om fri rörlighet för&lt;br&gt;personer även i andra fall än de&lt;br&gt;som anges i 11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall anmäla föreskrifter om tidsbegränsat uppehållstill-&lt;br&gt;stånd enligt 4 a § till riksdagen genom en särskild skrivelse inom tre&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som har ansökt om asyl i Sverige får avvisas endast om&lt;br&gt;muntlig handläggning har ingått vid Migrationsverkets handläggning av&lt;br&gt;ärendet. Muntlig handläggning skall även annars företas på begäran av&lt;br&gt;utlänningen, om inte en sådan handläggning skulle sakna betydelse för&lt;br&gt;att avgöra asylärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett asylärende vid Utlänningsnämnden skall muntlig handläggning&lt;br&gt;ingå, om detta kan antas vara till fördel för utredningen eller på annat sätt&lt;br&gt;bidra till ett snabbt avgörande. Muntlig handläggning skall även annars&lt;br&gt;företas på utlänningens begäran, om det inte står klart att en sådan hand-&lt;br&gt;läggning är obehövlig i asylärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden skall ha Utlänningsnämnden skall ha&lt;br&gt;muntlig handläggning i ärenden muntlig handläggning i ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:292.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som rör utvisning eller vägran att&lt;br&gt;förnya ett uppehållstillstånd avse-&lt;br&gt;ende de utlänningar som omfattas&lt;br&gt;av avtalet om ett Europeiskt eko-&lt;br&gt;nomiskt samarbetsområde (EES).&lt;br&gt;Även ärenden som rör avvisning&lt;br&gt;eller vägran att bevilja uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd skall handläggas muntli-&lt;br&gt;gen, om det begärs av en utlänning&lt;br&gt;som omfattas av avtalet och som&lt;br&gt;ansökt om uppehållstillstånd. I&lt;br&gt;detta fall får dock muntlig hand-&lt;br&gt;läggning underlåtas, om den skulle&lt;br&gt;strida mot den nationella säkerhe-&lt;br&gt;tens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som rör utvisning eller vägran att&lt;br&gt;förnya ett uppehållstillstånd avse-&lt;br&gt;ende de utlänningar som omfattas&lt;br&gt;av avtalet om ett Europeiskt eko-&lt;br&gt;nomiskt samarbetsområde (EES)&lt;br&gt;eller avtalet mellan Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen och dess medlems-&lt;br&gt;stater å ena sidan och Schweiz å&lt;br&gt;andra sidan om fri rörlighet för&lt;br&gt;personer. Även ärenden som rör&lt;br&gt;avvisning eller vägran att bevilja&lt;br&gt;uppehållstillstånd skall handläggas&lt;br&gt;muntligen, om det begärs av cn&lt;br&gt;utlänning som omfattas av avtalen&lt;br&gt;och som ansökt om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd. I detta fall får dock muntlig&lt;br&gt;handläggning underlåtas, om den&lt;br&gt;skulle strida mot den nationella&lt;br&gt;säkerhetens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Migrationsverket och Utlänningsnämnden får bestämma att även andra&lt;br&gt;personer än utlänningen skall höras vid handläggningen. Ersättning för&lt;br&gt;inställelsen lämnas i sådana fall enligt 6 kap. 15 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om utredning som rör barn finns i 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 § förvaltningslagen om motivering av beslut&lt;br&gt;gäller även för beslut som meddelas i ärenden enligt denna lag, om inte&lt;br&gt;något annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om uppehållstillstånd skall alltid innehålla de skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ligger till grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om visering eller ar-&lt;br&gt;betstillstånd får skälen som ligger&lt;br&gt;till grund för beslutet utelämnas.&lt;br&gt;En utlänning som omfattas av av-&lt;br&gt;talet om ett Europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde (EES), utan att&lt;br&gt;vara medborgare i ett EES land,&lt;br&gt;har dock alltid rätt till motivering&lt;br&gt;av ett beslut om visering om det&lt;br&gt;går honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om visering eller ar-&lt;br&gt;betstillstånd får skälen som ligger&lt;br&gt;till grund för beslutet utelämnas.&lt;br&gt;En utlänning som omfattas av av-&lt;br&gt;talet om ett Europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde (EES) eller av-&lt;br&gt;talet mellan Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen och dess medlemsstater å&lt;br&gt;ena sidan och Schweiz å andra&lt;br&gt;sidan om fri rörlighet för perso-&lt;br&gt;ner, utan att vara medborgare i ett&lt;br&gt;EES-land eller i Schweiz, har dock&lt;br&gt;alltid rätt till motivering av ett be-&lt;br&gt;slut om visering om det går honom&lt;br&gt;emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:515) om Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;auktorisation av handelskamrar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:515) om auktorisation av&lt;br&gt;handelskamrar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far uppdra&lt;br&gt;åt auktoriserade handelskamrar att utfärda sådana certifikat och andra&lt;br&gt;dokument för handelsändamål, som kan behövas på grund av internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser eller utländska föreskrifter om in- eller utförsel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller också sådana intyg för en-&lt;br&gt;skilda personer om faktiskt ut-&lt;br&gt;övande av verksamhet som behövs&lt;br&gt;för att få idka näring inom Europe-&lt;br&gt;iska ekonomiska samarbetsområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller också sådana intyg för en-&lt;br&gt;skilda personer om faktiskt ut-&lt;br&gt;övande av verksamhet som behövs&lt;br&gt;för att få idka näring inom Europe-&lt;br&gt;iska ekonomiska samarbetsområ-&lt;br&gt;det eller i Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av auktoriserade handelskamrar i ärenden enligt andra stycket&lt;br&gt;får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs&lt;br&gt;vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1591.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om&lt;br&gt;revisorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6-8 samt 16 §§ lagen (1995:528) om revi-&lt;br&gt;sorer skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;br&gt;För att bli godkänd revisor skall sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bosatt i Sverige eller i en&lt;br&gt;annan stat inom Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bosatt i Sverige, i en an-&lt;br&gt;nan stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att utöva rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig råd-&lt;br&gt;givning i vissa fall, m. m. eller vara underkastad någon motsvarande rå-&lt;br&gt;dighctsinskränkning i en annan stat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamcn, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav på revisorsexamcn som ställs upp i 4 § 4 skall anses uppfyllt&lt;br&gt;också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant utländskt&lt;br&gt;examensbevis som krävs för att få&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision i stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant utländskt&lt;br&gt;examensbevis som krävs för att få&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision i stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i Schweiz,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses upp'&lt;br&gt;fyllt också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant utländskt&lt;br&gt;examensbevis som krävs för att&lt;br&gt;utan bchörighetsbegränsning få&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision i stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant utländskt&lt;br&gt;examensbevis som krävs för att&lt;br&gt;utan behörighetsbegränsning få&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision i stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i Schweiz,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden får, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, medge en re-&lt;br&gt;visor att under viss tid behålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden får, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, medge en re-&lt;br&gt;visor att under viss tid behålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkännande eller auktorisation&lt;br&gt;vid bosättning utanför Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkännande eller auktorisation Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;vid bosättning utanför Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;eller Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor får driva revisionsverksamhet endast såsom enskild närings-&lt;br&gt;idkare eller i handelsbolag eller aktiebolag som inte utövar annan verk-&lt;br&gt;samhet än sådan som är förenlig med en revisors yrkesutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden far tillåta att&lt;br&gt;en revisor som är verksam i Sveri-&lt;br&gt;ge driver revisionsverksamhet i en&lt;br&gt;annan stat inom Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet även&lt;br&gt;om kravet i första stycket inte är&lt;br&gt;uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden far tillåta att&lt;br&gt;en revisor som är verksam i Sveri-&lt;br&gt;ge driver revisionsverksamhet i en&lt;br&gt;annan stat inom Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz även om kravet i första&lt;br&gt;stycket inte är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till personer som uppfyller vill&lt;br&gt;koren för rätt att med bibehållen&lt;br&gt;ersättning söka arbete i något an-&lt;br&gt;nat EU- eller EES-land utfärdar&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen intyg&lt;br&gt;som visar rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till personer som uppfyller vill-&lt;br&gt;koren för rätt att med bibehållen&lt;br&gt;ersättning söka arbete i något an-&lt;br&gt;nat EU- eller EES-land eller i&lt;br&gt;Schweiz utfärdar Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen intyg som visar rätten till&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 § lagen (1998:531) om yrkesverk-&lt;br&gt;samhet på hälso- och sjukvårdens område skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården skall åter-&lt;br&gt;kallas om den legitimerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varit grovt oskicklig vid utövning av sitt yrke eller på annat sätt visat&lt;br&gt;sig uppenbart olämplig att utöva yrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan ut-&lt;br&gt;öva yrket tillfredsställande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. begär att legitimationen skall återkallas och det inte finns hinder mot&lt;br&gt;återkallelse från allmän synpunkt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ålagts prövotid enligt 6 § första stycket och under prövotiden på nytt&lt;br&gt;varit oskicklig vid utövning av sitt yrke eller på annat sätt visat sig&lt;br&gt;olämplig att utöva yrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl far återkallelse underlåtas i fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 4, varvid föreskrift om prövotid kan meddelas ytterligare&lt;br&gt;en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon som blivit auktorise-&lt;br&gt;rad i ett annat land inom Europe-&lt;br&gt;iska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådet (EES) fått legitimation inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och återkal-&lt;br&gt;las den auktorisationen, skall även&lt;br&gt;legitimationen återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon som blivit auktorise-&lt;br&gt;rad i en annan stat inom Europeis-&lt;br&gt;ka ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(EES) eller i Schweiz fatt legitima-&lt;br&gt;tion inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och återkallas den auktorisationen,&lt;br&gt;skall även legitimationen återkal-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:678) om&lt;br&gt;utstationering av arbetstagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 8 och 9 §§ samt rubriken närmast före 8 §&lt;br&gt;lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land&lt;br&gt;än Sverige utstationerar arbetstagare här i landet i samband med att ar-&lt;br&gt;betsgivaren tillhandahåller tjänster över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns i 8 § bestäm-&lt;br&gt;melser om arbetsgivare som har&lt;br&gt;sitt hemvist eller säte i Sverige och&lt;br&gt;utstationerar arbetstagare till ett&lt;br&gt;annat medlemsland inom Europe-&lt;br&gt;iska ekonomiska samarbetsområ-&lt;br&gt;det (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns i 8 § bestäm-&lt;br&gt;melser om arbetsgivare som har&lt;br&gt;sitt hemvist eller säte i Sverige och&lt;br&gt;utstationerar arbetstagare till ett&lt;br&gt;annat medlemsland inom Europe-&lt;br&gt;iska ekonomiska samarbetsområ-&lt;br&gt;det (EES) eller Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Utstationeringar till andra iänder&lt;br&gt;inom EES&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Utstationeringar till andra länder&lt;br&gt;inom EES eller Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;När arbetsgivare med hemvist&lt;br&gt;eller säte i Sverige utstationerar&lt;br&gt;arbetstagare till annat land inom&lt;br&gt;EES, skall arbetsgivaren tillämpa&lt;br&gt;de nationella bestämmelser var-&lt;br&gt;igenom det landet genomfört Eu-&lt;br&gt;ropaparlamentets och rådets direk-&lt;br&gt;tiv 96/71/EG av den 16 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetsgivare med hemvist&lt;br&gt;eller säte i Sverige utstationerar&lt;br&gt;arbetstagare till annat land inom&lt;br&gt;EES eller Schweiz, skall arbetsgi-&lt;br&gt;varen tillämpa de nationella be-&lt;br&gt;stämmelser varigenom det landet&lt;br&gt;genomfört Europaparlamentets&lt;br&gt;och rådets direktiv 96/71/EG av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 om utstationering av arbets-&lt;br&gt;tagare i samband med tillhandahål-&lt;br&gt;lande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 16 december 1996 om utsta-&lt;br&gt;tionering av arbetstagare i sam-&lt;br&gt;band med tillhandahållande av&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser el-&lt;br&gt;ler villkor som är förmånligare för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöverket skall vara förbindelsekontor och tillhandahålla in-&lt;br&gt;formation om de arbets- och anställningsvillkor som kan bli tillämpliga&lt;br&gt;vid en utstationering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För information om kollektivavtal som kan komma att bli tillämpliga&lt;br&gt;skall Arbetsmiljöverket hänvisa till berörda kollektivavtalsparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöverket skall även Arbetsmiljöverket skall även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SFS 2000:772.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbeta med motsvarande för-&lt;br&gt;bindelsekontor i andra länder inom&lt;br&gt;EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbeta med motsvarande för- Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;bindelsekontor i andra länder inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES och i Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För tid då en försäkrad vistas i&lt;br&gt;ett land som inte ingår i Europeis-&lt;br&gt;ka ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) får förmåner som grundas&lt;br&gt;på bosättning utges endast i de fall&lt;br&gt;som avses i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tid då en försäkrad inte vis-&lt;br&gt;tas i ett land som ingår i Europeis-&lt;br&gt;ka ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) eller i Schweiz får förmåner&lt;br&gt;som grundas på bosättning utges&lt;br&gt;endast i de fall som avses i 2 och&lt;br&gt;3 §§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:1395)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och rubriken närmast före 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § studiestödslagen (1999:1395) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgare i annat EU/EES-land Medborgare i annat EU/EES-land&lt;br&gt;eller Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utländska medborgare som på&lt;br&gt;grund av anställning eller etable-&lt;br&gt;ring som egenföretagare här i lan-&lt;br&gt;det kan härleda rättigheter från&lt;br&gt;EG-rätten eller avtalet om Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet (EES) i fråga om sociala&lt;br&gt;förmåner skall när det gäller rätt&lt;br&gt;till studiestöd enligt denna lag&lt;br&gt;jämställas med svenska medborga-&lt;br&gt;re under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i föreskrifter av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer. Detsamma gäller&lt;br&gt;make, sambo och barn till sådana&lt;br&gt;utländska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska medborgare som på&lt;br&gt;grund av anställning eller etable-&lt;br&gt;ring som egenföretagare här i lan-&lt;br&gt;det kan härleda rättigheter i fråga&lt;br&gt;om sociala förmåner från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. EG-rätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avtalet om Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet (EES),&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avtalet mellan Europeiska ge-&lt;br&gt;menskapen och dess medlemssta-&lt;br&gt;ter å ena sidan, och Schweiz å&lt;br&gt;andra sidan om fri rörlighet för&lt;br&gt;personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall när det gäller rätt till studie-&lt;br&gt;stöd enligt denna lag jämställas&lt;br&gt;med svenska medborgare under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i före-&lt;br&gt;skrifter av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Detsamma gäller make&lt;br&gt;sambo och barn samt andra famil-&lt;br&gt;jemedlemmar till sådana utländska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Schweiz har valt att stå utanför avtalet om ett europeiskt ekonomiskt&lt;br&gt;samarbetsområde (EES-avtalet). I syfte att i viss utsträckning försöka&lt;br&gt;uppnå ett närmande mellan Europeiska unionen och Schweiz på några&lt;br&gt;viktigare områden, inleddes förhandlingar mellan parterna den 12 de-&lt;br&gt;cember 1994. Dessa kunde avslutas i Wien den 11 december 1998 och&lt;br&gt;resulterade i sju sektorsavtal, dels ett s.k. blandat avtal om fri rörlighet&lt;br&gt;för personer ingånget mellan Europeiska gemenskapen och dess medlem-&lt;br&gt;sstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan, dels sex s.k. EG-avtal mel-&lt;br&gt;lan Europeiska gemenskapen å ena sidan och Schweiz å andra sidan&lt;br&gt;inom områdena luftfart, gods- och persontransporter på väg och järnväg,&lt;br&gt;handel med jordbruksprodukter, ömsesidigt erkännande i samband med&lt;br&gt;bedömning av överensstämmelse, vissa aspekter rörande offentlig upp-&lt;br&gt;handling respektive vetenskapligt och tekniskt samarbete. I det sist-&lt;br&gt;nämnda avtalet ingår Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom)&lt;br&gt;som avtalspart tillsammans med Europeiska gemenskapen. Det är bara&lt;br&gt;sektorsavtalet om fri rörlighet för personer som skall godkännas av riks-&lt;br&gt;dagen. Övriga avtal har, som sägs ovan, slutits mellan Europeiska ge-&lt;br&gt;menskapen och Schweiz och skall därför inte godkännas av riksdagen (se&lt;br&gt;kapitel 4). Avtalet om fri rörlighet för personer finns i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 17 juni 1999 om undertecknande för svensk&lt;br&gt;del och de sju avtalen undertecknades i Luxemburg den 21 juni samma&lt;br&gt;år. Det schweiziska parlamentet godkände avtalen den 8 oktober 1999.&lt;br&gt;Avtalen antogs av Europaparlamentet den 4 maj 2000. En folk-&lt;br&gt;omröstning ägde rum i Schweiz den 21 maj 2000 vilken resulterade i att&lt;br&gt;67,2 procent röstade för avtalspaketet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Utrikesdepartementets promemoria Avtalet mellan Europeiska ge-&lt;br&gt;menskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra si-&lt;br&gt;dan - Ett avtal inom sju sektorer, Ds 2000:52, behandlas avtalet samt de&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder som behövs för att Sverige efter ratifikation skall&lt;br&gt;kunna tillämpa avtalet. Promemorian har rcmissbchandlats. En samman-&lt;br&gt;fattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns&lt;br&gt;i bilaga 3. En förteckning över remissinstanserna återfinns i bilaga 4 och&lt;br&gt;en sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig på Utrikes-&lt;br&gt;departementet (dnr UD/2000/1411).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagändringar som föreslås är av enkel beskaffenhet. Tekniskt innebär&lt;br&gt;lagändringarna att bestämmelser som i dag gäller för EU-medborgare&lt;br&gt;även blir tillämpliga på de personer som omfattas av avtalet. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Avtalets disposition&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Scktorsavtalcn som ingår i avtalspaketet sträcker sig över sju sektorer:&lt;br&gt;luftfart, gods- och persontransporter på väg och järnväg, handel med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksprodukter, ömsesidigt erkännande i samband med bedömning&lt;br&gt;av överensstämmelse, offentlig upphandling, vetenskapligt och tekniskt&lt;br&gt;samarbete samt personers fria rörlighet. De sex första sektorsavtalen är&lt;br&gt;gemenskapsrättsliga, vilket innebär att de sträcker sig över områden där&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen är behörig att besluta om regler och därmed&lt;br&gt;även att ingå avtalen, och att medlemsstaterna - på motsvarande sätt som&lt;br&gt;gäller andra gemenskapsregler inom dessa områden - har att anpassa sig&lt;br&gt;till sektorsavtalens innehåll. Vad gäller det sista sektorsavtalet - avtalet&lt;br&gt;om fri rörlighet för personer- är förhållandet dock ett annat. Detta sek-&lt;br&gt;torsavtal är ett s.k. blandat avtal varmed avses att de avtalsslutande par-&lt;br&gt;terna utgörs av Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater (dvs.&lt;br&gt;EU-ländema) å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Det faktum att EU-&lt;br&gt;ländema är avtalsslutande parter betyder i praktiken att sektorsavtalet&lt;br&gt;innefattar områden som ligger inom den nationella lagstiftningsmaktens&lt;br&gt;kompetens. Detta föranleder i sin tur att sektorsavtalet om fri rörlighet&lt;br&gt;för personer måste ratificeras av Europeiska unionens samtliga medlems-&lt;br&gt;stater. När sektorsavtalet om fri rörlighet för personer har ratificerats av&lt;br&gt;samtliga EU-länder och ratificeringsinstrumenten överlämnats till Euro-&lt;br&gt;peiska unionens råd i Bryssel, fattar rådet ett formellt beslut om avtalets&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den s.k. giljotinklausulen i avtalet om fri rörlighet för personer&lt;br&gt;behandlas de sju sektorsavtalen som ett gemensamt paket. Sektorsavtalen&lt;br&gt;träder således i kraft respektive sägs upp endast som en helhet. Inne-&lt;br&gt;börden av detta är att avtalet förutsätter ett gemensamt agerande mellan&lt;br&gt;Europeiska unionens medlemsstater och Europeiska gemenskapen i så&lt;br&gt;måtto att båda parternas agerande är erforderligt för att hela avtals-&lt;br&gt;paketet, dvs. samtliga sektorsavtal, skall kunna godkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sektorsavtalen skall behandlas som ett paket är ett oeftergivligt&lt;br&gt;krav. Giljotinklausulen etablerades till följd av ett krav från Europeiska&lt;br&gt;unionen och med argumentet att enbart som ett sammanhållet paket kan&lt;br&gt;avtalet tillvarata båda sidors intressen. Klausulen gäller dock inte be-&lt;br&gt;träffande sektorsavtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete när det-&lt;br&gt;ta löper ut år 2002 eller i det fall detta sektorsavtal sägs upp av Schweiz&lt;br&gt;till följd av en modifiering av Europeiska gemenskapens ramprogram på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Giljotinklausulen stadgar vidare att avtalspaketet har ingåtts för en pe-&lt;br&gt;riod av sju år. Båda parterna kan före utgången av de sju åren besluta att&lt;br&gt;inte förlänga avtalspaketet. Om någon sådan begäran inte görs, förlängs&lt;br&gt;avtalspaketet automatiskt på obestämd tid. Båda parter har dock möjlig-&lt;br&gt;het att när som helst säga upp avtalspaketet. Uppsägningstiden är då sex&lt;br&gt;månader. I den händelse att något av sektorsavtalen inte förlängs, för-&lt;br&gt;längs inte heller de andra sektorsavtalen. Samma princip är tillämplig om&lt;br&gt;något av sektorsavtalen skulle sägas upp. Om så sker sägs samtliga avtal&lt;br&gt;upp. Denna regel gäller för samtliga sektorsavtal med undantag för sek-&lt;br&gt;torsavtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete. Skulle detta sektors-&lt;br&gt;avtal inte förlängas eller sägas upp, har detta - som nämns ovan ingen&lt;br&gt;inverkan på övriga sektorsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sju sektorsavtalen har olika karaktär och omfattning. Sektorsavtalet&lt;br&gt;om luftfart utgör ett integrationsavtal, där Schweiz förbinder sig att till-&lt;br&gt;lämpa Europeiska gemenskapens regler på området medan sektorsavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vetenskapligt och tekniskt samarbete är ett vanligt samarbetsavtal. De Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;fem övriga sektorsavtalen avser däremot avreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje sektorsavtal finns en gemensam kommitté som skall säker-&lt;br&gt;ställa genomförandet på respektive område samt besluta om tolkning och&lt;br&gt;tillämpning av respektive sektorsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Sveriges ratifikation av avtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sverige skall tillträda avtalet mellan Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra&lt;br&gt;sidan. Av de sju sektorsavtalen skall bara sektorsavtalet om fri rörlighet&lt;br&gt;för personer ratificeras.____________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte berört förslaget i&lt;br&gt;denna del eller inte haft någon invändning mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom avtalet med Schweiz om fri rör-&lt;br&gt;lighet för personer ges EU-medborgare möjlighet till inresa och vistelse i&lt;br&gt;Schweiz på ett sätt som motsvarar den fria rörligheten inom unionen. Såle-&lt;br&gt;des möjliggörs för EU-medborgare och därmed fiör svenska medborgare&lt;br&gt;såväl att arbeta som anställda som att uppta förvärvsverksamhet i yrken re-&lt;br&gt;spektive branscher som är reglerade i Schweiz på samma villkor som lan-&lt;br&gt;dets egna medborgare. Motsvarande skall gälla för schweiziska medborgare&lt;br&gt;i Sverige liksom inom unionen i övrigt. Under de första fem åren efter avta-&lt;br&gt;lets ikraftträdande har Schweiz enligt avtalet att tillämpa vissa kvantitativa&lt;br&gt;restriktioner för antalet EU-medborgare som skall ges uppehållstillstånd och&lt;br&gt;som därmed har möjlighet att arbeta som anställda eller bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet. Avtalet ger EU-medborgare rätt att tillhandahålla tjänster i&lt;br&gt;Schweiz och vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har, jämfört med många andra länder, få reglerade yrken. Vad&lt;br&gt;gäller näringsverksamhet råder i Sverige fri etableringsrätt i de allra flesta&lt;br&gt;branscher. Några lagstadgade krav på yrkeskompetens för den som vill driva&lt;br&gt;näring finns normalt inte i Sverige. I stället säkerställs kvalitetskravet på&lt;br&gt;tillhandahållna tjänster i regel genom att vissa arbetsuppgifter endast får&lt;br&gt;utföras av eller skall övervakas av en person med viss kompetens. För vissa&lt;br&gt;av de yrken eller näringar som är reglerade i Sverige genom lagstiftning&lt;br&gt;erkänns dessutom redan utländska utbildningar generellt - ibland efter en&lt;br&gt;viss prövning av den aktuella utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet om fri rörlighet för personer omfattar också samordning av sy-&lt;br&gt;stemen för social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att sektorsavtalet om fri rörlighet för per-&lt;br&gt;soner skall godkännas av Sverige. Sektorsavtalet om personers fria rörlighet&lt;br&gt;bör i huvudsak vara till fördel för Sverige i och med att sektorsavtalet möj-&lt;br&gt;liggör för svenska medborgare att bl.a. arbeta som anställda eller uppta för-&lt;br&gt;värsverksamhet i Schweiz på samma villkor som Schweiz egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsvtalet med Schweiz kräver vad gäller den fria rörligheten för per-&lt;br&gt;soner inte några omfattande ändringar av svensk lagstiftning. De lagänd-&lt;br&gt;ringar som föranleds av avtalet redovisas i kapitel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver krävs åtskilliga ändringar i vissa förordningar och myndighets-&lt;br&gt;föreskrifter. Det ankommer på myndigheterna att granska sina regler med&lt;br&gt;anledning av avtalet och vidta nödvändiga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet om fri rörlighet för personer&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Målsättningar (artikel 1)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I denna artikel anges avtalets syften som är att fastställa rätt till inresa&lt;br&gt;och vistelse, upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet som arbets-&lt;br&gt;tagare och etablering som egenföretagare på de avtalsslutande parternas&lt;br&gt;territorier. För arbetstagare och egenföretagare finns också en uttrycklig&lt;br&gt;rätt att stanna kvar på de avtalsslutande ländernas territorier. Även perso-&lt;br&gt;ner som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet ges rätt till inresa och&lt;br&gt;vistelse på de avtalsslutande parternas territorier. Samtliga nämnda grup-&lt;br&gt;per skall säkerställas samma levnads-, anställnings- och arbetsvillkor&lt;br&gt;som de egna medborgarna har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare uppges ett syfte vara att underlätta tillhandahållandet av tjäns-&lt;br&gt;ter, särskilt vad gäller kortvarigt tillhandahållande av tjänster, på de av-&lt;br&gt;talsslutande parternas territorier. Vad gäller åtgärder for att liberalisera&lt;br&gt;tjänstesektorn skall avtalet uppfattas som ett första steg. I anslutning till&lt;br&gt;avtalets slutakt finns en gemensam förklaring med budskapet att de av-&lt;br&gt;talsslutande parterna förbinder sig att så snart som möjligt inleda för-&lt;br&gt;handlingar om en allmän liberalisering av tillhandahållandet av tjänster&lt;br&gt;på grundval av gemenskapens regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Icke-diskriminering (artikel 2)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln innehåller ett stadgande med innebörden att medborgare i av-&lt;br&gt;talsslutande part som vistas lagligen på en annan avtalsslutande parts&lt;br&gt;territorium vid tillämpningen av och i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;avtalets bilagor I, II och III, inte får diskrimineras på grund av nation-&lt;br&gt;alitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om icke-diskriminering är central i EG-rätten och återfinns i&lt;br&gt;artikel 12 i Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (EG-&lt;br&gt;fordraget). Utöver detta allmänna diskrimineringsforbud återfinns i EG-&lt;br&gt;fordraget, exempelvis artikel 39, ett uttryckligt förbud mot diskrimine-&lt;br&gt;ring av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet vad&lt;br&gt;gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. Syftet&lt;br&gt;med bestämmelsen är att förhindra att en avtalsslutande parts medborgare&lt;br&gt;såväl rättsligt som faktiskt utsätts för sämre behandling än det egna lan-&lt;br&gt;dets medborgare. Förbudet omfattar utöver de avtalsslutande parterna&lt;br&gt;och deras organ även gemenskapens institutioner och enskilda företag.&lt;br&gt;Genom hänvisning till gemenskapsrätten i detta avtals artikel 16 skall vid&lt;br&gt;tolkning av gemenskapsrättsliga begrepp hänsyn tas till Europeiska ge-&lt;br&gt;menskapernas domstols (EG-domstolen) rättspraxis. Trots att artikel 12 i&lt;br&gt;EG-fÖrdraget avser diskriminering på grund av nationalitet har EG-&lt;br&gt;domstolen utvecklat artikeln till att bli en mera allmän princip om lika-&lt;br&gt;behandling, bl.a. av män och kvinnor och av producenter och konsumen-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Amsterdamfördraget infördes en ny artikel i Fördraget om upp-&lt;br&gt;rättandet av Europeiska gemenskapen, artikel 13, som innebär att rådet&lt;br&gt;kan vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av&lt;br&gt;kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder,&lt;br&gt;ålder eller sexuell läggning. Det är dock viktigt att notera att sådana åt-&lt;br&gt;gärder enbart får vidtas inom ramen för de befogenheter som fördraget&lt;br&gt;ger gemenskapen, dvs. inom områden där det finns gemenskaps-&lt;br&gt;kompetens. Åtgärder enligt artikel 13 skall beslutas enhälligt av rådet på&lt;br&gt;förslag av Europeiska gemenskapernas kommission och efter att ha hört&lt;br&gt;Europaparlamentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med särskilt beaktande av artikel 13, beslutades rådets direktiv&lt;br&gt;2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om&lt;br&gt;likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Di-&lt;br&gt;rektivet är det första av tre planerade om diskriminering. I direktivet av-&lt;br&gt;ses med principen om likabehandling att det inte får förekomma någon&lt;br&gt;direkt eller indirekt diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung.&lt;br&gt;Tillämpningsområdet för direktivet sammanfaller i flera avseenden med&lt;br&gt;vad som tas upp i avtalet om fri rörlighet och dess bilagor. Medlems-&lt;br&gt;staterna skall senast den 19 juli 2003 anta de lagar och förordningar som&lt;br&gt;är nödvändiga för att följa direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Rätt till inresa (artikel 3)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikeln anges att medborgare i Schweiz och i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapens medlemsstater skall garanteras rätt till inresa till den andra par-&lt;br&gt;tens territorium i enlighet med bestämmelserna i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1 i bilaga I anges att medborgarna skall tillåtas resa in i landet&lt;br&gt;samt vilka formkrav som får ställas i samband med inresan. Rättigheten&lt;br&gt;kommenteras närmare i anslutning till artiklarna i bilagan, se kapitel 7.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Rätt till vistelse och upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet (ar-&lt;br&gt;tikel 4)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 artikeln anges att rätten till vistelse och upptagande av ekonomisk för-&lt;br&gt;värvsverksamhet skall garanteras med förbehåll för bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 10 och i enlighet med bestämmelserna i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2 i bilaga I preciseras rätten till vistelse och ekonomisk för-&lt;br&gt;värvsverksamhet. Rättigheten kommenteras närmare i anslutning till ar-&lt;br&gt;tiklarna i bilagan, se kapitel 7.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Personer som tillhandahåller tjänster (artikel 5)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 5.1 föreskrivs att den som tillhandahåller tjänster, inbegripet&lt;br&gt;företag i enlighet med bestämmelserna i bilaga I, har rätt att på den andra&lt;br&gt;avtalsslutande partens territorium tillhandahålla tjänster för en tid som&lt;br&gt;inte överstiger 90 arbetsdagar per kalenderår. Vidare föreskrivs att denna&lt;br&gt;rätt inte skall påverka tillämpningen av andra särskilda avtal mellan de&lt;br&gt;avtalsslutande parterna om tillhandahållande av tjänster, inbegripet avta-&lt;br&gt;let om vissa aspekter rörande offentlig upphandling till de delar det gäller&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 5.2 föreskrivs att den som tillhandahåller tjänster skall ha rätt Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;till inresa och vistelse på den andra partens territorium om han har rätt att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster enligt punkt 1, dvs. om den som tillhandahåller&lt;br&gt;tjänster inte redan har gjort det under 90 arbetsdagar, eller enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i ett sådant avtal som det hänvisas till i punkt 1. Samma&lt;br&gt;person eller företag har också rätt till inresa och vistelse på den andra&lt;br&gt;partens territorium, även om det inte föreskrivs i något avtal, om perso-&lt;br&gt;nen beviljats tillstånd av den berörda partens behöriga myndigheter att&lt;br&gt;tillhandahålla en tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.3 har fysiska personer som är medborgare i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapens medlemsstater eller i Schweiz och som beger sig till&lt;br&gt;Schweiz eller Europeiska unionens medlemsstaters territorium endast i&lt;br&gt;egenskap av mottagare av tjänster rätt till inresa och vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 5.4 skall de rättigheter som anges i denna artikel garante-&lt;br&gt;ras i enlighet med bestämmelserna i bilagorna I, II och III. De kvantitati-&lt;br&gt;va bestämmelserna i artikel 10 är inte tillämpliga på de personer som&lt;br&gt;avses i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noteras bör att bestämmelsen konstituerar en rätt att tillhandahålla tjäns-&lt;br&gt;ter på en annan avtalsslutande parts territorium. Denna bestämmelse skil-&lt;br&gt;jer sig från EG-rätten, så till vida att EU-medborgare har en mer obe-&lt;br&gt;gränsad rätt att tillhandahålla tjänster på varandras territorium, enligt ar-&lt;br&gt;tikel 49 i Romfördraget. I avtalet begränsas tiden för tillhandahållande av&lt;br&gt;tjänster till 90 arbetsdagar per kalenderår. Mottagare av tjänster omfattas&lt;br&gt;inte av 90-dagarsregeln. Detta framgår vid jämförelse med artikel 23 i&lt;br&gt;bilaga I. De har alltså obegränsad rätt att vistas i landet medan de tar&lt;br&gt;emot tjänster, på samma sätt som EU-medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har bemyndigats att föreskriva undantag från de krav som&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529, UtlL) ställer på utlänningar angående inne-&lt;br&gt;hav av pass, 1 kap. 2 § UtlL, visering, 1 kap. 3 § UtlL, uppehållstillstånd,&lt;br&gt;1 kap. 4 § UtlL och arbetstillstånd, 1 kap. 5 § UtlL. Regeringen har även&lt;br&gt;bemyndigats att meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstill-&lt;br&gt;stånd far bifallas i vissa fall, 2 kap. 14 § UtlL. Sådana bestämmelser&lt;br&gt;finns i utlänningsförordningen. Artikeln föranleder således ingen lagänd-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Rätt till vistelse för personer som inte utövar ekonomisk förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet (artikel 6)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikeln anges att personer som inte utövar ekonomisk förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet skall garanteras rätt till vistelse på en avtalsslutande parts territo-&lt;br&gt;rium i enlighet med bestämmelserna om icke yrkesverksamma personer i&lt;br&gt;bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättigheten kommenteras närmare i anslutning till artiklarna i bilaga I,&lt;br&gt;se avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Andra rättigheter (artikel 7)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikeln anges att de avtalsslutande parterna, i enlighet med bilaga I,&lt;br&gt;särskilt skall fastställa ett antal rättigheter som har anknytning till den&lt;br&gt;fria rörligheten för personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först anges rätt till likabehandling i förhållande till de avtalsslutande&lt;br&gt;parternas egna medborgare vad beträffar upptagande och utövande av&lt;br&gt;ekonomisk förvärvsverksamhet samt i fråga om levnads-, anställnings-&lt;br&gt;och arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter nämns rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet, varige-&lt;br&gt;nom medborgarna i de avtalsslutande parterna får röra sig fritt på värd-&lt;br&gt;landets territorium och utöva vilket yrke de vill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan nämns rätt att stanna kvar på en avtalsslutande parts territorium&lt;br&gt;efter det att en ekonomisk förvärvsverksamhet avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därnäst nämns rätt till vistelse för familjemedlemmar, oavsett deras&lt;br&gt;medborgarskap samt rätt för dessa att utöva ekonomisk förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter nämns rätt att förvärva fast egendom, i den mån denna rätt&lt;br&gt;hänger samman med utövandet av de rättigheter som beviljas genom det-&lt;br&gt;ta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen anges en rätt att, efter det att en ekonomisk förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet eller vistelse på en avtalsslutande parts territorium upphört, åter-&lt;br&gt;vända dit för att utöva ekonomisk förvärvsverksamhet, samt rätt att om-&lt;br&gt;vandla ett tillfälligt uppehållstillstånd till ett permanent sådant. Denna&lt;br&gt;rätt gäller bara under övergångsperioden, som regleras i artikel 10 i avta-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av dessa rättigheter i svensk rätt behandlas i anslutning&lt;br&gt;till de särskilda artiklarna i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Samordning av sociala trygghetssystem (artikel 8)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln fastslår principer för samordning av de sociala trygghetssyste-&lt;br&gt;men - i enlighet med bilaga II - i syfte att särskilt säkerställa (i) likabe-&lt;br&gt;handling; (ii) fastställande av tillämplig lagstiftning; (iii) sammanlägg-&lt;br&gt;ning av samtliga perioder som i de olika nationella lagstiftningarna beak-&lt;br&gt;tas för förvärv och bibehållande av rätten till förmåner samt för beräk-&lt;br&gt;ning av dessa förmåners storlek; (iv) utbetalning av förmåner till perso-&lt;br&gt;ner som är bosatta på de avtalsslutande parternas territorium; (v) samt&lt;br&gt;samarbete mellan myndigheter och institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att underlätta samordningen antogs en förklaring inom ramen&lt;br&gt;för slutakten med innebörden att Schweiz får delta som observatör vid&lt;br&gt;möten som hålls inom ramen för Administrativa kommittén för social&lt;br&gt;trygghet för migrerade arbetare. Obscrvatörsstatusen innebär att de&lt;br&gt;schweiziska representanterna har yttranderätt, men inte rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Behörighetsbevis (artikel 9)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln behandlar utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis&lt;br&gt;och uppmanar de avtalsslutande parterna att vidta åtgärder i enlighet med&lt;br&gt;bilaga III i fråga om ömsesidigt erkännande samt samordning av de av-&lt;br&gt;talsslutande parternas lagar och andra författningar rörande upptagande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utövande av förvärvsverksamhet som arbetstagare och egenföretaga- Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;re samt om tillhandahållande av tjänster, allt med målet att underlätta&lt;br&gt;utövandet av förvärvsverksamhet eller tillhandahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta måluppfyllelsen stadgar förklaringen om Schweiz&lt;br&gt;deltagande i kommittéer i avtalets slutakt att Schweiz ges observatörssta-&lt;br&gt;tus i Samordningsgruppen för ömsesidigt erkännande av examensbevis&lt;br&gt;avseende högre utbildning. Även i denna kommitté har Schweiz yttran-&lt;br&gt;derätt, men saknar rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser (artikel 10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikeln, som behandlar övergångsbestämmelser samt avtalets framtida&lt;br&gt;utveckling, är uppdelad i 8 punkter. Det generella budskapet i dessa är att&lt;br&gt;öppnandet av arbetsmarknaderna sker stegvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10.1 ges Schweiz rätt att under de första fem åren efter avta-&lt;br&gt;lets ikraftträdande införa kvantitativa begränsningar vad gäller upp-&lt;br&gt;tagande av ekonomisk förvärvsverksamhet vid vistelse i mer än fyra må-&lt;br&gt;nader, men mindre än ett år samt vid vistelse i ett år eller mer. Begräns-&lt;br&gt;ningar vad gäller vistelse kortare tid än fyra månader är inte tillåtna. Vi-&lt;br&gt;dare skall alla kvantitativa begränsningar för medborgare från Europeis-&lt;br&gt;ka gemenskapens medlemsstater enligt ovan upphöra att gälla vid in-&lt;br&gt;gången till det sjätte året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10.2 klargörs att de avtalsslutande parterna tillåts att under&lt;br&gt;högst två år vidmakthålla kontrollen av företrädesrätten för arbetare som&lt;br&gt;är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden. Samma tidsbegränsning&lt;br&gt;är tillämplig vad gäller löne- och arbetsvillkor för medborgare, inklusive&lt;br&gt;i artikel 5 avsedda personer som tillhandahåller tjänster - från den andra&lt;br&gt;avtalsslutande parten. Dock stadgas att före utgången av det första året&lt;br&gt;skall en gemensam kommitté undersöka nödvändigheten i att vidmakt-&lt;br&gt;hålla dessa begränsningar. Kommittén kan härvidlag förkorta den två-&lt;br&gt;åriga övergångsperioden. Det bör vidare noteras att övergångsperioden&lt;br&gt;inte är tillämplig på dem som tillhandahåller tjänster som liberaliserats&lt;br&gt;genom ett särskilt avtal mellan de avtalsslutande parterna rörande till-&lt;br&gt;handahållande av tjänster, inklusive de delar rörande avtalet om offentlig&lt;br&gt;upphandling som gäller tjänster. Således påverkas personer som till-&lt;br&gt;handahåller tjänster inte, givet att nämnda förhållanden är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10.3 fastställs att Schweiz, ff.o.rn. avtalets ikraftträdande t.o.m.&lt;br&gt;utgången av det femte året, skall garantera minst 15 000 nya uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd per år med en giltighetstid på ett år eller mer än ett år samt minst&lt;br&gt;115 500 nya uppehållstillstånd per år med en giltighetstid på mer än fyra&lt;br&gt;månader, men mindre än ett år, för arbetstagare och egenföretagare från&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10.4 tas långsiktiga begränsningar rörande uppehållstillstånd&lt;br&gt;upp. Om det fr.o.m. det sjätte t.o.m. det tolfte året efter avtalets ikraft-&lt;br&gt;trädande förhåller sig så att antalet nya uppehållstillstånd inom en av de i&lt;br&gt;punkt ett angivna kategorierna (vistelse i mer än fyra månader, men&lt;br&gt;mindre än ett år samt vid vistelse i ett år eller mer) överstiger genom-&lt;br&gt;snittet för de tre föregående åren med mer än 10 %, far Schweiz under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året därefter ensidigt begränsa antalet uppehållstillstånd för arbetstagare&lt;br&gt;och egenföretagare från Europeiska gemenskapen inom denna kategori&lt;br&gt;till det genomsnittliga antalet för de tre föregående åren plus 5 %. Året&lt;br&gt;därefter får samma begränsningar gälla. Denna ventil kan dock användas&lt;br&gt;endast med beaktande av vissa begränsningar. Således får utnyttjandet av&lt;br&gt;ventilen inte få till följd att Schweiz utfärdar färre uppehållstillstånd än&lt;br&gt;som anges i punkt 3, dvs. minst 15 000 per år med en giltighetstid på ett&lt;br&gt;år eller mer samt minst 115 500 per år med en giltighetstid på mer än&lt;br&gt;fyra månader, men mindre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär punkterna 1-4 ovan att olika typer av&lt;br&gt;övergångsbestämmelser gäller i 12 år från avtalets ikraftträdande. Först&lt;br&gt;därefter etableras en fri rörlighet for personer som överensstämmer med&lt;br&gt;gemenskapens principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10.5 klargörs att övergångsbestämmelserna i punkterna 1-4&lt;br&gt;ovan inte skall tillämpas på arbetstagare eller egenföretagare som före&lt;br&gt;avtalets ikraftträdande, har tillstånd att utöva ekonomisk förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet på någon av de avtalsslutande parternas territorium. Denna regel&lt;br&gt;gäller särskilt med avseende på punkt två om företräde på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den samt differentierade löne- och arbetsvillkor. Dessa personer skall&lt;br&gt;garanteras de rättigheter i anslutning till personers fria rörlighet som&lt;br&gt;stadgas i avtalets grundläggande bestämmelser, särskilt artikel sju, ome-&lt;br&gt;delbart efter avtalets ikraftträdande. Vidare skall personer med uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd for kortare tid än ett år kunna förnya detta utan hinder av de&lt;br&gt;kvantitativa begränsningarna, medan personer vars uppehållstillstånd&lt;br&gt;gäller för ett år eller mer automatiskt skall fa uppehållstillståndet för-&lt;br&gt;längt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 10.6 skall Schweiz regelbundet leverera statistik, in-&lt;br&gt;begripet statistik och information om åtgärder rörande icke-&lt;br&gt;diskrimineringsprincipen i artikel 2, till den gemensamma kommittén i&lt;br&gt;syfte att underlätta genomförandet av avtalet. Var och en av de avtalsslu-&lt;br&gt;tande parterna kan begära att den gemensamma kommittén gör en över-&lt;br&gt;syn av läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10.7 föreskriver att någon kvantitativ begränsning vad gäller&lt;br&gt;gränsarbetare inte får tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10.8 stadgar att övergångsbestämmelser rörande social trygghet&lt;br&gt;och överföring av intjänade rättigheter fastställs i tilläggsprotokollet till&lt;br&gt;bilaga IL&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Behandling av överklaganden (artikel 11)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikeln anges att personer som avses i avtalet skall ha rätt att klaga hos&lt;br&gt;behöriga myndigheter i ärenden som gäller tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganden skall behandlas inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut med anledning av överklagandet fattats, eller om inget be-&lt;br&gt;slut fattats inom en rimlig tidsfrist, skall de personer som avses i avtalet&lt;br&gt;ha möjlighet att överklaga vidare hos behörig nationell rättsinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att överklaga förvaltningsmyndigheters beslut som gäller&lt;br&gt;tillämpningen av utlänningslagen regleras i 7 kap. UtlL. Där anges bl.a.&lt;br&gt;att en polismyndighets beslut om avvisning får överklagas till Migra-&lt;br&gt;tionsverket. Migrationsverkets beslut om bl.a. utvisning eller avvisning&lt;br&gt;får överklagas till Utlänningsnämnden. Om Migrationsverkets beslut&lt;br&gt;överklagas skall överklagandet ges in till Migrationsverket. I samband&lt;br&gt;med att ett överklagande inkommer till verket vidtas s.k. omprövning.&lt;br&gt;För det fall ingen ändring sker i det överklagade beslutet vid ompröv-&lt;br&gt;ningen överlämnas hela överklagandeärendet till Utlänningsnämndens&lt;br&gt;avgörande. För det fall klaganden vänder sig direkt till Utlännings-&lt;br&gt;nämnden tillställer nämnden Migrationsverket skrivelsen för behandling.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förmånligare bestämmelser (artikel 12)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln anger att avtalet inte skall ha någon inverkan på eventuella för-&lt;br&gt;månligare nationella bestämmelser för medborgarna i de avtalsslutande&lt;br&gt;parterna eller deras familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Stoppklausul (artikel 13)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln berör frågan om en stoppklausul. Det fastställs att de avtals-&lt;br&gt;slutande parterna inte får anta nya bestämmelser gentemot medborgare&lt;br&gt;från den andra avtalsslutande parten som är restriktivare på de områden&lt;br&gt;som omfattas av detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 12 och 13 innebär inte att de avtalsslutande parterna för-&lt;br&gt;binder sig att ändra nationella bestämmelser som ger deras medborgare&lt;br&gt;eller familjemedlemmar förmånligare villkor än andra personer. Däremot&lt;br&gt;förhindras de avtalsslutande parterna att anta nya liknade bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Gemensam kommitté (artikel 14)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Denna artikel behandlar frågan om en gemensam kommitté och är&lt;br&gt;uppdelad i sex punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 14.1 stipuleras inrättandet av en gemensam kommitté med&lt;br&gt;uppgift att ansvara för avtalets förvaltning och korrekta tillämpning.&lt;br&gt;Kommittén skall i detta syfte utfärda rekommendationer. Vidare kan&lt;br&gt;kommittén fatta beslut i de fall som anges i avtalet. I artikel 18 klargörs&lt;br&gt;närmare i vilka fall som kommittén har behörighet att fatta bindande be-&lt;br&gt;slut. Som ett utslag av att föreliggande avtal slutits enligt en mellanstatlig&lt;br&gt;princip utan någon överlåtelse av lagstiftningskompetens, kan dylika be-&lt;br&gt;slut fattas enbart genom en ömsesidig överenskommelse. I kommittén&lt;br&gt;skall de avtalsslutande parterna vara representerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande parterna skall alltså samtliga vara representerade i den&lt;br&gt;gemensamma kommittén. Eftersom EU-ländema är avtalsslutande part&lt;br&gt;tillsammans med Europeiska gemenskapen rörande avtalet om personers&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fria rörlighet, skall varje enskilt EU-land ha en representant i den gemen-&lt;br&gt;samma kommittén. Enligt praxis har EU-ländema dock möjlighet att&lt;br&gt;skicka en gemensam representant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 14.2 skall den gemensamma kommittén sammanträda på&lt;br&gt;begäran av en av de avtalsslutandc parterna i den händelse att en påtaglig&lt;br&gt;svårighet av ekonomisk eller social karaktär uppstår. Huvudregeln är att&lt;br&gt;kommittén meddelar åtgärder inom 60 dagar från dagen då begäran om&lt;br&gt;sammanträde ingavs. Denna tidsfrist kan dock forlängas av kommittén.&lt;br&gt;De åtgärder som kommittén vidtar skall begränsas till vad som är absolut&lt;br&gt;nödvändigt och inverkar på tillämpningen av avtalet i så liten ut-&lt;br&gt;sträckning som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 artikel 14.3 stadfästs att de avtalsslutande parterna regelbundet skall&lt;br&gt;utbyta information i syfte att underlätta att avtalet genomförs i överens-&lt;br&gt;stämmelse med dess andemening. Vidare nämns att den gemensamma&lt;br&gt;kommittén skall samråda på begäran av en av de avtalsslutande parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14.4 stipulerar att den gemensamma kommittén skall samman-&lt;br&gt;träda vid behov, men minst en gång om året. Utöver detta kan kommit-&lt;br&gt;tén, som ovan nämndes, sammankallas på begäran av någon av de avtals-&lt;br&gt;slutande parterna. Om en begäran till sammankomst framställs till följd&lt;br&gt;av allvarliga svårigheter av ekonomisk eller social art, dvs. i enlighet&lt;br&gt;med punkt 2, skall sammanträdet äga rum senast 15 dagar efter hem-&lt;br&gt;ställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14.5 behandlar kommitténs interna ordning. Den gemensamma&lt;br&gt;kommittén skall fastställa sin arbetsordning som skall innehålla bl.a. be-&lt;br&gt;stämmelser om kommitténs sammankallande, utnämning av ordförande&lt;br&gt;samt fastställande av dennes befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14.6 befullmäktigar den gemensamma kommittén att inrätta ar-&lt;br&gt;bets- eller expertgrupper i syfte att biträda kommittén i fullgörandet av&lt;br&gt;dess uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bilagor och protokoll (artikel 15)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Denna artikel stadgar att bilagor och protokoll till avtalet är en integrerad&lt;br&gt;del av detsamma. Vidare anges att förklaringar återfinns i slutakten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Hänvisning till gemenskapsrätten (artikel 16)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 16.1 förbinder sig de avtalsslutande parterna att, i syfte att uppnå&lt;br&gt;målen för avtalet, vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säker-&lt;br&gt;ställa att rättigheter och förpliktelser motsvarande de som återfinns i Eu-&lt;br&gt;ropeiska gemenskapens rättsakter (som det hänvisas till i avtalet) till-&lt;br&gt;ämpas i förbindelserna mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 16.2 föreskrivs att i den mån tillämpningen av avtalet omfattar&lt;br&gt;gemenskapsrättsliga begrepp, skall hänsyn tas till EG-domstolens gällan-&lt;br&gt;de rättspraxis före tidpunkten för avtalets undertecknande. Schweiz skall&lt;br&gt;underrättas om praxis som uppstått efter denna tidpunkt. Vidare kan den&lt;br&gt;gemensamma kommittén, i syfte att underlätta avtalets tillämpning, på en&lt;br&gt;avtalsslutande parts begäran fastställa konsekvenserna av denna praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Rättsutveckling (artikel 17)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikeln behandlar rättsutveckling och är uppdelad i två punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17.1 stadgar att om en av de avtalsslutande parterna inleder ett&lt;br&gt;förfarande för antagande av ett förslag till ändring av den inhemska lag-&lt;br&gt;stiftningen eller om förändringar i praxis äger rum i instanser mot vilka&lt;br&gt;det inte finns något rättsmedel enligt inhemsk rätt, skall den aktuella av-&lt;br&gt;talsslutande parten underrätta den andra parten genom den gemensamma&lt;br&gt;kommittén under förutsättning att förändringarna sker på ett område som&lt;br&gt;omfattas av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17.2 fastslår att den gemensamma kommittén skall diskutera&lt;br&gt;vilka konsekvenser som förändringar av den typ som anges i punkt ett&lt;br&gt;har för tillämpningen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar av regelverket som omfattas av gemenskapskompetens an-&lt;br&gt;mäls till den gemensamma kommittéen av Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;kommission. Vad avser områden under nationell kompetens skall anmä-&lt;br&gt;lan göras av respektive medlemsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 16 och 17 syftar till att försöka säkerställa en enhetlig och&lt;br&gt;samtidigt dynamisk tolkning och tillämpning av avtalet, gemenskaps-&lt;br&gt;rättsliga begrepp och de EG-rättsakter som det hänvisas till i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningskompetensen ligger kvar på de avtalsslutande parterna.&lt;br&gt;Inom de områden som omfattas av avtalet är det såvitt avser EU-ländema&lt;br&gt;huvudsakligen fråga om gemenskapskompetens. Artiklarna berör därför&lt;br&gt;främst Schweiz som genom införlivandet av avtalet anpassar sin lag-&lt;br&gt;stiftning till rätten och vars domstolar har att vid tillämpning av de inter-&lt;br&gt;na regler som hänger samman med avtalet ta vederbörlig hänsyn till EG-&lt;br&gt;domstolens praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom anmälningsförfarandet till den gemensamma kommittén och&lt;br&gt;kommitténs vidare diskussion av föreslagna förändringar av den in-&lt;br&gt;hemska lagstiftningen eftersträvas enhetlighet och homogenitet på områ-&lt;br&gt;den som omfattas av avtalet samtidigt som en naturlig utveckling av de&lt;br&gt;aktuella rättsområdena inte förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Översyn (artikel 18)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln tar upp frågan om en översyn av avtalet. Om någon av partema&lt;br&gt;önskar en översyn av avtalet skall den presentera ett förslag om detta för&lt;br&gt;den gemensamma kommittén. Revideringar av bilaga II och III träder i&lt;br&gt;kraft med omedelbar verkan efter ett beslut från kommittén. Andra re-&lt;br&gt;videringar träder i kraft efter det att de respektive inhemska förfarandena&lt;br&gt;har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tvistlösning (artikel 19)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln behandlar tvistlösning och är uppdelad i två punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 artikel 19.1 anges att de avtalsslutande parterna kan hänskjuta alla Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;tvister rörande avtalets tolkning eller tillämpning till den gemensamma&lt;br&gt;kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 artikel 19.2 fastslås att den gemensamma kommittén har befogenhet&lt;br&gt;att avgöra tvisten om avtalets tolkning och tillämpning samt att de avtals-&lt;br&gt;slutande parterna till kommittén skall överlämna samtliga uppgifter som&lt;br&gt;kan underlätta en grundlig genomlysning av den aktuella tvisten. Den&lt;br&gt;gemensamma kommittén skall i detta syfte undersöka alla möjligheter för&lt;br&gt;att avtalet även framgent skall kunna fungera väl.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förhållande till befintliga bilaterala avtal om social trygghet (artikel&lt;br&gt;20)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Denna artikel klargör förhållandet till befintliga bilaterala avtal mellan&lt;br&gt;Schweiz och Europeiska gemenskapens respektive medlemsstater röran-&lt;br&gt;de social trygghet. Dylika avtal skall upphöra att tillämpas vid detta av-&lt;br&gt;tals ikraftträdande, i den mån de rör samma frågor som detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förhållande till befintliga bilaterala dubbelbeskattningsavtal (artikel&lt;br&gt;21)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln tar upp frågan om förhållandet till befintliga dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal och är uppdelad i tre punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 21.1 påverkas bestämmelserna i bilaterala dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal mellan Schweiz och Europeiska gemenskapens med-&lt;br&gt;lemsstater inte av bestämmelserna i detta avtal. Detta gäller särskilt avse-&lt;br&gt;ende begreppet gränsarbetare i avtal om dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 artikel 21.2 sägs att ingen bestämmelse i avtalet skall tolkas som ett&lt;br&gt;hinder för de avtalsslutande parterna att i tillämpningen av sina respekti-&lt;br&gt;ve skatterättsliga regler, göra en åtskillnad mellan skattskyldiga som inte&lt;br&gt;befinner sig i en jämförbar situation, särskilt vad gäller bostadsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 21.3 fastslås att ingen bestämmelse i avtalet skall utgöra ett&lt;br&gt;hinder för de avtalsslutande parterna att säkerställa påförande, betalning&lt;br&gt;och effektiv uppbörd av skatt eller att motverka skatteflykt enligt en av-&lt;br&gt;talsslutande parts inhemska skattelagstiftning, enligt dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal mellan Schweiz och Europeiska gemenskapens medlemsstater eller&lt;br&gt;enligt andra avtal i skattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett syfte med artikeln är att säkerställa att de överenskommelser som&lt;br&gt;gjorts i dubbelbeskattningsavtal mellan Schweiz och medlemsstaterna i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen inte skall påverkas av detta avtal. De avtals-&lt;br&gt;slutande parterna har också avsett att klargöra att interna skatteregler för-&lt;br&gt;blir opåverkade av avtalet. Detta gäller bl.a. avseende skilda regler för&lt;br&gt;skattskyldiga som inte befinner sig i jämförbara situationer, uppbörd och&lt;br&gt;bekämpning av skatteflykt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förhållande till bilaterala avtal inom andra områden (artikel 22)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Denna artikel reglerar förhållandet mellan redan föreliggande avtal och&lt;br&gt;detta avtal om andra frågor än social trygghet och dubbelbeskattning och&lt;br&gt;är uppdelad i två punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 22.1 skall detta avtal - utan hinder av vad som stipuleras Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;i artiklarna 20-21 - inte påverka redan föreliggande avtal mellan Schweiz&lt;br&gt;och någon eller några av Europeiska gemenskapens medlemsstater rö-&lt;br&gt;rande enskilda ekonomiska aktörer, gränsöverskridande samarbete eller&lt;br&gt;lokal gränstrafik i den mån de är förenliga med detta avtal. Skulle even-&lt;br&gt;tuella avtal på dessa tre områden inte vara förenliga med detta avtal skall&lt;br&gt;dock - enligt artikel 22.2 - bestämmelserna i detta avtal gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förvärvade rättigheter (artikel 23)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln tar upp frågan om förvärvade rättigheter. Det sägs härvidlag att i&lt;br&gt;den händelse avtalet sägs upp eller inte förlängs skall rättigheter som&lt;br&gt;förvärvats av enskilda personer inte påverkas. För rättigheter som är un-&lt;br&gt;der förvärvande vid en dylik tidpunkt skall de avtalsslutande parterna&lt;br&gt;uppnå en ömsesidig överenskommelse rörande behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tillämpning i territoriellt hänseende (artikel 24)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln fastslår avtalets tillämpning i territoriellt hänseende. Härvidlag&lt;br&gt;fastslås att avtalet skall tillämpas i de territorier där Fördraget om upp-&lt;br&gt;rättandet av Europeiska gemenskapen tillämpas samt på Schweiz territo-&lt;br&gt;rium. Vidare skall avtalet tillämpas i enlighet med de villkor som fast-&lt;br&gt;ställs i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ikraftträdande och varaktighet (artikel 25)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln behandlar ikraftträdande och varaktighet och innehåller den ti-&lt;br&gt;digare nämnda s.k. giljotin-klausulen. Även om sektorsavtalen är själv-&lt;br&gt;ständiga, stipulerar artikel 25.1 att de skall behandlas som ett gemensamt&lt;br&gt;paket, allt i ett. Avtalet träder således i kraft respektive sägs upp endast i&lt;br&gt;sin helhet, vilket är ett oeftergivligt krav. Denna klausul etablerades som&lt;br&gt;tidigare nämnts till följd av ett krav från EU och med argumentet att en-&lt;br&gt;bart som ett sammanhållet paket kan avtalet tillvarata båda sidors intres-&lt;br&gt;sen. Klausulen gäller dock inte beträffande avtalet om vetenskapligt och&lt;br&gt;tekniskt samarbete när detta löper ut 2002 eller i det fall avtalet sägs upp&lt;br&gt;av Schweiz till följd av en modifiering av Europeiska gemenskapens&lt;br&gt;ramavtal på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 25.1 framgår vidare att avtalet träder i kraft först efter det att&lt;br&gt;alla medlemsstater har ratificerat sektorsavtalet om personers fria rörlig-&lt;br&gt;het. När så har skett, träder hela avtalspaketet, dvs. alla sju sektors-&lt;br&gt;avtalen, i kraft den första dagen i den andra månaden efter dagen för den&lt;br&gt;sista anmälan om deponering av ratificerings- eller godkännandeinstru-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 25.2 stadgas att avtalet har ingåtts för en inledande period av&lt;br&gt;sju år. Före utgången av det sjunde året kan de avtalsslutande partema&lt;br&gt;anmäla att avtalet inte skall förlängas. Om så inte sker, förlängs avtalet&lt;br&gt;automatiskt på obestämd tid. I slutakten återfinns en förklaring som fast-&lt;br&gt;ställer Schweiz rätt att under avtalets sjunde giltighetsår utifrån landets&lt;br&gt;interna förfaranden ta ställning till avtalets förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 25.3 framgår att de avtalsslutande parterna när som helst kan Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;säga upp avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av parterna enligt artikel 25.2 vid utgången av det sjunde&lt;br&gt;året anmäler att parten inte önskar förlänga avtalet, eller om någon av-&lt;br&gt;talsslutande part underrättar motparten om en uppsägning av avtalet en-&lt;br&gt;ligt artikel 25.3, upphör avtalet att gälla sex månader efter mottagandet&lt;br&gt;av en anmälan om icke-förlängning eller uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Bilaga I till avtalet om fri rörlighet för perso-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ner&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Kapitel 1 Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svenska medborgare som reser till Schweiz&lt;br&gt;skall inte behöva medföra pass. Regeringen bemyndigas att meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om återkallelse av uppehållstillstånd för dem som&lt;br&gt;omfattas av avtalet. Reglerna om utvisning, avvisning eller vägran att&lt;br&gt;bevilja eller förnya uppehållstillstånd och om att beslut om avslag på&lt;br&gt;en ansökan skall motiveras görs också tillämpliga även på dem som&lt;br&gt;omfattas av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;----------------------------------- .4..................................................................■&amp;quot;&amp;quot;&amp;quot;■■ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-----&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller&lt;br&gt;lämnat förslagen utan erinran. Utlänningsnämnden har anmärkt att avta-&lt;br&gt;let getts varierande benämning i förslaget till lag om ändring i utlän-&lt;br&gt;ningslagen. Nämnden föreslår att avtalet i samtliga lagrum benämns på&lt;br&gt;ett enhetligt sätt, nämligen avtalet mellan Europeiska gemenskapen och&lt;br&gt;dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlig-&lt;br&gt;het för personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens skäl presenteras i an-&lt;br&gt;slutning till respektive artikel.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Inresa och utresa (artikel 1)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1.1 anges att en medborgare i Schweiz eller i en medlemsstat i&lt;br&gt;Europeiska unionen och dennes anhöriga samt utstationerade arbetstaga-&lt;br&gt;re som avses artikel 17 skall tillåtas att resa in på parternas respektive&lt;br&gt;territorium mot uppvisande av enbart giltigt identitetskort eller pass. In-&lt;br&gt;resevisering eller motsvarande far inte krävas, utom för anhöriga och&lt;br&gt;utstationerade arbetstagare som inte är medborgare i de avtalsslutande&lt;br&gt;staterna. Den berörda avtalsslutande parten skall i största möjliga mån&lt;br&gt;underlätta för dessa personer att få de visum de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1.2 sägs att parterna skall ge nämnda personkategorier en mot-&lt;br&gt;svarande rätt att lämna deras territorium mot uppvisande av giltigt identi-&lt;br&gt;tetskort eller pass. Krav på utresevisering eller motsvarande får inte stäl-&lt;br&gt;las på medborgare i de avtalsslutande parterna. Däremot kan utrese-&lt;br&gt;viscring eller motsvarande krävas av tredjelandsmedborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges att parterna, i enlighet med sin lagstiftning, skall utförda&lt;br&gt;eller förnya identitetskort eller pass för ovan nämnda personkategorier, i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka medborgarskapet särskilt anges. Ett sådant pass skall vara giltigt Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;åtminstone för resa till alla avtalsslutande parter och för de länder som&lt;br&gt;innehavaren måste passera vid resa mellan dessa. När ett pass är det enda&lt;br&gt;dokument som gäller vid utresa skall passets giltighetstid vara minst fem&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikeln gäller i sin helhet även utstationerade arbetstagare som avses i&lt;br&gt;artikel 17 i bilaga I. Därmed avses arbetstagare, oavsett medborgarskap,&lt;br&gt;som är utstationerade för att tillhandahålla en tjänst, om varaktigheten är&lt;br&gt;mindre än 90 arbetsdagar per år. Rätten till inresa och utresa på dessa&lt;br&gt;villkor gäller dock inte utstationerade arbetstagares anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som ställs upp i artikeln överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;den ordning som finns i EG-rätten och i EES-avtalet. För att underlätta&lt;br&gt;resandet för en medborgare i en EES-stat skall en sådan medborgare och&lt;br&gt;hans eller hennes anhöriga få resa in mot uppvisande av endast pass eller&lt;br&gt;identitetskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet antog den 16 december 1996 direktiv 96/71/EG om ut-&lt;br&gt;stationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster&lt;br&gt;(EGT L 18, 1997, s 1), men där behandlas inte förutsättningarna för inre-&lt;br&gt;sa utan arbetstagarnas arbets- och anställningsvillkor efter inresa i med-&lt;br&gt;lemsstaten. Kommissionen har lagt fram ett förslag till ett direktiv för att&lt;br&gt;underlätta inresa och utresa för arbetstagare från tredje land som ut-&lt;br&gt;stationeras i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna,&lt;br&gt;(KOM/2000/0271 slutlig), men det har ännu inte antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en förklaring till avtalet har Europeiska gemenskapen och dess med-&lt;br&gt;lemsstater angivit att artiklarna 1 och 17 i bilaga I inte skall påverka ge-&lt;br&gt;menskapens regelverk om villkoren för utstationering av arbetstagare&lt;br&gt;som är medborgare i tredje land i samband med gränsöverskridande till-&lt;br&gt;handahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § utlänningslagen (1989:529, UtlL) föreskrivs att utlänningar&lt;br&gt;som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass. Regeringen får före-&lt;br&gt;skriva undantag från kravet på passinnehav. Regeringen, eller efter reger-&lt;br&gt;ingens bemyndigande Migrationsverket, kan vidare föreskriva vilka&lt;br&gt;handlingar som får godtas som pass. Med stöd härav har regeringen i 1&lt;br&gt;kap. 1 § utlänningsförordningen (1989:547, UtlF) föreskrivit vissa un-&lt;br&gt;dantag från passkravet, bl.a. för nordiska medborgare samt för utlänning-&lt;br&gt;ar som beviljats uppehållstillstånd i landet. I 1 kap. 6 § UtlF anges i vilka&lt;br&gt;fall identitetskort utfärdade av behöriga myndigheter för medborgare i&lt;br&gt;stat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och de-&lt;br&gt;ras anhöriga gäller som pass under vistelsen i landet. För schweiziska&lt;br&gt;medborgare gäller ett identitetskort som pass vid inresa och vistelse som&lt;br&gt;inte överstiger tre månader. Utlänningslagen behöver således inte ändras&lt;br&gt;i detta avseende. Däremot krävs att utlänningsförordningen ändras så att&lt;br&gt;avtalets bestämmelser rörande anhöriga och utstationerade arbetstagare&lt;br&gt;uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller krav på visering föreskrivs i 1 kap. 3 § UtlL att utlänningar&lt;br&gt;som reser in i eller vistas i Sverige skall ha visering. Regeringen ges vi-&lt;br&gt;dare rätt att föreskriva undantag från viseringskravet. Schweiziska med-&lt;br&gt;borgare är, enligt 2 kap. 1 § 3 UtlF, undantagna från kravet på visering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medborgare i tredje land, som är anhöriga till en schweizisk med-&lt;br&gt;borgare, skall viseringsförfarandet underlättas. Motsvarande reglering&lt;br&gt;återfinns i EG-rätten. Viseringspliktiga familjemedlemmar till medborga-&lt;br&gt;re i en stat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;behöver inte erlägga någon avgift i samband med ansökan om visering&lt;br&gt;till Sverige (se 7 kap. 7 a § UtlF och förordning [1997:691] om avgifter&lt;br&gt;vid utlandsmyndigheterna). En motsvarande ordning bör införas för trcd-&lt;br&gt;jelandsmedborgare som nämns i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i passlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokumentkontroll avseende svenska medborgare regleras i passlagen&lt;br&gt;(1978:302). Enligt 5 § passlagen får en svensk medborgare inte resa ut ur&lt;br&gt;riket utan att medföra ett giltigt pass. Vissa undantag gäller från den&lt;br&gt;skyldigheten, bl.a. för den som är medborgare även i annat land än Sve-&lt;br&gt;rige och som medför av myndighet i det landet utfärdad legitimations-&lt;br&gt;handling, vilken gäller som pass. Undantag gäller i dag även vid resor till&lt;br&gt;de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i anpassningen infor Sveriges operativa inträde i Scheng-&lt;br&gt;ensamarbetet har riksdagen beslutat att undantaget skall utsträckas till att&lt;br&gt;gälla även för den som reser till en stat som är ansluten till konventionen&lt;br&gt;om tillämpning av Schengenavtalet eller som har slutit avtal om&lt;br&gt;samarbete enligt konventionen med de anslutna parterna (se prop.&lt;br&gt;1999/2000:64, bet. 1999/2000:JuU19, rskr. 1999/2000:215, SFS&lt;br&gt;2000:346). Till Schengenkonventionen i sin helhet är samtliga EU-länder&lt;br&gt;utom Storbritannien och Irland anslutna. Storbritannien har anslutit sig&lt;br&gt;till alla delar som inte rör den fria rörligheten for personer. Norge och&lt;br&gt;Island har slutit samarbetsavtal med de anslutna parterna. Lagändringen&lt;br&gt;träder i kraft den dag regeringen bestämmer, vilket avses ske i början av&lt;br&gt;år 2001. Något motsvarande undantag finns inte för den som skall resa&lt;br&gt;till Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skall medföra pass vid utresa är, enligt 5 § andra stycket&lt;br&gt;passlagen, skyldig att på begäran visa upp sitt pass för polisman eller&lt;br&gt;annan passkontrollant. En överträdelse av bestämmelserna att medföra&lt;br&gt;pass är inte straffsanktionerad, men anses enligt motiven inrymma en&lt;br&gt;särskild skyldighet och en befogenhet för polisen att hindra utresa för den&lt;br&gt;som inte har ett giltigt pass. En motsvarande skyldighet skall, enligt and-&lt;br&gt;ra stycket, gälla vid inresa från en stat som inte är ansluten till konven-&lt;br&gt;tionen om tillämpning av Schengenavtalet eller har slutit avtal om sam-&lt;br&gt;arbete enligt konventionen med de anslutna staterna, om det svenska&lt;br&gt;medborgarskapet inte styrks på annat sätt. En svensk medborgare har&lt;br&gt;dock, enligt 2 kap. 7 § regeringsformen, alltid en ovillkorlig rätt till inre-&lt;br&gt;sa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså enligt nu gällande regler inte möjligt for en svensk med-&lt;br&gt;borgare att resa ut ur Sverige utan pass om han eller hon skall resa till&lt;br&gt;Schweiz. Således är en svensk medborgare också skyldig att på begäran&lt;br&gt;visa upp sitt pass vid utresa för polisman eller annan passkontrollant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att passlagen skall stå i överensstämmelse med avtalet bör lagen&lt;br&gt;ändras så att föreskrifterna i 5 § passlagen om undantag från skyldigheten&lt;br&gt;för svenska medborgare att medföra pass vid resor till Schengenländema&lt;br&gt;utvidgas till att gälla även resa till Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan nämnas att även om en svensk medborgare&lt;br&gt;som reser till ett land som omfattas av undantaget från skyldigheten att&lt;br&gt;medföra pass således inte är skyldig att ha med sig pass för att få lämna&lt;br&gt;Sverige, kan han eller hon ändå ha anledning att ha det med sig för att&lt;br&gt;med hjälp av detta kunna styrka sitt svenska medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Vistelse och ekonomisk förvärvsverksamhet (artikel 2)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2.1 ges medborgare från en avtalsslutande part rätt att vistas och&lt;br&gt;utöva ekonomisk förvärvsverksamhet på den andra partens territorium i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i kapitel II - IV. Vidare stadgas att ett up-&lt;br&gt;pehållstillstånd skall utfärdas som bevis för denna rätt. För gränsarbetare&lt;br&gt;kan ett särskilt tillstånd utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket i samma punkt ges medborgare från en avtalsslutande&lt;br&gt;part rätt att resa till en annan part för att söka arbete under skälig tid, upp&lt;br&gt;till 6 månader. De som haft en kortare anställning, mindre än ett år, på en&lt;br&gt;parts territorium far också stanna kvar så länge för att söka arbete. Under&lt;br&gt;en sådan vistelse skall tillgång till arbetsförmedlingar ges men personer-&lt;br&gt;na får uteslutas från socialt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första punkten påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna om en&lt;br&gt;övergångsperiod i artikel 10 i avtalet och i kapitel VII i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2.2 tillerkänns medborgare från en avtalsslutande part, som inte&lt;br&gt;utövar ekonomisk förvärvsverksamhet och inte har rätt till vistelse enligt&lt;br&gt;andra bestämmelser i avtalet, rätt till vistelse, om de uppfyller villkoren i&lt;br&gt;kapitel V i bilaga I (se avsnitt 7.5). Som bevis för denna rätt skall ett up-&lt;br&gt;pehållstillstånd utfärdas för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2.3 anges att uppehållstillstånd eller särskilt tillstånd för med-&lt;br&gt;borgare från de avtalsslutande parterna skall utfärdas och förnyas kost-&lt;br&gt;nadsfritt eller mot en avgift som högst motsvarar kostnaden för ett identi-&lt;br&gt;tetskort för egna medborgare. Formaliteterna för att få tillstånd skall för-&lt;br&gt;enklas i möjligaste mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2.4 stadgas att en avtalsslutande part kan kräva att medborgare&lt;br&gt;från de övriga parterna anmäler att de uppehåller sig på dess territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppmärksammas att artikeln konstituerar en rätt till vistelse för&lt;br&gt;personer som utövar ekonomisk förvärvsverksamhet, för arbetssökande&lt;br&gt;och för personer som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet. Med&lt;br&gt;undantag för arbetssökande anges i artikeln dock inte de materiella krite-&lt;br&gt;rierna för när tillstånd skall ges. Ett uppehållstillstånd ger inte i sig rätt&lt;br&gt;till vistelse utan utgör ett bevis på rättigheten. Den som uppfyller villko-&lt;br&gt;ren enligt avtalet för rätt till vistelse har således rätt att vistas på avtals-&lt;br&gt;slutande parts territorium vare sig han eller hon har uppehållstillstånd&lt;br&gt;eller inte. Artikeln anger dock att uppehållstillstånd skall utfärdas. Mot-&lt;br&gt;svarande obligatoriska formulering återfinns i EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 artikel 2.1 andra stycket ges den materiella grunden för arbetssökan-&lt;br&gt;des rätt att stanna kvar i upp till sex månader på en avtalsslutande parts&lt;br&gt;territorium. Det bör noteras att det inte anges att arbetssökande skall ha&lt;br&gt;rätt att få ett bevis om uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 4 § första stycket UtlL föreskrivs att en utlänning som vistas i&lt;br&gt;Sverige mer än tre månader skall ha uppehållstillstånd, om inte utlän-&lt;br&gt;ningen är nordisk medborgare. Enligt 2 kap. 14 § andra stycket UtlL har&lt;br&gt;regeringen rätt att meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd får bifallas om det följer av internationella åtaganden. Med stöd&lt;br&gt;av detta bemyndigande har regeringen i 3 kap. UtlF meddelat sådana fö-&lt;br&gt;reskrifter vad gäller medborgare i stat som är medlem i Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet, och regeringen kan på motsvarande sätt fö-&lt;br&gt;reskriva att schweiziska medborgare får beviljas uppehållstillstånd enligt&lt;br&gt;de kriterier som fastställs i avtalet. Regeringen kan också föreskriva att&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd kan göras av en schweizisk medborgare&lt;br&gt;även efter inresan i Sverige. Någon ändring av utlänningslagen påkallar&lt;br&gt;således inte avtalet i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 5 § första stycket UtlL stadgas att en utlänning skall ha till-&lt;br&gt;stånd för att arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands&lt;br&gt;(arbetstillstånd), om inte utlänningen har permanent uppehållstillstånd&lt;br&gt;eller är nordisk medborgare. I andra stycket bemyndigas regeringen att&lt;br&gt;föreskriva andra undantag från kravet på arbetstillstånd. Genom en för-&lt;br&gt;ändring i utlänningsförordningen kan föreskrivas att arbetstagare som&lt;br&gt;omfattas av avtalet undantas från kravet på arbetstillstånd. Någon lagänd-&lt;br&gt;ring föranleder således inte avtalet i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 5 § UtlF anges att tidsbegränsade uppehållstillstånd inte får&lt;br&gt;beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller, om inte utlänningen är&lt;br&gt;medborgare i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsom-&lt;br&gt;rådet, eller det annars föreligger särskilda skäl. Eftersom uppehållstill-&lt;br&gt;stånd enligt detta avtal, liksom enligt EES-avtalet, i allmänhet skall ut-&lt;br&gt;färdas för fem år, bör bestämmelsen ändras för att undantaget även skall&lt;br&gt;gälla schweiziska medborgare. Övriga förändringar som krävs på förord-&lt;br&gt;ningsnivå kommenteras i anslutning till de specifika bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Familjemedlemmar (artikel 3)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 artikel 3.1 anges den principiella rätten för anhöriga till en medborgare&lt;br&gt;från en avtalsslutande part att bosätta sig tillsammans med denne. An-&lt;br&gt;hörigas rätt till bosättning är således härledd från medborgaren. Den sist-&lt;br&gt;nämnda är en person som är medborgare i en avtalsslutande part kan för-&lt;br&gt;flytta sig till en annan stat och som därvid har rätt att ha sina anhöriga&lt;br&gt;med sig. Det anges vidare att en arbetstagare skall förfoga över en bostad&lt;br&gt;för sig och sin familj i regionen där han eller hon arbetar. Bestämmelsen&lt;br&gt;får inte medföra någon diskriminering mellan inhemska arbetstagare och&lt;br&gt;arbetstagare från den andra avtalsslutande parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3.2 första stycket anges vilka personer som, oavsett med-&lt;br&gt;borgarskap, skall anses vara familjemedlemmar. Kretsen är olika för ar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betstagare och för studerande. Som familjemedlemmar till arbetstagare&lt;br&gt;räknas make och deras barn under 21 år eller för vilka de är underhålls-&lt;br&gt;skyldiga, samt släktingar, även makens, i uppstigande led för vilka ar-&lt;br&gt;betstagaren är underhållsskyldig. För studenter anses maken och deras&lt;br&gt;barn för vilka de är underhållsskyldiga vara familjemedlemmar i avtalets&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3.2 andra stycket föreskrivs att parterna skall underlätta mot-&lt;br&gt;tagandet av övriga släktingar, om en medborgare från en avtalsslutande&lt;br&gt;part har underhållsskyldighet gentemot dem eller om de i hemlandet in-&lt;br&gt;går i samma hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3.3 anges vilka handlingar en avtalsslutande part far kräva att&lt;br&gt;anhöriga till medborgare i en annan avtalsslutande part skall visa upp för&lt;br&gt;att beviljas uppehållstillstånd. Parten far kräva uppvisande av pass eller&lt;br&gt;identitetskort och eventuell visering, med stöd av vilka den anhörige res-&lt;br&gt;te in i landet och en handling som intygar släktskapen. Den sistnämnda&lt;br&gt;handlingen skall vara utfärdad av behörig myndighet i ursprungslandet&lt;br&gt;eller det land som de kom ifrån. 1 fråga om familjemedlemmar, för vilka&lt;br&gt;underhållsskyldighet föreligger, far parten kräva en handling, utfärdad av&lt;br&gt;behörig myndighet i ursprungslandet eller det land som de kom ifrån,&lt;br&gt;som intygar att medborgaren har underhållsskyldighet gentemot dem&lt;br&gt;eller att de ingår i dennes hushåll i landet i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 3.4 skall ett uppehållstillstånd som utfärdas för en famil-&lt;br&gt;jemedlem ha samma giltighet som det tillstånd som utfärdas för medbor-&lt;br&gt;garen. En make till en person med rätt till vistelse och de barn som är&lt;br&gt;under 21 år eller för vilka underhållsskyldighet föreligger skall vidare,&lt;br&gt;oavsett medborgarskap, ha rätt att uppta ekonomisk förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3.6 anges att barn till en medborgare i en avtalsslutande part&lt;br&gt;skall, oavsett om denne utövar eller har utövat ekonomisk förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet på den andra partens territorium eller inte, beviljas tillträde till&lt;br&gt;värdlandets allmänna utbildning, lärlingsutbildning och yrkesutbildning&lt;br&gt;på samma villkor som medborgarna i värdlandet, om dessa barn är bosat-&lt;br&gt;ta på värdlandets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande parterna skall vidare främja alla initiativ som gör det&lt;br&gt;möjligt för dessa barn att delta i utbildningen under bästa möjliga för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av anhöriga som räknas upp i avtalet överensstämmer i stort med&lt;br&gt;EG-rättens reglering. Kretsen av barn skiljer sig dock något åt bl.a. då det&lt;br&gt;läggs vikt vid underhållsskyldighet enligt avtalet. Vad gäller vissa grup-&lt;br&gt;per vars rätt till vistelse följer av avtalet, arbetstagare och studenter, an-&lt;br&gt;ges i artikel 3.2 vilka personer som skall anses som familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande personer som utövar ekonomisk förvärvsverksamhet stad-&lt;br&gt;gar artikel 10 punkt 1 a i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15&lt;br&gt;oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L&lt;br&gt;257, 1968, s. 2) att arbetstagarens make och barn som är under 21 år eller&lt;br&gt;som är beroende av dem för sin försörjning har rätt att bosätta sig med&lt;br&gt;arbetstagaren. Barn som är äldre än 21 år, och som inte är EU-&lt;br&gt;medborgare, har alltså rätt att bo med arbetstagaren om de inte kan för-&lt;br&gt;sörja sig själva. I artikel 3 i bilaga I till avtalet får barn som är över 21 år&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast bo kvar om arbetstagaren är underhål Isskyldig för barnet. I prakti-&lt;br&gt;ken är det endast i undantagsfall som en förälder är underhållsskyldig för&lt;br&gt;ett så gammalt barn, varför regleringen i avtalet får anses vara något&lt;br&gt;striktare vad gäller vuxna barn än vad EG-rätten är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10 punkt 1 b i rådets förordning (EEG) nr 1612/68, citerad&lt;br&gt;ovan, har arbetstagarens och hans eller hennes makes släktingar i närmast&lt;br&gt;föregående led rätt till bosättning med arbetstagaren, om de är beroende&lt;br&gt;av dem. (Det nämns inte att släktingarna måste vara beroende av dem för&lt;br&gt;sin försörjning, utan det kan också vara av andra skäl.) I artikel 3 i bilaga&lt;br&gt;I till avtalet är det bara släktingar for vilka arbetstagaren och hans eller&lt;br&gt;hennes make är underhållsskyldiga som har rätt till bosättning med dem.&lt;br&gt;Beträffande studenter stadgas i artikel 1 i rådets direktiv 93/96/EEG av&lt;br&gt;den 29 oktober 1993 om studenters rätt till bosättning (EGT L 317, 1993,&lt;br&gt;s.59) att den studerandes make och deras barn som är beroende av dem&lt;br&gt;skall ha rätt till bosättning med studenten. Den enda skillnaden jämfört&lt;br&gt;med avtalet är, som ovan, att schweiziska studerande endast får ta med&lt;br&gt;sig, förutom make, barn som de är underhållsskyldiga för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambor räknas inte till anhörigkretsen enligt EG-rätten. Det finns inte&lt;br&gt;något hinder för en medlemsstat att jämställa sambor med gifta. I Sverige&lt;br&gt;ges sambor från tredje land till medborgare i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet samma rätt att bosätta sig här som sambor&lt;br&gt;till svenskar och invandrare. I annat fall skulle nämligen medborgare i en&lt;br&gt;stat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet diskri-&lt;br&gt;mineras i förhållande till svenska medborgare. Detsamma bör, genom&lt;br&gt;avtalet, anses gälla för schweiziska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övriga släktingar finns i EG-rätten motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser om att värdlandet skall underlätta mottagandet av övriga släkting-&lt;br&gt;ar som är beroende av medborgaren eller som har ingått i dennes hushåll.&lt;br&gt;De EG-rättsliga bestämmelserna i detta hänseende gäller dock bara med-&lt;br&gt;borgare som utövar ekonomisk förvärvsverksamhet eller som reser i&lt;br&gt;egenskap av mottagare av tjänster. Sålunda har studenter, pensionärer&lt;br&gt;och arbetslösa inte denna rättighet enligt EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 12 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 framgår att barnen&lt;br&gt;till en medborgare i cn medlemsstat som är eller har varit anställd i en&lt;br&gt;annan medlemsstat skall ha tillträde till värdmedlemsstatens allmänna&lt;br&gt;skolor, lärlingsutbildning och yrkesutbildning på samma villkor som&lt;br&gt;medborgarna i värdmedlemsstaten, under förutsättning att barnen bor&lt;br&gt;där. Enligt artikel 3 i bilaga 1 till avtalet skall detta gälla barn till en&lt;br&gt;medborgare i en avtalsslutande part, oavsett om denne utövar eller har&lt;br&gt;utövat ekonomisk förvärvsverksamhet i värdmedlemsstaten eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 5 b § UtlF har regeringen, med stöd av bemyndigandet i 2 kap.&lt;br&gt;14 § UtlL, angivit vilka anhöriga till medborgare i stat som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som kan beviljas uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd. Regleringen stämmer överens med EG-rätten. Bemyndigandet&lt;br&gt;ger stöd även för att genomföra avtalets bestämmelser i utlänningsför-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller makes och barns rätt att uppta ekonomisk förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet återspeglar dessa motsvarande bestämmelser inom EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 1 § andra stycket UtlF undantas dessa personer från kravet Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;på arbetstillstånd. Regeringen avser att ändra denna bestämmelse till&lt;br&gt;följd av avtalet så att den inkluderar anhöriga till schweiziska med-&lt;br&gt;borgare.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Rätt att stanna kvar (artikel 4)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4.1 anges att medborgare i Schweiz eller någon av Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsstater och deras familjemedlemmar skall ha rätt att&lt;br&gt;stanna kvar på en annan avtalsslutande parts territorium efter att ha&lt;br&gt;avslutat sin ekonomiska förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4.2 hänvisas, enligt artikel 16 i avtalet, till kommissionens&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt&lt;br&gt;att stanna kvar inom en medlemsstat territorium efter att ha varit anställd&lt;br&gt;där (EGT L 142, 1970, s. 24) och direktiv 75/34/EEG av den 17 decem-&lt;br&gt;ber 1974 om rätten för medborgare i en medlemsstat att stanna kvar inom&lt;br&gt;en medlemsstats territorium efter att där ha drivit egen rörelse (EGT L&lt;br&gt;14, 1975, s. 10) i den lydelse som gäller när avtalet träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 EG-rätten regleras arbetstagares rätt att stanna kvar i en medlemsstat&lt;br&gt;efter att ha varit anställd direkt i artikel 39 punkt 3 d i Romfördraget.&lt;br&gt;Detaljerade föreskrifter om rättigheten ges i kommissionens förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1251/70, citerad ovan. Rättigheten utvidgas till att avse egen-&lt;br&gt;företagare genom direktiv 75/34/EEG, citerat ovan. EU-medborgamas&lt;br&gt;anhöriga omfattas också av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nämnda författningar far EU-medborgare som uppnått pensions-&lt;br&gt;ålder och bedrivit ekonomisk förvärvsverksamhet under åtminstone de&lt;br&gt;senaste tolv månaderna och bott i medlemsstaten utan avbrott under mer&lt;br&gt;än tre år stanna kvar. Samma sak gäller EU-medborgare som bott i med-&lt;br&gt;lemsstaten under mer än två år och som slutar sin förvärvsverksamhet på&lt;br&gt;grund av bestående arbetsoförmåga. För denna kategori far inga krav på&lt;br&gt;bosättningens längd ställas, om oförmågan är följden av ett olycksfall i&lt;br&gt;arbetet eller en yrkessjukdom som ger medborgaren rätt till en pension,&lt;br&gt;för vilken en institution i medlemsstaten är helt eller delvis ansvarig.&lt;br&gt;Slutligen får också EU-medborgare som oavbrutet bedrivit förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet i medlemsstaten under tre år och sedan bedrivit förvärvsverksam-&lt;br&gt;het i en annan medlemsstat, men haft kvar sin bosättning i den första&lt;br&gt;medlemsstaten, också stanna kvar i den första medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anhöriga åtnjuter samma rättigheter som EU-medborgaren, även&lt;br&gt;om denne avlider efter att han eller hon förvärvat rätten att stanna kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarnas rättigheter att stanna kvar enligt EG-rätten följer direkt av&lt;br&gt;EG-förordningen. Vad gäller egenföretagare har regeringen, med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 14 § UtlL, genomfört EG-rättens bestämmelser i 3 kap. 5 a § fjär-&lt;br&gt;de stycket UtlF. Utlänningsförordningen bör ändras för att inkludera&lt;br&gt;schweiziska arbetstagare och egenföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anhörigas rättigheter enligt EG-rätten regleras i 3 kap. 5 b § UtlF. Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;På motsvarande sätt kan bestämmelserna om anhöriga i artikel 4.2 regle-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Allmän ordning (artikel 5)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikeln anges att de rättigheter som beviljas genom bestämmelserna i&lt;br&gt;avtalet endast får begränsas genom åtgärder som är berättigade med hän-&lt;br&gt;syn till allmän ordning, allmän säkerhet och allmän hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra punkten hänvisas, i enlighet med artikel 16 i avtalet, till rådets&lt;br&gt;direktiv 64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av sär-&lt;br&gt;skilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosätt-&lt;br&gt;ning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet&lt;br&gt;eller hälsa (EGT 56, 1964, s. 850), rådets direktiv 72/194/EEG av den 18&lt;br&gt;maj 1972 (EGT L 121, 1972, s. 32) och rådets direktiv 75/35/EEG av den&lt;br&gt;17 december 1974 (EGT L 14, 1975, s. 10) om utvidgande av till-&lt;br&gt;ämpningsområdet för direktiv 64/221/EEG till att även omfatta arbetsta-&lt;br&gt;gare som begagnar sig av rätten att stanna kvar inom en medlemsstats&lt;br&gt;territorium efter att ha varit anställda i den staten respektive medborgare&lt;br&gt;som begagnar sig av sagda rätt efter att ha verkat där som egenföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiv 64/221/EEG, citerat ovan, finns en rad viktiga preciseringar av&lt;br&gt;möjligheterna att göra ingrepp i rätten till inresa, utfärdande eller för-&lt;br&gt;nyande av uppehållstillstånd eller utvisning, som grundar sig på hän-&lt;br&gt;synen till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Direktivet innehåller dels&lt;br&gt;en uppräkning av de omständigheter som inte kan åberopas som skäl för&lt;br&gt;avvisning eller utvisning, dels en rad procedurregler för utvisningen av&lt;br&gt;en EU-medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet slås fast att landets ekonomiska situation inte kan motivera&lt;br&gt;en avvisning eller utvisning och att reglerna om allmän ordning eller sä-&lt;br&gt;kerhet uteslutande gäller den sökandes personliga förhållanden. Ut-&lt;br&gt;visningar i allmänpreventivt syfte godtas således inte. Tidigare domar för&lt;br&gt;brott kan inte utan vidare läggas till grund för åtgärder enligt direktivet,&lt;br&gt;om inte det begångna brottet är uttryck för ett personligt förhållande som&lt;br&gt;innebär ett aktuellt hot mot allmän ordning. Ilotet skall vara ett allvarligt&lt;br&gt;hot mot grundläggande samhällsintressen, för att en åtgärd enligt direkti-&lt;br&gt;vet skall vara motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste procedurkraven i direktivet på medlemsstaternas be-&lt;br&gt;handling av dessa ärenden är att beslut om avvisning och utvisning en-&lt;br&gt;dast skall grunda sig på hänsynen till allmän ordning, säkerhet eller hälsa&lt;br&gt;och att det alltid skall finnas samma möjlighet för den sökande att få till-&lt;br&gt;gång till juridiskt bistånd som det finns för värdlandets medborgare i en&lt;br&gt;motsvarande situation. Vidare skall beslut som fattas på grund av direkti-&lt;br&gt;vet vara motiverade. Motiveringen skall ges samtidigt som beslutet, för&lt;br&gt;att personen skall ha möjlighet att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en omfattande rättspraxis från EG-domstolen angående tolk-&lt;br&gt;ningen av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första frågan gäller möjligheterna att återkalla ett uppehållstillstånd&lt;br&gt;som meddelats med stöd av bestämmelserna i avtalet. I 2 kap. 9-12 §§&lt;br&gt;UtlL anges i vilka fall som beslut om visering, uppehållstillstånd och&lt;br&gt;arbetstillstånd far återkallas. De situationer som täcks av paragraferna&lt;br&gt;överensstämmer inte med de omständigheter som regleras i direktiv&lt;br&gt;64/221/EEG, citerat ovan. Enligt 2 kap. 14 § andra stycket UtlL får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att uppehållstillstånd far återkallas för de&lt;br&gt;utlänningar som omfattas av EES-avtalet även i andra fall än de som&lt;br&gt;anges i 11 § första stycket. Bemyndigandet för regeringen kan således&lt;br&gt;inte utnyttjas för att meddela de föreskrifter som Sverige är skyldiga att&lt;br&gt;tillämpa till följd av avtalet. Regleringen av rätten till vistelse enligt&lt;br&gt;avtalet med Schweiz är i huvudsak uppbyggd på samma sätt som&lt;br&gt;motsvarande regler i EES-avtalet. Det framstår därför som lämpligt att&lt;br&gt;samma lagtekniska lösning väljs. Bestämmelsen i 2 kap. 14 § UtlL bör&lt;br&gt;därför utvidgas för att ge regeringen föreskriftsrätt även för de personer&lt;br&gt;som omfattas av av-talet. Regeringen kan med stöd därav utfärda&lt;br&gt;bestämmelser i UtlF som motsvarar de som gäller för medborgare i stat&lt;br&gt;som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan är om den svenska lagstiftningen uppfyller de pro-&lt;br&gt;cessuella garantier som följer av avtalet. Utlänningslagen har mot bak-&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i direktiv 64/221/EEG ändrats i två hän-&lt;br&gt;seenden. För det första gäller, enligt 11 kap. 1 § tredje stycket UtlL, att&lt;br&gt;de utlänningar som omfattas av bestämmelserna i EES-avtalet har rätt till&lt;br&gt;muntlig förhandling i de fall som direktivet reglerar. Vidare gäller, enligt&lt;br&gt;11 kap. 3 § tredje stycket UtlL, en skyldighet i förhållande till utlänning-&lt;br&gt;ar vilka omfattas av EES-avtalet men som inte är medborgare i en EES-&lt;br&gt;stat, att negativa beslut om visering skall motiveras. I avtalet hänvisas till&lt;br&gt;nämnda EG-direktiv vilket medför att motsvarande regler skall gälla i&lt;br&gt;förhållande till den personkrets som omfattas av avtalet. De nämnda be-&lt;br&gt;stämmelserna i utlänningslagen bör därför utvidgas till att omfatta även&lt;br&gt;den aktuella personkretsen. Vid hänvisning i lagtext till avtalet bör, som&lt;br&gt;Utlänningsnämnden påpekat, benämningen avtalet mellan Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra&lt;br&gt;sidan om fri rörlighet för personer användas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Kapitel II Arbetstagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studiestödslagen (1999:1395) ändras så att rät-&lt;br&gt;ten till studiestöd även omfattar personer som kan härleda en sådan&lt;br&gt;rätt från avtalet med Schweiz._________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte berört avtalet&lt;br&gt;i denna del. Svensk Handel, som tillstyrker att Sverige skall ratificera&lt;br&gt;avtalet, finner det anmärkningsvärt att bestämmelserna om anhöriga till&lt;br&gt;schweiziska medborgare är mer förmånliga än EU-medborgares dito.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens skäl presenteras i an-&lt;br&gt;slutning till respektive artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bestämmelser om vistelse (artikel 6) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:55&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 6.1 anges att en arbetstagare som är medborgare i Schweiz eller i&lt;br&gt;Europeiska unionens medlemsstater och som har anställning i värdlandet&lt;br&gt;i minst ett år skall få uppehållstillstånd för minst fem år räknat från dagen&lt;br&gt;för tillståndets utfärdande. Tillståndet skall förlängas automatiskt med&lt;br&gt;minst fem år. När uppehållstillståndet förlängs första gången lår giltig-&lt;br&gt;hetstiden begränsas, dock inte till kortare tid än ett år, om arbetstagaren&lt;br&gt;är ofrivilligt arbetslös sedan mer än tolv månader i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 6.2 föreskrivs att en arbetstagare som har anställning i minst&lt;br&gt;tre månader men mindre än ett år hos en arbetsgivare i värdlandet skall få&lt;br&gt;uppehållstillstånd med samma giltighetstid som anställningsavtalet. En&lt;br&gt;arbetstagare som har anställning i mindre än tre månader skall inte be-&lt;br&gt;höva uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna får, för att utfärda uppehållstillstånd, endast kräva att arbets-&lt;br&gt;tagaren visar upp den handling med stöd av vilken han eller hon reste in&lt;br&gt;på territoriet och cn bekräftelse på anställning från arbetsgivaren eller ett&lt;br&gt;anställningsintyg. Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande&lt;br&gt;landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 artikel 6.5 anges att avbrott i vistelsen som understiger sex månader i&lt;br&gt;följd eller frånvaro på grund av militärtjänst inte skall påverka uppehålls-&lt;br&gt;tillståndets giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 6.6 sägs att ett giltigt uppehållstillstånd inte får återkallas en-&lt;br&gt;bart på grund av att arbetstagaren inte längre arbetar, vare sig orsaken är&lt;br&gt;att han eller hon är tillfälligt oförmögen att arbeta på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller olycksfall eller att arbetstagaren är ofrivilligt arbetslös och detta&lt;br&gt;vederbörligen konstaterats av det behöriga arbetsförmedlingskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6.7 anger att en person som ansöker om uppehållstillstånd inte&lt;br&gt;får hindras från att omedelbart påbörja en anställning enligt ett ingånget&lt;br&gt;avtal på grund av att formaliteterna för att få uppehållstillstånd inte är&lt;br&gt;klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i artikel 6 motsvarar reglerna som gäller för EU-&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om att cn&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd får bifallas samt att föreskriva undantag&lt;br&gt;från kravet på arbetstillstånd hänvisas till vad som angivits i samband&lt;br&gt;med artikel 2 i bilaga I. Det kan noteras att utlänningsförordningen inte&lt;br&gt;innehåller någon särreglering avseende arbetstagare som har anställning i&lt;br&gt;mer än tre månader men mindre än ett år. En sådan bestämmelse åter-&lt;br&gt;finns dock i direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaff-&lt;br&gt;ande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för&lt;br&gt;medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer (EGT L 257, 1968, s.&lt;br&gt;13) artikel 6 punkt 3 och tillämpas i praktiken av de svenska utlännings-&lt;br&gt;myndighetema. Även i det nu aktuella fallet torde ett genomförande på&lt;br&gt;myndighetsnivå vara tillräckligt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om uppehållstillstånd av en medborgare i stat som är med- Prop. 2000/01: 5 5&lt;br&gt;lem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och hans eller hennes&lt;br&gt;familjemedlemmar skall kunna bifallas även om ansökan sker efter inresa&lt;br&gt;i Sverige. Detta undantag från 2 kap. 5 § UtlL, som beskrivits i anslut-&lt;br&gt;ning till artikel 2 i bilaga I, följer av 3 kap. 7 a § UtlF. Denna bestämmel-&lt;br&gt;se bör ändras så att även familjemedlemmar till schweiziska medborgare&lt;br&gt;inkluderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet i 2 kap. 14 § andra stycket UtlL ger regeringen möj-&lt;br&gt;lighet att meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd för medborgare i&lt;br&gt;stat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får åter-&lt;br&gt;kallas. Det har föreslagits, i anslutning till artikel 5 i bilaga I, att bemyn-&lt;br&gt;digandet skall utvidgas för att föreskriftsrätten skall avse även personer&lt;br&gt;som omfattas av avtalet med Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 3 kap. 5 a § åttonde stycket UtlF föreskrivit att arbets-&lt;br&gt;tagare inte skall få sitt uppehållstillstånd återkallat på grund av skäl som&lt;br&gt;motsvarar uppräkningen i sjätte punkten i artikel 6 i bilagan. Föreskriften&lt;br&gt;bör ändras för att gälla även schweiziska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 5 c § UtlF har regeringen föreskrivit att uppehållstillstånd får&lt;br&gt;återkallas för sådan utlänning som nämns i 5 a § första stycket och som&lt;br&gt;grundar sin rätt till vistelse här på EES-avtalet, om utlänningen inte för-&lt;br&gt;sörjer sig eller annars saknar egna medel för sitt uppehälle här. Detta&lt;br&gt;gäller utöver utlänningslagens vanliga återkallelseregler som finns i 2&lt;br&gt;kap. 9-11 §§ UtlL. Uppehållstillstånd för anhöriga som nämns i 3 kap. 5&lt;br&gt;b § UtlF får återkallas, om anknytningen till medborgaren i EES-staten&lt;br&gt;bryts och familjemedlemmen inte har rätt att stanna i Sverige på någon&lt;br&gt;annan grund. Även denna bestämmelse bör ändras för att inkludera de&lt;br&gt;personer som omfattas av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Gränsarbetare (artikel 7)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7.1 innehåller en definition av begreppet gränsarbetare. En&lt;br&gt;gränsarbetare är en medborgare i Schweiz eller någon av EU:s medlems-&lt;br&gt;stater som är bosatt på en parts territorium och arbetstagare på den andra&lt;br&gt;partens territorium och som återvänder till sin bostad i princip dagligen&lt;br&gt;eller åtminstone en gång i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7.2 första stycket anger att gränsarbetare inte skall behöva up-&lt;br&gt;pehållstillstånd. I andra stycket sägs att behöriga myndigheter i det land&lt;br&gt;där gränsarbetaren arbetar kan ge gränsarbetaren ett särskilt tillstånd för&lt;br&gt;minst fem år eller för den tid som anställningen varar, om denna tid över-&lt;br&gt;stiger tre månader men understiger ett år. Det särskilda tillståndet skall&lt;br&gt;förlängas med minst fem år, förutsatt att gränsarbetaren kan bevisa att&lt;br&gt;han utövar ekonomisk förvärvsverksamhet. Det särskilda tillståndet skall&lt;br&gt;gälla hela det utfärdande landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av gränsarbetare i artikeln överensstämmer med vad som&lt;br&gt;anges i direktiv 68/360/EEG, citerat ovan, artikel 8 punkt 1 b. Nämnas&lt;br&gt;kan också att gränsarbetare definieras annorlunda i artikel 28 som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas i de fall övergångsbestämmelserna i kapitel VII i denna bilaga&lt;br&gt;är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsarbetares rättigheter enligt bilagan påminner om dem som finns&lt;br&gt;for EU-medborgare i direktiv 68/360/EEG, citerat ovan, artikel 8 punkt 1&lt;br&gt;b. En skillnad är dock att det speciella tillståndet kan förnyas automatiskt&lt;br&gt;enligt EG-rätten. Gränsarbetaren måste följaktligen inte bevisa att han&lt;br&gt;eller hon framgent utövar ekonomisk förvärvsverksamhet för att uppe-&lt;br&gt;hålls-tillståndet skall förnyas. Noteras kan att för en gränsarbetare med&lt;br&gt;egen rörelse, skall tillstånd som ges enligt denna bilaga förlängas auto-&lt;br&gt;matiskt, jfr artikel 13 punkt 2. Den egne företagaren måste dock också,&lt;br&gt;till skillnad från vad som stadgas i EG-rätten, bevisa att han eller hon&lt;br&gt;driver egen rörelse, varför de olika formuleringarna i kapitlen i denna&lt;br&gt;bilaga knappast medför någon skillnad i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 4 § UtlL skall en utlänning som vistas i Sverige i mer än tre&lt;br&gt;månader ha uppehållstillstånd, om inte utlänningen är medborgare i&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller Norge. I andra stycket anges att regering-&lt;br&gt;en får föreskriva andra undantag från kravet på uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av detta bemyndigande föreskrivs i 3 kap. 2 a § UtlF att en&lt;br&gt;medborgare i stat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området och som har anställning i Sverige men är bosatt inom en annan&lt;br&gt;stat som omfattas av EES-avtalet, dit medborgaren återvänder minst en&lt;br&gt;gång i veckan, har rätt att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd. Den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen tillämpar för medborgare i stat som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet alltså huvudregeln att&lt;br&gt;gränsarbetare inte skall behöva uppehållstillstånd. Bemyndigandet i 1&lt;br&gt;kap. 4 § UtlL kan utnyttjas även för att på förordningsnivå uppfylla för-&lt;br&gt;pliktelserna enligt det nu aktuella avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Yrkesmässig och geografisk rörlighet (artikel 8)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikelns första stycke anges att arbetstagare skall ha rätt till yrkesmäs-&lt;br&gt;sig och geografisk rörlighet på hela värdlandets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket definieras begreppen yrkesmässig och geografisk rör-&lt;br&gt;lighet. Yrkesmässig rörlighet skall omfatta byte av arbetsgivare, an-&lt;br&gt;ställning och yrke samt övergång från anställning till egenföretagande.&lt;br&gt;Den geografiska rörligheten skall omfatta byte av arbets- och vistelseort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några geografiska begränsningar i den mening som avses i artikeln före-&lt;br&gt;kommer inte i Sverige. I 2 kap. 6 § UtlL anges att arbetstillstånd får avse&lt;br&gt;ett visst slag eller vissa slag av arbete och förenas med de övriga villkor&lt;br&gt;som behövs. Genom att i utlänningsförordningen föreskriva att arbetsta-&lt;br&gt;gare som omfattas av avtalet undantas från kravet på arbetstillstånd kan&lt;br&gt;den yrkesmässiga rörlighet som följer av avtalet uppnås, jämför vad som&lt;br&gt;sagts ovan om arbetstillstånd i samband med artikel 2 i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Likabehandling (artikel 9)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 9.1 föreskrivs att en arbetstagare som är medborgare i Schweiz&lt;br&gt;eller i Europeiska unionens medlemsstater inte får behandlas annorlunda&lt;br&gt;än inhemska arbetstagare på den andra avtalspartens territorium på grund&lt;br&gt;av sin nationalitet. Likabehandlingen skall gälla i fråga om anställnings-&lt;br&gt;och arbetsvillkor, särskilt vad avser lön, uppsägning och, om arbets-&lt;br&gt;tagaren skulle bli arbetslös, återinsättande i arbete eller återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9.2 föreskriver att arbetstagaren och dennes familjemedlemmar,&lt;br&gt;vilka definierats i artikel 3 i bilaga I, skall åtnjuta samma skattemässiga&lt;br&gt;och sociala förmåner som inhemska arbetstagare och deras familjemed-&lt;br&gt;lemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 9.3 stadgas att arbetstagaren skall beviljas tillträde till ut-&lt;br&gt;bildning i yrkesskolor och omskolningscenter på samma grunder och på&lt;br&gt;samma villkor som inhemska arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 9.4 anges att en klausul i ett kollektivt eller individuellt avtal&lt;br&gt;eller någon annan kollektiv bestämmelse rörande anställning, rätt att söka&lt;br&gt;anställning, lön och andra villkor för arbete eller avskedande skall vara&lt;br&gt;ogiltig i den omfattning som det i denna föreskrivs eller medges diskri-&lt;br&gt;minerande villkor for utländska arbetstagare som är medborgare i&lt;br&gt;Schweiz eller Europeiska unionens medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 9.5 föreskrivs att en arbetstagare, som är medborgare i&lt;br&gt;Schweiz eller i Europeiska unionens medlemsstater och som arbetar på&lt;br&gt;den andra avtalspartens territorium, skall åtnjuta likabehandling vad av-&lt;br&gt;ser medlemskap i fackföreningar och utövande av därmed samman-&lt;br&gt;hängande rättigheter, inbegripet rätten att rösta och att inneha befattning-&lt;br&gt;ar inom en fackförenings administration eller ledning. Han kan emeller-&lt;br&gt;tid uteslutas från deltagande i ledningen for offentligrättsliga organ och&lt;br&gt;från att inneha en offentlig tjänst. Dessutom skall arbetstagaren vara be-&lt;br&gt;hörig att väljas till de organ som företräder arbetstagarna i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tilläggs att dessa bestämmelser inte skall påverka lagar eller för-&lt;br&gt;ordningar i värdlandet enligt vilka arbetstagare från den andra parten be-&lt;br&gt;viljas mer omfattande rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 9.6 skall en arbetstagare, som är medborgare i Schweiz&lt;br&gt;eller i Europeiska unionens medlemsstater och som arbetar på den andra&lt;br&gt;avtalspartens territorium, åtnjuta alla rättigheter och förmåner som be-&lt;br&gt;viljas inhemska arbetstagare i bostadsfrågor, inbegripet rätten att äga den&lt;br&gt;bostad han eller hon behöver. Bestämmelserna i detta stycke skall inte&lt;br&gt;påverka tillämpningen av bestämmelserna i artikel 26 i bilaga I. Vidare&lt;br&gt;föreskrivs att arbetstagaren får anteckna sig på eventuella listor för bo-&lt;br&gt;stadssökande i den region där han eller hon är anställd, med samma rätt&lt;br&gt;som landets egna medborgare. Arbetstagare skall åtnjuta de förmåner och&lt;br&gt;den förtur som är förknippade därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreskrivs att arbetstagarens familj i detta hänseende skall an-&lt;br&gt;ses vara bosatt i den region där arbetstagaren bor även om familjen har&lt;br&gt;stannat kvar i ursprungslandet, förutsatt att ett motsvarande antagande&lt;br&gt;gäller for inhemska arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nästan ordagrant artiklarna 7-9 i rådets för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria&lt;br&gt;rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, 1968, s. 2). Några skillnader&lt;br&gt;bör dock uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra punkten märks en viktig skillnad mellan bilagan och artikel 7&lt;br&gt;punkt 2 i förordning (EEG) nr 1612/68.1 EG-rätten nämns nämligen bara&lt;br&gt;arbetstagaren som berättigad att åtnjuta samma sociala och skattemässiga&lt;br&gt;förmåner som landets medborgare, inte familjemedlemmarna. Av EG-&lt;br&gt;domstolsens rättspraxis följer att de anhöriga endast är berättigade till&lt;br&gt;sociala och skattemässiga förmåner som kan anses vara en förmån för&lt;br&gt;arbetstagaren, så till vida att förmånerna underlättar arbetstagarens fria&lt;br&gt;rörlighet, jfr. mål 207/78, Ministére public mot Even och ONPTS, [1979]&lt;br&gt;ECR 2019. Genom att familjemedlemmar särskilt nämns i artikel 9 punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 i bilaga I, har avtalet gjorts förmånligare än EG-rätten för arbetstagare&lt;br&gt;och deras familjer som omfattas av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framgår av EG-domstolens rättspraxis att en arbetstagare, vars&lt;br&gt;familjemedlemmar är medborgare i tredje land, inte har rätt till nämnda&lt;br&gt;sociala förmåner, om inte svenska medborgares familjemedlemmar som&lt;br&gt;är medborgare i tredje land är berättigade till förmånen i fråga enligt na-&lt;br&gt;tionell rätt. Det kan alltså inte förekomma att övriga EU-medborgare be-&lt;br&gt;handlas bättre än svenska arbetstagare i det här avseendet. Schweiziska&lt;br&gt;medborgare kan dock, enligt avtalet, behandlas bättre än svenska med-&lt;br&gt;borgare i Sverige, eftersom deras familjemedlemmar är berättigade till&lt;br&gt;nämnda förmåner även om de är medborgare i tredje land och svenska&lt;br&gt;medborgares anhöriga som är medborgare i tredje land inte åtnjuter&lt;br&gt;samma rätt. Detta följer av att familjemedlemmarna ges självständig rätt&lt;br&gt;till förmånerna i artikel 9 punkt 2, samt att en hänvisning görs till artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 i bilaga I, där familjemedlemmarna bestäms oavsett medborgarskap. På&lt;br&gt;samma sätt har svenska arbetstagares familjemedlemmar, som är med-&lt;br&gt;borgare i tredje land, bättre rätt till skattemässiga och sociala förmåner,&lt;br&gt;om arbetstagaren arbetar i Schweiz än om han eller hon arbetar i en an-&lt;br&gt;nan medlemsstat i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte punkten i artikel 9 lyder som artikel 8 punkt 1 i rådets för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1612/68, bortsett från tillägget att arbetstagaren skall&lt;br&gt;åtnjuta rätten &amp;quot;att inneha befattningar inom en fackförenings administra-&lt;br&gt;tion eller ledning&amp;quot;. Det är svårt att avgöra om det är meningen att det&lt;br&gt;skall göra någon skillnad i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt studiestödslagcn (1999:1395) gäller särskilda villkor för utländska&lt;br&gt;medborgares rätt till svenskt studiestöd. Mot bakgrund av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas domstols rättspraxis beträffande studiestöd för migre-&lt;br&gt;rande arbetstagare och deras familjemedlemmar infördes i samband med&lt;br&gt;EES-avtalet en ny bestämmelse i den nu gällande studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) 1 kap. 8 § (jfr prop. 1993/94:100, Bil. 9). I dess nuvarande&lt;br&gt;lydelse anges att utländska medborgare som på grund av anställning eller&lt;br&gt;etablering som egen företagare här i landet kan härleda rättigheter från&lt;br&gt;EG-rätten eller EES-avtalet i fråga om sociala förmåner under vissa för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsättningar skall ha rätt till studiestöd på samma villkor som svenska Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;medborgare. Detsamma gäller make, sambo och barn till sådana medbor-&lt;br&gt;gare. En likalydande bestämmelse finns i 1 kap. 4 § studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:1395). Den bestämmelsen bör ändras så att det framgår att även&lt;br&gt;utländska medborgare som kan härleda motsvarande rättigheter från&lt;br&gt;avtalet med Schweiz skall ha rätt till studiestöd på samma villkor som&lt;br&gt;svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Anställning inom offentlig förvaltning (artikel 10)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln anger att en medborgare från Schweiz eller Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsstater som utövar förvärvsverksamhet som arbetstagare kan ne-&lt;br&gt;kas rätt att inneha anställning inom offentlig förvaltning där myndighets-&lt;br&gt;utövning ingår och som rör skydd av statens eller andra offentliga organs&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar artikel 39 punkt 4 i Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Samarbete rörande arbetsförmedling (artikel 11)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln föreskriver att partema skall samarbeta inom ramen för EURES&lt;br&gt;(European Employment Services) vad gäller formedling av arbets-&lt;br&gt;erbjudanden och platsansökningar, liksom vad gäller utbyte av informa-&lt;br&gt;tion om läget på arbetsmarknaden och om levnads- och arbetsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Kapitel III Egenföretagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelserna i detta kapitel föranleder&lt;br&gt;inga lagändringar.____________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: har i denna del inte lämnat några synpunkter.&lt;br&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringens skäl presenteras i&lt;br&gt;anslutning till respektive artikel.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bestämmelser om vistelse (artikel 12)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 12.1 stadgas att en medborgare i Schweiz eller i Europeiska uni-&lt;br&gt;onens medlemsstater som önskar etablera sig på en annan avtalsparts&lt;br&gt;territorium for att driva egen rörelse skall fa uppehållstillstånd för minst&lt;br&gt;fem år räknat från tidpunkten for utfärdandet, förutsatt att han kan bevisa&lt;br&gt;för de behöriga nationella myndigheterna att han eller hon etablerat sig&lt;br&gt;eller önskar etablera sig i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 12.2 skall uppehållstillståndet förlängas automatiskt med&lt;br&gt;minst fem år, under förutsättning att egenföretagaren kan bevisa for de&lt;br&gt;behöriga nationella myndigheterna att han eller hon driver egen rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 12.3 anges att parterna, för att utfärda uppehållstillstånd, en-&lt;br&gt;dast far kräva att egenföretagaren visar upp den handling med stöd av&lt;br&gt;vilken han eller hon reste in på territoriet och bevis för att han eller hon&lt;br&gt;etablerat sig eller önskar etablera sig för att driva egen rörelse på territo-&lt;br&gt;riet. Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territori-&lt;br&gt;um.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 12.5 stadgas att avbrott i vistelsen som understiger sex måna-&lt;br&gt;der i följd eller frånvaro på grund av militärtjänst inte skall påverka up-&lt;br&gt;pehållstillståndets giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 12.6 framgår att ett giltigt uppehållstillstånd inte får åter-&lt;br&gt;kallas enbart på grund av att den egna företagaren inte längre utövar för-&lt;br&gt;värvsverksamhet därför att han eller hon på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall är tillfälligt oförmögen att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i artikel 12 överensstämmer med reglerna som gäller för&lt;br&gt;EU-medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om att cn&lt;br&gt;ansökan om uppehållstillstånd får bifallas samt att föreskriva undantag&lt;br&gt;från kravet på arbetstillstånd hänvisas till vad som angivits i samband&lt;br&gt;med artikel 2 i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon bestämmelse i utlänningsförordningen som före-&lt;br&gt;skriver att avbrott i egenföretagares vistelse som understiger sex månader&lt;br&gt;i följd eller som orsakas av militärtjänst inte skall påverka uppehållstill-&lt;br&gt;ståndet, fastän en sådan bestämmelse återfinns i artikel 4 punkt 1 tredje&lt;br&gt;stycket i rådets direktiv 73/148/EEG av den 21 maj 1973 om avskaffande&lt;br&gt;av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för med-&lt;br&gt;borgare i medlemsstaterna i fråga om etablering och tillhandahållande av&lt;br&gt;tjänster. Däremot regleras de omständigheter under vilka uppehållstill-&lt;br&gt;ståndet får återkallas i 2 kap. 9-12 §§ UtlL. Där nämns inte dessa om-&lt;br&gt;ständigheter som grund för återkallelse av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet i 2 kap. 14 § andra stycket UtlL ger regeringen möj-&lt;br&gt;lighet att meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd för medborgare i&lt;br&gt;stat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får åter-&lt;br&gt;kallas. Det har föreslagits, i anslutning till artikel 5 i bilaga I, att be-&lt;br&gt;myndigandet skall utvidgas för att föreskriftsrätten skall avse även per-&lt;br&gt;soner som omfattas av avtalet med Schweiz. Också beträffande egenföre-&lt;br&gt;tagare kan erforderliga ändringar göras på förordningsnivå. Dessa kan i&lt;br&gt;huvudsak utformas på motsvarande sätt som gäller för personer som om-&lt;br&gt;fattas av EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Gränsarbetarc med egen rörelse (artikel 13)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikeln fastställs inledningsvis en definition av begreppet gränsarbetare&lt;br&gt;med egen rörelse. Det är en medborgare i Schweiz eller i unionens med-&lt;br&gt;lemsstater som är bosatt på en parts territorium och driver egen rörelse på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den andra partens territorium och som i princip återvänder till sin bostad&lt;br&gt;dagligen eller åtminstone en gång i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 13.2 skall en gränsarbetare med egen rörelse inte behöva&lt;br&gt;uppehållstillstånd. I andra stycket föreskrivs att behöriga myndigheter i&lt;br&gt;det berörda landet kan bevilja gränsarbetaren med egen rörelse ett sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd för minst fem år, förutsatt att han eller hon kan bevisa för&lt;br&gt;behöriga nationella myndigheter att han eller hon driver eller önskar dri-&lt;br&gt;va egen rörelse. Det särskilda tillståndet skall automatiskt förlängas med&lt;br&gt;minst fem år, förutsatt att gränsarbetaren kan bevisa att han eller hon dri-&lt;br&gt;ver egen rörelse. Det särskilda tillståndet skall gälla hela det utfärdande&lt;br&gt;landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noteras bör att gränsarbetare med egen rörelse definieras annorlunda i&lt;br&gt;artikel 32 som skall tillämpas i de fall övergångsbestämmelserna i kapitel&lt;br&gt;VII i denna bilaga är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den befrielse från kravet på uppehållstillstånd som, med stöd av 1 kap.&lt;br&gt;4 § UtlL, föreskrivs för gränsarbetare i 3 kap. 2 a § UtlF, beskriven i an-&lt;br&gt;slutning till artikel 7 ovan, gäller i sin nuvarande lydelse bara med-&lt;br&gt;borgare i stat som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området och som har anställning i Sverige. Bestämmelsen bör ändras för&lt;br&gt;att innefatta gränsarbetare med egen rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Yrkesmässig och geografisk rörlighet (artikel 14)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 14.1 anges att egenföretagare skall ha rätt till yrkesmässig och&lt;br&gt;geografisk rörlighet på hela värdlandets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 14.2 definieras begreppen yrkesmässig och geografisk rörlig-&lt;br&gt;het. Yrkesmässig rörlighet skall omfatta byte av yrke samt övergång från&lt;br&gt;eget företagande till anställning. Den geografiska rörligheten skall om-&lt;br&gt;fatta byte av arbets- och vistelseort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några geografiska begränsningar i den mening som avses i artikeln före-&lt;br&gt;kommer inte i Sverige. I 2 kap. 6 § UtlL anges att arbetstillstånd far avse&lt;br&gt;ett visst slag eller vissa slag av arbete och förenas med de övriga villkor&lt;br&gt;som behövs. Genom att i utlänningsförordningen föreskriva att arbetsta-&lt;br&gt;gare som omfattas av avtalet undantas från kravet på arbetstillstånd kan&lt;br&gt;den yrkesmässiga rörlighet som följer av avtalet uppnås, jämför vad som&lt;br&gt;sagts om arbetstillstånd i samband med artikel 2 bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Likabehandling (artikel 15)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 15.1 framgår att egenföretagaren skall åtnjuta en behandling&lt;br&gt;som är minst lika förmånlig som den som beviljas värdlandets egna med-&lt;br&gt;borgare beträffande upptagande och utövande av förvärvsverksamhet i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 15.2 görs en hänvisning till bestämmelserna i artikel 9 i bilaga&lt;br&gt;I, vilka i tillämpliga delar också skall gälla egenföretagare som avses i&lt;br&gt;detta kapitel. Som framgår av avsnitt 7.2 innebär det bland annat att be-&lt;br&gt;stämmelserna i studiestödslagen (1999:1395) blir tillämpliga på egen-&lt;br&gt;företagare och deras familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Utövande av offentlig myndighet (artikel 16)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 artikeln stadgas att en egenföretagare kan nekas rätt att utöva en verk-&lt;br&gt;samhet som, även tillfälligt, innefattar myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Kapitel IV Tillhandahållande av tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1999:678) om utstationering av arbets-&lt;br&gt;tagare ändras på så sätt att arbetsgivare med hemvist eller säte i Sveri-&lt;br&gt;ge som utstationerar arbetstagare till Schweiz skall tillämpa de natio-&lt;br&gt;nella bestämmelser varigenom Schweiz genomfört Europa-&lt;br&gt;parlamentets och rådets direktiv 96/71/EG om utstationering av&lt;br&gt;arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. Vidare skall&lt;br&gt;bestämmelsen om Arbetsmiljöverket i dess egenskap av förbindelse-&lt;br&gt;kontor ändras på så sätt att Arbetsmiljöverket skall samarbeta även&lt;br&gt;med motsvarande förbindelsekontor i Schweiz.______________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: har i denna del inte lämnat några synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringens skäl presenteras i&lt;br&gt;anslutning till respektive artikel.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Personer som tillhandahåller tjänster (artikel 17)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikeln ställer upp ett antal förbud mot begränsning av möjligheterna att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster enligt artikel 5 i avtalet (art. 5 behandlas i avsnitt&lt;br&gt;5.2). Enligt punkt a skall varje begränsning av ett gränsöverskridande&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster på Schweiz eller Europeiska unionens med-&lt;br&gt;lemsstaters territorium som varar högst 90 arbetsdagar per år vara för-&lt;br&gt;bjuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt b i skall varje begränsning av rätten till inresa och vistelse&lt;br&gt;i de fall som avses i artikel 5 punkt 2 i avtalet vara förbjuden för med-&lt;br&gt;borgare i Schweiz eller i Europeiska unionens medlemsstater, vilka till-&lt;br&gt;handahåller tjänster och är etablerade på Schweiz eller Europeiska unio-&lt;br&gt;nens medlemsstaters territorium, där mottagaren av tjänsterna är eta-&lt;br&gt;blerad på en annan parts territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare, enligt punkt b ii, är varje begränsning av rätten till inresa och&lt;br&gt;vistelse, i de fall som avses i artikel 5 punkt 2 i avtalet, förbjuden för ar-&lt;br&gt;betstagare, oavsett medborgarskap, hos någon som tillhandahåller tjäns-&lt;br&gt;ter, vilka är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden i Schweiz eller&lt;br&gt;Europeiska unionens medlemsstater och är utstationerade för att på en&lt;br&gt;annan parts territorium tillhandahålla en tjänst. Tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna om inresa och utresa i artikel 1 i bilagan påverkas dock&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17 a omfattar de fall där den som tillhandahåller tjänster har gjort&lt;br&gt;det under en tid som inte överstiger 90 arbetsdagar eller har rätt att till-&lt;br&gt;handahålla tjänster enligt ett annat avtal eller har tillstånd från behöriga&lt;br&gt;myndigheter. Den som tillhandahåller tjänster far alltså, med de begräns-&lt;br&gt;ningar som finns i artikel 5 punkt 2 i avtalet, resa in och vistas i det land&lt;br&gt;där kunderna är etablerade eller bor. Hänvisningen till inrese-&lt;br&gt;bestämmelsema (artikel 1) i artikel 17 b ii medför att visering fortfarande&lt;br&gt;kan krävas för arbetstagare från länder, vars medborgare inte är undan-&lt;br&gt;tagna från viseringskravet som ställs upp i 1 kap. 3 § utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529, UtlL). I 1 kap. 2 § utlänningsförordningen (1989:547), UtlF)&lt;br&gt;anges vilka staters medborgare som inte behöver visering för inresa. 1&lt;br&gt;artikel 49 i Romfördraget stadgas ett liknande förbud mot begränsning av&lt;br&gt;rätten att tillhandahålla tjänster. I EG-rätten finns dock inte någon 90-&lt;br&gt;dagarsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens befogenhet att meddela föreskrifter om rätt till inresa och&lt;br&gt;vistelse för schweiziska medborgare har beskrivits i anslutning till artik-&lt;br&gt;larna 1 och 2 i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Artikel 18&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 18 anges att bestämmelserna i artikel 17 skall tillämpas på bolag&lt;br&gt;som bildats i enlighet med lagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen eller i enlighet med schweizisk rätt och vilka har sitt stad-&lt;br&gt;geenliga säte, sin centrala förvaltning eller sin huvudverksamhet på&lt;br&gt;Schweiz eller Europeiska unionens medlemsstaters territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att juridiska personer tillförsäkras samma rätt att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster som fysiska personer och motsvarar artikel 48 i&lt;br&gt;Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Artikel 19&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 19 föreskrivs att den som tillhandahåller tjänster och har rätt&lt;br&gt;eller har erhållit tillstånd därtill kan, för att tillhandahålla en tjänst, tem-&lt;br&gt;porärt utöva sin verksamhet i det land där tjänsten tillhandahålls på sam-&lt;br&gt;ma villkor som gäller för värdlandets egna medborgare i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i denna bilaga samt i bilagorna II och III.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som motsvarar artikel 50 tredje stycket i Romfördraget,&lt;br&gt;innebär att schweiziska personer eller företag som tillhandahåller tjänster&lt;br&gt;inte far underställas andra villkor för sin verksamhet än svenska personer&lt;br&gt;eller företag som stadigvarande utövar verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Artikel 20 och 21&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 artikel 20.1 föreskrivs att de personer som nämns i artikel 17 b och som&lt;br&gt;har rätt att tillhandahålla tjänster inte skall behöva uppehållstillstånd för&lt;br&gt;vistelser som inte överstiger 90 dagar. Ett giltigt identitetskort eller pass&lt;br&gt;skall vara tillräckligt stöd för deras vistelse. I artikel 20.2 föreskrivs att&lt;br&gt;de personer som nämns i artikel 17 b, vilka har rätt att tillhandahålla en&lt;br&gt;tjänst under mer än 90 dagar eller som har erhållit tillstånd att tillhanda-&lt;br&gt;hålla en tjänst, skall erhålla ett uppehållstillstånd som är giltigt lika länge&lt;br&gt;som tillhandahållandet av tjänsten varar. Uppehållstillståndet skall styrka&lt;br&gt;personens eller företagets rätt att tillhandahålla tjänster och skall gälla i&lt;br&gt;hela det utfärdande landets territorium, artikel 20.3. I artikel 20.4 före-&lt;br&gt;skrivs att värdlandet för att utfärda uppehållstillstånd till de personer som&lt;br&gt;nämns i artikel 17 b endast kan kräva att de visar giltigt identitetskort&lt;br&gt;eller pass, med stöd av vilket de rest in på territoriet, samt bevis för att de&lt;br&gt;tillhandahåller eller önskar tillhandahålla tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 21 anges att gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster&lt;br&gt;inte lär pågå i mer än 90 arbetsdagar per kalenderår. Detta gäller oavsett&lt;br&gt;om det rör sig om tillhandahållande av tjänster under en sammanhängan-&lt;br&gt;de period eller vid flera tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åv artikel 21.2 följer att den som tillhandahållit en tjänst får resa in i&lt;br&gt;och vistas i landet for att uppfylla skyldigheter gentemot mottagaren av&lt;br&gt;tjänsten som följer av en garanti och i fall av force majeure. Detta gäller&lt;br&gt;även om personen redan har utfört tjänster i landet under 90 arbetsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiv 73/148/EEG tillförsäkras EU-medborgare motsvarande rätt att&lt;br&gt;utöva tjänster i upp till tre månader utan uppehållstillstånd och att däref-&lt;br&gt;ter beviljas uppehållstillstånd för den tid som tjänsten varar, mot formal-&lt;br&gt;iteter motsvarande de som anges i artikel 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har, med stöd av 1 kap. 4-5 §§ och 2 kap. 6 och 14 §§ UtlL i&lt;br&gt;detta avseende, meddelat föreskrifter om uppehållstillstånd i 3 kap. 5 a §&lt;br&gt;första och tredje styckena UtlF, och om arbetstillstånd i 4 kap. 1 § UtlF&lt;br&gt;för medborgare i stat som är medlem i Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet om arbetstillstånd. Dessa föreskrifter bör ändras så att&lt;br&gt;schweiziska medborgare också inkluderas, dock att schweiziska med-&lt;br&gt;borgare bara får tillhandahålla tjänster under en tid som inte överskrider&lt;br&gt;90 arbetsdagar per kalenderår, om inte särskilt tillstånd finns därtill.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Artikel 22&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 22.1 anges att sådan verksamhet som innebär delaktighet, även&lt;br&gt;tillfälligt, i myndighetsutövning i värdlandet skall undantas från till-&lt;br&gt;ämpningen av artiklarna 17 och 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 22.2 föreskrivs att bestämmelserna i artiklarna 17 och 19, lik-&lt;br&gt;som de åtgärder som vidtagits med stöd av dessa, inte skall påverka till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligheten av de lagar och andra författningar som gäller tillämpning&lt;br&gt;av arbets- och anställningsvillkor på arbetstagare som utstationeras i&lt;br&gt;samband med tillhandahållande av tjänster. I enlighet med artikel 16 i&lt;br&gt;avtalet hänvisas till direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 (EGT L&lt;br&gt;18, 1997, s. 19) om utstationering av arbetstagare i samband med tillhan-&lt;br&gt;dahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 22.3 skall bestämmelserna i artiklarna 17 a och 19 inte&lt;br&gt;påverka tillämpligheten av de lagar och andra författningar som, när detta&lt;br&gt;avtal träder i kraft, gäller i Schweiz eller i Europeiska unionen och dess&lt;br&gt;medlemsstater och som rör verksamheten vid förmedlingar för tillfälligt&lt;br&gt;arbete eller för uthyrning av arbetskraft. Inte heller tillämpningen av la-&lt;br&gt;gar och andra författningar som rör finansiella tjänster, vilka endast far&lt;br&gt;utövas på Schweiz eller Europeiska unionens medlemsstaters territorium&lt;br&gt;med tillstånd som är givet på förhand och vars tillhandahållare är föremål&lt;br&gt;för övervakning av myndigheterna i Schweiz eller i Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsstater, påverkas av artiklarna 17 a och 19 i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare stadgas i artikel 22.4 att bestämmelserna i artiklarna 17 a och&lt;br&gt;19 inte skall påverka tillämpligheten av de lagar och andra författningar&lt;br&gt;som gäller i Schweiz eller i Europeiska unionen och dess medlemsstater&lt;br&gt;och som rör tillhandahållandet av tjänster för kortare tid än 90 arbetsda-&lt;br&gt;gar och som berättigas av ett angeläget allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikeln hänvisas till direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om&lt;br&gt;utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjäns-&lt;br&gt;ter. Eftersom direktivet, på grund av avtalet mellan Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan&lt;br&gt;om fri rörlighet för personer, kommer att gälla även i förhållande till&lt;br&gt;Schweiz föreslås ändringar i lagen (1999:678) om utstationering av ar-&lt;br&gt;betstagare. Lagen gäller redan för alla utstationerande arbetsgivare som&lt;br&gt;utstationerar arbetstagare i Sverige i samband med att arbetsgivaren till-&lt;br&gt;handahåller tjänster över gränserna, oavsett vilket land arbetsgivaren är&lt;br&gt;etablerad i. När det gäller arbetsgivare med hemvist eller säte i Sverige&lt;br&gt;som utstationerar arbetstagare till annat land inom EES, framgår det av&lt;br&gt;lagen att arbetsgivaren skall tillämpa de nationella bestämmelser varige-&lt;br&gt;nom det landet genomfört Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;br&gt;96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i&lt;br&gt;samband med tillhandahållande av tjänster. Det föreslås nu att bestäm-&lt;br&gt;melsen ändras, så att den skall gälla på motsvarande sätt när arbetsgivare&lt;br&gt;med hemvist eller säte i Sverige utstationerar arbetstagare till Schweiz.&lt;br&gt;Vidare finns i lagen en bestämmelse som anger, i dess lydelse från den 1&lt;br&gt;januari 2001, att Arbetsmiljöverket skall vara förbindelsekontor och att&lt;br&gt;samarbete skall ske med motsvarande förbindelsekontor i andra länder&lt;br&gt;inom EES. Förbindelsekontorets uppgift är att tillhandahålla information&lt;br&gt;om de arbets- och anställningsvillkor som kan bli tillämpliga vid en&lt;br&gt;utstationering i Sverige. Det föreslås nu att samma regel skall gälla i&lt;br&gt;förhållande till Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Personer som mottar tjänster (artikel 23)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I artikel 23 föreskrivs att fysiska personer som är medborgare i Schweiz&lt;br&gt;eller i någon av Europeiska unionens medlemsstater och som är mot-&lt;br&gt;tagare av tjänster på den andra partens territorium inte skall behöva up-&lt;br&gt;pehållstillstånd för vistelse som inte överstiger tre månader. För längre&lt;br&gt;vistelse skall personen som tar emot tjänster erhålla ett uppehållstillstånd&lt;br&gt;som gäller så länge som tjänsten tillhandahålls. Han eller hon kan ute-&lt;br&gt;slutas från det sociala stödsystemet under tiden för sin vistelse. Uppe-&lt;br&gt;hållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar den EG-rättsliga regleringen av situationen för&lt;br&gt;mottagare av tjänster. Det bör noteras att mottagares av tjänster vistelse i&lt;br&gt;Sverige inte är underkastad någon 90-dagars begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska föreskrifter i detta avseende rörande vistelse för EES-kretsen&lt;br&gt;återfinns i 3 kap. 5 a § UtlF. Även det som sägs i avtalet i nu aktuellt&lt;br&gt;hänseende kan införlivas i svensk rätt på förordningsnivå. Att skyldighe-&lt;br&gt;ten att ha uppehållstillstånd inträder först efter tre månader framgår av 1&lt;br&gt;kap. 4 § UtlL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5 Kapitel V Personer som inte utövar ekonomisk för-&lt;br&gt;värvsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Artiklarna i detta kapitel föranleder inga&lt;br&gt;lagändringar._________________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: har i denna del inte lämnat några synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringens skäl presenteras i&lt;br&gt;anslutning till respektive artikel.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bestämmelser om vistelse (artikel 24)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Denna artikel innehåller bestämmelser om rätt till vistelse för skilda&lt;br&gt;grupper som inte utövar någon ekonomisk förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 24.1 sägs att medborgare i en avtalsslutande part som inte ut-&lt;br&gt;övar ekonomisk verksamhet och som inte har rätt till vistelse enligt några&lt;br&gt;andra bestämmelser i avtalet skall få uppehållstillstånd för minst fem år,&lt;br&gt;förutsatt att medborgaren kan bevisa att han eller hon har tillräckliga till-&lt;br&gt;gångar för att inte behöva utnyttja det sociala stödsystemet under vistel-&lt;br&gt;sen och omfattas av cn heltäckande sjukförsäkring. I Schweiz skall sjuk-&lt;br&gt;försäkring för personer som inte bosätter sig i landet även omfatta vård-&lt;br&gt;åtgärder vid olycksfall och moderskap. Uppehållstillståndet får omprövas&lt;br&gt;vid utgången av de två första årens vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 24.2 anges vad som skall anses vara tillräckliga tillgångar. Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Dessa skall överstiga en nivå som berättigar socialt bistånd för landets&lt;br&gt;egna medborgare. Om detta inte kan tillämpas skall sökandens tillgångar&lt;br&gt;anses tillräckliga om de överstiger den lägsta folkpension som betalas ut i&lt;br&gt;värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 24.3 ges den som avslutat en anställning som varat i mindre än&lt;br&gt;ett år rätt till vistelse, förutsatt att försörjningsvillkoren i artikel 24.1 upp-&lt;br&gt;fylles. I försörjningsförmågan skall eventuell arbetslöshetsersättning, om&lt;br&gt;sådan utgår enligt nationell lag, kunna inräknas, i förekommande fall&lt;br&gt;kompletterat med bestämmelserna om socialförsäkringsskydd i bilaga II&lt;br&gt;till avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen för studenter, vilka inte har rätt till vistelse med stöd av&lt;br&gt;någon annan bestämmelse i avtalet, regleras i artikel 24.4. Uppehållstill-&lt;br&gt;stånd beviljas under studietiden eller, om studietiden överstiger ett år, ges&lt;br&gt;tillstånd för ett år. Uppehållstillstånd skall beviljas om den studerande,&lt;br&gt;genom en förklaring eller på annat likvärdigt sätt, försäkrar den behöriga&lt;br&gt;nationella myndigheten att han eller hon förfogar över tillgångar som är&lt;br&gt;tillräckliga för att studenten, dennes maka eller make och barn för vilka&lt;br&gt;de är underhållsskyldiga inte behöver utnyttja värdlandets sociala stödsy-&lt;br&gt;stem under vistelsen. Studenten skall vara registrerad vid en godkänd&lt;br&gt;utbildningsanstalt för att huvudsakligen genomgå yrkesutbildning och&lt;br&gt;omfattas av heltäckande sjukförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppehållstillståndet skall, enligt artikel 24.5, automatiskt förlängas&lt;br&gt;med minst fem år, förutsatt att villkoren för uppehållstillstånd fortfarande&lt;br&gt;är uppfyllda. Vad beträffar studerande skall uppehållstillståndet varje år&lt;br&gt;förlängas med den återstående utbildningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbrott i vistelsen som understiger sex månader i följd eller frånvaro&lt;br&gt;på grund av militärtjänst skall inte påverka uppehållstillståndets giltighet&lt;br&gt;(artikel 24.6). Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets&lt;br&gt;territorium (artikel 24.7) och rätten till vistelse skall kvarstå så länge de&lt;br&gt;berättigade uppfyller villkoren som anges i artikelns första punkt (artikel&lt;br&gt;24.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i avtalet om bosättning för icke-förvärsarbetande överensstäm-&lt;br&gt;mer i stort med motsvarande EG-rättsliga bestämmelser i rådets bägge&lt;br&gt;direktiv av den 28 juni 1990, 90/364/EEG om rätt till bosättning (EGT L&lt;br&gt;180, 1990, s. 26) och 90/365/EEG och om rätt till bosättning för anställda&lt;br&gt;och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma (EGT L 180,&lt;br&gt;1990, s. 28). Reglerna om rätt till vistelse för studenter stämmer överens&lt;br&gt;med bestämmelserna i rådets direktiv 93/96/EEG av den 29 oktober 1993&lt;br&gt;om rätt till bosättning för studenter (EGT L 317, 1993, s. 59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer, vars anställning förväntas vara i mindre än ett år, beviljas&lt;br&gt;uppehållstillstånd för den tid som anställningen skall vara, jfr vad som&lt;br&gt;anförts i anslutning till artikel 6 i bilaga I. Om en sådan person blir ar-&lt;br&gt;betslös har han eller hon rätt att stanna kvar, antingen som arbetssökande,&lt;br&gt;enligt artikel 2 punkt 1 andra stycket bilaga I, eller enligt denna artikel. I&lt;br&gt;båda fallen är det en förutsättning att personen kan försörja sig, i före-&lt;br&gt;kommande fall med hjälp av arbetslöshetsersättning, och omfattas av en&lt;br&gt;sjukförsäkring. För en student räcker det att avge en förklaring där han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller hon försäkrar att han eller hon förfogar över tillräckliga tillgångar Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;för att försörja sig själv och sina anhöriga som.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 2 kap. 14 § UtlL har regeringen i 3 kap. UtlF meddelat de&lt;br&gt;närmare bestämmelser som följer av de ovan nämnda EG-direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet i 2 kap. 14 § UtlL ger regeringen möjlighet att medde-&lt;br&gt;la föreskrifter även beträffande personer som omfattas av detta avtal.&lt;br&gt;Någon lagändring är således inte nödvändig för att genomföra avtalet i&lt;br&gt;denna del. Bestämmelserna om förnyat uppehållstillstånd och uppehålls-&lt;br&gt;tillståndets giltighet har behandlats i anslutning till artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.6 Kapitel VI Förvärv av fast egendom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Artiklarna i detta kapitel föranleder inga&lt;br&gt;lagändringar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: har i denna del inte lämnat några synpunkter.&lt;br&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringens skäl presenteras i&lt;br&gt;anslutning till respektive artikel.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Artikel 25&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En medborgare i Schweiz eller unionens medlemsstater som har uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd i värdlandet och upprättar sin huvudsakliga bostad där skall&lt;br&gt;enligt artikel 25.1 ha samma rättigheter som en medborgare i värdlandet&lt;br&gt;vad gäller förvärv av fast egendom. Han eller hon kan när som helst in-&lt;br&gt;rätta sin huvudsakliga bostad i värdlandet i enlighet med nationella regler&lt;br&gt;och oberoende av anställningens längd. Avresa från värdlandet medför&lt;br&gt;ingen skyldighet till att sälja den fasta egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 25.2 stadgas att en medborgare i Schweiz eller någon av Eu-&lt;br&gt;ropeiska unionens medlemsstater som har uppehållstillstånd i värdlandet&lt;br&gt;men som inte inrättar sin huvudsakliga bostad i värdlandet har samma&lt;br&gt;rättigheter som landets medborgare vad gäller förvärv av fast egendom&lt;br&gt;som används vid utövandet av ekonomisk förvärvsverksamhet. Han eller&lt;br&gt;hon kan också tillåtas förvärva en sekundärbostad eller en fritidsbostad.&lt;br&gt;För denna kategori medborgare skall detta avtal inte påverka gällande&lt;br&gt;regler om rena kapitalplaceringar och handel med obebyggda fastigheter&lt;br&gt;och med bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gränsarbetare skall, enligt artikel 25.3, ha samma rättigheter som&lt;br&gt;landets medborgare vad gäller förvärv av fast egendom som används vid&lt;br&gt;utövandet av ekonomisk förvärvsverksamhet samt av cn sekundärbostad.&lt;br&gt;Av detta följer ingen skyldighet till avyttrande när han eller hon lämnar&lt;br&gt;värdlandet. Han eller hon kan också tillåtas förvärva en fritidsbostad. För&lt;br&gt;denna kategori medborgare skall detta avtal inte påverka gällande regler&lt;br&gt;om renodlad kapitalplacering och handel med obebyggda fastigheter och&lt;br&gt;med bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför Sveriges tillträde till EES-avtalet infördes i lagen (1992:1368) om&lt;br&gt;tillstånd till vissa förvärv av fast egendom regler som begränsade ut-&lt;br&gt;länningars möjligheter att förvärva fritidshus i Sverige. Vid Sveriges&lt;br&gt;medlemskap i Europeiska unionen tilläts Sverige att under en övergångs-&lt;br&gt;tid om fem år behålla sådana regler. 1992 års lag upphörde att gälla från&lt;br&gt;den 1 januari 2000. Några begränsningar på grund av nationalitet vad&lt;br&gt;gäller rätten att förvärva fast egendom finns således inte i dag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7 Kapitel VII Övergångsbestämmelser samt avtalets&lt;br&gt;framtida utveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Artiklarna i detta kapitel föranleder inga&lt;br&gt;lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konkurrensverket anser det vara en nackdel att&lt;br&gt;avtalet innehåller vissa begränsningar för bl.a. upptagande av förvärvs-&lt;br&gt;verksamhet, inflyttning m.m. som skall gälla under varierande, men rela-&lt;br&gt;tivt långa, övergångsperioder. Verket har dock inte några synpunkter på&lt;br&gt;det föreslagna genomförandet i svensk lagstiftning. Övriga remissinstan-&lt;br&gt;ser har inte yttrat sig i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I artikel 26 anges att bestämmel-&lt;br&gt;serna i kapitel VII skall komplettera eller ersätta övriga bestämmelser i&lt;br&gt;bilaga I, när övergångsbestämmelserna i artikel 10 i avtalet tillämpas. De&lt;br&gt;bestämmelser i artikel 10 som rör bilaga I avser huvudsakligen situatio-&lt;br&gt;nen för personer i Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När övergångsbestämmelserna i artikel 10 tillämpas skall det för ut-&lt;br&gt;övande av ekonomisk förvärvsverksamhet krävas att ett uppehållstill-&lt;br&gt;stånd och/eller arbetstillstånd utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande paragraferna ges därefter de närmare bestämmelser som&lt;br&gt;skall gälla under övergångsperioden beträffande arbetstagares vistelse&lt;br&gt;(artikel 27), gränsarbetare (artikel 28), arbetstagares rätt att återvända&lt;br&gt;och deras geografiska och yrkesmässiga rörlighet (artikel 29-30), egen-&lt;br&gt;företagares vistelse (artikel 31), gränsarbetare med egen rörelse (artikel&lt;br&gt;32) samt egenföretagares rätt att återvända och deras geografiska och&lt;br&gt;yrkesmässiga rörlighet (artikel 33-34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna föranleder inte några lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga II Samordningen av socialförsäkrings-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;systemen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Centrala element&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal om personers fria&lt;br&gt;rörlighet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena&lt;br&gt;sidan och Schweiz å andra sidan. Samordning av systemen för social&lt;br&gt;trygghet utgör en del av detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som rör samordningen av social trygghet för personer som flyttar Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;inom Europeiska unionen är en betydelsefull del av gemenskapens inre&lt;br&gt;marknad. Genom särskilda regler har gemenskapen infört en ordning för&lt;br&gt;hur denna samordning skall göras. Dessa regler återfinns dels i rådets för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av sy-&lt;br&gt;stemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras famil-&lt;br&gt;jemedlemmar flyttar inom gemenskapen, dels i rådets förordning (EEG) nr&lt;br&gt;574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningarna gäller i huvudsak för förvärvsarbetande - anställda och&lt;br&gt;egenföretagarc - som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i en&lt;br&gt;eller flera medlemsstater och som är medborgare i en sådan stat, samt för&lt;br&gt;deras familjemedlemmar och efterlevande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.1.1 Gällande rätt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av det svenska medlemskapet i den Europeiska unionen har&lt;br&gt;gemenskapens samordningsregler inom den sociala trygghetens område&lt;br&gt;blivit direkt gällande i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bilateral konvention om social trygghet är sedan 1980 i kraft mellan&lt;br&gt;Sverige och Schweiz (Konventionen den 20 oktober 1978 mellan Sverige&lt;br&gt;och Schweiziska Edsförbundet om social trygghet, SFS 1980:32).&lt;br&gt;Konventionen omfattar dock inte arbetslöshetsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förordningen 1408/71&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Förordning (EEG) nr 1408/71 är enligt artikel 4.1 tillämplig på all lag-&lt;br&gt;stiftning i de enskilda medlemsstaterna som gäller följande grenar av&lt;br&gt;social trygghet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förmåner vid sjukdom och moderskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förmåner vid invaliditet, även sådana som är avsedda att bevara eller&lt;br&gt;förbättra förvärvsförmågan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förmåner vid ålderdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förmåner till efterlevande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• dödsfallsersättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förmåner vid arbetslöshet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• familjeförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med lagstiftning, förmåner och pensioner samt familje&lt;br&gt;förmåner har närmare definierats i förordningen. Här kan emellertid&lt;br&gt;framhållas att beträffande begreppet lagstiftning skall i huvudsak förstås&lt;br&gt;nuvarande eller kommande lagar och andra författningar på de sakområ-&lt;br&gt;den som nämnts ovan. I begreppet förmåner och pensioner ingår alla så-&lt;br&gt;dana förmåner om de bekostas av allmänna medel men även indexhöj-&lt;br&gt;ningar och tilläggsutbetalningar omfattas om annat inte föreskrivs. Till&lt;br&gt;familjeförmåner räknas alla vård- och kontantförmåner som är avsedda&lt;br&gt;att täcka en familjs utgifter enligt lagstiftningen om sådana förmåner,&lt;br&gt;med undantag för vissa särskilda bidrag vid barns födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje land är enligt artikel 5 skyldigt att i förklaringar som skall of- Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;fentliggöras ange den nationella lagstiftning som skall omfattas av för-&lt;br&gt;ordningen. Underlåtenhet att anmäla förmåner enligt en viss lagstiftning&lt;br&gt;medför emellertid inte nödvändigtvis att förmånerna faller utanför för-&lt;br&gt;ordningens tillämpningsområde. Förordning (EEG) nr 1408/71 är till-&lt;br&gt;lämplig på en medlemsstats alla allmänna och särskilda system för social&lt;br&gt;trygghet, oavsett om de bygger på avgiftsplikt eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8.1.2 Överväganden och förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;ändras så att Arbetsmarknadsstyrelsen skall utfärda intyg som visar rät-&lt;br&gt;ten till ersättning även till personer som uppfyller villkoren för rätt att&lt;br&gt;med bibehållen ersättning söka arbete i Schweiz. En följdändring i so-&lt;br&gt;cialförsäkringslagen (1999:799) görs._________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket och Arbetarskyddsstyrelsen tillstyrker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De gemensamma samordnings-&lt;br&gt;reglerna i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av syste-&lt;br&gt;men för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familje-&lt;br&gt;medlemmar flyttar inom gemenskapen, samt rådets förordning (EEG) nr&lt;br&gt;574/72 om tillämpning av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 blir ge-&lt;br&gt;nom tillträdet tillämpliga även gentemot Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet om personers fria rörlighet mellan Europeiska gemenskapen och&lt;br&gt;dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan kommer nu&lt;br&gt;enligt artikel 6 i förordning (EEG) nr 1408/71 att ersättas med EG-&lt;br&gt;förordningama och det blir således dessa bestämmelser som skall tilläm-&lt;br&gt;pas framför den bilaterala konventionen. Detta innebär emellertid inte att&lt;br&gt;den bilaterala konventionen mellan Sverige och Schweiz upphör att gäl-&lt;br&gt;la, eftersom EG-förordningama omfattar en mer begränsad personkrets&lt;br&gt;än konventionen. Förordningarnas personkrets utgörs av i huvudsak, för-&lt;br&gt;värvsarbetande medborgare i EU-ländema och Schweiz samt deras fa-&lt;br&gt;miljemedlemmar medan konventionen omfattar en vidare personkrets&lt;br&gt;innebärande att även medborgare i ett tredje land omfattas. Konventionen&lt;br&gt;kommer därför alltjämt att vara tillämplig för tredjestatsmedborgare som&lt;br&gt;är eller har varit omfattade av de allmänna försäkringarna i något av de&lt;br&gt;båda länderna och som inte omfattas av reglerna i EG-förordningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:799) föreslås ett tillägg som innebär att&lt;br&gt;även Schweiz kommer att omfattas av undantagsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetslöshetsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bilaterala avtalet med Schweiz omfattar inte arbetslöshetsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena&lt;br&gt;sidan och Schweiz å andra sidan innebär därför att arbetslöshetsförmåner&lt;br&gt;nu for första gången kommer att omfattas i forhållande till Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 om arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;kommer att tillämpas, med undantag för arbetstagare i Schweiz som har&lt;br&gt;uppehållstillstånd med en giltighetstid understigande ett år. För de sist-&lt;br&gt;nämnda finns särskilda regler i tilläggsprotokoll till bilaga II i avtalet&lt;br&gt;mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och&lt;br&gt;Schweiz å andra sidan. Av tilläggsprotokollet följer att arbetstagare som&lt;br&gt;uppfyller reglerna för arbetslöshetsersättning enligt den schweiziska lag-&lt;br&gt;stiftningen erhåller schweizisk arbetslöshetsersättning. Arbetstagare som&lt;br&gt;inte uppfyller dessa villkor får ändå ett visst försäkringsskydd vid arbets-&lt;br&gt;löshet. Ersättningen lämnas vid hel arbetslöshet, under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar, av ursprungslandet dit den arbetslöse återvänder efter att ha&lt;br&gt;blivit arbetslös i Schweiz. De perioder som har fullgjorts i Schweiz skall&lt;br&gt;därvid betraktas som fullgjorda i ursprungslandet. En del av de avgifter&lt;br&gt;som har betalats in i Schweiz för arbetslöshetsförsäkringen skall överfö-&lt;br&gt;ras till ursprungsländerna som ett bidrag till deras kostnader för arbets-&lt;br&gt;löshetsersättningen. Även om personen inte varit försäkrad tillräckligt&lt;br&gt;länge för att få arbetslöshetsersättning i Schweiz lämnas ersättning i vissa&lt;br&gt;speciella fall från den schweiziska arbetslöshetsförsäkringen. Dessa fall&lt;br&gt;är när arbetet avbrutits på grund av svåra väderförhållanden eller när ar-&lt;br&gt;betsgivaren blivit insolvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom rådets förordning och tilläggsprotokollet kommer att tilläm-&lt;br&gt;pas i förhållande till Schweiz föreslår regeringen en ändring i 48 § lagen&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring (1997:238). Av bestämmelsen framgår att&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skall utfärda intyg som visar rätten till&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning till personer som uppfyller villkoren for rätt att&lt;br&gt;med bibehållen ersättning söka arbete i något annat EU- eller EES-land.&lt;br&gt;Det föreslås nu att AMS skall utfärda intyg även till personer som på&lt;br&gt;motsvarande sätt avser att söka arbete i Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga III: Ömsesidigt erkännande av&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;yrkesbehörighet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalet med Schweiz&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande parterna åtar sig enligt avtalets 9 artikel att vidta vissa&lt;br&gt;åtgärder för att underlätta för EU-medborgare och för medborgare i&lt;br&gt;Schweiz att utöva förvärvsverksamhet som arbetstagare eller egen-&lt;br&gt;företagare inom sina respektive områden. En av de åtgärder som om-&lt;br&gt;nämns i denna artikel avser ömsesidigt erkännande av utbildnings-, exa-&lt;br&gt;mens- och andra behörighetsbevis. Vidare skall de avtalsslutande parter-&lt;br&gt;na samordna lagar och andra författningar om upptagande och utövande&lt;br&gt;av förvärvsverksamhet som arbetstagare och egenföretagare samt om&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga III till avtalet med Schweiz anges att de avtalsslutande parter-&lt;br&gt;na är överens om att i fråga om ömsesidigt erkännande av yrkes-&lt;br&gt;behörighet sinsemellan tillämpa de gemenskapsrättsakter som hänvisas&lt;br&gt;till i bilagan. Dessa dokument är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;de s.k. övergångs- och liberaliseringsdirektiven, som främst reglerar&lt;br&gt;rätten för EU-medborgare att uppta ett reglerat yrke eller etablera sig&lt;br&gt;som egenföretagare inom vissa industri-, handels och servicenäringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;det s.k. första generella direktivet som reglerar ömsesidigt erkännan-&lt;br&gt;de av examina från postgymnasiala utbildningar om minst tre år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;det s.k. andra generella direktivet som reglerar ömsesidigt erkännan-&lt;br&gt;de av examina från högre utbildningar av kortare längd än tre år samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;ett antal direktiv för vissa yrkesgrupper såsom advokater, yrkes-&lt;br&gt;grupper inom sjukvård samt arkitekter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångs- och liberaliseringsdirektiven&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 7 i EG-fördraget skall den gemensamma marknaden upp-&lt;br&gt;rättas gradvis under en övergångsperiod av tolv år, dvs. under perioden&lt;br&gt;1957-1969. Syftet med de allmänna handlingsprogrammen var att finna&lt;br&gt;former för upphävandet av begränsningar i etableringsrätten samt av rät-&lt;br&gt;ten att tillhandahålla tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste frågorna rörde bl.a. avveckling av särbehandling som&lt;br&gt;grundar sig på nationalitet eller uppehållsort. I övergångs- och liberalise-&lt;br&gt;ringsdirektiven regleras därför bl.a. enligt vilka principer en medlemsstat&lt;br&gt;i EU skall godta kvalifikationer som en EU-medborgare uppnått i annan&lt;br&gt;medlemsstat inom EU vad avser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;yrkeskunskap, allmän kommersiell kunskap eller yrkesskicklighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;god vandel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;konkursfrihet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;ej varit föremål för en administrativ disciplinär åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;bevis på ekonomisk ställning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• krav på försäkring mot finansiella risker förenande med aktuell&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges i flertalet direktiv alt utländska EU-medborgare skall ges&lt;br&gt;samma rätt som värdlandets egna medborgare att få vara medlemmar i&lt;br&gt;yrkes- eller handelsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergångs- och liberaliseringsdirektiv som omfattas av avtalet mel-&lt;br&gt;lan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och&lt;br&gt;Schweiz å andra sidan reglerar följande verksamheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;partihandel (direktiven 64/222/EEG och 64/223/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;agenter inom handel, industri och hantverk (direktiv 64/224/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;egenföretagare inom detaljhandel (direktiven 68/363/EEG och&lt;br&gt;68/364/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;egenföretagare inom partihandel med kol och agenturverksamhet&lt;br&gt;inom kolhandel (direktiven 70/522/EEG och 70/523/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;handel med och distribution av giftiga ämnen (direktiven&lt;br&gt;74/556/EEG och 74/557/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;handelsresande och hemförsäljare (direktiv 75/369/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;självständiga handelsagenter (direktiv 86/653/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;tillverknings- och processindustri (direktiven 64/427/EEG och&lt;br&gt;64/429/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;gruv- och mineralnäring (direktiv 64/428/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;cl, gas, vatten och sanitära tjänster (66/162/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;livsmedels- och dryckesvaruindustri (direktiven 68/365/EEG och&lt;br&gt;68/366/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;prospektering och borrning efter olja (direktiv 69/82/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;stödtjänster till transport (direktiv 82/470/EEC),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;filmindustri (direktiven 63/607/EEG, 65/264/EEG, 68/369/EEG och&lt;br&gt;70/451/EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;företagstjänster inom handel med och förvaltning av fast egendom&lt;br&gt;samt andra sektorer (direktiv 67/43/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;servicesektorn (direktiven 68/367/EEG och 68/368/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;diverse branscher (direktiv 75/368/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;frisörer (direktiv 82/489/EEG),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;jordbruk (direktiven&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63/261/EEG,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63/262/EEG,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65/1/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67/530/EEG, 67/531/EEG; 67/532/EEG, 67/654/EEG, 68/192/EEG,&lt;br&gt;68/415/EEG och 71/18/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven har sedermera samordnats inom ramen för ett nytt direktiv,&lt;br&gt;det s.k. tredje generella direktivet (1999/42/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.2.1 Krav på yrkeskunskap, allmän kommersiell kunskap eller&lt;br&gt;yrkesskicklighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Handelskamramas uppdrag enligt lagen&lt;br&gt;(1990:515) om auktorisation av handelskamrar utvidgas till att även om-&lt;br&gt;fatta dem som avser att bedriva näringsverksamhet som är reglerad i&lt;br&gt;Schweiz.____________________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I ett flertal av ovan nämnda direktiv Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;behandlas de fall då ett värdland ställer krav på yrkeskunskap, allmän&lt;br&gt;kommersiell kunskap eller yrkesskicklighet. I dessa fall anges i direkti-&lt;br&gt;ven att värdlandet inte far neka en sökande från en annan medlemsstat&lt;br&gt;inom EU-land att bedriva näringsverksamheten eller utöva yrket utan att&lt;br&gt;forst ha jämfört den sökandes kvalifikationer enligt betyg och intyg med&lt;br&gt;de krav som ställs på de egna medborgarna. I de fall en jämförelse visar&lt;br&gt;att den sökandes färdigheter och kunskaper enligt uppvisade diplom, be-&lt;br&gt;tyg och intyg motsvarar de krav som ställs i värdlandet, far värdlandet&lt;br&gt;inte neka den sökande att utöva den aktuella verksamheten. Om jäm-&lt;br&gt;förelsen visar att det föreligger en betydande skillnad skall värdlandet ge&lt;br&gt;den sökande möjlighet att visa att han skaffat sig erforderliga kunskaper&lt;br&gt;och färdigheten endera genom ett prov eller genom en anpassningsperi-&lt;br&gt;od.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillräckligt bevis på innehav av erforderliga kommersiella eller&lt;br&gt;yrkesmässiga kunskaper skall värdlandet godta om den sökande kan visa&lt;br&gt;att denne varit verksam i aktuell näring under en viss angiven tid och i en&lt;br&gt;angiven funktion. 1 direktiven för vissa verksamheter kan den er-&lt;br&gt;forderliga längden på den yrkeserfarenhet som krävs vara beroende av på&lt;br&gt;vilken befattningsnivå den sökande erhållit sin yrkeserfarenhet. Ex-&lt;br&gt;empelvis stipuleras i ett antal direktiv att värdlandet skall anse att ställda&lt;br&gt;kunskapskrav uppfyllts av den sökande ifall denne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) bedrivit verksamheten under sex på varandra följande år som egen-&lt;br&gt;företagare eller företagsledare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) bedrivit verksamheten under tre på varandra följande år som egenfö-&lt;br&gt;retagare eller företagsledare ifall den sökande kan visa att denne genom-&lt;br&gt;gått en minst treårig erkänd utbildning för den aktuella verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bedrivit verksamheten under tre på varandra följande år som egen-&lt;br&gt;företagare ifall den sökande kan visa att denne utövat yrket som anställd&lt;br&gt;under minst 5 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) bedrivit verksamheten under fem år i följd i ledande ställning, varav&lt;br&gt;minst tre år i sådan ställning som kräver fackkunskaper och innebär an-&lt;br&gt;svar för en eller flera avdelningar inom företaget, om förmånstagaren kan&lt;br&gt;visa att han för verksamheten i fråga genomgått en utbildning som om-&lt;br&gt;fattar minst tre år och som intygas i ett nationellt erkänt bevis eller som&lt;br&gt;av behörig yrkesorganisation bedöms som fullgod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige ställs i regel inga krav på yrkeskunskap för ett bedriva när-&lt;br&gt;ingsverksamhet inom de näringar som omfattas av övergångs- och libera-&lt;br&gt;liseringsdirektiven. För att utöva motsvarande yrken som anställd ställs&lt;br&gt;endast i undantagsfall krav på yrkesutbildning. Som exempel härpå kan&lt;br&gt;nämnas kravet på behörighet som elinstallatör för elinstallationsarbeten.&lt;br&gt;Då myndigheter bemyndigats att fastställa utbildningskraven kräver ge-&lt;br&gt;nomförande av avtalet med Schweiz inte någon lagändring i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att svenska medborgare skall kunna tillvarata sin rätt att utöva en i&lt;br&gt;en annan medlemsstat reglerad verksamhet, som omfattas av nämnda&lt;br&gt;direktiv, har handelskamrama fått i uppdrag att utfärda nödvändiga intyg.&lt;br&gt;Detta är reglerat i lagen (1990:515) om auktorisation av handelskamrar.&lt;br&gt;Med hänsyn till avtalet mellan Europeiska gemenskapen å ena sidan och&lt;br&gt;Schweiz å andra sidan krävs en ändring i denna lag så att intyg även&lt;br&gt;lämnas av sökande som avser att utöva ett i Schweiz reglerat yrke eller&lt;br&gt;motsvarande näring.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.2.2&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Krav på god vandel&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet av övergångs- och liberaliseringsdirektiven föreskrivs att värd-&lt;br&gt;landet, om det av sina egna medborgare ställer krav på bevis på god van-&lt;br&gt;del, i fråga om sökande från andra medlemsstater som tillräckligt bevis&lt;br&gt;på detta skall godta utdrag ur ett rättsligt register. 1 brist på sådant utdrag&lt;br&gt;skall ett motsvarande dokument godtas om det är utfärdat av cn behörig&lt;br&gt;juridisk eller administrativ myndighet i den sökande EU-medborgarens&lt;br&gt;hemland eller den medlemsstat som den sökande kommer från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de verksamheter, som berörs av här aktuella direktiv, lämnas före-&lt;br&gt;skrifter i förordning eller myndighetsföreskrift om hur förekommande&lt;br&gt;krav på god vandel skall visas. Således kräver avtalet med Schweiz inte&lt;br&gt;någon ändring i lag för hur schweiziska medborgare skall kunna ge bevis&lt;br&gt;på god vandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller svenska medborgares rätt att få utnyttja sin rätt att bedriva&lt;br&gt;dessa verksamheter i annan medlemsstat som anställd eller egenforetaga-&lt;br&gt;re är detta tillgodosett genom 9 § i lagen (1998:620) om belastningsregis-&lt;br&gt;ter där följande stadgas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter&lt;br&gt;ur registret om sig själv. Sådana uppgifter skall på begäran lämnas ut utan avgift&lt;br&gt;en gång per kalenderår. En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv&lt;br&gt;för att kunna ta till vara sin rätt i ett främmande land eller få tillstånd att resa in,&lt;br&gt;bosätta sig eller arbeta där, har rätt att få ett utdrag vars innehåll är begränsat en-&lt;br&gt;ligt föreskrifter som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar. En begäran om uppgifter ur registret skall vara skriftlig och under-&lt;br&gt;tecknad av den sökande själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då den aktuella lagtexten förbinder kravet på registerutdrag med tillva-&lt;br&gt;ratagande av rättighet i annat land och inte i ett geografiskt avgränsat&lt;br&gt;område kräver avtalet med Schweiz ingen ändring i gällande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.2.3 Krav på konkursfrihet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En svensk medborgare som behöver ett bevis på&lt;br&gt;att han eller hon inte är eller har varit försatt i konkurs för att få utöva&lt;br&gt;näring eller yrke i Schweiz, skall kunna bekräfta en uppgift om detta med&lt;br&gt;ed enligt lagen (1946:819) om upptagande av ed för rättighets tillvarata-&lt;br&gt;gande i utlandet.________________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I vissa direktiv, som behandlar eta-&lt;br&gt;bleringsrätten för yrken där krav på konkursfrihet förekommer, ges före-&lt;br&gt;skrifter om hur sökande från en medlemsstat inom EU skall kunna upp-&lt;br&gt;fylla förekommande krav på konkursfrihet i annan medlemsstat. Enligt&lt;br&gt;dessa direktiv skali värdlandet i fråga om sökande från andra medlems-&lt;br&gt;stater som tillräckligt bevis härpå godta utdrag ur ett rättsligt register. I&lt;br&gt;brist på utdrag ur rättsligt register skall värdlandet godta ett motsvarande&lt;br&gt;dokument utfärdat av en behörig juridisk eller administrativ myndighet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den sökande EU-medborgarens hemland eller den medlemsstat som den&lt;br&gt;sökande kommer ifrån. I de fall sådana intyg inte kan erhållas i den sö-&lt;br&gt;kandes hemland skall värdlandet godta ed alternativt, där detta inte är&lt;br&gt;möjligt, en högtidlig förklaring avlagd inför behörig domstol eller myn-&lt;br&gt;dighet i den sökandes hemland inom Europeiska unionen eller den med-&lt;br&gt;lemsstat som den sökande kommer ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att som näringsidkare få bedriva de verksamheter, vilka omfattas&lt;br&gt;av övergångs- och liberaliseringsdirektiven, ställs samma krav som gene-&lt;br&gt;rellt för näringsverksamhet. Enligt 6 kap. 1 § konkurslagen (1987:672)&lt;br&gt;får en gäldenär som är fysisk person inte under konkurs driva närings-&lt;br&gt;verksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:1078). Något generellt krav på att den som avser att etablera när-&lt;br&gt;ingsverksamhet måste visa att han inte är försatt i konkurs föreligger inte&lt;br&gt;enligt svensk lagstiftning. I de fall utländska medborgare avser att eta-&lt;br&gt;blera verksamhet där krav på att den sökande inte är försatt i konkurs,&lt;br&gt;föreligger i svensk lag, exempelvis fastighetsmäklare och revisorer, har&lt;br&gt;det inte angetts hur detta skall visas. Någon lagändring krävs därmed inte&lt;br&gt;för att tillgodose schweiziska medborgares möjlighet att utöva sådana&lt;br&gt;näringsverksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska medborgare, som vill utöva sin rätt att bedriva en verksamhet&lt;br&gt;i annan EU-medlemsstat, vilken kräver bevis på konkursfrihet, kan till-&lt;br&gt;godose detta krav genom domstolsprotokoll om ed i enlighet med lagen&lt;br&gt;(1946:819) om upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet.&lt;br&gt;Då stadgandet i 1 § anger att ed skall kunna upptas för att få idka näring&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kräver avtalet att lagen&lt;br&gt;kompletteras med en hänvisning till Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.2.4 Krav på att den sökande ej varit föremål för administra-&lt;br&gt;tiva disciplinära åtgärder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Krav på bevis om att den sökande inte är föremål för administrativ disci-&lt;br&gt;plinär åtgärd förekommer i rådets direktiv 67/43/EEG av den 12 januari&lt;br&gt;1967 om att uppnå etableringsffihet och frihet att tillhandahålla tjänster&lt;br&gt;som egenföretagare dels inom handel med och förvaltning av fast egen-&lt;br&gt;dom (exklusive 6402 ur ISIC-grupp 640), dels vissa tjänster som finns&lt;br&gt;klassificerade på annat håll (ISIC-grupp 839). I fråga om tjänster enligt&lt;br&gt;ISIC-grupp 839 omfattar direktivet enligt artikel 3.2 privata arbetsför-&lt;br&gt;medlingar, upplysningsbyråer, vaktbolag, reklambyråer, annonsbyråer,&lt;br&gt;privata handelsevenemang, skrivbyråer inklusive, uthyrning av mekanis-&lt;br&gt;ka och elektroniska maskiner samt översättarservice, rådgivning i frågor&lt;br&gt;rörande affärsorganisation, litterär och konstnärlig verksamhet, verk-&lt;br&gt;samhet som värderingsman med undantag för försäkringsområdet, tolk-&lt;br&gt;service samt verksamhet med tidningsurklipp. Enligt artikel 4 undantas&lt;br&gt;sådana former av verksamhet som är förenade med utövande av offentlig&lt;br&gt;myndighet. De verksamheter som är reglerade i Sverige är förmedling av&lt;br&gt;fastigheter - inte hyresrätter - samt tolkservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkesmässigt förmedlar fastigheter skall enligt 5 § fastighets-&lt;br&gt;mäklarlagen (1995:400) vara registrerad hos Fastighetsmäklamämnden.&lt;br&gt;Undantag gäller för advokater eller sådana fastighetsmäklare som enbart&lt;br&gt;förmedlar hyresrätter. Fastighetsmäklamämnden kan enligt 8 § fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsmäklarlagen under vissa förutsättningar återkalla registreringen för&lt;br&gt;fastighetsmäklare som är registrerade hos nämnden eller om det anses&lt;br&gt;som tillräckligt, istället meddela varning. På begäran skall Fastighets-&lt;br&gt;mäklarnämnden enligt 8 § fastighetsmäklarförordningen (1999:1214)&lt;br&gt;utfärda intyg om att en fastighetsmäklares registrering inte har upphävts&lt;br&gt;eller att varning inte har meddelats mäklaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För advokatväsendet utövas tillsynen av advokatsamfundets styrelse&lt;br&gt;och disciplinnämnd (8 kap. 6 § rättegångsbalken). En advokat som upp-&lt;br&gt;såtligen gör orätt eller annars förfar oredligt skall uteslutas ur advokat-&lt;br&gt;samfundet. Åsidosätter en advokat annars sina plikter som advokat, får&lt;br&gt;varning eller erinran meddelas honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tolk- och översättarservice är Kammarkollegiet tillsyns-&lt;br&gt;myndighet enligt 1 § förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar&lt;br&gt;och översättare. Enligt 7 a § i förordningen skall Kammarkollegiet på&lt;br&gt;begäran utförda intyg att varning inte har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redovisningen framgår att behov av här aktuellt intyg hos den som i&lt;br&gt;annan medlemsstat inom EU vill utöva fastighetsmäklarverksamhet eller&lt;br&gt;tolk- och översättarservice i annan stat tillgodosetts. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;kräver avtalet med Schweiz inte någon lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.2.5 Bevis på ekonomisk ställning samt giltig försäkring&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I direktiv för vissa yrken eller verksamheter regleras hur sökande från&lt;br&gt;annan medlemsstat skall uppfylla värdlandets krav på intyg om ekono-&lt;br&gt;misk ställning. Direktiven fastställer i dessa fall att i den mån utövande&lt;br&gt;av en verksamhet i en medlemsstat är förenad med krav på redovisning&lt;br&gt;av ekonomisk ställning respektive bevis om giltig försäkring mot finans-&lt;br&gt;iella risker härrörande från den yrkesmässiga ansvarsskyldigheten, så&lt;br&gt;skall värdlandet godta intyg från bank respektive intyg från försäkrings-&lt;br&gt;bolag i det land den sökande är verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet har inte krävt något genomförande i svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 Det första generella direktivet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att avskaffa hinder för den fria rörligheten har Europeiska rådet anta-&lt;br&gt;git rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell&lt;br&gt;ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre&lt;br&gt;utbildning som omfattar minst tre års studier. Syftet med direktivet är att&lt;br&gt;möjliggöra för en medborgare i en medlemsstat att utöva ett i en annan&lt;br&gt;medlemsstat reglerat yrke. Detta skall enligt direktivet medges under&lt;br&gt;förutsättning att personen i fråga har rätt att utöva samma eller motsva-&lt;br&gt;rande yrke i sitt hemland samt att yrkesbehörigheten där kräver en minst&lt;br&gt;treårig postgymnasial utbildning. Direktivet reglerar de villkor som skall&lt;br&gt;gälla för värdlandets erkännande av examina från sådana utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet anges närmare vad som avses med examensbevis, värd-&lt;br&gt;mcdlcmsstat, reglerat yrke, reglerad yrkesverksamhet, yrkeserfarenhet,&lt;br&gt;anpassningstid och lämplighetsprov. Vidare fastställs att direktivet om-&lt;br&gt;fattar varje medborgare i en medlemsstat som vill utöva ett reglerat yrke i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en värdmedlemsstat i självständig verksamhet eller som anställd, förut- Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;satt att det aktuella yrket inte omfattas av ett separat direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdmedlemsstat får enligt direktivet inte vägra en medborgare från&lt;br&gt;en annan medlemsstat att fa utöva ett reglerat yrke på samma villkor som&lt;br&gt;landets egna medborgare om den sökande har ett examensbevis som&lt;br&gt;krävs för att få utöva yrket i den andra medlemsstaten. Likaså får denna&lt;br&gt;rätt inte förvägras ifall medborgaren utövat yrket i fråga på heltid under&lt;br&gt;två år i en medlemsstat som inte reglerar det aktuella yrket och dessutom&lt;br&gt;kan visa ett av behörig myndighet utfärdat intyg om en eller flera kvalifi-&lt;br&gt;kationer av angivet slag. Kvalifikationskravet är en för yrket avsedd&lt;br&gt;minst 3-årig postgymnasial utbildning på universitet, högskola eller in-&lt;br&gt;stitution på liknande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den sökande genomgått en utbildning som är minst ett år kortare&lt;br&gt;än vad som krävs i värdmedlemsstaten får denna stat trots vad som nyss&lt;br&gt;angivits kräva bevis på yrkeserfarenhet. Omfattningen av den er-&lt;br&gt;forderliga yrkeserfarenheten får inte överstiga den dubbla bristande ut-&lt;br&gt;bildningstiden och dessutom inte överstiga fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ämnen som omfattas av den sökandes utbildning väsentligt skil-&lt;br&gt;jer sig från de som krävs i värdlandet kan värdmedlemsstaten kräva att&lt;br&gt;den sökande genomför en s.k. anpassningstid i värdlandet eller genomgår&lt;br&gt;ett lämplighetsprov. Med anpassningstid avses att den sökande arbetar&lt;br&gt;under överinseende av en kvalificerad fackman. Anpassningstiden får&lt;br&gt;inte överstiga tre år. Motsvarande gäller när det i värdlandet reglerade&lt;br&gt;yrket innefattar en eller flera yrkesaktiviteter som inte ingår i det reglera-&lt;br&gt;de yrket i den sökandes hemland. I stället för anpassningstid skall den&lt;br&gt;sökande kunna välja att genomgå ett lämplighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet regleras även på vilket sätt den sökande skall tillgodose i&lt;br&gt;värdlandet förekommande krav på god vandel, konkursfrihet, yrkes-&lt;br&gt;mässig försumlighet, fysisk och psykisk hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdlandet skall godta de examensbevis och dokument som utfärdats&lt;br&gt;av behöriga myndigheter i den sökandes hemland eller det land som den-&lt;br&gt;ne kommer ifrån. Medlemsstaterna har skyldighet att inom viss tid utse&lt;br&gt;för intygsgivningen behöriga myndigheter samt besluta om övriga er-&lt;br&gt;forderliga åtgärder för direktivets tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har relativt få reglerade yrken jämfört med övriga medlems-&lt;br&gt;stater i unionen. De yrken som i Sverige för närvarande omfattas av detta&lt;br&gt;direktiv är: advokater, arbetsterapeuter, audionomer, biomedicinska ana-&lt;br&gt;lytiker, dietister, logopeder, optiker, ortopedingenjörer, psykologer, psy-&lt;br&gt;koterapeuter, sjukgymnaster, sjukhusfysiker, brandingenjörer, lärare,&lt;br&gt;sjökaptener, sjöingenjörer samt revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra avtalet med Schweiz i svensk lagstiftning krävs där-&lt;br&gt;för ändringar i de lagar där lagtexten innehåller hänvisningar Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet. För advokatyrket krävs ändring i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, för yrken inom hälso- och sjukvårdsområdet ändring i la-&lt;br&gt;gen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område&lt;br&gt;samt för revisorsverksamhet ändring i lagen (1995:528) om revisorer.&lt;br&gt;Dessa redovisas närmare för respektive yrke i avsnitt 9.2.4. I fråga om&lt;br&gt;förekommande krav som andra medlemsstater ställer på intyg om god&lt;br&gt;vandel, konkursfrihet och att den sökande inte varit föremål för admini-&lt;br&gt;strativa disciplinära åtgärder har detta för svenska medborgare lösts så-&lt;br&gt;som redovisats tidigare för övergångs- och liberaliseringsdirektiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Det andra generella direktivet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om cn andra generell&lt;br&gt;ordning för erkännande av behörighctsgivande högre utbildning, en ord-&lt;br&gt;ning som kompletterar den som föreskrivs i rådets direktiv 89/48/EEG av&lt;br&gt;den 21 december 1989, omfattar postgymnasiala utbildningar som är kor-&lt;br&gt;tare än tre år, antingen från högskolan eller från andra yrkesutbildningar.&lt;br&gt;Direktivet är uppbyggt på samma sätt som det första generella direktivet&lt;br&gt;och de bildar tillsammans ett gemensamt generellt system för examens-&lt;br&gt;erkännande. Det finns också ett samband mellan direktiven eftersom ett&lt;br&gt;visst yrke i ett land kan omfattas av det första generella direktivet medan&lt;br&gt;det i ett annat land kan omfattas av det andra generella direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundprincipen är att en medborgare från en medlemsstat skall fa ut-&lt;br&gt;öva ett i värdlandet reglerat yrke på samma villkor som värdlandets egna&lt;br&gt;medborgare. Regleringen i övrigt följer av villkoren för ömsesidigt er-&lt;br&gt;kännande av utbildning, vilka i stora drag överensstämmer med de som&lt;br&gt;redovisats för det första generella direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige omfattas följande yrken av det andra generella direktivet:&lt;br&gt;skorstensfejarmästere, fastighetsmäklare, receptarie, tandhygienist, tand-&lt;br&gt;sköterska, trafiklärare, skeppare, styrman, maskintekniker, maskinister&lt;br&gt;och fartygselektriker. Av dessa yrken medför avtalet med Schweiz lag-&lt;br&gt;ändring endast vad avser yrken inom hälso- och sjukvården (se avsnitt&lt;br&gt;9.2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intygsgivning vad avser vandel, konkursfrihet och liknande&lt;br&gt;till svenska medborgare, vilka vill i utöva i Schweiz reglerat yrke som&lt;br&gt;omfattas av det andra generella direktivet, hänvisas till vad som redovi-&lt;br&gt;sats för de s.k. övergångs- och liberaliseringsdirektiven. Vilka utbild-&lt;br&gt;nings-, examens- eller annat behörighetsbevis som skall godtas av värd-&lt;br&gt;landet framgår av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktiv för särskilda yrken&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;9.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Juridiska yrken - Advokat&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personer som auktoriserats som advokat eller som&lt;br&gt;genomgått utbildning för att bli advokat i Schweiz skall jämställas med&lt;br&gt;sådana personer från Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.___________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För den inre marknadens utveckling&lt;br&gt;är advokatyrket av central betydelse. Det har dock visat sig vara förenat&lt;br&gt;med stora svårigheter att finna en gemensam lagstiftning för detta yrkes-&lt;br&gt;område, vilket delvis beror på de stora skillnaderna i nationell lagstift-&lt;br&gt;ning, olika rättsprinciper och de mycket starka traditioner som kringgär-&lt;br&gt;dar advokaternas arbete i de aktuella länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokatverksamheten berörs av tre EG-direktiv. Rådets direktiv&lt;br&gt;89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för er-&lt;br&gt;kännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som omfattar minst tre års studier (det första generella direktivet, se av-&lt;br&gt;snitt 9.2.2) omfattar bl.a. advokater. Direktivet innebär att en person som&lt;br&gt;har full behörighet att utöva ett yrke i ett medlemsland har rätt att fa be-&lt;br&gt;hörigheten erkänd i de övriga medlemsländerna. När det gäller advokater&lt;br&gt;och andra jurister som omfattas av direktivet får länderna, för att utbild-&lt;br&gt;ningen skall erkännas, ställa upp krav på praktik i landet eller krav på ett&lt;br&gt;kunskapsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare regleras advokatverksamhet i rådets direktiv 77/249/EEG av&lt;br&gt;den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna&lt;br&gt;sig av friheten att tillhandahålla tjänster (det s.k. advokatdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokaters rätt att etablera sig i ett annat land inom den Europeiska&lt;br&gt;unionen på samma villkor som landets egna medborgare regleras av rå-&lt;br&gt;dets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av sta-&lt;br&gt;digvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i&lt;br&gt;vilken auktorisationen erhölls (det s.k. etableringsdirektivet). Eta-&lt;br&gt;bleringsdirektivet innebär att advokater som auktoriserats i ett land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen skall kunna etablera sig i andra medlemsländer och&lt;br&gt;stadigvarande verka där under sitt hemlands yrkestitel. En sådan advokat&lt;br&gt;skall registrera sig i värdlandet och vara underkastad värdlandets yrkes-&lt;br&gt;mässiga och etiska regler. Etableringsdirektivet ger vidare ökat tillträde&lt;br&gt;till värdlandets advokatorganisation för advokater som verkat i ett annat&lt;br&gt;medlemsland under sitt hemlands yrkestitel. Därmed kompletterar detta&lt;br&gt;direktiv framför allt det första generella direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 89/48/EEG och direktiv 77/249/EEG genomfördes i Sverige&lt;br&gt;år 1993 (prop. 1992/93:64, bet. 1992/93 :JuU 13, rskr. 1992/93:73, SFS&lt;br&gt;1992:1511). Reformen innebar att kravet på att ombud skall vara svenska&lt;br&gt;medborgare avskaffades och kravet på att ombud skall ha hemvist i Sve-&lt;br&gt;rige ändrades till ett krav på hemvist inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet. Vidare genomfördes ändringar som innebar att advokater&lt;br&gt;från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som tillhandahåller tjäns-&lt;br&gt;ter i Sverige i princip jämställs med svenska advokater. Förutsättningarna&lt;br&gt;för att antas till ledamot av det svenska advokatsamfundet ändrades ock-&lt;br&gt;så genom att medborgarskaps- och hemvistkraven anpassades till direkti-&lt;br&gt;vens krav. Vidare öppnades en möjlighet för den som genomgått en ut-&lt;br&gt;bildning som krävs för att bli advokat i en stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet att bli medlem i det svenska advokatsamfundet&lt;br&gt;efter att ha genomgått ett prov som visar att han eller hon har tillräckliga&lt;br&gt;kunskaper om den svenska rättsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringsdirektivet (98/5/EG) genomfördes i januari 2000 (prop.&lt;br&gt;1998/99:108, bet. 1998/99:JuU24, rskr. 1999/2000:4, SFS 1999:791)&lt;br&gt;genom att en rad ändringar gjordes i 8 kap. rättegångsbalken. Ändringar-&lt;br&gt;na innebar bl.a. att den som är auktoriserad i en arman stat inom Euro-&lt;br&gt;peiska unionen och stadigvarande utövar advokatverksamhet i Sverige&lt;br&gt;under sitt hemlands yrkestitel, skall vara registrerad hos Sveriges advo-&lt;br&gt;katsamfund. Den som på detta sätt registrerats hos advokatsamfundet&lt;br&gt;skall under vissa förutsättningar anses uppfylla kraven på fullgjord kun-&lt;br&gt;skapsprövning samt praktisk och teoretisk utbildning. En förutsättning är&lt;br&gt;att den sökande efter registreringen, under minst tre år bedrivit faktisk&lt;br&gt;och regelbunden advokatverksamhet i Sverige samt att denna verksamhet&lt;br&gt;huvudsakligen omfattat svensk rätt. Om verksamheten inte huvudsakli-&lt;br&gt;gen omfattat svensk rätt skall den registrerade på annat sätt ha förvärvat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att antas till ledamot i sam-&lt;br&gt;fundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess&lt;br&gt;medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan, bör personer som&lt;br&gt;auktoriserats som advokater - eller genomgått utbildning för att bli ad-&lt;br&gt;vokat - i Schweiz jämställas med sådana personer från Europeiska unio-&lt;br&gt;nen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Avtalet påverkar i&lt;br&gt;motsvarande hänseende också hemvistkravet för rättegångsombud. Detta&lt;br&gt;kräver ändringar i rättegångsbalken i enlighet med vad som redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 2.12.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.5.2 Vissa yrken inom hälso- och sjukvården&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Schweiziska medborgare som fått sin schweiziska&lt;br&gt;auktorisation att få utöva ett yrke inom hälso- och sjukvårdens område&lt;br&gt;återkallad, skall fa sin svenska legitimation återkallad._____________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte uttalat sig särskilt i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Möjligheten att fa utöva läkaryrket&lt;br&gt;som självständigt yrkesverksam eller som anställd i en annan medlems-&lt;br&gt;stat inom Europeiska gemenskapen regleras i rådets direktiv 93/16/EEG&lt;br&gt;av den 5 april 1993 om underlättande av läkares fria rörlighet och ömse-&lt;br&gt;sidigt erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörig-&lt;br&gt;hetsbevis. I direktivet uppräknas de examens- och behörighetsbevis som&lt;br&gt;skall accepteras dels för läkare, dels för specialistläkare .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet skiljer mellan sådana specialistfunktioner som finns i samt-&lt;br&gt;liga medlemsstater och sådana som är gemensamma för två respektive&lt;br&gt;för flera medlemsstater. I vissa fall medger direktivet att värdmedlems-&lt;br&gt;staten - dvs. den stat i vilken den utländske medborgaren utövar yrket -&lt;br&gt;kan ställa krav på praktiskt utövande av den aktuella verksamheten. Så-&lt;br&gt;ledes får krav på treårig praktisk utövning krävas av medborgare inom&lt;br&gt;gemenskapen som har påbörjat sin utbildning före viss tidpunkt. I direk-&lt;br&gt;tivet anges också vilka krav som ställs på utbildningens längd inom olika&lt;br&gt;specialistfunktioner samt vad läkarutbildningen skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de krav på utbildning som värdlandet får ställa på medborgare&lt;br&gt;från andra medlemsstater för att få utöva läkaryrket fastställs i direktivet&lt;br&gt;också hur i värdlandet förekommande krav på god vandel eller bevis på&lt;br&gt;att den sökande inte är föremål för disciplinpåföljd skall tillgodoses.&lt;br&gt;Härutöver anges de skyldigheter som ålagts medlemsstaterna vad avser&lt;br&gt;information gentemot sökande från annan medlemsstat respektive mellan&lt;br&gt;medlemsstaterna vad avser förhållande som kan inverka på rätten att ut-&lt;br&gt;öva läkaryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för en medborgare i en medlemsstat att få utöva sjuk-&lt;br&gt;sköterskeyrket i en annan medlemsstat inom gemenskapen regleras i rå-&lt;br&gt;dets direktiv 77/452/EEG av den 27 juni 1977 om ömsesidigt erkännande&lt;br&gt;av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för sjuksköterskor&lt;br&gt;med ansvar för allmän hälso- och sjukvård samt åtgärder för att underlät-&lt;br&gt;ta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhanda-&lt;br&gt;hålla tjänster. Härutöver regleras vissa frågor i rådets direktiv&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77/453/EEG av den 27 juni 1977 om samordning av bestämmelserna i&lt;br&gt;lagar och andra författningar om verksamhet som sjuksköterska med an-&lt;br&gt;svar för allmän hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förstnämnda direktivet anges såväl vilka utbildningstitlar samt de&lt;br&gt;examensbevis som skall ge rätt till tillträde till sjuksköterskeyrket i de&lt;br&gt;olika medlemsstaterna. I det sistnämnda direktivet anges bl.a. de minimi-&lt;br&gt;krav som sjuksköterskeutbildningen skall uppfylla. För medborgare i&lt;br&gt;medlemsstater vars utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis&lt;br&gt;inte uppfyller dessa minimikrav kan värdlandet därutöver kräva att den&lt;br&gt;sökande utövat verksamhet som sjuksköterska med ansvar för allmän&lt;br&gt;hälso- och sjukvård under minst tre år under en femårsperiod före tid-&lt;br&gt;punkten för utfärdandet av intyget. På samma sätt som redovisats för lä-&lt;br&gt;kare regleras hur den sökande skall kunna uppfylla i värdlandet före-&lt;br&gt;kommande krav på god vandel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandläkares möjlighet att fa utöva sitt yrke i annan medlemsstat regle-&lt;br&gt;ras i rådets direktiv 78/686/EEG av den 25 juli 1978 om ömsesidigt er-&lt;br&gt;kännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för tand-&lt;br&gt;läkare inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av eta-&lt;br&gt;bleringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster. På samma sätt som i&lt;br&gt;direktivet för sjuksköterskor anges i direktivet under vilka titlar tandlä-&lt;br&gt;kaiyrket utövas i de olika medlemsländerna och vilka intyg som berätti-&lt;br&gt;gar till utövande av tandläkaryrket dessa länder samt anges att dessa in-&lt;br&gt;tyg skall godtas av värdmedlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet tar även upp utbildnings-, examens och andra behörighets-&lt;br&gt;bevis för specialisttandläkare som förekommer i medlemsländerna. Vad&lt;br&gt;gäller dessa skall de godkännas i värdmedlemsstaten i den mån det före-&lt;br&gt;kommer motsvarande specialistbehörighet i värdlandet. Vidare tas även&lt;br&gt;upp hur förekommande krav på god vandel och krav på att den sökande&lt;br&gt;inte är föremål för disciplinpåföljd skall hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnmorskornas yrkesutövning inom gemenskapen regleras genom&lt;br&gt;rådets direktiv 80/154/EEG av den 21 januari 1980 om ömsesidigt er-&lt;br&gt;kännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för&lt;br&gt;barnmorskor inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet&lt;br&gt;av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster. Härutöver&lt;br&gt;regleras vissa frågor genom rådets direktiv 80/155/EEG av den 21 janua-&lt;br&gt;ri 1980 om samordning av bestämmelserna i lagar och andra författning-&lt;br&gt;ar om rätten att påbörja och utöva verksamhet som barnmorska. Direkti-&lt;br&gt;ven överensstämmer i sina huvuddrag med direktiven för de tidigare re-&lt;br&gt;dovisade sjukvårdsyrkena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Apotekares rätt att fa arbeta i ett annan medlemsstat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen regleras genom rådets direktiv 85/433/EEG av den 16 september&lt;br&gt;1985 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra&lt;br&gt;behörighetsbevis i farmaci inklusive åtgärder för att underlätta det faktis-&lt;br&gt;ka utövandet av etableringsrätten när det gäller viss farmaceutisk verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga yrken inom sjuk- och hälsovården regleras genom det första&lt;br&gt;generella direktivet som redovisats ovan. Till sådana yrken inom området&lt;br&gt;som i Sverige kräver särskild behörighet hör arbetsterapeut, audionom,&lt;br&gt;biomedicinsk analytiker, dietist, kiropraktor, logoped, optiker, ortopedin-&lt;br&gt;genjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjuk-&lt;br&gt;gymnast, sjukhusfysiker och tandhygienist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens om-&lt;br&gt;råde regleras verksamheten inom de yrken inom hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område som kräver särskild behörighet. I lagens 5 kap. finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om bl.a. disciplinpåföljd och återkallelse av legitimation. Med hänsyn&lt;br&gt;till avtalet med Schweiz måste 5 kap. 7 § ändras så att hänvisningen till&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kompletteras med en hän-&lt;br&gt;visning till Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.5.3 Veterinär&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den fria rörligheten för veterinärer regleras i rådets direktiv&lt;br&gt;78/1026/EEG av den 18 december 1978 om ömsesidigt erkännande av&lt;br&gt;utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för veterinärer inklu-&lt;br&gt;sive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten&lt;br&gt;och friheten att tillhandahålla tjänster. Vidare gäller rådets direktiv&lt;br&gt;78/1027/EEG av den 18 december 1978 om samordning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagar och andra författningar om verksamhet som veterinär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven föreskriver att medlemsstaterna skall erkänna de utbild-&lt;br&gt;nings-, examens- och andra behörighetsbevis som utfärdats för veterinä-&lt;br&gt;rer och som garanterar att personen ifråga förvärvat vissa i direktivet an-&lt;br&gt;givna kunskaper. Vidare anges i direktiven de examens- och behörighets-&lt;br&gt;cllcr andra kompetensbevis som uppfyller minimikraven i respektive&lt;br&gt;medlemsstat samt de minimikrav som skall uppfyllas. Personer som ge-&lt;br&gt;nomgått utbildning av ovan nämnt slag skall erhålla rätten att utöva sitt&lt;br&gt;yrke i värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket stadgas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ För veterinärer med sådan utländsk utbildning som omfattas av Sveriges&lt;br&gt;åtaganden enligt internationella överenskommelser meddelar regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. legitimation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behörighet att utan legitimation utöva veterinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att någon lagändring inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.5.4 Arkitektur&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Rätten att få utöva arkitekturverksamhet i annan medlemsstat regleras i&lt;br&gt;rådets direktiv 85/384/EEG av den 10 juni 1985 om det ömsesidiga er-&lt;br&gt;kännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arki-&lt;br&gt;tekturområdet, däribland åtgärder för att underlätta ett effektivt ut-&lt;br&gt;nyttjande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster. En-&lt;br&gt;ligt direktivet skall varje medlemsstat godta utbildnings-, examens och&lt;br&gt;andra behörighetsbevis från utbildningar som uppfyller i direktivet an-&lt;br&gt;givna krav. Även i de fall en medborgare i cn medlemsstat erhållit rätt att&lt;br&gt;använda sig av arkitekttiteln på grund av särskilda insatser inom arkitek-&lt;br&gt;turområdet och detta grundats på en lagstiftning i medborgarens hemland&lt;br&gt;skall värdlandet ge denne rätt att utöva arkitektverksamhet under yrkes-&lt;br&gt;beteckningen arkitekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet räknas de utbildningar och examensbevis från de olika Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;medlemsstaterna upp som skall ge rätt att utöva arkitekturverksamhet&lt;br&gt;under titeln arkitekt. I likhet med direktiven på andra yrkesområden fast-&lt;br&gt;ställs i detta direktiv hur i värdlandet förekommande krav på god vandel&lt;br&gt;och konkursfrihet skall kunna uppfyllas av den sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkitekttiteln är inte lagligen skyddad i Sverige varför det inte krävs&lt;br&gt;någon lagändring för att tillgodose schweiziska medborgares rätt att ut-&lt;br&gt;öva arkitektyrket i Sverige. I fråga om svenska medborgares rätt att ta&lt;br&gt;upp arkitektverksamhet i annan medlemsstat där denna är reglerad måste&lt;br&gt;dessa kunna förses med nödvändiga intyg. Utöver betyg från svensk arki-&lt;br&gt;tektutbildning kan således krav ställas på intyg om god vandel och kon-&lt;br&gt;kursfrihet. Dessa behov hos svenska medborgare kan tillgodoses genom&lt;br&gt;utdrag ur polisregistret respektive genom edgång i enlighet med vad som&lt;br&gt;redovisats tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.5.5 Yrken inom sjöfartens område&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De reglerade yrkena inom sjöfartens område regleras genom de båda&lt;br&gt;förstnämnda generella direktiven — det första generella respektive det&lt;br&gt;andra generella direktivet, vilka beskrivits tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller behörighetskrav för att få att utöva vissa yrken inom sjöfar-&lt;br&gt;tens område är detta reglerat i förordningen (1998:965) om behörigheter&lt;br&gt;för sjöpersonal. Någon lagändring med anledning av avtalet med&lt;br&gt;Schweiz är därmed inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9.5.6 Revisorer&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hänvisningen till EES-området i 4 §, 6 - 8 §§ samt&lt;br&gt;16 § i lagen (1995:528) om revisorer kompletteras med en hänvisning till&lt;br&gt;Schweiz._________________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Utöver ändring i de i promemorian föreslagna&lt;br&gt;ändringarna föreslår regeringen motsvarande ändring även i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har&lt;br&gt;inte haft några principiella invändningar mot promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av det första generella direktivet,&lt;br&gt;vilket beskrivits tidigare, följer att en utlänning under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar skall kunna bli godkänd eller auktoriserad som revisor i Sveri-&lt;br&gt;ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare regleras revisionsverksamhet i lagen (1995:528)&lt;br&gt;om revisorer. I lagens 4, 6 - 8 samt 16 §§ fastställs kraven för god-&lt;br&gt;kännande och auktorisation av revisor. Dessa paragrafer innehåller hän-&lt;br&gt;visningar till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Avtalet med&lt;br&gt;Schweiz kräver att dessa bestämmelser kompletteras med hänvisningar&lt;br&gt;till Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga sektorsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sex av sektorsavtalen är gemenskapsrättsliga, vilket innebär att de&lt;br&gt;sträcker sig över områden där den Europeiska gemenskapen är behörig&lt;br&gt;att besluta om regler och därmed även att ingå avtalen, och att medlems-&lt;br&gt;staterna - på motsvarande sätt som gäller andra gemenskapsregler inom&lt;br&gt;dessa områden - har att anpassa sig till sektorsavtalens innehåll. Avtalet&lt;br&gt;om personers fria rörlighet är istället ett s.k. blandat avtal varmed avses&lt;br&gt;att de avtalsslutande parterna utgörs av Europeiska gemenskapen och&lt;br&gt;dess medlemsstater (d.v.s. EU-ländema) å ena sidan och Schweiz å andra&lt;br&gt;sidan. Det faktum att EU-ländema är avtalsslutande parter betyder i prak-&lt;br&gt;tiken att sektorsavtalet innefattar områden som ligger inom den nation-&lt;br&gt;ella lagstiftningsmaktens kompetens. Detta föranleder i sin tur att sek-&lt;br&gt;torsavtalet om personers fria rörlighet måste ratificeras av samtliga med-&lt;br&gt;lemsstater i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av den s.k. giljotinklausulen i avtalet om personers fria&lt;br&gt;rörlighet innebär detta att ett gemensamt agerande mellan Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsstater och Europeiska gemenskapen är nödvändigt för&lt;br&gt;att sektorsavtalen skall kunna träda i kraft, eftersom samtliga avtals-&lt;br&gt;parters respektive agerande för godkännande erfordras. Detta får till följd&lt;br&gt;att om ett eller flera avtal inte träder i kraft träder inte heller något av de&lt;br&gt;andra avtalen i kraft. På motsvarande sätt upphör samtliga sju avtal att&lt;br&gt;gälla så snart något av avtalen upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2 Avtalet om luftfart&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Innehåll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Avtalet gäller civil luftfart. Mellan partema skall bestämmelserna i avta-&lt;br&gt;let och dess bilagor gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet behandlas främst konkurrensfrågor. Varje form av nation-&lt;br&gt;alitetsdiskriminering är förbjuden och medborgarna i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen och Schweiz garanteras, inom tillämpningsområdet för avtalet,&lt;br&gt;full ctablcringsfrihet. Bolag eller företag, bildade i och med säte i Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen eller Schweiz, skall likställas med fysiska personer&lt;br&gt;som är medborgare i Europeiska gemenskapen eller Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla avtal som på något sätt hindrar, begränsar eller snedvrider konkur-&lt;br&gt;rensen är ogiltiga (med vissa undantag). Missbruk av dominerande ställ-&lt;br&gt;ning är förbjudet. Enligt huvudregeln är statsstöd eller motsvarande inte&lt;br&gt;tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikrättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lufttrafikföretag från Europeiska gemenskapen och Schweiz ges trafik-&lt;br&gt;rättigheter för trafik mellan valfri punkt i Schweiz och valfri punkt inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemenskapen. Två år efter ikraftträdandet av avtalet far lufttrafikföretag&lt;br&gt;från Schweiz trafikrättigheter för trafik mellan punkter i olika EG-stater.&lt;br&gt;Parterna skall förhandla om möjligheten att, fem år efter ikraftträdandet&lt;br&gt;av avtalet, detta skall omfatta även trafikrättigheter för trafik mellan&lt;br&gt;punkter inom Schweiz och mellan punkter inom Europeiska gemenska-&lt;br&gt;pens medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlet äger företräde framför bestämmelser i be-&lt;br&gt;fintliga bilaterala avtal mellan Schweiz och Europeiska gemenskapens&lt;br&gt;medlemsstater. Existerande trafikrättigheter i bilaterala avtal som inte&lt;br&gt;omfattas av kapitlet får dock utövas även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av att avtalet efterlevs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna skall efterleva avtalet och de ansvarar inom sina respektive terri-&lt;br&gt;torier för detta. De skall biträda varandra vid möjliga överträdelser. EG-&lt;br&gt;domstolen har exklusiv behörighet i alla frågor som rör giltigheten av&lt;br&gt;beslut som fattats av gemenskapens institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam kommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam kommitté inrättas som skall ansvara för förvaltningen av&lt;br&gt;avtalet och att detta genomförs på ett riktigt sätt. Kommittén kan utfärda&lt;br&gt;rekommendationer och fatta beslut enligt vad som är närmare föreskrivet.&lt;br&gt;Kommitténs beslut är bindande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kapitlet anges också vissa procedurfrågor för arbetet inom kommit-&lt;br&gt;tén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsatt att principen om icke-diskriminering och bestämmelserna i av-&lt;br&gt;talet följs, far vardera parten ensidigt ändra sin lagstiftning i frågor som&lt;br&gt;regleras genom avtalet. Ändringar skall föregås av samråd mellan parter-&lt;br&gt;na. Gemensamma kommittén kan fatta beslut om de ändringar i avtalet&lt;br&gt;eller bilagan som en lagändring föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje land och internationella organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna skall samråda med varandra, enligt vissa närmare angivna för-&lt;br&gt;faranden, i luftfartsfrågor som behandlas i internationella organisationer&lt;br&gt;eller som rör tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet behandlas bl.a. frågor om sekretess, om tvistlösning, om änd-&lt;br&gt;ring av avtalet, om tillämpningsområdet, om uppsägning och om ikraft-&lt;br&gt;tträdande. Avtalet gäller i sju år, men skall förlängas om inte endera par-&lt;br&gt;ten har meddelat att avtalet inte skall förlängas. I bilagan till avtalet är&lt;br&gt;vidare de direktiv och förordningar angivna som utgör en del av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Konsekvenser för Sverige&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För svenskt vidkommande har avtalet endast mindre praktisk betydelse.&lt;br&gt;De regler som idag gäller för luftfarten inom Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;blir i princip tillämpliga även på Schweiz, dvs. att schweiziska lufttrafik-&lt;br&gt;företag genom avtalet stegvis far tillgång till den avreglerade lufttrafik-&lt;br&gt;marknaden inom Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i det bilaterala luflfartsavtalet mellan Sverige och&lt;br&gt;Schweiz sätts ur spel och ersätts av det nu aktuella avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken innebär avtalet utökade möjligheter för svenska flygbolag&lt;br&gt;att flyga till och från Schweiz. Detta far nu ske, antingen direkt eller via&lt;br&gt;valfri punkt inom gemenskapen. Fri prissättning kommer i princip att&lt;br&gt;gälla för trafiken mellan Sverige och Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3 Avtalet om gods- och persontransporter på väg och&lt;br&gt;järnväg&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Innehåll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Avtalet syftar främst till liberalisera parternas tillträde till marknaderna&lt;br&gt;för gods- och persontransporter på väg och järnväg för att därigenom&lt;br&gt;säkerställa ett effektivare trafikflöde för alla de transportsätt som omfat-&lt;br&gt;tas av avtalet på den färdväg som tekniskt, geografiskt och ekonomiskt&lt;br&gt;är bäst lämpad. Avtalet syftar också till att fastställa villkoren för en&lt;br&gt;samordnad transportpolitik. Avtalets bestämmelser och tillämpning av&lt;br&gt;dessa grundas på principerna om ömsesidighet, rättigheten att fritt välja&lt;br&gt;transportsätt samt icke-diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapens regelverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz kommer att från avtalets ikraftträdande tillämpa gemenskapens&lt;br&gt;regler på väg- och järnvägsområdet med två undantag. Undantagen gäller&lt;br&gt;dels gemenskapens regler för fordonskontroll, för vilka Schweiz har be-&lt;br&gt;viljats en övergångsperiod på två år, dels reglerna för högsta tillåtna for-&lt;br&gt;donsvikt. Inom unionen har fordon upp till 40 ton tillträde till mark-&lt;br&gt;naden. I Schweiz är motsvarande viktgräns 28 ton. Under åren fram till&lt;br&gt;år 2005 kommer Schweiz att gradvis öka den högsta tillåtna fordonsvik-&lt;br&gt;ten för att den 1 januari 2005 ha anpassat sin lagstiftning till gällande&lt;br&gt;gemenskapslagstiftning. Från den 1 januari 2001 kommer fordon med en&lt;br&gt;totalvikt upp till 34 ton vara tillåten. För att tillmötesgå gemenskapens&lt;br&gt;ursprungliga krav på direkt tillträde vid avtalets ikraftträdande för fordon&lt;br&gt;på 40 ton skall årliga kvoter tilldelas parterna. Kvoterna skall enligt avta-&lt;br&gt;let höjas från 250 000 tillstånd år 2000 till 300 000 tillstånd till år 2001&lt;br&gt;och 2002. 400 000 tillstånd skall tilldelas parterna för år 2003 och 2004.&lt;br&gt;Genom dessa kvoter får således gemenskapens fordon upp till 40 ton&lt;br&gt;tillstånd att bedriva bilateral trafik och transittrafik genom Schweiz mot&lt;br&gt;crläggande av en avgift för utnyttjandet av vägnätet. I sammanhanget kan&lt;br&gt;nämnas att kommissionen har lagt fram ett förslag hur dessa kvoter skall&lt;br&gt;fördelas mellan medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med ökningen av den högsta tillåtna fordonvikten kommer&lt;br&gt;Schweiz att från och med den 1 januari 2001 gradvis införa ett nytt väg-&lt;br&gt;avgiftssystem för utnyttjandet av vägnätet. I avtalet fastställs ett antal&lt;br&gt;principer för det nya systemet, såsom ickediskriminering, proportionalitet&lt;br&gt;och överblickbarhet, samt de maximala avgiftsbeloppen för fordon på 40&lt;br&gt;ton som avverkar en sträcka på över 300 km i trafik över Alperna. Avgif-&lt;br&gt;terna för längre eller kortare sträckor och för andra fordonskategorier&lt;br&gt;varierar i proportion till detta. Avgifterna differentieras utifrån tre miljö-&lt;br&gt;klasser avseende utsläpp, varvid avgiften för den minst förorenade klas-&lt;br&gt;sen är lägst. Av de totala maximala avgiftsbeloppen får Schweiz avsätta&lt;br&gt;högst 15 % till särskilda avgifter för användningen av alpina genomfarts-&lt;br&gt;leder. En justering av de överenskomna beloppen kan göras vartannat år&lt;br&gt;från och med år 2007 för att beakta inflationstakten i Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägstransporter och kombinerade transporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avtalet framgår det att de avtalsslutande parterna är eniga om målet&lt;br&gt;att upprätta ett jämvägsutbud och ett utbud av kombinerade transporter i&lt;br&gt;den alpina regionen som i termer av kapacitet och konkurrenskraft skall&lt;br&gt;vara tillräcklig och säkerställa marknadskrafternas fria spel liksom avse-&lt;br&gt;ende järnvägsföretagens självständighet. Parterna åtar sig vidare att&lt;br&gt;genomföra de bestämmelser som krävs för att parallellt med det stegvisa&lt;br&gt;upprättandet av vägavgiftssystemet se till att användarna tillhandahålls&lt;br&gt;ett utbud av järnvägs- och kombinerade transporter som med avseende på&lt;br&gt;kapacitet, pris och kvalitet skall vara av den art att en jämlik fördelning&lt;br&gt;av trafiken säkerställs för alla transalpina genomfartsleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det, trots konkurrenskraftiga jämvägspriser och uppfyllda kvalitets-&lt;br&gt;krav, uppstår problem inom den schweiziska vägtrafiken och om den&lt;br&gt;genomsnittliga utnyttjandegraden av utbudet av jämvägstjänster på&lt;br&gt;schweiziskt territorium under en viss period understiger 66 % får&lt;br&gt;Schweiz från och med år 2005 vidta skyddsåtgärder. Enligt avtalet får&lt;br&gt;Schweiz höja avgifterna med maximalt 12 % för en period på högst sex&lt;br&gt;månader med möjlighet till förlängning med ytterligare sex månader. Om&lt;br&gt;liknande problem uppträder på dess territorium kan gemenskapen på lik-&lt;br&gt;nande villkor vidta likvärdiga villkor för att avhjälpa situationen. Möjlig-&lt;br&gt;heten att åberopa denna unilaterala skyddsåtgärd vid flera tillfällen är&lt;br&gt;begränsad och under inga omständigheter får sådana skydds-&lt;br&gt;bestämmelser vidtas mer än två gånger under en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Kommittén för landtransporter mellan gemenskapen och Schweiz&amp;quot; skall&lt;br&gt;bestå av företrädare för de avtalsslutande parterna och ansvara för avta-&lt;br&gt;lets administration och korrekta tillämpning. Kommittén skall fatta&lt;br&gt;enhälliga beslut. Den gemensamma kommittén skall bl.a. säkerställa upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följningen och tillämpningen av artiklarna som rör kvalitetsparametrar&lt;br&gt;för järnväg- och kombitransporter, de schweiziska vägavgifterna samt&lt;br&gt;fastställa lämpliga skyddsåtgärder för att avhjälpa situationen i händelse&lt;br&gt;av att allvarliga störningar uppstår i trafikflödena genom alpkedjan. Tvis-&lt;br&gt;ter om tolkning och tillämpning av avtalet får hänskjutas till kommittén&lt;br&gt;av någon av dc avtalsslutande parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet skall Schweiz få tillträde till s.k. fjärrcabotagc, dvs. trafik&lt;br&gt;mellan unionens medlemsstater. Detta tillträde är dock inledningsvis be-&lt;br&gt;gränsat till transporter på återvägen efter en godstransporter mellan&lt;br&gt;Schweiz och en medlemsstat. Från år 2005 kommer dessa transporter för&lt;br&gt;Schweiz ske helt fritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskretsen hade från början målsättningen att förbudet mot natt-&lt;br&gt;trafik som rådet i Schweiz skulle förkortas. Det var dock inte möjligt att&lt;br&gt;nå en överenskommelse i denna del. För att minska förbudets verkningar&lt;br&gt;på trafikflödena föreskrivs ett enhetligt system för utfärdandet av undan-&lt;br&gt;tag. Dessutom kommer man med stöd av gällande avtal med Schweiz&lt;br&gt;inleda arbete med att allmänt förbättra procedurerna vid gränsövergång-&lt;br&gt;arna och förlänga öppettiderna så att fordon kan slutföra klareringen in-&lt;br&gt;nan nattförbudet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Konsekvenser för Sverige&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De viktbegränsningar som hittills har gällt i Schweiz medför att trafik har&lt;br&gt;lagts om till alpina vägar inom gemenskapen, inte minst genom Österri-&lt;br&gt;ke. Genom avtalet med Schweiz möjliggörs användandet av fordon om&lt;br&gt;upp till 40 ton. Detta får effektivare transporter till marknader söder om&lt;br&gt;Alperna som följd, vilket är särskilt önskvärt mot bakgrund av den be-&lt;br&gt;gränsning i trafiken som det s.k. ckopunktssystemet i Österrike innebär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.4 Avtalet om handel med jordbruksprodukter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I frihandelsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz (1972)&lt;br&gt;är jordbruksprodukterna till stor del undantagna. I artikel 15 i detta avtal&lt;br&gt;fastslog parterna att de var beredda att främja handeln med jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter så långt detta var möjligt med hänsyn till jordbrukspolitiken. Det&lt;br&gt;avtal som nu har slutits mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz är&lt;br&gt;ett tillägg till 1972 års avtal och syftar till att förbättra marknadstillträdet&lt;br&gt;för jordbruksprodukter dels genom tullkoncessioner för vissa produkter&lt;br&gt;och dels genom regler för olika typer av tekniska handelshinder för jord-&lt;br&gt;bruksprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Avtalets innehåll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Avtalet omfattar jordbruksprodukter i kapitel 1-24 med undantag för fisk&lt;br&gt;och fiskprodukter. Avtalet ska inte gälla för protokoll 2 i frihandelsavta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;let som gäller för beredda jordbruksprodukter, med undantag för de med- Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;givanden som beviljas i bilagorna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullkoncessionema i avtalet återfinns i bilaga 1 och 2 till avtalet.&lt;br&gt;Schweiz ger Europeiska gemenskapen tullfritt marknadstillträde utan&lt;br&gt;kvantitativa begränsningar för vissa levande växter, en del färska grönsa-&lt;br&gt;ker och frukter samt för vissa beredda eller konserverade grönsaker och&lt;br&gt;frukter. För bl.a. några typer av skinka samt portvin och retsina ska&lt;br&gt;Schweiz tillämpa tullfria kvoter, och för olivolja, viss bearbetad frukt&lt;br&gt;samt vissa söta viner ska reducerade tullar utan kvantitativa be-&lt;br&gt;gränsningar tillämpas. Europeiska gemenskapens koncessioner till&lt;br&gt;Schweiz omfattar ett obegränsat tullfritt marknadstillträde för bl.a. vissa&lt;br&gt;levande växter, svampar, frukter och fruktsaft i form av flingor eller pul-&lt;br&gt;ver. Tullfria kvoter ska tillämpas för vissa färska grönsaker och frukter&lt;br&gt;samt torkat nötkött, grädde och osötad yoghurt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bilaga 3 ska båda parter avskaffa tullar och exportbidrag för ost&lt;br&gt;under en övergångsperiod på fem år. Det sjätte året ska handeln med ost&lt;br&gt;vara helt liberaliserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam jordbrukskommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam jordbrukskommitté ska inrättas med företrädare för Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen och Schweiz. Kommittén ska ansvara för att för-&lt;br&gt;valta avtalet och bilagorna samt för att tillämpningen av avtalet blir kor-&lt;br&gt;rekt. Dessutom ska kommittén hantera tvister mellan parterna när det&lt;br&gt;gäller tolkningen och tillämpningen av avtalet. Kommittén far även med&lt;br&gt;enhällighet fatta beslut om ändringar av de bilagor som innehåller tull-&lt;br&gt;koncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet medger skyddsåtgärder om importen av de jordbruksprodukter&lt;br&gt;som omfattas av bilaga 1-3 allvarligt stör marknaden. Samråd ska ske&lt;br&gt;mellan parterna men i avvaktan på en lösning får den drabbade parten&lt;br&gt;införa åtgärder för att begränsa importen. Den part som avser införa&lt;br&gt;skyddsåtgärder ska underrätta den andra parten om detta i förväg och&lt;br&gt;förklara varför åtgärderna införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsklausul&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet omfattar även en utvecklingsklausul som syftar till att ytterligare&lt;br&gt;liberalisera handeln med jordbruksvaror när parterna bedömer att detta är&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av avtalstexten utgörs av de bilagor (4-11) som syftar till&lt;br&gt;att minska de tekniska handelshindren för jordbruksprodukter. På följan-&lt;br&gt;de områden har regler för tekniska handelshinder fastställts:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;växtskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;foder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;utsäde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;handel med vin och vinprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;ömsesidigt erkännande och skydd av beteckningar för spritdrycker&lt;br&gt;och vissa vinbaserade drycker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;ekologiska produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;erkännande av kontroller av överensstämmelsen med handelsnormer-&lt;br&gt;na för färsk frukt och färska grönsaker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;sanitära och zootekniska åtgärder i handeln med levande djur och&lt;br&gt;animalieprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet är giltigt 7 år från den dag det träder i kraft och förlängs på&lt;br&gt;obestämd tid före utgången av 7-årsperioden om inte parterna invänder&lt;br&gt;mot detta genom en anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Konsekvenser för Sverige&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av tullkoncessionema i avtalet är begränsade till främst&lt;br&gt;levande växter, färska eller beredda frukter och grönsaker samt vissa os-&lt;br&gt;tar. För svensk del kommer avtalets handelseffekter sannolikt att bli be-&lt;br&gt;gränsade. För svenska exportörer är de produkter som omfattas av&lt;br&gt;Schweiz koncessioner till Europeiska gemenskapen av mindre intresse.&lt;br&gt;De svenska intressena gäller i högre grad förädlade produkter än jord-&lt;br&gt;bruksprodukter och därför skulle det för svensk del vara av intresse att&lt;br&gt;protokoll 2 i frihandelsavtalet revideras eftersom detta kan innebära möj-&lt;br&gt;ligheter att utvidga protokoll 2 till att omfatta fler bearbetade produkter i&lt;br&gt;frihandelsavtalet. För importörer kan avtalet vara av visst intresse, bl.a.&lt;br&gt;då det ger tullfrihet för importen av vissa ostar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att parterna avtalat om att avskaffa exportbidrag för ost&lt;br&gt;i samband med tullförmåner. En liknande överenskommelse ingicks mel-&lt;br&gt;lan Sverige och Europeiska gemenskapen för ost och nötkött som omfat-&lt;br&gt;tades av tullförmåner enligt det bilaterala jordbruksavtalet inom ramen&lt;br&gt;för EES-avtalet 1993. Denna lösning mellan Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;och Schweiz är likaledes en parallell till de tullkoncessioner på ömsesi-&lt;br&gt;dig basis (s.k. 0/0-lösningar) som införts i samband med handelsförmåner&lt;br&gt;för vissa produkter i Europaavtalen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.5 Avtalet om ömsesidigt erkännande i samband med&lt;br&gt;bedömning av överensstämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Avtalets innehåll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;MRA-avtalen (Mutual Recognition Agreements eller avtal om ömsesi-&lt;br&gt;digt erkännande) är till för att underlätta handeln och innebär att Euro-&lt;br&gt;peiska unionens medlemsstater förbinder sig att erkänna produktgodkän-&lt;br&gt;nanden för vissa varugrupper utförda av organ utanför Europeiska unio-&lt;br&gt;nen i enlighet med Europeiska gemenskapens regelverk. För det tredje&lt;br&gt;landet gäller detsamma. Särskilt utsedda organ i medlemsstaterna får ut-&lt;br&gt;färda produktgodkännanden för tredjelandsmarknaden i enlighet med&lt;br&gt;gällande regler där. Syftet är att förenkla marknadstillträdet genom att&lt;br&gt;eliminera kostnader och tid för dubbla provningar och certifieringar. Av-&lt;br&gt;talet med Schweiz är emellertid mer långtgående än de gängse MRA-&lt;br&gt;avtalen utan att därför sträcka sig så långt som EES-avtalet. Reglerna i&lt;br&gt;Schweiz inom områdena motorfordon, traktorer, maskiner, medicintek-&lt;br&gt;nisk utrustning, läkemedel, personlig skyddsutrustning, el- och elektro-&lt;br&gt;magnetiska krav, teleterminalutrustning och ATEX (utrustning och sä-&lt;br&gt;kerhetssystem för användning i explosionsfarliga omgivningar) har be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dömts som likvärdiga med EG-reglema. Dokument (rapporter, intyg, Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;tillstånd samt tillverkardeklarationer) genom vilka intygas att krav i Eu-&lt;br&gt;ropeiska gemenskapens respektive Schweiz lagstiftning uppfylls, skall&lt;br&gt;ömsesidigt accepteras för marknadstillträde. För produktgrupperna lek-&lt;br&gt;saker, bygg- och anläggningsutrustning samt tryckkärl gäller däremot&lt;br&gt;MRA, det vill säga provning och certifiering gentemot mottagande lands&lt;br&gt;regler. En blandning av de båda modellerna används för vissa produkt-&lt;br&gt;grupper beroende på typ av produkt. Det rör anordningar för förbränning&lt;br&gt;av gasformiga bränslen samt värmepannor, mätinstrument och fardigför-&lt;br&gt;packningar samt sektorer för vilka god laboratoriesed tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan efter ett långtgående avtal uttrycktes i förhandlingsriktlinjema&lt;br&gt;av den 31 oktober 1994 som angav att produkttäckningen skulle vara så&lt;br&gt;vid som möjligt. Avtalet är följaktligen också det av Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapens MRA-avtal som täcker flest produktområden. Det går inte så&lt;br&gt;långt som EES-avtalet, som medför gemensamma regler för vissa pro-&lt;br&gt;duktområden och ömsesidigt erkännande i inremarknadshänseende, det&lt;br&gt;vill säga Cassis de Dijonprincipens tillämpning, för det icke harmonise-&lt;br&gt;rade området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalets tekniska utformning är ett ramavtal med tillhörande sektors-&lt;br&gt;bilagor samt en bilaga om principer för utseende av organ under avtalet.&lt;br&gt;Ramavtalet reglerar marknadstillträde, hur organen skall utses och kon-&lt;br&gt;trolleras, den gemensamma kommitténs uppgifter, sekretessregler, tvist-&lt;br&gt;lösning, informationsutbyte och ursprung. Regeln att produkterna skall&lt;br&gt;ha sitt ursprung i Schweiz respektive i unionen skall ses över efter en tids&lt;br&gt;tillämpning. I ett särskilt beslut till avtalet regleras hur kommissionen&lt;br&gt;skall representera medlemsstaterna i förvaltningen av avtalet. Det gäller&lt;br&gt;bl.a. ändringar i sektorsbilagor till avtalet. I en bilaga finns en lista på de&lt;br&gt;kommittéer inom olika sektorsområden som Schweiz inbjuds delta i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörande många av de ingående produktområdena anges särskilda reg-&lt;br&gt;ler. Angående maskiner kan noteras att också begagnade maskiner täcks&lt;br&gt;in. Motorfordonsbilagan innehåller bestämmelser om erkännande av typ-&lt;br&gt;godkännanden, säkerhetsklausuler och registrering av fordon. För tele-&lt;br&gt;terminaler listas ett direktiv som ersätts inom unionen under år 2000.&lt;br&gt;Denna bilaga måste ändras omedelbart efter att avtalet trätt i kraft - ett&lt;br&gt;förfarande som beskrivs i en deklaration till avtalet. En särskild ut-&lt;br&gt;tolkningsnot av den 7 juni 2000 beskriver importörernas och de s.k. per-&lt;br&gt;sonerna med särskild kompetens roller inom läkemedelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Konsekvenser för Sverige&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan EFTA-tiden en relativt omfattande handel med&lt;br&gt;Schweiz vilket gör att avtalet för svensk del välkomnas särskilt. Kom-&lt;br&gt;merskollegiums bedömning av förslaget förmedlar sammantaget en&lt;br&gt;mycket positiv syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller effekter på handeln är det emellertid inte helt lätt att i&lt;br&gt;detalj bedöma MRA-avtals inverkan. Det går inte att från handelsstatistik&lt;br&gt;utläsa vad som berörs av olika kontrollformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen bedömer avtalet som balanserat. För motorfordon har&lt;br&gt;unionen ett överskott i handeln med Schweiz, medan det är tvärtom när&lt;br&gt;det gäller läkemedel. Kostnadsbesparingar för EU-exportörer beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 170 miljoner curo och för schweiziska exportörer till 180 miljoner&lt;br&gt;euro vilket väntas resultera i vinster för importörer och konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenska myndigheter innebär avtalet att de i normalfallet skall ac-&lt;br&gt;ceptera intyg m.m. om produktgodkännanden från Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.6 Avtalet om vissa aspekter rörande offentlig upphand-&lt;br&gt;ling&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Innehåll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Parternas förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsavtalet om offentlig upphandling utsträcker de åtaganden om&lt;br&gt;upphandling som Europeiska unionen och Schweiz gjort enligt GATT-&lt;br&gt;och WTO-överenskommelsen om statlig upphandling inom ramen för&lt;br&gt;Världshandelsorganisationen (WTO). Europeiska unionen åtar sig att ta&lt;br&gt;bort restriktioner för schweiziska leverantörer att överklaga tilldelning av&lt;br&gt;bygg- och anläggningskontrakt inom gemenskapen. Schweiz, å sin sida,&lt;br&gt;åtar sig att i förhållande till EU underkasta myndigheter och offentliga&lt;br&gt;organ på distrikts- och kommunnivå reglerna i GPA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckningsgrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz inbegriper alla&lt;br&gt;upphandlande enheter som omfattas av Europeiska gemenskapens direk-&lt;br&gt;tiv, inklusive offentliga och privata operatörer som tillhandahåller tjäns-&lt;br&gt;ter åt allmänheten inom sektorerna telekommunikation, järnvägs-&lt;br&gt;transporter och energi (exklusive elektricitet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingsförfaranden och överprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enheter som omfattas av avtalet skall tillämpa upphandlingsrutiner&lt;br&gt;som baseras på principerna om öppenhet och rättvisa. Parterna är skyldi-&lt;br&gt;ga att tillse att leverantörer kan överklaga upphandlingar som inte ge-&lt;br&gt;nomförts i enlighet med dessa principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke-diskriminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dc tröskelvärden över vilka nationell behandling (icke-diskriminering&lt;br&gt;mellan inhemska och utländska producenter) skall garanteras är desam-&lt;br&gt;ma som enligt EG-direktiven. För upphandlingar under tröskelvärdena&lt;br&gt;gäller att likabehandling av den andra partens medborgare skall medges i&lt;br&gt;så stor utsträckning som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbyte, tillsyn och gemensam förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen och Schweiz är skyldiga att till varandra anmä-&lt;br&gt;la planerade ändringar i relevanta upphandlingsregler samt lämna infor-&lt;br&gt;mation om allt som rör tolkning av det aktuella avtalet. Kommissionen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer för Europeiska gemenskapens räkning att hantera tillsynen över Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;avtalets genomförande samt behandla anmärkningar och klagomål på&lt;br&gt;dess tillämpning. Schweiz skall ge ansvar åt en fristående myndighet att&lt;br&gt;ombesörja motsvarande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz gemensam kommitté&lt;br&gt;för informationsutbyte och samråd skall ansvara för avtalets förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsåtgärder och tvistlösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part far temporärt upphäva hela eller delar av avtalet om den andra&lt;br&gt;parten inte fullgör sina avtalade skyldigheter och parterna inte kan kom-&lt;br&gt;ma överens om lämplig ersättning eller någon annan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma kommittén skall pröva tvister rörande avtalets tolk-&lt;br&gt;ning och tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsöverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen och Schweiz skall samarbeta med sikte på att&lt;br&gt;göra informationen om upphandlingar i deras databaser likvärdig när det&lt;br&gt;gäller kvalitet och tillgänglighet. När detta mål har uppnåtts skall Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen och Schweiz ge varandras leverantörer tillträde till&lt;br&gt;sina elektroniska upphandlingssystem, särskilt vad gäller elektroniska&lt;br&gt;anbudsinfordringar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Konsekvenser för Sverige&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sektorsavtalet om offentlig upphandling innebär ett ömsesidigt öppnande&lt;br&gt;av respektive marknader för offentlig upphandling mellan Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen och Schweiz. Ett allmänt resultat av avtalet är förbättrat&lt;br&gt;marknadstillträde och mer effektiv upphandling inom de flesta sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiziska tjänsteleverantörer inom de s.k. försörjningssektorerna&lt;br&gt;(vatten, energi [el, gas, olja, kol etc], transport [inklusive järnvägar] och&lt;br&gt;telekommunikation) tillåts tävla om upphandlingskontrakt med företag&lt;br&gt;hemmahörande inom Europeiska gemenskapen på lika villkor. Schweiz&lt;br&gt;öppnar upphandlingen också på lokal nivå. Likväl kommer privata före-&lt;br&gt;tag med exklusiva rättigheter inom vatten-, energi- och transport-&lt;br&gt;sektorerna att omfattas av WTO:s upphandlingsregler. Detta medför att&lt;br&gt;leverantörer inom unionen far tillträde till den schweiziska upp-&lt;br&gt;handlingsmarknaden i paritet med vad som gäller inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av viss betydelse är att upphandlingar inom telekom-&lt;br&gt;munikationssektorn öppnas för konkurrens. Detta kan förväntas leda till&lt;br&gt;ökade affärsmöjligheter för bl.a. svenska leverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.7 Avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Avtalets innehåll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete deltar Schweiz&lt;br&gt;från dess ikraftträdande fullt ut i genomförandet av Europeiska gemen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skåpens femte ramprogram (1998 - 2002) för forskning, teknisk utveck- Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;ling och demonstration (EG-delen) respektive forsknings- och utbild-&lt;br&gt;ningsverksamhet (Euratom-delen). De regler som fastställts för med-&lt;br&gt;verkan av företag, forskningscentra och universitet inom Europeiska ge-&lt;br&gt;menskapen för deltagande i ramprogrammen blir därmed tillämpliga&lt;br&gt;också för schweiziska forskningsenheter, och avtalet har för dessa i reali-&lt;br&gt;teten samma konsekvenser som ett biträde av Schweiz till EES-avtalet&lt;br&gt;skulle haft. Schweiz åtar sig att lämna ett finansiellt bidrag till rampro-&lt;br&gt;grammets budget enligt sedvanliga proportionalitetsregler, och schwei-&lt;br&gt;ziska deltagares ansökningar om forskningsprojekt behandlas sedan på&lt;br&gt;samma sätt som för deltagare inom Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsenheter som är etablerade i Europeiska gemenskapen får&lt;br&gt;rätt att på vissa villkor delta i schweiziska forskningsprogram, på egen&lt;br&gt;bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avtalet regleras frågor om immateriella rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;förknippade med detta på i huvudsak samma sätt som redan gäller för&lt;br&gt;femte ramprogrammet; detta gäller dock inte resultat som kommer från&lt;br&gt;projekt som startats innan avtalet träder i kraft. Bägge avtalsslutande par-&lt;br&gt;ter åtar sig vidare att - i enlighet med gällande förordningar och avtal -&lt;br&gt;garantera inresa och vistelse för forskare m.fl. i Schweiz respektive Eu-&lt;br&gt;ropeiska gemenskapen i fråga om den verksamhet som omfattas av avta-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet gäller fram till dess femte ramprogrammet löper ut.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Konsekvenser för Sverige&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Avtalet får inga direkta konsekvenser för Sveriges del, utöver att det blir&lt;br&gt;lättare för svenska forskningsenheter som så önskar att inkludera schwei-&lt;br&gt;ziska forskare eller institutioner i gemensamma projekt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;8 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första punkten anges att den sökande skall vara svensk&lt;br&gt;medborgare eller medborgare i en annan stat inom Europeiska unionen&lt;br&gt;eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för att få antas till leda-&lt;br&gt;mot av Sveriges advokatsamfund. I andra punkten i samma stycke anges&lt;br&gt;att den sökande skall ha hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Eu-&lt;br&gt;ropeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I pa-&lt;br&gt;ragrafens tredje stycke anges att de i första stycket angivna kraven på&lt;br&gt;avlagt kunskapsprov samt praktisk och teoretisk utbildning skall anses&lt;br&gt;vara uppfyllda om den sökande har genomgått en för advokatyrket i en&lt;br&gt;stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området erforderlig utbildning och därutöver genomgått ett prov i Sveri-&lt;br&gt;ge som visar att han har tillräckliga kunskaper om den svenska rätts-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen skall schweiziska medborgare jämställas med med- Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;borgare i stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet. Likaså skall hemvist i Schweiz jämställas med hem-&lt;br&gt;vist i stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet samt advokatutbildning i Schweiz med motsvarande ut-&lt;br&gt;bildning i stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet. Ändringen behandlas i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att vad som förskrivs i rättegångsbalken eller i nå-&lt;br&gt;gon annan lag om advokater i tillämpliga delar även skall gälla den som&lt;br&gt;är auktoriserad som advokat i någon annan stat inom Europeiska unionen&lt;br&gt;eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet när denne är verksam i&lt;br&gt;Sverige. Genom ändringen i första stycket jämställs den som är auktori-&lt;br&gt;serad som advokat i Schweiz med dem som är auktoriserade i Europeiska&lt;br&gt;unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Ändringen be-&lt;br&gt;handlas i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall den som utan att vara behörig utger sig att vara&lt;br&gt;auktoriserad som advokat i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet dömas till böter.&lt;br&gt;Genom ändringen skall motsvarande även gälla den som utan att vara&lt;br&gt;behörig utger sig att vara auktoriserad som advokat i Schweiz. Ändringen&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 9.2.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen bemyndigas regeringen att föreskiva att be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta kapitel rättegångsbalken om registrering av den som&lt;br&gt;är auktoriserad som advokat i en stat inom Europeiska unionen också&lt;br&gt;skall gälla den som är auktoriserad som advokat i en stat inom Europeis-&lt;br&gt;ka ekonomiska samarbetsområdet. Genom ändringen skall bemyndigan-&lt;br&gt;det även omfatta den som är auktoriserad som advokat i Schweiz. Änd-&lt;br&gt;ringen behandlas i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges att ombud som huvudregel skall ha sin&lt;br&gt;hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet. Genom ändringen jämställs hemvist i Schweiz med hem-&lt;br&gt;vist i annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Änd-&lt;br&gt;ringen behandlas i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;33 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om part som saknar hemvist inom riket inte hos rätten har anmält ett&lt;br&gt;ombud med hemvist i riket eller i annan stat inom Europeiska ekonomis-&lt;br&gt;ka samarbetsområdet som för hans räkning får ta emot delgivning i må-&lt;br&gt;let, får rätten förelägga parten att göra det när han första gången för talan.&lt;br&gt;Genom ändringen skall ombud som har hemvist i Schweiz jämställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ombud som har hemvist i Europeiska ekonomiska samarbetsområ- Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;det. Ändringen behandlas i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ändring i lagen (1946:819) om uppta-&lt;br&gt;gande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen att anges att om någon behöver få bekräftat att han inte varit&lt;br&gt;försatt i konkurs för att fa utnyttja sin rätt att få utöva en näring i en an-&lt;br&gt;nan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, får&lt;br&gt;sådan ed tas upp av tingsrätt. Genom lagändringen omfattas även den&lt;br&gt;situation då rätten att utöva näring avses att utövas i Schweiz. Ändringen&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 9.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke, fiärde punkten, som reglerar till vilka stater&lt;br&gt;svenska medborgare kan resa utan att behöva medföra pass, har Schweiz&lt;br&gt;lagts till. Även i andra stycket har på motsvarande sätt Schweiz lagts till i&lt;br&gt;uppräkningen av stater där svenska medborgare vid inresa i Sverige från&lt;br&gt;dessa stater inte behöver visa upp sitt pass. Ändringen behandlas i avsnitt&lt;br&gt;7.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.4 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;2 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att regeringens bemyndigande utsträcks till att även&lt;br&gt;omfatta utlänningar som omfattas av avtalet med Schweiz. Den be-&lt;br&gt;handlas i avsnitt. 7.1 i samband med artikel 5 bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna utsträcks de särskilda processuella regler som i dag gäller&lt;br&gt;för personer som omfattas av EES-avtalet till att gälla även den person-&lt;br&gt;krets som omfattas av avtalet. Bestämmelserna behandlas i avsnitt 7.1 i&lt;br&gt;samband med artikel 5 i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:515) om&lt;br&gt;auktorisation av handelskamrar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen bemyndigas regeringen att uppdra åt handelskamrama att&lt;br&gt;utfärda intyg för enskilda personer om faktiskt utövande av verksamhet&lt;br&gt;som behövs för att få idka näring i annan stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miska samarbetsområdet. Genom ändringen omfattas även den situation Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;då någon behöver sådant intyg för att fa driva näring i Schweiz. Ändring-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en behandlas i avsnitt 9.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:528) om&lt;br&gt;revisorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bli godkänd revisor i Sverige krävs att den sökande är bosatt i&lt;br&gt;Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området. Genom ändringen jämställs de som är bosatta i Schweiz med&lt;br&gt;dem som är bosatta i annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området. Ändringen behandlas i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision i en stat inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet och hos Revisorsnämnden genomgått ett särskilt lämplig-&lt;br&gt;hetsprov skall anses uppfylla det i 4 § 4 fastlagda kravet om hos Revi-&lt;br&gt;sorsnämnden avlagd revisorsexamen. Genom ändringen skall utländskt&lt;br&gt;examensbevis som krävs för att få utföra lagstadgad revision i Schweiz&lt;br&gt;jämställas med nyss nämnda utländska examensbevis. Ändringen be-&lt;br&gt;handlas i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på högre revisorsexamen enligt 5 § skall anses vara uppfyllt även&lt;br&gt;av den som innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att&lt;br&gt;utan behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har genomgått sär-&lt;br&gt;skilt lämplighetsprov hos Revisorsnämnden. Genom ändringen skall ut-&lt;br&gt;ländskt examensbevis som ger samma rätt i Schweiz jämställas med nyss&lt;br&gt;nämnda utländska examensbevis. Ändringen behandlas i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden har rätt att, om det finns särskilda skäl, medge en re-&lt;br&gt;visor att under viss tid behålla godkännande eller auktorisation vid bo-&lt;br&gt;sättning utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Genom änd-&lt;br&gt;ringen jämställs bosättning i Schweiz med bosättning inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet. Ändringen behandlas i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får revisor driva revisionsverksamhet endast som&lt;br&gt;enskild näringsidkare eller i handelsbolag eller aktiebolag som inte ut-&lt;br&gt;övar annan verksamhet än sådan som är förenlig med en revisors yrkes-&lt;br&gt;utövning. Enligt andra stycket får Revisorsnämnden tillåta att en revisor&lt;br&gt;som är verksam i Sverige driver revisionsverksamhet i annan stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet även om kravet i första styck-&lt;br&gt;et inte är uppfyllt. Genom ändringen i andra stycket skall villkoren för&lt;br&gt;revisionsverksamhet i Schweiz vara desamma som för revisionsverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het i annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Änd- Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;ringen behandlas i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges att Arbetsmarknadsstyrelsen till personer som uppfyl-&lt;br&gt;ler villkoren för rätt att med bibehållen ersättning söka arbete i något an-&lt;br&gt;nat EU- eller EES-land utfärdar intyg som visar rätten till ersättning. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har ändrats på så sätt att Arbetsmarknadsstyrelsen skall ut-&lt;br&gt;färda intyg även till personer som på motsvarande sätt avser att söka ar-&lt;br&gt;bete i Schweiz. Ändringen behandlas i avsnitt 8.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:531) om&lt;br&gt;yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras i vilka fall legitimation att utöva ett yrke inom sjuk-&lt;br&gt;och hälsovården skall återkallas. I tredje stycket behandlas den situa-&lt;br&gt;tionen då någon som erhållit svensk legitimation på basis av en auktori-&lt;br&gt;sation från annat EES-land fått denna auktorisation återkallad. Lagen&lt;br&gt;ändras så att även legitimation på basis av auktorisation i Schweiz skall&lt;br&gt;återkallas om auktorisationen i Schweiz återkallas. Ändringen behandlas&lt;br&gt;i avsnitt 9.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:678) om&lt;br&gt;utstationering av arbetstagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens andra stycke, vari anges att i 8 § finns särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om arbetsgivare som har sitt hemvist eller säte i Sverige och ut-&lt;br&gt;stationerar arbetstagare till ett annat medlemsland inom Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet, har Schweiz lagts till. Ändringen behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens första stycke anges vilka regler som skall tillämpas när&lt;br&gt;en arbetsgivare med hemvist eller säte i Sverige utstationerar arbetstagare&lt;br&gt;till annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Stycket&lt;br&gt;ändras så att bestämmelsen skall gälla också för personer som ut-&lt;br&gt;stationeras till Schweiz. Ändringen behandlas i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen anges, från och med den 1 januari 2001, bland annat att&lt;br&gt;Arbetsmiljöverket skall vara förbindelsekontor. I paragrafens sista stycke&lt;br&gt;anges att Arbetsmiljöverket skall samarbeta med motsvarande för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bindelsekontor i andra länder inom Europeiska ekonomiska samarbets- Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;området. Samma regel skall gälla i förhållande till Schweiz. Ändringen&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;4 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 1 § socialförsäkringslagen anges att för tid då en försäkrad vistas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett land som inte ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får&lt;br&gt;förmåner som grundas på bosättning utges endast i de fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen kommer även försäkrade som vistas i Schweiz att&lt;br&gt;undantas från begränsningsregeln. Ändringen behandlas i avsnitt 8.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:1395)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att utländska medborgare i vissa fall skall jämställas&lt;br&gt;med svenska medborgare när det gäller rätt till studiestöd. Genom den&lt;br&gt;föreslagna ändringen framgår det av lagen att detsamma skall gälla ut-&lt;br&gt;ländska medborgare som kan härleda rättigheter från avtalet om fri rör-&lt;br&gt;lighet för personer mellan Europeiska gemenskapen och dess medlems-&lt;br&gt;stater å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Även andra familje-&lt;br&gt;medlemmar än make, sambo och barn kan omfattas av en sådan rättighet.&lt;br&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtalet om personers fria rörlighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;AVTAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH DESS MEDLEMSSTATER,&lt;br&gt;Ä ENA SIDAN, OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, Å ANDRA SIDAN&lt;br&gt;OM FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiziska edsförbundet (nedan kallat Schweiz), å ena sidan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Belgien,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Danmark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsrepubliken Tyskland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Republiken Grekland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Spanien,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Franska republiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italienska republiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storhertigdömet Luxemburg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Nederländerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Republiken Österrike,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Republiken Portugal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Republiken Finland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan,&lt;br&gt;nedan kallade &amp;quot;de avtalsslutande parterna&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är övertygade om att den fria rörligheten for personer på den andra partens territorium är av&lt;br&gt;stor vikt för att deras förbindelser skall kunna utvecklas harmoniskt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är beslutna att sinsemellan förverkliga fri rörlighet för personer på grundval av de&lt;br&gt;bestämmelser som är tillämpliga i Europeiska gemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har beslutat att ingå följande avtal.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;I. Grundläggande bestämmelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för detta avtal är att, till förmån för medborgarna i Europeiska gemenskapens medlemsstater&lt;br&gt;och Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ge rätt till inresa, vistelse, upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet som arbetstagare&lt;br&gt;och etablering som egenföretagare samt rätt att stanna kvar på de avtalsslutande partemas&lt;br&gt;territorier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;underlätta tillhandahållandet av tjänster på de avtalsslutande partemas territorier och särskilt&lt;br&gt;liberalisera kortvarigt tillhandahållande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ge personer som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet i värdlandet rätt till inresa och&lt;br&gt;vistelse på de avtalsslutande parternas territorium, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ge samma levnads-, anställnings- och arbetsvillkor som de egna medborgarna har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Icke-di sknminering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgare i en avtalsslutande part vilka lagligen vistas på en annan avtalsslutande parts&lt;br&gt;territorium får, vid tillämpningen av och i enlighet med bestämmelserna i bilagorna I, II och III till&lt;br&gt;detta avtal, inte diskrimineras på grundval av nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till inresa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgare i en avtalsslutande part skall garanteras rätt till inresa på den andra avtalsslutande&lt;br&gt;partens territorium i enlighet med bestämmelserna i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till vistelse och upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till vistelse och upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet skall garanteras med förbehåll&lt;br&gt;för bestämmelserna i artikel 10 och i enlighet med bestämmelserna i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som tillhandahåller tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan att det påverkar tillämpningen av andra särskilda avtal mellan de avtalsslutande partema&lt;br&gt;om tillhandahållande av tjänster (inbegripet avtalet om vissa aspekter rörande offentlig upphandling&lt;br&gt;till de delar det gäller tjänster) skall den som tillhandahåller tjänster, inbegripet företag i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i bilaga I, ha rätt att på den andra avtalsslutande partens territorium&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster för en tid som inte överstiger 90 arbetsdagar per kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den som tillhandahåller tjänster skall ha rätt till inresa och vistelse på den andra&lt;br&gt;avtalsslutande partens territorium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om han har rätt att tillhandahålla tjänster enligt punkt 1 eller enligt bestämmelserna i ett&lt;br&gt;sådant avtal som avses i punkt 1, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;när villkoren under a inte är uppfyllda, om han av den berörda avtalsslutande partens behöriga&lt;br&gt;myndigheter har beviljats tillstånd att tillhandahålla en tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fysiska personer som är medborgare i någon av Europeiska gemenskapens medlemsstater&lt;br&gt;eller i Schweiz och som beger sig till en avtalsslutande parts territorium endast i egenskap av&lt;br&gt;mottagare av tjänster skall ha rätt till inresa och vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De rättigheter som anges i denna artikel skall garanteras i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;bilagorna I, II och III. De kvantitativa begränsningarna i artikel 10 är inte tillämpliga på de personer&lt;br&gt;som avses i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till vistelse för personer som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet skall garanteras rätt till vistelse på en&lt;br&gt;avtalsslutande parts territorium i enlighet med bestämmelserna om icke yrkesverksamma personer i&lt;br&gt;bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande parterna skall i enlighet med bilaga I fastställa särskilt följande rättigheter som&lt;br&gt;har anknytning till den fria rörligheten för personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till likabehandling i förhållande till de avtalsslutande partemas egna medborgare vad&lt;br&gt;beträffar upptagande och utövande av ekonomisk förvärvsverksamhet samt i fråga om&lt;br&gt;levnads- anställnings- och arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet, varigenom medborgarna i de avtalsslutande&lt;br&gt;partema får röra sig fritt på värdlandets territorium och utöva det yrke de önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt att stanna kvar på en avtalsslutande parts territorium efter det att en ekonomisk&lt;br&gt;förvärvsverksamhet avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till vistelse för familjemedlemmar, oavsett deras nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt för familjemedlemmar, oavsett nationalitet, att utöva ekonomisk förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt att förvärva fast egendom, i den mån denna rätt hänger samman med utövandet av de&lt;br&gt;rättigheter som beviljas genom detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Under övergångsperioden, rätt att efter det att en ekonomisk förvärvsverksamhet eller vistelse&lt;br&gt;på en avtalsslutande parts territorium upphört återvända dit för att där utöva ekonomisk&lt;br&gt;förvärvsverksamhet samt rätt att omvandla ett tillfälligt uppehållstillstånd till ett permanent&lt;br&gt;sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning av systemen lör social trygghet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande parterna skall, i enlighet med bilaga n, fastställa bestämmelser för samordning av&lt;br&gt;systemen för social trygghet, för att säkerställa särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;likabehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;fastställande av tillämplig lagstiftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;sammanläggning av samtliga perioder som i de olika nationella lagstiftningarna beaktas för&lt;br&gt;förvärv och bibehållande av rätten till förmåner samt för beräkning av dessa förmåners&lt;br&gt;storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;utbetalning av förmåner till personer som är bosatta på de avtalsslutande parternas territorium,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;ömsesidigt administrativt bistånd och samarbete mellan myndigheter och institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för medborgare i Europeiska gemenskapens medlemsstater och i Schweiz att&lt;br&gt;uppta och utöva förvärvsverksamhet som arbetstagare eller egenföretagare samt att tillhandahålla&lt;br&gt;tjänster skall de avtalsslutande partema vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bilaga IH i fråga&lt;br&gt;om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis samt samordning&lt;br&gt;av de avtalsslutande partemas lagar och andra författningar om upptagande och utövande av&lt;br&gt;förvärvsverksamhet som arbetstagare och egenföretagare samt om tillhandahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;II. Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;br&gt;Övergångsbestämmelser samt avtalets framtida utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Schweiz får under de första fem åren efter avtalets ikraftträdande vidmakthålla kvantitativa&lt;br&gt;begränsningar avseende upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet i följande två fall: vid&lt;br&gt;vistelse i mer än fyra månader men mindre än ett år, samt vid vistelse i ett år eller mer. Inga&lt;br&gt;begränsningar skall gälla för vistelse under kortare tid än fyra månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ingången av det sjätte året skall alla kvantitativa begränsningar för medborgare från Europeiska&lt;br&gt;gemenskapens medlemsstater upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De avtalsslutande partema får under högst två år vidmakthålla kontrollen av företrädesrätten&lt;br&gt;för de arbetare som är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden samt av löne- och&lt;br&gt;arbetsvillkoren för medborgare från den andra avtalsslutande parten, inbegripet i artikel 5 avsedda&lt;br&gt;personer som tillhandahåller tjänster. Före utgången av det första året skall den gemensamma&lt;br&gt;kommittén undersöka om det är nödvändigt att vidmakthålla dessa begränsningar. Kommittén kan&lt;br&gt;förkorta den tvååriga maximiperioden. De som tillhandahåller tjänster som liberaliserats genom ett&lt;br&gt;särskilt avtal mellan de avtalsslutande partema rörande tillhandahållande av tjänster (inbegripet&lt;br&gt;avtalet om vissa aspekter rörande offentlig upphandling till de delar det gäller tjänster) är inte&lt;br&gt;underkastade kontrollen av företrädesrätten för arbetare som är integrerade i den ordinarie&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Från och med detta avtals ikraftträdande och fram till och med utgången av det femte året&lt;br&gt;skall Schweiz inom sina allmänna kvoter förbehålla arbetstagare och egenföretagare från&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen nya uppehållstillstånd enligt följande: vaije år minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 000 uppehållstillstånd med en giltighetstid på ett år eller mer och minst 115&lt;br&gt;500 uppehållstillstånd med en giltighetstid på mer är fyra månader men ett år eller mindre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan hinder av punkt 3 skall följande gälla mellan de avtalsslutande partema: Om, under tiden&lt;br&gt;från och med det sjätte till och med det tolfte året efter avtalets ikraftträdande, antalet nya&lt;br&gt;uppehållstillstånd inom en av de i punkt 1 avsedda kategorierna som under ett visst år utfärdas till&lt;br&gt;arbetstagare och egenföretagare från Europeiska gemenskapen överstiger genomsnittet för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre föregående åren med mer än 10 %, får Schweiz året därefter ensidigt begränsa antalet nya&lt;br&gt;uppehållstillstånd inom denna kategori för arbetstagare och egenföretagare från Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen till det genomsnittliga antalet för de tre föregående åren plus 5 %. Året därpå far&lt;br&gt;antalet begränsas till samma nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots vad som sägs i föregående stycke får antalet nya uppehållstillstånd som utfärdas till&lt;br&gt;arbetstagare och egenföretagare från Europeiska gemenskapen inte begränsas till färre än&lt;br&gt;15 000 per år vad gäller uppehållstillstånd med en giltighetstid på ett år eller mer eller färre än&lt;br&gt;115 500 per år vad gäller uppehållstillstånd med en giltighetstid på ett år eller mer än fyra månader&lt;br&gt;men mindre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsbestämmelserna i punkterna 1_4, särskilt bestämmelserna i punkt 2 om företräde&lt;br&gt;för arbetare som är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden och om kontroll av löne- och&lt;br&gt;arbetsvillkor, skall inte vara tillämpliga på arbetstagare eller egenföretagare som vid detta avtals&lt;br&gt;ikraftträdande har tillstånd att utöva ekonomisk förvärvsverksamhet på de avtalsslutande partemas&lt;br&gt;territorium. De sistnämnda personerna skall bland annat ha rätt till geografisk och yrkesmässig&lt;br&gt;rörlighet. De som har uppehållstillstånd för kortare tid än ett år skall ha rätt att förnya sitt&lt;br&gt;uppehållstillstånd utan hinder av de kvantitativa begränsningarna. De som har uppehållstillstånd för&lt;br&gt;ett år eller längre än ett år skall automatiskt ha rätt att förlänga sitt uppehållstillstånd; dessa&lt;br&gt;arbetstagare och egenföretagare skall följaktligen från och med avtalets ikraftträdande ha de&lt;br&gt;rättigheter i anslutning till fri rörlighet för personer som fastställs i de grundläggande&lt;br&gt;bestämmelserna i detta avtal, särskilt artikel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Schweiz skall regelbundet och utan dröjsmål lämna relevant statistik och information till den&lt;br&gt;gemensamma kommittén, inbegripet statistik och information om åtgärder för genomförande av&lt;br&gt;artikel 2. Var och en av de avtalsslutande partema kan begära att den gemensamma kommittén&lt;br&gt;företar en översyn av läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ingen kvantitativ begränsning skall vara tillämplig på gränsarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsbestämmelser rörande social trygghet och överföring av intjänade rättigheter till&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring fastställs i tilläggsprotokollet till bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av överklaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De personer som avses i detta avtal skall ha rätt att överklaga hos behöriga myndigheter i&lt;br&gt;ärenden som gäller tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklaganden skall behandlas inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När beslut med anledning av överklagandet fattats, eller om inget beslut fattats inom en rimlig&lt;br&gt;tidsfrist, skall de personer som avses i detta avtal ha möjlighet att överklaga vidare hos behörig&lt;br&gt;nationell rättsinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånligare bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal skall inte påverka eventuella förmånligare nationella bestämmelser för medborgarna i de&lt;br&gt;avtalsslutande parterna eller deras familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoppklausul&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande parterna förbinder sig att avstå från att anta nya restriktiva bestämmelser&lt;br&gt;gentemot medborgare från den andra avtalsslutande parten på de områden som omfattas av detta&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;br&gt;Gemensam kommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En gemensam kommitté, bestående av företrädare för de avtalsslutande partema, inrättas&lt;br&gt;härmed; den skall ansvara för avtalets förvaltning och korrekta tillämpning. Kommittén skall i detta&lt;br&gt;syfte utfärda rekommendationer. Den skall fatta beslut i de fall som anges i avtalet. Den&lt;br&gt;gemensamma kommitténs beslut skall fattas genom ömsesidig överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid allvarliga svårigheter av ekonomisk eller social art skall den gemensamma kommittén på&lt;br&gt;en avtalsslutande parts begäran sammanträda för att undersöka lämpliga åtgärder för att komma till&lt;br&gt;rätta med situationen. Den gemensamma kommittén kan inom 60 dagar från dagen då begäran om&lt;br&gt;sammanträde ingavs fatta beslut om de åtgärder som skall vidtas. Denna tid kan förlängas av den&lt;br&gt;gemensamma kommittén. Åtgärderna skall, vad avser såväl varaktighet som tillämpningsområde,&lt;br&gt;begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att komma till rätta med situationen. De åtgärder&lt;br&gt;skall väljas som minst stör tillämpningen av detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För att säkerställa att avtalet genomförs på rätt sätt skall de avtalsslutande parterna&lt;br&gt;regelbundet utbyta information och, på begäran av en av de avtalsslutande partema, samråda inom&lt;br&gt;den gemensamma kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den gemensamma kommittén skall sammanträda vid behov och minst en gång om året. Var&lt;br&gt;och en av de avtalsslutande partema kan begära att kommittén sammankallas. Den gemensamma&lt;br&gt;kommittén skall sammanträda inom femton dagar efter det att en sådan begäran som avses i punkt 2&lt;br&gt;har ingivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den gemensamma kommittén skall fastställa sin arbetsordning, vilken bl.a. skall innehålla&lt;br&gt;bestämmelser om sammankallande av kommittén, utnämning av ordförande och fastställande av&lt;br&gt;dennes befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den gemensamma kommittén kan besluta att inrätta arbets- eller expertgrupper som skall&lt;br&gt;biträda kommittén när den fullgör sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor och protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagorna och protokollen till detta avtal utgör en integrerande del av avtalet. Slutakten innehåller&lt;br&gt;förklaringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisning till gemenskapsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De avtalsslutande partema skall för att uppnå målen för detta avtal vidta alla åtgärder som är&lt;br&gt;nödvändiga för att säkerställa att rättigheter och förpliktelser motsvarande de som föreskrivs i de av&lt;br&gt;Europeiska gemenskapens rättsakter som det hänvisas till tillämpas i förbindelserna dem emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I den mån tillämpningen av detta avtal omfattar gemenskapsrättsliga begrepp skall hänsyn tas&lt;br&gt;till Europeiska gemenskapernas domstols gällande rättspraxis före tidpunkten för avtalets&lt;br&gt;undertecknande. Schweiz skall underrättas om praxis som uppstått efter denna tidpunkt. Den&lt;br&gt;gemensamma kommittén kan, i syfte att underlätta avtalets tillämpning, på en avtalsslutande parts&lt;br&gt;begäran fastställa konsekvenserna av denna praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om en av de avtalsslutande parterna inleder ett förfarande för antagande av ett förslag till&lt;br&gt;ändring av den inhemska lagstiftningen eller om det, på ett område som omfattas av detta avtal, sker&lt;br&gt;en förändring i praxis i instanser mot vilkas beslut det inte finns något rättsmedel enligt inhemsk&lt;br&gt;rätt, skall den berörda avtalsslutande parten genom den gemensamma kommittén underrätta den&lt;br&gt;andra parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den gemensamma kommittén skall diskutera hur en sådan förändring skulle påverka&lt;br&gt;tillämpningen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en av de avtalsslutande partema önskar en översyn av detta avtal skall den lägga fram ett&lt;br&gt;förslag om detta för den gemensamma kommittén. Ändringar av avtalet träder i kraft efter det att de&lt;br&gt;respektive interna förfarandena har fullgjorts, utom vad gäller ändringar av bilagorna II och III,&lt;br&gt;vilka beslutas av den gemensamma kommittén och kan träda i kraft så snart beslutet fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ivistlösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De avtalsslutande parterna kan hänskjuta alla tvister om tolkningen eller tillämpningen av&lt;br&gt;detta avtal till den gemensamma kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den gemensamma kommittén kan avgöra tvisten. Alla uppgifter som kan underlätta en&lt;br&gt;grundlig undersökning av situationen med sikte på en godtagbar lösning skall lämnas till den&lt;br&gt;gemensamma kommittén. Den gemensamma kommittén skall i detta syfte undersöka alla&lt;br&gt;möjligheter för att avtalet även fortsättningsvis skall kunna fungera väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållande till befintliga bilaterala avtal rörande social trygghet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av bilaga II skall befintliga bilaterala avtal mellan Schweiz och Europeiska&lt;br&gt;gemenskapens medlemsstater rörande social trygghet upphöra att tillämpas vid detta avtals&lt;br&gt;ikraftträdande, i den mån de rör samma frågor som detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållande till befintliga bilaterala dubbelbeskattningsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna i bilaterala dubbelbeskattningsavtal mellan Schweiz och Europeiska&lt;br&gt;gemenskapens medlemsstater skall inte påverkas av bestämmelserna i detta avtal. Särskilt&lt;br&gt;skall bestämmelserna i detta avtal inte påverka definitionen av begreppet gränsarbetare i&lt;br&gt;avtalen om dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ingen bestämmelse i detta avtal skall tolkas på sådant sätt att den hindrar de avtalsslutande&lt;br&gt;partema från att vid tillämpningen av sina respektive skatterättsliga regler göra en åtskillnad&lt;br&gt;mellan skattskyldiga som inte befinner sig i en jämförbar situation, särskilt vad gäller&lt;br&gt;bosättningsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ingen bestämmelse i detta avtal skall hindra de avtalsslutande partema från att anta eller&lt;br&gt;tillämpa en åtgärd som är avsedd att säkerställa påförande, betalning och effektiv uppbörd av&lt;br&gt;skatt eller att motverka skatteflykt enligt bestämmelserna i den ena avtalsslutande partens&lt;br&gt;inhemska skattelagstiftning, enligt avtal mellan Schweiz, å ena sidan, och en eller flera av&lt;br&gt;Europeiska gemenskapens medlemsstater, å andra sidan, syftande till att undvika&lt;br&gt;dubbelbeskattning eller enligt andra överenskommelser i skattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållande till bilaterala avtal rörande andra trägor än social trygghet eller dubbelbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan hinder av artiklarna 20 och 21 skall detta avtal inte påverka avtal mellan Schweiz, å ena&lt;br&gt;sidan, och en eller flera av Europeiska gemenskapens medlemsstater, å andra sidan, rörande&lt;br&gt;enskilda, ekonomiska aktörer, gränsöverskridande samarbete eller lokal gränstrafik, i den mån&lt;br&gt;de är förenliga med detta avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om de ovannämnda avtalen inte är förenliga med detta avtal skall detta avtal gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvade rättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet sägs upp eller inte förlängs skall de rättigheter som förvärvats av enskilda personer inte&lt;br&gt;påverkas. De avtalsslutande partema skall genom ömsesidig överenskommelse avgöra hur de&lt;br&gt;rättigheter som är under förvärvande skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning i territoriellt hänseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal skall tillämpas på, å ena sidan, de territorier där Fördraget om upprättandet av&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget och,&lt;br&gt;å andra sidan, Schweiz' territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och varaktighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta avtal skall ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande partema enligt deras egna&lt;br&gt;förfaranden. Det träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter dagen för den sista&lt;br&gt;anmälan om deponering av ratificcrings- eller godkännandeinstrumenten för följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sju avtal:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om fri rörlighet för personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om luftfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om gods- och persontransporter på väg och järnväg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om handel med jordbruksprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om vissa aspekter rörande offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta avtal är ingått för en inledande period på sju år. Avtalet skall förlängas på obestämd tid,&lt;br&gt;om inte Europeiska gemenskapen eller Schweiz före utgången av den inledande&lt;br&gt;sjuårsperioden till den andra avtalsslutande parten anmäler att avtalet inte skall förlängas. Om&lt;br&gt;en sådan anmälan görs skall punkt 4 tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapen eller Schweiz far säga upp avtalet genom att anmäla sitt beslut till&lt;br&gt;den andra avtalsslutande parten. Om en sådan anmälan görs skall punkt 4 tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De sju avtal som nämns i punkt 1 skall upphöra att gälla sex månader efter mottagandet av en&lt;br&gt;sådan anmälan om att avtalet inte skall förlängas som avses i punkt 2 eller en sådan anmälan&lt;br&gt;om uppsägning som avses i punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/s 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hecho en Luxemburgo, el veintiuno de junio de mil novecientos noventa y nueve, en doble&lt;br&gt;ejemplar en lenguas alemana, danesa, espanola, finesa, francesa, griega, inglesa, italiana,&lt;br&gt;neerlandesa, portuguesa y sueca, siendo cada uno de estos textos igualmente auténtico.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Udfaerdiget i Luxembourg den enogtyvende juni nitten hundrede og nioghalvfems, i to eksemplarer&lt;br&gt;på dansk, engelsk, finsk, fransk, graesk, italiensk, nederländsk, portugisisk, spansk, svensk og tysk,&lt;br&gt;idet hver af disse tekster har samme gyldighed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geschehen zu Luxemburg am einundzwanzigsten Juni neunzehnhundertneunundneunzig in&lt;br&gt;zweifacher Ausfertigung in dänischer, deutscher, englischer, finnischer, französischer, griechischer,&lt;br&gt;italienischer, niederländischer, portugiesischer, spanischer und schwedischer Sprache, wobei jeder&lt;br&gt;dieser Wortlaute gleichermaBen verbindlich ist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Eytve oro Aou^eppovpyo, aru; siKocn pia Iouviou xiXta ewiaKÖata Evsvf|vra Ewéa, ae övo&lt;br&gt;avriTU7ta orqv ayyXiKf|, yaXlucfi, yeppaviKij, öavucf], eklqvucf|, lOTtavucfj, vtaXucfi, oXLavöncr],&lt;br&gt;7topTOyaXiKT], aovqSucq Kai (pivXavöiKfj yXtbooa- KaOéva a7té ra Ksipeva eivat efpoov auOevrtKÖ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Luxembourg on the twenty-first day of June in the year one thousand nine hundred and&lt;br&gt;ninety-nine, in duplicate in the Danish, Dutch, English, Finnish, French, German, Greek, Italian,&lt;br&gt;Portuguese, Spanish and Swedish languages, each of those texts being equally authentic.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait å Luxembourg, le vingt-et-un juin mil neuf cent quatre-vingt dix-neuf, en double exemplaire en&lt;br&gt;langues allemande, anglaise, danoise, espagnole, finnoise, franfaise, grecque, italienne,&lt;br&gt;néerlandaise, portugaise et suédoise, chacun de ces textes faisant également foi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fatto a Lussembourgo, add? ventuno giugno millenovecentonovantanove, in duplice esemplare,&lt;br&gt;nelle lingue danese, finlandese, francese, greca, inglese, italiana, olandese, portoghese, spagnola,&lt;br&gt;svedese e tedesca, ciascun testo facente ugualmente fede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gedaan te Luxemburg, de eenentwintigste juni negentienhonderd negenennegentig, in twee&lt;br&gt;exemplaren in de Deense, de Duitse, de Engelse, de Finse, de Frånse, de Griekse, de Italiaanse, de&lt;br&gt;Nederlandse, de Portugese, de Spaanse en de Zweedse taal, zijnde alle teksten gelijkelijk&lt;br&gt;authentiek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Feito em Luxemburgo, em vinte e um de Junho de mil novecentos e noventa e nove, em duplo&lt;br&gt;exemplar nas linguas alemä, dinamarquesa, espanhola, finlandesa, francesa, grega, inglesa, italiana,&lt;br&gt;neerlandesa, portuguesa e sueca, fazendo igualmente fé qualquer dos textos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäensimmäisenä päivänä kesäkuuta vuonna&lt;br&gt;tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäyhdeksän kahtena kappaleena englannin, espanjan,&lt;br&gt;hollannin, italian, kreikan, portugalin, ranskan, ruotsin, saksan, suomen ja tanskan kielellä, ja&lt;br&gt;jokainen teksti on yhtä todistusvoimainen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den tjugoförsta juni nittonhundranittionio i två exemplar på det danska,&lt;br&gt;engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och&lt;br&gt;tyska språket, vilka samtliga texter är lika giltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/X 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Royaume de Belgique&lt;br&gt;Voor het Koninkrijk Belgié&lt;br&gt;Fur das Königreich Belgien&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-1.png" style="width:88pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Cette slgnature cngage également la Communauté franqaise, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la&lt;br&gt;Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Frånse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het&lt;br&gt;Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brusselse Hoofdstedelijke Gewest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diese Unterschrift verbindet zuglelch die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flåmische Gemeinschaft, dle Französische&lt;br&gt;Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flåmische Region und die Region Brussel-Hauptstadt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Kongeriget Danmarks vegne&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-2.png" style="width:162pt;height:130pt;"/&gt;
&lt;p&gt;T ta tr)v EÅÅrjviKq AqpoKparria&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-3.png" style="width:226pt;height:59pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Por el Reino de Espana&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-4.png" style="width:215pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/X 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour la République franQaise&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-5.png" style="width:78pt;height:59pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-6.png" style="width:73pt;height:56pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Thar cheann Na hÉireann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For Ireland&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-7.png" style="width:231pt;height:64pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Per la Repubblica italiana&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-8.png" style="width:130pt;height:33pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-9.png" style="width:171pt;height:82pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-10.png" style="width:162pt;height:113pt;"/&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fur die Republik Österreich&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-11.png" style="width:162pt;height:42pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Pela Republica Portuguesa&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-12.png" style="width:114pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Suomen tasavallan puolesta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Finland&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-13.png" style="width:122pt;height:50pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Sverige&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-14.png" style="width:128pt;height:28pt;"/&gt;
&lt;p&gt;For the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-15.png" style="width:52pt;height:51pt;"/&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/X 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Por la Comunidad Europea&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For Det Europaeiske Faellesskab&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fur die Europäische Gemeinschaft&lt;br&gt;T ta rr|v Eupconaikf) Koivöirpra&lt;br&gt;For the European Community&lt;br&gt;Pour la Communauté européenne&lt;br&gt;Per la Comunitå europea&lt;br&gt;Voor de Europese Gemeenschap&lt;br&gt;Peia Comunidade Europeia&lt;br&gt;Euroopan yhteisön puolesta&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-16.png" style="width:159pt;height:146pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Fur der Schweizerischen Eidgenossenschaft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour la Confédération suisse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per la Confederazione svizzera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;i&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-17.png" style="width:33pt;height:20pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-18.png" style="width:112pt;height:38pt;"/&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/X 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri rörlighet för personer&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inresa och utresa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De avtalsslutande partema skall tillåta medborgare från de övriga avtalsslutande partema och&lt;br&gt;deras familjemedlemmar enligt artikel 3 i denna bilaga samt sådana utstationerade arbetstagare som&lt;br&gt;avses i artikel 17 i denna bilaga att resa in på deras territorium mot uppvisande av enbart giltigt&lt;br&gt;identitetskort eller pass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inresevisum eller motsvarande får inte krävas, utom för familjemedlemmar och utstationerade&lt;br&gt;arbetstagare som avses i artikel 17 i denna bilaga vilka inte är medborgare i en avtalsslutande part.&lt;br&gt;Den berörda avtalsslutande parten skall i största möjliga mån underlätta för dessa personer att få de&lt;br&gt;visum de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De avtalsslutande partema skall bevilja medborgare i de avtalsslutande partema och deras&lt;br&gt;familjemedlemmar enligt artikel 3 i denna bilaga och utstationerade arbetstagare som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i artikel 17 i denna bilaga rätt att lämna deras territorium mot uppvisande av giltigt identitetskort&lt;br&gt;eller pass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande partema får inte av medborgare i de övriga avtalsslutande partema kräva&lt;br&gt;utresevisum eller ställa något motsvarande krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa personer skall de avtalsslutande partema i enlighet med sina respektive lagar utförda eller&lt;br&gt;förnya identitetskort eller pass i vilka innehavarens nationalitet särskilt skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passet skall vara giltigt åtminstone för alla avtalsslutande parter och för de länder som innehavaren&lt;br&gt;måste passera vid resa mellan dessa. När ett pass är det enda dokument som gäller vid utresa ur&lt;br&gt;landet, skall dess giltighetstid vara minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vistelse och ekonomisk förvärvsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om en övergångsperiod i artikel 10&lt;br&gt;i detta avtal och i kapitel VII i denna bilaga skall medborgare från en avtalsslutande part ha rätt att&lt;br&gt;vistas och utöva ekonomisk förvärvsverksamhet på den andra avtalsslutande partens territorium i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i kapitlen ILIV. Som bevis för denna rätt skall ett uppehållstillstånd&lt;br&gt;eller ett särskilt tillstånd för gränsarbetare utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga Vs 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande parternas medborgare skall även ha rätt att resa till en annan avtalsslutande part,&lt;br&gt;eller att stanna kvar där efter det att en anställning som varat kortare tid än ett år har upphört, för att&lt;br&gt;söka arbete och vistas där under en skälig tid, på upp till sex månader, som är tillräcklig för att de&lt;br&gt;skall kunna få kännedom om de lediga platser som motsvarar deras yrkesmässiga kvalifikationer&lt;br&gt;och vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att kunna ta anställning. Arbetssökande skall ha rätt att&lt;br&gt;på den berörda avtalsslutande partens territorium få samma bistånd som detta lands&lt;br&gt;arbetsförmedlingar ger de egna medborgarna. De får uteslutas från det sociala stödsystemet under&lt;br&gt;denna vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medborgare i de avtalsslutande partema som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet i&lt;br&gt;värdlandet och som inte har rätt till vistelse enligt andra bestämmelser i detta avtal skall ha rätt till&lt;br&gt;vistelse under förutsättning att de uppfyller de villkor som anges i kapitel V. Som bevis för denna&lt;br&gt;rätt skall ett uppehållstillstånd utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillstånd eller särskilt tillstånd för medborgare från de avtalsslutande partema skall&lt;br&gt;utfärdas och förnyas kostnadsfritt eller mot erläggande av ett belopp som inte överstiger de avgifter&lt;br&gt;och skatter som tas ut vid utfärdande av identitetskort till de egna medborgarna. De avtalsslutande&lt;br&gt;partema skall vidta nödvändiga åtgärder för att i möjligaste mån förenkla formaliteterna och&lt;br&gt;förfarandena för erhållande av dessa dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En avtalsslutande part kan kräva att medborgare från de övriga avtalsslutande partema&lt;br&gt;anmäler att de uppehåller sig på dess territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjemedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Familjemedlemmar till en medborgare från en avtalsslutande part som har rätt till vistelse&lt;br&gt;skall ha rätt att bosätta sig tillsammans med denne. En arbetstagare skall för sin familj förfoga över&lt;br&gt;en bostad som anses motsvara normal standard för inhemska arbetstagare i den region där han&lt;br&gt;arbetar; denna bestämmelse får inte medföra diskriminering mellan inhemska arbetstagare och&lt;br&gt;arbetstagare från den andra avtalsslutande parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande personer skall, oavsett nationalitet, anses som familjemedlemmar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetstagarens make och deras avkomlingar som är under 21 år eller för vilka de är&lt;br&gt;underhållsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Släktingar, även makens, i uppstigande led för vilka arbetstagaren är underhållsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad beträffar studerande, maken och deras bam för vilka de är underhållsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande partema skall underlätta mottagandet av alla familjemedlemmar som inte anges&lt;br&gt;under a, b eller c i denna punkt, om en medborgare från en avtalsslutande part har&lt;br&gt;underhållsskyldighet gentemot dem, eller om de i det land som medborgaren kommer ifrån ingår i&lt;br&gt;dennes hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För att utfärda uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en medborgare i en avtalsslutande&lt;br&gt;part för de avtalsslutande partema endast kräva att följande handlingar uppvisas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den handling med stöd av vilken de reste in i territoriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En handling, utfärdad av behörig myndighet i ursprungslandet eller det land de kom&lt;br&gt;ifrån, som intygar släktskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I fråga om personer för vilka underhållsskyldighet föreligger, en handling, utfärdad av&lt;br&gt;behörig myndighet i ursprungslandet eller det land de kom ifrån, som intygar att den&lt;br&gt;person som avses i punkt 1 har underhållsskyldighet gentemot dem, eller att de ingår i&lt;br&gt;dennes hushåll i landet i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett uppehållstillstånd som utfärdas för en familjemedlem skall ha samma giltighet som det&lt;br&gt;tillstånd som utfärdats för den person vars familj han tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Make till en person med rätt till vistelse och de barn vilka är under 21 år eller för vilka&lt;br&gt;underhållsskyldighet föreligger skall, oavsett nationalitet, ha rätt att uppta ekonomisk&lt;br&gt;förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Barn till en medborgare i en avtalsslutande part skall, oavsett om denne utövar eller har utövat&lt;br&gt;ekonomisk förvärvsverksamhet på den andra avtalsslutande partens territorium eller inte, beviljas&lt;br&gt;tillträde till värdlandets allmänna utbildning, lärlingsutbildning och yrkesutbildning på samma&lt;br&gt;villkor som medborgarna i värdlandet, om dessa bam är bosatta på värdlandets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande parterna skall främja alla initiativ som gör det möjligt för dessa bam att delta i&lt;br&gt;utbildningen under bästa möjliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att stanna kvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medborgare i en avtalsslutande part och deras familjemedlemmar skall ha rätt att stanna kvar&lt;br&gt;på en annan avtalsslutande parts territorium efter att ha avslutat sin ekonomiska&lt;br&gt;förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I enlighet med artikel 16 i detta avtal hänvisas till förordning (EEG) nr 1251/70 (EGT L 142,&lt;br&gt;1970, s. 24)i och direktiv 75/34/EEG (EGT L 14, 1975, s. 10)'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De rättigheter som beviljas genom bestämmelserna i detta avtal får begränsas endast genom&lt;br&gt;åtgärder som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet och allmän hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I enlighet med artikel 16 i detta avtal hänvisas till direktiven 64/221/EEG (EGT 56, 1964,&lt;br&gt;s. 850)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, 72/194/EEG (EGT L 121, 1972, s. 32)2 &lt;sub&gt;och&lt;/sub&gt; 75/35/EEG (EGT L 14,1975, s. 10)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;II. ARBETSTAGARE&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En arbetstagare som är medborgare i en avtalsslutande part (nedan kallad &amp;quot;arbetstagare&amp;quot;) och&lt;br&gt;som har anställning i minst ett år hos en arbetsgivare i värdlandet skall få uppehållstillstånd för&lt;br&gt;minst fem år räknat från dagen för tillståndets utfärdande. Tillståndet skall automatiskt förlängas&lt;br&gt;med minst fem år. När uppehållstillståndet första gången förnyas får giltighetstiden begränsas, dock&lt;br&gt;inte till kortare tid än ett år, om innehavaren är ofrivilligt arbetslös sedan mer än tolv månader i&lt;br&gt;följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En arbetstagare som har anställning i minst tre månader men mindre än ett år hos en&lt;br&gt;arbetsgivare i värdlandet skall få uppehållstillstånd med samma giltighetstid som&lt;br&gt;anställningsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har anställning i mindre än tre månader skall inte behöva uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För att utförda uppehållstillstånd får de avtalsslutande partema endast kräva att arbetstagaren&lt;br&gt;visar upp följande handlingar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den handling med stöd av vilken han reste in på territoriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En bekräftelse på anställning från arbetsgivaren eller ett anställningsintyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande.&lt;br&gt;I den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga Vs 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avbrott i vistelsen som understiger sex månader i följd eller frånvaro på grund av militärtjänst&lt;br&gt;skall inte påverka uppehållstillståndets giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett giltigt uppehållstillstånd far inte återkallas enbart på grund av att arbetstagaren inte längre&lt;br&gt;arbetar, vare sig orsaken är att han är tillfälligt oförmögen att arbeta på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall eller att han är ofrivilligt arbetslös och detta vederbörligen konstaterats av det behöriga&lt;br&gt;arbetsförmedlingskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En person som ansöker om uppehållstillstånd får inte hindras från att omedelbart påbörja en&lt;br&gt;anställning enligt ett ingånget avtal på grund av att formaliteterna för att få uppehållstillstånd inte är&lt;br&gt;klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsarbetare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En gränsarbetare är en medborgare i en avtalsslutande part som är bosatt på en avtalsslutande&lt;br&gt;parts territorium och arbetstagare på den andra avtalsslutande partens territorium och som&lt;br&gt;återvänder till sin bostad i princip dagligen eller åtminstone en gång i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränsarbetare skall inte behöva uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna i anställningslandet kan dock ge gränsarbetaren ett särskilt tillstånd för&lt;br&gt;minst fem år eller för den tid anställningen varar om denna tid överstiger tre månader men&lt;br&gt;understiger ett år. Tillståndet skall förlängas med minst fem år, förutsatt att gränsarbetaren kan&lt;br&gt;bevisa att han utövar ekonomisk förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det särskilda tillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig och geografisk rörlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Arbetstagare skall ha rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet på hela värdlandets&lt;br&gt;territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den yrkesmässiga rörligheten skall omfatta byte av arbetsgivare, anställning och yrke samt&lt;br&gt;övergång från anställning till egenföretagande. Den geografiska rörligheten skall omfatta byte av&lt;br&gt;arbets- och vistelseort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likabehandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En arbetstagare som är medborgare i en avtalsslutande part får inte på den andra&lt;br&gt;avtalsslutande partens territorium på grund av sin nationalitet behandlas annorlunda än inhemska&lt;br&gt;arbetstagare i fråga om anställnings- och arbetsvillkor, särskilt vad avser lön, uppsägning och, om&lt;br&gt;han skulle bli arbetslös, återinsättande i arbete eller återanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetstagaren och dennes familjemedlemmar i den mening som avses i artikel 3 i denna&lt;br&gt;bilaga skall åtnjuta samma skattemässiga och sociala förmåner som inhemska arbetstagare och&lt;br&gt;deras familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetstagaren skall även, på samma grunder och på samma villkor som inhemska&lt;br&gt;arbetstagare, beviljas tillträde till utbildning i yrkesskolor och omskolningscenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En klausul i ett kollektivt eller individuellt avtal eller någon annan kollektiv bestämmelse&lt;br&gt;rörande rätt att söka anställning, anställning, lön och andra villkor för arbete eller avskedande skall&lt;br&gt;vara ogiltig i den omfattning som det i denna föreskrivs eller medges diskriminerande villkor för&lt;br&gt;utländska arbetstagare som är medborgare i de avtalsslutande parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En arbetstagare som är medborgare i en avtalsslutande part och som arbetar på den andra&lt;br&gt;avtalsslutande partens territorium skall åtnjuta likabehandling vad avser medlemskap i&lt;br&gt;fackföreningar och utövande av därmed sammanhängande rättigheter, inbegripet rätten att rösta och&lt;br&gt;att inneha befattningar inom en fackförenings administration eller ledning. Han kan emellertid&lt;br&gt;uteslutas från deltagande i ledningen för offentligrättsliga organ och från att inneha en offentlig&lt;br&gt;tjänst. Dessutom skall arbetstagaren vara behörig att väljas till de organ som företräder&lt;br&gt;arbetstagarna i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser skall inte påverka lagar eller förordningar i värdlandet enligt vilka arbetstagare&lt;br&gt;från den andra avtalsslutande parten beviljas mer omfattande rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga Vs 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En arbetstagare som är medborgare i en avtalsslutande part och som arbetar på den andra&lt;br&gt;avtalsslutande partens territorium skall, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 26 i denna bilaga, åtnjuta alla rättigheter och förmåner som beviljas inhemska arbetstagare i&lt;br&gt;bostadsfrågor, inbegripet rätten att äga den bostad han behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren får, med samma rätt som landets egna medborgare, anteckna sig på eventuella listor&lt;br&gt;för bostadssökande i den region där han är anställd, och han skall åtnjuta de förmåner och den förtur&lt;br&gt;som är förknippade därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagarens familj har stannat kvar i ursprungslandet skall den i detta hänseende anses vara&lt;br&gt;bosatt i den region där arbetstagaren bor, förutsatt att ett motsvarande antagande gäller för inhemska&lt;br&gt;arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställning inom offentlig förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medborgare från en avtalsslutande part som utövar förvärvsverksamhet som arbetstagare kan&lt;br&gt;nekas rätt att inom den offentliga förvaltningen inneha en anställning som är förknippad med&lt;br&gt;utövandet av offentlig myndighet och som rör skydd av statens eller andra offentliga organs&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete rörande arbetsförmedling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande parterna skall samarbeta inom ramen för nätverket Eures (European&lt;br&gt;Employment Services) vad gäller förmedling av arbetserbjudanden och platsansökningar, liksom&lt;br&gt;vad gäller utbyte av information om läget på arbetsmarknaden och om levnads- och arbetsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;III. EGENFÖRETAGARE&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser öm vistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En medborgare i en avtalsslutande part som önskar etablera sig på en annan avtalsslutande&lt;br&gt;parts territorium för att driva egen rörelse (nedan kallad &amp;quot;egenföretagare&amp;quot;) skall fa uppehållstillstånd&lt;br&gt;för minst fem år räknat från tidpunkten för utfärdandet, förutsatt att han kan bevisa för de behöriga&lt;br&gt;nationella myndigheterna att han etablerat sig eller önskar etablera sig i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillståndet skall automatiskt förlängas med minst fem år, förutsatt att&lt;br&gt;egenföretagaren kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han driver egen rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För att utfärda uppehållstillstånd far de avtalsslutande parterna endast kräva att&lt;br&gt;egenföretagaren visar upp följande handlingar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den handling med stöd av vilken han reste in på territoriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det bevis som avses i punkterna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avbrott i vistelsen som understiger sex månader i följd eller frånvaro på grund av militärtjänst&lt;br&gt;skall inte påverka uppehållstillståndets giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett giltigt uppehållstillstånd får inte återkallas enbart på grund av att den person som avses i&lt;br&gt;punkt 1 inte längre utövar förvärvsverksamhet därför att han på grund av sjukdom eller olycksfall är&lt;br&gt;tillfälligt oförmögen att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsarbetare med egen rörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En gränsarbetare med egen rörelse är en medborgare i en avtalsslutande part som är bosatt på&lt;br&gt;en avtalsslutande parts territorium och driver egen rörelse på den andra avtalsslutande partens&lt;br&gt;territorium, och som i princip återvänder till sin bostad dagligen eller åtminstone en gång i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränsarbetare med egen rörelse skall inte behöva uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behöriga myndigheterna i det berörda landet kan dock bevilja en gränsarbetare med egen rörelse&lt;br&gt;ett särskilt tillstånd för minst fem år, förutsatt att han kan bevisa för behöriga nationella&lt;br&gt;myndigheter att han driver eller önskar driva egen rörelse. Det särskilda tillståndet skall automatiskt&lt;br&gt;förlängas med minst fem år, förutsatt att gränsarbetaren kan bevisa att han driver egen rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det särskilda tillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig och geografisk rörlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Egenföretagare skall ha rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet på hela värdlandets&lt;br&gt;territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den yrkesmässiga rörligheten skall omfatta byte av yrke samt övergång från egenföretagande&lt;br&gt;till anställning. Den geografiska rörligheten skall omfatta byte av arbets- och vistelseort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likabehandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad beträffar upptagande och utövande av förvärvsverksamhet som egenföretagare i&lt;br&gt;värdlandet skall egenföretagaren komma i åtnjutande av en behandling som är minst lika förmånlig&lt;br&gt;som den som beviljas landets egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i artikel 9 i denna bilaga skall också i tillämpliga delar gälla egenföretagare&lt;br&gt;som avses i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utövande av ottenthg myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En egenföretagare kan nekas rätt att utöva en verksamhet som, även tillfälligt, innebär utövande av&lt;br&gt;offentlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;IV. TILLHANDAHÅLLANDE AV TJÄNSTER&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som tillhandahåller tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tillhandahållande av tjänster enligt artikel 5 i detta avtal skall följande vara förbjudet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Vaije begränsning av ett gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster på en avtalsslutande&lt;br&gt;parts territorium som varar högst 90 arbetsdagar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga Vs 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Varje begränsning av rätten till inresa och vistelse i de fall som avses i artikel 5.2 i detta avtal&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;medborgare i Europeiska gemenskapens medlemsstater eller i Schweiz vilka&lt;br&gt;tillhandahåller tjänster och är etablerade på en avtalsslutande parts territorium annat än&lt;br&gt;det territorium där mottagaren av tjänsterna är etablerad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetstagare, oavsett nationalitet, hos någon som tillhandahåller tjänster, vilka är&lt;br&gt;integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden i en avtalsslutande part och är&lt;br&gt;utstationerade för att på en annan avtalsslutande parts territorium tillhandahålla en&lt;br&gt;tjänst; detta skall dock inte påverka tillämpningen av artikel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i artikel 17 i denna bilaga skall tillämpas på bolag som bildats i enlighet med&lt;br&gt;lagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska gemenskapen eller i enlighet med schweizisk rätt och&lt;br&gt;vilka har sitt stadgeenliga säte, sin centrala förvaltning eller sin huvudverksamhet på en&lt;br&gt;avtalsslutande parts territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhandahåller tjänster och har rätt eller har erhållit tillstånd därtill kan, för att&lt;br&gt;tillhandahålla en tjänst, temporärt utöva sin verksamhet i det land där tjänsten tillhandahålls på&lt;br&gt;samma villkor som i detta land gäller för dess egna medborgare i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;denna bilaga samt i bilagorna II och IH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De i artikel 17 b i denna bilaga avsedda personer som har rätt att tillhandahålla tjänster skall&lt;br&gt;inte behöva uppehållstillstånd för vistelser som inte överstiger 90 dagar. De i artikel 1 avsedda&lt;br&gt;handlingar med stöd av vilka dessa personer rest in på territoriet skall vara tillräckligt stöd för deras&lt;br&gt;vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De i artikel 17 b i denna bilaga avsedda personer som har rätt att tillhandahålla en tjänst under&lt;br&gt;mer än 90 dagar eller som har erhållit tillstånd att tillhandahålla en tjänst skall, till styrkande av&lt;br&gt;denna rätt, erhålla ett uppehållstillstånd som är giltigt lika länge som tillhandahållandet av tjänsten&lt;br&gt;varar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Rätten till vistelse omfattar hela territoriet i Schweiz eller i den berörda medlemsstaten i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) För att utfärda uppehållstillstånd får de avtalsslutande partema endast kräva att de i&lt;br&gt;artikel 17 b i denna bilaga avsedda personerna visar upp följande handlingar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den handling med stöd av vilken de rest in på territoriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bevis för att de tillhandahåller eller önskar tillhandahålla tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett sådant tillhandahållande av tjänst som avses i artikel 17 a i denna bilaga får, oavsett om&lt;br&gt;det rör sig om ett oavbrutet tillhandahållande eller om tillhandahållande vid flera tillfållen, inte&lt;br&gt;överstiga 90 arbetsdagar per kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i punkt 1 skall inte påverka tjänstetillhandahållarens rättsliga förpliktelser&lt;br&gt;vad gäller hans garantiskyldighet gentemot tjänstemottagaren och inte heller fall av force majeure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Från tillämpningen av artiklarna 17 och 19 i denna bilaga skall undantas sådan verksamhet&lt;br&gt;som innebär delaktighet, även tillfälligt, i utövandet av offentlig myndighet i den berörda&lt;br&gt;avtalsslutande parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i artiklarna 17 och 19 i denna bilaga, liksom de åtgärder som vidtagits med&lt;br&gt;stöd av dessa, skall inte påverka tillämpligheten av de lagar och andra författningar som gäller&lt;br&gt;tillämpning av arbets- och anställningsvillkor på arbetstagare som utstationerats i samband med&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster. I enlighet med artikel 16 i detta avtal hänvisas till direktiv 96/71/EG&lt;br&gt;av den 16 december 1996 (EGT L 18,1997, s. 19)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; om utstationering av arbetstagare i samband&lt;br&gt;med tillhandahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i artikel 17 a och i artikel 19 i denna bilaga skall inte påverka tillämpligheten&lt;br&gt;av de lagar och andra författningar som, vid ikraftträdandet av detta avtal, gäller i de avtalsslutande&lt;br&gt;partema och som rör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) verksamheten vid förmedlingar för tillfälligt arbete eller för uthyrning av arbetskraft,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 den lydelse som gäller vid avtalets ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga Vs 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) finansiella tjänster vilka får utövas på en avtalsslutande parts territorium endast med på&lt;br&gt;förhand givet tillstånd och vars tillhandahållare är föremål för övervakning av&lt;br&gt;myndigheterna i den avtalsslutande parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i artikel 17 a och artikel 19 i denna bilaga skall inte påverka tillämpligheten&lt;br&gt;av de lagar och andra författningar som gäller i de avtalsslutande parterna och som rör&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster for kortare tid än 90 arbetsdagar och som berättigas av ett angeläget&lt;br&gt;allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som mottar tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En sådan mottagare av tjänster som avses i artikel 5.3 i detta avtal skall inte behöva&lt;br&gt;uppehållstillstånd for vistelse som inte överstiger tre månader. För längre vistelse skall den person&lt;br&gt;som mottar tjänster erhålla ett uppehållstillstånd som gäller så länge som tjänsten tillhandahålls.&lt;br&gt;Han kan uteslutas från det sociala stödsystemet under tiden för sin vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;V. PERSONER SOM INTE UTÖVAR EKONOMISK FÖRVÄRVSVERKSAMHET&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En medborgare i en avtalsslutande part som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet i&lt;br&gt;bosättningslandet och som inte har rätt till vistelse enligt några andra bestämmelser i detta avtal&lt;br&gt;skall få uppehållstillstånd for minst fem år, förutsatt att han kan bevisa for de behöriga nationella&lt;br&gt;myndigheterna att han och hans familjemedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har tillräckliga tillgångar för att inte behöva utnyttja det sociala stödsystemet under&lt;br&gt;vistelsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;omfattas av en heltäckande sjukförsäkring&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande partema får, då de anser detta nödvändigt, kräva omprövning av&lt;br&gt;uppehållstillståndet vid utgången av de två första årens vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; I Schweiz skall sjukförsäkring för personer som inte bosätter sig i landet även omfatta&lt;br&gt;vårdåtgärder vid olycksfall och moderskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgångarna skall anses vara tillräckliga om de överstiger den nivå under vilken landets egna&lt;br&gt;medborgare, med hänsyn till deras och i tillämpliga fall deras familjemedlemmars personliga&lt;br&gt;förhållanden, kan beviljas socialt bistånd. Om detta villkor inte kan tillämpas skall den sökandes&lt;br&gt;tillgångar anses tillräckliga om de överstiger den lägsta folkpension som betalas ut av värdlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den som har haft en anställning på en avtalsslutande parts territorium i mindre än ett år får&lt;br&gt;vistas där förutsatt att han uppfyller kraven i punkt 1 i denna artikel. Som sådana tillgångar som&lt;br&gt;avses i punkt 1 a och punkt 2 i denna artikel skall anses arbetslöshetsersättning till vilken han är&lt;br&gt;berättigad enligt nationell lag, i förekommande fall kompletterat med bestämmelserna i bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En studerande, som inte med stöd av någon annan bestämmelse i detta avtal har rätt att vistas&lt;br&gt;på den andra avtalsslutande partens territorium, skall beviljas uppehållstillstånd för&lt;br&gt;utbildningsperioden eller för ett år om utbildningen varar längre än ett år, om den studerande genom&lt;br&gt;en förklaring eller, i enlighet med den studerandes eget val, på ett annat likvärdigt sätt försäkrar för&lt;br&gt;den behöriga nationella myndigheten att han förfogar över tillgångar som är tillräckliga för att han&lt;br&gt;själv, hans maka och deras bam för vilka de är underhållsberättigade inte behöver utnyttja&lt;br&gt;värdlandets sociala stödsystemet under vistelsen, samt under förutsättning att han är registrerad vid&lt;br&gt;en godkänd utbildningsinstitution för att där huvudsakligen genomgå yrkesutbildning och att han&lt;br&gt;omfattas av en heltäckande sjukförsäkring. Detta avtal omfattar varken tillträde till yrkesutbildning&lt;br&gt;eller stöd till uppehället för de studerande som avses i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillståndet skall automatiskt förlängas med minst fem år, förutsatt att villkoren för&lt;br&gt;uppehållstillstånd fortfarande är uppfyllda. Vad beträffar studerande skall uppehållstillståndet vatje&lt;br&gt;år förlängas med den återstående utbildningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avbrott i vistelsen som understiger sex månader i följd eller frånvaro på grund av militärtjänst&lt;br&gt;skall inte påverka uppehållstillståndets giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillståndet skall gälla hela det utfärdande landets territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätten till vistelse skall kvarstå så länge som innehavarna av denna rätt uppfyller de villkor&lt;br&gt;som anges i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga Vs 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;VI. FÖRVÄRV AV FAST EGENDOM&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En medborgare i en avtalsslutande part som har uppehållstillstånd i värdlandet och där inrättar&lt;br&gt;sin huvudsakliga bostad skall ha samma rättigheter som en medborgare i värdlandet vad gäller&lt;br&gt;förvärv av fast egendom. Han kan när som helst inrätta sin huvudsakliga bostad i värdlandet i&lt;br&gt;enlighet med nationella regler och oberoende av anställningens längd. Avresa från värdlandet&lt;br&gt;medför ingen skyldighet till avyttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En medborgare i en avtalsslutande part som har uppehållstillstånd men inte inrättar sin&lt;br&gt;huvudsakliga bostad i värdlandet har samma rättigheter som landets medborgare vad gäller förvärv&lt;br&gt;av fast egendom som används vid utövandet av ekonomisk förvärvsverksamhet. Han kan också&lt;br&gt;tillåtas förvärva en andra bostad eller en fritidsbostad. För denna kategori medborgare skall detta&lt;br&gt;avtal inte påverka gällande regler om rena kapitalplaceringar och handel med obebyggda fastigheter&lt;br&gt;och med bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En gränsarbetare skall ha samma rättigheter som landets medborgare vad gäller förvärv av&lt;br&gt;fast egendom som används vid utövandet av ekonomisk förvärvsverksamhet samt av en andra&lt;br&gt;bostad. Dessa rättigheter föranleder ingen skyldighet till avyttrande när han lämnar värdlandet. Han&lt;br&gt;kan också tillåtas förvärva en fritidsbostad. För denna kategori medborgare skall detta avtal inte&lt;br&gt;påverka gällande regler i värdlandet om renodlad kapitalplacering och handel med obebyggda&lt;br&gt;fastigheter och med bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;VII. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER SAMT AVTALETS FRAMTIDA UTVECKLING&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När de begränsningar som avses i artikel 10 i detta avtal tillämpas skall bestämmelserna i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här kapitlet komplettera respektive ersätta övriga bestämmelser i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga 1/s 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När de begränsningar som avses i artikel 10 i detta avtal tillämpas skall det för utövande av&lt;br&gt;ekonomisk förvärvsverksamhet krävas att ett uppehållstillstånd och/eller arbetstillstånd utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om arbetstagares vistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppehållstillstånd för en arbetstagaren som har ett anställningsavtal med kortare varaktighet&lt;br&gt;än ett år skall förlängas till en total varaktighet på mindre än tolv månader, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetstagaren kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han kan utöva ekonomisk&lt;br&gt;förvärvsverksamhet. Ett nytt uppehållstillstånd skall utfärdas under förutsättning att arbetstagaren&lt;br&gt;kan bevisa att han kan utöva ekonomisk förvärvsverksamhet och att de kvantitativa begränsningar&lt;br&gt;som fastställs i artikel 10 i detta avtal inte uppnåtts. Arbetstagaren är inte skyldig att lämna landet&lt;br&gt;mellan två anställningsavtal i enlighet med artikel 24 i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Under den period som avses i artikel 10.2 i detta avtal kan en avtalsslutande part för&lt;br&gt;utfärdande av ett första uppehållstillstånd kräva ett skriftligt avtal eller ett erbjudande om avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;a) Personer som tidigare haft tillfällig anställning på värdlandets territorium i&lt;br&gt;minst 30 månader skall automatiskt ha rätt att ta anställning med obegränsad varaktighet.’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell inskränkning av antalet utlovade uppehållstillstånd kan inte anföras gentemot dessa&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Personer som tidigare haft säsongsanställning på värdlandets territorium i totalt minst&lt;br&gt;50 månader under de senaste 15 åren och som inte uppfyller villkoren för uppehållstillstånd enligt a&lt;br&gt;i denna punkt skall automatiskt ha rätt att ta anställning med obegränsad varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsarbetare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En gränsarbetare är en medborgare i en avtalsslutande part som är fast bosatt i gränsområdena&lt;br&gt;i antingen Schweiz eller dess grannländer och är anställd i den andra avtalsslutande partens&lt;br&gt;gränsområden, och som i princip återvänder till sin huvudsakliga bostad dagligen eller åtminstone&lt;br&gt;en gång i veckan. Med gränsområden avses i detta avtal de områden som definieras i de avtal om&lt;br&gt;rörlighet över gränserna som slutits mellan Schweiz och dess grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa personer berörs varken av företräde för inhemska arbetstagare eller kontroll av att&lt;br&gt;arbets- och lönevillkoren inom branschen och på orten följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det särskilda tillståndet skall gälla samtliga gränsområden i det utfärdande landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagares ratt att återvända&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En arbetstagare som vid detta avtals ikraftträdande har haft uppehållstillstånd med minst&lt;br&gt;ett års varaktighet och som har lämnat värdlandet skall ha rätt att få företräde inomkvoten för&lt;br&gt;uppehållstillstånd inom sex år efter sin avresa, under förutsättning att han kan bevisa att han kan&lt;br&gt;utöva ekonomisk förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En gränsarbetare skall ha rätt att få nytt särskilt tillstånd inom sex år efter det att den tidigare&lt;br&gt;förvärvsverksamheten, som skall ha pågått i tre år utan avbrott, avslutats, med förbehåll för en&lt;br&gt;kontroll av löne- och arbetsvillkoren om han är anställd under de två år som följer på ikraftträdandet&lt;br&gt;av detta avtal och under förutsättning att han kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna&lt;br&gt;att han kan utöva ekonomisk förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ungdomar som lämnat en avtalsslutande parts territorium efter att ha vistats där i minst fem år&lt;br&gt;före 21 års ålder skall ha rätt att inom fyra år återvända dit och utöva ekonomisk&lt;br&gt;förvärvsverksamhet där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geografisk och yrkesmässig rörlighet för arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En arbetstagare som har uppehållstillstånd för minst ett år skall, under de tolv månader som&lt;br&gt;följer på anställningens böljan, ha rätt till yrkesmässig och geografisk rörlighet. En övergång från&lt;br&gt;anställning till egenföretagande är möjlig med beaktande av bestämmelserna i artikel 10 i detta&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda tillstånd som utfårdas till gränsarbetare skall ge rätt till yrkesmässig och geografisk&lt;br&gt;rörlighet inom gränsområdena i Schweiz eller dess grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om egeniöretagares vistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medborgare i en avtalsslutande part som önskar etablera sig på en annan avtalsslutande parts&lt;br&gt;territorium för att driva egen rörelse (nedan kallad &amp;quot;egenföretagare&amp;quot;) skall få uppehållstillstånd för&lt;br&gt;sex månader. Han skall få uppehållstillstånd för minst fem år, förutsatt att han före utgången av&lt;br&gt;sexmånadersperioden för de behöriga nationella myndigheterna kan bevisa att han driver egen&lt;br&gt;rörelse. Denna sexmånadersperiod kan vid behov förlängas med högst två månader om han har en&lt;br&gt;realistisk möjlighet att bevisa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsarbetare med egen rörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En gränsarbetare med egen rörelse är en medborgare i en avtalsslutande part som är fast bosatt&lt;br&gt;i gränsområdena antingen i Schweiz eller dess grannländer och driver egen rörelse i den andra&lt;br&gt;avtalsslutande partens gränsområden, och som i princip återvänder till sin huvudsakliga bostad&lt;br&gt;dagligen eller åtminstone en gång i veckan. Med gränsområden avses i detta avtal de områden som&lt;br&gt;definieras i de avtal om rörlighet över gränserna som slutits mellan Schweiz och dess grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En medborgare i en avtalsslutande part som såsom gränsarbetare önskar driva egen rörelse i&lt;br&gt;gränsområdena i Schweiz eller dess grannländer skall få särskilt tillstånd som utfärdas i förväg för&lt;br&gt;sex månader. Han skall fä särskilt tillstånd för minst fem år, förutsatt att han före utgången av&lt;br&gt;sexmånadersperioden kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han driver egen&lt;br&gt;rörelse. Denna sexmånadersperiod kan vid behov förlängas med högst två månader om han har en&lt;br&gt;realistisk möjlighet att bevisa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det särskilda tillståndet skall gälla samtliga gränsområden i det utfärdande landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenföretagares rätt att återvända&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En egenföretagare som har haft uppehållstillstånd med minst fem års varaktighet och som har&lt;br&gt;lämnat värdlandet skall ha rätt till ett nytt uppehållstillstånd inom sex år efter sin avresa, under&lt;br&gt;förutsättning att han redan arbetat i värdlandet i tre år utan avbrott och att han kan bevisa för de&lt;br&gt;behöriga nationella myndigheterna att han kan utöva ekonomisk förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En gränsarbetare med egen rörelse skall ha rätt till ett nytt särskilt tillstånd inom sex år efter&lt;br&gt;det att den tidigare förvärvsverksamheten, som pågått i fyra år utan avbrott, avslutats, under&lt;br&gt;förutsättning att han kan bevisa för de behöriga nationella myndigheterna att han kan utöva&lt;br&gt;ekonomisk förvärvsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ungdomar som lämnat en avtalsslutande parts territorium efter att ha varit bosatta där i minst&lt;br&gt;fem år före 21 års ålder skall ha rätt att inom fyra år återvända dit och utöva ekonomisk&lt;br&gt;förvärvsverksamhet där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geografisk och yrkesmässig rörlighet för egenföretagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda tillstånd som utfärdas för gränsarbetare med egen rörelse skall medföra rätt till&lt;br&gt;yrkesmässig och geografisk rörlighet inom gränsområdena i Schweiz eller dess grannländer.&lt;br&gt;Uppehållstillstånd (för gränsarbetare: särskilda tillstånd) som utfärdas i förväg för sex månader skall&lt;br&gt;ge rätt endast till geografisk rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga I/s 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Samordningen av socialförsäkringssystemen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De avtalsslutande parterna är överens om att på området samordning av&lt;br&gt;socialförsäkringssystemen sinsemellan tillämpa de gemenskapsrättssakter som det hänvisas&lt;br&gt;till, i den lydelse dessa har den dag då avtalet undertecknas och så som dessa har ändrats i&lt;br&gt;avsnitt A i denna bilaga eller därmed likvärdiga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;När begreppet &amp;quot;medlemsstat(er)&amp;quot; förekommer i de rättsakter som det hänvisas till i avsnitt A&lt;br&gt;i denna bilaga avses utöver de stater som omfattas av gemenskapsrättsaktema i fråga även&lt;br&gt;Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpningen av denna bilaga skall de avtalsslutande partema beakta de&lt;br&gt;gemenskapsrättsakter som det hänvisas till och så som de ändrats i avsnitt B i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpningen av denna bilaga skall de avtalsslutande partema notera de&lt;br&gt;gemenskapsrättsakter som det hänvisas till i avsnitt C i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det system som rör arbetslöshetsförsäkringen för de arbetstagare inom gemenskapen som&lt;br&gt;innehar ett schweiziskt uppehållstillstånd som gäller för mindre än ett år återfinns i ett&lt;br&gt;protokoll till denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Protokollet utgör en integrerad del av denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;AVSNITT A: RÄTTSAKTER TILL VILKA DET HÄNVISAS&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;371 R1408*: Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdaterad genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397 R118: Rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 (EGT L 28,&lt;br&gt;30.1.1997, s. 1) om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras&lt;br&gt;familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och av förordning (EEG) nr 574/72 om&lt;br&gt;tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N.B. Regelverket som det tillämpas av gemenskapens medlemsstater vid undertecknandet av detta&lt;br&gt;avtal:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för sammanläggning av rättigheter till arbetslöshetsersättning och utbetalning av&lt;br&gt;ersättningar i det senaste anställningslandet oberoende av anställningens varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personer som har en anställning som varar mindre än ett år i en medlemsstat kan vistas där efter det&lt;br&gt;att anställningen har upphört för att söka arbete under rimlig tid, som kan vara sex månader och som&lt;br&gt;gör det möjligt för dem att ta del av de platserbjudanden som motsvarar deras yrkeskvalifikationer och&lt;br&gt;vid behov vidta åtgärder för att bli anställd. De kan även vistas där efter det att anställningen har&lt;br&gt;upphört om de har, för egen del och för sina familjemedlemmars del, tillräckliga ekonomiska medel&lt;br&gt;för att inte behöva ta kontakt med socialtjänsten under sin vistelse och en sjukförsäkring som täcker&lt;br&gt;alla risker. Den arbetslöshetsersättning som de har rätt till enligt bestämmelserna i den nationella&lt;br&gt;lagstiftningen, vid behov kompletterad med sammanläggningsreglema, skall här anses som&lt;br&gt;ekonomiska medel. Tillräckliga ekonomiska medel anses vara det belopp under vilket landets&lt;br&gt;medborgare, med hänsyn till deras personliga situation och vid behov situationen för deras&lt;br&gt;familjemedlemmar, kan erhålla socialbidrag. När detta villkor inte kan tillämpas, anses sökandes&lt;br&gt;ekonomiska medel tillräckliga när de överstiger nivån för minimipension från den socialförsäkring&lt;br&gt;som utbetalas av den mottagande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säsongsarbetare har rätt till arbetslöshetsersättning i det senaste anställningslandet oberoende av&lt;br&gt;årstid. De kan vistas där efter det att anställningen har upphört under förutsättning att de uppfyller&lt;br&gt;villkoren i föregående stycke. Om de ställer sig till arbetsmarknadens förfogande i bosättningslandet,&lt;br&gt;erhåller de arbetslöshetsersättning i det landet enligt bestämmelserna i artikel 71 i förordning 1408/71.&lt;br&gt;Gränsarbetare kan ställa sig till arbetsmarknadens förfogande i bosättningslandet eller, om de där har&lt;br&gt;kvar personlig eller yrkesmässig anknytning och därigenom har bättre möjlighet att komma in på&lt;br&gt;arbetsmarknaden i det senaste anställningslandet. De får rätt till arbetslöshetsersättning i det land där&lt;br&gt;de ställer sig till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397 R 1290: Rådets förordning (EG) nr 1290/97 av den 27 juni 1997 (EGT L 176, 4.7.1998,&lt;br&gt;s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av&lt;br&gt;systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen och av förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpningen av&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398 R1223: Rådets förordning (EG) nr 1223/98 av den 4 juni 1998 (EGT L 168,13.6.1998,&lt;br&gt;s. 1) om ändring av förordning (EEG nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av&lt;br&gt;systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398 R1606: Rådets förordning (EG) nr 1606/98 av 29 juni 1998 (EGT L 209,25.7.1998, s. 1)&lt;br&gt;om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av&lt;br&gt;systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpningen av&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/710 för att utvidga den till att omfatta de särskilda systemen för&lt;br&gt;offentligt anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399 R 307: Rådets förordning (EG) nr 307/1999 av den 8 februari 1999 (EGT L 38,&lt;br&gt;12.2.1999, s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen&lt;br&gt;för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom&lt;br&gt;gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 1408/71, till att även omfatta studerande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;I detta avtal skall förordningen anpassas på följande sätt:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 95 a är inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 95 b är inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;c&lt;/sup&gt;) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga I avsnitt 1 kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Om en schweizisk institution är behörig institution för att bevilja sjukvårdsförmåner enligt&lt;br&gt;avdelning III kapitel 1 i förordningen, skall följande definitioner gälla enligt artikel 1 a ii&lt;br&gt;i förordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga IL's 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställd: en person som är anställd enligt den schweiziska federala lagen om ålders- och&lt;br&gt;efterlevandeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenföretagare: en person som är egenföretagare enligt den schweiziska federala lagen om ålders-&lt;br&gt;och efterlevandeförsäkring.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga I avsnitt 2 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid fastställande av rätt till vårdförmåner enligt avdelning III kapitel 1 i förordningen avses med&lt;br&gt;&amp;quot;familjemedlem&amp;quot; make eller maka och bam under 18 år samt bam under 25 år som går i skolan,&lt;br&gt;studerar eller går en lärlingsutbildning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt;) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga II avsnitt 1 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Familjebidrag till egenforetagare enligt tillämplig kantonal lagstiftning (Grisons, Luzem och&lt;br&gt;St. Gallen).&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga II avsnitt 2 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bidrag vid barns födelse och bidrag vid adoption enligt kantonal lagstiftning när det gäller&lt;br&gt;familjeförmåner (Freiburg, Geneve, Jura, Luzem, Neuchåtel, Schaffhausen, Schwyz, Solothum,&lt;br&gt;Uri, Valais, Vaud).”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga II avsnitt 2 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ingen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga n/s 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga II a skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tilläggsförmåner (den federala lagen om tilläggsförmåner av den 19 mars 1965) och liknande&lt;br&gt;förmåner som föreskrivs i kantonal lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Pension i särskilt svåra fall (cas pénibles) från invaliditetsförsäkringen (artikeL28.1 a i den&lt;br&gt;federala lagen om invaliditetsförsäkring av den 19 juni 1959 i den ändrade versionen av&lt;br&gt;den 7 oktober 1994).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Icke-avgiftsfinansierade blandade förmåner vid arbetslöshet enligt kantonal lagstiftning.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga III del A skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Tyskland~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller konventionen om social trygghet av den 25 februari 1964 ändrad genom&lt;br&gt;tilläggskonventionema nr 1 av den 9 september 1975 och nr 2 av den 2 mars 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;artikel 4.2 , när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer bosatta i&lt;br&gt;tredje land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;punkt 9 b stycke 1 punkterna 2-4 i slutprotokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;punkt 9 e stycke 1 b meningarna 1,2 och 4 i slutprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller avtalet om arbetslöshetsförsäkring av den 20 oktober 1982, ändrat genom&lt;br&gt;tilläggsprotokollet av den 22 december 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;artikel 7.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;artikel 8.5. Tyskland (kommunen Biisingeri) bidrar med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;storleken på det kantonala bidraget enligt schweizisk lagstiftning till den faktiska&lt;br&gt;kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder för de arbetstagare som omfattas av denna&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Österrike-Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 15 november 1967, ändrad genom&lt;br&gt;tilläggskonventionema nr 1 av den 17 maj 1973, nr 2 av den 30 november 1977, nr 3 av&lt;br&gt;den 14 december 1987 och nr 4 av den 11 december 1996 när det gäller utbetalning av&lt;br&gt;kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Belgien~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 3.1 i konventionen om social trygghet av den 24 september 1975 när det gäller&lt;br&gt;utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Punkt 4 i slutprotokollet för denna konvention när det gäller utbetalning av kontantförmåner&lt;br&gt;till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Danmark~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6 i konventionen om social trygghet av den 5 januari 1983, ändrad genom&lt;br&gt;tilläggskonventionema nr 1 av den 18 september 1985 och nr 2 av den 11 april 1996, när det gäller&lt;br&gt;utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Spanien~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 2 i konventionen om social trygghet av den 13 oktober 1969, ändrad genom&lt;br&gt;tilläggskonventionen av den 11 juni 1982 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till&lt;br&gt;personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Punkt 17 i slutprotokollet till nämnda konvention. De som är försäkrade enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den spanska försäkringen vid tillämpningen av denna bestämmelse är befriade från anslutning&lt;br&gt;till den schweiziska sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Finland-Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 28 juni 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Frankrike“Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3.1 i konventionen om social trygghet av den 3 juli 1975 när det gäller utbetalning av&lt;br&gt;kontantförmåner till personer bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Grekland-Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 1 juni 1973 när det gäller utbetalning av&lt;br&gt;kontantförmåner till personer bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Italien~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 3 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 14 december 1962,&lt;br&gt;ändrad genom tilläggskonventionen av den 18 december 1963, tilläggskonvention nr 1 av&lt;br&gt;den 4 juli 1969, tilläggsprotokollet av den 25 februari 1974 och tilläggsöverenskommelse nr 2&lt;br&gt;av den 2 april 1980 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer bosatta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 9.1 i nämnda konvention.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Luxemburg~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4.2 i konventionen om social trygghet av den 3 juni 1967 ändrad genom den&lt;br&gt;tilläggskonventionen av den 26 mars 1976.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Nederländerna~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 27 maj 1970.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Portugal-Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 11 september 1975 ändrad&lt;br&gt;genom tillägget av den 11 maj 1994, när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer&lt;br&gt;bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förenade kungarikertSchweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3.1 och 3.2 i konventionen om social trygghet av den 21 februari 1968 när det gäller&lt;br&gt;utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Sverige^Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 20 oktober 1978.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) Bilaga III del B skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Tyskland~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller konventionen om social trygghet av den 25 februari 1964, ändrad genom&lt;br&gt;tilläggskonventionema nr 1 av den 9 september 1975 och nr 2 av den 2 mars 1989, artikel 4.2&lt;br&gt;när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller överenskommelsen om arbetslöshetsförsäkringen av den 20 oktober 1982,&lt;br&gt;ändrad genom tilläggsprotokollet av den 22 december 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;artikel 7.1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;artikel 8.5. Tyskland (Busingen) bidrar med ett belopp som motsvarar storleken på det&lt;br&gt;kantonala bidraget enligt schweizisk lagstiftning till den faktiska kostnaden för&lt;br&gt;arbetsmarknadsåtgärder för de arbetstagare som omfattas av denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Österrike&lt;sup&gt;_&lt;/sup&gt;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 15 november 1967 ändrad genom&lt;br&gt;tilläggskonventionema nr 1 av den 17 maj 1973, nr 2 av den 30 november 1977, nr 3&lt;br&gt;av den 14 december 1987 och nr 4 av den 11 december 1996, när det gäller utbetalning av&lt;br&gt;kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Belgien-Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 3.1 i konventionen om social trygghet av den 24 september 1975 när det gäller&lt;br&gt;utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Punkt 4 i slutprotokollet till ovan nämnda konvention när det gäller utbetalning av&lt;br&gt;kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Danmark-Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6 i konventionen om social trygghet av den 5 januari 1983, ändrad genom&lt;br&gt;tilläggskonventionema nr 1 av den 18 september och nr 2 av den 11 april 1996 när det gäller&lt;br&gt;utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Spanien~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 2 i konventionen om social trygghet av den 13 oktober 1969, ändrad genom&lt;br&gt;tilläggskonventionen av den 11 juni 1982 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer&lt;br&gt;som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Punkt 17 i slutprotokollet till nämnda konvention. De som är försäkrade enligt den spanska&lt;br&gt;försäkringen vid tillämpningen av denna bestämmelse är befriade från anslutning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den schweiziska sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Finland~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 28 juni 1985.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Frankrike~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3.1 i konventionen om social trygghet av den 3 juli 1975 när det gäller utbetalning av&lt;br&gt;kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga 11/s 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;GrekIand“Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 i konventionen om social trygghet av den 1 juni 1973 när det gäller utbetalning av&lt;br&gt;kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Italien~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 3 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 14 december 1962,&lt;br&gt;ändrad genom tilläggskonventionen av den 18 december 1963, tilläggsöverenskommelse nr 1&lt;br&gt;av den 4 juli 1969, tilläggsprotokollet av den 25 februari 1974 och tilläggsöverenskommelse&lt;br&gt;nr 2 av den 2 april 1980, när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är&lt;br&gt;bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 9.1 i nämnda konvention.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Luxemburg~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4.2 i konventionen om social trygghet av den 3 juni 1967, ändrad&lt;br&gt;genom tilläggskonventionen av den 26 mars 1976.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Neder län der n a~S ch weiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 27 maj 1970.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Portugat~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3 andra meningen i konventionen om social trygghet av den 11 september 1975, ändrad&lt;br&gt;genom tillägg av den 11 maj 1994 när det gäller utbetalning av kontantförmåner till personer som är&lt;br&gt;bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förenade kungariket~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3.1 och 3.2 i konventionen om social trygghet av den 21 februari 1968 när det gäller&lt;br&gt;utbetalning av kontantförmåner till personer som är bosatta i ett tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Sverige~Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.2 i konventionen om social trygghet av den 20 oktober 1978.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga IV- del A skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ingen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga IV- del B skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ingen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) &amp;nbsp;Bilaga IV- del C skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Alla ansökningar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension inom det allmänna systemet&lt;br&gt;samt om ålderspension inom det foretagsbaserade systemet.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga IV- del D2 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Efterlevande- och invaliditetspensioner enligt den federala lagen om det foretagsbaserade systemet&lt;br&gt;för ålders-, efterlevande- och invaliditetspension av den 25 juni 1982.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga H/s 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) Bilaga VI skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Artikel 2 i den federala lagen om ålders- och efterlevandeförsäkring samt artikel 1 i den&lt;br&gt;federala lagen om invaliditetsförsäkring, som avser frivillig försäkring inom dessa&lt;br&gt;försäkringsgrenar för schweiziska medborgare som är bosatta i en stat som inte omfattas av&lt;br&gt;detta avtal, skall tillämpas på personer bosatta utanför Schweiz, som är medborgare i de andra&lt;br&gt;stater som omfattas av avtalet samt på flyktingar och statslösa som är bosatta i dessa stater, då&lt;br&gt;dessa personer anmäler sig till den frivilliga försäkringen senast ett år efter den dag då de&lt;br&gt;upphörde att vara försäkrade inom den schweiziska ålders-, efterlevande- och&lt;br&gt;invaliditetsförsäkringen efter en försäkringsperiod på minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer som upphör att vara försäkrade inom systemet för ålders-, efterlevande- och&lt;br&gt;invaliditetsförsäkring efter en oavbruten försäkringsperiod på minst fem år, har rätt att&lt;br&gt;fortsätta försäkringen med arbetsgivarens samtycke, om de är anställda i en stat som inte&lt;br&gt;omfattas av detta avtal av en arbetsgivare i Schweiz och om de ansöker om detta inom sex&lt;br&gt;månader efter den dag då de upphörde att vara försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Obligatorisk försäkring i den schweiziska sjukförsäkringen och möjligheter till undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Följande personer är obligatoriskt försäkrade i den schweiziska sjukförsäkringen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer som omfattas av schweizisk lagstiftning enligt avdelning II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer för vilka Schweiz är behörig stat när det gäller sjukförsäkring enligt&lt;br&gt;artiklarna 28, 28 a eller 29 i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;Personer som uppbär arbetslöshetsersättning från den schweiziska försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;Personer som är familjemedlemmar till dessa personer eller en arbetstagare som är&lt;br&gt;bosatt i Schweiz och som är försäkrad i den schweiziska sjukförsäkringen, när&lt;br&gt;dessa familjemedlemmar inte är bosatta i något av följande länder: Danmark,&lt;br&gt;Spanien, Portugal, Sverige eller Förenade kungariket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) De personer som nämns under a kan genom ansökan undantas från den obligatoriska&lt;br&gt;försäkringen om de är bosatta i ett av följande länder och kan styrka att de där har ett&lt;br&gt;skydd i händelse av sjukdom: Tyskland, Österrike, Finland och Italien, samt, i de fall&lt;br&gt;som avses under a i iii, Portugal. Denna ansökan skall lämnas in inom tre månader efter&lt;br&gt;det att skyldighet att försäkra sig i Schweiz har uppkommit. Om ansökan lämnas in efter&lt;br&gt;denna tidsfrist, gäller försäkringen från och med anslutningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De personer som är bosatta i Tyskland, Österrike, Belgien eller i Nederländerna men som är&lt;br&gt;försäkrade i Schweiz för sjukvård omfattas vid vistelse i Schweiz av artikel 20, första och&lt;br&gt;andra meningen i förordningen. I dessa fall kan den schweiziske försäkringsgivaren stå för&lt;br&gt;alla fakturerade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Med tillämpning av artiklarna 22,22a, 22b, 22c, 25 och 31 i förordningen står&lt;br&gt;den schweiziske försäkringsgivaren för alla fakturerade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Återbetalning av de sjukförsäkringsförmåner som betalats ut av institutionen på&lt;br&gt;bosättningsorten till de personer som avses i punkt 4 sker i enlighet med artikel 93&lt;br&gt;i förordning (EEG) nr 574/72.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De sjukförsäkringsperioder som fullgjorts i en annan stat som omfattas av avtalet beaktas för&lt;br&gt;att minska eller öka en eventuell reserv i sjukförsäkringen vid moderskapsledighet eller&lt;br&gt;sjukdom när en person försäkrar sig hos en schweizisk försäkringsgivare inom tre månader&lt;br&gt;efter det att han utträtt ur den utländska försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla arbetstagare och egenföretagare som inte längre omfattas av den schweiziska&lt;br&gt;lagstiftningen om invaliditetsförsäkringar vid tillämpningen av avdelning III kapitel 3&lt;br&gt;i förordningen omfattas av denna försäkring när det gäller beviljande av allmän&lt;br&gt;invaliditetspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i ett år efter det att de slutade arbeta innan invaliditeten uppkom, om de har tvingats&lt;br&gt;upphöra med sin förvärvsverksamhet i Schweiz till följd av olycksfall eller sjukdom och&lt;br&gt;om invaliditeten konstaterades i Schweiz. Vidare skall de fortsätta att betala avgifter till&lt;br&gt;ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkringen som om de var bosatta i Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga n/s 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;under den period som de får rehabilitering enligt invaliditetsförsäkringen efter det att de&lt;br&gt;har upphört med sin förvärvsverksamhet. Under denna period skall de fortsätta att betala&lt;br&gt;avgifter till ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;i de fall punkterna a och b inte är tillämpliga och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om de är försäkrade enligt lagstiftningen om ålders-, efterlevande- eller&lt;br&gt;invaliditetsförsäkring i en annan stat som omfattas av avtalet vid den tidpunkt då&lt;br&gt;försäkringsfallet inträffar enligt den schweiziska lagstiftningen om&lt;br&gt;invaliditetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;om de har rätt till en pension från invaliditets- eller åldersförsäkringen i en annan&lt;br&gt;stat som omfattas av avtalet eller om de uppbär en sådan pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;om de är arbetsoförmögna enligt lagstiftningen i en annan stat som omfattas av&lt;br&gt;avtalet och har rätt till kontantförmåner från sjuk- och olycksfallsförsäkringen i&lt;br&gt;denna stat eller om de far en sådan förmån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;om de på grund av arbetslöshet har rätt till kontantförmåner från&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen i en annan stat som omfattas av avtalet eller om de får&lt;br&gt;en sådan förmån eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;&amp;nbsp;om de arbetar i Schweiz som gränsarbetare och under de senaste tre åren efter det&lt;br&gt;att försäkringsfallet inträffade enligt schweizisk lagstiftning har betalat avgifter&lt;br&gt;enligt denna lagstiftning i minst tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Punkt 8a tillämpas på motsvarande sätt vid beviljandet av rehabiliteringsåtgärder från den&lt;br&gt;schweiziska invaliditetsförsäkringen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P) Bilaga VII skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Verksamhet som egenföretagare i Schweiz eller anställning i ett annat land som omfattas av detta&lt;br&gt;avtal.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga n/s 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;372 R 0574: Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdaterad genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397 R118: Rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 (EGT L 28,&lt;br&gt;30.1.1997, s.l) om ändring och uppdatering av förordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras&lt;br&gt;familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen samt av förordning (EEG) nr 574/72 om&lt;br&gt;tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397 R1290: Rådets förordning (EG) nr 1290/97 av den 27 juni 1997 (EGT L 176,4.7.1998,&lt;br&gt;s.l) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom&lt;br&gt;gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398 R 1223&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt; Rådets förordning (EG) nr 1223/98 av den 4 juni 1998 (EGT L 168,13.6.1998&lt;br&gt;s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom&lt;br&gt;gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398 R 1606: Rådets förordning (EG) nr 1606/98 av 29 juni 1998 (EGT L 209, 25.7.1998 s.l)&lt;br&gt;om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av&lt;br&gt;systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/710 för att utvidga den till att omfatta de särskilda systemen för offentligt&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399 R 307: Rådets förordning (EG) nr 307/1999 av den 8 februari 1999 (EGT nr L 38,&lt;br&gt;12.2.1999 s. 1) om ändring av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen&lt;br&gt;för social trygghet när anställda, egenforetagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom&lt;br&gt;gemenskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 1408/71, till att även omfatta studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;I detta avtal skall förordningen anpassas på följande sätt:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bundesamt fur Sozialversicherung, Bern _ Office fédéral des assurances sociales, Beme _&lt;br&gt;Ufficio federale delle assicurazioni sociali, Bema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bundesamt fur Wirtschaft und Arbeit, Bern _ Office fédéral du développement économique et&lt;br&gt;de 1’emploi, Beme _ Ufficio federale dello sviluppo economico e del lavoro, Bema.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjukdom och moderskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer som är bosatta i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Versicherer - Assureur - Assicuratorer enligt den federala lagen om sjukförsäkring där&lt;br&gt;den berörde personen är försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer som inte är bosatta i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Versicherer - Assureur - Assicuratorer enligt den federala lagen om sjukförsäkring,&lt;br&gt;vars territoriella räckvidd inte bara omfattar en del av Schweiz och hos vilken den&lt;br&gt;berörde är försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Invaliditet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Invaliditetsförsäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer som är bosatta i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV-Stelle - Office Al - Ufficio Al i bosättningskantonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer som inte är bosatta i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV-Stelle för Versicherte im Ausland, Genf- Office Al pour les assurés å&lt;br&gt;1’étranger, Geneve - Ufficio Al per gli assicurati alFestero, Ginevra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Foretagsbaserade system:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionskassa till vilken den senaste arbetsgivaren är ansluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålderdom och dödsfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålders- och efterlevandeförsäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer som är bosatta i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ausgleichkasse - Caisse de compensation -Cassa di compensazione till vilken&lt;br&gt;avgifter har betalats in i sista hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personer som inte är bosatta i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genéve -&lt;br&gt;Cassa svizzera di compensazione, Ginevra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagsbaserade system:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionskassa till vilken den senaste arbetsgivaren är ansluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetstagare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olycksfallsförsäkringsorgan hos vilket arbetsgivaren är försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Egenföretagare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olycksfallsförsäkringsorgan hos vilket den berörde är frivilligt försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid hel arbetslöshet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetslöshetskassa som arbetstagaren har valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid deltidsarbetslöshet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetslöshetskassa som arbetsgivaren har valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Familjeförmåner:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Federalt system:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetstagare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kantonale Ausgleichkasse - Caisse cantonale de compensation - Cassa di&lt;br&gt;compensazione till vilken arbetsgivaren är ansluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Egenföretagare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kantonale Ausgleichkasse - Caisse cantonale de compensation - Cassa di&lt;br&gt;compensazione i bosättningskantonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kantonala system:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetstagare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familienausgleichkasse - Caisse de compensation familiale - Cassa di&lt;br&gt;compensazione familiale till vilken arbetsgivaren är ansluten, eller arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Egenföretagare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institution som väljs av kantonen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;c&lt;/sup&gt;) Bilaga 3 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Sjukdom och moderskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemeinsame Einrichtung KVG, Solothum _ Institution commune LaMal, Soleure _&lt;br&gt;Istituzione commune LaMal, Soletta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Invaliditet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Invaliditetsförsäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische ausgleichkasse, Genf- Caisse suisse de compensation, Genéve - Cassa&lt;br&gt;svizzeera di compensazione, Ginevra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Företägsbaserade system:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sicherheitsfonds _ Fonds de garantie _ Fondo di garanzia LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålderdom och dödsfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålders- och efterlevandeförsäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genéve - Cassa&lt;br&gt;svizzeera di compensazione, Ginevra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Foretagsbaserade system:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sicherheitsfonds _ Fonds de garantie _ Fondo di garanzia LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Unfallversicherungsanstalt, Luzem - Caisse nationale suisse d’assurance en&lt;br&gt;cas d’accidents, Luceme - Cassa nazionale svizzera di assicurazione contro gli incidenti,&lt;br&gt;Lucema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslöshet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid hel arbetslöshet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetslöshetskassa som arbetstagaren har valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid deltidsarbetslöshet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetslöshetskassa som arbetsgivaren har valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Familjeförmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den institution som väljs av bosättnings- eller vistelsekantonen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Bilaga 4 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjukdom och moderskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemeinsame EinrichtungKVG, Solothum _ Institution commune LaMal, Soleure _&lt;br&gt;Istituzione commune LaMal, Soletta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Invaliditet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Invaliditetsförsäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genéve - Cassa&lt;br&gt;svizzera di compensazione, Ginevra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Foretagsbaserade system:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sicherheitsfonds _ Fonds de garantie _ Fondo di garanzia LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålderdom och dödsfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålders- och efterlevandeförsäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Ausgleichkasse, Genf- Caisse suisse de compensation, Genéve - Cassa&lt;br&gt;svizzera di compensazione, Ginevra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Foretagsbaserade system:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sicherheitsfonds _ Fonds de garantie _ Fondo di garanzia LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Unfallversicherungsanstalt, Luzem - Caisse nationale suisse d’assurance en&lt;br&gt;cas d’accidents, Luceme - Cassa nazionale svizzera di assicurazione contro gli incidenti,&lt;br&gt;Lucema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bundesamt för Wirtschaft und Arbeit, Bern _ Office fédéral du développement économique&lt;br&gt;et de 1'emploi, Beme _ Ufficio federale dello sviluppo economico e del lavoro, Bema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Familjeförmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bundesamt filr Sozialversicherung, Bern - Office fédéral des assurances sociales, Beme -&lt;br&gt;Ufficio federale delle assicurazioni sociali, Bema.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt;) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ingen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Direkt utbetalning.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Nationalbank, Ziirich _ Banque nationale suisse, Zurich _ Banca nazionale&lt;br&gt;svizzera, Zurigo.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ingen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga IVs 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 9 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den årliga genomsnittskostnaden för vårdförmåner beräknas med beaktande av de förmåner som&lt;br&gt;beviljats av försäkringsgivarna i enlighet med den federala lagen om sjukförsäkring.”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 10 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpningen av artikel 11.1 i tillämpningsförordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller artikel 14.1 och artikel 14b. 1 i förordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ausgleichkasse der Alters-, Hinterlassenen- und Invalidenversicherung - Caisse de&lt;br&gt;compensation de 1’assurance-vieillesse, survivants et invalidité - Cassa di&lt;br&gt;compensazione delFassicurazione vecchiaia, superstiti e invaliditä.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller artikel 17:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bundesamt fur Sozialversicherung, Bem - Office fédéral des assurances sociales, Beme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ufficio federale delle assicurazioni sociali, Bema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpningen av artikel 1 la.l i tillämpningsförordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller artikel 14b.l och artikel 14c.2 i förordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ausgleichkasse der Alters-, Hinterlassenen- und Invalidenversicherung - Caisse de&lt;br&gt;compensation de l’assurance-vieillesse, survivants et invalidité - Cassa di&lt;br&gt;compensazione delFassicurazione vecchiaia, superstiti e invaliditå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller artikel 17 i förordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bundesamt fur Sozialversicherung, Bem - Office fédéral des assurances sociales, Beme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ufficio federale delle assicurazioni sociali, Bema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpningen av artikel 12a i tillämpningsförordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ausgleichkasse der Alters-, Hinterlassenen- und Invalidenversicherung - Caisse&lt;br&gt;de compensation de rassurance-vieillesse, survivants et invalidité - Cassa di compensazione&lt;br&gt;dell’assicurazione vecchiaia, superstiti e invaliditå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpningen av artikel 13.2 och 13.3 och artikel 14.1 och 14.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tillämpningsförordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eidgenössische Ausgleichkasse, Bem - Office fédéral des assurances sociales, Beme -&lt;br&gt;Ufficio federale delle assicurazioni sociali, Bema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpningen av artikel 38.1, artikel 70.1, artikel 82.2 och artikel 86.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tillämpningsförordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemeindeverwaltung - Administration communale - Amministrazione communale på&lt;br&gt;bosättningsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpningen av artikel 80.2 och artikel 81 i tillämpningsförordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bundesamt ftlr Wirtschaft und Arbeit, Bem _ Office fédéral du développement économique et&lt;br&gt;de 1'emploi, Beme _ Ufficio federale dello sviluppo economico e del lavoro, Bema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid tillämpningen av artikel 102.2 i tillämpningsförordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller artikel 36 i förordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemeinsame Einrichtung KVG, Solothum _ Institution commune LaMal, Soleure _&lt;br&gt;Istituzione commune LaMal, Soletta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller artikel 63 i förordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Unfallsversicherungsanstalt, Luzem - Caisse nationale suisse&lt;br&gt;d’assurance en cas d’accidents, Luceme - Casse nazionale svizzera di assicurazione&lt;br&gt;contro gli incidenti, Lucema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) När det gäller artikel 70 i förordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bundesamt fiir Wirtschaft und Arbeit, Bem _ Office fédéral du développement&lt;br&gt;économique et de 1'emploi, Beme _ Ufficio federale dello sviluppo economico e del&lt;br&gt;lavoro, Bema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Vid tillämpningen av artikel 113.2 i tillämpningsförordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller artikel 20.1 i tillämpningsförordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemeinsame Einrichtung KVG, Solothum _ Institution commune LaMal, Soleure _&lt;br&gt;Istituzione commune LaMal, Soletta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;När det gäller artikel 62.1 i tillämpningsförordningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Unfallsversicherungsanstalt, Luzem - Caisse nationale suisse&lt;br&gt;d’assurance en cas d’accidents, Luceme - Casse nazionale svizzera di assicurazione&lt;br&gt;contro gli incidenti, Lucema.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) Bilaga 11 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;398 L 49: Rådets direktiv 98/49 EG av den 29 juni 1998 (EGT L 209,25.7.1998, s.46) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydd av kompletterande pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare som flyttar&lt;br&gt;inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;AVSNITT B: RÄTTSAKTER SOM DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA SKALL&lt;br&gt;BEAKTA&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;373 Y 0919(02): Beslut nr 74 av den 22 februari 1973 om beviljande av vårdförmåner vid&lt;br&gt;tillfällig vistelse med tillämpning av artikel 22.1 a i i förordning (EEG) nr 1408/71 och&lt;br&gt;artikel 21 i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 75, 19.9.1973, s. 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;373 Y 0919(03): Beslut nr 75 av den 22 februari 1973 om behandling av ansökningar om&lt;br&gt;omprövning enligt artikel 94.5 i förordning (EEG) nr 1408/71 som har lämnats in av personer&lt;br&gt;med invaliditetspension (EGT C 75, 19.9.1973, s. 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;373 Y 0919(06): Beslut nr 78 av den 22 februari 1973 om tolkningen av artikel 7.1 a&lt;br&gt;i förordning (EEG) nr 574/72 om förfarandet vid tillämpning av bestämmelserna om&lt;br&gt;minskning eller innehållande av förmåner (EGT C 75, 19.9.1973, s. 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;373 Y 0919(07): Beslut nr 79 av den 22 februari 1973 om tolkningen av artikel 48.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förordning (EEG) nr 1408/71 om sammanläggning av försäkringsperioder och&lt;br&gt;sammanläggning av perioder som behandlas som sådana vid sjukdom, ålderdom och dödsfall&lt;br&gt;(EGT C 75, 19.9.1973, s. 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;373 Y 0919(09): Beslut nr 81 av den 22 februari 1973 om sammanläggning av&lt;br&gt;försäkringsperioder som fullgjorts inom ett visst yrke enligt artikel 45.2 i förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 (EGT C 75, 19.9.1973, s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;373 Y 0919(11): Beslut nr 83 av den 22 februari 1973 om tolkningen av artikel 68.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förordning (EEG) nr 1408/71 och artikel 82 i förordning (EEG) nr 574/72 om ökning av&lt;br&gt;förmåner vid arbetslöshet för beroende familjemedlemmar (EGT C 75,19.9.1973, s. 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;373 Y 0919(13): Beslut nr 85 av den 22 februari 1973 om tolkningen av artikel 57.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förordning (EEG) nr 1408/71 och artikel 67.3 i förordning (EEG) nr 574/72 om fastställande&lt;br&gt;av tillämplig lagstiftning och behörig institution för beviljande av förmåner vid&lt;br&gt;arbetssjukdomar (EGT C 75,19.9.1973, s. 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;373 Y 1113(02): Beslut nr 86 av den 24 september 1973 om arbetsordning for och&lt;br&gt;sammansättning av Revisionskommittén vid Administrativa kommissionen för social trygghet&lt;br&gt;för migrerande arbetare (EGT C 96,13.11.1973, s. 2) ändrat genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395 D 0512: Beslut nr 159 av den 3 oktober 1995 (EGT L 294, 8.12.1995, s. 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;374 Y 0720(06): Beslut nr 89 av den 20 mars 1973 om tolkningen av artikel 16.1 och 2&lt;br&gt;i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om personer som är anställda på ambassader och&lt;br&gt;konsulat (EGT nr C 86 20.7.1974, s. 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 374 y 0720(07): Beslut nr 91 av den 12 juli 1973 om tolkningen av artikel 46.3 i rådets&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71 om fastställande av förmåner som skall utges enligt punkt 1&lt;br&gt;i denna artikel (EGT C 86,20.7.1974, s. 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 374 Y 0823(04): Beslut nr 95 av den 24 januari 1974 om tolkningen av artikel 46.2 i&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71 om proportionell beräkning av pensioner (EGT C 99, 23.8.1974,&lt;br&gt;s. 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 374 y 1017(03): Beslut nr 96 av den 15 mars 1974 om omräkning av rätt till förmåner vid&lt;br&gt;tillämpning av artikel 49.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 126,17.10.1974,&lt;br&gt;s. 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.13 375 y 0705(02): Beslut nr 99 av den 13 mars 1975 om tolkningen av artikel 107.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förordning (EEG) nr 574/72 när det gäller att räkna om gällande förmåner (EGT C 150,&lt;br&gt;5.7.1975, s.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.14 375 y 0705(03): Beslut nr 100 av den 23 januari 1975 om återbetalning av kontantförmåner&lt;br&gt;som har utretts av institutionen på vistelse- eller bosättningsorten för den behöriga&lt;br&gt;institutionens räkning och om hur denna utbetalning skall ske (EGT C 150, 5.7.1975, s. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.15 37g y 0526(03): Beslut nr 105 av den 19 december 1975 om tillämpning av artikel 50&lt;br&gt;i förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 117, 26.5.1976, s. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.16 378 y 0530(02): Beslut nr 109 av den 18 november 1977 om ändring av beslut nr 92 av&lt;br&gt;den 22 november 1973 om begreppet kontantförmåner inom sjuk- och&lt;br&gt;moderskapsförsäkringen i artikel 19.1 och 19.2, artikel 22, artikel 25.1, 25.3 och 25.4,&lt;br&gt;artikel 26, artikel 28.1, artikel 28 a, artikel 29 och artikel 31 i rådets förordning (EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 1408/71 och fastställande av de belopp som skall återbetalas enligt artiklarna 93, 94 och 95&lt;br&gt;i rådets förordning (EEG) nr 574/72 samt de förskott som skall utbetalas med tillämpning av&lt;br&gt;artikel 102.4 i samma förordning (EGT C 125,30.5.1978, s. 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.17 383 y 0115: Beslut nr 115 av den 15 december 1982 om beviljande av protes, hjälpmedel&lt;br&gt;eller andra kontantförmåner av stor vikt som avses i artikel 24.2 i rådets förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 (EGT C 193, 20.7.1983, s. 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;418 383 Y 0117: Beslut nr 117 av den 7 juli 1982 om tillämpningen av artikel 50.1 a i rådets&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 (EGT C 238, 7.9.1983, s. 3), ändrad genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 94 N: Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och&lt;br&gt;Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen&lt;br&gt;och om anpassning av fördragen (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, ändrat genom EGT L 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.1995, s.l).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall beslutet anpassas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i artikel 2 skall kompletteras med följande:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Ausgleichskasse, Genf _ Caisse suisse de compensation, Genéve _ Cassa&lt;br&gt;svizzera di compensazione, Ginevra.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-19 383 Y 1112(02): Beslut nr 118 av den 20 april 1983 om tillämpningen av artikel 50.1 b i&lt;br&gt;rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 (EGT C 306, 12.11.1983, s. 2),&lt;br&gt;ändrat genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 94 N; Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket&lt;br&gt;Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om&lt;br&gt;anpassning av fördragen (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, ändrad genom EGT L 1, 1.1.1995,&lt;br&gt;s.l).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall beslutet anpassas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 i artikel 2 skall kompletteras med följande:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Ausgleichskasse, Genf _ Caisse suisse de compensation, Genéve _ Cassa&lt;br&gt;svizzera di compensazione, Ginevra.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-20 383 Y 1102 (03): Beslut nr 119 av den 24 februari 1983 om tolkningen av artikel 76 och&lt;br&gt;artikel 79.3 i förordning (EEG) nr 1408/71 samt artikel 10.1 i förordning (EEG) nr 574/72 om&lt;br&gt;sammanträffande av familjeförmåner och familjebidrag (EGT C 295,2.11.1983, s. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.21 383 y 0121: Beslut nr 121 av den 21 april 1983 om tolkningen av artikel 17.7 i förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 574/72 om proteser, hjälpmedel och andra vårdförmåner av stor vikt (EGT C 193,&lt;br&gt;20.7.1983, s. 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.22 386 y 0126: Beslut nr 126 av den 17 oktober 1985 om tillämpningen av artiklarna 14.1 a,&lt;br&gt;14a.l a och 14b.l och 2 i förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 141, 76.1986, s. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.23 387 d XXX: Beslut nr 132 av den 23 april 1987 om tolkningen av artikel 40.3 a ii i rådets&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 (EGT C 271, 9.10.1987, s. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.24 387 o 284: Beslut nr 133 av den 2 juli 1987 om tillämpningen av artikel 17.7 och artikel 60.6&lt;br&gt;i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 284,22.10.1987, s. 3, och EGT C 64, 9.3.1988, s.13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.25 388 D XXX: Beslut nr 134 av den 1 juli 1987 om tolkningen av artikel 45.2 i förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 om sammanläggning av försäkringsperioder som fullgjorts inom ett yrke&lt;br&gt;som omfattas av ett särskilt system i en eller flera medlemsstater (EGT C 64, 9.3.1988, s. 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.26 388 D XXX: Beslut nr 135 av den 1 juli 1987 om beviljande av de vårdförmåner som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 17.7 och i artikel 60.6 i förordning (EEG) nr 574/72 och begreppen&lt;br&gt;brådskande fall enligt artikel 20 i förordning (EEG) nr 1408/71 och mycket brådskande fall&lt;br&gt;enligt artikel 17.7 och artikel 60.6 i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 281, 9.3.1988, s. 7),&lt;br&gt;ändrat genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 94 N; Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och&lt;br&gt;Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen&lt;br&gt;och om anpassning av fördragen (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, ändrad genom EGT L 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.1995, s.l).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall beslutet anpassas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2.2 skall kompletteras med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;800 schweiziska francs för den schweiziska bosättningsinstitutionen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.27 388 d §4. Beslut nr 136 av den 1 juli 1987 om tolkningen av artikel 45.1, 45.2 och 45.3 i&lt;br&gt;rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om beaktande av fullgjorda försäkringsperioder enligt&lt;br&gt;andra medlemsstaters lagstiftning för att erhålla, bibehålla eller återfå rätt till förmåner&lt;br&gt;(EGT C 64, 9.3.1988, s.7), ändrad genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 94 N; Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och&lt;br&gt;Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen&lt;br&gt;och om anpassning av fördragen (EGT C 241,29.8.1994, s. 21, ändrad genom EGT L 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.1995, s.l).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall beslutet anpassas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.28 389 D 606: Beslut nr 137 av den 15 december 1988 om tillämpningen av artikel 15.3&lt;br&gt;i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 140, 6.6.1989, s. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.29 389 o XXX: Beslut nr 138 av den 17 februari 1989 om tolkningen av artikel 22.1 c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om organtransplantation eller andra kirurgiska ingrepp,&lt;br&gt;som kräver test av biologiska prover, medan den berörda personen inte befinner sig i den&lt;br&gt;medlemsstat där testema utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.30 390 d XXXX: Beslut nr 139 av den 30 juni 1989 om vilket datum som skall beaktas vid&lt;br&gt;fastställande av kurser för sådan omräkning som avses i artikel 107 i förordning (EEG)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nr 574/72 och som skall tillämpas vid beräkningen av vissa förmåner och avgifter (EGT C 94,&lt;br&gt;12.4.1990, s. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.31 390 D XXX: Beslut nr 140 av den 17 oktober 1989 om den omräkningskurs som skall&lt;br&gt;tillämpas av institutionen på bosättningsorten för en heltidsarbetslös gränsarbetares senaste&lt;br&gt;löneinkomst som har erhållits i den behöriga staten (EGT C 94, 12.4.1990, s. 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.32 390 d XXX: Beslut nr 141 av den 17 oktober 1989 om ändring av beslut nr 127 av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 17 oktober 1985 om sammanställningen av de listor som föreskrivs i artikel 94.4 och 95.4&lt;br&gt;i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT C 94, 12.4. 1990, s. 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.33 39Q d XXX: Beslut nr 142 av den 13 februari 1990 om tillämpningen av artiklarna 73, 74&lt;br&gt;och 75 i förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 80, 30.3.1990, s. 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall beslutet anpassas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Punkt 1 är inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Punkt 3 är inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.34 39i 0 140: Beslut nr 144 av den 9 april 1990 om de nödvändiga standardblanketterma för&lt;br&gt;tillämpningen av rådets förordningar (EEG) nr 1408/ 71 och (EEG) nr 574/72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(E 401_E 410 F) (EGT L 71, 18.3.1991, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.35 39i d 425: Beslut nr 147 av den 11 oktober 1990 om tillämpningen av artikel 76 i förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 (EGT L 235, 23.8.1991, s. 21) ändrad genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395 D 2353: Beslut nr 155 av den 6 juli 1994 (E 401 till 411) (EGT L 209, 5.9.1995, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.36 393 0 22: Beslut nr 148 av den 25 juni 1992 om användandet av intyget om tillämplig&lt;br&gt;lagstiftning (blankett E 101) vid utlandsplaceringar som inte varar längre än tre månader&lt;br&gt;(EGT L 22, 30.1.1993, s. 124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.37 393 y 825: Beslut nr 150 av den 26 juni 1992 om tillämpning av artikel 77, artikel 78 och&lt;br&gt;artikel 79.3 i förordning (EEG) nr 1408/71och artikel 10.1 b ii i förordning (EEG) nr 574/72&lt;br&gt;(EGT C 229, 25.8.1993, s. 5), ändrat genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 94 fl. Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och&lt;br&gt;Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen&lt;br&gt;och om anpassning av fördragen (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21, ändrad genom EGT L 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.1995, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall beslutet anpassas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande text skall läggas till:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genéve- Cassa&lt;br&gt;svizzera di compensazione, Ginevra.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.38 394 d 602: Beslut nr 151 av den 22 april 1993 om tillämpningen av artikel 10 a i förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 och artikel 2 i förordning (EEG) nr 1247/92 (EGT L 244,19.9.1994, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall beslutet anpassas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Invaliditet, ålderdom och dödsfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Invaliditetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweizerische Ausgleichkasse, Genf - Caisse suisse de compensation, Genéve- Cassa&lt;br&gt;svizzera di compensazione, Ginevra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagsbaserat system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sicherheitsfonds _ Fonds de garantie _ Fondo di garanzia LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bundesamt för Wirtschaft und Arbeit, Bem _ Office fédéral du développement&lt;br&gt;économique et de 1'emploi, Beme _ Ufficio federale dello sviluppo econrmico e del&lt;br&gt;lavoro, Bema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Familjeförmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bundesamt för Sozialversicherung, Bem - Office fédéral des assurances sociales, Beme&lt;br&gt;- Ufficio federale dell’assicurazioni sociali, Bema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.39 394 o 604&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt; Beslut nr 153 av den 7 oktober 1993 om de nödvändiga standardblankettema för&lt;br&gt;tillämpning av förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 (E 001, E 103_E 127)&lt;br&gt;(EGT L 244, 19.9.1994, s. 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.40 394 o 605; Beslut nr 154 av den 8 februari 1994 om de nödvändiga standardblankettema för&lt;br&gt;tillämpning av rådets förordningar (EEG) nr 1408/71och (EEG) nr 574/721 (E 301, E 302,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 303) (EGT L 244, 19.9.1994, s.123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-41 395 d 353. Beslut nr 155 av den 6 juli 1994 om de nödvändiga standardblankettema för&lt;br&gt;tillämpning av rådets förordningar (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 (E 401_E 411)&lt;br&gt;(EGT L 244, 5.9.1995, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.42 395 d 0419&lt;sub&gt;;&lt;/sub&gt; Beslut nr 156 av den 7 april 1995 om prioriteringsregler avseende rätt till&lt;br&gt;sjuk- och moderskapsförsäkring (EGT L 249, 17.10.1995, s. 41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.43 396 d 732: Beslut nr 158 av den 27 november 1995 om de nödvändiga standardblankettema&lt;br&gt;för tillämpning av rådet förordningar (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 i (E 201 F. 215)&lt;br&gt;(EGT L 336, 27.12.1996, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.44 395 d 5i2: Beslut nr 159 av den 3 oktober 1995 om ändring av beslut nr 86 av den 24&lt;br&gt;september 1973 om arbetsordningen för och sammansättningen av Revisionskommittén vid&lt;br&gt;Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare (EGT L 294,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12.1995, s.38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.45 396 d 173; Beslut nr 160 av den 28 november 1995 om tillämpningsområdet för&lt;br&gt;artikel 71.1 b ii i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 beträffande rätten till förmåner vid&lt;br&gt;arbetslöshet för andra arbetstagare än gränsarbetare vilka under sin senaste anställning var&lt;br&gt;bosatta inom en annan medlemsstats territorium än den behöriga statens (EGT C 49,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.2.1996, s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.46 396 D 249: Beslut nr 161 av den 15 februari 1996 om återbetalning av vårdkostnader av&lt;br&gt;behörig institution i en medlemsstat vid vistelse i en annan medlemsstat enligt det förfarande&lt;br&gt;som föreskrivs i artikel 34.4 i förordning (EEG) nr 574/72 (EGT L 83, 2.4.1996, s. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-47 396 D 554: Beslut nr 162 av den 31 maj 1996 om tolkningen av artikel 14.1 och artikel 14b. 1&lt;br&gt;i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämplig lagstiftning beträffande arbetstagare som&lt;br&gt;sänds till annan medlemsstat (EGT L 241, 21.9.1996, s. 28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.48 396 D 555: Beslut nr 163 av den 31 maj 1996 om tolkningen av artikel 22.1 a i förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 om personer som genomgår dialys- eller syrgasbehandling (EGT L 241,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.9.1996, s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.49 397 Q 533. Beslut nr 164 av den 27 november 1996 om de standardblanketter som behövs vid&lt;br&gt;tillämpningen av förordningarna (EEG) nr 1408/ 71 och (EEG) nr 574/72 (E 101 och E 102)&lt;br&gt;(EGT L 216, 8.8.1997, s.85).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.50 397 d 0823: Beslut nr 165 av den 30 juni 1997 om de blanketter som behövs vid&lt;br&gt;tillämpningen av förordningarna (EEG) nr 1408/ 71 och (EEG) nr 574/72 (E 128 och E 128B)&lt;br&gt;(EGT L 341, 12.12.1997, s. 61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.51 398 p 0441: Europeiska gemenskapernas administrativa kommission för social trygghet för&lt;br&gt;migrerande arbetare: Beslut nr 166 av den 2 oktober 1997 om ändring av blanketterna E 106&lt;br&gt;och E 109 (EGT L 195,11.7.1998 s. 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.52 398 D 0442: Europeiska gemenskapernas administrativa kommission för social trygghet för&lt;br&gt;migrerande arbetare: Beslut nr 167 av den 2 december 1997 om ändring av beslut nr 146 av&lt;br&gt;den 10 oktober 1990 om tolkningen av artikel 94.9 i förordning (EEG) nr 1408/71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(EGT L 195, 11.7.1998 s.35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.53 398 D 0443: Europeiska gemenskapernas administrativa kommission för social trygghet för&lt;br&gt;migrerande arbetare: Beslut nr 168 av den 11 juni 1998 om ändring av blanketterna E 121 och&lt;br&gt;E 127 och om borttagande av blankett E 122 (EGT L 195,11.7.1998, s. 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-54 398 D 0444: Europeiska gemenskapernas administrativa kommission för social trygghet för&lt;br&gt;migrerande arbetare: Beslut nr 169 av den 11 juni 1998 när det gäller arbetsordning för och&lt;br&gt;sammansättning av Tekniska kommissionen för databehandling vid&lt;br&gt;Administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare (EGT L 195,&lt;br&gt;11.7.1998, s. 46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.55 398 d 0565: Beslut nr 170 av den 11 juni 1998 om revidering av beslut nr 141 av&lt;br&gt;den 17 oktober 1989 om upprättandet av de listor som föreskrivs i artikel 94.4 och artikel 95.4&lt;br&gt;i rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972. (Text av betydelse för EES.)&lt;br&gt;(EGT L 275, 10.10.1998, s. 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;AVSNITT C: RÄTTSAKTER SOM DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA SKALL&lt;br&gt;NOTERA&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande partema skall notera innehållet i följande rättsakter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Rekommendation nr 14 av den 23 januari 1975 om utfärdande av blankett E 111 till&lt;br&gt;arbetstagare som har sänts ut för arbete utomlands (antagen av Administrativa kommissionen&lt;br&gt;under dess 139:e möte den 23 januari 1975).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Rekommendation nr 15 av den 19 december 1980 om bestämmande av det språk på vilket de&lt;br&gt;blanketter som behövs för tillämpningen av rådets förordningar (EEG) nr 1408/71 och 574/72&lt;br&gt;skall utfärdas (antagen av Administrativa kommissionen under dess 176:e möte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 19 december 1980).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;385 X 0016: Rekommendation nr 16 av den 12 december 1984 om slutande av&lt;br&gt;överenskommelser enligt artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT C 273,&lt;br&gt;24.10.1985, s. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;385 X 0017: Rekommendation nr 17 av den 12 december 1984 om de statistiska uppgifter&lt;br&gt;som årligen skall lämnas för upprättandet av Administrativa kommissionens rapporter&lt;br&gt;(EGT C 273, 24.10.1985, s. 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;386 X 0028: Rekommendation nr 18 av den 28 februari 1986 om vilken lagstiftning som skall&lt;br&gt;tillämpas på arbetslösa personer som är sysselsatta i deltidsarbete i en annan medlemsstat än&lt;br&gt;bosättningsstaten (EGT C 284, 11.11.1986, s. 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;392 Y 19: Rekommendation nr 19 av den 24 november 1992 om förbättring av samarbetet&lt;br&gt;mellan medlemsstaterna vid genomförandet av gemenskapslagstiftningen (EGT C 199,&lt;br&gt;23.7.1993, s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;396 X 592: Rekommendation nr 20 av den 31 maj 1996 om förbättring av handläggningen&lt;br&gt;och betalningen av ömsesidiga fordringar (EGT L 259,12.10.1996, s. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8. 397 y 03Q4 (0i)&lt;sub&gt;:&lt;/sub&gt; Rekommendation nr 21 av den 28 november 1996 om tillämpningen av&lt;br&gt;artikel 60.1. a i förordning (EEG) nr 1408/71 på arbetslösa som följer sin make som är&lt;br&gt;anställd i en annan medlemsstat än behörig medlemsstat (EGT C 67,4.3.1997, s.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 380 Y 0609(03) Uppdatering av medlemsstaternas förklaringar enligt artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för&lt;br&gt;social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom&lt;br&gt;gemenskapen. (EGT C 139, 9.6.1980, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.0 381 Y 0613(01): Förklaringar av Grekland enligt artikel 5 i rådets förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när&lt;br&gt;anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.&lt;br&gt;(EGT C 143, 13.6.1981, s 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;386 Y 0338(01): Uppdatering av medlemsstaternas förklaringar enligt artikel 5 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för&lt;br&gt;social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom&lt;br&gt;gemenskapen. (EGT C 338,31.12.1986, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;C/107/87/s. 1: Medlemsstaternas förklaringar enligt artikel 5 i rådets förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när&lt;br&gt;anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.&lt;br&gt;(EGT C 107, 22.4.1987, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^•3 &amp;nbsp;C/323/80/s. 1: Anmälan till rådet från regeringarna i Tyskland och Luxemburg om slutandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en konvention mellan dessa två regeringar om skilda frågor om social trygghet enligt&lt;br&gt;artiklarna 8.2 och i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen&lt;br&gt;av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen. (EGT C 323,11.12.1980, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 L/90/87/s. 39: Frankrikes förklaring enligt artikel 1 j rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras&lt;br&gt;familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. (EGT L 90, 2.4.1987, s. 39).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tilläggsprotokoll till bilaga II till avtalet om fri rörlighet för personer&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Följande bestämmelser skall tillämpas vad gäller arbetslöshetsförsäkring för arbetstagare med&lt;br&gt;uppehållstillstånd med en giltighetstid på mindre än ett år:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Endast arbetstagare som har betalat avgift i Schweiz under den minimiperiod som krävs&lt;br&gt;enligt den federala lagen om arbetslöshetsförsäkring och ersättning vid insolvens (/&lt;sub&gt;0&lt;/sub&gt;/&lt;br&gt;fédérale sur l 'assurance-chömage obligatoire et Vindemnité en cas d'insolvabilité -&lt;br&gt;LAClP’ &lt;sup&gt;oc&lt;/sup&gt;h &lt;sup&gt;som&lt;/sup&gt; uppfyller övriga villkor för att få arbetslöshetsersättning, skall vara&lt;br&gt;berättigade till sådan ersättning enligt de villkor som fastställs i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;En del av de avgifter som har betalats in för arbetstagare som inte har varit försäkrade&lt;br&gt;tillräckligt länge för att vara berättigade till arbetslöshetsersättning i Schweiz enligt 1.1&lt;br&gt;skall överföras till arbetstagarnas ursprungsstater enligt bestämmelserna i 1.3 som&lt;br&gt;bidrag till kostnaderna för ersättning som utbetalas till dessa arbetstagare vid hel&lt;br&gt;arbetslöshet. De är därför inte berättigade till någon ersättning vid hel arbetslöshet i&lt;br&gt;Schweiz. De är dock berättigade till ersättning vid svåra väderförhållanden och om&lt;br&gt;arbetsgivaren blir insolvent. Ersättning vid hel arbetslöshet skall utbetalas av&lt;br&gt;ursprungsstaten, under förutsättning att de berörda arbetstagarna står till&lt;br&gt;arbetsmarknadens förfogande. De försäkringsperioder som har fullgjorts i Schweiz skall&lt;br&gt;beaktas på samma sätt som om de hade fullgjorts i ursprungsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;Den del av de avgifter som har betalats in för arbetstagarna enligt 1.2 skall återbetalas&lt;br&gt;vaije år i enlighet med följande bestämmelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dessa arbetstagares totala inbetalningar skall beräknas per land på basis av antalet&lt;br&gt;sysselsatta arbetstagare per år och genomsnittet av de inbetalningar som görs vaije&lt;br&gt;år för vaije arbetstagare (arbetstagarens och arbetsgivarens inbetalningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Av det belopp som beräknas på detta sätt skall en del, motsvarande&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningens procentandel av alla ersättningar som nämns i 1.2,&lt;br&gt;överföras till ursprungsstaten, och en del skall innehållas av Schweiz som reserv&lt;br&gt;för senare utbetalningar av förmåner&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För närvarande 6 månader, eller 12 månader vid upprepad arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överförda intjänade rättigheter för arbetstagare som kommer att göra anspråk på sin rätt till&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning i Schweiz efter att ha gjort inbetalningar under minst sex månader&lt;br&gt;_ vid flera vistelser _ inom loppet av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Schweiz skall vaije år göra en sammanställning av överföringarna. Om&lt;br&gt;ursprungsstatema så önskar, skall Schweiz ange beräkningsunderlaget och storleken på&lt;br&gt;de överförda beloppen. Ursprungsstatema skall vaije år meddela Schweiz antalet&lt;br&gt;mottagare av arbetslöshetsersättning enligt 1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;överföring av gränsarbetares intjänade rättigheter inom arbetslöshetsförsäkringen i Schweiz,&lt;br&gt;som regleras i respektive bilaterala överenskommelser, skall tillämpas även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i 1 och 2 skall tillämpas under en period på sju år från och med den dag då&lt;br&gt;detta avtal träder i kraft. Om någon medlemsstat har svårigheter efter perioden på sju år med&lt;br&gt;överföringssystemet eller Schweiz med totaliseringssystemet, kan en av de avtalsslutande&lt;br&gt;partema föra saken till den gemensamma kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappbidrag enligt den federala lagen om ålders- och efterlevandeförsäkring (j&lt;sub&gt;o&lt;/sub&gt;j fédérale sur&lt;br&gt;1'assurance-vieillesse et survivants) &lt;sup&gt;och&lt;/sup&gt; den federala lagen om invaliditetsförsäkring (&lt;sub&gt;/o&lt;/sub&gt;z fédérale&lt;br&gt;sur 1'assurance-invalidité) skall, genom den gemensamma kommitténs beslut, ingå i texten i&lt;br&gt;bilaga II till avtalet om den fria rörligheten för personer och i bilaga Ila till förordning nr 1408/71,&lt;br&gt;så snart ändringen av dessa lagar, som föreskriver att bidragen skall finansieras enbart av de&lt;br&gt;offentliga myndigheterna, träder ikraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålders-, efterlevande- och invaliditetspension inom det företagsbaserade systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av&lt;br&gt;den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare&lt;br&gt;eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, skall den förmån som föreskrivs i den federala lagen&lt;br&gt;om fri övergång inom företagsbaserade system för ålders-, efterlevande- och invaiiditetspensioner&lt;br&gt;(l.oz fédérale sur le libre passage dans la prévoyance professionnelle vieillesse, survivants et&lt;br&gt;invalidité) av de n 17 december 1993 på begäran betalas ut till en anställd eller en egenföretagare&lt;br&gt;som avser att lämna Schweiz för gott och som inte längre omfattas av schweizisk lag enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i avdelning II i förordningen, förutsatt att personen i fråga lämnar Schweiz inom&lt;br&gt;fem år efter det att detta avtal trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga II/s 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA III&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE AV YRKESBEHÖRIGHET&lt;br&gt;(EXAMENS-, UTBILDNINGS- OCH ANDRA BEHÖRIGHETSBEVIS)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;De avtalsslutande partema är överens om att på området ömsesidigt erkännande av&lt;br&gt;yrkesbehörighet sinsemellan tillämpa de gemenskapsrättsakter som det hänvisas till, i den&lt;br&gt;lydelse dessa har den dag då avtalet undertecknas och så som dessa har ändrats i avsnitt A i&lt;br&gt;denna bilaga eller därmed likvärdiga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Vid tillämpningen av denna bilaga skall de avtalsslutande partema notera de gemenskapsakter&lt;br&gt;som det hänvisas till i avsnitt B i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;När begreppet &amp;quot;medlemsstat(er)&amp;quot; förekommer i de akter som det hänvisas till i avsnitt A i denna&lt;br&gt;bilaga avses utöver de stater som omfattas av gemenskapsrättsaktema i fråga även Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga in/s 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. JURIDISKA YRKEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;377 L 0249: Rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 78,&lt;br&gt;26.3.1977, s. 17), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 79 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna&lt;br&gt;av fördragen (EGT L 291, 19.11.1979, s. 91),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska&lt;br&gt;republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302,15.11.1985, s. 160),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;br&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1.2 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avocat/Advokat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rechtsanwalt, Anwalt, FUrsprecher, Filrsprech&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Awocato&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;398 L 0005: Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i&lt;br&gt;vilken auktorisationen erhölls (EGT L 77, 14.3.1998, s. 36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1.2 a skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avocat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokat, Rechtsanwalt, Anwalt, FUrsprecher, Fiirsprech&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Awocato&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga III/s 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. MEDICINSKA OCH PARAMEDICINSKA YRKEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;381 L 1057: Rådets direktiv 81/1057/EEG av den 14 december 1981 om komplettering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktiv 75/362/EEG, 77/452/EEG, 78/686/EEG och 78/1026/EEG om ömsesidigt erkännande&lt;br&gt;av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för läkare, sjuksköterskor med ansvar&lt;br&gt;för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare respektive veterinärer med avseende på förvärvade&lt;br&gt;rättigheter (EGT L 385, 31.12.1981, s. 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;393 L 0016: Rådets direktiv 93/16/EEG av den 5 april 1993 om underlättande av läkares fria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra&lt;br&gt;behörighetsbevis (EGT L 165, 7.7.1993, s. 1), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;398 L 0021: Kommissionens direktiv 98/21/EG av den 8 april 1998 om ändring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådets direktiv 93/16/EEG om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt&lt;br&gt;erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis (EGT L 119,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.4.1998, s. 15),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;398 L 0063: Kommissionens direktiv 98/63/EG av den 3 september 1998 om ändring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådets direktiv 93/16/EEG om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt&lt;br&gt;erkännande ,av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis (EGT L 253,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.9.1998, s. 24).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 3 skall kompletteras med följande text:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;titulaire du diplome fédéral de médecin&lt;br&gt;Eidgenössisch diplomierter Arzt&lt;br&gt;titolare di diploma federale di medico&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vars examensbevis utfärdats av det federala inrikesministeriet.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 5.2 skall kompletteras med följande text:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spécialiste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Facharzt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialista&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vars behörighetetsbevis utfärdats av det federala inrikesministeriet.”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga IH/s 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Artikel 5.3 skall 1 nedan angivna strecksatser kompletteras med följande text:&lt;br&gt;anestesi och intensiwård:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anasthésiologie&lt;br&gt;Anästhesiologie&lt;br&gt;anestesiologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;allmän kirurgi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;chirurgie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chirurgie&lt;br&gt;chirurgia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;neurokirurgi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;neurochirurgie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neurochirurgie&lt;br&gt;neurochirurgia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;obstetrik och gynekologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gynécologie et obstétrique&lt;br&gt;Gynäkologie und Geburtshilfe&lt;br&gt;ginecologia e obestricia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;allmän internmedicin:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;médecine inteme&lt;br&gt;Innere Medezin&lt;br&gt;Medicina interna&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;oftalmologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;opthalmologie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ophthalmologie&lt;br&gt;oftalmologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;oto-rhino-laryngologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oto-rhino-laryngologie&lt;br&gt;Oto-Rhino-Laryngologie&lt;br&gt;otorinolaringoiatria&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga III/s 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pediatrik:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pédiatrie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kinder- und Jugendmedizin&lt;br&gt;pediatria&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;pneumonologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pneumologie&lt;br&gt;Pneumologie&lt;br&gt;pneumologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;urologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;urologie&lt;br&gt;Urologie&lt;br&gt;urologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ortopedi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;chirurgie orthopédique&lt;br&gt;Orthopädische Chirurgie&lt;br&gt;chirurgia ortopedica”.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;patologisk anatomi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pathologie&lt;br&gt;Pathologie&lt;br&gt;patologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;neurologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;neurologie&lt;br&gt;Neurologie&lt;br&gt;neurologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;psykiatri:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;psychiatrie et psychothérapie&lt;br&gt;Psychiatire und Psychotherapie&lt;br&gt;psichiatria e psicoterapia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga HI/s 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Artikel 7.2 skal) i nedan angivna strecksatser kompletteras med följande text:&lt;br&gt;plastikkirurgi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;chirurgie plastique et reconstructive&lt;br&gt;Plastische und Wiederherstellungschirurgie&lt;br&gt;chirurgia plastica e ricostruttiva&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;thoraxkirurgi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;chirurgie cardiaque et vasculaire thoracique&lt;br&gt;Herz-thorakale Herz und Gefässchirurgie&lt;br&gt;chirurgia del cuore e dei vasi toracici&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;barn- och ungdomskirurgi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;chirurgie pédiatrique&lt;br&gt;Kinderchirurgie&lt;br&gt;chirurgia pediatrica&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;kardiologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cardiologie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kardiologie&lt;br&gt;cardiologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;medicinsk gastroenterologi och hepatologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gastro-entérologie&lt;br&gt;Gastroenterologie&lt;br&gt;gastroenterologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;reumatologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rhumatologie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rheumatologie&lt;br&gt;reumatologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;hematologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hématologie&lt;br&gt;Hämatologie&lt;br&gt;ematologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga IH/s 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;endocrinologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;endocrinologie-diabétologie&lt;br&gt;Endokrinologie-Diabetologie&lt;br&gt;endocrinologia-diabetologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;rehabiliteringsmedicin&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;médecine physique et réadaption&lt;br&gt;Physikalische Medezin und Rehabilitation&lt;br&gt;medicina fisica e riabilitazione&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;hud- och könssjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dermatologie et vénéréologie&lt;br&gt;Dermatologie und Venerologie&lt;br&gt;dermatologia e venereologia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;medicinsk radiologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;radiologie médicale/radio-diagnostic&lt;br&gt;MedizinischeRadiologie/Radiodiagnostik&lt;br&gt;radiologia medica/radiodiagnostica&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;onkologi:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;radiologie médicale/radio-oncologie&lt;br&gt;Medizinische Radiologie/Radio-Onkologie&lt;br&gt;radiologia medica/radio-oncologia &amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;tropikmedicin:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;medicine tropicale&lt;br&gt;Tropenmedizin&lt;br&gt;medicina tropicale&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;barn- och ungdomspsykiatri:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;psychiatrie et psychothérapie d’enfants et d’adolescents&lt;br&gt;Kinder- und Jugendpsychiatrie und -psychotherapie&lt;br&gt;psichiatria e psicoterapia infantile e delFadolescenza&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga III/s 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medicinska njursjukdomar (nefrologi):&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;néphrologie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nephrologie&lt;br&gt;nefralogia&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;samhällsmedicin:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prévention et santé publique&lt;br&gt;Prävention und Gesundheitswesen&lt;br&gt;prevenzione e salute publica&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;yrkesmedicin- och miljömedicin:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;médecine du travail&lt;br&gt;Arbeitsmedizin&lt;br&gt;medicina del lavoro&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;allergisjukdomar:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;allergologie et immunologie clinique&lt;br&gt;Allergoloige und klinische Immunologie&lt;br&gt;allergologia e immunologia clinica&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;nukleärmedicin:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;radiologie médicale/médicine nucléaire&lt;br&gt;Medizinische Radiologie/Nuklearmedizin&lt;br&gt;radiologia medica/medicina nucleare&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;käk- ocb ansiktskirurgi (grundutbildning för läkare och tandläkare):&lt;/h5&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'Schweiz:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;chirurgie maxillo-faciale&lt;br&gt;Kiefer- und Gesichtschirurgie&lt;br&gt;chirurgia mascello-facciale&amp;quot;.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6a. &amp;nbsp;96/C/216/03: Förteckning över benämningar på utbildnings-, examens- och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behörighetsbevis för allmänpraktiserande läkare, offentliggjord i enlighet med artikel 41&lt;br&gt;i direktiv 93/16/EEG (EGT C 216,25.7.1996).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga IH/s 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuksköterskor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;377 L 0452: Rådets direktiv 77/452ZEEG av den 27 juni 1977 om ömsesidigt erkännande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för sjuksköterskor med ansvar för allmän&lt;br&gt;hälso- och sjukvård samt åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten&lt;br&gt;och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 176,15.7.1977, s. 1), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 79 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om-anpassningarna&lt;br&gt;av fördragen (EGT L 291, 19.11.1979, s. 91),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;185 1: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985,&lt;br&gt;s. 160),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.11.1989, s. 19),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;389 L 0595: Rådets direktiv 89/595/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.11.1989, s. 30),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1990, s. 73),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 1.2 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;i Schweiz: infirmiére, infirmier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krankenschwester, Krankenpfleger&lt;br&gt;infermiera, infermiere&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 3 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;p) i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infirmiére diplömée en soins généraux, infirmier diplömé en soins généraux&lt;br&gt;diplomierte Krankenschwester allgemeiner Krankenpflege, diplomierter Krankenpfleger&lt;br&gt;in allgemeiner Krankenpflege&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infermiera diplomata in cure generali, infermiere diplomato in cure generali&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vars examensbevis utfärdats av den schweiziska hälsovårdsdirektörskonferensen&lt;br&gt;(Schweizerische Sanitätsdirektoren-Konferenz)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga ni/s 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;377 L 0453: Rådets direktiv 77/453/EEG av den 27 juni 1977 om samordning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som sjuksköterska med ansvar&lt;br&gt;för allmän hälso- och sjukvård (EGT L 176,15.7.1977, s. 8), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389 L 0595: Rådets direktiv 89/595/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.11.1989, s. 30).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandläkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;378 L 0686: Rådets direktiv 78/686/EEG av den 25 juli 1978 om ömsesidigt erkännande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för tandläkare inklusive åtgärder för att&lt;br&gt;underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster&lt;br&gt;(EGT L 233, 24.8.1978, s. 1), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 79 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna&lt;br&gt;av fördragen (EGT L 291, 19.11.1979, s. 91),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och&lt;br&gt;Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985,&lt;br&gt;s. 160),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.11.1989, s. 19),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1990, s. 73),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;br&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 1 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;médecin dentiste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zahnarzt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medico-dentista&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 3 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;p) i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;titulaire du diplöme fédéral de médecin-dentiste&lt;br&gt;eidgenössisch diplomierter Zahnarzt&lt;br&gt;titolare di diploma federale di medico-dentista&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vars examensbevis utfärdats av det federala inrikesministeriet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga III/s 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) I artikel 5.1 skall nedan angivna strecksat införas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ortodontiolog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diplöme fédéral d’orthodontiste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diplom als Kieferorthopäde&lt;br&gt;diploma di ortodontista&lt;br&gt;som utfärdats av det federala inrikesministeriet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;378 L 0687: Rådets direktiv 78/687/EEG av den 25 juli 1978 om samordning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som tandläkare (EGT L 233,&lt;br&gt;24.8.1978, s. 10), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;378 L 1026: Rådets direktiv 78/1026/EEG av den 18 december 1978 om ömsesidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för veterinärer inklusive&lt;br&gt;åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster (EGT L 362, 23.12.1978, s. 1), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 79 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av fördragen (EGT L 291, 19.11.1979, s. 92),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och Portugisiska&lt;br&gt;republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985, s. 160),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.11.1989, s. 19),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1990, s. 73),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga III/s 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Artikel 3 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;p) i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;titulaire du diplöme fédéral de vétérinaire&lt;br&gt;eidgenössisch diplomierter Tierarzt&lt;br&gt;titolare di diploma federale di veterinario&lt;br&gt;vars examensbevis utfärdats av det federala inrikesministeriet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;378 L 1027: Rådets direktiv 78/1027/EEG av den 18 december 1978 om samordning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i lagar och andra författningar om verksamhet som veterinär (EGT L 362,&lt;br&gt;23.12.1978, s. 7), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.11.1989, s. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnmorskor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;380 L 0154: Rådets direktiv 80/154/EEG av den 21 januari 1980 om ömsesidigt erkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för barnmorskor inklusive åtgärder för&lt;br&gt;att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster&lt;br&gt;(EGT L 33,11.2.1980, s. 1), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380 L 1273: Rådets direktiv 80/1273/EEG av den 22 december 1980 (EGT L 375,&lt;br&gt;31.12.1980, s. 74),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985,&lt;br&gt;s. 161),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.11.1989, s. 19),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1990, s. 73),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;br&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga IH/s 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 1 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sage-femme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hebamme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;levatrice&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 1 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;p) i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sage-femme diplömée&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diplomierte Hebamme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;levatrice diplomata&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vars examensbevis utfärdats av den schweiziska hälsovårdsdirektörskonferensen&lt;br&gt;(Schweizerische Sanitätsdirektoren-Konferenz)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;380 L 0155: Rådets direktiv 80/155/EEG av den 21 januari 1980 om samordning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i lagar och andra författningar om rätten att påbörja och utöva verksamhet&lt;br&gt;som barnmorska (EGT L 33, 11.2.1980, s. 8), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389 L 0594: Rådets direktiv 89/594/EEG av den 30 oktober 1989 (EGT L 341,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.11.1989, s. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farmaceutisk verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;385 L 0432: Rådets direktiv 85/432/EEG av den 16 september 1985 om samordning av&lt;br&gt;bestämmelserna i lagar och andra författningar om viss farmaceutisk verksamhet (EGT L 253,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24.9.1985, s. 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;385 L 0433: Rådets direktiv 85/433/EEG av den 16 september 1985 om ömsesidigt&lt;br&gt;erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis i farmaci inklusive åtgärder&lt;br&gt;för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten när det gäller viss farmaceutisk&lt;br&gt;verksamhet (EGT L 253, 24.9.1985, s. 37), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;385 L 0584: Rådets direktiv 85/584/EEG av den 20 december 1985 (EGT L 372,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31.12.1985, s. 42),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1990, s. 73),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska&lt;br&gt;unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga III/s 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Artikel 4 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;p) i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;titulaire du diplöme fédéral de pharmacien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eidgenössisch diplomierter Apotheker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;titolare di diploma federale di farmacista&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vars examensbevis utfärdats av det federala inrikesministeriet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. ARKITEKTUR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;385 LO 384: Rådets direktiv 85/384/EEG av den 10 juni 1985 om det ömsesidiga erkännandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, däribland&lt;br&gt;åtgärder för att underlätta ett effektivt utnyttjande av etableringsrätten och friheten att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster (EGT L 223, 21.8.1985, s. 15), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385 L 0614: Rådets direktiv 85/614/EEG av den 20 december 1985 (EGT L 376,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31.12.1985, s. 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386 L 0017: Rådets direktiv 86/17/EEG av den 27 januari 1986 (EGT L 27, 1.2.1986,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 71),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390 L 0658: Rådets direktiv 90/658/EEG av den 4 december 1990 (EGT L 353,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12.1990, s. 73),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Artikel 11 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;i Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ Examensbevis utfärdade av Ecoles Polytechniques Fédérales&lt;br&gt;Eidgenössische Technische Hochschulen&lt;br&gt;Politecnici Federal: arch.dipl.EPF / dipl.Arch.ETH/ arch.dipl.PF,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ Examensbevis utfärdade av Ecole d’architecture de 1’Université de Genéve:&lt;br&gt;architecte diplömé EAUG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ Utbildningsbevis från Fondation des registres suisses des ingénieurs, des&lt;br&gt;architectes et des techniciens/Stiftung der Schweizerischen Register der&lt;br&gt;Ingenieure, der Architekten und der Techniker/Fondazione dei Registri svizzeri&lt;br&gt;degli ingegneri, degli architetti e dei tecnici (REG): architecte REG A/Architekt&lt;br&gt;REG A/architetto REG A&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Artikel 15 är inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;98/C/217: Examensbevis, utbildningsbevis och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som medlemsstaterna ömsesidigt erkänner (uppdatering av meddelande 96/C 205 av&lt;br&gt;den 16 juli 1996) (EGT C 217,11.7.1998).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. HANDEL OCH AGENTURVERKSAMHET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;364 L 0222: Rådets direktiv 64/222/EEG av den 25 februari 1964 med detaljbestämmelser för&lt;br&gt;övergångsåtgärder inom följande näringsområden: partihandel samt agenturverksamhet inom&lt;br&gt;handel, industri och hantverk (EGT 56,4.4.1964, s. 857/64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;364 L 0223: Rådets direktiv 64/223/EEG av den 25 februari 1964 om att uppnå&lt;br&gt;etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster för verksamhet inom partihandel&lt;br&gt;(EGT 56, 4.4.1964, s. 863/64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 84).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agenter inom handel, industri och hantverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;364 L 0224: Rådets direktiv 64/224/EEG av den 25 februari 1964 om att uppnå&lt;br&gt;etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som agent vid affärstransaktioner i&lt;br&gt;handel, industri och hantverk (EGT 56,4.4.1964, s. 869/64), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 85),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 79 H; Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna&lt;br&gt;av fördragen (EGT L 291,19.11.1979, s. 89),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985,&lt;br&gt;s. 155),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;br&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Artikel 3 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenforetagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agent&lt;br&gt;Agente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representant de commerce&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsreisender&lt;br&gt;Rappresentante&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenföretagare inom detaljhandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;368 L 0363: Rådets direktiv 68/363/EEG av den 15 oktober 1968 om att uppnå&lt;br&gt;etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom detaljhandel&lt;br&gt;(ur ISIC-grupp 612) (EGT L 260,22.10.1968, s. 1), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;br&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;368 L 0364: Rådets direktiv 68/364/EEG av den 15 oktober 1968 med detaljbestämmelser om&lt;br&gt;övergångsåtgärder för egenföretagare inom detaljhandeln (ur ISIC-grupp 612) (EGT L 260,&lt;br&gt;22.10.1968, s. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenföretagare inom partihandel med kol och agenturverksamhet inom kolhandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga III/s 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;370 L 0522: Rådets direktiv 70/522/EEG av den 30 november 1970 om att uppnå&lt;br&gt;etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenforetagare inom partihandel&lt;br&gt;med kol och agenturverksamhet inom kolhandel (ur ISIC-grupp 6112) (EGT L 267,&lt;br&gt;10.12.1970, s. 14), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73,27.3.1972, s. 86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;370 L 0523: Rådets direktiv 70/523/EEG av den 30 november 1970 om detaljerade&lt;br&gt;övergångsbestämmelser för egenföretagare inom partihandeln med kol och&lt;br&gt;agenturverksamhet inom kolhandeln (ur ISIC-grupp 6112) (EGT L 267,10.12.1970, s. 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med och distribution av giftiga ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;374 L 0556: Rådets direktiv 74/556/EEG av den 4 juni 1974 med detaljbestämmelser om&lt;br&gt;övergångsåtgärder för olika former av verksamhet inom handel med och distribution av&lt;br&gt;giftiga ämnen och verksamhet som medför yrkesmässig användning av dessa produkter&lt;br&gt;inklusive verksamhet som agent (EGT L 307, 18.11.1974, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26a. 374 L 0557: Rådets direktiv 74/557/EEG av den 4 juni 1974 om att uppnå etableringsfrihet&lt;br&gt;och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare och agent inom handel med och&lt;br&gt;distribution av giftiga ämnen (EGT L 307,18.11.1974, s. 5), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla giftiga produkter och ämnen som omfattas av artikel 2 i lagen om giftiga ämnen&lt;br&gt;(RS 814.80) och särskilt de som förekommer i förteckningen över giftiga ämnen och&lt;br&gt;produkter tillhörande klasserna 1,2 och 3, i enlighet med artikel 3 i förordningen om giftiga&lt;br&gt;ämnen (RS 814.801).”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsresande och hemförsäljare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. 375 L 0369: Rådets direktiv 75/369/EEG av den 16 juni 1975 om åtgärder för att främja den&lt;br&gt;faktiska etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som handelsresande och&lt;br&gt;hemförsäljare, särskilt övergångsåtgärder för dessa former av verksamhet (EGT L 167,&lt;br&gt;30.6.1975, s. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självständiga handelsagenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;386 L 0653: Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter (EGT L 382, 31.12.1986, s. 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. INDUSTRI OCH HANTVERK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverknings- och processindustri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;364 L 0427: Rådets direktiv 64/427/EEG av den 7 juli 1964 med detaljbestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsåtgärder för egenföretagare inom tillverknings- och processindustrin tillhörande&lt;br&gt;ISIC-huvudgruppema 23-40 (industri och hantverk) (EGT 117, 23.7.1964, s. 1863/64), ändrat&lt;br&gt;genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369 L 0077: Rådets direktiv 69/77/EEG av den 4 mars 1969 (EGT L 59, 10.3.1969,&lt;br&gt;s. 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5.3 är inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;364 L 0429: Rådets direktiv 64/429/EEG av den 7 juli 1964 om genomförande av&lt;br&gt;etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster för egenforetagare i tillverknings- och&lt;br&gt;processindustrin inom ISIC-huvudgruppema 23-40 (industri och hantverk) (EGT 117,&lt;br&gt;23.7.1964, s. 1880/64), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 83).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruv- och mineralnäring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;364 L 0428: Rådets direktiv 64/428/EEG av den 7 juli 1964 om att uppnå etableringsfrihet&lt;br&gt;och frihet att tillhandahålla tjänster som egenforetagare inom gruv- och mineralnäringen&lt;br&gt;(ISIC-huvudgruppema 11-19) (EGT 117, 23.7.1964, s. 1871/64), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73,27.3.1972, s. 81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;El, gas, vatten och sanitära tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;366 L 0162: Rådets direktiv 66/162/EEG av den 28 februari 1966 om etableringsfriheten och&lt;br&gt;friheten att etablera sig som egenföretagare inom sektorerna el-, gas-, vatten- och sanitära&lt;br&gt;tjänster (ISIC del 5) (EGT 42, 8.3.1966, s. 584/66), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga III/s 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedels- och dryckesvaruindustri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;368 L 0365: Rådets direktiv 68/365/EEG av den 15 oktober 1968 om etableringsfriheten och&lt;br&gt;friheten att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom livsmedels- och&lt;br&gt;dryckesvaruindustrin (ISIC-huvudgruppema 20 och 21) (EGT L 260, 22.10.1968, s. 9), ändrat&lt;br&gt;genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;br&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 85).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;368 L 0366: Rådets direktiv 68/366/EEG av den 15 oktober 1968 med detaljbestämmelser om&lt;br&gt;övergångsåtgärder för egenföretagare inom livsmedels- och dryckesvaruindustrin (ISIC-&lt;br&gt;huvudgruppema 20 och 21) (EGT L 260, 22.10.1968, s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6.3 är inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Letande (prospektering och borrning) efter olja och naturgas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. &amp;nbsp;369 L 0082: Rådets direktiv 69/82/EEG av den 13 mars 1969 om att uppnå etableringsfrihet&lt;br&gt;och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare i fråga om letande (prospektering och&lt;br&gt;borrning) efter olja och naturgas (ur ISIC-huvudgrupp 13) (EGT L 68, 19.3.1969, s 4), ändrat&lt;br&gt;genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga III/s 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. STÖDTJÄNSTER TILL TRANSPORT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. &amp;nbsp;382 L 0470: Rådets direktiv 82/470/EEG av den 29 juni 1982 om åtgärder för att underlätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett effektivt utövande av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som&lt;br&gt;egenföretagare inom vissa tjänster som är förknippade med transporter och kommunikationer&lt;br&gt;och resebyråer (ISIC-grupp 718) samt lagring och magasinering (ISIC-grupp 720)&lt;br&gt;(EGT L 213,21.7.1982, s. 1), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 85 I: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985,&lt;br&gt;s. 156),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv skall direktivet anpassas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Artikel 3 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Expéditeur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spediteur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spedizioniere&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Déclarant de douane&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zolldeklarant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dichiarante di dogana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Agent de voyage&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reiseburountemehmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agente di viaggio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Entrepositaire&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagerhalter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agente di deposito&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Expert en automobiles&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Automobilexperte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Perito in automobili&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vérificateur des poids et mesures&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eichmeister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verificatore dei pesi e delle misure&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga III/s 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. FILMINDUSTRI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. &amp;nbsp;363 L 0607: Rådets direktiv 63/607/EEG av den 15 oktober 1963 om genomförande av&lt;br&gt;Allmänna handlingsprogrammet för upphävande av begränsningar av friheten att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster inom filmindustrin (EGT 159, 2.11.1963).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. &amp;nbsp;365 L 0264: Rådets andra direktiv 65/264/EEG av den 13 maj 1965 för genomförande av&lt;br&gt;bestämmelserna i de allmänna handlingsprogrammen för upphävande av begränsningar av&lt;br&gt;etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster inom filmindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(EGT 85, 19.5.1965, s. 1437/65), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;br&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. &amp;nbsp;368 L 0369: Rådets direktiv 68/369/EEG av den 15 oktober 1968 om att uppnå&lt;br&gt;etableringsfrihet som egenföretagare inom filmdistribution (EGT L 260, 22.10.1968, s. 22),&lt;br&gt;ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;br&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. &amp;nbsp;370 L 0451: Rådets direktiv 70/451/EEG av den 29 september 1970 om att uppnå&lt;br&gt;etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom&lt;br&gt;filmproduktionen (EGT L 218, 3.10.1970, s. 37), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;br&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. ANDRA SEKTORER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagstjänster inom handel med och förvaltning av fast egendom samt andra sektorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. &amp;nbsp;367 L 0043: Rådets direktiv 67/43/EEG av den 12 januari 1967 om att uppnå etableringsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;handel med och förvaltning av fast egendom (exklusive 6401) (ur ISIC-grupp 640)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vissa tjänster som inte finns klassificerade på annat håll (ISIC-grupp 839) (EGT 10,&lt;br&gt;19.1.1967), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;179 H: Akt om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av fördragen (EGT L 291,19.11.1979, s. 89),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1851: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Spanien och&lt;br&gt;Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen (EGT L 302, 15.11.1985,&lt;br&gt;s. 156),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95/1/EG, Euratom, EKSG: Europeiska unionens råds beslut om anpassning av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokument som har avseende på nya medlemsstaters anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avtal skall direktivet anpassas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Artikel 2.3 skall kompletteras med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I Schweiz:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ courtier en immeubles,&lt;br&gt;Liegenschaftenmakler,&lt;br&gt;agente immobiliare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ gestionnaire en immeubles,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hausverwalter,&lt;br&gt;amministratore di stabili,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ régisseur et courtier en immeubles,&lt;br&gt;Immobilien-Treuhänder,&lt;br&gt;fiduciario immobiliare.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servicesektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. &amp;nbsp;368 L 0367: Rådets direktiv 68/367/EEG av den 15 oktober 1968 om genomforande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenföretagare inom servicesektorn&lt;br&gt;(ur ISIC-huvudgrupp 85);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Restauranger, kaféer, krogar och andra ställen där man äter och dricker&lt;br&gt;(ISIC-grupp 852)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hotell, pensionat, campingplatser och andra slag av husrum (ISIC-grupp 853)&lt;br&gt;(EGT L 260, 29.10.1968, s. 16), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;br&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. &amp;nbsp;368 L 0368: Rådets direktiv 68/368/EEG av den 15 oktober 1968 med detaljbestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsåtgärder för egenföretagare inom servicesektorn (ur ISIC-huvudgrupp 85);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Restauranger, kaféer, krogar och andra ställen där man äter och dricker&lt;br&gt;(ISIC-grupp 852)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hotell, pensionat, campingplatser och andra slag av husrum (ISIC-grupp 853)&lt;br&gt;(EGT L 260, 29.10.1968, s. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diverse branscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. &amp;nbsp;375 L 0368: Rådets direktiv 75/368/EEG av den 16 juni 1975 om åtgärder för att främja det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektiva utövandet av etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster inom diverse&lt;br&gt;branscher (ur ISIC-huvudgruppema 01-85), särskilt övergångsåtgärder för dessa&lt;br&gt;verksamhetsformer (EGT L 167, 30.6.1975, s. 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frisörer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. &amp;nbsp;382 L 0489: Rådets direktiv 82/489/EEG av den 19 juli 1982 om åtgärder som underlättar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som hårfrisör (EGT L 218,&lt;br&gt;27.7.1982, s. 24).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. JORDBRUK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. &amp;nbsp;363 L 0261: Rådets direktiv 63/261/EEG av den 2 april 1963 med detaljbestämmelser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etableringsfrihet på jordbruksområdet inom en medlemsstats territorium för medborgare i&lt;br&gt;andra medlemsstater som har varit anställda som lantarbetare i den medlemsstaten under&lt;br&gt;en sammanhängande period av två år (EGT 62, 20.4.1963, s. 1323/63), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. &amp;nbsp;363 L 0262: Rådets direktiv 63/262/EEG av den 2 april 1963 med detaljbestämmelser för&lt;br&gt;etableringsfrihet på jordbruk som legat öde eller vars mark inte varit uppodlad på mer än&lt;br&gt;två år (EGT 62, 20.4.1963, s. 1326/63), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. &amp;nbsp;365 L 0001: Rådets direktiv 65/1/EEG av den 14 december 1964 med detaljbestämmelser för&lt;br&gt;friheten att tillhandahålla tjänster inom jordbruk och trädgårdsodling (EGT 1, 8.1.1965,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s 1/65), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. &amp;nbsp;367 L 0530: Rådets direktiv 67/530/EEG av den 25 juli 1967 om frihet för de medborgare i en&lt;br&gt;medlemsstat som har etablerat sig i en annan medlemsstat som jordbrukare att flytta från ett&lt;br&gt;jordbruk till ett annat (EGT 190, 10.8.1967, s. 1), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;br&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. &amp;nbsp;367 L 0531: Rådets direktiv 67/531/EEG av den 25 juli 1967 om tillämpning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagar om jordbruksarrenden på jordbrukare som är medborgare i andra&lt;br&gt;medlemsstater (EGT 190, 10.8.1967, s. 3), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;br&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. &amp;nbsp;367 L 0532: Rådets direktiv 67/532/EEG av den 25 juli 1967 om friheten att bli medlem av&lt;br&gt;jordbruks-kooperativ för medborgare i en medlemsstat som etablerat sig i en annan&lt;br&gt;medlemsstat (EGT 190,10.8.1967, s. 5), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. &amp;nbsp;367 L 0654: Rådets direktiv 67/654/EEG av den 24 oktober 1967 med detaljbestämmelser för&lt;br&gt;att uppnå etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster som egenforetagare inom&lt;br&gt;skogsbruk och skogsavverkning (EGT 263, 30.10.1967, s. 6), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;br&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73,27.3.1972, s. 80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. &amp;nbsp;368 L 0192: Rådets direktiv 68/192/EEG av den 5 april 1968 om friheten för jordbrukare som&lt;br&gt;är medborgare i en medlemsstat och har etablerat sig i en annan medlemsstat att erhålla olika&lt;br&gt;former av kredit (EGT L 93, 17.4.1968, s. 13), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. &amp;nbsp;368 L 0415: Rådets direktiv 68/415/EEG av den 20 december 1968 om frihet för jordbrukare&lt;br&gt;som är medborgare i en medlemsstat och har etablerat sig i en annan medlemsstat att erhålla&lt;br&gt;olika former av stöd (EGT L 308, 23.12.1968, s. 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga HI/s 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. &amp;nbsp;371 L 0018: Rådets direktiv 71/18/EEG av den 16 december 1970 med detaljbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att uppnå etableringsfrihet för egenföretagare som tillhandahåller tjänster inom jordbruk&lt;br&gt;och trädgårdsodling (EGT L 8,11.1.1971, s. 24), ändrat genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172 B: Akt om anslutningsvillkoren för Konungariket Danmark, Irland och&lt;br&gt;Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt om anpassningarna av&lt;br&gt;fördragen (EGT L 73, 27.3.1972, s. 80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K. ÖVRIGT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. &amp;nbsp;385 D 0368: Rådets beslut 85/368/EEG av den 16 juli 1985 om jämförbarhet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG (EGT L 199, 31.7.1985, s. 56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSNITT B - RÄTTSAKTER SOM DE AVTALSSLUT ANDE PARTERNA SKALL NOTERA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande parterna skall notera innehållet i följande rättsakter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. &amp;nbsp;C/81/74/p. 1: Kommissionens meddelande om bevis, försäkringar och intyg, gällande&lt;br&gt;respektabilitet, frånvaro av tidigare konkurser, art och varaktighet i fråga om den&lt;br&gt;yrkesverksamhet som utövats i ursprungslandet, i enlighet med de direktiv som rådet antog&lt;br&gt;före den 1 juni 1973 på området etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster&lt;br&gt;(EGT C 81, 13.7.1974, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. &amp;nbsp;374 Y 0820(01): Rådets resolution av den 6 juni 1974 om ömsesidigt erkännande av&lt;br&gt;examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis (EGT C 98,20.8.1974, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generell ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. &amp;nbsp;389 L 0048: Rådets och kommissionens yttrande om rådets direktiv 89/48/EEG av&lt;br&gt;den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över&lt;br&gt;behörighets givande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (EGT L 19,&lt;br&gt;24.1.1989, s. 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. &amp;nbsp;375 X 0366: Rådets rekommendation 73/366/EEG av den 16 juni 1975 om medborgare&lt;br&gt;i Storhertigdömet Luxemburg vilka innehar ett examensbevis för läkare som är utfärdat&lt;br&gt;i tredje land (EGT L 167, 30.6.1975, s. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. &amp;nbsp;375 X 0367: Rådets rekommendation 73/367/EEG av den 16 juni 1975 om läkares kliniska&lt;br&gt;utbildning (EGT L 167, 30.6.1975, s. 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. &amp;nbsp;375 Y 0701(01): Rådets uttalanden i samband med antagandet av de texter som rör läkares&lt;br&gt;etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen (EGT C 146,&lt;br&gt;1.7.1975, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. &amp;nbsp;386 X 0458: Rådets rekommendation 86/458/EEG av den 15 september 1986 om medborgare&lt;br&gt;i Storhertigdömet Luxemburg vilka innehar ett examensbevis för allmänpraktiserande läkare&lt;br&gt;som är utfärdat i tredje stat (EGT L 267, 19.9.1986, s. 30).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. &amp;nbsp;389 X 0601: Kommissionens rekommendation 89/601/EEG av den 8 november 1989 om&lt;br&gt;utbildning av vårdpersonal i cancersjukdomar (EGT L 346, 27.11.1989, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandläkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. &amp;nbsp;378 Y0 824(01): Rådets uttalande om direktivet om samordning av bestämmelser i lagar och&lt;br&gt;andra författningar om verksamhet som tandläkare (EGT C 202,24.8.1978, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinärmedicin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. &amp;nbsp;378 X 1029: Rådets rekommendation 78/1029/EEG av den 18 december 1978 om&lt;br&gt;medborgare i Storhertigdömet Luxemburg vilka innehar ett examensbevis för veterinärer som&lt;br&gt;är utfärdat i tredje land (EGT L 362, 23.12.1978, s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. &amp;nbsp;378 Y 1223(01): Rådets uttalanden om direktiv 78/1026/EEG av den 18 december 1978 om&lt;br&gt;ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för veterinärer&lt;br&gt;inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänster (EGT C 308, 23.12.1978, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Apotekarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68. &amp;nbsp;385 X 0435: Rådets rekommendation 85/435/EEG av den 16 september 1985 om medborgare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Storhertigdömet Luxemburg vilka innehar ett examensbevis för apotekare som är utfärdat i&lt;br&gt;tredje stat (EGT L 253, 24.9.1985, s. 45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga IH/s31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkitektur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69. &amp;nbsp;385 X 0386: Rådets rekommendation 85/386/EEG av den 10 juni 1985 om innehavare av&lt;br&gt;ett examensbevis för arkitekter som är utfärdat i tredje land (EGT L 223,21.8.1985, s. 28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partihandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70. &amp;nbsp;365 X 0077: Kommissionens rekommendation 65/77/EEG till medlemsstaterna av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 12 januari 1965 om de intyg rörande utövandet av yrkesverksamhet i ursprungslandet som&lt;br&gt;avses i artikel 4.2 i rådets direktiv 64/222/EEG (EGT 24,11.2.1965, s. 413/65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri och hantverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71. &amp;nbsp;365 X 0076: Kommissionens rekommendation 65/76/EEG till medlemsstaterna av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 12 januari 1965 om de intyg rörande utövandet av yrkesverksamhet i ursprungslandet som&lt;br&gt;avses i artikel 4.2 i rådets direktiv 64/427/EEG (EGT 24,11.2.1965, s. 410/65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72. &amp;nbsp;369 X 0174: Kommissionens rekommendation 69/174/EEG till medlemsstaterna av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 22 maj 1969 om de intyg rörande utövandet av yrkesverksamhet i ursprungslandet som&lt;br&gt;avses i artikel 5.2 i rådets direktiv 68/366/EEG (EGT L 146,18.6.1969, s. 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga m/s 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;PROTOKOLL OM FRITIDSBOSTÄDER I DANMARK:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De avtalsslutande parterna är eniga om att protokoll nr 1 till Fördraget om upprättandet av&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen om förvärv av fast egendom i Danmark också är tillämpligt på detta avtal&lt;br&gt;när det gäller schweiziska medborgares förvärv av fritidsbostäder i Danmark.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga IU/s 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;PROTOKOLL OM ÅLAND:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De avtalsslutande partema är eniga om att protokoll nr 2 till Finlands anslutningsakt till&lt;br&gt;Europeiska unionen om Åland också är tillämpligt på detta avtal.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CE/CH/Bilaga IU/s 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ACTA FINAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTAKT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCHLUSSAKTE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TEAIKH nPAHH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FINAL ACT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ACTE FINAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATTO FINALE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLOTAKTE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ACTA FINAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PÄÄTÖSASIAKIRJA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTAKT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/LCP/CE/CH/X 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SLUTAKT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/CE/CH/s 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De befullmäktigade ombuden for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONUNGARIKET BELGIEN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONUNGARIKET DANMARK,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HELLENSKA REPUBLIKEN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONUNGARIKET SPANIEN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FRANSKA REPUBLIKEN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IRLAND,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ITALIENSKA REPUBLIKEN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PORTUGISISKA REPUBLIKEN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/CE/CH/s 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REPUBLIKEN FINLAND,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONUNGARIKET SVERIGE,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA GEMENSKAPEN,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;å ena sidan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de befullmäktigade ombuden för SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;å andra sidan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har, vid ett möte den 21.06.1999 i Luxemburg för att underteckna avtalet mellan Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan,&lt;br&gt;om fri rörlighet för personer, antagit de gemensamma förklaringar som anges nedan och som&lt;br&gt;bifogas denna slutakt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam förklaring om allmän liberalisering av tillhandahållandet av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam förklaring om pensionerna för pensionärer som varit anställda vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas institutioner och som är bosatta i Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam förklaring om avtalets tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/CE/CH/s 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har de befullmäktigade ombuden för medlemsstaterna och gemenskapen och de&lt;br&gt;befullmäktigade ombuden för Schweiziska edsförbundet beaktat följande förklaringar som bifogas&lt;br&gt;denna slutakt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring av Schweiz om förlängning av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring av Schweiz om invandrings- och asylpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring av Schweiz om erkännande av utbildningsbevis för arkitekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring av EG och dess medlemsstater om artiklarna 1 och 17 i bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring av Europeiska unionens råd om Schweiz' deltagande i kommittéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/CE/CH/s 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hecho en Luxemburgo, el veintiuno de junio de mil novecientos noventa y nueve.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Udfasrdiget i Luxembourg den enogtyvende juni nitten hundrede og nioghalvfems.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geschehen zu Luxemburg am einundzwanzigsten Juni neunzehnhundertneunundneunzig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Eytve oro Aov^egPovpyo, an&amp;lt;; eikoch. gia Iovviou /ikia ewtaKoaia Evevf|vra ewéa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Luxembourg on the twenty-first day of June in the year one thousand nine hundred and&lt;br&gt;ninety-nine.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fait å Luxembourg, le vingt-et-un juin mil neufcent quatre-vingt dix-neuf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fatto a Lussembourgo, addi’ ventuno giugno millenovecentonovantanove.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gedaan te Luxemburg, de eenentwintigste juni negentienhonderd negenennegentig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Feito em Luxemburgo, em vinte e um de Junho de mil novecentos e noventa e nove.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tehty Luxemburgissa kahdentenakymmenentenäensimmäisenä päivänä kesäkuuta vuonna&lt;br&gt;tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäyhdeksän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skedde i Luxemburg den tjugoförsta juni nittonhundranittionio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/CE/CH/X 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour le Royaume de Belgique&lt;br&gt;Voor het Koninkrijk Belgié&lt;br&gt;Fur das Königreich Belgien&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-19.png" style="width:140pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Cette signature engage également la Communauté fran$aise, la Communauté flamande, la Communauté germanophone, la&lt;br&gt;Région wallonne, la Région flamande et la Région de Bruxelles-Capitale.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deze handtekening verbindt eveneens de Vlaamse Gemeenschap, de Frånse Gemeenschap, de Duitstalige Gemeenschap, het&lt;br&gt;Vlaamse Gewest, het Waalse Gewest en het Brusselse Hoofdstedelijke Gewest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diese Unterschrift verbindet zugleich die Deutschsprachige Gemeinschaft, die Flåmische Gemeinschaft, die Französische&lt;br&gt;Gemeinschaft, die Wallonische Region, die Flåmische Region und die Region Brussel-Hauptstadt&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-20.png" style="width:179pt;height:73pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-21.png" style="width:152pt;height:61pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ra tt]v EÅÅT|vtKf] AqpoKparia&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-22.png" style="width:252pt;height:54pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Por el Reino de Espana&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-23.png" style="width:226pt;height:40pt;"/&gt;
&lt;p&gt;AF/CE/CH/X 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour la République frangaise&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-24.png" style="width:89pt;height:86pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Thar cheann Na hÉireann&lt;br&gt;For Ireland&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-25.png" style="width:172pt;height:72pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Per la Repubblica italiana&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-26.png" style="width:142pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Pour le Grand-Duché de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;luxembourg&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-27.png" style="width:67pt;height:23pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-28.png" style="width:166pt;height:140pt;"/&gt;
&lt;p&gt;AF/CE/CH/X 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRKLARING OM SCHWEIZ' DELTAGANDE I KOMMITTÉER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet godtar att företrädare för Schweiz deltar som observatörer i följande kommittéers och&lt;br&gt;expertgruppers möten när frågor som berör Schweiz behandlas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommittéer rörande forskningsprogram, inbegripet Kommittén för vetenskaplig och teknisk&lt;br&gt;forskning (CREST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Administrativa kommittén för social trygghet för migrerande arbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordningsgruppen för ömsesidigt erkännande av examensbevis avseende högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De rådgivande kommittéerna rörande flyglinjer och konkurrensreglernas tillämpning på&lt;br&gt;lufttransportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstningarna i kommittéerna kommer att äga rum utan de schweiziska företrädamas närvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övriga kommittéer för områden som omfattas av dessa avtal och på vilka Schweiz&lt;br&gt;antingen har införlivat gemenskapens regelverk eller tillämpar likvärdiga bestämmelser, kommer&lt;br&gt;kommissionen att samråda med experter från Schweiz enligt förfarandet i artikel 100 i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/D/CE/CH/s 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRKLARING AV EG OCH DESS MEDLEMSSTATER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OM ARTIKLARNA 1 OCH 17 I BILAGA I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater förklarar att artiklarna 1 och 17 i bilaga I till&lt;br&gt;avtalet inte skall påverka tillämpningen av gemenskapens regelverk om villkoren för utstationering&lt;br&gt;av arbetstagare som är medborgare i tredje land i samband med gränsöverskridande&lt;br&gt;tillhandahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/D/CE/CH/s 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRKLARING AV SCHWEIZ OM ERKÄNNANDE AV UTBILDNINGSBEVIS FÖR&lt;br&gt;ARKITEKTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz kommer att föreslå för den gemensamma kommittén för den fria rörligheten av personer,&lt;br&gt;direkt efter dess inrättande, att det i bilaga IH till avtalet om fri rörlighet för personer införs sådana&lt;br&gt;utbildningsbevis för arkitekter som utfärdats av schweiziska särskilda högskolor, i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i direktiv 85/384/EEG av den 10 juni 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/D/CE/CH/s 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRKLARING AV SCHWEIZ OM INVANDRINGS- OCH ASYLPOLITIKEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz bekräftar sin avsikt att intensifiera samarbetet med EU och dess medlemsstater när det&lt;br&gt;gäller invandrings- och asylpolitik. Mot bakgrund av detta är Schweiz berett att delta i EU:s system&lt;br&gt;för samordning av asylansökningar och åtar sig att inleda förhandlingar för att en parallell&lt;br&gt;konvention till Dublinkonventionen (konvention rörande bestämmandet av den ansvariga staten för&lt;br&gt;prövningen av en ansökan om asyl som framställts i en av medlemsstaterna i de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskaperna, undertecknad i Dublin den 15 juni 1990) skall kunna ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/D/CE/CH/s 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRKLARING AV SCHWEIZ OM FÖRLÄNGNING AV AVTALET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz förklarar att landet på grundval av dess tillämpliga intema förfaranden kommer att ta&lt;br&gt;ställning till en förlängning av avtalet under avtalets sjunde giltighetsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/D/CE/CH/s 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GEMENSAM FÖRKLARING OM YTTERLIGARE FRAMTIDA FÖRHANDLINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet förklarar sin avsikt vara att inleda&lt;br&gt;förhandlingar i syfte att ingå avtal på områden av gemensamt intresse, såsom uppdatering av&lt;br&gt;protokoll 2 till frihandelsavtalet från 1972 och Schweiz' deltagande i vissa gemenskapsprogram för&lt;br&gt;utbildning, ungdomsfrågor, medier, statistik och miljö. Dessa förhandlingar bör förberedas snarast&lt;br&gt;efter det att de aktuella bilaterala förhandlingarna slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/D/CE/CH/s 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GEMENSAM FÖRKLARING OM AVTALETS TILLÄMPNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande partema kommer att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att gemenskapens&lt;br&gt;regelverk skall kunna tillämpas på medborgare från den andra parten i enlighet med det avtal som&lt;br&gt;ingåtts mellan partema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/D/CE/CH/s 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GEMENSAM FÖRKLARING OM PENSIONERNA FÖR PENSIONÄRER SOM VARIT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANSTÄLLDA VID EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS INSTITUTIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OCH SOM ÄR BOSATTA I SCHWEIZ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas kommission och Schweiz förbinder sig att försöka nå en&lt;br&gt;tillfredsställande lösning på problemet med dubbel beskattning av pensionerna för pensionärer som&lt;br&gt;varit anställda vid Europeiska gemenskapernas institutioner och som är bosatta i Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/D/CE/CH/s 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GEMENSAM FÖRKLARING OM ALLMÄN LIBERALISERING AV&lt;br&gt;TILLHANDAHÅLLANDET AV TJÄNSTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtalsslutande partema förbinder sig att så snart som möjligt inleda förhandlingar om en allmän&lt;br&gt;liberalisering av tillhandahållandet av tjänster på grundval av gemenskapens regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AF/D/CE/CH/s 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Por la Comunidad Europea&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For Det Europaeiske Faellesskab&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fur die Europäische Gemeinschaft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tia ttjv Eupconaikf] Koiv6rr|Ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the European Community&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pour la Communauté européenne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per la Comunitå europea&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Voor de Europese Gemeenschap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pela Comunidade Europeia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Euroopan yhteisön puolesta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Europeiska gemenskapens vägnar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-29.png" style="width:184pt;height:123pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Fur der Schweizerischen Eidgenossenschaft&lt;br&gt;Pour la Confédération suisse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per la Confederazione svizzera&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-30.png" style="width:47pt;height:25pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-31.png" style="width:74pt;height:18pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-32.png" style="width:93pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;h5&gt;AF/CE/CH/X 9&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fur die Republik Österreich&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-33.png" style="width:170pt;height:44pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Pela Republica Portuguesa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a?—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suomen tasavallan puolesta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Republiken Finland&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-34.png" style="width:139pt;height:47pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För Konungariket Sverige&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-35.png" style="width:110pt;height:25pt;"/&gt;
&lt;p&gt;For the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-36.png" style="width:56pt;height:52pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0355/prop_200001__55-37.png" style="width:60pt;height:44pt;"/&gt;
&lt;p&gt;AF/CE/CH/X 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av promemorian (Ds 2000:52) Avta-&lt;br&gt;let mellan Europeiska gemenskapen och dess med-&lt;br&gt;lemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Ett&lt;br&gt;avtal inom sju sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian Ds 2000:52 föreslås att Sverige skall ratificera avtalet&lt;br&gt;mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och&lt;br&gt;Schweiz å andra sidan avseende fri rörlighet för personer. Avtalet ingår i&lt;br&gt;ett gemensamt avtalspaket tillsammans med sex andra avtal mellan Eu-&lt;br&gt;ropeiska gemenskapen å ena sidan och Schweiz å andra sidan inom om-&lt;br&gt;rådena luftfart, gods- och persontransporter på väg och järnväg, handel&lt;br&gt;med jordbruksprodukter, ömsesidigt erkännande i samband med bedöm-&lt;br&gt;ning av överensstämmelse, vissa aspekter rörande offentlig upphandling&lt;br&gt;respektive vetenskapligt och tekniskt samarbete. I promemorian redogörs&lt;br&gt;kortfattat för bakgrunden till avtalet om personers fria rörlighet liksom&lt;br&gt;för de sex EG-avtalen. Avtalet om fri rörlighet för personer och dess bi-&lt;br&gt;lagor presenteras ingående. 1 promemorian lämnas också förslag på de&lt;br&gt;lagändringar som ratificeringen av avtalet om fri rörlighet för personer&lt;br&gt;kommer att kräva. Lagförslagen föreslås träda i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslag Ds 2000:52&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring av lagen&lt;br&gt;(1946:819) om upptagande av ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 §' lagen (1946:819) om ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver någon fa en&lt;br&gt;uppgift bekräftad med ed,&lt;br&gt;antingen av honom själv eller&lt;br&gt;av någon annan, för att i&lt;br&gt;utlandet ta till vara sin rätt till&lt;br&gt;arv, försäkring, pension,&lt;br&gt;skadestånd, underhållsbidrag&lt;br&gt;eller någon annan rättighet&lt;br&gt;som tillkommer honom, far&lt;br&gt;sådan ed tas upp av tingsrätt.&lt;br&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller också den som för att fa&lt;br&gt;idka näring inom Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1590&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöver någon fa en&lt;br&gt;uppgift bekräftad med ed,&lt;br&gt;antingen av honom själv eller&lt;br&gt;av någon annan, för att i&lt;br&gt;utlandet ta till vara sin rätt till&lt;br&gt;arv, försäkring, pension,&lt;br&gt;skadestånd, underhållsbidrag&lt;br&gt;eller någon annan rättighet&lt;br&gt;som tillkommer honom, far&lt;br&gt;sådan ed tas upp av tingsrätt.&lt;br&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller också den som för att få&lt;br&gt;idka näring inom Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet behöver&lt;br&gt;bekräfta med ed att han inte&lt;br&gt;varit försatt i konkurs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz behöver bekräfta med&lt;br&gt;ed att han inte varit försatt i&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; studiestödslagen (1973:349)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska medborgare som&lt;br&gt;på grund av anställning eller&lt;br&gt;etablering som egenföretagare&lt;br&gt;här i landet kan härleda&lt;br&gt;rättigheter från EG-rätten eller&lt;br&gt;avtalet om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) i fråga om sociala&lt;br&gt;förmåner skall när det gäller rätt&lt;br&gt;till studiestöd enligt denna lag&lt;br&gt;jämställas med svenska&lt;br&gt;medborgare under de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska medborgare som&lt;br&gt;på grund av anställning eller&lt;br&gt;etablering som egenföretagare&lt;br&gt;här i landet kan härleda&lt;br&gt;rättigheter i fråga om sociala&lt;br&gt;förmåner från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;avtalet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:573.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar som anges i&lt;br&gt;föreskrifter av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Detsamma gäller&lt;br&gt;make, sambo och bam till&lt;br&gt;sådana utländska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess medlemsstater, å ena sidan,&lt;br&gt;och Schweiz å andra sidan,&lt;br&gt;skall när det gäller rätt till&lt;br&gt;studiestöd enligt denna lag&lt;br&gt;jämställas med svenska med-&lt;br&gt;borgare under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i föreskrifter av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Detsamma gäller familje-&lt;br&gt;medlemmar till sådana utländska&lt;br&gt;medborgare. Därvid skall sambo&lt;br&gt;anses som familjemedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;passlagen (1978:302)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § passlagen (1978:302) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk medborgare får ej resa ut ur riket utan att medföra&lt;br&gt;giltigt pass. Vad som har sagts nu gäller dock ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på fartyg mönstrat sjöfolk under tjänstgöring ombord på&lt;br&gt;fartyget eller fiskare under yrkesutövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medlem av besättning på luftfartyg under tjänstgöring&lt;br&gt;ombord på luftfartyget, om han har luftfartscertifikat eller därmed&lt;br&gt;jämförlig handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är medborgare även i annat land än Sverige och som&lt;br&gt;medför av myndighet i det landet utfärdad legitimationshandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken gäller som pass,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som reser till någon&lt;br&gt;av de stater som har tillträtt&lt;br&gt;eller anslutit sig till&lt;br&gt;konventionen om tillämpning&lt;br&gt;av Schengenavtalet av den 14&lt;br&gt;juni 1985 eller som har slutit&lt;br&gt;avtal om samarbete enligt&lt;br&gt;konventionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionsstatema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som reser till någon&lt;br&gt;av de stater som har tillträtt&lt;br&gt;eller anslutit sig till&lt;br&gt;konventionen om tillämpning&lt;br&gt;av Schengenavtalet av den 14&lt;br&gt;juni 1985 eller som har slutit&lt;br&gt;avtal om samarbete enligt&lt;br&gt;konventionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionsstatema eller till&lt;br&gt;Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. passagerare på fartyg som efter utresan med återvändande tur&lt;br&gt;anlöper svensk hamn, om passageraren enligt de villkor som gäller&lt;br&gt;för resan inte tillåts stiga i land i främmande stat och medför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt passerkort för resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på polisen&lt;br&gt;att övervaka efterlevnaden av&lt;br&gt;bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket. Den som enligt första&lt;br&gt;stycket skall medföra pass vid&lt;br&gt;utresa ur riket är skyldig att på&lt;br&gt;begäran visa upp sitt pass för&lt;br&gt;polisman, särskilt förordnad&lt;br&gt;passkontrollant, tulltjänsteman&lt;br&gt;eller tjänsteman vid&lt;br&gt;Kustbevakningen eller vid&lt;br&gt;Migrationsverket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande skyldighet föreligger&lt;br&gt;vid inresa från en stat som inte&lt;br&gt;har tillträtt eller anslutit sig till&lt;br&gt;konventionen om tillämpning&lt;br&gt;av Schengenavtalet av den 14&lt;br&gt;juni 1985 och inte heller har&lt;br&gt;slutit avtal om samarbete&lt;br&gt;enligt konventionen med&lt;br&gt;konventionsstatema, om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på polisen&lt;br&gt;att övervaka efterlevnaden av&lt;br&gt;bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket. Den som enligt första&lt;br&gt;stycket skall medföra pass vid&lt;br&gt;utresa ur riket är skyldig att på&lt;br&gt;begäran visa upp sitt pass för&lt;br&gt;polisman, särskilt förordnad&lt;br&gt;passkontrollant, tulltjänsteman&lt;br&gt;eller tjänsteman vid&lt;br&gt;Kustbevakningen eller vid&lt;br&gt;Migrationsverket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande skyldighet gäller vid&lt;br&gt;inresa från annat land än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en stat som har tillträtt&lt;br&gt;eller anslutit sig till&lt;br&gt;konventionen om tillämpning&lt;br&gt;av Schengenavtalet av den 14&lt;br&gt;juni 1985,2. en stat som har&lt;br&gt;slutit avtal om samarbete&lt;br&gt;enligt konventionen med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska medborgarskapet inte&lt;br&gt;styrks på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionsstatema eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att uppvisa&lt;br&gt;pass vid inresa gäller endast&lt;br&gt;om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medborgarskapet inte kan&lt;br&gt;styrkas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § och 11 kap. 3 §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 4 a § får regeringen meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppehållstillstånd för studier eller besök, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppehållstillstånd av humanitära skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far också&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;far bifallas om det följer av en&lt;br&gt;överenskommelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främmande stat, samt att&lt;br&gt;uppehållstillstånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallas för de utlänningar&lt;br&gt;som omfattas av avtalet om ett&lt;br&gt;Europeiskt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far också&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan om uppehållstillstånd&lt;br&gt;far bifallas om det följer av en&lt;br&gt;överenskommelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främmande stat, samt att&lt;br&gt;uppehållstillstånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallas för de utlänningar&lt;br&gt;som omfattas av avtalet om ett&lt;br&gt;Europeiskt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområde (EES) även&lt;br&gt;i andra fall än de som anges i&lt;br&gt;11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall anmäla&lt;br&gt;uppehållstillstånd enligt 4 a §&lt;br&gt;skrivelse inom tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområde (EES) eller&lt;br&gt;avtalet om fri rörlighet för&lt;br&gt;personer mellan Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen och dess&lt;br&gt;medlemsstater å ena sidan&lt;br&gt;och Schweiz å andra sidan&lt;br&gt;även i andra fall än de som&lt;br&gt;anges i 11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om tidsbegränsat&lt;br&gt;till riksdagen genom en särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utlänning som har ansökt om asyl i Sverige får avvisas endast om&lt;br&gt;muntlig handläggning har ingått vid Migrationsverkets handläggning&lt;br&gt;av ärendet. Muntlig handläggning skall även annars företas på&lt;br&gt;begäran av utlänningen, om inte en sådan handläggning skulle sakna&lt;br&gt;betydelse för att avgöra asylärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett asylärende vid Utlänningsnämnden skall muntlig&lt;br&gt;handläggning ingå, om detta kan antas vara till fördel för&lt;br&gt;utredningen eller på annat sätt bidra till ett snabbt avgörande.&lt;br&gt;Muntlig handläggning skall även annars företas på utlänningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begäran, om det inte står klart&lt;br&gt;obehövlig i asylärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden skall&lt;br&gt;ha muntlig handläggning i&lt;br&gt;ärenden som rör utvisning&lt;br&gt;eller vägran att förnya ett&lt;br&gt;uppehållstillstånd avseende de&lt;br&gt;utlänningar som omfattas av&lt;br&gt;avtalet om ett Europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde&lt;br&gt;(EES). Även ärenden som rör&lt;br&gt;avvisning eller vägran att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en sådan handläggning är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden skall&lt;br&gt;ha muntlig handläggning i&lt;br&gt;ärenden som rör utvisning&lt;br&gt;eller vägran att förnya ett&lt;br&gt;uppehållstillstånd avseende de&lt;br&gt;utlänningar som omfattas av&lt;br&gt;avtalet om ett Europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde&lt;br&gt;(EES) eller avtalet om fri&lt;br&gt;rörlighet för personer mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevilja uppehållstillstånd skall&lt;br&gt;handläggas muntligen, om det&lt;br&gt;begärs av en utlänning som&lt;br&gt;omfattas av avtalet och som&lt;br&gt;ansökt om uppehållstillstånd. I&lt;br&gt;detta fall far dock muntlig&lt;br&gt;handläggning underlåtas, om&lt;br&gt;den skulle strida mot den&lt;br&gt;nationella &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;säkerhetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz å ena sidan och&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen och&lt;br&gt;dess medlemsstater å andra&lt;br&gt;sidan. Även ärenden som rör&lt;br&gt;avvisning eller vägran att&lt;br&gt;bevilja uppehållstillstånd skall&lt;br&gt;handläggas muntligen, om det&lt;br&gt;begärs av en utlänning som&lt;br&gt;omfattas av avtalet och som&lt;br&gt;ansökt om uppehållstillstånd. I&lt;br&gt;detta fall far dock muntlig&lt;br&gt;handläggning underlåtas, om&lt;br&gt;den skulle strida mot den&lt;br&gt;nationella &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;säkerhetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Migrationsverket och Utlänningsnämnden far bestämma att&lt;br&gt;även andra personer än utlänningen skall höras vid&lt;br&gt;handläggningen. Ersättning för inställelsen lämnas i sådana fall&lt;br&gt;enligt 6 kap. 15 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om utredning som rör bam finns i 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 § förvaltningslagen om motivering av&lt;br&gt;beslut gäller även för beslut som meddelas i ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag, om inte något annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om uppehållstillstånd skall alltid innehålla de&lt;br&gt;skäl som ligger till grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om visering&lt;br&gt;eller arbetstillstånd far skälen&lt;br&gt;som ligger till grund för&lt;br&gt;beslutet utelämnas. En&lt;br&gt;utlänning som omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om visering&lt;br&gt;eller arbetstillstånd far skälen&lt;br&gt;som ligger till grund för&lt;br&gt;beslutet utelämnas. En&lt;br&gt;utlänning som omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet om ett Europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde&lt;br&gt;(EES), utan att vara&lt;br&gt;medborgare i ett EES land,&lt;br&gt;har dock alltid rätt till&lt;br&gt;motivering av ett beslut om&lt;br&gt;visering om det går honom&lt;br&gt;emot.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet om ett Europeiskt&lt;br&gt;ekonomiskt samarbetsområde&lt;br&gt;(EES) eller avtalet om fri&lt;br&gt;rörlighet för personer mellan&lt;br&gt;Schweiz å ena sidan och&lt;br&gt;Europeiska gemenskapen och&lt;br&gt;dess medlemsstater å andra&lt;br&gt;sidan, utan att vara&lt;br&gt;medborgare i ett EES-land&lt;br&gt;eller i Schweiz, har dock alltid&lt;br&gt;rätt till motivering av ett&lt;br&gt;beslut om visering om det går&lt;br&gt;honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen(l990:515) om auktorisation av&lt;br&gt;handelskamrar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; lagen (1990:515)om&lt;br&gt;auktorisation av handelskamrar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;uppdra åt auktoriserade handelskamrar att utfärda sådana certifikat&lt;br&gt;och andra dokument för handelsändamål, som kan behövas på&lt;br&gt;grund av internationella överenskommelser eller utländska&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket gäller också sådana&lt;br&gt;intyg för enskilda personer om&lt;br&gt;faktiskt utövande av&lt;br&gt;verksamhet som behövs för att&lt;br&gt;få idka näring inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket gäller också sådana&lt;br&gt;intyg för enskilda personer om&lt;br&gt;faktiskt utövande av&lt;br&gt;verksamhet som behövs för att&lt;br&gt;få idka näring inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet och /&lt;br&gt;Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1591&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av auktoriserade handelskamrar i ärenden enligt andra&lt;br&gt;stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring av&lt;br&gt;lagen( 1995:528) om revisorer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 samt 6-8§§ i lagen om revisorer&lt;br&gt;(1995:528) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bli godkänd revisor skall sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bosatt i Sverige&lt;br&gt;eller i en annan stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bosatt i Sverige, i&lt;br&gt;en annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att&lt;br&gt;utöva rådgivningsverksamhet enligt 3 § lagen (1985:354) om&lt;br&gt;förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m. m. eller vara&lt;br&gt;underkastad någon motsvarande rådighetsinskränkning i en annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;vara redbar och i övrigt lämplig att utöva&lt;br&gt;revisionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § 4 skall anses&lt;br&gt;uppfyllt också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant&lt;br&gt;utländskt examensbevis som&lt;br&gt;krävs för att få utföra&lt;br&gt;lagstadgad revision i stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos Revisorsnämnden&lt;br&gt;lämplighetsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant&lt;br&gt;utländskt examensbevis som&lt;br&gt;krävs för att få utföra&lt;br&gt;lagstadgad revision i stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet och /&lt;br&gt;Schweiz, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har genomgått ett särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall&lt;br&gt;anses uppfyllt också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar ett sådant &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. innehar ett sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländskt examensbevis som&lt;br&gt;krävs för att utan&lt;br&gt;behörighetsbegränsning få&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision i&lt;br&gt;stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hos Revisorsnämnden&lt;br&gt;lämplighetsprov.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländskt examensbevis som&lt;br&gt;krävs för att utan&lt;br&gt;behörighetsbegränsning få&lt;br&gt;utföra lagstadgad revision i&lt;br&gt;stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet och i&lt;br&gt;Schweiz, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har genomgått ett särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden får, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, medge&lt;br&gt;en revisor att under viss tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsnämnden får, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, medge&lt;br&gt;en revisor att under viss tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behålla godkännande eller&lt;br&gt;auktorisation vid bosättning&lt;br&gt;utanför &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behålla godkännande eller&lt;br&gt;auktorisation vid bosättning&lt;br&gt;utanför &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;och Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 &amp;nbsp;§ lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till personer som uppfyller&lt;br&gt;villkoren för rätt att med&lt;br&gt;bibehållen ersättning söka&lt;br&gt;arbete i något annat EU- eller&lt;br&gt;EES-land &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utfärdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;intyg som visar rätten till&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till personer som uppfyller&lt;br&gt;villkoren för rätt att med&lt;br&gt;bibehållen ersättning söka&lt;br&gt;arbete i något annat EU- eller&lt;br&gt;EES-land eller Schweiz&lt;br&gt;utfärdar&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;intyg som visar rätten till&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring av lagen&lt;br&gt;(1998:531) om yrkesverksamhet på&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens område&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7§ i lagen (1998:53l)om&lt;br&gt;yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall ha&lt;br&gt;följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;skall återkallas om den legitimerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varit grovt oskicklig vid utövning av sitt yrke eller på annat&lt;br&gt;sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte&lt;br&gt;kan utöva yrket tillfredsställande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. begär att legitimationen skall återkallas och det inte finns&lt;br&gt;hinder mot återkallelse från allmän synpunkt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ålagts prövotid enligt 6 § första stycket och under prövotiden&lt;br&gt;på nytt varit oskicklig vid utövning av sitt yrke eller på annat sätt&lt;br&gt;visat sig olämplig att utöva yrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl far återkallelse underlåtas i fall som&lt;br&gt;avses i första stycket 4, varvid föreskrift om prövotid kan&lt;br&gt;meddelas ytterligare en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon som blivit&lt;br&gt;auktoriserad i ett annat land&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) fatt&lt;br&gt;legitimation inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården och återkallas den&lt;br&gt;auktorisationen, skall även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon som blivit&lt;br&gt;auktoriserad i en annan stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) eller&lt;br&gt;i Schweiz fatt legitimation&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och återkallas den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;legitimationen återkallas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;auktorisationen, skall även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;legitimationen återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tid då en försäkrad vistas i&lt;br&gt;ett land som inte ingår i&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) får&lt;br&gt;förmåner som grundas på&lt;br&gt;bosättning utges endast i de&lt;br&gt;fall som avses i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tid då en försäkrad vistas i&lt;br&gt;ett land som inte ingår i&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) och&lt;br&gt;som inte heller är Schweiz får&lt;br&gt;förmåner som grundas på&lt;br&gt;bosättning utges endast i de&lt;br&gt;fall som avses i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1999:678) om utstationering av&lt;br&gt;arbetstagare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 §, 8-9 §§ samt rubriken närmast före 8&lt;br&gt;§ lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när en&lt;br&gt;arbetsgivare som är etablerad i&lt;br&gt;ett annat land än Sverige&lt;br&gt;utstationerar arbetstagare här i&lt;br&gt;landet i samband med att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillhandahåller&lt;br&gt;tjänster över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns i 8 §&lt;br&gt;bestämmelser om arbetsgivare&lt;br&gt;som har sitt hemvist eller säte&lt;br&gt;i Sverige och utstationerar&lt;br&gt;arbetstagare till ett annat&lt;br&gt;medlemsland &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när en&lt;br&gt;arbetsgivare som är etablerad i&lt;br&gt;ett annat land än Sverige&lt;br&gt;utstationerar arbetstagare här i&lt;br&gt;landet i samband med att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillhandahåller&lt;br&gt;tjänster över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns i 8 §&lt;br&gt;bestämmelser om arbetsgivare&lt;br&gt;som har sitt hemvist eller säte&lt;br&gt;i Sverige och utstationerar&lt;br&gt;arbetstagare till ett annat&lt;br&gt;medlemsland &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet (EES) eller&lt;br&gt;Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utstationeringar till andra länder inom EES eller Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetsgivare med&lt;br&gt;hemvist eller säte i Sverige&lt;br&gt;utstationerar arbetstagare till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetsgivare med&lt;br&gt;hemvist eller säte i Sverige&lt;br&gt;utstationerar arbetstagare till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat land inom EES, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren tillämpa de&lt;br&gt;nationella bestämmelser&lt;br&gt;varigenom det landet&lt;br&gt;genomfört&lt;br&gt;Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv 96/71/EG av&lt;br&gt;den 16 december 1996 om&lt;br&gt;utstationering av arbetstagare i&lt;br&gt;samband &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte&lt;br&gt;att arbetsgivaren tillämpar&lt;br&gt;bestämmelser eller villkor&lt;br&gt;som är förmånligare för&lt;br&gt;arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;skall vara förbindelsekontor&lt;br&gt;och tillhandahålla information&lt;br&gt;om de arbets- och&lt;br&gt;anställningsvillkor som kan&lt;br&gt;bli tillämpliga vid en&lt;br&gt;utstationering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För information &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektivavtal som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att bli tillämpliga skall&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;hänvisa till berörda&lt;br&gt;kollektivavtalsparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;skall även samarbeta med&lt;br&gt;motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat land inom EES eller&lt;br&gt;Schweiz, skall arbetsgivaren&lt;br&gt;tillämpa de nationella&lt;br&gt;bestämmelser varigenom det&lt;br&gt;landet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;genomfört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv 96/71/EG av&lt;br&gt;den 16 december 1996 om&lt;br&gt;utstationering av arbetstagare&lt;br&gt;i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;samband&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahållande av tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte&lt;br&gt;att arbetsgivaren tillämpar&lt;br&gt;bestämmelser eller villkor&lt;br&gt;som är förmånligare för&lt;br&gt;arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;skall vara förbindelsekontor&lt;br&gt;och tillhandahålla information&lt;br&gt;om de arbets- och&lt;br&gt;anställningsvillkor som kan&lt;br&gt;bli tillämpliga vid en&lt;br&gt;utstationering i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För information &amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollektivavtal som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att bli tillämpliga skall&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;hänvisa till berörda&lt;br&gt;kollektivavtalsparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;skall även samarbeta med&lt;br&gt;motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbindelsekontor i andra förbindelsekontor i andra&lt;br&gt;länder inom EES. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;länder inom EES och Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:1395)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och rubriken närmast före&lt;br&gt;1 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgare i annat EU/EES- Medborgare i annat EU/EES-&lt;br&gt;land &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;land eller Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska medborgare som&lt;br&gt;på grund av anställning eller&lt;br&gt;etablering som egenföretagare&lt;br&gt;här i landet kan härleda&lt;br&gt;rättigheter från EG-rätten eller&lt;br&gt;avtalet om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) i fråga om sociala&lt;br&gt;förmåner skall när det gäller rätt&lt;br&gt;till studiestöd enligt denna lag&lt;br&gt;jämställas med svenska&lt;br&gt;medborgare under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i&lt;br&gt;föreskrifter av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska medborgare som&lt;br&gt;på grund av anställning eller&lt;br&gt;etablering som egenföretagare&lt;br&gt;här i landet kan härleda&lt;br&gt;rättigheter i fråga om sociala&lt;br&gt;förmåner från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;avtalet om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;avtalet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen och&lt;br&gt;dess medlemsstater, å ena sidan,&lt;br&gt;och Schweiz å andra sidan,&lt;br&gt;skall när det gäller rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmer. Detsamma gäller&lt;br&gt;make, sambo och barn till&lt;br&gt;sådana utländska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt denna lag&lt;br&gt;jämställas med svenska&lt;br&gt;medborgare under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i&lt;br&gt;föreskrifter av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Detsamma gäller&lt;br&gt;familjemedlemmar till sådana&lt;br&gt;utländska medborgare. Därvid&lt;br&gt;skall sambo anses som&lt;br&gt;familjemedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 8 kap. 2, 9, 10, 11 §§; 12 kap. 2 §; samt 33&lt;br&gt;kap. 8§ i rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är svensk medborgare,&lt;br&gt;medborgare i en annan stat&lt;br&gt;inom Europeiska unionen&lt;br&gt;eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är svensk medborgare,&lt;br&gt;medborgare i en annan stat&lt;br&gt;inom Europeiska unionen,&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har hemvist i Sverige, i&lt;br&gt;en annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen eller Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har hemvist i Sverige, i&lt;br&gt;en annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för&lt;br&gt;behörighet till domarämbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk&lt;br&gt;och teoretisk utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. har gjort sig känd för redbarhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokatsamfundets styrelse far i enskilda fall medge&lt;br&gt;undantag från antagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2.&lt;br&gt;Detsamma gäller antagningskraven enligt första stycket 3 och 4&lt;br&gt;beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i&lt;br&gt;enlighet med där gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har genomgått en&lt;br&gt;utbildning som krävs för att&lt;br&gt;bli advokat i en stat inom&lt;br&gt;Europeiska unionen eller&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet och som i&lt;br&gt;Sverige genomgått ett prov&lt;br&gt;som visar att han har&lt;br&gt;tillräckliga kunskaper om den&lt;br&gt;svenska rättsordningen, skall&lt;br&gt;anses uppfylla kraven enligt&lt;br&gt;första stycket 3 och 4.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som&lt;br&gt;registrerats enligt 2 a § och&lt;br&gt;som därefter under minst tre&lt;br&gt;år bedrivit faktisk och&lt;br&gt;regelbunden&lt;br&gt;advokatverksamhet i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har genomgått en&lt;br&gt;utbildning som krävs för att&lt;br&gt;bli advokat i en stat inom&lt;br&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz och som i Sverige&lt;br&gt;genomgått ett prov som visar&lt;br&gt;att han har tillräckliga&lt;br&gt;kunskaper om den svenska&lt;br&gt;rättsordningen, skall anses&lt;br&gt;uppfylla kraven enligt första&lt;br&gt;stycket 3 och 4. Detsamma&lt;br&gt;gäller den som registrerats&lt;br&gt;enligt 2 a § och som därefter&lt;br&gt;under minst tre år bedrivit&lt;br&gt;faktisk och regelbunden&lt;br&gt;advokatverksamhet i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under förutsättning antingen&lt;br&gt;att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakligen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omfattat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk rätt eller att, om&lt;br&gt;verksamheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakligen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omfattat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk rätt, den registrerade&lt;br&gt;på annat sätt har förvärvat&lt;br&gt;tillräckliga kunskaper och&lt;br&gt;erfarenheter för att antas till&lt;br&gt;ledamot i samfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under förutsättning antingen&lt;br&gt;att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakligen omfattat&lt;br&gt;svensk rätt eller att, om&lt;br&gt;verksamheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakligen omfattat&lt;br&gt;svensk rätt, den registrerade&lt;br&gt;på annat sätt har förvärvat&lt;br&gt;tillräckliga kunskaper och&lt;br&gt;erfarenheter för att antas till&lt;br&gt;ledamot i samfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark,&lt;br&gt;Finland, Island eller Norge i enlighet med där gällande&lt;br&gt;bestämmelser och som därefter under minst tre år på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande jurist på&lt;br&gt;advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla kraven enligt första&lt;br&gt;stycket 3-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får&lt;br&gt;den antas till ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud&lt;br&gt;mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden att&lt;br&gt;utöva rådgivningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller&lt;br&gt;allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte&lt;br&gt;heller den som annars är anställd i en stats eller kommuns tjänst&lt;br&gt;eller hos någon annan enskild än advokat, om inte&lt;br&gt;advokatsamfundets styrelse medger undantag. Vad som nu sagts&lt;br&gt;gäller dock inte den som är anställd vid allmän advokatbyrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i rättegångsbalken&lt;br&gt;eller i någon annan lag&lt;br&gt;föreskrivs om advokater skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i rättegångsbalken&lt;br&gt;eller i någon annan lag&lt;br&gt;föreskrivs om advokater skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1999:791&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tillämpliga delar gälla även&lt;br&gt;den som är auktoriserad som&lt;br&gt;advokat i någon annan stat&lt;br&gt;inom Europeiska unionen eller&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet när denne&lt;br&gt;är verksam i Sverige. . Därvid&lt;br&gt;skall han använda den yrkes&lt;br&gt;beteckning som används i den&lt;br&gt;stat där han är auktoriserad,&lt;br&gt;uttryckt på denna stats språk&lt;br&gt;och med hänvisning till den&lt;br&gt;yrkesorganisation som han&lt;br&gt;tillhör eller till den domstol&lt;br&gt;vid vilken han enligt den&lt;br&gt;statens lag får tjänstgöra. Om&lt;br&gt;rätten kräver det, skall den&lt;br&gt;som uppger sig uppfylla&lt;br&gt;kraven i första meningen&lt;br&gt;förete bevis härför.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tillämpliga delar gälla även&lt;br&gt;den som är auktoriserad som&lt;br&gt;advokat i någon annan stat&lt;br&gt;inom Europeiska unionen,&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz när denne är verksam&lt;br&gt;i Sverige. Därvid skall han&lt;br&gt;använda den yrkesbeteckning&lt;br&gt;som används i den stat där han&lt;br&gt;är auktoriserad, uttryckt på&lt;br&gt;denna stats språk och med&lt;br&gt;hänvisning till den&lt;br&gt;yrkesorganisation som han&lt;br&gt;tillhör eller till den domstol&lt;br&gt;vid vilken han enligt den&lt;br&gt;statens lag får tjänstgöra. Om&lt;br&gt;rätten kräver det, skall den&lt;br&gt;som uppger sig uppfylla&lt;br&gt;kraven i första meningen&lt;br&gt;förete bevis härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen omfattar bestämmelsen i 4 §&lt;br&gt;andra stycket om advokatverksamhet i bolag endast i fråga om den&lt;br&gt;som är skyldig att vara registrerad enligt 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokatsamfundets styrelse skall underrätta behörig myndighet&lt;br&gt;eller organisation i den stat där advokaten är auktoriserad om&lt;br&gt;beslut i vilket det har konstaterats att han åsidosatt sina plikter som&lt;br&gt;advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan att vara&lt;br&gt;behörig till det utger sig för att&lt;br&gt;vara auktoriserad som advokat&lt;br&gt;i Sverige eller i en annan stat&lt;br&gt;inom Europeiska unionen eller&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, döms till&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan att vara&lt;br&gt;behörig till det utger sig för att&lt;br&gt;vara auktoriserad som advokat&lt;br&gt;i Sverige, i en annan stat inom&lt;br&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far föreskriva&lt;br&gt;att bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel om registrering av den&lt;br&gt;som är auktoriserad som&lt;br&gt;advokat i en annan stat inom&lt;br&gt;Europeiska unionen också&lt;br&gt;skall omfatta den som är&lt;br&gt;auktoriserad som advokat i en&lt;br&gt;annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva&lt;br&gt;att bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel om registrering av den&lt;br&gt;som är auktoriserad som&lt;br&gt;advokat i ett annan stat inom&lt;br&gt;Europeiska unionen också&lt;br&gt;skall omfatta den som är&lt;br&gt;auktoriserad som advokat i en&lt;br&gt;stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom ombud far inte brukas annan än den som rätten med&lt;br&gt;hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1992:1511&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1992:1511&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämplig att vara ombud i målet. Ombudet skall behärska svenska&lt;br&gt;språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombud skall ha hemvist i&lt;br&gt;Sverige eller i en annan stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombud skall ha hemvist i&lt;br&gt;Sverige, i en annan stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock far även annan brukas såsom ombud, om rätten med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna finner det lämpligen kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må den vara ombud, som är underårig eller i&lt;br&gt;konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har part, som saknar&lt;br&gt;hemvist inom riket, inte hos&lt;br&gt;rätten uppgivit ombud, som&lt;br&gt;har hemvist i riket eller i en&lt;br&gt;annan stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som äger att för parten&lt;br&gt;ta emot delgivning i målet, far&lt;br&gt;rätten förelägga honom, då&lt;br&gt;han första gången för talan, att&lt;br&gt;för sig ställa sådant ombud&lt;br&gt;och göra anmälan därom hos&lt;br&gt;rätten. Underlåter han det, far&lt;br&gt;delgivning med honom ske&lt;br&gt;genom att handlingen med&lt;br&gt;posten sänds till honom under&lt;br&gt;hans senaste kända adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har part, som saknar&lt;br&gt;hemvist inom riket, inte hos&lt;br&gt;rätten uppgivit ombud, som&lt;br&gt;har hemvist i riket, i en annan&lt;br&gt;stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet eller i&lt;br&gt;Schweiz och som äger att för&lt;br&gt;parten ta emot delgivning i&lt;br&gt;målet, far rätten förelägga&lt;br&gt;honom, då han första gången&lt;br&gt;för talan, att för sig ställa&lt;br&gt;sådant ombud och göra&lt;br&gt;anmälan därom hos rätten.&lt;br&gt;Underlåter han det, får&lt;br&gt;delgivning med honom ske&lt;br&gt;genom att handlingen med&lt;br&gt;posten sänds till honom under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hans senaste kända adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser DS 2000:52&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inkommit med yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Banverket, Bo-&lt;br&gt;verket, Domstolsverket, Elsäkerhetsverket, EU/FoU-rådet, Fastighets-&lt;br&gt;mäklamämnden, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Högskoleverket,&lt;br&gt;Industriförbundet, Jordbruksverket, Kommerskollegium, Konkurrens-&lt;br&gt;verket, Livsmedelsverket, Luftfartsverket, Migrationsverket, Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,&lt;br&gt;Post- och Telestyrelsen, Revisorsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen, Riksskatteverket, Räddningsverket, Sjöbefälsförbundet,&lt;br&gt;Sjöfartsverket, Sprängämnesinspektionen, Statens skolverk, Social-&lt;br&gt;styrelsen, Statens strålskyddsinstitut, Styrelsen för ackreditering och tek-&lt;br&gt;nisk kontroll, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska åkeriförbundet,&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Svensk handel, Transportindustriförbundet,&lt;br&gt;Utlänningsnämnden, Vårdförbundet och Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen, Scandinavian&lt;br&gt;Airlines System, Svenska Kommunförbundet, Sveriges akademikers cen-&lt;br&gt;tralorganisation, Tjänstemännens Centralorganisation och Tullverket har&lt;br&gt;meddelat att de avstår från att lämna yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utrikesdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 december 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden, Winberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,&lt;br&gt;Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Pagrotsky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:55 Avtalet mellan Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra&lt;br&gt;sidan. Ett avtal inom sju sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsdatablad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for bak-&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i utlän-&lt;br&gt;ningslagen (1989:529)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i studie- 1 kap. 4 §&lt;br&gt;stödslagen (1999:1395)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368R1612&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, dels antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, dels antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-12-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-12-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-12-14 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-12-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-12-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-01-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utrikesdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:32:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0355</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:32:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:UU6</uppgift>
<ref_dok_id>GO01UU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avtal mellan EU och Schweiz</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>